{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2232864",
      "dok_id": "GQ01FIU19",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU19",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU19",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "19",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:58:03",
      "publicerad": "2006-03-15 11:58:07",
      "titel": "Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU19/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU19",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU19",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU19",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU19</div><h1>Utvecklingen inom den kommunala sektorn</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar finansutskottet regeringens skrivelse\r\n2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn. I skrivelsen\r\nlämnar regeringen årligen en översiktlig redovisning av verksamheterna\r\noch ekonomin i kommuner och landsting. Redovisningen av verksamheterna\r\nsträcker sig i huvudsak t.o.m. 2001, och den ekonomiska redovisningen\r\ntill 2002.\r\nUtskottet vill framhålla att den årliga skrivelsen om utvecklingen\r\ninom den kommunala sektorn är ett viktigt inslag i återrapporteringen\r\nav resultatinformation till riksdagen.\r\nI betänkandet behandlar utskottet 4 kommittémotioner med 32 yrkanden\r\nsom väckts med anledning av skrivelsen, samt 14 motioner med\r\nsammanlagt 22 yrkanden från den allmänna motionstiden 2002. I\r\nbetänkandet behandlas också ett motionsyrkande som väckts med\r\nanledning av skrivelse 2002/03:RR4. Utskottet behandlar också 3\r\nyrkanden från 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100)\r\nsamt 3 motionsyrkanden som väckts med anledning av dessa. Utskottet\r\ntillstyrker propositionens förslag och avstyrker samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.\r\nI betänkandet finns 29 reservationer och 2 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn\r\n        Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2002/03:102 till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n2.      Tillfälligt sysselsättningsstöd\r\n        Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 8 och\r\navslår motionerna 2002/03:Fi14 yrkande 4, 2002/03:Fi15 yrkande 9 och\r\n2002/03:Fi17 yrkande 7.\r\nReservation 1 (m, c)\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3.      Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster\r\n        Riksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning\r\nav viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 7.\r\n\r\n4.      Maxtaxa inom barnomsorgen\r\n        Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 6.\r\n\r\n5.      Utjämningssystemet\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 4,\r\n2002/03:Fi25 yrkande 3, 2002/03:Fi26 yrkande 4, 2002/03:Fi27 yrkandena\r\n11 och 12 och 2002/03:Fi206 yrkande 1.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n6.      Pengsystem och alternativa driftsformer\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 5,\r\n2002/03:Fi25 yrkande 7, 2002/03:Fi26 yrkandena 2 och 5, 2002/03:Fi27\r\nyrkandena 1 och 8, 2002/03:Fi284 yrkande 7 och 2002/03:N397 yrkandena\r\n23-25.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n7.      Kommunal självstyrelse\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 2,\r\n2002/03:Fi25 yrkande 5, 2002/03:Fi26 yrkande 1 och 2002/03:Fi284\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nReservation 11 (m, kd, c)\r\n\r\n8.      Kommunal näringsverksamhet\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi236 yrkande 5,\r\n2002/03:Fi270 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:Fi285 yrkande 2.\r\nReservation 12 (m, fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n9.      Konkurrensneutralitet\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi278 yrkande 4,\r\n2002/03:Fi285 yrkande 5, 2002/03:Sk202, 2002/03:Sk212, 2002/03:Sk417\r\nyrkande 20, 2002/03:So452 yrkande 3, 2002/03:N306 yrkande 22 och\r\n2002/03:N396 yrkande 12.\r\nReservation 14 (m, kd)\r\nReservation 15 (fp, c)\r\n\r\n10.     Sammanhållningspolitiken\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi25 yrkande 8.\r\nReservation 16 (c)\r\n\r\n11.     Finansieringsprincipen och statsbidragen\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkandena 3 och 6,\r\n2002/03:Fi25 yrkandena 1 och 4 och 2002/03:So11 yrkande 3.\r\nReservation 17 (kd, c)\r\n\r\n12.     Civilstånd och tjänstepension\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi282.\r\n\r\n13.     Insatser för personer med funktionshinder\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 8,\r\n2002/03:Fi25 yrkande 6 och 2002/03:Fi27 yrkande 2.\r\nReservation 18 (m, fp)\r\nReservation 19 (kd, c)\r\n\r\n14.     Personal i skolan\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 6.\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\n15.     Kommunal fastighetsavgift\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi24 yrkande 1.\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\n16.     Balanskravet för kommunerna\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi27 yrkande 10 och\r\n2002/03:Fi270 yrkande 3.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n17.     Kommunernas skattebas\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi25 yrkande 2.\r\nReservation 23 (c)\r\n\r\n18.     Hälsoförsäkring\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi26 yrkande 3.\r\nReservation 24 (m)\r\n\r\n19.     Allmän förskola\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 7.\r\nReservation 25 (fp)\r\n\r\n20.     Missbrukarvård\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 3.\r\nReservation 26 (fp)\r\n\r\n21.     Kommuner och landsting som arbetsgivare\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 5.\r\nReservation 27 (fp)\r\n\r\n22.     Folkhälsoarbetet\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 9.\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\n23.     Kostnaderna för socialbidrag\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 4.\r\nReservation 29 (fp)\r\nStockholm den 27 maj 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),\r\nFredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Agneta\r\nRingman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Lena Ek (c), Hans\r\nHoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s),\r\nGunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Siv Holma (v), Per-Olof\r\nSvensson (s) och Mikael Johansson (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar finansutskottet följande förslag:\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala\r\nsektorn samt de motioner som väckts med anledning av skrivelsen\r\n(bilaga 1).\r\nProposition 2002/03:100 yrkandena 6-8 samt de motionsyrkanden som\r\nväckts med anledning av dessa förslag (bilaga 1).\r\nMotionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002 (bilaga 1).\r\nEtt motionsyrkande som väckts med anledning av Riksdagens revisorers\r\nskrivelse 2002/03:RR4, angående nationella mål i kommunernas\r\näldreomsorg.\r\nRegeringens förslag i proposition 2002/03:100 punkt 7 om lag om\r\nberäkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års\r\ntaxering, m.m. (bilaga 2).\r\nYttranden från andra utskott\r\nYttranden över skrivelsen samt över motioner i de delar som berör\r\nrespektive utskotts beredningsområde har inkommit från\r\nsocialutskottet (2002/03:SoU4y).\r\nutbildningsutskottet (2002/03:UbU2y)\r\nYttrandena återfinns i bilagorna 3 och 4.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n1 Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse\r\n2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn till handlingarna.\r\nRegeringens skrivelse\r\nRiksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig om betydelsen av en väl\r\nfungerande uppföljning av den kommunala sektorn. Regeringens årliga\r\nskrivelse, Utvecklingen inom den kommunala sektorn, utgör med sin\r\növergripande redovisning av läget i kommunsektorn ett viktigt inslag i\r\nåterrapporteringen av resultatinformation till riksdagen.\r\nRedovisningen av de olika kommunala verksamheterna avser i huvudsak\r\nförhållandena t.o.m. 2001. Den ekonomiska redovisningen sträcker sig\r\ndock fram till 2002.\r\nDen positiva resultatutvecklingen för kommunsektorn som pågick från\r\n1996 till 2000 bröts genom en viss resultatförsämring 2001. Mellan\r\n2001 och 2002 försämrades resultatet ytterligare. Nettokostnaderna\r\nökade i jämn takt 1998-2000 med ca 15 miljarder kronor per år. Åren\r\n2001 och 2002 var dock kostnadsökningarna ca 25 miljarder kronor per\r\når. Kraftiga löneökningar, ökade kostnader för pensioner och\r\navtalsförsäkringar är några förklaringar till de ökade kostnaderna.\r\nÄven ökningen av sjukfrånvaron bidrog till att höja kostnaderna. Under\r\n2002 utvecklades kommunsektorns skatteintäkter svagt eftersom\r\nskatteunderlaget minskade till följd av lägre sysselsättning.\r\nKommunernas ekonomiska resultat för 2002 uppgår enligt preliminära\r\nuppgifter till 3,2 miljarder kronor, vilket är en försämring sedan\r\n2001 med 7,9 miljarder kronor. Räknas de extraordinära posterna bort\r\nuppgår resultatet till 0,8 miljarder kronor. År 2001 var motsvarande\r\nsiffra 4,7 miljarder kronor.\r\nAntalet kommuner med överskott ökade betydligt från 1996 till 2001,\r\nfrån ca 80 till ca 200. Det finns dock fortfarande ett stort antal\r\nkommuner som har ekonomiska svårigheter och antalet kommuner med\r\nunderskott ökade något under 2002. Den kommungrupp som uppvisar bäst\r\nresultat 2002 är storstäder, men även landsbygdskommuner och\r\nglesbygdkommuner har sammantaget ett positivt resultat, vilket är en\r\nklar förbättring sedan 2001. Detta kan bero på att\r\nbefolkningsminskningen stannat av i många av dessa kommuner. Den\r\nkommungrupp som uppvisar sämst resultat är förortskommunerna, som\r\nockså försämrat sina resultat sedan 2001.\r\nLandstingssektorn har uppvisat underskott varje år sedan 1994, och\r\nlandstingens resultat försämrades liksom kommunernas 2002. Landstingen\r\nuppvisade ett underskott på 7,6 miljarder kronor 2002, vilket var en\r\nförsämring med ca 4 miljarder kronor från året innan. År 2001 hade\r\nhälften av landstingen ekonomisk balans, men 2002 var det endast fem\r\nlandsting som hade överskott i sin ekonomi. Stockholm och Skåne, med\r\nca 3 miljoner invånare svarade för ca 80 % av landstingssektorns\r\nsamlade underskott.\r\nI skrivelsen görs en kortfattad beskrivning av omfördelningseffekterna\r\nav utjämningssystemet. Kommuner och lansting med en skattekraft som är\r\nlägre än genomsnittet och/eller som har sämre strukturella\r\nförutsättningar erhåller ett utjämningsbidrag från staten. Motsvarande\r\navdrag görs från kommuner och landsting som har högre skattekraft än\r\ngenomsnittet eller bättre strukturella förutsättningar. Omfördelningen\r\ninom inkomstutjämningen blir då något förenklat från\r\nstorstadsregionerna till övriga kommuner, medan omfördelningen i\r\nkostnadsutjämningen är mer komplicerad att beskriva. Den sammanlagda\r\nomfördelningen i utjämningssystemet dvs. både kostnads- och\r\ninkomstutjämningen, innebär att det är kommunerna i Stockholms län som\r\nsammantaget betalar en avgift som uppgår till ca 15 miljarder kronor.\r\nDet finns dock kommuner i Stockholms län som sammantaget får ett\r\nbidrag och kommuner i övriga landet som sammantaget får betala en\r\navgift. I september 2001 tillsatte regeringen en parlamentarisk\r\nkommitté för att utreda vissa frågor rörande det kommunala\r\nstatsbidrags- och utjämningssystemet (dir. 2001:73). Den ska bl.a.\r\nanalysera hur kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning\r\nska kunna upprätthålla en likvärdig verksamhet med övriga kommuner och\r\nlandsting. Dessutom ska utredningen se över möjligheterna att förenkla\r\nsystemet och se över hur intäktsförändringar för enskilda kommuner och\r\nlandsting till följd av ändringar i statsbidrags- och\r\nutjämningssystemet efter 2004 ska hanteras. Uppdraget ska redovisas\r\ntill regeringen i oktober 2003.\r\nSysselsättningen i kommuner och landsting var som högst 1991 och\r\nminskade fram till 1997. Sedan dess har sysselsättningen ökat med ca\r\n40 000 årsarbetare. Kommunernas och landstingens köp av tjänster har\r\nökat under 90-talet vilket påverkar antalet anställda i kommuner och\r\nlandsting utan att påverka verksamhetens omfattning. Ökningen sedan\r\n1997 av köpta tjänster motsvarar ca 30 000-40 000 årsarbetare.\r\nÖkningen av sjukfrånvaron de senaste åren har varit särskilt stor i\r\nkommuner och landsting. En orsak till detta kan vara skillnader i\r\nålders- och könsfördelningen mellan olika sektorer. Kommunförbundet\r\nuppskattar att ungefär hälften av den ökade differensen beror på dessa\r\nfaktorer. Den stora skillnaden mellan sektorerna skulle kunna bero på\r\nandra faktorer som på verkar sjuktalen t.ex. ändrade attityder till\r\nsjukskrivning, arbetsmiljöfaktorer och rehabiliteringsarbetets\r\nframgång. Sjukfrånvaron uppvisar också stora regionala skillnader. Den\r\ns.k. HpH-utredningen (SOU 2002:5) finner skillnaderna anmärkningsvärda\r\noch anser att de sannolika förklaringarna ligger i traditioner och\r\ninställning till sjukskrivning som ett försörjningsmedel, både bland\r\nmedborgare, läkare och försäkringskassor. Det finns emellertid\r\nkommuner i Norrland där sjuktalen är bland de lägsta i landet.\r\nSkillnaderna i sjuktalen indikerar att de går att påverka med mer\r\naktiva åtgärder i samverkan mellan arbetsgivare, försäkringskassan och\r\nhälso- och sjukvården.\r\nSkrivelsen innehåller vid sidan av presentationen av kommunsektorns\r\nekonomi också en genomgång av de olika kommunala verksamheterna.\r\nRegeringen skriver att kvaliteten och innehållet inom hälso- och\r\nsjukvården är hög, och att såväl tillgängligheten som kvaliteten har\r\nförbättrats trots den svaga ekonomiska utvecklingen framför allt under\r\nförsta halvan av 1990-talet. De senaste åren har det skett stora\r\nomfördelningar av resurserna inom vården. Det har skett en övergång\r\nfrån sluten till öppen vård. Antalet patienter inom den slutna vården\r\nhar blivit färre men de har samtidigt blivit alltmer vårdtunga och\r\nresurskrävande.\r\nVad gäller äldreomsorgen skriver regeringen att den offentliga\r\nomsorgens insatser främst riktas till ensamboende äldre med stort\r\nvårdbehov vilket innebär att anhöriga fått ta ett större ansvar för en\r\nväxande grupp med mindre omfattande vårdbehov. Samtliga kommuner har\r\nunder de tre senaste åren utvecklat stödformer för anhöriga med hjälp\r\nav statliga stimulansbidrag. Samverkan mellan kommuner och landsting\r\ninom äldrevården fortsätter att utvecklas. De insatser som hittills\r\ngenomförts har dock inte varit tillräckliga för att avhjälpa bristerna\r\ni det medicinska omhändertagandet av dem som har hemsjukvård eller bor\r\ni särskilda boendeformer. Det är därför viktigt att de åtgärder som\r\nanges i de lokala handlingsplanerna genomförs.\r\nSedan prisregleringarna på tandvård avskaffades 1999 har priserna ökat\r\nmycket kraftigt, med ca 40 %, och det finns stora skillnader mellan\r\nolika landsting. Någon entydig förklaring till detta har inte\r\nredovisats. Riksförsäkringsverket genomförde 2002 en översyn av\r\ntandvårdspriserna i både folktandvården och den privata tandvården.\r\nAnalysen av undersökningen var dock inte färdig i tid för att ingå i\r\nregeringens skrivelse.\r\nAntalet personer med stöd enligt lagen om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade (LSS), ökade från 2001 till 2002 med 1 500 personer\r\ntill 48 600 personer. Uppgifter från SCB:s sammanställning av\r\nkommunernas räkenskapssammandrag för 2001 visar en total kostnad om\r\n25,4 miljarder kronor för insatser till funktionshindrade (30,4\r\nmiljarder kronor inklusive statens ersättning för\r\nassistansersättning). Detta är en ökning med 1,8 miljarder (2,5\r\nmiljarder) jämfört med 2000. Den största ökningen gäller dock personer\r\nsom beviljas assistansersättning enligt LASS. Den gruppen ökade från\r\ndecember 2000 till december 2001 med 1 165 personer till 10 849\r\npersoner. Ökningen beror främst på att personer över 65 år sedan den 1\r\njuli 2001 har rätt att behålla assistansersättningen om de haft sådan\r\nföre 65-årsdagen. Det finns problem i kommunerna främst med att ordna\r\nsärskilt boende för funktionshindrade.\r\nAntalet socialbidragstagare fortsätter att minska och är nu nere på\r\n1991 års nivå. En viktig förklaring till detta är att arbetslösheten\r\nminskat under de senaste fem åren. Det är första gången sedan början\r\nav 1990-talet som samtliga komponenter, antalet bidragstagare,\r\nbidragsperiodens längd samt genomsnittligt bidrag per hushåll, bidrar\r\ntill minskningen.\r\nEtt sätt att bedöma kvaliteten inom förskolan är att undersöka\r\npersonalens, föräldrarnas eller andra intressenters uppfattning om\r\nverksamheten. Skolverket startade 2002 en omfattande utvärdering av\r\nkvaliteten i förskolan. Resultaten av utvärderingen presenteras hösten\r\n2003, men tidigare studier pekar på att den pedagogiska kvaliteten är\r\nhög. Antalet barn i förskolan ökade enligt Skolverkets första\r\nuppföljning av maxtaxereformen, som presenterades i mars 2003, med\r\nknappt 19 000 barn. Av dessa hade ca 15 000 barn en föräldraledig\r\nförälder. Det större antalet barn har dock inte påverkat storleken på\r\nbarngrupperna. Den genomsnittliga barngruppen bestod våren 2001 av\r\n17,5 barn. Barngruppernas storlek har ökat sedan 1980-talet men har\r\nenligt Skolverkets studie varit oförändrad de senaste två åren.\r\nPersonaltätheten inom förskolan varierar kraftigt mellan kommunerna,\r\nfrån 3,1 till 8,6 barn per årsarbetare.\r\nFörskoleklassen är en egen skolform för sexåringar. Deltagandet är\r\nfrivilligt men kommunerna är skyliga att tillhandahålla platser.\r\nAndelen inskrivna barn läsåret 2002/03 var 94 %. Skolverkets\r\nutvärdering av införandet av förskoleklassen visade bl.a. att\r\nförskoleklassen i många fall hade tagit över grundskolans\r\nämnesinriktade kunskapssyn och att den i det närmaste fungerar som ett\r\nförsta år i den påföljande grundskolan.\r\nAntalet elever i grundskolan har ökat under hela 1990-talet och var\r\nläsåret 2002/03 drygt 1 miljon elever. Av dessa gick 5 % i fristående\r\nskolor. Andelen elever som gick ut grundskolan våren 2002 med\r\nbehörighet att läsa vidare på ett nationellt program på gymnasieskolan\r\nvar ca 90 %, vilket var oförändrat sedan 2001. Nästan var fjärde elev\r\nblev dock inte godkänd i alla ämnen, även det oförändrat sedan 2001.\r\nLärartätheten, beräknad som antalet lärare per 100 elever uppgick\r\n2002/03 till 7,9 vilket är mer än föregående läsår. Av lärarna hade\r\n81 % pedagogisk utbildning, en viss minskning sedan 2001. Skolverkets\r\nuppföljning av de särskilda medlen som satsats för att öka\r\nlärartätheten i skolan visar att fler lärare har anställts, särskilt i\r\ngrundskolan. Nästan 3 000 heltidtjänster tillkom under det första\r\nåret.\r\nVåren 2002 gick ca 81 % av eleverna ut årskurs 3 i gymnasieskolan med\r\nslutbetyg, vilket är en ökning med 1,5 % sedan föregående läsår. Av\r\ndessa elever hade 86 % grundläggande behörighet för universitets- och\r\nhögskolestudier. Andelen ungdomar som börjar på högskolan före 25 års\r\nålder har nästan fördubblats sedan slutet på 1980-talet, från 22 till\r\n40 %. Läsåret 2002/03 tjänstgjorde drygt 26 000 lärare i\r\ngymnasieskolan, vilket var en ökning med 4 % från föregående år.\r\nAndelen pedagogiskt utbildade lärare minskade något från föregående\r\når, till 78 %.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill framhålla att den årliga skrivelsen om utvecklingen\r\ninom den kommunala sektorn är ett viktigt inslag i återrapporteringen\r\nav resultatinformation till riksdagen. Skrivelsen ger enligt\r\nutskottets uppfattning en bred och fyllig beskrivning av utvecklingen\r\ni kommunsektorn och pekar såväl på områden med goda förhållanden i den\r\nkommunala verksamheten och ekonomin, som på områden som kräver\r\nförbättringar.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse\r\n2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn till handlingarna.\r\n2 Tillfälligt sysselsättningsstöd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i den ekonomiska\r\nvårpropositionen att förstärka det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\n2003 och förlänga det till 2004. Därmed tillstyrker utskottet\r\nproposition 2002/03:100 yrkande 8 och avstyrker de aktuella\r\nmotionsyrkandena. Jämför reservationerna 1 (m, c) och 2 (fp).\r\nRegeringens förslag\r\nEtt tillfälligt sysselsättningsstöd, bestående av ett generellt stöd\r\noch ett nyanställningsstöd, infördes för 2002 (bet. 2001/02:FiU26).\r\nStödet beslutas av Riksskatteverket efter ansökan av kommuner och\r\nlandsting, och tillgodoförs genom kreditering av skattekonto. För 2002\r\nlämnas generellt stöd med ett belopp som motsvarar 1 % av\r\nlönekostnadsunderlaget för 2001. Hösten 2002 fattade riksdagen beslut\r\nom att förlänga stödet till 2003 (bet. 2002/03:FiU3). Mot bakgrund av\r\nde försämrade ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting\r\nföreslår regeringen nu att det generella sysselsättningsstödet bör\r\nförstärkas för 2003 och förlängas till 2004 (yrkande 8). För 2003\r\nföreslås det generella stödet ökas med 300 miljoner kronor. För 2004\r\nföreslås stödet enbart utgå i form av ett generellt stöd så att även\r\nkommuner och landsting som kan behöva minska kostnaderna får del av\r\nhela stödet. För att upprätthålla konkurrensneutraliteten i valet\r\nmellan att bedriva verksamheten i egen regi eller på entreprenad bör\r\nen andel av kommunernas och landstingens kostnader för köpt verksamhet\r\nliksom tidigare ingå i underlaget för stödet. För 2004 kommer hela\r\nstödet att utgå som ett generellt stöd och uppgå till 3 miljarder\r\nkronor.\r\nMotionerna\r\nI motion Fi14 av Bo Lundgren m.fl. (m) avvisas regeringens förslag att\r\nförstärka det tillfälliga sysselsättningsstödet för 2003 och förlänga\r\ndet till 2004 (yrkande 4).\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) föreslår i motion Fi15 att regeringens\r\nförslag ska avvisas och att riksdagen begär att regeringen i budgeten\r\nför 2004 presenterar ett förslag inom ramen för utgiftsområde 25,\r\nAllmänna bidrag till kommuner och landsting (yrkande 9).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) avvisar i motion Fi17 regeringens förslag\r\neftersom kommunerna behöver långsiktiga spelregler (yrkande 7).\r\nTillfälliga stöd löser inga problem, anser motionärerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKommunsektorns ekonomiska situation är ansträngd. Enligt Folkpartiets\r\nmotion kommer också den förlängda sjuklöneperioden från den 1 juli\r\n2003 att påverka kommunernas ekonomi negativt. Konsumtionsutgifterna\r\nhar ökat kraftigt sedan 2000 samtidigt som skatteunderlaget inte ökat\r\ni samma takt. År 2002 var kommunsektorns finansiella sparande -8\r\nmiljarder kronor. I år beräknas det finansiella sparandet, främst tack\r\nvare höjda skattesatser, till 1 miljard kronor. Inkomstökningen\r\nberäknas emellertid dämpas betydligt 2004. Det finansiella sparandet\r\nför 2004 beräknas, trots en försiktig utgiftsökning, till -6 miljarder\r\nkronor.\r\nMot bakgrund av den besvärliga ekonomiska situationen i kommuner och\r\nlandsting, som finansutskottet tidigare berört, ställer sig\r\nfinansutskottet bakom regeringens förslag att förlänga det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet för år 2004. Finansutskottet ställer sig även\r\nbakom regeringens förslag om att förstärka det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet med 300 miljoner kronor för år 2003.\r\nMed det anförda tillstyrker finansutskottet regeringens förslag,\r\nproposition 2002/03:100 yrkande 8 och avslår motionerna Fi14 (m)\r\nyrkande 4, Fi15 (fp) yrkande 9 samt Fi17 (c) yrkande 7.\r\n3 Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att låta det fasta beloppet\r\npå 200 kr vid beskattning av förvärvsinkomster, den s.k. 200-kronan,\r\nutgöra en kommunal inkomstskatt även vid 2005 års taxering, dvs.\r\navseende 2004. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2002/03: 100\r\nyrkande 7.\r\nRegeringens förslag\r\nInkomstskatt på förvärvsinkomster utgår bl.a. med ett fast belopp på\r\n200 kr, den s.k. 200-kronan. 1999 beslutades att detta belopp inte ska\r\nutgöra en statlig, utan kommunal, inkomstskatt. Syftet har varit att\r\nstärka kommunernas och landstingens ekonomi. Regeringen föreslår att\r\ndenna skatt även 2004 ska utgöra en kommunal inkomstskatt.\r\nLagförslaget är utformat på samma sätt som tidigare förslag om att\r\n200-kronan ska vara en kommunal inkomstskatt i stället för en statlig.\r\nFörslaget innebär att kommunsektorns ekonomi förstärks med 1,3\r\nmiljarder kronor 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI syfte att stärka kommunernas och landstingens ekonomi har den\r\nstatliga skatten på förvärvsinkomster, som utgår med ett fast belopp\r\npå 200 kr, sedan 1999 beslutats utgöra en kommunal skatt. Utskottet\r\nanser, mot bakgrund av kommunsektorns ansträngda ekonomi, att det är\r\nväl motiverat att den s.k. 200-kronan beslutas utgöra en kommunal\r\ninkomstskatt även under 2004.\r\nMed det anförda tillstyrker finansutskottet regeringens förslag,\r\nproposition 2002/03:100 yrkande 7.\r\n4 Maxtaxa inom barnomsorgen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringes förslag till en höjning av de\r\nhögsta avgifterna inom maxtaxan för barnomsorg. Utskottet tillstyrker\r\ndärmed regeringens förslag, prop. 2002/03:100 yrkande 6. Jämför\r\nsärskilt yttrande 1 (m, kd, c).\r\nRegeringens förslag\r\nFör att begränsa statens utgifter föreslår regeringen att de högsta\r\navgifterna i maxtaxan inom barnomsorgen höjs fr.o.m. den 1 januari\r\n2004. För att statsbidrag ska lämnas ska avgiften per månad i\r\nförskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) vara högst tre, två,\r\noch en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första,\r\nandra, respektive tredje barnet i familjen. Avgiften får dock inte\r\növerstiga 1 260, 840 och 420 kronor i månaden för det första, andra\r\nrespektive tredje barnet i förskoleverksamheten.\r\nI skolbarnsomsorgen får avgiften per månad vara högst två, en, och en\r\nprocent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första, andra,\r\nrespektive tredje barnet i familjen för att statsbidrag ska lämnas.\r\nAvgiften får dock inte överstiga 840 kr i månaden för det första, och\r\n420 kr i månaden för det andra respektive tredje barnet i\r\nskolbarnomsorgen.\r\nFörslaget innebär att avgifterna höjs för hushåll med avgiftsgrundande\r\ninkomster över 38 000 kr i månaden. Eftersom de höjda avgifterna\r\ninnebär möjlighet till ökade avgiftsinkomster för kommunerna avser\r\nregeringen att sänka det statsbidrag som lämnas till kommuner som\r\ntillämpar maxtaxan med 240 miljoner kronor per år från 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ställer sig bakom regeringes förslag till en höjning\r\nav de högsta avgifterna inom maxtaxan för barnomsorg. Utskottet\r\ntillstyrker därmed regeringens förslag, proposition 2002/03:100\r\nyrkande 6.\r\n5 Utjämningssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden om att\r\nutjämningssystemet för kommuner och landsting ska förändras, utredas\r\neller avskaffas. Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd) och 6\r\n(c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi24 av Olle Sandahl m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom att reformera utjämningssystemet för kommuner och landsting\r\n(yrkande 4). En invånare i Sverige ska kunna få lika god sjukvård och\r\nkommunal service oavsett var han eller hon bor. Rimliga skillnader i\r\nservicenivå, effektivitet och skattesats ska inte kompenseras, utan\r\navgöras genom kommunalvalen. Motionärerna är kritiska till att\r\nutjämningen är inomkommunal och tillväxthämmande. Systemet är enligt\r\nmotionärernas uppfattning heller inte i enlighet med grundlagens\r\nintentioner om den kommunala självstyrelsen.\r\nI motion Fi25 av Lena Ek m.fl. (c) anförs att alla medborgare har rätt\r\ntill likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. En väl fungerande\r\nkommunal skatteutjämning bidrar till att en grundläggande service och\r\nförutsättningar för tillväxt kan komma hela landet till del. Det\r\nnuvarande systemet fungerar generellt sett bra men det nuvarande\r\nsystemets tekniska konstruktion kan ibland leda till effekter som kan\r\nanses tillväxthämmande. En utredning bör tillsättas för att se över\r\nsystemets tekniska konstruktion och komma till rätta med vissa\r\nnegativa marginaleffekter (yrkande 3).\r\nKarin Pilsäter m.fl. anser i motion Fi27 (fp) att ett utjämningssystem\r\när nödvändigt för att kommuner och landsting ska ha likvärdiga\r\nförutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet. Det nuvarande systemet\r\nhar dock flera brister. Det hämmar tillväxt, det är svårgenomträngligt\r\noch oförutsägbart. Motionärerna föreslår att den parlamentariska\r\nkommitté som för närvarande arbetar med vissa frågor kring\r\nutjämningssystemet borde utreda möjligheten att minska antalet\r\nfaktorer i systemet, samt möjligheten att utjämningen sker genom\r\nstatens försorg (yrkande 11). Dessutom, föreslår motionärerna, borde\r\nriksdagen besluta om att en helt utomstående, oberoende granskare ska\r\ngöra en förutsättningslös utvärdering av utjämningssystemet (yrkande\r\n12).\r\nDagens utjämningssystem har direkt skadliga effekter för\r\nsamhällsekonomin och bör avskaffas, anser Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)\r\ni motion Fi26. Utjämningssystemet är inte heller förenligt med\r\ngrundlagens lydelse. I avvaktan på att systemet avskaffas bör vissa\r\nförändringar göras från 2004 föreslår motionärerna. Kommuner och\r\nlandsting som haft en relativ skattekraftstillväxt från taxeringen\r\n2002 och framåt får behålla denna medan kommuner som tappar\r\nskattekraft får kompensation. Ett landsting ska 2004 betala högst 10 %\r\nav sin relativa skattekraft i inkomstutjämningsavgift, och från 2005\r\nhögst 7 % (yrkande 4).\r\nHenrik Westman framhåller i motion Fi206 (m) att nuvarande\r\nutjämningssystem är ett exempel på statens övergrepp på det kommunala\r\nsjälvstyret. Ingen kommun ska tvingas höja skatten för att finansiera\r\nen annan kommuns åtaganden (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMotsvarande förslag behandlades och avstyrktes av finansutskottet\r\nhösten 2002 i betänkande 2002/03:FiU3 avsnitt 6. Utskottet har även\r\ndessförinnan vid upprepade tillfällen behandlat och avstyrkt liknande\r\nförslag, t.ex. hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3), våren 2001 (bet.\r\n2000/01:FiU29), hösten 2001 (bet. 2001/02:FiU3) och våren 2002\r\n(2001/02:FiU19). Finansutskottet har inte ändrat uppfattning i frågan.\r\nUtskottet vill dessutom erinra om att det pågår ett arbete av den av\r\nregeringen tillsatta parlamentariska kommittén som ska utreda vissa\r\nfrågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet.\r\nDess uppdrag ska redovisas i oktober 2003. Utskottet finner ingen\r\nanledning att föregå resultatet av denna utredning.\r\nUtskottet avstyrker därmed motionerna Fi24 (kd) yrkande 4, Fi25 (c)\r\nyrkande 3, Fi26 (m) yrkande 4, Fi27 (fp) yrkandena 11 och 12 samt\r\nFi206 yrkande 1.\r\n6 Pengsystem och alternativa driftsformer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att förslag om att införa nationella pengsystem\r\nför bl.a. skola nyligen avstyrkts av riksdagen avstyrker\r\nfinansutskottet motsvarande yrkanden. Utskottet konstaterar att\r\nmedborgarna redan i dag har stor frihet att välja skola, samt att\r\nkommunerna har goda möjligheter att själva avgöra hur man vill\r\norganisera sin verksamhet. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotionsyrkandena. Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10\r\n(c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi26 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) framhålls att kommunerna\r\ni största möjliga mån bör delegera till medborgarna att de själva ska\r\nfå möjlighet att välja utförare av välfärdstjänster inom vård, skola\r\noch omsorg. Detta ska göras möjligt genom pengsystem som finansieras\r\nav staten (yrkande 2). Motionärerna framhåller att Moderaterna har\r\nföreslagit olika former av pengsystem, t.ex. skolpeng och äldrepeng.\r\nDessa system gör det möjligt för medborgarna att välja själva.\r\nKommunen har möjlighet att själv producera välfärdstjänster, som en\r\nbland flera producenter, och medborgaren har rätt och möjlighet att\r\nvända sig till den producent man föredrar. Den nationella skolpengen\r\nfinansieras av staten och följer eleven. Ett sådant system leder till\r\nen process där eleverna söker sig till de skolor som håller högst\r\nkvalitet oavsett om dessa är kommunalt eller privat drivna, skriver\r\nmotionärerna.\r\nYtterligare ett mål med pengsystemet är att göra utjämningssystemet\r\növerflödigt. När de stora utgifterna för vård, skola och omsorg\r\nförsvinner mildras utjämningssystemets stora marginaleffekter, men det\r\nkommer fortfarande att krävas statsbidrag för att kompensera\r\nkommunerna för olika sociala behov. Motionärerna anser att det ska\r\nfinnas oberoende tillsynsmyndigheter över t.ex. omsorgsverksamhet och\r\nskola. I situationer där enskilda entreprenörer av olika skäl inte kan\r\netablera sig ska kommunen ha det yttersta ansvaret för att\r\ngrundläggande välfärdstjänster finns att tillgå. Detta bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening (yrkande 5).\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) anser i motion Fi27 att de äldres\r\nmöjligheter att välja service och vård bör ökas. Det ska vara möjligt\r\natt använda stödet från kommunen hos en valfri kvalitetsgodkänd\r\nvårdgivare, kommunal eller icke-kommunal. För att ge stöd åt en sådan\r\nförbättring borde valfrihetsprincipen skrivas in i socialtjänstlagen,\r\nbåde för boende och för hemtjänst (yrkande 1). Regeringen bör\r\nåterkomma med ett förslag till sådan lagändring, anser motionärerna.\r\nMotionärerna anför vidare att valfriheten, konkurrensen och kvaliteten\r\nmåste stärkas inom skolan. En nationell skolpeng måste införas\r\n(yrkande 8). Ett sådant system skulle garantera likvärdighet mellan\r\nkommuner som i dag prioriterar skolan mycket olika, och det konkreta\r\ninflytandet över skolorna skulle föras över till de enskilda skolorna,\r\nrektorerna och lärarna. Möjligheten att välja mellan olika skolor\r\nhöjer kvaliteten även i kommunala skolor. En fjärdedel av skolpengen\r\nreserveras för elever med behov av särskilt stöd, med annat modersmål\r\nän svenska och för elever i utsatta områden.\r\nOlle Sandahl m.fl. (kd) anför i motion Fi24 att näringslivet måste\r\nvitaliseras så att använda skattepengar på ett effektivt sätt och\r\nsnabbare kan ta till vara nya sätt att bedriva en viss verksamhet.\r\nModeller för eget val är - om de används rätt - väl fungerande medel\r\nför att nå målet om kommuninvånarnas gemensamma bästa. Det viktigaste,\r\nanser motionärerna, är att medborgaren i så hög grad som möjligt ska\r\nkunna påverka sin situation och välja det alternativ av gemensamt\r\nfinansierad service som passar honom eller henne bäst, samtidigt som\r\ntryggheten och kvaliteten är god (yrkande 5). I motion Fi284 (kd)\r\nfinns ett motsvarande yrkande (yrkande 7).\r\nI motion Fi25 av Lena Ek m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att\r\nstaten inte ska reglera verksamheten så att möjligheten till\r\nalternativa driftsformer inom kommuner och landsting hämmas (yrkande\r\n7). Motionärerna anser att statliga restriktioner och regelverk håller\r\ntillbaka nyföretagandet, tillväxten och kvinnornas roll på\r\narbetsmarknaden. Kommunerna och landstingen ska sträva efter att uppnå\r\nbästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Konkurrens och\r\nmångfald inom det kommunala området är en utvecklingskraft som inte\r\nska underskattas.\r\nI motion N397 framhåller Martin Andreasson m.fl. (fp) att den\r\noffentliga sektorn måste utvecklas genom att medborgarna ges stora\r\nmöjligheter att välja mellan olika utförare av olika slags\r\nvälfärdstjänster. Privata och offentliga producenter ska kunna verka\r\npå lika villkor (yrkande 24). Staten ska inte hindra kommuner och\r\nlandsting som är öppna för att pröva privata alternativ (yrkande 23).\r\nDet är viktigt, anför motionärerna, att kvaliteten på verksamheten\r\nföljs upp. Därför måste kommuner och landsting göra fortlöpande\r\nuppföljningar av alla entreprenader på samma sätt som för sin egen\r\nverksamhet (yrkande 25).\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nUtbildningsutskottet konstaterar att motionsyrkanden om införandet av\r\nnationell skolpeng har avstyrkts av utskottet och avslagits av\r\nriksdagen vid ett flertal tillfällen såväl under föregående\r\nmandatperiod som under innevarande riksmöte. Utbildningsutskottet har\r\ningen annan uppfattning nu. En nationell skolpeng ger inte de\r\ngrundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola\r\nav hög kvalitet för alla elever ska kunna uppfyllas. Resurser till\r\nskolans verksamhet ska enligt utbildningsutskottet fördelas med\r\nutgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika grupper av elever\r\noch skolor faktiskt har. Att schablonmässigt fördela skolpengen efter\r\nvissa kriterier är inte tillräckligt för den flexibilitet som är\r\nnödvändig för att skolan ska kunna bli likvärdig.\r\nEnligt utbildningsutskottets mening finns det redan en omfattande\r\nvalfrihet inom skolväsendet. Vid val till grundskolan ska kommunen vid\r\nfördelning av elever på olika skolor så långt som det är möjligt\r\nbeakta föräldrarnas önskemål om att deras barn ska tas emot vid en\r\nviss skola. Detta gäller under förutsättning att inte andra elevers\r\nberättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller\r\nbetydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för\r\nkommunen. En kommun ska i sin grundskola även ta emot en elev för vars\r\ngrundutbildning kommunen inte är skyldig att svara, om eleven med\r\nhänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå\r\ni den kommunens grundskola. Föräldrarna kan också som alternativ till\r\nden kommunala skolan välja en fristående skola.\r\nI fråga om gymnasieskolor gäller att det inte finns någon inskränkning\r\ni rätten att välja en fristående skola. Om en elev tas in till\r\nutbildning vid en fristående gymnasieskola är hemkommunen alltid\r\nskyldig att lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan\r\nbidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala\r\ninterkommunal ersättning för en elev som vill genomgå en\r\ngymnasieutbildning i en annan kommuns skola om hemkommunen kan erbjuda\r\nsamma program eller nationellt fastställda inriktning och eleven inte\r\npå grund av sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå\r\ni den andra kommunen. När det gäller val mellan olika skolor som har\r\nsamma program i hemkommunen finns det inga centrala bestämmelser. I\r\növrigt kan nämnas att det finns ett stort antal riksrekryterande\r\nutbildningar. Gymnasiekommittén lämnar i sitt betänkande Åtta vägar\r\ntill kunskap - en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120)\r\nförslag om utökade möjligheter för elever att söka utbildning även\r\nutanför hemkommunen. Kommitténs betänkande är för närvarande på\r\nremiss.\r\nNär det gäller frågan om valfrihet inom barnomsorgen har\r\nutbildningsutskottet nyligen behandlat frågan i betänkandet Förskolan\r\n(bet. 2002/03:UbU9). Utskottet framhöll då att det råder mångfald inom\r\nbarnomsorgen i dag och pekade bl.a. på att den enskilda verksamheten\r\nökat kraftigt under 1990-talet, bl.a. i form av föräldrakooperativ och\r\ni bolagsform. I skollagen anges att det i kommunens ansvar att\r\ntillhandahålla verksamhet ligger att ta skälig hänsyn till\r\nvårdnadshavarens önskemål om verksamhetsform. Detta innebär att\r\nföräldrar skall ha en rimlig valmöjlighet mellan de verksamhetsformer\r\nsom finns. Det kan noteras att Skollagskommittén i sitt betänkande\r\nSkollag och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår en utvidgning av\r\nkommunernas skyldighet att lämna bidrag till enskilda förskolor.\r\nSkollagskommitténs förslag är för närvarande på remiss.\r\nMed hänvisning till ovanstående anser utbildningsutskottet att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motionerna Fi26 (m) yrkandena 2 och 5,\r\nFi27 (fp) yrkande 8, Fi24 (kd) yrkande 5 och Fi25 (c) yrkande 7.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet skriver att motionsyrkanden om en äldrepeng och om att\r\nen valfrihetsprincip ska skrivas in i socialtjänstlagen nyligen har\r\nbehandlats och avstyrkts i betänkande 2002/03:SoU9 (s. 14-19 och 23-\r\n26, rskr. 2002/03:134 och 135) och att utskottet inte har ändrat\r\ninställning i dessa frågor. Socialutskottet anser att finansutskottet\r\nbör avstyrka motionerna Fi26 (m) yrkande 2 (delvis) och Fi27 (fp)\r\nyrkande 1.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nYrkanden om att införa en nationell skolpeng har upprepade gånger\r\navslagits av riksdagen, såväl under förra mandatperioden som under\r\ninnevarande riksdagsår. Finansutskottet ser i likhet med\r\nutbildningsutskottet ingen anledning att nu göra en annan bedömning av\r\nfrågan. Beträffande möjligheterna för medborgarna att välja skola\r\nanser finansutskottet liksom utbildningsutskottet att det redan i dag\r\nfinns betydande valmöjligheter, såväl inom förskolan och grundskolan\r\nsom inom gymnasieskolan.\r\nVad gäller äldrepolitiken noterar finansutskottet att regeringen i sin\r\nskrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för\r\näldrepolitiken aviserar en översyn och utvärdering av äldreomsorgen.\r\nRegeringen anser att det är angeläget att äldreomsorgens\r\nförutsättningar att erbjuda en god vård och omsorg med hög\r\ntillgänglighet ses över, och att förändringar genomförs vid behov.\r\nDe senaste 10 åren har antalet entreprenader och köp av platser i\r\nenskild regi inom äldreomsorgen expanderat kraftigt. Både\r\nSocialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet följer utvecklingen inom\r\nområdet. Finansutskottet vill framhålla att kommuner som så önskar har\r\nmöjligheter att införa system för valfrihet inom t.ex. hemtjänst och\r\näldreomsorg. Finansutskottet anser att frågan om hur kommunerna väljer\r\natt organisera sin verksamhet, inom de ramar som ges av de nationella\r\nmålen och kvalitetskraven, i hög grad är en fråga för den kommunala\r\nsjälvstyrelsen.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi24 (kd) yrkande 5,\r\nFi25 (c) yrkande 7, Fi26 (m) yrkandena 2 och 5, Fi27 (fp) yrkandena 1\r\noch 8, Fi284 (kd) yrkande 7 samt N397 yrkandena 23-25.\r\n7 Kommunal självstyrelse\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsyrkanden om bl.a. förstärkt\r\ngrundlagsskydd för den kommunala självstyrelsen. Jämför reservation 11\r\n(m, kd, c).\r\nMotionerna\r\nLandstingen och de lokala regionala självstyrelseorganen måste\r\nstärkas, anser Lena Ek m.fl. (c) i motion Fi25. Det är naturliga\r\ninslag för den utvecklingen att låta landsting och regionala organ ta\r\nen ledande roll för tillväxten i regionen, och som huvudman i vården.\r\nDen regionala nivån, liksom kommunerna, har haft en hög\r\nkostnadsutveckling. Belastningen på landstingens organisation ökar\r\ndessutom av personalbristen samt ökade krav på tillgänglighet och\r\nstärkt primärvård. Positiva erfarenheter från t.ex. Finsam/Socsam-\r\nprojekt har inte tagits om hand av regeringen. Motionärerna anser att\r\ndet är viktigt att stimulera den lokala och regionala nivåns\r\nutveckling till ett aktivt folkstyre (yrkande 5).\r\nI motion Fi26 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) framhålls att den\r\nkommunala självstyrelsen är viktig och måste värnas och utvecklas\r\nsamtidigt som medborgarna ges större möjligheter till valfrihet.\r\nMotionärerna anser att regeringens politik gör kommunerna till rena\r\nverkställighetsorgan åt staten, samtidigt som den kommunala\r\nsjälvstyrelsen inskränks genom beslut som syftar till att förhindra\r\nborgerliga majoriteter att genomföra sin politik. Detta urholkar\r\nsuccessivt den kommunala demokratin och det meningsfulla med att ta\r\nansvar för det gemensamma på kommunal nivå, anser motionärerna. Den\r\nkommunala självstyrelsen behöver därför förstärkas. Det framstår som\r\nangeläget, anser motionärerna, att den kommunala självstyrelsen\r\nförstärks i grundlagen (yrkande 1).\r\nI motion Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom en maktfördelning enligt subsidiaritetsprincipen (yrkande 3). Detta\r\ninnebär enligt motionärerna att samhällets olika delar följer ett\r\nsubsidiärt mönster. Kommunerna ska vara subsidiära (stödjande)\r\ngentemot de gemenskaper som bygger upp kommunerna, och staten ska i\r\nsin tur vara subsidiär gentemot kommunerna och regionerna. Bevisbördan\r\nligger t.ex. på staten i förhållande till kommunerna att motivera\r\nvarför staten ska ta över en uppgift som ligger eller borde ligga på\r\nkommunerna. En logisk konsekvens av denna syn är att regering och\r\nriksdag medverkar till att skapa en ekonomiskt stabil grund för den\r\nlokala självstyrelsen så att den kommunala sektorn blir mindre sårbar\r\nför konjunktursvängningar.\r\nMotionärerna anser också att den kommunala självstyrelsen behöver en\r\nkraftfull rättslig kompetens för att kommunerna ska kunna utöva den. I\r\ndag kan kommuner fatta beslut, men om riksdag och regering vill kan\r\nman inskränka kommunernas beslutanderätt i olika avseenden. Därmed\r\nurholkas regeringsformen som ger den kommunala självstyrelsen dess\r\nställning. Detta är inte acceptabelt, anser motionärerna.\r\nRegeringsformen behöver tydliga och avgränsade bestämmelser om den\r\nkommunala beslutskompetensen. Kommunerna ska också ha rätt att hävda\r\nsitt av grundlagen fastlagda kompetensområde gentemot regering och\r\nriksdag (yrkande 2).\r\nDet är viktigt, framhåller Olle Sandahl m.fl. (kd) i motion Fi24, att\r\nslå vakt om kommunernas möjligheter att ta sitt ansvar för\r\nbostadsförsörjningen. Det är kommunerna, inte staten, som ska fatta\r\nbeslut om de kommunala bostadsföretagen. Någon särskild lagstiftning\r\nför försäljning av kommunala bostadsföretag är inte nödvändig. Av\r\nrespekt för den kommunala självstyrelsen vill motionärerna avskaffa de\r\nlagar som regeringen drivit igenom för att begränsa kommunernas\r\nkontroll över bostadsförsörjningen och de egna bostadsbolagen (yrkande\r\n2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAngående förslagen om den kommunala självstyrelsens ställning hänvisar\r\nutskottet till konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU12 i\r\nvilket frågan behandlades ingående. Där framförde\r\nkonstitutionsutskottet bl.a. att det generellt sett gäller att staten\r\noch kommunerna samverkar på skilda områden och i olika former för att\r\nuppnå gemensamma samhälleliga mål, och att det utifrån detta synsätt\r\nvarken är lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga\r\noch preciserade gränser i grundlag kring en kommunal\r\nsjälvstyrelsesektor. Arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat\r\noch kommun måste i stället i ganska vid omfattning kunna ändras i takt\r\nmed samhällsutvecklingen.\r\nFrågor om lagen om allmännyttiga bostadsföretag behandlades av\r\nbostadsutskottet i betänkande 2002/03:BoU1. Det är bostadsutskottets\r\nuppfattning att de allmännyttiga företagen är ett av de viktigaste\r\nmedlen för att uppfylla det bostadspolitiska målet. Det gäller för i\r\nprincip alla delar av målet, dvs. både kravet på goda bostäder till\r\nrimliga kostnader och de delar som är inriktade på bebyggelsemiljön.\r\nEn förutsättning för att det allmännyttiga bostadsbeståndet även i\r\nfortsättningen ska kunna bidra till måluppfyllelsen är givetvis att\r\ndet inte säljs ut i stor skala, anförde bostadsutskottet.\r\nFinansutskottet instämmer i konstitutionsutskottets och\r\nbostadsutskottets uppfattningar i de aktuella frågorna och anser inte\r\natt några uttalanden från riksdagens sida är befogade.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi24 (kd) yrkande\r\n2, Fi25 (c) yrkande 5, Fi26 (m) yrkande 1 samt Fi284 (kd) yrkandena 2\r\noch 3.\r\n8 Kommunal näringsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsyrkanden om bl.a. att avveckla\r\nkommunala bolag, kommunal skatteplanering och att utreda motiv för\r\nkommunalt minoritetsägande. Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13\r\n(kd).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att motionärerna\r\nvill verka för att den kommunala bolagssektorn på sikt i huvudsak\r\navvecklas. Kommuner ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter och inte\r\nbedriva affärsverksamhet, särskilt inte när den stöttas av\r\nskattebetalarnas pengar. Det finns flera goda skäl till detta.\r\nKommunala bolag konkurrerar inte på samma villkor som privata företag.\r\nDe behöver inte ha lika höga avkastningskrav, de har tillgång till\r\nbilliga krediter tack vare kommunal borgen och det finns risker för\r\nt.ex. jäv vid upphandlingar. Dessutom riskeras skattebetalarnas pengar\r\ngenom alltför vidlyftiga affärer (yrkande 1). Motionärerna begär också\r\natt regeringen lägger fram förslag som sätter stopp för kommunal\r\nskatteplanering genom koncernbildning. Motionärerna anser att det är\r\nhelt oacceptabelt att kommuner kvittar vinster mot förluster mellan\r\nolika bolag i den kommunala koncernen och på så sätt ägnar sig åt\r\navancerad skatteplanering (yrkande 2). Motionärerna anser vidare att\r\ndet är oroande att det under senare år tillkommit alltfler bolag där\r\nkommunen är minoritetsägare. Det gynnar varken kommunens innevånare\r\neller privata företag att kommunens ekonomiska intressen växer samman\r\nmed privata företag, och den kritik som riktas mot kommunala bolag\r\ngäller givetvis även bolag där kommunen är minoritetsägare. Det ökande\r\nantalet bolag där kommuner är minoritetsägare kan tyda på att kommuner\r\nförsöker undvika kritik för sin bolagsverksamhet. Motionärerna anser\r\natt skälen för att antalet minoritetsägda bolag ökar bör granskas\r\n(yrkande 4).\r\nI motion Fi236 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att det finns stora\r\nproblem med den kommunala näringsverksamheten. Det finns en lång rad\r\nexempel på näringsverksamhet som bedrivs i bolag eller\r\nförvaltningsform med kraftiga skattesubventioner och därmed tvingar de\r\nprivata alternativen att konkurrera med verksamheter som bedrivs på\r\nhelt andra ekonomiska villkor. Det finns också svårigheter att\r\nupphandla korrekt när kommunen själv deltar i anbudsgivningen.\r\nKommunala bolag är också ett demokratiproblem eftersom möjligheterna\r\ntill insyn är begränsade. Kommunerna försöker ofta kringgå\r\nkommunallagens olika restriktioner genom bolagsbildningar.\r\nMotionärernas principiella uppfattning är att kommuner och landsting\r\nbör avveckla sin näringsverksamhet, oavsett om den drivs i bolags-\r\neller förvaltningsform. En sådan förändring kommer att ta mycket lång\r\ntid, varför det är viktigt att genast göra vissa ändringar för att\r\nbegränsa skadeverkningarna av den kommunala näringsverksamheten.\r\nMotionärerna föreslår en lagstadgad utmaningsrätt som innebär en\r\nskyldighet för kommuner och landsting att upphandla varje verksamhet,\r\nförutom myndighetsutövning, när en företagare så begär (yrkande 5).\r\nOlle Sandahl m.fl. (kd) föreslår i motion Fi285 att kommunalt och\r\nstatligt ägande bör avvecklas på marknader där privata företag\r\nkonkurrerar eller skulle kunna konkurrera och där inte sociala eller\r\nhälsomässiga hänsyn motiverar ett offentligt ägande (yrkande 2).\r\nKommuner och myndigheter bedriver i stor utsträckning\r\nnäringsverksamhet på konkurrensmarknader, hävdar motionären, trots att\r\nkommunallagen i princip förbjuder dem att göra så.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI betänkande 2001/02:KU14 behandlade konstitutionsutskottet frågor om\r\nkommunal affärsverksamhet och formen för kommunal verksamhet och\r\nhänvisade tillbaka till sina betänkanden 200/01:KU6 och 1998/99KU24.\r\nKonstitutionsutskottet vidhöll sina tidigare uppfattningar att det\r\ninte finns skäl att införa regler som förbjuder eller begränsar\r\nkommunala företag. Utskottet ansåg också att den kommunala\r\nverksamheten i största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform,\r\nmen att det även finns skäl som talar för bolagsformen. Utskottet\r\nansåg vidare att det är verksamhetens speciella förutsättningar och\r\nden samlade kommunala nyttan som bör vara utgångspunkten för\r\norganisatoriska överväganden. Det fanns heller inte skäl, ansåg\r\nkonstitutionsutskottet, att ändra kommunallagen om inskränkningar i\r\nrätten att bilda bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Det\r\nbehövs heller inga preciseringar av kommunallagens regler om den\r\nkommunala kompetensen beträffande kommunal näringsverksamhet, skrev\r\nutskottet.\r\nFinansutskottet har också vid upprepade tillfällen uttalat att\r\nkommuner och landsting inom ramen för nuvarande regelsystem ska ha\r\nfrihet att organisera sin verksamhet på det sätt som bedöms lämpligt\r\nmed utgångspunkt från respektive verksamhets förutsättningar.\r\nBeträffande de kommunala bolagens förhållande till\r\nskattelagstiftningen har finansutskottet tidigare anfört att kommunala\r\nbolag givetvis ska behandlas på samma sätt som privata bolag.\r\nFinansutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning samt\r\nvidhåller sina egna tidigare ställningstaganden. Utskottet ser alltså\r\ningen anledning att göra några uttalanden eller begära några nya\r\nutredningar avseende dessa frågor.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi236 (m) yrkande\r\n5, Fi270 (fp) yrkandena 1, 2 och 4 samt Fi285 (kd) yrkande 2.\r\n9 Konkurrensneutralitet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsyrkanden om konkurrensneutralitet\r\nmellan offentlig och privat produktion av välfärdstjänster. Jämför\r\nreservationerna 14 (m, kd) och 15 (fp, c).\r\nMotionerna\r\nChris Heister m.fl. (m) hävdar i motion So452 att det i praktiken\r\nförekommer kraftiga, konkurrenssnedvridande subventioner till\r\nfolktandvården. Folktandvården kan - till skillnad från\r\nprivatpraktiker - driva sin verksamhet med underskott. För att de\r\ntotala tandvårdskostnaderna, både för patienten och för det\r\noffentliga, ska kunna hållas under kontroll är det viktigt att\r\nreformera tandvården så att konkurrensen fungerar bättre (yrkande 3).\r\nI motion N306 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att entreprenörer inom\r\nden offentliga sektorn ska behandlas lika som verksamheter som bedrivs\r\nav kommuner och landsting. Arbetsgivaravgifterna ska vara desamma för\r\noffentliga och privata arbetsgivare, och samma regler för\r\nmervärdesskatt ska gälla. Privata och offentliga aktörer inom den\r\noffentliga sektorn ska jämställas skattemässigt (yrkande 22).\r\nCarl-Axel Johansson (m) anför i motion Sk202 att verksamheter inom\r\nprivat driven sjukvård, tandvård och andra sjukvårdsverksamheter inte\r\när momsredovisningsskyldiga, vilket innebär att investeringar blir\r\n25 % dyrare än för kommuner och landsting. Ett sätt att minska dessa\r\ninvesteringskostnader vore att skriva av mervärdesskatten i dess\r\nhelhet under inköpsåret. Regeringen bör utreda denna fråga. I en annan\r\nmotion, Sk212 (m) anför samma motionär att konkurrensen inom vården\r\nsnedvrids eftersom offentligt driven verksamhet har ett\r\nmomskompensationssystem vilket inte privata verksamheter får del av.\r\nLäkemedel kan i dag inte säljas momsfritt till sjukvårdsinrättningar\r\nsom inte bedriver sluten vård. Utgifter för läkemedel blir 25 % dyrare\r\nför privat driven vård utan att detta kan kompenseras i\r\npatientavgifterna. Regeringen bör verka för en förändring av EU:s\r\nregler så att försäljning av läkemedel till sjukvårdsinrättningar inte\r\nmomsbeläggs.\r\nI motion Sk417 anför Lennart Hedquist (m) att privata alternativ\r\nkommer i ett sämre konkurrensläge än offentliga på grund av\r\nmervärdesskattereglerna. Enligt EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv är\r\nsjukhusvård, tandvård, undervisning, social omsorg m.m. undantagna\r\nfrån mervärdesskatt. Detta är givetvis för att inte höja kostnaderna\r\nför medborgaren, men får också till konsekvens att ingående moms inte\r\nfår dras av. Den blir därmed en kostnad i verksamheten. Offentliga\r\ninstitutioner har emellertid - till skillnad från privata - full\r\nkompensationsrätt för den ingående mervärdesskatten. Motionären anser\r\natt Sverige inom EU borde agera för en förändring av det sjätte\r\nmervärdesskattedirektivet så att konkurrens stimuleras i stället för\r\natt motarbetas (yrkande 20).\r\nI motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) begärs en utredning av på\r\nvilka sätt den offentliga omsorgen och sjukvården har ett ekonomiskt\r\nkonkurrensövertag gentemot den privata. Motionären pekar på att den\r\noffentliga sjukvården får tillbaka den mervärdesskatt som den betalat\r\nin till staten, medan den privata vården inte åtnjuter samma förmån.\r\nDen privata och offentliga vården ska ha samma möjligheter, anser\r\nmotionären (yrkande 12).\r\nKarin Pilsäter (fp) anför i motion Fi278 att privata och offentliga\r\nalternativ behandlas olika i momshänseende. Kommunkontosystemet ser\r\ntill att konkurrensneutralitet uppnås mellan olika kommuners villkor.\r\nDäremot kvarstår enligt motionären problemet att privata alternativ\r\nsom har offentlig finansiering inte behandlas likvärdigt med\r\nmotsvarande verksamhet i offentlig regi. Eftersom kommunen har rätt\r\natt dra av ingående moms för kostnader i sina skolor och dagis får\r\ndessa ett lägre kostnadsläge än privata alternativ som saknar sådan\r\navdragsrätt. Det blir alltså, allt annat lika, dyrare med enskild\r\ndrift. Motionären anser att konkurrensneutralitet bör uppnås, t.ex.\r\ngenom ytterligare reformering av kommunkontosystemet (yrkande 4).\r\nI motion Fi285 av Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslås att regeringen\r\ngenast lägger fram förslag som skapar konkurrensneutralitet mellan\r\noffentliga och privata utförare av icke skattepliktig verksamhet\r\n(yrkande 5).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI flera motioner hävdas att privat och offentligt producerade tjänster\r\ninom icke skattepliktig verksamhet, t.ex. vården och skolan,\r\nmissgynnas i mervärdesskattehänseende. Kommuner och landsting får full\r\nkompensation för mervärdesskatt för ingående varor och tjänster. En\r\nprivat producent, däremot, måste betala moms på den ingående varan\r\neller tjänsten och har inte någon avdragsrätt. Den ingående\r\nmervärdesskatten blir därmed en kostnad i verksamheten. Eftersom\r\nslutprodukten/tjänsten är icke skattepliktig har producenten inte rätt\r\natt ta ut mervärdesskatt av köparen. Den privata producenten av\r\ntjänsten blir i mervärdesskattehänseende att betrakta som en\r\nslutanvändare. Effekten av systemet är enligt motionärerna att\r\nkonkurrensen snedvrids och att privata alternativ missgynnas.\r\nFriskolor, privata vårdgivare m.fl. kan, allt annat lika, inte erbjuda\r\nsina tjänster till ett lika lågt pris som om de producerats i\r\noffentlig regi, hävdas i motionerna.\r\nKommunkontosystemet har till uppgift att skapa konkurrensneutralitet\r\nmellan privat och offentligt producerade tjänster inom icke\r\nskattepliktig verksamhet. I systemet finns i dag mekanismer för att\r\nundanröja just de problem som motionärerna pekar på. När en kommun\r\neller ett landsting köper tjänster inom icke skattepliktig verksamhet\r\nhar man rätt till ersättning ur kommunkontosystemet med 6 % av det\r\nbelopp som betalats till den privata operatören. Denna 6-procentiga\r\nersättning är beräknad just för att kompensera för det förhållandet\r\natt den privata producenten inte kan dra av ingående mervärdesskatt.\r\nErsättningen från kommunkontosystemet tillfaller kommunen eller\r\nlandstinget, som sedan har rätt att avgöra hur den ska disponeras.\r\nErsättningen kan, men behöver inte, återföras direkt till den aktuella\r\nverksamheten. Systemet innebär således att när kommunen eller\r\nlandstinget upphandlar en tjänst inom icke skattepliktig verksamhet\r\nblir kommunens eller landstingets kostnad i praktiken densamma om det\r\nprivata alternativet är 6 % dyrare. Det är riktigt, som motionärerna\r\nhävdar, att en privat producerad tjänst blir dyrare än en offentligt\r\nproducerad, eftersom entreprenören saknar avdragsrätt för ingående\r\nmoms. Detta betyder emellertid inte att det privata alternativet är\r\ndyrare för den kommun eller det landsting som upphandlar tjänsten.\r\nKostnaden för kommunen eller landstinget blir densamma om det privata\r\nalternativet är 6 % dyrare, när kompensationen från\r\nkommunkontosystemet beaktats.\r\nEtt sätt att lösa frågan om konkurrensneutralitet, som skulle göra\r\nkommunkontosystemet överflödigt, vore att belägga de icke\r\nskattepliktiga tjänsterna med mervärdesskatt. Då skulle behandlingen\r\nav offentligt och privat producerade tjänster bli likställd, och alla\r\nproducenter skulle ha rätt att göra avdrag för ingående\r\nmervärdesskatt. Detta har diskuterats i betänkandet\r\nKommunkontosystemet och rättvisan (SOU 1999:133 s. 131 ff.) varvid\r\nkonstaterats att en sådan ordning inte vore förenlig med EG:s sjätte\r\nmervärdesskattedirektiv. Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om\r\natt Sverige bör verka för en förändring av det sjätte\r\nmervärdesskattedirektivet. Riksdagen uttalade hösten 2000 (bet.\r\n2000/01:FiU3 s. 20-24) att en förändring av direktivet inte var rimlig\r\ninom en överskådlig framtid, och att utskottet utgick från att\r\nregeringen bevakar möjligheterna till en förändring av direktivet i\r\nframtiden.\r\nI proposition 2001/02:112 Förändringar i kommunkontosystemet skrev\r\nregeringen att kommunkontosystemet löser merparten av de\r\nkonkurrensneutralitetsproblem inom kommunsektorn som\r\nmomsbestämmelserna skapar. Regeringen konstaterade dock att det fanns\r\nåterstående problem. Det kan uppstå inlåsningseffekter för privata\r\nhuvudentreprenörer eftersom de inte har rätt att dra av mervärdesskatt\r\nsom underentreprenörer debiterar. Det finns också särskilda problem\r\nvad gäller konkurrensneutraliteten inom tandvården där inga\r\nersättningar går från kommun eller landsting till den privata\r\ntandvården. Eftersom en privat tandläkare inte har möjlighet att dra\r\nav ingående mervärdesskatt blir skatten en kostnad i verksamheten som\r\nmåste överföras på kunden. Kostnaderna för kunden blir därmed högre\r\nhos en privat tandläkare än hos landstingets tandvård. Frågan har\r\nemellertid uppmärksammats speciellt och den lösning som regeringen\r\nvalt är att landstingen på frivillig väg ska avstå från att återföra\r\nersättningen från kommunkontosystemet till tandvården.\r\nVåren 2002, i samband med behandlingen av proposition 2001/02:112\r\nFörändringar i kommunkontosystemet, konstaterade finansutskottet att\r\nregeringen aviserat att man avser att återkomma med ett uppdrag om att\r\nanalysera kommunkontosystemets effekter på konkurrensneutraliteten.\r\nUtskottet förutsätter att arbetet bedrivs skyndsamt och ser mot denna\r\nbakgrund ingen anledning att för närvarande göra några uttalanden i\r\nfrågan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi278 (fp) yrkande 4,\r\nFi285 (kd) yrkande 5, Sk202 (m), Sk212 (m), Sk417 (m) yrkande 20,\r\nSo452 (m) yrkande 3, N306 (c) yrkande 22 samt N396 (mp) yrkande 12.\r\n10 Sammanhållningspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet noterar att det pågår ett omfattande arbete med att\r\nutforma EG:s regionalpolitik inför nästa programperiod som börjar\r\n2007. Utskottet anser inte att något uttalande från riksdagen är\r\nnödvändigt och avstyrker därmed motionsyrkandet. Jämför reservation 16\r\n(c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi25 av Lena Ek m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att\r\nregionernas självbestämmande, inflytande och delaktighet bör öka såväl\r\ni Sverige som inom EU (yrkande 8). Den förestående utvidgningen av EU\r\nkommer att ställa sammanhållningspolitiken på prov, skriver\r\nmotionärerna. Det är viktigt att granska hur strukturfonderna har\r\nfungerat hittills. Det är också viktigt att på sikt komma ur dagens\r\nbyråkratiska, ineffektiva och centralistiska system, anser\r\nmotionärerna. EU:s strukturfonder kan aldrig ersätta en medveten och\r\noffensiv politik för regional utveckling. Regionerna behöver en tydlig\r\nnationell tillväxtstrategi för att på bästa sätt kunna ta till vara\r\nsina utvecklingsmöjligheter. Motionärerna vill reformera\r\nsammanhållningspolitiken inom EU, öka medlemsländernas ansvar för den\r\nregionala utvecklingen, minska byråkratin och öka effektiviteten inom\r\nstrukturfondssystemet. Det är i första hand de mest fattiga och\r\neftersatta regionerna som ska stöttas. Dessa finns främst i de nya\r\nmedlemsländerna men även utsatta regioner i Skandinavien med långa\r\navstånd och kärvt klimat bör ingå i sammanhållningspolitiken framöver.\r\nRegionernas självbestämmande, inflytande och delaktighet bör öka såväl\r\ni Sverige som inom EU.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nNäringsutskottet gjorde hösten 2001 ett tillkännagivande till\r\nregeringen (bet. 2001/02:NU2). Utskottet anförde bl.a. att man ansåg\r\ndet vara viktigt att en reform kommer till stånd inför nästa\r\nprogramperiod (som börjar 2007) och att regionalpolitikens inriktning\r\nmåste ändras och dess omfattning minskas. Regionalstödet till de\r\nnuvarande medlemsländerna måste tydligt reduceras till förmån för\r\nkandidatländerna.\r\nI budgetpropositionen för 2003 berörde regeringen kortfattat EG:s\r\nframtida sammanhållningspolitik men kommenterade inte riksdagens\r\nuttalande. Av denna anledning gjorde riksdagen ännu en gång ett\r\nmotsvarande tillkännagivande, genom att en reservation vann kammarens\r\nbifall (NU2002/03:NU2, res. 2).\r\nI reservationen anfördes att EG:s regionalpolitik\r\n(sammanhållningspolitik) behöver reformeras inför nästa programperiod\r\noch att det är viktigt att reformen förbereds redan nu. Inriktningen\r\npå politiken måste ändras och omfattningen minskas. Regionalstödet\r\ntill de nuvarande medlemsländerna måste tydligt reduceras till förmån\r\nför kandidatländerna. Vidare anfördes att det i första hand bör vara\r\nmedlemsländerna själva som ansvarar för sina regioner och att\r\nbeslutsfattandet bör präglas av en långtgående decentralisering.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet kan konstatera att det pågår ett omfattande arbete med\r\natt utforma EG:s sammanhållningspolitik inför nästa programperiod.\r\nRiksdagens tidigare tillkännagivanden pekar också i stor utsträckning\r\ni samma riktning som motionen. Finansutskottet anser inte att det\r\nfinns någon anledning för riksdagen att göra ytterligare\r\ntillkännagivanden i denna fråga.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi25 (c) yrkande 8.\r\n11 Finansieringsprincipen och statsbidragen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsförslag om att institutionalisera\r\nfinansieringsprincipen och om specialdestinerade statsbidrag. Jämför\r\nreservation 17 (kd, c) och särskilt yttrande 2 (m).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi24 av Olle Sandahl m.fl. (kd) anförs att\r\nfinansieringsprincipen innebär att statliga beslut som medför nya\r\nkostnader för kommuner och landsting ska finansieras av staten. Det\r\nhar emellertid gjorts alltför många avsteg från principen. Kommuner\r\noch landsting har ålagts nya uppgifter utan att få fullgod\r\nfinansiering. Motionärerna anser att finansieringsprincipen behöver\r\nlagfästas och ges ett mer preciserat innehåll (yrkande 3). I motion\r\nSo11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) framförs ett yrkande av samma\r\ninnebörd (yrkande 3).\r\nLena Ek m.fl. (c) skriver i motion Fi25 att maxtaxan inom barnomsorgen\r\när kraftigt underfinansierad, vilket nu bekräftas av Kommunförbundet.\r\nStatsbidragens utformning som nominella bidrag utan indexering medför\r\natt underskott uppstår på sikt. Detta kan inte vara förenligt med\r\nfinansieringsprincipens grundvärderingar anser motionärerna.\r\nFinansieringsprincipen måste följas strikt (yrkande 4).\r\nI motion Fi24 av Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslås att de\r\nspecialdestinerade statsbidragen till skolan förs över till det\r\ngenerella statsbidraget (yrkande 6). Kommunerna behöver ökade bidrag\r\nmen statlig detaljstyrning tar inte hänsyn till lokala behov och\r\nförutsättningar och riskerar därför att leda till ineffektiv\r\nresursanvändning.\r\nKommuner och landsting skulle kunna använda sina resurser effektivare\r\noch bättre om de öronmärkta statsbidragen ersätts med generella\r\nbidrag, anser Lena Ek m.fl. (c) i motion Fi25. Effekten av de\r\nspecialdestinerade bidragen blir att de blir låsta och därför undantas\r\nfrån effektiviseringar för att få kommunernas ekonomi i balans. De\r\nspecialdestinerade bidragen försvårar kommunernas långsiktiga\r\nplanering och är dessutom tunga att administrera. Bidragen bör i\r\nstället utgå som generella statsbidrag (yrkande 1).\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nNär det gäller maxtaxan gäller att kommunerna inom taxans ramar kan\r\nbedriva en egen avgiftspolitik, vilket en majoritet av kommunerna\r\nockså gör. Reformen har bidragit till en utjämning av avgifter mellan\r\nkommuner och därmed till en ökad likställighet mellan familjer som\r\nnyttjar verksamheten. Utbildningsutskottet konstaterar också att\r\nSkolverket i sitt fortsatta uppföljnings- och utvärderingsarbete\r\nkommer att analysera kostnader och intäkter för verksamheten samt\r\nytterligare belysa de samlade ekonomiska konsekvenserna för kommunerna\r\nmed anledning av bl.a. maxtaxereformen.\r\nUtbildningsutskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat\r\nmotionsyrkanden om specialdestinerade statsbidrag, i betänkande\r\nKvalitetsarbete och planering för skolan (bet. 2002/03:UbU3).\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu utan anser i likhet med\r\ntidigare att huvudregeln självfallet ska vara att ansvaret för\r\nverksamheterna är decentraliserat till kommunerna och att statens stöd\r\ni huvudsak utgår genom det allmänna bidraget till kommunerna. Genom\r\nspecialdestinerade bidrag ges dock en möjlighet att tillfälligt stödja\r\nkommunerna med angelägna insatser som man annars skulle haft svårt att\r\nklara. Balansen mellan det allmänna bidraget och de specialdestinerade\r\nbidragen måste dock upprätthållas. De specialdestinerade bidragen får\r\ninte heller användas så att det kommunala självstyret kan sättas i\r\nfråga. Utskottet angav vidare att det utgick ifrån att regeringen i\r\nden fortsatta användningen av specialdestinerade bidrag tar intryck av\r\nde erfarenheter som vunnits på olika områden när det gäller planering\r\noch användning av specialdestinerade bidrag.\r\nMed hänvisning till ovanstående anser utbildningsutskottet att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om finansieringsprincipens tillämpning har behandlats av\r\nutskottet upprepade gånger, t.ex. hösten 2002 (bet. 2002/03:FiU3,\r\ns.18-20), och senast våren 2003 (bet. 2002/03:FiU25 s. 8 och 9).\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i frågan.\r\nBeträffande specialdestinerade statsbidrag vill utskottet framhålla\r\natt huvudprincipen för bidragen från staten till kommunerna är att de\r\nska ges i form av generella bidrag, och att det är upp till den lokala\r\nnivån att sedan avgöra hur resurserna bäst bör fördelas. Det måste\r\nemellertid vara möjligt för riksdagen att besluta att ge bidrag till\r\navgränsade ändmål när man önskar stimulera utvecklingen i en viss\r\nriktning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi24 (kd) yrkandena 3\r\noch 6, Fi25 (c) yrkandena 1 och 4 samt So11 (kd) yrkande 3.\r\n12 Civilstånd och tjänstepension\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet anser att frågan om hur tjänstepensioner inom det\r\nkommunala området påverkas av civilstånd bör hanteras av\r\navtalsparterna. Utskottet avstyrker därmed motionen.\r\nMotionen\r\nI motion Fi282 av Inger Segelström m.fl. (s) från den allmänna\r\nmotionstiden begärs ett tillkännagivande om att stoppa\r\ndiskrimineringen mot ogifta vad gäller tjänstepension. Motionärerna\r\nskriver att de personer som var ogifta i december 1997 och anställda\r\nav kommuner och landsting kommer att få en betydligt sämre\r\ntjänstepension än deras gifta kolleger. För dem som t.ex. är födda år\r\n1938 betyder det en reduktion av 613 kr per månad, vilket sammantaget\r\nger nästan 30 % lägre tjänstepension för ogifta jämfört med för gifta.\r\nSambeskattningen av arbetsinkomster har länge varit avskaffad i\r\nSverige. Att då när parterna på arbetsmarknaden byter pensionssystem\r\nbyta till ett som diskriminerar ogifta kvinnor ser mycket illa ut i\r\nvårt land som på alla områden successivt undanröjer diskriminering av\r\nkvinnor anser motionärerna. Det är parterna som tecknar avtal, men det\r\när riksdagens uppgift att granska att lagar om diskriminering och\r\njämställdhet följs, vilket parterna i det här fallet uppenbarligen\r\ninte respekterat anser motionärerna.\r\nMed utgångspunkt från civiltillstånd vid ett visst datum och utan\r\nhänsyn till framtida familjesituation försätter man par i en situation\r\ndär pensionsregler kan bli avgörande för om kvinnor kan försörja sig\r\neller inte, skriver motionärerna. Ingen hänsyn tas till en\r\nfamiljesituation längre fram i livet utan vid ett visst datum, den 31\r\ndecember 1997. De kvinnor som vid det här datumet var under 28 år\r\npåverkas inte utan det här drabbar de äldre kvinnorna där redan många\r\nhar en låg pension totalt.\r\nBakgrund\r\nMotionen ger intrycket att det föreligger ett diskrimineringsproblem\r\nmellan kvinnor och män och att ogifta kvinnor diskrimineras i relation\r\ntill gifta. Frågan är dock betydligt mer komplicerad än motionen ger\r\nintryck av. Utskottet har under beredningen inhämtat information om\r\ndet aktuella pensionsavtalet från KPA samt från Svenska\r\nKommunförbundet, vars styrelse lämnat ett utlåtande i frågan vid sin\r\nkongress med anledning av en motion till styrelsen.\r\nParterna inom den kommunala sektorn kom 1998 överens om ett nytt\r\npensionsavtal, PFA 98. I detta avtal utformades pensionsförmånerna på\r\nett helt nytt sätt, vilket fick till följd att den pensionsrätt som\r\nintjänats t.o.m. den 31 december 1997 enligt det tidigare avtalet PA-\r\nKL skulle fastställas för att bli en del av den framtida\r\nålderspensionen. Enligt det gamla avtalet samordnades den allmänna\r\npensionen med tjänstepensionen enligt det s.k. bruttosystemet. Detta\r\ninnebar att avtalet utfäste en bruttopension som inkluderade den\r\nallmänna pensionen. Tjänstepensionens storlek avgjordes sedan, som ett\r\nslags restpost, av hur stor allmän pension individen var berättigad\r\ntill. Eftersom folkpensionen, som fram till i år var en del i det\r\nallmänna pensionssystemet, var beroende av civilstånd, kom även\r\ntjänstepensionen genom denna mekanism att vara det. Folkpensionen för\r\nen ogift person var högre än för en gift. För att skapa neutralitet\r\nmellan civilstånden var därför tjänstepensionen lägre till en ogift\r\nperson än till en gift. Systemet innebar att gifta och ogifta\r\nsammantaget behandlades lika, men att deras pension hade olika andelar\r\nav allmän pension och tjänstepension.\r\nFörmånerna i det nya pensionsavtalet är i stället nettoförmåner, dvs.\r\nde beräknas oberoende av den allmänna pensionen. Mot den bakgrunden\r\nansåg de kommunala avtalsparterna att även den intjänade pensionen den\r\nsista december 1997 skulle fastställas till ett belopp som inte\r\npåverkades av framtida förändringar av den allmänna pensionen. Detta\r\ninnebär att en person som var ogift den 31 december 1997 får mindre i\r\nkommunal tjänstepension än om personen då varit gift. I gengäld får\r\nden ogifta personen mer i allmän pension. Sammantaget innebär detta\r\natt gifta och ogifta behandlas lika, men andelarna av allmän pension\r\noch tjänstepension är olika mellan grupperna. Den allmänna pensionen\r\nkommer framöver, liksom tjänstepensionen i PFA 98, att vara oberoende\r\nav civilstånd. Under en övergångsperiod kommer dock civilstånd att\r\npåverka den allmänna pensionen.\r\nProblemet som motionärerna pekar på uppstår till följd av övergången\r\nfrån det gamla pensionsavtalet till det nya och har betydelse endast\r\nför dem som har en stor del av sin intjänandetid före den 31 december\r\n1997 och gifter sig efter det datumet. En äldre person, som den 31\r\ndecember 1997 var ogift, får enligt PFA 98 en lägre tjänstepension än\r\nden som då var gift. Om samma person sedan gifter sig kommer den\r\nallmänna pensionen att bli lägre än om personen förblivit ogift. På så\r\nsätt får personen lägre pension både från tjänstepensionen och från\r\nden allmänna pensionen. För en person som var gift den 31 december\r\n1997 och sedan blivit ensamstående uppstår det motsatta förhållandet.\r\nDen personen får alltså högre pension både från tjänstepensionen och\r\nfrån den allmänna pensionen. Dessa effekter uppstår emellertid bara om\r\ncivilståndet ändras. En person som varit och förblivit ogift får i\r\nstort sett samma pension som en som varit och förblivit gift.\r\nEffekt på pensionerna uppkommer på samma sätt för kvinnor och män och\r\nberor på huruvida civilståndet ändrats efter den 31 december 1997\r\neller inte, oavsett personens kön.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet kan konstatera för det första att den beskrivna\r\neffekten på pensionerna är densamma för kvinnor och män, för det andra\r\natt effekten bara berör dem som har en stor del av sin intjänandetid\r\nföre utgången av 1997, var ogifta den 31 december 1997 och sedan gift\r\nsig.\r\nDet kan enligt utskottets mening förefalla olyckligt att pensionen\r\növer huvud taget kan påverkas av civilstånd, men detta är ett resultat\r\nav avtalsöverenskommelser på det kommunala området. Det kan också\r\nnoteras att frågan är ett övergångsproblem. När det nya\r\npensionsavtalet PFA 98 fasats in helt, kommer både den allmänna\r\npensionen och tjänstepensionen att vara oberoende av civilstånd.\r\nUtskottet anser inte att det aktuella problemet är sådant att det\r\nmotiverar ett ingripande från riksdagens sida. Det är enligt\r\nutskottets mening upp till parterna såväl att bedöma som att\r\neventuellt korrigera problemet.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi282 (s).\r\n13 Insatser för personer med funktionshinder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsförslag om att överföra\r\nfinansieringsansvaret för insatser enligt LSS till staten. Beträffande\r\nassistansverksamheten avstyrker utskottet motionsförslaget med\r\nhänvisning till att socialutskottet föreslagit ett tillkännagivande om\r\nen översyn av lagen. Jämför reservationerna 18 (m, fp) och 19 (kd, c).\r\nMotionerna\r\nOlle Sandahl m.fl. (kd) anför i motion Fi24 att lagen om stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade (LSS) har inneburit väsentligt\r\nförbättrade levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Det\r\nfinns dock brister i genomförandet av reformen. Lagen är en\r\nrättighetslag men många kommuner har svårt att kunna utföra de\r\ntjänster människor har rätt till enligt lagen. Motionärerna anser att\r\nstaten borde ta fullt finansieringsansvar för LSS. Lagen ställer\r\ndetaljerade krav på kommunerna och ger inte möjlighet till lokala\r\nvariationer. Den bör därför finansieras av staten. Motionärerna\r\nföreslår att en utredning snarast bör se över LSS-reformen i syfte att\r\nåstadkomma en statlig finansiering (yrkande 8).\r\nLena Ek m.fl. (c) framhåller i motion Fi25 att även människor med\r\nfunktionshinder ska ha rätt till självbestämmande och kunna utforma\r\nsin egen vardag. Lagen om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade (LSS) innebär en skyldighet för kommunerna att\r\ntillhandahålla de tjänster som de funktionshindrade har rätt till.\r\nFörändrad lagstiftning som inneburit höjningar i ambitionsnivån har\r\ndock gjort det svårt för huvudmännen att klara sina åligganden.\r\nMotionärerna anser att den nyligen avslutade utredningen om ett\r\nreformerat utjämningssystem för LSS-kostnader även skulle fått i\r\nuppdrag att se över vem som ska ha finansieringsansvaret för\r\nverksamheten. Motionärerna föreslår en samlad översyn av LSS-\r\nverksamheten för att värna den fortsatta utvecklingen av en viktig\r\nreform. Utredningen bör se över regelverket, huvudmannaskapet,\r\npersonalsituationen och det långsiktiga finansieringsansvaret (yrkande\r\n6).\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) föreslår i motion Fi27 att kostnaderna för\r\nassistansverksamheten överförs till staten (yrkande 2). Uppgifter som\r\nstaten lägger på kommunerna måste vara fullt ut finansierade av\r\nstaten. Assistansverksamheten har blivit onormalt betungande för vissa\r\nkommuner medan andra kommuner haft låga kostnader. Detta bör inte\r\nangripas genom ett speciellt utjämningssystem utan genom att\r\nkostnadsansvaret överförs till staten. Vidare bör, i enlighet med en\r\nfyrpartireservation i betänkande 2002/03:SoU1, även frågan om ett\r\nstatligt kostnadsansvar för LSS utredas. En verksamhet som är så\r\nstarkt statligt reglerad som LSS bör inte finansieras av kommunerna\r\nanser motionärerna.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet anför att motionsyrkanden rörande lagen om stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade behandlades och avstyrktes senast\r\ni betänkande 2002/03:SoU1 (s. 62-65 och 68-70, rskr. 2002/03:81).\r\nSocialutskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. Vidare\r\nskriver socialutskottet i sitt yttrande att utskottet denna dag (den\r\n15 maj 2003) genom ett initiativ har föreslagit riksdagen ett\r\ntillkännagivande till regeringen om en parlamentarisk utredning med\r\nuppgift att göra en bred översyn av lagen (1993:389) om\r\nassistansersättning (bet. 2002/03:SoU19). Översynen skall bl.a. avse\r\nhur lagen har fungerat i praktiken, även innefattande\r\nbemötandefrågorna, personalförsörjningen och hur den långsiktiga\r\nfinansieringen skall se ut.\r\nSocialutskottet anser mot denna bakgrund att motionerna Fi24 (kd)\r\nyrkande 8 och Fi25 (c) yrkande 6 får anses delvis tillgodosedda.\r\nMotion Fi27 (fp) yrkande 2 avstyrks. Socialutskottet anser att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet gör samma bedömning som socialutskottet och avstyrker\r\ndärmed motionerna Fi24 (kd) yrkande 8, Fi25 (c) yrkande 6 samt Fi27\r\n(fp) yrkande 2.\r\n14 Personal i skolan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker ett motionsförslag om att de riktade\r\npengarna till skolan ska kunna användas till lönehöjningar för\r\nlärarna. Jämför reservation 20 (fp).\r\nMotionen\r\nBristen på utbildade lärare är allvarlig och både stat och kommuner\r\nbehöver ta sitt ansvar, skriver Karin Pilsäter m.fl. (fp) i motion\r\nFi27. Dagens regler innebär dock att en kommun som ersätter obehöriga\r\nmed behöriga lärare inte får del av de riktade personalpengarna till\r\nskolan. De extra personalsatsningar som riksdagen beslutat om måste\r\nanvändas till att anställa utbildade lärare, anser motionärerna, och\r\ndet ska också vara möjligt att använda de riktade personalpengarna\r\ntill att höja lärarnas löner (yrkande 6).\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nDet särskilda statsbidrag som anvisas under perioden 2001-2007 ska\r\nanvändas till personalförstärkningar i skola och fritidshem, enligt\r\nförordning 2001:36. Syftet med personalförstärkningarna är att öka\r\nbarns och ungdomars möjligheter att nå målen för utbildningen eller\r\nverksamheten. Bidraget får även användas dels för att öka\r\npersonaltätheten i kommuner med vikande elevunderlag, dels för att\r\nmotverka en minskning av personaltätheten i kommuner som ingått\r\növerenskommelse med staten genom Kommundelegationen,\r\nBostadsdelegationen eller Statens bostadsnämnd.\r\nEnligt utbildningsutskottets mening är det angeläget att öka\r\npersonaltätheten i skola och fritidshem. Uppföljningsresultaten visar\r\nockså att kommunerna gjort olika prioriteringar av hur bidraget ska\r\nanvändas, i enlighet med bestämmelserna att kommunen själv väljer\r\nvilka personalkategorier bidraget ska användas till.\r\nUtbildningsutskottet menar att det är på lokal nivå som kunskapen\r\nfinns om vilka personalförstärkningar som är strategiska för att nå en\r\nökad måluppfyllelse. Genom de särskilda medlen ökar förutsättningarna\r\nför att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läro-\r\noch kursplaner.\r\nMed hänvisning till ovanstående anser utbildningsutskottet att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet gör inte någon annan bedömning än utbildningsutskottet\r\noch avstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 6.\r\n15 Kommunal fastighetsavgift\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker ett motionsförslag om att avskaffa den\r\nstatliga fastighetsskatten och ersätta den med en kommunal\r\nfastighetsavgift.. Jämför reservation 21 (kd).\r\nMotionen\r\nDen kommunala självstyrelsen måste bekräftas av en stabil och\r\ntillräcklig skattebas, anför Olle Sandahl m.fl. (kd) i motion Fi24.\r\nDen skattefinansierade delen av kommunernas och landstingens\r\nverksamhet har minskat mellan 1996 och 1999 och beroendet av bidrag\r\nökat. Motionärerna anser att självstyrelsen så långt som möjligt ska\r\nkopplas till ett ekonomiskt oberoende. Ett sätt att stärka kommunernas\r\nsjälvförsörjning vore att avskaffa den statliga fastighetsskatten och\r\ni stället införa en kommunal fastighetsavgift. Motionärerna anser att\r\nregeringen bör lägga fram förslag i enlighet med detta (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nYrkanden om att avskaffa den statliga fastighetsskatten och införa en\r\nkommunal fastighetsavgift har flera gånger avslagits av riksdagen.\r\nYrkanden av samma innebörd som det nu aktuella avstyrktes av\r\nskatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU16 och senast i betänkande\r\n2002/03:SkU9. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.\r\nFinansutskottet gör ingen annan bedömning av denna fråga än\r\nskatteutskottet. Därmed avstyrker finansutskottet motion Fi24 (kd)\r\nyrkande 1.\r\n16 Balanskravet för kommunerna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att regeringen avser lämna en proposition till\r\nriksdagen avstyrker utskottet motionsförslag om kommunernas ekonomiska\r\nhushållning. Jämför reservation 22 (fp).\r\nMotionerna\r\nFör kommunerna gäller ett balanskrav, konstaterar Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) i motion Fi27, och det finns goda skäl för att kommunernas\r\nverksamhet ska vara stabil. Verksamheten skulle kunna planeras bättre\r\noch bli mer stabil om kommunerna ges en möjlighet att uppnå\r\nbalanskravet genom att utjämna sitt resultat över en konjunkturcykel.\r\nResultatutjämningen ska vara ett ansvar för den enskilda kommunen,\r\ninte för staten. Motionärerna föreslår att regeringen bör återkomma\r\nmed förslag på hur en sådan reform kan genomföras (yrkande 10).\r\nI motion Fi270 (yrkande 3) skriver Karin Pilsäter m.fl. (fp) att vissa\r\nkommuner tvingas göra avsättningar trots att deras befintliga\r\ntillgångar svarar mot pensionsåtagandena. Det borde finnas regler som\r\nförhindrar att kommuner på ett ansvarslöst sätt använder\r\nengångsintäkter för att finansiera permanenta åtaganden men det finns\r\ningen anledning för kommuner att ha stora förmögenhetsmassor anser\r\nmotionärerna. Denna fråga bör utredas (yrkande 3).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nHösten 2001 behandlade finansutskottet yrkanden med snarlik innebörd.\r\nUtskottet refererade då till Ekonomiförvaltningsutredningen (EFU) som\r\nden 1 november 2001 lade fram sitt betänkande God ekonomisk\r\nhushållning i kommuner och landsting (SOU 2001:76). I betänkandet\r\nlämnades flera förslag för att bl.a. öka det politiska ansvaret för\r\nekonomin, tillhandahålla verktyg för god ekonomisk hushållning, öka\r\nflexibiliteten i balanskravet och förbättra budgetdisciplinen.\r\nBalanskravet bör enligt utredningens förslag avse en fyraårsperiod som\r\nsammanfaller med mandatperioden. Det ska vara möjligt att\r\nunderbalansera budgeten enskilda år men negativa resultat ska\r\nbalanseras under mandatperioden.\r\nFrågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och regeringen\r\navser att återkomma till riksdagen med en proposition. Det finns\r\ndärför, enligt utskottets mening, inte någon anledning för riksdagen\r\natt göra några tillkännagivanden i frågan.\r\nUtskottet avstyrker därmed motionerna Fi27 (fp) yrkande 10 och Fi270\r\n(fp) yrkande 3.\r\n17 Kommunernas skattebas\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om en utredning angående\r\nkommunernas skattebas. Jämför reservation 23 (c).\r\nMotionen\r\nKommunernas skattebas bör förstärkas kraftigt, anser Lena Ek m.fl. (c)\r\ni motion Fi25. Motionärerna framhåller att deras förslag till\r\nskattereform skulle innebära att kommunsektorn får en kraftig\r\nförstärkning av sin skattebas. Ekonomisk tillväxt skulle ge kommuner\r\noch landsting större intäktsökningar än i dag, hävdar motionärerna.\r\nOmslutningen i utjämningssystemet skulle också minska eftersom\r\nskattebasen i kommuner och landsting med låg skattekraft skulle öka\r\nmer än genomsnittet. Motionärerna föreslår att regeringen tillsätter\r\nen parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå hur kommunernas\r\nskattebas kan förstärkas och deras beroende av bidrag minskas (yrkande\r\n2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att kommunsektorns skatteintäkter 2002 täckte\r\ndrygt 87 % av sektorns kostnader och de generella statsbidragen knappt\r\n12 % enligt den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2002/03:100, tabell\r\n8.1 s. 206). Skatteintäkterna är således den helt dominerande\r\ninkomstkällan för kommuner och landsting. Även vid en internationell\r\njämförelse har Sveriges kommuner en stor andel av sina inkomster från\r\negna skatteinkomster.\r\nUtskottet anser inte att en sådan utredning som motionärerna\r\nefterlyser är påkallad. Därmed avstyrker utskottet motion Fi25 (c)\r\nyrkande 2.\r\n18 Hälsoförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om en allmän obligatorisk\r\nhälsoförsäkring. Jämför reservation 24 (m).\r\nMotionen\r\nDagens sjukvård tillhandahålls av landstingen. På sikt ska detta\r\nersättas av en modell där en allmän obligatorisk hälsoförsäkring\r\nfinansierar en mångfald av vårdgivare anser Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) i motion Fi26 (yrkande 3). En renodling och systematisk\r\nkonkurrensutsättning ger medborgarna större valfrihet mellan\r\noffentliga och privata producenter av sjukvård skriver motionärerna.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet konstaterar att motionsyrkanden om en nationell\r\ngemensamt finansierad hälsoförsäkring nyligen har behandlats och\r\navstyrkts i betänkande 2002/03:SoU3 (s. 9-15 och 22-26, prot.nr\r\n2002/03:98). Socialutskottet har inte ändrat inställning i frågan.\r\nSocialutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka motion Fi26 (m)\r\nyrkande 3.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ser inte några skäl att göra en annan bedömning än\r\nsocialutskottet och avstyrker därmed motion Fi26 (m) yrkande 3.\r\n19 Allmän förskola\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om mål för den allmänna\r\nförskolan. Jämför reservation 25 (fp).\r\nMotionen\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) föreslår i motion Fi27 att den allmänna\r\nförskolan till skillnad från i dag ska ha tydliga mål och att\r\nförskollärarna ska ha huvudansvaret för arbetet med måluppfyllelsen\r\n(yrkande 7). I stället för att vara en pedagogiskt genomtänkt\r\nskolförberedande verksamhet, inte minst för dem som annars inte går i\r\nförskolan, har den allmänna förskolan blivit ett sätt att sänka\r\nbarnomsorgsavgiften för dem som redan har barn i heldagsomsorg, anser\r\nmotionärerna.\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nUtbildningsutskottet erinrar om att den allmänna förskolan är en del\r\nav förskolans verksamhet och ingen särskild verksamhetsform. Detta\r\ninnebär att samma krav på pedagogiskt innehåll och kvalitet gäller som\r\nför förskolan i övrigt.\r\nGenom att alla fyra- och femåringar erbjuds pedagogisk stimulans och\r\ngruppgemenskap i förskolan förbättras barnens möjligheter till lärande\r\noch positiv utveckling. Barnens förutsättningar inför skolstarten blir\r\nockså mer lika. Den allmänna förskolan ska inte ses som den\r\n\"pedagogiska\" delen av förskolan medan ambitionerna sänks i övrig\r\nförskola när det gäller barns utveckling och lärande. Förskolans\r\nverksamhet ska planeras, genomföras och utvecklas i förhållande till\r\nde uppställda målen i förskolans läroplan. Utbildningsutskottet har\r\nnoterat att Skolverket har i uppdrag att följa införandet av den\r\nallmänna förskolan och att verket dessutom arbetar med en utvärdering\r\nav förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Dessutom har regeringen\r\naviserat att en skyldighet att upprätta kvalitetsredovisningar för\r\nförskoleverksamhet ska införas samt att Skolverket ska ges i uppdrag\r\natt utveckla enhetliga resultatmått.\r\nUtbildningsutskottet konstaterar att frågan om personal i förskolan\r\nbehandlas i Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och\r\nlikvärdighet (SOU 2002:121). Enligt kommitténs förslag ska\r\nverksamheten i förskolan betraktas som undervisning i samma formella\r\nmening som den verksamhet som bedrivs i övriga skolformer. Därmed\r\nskulle kravet på lärarutbildning vara huvudregel även i förskolan.\r\nKommittén påpekar dock att en verksamhet har formats i förskolan\r\nutifrån en helhetssyn på barnen och deras behov där undervisning och\r\nomsorg integreras. Förskollärare och barnskötare arbetar därför i\r\narbetslaget tillsammans med undervisning och omsorg. Detta bör enligt\r\nkommittén gälla även i framtiden, och arbetets närmare fördelning bör\r\navgöras av rektor som ska ha det pedagogiska ledningsansvaret.\r\nUtbildningsutskottet anser att regeringens beredning av\r\nkommittéförslaget bör avvaktas.\r\nMed hänvisning till ovanstående anser utskottet att finansutskottet\r\nbör avstyrka motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets uppfattning\r\noch avstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 7.\r\n20 Missbrukarvård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om en översyn av missbrukarvården\r\nmed hänvisning till att riksdagen nyligen avstyrkt motsvarande\r\nförslag. Jämför reservation 26 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi27 framhåller Karin Pilsäter m.fl. (fp) att\r\nhuvudmannaskapsfördelning och ekonomiskt ansvar inte fungerar bra inom\r\nmissbrukarvården. Lyckad behandling i ett tidigt skede är en\r\ninvestering för samhället, men den omedelbara kostnaden som drabbar\r\nkommunen kan leda till att behandlingen skjuts på framtiden.\r\nMotionärerna anser att det krävs en genomgripande översyn av\r\nmissbrukarvårdens organisation och förutsättningar (yrkande 3).\r\nStatens bör också införa riktade bidrag för sådan missbrukarvård och\r\nkvalificerad social ungdomsvård som kräver institutionsplaceringar,\r\nanser motionärerna.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nMotionsyrkanden om behovet av en översyn av missbrukarvårdens\r\norganisation och förutsättningar har nyligen behandlats och avstyrkts\r\ni betänkande 2002/03:SoU13 (s. 6 och 7 samt 21). Utskottet har inte\r\nändrat inställning i denna fråga. Socialutskottet anser att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motion Fi27 (fp) yrkande 3.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet noterar att frågan om en översyn av missbrukarvårdens\r\norganisation och förutsättningar nyligen behandlats och avstyrkts av\r\nsocialutskottet. Finansutskottet gör samma bedömning som\r\nsocialutskottet och avstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 3.\r\n21 Kommuner och landsting som arbetsgivare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om att förbättrade möjligheter\r\nför de anställda i kommuner och landsting att anpassa arbetsformerna\r\nefter de anställdas förutsättningar. Jämför reservation 27 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi27 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framförs att kommuner och\r\nlandsting har ett särskilt ansvar att förnya sig i rollen som\r\narbetsgivare. Sjukskrivningarna inom kommunsektorn är höga och\r\nregeringens förslag om förlängd sjuklöneperiod blir en tung börda för\r\nkommuner och landsting. Det finns rekryteringsproblem som ytterligare\r\nunderstryker problemet. För att klara personalförsörjningen måste\r\narbetsformerna för anställda i välfärdssektorn i högre grad anpassas\r\nefter de anställdas förutsättningar (yrkande 5). Det måste vara\r\nmöjligt för äldre att stanna kvar längre i arbetslivet och det måste\r\nvara möjligt att kombinera arbete och familj. För detta krävs att de\r\noffentliga monopolen inom välfärdssektorn bryts. Fler konkurrerande\r\narbetsgivare är en förutsättning för att stärka de anställdas\r\nställning och skapa bättre utvecklingsmöjligheter, skriver\r\nmotionärerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nDet finns ett stort behov av utbildad personal inom vården och skolan.\r\nUtskottet anser att det är angeläget att kommuner och landsting är\r\nattraktiva arbetsplatser som kan rekrytera och behålla kompetent\r\npersonal för sina uppgifter. Utskottet delar emellertid inte\r\nmotionärernas uppfattning att fler konkurrerande arbetsgivare är en\r\nförutsättning för att stärka de anställdas ställning. Utskottet anser\r\natt de beslutade och föreslagna resurstillskotten är av stor betydelse\r\nför kommunerna och landstingen i ambitionen att få mer attraktiva\r\narbetsplatser. Det pågår dessutom arbete med att förbättra\r\npersonalsituationen i kommuner och landsting. Antalet\r\nutbildningsplatser utökas och satsningar görs på kompletterande\r\nlärarutbildningar för att personer som sedan tidigare har en\r\nämnesutbildning ska kunna arbeta som lärare inom sina specialområden.\r\nDet pågår också ett långsiktigt arbete inom bl.a. Svenska\r\nKommunförbundet och Landstingsförbundet för att öka attraktionen för\r\nungdomar att välja utbildningar som efterfrågas inom respektive\r\nsektor.\r\nFinansutskottet anser inte att något tillkännagivande i frågan är\r\nbefogat och avstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 5.\r\n22 Folkhälsoarbetet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om folkhälsoarbetet, med\r\nhänvisning till att riksdagen nyligen behandlat en proposition om mål\r\nför folkhälsan. Jämför reservation 28 (fp).\r\nMotionen\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) anser i motion Fi27 att regeringens\r\nredovisning av folkhälsoarbetet i skrivelsen är otillfredsställande\r\n(yrkande 9). Möjligheterna för kommuner att få statlig uppbackning i\r\narbetet med folkhälsofrågorna är små, och den proposition som\r\nregeringen nyligen har lagt fram sänker ambitionsnivån inom detta\r\nområde. Den försämrade folkhälsan riskerar dessutom att ytterligare\r\nförsvaga kommunernas ekonomi, anser motionärerna.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet har nyligen behandlat regeringens proposition Mål för\r\nfolkhälsan (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). I\r\npropositionen har bl.a. behovet av stöd till det lokala och regionala\r\nfolkhälsoarbetet behandlats (s. 98 ff.). I propositionen föreslås ett\r\növergripande nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande\r\nmålstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med elva målområden.\r\nEnligt regeringens uppfattning, vilken delas av utskottet, ger det\r\növergripande folkhälsomålet, tillsammans med de beslutade målområdena,\r\nkommunerna stöd i det lokala folkhälsoarbetet. När det gäller\r\nuppföljningen av det lokala arbetet vill utskottet även peka på det\r\nsamarbete som har initierats mellan Statens folkhälsoinstitut, Svenska\r\nKommunförbundet och Landstingsförbundet för att diskutera hur\r\navrapporteringen från lokal och regional nivå till nationell nivå ska\r\nkunna ske utan att försvåra för den regionala och lokala nivån.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att kommunerna genom det pågående\r\narbetet på området erhåller ett tillfredsställande stöd i sitt\r\nfolkhälsoarbete. Socialutskottet föreslår därför att finansutskottet\r\navstyrker motion Fi27 (fp) yrkande 9.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet gör inte någon annan bedömning än socialutskottet\r\nbeträffande det stöd kommunerna erhåller i sitt folkhälsoarbete.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 9.\r\n23 Kostnaderna för socialbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om att ta fram underlag för att\r\nvisa hur stor del av kostnaderna för socialbidrag som är direkt\r\nberoende av arbetslöshet. Jämför reservation 29 (fp).\r\nMotionen\r\nAtt människor ska kunna ta sig ur bidragsberoende är ett gemensamt\r\nansvar för stat och kommun, och därför bör även ansvaret för\r\nkostnaderna vara delat framhåller Karin Pilsäter m.fl. (fp) i motion\r\nFi27. Ett underlag som visar hur stor del av socialbidragskostnaderna\r\nsom är direkt beroende av arbetslöshet bör tas fram för att kunna\r\narbeta vidare med förändringar som innebär drivkrafter att byta bidrag\r\nmot egen försörjning (yrkande 4).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen redovisar regeringen att arbetsmarknaden förbättrades\r\nfrån 1997 och att antalet socialbidragstagare minskat. Andelen av\r\nbefolkningen som får socialbidrag är nu på 1991 års nivå. Det finns\r\nflera exempel på samverkansprojekt inom socialtjänsten,\r\nförsäkringskassorna och arbetsförmedlingen som bidragit till att\r\nbiståndstagare fått en egen försörjning.\r\nUtskottet anser att det är angeläget att beroendet av socialbidrag\r\nminskar och att människor får möjlighet till egen försörjning. Att\r\nhalvera antalet socialbidragstagare från 1999 till 2004 är ett\r\nprioriterat mål för regeringen. Det är väl känt, och framgår även av\r\nregeringens skrivelse, att arbetslösheten är en faktor som har stor\r\nbetydelse för socialbidragskostnaderna. Utskottet anser dock inte att\r\nriksdagen behöver göra något tillkännagivande om att ta fram nytt\r\nstatistiskt underlag om socialbidrag och arbetslöshet.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi 27 (fp) yrkande 4.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Tillfälligt sysselsättningsstöd, punkt 2 (m, c)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och\r\nTomas Högström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 1. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi14 yrkande 4, 2002/03:Fi15 yrkande 9 och 2002/03:Fi17\r\nyrkande 7 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 8.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och\r\nlandsting bör upphävas. Vad som behövs är inte tillfälliga stöd utan\r\nlångsiktiga och strukturella reformer som varaktigt stärker\r\nföretagsklimatet. Därmed stärks också kommunernas långsiktiga\r\nskattebas och ekonomi.\r\nRegeringens uttalade syfte med förslaget till förlängning av\r\nsysselsättningsstödet är att ge kommunerna ett ytterligare statligt\r\nstöd för sin verksamhet. Kommuner kan dock inte bygga sin verksamhet\r\npå tillfälliga stöd utan de behöver tydliga och stabila spelregler för\r\nen hållbar och balanserad ekonomi. Dessutom är sysselsättningsstödet\r\ninte konkurrensneutralt mellan olika verksamhetsformer, vilket bl.a.\r\nförsvårar en rättvis offentlig upphandling och försvårar för privat\r\nverksamhet.\r\nÄven den nu föreslagna förstärkningen och förlängningen av det\r\ntillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting föreslås\r\navräknas mot skattekontot, dvs. mot statsbudgetens inkomster. Något\r\nskäl till varför denna lösning väljs redovisas inte av regeringen.\r\nEnligt 17 § första stycket budgetlagen ska statens inkomster och\r\nutgifter redovisas brutto på statsbudgeten. Den valda ordningen kan\r\ninte anses vara förenlig med bruttoredovisningsprincipens krav på att\r\ninkomster som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten alltid\r\nska budgeteras och redovisas brutto. Finansutskottet har vid ett\r\nflertal tillfällen i sina betänkanden betonat bruttoredovisningens\r\nbetydelse för att öka statsbudgetens genomsiktlighet i syfte att\r\nförbättra riksdagens möjligheter att fatta ett välgrundat\r\nbudgetbeslut.\r\nSkatteavdrag av detta slag kan bidra till att tilltron till\r\nutgiftstaket som ett återhållande styrinstrument urholkas. En utgift\r\nsom avräknas direkt mot en inkomsttitel påverkar inte statsbudgetens\r\nutgiftssida och omfattas därför inte heller av utgiftstaket. Därför\r\nkommer den inte heller att prövas mot andra utgifter.\r\nVi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om förstärkning\r\noch förlängning av det tillfälliga sysselsättningsstödet. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna Fi14 (m) yrkande 4, Fi15 (fp)\r\nyrkande 9 och Fi17 (c) yrkande 7 samt avslår proposition 2002/03:100\r\npunkt 8.\r\n\r\n2.      Tillfälligt sysselsättningsstöd, punkt 2 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi15 yrkande\r\n9, bifaller delvis motionerna 2002/03:Fi14 yrkande 4 och 2002/03:Fi17\r\nyrkande 7 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 8.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och\r\nlandsting bör upphävas och ersättas av ett förstärkt stöd inom ramen\r\nför statsbidragen till kommunerna. Framför allt behövs strukturella\r\nreformer som varaktigt stärker företagsklimatet. Därmed stärks också\r\nkommunernas långsiktiga skattebas och ekonomi.\r\nRegeringens uttalade syfte med förslaget till förlängning av\r\nsysselsättningsstödet är att ge kommunerna ett ytterligare statligt\r\nstöd för sin verksamhet. Kommuner kan dock inte bygga sin verksamhet\r\npå tillfälliga stöd utan de behöver tydliga och stabila spelregler för\r\nen hållbar och balanserad ekonomi. Dessutom är sysselsättningsstödet\r\ninte konkurrensneutralt mellan olika verksamhetsformer, vilket bl.a.\r\nförsvårar en rättvis offentlig upphandling och fördyrar medborgarnas\r\nvalfrihet.\r\nÄven den nu föreslagna förstärkningen och förlängningen av det\r\ntillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting föreslås\r\navräknas mot statsbudgetens inkomster via skattekontot.\r\nEnligt 17 § första stycket budgetlagen ska statens inkomster och\r\nutgifter redovisas brutto på statsbudgeten. Den valda ordningen kan\r\ninte anses vara förenlig med bruttoredovisningsprincipens krav på att\r\ninkomster som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten alltid\r\nska budgeteras och redovisas brutto. Finansutskottet har vid ett\r\nflertal tillfällen i sina betänkanden betonat bruttoredovisningens\r\nbetydelse för att öka statsbudgetens genomsiktlighet i syfte att\r\nförbättra riksdagens möjligheter att fatta ett välgrundat\r\nbudgetbeslut.\r\nSkatteavdrag av detta slag leder till att tilltron till utgiftstaket\r\nsom ett återhållande styrinstrument urholkas. En utgift som avräknas\r\ndirekt mot en inkomsttitel påverkar inte statsbudgetens utgiftssida\r\noch omfattas därför inte heller av utgiftstaket. Därför kommer den\r\ninte heller att prövas mot andra utgifter.\r\nVi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om förstärkning\r\noch förlängning av det tillfälliga sysselsättningsstödet och i stället\r\ni budgetpropositionen lägga ett samlat förslag till statligt stöd för\r\nden kommunala verksamheten inom ramen för utgiftsområde 25. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion Fi15 (fp) yrkande 9, bifaller delvis\r\nmotionerna Fi14 (m) yrkande 4 och Fi17 (c) yrkande 7 och avslår\r\nproposition 2002/03:100 punkt 8.\r\n\r\n3.      Utjämningssystemet, punkt 5 (m)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m) och Tomas\r\nHögström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi26 yrkande\r\n4, bifaller delvis motion 2002/03:Fi206 yrkande 1 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:Fi24 yrkande 4, 2002/03:Fi25 yrkande 3 och\r\n2002/03:Fi27 yrkandena 11 och 12.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det kommunala utjämningssystemet bör avskaffas.\r\nSkillnader mellan kommuner när det gäller exempelvis sociala behov bör\r\nkompenseras genom statsbidrag.\r\nNuvarande utjämningssystem innebär en omflyttning av skattemedel från\r\nen kommun till en annan och har direkt skadliga effekter för\r\nsamhällsekonomin. Det tar bort alla incitament för kommunerna att\r\nsjälva påverka sin inkomstsituation. Systemet straffar kommuner som\r\nhar hög förvärvsfrekvens och skapar nya jobb. Dessutom är nuvarande\r\nsystem inte förenligt med grundlagens bestämmelser.\r\nVi föreslår - i avvaktan på ett nytt statligt system - att vissa\r\nförändringar görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2004. Kommuner och\r\nlandsting som har en relativ skattekraftstillväxt ska få behålla\r\ndenna. Kommuner som tappar skattekraft ska få kompensation för detta.\r\nVi anser vidare att en spärr ska införas för utjämningsavgiften för\r\nlandsting. År 2004 ska ett landsting maximalt betala 10 % av sin\r\nrelativa skattekraft i inkomstutjämningsavgift och från 2005 högst\r\n7 %.\r\nVad vi anfört här bör riksdagen som sin mening tillkännage för\r\nregeringen. Det innebär att vi anser att riksdagen bör bifalla motion\r\nFi26 (m) yrkande 4 och delvis bifalla motion Fi206 (m) yrkande 1 samt\r\navslå övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n4.      Utjämningssystemet, punkt 5 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkandena\r\n11 och 12 och avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 4, 2002/03:Fi25\r\nyrkande 3, 2002/03:Fi26 yrkande 4 och 2002/03:Fi206 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att människor ska ha samma möjligheter till grundläggande\r\nkommunalt finansierad service oavsett var de bor i landet och vilken\r\ninkomstnivå övriga invånare har i kommunen. Ett system för utjämning\r\nav de kommunal-ekonomiska förutsättningarna är därför både rimligt och\r\nnödvändigt. Utjämningssystemets nuvarande konstruktion leder dock till\r\norimliga följder både för kommunernas ekonomi och för medborgarnas\r\nsituation. Det nuvarande systemet hämmar tillväxt och är\r\nsvåröverskådligt och svårbegripligt. Skatteutjämningssystemet ska vara\r\ntillväxtfrämjande.\r\nVi anser att den parlamentariska Kommittén om översyn av inkomst- och\r\nskatteutjämningen bör ges tilläggsdirektiv. De nuvarande direktiven är\r\nalltför begränsade. Kommittén bör utreda en renodling av systemet.\r\nAntalet ingående faktorer ska minskas. Vi anser att inkomst- och\r\nkostnadsutjämning bör ses samlat och inte, som i dagens system,\r\nseparerat. Utjämningen ska baseras på tydligt mätbara strukturella\r\nkostnadsskillnader. Kommittén bör även utreda om utjämningen som\r\nhelhet kan och bör ske genom statens försorg och vilka övriga\r\nförändringar i relationen mellan stat och kommun som då krävs.\r\nVi anser dessutom att skatteutjämningssystemet borde utvärderas av en\r\nhelt utomstående, oberoende granskare för att säkra en fullständig,\r\nförutsättningslös och objektiv utvärdering.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi här redovisat om det\r\nkommunala utjämningssystemet. Det innebär att vi anser att riksdagen\r\nbör bifalla motion Fi27 (fp) yrkandena 11 och 12 samt avslå övriga här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n5.      Utjämningssystemet, punkt 5 (kd)\r\n        av Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi24 yrkande 4\r\noch avslår motionerna 2002/03:Fi25 yrkande 3, 2002/03:Fi26 yrkande 4,\r\n2002/03:Fi27 yrkandena 11 och 12 och 2002/03:Fi206 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att en invånare i Sverige ska kunna få lika god sjukvård och\r\nkommunal service oavsett var hon eller han bor. Kommunerna ska ha\r\nlikvärdiga förutsättningar för sin verksamhet och service oberoende av\r\nskattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Däremot hör\r\nrimliga skillnader i servicenivå, effektivitet och skattesats till den\r\nkommunala självstyrelsen och ska således inte kompenseras. Systemet\r\nska förena en utjämning med incitament för tillväxt och förnyelse. Det\r\när viktigt att systemet är begripligt och demokratiskt förankrat hos\r\nalla kommuner och landsting. Jag är dock kritisk mot\r\nkostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. Jag anser vidare att\r\nutjämningssystemet inte är i enlighet med grundlagens intentioner om\r\nden kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen och den kommunala\r\nbeskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör innefatta ett\r\nstörre mått av statligt ansvar.\r\nVad jag anfört här om utjämningssystemet bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen. Jag tillstyrker därmed motion Fi24 (kd) yrkande 4 samt\r\navstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n6.      Utjämningssystemet, punkt 5 (c)\r\n        av Lena Ek (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi25 yrkande 3\r\noch avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 4, 2002/03:Fi26 yrkande 4,\r\n2002/03:Fi27 yrkandena 11 och 12 och 2002/03:Fi206 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEn väl fungerande kommunal skatteutjämning bidrar till att en\r\ngrundläggande service och förutsättningar för tillväxt kan komma hela\r\nlandet till del. Alla medborgare har rätt till likvärdig skola, vård\r\noch omsorg. Systemet ska utjämna såväl skillnader i skattekraft som\r\nstrukturella skillnader. Jag anser att dagens utformning av\r\nutjämningssystemet fungerar generellt sett bra. Delar av systemet\r\nbehöver dock ses över för att ta bort vissa \"skönhetsfläckar\".\r\nDet nuvarande systemets tekniska konstruktion kan ibland leda till\r\neffekter som kan anses tillväxthämmande. Kommunernas och landstingens\r\nambitioner att höja tillväxten av skattebasen missgynnas i rådande\r\nsystem, då tillväxten regleras via de generella statsbidragen.\r\nJag anser att en utredning bör se över den tekniska konstruktionen för\r\natt komma till rätta med vissa negativa marginaleffekter. För att\r\nminska kommunernas beroende av transfereringar bör även vissa faktorer\r\ni skatteutjämningssystemet föras över till den statliga\r\nregionalpolitiken.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad jag har anfört om det\r\nkommunala utjämningssystemet. Det innebär att jag tillstyrker motion\r\nFi25 (c) yrkande 3 samt avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n7.      Pengsystem och alternativa driftsformer, punkt 6 (m)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m) och Tomas\r\nHögström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi26 yrkandena\r\n2 och 5 och avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 5, 2002/03:Fi25\r\nyrkande 7, 2002/03:Fi27 yrkandena 1 och 8, 2002/03:Fi284 yrkande 7 och\r\n2002/03:N397 yrkandena 23-25.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att staten ska överta finansieringen av skolan via en\r\nnationell skolpeng som följer eleven till den skola han/hon har valt.\r\nEtt skolpengsystem gör det möjligt för elever och föräldrar att själva\r\nvälja producent och leder därmed till ökad valfrihet och mångfald.\r\nKommunerna ska därefter vara en utbildningsanordnare bland andra, och\r\nkommunernas uppgift blir att svara för att kommunala skolor har den\r\nledning som gör att de lever upp till de krav som elever och föräldrar\r\nställer. Skolpengen innebär också att pengarna går direkt till varje\r\nskola och att skolorna därmed kan höja kvaliteten i undervisningen.\r\nVi anser även att en äldrepeng bör införas. En äldrepeng gör det\r\nmöjligt för medborgarna i en kommun att själva välja kommunen, ett\r\nkooperativ eller en privat leverantör. Enligt vår mening ger detta\r\nkommunen möjlighet att agera som en producent av välfärdstjänster\r\nbland andra, medan medborgarna får rätt att vända sig till en\r\nalternativ producent. Då resurserna följer brukarna när de flyttar\r\nfrån en kommun till en annan, blir det också attraktivt för kommuner\r\natt erbjuda en väl fungerande omsorg. Vidare vill vi vad beträffar vår\r\nsyn på en äldrepeng hänvisa till reservation 3 till socialutskottets\r\nbetänkande 2002/03:SoU9, Äldrepolitiken - Uppföljning av den\r\nnationella handlingsplanen och förslag angående kommunernas\r\näldreomsorg.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi har anfört om\r\npengsystem, alternativa driftsformer och valfrihet. Det innebär att vi\r\ntillstyrker motion Fi26 (m) yrkandena 2 och 5 och avstyrker övriga\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n8.      Pengsystem och alternativa driftsformer, punkt 6 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi27\r\nyrkandena 1 och 8 och 2002/03:N397 yrkandena 23-25 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:Fi24 yrkande 5, 2002/03:Fi25 yrkande 7,\r\n2002/03:Fi26 yrkandena 2 och 5 och 2002/03:Fi284 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att valfriheten, konkurrensen och kvaliteten måste\r\nstärkas. En nationell skolpeng måste införas, och den ska betalas ut\r\ntill den skola som föräldrar och elever väljer. Friskolor måste kunna\r\netablera sig på samma villkor som kommunala skolor. Med alternativ\r\nhöjs också kvaliteten i kommunala skolor. Skolpengssystemet för\r\ndessutom ut det konkreta inflytandet över skolans vardag till de\r\nenskilda skolorna, rektorerna och lärarna. Med en nationell skolpeng\r\nkan likvärdigheten också garanteras jämfört med i dag där kommuner\r\nprioriterar skolan mycket olika. Elever som bäst behöver skolans stöd\r\nskulle garanteras detta då, enligt vår mening, en fjärdedel av\r\nskolpengen ska reserveras för elever med behov av särskilt stöd, för\r\nelever med annat modersmål än svenska och för elever i utsatta\r\nområden.\r\nÄldres möjligheter att kunna välja service kan och bör ökas både inom\r\näldreboendet och hemtjänsten. Stödet från kommunen ska kunna användas\r\nhos valfri kvalitetsgodkänd vårdgivare, kommunal eller icke-kommunal.\r\nVi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till\r\nen sådan lagändring att valfrihetsprincipen skrivs in i\r\nsocialtjänstlagen, för både boende och hemtjänst. Vidare vill vi vad\r\nbeträffar vår syn på inriktningen av äldrepolitiken hänvisa till\r\nreservation 4 till socialutskottets betänkande 2002/03:SoU9,\r\nÄldrepolitiken - Uppföljning av den nationella handlingsplanen och\r\nförslag angående kommunernas äldreomsorg.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi har anfört. Det\r\ninnebär att vi tillstyrker motionerna Fi27 (fp) yrkandena 1 och 8 och\r\nN397 (fp) yrkandena 23-25 samt avstyrker övriga motionsyrkanden\r\n\r\n9.      Pengsystem och alternativa driftsformer, punkt 6 (kd)\r\n        av Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi24\r\nyrkande 5 och 2002/03:Fi284 yrkande 7 och avslår motionerna\r\n2002/03:Fi25 yrkande 7, 2002/03:Fi26 yrkandena 2 och 5, 2002/03:Fi27\r\nyrkandena 1 och 8 och 2002/03:N397 yrkandena 23-25.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna menar att kommuninvånarna bör ges möjlighet att\r\nfritt välja utförare av individuella servicetjänster genom olika typer\r\nav modeller för eget val, t.ex. barnomsorg och skola. Medborgaren bör\r\ni så hög grad som möjligt kunna påverka sin situation och välja det\r\nalternativ av gemensamt finansierad vård som passar henne eller honom\r\nbäst. Modeller med eget val är det verktyg vi anser bäst klarar av att\r\nskapa valfrihet, mångfald och hög kvalitet och därmed ge trygghet till\r\nden som brukar tjänsten. Kommunen behöver inte vara enda utförare. Med\r\ntydliga kvalitetsmål, uppföljning och utvärdering kan alternativa\r\ndriftsformer öka valfriheten inom skolan och tillföra ekonomisk\r\noch/eller ideell nytta.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi har anfört om eget\r\nval. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Fi24 (kd) yrkande 2 och\r\nFi284 (kd) yrkande 7 samt avstyrker övriga motionsyrkanden.\r\n\r\n10.     Pengsystem och alternativa driftsformer, punkt 6 (c)\r\n        av Lena Ek (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi25 yrkande\r\n7 och avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 5, 2002/03:Fi26 yrkandena\r\n2 och 5, 2002/03:Fi27 yrkandena 1 och 8, 2002/03:Fi284 yrkande 7 och\r\n2002/03:N397 yrkandena 23-25.\r\nStällningstagande\r\nMålsättningen i kommuners och landstings arbete ska vara att uppnå\r\nbästa kvalitet till bästa pris för att få resurserna att räcka till\r\nalltfler. I det arbetet måste det även åvila huvudmännen att avgöra\r\nvilken driftsform som lämpar sig bäst för respektive sektor. Jag anser\r\natt statliga restriktioner och regelverk avseende den kommunala\r\nsektorn håller tillbaka nyföretagandet, tillväxten och kvinnornas roll\r\npå arbetsmarknaden. Konkurrens och mångfald av driftsformer i det\r\nkommunala utförandet ska inte undervärderas som utvecklings- och\r\ntillväxtfaktor på många områden. Staten ska inom det kommunala området\r\ninte reglera verksamheten så att möjligheten till alternativa\r\ndriftsformer inom kommuner och landsting hämmas.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad jag har anfört om\r\nkonkurrens och mångfald i den kommunala verksamheten. Det innebär att\r\njag tillstyrker motion Fi25 (c) yrkande 7 samt avstyrker övriga\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n11.     Kommunal självstyrelse, punkt 7 (m, kd, c)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Lena Ek (c),\r\nTomas Högström (m) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi24 yrkande 2, 2002/03:Fi25 yrkande 5, 2002/03:Fi26 yrkande 1\r\noch 2002/03:Fi284 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nFrågan om den kommunala självstyrelsens ställning behandlades ingående\r\ni Konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU12. I reservation 5\r\nutvecklade vi vår syn på behovet av en grundlagsreglering av den\r\nkommunala självstyrelsen. Vi står fortfarande fast vid vår dåvarande\r\nståndpunkt.\r\nI reservationen anfördes att regeringsformen visat sig otillräcklig\r\nför att skydda den kommunala självstyrelsen. Kommunernas\r\nförutsättningar att själva besluta i kommunala angelägenheter bör\r\ndärför regleras i grundlag på ett sätt som garanterar kommunerna\r\nmöjligheter att sörja för sina invånares intressen utan opåkallade\r\ningrepp från statens sida. Enligt vår uppfattning är det en avgörande\r\ndemokratifråga att den offentliga makten utövas så nära medborgarna\r\nsom möjligt. Lokala beslutsfattare har en närmare relation till sina\r\nväljare och kan lättare uppmärksamma deras önskemål. En tydligt\r\nförstärkt kommunal kompetens bör fastställas i regeringsformen med\r\nledning av subsidiaritetsprincipen. En utredning bör tillsättas i\r\nsyfte att lägga fram förslag om en sådan reglering. Utredningen bör\r\nomfatta frågan om på vilken nivå - grundlag, lag som beslutas i samma\r\nordning som riksdagsordningen eller vanlig lag - olika kompetenser bör\r\nregleras.\r\nVad vi här anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna Fi24 (kd) yrkande\r\n2, Fi25 (c) yrkande 5, Fi26 (m) yrkande 1 samt Fi284 (kd) yrkandena 2\r\noch 3.\r\n\r\n12.     Kommunal näringsverksamhet, punkt 8 (m, fp)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén\r\n(m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 12. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi236 yrkande 5 och 2002/03:Fi270 yrkandena 1, 2 och 4 och\r\navslår motion 2002/03:Fi285 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att kommunal verksamhet i allmänhet ska bedrivas i\r\nförvaltningsform och endast i undantagsfall i bolagsform. Skälen för\r\ndetta är flera. Kommuner ska inte ge sig in på områden där det privata\r\nnäringslivet väl kan svara för de behov det handlar om. Ofta innebär\r\nden kommunala bolagsverksamheten att små privata tjänsteföretag på\r\nredan fungerande marknader konkurreras ut. Om kommunen ger sig in för\r\natt konkurrera med privata företag har det kommunala bolaget ett\r\nsynnerligen ojämlikt övertag genom att ha kommunen och dess\r\nskattebetalare som garant. Den kommunala verksamheten ska styras\r\ndemokratiskt med mesta möjliga insyn från medborgarna. Med\r\nbolagsformen blir allmänhetens insyn i praktiken sämre. Det kommunala\r\nföretagandet medför dessutom risker för kommunerna och deras\r\nskattebetalare.\r\nKritiken mot kommunala bolag gäller även om kommunen bara äger en\r\nmindre del av bolaget. Det är alarmerande att antalet företag där\r\nkommunerna är minoritetsägare har ökat eftersom det tyder på att\r\nkommunerna försöker undgå kritik genom att liera sig med andra ägare.\r\nDenna utveckling bör särskilt granskas.\r\nKommunerna bildar sedan ett antal år koncerner. Det enda syftet med\r\ndetta är rimligen att slippa betala statlig skatt. Vi anser att\r\nregeringen bör lägga fram förslag om lagändringar som omöjliggör denna\r\ntyp av skatteplanering.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna\r\nFi236 (m) yrkande 5 och Fi270 (fp) yrkandena 1, 2 och 4 samt avslår\r\nmotion Fi285 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n13.     Kommunal näringsverksamhet, punkt 8 (kd)\r\n        av Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi285 yrkande\r\n2 och avslår motionerna 2002/03:Fi236 yrkande 5 och 2002/03:Fi270\r\nyrkandena 1, 2 och 4.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att kommunala bolag i princip bör avvecklas på marknader där\r\nprivata företag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera på ett\r\nfunktionellt sätt, under förutsättning att det gemensamma bästa inte\r\ntalar för ett kommunalt ägande. Ett sätt att stödja företagandet är\r\natt vid kommunala upphandlingar dela ordern i flera poster så att även\r\nde mindre företagen kan vara med i budgivningen.\r\nVad som här anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Jag föreslår därmed att riksdagen bifaller motion Fi285 (kd)\r\nyrkande 2 samt avstyrker motionerna Fi236 (m) yrkande 5 och Fi270 (fp)\r\nyrkandena 1, 2 och 4.\r\n\r\n14.     Konkurrensneutralitet, punkt 9 (m, kd)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Tomas Högström\r\n(m) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 14. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi278 yrkande 4, 2002/03:Fi285 yrkande 5, 2002/03:Sk202,\r\n2002/03:Sk212, 2002/03:Sk417 yrkande 20, 2002/03:So452 yrkande 3,\r\n2002/03:N306 yrkande 22 och 2002/03:N396 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är oacceptabelt att privata entreprenörer som arbetar\r\nmed välfärdstjänster inte får verka på samma villkor som gäller för\r\noffentliga tjänsteproducenter. Kommunkontosystemet har till uppgift\r\natt skapa konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt\r\nproducerade välfärdstjänster inom s.k. icke-skattepliktig verksamhet.\r\nHuvudproblemet med systemet är enligt vår uppfattning att det inte\r\nfullt ut åstadkommer sådan konkurrensneutralitet.\r\nRegeringen aviserade redan våren 2000 att man avsåg att återkomma med\r\nett uppdrag om att analysera kommunkontosystemets effekter på\r\nkonkurrensneutraliteten. Vi anser att det är anmärkningsvärt att\r\nregeringen trots detta fortfarande väljer att inte ta tag i frågan.\r\nRegeringen bör utan dröjsmål utreda frågan om kommunkontosystemets\r\neffekter på konkurrensneutraliteten mellan verksamhet i egen regi och\r\npå entreprenad, i syfte att så snart som möjligt återkomma till\r\nriksdagen med förslag som fullt ut skapar konkurrensneutralitet. Detta\r\nbör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motionerna\r\nFi278 (fp) yrkande 4, Fi285 (kd) yrkande 5, Sk202 (m), Sk212 (m),\r\nSk417 (m) yrkande 20, So452 (m) yrkande 3, N306 (c) yrkande 22 och\r\nN396 (mp) yrkande 12.\r\n\r\n15.     Konkurrensneutralitet, punkt 9 (fp, c)\r\n        av Karin Pilsäter (fp), Lena Ek (c) och Gunnar Nordmark\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 15. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi278 yrkande 4, 2002/03:Fi285 yrkande 5, 2002/03:Sk202,\r\n2002/03:Sk212, 2002/03:Sk417 yrkande 20, 2002/03:So452 yrkande 3,\r\n2002/03:N306 yrkande 22 och 2002/03:N396 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är oacceptabelt att privata entreprenörer som arbetar\r\nmed välfärdstjänster inte får verka på samma villkor som gäller för\r\noffentliga tjänsteproducenter. Kommunkontosystemet har till uppgift\r\natt skapa konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt\r\nproducerade välfärdstjänster beträffande moms inom s.k. icke-\r\nskattepliktig verksamhet. Huvudproblemet med systemet är enligt vår\r\nuppfattning att det inte fullt ut åstadkommer sådan\r\nkonkurrensneutralitet.\r\nRegeringen aviserade redan våren 2000 att man avsåg att återkomma med\r\nett uppdrag om att analysera kommunkontosystemets effekter på\r\nkonkurrensneutraliteten. Vi anser att det är anmärkningsvärt att\r\nregeringen trots detta fortfarande väljer att inte ta tag i frågan.\r\nRegeringen bör utan dröjsmål utreda frågan om kommunkontosystemets\r\neffekter på konkurrensneutraliteten mellan verksamhet som drivs i egen\r\nregi eller på entreprenad å ena sidan och privata alternativ å andra\r\nsidan. De senare får högre driftskostnader genom att mervärdesskatten\r\ninte är avdragsgill till skillnad från i kommunal drift eller vid\r\nentreprenadupphandling. Detta fördyrar medborgarnas valfrihet.\r\nÖversynens syfte ska vara att regeringen så snart som möjligt\r\nåterkommer till riksdagen med förslag som fullt ut skapar\r\nkonkurrensneutralitet. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motionerna\r\nFi278 (fp) yrkande 4, Fi285 (kd) yrkande 5, Sk202 (m), Sk212 (m),\r\nSk417 (m) yrkande 20, So452 (m) yrkande 3, N306 (c) yrkande 22 och\r\nN396 (mp) yrkande 12.\r\n\r\n16.     Sammanhållningspolitiken, punkt 10 (c)\r\n        av Lena Ek (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi25 yrkande\r\n8.\r\nStällningstagande\r\nEU:s kommande utvidgning innebär att sammanhållningspolitiken står\r\ninför stora utmaningar. Inför nästa programperiod är det viktigt att\r\ngranska hur strukturfonderna har fungerat hittills. Det finns såväl\r\ngoda som mindre goda erfarenheter av sammanhållningspolitiken\r\nhittills.\r\nJag anser att det krävs en kritisk och konstruktiv översyn av EU:s\r\nstrukturfonder och hur de egentligen fungerar. På sikt är det viktigt\r\natt komma ur dagens byråkratiska, ineffektiva och centralistiska\r\nsystem. Rundgång av resurser för regional utveckling via Bryssel är\r\nsällan effektivt och har inget egenvärde.\r\nSammanhållningspolitiken bör i första hand inriktas på att stärka de\r\nmest utsatta regionerna i Europa. Det gäller att stötta de mest\r\nfattiga och eftersatta regionerna, vilka främst finns i de nya\r\nmedlemsländerna, men även regioner i Skandinavien med långa avstånd,\r\nkärvt klimat och gleshet bör ingå i sammanhållningspolitiken framöver.\r\nCenterpartiet bygger sin politik på ett underifrånperspektiv. De\r\nlokala och regionala nivåerna bör ges förutsättningar att bättre än i\r\ndag ta till vara på sina utvecklingsmöjligheter. Regionernas\r\nsjälvbestämmande, inflytande och delaktighet bör öka såväl i Sverige\r\nsom inom EU.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Jag föreslår därmed att riksdagen bifaller motion Fi25 (c)\r\nyrkande 8.\r\n\r\n17.     Finansieringsprincipen och statsbidragen, punkt 11 (kd, c)\r\n        av Lena Ek (c) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 17. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi24 yrkandena 3 och 6, 2002/03:Fi25 yrkandena 1 och 4 och\r\n2002/03:So11 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDen av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att statliga\r\nbeslut som medför nya kostnader för kommuner och landsting också ska\r\nfinansieras av staten. Detta innebär att statliga reformbeslut ska\r\nregleras genom att nivån på det generella statsbidraget ändras. Många\r\navsteg har emellertid gjorts från finansieringsprincipen sedan den\r\nbörjade tillämpas 1993. Kommuner och landsting har inte fått\r\nkompensation via statsbidrag för att täcka kostnader för nya\r\nuppgifter. Maxtaxan inom barnomsorgen är inte finansierad fullt ut av\r\nstaten utan är ett exempel på avsteg från finansieringsprincipen. I\r\noch med att taxan inte är indexerad kommer avgifterna dessutom på sikt\r\natt få en allt mindre ekonomisk betydelse. Vi anser att\r\nfinansieringsprincipen ska tillämpas strikt.\r\nEnligt vår mening ska de specialdestinerade statsbidragen ingå i det\r\ngenerella statsbidraget. Statlig detaljstyrning fångar inte upp lokala\r\nbehov och förutsättningar vilket kan leda till misshushållning med\r\ngemensamma resurser. De lokala politikerna är bäst lämpade att\r\nbestämma hur resurserna till verksamheten ska användas. Administration\r\nav specialdestinerade bidrag är också resurskrävande och står inte i\r\nrimlig proportion till den summa de omsätter. Effekterna av\r\nspecialdestinerade statsbidrag kan också bli att organisationer\r\nundantas från sådana effektiviseringar som är nödvändiga för att få\r\nkommunernas ekonomi i balans och bidrar till sektorns svårigheter att\r\nplanera långsiktigt. Ett fortsatt arbete för att stärka den kommunala\r\nskattebasen är angeläget för att minska behovet av statliga bidrag och\r\ndå i synnerhet riktade bidrag.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna\r\nFi24 (kd) yrkandena 3 och 6, Fi25 (c) yrkandena 1 och 4 samt So11 (kd)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n18.     Insatser för personer med funktionshinder, punkt 13 (m, fp)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén\r\n(m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 18. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Fi27\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 8 och\r\n2002/03:Fi25 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att systemet med personlig assistans så snart som möjligt, i\r\nden del det nu är kommunalt, bör föras över till staten. Dessutom bör,\r\ni enlighet med en fyrpartireservation i betänkande 2002/03:SoU1, (res.\r\n11) frågan om ett statligt kostnadsansvar för assistansersättningen\r\nutredas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.\r\nVi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motion Fi27 (fp)\r\nyrkande 2 och avslår övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n19.     Insatser för personer med funktionshinder, punkt 13 (kd, c)\r\n        av Lena Ek (c) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 19. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi24 yrkande 8 och 2002/03:Fi25 yrkande 6 och avslår motion\r\n2002/03:Fi27 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår en samlad översyn av LSS-verksamheten för att värna en\r\nfortsatt utveckling av en viktig reform. Med utgångspunkt i\r\nkommunernas självklara ansvar för alla kommuninvånares välfärd bör en\r\nfördjupad översyn av LSS-verksamheten se över regelverket,\r\nhuvudmannaskapet, hur en uppvärdering av berörda personalgrupper kan\r\nske och hur det långsiktiga finansieringsansvaret kan lösas. I övrigt\r\nhänvisar vi till socialutskottets initiativ i betänkande\r\n2002/03:SoU19, Översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning och\r\ndärtill fogat särskilt yttrande.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna\r\nFi24 (kd) yrkande 8 och Fi25 (c) yrkande 6 samt avslår motion Fi27\r\n(fp) yrkande 2.\r\n\r\n20.     Personal i skolan, punkt 14 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nHela 20 % av lärarkraften är obehörig samtidigt som eleverna behöver\r\nvälutbildade och motiverade lärare. Bristen på utbildade lärare är\r\nallvarlig och det krävs att både kommunerna och staten tar sitt ansvar\r\nför att åtgärda detta. Vi ställer oss bakom de extra\r\npersonalsatsningar i skolan som riksdagen har beslutat om men vi anser\r\natt medlen måste användas till att anställa utbildade lärare. Det\r\nskall också vara möjligt att använda medlen till att höja lärarnas\r\nlöner. Dagens regler för medlen är absurda och måste förändras. Om en\r\nkommun anställer behöriga lärare, som ersättning för personer som\r\nsaknar utbildning för att undervisa, har denna kommun inte rätt till\r\nde särskilda medlen.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Vi föreslår därmed att riksdagen bifaller motion Fi27 (fp)\r\nyrkande 6.\r\n\r\n21.     Kommunal fastighetsavgift, punkt 15 (kd)\r\n        av Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 21. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi24 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nJag står bakom Kristdemokraternas reservation från betänkande\r\n2002/03:SkU9 (res. 3) om att avveckla den statliga fastighetsskatten\r\noch ersätta den med en kommunal fastighetsavgift. I reservationen\r\nanfördes bl.a. att skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.\r\nFastighetsskatten strider mot denna princip eftersom den drabbar alla\r\nboende oavsett inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en\r\ninkomst som inte finns.\r\nEnligt min mening krävs en grundlig reformering av\r\nfastighetsskattesystemet med sikte på en utfasning av den statliga\r\nfastighetsskatten. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en\r\nfast avgift som ska vara relaterad till den kommunala service som är\r\nkopplad till fastigheten, och inte vara baserad på marknadsvärde. Den\r\nårliga fastighetsavgiften bör maximalt uppgå till 2 600 kr för småhus\r\noch till 800 kr för bostadslägenheter. En sådan fastighetsavgift\r\nskulle ge kommunerna en stabil avgiftsbas och på ett ansvarsfullt sätt\r\nomvandla en illegitim statlig skatt på en fiktiv inkomst till en\r\nkommunal avgift på långt lägre nivå för fastighetsrelaterad service.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna. Jag tillstyrker således motion Fi24 yrkande 1.\r\n\r\n22.     Balanskravet för kommunerna, punkt 16 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 22. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi27\r\nyrkande 10 och 2002/03:Fi270 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet finns goda skäl för att den kommunala verksamheten ska vara\r\nstabil. För kommunerna gäller ett balanskrav, som avser varje enskild\r\nkommun. Balanskravet på den kommunala ekonomin måste även kombineras\r\nmed verksamhetens krav på kontinuitet och kvalitet. Kommunerna borde\r\nges möjlighet att uppnå balanskravet genom att utjämna sitt ekonomiska\r\nresultat över en konjunkturcykel. Då kan verksamheten vara mera\r\nstabil. Kommunerna kan då i goda tider planera för sämre tider på ett\r\nbättre sätt. Resultatutjämningen ska vara ett ansvar för den enskilda\r\nkommunen, inte ett statligt. Om detta kräver en ändring i\r\nredovisningslagen är Folkpartiet berett att öppna för detta.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan reform kan\r\ngenomföras.\r\nI likhet med vad Folkpartiet anförde i reservation 8 i betänkande\r\n2001/02:FiU3 anser vi att det är angeläget att frågorna om den\r\nkommunala förmögenheten blir föremål för granskning. Granskningen bör\r\navse frågan om avsättningar i den kommunala redovisningen, främst för\r\npensionsförpliktelser. Som kommunallagen är utformad kan en kommun\r\ninte låta sin förmögenhet minska. Detta innebär t.ex. att en\r\ntillväxtkommun tvingas göra avsättningar även när befintliga\r\ntillgångar väl svarar mot kommunens pensionsåtagande. Det är rimligt\r\natt det finns regler som motverkar att kommuner på ett ansvarslöst\r\nsätt använder engångsintäkter för att finansiera permanenta åtaganden.\r\nDet finns dock ingen anledning att kommuner ska ha stora\r\nförmögenheter. Vi anser att denna fråga bör bli föremål för utredning.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motionerna Fi27\r\n(fp) yrkande 10 och Fi270 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n23.     Kommunernas skattebas, punkt 17 (c)\r\n        av Lena Ek (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 23. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi25 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nJag förordar en modell där kommunernas skattebas förstärks kraftigt.\r\nCenterpartiet föreslår en inkomstskattereform som ersätter\r\ngrundavdraget med en skatterabatt. Denna metod ökar kommunernas egen\r\nskattebas och minskar beroendet av statsbidrag. En fördel ytterligare\r\nmed förändringen är att kommunerna får behålla ökningen av denna\r\nskattebas genom tillväxten i lönesummorna. Inkomstskatteförslaget\r\ninnebär också att skattebasen i kommuner och landsting med låg\r\nskattekraft ökar mer än genomsnittet, vilket innebär att även\r\nomslutningen i utjämningssystemet minskar. Jag anser att regeringen\r\nbör tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att föreslå\r\nåtgärder för hur kommunernas skattebas kan stärkas och beroendet av\r\nstatsbidrag minskas.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion Fi25 (c)\r\nyrkande 2.\r\n\r\n24.     Hälsoförsäkring, punkt 18 (m)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m) och Tomas\r\nHögström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 24. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi26 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en nationell gemensamt finansierad hälsoförsäkring i\r\nframtiden bör ersätta den nuvarande landstingsskattefinansieringen av\r\nsjukvård. Därmed blir finansieringen öronmärkt för sjukvården och den\r\nkommer inte att trängas ut av andra landstingskommunala åtaganden.\r\nVidare vill vi vad beträffar vår syn på en hälsoförsäkring hänvisa\r\ntill reservation 1 till socialutskottets betänkande 2002/03:SoU3\r\nHälso- och sjukvårdsfrågor m.m. Vad vi här har anfört bör riksdagen ge\r\nregeringen till känna som sin mening.\r\nVi tillstyrker därmed motion Fi26 (m) yrkande 3.\r\n\r\n25.     Allmän förskola, punkt 19 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 25. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n7.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det behövs tydliga mål för den allmänna förskolan. Den\r\nnya allmänna förskolan var tänkt som en pedagogiskt medveten\r\nverksamhet, som på ett mjukt sätt skulle vara skolförberedande. Inte\r\nminst de barn som annars inte går i förskolan skulle genom den\r\nallmänna förskolan få möjlighet till pedagogiskt stöd några timmar om\r\ndagen åren innan de börjar skolan. Tyvärr saknas tydliga pedagogiska\r\nmål för den allmänna förskolan, och den har i stället blivit ett sätt\r\natt sänka avgiften för dem som redan inom maxtaxans ram har barn i\r\nheldagsomsorg. I arbetet med måluppfyllelse bör förskollärarna ha\r\nhuvudansvaret.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi27 (fp)\r\nyrkande 7.\r\n\r\n26.     Missbrukarvård, punkt 20 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att tillståndet inom missbrukarvården är allvarligt eftersom\r\nhuvudmannaskapsfördelningen och ekonomiskt ansvar inte fungerar.\r\nProblemet kommer att belysas genom resultatet av den utredning som\r\ngranskar tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall.\r\nVi anser dock att resultatet av denna utredning måste följas av en mer\r\ngenomgripande översyn av missbrukarvårdens organisation och\r\nförutsättningar. I övrigt vill vi vad beträffar vår syn på en behovet\r\nav en översyn av missbrukarvården hänvisa till reservation 1 i\r\nsocialutskottets betänkande 2002/03:SoU13 Med tvång och god vilja -\r\nvad gör Statens institutionsstyrelse.\r\nVad vi har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Därmed tillstyrker vi motion Fi27 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n27.     Kommuner och landsting som arbetsgivare, punkt 21 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 27. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n5.\r\nStällningstagande\r\nKommuner och landsting har ett särskilt ansvar att omstrukturera och\r\nförnya sin organisation i rollen som arbetsgivare. Sjukfrånvaron, som\r\nökat markant på hela arbetsmarknaden under de senaste åren, har\r\nsärskilt drabbat dessa sektorer.\r\nKommuner och landsting har också problem att rekrytera utbildad\r\narbetskraft. För att klara personalförsörjningen måste nya\r\nangreppssätt till. Arbetssituationen för anställda i välfärdssektorn\r\nmåste förbättras, och för detta krävs att de offentliga monopolen\r\nbryts. Det måste finnas större möjligheter för den anställde att\r\nanpassa sin arbetsform och arbetets innehåll.\r\nÄldre måste uppmuntras att stanna kvar i arbetslivet längre än vad de\r\ngör i dag. För att kommuner och landsting ska klara\r\npersonalförsörjningen är det en förutsättning att äldre anställdas\r\nkunskap och kompetens bättre tas till vara. Det måste i större\r\nutsträckning finnas möjligheter att anpassa sina arbetstider och\r\narbetsformer. Det kräver också att möjligheter till fortbildning och\r\nkompetensutveckling inom arbetslivet utvecklas även för äldre. Även\r\nför anställda med yngre barn är det nödvändigt att i större\r\nutsträckning kunna forma sitt liv och sin arbetssituation efter\r\nindividuella förutsättningar.\r\nFler konkurrerande arbetsgivare är en förutsättning för att stärka de\r\nanställdas ställning och skapa bättre utvecklingsmöjligheter.\r\nVad vi har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Därmed tillstyrker vi motion Fi27 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n28.     Folkhälsoarbetet, punkt 22 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 28. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n9.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den proposition om folkhälsoarbetet som regeringen lade\r\nfram för några månader sedan innebär en nedprioritering jämfört med de\r\nambitioner som fanns för några år sedan. Vi anser också att\r\nregeringens redovisning av folkhälsoarbetet i skrivelsen om den\r\nkommunala sektorn är otillfredsställande. Kommunernas möjligheter att\r\nfå statens uppbackning för ett bra arbete med folkhälsofrågorna är i\r\nverkligheten små. Vi anser dessutom att den kommunala ekonomin på sikt\r\nriskerar att ytterligare försvagas genom följderna av en försämrad\r\nfolkhälsa. Vad vi anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som\r\nsin mening.\r\nVi tillstyrker därmed motion Fi27 (fp) yrkande 9.\r\n\r\n29.     Kostnaderna för socialbidrag, punkt 23 (fp)\r\n        av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 29. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi27 yrkande\r\n4.\r\nStällningstagande\r\nDet är ett gemensamt ansvar för stat och kommun att få den som är\r\nlångvarigt socialbidragsberoende ur fattigdomsfällan. Det är staten\r\nsom ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och för företagandets villkor\r\nmedan kommunerna ansvarar för att sfi, skola och vuxenutbildning har\r\ntillräcklig kvalitet för att människor ska kunna ha bra möjligheter på\r\narbetsmarknaden.\r\nDet bör vara ett delat kostnadsansvar för stat och kommun för de\r\nåtgärder som krävs för att människor ska kunna gå från bidragsberoende\r\ntill egen försörjning genom arbete. Därigenom undviks lösningar som\r\ninnebär att människor flyttas runt mellan olika stödsystem. Som stöd\r\nför ett fortsatt förändringsarbete bör underlag tas fram som visar hur\r\nstor del av socialbidragskostnaderna som är direkt beroende av\r\narbetslöshet.\r\nVad vi anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen. Vi föreslår\r\ndärmed att riksdagen bifaller motion Fi27 (fp) yrkande 4.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Maxtaxa inom barnomsorgen, punkt 4 (m, kd, c)\r\n        Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Lena Ek (c), Tomas\r\nHögström (m) och Olle Sandahl (kd) anför:\r\nFinansutskottet tillstyrker i detta betänkande att beloppen i maxtaxan\r\ninom barnomsorgen höjs. Eftersom vi har en annan syn än regeringen på\r\nfamiljepolitikens utformning, och är emot själva systemet med maxtaxa,\r\nhar vi valt att inte motsätta oss en förändring av avgiftsnivån i\r\nsystemet. När riksdagen hösten 2000 beslutade att införa en maxtaxa\r\ninom barnomsorgen reserverade vi oss mot detta och motiverade vår\r\nståndpunkt i reservation 5 till betänkande 2000/01:UbU5. Vi står\r\nfortfarande bakom den kritik vi då riktade mot maxtaxan inom\r\nbarnomsorgen.\r\nVi anser att maxtaxan är orättvis och främst ett sätt att tvinga\r\nföräldrar att välja en viss form av barnomsorg. En maxtaxa förstärker\r\ndagens orättvisor mellan dem som kan och vill utnyttja den kommunalt\r\nfinansierade barnomsorgen och dem som vill eller måste ordna annan\r\nbarnomsorg. Maxtaxan har en felaktig fördelningspolitisk profil då den\r\nendast ger en marginell förbättring för familjer med låga inkomster\r\noch stora förbättringar för dem med höga inkomster. Maxtaxan är vidare\r\nett ingrepp i den kommunala självstyrelsen och äventyrar såväl andra\r\nkommunala verksamheter som kvaliteten i barnomsorgen.\r\nFamiljepolitiken måste skapa större möjligheter för föräldrar att\r\nkombinera arbetsliv med föräldraskap. Stödet till barnomsorg ska\r\nomfatta alla barn. Föräldrarna måste ges ekonomiska möjligheter att\r\nstyra över sin tid och valet av barnomsorg. Vi vill ge\r\nsjälvbestämmande till föräldrarna. Ett barnomsorgskonto bör införas,\r\nsom får användas av barnets föräldrar under barnets hela\r\nförskoleålder. Samtidigt bör avdragsrätt för styrkta\r\nbarnomsorgskostnader införas. Tillsammans med barnomsorgskontot ökar\r\navdragsrätten möjligheterna att använda andra typer av\r\nbarnomsorgsformer än den kommunala.\r\n\r\n2.      Finansieringsprincipen och statsbidragen, punkt 11 (m)\r\n        Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström\r\n(m) anför:\r\nDet är viktigt att kommuner och landsting inom ramen för sitt\r\nsjälvstyre får disponera de ekonomiska resurserna på bästa sätt.\r\nFinansieringsprincipen innebär att statliga beslut som medför nya\r\nkostnader för kommuner och landsting också ska finansieras av staten.\r\nMånga avsteg har emellertid gjorts från finansieringsprincipen sedan\r\nden började tillämpas 1993. Kommuner och landsting har inte fått\r\nkompensation via statsbidrag för att täcka kostnader för nya\r\nuppgifter. Maxtaxan inom barnomsorgen är inte finansierad fullt ut av\r\nstaten utan är ett exempel på avsteg från finansieringsprincipen. Vi\r\nanser att finansieringsprincipen ska tillämpas strikt.\r\nBidragen till kommuner och landsting bör enligt vår mening i första\r\nhand ges som generella bidrag och inte specialdestineras. Statlig\r\ndetaljstyrning fångar inte upp lokala behov och förutsättningar,\r\nvilket kan leda till misshushållning med gemensamma resurser. De\r\nlokala politikerna är bäst lämpade att bestämma hur resurserna till\r\nverksamheten ska användas. Administration av specialdestinerade bidrag\r\när också resurskrävande och står inte i rimlig proportion till den\r\nsumma de omsätter. Effekterna av specialdestinerade statsbidrag kan\r\nockså bli att organisationer undantas från sådana effektiviseringar\r\nsom är nödvändiga för att få kommunernas ekonomi i balans och bidrar\r\ntill sektorns svårigheter att planera långsiktigt. Ett fortsatt arbete\r\nför att stärka den kommunala skattebasen är angeläget för att minska\r\nbehovet av statliga bidrag och då i synnerhet riktade bidrag.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:100 Ekonomiska vårpropositionen:\r\n\r\n6.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen\r\nföreslår om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt\r\n6.5),\r\n7.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid\r\n2005 års taxering, m.m. (avsnitt 3.2 och 8.4),\r\n8.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de föreslagna\r\nriktlinjerna för en förstärkning av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och landsting 2003 och att stödet\r\nförlängs till 2004 (avsnitt 8.5),\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala\r\nsektorn.\r\nMotioner väckta med anledning av prop. 100\r\n2002/03:Fi14 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen beslutar att ej godkänna de av regeringen i\r\nproposition 2002/03:100 föreslagna riktlinjerna för en förstärkning av\r\ndet tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.\r\n\r\n2002/03:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjerna för\r\nförstärkning och förlängning av det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\ntill kommuner och landsting och begär att regeringen i budgeten för\r\n2004 presenterar ett förslag om stöd inom ramen för utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommunerna.\r\n2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n7.      Riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjerna för en\r\nförstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner\r\noch landsting 2003 och att anslaget förlängs till 2004.\r\nMotioner väckta med anledning av skr. 102\r\n2002/03:Fi24 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\nbeträffande avveckling av den statliga fastighetsskatten och skapar\r\nmöjlighet för kommunerna att ta ut en fastighetsanknuten\r\nserviceavgift.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunala bostadsbolag och avskaffande av\r\nutförsäljningshinder.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att precisera, lagfästa och institutionalisera\r\nfinansieringsprincipen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att reformera det kommunala\r\nutjämningssystemet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunal upphandling och eget val.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om riktade statsbidrag.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta utreda en statlig finansiering av LSS.\r\n\r\n2002/03:Fi25 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att statsbidragen skall ges som generella medel och\r\ninte specialdestineras.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning med\r\nuppdrag att föreslå åtgärder för hur kommunernas skattebas kan stärkas\r\noch beroendet av statsbidrag minskas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om principerna för översyn av det kommunala\r\nutjämningssystemet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att finansieringsprincipen skall följas strikt.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stimulera den lokala och regionala nivåns\r\nutveckling till ett aktivt folkstyre på regional nivå.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av LSS-verksamheten.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten inte skall reglera verksamheten så att\r\nmöjligheten till alternativa driftsformer inom kommuner och landsting\r\nhämmas.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nregionernas självbestämmande, inflytande och delaktighet bör öka såväl\r\ni Sverige som inom EU.\r\n2002/03:Fi26 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunalt självstyre.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nationella pengsystem.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hälsoförsäkring.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det inomkommunala utjämningssystemet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om valfrihet och alternativ.\r\n2002/03:Fi27 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nsådan lagändring att valfrihetsprincipen skrivs in i\r\nsocialtjänstlagen, för både boende och hemtjänst.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statligt kostnadsansvar för assistansverksamhet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en genomgripande översyn av\r\nmissbrukarvårdens organisation och förutsättningar.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen redovisar hur stor del av\r\nsocialbidragskostnaderna som är direkt beroende av arbetslöshet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättrade möjligheter i kommuner och landsting\r\natt anpassa arbetsformerna efter de anställdas förutsättningar.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att personalsatsningarna i skolan skall kunna\r\nanvändas till löneförhöjningar och andra åtgärder för att behålla\r\npersonal.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tydliga mål för den allmänna förskolan.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en nationell skolpeng.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statens stöd till kommunerna för arbetet med\r\nfolkhälsofrågorna.\r\n10.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med en\r\nredovisning av förutsättningar för och behov av lagreglering av en\r\nutjämning av det kommunala balanskravet över en konjunkturcykel.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om principerna för en reformering av\r\nskatteutjämningssystemet.\r\n12.     Riksdagen beslutar att en helt utomstående, oberoende\r\ngranskare genomför en utvärdering av skatteutjämningssystemet.\r\nMotion väckt med anledning av förs. RR4\r\n2002/03:So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att finansieringsprincipen behöver preciseras,\r\nlagfästas och institutionaliseras.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det kommunala självstyret.\r\n2002/03:Fi236 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om successiv avveckling av all kommunal\r\nnäringsverksamhet, oavsett driftsform.\r\n2002/03:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avveckling av kommunala bolag.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om\r\nlagändring som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom\r\nkoncernbildning.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det fortsatta behovet av regler för kommunernas\r\nförmögenhet prövas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att granska skälen till det ökade antalet\r\nminoritetsägda företag.\r\n2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunkontosystemet och konkurrensneutralitet som\r\nalternativ inom vård och skola.\r\n2002/03:Fi282 av Inger Segelström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stopp mot diskriminering av ogifta vad gäller\r\ntjänstepension.\r\n2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den kommunala självstyrelsen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om subsidiaritetsprincipen som maktfördelningsprincip.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunal upphandling och eget val.\r\n2002/03:Fi285 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på\r\nmarknader där privata företag konkurrerar, eller skulle kunna\r\nkonkurrera, och där inte sociala eller hälsomässiga restriktioner\r\nmotiverar ett offentligt ägande.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen snarast lägger fram sådana förslag\r\ntill riksdagen som skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och\r\nprivata utförare av icke skattepliktig verksamhet.\r\n2002/03:Sk202 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen avseende avdragsrätt för moms.\r\n2002/03:Sk212 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om momslagstiftningen för läkemedel.\r\n2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändring av sjätte momsdirektivet vad gäller\r\nvissa tjänster.\r\n2002/03:So452 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konkurrens.\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata\r\naktörer i offentlig verksamhet.\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den privata sjukvårdens konkurrensvillkor.\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten inte skall hindra kommuner och landsting\r\nsom har en öppen attityd att pröva nya och olika lösningar på hur\r\nvård, skola och omsorg skall skötas,\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten för den gemensamma sektorn att\r\nutvecklas och förbättras genom att den enskilda invånaren ges större\r\nmöjligheter att välja skola, vård och omsorg.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av kvalitetsuppföljningar vid anlitande av\r\nentreprenader.  </pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringen lagförslag\r\n3.2     Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster\r\nvid 2005 års taxering, m.m\r\n..\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n1 § Vid 2005 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga\r\ninkomstskatten på förvärvsink\r\nomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast\r\nbelopp om 200 kronor i\r\n stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om\r\n begränsning av skatt sk\r\nall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.\r\n2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt\r\n till kommuner och 33,5\r\n procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett\r\nlandsting behandlas som om\r\nden även utgjorde ett landsting.\r\n3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall\r\nfastställas av regering\r\nen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett\r\nenhetligt belopp per invånare\r\nden 1 november 2003. Utbetalning skall under 2004 göras av skattemyndigheten med\r\n en tolftedel per måna\r\nd på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med\r\nsärskilda bestämmelser om kommuns\r\n och annan menighets utdebitering av skatt, m.m..\r\n4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år\r\n2005 har avslutats. Därvid s\r\nkall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel\r\nenligt 4 § femte stycket l\r\nagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets\r\nutdebitering av skatt, m.m..\r\n\r\n5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.\r\nDenna lag träder i kraft de\r\nn 1 januari 2004.\r\n\r\nBilaga 3\r\nSocialutskottets yttrande 2002/03:SoU4y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nUtbildningsutskottets yttrande 2002/03:UbU2y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:102 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 8 och avslår motionerna 2002/03:Fi14 yrkande 4, 2002/03:Fi15 yrkande 9 och 2002/03:Fi17 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "1F1DDFD2-85DA-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "199",
                    "67",
                    "42",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1F1DDFD2-85DA-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Maxtaxa inom barnomsorgen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:100 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 4, 2002/03:Fi25 yrkande 3, 2002/03:Fi26 yrkande 4, 2002/03:Fi27 yrkandena 11 och 12 och 2002/03:Fi206 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "17CAB36D-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "48",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "42",
                    "95",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17CAB36D-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Pengsystem och alternativa driftsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 5, 2002/03:Fi25 yrkande 7, 2002/03:Fi26 yrkandena 2 och 5, 2002/03:Fi27 yrkandena 1 och 8, 2002/03:Fi284 yrkande 7 och 2002/03:N397 yrkandena 23-25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kommunal självstyrelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 2, 2002/03:Fi25 yrkande 5, 2002/03:Fi26 yrkande 1 och 2002/03:Fi284 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi236 yrkande 5, 2002/03:Fi270 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:Fi285 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi278 yrkande 4, 2002/03:Fi285 yrkande 5, 2002/03:Sk202, 2002/03:Sk212, 2002/03:Sk417 yrkande 20, 2002/03:So452 yrkande 3, 2002/03:N306 yrkande 22 och 2002/03:N396 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Sammanhållningspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi25 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "C7F63588-876E-11D7-AE95-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "289",
                    "19",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C7F63588-876E-11D7-AE95-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen och statsbidragen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkandena 3 och 6, 2002/03:Fi25 yrkandena 1 och 4 och 2002/03:So11 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Civilstånd och tjänstepension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi24 yrkande 8, 2002/03:Fi25 yrkande 6 och 2002/03:Fi27 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Personal i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kommunal fastighetsavgift",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi24 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "17CAB3A5-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "29",
                    "1",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17CAB3A5-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Balanskravet för kommunerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi27 yrkande 10 och 2002/03:Fi270 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "17CAB3AE-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "42",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17CAB3AE-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Kommunernas skattebas",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi25 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "17CAB3B7-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "289",
                    "19",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17CAB3B7-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Hälsoförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi26 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Allmän förskola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Missbrukarvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kommuner och landsting som arbetsgivare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "17CAB3CF-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "42",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17CAB3CF-8607-11D7-AE93-0004755052C8",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Folkhälsoarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Kostnaderna för socialbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi27 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Pengsystem och alternativa driftsformer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Pengsystem och alternativa driftsformer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Pengsystem och alternativa driftsformer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Pengsystem och alternativa driftsformer",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Kommunal självstyrelse",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Sammanhållningspolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen och statsbidragen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Personal i skolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Kommunal fastighetsavgift",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Balanskravet för kommunerna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Kommunernas skattebas",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Hälsoförsäkring",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Allmän förskola",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Missbrukarvård",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Kommuner och landsting som arbetsgivare",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Folkhälsoarbetet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Kostnaderna för socialbidrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-06-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelse 2002/03:102 läggs till handlingarna. Bifall till yrkandena 6-8 i proposition 2002/03:100. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:43:39"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till tre förslag från regeringen i den ekonomiska vårpropositionen: 1) Det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängs till 2004. Stödet för 2003 ökas med 300 miljoner kronor. Anledningen är att den ekonomiska situationen i kommuner och landsting är ansträngd. Sysselsättningsstödet infördes den 1 juni 2002 för att trygga sysselsättningen och tidigarelägga nyanställningar inom den kommunala sektorn. 2) Maxtaxan inom barnomsorgen höjs från den 1 januari 2004. Höjningen innebär att avgiften per månad i förskoleverksamheten får vara på högst tre, två och en procent av hushållsinkomsten för det första, andra och tredje barnet. Avgiften får dock inte överstiga 1 260 kronor för det första barnet, 840 för det andra och 420 för det tredje. Avgiften per månad i skolbarnomsorgen får vara på högst två respektive en procent av hushållsinkomsten för det första respektive andra och tredje barnet. Avgiften får dock inte överstiga 840 kronor för första barnet respektive 420 kronor för andra och tredje barnet. 3) Det fasta belopp på 200 kronor som skattebetalarna betalar i skatt på tjänsteinkomsten ska vara en kommunal inkomstskatt även 2004. Sedan 1999 har beloppet varit en kommunal och inte statlig inkomstskatt. Syftet har varit att stärka kommunernas och landstingens ekonomi. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.",
          "dok_id": "GQ01FIU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Förlängt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting (FiU19)",
          "dok_id": "GQ01FIU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:43:39"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU19",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till tre förslag från regeringen i den ekonomiska vårpropositionen: 1) Det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängs till 2004. Stödet för 2003 ökas med 300 miljoner kronor. Anledningen är att den ekonomiska situationen i kommuner och landsting är ansträngd. Sysselsättningsstödet infördes den 1 juni 2002 för att trygga sysselsättningen och tidigarelägga nyanställningar inom den kommunala sektorn. 2) Maxtaxan inom barnomsorgen höjs från den 1 januari 2004. Höjningen innebär att avgiften per månad i förskoleverksamheten får vara på högst tre, två och en procent av hushållsinkomsten för det första, andra och tredje barnet. Avgiften får dock inte överstiga 1 260 kronor för det första barnet, 840 för det andra och 420 för det tredje. Avgiften per månad i skolbarnomsorgen får vara på högst två respektive en procent av hushållsinkomsten för det första respektive andra och tredje barnet. Avgiften får dock inte överstiga 840 kronor för första barnet respektive 420 kronor för andra och tredje barnet. 3) Det fasta belopp på 200 kronor som skattebetalarna betalar i skatt på tjänsteinkomsten ska vara en kommunal inkomstskatt även 2004. Sedan 1999 har beloppet varit en kommunal och inte statlig inkomstskatt. Syftet har varit att stärka kommunernas och landstingens ekonomi. Vidare föreslår utskottet att riksdagen lägger till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.</p>",
          "dok_id": "GQ01FiU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Förlängt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting (FiU19)",
          "dok_id": "GQ01FiU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:54"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_FiU_19.pdf",
          "filstorlek": "3469052",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A4BB30C9-2BA6-4319-88CD-1A66AA230E82"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi14 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi15 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi17 med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi206 Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi206",
          "ref_dok_titel": "Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi236 Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi236",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi24 med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi25 med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi26 med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi27 med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi27",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi27",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi270 Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi270",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi278 Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi278",
          "ref_dok_titel": "Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi282 Ogifta kvinnors tjänstepensioner",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi282",
          "ref_dok_titel": "Ogifta kvinnors tjänstepensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi284 Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi284",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi285 Upphandling inom stat och kommun",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi285",
          "ref_dok_titel": "Upphandling inom stat och kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk202 Avdragsrätt för moms ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk202",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för moms ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk212 Moms på läkemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk212",
          "ref_dok_titel": "Moms på läkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk417 En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk417",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So11 med anledning av förs. 2002/03:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående nationella mål i kommunernas äldreomsorg",
          "ref_dok_id": "GQ02So11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående nationella mål i kommunernas äldreomsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So452 Tandvårdspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So452",
          "ref_dok_titel": "Tandvårdspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chris Heister m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:100 Ekonomiska vårpropositionen",
          "ref_dok_id": "GQ03100",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "Ekonomiska vårpropositionen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ03102",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "102",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:234",
          "ref_dok_id": "GQ0K234",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "234",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:234",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:490",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}