{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226578",
      "dok_id": "GQ01FIU21",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU21",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU21",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "21",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:58",
      "titel": "Tilläggsbudget  1 för  budgetåret  2003(prop. 2002/03:100)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU21/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU21",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU21",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU21",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU21</div><h1>Tilläggsbudget  1 för  budgetåret  2003(prop. 2002/03:100)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens  förslag till  tilläggsbudget\r\nför  budgetåret 2003 (prop.  2002/03:100,\r\navsnitt    7).    Utskottet   tillstyrker\r\nregeringens  förslag till  ändrade  ramar\r\nför  utgiftsområden samt ändrade och  nya\r\nanslag,  med  undantag för  anslaget  för\r\nbostadsbidrag   som   till    följd    av\r\nutskottets   ställningstagande   angående\r\nregeringens förslag till ändring i  lagen\r\n(1993:737)  om  bostadsbidrag  lämnas  på\r\noförändrad nivå jämfört med statsbudgeten\r\nför  2003. Utskottets förslag innebär att\r\nanvisade  medel  ökar  med  538  miljoner\r\nkronor netto, vilket är 18 miljoner högre\r\njämfört   med  regeringens  förslag.   De\r\nföreslagna ökningarna uppgår till  5  359\r\nmiljoner   kronor   och   de   föreslagna\r\nminskningarna uppgår till 4 821  miljoner\r\nkronor.   Vidare  tillstyrks  regeringens\r\nförslag   om   bl.a.  nya   och   ändrade\r\nbemyndiganden    att   ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser.\r\nI    frågan   om   regeringens   förslag\r\nangående  förbättrad  kapitalstruktur   i\r\nstatliga företag tillstyrker utskottet, i\r\nenlighet    med   konstitutionsutskottets\r\nyttrande,  att särskilda åtgärder  vidtas\r\nför     att     underlätta    finansiella\r\nomstruktureringar   inom   den   statliga\r\nbolagssfären.   Utskottet    anser    att\r\nriksdagens inflytande över åtgärderna bör\r\ntydliggöras     i    förhållande     till\r\nregeringens  förslag.  Vidare   redovisar\r\nutskottet i betänkandet hur förslaget bör\r\nkunna      inordnas     i      riksdagens\r\nrambeslutsmodell   för   hanteringen   av\r\nbudgetpropositionen.\r\nBeträffande   frågan   om   ett   vidgat\r\nuppdrag  för  Vasallen  AB  ställer   sig\r\nutskottet bakom regeringens förslag.\r\nUtskottet  behandlar i betänkandet  åtta\r\nförslag  till  ändringar  i  nu  gällande\r\nlagar,  vilka  tas  upp  i  samband   med\r\nförslaget  till tilläggsbudget för  2003.\r\nRegeringens förslag till ändring i  lagen\r\n(1993:737)  om  bostadsbidrag  avslås,  i\r\nenlighet  med bostadsutskottets yttrande,\r\nmot  bakgrund  av reviderade  beräkningar\r\nsom   visar   att   de  i   propositionen\r\nföreslagna  regeländringar  inledningsvis\r\ninte    ger   den   tänkta   besparingen.\r\nSamtidigt   ser   utskottet   skäl    för\r\nregeringen  att återkomma till  riksdagen\r\nmed   förslag  till  effektivisering   av\r\nbostadsbidragssystemet.   Förutsättningen\r\nför  detta måste dock vara att förslagets\r\neffekter  finansieras  på  ett  för   det\r\nstatsfinansiella läget adekvat sätt.\r\nVidare    tillstyrker    utskottet,    i\r\nenlighet  med socialförsäkringsutskottets\r\nyttrande, delvis regeringens förslag till\r\nändring  i  lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring.  Finansutskottet  tillstyrker\r\näven   delvis  regeringens   förslag   om\r\nändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, i\r\nlikhet med socialförsäkringsutskottet.\r\nÖvriga    förslag   till    lagändringar\r\ntillstyrks av utskottet.\r\nTill  följd  av regeringens förslag  att\r\nett     nytt    anslag    för    gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet\r\nanvisas   på  tilläggsbudget   för   2003\r\nbehandlar  finansutskottet i betänkandet,\r\npå    trafikutskottets   förslag,    även\r\nRiksdagens       revisorers       förslag\r\n2002/03:RR13  angående radiokommunikation\r\nför   trygghet  och  säkerhet  jämte  tre\r\nmotioner  som trafikutskottet tar  upp  i\r\nsamband  med  ärendet. Utskottet  påpekar\r\natt  Riksdagens revisorers  förslag  samt\r\nmotionsförslagen angående  ett  gemensamt\r\nradiokommunikationssystem  för   trygghet\r\noch  säkerhet  ligger  väl  i  linje  med\r\nriktlinjerna  för  fortsatt  arbete   med\r\nsystemet   enligt   den   av   regeringen\r\ntillsatta    utredningen    RAKEL.    Med\r\nhänvisning  till den pågående beredningen\r\nav      utredningens     förslag     inom\r\nRegeringskansliet   avstyrker   utskottet\r\nRiksdagens    revisorers   förslag    och\r\nmotionerna.\r\nÖvriga motioner avstyrks.\r\nTill    betänkandet   har    fogats    8\r\nreservationer  och 7 särskilda  yttranden\r\nav      företrädarna     för     Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nOmstrukturering av statliga företag\r\n\r\n1.       Kapital för omstrukturering\r\nav statliga bolag\r\n\r\nRiksdagen godkänner\r\ndels  att  högst  3  000  000  000   kr\r\növerförs  från de statliga bolagen  som\r\nextra  utdelningar 2003 i enlighet  med\r\nvad  utskottet anför till ett  konto  i\r\nRiksgäldskontoret,\r\ndels  vad  utskottet  föreslår  om   en\r\nförbättrad  kapitalstruktur i  statliga\r\nbo-lag   samt   ger  som   sin   mening\r\nregeringen  till  känna  vad  utskottet\r\nanfört.\r\nDärmed    bifaller   riksdagen   delvis\r\nproposition  2002/03:100 punkt  37  och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:Fi18   av   Fredrik   Reinfeldt\r\nm.fl. (m) yrkande 2 och\r\n2002/03:Fi23  Mats  Odell  m.fl.   (kd)\r\nyrkandena 3 och 4.\r\nReservation 1 (m, fp, c)\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n2.       Omfinansiering av\r\nkapitaltillskott till Teracom AB\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om  omfinansiering   av   ett\r\navsett  kapitaltillskott  till  Teracom\r\nAB.   Därmed  bifaller  riksdagen  pro-\r\nposition 2002/03:100 punkt 38.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nVasallen AB\r\n\r\n\r\n3.       Vidgat uppdrag för Vasallen\r\nAB\r\n\r\nRiksdagen  godkänner att Vasallen  AB\r\näven  ska  få utveckla fastigheter  som\r\ninrättats för försvarsindustrins  behov\r\ni    enlighet    med   vad   regeringen\r\nförordar.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:100 punkt 39.\r\n\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\n\r\n4.       Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen godkänner den föreslagna\r\nanvändningen av det under ut-\r\ngiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning uppförda ansla-get\r\n1:15 Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:100\r\npunkt 17.\r\n\r\n5.       Statens fastighetsverk (ny\r\ninvesteringsplan)\r\n\r\nRiksdagen     godkänner     en     ny\r\ninvesteringsplan      för       Statens\r\nfastighetsverk  i  enlighet   med   vad\r\nregeringen  förordar.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 18.\r\n\r\n6.       Försäljning av fastighet i\r\nParis, Frankrike\r\n\r\nRiksdagen   godkänner   att    staten\r\nsäljer    en   fastighet    i    Paris,\r\nFrankrike.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:100 punkt 19.\r\n\r\n7.       Riksrevisionen\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen                  bemyndigar\r\nriksdagsstyrelsen att för 2003  besluta\r\natt  Riksrevisionen får ta  upp  lån  i\r\nRiksgäldskontoret för  investeringar  i\r\nanläggningstillgångar som  används  för\r\nverksamheten  intill  ett   belopp   av\r\n50   000   000   kr.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 41.\r\n\r\nUtgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\n\r\n\r\n8.       Lag om fortsatt giltighet\r\nav lagen (1999:613) om\r\nförsöksverksamhet med videokonferens i\r\nrättegång\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill  lag  om  fortsatt  giltighet   av\r\nlagen  (1999:613)  om försöksverksamhet\r\nmed  videokonferens i rättegång. Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:100 punkt 9.\r\n\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet\r\n\r\n\r\n9.       Försvarets materielverk\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\n2003   låta   Försvarets   materielverk\r\ndisponera       en       kredit       i\r\nRiksgäldskontoret på högst 25  500  000\r\n000  kr  för att tillgodose behovet  av\r\nrörelsekapital.     Därmed     bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 20.\r\n\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\n\r\n\r\n10.      Biståndsverksamhet\r\n(bemyndigande angående ekonomiska\r\nförpliktelser)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder     2003,    för    det     under\r\nutgiftsområde     7     Internationellt\r\nbistånd  uppförda  reservationsanslaget\r\n8:1       Biståndsverksamhet,      ingå\r\nekonomiska   åtaganden  som   inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på högst 24 164  000  000  kr\r\nefter  2003. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:100 punkt 21.\r\n\r\n11.      Biståndsverksamhet\r\n(bemyndigande angående lån från\r\nEuropeiska investeringsbanken)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2003  utfärda  garantier  intill\r\nett  sammanlagt belopp av 580  825  000\r\nkr    för   de   lån   som   Europeiska\r\ninvesteringsbanken  lämnar  inom  ramen\r\nför  Lomé  IV  Bis och Cotonou-avtalet.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:100 punkt 22.\r\n\r\n12.      Biståndsverksamhet\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde     7     Internationellt\r\nbistånd    uppförda    anslaget     8:1\r\nBiståndsverksamhet.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 23.\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\n\r\n13.      Integrationsåtgärder\r\n(motionsförslag)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Fi20 av Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\n14.      Mottagande av asylsökande\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde    8    Invandrare    och\r\nflyktingar   uppförda   anslaget   12:2\r\nMottagande   av   asylsökande.   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:100 punkt 24.\r\n\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\n\r\n15.      Lag om ändring i lagen\r\n(2001:761) om bostadstillägg till\r\npensionärer m.fl.\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2001:761)   om   bostadstillägg   till\r\npensionärer   m.fl.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 12 samt avslår motion\r\n2002/03:Fi23 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 2.\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\n16.      Lag om ändring i lagen\r\n(2002:1134) om ändring i lagen\r\n(2002:545) om ändring i lagen\r\n(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2002:1134)   om   ändring   i    lagen\r\n(2002:545)   om   ändring    i    lagen\r\n(1997:238)  om arbetslöshetsförsäkring.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:100 punkt 13.\r\n\r\n17.      Lag om ändring i lagen\r\n(2002:1135) om ändring i lagen\r\n(2002:543) om ändring i lagen\r\n(1997:239) om arbetslöshetskassor\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2002:1135)   om   ändring   i    lagen\r\n(2002:543)   om   ändring    i    lagen\r\n(1997:239)    om   arbetslöshetskassor.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:100 punkt 14.\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\n18.      Arbetslivsinstitutet\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder     2003,    för    det     under\r\nutgiftsområde  14  Arbetsliv   uppförda\r\nramanslaget  23:2 Arbetslivsinstitutet,\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser   som\r\ninklusive   tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 100  000  000\r\nkr  under  2004-2007.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 26.\r\n\r\n19.      Medel för individuell\r\nkompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen  godkänner att  2  300  000\r\n000    kr   från   inkomsttitel    1428\r\nEnergiskatt          förs          till\r\nRiksgäldskontoret    för     tillfällig\r\nförvaltning. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:100 punkt 27.\r\n\r\nUtgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\n\r\n20.      Investeringsbidrag för\r\nanordnande av bostäder för studenter\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde   18   Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och     byggande\r\nuppförda         anslaget          31:7\r\nInvesteringsbidrag  för  anordnande  av\r\nbostäder    för    studenter.    Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:100 punkt 28.\r\n\r\nUtgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\n\r\n21.      Väghållning och statsbidrag\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\n2003   låta   Vägverket   förvärva   en\r\nkonferens-   och   museianläggning    i\r\nBorlänge  för  högst  46  000  000  kr.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:100 punkt 30.\r\n\r\n22.      Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (bemyndigande\r\nangående tunnlar genom Hallandsås)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder     2003,    för    det     under\r\nutgiftsområde     22    Kommunikationer\r\nuppförda   anslaget   36:4   Banverket:\r\nBanhållning och sektorsuppgifter,  ingå\r\nekonomiska förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden   innebär\r\nutgifter  på högst 13 700  000  000  kr\r\nefter  2003. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:100 punkt 31.\r\n\r\n23.      Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (bemyndigande\r\nangående Botniabanan)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\n2003  får  besluta  om  en  låneram   i\r\nRiksgäldskontoret om högst 12  050  000\r\n000  kr  för  Botniabanan  AB  för  den\r\nförsta   och   andra  utbyggnadsetappen\r\nmellan   Örnsköldsvik-Husum  respektive\r\nNyland-Örnsköldsvik,  för  den   tredje\r\nutbyggnadsetappen       på        delen\r\nHusum-Nordmaling        samt        för\r\nplaneringsarbete  för  den  återstående\r\ndelen  av  den tredje utbyggnadsetappen\r\nNordmaling-Umeå.    Därmed     bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 32.\r\n\r\n24.        Riksdagens revisorers\r\nförslag angående radiokommunikation\r\nför trygghet och säkerhet\r\n\r\nRiksdagen       avslår        förslag\r\n2002/03:RR13 och motionerna\r\n2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s),\r\n2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren  och\r\nRagnwi Marcelind (båda kd) samt\r\n2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl.  (fp)\r\nyrkandena 1-3.\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n25.      Finansiering av Citytunneln\r\ni Malmö (motionsförslag)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:  Fi22  av  Allan  Widman   och\r\nMarie Wahlgren (fp) yrkandena 1-3.\r\n\r\nUtgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar\r\n\r\n\r\n26.      Centrala\r\nförsöksdjursnämnden (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder     2003,    för    det     under\r\nutgiftsområde  23 Jord- och  skogsbruk,\r\nfiske  och anslutande näringar uppförda\r\nramanslaget        42:4        Centrala\r\nförsöksdjursnämnden,  besluta  om  stöd\r\nsom     inklusive    tidigare    gjorda\r\netaganden medför utgifter på  högst  10\r\n000  000 kr under 2004. Därmed bifaller\r\nriksdagen    proposition    2002/03:100\r\npunkt 33.\r\n\r\n27.      Statens jordbruksverk\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nför 2003 låta Statens jordbruksverk  ha\r\ntillgång    till    en    kredit     på\r\nmyndighetens  särskilda räntekonto  för\r\nEU-verksamhet  i  Riksgäldskontoret  på\r\nhögst   5   650  000  000  kr.   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:100 punkt 34.\r\n\r\n28.      Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nm.m. (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder     2003,    för    det     under\r\nutgiftsområde  23 Jord- och  skogsbruk,\r\nfiske  och anslutande näringar uppförda\r\nanslaget  44:6 Återföring av  skatt  på\r\nhandelsgödsel    och   bekämpningsmedel\r\nm.m.,  besluta  om stöd  som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter på högst 195 000 000 kr  under\r\n2004  och  högst 195 000 000  kr  under\r\n2005.    Därmed   bifaller    riksdagen\r\nproposition  2002/03:100 punkt  35  och\r\navslår motion\r\n2002/03:Fi17  av  Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) yrkande 10.\r\nReservation 7 (kd, c)\r\n\r\nUtgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n\r\n29.      Kostnader för\r\nomstrukturering och genomlysning av\r\nstatligt ägda företag m.m.\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv  uppförda\r\nanslaget     38:20    Kostnader     för\r\nomstrukturering  och  genomlysning   av\r\nstatligt   ägda  företag  m.m.   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:100 punkt 36 och avslår  motion\r\n2002/03:Fi17  av  Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) yrkande 11.\r\n\r\nRamar för utgiftsområden samt anslag\r\n\r\n\r\n30.      Ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya\r\nanslag\r\n\r\nRiksdagen\r\nantar  dels  regeringens  förslag  till\r\nlag  om  ändring i lagen (1999:591)  om\r\nkreditering  av  anställningsstöd   och\r\nsjöfartsstöd  på  skattekonto   (bilaga\r\n2),  dels  utskottets förslag till  lag\r\nom   ändring  i  lagen  (1962:381)   om\r\nallmän   försäkring   samt   utskottets\r\nförslag  till  lag om ändring  i  lagen\r\n(1991:1047) om sjuklön (bilaga 3),\r\navslår regeringens förslag till lag  om\r\nändring    i   lagen   (1993:737)    om\r\nbostadsbidrag (bilaga 2),\r\ngodkänner  den föreslagna  användningen\r\nav    det   under   utgiftsområde    10\r\nEkonomisk  trygghet  vid  sjukdom   och\r\nhandikapp   uppförda   anslaget    19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m.,\r\nbemyndigar  regeringen att under  2003,\r\nför   det   under   utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering,   bostadsförsörjning\r\noch   byggande   uppförda   ramanslaget\r\n31:14   Omstrukturering  av   kommunala\r\nbostadsbolag,   göra   åtaganden    som\r\ninklusive   tidigare  gjorda  åtaganden\r\ninnebär  utgifter på högst 150 000  000\r\nkr efter 2003 och\r\ngodkänner     ändrade     ramar     för\r\nutgiftsområden  samt  anvisar   ändrade\r\noch  nya  anslag i enlighet med bifogad\r\nspecifikation.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:100 punkterna 15,  25,  29  och\r\n42,    bifaller   delvis    proposition\r\n2002/03:100 punkterna 10,  11  och  40,\r\navslår  proposition  2002/03:100  punkt\r\n16 och avslår motionerna\r\n2002/03:Fi17  av  Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) yrkandena 8, 9 och 12,\r\n2002/03:Fi18   av   Fredrik   Reinfeldt\r\nm.fl. (m) yrkande 1,\r\n2002/03:Fi19   av   Bo   Könberg   (fp)\r\nyrkandena 1-5 samt\r\n2002/03:Fi21  av Lennart Fremling  (fp)\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2003\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har   deltagit   i\r\nbeslutet:   Sven-Erik   Österberg    (s),\r\nFredrik  Reinfeldt (m)*,  Karin  Pilsäter\r\n(fp)*,  Sonia  Karlsson (s),  Mats  Odell\r\n(kd)*, Lars Bäckström (v), Agneta Ringman\r\n(s),  Gunnar  Axén (m)*, Tommy  Waidelich\r\n(s),  Christer  Nylander (fp)*,  Lena  Ek\r\n(c),  Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*,\r\nAgneta Gille (s), Bo Berhardsson (s), Per-\r\nOlof  Svensson  (s) och Mikael  Johansson\r\n(mp).\r\n*)  Har  ej  deltagit i  beslutet  under\r\nförslagspunkt 30.\r\n\r\nSpecifikation av ändrade ramar för utgiftsområden\r\nsamt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003\r\nBelopp i tusental kronor\r\nUtgiftsområde            Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Förändr      Ny\r\nenligt   ing av  ram/ny\r\nstatsb  ram/ans  anslag\r\nudget      lag   snivå\r\n2003\r\n1   Rikets styrelse         7 674   14 229   7 688\r\n618              847\r\n27: Radio- och TV-verket   11 676      700  12 376\r\n4\r\n90: Kungliga hov- och      87 597    4 000  91 597\r\n1   slottsstaten\r\n90: Riksdagens ledamöter  603 008   16 550     619\r\n2   och partier m.m.1                          558\r\n90: Riksdagens             56 426    2 500  58 926\r\n4   ombudsmän,\r\njustitieombudsmännen\r\n1\r\n90: Regeringskansliet       5 180  -10 221   5 170\r\n5   m.m.                      433              212\r\n90: Expertgruppen för EU-   9 179      700   9 879\r\n7   frågor\r\n2   Samhällsekonomi och     9 078   14 250   9 092\r\nfinansförvaltning         095              345\r\n1:5 Statistiska           414 139   -1 250     412\r\ncentralbyrån                               889\r\n1:7 Kammarkollegiet        27 459      500  27 959\r\n2:1 Finansinspektionen    163 680   15 000     178\r\n680\r\n3   Skatt, tull och         8 265    1 567   8 267\r\nexekution                 923              490\r\n3:2 Skattemyndigheterna     5 087    1 567   5 088\r\n212              779\r\n4   Rättsväsendet          24 584  198 050  24 782\r\n790              840\r\n4:1 Polisorganisationen    13 559   -1 950  13 557\r\n801              851\r\n4:2 Säkerhetspolisen      547 409  -50 000     497\r\n409\r\n4:3 Åklagarorganisatione  788 314   20 000     808\r\nn                                          314\r\n4:4 Ekobrottsmyndigheten  321 640  -10 000     311\r\n640\r\n4:5 Domstolsväsendet        3 667   38 000   3 705\r\nm.m.                      435              435\r\n4:6 Kriminalvården          4 472  200 000   4 672\r\n939              939\r\n4:7 Brottsförebyggande     60 993   -1 000  59 993\r\nrådet\r\n4:1 Brottsoffermyndighet   19 093    3 000  22 093\r\n0   en\r\n6   Försvar samt           44 704   -1 950  44 702\r\nberedskap mot             155              205\r\nsårbarhet\r\n6:2 Materiel,              19 163  -25 000  19 138\r\nanläggningar samt         960              960\r\nforskning och\r\nteknikutveckling\r\n6:8 Försvarets            454 307   25 000     479\r\nradioanstalt                               307\r\n6:1 Nämnder m.m.            7 095   -1 950   5 145\r\n1\r\n7   Internationellt        17 140  -74 979  17 065\r\nbistånd                   303              324\r\n8:1 Biståndsverksamhet     15 886  -94 979  15 791\r\n126              147\r\n8:2 Styrelsen          för    492   10 000     502\r\ninternationellt           740              740\r\nutvecklingssamarbete\r\n8:4 Folke                       0   10 000  10 000\r\nBernadotteakademin,\r\nramanslag        (nytt\r\nanslag)\r\nUtgiftsområde            Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Förändr      Ny\r\nenligt   ing av  ram/ny\r\nstatsb  ram/ans  anslag\r\nudget      lag   snivå\r\n2003\r\n8   Invandrare         och  7 128  227 800   7 356\r\nflyktingar                470              270\r\n10: Integrationsåtgärder   51 742   30 000  81 742\r\n2\r\n11: Utvecklingssinsatser      230   40 000     270\r\n1   i storstadsregionerna     000              000\r\n12: Migrationsverket          617    5 800     623\r\n1                             511              311\r\n12: Mottagande          av  3 154  122 000   3 276\r\n2   asylsökande               274              274\r\n12: Utlänningsnämnden         114   10 000     124\r\n4                             074              074\r\n12: Offentligt  biträde  i    127    5 000     132\r\n5   utlänningsärenden         027              027\r\n12: Utresor  för  avvisade    105   15 000     120\r\n6   och utvisade              556              556\r\n9   Hälsovård,    sjukvård 33 356  574 000  33 930\r\noch social omsorg         735              735\r\n13: Sjukvårdsförmåner       2 608  430 000   3 038\r\n1   m.m.                      000              000\r\n14: Statens                   124   85 000     209\r\n4   folkhälsoinstitut         894              894\r\n14: Folkhälsopolitiska     86 554    5 000  91 554\r\n7   åtgärder\r\n16: Statsbidrag       till    166   -7 000     159\r\n3   särskilt                  884              884\r\nutbildningsstöd\r\n16: Bidrag    till    viss 80 394      500  80 894\r\n4   verksamhet         för\r\npersoner           med\r\nfunktionshinder\r\n16: Bidrag            till    157    1 500     158\r\n5   handikapporganisation     248              748\r\ner\r\n16: Bilstöd           till    164   56 000     220\r\n7   handikappade              000              000\r\n16: Statens  institut  för 26 373    2 000  28 373\r\n9   särskilt\r\nutbildningsstöd\r\n17: Stimulansbidrag    och 35 446    1 000  36 446\r\n1   åtgärder          inom\r\näldrepolitiken\r\n10  Ekonomisk trygghet        119     -858     118\r\nvid sjukdom och           398      000     540\r\nhandikapp                 964              964\r\n19: Sjukpenning och        46 943   -2 460  44 483\r\n1   rehabilitering m.m.       496      000     496\r\n19: Aktivitets- och        58 024    1 600  59 624\r\n2   sjukersättningar          970      000     970\r\n19: Kostnader för           8 000    2 000  10 000\r\n5   sysselsättning av\r\nvissa personer med\r\naktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n12  Ekonomisk trygghet     52 889     -470  52 419\r\nför familjer och barn     100      000     100\r\n21: Föräldraförsäkring     22 340     -470  21 870\r\n2                             000      000     000\r\n13  Arbetsmarknad          60 306     -550  59 756\r\n689      000     689\r\n22: Bidrag till            36 363     -104  36 259\r\n2   arbetslöshetsersättni     000      000     000\r\nng och aktivitetsstöd\r\n22: Köp av                  4 708  -40 000   4 668\r\n3   arbetsmarknadsutbildn     812              812\r\ning och övriga\r\nkostnader\r\n22: Särskilda insatser      7 185     -281   6 904\r\n4   för                       857      000     857\r\narbetshandikappade\r\n22: Bidrag till            57 427   -3 000  54 427\r\n8   administration av\r\ngrundbeloppet\r\n22: Bidrag till Samhall     4 262     -125   4 137\r\n9   AB                        419      000     419\r\n22: Inspektionen för        4 774    3 000   7 774\r\n12  arbetslöshetsförsäkri\r\nngen\r\n\r\nUtgiftsområde            Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Förändr      Ny\r\nenligt   ing av  ram/ny\r\nstatsb  ram/ans  anslag\r\nudget      lag   snivå\r\n2003\r\n14  Arbetsliv               1 149    7 250   1 156\r\n627              877\r\n23: Arbetsdomstolen        19 971    6 000  25 971\r\n4\r\n23: Medlingsinstitutet     46 891    1 250  48 141\r\n8\r\n17  Kultur, medier,         8 372    5 230   8 378\r\ntrossamfund och           903              133\r\nfritid\r\n25: Bidrag till             9 544       68   9 612\r\n3   kontakttolkutbildning\r\n26: Statens ljud- och      40 112      285  40 397\r\n1   bildarkiv\r\n28: Riksarkivet och           278    2 644     281\r\n21  landsarkiven              454              098\r\n28: Bidrag till               251   15 000     266\r\n26  kulturmiljövård           745              745\r\n28: Centrala museer:          744   -6 900     737\r\n28  Myndigheter               627              727\r\n28: Bidrag till vissa      48 176    5 700  53 876\r\n31  museer\r\n28: Forum för levande      40 000  -10 000  30 000\r\n34  historia\r\n28: Stöd till trossamfund  50 750   -1 567  49 183\r\n39\r\n18  Samhällsplanering,      9 482     -126   9 355\r\nbostadsförsörjning        356      500     856\r\noch byggande\r\n21: Bostadsbidrag           3 829        0   3 829\r\n1                             000              000\r\n31: Statens                14 064   -2 000  12 064\r\n3   bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader\r\n31: Statens                   200     -100     100\r\n4   bostadskreditnämnd:       000      000     000\r\nGarantiverksamhet\r\n31: Statens geotekniska    26 573    2 000  28 573\r\n8   institut\r\n31: Lantmäteriverket          428  -27 000     401\r\n9                             028              028\r\n32: Länsstyrelserna m.m.    2 060      500   2 060\r\n1                             166              666\r\n19  Regional utjämning      3 607   -2 500   3 605\r\noch utveckling            776              276\r\n33: Allmänna                1 535   -2 500   1 532\r\n1   regionalpolitiska         335              835\r\nåtgärder\r\n20  Allmän miljö- och       3 363     -150   3 213\r\nnaturvård                 075      000     075\r\n34: Åtgärder för              994  -10 000     984\r\n3   biologisk mångfald        908              908\r\n34: Sanering och              460     -150     310\r\n4   återställning av          770      000     770\r\nförorenade områden\r\n34: Bidrag till Sveriges      211   10 000     221\r\n12  meteorologiska och        584              584\r\nhydrologiska institut\r\nm.m.\r\n22  Kommunikationer        25 858     -500  25 357\r\n344      650     694\r\n36: Väghållning och        14 923     -408  14 515\r\n2   statsbidrag               449      000     449\r\n36: Banverket:              7 063  -84 000   6 979\r\n4   Banhållning och           972              972\r\nsektorsuppgifter\r\n36: Ersättning till        45 000   -8 000  37 000\r\n5   Statens järnvägar för\r\nkostnader i samband\r\nmed utdelning från AB\r\nSwedcarrier, m.m.\r\n37: Upphandling av            153   -8 000     145\r\n2   samhällsåtaganden         484              484\r\n37: Gemensam                    0    7 350   7 350\r\n6   radiokommunikation\r\nför skydd och\r\nsäkerhet, ramanslag\r\n(nytt anslag)\r\nUtgiftsområde            Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Förändr      Ny\r\nenligt   ing av  ram/ny\r\nstatsb  ram/ans  anslag\r\nudget      lag   snivå\r\n2003\r\n23  Jord- och skogsbruk,   10 480     -194  10 286\r\nfiske med anslutande      979      000     979\r\nnäringar\r\n25: Sveriges                1 233   -6 000   1 227\r\n1   lantbruksuniversitet      964              964\r\n43: Fiskeriverket             102   11 000     113\r\n8                             255              255\r\n43: Fiskevård              20 500   -5 000  15 500\r\n11\r\n44: Åtgärder för            2 223   -9 000   2 214\r\n1   landsbygdens miljö        000              000\r\noch struktur\r\n44: Stöd till jordbrukets   3 000   -1 000   2 000\r\n4   rationalisering m.m.\r\n44: Återföring av skatt       420     -184     236\r\n6   på handelsgödsel och      000      000     000\r\nbekämpningsmedel m.m.\r\n24  Näringsliv              3 542     -107   3 435\r\n675      600     075\r\n38: Näringslivsutveckling     229  -15 000     214\r\n2   m.m.                      562              562\r\n38: Rymdverksamhet            512  -15 000     497\r\n14                            855              855\r\n39: Exportfrämjande           233  -30 000     203\r\n3   verksamhet                956              956\r\n39: Näringslivsutveckling     200  -50 000     150\r\n6   i Östersjöregionen        000              000\r\n40: Allmänna               20 268    2 000  22 268\r\n3   reklamationsnämnden\r\n40: Fastighetsmäklarnämnd   9 041      400   9 441\r\n4   en\r\n25  Allmänna bidrag till   68 486    2 531  71 018\r\nkommuner                  664      676     340\r\n48: Bidrag till särskilda     347   -1 950     345\r\n2   insatser i vissa          750              800\r\nkommuner och\r\nlandsting\r\n48: Statligt               23 759    2 533  26 293\r\n3   utjämningsbidrag till     414      626     040\r\nkommuner och\r\nlandsting\r\nSumma anslagsförändring på         537 873\r\ntilläggsbudget\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n1Anslag avsedda för\r\nriksdagen eller dess\r\nmyndigheter.</pre><pre>\r\n2002/03\r\nFiU21\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  den ekonomiska vårpropositionen (prop.\r\n2002/03:100,  avsnitt 7, punkterna  9-40)\r\nföreslår    regeringen    ändringar    på\r\ntilläggsbudget.  Även  riksdagsstyrelsens\r\nförslag  till ändringar på tilläggsbudget\r\ninkluderas  i vårpropositionen (punkterna\r\n41-42).   Med  anledning  av  regeringens\r\nförslag    har   sju   motioner   väckts.\r\nFörslagen   i   propositionen    och    i\r\nmotionerna återges i bilaga 1 till  detta\r\nbetänkande.\r\nDe   lagförslag  som  regeringen  lägger\r\nfram  i propositionen återges i bilaga  2\r\nUtskottets   lagförslag   presenteras   i\r\nbilaga  3  Lagrådets yttrande  återges  i\r\nbilaga 4.\r\nEn  sammanställning av  regeringens  och\r\npartiernas förslag till ändrade  och  nya\r\nanslag finns i bilaga 5.\r\nFinansutskottet   har   berett   berörda\r\nutskott  tillfälle att yttra sig över  de\r\nförslag  i propositionen och i motionerna\r\nsom rör respektive utskotts område.\r\n-        Yttranden har avlämnats från\r\n-\r\n-                  konstitutionsutskottet\r\n(2002/03:KU6y)\r\n-\r\n-                       justitieutskottet\r\n(2002/03:JuU3y)\r\n-\r\n-              socialförsäkringsutskottet\r\n(2002/03:SfU3y)\r\n-\r\n-                         socialutskottet\r\n(protokollsutdrag 2002/03:32)\r\n-\r\n-        trafikutskottet (2002/03:TU4y)\r\n-\r\n-         miljö-  och  jordbruksutskottet\r\n(2002/03:MJU2y)\r\n-\r\n-                        näringsutskottet\r\n(protokollsutdrag 2002/03:29)\r\n-\r\n-        bostadsutskottet (2002/02:BoU3y)\r\n-\r\nYttrandena återfinns i bilagorna 6-13.\r\nSkatteutskottet,       utrikesutskottet,\r\nförsvarsutskottet,  kulturutskottet   och\r\narbetsmarknadsutskottet har beslutat  att\r\ninte    avge    något    yttrande    över\r\ntilläggsbudgeten.\r\nI  samband  med sitt yttrande  överlämnar\r\ntrafikutskottet   Riksdagens   revisorers\r\nförslag         angående         gemensam\r\nradiokommunikation   för   trygghet   och\r\nsäkerhet (förslag 2002/03:RR13)  samt  de\r\ntvå motioner som väckts i ärendet samt en\r\nmotion  från  den  allmänna  motionstiden\r\nhösten   2002   för   slutbehandling    i\r\nfinansutskottet. Överlämnandet  föranleds\r\nav regeringens förslag i vårpropositionen\r\natt   ett   nytt   anslag  för   gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet\r\nanvisas  på  tilläggsbudgeten  för   2003\r\nunder  utgiftsområde 22  Kommunikationer,\r\nvilket har betydelse för behandlingen  av\r\nRiksdagens revisorers förslag.\r\n.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nEnligt  9  kap.  5 § regeringsformen  kan\r\nriksdagen   för   löpande   budgetår   på\r\ntilläggsbudget  göra en ny  beräkning  av\r\nstatsinkomster  samt  ändra  anslag   och\r\nanvisa nya anslag. Riksdagen beslutade  i\r\nmars  2003  om ändrade och nya anslag  på\r\ntilläggsbudget    med    anledning     av\r\nfolkomröstningen  om införande  av  euron\r\n(prop.     2002/03:46,    bet.     FiU24,\r\nrskr.    115-119).   I   den   ekonomiska\r\nvårpropositionen   föreslår    regeringen\r\nytterligare  ändringar på tilläggsbudget.\r\nAnslagsförändringarna    i    regeringens\r\nförslag     till     tilläggsbudget     i\r\nvårpropositionen  innebär  att   anvisade\r\nmedel ökar med 520 miljoner kronor netto.\r\nDe   föreslagna  ökningarna  av  anslagen\r\nuppgår till 5 359 miljoner kronor och  de\r\nföreslagna  minskningarna uppgår  till  4\r\n839  miljoner kronor. 89 anslag  inom  20\r\nutgiftsområden    berörs     av     dessa\r\nförändringar. Vidare föreslår  regeringen\r\nbl.a.  nya och ändrade bemyndiganden  att\r\ningå ekonomiska förpliktelser.\r\nFörslagen  i  propositionen  har  tagits\r\nfram     i    samarbete    mellan     den\r\nsocialdemokratiska            regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.\r\nUtskottet     behandlar    inledningsvis\r\nregeringens förslag om omstrukturering av\r\nstatliga  företag  samt utvidgat  uppdrag\r\nför   Vasallen  AB.  Därefter   behandlas\r\nförslagen   i   propositionen    och    i\r\nmotionerna    utgiftsområdesvis.    Under\r\nutgiftsområde      22     Kommunikationer\r\nbehandlar   utskottet   även   Riksdagens\r\nrevisorers   förslag  angående   gemensam\r\nradiokommunikation   för   trygghet   och\r\nsäkerhet  (förs.  2002/03:RR13)  samt  de\r\nmotioner som under beredningen av ärendet\r\nhar överlämnats från trafikutskottet.\r\nEnligt   5  kap.  12  §  fjärde  stycket\r\nriksdagsordningen får  beslut  om  anslag\r\nför  löpande budgetår som innebär att  en\r\nutgiftsram  påverkas  inte  fattas  innan\r\nbeslut    om   godkännande   av    ändrad\r\nutgiftsram  fattas. I utskottets  förslag\r\ntill riksdagsbeslut tas således förslagen\r\ni propositionen och motionerna om ändrade\r\nramar  och  anslag upp i en punkt,  punkt\r\n31.  I  denna  punkt behandlas  också  de\r\nförslag  till lagändringar, bemyndiganden\r\nsamt    anslagsvillkor    som    påverkar\r\nanslagen.  Övriga  frågor  behandlas  som\r\negna  punkter  i utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut,  vilket markeras  med  en\r\nsammanfattningsruta    med     utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut.\r\n\r\nOmstrukturering av statliga företag\r\n\r\n\r\nEn förbättrad kapitalstruktur i statliga\r\nbolag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker  att   särskilda\r\nåtgärder   vidtas  för  att   underlätta\r\nfinansiella omstruktureringar  inom  den\r\nstatliga  bolagssfären. Utskottet  anser\r\natt     riksdagens    inflytande    över\r\netgärderna     bör     tydliggöras     i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag.\r\nVidare    redovisar    utskottet     hur\r\nförslaget    bör   kunna   inordnas    i\r\nriksdagens     rambeslutsmodell      för\r\nhanteringen  av budgetpropositionen.  De\r\naktuella    motionerna   avstyrks    med\r\nhänvisning    till   de   förtydliganden\r\nutskottet    förordar   av   regeringens\r\nförslag.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, c)  och\r\n2 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen framhåller att den i  dag  har\r\nstora  möjligheter att påverka  storleken\r\npå  de statliga bolagens utdelningar till\r\nstatsbudgeten.   Dess   möjligheter   att\r\nåterföra  medel  till bolagen  när  detta\r\nbehövs   är  däremot  begränsade.   Detta\r\nbegränsar ägarens handlingsmöjligheter på\r\nett, enligt regeringens mening, olämpligt\r\nsätt.   Regeringen   saknar   en   privat\r\nföretagsägares möjlighet att  fördela  re\r\nsurser  mellan olika företag. Därför  kan\r\nden  inte sätta in medel i statliga bolag\r\nför  att  få  bättre förutsättningar  att\r\njustera   bolagens  finansiella  struktur\r\ngenom  extra  utdelningar. Den  kan  inte\r\nheller vidta de åtgärder som kan krävas i\r\nstatliga  företag med ekonomiska problem.\r\nVidare  har delägda företag ofta  hembuds\r\navtal  av olika slag som regeringen  inte\r\nkan      fullfölja     utan      särskilt\r\nriksdagsbeslut. Sammantaget gör detta att\r\nstatens  företagsförvaltning hämmas  till\r\nnackdel för företagens utveckling.\r\nRegeringen  föreslår att man  i  samband\r\nmed  en  översyn  av kapitalstrukturen  i\r\nstatligt ägda bolag ska besluta om  extra\r\nutdelningar  på  3 miljarder  kronor  som\r\ntillförs    ett    särskilt    konto    i\r\nRiksgäldskontoret  för  insatser   i   av\r\nstaten   hel-   och  delägda  aktiebolag.\r\nInsatserna kan vara aktieägartillskott  i\r\nolika  former,  lån eller avse  andra  av\r\nriksdagen  beslutade ändamål.  Insatserna\r\nska  vara  avsedda för att vidareutveckla\r\nen  väl  fungerande verksamhet som kräver\r\nytterligare kapital eller för  att  kunna\r\nutnyttja hembudsavtal som redan tecknats.\r\nEU:s  regelverk för stöd i  enlighet  med\r\ns.k.   market   investor  principle   ska\r\nbeaktas vid eventuella kapitalinsatser.\r\nDet  föreslagna  beloppet  har  bestämts\r\nmed  hjälp av en uppskattning att det  är\r\nmöjligt  att genomföra engångsutdelningar\r\npå  minst 3 miljarder kronor utan att  de\r\nstatliga  bolagens finansiella  ställning\r\nskadas.  De extra utdelningarna  förutses\r\nbli beslutade under 2003.\r\nI    normalfallet   ska   riksdagens\r\ngodkännande för en kapitalinsats inhämtas\r\ninnan   den  görs.  Regeringen   föreslår\r\nemellertid  att den i undantagsfall,  där\r\nbeslut   inte  kan  vänta,  t.ex.   under\r\nriksdagens   sommaruppehåll,   bemyndigas\r\navseende  mindre belopp att utan dröjsmål\r\ngöra  nödvändiga kapitalinsatser. I dessa\r\nfall ska riksdagens medgivande inhämtas i\r\nefterhand.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion   Fi18  regeringens   förslag   om\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag (yrkande 2). Motionärerna anser att\r\nförslaget  är  demokratiskt  tvivelaktigt\r\neftersom   det  skulle  leda   till   att\r\nriksdagen   -  som  företräder   bolagens\r\nägare,  dvs.  Sveriges medborgare  -  får\r\nbegränsad    handlingsfrihet     avseende\r\nanvändningen  av skattebetalarnas  pengar\r\nför     kapitaltillskott    i    statliga\r\naktiebolag. Vidare riskerar förslaget att\r\nskada de företag som ska tvingas till  en\r\nextra   utdelning  av  kapital.  Det   är\r\nsamtidigt  oklart om regeringens  förslag\r\nstår    i   överenskommelse   med    EU:s\r\nregelverk.  Motionärerna  framhåller  att\r\nden  föreslagna ordningen kan  leda  till\r\nsnedvriden konkurrens på de marknader där\r\nstatligt ägda företag verkar vid sidan om\r\nprivata företag.\r\nI       motion      Fi23      framhåller\r\nKristdemokraterna att regeringens förslag\r\nom  förbättrad kapitalstruktur i statliga\r\nbolag inte är förenligt med 17 och 18  §§\r\nlagen   (1996:1059)   om   statsbudgeten.\r\nMotionärerna  anser att  omfördelning  av\r\nstatliga   tillgångar  måste   ske   inom\r\nstatsbudgeten (yrkande 3). Att finansiera\r\nförändringar   av   kapitalstrukturen   i\r\nstatligt ägda bolag utanför statsbudgeten\r\nbidrar   enligt  motionärerna  till   att\r\nminska  öppenheten  avseende  finansiella\r\nförbindelser      mellan       offentliga\r\nmyndigheter   och   offentliga   företag.\r\nMotionärerna    förordar    därför    att\r\nriksdagen  stiftar en lag  som  avgränsar\r\nanvändningen     av    det     gemensamma\r\nomstruktureringskontot                  i\r\nRiksgäldskontoret och  beskriver  hur  de\r\nmedel   som   använts  ska  redovisas   i\r\nstatsbudgeten,   detta   för   att    öka\r\nöppenheten  samt  inordna  modellen   för\r\nförändringar     i    statliga     bolags\r\nkapitalstruktur i statsbudgeten. En sådan\r\nlag   bör  tydligt  avgränsa  regeringens\r\nbefogenhet att göra kapitalinsatser  utan\r\natt   i  förväg  ha  inhämtat  riksdagens\r\ngodkännande (yrkande 4).\r\nÄven   Centerpartiet  redovisar  i   sin\r\nmotion Fi17 att man avstyrker regeringens\r\nförslag  att flytta medel mellan statliga\r\nbolag    utanför   statsbudgeten.   Något\r\nformellt yrkande förs dock inte  fram  på\r\ndenna punkt.\r\n\r\nRegeringsformen\r\n\r\nRegeringsformens     bestämmelser      om\r\nfinansmakten     är     inte     särskilt\r\ndetaljerade.  Av regeringsformen  framgår\r\nemellertid  att  statens medel  inte  får\r\nanvändas  på annat sätt än riksdagen  har\r\nbestämt  (9 kap. 2 § första stycket)  och\r\ndet  sker  främst genom budgetregleringen\r\n(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett\r\ngår  det  till  på så sätt att  riksdagen\r\nanvisar   anslag  till  angivna   ändamål\r\n(9:3).\r\nRiksdagen får emellertid enligt  9  kap.\r\n2 § andra stycket bestämma att statsmedel\r\nska  tas  i  anspråk i annan  ordning  än\r\ngenom  budgetreglering. Som  illustration\r\nkan här nämnas s.k. specialdestination. I\r\nförarbetena  till regeringsformen  skilde\r\nman      mellan     tre      slag      av\r\nspecialdestination:\r\n1.         Vid   sidan  om  statsbudgeten\r\n(t.ex. ATP).\r\n2.\r\n3.        I anslutning till statsbudgeten\r\n(t.ex. affärsverken).\r\n4.\r\n5.       Inom statsbudgeten.\r\n6.\r\nDen  första  formen av specialdestination\r\nsker helt utanför budgetregleringen.  Den\r\nandra  påverkar statsbudgeten på så  sätt\r\natt   t.ex.   vinstmedel  förs   upp   på\r\ninkomsttitel.         Den          tredje\r\nspecialdestinationen sker helt inom ramen\r\nför  statsbudgeten. Riksdagen  har  samma\r\nformella   inflytande  över  specialdesti\r\nnationerna som över anslagen.\r\n\r\nLag om statsbudgeten (budgetlagen)\r\n\r\nBruttoredovisningsprincipen  innebär  att\r\nstatens  inkomster och utgifter  ska  tas\r\nupp   var   för   sig  på  statsbudgeten.\r\nPrincipen    kommer   till   uttryck    i\r\nbudgetlagen bl.a. i 17 § där det står att\r\nstatens   inkomster  och   utgifter   ska\r\nbudgeteras   och  redovisas   brutto   på\r\nstatsbudgeten.   Undantag   från    denna\r\nbestämmelse gäller om inkomsterna från en\r\nverksamhet endast bidrar till  att  täcka\r\nverksamhetens  kostnader  (17  §   första\r\nstycket)  och  om statens kostnader  helt\r\nska täckas med verksamhetens intäkter (18\r\n§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där\r\nbegreppet  definieras, och i  30  §,  som\r\nsäger  att  om riksdagen har beslutat  om\r\nförsäljning  av  egendom  ska   inkomsten\r\nredovisas   mot   en   inkomsttitel    på\r\nstatsbudgeten,    om    inte    riksdagen\r\nbestämmer annat.\r\nEn   annan   princip  som   regleras   i\r\nbudgetlagen  är fullständighetsprincipen.\r\nEnligt 16 § ska regeringens förslag  till\r\nstatsbudget  omfatta alla  inkomster  och\r\nutgifter  med  de undantag  som  nämns  i\r\nföregående stycke.\r\nFör  vissa  typer  av investeringar  kan\r\nriksdagen  besluta att  finansiering  ska\r\nske  på annat sätt än genom anslag  eller\r\nlån (23 §).\r\n\r\nNuvarande ordning för budgetering och\r\nredovisning av inkomster från utdelningar\r\nsamt utgifter för insatser i statliga\r\nbolag\r\n\r\nInkomster  från utdelningar redovisas  av\r\nriksdagen mot inkomsttitel.\r\nInsatser   i   form   av   utgift    för\r\naktieägartillskott  beslutas  genom   att\r\nanslag  anvisas för ändamålet, medan  lån\r\nkan  tas  upp av myndigheterna  inom  den\r\nkreditram    som    riksdagen     årligen\r\nfastställer  och de närmare  villkor  som\r\nregeringen beslutar om. Även andra former\r\nför  tillskott har förekommit  på  senare\r\når.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet framhåller i  sitt\r\nyttrande  (KU6y) att det finns goda  skäl\r\natt underlätta kapitalomstruktureringar i\r\nden  statliga  företagssfären  genom  att\r\ntillämpa  specialdestination. Förfarandet\r\nkan  liknas  vid  att staten  agerar  som\r\nmoderbolag  och  ger  koncernbidrag  till\r\nvissa  dotterbolag och finansierar  detta\r\nmed   medel   från  andra  dotterföretag.\r\nKonstitutionsutskottet  anser  emellertid\r\natt regeringens förslag bör modifieras på\r\nett par punkter.\r\nFör  det  första bör bemyndigandet  inte\r\ninnebära att regeringen i brådskande fall\r\noch  för  smärre  belopp får  besluta  om\r\nkapitalinsatser. Riksdagen bör besluta  i\r\nvarje enskilt fall om kapitalinsatser.\r\nFör    det   andra   bör   bemyndigandet\r\ntidsbegränsas.  Att  på  föreslaget  sätt\r\nföra inkomster från extrautdelningar till\r\nett  särskilt  konto i  Riksgäldskontoret\r\nmåste   vara  en  engångsåtgärd.  Kontots\r\nvaraktighet bör dessutom bli föremål  för\r\nriksdagens   årliga   prövning.    Önskar\r\nregeringen att överblivna medel  ska  stå\r\nkvar  på kontot i Riksgäldskontoret  även\r\nunder  nästa  år  får den  återkomma  med\r\nförslag   härom  senare,  lämpligtvis   i\r\nbudgetpropositionen.   Skulle   riksdagen\r\ninte    förlänga    bemyndigandet     ska\r\ninnestående    medel    på    kontot    i\r\nRiksgäldskontoret    jämte     eventuella\r\nytterligare   utdelningsinkomster    från\r\nextrautdelningarna     redovisas      mot\r\ninkomsttitel i statsbudgeten.\r\nSlutligen  bör  det  tydligt  framgå  av\r\nriksdagens   beslut   att   maximalt    3\r\nmiljarder kronor får överföras  till  det\r\nsärskilda kontot.\r\nKonstitutionsutskottet        framhåller\r\nvidare att det kan finnas anledning att i\r\nlämpligt   sammanhang  närmare   överväga\r\nformerna  för kapitalomstruktureringar  i\r\nden    statliga    företagssfären.     Om\r\nregeringen  menar att det ska  finnas  en\r\npermanent  särskild  ordning  för  sådana\r\nbeslut  bör den återkomma till  riksdagen\r\nmed  förslag om hur en sådan ordning  bör\r\nregleras.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nI likhet med konstitutionsutskottet anser\r\nfinansutskottet att det finns  goda  skäl\r\natt  skapa  en  ordning  som  underlättar\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären   genom    att    tillämpa\r\nspecialdestination.  Staten  bör    kunna\r\nagera  på  samma sätt som ett  moderbolag\r\nsom    ger   koncernbidrag   till   vissa\r\ndotterbolag  och  finansiera  detta   med\r\nmedel från andra dotterföretag. Utskottet\r\nvill  dock understryka att förslaget  bör\r\nges   en   sådan   form  att   riksdagens\r\ninflytande garanteras på ett rimligt sätt\r\noch att riksdagen också ges möjlighet att\r\nutöva  finansmakten på ett korrekt  sätt.\r\nSåsom konstitutionsutskottet förordar bör\r\ndärför  förslaget modifieras på  ett  par\r\npunkter.  Vidare  bör  förslaget  få   en\r\nutformning   som   kan   anpassas    till\r\nriksdagens       beslutsordning       för\r\nstatsbudgeten,          den          s.k.\r\nrambeslutsmodellen.\r\nFinansutskottet                    delar\r\nkonstitutionsutskottets  uppfattning  att\r\nregeringen  inte  bör  bemyndigas  att  i\r\nbrådskande fall och för smärre belopp  få\r\nbesluta om kapitalinsatser. Riksdagen bör\r\nbesluta  om kapitalinsatser till statliga\r\nföretag i varje enskilt fall.\r\nKonstitutionsutskottet  bedömer   vidare\r\natt   det  föreslagna  sättet  att   föra\r\ninkomster från extra utdelningar till ett\r\nsärskilt konto i Riksgäldskontoret  måste\r\nvara     en     engångsåtgärd.    Kontots\r\nvaraktighet bör dessutom bli föremål  för\r\nriksdagens  årliga  prövning.  Överblivna\r\nmedel  på kontot i Riksgäldskontoret  bör\r\nefter    förslag    av    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen kunna överföras  till\r\nnästa  budgetår.  Skulle  riksdagen  inte\r\nförlänga    bemyndigandet   ska    enligt\r\nkonstitutionsutskottet innestående  medel\r\npå   kontot  i  Riksgäldskontoret   jämte\r\neventuella                    ytterligare\r\nutdelningsinkomster                  från\r\nextrautdelningarna     redovisas      mot\r\ninkomsttitel i statsbudgeten.\r\nDet  nämns inte i propositionen  om  det\r\när  regeringens  avsikt att  senare  föra\r\nytterligare  medel  till  det   särskilda\r\nkontot        i        Riksgäldskontoret.\r\nFinansutskottet  har  emellertid  i  sitt\r\nfortsatta   resonemang   förutsatt    att\r\nverksamheten  kan  komma  att  utsträckas\r\ntill tiden efter 2003.\r\nSlutligen      bör      det       enligt\r\nkonstitutionsutskottet tydligt framgå  av\r\nriksdagens   beslut   att   maximalt    3\r\nmiljarder kronor får överföras  till  det\r\nsärskilda kontot.\r\nFinansutskottet                    delar\r\nkonstitutionsutskottets      principiella\r\ninställning  och  förordar  att  högst  3\r\nmiljarder  kronor överförs 2003  från  de\r\nstatliga bolagen till ett särskilt  konto\r\ni  Riksgäldskontoret. Med  tanke  på  att\r\nutgifter  för omstrukturering av statliga\r\nföretag    genom   den   av    regeringen\r\nföreslagna  konstruktionen behandlas  vid\r\nsidan  av statsbudgeten bör det klargöras\r\natt  detta  är medel från statliga  bolag\r\nsom   annars  skulle  ha  legat  kvar   i\r\nbolagen.   De   ordinarie   utdelningarna\r\nförutses  liksom  hittills  redovisas  på\r\nsärskild        inkomsttitel        under\r\nstatsbudgetens inkomster. Den lösning som\r\nutskottet  här  föreslår  begränsar  inte\r\nmöjligheten    att    finansiera    andra\r\nåtaganden på statsbudgeten. Utrymmet  för\r\natt   finansiera  andra   utgifter   över\r\nstatsbudgeten  förutsätts således  varken\r\nöka   eller  minska  med  den  föreslagna\r\nordningen.    Syftet   är    att    skapa\r\nmöjligheter till omstruktureringar i  den\r\nstatliga  bolagssektorn utan att  belasta\r\nvare  sig  statsinkomsterna eller  tränga\r\nundan  andra utgifter. Härav  följer  att\r\nordinarie   aktieutdelningar   inte   ska\r\ntillföras  kontot utan dessa  ska  liksom\r\nhittills  tillföras statsbudgeten  på  en\r\ninkomsttitel. Gränsdragningen mellan  vad\r\nsom    är   ordinarie   utdelningar   och\r\nsärskilda  engångsutdelningar  får  göras\r\nfrån  fall  till fall. Riksdagen  bör  ta\r\nställning  till  det förväntade  beloppet\r\nför  ett år i taget i anslutning till den\r\nordinarie budgetprocessen. Medel får inte\r\ntillföras kontot på annat sätt.\r\nI  de fall det inte bara är fråga om  en\r\nomstrukturering   av   resurser    mellan\r\nstatliga bolag utan också finns behov  av\r\natt      använda     skattemedel      för\r\nkapitaltillskott eller för att starta  ny\r\ntyp  av  verksamhet  bör  anvisningen  av\r\nmedel   ske   på  sedvanligt  sätt   över\r\nstatsbudgeten.\r\nKonstitutionsutskottet        framhåller\r\nvidare att det kan finnas anledning att i\r\nlämpligt   sammanhang  närmare   överväga\r\nformerna  för kapitalomstruktureringar  i\r\nden    statliga    företagssfären.     Om\r\nregeringen  menar att det ska  finnas  en\r\npermanent  särskild  ordning  för  sådana\r\nbeslut,  bör den återkomma till riksdagen\r\nmed  förslag om hur en sådan ordning  bör\r\nregleras.      Finansutskottet      delar\r\nkonstitutionsutskottets  uppfattning.  Om\r\nambitionen  är  att skapa  ett  bestående\r\nsystem för omfördelning av kapital mellan\r\nstatliga bolag, är det angeläget att  ett\r\ntydligt regelverk skapas för detta. I det\r\nsammanhanget  bör utredas  hur  förslaget\r\nförhåller   sig   till  budgetlagen   och\r\ngällande praxis om hur kapitalutdelningar\r\noch   kapitalinsatser  ska  beslutas  och\r\nredovisas.\r\nI  avvaktan på en formell reglering  bör\r\nriksdagen,     enligt    finansutskottets\r\nmening, i samband med budgetpropositionen\r\nvarje  år  ta  ställning till  hur  stora\r\nmedel  som högst ska tillföras  kontot  i\r\nRiksgäldskontoret. Härvid  ska  framgå  i\r\nvilken utsträckning överskottet från  ett\r\når  bör  överföras till  nästa  år  eller\r\ntillföras   statsbudgeten  som   inkomst.\r\nUnderskott  får  ej uppkomma  på  kontot,\r\ndvs.  någon  kredit ska inte vara  knuten\r\ntill  kontot.  I den mån kapitaltillskott\r\nbehövs  och  de  ej kan  finansieras  med\r\ntillgängliga   medel   på   kontot    bör\r\ntillskottet  i stället tillskjutas  genom\r\natt     ett    anslag    anvisas     över\r\nstatsbudgeten.\r\nRegeringen    uttalade   i   proposition\r\n1995/96:220  lag  om  statsbudgeten,  med\r\nriksdagens instämmande, att statsbudgeten\r\nbör  ges  den avgränsningen att inkomster\r\noch  utgifter  samt in- och utbetalningar\r\nsom  kan  antas påverka statens lånebehov\r\nska tas upp på statsbudgeten (s. 42). Det\r\nbetyder   att  statsbudgeten   ska   vara\r\nfullständig   i   så   måtto   att   alla\r\ninkomster, utgifter och andra betalningar\r\nsom påverkar statens lånebehov ska ingå i\r\nförslaget   till  statsbudget.  Utskottet\r\nförutsätter   mot  denna   bakgrund   att\r\nnettobehållningen     på     kontot     i\r\nRiksgäldskontoret ingår  i  den  post  på\r\nstatsbudgeten  som  benämns  Myndigheters\r\nm.fl.     in-     och     utlåning      i\r\nRiksgäldskontoret,   netto.    Innebörden\r\nhärav  är att nettobehållningen på kontot\r\nkommer  att påverka budgetsaldots storlek\r\noch därmed upplåningsbehovet.\r\nHuvudprincipen  bör vara  att  riksdagen\r\nvarje   höst  i  samband  med  det   s.k.\r\nrambeslutet tar ställning till hur  stora\r\nde extra utdelningarna högst får vara och\r\ndärmed   beräkna  det  belopp   som   ska\r\ntillföras  kontot nästa  budgetår.  Detta\r\nbelopp  utgör  en  ram för  verksamheten.\r\nBeslut   om  kapitaltillskott   till   de\r\nstatliga  företagen  bör,  som  utskottet\r\nförordat  tidigare, ske i  varje  enskilt\r\nfall  i budgetprocessens andra steg under\r\nhösten  eller  senare  på  tilläggsbudget\r\nunder  det löpande budgetåret och beredas\r\nav berört utskott under förutsättning att\r\nett    beslut   om   extra   inleveranser\r\ndessförinnan  fattats  av  riksdagen  och\r\nregeringen. Utbetalningar bör kunna göras\r\nför  att vidareutveckla en väl fungerande\r\nverksamhet som kräver ytterligare kapital\r\neller för att kunna utnyttja hembudsavtal\r\nsom redan tecknats. Utskottet förutsätter\r\natt  EU:s  regelverk för stöd i  enlighet\r\nmed  s.k.  market investor principle  ska\r\nbeaktas vid eventuella kapitalinsatser.\r\nLån  till  företagen  bör  hanteras  vid\r\nsidan  av kontot. I första hand  bör  lån\r\ntas     på     sedvanligt     sätt     på\r\nkreditmarknaden.  Företagen   kan   efter\r\nriksdagens  godkännande i  varje  enskilt\r\nfall     bemyndigas    att     låna     i\r\nRiksgäldskontoret  eller  med   stöd   av\r\nstatlig kreditgaranti låna på den privata\r\nkreditmarknaden. För kreditgarantier  bör\r\nde    sedvanliga   reglerna   gälla    om\r\navgränsning,     tidsbegränsning      och\r\navgiftssättning.\r\nSammanfattningsvis   innebär   utskottets\r\nförslag följande:\r\n·           Ett    konto    inrättas    i\r\nRiksgäldskontoret dit extra utdelningar i\r\nde statliga bolagen förs.\r\n·\r\n·         Riksdagen beslutar för ett år i\r\ntaget  om  hur  stort  belopp  som  ska\r\ntillföras  kontot.  För  2003  tillförs\r\nkontot högst 3 miljarder kronor.\r\n·\r\n·         Från  kontot förs utgifter  för\r\nkapitaltillskott eller  utnyttjande  av\r\nhembudsavtal     i     den     statliga\r\nföretagssfären. Riksdagen  beslutar  om\r\nutgifterna i varje enskilt fall.\r\n·\r\n·        Lån till statliga bolag hanteras\r\nej över kontot.\r\n·\r\n·         Om  behoven av kapitaltillskott\r\növerstiger tillgängliga medel på kontot\r\nfår  skillnaden tillskjutas  genom  att\r\nanslag   anvisas   över  statsbudgeten.\r\nUnderskott får ej uppkomma på kontot.\r\n·\r\n·         Regeringen förutsätts  göra  en\r\ntydlig   presentation   varje   år    i\r\nbudgetpropositionen av hur  kontot  ska\r\nfinansieras och utnyttjas. Huvudprincipen\r\nbör vara att riksdagen i anslutning till\r\ndet  s.k. rambeslutet på hösten  fattar\r\nbeslut om ramarna för verksamheten genom\r\natt  ange hur stort belopp som beräknas\r\ntillföras kontot nästa budgetår. Därefter\r\nfattar riksdagen beslut i varje enskilt\r\nfall i budgetprocessens andra steg eller\r\nsenare  på  tilläggsbudget  under   det\r\nlöpande budgetåret om tillskotten till de\r\nstatliga bolagen.\r\n·\r\nVad  utskottet  anfört med  anledning  av\r\nförslaget    i    vårpropositionen     om\r\nomstrukturering av statliga  företag  bör\r\nriksdagen  som  sin mening ge  regeringen\r\ntill  känna. Utskottet tillstyrker därmed\r\ndelvis  punkt 37 i propositionen.  I  den\r\nmån  motionerna Fi18 (m)  yrkande  2  och\r\nFi23   (kd)  yrkandena  3  och   4   inte\r\ntillgodosetts   med   de   förtydliganden\r\nutskottet  här förordar bör de avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nOmfinansiering av kapitaltillskott till\r\nTeracom AB\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker att av  de  extra\r\nutdelningar  som tillförs  ett  konto  i\r\nRiksgäldskontoret    får    högst    500\r\nmiljoner   kronor   användas   för   ett\r\nkapitaltillskott   till   Teracom    AB.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    38    i\r\npropositionen.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     har    i     propositionen\r\nKapitaltillskott till Teracom  AB  (prop.\r\n2002/03:64) föreslagit att ett  villkorat\r\nkapitaltillskott   till    Teracom    ska\r\nfinansieras     med     ett     lån     i\r\nRiksgäldskontoret. Regeringen föreslår  i\r\nden  nu  aktuella  propositionen  att  en\r\növersyn  av kapitalstrukturen i  statligt\r\nägda    bolag   ska   genomföras.   Extra\r\nutdelningar  ska tillföras  ett  särskilt\r\nkonto   i  Riksgäldskontoret  och   kunna\r\nanvändas  för insatser i av  staten  hel-\r\noch  delägda bolag. Regeringen anser  att\r\ndet  i  proposition  2002/03:64  omnämnda\r\nlånet  i  Riksgäldskontoret så snart  som\r\nmöjligt  ska omfinansieras med användning\r\nav   den  föreslagna  ordningen  för   en\r\nförbättrad   kapitalstruktur   då   denna\r\nlösning är mer ändamålsenlig.\r\nRegeringen    föreslår    därför     att\r\nriksdagen  godkänner att av  behållningen\r\npå  det särskilda kontot i Riksgäldskonto\r\nret   får   högst  500  miljoner   kronor\r\nanvändas  för att återbetala  lånet  till\r\nRiksgäldskontoret eller för att göra  det\r\navsedda  kapitaltillskottet till  Teracom\r\nAB.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i det föregående ställt sig\r\nbakom  att ett särskilt konto inrättas  i\r\nRiksgäldskontoret  dit extra  utdelningar\r\nfrån   vissa  statliga  bolag  förs   och\r\nanvänds  för kapitaltillskott till  andra\r\nstatliga  bolag. Utskottet tillstyrker  i\r\nsammanhanget att kontot 2003 tillförs ett\r\nbelopp  om 3 miljarder kronor.  Av  detta\r\nbör  högst  500 miljoner kronor  användas\r\nför ett kapitaltillskott till Teracom AB.\r\nUtskottet       tillstyrker       således\r\npropositionens förslag (punkt 38).\r\n\r\nVasallen AB\r\n\r\nVidgat uppdrag för Vasallen AB\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  Vasallen AB  även  ska  få\r\nutveckla  fastigheter som inrättats  för\r\nförsvarsindustrins behov i enlighet  med\r\nvad      regeringen      förordar      i\r\nvårpropositionen.   Därmed    tillstyrks\r\npunkt 39 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   samband   med  1997  års   ekonomiska\r\nvårproposition   beslutades    att    ett\r\naktiebolag skulle bildas för att utveckla\r\nförsvarsfastigheter som avvecklades genom\r\n1996     års    försvarsbeslut     (prop.\r\n1996/97:150,  bet.  1996/97:FiU20,  rskr.\r\n1996/97:284). Skälet till detta var bl.a.\r\natt  det var viktigt att en professionell\r\norganisation   för   fastighetsutveckling\r\ngavs    finansiell    uthållighet     och\r\naffärsmässiga  incitament för  utveckling\r\nav  fastigheterna. Det bolag som bildades\r\n-  Vasallen  AB - skulle i samarbete  med\r\nkommuner  och lokalt näringsliv  utveckla\r\noch   förädla   fastigheterna   för   att\r\nslutligen  sälja  dessa  på  kommersiella\r\nvillkor.\r\nI   samband   med  2002  års  ekonomiska\r\nvårproposition beslutades att Vasallen AB\r\näven ska ha möjlighet att på kommersiella\r\nvillkor förvärva kommunala bostadshus för\r\nomvandling  till  företagslokaler   eller\r\nandra  lämpliga  ändamål  för  att  sedan\r\nsälja   dessa  på  kommersiella   villkor\r\n(prop.  2001/02:100, bet.  2001/02:FiU21,\r\nrskr. 2001/02:336).\r\nInom  Vasallen AB finns stor  erfarenhet\r\nav att finna nya användningar för lokaler\r\nsom      blivit      överflödiga      vid\r\nregementsnedläggningar, och bolaget har i\r\ndag     stor    kännedom    om     lokala\r\nförutsättningar    för    att    utveckla\r\nfastigheter  för  ny  kommersiell  använd\r\nning.   Regeringen  föreslår  mot   denna\r\nbakgrund att Vasallen AB ska få möjlighet\r\natt  på kommersiella villkor utveckla och\r\nförädla  fastigheter  som  inrättats  för\r\nförsvarsindustrins behov och sedan  sälja\r\ndessa.  Det  ankommer  på  Vasallen  AB:s\r\nstyrelse och ledning att på affärsmässiga\r\ngrunder  avgöra  vilka investeringar  som\r\nbolaget bör göra.\r\n\r\nKompletterande uppgifter\r\n\r\nEnligt information som utskottet inhämtat\r\nfrån Regeringskansliet ska det föreslagna\r\nutvidgade   uppdraget  för  Vasallen   AB\r\nmöjliggöra  för  bolaget  att   praktiskt\r\nengagera sig i projektet Campus Karlskoga\r\ngenom  förvärv av fastigheter  från  SAAB\r\nBofors  AB. Något annat projekt av  detta\r\nslag är för närvarande inte aktuellt.\r\nKarlskoga  är en av de nio kommuner  som\r\nbedömts av regeringen få stora problem på\r\ngrund av nedläggningar av regementen  och\r\nminskade  materielinköp. Därmed  omfattas\r\nKarlskoga  av ett utvecklingsprogram  för\r\nkommuner     med    särskilda     omställ\r\nningsproblem   främst   på    grund    av\r\nstrukturomvandlingar inom  Försvarsmakten\r\n(skr.  1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10,\r\nrskr.      1999/2000:170).      I      de\r\nkommungemensamma     åtgärderna      inom\r\nutvecklingsprogrammet ingår att  statliga\r\nfastigheter,   andra   anläggningar   som\r\nanvänds  för militära ändamål  och  vissa\r\nmarkområden  ska ställas till  förfogande\r\nför  andra verksamheter och omvandlas för\r\nalternativ användning. För Karlskogas del\r\nhar man utrett bl.a. möjligheten till upp\r\nbyggnad  av  en mötesplats för forskning,\r\nutbildning,  näringsliv  och   kultur   -\r\nCampus  Karlskoga  -  inom  Bofors  gamla\r\nindustriområde.    Örebro    universitet,\r\nFörsvarets   materielverk   och   Statens\r\nräddningsverk har redan fått  regeringens\r\nuppdrag   att  etablera  delar  av   sina\r\nrespektive   forskningsverksamheter    på\r\nområdet.\r\nFör   att   säkerställa   både   lämplig\r\nkompetens  och säkert investeringskapital\r\nhar   Karlskoga  kommun  vänt  sig   till\r\nVasallen AB med förfrågan om en förstudie\r\navseende  etablering  av  ett  campus   i\r\nKarlskoga.  Bolaget har i  sin  förstudie\r\nfrån  november 2002 ställt  sig  positivt\r\ntill   idén  att  köpa  mark  på   Bofors\r\nindustriområde,  bygga upp  campusområdet\r\noch  därefter  hyra ut det. Då  projektet\r\ninte  omfattar fastigheter friställda  av\r\nFörsvarsmakten har man gjort  bedömningen\r\natt  Vasallen  AB  behöver  ett  utvidgat\r\nuppdrag från regeringen för att kunna  ta\r\nett inriktningsbeslut.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom    framgår   av   de   kompletterande\r\nuppgifterna från Regeringskansliet  avser\r\nregeringens   förslag   att   öppna   för\r\nVasallen AB möjligheten till engagemang i\r\nett ur samhällsperspektiv viktigt projekt\r\ni  Karlskoga. Utskottet delar regeringens\r\nuppfattning att Vasallen AB har både stor\r\nerfarenhet  av att finna nya användningar\r\nför  lokaler  som blivit överflödiga  vid\r\nregementsnedläggningar och stor  kännedom\r\nom   lokala   förutsättningar   för   att\r\nutveckla  fastigheter för ny  kommersiell\r\nanvändning.     Mot    denna     bakgrund\r\ntillstyrker utskottet att bolaget ska  få\r\nmöjlighet  att  på  kommersiella  villkor\r\nutveckla och förädla fastigheter  som  in\r\nrättats för försvarsindustrins behov  och\r\nsedan sälja dessa.\r\nMed  hänvisning  till det  ovan  anförda\r\ntillstyrks således propositionens förslag\r\n(punkt 39).\r\n\r\nTilläggsbudget per utgiftsområde\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\n27:4 Radio- och TV-verket\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  11  676  000  kr.  Regeringen  har  i\r\npropositionen   om  marksänd   digital-TV\r\n(prop.    2002/03:72)   föreslagit    att\r\nsändningstillstånd på nytt ska utlysas  i\r\ndet  femte digitala marknätet. Radio- och\r\nTV-verket får härigenom en ökad och  inte\r\nbudgeterad  arbetsbelastning under  2003.\r\nRegeringen anser därför att anslaget 27:4\r\nRadio- och TV-verket behöver ökas med 700\r\n000 kr.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU6y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 40 i denna del).\r\n\r\n90:1 Kungliga hov- och slottsstaten\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  87  597  000  kr. De säkerhetshöjande\r\nåtgärderna  som gjorts för att  förbättra\r\nsäkerheten  på  Stockholms  slott  medför\r\nökade  kostnader  för drift,  övervakning\r\noch   underhåll.  Regeringen  anser   att\r\nytterligare   medel   behövs    för    de\r\nsäkerhetshöjande   åtgärderna.   Anslaget\r\n90:1   Kungliga  hov-  och   slottsstaten\r\nföreslås  således  ökas  med  4  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU6y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 40 i denna del).\r\n\r\n90:2 Riksdagens ledamöter och partier\r\nm.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 603 008 000 kr. Riksdagen har beslutat\r\natt    inrätta   en   självständig   revi\r\nsionsmyndighet,   Riksrevisionen,   under\r\nriksdagen   (förs.  1999/2000:RS1,   bet.\r\n2000/01:KU8,    rskr.   2000/01:116-119).\r\nMyndigheten  inrättas den  1  juli  2003.\r\nRiksdagsstyrelsen   har   beslutat    att\r\nriksdagsförvaltningen  ska  stå  för   de\r\ndriftskostnader   som    uppkommer    för\r\nförberedelser   fram   till   dess    att\r\nmyndigheten  inrättas.  Riksdagsstyrelsen\r\navser att lämna förslag till riksdagen om\r\nmedel   på  tilläggsbudget  för  Riksrevi\r\nsionskommitténs kostnader då  dessa  inte\r\nkan  rymmas  inom förvaltningens  anslag.\r\nRiksrevisionskommitténs budget  för  2003\r\nfår enligt beslutet från den 19 mars 2003\r\nuppgå    till    16    550    000     kr.\r\nRiksdagsstyrelsen  föreslår  därför   att\r\nanslaget  90:2  Riksdagens ledamöter  och\r\npartier m.m. ökas med motsvarande belopp.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande     (KU6y)    riksdagsstyrelsens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    förslaget    i\r\npropositionen (punkt 42 i denna del).\r\n\r\n90:4 Riksdagens ombudsmän,\r\njustitieombudsmännen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  56  426 000 kr. I budgetpropositionen\r\nför  2003 höjdes anslaget 90:4 Riksdagens\r\nombudsmän,    justitieombudsmännen    med\r\n2  800  000  kr. Den genomförda höjningen\r\nvar  inte  tillräcklig. Riksdagsstyrelsen\r\nanser därför att anslaget nu behöver ökas\r\nmed 2 500 000 kr.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande     (KU6y)    riksdagsstyrelsens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    förslaget    i\r\npropositionen (punkt 42 i denna del).\r\n\r\n90:5 Regeringskansliet m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  90:5\r\nRegeringskansliet   m.m.   minskas    med\r\n700 000 kr för att finansiera ökningen av\r\nanslaget  90:7  Expertgruppen   för   EU-\r\nfrågor.   Anslaget   minskas   även   med\r\n5  800 000 kr för att finansiera ökningen\r\nav  det  under utgiftsområde 8 Invandrare\r\noch  flyktingar  uppförda  anslaget  12:1\r\nMigrationsverket.  Förändringen  av   den\r\nsvenska    valutans   värde    har    för\r\nutrikesrepresentationen medfört en valuta\r\nkursvinst om 3 700 000 kr. Anslaget  90:5\r\nRegeringskansliet m.m. bör därför minskas\r\nmed  detta  belopp. Vidare  föreslås  att\r\nanslaget  minskas med 21 000 kr  för  att\r\nfinansiera   en  åtgärd  på   det   under\r\nutgiftsområde  7 Internationellt  bistånd\r\nuppförda   anslaget  8:1  Internationellt\r\nutvecklingssamarbete  med  anledning   av\r\nprivata     bidrag    för     att     öka\r\nbiståndsmedlen.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget   90:5  Regeringskansliet   m.m.\r\ndärmed minskas med 10 221 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser i  motion  Fi17  att\r\nutgifterna  inom utgiftsområde  1  Rikets\r\nstyrelse ökar betydligt mer än vad som är\r\nmotiverat.   Framför  allt   gäller   det\r\nkostnaderna     för    Regeringskansliet.\r\nMotionärerna   eftersträvar  decentralism\r\noch  mindre  centrala påbud och  föreslår\r\ndärför  att  anslaget  minskas  med   150\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande  (KU6y) regeringens förslag  och\r\navvisar därmed motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag  (punkt  40  i  denna  del)   och\r\navstyrker  förslaget i  motion  Fi17  (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\n\r\n90:7 Expertgruppen för EU-frågor\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  9 179 000 kr. Regeringen föreslår att\r\nanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor\r\nökas  med  700 000 kr för att  finansiera\r\narbetsuppgifter som tidigare har  utförts\r\ni Regeringskansliet.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU6y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\n1:5 Statistiska centralbyrån\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  414  139  000  kr.  Ansvaret  för  lö\r\nnestatistiken  fördes  2001   över   från\r\nStatistiska       centralbyrån       till\r\nMedlingsinstitutet. För att även  anpassa\r\nfinansieringen     av     lönestatistiken\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget   1:5\r\nStatistiska   centralbyrån  minskas   med\r\n1  250  000  kr medan det under utgiftsom\r\nråde  14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:8\r\nMedlingsinstitutet ökas med samma belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n1:7 Kammarkollegiet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 27 459 000 kr. Frågor om auktorisation\r\nav   tolkar  och  översättare  prövas  av\r\nKammarkollegiet.   Någon    auktorisation\r\nfinns    för    närvarande    inte    för\r\nteckenspråkstolkar. Regeringen anser  att\r\nauktorisation  av  teckenspråkstolkar  är\r\nangelägen för att åstadkomma en kvalitets\r\nsäkring  av  teckenspråkstolkningen.  Den\r\nordning  som nu gäller för tolkar  mellan\r\nsvenska  och  främmande språk  bör  kunna\r\nanvändas   även   för  auktorisation   av\r\nteckenspråkstolkarna. Regeringen  bedömer\r\natt  auktorisation  av teckenspråkstolkar\r\nbör  kunna  införas fr.o.m.  den  1  juli\r\n2003.  För att möjliggöra detta  föreslås\r\natt anslaget 1:7 Kammarkollegiet ökas med\r\n500  000  kr. Finansiering sker genom  en\r\nminskning  av  det under utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård  och  social  omsorg\r\nuppförda  anslaget 16:3 Statsbidrag  till\r\nsärskilt utbildningsstöd.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n1:15 Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader (anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna   användningen  av   anslaget\r\n1:15                Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader. Därmed  tillstyrks\r\npunkt 17 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  29 790 000 kr. Uppgiften att utse och\r\nentlediga revisorer i stiftelser  med  an\r\nknuten     förvaltning    vid    statliga\r\nmyndigheter  åligger  Riksrevisionsverket\r\nenligt stiftelseförordningen (1995:1280).\r\nDenna   uppgift   tas   inte   över    av\r\nRiksrevisionen.  Regeringen   avser   att\r\növerföra  uppgiften till Länsstyrelsen  i\r\nStockholms län. I samband härmed  uppstår\r\nutgifter  hos den myndighet  som  övertar\r\nuppgifter  som  inte tidigare  beräknats.\r\nDet  kan  även  visa sig att  ytterligare\r\nkostnader av liknande karaktär kommer att\r\nuppstå  under  året. Regeringen  föreslår\r\natt  anslaget  1:15  Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader bör få användas även\r\nför sådana utgifter.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 17).\r\n\r\n2:1 Finansinspektionen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  163  680  000 kr. Finansinspektionens\r\nansvar  och  arbetsuppgifter  kommer  att\r\nutvidgas  under innevarande  år,   vilket\r\nställer  krav på en utvecklad och  större\r\norganisation  samt på ett förbättrat  IT-\r\nstöd. Förändringarna orsakas bl.a. av ett\r\nantal  förändringar  av  den  finansiella\r\ntillsynen  inom  EU.  Anslaget   2:1   Fi\r\nnansinspektionen  ökas  därför   med   15\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nStatens fastighetsverk (ny\r\ninvesteringsplan)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  godkännande   av   en   ny\r\ninvesteringsplan       för       Statens\r\nfastighetsverk. Därmed tillstyrks  punkt\r\n18 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen    har    beslutat    om     en\r\ninvesteringsplan    för    Statens    fas\r\ntighetsverk där investeringarna för  2003\r\nuppgår till 422,9 miljoner kronor,  varav\r\n367,1    miljoner   kronor   i    inrikes\r\nfastigheter.   Ett  antal   projekt   där\r\nbyggstart   planerats   till   2002   har\r\nförskjutits till 2003, t.ex. ombyggnad av\r\nÖstra   stallet   kvarteret   Krubban   i\r\nStockholm,   byggstart   för   Skissernas\r\nmuseum i Lund samt förbättringsåtgärder i\r\nsamband med saneringen av inomhusmiljön i\r\nModerna   museet   och  Arkitekturmuseet.\r\nProjektkostnader  på totalt  33  miljoner\r\nkronor  har  förskjutits från  2002  till\r\n2003 på grund av förseningar. Vidare  har\r\nkostnaderna   för   att   bygga    Världs\r\nkulturmuseet  i  Göteborg  ökat  med   40\r\nmiljoner  kronor av totalt  265  miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  en  ny  investeringsplan   för\r\nStatens  fastighetsverk  med  en   utökad\r\ninvesteringsram till följd  av  försenade\r\nbyggprojekt och ökade byggkostnader.  För\r\n2003  innebär  förslaget att investerings\r\nplanen  för inrikes fastigheter bör  ökas\r\nmed  73 miljoner kronor till 440 miljoner\r\nkronor.\r\nDen  nya  investeringsplanen för Statens\r\nfastighetsverk  återges  i  efterföljande\r\ntabell.\r\n\r\nINVESTERINGSPLAN FöR STATENS\r\nFASTIGHETSVERK 2002-2004\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 18).\r\n\r\nFörsäljning av fastighet i Paris,\r\nFrankrike\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om försäljning av en  fastighet\r\ni  Paris,  Frankrike. Därmed  tillstyrks\r\npunkt 19 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  en försäljning av en fastighet\r\npå  105  rue  de Longchamp i Neuilly-sur-\r\nSeine, Paris, Frankrike. Fastigheten  ägs\r\nav    staten    och    innehåller    tolv\r\nbostadslägenheter  som  använts  för   ut\r\nlandsstationerad                personal.\r\nUtrikesdepartementet   har    sagt    upp\r\nhyresavtalet för fastigheten med  Statens\r\nfastighetsverk.   Efter   annonsering   i\r\nfransk  press har det högsta av  tiotalet\r\nanbud  antagits och en villkorad  överens\r\nkommelse  har träffats om försäljning  av\r\nfastigheten  för  ca 60 450  000  svenska\r\nkronor.\r\nRegeringen  anser  att  fastigheten  bör\r\nsäljas eftersom den inte längre behövs  i\r\nsvenska statens verksamhet. Enligt  25  §\r\nlagen  (1996:1059)  om statsbudgeten  får\r\nregeringen besluta att sälja fast egendom\r\nnär  värdet  inte överstiger 50  miljoner\r\nkronor.  För  att  regeringen  ska  kunna\r\nbesluta om försäljningen krävs riksdagens\r\nmedgivande eftersom värdet av fastigheten\r\növerstiger 50 miljoner kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 19).\r\n\r\n90:1 Riksrevisionen (bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet                    tillstyrker\r\nriksdagsstyrelsens   förslag   att   den\r\nbemyndigas  att  för  2003  besluta  att\r\nRiksrevisionen  får   ta   upp   lån   i\r\nRiksgäldskontoret  för  investeringar  i\r\nanläggningstillgångar  som   används   i\r\nverksamheten  intill ett  belopp  av  50\r\nmiljoner   kronor.   Därmed   tillstyrks\r\npunkt 41 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEfter riksdagens beslut om att fastställa\r\nRiksrevisionens låneram för investeringar\r\ni  anläggningstillgångar  som  används  i\r\nverksamheten  till  högst   19   miljoner\r\nkronor  har  utgifterna för bildandet  av\r\nden  nya myndigheten i högre grad  kunnat\r\nkonkretiseras. Investeringarna i IT-  och\r\ntelesystem          beräknas           av\r\nRiksrevisionskommittén    till    omkring\r\n20  miljoner  kronor.  Häri  ingår  bl.a.\r\ninköp   och   installation  av   datorer,\r\ntelefoni  m.m.  till myndigheten.  Vidare\r\nuppskattas  utgifterna för  förbättringar\r\nav    den    av   Riksrevisionen    hyrda\r\nfastigheten uppgå till omkring 5 miljoner\r\nkronor.   Utgifterna  för  inredning   av\r\nfastigheten  uppskattas till 15  miljoner\r\nkronor.  Slutligen kan  det,  såväl  före\r\nmyndighetens bildande den 1 juli 2003 som\r\nefter, komma att uppstå oförutsedda behov\r\nav    investeringar.    Riksdagsstyrelsen\r\nföreslår  därför att låneramen ökas  till\r\nsammanlagt högst 50 miljoner kronor.\r\nDen  föreslagna utökningen av  låneramen\r\nför investeringar kommer att innebära  en\r\nökad belastning på Riksrevisionens anslag\r\ni  form av ökade kostnader för ränta  och\r\namortering, vilket kan få konsekvenser  i\r\nform     av     omprioriteringar     inom\r\nverksamheten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 41).\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\n\r\n3:2 Skattemyndigheterna\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 5 087 212 000 kr. Regeringen anser att\r\nskattemyndigheterna ska  kompenseras  för\r\nkostnaderna för att administrera uttag av\r\navgifter  till  registrerade  trossamfund\r\n(prop.    1998/99:124    avsnitt    7.1).\r\nKostnaderna   för   uppbördshjälpen   kan\r\nberäknas   till   21   kr   per   person.\r\nRegeringen  har beslutat om uppbördshjälp\r\nför   sju   trossamfund.  Enligt  uppgift\r\nsvarar   skattemyndigheterna   2003   för\r\nuppbörden avseende 74 632 personer. Reger\r\ningen  föreslår därför att  anslaget  3:2\r\nSkattemyndigheterna ökas med  1  567  000\r\nkr. Finansiering sker genom att det under\r\nutgiftsområde  17  Kultur,  medier,  tros\r\nsamfund   och  fritid  uppförda  anslaget\r\n28:39  Stöd till trossamfund minskas  med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\n\r\nLag om fortsatt giltighet av lagen\r\n(1999:613) om försöksverksamhet med\r\nvideokonferens i rättegång\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  till lag om fortsatt  giltighet\r\nav       lagen       (1999:613)       om\r\nförsöksverksamhet med  videokonferens  i\r\nrättegång. Därmed tillstyrks punkt  9  i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSedan  den 1 januari 2000 är det  möjligt\r\natt  på försök använda videoteknik  i  de\r\nallmänna domstolarna. Riksdagen beslutade\r\ni  december  2001 att försöksverksamheten\r\nska  fortsätta  att gälla t.o.m.  den  30\r\njuni  2003  (prop. 2001/02:1 utg.omr.  4,\r\nbet.   2001/02:JuU1,  rskr.  2001/02:78).\r\nFörsöksverksamheten    har     successivt\r\nutökats  och  omfattar  i  dagsläget   20\r\ndomstolar.   Genom  försökslagstiftningen\r\nges  en  möjlighet att använda videokonfe\r\nrens  vid handläggning av mål och ärenden\r\ni     allmän    domstol.    Syftet    med\r\nlagstiftningen är att ge domstolarna  ett\r\nredskap  som  möjliggör en  mer  flexibel\r\nhandläggning av mål och ärenden  och  att\r\nerbjuda  medborgarna ökad  tillgänglighet\r\ntill   domstolarna.  I   betänkandet   En\r\nmodernare  rättegång (SOU  2001:103)  har\r\nföreslagits  att försöksverksamheten  med\r\nvideokonferens    i    allmän     domstol\r\npermanentas.   Betänkandet   har   remiss\r\nbehandlats  och flertalet remissinstanser\r\när    positiva   till   förslaget.   Även\r\nDomstolsverket  har i sin utvärdering  av\r\nverksamheten  föreslagit  att  den  perma\r\nnentas. Förslaget bereds för närvarande i\r\nRegeringskansliet.\r\nRegeringen    anser   att    försöksverk\r\nsamheten  med videokonferens i  rättegång\r\nhar utfallit positivt. Beredningen av ett\r\nförslag om att permanenta verksamheten på\r\ngår.   Det   är   viktigt   att   försöks\r\nverksamheten  får  fortsätta  under   den\r\nvidare  beredningen av frågan. Regeringen\r\nföreslår  därför att giltighetstiden  för\r\nförsökslagstiftningen förlängs.\r\nRegeringen    framhåller    att    detta\r\nlagstiftningsärende faller inom Lagrådets\r\ngranskningsområde,   men   bedömer    att\r\nLagrådets hörande är överflödigt på grund\r\nav frågans beskaffenhet.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet  konstaterar   i   sitt\r\nyttrande (JuU3y) att regeringens  förslag\r\ninnebär   att   försöksverksamheten   ska\r\nförlängas  t.o.m. den 31  december  2004.\r\nUtskottet   har  inget  att  erinra   mot\r\nförslaget.  Justitieutskottet tillstyrker\r\ndärmed regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt 9).\r\n\r\n4:1 Polisorganisationen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande budgetår\r\nfinns  för  detta  ändamål  uppfört   ett\r\nramanslag   på  13  559   801   000   kr.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget   4:1\r\nPolisorganisationen minskas med 1 950 000\r\nkr  för att bidra till finansieringen  av\r\ndet      under      utgiftsområde      22\r\nKommunikationer  uppförda  nya   anslaget\r\n37:6   Gemensam  radiokommunikation   för\r\nskydd och säkerhet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser i  motion  Fi17  att\r\npolisens  strama budget inte tillåter  en\r\növerföring av 1 950 000 kr från  anslaget\r\nför             att            finansiera\r\nupphandlingskostnaderna  för   ett   nytt\r\nradiokommunikationssystem.         Därför\r\nföreslår  motionärerna  att  dessa  medel\r\nåterförs till polisorganisationens anslag\r\nunder 2003.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet påpekar i sitt yttrande\r\n(JuU3y)     att     en    ny     gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet\r\när    ett    för   bl.a.   polisen    och\r\nräddningstjänsten gemensamt projekt,  där\r\npolisen  kommer att vara en av de största\r\nanvändarna.  Därför är det naturligt  att\r\nprojektet till viss del finansieras genom\r\nen  minskning  av anslaget till  polisen.\r\nJustitieutskottet   tillstyrker    därmed\r\nregeringens    förslag   och    avstyrker\r\nmotionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt  40 i denna del). Motion Fi17  (c)\r\nyrkande 12 avstyrks i denna del.\r\n\r\n4:3 Åklagarorganisationen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  788  314  000  kr.  För  att  åklagar\r\nverksamheten ska kunna bedrivas med  bibe\r\nhållen  kvalitet  anser  regeringen   att\r\nanslaget     4:3    Åklagarorganisationen\r\nbehöver  ökas  med  20  miljoner  kronor.\r\nFinansiering sker genom att anslaget  4:4\r\nEkobrottsmyndigheten     minskas      med\r\n10 miljoner kronor och genom att anslaget\r\n4:2 Säkerhetspolisen minskas.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet  tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (JuU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n4:5 Domstolsväsendet m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   3   667   435  000  kr.   Regeringen\r\nframhåller att domstolsväsendets utgifter\r\ni  samband  med  konkurser  och  brottmål\r\nfortsätter  att öka. För att  domstolarna\r\nska kunna fullgöra sina uppgifter behöver\r\nde   utökade   resurser.   Anslaget   4:5\r\nDomstolsväsendet  m.m.  föreslås   därför\r\nökas med 38 miljoner kronor. Finansiering\r\nav  denna  ökning och ökningen  av  andra\r\nanslag inom utgiftsområdet sker genom att\r\nanslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med\r\n50 miljoner kronor.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet  tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (JuU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n4:6 Kriminalvården\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   4   472   939  000  kr.   Regeringen\r\nframhåller    att    beläggningen    inom\r\nanstalter och häkten fortsätter att  öka.\r\nKriminalvården     kan     inte      möta\r\nvolymökningarna      inom       nuvarande\r\nanslagsram.  För  att  ge  kriminalvården\r\nförutsättningar  att  öka  tillgången  på\r\nplatser anser regeringen att anslaget 4:6\r\nKriminalvården    behöver    ökas     med\r\n200 miljoner kronor.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet  tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (JuU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n4:10 Brottsoffermyndigheten\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  19  093 000 kr. Regeringen framhåller\r\natt      antalet      ansökningar      om\r\nbrottsskadeersättning ökar. För att kunna\r\nhantera   ärendetillströmningen   behöver\r\nBrottsoffermyndigheten   mer    personal.\r\nUtgifter för detta ryms inte inom anvisat\r\nanslag.    För    att   ge    myndigheten\r\nmöjligheter   att  klara  volymökningarna\r\nanser   regeringen  att   anslaget   4:10\r\nBrottsoffermyndigheten   bör   ökas   med\r\n3   miljoner  kronor.  Finansiering  sker\r\ngenom att anslaget 4:7 Brottsförebyggande\r\nrådet minskas med 1 miljon kronor och att\r\nanslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas.\r\n\r\nJustitieutskottets yttrande\r\n\r\nJustitieutskottet  tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (JuU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\njustitieutskottet, propositionens förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet\r\n\r\nFörsvarets materielverk (bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den  bemyndigas  att  2003\r\nlåta  Försvarets materielverk  disponera\r\nen  kredit i Riksgäldskontoret på  högst\r\n25,5    miljarder   kronor    för    att\r\ntillgodose  behovet  av  rörelsekapital.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    20    i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen  har bemyndigat regeringen  att\r\ninnevarande     år    låta     Försvarets\r\nmaterielverk  disponera   en   kredit   i\r\nRiksgäldskontoret på högst 21,5 miljarder\r\nkronor   för  att  finansiera  utestående\r\nförskott till industrin och övrigt  behov\r\nav  rörelsekapital. Till följd av leasing\r\nav  JAS  39  Gripen-flygplan till  Ungern\r\nsamt  ett  förändrat  orderläge  gentemot\r\nindustrin  har  behovet av rörelsekapital\r\nökat.  Regeringen anser att krediten  bör\r\nhöjas med 4 miljarder kronor och föreslår\r\ndärmed  att den bemyndigas att 2003  låta\r\nFörsvarets   materielverk  disponera   en\r\nkredit i Riksgäldskontoret på högst  25,5\r\nmiljarder   kronor  för  att   tillgodose\r\nbehovet av rörelsekapital.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 20).\r\n\r\n6:8 Försvarets radioanstalt\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 454 307 000 kr. Regeringen framför att\r\ntakten  i  den  tekniska utvecklingen  på\r\nsignalspaningsområdet  samt  behovet   av\r\ninhämtningskapacitet har ökat i en  sådan\r\nomfattning  att Försvarets  radioanstalts\r\ninvesteringar  i  teknik behöver  utökas.\r\nAnslaget 6:8 Försvarets radioanstalt ökas\r\ndärför  med 25 miljoner kronor.  Finansie\r\nring   sker   genom  att   anslaget   6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling   minskas   med    samma\r\nbelopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n6:11 Nämnder m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  7 095 000 kr. Regeringen föreslår att\r\nanslaget  6:11 Nämnder m.m.  minskas  med\r\n1   950   000  kr  för  att  bidra   till\r\nfinansieringen av höjningen av det  under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda\r\nnya  anslaget  37:6 Gemensam radiokommuni\r\nkation för skydd och säkerhet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\n\r\n8:1 Biståndsverksamhet (anslag)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför    detta    ändamål    uppfört    ett\r\nreservationsanslag på 15 886 126 000  kr.\r\nRegeringen   anser   att   anslaget   8:1\r\nBiståndsverksamhet   ska   minskas    med\r\n94  979  000  kr för att bidra  till  att\r\nfinansiera  ökade  utgifter  inom   detta\r\nutgiftsområde    och   utgiftsområde    8\r\nInvandrare  och  flyktingar.  Avräkningen\r\nfrån  biståndsramen för flyktingkostnader\r\nska ökas med 75 miljoner kronor.\r\nSedan  1993  har privatpersoner  betalat\r\nin  170 347 kr i bidrag till biståndet på\r\nett     postgirokonto     som     tillhör\r\nUtrikesdepartementet.  Dessa  pengar  har\r\nsedan  redovisats på inkomsttiteln Övriga\r\ninkomster  av statens verksamhet.  En  ut\r\nbetalning  på  150 000 kr för  biståndsän\r\ndamål  har  gjorts. Även  de  återstående\r\n20  347  kronorna ska enligt  regeringens\r\nförslag  överföras till anslaget  8:1  Bi\r\nståndsverksamhet  för  att   användas   i\r\nenlighet   med   bidragsgivarnas   syfte.\r\nFinansiering sker genom att anslaget 90:5\r\nRegeringskansliet m.m. minskas.\r\nRegeringen    redovisar    dessutom    i\r\nvårpropositionen   (avsnitt   1.3.2   och\r\ntabell    1.9)    att    biståndsökningar\r\nmotsvarande  400 miljoner kronor  flyttas\r\nfrån 2003 till 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  avvisar  i   motion   Fi17\r\nregeringens planer att senarelägga  vissa\r\nbiståndssatsningar på 400 miljoner kronor\r\nmed  hänvisning till att kontinuitet  och\r\ntydliga   spelregler   är   viktigt   för\r\nbiståndsverksamheten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\n\r\n8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande\r\nangående ekonomiska förpliktelser)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2003,   för   reservationsanslaget   8:1\r\nBiståndsverksamhet,   ingå    ekonomiska\r\nåtaganden som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på  högst  24\r\n164  miljoner kronor efter 2003.  Därmed\r\ntillstyrks punkt 21 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  den  bemyndigas\r\natt  för  anslaget 8:1 Biståndsverksamhet\r\nunder  2003 ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom  inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 24 164 miljoner\r\nkronor  efter  2003. Bemyndigandet  avser\r\ndet  multilaterala utvecklingssamarbetet.\r\nOrsaken  till  att bemyndigandet  behöver\r\nökas  är att justeringar som uppgår  till\r\n1  281  miljoner  kronor  har  gjorts  av\r\nförpliktelser som utestod vid utgången av\r\n2002.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 21).\r\n\r\n8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande\r\nangående garantier för lån från\r\nEuropeiska investeringsbanken)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2003   utfärda  garantier   intill   ett\r\nsammanlagt belopp av 580 825 000 kr  för\r\nde        lån       som       Europeiska\r\ninvesteringsbanken  lämnar  inom   ramen\r\nför  Lomé  IV  Bis  och Cotonou-avtalet.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    22    i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  den  bemyndigas\r\natt under 2003 ställa ut garantier intill\r\nett  sammanlagt belopp av 580 825 000  kr\r\nför     de     lån     som     Europeiska\r\ninvesteringsbanken lämnar inom ramen  för\r\nLomé  IV Bis och Cotonou-avtalet. Sverige\r\nhar  i  samband med ingåendet av  avtalet\r\nmellan   EU  och  77  länder  i   Afrika,\r\nKaribien  och Stilla havet förbundit  sig\r\natt  dela på risken för de lån Europeiska\r\ninvesteringsbanken lämnar av  egna  medel\r\nunder   detta  avtal.  Regeringen   anser\r\ndärför  att den bör bemyndigas att  under\r\n2003 utfärda garantier för detta ändamål.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 22).\r\n\r\n8:1 Biståndsverksamhet (anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna användningen av anslaget  8:1\r\nBiståndsverksamhet.  Därmed   tillstyrks\r\npunkt 23 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget   8:1\r\nBiståndsverksamhet även får användas  för\r\natt  betala avgift motsvarande full  risk\r\navspeglande  premie för de garantier  som\r\nsvenska staten utfärdar med anledning  av\r\nLomé    IV   Bis   och   Cotonou-avtalet.\r\nRegeringens bedömning är att full  riskav\r\nspeglande   avgift  inte  bör   debiteras\r\nförmånstagarna   för   dessa   garantier,\r\nvarför  anslaget  8:1  Biståndsverksamhet\r\nska  få  användas  även  för  att  betala\r\nsådana garantiavgifter.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 23).\r\n\r\n8:2 Styrelsen för internationellt\r\nutvecklingssamarbete\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   492   740  000  kr.  För   den   nya\r\nmyndigheten Folke Bernadotteakademin  har\r\nför  innevarande  år 20  miljoner  kronor\r\nreserverats     under    anslaget     8:1\r\nBiståndsverksamhet. Myndigheten har under\r\nförsta  halvåret  2003 finansierats  från\r\nanslaget      8:2      Styrelsen      för\r\ninternationellt     utvecklingssamarbete,\r\nvilket  nu föreslås korrigeras genom  att\r\ndetta anslag ökas med 10 miljoner kronor.\r\nFinansiering sker genom att anslaget  8:1\r\nBiståndsverksamhet minskas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n8:4 Folke Bernadotteakademin (nytt\r\nramanslag)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   ett    nytt\r\nramanslag,  8:4 Folke Bernadotteakademin,\r\npå  10  miljoner kronor anvisas. För  den\r\nnya  myndigheten Folke Bernadotteakademin\r\nhar för innevarande år 20 miljoner kronor\r\nreserverats     under    anslaget     8:1\r\nBiståndsverksamhet.    Myndigheten    har\r\ntillfälligt  finansierats  från  anslaget\r\n8:2    Styrelsen    för   internationellt\r\nutvecklingssamarbete. Ett nytt ramanslag,\r\n8:4  Folke  Bernadotteakademin,  föreslås\r\nföras  upp på statsbudgeten för detta  än\r\ndamål  med  10  miljoner  kronor  så  att\r\nutgifterna för andra halvåret 2003 därmed\r\ntäcks.   Finansiering  sker   genom   att\r\nanslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\n10:2 Integrationsåtgärder (anslag samt\r\nmotionsförslag)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet           anser            att\r\nfrivilligorganisationer, föreningar  och\r\nfolkrörelser  har  en stor  betydelse  i\r\narbetet   för   integration   och    mot\r\nfrämlingsfientlighet och  rasism  i  det\r\nsvenska  samhället. Förslaget i motionen\r\när   således  i  huvudsak  tillgodosett.\r\nMotionen avstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  51 742 000 kr. Regeringen föreslår  i\r\npropositionen  Ett  utvidgat  skydd   mot\r\ndiskriminering (prop. 2002/03:65)  en  ny\r\nlag  om förbud mot diskriminering. Vidare\r\nföreslås    ändringar    i    1999    års\r\narbetsrättsliga  lagar  med  förbud   mot\r\ndiskriminering. Ombudsmannen  mot  etnisk\r\ndiskriminering  (DO),  Handikappombudsman\r\nnen  (HO)  och Ombudsmannen mot  diskrimi\r\nnering   på  grund  av  sexuell  läggning\r\n(HomO)  får nya uppgifter till  följd  av\r\nförslaget.  Förslaget innebär  också  ett\r\nbehov   av   informations-   och   utbild\r\nningsinsatser.  För att möjliggöra  detta\r\nbehöver  resurserna ökas med  5  miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringen  anser vidare att stödet  för\r\nverksamhet  som förebygger och  motverkar\r\ndiskriminering    bör   förstärkas    med\r\nytterligare  5 miljoner kronor.  För  att\r\nupprätta  ett  skyddat  boende  m.m.  för\r\nflickor och unga kvinnor som riskerar att\r\nutsättas  för  s.k. hedersrelaterat  våld\r\nbör  anslaget vidare ökas med 20 miljoner\r\nkronor.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget  10:2 Integrationsåtgärder  ökas\r\nmed 30 miljoner kronor. Finansiering sker\r\ndelvis  genom att det under utgiftsområde\r\n18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch   byggande  uppförda  anslaget   31:3\r\nStatens               bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader minskas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  Fi20  av  Nyamko  Sabuni  (fp)\r\nframhålls  att folkbildningen, tack  vare\r\nsin   unika   kompetens  och  vardagsnära\r\nkunskap  om integrationsarbetet,  har  en\r\npotentiellt  mycket  stor  betydelse  för\r\nintegrationen     av    människor     med\r\ninvandrarbakgrund  i Sverige.  Motionären\r\nanser  att  regeringen vid den föreslagna\r\nökningen av ramen för utgiftsområde 8 har\r\nförbisett  möjligheten att dra  nytta  av\r\noch     involvera    folkbildningen     i\r\nintegrationsarbetet.   Därför    föreslår\r\nmotionären                            att\r\nfolkbildningsorganisationer bör engageras\r\ni   det   arbete  som  finansieras   inom\r\nanslaget 10:2 Integrationsåtgärder.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag\r\nom ökningen av det berörda anslaget.\r\nVidare                           erinrar\r\nsocialförsäkringsutskottet  om  att   man\r\ntidigare   (bl.a.  i  bet.  1998/99:SfU2)\r\nuttalat  att  folkrörelserna  spelar   en\r\nbetydande    roll    när    det    gäller\r\nintroduktionen  av nyanlända  flyktingar.\r\nIntegrationsverket, vars uppgift  är  att\r\nstödja   organisationer  i   det   civila\r\nsamhället som arbetar för integration och\r\nmot   främlingsfientlighet  och   rasism,\r\nanser  att frivilligorganisationer,  för-\r\neningar  och  folkrörelser  har  en  stor\r\nbetydelse i detta arbete. Med hänsyn till\r\ndet  anförda  om folkrörelsernas  roll  i\r\nintegrationsarbetet får  motionen  enligt\r\nutskottets  mening anses vara i  huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel) och avstyrker motion Fi20 (fp).\r\n\r\n11:1 Utvecklingsinsatser i\r\nstorstadsregionerna\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  230 000 000 kr. Regeringen framhåller\r\natt    insatserna    inom    de    lokala\r\nutvecklingsavtalen har lett till att  nya\r\narbetssätt  har  tagits  fram.  För   att\r\npermanenta  nya metoder och ge  tid  till\r\natt  hitta  former i ordinarie strukturer\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  11:1\r\nUtvecklingsinsatser i storstadsregionerna\r\nökas med 40 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet förespråkar i  motion  Fi17\r\natt  regeringens satsning  på  de  lokala\r\nutvecklingsavtalen  i storstadsregionerna\r\navvecklas eftersom resultaten inte står i\r\nproportion  till  de investerade  medlen.\r\nDärmed   behöver  inte  det  nu  aktuella\r\nanslaget ökas.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag\r\noch   avstyrker  förslaget  i   motionen.\r\nUtskottet  noterar vidare att  regeringen\r\nunder 2003 avser att i en skrivelse  till\r\nriksdagen  redogöra för hur  arbetet  med\r\natt   genomföra  storstadspolitiken   har\r\nutvecklats.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\n\r\n12:1 Migrationsverket\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  617 511 000 kr. Migrationsverket  ska\r\nfrån  den  1  januari  2004  överta   det\r\nfinansiella  ansvaret  för  IT-stödet   i\r\nmigrationsarbetet    på     utlandsmyndig\r\nheterna.   Regeringskansliet   har    det\r\ntekniska   ansvaret  för   IT-stödet   på\r\nutlandsmyndigheterna och  ska  installera\r\nde   delar   av   IT-stödet   som   berör\r\nmigrationsarbetet.  Migrationsverket  ska\r\ndock   redan   från  den  1   juli   2003\r\nfinansiera         kostnader          för\r\nersättningsinvesteringar,    tillkommande\r\ninfrastruktur och hårdvara som behövs för\r\nmigrationsarbetet                      på\r\nutlandsmyndigheterna.  Härigenom  får  Mi\r\ngrationsverket  både det finansiella  och\r\nverksamhetsmässiga   ansvaret   för   IT-\r\nstödet.  Regeringen  anser  att  anslaget\r\n12:1 Migrationsverket därför bör ökas med\r\n5  800  000 kr. Finansieringen sker genom\r\natt  det  under  utgiftsområde  1  Rikets\r\nstyrelse    uppförda    anslaget     90:5\r\nRegeringskansliet m.m. minskas med  samma\r\nbelopp.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n12:2 Mottagande av asylsökande (anslag\r\nsamt anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna   användningen  av   anslaget\r\n12:2  Mottagande av asylsökande.  Därmed\r\ntillstyrks punkt 24 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  3  154 274 000 kr. Regeringen framför\r\natt  antalet  asylsökande  ligger  på  en\r\nfortsatt  hög nivå bl.a. som en följd  av\r\nSveriges  operativa  inträde  i  Schengen\r\nsamarbetet.  Fler  personer  än  beräknat\r\nfinns   inskrivna   i   Migrationsverkets\r\nmottagandesystem,    vilket    gör    att\r\nutgifterna  ökar.  Anslaget   12:2   Mot-\r\ntagande  av  asylsökande  behöver  därför\r\nökas    med    122    miljoner    kronor.\r\nFinansiering   sker  delvis   genom   att\r\nutgifterna  minskas inom utgiftsområde  7\r\nInternationellt bistånd.\r\nRegeringen föreslår vidare att  anslaget\r\näven  får  användas för  ersättning  till\r\nkommuner för vård av barn och unga  under\r\n18  år  i  annat hem än barnets  eget  om\r\nbarnet  omfattas av 1 § första stycket  2\r\nlagen   (1994:137)   om   mottagande   av\r\nasylsökande m.fl.\r\nDärutöver anser regeringen att  anslaget\r\näven  får  användas för  ersättning  till\r\nkommuner  för  vissa  utredningskostnader\r\nm.m. avseende asylsökande barn som kommit\r\ntill  Sverige  utan legal vårdnadshavare.\r\nEnligt   regeringens  förslag   ska   den\r\nstatliga ersättningen till kommunerna för\r\ndessa  utredningar m.m. avseende  berörda\r\nasylsökande   barn   gälla    under    en\r\növergångstid. Regeringen avser att  under\r\ndenna  tid, och efter samråd med  Svenska\r\nKommunförbundet  och Landstingsförbundet,\r\npröva och fastställa de närmare grunderna\r\nför  statlig  ersättning till  kommunerna\r\navseende asylsökande barn m.fl.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag om ökning  av  det\r\nberörda anslaget (punkt 40 i denna  del).\r\nVidare    tillstyrker    utskottet    att\r\nriksdagen    godkänner   den   föreslagna\r\nanvändningen av anslaget (punkt 24).\r\n\r\n12:4 Utlänningsnämnden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  114  074  000  kr. För  att  förkorta\r\nhandläggningstiderna                  hos\r\nUtlänningsnämnden,  och   därmed   minska\r\nväntetiderna  i  Migrationsverkets  motta\r\ngandesystem,   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas  med\r\n10 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n12:5 Offentligt biträde i\r\nutlänningsärenden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   127  027  000  kr.  Kostnaderna  för\r\noffentligt  biträde  i  utlänningsärenden\r\nbedöms   komma  att  överstiga   anvisade\r\nmedel. Regeringen anser att anslaget 12:5\r\nOffentligt  biträde  i  utlänningsärenden\r\ndärför bör ökas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n12:6 Utresor för avvisade och utvisade\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  105  556  000 kr. Antalet verkställda\r\nutresor har ökat, vilket lett till  högre\r\nkostnader       och       en       större\r\nanslagsförbrukning än tidigare  beräknat.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\n12:6  Utresor  för avvisade och  utvisade\r\nbör ökas med 15 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg\r\n\r\n13:1 Sjukvårdsförmåner\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 2 608 miljoner kronor. Den 1 juli 2002\r\ninfördes  inom tandvårdsförsäkringen  ett\r\nhögkostnadsskydd   för    protetik    för\r\npersoner  som  är  65  år  eller   äldre.\r\nEfterfrågan    och   den    begärda    ge\r\nnomsnittliga  tandvårdsersättningen   har\r\nvarit  betydligt högre än vad  regeringen\r\ntidigare  beräknat. De ökade  kostnaderna\r\nberor  också på att många äldre valt  att\r\nskjuta  upp  protetiska  behandlingar   i\r\nväntan  på att högkostnadsskyddet  skulle\r\ninföras.  Eftersom  många  protetiska  be\r\nhandlingar tar lång tid att genomföra och\r\ndet   dröjer   innan   tandvårdsräkningar\r\nlämnas    in    till   försäkringskassan,\r\nberäknas utgifterna för regelförändringen\r\nuppstå  först under 2003. För  att  klara\r\nutgifterna   föreslår   regeringen    att\r\nanslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas\r\nmed 430 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n14:4 Statens folkhälsoinstitut\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 124 894 000 kr. Regeringsrätten har  i\r\nett  antal  domar  den 20  december  2002\r\nslagit fast att de avgifter som tagits ut\r\nmed   stöd  av  alkohollagen  (1994:1738)\r\nenligt   den   tidigare   ordningen   för\r\npartihandel  stått  i  strid  med  EG-för\r\ndraget  och  att  dessa  avgifter   måste\r\nåterbetalas.    Domen     innebär     att\r\nåterbetalning  måste ske till  ett  stort\r\nantal  företag. Kostnaden har av  Statens\r\nfolkhälsoinstitut,  som  ska  svara   för\r\nåterbetalningarna,            preliminärt\r\nuppskattats  till ca 85 miljoner  kronor.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\n14:4  Statens folkhälsoinstitut ökas  med\r\ndetta belopp.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  86  554 000 kr. Regeringen framhåller\r\natt    den    snabba   utvecklingen    av\r\nspelmarknaden, med nya spelformer, ökande\r\ntotal  omsättning samt alltmer omfattande\r\nmarknadsföring,  kan   medföra   att   de\r\nnegativa konsekvenserna av spelande  ökar\r\nbåde  ur  ett  socialt  och  hälsomässigt\r\nperspektiv.  Regeringen bedömer  att  det\r\nfinns  behov av åtgärder för att motverka\r\nnegativa    sociala   och    hälsomässiga\r\neffekter  av spelberoende. Anslaget  14:7\r\nFolkhälsopolitiska  åtgärder  förslås  av\r\ndessa skäl ökas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n16:4 Bidrag till viss verksamhet för\r\npersoner med funktionshinder samt 16:3\r\nStatsbidrag till särskilt utbildningsstöd\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag  på  80 394 000 kr.  För  att  öka\r\nmöjligheterna                         för\r\nhandikapporganisationerna   att   bedriva\r\ninsatser för personer med funktionshinder\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  16:4\r\nBidrag  till viss verksamhet för personer\r\nmed  funktionshinder ökas med 500 000 kr.\r\nFör att finansiera denna ökning, ökningen\r\nav andra anslag inom detta utgiftsområde,\r\nökningen    av    ett    anslag     under\r\nutgiftsområde   2   Samhällsekonomi   och\r\nfinansförvaltning samt  ett  nytt  anslag\r\nunder  utgiftsområde  22  Kommunikationer\r\nminskas  anslaget  16:3 Statsbidrag  till\r\nsärskilt  utbildningsstöd med 7  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n16:5 Bidrag till handikapporganisationer\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag  på 157 248 000 kr. I samband  med\r\natt  den  nya förordningen om statsbidrag\r\ntill  handikapporganisationerna trädde  i\r\nkraft  den  1  juli 2001  har  regeringen\r\nlåtit  kartlägga  effekterna  av  de  nya\r\nbestämmelserna. Resultaten visade att  en\r\növervägande      del       av       handi\r\nkapporganisationerna anser  att  det  nya\r\nregelsystemet är bättre och mer  rättvist\r\nän det gamla. Kritik har dock riktats mot\r\ndet  nya  systemet  då  ett  fåtal  gamla\r\norganisationer   får  kraftigt   minskade\r\nbidrag.   Regeringen  anser   att   dessa\r\nnegativa effekter bör begränsas  och  att\r\nanslaget      16:5      Bidrag       till\r\nhandikapporganisationer därför  bör  ökas\r\nmed  1,5  miljoner  kronor.  Finansiering\r\nsker  genom att anslaget 16:3 Statsbidrag\r\ntill särskilt utbildningsstöd minskas.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n16:7 Bilstöd för handikappade\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  164 miljoner kronor. För att förkorta\r\nväntetiderna  för  bidrag  till   bilstöd\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  16:7\r\nBilstöd   för   handikappade   ökas   med\r\n56  miljoner  kronor.  Finansiering  sker\r\ndelvis  genom att det under utgiftsområde\r\n18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch   byggande  uppförda  anslaget   21:1\r\nBostadsbidrag minskas som  följd  av  den\r\nändring    i    lagen    (1993:737)    om\r\nbostadsbidrag  som  regeringen  föreslår.\r\nFinansiering  sker också  genom  att  det\r\nunder  utgiftsområde  22  Kommunikationer\r\nuppförda  anslaget  37:2  Upphandling  av\r\nsamhällsåtaganden minskas.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet noterar  att  ökningen  i\r\ndet   berörda  anslaget  föreslås  delvis\r\nfinansieras genom anslagsminskningar till\r\nföljd av regeringens förslag till ändring\r\ni   lagen  (1993:737)  om  bostadsbidrag.\r\nDetta lagförslag behandlas längre fram  i\r\nbetänkandet, i avsnittet om utgiftsområde\r\n18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch  byggande. Finansutskottet tar därvid\r\ndel  av  bostadsutskottets  yttrande  som\r\nhänvisar  till reviderade beräkningar  av\r\nlagförslagets  effekter.   Enligt   dessa\r\nberäkningar        uppkommer        ingen\r\nutgiftsminskning   inom   anslaget   21:1\r\nBostadsbidrag under 2003 till följd av de\r\nföreslagna regeländringarna. Detta medför\r\natt  den  föreslagna ökningen av anslaget\r\n16:7   Bilstöd   för  handikappade   blir\r\nofullständigt   finansierad.    Utskottet\r\nförutsätter   att   regeringen    snarast\r\nmöjligt  återkommer  till  riksdagen  med\r\nförslag  till  en alternativ finansiering\r\nav den aktuella anslagsförstärkningen.\r\nMed   hänvisning   härtill   tillstyrker\r\nfinansutskottet   delvis   propositionens\r\nförslag (punkt 40 i denna del).\r\n\r\n16:9 Statens institut för särskilt\r\nutbildningsstöd\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  26  373 000 kr. EU:s ministerråd  har\r\nutlyst   2003   till   Europeiska   handi\r\nkappåret.  Kommissionen har avsatt  medel\r\nför  projekt  på nationell, regional  och\r\nlokal   nivå   under  förutsättning   att\r\nmedlemsstaterna  tillskjuter  motsvarande\r\nbelopp.  Statens  institut  för  särskilt\r\nutbildningsstöd    (Sisus)    har    fått\r\nregeringens uppdrag att administrera  och\r\nfinansiera projekten under handikappåret.\r\nFör 2003 erhöll Sisus 1 miljon kronor för\r\natt     finansiera    projekten     under\r\nhandikappåret. Kostnaderna som  uppkommer\r\nryms   dock   inte  inom  Sisus   anslag.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\n16:9   Statens   institut  för   särskilt\r\nutbildningsstöd  ökas  med   2   miljoner\r\nkronor  för att fullt ut kunna finansiera\r\ndet   svenska  åtagandet  i  samband  med\r\nhandikappåret.  Finansiering  sker  genom\r\natt   anslaget   16:3  Statsbidrag   till\r\nsärskilt utbildningsstöd minskas.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  35  446  000 kr. För att  ytterligare\r\nstärka        pensionärsorganisationernas\r\nmöjligheter att erbjuda verksamheter  för\r\näldre  samt  företräda deras intressen  i\r\nolika  sammanhang  anser  regeringen  att\r\nanslaget  17:1  Stimulansbidrag  och   åt\r\ngärder  inom äldrepolitiken bör ökas  med\r\n1  miljon kronor. Finansiering sker genom\r\natt   anslaget   16:3  Statsbidrag   till\r\nsärskilt utbildningsstöd minskas.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet, som yttrat sig i form av\r\nprotokollsutdrag, tillstyrker regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring\r\n\r\nSjukpenninggrundande inkomst vid\r\nberäkning av sjukpenning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt   lagen   (1962:381)   om   allmän\r\nförsäkring (AFL) är sjukpenning-grundande\r\ninkomst  den årliga inkomst i pengar  som\r\nen  försäkrad kan antas komma  att  tills\r\nvidare  få för eget arbete här i  landet,\r\nantingen som arbetstagare i allmän  eller\r\nenskild  tjänst (inkomst av  anställning)\r\neller  på  annan grund (inkomst av  annat\r\nförvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten används som ersättningsunderlag\r\nvid     beräkning     av     sjukpenning,\r\nföräldrapenning m.fl. dagersättningar som\r\när  avsedda att ge den enskilde individen\r\nkompensation vid inkomstförlust.\r\nSjukskrivningarna  har   ökat   kraftigt\r\nunder  de  senaste åren, och ökningen  av\r\nohälsan   i  arbetslivet  fortsätter.   I\r\nsynnerhet de långa sjukskrivningarna  har\r\nökat.     Samhällets    kostnader     för\r\nohälsorelaterade   förmåner   ökar,   och\r\ndessutom  motverkar ohälsan näringslivets\r\nutveckling  på  sikt. Det ökande  antalet\r\nsjukskrivningar    har    medfört     att\r\nutgifterna  för  sjukpenning   har   ökat\r\ndramatiskt.\r\nRegeringen   föreslår  därför   som   en\r\nåtgärd för att begränsa utgiftsökningarna\r\natt  den  sjukpenninggrundande  inkomsten\r\nska  multipliceras med faktorn  0,97  vid\r\nberäkning  av  sjukpenning  enligt   AFL.\r\nÖvriga  dagersättningar som beräknas  med\r\nutgångspunkt  i  sjukpenningen   påverkas\r\ninte  av  förslaget. Föräldrapenning  och\r\nhavandeskapspenning beräknas  således  på\r\nen     oreducerad    sjukpenninggrundande\r\ninkomst.    Den    nya   beräkningsregeln\r\nföreslås träda i kraft den 1 juli 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  avvisar  i   motion   Fi17\r\n(yrkande   8)  regeringens   förslag   om\r\nändring  i  lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring.     Motionärerna      avvisar\r\nregeringens förslag till omräkningsfaktor\r\nför den sjukpenninggrundande inkomsten.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag\r\noch avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 8 i\r\ndenna  del.  Utskottet  konstaterar   att\r\nberäkningen av sjukpenning på 97 % av den\r\nsjukpenninggrundande   inkomsten    (SGI)\r\nmedför    att   kompensationsnivån    för\r\nsjukpenning  sjunker  från  80   %   till\r\n77,6  %. Socialförsäkringsutskottet delar\r\nregeringens    bedömning    vad    gäller\r\ngenomförandet   av   en    sänkning    av\r\nkompensationsnivån i det angelägna syftet\r\natt         minska        de         höga\r\nsjukpenningskostnaderna.        Utskottet\r\nnoterar             även              att\r\nrehabiliteringsersättningen   fortfarande\r\nkommer att beräknas på en oreducerad SGI,\r\nvilket     ökar     incitamenten     till\r\nrehabilitering.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,   regeringens\r\nförslag   att   den  sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  ska multipliceras med  faktorn\r\n0,97  vid beräkning av sjukpenning enligt\r\nlagen  om allmän försäkring och avstyrker\r\nmotion  Fi17 (c) yrkande 8 i  denna  del.\r\nUtskottet  anser, i likhet med regeringen\r\noch  socialförsäkringsutskottet,  att  en\r\nsänkning    av   kompensationsnivån    är\r\nangelägen   för   att  minska   de   höga\r\nsjukpenningskostnaderna.\r\n\r\nSjukpenningens storlek vid arbetslöshet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEn  arbetslös  som är försäkrad  erhåller\r\nvid  sjukdom  i de flesta fall  en  högre\r\nersättning i form av sjukpenning  än  vad\r\nhan eller hon annars skulle ha erhållit i\r\narbetslöshetsersättning. Regeringen anser\r\natt alla arbetslösa som är försäkrade och\r\nsom  blir  sjukskrivna bör  behandlas  på\r\nsamma  sätt. Regeringen föreslår att  för\r\nförsäkrade  som  är  arbetslösa  och  som\r\nskulle   ha   varit   berättigade    till\r\narbetslöshetsersättning,              ska\r\nsjukpenningbeloppet       under       ett\r\nsjukdomsfall  motsvara  det  belopp   som\r\nskulle     ha     betalats      ut      i\r\narbetslöshetsersättning. På så sätt knyts\r\nersättningen vid sjukdom närmare till det\r\nfaktiska   inkomstbortfallet   som    den\r\nenskilde    har    i    form    av    att\r\narbetslöshetsersättning inte  betalas  ut\r\nunder sjukperioden.\r\nRegeringen  föreslår att  bestämmelserna\r\nträder  i kraft den 1 juli 2003 och  även\r\nomfattar den som redan uppbär sjukpenning\r\nnär bestämmelserna träder i kraft.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion Fi19  att  det\r\ntill   hösten   aviserade  förslaget   om\r\nytterligare    förändringar    i    lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring inte  bör\r\nges  en  inriktning som skulle leda  till\r\natt  arbetsgivarna  betalar  en  del   av\r\nsjukersättningen  utöver sjuklöneperioden\r\n(yrkande 3). Motionärerna föreslår att en\r\nparlamentarisk arbetsgrupp  för  en  bred\r\nsocialförsäkringsreform  bör   tillsättas\r\nför  att  bl.a. utreda olika  möjligheter\r\ntill    avgifts-   och   premieuttag    i\r\nsjukförsäkringen (yrkande 4). Man ställer\r\nsig därutöver tveksam till om regeringens\r\nförslag   om  ett  anställningsstöd   för\r\nlångtidssjukskrivna kan ha avsedd  verkan\r\nutan   en  genomgripande  omläggning   av\r\narbetsmarknadspolitiken.  En   reformerad\r\narbetsmarknadspolitik   enligt   de    av\r\nFolkpartiet   förespråkade   riktlinjerna\r\nanses  därför  ha en stor  betydelse  för\r\nframgången    i    rehabiliteringsarbetet\r\n(yrkande  5). Samtidigt befarar  man  att\r\nregeringens   mål   för   antalet   långa\r\nsjukskrivningsfall riskerar att uppfyllas\r\ngenom  snabbare förtidspensionering medan\r\nhälsotillståndet förblir oförändrat eller\r\nrentav  sämre.  För att undvika  negativa\r\nföljder  av en sådan utveckling  föreslår\r\nmotionärerna   att  ett  nytt   mål   för\r\nminskning   av   det  sammanlagda   antal\r\npersoner   som  har  sjukersättning   och\r\nsjukpenning  i mer än tolv månader  sätts\r\nupp,  vid sidan om ett mål om att antalet\r\nnya  längre  sjukskrivningar  ska  minska\r\n(yrkande 1).\r\nCenterpartiet förespråkar i motion  Fi17\r\n(yrkande  8)  en  ökad samordning  mellan\r\nsystemen    för   arbetslöshetsförsäkring\r\nrespektive   sjukförsäkring,    inklusive\r\nderas  administration. Samtidigt förordas\r\nen sänkt ersättningsnivå i arbetslöshets-\r\noch    sjukförsäkringen   till   78    %,\r\nkombinerad   med   historiskt    beräknat\r\nunderlag.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet anför  i  sitt\r\nyttrande  (SfU3y) att det nu är angeläget\r\natt   åtgärder  vidtas  för  att   minska\r\nkostnaderna inom sjukförsäkringen.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning\r\natt   sjukpenning  vid  arbetslöshet  bör\r\nknytas    närmare   till   det   faktiska\r\ninkomstbortfallet som  den  enskilde  har\r\nsom  arbetslös.  Ett  sätt  är  att,  som\r\nregeringen   har   föreslagit,   relatera\r\nsjukpenningen till den dagpenning som den\r\nförsäkrade  skulle  ha  varit  berättigad\r\ntill  inom  arbetslöshetsförsäkringen  om\r\ndenne  inte varit sjuk. Förslaget innebär\r\natt de som är utförsäkrade eller som inte\r\nkommit in i försäkringen på grund av  att\r\nde   inte  uppfyllt  arbetsvillkoret  ska\r\nuppbära   sjukpenning  grundad   på   den\r\nsjukpenninggrundade   inkomsten    (SGI).\r\nDetta är mer gynnsamt ekonomiskt.\r\nRegeringens förslag innebär således  att\r\nenskilda kan ställa sig frågan om det för\r\ndem  kan vara mer lönsamt att stå utanför\r\narbetslöshetsförsäkringen.    En    annan\r\neffekt,  som enligt vad utskottet erfarit\r\ninte har avsetts, är att en försäkrad som\r\nhar  en  hög  sjukpenning, för närvarande\r\nhögst 19 300 kr per månad, men som endast\r\nomfattas   av   grundförsäkringen    inom\r\narbetslöshetsförsäkringen   kan   få   en\r\nsjukpenning  på endast ca 7  000  kr  per\r\nmånad  fr.o.m. den 1 juli 2003. Utskottet\r\nanser   att   dessa  effekter   inte   är\r\nönskvärda  och  att en annan  lösning  om\r\nmöjligt bör väljas.\r\nUtskottet    konstaterar   vidare    att\r\nregeringens  förslag i sig  kan  innebära\r\nadministrativa      svårigheter       för\r\nförsäkringskassorna och  ge  utrymme  för\r\nolika    tolkningsalternativ.   Utskottet\r\nanser  att  detta bör undvikas.  Det  kan\r\ndiskuteras  vilket  dagpenningbelopp  som\r\nska   tillämpas  och  hur   länge.   Även\r\ntillvägagångssättet  kan  diskuteras   då\r\nflera   sjukfall   inträffar   under   en\r\npågående      ersättningsperiod      inom\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nUtskottet      anser      att       inom\r\nsjukförsäkringen  bör  så  långt  möjligt\r\ngälla    enhetliga   regler   för    alla\r\narbetslösa.  Enligt utskottet  kan  detta\r\nuppnås  genom att sjukpenning  för  denna\r\ngrupp inte utges med högre belopp än  det\r\nhögsta  möjliga ersättningsbeloppet  inom\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Begränsningen\r\nska  gälla alla arbetslösa oavsett om  de\r\när   medlemmar  i  en  arbetslöshetskassa\r\neller  inte  och oavsett om de  uppfyller\r\növriga    villkor    för    rätt     till\r\narbetslöshetsersättning    eller    inte.\r\nUtskottet  anser  att  med  denna   metod\r\nskapas en rättssäkrare bestämmelse som är\r\nadministrativt enklare att  tillämpa  och\r\nsom   också   omfattar  alla  arbetslösa.\r\nDärmed       markeras      även       att\r\nsjukförsäkringssystemet  är  ett  separat\r\nsystem.\r\nUtskottet    anser   att   det    högsta\r\nersättningsbeloppet  bör   motsvara   den\r\nhögsta         dagpenningen          inom\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Beloppet   är\r\nför  närvarande 730 kr per dag som  utgår\r\nfem  dagar  per vecka. Beloppet motsvarar\r\nen  kalenderdagsberäknad dagpenning  inom\r\nsjukförsäkringen om 521  kr  som  således\r\nkan    utges   sju   dagar   per   vecka.\r\nSjukpenningen ska först fastställas genom\r\nvanlig    sjukpenningberäkning,    vilket\r\nenligt regeringens förslag fr.o.m. den  1\r\njuli   2003  bl.a.  innefattar  att   den\r\nberäknas   på   97   %   av    SGI.    Om\r\nsjukpenningbeloppet    vid    beräkningen\r\növerstiger det nu angivna högsta beloppet\r\nom   521   kr   ska   sistnämnda   belopp\r\nutbetalas.  Vid sjukskrivning  på  deltid\r\nska   det   högsta   beloppet   utges   i\r\nförhållande  till  motsvarande   del   av\r\narbetsoförmåga.\r\nDen  av  utskottet föreslagna  lösningen\r\nmedför    inte    ökade   utgifter    för\r\nsjukförsäkringen jämfört med  regeringens\r\nförslag.\r\nUtskottet föreslår ändringar i 3 kap.  4\r\noch  4  b §§ lagen (1991:1047) om  allmän\r\nförsäkring                            (se\r\nsocialförsäkringsutskottets  bilaga   1).\r\nUtskottet  föreslår därför att  riksdagen\r\ndels antar regeringens förslag avseende 3\r\nkap.  4 § AFL med angivna ändringar, dels\r\ngör  en följdändring i 3 kap. 4 b §  AFL.\r\nRegeringens förslag avseende 10 c och  10\r\nd §§ AFL bör därmed utgå.\r\nMed   det  anförda  avstyrker  utskottet\r\nbifall till motion Fi17 (c) yrkande  8  i\r\ndenna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1962:381) om\r\nallmän  försäkring (AFL) med de ändringar\r\nsom            socialförsäkringsutskottet\r\nföreslagit. Regeringens förslag  avseende\r\n10  c  och  10 d §§ AFL bör därmed  utgå.\r\nFinansutskottet  anser,  i   likhet   med\r\nsocialförsäkringsutskottet,    att     de\r\neffekter  som regeringens förslag  får  i\r\nvissa  hänseenden inte är  önskvärda  och\r\natt   en   annan  lösning   bör   väljas.\r\nFinansutskottet  anser  vidare  att  inom\r\nsjukförsäkringen  bör  så  långt  möjligt\r\ngälla    enhetliga   regler   för    alla\r\narbetslösa.   Socialförsäkringsutskottets\r\nförslag   till  högsta  ersättningsbelopp\r\nskapar en rättssäkrare bestämmelse som är\r\nadministrativt enklare att  tillämpa  och\r\nsom omfattar alla arbetslösa.\r\nMed  det  anförda tillstyrker  utskottet\r\ndelvis propositionens förslag (punkt  10)\r\noch avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande\r\n8  i denna del och Fi19 (fp) yrkandena  1\r\noch 3-5.\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1991:1047) om\r\nsjuklön\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBakgrund\r\nI  lagen  (1991:1047) om  sjuklön  (SjLL)\r\nregleras    arbetstagarens   rätt    till\r\nersättning  vid korta sjukdomsfall.  Från\r\noch  med  den  andra  till  och  med  den\r\nfjortonde  dagen i varje  sjukperiod  får\r\narbetstagaren behålla 80 % av den lön och\r\nandra anställningsförmåner som skulle  ha\r\nutbetalats  om  han eller  hon  fullgjort\r\nsina   arbetsuppgifter.  För  den  första\r\ndagen  i  sjuklöneperioden betalas  ingen\r\nersättning (karensdag).\r\nRegeringen  beslutade  i  december  2000\r\natt  tillkalla en särskild  utredare  med\r\nuppgift att föreslå en handlingsplan  för\r\nvkad  hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92).\r\nUtredningen (HpH-utredningen) överlämnade\r\ni     januari     2002    slutbetänkandet\r\nHandlingsplan   för    ökad    hälsa    i\r\narbetslivet  (SOU 2002:5). I  betänkandet\r\nföreslås    bl.a.   att   den   generella\r\nsjuklöneperioden   ska   förlängas   till\r\nsextio  dagar  och  att  det  för  mindre\r\narbetsgivare   införs  ett  obligatoriskt\r\nhögkostnadsskydd.     Betänkandet     har\r\nremissbehandlats,  och remissvaren  finns\r\ntillgängliga  i Socialdepartementet  (dnr\r\nS2002/137/SF).\r\nLagen  om  sjuklön  hör  till  Lagrådets\r\ngranskningsområde. Förslaget  är,  enligt\r\nregeringen,   av   stor   betydelse   för\r\nregeringens   ekonomiska  politik   redan\r\nunder 2003, varför det överlämnas i  2003\r\nårs ekonomiska vårproposition. Regeringen\r\nanser att förslaget är så brådskande  att\r\nden    fördröjning   av    ärendet    som\r\ngranskningen  skulle  medföra   är   till\r\navsevärt men.\r\n\r\nFörlängning av sjuklöneperioden\r\n\r\nDet  ökade  antalet  sjukskrivningar  har\r\nmedfört  att  utgifterna för  sjukpenning\r\nhar  ökat drastiskt. Regeringen anför att\r\narbetsgivarnas rehabiliteringsansvar, som\r\ninfördes   den  1  januari   1992,   inte\r\nfungerat på det sätt som avsetts. För att\r\nstärka  arbetsgivarnas  ansvar  för   det\r\ntidiga  och aktiva rehabiliteringsarbetet\r\nanser  regeringen därför  att  det  finns\r\nstarka skäl att förlänga sjuklöneperioden\r\noch   därigenom   ytterligare   förstärka\r\nåtgärdsansvaret med försörjningsansvaret.\r\nRegeringen  föreslår  därför,   som   en\r\nåtgärd       för       att       begränsa\r\nutgiftsökningarna,  att  sjuklöneperioden\r\nförlängs  från 14 till 21 dagar.  De  nya\r\nreglerna  föreslås träda i  kraft  den  1\r\njuli  2003  och tillämpas på sjukdomsfall\r\nsom inträffar efter ikraftträdandet.\r\nSjuklöneförlängning   innebär,    enligt\r\nregeringen, att arbetsgivarnas  kostnader\r\ni  högre grad blir rörliga och därmed mer\r\npåverkbara.    Detta    torde,     enligt\r\nregeringen,   stärka   incitamenten   för\r\narbetsgivarna  att  vidta  åtgärder   och\r\ndärmed    bidra    till    en    snabbare\r\nrehabiliteringsprocess. Regeringen  avser\r\natt,   med  tanke  på  vikten  av  tidiga\r\nrehabiliteringsinsatser,  noga  följa  på\r\nvilket  sätt den föreslagna förlängningen\r\nav        sjuklöneperioden       påverkar\r\narbetsgivarnas  samt försäkringskassornas\r\nrehabiliteringsarbete.\r\nRegeringen  anför vidare att  under  dag\r\n15  till  21  i en sjukperiod kan  utöver\r\nsjukpenning utges viss ersättning  enligt\r\nkollektivavtal. Regeringen är medveten om\r\natt      förslaget      att      förlänga\r\nsjuklöneperioden till dag 21 innebär  att\r\ndenna  ersättning  kan  påverkas  av   nu\r\ngällande    kollektivavtal.    Regeringen\r\nförutsätter  dock  att  avtalen  anpassas\r\ntill den utökade sjuklöneperioden.\r\n\r\nHögkostnadsskydd för arbetsgivare med ett\r\nbegränsat antal anställda\r\n\r\nRegeringen gör den bedömningen att det är\r\nnödvändigt  att införa ett  obligatoriskt\r\nhögkostnadsskydd för arbetsgivare med ett\r\nbegränsat  antal anställda i samband  med\r\natt     arbetsgivarnas     sjuklöneperiod\r\nförlängs.  Syftet  med högkostnadsskyddet\r\när  att  minska  den  redan  i  dag  höga\r\nriskexponeringen för arbetsgivare med ett\r\nbegränsat  antal anställda och möjliggöra\r\nen      nödvändig     förlängning      av\r\nsjuklöneperioden.   Regeringen   föreslår\r\ndärför  att  arbetsgivare  med  en  årlig\r\nlönesumma  som  uppgår  till  högst   160\r\nprisbasbelopp   bör   omfattas   av   ett\r\nobligatoriskt    högkostnadsskydd     som\r\nersätter         dagens        frivilliga\r\nsmåföretagarförsäkring.  Vid  beräkningen\r\nav  de  sammanlagda  lönekostnaderna  bör\r\nbortses   från   socialavgifter,   allmän\r\nlöneavgift och särskild löneskatt.\r\nGenom  en ny bestämmelse föreskrivs  att\r\nen  arbetsgivare som har rätt att  begära\r\nersättning för sjuklönekostnader och vars\r\ntotala  kostnader för sjuklön  överstiger\r\n90     %     av     den    genomsnittliga\r\nsjuklönekostnaden      för       samtliga\r\narbetsgivare  (sjuklönetaket),  har  rätt\r\natt      begära      ersättning      från\r\nförsäkringskassan  för den  överskjutande\r\ndelen    av    sjuklönekostnaderna.    Av\r\nuttrycket  totala kostnader  för  sjuklön\r\nföljer  att  även socialavgifter,  allmän\r\nlöneavgift    och   särskild    löneskatt\r\nersätts.  Till  den del den överskjutande\r\nsjuklönekostnaden  utgörs  av  ersättning\r\ntill   arbetstagare   som   omfattas   av\r\nsärskilt    högriskskydd   utgår    ingen\r\nersättning eftersom sådan utgår enligt 16\r\n§ sjuklönelagen.\r\nRegeringen     anför     vidare      att\r\nsjuklönetaket, i form av en  procentsats,\r\nbör beräknas och fastställas årligen. Det\r\nska   utgöras  av  arbetsgivarnas  totala\r\nsjuklönesumma under ett år dividerad  med\r\narbetsgivarnas    totala    årslönesumma.\r\nRegeringens  anser att  ersättning   även\r\nbör  kunna  erhållas årsvis i efterskott.\r\nDet  bör  också,  för att  inte  äventyra\r\nföretags    existens   till   följd    av\r\nlikviditetsbrist, vara möjligt att ansöka\r\nom  ersättning hos försäkringskassan  för\r\nsjuklönekostnad som före årets utgång har\r\növerskridit        det        fastställda\r\nsjuklönetaket.  Rutiner   i   syfte   att\r\nminimera     likviditetsproblemen     hos\r\narbetsgivare bör även ses över.\r\nFör    att    undvika   alltför    stora\r\ntröskeleffekter föreslår  regeringen  att\r\nstorleken    på    den   ersättning    en\r\narbetsgivare  kan få för  kostnader  över\r\nsjuklönetaket görs beroende av  hur  höga\r\nlönekostnader företaget har. Arbetsgivare\r\nsom  har  upp  till 100  prisbasbelopp  i\r\nlönekostnader ska ha rätt till ersättning\r\nför   hela  det  överskjutande  beloppet;\r\narbetsgivare    som   har   lönekostnader\r\nuppgående   till  mellan  100   och   130\r\nprisbasbelopp ska ha rätt till  75  %  av\r\nden  överskjutande sjuklönekostnaden och,\r\nslutligen,    arbetsgivare    som     har\r\nlönekostnader som överstiger 130 men inte\r\n160  prisbasbelopp ska ha rätt till 50  %\r\nersättning.\r\nRegeringen anser att det är viktigt  att\r\nhögkostnadsskyddet  blir  effektivt   och\r\nändamålsenligt utformat och avser  därför\r\natt  noga  följa och utvärdera effekterna\r\nav  förslaget. Om utvärderingen visar att\r\ndet   finns   behov  av   en   annorlunda\r\nkonstruktion är regeringen öppen  för  en\r\nsådan förändring.\r\n\r\nEG:s regler om statligt stöd\r\n\r\nRegeringen  anför  att förslaget  om  ett\r\nsärskilt  högkostnadsskydd för de  mindre\r\nföretagen    aktualiserar    frågan    om\r\nförhållandet till EG:s regler om statligt\r\nstöd           till          näringslivet\r\n(statsstödsreglerna).\r\nEG-fördragets  artikel  87.1  innehåller\r\nett principiellt förbud mot statligt stöd\r\nsom   gynnar  vissa  företag  eller  viss\r\nproduktion,    om    detta     snedvrider\r\nkonkurrensen och påverkar handeln  mellan\r\nmedlemsstaterna.\r\nRegeringen  avser att  göra  en  anmälan\r\ntill  kommissionen  enligt  EG-fördragets\r\nartikel 88.3 för rättslig klarhets  skull\r\noch  för  att  eliminera risken  för  ett\r\nmycket omfattande återkravsförfarande.\r\nFöreslagna  regler  om  högkostnadsskydd\r\nkan därför, enligt regeringens bedömning,\r\ninte  träda i kraft den 1 juli 2003  utan\r\nförst vid en senare tidpunkt. Ändringarna\r\ni samband med högkostnadsskyddet föreslås\r\ndärför  träda i kraft den dag  regeringen\r\nbestämmer.\r\nFör  att  de  företag  som  omfattas  av\r\nhögkostnadsskyddet inte ska gå  miste  om\r\ndetta  för  tiden  intill ikraftträdandet\r\nföreslår  regeringen att  lagändringarna,\r\nnär de enligt regeringens förordnande har\r\nträtt   i   kraft,   ska   tillämpas   på\r\nsjukdomsfall   där  sjukperioden   börjat\r\nefter den 1 juli 2003.\r\nRegeringen   anför   att   kommissionens\r\nprövning  kan leda till att  reglerna  om\r\nhögkostnadsskydd måste modifieras i något\r\navseende.  Regeringen föreslår därför  en\r\nbestämmelse   om   att   regeringen   får\r\nföreskriva de begränsningar i rätten till\r\nersättning för sjuklönekostnader som  kan\r\nfölja av EG-fördragets regler om statligt\r\nstöd.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  anser  i  motion  Fi19   att\r\nregeringens        sjuklönekonstruktioner\r\nriskerar   att   skapa  drivkrafter   för\r\nförvaltningar och företag att gallra bort\r\narbetssökande    som     genom     ålder,\r\nfunktionshinder osv. misstänks ha förhöjd\r\nrisk  för framtida sjukfall. Motionärerna\r\navvisar  därför  regeringens  förslag  om\r\ndndring  i  lagen (1991:1047) om  sjuklön\r\n(yrkande 2).\r\nCenterpartiet  motsätter  sig  i  motion\r\nFi17 (yrkande 9) regeringens förslag till\r\nlag  om  ändring  i lagen (1991:1047)  om\r\nsjuklön.     Förslaget     att      utöka\r\narbetsgivarnas  sjuklöneansvar   med   en\r\nvecka  innebär  enligt  motionärerna   en\r\nindirekt  skattehöjning för  näringslivet\r\neftersom  ingen kompensation ges  för  de\r\nhöjda kostnaderna. Motionärerna anser att\r\narbetsgivaransvaret mycket tydligare  bör\r\nta hänsyn till företagens storlek och bör\r\nmotsvaras av full kompensation i form  av\r\nsänkta   arbetsgivaravgifter.  De  mindre\r\nföretagen   bör   helt   undantas    från\r\nskyldigheten     att     genomföra     en\r\nrehabiliteringsutredning    vid    längre\r\nsjukskrivningsfall.\r\n\r\nLagrådet\r\n\r\nFinansutskottet  har den  29  april  2003\r\nbeslutat  att inhämta Lagrådets  yttrande\r\növer  förslaget  till lag  om  ändring  i\r\nlagen (1991:1047) om sjuklön.\r\nLagrådet         anför       beträffande\r\nlagstiftningens    ikraftträdande     att\r\nförslaget  innebär en uppdelning  så  att\r\nändringen    avseende    sjuklöneperioden\r\nträder  i  kraft den 1 juli  2003,  medan\r\nföreskrifterna  om det nya  systemet  för\r\nersättning för sjuklönekostnader träder i\r\nkraft  den dag regeringen bestämmer.  Som\r\nförklaring    till    att    tiden    för\r\nikraftträdande  i den senare  delen  inte\r\nfastlagts anförs i motiveringen att dessa\r\nbestämmelser troligen inte  kan  träda  i\r\nkraft  den  1 juli utan först  senare  på\r\ngrund  av att det nya ersättningssystemet\r\naktualiserar frågan om förhållandet  till\r\nEG:s   regler  om  statligt   stöd   till\r\nnäringslivet samt att anmälan  ska  göras\r\ntill  kommissionen  i  enlighet  med  EG-\r\nfördragets     artikel    88.3.     Under\r\nföredragningen   inför    Lagrådet    har\r\nupplysts  att  sådan anmälan  numera  har\r\ngjorts.  I propositionen sägs ytterligare\r\natt    det   inte   kan   uteslutas   att\r\nkommissionens prövning leder till att  de\r\nföreslagna reglerna om högkostnadsskyddet\r\nmåste modifieras i något avseende och att\r\ndet därför föreslås ett bemyndigande i 17\r\nb  §  för  regeringen att  föreskriva  de\r\nbegränsningar  i  rätten till  ersättning\r\nför sjuklönekostnader som kan följa av EG-\r\nfördragets regler om statligt  stöd.  Med\r\nhänsyn  till  vad som sålunda  redovisats\r\nframstår   det,   enligt  Lagrådet,   som\r\nosäkert vilken närmare innebörd och vilka\r\nkonsekvenser    som   det    föreliggande\r\nförslaget   får.  Osäkerheten   gör   att\r\nLagrådet  ifrågasätter om den  tillämnade\r\nuppdelningen   av   ikraftträdandet    är\r\nförsvarbar.    Med   de    utgångspunkter\r\nLagrådet  har  för  sin  granskning  blir\r\nslutsatsen    att   lagstiftningsärendets\r\nberedning   bör  fullföljas   genom   att\r\nresultatet      av      den       inledda\r\nanmälningsproceduren  till   kommissionen\r\nbör  avvaktas  och därmed klarhet  nås  i\r\nfrågan  i  vilken mån det är möjligt  att\r\ngenomföra           det           avsedda\r\nersättningssystemet.  Lagrådet   föreslår\r\ndärutöver  vissa omformuleringar,  ändrad\r\nrubriksättning och ändrade hänvisningar i\r\nlagtexten    samt   förtydliganden    och\r\npreciseringar.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag\r\noch avstyrker motionerna. Med hänsyn till\r\ndet  ekonomiskt ansträngda  läge  Sverige\r\nbefinner  sig  i med stora kostnader  för\r\nohälsan,   anser   utskottet   att   både\r\narbetsgivare och enskilda bör bidra  till\r\natt    minska    utgifterna.    Utskottet\r\nkonstaterar  att kompensationen  för  små\r\nföretag  även avser kostnader för sjuklön\r\nsom uppstått under de första två veckorna\r\ni    sjuklöneperioden,   vilket   således\r\ninnebär  en  begränsning i det föreslagna\r\nekonomiska ansvaret i övrigt.\r\nÄven  om det finns invändningar mot  det\r\nlämpliga i att besluta om förslaget innan\r\nkommissionens  prövning  har  genomförts,\r\nmåste  dock  riksdagen vid  sin  prövning\r\nbeakta  det  angelägna i att  kostnaderna\r\nför    sjukskrivningarna   hålls    nere.\r\nKostnaderna  för sjukfrånvaron  har  ökat\r\ndramatiskt  under senare år och  i  detta\r\nläge  kan, enligt utskottets mening, inte\r\nreformer  som bidrar till att kostnaderna\r\nminskar skjutas på framtiden om det  inte\r\när   helt   nödvändigt.   Utskottet   gör\r\nbedömningen att ikraftträdandet bör ske i\r\nenlighet  med regeringens förslag,  trots\r\nde       av      Lagrådet      redovisade\r\nbetänkligheterna.\r\nFör  det  fall  att kommissionen  finner\r\natt  förslaget  om  högkostnadsskydd  med\r\nhänsyn till EG-rätten inte ska genomföras\r\nförutsätter   utskottet  att   regeringen\r\nåterkommer till riksdagen med ett förslag\r\navseende berörda arbetsgivare.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,   regeringens\r\nförslag      om      förlängning       av\r\nsjuklöneperioden och om  att  det  införs\r\nett högkostnadsskydd för arbetsgivare med\r\nett     begränsat    antal     anställda.\r\nFinansutskottet  konstaterar  också   att\r\nantalet sjukskrivningar har ökat och  att\r\ndet   har  medfört  att  utgifterna   för\r\nsjukpenning har ökat drastiskt.  För  att\r\nbegränsa     utgiftsökningarna      anser\r\nutskottet,  i  likhet med regeringen  och\r\nsocialförsäkringsutskottet,  att  det  är\r\nnödvändigt att sjuklöneperioden förlängs.\r\nUtskottet  konstaterar   vidare  att  det\r\näven   är   nödvändigt  att  införa   ett\r\nobligatoriskt    högkostnadsskydd     för\r\narbetsgivare  med  ett  begränsat   antal\r\nanställda    i    samband     med     att\r\narbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs. I\r\nlikhet   med   socialförsäkringsutskottet\r\nanser  utskottet att ikraftträdandet  bör\r\nske  i  enlighet med regeringens förslag,\r\ntrots    de    av   Lagrådet    framförda\r\nsynpunkterna.    Detta    innebär     att\r\nlagändringarna när de enligt  regeringens\r\nförordande   har  trätt   i   kraft   ska\r\ntillämpas     på     sjukdomsfall     där\r\nsjukperioden  börjat  efter  den  1  juli\r\n2003.   Finansutskottet   tillstyrker   i\r\növrigt,   med   beaktande  av   Lagrådets\r\nsynpunkter  på utformningen av  lagen  om\r\nändring  i lagen (1991:1047) om  sjuklön,\r\nregeringens    förslag.   Finansutskottet\r\nanser  att  det är viktigt att regeringen\r\nnoga följer och utvärderar effekterna  av\r\nförslaget.  Med  det  anförda   avstyrker\r\nutskottet  bifall till  motionerna   Fi19\r\n(fp) yrkande 2 och Fi17 (c) yrkande 9.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n(anslag samt anslagsvillkor)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten finns för innevarande år\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 46 943 496 000 kr. Regeringen föreslår\r\nett   antal  lagändringar  som   påverkar\r\nutgifterna    för    sjukpenning    under\r\ninnevarande  år. Till följd av  förslaget\r\nom  att  sjukpenningen inte ska överstiga\r\nersättningen från arbetslöshetskassan  om\r\nden            sjukskrivne            vid\r\nsjukskrivningstillfället           uppbär\r\nersättning     från    arbetslöshetskassa\r\nberäknas  utgifterna minska  med  ca  300\r\nmiljoner  kronor. Till följd av förslaget\r\nom att den sjukpenninggrundande inkomsten\r\nska  minskas  med  3 % vid  beräkning  av\r\nsjukpenning,  vilket minskar ersättningen\r\nvid  sjukskrivning med  2,4  %,  beräknas\r\nutgifterna   minska  med   565   miljoner\r\nkronor.  Till följd av förslaget  om  att\r\nsjuklöneperioden   ska   förlängas    för\r\nsamtliga  arbetsgivare från  14  till  21\r\ndagar  beräknas utgifterna minska med  ca\r\n800 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår att  anslaget  även\r\nfår   användas  för  utgifter   för   ett\r\nhögkostnadsskydd  till  arbetsgivare  med\r\nett   begränsat  antal  anställda.  Detta\r\nberäknas  öka  utgifterna  med   ca   125\r\nmiljoner kronor under 2003.\r\nAnslaget   för   innevarande   år    har\r\nberäknats med förutsättningen att taket i\r\nsjukförsäkringen skulle  kunna  höjas.  I\r\noch   med  att  takhöjningen  senareläggs\r\nberäknas   utgifterna  minska   med   920\r\nmiljoner kronor.\r\nSammantaget gör detta att anslaget  19:1\r\nSjukpenning   och   rehabilitering   m.m.\r\nföreslås   minskas  med  2  460  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  avvisar  i   motion   Fi17\r\nregeringens   förslag   om   en    tredje\r\nsjuklönevecka  samt omräkningsfaktor  vid\r\nberäkningen  av  den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten.   Motionärerna   föreslår    i\r\nstället     en     sjuklönemodell     där\r\narbetsgivarinträdet kopplas till  antalet\r\nanställda  med ett tak på  30  dagar.  De\r\nsociala  avgifterna sätts samtidigt  till\r\nen     nivå     som     motsvarar     ett\r\narbetsgivarinträde på 30 dagar. Förslaget\r\nberäknas ge en besparing inom anslaget på\r\n1  616  miljoner  kronor,  samtidigt  som\r\nstatens          inkomster           från\r\narbetsgivaravgifter förväntas minska  med\r\n1 250 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSom    framgår    av    den    föregående\r\nredovisningen,                tillstyrker\r\nsocialförsäkringsutskottet     i     sitt\r\nyttrande   (SfU3y)  med  vissa  ändringar\r\nregeringens förslag till lagändringar  på\r\nsjukförsäkringsområdet.   De   föreslagna\r\nändringarna         medför         enligt\r\nsocialförsäkringsutskottets  mening  inte\r\nnågra   justeringar  i   beräkningen   av\r\nutgifter  inom  anslaget för  sjukpenning\r\noch   rehabilitering  m.m.  jämfört   med\r\nregeringens  förslag.  Därmed  tillstyrks\r\nregeringens förslag om minskningen av det\r\nberörda  anslaget. Utskottet  tillstyrker\r\nockså  den  föreslagna  användningen   av\r\nanslaget.\r\nSocialförsäkringsutskottet    framhåller\r\nvidare att man inte kan ställa sig  bakom\r\nmotionärernas  förslag som  helhet  eller\r\ndelar av detta. Motionen avstyrks således\r\ni denna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens  förslag om  minskning  av\r\ndet  berörda anslaget (punkt 40  i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande   12   (i  denna   del).   Vidare\r\ntillstyrker   utskottet   att   riksdagen\r\ngodkänner den föreslagna användningen  av\r\nanslaget (punkt 25).\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  58 024 970 000 kr. Regeringen bedömer\r\natt   antalet   personer   som   beviljas\r\naktivitets- och sjukersättning i år  blir\r\nca  15  000  fler än tidigare  beräknats.\r\nAnslaget     19:2     Aktivitets-     och\r\nsjukersättningar  ökas  därför  med   1,6\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n19:5 Kostnader för sysselsättning av\r\nvissa personer med aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  8  miljoner kronor. Antalet  personer\r\nmed  tre fjärdedels aktivitets- och  sjuk\r\nersättning  har  ökat mer  än  förutsett.\r\nYtterligare medel behövs därför  för  att\r\ntillgodose det stigande behovet. Anslaget\r\n19:5  Kostnader  för  syssel-sättning  av\r\nvissa   personer   med  aktivitets-   och\r\nsjukersättning ökas därför med 2 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt    yttrande   (SfU3y)    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\nLag om ändring i lagen (2001:761) om\r\nbostadstillägg till pensionärer m.fl.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  till  lag om  ändring  i  lagen\r\n(2001:761)   om   bostadstillägg    till\r\npensionärer   m.fl.  Därmed   tillstyrks\r\npunkt   12   i  propositionen.  Motionen\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 4 (kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nLagen  (2001:761) om bostadstillägg  till\r\npensionärer (BTPL) trädde i kraft  den  1\r\njanuari 2003. Genom BTPL upphävdes  lagen\r\n(1994:308)    om   bostadstillägg    till\r\npensionärer.    Enligt   BTPL    beviljas\r\nbostadstillägg  till  pensionärer   (BTP)\r\nefter   ansökan.   Även   de   som    vid\r\nikraftträdandet  av den nya  lagen  redan\r\nuppbar   bostadstillägg  måste  på   nytt\r\nansöka  för att i fortsättningen få  BTP.\r\nEftersom  det  är ca 450 000  ansökningar\r\nsom  ska  hanteras av försäkringskassorna\r\nenligt de nya bestämmelserna infördes  en\r\ngenerell bestämmelse att personer som vid\r\nikraftträdandet  uppbar eller  hade  rätt\r\ntill bostadstillägg skulle fortsätta  att\r\nfå  sådan förmån för en period om  längst\r\nsex  månader räknat fr.o.m. den 1 januari\r\n2003.   Enligt  punkt  3  i   övergångsbe\r\nstämmelserna till BTPL gäller således att\r\nden     som    var    berättigad     till\r\nbostadstillägg enligt lagen (1994:308) om\r\nbostadstillägg   till   pensionärer   vid\r\nutgången  av 2002 har rätt att  fortsätta\r\natt  få  bostadstillägget  utbetalt  till\r\ndess  att  BTP är omräknat,  dock  längst\r\nt.o.m. juni 2003.\r\nDet  finns  en risk för att  alla  ansök\r\nningar  om  BTP inte hunnit hanteras  och\r\natt ett antal pensionärer blir utan BTP i\r\njuli 2003. Regeringen föreslår därför att\r\nbostadstillägg som betalas ut i juni 2003\r\nenligt äldre bestämmelser får betalas  ut\r\näven  under juli och augusti 2003 om ansö\r\nkan  om  bostadstillägg  har  lämnats  in\r\nsenast  den  30  juni 2003. Förlängningen\r\ngäller  dock inte för de pensionärer  som\r\nuppbär en förmån som fr.o.m. 1 juli  2003\r\ninte längre ger rätt till BTP.\r\nRegeringen  bedömer att  den  ekonomiska\r\neffekten  av denna åtgärd blir tillfällig\r\noch obetydlig.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna förordar i motion  Fi23\r\natt     den    period    under     vilken\r\nbostadstillägg som betalats ut under juni\r\n2003   enligt   äldre  bestämmelser   får\r\nbetalas  ut  förlängs  med  fyra  månader\r\njämfört    med    regeringens    förslag.\r\nMotionärerna        följer         härmed\r\nRiksförsäkringsverkets  förslag   om   en\r\nförlängning  av utbetalningsperioden  med\r\nsex  månader till utgången av år  2003  i\r\nsyfte att ge försäkringskassorna en reell\r\nmöjlighet   att  handlägga  de   aktuella\r\närendevolymerna.  Förslaget  bedöms  inte\r\ninnebära   någon  kostnad  av  en   sådan\r\nstorlek  att  en  särskild  reglering  är\r\nnödvändig.  Motionärerna föreslår  därför\r\natt i  övergångsbestämmelserna till lagen\r\n(2001:761)    om   bostadstillägg    till\r\npensionärer m.fl. införs en  ny  punkt  6\r\nmed  följande  lydelse (yrkande  2):  \"6.\r\nBostadstillägg som betalas ut i juni 2003\r\nenligt  äldre bestämmelser  med  stöd  av\r\npunkterna 3 och 4 får även betalas ut för\r\ntiden  juli  till och med december  2003.\r\nDetta  gäller  endast under förutsättning\r\natt      den     försäkrade     uppfyller\r\nförutsättningarna    för    rätt     till\r\nbostadstillägg  enligt 2  §  och  ansökan\r\nkommit  in till försäkringskassan  enligt\r\n22 § före den 1 juli 2003.\"\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag\r\noch avstyrker motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,   regeringens\r\nförslag att bostadstillägg får betalas ut\r\nunder  juli och augusti 2003 enligt äldre\r\nbestämmelser.  Ansökan om  bostadstillägg\r\nska dock ha lämnats in senast den 30 juni\r\n2003.  Därmed  tillstyrks  punkt   12   i\r\npropositionen. Motion Fi23 (kd) yrkande 2\r\navstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt   lagen   (1962:381)   om   allmän\r\nförsäkring  har fr.o.m. den 1  juli  2001\r\nföräldrar     rätt    till     tillfällig\r\nföräldrapenning under en dag per barn och\r\når  när  de avstår från förvärvsarbete  i\r\nsamband  med  besök i barns  skola  eller\r\nbesök i fritidshem (kontaktdagar). Rätten\r\ntill  kontaktdagar  gäller  fr.o.m.   det\r\nkalenderår under vilket barnet fyller sex\r\når.  Kontaktdagar som inte har tagits  ut\r\naktuellt  år  kan  tas  ut  senare,  dock\r\nsenast det år barnet fyller elva år.\r\nRegeringen  föreslår som en  åtgärd  för\r\natt begränsa utgiftsökningarna att rätten\r\ntill kontaktdagar tas bort fr.o.m. den  1\r\njuli  2003. Kontaktdagar som avser  vissa\r\nfunktionshindrade barn berörs inte av för\r\nslaget.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI   motion  Fi17  föreslår  Centerpartiet\r\nhöjda tak i föräldraförsäkringen till  11\r\nbasbelopp. Samtidigt förordas att  den  i\r\nmotionen   föreslagna   beräkningen    av\r\nsjukpenninggrundande  inkomst  (SGI)  med\r\nutgångspunkt  i  historisk  inkomst   bör\r\ninföras   även   i  föräldraförsäkringen.\r\nMotionärerna avvisar regeringens  förslag\r\nom  ändring i lagen (1962:381) om  allmän\r\nförsäkring (yrkande 8).\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker  i\r\nsitt yttrande (FiU3y) regeringens förslag\r\noch avstyrker motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,   regeringens\r\nförslag att rätten till kontaktdagar  tas\r\nbort    fr.o.m.   den   1   juli    2003.\r\nKontaktdagar     som     avser      vissa\r\nfunktionshindrade   barn   berörs   inte.\r\nMotionen Fi17 (c) yrkande 12 i denna  del\r\navstyrks.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  22  340  miljoner kronor.  Regeringen\r\nbedömer att den föreslagna lagändringen i\r\nlagen  (1962:381)  om  allmän  försäkring\r\nminskar  medelsbehovet på  anslaget  21:2\r\nFöräldraförsäkring   med   75    miljoner\r\nkronor. Anslaget för innevarande  år  har\r\ndessutom  beräknats  med  förutsättningen\r\natt  taket i föräldraförsäkringen  skulle\r\nkunna  höjas.  I och med att takhöjningen\r\nsenareläggs beräknas anslaget minska  med\r\n395 miljoner kronor.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget 21:2 Föräldraförsäkring  minskas\r\nmed 470 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi17  att\r\ntaket i föräldraförsäkringen höjs till 11\r\nbasbelopp   fr.o.m.  den  1  juli   2003.\r\nSamtidigt  ska  beräkningsunderlaget  för\r\nförsäkringen          baseras          på\r\ngenomsnittsinkomster under de senaste  24\r\nmånaderna      före      uttaget       av\r\nföräldraledigheten.   Sammanlagt   medför\r\nmotionärernas  förslag  en  minskning  av\r\nanslaget med 155 miljoner kronor  jämfört\r\nmed regeringens förslag.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet  framhåller  i\r\nsitt   yttrande  (SfU3y)  att  man  delar\r\nregeringens  bedömning att  den  tidigare\r\naviserade    höjningen   av    taket    i\r\nföräldraförsäkringen bör senareläggas med\r\nhänsyn  till  det  försämrade  ekonomiska\r\nläget    och    den   fortsatt    oroande\r\nutvecklingen   inom  ohälsoområdet.   Som\r\nframgår  av  den föregående redovisningen\r\nställer   sig   utskottet   också   bakom\r\nregeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen  (1962:381)  om allmän  försäkring.\r\nDärmed  tillstyrks  regeringens  förslag.\r\nFörslaget i motionen avvisas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nLag om ändring i lagen (2002:1134) om\r\nändring i lagen (2002:545) om ändring i\r\nlagen (1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring\r\nLag om ändring i lagen (2002:1135) om\r\nändring i lagen (2002:543) om ändring i\r\nlagen (1997:239) om arbetslöshetskassor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   att   Inspektionen   för    ar\r\nbetslöshetsförsäkringen  ska  börja  sin\r\nverksamhet    den   1   januari    2004.\r\nUtskottet    tillstyrker   att    ikraft\r\nträdandet av berörd lagstiftning  skjuts\r\nfram  till  den 1 januari  2004.  Därmed\r\ntillstyrks  punkterna  13   och   14   i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen har i propositionen  Tillsynen\r\növer   arbetslöshetsförsäkringen   (prop.\r\n2001/02:151)   föreslagit   att   en   ny\r\nmyndighet, Inspektionen för arbetslöshets\r\nförsäkringen,  ska  bildas.  Inspektionen\r\nvvertar,  med  undantag för utbetalningen\r\nav          statsbidrag,         samtliga\r\nArbetsmarknadsstyrelsens (AMS)  nuvarande\r\nuppgifter     i     förhållande      till\r\narbetslöshetskassorna.  Lagen  (1997:239)\r\nom    arbetslöshetskassor    och    lagen\r\n(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har\r\ndärför  ändrats.  Ändringarna  i  lagarna\r\nföreslogs  träda i kraft  den  1  januari\r\n2003. Riksdagen beslutade i enlighet  med\r\nregeringens  förslag  (bet.  2001/02:AU7,\r\nrskr. 2001/02:243).\r\nRegeringen  bedömde det  nödvändigt  med\r\nytterligare   tid   vid   bildandet    av\r\nInspektionen                          för\r\narbetslöshetsförsäkringen  och   föreslog\r\ndärför i budgetpropositionen för 2003 att\r\nikraftträdandet av lagarna skulle skjutas\r\nfram  till  den  1  juli 2003.  Riksdagen\r\nbeslutade   i  enlighet  med  regeringens\r\nförslag    (bet.    2002/03:AU1,    rskr.\r\n2002/03:78).\r\nRegeringen  har  nyligen  beslutat   att\r\nförlägga         Inspektionen         för\r\narbetslöshetsförsäkringen            till\r\nKatrineholm.   Mot  denna  bakgrund   gör\r\nregeringen nu bedömningen att ytterligare\r\ntid   är   nödvändig  för  bildandet   av\r\nInspektionen    för   arbetslöshetsförsäk\r\nringen.\r\nRegeringen föreslår därför att  den  nya\r\nInspektionen                          för\r\narbetslöshetsförsäkringen ska  börja  sin\r\nverksamhet  först  den  1  januari  2004.\r\nIkraftträdandebestämmelserna   i   berörd\r\nlagstiftning ändras i enlighet härmed.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner inga  invändningar\r\nmot  förslaget  att den nya  Inspektionen\r\nför  arbetslöshetsförsäkringen ska  börja\r\nsin  verksamhet först den 1 januari 2004.\r\nUtskottet    tillstyrker    därmed    att\r\nikraftträdandebestämmelserna   i   berörd\r\nlagstiftning   ändras  i   enlighet   med\r\npropositionens förslag (punkterna 13  och\r\n14).\r\n\r\n22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 36 363 miljoner kronor. Regeringen har\r\nlämnat  förslag om ändringar  i  reglerna\r\nför   det   särskilda  anställningsstödet\r\n(prop. 2002/03:44). Förslaget innebär att\r\nfler   personer  inom  aktivitetsgarantin\r\nberäknas  få en anställning med  det  nya\r\nsärskilda  anställningsstödet  i  stället\r\nför  att  delta  i andra aktiviteter  och\r\nuppbära aktivitetsstöd. Det nya särskilda\r\nanställningsstödet  utgår  också  som  en\r\nkreditering av arbetsgivarnas skattekonto\r\noch    påverkar   därmed   statsbudgetens\r\ninkomstsida.   Regeringen    anser    att\r\nanslaget      22:2      Bidrag       till\r\narbetslöshetsersättning    och     aktivi\r\ntetsstöd  bör  minskas med  104  miljoner\r\nkronor.  Denna minskning och  minskningen\r\nav      anslaget     22:3     Köp      av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader      motsvarar      sammantaget\r\nminskningen      av     inkomster      på\r\nstatsbudgetens inkomstsida som följer  av\r\nregeringens    förslag   i    proposition\r\n2002/03:44.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).  Vidare vill finansutskottet erinra\r\nom  att regeringens förslag i proposition\r\n2002/03:44          behandlas           i\r\narbetsmarknadsutskottets       betänkande\r\n2002/03:AU8.\r\n\r\n22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och\r\növriga kostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  4  708  812  000 kr.  Regeringen  har\r\nlämnat  förslag om ändringar  i  reglerna\r\nför   det   särskilda  anställningsstödet\r\n(prop.   2002/03:44).  Förslaget  innebär\r\nminskade   inkomster  på   statsbudgetens\r\ninkomstsida genom att målgruppen utvidgas\r\noch  subventionsgraden  höjs  i  det  nya\r\nsärskilda  anställningsstödet. Regeringen\r\nanser  därför att anslaget  22:3  Köp  av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader  ska  minskas med  40  miljoner\r\nkronor   för   att  kompensera   minskade\r\ninkomster på statsbudgetens inkomstsida.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i denna\r\ndel). Vidare vill finansutskottet erinra\r\nom att regeringens förslag i proposition\r\n2002/03:44 behandlas i\r\narbetsmarknadsutskottets betänkande\r\n2002/03:AU8.\r\nLag om ändring i lagen (1999:591) om\r\nkreditering av anställningsstöd och\r\nsjöfartsstöd på skattekonto\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör   att   åstadkomma  en  administrativ\r\nförenkling  anser regeringen  att  stödet\r\ntill   skyddat   arbete  hos   offentliga\r\narbetsgivare (OSA) på samma sätt som  för\r\nanställningsstöd bör lämnas i form av  en\r\nkreditering       på       arbetsgivarens\r\nskattekonto. Anställningsstöden har sedan\r\nden  1 oktober 1999 lämnats på detta sätt\r\noch erfarenheterna är goda.\r\nRegeringen  föreslår därför  att  stödet\r\ntill   skyddat   arbete  hos   offentliga\r\narbetsgivare (OSA) ändras den 1 juli 2003\r\nfrån    ett   kontantbidrag    till    en\r\nkreditering    på    skattekontot     för\r\narbetsgivare     som     anställer     ar\r\nbetshandikappade. Förslaget gäller ersätt\r\nning för rekvisitioner som lämnas fr.o.m.\r\nden 1 augusti 2003.\r\nGenom  att  stödet till  skyddat  arbete\r\nhos   en  offentlig  arbetsgivare   (OSA)\r\nlämnas    som    en    kreditering     på\r\narbetsgivarnas    skattekonto     minskar\r\nskatteinkomsterna på statsbudgeten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 15).\r\n\r\n22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  7 185 857 000 kr. Regeringens förslag\r\nom  att stödet till skyddat arbete hos en\r\noffentlig  arbetsgivare (OSA) lämnas  som\r\nen    kreditering    på    arbetsgivarnas\r\nskattekonto        beräknas        minska\r\nskatteinkomsterna  på statsbudgeten.  För\r\natt  uppväga detta föreslås att  anslaget\r\n22:4      Särskilda     insatser      för\r\narbetshandikappade      minskas       med\r\n400 miljoner kronor, vilket motsvarar det\r\nbelopp  som inkomsterna minskar med  till\r\nföljd av denna förändring.\r\nRegeringen bedömer att antalet  arbetade\r\ntimmar  inom Samhall AB kommer att minska\r\nfrån 28,5 till 27,3 miljoner timmar under\r\n2003    till    följd   av   strukturella\r\nförändringar   på   arbetsmarknaden   Den\r\nersättning  som  staten  lämnar  för  att\r\nbl.a.   täcka   kostnader  för   anpassad\r\narbetstakt  föreslås därför minskas.  För\r\natt  uppväga att Samhall inte kan  syssel\r\nsätta  lika  många funktionshindrade  som\r\ntidigare   anser  regeringen  att   andra\r\ninsatser för arbetshandikappade bör  öka.\r\nFör  att  möjliggöra detta  föreslås  att\r\nanslaget  22:4  Särskilda  insatser   för\r\narbetshandikappade ökas med 125  miljoner\r\nkronor. Finansiering sker genom att ansla\r\nget  22:9 Bidrag till Samhall AB  minskas\r\nmed    motsvarande   belopp.   För    att\r\nfinansiera ökningen av det under  utgifts\r\nområde  14  Arbetsliv  uppförda  anslaget\r\n23:4   Arbetsdomstolen  minskas  anslaget\r\n22:4      Särskilda     insatser      för\r\narbetshandikappade med 6 miljoner kronor.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget  22:4  Särskilda  insatser   för\r\narbetshandikappade      minskas       med\r\n281 miljoner kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n22:12 Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\nom  4 774 000 kr. Regeringen lämnar i den\r\naktuella propositionen ett lagförslag som\r\ninnebär    att    den   nya   myndigheten\r\nInspektionen    för   arbetslöshetsförsäk\r\nringen börjar sin verksamhet först den  1\r\njanuari 2004. För att täcka resursbehovet\r\nför  utredningskostnader m.m. under andra\r\nhalvåret  2003  för den  nya  myndigheten\r\nföreslår  regeringen att  anslaget  22:12\r\nInspektionen    för   arbetslöshetsförsäk\r\nringen   ökas  med  3  miljoner   kronor.\r\nFinansiering sker genom att anslaget 22:8\r\nBidrag     till     administration     av\r\ngrundbeloppet minskas med motsvarande  be\r\nlopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n23:2 Arbetslivsinstitutet (bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker  att  regeringen\r\nbemyndigas    att   under    2003    för\r\nramanslaget   23:2  Arbetslivsinstitutet\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser    som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  100  miljoner\r\nkronor     under    2004-2007.    Därmed\r\ntillstyrks punkt 26 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen har bemyndigats att under 2003\r\nför  anslaget  23:2  Arbetslivsinstitutet\r\ningå    ekonomiska   förpliktelser    som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  om högst  100  miljoner\r\nkronor     under    2004    och     2005.\r\nArbetslivsinstitutet    använder    detta\r\nbemyndigande för att göra utfästelser för\r\nnya   forskningsprojekt   och   för   nya\r\ndoktorandtjänster. Det har visat sig  att\r\nåtaganden  behöver göras  för  en  längre\r\nperiod   än   vad  som  nu  är  tillåtet.\r\nRegeringen anser att bemyndigandet därför\r\nbör   sträckas  ut  och  gälla   perioden\r\n2004-2007.\r\nRegeringen  föreslår att den  bemyndigas\r\natt   under   2003  för   anslaget   23:2\r\nArbetslivsinstitutet   ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter om högst\r\n100   miljoner   kronor  under   perioden\r\n2004-2007.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 26).\r\n\r\n23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  19  971 000 kr. Regeringen anser  att\r\nanslaget  23:1  Arbetsdomstolen   behöver\r\nökas  med  6  miljoner  kronor  för   att\r\nverksamhetens  kvalitet ska säkerställas.\r\nFinansiering  sker genom  att  det  under\r\nutgiftsområde  13 Arbetsmarknad  uppförda\r\nanslaget  22:4  Särskilda  insatser   för\r\narbetshandikappade      minskas       med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n23:8 Medlingsinstitutet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  46  891 000 kr. Regeringen anser  att\r\nanslaget 23:8 Medlingsinstitutet  behöver\r\nökas  med  1  250 000 kr  i  och  med  en\r\nslutlig  reglering  av finansieringen  av\r\nstatistikansvaret sedan ansvaret  för  lö\r\nnestatistiken  2001  fördes   över   från\r\nStatistiska       centralbyrån       till\r\nMedlingsinstitutet.   Finansiering   sker\r\ngenom  att det under utgiftsområde 2  Sam\r\nhällsekonomi  och  finansförvaltning  upp\r\nförda     anslaget    1:5     Statistiska\r\ncentralbyrån   minskas  med   motsvarande\r\nbelopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nMedel för individuell kompetensutveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  2,3 miljarder kronor  från\r\ninkomsttitel 1428 Energiskatt förs  till\r\nRiksgäldskontoret     för     tillfällig\r\nförvaltning. Därmed tillstyrks punkt  27\r\ni propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen bemyndigade 2000 regeringen att\r\nav   inkomsterna  på  inkomsttitel   1428\r\nEnergiskatt  föra 1 350  miljoner  kronor\r\ntill   Riksgäldskontoret  för  tillfällig\r\nförvaltning. Medlen avsåg ett system  för\r\nkompetensutveckling. Regeringen fick  ett\r\nmotsvarande  bemyndigande  för  2001   på\r\n1 150 miljoner kronor. Något bemyndigande\r\nom  att  överföra medel för 2002 begärdes\r\ninte.    För    att    fullfölja    dessa\r\növerföringar anser regeringen att den  nu\r\nbehöver ett bemyndigande för 2003 för  en\r\nliknande  överföring  avseende  2002  och\r\n2003.\r\nRegeringen  föreslår att av  inkomsterna\r\npå  inkomsttitel  1428  Energiskatt  förs\r\n2     300     miljoner    kronor     till\r\nRiksgäldskontoret  för   tillfällig   för\r\nvaltning.   Medlen   placeras   på    ett\r\nräntefritt konto i avvaktan på ett beslut\r\nom  hur  de  ska användas för kompetensut\r\nveckling i arbetslivet. Överföringen  ska\r\nredovisas    mot    inkomsttitel     1428\r\nEnergiskatt.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 27).\r\n\r\nUtgiftsområde 17 Kultur, medier,\r\ntrossamfund och fritid\r\n\r\n25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag  på  9  544  000 kr.  En  generell\r\nminskning  på  0,7  % har  genomförts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investerings\r\nändamål  för  2003. Anslaget 25:3  Bidrag\r\ntill kontakttolkutbildning omfattades  av\r\ndenna  besparing men kom av  misstag  att\r\ndras   ned   med  en  högre  procentsats.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\nökas  med  68  000 kr för att besparingen\r\nska motsvara den avsedda.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n26:1 Statens ljud- och bildarkiv\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  40  112 000 kr. En generell minskning\r\npå  0,7  %  har genomförts på anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för\r\n2003.  Anslaget  26:1 Statens  ljud-  och\r\nbildarkiv  omfattades av denna  besparing\r\nmen  kom av misstag att dras ned  med  en\r\nhögre  procentsats.  Regeringen  föreslår\r\ndärför  att anslaget ökas med 285 000  kr\r\nför  att  besparingen  ska  motsvara  den\r\navsedda.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n28:21 Riksarkivet och landsarkiven\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   278  454  000  kr.  Riksarkivet  har\r\növertagit       verksamheten       Svensk\r\nMuseitjänst.  För att täcka verksamhetens\r\nkostnader  föreslår  regeringen  att   an\r\nslaget  ökas  med 2 644 000 kr.  Finansie\r\nring sker delvis genom att anslaget 28:28\r\nCentrala museer: Myndigheter minskas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n28:26 Bidrag till kulturmiljövård\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten finns för innevarande år\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  251  745  000 kr. I syfte att  stärka\r\ninsatserna    för    att    bevara    och\r\ntillgängliggöra   kulturmiljön   föreslår\r\nregeringen att anslaget 28:26 Bidrag till\r\nkulturmiljövård  ökas  med  15   miljoner\r\nkronor.  Finansiering sker  delvis  genom\r\natt  anslaget  28:34  Forum  för  levande\r\nhistoria minskas med 10 miljoner kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n28:31 Bidrag till vissa museer\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag på 48 176 000 kr. I syfte att  för\r\nstärka    verksamheten   vid   Stiftelsen\r\nFöremålsvård  i Kiruna och  vid  Sveriges\r\nteatermuseum   (tidigare   Drottningholms\r\nteatermuseum)  föreslår  regeringen   att\r\nanslaget  28:31 Bidrag till vissa  museer\r\nökas  med  5,7 miljoner kronor.  Anslaget\r\n28:28  Centrala  museer: Myndigheter  ska\r\nminskas  med 6,9 miljoner kronor för  att\r\nfinansiera  denna ökning och ökningen  av\r\nanslaget     28:21    Riksarkivet     och\r\nlandsarkiven samt ökningen av  det  under\r\nutgiftsområde 1 Rikets styrelse  uppförda\r\nanslaget 27:4 Radio- och TV-verket.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n28:39 Stöd till trossamfund\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 50 750 000 kr. Regeringen föreslår att\r\nanslaget  28:39  Stöd  till  tros-samfund\r\nminskas   med  1  567  000  kr  för   att\r\nfinansiera  ökade utgifter på  det  under\r\nutgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nuppförda           anslaget           3:2\r\nSkattemyndigheterna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1993:737) om\r\nbostadsbidrag\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVid   den   slutliga   avstämningen    av\r\nbostadsbidraget  bestäms  bidraget   till\r\nhögre  belopp om för lågt bidrag  lämnats\r\nunder     bidragsåret.    Det    slutliga\r\nbostadsbidraget bestäms till lägre belopp\r\nom   för   högt   bidrag  lämnats   under\r\nbidragsåret.  Belopp under  200  kr,  det\r\ns.k. förlåtandeintervallet, betalas i dag\r\nvarken ut eller tillbaka.\r\nRegeringen   föreslår  att   preliminärt\r\nbostadsbidrag   betalas   ut   med    ett\r\nmånadsbelopp  som  avrundas  nedåt   till\r\nnärmaste jämna femtiotal kronor. När  det\r\nslutliga   bostadsbidraget  bestäms   ska\r\nbelopp under 600 kr inte betalas ut eller\r\nbetalas   tillbaka.  Regeringens  förslag\r\ninnebär  att  förlåtandeintervallet  höjs\r\ntill  600 kr, vilket medför att  vid  den\r\nslutliga  avstämningen  av  bostadsbidrag\r\nkommer betydligt färre bidragstagare  att\r\nfå tilläggsbelopp och återbetalningskrav.\r\nFörslaget     har    utarbetats     inom\r\nRegeringskansliet och under beredning  av\r\ndetta ärende har underhandskontakt tagits\r\nmed Riksförsäkringsverket.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   framhåller   i    sitt\r\nyttrande (BoU3y) att regeringens  förslag\r\ntill  ändrade  regler för bostadsbidragen\r\nhar  flera  fördelar.  Samtidigt  tvingas\r\nutskottet    konstatera   att   förslaget\r\ninledningsvis  ger en ökad belastning  på\r\nstatsbudgeten.     Enligt      reviderade\r\nberäkningar över förslagets effekter  ger\r\nett  genomförande av regeländringar ökade\r\nutgifter med 20 miljoner kronor för 2003.\r\nDetta    beror   på   att   de    ändrade\r\navrundningsreglerna  för   de   månatliga\r\nutbetalningarna  medför en  utgiftsökning\r\n2003  samtidigt som den besparing som  en\r\nhöjning av förlåtandeintervallet ger  får\r\ngenomslag  med  början  först  2004.  Med\r\navseende      på      det      ansträngda\r\nstatsfinansiella  läget  är  det   enligt\r\nbostadsutskottets mening mindre  lämpligt\r\natt    nu    genomföra   de    föreslagna\r\nregeländringarna.   Regeringens   förslag\r\navstyrks därför.\r\nBostadsutskottet framför vidare att  det\r\ni ett långsiktigt perspektiv är angeläget\r\nmed   regeländringar   som   ger   större\r\nträffsäkerhet  och minskade  kostnader  i\r\nbostadsbidragssystemet. Det finns  enligt\r\nutskottets mening mot den bakgrunden skäl\r\nför   regeringen   att   återkomma   till\r\nriksdagen med förslag med denna innebörd.\r\nEn  förutsättning för detta är  dock  att\r\neventuella inledningsvisa utgiftsökningar\r\nkan finansieras på lämpligt sätt.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  delar  bostadsutskottets\r\nbedömning  att  det med avseende  på  det\r\nansträngda  statsfinansiella   läget   är\r\nmindre  lämpligt att nu genomföra  de  av\r\nregeringen föreslagna ändringarna i lagen\r\n(1993:737)  om bostadsbidrag. Till  grund\r\nför  utskottets ställningstagande  ligger\r\nde  reviderade beräkningar som visar  att\r\ndessa  regeländringar inledningsvis  inte\r\nger den tänkta besparingen. Samtidigt ser\r\nfinansutskottet,     i     likhet     med\r\nbostadsutskottet, skäl för regeringen att\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till\r\neffektivisering                        av\r\nbostadsbidragssystemet.   Förutsättningen\r\nför  detta måste dock vara att förslagets\r\neffekter  finansieras  på  ett  för   det\r\nstatsfinansiella läget adekvat sätt.\r\nMed    hänvisning   härtill    avstyrker\r\nutskottet  propositionens förslag  (punkt\r\n16).\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   3  829  miljoner  kronor.  Som   ett\r\nresultat av förslaget till lag om ändring\r\ni   lagen   (1993:737)  om  bistadsbidrag\r\nbedöms  medelsbehovet  på  anslaget  21:1\r\nBostadsbidrag  minska  med  18   miljoner\r\nkronor.  Denna minskning bidrar till  att\r\nfinansiera   höjningen   av   det   under\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial  omsorg  uppförda  anslaget   16:7\r\nBilstöd till handikappade.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nSom   framgår   av  redovisningen   ovan,\r\navstyrker   bostadsutskottet    i    sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag till\r\nlag  om  ändring  i lagen  (1993:737)  om\r\nbostadsbidrag.       Därmed       uteblir\r\nförändringarna på det berörda anslaget.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet avstyrker, i  likhet  med\r\nbostadsutskottet,   regeringens   förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1993:737) om\r\nbostadsbidrag. En konsekvens av detta  är\r\natt  anslaget   21:1  Bostadsbidrag  blir\r\noförändrat jämfört med statsbudgeten  för\r\n2003.   Därmed   avvisas   propositionens\r\nförslag (punkt 40 i denna del).\r\nFinansutskottets   ställningstagande\r\nangående  regeländringar i  systemet  för\r\nbostadsbidrag   innebär   att   den    av\r\nregeringen   föreslagna   höjningen    av\r\nanslaget  16:7 Bilstöd till  handikappade\r\nblir ofullständigt finansierad. Utskottet\r\nförutsätter   att   regeringen    snarast\r\nmöjligt  återkommer  till  riksdagen  med\r\nförslag  till  en alternativ finansiering\r\nav  denna  del  av  anslagsförstärkningen\r\ninom  utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch social omsorg.\r\n\r\n31:3 Statens bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 14 064 000 kr. Regeringen föreslår att\r\nanslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader     minskas     med\r\n2  miljoner  kronor  för  att  finansiera\r\nökade   utgifter   för  bostadsrelaterade\r\nfrågor som handläggs av Ombudsmannen  mot\r\netnisk diskriminering, Handikappombudsman\r\nnen,  Ombudsmannen mot diskriminering  på\r\ngrund av sexuell läggning samt Fastighets\r\nmäklarnämnden.       Bostadskreditnämnden\r\nbedöms   av   regeringen   klara    denna\r\nminskning  utan  att  det  går  ut   över\r\nverksamheten.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n31:4 Statens bostadskreditnämnd:\r\nGarantiverksamhet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  200 miljoner kronor. Anslaget används\r\ntill  att  avsätta medel  för  att  täcka\r\nförluster   till   följd   av    statliga\r\ngarantier   för  ny-  och  ombyggnad   av\r\nbostäder  inom  verksamhetsgrenen   Äldre\r\ngarantier. Vid en förnyad analys har  kon\r\nstaterats   att  riskerna  för  förluster\r\nunder  de närmaste åren är mindre än  vad\r\nsom   tidigare  antagits.  Mindre   medel\r\nbehöver  därmed  avsättas till  ändamålet\r\nunder  2003 än vad som tidigare  bedömts.\r\nRegeringen anser därför att anslaget 31:4\r\nStatens               bostadskreditnämnd:\r\nGarantiverksamhet   ska    minskas    med\r\n100 miljoner kronor.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n31:7 Investeringsbidrag för anordnande av\r\nbostäder för studenter (anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna   användningen  av   anslaget\r\n31:7  Investeringsbidrag för  anordnande\r\nav   bostäder   för  studenter.   Därmed\r\ntillstyrks punkt 28 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  propositionen Åtgärder för att  främja\r\nvisst  bostadsbyggande (prop. 2002/03:98)\r\nföreslår  regeringen  en  investeringssti\r\nmulans    för   anordnande   av    mindre\r\nhyreslägenheter och studentbostäder.  För\r\natt  säkerställa att berörda  myndigheter\r\nhar  den  kompetens som  behövs  för  att\r\nadministrera    den   nya    investerings\r\nstimulansen          krävs          vissa\r\nutbildningsinsatser. Vidare  finns  behov\r\nav  att  utvärdera både den nu föreslagna\r\ninvesteringsstimulansen  och  övriga   in\r\nsatser som de senaste åren gjorts för att\r\nstimulera  bostadsbyggandet.  Sammantaget\r\nbedöms  utgifterna  för  utbildning   och\r\nutvärdering uppgå till 5 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\n31:7 Investeringsbidrag för anordnande av\r\nbostäder  för studenter även får användas\r\nför     kompetensutveckling    och     ut\r\nvärderingsarbete  avseende  insatser  för\r\natt stimulera bostadsbyggande.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   framhåller   i    sitt\r\nyttrande    (BoU3y)   att    man    delar\r\nregeringens   strävan   att   säkerställa\r\nkompetensen  i  administrationen  av  den\r\nföreslagna  investeringsstimulansen   för\r\nanordnande av mindre hyreslägenheter  och\r\nstudentbostäder.        Stödet        för\r\nstudentbostäder   bör    sålunda    kunna\r\nanvändas för utbildningsinsatser av olika\r\nslag.    Bostadsutskottet   delar    även\r\nregeringens uppfattning att stödet bör få\r\nanvändas  för  utvärdering av  samhällets\r\ninsatser      för      att      stimulera\r\nbostadsbyggande. Ett fördjupat arbete med\r\nuppföljning och utvärdering ligger enligt\r\nutskottets mening också väl i  linje  med\r\nriksdagens    och   utskottens    utökade\r\ninsatser  på  området. Därmed  tillstyrks\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 28).\r\n\r\n31:8 Statens geotekniska institut\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudget för innevarande  år  finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 26 573 000 kr. Regeringen anser att en\r\nmyndighet   behöver   ha   ett    tydligt\r\nsamordningsansvar när det  gäller  frågor\r\nom  stranderosion. Regeringen har  därför\r\ngett   Statens  geotekniska  institut   i\r\nuppgift  att  samordna dessa frågor.  För\r\natt  myndigheten ska kunna  utföra  dessa\r\narbetsuppgifter  anser   regeringen   att\r\nanslaget    31:8   Statens    geotekniska\r\ninstitut  behöver  ökas  med  2  miljoner\r\nkronor.   Finansiering  sker  genom   att\r\nanslaget  31:9  Lantmäteriverket  minskas\r\nmed samma belopp.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n31:9 Lantmäteriverket\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  428 028 000 kr. Regeringen anser  att\r\navgifterna  som  uppbärs för  information\r\nfrån     Landskaps-    och     fastighets\r\ndatadivisionen  vid Lantmäteriverket  ska\r\ntäcka  en  större andel av de  gemensamma\r\nkostnaderna för verkets verksamhet än vad\r\nsom  för  närvarande är fallet. Därigenom\r\nkan    anslaget   31:9   Lantmäteriverket\r\nminskas  med 25 miljoner kronor. Dessutom\r\nföreslås   att   anslaget   minskas   med\r\n2  miljoner  kronor  för  att  finansiera\r\nökningen   av   anslaget   31:8   Statens\r\ngeotekniska     institut.     Sammantaget\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  31:9\r\nLantmäteriverket minskas med 27  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n31:13 Statens bostadsnämnd\r\n(motionsförslag)\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser i  motion  Fi17  att\r\nStatens   bostadsnämnd   ska   avskaffas.\r\nHärigenom  kan  5 miljoner kronor  sparas\r\ninom anslaget.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet  ställer  sig   i   sitt\r\nyttrande  (BoU3y) bakom den av regeringen\r\nförespråkade inriktningen av stödet  till\r\nomstrukturering       av        kommunala\r\nbostadsföretag. Därmed avvisas  förslaget\r\ni motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet avstyrker, i  likhet  med\r\nbostadsutskottet, motion Fi17 (c) yrkande\r\n12 (i denna del).\r\n\r\n31:14 Omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag (bemyndigande)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen  har beslutat om fortsatt  stöd\r\ntill    omstrukturering   av    kommunala\r\nbostadsföretag  (prop.  2001/02:58,  bet.\r\n2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). Statens\r\nbostadsnämnd  inrättades 2002  för  detta\r\nändamål.  Regeringen  anser  att  det  är\r\nviktigt att myndigheten kan bedriva  sitt\r\narbete långsiktigt och med möjlighet  att\r\ningå avtal som sträcker sig längre än  in\r\nnevarande   budgetår.   Därför   föreslår\r\nregeringen att den bemyndigas  att  under\r\n2003  för  anslaget 31:14 Omstrukturering\r\nav  kommunala bostadsbolag få göra åtagan\r\nden  som inklusive tidigare gjorda åtagan\r\nden medför utgifter på högst 150 miljoner\r\nkronor efter 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion  Fi18  att  omstruktureringar   av\r\nkommunala   bostadsbolag   ska   ske   på\r\nmarknadsmässiga  grunder  så  att   olika\r\nintressenter  ska  kunna  förvärva  delar\r\neller  hela  kommunala  bostadsföretag  i\r\nkris. Motionärerna anser därför att något\r\nbemyndigande för regeringen att ingå  nya\r\nförpliktelser   avseende  kostnader   för\r\nomstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\ninte bör medges (yrkande 1).\r\nCenterpartiet  motsätter  sig  i  motion\r\nFi17  regeringens förslag om bemyndigande\r\nför  anslaget  till  omstrukturering   av\r\nkommunala   bostadsföretag.  Motionärerna\r\nanser   att   anslaget   omedelbart   bör\r\navvecklas.  Det  inom anslaget  uppbyggda\r\nanslagssparandet på 150  miljoner  kronor\r\nkan härigenom dras in.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   framhåller   i    sitt\r\nyttrande (BoU3y) att Statens bostadsnämnd\r\nkan  bedriva sin verksamhet  på  ett  med\r\nriksdagens  beslut förenligt sätt  endast\r\nunder  förutsättning att nämnden förfogar\r\növer  erforderliga ekonomiska medel.  Man\r\nställer   sig   därmed   bakom   den   av\r\nregeringen  förespråkade inriktningen  av\r\nstödet  till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsföretag.    Regeringens    förslag\r\ntillstyrks och de motstående förslagen  i\r\nmotionerna avstyrks.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 29) och avstyrker motionerna  Fi17\r\n(c) yrkande 12 (i denna del) och Fi18 (m)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  2  060 166 000 kr. Länsstyrelserna  i\r\nÖrebro  län  och  Västerbottens  län  har\r\nutsetts   till   förvaltnings-   och   ut\r\nbetalande   myndigheter  för   gemenskaps\r\ninitiativprogrammen  Urban  och  Interreg\r\nIIIB  Norra  Periferin. Regeringen  anser\r\natt    de   två   myndigheterna   behöver\r\ntillföras  250 000 kr var för  att  kunna\r\nadministrera dessa två program.  Anslaget\r\n32:1  Länsstyrelserna m.m. behöver därför\r\nökas  med 500 000 kr. Finansieringen sker\r\ngenom minskning med motsvarande belopp av\r\ndet under utgiftsområde 19 Regional utjäm\r\nning  och  utveckling  uppförda  anslaget\r\n33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU3y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 19 Regional utjämning och\r\nutveckling\r\n\r\n33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  1 535 335 000 kr. Regeringen föreslår\r\natt      anslaget      33:1      Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  minskas  med\r\n2,5  miljoner  kronor för att  finansiera\r\nökade  utgifter  under  utgiftsområde  18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande  samt  under  utgiftsområde   24\r\nNäringsliv.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård\r\n\r\n34:4 Sanering och återställning av\r\nförorenade områden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  460  770 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt    anslaget    34:4   Sanering    och\r\nåterställning   av   förorenade   områden\r\nminskas  med 150 miljoner kronor för  att\r\nmedverka  till ett lägre utgiftstryck  på\r\nstatsbudgeten för innevarande år.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser i  motion  Fi17  att\r\nsanering  och återställning av förorenade\r\nområden   är   viktig  ur  miljösynpunkt,\r\nvarför  satsningen på detta område  borde\r\nfortsätta.   Regeringens   förslag   till\r\nminskning  av  anslaget med 150  miljoner\r\nkronor avvisas därmed.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag och avvisar förslaget i motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)  och avstyrker motion Fi17 (c) punkt\r\n12 (i denna del).\r\n\r\n34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska\r\noch hydrologiska institut m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  211  584 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt  anslaget 34:12 Bidrag till  Sveriges\r\nmeteorologiska och hydrologiska  institut\r\nm.m. ökas med 10 miljoner kronor för  att\r\nfinansiera kostnader för Sveriges  medver\r\nkan  i  det  europeiska  samarbetet  inom\r\nEuropean     organisation     for     the\r\nexploitation of meteorological satellites\r\n(EUMETSAT). Finansiering sker  genom  att\r\nanslaget   34:3  Åtgärder  för  biologisk\r\nmångfald minskas med samma belopp.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\n36:2 Väghållning och statsbidrag (anslag\r\nsamt bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den  bemyndigas  att  2003\r\nlåta  Vägverket förvärva  en  konferens-\r\noch   museianläggning  i  Borlänge   för\r\nhögst   46   miljoner   kronor.   Därmed\r\ntillstyrks punkt 30 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 14 923 449 000 kr. Regeringen föreslår\r\natt   anslaget   36:2   Väghållning   och\r\nstatsbidrag minskas för att medverka till\r\nett  lägre  utgiftstryck på statsbudgeten\r\nför innevarande år.\r\nRegeringen  föreslår  vidare   att   den\r\nbemyndigas att under 2003 låta  Vägverket\r\nförvärva  en  konferens- och  museianlägg\r\nning  i  Borlänge för högst  46  miljoner\r\nkronor.  Vägverket har  ett  leasingavtal\r\nför   konferens-   och  museianläggningen\r\nPylonen i Borlänge. Avtalet löper  t.o.m.\r\n2012,   och   Vägverket  kan  då   överta\r\nanläggningen  för  0  kr.  Vägverket  har\r\nerbjudits  att  nu förvärva  anläggningen\r\nför  46  miljoner kronor. Ett köp  av  an\r\nläggningen i stället för leasing  ger  en\r\nlägre  kostnad  för  staten.  Besparingen\r\nberäknas uppgå till\r\n9  miljoner  kronor över den  återstående\r\navtalsperioden.   Förvärvet   av    denna\r\nanläggningstillgång ska  finansieras  med\r\nlån  i Riksgäldskontoret inom den ram som\r\nriksdagen beslutat för 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i  motion  Fi17\r\natt  infrastrukturen har  stor  betydelse\r\nför  ett  fungerande  näringsliv  och  en\r\nekonomisk tillväxt. Motionärerna  avvisar\r\ndärför   regeringens  besparing  på   408\r\nmiljoner kronor inom anslaget.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande  (TU4y) regeringens  förslag  om\r\nminskningen  av  det  berörda   anslaget.\r\nDärmed avstyrks motionärernas förslag.\r\nVidare   påpekar   trafikutskottet   att\r\nkonferensverksamhet    inte    ingår    i\r\nVägverkets  kärnverksamhet.  Med   hänsyn\r\ntagen  till att den aktuella anläggningen\r\nligger   i   anslutning  till  Vägverkets\r\nlokaler    och   används   i   Vägverkets\r\nordinarie  verksamhet har utskottet  dock\r\ninget att erinra mot regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\nom  minskningen  av det berörda  anslaget\r\n(punkt  40  i  denna del)  och  avstyrker\r\nmotion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).\r\nVidare tillstyrks, också i enlighet  med\r\ntrafikutskottets       ställningstagande,\r\npropositionens  förslag  om  bemyndigande\r\navseende   Vägverkets   förvärv   av   en\r\nkonferens- och museianläggning i Borlänge\r\n(punkt 30).\r\n\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (anslag)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 7 063 972 000 kr. Regeringen avser att\r\nden     1    juli    2003    föra    över\r\nhuvudmannaskapet       för       Sveriges\r\njärnvägsmuseum  från  Statens   järnvägar\r\ntill  Banverket. För att täcka Banverkets\r\nkostnader  för andra halvåret  2003  ökas\r\nanslaget 36:4 Banverket: Banhållning  och\r\nsektorsuppgifter  med 8 miljoner  kronor.\r\nFinansiering sker genom att anslaget 36:5\r\nErsättning  till  Statens  järnvägar  för\r\nkostnader i samband med utdelning från AB\r\nSwedcarrier,  m.m.  som  för   närvarande\r\nfinansierar    museet,    minskas     med\r\nmotsvarande  belopp. Regeringen  föreslår\r\nockså  en  minskning  av  anslaget   36:4\r\nBanverket:        Banhållning         och\r\nsektorsuppgifter med 92  miljoner  kronor\r\nför   att   medverka   till   ett   lägre\r\nutgiftstryck på statsbudgeten för  inneva\r\nrande  år. Sammantaget beräknas  anslaget\r\n36:4    Banverket:    Banhållning     och\r\nsektorsuppgifter minskas med 84  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (bemyndigande angående\r\ntunnlar genom Hallandsås)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2003   för   anslaget  36:4   Banverket:\r\nBanhållning  och  sektorsuppgifter  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    innebär\r\nutgifter på högst 13,7 miljarder  kronor\r\nefter  2003. Därmed tillstyrks punkt  31\r\ni propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen har ett bemyndigande  att  för\r\nanslaget 36:4 Banverket: Banhållning  och\r\nsektorsuppgifter     ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser  på  högst  9,2   miljarder\r\nkronor.  Regeringen anser att  Banverkets\r\nram   för  beställningsbemyndiganden  bör\r\nutökas  för att möjliggöra Banverket  att\r\nunder  2003  träffa  ett  avtal  med  ett\r\nkonsortium  för  utbyggnaden  av  tunnlar\r\ngenom   Hallandsås.  Kostnaden  för   att\r\nfärdigställa tunnlarna har beräknats till\r\n4,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår\r\ndärför att den bemyndigas att under  2003\r\nför  anslaget 36:4 Banverket: Banhållning\r\noch   sektorsuppgifter  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n13,7 miljarder kronor efter 2003.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.  Man\r\nkonstaterar  samtidigt att  storleken  på\r\nBanverkets      beställningsbemyndiganden\r\nkommer   att  uppgå  till  en  omfattande\r\nmedelsram.  Trafikutskottet  ser   därför\r\nfram emot att regeringen, som utlovats  i\r\nbudgetpropositionen för 2003,  återkommer\r\ntill  riksdagen  med information  om  hur\r\nbeställningsbemyndiganden ska beräknas  i\r\nframtiden.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 31).\r\n\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (bemyndigande angående\r\nBotniabanan)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag att den 2003 får besluta  om  en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst  12\r\n050  miljoner kronor för Botniabanan  AB\r\nför     den     första     och     andra\r\nutbyggnadsetappen                 mellan\r\nÖrnsköldsvik-Husum            respektive\r\nNyland-Örnsköldsvik,  för   den   tredje\r\nutbyggnadsetappen        på        delen\r\nHusum-Nordmaling        samt         för\r\nplaneringsarbete  för  den   återstående\r\ndelen  av  den  tredje utbyggnadsetappen\r\nNordmaling-Umeå.    Därmed    tillstyrks\r\npunkt 32 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  framhåller att  byggandet  av\r\nBotniabanan mellan Sundsvall och Umeå  är\r\nav  väsentlig regionalpolitisk betydelse.\r\nRiksdagen  har  lämnat  regeringen  bemyn\r\ndigande   att  godkänna  ett   avtal   om\r\nbyggandet  av Botniabanan mellan  staten,\r\nKramfors  kommun,  Örnsköldsviks  kommun,\r\nNordmalings    kommun,    Umeå    kommun,\r\nVästernorrlands läns landsting och Väster\r\nbottens läns landsting (prop. 1997/98:62,\r\nbet.  1997/98:TU10,  rskr.  1997/98:266).\r\nRegeringen beslutade den 30 maj  2002  om\r\ntillåtlighet   enligt   miljöbalken   för\r\nBotniabanans   etapp    3,    delen    Hu\r\nsum-Nordmaling.\r\nI     Riksgäldskontoret    finns     för\r\nnärvarande en låneram för Botniabanan  på\r\n10,4  miljarder kronor. Denna bör, enligt\r\nregeringens mening, utvidgas så  att  den\r\näven  täcker  finansieringen  för  Botnia\r\nbanans etapp 3 på delen Husum-Nordmaling.\r\nRegeringen  föreslår därför att  den  bör\r\nbemyndigas   att  låta  Riksgäldskontoret\r\nlåna ut högst 12 050 miljoner kronor till\r\nBotniabanan AB för den första  och  andra\r\nutbyggnadsetappen                  mellan\r\nÖrnsköldsvik-Husum             respektive\r\nNyland-Örnsköldsvik,   för   den   tredje\r\nutbyggnadsetappen  på delen  Husum-Nordma\r\nling  samt för planeringsarbete  för  den\r\nåterstående   delen   av    den    tredje\r\nutbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 32).\r\n\r\n37:2 Upphandling av samhällsåtaganden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  153  484 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt   anslaget   37:2   Upphandling    av\r\nsamhällsåtaganden minskas med 8  miljoner\r\nkronor  för att finansiera ökade utgifter\r\npå  det  under utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård   och  social  omsorg   uppförda\r\nanslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n37:6 Gemensam radiokommunikation för\r\nskydd och säkerhet (nytt anslag)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  betänkandet Trygga medborgare -  säker\r\nkommunikation (SOU 2003:10) föreslås  att\r\nett  nationellt kommunikationssystem  för\r\nskydd   och   säkerhet  ska   upphandlas.\r\nBetänkandet   har  remissbehandlats   och\r\nbereds  för närvarande inom Regeringskans\r\nliet.    Regeringen    avser    att     i\r\nbudgetpropositionen  för  2004  återkomma\r\nmed   förslag   till   finansiering    av\r\nuppbyggnaden av hela systemet.\r\nFör  att ett upphandlingsförfarande  ska\r\nkunna inledas under 2003 behöver medel nu\r\nanvisas  för  detta  ändamål.  Regeringen\r\nanser därför att ett nytt ramanslag, 37:6\r\nGemensam radiokommunikation för skydd och\r\nsäkerhet,  bör föras upp på statsbudgeten\r\nmed 7 350 000 kr. Finansiering sker genom\r\natt  anslag  under  andra  utgiftsområden\r\nminskas.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag angående\r\nradiokommunikation för trygghet och\r\nsäkerhet (förslag 2002/03:RR13)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagens   revisorers   förslag   samt\r\nmotionsförslagen angående ett  gemensamt\r\nradiokommunikationssystem  för  trygghet\r\noch  säkerhet  ligger väl  i  linje  med\r\nriktlinjerna  för  fortsatt  arbete  med\r\nsystemet   enligt  den   av   regeringen\r\ntillsatta    utredningen   RAKEL.    Med\r\nhänvisning     till     den     pågående\r\nberedningen   av  utredningens   förslag\r\ninom     Regeringskansliet     avstyrker\r\nutskottet Riksdagens revisorers  förslag\r\noch motionerna.\r\nJämför reservationerna 5 (fp) och 6 (kd).\r\nNedan   behandlas  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  angående radiokommunikation  för\r\ntrygghet     och    säkerhet     (förslag\r\n2002/03:RR13)  och de  tre  motioner  som\r\ntrafikutskottet behandlar i  samband  med\r\närendet. Behandlingen av ärendet i  detta\r\nbetänkande   föranleds   av   regeringens\r\nförslag  att ett nytt anslag för gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet\r\nanvisas  på  tilläggsbudgeten  för   2003\r\nunder utgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn genomgång av ärendets bakgrund återges\r\ni  trafikutskottets yttrande TU4y (bilaga\r\n10 till betänkandet).\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\n\r\nRiksdagens   revisorer   har   på    eget\r\ninitiativ granskat regeringens och  olika\r\nmyndigheters hantering av ärendet om  ett\r\ngemensamt  radiokommunikationssystem  för\r\npolisen,   räddningstjänsten,  sjukvården\r\nm.fl.  Resultatet  av  granskningen   har\r\nredovisats    i    rapporten    2002/03:5\r\nRadiokommunikation   för   trygghet   och\r\nsäkerhet. I Riksdagens revisorers förslag\r\nangående  radiokommunikation för trygghet\r\noch   säkerhet  (2002/03:RR13)  redovisas\r\nrevisorernas   slutgiltiga  överväganden.\r\nRiksdagens    revisorer   föreslår    att\r\nriksdagen  ger regeringen till känna  vad\r\nrevisorerna anför om\r\n·         att regeringen snarast tar fram\r\ndet  underlag som behövs dels  för  att\r\nolika användare ska kunna ta beslut  om\r\natt ansluta sig till ett nytt gemensamt\r\nsystem,  dels för att ett nytt  systems\r\nfördelar ska kunna realiseras,\r\n·\r\n·        att regeringen till det underlag\r\nsom ska föreläggas riksdagen angående ett\r\nnytt systems finansiering också fogar en\r\nredovisning av vilka åtgärder som man har\r\nvidtagit och framöver avser att vidta för\r\natt minimera statens ekonomiska risk. Den\r\nekonomiska risken ska också åskådliggöras\r\npå ett bättre sätt än vad som gjorts  i\r\nhittillsvarande underlag,\r\n·\r\n·         att  regeringen i det  underlag\r\nsom presenteras för riksdagen för beslut\r\nom  införande av ett nytt system  också\r\nredovisar hur man avser att ta ansvar för\r\natt kommunikationsmöjligheterna inom och\r\nmellan skydds- och säkerhetsaktörer  på\r\nbästa sätt kan upprätthållas även under\r\nutbyggnaden av ett nytt gemensamt system,\r\n·\r\n·         att  regeringen i sitt underlag\r\ntill riksdagen redovisar vad man vidtagit\r\neller avser vidta för åtgärder för  att\r\nsäkerställa att den samordning åstadkoms\r\nsom Schengensamarbetet kräver i fråga om\r\ninköp av kommunikationsutrustning som ska\r\nanvändas i gränsområdena mellan Sverige\r\noch  Danmark, Finland respektive  Norge\r\nsamt undersöker möjligheterna att genom\r\nsamordning med dessa länder uppnå andra\r\npositiva effekter,\r\n·\r\n·         att  regeringen i den fortsatta\r\nhanteringen av ärendet utreder behovet av\r\nsamordning  med  andra  länder  i  vårt\r\nnärområde   samt  annan  internationell\r\nsamordning.\r\n·\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  Fö269  av Kenth  Högström  (s)\r\nförordas att regeringen vidtar kraftfulla\r\noch    skyndsamma   åtgärder   för    att\r\nsäkerställa   en   utbyggnad    av    ett\r\nnationellt     radiokommunikationssystem,\r\nbyggt  på  TETRA-standard, för  den  s.k.\r\npublic safety-sektorn. Motionären ser  en\r\nrisk  för  att enskilda aktörer  i  annat\r\nfall  väljer andra system, vilket  skulle\r\nunderminera   grunden   för   ett    nytt\r\nnationellt system.\r\nI  motion Fö3 av Else-Marie Lindgren och\r\nRagnwi Marcelind (båda kd) framhålls  att\r\nmånga aktörer har ansvar för säkerheten i\r\ndet   svenska  samhället,  och  att  goda\r\nkommunikationer såväl mellan som  internt\r\ninom    olika   organisationer   är    en\r\nförutsättning för framgångsrika insatser.\r\nEnligt  motionärerna  är  det  därför  av\r\nstörsta  vikt att frågan om ett gemensamt\r\nmodernt   radiokommunikationssystem   för\r\ndessa   aktörer  kommer  till   en   snar\r\nlösning.\r\nFolkpartiet  liberalerna  framhåller   i\r\nmotion  Fö4  att regeringen  bör  ta  det\r\nfulla  ansvaret  för att ett  slutgiltigt\r\noch  fullgott  underlag i frågan  om  ett\r\nradiokommunikationssystem  för   trygghet\r\noch  säkerhet presenteras för  riksdagen.\r\nUnderlaget måste enligt motionärerna även\r\ninnehålla   förslag   om   internationell\r\nsamordning av radiokommunikationssystemet\r\nsamt   förslag   till  finansiering   som\r\ninnebär  att regeringen tar det  centrala\r\nfinansieringsansvaret för  införandet  av\r\nradiokommunikationssystemet.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   överlämnar    i    sitt\r\nyttrande   (TU4y)  Riksdagens  revisorers\r\nförslag   samt   de  tre   motioner   som\r\nbehandlas  i  samband  med  ärendet   för\r\nslutbehandling     i     finansutskottet.\r\nÖverlämnandet  föranleds  av  regeringens\r\nförslag   att   ett  nytt  anslag,   37:6\r\nGemensam radiokommunikation för skydd och\r\nsäkerhet, anvisas på tilläggsbudgeten för\r\n2003,    vilket    har   betydelse    för\r\nbehandlingen  av  Riksdagens   revisorers\r\nförslag.\r\nEnligt  trafikutskottets  bedömning  har\r\nRiksdagens     revisorer     gjort     en\r\nförtjänstfull granskning av frågan om ett\r\ngemensamt      radiokommunikationssystem.\r\nViktiga  iakttagelser har gjorts för  att\r\ntrygga     att    riksdagens     kommande\r\nställningstagande  kan  grundas  på   ett\r\ntillfredsställande  beslutsunderlag.   Av\r\nden  redovisning som utskottet tagit  del\r\nav  från  utredningen  Radiokommunikation\r\nför   effektiv  ledning  (RAKEL)  framgår\r\nockså att revisorernas förslag ligger väl\r\ni  linje  med förutsett fortsatt  arbete.\r\nTrafikutskottet  förutsätter  därmed  att\r\nregeringens    kommande   förslag    till\r\nriksdagen  kommer att beakta revisorernas\r\nförslag. Det gäller en bedömning  av  hur\r\nönskad anslutning till systemet ska kunna\r\nåstadkommas och systemets fördelar därmed\r\nkunna    realiseras,    information    om\r\nhantering   och   redovisning   av    den\r\nekonomiska risken med ett statligt ägande\r\nav     systemets    gemensamma     delar,\r\ninformation  om  hur radiokommunikationen\r\nmellan  berörda aktörer kommer att  lösas\r\nunder  den  tid då det nya systemet  ännu\r\ninte  tagits  i bruk i hela  landet  samt\r\ninformation om hur regeringen  avser  att\r\nta  till  vara  eventuella  fördelar  med\r\nsamordning med andra länder. Vidare anser\r\ntrafikutskottet   att   en    fortlöpande\r\nuppföljning av utbyggnaden, anslutningen,\r\nkostnaderna och realiserade fördelar  med\r\nsystemet  bör  redovisas  för  riksdagen.\r\nUtskottet  konstaterar därmed att  syftet\r\nmed  de  nu  behandlade  motionsförslagen\r\ntill  väsentlig  del  kan  förutses   bli\r\ntillgodosett.\r\nTrafikutskottet    anser    mot    denna\r\nbakgrund att riksdagen som sin mening bör\r\nge regeringen till känna vad utskottet  i\r\nsitt  yttrande  anfört med  anledning  av\r\nrevisorernas förslag och motionsförslagen\r\nom              ett             gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för skydds- och\r\nsäkerhetsaktörer.  Riksdagens  revisorers\r\nförslag och motionerna tillstyrks  därmed\r\ndelvis.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet   delar  trafikutskottets\r\nbedömning    av   Riksdagens   revisorers\r\nförslag     angående    ett     gemensamt\r\nradiokommunikationssystem.\r\nFinansutskottet noterar härvid att enligt\r\nden  av  regeringen tillsatta utredningen\r\nRAKEL  ligger revisorernas förslag väl  i\r\nlinje  med förutsett fortsatt arbete  med\r\nsystemet.  Utredningens  betänkande   har\r\nremissbehandlats och förslagen  behandlas\r\nför närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet    förutsätter   därmed    att\r\nregeringen  i sina kommande förslag  till\r\nriksdagen  kommer att beakta revisorernas\r\nförslag. Vidare utgår utskottet från  att\r\nen     fortlöpande     uppföljning     av\r\nutbyggnaden,  anslutningen,   kostnaderna\r\noch  realiserade  fördelar  med  systemet\r\nkommer att redovisas för riksdagen. De nu\r\nbehandlade  motionsförslagen  kan  därmed\r\ntill    väsentlig   del   förutses    bli\r\ntillgodosedda.\r\nMed   hänvisning   till   den   pågående\r\nberedningen      av     ärendet      inom\r\nRegeringskansliet               avstyrker\r\nfinansutskottet   Riksdagens   revisorers\r\nförslag  RR13 samt motionerna Fö269  (s),\r\nFö3 (kd) och Fö4 (fp) yrkandena 1-3.\r\n\r\nFinansiering av Citytunneln i Malmö\r\n(motionsförslag)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    avstyrker   motionen    med\r\nhänvisning till vad ansvarigt  statsråd,\r\nUlrica  Messing, har angivit beträffande\r\nCitytunneln  i  Malmö i samband  med  en\r\ninterpellationsdebatt i april 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion Fi22 av Allan Widman och  Marie\r\nWahlgren (fp) framhålls att riksdagen bör\r\nuttala  att  man helt står bakom  statens\r\navtal  med Malmö kommun och Region  Skåne\r\ngällande  produktionen av  Citytunneln  i\r\nMalmö (yrkande 1). Motionärerna anser att\r\nCitytunneln   är   en   viktig   del   av\r\ninfrastruktursatsningarna               i\r\nÖresundsregionen  varför  projektet  inte\r\nbör specifikt pekas ut i vårpropositionen\r\nsom   sparobjekt  (yrkande   2).   Vidare\r\nförordas  att statens andel  i  projektet\r\nska   utbetalas  i  en  sådan  takt   att\r\nprojektet till följd därav inte  riskerar\r\natt försenas (yrkande 3).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet hänvisar i sitt  yttrande\r\n(TU4y) till en interpellationsdebatt  den\r\n29  april  2003  då  ansvarigt  statsråd,\r\nUlrica    Messing,   har   angivit    att\r\nregeringen  inte  har  någon  avsikt  att\r\nfrångå  det avtal om Citytunneln i  Malmö\r\nsom  ingicks  i augusti 2001.  Statsrådet\r\nangav  sig även beredd att verka för  att\r\nCitytunneln genomförs så fort som möjligt\r\nsamt   klargjorde  att  medfinansieringen\r\nfrån  kommunen och regionen  innebär  att\r\nmedel  finns för att starta genomförandet\r\nav Citytunneln. Vidare meddelades att när\r\nregeringen     fastställer     Banverkets\r\ninvesteringsplan     omkring     kommande\r\nårsskifte   kommer  takten  för   statens\r\nfinansiering   att  klarläggas   närmare.\r\nEnligt  utskottets  mening  synes  därmed\r\ninte  någon  åtgärd från riksdagens  sida\r\nmed  anledning  av motionsförslagen  vara\r\nerforderlig. Motionen avstyrks.\r\nTrafikutskottet konstaterar  vidare  att\r\nregeringens  vårproposition inte  ger  en\r\ntydligt konsekvensbeskrivning av samtliga\r\nförslag  på  tilläggsbudget,  trots   att\r\nvissa av de föreslagna förändringarna  av\r\nanslagsnivåerna inte är oväsentliga.  Mot\r\ndenna bakgrund menar utskottet att det är\r\nangeläget   att  förslag  om   förändrade\r\nmedelsanvisningar av väsentlig omfattning\r\ni        framtiden       åtföljs       av\r\nkonsekvensbeskrivningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet avstyrker, i  likhet  med\r\ntrafikutskottet,   motion    Fi22    (fp)\r\nyrkandena 1-3.\r\nVidare       delar       finansutskottet\r\ntrafikutskottets  bedömning  att  det  är\r\nangeläget   att  förslag  om   förändrade\r\nmedelsanvisningar av väsentlig omfattning\r\nåtföljs    av    konsekvensbeskrivningar.\r\nFinansutskottet      förutsätter      att\r\nregeringen  återkommer med  sådan  analys\r\nvid framtida budgetförslag.\r\n\r\nKapitaltillskott till SJ AB\r\n(motionsförslag)\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi17  att\r\nSJ  AB:s prekära finansiella situation  i\r\nnuläget  bör lösas genom att bolaget  tar\r\nett  lån på 1 855 miljoner kronor. Enligt\r\nmotionärerna bör räntekostnaden för detta\r\nlån  belasta statsbudgeten genom att  den\r\ntas     upp    på    utgiftsområde     22\r\nKommunikationer. För 2003 beräknas  denna\r\nkostnad enligt aktuell 5-årsränta på  5,3\r\n% uppgå till 25 miljoner kronor.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag  till\r\nanslagsförändringar inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer.     Därmed      avstyrks\r\nmotionärernas förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet avstyrker, i  likhet  med\r\ntrafikutskottet, motion Fi17 (c)  yrkande\r\n12 (i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar\r\n\r\n42:4 Centrala försöksdjursnämnden\r\n(bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2003   för   ramanslaget  42:4  Centrala\r\nförsöksdjursnämnden besluta om stöd  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst  10  miljoner\r\nkronor  under  2004.  Därmed  tillstyrks\r\npunkt 33 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anser att det successivt ökade\r\nanslaget  till  Centrala försöksdjursnämn\r\nden  för att främja utvecklingen av alter\r\nnativa  försöksdjursmetoder motiverar  en\r\nsammanhållen forskningsstrategi. För  att\r\nförbättra  förutsättningarna att  planera\r\nforskningsprojekten bör det vara  möjligt\r\natt  fatta beslut som medför utgifter för\r\nkommande  budgetår.  Regeringen  föreslår\r\ndärför att den bemyndigas att under  2003\r\nför      anslaget      42:4      Centrala\r\nförsöksdjursnämnden    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n10 miljoner kronor under 2004.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 33).\r\n\r\nStatens jordbruksverk (bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag att den bemyndigas att för  2003\r\nlåta  Statens jordbruksverk ha  tillgång\r\ntill    en    kredit   på   myndighetens\r\nsärskilda  räntekonto för  EU-verksamhet\r\ni   Riksgäldskontoret  på  högst  5  650\r\nmiljoner   kronor.   Därmed   tillstyrks\r\npunkt 34 i propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   statsbudgeten  för   innevarande   år\r\nbemyndigas  regeringen att  låta  Statens\r\njordbruksverk  ha  en  kredit   för   EU-\r\nverksamhet i Riksgäldskontoret  på  högst\r\n5  500  miljoner kronor. Regeringen anser\r\natt  kreditbeloppet bör anpassas för  att\r\nmöjliggöra utbetalning av EU-stöd,  bl.a.\r\narealbidrag,    tills   motsvarande    in\r\nbetalning   görs   från  EU.   Regeringen\r\nföreslår  därför att den  bemyndigas  att\r\nunder 2003 låta Statens jordbruksverk  ha\r\ntillgång  till en kredit på  myndighetens\r\nsärskilda räntekonto för EU-verksamhet  i\r\nRiksgäldskontoret på högst 5 650 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 34).\r\n\r\n43:8 Fiskeriverket\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  102 255 000 kr. Regeringen anser  att\r\nFiskeriverket  bör  tillföras  medel  för\r\nbearbetning och analys av materialet från\r\nsatellitövervakning,      för       ökade\r\nkontrollkostnader   och   för    vidareut\r\nveckling  av  ett  nytt  datasystem  till\r\nföljd  av  åtaganden inom den  gemensamma\r\nfiskeripolitiken. Ökade  resurser  behövs\r\näven   för   insatser  inom   kustfisket.\r\nRegeringen   avser  att  återkomma   till\r\nriksdagen   med  närmare   förslag   till\r\ninsatser inom kustfisket.\r\nFör  att möjliggöra dessa ökade insatser\r\nökas  anslaget  43:8  Fiskeriverket   med\r\n11  miljoner  kronor.  Finansiering  sker\r\ngenom    att   anslaget   25:1   Sveriges\r\nlantbruksuniversitet     minskas      med\r\n6  miljoner  kronor  och  anslaget  43:11\r\nFiskevård minskas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och\r\nstruktur\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  2  223  miljoner  kronor.  Regeringen\r\nföreslår  att anslaget 44:1 Åtgärder  för\r\nlandsbygdens  miljö och struktur  minskas\r\nmed  9  miljoner kronor för att  medverka\r\ntill    ett    lägre   utgiftstryck    på\r\nstatsbudgeten för innevarande år.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser i  motion  Fi17  att\r\nsatsningar på miljöförbättrande  åtgärder\r\när  ett  viktigt  led  i  att  ställa  om\r\njordbruket    i   en   mer    miljövänlig\r\ninriktning.  Därför avvisar  motionärerna\r\nregeringens  besparing inom anslaget  och\r\nföreslår     att     satsningarna      på\r\nmiljöförbättrande  åtgärder  utökas   med\r\nytterligare 10 miljoner kronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.   Därmed  avvisas  förslaget   i\r\nmotionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\n\r\n44:4 Stöd till jordbrukets\r\nrationalisering m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 3 miljoner kronor. Regeringen föreslår\r\natt  anslaget 44:4 Stöd till  jordbrukets\r\nrationalisering  m.m.  minskas   med   en\r\nmiljon  kronor för att medverka till  ett\r\nlägre  utgiftstryck på statsbudgeten  för\r\ninnevarande  år. Minskningen innebär  att\r\nbidrag till omarronderingsprojekt avbryts\r\nunder 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCenterpartiet  avvisar  i   motion   Fi17\r\nregeringens förslag att minska satsningen\r\npå  omarronderingsprojekt  med  1  miljon\r\nkronor.\r\nI  motion Fi21 av Lennart Fremling  (fp)\r\navvisas    regeringens    förslag    till\r\nminskning   av   anslaget  (yrkande   2).\r\nMotionären  anser att det är fullständigt\r\noacceptabelt   att  omarronderingsprojekt\r\navbryts under 2003, eftersom projekt  som\r\nleder  till förbättrad fastighetsstruktur\r\när  särskilt viktiga för Dalarnas län där\r\nägosplittringen     medför      avsevärda\r\nmerkostnader. Motionären föreslår  därför\r\natt   en   plan   för   genomförande   av\r\nomarrondering i Dalarna borde upprättas i\r\nsamråd     mellan     regeringen      och\r\nLänsstyrelsen i Falun (yrkande 1).\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö-  och jordbruksutskottet erinrar  i\r\nsitt yttrande (MJU2y) om att man tidigare\r\nvid  flera tillfällen har konstaterat att\r\nomarronderingsverksamheten  bör  bedrivas\r\nfortlöpande.  Det  främsta   motivet   är\r\nenligt   utskottet  att  nå  de  positiva\r\neffekter  för enskilda och samhället  som\r\nen           rationalisering           av\r\nfastighetsindelningen ger,  särskilt  vad\r\ngäller    jord-    och   skogsbruk.    En\r\nkontinuerligt                    bedriven\r\nomarronderingsverksamhet  är   också   en\r\nförutsättning  för att  lantmäteriet  ska\r\nkunna  bevara och utveckla sin  kompetens\r\npå  området.  Vidare  har  på  utskottets\r\nförslag    bidraget   till    jordbrukets\r\nrationalisering,   som    tidigare    var\r\nbegränsat  till enbart tidigare beslutade\r\nåtgärder,  även  gjorts tillgängligt  för\r\nnya  omarronderingsprojekt. Utskottet har\r\ndessutom   vid  ett  tidigare   tillfälle\r\nframhållit  de uppenbara svårigheter  som\r\nföljer  av att anslaget minskas  när  det\r\ngäller  möjligheten att  fullfölja  redan\r\ngjorda  åtaganden och att finansiera  nya\r\nomarronderingsprojekt.\r\nMiljö-       och      jordbruksutskottet\r\nkonstaterar att tidigare uttalanden  från\r\nutskottets   sida  om   vikten   av   att\r\nomarronderingsverksamheten ges  möjlighet\r\natt   bedrivas   fortlöpande   och   även\r\nframgent   på   minst   oförändrad   nivå\r\nkvarstår.   Som   regeringen   framhåller\r\ninnebär  den  nu föreslagna neddragningen\r\natt   bidrag  till  omarronderingsprojekt\r\navbryts    under   år   2003.   Utskottet\r\nförutsätter   mot  denna   bakgrund   att\r\nanslaget  återställs under  det  kommande\r\nbudgetåret. Därmed tillstyrker miljö- och\r\njordbruksutskottet  regeringens   förslag\r\noch  föreslår  att motionerna  nu  lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)  och  avstyrker motionerna Fi17  (c)\r\nyrkande  12 (i denna del) och  Fi21  (fp)\r\nyrkandena 1-2.\r\n\r\n44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel m.m. (anslag samt\r\nbemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2003  för  anslaget 44:6  Återföring  av\r\nskatt      på     handelsgödsel      och\r\nbekämpningsmedel m.m.  besluta  om  stöd\r\nsom  inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  195  miljoner\r\nkronor   under   2004  och   högst   195\r\nmiljoner   kronor  under  2005.   Därmed\r\ntillstyrks  punkt  35  i  propositionen.\r\nFörslaget i motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 7 (kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag på 420 miljoner kronor. Regeringen\r\nföreslår att anslaget 44:6 Återföring  av\r\nskatt   på   handelsgödsel   och   bekämp\r\nningsmedel m.m. minskas med 184  miljoner\r\nkronor  för att medverka till  ett  lägre\r\nutgiftstryck på statsbudgeten för  inneva\r\nrande år. Minskningen sker dels genom  en\r\nbegränsning  av  återföringen  av  skatt,\r\ndels    genom    en    förskjutning    av\r\nåterbetalning.\r\nVidare  har  regeringen ett bemyndigande\r\natt  ingå  ekonomiska  förpliktelser  som\r\nmedför utgifter på högst 187 miljoner kro\r\nnor  under  2004 och högst  186  miljoner\r\nkronor  under 2005. De årliga  utgifterna\r\nför    stöd   till   de   ca    30    000\r\nväxtodlingsplanerna  har  visat  sig  bli\r\nnågot   högre   än  regeringen   tidigare\r\nberäknat.    Den   bemyndiganderam    som\r\nerhållits har därmed blivit otillräcklig.\r\nRegeringen  föreslår därför att  den  bör\r\nbemyndigas  att under 2003  för  anslaget\r\n44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel m.m. ingå ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n195  miljoner kronor under 2004 och högst\r\n195 miljoner kronor under 2005.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i  motion  Fi17\r\natt   den   återföring  av   skatten   på\r\nhandelsgödsel till jordbruksnäringen  som\r\nföreslogs i budgetpropositionen för  2003\r\nnu   förskjuts.  Motionärerna  anser  att\r\ndenna   skatteintäkt  ska  återföras   åt\r\nnäringen  så att svenska jordbrukare  ska\r\nfå   konkurrera  på  lika   villkor   med\r\nkollegor  i  andra EU-länder. Regeringens\r\nförslag  till  minskning av anslaget  med\r\n184   miljoner   kronor  avvisas   därmed\r\n(yrkande 12 delvis). Vidare motsätter sig\r\nmotionärerna  regeringens  förslag   till\r\nbemyndigande inom anslaget (yrkande 10).\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU2y)  regeringens\r\nförslag.   Därmed  avvisas  förslagen   i\r\nmotionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag om minskningen  av\r\ndet  berörda anslaget (punkt 40  i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del).\r\nVidare tillstyrks, också i enlighet  med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottets\r\nställningstagande, propositionens förslag\r\nom   bemyndigande  avseende   ramanslaget\r\n(punkt  35). Motion Fi17 (c)  yrkande  10\r\navstyrks således.\r\n\r\nUtgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n38:2 Näringslivsutveckling m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  229  562 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt  anslaget  38:2 Näringslivsutveckling\r\nm.m.  minskas med 15 miljoner kronor  för\r\natt  medverka till ett lägre utgiftstryck\r\npå statsbudgeten för innevarande år.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n38:14 Rymdverksamhet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  512  855 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt anslaget 38:14 Rymdverksamhet minskas\r\nmed  15  miljoner kronor för att medverka\r\ntill    ett    lägre   utgiftstryck    på\r\nstatsbudgeten för innevarande år.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n38:20 Kostnader för omstrukturering och\r\ngenomlysning av statligt ägda företag\r\nm.m. (anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna   användningen  av   anslaget\r\n38:20 Kostnader för omstrukturering  och\r\ngenomlysning  av statligt  ägda  företag\r\nm.m.   Därmed  tillstyrks  punkt  36   i\r\npropositionen.  Förslaget   i   motionen\r\navstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     har    i     propositionen\r\nKapitaltillskott    till    Teracom    AB\r\n(2002/03:64) föreslagit att ett villkorat\r\nkapitaltillskott   till    Teracom    ska\r\nfinansieras     med     ett     lån     i\r\nRiksgäldskontoret. Räntebetalningarna för\r\nlånet   bör  enligt  regeringens   mening\r\nbelasta  anslaget  38:20  Kostnader   för\r\nomstrukturering   och   genomlysning   av\r\nstatligt ägda företag m.m. Därmed behöver\r\nändamålet för anslaget vidgas så att  det\r\näven får användas för att betala ränta på\r\nde   lån   som  tas  för  att  finansiera\r\nkapitaltillskottet   till   Teracom   AB.\r\nRegeringen avser omfinansiera  lånet  med\r\nanvändning   av   den  i   den   aktuella\r\npropositionen föreslagna ordningen för en\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag.\r\nRegeringen  föreslår att anslaget  38:20\r\nKostnader    för   omstrukturering    och\r\ngenomlysning  av  statligt  ägda  företag\r\nm.m.  även får användas för betalning  av\r\nräntekostnader    förenade    med     ett\r\nkapitaltillskott till Teracom AB.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  avvisar  i   motion   Fi17\r\nregeringens    förslag   om    förbättrad\r\nkapitalstruktur  i statliga  bolag  genom\r\nomfördelning av medel mellan dessa  bolag\r\nutanför statsbudgeten. Man motsätter  sig\r\näven  förslagen om tillskott  av  likvida\r\nmedel  till  bl.a. Teracom  enligt  samma\r\nmodell.  Motionärerna  föreslår  dessutom\r\natt  regeringens förslag till  användning\r\nav    anslaget   38:20   Kostnader    för\r\nomstrukturering   och   genomlysning   av\r\nstatligt   ägda   företag   m.m.   avslås\r\n(yrkande 11).\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens  förslag   och   avstyrker\r\nförslaget i motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 36) och avstyrker motion Fi17  (c)\r\nyrkande 11.\r\nVidare  vill finansutskottet  erinra  om\r\natt   kulturutskottet  under  tiden   för\r\nberedning    av   detta   betänkande    i\r\nfinansutskottet      har       tillstyrkt\r\nregeringens  förslag om  finansiering  av\r\nett   villkorat   kapitaltillskott   till\r\nTeracom    AB    med    ett     lån     i\r\nRiksgäldskontoret på högst  500  miljoner\r\nkronor (bet. 2002/03:KrU7).\r\n\r\n39:3 Exportfrämjande verksamhet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  233  956 000 kr. Regeringen  föreslår\r\natt    anslaget    39:3   Exportfrämjande\r\nverksamhet minskas med 30 miljoner kronor\r\nför   att   medverka   till   ett   lägre\r\nutgiftstryck på statsbudgeten för  inneva\r\nrande år.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n39:6 Näringslivsutveckling i\r\nÖstersjöregionen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   200   miljoner  kronor.   Regeringen\r\nföreslår      att      anslaget      39:6\r\nNäringslivsutveckling i  Östersjöregionen\r\nminskas  med 50 miljoner kronor  för  att\r\nmedverka  till ett lägre utgiftstryck  på\r\nstatsbudgeten för innevarande år.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i  motion  Fi17\r\natt man välkomnar regeringens förslag  om\r\natt   minska   anslaget  för   den   s.k.\r\nÖstersjömiljarden med 50 miljoner kronor.\r\nMotionärerna  anser  att  satsningen  har\r\nvarit  ineffektiv, varför  hela  anslaget\r\nborde avvecklas. Man föreslår därför  att\r\nanslaget  minskas  med  ytterligare   150\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens  förslag   och   avstyrker\r\nförslaget i motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt  40  i  denna del)  och  avstyrker\r\nmotion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).\r\n\r\n40:3 Allmänna reklamationsnämnden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå  20  268 000 kr. Under senare  år  har\r\närendetillströmningen till Allmänna rekla\r\nmationsnämnden  (ARN) ökat,  vilket  lett\r\ntill att handläggningstiderna för ärenden\r\nhar   blivit  alltför  långa.  Regeringen\r\nbedömer  att mer resurser behövs för  att\r\nge    ARN    möjlighet    att    förkorta\r\nhandläggningstiderna.    Anslaget    40:3\r\nAllmänna reklamationsnämnden ökas  därför\r\nmed  2 miljoner kronor. Finansiering sker\r\ngenom  en  motsvarande minskning  av  det\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utjämning\r\noch  utveckling  uppförda  anslaget  33:1\r\nAllmänna regionalpolitiska åtgärder.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\n40:4 Fastighetsmäklarnämnden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   9   041   000  kr.  Regeringen   har\r\nföreslagit       en       ändring       i\r\nfastighetsmäklarlagen   (1995:400)    som\r\ninnebär    att    hyresförmedlare     ska\r\nregistrera            sig             hos\r\nFastighetsmäklarnämnden            (prop.\r\n2002/03:71). Nämnden behöver  ytterligare\r\nmedel för de initiala kostnader denna nya\r\nuppgift  medför. Anslaget 40:4 Fastighets\r\nmäklarnämnden ökas därför med 400 000 kr.\r\nFinansiering  sker genom en minskning  av\r\ndet      under      utgiftsområde      18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande  uppförda anslaget 31:3  Statens\r\nbostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har  yttrat  sig  i\r\nform   av  protokollsutdrag,  tillstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nnäringsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 40 i denna del).\r\n\r\nUtgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner\r\n\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i\r\nvissa kommuner och landsting\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför    detta    ändamål    uppfört    ett\r\nreservationsanslag på 347 750 000 kr. För\r\natt   bidra   till   finansieringen    av\r\nhöjningen  av det under utgiftsområde  22\r\nKommunikationer nya anslaget  37:6  Gemen\r\nsam   radiokommunikation  för  skydd  och\r\nsäkerhet  minskas  anslaget  48:2  Bidrag\r\ntill  särskilda insatser i vissa kommuner\r\noch landsting med 1 950 000 kr.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag till\r\nkommuner och landsting\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta ändamål uppfört ett obetecknat\r\nanslag på 23 759 414 000 kr.\r\nDet  kommunala utjämningssystemet syftar\r\ntill   att   ge  kommuner  och  landsting\r\nlikvärdiga   ekonomiska  förutsättningar.\r\nDetta  sker genom en utjämning för  skill\r\nnader i skatteunderlag (inkomstutjämning)\r\noch     för     strukturellt    betingade\r\nkostnadsskillnader   (kostnadsutjämning).\r\nUtgifterna     för     utjämningsbidraget\r\nbelastar ett anslag. Inkomsterna från den\r\nutjämningsavgift kommuner  och  landsting\r\nbetalar   till   staten   redovisas    på\r\nstatsbudgetens inkomstsida. Systemet är i\r\nprincip       självfinansierat,       och\r\nstatsbudgetens   saldo  påverkas   därmed\r\ninte.\r\nStorleken      på     utjämningsbidraget\r\nfastställs   slutligt  under  budgetåret,\r\nvarför   avvikelser   kan   förekomma   i\r\nförhållande  till  av riksdagen  beslutat\r\nanslag.    Beräkningar   av   Statistiska\r\ncentralbyrån  avseende  bidragsåret  2003\r\nvisar att omslutningen i utjämningen blir\r\n2  534  miljoner kronor högre än vad  som\r\ningår  i  statsbudgeten för 2003. Orsaken\r\när   främst  nominella  ökningar  av  det\r\nkommunala   skatteunderlaget.  Regeringen\r\nföreslår   därför   att   anslaget   48:3\r\nStatligt  utjämningsbidrag till  kommuner\r\noch  landsting ökas med 2 533 626 000 kr.\r\nHöjningen av utjämningsbidraget motiverar\r\nen lika stor beräkningsteknisk uppräkning\r\nav utgiftstaket innevarande år.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi17  att\r\nanslaget  höjs  med 575  miljoner  kronor\r\njämfört    med    regeringens    förslag.\r\nMotionärerna förklarar att den föreslagna\r\nförändringen av anslaget är en konsekvens\r\nav   finansieringsprincipen   då   de   i\r\nmotionen   presenterade  förslagen   till\r\nreformering av inkomstskattesystemet samt\r\nreformerat sjukförsäkringssystem påverkar\r\nkommunernas ekonomi.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 40 i  denna\r\ndel)   och  avstyrker  motion  Fi17   (c)\r\nyrkande 12 (i denna del) i konsekvens med\r\nsina          tidigare         redovisade\r\nställningstaganden   angående    de    av\r\nCenterpartiet  föreslagna  förändringarna\r\npå tilläggsbudgeten för 2003.\r\n\r\nFinansutskottets sammanställning av\r\nändrade ramar för utgiftsområden samt av\r\nändrade och nya anslag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag    till   ändringar   i    lagen\r\n(1991:591)     om     kreditering     av\r\nanställningsstöd  och  sjöfartsstöd   på\r\nskattekonto.  Regeringens  förslag  till\r\nändringar  i lagen (1962:381) om  allmän\r\nförsäkring  samt  lagen  (1991:1047)  om\r\nsjuklön  tillstyrks delvis av utskottet.\r\nUtskottet  avstyrker däremot regeringens\r\nförslag  till ändring i lagen (1993:737)\r\nom  bostadsbidrag  med  hänvisning  till\r\nreviderade   beräkningar  av  förslagets\r\neffekter på statens utgifter. Mot  denna\r\nbakgrund      tillstyrker      utskottet\r\nregeringens  förslag till ändrade  ramar\r\nför  utgiftsområden,  med  undantag  för\r\nramen      för     utgiftsområde      18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch    byggande.   Vidare    tillstyrker\r\nutskottet   regeringens   förslag   till\r\nändrade  och  nya anslag,  med  undantag\r\nför anslaget 21:1 Bostadsbidrag.\r\nDärmed    avstyrks    punkt     16     i\r\npropositionen.  Propositionens   punkter\r\n10,   11   och  40  tillstyrks   delvis.\r\nPunkterna   15,  25,   29   och   42   i\r\npropositionen   tillstyrks.   Motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 8 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens  förslag till ändrade  anslag\r\nhar  redovisats per utgiftsområde  i  det\r\nföregående.    Förslaget   innebär    att\r\nanvisade  medel  ökar  med  520  miljoner\r\nkronor  netto.  De föreslagna  ökningarna\r\nuppgår till 5 359 miljoner kronor och  de\r\nföreslagna  minskningarna uppgår  till  4\r\n839 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDe  alternativa förslagen om ändringar på\r\ntilläggsbudget    har    redovisats     i\r\nanslutning till de olika anslagen ovan.\r\nAv    den    ovanstående   redovisningen\r\nframgår   att   endast   ett   parti    -\r\nCenterpartiet   -  har  presenterat   ett\r\nfullständigt alternativ till  regeringens\r\nförslag om ändrade anslag. I motion  Fi17\r\nav  Maud  Olofsson m.fl. (c) har, jämfört\r\nmed   propositionen,  netto   föreslagits\r\nminskningar   med  502  miljoner   kronor\r\n(varav ökningar med 1 764 miljoner kronor\r\noch   minskningar  med  2  266   miljoner\r\nkronor).\r\nModerata   samlingspartiet   framför   i\r\nmotion Fi18 att man enligt de regler  som\r\ngäller  för  budgetprocessen finner  vare\r\nsig  möjlighet att arbeta om  innevarande\r\nårs  budget eller åter redovisa  partiets\r\nhela  budgetförslag  för  2003.  Eftersom\r\nriksdagen   beslutade   innevarande   års\r\nbudget  i  slutet  av  2002,  presenterar\r\nmotionärerna      inget      fullständigt\r\nbudgetalternativ    i     samband     med\r\nregeringens förslag på tilläggsbudgeten.\r\nFolkpartiet   liberalerna  förklarar   i\r\nmotion  Fi15  med anledning av  2003  års\r\nekonomiska  vårproposition att  man  valt\r\natt     inte     ta    ställning     till\r\ntilläggsbudgeten  som  helhet,   eftersom\r\npartiets   budgetalternativ   för    2003\r\navslogs  av  riksdagen i  december  2002.\r\nEnligt riksdagsordningen har motionärerna\r\ninte    något    utrymme   att    föreslå\r\nförändringar  på andra anslag  än  de  av\r\nregeringen aktualiserade, varför det inte\r\när  praktiskt  möjligt  för  partiet  att\r\nlägga    fram    en   egen   genomarbetad\r\ntilläggsbudget.\r\nKristdemokraterna konstaterar  i  motion\r\nFi16 med anledning av 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition   att   förändringarna   i\r\nriksdagsordningen och budgetlagen  starkt\r\nbegränsar    möjligheten    att     väcka\r\npreciserade    förslag     om     ändrade\r\nutgiftsramar. Motionärerna delar Moderata\r\nsamlingspartiets     och      Folkpartiet\r\nliberalernas uppfattning att  det  därmed\r\ninte    är    praktiskt    möjligt    för\r\noppositionspartierna att lägga fram  egna\r\ngenomarbetade alternativ till regeringens\r\ntilläggsbudget.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  har  i  det   föregående\r\ntagit   ställning  till   de   föreslagna\r\nanslagsförändringarna  samt  lagförslagen\r\nmed  anslagspåverkande effekt.  Utskottet\r\nhar ställt sig bakom regeringens förslag,\r\nmed undantag för förslaget till ändring i\r\nlagen  (1993:737)  om  bostadsbidrag  som\r\navvisas  med  hänsyn till det  ansträngda\r\nstatsfinansiella läget.  Till  grund  för\r\nutskottets  ställningstagande   i   denna\r\nfråga  ligger reviderade beräkningar  som\r\nvisar  att  de  av regeringen  föreslagna\r\nregeländringarna inledningsvis  inte  ger\r\nden   tänkta  besparingen  på  det   inom\r\nutgiftsområde    18    Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande  uppförda\r\nanslaget  21:1 Bostadsbidrag.  Utskottets\r\nförslag innebär att nivån på detta anslag\r\nblir oförändrad i förhållande till den  i\r\nstatsbudgeten   för   2003    fastställda\r\nanslagsnivån.     Utskottet      föreslår\r\nföljaktligen  att ramen för utgiftsområde\r\n18  minskar  med  126,5  miljoner  kronor\r\njämfört   med  statsbudgeten  för   2003,\r\nvilket  är  18 miljoner kronor mindre  än\r\nvad regeringen föreslår.\r\nDärutöver   har   utskottet   föreslagit\r\nvissa  justeringar i regeringens  förslag\r\ntill  ändringar  i  lagen  (1962:381)  om\r\nallmän försäkring och i lagen (1991:1047)\r\nom sjuklön. Dessa justeringar medför inte\r\nnågra   förändringar  i  beräkningen   av\r\nstatsbudgetens   utgifter   jämfört   med\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottet   tillstyrker   således    att\r\nriksdagen  godkänner regeringens  förslag\r\ntill  ändrade  ramar för  utgiftsområden,\r\nmed  undantag för ramen för utgiftsområde\r\n18.   Vidare  tillstyrker  utskottet  att\r\nriksdagen anvisar ändrade och nya  anslag\r\ni   enlighet  med  regeringens   förslag,\r\nanslaget  21:1 undantaget. De alternativa\r\nmotionsförslagen avstyrks.\r\nUtskottets förslag innebär att  anvisade\r\nmedel ökar med 538 miljoner kronor netto.\r\nDe föreslagna minskningarna uppgår till 4\r\n821  miljoner kronor, medan de föreslagna\r\nökningarna  är  oförändrade  jämfört  med\r\npropositionen  och  uppgår  till  5   359\r\nmiljoner kronor.\r\nMot   bakgrund   av  det  ovan   anförda\r\navstyrker  finansutskottet  punkt  16   i\r\npropositionen   och  tillstyrker   delvis\r\npunkterna  10,  11 och 40. Propositionens\r\nförslag  i  punkterna 15, 25, 29  och  42\r\ntillstyrks i sin helhet. Motionerna  Fi17\r\n(c)  yrkandena  8,  9 och  12,  Fi18  (m)\r\nyrkande  1, Fi19 (fp) yrkandena  1-5  och\r\nFi21 (fp) yrkandena 1-2 avstyrks.\r\nUtskottets förslag framgår av punkt 30  i\r\nutskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\njämte      den      där     efterföljande\r\nspecifikationen  över  ändrade  ramar  på\r\nutgiftsområden   och  ändrade   och   nya\r\nanslag.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\ninom  parentes vilken punkt i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n1.         Kapital för omstrukturering\r\nav statliga bolag, punkt 1 (m, fp, c)\r\nav   Fredrik   Reinfeldt   (m),   Karin\r\nPilsäter   (fp),   Gunnar   Axén   (m),\r\nChrister  Nylander (fp),  Lena  Ek  (c)\r\noch Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   en   förbättrad  kapitalstruktur   i\r\nstatliga bolag. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis   motion 2002/03:Fi18  av  Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och  avslår\r\nproposition  2002/03:100  punkt  37  samt\r\nmotion  2002/03:Fi23 av Mats Odell  m.fl.\r\n(kd) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi avvisar bestämt regeringens förslag om\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag.  Skälen för vårt ställningstagande\r\när  flera, och de gäller både formen  för\r\nomstruktureringen och  dess  påverkan  på\r\nenskilda företag samt hela marknader.\r\nEn   grundläggande  invändning  är   att\r\nförslaget  står  i strid med  budgetlagen\r\noch   är  konstitutionellt  tvivelaktigt.\r\nRegeringen   menar  att   den   nuvarande\r\nordningen, dvs. att riksdagen inom  ramen\r\nför    den    ordinarie   budgetprocessen\r\nbeslutar   om   i   vilken   utsträckning\r\nskattebetalarnas pengar ska användas  för\r\nkapitaltillskott  i  statligt  hel-   och\r\ndelägda  aktiebolag, ''''''''''''''''begränsar  ägarens\r\nhandlingsmöjligheter  på  ett   olämpligt\r\nsätt''''''''''''''''.  Det  är  fel.  Ägarens,  dvs.  i\r\nförlängningen medborgarnas,  företrädare,\r\ndvs.     riksdagen,    har    fullständig\r\nhandlingsfrihet.    Däremot     begränsas\r\nregeringens  handlingsfrihet,  vilket  är\r\navsikten  med den gällande ordningen.  Vi\r\nanser att det ur demokratisk synvinkel är\r\nangeläget  att denna ordning består.  Det\r\när  oroväckande  att en av motiveringarna\r\ntill    förslaget   är   att   riksdagens\r\nmedverkan i beslutsprocessen anses  hämma\r\nstatens   förvaltning  av  bolagen   till\r\nnackdel  för bolagens utveckling och  att\r\nregeringen  därmed föreslås få möjlighet,\r\näven  om  det  endast är i undantagsfall,\r\natt  själv disponera medlen på kontot för\r\natt göra nödvändiga kapitalinsatser.\r\nEn  annan  invändning gäller användandet\r\nav  bemyndigande på finansmaktens område.\r\nEn  viktig motivering för budgetlagen var\r\natt    den    ersatte   en   uppsjö    av\r\nbemyndiganden    som   riksdagen    givit\r\nregeringen.  Bemyndigandena  var  av  den\r\nomfattningen att det var svårt att få  en\r\nönskvärd överblick, och det förelåg  risk\r\nför  att det kunde uppstå oklarhet om vad\r\nriksdagen hade beslutat. Det fanns  behov\r\nav  reglering på finansmaktens område som\r\nlåg     mellan    regeringsformens    och\r\nriksdagsordningens generella  regler  och\r\nde    detaljerade    och   oöverblickbara\r\nbemyndigandena.     Vid     sidan      om\r\nbemyndigandena  fanns  dessutom  en  rikt\r\nutvecklad   praxis  som   ansågs   behöva\r\nkodifieras.  Förslaget i vårpropositionen\r\nom förbättrad kapitalstruktur tillhör den\r\ntyp  av bemyndiganden som riksdagen avsåg\r\natt    undvika   genom   införandet    av\r\nbudgetlagen.\r\nVi  vill vidare betona den betydelse som\r\nprinciperna   om  bruttoredovisning   och\r\nfullständig budgetproposition har för att\r\nriksdagen    ska    kunna    utöva    sin\r\ngrundlagsreglerade            finansmakt.\r\nRegeringsförslaget innebär  ett  flagrant\r\nbrott mot budgetlagens bestämmelser.\r\nVi  noterar att den valda budgettekniken\r\ninte   motiveras  i  propositionen.   Det\r\nverkliga skälet torde vara att regeringen\r\nännu  en  gång manövrerar för att kringgå\r\nde restriktioner i budgetprocessen i form\r\nav bl.a. utgiftstaket som den själv varit\r\nmed om att besluta.\r\nDet     framgår    inte    heller     av\r\npropositionen på vilken grund regeringens\r\n\"uppskattning\" att en engångsutdelning om\r\n3  miljarder kronor kan genomföras vilar.\r\nBeloppet verkar godtyckligt valt, inte av\r\nomsorg  om  de  företag som  dräneras  på\r\nkapital utan för att räcka till behoven i\r\nförlustbolagen. Förslaget riskerar därmed\r\natt skada de företag som ska tvingas till\r\nen extra utdelning av kapital.\r\nSamtidigt  kan  den  ordning  regeringen\r\nföreslår   leda  till  att   konkurrensen\r\nsnedvrids  på  de marknader där  statligt\r\nägda  företag  verkar  i  konkurrens  med\r\nprivata  företag. Regeringens  jämförelse\r\nmed    en    privat   företagsägare    är\r\nirrelevant, dels av det uppenbara  skälet\r\natt   regeringen  inte   är   en   privat\r\nföretagsägare, dels eftersom ett  flertal\r\nstatliga  företag  är  mycket  speciella,\r\nbl.a.  genom att ha lagreglerade monopol.\r\nAtt   använda  avkastningen  från  sådana\r\nföretag som är ett slags beskattning  för\r\natt  ge kapitaltillskott till företag som\r\när   konkurrensutsatta  kan  i  praktiken\r\ninnebära att skattemedel används för  att\r\nsubventionera     de    konkurrensutsatta\r\nföretagen. Av detta skäl är det oklart om\r\nregeringens      förslag      står      i\r\növerensstämmelse  med   EU:s   regelverk.\r\nRegeringen  hävdar att så är fallet,  men\r\nåterigen saknas en redovisning av grunden\r\nför  denna  bedömning. Enligt  regeringen\r\nska    insatserna   användas   för    att\r\nvidareutveckla    en    väl    fungerande\r\nverksamhet    som   kräver    ytterligare\r\nkapital.  Enligt vår mening  är  inte  de\r\nverksamheter som åsyftas, SJ och  Teracom\r\nAB, väl fungerande verksamheter.\r\nVi  anser  att riksdagen som sin  mening\r\nska tillkännage för regeringen vad vi har\r\nframfört om omstruktureringen av statliga\r\nbolag. Detta innebär att riksdagen delvis\r\nbifaller  motion Fi18 (m) yrkande  2  och\r\navslår propositionens förslag i punkt  37\r\nsamt motion Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\n2.Kapital för omstrukturering av\r\nstatliga bolag, punkt 1 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   en   förbättrad  kapitalstruktur   i\r\nstatliga bolag. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis  motion  2002/03:Fi23  Mats  Odell\r\nm.fl.  (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis\r\nmotion  2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt\r\nm.fl.    (m)   yrkande   2   och   avslår\r\nproposition 2002/03:100 punkt 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI    tilläggsbudget   för   2003   lämnar\r\nregeringen  ett  förslag  till  vad   man\r\nkallar  \"en förbättrad kapitalstruktur  i\r\nstatliga bolag\". Regeringen föreslår  att\r\ndet   i   samband  med  en   översyn   av\r\nkapitalstrukturen i statligt ägda  bolag,\r\ngenom  extra  utdelningar, ska  tillföras\r\ntre  miljarder kronor till  ett  särskilt\r\nkonto  i  Riksgäldskontoret. Behållningen\r\npå  kontot ska brukas för insatser  i  av\r\nstaten hel- och delägda bolag.\r\nEn   viktig   princip  i  den   statliga\r\nbudgetprocessen  är  att  inkomster   och\r\nutgifter     ska    redovisas     brutto.\r\nBruttoredovisning  innebär  att  budgeten\r\nblir  tydligare  och att  olika  åtgärder\r\nenklare kan prövas mot varandra. I  syfte\r\natt    kringgå   utgiftstaket   redovisar\r\nregeringen   vissa   utgifter   som    en\r\nminskning av statens inkomster trots  att\r\nde  är bidrag och således borde behandlas\r\nsom  utgifter.  När  det  gäller  den   i\r\npropositionen föreslagna förbättringen av\r\nkapitalstrukturen  i  statliga  bolag  är\r\ntanken  att  inte göra någon  redovisning\r\nalls i statsbudgeten.\r\nDet  finns anledning att se med  oro  på\r\ndet  alltmer oförblommerade trixandet med\r\nutgiftstaket från regeringens sida.\r\nRegeringen  motiverar sitt  förslag  med\r\natt  privata företagsägare i  en  koncern\r\nhar  en  möjlighet  att fördela  resurser\r\nmellan olika dotterföretag och att staten\r\nkan  ha  behov  av  att göra  insatser  i\r\nföretag  som har ekonomiska problem  samt\r\natt  fullgöra hembudsavtal av olika slag.\r\nI  dagsläget krävs riksdagsbeslut för att\r\nregeringen  ska kunna agera. Detta  anser\r\nregeringen     hämmar    statens,     läs\r\nregeringens,   företagsförvaltning   till\r\nnackdel    för   företagens   utveckling.\r\nRegeringen  föreslås därför få möjlighet,\r\näven  om  det  endast är i undantagsfall,\r\natt  själv disponera medlen på kontot för\r\natt göra nödvändiga kapitalinsatser.\r\nKristdemokraterna      har      tidigare\r\nframhållit    att   bristsituationer    i\r\nstatligt   ägda   bolag   bör   avhjälpas\r\nantingen   genom   en   omfördelning   av\r\nstatliga         tillgångar         genom\r\nextrautdelningar   eller    försäljningar\r\neller   genom   att  privata  investerare\r\nskjuter  till kapital. Att regeringen  nu\r\npresenterar  en  modell  som  bygger   på\r\nkristdemokratiska  förslag  måste  delvis\r\nhälsas   med   tillfredsställelse.   Dock\r\navviker regeringens förslag på en  viktig\r\noch       avgörande      punkt       från\r\nKristdemokraternas  linje.  Partiet   har\r\nalltid   framhållit  att  denna  typ   av\r\növerföringar av statliga tillgångar måste\r\ngöras inom statsbudgeten och därmed  göra\r\ndet möjligt för riksdagen att besluta  om\r\nkapitaltillskott i varje enskilt fall.\r\nEftersom  det  även i  framtiden  kommer\r\natt finnas behov av att göra förändringar\r\ni  kapitalstrukturen i  statliga  företag\r\nriskerar   den   modell  som   regeringen\r\nföreslår  att  få en permanent  karaktär.\r\nFör  att  öka  öppenheten  samt  för  att\r\ninordna   modellen  för  förändringar   i\r\nstatliga    bolags   kapitalstruktur    i\r\nstatsbudgeten anser jag att modellen  bör\r\nregleras  i en lag som avgränsar  kontots\r\nanvändning och beskriver hur de medel som\r\nanvänts ska redovisas över statsbudgeten.\r\nEn   sådan   lag  bör  tydligt   avgränsa\r\nregeringens    befogenhet    att     göra\r\nkapitalinsatser  utan  att  i  förväg  ha\r\ninhämtat riksdagens godkännande.\r\nVad  jag  anfört bör riksdagen  som  sin\r\nmening  ge  regeringen  till  känna.  Det\r\ninnebär att jag delvis tillstyrker motion\r\nFi23  (kd) yrkandena 3 och 4 samt  delvis\r\nmotion  Fi18 (m) yrkande 2 och  avstyrker\r\npropositionens förslag i punkt 37.\r\n\r\n3.         Omfinansiering av\r\nkapitaltillskott till Teracom AB -\r\npunkt 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav   Fredrik   Reinfeldt   (m),   Karin\r\nPilsäter (fp), Mats Odell (kd),  Gunnar\r\nAxén  (m), Christer Nylander (fp), Lena\r\nEk (c) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\ngodkännande av vad regeringen förordar om\r\nomfinansiering     av     ett      avsett\r\nkapitaltillskott till Teracom AB.  Därmed\r\navslår  riksdagen proposition 2002/03:100\r\npunkt 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    har   i   särskilda   reservationer\r\nredovisat  vårt  ställningstagande   till\r\nregeringens  förslag  om  ett   konto   i\r\nRiksgäldskontoret     för      finansiell\r\nomstrukturering  av de statliga  bolagen.\r\nVi   anser   att  riksdagen   bör   avslå\r\nförslaget  att av behållningen  på  detta\r\nkonto i Riksgäldskontoret bör 500 000 000\r\nkr   få   användas  för  att   återbetala\r\nTeracoms lån till Riksgäldskontoret eller\r\nför  att  göra ett kapitaltillskott  till\r\nTeracom.\r\n\r\n4.         Lag om ändring i lagen\r\n(2001:761) om bostadstillägg till\r\npensionärer m.fl., punkt 15 (kd, c)\r\n\r\nav Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 15 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag  till\r\nlag  om  ändring  i lagen  (2001:761)  om\r\nbostadstillägg till pensionärer m.fl. med\r\nden  ändringen  att orden  \"och  augusti\"\r\nersätts med orden \"juli t.o.m. december\".\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:Fi23  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande  2  och avslår delvis proposition\r\n2002/03:100 punkt 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  föreslår  i  tilläggsbudgeten\r\nför  2003 att bostadstillägg som  betalas\r\nut   under   juni   2003   enligt   äldre\r\nbestämmelser  får betalas ut  även  under\r\njuli  och  augusti  2003  om  ansökan  om\r\nbostadstillägg har lämnats in senast  den\r\n30  juni  2003. Förslaget baseras  på  en\r\nskrivelse från Riksförsäkringsverket (dnr\r\nS2003/1696/SF).  I  skrivelsen   föreslår\r\nverket  en  förlängning med sex  månader,\r\ndvs.  till  utgången av 2003. Syftet  med\r\nRiksförsäkringsverkets förslag är att  ge\r\nförsäkringskassorna  en  reell  möjlighet\r\natt       handlägga      de      aktuella\r\närendevolymerna.\r\nEftersom  Riksrevisionsverkets   förslag\r\ninte innebär någon merkostnad av en sådan\r\nstorlek  att  en  särskild  reglering  är\r\nnödvändig       anser       vi        att\r\nförsäkringskassorna bör ges den  tid  som\r\nverket  ursprungligen föreslog.  I  lagen\r\n(2001:761)    om   bostadstillägg    till\r\npensionärer    m.fl.   bör    därför    i\r\növergångsbestämmelserna    till     lagen\r\ninföras en ny punkt med följande lydelse:\r\n6.  Bostadstillägg som betalas ut i  juni\r\n2003  enligt äldre bestämmelser med  stöd\r\nav  punkterna 3 och 4 får även betalas ut\r\nför  tiden  juli  till och  med  december\r\n2003.    Detta   gäller   endast    under\r\nförutsättning    att    den    försäkrade\r\nuppfyller förutsättningarna för rätt till\r\nbostadstillägg  enligt 2  §  och  ansökan\r\nkommit  in till försäkringskassan  enligt\r\n22 § före den 1 juli 2003.\r\nVi  anser därmed att riksdagen bör avslå\r\nregeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen  (2001:761) om bostadstillägg  till\r\npensionärer   m.fl.  Motion   Fi23   (kd)\r\nyrkande 2 tillstyrks.\r\n\r\n5.         Riksdagens revisorers förslag\r\nangående radiokommunikation för\r\ntrygghet och säkerhet, punkt 24 (fp)\r\n\r\nav    Karin   Pilsäter   och   Christer\r\nNylander (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom              ett             gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för  samhällets\r\ntrygghet  och  säkerhet. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:Fö4  av  Allan\r\nWidman m.fl. (fp) yrkandena 1-3, bifaller\r\ndelvis  förslag 2002/03:RR13 samt  avslår\r\nmotionerna   2002/03:Fö3  av   Else-Marie\r\nLindgren  och Ragnwi Marcelind  (kd)  och\r\n2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att det är av stor vikt att ett\r\nnytt  kommunikationssystem för skydd  och\r\nsäkerhet   införs  så   snart   det   har\r\npresenterats  ett hållbart  och  noggrant\r\növervägt   underlag.   Vi   instämmer   i\r\nRiksdagens    revisorers    kritik     av\r\nregeringens ineffektiva och otillräckliga\r\nberedning  av  ärendet.  Det  är  nu   av\r\nyttersta  vikt att kommande underlag  som\r\nregeringen  presenterar  är  tillräckligt\r\nväl utrett och att beredningen denna gång\r\nhar    skett    genom   väl    samordnade\r\nutredningar. Regeringen måste nu  ta  det\r\nfulla  ansvaret  för att ett  slutgiltigt\r\noch     fullgott    underlag     gällande\r\nkommunikationssystemet            snarast\r\npresenteras för riksdagen.\r\nVi  vill  också  framhålla  att  det  är\r\nmycket    viktigt    med   internationell\r\nsamordning av ärendet. Inom EU  sker  ett\r\nalltmer   utvidgat  samarbete   för   att\r\nbekämpa internationell gränsöverskridande\r\nbrottslighet  såsom t.ex. människohandel,\r\nhandel  med narkotika och terrorism.  Ett\r\nbeslutsunderlag  från  regeringen   måste\r\ndärför  baseras på noggranna överväganden\r\nmed   hänsyn  till  Schengenavtalet   och\r\narbetet för ett effektivt internationellt\r\npolis-   och   tullsamarbete.  Underlaget\r\nmåste  också  ta hänsyn till  behovet  av\r\ngemensamma  insatser med våra grannländer\r\nNorge,    Finland   och   Danmark.    Vid\r\ngränsöverskridande    brottslighet    och\r\nstörre    olyckor   som    inträffar    i\r\nnärliggande  gränsområden behövs  en  god\r\nnordisk samordning.\r\nI   det  här  aktuella  förslaget  menar\r\nRiksdagens  revisorer  att  det  även  är\r\nviktigt   med  samverkan  dels  för   att\r\nundvika    störning   mellan    ländernas\r\nkommunikationssystem, dels för att  kunna\r\nöka täckningen och minska kostnaderna. Vi\r\ndelar revisorernas slutsats om vikten  av\r\natt  kunna  samverka  med  andra  länders\r\nskydds-  och  säkerhetsaktörer.  Det   är\r\nenligt vår mening ett oavvisligt krav att\r\nregeringens  slutgiltiga  förslag   också\r\ninnehåller   underlag  och   förslag   om\r\ninternationell       samordning        av\r\nradiokommunikationssystemet.\r\nVidare   instämmer  vi  i   revisorernas\r\nslutsats att finansieringsfrågan bara kan\r\nlösas om vissa nödvändiga beslut fattas -\r\nbeslut  som inte kan fattas av regeringen\r\nutan  kräver beslut bl.a. av riksdagen  -\r\noch    att    det   därför   krävs    ett\r\nbeslutsunderlag som tydligt  belyser  hur\r\nfinansieringsansvaret kan fördelas.\r\nI  detta  sammanhang vill vi påpeka  att\r\nfinansieringen                         av\r\nradiokommunikationssystemet   inte    bör\r\nbygga  på  prioriteringar av de  enskilda\r\nberörda  myndigheterna. Det  huvudsakliga\r\nfinansiella  ansvaret  bör   regleras   i\r\nbudgetpropositionen.  Det  måste   därför\r\nslutligen ankomma på riksdagen  att  göra\r\nden  finansiella fördelningen  av  medlen\r\ntill  de berörda myndigheterna. Detta  är\r\nen  förutsättning  för att  alla  berörda\r\naktörer  ska ansluta sig och för att  man\r\nska uppnå önskvärd samordning. Därför bör\r\nregeringen  snarast  presentera  ett  väl\r\nunderbyggt förslag till finansiering  där\r\nregeringen      tar     det      centrala\r\nfinansieringsansvaret för  införandet  av\r\nradiokommunikationssystemet.\r\nVi  anser  att riksdagen som sin  mening\r\nska tillkännage för regeringen vad vi har\r\nframfört       om      ett      gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för  samhällets\r\ntrygghet och säkerhet. Detta innebär  att\r\nriksdagen   bifaller  motion   Fö4   (fp)\r\nyrkandena  1-3  samt  förslag   RR13   (i\r\nmotsvarande  del)  och avslår  motionerna\r\nFö3 (kd) och Fö269 (s).\r\n\r\n6.         Riksdagens revisorers förslag\r\nangående radiokommunikation för\r\ntrygghet och säkerhet, punkt 24 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom              ett             gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för  samhällets\r\ntrygghet  och  säkerhet. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:Fö3  av  Else-\r\nMarie Lindgren och Ragnwi Marcelind  (kd)\r\noch   avslår  förslag  2002/03:RR13  samt\r\nmotionerna   2002/03:Fö269    av    Kenth\r\nHögström  (s)  och 2002/03:Fö4  av  Allan\r\nWidman m.fl. (fp) yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSveriges  säkerhets- och  försvarspolitik\r\när  i  omvandling. Vi lever i en  tid  av\r\nolika  gråzoner. Skillnaden  mellan  krig\r\noch  fred,  nationell och  internationell\r\nsäkerhet, väpnat och icke-väpnat angrepp,\r\ndet  civila  och det militära  blir  allt\r\nsvårare att särskilja. I denna verklighet\r\nmåste  det  svenska samhället kunna  möta\r\nangrepp  utförda  av  andra  aktörer   än\r\nstater  som  använder avancerade  metoder\r\noch  vapen, inklusive icke-konventionella\r\nvapen. Det kräver enligt min mening  ökad\r\nsamverkansförmåga  mellan  många  aktörer\r\nsom har ansvar för säkerheten.\r\nFör  att de samlade insatserna för  hela\r\nbefolkningens skydd ska bli effektiva och\r\nför  att  vi  i vårt moderna men  sårbara\r\nsamhälle  ska ha en god beredskap,  krävs\r\ndet  nu  att den utdragna frågan  om  ett\r\ngemensamt                         modernt\r\nradiokommunikationssystem kommer till  en\r\nsnar        lösning.       Det        nya\r\nkommunikationssystemet bör också ta sikte\r\npå  att  kunna  utnyttjas internationellt\r\ninte  minst  inom  gränsområden.  Jag  är\r\növertygad om att genom samordning  mellan\r\nländer    kan   såväl   ekonomiska    som\r\nfunktionella fördelar vinnas.\r\nJag  anser att riksdagen som sin  mening\r\nska  tillkännage för regeringen  vad  jag\r\nhar  framfört om att skyndsamt införa ett\r\ngemensamt  radiokommunikationssystem  för\r\nsamhällets  trygghet och säkerhet.  Detta\r\ninnebär att riksdagen bifaller motion Fö3\r\n(kd)   och   avslår  förslag  RR13   samt\r\nmotionerna  Fö4  (fp) yrkandena  1-3  och\r\nFö269 (s).\r\n\r\n7.         Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nm.m. (bemyndigande), punkt 28 (kd, c)\r\n\r\nav Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag  att\r\nbemyndiga regeringen att under 2003,  för\r\ndet  under  utgiftsområde  23  Jord-  och\r\nskogsbruk, fiske och anslutande  näringar\r\nuppförda  anslaget  44:6  Återföring   av\r\nskatt      på      handelsgödsel      och\r\nbekämpningsmedel m.m.,  besluta  om  stöd\r\nsom  inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 195 000 000  kr\r\nunder 2004 och högst 195 000 000 kr under\r\n2005.  Därmed  bifaller riksdagen  motion\r\n2002/03:Fi17 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande   10   och   avslår   proposition\r\n2002/03:100 punkt 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är  vår  bestämda  uppfattning  att\r\nsvenska jordbrukare ska få konkurrera  på\r\nlika  villkor med kollegor  i  andra  EU-\r\nländer.  Denna konkurrens försvåras  dock\r\nav   att   regeringen  uppbär  skatt   på\r\nbekämpningsmedel     och     kväve      i\r\nhandelsgödsel i jordbruket,  men  återför\r\nendast  en  mindre del  av  det  uppburna\r\nbeloppet till jordbruksnäringen.\r\nVi      konstaterar      att      enligt\r\nbudgetpropositionen   för   2003   skulle\r\nskatten  på handelsgödsel återföras  till\r\njordbruksnäringen. Men i den nu  aktuella\r\nvårpropositionen föreslår regeringen  att\r\nåterföringen    dels   begränsas,    dels\r\nförskjuts   till   de   kommande    åren.\r\nSamtidigt     begär    regeringen     ett\r\nbemyndigande att under innevarande år för\r\nanslaget  44:6  Återföring  av  skatt  på\r\nhandelsgödsel     och    bekämpningsmedel\r\nbesluta  om  stöd som inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n195 miljoner kronor under 2004 respektive\r\n2005.\r\nVi  anser  att  intäkten från  skatt  på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel i  sin\r\nhelhet  bör  återföras till  den  svenska\r\njordbruksnäringen.   Något   bemyndigande\r\ntill  regeringen att besluta om stöd till\r\njordbruket  på högst 195 miljoner  kronor\r\nrespektive  för de två nästkommande  åren\r\nbör  därför inte lämnas. Motion Fi17  (c)\r\nyrkande   10  tillstyrks  således   medan\r\npropositionens förslag avstyrks.\r\n\r\n8.         Ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya\r\nanslag, punkt 30 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\nantar  regeringens förslag  till  lag  om\r\nändring i lagen (1999:591) om kreditering\r\nav  anställningsstöd och sjöfartsstöd  på\r\nskattekonto,\r\navslår  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i  lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring,  lag  om  ändring   i   lagen\r\n(1991:1047) om sjuklön och lag om ändring\r\ni lagen (1993:737) om bostadsbidrag,\r\navslår    regeringens    förslag     till\r\nanvändning av det under utgiftsområde  10\r\nEkonomisk   trygghet  vid   sjukdom   och\r\nhandikapp    uppförda    anslaget    19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m.,\r\navslår  regeringens förslag att bemyndiga\r\nregeringen att under 2003, för det  under\r\nutgiftsområde    18    Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande  uppförda\r\nramanslaget   31:14  Omstrukturering   av\r\nkommunala  bostadsbolag,  göra  åtaganden\r\nsom  inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 150 000 000  kr\r\nefter 2003 och\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya   anslag   i  enlighet  med   bifogad\r\nspecifikation.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:Fi17 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkandena  8,  9 och 12 samt  proposition\r\n2002/03:100 punkterna 15 och 42, bifaller\r\ndelvis  proposition 2002/03:100 punkt  40\r\noch    avslår   proposition   2002/03:100\r\npunkterna  10,  11, 16, 25  och  29  samt\r\nmotionerna   2002/03:Fi18   av    Fredrik\r\nReinfeldt    m.fl.   (m)    yrkande    1,\r\n2002/03:Fi19  av  Bo Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkandena 1-5 och 2002/03:Fi21 av Lennart\r\nFremling (fp) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nJag    anser    att    utgifterna    inom\r\nutgiftsområdet ökar betydligt mer än  vad\r\nsom   är  motiverat.  Framför  allt   har\r\nkostnaderna  för Regeringskansliet  ökat.\r\nEnligt  min  mening bör decentralism  och\r\nmindre  av  centrala påbud  eftersträvas,\r\nvarför  jag  föreslår att  anslaget  90:5\r\nRegeringskansliet m.m.  minskas  med  150\r\nmiljoner kronor innevarande år.\r\nUtgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\nDet  är  glädjande att regeringen  i  sin\r\ntilläggsbudget rättar till vissa av  sina\r\nfelaktigheter från höstens  budget,  även\r\nom   dessa  brister  borde  ha  upptäckts\r\nbetydligt     tidigare.    Kriminalvården\r\ntillskjuts 200 miljoner kronor, exakt det\r\nbelopp  som Centerpartiet krävde redan  i\r\nhöstas.     Regeringen    anslår     även\r\nytterligare          medel           till\r\nåklagarorganisationen  där  Centerpartiet\r\nredan  i höstas föreslog att medel skulle\r\ntillföras.\r\nFör             att            finansiera\r\nupphandlingskostnaderna  för   ett   nytt\r\nradiokommunikationssystem har  regeringen\r\nvalt   att   minska  polisorganisationens\r\nanslag  med 1 950 000 kr. Jag  anser  att\r\npolisens   strama  budget  inte  tillåter\r\ndetta och föreslår att motsvarande belopp\r\nåterförs      till      anslaget      4:1\r\nPolisorganisationen under 2003.\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nRegeringen väljer att flytta 400 miljoner\r\nkronor  för bistånd från 2003 till  2004.\r\nAvsikten  med denna procedur, utöver  att\r\ndet  skulle röra sig om sedvanlig kreativ\r\nbokföring    från    regeringens    sida,\r\nförefaller   något  oklar.  Centerpartiet\r\nanser  att  solidaritet för  människor  i\r\nsvåra  situationer  i världen  är  mycket\r\nviktig.     Kontinuitet    och    tydliga\r\nspelregler      är      viktiga       för\r\nbiståndsverksamhet. Följaktligen  avvisar\r\njag  regeringens förslag att  senarelägga\r\nvissa  satsningar på 400 miljoner  kronor\r\ninom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nCenterpartiet förespråkar att regeringens\r\nsatsning  på de lokala utvecklingsavtalen\r\ni  storstadsregionerna avvecklas eftersom\r\nresultaten inte står i proportion till de\r\ninvesterade medlen. Därmed anser jag  att\r\nanslaget   11:1   Utvecklingsinsatser   i\r\nstorstadsregionerna inte behöver ökas med\r\n40 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp\r\nJag  motsätter  mig  regeringens  förslag\r\ntill  lag  om ändring i lagen (1991:1047)\r\nom    sjuklön.   Förslaget   att    utöka\r\narbetsgivarnas  sjuklöneansvar   med   en\r\nvecka   innebär  enligt  min  mening   en\r\nindirekt  skattehöjning  på  näringslivet\r\neftersom  ingen kompensation ges  för  de\r\nhöjda   kostnaderna.   Jag   anser    att\r\narbetsgivaransvaret mycket tydligare  bör\r\nta hänsyn till företagens storlek och bör\r\nmotsvaras av full kompensation i form  av\r\nsänkta   arbetsgivaravgifter.  De  mindre\r\nföretagen   bör   helt   undantas    från\r\nskyldigheten     att     genomföra     en\r\nrehabiliteringsutredning    vid    längre\r\nsjukskrivningsfall. Jag  föreslår  därför\r\natt    en   sjuklönemodell   införs   där\r\narbetsgivarinträdet kopplas till  antalet\r\nanställda  med ett tak på 30  dagar.  Ett\r\nföretag  med  5 anställda  får  alltså  5\r\ndagars        arbetsgivarinträde        i\r\nsjukförsäkringen per anställd. De sociala\r\navgifterna sätts samtidigt till  en  nivå\r\nsom  motsvarar ett arbetsgivarinträde  på\r\n30  dagar,  vilket innebär en bonus  till\r\nsmå företag.\r\nJag  avvisar  även  regeringens  förslag\r\ntill   omräkningsfaktor   för   SGI   och\r\nförespråkar  i stället en historisk  SGI-\r\nberäkning      som      innebär       att\r\nsjukpenninggrundande inkomst beräknas  på\r\ngenomsnittsinkomsten under de senaste  24\r\nmånaderna.  Vidare föreslår jag  en  ökad\r\nsamordning     mellan    systemen     för\r\narbetslöshetsförsäkring        respektive\r\nsjukförsäkring,      inklusive      deras\r\nadministration.   Därmed   avvisar    jag\r\nregeringens förslag om ändringar i  lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring.\r\nSammanlagt  beräknas de  ovan  beskrivna\r\nförslagen  ge  en nettobesparing  på  366\r\nmiljoner  kronor  under  innevarande  år.\r\nUtgifterna  på anslaget 19:1  Sjukpenning\r\noch rehabilitering m.m. minskar med 1 616\r\nmiljoner  kronor, samtidigt  som  statens\r\ninkomster     från    arbetsgivaravgifter\r\nminskar med 1 250 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamilj och barn\r\nCenterpartiet   utlovade  i   valrörelsen\r\nhöjda  tak  i  föräldraförsäkringen  till\r\n11    basbelopp.   Till   skillnad   från\r\nregeringen håller vi våra vallöften.  Jag\r\nföreslår att taket i föräldraförsäkringen\r\nhöjs till 11 basbelopp fr.o.m. den 1 juli\r\n2003.  Samtidigt  vill  jag  införa  vårt\r\nförslag   till  historisk   SGI,   vilket\r\ninnebär   att  beräkningsunderlaget   för\r\nföräldrapenningen    ska    baseras    på\r\ngenomsnittsinkomster från de  senaste  24\r\nmånaderna      före      uttaget       av\r\nföräldraledigheten.   Sammanlagt   medför\r\ndessa  förslag en minskning  av  anslaget\r\n21:2  Föräldraförsäkring med 155 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\nUtgiftsområde    18    Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\nJag vill erinra om att Centerpartiet gick\r\nemot inrättandet av Statens bostadsnämnd.\r\nDet  som  hänt  i bl.a. Kristinehamn  har\r\nytterligare   stärkt   vår   uppfattning.\r\nKommuner    som    har    köpare     till\r\nrivningsbostäder får ett  bättre  bud  av\r\nstaten   för  rivning  än  för   att   ge\r\nförutsättningar  för lokal  tillväxt  och\r\nsjälvbestämmande. Jag  anser  därför  att\r\nStatens  bostadsnämnd ska läggas ned  och\r\natt  anslaget  till  omstrukturering   av\r\nkommunala  bostadsbolag  omedelbart   bör\r\navvecklas.  Härigenom sparas  5  miljoner\r\nkronor    på   anslaget   31:13   Statens\r\nbostadsnämnd.  Det  inom  anslaget  31:14\r\nOmstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nuppbyggda   anslagssparandet    på    150\r\nmiljoner  kronor  kan dessutom  dras  in.\r\nDärmed   avvisar  jag  också  regeringens\r\nförslag om bemyndigande för anslaget till\r\nomstrukturering       av        kommunala\r\nbostadsbolag.\r\nJag  avvisar dessutom regeringens förslag\r\ntill  ändringar  i  lagen  (1993:737)  om\r\nbostadsbidrag  med dess  konsekvenser  på\r\nanslaget 21:1 Bostadsbidrag, mot bakgrund\r\nav    reviderade   beräkningar   avseende\r\nförslagets budgeteffekter.\r\nUtgiftsområde   20  Allmän   miljö-   och\r\nnaturvård\r\nRegeringen   drar   ned   anslaget    för\r\nmarksanering med 150 miljoner kronor  med\r\nden  informativa motiveringen att trycket\r\npå     statsbudgeten     ska     minskas.\r\nCenterpartiet  anser att  miljöfrågan  är\r\nviktig    och    att   satsningarna    på\r\nmarksanering ska fortsätta.  Jag  avvisar\r\ndärmed regeringens förslag till minskning\r\nav    anslaget    34:4    Sanering    och\r\neterställning av förorenade  områden  med\r\n150 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nTrots  att  Sveriges vägnät är  i  mycket\r\ndåligt  skick  drar  regeringen  ned   på\r\nanslaget     36:2     Väghållning     och\r\nstatsbidrag.  Centerpartiet   anser   att\r\ninfrastrukturen  har stor  betydelse  för\r\nett  fungerande näringsliv och  ekonomisk\r\ntillväxt.  Jag avvisar därför regeringens\r\nbesparing på över 400 miljoner kronor  på\r\nlandets kommunikationer och föreslår  att\r\npengarna återförs till utgiftsområde  22.\r\nCenterpartiet bedömer vidare att SJ  AB:s\r\nprekära  finansiella situation i  nuläget\r\nbör  lösas  genom ett lån på de  aktuella\r\n1,855   miljarderna.   Jag   anser    att\r\nkostnaden  för  detta  lån  bör   belasta\r\nstatsbudgeten genom att den  tas  upp  på\r\nett  anslag  inom utgiftsområde  22.  För\r\n2003   beräknas   denna  kostnad   enligt\r\naktuell 5-årsränta à 5,3 % uppgå till  25\r\nmiljoner kronor.\r\nUtgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,\r\nfiske m.m.\r\nSvenska   jordbrukare   har   svårt   att\r\nkonkurrera  med  kollegor  i  andra   EU-\r\nländer.  Skatten på handelsgödsel  skulle\r\nenligt      höstens     budgetproposition\r\nåterföras till jordbruksnäringen men dras\r\nenligt vårpropositionen in. Jag anser att\r\nsvenska jordbrukare ska få konkurrera  på\r\nlika    villkor   och   avvisar    därför\r\nregeringens  förslag  till  minskning  av\r\nanslaget  44:6  Återföring  av  skatt  på\r\nhandelsgödsel  och bekämpningsmedel  m.m.\r\nmed  184  miljoner kronor. Jag  avstyrker\r\nockså     regeringens    förslag     till\r\nbemyndigande   inom   samma   anslag,   i\r\nenlighet  med  mitt  ställningstagande  i\r\nreservation 7 ovan.\r\nRegeringen  föreslår därutöver  att  även\r\ns.k.        rådgivningspengar         för\r\nmiljöförbättrande åtgärder dras  in.  Jag\r\nanser  att rådgivningspengarna ska satsas\r\nsom  ett  viktigt  led i  att  ställa  om\r\njordbruket i en mer miljövänlig riktning.\r\nDärför  avvisar jag regeringens besparing\r\ninom    anslaget   44:1   Åtgärder    för\r\nlandsbygdens   miljö  och  struktur   och\r\nföreslår     att     satsningarna      på\r\nmiljöförbättrande  åtgärder  utökas   med\r\nytterligare 10 miljoner kronor.  Dessutom\r\navstyrker  jag  regeringens  förslag  att\r\nminska           satsningen            på\r\nomarronderingsprojekt   med   1    miljon\r\nkronor.   Jag   föreslår   således    att\r\nsatsningarna på utgiftsområde  23  utökas\r\nmed   sammanlagt   204  miljoner   kronor\r\njämfört med förslaget i propositionen.\r\nUtgiftsområde 24 Näringsliv\r\nRegeringen minskar anslaget för den  s.k.\r\nÖstersjömiljarden med 50 miljoner kronor.\r\nEftersom      Centerpartiet       ogillar\r\nineffektiva   satsningar   välkomnar   vi\r\ndetta,   men   vi  yrkar  på   att   hela\r\nsatsningen  dras tillbaka.  Jag  föreslår\r\nsåledes      att      anslaget       39:6\r\nNäringsutveckling   i    Östersjöregionen\r\nminskas   med  ytterligare  150  miljoner\r\nkronor.\r\nUtgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommunerna\r\nJag  föreslår att anslaget 48:3  Statligt\r\nutjämningsbidrag   till   kommuner    och\r\nlandsting  ökas  med 575 miljoner  kronor\r\njämfört  med  regeringens förslag.  Genom\r\ndetta  kompenseras kommunerna i  enlighet\r\nmed  den s.k. finansieringsprincipen  för\r\nCenterpartiets  förslag till  reformering\r\nav  inkomstskattesystemet samt reformerat\r\nsjukförsäkringssystem, då  dessa  förslag\r\npåverkar kommunernas ekonomi.\r\nFinansutskottets    sammanställning    av\r\nändrade  ramar  för  utgiftsområden  samt\r\nändrade och nya anslag\r\nJag  har  i denna reservation ställt  mig\r\nbakom Centerpartiets förslag till ändrade\r\nanslag  på tilläggsbudget. Därutöver  har\r\njag  även  avstyrkt  regeringens  förslag\r\ntill  ändringar  i  lagen  (1993:737)  om\r\nbostadsbidrag   med  dess   konsekvenser.\r\nDärmed   tillstyrks   motion   Fi17   (c)\r\nyrkandena  8,  9 och 12. Övriga  motioner\r\navstyrks.   I   de  delar  Centerpartiets\r\nförslag   inte  innebär  att  regeringens\r\nförslag    avstyrks   kan   propositionen\r\naccepteras.\r\n\r\nSpecifikation  av ändrade ramar för utgiftsområden\r\nsamt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003\r\nBelopp i tusental kronor\r\nUtgiftsområde          Belopp Regeringens      C:s\r\nenl.   förslag     försla\r\nAnslag                 statsb                    g\r\nudget\r\n2003\r\nFörän     Ny  jämför\r\ndr.  ram/n   t med\r\nav      y    reg.\r\nram/a  ansla  försla\r\nnslag  gsniv       g\r\nå\r\n1   Rikets styrelse     7 674    14  7 688    -150\r\n618   229    847     000\r\n90: Regeringskansliet   5 180   -10  5 170    -150\r\n5   m.m.                  433   221    212     000\r\n4   Rättsväsendet          24   198     24  + 1950\r\n584   050    782\r\n790          840\r\n4:1 Polisorganisation      13    -1     13   +1950\r\nen                    559   950    557\r\n801          851\r\n7   Internationellt        17   -74     17    +400\r\nbistånd               140   979    065     000\r\n303          324\r\n8:1 Biståndsverksamhe      15   -94     15    +400\r\nt                     886   979    791     000\r\n126          147\r\n8   Invandrare     och  7 128   227  7 356     -40\r\nflyktingar            470   800    270     000\r\n11: Utvecklingsinsats     230    40    270     -40\r\n1   er               i    000   000    000     000\r\nstorstadsregioner\r\nna\r\n10  Ekonomisk             119  -858    118  -1 616\r\ntrygghet vid          398   000    540     000\r\nsjukdom och           964          964\r\nhandikapp\r\n19: Sjukpenning och        46    -2     44  -1 616\r\n1   rehabilitering        943   460    483     000\r\nm.m.                  496   000    496\r\n12  Ekonomisk              52  -470     52    -155\r\ntrygghet för          889   000    419     000\r\nfamiljer och barn     100          100\r\n21: Föräldraförsäkrin      22  -470     21    -155\r\n2   g                     340   000    870     000\r\n000          000\r\n18  Samhällsplanering   9 482  -144  9 337    -137\r\n,                     356   500    856     000\r\nbostadsförsörjnin\r\ng och byggande\r\n21: Bostadsbidrag       3 829   -18  3 811     +18\r\n1                         000   000    000     000\r\n31: Statens             9 930     -  9 930  -5 000\r\n13  bostadsnämnd\r\n31: Omstrukturering        30     -     30    -150\r\n14  av kommunala          000          000     000\r\nbostadsbolag\r\n20  Allmän miljö- och   3 363  -150  3 213    +150\r\nnaturvård             075   000    075     000\r\n34: Sanering och          460  -150    310    +150\r\n4   återställning av      770   000    770     000\r\nförorenade\r\nområden\r\n22  Kommunikationer        25  -500     25    +433\r\n858   650    357     000\r\n344          694\r\n36: Väghållning och        14  -408     14    +408\r\n2   statsbidrag           923   000    515     000\r\n449          449\r\nNytt anslag:            -     -      -     +25\r\nRäntekostnader                             000\r\nför lån till SJ\r\nAB\r\n23  Jord- och              10  -194     10    +204\r\nskogsbruk, fiske      480   000    286     000\r\nmed anslutande        979          979\r\nnäringar\r\n44: Åtgärder för        2 223    -9  2 214     +19\r\n1   landsbygdens          000   000    000     000\r\nmiljö och\r\nstruktur\r\n44: Stöd till           3 000    -1  2 000  +1 000\r\n4   jordbrukets                 000\r\nrationalisering\r\nm.m.\r\nUtgiftsområde          Belopp Regeringens      C:s\r\nenl.   förslag     försla\r\nAnslag                 statsb                    g\r\nudget\r\n2003\r\nFörän     Ny  jämför\r\ndr.  ram/n   t med\r\nav      y    reg.\r\nram/a  ansla  försla\r\nnslag  gsniv       g\r\nå\r\n44: Återföring av         420  -184    236    +184\r\n6   skatt på              000   000    000     000\r\nhandelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel\r\nm.m.\r\n24  Näringsliv          3 542  -107  3 435    -150\r\n675   600    075     000\r\n39: Näringslivsutveck     200   -50    150    -150\r\n6   ling i                000   000    000     000\r\nÖstersjöregionen\r\n25  Allmänna bidrag        68 2 531     71    +575\r\ntill kommuner         486   676    018     000\r\n664          340\r\n48: Statligt               23 2 533     26    +575\r\n3   utjämningsbidrag      759   626    293     000\r\ntill kommuner och     414          040\r\nlandsting\r\nSumma förändringar i förhållande till         -484\r\nregeringens förslag                            050\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt\r\ni  utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.         Vidgat uppdrag för Vasallen\r\nAB - punkt 3 (fp, kd)\r\nav  Karin  Pilsäter  (fp),  Mats  Odell\r\n(kd) och Christer Nylander (fp).\r\nFör ett år sedan utvidgades uppdraget för\r\nVasallen    AB    för    att,     förutom\r\nFörsvarsmaktens fastigheter, även omfatta\r\nkommunala bostadshus. Regeringen föreslår\r\nnu att uppdraget för Vasallen AB återigen\r\nvidgas. Förslaget innebär denna gång  att\r\nbolaget   i  framtiden  även  ska   kunna\r\nförvärva  och  utveckla  fastigheter  som\r\ninrättats  för  försvarsindustrins  behov\r\nför att sedan sälja dessa på kommersiella\r\nvillkor. Precis som för ett år sedan  kan\r\ndet  ifrågasättas om det är lämpligt  att\r\nVasallens  uppdrag vidgas på detta  sätt.\r\nVi  anser  att  privata intressenter  med\r\nstörsta   säkerhet  har   lika   stor   -\r\nförmodligen   större  -   kompetens   och\r\nkännedom       om      de       regionala\r\nförutsättningarna.   Vi   motsätter   oss\r\nsåledes regeringens förslag.\r\n\r\n2.         Vidgat uppdrag för Vasallen\r\nAB - punkt 3 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\nVasallen AB är ett i raden av regeringens\r\nalla  problembarn. Bolaget grundades 1997\r\nför   att  förvalta  och  förhoppningsvis\r\nsälja försvarets överflödiga fastigheter.\r\nVåren  2002  utvidgades bolagets  uppdrag\r\ntill  att  omfatta förvärv och utveckling\r\nav kommunala bostadsfastigheter. I dag är\r\nverksamheten spridd i hela landet -  från\r\nYstad  till  Kiruna.  Sedan  starten  har\r\nendast  några få av Vasallens fastigheter\r\ngått   så  långt  som  till  försäljning.\r\nArbetet  med kommunala bostadsfastigheter\r\nhar    inte   ens   påbörjats.   Bolagets\r\nlikviditet  börjar  alltså  bli   ytterst\r\nbesvärlig   för   regeringen.    I    ren\r\ndesperation föreslår man nu att  Vasallen\r\nska  ges möjlighet att förvärva, utveckla\r\noch  sälja fastigheter som inrättats  för\r\nförsvarsindustrins behov.\r\nJag  anser att bolag av detta  slag  ska\r\navvecklas.  Hanteringen  av   bolag   som\r\nVasallen  är enligt min mening  ett  sätt\r\nför   regeringen  att   styra   över   de\r\nregionalpolitiska    satsningarna    utan\r\ninblandning från riksdagen. Den  positiva\r\neffekten  av att låta statens  hand  vila\r\növer   hela  landet  har  hittills   helt\r\nuteblivit.  Centerpartiet har sedan  lång\r\ntid  hävdat att det regionala självstyret\r\nmåste    stärkas.   Statliga    pekpinnar\r\nförsvårar   regionernas   planering   och\r\nsätter käppar i hjulet för tillväxten.\r\nFörslaget   om  utvidgat   uppdrag   för\r\nVasallen  aktualiserar på nytt frågan  om\r\nmedborgarnas    insyn    i    regeringens\r\nagerande.  Regeringens  tillvägagångssätt\r\nmörkar inte bara politiken utan också det\r\nprekära  läget i statens finanser.  Genom\r\natt    bl.a.    lägga   regionalpolitiska\r\nsatsningar via statliga bolag manipulerar\r\nman   med   budgettaken  och  undergräver\r\ndärmed  hela  statsmaktens  trovärdighet.\r\nJag  är  starkt kritisk till det sätt  på\r\nvilket    regeringen    inskränker     de\r\ndemokratiska    beslutsprocesserna    och\r\nmedborgarnas insyn i statsmakten.\r\n\r\n3.         Riksdagens revisorers förslag\r\nangående radiokommunikation för\r\ntrygghet och säkerhet - punkt 24 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\nJag  anser  att Folkpartiet  liberalernas\r\nmotion   2002/03:Fö4  med  anledning   av\r\nRiksdagens  revisorers  förslag  angående\r\nradiokommunikation   för   trygghet   och\r\nsäkerhet tar upp många viktiga frågor  om\r\nett  gemensamt radiokommunikationssystem.\r\nDessa  frågor  har varit under  utredning\r\nunder  flera  år,  men  trots  detta  har\r\nregeringen  inte  lyckats  ta  fram   ett\r\ntillräckligt  bra underlag för  införande\r\nav              ett             gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för  skydd  och\r\nsäkerhet.\r\nJag     konstaterar    att    Riksdagens\r\nrevisorer  i  det  nu aktuella  förslaget\r\nbl.a.    menar   att   Regeringskansliets\r\nberedning av ärendet varit ineffektiv och\r\natt resultatet av uppdragen ständigt gett\r\nupphov   till  nya  frågor  som  tidigare\r\nutredningar  inte  har gett  tillräckliga\r\nsvar   på.  Tillsammans  med  Folkpartiet\r\nliberalerna  instämmer jag i revisorernas\r\nkritik  av  regeringens  ineffektiva  och\r\notillräckliga beredning av ärendet.\r\nEnligt  min  mening måste regeringen  ta\r\ndet    fulla   ansvaret   för   att   ett\r\nslutgiltigt    och   fullgott    underlag\r\ngällande  kommunikationssystemet  snarast\r\npresenteras för riksdagen. Det är av stor\r\nvikt  att  det  kommande underlaget  från\r\nregeringen är tillräckligt väl utrett och\r\natt beredningen denna gång sker genom väl\r\nsamordnade    utredningar.    Regeringens\r\nslutgiltiga   förslag   måste    dessutom\r\ninnehålla  underlag för  och  förslag  om\r\ninternationell       samordning        av\r\nradiokommunikationssystemet.    Samtidigt\r\nvill   jag  understryka  att  medel  till\r\nradiokommunikationssystemet inte bör  tas\r\nfrån polisens befintliga budget.\r\nJag      delar     också     Folkpartiet\r\nliberalernas  mening att det huvudsakliga\r\nfinansiella         ansvaret          för\r\nradiokommunikationssystemet bör  regleras\r\ni    budgetpropositionen.    Det    måste\r\nslutligen ankomma på riksdagen  att  göra\r\nden  finansiella fördelningen  av  medlen\r\ntill de berörda myndigheterna. Därför bör\r\nregeringen  snarast  presentera  ett  väl\r\nunderbyggt förslag till finansiering  där\r\nregeringen      tar     det      centrala\r\nfinansieringsansvaret för  införandet  av\r\nradiokommunikationssystemet.    Det    är\r\nangeläget       att       ett        nytt\r\nkommunikationssystem   för   skydd    och\r\nsäkerhet   införs  så   snart   det   har\r\npresenterats  ett hållbart  och  noggrant\r\növervägt underlag.\r\n\r\n4.         Kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av statligt ägda\r\nföretag m.m. - punkt 29 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\nCenterpartiet  avvisar  regeringens   nya\r\nförsök    att    undkomma    budgettakens\r\nbegränsningar      på      den       egna\r\nspendersamheten. Vi föreslår  alltså  att\r\nriksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\natt  flytta  medel mellan statliga  bolag\r\nutanför statsbudgeten (se reservation  1)\r\noch   därmed   också   de   förslag   som\r\nregeringen  lagt om tillskott av  likvida\r\nmedel  till bl.a. Teracom AB enligt samma\r\nmodell.\r\nI   konsekvens  med  detta  föreslår  vi\r\nockså   att  riksdagen  avslår   den   av\r\nregeringen föreslagna användningen av det\r\nunder  utgiftsområde 24 uppförda anslaget\r\n38:20  Kostnader för omstrukturering  och\r\ngenomlysning  av  statligt  ägda  företag\r\nm.m.  Regeringen  föreslår  att  anslaget\r\näven   får  användas  för  betalning   av\r\nräntekostnader    förenade    med     ett\r\nkapitaltillskott till Teracom AB,  vilket\r\nvi avvisar.\r\n\r\n5.         Ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya\r\nanslag - punkt 30 (m)\r\n\r\nav  Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén  och\r\nTomas Högström (alla m).\r\nModerata    samlingspartiet   tar    inte\r\nställning  till regeringens förslag  till\r\ntilläggsbudget 1 för budgetåret 2003.  Då\r\nriksdagen beslutat innevarande års budget\r\nfinner vi enligt de regler som gäller för\r\nbudgetprocessen  varken  möjlighet  eller\r\nanledning  att arbeta om denna eller  att\r\nåter redovisa hela vårt budgetförslag. Om\r\nvårt  förslag  blivit riksdagens  beslut,\r\nskulle  nuvarande  problem  med  skenande\r\nutgifter inte ha förelegat.\r\nDe  partier som bildar riksdagsmajoritet\r\nfår  nu  ta  det  fulla ansvaret  för  de\r\nförändringar som föreslås för  att  hålla\r\nutgifterna under utgiftstaket.\r\nPå  vissa områden i tilläggsbudgeten har\r\nvi  en annan syn på vad som ska göras och\r\nger  därför i motion 2002/03:Fi18 (m)  en\r\nbeskrivning   av  de  åtgärder   som   vi\r\nförespråkar inom utgiftsområdena 1 Rikets\r\nstyrelse,  6  Försvar samt beredskap  mot\r\nsårbarhet, 8 Invandrare och flyktingar, 9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg, 10\r\nEkonomisk   trygghet  vid   sjukdom   och\r\nhandikapp,    13    Arbetsmarknad,     14\r\nArbetsliv,      18     Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning   och   byggande,   22\r\nKommunikationer, 23 Jord- och  skogsbruk,\r\nfiske  med  anslutande  näringar  och  24\r\nNäringsliv.\r\nI  samma  motion avvisar vi  regeringens\r\nförslag till bemyndigande att på anslaget\r\n31:14    Omstrukturering   av   kommunala\r\nbostadsbolag  under innevarande  år  ingå\r\nåtaganden  som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden  innebär utgifter på högst  150\r\nmiljoner   kronor  efter  2003.  Moderata\r\nsamlingspartiet har tidigare motsatt  sig\r\nfortsatt  stöd till omstruktureringar  av\r\nkommunala      bostadsföretag      enligt\r\nregeringens  modell.  Vi  har   samtidigt\r\nframhållit   att   följderna    av    den\r\nhittillsvarande bostadspolitiken gör  att\r\ndet inte kan uteslutas att staten bör  ta\r\nett   ansvar  för  vissa  problem  i   de\r\nkommunala bostadsföretagen. Det kan gälla\r\nproblem   som   uppstått  på   grund   av\r\nförändringar i befolkningsunderlaget  som\r\nvarit  svåra  att förutse  eller  som  en\r\nföljd        av        den       bedrivna\r\nsubventionspolitiken. Vi står fortfarande\r\nkvar vid denna uppfattning.\r\nEnligt   vår   mening  får   stöd   till\r\nkommuner som har dragit på sig ekonomiska\r\nproblem på grund av sin hantering av  det\r\nkommunägda bostadsbeståndet inte utformas\r\nså  att  det  snedvrider konkurrensen  på\r\nbostads-       och      lokalmarknaderna.\r\nUtgångspunkten måste vara att stödet  går\r\ntill  kommuner  som uttömt sina  resurser\r\ngenom  att  ta  ansvar för bostadsbolaget\r\nmen   ändå   har   kvarvarande   problem.\r\nOmstruktureringar      av       kommunala\r\nbostadsbolag  ska ske på  marknadsmässiga\r\ngrunder.  Olika  intressenter  ska  kunna\r\nförvärva  delar  av eller hela  kommunala\r\nbostadsföretag i kris.\r\nVi  lägger vid detta tillfälle inte fram\r\nnågot     detaljerat    motförslag     på\r\ntilläggsbudgeten för 2003.  Däremot  vill\r\nvi  avisera  att  vi  liksom  i  tidigare\r\nbudgetförslag avser anvisa  ett  avsevärt\r\nlägre   belopp  för  omstrukturering   av\r\nkommunala      bostadsföretag       under\r\nutgiftsområde 25 i höst.\r\n\r\n6.         Ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya\r\nanslag - punkt 30 (fp)\r\n\r\nav    Karin   Pilsäter   och   Christer\r\nNylander (båda fp).\r\nFolkpartiet  hade som  är  väl  känt  ett\r\nannat  budgetalternativ för  2003.  Detta\r\ninnehöll  både lägre utgifter  och  lägre\r\nskatter,  en  lång  rad radikala  förslag\r\ntill     reformer    av    arbetsmarknad,\r\nintegrationspolitik                   och\r\nsocialförsäkringar,    ett     omfattande\r\nprogram för att få ned sjukfrånvaron  med\r\ninsatser  för att människor ska  få  ihop\r\n\"livspusslet\", insatser för att öka  vård\r\noch  rehabilitering och med  större  krav\r\nmot    överutnyttjande    av    systemen.\r\nFolkpartiets  budgetalternativ  för  2003\r\ninnehöll  en budgeteringsmarginal  på  11\r\nmiljarder.    Tyvärr   valde   riksdagens\r\nmajoritet       av      socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och miljöpartister  att\r\nrösta  ned detta förslag den 20  december\r\n2002.\r\nDet  är nu enligt vår uppfattning  samma\r\nmajoritet som får ta ansvar för att rädda\r\nsituationen    med   sin   egen    dåligt\r\nunderbyggda budget för innevarande år. Vi\r\när  givetvis alltid, varje dag och  varje\r\nvecka,  beredda att ta över ansvaret  för\r\nSverige.  I den situation att Folkpartiet\r\nfår  ta över regeringsansvaret har vi att\r\nutgå från verkligheten så som den ser ut.\r\nDet var därför vi redan under valrörelsen\r\nreviderade våra egna förslag.  Skulle  vi\r\ndärför   få  möjligheten  att   ta   över\r\nansvaret  för landet skulle  vi  omgående\r\ngenomföra    utgiftsbegränsningar     och\r\nbesparingar  så  att  utgiftstaket  kunde\r\nhållas    i   avvaktan   på   att    mera\r\ngenomgripande  systemreformer  som   ökar\r\ntillväxten  och  minskar  kostnader   för\r\nsjukfrånvaro    och   arbetslöshet    får\r\nekonomiska effekter.\r\nFolkpartiet  tar heller  inte  i  detalj\r\nställning till de förslag regeringen  och\r\nderas   stödpartier   lägger   fram   som\r\nförändringar  i sin egen budget.  Vi  har\r\nenligt   riksdagsordningen  inte   heller\r\nutrymme att föreslå förändringar på andra\r\nanslag    än   de   av   regeringen    nu\r\naktualiserade.\r\nMed  anledning av regeringens förslag  i\r\nårets   vårproposition   presenterar   vi\r\ndäremot i motion 2002/03:Fi19 vår syn  på\r\nutvecklingen på sjukförsäkringsområdet.\r\nRegeringens   mål   för  sjukskrivningar\r\nrespektive          antalet           nya\r\nförtidspensioneringar    ger    olyckliga\r\nsignaler    till    både    kassor    och\r\nprivatpersoner. En ganska snabb minskning\r\nav antalet sjukpenningmottagare med hjälp\r\nav  en alltför lättvindig  \"pensionering\"\r\nav  ett  stort  antal långtidssjukskrivna\r\nkan   uppfattas  som  en  bekväm   utväg.\r\nFöljderna av detta kan bli omfattande och\r\nnegativa,  såväl  för människors  välfärd\r\nsom   för   den   ekonomiska   politikens\r\nförutsättningar.\r\nEnligt  vår mening borde det i  stället,\r\nförutom ett mål om att antalet nya längre\r\nsjukskrivningar  ska minska,  sättas  upp\r\nett mål om att hålla nere det sammanlagda\r\nantal   personer  som  har   sjukpenning,\r\nsjukersättning     och    \"närbesläktade\"\r\nförmåner under \"längre\" tid. De  mål  som\r\nska  gälla  ska inte vara sådana  att  de\r\nlättare   kan  uppfyllas  genom  snabbare\r\n\"förtidspensionering\"               medan\r\nhälsotillståndet förblir oförändrat eller\r\nrentav  blir sämre. Vi anser  därför  att\r\nregeringen  bör återkomma till  riksdagen\r\nmed  en  revidering av de mål  som  förra\r\nåret  sattes upp för sjukpenningfall  och\r\nnya      beslut     om     sjuk-      och\r\naktivitetsersättning.\r\nOm  inte ökningen av sjukskrivningar och\r\nförtidspensioneringar  kan  stoppas   och\r\npressas tillbaka är det ett hot mot  hela\r\nvälfärdssystemet. Detta  hot  har  blivit\r\nakut. Vi avvisar regeringens förslag till\r\nändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön.\r\nRegeringens  förslag om  en  ny  form  av\r\nåterbetalning  av  begränsade  delar   av\r\nvissa         mindre        arbetsgivares\r\nsjuklönekostnader blir därmed obehövligt.\r\nSjukförsäkringen bör inte  urholkas  som\r\nen  generell  socialförsäkring.  Den  bör\r\ninte  heller skapa sådana incitament  och\r\ndrivkrafter som gör att förvaltningar och\r\nföretag  gallrar  bort arbetssökande  som\r\ngenom    ålder,   funktionshinder    osv.\r\nmisstänks ha en förhöjd risk för framtida\r\nsjukfall.  De sjuklönekonstruktioner  som\r\nregeringen främst inriktat sig på är  här\r\nsärskilt  riskabla. Det  gäller  även  en\r\nutvidgning  med  en tredje sjuklönevecka.\r\nDet är ett steg i helt fel riktning i  en\r\ntid   då  Sverige  behöver  ett  radikalt\r\nförbättrat företagarklimat.\r\n\r\n7.Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag - punkt 30 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\nKristdemokraterna förordade under  hösten\r\n2002  i  parti- och kommittémotioner  ett\r\nkomplett        och        sammanhängande\r\nbudgetalternativ  för  budgetåret   2003.\r\nDetta  alternativ avslogs av riksdagen  i\r\nden     första     beslutsomgången     om\r\nutgiftsområdesramar  och  skatteinkomster\r\ntill  förmån  för den inriktning  av  den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nsom Socialdemokraterna föreslog. Av detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nAv  samma  skäl deltar vi inte heller  i\r\nden  fortsatta behandlingen av  delar  av\r\nanslagen  för budgetåret 2003  -  den  nu\r\nföreliggande            tilläggsbudgeten.\r\nTilläggsbudgeten  är  Socialdemokraternas\r\nförsök    att    hantera    alla     egna\r\nfelbudgeteringar som gjordes hösten 2002.\r\nDärtill  gäller att det inte finns  någon\r\nmöjlighet  för  oppositionspartierna  att\r\nyrka  på förändringar på andra anslag  än\r\nde regeringen tar upp, eftersom den typen\r\nav  förslag  enligt gällande praxis  inte\r\nanses   ligga  inom  ärendets  ram.   Den\r\nekonomiska      politik      och      det\r\nbudgetalternativ    vi    skulle    vilja\r\ngenomföra för 2003 går således  inte  att\r\nlägga  fram  för riksdagen, varpå  följer\r\natt  det inte är meningsfullt för oss att\r\ndelta       i       behandlingen       av\r\nSocialdemokraternas felbudgeteringar.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar\r\nsikte   på   att  långsiktigt   förbättra\r\nSveriges  tillväxtförutsättningar   genom\r\nstrukturella reformer för minskad ohälsa,\r\nförbättrad  lönebildning och  strategiska\r\nskattesänkningar på arbete och  sparande.\r\nDärigenom skapas förutsättningar för  att\r\nsysselsättningen ska kunna öka i en sådan\r\nutsträckning  att välfärden  tryggas  för\r\nalla.\r\nDet  handlar  bl.a. om  arbetsmarknaden,\r\nsom   måste   göras  mer  dynamisk.   Den\r\nkraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas\r\nmed   en   förbättrad   arbetsmiljö   och\r\nkraftfulla  rehabiliteringsinsatser   men\r\nockså     med    åtgärder    på     flera\r\npolitikområden. Det handlar om  skatterna\r\npå   arbete  och  företagande  som  måste\r\nsänkas   och   på   sikt  anpassas   till\r\nomvärldens  betydligt lägre  skattetryck.\r\nDet   svenska   konkurrenstrycket   måste\r\nförbättras.  Vidare måste den  offentliga\r\nsektorn    förnyas    för    att     möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre\r\ntillvarata   personalens  kompetens   och\r\nidéer.  Dessutom  måste valfriheten  inom\r\nfamiljepolitiken    öka,    rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas  ekonomiska\r\nsituation   stärkas  och  infrastrukturen\r\nförbättras.\r\nMålet   med  våra  reformer   på   dessa\r\nområden är att skapa förutsättningar  för\r\nen  uthållig tillväxt på åtminstone  3  %\r\növer     en     konjunkturcykel,      där\r\nsysselsättningen   kan   öka   utan   att\r\ninflationen  tar fart, där den  enskildes\r\nvalfrihet, personliga ansvar och  välfärd\r\nkan öka utan politisk detaljstyrning, där\r\nden  offentliga  sektorn kan  vitaliseras\r\noch  möta ökande behov utan att jagas  av\r\nkrympande  skattebaser  och  där  statens\r\nfinanser blir mindre konjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten   -   bestående   av\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet   de   gröna   -   har   för\r\nbudgetåret 2003 ställt sig bakom en annan\r\ninriktning  av  politiken  i  det  första\r\nrambeslutet om statsbudgeten. Det  är  nu\r\nmajoritetens  sak att ta ansvar  för  sin\r\nbudget.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 100\r\nRegeringen    föreslår   i    proposition\r\n2002/03:100,  2003  års  vårproposition,\r\nnär   det  gäller  tilläggsbudget   till\r\nstatsbudgeten  för budgetåret  2003  att\r\nriksdagen\r\n9.  antar regeringens förslag till lag om\r\nfortsatt  giltighet av lagen  (1999:613)\r\nom  försöksverksamhet med videokonferens\r\ni rättegång (avsnitt 3.3 och 7.2.4),\r\n10. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  lagen (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring  (avsnitten 3.4 ,  7.2.9  och\r\n7.2.11),\r\n11. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i lagen (1991:1047) om  sjuklön\r\n(avsnitten 3.5 och 7.2.9),\r\n12. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i    lagen   (2001:761)    om\r\nbostadstillägg  till  pensionärer  m.fl.\r\n(avsnitten 3.6 och 7.2.10),\r\n13. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i lagen (2002:1134) om  ändring\r\ni  lagen  (2002:545) om ändring i  lagen\r\n(1997:238)   om  arbetslöshetsförsäkring\r\n(avsnitten 3.7 och 7.2.12),\r\n14. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i lagen (2002:1135) om  ändring\r\ni  lagen  (2002:543) om ändring i  lagen\r\n(1997:239)     om    arbetslöshetskassor\r\n(avsnitten 3.8 och 7.2.12),\r\n15. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i    lagen   (1999:591)    om\r\nkreditering   av  anställningsstöd   och\r\nsjöfartsstöd  på skattekonto  (avsnitten\r\n3.9 och 7.2.12),\r\n16. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i    lagen   (1993:737)    om\r\nbostadsbidrag   (avsnitten   3.10    och\r\n7.2.15),\r\n17. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under    utgiftsområde    2\r\nSamhällsekonomi   och  finansförvaltning\r\nuppförda          anslaget          1:15\r\nRiksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader (avsnitt 7.2.2),\r\n18.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\ngodkänner  en  ny  investeringsplan  för\r\nStatens  fastighetsverk i  enlighet  med\r\nvad    regeringen   förordar    (avsnitt\r\n7.2.2),\r\n19.   godkänner  att  staten  säljer   en\r\nfastighet  i  Paris, Frankrike  (avsnitt\r\n7.2.2),\r\n20.  bemyndigar regeringen att 2003  låta\r\nFörsvarets  materielverk  disponera   en\r\nkredit  i Riksgäldskontoret på högst  25\r\n500  000  000 kronor för att  tillgodose\r\nbehovet   av   rörelsekapital   (avsnitt\r\n7.2.5),\r\n21. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför    det    under   utgiftsområde    7\r\nInternationellt     bistånd     uppförda\r\nreservationsanslaget                 8:1\r\nBiståndsverksamhet,   ingå    ekonomiska\r\nåtaganden som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på  högst  24\r\n164  000  000 kronor efter 2003 (avsnitt\r\n7.2.6),\r\n22.  bemyndigar regeringen att under 2003\r\nutfärda  garantier intill ett sammanlagt\r\nbelopp av 580 825 000 kronor för de  lån\r\nsom     Europeiska    investeringsbanken\r\nlämnar  inom ramen för Lomé IV  Bis  och\r\nCotonouavtalet (avsnitt 7.2.6.),\r\n23. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under    utgiftsområde    7\r\nInternationellt     bistånd     uppförda\r\nanslaget      8:1     Biståndsverksamhet\r\n(avsnitt 7.2.6),\r\n24. godkänner den föreslagna användningen\r\nav  det under utgiftsområde 8 Invandrare\r\noch  flyktingar uppförda  anslaget  12:2\r\nMottagande   av   asylsökande   (avsnitt\r\n7.2.7),\r\n25. godkänner den föreslagna användningen\r\nav  det under utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet   vid  sjukdom  och   handikapp\r\nuppförda  anslaget 19:1 Sjukpenning  och\r\nrehabilitering m.m. (avsnitt 7.2.9),\r\n26. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför    det   under   utgiftsområde    14\r\nArbetsliv   uppförda  ramanslaget   23:2\r\nArbetslivsinstitutet,  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst   100   000   000   kronor   under\r\n2004-2007 (avsnitt 7.2.13),\r\n27.  godkänner att 2 300 000  000  kronor\r\nfrån  inkomsttitel 1428 Energiskatt förs\r\ntill  Riksgäldskontoret  för  tillfällig\r\nförvaltning (avsnitt 7.2.13),\r\n28. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under   utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch   byggande  uppförda  anslaget  31:7\r\nInvesteringsbidrag  för  anordnande   av\r\nbostäder    för    studenter    (avsnitt\r\n7.2.15),\r\n29. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför    det   under   utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch  byggande uppförda ramanslaget 31:14\r\nOmstrukturering       av       kommunala\r\nbostadsbolag,    göra   åtaganden    som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\ninnebär  utgifter på högst 150  000  000\r\nkronor efter 2003 (avsnitt 7.2.15),\r\n30.  bemyndigar regeringen att 2003  låta\r\nVägverket  förvärva  en  konferens-  och\r\nmuseianläggning i Borlänge för högst  46\r\n000 000 kronor (avsnitt 7.2.18),\r\n31. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför    det   under   utgiftsområde    22\r\nKommunikationer uppförda  anslaget  36:4\r\nBanverket:        Banhållning        och\r\nsektorsuppgifter,    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  innebär  utgifter  på\r\nhögst  13 700 000 000 kronor efter  2003\r\n(avsnitt 7.2.18),\r\n32.  godkänner  att regeringen  2003  får\r\nbesluta     om     en     låneram      i\r\nRiksgäldskontoret om högst  12  050  000\r\n000  kronor för Botniabanan AB  för  den\r\nförsta   och   andra   utbyggnadsetappen\r\nmellan     Örnsköldsvik    och     Husum\r\nrespektive Nyland och Örnsköldsvik,  för\r\nden  tredje utbyggnadsetappen  på  delen\r\nHusum-Nordmaling        samt         för\r\nplaneringsarbete  för  den   återstående\r\ndelen  av  den  tredje utbyggnadsetappen\r\nNordmaling-Umeå (avsnitt 7.2.18),\r\n33. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför  det  under utgiftsområde  23  Jord-\r\noch   skogsbruk,  fiske  med  anslutande\r\nnäringar   uppförda   ramanslaget   42:4\r\nCentrala  försöksdjursnämnden,   besluta\r\nom  stöd  som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på  högst  10\r\n000   000  kronor  under  2004  (avsnitt\r\n7.2.19),\r\n34.  bemyndigar regeringen att  för  2003\r\nlåta  Statens jordbruksverk ha  tillgång\r\ntill    en    kredit   på   myndighetens\r\nsärskilda  räntekonto för  EU-verksamhet\r\ni  Riksgäldskontoret på högst 5 650  000\r\n000 kronor (avsnitt 7.2.19),\r\n35. bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför  det  under utgiftsområde  23  Jord-\r\noch   skogsbruk,  fiske  och  anslutande\r\nnäringar    uppförda    anslaget    44:6\r\nÅterföring  av  skatt  på  handelsgödsel\r\noch  bekämpningsmedel m.m.,  besluta  om\r\nstöd   som  inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på högst  195\r\n000  000 kronor under 2004 och högst 195\r\n000   000  kronor  under  2005  (avsnitt\r\n7.2.19),\r\n36. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under   utgiftsområde    24\r\nNäringsliv   uppförda   anslaget   38:20\r\nKostnader   för   omstrukturering    och\r\ngenomlysning  av statligt  ägda  företag\r\nm.m. (avsnitt 7.2.20),\r\n37.  godkänner vad regeringen förordar  i\r\nfråga  om  en förbättrad kapitalstruktur\r\ni statliga bolag (avsnitt 7.2.20),\r\n38.  godkänner vad regeringen förordar om\r\nomfinansiering     av     ett     avsett\r\nkapitaltillskott   till    Teracom    AB\r\n(avsnitt 7.2.20),\r\n39.  godkänner att Vasallen AB även skall\r\nfå  utveckla  fastigheter som  inrättats\r\nför  försvarsindustrins behov i enlighet\r\nmed  vad  regeringen  förordar  (avsnitt\r\n7.2.20),\r\n40.    godkänner   ändrade   ramar    för\r\nutgiftsområden samt anvisar ändrade  och\r\nnya  anslag,  som står till  regeringens\r\ndisposition,   enligt  specifikation   i\r\ntabell 2.1.\r\n41.    Riksdagsstyrelsen   föreslår   att\r\nriksdagen  bemyndigar  riksdagsstyrelsen\r\natt  för 2003 besluta att Riksrevisionen\r\nfår  ta upp lån i Riksgäldskontoret  för\r\ninvesteringar   i  anläggningstillgångar\r\nsom  används i verksamheten  intill  ett\r\nbelopp  av  50  000 000 kronor  (avsnitt\r\n7.2.2),\r\n42.    Riksdagsstyrelsen   föreslår   att\r\nriksdagen  anvisar ändrade  anslag,  som\r\när  avsedda  för  riksdagen  eller  dess\r\nmyndigheter,   enligt  specifikation   i\r\ntabell 2.1.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag RR13\r\nangående radiokommunikation för trygghet\r\noch säkerhet\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanför  i  avsnitt  2.2 om  underlag  för\r\nbeslut  om  att inleda upphandling  samt\r\nfördjupat   underlag   för   användarnas\r\nbeslut  om anslutning och möjlighet  att\r\nrealisera ett nytt systems fördelar.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanför  i  avsnitt 2.3 om  hantering  och\r\nredovisning  av  den  ekonomiska  risken\r\nmed  ett  statligt ägande  av  systemets\r\ngemensamma delar.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanför  i  avsnitt 2.4 om  säkerställande\r\nav  goda kommunikationsmöjligheter under\r\nutbyggnaden av ett nytt system.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanför  i  avsnitt 2.5 om  samordning  av\r\närendet med andra länder.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av\r\nproposition 100\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom  ändring i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring.\r\n9.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill  lag om ändring i lagen (1991:1047)\r\nom sjuklön.\r\n10.  Riksdagen avslår regeringens förslag\r\nom  bemyndigande att under 2003, för det\r\nunder    utgiftsområde    23    uppförda\r\nanslaget  44:6 Återföring  av  skatt  på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel  m.m.\r\nbesluta  om stöd som inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst  195  miljoner kronor  under  2004\r\noch 195 miljoner kronor under 2005.\r\n11.   Riksdagen  avslår  den   föreslagna\r\nanvändningen  av det under utgiftsområde\r\n24  uppförda  anslaget  38:20  Kostnader\r\nför omstrukturering och genomlysning  av\r\nstatligt ägda företag m.m.\r\n12.  Riksdagen beslutar godkänna  ändrade\r\nramar  för utgiftsområden och  anslag  i\r\nenlighet med specifikation i avsnitt 8.\r\n\r\n2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att inte bemyndiga\r\nregeringen    göra   åtaganden    utöver\r\ntidigare  gjorda  under  anslaget  31:14\r\nOmstrukturering       av       kommunala\r\nbostadsföretag.\r\n2.  Riksdagen beslutar att inte  godkänna\r\nvad  regeringen  förordar  i  frågan  om\r\nförändrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag.\r\n\r\n2002/03:Fi 19 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs om nytt mål för minskning av  det\r\nsammanlagda  antal  personer   som   har\r\nsjukersättning och sjukpenning i mer  än\r\ntolv månader.\r\n2.  Riksdagen  avslår det i propositionen\r\nframlagda förslaget om ändring  i  lagen\r\n(1991:1047) om sjuklön.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  inriktningen av till  hösten\r\naviserat  förslag  om  lagen  om  allmän\r\nförsäkring.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om utredningsarbete om  avgifts-\r\noch premieuttag för sjukförsäkringen.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs      om      betydelsen       för\r\nrehabiliteringsarbetet  av  en  kommande\r\nreform av arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2002/03:Fi 20 av Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\nfolkbildningsorganisationer bör engageras\r\ni  det arbete som finansieras inom anslag\r\n10:2 Integrationsåtgärder.\r\n\r\n2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  att  en   plan   för\r\ngenomförande av omarrondering i  Dalarna\r\nbör upprättas.\r\n2.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill  minskning med 1 miljon  kronor  av\r\nanslaget 44:4.\r\n\r\n2002/03:Fi22 av Allan Widman och Marie\r\nWahlgren (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  riksdagen  helt står bakom  statens\r\navtal  med Malmö kommun och Region Skåne\r\ngällande  produktionen av Citytunneln  i\r\nMalmö.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  inte  uttryckligen ange Citytunneln\r\nsom ett sparobjekt.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  statens  andel  i  projektet  skall\r\nutbetalas  i en sådan takt att projektet\r\ntill  följd  därav  inte  riskerar   att\r\nförsenas.\r\n\r\n2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd):\r\n\r\n2.     Riksdagen    beslutar    att     i\r\növergångsbestämmelserna    till    lagen\r\n(2001:761)   om   bostadstillägg    till\r\npensionärer  m.fl. införa en  ny  punkt,\r\n6,    av    följande    lydelse:    ''''''''''''''''6.\r\nBostadstillägg  som betalas  ut  i  juni\r\n2003  enligt äldre bestämmelser med stöd\r\nav  punkterna  3 och 4 får även  betalas\r\nut  för tiden juli till och med december\r\n2003.    Detta   gäller   endast   under\r\nförutsättning    att   den    försäkrade\r\nuppfyller  förutsättningarna  för   rätt\r\ntill  bostadstillägg  enligt  2  §   och\r\nansökan       kommit       in       till\r\nförsäkringskassan enligt 22 §  före  den\r\n1 juli 2003.''''''''''''''''\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om att omfördelning av  statliga\r\ntillgångar      måste      ske      inom\r\nstatsbudgeten.\r\n4.  Riksdagen  beslutar att  utforma  och\r\nanta     en     lag     om     gemensamt\r\nomstruktureringskonto    för    statliga\r\nbolag  i enlighet med de riktlinjer  som\r\nanges i motionen.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av RR13\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och\r\nRagnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\nskyndsamt     införa    ett     gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för  samhällets\r\ntrygghet och säkerhet.\r\n\r\n2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  regeringen nu skall  ta  det  fulla\r\nansvaret  för  att ett  slutgiltigt  och\r\nfullgott        underlag        gällande\r\nkommunikationssystemet           snarast\r\npresenteras för riksdagen.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nkravet   att   regeringens   slutgiltiga\r\nförslag  också innehåller  underlag  och\r\nförslag om internationell samordning  av\r\nradiokommunikationssystemet.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  regeringen snarast skall presentera\r\nett    väl   underbyggt   förslag   till\r\nfinansiering  som  innebär  att  det  är\r\nregeringen   som   tar   det    centrala\r\nfinansieringsansvaret för införandet  av\r\nradiokommunikationssystemet.\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s)\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad som i motionen anförs  om\r\nutbyggnaden av ett nationellt radiosystem\r\nför  svenskt räddningsväsende,  den  s.k.\r\npublic service-sektorn.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n(grafiskt        element       borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n(grafiskt element borttaget)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n9 Senaste lydelse 1999:1362\r\n10 Senaste lydelse 1999:1362\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nAv  utskottet framlagt förslag till  lag\r\nom  ändring i lagen (1962:381) om  allmän\r\nförsäkring\r\nHärigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring1\r\ndels  att  3 kap. 4 och 4 b  §§  samt  4\r\nkap.  10  och  12  §§ skall  ha  följande\r\nlydelse,\r\ndels  att  det i lagen skall införas  en\r\nny  paragraf, 3 kap. 2 c §,  av  följande\r\nlydelse.\r\nNuvarande lydelse    Regeringens förslag\r\n3 kap.\r\n2 c §\r\nDen\r\nsjukpenninggrundand\r\ne  inkomsten  enligt\r\n2  §  andra  stycket\r\nskall  multipliceras\r\nmed  talet 0,97  vid\r\nberäkning         av\r\nsjukpenning      som\r\nutges  med  stöd  av\r\ndetta kapitel.\r\nDen\r\nsjukpenninggrundand\r\ne   inkomsten  skall\r\ninte   multipliceras\r\nmed   talet   enligt\r\nförsta  stycket  vid\r\nberäkning  av  annan\r\nförmån enligt  denna\r\neller annan lag  som\r\nutges   med   belopp\r\nsom        motsvarar\r\nsjukpenning.\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n4 §2\r\nFör  dagar  i   en   För   dagar  i   en\r\nsjukperiod  gäller,  sjukperiod   gäller,\r\nom    inte    annat  om     inte    annat\r\nföljer  av 10-10  b  följer  av  10-10  b\r\noch 10 d §§,         §§,\r\n1.  att  sjukpenning inte utges för  den\r\nförsta dagen, och\r\n2.     att     hel   2.      att     hel\r\nsjukpenning för  de  sjukpenning  för  de\r\ndärpå      följande  därpå       följande\r\ndagarna  utgör  för  dagarna  utgör   för\r\ndag  80 procent  av  dag  80  procent  av\r\nden     fastställda  den      fastställda\r\nsjukpenninggrundand  sjukpenninggrundand\r\ne  inkomsten, delad  e  inkomsten,  delad\r\nmed            365.  med             365.\r\nSjukpenningen        Sjukpenningen\r\navrundas       till  avrundas        till\r\nnärmaste       hela  närmaste        hela\r\nkrontal.             krontal.  Till   den\r\ndel  den  försäkrade\r\när  arbetslös  utges\r\ndock             hel\r\nsjukpenning   enligt\r\n7  §  med högst  521\r\nkronor.\r\nSom  sjukperiod anses tid, under  vilken\r\nen  försäkrad i oavbruten följd lider  av\r\nsjukdom  som avses i 7 § eller  har  rätt\r\ntill  sjukpenning  enligt  7  b  §  eller\r\nrehabiliteringspenning enligt 22  kap.  7\r\n§. Uppkommer för den försäkrade rätt till\r\nsjukpenning  enligt kapitlet i  omedelbar\r\nanslutning till en sjuklöneperiod  enligt\r\nlagen   (1991:1047)  om  sjuklön,   skall\r\nsjukperioden  enligt  denna   lag   anses\r\nomfatta också sjuklöneperioden.\r\nOm  en  sjukperiod börjar inom fem dagar\r\nfrån det en tidigare sjukperiod avslutats\r\nskall  bestämmelserna  i  första  stycket\r\nsamt 4 a och 10 a §§ tillämpas som om den\r\nsenare sjukperioden utgör en fortsättning\r\npå den tidigare sjukperioden.\r\nOm  den försäkrade   Om  den  försäkrade\r\ngått    miste    om  gått    miste     om\r\nsjukpenning    till  sjukpenning     till\r\nföljd            av  följd             av\r\nbestämmelserna    i  bestämmelserna     i\r\nförsta  stycket   1  första   stycket   1\r\neller 10 a § första  eller  10 a § första\r\nstycket    1    för  stycket    1     för\r\nsammanlagt      tio  sammanlagt       tio\r\ndagar   under    de  dagar    under    de\r\nsenaste        tolv  senaste         tolv\r\nmånaderna     utges  månaderna      utges\r\nsjukpenning för dag  sjukpenning för  dag\r\nsom  avses i första  som  avses i  första\r\nstycket  1  med  80  stycket  1  med   80\r\nprocent   av    den  procent    av    den\r\nsjukpenninggrundand  sjukpenninggrundand\r\ne  inkomsten, delad  e  inkomsten,  delad\r\nmed 365.             med  365.  Till  den\r\ndel  den  försäkrade\r\när  arbetslös  utges\r\ndock             hel\r\nsjukpenning   enligt\r\n7  §  med högst  521\r\nkronor.\r\nNuvarande lydelse    Utskottets förslag\r\n4 b §3\r\n\r\nDen       allmänna   Den        allmänna\r\nförsäkringskassan    försäkringskassan\r\nkan efter skriftlig  kan  efter skriftlig\r\nansökan   av    den  ansökan    av    den\r\nförsäkrade  besluta  försäkrade   besluta\r\natt hel sjukpenning  att  hel sjukpenning\r\nför dag skall utges  för  dag skall utges\r\nmed  80 procent  av  med  80  procent  av\r\nden     försäkrades  den      försäkrades\r\nsjukpenninggrundand  sjukpenninggrundand\r\ne inkomst delad med  e  inkomst delad med\r\n365    eller,   vid  365    eller,    vid\r\nsjukpenningberäknin  sjukpenningberäknin\r\ng  enligt 10  a  §,  g  enligt  10  a  §,\r\nmed     motsvarande  med      motsvarande\r\narbetstidsfaktor,    arbetstidsfaktor,\r\näven  för  dag  som  även  för  dag   som\r\navses  i 4 § första  avses  i 4 §  första\r\nstycket 1 och 10  a  stycket 1 och  10  a\r\n§ första stycket 1.  §  första stycket 1.\r\nEtt  sådant  beslut  Ett   sådant  beslut\r\nfår meddelas om den  får  meddelas om den\r\nförsäkrade lider av  försäkrade lider  av\r\nsjukdom   som   kan  sjukdom   som    kan\r\nantas  medföra  ett  antas  medföra   ett\r\nstörre        antal  större         antal\r\nsjukperioder    med  sjukperioder     med\r\nrätt           till  rätt            till\r\nsjukpenning   under  sjukpenning    under\r\nen                   en\r\ntolvmånadersperiod.  tolvmånadersperiod.\r\nTill  den  del   den\r\nförsäkrade        är\r\narbetslös      utges\r\ndock             hel\r\nsjukpenning för  dag\r\nsom  avses  i  4   §\r\nförsta   stycket   1\r\nmed     högst    521\r\nkronor.\r\nEtt  beslut  som avses i första  stycket\r\nfår  även meddelas för en sjukperiod  när\r\nden  sökande  som  givare  av  biologiskt\r\nmaterial   enligt  lagen  (1995:831)   om\r\ntransplantation  m.m.   har   rätt   till\r\nsjukpenning till följd av ingrepp för att\r\nta  tillvara  det  biologiska  materialet\r\neller förberedelser för sådant ingrepp.\r\nEtt  beslut enligt första stycket gäller\r\nfrån och med den kalendermånad då ansökan\r\ngjordes  hos försäkringskassan,  om  inte\r\nannat  sägs  i  beslutet. Beslutet  skall\r\ngälla  för viss tid som anges i  beslutet\r\neller, om det finns särskilda skäl, tills\r\nvidare.   Beslutet  skall   upphävas   om\r\nvillkoret  enligt  första  stycket  andra\r\nmeningen inte längre är uppfyllt.\r\nEn   försäkrad  som  har  gjort  ansökan\r\nenligt  första  stycket  är  skyldig  att\r\ngenomgå  undersökning  av  läkare   eller\r\ntandläkare  och att ge in utlåtande  över\r\nundersökningen,    om   försäkringskassan\r\nfinner   att  det  behövs  för   ärendets\r\nbedömning.  För den försäkrades  utgifter\r\nför undersökningen och för utlåtande över\r\nundersökningen   lämnas   ersättning    i\r\nenlighet med vad regeringen förordnar.\r\nNuvarande lydelse    Regeringens förslag\r\n4 kap.\r\n10 §4\r\nEn  förälder  har  rätt till  tillfällig\r\nföräldrapenning för vård av ett barn, som\r\ninte  har  fyllt  tolv år,  om  föräldern\r\nbehöver   avstå  från  förvärvsarbete   i\r\nsamband med\r\n1. sjukdom eller smitta hos barnet,\r\n2.  sjukdom  eller  smitta  hos  barnets\r\nordinarie vårdare,\r\n3.   besök   i  samhällets  förebyggande\r\nbarnhälsovård,\r\n4.  vårdbehov som uppkommer  till  följd\r\nav  att  barnets  andra förälder  besöker\r\nläkare  med ett annat barn till någon  av\r\nföräldrarna,   under  förutsättning   att\r\nsistnämnda      barn     omfattas      av\r\nbestämmelserna       om        tillfällig\r\nföräldrapenning.\r\nFör  vård  av ett barn vars levnadsålder\r\nunderstiger  240  dagar utges  tillfällig\r\nföräldrapenning enligt första stycket  om\r\ntillsynen   av  barnet  är  stadigvarande\r\nordnad.  Därutöver utges  ersättning  för\r\nvård  av ett sådant barn endast om barnet\r\nvårdas  på  sjukhus eller får motsvarande\r\nvård  i hemmet. För vård av ett barn  som\r\när   äldre   än  som  nyss  sagts   utges\r\ntillfällig föräldrapenning enligt  första\r\nstycket inte för tid under vilken  annars\r\nföräldrapenning  skulle   ha   uppburits;\r\nundantag gäller dock om barnet vårdas  på\r\nsjukhus.  Med  vård på sjukhus  jämställs\r\ntillfällig  vård  i  övergångsboende  för\r\nbarn som omfattas av 1 § lagen (1993:387)\r\nom    stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse    Regeringens förslag\r\nEn   förälder  har    En  förälder  till\r\nrätt           till  barn   som  omfattas\r\ntillfällig      för  av    1    §   lagen\r\näldrapenning   från  (1993:387)  om  stöd\r\noch     med     det  och   service   till\r\nkalenderår    under  vissa\r\nvilket       barnet  funktionshindrade\r\nfyller sex år  till  har     rätt    till\r\noch     med     det  tillfällig\r\nkalenderår    under  föräldrapenning\r\nvilket       barnet  från         barnets\r\nfyller elva år även  födelse  till   dess\r\nnär       föräldern  att    det    fyller\r\navstår         från  sexton  år även  när\r\nförvärvsarbete    i  föräldern     avstår\r\nsamband med besök i  från  förvärvsarbete\r\nbarnets skola eller  i     samband    med\r\nfritidshem           föräldrautbildning,\r\n(kontaktdagar).  En  besök    i   barnets\r\nförälder till  barn  skola eller besök  i\r\nsom omfattas av 1 §  förskoleverksamhet\r\nlagen (1993:387) om  eller\r\nstöd   och  service  skolbarnsomsorg    i\r\ntill          vissa  vilken        barnet\r\nfunktionshindrade    deltar\r\nhar  dock rätt till  (kontaktdagar).\r\ntillfällig föräldra\r\npenning         för\r\nkontaktdagar   från\r\nbarnets     födelse\r\ntill  dess att  det\r\nfyller  sexton   år\r\nnär       föräldern\r\navstår         från\r\nförvärvsarbete    i\r\nsamband   med   för\r\näldrautbildning,\r\nbesök   i   barnets\r\nskola eller besök i\r\nförskoleverksamhet\r\neller\r\nskolbarnsomsorg   i\r\nvilken       barnet\r\ndeltar.\r\nRätt   till  tillfällig  föräldrapenning\r\ntillkommer även en fader som avstår  från\r\nförvärvsarbete   i  samband   med   barns\r\nfödelse     för    att    närvara     vid\r\nförlossningen, sköta hemmet  eller  vårda\r\nbarn. Vid adoption eller när två personer\r\nenligt  6 kap. 10 a § föräldrabalken  har\r\nutsetts att gemensamt utöva vårdnaden  om\r\nett barn tillkommer motsvarande rätt båda\r\nadoptivföräldrarna  eller   de   särskilt\r\nförordnade vårdnadshavarna. Vid  adoption\r\nutges sådan tillfällig föräldrapenning om\r\nbarnet  inte  fyllt tio år. Som  adoption\r\nanses även att någon tar emot ett barn  i\r\navsikt att adoptera det.\r\nFörsäkringskassan  kan  besluta  att  en\r\nannan  försäkrad än en fader eller  moder\r\nsom  avstår från förvärvsarbete i samband\r\nmed  barns  födelse skall  få  rätt  till\r\ntillfällig föräldrapenning för de ändamål\r\nsom  anges i fjärde stycket. Detta gäller\r\nom\r\n1.  det  inte finns någon fader som  har\r\nrätt till tillfällig föräldrapenning,\r\n2. modern är avliden,\r\n3.  fadern  avstår från  sin  rätt  till\r\ntillfällig föräldrapenning enligt  fjärde\r\nstycket och det skulle vara oskäligt  att\r\ninte låta honom avstå, eller\r\n4.  fadern  inte kan eller på  grund  av\r\nbesöksförbud  enligt lagen (1988:688)  om\r\nbesöksförbud  eller  liknande  eller   på\r\ngrund  av  andra särskilda omständigheter\r\nsannolikt inte kommer att nyttja sin rätt\r\nenligt fjärde stycket.\r\nVid  adoption  eller  när  två  personer\r\nenligt  6 kap. 10 a § föräldrabalken  har\r\nutsetts att gemensamt utöva vårdnaden  om\r\nett  barn  skall  vad som  sägs  i  femte\r\nstycket  om  fader och  moder  i  stället\r\ngälla    adoptivföräldrarna   eller    de\r\nsärskilt förordnade vårdnadshavarna.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Regeringens lydelse\r\n12 §5\r\nTillfällig föräldrapenning enligt  10  §\r\nförsta  stycket och 10 a  §  utges  under\r\nsammanlagt högst 60 dagar för varje  barn\r\noch år. Tillfällig föräldrapenning enligt\r\n11 § utges under högst 60 dagar för varje\r\nbarn  och år. Om föräldern behöver  avstå\r\nfrån  förvärvsarbete av skäl som anges  i\r\n10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a §\r\nutges  tillfällig  föräldrapenning  under\r\nytterligare högst 60 dagar för varje barn\r\noch år.\r\nTillfällig            Tillfällig\r\nföräldrapenning      föräldrapenning\r\nenligt  10 § tredje  enligt  10 §  tredje\r\nstycket      första  stycket utges  under\r\nmeningen      utges  högst tio dagar  per\r\nunder  en  dag  per  barn och år.\r\nbarn  och  år.  Har\r\nersättning      för\r\nsådana  dagar  inte\r\ntagits ut under ett\r\neller flera år  får\r\nden  tas  ut  under\r\nföljande  år   dock\r\nsenast    det    år\r\nbarnet fyller  elva\r\når.   I  fall   som\r\navses i 10 § tredje\r\nstycket       andra\r\nmeningen      utges\r\ntillfällig\r\nföräldrapenning\r\nunder   högst   tio\r\ndagar per barn  och\r\når.\r\nTillfällig föräldrapenning enligt  10  §\r\nfjärde  stycket  utges  under  högst  tio\r\ndagar  per  barn och utges inte  för  tid\r\nefter  sextionde dagen efter barnets  hem\r\nkomst   efter   förlossningen.   Detsamma\r\ngäller  tillfällig föräldrapenning enligt\r\n10   §  femte  och  sjätte  styckena  med\r\navräkning  dock för dagar med  tillfällig\r\nföräldrapenning  som en förälder  kan  ha\r\nuppburit med stöd av 10 § fjärde stycket.\r\nVid   adoption  räknas  tiden  från   den\r\ntidpunkt  föräldrarna fått barnet  i  sin\r\nvård.\r\nVid    adoption    och   för    särskilt\r\nförordnade vårdnadshavare fördelas de tio\r\ndagarna    med   hälften   till   vardera\r\nföräldern  eller  vårdnadshavaren  om  de\r\ninte  kommer  överens om  annat.  Om  det\r\nendast finns en adoptivförälder eller sär\r\nskilt  förordnad vårdnadshavare med  rätt\r\ntill  ersättning, har den föräldern eller\r\nvårdnadshavaren ensam rätt  till  de  tio\r\ndagarna.\r\nUppbär     en     förälder    oavkortade\r\nlöneförmåner  under tid då  han  bedriver\r\nstudier, jämställs avstående från studier\r\nmed  avstående  från  förvärvsarbete  vid\r\ntillämpning    av    bestämmelserna    om\r\ntillfällig  föräldrapenning,  i  den  mån\r\nföräldern går miste om löneförmånerna.\r\n\r\n\r\n\r\n-------------\r\n1.  Denna lag träder i kraft den  1  juli\r\n2003.\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n2.      De     nya   2.      De      nya\r\nbestämmelserna i  3  bestämmelserna  i  3\r\nkap.  2 c, 4, 10  c  kap. 2 c, 4 och 4  b\r\noch    10   d    §§  §§         tillämpas\r\ntillämpas            beträffande\r\nbeträffande          sjukpenning      som\r\nsjukpenning     som  avser    tid   efter\r\navser   tid   efter  ikraftträdandet.\r\nikraftträdandet.     Detta gäller även  i\r\nDetta gäller även i  de              fall\r\nde             fall  sjukperioden     har\r\nsjukperioden    har  inletts         före\r\ninletts        före  ikraftträdandet.\r\nikraftträdandet.\r\n\r\nAv  utskottet framlagt förslag  till  lag\r\nom ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön\r\nHärigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen\r\n(1991:1047) om sjuklön\r\ndels  att 7, 17, 25, 26 och 28 §§  skall\r\nha följande lydelse,\r\ndels  att  rubriken närmast  före  17  §\r\nskall ha följande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas  två\r\nnya  paragrafer, 17 a och  17  b  §§,  av\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Regeringens förslag\r\n7 §4\r\nSjuklöneperioden      Sjuklöneperioden\r\nomfattar den första  omfattar den  första\r\ndag  arbetstagarens  dag   arbetstagarens\r\narbetsförmåga    är  arbetsförmåga     är\r\nnedsatt på grund av  nedsatt på grund  av\r\nsjukdom   och    de  sjukdom    och    de\r\ndärpå      följande  därpå       följande\r\ntretton       kalen  tjugo       kalender\r\nderdagarna        i  dagarna            i\r\nsjukperioden.    En  sjukperioden.     En\r\nsjuklöneperiod       sjuklöneperiod\r\nbörjar   inte    om  börjar    inte    om\r\narbetstagaren  inte  arbetstagaren   inte\r\navhåller  sig  från  avhåller  sig   från\r\narbete           åt  arbete   åt   arbets\r\narbetsgivaren.   En  givaren.          En\r\nsjuklöneperiod       sjuklöneperiod\r\nbörjar  dock senast  börjar  dock  senast\r\ndag  för vilken  ar  dag    för    vilken\r\nbetstagaren          arbetstagaren\r\nerhåller      sådan  erhåller       sådan\r\nreseersättning  som  reseersättning   som\r\navses    i    andra  avses     i    andra\r\nstycket.         En  stycket.  En  sjuklö\r\nsjuklöneperiod  som  neperiod som  börjat\r\nbörjat  löpa  bryts  löpa    bryts     om\r\nom    anställningen  anställningen\r\nupphör.              upphör.\r\nSom  sjukperiod  anses sådan  tid  under\r\nvilken  arbetstagaren i  oavbruten  följd\r\nlider  av  sjukdom  som  avses  i  4   §.\r\nSjukperioden   omfattar  också   tid   då\r\narbetstagaren för att underlätta återgång\r\ni  arbetet i stället för sjuklön erhåller\r\nersättning  för  resor  till   och   från\r\narbetet.  Detta  gäller  även   dag   med\r\nreseersättning då sjuklön inte skulle  ha\r\nutgivits enligt 6 § första stycket 1.\r\nOm  en  sjukperiod    Om  en  sjukperiod\r\nbörjar   inom   fem  börjar   inom    fem\r\ndagar  från det  en  dagar  från  det  en\r\ntidigare sjukperiod  tidigare  sjukperiod\r\navslutats     skall  avslutats      skall\r\nsjuklöneperioden     sjuklöneperioden\r\nomfatta  endast  så  omfatta  endast   så\r\nmånga dagar att den  många dagar att  den\r\ntillsammans med  en  tillsammans  med  en\r\nsjuklöneperiod  hos  sjuklöneperiod   hos\r\nsamma  arbetsgivare  samma   arbetsgivare\r\nunder  den tidigare  under  den  tidigare\r\nsjukperioden  utgör  sjukperioden   utgör\r\nfjorton              tjugoen\r\nkalenderdagar.  Vid  kalenderdagar.   Vid\r\ntillämpning av 6  §  tillämpning av  6  §\r\nskall beaktas dagar  skall  beaktas dagar\r\ni    den   tidigare  i    den    tidigare\r\nsjuklöneperioden.    sjuklöneperioden.\r\nNuvarande lydelse    Utskottets förslag\r\nFörsäkring       mot Ersättning för vissa\r\nkostnader        för kostnader        för\r\nsjuklön              sjuklön\r\nNuvarande lydelse    Regeringens förslag\r\n\r\n17 §5\r\nEn    arbetsgivare    En    arbetsgivare\r\nvars    sammanlagda  vars     sammanlagda\r\nlönekostnader under  lönekostnader  under\r\nett kalenderår inte  ett       kalenderår\r\nberäknas  överstiga  uppgår  till   högst\r\n130  gånger det för  160  gånger det  för\r\nåret       gällande  året        gällande\r\nprisbasbeloppet  en  prisbasbeloppet\r\nligt  1  kap.  6  §  enligt  1 kap.  6  §\r\nlagen (1962:381) om  lagen (1962:381)  om\r\nallmän   försäkring  allmän    försäkring\r\nkan   försäkra  sig  kan      hos     den\r\nhos   den  allmänna  allmänna         för\r\nförsäkringskassan    säkringskassan\r\nför  kostnader  för  begära    ersättning\r\nsjuklön      enligt  för   kostnader  för\r\ndenna   lag.    Vid  sjuklön enligt 17  a\r\nberäkningen  av  de  §.  Vid  beräkningen\r\nsammanlagda          av   de  sammanlagda\r\nlönekostnaderna      lönekostnaderna\r\nbortses        från  bortses         från\r\navgifter     enligt  avgifter      enligt\r\nsocialavgiftslagen   socialavgiftslagen\r\n(2000:980)      och  (2000:980)       och\r\nlagen   (1994:1920)  lagen    (1994:1920)\r\nom           allmän  om     allmän     lö\r\nlöneavgift     samt  neavgift  samt  från\r\nfrån  skatt  enligt  skatt  enligt  lagen\r\nlagen (1990:659) om  (1990:659)        om\r\nsärskild  löneskatt  särskild   löneskatt\r\npå            vissa  på             vissa\r\nförvärvsinkomster.   förvärvsinkomster.\r\nVidare bortses  från\r\nRegeringen          arbetsgivarens\r\nföreskriver närmare  lönekostnader    för\r\nvillkor         för  arbetstagare     för\r\nförsäkringen.        vilka  beslut enligt\r\n13   §  gäller   och\r\nfrån ersättning  som\r\narbetsgivare\r\nbetalar till  försäk\r\nringskassan     till\r\nföljd  av  bestämmel\r\nserna  i 24 § första\r\nstycket.\r\n_______________________________\r\n1Lagen omtryckt 1982:120.\r\n2 Senaste lydelse 1997:562.\r\n3 Senaste lydelse 2001:1114.\r\n4Senaste lydelse 2002:1138.\r\n5Senaste lydelse 2002:1138.\r\n4Senaste lydelse 2000:382.\r\n5 Senaste lydelse 2000:991.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Kapital för omstrukturering av statliga bolag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:100 punkt 37 och avslår motionerna 2002/03:Fi18 yrkande 2 och 2002/03:Fi23 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "E6F97BBF-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "47",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "108",
                    "29",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E6F97BBF-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Omfinansiering av kapitaltillskott till Teracom AB",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Vidgat uppdrag för Vasallen AB",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk (ny investeringsplan)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Försäljning av fastighet i Paris, Frankrike",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Riksrevisionen (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Försvarets materielverk (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Biståndsverksamhet (bemyndigande angående ekonomiska förpliktelser) ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Biståndsverksamhet (bemyndigande angående lån från Europeiska investeringsbanken) ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Biståndsverksamhet (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Integrationsåtgärder (motionsförslag)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Mottagande av asylsökande (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 12 och avslår motion 2002/03:Fi23 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "E6F97BCD-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "26",
                    "0",
                    "22",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "236",
                    "48",
                    "24",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E6F97BCD-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshets-försäkring",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshets-kassor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Arbetslivsinstitutet (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Medel för individuell kompetensutveckling ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (anslagsvillkor) ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Väghållning och statsbidrag (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående tunnlar genom Hallandsås)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående Botniabanan)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR13 och motionerna 2002/03:Fö3, 2002/03:Fö4 yrkandena 1-3 och 2002/03:Fö269.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Finansiering av Citytunneln i Malmö (motionsförslag)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi22 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Centrala försöksdjursnämnden (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Statens jordbruksverk (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 35 och avslår motion 2002/03:Fi17 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 36 och avslår motion 2002/03:Fi17 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkterna 15, 25, 29 och 42, bifaller delvis proposition 2002/03:100 punkterna 10, 11 och 40 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 16 och motionerna 2002/03:Fi17 yrkandena 8, 9 och 12, 2002/03:Fi18 yrkande 1, 2002/03:Fi19 yrkandena 1-5 och 2002/03:Fi21 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "E6F97BDC-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "21",
                    "0",
                    "27",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "13",
                    "0",
                    "29",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "28",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "18",
                    "84",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E6F97BDC-9682-11D7-AE26-0004755053CE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Kapital för omstrukturering av statliga bolag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kapital för omstrukturering av statliga bolag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Omfinansiering av kapitaltillskott till Teracom AB",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (bemyndigande)",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-06-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på proposition 2002/03:100 punkt 16. Delvis bifall på punkterna 10, 11, 37 och 40. Bifall på punkterna 9, 12-15, 17-36, 38, 39, 41 och 42.\nAvslag på förslag 2002/03:RR13 samt avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:04:02"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag i tilläggsbudgeten för 2003, förutom på en punkt som gäller bostadsbidrag. Nya beräkningar visar att regeringens förslag till regeländringar om bostadsbidrag inledningsvis inte ger de besparingar som regeringen tänkt sig. Riksdagen avslog därför regeringens förslag på denna punkt. Riksdagen godkände en förlängd sjuklöneperiod. Det innebär att arbetsgivarna ska betala ut sjuklön i 21 dagar i stället för som hittills i 14 dagar. Samtidigt införs ett högkostnadsskydd för arbetsgivare med få anställda. Sjukpenningen för arbetslösa ska vidare inte få överstiga den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen beslutade om en annan lösning än den regeringen föreslagit. Maximalt utbetalas 521 kronor per dag från och med den 1 juli 2003. Riksdagen godkände också regeringens förslag att förbättra kapitalstrukturen i statliga företag. Samtidigt gjordes ett tillkännagivande till regeringen om att riksdagen i varje enskilt fall ska besluta om finansiella omstruktureringar inom de statliga bolagen. Riksdagens roll i dessa frågor förtydligas jämfört med regeringens förslag. ",
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:55:13"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Förlängd sjuklöneperiod tungt inslag i vårens tilläggsbudget (FiU21)",
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:55:13"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:04:02"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag i tilläggsbudgeten för 2003, förutom på en punkt som gäller bostadsbidrag. Nya beräkningar visar att regeringens förslag till regeländringar om bostadsbidrag inledningsvis inte ger de besparingar som regeringen tänkt sig. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag på denna punkt. Riksdagen föreslås godkänna en förlängd sjuklöneperiod. Det innebär att arbetsgivarna ska betala ut sjuklön i 21 dagar i stället för som hittills i 14 dagar. Samtidigt föreslås att det införs ett högkostnadsskydd för arbetsgivare med få anställda. Sjukpenningen för arbetslösa ska vidare inte få överstiga den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Här föreslår finansutskottet att riksdagen beslutar om en annan lösning än den regeringen föreslagit. Maximalt utbetalas 521 kronor per dag från och med den 1 juli 2003. Riksdagen föreslås också godkänna regeringens förslag att förbättra kapitalstrukturen i statliga företag. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att riksdagen i varje enskilt fall ska besluta om finansiella omstruktureringar inom de statliga bolagen. Riksdagens roll i dessa frågor förtydligas jämfört med regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:55:13"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Förlängd sjuklöneperiod tungt inslag i vårens tilläggsbudget (FiU21)",
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:55:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_21.docx",
          "filstorlek": "3549110",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Tilläggsbudget  1 för  budgetåret  2003(prop. 2002/03:100)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8EDA20B1-6290-40EA-ABB5-484DBDDBE3E4"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FIU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_21.pdf",
          "filstorlek": "5064071",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_fiu_21",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DBF936BE-E535-4EE5-8451-F4DE85079A7B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ04RR13",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR13",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi17 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi18 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi19 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi20 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi20",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi20",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi21 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi22 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition ",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman och Marie Wahlgren (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi23 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö269 Nationellt radiokommunikationssystem för räddningsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö269",
          "ref_dok_titel": "Nationellt radiokommunikationssystem för räddningsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö3 med anledning av förs. 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö4 med anledning av förs. 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:100 Ekonomiska vårpropositionen",
          "ref_dok_id": "GQ03100",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "Ekonomiska vårpropositionen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:235",
          "ref_dok_id": "GQ0K235",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "235",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:235",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:236",
          "ref_dok_id": "GQ0K236",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "236",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:236",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:423",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:424",
          "ref_dok_id": "1991:1047",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:435",
          "ref_dok_id": "1999:613",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:469",
          "ref_dok_id": "1997:238",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:470",
          "ref_dok_id": "1997:239",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:494",
          "ref_dok_id": "1999:591",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:761",
          "ref_dok_id": "2001:761",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}