{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2291089",
      "dok_id": "GQ01FIU2",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:39",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:43",
      "titel": "Utgiftsområde      2      Samhällsekonomi      ochfinansförvaltning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU2</div><h1>Utgiftsområde      2      Samhällsekonomi      ochfinansförvaltning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nFinansutskottet     tillstyrker     i    betänkandet\r\nregeringens förslag till fördelning av  utgifter  på\r\nanslag inom utgiftsområdet. Utskottet biträder också\r\nregeringens   förslag  till  investeringsplaner  och\r\nlåneramar    för    Statens    fastighetsverk    och\r\nFortifikationsverket     liksom     förslaget    att\r\nPremiepensionsmyndigheten  ska  beviljas  en  rörlig\r\nkredit på 200 miljoner kronor för 2003.\r\n\r\nVidare   tillstyrker   utskottet  att   regeringen\r\ngodkänner  ett nytt pensionsavtal    PA  03    för\r\nstatsanställda     samt     att    ett    ömsesidigt\r\nförsäkringsbolag bildas för att  förvalta  delar  av\r\ndessa förmåner.\r\nUtskottet  ställer  sig  också  bakom  regeringens\r\nförslag     att     Riksgäldskontorets    in-    och\r\nutlåningsverksamhet  till  i  första  hand  statliga\r\nmyndigheter i fortsättningen  ska anslagsfinansieras\r\nsamt  att  de avgifter Riksgäldskontoret  tar  ut  i\r\ndetta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel.\r\nFrågor    med    anknytning    till    mål-    och\r\nresultatredovisningen  inom utgiftsområde 2 tas även\r\nupp   i  betänkandet.  I  det   sammanhanget   berör\r\nutskottet   också   formerna   för   den  ekonomiska\r\nstyrningen   inom   utgiftsområde  6  Försvar   samt\r\nberedskap  mot  sårbarhet   mot   bakgrund   av  att\r\nförsvarsutskottet     i     ett     yttrande    till\r\nfinansutskottet tagit upp denna fråga.\r\nDessutom  behandlar  utskottet i betänkandet  dels\r\nförslag   om   kapitaltillskott    till   Europeiska\r\ninvesteringsbanken (EIB) och om försäljning  av  två\r\nförsvarsfastigheter, dels frågor med anknytning till\r\ndet    nya    revisionsorganet    under   riksdagen,\r\nRiksrevisionen, där utskottet gör vissa  uttalanden.\r\nUtskottet  tillstyrker i dessa frågor propositionens\r\nförslag.\r\nEtt   antal    motioner    med   anknytning   till\r\nutgiftsområdet   behandlas  också   i   betänkandet.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nI betänkandet finns  fyra  reservationer  och  tre\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Nytt tjänstepensionsavtal för\r\nstatsanställda\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen  att godkänna\r\ndet nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten\r\nm.fl.      PA   03.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 1.\r\n\r\n2. Ömsesidigt försäkringsbolag för\r\npensionsförmåner\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att besluta att\r\nett  ömsesidigt  försäkringsbolag   för  statliga\r\npensionsförmåner    bildas.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  proposition 2002/03:1 utgiftsområde  2\r\npunkt  2  och   avslår  motion  2002/03:Fi253  av\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n3. Anslagsfinansiering av statens\r\ninternbank\r\n\r\nRiksdagen godkänner  att Riksgäldskontorets in-\r\noch  utlåningsverksamhet  anslagsfinansieras  och\r\natt de  avgifter  som  Riksgäldskontoret tar ut i\r\nsin egenskap av statens  internbank redovisas mot\r\ninkomsttitel.    Därmed    bifaller     riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 9.\r\n\r\n4. Senarelagd avsättning till\r\ngarantireserv\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  avsättningarna  till\r\nVenantius   AB:s   särskilda   garantireserv    i\r\nRiksgäldskontoret förskjuts med ett år.\r\n\r\n5. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  för  budgetåret 2003 anslag\r\ninom   utgiftsområde   2   Samhällsekonomi    och\r\nfinansförvaltning       enligt      efterföljande\r\nspecifikation    samt    ger    regeringen    och\r\nriksdagsstyrelsen som sin mening  till  känna vad\r\nutskottet  framhållit  om att Riksrevisionsverket\r\noch   Riksdagens  revisorer   ska   samråda   med\r\nriksrevisorerna  i  vissa frågor. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition  2002/03:1  utgiftsområde 2\r\npunkterna 11 och 14 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi218  av  Fredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m)\r\nyrkande 7,\r\n2002/03:Fi232  av  Lars  Leijonborg   m.fl.  (fp)\r\nyrkande 9 i denna del,\r\n2002/03:Fi253  av  Fredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m)\r\nyrkande 2,\r\n2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),\r\n2002/03:Fi266   av   Olle   Sandahl   m.fl.  (kd)\r\nyrkandena 2 och 3,\r\n2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),\r\n2002/03:Fi271   av   Karin  Pilsäter  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 1 samt\r\n2002/03:Fi285 av Olle  Sandahl m.fl. (kd) yrkande\r\n7.\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n6. Statens fastighetsverk\r\n\r\nRiksdagen  godkänner regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan  för Statens fastighetsverk samt\r\nbemyndigar  regeringen   att   i   enlighet   med\r\npropositionens    förslag    besluta    om    att\r\nFastighetsverket  får  ta  upp lån inom en ram av\r\nhögst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret  för\r\ninvesteringar   i  fastigheter.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition  2002/03:1  utgiftsområde 2\r\npunkterna 4 och 6.\r\n\r\n7. Fortifikationsverket\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  regeringens förslag  till\r\ninvesteringsplan  för  Fortifikationsverket  samt\r\nbemyndigar   regeringen  att   i   enlighet   med\r\npropositionens    förslag    besluta    om    att\r\nFortifikationsverket  får  ta upp lån inom en ram\r\nav högst 5,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret\r\nför   investeringar  i  mark,  anläggningar   och\r\nlokaler.  Därmed  bifaller  riksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 7.\r\n\r\n8. Rörlig kredit för\r\nPremiepensionsmyndigheten\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att  för  2003\r\nbesluta  om  en rörlig kredit i Riksgäldskontoret\r\nom högst 200 miljoner  kronor  för att tillgodose\r\nPremiepensionsmyndighetens behov  av likviditet i\r\nhandeln    med   fondandelar.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition  2002/03:1  utgiftsområde 2\r\npunkt 10.\r\n\r\n9. Kapitalhöjning i Europeiska\r\ninvesteringsbanken\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  Sverige medverkar  i\r\nkapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde 2 punkt 8.\r\n\r\n10. Försäljning av fastigheter i Karlsborgs\r\nkommun\r\n\r\nRiksdagen   bemyndigar   regeringen  att  sälja\r\nfastigheterna  Gräshult  14:2  och  Vanäs  1:4  i\r\nKarlsborgs  kommun.  Därmed   bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 3.\r\n\r\n11. Riksrevisionens avgiftsinkomster av\r\nårlig revision\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  Riksrevisionen  att  för\r\n2003   disponera   avgiftsinkomster    av   årlig\r\nrevision.  Därmed  bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 12.\r\n\r\n12. Riksrevisionens investeringar i\r\nanläggningstillgångar\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  riksdagsstyrelsen att för\r\n2003 besluta att Riksrevisionen  får ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret     för     investeringar     i\r\nanläggningstillgångar som används  i verksamheten\r\nintill  ett  belopp  på  19 000 000  kr.   Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 2 punkt 13.\r\n\r\n13. Finansinspektionens finansiering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)  yrkande 1.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\nStockholm den 10 december 2002\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Sven-\r\nErik  Österberg  (s),  Fredrik  Reinfeldt (m), Carin\r\nLundberg  (s), Karin Pilsäter (fp),  Sonia  Karlsson\r\n(s), Agneta  Ringman  (s),  Gunnar  Axén  (m), Tommy\r\nWaidelich  (s),  Christer  Nylander (fp), Hans  Hoff\r\n(s),  Tomas  Högström  (m),  Agneta  Gille  (s),  Bo\r\nBernhardsson   (s),   Olle  Sandahl   (kd),   Jörgen\r\nJohansson (c) och Rolf Olsson (v).\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 2  Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning.\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                Utskottets    Reservanternas\r\nförslag i\r\nAnslag                          förslag   förhållande till\r\nutskottets förslag\r\nAnslagstyp\r\n------------------------------------------------------------\r\nRes.  2   Res. 3\r\n(c)\r\n(fp)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n01 Effektiv statsförvaltning\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1  Konjunkturinstitutet (ram)       45 224\r\n------------------------------------------------------------\r\n2  Ekonomistyrningsverket (ram)     63 698\r\n------------------------------------------------------------\r\n3  Statskontoret (ram)              81 555            -16 500\r\n------------------------------------------------------------\r\n4  Täckning av merkostnader för        425\r\nlokaler (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n5  Statistiska centralbyrån (ram)  414 139    -2 000  -35 000\r\n------------------------------------------------------------\r\n6  Folk- och bostadsstatistik       12 000     -12 000\r\n(res.)\r\n------------------------------------------------------------\r\n7  Kammarkollegiet (ram)          27 459      -3 000   -6 900\r\n-------------------------------------------------------------\r\n8  Nämnden för offentlig             7 588\r\nupphandling (ram)\r\n------------------------------------------------------------\r\n9  Statens kvalitets- och         12 284              -12 284\r\nkompetensråd (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n10 Ekonomiska rådet (ram)          2 332               -2 332\r\n-------------------------------------------------------------\r\n11 Utvecklingsarbete (ram)        13 170              -10 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n12 Arbetsgivarpolitiska frågor       2 458\r\n(ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n13 Statliga tjänstepensioner m.m.    7 658\r\n(ram)                               000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n14 Riksrevisionsverket (ram)        90 346\r\n-------------------------------------------------------------\r\n15 Riksrevisionsverket:             29 790\r\nAvvecklingskostnader (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n02 Finansiella system och tillsyn\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1  Finansinspektionen (ram)        163 680     + 5 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2  Insättningsgarantinämnden         5 859\r\n(ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n3  Riksgäldskontoret:            250 049              -37 000\r\nFörvaltningskostnader (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4  Bokföringsnämnden (ram)           7 655\r\n-------------------------------------------------------------\r\n5  Avgift för                            0\r\nStadshypotekskassans grundfond\r\n(ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n6  Insatser i internationella       56 000\r\nfinansiella institutioner\r\n(ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n7  Avsättning för                    1 400\r\ngarantiverksamhet (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n90 Anslag som inte ingår i något politik-\r\nområde\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1  Riksrevisionen (ram)            117 800\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2  Riksdagens revisorer (ram)       14 184\r\n-------------------------------------------------------------\r\n3  Riksdagens revisorer:             1 000\r\nAvvecklingskostnader (ram)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet        9 078     -12 000 -120 016\r\n095\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nFiU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nRiksdagen  har  på förslag av finansutskottet den 4 december 2002 beslutat om\r\n ramar för vart och  ett  av  de  27  utgiftsområdena.  I detta betänkande\r\ntar\r\nutskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2  ska\r\nfördelas  inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde.\r\n\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen och\r\nriksdagsstyrelsen att riksdagen\r\n                   godkänner  den\r\nföreslagna  fördelningen  av  anslag  inom  utgiftsområde  2.\r\nRegeringen  föreslår  också  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen\r\natt dels\r\n                   godkänna  ett  nytt  pensionsavtal  för\r\narbetstagare  i staten (PA 03), dels\r\n                   besluta att ett\r\nömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner ska\r\nbildas.  Vidare  begär  regeringen  riksdagens  godkännande av\r\nförslag  till\r\n                   investeringsplaner för Statens\r\nfastighetsverk och  Fortifikationsverket  samt\r\ninhämtar  i  detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta\r\nom\r\n                   dels låneramar  för  dessa  båda  myndigheter,\r\ndels  en  rörlig  kredit  för\r\nPremiepensionsmyndigheten.\r\n\r\n                     Regeringen\r\nföreslår    också    att    Riksgäldskontorets    in-    och\r\nutlåningsverksamhet anslagsfinansieras, att de avgifter som\r\nRiksgäldskontoret\r\n                   tar ut i detta sammanhang\r\nredovisas  mot  inkomsttitel  samt  att  riksdagen\r\ngodkänner   att   Sverige   medverkar   i   en  kapitalhöjning  i\r\nEuropeiska\r\n                   investeringsbanken. Dessutom inhämtar\r\nregeringen  riksdagens bemyndigande att\r\n                   få sälja två\r\nfastigheter.\r\n                     Riksdagsstyrelsen  föreslår  att\r\nden ska bemyndigas  att  fatta  beslut  om\r\n                   låneram\r\nför Riksrevisionens investeringar  i  anläggningstillgångar  samt att\r\nRiksrevisionen ska få disponera avgiftsinkomster från den\r\nårliga revisionen.\r\n                     I  anslutning  till  dessa\r\nförslag  behandlar  utskottet  också  ett antal\r\nmotioner väckta under allmänna motionstiden.\r\nFörslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.\r\n </pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nEkonomisk styrning\r\n\r\nUtskottets bedömning i korthet\r\n\r\nUtskottet konstaterar att kvaliteten på redovisningen av\r\nmål och\r\n                  resultat för utgiftsområdet ytterligare har\r\nförbättrats i årets\r\n                  budgetproposition. Vissa delmål\r\nbehöver dock uttryckas på ett mer\r\n                  pregnant sätt.\r\nArbetet med att ta fram lämpliga resultatindikatorer\r\nbör fortsätta. Det är också angeläget att mål- och resultatbedöm-\r\nningar kopplas ihop med budgetförslag och ses som en\r\nintegrerad\r\n                  helhet.\r\n\r\n                  De\r\nsynpunkter utskottet redovisar i detta sammanhang gäller inte bara för\r\nutgiftsområde 2 utan också för andra utgiftsområden.\r\nUtskottet tar\r\n                  som ett exempel upp mål- och\r\nresultatstyrningen inom utgiftsområde 6\r\n                  Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet. Utskottet anser att det är\r\nangeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag\r\nintegreras inom alla utgifts- och politikområden för att\r\nunderlätta\r\n                  en meningsfull uppföljning av hela\r\nstatsbudgeten.\r\n                  Beträffande resultatskrivelserna\r\nförutsätter utskottet att Regeringskansliet följer\r\n                  vad\r\nriksdagsutskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad\r\nresultatredovisning på olika områden samt att man även på annat\r\nsätt\r\n                  genom direkta kontakter med respektive utskott\r\nkommer överens om när\r\noch med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.\r\n\r\nEkonomisk styrning inom utgiftsområde 2\r\n\r\n\r\nFinansutskottets bedömning\r\n\r\nI  samband med behandlingen av budgetpropositionen för\r\n2001 fattade riksdagen\r\n                   beslut  om  mål  för  de båda\r\npolitikområden som ingår i utgiftsområdet, dvs.\r\npolitikområdena  Effektiv   statsförvaltning   samt  Finansiella  system\r\noch\r\n                   tillsyn.  Med politikområdesindelningen ville\r\nregeringen  få  till  stånd  en\r\n                   bättre koppling\r\nmellan mål, kostnader och resultat.\r\n\r\nFinansutskottet  har  flera  gånger  tidigare  slagit fast att målen för\r\nen\r\n                   verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och\r\nuppföljningsbara  för  att\r\n                   resultatstyrningen ska bli\r\nmeningsfull och målen ska kunna ställas i relation\r\ntill   kostnaderna.   Utgiftstaket  och  överskottsmålet  för  de\r\noffentliga\r\n                   finanserna är på ett annat  plan goda\r\nexempel på tydliga mål som är lätta att\r\n                   i efterhand\r\nfölja upp.\r\n                     Ska riksdagen under sin\r\nbudgetberedning  kunna  ta ställning till hur stora\r\nresurser  som  bör  tillföras  en viss verksamhet måste  resursbehovet\r\nkunna\r\n                   prövas  mot  konkreta,  mätbara  och\r\nuppföljningsbara  mål.  Det  är  enligt\r\n                   utskottets\r\nmening också nödvändigt  att målen uttrycks i sådana termer att de\r\nkan bilda utgångspunkt för riksdagspartiernas  politiska\r\nprioriteringar  och\r\n                   diskussioner.\r\nRedovisningen  av  mål  och regeringens bedömning av uppnådda\r\nresultat inom\r\n                   utgiftsområdet har i de båda\r\nefterföljande  budgetpropositionerna  byggts ut\r\n                   och\r\nförbättrats.   I   politikområdet   Effektiv   statsförvaltning   ingår\r\nverksamheter  av  vitt  skilda  slag,  och för att ge en\r\nbättre överblick har\r\n                   presentationen av politikområdet\r\ndelats  upp  i  sex  olika  delområden.  Det\r\n                   gjordes\r\nredan i förra årets budgetproposition. För varje delområde görs nu en\r\ngenomgång  av  hur  verksamheten inom delområdet ska bidra\r\ntill att målet för\r\n                   politikområdet uppnås. Politikens\r\ninriktning inom delområdet redovisas liksom\r\n                   de\r\ninsatser som gjorts  inom och utanför delområdet. Vidare görs en\r\nbedömning\r\n                   av uppnådda resultat innan genomgången\r\navslutas med en analys och slutsatser.\r\n                     I årets\r\nbudgetproposition  har  på  motsvarande  sätt målet för Finansiella\r\nsystem och tillsyn brutits ned i sex delmål.\r\nDessa  kompletteringar tillgodoser synpunkter som\r\nfinansutskottet  tidigare\r\n                   framfört och  höjer\r\nkvaliteten på framställningen. De ger också ett fylligare\r\nunderlag för den  ekonomiska  resultatstyrningen.  Utskottet noterar\r\natt mål-\r\n                   och resultatredovisningen inom utgiftsområde\r\n2 har en  hög  standard  jämfört\r\n                   med  den  som  finns\r\ninom  andra  utgiftsområden, exempelvis utgiftsområde 6\r\nFörsvar samt beredskap mot sårbarhet  som  finansutskottet  undersökt\r\nnärmare\r\n                   med anledning av en framställning från\r\nförsvarsutskottet.\r\n                     För riksdagen är det\r\nviktigt att mål- och resultatbedömningar  kopplas ihop\r\nmed budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Detta märks\r\ninte i\r\n                   regeringens  förslag  till  anslagsfördelning.\r\nLiksom tidigare gäller att de\r\n                   anslagsförändringar\r\nsom regeringen föreslår inte  i  första  hand påverkas av\r\neventuella  brister eller andra omständigheter som uppmärksammats  i\r\nsamband\r\n                   med uppföljningen.  I stället grundas de på\r\nmer traditionella budgetpolitiska\r\n                   prioriteringar.\r\n                     För att underlätta  en meningsfull uppföljning är\r\ndet önskvärt att några av\r\n                   delmålen  får  en\r\ntydligare  formulering.  Allmängiltiga  mål  som  inte  är\r\nnedbrytbara i kvantitativa termer kan inte tjäna som underlag för en\r\npolitisk\r\n                   styrning  av  statlig  verksamhet.  Ett\r\nparti  som  vill  öka  eller  minska\r\nresurstilldelningen  inom  ett  område  och  som  även  vill  att  denna\r\nnya\r\n                   viljeinriktning ska komma till uttryck i\r\nmålformuleringen kan inte göra detta\r\n                   om    målet\r\när   allmängiltigt   formulerat.   För   delområdet   Statliga\r\narbetsgivarfrågor    är    exempelvis    målet    en\r\nsamordnad    statlig\r\n                   arbetsgivarpolitik  som\r\nsäkerställer  att  relevant  kompetens finns för att\r\nåstadkomma efterfrågat resultat. Ett sådant mål är, även  för  ett\r\nparti med\r\n                   en  helt  avvikande  syn  på  verksamheten,\r\nsvårt att ifrågasätta. Ett  annat\r\n                   exempel finns inom\r\ndelområdet Granskning och kontroll där målformuleringen är\r\nen  granskning av hög kvalitet  och  beslutsunderlag  som  bidrar\r\ntill  att\r\n                   förbättra  effektiviteten i statligt\r\nfinansierad verksamhet. Inom delområdet\r\nEkonomisk styrning  och utveckling av statsförvaltningen anges målet som\r\nett\r\n                   efterfrågestyrt,   ändamålsenligt    och\r\nkostnadseffektivt    stöd    till\r\n                   Regeringskansliet\r\noch   statliga   myndigheter.  För  delområdet  Statliga\r\ngarantier och särskilda åtaganden gäller  att  verksamheten\r\nska bedrivas på\r\n                   ett effektivt sätt.\r\nDet är önskvärt med mer pregnanta målformuleringar och att\r\nolika  typer  av\r\n                   kompletterande indikatorer kommer\r\ntill användning för att riksdagen ska kunna\r\n                   följa\r\nupp  målen  på ett meningsfullt sätt. Goda exempel på detta finns inom\r\ndelområdena Statistik  samt  Prognos-  och\r\nuppföljningsverksamhet där tydliga\r\nresultatindikatorer finns angivna i målen, vilket underlättar\r\nuppföljningen.\r\n                     Riksdagen  har  på förslag av\r\nRiksdagskommittén[1]  tidigare  beslutat  att\r\nregeringen  fr.o.m.   2003   senast   den   14   maj   varje   år  ska\r\nlämna\r\n                   resultatskrivelser    på    alla\r\nutgiftsområden.    Regeringen   delar   i\r\nbudgetpropositionen[2]  riksdagens  uppfattning  att  dessa   skrivelser\r\nbör\r\n                   integreras  i  det  ordinarie budgetarbetet, för\r\natt bl.a. stödja  riksdagens\r\n                   ökade intresse för\r\nuppföljning  och  utvärdering. Eftersom resultatskrivelser\r\när ett nytt inslag i budgetprocessen är  det enligt regeringen\r\nväsentligt att\r\n                   de utvecklas i en dialog mellan\r\nriksdagsutskotten  och Regeringskansliet. Att\r\n                   ha  som\r\nambition  att  redan  nästa  år  lämna resultatskrivelser  för  alla\r\nutgiftsområden har regeringen bedömt som alltför\r\noptimistiskt  och i stället\r\n                   förordat ett successivt\r\ninförande över ett antal år.\r\n                     Finansutskottet\r\nvill   här   framhålla   att   det  får  förutsättas  att\r\nRegeringskansliet  följer vad utskotten tar upp i sina\r\nbudgetbetänkanden  om\r\n                   fördjupad resultatredovisning\r\npå  olika  områden  samt att man även på annat\r\n                   sätt\r\ngenom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när\r\noch\r\nmed vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.\r\n\r\nEkonomisk styrning inom utgiftsområde 6\r\n\r\n\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n\r\nI  samband  med  behandlingen  av förslag till fördelning\r\nav  statsbudgetens\r\n                   utgifter på utgiftsområden för\r\nåren 2003 och 2004 avlämnade försvarsutskottet\r\n                   ett\r\nyttrande till finansutskottet  (FöU1y)  om  ramen  för  utgiftsområde\r\n6\r\n                   Försvar  och  beredskap  mot sårbarhet.\r\nFörsvarsutskottet tar även upp i sitt\r\n                   yttrande frågan\r\nom förändringen  i  utformningen av den ekonomiska styrningen\r\ninom  utgiftsområdet.  Försvarsutskottet   framhåller   att   målen\r\nför  de\r\n                   verksamheter   som   ingår   i\r\nutgiftsområdet  huvudsakligen  formuleras  på\r\npolitikområdesnivå, vilket begränsar  utskottets möjligheter att ibland\r\nförse\r\n                   medelsanvändningen inom vissa anslag med  olika\r\nvillkor  för  att  därigenom\r\n                   utöva riksdagens\r\nfinansmakt.\r\n\r\n                     Vidare påpekar\r\nförsvarsutskottet att man inte är främmande för att det inom\r\nmånga   utskotts   beredningsområden   är   en   väl   avvägd   nivå\r\natt  på\r\n                   politikområdesnivå  godkänna mål för\r\nverksamheten och därmed inriktningen  av\r\nmedelsanvändningen. Förändringen  kommer  dock för försvarsutskottets del\r\natt\r\n                   innebära att utskottets insyn och\r\npåverkansmöjligheter  jämfört  med hittills\r\n                   gällande\r\nordning kommer att minska t.ex. inom politikområdet Totalförsvar som\r\nbestår    av    flera   verksamhetsgrenar\r\n(förbandsverksamhet,   beredskap,\r\n                   incidentinsatser,\r\nstöd    till    samhället,   internationella   insatser,\r\nmaterielanskaffning samt forskning och  utveckling)  och som föreslås\r\nomfatta\r\n                   ca 43,5 miljarder kronor.\r\n\r\nFinansutskottets bedömning\r\n\r\nFinansutskottet  delar  försvarsutskottets  bedömning att  de  mer\r\ngenerellt\r\n                   hållna målen inom utgiftsområde 6 bidrar\r\ntill  att  försvarsutskottets  insyn\r\n                   och  möjligheter\r\natt  påverka  utvecklingen  inom enskilda verksamhetsgrenar\r\nbegränsas. Generella målformuleringar kan framkalla\r\ntolkningssvårigheter vid\r\n                   arbetet med budgetfrågor och\r\nmedför att målen därmed förlorar  sin  roll  som\r\n                   ett\r\nverkningsfullt  styrinstrument.  De  faktiskt  styrande  besluten\r\nkommer\r\n                   därmed  att  fattas  längre ned i\r\nbeslutshierarkin. Målen inom politikområdet\r\nTotalförsvar    är    begränsat    användbara    för    budgetarbetet\r\nsamt\r\n                   verksamhetsuppföljningen i riksdagen eftersom de\r\nsaknar en tydligare koppling\r\n                   till\r\nanslagsdiskussionerna i regeringens budgetproposition.\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i sin bedömning av den ekonomiska\r\nstyrningen i\r\n                   staten betonat vikten av  att  mål-  och\r\nresultatbedömningar kopplas ihop med\r\n                   budgetförslagen\r\noch kan ses som en integrerad  helhet. Av budgetpropositionen\r\nframgår att regeringen har fortsatt utvecklingen  av\r\nmålformuleringarna samt\r\n                   resultatuppföljningen  inom\r\nutgiftsområde 2 i denna riktning  på  delområdes-\r\n                   och\r\nverksamhetsnivån. De  i samma proposition presenterade\r\nmålformuleringarna\r\n                   inom utgiftsområde 6 har däremot\r\ninte  den detaljeringsgrad som kännetecknar\r\nredovisningen inom utgiftsområde 2.\r\n                     För att\r\nunderlätta en meningsfull uppföljning  av hela statsbudgeten är det\r\nenligt  finansutskottet  angeläget  att  mål-  och\r\nresultatbedömningar  samt\r\n                   budgetförslag  integreras\r\ninom alla utgifts- och politikområden.  Underlaget\r\nför den ekonomiska styrningen  i  staten  kan därmed utvidgas på ett sätt\r\nsom\r\n                   främjar   tydliga   politiska   prioriteringar\r\nockså    inom    ramen   för\r\nbudgetdiskussioner i riksdagen.\r\n\r\nNytt tjänstepensionsavtal för statsanställda\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    att   regeringen   godkänner\r\ndet   nya\r\npensionsavtalet för arbetstagare i staten  PA 03.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nArbetsgivarverket har slutit  avtal med arbetstagarnas\r\nhuvudorganisationer på\r\n                   den statliga sidan om ett nytt\r\ntjänstepensionsavtal    PA 03. Avtalet, vars\r\nlydelse återges i bilaga 2, omfattar statsanställda födda  1943  eller\r\nsenare\r\n                   och  är  avsett  att  träda  i  kraft den 1\r\njanuari 2003. Enligt avtalet  ska\r\n                   arbetsgivaren till\r\ndenna pension  varje  månad betala en avgift som motsvarar\r\n2,3 %  av  den  anställdes  utbetalade lön. Den  anställde  kan  själv\r\nvälja\r\n                   försäkringsgivare för denna individuella\r\nålderspension.\r\n\r\n                     Av  propositionen  framgår\r\n(avsnitt  6.3)  att  enligt  Arbetsgivarverkets\r\nberäkningar är det nya pensionsavtalet  kostnadsneutralt  i  förhållande\r\ntill\r\n                   nuvarande  statliga  pensionsavtal  (PA  91).\r\nEn  betydelsefull skillnad  är\r\n                   emellertid att med det\r\nnya avtalet kommer pensionspremierna  att betalas till\r\nexterna   försäkringsgivare.  Avtalets  statsfinansiella  konsekvenser\r\nblir\r\n                   märkbara främst  genom  att  den  offentliga\r\nsektorns  finansiella  sparande\r\n                   försvagas  med  i\r\ngenomsnitt ca 2 miljarder kronor per år under den närmaste\r\ntioårsperioden. Försvagningen  är en följd av att pensionspremier inte\r\nlängre\r\n                   kommer  att  betalas  in på inkomsttitel  på\r\nstatsbudgeten  utan  i  stället\r\n                   fonderas  på\r\nkapitalmarknaden.   Efter   hand   kommer  emellertid  även  de\r\npensionsutbetalningar  som i dag belastar det statliga\r\npensionsanslaget  att\r\n                   minska, vilket på lång sikt\r\nbalanserar  inkomstbortfallet. Arbetsgivarverket\r\n                   har\r\nslutit avtalet under förbehåll av regeringens godkännande.\r\nRegeringen föreslår i sin tur att den ska  bemyndigas  att\r\ngodkänna det nya\r\npensionsavtalet PA 03 (punkt 1).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär  att   utskottet\r\ntillstyrker punkt 1 i propositionen.\r\n\r\n\r\nÖmsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker att ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för\r\nförvaltning av vissa statliga pensionsförmåner.\r\nEn i sammanhanget väckt motion avstyrks.\r\nJämför reservation 1 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen  föreslås  att  riksdagen  ska bemyndiga\r\nregeringen att fatta\r\n     beslut   om   att   bilda  ett  ömsesidigt\r\nförsäkringsbolag   för   statliga\r\n                   pensionsförmåner\r\n(avsnitt 6.3, punkt 2).\r\n\r\n                     Arbetsgivarverket\r\nhar  bett om tillstånd att tillsammans med arbetstagarnas\r\nhuvudorganisationer  på  det   statliga   området  få  bilda  ett\r\nömsesidigt\r\n                   försäkringsbolag  för  individuell\r\nålderspension  och  andra  avgiftsbaserade\r\npensionsförmåner som regleras i pensionsavtalet PA 03. Enligt avtalet kan\r\nden\r\n                   anställde själv välja försäkringsgivare.\r\nAvtalsparterna räknar emellertid med\r\n                   att många inte\r\nkommer att göra ett aktivt val.\r\n                     Eftersom det\r\när av betydelse att det statliga avtalsområdets parter kan ges\r\nett avgörande inflytande  över  hur  försäkringsalternativen\r\nutformas för dem\r\n                   som  inte  gör  ett  aktivt  val,\r\nföreslås  i  propositionen  att  regeringen\r\nbemyndigas  att fatta besluta om  att  ett  ömsesidigt  försäkringsbolag\r\nför\r\n                   statliga pensionsförmåner ska bildas. Bolagets\r\ngarantikapital finansieras med\r\n                   medel som parterna\r\nhar  satt av inom ramen för Försäkringsföreningen för det\r\nstatliga  området  (FSO),  medan  bolagets  driftskostnader\r\nfinansieras  med\r\n                   premieavsättningar.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata  samlingspartiet anser  i  motion  Fi253  att\r\nriksdagen  ska  avslå\r\n                   förslaget  om   att   bilda\r\nett  ömsesidigt  försäkringsbolag  (yrkande  1).\r\nMotionärerna  kan  inte  se   något   motiv   för   att  administrationen\r\nav\r\n                   pensionsförmånerna   för   dem   som   inte\r\naktivt  väljer  en   individuell\r\n                   pensionslösning\r\nmåste skötas av ett nytt  facklig-statligt  försäkringsbolag.\r\nDet  bör  enligt  deras  mening  kunna lösas på annat sätt, t.ex.\r\ngenom  att\r\n                   Kammarkollegiet får i uppdrag att ansvara\r\nför medelsförvaltningen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n                   Enligt det nya pensionsavtalet inom  det  statliga\r\nområdet    PA  03   ska\r\n                   arbetsgivaren\r\nvarje  månad  sätta  av 2,3 % av arbetstagarens utbetalade lön\r\ntill den försäkringsgivare som arbetstagaren  valt  och som\r\nförbundit sig att\r\n                   meddela försäkring av sådan\r\nålderspension som regleras i avtalets 3 kap. 9 §.\r\n\r\nNär liknande pensionsavtal tidigare införts på det  kommunala\r\navtalsområdet\r\n                   och SAF/LO-området har det visat sig\r\natt en stor del av arbetstagarna avstått\r\n                   från  att\r\ngöra ett aktivt val av försäkringsgivare. Man  räknar  med  att  så\r\nkommer att bli fallet även på det statliga området.\r\nFör de  arbetstagare  som  själva  inte  vill  eller\r\nkan ta ställning till\r\n                   förvaltningen av avgifterna för\r\nsin pension måste avtalsparterna därför kunna\r\n                   anvisa\r\nen  försäkringsgivare. Inom det statliga avtalsområdet  har  parterna\r\nansett  sig ha  ett  fortsatt  ansvar  för\r\npensionsförvaltningen  för  dessa\r\n                   arbetstagare.\r\nArbetsgivarverket har därför bett om regeringens tillstånd att\r\ntillsammans  med   sina   motparter   få   bilda  ett  bolag  som\r\nkan  agera\r\n                   försäkringsgivare  för icke-väljare.\r\nLiknande  lösningar  har  tillämpats  av\r\n                   parterna\r\ninom  avtalsområdet   SAF/LO   där   AMF-pension   inrättats,  inom\r\navtalsområdet SAF-PTK där Alecta bildats och inom det\r\nkommunala avtalsområdet\r\n                   där parterna givits\r\ninflytande över KPA.\r\n                     De statliga\r\navtalsparterna har funnit att formen ömsesidigt livbolag är den\r\nmest lämpliga för att bedriva försäkringsverksamheten. Parterna\r\nhar också för\r\n                   avsikt  att  överföra  den  förvaltning\r\nav  Kåpan  som redan bedrivs  i  den\r\n                   partgemensamma\r\nförsäkringsföreningen för det statliga  området (FSO) till det\r\nömsesidiga bolaget.\r\n                     Finansutskottet\r\nhar mot denna bakgrund inget att erinra  mot att man bildar\r\nett  ömsesidigt  livbolag  i  föreslagen form för förvaltningen  av\r\nstatliga\r\n                   pensionsförmåner. Utskottet tillstyrker\r\nalltså att regeringen ges det begärda\r\nbemyndigandet och avstyrker motion Fi253 (m) yrkande 1.\r\n\r\nAnslagsfinansiering av statens internbank\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker att in- och  utlåningsverksamheten\r\ni  statens\r\n                  internbank anslagsfinansieras och att\r\nkvarvarande avgifter redovisas\r\n                  mot inkomsttitel.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStatens  internbank  i  Riksgäldskontoret  består av\r\nverksamheterna  in-  och\r\n                   utlåning samt statens\r\nbetalningssystem. Enligt  nuvarande  regler finansieras\r\nstatens  betalningssystem via anslag, medan in- och utlåningsverksamheten\r\när\r\n                   avgiftsfinansierad.  Regeringen föreslår att\r\nriksdagen godkänner att även in-\r\n                   och   utlåningen\r\ngörs  anslagsfinansierad   samt   att   de   avgifter   som\r\nfortsättningsvis  tas ut i verksamheten förs till inkomsttitel\r\n(avsnitt 18.3,\r\n                   punkt 9). Kostnaden  för  in- och\r\nutlåningsverksamheten uppgick till drygt 23\r\nmiljoner kronor 2001.\r\n\r\nI propositionen framhålls  att  de  två\r\nverksamhetsgrenarna integreras med\r\n                   varandra  alltmer\r\noch  att  det  därför över tiden  blir  allt  svårare  och\r\nkostsammare att särskilja och fördela  kostnader  mellan dem. Vidare\r\nsägs att\r\n                   avgiftsfinansiering   i   sig  inte\r\nnödvändigtvis  är  den   mest   optimala\r\nfinansieringsprincipen för  in-  och  utlåningen.  Statens  internbank har\r\nen\r\n                   monopolställning i förhållande till sina kunder,\r\nvilket framförs  som  ett av\r\n                   flera argument mot att\r\nbehålla den nuvarande avgiftsfinansieringen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens  förslag.  Det  innebär  att\r\nutskottet\r\n                   tillstyrker punkt 9 i propositionen.\r\n\r\n\r\n             Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2\r\n\r\n\r\n                  Utskottets förslag i korthet\r\n\r\n                  Utskottet  föreslår att riksdagen  dels  godkänner\r\nregeringens  och\r\n                  riksdagsstyrelsens   förslag   till\r\nfördelning   av   anslag  inom\r\n                  utgiftsområde 2, dels\r\nuttalar att Riksrevisionsverket och Riksdagens\r\nrevisorer  ska  samråda  med  de  tre riksrevisorerna innan de  båda\r\nmyndigheterna under första halvåret  2003  binder  upp  sig\r\nför nya\r\n                  ekonomiska åtaganden.\r\nDe i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c) samt särskilda yttrandena\r\n2 (m) och 3 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   I  utgiftsområde  2\r\nSamhällsekonomi  och  finansförvaltning  ingår  de  båda\r\npolitikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och\r\ntillsyn.\r\n                   Vidare  ingår  tre anslag som avser\r\nRiksrevisionen och Riksdagens  revisorer,\r\n                   myndigheter\r\nsom  har  riksdagen  som  huvudman och som regeringen därför inte\r\nknutit   till   ett   visst  politikområde.  Riksrevisionen\r\när   ett   nytt\r\n                   revisionsorgan under riksdagen  som\r\nden  1  juli  2003  ersätter  Riksdagens\r\n                   revisorer\r\noch Riksrevisionsverket.\r\n\r\n                     Regeringens\r\nförslag  till  medelsanvisning  för hela utgiftsområdet uppgår\r\ntill 9 078,1 miljoner kronor. Nivån motsvarar den  av  riksdagen\r\nfastställda\r\n                   ramen  för  utgiftsområdet  och  fördelar\r\nsig på anslag på följande sätt.  Av\r\n                   tabellen  framgår\r\nockså  vilka alternativa  anslagsnivåer  som  förordas  av\r\noppositionspartierna.\r\n\r\n                     Tabell.\r\nFörslag till fördelning  av  utgifter  på  utgiftsområde 2 Samhällsekonomi\r\noch\r\n                     finansförvaltning 2003\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\n\r\nI det följande återges först de förslag i propositionen  och\r\nmotionerna som\r\n                   har effekt på utgiftsområdets\r\nmedelsbehov. Utskottet redovisar  därefter  sin\r\n                   syn\r\npå  förslagen  under rubriken Finansutskottets samlade\r\nställningstagande\r\n                   till anslagen inom utgiftsområde\r\n2.\r\n\r\n\r\n               Politikområdet Effektiv\r\nstatsförvaltning\r\n\r\n\r\n                   Verksamheten\r\ninom politikområdet  syftar  till att effektivisera och utveckla\r\nstatsförvaltningen. Politikområdet omfattar  frågor  om\r\ngranskning, ekonomisk\r\n                   styrning,\r\nförvaltningsutveckling,  statliga  arbetsgivarfrågor,   statistik,\r\nprognosverksamhet   samt   fastighetsförvaltning.   Ett\r\ntiotal  stabs-  och\r\n                   servicemyndigheter har detta som\r\nsin huvuduppgift.\r\n\r\n                     I  politikområdet\r\ningår ett antal myndigheter vars verksamhet  finansieras\r\nmed   både  anslag  och  andra   intäkter.   Det   är\r\nKonjunkturinstitutet,\r\n                   Ekonomistyrningsverket,\r\nStatskontoret,     Statistiska     centralbyrån,\r\nKammarkollegiet, Nämnden för offentlig  upphandling,  Statens  kvalitets-\r\noch\r\n                   kompetensråd    samt    Riksrevisionsverket.\r\nDessutom    ingår   de   helt\r\n                   avgiftsfinansierade\r\nmyndigheterna        Statens       fastighetsverk,\r\nFortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk (SPV).\r\n\r\n                 Målet för politikområdet\r\n\r\n\r\n                   Målet  för  politikområdet  fastställdes  i  samband\r\nmed   behandlingen   av\r\n                   budgetpropositionen  för\r\n2001. Det övergripande målet för hela politikområdet\r\när att skapa en effektiv  statsförvaltning  som  i sin helhet kännetecknas\r\nav\r\n                   hög   produktivitet,   god   kvalitet   och  bra\r\nservice  till   nytta   för\r\n                   beslutsfattare,\r\nmedborgare och näringsliv.\r\n\r\n                     Politikområdet\r\när indelat i sex delområden, och för varje delområde anges i\r\npropositionen hur verksamheten inom delområdet  ska  bidra  till att\r\npolitik-\r\n                   områdets mål uppnås.\r\nDelområdet   Granskning   och   kontroll   omfattar   den  verksamhet\r\nsom\r\n                   Riksrevisionsverket  bedriver.  Inom  detta\r\ndelområde gäller  att  målet  för\r\n                   politikområdet\r\nuppnås  genom  granskning   av   hög   kvalitet   och   genom\r\nbeslutsunderlag  som  bidrar  till  att  förbättra  effektiviteten\r\ni statligt\r\n                   finansierad   verksamhet.   Den  1  juli\r\n2003  inrättas  en  ny   myndighet,\r\n                   Riksrevisionen,\r\nunder riksdagen.  Riksrevisionen tar då över de uppgifter som\r\nnu utförs av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer.\r\nDelområdet Ekonomisk styrning och utveckling av\r\nstatsförvaltningen omfattar\r\n                   verksamhet   vid\r\nEkonomistyrningsverket,   Statskontoret,   Kammarkollegiet,\r\nNämnden för offentlig  upphandling  samt Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd.\r\n                   Verksamheten inom delområdet ska bidra\r\ntill politikområdesmålet genom att ge\r\n                   ett\r\nefterfrågestyrt,   ändamålsenligt  och  kostnadseffektivt   stöd   till\r\nRegeringskansliet och statliga myndigheter.\r\nDelområdet Statliga arbetsgivarfrågor  omfattar\r\nArbetsgivarverket, Statens\r\n                   pensionsverk och vissa\r\nnämnder inom det arbetsgivarpolitiska  området.  Målet\r\nför  delområdet  är  en  statlig  arbetsgivarpolitik som är samordnad och\r\nsom\r\n                   säkerställer att relevant kompetens  finns  för\r\natt  åstadkomma  efterfrågat\r\n                   resultat.\r\nDelområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet\r\npå delområdet\r\n                   är att tillhandahålla lättillgänglig\r\nstatistik av god kvalitet. Detta mål ska\r\n                   nås\r\nsamtidigt   som   uppgiftslämnandet   begränsas,   produktiviteten   i\r\nstatistikproduktionen   förbättras   och   lämnade\r\nuppgifter   skyddas.   I\r\n                   propositionen   anges   som\r\nlämpliga   resultatindikatorer   för  att  mäta\r\nmåluppfyllelsen      kvalitetsutvecklingen      i\r\nstatistikproduktionen,\r\n                   uppgiftslämnarnas  kostnader,\r\nproduktivitetsutvecklingen   och  allmänhetens\r\nförtroende för statistiken.\r\n                     Delområdet\r\nPrognos-      och      uppföljningsverksamhet      omfattar\r\nEkonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet.\r\nMålet  för\r\n                   delområdet ska uppnås genom tillförlitliga\r\noch väldokumenterade prognoser och\r\n                   analyser  över\r\nden  samhällsekonomiska  och statsfinansiella utvecklingen. I\r\npropositionen anges som lämpliga indikatorer  för  att bedöma\r\nmåluppfyllelsen\r\n                   dels  mått  på prognosernas\r\ntillförlitlighet, dels avnämarnas  synpunkter  på\r\nanalyserna och prognoserna.\r\n                     Delområdet\r\nFastighetsförvaltning    omfattar   Statens   fastighetsverk,\r\nFortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet\r\nuppnås genom\r\n                   en kostnadseffektiv statlig kapital- och\r\nfastighetsförvaltning.  Det  ska ske\r\n                   med   rimligt\r\nrisktagande  samt  med  likvärdig  avkastning  och  service  i\r\njämförelse med andra alternativ.\r\n\r\nResultat och analys\r\n\r\n\r\n                   Målet för\r\nden  avgiftsfinansierade  verksamheten  är  full kostnadstäckning.\r\nAvvikelser  från  detta  mål  förekom  i  tre  fall  under\r\n2001.  Det  gäller\r\n                   Kammarkollegiets    hantering\r\nav    det    statliga   försäkringssystemet,\r\nStatskontorets   administration   av   avtal  som  slutits   mellan\r\nStatens\r\n                   Förhandlingsnämnd    och    vissa   landsting\r\n(landstingsavtalen)    samt\r\nArbetsgivarverkets medlemsavgifter.\r\n\r\nFortifikationsverket har nått  uppställda krav på avkastning och\r\nsoliditet.\r\n                   Däremot har Statens fastighetsverk inte\r\nuppnått sitt avkastningskrav på 2,8 %\r\n                   av eget kapital\r\nberoende på problem  med  inomhusklimatet  i Arkitekturmuseet\r\noch  Moderna museet. Avkastningen begränsade sig till 2,2 %.\r\nFastighetsverks\r\n                   soliditet bör enligt regeringen\r\nsänkas från för närvarande 47 % till 35 %.\r\n                     För\r\nden anslagsfinansierade verksamheten uppgick nettoutgifterna under 2001\r\ntill 8 286  miljoner  kronor,  vilket understeg de\r\ntilldelade anslagen med 30\r\n                   miljoner kronor.\r\nMyndigheterna inom  politikområdet  utnyttjade  under 2001 i\r\ngenomsnitt 49 % av de låneramar som de blivit tilldelade, vilket var\r\nlägre än\r\n                   vad som gäller för statsförvaltningen som\r\nhelhet där utnyttjandet  motsvarade\r\n                   ca 70 % av\r\nbeviljad låneram.\r\n                     Enligt  regeringens  samlade\r\nbedömning  har den löpande verksamheten  inom\r\npolitikområdet fungerat tillfredsställande.\r\n\r\nRevisionens iakttagelser\r\n\r\n\r\nKammarkollegiet och Fortifikationsverket har  i  revisionsrapporten  för\r\n2001\r\n                   fått    invändning    från\r\nRiksrevisionsverket   (RRV).   I   övrigt   har\r\nårsredovisningarna för myndigheterna  på  politikområdet  i  allt\r\nväsentligt\r\n                   bedömts vara rättvisande.\r\n\r\nMot bakgrund av de åtgärder Kammarkollegiet har vidtagit\r\nbedömer regeringen\r\n                   att    kollegiets\r\nredovisningsrutiner    kommer    att    fungera    fullt\r\ntillfredsställande framöver.\r\n                     Regeringen\r\nser  allvarligt  på  att  Fortifikationsverket  under  perioden\r\n19942002 fått tre revisionsanmärkningar.\r\nFortifikationsverket har under  den\r\n                   aktuella\r\nperioden  avvecklat  ett  stort  fastighetsbestånd  till  följd  av\r\nförsvarsbesluten  1996  och 2000. Verket har ändrat sin\r\nverksamhetsplanering,\r\n                   sin  organisation och sitt\r\nstyrsystem,  och  regeringen  bedömer  att  dessa\r\nåtgärder  är  tillräckliga  för  att  verket  inte ska dra på sig\r\nytterligare\r\n                   revisionsinvändningar under de närmaste\r\nåren. Systemförändringarna  har bl.a.\r\n                   förbättrat\r\nFortifikationsverkets  möjligheter  att  följa upp kostnader  och\r\nintäkter på en mer detaljerad nivå än tidigare.\r\n\r\n                 EA-värdering\r\n\r\n\r\nRiksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket tillhörde  2001  den  grupp\r\npå\r\n                   totalt  21  myndigheter i statsförvaltningen som\r\nuppfyllde samtliga kriterier\r\n                   som  används  vid   den\r\nekonomiadministrativa  värderingen,  EA-värderingen.\r\nBetyget      fullt      tillfredsställande       fick\r\nArbetsgivarverket,\r\n                   Ekonomistyrningsverket,\r\nKonjunkturinstitutet,  Riksrevisionsverket,  Statens\r\nFastighetsverk, Statens Pensionsverk, Statistiska centralbyrån,\r\nStatskontoret\r\n                   samt    Statens    kvalitets-    och\r\nkompetensråd.   Kammarkollegiet    och\r\nFortifikationsverket fick betyget  tillfredsställande.  Nämnden för\r\noffentlig\r\n                   upphandling  och  Ekonomiska  rådet är\r\nundantagna från EA-värderingen  p.g.a.\r\n                   liten\r\nomsättning.\r\n\r\n\r\nKonjunkturinstitutet\r\n\r\n\r\nKonjunkturinstitutet ska utarbeta  tillförlitliga analyser och prognoser\r\növer\r\n                   den ekonomiska utvecklingen samt bidra  till\r\natt  den ekonomiska statistiken\r\n                   håller god\r\nkvalitet.\r\n\r\n                     Konjunkturinstitutets\r\nverksamhet finansieras med anslag samt till en mindre\r\ndel med avgifter.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår att ramanslaget 1:1\r\nKonjunkturinstitutet  förs  upp  med\r\n                   45,2 miljoner\r\nkronor  för  2003.  Jämfört  med  anvisade  medel för 2002 har\r\nanslaget räknats upp med 1,1 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs\r\n1,2  miljoner\r\n                   kronor i pris- och löneomräkning samt\r\n1,5 miljoner kronor för att täcka ökade\r\n                   kostnader\r\nför  bl.a. fördjupade analyser av lönebildningen, arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt    och    svensk    konkurrenskraft.    Liksom\r\nför    övriga\r\n                   förvaltningsmyndigheter    har\r\nanslaget   minskats   med   ett   generellt\r\nbesparingskrav på 0,7 % av anslaget. Statistiska centralbyrån kommer nästa\r\når\r\n                   att   överta   statistikansvaret   för\r\nenkätundersökningen    Näringslivets\r\n                   investeringar,\r\noch som en följd av detta föreslås att 2,8 miljoner  kronor av\r\nKonjunkturinstitutets anslag ska föras över till SCB.\r\nIntäkterna  från  Konjunkturinstitutets  avgiftsbelagda\r\nverksamhet beräknas\r\n                   nästa år uppgå till 1,6 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n                 Ekonomistyrningsverket\r\n\r\n\r\n                   Ekonomistyrningsverket (ESV) är central\r\nförvaltningsmyndighet  för  ekonomisk\r\n                   styrning  av\r\nstatlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi-  och\r\npersonaladministrativa  system.  ESV  är  en  stabsmyndighet som\r\nstöder såväl\r\n                   regeringen som myndigheterna.\r\n\r\n                     ESV:s verksamhet finansieras till ungefär en\r\ntredjedel  med  anslag  och i\r\n                   övrigt med\r\navgifter.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:2\r\nEkonomistyrningsverket ska föras  upp\r\n                   med  63,7\r\nmiljoner kronor för 2003. Vid beräkningen av anslaget har en pris-\r\noch löneomräkning  gjorts  med  4,1  miljoner  kronor.\r\nAnslaget har därutöver\r\n                   minskats  med  anledning  av\r\ndet  generella besparingskrav  som  gäller  för\r\nförvaltningsmyndigheter.\r\n\r\n                     Intäkterna från\r\nESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 126,8\r\nmiljoner  kronor. Den avgiftsbelagda  verksamheten  omfattar\r\ninformation  om\r\n                   statlig ekonomi,  resultatstyrning\r\noch  finansiell  styrning,  ekonomi-  och\r\npersonaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport.\r\n                     Det  samlade balanserade överskottet i den\r\navgiftsfinansierade verksamheten\r\n                   uppgick  till  28,9\r\nmiljoner  kronor  vid  utgången av 2001, varav merparten\r\nhänför  sig  till  resultatområdet  EA-  och  PA-system.   Avsikten   är\r\natt\r\n                   överskottet  ska  förbrukas  inom ett antal år\r\ngenom att komma kunderna, dvs.\r\n                   myndigheterna,  till\r\ngodo.  Regeringen  kommer  under  hösten  2002  att  ta\r\nställning till hur det ackumulerade  överskottet  i  den\r\navgiftsfinansierade\r\n                   verksamheten ska disponeras.\r\n\r\n                 Statskontoret\r\n\r\n\r\nStatskontoret  är  en  central  förvaltningsmyndighet  för\r\nutrednings-   och\r\n                   utvärderingsverksamhet samt en\r\nstabsmyndighet.\r\n\r\n                     Statskontorets\r\nverksamhet  finansieras  till ungefär 40 % med anslag och i\r\növrigt med avgifter.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3\r\nStatskontoret  ska föras upp med 81,6\r\n                   miljoner kronor\r\nför 2003. Jämfört med årets medelsanvisning  är det en ökning\r\nmed 10,1 miljoner kronor.\r\n\r\n                     Vid\r\nberäkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts  med  1,9\r\nmiljoner  kronor.  Anslaget  har  dessutom  minskats  med\r\nanledning  av  det\r\n                   generella    besparingskrav\r\nsom    gäller   för   förvaltningsmyndigheter.\r\nStatskontoret  kommer  nästa  år  att ta över  ansvaret  för  den\r\ngemensamma\r\n                   internetportalen      Sverige      Direkt,\r\nsamordningsansvaret       för\r\nrättsinformationssystemet   samt   Regeringskansliets  del  av  ansvaret\r\nför\r\n                   Samhällsguiden,  och  som  en följd av  detta\r\nföreslår  regeringen  att  8,8\r\n                   miljoner   kronor  ska\r\nföras  över   från   Regeringskansliets   anslag   på\r\nutgiftsområde 1.\r\n                     Intäkterna  från\r\nStatskontorets  avgiftsfinansierade  verksamhet  beräknas\r\nnästa  år  uppgå  till 62,5 miljoner kronor, varav 43,5 miljoner kronor\r\nutgör\r\n                   intäkter från uppdragsverksamhet,  dvs.\r\nintäkter  som Statskontoret förfogar\r\n                   över.\r\n\r\n                 Motionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 bl.a. att den del av\r\nStatskontorets\r\n                   verksamhet   som   är   inriktad   på\r\natt  effektivisera  statsförvaltningen\r\n                   koncentreras\r\ntill   den  nya  revisionsmyndigheten,   Riksrevisionen,   att\r\nverksamhet med inriktning  på  inköpssamordning inom IT- och\r\nteleområdet förs\r\n                   till Kammarkollegiet, att verksamhet\r\nmed inriktning på statistik om offentlig\r\n                   sektor  förs\r\ntill SCB, att verksamhet  med  inriktning  på  lokalförsörjning\r\növertas av Statens  fastighetsverk  och  att ett  som\r\nmotionärerna uttrycker\r\n                   det  vässat Statskontor\r\nborde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med\r\nKammarkollegiet.  Motionärerna föreslår därför  att  anslaget  för  nästa\r\når\r\n                   minskas med 17,0 miljoner kronor (yrkande 3).\r\n\r\n                     Centerpartiet  föreslår   i   motion   Fi259\r\natt  nästa  års  anslag  till\r\n                   Statskontoret ska\r\nminskas med 16,5 miljoner kronor.\r\n\r\nTäckning av merkostnader för lokaler\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att\r\nramanslaget 1:4 Täckning  av merkostnader för lokaler\r\nförs upp med 425 000 kronor för 2003, dvs. med ett  5 000  kr högre belopp\r\nän\r\n                   vad som anvisats för innevarande år.\r\n\r\nDe  utgifter  som  belastar anslaget är hyror för vissa\r\ntomma  lokaler  för\r\n                   vilka staten har betalningsansvar\r\ntill dess att avtalen går att avveckla. De\r\nhuvudsakliga    faktorer    som    styr    utgifterna     på    området\r\när\r\n                   avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra\r\nut lokalerna i andra hand.\r\n                   Statskontoret disponerar\r\nanslaget.\r\n\r\n                 Statistiska centralbyrån\r\n\r\n\r\n                   Statistiska centralbyrån (SCB)\r\nansvarar för den sektorövergripande officiella\r\nstatistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten\r\när\r\n                   lättillgänglig  statistik  som är opartisk,\r\nrelevant, tillförlitlig,  aktuell\r\n                   och jämförbar.\r\nSCB:s verksamhet finansieras till knappt hälften av anslag och\r\ni övrigt av avgifter.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att\r\nramanslaget  1:5  Statistiska  centralbyrån ska uppgå\r\ntill 414,1 miljoner kronor för 2003. Det är 9,8 miljoner  kronor  mer  än\r\nvad\r\n                   som anvisats för innevarande år.\r\n\r\nVid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning\r\ngjorts med  10,5\r\n                   miljoner  kronor.  Anslagsnivån\r\npåverkas även av att särskilda medel tillförs\r\n                   bl.a.\r\nför att utveckla  konsumentprisindex (KPI), för att stärka kvaliteten i\r\nnationalräkenskaperna och  den  ekonomiska  statistiken\r\nsamt  för  att täcka\r\n                   kostnaderna  för  viss\r\nskattestatistik.  Dessutom har anslaget minskats  med\r\nanledning    av    det    generella    besparingskrav    som    gäller\r\nför\r\n                   förvaltningsmyndigheter.\r\nIntäkterna från Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet beräknas\r\nnästa\r\n                   år uppgå till 425 miljoner kronor.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi253 i hur  stor\r\nutsträckning\r\n                   anslagsmedel   ska   avsättas   för   en\r\nökad  statistikproduktion.  Enligt\r\n                   motionärerna bör\r\nSCB:s uppgifter begränsas.  För  att säkerställa efterfrågan\r\när det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva  en  ökad\r\ngrad av\r\n                   avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför\r\nminskas med 50 miljoner kronor nästa\r\n                   år (yrkande\r\n2).\r\n\r\n                     Folkpartiet  liberalerna  påpekar i\r\nmotion Fi269 att flera av myndigheterna\r\n                   inom\r\nutgiftsområde 2 har arbetsuppgifter  som  delvis  överlappar  varandra.\r\nFolkpartiet  föreslår  att  man  ska göra en översyn för\r\natt få till stånd en\r\n                   bättre  samordning.  Syftet  med\r\növersynen   ska   vara   att   nå  en  ökad\r\nkostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på översynen föreslås\r\natt\r\n                   SCB:s anslag minskas med 2 miljoner kronor\r\n(yrkandena 3 och 4). Samma yrkande\r\n                   framför\r\nFolkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del).\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion  Fi266  att  man  bör\r\ntillsätta  en\r\n                   utredning för att se över SCB:s\r\norganisation. Motionärerna vill fullfölja den\r\nstatistikreform  som  beslutades  av 1993/94 års riksdag och som innebar\r\natt\r\n                   ansvaret för statistikproduktionen  i  viss\r\nutsträckning fördes över på s.k.\r\n                   statistikansvariga\r\nmyndigheter.  En  uppdelning   av   SCB   skulle   enligt\r\nmotionärerna kunna innebära att en del ges ansvar för\r\nmyndighetsuppgifter, en\r\n                   del  ombildas  till\r\nstabsenhet  och  ges  ansvar  för  bl.a.  databaser  och\r\nproduktion  av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att\r\nytterligare\r\n                   en del organiseras som ett fristående\r\nstatistikbolag. Kristdemokraterna anser\r\n                   också att ett\r\nfrån  SCB fristående råd för Sveriges officiella statistik bör\r\nbildas. I motionen föreslås  att  anslaget  minskas  med  35\r\nmiljoner kronor\r\n                   (yrkande 3).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi259 att anslaget till SCB ska minskas\r\nmed\r\n                   35 miljoner kronor.\r\n\r\nFolk- och bostadsstatistik\r\n\r\n\r\nMålet  med  verksamheten  är  att  genomföra  registerbaserad  hushålls-\r\noch\r\n                   bostadsstatistik av god kvalitet, inom givna\r\nekonomiska ramar och  med  liten\r\n                   börda för\r\nuppgiftslämnarna.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår  att  12 miljoner kronor\r\nanvisas på reservationsanslaget\r\n                   1:6 Folk- och\r\nbostadsstatistik  för 2003. Det är 66 miljoner kronor mindre än\r\nvad som finns uppfört på anslaget  för  innevarande  år. Vid\r\ningången av 2002\r\n                   fanns dessutom en reservation på\r\nanslaget på 173 miljoner  kronor.  Den  höga\r\n                   nivån\r\nsammanhänger  med  att  förberedelsearbetet  har senarelagts. För 2004\r\nfinns inga medel budgeterade för ändamålet.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi253  att en\r\nregisterbaserad\r\n                   folk- och bostadsräkning genomförs.\r\nMotionärerna anser därför att några medel\r\n                   inte  ska\r\nanvisas  på  anslaget (yrkande 2). I motion Fi217  föreslår  samma\r\nmotionärer att riksdagen  ska  besluta  att  inte  genomföra\r\nnågon folk- och\r\n                   bostadsräkning 2005. Den\r\nregisterbaserade insamlingen innebär att skyddet för\r\nden  personliga  integriteten  åsidosätts,  anser motionärerna. Dessutom\r\nkan\r\n                   kvaliteten, aktualiteten och omfattningen av\r\nstatistiken ifrågasättas.\r\n\r\n                     Folkpartiet\r\nanser  i  motion  Fi269  att  planeringen   av  en  folk-  och\r\nbostadsräkning  bör stoppas eftersom undersökningen är ett hot\r\nmot  enskilda\r\n                   människors personliga  integritet.\r\nFolk-  och  bostadsräkningen  är dessutom\r\n                   onödig\r\neftersom  den statistik som tidigare samlats in inte på ett avgörande\r\nsätt förbättrat innehållet  i  politiken  (yrkande 2).\r\nNågra medel bör därför\r\n                   inte anvisas för detta\r\nändamål, anser motionärerna  (yrkande  4).  Det senare\r\nyrkandet framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna\r\ndel).\r\n                     Kristdemokraterna  framhåller  i  motion\r\nFi266  att  partiet  motsatt  sig\r\ntillvägagångssättet  vad gäller yrkesregister. Motionärerna är även\r\nskeptiska\r\n                   till  omfattningen  av den  nu  planerade\r\nundersökningen  och  föreslår  med\r\n                   hänvisning härtill\r\natt  några  medel  inte  anvisas  för  detta  ändamål 2003\r\n(yrkande 3).\r\n\r\n                 Kammarkollegiet\r\n\r\n\r\n                   Kammarkollegiet  är  en  central\r\nförvaltningsmyndighet  med  uppgifter   som\r\ntillståndsgivning,  registrering  och  tillsyn samt bevakning av statens\r\nrätt\r\n                   och  allmänna  intressen.  Kammarkollegiet  ska\r\nockså  utgöra  ett  statligt\r\n                   egenregialternativ  vad\r\ngäller  administrativ  service,  kapitalförvaltning,\r\nförsäkringsverksamhet och fordringsbevakning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Kammarkollegiets\r\nverksamhet   finansieras  till  drygt  80 %  med  avgifter.\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget  1:7  Kammarkollegiet  förs  upp\r\nmed 27,5\r\n                   miljoner kronor för 2003. Det är 3,5\r\nmiljoner kronor mer än vad som  anvisats\r\n                   för i\r\når.\r\n\r\n                     Intäkterna  från  den\r\navgiftsfinansierade  verksamheten beräknas nästa  år\r\nuppgå till 231,7 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n                   Folkpartiet liberalerna\r\npåpekar i motion Fi269  att flera av myndigheterna på\r\nutgiftsområde   2   har  arbetsuppgifter  som  delvis  överlappar\r\nvarandra.\r\n                   Folkpartiet föreslår  att  man  ska  göra\r\nen översyn för att få till stånd en\r\n                   bättre\r\nsamordning.  Syftet  med  översynen   ska   vara   att   nå  en  ökad\r\nkostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på\r\növersynen föreslås att\r\n                   Kammarkollegiets  anslag\r\nminskas med 3 miljoner kronor (yrkandena 3  och  4).\r\nSamma yrkande framför  Folkpartiet  också  i  motion Fi232 (yrkande 9 i\r\ndenna\r\n                   del).\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  i  motion  Fi266  undersöka   om  inte\r\nkollegiets\r\n                   hantering   av   arvs-,   gåvo-   och\r\nstämpelskatt  kan  föras  över   till\r\nRiksskatteverket och om inte en samordning  med  t.ex.  Statskontoret  kan\r\nge\r\n                   ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör\r\nenligt motionärerna minskas\r\n                   med 7,0 miljoner kronor\r\n2003 (yrkande 3).\r\n                     Centerpartiet  föreslår  i\r\nmotion  Fi259  att  Kammarkollegiets anslag ska\r\nminskas med 6,9 miljoner kronor.\r\n\r\n                 Nämnden\r\nför offentlig upphandling\r\n\r\n\r\n                   Nämnden\r\nför  offentlig  upphandling  (NOU)  ska  verka  för   att  offentlig\r\nupphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och\r\nlagenligt.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår  att  ramanslaget  1:8 Nämnden\r\nför offentlig upphandling\r\n                   förs upp med 7,6 miljoner\r\nkronor för 2003.\r\n\r\n                     Riksdagen behandlade\r\nvåren 2002 ett regeringsförslag  om  vissa ändringar i\r\nlagen  om  offentlig  upphandling  (prop.  2001/02:142).  I  det\r\nsammanhanget\r\n                   förordade  regeringen  att NOU även\r\nfortsättningsvis skulle ansvara  för  den\r\n                   statliga\r\ntillsynen av offentlig upphandling. Finansutskottet ansåg emellertid\r\natt NOU:s ställning borde  prövas på nytt i anslutning till\r\ndet arbete som då\r\n                   bedrevs inom Regeringskansliet  om\r\nmyndighetsstrukturen  för  konsument- och\r\nkonkurrensfrågor. Detta blev också riksdagens beslut, och regeringen\r\ndelgavs\r\n                   denna  uppfattning  genom  ett\r\ntillkännagivande  (bet.  2001/02:FiU12, rskr.\r\n2001/02:324).\r\n                     I budgetpropositionen framhåller\r\nregeringen att den inte har för avsikt att\r\n                   föreslå\r\natt   myndighetsstrukturen   ska   ändras   på   konsument-    och\r\nkonkurrensområdet.  Enligt  regeringens  mening  kan  det\r\nemellertid  finnas\r\n                   anledning att återkomma till\r\nfrågan om NOU:s organisation när regeringen  ska\r\n                   ta\r\nställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen\r\nbör\r\n                   utformas. En proposition bedöms kunna lämnas till\r\nriksdagen under våren 2003.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\n                   Moderata  samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi253 att NOU ska slås samman med\r\nKonkurrensverket  och  ombildas  till en ny myndighet benämnd Konkurrens-\r\noch\r\n                   upphandlingsverket. De samordningsfördelar som\r\nuppnås ger enligt motionärerna\r\n                   vissa besparingar. För\r\n2003 föreslår  de  att  anslaget  halveras och således\r\nminskas med 3,8 miljoner kronor (yrkande 2). Ett yrkande av  snarlik\r\ninnebörd\r\n                   framförs av samma motionärer i motion Fi218\r\n(yrkande 7).\r\n\r\n                     Folkpartiet   liberalerna\r\nföreslår   i   motion   Fi271   att   NOU   och\r\nKonkurrensverket slås samman (yrkande 1).\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion Fi266 att NOU fr.o.m.\r\nhalvårsskiftet\r\n                   2003  ska  samordnas  med  och\r\nombildas   till   en   självständig   del  av\r\nKonkurrensverket (yrkande 2). Motionärerna föreslår därför att anslaget i\r\ndet\r\n                   närmaste  halveras och således förs upp med 3,9\r\nmiljoner kronor (yrkande  3).\r\n                   Resterande  del,  3,7\r\nmiljoner kronor, förs i stället till Konkurrensverkets\r\nanslag på utgiftsområde 24. Samma motionärer föreslår även i motion Fi285\r\natt\r\n                   NOU och Konkurrensverket slås samman (yrkande\r\n7).\r\n\r\n                 Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd\r\n\r\n\r\n                   Statens kvalitets-\r\noch kompetensråd  ska  stödja  och  stimulera  arbetet med\r\nkvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga\r\nförvaltningen.\r\n                   Verksamheten finansieras huvudsakligen\r\nmed anslag, men till viss del även med\r\navgiftsintäkter.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår  att ramanslaget 1:9\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd\r\n                   förs upp med 12,3\r\nmiljoner kronor för 2003.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\n                   Moderata samlingspartiet  anser  i  motion\r\nFi253 att rådet bör avvecklas och\r\n                   föreslår att\r\nanslaget för 2003 halveras och således  minskas med 6,1 miljoner\r\nkronor (yrkande 2).\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att hela anslaget till rådet\r\ndras\r\n                   in (yrkande 3).\r\nCenterpartiet uppger i motion Fi259 att partiet tidigare  motsatt  sig\r\natt\r\n                   rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att\r\nanslaget avvecklas.\r\n\r\n                 Ekonomiska rådet\r\n\r\n\r\n                   Ekonomiska  rådet  som  är  knutet\r\ntill  Finansdepartementet  består  av sex\r\nnationalekonomiska  forskare  samt  Konjunkturinstitutets generaldirektör\r\nsom\r\n                   adjungerad medlem.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår\r\natt ramanslaget 1:10  Ekonomiska  rådet  förs upp med 2,3\r\nmiljoner kronor för 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n                   Kristdemokraterna  bedömer\r\ni motion Fi266 att den typ av insatser  som  rådet\r\nbedriver bör kunna rymmas  under  andra  anslag. Motionärerna föreslår\r\ndärför\r\n                   att anslaget avvecklas (yrkande 3).\r\n\r\n                     Centerpartiet uppger i motion Fi259 att  partiet\r\ntidigare  motsatt sig att\r\n                   rådet inrättats.\r\nMotionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.\r\n\r\nUtvecklingsarbete\r\n\r\n\r\nAnslaget   används  för  att  finansiera  insatser  som  avser  budget-\r\noch\r\n                   verksamhetsutveckling  inom  ramen  för\r\nekonomisk styrning och utveckling av\r\nstatsförvaltningen.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11\r\nUtvecklingsarbete  minskas  med  4,2\r\n                   miljoner kronor\r\noch förs upp med 13,2 miljoner kronor för 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n                   Kristdemokraterna\r\nerinrar  i  motion  Fi266 om att det utvecklingsarbete som\r\nanslaget  ska  finansiera  gäller metoder för  styrning  och\r\nuppföljning  av\r\n                   statens resurser, något som  enligt\r\nmotionärerna  nu  sköts av t.ex. RRV och\r\n                   ESV. Bland\r\nannat med hänvisning härtill föreslås i motionen  att  anslaget  i\r\nprincip halveras och minskas med 6,5 miljoner kronor 2003\r\n(yrkande 3).\r\n\r\n                     Centerpartiet   anser   i\r\nmotion  Fi259  att  verksamhetsutveckling  samt\r\nutvecklingsinsatser för myndigheternas  ledning  bör  rymmas  inom\r\nrespektive\r\n                   myndighets  ramanslag.  I  motionen\r\nföreslås  därför  att utvecklingsarbetet\r\n                   avvecklas\r\noch att anslaget för nästa år minskas med 10 miljoner kronor.\r\n\r\n                 Arbetsgivarverket\r\n\r\n\r\nArbetsgivarverket  hör  till  politikområdet  men  dess  verksamhet\r\när  inte\r\n                   anslagsfinansierad.  Merparten  av verkets\r\ninkomster (drygt  90 %)  utgörs  i\r\n                   stället  av\r\nmedlemsavgifter  från  myndigheter.  Medlemsavgiften  utgår  för\r\nnärvarande med 0,09 % av medlemsmyndigheternas  bruttolönesumma.\r\nTill en del\r\n                   finansieras verksamheten också med vissa\r\ndirekta avgifter samt med medel från\r\n                   regeringens\r\nsärskilda anslag Arbetsgivarpolitiska frågor.\r\n\r\n\r\nArbetsgivarpolitiska frågor\r\n\r\n\r\nAnslaget  används bl.a. till arvoden för vissa nämnder, medel för\r\nregeringens\r\n                   behov av konsulter  och\r\nutredningsuppgifter  inom  det  arbetsgivarpolitiska\r\nområdet, beredskapsuppgifter för Arbetsgivarverket, medlemsavgifter för\r\nvissa\r\n                   samnordiska institutioner samt kostnader för\r\nutgivning av  Arbetsgivarverkets\r\n                   författningssamling\r\noch  för  utmärkelsen  För  nit och redlighet  i  rikets\r\ntjänst.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:12\r\nArbetsgivarpolitiska frågor förs upp\r\n                   oförändrat  med\r\nknappt 2,5 miljoner kronor för 2003.  Vid  ingången  av  2002\r\nfanns på anslaget 4,7 miljoner kronor i form av\r\nanslagssparande.\r\n\r\n\r\nStatliga tjänstepensioner\r\n\r\n\r\nAnslaget belastas  med  utgifter  för\r\npersonalpensionsförmåner  och särskild\r\n                   löneskatt på\r\npensionskostnader m.m.\r\n\r\nPersonalpensionsförmånerna grundas på kollektivavtal. Statliga\r\narbetsgivare\r\n                   betalar  sedan  1998  försäkringsmässigt\r\nberäknade premier för de anställdas\r\npersonalpensionsförmåner.  Inkomsterna  från   dessa  avgifter  förs  upp\r\npå\r\n                   statsbudgeten  på  inkomsttitel  5211  Statliga\r\npensionsavgifter.  Utbetalade\r\n                   pensionsförmåner\r\ndäremot redovisas över  anslaget  Statliga  tjänstepensioner\r\nm.m.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 1:13 Statliga\r\ntjänstepensioner m.m. förs upp\r\n                   med  7 658,0 miljoner\r\nkronor för 2003, vilket är en ökning med  277  miljoner\r\nkronor jämfört med årets anslag.\r\n\r\nMedelsbehovet  på  anslaget  styrs av antalet förmånstagare, medelvärdet\r\nav\r\n                   den statliga kompletteringspensionen  samt  av\r\nbasbeloppets förändringar. För\r\n                   2003 påverkas\r\nberäkningen dessutom av ett nytt statligt pensionsavtal (PA 03)\r\nsamt  av  nya samordningsregler mellan den nya  allmänna\r\npensionen  och  den\r\n                   statliga tjänstepensionen.\r\n\r\n                 Riksrevisionsverket\r\n\r\n\r\nRiksrevisionsverket  (RRV)  är  central  myndighet  för\r\nstatlig revision. RRV\r\n                   kommer  att  upphöra  den  20\r\njuni  2003.  Från  den  1  juli  2003  övergår\r\nverksamheten i den nyinrättade Riksrevisionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen\r\nföreslår att ramanslaget 1:14 Riksrevisionsverket  förs  upp  med\r\n90,3 miljoner kronor för 2003.\r\n\r\nTill detta kommer intäkterna från RRV:s avgiftsbelagda verksamhet som\r\nnästa\r\n                   år beräknas uppgå till 28 miljoner kronor.\r\n\r\n                 Riksrevisionsverket;\r\nAvvecklingskostnader\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   RRV har ansökt  om\r\nsärskilda medel för sin avveckling. Regeringen anser att sådana kostnader\r\ni\r\n                   sin helhet ska disponeras  av  en särskild\r\navvecklare och föreslår därför att\r\n                   ett särskilt\r\nanslag inrättas för detta ändamål.\r\n\r\n                     Under\r\nandra delen av 2003 kan  det  enligt  regeringen bli aktuellt att med\r\ndetta anslag finansiera:\r\n\r\n kostnader för den personal som inte vill gå över till\r\nRiksrevisionen,\r\n\r\n                    kostnader för\r\nRRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten upphört.\r\n\r\n\r\n               Politikområdet Finansiella system och tillsyn\r\n\r\n\r\n                   Politikområdet omfattar reglering och\r\ntillsyn av  det  finansiella  systemet,\r\nstatsskuldsförvaltning,  statliga  garantier, insättarskydd, statens in-\r\noch\r\n                   utlåning   samt   kassahållning,\r\npremiepensionssystemet,    internationellt\r\nfinansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.\r\n\r\nI  politikområdet  ingår ett antal myndigheter vars verksamhet\r\nfinansieras\r\n                   med   både   anslag  och  andra\r\nintäkter.   Dit   hör   Finansinspektionen,\r\nInsättningsgarantinämnden,  Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.\r\nDessutom\r\n                   ingår den helt avgiftsfinansierade\r\nPremiepensionsmyndigheten.  Vidare  ingår\r\n                   den  på\r\nutgiftsområde  17  uppförda  Lotteriinspektionen, vars anslag alltså\r\nbereds av kulturutskottet.\r\n\r\nMålet för politikområdet\r\n\r\n\r\n                   Det\r\növergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med\r\nbeslutet\r\n                   om budgetproposition för 2001. Då slogs\r\nfast:\r\n\r\n                     att  det  finansiella systemet\r\nska vara  effektivt  och  tillgodose  såväl\r\nsamhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott\r\nskydd,\r\n                    att tillsynen ska bedrivas\r\neffektivt,\r\n                    att kostnaderna  för\r\nstatsskulden  långsiktigt ska minimeras samtidigt som\r\nrisker beaktas samt\r\n                    att statens\r\nfinansförvaltning ska bedrivas effektivt.\r\n\r\nPolitikområdet är indelat i sex delområden  och  för  varje delområde anges\r\ni\r\n                   propositionen särskilda mål.\r\n\r\nDelområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet\r\nomfattar  den\r\n                   verksamhet  som  Finansinspektionen\r\nbedriver. Finansinspektionen har som mål\r\n                   för sin\r\nverksamhet att bidra till stabiliteten  i  det  finansiella  systemet\r\ngenom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och\r\ntillståndsgivning.\r\n                   Inspektionen ska också tillgodose\r\nkonsumentskyddet i det finansiella systemet\r\n                   genom\r\ntillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella institut.\r\nDelområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets\r\nupplåning och\r\n                   förvaltning  av  statsskulden.  Målet\r\nför  delområdet har lagts fast i lagen\r\n                   (1988:1387)\r\nom   statens   upplåning   och  skuldförvaltning.   Målet   för\r\nRiksgäldskontorets verksamhet inom detta område  är  att\r\nlångsiktigt minimera\r\n                   kostnaderna för statsskulden\r\nsamtidigt som risker beaktas.\r\n                     Delområdet\r\nStatliga  garantier och särskilda åtaganden  har  som  mål  att\r\nverksamheten ska bedrivas  på  ett  effektivt  sätt  och  att\r\ngarantier  ska\r\n                   hanteras   inom  ramen  för\r\ngarantimodellen.  Delområdet  omfattar  dels  de\r\ngarantier  och   lån   med   kreditrisk   som   utfärdas   och  förvaltas\r\nav\r\n                   Riksgäldskontoret,  dels  tre  större\r\ngarantiåtaganden vars årliga  avgifter\r\n                   subventioneras\r\nmed budgetmedel.\r\n                     Delområdet Övrig finansiell\r\nförvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift\r\n                   som\r\nstatens    internbank,    Insättningsgarantinämnden     (IGN)     och\r\nPremiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för\r\nRiksgäldskontorets verksamhet inom\r\n                   detta  område   är\r\natt  bidra  till  en  effektiv  likviditetsstyrning  och\r\nfinansförvaltning i staten.  Insättningsgarantinämnden  har  som  mål\r\nför sin\r\n                   verksamhet  att  stärka  konsumentskyddet\r\nför allmänhetens insättningar  och\r\n                   främja\r\nstabiliteten inom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens\r\nmål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt\r\noch till nytta för\r\n                   pensionsspararna.\r\nDelområdet  Internationella  finansiella  institutioner\r\nomfattar  åtaganden\r\n                   gentemot  ett  antal\r\ninternationella  kreditinstitut.  Dessa  institutioners\r\nverksamhet har som syfte att stabilisera  det  finansiella  systemet  och\r\natt\r\n                   främja  en  ekonomisk  utveckling  i\r\nlåntagarländerna. Institutionerna bidrar\r\n                   också med\r\nråd och analys på olika beslutsnivåer.\r\nDelområdet   Tillsyn   av   spelmarknader   omfattar\r\nLotteriinspektionens\r\n                   verksamhet. Målet är att i\r\nenlighet  med lotterilagen och lotteriförordningen\r\nverka för en sund spelmarknad där det  är  viktigt  att sociala\r\nskyddshänsyn,\r\n                   konsumentintresset  och  risken för\r\nbedrägerier beaktas  när  nya  spelformer\r\n                   utvecklas\r\noch tillstånd utfärdas.\r\n\r\n                 Resultat och\r\nanalys\r\n\r\n\r\n                   Enligt   regeringens\r\nsammanfattande   bedömning   har   verksamheten   inom\r\npolitikområdet i allt väsentligt  uppfyllt  uppställda  mål  och  krav.\r\nVissa\r\n                   brister  finns  dock. Så t.ex. anser regeringen\r\natt Finansinspektionens  roll\r\n                   behöver stärkas och\r\nregeringen  har  också för avsikt att ställa nya krav på\r\ninspektionen under de närmaste åren. Det  finns  också  delverksamheter\r\nvars\r\n                   måluppfyllelse    är    svår    att    bedöma,\r\nt.ex.    Riksgäldskontorets\r\n                   garantiverksamhet.\r\nVidare finns enstaka delverksamheter som regeringen räknar\r\nmed  kommer att uppfylla målen först under 2002. I de fall\r\nkundattityder  har\r\n                   undersökts har resultaten varit\r\ntillfredsställande.\r\n\r\n\r\n                 Revisionens\r\niakttagelser\r\n\r\n\r\n                   RRV har  inte  haft\r\nnågra synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter\r\nsom  ingår  i politikområdet  utan  bedömer  att  de  i  allt\r\nväsentligt  är\r\n                   rättvisande        för\r\nFinansinspektionen,         Bokföringsnämnden,\r\nInsättningsgarantinämnden,  Premiepensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret\r\noch\r\n                   Lotteriinspektionen.\r\n\r\nDe   revisionsorgan  som  granskar   Nordiska   investeringsbanken\r\n(NIB),\r\n                   Europeiska  utvecklingsbanken  (EBRD),\r\nEuroparådets  utvecklingsbank  (CEB),\r\n                   Världsbanken\r\n(IBRD)  och  Europeiska investeringsbanken (EIB) har bedömt att\r\ndessa institutioners årsredovisningar för 2001 är rättvisande.\r\nFör IBRD:s del\r\n                   avser granskningen räkenskapsåret\r\n2000/01.\r\n\r\n                 EA-värdering\r\n\r\n\r\n                   Premiepensionsmyndigheten ingick  2001 i den grupp\r\npå totalt 21 myndigheter i\r\n                   statsförvaltningen  som\r\nuppfyllde samtliga  kriterier  som  används  vid  den\r\nekonomiadministrativa    värderingen    (EA-värderingen).    Betyget\r\nfullt\r\n                   tillfredsställande      fick\r\nFinansinspektionen,      Riksgäldskontoret,\r\nInsättningsgarantinämnden   och  Lotteriinspektionen.  Bokföringsnämnden\r\när\r\n                   undantagen från EA-värderingen på grund av liten\r\nomsättning.\r\n\r\n\r\n                 Finansinspektionen\r\n\r\n\r\n                   Finansinspektionen   är  central\r\nförvaltningsmyndighet   för   tillsyn   av\r\nfinansiella institut.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1\r\nFinansinspektionen förs upp med 163,7\r\n                   miljoner\r\nkronor för 2003.  Jämfört  med  de  anslag  som  Finansinspektionen\r\ntilldelats  för  i  år  ger  det ett resurstillskott på 21,3\r\nmiljoner kronor,\r\n                   varav 13,5 miljoner kronor utgör\r\npris-  och  löneomräkning  och 6,5 miljoner\r\n                   kronor är\r\nen engångsvis förstärkning.\r\n\r\nFinansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat  på\r\ndess\r\n                   storlek  tar  inspektionen  årligen  ut  en\r\nobligatorisk tillsynsavgift samt\r\n                   ansökningsavgifter\r\nför prövning av olika typer  av  ärenden. Inspektionen tar\r\nockså  ut  en  avgift  för marknadsövervakning. Inkomsterna  från\r\navgifterna\r\n                   redovisas på inkomsttitel  och  beräknas\r\nnästa  år uppgå till 165,7 miljoner\r\n                   kronor.\r\nDärutöver  uppbär  Finansinspektionen  vissa\r\nadministrativa  avgifter  från\r\n                   Bokföringsnämnden och\r\nInsättningsgarantinämnden  som  inte  har  samband  med\r\ntillsynsverksamheten  och  som inspektionen själv får disponera. För\r\nnästa år\r\n                   beräknas dessa inkomster uppgå till 6,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\n                   Folkpartiet liberalerna föreslår  i motion Fi269 att\r\nFinansinspektionen nästa\r\n                   år  ska tillföras\r\nytterligare 5 miljoner  kronor  (yrkande  4).  Motionärerna\r\nerinrar   om   att   Internationella   valutafonden   (IMF)   har\r\nutvärderat\r\n                   Finansinspektionen  och påpekat att\r\ntilldelade resurser är otillräckliga  för\r\n                   att\r\ninspektionen ska  klara  de  krav som ställs. De närmaste åren kommer\r\natt\r\n                   innebära fortsatt förnyelse och förändring  på\r\nfinansmarknaden.  Senast 2005\r\n                   ska t.ex. EU ha uppnått\r\nen gemensam marknad för finansiella tjänster, påpekar\r\nmotionärerna  vidare.  Motionärerna  föreslår  att  riksdagen  ska  göra\r\nett\r\n                   tillkännagivande om behovet av en stärkt\r\nFinansinspektion (yrkande 1). Även i\r\n                   motion  Fi232\r\nföreslår  Folkpartiet  att  Finansinspektionen  ska  tillföras\r\nytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 9, i denna del).\r\n\r\n\r\n                 Insättningsgarantinämnden\r\n\r\n\r\n                   Insättningsgarantinämnden      (IGN)\r\nadministrerar      det     statliga\r\ninsättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden  förs\r\nupp\r\n                   med 5,9 miljoner kronor för 2003.\r\n\r\nDe   institut    som    omfattas    av\r\ninsättningsgarantisystemet    och\r\n                   investerarskyddet\r\nska också svara för deras finansiering. Avgiftsinkomsterna\r\nredovisas mot inkomsttitel,  och  ett  belopp  motsvarande  anslaget\r\ntill IGN\r\n                   avräknas från dessa inkomster. För 2003\r\nberäknas inkomsterna  uppgå  till 401\r\n                   miljoner\r\nkronor.    Överskottet   placeras   på   räntebärande   konto   i\r\nRiksgäldskontoret.\r\n\r\nRiksgäldskontorets förvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen\r\nföreslår    att     ramanslaget     2:3     Riksgäldskontoret:\r\nFörvaltningskostnader  förs  upp  med  250,0  miljoner  kronor\r\nför  2003. På\r\n                   anslaget fanns ett anslagssparande som\r\nvid ingången av 2002 uppgick till 73,4\r\n                   miljoner\r\nkronor. Att anslagssparandet var så omfattande sammanhänger med  att\r\nnya  IT-system  inte  kunnat  införas  som  planerat samt\r\natt kostnaderna för\r\n                   statens betalningssystem blivit\r\nlägre än väntat.  Av  anslagssparandet  är 37\r\nmiljoner kronor ställda under regeringens beslutanderätt.\r\n\r\n                   Som tidigare har berörts aktualiserar regeringen i\r\ndetta sammanhang också  en\r\n                   annan   fråga   av\r\nbetydelse   för   Riksgäldskontorets  medelstilldelning.\r\nRiksgäldskontoret fungerar som statens internbank och svarar i den\r\negenskapen\r\n                   för  dels  in-  och  utlåningen  till\r\nstatliga   myndigheter,  dels  statens\r\nbetalningssystem.   In-  och  utlåningen  finansieras  med   avgifter\r\nmedan\r\n                   kostnaderna för hanteringen  av  statens\r\nbetalningssystem  täcks med anslag.\r\n                   Regeringen anser\r\natt övervägande skäl talar för att även in-  och  utlåningen\r\nfinansieras  med  anslag, vilket nästa år skulle öka belastningen på\r\nanslaget\r\n                   Riksgäldskontoret:  Förvaltningskostnader\r\nmed  knappt 17 miljoner kronor. De\r\n                   ökade   utgifterna\r\nförutsätts   emellertid   i  budgetpropositionen   kunna\r\nfinansieras inom ramen för anslaget.\r\n\r\nEnligt regeringen bör Riksgäldskontoret ha möjlighet att ta ut avgifter\r\nför\r\n                   internbanksverksamheten.   Avgifterna   ska\r\nenligt   förslaget    tillföras\r\n                   statsbudgeten   på\r\ninkomsttitel  2557  Avgifter  vid  statens  internbank  i\r\nRiksgäldskontoret.\r\n\r\n                 Motionerna\r\n\r\n                   Kristdemokraterna  föreslår  i  motion  Fi266\r\natt anslaget ska minskas med 37\r\n                   miljarder  kronor,\r\nmotsvarande  det  anslagssparande  som  är  ställt  under\r\nregeringens beslutanderätt (yrkande 3).\r\n\r\nCenterpartiet  framför i motion Fi259  samma  förslag  och  minskar\r\nalltså\r\n                   anslaget med 37 miljoner kronor.\r\n\r\n                 Bokföringsnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår\r\natt  ramanslaget  2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 7,7\r\nmiljoner  kronor  för  2003.  Nivån  är    förutom   en   mindre\r\npris-  och\r\n                   löneomräkning samt avdrag för det\r\ngenerella besparingskravet  densamma som i\r\når.\r\n\r\n\r\n                 Avgift för Stadshypotekskassans\r\ngrundfond\r\n\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår  att  ramanslaget  2:5\r\nAvgift  för Stadshypotekskassans\r\n                   grundfond  förs upp\r\nmed 0 kr för 2003.\r\n\r\n                     I februari 1997 sålde\r\nregeringen statens innehav av  aktier  i Stadshypotek\r\nAB till Svenska Handelsbanken. Efter försäljningen har Konungariket\r\nSveriges\r\n                   Stadshypotekskassa    haft    i   uppgift\r\natt   förvalta   en   återstående\r\n                   obligationsskuld.\r\nNär skulden är  reglerad  ska  kassan  likvideras.  För att\r\ntrygga   utestående   lån   finns   en   grundfond   i  form  av  en\r\nstatlig\r\n                   garantiförbindelse. Staten har åtagit sig att\r\nsvara för  avgiften  för  denna\r\n                   garantiförbindelse,\r\noch  för  att  synliggöra  denna subvention har avgiften\r\nförts upp som ett anslag. Avgiften motsvarar 1 % av grundfondens\r\nstorlek.\r\n                     Den  kvarstående  upplåningen  genom\r\nStadshypotekskassan   har  minskat  i\r\n                   snabbare  takt\r\nän beräknat, vilket slagit igenom på grundfondens  och  därmed\r\nockså avgiftens  storlek  som  båda  minskat snabbt. Till följd\r\nhärav har ett\r\n                   anslagssparande byggts upp under flera\r\når,  och  detta  anslagssparandet har\r\n                   bl.a.  kunnat\r\nanvändas  för  att finansiera efterföljande års  avgifter  för\r\ngrundfonden.\r\n\r\nInsatser i internationella finansieringsinstitutioner\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  ramanslaget   2:6   Insatser\r\ni   internationella\r\n                   finansieringsinstitutioner  förs\r\nupp  med  56 miljoner kronor för  2003.  På\r\n                   anslaget\r\nfanns  vid  ingången av 2002 ett anslagssparande  på  6,4  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n                     Sverige ska enligt\r\ntidigare  beslut medverka i en höjning av grundkapitalet\r\ni Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)  och  teckna  andelar  motsvarande\r\n228\r\n                   miljoner  euro.  Av detta belopp ska sammanlagt\r\n22,5 % betalas in i åtta lika\r\n                   stora poster fördelade\r\npå  lika  många  år.  Varje  sådan  årlig post uppgår\r\nsåledes till 6,4 miljoner euro, eller ca 60 miljoner kronor.\r\nFrån  anslaget  finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i\r\nEuroparådets\r\n                   utvecklingsbank (CEB).  Anslaget  kan\r\nnumera också belastas om garantier till\r\ninternationella finansieringsinstitut behöver infrias.\r\n\r\nAvsättning för garantiverksamhet\r\n\r\n\r\nSedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya\r\nprinciper. Omläggningen\r\n                   genomfördes för att\r\nkostnaderna för statens garantigivning skulle bli synliga\r\noch för att verksamheten långsiktigt  skulle  bli finansiellt\r\nsjälvbärande. I\r\n                   det  nya  garantisystemet förutsätts\r\navgifterna täcka  såväl  den  förväntade\r\n                   risken för\r\nett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas\r\ninte full avgift  ut betraktas mellanskillnaden som en\r\nsubvention, vilken ska\r\n                   belasta ett anslag  på\r\nbudgeten.  Sådana  anslagsmedel  ska  liksom influtna\r\ngarantiavgifter  föras  till  en garantireserv i Riksgäldskontoret,  och\r\ndär\r\n                   användas för att täcka infriandet av\r\ngarantier.\r\n\r\n                     Kvarstående  garantier som\r\nutfärdats  enligt  äldre  regler    s.k.  äldre\r\ngarantier  har  invärderats  i  det  nya  garantisystemet och\r\navgiftsbelagts\r\n                   enligt de nya principerna. I två fall\r\nmed anknytning  till utgiftsområdet har\r\n                   regeringen\r\nansett  att  full  avgift  inte  ska tas ut efter  invärderingen,\r\nnämligen för garantier till Venantius AB och Sverige  Hus  i\r\nSankt Petersburg\r\n                   eller  A/O  Dom  Shvetsii.\r\nRiksdagen  har ställt sig bakom denna  bedömning.\r\nSubventionsinslaget    för    dessa    båda    garantier     uppgår\r\nenligt\r\n                   budgetpropositionen för 2002 till 500\r\nrespektive 1,4 miljoner  kronor  per år\r\n                   och belastar\r\nramanslaget Avsättning för garantiverksamhet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Regeringen föreslår att\r\nramanslaget 2:7 Avsättning för garantiverksamhet förs\r\nupp  med  1,4  miljoner  kronor  för  2003. Av statsfinansiella skäl\r\nföreslår\r\n                   regeringen  i propositionen att avsättningen\r\nmed  500  miljoner  kronor  för\r\n                   subventionsinslaget\r\ni garantin till Venantius AB senareläggs med ett år till\r\n2004. För 2004 beräknar regeringen anslaget till 501,4 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n\r\nPremiepensionsmyndigheten\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPremiepensionsmyndigheten  (PPM) hör till politikområdet, men dess\r\nverksamhet\r\n                   är inte anslagsfinansierad.  Utgifterna\r\nför  PPM:s administration täcks dels\r\n                   med  avgifter\r\nfrån pensionsspararna, dels med lån  i  Riksgäldskontoret  för\r\nrörelsekapitalbehov  och  för investeringar i\r\nanläggningstillgångar. Avgiften\r\n                   får högst uppgå till\r\n0,3 %  per  år  av  de  sammanlagda tillgodohavandena på\r\npensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas  uppgå till 307\r\nmiljoner\r\n                   kronor 2003.\r\n\r\n\r\nAnslag som inte ingår i något politikområde\r\n\r\n\r\nFörutom  de  båda  politikområden  som  ingår  i\r\nutgiftsområde  2  finns  på\r\n                   utgiftsområdet tre anslag\r\nsom inte inordnats i något  politikområde  eftersom\r\nregeringen   inte   förfogar   över   dem.   Det  gäller  de  på  förslag\r\nav\r\n                   riksdagsstyrelsen uppförda anslagen till\r\nRiksrevisionen, Riksdagens revisorer\r\n                   och\r\navvecklingskostnader för Riksdagens revisorer.\r\n\r\nRiksrevisionen är en ny självständig revisionsmyndighet under\r\nriksdagen som\r\n                   påbörjar sin verksamhet den 1 juli\r\n2003. Den ersätter då Riksdagens revisorer\r\n                   och\r\nRiksrevisionsverket (RRV).\r\n\r\nRiksrevisionen\r\n\r\n\r\n                   I\r\nbudgetpropositionen  redovisas  inget  mål  för  den  nya\r\nRiksrevisionens\r\n                   verksamhet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen erinrar om att den förestående omläggningen av den\r\nstatliga\r\n                   revisionen  är  en konstitutionell\r\nförändring och  att  man  nu  inte  prövat\r\nRiksrevisionens långsiktiga dimensionering. Om riksdagen finner det\r\nmotiverat\r\n                   att  öka  resurserna   för   Riksrevisionen\r\nför   att   ytterligare  stärka\r\n                   kontrollmakten\r\nfinns   det   naturligtvis   möjlighet   att   vid  kommande\r\nbudgetberedningar  anslå  mer  medel. En sådan resursförstärkning\r\nmåste  dock\r\n                   ställas mot andra angelägna resursbehov i\r\nstaten, påpekar riksdagsstyrelsen.\r\n\r\nRiksrevisionens resursbehov är  alltså  beräknade  utifrån dagens\r\nkostnader\r\n                   för verksamheten vid RRV och Riksdagens\r\nrevisorer, kostnader som därefter har\r\n                   justerats  med\r\nhänsyn  till ändrade arbetsuppgifter och  ambitionshöjningar.\r\nEngångsvisa kostnader i samband med starten av myndigheten ingår\r\ndäremot inte\r\n                   i beräkningen. De finansieras med andra\r\nmedel.\r\n\r\n                   Riksdagsstyrelsen föreslår att ett\r\nnytt ramanslag benämnt 90:1 Riksrevisionen\r\n                   förs upp\r\npå statsbudgeten  och  att  117,8 miljoner kronor anvisas på det för\r\nandra halvåret 2003. För 2004 beräknar  riksdagsstyrelsen\r\nanslaget till 269,1\r\n                   miljoner kronor.\r\n\r\n\r\n                 Riksdagens revisorer\r\n\r\n\r\nRiksdagens  revisorer  har  till uppgift att  på  riksdagens\r\nvägnar  granska\r\n                   statlig  verksamhet. Myndigheten\r\nkommer  att  avvecklas  när  Riksrevisionen\r\n                   påbörjar\r\nsin verksamhet den 1 juli 2003.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                   Riksdagsstyrelsen\r\nföreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens revisorer förs upp\r\nmed 14,2 miljoner kronor för första halvåret 2003.\r\n\r\n\r\n                 Avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer\r\n\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen   föreslår   att  ramanslaget  90:3  Riksdagens\r\nrevisorer:\r\n                   Avvecklingskostnader förs upp med 1,0\r\nmiljon kronor för 2003.\r\n\r\n\r\nFinansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom\r\nutgiftsområde 2\r\n\r\n\r\n                   Utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi  och  finansförvaltning omfattar utgifter för\r\nett antal centrala myndigheter, kostnader  för  vissa\r\ngarantiåtaganden  samt\r\n                   kapitaltillskott  till  ett\r\ninternationellt  kreditinstitut.  Dessutom ingår\r\nutgifterna för statliga tjänstepensioner.\r\n\r\nAv  utgiftsområdets  25  anslag fördelar sig 22 på två politikområden.\r\nTre\r\n                   anslag      anslagen   till\r\nRiksrevisionen,   Riksdagens   revisorer   och\r\navvecklingskostnader för Riksdagens  revisorer    har inte inordnats i\r\nnågot\r\n                   politikområde.\r\n                     De\r\ni  budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar  sig  till  9 078,1\r\nmiljoner  kronor,   dvs.   samma  nivå  som  riksdagen  i\r\nförsta  steget  av\r\n                   budgetprocessen lagt fast som ram\r\nför utgiftsområdet (bet. 2002/03:FiU1).\r\nFörslag  till  alternativa  anslagsnivåer   har   framförts   av\r\nModerata\r\n                   samlingspartiet,     Folkpartiet\r\nliberalerna,    Kristdemokraterna    och\r\nCenterpartiet.  Samtliga  dessa  alternativ   ryms   inom   den\r\nfastställda\r\n                   utgiftsramen   och  innebär  att  de\r\nsamlade  utgifterna  på  utgiftsområdet\r\n                   begränsas med\r\nalltifrån 12 till 143 miljoner kronor.\r\nUtskottet har  på  de  närmast  föregående sidorna redovisat hur\r\nregeringen\r\n                   önskar fördela anslagen på utgiftsområdet\r\noch vilka av oppositionspartiernas\r\n                   förslag som har\r\neffekt på denna fördelning. I motionerna föreslås alternativa\r\nnivåer för sammanlagt 11 av utgiftsområdets  25  anslag. Utskottet\r\növergår nu\r\n                   till att redovisa sin samlade syn på\r\nanslagsfördelningen. Prövningen inriktas\r\n                   i första\r\nhand på de förslag där skilda meningar framkommit.\r\n\r\nKristdemokraterna  och Centerpartiet föreslår att Statskontorets\r\nanslag  för\r\n                   nästa år ska minskas  med  17,0\r\nrespektive  16,5  miljoner  kronor, dvs. med\r\n                   ungefär\r\nen  femtedel.  Centerpartiet  motiverar  inte sitt förslag  närmare.\r\nKristdemokraterna  anser  att  den del av Statskontorets\r\nverksamhet  som  är\r\n                   inriktad på att effektivisera\r\nstatsförvaltningen  ska  koncentreras  till den\r\n                   nya\r\nrevisionsmyndigheten under riksdagen, Riksrevisionen, medan andra\r\ndelar\r\n                   ska föras  till  bl.a.  Kammarkollegiet  och\r\nStatistiska  centralbyrån som i\r\n                   Kristdemokraternas\r\nbudgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna  med  7\r\nrespektive 35 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottet vill med  anledning  av  detta erinra om att Statskontoret\r\nliksom\r\n                   Ekonomistyrningsverket    fungerar    som\r\nregeringens    stabsmyndigheter.\r\n                   Statskontoret\r\nsvarar   i   den  egenskapen  främst  för   utrednings-   och\r\nutvärderingsverksamhet, ett arbete  som  bedrivs på uppdrag av\r\nregeringen och\r\n                   andra      statliga     myndigheter.\r\nDen     blivande     Riksrevisionens\r\neffektivitetsinriktade  granskning  har  ett  annat  syfte  och en helt\r\nannan\r\n                   inriktning. Riksrevisionen får dessutom inte\r\nheller ta emot uppdrag  vare sig\r\n                   från  regering eller\r\nriksdag. Utskottet har svårt att se att den lösning  som\r\nmotionärerna  förespråkar  har några förutsättningar att kunna bidra\r\ntill att\r\n                   effektiviteten i statsförvaltningen främjas.\r\nUtskottet finner ingen anledning\r\n                   att frångå\r\nregeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna  och\r\n                   Centerpartiet föreslår att\r\nStatistiska  centralbyråns  anslag  nästa  år  ska\r\nminskas med 50, 2, 35 respektive 35 miljoner kronor. Moderata\r\nsamlingspartiet\r\n                   är  rent  generellt  kritiskt  till\r\natt  skattemedel  i så stor utsträckning\r\n                   används  för\r\natt  finansiera  en  ökad statistikproduktion och  vill  därför\r\nbegränsa  SCB:s  uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen.\r\nKristdemokraterna\r\n                   föreslår att 1993/94  års\r\nstatistikreform  fullföljs  och  att  ansvaret för\r\nstatistikproduktionen  i  ökad  utsträckning  förs över på\r\nstatistikansvariga\r\n                   myndigheter. Centerpartiet\r\nföreslår utan närmare  motivering att SCB:s anslag\r\nbegränsas med 35 miljoner kronor. Folkpartiet vill  få  till  stånd en\r\nbättre\r\n                   samordning mellan myndigheterna på\r\nutgiftsområdet och föreslår att en översyn\r\n                   ska  göras\r\nför  att  nå  en ökad kostnadseffektivitet och bättre service.  I\r\navvaktan på denna översyn vill  partiet  minska  SCB:s  anslag\r\nmed 2 miljoner\r\n                   kronor.\r\n\r\nEnligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift  genom  att  på\r\nett\r\n                   opartiskt  sätt  redovisa  tillförlitlig\r\nstatistik  som  är  ett  nödvändigt\r\n                   underlag  för\r\nstatens,  kommunernas  och  näringslivets planering. Utskottet\r\nanser att det i propositionen föreslagna medelstillskottet  till\r\nSCB  är väl\r\n                   avvägt  mot  bakgrund  av  de krav som\r\nställs på SCB. Utskottet finner därför\r\n                   inte anledning\r\natt ompröva regeringens  förslag att 414,1 miljoner kronor ska\r\nanvisas till SCB för 2003.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet och Folkpartiet  liberalerna  vill  inte\r\ngenomföra\r\n                   någon registerbaserad  folk- och\r\nbostadsundersökning och motsätter sig därför\r\nregeringens förslag att  12,0  miljoner  kronor  ska  anvisas  till Folk-\r\noch\r\n                   bostadsstatistik.  Även  Kristdemokraterna  anser\r\natt  några medel inte  ska\r\n                   anvisas för detta ändamål\r\n2003.\r\n\r\n                     Utskottet   vill   med   anledning\r\nav  detta  framhålla  följande.   SCB,\r\nRiksskatteverket (RSV) och Lantmäteriverket  fick förra året i uppdrag att\r\nta\r\n                   fram  alternativa  förslag  till  lösningar på hur\r\nfolkbokföringen  och  ett\r\n                   lägenhetsregister kan\r\nläggas upp. Svaret  lämnade  de  i  slutet av 2001 i en\r\ngemensam rapport kallad Förbättrad hushålls- och bostadsstatistik  i\r\nstället\r\n                   för  FoB.  Rapporten  remissbehandlades\r\nunder  våren  2002  och  bereds  för\r\n                   närvarande i\r\nRegeringskansliet.\r\n                     I  rapporten  föreslår  de\r\ntre myndigheterna ett antal åtgärder avsedda att\r\nbl.a. stärka integritetsskyddet.  När  det gäller lägenhetsregistret\r\nföreslås\r\n                   t.ex.  att  fastighetsägarna  inte  ska\r\nlämna   uppgifter  om  lägenheternas\r\nkontraktsinnehavare utan endast vilka lägenheter som  finns  i fastigheten.\r\nI\r\n                   stället ska RSV, när lägenhetsregistret är färdigt,\r\nvända sig  till de boende\r\n                   i  flerbostadshus  och\r\nsamla in uppgifter om vem som bor i vilken  lägenhet.\r\nVidare ska enligt förslaget SCB inte skapa ett sammanhållet FoB-register\r\nutan\r\n                   statistiken ska produceras  mer\r\ndecentraliserat. Detta innebär i sin tur att\r\n                   det inte\r\när nödvändigt att stifta någon särskild FoB-lag.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag och vill understryka att\r\narbetet\r\n                   med folk- och bostadsstatistiken måste\r\nläggas  upp  på  ett  sådant sätt att\r\n                   individernas\r\nintegritet skyddas.\r\n\r\n                   Folkpartiet\r\nliberalerna,  Kristdemokraterna  och Centerpartiet föreslår  att\r\nKammarkollegiets  anslag ska minskas med mellan  3  och  7\r\nmiljoner  kronor.\r\n                   Folkpartiet vill få  till  stånd en\r\nbättre samordning mellan myndigheterna på\r\nutgiftsområdet och föreslår  att  en  översyn  ska  göras  för att nå en\r\nökad\r\n                   kostnadseffektivitet  och  bättre service. I\r\navvaktan på denna  översyn  vill\r\n                   partiet minska\r\nKammarkollegiets  anslag  med 3 miljoner kronor. Centerpartiet\r\nföreslår utan närmare motivering att kollegiets  anslag begränsas\r\nmed närmare\r\n                   7  miljoner  kronor.  Kristdemokraterna\r\nvill  att  man  undersöker  om  inte\r\n                   kollegiets\r\nhantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt  kan  föras  över  till\r\nRiksskatteverket och ifrågasätter om inte en samordning med\r\nStatskontoret kan\r\n                   ge     ytterligare\r\neffektivitetsvinster.    Uppenbarligen    anser    sig\r\nKristdemokraterna  inte  behöva   avvakta   resultatet   av   den\r\nföreslagna\r\n                   undersökningen  eftersom  partiet\r\nföreslår  att Kammarkollegiets anslag  ska\r\n                   minskas\r\nmed en fjärdedel redan nästa år.\r\n\r\nFinansutskottet avstyrker dessa förslag.\r\n\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna\r\nanser\r\n                   att  Nämnden  för offentlig upphandling bör gå\r\nsamman  med  Konkurrensverket.\r\n                   Moderata\r\nsamlingspartiet  och  Kristdemokraterna föreslår därför att nämndens\r\nanslag halveras.\r\n\r\n                     Av\r\nbudgetpropositionen framgår  att  det  kan  finnas  anledning att ta\r\nupp\r\n                   frågan om NOU:s organisation i samband med att\r\nregeringen  ska  ta  ställning\r\n                   till  hur\r\nsanktionssystemet  inom den offentliga upphandlingen bör utformas,\r\nvilket kommer att ske våren 2003.\r\nI avvaktan på detta finns det  enligt  utskottets mening inte anledning\r\nför\r\n                   riksdagen  att  nu ta något initiativ i frågan.\r\nUtskottet  avstyrker  därför\r\n                   motionärernas\r\nförslag.\r\n\r\n                   Moderata  samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  vill  alla\r\navveckla  Statens   kvalitets-  och  kompetensråd.  Moderata\r\nsamlingspartiet\r\n                   föreslår av denna anledning  att\r\nanslaget  för  nästa  år  halveras. De båda\r\n                   övriga\r\npartierna vill däremot helt avskaffa anslaget.\r\n\r\nKvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera\r\nmyndigheternas\r\n                   kompetensförsörjning samt främja\r\nkvalitetsarbetet inom förvaltningen.  Enligt\r\nutskottets  mening fyller Kvalitets- och kompetensrådet en uppgift som\r\nextern\r\n                   pådrivare  och   idégivare   i  frågor  som\r\nrör  kompetensförsörjningen  och\r\n                   kvalitetsarbetet\r\ninom   den   statliga    förvaltningen.   Kvalitets-   och\r\nkompetensrådet inrättades i början av 1999 och  har  således  snart\r\nfyra års\r\n                   verksamhet  bakom  sig.  Enligt utskottets\r\nmening har rådet en viktig uppgift\r\n                   att fylla, och det\r\nhar inte  framkommit  något  som  skulle  ge anledning att\r\nkrympa eller avveckla rådets verksamhet.\r\n\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att det till\r\nFinansdepartementet\r\n                   knutna Ekonomiska rådet avvecklas\r\noch att något anslag för detta ändamål inte\r\n                   förs upp\r\ni budgeten.\r\n\r\n                     Utskottet vill med anledning\r\nhärav erinra om att Ekonomiska  rådet fungerar\r\n                   som\r\ninitiativtagare till forskning och som en länk mellan\r\nFinansdepartementet\r\n                   respektive  Konjunkturinstitutet\r\noch den nationalekonomiska forskningen.  De\r\nkonferenser, seminarier och möten som  Ekonomiska  rådet  ordnar  ger\r\nenligt\r\n                   regeringen  ett  gediget  underlag  för den\r\nekonomiska politikens utformning.\r\n                   Rådet har också en\r\nviktig uppgift som  rådgivare  till Konjunkturinstitutet i\r\nvetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi,\r\nmodellbyggande och\r\n                   miljöekonomi. Mot den bakgrunden\r\nvill inte utskottet föreslå någon avveckling\r\n                   av\r\nEkonomiska rådet.\r\n\r\n                   Kristdemokraterna    och\r\nCenterpartiet    föreslår    att   anslaget   för\r\nUtvecklingsarbete   minskas  med  6,5  respektive  10  miljoner  kronor.\r\nDe\r\n                   föreslagna nivåerna innebär  att  anslaget\r\nhalveras  eller reduceras till en\r\n                   fjärdel.  Det\r\nutvecklingsarbete som anslaget är avsett att  finansiera  sköts\r\nenligt Kristdemokraterna  nu  av  t.ex. RRV och ESV.\r\nCenterpartiet hävdar att\r\n                   verksamhetsutveckling samt\r\nutvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör\r\nrymmas inom respektive myndighets ramanslag.\r\n\r\nUtskottet vill erinra om att detta  anslag  inte  är  avsett  för\r\ngenerella\r\n                   utvecklingsinsatser utan i första hand har\r\ntillkommit för att finansiera  ett\r\n                   brett  upplagt\r\nprojekt, inriktat på att få till stånd ett integrerat statligt\r\nkoncernsystem    för    prognoser,    budgetering,\r\nresultatstyrning    och\r\n                   betalningsinformation.\r\nAvsikten är att hela statsförvaltningen ska inordnas i\r\ndetta system, kallat VESTA (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten).\r\n                     Ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet har varit\r\natt skapa ett IT-stöd som\r\n                   kan   förbättra\r\nkvaliteten   i   den   statliga  budgetprocessen.  Det  nya\r\nkoncerninformationssystem som nu successivt  tas  i  bruk under 2002\r\noch 2003\r\n                   består  av  ett budgeteringssystem,\r\nelektronisk hantering  av  regleringsbrev\r\n                   samt  ett\r\nnytt  inrapporteringssystem  för  myndigheternas  redovisningsdata.\r\nEnligt  planerna  ska  även  riksdagens  budgetberedning\r\ninordnas i detta IT-\r\n                   nätverk.\r\nFinansutskottet  har  tidigare  ställt  sig   bakom  riktlinjerna  för\r\ndet\r\n                   utvecklingsarbete  som  bedrivs inom\r\nVESTA-projektets  ram  och  finner  inte\r\n                   anledning\r\natt nu ompröva  detta  ställningstagande. Utskottet biträder därför\r\nregeringens förslag till medelsberäkning på anslaget.\r\n\r\n                   Folkpartiet  liberalerna  föreslår att\r\nFinansinspektionen  ska  tillföras  5\r\n                   miljoner\r\nkronor. Förslaget läggs fram därför att IMF påpekat att inspektionen\r\nhar otillräckliga resurser  för  att klara de krav som\r\nställs, och därför att\r\n                   de kommande årens utveckling\r\nkommer  att  leda till fortsatta förändringar av\r\nfinansmarknaden.  Motionärerna föreslår också  att  riksdagen  ska  göra\r\nett\r\n                   tillkännagivande om behovet av en stärkt\r\nFinansinspektion.\r\n\r\n                     Något  tillkännagivande\r\ni   frågan   är  enligt  utskottets  mening  inte\r\nnödvändigt.  Motionärernas  önskemål  är nämligen  redan  i  allt\r\nväsentligt\r\n                   tillgodosett. Regeringen har tidigare i\r\når  tillkallat  en särskild utredare\r\n                   som ser över\r\nFinansinspektionens roll och resursbehov. Enligt  direktiven ska\r\nutredaren  kartlägga  och  analysera Finansinspektionens nya\r\nroll och  vilket\r\n                   resursbehov som väntas uppstå mot\r\nbakgrund av de förändringar i inspektionens\r\nansvarsområde och uppgifter  som  beslutats eller som kan följa av\r\ngenomförda\r\n                   nationella och internationella\r\nregeländringar.\r\n                     Aktuella förändringar gäller\r\nbl.a.  krav på utvecklad tillsyn och reglering\r\n                   inom\r\nvärdepappersmarknadsområdet, nya regler  för  kapitaltäckning  och  nya\r\nbank- och finansieringsrörelseregler.\r\nUppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 28 februari\r\n2003.\r\n                     Med hänvisning till detta avstyrker\r\nutskottet motionärernas förslag.\r\n\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet   föreslår   att\r\nRiksgäldskontorets\r\n                   förvaltningskostnader   ska\r\nbegränsas  med  37  miljoner  kronor.   Beloppet\r\nmotsvarar den del av Riksgäldskontorets  anslagssparande  som  ställts\r\nunder\r\n                   regeringens beslutanderätt.\r\n\r\nInnebörden  av att 37 miljoner kronor av anslagssparandet är\r\nställda under\r\n                   regeringens beslutanderätt\r\när  att  Riksgäldskontoret  fortfarande förfogar\r\n                   över\r\nmedlen  men  kan  disponera  dem  först  efter  beslut  av\r\nregeringen.\r\n                   Regeringen  har  alltså  inte  dragit  in\r\nmedlen utan dessa kan tills vidare\r\n                   användas som en\r\nbuffert för oförutsedda eller  hastigt  uppkomna  kostnader i\r\nsamband med exempelvis större IT-satsningar.\r\nTill    saken    hör    också    att    Riksgäldskontorets    anslag\r\nför\r\n                   förvaltningskostnader har begränsats redan\r\ngenom de förslag som redovisas   i\r\nbudgetpropositionen.  På  tilläggsbudget 2 för 2002 föreslås att anslaget\r\nska\r\n                   minskas  med  8,4  miljoner  kronor,  och  i\r\nbudgetförslaget  för  nästa  år\r\n                   förutsätts\r\nRiksgäldskontoret kunna  finansiera ökade kostnader på 17 miljoner\r\nkronor inom ramen för ett i princip oförändrat  anslag.  Denna\r\nbegränsning av\r\n                   anslaget med sammanlagt drygt 25\r\nmiljoner kronor har kunnat göras, bl.a. till\r\n                   följd av\r\natt kontoret rationaliserat och effektiviserat sin verksamhet.\r\nRiksgäldskontorets stora anslagssparande sammanhänger till\r\nen  del med att\r\n                   större  IT-projekt  fördröjts.  En\r\nbegränsning  av  anslaget  med ett belopp\r\n                   motsvarande\r\ndet  som  står under regeringens beslutanderätt kan alltså  leda\r\ntill att Riksgäldskontoret  tvingas  begränsa  utbyggnaden  av\r\nsitt IT-stöd.\r\n                   Utskottet kan därför inte biträda\r\nmotionärernas förslag.\r\n\r\n                   Regeringen  föreslår\r\ni  budgetpropositionen  att  anslaget  Avsättning   för\r\ngarantiverksamhet  förs  upp  med  1,4  miljoner  kronor för 2003. Det\r\när 500\r\n                   miljoner kronor mindre än vad som tidigare\r\nberäknats.  Anledningen till detta\r\n                   är att regeringen\r\nav statsfinansiella skäl vill senarelägga  en överföring på\r\ndetta  belopp  till  den  särskilda  garantireserv som är under\r\nuppbyggnad  i\r\n                   Riksgäldskontoret för att säkerställa\r\nRiksgäldskontorets  kreditgaranti till\r\n                   Venantius AB.\r\nHittills har 500 miljoner kronor överförts till  den  särskilda\r\nreserven,  och  enligt  tidigare  beslut  ska sammanlagt 2,1\r\nmiljarder kronor\r\n                   sättas av för detta ändamål under en\r\nfemårsperiod.\r\n\r\n                     Ett nytt statligt\r\ngarantisystem är i bruk sedan 1998. Det är i princip helt\r\nsjälvbärande,  skilt  från statsbudgeten och  finansierat  med\r\navgifter  som\r\n                   varierar med risken. Även äldre\r\ngarantier är numera inordnade i detta system,\r\n                   i\r\nvilket garantiavgifterna enligt huvudregeln ska betalas av dem som\r\nomfattas\r\n                   av garantierna.\r\nEnligt 15 § budgetlagen  (1996:1059) kan riksdagen dock medge undantag\r\nfrån\r\n                   kravet på full avgiftstäckning.  I  de fall det\r\nsker ska staten i stället stå\r\n                   för  mellanskillnaden\r\noch  tydligt  redovisa   detta   som   en   utgift  på\r\nstatsbudgeten.  Genom  anslaget  blir  subventionsinslaget tydligt\r\nredovisat,\r\n                   samtidigt  som  regering och riksdag\r\ntvingas  väga  denna  utgift  mot  andra\r\n                   angelägna\r\nåtaganden på statsbudgeten.\r\n                     Riksdagen har för\r\nett  år  sedan  ställt sig bakom regeringens förslag att\r\nhelt  avgiftsbefria  Venantius  AB  för den  kreditgaranti  på  upp\r\ntill  22\r\n                   miljarder   kronor   som   bolaget\r\nbeviljats.    Ett   belopp   motsvarande\r\navgiftsbefrielsen ska då i stället föras upp på statsbudgeten  och\r\ntillföras\r\n                   Riksgäldskontorets garantireserv. I\r\nVenantius AB:s fall har Riksgäldskontoret\r\n                   fastställt\r\nsubventionsinslaget  till  2,1 miljarder kronor fördelat över  en\r\nfemårsperiod.\r\n                     Utskottet   ser\r\ndet  som  angeläget  att  principerna   bakom   det   nya\r\ngarantisystemet  upprätthålls.   I   rådande  läge  har  utskottet\r\nsamtidigt\r\n                   förståelse för det av regeringen framförda\r\nförslaget. Utskottet noterar också\r\n                   att regeringens\r\navsikt är att endast senarelägga  betalningen med ett år. Det\r\ninnebär  som  utskottet ser det att de fyra återstående\r\navsättningarna  till\r\n                   Venantius AB:s  särskilda\r\ngarantireserv i Riksgäldskontoret kommer att göras\r\nunder perioden 20042007.\r\n                     Med hänsyn\r\nhärtill tillstyrker  utskottet att avsättningen med 500 miljoner\r\nkronor för subventionsinslaget i garantin  till  Venantius AB\r\nsenareläggs med\r\n                   ett år till 2004.\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att anslaget Riksrevisionen  förs\r\nupp  med  117,8\r\n                   miljoner  kronor  för  andra\r\nhalvåret  2003. För 2004 beräknas anslaget till\r\n                   269,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n                     Av  propositionen\r\nframgår  att  Riksrevisionens  resursbehov  är  beräknat\r\nutifrån kostnaderna för de uppgifter  som  RRV och Riksdagens revisorer\r\nhar i\r\n                   dag och att dessa kostnader därefter har\r\njusterats  med  hänsyn  till ändrade\r\n                   arbetsuppgifter\r\noch ambitionshöjningar.\r\n                     Nya  beräkningar  som\r\nutskottet  har tagit del av visar att det ekonomiska\r\nutrymmet för ambitionshöjningar m.m. kan befaras bli väsentligt mindre än\r\ndet\r\n                   belopp som utgjorde ingångsvärde när  anslaget\r\nberäknades.  Detta  förklaras\r\n                   framför  allt  av  att\r\nkostnadsökningen mellan 2001 och 2002 nu förutses  bli\r\nhögre än den som följer  av en sedvanlig pris- och löneomräkning av\r\nanslaget.\r\n                   Antalet årsarbetskrafter har också ökat\r\njämfört med 2001.\r\n                     Kostnaderna  för  de  nya\r\narbetsuppgifter   och   ambitionshöjningar   som\r\nriksdagsstyrelsen   har   förutsatt  måste  alltså  i  stor  utsträckning\r\nnu\r\n                   finansieras genom omprioriteringar.  Ett\r\nekonomiskt utrymme måste dock finnas\r\n                   för\r\nRiksrevisionens utökade ledning och  för  externrekrytering av chefer.\r\nPå\r\n                   kort sikt leder i princip en externrekrytering  av\r\nchefer  till  att antalet\r\n                   anställda  ökar.  För att\r\nde tre riksrevisorerna ska kunna forma verksamheten\r\nkan de även i det korta  perspektivet  behöva  ha  utrymme för rekrytering\r\nav\r\n                   andra än chefer.\r\n                     Det\r\nkan enligt utskottets mening därför finnas skäl att Riksrevisionsverket\r\noch  Riksdagens  revisorer  samråder  med\r\nriksrevisorerna   innan   vakanser\r\n                   tillsätts  och\r\nandra  ekonomiska  åtaganden görs under första halvåret 2003.\r\nDetta  bör  riksdagen  som  sin  mening  tillkännage   för\r\nregeringen   och\r\n                   riksdagsstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  i  budgetpropositionen  att  de\r\nkostnader  som kan bli\r\n                   aktuella  i samband med\r\navvecklingen av Riksrevisionsverket ska anvisas  över\r\nett särskilt  anslag Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader och uppgå\r\ntill\r\n                   29,8 miljoner kronor.  Anslaget  avses  täcka\r\nkostnader för den personal som\r\n                   inte vill gå över till\r\nRiksrevisionen samt kostnader för RRV:s lokaler en tid\r\nefter det att myndigheten har upphört.\r\n\r\nDet är självfallet svårt att i förväg uppskatta  kostnaderna  för\r\npersonal\r\n                   som inte kommer att ingå i den nya\r\nRiksrevisionen. Det kan avse kostnader för\r\n                   avveckling\r\neller  för att underlätta övergång till annan verksamhet. Framför\r\nallt är det svårt att  bedöma  var  kostnaderna kommer att\r\nuppstå. Eftersom i\r\n                   stort sett alla medarbetare vid\r\nRiksrevisionsverket har rätt att gå över till\r\n                   den nya\r\nmyndigheten kan det inträffa att sådana kostnader uppkommer i den nya\r\nmyndigheten. Utskottet förutsätter om  så  är  fallet  att\r\nanslaget i den mån\r\n                   utrymme finns kan utnyttjas även i\r\nsådana fall.\r\n\r\n             Statens fastighetsverk\r\n\r\n\r\n                  Utskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till\r\ninvesteringsplan  och\r\n                  låneram för\r\nFastighetsverket.\r\n\r\n                 Propositionen\r\n\r\n                   Statens  fastighetsverk  är en central\r\nförvaltningsmyndighet med uppgift  att\r\n                   förvalta  det\r\nfastighetsbestånd   som   regeringen  bestämmer.  Verksamheten\r\nfinansieras fullt ut med avgiftsintäkter.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska godkänna  en i propositionen\r\n(avsnitt\r\n                   10.16, punkt 6) redovisad investeringsplan\r\nför Statens fastighetsverk. Vidare\r\n                   föreslås   att\r\nStatens  fastighetsverks  låneram  i  Riksgäldskontoret   för\r\ninvesteringar  i  fastigheter  ska  vara  7 000  miljoner kronor\r\n(punkt 4). I\r\n                   propositionstexten    föreslås    att\r\nlåneramen   för   finansiering    av\r\nanläggningstillgångar som används i verksamheten ska vara 50 miljoner\r\nkronor.\r\n                     I  budgetpropositionen  redovisas\r\nföljande  investeringsplan  för  Statens\r\nfastighetsverk.\r\n\r\n                     Investeringsplan för\r\nStatens fastighetsverk 20022004\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nInvesteringar     AnskaffatPrognos  Budget Beräknat\r\n2001    2002    2003    2004\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nInrikes             168,5   445,0   367,1   179,7\r\n---------------------------------------------------\r\nUtrikes              48,0    65,8    46,4    19,8\r\n---------------------------------------------------\r\nMark                 13,5    14,0    9,4     3,2\r\n---------------------------------------------------\r\nSumma               230,0   524,8   422,9   202,7\r\ninvesteringar\r\n---------------------------------------------------\r\nSumma               230,0   524,8   422,9   202,7\r\nlånefinansiering\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                   Finansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\n                     Utskottet  biträder  regeringens förslag till\r\ninvesteringsplan och låneram för Statens\r\nfastighetsverk.  Det  innebär   att   utskottet   tillstyrker  punkterna  4\r\noch  6  i\r\n                     propositionen.\r\n\r\n\r\nFortifikationsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n                    Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag till investeringsplan  och låneram\r\nför Fortifikationsverket.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                     Fortifikationsverket\r\när  en  central förvaltningsmyndighet med uppgift  att  förvalta\r\nstatens   fastigheter   avsedda   för   försvarsändamål,\r\ns.k.   försvarsfastigheter.\r\n                     Verksamheten\r\nfinansieras fullt ut med avgiftsintäkter.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  ska  godkänna  en i propositionen\r\n(avsnitt 10.17,\r\n                     punkt  7)  redovisad\r\ninvesteringsplan för Fortifikationsverket.  Vidare  föreslås  att\r\nFortifikationsverkets   låneram   i   Riksgäldskontoret   för\r\ninvesteringar  i  mark,\r\n                     anläggningar och lokaler\r\n2003 ska vara 5 500 miljoner kronor (punkt 5). Förra året var\r\nFortifikationsverkets låneram 5 085 miljoner kronor.\r\nI budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan\r\nför Fortifikationsverket.\r\n\r\nInvesteringsplan för Fortifikationsverket 20022004\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\n                     Utskottet  biträder  regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan   och   låneram  för\r\nFortifikationsverket.  Det  innebär  att  utskottet  tillstyrker punkterna\r\n5 och  7  i\r\n                     propositionen.\r\n\r\n\r\nRörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten\r\n\r\n\r\n                    Utskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  om  en  rörlig\r\nkredit   för\r\n                    Premiepensionsmyndighetens handel med\r\nfondandelar.\r\n\r\n                   Propositionen\r\n\r\n                     I propositionen  (avsnitt  18.8)  föreslås  att\r\nregeringen för 2003 ska bemyndigas att\r\n                     tilldela\r\nPremiepensionsmyndigheten   (PPM)   en   särskild,    rörlig    kredit\r\ni\r\n                     Riksgäldskontoret  på  högst  200  miljoner\r\nkronor  för att tillgodose PPM:s behov av\r\nlikviditet i handeln med fondandelar (punkt 10). Krediten  ska  användas\r\nför att täcka\r\n                     ojämna   likviditetsflöden   i\r\ndenna   handel.  Regeringen  sade  sig  i  2001   års\r\nbudgetproposition ha för avsikt att utvärdera  det  fortsatta behovet av\r\nden särskilda\r\n                     krediten. I årets proposition görs\r\nbedömningen att krediten  kan  sänkas fr.o.m. 2003,\r\noch  regeringens förslag innebär att ramen sänks med 300 miljoner kronor\r\njämfört  med\r\n                     2002.\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\n                     Utskottet  biträder  regeringens  förslag  att\r\nPremiepensionsmyndigheten  beviljas en\r\n                     rörlig\r\nkredit  på  200 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för 2003. Det innebär\r\natt\r\n                     utskottet tillstyrker punkt 10 i\r\npropositionen.\r\n\r\n\r\n                 Kapitalhöjning i\r\nEuropeiska investeringsbanken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n                    Utskottet\r\ntillstyrker att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska\r\ninvesteringsbanken.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                     Regeringen  föreslår\r\natt   riksdagen   ska   godkänna  att  Sverige  medverkar  i  en\r\nkapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken, EIB (avsnitt\r\n16.3, punkt 8).\r\n\r\n                       Vid EIB:s årsmöte i\r\njuni 2002 beslöt aktieägarna  att höja bankens grundkapital från\r\n100  till 150 miljarder euro. Kapitalhöjningen är avsedd  att\r\nträda  i  kraft  den  1\r\n                     januari 2003.\r\nAv  grundkapitalet   täcks   en   mindre   del   genom\r\ndirekta  överföringar  från\r\n                     medlemsländerna.\r\nResterande  del täcks av garantier som medlemsländerna  ställer  ut.\r\nSveriges andel av bankens samlade  grundkapital är 3,27 %,\r\nvilket efter den föreslagna\r\n                     höjningen motsvarar 4\r\n901 miljoner euro.  Av  detta  belopp  är  4 623  miljoner  euro\r\ngarantikapital.\r\n                       Avsikten  är\r\natt återstoden av grundkapitalhöjningen ska finansieras med EIB:s egna\r\nreserver. Höjningen  är  därför inte förenad med några\r\ndirekta betalningsförpliktelser\r\n                     för Sverige\r\ngentemot EIB.\r\n                       För  att  kunna  godkänna\r\nkapitalhöjningen  har  Sverige  krävt  att  EIB:s  uppgift\r\npreciseras. Verksamhetens mervärde i förhållande till andra\r\norganisationers långivning\r\n                     ska läggas fast på ett\r\ntydligare  sätt. Som sidovillkor till beslutet fastställde man\r\natt tydliga kriterier för mervärdet  skulle  utarbetas  och  att\r\nutlåningen till stora\r\n                     företag med god tillgång till\r\nkapitalmarknaderna totalt sett skulle minska. Exempel på\r\nprioriterade områden där EIB:s utlåning kan tillföra ett tydligt\r\nmervärde var regional\r\n                     utveckling, främjande av\r\nmiljön, småskaligt näringsliv samt verksamheter som påskyndar\r\nEU:s utvidgning.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet\r\ntillstyrker punkt\r\n                     8 i propositionen.\r\n\r\n\r\n                 Försäljning av fastigheter i Karlsborgs\r\nkommun\r\n\r\n\r\n                    Utskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\n                    Utskottet tillstyrker att två\r\nförsvarsfastigheter i Karlsborgs kommun säljs.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n                     Regeringen\r\nföreslår  att  den bemyndigas sälja två fastigheter i  Karlsborgs\r\nkommun:\r\n                     Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4  (avsnitt\r\n10.17, punkt 3). Fortifikationsverket anser att\r\nstaten alltjämt behöver dessa fastigheter för försvarsändamål. Regeringen\r\nbedömer dock\r\n                     att  en försäljning av fastigheterna\r\när nödvändig  för  att  kunna  utveckla  området,\r\nvilket man anser vara av stor betydelse för Karlsborgs kommun. Dessa skäl\r\när så starka\r\n                     att regeringen  anser att\r\nförsäljningen bör ske trots att staten fortfarande har behov\r\nav fastigheterna.  Regeringen har i detta sammanhang beaktat att\r\nFörsvarsmakten även i\r\n                     fortsättningen  har\r\nmöjlighet   att   hyra   fastigheterna.   Dessa  har  ett  bedömt\r\nmarknadsvärde på ca 25 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\n                   Finansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\n                     Lagen (1996:1059) om statsbudgeten medger att\r\nregeringen får sälja  fast  egendom till\r\n                     ett  värde\r\nav  högst  50 miljoner kronor om egendomen inte alls eller endast i\r\nringa\r\n                     utsträckning behövs i statens  verksamhet.\r\nBehovet i detta fall bedöms dock som större\r\n                     än\r\nringa.\r\n\r\n                       Fastigheterna i fråga är belägna\r\ninvid  den  nedlagda  flygflottiljen  F 6. Området\r\nbestår till större delen av kommunalt ägda fastigheter, med undantag för\r\nGräshult 14:2\r\n                     och  Vanäs  1:4.  Dessa  ägs av\r\nstaten, förvaltas av Fortifikationsverket och hyrs  av\r\nFörsvarsmakten. Avsikten är  att  man  inom  området  ska  etablera  en\r\nföretagsby med\r\n                     inriktning på flygnära verksamheter.\r\nFör att göra detta möjligt behöver  fastigheterna\r\navyttras.\r\n                       Utskottet,  som  noterar  att\r\nFörsvarsmakten  även  i fortsättningen kommer att  ha\r\nmöjlighet att hyra fastigheterna, har inget att erinra mot  regeringens\r\nförslag.  Det\r\n                     innebär att utskottet tillstyrker\r\npunkt 3 i propositionen.\r\n\r\n               Riksrevisionens\r\navgiftsinkomster av årlig revision\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n                    Utskottet\r\nföreslår  att  Riksrevisionen  under  andra  halvåret 2003 ska få\r\ndisponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen.\r\n\r\n                   Propositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen  föreslår  att  Riksrevisionen  ska  bemyndigas\r\natt  få  disponera\r\n                     avgiftsinkomster från den årliga\r\nrevisionen 2003 (avsnitt 19.2, punkt  12).  Förslaget\r\navser endast andra halvåret 2003 eftersom Riksrevisionen inleder sin\r\nverksamhet  den 1\r\n                     juli  2003  och  alla  avgifter\r\nfrån den årliga revisionen kommer att redovisas mot en\r\ninkomsttitel fr.o.m. 2004.\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksrevisionsverket svarar  i  dag  för  merparten  av  den  årliga\r\nrevisionen av den\r\n                     statliga  redovisningen  och\r\nförvaltningen.  Riksdagens  revisorer  granskar   i  det\r\nsammanhanget bl.a. riksdagens egna myndigheter och\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\n                       För RRV:s del\r\nuppgick kostnaderna för den årliga revisionen 2001 till 116,2 miljoner\r\nkronor.  Av  detta  belopp  finansierades  89,7\r\nmiljoner  kronor  med anslag och 26,5\r\n                     miljoner\r\nkronor med avgifter som RRV disponerar.\r\nAvsikten är att all årlig revision fr.o.m. 2004 ska avgiftsbeläggas  och\r\natt  dessa\r\n                     inkomster ska redovisas mot en\r\ninkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida.\r\nRiksrevisionen börjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Under andra halvåret\r\n2003  bör\r\n                     Riksrevisionen  på  samma  sätt  som  i\r\ndag  gäller  för  RRV  få  rätt att disponera\r\navgiftsinkomster från den årliga revisionen, anser riksdagsstyrelsen.\r\n                       Finansutskottet  tillstyrker riksdagsstyrelsens\r\nförslag. Det innebär  att  utskottet\r\n                     tillstyrker\r\npunkt 12 i propositionen.\r\n\r\n               Riksrevisionens\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att  Riksrevisionen ska få ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret\r\n                    för investeringar i\r\nanläggningstillgångar  för  upp  till 19 miljoner kronor\r\n2003.\r\n\r\n                   Propositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen  föreslår  att  den  ska  bemyndigas\r\natt   för   2003  besluta  att\r\n                     Riksrevisionen   få\r\nta   upp   lån   i   Riksgäldskontoret   för   investeringar   i\r\nanläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor\r\n(avsnitt 19.2, punkt 13).\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFinansutskottet  tillstyrker  riksdagsstyrelsens  förslag.  Det  innebär\r\natt utskottet\r\n                     tillstyrker punkt 13 i\r\npropositionen.\r\n\r\n\r\n               Finansinspektionens\r\nfinansiering\r\n\r\n\r\n                    Utskottets förslag\r\ni korthet\r\n\r\n                    I  en  motion  föreslås  att\r\nFinansinspektionen  ska  få  tillgodogöra  sig\r\navgiftsinkomster direkt. Utskottet avstyrker motionen. Jämför reservation\r\n4\r\n                    (kd).\r\n\r\n                   Motionen\r\n\r\n                     Kristdemokraterna  föreslår  i  motion\r\nFi266  yrkande  1  att  man ska utreda om inte\r\nFinansinspektionens  verksamhet  kan  finansieras  på ett effektivare\r\nsätt.  För  den\r\n                     kommande treårsperioden föreslår\r\nmotionärerna inga förändringar  av anslaget. De anser\r\nemellertid   att   Finansinspektionen   som   tillsynsmyndighet  på  sikt\r\nbör   kunna\r\n                     avgiftsfinansiera sin verksamhet genom\r\natt tillåtas  debitera  finansinstituten direkt\r\n                     för\r\nsina kostnader.\r\n\r\n\r\n                   Finansutskottets\r\nställningstagande\r\n\r\n\r\nFinansinspektionens  roll  och  resursbehov  prövas  för  närvarande  av\r\nen  särskild\r\n                     utredare.\r\n\r\nEnligt direktiven ska utredaren kartlägga och analysera\r\nFinansinspektionens nya roll\r\n                     och  vilket\r\nresursbehov  som  väntas  uppstå  mot  bakgrund  av  de  förändringar\r\ni\r\n                     inspektionens  ansvarsområde  och  uppgifter  som\r\nbeslutats  eller  som  kan följa av\r\n                     initierade\r\nnationella och internationella regeländringar.\r\nAktuella  förändringar  avser  bl.a.  krav  på utvecklad tillsyn och\r\nreglering  inom\r\n                     värdepappersmarknadsområdet,  nya\r\nregler  för  kapitaltäckning   och  nya  bank-  och\r\nfinansieringsrörelseregler.\r\n                       Uppdraget ska\r\nenligt direktiven redovisas senast den 28 februari 2003.\r\nMed  hänsyn  till den pågående utredningen finns det enligt\r\nfinansutskottets  mening\r\n                     inte  anledning  för\r\nriksdagen   att  ställa  krav  på  ytterligare  utredningar  av\r\ninspektionens verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion\r\nFi266 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n                 **FOOTNOTES**\r\n[1]:  Riksdagen inför 2000-talet, 2000/01:RS1 s.\r\n7678, 2000/01:KU23 s. 12 och 13.\r\n                    [2]:\r\nProposition 2002/03:1, volym 2, utgiftsområde 2, s. 31.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut  och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges vilken punkt i  utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n                     som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n                   1. Ömsesidigt försäkringsbolag för\r\npensionsförmåner  punkt 2 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).\r\n\r\n                   Förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n                     2. Riksdagen\r\navslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta att ett\r\nömsesidigt\r\n                     försäkringsbolag  för  statliga\r\npensionsförmåner bildas.  Riksdagen  bifaller  därmed\r\nmotion 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt  m.fl.  (m) yrkande 1 och\r\navslår proposition\r\n                     2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt\r\n2.\r\n\r\n                   Ställningstagande\r\n\r\n                     Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den\r\nav  riksdagen bemyndigas att besluta\r\n                     om\r\ninrättandet  av  ett  ömsesidigt försäkringsbolag, ägt  av\r\nArbetsgivarverket  och\r\n                     arbetstagarnas\r\nhuvudorganisationer  på  det  statliga  området.  Enligt  förslaget ska\r\nbolaget  administrera  statliga  pensionsförmåner  för\r\ndem som inte aktivt väljer  en\r\n                     individuell\r\npensionslösning inom det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten,\r\nPA\r\n                     03.\r\n\r\n                       Vi kan\r\ninte se något motiv för att denna administration  måste ske genom\r\ninrättandet\r\n                     av  ett  nytt  försäkringsbolag  i\r\nfacklig  och  statlig  regi.  Administrationen  av\r\npensionsförmånerna  för  de s.k. icke-väljarna bör enligt vår mening  lösas\r\npå  annat\r\n                     sätt, exempelvis genom att ge\r\nKammarkollegiet i uppdrag att sköta medelsförvaltningen.\r\nVi säger därmed nej till det av regeringen begärda bemyndigandet.\r\n                       Vi föreslår alltså att riksdagen  avslår\r\nregeringens  förslag till bemyndigande att\r\n                     besluta\r\natt  ett  ömsesidigt  försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner\r\nbildas.\r\n                     Detta innebär att riksdagen bifaller\r\nmotion  Fi253 yrkande 1 och avslår proposition 1\r\nutgiftsområde 2 punkt 2.\r\n\r\n                   2. Anslagen\r\nför 2003 inom utgiftsområde 2  punkt 5 (fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\n\r\n                   Förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n                     5. Riksdagen\r\nanvisar för budgetåret 2003 anslag  inom  utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi\r\n                     och  finansförvaltning  på det sätt\r\nsom framgår av det med  reservation  2  betecknade\r\nförslaget i den specifikation  som följer efter utskottets förslag till\r\nbeslut. Därmed\r\n                     bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n                     2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 9 i denna del,\r\n                     2002/03:Fi269 av Karin\r\nPilsäter m.fl. (fp),\r\n                     2002/03:Fi271 av Karin\r\nPilsäter m.fl. (fp) yrkande 1\r\n                     och bifaller\r\ndelvis proposition  2002/03:1  utgiftsområde  2  punkterna 11 och 14\r\nsamt\r\n                     avslår motionerna\r\n2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),\r\n2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2 och 3 samt\r\n2002/03:Fi285 av Olle Sandahl (kd) yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagsmajoriteten  har  genom  beslut  den  4  december  2002  i  första\r\nsteget  av\r\n                     budgetprocessen givit budgetpolitiken en\r\nhelt annan inriktning än den  vi  önskat.  Vi\r\n                     vill\r\nändå  i detta sammanhang redovisa ett formellt motförslag till\r\nanslagsfördelning\r\n                     inom  utgiftsområde   2.   Vårt\r\nbudgetalternativ    med  förslag  till  utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar    ska  visserligen ses\r\nsom ett sammanhållet\r\n                     paket.  Vi  vidhåller\r\nemellertid  vår  uppfattning  och   anser   att  anslagen  inom\r\nutgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 12 000 000 kr på\r\ndet sätt  som framgår av\r\n                     de folkpartistiska\r\nmotionerna Fi232 och Fi269.\r\n\r\n                       Folkpartiet\r\nliberalerna  har  hela  tiden motsatt sig en registerbaserad folk-\r\noch\r\n                     bostadsräkning. Det främsta skälet till  detta\r\när att en sådan närgången datainsamling\r\n                     är ett\r\nuppenbart hot mot enskilda människors  integritet.  Men  vi anser också att\r\nden\r\n                     insamlade statistiken på många sätt också är\r\nonödig och missvisande.  Vi  anser därför\r\n                     att\r\nplanerna på en folk- och bostadsräkning bör stoppas.\r\nFörhållandena på den svenska finansmarknaden har de senaste åren\r\nförändrats kraftigt\r\n                     till  följd  av bl.a.\r\ninternationaliseringen, EU-medlemskapet och utvecklingen  av  ny\r\nteknik. IMF konstaterar  i en utvärdering att\r\nFinansinspektionens resurser inte räcker\r\n                     till för\r\natt klara de krav  som  ställs.  Folkpartiet  liberalerna  anser  därför\r\natt\r\n                     Finansinspektionen bör stärkas.\r\nVi  anser  vidare att en översyn bör göras av myndigheterna\r\ninom utgiftsområde 2 för\r\n                     att nå bättre  samordning\r\noch tydligare uppdrag. I väntan på en sådan översyn föreslås\r\nreducerade uppdrag  för  Kammarkollegiet  och  SCB motsvarande 3\r\nrespektive 2 miljoner\r\n                     kronor.\r\nSlutligen  anser  vi att det skulle skapas ökade  möjligheter  att\r\nagera  i  frågor\r\n                     rörande  offentlig  upphandling,\r\nliksom  bättre  resursutnyttjande,  om  Nämnden  för\r\noffentlig upphandling slås samman med Konkurrensverket.\r\nAv  de  25  anslag  som   finns  uppförda  på  utgiftsområdet\r\nföreslår  Folkpartiet\r\n                     liberalerna förändringar av\r\n4,  på  sätt  som  framgår  av följande tabell. Sammanlagt\r\ninnebär de en minskning för utgiftsområdet på 12,0 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n                            Belopp i tusental\r\nkronor\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                        Regeringens\r\nAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:5  Statistiska                  414 139         - 2 000\r\ncentralbyrån\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:6 Folk- och                      12 000        - 12 000\r\nbostadsstatistik\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet                27 459         - 3 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n2:1 Finansinspektionen            163 680         + 5 000\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet        9 078 095        - 12 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                     3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2\r\n punkt 5 (c)\r\n\r\n                          av Jörgen\r\nJohansson (c).\r\n\r\n                     Förslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\n                       Jag anser att\r\nutskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n                       5.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2003\r\nanslag inom utgiftsområde  2  Samhällsekonomi  och\r\nfinansförvaltning på det sätt som framgår  av  det  med reservation 3\r\nbetecknade förslaget i den\r\n                       specifikation som\r\nföljer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n\r\n                       2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.\r\n(c)\r\n                       och bifaller delvis proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde  2  punkterna  11  och  14  samt  avslår\r\nmotionerna\r\n                       2002/03:Fi217 av\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n                       2002/03:Fi218\r\nav Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del,\r\n2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),\r\n                       2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2\r\noch 3,\r\n                       2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp),\r\n                       2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkande 1 samt\r\n                       2002/03:Fi285 av Olle\r\nSandahl (kd) yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n                       Riksdagen har\r\nden 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl\r\nutgiftstak\r\n                       som   ramar  för  de  27\r\nutgiftsområdena  för  2003  samt  fattat  beslut  om  de  skatte-  och\r\navgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa\r\når.\r\n\r\n                         För budgetåret  2003  gäller\r\ndärmed  att  de  samlade  utgifterna på utgiftsområde 2 inte får\r\növerstiga  9 078 095 000  kr under riksdagens fortsatta\r\nbehandling.  Centerpartiets  förslag  på\r\nutgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till\r\nbehandling.\r\n                         Jag anser att anslagen inom\r\nutgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 120 016 000 kr på det\r\nsätt som framgår av den centerpartistiska motionen\r\nFi259.\r\n                         Anslagen för Statskontoret,\r\nStatistiska centralbyrån och Kammarkollegiet minskas med 16,5, 35\r\nrespektive 6,9 miljoner kronor.  Centerpartiet motsatte sig\r\ninförandet av Statens kvalitets- och\r\n                       kompetensråd\r\nsamt Ekonomiska rådet och vill därför att deras anslag avvecklas.\r\nCenterpartiet anser att verksamhetsutveckling och\r\nutvecklingsinsatser för mynidgheters ledning\r\n                       bör\r\nrymmas inom respektive myndighets  anslag och vill därför ta bort det\r\nsärskilda anslaget för\r\n                       dessa verksamheter.\r\n                         Slutligen innebär det centerpartistiska\r\nbudgetalternativet minskade förvaltningskostnader för\r\nRiksgäldskontoret, till följd av ökad amortering på statsskulden,\r\nvilket i förening med indraget\r\n                       anslagssparande\r\nmöjliggör en besparing på 37 miljoner kronor på Riksgäldskontorets\r\nanslag.\r\n                         Av de 25 anslag som finns uppförda\r\npå utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i sammandrag att 7\r\nstycken minskas med sammanlagt 120,0 miljoner kronor på sätt som\r\nframgår av följande tabell.\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag                             Regeringens  Anslags-\r\nförslagförändring\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:3 Statskontoret                       81 555   -16 500\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:5 Statistiska centralbyrån           414 139   -35 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet                     27 459    -6 900\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:9 Statens kvalitets- och              12 284   -12 284\r\nkompetensråd\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:10 Ekonomiska rådet                    2 332    -2 332\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:11 Utvecklingsarbete                  13 170   -10 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n2:3 Riksgäldskontoret:                 250 049   -37 000\r\nFörvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet             9 078 095  -120 016\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                        4. Finansinspektionens finansiering\r\n punkt 13 (kd)\r\n\r\n                             av Olle\r\nSandahl (kd).\r\n\r\n                        Förslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\n                          Jag anser att\r\nutskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n                          13.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i  reservation  4  om\r\nFinansinspektionens finansiering. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n                        Ställningstagande\r\n\r\n                          Finansinspektionens  verksamhet\r\nfinansieras i sin  helhet  med  avgifter  som  betalas  av  institut\r\nunder\r\n                          inspektionens insyn. Finansinspektionen\r\nfår  dock  inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. I stället\r\nredovisas dessa mot en inkomsttitel på statsbudgeten\r\noch  inspektionen  tilldelas  ett  anslag som är lika\r\nstort  som  de samlade avgifterna. Principen är därvid att det är\r\nFinansinspektionens samlade  anslagsbehov\r\n                          som\r\nstyr hur  stora avgifter som varje år ska tas ut. Den avgiftsstruktur som\r\ngäller för Finansinspektionen\r\n                          innebär att ett\r\nresurstillskott således inte påverkar statskassan eftersom ett ökat\r\nramanslag innebär ökade\r\n                          avgifter för institut\r\nunder tillsyn.\r\n\r\n                            Jag vill starkt\r\nifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. Finansinspektionen\r\nbör enligt min\r\n                          mening på sikt få rätt  att\r\nsjälv debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell\r\nsom\r\n                          tillämpas  i  Storbritannien   och  som\r\näven  gäller  för  annan  statlig  verksamhet.  Utvecklingen  inom\r\nfinansmarknaderna ställer höga krav  på  alla  aktörer,\r\ninklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv\r\nfår förfoga över sina intäkter kan verksamheten  snabbt  anpassas\r\ntill uppkomna behov när så är nödvändigt\r\n                          utan\r\natt man behöver gå omvägen via statsbudgeten. Verksamheten ska  dock\r\ngivetvis  även  i fortsättningen\r\n                          bedrivas inom\r\nde övergripande ramar som riksdagen beslutar och med en hög\r\neffektivitet.\r\n                            Enligt min mening bör\r\nregeringen utreda möjligheterna till en mer effektiv och ändamålsenlig\r\nfinansiering\r\n                          av  Finansinspektionen  jämfört\r\nmed  dagens  system. I första hand bör Finansinspektionen på angivet\r\nsätt\r\n                          frikopplas från statsbudgeten, varvid\r\nutgiftstaket naturligtvis får justeras ned med ett belopp motsvarande\r\ndet nuvarande anslaget.\r\nJag föreslår alltså att riksdagen ska tillkännage  för  regeringen\r\nsom sin mening vad jag har framfört om\r\nFinansinspektionens finansiering. Detta innebär att riksdagen bifaller\r\nmotion Fi266 yrkande 1.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda\r\nyttranden. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n                        1. Nytt\r\ntjänstepensionsavtal för statsanställda  punkt 1 (fp)\r\n\r\n                             av Karin Pilsäter och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\n\r\n                          I anslutning till det nya\r\ntjänstepensionsavtalet för statsanställda  har ett avtal om delpensioner\r\nslutits.\r\n                          Det  har  på  arbetsgivarsidan\r\ngodkänts av styrelsen för Arbetsgivarverket  och  har  inte  bedömts\r\nbehöva\r\n                          ställningstagande av regeringen och än\r\nmindre av riksdagen.\r\n\r\n                            Innehållet i\r\ndelpensionsavtalet  överensstämmer  i stor utsträckning med de regler för\r\ndelpension som en\r\n                          bred riksdagsmajoritet i\r\nmitten av 1990-talet beslöt  avskaffa.  Några bärande argument för att\r\nompröva det\r\n                          materiella innehållet i detta\r\nriksdagsbeslut har inte framförts.\r\nInnehållet i det nya statliga delpensionsavtalet är i huvudsak en\r\nutfästelse  från  arbetsgivaren  om en\r\n                          positiv\r\nsyn  på  möjligheten för anställda som så önskar att fr.o.m. 61 t.o.m. 65\r\nårs ålder arbeta halvtid\r\n                          och därvid få en\r\nersättning  motsvarande  80  %  av  den  tidigare  bruttolönen.  Tar  man\r\näven hänsyn till\r\n                          skatteeffekten  blir\r\nbortfallet  av  nettoinkomst i de flesta fall t.o.m. mindre än 20 %.  Dessa\r\ngenerösa\r\n                          regler  för  att  minska\r\narbetstiden  är  inte  väl  anpassade  till  den  glädjande  snabba\r\nökningen  av\r\n                          medellivslängden. De kommer\r\ndessutom att förstärka den sannolika framtida bristen på arbetskraft.\r\n                            Det  statliga  delpensionsavtalet  har\r\nredan   åberopats  av  flera  fackliga  organisationer  på  andra\r\navtalsområden. Risken är betydande att riksdagens\r\ntidigare  beslut om att avskaffa de generösa reglerna för\r\ndelpension de facto kommer att upphävas genom det beslut som\r\ndet  statliga Arbetsgivarverkets styrelse har\r\nfattat.\r\n\r\n                        2. Anslagen för 2003 inom\r\nutgiftsområde 2  punkt 5 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).\r\n\r\n                          Riksdagen har den 4 december 2002 i\r\nförsta steget av budgetprocessen  fastställt såväl utgiftstak som ramar\r\nför de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i\r\nkraft nästa år.\r\n\r\n                            För\r\nbudgetåret  2003  gäller  därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde\r\n2  inte  får  överstiga\r\n                          9 078 095 000 kr\r\nunder riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på\r\nutgiftsområdet\r\n                          understiger denna nivå och kan\r\nsåledes tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första  steget  av  budgetprocessen  givit\r\nbudgetpolitiken  en helt annan\r\n                          inriktning   än\r\nden  vi  önskat,  avstår  vi  dock  från  att  redovisa  något  formellt\r\nmotförslag  till\r\n                          anslagsfördelning  inom\r\nutgiftsområde  2.  Moderata  samlingspartiets  budgetalternativ  med\r\nförslag till\r\n                          utgiftstak,  anslagsfördelning\r\noch skatteförändringar  bör nämligen ses som  ett  sammanhållet  paket\r\ndär\r\n                          någon eller några delar inte kan brytas\r\nut och behandlas isolerat från de andra.\r\nVi vidhåller  emellertid  vår  uppfattning  och  anser  att  anslagen inom\r\nutgiftsområde 2 sammanlagt bör\r\n                          begränsas med\r\n76 936 000 kronor på det sätt som framgår av den moderata  motionen Fi253,\r\nsamt av yrkande 41\r\n                          i den moderata motionen\r\nFi287.\r\n                            Anslagen  till  Statistiska\r\ncentralbyrån  (SCB) fortsätter att öka. Vi anser  att  SCB:s  uppgifter\r\nbör\r\n                          begränsas  och  för  att  säkerställa\r\nefterfrågan   är  det  rimligt  att  eftersträva  en  ökad  grad  av\r\navgiftsfinansiering. Vi föreslår att anslaget minskas\r\nmed 50 miljoner kronor.\r\n                            Vi vill\r\ndessutom inte avdela några medel till en folk-  och  bostadsräkning  2005.\r\nGenerellt anser vi att\r\n                          statistikinsamling\r\ntenderat  att  bli ett självändamål, som trots den ökade volymen  inte\r\nförhindrat  att\r\n                          uppenbara felsatsningar gjorts\r\ninom  olika  samhällssektorer, exempelvis skola, barn- och äldreomsorg.\r\nÄven\r\n                          statistikens kvalitet och aktualitet kan\r\nifrågasättas.  Förutom  frågeställningarna  om samhällets behov av\r\nuppgifter  om  medborgarna tillkommer frågan om risken\r\nför person- och integritetsintrång.  Den  föreslagna\r\nfolk- och bostadsräkningen  är  tänkt  att  ske  via  insamling  av\r\nregisteruppgifter,  utan  medborgarnas\r\ndeltagande.  Därmed  minskar  medborgarnas  möjlighet till insyn. Det är\r\nvår uppfattning att välfärden  för\r\n                          enskilda\r\nmänniskor i större utsträckning bör  bestämmas  av  den enskildes val och\r\nmindre av politikers och\r\n                          myndigheters behov av\r\nkontroll över samhällsplaneringen. Riksdagen  bör  därför  besluta att inte\r\ngenomföra\r\n                          någon  folk-  och  bostadsräkning\r\n2005.  Vi  tillstyrker de motionsyrkanden där sådana  förslag\r\nframförs,\r\n                          däribland i de moderata motionerna\r\nFi217 och Fi253.\r\n                            Vidare anser vi att\r\nNämnden för offentlig upphandling  bör  sammanföras med Konkurrensverket\r\ntill den nya\r\n                          myndigheten Konkurrens- och\r\nupphandlingsverket, som med större  kraft  och  effektivitet  kan  svara\r\nför en\r\n                          tillfredsställande  tillsynsverksamhet.\r\nEn  sådan  sammanslagning  skulle  visa  att  lagen  om  offentlig\r\nupphandling i första hand är en fråga om\r\nkonkurrenslagstiftning. Samtidigt kan anslaget minskas med  ca 3,8\r\nmiljoner kronor.\r\nStatens  kvalitets-  och  kompetensråd  bör  enligt  vår  mening avvecklas,\r\ndå det ankommer på respektive\r\n                          myndighet att se\r\ntill att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls.\r\nSlutligen menar vi att anslaget till\r\nRiksgäldskontorets (RGK)  förvaltningskostnader  bör begränsas med 5\r\nmiljoner  kronor.  (Besparingen  presenteras i\r\nModerata samlingspartiets motion Fi287 yrkande  41  gällande\r\nRGK:s provisionskostnader inom utgiftsområde  26,  men  bör,\r\nenligt ny information från kontoret, i stället\r\nbehandlas under RGK:s förvaltningsanslag.) Vi moderater har  under  en\r\nföljd  av  år  av principiella skäl\r\n                          motsatt\r\noss utvecklingen av Riksgäldsspar som ett av Riksgäldskontorets\r\nupplåningsinstrument  riktade  till\r\n                          hushållen.\r\nTill  sin  konstruktion har Riksgäldsspar stora likheter med vanligt\r\nbanksparande. Vi anser att\r\n                          det är klart\r\nolämpligt att  en  statlig  myndighet  agerar  som en aktör bland flera på\r\nen konkurrensutsatt\r\n                          marknad.  Att  på  detta\r\nsätt attrahera inlåningsmedel från hushållen  ligger  utanför\r\nRiksgäldskontorets\r\n                          huvuduppgifter och fyller\r\ningen  reell  funktion när det gäller statsupplåningen och\r\nskuldförvaltningen. En\r\n                          avveckling av\r\nRiksgäldsspar bör därför ske  så  snart  som  möjligt  genom  att\r\nnyinlåning i Riksgäldsspar\r\n                          omedelbart  upphör.\r\nVi förutsätter att detta ska leda till omstrukturering av upplåningens\r\nsammansättning,\r\n                          vilket beräknas ge minskade\r\nförvaltningskostnader av angiven omfattning 2003.\r\nAv de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår\r\nModerata samlingspartiet i sammandrag att 5\r\nstycken minskas med sammanlagt 76,9 miljoner kronor på sätt som framgår av\r\nföljande tabell.\r\n\r\n                                   Belopp i\r\ntusental kronor\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                              Regeringens\r\nAnslagsförändring\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:5  Statistiska centralbyrån           414 139  - 50\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:6  Folk- och bostadsstatistik          12 000   -12\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:8  Nämnden för offentlig                7 588    -3\r\n794\r\n                              upphandling\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:9  Statens kvalitets- och              12 284    -6\r\n142\r\n                              kompetensråd\r\n----------------------------------------------------------\r\n2:3 Riksgäldskontoret:                  250 049\r\n-5 000\r\n                              fövaltningskonstnader\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet              9 078 095   -76\r\n936\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 \r\npunkt 5 (kd)\r\n\r\n                                av Olle\r\nSandahl (kd).\r\n\r\n                             Riksdagen  har  den\r\n4  december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27\r\nutgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och\r\navgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år.\r\n\r\nFör budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade\r\nutgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kronor\r\nunder riksdagens fortsatta  behandling.\r\nKristdemokraternas  förslag  på  utgiftsområdet  understiger denna nivå och\r\nkan\r\n                             således tas upp till behandling.\r\n                               Eftersom riksdagsmajoriteten i första\r\nsteget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en  helt annan inriktning\r\nän den\r\n                             jag  önskat,  avstår jag dock från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning  inom\r\nutgiftsområde 2.\r\n                             Kristdemokraternas\r\nbudgetalternativ    med  förslag  till  utgiftstak,  anslagsfördelning\r\noch skatteförändringar  bör\r\n                             nämligen\r\nses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan  brytas\r\nut  och behandlas isolerat från de\r\nandra.\r\n                               Jag vidhåller emellertid vår\r\nuppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt  borde\r\nha  begränsats\r\n                             med 142 816 000 kronor på\r\ndet sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi266.\r\nI  motionen  föreslås att såväl Ekonomiska rådet\r\nsom Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter\r\nkan ombesörjas på annat sätt.\r\nKristdemokraterna vill se en koncentration och\r\neffektivisering av statsförvaltningen genom att många av Statskontorets\r\nuppgifter kan överföras  på  andra myndigheter,\r\nvilket medger en besparing på 17 miljoner kronor. Ett mindre och\r\nvassare\r\n                             statskontor  borde  också  kunna\r\nsamordnas  med  Kammarkollegiet.  Effektiviseringsvinster  från  detta,\r\nliksom  ökad\r\n                             avgiftsfinansiering, gör att\r\näven Kammarkollegiets anslag kan minskas med 7 miljoner kronor.\r\nÄven  för  den  nya  Riksrevisionen,   liksom\r\nför   anslaget   Utvecklingsarbete,   föreslår  jag  en  ökad  andel\r\navgiftsfinansiering, vilket medger besparingar på\r\n10 respektive 6,5 miljoner kronor på dessa anslag.\r\nKristdemokraterna anser att det finns betydande\r\nrollkonflikter för Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en\r\nomorganisering  av  myndigheten utreds. Anslaget\r\nföreslås sänkas med 35 miljoner kronor. Jag  är  vidare  skeptisk  till\r\ntillvägagångssättet och  omfattningen av den\r\nplanerade folk- och bostadsräkningen och föreslår en indragning av hela\r\ndet\r\n                             i propositionen angivna anslaget, då\r\ndet finns 230 miljoner kronor i anslagssparande.\r\nJag anser slutligen att det institutionella ramverket för\r\noffentlig upphandling i Sverige karakteriseras av begränsade\r\nresurser, olämplig myndighetsstruktur  och  avsaknad av\r\nsanktionsmöjligheter. Jag menar därför att Nämnden för offentlig\r\nupphandling snarast i samband med en\r\nresursförstärkning  om  3 miljoner  kronor bör övergå till att vara en\r\nsjälvständig\r\n                             del av Konkurrensverket. De 7\r\nmiljoner kronor som nu belastar utgiftsområde 2 förs därför över till\r\nutgiftsområde 24.\r\n                               Av de 25 anslag\r\nsom finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Kristdemokraterna  i\r\nsammandrag  att 10 stycken minskas\r\n                             med\r\nsammanlagt 142,8 miljoner kronor på sätt som framgår av följande\r\ntabell.\r\n\r\n                                       Belopp i\r\ntusental kronor\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag                             Regeringens\r\nAnslags-\r\nförslag\r\nförändring\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:3 Statskontoret                       81 555    17\r\n000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:5 SCB                                414 139    35\r\n000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:6 Folk- och bostadsstatistik          12 000    12\r\n000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet                     27 459     7\r\n000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:8 Nämnden för offentlig                7 588     3\r\n700\r\n                                 upphandling\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:9  Statens kvalitets- och             12\r\n284    12 284\r\n                                 kompetensråd\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:10 Ekonomiska rådet                    2 332     2\r\n332\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:11 Utvecklingsarbete                  13 170     6\r\n500\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:1 Riksrevisionen                    117 800    10\r\n000\r\n---------------------------------------------------------\r\n2:3 Riksgäldskontoret:                 250 049    37\r\n000\r\n                                 Förvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma totalt för utgiftsområdet      9 078 095   142\r\n816\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför 2003 utgiftsområde 2 föreslår regeringen:\r\n\r\n1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det\r\nnya pensionsavtalet för arbetstagare i staten m.fl.  PA 03 (avsnitt\r\n6.3),\r\n\r\n                                2. att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för\r\nstatliga  pensionsförmåner  bildas (avsnitt\r\n6.3),\r\n\r\n                                3. att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen att sälja fastigheterna Gräshult 14:2 och\r\nVanäs 1:4 i Karlsborgs kommun (avsnitt 9.5),\r\n\r\n4.  att  riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om\r\natt Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000  000\r\n000\r\n                                  kronor i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt\r\n10.16),\r\n\r\n                                5. att riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen  att  besluta  om  att Fortifikationsverket får ta\r\nupp lån inom en ram av högst 5 500 000 000\r\nkronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar  och\r\nlokaler  i  enlighet  med  vad  regeringen förordar (avsnitt\r\n10.17),\r\n\r\n6. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16),\r\n\r\n7. att riksdagen godkänner investeringsplan\r\nför Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt\r\n10.17),\r\n\r\n                                8. att riksdagen\r\ngodkänner Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europeiska\r\ninvesteringsbanken (avsnitt 16.3),\r\n\r\n9.  att riksdagen godkänner att in- och utlåningsverksamheten vid\r\nRiksgäldskontoret anslagsfinansieras och att  avgifter  vid  statens\r\ninternbank i Riksgäldskontoret redovisas mot\r\ninkomsttitel (avsnitt 18.3),\r\n\r\n10. att  riksdagen  bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om en\r\nrörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för\r\natt tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov\r\nav likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.8),\r\n\r\n11. att riksdagen för  budgetåret  2003\r\nanvisar  anslagen  under  utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning, såvitt avser\r\n                                  anslag\r\nsom står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:\r\n\r\n                                           Belopp i 1 000-tal\r\nkronor\r\n--------------------------------------------------------\r\nAnslag                               Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:1  Konjunkturinstitutet            (ram)       45\r\n224\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:2  Ekonomistyrningsverket          (ram)       63\r\n698\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:3  Statskontoret                   (ram)       81\r\n555\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:4  Täckning av merkostnader för    (ram)\r\n425\r\n                                     lokaler\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:5  Statistiska centralbyrån        (ram)      414\r\n139\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:6  Folk- och bostadsstatistik      (res.)      12\r\n000\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:7  Kammarkollegiet                 (ram)       27\r\n459\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:8  Nämnden för offentlig           (ram)        7\r\n588\r\n                                     upphandling\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:9  Statens kvalitets- och          (ram)       12\r\n284\r\n                                     kompetensråd\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:10  Ekonomiska rådet               (ram)        2\r\n332\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:11  Utvecklingsarbete              (ram)       13\r\n170\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:12  Arbetsgivarpolitiska frågor    (ram)        2\r\n458\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:13  Statliga tjänstepensioner m.m. (ram)    7 658\r\n000\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:14  Riksrevisionsverket            (ram)       90\r\n346\r\n--------------------------------------------------------\r\n1:15  Riksrevisionsverket:           (ram)       29\r\n790\r\n                                     Avvecklingskostnader\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:1  Finansinspektionen              (ram)      163\r\n680\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:2  Insättningsgarantinämnden       (ram)        5\r\n859\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:3  Riksgäldskontoret:              (ram)      250\r\n049\r\n                                     Förvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:4  Bokföringsnämnden               (ram)        7\r\n655\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:5  Avgift för Stadshypotekskassans (ram)\r\n0\r\n                                     grundfond\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:6  Insatser i internationella      (ram)       56\r\n000\r\n                                     finansiella institutioner\r\n--------------------------------------------------------\r\n2:7  Avsättning för                  (ram)        1\r\n400\r\n                                     garantiverksamhet\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\n90:1  Riksrevisionen                 (ram)      117\r\n800\r\n--------------------------------------------------------\r\n90:2  Riksdagens revisorer           (ram)       14\r\n184\r\n--------------------------------------------------------\r\n90:3  Riksdagens revisorer:          (ram)        1\r\n000\r\n                                     Avvecklingskostnader\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\nSumma                                         9 078\r\n095\r\n--------------------------------------------------------\r\n\r\n12. att riksdagen för budgetåret 2003\r\nbemyndigar Riksrevisionen att disponera avgiftsinkomster för årlig revision\r\n(avsnitt 19.2),\r\n\r\n                                    13.\r\natt riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta  att\r\nRiksrevisionen  får  ta  upp  lån  i  Riksgäldskontoret för investeringar\r\ni\r\n                                      anläggningstillgångar som\r\nanvänds i verksamheten intill ett belopp av 19 000 000 kronor (avsnitt\r\n19.2),\r\n\r\n                                    14.  att\r\nriksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning,  såvitt  avser  anslag  som  är\r\navsedda för riksdagen eller dess\r\nmyndigheter, enligt ovanstående uppställning.\r\n\r\n </pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n                                    I detta sammanhang behandlar\r\nutskottet följande motioner och motionsyrkanden.\r\n\r\n2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n                                    Riksdagen\r\nbeslutar att inte genomföra folk- och bostadsräkning (FoB) 2005.\r\n\r\n                                    2002/03:Fi218 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och\r\nKonkurrensverket\r\n                                      till en gemensam\r\nmyndighet under namnet Konkurrens- och upphandlingsverket.\r\n\r\n                                    2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n                                    9.\r\nRiksdagen anvisar  för  budgetåret  2003 anslagen under utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag\r\n                                      till kommunerna enligt\r\nuppställningen i tabell 9 (i denna del).\r\n\r\nmiljoner kronor\r\n---------------------------------------------------\r\n20032004\r\n----------------------------------------------------------\r\nUO02   Samhällsekonomi och finansförvaltning     -12\r\n0\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:5    Statistiska centralbyrån                   -2\r\n-2\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:6    Folk- och bostadsstatistik\r\n-12\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:7    Kammarkollegiet                            -3\r\n-3\r\n----------------------------------------------------------\r\n2:1    Finansinspektionen                          5\r\n5\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                                    2002/03:Fi253 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att i enlighet med  vad  som  anförs  i  motionen\r\navslå  regeringens  förslag  om  ett bemyndigande att inrätta ett\r\nömsesidigt\r\n                                      försäkringsbolag för\r\nstatliga pensionsförmåner.\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2003  med  följande\r\nförändringar  i  förhållande till regeringens förslag anslagen  under\r\nutgiftsområde  2\r\n                                      Samhällsekonomi\r\noch finansförvaltning enligt uppställning:\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nRegeringens\r\nAnslagsförändring\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:5  Statistiska centralbyrån           414 139\r\n- 50 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:6  Folk- och bostadsstatistik          12 000\r\n-12 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:8  Nämnden för offentlig                7 588\r\n-3 794\r\n                                         upphandling\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:9  Statens kvalitets- och              12 284\r\n-6 142\r\n                                         kompetensråd\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet              9 078 095\r\n-71 936\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n                                        2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n                                        Riksdagen\r\nanvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag\r\nanslagen  under  utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning\r\nenligt följande\r\nuppställning:\r\n\r\ntusental kronor\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nRegeringens  Anslags-\r\nförslagförändring\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:3 Statskontoret                       81\r\n555   -16 500\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:5 Statistiska centralbyrån           414\r\n139   -35 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet                     27\r\n459    -6 900\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:9 Statens kvalitets- och              12\r\n284   -12 284\r\nkompetensråd\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:10 Ekonomiska rådet                    2\r\n332    -2 332\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:11 Utvecklingsarbete                  13\r\n170   -10 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n2:3 Riksgäldskontoret:                 250\r\n049   -37 000\r\nFörvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet             9 078\r\n095  -120 016\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                                             2002/03:Fi266 av Olle\r\nSandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav Finansinspektionens möjligheter  till  en effektivare finansiering av\r\nsin verksamhet i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall\r\nsamordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2003.\r\n\r\n                                             3. Riksdagen beslutar att\r\nför budgetåret 2003 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi\r\noch finansförvaltning  med  följande  ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag\r\nenligt uppställning:\r\n\r\ntusental kronor\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nRegeringens  Anslags-\r\nförslag\r\nförändring\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:3 Statskontoret1\r\n81 555    17 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:5 SCB\r\n414 139    35 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:6 Folk- och bostadsstatistik\r\n12 000    12 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet2\r\n27 459     7 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:8 Nämnden för offentlig\r\n7 588     3 700\r\nupphandling3\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:9  Statens kvalitets- och\r\n12 284    12 284\r\nkompetensråd\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:10 Ekonomiska rådet\r\n2 332     2 332\r\n---------------------------------------------------------\r\n1:11 Utvecklingsarbete\r\n13 170     6 500\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:1 Riksrevisionen\r\n117 800    10 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n2:3 Riksgäldskontoret:\r\n250 049    37 000\r\nFörvaltningskostnader4\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma totalt för utgiftsområdet      9\r\n078 095   142 816\r\n---------------------------------------------------------\r\n1 Statskontorets verksamhet föreslås\r\nsamordnas med Kammarkollegiets.\r\n2 Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med\r\nStatskontorets.\r\n                                                  3\r\nNOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets\r\nfr.o.m. andra halvåret 2003.\r\n\r\n4 Anslaget minskas med sparbelopp ställt under regeringens\r\nbeslutanderätt.\r\n\r\n2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om behovet av en stärkt\r\nFinansinspektion.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen.\r\n\r\n                                             3. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av\r\nytterligare samordning och prioritering inom statsförvaltningen.\r\n\r\n                                             4. Riksdagen anvisar\r\nmed följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 2 enligt uppställning:\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nRegeringens\r\nAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:5  Statistiska                  414\r\n139         - 2 000\r\ncentralbyrån\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:6 Folk- och                      12\r\n000        - 12 000\r\nbostadsstatistik\r\n----------------------------------------------------------\r\n1:7 Kammarkollegiet                27\r\n459         - 3 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n2:1 Finansinspektionen            163\r\n680         + 5 000\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet        9 078\r\n095        - 12 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n                                                  2002/03:Fi271 av\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n </pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 2 och avslår motion 2002/03:Fi253 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "8744B2FC-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "13",
                    "0",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "249",
                    "46",
                    "2",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8744B2FC-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Anslagsfinansiering av statens internbank",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Senarelagd avsättning till garantireserv",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 och avslår motionerna 2002/03:Fi217, 2002/03:Fi218 yrkande 7, 2002/03:Fi232 yrkande 9, 2002/03:Fi253 yrkande 2, 2002/03:Fi259, 2002/03:Fi266 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Fi269 yrkandena 1-4, 2002/03:Fi271 yrkande 1 och 2002/03:Fi285 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "8744B313-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "46",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "42",
                    "90",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8744B313-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Fortifikationsverket ",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkterna 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Försäljning av fastigheter i Karlsborgs kommun",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Riksrevisionens avgiftsinkomster av årlig revision",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 2 punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Finansinspektionens finansiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi266 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "8744B31B-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "29",
                    "1",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8744B31B-0DC8-11D7-AE22-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Finansinspektionens finansiering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:26:35"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2003. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen och riksdagsstyrelsen om att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig för nya ekonomiska åtaganden. Riksdagen godkände också investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket samt att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2003. Vidare beslutade riksdagen följande: Regeringen bemyndigas att godkänna ett nytt pensionsavtal - PA 03 - för statsanställda och ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av dessa förmåner. Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till i första hand statliga myndigheter ska i fortsättningen anslagsfinansieras och de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel. Ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken (EIB) och försäljning av två försvarsfastigheter godkänns. ",
          "dok_id": "GQ01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GQ01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:26:35"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2003. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen och riksdagsstyrelsen om att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig för nya ekonomiska åtaganden. Riksdagen föreslås också godkänna investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket samt att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2003. Vidare föreslås att riksdagen beslutar följande: Regeringen bemyndigas att godkänna ett nytt pensionsavtal - PA 03 - för statsanställda och ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av dessa förmåner. Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till i första hand statliga myndigheter ska i fortsättningen anslagsfinansieras och de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel. Ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken (EIB) och försäljning av två försvarsfastigheter godkänns.</p>",
          "dok_id": "GQ01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GQ01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:28"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_2.docx",
          "filstorlek": "176573",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde      2      Samhällsekonomi      ochfinansförvaltning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/04C61370-AEC1-47C1-BBB2-91CBB9526276"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FIU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_2.pdf",
          "filstorlek": "793766",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_fiu_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DBDE7E7D-42B7-42DF-9200-C7E8C544CBCE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi217 Folk- och bostadsräkning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi217",
          "ref_dok_titel": "Folk- och bostadsräkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi218 Offentlig upphandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi218",
          "ref_dok_titel": "Offentlig upphandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi253 Utgiftsområde 2 - Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi253",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 2 - Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi259 Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 2",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi259",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi266 Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 2",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi266",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi269 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi269",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi271 Offentlig upphandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi271",
          "ref_dok_titel": "Offentlig upphandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi285 Upphandling inom stat och kommun",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi285",
          "ref_dok_titel": "Upphandling inom stat och kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:85",
          "ref_dok_id": "GQ0K85",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:85",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:86",
          "ref_dok_id": "GQ0K86",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "86",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:86",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}