{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2302962",
      "dok_id": "GQ01FIU13",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:07",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:11",
      "titel": "Statens personalpolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU13</div><h1>Statens personalpolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet dels Riksdagens revisorers\r\nförslag 2002/03:RR2 angående statens personalpolitik, dels två\r\nmotioner från den allmänna motionstiden 2002 vilka tar upp vissa\r\njämställdhetsfrågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken.\r\nEnligt revisorerna bör den arbetsgivarpolitiska delegeringen i\r\nstatsförvaltningen fortsätta att utvecklas och konkretiseras.\r\nRegeringen bör precisera och tydliggöra delegeringens räckvidd och\r\nbegränsningar inom sin arbetsgivarpolitik, samtidigt som uppföljningen\r\noch redovisningen av den statliga personalpolitiken ska vidgas,\r\nfördjupas och verksamhetsanpassas. I detta arbete bör de små\r\nmyndigheternas situation särskilt uppmärksammas. Revisorerna anser att\r\nregeringen i sitt arbete med det statliga chefskapet behöver\r\nuppmärksamma kravet på saklighet och tydlighet.\r\nUtskottet konstaterar i betänkandet att huvuddelen av de frågor som\r\nRiksdagens revisorer tar upp i sin granskning av statens\r\npersonalpolitik har analyserats av Arbetsgivarpolitikutredningen.\r\nRegeringen avser att behandla utredningens förslag i en\r\narbetsgivarpolitisk proposition eller skrivelse vilken ska avlämnas\r\ntill riksdagen under våren 2003. Med hänvisning till den pågående\r\nberedningen av ärendet inom Regeringskansliet avstyrker utskottet\r\nrevisorernas förslag.\r\nBeträffande jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nanför utskottet att det är angeläget att regeringens jämställdhetsmål\r\nfullföljs i den statliga arbetsgivarpolitiken. I detta arbete har\r\nregeringen initierat en rad åtgärder för att utjämna löneskillnader\r\ninom såväl den statliga sektorn som övriga delar av arbetsmarknaden\r\nsamt för att analysera, utveckla och integrera förvaltningspolitiska\r\nmål och krav på jämställdhetsarbete inom myndigheterna. Mot denna\r\nbakgrund avstyrker utskottet motionärernas förslag.\r\nI betänkandet finns fyra reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Riksdagens revisorers förslag angående statens\r\npersonalpolitik\r\n        Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR2 punkterna 1-3.\r\n\r\n2.      Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A319 yrkande 3 och\r\n2002/03:A366 yrkande 12.\r\nReservation 1 (v)\r\nReservation 2 (c)\r\nReservation 3 (m) - motiv.\r\nReservation 4 (fp, kd) - motiv.\r\nStockholm den 13 mars 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),\r\nFredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia\r\nKarlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman\r\n(s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille\r\n(s), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Siv Holma (v), Jörgen\r\nJohansson (c) och Mikael Johansson (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nRiksdagens revisorer har granskat genomförande och förverkligande av\r\ndet personalpolitiska beslut som riksdagen fattade 1985 (rapport\r\n2001/02:12 Statens personalpolitik) och föreslår i en framställning\r\ntill riksdagen (förslag 2002/03:RR2) att riksdagen fattar följande\r\nbeslut.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\npreciserar och konkretiserar den arbetsgivarpolitiska delegeringen\r\n(avsnitt 2.3).\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i\r\nsitt arbete med det statliga chefskapet uppmärksammar kravet på\r\nsaklighet och tydlighet och att regeringen begär en redovisning av\r\npersonalpolitiska konsekvenser i myndigheternas budgetunderlag\r\n(avsnitt 2.4).\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nser över dagens system för uppföljning av personalpolitiken och därvid\r\nsärskilt beaktar de små myndigheternas situation, hantering av\r\nrisksituationer och överväger behovet av en särskild stabsmyndighet\r\n(avsnitt 2.5).\r\nNågon motion har inte väckts med anledning av revisorernas förslag.\r\nUnder hösten 2002 hänvisades två yrkanden med anknytning till statlig\r\npersonalpolitik till finansutskottet. Dessa yrkanden ingår i två\r\njämställdhetsmotioner som väcktes under den allmänna motionstiden. De\r\nberör huvudsakligen jämställdhetsaspekter på den statliga\r\narbetsgivarpolitiken.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRiksdagens revisorers förslag angående statens personalpolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nHuvuddelen av de frågor som tas upp i Riksdagens revisorers granskning\r\nhar behandlats av Arbetsgivarpolitikutredningen. Regeringen avser att\r\nsenare under våren 2003 avlämna en arbetsgivarpolitisk proposition\r\neller skrivelse med anknytning till utredningens förslag. Med\r\nhänvisning till den pågående beredningen av ärendet inom\r\nRegeringskansliet avstyrker utskottet revisorernas förslag i\r\n2002/03:RR2.\r\nBakgrund\r\nÅr 1985 fattade riskdagen beslut om den statliga personalpolitiken\r\n(prop. 1984/85:219, bet. 1985/86:AU6, rskr. 1985/86:48). Enligt det\r\npersonalpolitiska beslutet skulle personalpolitiken bli ett tydligare\r\ninstrument för att förnya den offentliga sektorn. Personalpolitiken\r\nskulle avpassas efter skilda förutsättningar och situationer för olika\r\nmyndigheter. Den reglerade befordringsgången skulle avvecklas och en\r\ndecentralisering och avreglering av statliga personal- och\r\narbetsgivarfrågor inleddes. Personalpolitiken skulle i stället ledas\r\ndels med grundläggande principer för inriktning och utförande, dels\r\nmed uppföljning av genomförande och resultat.\r\nRevisorernas granskning\r\nRiksdagens revisorer har på eget initiativ granskat genomförande och\r\nförverkligande av 1985 års personalpolitiska beslut. Revisorerna\r\nkonstaterar att det under årens lopp har visat sig svårt att få\r\nkunskap om den statliga förvaltningspolitikens utfall. Svårigheterna\r\natt koppla resultat till insatta resurser bedöms dock vara delvis av\r\nmetodisk art och man utgår ifrån att i ett längre perspektiv om 15 år\r\nbör denna förmåga ha kunnat utvecklas. En viktig fråga för\r\nrevisorernas granskning har därför varit hur metoderna för bedömning\r\nav olika personalpolitiska åtgärders eller reformers verkan har\r\nutvecklats.\r\nGranskningens utgångspunkter är dels bestämmelsen i regeringsformen om\r\nen statlig förvaltning på saklig grund, dels riksdagens beslut att\r\npersonalpolitiken ska vara ett medel för förnyelse av den statliga\r\nverksamheten. Granskningen har inriktats på genomgång av det\r\npersonalpolitiska regelverket samt kartläggning och analys av statens\r\npersonalpolitik med avseende på planering, kostnader och uppföljning.\r\nPersonalpolitikens genomförande har därvid belysts med ett antal\r\nfallstudier inom polisväsendet, skatteförvaltningen,\r\nArbetsmarknadsverket och socialförsäkringsadministrationen.\r\nRevisorerna konstaterar efter den genomförda granskningen att frågan\r\nom statens personalpolitik har bidragit till den offentliga sektorns\r\neffektivisering inte kan entydigt besvaras. Uppföljningar som kan ge\r\nrättvisande bilder av den statliga förvaltningens resultat saknas\r\nfortfarande. De indikatorer som revisorerna studerat ger delvis\r\nmotsägelsefulla intryck. Möjligheter till förenklade\r\nförvaltningsprocesser har utnyttjats på många håll och genomloppstider\r\nhar i många fall kortats. Samtidigt har genomgripande och\r\nkostnadskrävande omorganisationer genomförts, med osäkra eller ibland\r\nnegativa resultat som emellanåt krävt nya korrigerande\r\nomorganisationer. Nya arbetsmetoder och den tekniska utvecklingen har\r\ngett förutsättningar för effektivare arbete och ökad kvalitet i form\r\nav t.ex. ökad tillgänglighet.\r\nUppföljningen inom personalpolitiken har enligt revisorernas mening\r\nhittills haft en schablonmässig inriktning. Den har varit inriktad på\r\nkvantitativa nyckeltal och statistik, t.ex. om personalrörlighet,\r\nproduktivitet, arbetstidsplanering, där bakomliggande förklaringar\r\nvare sig fått tillräckligt utrymme eller analys. Därtill görs\r\nregeringens arbetsgivarpolitiska uppföljning i särskild ordning, skild\r\nfrån myndigheternas övriga verksamhets- och resultatredovisning.\r\nUppföljningen har också schablonmässigt utgått från att den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen inneburit att enskilda inslag i\r\nmyndigheternas personalpolitik inte behöver omfattas av riksdagens, i\r\nregeringsformen angivna, granskningsansvar. Vid personalpolitikens\r\npraktiska tillämpning saknas i flera fall tydliga motiveringar för\r\nviktiga beslut.\r\nRevisorerna anser att regeringen bör förtydliga den statliga\r\npersonalpolitikens innehåll. Granskningen visar att den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen har varit en viktig förutsättning\r\nför den statliga personalpolitiken och den statliga verksamhetens\r\nförnyelse. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen bör därför enligt\r\nrevisorerna fortsätta att utvecklas men dess innebörd behöver\r\nsamtidigt preciseras. Revisorerna finner samtidigt att en\r\npersonalpolitik i staten som i alltför hög grad inriktas på\r\narbetsgivarrollen bortser från andra centrala delar av\r\npersonalpolitiken.\r\nSlutligen konstaterar revisorerna att det finns brister i det statliga\r\nchefskapet. Det är fråga om brister i tydlighet, saklighet och\r\nlyhördhet. Revisorernas bedömning är att både personalpolitiska\r\nprogram och existerande regelverk väl uttrycker värdet av tydlighet,\r\nsaklighet eller lyhördhet. Det är vid efterlevnaden av ifrågavarande\r\nbestämmelser i regeringsformen och verksförordningen som chefskapet i\r\nflera fall brister.\r\nEfter remissbehandling av en upprättad granskningsrapport har\r\nrevisorerna tagit slutlig ställning i ärendet och redovisat sina\r\növerväganden och förslag i en skrivelse till riksdagen - Riksdagens\r\nrevisorers förslag angående statens personalpolitik (2002/03:RR2).\r\nRevisorernas förslag\r\nRevisorernas skrivelse utmynnar i tre förslag om tillkännagivanden\r\ntill regeringen. De tre förslagen berör följande frågor.\r\nPrecisering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen\r\nEnligt revisorerna bör den arbetsgivarpolitiska delegeringen fortsätta\r\natt utvecklas. Samtidigt anser revisorerna att regeringen bör\r\nprecisera och tydliggöra den arbetsgivarpolitiska delegeringens\r\nräckvidd och begränsningar på främst tre områden:\r\nnormer för det personalpolitiska beslutsfattandet (främst avseende\r\nsaklighet och beaktande av statens gemensamma bästa - delegering\r\ninnebär inte godtycke)\r\nutveckling av statlig arbetsledning (arbetslednings- och\r\narbetsgivarfrågor är inte identiska)\r\ninnebörd av personalpolitiska mål (innebörden av dessa mål kan inte\r\ndelegeras).\r\nDelegeringen eller ett minskat regelverk medför enligt revisorerna\r\ninte att regeringen kan avstå från att ange normer till vägledning för\r\nde statliga arbetsgivarna. Uppföljningen blir därmed en viktig del i\r\nregeringens arbete med att utveckla den statliga personalpolitiken.\r\nRegeringen ska därför konkretisera viktiga begrepp som saklighet och\r\neffektivitet så att de blir styrande och uppföljningsbara inom den\r\nstatliga personalpolitiken. I detta arbete bör de små myndigheternas\r\nsituation särskilt uppmärksammas.\r\nTydligare chefskap och redovisning\r\nRevisorerna anser att det är viktigt att lyfta fram det statliga\r\nchefskapet på alla nivåer i statsförvaltningen. Regeringen bör därför,\r\ni de redan igångsatta chefsaktiviteterna inom ramen för Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd och Arbetsgivarverket, uppmärksamma kraven\r\npå tydlighet, saklighet och lyhördhet. Detta gäller särskilt tydlighet\r\nmot medarbetare, tydliga motiveringar för olika åtgärder samt\r\ntydlighet uppåt i hierarkin för att ge beslutande instanser\r\nrealistiska och rättvisande bilder av verksamheten och dess villkor.\r\nKraven på saklighet och lyhördhet bör vara nära förknippade med kravet\r\npå tydlighet.\r\nVidare bör regeringen begära redovisning av personalpolitiska\r\nkonsekvenser i myndigheternas budgetunderlag. Detta gäller redovisning\r\nav personalpolitiska konsekvenser och motivering till större planerade\r\nomställningar inom myndigheten. Revisorerna anser att det är av stor\r\nvikt att regeringen bidrar med att utveckla kostnadsredovisningar som\r\ngör det möjligt att identifiera kostnader för personalpolitiska inslag\r\ni myndigheternas verksamhet som t.ex. rekryteringar eller\r\nställkostnader vid omorganisationer eller chefsbyten. En sådan\r\nredovisning ger enligt revisorerna bättre beslutsunderlag samt\r\nmöjliggör för regeringen att uppmärksamma och systematisera\r\npersonalpolitiska tendenser.\r\nVerksamhetsanpassning av uppföljningen\r\nRevisorerna anser att det behövs en mera samlad och\r\nverksamhetsanpassad uppföljning och redovisning för den statliga\r\npersonalpolitiken. Uppföljningen av personalpolitiken bör vidgas,\r\nfördjupas och verksamhetsanpassas genom redovisning i myndigheternas\r\nårsredovisningar. Dagens system med uppföljning enligt särskilda\r\nårliga regeringsbeslut skilt från resultatredovisning är inte\r\ntillfredsställande enligt revisorerna. Systemet skapar en viss\r\nryckighet i och osäkerhet om innehållet i redovisningen samt leder\r\ntill att viktiga frågor som t.ex. de små myndigheternas situation och\r\nde ökande kraven på kvalitativa redovisningar delvis åsidosätts.\r\nRevisorernas bedömning är att olika nyckeltal, för bl.a. verksamhet,\r\nresultat, personal, ekonomi eller hälsa, bör redovisas och analyseras\r\nsamlat myndighetsvis. Det bör ske i myndigheternas\r\nresultatredovisningar. Enligt revisorerna finns det särskilda\r\nrisksituationer i personalpolitiken där regeringen dessutom bör\r\nidentifiera risker för tidiga åtgärder, situationer där lösningar inte\r\nfungerat som avsetts. Dessa kan variera över tiden och mellan\r\nverksamheter.\r\nVidare anser revisorerna att det behövs mera kontinuitet i\r\nverksamhetsuppföljningarna. Ett förslag om en särskild myndighet som\r\nska ägna sig åt uppföljningen av statens personalpolitik och ge\r\nregeringen erforderliga beslutsunderlag bedöms därför väl värt att\r\növerväga. Samtidigt är det enligt revisorerna uppenbart att ryckighet\r\noch hastiga omprioriteringar i medelstilldelningen gör det svårt för\r\nmyndigheterna att bedriva en långsiktig personalpolitik. En ny\r\nstabsmyndighet till regeringen inom personalpolitikens område skulle\r\nkunna ge regeringen bättre underlag som på sikt minskar ryckigheten i\r\nbudgetpolitiken. Dessutom skulle en sådan myndighet kunna få som\r\nuppgift att konkret och konsultativt biträda de små myndigheterna i\r\npersonalpolitiska frågor för att säkerställa samma kvalitet och\r\nförhållningssätt inom detta område i alla delar av statsförvaltningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar revisorernas uppfattning att den arbetsgivarpolitiska\r\ndelegeringen - etablerad genom de personalpolitiska reformerna 1985\r\noch 1994 - har varit en viktig förutsättning för den statliga\r\npersonalpolitiken och den statliga verksamhetens förnyelse. Det\r\ndelegerade arbetsgivaransvaret innebär en betydelsefull frihet för\r\nmyndigheterna att självständigt utforma organisation, arbetsprocesser,\r\nlönebildning, personalförsörjning och kompetensutveckling m.m. med\r\nhänsyn till verksamhetens krav. Myndigheternas förändringsarbete\r\ngynnas enligt utskottets uppfattning av att anställda på alla nivåer\r\nfår möjligheter att delta i och påverka utvecklingen i de interna\r\narbetsprocesserna.\r\nUtskottet vill erinra om att regeringens uppgift i\r\narbetsgivarpolitiken är dels att - i den utsträckning det behövs -\r\nsätta övergripande strategiska mål för de statliga\r\narbetsgivarfrågorna, dels att följa upp myndigheternas\r\narbetsgivarpolitik. I egenskap av uppföljare beslutade regeringen 2001\r\natt, vid sidan om det löpande uppföljningssystemet för\r\narbetsgivarpolitiken, tillsätta en utredning med uppgift att göra en\r\nsamlad utvärdering av den arbetsgivarpolitiska reformen 1994 (dir.\r\n2001:16). Uppdraget omfattade bl.a. att bedöma effekterna av den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen på lönebildningen,\r\npersonalförsörjningen och andra personalpolitiska frågor inom\r\nstatsförvaltningen.\r\nArbetsgivarpolitikutredningens arbete bedrevs i stort sett samtidigt\r\nmed Riksdagens revisorers granskning av statens personalpolitik.\r\nUtredningens betänkande Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten\r\n- en samlad utvärdering (SOU 2002:32) publicerades, såsom revisorernas\r\npersonalpolitiska rapport, i mars 2002.\r\nUtskottet konstaterar att Arbetsgivarpolitikutredningens analys\r\nbelyser många aspekter på statens arbetsgivarpolitik vilka också\r\nberörs i revisorernas rapport. Detta gäller främst den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen, kompetensförsörjningen samt\r\nuppföljningssystemet i staten. Utredningen presenterar en del\r\nsynpunkter som enligt utskottets mening har särskild relevans med\r\nanknytning till revisorernas förslag:\r\nDen arbetsgivarpolitiska delegeringen är väl förankrad hos alla\r\nberörda och den stimulerar myndighetsledningarna att ta ett\r\nhelhetsansvar för verksamheten. Men den har också skapat osäkerhet om\r\nregeringens roll inom arbetsgivarpolitiken. Det bör därmed vara\r\nförenligt med regeringens roll att, om det behövs, formulera konkreta\r\nförvaltningspolitiska mål för myndigheterna för att styra deras\r\nagerande som arbetsgivare.\r\nDelegeringen kräver en större arbetsgivarpolitisk kompetens hos\r\nmyndigheterna än det tidigare systemet och den fungerar för närvarande\r\nbäst på stora myndigheter med en stark arbetsgivarfunktion. Små\r\nmyndigheter bör därför i större utsträckning få hjälp med att\r\npraktiskt utveckla den arbetsgivarpolitiska kompetensen.\r\nLedaregenskaper har varit betydligt viktigare under de senare årens\r\ntillsättning av chefer, men det finns fortfarande många operativa\r\nchefer i statsförvaltningen utan tillräckliga ledaregenskaper. Detta\r\nvisar sig skapa en del problem i hanteringen av de frågor som omfattas\r\nav den arbetsgivarpolitiska delegeringen, särskilt på regional och\r\nlokal nivå.\r\nHöga ambitioner och tydliga mål från regeringens sida inom\r\narbetsgivarpolitikens område bör motsvaras av en ambitiös\r\nuppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Den övergripande principen\r\nbör vara att ett delegerat system kräver fördjupad utvärdering på\r\nmyndighetsnivå jämfört med dagens system. Det nya uppföljningssystemet\r\nska ge adekvat information till statsmakterna och bidra med underlag\r\nför en meningsfull och fördjupad dialog med myndigheterna. Det bör\r\nintegreras i styrsystemet med bättre anpassning till de enskilda\r\nmyndigheterna, och det bör kunna användas för benchmarking och\r\nspridning av goda exempel.\r\nDen årliga uppföljningen bör kompletteras med en fördjupad och\r\nkvalitativt inriktad utvärdering av myndigheternas arbetsgivarpolitik\r\noch kompetensförsörjning. Uppföljningens och utvärderingarnas styrande\r\neffekt bör ökas genom att starkare knyta dessa till budgetprocessen.\r\nEnligt uppgifter som utskottet inhämtat från Regeringskansliet har\r\nArbetspolitikutredningens betänkande varit föremål för remisshantering\r\nhos 259 instanser. Efter slutgranskningen av samtliga remissvar avser\r\nregeringen att avlämna en proposition eller en skrivelse om den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen i staten. Ärendet kommer att\r\navlämnas till riksdagen i maj 2003, för slutbehandling efter\r\nsommaruppehållet men före utgången av 2003.\r\nUtskottet vill understryka att statens personalpolitik har en\r\nstrategiskt viktig roll i utvecklingen av en högeffektiv\r\nstatsförvaltning med bibehållet högt medborgerligt förtroende för den\r\nstatliga verksamheten. För att främja denna utveckling ska den\r\narbetsgivarpolitiska delegeringen ge myndigheterna bästa möjliga\r\nförutsättningar att använda arbetsgivarpolitiken som ett medel för att\r\nutforma organisation, arbetsprocesser och kompetensförsörjning med\r\nhänsyn till gällande verksamhetsmål. Ett tydligt och välpreciserat\r\ninnehåll i den statliga personalpolitiken samt en verksamhetsanpassad\r\npersonalpolitisk uppföljning finns bland de viktigaste\r\nförutsättningarna för att delegeringen av befogenheterna på det\r\narbetsgivarpolitiska området ska vara framgångsrik. Utskottet ser\r\ndärför allvarligt på de problem inom statens personalpolitik som\r\npåvisas både i Riksdagens revisorers rapport och i\r\nArbetsgivarpolitikutredningens betänkande.\r\nHuvuddelen av de frågor som revisorerna tar upp i sin granskning av\r\nstatens personalpolitik har, enligt vad utskottet kunnat konstatera,\r\nanalyserats av Arbetsgivarpolitikutredningen. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen senare under våren 2003 behandlar dessa frågor i den\r\naviserade arbetsgivarpolitiska propositionen eller skrivelsen. Med\r\nhänvisning till den pågående beredningen av ärendet inom\r\nRegeringskansliet avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag i\r\n2002/03:RR2.\r\nJämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att regeringens jämställdhetsmål\r\nfullföljs i den statliga arbetsgivarpolitiken. I detta arbete har\r\nregeringen initierat en rad åtgärder för att utjämna löneskillnader\r\ninom såväl den statliga sektorn som övriga delar av arbetsmarknaden\r\nsamt för att analysera, utveckla och integrera förvaltningspolitiska\r\nmål och krav på jämställdhetsarbete inom myndigheterna. Mot denna\r\nbakgrund avstyrker utskottet motionerna.\r\nJämför reservationerna 1 (v), 2 (c), 3 (m) och 4 (fp, kd).\r\nMotionerna\r\nVänsterpartiet framhåller i motion A319 att man delar\r\nRiksrevisionsverkets kritik av regeringens strategi för\r\njämställdhetsarbete. Kritiken avser bl.a. otydliga målbeskrivningar\r\noch krav samt bristande dialog mellan myndigheterna och departementen\r\nbeträffande jämställdhetsarbete. Motionärerna anser att regeringen\r\nbehöver förtydliga sin strategi för jämställdhetspolitiken genom att\r\nur feministiskt perspektiv formulera tydliga verksamhetsmål, vilka bör\r\nvara relevanta för myndigheter och ska syfta till förändring av\r\nrådande strukturer. Jämställdhetsarbetet hos myndigheterna bör enligt\r\nmotionärerna prioriteras högre vid budgetdialog och i regleringsbrev\r\n(yrkande 3).\r\nCenterpartiet förespråkar i motion A366 (yrkande 12) en lönerevision\r\ninom statlig verksamhet i syfte att utjämna löneskillnader mellan\r\nlikvärdigt arbete. Anledningen till en sådan lönerevision är enligt\r\nmotionärerna de kraftiga löneskillnaderna mellan kvinnor och män\r\nanställda i den statliga sektorn även på de högsta\r\nbefattningsnivåerna. Motionärerna anser att hela den offentliga\r\nsektorn samtidigt bör åläggas att genomföra lönerevisioner och arbeta\r\nmed intern arbetsvärdering för att skapa en rättvis lönesättning.\r\nDärför bör denna lönerevision enligt motionärerna göras i samarbete\r\nmed Kommun- och Landstingsförbundet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är jämställdhet mellan kvinnor och män en\r\nfråga med högsta prioritet i dagens moderna samhälle. Jämställdhet\r\nhandlar om rättvisa och fördelning av ekonomisk och politisk makt. Den\r\nhandlar alltså om demokrati, om att värdera kvinnor och män lika. Det\r\när därför viktigt att jämställdhetsperspektivet blir en naturlig del\r\nav verksamheten i alla samhällssektorer för att säkerställa att\r\nkvinnors rätt till arbete med rättvisa löner och med öppen tillgång\r\ntill poster på alla beslutsnivåer blir en självklarhet.\r\nJämställdhetsmålen såväl i den statliga arbetsgivarpolitiken som i\r\növriga delar av den offentliga sektorn måste fullföljas.\r\nUtskottet har tidigare behandlat frågor rörande jämställdhet i den\r\nstatliga arbetsgivarpolitiken i betänkande 2001/02:FiU27. I enlighet\r\nmed sitt ställningstagande i detta betänkande vill utskottet framhålla\r\natt jämställdhet mellan könen och en arbetsmiljö där diskriminering på\r\ngrund av kön inte får förekomma måste utgöra ett av de grundläggande\r\nförhållningssätten för den statliga förvaltningen. Det är oerhört\r\nviktigt att alla myndigheterna följer och genomför regeringens\r\nriktlinjer för jämställdhetsarbete i statsförvaltningen.\r\nRegeringens utgångspunkt i jämställdhetsarbetet är att såväl den\r\npolitiska som den verkställande delen av regeringsarbetet ska\r\ngenomsyras av jämställdhetsperspektiv. Enligt verksförordningen\r\n(1995:1322) har regeringen också i detta avseende ett strategiskt\r\növergripande ansvar, medan myndigheterna har det operativa ansvaret\r\nför att åstadkomma de mål som statsmakterna ställer upp. I detta\r\nsammanhang vill utskottet understryka att det är angeläget att\r\njämställdhetsarbetet hos myndigheterna prioriteras högt både inom\r\nramen för internt verksamhetsarbete och vid styrningsdialog med\r\ndepartementen. Tydliga och relevanta verksamhetsmål är också enligt\r\nutskottets mening ett viktigt verktyg för att förändra rådande\r\nkönsdiskriminerande strukturer.\r\nEnligt vad utskottet kunnat konstatera i sin tidigare genomgång av\r\njämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen har regeringen genom\r\nförvaltningspolitiska styrsignaler till myndigheterna samt en aktiv\r\nuppföljning av de arbetsgivarpolitiska insatserna åstadkommit att\r\nmyndigheterna tar ett större ansvar för att sätta konkreta mål för\r\nsitt jämställdhetsarbete med tydliga kopplingar till målen för\r\nverksamheten. Det är viktigt att regeringen löpande fortsätter att\r\nfölja upp och utvärdera sin egen och myndigheternas arbetsgivarpolitik\r\nmed hänsyn till dessa jämställdhetsmål. Formerna för\r\njämställdhetsarbetet bör dessutom kontinuerligt utvecklas och\r\nutvärderas så att deras effektivitet och relevans för\r\nstatsförvaltningen och för enskilda myndigheter kan säkerställas.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen har\r\ninitierat en översyn av verksförordningen (dir. 2001:177) i syfte att\r\nskapa en större tydlighet när det gäller dels de förvaltningspolitiska\r\nkraven på myndigheterna, dels myndighetsledningens ansvar och\r\nuppgifter också i dess roll som arbetsgivare. Jämställdhet i den\r\nstatliga förvaltningen är en av de frågor som analyseras inom ramen\r\nför utredningen, i enlighet med riktlinjerna från den\r\nförvaltningspolitiska propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas\r\ntjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294).\r\nRegeringen förbereder för närvarande ett tilläggsdirektiv till\r\nutredningen, enligt vilket uppdraget ska redovisas i slutet av 2003.\r\nDessutom vill utskottet framhålla att regeringen har inrättat en\r\nstyrgrupp för jämställdhetsarbetet med särskilt ansvar för att\r\nintegrera ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden.\r\nStyrgruppen ska leda arbetet med att ta fram en plan för genomförande\r\nav jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Planen omfattar den\r\njämställdhetspolitiska styrningen, utbildningsinsatser i\r\nRegeringskansliet, utprovning av metoder för jämställdhetsanalyser\r\nsamt samordning och uppföljning av arbetsformerna på respektive\r\nfackdepartement. Utskottet vill här betona regeringens målsättning att\r\nstyrgruppens arbete ska leda till att jämställdhet genomsyrar såväl\r\nregeringens arbete som styrning av myndigheterna och att den\r\nutarbetade planen bidrar till måluppfyllelse av jämställdhetspolitiken\r\nbåde i statsförvaltningen och i andra samhällssektorer.\r\nUtskottet anser att det är av största vikt att regeringen verkar för\r\natt bryta den könsrelaterade lönediskrimineringen samt motverka både\r\ndiskriminerande värderingar av olika arbeten och negativa effekter av\r\nden segregerade arbetsmarknaden. Det är i detta sammanhang värt att\r\nnotera att regeringen, som direkt följd av riksdagens tillkännagivande\r\ntill regeringen (bet. 2001/02:FiU27, rskr. 2001/02:327), i\r\nregleringsbrevet för 2003 uppdragit åt Arbetsgivarverket att senast\r\nden 30 juni 2003 rapportera hur löneskillnaderna mellan kvinnor och\r\nmän utvecklas i staten. I löneförhandlingarna 2002 har parterna på det\r\nstatliga området därutöver kommit överens om att genomföra en gemensam\r\nstudie av den lokala lönebildningen och lönesättningen. I studien ska\r\nsärskilt belysas vilket gemensamt ansvar som lokala parter tar för att\r\nförhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Dessutom har\r\nman kommit överens om att starta ett utvecklingsarbete med målet att\r\nnå en jämn könsfördelning i samtliga befattningskategorier inom\r\nstaten.\r\nDessa insatser ryms inom ramen för det arbete som i enlighet med den\r\nnya jämställdhetslagen åläggs alla arbetsmarknadsparter för att\r\nåtgärda osakliga löneskillnader. Utskottet vill erinra om att\r\nregeringen via JämO och Medlingsinstitutet följer parternas arbete på\r\ndetta område. Utfallet den 1 januari 2004 av detta arbete kommer att\r\nvara vägledande för behovet av ytterligare åtgärder, bl.a. skärpt\r\nlagstiftning.\r\nVidare uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen\r\nför 2003 (prop. 2002/03:1) understryker behovet av ytterligare aktiva\r\nåtgärder för att åstadkomma samma möjligheter till utveckling och\r\nbefordran för kvinnor och män samt för att minska löneskillnaderna\r\nmellan könen. Utskottet ser positivt på att regeringen även som\r\narbetsgivare är villig att ta på sig en ledande roll i det praktiska\r\njämställdhetsarbetet. I Regeringskansliets nya handlingsplan för\r\njämställda löner ingår en lönerevision i syfte att åtgärda de\r\nkvarstående osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män anställda\r\ni Regeringskansliet. Lönerevisionen ska genomföras så snart som\r\nmöjligt och senast inom tre år, i enlighet med jämställdhetslagen.\r\nSamtidigt ska medel också avsättas för en fortsatt omfattande\r\njämställdhetsutbildning av chefer i arbetsledande ställning inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet konstaterar att ytterligare insatser för att stärka\r\njämställdhetsarbetet och utveckla jämställdhetsanalysen både i den\r\nstatliga förvaltningen och hela den offentliga sektorn är under\r\nberedning inom Regeringskansliet. Enligt information från\r\nPersonalpolitiska enheten på Finansdepartementet avser regeringen att\r\nuppdra till Statens pensionsverk att redovisa vissa statistiska\r\nuppgifter avseende pensionering av anställda inom statsförvaltningen.\r\nUppgifterna kommer att analyseras bl.a. utifrån genusperspektiv.\r\nDessutom ska en ny regeringsskrivelse om jämställdhetspolitiken\r\nutkomma i maj 2003. Utskottet vill erinra om riksdagens tidigare\r\ntillkännagivande att regeringen härvid lämnar en utförlig redovisning\r\nav hur kvinnorepresentationen bland myndighetschefer, ambassadörer och\r\nstatliga utredare ska öka och vad som ytterligare kan göras för att\r\nutjämna obefogade löneskillnader i den offentliga sektorn.\r\nDet är utskottets mening att jämställdhet mellan könen ska råda i hela\r\ndet svenska samhället, så även i statsförvaltningen. Den statliga\r\narbetsgivarpolitiken måste därför få ett ännu tydligare\r\njämställdhetsperspektiv för att kunna bryta det maktmönster som\r\ndiskriminerar kvinnor i deras karriärmöjligheter, löneutveckling och\r\nmakttillgång endast därför att de är kvinnor. Jämställdheten måste bli\r\nen fråga med högsta prioritet. Utskottet förutsätter att regeringens\r\ninsatser för att integrera och fullfölja jämställdhetsmålen i\r\nstatsförvaltningen praktiskt tillämpas vid utvecklingen av jämställd\r\narbetsgivarpolitik i samtliga statliga verksamheter.\r\nUtskottet har i det ovan anförda kunnat konstatera att regeringen\r\nredan har initierat en rad åtgärder som motsvarar de av motionärerna\r\nframförda kraven. Regeringskansliets handlingsplan för jämställda\r\nlöner samt överenskommelserna i löneförhandlingarna 2002 på det\r\nstatliga området syftar till att på ett operativt respektive\r\nstrategiskt sätt ta itu med osakliga löneskillnader i den statliga\r\nsektorn. Den nya jämställdhetslagen ålägger dessutom samtliga\r\narbetsmarknadsparter - alltså även parterna på det offentliga området\r\n- att så snart som möjligt och senast inom tre år åtgärda osakliga\r\nlöneskillnader. Utvecklingen av de förvaltningspolitiska målen och\r\nkraven på jämställdhetsarbete inom myndigheterna analyseras dessutom\r\ningående av såväl Utredningen för en översyn av verksförordningen som\r\nregeringens styrgrupp för jämställdhetsarbetet.\r\nMot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår förslagen i\r\nmotionerna A319 (v) yrkande 3 och A366 (c) yrkande 12.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken,\r\npunkt 2 (v)\r\n        av Siv Holma (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2002/03:A319 yrkande 3 och avslår motion\r\n2002/03:A366 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nSverige är i dag, trots formell jämställdhet mellan kvinnor och män,\r\nett samhälle som systematiskt underordnar kvinnor och överordnar män.\r\nVi har haft en jämställdhetspolitik i över tre decennier. Det har\r\nförvisso lett till framgångar inom exempelvis politisk representation,\r\nmen det finns fortfarande alltför många samhällssfärer som förblivit\r\nopåverkade av jämställdhetspolitiken. Politiken, även den statliga\r\narbetsgivarpolitiken, måste enligt min mening på allvar ta till sig en\r\nfeministisk analys och utifrån detta integrera en ny strategi som\r\nsyftar till reella förändringar av de rådande strukturerna.\r\nStatliga myndigheter utgör en viktig länk i jämställdhetsarbetet.\r\nFörutom verksförordning styrs myndigheternas verksamhet och inriktning\r\nvia instruktioner och regleringsbrev. Ett sätt att utveckla\r\njämställdhetsarbetet i feministisk riktning är således genom att ändra\r\ndirektiv för verksamhetsmål och prioriteringar i dess regleringsbrev.\r\nRiksrevisionsverket granskade, på regeringens uppdrag,\r\njämställdhetsperspektivet i myndigheternas regleringsbrev och hur\r\nåterrapporteringen från myndigheterna skedde. Resultatet av denna\r\ngranskning visade övergripande och generella brister i regeringens\r\nstrategi för jämställdhetsarbetet.\r\nJag instämmer i Riksrevisionsverkets bedömning att regeringen behöver\r\nförtydliga målbeskrivningar och verksamhetsmål samt förbättra dialogen\r\nmellan departement och myndigheter i budgetarbete och regleringsbrev.\r\nRegeringen har nu förvisso initierat flera vällovliga åtgärder för att\r\nåstadkomma detta, men de är enligt min mening fortfarande för otydliga\r\nför att förändra den rådande könsmaktsordningen som existerar såväl i\r\nden statliga arbetsgivarpolitiken som i samhället i stort. Jag anser\r\ndärför att mer resurser behöver prioriteras till externt\r\njämställdhetsarbete.\r\nI detta sammanhang vill jag också erinra om att Vänsterpartiets\r\njämställdhetsmotioner ofta besvarats med positiva skrivningar om vad\r\nregeringen gjort och vad regeringen avser att ytterligare göra inom\r\njämställdhetsområdet. Jag kan konstatera att många av de aviserade\r\nåtgärderna inte blivit genomförda. Jämställdhetsarbetet är högt\r\nprioriterat i regeringens politiska förklaringar men dessa följs\r\nalltför sällan av konkreta handlingar. Det räcker inte med att\r\nintegrera jämställdhetsperspektiv i alla politikområden. Det behövs\r\nockså konkreta åtgärder för att ändra de rådande könsmaktsstrukturerna\r\ni bl.a. den statliga arbetsgivarpolitiken där diskriminering i lön,\r\narbetsmiljö och karriärmöjligheter blir de synliga resultaten.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag har framfört om jämställdheten i den statliga förvaltningen.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion A319 (v) yrkande 3 och\r\navstyrker motion A366 (c) yrkande 12.\r\n\r\n2.      Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken,\r\npunkt 2 (c)\r\n        av Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2002/03:A366 yrkande 12 och avslår motion\r\n2002/03:A319 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att Sveriges arbetsmarknad är en av de mest könssegregerade\r\ni västvärlden. Över hälften av alla yrkesverksamma kvinnor, men bara\r\nen av tio män, återfinns i den offentliga sektorn där politiska\r\nförsamlingar är den direkta arbetsgivaren. Trots detta politiska\r\ninflytande har utvecklingen i den offentliga sektorn inte entydigt\r\ngått mot mer rättvisa löner för kvinnor och män.\r\nAtt åstadkomma rättvisa löner mellan kvinnor och män är enligt min\r\nmening en nyckelfråga för att förbättra jämställdheten på den svenska\r\narbetsmarknaden. Jag ser dock att arbetet för ökad jämställdhet i\r\nlönesättningen inte visar på några entydiga framgångar. I kommunerna,\r\ndär de flesta offentliganställda arbetar, tjänar kvinnor i dag i\r\ngenomsnitt 90 % av de kommunanställda männens lön, mot 74 % för\r\ntrettio år sedan. Samtidigt har kvinnornas löner i landstingen sjunkit\r\nfrån 80 % av männens genomsnittslön 1973 till 71 % i dag. Även i\r\nstatsförvaltningen har kvinnornas löner sjunkit jämfört med männens\r\nlön, från 90 % 1983 till 84 % i dag. Lönegapet mellan\r\noffentliganställda kvinnor och män tycks alltså inte minska.\r\nDet är inte svårt för mig att förstå svårigheten med att politiskt\r\nkomma till rätta med dessa löneskillnader eftersom svensk ekonomi, och\r\ndärmed skatteinkomsterna i kommuner och landsting, utvecklats\r\nlångsammare än omvärldens. Samtidigt har regering och riksdag alltför\r\nofta lagt nya, helt eller delvis ofinansierade uppgifter på kommuner\r\noch landsting. Denna utveckling har varit särskilt tydlig under de\r\nsenaste åren av socialdemokratiskt samarbete med Vänsterpartiet.\r\nJag är övertygad om att rättvisa löner kan uppnås på den svenska\r\narbetsmarknaden utan nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. För\r\ndetta krävs enligt min mening tre grundförutsättningar - en\r\nnäringsvänlig tillväxtpolitik, en respekt för det kommunala\r\nsjälvstyret och en starkare skattebas för kommunernas och landstingens\r\nintäkter. Det är regeringens ansvar att säkra dessa förutsättningar\r\noch därigenom garantera att de offentliga arbetsgivarna får möjlighet\r\natt bli föregångare i arbetet med jämställda löner.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda anser jag att regeringen bör åläggas\r\natt genomföra en lönerevision i den statliga verksamheten och arbeta\r\nmed intern arbetsvärdering i syfte att utjämna löneskillnader mellan\r\nlikvärdigt arbete. Denna lönerevision bör göras i samarbete med\r\nKommun- och Landstingsförbundet.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag har framfört om jämställdheten i den statliga förvaltningen\r\noch i övriga delar av den offentliga sektorn. Detta innebär att\r\nriksdagen bifaller motion A366 (c) yrkande 12 och avstyrker motion\r\nA319 (v) yrkande 3.\r\n\r\n3.      Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken,\r\npunkt 2, motiveringen (m)\r\n        av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nVi anser att utskottets ställningstagande borde ha följande lydelse:\r\nStällningstagande\r\nJämställdhet handlar om alla människors lika värde och varje människas\r\nrätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Det är en\r\nfråga om rättvisa att ingen ska särbehandlas negativt på grund av sitt\r\nkön eller av andra orsaker. All form av diskriminering och\r\ngeneralisering måste motverkas. Människor har rätt att betraktas som\r\nindivider och inte som delar av en viss grupp som godtyckligt\r\ntillskrivs vissa egenskaper.\r\nVi anser att staten ska behandla män och kvinnor likvärdigt och genom\r\nen öppen och modern arbetsgivarpolitik bidra till en mer jämställd\r\narbetsmarknad. Staten ska vara ett föredöme när det gäller att\r\nutveckla de enskilda medarbetarnas förmåga och möjligheter. Det\r\ninnebär både att underlätta för såväl män som kvinnor att utvecklas på\r\nsin arbetsplats och att vara lika öppen för den förmåga och kompetens\r\nsom den enskilde besitter oavsett kön. På det viset bryts gamla\r\nattityder och underlättas för fler kvinnor i ledande positioner. I\r\ndetta arbete bör Regeringskansliet föregå med gott exempel.\r\nMot denna bakgrund vill vi framhålla att attitydförändringar i synen\r\npå kvinnors roll på arbetsmarknaden kräver att kvinnor synliggörs -\r\ninte att de kvoteras in i olika verksamheter eller på annat sätt\r\nutsätts för positiv särbehandling. När en kvinna särbehandlas bara\r\ndärför att hon är kvinna, begås samma fel som när en man särbehandlas\r\nbara därför att han är man. En orättvisa ersätts av en annan orättvisa\r\noch segregeringen består. Det är enligt vår mening viktigt att\r\nunderstryka att matematisk omfördelning inte leder till ökad\r\njämställdhet i verkligheten eller utifrån den enskilda medarbetarens\r\nperspektiv.\r\nMot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår förslagen i\r\nmotionerna A319 (v) yrkande 3 och A366 (c) yrkande 12.\r\n\r\n4.      Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken,\r\npunkt 2, motiveringen (fp, kd)\r\n        av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd) och Gunnar Nordmark\r\n(fp).\r\nVi anser att utskottets ställningstagande borde ha följande lydelse:\r\nStällningstagande\r\nLönediskrimineringen, som innebär att kvinnor och män får olika lön\r\nför lika eller likvärdigt arbete, måste övervinnas. För att bryta\r\nlönediskrimineringen behövs ändamålsenliga metoder såsom statistik och\r\nbättre modeller för arbetsvärdering. Genom sådana verktyg kan\r\ndiskriminerande löneskillnader synliggöras.\r\nVi vill särskilt peka på att undersökningar från bl.a. Jusek visar att\r\nkvinnor och män som utför samma arbete på samma arbetsplats\r\nfortfarande kan ha stora löneskillnader, som inte kan motiveras med\r\njuridiskt hållbara sakliga argument. Nyutexaminerade kvinnor inom de\r\njuridiska och ekonomiska områdena har t.ex. lägre ingångslöner än sina\r\nmanliga jämnåriga kolleger. Detta missförhållande har uppmärksammats\r\näven inom Regeringskansliet. Vi förutsätter att staten som\r\narbetsgivare följer den lagstiftning riksdagen fattat beslut om. De\r\nskärpningar av jämställdhetslagen som genomförts måste förutsättas få\r\nfullt genomslag.\r\nLönediskrimineringen utgör dock bara en del av de stora\r\nlöneskillnaderna, där branschsegregation och arbetsgivarsegregation\r\nutgör andra orsaker. Löneskillnaderna är också utslag av samma brister\r\nsom består i att många kvinnor har en arbetssituation som innebär\r\nmindre makt och inflytande över arbetets utförande och arbetstidens\r\nlängd och förläggning.\r\nKommunerna, landstingen och staten måste bli avsevärt bättre som\r\narbetsgivare. De måste föregå med gott exempel när det gäller rättvisa\r\nlöner, flexibla arbetstider och inställning till familjeansvar och\r\nföräldraledighet, liksom att utse kvinnor på ledande positioner. I dag\r\när situationen i hög utsträckning den motsatta. Staten som\r\narbetsgivare måste gå före och själv agera på det sätt man via\r\nlagstiftning, styrmedel och opinionsbildning vill förmå resterande\r\narbetsmarknad. Regleringsbrev och instruktioner till myndigheter\r\nbehöver tydligare genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Detta\r\nframkommer inte minst i den granskning som Riksrevisionsverket\r\ngenomfört.\r\nMot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår förslagen i\r\nmotionerna A319 (v) yrkande 3 och A366 (c) yrkande 12.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFörslag 2002/03:RR2\r\nFörslag 2002/03:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående Statens\r\npersonalpolitik:\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nregeringen preciserar och konkretiserar den arbetsgivarpolitiska\r\ndelegeringen (avsnitt 2.3).\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nregeringen i sitt arbete med det statliga chefskapet uppmärksammar\r\nkravet på saklighet och tydlighet och att regeringen begär en\r\nredovisning av personalpolitiska konsekvenser i myndigheternas\r\nbudgetunderlag (avsnitt 2.4).\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nregeringen ser över dagens system för uppföljning av personalpolitiken\r\noch därvid särskilt beaktar de små myndigheternas situation, hantering\r\nav risksituationer och överväger behovet av en särskild stabsmyndighet\r\n(avsnitt 2.5).\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:A319 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om högre prioritering av jämställdhetsarbete i\r\nbudgetdialog och regleringsbrev.\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en lönerevision i den statliga verksamheten i syfte\r\natt utjämna löneskillnader mellan likvärdigt arbete.    </pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers förslag angående statens personalpolitik",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "BEEF01AA-433A-11D7-8984-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "116",
                      "0",
                      "0",
                      "28"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "40",
                      "1",
                      "1",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "0",
                      "17",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "39",
                      "0",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "16",
                      "0",
                      "8",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "0",
                      "24",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "13",
                      "0",
                      "1",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "224",
                      "25",
                      "27",
                      "73"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "115",
                      "0",
                      "0",
                      "29"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "42",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "1",
                      "0",
                      "16",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "39",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "24",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "1",
                      "0",
                      "23",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "14",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "131",
                      "63",
                      "81",
                      "74"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BEEF01AA-433A-11D7-8984-0004755053B2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på revisorernas förslag, avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:03:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog ett förslag från Riksdagens revisorer om statens personalpolitik. Enligt revisorerna bör regeringen bl.a. förtydliga fördelningen av arbetsgivaransvar mellan regeringen och myndigheterna. Regeringen bör även anpassa uppföljningen av den statliga personalpolitiken till myndigheternas verksamhet. Revisorernas förslag avslås eftersom regeringen under våren ska ta ställning till förslag från en statlig utredning som behandlat liknande frågor. ",
          "dok_id": "GQ01FIU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statens personalpolitik (FiU13)",
          "dok_id": "GQ01FIU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:03:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen avslår ett förslag från Riksdagens revisorer om statens personalpolitik. Enligt revisorerna bör regeringen bl.a. förtydliga fördelningen av arbetsgivaransvar mellan regeringen och myndigheterna. Regeringen bör även anpassa uppföljningen av den statliga personalpolitiken till myndigheternas verksamhet. Utskottet föreslår att revisorernas förslag avslås eftersom regeringen under våren ska ta ställning till förslag från en statlig utredning som behandlat liknande frågor.</p>",
          "dok_id": "GQ01FiU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:15"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statens personalpolitik (FiU13)",
          "dok_id": "GQ01FiU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:15"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_FiU_13.pdf",
          "filstorlek": "165093",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Statens personalpolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CCAE4871-18D5-437C-8A74-BD72474B0152"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående Statens personalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ04RR2",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR2",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående Statens personalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A319 Jämställdhetsarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02A319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A319",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetsarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-03",
          "ref_dok_id": "GQ0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2003-04-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-03",
          "ref_dok_id": "GQ0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2003-04-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:136",
          "ref_dok_id": "GQ0K136",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "136",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:136",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}