{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224050",
      "dok_id": "GQ01FIU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-21 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:59",
      "publicerad": "2006-03-15 11:58:01",
      "titel": "Utgiftsramar och beräkning avstatsinkomsterna, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU1</div><h1>Utgiftsramar och beräkning avstatsinkomsterna, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nFinansutskottet behandlar i detta\r\nbetänkande, det s.k. rambetänkandet,\r\nregeringens finansplan och förslagen i\r\nbudgetpropositionen vad avser förslag till\r\nstatens inkomster och utgifter för 2003,\r\nförslag till utgiftstak för åren 2002-2004\r\noch förslag till hur utgifterna 2003 ska\r\nfördelas på utgiftsområden. I behandlingen\r\ningår även förslag till åtgärder på\r\nskatteområdet med effekt från 2003.\r\nBudgetpropositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet, vilka står bakom\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken,\r\nutgiftstaken och de föreslagna och\r\naviserade skatteförändringarna.\r\nMiljöpartiet de gröna har genom en\r\ngemensam motion från Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna\r\nanslutit sig till överenskommelsen vad\r\ngäller inriktningen av den ekonomiska\r\npolitiken samt utgifter och inkomster för\r\n2003.\r\nNär riksdagen behandlat detta betänkande\r\noch fattat beslut om ramar för de 27\r\nutgiftsområden som budgeten indelas i är\r\ndessa utgiftsramar styrande för riksdagens\r\nfortsatta behandling av anslagen.\r\n\r\nDen ekonomiska politiken\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag i finansplanen till inriktning av\r\nden ekonomiska politiken.\r\nTillväxttakten i den svenska ekonomin\r\nsjönk under förra året till följd av den\r\ninternationella konjunkturnedgången och\r\nden ekonomiska oron efter terrordåden i\r\nFörenta staterna. Under våren ökade\r\naktiviteten i världsekonomin, men under\r\nsommaren och hösten har återhämtningen\r\nmattats av, bl.a. på grund av fallande\r\naktiekurser och hoten om militära insatser\r\nmot Irak. Osäkerheten om den\r\nvärldsekonomiska och därmed också den\r\nsvenska ekonomiska utvecklingen är stor.\r\nDe senaste uppgifterna tyder på att\r\nåterhämtningen fortsätter men att\r\nuppgången sker i en långsammare takt än\r\nvad bedömare tidigare räknat med.\r\nFinansmarknaderna har dock stabiliserats\r\nnågot de senaste månaderna samtidigt som\r\nräntorna sjunkit.\r\nOsäkerheten innebär att den ekonomiska\r\npolitiken ska inriktas på att hålla den\r\nsvenska ekonomin fortsatt stark. Ordningen\r\noch redan i ekonomin ska vidmakthållas.\r\nSverige har under senare år uppvisat en\r\ntillväxt som överstigit genomsnittet i\r\nt.ex. EU och euroområdet. Inflationen är\r\nlåg, även om en viss uppgång noterats det\r\nsenaste året, och räntorna ligger endast\r\nnågot över räntorna i t.ex. Tyskland.\r\nSysselsättningen har stigit och\r\narbetslösheten sjunkit, och överskottet i\r\nde samlade affärerna med utlandet är\r\nstort. De offentliga finanserna visar\r\növerskott, den offentliga bruttoskulden\r\nsjunker och den offentliga nettoskulden\r\nhar vänts till en nettoförmögenhet.\r\nMålen för de offentliga finanserna ska\r\nhållas, utgiftstaken klaras och\r\ninflationen hållas låg, inte minst på\r\ngrund av de långsiktiga utmaningarna som\r\nställs på den svenska ekonomin till följd\r\nav den demografiska utvecklingen.\r\nStyrkan och saneringen av de offentliga\r\nfinanserna har skapat ett utrymme för att\r\nmöta konjunkturförsvagningen med en\r\nexpansiv ekonomisk politik. Trots den\r\ninternationella lågkonjunkturen har den\r\nöppna arbetslösheten varit fortsatt låg\r\noch sysselsättningen utvecklats\r\nförhållandevis gynnsamt samtidigt som de\r\noffentliga finanserna fortsatt att visa\r\növerskott. Styrkan i finanserna gör det\r\nmöjligt att föreslå reformer för att\r\nytterligare öka rättvisan och tryggheten\r\nom drygt 19 miljarder kronor 2003 och 12\r\nmiljarder kronor 2004.\r\nHögst upp på dagordningen står den\r\nfortsatta kampen om jobben. Stora resurser\r\nsatsas för att minska den svaga\r\nkonjunkturens effekter på arbetsmarknaden.\r\nDen stora utmaningen är att Sverige på\r\nnytt ska närma sig full sysselsättning.\r\nKraften riktas mot att\r\nsysselsättningsmålet ska nås, dvs. att 80\r\n% av den vuxna befolkningen ska vara\r\nreguljärt sysselsatt 2004. Den svenska\r\nekonomins långsiktiga produktionsförmåga\r\nska höjas genom att lediga\r\narbetskraftsresurser mobiliseras. En\r\ncentral uppgift är att bryta den\r\ndramatiskt stigande sjukfrånvaron.\r\nRegeringens elvapunktsprogram fortsätter\r\noch intensifieras. Målet för politiken är\r\natt antalet sjukdagar ska halveras till\r\n2008. En annan central uppgift är att\r\nsysselsättningen bland invandrare ska öka.\r\nIntegrationen ska bli en första rangens\r\nuppgift i politiken.\r\nReformerna för tillväxt och rättvisa\r\nfortsätter. De går före stora\r\nskattesänkningar. Välfärden ska\r\nytterligare byggas ut, och för att den\r\nekonomiska tillväxten ska bli långsiktigt\r\nhållbar måste den också komma alla till\r\ndel. Barn och ungdomar står i centrum för\r\npolitiken. Den stora satsningen på\r\nfamiljepolitiken och de senaste årens\r\nreformer för att förbättra situationen för\r\nde äldre fortsätter under 2003 och 2004.\r\nArbetet med att bibehålla Sverige som en\r\nav världens främsta kunskapsnationer\r\nfortsätter. Åtgärder vidtas så att\r\nforskningsresultat i ökad utsträckning\r\nomsätts i praktiska innovationer.\r\nSatsningarna på vården och omsorgen\r\nfortsätter. Extra resurser satsas för att\r\nminska väntetiderna i vården. Under\r\nmandatperioden ska en nationell\r\nvårdgaranti införas. Kommunernas och\r\nlandstingens ekonomi förstärks\r\nytterligare, och det tillfälliga\r\nsysselsättningsstöd som infördes i år\r\nförlängs ett år till. Biståndet höjs\r\nytterligare och satsningar görs i\r\nrättsväsendet. Åtgärder ska vidtas för att\r\nöka bostadsbyggandet.\r\nEn god miljö och en ekologiskt hållbar\r\nutveckling är ett av den ekonomiska\r\npolitikens viktigaste mål. De stora\r\nsatsningarna på att skapa ett hållbart\r\nsamhälle fortsätter. En ytterligare grön\r\nskatteväxling om ca 3 miljarder kronor\r\n2003 genomförs. Som ett led i\r\nskatteväxlingen sänks skatten på arbete\r\ngenom att grundavdraget för låg- och\r\nmedelinkomsttagare höjs.\r\nDe senaste årens höga tillväxt har gynnat\r\nhela Sverige. Det är dock inte\r\ntillräckligt. Sverige präglas fortfarande\r\nav alltför stora klyftor och av otrygghet.\r\nKlyftorna ska minskas och den ekonomiska\r\npolitiken ska fortsatt inriktas på att\r\nmotverka konsekvenserna av den\r\ninternationella konjunkturnedgången och på\r\natt stärka Sveriges långsiktiga\r\ntillväxtförmåga. Omfattande investeringar\r\nför att bygga ut infrastrukturen görs\r\nunder de kommande åren. Levnadsvillkoren\r\nska fortsätta att förbättras, och som en\r\nföljd av detta ska socialbidragsberoendet\r\nhalveras mellan 1999 och 2004.\r\nSverige ska också vara ett föregångsland\r\ndär kvinnor och män ska ha samma\r\nmöjligheter, rättigheter och skyldigheter\r\ninom alla områden i livet. Under det\r\nnärmaste året ska en handlingsplan för\r\nökad jämställdhet läggas fram. Planen ska\r\ninnehålla förslag om hur löneskillnaderna\r\nmellan män och kvinnor ska minska.\r\nAtt den svenska lönebildningen fungerar\r\nväl är enligt utskottets mening av\r\navgörande betydelse för en hög tillväxt\r\noch en stigande sysselsättning. De senaste\r\nårens trend mot en högre löneökningstakt\r\nän i omvärlden måste rättas till.\r\n\r\nBudgetpolitiken\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill inriktning av budgetpolitiken med de\r\nkompletteringar som föreslagits av de tre\r\nsamarbetspartierna i motion Fi230\r\n(s, v, mp) samt med vissa ytterligare\r\njusteringar som tillkommit på utskottets\r\ninitiativ.\r\nI enlighet med motionärernas förslag\r\nanser utskottet att omfattningen på en i\r\npropositionen redovisad skatteväxling ska\r\nutökas från 2,6 till 3,0 miljarder kronor.\r\nDet bör ske genom å ena sidan ytterligare\r\nhöjningar av koldioxidskatten på bränslen\r\noch energiskatten på el, å andra sidan\r\ngenom en ytterligare höjning av\r\ngrundavdraget för personer i de lägsta\r\ninkomstskikten.\r\nUtskottet tillstyrker också de förslag\r\ntill utgiftsökningar som framförs i motion\r\nFi230 (s, v, mp) och som tillsammans\r\nuppgår till närmare 250 miljoner kronor\r\nmen som fullt ut finansieras genom något\r\nstörre minskningar av andra anslag. Dessa\r\nförslag innebär att man återtar en i\r\nbudgetpropositionen föreslagen besparing\r\npå Dagmarmedlen samt ökar anslagen till\r\nbl.a. samlingslokaler, åtgärder för\r\nbiologisk mångfald samt sanering och\r\nåterställning av förorenade områden,\r\nersättning för viltskador, Sveriges\r\nLantbruksuniversitet, Livsmedelsverket och\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på grund\r\nav sexuell läggning (HomO).\r\nFinansutskottet föreslår dessutom att\r\nkommunerna kompenseras för det\r\nskattebortfall som uppkommer till följd av\r\nmotionärernas förslag om en tillkommande\r\ngrundavdragshöjning. I betänkandet\r\nföreslås därför att det generella\r\nstatsbidraget till kommuner räknas upp med\r\n456 miljoner kronor 2003 respektive 2004.\r\nDenna höjning motiverar i sin tur en\r\nteknisk justering av utgiftstaken för\r\nstaten som därigenom höjs med 1 miljard\r\nkronor såväl 2003 som 2004. Utskottet\r\nföreslår att utgiftstaken för perioden\r\n2002-2004 fastställs till 812, 819\r\nrespektive 853 miljarder kronor.\r\nUtskottets förslag innebär vidare att\r\nnivån på ramarna för 7 utgiftsområden\r\nändras i förhållande till regeringens\r\nförslag i budgetpropositionen. Sammantaget\r\nökar detta de takbegränsade utgifterna med\r\n443 miljoner kronor under 2003. Ökningen\r\nhåller sig inom ramen för det föreslagna\r\nutgiftstaket för detta år.\r\n\r\nSkattepolitiken\r\n\r\nUtskottet ställer sig bakom den inriktning\r\nav skattepolitiken som regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen, men\r\nföreslår vissa ytterligare ändringar som\r\npåverkar beräkningen av statsbudgetens\r\ninkomster för 2003.\r\nDet gäller inte bara den nyss beskrivna,\r\nutökade skatteväxlingen utan också ett\r\nförslag om framskjuten beskattning av\r\nvissa andelsbyten som regeringen på\r\nriksdagens begäran har lagt fram och som\r\när avsett att träda i kraft den 1 januari\r\n2003. Finansutskottet har därför i sin\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster för\r\n2003 beaktat det inkomstbortfall som\r\nförslaget leder till och räknat ned\r\ninkomsterna med 283 miljoner kronor.\r\nPropositionen (prop. 2002/03:15) kommer\r\natt överlämnas av finansutskottet till\r\nskatteutskottet för lagteknisk beredning\r\nav förslagen.\r\nVidare har regeringen i\r\nbudgetpropositionen föreslagit att\r\nkraftvärmeverkens beskattning ska ändras i\r\nolika avseenden. Ett av dessa förslag har\r\növerlämnats till kommissionen för\r\ngodkännande eftersom det eventuellt kan\r\nstå i strid mot EU:s regler om statsstöd.\r\nKommissionen har dock ännu inte kommit med\r\nsitt utlåtande. Finansutskottet föreslår\r\ndärför att riksdagens prövning av\r\nförslagen om kraftvärmeverkens beskattning\r\nska skjutas upp i avvaktan på detta\r\nutlåtande. Utskottet föreslår att\r\nriksdagen formellt avslår dessa\r\nlagförslag, men ändå beaktar den effekt de\r\nhar på statsbudgetens inkomster nästa år\r\nvid ett tänkt ikraftträdande någon gång\r\nunder första halvåret 2003. Utskottet har\r\nsom en följd av detta räknat ned\r\ninkomsterna med 125 miljoner kronor.\r\nUtskottet tillstyrker dessutom bl.a. två\r\nförslag som förs fram i motion Fi230\r\n(s, v, mp), ett om ett s.k. ROT-avdrag för\r\nmiljöförbättrande åtgärder i\r\npermanentbostäder under perioden 2003-2005\r\nsamt ett om att försöksperioden med sänkt\r\nförmånsvärde för miljöanpassade bilar\r\nförlängs med ytterligare ett år till att\r\nomfatta även 2005.\r\nI betänkandet finns 16 reservationer och\r\n2 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nDen ekonomiska politiken\r\n\r\n1.       Allmänna riktlinjer för den\r\nekonomiska politiken (avsnitt 1.3)\r\n\r\nRiksdagen godkänner de allmänna\r\nriktlinjer för den ekonomiska politiken\r\nsom regeringen förordar och tillkännager\r\nför regeringen vad utskottet anfört.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 Förslag till statsbudget,\r\nfinansplan m.m. punkt 1 och avslår\r\nmotionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 12,\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 1,\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1-3,\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m)\r\nyrkande 2.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.       Gröna nyckeltal i EU (avsnitt\r\n1.4.1)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp)\r\nyrkande 13.\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n3.       Miljökonsekvensbeskrivningar i\r\nbudgetpropositionen (avsnitt 1.4.2)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 24.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\nBudgetpolitikens inriktning\r\n\r\n\r\n4.       Mål för budgetpolitiken\r\n(avsnitt 2.3)\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 8,\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 10 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 4 och 5.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (c)\r\nReservation 7 (fp) - motiv.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster och utgifter\r\n\r\n\r\n5.       Budgetförslagen för 2003\r\n(avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)\r\n\r\n\r\na) Utgiftstak för staten 2002-2004 (avsnitt\r\n2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten i enlighet med\r\nutskottets förslag till 812 miljarder\r\nkronor 2002, 819 miljarder kronor 2003 och\r\n853 miljarder kronor 2004. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis proposition 2002/03:1\r\npunkt 2 och avslår de motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nb) Beräkning av den offentliga sektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004 (avsnitt\r\n2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av de\r\noffentliga utgifterna för 2003 och 2004.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkt 3 och avslår de\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på\r\nutgiftsområden 2003 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden enligt utskottets förslag i\r\nefterföljande sammanställning över\r\nstatsbudgetens utgifter och inkomster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 1, bifaller delvis proposition\r\n2002/03:1 punkt 8 och avslår de\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för\r\nbudgetåret 2003 (avsnitt 2.8)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nförändringar av anslagsbehållningar för\r\nbudgetåret 2003. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 punkt 9 och avslår\r\nde motionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nmyndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret för 2003. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 5 och avslår de motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av den\r\nkassamässiga korrigeringen för 2003.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkt 6.\r\ng) Beskattning av förvärvsinkomster\r\n(avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen\r\ngodkänner vad utskottet anfört om en\r\nhöjning av grundavdraget och\r\ntillkännager för regeringen vad utskottet\r\nanfört om kopplingen mellan grundavdraget\r\noch den nedre gränsen för\r\npensionsgrundande inkomst. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi230 av Britt\r\nBohlin m.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i denna\r\ndel, bifaller delvis proposition 2002/03:1\r\npunkt 27 i denna del samt avslår de\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nh) Det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster (avsnitt 3.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 punkt 31 i\r\ndenna del.\r\ni) Beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet (avsnitt 3.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 punkt 32 i\r\ndenna del.\r\nj) Förmånsbeskattning av miljövänliga\r\nbilar (avsnitt 3.3.4)\r\nRiksdagen godkänner att försöksperioden\r\nmed sänkt förmånsvärde för miljöanpassade\r\nbilar förlängs i enlighet med vad\r\nutskottet anfört. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi230 av Britt\r\nBohlin m.fl. (s, v, mp) yrkande 17.\r\nk) Förändrade nivåer för socialavgifter\r\n(3.5.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom förändrade nivåer för socialavgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkterna 28 och 29, båda i\r\ndenna del, och avslår de motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nl) Skatt på lågpriscigaretter (avsnitt\r\n3.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom en minimiskatt på lågpriscigaretter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkt 36 i denna del och avslår\r\nde motionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nm) Privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror (avsnitt 3.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 punkterna 37 och 38,\r\nbåda i denna del.\r\nn) En fortsatt grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt  (avsnitt\r\n3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom höjd koldioxidskatt och elskatt. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 av\r\nBritt Bohlin m.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i\r\ndenna del, bifaller delvis proposition\r\n2002/03:1 punkt 33 i denna del och avslår\r\nde motionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\no) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.7)\r\nRiksdagen\r\ngodkänner vad utskottet anfört om\r\nkraftvärmebeskattningen,\r\ntillkännager för regeringen vad utskottet\r\nanfört om behovet av åtgärder om den\r\nkommande omläggningen av\r\nkraftvärmebeskattningen inte skulle  få\r\navsedd effekt och\r\ntillkännager för regeringen vad utskottet\r\nanfört om att det är angeläget att\r\nförändringar på detta område åtföljs av en\r\ntydlig redovisning av de energipolitiska\r\nkonsekvenserna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 14 och 2002/03:N394 av Åsa\r\nTorstensson m.fl. (c) yrkande 3 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 33 i denna del\r\nsamt de motionsyrkanden som finns upptagna\r\ni efterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\np) Kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt (avsnitt 3.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 punkt 33 i denna\r\ndel.\r\nq) Grön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n(avsnitt 3.7.12)\r\nRiksdagen\r\ngodkänner vad utskottet anfört om höjd\r\nskatt på avfall och\r\ntillkännager för regeringen vad utskottet\r\nanfört om en fortsatt analys av en skatt\r\npå förbränning av osorterat avfall.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkt 34 i denna del samt motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 15 och avslår de\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nr) Grön skatteväxling - höjd\r\nnaturgrusskatt (avsnitt 3.7.13)\r\nRiksdagen\r\ngodkänner vad utskottet anfört om höjd\r\nskatt på naturgrus och\r\ntillkännager för regeringen vad utskottet\r\nanfört om behovet av ytterligare höjningar\r\nav skatten på naturgrus.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkt 35 i denna del och motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 13 och avslår de\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ns) Bredbandsinstallation (avsnitt 3.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom en ettårig förlängning av\r\nskattereduktionen för utgifter för vissa\r\nanslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 punkt 30 i\r\ndenna del och avslår de motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nt) Miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n(avsnitt 3.8.2)\r\nRiksdagen begär hos regeringen ett förslag\r\ntill särskild skattereduktion för\r\nmiljöförbättrande åtgärder på bostäder i\r\nenlighet med vad utskottet anfört. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 av\r\nBritt Bohlin m.fl.\r\n(s, v, mp) yrkande 16.\r\nu) Beräkning av statsbudgetens inkomster för\r\n2003 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 7 och avslår de motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nutgifterna för ålderspensionssystemet vid\r\nsidan av statsbudgeten för 2003. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 11.\r\nx)        Övriga motionsyrkanden om\r\nbudgetförslagen för år 2003\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n6.       Lagförslagen\r\n\r\nI enlighet med ovan redovisade\r\nställningstaganden (punkt 5) antar\r\nriksdagen\r\ndels regeringens (bilaga 2) förslag till\r\n1.       lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229), med den\r\nändring som framgår av bilaga 3,\r\n2.       lag om ändring i\r\nsocialavgiftslagen (2000:980),\r\n3.       lag om ändring i lagen\r\n(1994:1920) om allmän löneavgift,\r\n4.       lag om ändring i lagen\r\n(2000:1380) om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch datakommunikation,\r\n5.       lag om beräkning av viss\r\ninkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004\r\nårs taxering, m.m.,\r\n6.       lag om ändring i lagen\r\n(1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal\r\nmellan de nordiska länderna,\r\n7.       lag om ändring i lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi, med den\r\nändring som framgår av bilaga 3,\r\n8.       lag om ändring i lagen (1999:673)\r\nom skatt på avfall,\r\n9.       lag om ändring i lagen\r\n(1995:1667) om skatt på naturgrus,\r\n10.      lag om ändring i lagen\r\n(1994:1563) om tobaksskatt, med den\r\nändring som framgår av bilaga 3,\r\n11.      lag om ändring i lagen\r\n(1994:1565) om beskattning av viss\r\nprivatinförsel,\r\n12.      lag om ändring i lagen\r\n(1994:1551) om frihet från skatt vid\r\nimport, m.m.\r\ndels utskottets (bilaga 3) förslag till\r\n1.       lag om ändring i lagen (2001:843)\r\nom ändring i lagen (1994:1744) om allmän\r\npensionsavgift,\r\n2.       lag om ändring i lagen (1998:676)\r\nom statlig ålderspensionsavgift,\r\n3.       lag om ändring i lagen (1998:674)\r\nom inkomstgrundad ålderspension,\r\n4.       lag om ändring i lagen (2002:206)\r\nom ändring i lagen (1998:674) om\r\ninkomstgrundad ålderspension,\r\n5.       lag om ändring i lagen (2002:328)\r\nom ändring i lagen (2001:1227) om\r\nsjälvdeklarationer och kontrolluppgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 punkterna 28-32, 34, 35, 37 och\r\n38, alla i denna del, och bifaller delvis\r\nproposition 2002/03:1 punkterna 27, 33,\r\noch 36, alla i denna del.\r\n\r\n7.       Preliminär fördelning av\r\nutgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt\r\n4.2)\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört\r\nom den preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis\r\nproposition 2002/03:1 punkt 10 och avslår\r\nmotionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 6,\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 7,\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 i denna del och 9 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 7 och 8.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n8.       Bemyndigande om upplåning\r\n(avsnitt 4.3)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2003 ta upp lån enligt lagen\r\n(1988:1387) om statens upplåning och\r\nskuldförvaltning. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 punkt 4.\r\n\r\n9.       Lån för myndigheternas\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar för\r\nförvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i anläggningstillgångar\r\nsom används i statens verksamhet intill\r\nett belopp av 23 500 000 000 kr. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 12.\r\n\r\n10.      Myndigheternas\r\nräntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2003 besluta om krediter för myndigheters\r\nräntekonton i Riksgäldskontoret intill ett\r\nbelopp av 17 500 000 000 kr. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 13.\r\n\r\n11.      Sjunde AP-fondstyrelsens lån\r\noch räntekontokredit i Riksgäldskontoret\r\n(avsnitt 4.4.3)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2003 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels\r\nbesluta om lån i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar som\r\nanvänds i verksamheten intill ett belopp\r\nav 15 000 000 kr, dels besluta om kredit\r\npå räntekonto i Riksgäldskontoret intill\r\nett belopp av 150 000 000 kr. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:1\r\npunkt 14.\r\n\r\n12.      Bemyndigande för ramanslag\r\n(avsnitt 4.5)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2003, med de begränsningar som\r\nföljer av 6 § andra stycket lagen\r\n(1996:1059) om statsbudgeten, besluta att\r\nett ramanslag, med undantag för anslag\r\nanvisade för förvaltningsändamål, får\r\növerskridas om ett riksdagsbeslut om\r\nanslag på tilläggsbudget inte hinner\r\ninväntas samt om överskridandet ryms inom\r\nutgiftstaket för staten. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 punkt 15.\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\n13.      Försäljning av statliga\r\ntillgångar (avsnitt 5.1)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Fi210 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m),\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 24 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande 13.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n\r\nStockholm den 21 november 2002\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Sven-Erik Österberg (s), Fredrik\r\nReinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin\r\nPilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Mats Odell (kd), Agneta\r\nRingman (s), Gunnar Axén (m), Christer\r\nNylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s),\r\nTomas Högström (m), Agneta Gille (s),\r\nYvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s)\r\noch Siv Holma (v).\r\n\r\n\r\nFörslag till fördelning av\r\nstatsbudgetens utgifter för 2003 på\r\nutgiftsområden\r\n\r\nUtskottets förslag till ramar m.m.\r\növerensstämmer med regeringens förslag\r\nutom vad avser utgiftsområdena 8, 9, 10,\r\n14, 15, 20, 23 och 25. Utskottet föreslår\r\natt ramen för utgiftsområde 25 justeras\r\nsom en följd av förslag om ändrat\r\ngrundavdrag samt ställer sig bakom\r\nförslagen i motion 2002/03:Fi230 (s, v,\r\nmp) beträffande de övriga nämnda\r\nutgiftsområdena.\r\nBelopp i tkr\r\nUtgiftsområde  Regeringens  förslag\r\nUtskottets  förslag  Utskottets\r\nändringar Reservanternas förslag i\r\nförhållande till\r\nregeringens förslag\r\nRes. 8 (m) Res. 9 (fp) Res. 10 (kd)\r\nRes. 11 (c)\r\n1 Rikets styrelse 7 349 618 7 349 618  -\r\n842 590 -1 064 000 -491 000 -837 000\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9\r\n078 095 9 078 095  -71 936 -12 000 -142\r\n784 -120 000\r\n3 Skatt, tull och exekution 8 265 923 8\r\n265 923  -89 000 +75 000 -15 000 -30 000\r\n4 Rättsväsendet 24 584 790 24 584 790\r\n+946 500 +498 000 +700 000 +1 001 000\r\n5 Internationell samverkan 1 284 511 1\r\n284 511  +13 000  -30 000 -14 000\r\n6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44\r\n704 155 44 704 155  +1 097 881 -930 000 -\r\n130 000\r\n7 Internationellt bistånd 17 140 303 17\r\n140 303  -2 095 000 +936 000 +500 000 +491\r\n000\r\n8 Invandrare och flyktingar 7 128 370 7\r\n128 470 +100 -327 418 -484 000 -275 500 -\r\n540 000\r\n9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n33 170 735 33 356 735 +186 000 +2 245 737\r\n+4 545 000 +2 006 000 +161 000\r\n10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och\r\nhandikapp 119 398 964 119 398 964  -9 318\r\n000 -4 625 000 -5 930 000 -5 880 000\r\n11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 52 547\r\n320 52 547 320  -570 000 +125 000 +125 000\r\n-1 160 000\r\n12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn 52 889 100 52 889 100  -2 477 000 -\r\n110 000 +1 740 500 +460 000\r\n13 Arbetsmarknad 60 306 689 60 306 689  -4\r\n461 933 -12 900 000 -8 355 000 -12 075 000\r\n14 Arbetsliv 1 147 627 1 149 627 +2 000 -\r\n82 650 -211 000 -206 000 -237 000\r\n15 Studiestöd 21 849 680 21 599 680 -250\r\n000 -335 000 -2 428 000 -57 000 -300 000\r\n16 Utbildning och universitetsforskning 42\r\n386 673 42 386 673  +2 194 144 -480 000 -2\r\n971 600 -1 646 000\r\n17 Kultur, medier, trossamfund och fritid\r\n8 357 903 8 357 903  -1 701 000 +50 000\r\n+20 000 +91 000\r\n18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch byggande 9 482 356 9 482 356  -894 475\r\n-2 042 000 +180 070 -2 073 000\r\n19 Regional utjämning och utveckling 3 607\r\n776 3 607 776  -450 000 -963 000 -695 000\r\n+138 000\r\n20 Allmän miljö- och naturvård 3 335 075 3\r\n363 075 +28 000 -571 908 -270 000 -90 000\r\n+338 000\r\n21 Energi 1 687 366 1 687 366  -318 008 -1\r\n058 000 -135 000\r\n22 Kommunikationer 25 858 344 25 858 344\r\n+676 953 -913 000 +3 261 000 +1 710 000\r\n23 Jord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar 10 460 479 10 480 979\r\n+20 500 -421 631 -455 000 +295 000 +210\r\n000\r\n24 Näringsliv 3 542 675 3 542 675  -289\r\n000 -404 000 -353 300 -394 000\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner 68 030\r\n664 68 486 664 +456 000 +62 830 000 +8 690\r\n000 +5 217 000 -19 535 000\r\n26 Statsskuldsräntor m.m. 54 450 000 54\r\n450 000  -755 000 -1 200 000 -811 320 -1\r\n076 000\r\n27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23\r\n695 000 23 695 000\r\nSumma utgiftsområden 715 740 191 716 182\r\n791  +43 932 666 -15 630 000 -6 643 934 -\r\n41 317 000\r\nMinskning av anslagsbehållningar 370 466\r\n370 466   -1 000 000\r\nMyndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret, netto\r\n12 047 000\r\n12 047 000\r\n-3 000 000\r\nKassamässig korrigering -13 400 000 -13\r\n400 000\r\nSumma 714 757 657 715 200 257 +442 600\r\n+43 932 666 -16 630 000 -9 643 934 -41 317\r\n000\r\n\r\n\r\nFörslag till beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för 2003 per inkomsttitel\r\n\r\nUtskottets förslag till beräkning av\r\ninkomster överensstämmer med regeringens\r\nförslag utom vad avser inkomsttitlarna\r\n1111 Fysiska personers inkomstskatt, 1411\r\nMervärdesskatt, netto, 1428 Energiskatt.\r\nAvvikelserna i förhållande till\r\nbudgetpropositionen förklaras närmare i\r\nbetänkandets avsnitt 3.11 under rubriken\r\nFinansutskottets ställningstagande.\r\nBelopp i tkr\r\nInkomsttitel  Regeringens  förslag\r\nUtskottets  förslag  Utskottets\r\nändringar Reservanternas förslag i\r\nförhållande till\r\nregeringens förslag\r\nRes. 8 (m) Res.9 (fp) Res. 10 (kd)\r\nRes. 11 (c)\r\n1000 Skatter m.m.: 637 458 791 637 117 443\r\n-341 347 +45 510 000 -13 311 347 -9 750\r\n000 -34 790 000\r\n1111 Fysiska personers inkomstskatt -22\r\n821 442 -23 474 789 -653 347 +55 310 000 -\r\n12 156 347 +3 050 000 -31 290 000\r\n1121 Juridiska personers inkomstskatt 77\r\n565 837 77 565 837  -320 000 -800 000 -80\r\n000 -700 000\r\n1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 100\r\n103 1 100 103\r\n1131 Ofördelbara inkomstskatter 912 446\r\n912 446\r\n1141 Kupongskatt 2 000 473 2 000 473\r\n1144 Lotteriskatt 1 180 576 1 180 576\r\n1200 Socialavgifter    -300 000 -1 300 000\r\n+4 680 000 -3 700 000\r\n1211 Folkpensionsavgift 0 0\r\n1212 Efterlevandepensionsavgift 17 468 486\r\n17 468 486\r\n1221 Sjukförsäkringsavgift 110 999 413 110\r\n999 413\r\n1222 Föräldraförsäkringsavgift 22 606 826\r\n22 606 826\r\n1231 Barnomsorgsavgift 0 0\r\n1241 Utbildningsavgift 0 0\r\n1251 Ålderspensionsavgift, netto 11 728\r\n330 11 728 330\r\n1252 Delpensionsavgift, netto 0 0\r\n1253 Arbetsskadeavgift 7 777 602 7 777 602\r\n1254 Arbetsmarknadsavgift 33 403 344 33\r\n403 344\r\n1257 Sjömanspensionsavgift, netto 0 0\r\n1260 Allmänna egenavgifter 0 0\r\n1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 0 0\r\n1262 Allmän pensionsavgift, netto 0 0\r\n1281 Allmän löneavgift 32 764 464 32 764\r\n464\r\n1291 Särskild löneskatt 23 296 291 23 296\r\n291\r\n1299 Avräkning av socialavgifter 0 0\r\n1312 Fastighetsskatt 21 173 092 21 173 092\r\n-540 000 -20 000 -15 300 000 +430 000\r\n1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 6\r\n330 000 6 330 000  -1 800 000 -1 100 000 -\r\n1 600 000 -1 100 000\r\n1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt\r\n184 680 184 680\r\n1331 Arvsskatt 2 487 020 2 487 020     -10\r\n000\r\n1332 Gåvoskatt 410 000 410 000\r\n1341 Stämpelskatt 5 550 000 5 550 000\r\n1411 Mervärdesskatt, netto 207 158 561 207\r\n238 561 +80 000   -180 000 +540 000 +400\r\n000\r\n1423 Försäljningsskatt på motorfordon 0 0\r\n1424 Tobaksskatt 8 247 149 8 247 149\r\n1425 Alkoholskatt 9 985 069 9 985 069\r\n1428 Energiskatt 58 559 045 58 791 045\r\n+232 000 -8 400 000 +232 000 -1 410 000\r\n+980 000\r\n1429 Särskild avgift på svavelhaltigt\r\nbränsle 0 0\r\n1431 Särskild skatt på elektrisk kraft\r\nfrån kärnkraftverk 1 863 092 1 863 092  -\r\n310 000\r\n1435 Särskild skatt  mot försurning 50 846\r\n50 846\r\n1436 Skatt på avfall 1 240 000 1 240 000\r\n+300 000  +150 000\r\n1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel\r\n428 939 428 939\r\n1442 Systembolaget AB:s inlevererade\r\növerskott 100 000 100 000\r\n1451 Reseskatt 0 0\r\n1452 Skatt på annonser och reklam 826 523\r\n826 523  -790 000\r\n1454 Skatt på spel 37 890 37 890\r\n1461 Fordonsskatt 7 415 535 7 415 535\r\n+70 000\r\n1462 Vägavgifter 619 153 619 153\r\n1471 Tullmedel 3 478 297 3 478 297\r\n1472 Övriga skatter m.m. på import 4 000 4\r\n000\r\n1473 Särskilda jordbrukstullar och\r\nsockeravgifter 230 000 230 000\r\n1481 Övriga skatter på varor och tjänster\r\n119 521 119 521\r\n1511 Utjämningsavgift för kommuner och\r\nlandsting 23 759 000 23 759 000  -500 000\r\n1512 Kompensation för mervärdesskatt till\r\nkommuner  och landsting -31 357 000 -31\r\n357 000\r\n1611 Betalningsdifferenser pga anstånd,\r\nnetto -170 710 -170 710\r\n1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska\r\npersoners  inkomstskatt -2 347 250 -2 347\r\n250\r\n1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska\r\npersoners  inkomstskatt -335 321 -335 321\r\n1623 Uppbördsförluster, netto,\r\narbetsgivaravgifter -614 756 -614 756\r\n1624 Uppbördsförluster, netto,\r\nmervärdesskatt -894 190 -894 190\r\n1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.\r\n-1 397 172 -1 397 172\r\n1631 Betalningsdifferenser, övriga 1 016\r\n362 1 016 362\r\n1691 Betalningsdifferenser,\r\nskattemyndigheterna,  netto 0 0\r\n1692 Indrivna medel,\r\nkronofogdemyndigheterna,  netto 0 0\r\n1711 Nedsättning, anställningsstöd -1 545\r\n000 -1 545 000  +1 800 000 +1 545 000\r\n1712 Nedsättning, kompetensutveckling -118\r\n000 -118 000   +118 000\r\n1713 Nedsättning, bredbandsinstallation -\r\n50 000 -50 000  +60 000 +50 000  +50 000\r\n1714 Nedsättning, stöd till sjöfart -1 300\r\n000 -1 300 000  +1 300 000\r\n1715 Nedsättning, skattereduktion\r\npensionärer -165 000 -165 000\r\n1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till\r\nkommuner  och landsting -3 100 000 -3 100\r\n000\r\n1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa\r\nbyggtjänster -403 333 -403 333    +300 000\r\n\r\n2000 Inkomster av statens verksamhet: 28\r\n502 360 28 502 360  +300 000 +1 705 000\r\n+80 000\r\n3000 Inkomster av försåld egendom: 15 000\r\n000 15 000 000  +30 000 000 +30 000 000\r\n+30 000 000 +30 000 000\r\n4000 Återbetalning av lån: 2 325 641 2 325\r\n641\r\n5000 Kalkylmässiga inkomster: 6 347 000 6\r\n347 000\r\n6000 Bidrag m.m. från EU: 11 646 700 11\r\n646 700\r\nSumma  701 280 491 700 939 144 -341 347\r\n+75 810 000 +18 393 653 +20 330 000 -34\r\n790 000\r\n\r\nFörteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden\r\n\r\nMotion     Motionärer             Yrkanden\r\nUtgifter\r\nPunkt 5 a  Utgiftstak för staten 2002-2004\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 2)\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                3\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             2\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               5\r\n2002/03:Fi234                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                3\r\nPunkt 5 b  Beräkning av den offentliga\r\nsektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 3)\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                2\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             3\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               12\r\nPunkt 5 c  Fördelning av statsbudgetens\r\nutgifter\r\npå utgiftsområden 2003\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 8)\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                5\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             6\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               8\r\n2002/03:Fi234                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                6\r\nPunkt 5 d  Förändringar av\r\nanslagsbehållningar\r\nför budgetåret 2003\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 9)\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             5\r\nPunkt 5 e  Myndigheternas in- och utlåning\r\ni\r\nRiksgäldskontoret\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 5)\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               11\r\nMotion     Motionärer             Yrkanden\r\n\r\nInkomster\r\nSkattepolitikens inriktning\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                9, 11\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               7 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi234                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                12\r\n2002/03:Fi255                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               1, 7\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               2-7, 23\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                1\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             1, 3, 4,\r\n26\r\n2002/03:MJ432                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               23\r\nPunkt 5 g  Beskattning av\r\nförvärvsinkomster\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 27)\r\n2002/03:Fi255                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               2-5, 8\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               8-11, 33\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                2-4\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                1-7, 33\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             2\r\nSkattereduktion för\r\nfackföreningsavgifter\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                5\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                37, 38\r\nUtökade reseavdrag\r\n2002/03:Fi255                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               6\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               12\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                6, 8\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                8, 9\r\n2002/03:N304                      Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m)                4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\nHushållstjänster\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                7\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                29\r\nPensions- och kompetenssparande\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             7\r\nGåvor till ideell verksamhet\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             14\r\nFöretagsbeskattning,\r\ndubbelbeskattning\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               19, 20\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                16, 17,\r\n22\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                26\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             24\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               2, 6, 14\r\nAvyttring av fåmansföretag\r\ngenom\r\nandelsbyte\r\n2002/03:Fi261                     Per\r\nRosengren (v)\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                23\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             22\r\n2002/03:Sk417                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                14, 15\r\nSkatt på royalty\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                27\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               12\r\nPunkt 5 k  Förändrade nivåer för\r\nsocialavgifter\r\n(prop. 2002/03:1 punkterna 28\r\noch 29)\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               15, 16\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                18-20\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                39\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             25\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               5\r\nFastighetsskatt\r\n2002/03:Fi245                     Karin\r\nEnström (m)                       1\r\n2002/03:Fi254                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               1-3\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               13, 14\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                9, 11\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                18 (i\r\ndenna\r\ndel),\r\n19, 21\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             8-10\r\n2002/03:Bo216                     Annelie\r\nEnochson (kd)                     6\r\nFörmögenhetsskatt\r\n2002/03:Fi245                     Karin\r\nEnström (m)                       2\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               21, 22\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                13, 14\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                18 (i\r\ndenna\r\ndel),\r\n22-24\r\n2002/03:Sk382                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             11, 12\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               3\r\n2002/03:A315                      Anders G\r\nHögmark m.fl. (m)                 2\r\nSkattelättnad för\r\nstudentbostäder och\r\näldrebostäder\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               26\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                15\r\nSänkt mervärdesskatt på böcker\r\noch\r\ntidskrifter\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               27, 29\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                31\r\nPunkt 5 l  Skatt på lågpriscigaretter\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 36)\r\n2002/03:Sk397                     Ragnwi\r\nMarcelind (kd)\r\nSkatt på alkoholdrycker\r\n2002/03:Fi207                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                1-4\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                30-32\r\nPunkt 5 n  En fortsatt grön skatteväxling\r\n- höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 33 i\r\ndenna del)\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               32\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                25, 26\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                12, 13\r\n2002/03:N301                      Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m)                9\r\nPunkt 5 o  Kraftvärmebeskattningen\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 33 i\r\ndenna del)\r\n2002/03:N394                      Åsa\r\nTorstensson m.fl. (c)             2\r\nBeskattning av alternativa\r\ndrivmedel\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               30, 31\r\nSkatt på drivmedel\r\n2002/03:Fi227                     Ulla\r\nLöfgren och Elizabeth Nyström (m)\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               17, 18\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                14\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               8, 9\r\n2002/03:MJ377                     Lars\r\nGustafsson m.fl. (kd)             2\r\n2002/03:N304                      Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m)                4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:N307                      Sven\r\nGunnar Persson m.fl. (kd)         3\r\nKärnkraftsproducerad el\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                15, 16\r\nPunkt 5 q  Grön skatteväxling - höjd\r\navfallsskatt\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 34)\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                27\r\nPunkt 5 r  Grön skatteväxling - höjd\r\nnaturgrusskatt\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 35)\r\n2002/03:T288                      Ulla\r\nLöfgren och Anders G Högmark (m)  2\r\nReklamskatt\r\n2002/03:Fi203                     Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin (m)\r\n2002/03:Fi205                     Cristina\r\nHusmark Pehrsson och\r\nAnne Marie Brodén (m)\r\n2002/03:Fi228                     Gunnar\r\nAxén och Per Bill (m)\r\n2002/03:Fi229                     Ingvar\r\nSvensson (kd)\r\n2002/03:Fi243\r\nChristina Nenes och Göte Wahlström (s)\r\n2002/03:Fi251                     Johan\r\nPehrson (fp)\r\n2002/03:Fi252                     Sven\r\nBergström och Håkan Larsson (c)\r\n2002/03:Fi268                     Carl-\r\nAxel Roslund (m)\r\n2002/03:Fi277                     Kenth\r\nHögström m.fl. (s)\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                28\r\n2002/03:Sk223                     Rigmor\r\nStenmark (c)\r\n2002/03:Sk295                     Gunnar\r\nAndrén (fp)\r\n2002/03:Sk346                     Jörgen\r\nJohansson och Jan Andersson (c)   2\r\n2002/03:Sk417                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                8\r\n2002/03:Kr297                     Kent\r\nOlsson m.fl. (m)                  13\r\nJordbrukets beskattning\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                28-30\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                10, 11\r\n2002/03:Sk383                     Per\r\nLandgren m.fl. (kd)               7\r\n2002/03:MJ268                     Per\r\nWesterberg m.fl. (m)              4, 5\r\n2002/03:MJ487                     Jan\r\nAndersson m.fl. (c)               2\r\nPunkt 5 s  Bredbandsinstallation\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 30)\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             26\r\n2002/03:Fi286                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                33\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                36\r\nAnställningsstöd och rederistöd\r\n2002/03:Fi256                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               28\r\n2002/03:Fi287                     Lennart\r\nHedquist m.fl. (m)                34, 35\r\nInkomster av statens verksamhet\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               6 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\nPunkt 5 u  Beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster\r\nför 2003\r\n(prop. 2002/03:1 punkt 7)\r\n2002/03:Fi231                     Bo\r\nLundgren m.fl. (m)                4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi232                     Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)             4 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi233                     Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)               6 (i\r\ndenna\r\ndel)\r\n2002/03:Fi234                     Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)                11\r\n2002/03:Fi256   Alf Svensson m.fl. (kd)\r\n1, 24\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nFiU1\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI detta betänkande behandlas regeringens\r\noch partiernas förslag till fördelning av\r\nstatsutgifterna på utgiftsområden.\r\nBetänkandet, ibland kallat rambetänkandet,\r\nutgör underlaget för riksdagens beslut om\r\nstatsbudgeten och utgiftsramar för de\r\nolika utgiftsområdena. I riksdagens\r\nrambeslutsmodell innebär beslutet om\r\nramarna att en utgiftsram fastställs för\r\nvarje utgiftsområde som i den fortsatta\r\nberedningen av anslaget inte får\r\növerskridas. Ett förslag från ett utskott\r\ntill fördelning av anslagen inom ett\r\nutgiftsområde kan inte behandlas av\r\nriksdagen förrän riksdagen fattat beslutet\r\nom ramarna (RO 5:12). De olika\r\nfackutskotten som bereder och lägger fram\r\nförslag till beslut om anslagen inom\r\nrespektive utgiftsområde kan göra\r\nomprioriteringar mellan anslagen men får\r\ninte lägga fram ett förslag som går utöver\r\nden fastställda ramen. Inte heller får\r\nförslag läggas fram reservationsvis som\r\növerskrider ramen.\r\nRiksdagen fastställer statsbudgetens\r\nsammansättning i stort genom ett särskilt\r\nbeslut som innefattar\r\ndels utgiftsramar för utgiftsområden,\r\ndels en beräkning av inkomsterna på\r\nstatsbudgeten (inklusive skatteförslagen).\r\nDetta beslut ingår som punkt 5 i\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nUtskottets motivering för förslaget\r\nbehandlas i betänkandet i avsnitten\r\n2.4-2.12, 3 och 4.1.\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlar utskottet\r\ndels proposition 2002/03:1\r\nBudgetpropositionen för 2003 om förslag\r\ntill statsbudget, finansplan m.m.\r\npunkterna 1-15 och 27-38,\r\ndels de motioner som väckts med anledning\r\nav ärendet under allmänna motionstiden\r\n2002 enligt förteckningen i bilaga 1.\r\nFinansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget\r\n2002 (punkterna 16-26) behandlas i\r\nfinansutskottets betänkande 2002/03:FiU11.\r\nMotioner om frågan om deltagande i det\r\neuropeiska valutasamarbetet behandlas i\r\nfinansutskottets betänkande 2002/03:FiU8.\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nDe lagförslag som regeringen lägger fram i\r\nbudgetpropositionen återges i bilaga 2 i\r\nbetänkandet.\r\nUtskottets förslag till ändringar i\r\nregeringens förslag återges i bilaga 3 i\r\nbetänkandet.\r\n\r\nYttranden från andra utskott\r\n\r\nYttranden över budgetpropositionens\r\nförslag jämte motioner i de delar som\r\nberör respektive utskotts beredningsområde\r\nhar inkommit från\r\n- skatteutskottet (2002/03:SkU1y),\r\n- justitieutskottet (protokollsutdrag\r\n2002/03:4.3),\r\n- utrikesutskottet (2002/03:UU2y),\r\n- försvarsutskottet (2002/03:FöU1y),\r\n- socialförsäkringsutskottet\r\n(2002/03:SfU1y),\r\n- socialutskottet (2002/03:SoU1y),\r\n- kulturutskottet (protokollsutdrag\r\n2002/03:2.7),\r\n- trafikutskottet (protokollsutdrag\r\n2002/03:4.3),\r\n- miljö- och jordbruksutskottet\r\n(2002/03:MJU1y),\r\n- näringsutskottet (protokollsutdrag\r\n2002/03:2.2),\r\n- arbetsmarknadsutskottet (2002/03:AU1y),\r\n- bostadsutskottet (2002/03:BoU1y).\r\nYttrandena återfinns i bilagorna 4-15 i\r\ndel 2 av betänkandet.\r\nKonstitutionsutskottet och\r\nutbildningsutskottet har avstått från att\r\nyttra sig.\r\n\r\nUtfrågningar\r\n\r\nUtskottet anordnade den 17 oktober 2002 en\r\noffentlig utfrågning om den aktuella\r\npenningpolitiken med riksbankschefen Urban\r\nBäckström.\r\nProtokoll från utfrågningen finns i\r\nbilaga 16 i del 2 av betänkandet.\r\nDen 5 november 2002 informerade\r\ngeneraldirektör Ingemar Hansson och\r\nprognoschef Hans Lindberg,\r\nKonjunkturinstitutet, om lönebildningen\r\noch den 12 november 2002 informerade\r\nstatssekreterare Jens Henriksson och\r\nämnesrådet Yngve Lind,\r\nFinansdepartementet, om uppdateringen av\r\nSveriges konvergensprogram 2002.\r\n\r\nSkrivelser\r\n\r\nSkrivelser i ärendet har inkommit från\r\nVäxjö Energi AB Sandviksverket, Spel &\r\nServicehandlarnas Riksförbund AB samt\r\nBetongvaruindustrin, Sveriges\r\nBergmaterialindustri och Svenska\r\nFabriksbetongföreningen.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Den ekonomiska politiken\r\n\r\n1.1 Den internationella utvecklingen\r\n\r\n1.1.1 Långsammare återhämtning\r\n\r\nVärldsekonomin återhämtade sig under våren\r\nefter den kraftiga konjunkturnedgången i\r\nfjol, då tillväxttakten i världsekonomins\r\ndraglok Förenta staterna sjönk från drygt\r\n4 % 2000 till 0,3 % 2001. Under sommaren\r\noch hösten har det emellertid kommit\r\nsignaler om att uppgången stannat av bl.a.\r\ntill följd av fallande kurser på världens\r\naktiebörser och hot om krig och militära\r\ninsatser mot Irak. Samtidigt har både\r\nhushållens och företagens förväntningar om\r\nden framtida ekonomiska utvecklingen i\r\nt.ex. Förenta staterna och i länderna i\r\neuroområdet dämpats en del.\r\nTrots den senaste tidens växande\r\nosäkerhet räknar regeringen i\r\nbudgetpropositionen med att återhämtningen\r\ni världsekonomin fortsätter under de\r\nnärmaste åren. Orsaken är bl.a. att den\r\nsamlade ekonomiska politiken alltjämt är\r\nexpansiv och att hushållens efterfrågan i\r\nFörenta staterna är relativt stark trots\r\nturbulensen på de finansiella marknaderna.\r\nVidare förutses stigande vinster i\r\nnäringslivet vilket öppnar för ökade\r\ninvesteringar, produktion och\r\nsysselsättning. Återhämtningen blir dock\r\nsvagare än vad regeringen räknade med i\r\nvårpropositionen.  Anledningen är bl.a.\r\natt fallet på aktiebörserna får en\r\ndämpande effekt  på  konsumtionen  och\r\ninvesteringarna,  speciellt  i  Förenta\r\nstaterna.\r\n\r\nDIAGRAM 1. TILLVäXTEN I OLIKA DELAR AV VäRLDEN\r\n\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n*grafiskt element borttaget*Källa:\r\nFinansdepartementet\r\nI fjol ökade bruttonationalprodukten\r\n(BNP) i världen med 2,3 %, vilket är ett\r\nav de svagaste tillväxttalen för\r\nvärldsekonomin sedan 1970-talet. I år\r\nstiger tillväxttakten till 2,7 % - även\r\ndet en låg siffra i ett historiskt\r\nperspektiv - för att nästa år öka till 3,6\r\n%, enligt regeringens bedömning i\r\nbudgetpropositionen. Det är 0,1\r\nprocentenheter högre respektive 0,6\r\nprocentenheter lägre än vad regeringen\r\nförväntade sig i vårpropositionen. I sin\r\ns.k. baskalkyl fram till 2004 räknar\r\nregeringen med att BNP stiger med 4,1 %\r\n2004, vilket är samma bedömning som i\r\nvårpropositionen.\r\nDen låga tillväxten gör att\r\narbetslösheten stiger i flertalet större\r\nländer. I t.ex. Förenta staterna bedöms\r\narbetslösheten öka från 4,8 % av\r\narbetskraften i fjol till 5,7 % i år.\r\n\r\nTABELL 1. TILLVäXT, INFLATION OCH ARBETSLöSHET I\r\nVäRLDSEKONOMIN\r\n\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n1.1.2 Återhämtningen i Förenta staterna\r\nsvagare än förväntat\r\n\r\nFörra året steg BNP i Förenta staterna med\r\n0,3 % - den svagaste tillväxten i den\r\namerikanska ekonomin sedan början av 1980-\r\ntalet, om man bortser från 1991 då BNP\r\ntill följd av det s.k. Kuwaitkriget sjönk\r\nmed 0,5 procentenheter.\r\nKraftigt sänkta räntor, skattesänkningar,\r\nomfattande rabatter vid bilinköp och\r\ndämpad lageravveckling förde med sig att\r\naktiviteten i den amerikanska ekonomin\r\nbörjade stiga på nytt mot slutet av förra\r\nåret och under inledningen av 2002. Under\r\nvåren och sommaren har dock uppgången\r\nbromsats upp. Hushållens och företagens\r\nförväntningar om framtiden har minskat\r\nmarkant samtidigt som tillväxten i\r\nhushållskonsumtionen mattats av, bl.a. på\r\ngrund av den kraftiga prisnedgången på\r\naktier.\r\nRegeringen räknar dock med att uppgången\r\ni Förenta staternas ekonomi fortsätter\r\nunder de närmaste åren, om än i en\r\nlångsammare takt än vad som förväntades i\r\nvårpropositionen. Den fortsatt expansiva\r\nekonomiska politiken, en hög efterfrågan\r\nhos hushållen trots de senaste månadernas\r\nminskade förtroende, ökad sysselsättning\r\noch stigande reallöner väntas höja\r\nförtroendet, öka produktionen och\r\nvinsterna i näringslivet. Nedgången på\r\naktiebörserna betyder emellertid att\r\nkonjunkturuppgången blir svagare än vad\r\nsom varit fallit vid tidigare\r\nåterhämtningar. De lägre aktiekurserna\r\nökar hushållssparandet och dämpar både\r\nkonsumtionen och investeringarna, enligt\r\nregeringens bedömning.\r\nSammantaget räknar regeringen med att BNP\r\ni Förenta staterna stiger med 2,3 %\r\nrespektive 2,7 % under 2002 och 2003 - en\r\ntillväxt som under de bägge åren är totalt\r\n0,7 procentenheter lägre än vad regeringen\r\nkalkylerade med i vårpropositionen. I\r\nregeringens huvudkalkyl förväntas en\r\ntillväxt 2004 på 4,1 %, dvs. samma\r\ntillväxttal som i vårpropositionen.\r\n\r\n1.1.3 Svag konjunktur i euroområdet\r\n\r\nKonjunkturen i euroområdet nådde sin\r\nbotten i slutet av förra året. Sedan dess\r\nhar det skett en viss återhämtning,\r\nframför allt beroende på stigande export\r\ntill Förenta staterna. De inhemska\r\ninvesteringarna har dock fortsatt att\r\nminska samtidigt som konsumtionen varit\r\nsvag bl.a. på grund av stigande\r\narbetslöshet och lägre\r\nsysselsättningstillväxt.\r\nTill skillnad från utvecklingen i Förenta\r\nstaterna räknar regeringen i\r\nbudgetpropositionen med att tillväxttakten\r\ni euroområdet fortsätter att sjunka i år,\r\nefter den dryga halveringen av\r\ntillväxttakten i fjol. Speciellt tydlig är\r\nnedgången i de större länderna. För t.ex.\r\nTyskland väntas BNP stiga med 0,4 %, efter\r\nen tillväxt i fjol på 0,6 %. I Italien och\r\nFrankrike sjunker tillväxttakten från 1,8\r\n% i fjol till 0,5 % respektive 1,1 % i år.\r\nEn fortsatt stigande internationell\r\nefterfrågan, ökad sysselsättning och\r\nstigande reallöner gör enligt regeringens\r\nbedömning att efterfrågan i euroområdet\r\nstiger och tillväxttakten ökar under de\r\nkommande åren. Till det bidrar också de\r\nräntesänkningar som Europeiska\r\ncentralbanken (ECB) genomförde under förra\r\nåret plus att regeringen kalkylerar med\r\nytterligare en räntesänkning mot slutet av\r\nåret. Sammantaget bedömer regeringen att\r\nBNP i euroområdet stiger med 2,2 % 2003\r\noch 3,0 % 2004, efter en förväntad\r\ntillväxt i år på 0,9 %.\r\nFrågetecknen om styrkan i uppgången i\r\nFörenta staterna och en fortsatt svag\r\narbetsmarknad har under sommaren ökat\r\nosäkerheten om konjunkturuppgången i\r\neuroområdet, enligt regeringens bedömning.\r\nOm inte arbetsmarknaden förbättras kan\r\nuppgången bli svagare och långsammare än\r\nvad som antagits i huvudprognosen.\r\nTillväxten i den brittiska ekonomin avtog\r\nmarkant mot slutet av förra året bl.a. på\r\ngrund minskad efterfrågan i den tidigare\r\nkraftigt växande tjänstesektorn.\r\nTillväxten i år hålls uppe av en hög\r\noffentlig konsumtion och en fortsatt\r\nförhållandevis stark hushållskonsumtion.\r\nEn expansiv ekonomisk politik i\r\nkombination med ökad sysselsättning gör\r\natt tillväxten ökar under de kommande\r\nåren. I takt med att den internationella\r\nefterfrågan ökar stiger också\r\nindustriproduktionen och de brittiska\r\ninvesteringarna. Storbritanniens BNP\r\nstiger 1,5 % 2002 och 2,6 % 2003, enligt\r\nregeringens bedömning.\r\nVid sidan av Tyskland är de övriga\r\nnordiska länderna - Danmark, Finland och\r\nNorge - de viktigaste marknaderna i Europa\r\nför svensk exportindustri.\r\nSom framgår av tabell 1 räknar regeringen\r\nmed att Norges BNP växer med 1,7 % i år,\r\nefter en uppgång under förra året på 1,5\r\n%. Tillväxten drivs av en stark konsumtion\r\nsom i sin tur drivs av bl.a. en expansiv\r\nekonomisk politik och stora reala\r\nlönepåslag. Den inhemska norska industrin\r\ngynnas av kraftiga oljerelaterade\r\ninvesteringar, samtidigt som\r\nexportindustrin tyngs av ett högt\r\nkostnadsläge och en stark norsk krona.\r\nNästa år ökar tillväxttakten till 2,2 %,\r\nför att stiga med ytterligare 1,8 % 2004,\r\nenligt regeringens bedömning. En svag\r\nexport och en svag inhemsk efterfrågan\r\ngjorde att Danmarks BNP i fjol steg med\r\nendast 0,9 %. I år förväntas\r\ntillväxttakten stiga till 1,7 % till följd\r\nav ökad hushållskonsumtion. Tillväxttakten\r\nstiger ytterligare något 2003 när export\r\noch investeringar ökar i takt med den\r\ninternationella konjunkturförbättringen.\r\nDen internationella lågkonjunkturen och\r\nnedgången i IKT-sektorn (sektorn för\r\ninformations- och kommunikationsteknik)\r\nslog under förra året hårt mot den\r\nfinländska ekonomin - tillväxttakten sjönk\r\ntill 0,7 % efter en uppgång året innan på\r\n5,6 %. Regeringen räknar i\r\nbudgetpropositionen med att den finländska\r\nkonjunkturen förbättras under året men att\r\nBNP-tillväxten stannar på 1 % 2002. I takt\r\nmed stigande konsumtion och ökande\r\ninvesteringar ökar tillväxttakten till 3,1\r\n% 2003 respektive 3,6 % 2004.\r\nEfter att ha minskat under senare år\r\nstiger arbetslösheten på nytt i EU. Som\r\nframgår av tabell 1 ökar arbetslösheten i\r\nEU till i genomsnitt 7,8 % 2002. I\r\neuroområdet stiger den till 8,5 % efter en\r\narbetslöshet i fjol på 8,3 %. Trots det\r\nfortsätter skillnaden i arbetslöshet\r\nmellan Europa och Förenta staterna att\r\nminska, eftersom arbetslösheten i den\r\namerikanska ekonomin stiger mer än i\r\nEuropa. I år uppgår skillnaden i\r\narbetslöshet till 2,1 procentenheter,\r\nenligt regeringens bedömning. För fem år\r\nsedan, i slutet av 1990-talet, var\r\narbetslösheten i Europa mer än 6\r\nprocentenheter högre än i Förenta\r\nstaterna.\r\n\r\n1.1.4 Deflationen i Japan består\r\n\r\nDen ekonomiska situationen i Japan\r\nljusnade något under första halvåret.\r\nStigande efterfrågan i framför allt de\r\nasiatiska grannländerna stimulerade den\r\njapanska exporten och\r\nindustriproduktionen. Däremot fortsatte\r\nden inhemska japanska efterfrågan att vara\r\nsvag. Visserligen steg hushållens\r\nkonsumtion något, men det uppvägdes av en\r\nfortsatt mycket svag\r\ninvesteringsutveckling och en tilltagande\r\nlageravveckling hos företagen. Vidare\r\nfortsätter antalet konkurser att öka och\r\narbetslösheten ligger på historiskt höga\r\nnivåer samtidigt som priserna i ekonomin i\r\ngenomsnitt sjunker med 1 %.\r\nNågra tecken på en avgörande förbättring\r\nunder de närmaste åren saknas. Behovet av\r\nreformer inom finans- och\r\nföretagssektorerna är stort. Andelen s.k.\r\ndåliga lån i banksystemet är hög och\r\nkreditgivningen har forsatt att minska\r\ntrots extremt låga räntor och\r\ncentralbankens försök att öka likviditeten\r\ni ekonomin. Möjligheterna att via\r\nfinanspolitiken stimulera konsumtionen och\r\ninvesteringarna är begränsade genom den\r\nstora och snabbt växande offentliga\r\nskulden.\r\nRegeringen gör bedömningen att Japans BNP\r\nminskar med 0,5 % i år, efter en nedgång\r\nunder förra året på 0,3 %. Nästa år stiger\r\nBNP med 1,1 % till följd av framför allt\r\nstigande internationell efterfrågan och\r\nökad japansk export.\r\nDe exportberoende mindre länderna i\r\nAsien, t.ex. Sydkorea, Taiwan, Malaysia\r\noch Singapore, drabbades hårt av förra\r\nårets nedgång i IKT-sektorn och den\r\ninternationella konjunkturförsvagningen.\r\nHittills i år har emellertid länderna\r\nuppvisat en tydlig återhämtning till följd\r\nav en stark export. En fortsatt ökad\r\nexport och en ökad inhemsk efterfrågan gör\r\natt tillväxten utvecklas väl de närmaste\r\nåren.\r\nEn stark inhemsk efterfrågan bidrar till\r\natt tillväxten i Kina och Indien\r\nfortsätter att öka i år och under nästa\r\når. Som helhet växer ekonomierna i\r\nSydostasien med drygt 6 % per år både 2002\r\noch 2003, enligt regeringens bedömning.\r\n\r\n1.1.5 Svag utveckling i Latinamerika\r\n\r\nDen internationella lågkonjunkturen och\r\nstora politiska och ekonomiska problem i\r\nflera länder har förvärrat det ekonomiska\r\nläget i Latinamerika. I Argentina\r\nförväntas produktionen falla kraftigt både\r\ni år och under nästa år. Bidragande\r\norsaker till den utvecklingen är höga\r\nrealräntor bl.a. till följd av låg tillit\r\ntill växelkurspolitiken, en snabbt\r\nstigande inflation, en rekordhög\r\narbetslöshet och krisen inom banksystemet.\r\nÄven den brasilianska ekonomin tyngs av\r\nfinansiell oro och politisk osäkerhet som\r\nslår mot tillväxtutsikterna.\r\nDen mexikanska ekonomin har, i motsatts\r\ntill den argentinska och brasilianska\r\nekonomin, visat på återhämtning hittills i\r\når, bl.a. till följd av stigande\r\ninvesteringar.\r\nRegeringen bedömer att regionens samlade\r\nBNP i år minskar med 0,4 % för att öka med\r\n3,0 % 2003.\r\n\r\n1.1.6 Osäkerheter i den internationella\r\nbedömningen\r\n\r\nSammanfattningsvis räknar regeringen med\r\natt den internationella konjunkturen\r\nfortsätter att förbättras under\r\nprognosperioden. Utvecklingen under våren\r\noch sommaren med fallande aktiekurser och\r\nminskat förtroende bland konsumenter och\r\nföretagare väntas dock innebära att\r\nåterhämtningen sker i en långsammare takt\r\nän vad regeringen förväntade i\r\nvårpropositionen.\r\nDen största risken och osäkerheten i\r\nbedömningen gäller den internationella\r\nutvecklingen. I prognosen räknar\r\nregeringen t.ex. med att den senaste\r\ntidens turbulens på aktiemarknaderna avtar\r\noch att hushållens förtroende för den\r\nekonomiska utvecklingen stiger och att\r\ndärmed konsumtionen ökar. Det finns en\r\nklar risk för att oron på\r\nfinansmarknaderna fortsätter och att det i\r\nstörre utsträckning än hittills leder till\r\natt konsumenterna i t.ex. Förenta staterna\r\nblir mer återhållsamma. En sådan\r\nutveckling skulle kunna bidra till att\r\nkonjunkturen på nytt vänder nedåt och att\r\ntillväxten i världsekonomin under de\r\nnärmaste åren blir lägre.\r\nRegeringen räknar vidare i prognosen med\r\natt arbetsmarknadssituationen i\r\neuroområdet förbättras framöver.\r\nFortsätter arbetslösheten att stiga kan\r\ndet leda till en svagare inhemsk\r\nefterfrågan och därmed en ännu lägre\r\ntillväxttakt i euroområdet framöver.\r\nMed anledning av det osäkra\r\ninternationella konjunkturläget redovisar\r\nregeringen i budgetpropositionen ett s.k.\r\nlågtillväxtalternativ, i vilket antas att\r\nden internationella återhämtningen stannar\r\nav och vänds till en nedgång under nästa\r\når. Lågtillväxtalternativet redovisas mer\r\nutförligt i avsnitt 1.2.6 Alternativa\r\nkalkyler för utvecklingen fram till 2004.\r\n\r\n1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige\r\n\r\n1.2.1 Bättre än förväntat i den svenska\r\nekonomin\r\nHittills i år har den svenska ekonomin\r\nutvecklats relativt gynnsamt, trots den\r\nlåga tillväxten i världsekonomin och den\r\nsvaga utvecklingen i delar av euroområdet.\r\nDen svenska exporten steg överraskande\r\nkraftigt under första halvåret, bl.a. på\r\ngrund av en god konkurrenskraft och en\r\nlågt värderad krona. Även\r\nhushållskonsumtionen har, trots den\r\ninternationella oron och den svaga\r\nbörsutvecklingen, ökat förhållandevis\r\nstarkt hittills i år, efter den mycket\r\nsvaga utvecklingen under 2001. Den\r\nstigande konsumtionen förklaras bl.a. av\r\nkraftigt ökade inkomster - hushållens\r\nreala disponibla inkomster väntas i år\r\nstiga med 4,8 %, varav mer än hälften av\r\nökningen beror på finanspolitiska åtgärder\r\ni form av t.ex. sänkta skatter och lägre\r\ndaghemsavgifter när maxtaxan infördes vid\r\nårsskiftet. En annan förklaring är att den\r\nöppna arbetslösheten, i motsats till\r\nregeringens förväntningar i\r\nvårpropositionen, legat kvar på ungefär\r\nsamma nivå som under förra året. Som\r\nframgår av diagram 2 har också hushållens\r\nförväntningar om den ekonomiska framtiden\r\n(enligt Konjunkturinstitutets samlade\r\ntillförsiktsindikator, den s.k. CCI) ökat\r\nunder det senaste året, även om en viss\r\nnedgång kan noteras de senaste månaderna\r\nbl.a. som en följd av sommarens och\r\nhöstens prisfall på Stockholmsbörsen.\r\nTillväxten i den svenska ekonomin\r\nhittills under 2002 har också gynnats av\r\natt både den statliga och kommunala\r\nkonsumtionen ökat mer än förväntat.\r\nDäremot har investeringarna, med undantag\r\nför bostadsinvesteringarna, utvecklats\r\nsvagare än vad som förväntades i\r\nvårpropositionen. Det låga\r\nkapacitetsutnyttjandet i industrin gör att\r\nindustriinvesteringarna fortsätter att\r\nsjunka i år. Till skillnad från\r\nutvecklingen under förra året bedöms även\r\ninvesteringsverksamheten i tjänstesektorn\r\nminska i år. Anledningen är bl.a. en\r\nsvagare efterfrågan men nedgången beror\r\nockså delvis på de mycket omfattande\r\ninvesteringar som branschen genomfört\r\nunder de senaste åren.\r\nI likhet med utvecklingen under förra\r\nåret begränsas årets BNP-tillväxt av att\r\nbåde industrin och handeln i viss\r\nutsträckning tillgodosett efterfrågan\r\ngenom lageravveckling.\r\n\r\nDIAGRAM 2. HUSHåLLENS OCH FöRETAGENS\r\nFRAMTIDSFöRVäNTNINGAR1\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Skillnaden mellan andelen positiva och\r\nandelen negativa.\r\nKälla: Konjunkturinstitutet och\r\nStatistiska centralbyrån\r\nDen stigande exporten och den ökande\r\nkonsumtionen gör att Sveriges BNP stiger\r\nmed 2,1 % 2002, enligt regeringens\r\nbedömning i budgetpropositionen. Det är\r\n0,4 procentenheter högre än vad regeringen\r\nräknade med i vårpropositionen. Under\r\nförutsättning att återhämtningen i\r\nvärldsekonomin inte bryts och att\r\nsituationen på världens finansmarknader\r\nstabiliseras fortsätter aktiviteten i den\r\nsvenska ekonomin att öka under de närmaste\r\nåren. BNP stiger med 2,5 % per år både\r\n2003 och 2004, enligt regeringens\r\nbedömning.\r\nSom framgår av tabell 2 är det framför\r\nallt hushållens konsumtion som även i\r\nfortsättningen väntas vara motorn i den\r\nsvenska ekonomin under de närmaste åren.\r\nStigande inkomster, en förhållandevis god\r\nförmögenhetsställning i hushållssektorn\r\ntrots de senaste årens börsfall och en låg\r\nöppen arbetslöshet ger utrymme för en\r\nfortsatt relativt hög konsumtion framöver.\r\nRegeringen räknar med att hushållens\r\nkonsumtion ökar med i genomsnitt 2,5 % per\r\når under de kommande två åren, jämfört med\r\nen förväntad uppgång i år på omkring 2 %.\r\nSom nämnts ovan och som även framgår av\r\ntabell 2 väntas utrikeshandeln som helhet\r\nge ett relativt stort bidrag till årets\r\ntillväxt, på grund av en förhållandevis\r\nstark export och en svag utveckling av\r\nimporten. Den förväntade ökade\r\ninternationella efterfrågan bidrar till\r\natt den svenska exporten fortsätter att\r\nstiga under de närmaste åren.\r\nUtrikeshandelns bidrag till tillväxten\r\nblir dock lägre, eller t.o.m. negativt\r\n2003, bl.a. till följd av att importen\r\nökar i takt med att exporten av varor med\r\nstort importinnehåll stiger, lagren inom\r\nindustrin och handeln vänds från\r\navveckling till uppbyggnad samt att\r\nkronans värde väntas stiga, vilket gör\r\nimporten billigare.\r\n\r\nTABELL 2. BIDRAG TILL BNP-TILLVäXTEN1\r\n\r\nProcentenheter\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Bidragen för 2000 redovisas exklusive\r\neffekten av att Svenska kyrkan fr.o.m.\r\n2000 ingår i hushållssektorn.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nI takt med att efterfrågan och\r\nproduktionen i ekonomin (och industrin)\r\nstiger ökar investeringarna under de\r\nnärmaste åren. Sammantaget räknar\r\nregeringen med en investeringsökning på\r\n4,6 % 2003 och 5,1 % 2004. När det gäller\r\ninvesteringarna i post- och\r\ntelekommunikationsbranschen har dessa\r\nkraftigt justerats ned jämfört med\r\nvårpropositionen. Endast en liten ökning\r\nförutses. Orsaken är att utbyggnaden av\r\ntredje generationens mobiltelefoni, det\r\ns.k. 3 G, nu, till skillnad från tidigare,\r\nendast väntas kompensera för de\r\ninvesteringsminskningar som sker i\r\nbranschen i övrigt.\r\nRegeringen gör vidare bedömningen att det\r\nfinns lediga resurser i den svenska\r\nekonomin. Det s.k. BNP-gapet i ekonomin,\r\ndvs. skillnaden mellan den faktiska\r\nproduktionsnivån i samhället och den\r\npraktiskt möjliga, väntas vara negativ\r\nunder hela prognosperioden. BNP-gapet\r\nantas slutas först 2005. Det innebär att\r\nekonomin under 2003 och 2004 kan växa\r\nsnabbare än den svenska ekonomins\r\nlångsiktiga tillväxttrend på omkring 2 %\r\nutan att inflationen tar fart.\r\nSom redovisats ovan räknar regeringen i\r\nsin baskalkyl med att BNP stiger med 2,1 %\r\n2002 och 2,5 % per år 2003 respektive\r\n2004. Mot bakgrund av den osäkra\r\ninternationella konjunkturen och osäkra\r\nberäkningar av resursläget i den svenska\r\nekonomin redovisar regeringen två\r\nalternativa utvecklingsscenarier för\r\nperioden fram till 2004 - det s.k.\r\nhögtillväxtalternativet som utgår från att\r\ndet inledningsvis finns mer lediga\r\nresurser i ekonomin och att\r\nsysselsättningsmålet nås 2004 och det s.k.\r\nlågtillväxtalternativet i vilket antas att\r\nåterhämtningen i den internationella\r\nekonomin bromsas upp och helt stannar av\r\nunder nästa år. De bägge alternativen\r\nredovisas mer utförligt nedan under\r\navsnittet Alternativa kalkyler för\r\nutvecklingen fram till 2004.\r\n\r\n1.2.2 Prognosförutsättningar och nyckeltal\r\n\r\nRegeringens prognos bygger på den\r\nekonomiska och statistiska information som\r\nfanns tillgänglig t.o.m. den 4 oktober\r\n2002. Ett viktigt antagande i prognosen är\r\natt de avtalsmässiga löneökningarna och\r\nlöneglidningen hålls tillbaka så att de\r\ntotala lönekostnadsökningarna i ekonomin\r\nbegränsas till 3,5 % per år under de\r\nnärmaste åren. Siffrorna för 2002 och 2003\r\när prognoser, medan uppgifterna för 2004\r\nbygger på antagandet att det vid utgången\r\nav 2003 fortfarande finns lediga resurser\r\ni den svenska ekonomin.\r\nI tabell 3 och 4 redovisas\r\nförutsättningarna och nyckeltalen i\r\nregeringens prognos. I punkterna nedan\r\nsammanfattas några av de viktigaste\r\nelementen:\r\n\r\nTABELL 3. PROGNOSFöRUTSäTTNINGAR 2000-2004\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nSom nämndes ovan antar regeringen att de\r\ntotala lönekostnadsökningarna begränsas\r\ntill 3,5 % 2003 och 2004. I fjol steg\r\nlönekostnaderna med 4,3 %, och i år väntas\r\nen uppgång på 3,7 %.\r\nJämfört med vårpropositionen räknar\r\nregeringen med en svagare svensk krona\r\nunder de närmaste åren. Mätt enligt det\r\ns.k. TCW-index ligger kronans värde på i\r\ngenomsnitt 133,8 år 2002, 128,8 år 2003\r\noch 127 år 2004 mot förväntade 131,6,\r\n124,8 respektive 122,5 i vårpropositionen\r\n(ju högre värde, desto svagare krona).\r\nSom framgår av tabell 4 har regeringen\r\ntill följd av den oväntat gynnsamma\r\nutvecklingen hittills i år justerat upp\r\nsin arbetsmarknadsprognos för perioden\r\nfram till 2004. Den öppna arbetslösheten\r\nsjunker från 4 % av arbetskraften i fjol\r\ntill 3,9 % i år. I vårpropositionen\r\nräknade regeringen med en öppen\r\narbetslöshetsnivå på 4,3 %. Antalet\r\ndeltagare i konjunkturberoende\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder bedöms\r\ndock bli högre i år än vad som antogs i\r\nvårpropositionen. Den öppna arbetslösheten\r\nväntas sedan sjunka ytterligare, till 3,8\r\n% 2003, vilket är 0,2 procentenheter lägre\r\nän prognosen i vårpropositionen.\r\n\r\nTABELL 4. NYCKELTAL 2000-2004\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nDen kraftiga inkomstförstärkningen i\r\nkombination med en återhållen konsumtion\r\ngör att hushållens sparande fortsätter att\r\nstiga i år, efter det minskade sparandet i\r\nslutet av 1990-talet. Under de kommande\r\nåren sjunker dock sparandet något beroende\r\npå bl.a. en stigande konsumtion och en\r\nsvagare inkomstutveckling.\r\n\r\n1.2.3 Försörjningsbalansen\r\n\r\nUnder förutsättning att återhämtningen i\r\nden internationella ekonomin inte avbryts\r\nfortsätter aktiviteten i den svenska\r\nekonomin att öka och Sveriges BNP växer\r\nmed i genomsnitt ca 2,4 % per år under\r\nperioden 2002-2004, enligt regeringens\r\nbedömning i baskalkylen. Det är mer än en\r\nprocentenhet lägre än vad den svenska\r\nekonomin växte med under perioden 1998-\r\n2000, men något högre än\r\ngenomsnittstillväxten under de senaste 30\r\nåren. Regeringens prognos innebär vidare\r\natt Sveriges tillväxt under de närmaste\r\nåren kommer att ligga något högre än\r\ntillväxtgenomsnittet bland EU- och euro-\r\nländerna.\r\nDe olika delarna av försörjningsbalansen\r\nutvecklar sig enligt regeringens bedömning\r\npå följande sätt (se tabell 5):\r\n\r\nTABELL 5. FöRSöRJNINGSBALANSEN 2000-2004\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Bidrag till BNP-tillväxt.\r\n2 Exklusive effekten av kyrkans\r\navskiljande från staten 1 januari 2000.\r\nInklusive denna effekt hade ökningstakten\r\n2000 för hushållens konsumtionsutgifter i\r\nstället blivit 4,6 %, för offentliga\r\nkonsumtionsutgifter -0,9 % och för\r\nkommunal konsumtion -0,2 %.\r\nSiffrorna inom parentes anger regeringens\r\nbedömning i vårpropositionen.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nHushållens konsumtion stiger under\r\nperioden jämfört med den svaga\r\nutvecklingen under 2001.\r\nDen offentliga konsumtionen ökar starkare\r\nän vad regeringen förväntade sig i\r\nvårpropositionen, bl.a. på grund av det\r\nstatliga stödet till den kommunala sektorn\r\nsom föreslås i budgetpropositionen och det\r\nantagande som görs om en genomsnittlig\r\nhöjning av landstingsskatten med 0,25\r\nprocentenheter fr.o.m. nästa år.\r\nI likhet med i fjol förväntas industrins\r\noch handelns utförsäljning av lager bidra\r\ntill att dämpa årets tillväxt. I takt med\r\natt efterfrågan och försäljningen ökar\r\nväntas företagen på nytt bygga upp sina\r\nlager, vilket bidrar till att öka BNP med\r\n0,4 procentenheter nästa år.\r\n\r\n1.2.4 Oväntat stark export hittills i år\r\n\r\nFörra året var det svagaste året för den\r\nsvenska exportindustrin sedan mitten på\r\n1970-talet. Fallande efterfrågan på IKT-\r\nprodukter och en markant nedgång i\r\nindustrikonjunkturen på Sveriges\r\nviktigaste exportmarknader bidrog till att\r\nden totala exporten av varor och tjänster\r\nsjönk med 1,4 % under 2001.\r\nHittills i år har exporten ökat starkare\r\nän vad regeringen förväntade sig i\r\nvårpropositionen. Enligt uppgifter från\r\nStatistiska centralbyrån (SCB) steg\r\nexporten med 6,8 % under första halvåret i\r\når, jämfört med samma period i fjol.\r\nStarkast var utvecklingen för fordon,\r\nläkemedel och teleprodukter.\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen\r\nmed att exporten fortsätter att öka under\r\nprognosperioden i takt med att den\r\ninternationella konjunkturen förbättras.\r\nEfter hand blir också sammansättningen av\r\nden ökade efterfrågan mer gynnsam för den\r\nsvenska exportindustrin. Industrin\r\ninternationellt har för tillfället ett\r\nrelativt lågt kapacitetsutnyttjande. I\r\ntakt med att efterfrågan och utnyttjandet\r\nstiger ökar efterfrågan på\r\ninvesteringsvaror, vilket gynnar svensk\r\nexport. Importefterfrågan på svenska\r\nexportmarknader, dvs.\r\nvärldsmarknadstillväxten, väntas stiga med\r\n2,1 % i år, 7,4 % nästa år och 7,6 % 2004,\r\nenligt regeringens bedömning.\r\nTeleprodukterna har under de senaste åren\r\nblivit en allt viktigare ingrediens i den\r\nsvenska exporten och den svenska\r\ntillväxten. I början av 1990-talet var\r\nteleprodukternas andel av den totala\r\nexporten ca 5 %.  I slutet av 2000 uppgick\r\nandelen till omkring 15 % för att sjunka\r\ntill ca 10 % förra året när den svenska\r\nteleproduktexporten minskade med 34 %.\r\nTrots att teleproduktexporten utvecklades\r\nrelativt starkt under första halvåret i år\r\nräknar regeringen med att efterfrågan på\r\nteleprodukter fortsätter att vara relativt\r\nsvag under hela prognosperioden. Det\r\nligger också i linje med de uppgifter som\r\nbranschen själv uppger i t.ex. KI:s olika\r\nbarometrar.\r\nSammanfattningsvis gör regeringen\r\nbedömningen att den totala exporten stiger\r\nmed 3,8 % 2002 och 6,3 % 2003. I prognosen\r\ningår, som redovisades ovan, en\r\nförstärkning av kronans värde på de\r\ninternationella valutamarknaderna under\r\n2003.\r\n\r\n1.2.5 Även sysselsättningen bättre än\r\nväntat\r\n\r\nDen svenska arbetsmarknaden förbättrades\r\nkraftigt från första halvåret 1997 till\r\nförsta halvåret 2001, då antalet\r\nsysselsatta säsongrensat steg med omkring\r\n320 000 personer och den öppna\r\narbetslösheten sjönk till omkring 4 %.\r\nSedan dess har efterfrågan på arbetskraft\r\nminskat betydligt i takt med den svagare\r\ninternationella konjunkturen. Som framgår\r\nav diagram 3 har sysselsättningen varit i\r\nstort sett oförändrad sedan början av\r\n2001.\r\nHittills i år har emellertid\r\narbetsmarknadsläget överraskat positivt\r\njämfört med regeringens bedömningar i\r\nvårpropositionen. Under första halvåret i\r\når steg sysselsättningen säsongsrensat med\r\ni genomsnitt 5 700 personer jämfört samma\r\nperiod i fjol. Framför allt har\r\nsysselsättningen ökat inom näringslivets\r\ntjänstesektorer och i staten och\r\nprimärkommunerna, vilket motverkat en\r\nfallande sysselsättning inom industrin.\r\nAndelen öppet arbetslösa var under första\r\nhalvåret i genomsnitt 3,9 %, vilket kan\r\njämföras med 4 % under första halvåret i\r\nfjol. Den totala arbetslösheten, dvs.\r\nöppet arbetslösa plus antalet personer i\r\nkonjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder,\r\nhar dock legat på i stort sett samma nivå\r\nsom under motsvarande period i fjol.\r\nAnledningen är att antalet deltagare i de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökat\r\nnågot i år.\r\nUnder sommaren (juli till augusti) har\r\nsysselsättningen minskat något jämfört med\r\nsamma period förra året, och flertalet\r\nindikatorer som t.ex. KI:s olika\r\nbarometrar, SCB:s vakansundersökningar och\r\nAMS statistik över antalet lediga platser\r\npå arbetsförmedlingarna indikerar att\r\nsysselsättningen fortsätter att minska\r\nunder hösten och vintern. Regeringen\r\nräknar också i budgetpropositionen med att\r\nsysselsättningen sjunker något under\r\nhösten. Det innebär att förändringen i\r\nsysselsättningen mellan 2001 och 2002\r\ndärmed blir noll, mätt som årsgenomsnitt.\r\nI vårpropositionen räknade regeringen med\r\natt antalet sysselsatta i år skulle sjunka\r\nmed 0,4 procentenheter.\r\n\r\nDIAGRAM 3. SYSSELSäTTNINGEN 1995-AUGUSTI 2002\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Statistiska centralbyrån\r\nI takt med att den internationella\r\nkonjunkturen förstärks ökar efterfrågan på\r\narbetskraft på nytt, och regeringen räknar\r\nmed att sysselsättningen stiger med 0,2 %\r\n2003 och 0,5 % 2004. Räknat i antalet\r\npersoner innebär detta att ytterligare\r\nomkring 13 000 personer bedöms vara\r\nsysselsatta nästa år jämfört med den\r\nprognos som regeringen gjorde i\r\nvårpropositionen.\r\n\r\nDIAGRAM 4. DEN öPPNA ARBETSLöSHETEN 1995-AUGUSTI\r\n2002\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Statistiska centralbyrån\r\nRegeringen räknar vidare med att utbudet\r\nav arbetskraft är oförändrat i år för att\r\nstiga med 0,1 procentenheter 2003 och 0,4\r\nprocentenheter 2004. Den förväntade\r\nutvecklingen av sysselsättningen och\r\narbetskraftsutbudet gör att den öppna\r\narbetslösheten sjunker till 3,8 % 2003\r\nfrån 3,9 % 2002. Eftersom regeringen\r\nbedömer att andelen deltagare i de\r\narbetsmarknadspolitiska program sjunker\r\nunder nästa år, innebär det att även\r\narbetslösheten inklusive\r\narbetsmarknadsåtgärder sjunker under nästa\r\når.\r\nDiagram 5. Sysselsättningsgraden enligt\r\nregeringens sysselsättningsmål\r\n1995-augusti 2002\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Statistiska centralbyrån\r\nRiksdagens och regeringens mål för\r\nsysselsättningen är att\r\nsysselsättningsgraden i ekonomin, dvs.\r\nantalet sysselsatta i åldern 20-64 år i\r\nprocent av befolkningen i samma\r\nåldersgrupp, ska stiga till 80 % 2004. Som\r\nframgår av diagram 5 har\r\nsysselsättningsgraden stigit under de\r\nsenaste åren till en nivå på omkring 78 %.\r\nRegeringens prognos och baskalkyl i\r\nbudgetpropositionen innebär att\r\nsysselsättningsgraden 2003 och 2004 ligger\r\nkvar på ungefär samma nivå som i\r\ndagsläget. För att nå sysselsättningsmålet\r\n2004 krävs att den reguljära\r\nsysselsättningen i åldersgruppen 20-64 år\r\nökar med ytterligare ungefär 100 000\r\npersoner.\r\nI en alternativ kalkyl för den ekonomiska\r\nutvecklingen under de närmaste åren\r\nredovisar regeringen vad som krävs för att\r\nmålet ska nås. Kalkylen, som benämns\r\nhögtillväxtalternativet, redovisas nedan\r\nunder avsnittet Alternativa kalkyler för\r\nutvecklingen fram till 2004. För att målet\r\nska uppfyllas krävs, vid sidan av en högre\r\nekonomisk tillväxt, att utbudet av\r\narbetskraft växer väsentligt snabbare än i\r\nde kalkyler som presenterats ovan.\r\n\r\n\r\nTABELL 6. NYCKELTAL FöR ARBETSMARKNADEN\r\n2001-2004\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Antalet personer i procent av\r\narbetskraften.\r\n2 Antalet sysselsatta exklusive\r\nkonjunkturberoende arbetsmarknadspol.\r\nÅtgärder i % av befolkningen.\r\nSiffrorna inom parentes anger regeringens\r\nbedömning i vårpropositionen.\r\nKälla: Konjunkturinstitutet, Statistiska\r\ncentralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och\r\nFinansdepartementet.\r\n\r\n1.2.6 Alternativa kalkyler för\r\nutvecklingen fram till 2004\r\n\r\nMed anledning av den stora osäkerheten\r\nkring den internationella\r\nkonjunkturutvecklingen och storleken på\r\nbl.a. resursutnyttjandet i den svenska\r\nekonomin redovisar regeringen i\r\nbudgetpropositionen två alternativa\r\nscenarier för den ekonomiska utvecklingen\r\nt.o.m. 2004 - det s.k.\r\nlågtillväxtalternativet och det s.k.\r\nhögtillväxtalternativet (alternativen\r\njämförs med det som i budgetpropositionen\r\nkallas för baskalkylen).\r\n\r\nLågtillväxtalternativet\r\n\r\nUtgångspunkten i detta alternativ är att\r\nerets återhämtning i världsekonomin\r\nbromsas upp och att konjunkturen på nytt\r\nvänder ned under 2003. Tillväxten ökar\r\nånyo först mot slutet av prognosperioden.\r\nVad gäller Förenta staterna antas att\r\ntillväxttakten i den amerikanska ekonomin\r\nfaller till 1 % 2003 för att stiga till 3\r\n% 2004. Konsumtionen dämpas till följd av\r\natt sysselsättningen inte stiger och\r\ninkomsterna utvecklas sämre än i\r\nbaskalkylen. Aktiekurserna fortsätter att\r\nfalla och företagen håller igen, vilket\r\nbl.a. dämpar investeringsverksamheten. Den\r\nuppgång i investeringarna och konsumtionen\r\nsom förväntas i baskalkylen uteblir.\r\nNedgången i Förenta staterna sprider sig\r\ntill övriga delar av världen. Den redan\r\nsvaga utvecklingen i euroområdet försämras\r\nytterligare genom en svagare export och en\r\nminskad inhemsk efterfrågan till följd av\r\nbl.a. minskad framtidstro hos både\r\nföretagare och konsumenter. Japan drabbas\r\nrelativt hårt genom att den viktigaste\r\ntillväxtmotorn i den japanska ekonomin -\r\nexporten till Förenta staterna -\r\nförsvagas. Effekterna internationellt\r\nmildras något genom att centralbankerna\r\nantas sänka sina styrräntor för motverka\r\nden svagare efterfrågan.\r\nSom framgår av tabell 7 får en\r\nlågkonjunktur av den typ som beskrivits\r\novan stora effekter på den svenska\r\nekonomin. Sysselsättningen utvecklas\r\nsvagare än i baskalkylen och den öppna\r\narbetslösheten stiger. Konsumenternas\r\nförtroende för den ekonomiska utvecklingen\r\nsjunker och hushållens inkomst- och\r\nförmögenhetsställning försvagas, vilket\r\nslår mot konsumtionen. Exporten drabbas\r\nhårt av den försämrade efterfrågan på\r\nvärldsmarknaden och investeringarna\r\nutvecklas svagare i alla delar av\r\nsamhällslivet.\r\n\r\nTABELL 7. NYCKELTAL FöR LåGTILLVäXTALTERNATIVET\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Skillnaden i procent mellan faktisk och\r\npotentiell produktion.\r\n2 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år\r\nexklusive arbetsmarknadspolitiska program\r\nsom andel av befolkningen i åldersgruppen.\r\n3 Procent av BNP.\r\nSiffror inom parentes anger regeringens\r\nbedömning i baskalkylen.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nSammantaget innebär\r\nlågtillväxtalternativet för svensk del att\r\ntillväxten över de tre åren blir 2,8\r\nprocentenheter lägre jämfört med\r\nbaskalkylen och antalet sysselsatta 2004\r\när 75 000 personer lägre. De offentliga\r\nfinanserna försvagas med drygt 1 % av BNP\r\nbåde 2003 och 2004. Den kommunala\r\nverksamheten drabbas bl.a. genom lägre\r\nskatteintäkter och för att klara\r\nbalanskravet tvingas kommunerna att\r\nantingen höja skatterna ytterligare eller\r\ndra ned på konsumtionen. I\r\nlågtillväxtalternativet antas att\r\nkommunsektorn anpassar sig genom att\r\nminska på sina utgifter.\r\n\r\nHögtillväxtalternativet\r\n\r\nI detta alternativ antas att riksdagens\r\noch regeringens sysselsättningsmål om en\r\nsysselsättningsgrad på 80 % för personer i\r\nåldern 16-64 år uppfylls 2004 (den\r\ninternationella konjunkturen utvecklas som\r\ni baskalkylen). Det kräver att BNP-\r\ntillväxten över prognosperioden sammanlagt\r\nstiger med 3 procentenheter mer än i\r\nbaskalkylen. På samma sätt måste\r\nsysselsättningen på den svenska\r\narbetsmarknaden öka med ytterligare 107\r\n000 personer jämfört med baskalkylen. För\r\natt det ska vara möjligt krävs att\r\narbetskraftsutbudet ökar betydligt mer än\r\nvad som förväntas i baskalkylen. Antalet\r\npersoner i arbetsmarknadspolitiska program\r\nmåste minska. Vidare måste sjukfrånvaron\r\nminska i enlighet med regeringens mål om\r\nen halvering av antalet sjukdagar till\r\n2008 samtidigt som andelen\r\nförtidspensionerade sjunker. Dessutom\r\nmåste andra grupper som t.ex. latent\r\narbetssökande och invandrare i högre grad\r\nän tidigare komma ut på arbetsmarknaden.\r\nDen högre tillväxten och den högre\r\nsysselsättningen gör att de offentliga\r\nfinanserna påtagligt förbättras, med drygt\r\n1 % av BNP mot slutet av perioden.\r\nKommunernas ekonomi förbättras och\r\nutrymmet för kommunal konsumtion stiger.\r\nDen höjning av det kommunala skatteuttaget\r\n2003 som antas i baskalkylen och de två\r\nalternativen kan i högtillväxtalternativet\r\nföljas av en sänkning 2004.\r\n\r\nTABELL 8. NYCKELTAL FöR HöGTILLVäXTALTERNATIVET\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1 Skillnaden i procent mellan faktisk och\r\npotentiell produktion.\r\n2 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år\r\nexklusive arbetsmarknadspolitiska program\r\nsom andel av befolkningen i åldersgruppen.\r\n3 Procent av BNP.\r\nSiffror inom parentes anger regeringens\r\nbedömning i baskalkylen.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\n\r\n1.2.7 Ny information efter det att\r\nregeringens prognos färdigställts\r\n\r\nRegeringen anger att prognoserna i\r\nbudgetpropositionen bygger på uppgifter\r\nsom fanns tillgängliga t.o.m. den 4\r\noktober 2002. Den information som kommit\r\nsedan regeringen avslutade sitt\r\nprognosarbete är blandad, men tyder\r\nsammantaget på en fortsatt dämpning av den\r\ninternationella återhämtningen.\r\nDe finansiella marknaderna har dock\r\nstabiliserats något under de senaste\r\nveckorna. Från bottennoteringarna i början\r\nav oktober fram till mitten av november\r\nsteg kurserna på de större internationella\r\naktiebörserna, med undantag av aktiebörsen\r\ni Tokyo, med omkring 15-20 %. Samtidigt\r\nhar priset på olja under samma period\r\nsjunkit från omkring drygt 29 dollar per\r\nfat till omkring drygt 23 dollar per fat.\r\nFörenta staternas BNP steg under tredje\r\nkvartalet med 3,1 % i uppräknad årstakt\r\njämfört med andra kvartalet, enligt\r\npreliminära uppgifter från det amerikanska\r\nhandelsdepartementet. Jämfört med tredje\r\nkvartalet i fjol var uppgången 3 %. Det\r\nvar något lägre än vad analytikerna\r\nförväntade sig. Uppgången förklaras\r\nframför allt av en stigande konsumtion. De\r\namerikanska hushållens konsumtion ökade\r\nunder perioden med 4,2 % i uppräknad\r\nårstakt. En annan positiv utveckling är\r\natt investeringarna steg under tredje\r\nkvartalet - den första uppgången på två\r\når. Investeringarna i utrustning och\r\nmjukvara ökade med 6,5 % medan\r\ninvesteringarna i datorer steg med 28 %.\r\nNy statistik och nya indikatorer tyder\r\nemellertid på att den försvagning i\r\nkonsumtionen som blev tydlig mot slutet av\r\nsommaren har fortsatt under den senaste\r\ntiden. Hushållens förtroende för den\r\nekonomiska utvecklingen (mätt enligt det\r\ns.k. Conference Board) föll kraftigt i\r\noktober, från en reviderad indexsiffra i\r\nseptember på 93,7 till 79,4. Det var en\r\nbetydligt större nedgång än vad aktörerna\r\npå marknaden förväntat sig. I september\r\nsjönk försäljningen i detaljhandeln\r\ninklusive bilförsäljningen med 1,3 %,\r\nexklusive bilförsäljningen sjönk\r\nförsäljningen med 0,1 %. I oktober var\r\nförsäljning inklusive bilförsäljningen\r\noförändrad gentemot september medan\r\nförsäljningen exklusive bilar gick upp med\r\n0,7 %, enligt preliminära siffror.\r\nSysselsättningen i den amerikanska\r\nekonomin fortsatte att sjunka något i\r\noktober samtidigt som arbetslösheten steg\r\ntill 5,7 %, från 5,6 % månaden innan.\r\nSysselsättningsnedgången i oktober ska\r\ndock sättas i relation till att\r\nsysselsättningsutvecklingen i september\r\nsamtidigt reviderades upp kraftigt.\r\nNya siffror bekräftar att också\r\nindustrikonjunkturen i Förenta staterna\r\nfortsätter att vara svag. Företagens\r\nförtroende för den ekonomiska utvecklingen\r\nsjönk i september och oktober, till en\r\nindexsiffra i oktober på 48,5. Värden\r\nunder 50 tyder grovt sett på avmattning i\r\nden ekonomiska aktiviteten medan en siffra\r\növer 50 indikerar tillväxt.\r\nIndustriproduktionen sjönk i september,\r\nenligt ny statistik. Bostadsmarknaden\r\nfortsätter däremot att utvecklas gynnsamt.\r\nI september steg bostadsbyggandet med 13,3\r\n% jämfört med augusti.\r\nFör att öka aktiviteten i ekonomin och\r\nhejda ytterligare avmattning sänkte den\r\namerikanska centralbanken, Federal\r\nReserve, i början av november styrräntan\r\nmed ytterligare 0,50 procentenheter, till\r\nen nivå på 1,25 %. Sedan början av 2001\r\nhar Federal Reserve sänkt styrräntan med\r\nmer än 5 procentenheter.\r\nDe senaste signalerna från EU och\r\neuroområdet indikerar däremot en viss\r\nförbättring i industrikonjunkturen. EU-\r\nkommissionens konjunkturbarometer för\r\neuroområdet sjönk visserligen i oktober,\r\nmen nedgången gällde framför allt\r\nkonsumtionsindikatorerna medan\r\nindikatorerna för industrin och\r\ndetaljhandeln förbättrades och indikatorn\r\nför byggbranschen låg på oförändrad nivå.\r\nUppgången i industrin berodde bl.a. på\r\nstigande förväntningar om ökad produktion\r\noch förbättrad orderingång. Även\r\ninköpschefernas index för euroområdet steg\r\ni oktober.\r\nI Tyskland är den senaste statistiken\r\nlite mer blandad. Det s.k. IFO-index för\r\nTyskland fortsatte att sjunka i oktober.\r\nIFO-index är en barometer över den tyska\r\nindustrins förväntningar och har\r\nhistoriskt sett varit en god indikator på\r\nindustriproduktionen såväl i Tyskland som\r\ni euroområdet. Däremot steg de tyska\r\ninköpschefernas index i oktober, precis\r\nsom för euroområdet som helhet.\r\nIndustriproduktionen och den tyska\r\nindustrins orderingång från såväl\r\nhemmamarknaden som exportmarknaderna sjönk\r\ni september. Efter att ha stigit under\r\naugusti och september sjönk de tyska\r\nhushållens förtroende för ekonomins\r\nutveckling i oktober. I september minskade\r\nockså omsättningen i detaljhandeln med 1,3\r\n% i årstakt, samtidigt som arbetslösheten\r\ni säsongsrensade termer ökade till 9,9 % i\r\noktober från 9,8 i september, enligt\r\nstatistik från Tysklands centralbank\r\nBundesbank.\r\nDen tyska regeringen skrev i slutet av\r\noktober ned sin prognos över den tyska\r\nekonomins utveckling 2002 och 2003.\r\nRegeringen räknar nu med att BNP stiger\r\nmed 0,5 % i år och 1,5 % nästa år. Det är\r\n0,25 procentenheter respektive 1\r\nprocentenhet lägre än vad regeringen\r\ntidigare räknade med.\r\nI mitten av november presenterade EU-\r\nkommissionen sin ekonomiska höstprognos.\r\nKommissionen bedömer att BNP i EU och\r\neuroområdet stiger med i genomsnitt 1 %\r\noch 0,8 % 2002. Under 2003 ökar\r\ntillväxttakten till 2 % i EU och 1,8 % i\r\neuroområdet, enligt kommissionens prognos.\r\nÄven den svenska industrikonjunkturen\r\nfortsatte att dämpas något under hösten,\r\nefter förbättringen i slutet av förra året\r\noch början av i år, enligt KI:s barometer\r\nför tredje kvartalet som publicerades i\r\nslutet av oktober. Under tredje kvartalet\r\nvar såväl orderingången som produktionen i\r\ntillverkningsindustrin i stort sett\r\noförändrad jämfört med andra kvartalet,\r\ntrots att företagen förväntat sig en\r\nökning under perioden. Orderingången från\r\nexportmarknaden sjönk och den totala\r\nordersituationen försämrades. Drygt 40 %\r\nav företagen angav att orderstocken är för\r\nliten. Mest negativa var företagen i\r\nteleproduktindustrin, men även i andra\r\nbranscher har företagen blivit mer\r\nnegativa över orderstockens utveckling.\r\nEtt undantag är sågverken, där\r\norderingången stigit kraftigt och\r\nföretagen är nöjda med\r\nordertillströmningen. Sysselsättningen i\r\ntillverkningsindustrin har sjunkit och\r\nflertalet branscher räknar med en fortsatt\r\nnedgång framöver. Den s.k.\r\nkonfidensindikatorn, som speglar\r\nföretagens konjunkturförväntningar, sjönk\r\nnågot under tredje kvartalet. Även\r\nbyggkonjunkturen försvagades under tredje\r\nkvartalet, enligt företagen. Såväl\r\nbyggandet som sysselsättningen i branschen\r\nminskade samtidigt som omkring hälften av\r\nbyggföretagen uppgav att ordervolymen var\r\nför liten. Inom handeln steg\r\nförsäljningen, även om uppgången var\r\nsvagare än vad företagen förväntat sig. I\r\nden övriga tjänstesektorn var\r\nkonjunkturläget fortsatt svagt under\r\ntredje kvartalet, enligt tjänsteföretagen\r\ni barometern.\r\nResultaten i KI:s barometer verifieras av\r\natt både produktionen och orderingången i\r\nindustrin sjönk i augusti, enligt nya\r\nsiffror från Statistiska centralbyrån\r\n(SCB). Även inköpschefsindex för den\r\nsvenska industrin fortsatte att sjunka i\r\noktober. Indexsiffran noterades till 51,7,\r\nvilket fortfarande är över\r\nexpansionsgränsen 50.\r\nI den s.k. investeringsenkät som SCB\r\nredovisade i mitten av november redovisar\r\nindustriföretagen att de i löpande priser\r\nplanerar att minska investeringsvolymen i\r\nbyggnader och maskiner under både 2002 och\r\n2003.\r\nSysselsättningen steg under september och\r\noktober med 21 000 respektive 3 000\r\npersoner jämfört med samma månader året\r\ninnan, enligt SCB:s\r\narbetskraftsundersökning AKU. Den öppna\r\narbetslösheten var under samma månader 4,2\r\n% respektive 3,7 %. Enligt\r\nArbetsmarknadsstyrelsen (AMS) uppgifter\r\nför oktober, som publicerades i början av\r\nnovember, låg den öppna arbetslösheten på\r\n3,8 % i slutet av oktober, mot 4 % månaden\r\ninnan och 3,9 % i slutet av oktober 2001.\r\nDet s.k. obalanstalet, dvs. antalet öppet\r\narbetslösa plus antalet deltagare i\r\narbetsmarknadspolitiska program, steg dock\r\ntill 6,6 % från 6,4 % i oktober i fjol,\r\neftersom antalet deltagare i de\r\narbetsmarknadspolitiska programmen ökat. I\r\noktober varslades 7 900 personer om\r\nuppsägning, enligt AMS. Det är den näst\r\nhögsta siffran i oktober månad sedan 1993.\r\nHittills i år har 52 800 personer varslats\r\nom uppsägning, vilket är ungefär samma\r\nsiffra som i fjol.\r\nI månadsskiftet oktober/november sade\r\nSvenska Kommunalarbetareförbundet upp sina\r\navtal med kommun- och landstingsförbunden\r\noch en rad andra arbetsgivare.\r\nEfter en nedgång i inflationstakten i\r\nseptember steg inflationstakten i oktober\r\ntill 2,5 % mätt enligt konsumentprisindex\r\n(KPI), enligt statistik från SCB.\r\nInflationstakten enligt det underliggande\r\ninflationsmåttet, UND1X, steg till 2,4 %\r\njämfört med 1,9 % i september. Uppgången i\r\noktober berodde enligt SCB på stigande\r\npriser på kläder och skor, höjda\r\nboendekostnader samt ökade priser på\r\ngrönsaker.\r\nTill följd av den svagare konjunkturen\r\nsänkte även den svenska Riksbanken sin\r\nstyrränta i mitten av november med 0,25\r\nprocentenheter, till en nivå på 4 %.\r\nHushållens förväntningar om ekonomins\r\nutveckling sjönk kraftigt i oktober när\r\nhushållens förtroendeindikator, den s.k.\r\nCCI, föll från 8,3 i september till 2,2 i\r\noktober, enligt KI:s statistik. Alla\r\ndelserier i indikatorn försämrades, dvs.\r\nhushållen har blivit mer pessimistiska vad\r\ngäller både den svenska ekonomins och den\r\negna ekonomins utveckling.\r\nEfter en svag utveckling i augusti ökade\r\nförsäljningen i detaljhandeln kraftigt i\r\nseptember, enligt SCB. Omsättningen steg\r\nmed 7,3 % jämfört med september i fjol.\r\nFörsäljningen av kapitalvaror, den s.k.\r\nsällanköpsvaruhandeln, ökade under samma\r\nperiod med 11 %. Andra tecken på att\r\nkonsumtionen fortsätter att stiga, trots\r\nden ökade pessimismen bland hushållen, är\r\natt registreringen av nya personbilar\r\nökade med 12 % i oktober jämfört med samma\r\nmånad 2001. Priserna på småhus steg under\r\naugusti-oktober med 1 % jämfört med\r\nperioden maj-juli. Hittills i år har\r\npriserna stigit med 7 % jämfört med samma\r\nperiod i fjol.\r\nSedan regeringen offentliggjorde sin\r\nkonjunkturprognos har KI, Riksbanken,\r\nLandsorganisationen (LO), OECD, SEB och EU-\r\nkommissionen presenterat nya bedömningar\r\nav den svenska ekonomins utveckling under\r\n2002 och 2003. I genomsnitt räknar dessa\r\nmed att BNP stiger med 1,7 % i år och 2,2\r\n% nästa år. Det kan jämföras med\r\nregeringens bedömning om en BNP-tillväxt\r\npå 2,1 % 2002 och 2,5 % 2003.\r\nVid valutahandelns slut den 20 november\r\nlåg den svenska kronans värde på 131,04,\r\nmätt enligt det s.k. TCW-index. Den sjunde\r\noktober 2002 låg TCW-index på 132,15.\r\n\r\n1.2.8 Finansutskottets syn på\r\nbudgetpropositionens och partimotionernas\r\nkonjunkturbedömningar\r\n\r\nSå gott som samtliga partier utgår i\r\npartimotionerna från att den\r\ninternationella konjunkturen utvecklas\r\nsämre framöver än vad regeringen räknar\r\nmed i budgetpropositionen, och att det\r\nsannolikt innebär att även den svenska\r\ntillväxttakten blir lägre än vad\r\nregeringen förväntar sig, framför allt\r\nunder 2003 men även under 2002.\r\nI motion Fi232 (fp) menar motionärerna\r\natt den svenska ekonomin förmodligen\r\nkommer att utvecklas betydligt svagare än\r\nregeringen räknat med och därmed svagare\r\nän de förutsättningar som 2003 års budget\r\när byggd på.\r\n\"Detta beror både på en sämre\r\ninternationell konjunktur och på en sämre\r\ninhemsk utveckling\", skriver motionärerna.\r\n\"Den svagare internationella utveckling\r\nsom är trolig medför att utrymmet för\r\nsvensk export blir lägre. Dessutom kommer\r\nden svagare inhemska och internationella\r\nefterfrågan att medföra att företagen\r\nskjuter på investeringar och skrinlägger\r\neventuella expansionsplaner.\"\r\nVidare, menar motionärerna, innebär\r\nhushållens ökade pessimism om både den\r\nsvenska och den egna ekonomin och den\r\nökade risken för stigande arbetslöshet att\r\ndet inte är rimligt att, som regeringen\r\ngör, anta att hushållens konsumtion nästa\r\når ökar snabbare än i år.\r\nI motion Fi231 (m) anförs att\r\nskattehöjningarna nästa år blir större än\r\nvad regeringen räknar med, och att det\r\ntalar för att den privata konsumtionen och\r\ndärmed även BNP-tillväxten blir lägre än\r\nvad regeringen bedömer.\r\n\"Regeringens prognos bygger även på att\r\ninvesteringarna ska ta fart nästa år och\r\natt företagen åter ska våga fylla\r\nlagerhyllorna. Det förutsätter att\r\nframtidstron ökar hos företagen, vilket\r\nförefaller något osäkert mot bakgrund av\r\noron i omvärlden\", skriver motionärerna.\r\nMotionerna pekar vidare på att det nu\r\nkommer signaler om att bostadspriserna i\r\nstorstäderna börjat falla.\r\n\"En ökad osäkerhet bland hushållen över\r\nhur bostadspriserna ska utvecklas borde\r\nresultera i ökat sparande och minskad\r\nkonsumtion och inte minskat sparande och\r\nökad konsumtion som i regeringens\r\nprognos.\"\r\nUtskottet delar regeringens bedömning i\r\nbudgetpropositionen och synpunkterna i\r\npartimotionerna att osäkerheten kring den\r\ninternationella konjunkturutvecklingen är\r\nstor.\r\nEfter den relativt starka uppgången\r\nunder första halvåret i år har\r\nåterhämtningen dämpats under sommaren och\r\nhösten, bl.a. på grund av låga vinster i\r\nföretagssektorn, fallande kurser på\r\nvärldens aktiebörser, sommarens\r\nbokföringsskandaler i t.ex. Förenta\r\nstaterna och hoten om militära insatser\r\nmot Irak. Hushållen och företagen i så\r\ngott som alla större länder har under de\r\nsenaste månaderna blivit mer pessimistiska\r\nom den ekonomiska utvecklingen, vilket\r\nriskerar att leda till att den\r\ninternationella efterfrågan dämpas och att\r\nkonjunkturuppgången försvagas eller t.o.m.\r\nvänds mot en nedgång.\r\nSom framgår av redovisningen under punkt\r\n1.2.7 Ny information efter det att\r\nregeringens prognos färdigställts tyder en\r\ndel uppgifter på att återhämtningen i\r\nvärldsekonomin dämpats ytterligare något\r\nunder oktober. Pessimismen hos hushållen\r\noch företagen har ökat både i Förenta\r\nstaterna och EU-länderna samtidigt som\r\nbåde konsumtionen och produktionen dämpats\r\nnågot jämfört med utvecklingen i våras.\r\nUtskottet vill dock framhålla att\r\nuppgifterna bör tolkas med viss\r\nförsiktighet. Merparten av informationen\r\när av karaktären indikatorer och andra\r\nmätare av förväntningar. Tidigare\r\nerfarenheter visar att denna typ av\r\ninformation tenderar att överdriva de\r\nekonomiska effekterna av enskilda\r\nhändelser och skeenden. De mord som\r\nutfördes av krypskyttar i\r\nWashingtonområdet i oktober har t.ex.\r\nframhållits som en viktig förklaring till\r\ndet mycket stora fallet i\r\nkonsumentförtroende i Förenta staterna\r\nunder oktober.\r\nUtskottet kan samtidigt konstatera att\r\nall ny information inte är av negativ\r\nkaraktär utan att det även inkommit\r\nuppgifter som kan tyda på att sommarens\r\noch höstens dämpning kan vara tillfällig.\r\nDe senaste veckorna har t.ex.\r\nfinansmarknaderna stabiliserats en del\r\nefter den kraftiga nedgången på\r\naktiebörserna sedan tidigt i våras och den\r\naccelererande nedgången under framför allt\r\nseptember. Sedan början av oktober har\r\nkurserna på de flesta större börser i\r\nvärlden stigit med 15-20 %. I Sverige har\r\nStockholmsbörsen gått upp ungefär 28 %\r\nfrån den 9 oktober till den 20 november,\r\nenligt det s.k. SAX-index. Vidare har\r\npriset på råolja sjunkit efter den\r\nkraftiga uppgången under sensommaren. En\r\nannan positiv faktor är den räntesänkning\r\npå 0,5 % som centralbanken i Förenta\r\nstaterna vidtog i början av november för\r\natt stimulera den amerikanska konsumtionen\r\noch investeringsverksamheten. Även den\r\nsvenska Riksbanken sänkte i mitten av\r\nnovember sin styrränta med 0,25\r\nprocentenheter.\r\nNär det gäller konsumtionen kan utskottet\r\nkonstatera att hushållskonsumtionen\r\nhittills i år ökat starkare än vad t.ex.\r\nregeringen räknade med i vårpropositionen.\r\nOmsättningen i detaljhandeln steg t.o.m.\r\nseptember med 4,1 % jämfört samma period i\r\nfjol, enligt SCB:s säljindex, samtidigt\r\nsom hushållens registreringar av nya\r\npersonbilar ökat i snabb takt. I KI:s\r\nbarometer för tredje kvartalet anger\r\nföretagen inom handel att försäljningen\r\nfortsätter att stiga, och merparten av\r\nföretagen, framför allt företagen inom\r\nsällanköps- och livsmedelshandeln,\r\nförväntar sig en stark tillväxt framöver.\r\nÄven företagen inom bilhandeln räknar med\r\natt försäljningen stiger ytterligare.\r\nFortsatt stigande inkomster, en\r\nförhållandevis stark förmögenhetsställning\r\ni hushållssektorn, trots börsfallen, och\r\nen låg arbetslöshet ger enligt utskottets\r\nmening utrymme för en gynnsam\r\nkonsumtionstillväxt även under nästa år.\r\nEn oroande faktor i sammanhanget är dock\r\natt hushållens tilltro till både den egna\r\noch den svenska ekonomin dämpades en hel\r\ndel i oktober, vilket skulle kunna vara en\r\nsignal om att hushållen är på väg att bli\r\nlite mindre konsumtionsbenägna.\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen\r\nmed att hushållens konsumtion under 2003\r\nstiger med 2,6 %. Det är en nedjustering\r\nav den bedömning som gjordes i\r\nvårpropositionen med 0,3 procentenheter,\r\nbl.a. till följd av den stigande oron på\r\naktiemarknaderna och de effekter fallande\r\nkurser får på förmögenhetsställningen och\r\nförväntningarna. Utskottet konstaterar att\r\nbl.a. KI, Riksbanken, LO och SEB har\r\nredovisat nya bedömningar av utvecklingen\r\n2002 och 2003 efter det att regeringen\r\navslutat sitt prognosarbete. I genomsnitt\r\nräknar de med att hushållens konsumtion\r\nnästa år stiger med 2,2 %, vilket är en\r\nuppgång med 0,6 procentenheter jämfört med\r\nderas genomsnittsprognos för 2002.\r\nI motion Fi231 (m) anger motionärerna att\r\ndet kommit signaler om fallande\r\nbostadspriser och att det riskerar att\r\ndämpa hushållskonsumtionen och öka\r\nsparandet. Utskottet kan dock samtidigt\r\nkonstatera att priser på såväl villor som\r\nbostadsrätter fortsatt att stiga, om än i\r\nen kanske långsammare takt än tidigare.\r\nEnligt t.ex. SCB:s uppgifter steg priserna\r\npå småhus under perioden augusti-oktober\r\nmed 1 % jämfört med perioden maj-juli.\r\nJämfört med samma period förra året steg\r\npriserna med 7 %.\r\nSammantaget gör utskottet bedömningen att\r\nosäkerheten om både den internationella\r\noch svenska konjunkturutvecklingen ökat\r\nunder hösten. Enligt utskottets mening är\r\ndet emellertid för tidigt att dra några\r\nsäkra slutsatser om vilka effekter som\r\nt.ex. den senaste tidens stigande\r\npessimism bland hushåll och företag får på\r\nden faktiska konsumtionen, produktionen\r\noch tillväxten i världsekonomin och i\r\nenskilda länder. Under de senaste\r\nmånaderna har också börskurserna stigit\r\nfrån tidigare bottennivåer samtidigt som\r\nräntorna sjunkit, bl.a. till följd av\r\nräntesänkningen här hemma och i Förenta\r\nstaterna.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra\r\nom att regeringen i budgetpropositionen\r\nredovisar ett lågtillväxtalternativ, i\r\nvilket antas att det senaste årets\r\nåterhämtning i världsekonomin bromsas upp\r\noch att den internationella konjunkturen\r\npå nytt vänder ned under nästa år. I det\r\nalternativet stiger tillväxttakten i den\r\nsvenska ekonomin till 1,8 % i år för att\r\nsjunka till 0,7 % 2003 (se avsnitt 1.2.6\r\nAlternativa kalkyler för utvecklingen fram\r\ntill 2004).\r\nEnligt utskottets mening finns emellertid\r\ni dagsläget ingenting som talar för att\r\nlågtillväxtalternativet kommer att\r\ninfrias.\r\n\r\n1.3 Inriktningen av den allmänna\r\nekonomiska politiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner\r\ndet förslag till allmänna riktlinjer för\r\nden ekonomiska politiken som regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen. Förslaget\r\nbygger på en överenskommelse mellan\r\nSocialdemokraterna och Vänsterpartiet.\r\nMiljöpartiet de gröna har genom den\r\ngemensamma motionen Fi230 (s, v, mp)\r\nanslutit sig till riktlinjerna. Riksdagen\r\navslår de förslag som förs fram i övriga\r\nmotioner.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\n1.3.1 Finansutskottets förslag till\r\ninriktning av den allmänna ekonomiska\r\npolitiken\r\n\r\nBudgetpropositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet, vilka står bakom\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken,\r\nutgiftstaken, tilläggsbudgeten för 2002\r\noch de föreslagna och aviserade\r\nskatteförändringarna. Miljöpartiet de\r\ngröna har genom den gemensamma motionen\r\nmellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna, 2002/03:Fi230,\r\nanslutit sig till överenskommelsen vad\r\ngäller inriktningen av den ekonomiska\r\npolitiken samt utgifter och inkomster för\r\n2003.\r\nTillväxttakten i den svenska ekonomin\r\nsjönk under förra året till följd av den\r\ninternationella konjunkturnedgången och\r\nden ekonomiska oron efter terrordåden i\r\nFörenta staterna den 11 september 2001.\r\nUnder våren steg aktiviteten i\r\nvärldsekonomin, men under sommaren och\r\nhösten har återhämtningen mattats av,\r\nbl.a. på grund av fallande aktiekurser,\r\nlågt ställda vinstförväntningar,\r\nbokföringsskandaler i företagssektorn och\r\nhoten om militära insatser mot Irak. Som\r\nutskottet redovisade under avsnitt 1.2.8\r\nFinansutskottets syn på\r\nbudgetpropositionens och partimotionernas\r\nkonjunkturbedömningar är osäkerheten om\r\nden världsekonomiska och därmed också den\r\nsvenska ekonomiska utvecklingen mycket\r\nstor. De senaste uppgifterna tyder\r\nvisserligen på att återhämtningen\r\nfortsätter men att uppgången kan ske i en\r\nlångsammare takt än vad bedömare tidigare\r\nräknat med. Positivt i sammanhanget är\r\ndock att finansmarknaderna stabiliserats\r\nen del under de senaste månaderna\r\nsamtidigt som den amerikanska\r\ncentralbanken och svenska Riksbanken\r\nnyligen sänkt styrräntorna för att\r\nstimulera efterfrågan och produktionen.\r\nOsäkerheten innebär enligt utskottet att\r\nden ekonomiska politiken ska inriktas på\r\natt hålla den svenska ekonomin fortsatt\r\nstark. Ordningen och redan i ekonomin ska\r\nvidmakthållas. Sverige har under senare år\r\nuppvisat en tillväxt som överstigit\r\ngenomsnittet i t.ex. EU och euroområdet.\r\nInflationen är låg, även om en viss\r\nuppgång noterats det senaste året, och\r\nräntorna ligger endast något över räntorna\r\ni t.ex. Tyskland. Sysselsättningen har\r\nstigit och arbetslösheten sjunkit och\r\növerskottet i de samlade affärerna med\r\nutlandet är stort. De offentliga\r\nfinanserna visar överskott, den offentliga\r\nbruttoskulden sjunker och den offentliga\r\nnettoskulden har vänts till en\r\nnettoförmögenhet.\r\nMålen för de offentliga finanserna ska\r\nhållas, utgiftstaken klaras och\r\ninflationen hållas låg, inte minst på\r\ngrund av de långsiktiga utmaningarna som\r\nställs på den svenska ekonomin till följd\r\nav den demografiska utvecklingen.\r\nStyrkan och saneringen av de offentliga\r\nfinanserna har skapat ett utrymme för att\r\nmöta konjunkturförsvagningen med en\r\nexpansiv ekonomisk politik. Trots den\r\ninternationella lågkonjunkturen har den\r\nöppna arbetslösheten varit fortsatt låg\r\nunder det senaste året och\r\nsysselsättningen utvecklats förhållandevis\r\ngynnsamt samtidigt som de offentliga\r\nfinanserna fortsatt att visa överskott.\r\nStyrkan i finanserna gör det också möjligt\r\nför regeringen att föreslå reformer för\r\natt ytterligare öka rättvisan och\r\ntryggheten om drygt 19 miljarder kronor\r\n2003 och 12 miljarder kronor 2004.\r\nSysselsättningen i den svenska ekonomin\r\nökade med omkring 320 000 personer under\r\nperioden 1997-2001 och målet om en\r\nhalvering av den öppna arbetslösheten till\r\n4 % nåddes i slutet av 2000. Samtidigt har\r\nantalet personer i olika\r\narbetsmarknadspolitiska program minskat\r\nkraftigt.\r\nHögst upp på dagordningen står den\r\nfortsatta kampen om jobben. Stora resurser\r\nsatsas för att minska den svaga\r\nkonjunkturens effekter på arbetsmarknaden.\r\nDen stora utmaningen är att Sverige på\r\nnytt ska tillbaka till en situation med\r\nfull sysselsättning. Alla människors vilja\r\ntill arbete ska tas till vara. Kraften\r\nriktas mot att sysselsättningsmålet ska\r\nnås, dvs. att 80 % av den vuxna\r\nbefolkningen ska vara reguljärt sysselsatt\r\n2004 (sysselsatta exklusive sysselsatta i\r\nkonjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram). Den svenska ekonomins\r\nlångsiktiga produktionsförmåga ska höjas\r\ngenom att lediga arbetskraftsresurser\r\nmobiliseras. En central uppgift är att\r\nbryta den dramatiskt stigande\r\nsjukfrånvaron och förhindra att alltfler\r\nmänniskor slås ut från arbetsmarknaden\r\ngenom sjukdom eller förtidspension. Det\r\nelvapunktsprogram som regeringen\r\npresenterade för ett år sedan fortsätter\r\noch intensifieras. Målet för politiken är\r\natt antalet sjukdagar ska halveras till\r\n2008. En annan viktig och central uppgift\r\när att sysselsättningen bland invandrare\r\nska öka. Ansträngningarna för öka\r\ninvandrarnas deltagande på arbetsmarknaden\r\nska förstärkas. Integrationen ska bli en\r\nförsta rangens uppgift i politiken.\r\nReformerna för tillväxt och rättvisa\r\nfortsätter. De går före stora\r\nskattesänkningar. Välfärden ska\r\nytterligare byggas ut och för att den\r\nekonomiska tillväxten ska bli långsiktigt\r\nhållbar måste den också komma alla till\r\ndel. Det innebär att rättvisan ska stärkas\r\ngenom en aktiv fördelningspolitik och\r\ngenom åtgärder som förbättrar\r\nutvecklingsmöjligheterna för alla\r\nmedborgare oavsett kön, etnisk eller\r\nkulturell tillhörighet eller var i landet\r\nman bor. Tillväxt och rättvisa går enligt\r\nutskottets mening hand i hand.\r\nBarn och ungdomar står i centrum för\r\npolitiken. Goda villkor för dagens unga\r\noch deras familjer är en rättvisefråga och\r\nen investering i framtiden. Den stora\r\nsatsningen på familjepolitiken fortsätter\r\nunder 2003 och 2004. Föräldraförsäkringen\r\nbyggs ut ytterligare genom t.ex. höjningar\r\nav den lägsta dagpenningen och att taket i\r\nförsäkringen höjs till tio prisbasbelopp.\r\nArbetet med att bibehålla Sverige som en\r\nav världens främsta kunskapsnationer\r\nfortsätter. Resursförstärkningen till\r\nskolan fortsätter samtidigt som den högre\r\nutbildningen och forskningen ges ökade\r\nanslag. Åtgärder ska också vidtas så att\r\nforskningsresultat i ökad utsträckning\r\nomsätts i praktiska tillämpningar och\r\ninnovationer. Studiebidraget utökas. Även\r\nde senaste årens reformer för att\r\nförbättra situationen för de äldre\r\nfortsätter. Ett nytt äldreförsörjningsstöd\r\ninförs, pensionerna höjs och det\r\nförbättrade tandvårdsstödet för äldre\r\nförstärks ytterligare under nästa år.\r\nSatsningarna på vården och omsorgen\r\nfortsätter under de närmaste åren. De 9\r\nmiljarder kronor i resursförstärkning som\r\ntillkommer under perioden 2001-2004 genom\r\nförsvarsuppgörelsen kompletteras nu med\r\nytterligare 1,25 miljarder kronor per år\r\n2002-2004 för att minska väntetiderna i\r\nvården. Under mandatperioden ska en\r\nnationell vårdgaranti införas, dock får\r\ninte prioriteringsordningen sättas ur\r\nspel. Kommunernas och landstingens ekonomi\r\nförstärks också genom att den s.k. 200-\r\nkronan i statlig skatt även nästa år förs\r\növer till kommunerna samt att det\r\ntillfälliga sysselsättningsstöd som\r\ninfördes i år förlängs ytterligare ett år.\r\nBiståndet höjs ytterligare och satsningar\r\ngörs i rättsväsendet. Åtgärder ska vidtas\r\nför att öka bostadsbyggandet.\r\nEn god miljö och en ekologiskt hållbar\r\nutveckling är enligt utskottets mening ett\r\nav den ekonomiska politikens viktigaste\r\nmål. Sverige ska vara ett föregångsland\r\nför en ekologiskt hållbar utveckling.\r\nStora satsningar har gjorts för att skapa\r\nett hållbart samhälle. Resurser har lagts\r\npå miljöforskning, miljöövervakning, skydd\r\nav biotoper och biologisk mångfald, och\r\nytterligare insatser görs under de\r\nkommande åren. Under de senaste två åren\r\nhar en grön skatteväxling om sammanlagt\r\ndrygt 5 miljarder kronor genomförts och\r\ngenom förslag i budgetpropositionen och\r\nsamarbetspartiernas gemensamma motion\r\nFi230 föreslås en ytterligare\r\nskatteväxling om ca 3 miljarder kronor\r\n2003. Som ett led i skatteväxlingen sänks\r\nskatten på arbete genom att grundavdraget\r\nför låg- och medelinkomsttagare höjs.\r\nDe senaste årens höga tillväxt har gynnat\r\nhela Sverige. Arbetslösheten har gått ned\r\ni alla delar av landet och det kommunala\r\nutjämningssystemet bidrar till att alla\r\nkommuner får del av den ekonomiska\r\nutvecklingen. Den regionala klyvningen\r\nmotverkas. Det är dock inte tillräckligt.\r\nSverige präglas fortfarande av alltför\r\nstora klyftor och av otrygghet. Klyftorna\r\nska minskas och den ekonomiska politiken\r\nska fortsatt inriktas på att motverka\r\nkonsekvenserna av den internationella\r\nkonjunkturnedgången och att stärka\r\nSveriges långsiktiga tillväxtförmåga.\r\nOmfattande investeringar för att bygga ut\r\ninfrastrukturen görs under de kommande\r\nåren.\r\nLevnadsvillkoren ska fortsätta att\r\nförbättras, och som en följd av detta ska\r\nsocialbidragsberoendet halveras mellan\r\n1999 och 2004.\r\nSverige ska också vara ett föregångsland\r\ndär kvinnor och män ska ha samma\r\nmöjligheter, rättigheter och skyldigheter\r\ninom alla områden i livet. Under det\r\nnärmaste året ska en handlingsplan för\r\nökad jämställdhet läggas fram. Planen ska\r\ninnehålla förslag om hur löneskillnaderna\r\nmellan män och kvinnor ska minska.\r\nAtt den svenska lönebildningen fungerar\r\nväl är enligt utskottets mening av\r\navgörande betydelse för en hög tillväxt\r\noch en stigande sysselsättning. De senaste\r\nårens trend mot högre löneökningstakt än i\r\nomvärlden måste brytas. Det behövs ett\r\nnytt samförstånd i samhället för arbete\r\noch tillväxt. Sverige bör bygga vidare på\r\nde samverkanslösningar som företagen och\r\nde fackliga organisationerna utvecklat.\r\nSverige ska vara de många möjligheternas\r\nland, inte motsättningarnas samhälle.\r\n\r\n1.3.2 Partimotionernas förslag till\r\ninriktning av den allmänna ekonomiska\r\npolitiken\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi231\r\nanförs att Sverige under de senaste 30\r\nåren trendmässigt halkat efter omvärlden i\r\nfråga om tillväxt och välståndsskapande.\r\nFrån att 1970 legat i toppskiktet i den\r\ninternationella välståndsligan ligger\r\nSverige nu i ligans undre halva. Det\r\ninnebär att Sverige har blivit fattigare\r\njämfört med flertalet andra länder.\r\nDetta visar att den svenska ekonomin har\r\nstora strukturella brister som leder till\r\nen lägre tillväxtkraft. Att Sverige\r\nfortsätter att tappa mark i jämförelse med\r\nandra länder visar samtidigt att de\r\nstrukturella bristerna i dag är lika stora\r\nsom någonsin tidigare. Den stora\r\noffentliga sektorn kräver ett mycket högt\r\nskatteuttag som minskar den privata\r\ninvesteringsverksamheten, ger en svag\r\nsysselsättningsutveckling, sänker\r\nproduktiviteten, försämrar konkurrensen\r\noch driver svenska företag utomlands. Den\r\nöppna arbetslösheten är nu den högsta\r\nnågonsin i slutet av en högkonjunktur och\r\nsjukfrånvaron växer snabbt. Den stigande\r\nsjukfrånvaron har ätit upp en stor del av\r\nden sysselsättningsökning som kom till\r\nstånd i slutet av 1990-talet. Ökningen i\r\nsjukfrånvaron motsvarar tre fjärdedelar av\r\nsysselsättningsökningen mellan 1997 och\r\n2001, enligt motionärerna. Den svenska\r\nkronans kraftiga försvagning under de\r\nsenaste årtiondena är ytterligare ett\r\nbevis på Sveriges eftersläpning.\r\nFör att bryta eftersläpningen presenterar\r\nmotionärerna en ekonomisk politik som\r\nutgår från målet att den svenska ekonomin\r\nlångsiktigt ska kunna ha en uthållig\r\ntillväxt på 3 % per år utan att\r\ninflationen tar fart. För att det ska vara\r\nmöjligt krävs att arbetskraftsutbudet ökar\r\nsamt att konkurrensen och produktiviteten\r\ni hela den svenska ekonomin stiger. Den\r\nstora offentliga utgiftsexpansionen måste\r\nbrytas och de höga utgifts- och\r\nskattenivåerna sänkas.\r\nHögre välstånd, ökad tillväxt och\r\nmöjlighet för medborgarna att öka\r\ninflytandet över sina liv och kunna leva\r\npå sin lön skapas bl.a. genom sänkta och\r\nslopade skatter på företagande, arbete och\r\nsparande. Inkomstskatterna bör\r\ngenomgripande reformeras och sänkas bl.a.\r\ngenom att ett förvärvsavdrag om 13 % på\r\npensionsgrundande inkomster införs och att\r\ngrundavdraget vid den kommunala\r\nbeskattningen höjs kraftigt till på sikt\r\n50 000 kr samt att den statliga\r\ninkomstskatten successivt avvecklas.\r\nDessutom bör ett extra kommunalt\r\ngrundavdrag för barnfamiljer införas på 12\r\n000 kr per barn 2003, som höjs till 15 000\r\nkr per barn 2004. Vidare bör\r\ndubbelbeskattningen på aktier avskaffas\r\nunder mandatperioden och en avveckling av\r\nfastighetsskatten påbörjas genom att\r\nskattesatserna successivt sänks. Dessutom\r\nbör förmögenhetsskatten samt arvs- och\r\ngåvoskatten slopas. I ett första steg\r\nslopas sambeskattningen i\r\nförmögenhetsbeskattningen och beslut tas\r\nom en avveckling av arvsskatten fr.o.m.\r\n2005. Beskattningen av kapitalinkomster\r\nbör på sikt sänkas till genomsnittlig EU-\r\nnivå för att underlätta kapitalbildningen\r\noch nyföretagandet. Skatten på hushålls\r\nnära tjänster och skatterna på bensin,\r\ndiesel och produktionsmedel i jordbruket\r\nbör sänkas 2003. Vidare bör även de s.k.\r\n3:12-reglerna för fåmansbolag tas bort\r\nfr.o.m. nästa år. Totalt föreslås i\r\nmotionen skattesänkningar som i slutet av\r\n2004 uppgår till netto 48 miljarder kronor\r\nutöver regeringens förslag. Vidare måste\r\nföretagskrånglet minskas genom färre och\r\nenklare regler.\r\nFör att pressa ned sjukfrånvaron, minska\r\nutgifterna för ohälsan och öka\r\narbetskraftsutbudet i ekonomin presenterar\r\nmotionärerna ett omfattande åtgärdspaket\r\nmed bl.a. ökade anslag till\r\nförsäkringskassorna för rehabilitering och\r\ninförandet av en andra karensdag i\r\nsjukförsäkringen fr.o.m. den åttonde\r\nfrånvarodagen. Även ett tiopunktsprogram\r\nför att öka kvaliteten i sjukvården\r\npresenteras. Bland annat bör en nationell\r\nvårdgaranti införas omedelbart och på sikt\r\nbör en obligatorisk och offentligt\r\nfinansierad hälsoförsäkring införas.\r\nAlternativen inom vården måste släppas\r\nfram och remisstvånget till\r\nspecialistläkare avvecklas.\r\nApoteksbolagets monopol måste brytas och\r\nhögkostnadsskyddet i tandvården bör\r\nomedelbart förbättras, anser motionärerna.\r\nUtbildnings- och skolpolitiken måste\r\nläggas om och forskningen förstärkas.\r\nValfriheten och kvaliteten i skolan ökas\r\ngenom t.ex. en nationell skolpeng, vilken\r\ninnebär att staten tar över kostnaderna\r\nför skolväsendet, och genom inrättandet av\r\nett fristående nationellt\r\nkvalitetsinstitut. Två nya\r\nstiftelseuniversitet bör bildas fr.o.m.\r\n2005 och antalet platser i den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen bör öka\r\nkraftigt.\r\nArbetsmarknadspolitiken bör reformeras\r\nmed sikte på att skapa en större\r\nflexibilitet och mångfald. Flera\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder som t.ex.\r\naktivitetsgarantin bör slopas till förmån\r\nför individuellt inriktade insatser.\r\nArbetsförmedlingen bör effektiviseras\r\ngenom ökad konkurrens. Dagens lokala\r\narbetsförmedlingar kan avknoppas från AMS.\r\nAMS bör i sin tur ersättas med en ny\r\neffektiv myndighet som bl.a. ska ansvara\r\nför att godtagbara förmedlingstjänster\r\nerbjuds över hela landet samt administrera\r\narbetsmarknadspolitiska stöd. Vidare bör\r\nen allmän obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring införas. De\r\nförsäkringsmässiga sambanden bör bli\r\ntydligare genom att dagens fasta avgifter\r\nersätts av en premie som relateras till\r\nmånadslönen. Premien bör också vara\r\navdragsgill vid inkomstbeskattningen.\r\nKonkurrenstrycket i ekonomin måste öka\r\ngenom reformeringar och avregleringar av\r\nt.ex. bostadsmarknaden, vården, omsorgen\r\noch utbildningen. För att öka\r\nkonkurrensen, den privata företagsamheten\r\noch amorteringen av statsskulden bör också\r\nde statliga företagen privatiseras i en\r\nbetydligt snabbare takt än vad regeringen\r\nräknar med. Motionärernas avsikt är att\r\nsälja ut statliga bolag för 30 miljarder\r\nkronor respektive 40 miljarder kronor 2003\r\noch 2004, utöver regeringens förslag.\r\nSveriges behov av utbyggda och förbättrade\r\nvägar är stort och en utökad satsning på\r\nvägar och järnvägar föreslås.\r\nFör att förbättra barnfamiljernas\r\nekonomiska situation och öka deras\r\nvalfrihet bör det särskilda kommunala\r\ngrundavdraget för barnfamiljer införas.\r\nMotionärerna föreslår vidare att en\r\nbarnomsorgspeng införs 2004 för de\r\nfamiljer som inte utnyttjar kommunalt\r\nfinansierad barnomsorg. Pengen bör utgå\r\nmed 3 000 kr per månad, skattefritt, för\r\nbarn mellan ett och tre år. Eftersom detta\r\nsystem ska gälla från ett års ålder bör\r\nden 13:e månaden i föräldraförsäkringen\r\noch de extra garantimånaderna tas bort. De\r\nkommunala verksamheterna måste fokuseras\r\npå kärnverksamheterna så att medborgarna\r\nfår ut mer av varje skattekrona, vilket\r\nenligt motionärerna underlättas av\r\ninförandet av en skolpeng, en allmän\r\nhälsoförsäkring och en förändrad\r\nfinansiering av äldreomsorgen.\r\nEn översyn bör snarast göras om\r\nuppgiftsfördelningen mellan, stat, kommun,\r\ndet civila samhället och gemenskaperna för\r\natt bl.a. minska kommunernas obligatoriska\r\nåtaganden. Verksamheter bör avregleras och\r\nutsättas för konkurrens. Enligt\r\nmotionärerna innebär deras politik och\r\nökade kommunala skatteintäkter att\r\nstatsbidragen till kommunerna kan sänkas\r\nunder de närmaste åren. Enligt\r\nmotionärerna leder regeringens ekonomiska\r\npolitik nu till mycket stora\r\nskattehöjningar i många kommuner och\r\nlandsting. Detta riskerar att sänka\r\ntillväxten, inte minst i tillväxtområden\r\nsom Stockholm. Kommunernas ekonomiska\r\nproblem löses bäst genom en politik som\r\nökar den allmänna tillväxten, vilket bl.a.\r\ninnebär att dagens inomkommunala\r\nutjämningssystem snarast måste ersättas.\r\nLedstjärnan i motionärernas\r\nutgiftspolitik är att sänka de offentliga\r\nutgifternas andel av ekonomin för att\r\nminska statsfinansernas\r\nkonjunkturkänslighet, öka medborgarnas\r\nfrihet och öka det offentligas förmåga att\r\nklara kärnuppgifterna. Besparingar som i\r\nslutet av 2004 motsvarar 45 miljarder\r\nkronor netto presenteras i motionen. Det\r\nlångsiktiga målet för budgetpolitiken bör\r\nvara att den offentliga bruttoskulden\r\nunderstiger 40 % av BNP och att de\r\noffentliga finanserna ska vara i balans\r\növer konjunkturcykeln. För att möjliggöra\r\nen skuldnivå på under 40 % av BNP bör de\r\noffentliga finanserna under en\r\növergångsperiod ge överskott. Enligt\r\nmotionärerna kommer den offentliga\r\nbruttoskulden med deras budgetalternativ\r\natt uppgå till 46,7 % av BNP, omkring 2,5\r\nprocentenheter lägre än den bruttoskuld\r\nregeringen förväntar sig. Minskad\r\nskuldkvot och lägre utgifts- och\r\nskattekvoter ökar stabiliteten i de\r\noffentliga finanserna avsevärt och minskar\r\nbehovet av en offentlig\r\nförmögenhetsuppbyggnad över\r\nkonjunkturcykeln. Euron bör införas så\r\nsnart som möjligt (yrkandena 1 och 12). I\r\nmotion MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m)\r\nanförs att en god ekonomisk tillväxt är en\r\nviktig grundförutsättning för att nå en\r\ngod miljösituation (yrkande 2).\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi232\r\nkonstateras att en del\r\neftervalskommentatorer varit snabba med\r\natt dra slutsatsen att den gamla svenska\r\nmodellen fått godkänt. Men det får enligt\r\nmotionärerna inte vara sant. Den gamla\r\nsvenska modellen kännetecknas av världens\r\nhögsta skatter, monopol i offentlig\r\nservice, omfattande regleringar och dåligt\r\nföretagsklimat. Modellen har bl.a.\r\ninneburit att Sverige halkat ned i\r\nvälståndsligan, att nästan alla stora\r\nsvenska företag flyttat ledningen\r\nutomlands, att Sverige tappat sin\r\ntätposition som forskningsnation, att vi\r\nhalkat ned i internationella jämförelser\r\nav skolkvalitet och att vi misslyckats med\r\nintegrationen av invandrare. Motionärerna\r\när kritiska till att regeringen inte\r\nutnyttjat den internationella\r\nkonjunkturuppgången till att dels öka\r\nförutsättningarna för en långsiktigt högre\r\nsvensk tillväxt, dels inte i grunden\r\nhanterat problemet med de\r\nkonjunkturkänsliga statsfinanserna.\r\nMotionärerna menar vidare att\r\nbörsnedgångarna och den ökade\r\ninternationella osäkerheten talar för att\r\nbåde den internationella och svenska\r\ntillväxten under nästa år blir svagare än\r\nvad regeringen räknar med. Regeringen\r\nsaknar dock helt beredskap för en sådan\r\nutveckling. Budgeten för 2003 är en\r\n\"vackert väder-budget\" som saknar\r\nmarginaler för en sämre utveckling.\r\nVid sidan av kortsiktig\r\nhandlingsberedskap krävs enligt\r\nmotionärerna en långsiktig politik med\r\nuthålliga villkor som gynnar tillväxten av\r\nnya och befintliga företag och en\r\nomfattande reformering av de offentliga\r\nutgifts- och förmånssystemen. Det\r\növergripande målet för den ekonomiska\r\npolitiken bör vara att öka den långsiktiga\r\nBNP-tillväxten i den svenska ekonomin till\r\n3 % från dagens 2 % per år. För att nå\r\nmålet presenteras i motionen ett antal\r\nstruktur- och systemreformer. En del av\r\ninnehållet presenteras i punkterna nedan.\r\nSkattereform för en ny tid. En\r\ninkomstskattereform genomförs med sänkta\r\nmarginalskatter genom att värnskatten\r\nslopas, brytpunkten för den statliga\r\nskatten i ett första steg höjs till 26 000\r\nkr i månadslön och ett kommunalt\r\nförvärvsavdrag på inledningsvis 3 %\r\ninförs. Inkomstskatterna sänks ytterligare\r\ngenom en skattereduktion på till en början\r\n300 kr som stiger till 600 kr 2004, lika\r\nför alla. Motionärerna föreslår höjda men\r\navdragsgilla avgifter till a-kassan. Som\r\nett led i att reformera familjepolitiken\r\nbör barnfamiljernas marginaleffekter\r\nminskas genom att generella utökningar av\r\nbarnstödet utformas som en skattereduktion\r\npå drygt 900 kr per år 2003. Reduktionen\r\nkombineras med en nedtrappning av\r\nbostadsbidraget. Hushållstjänster får en\r\nskattereduktion på 50 %. Sparande\r\nunderlättas genom att förmögenhetsskatten\r\nsänks och slopas på sikt. Ett första steg\r\när en avskaffad sambeskattning och en\r\nhöjning av fribeloppet till 2,1 miljoner\r\nkronor. Fastighetsskatten sänks genom att\r\ntaxeringsvärdena åter fryses på 1997 års\r\nnivå till skattesatsen 1,0 % för småhus\r\noch 0,5 % för flerbostadshus. Systemet för\r\nfastighetstaxering bör reformeras i\r\ngrunden och olika boendeformer måste\r\nbehandlas lika. Reavinstbeskattningen för\r\nbostäder höjs till 30 %.  Kompetens- och\r\npensionssparandet underlättas genom att\r\navdragsrätten höjs till ett basbelopp.\r\nPrinciperna från 1990/91 års skattereform\r\n- hälften kvar och att de allra flesta\r\nbara ska betala kommunalskatt - ska\r\nåterupprättas. Motionärer stöder förslaget\r\nom höjd el- och koldioxidskatt och inför\r\nen särskild miljöskatt på sopförbränning\r\nsom ett led i en grön skatteväxling.\r\nOffensiv för bättre företagsklimat. För\r\natt skapa fler företagare och jobb måste\r\nföretagsskatterna sänkas, antalet regler\r\nför att driva företag minskas och\r\nförenklas samtidigt som konkurrensen måste\r\nöka. Dubbelbeskattningen på aktier bör\r\nslopas successivt, arbetsgivaravgifterna\r\nsänkas ytterligare och de s.k.\r\nfåmansbolagsreglerna reformeras. Som en\r\nviktig ingrediens för bättre\r\ntillväxtklimat föreslår motionärerna en\r\nutökad satsning på väginvesteringar.\r\nVidare måste bostadspolitiken förnyas.\r\nSocialförsäkringsreform. Trovärdigheten\r\nför socialförsäkringarna är viktig för ett\r\nbra arbets- och företagarklimat. Förutom\r\ndet nya pensionssystemet bör ytterligare\r\ntvå obligatoriska och från statens budget\r\nfristående försäkringar skapas - en allmän\r\nsjukförsäkring (inkl. förtidspensionen)\r\noch en allmän arbetslöshetsförsäkring.\r\nFörsäkringarna bör bygga på\r\ninkomstbortfallsprincipen och det ska råda\r\nraka rör mellan avgifter och förmåner.\r\nMotionärerna stödjer förslaget om en\r\nhöjning av taket i föräldraförsäkringen\r\ntill tio basbelopp.\r\nEn skola för tillväxt. En rad åtgärder\r\nföreslås för att förbättra skolan och öka\r\nkvaliteten inom högskolan, och större\r\nresurser avsätts till forskningen. Bland\r\nannat bör en speciallärarutbildning\r\ninrättas och en skolpeng införas så att\r\nutbildningen blir likvärdig över landet.\r\nJämställdhetsreform för tillväxt. Några av\r\nde mest prioriterade uppgifterna är att\r\navskaffa löneskillnaderna mellan män och\r\nkvinnor och öka individernas inflytande\r\növer sina liv. Det bör enligt motionärerna\r\nbl.a. ske genom att de offentliga\r\nmonopolen inom omsorgen, skolan och vården\r\nbryts upp. Förutom olika skatteåtgärder,\r\nsom t.ex. skattereduktion på hushållsnära\r\ntjänster och sänkt skatt för barnfamiljer,\r\nbör ett barnkonto för att bl.a. öka\r\nvalfriheten i barnomsorgen införas och en\r\nreformerad arbetstidslagstiftning\r\ngenomföras för att öka medborgarnas och\r\nfamiljernas möjlighet att själva ordna sin\r\nvardag. Vidare bör en jämställdhetsbonus\r\ninföras. Bonusen innebär att varje månad\r\nsom tas ut i föräldraledighet, som\r\nmotsvaras av en månad som även den andra\r\nföräldern tar ut, ger 90 % i ersättning i\r\nstället dagens 80 %.\r\nFrihandelsreform och global solidaritet.\r\nFrihandel är avgörande för\r\nvälfärdsutvecklingen. Sverige bör gå i\r\nspetsen för ökad frihandel i världen och\r\nverka för en avreglering av EU:s\r\njordbrukspolitik. Sverige bör också gå med\r\ni EMU och arbeta för en fortsatt\r\nreformering av den inre marknaden.\r\nBiståndet bör höjas kraftigt. Enligt en\r\nkonkret tidsplan bör enprocentsmålet vara\r\nåterställt senast 2006. Gåvor till\r\ninternationell hjälpverksamhet bör ge viss\r\nskattereduktion.\r\nLiberal miljöpolitik. En rad åtgärder\r\nföreslås för att förena den ekonomiska\r\ntillväxten med en ekologiskt hållbar\r\nutveckling. För att förhindra\r\nväxthuseffekten bör bl.a. europeiska\r\nminimiregler för koldioxidskatt införas\r\nsom ett första steg. En\r\nhållbarhetskommission bör tillsättas med\r\nuppgift att se över vilka\r\neffektiviseringar och moderniseringar av\r\nregler och styrmedel som behövs för att\r\nöka den hållbara utvecklingen.\r\nNy integrationspolitik. För att bryta\r\nsegregation och utanförskap måste den\r\nenskildes initiativkraft frigöras. Bland\r\nannat måste skatter som hindrar arbete och\r\nföretagande sänkas, rigida\r\narbetsmarknadslagar och krångliga\r\nföretagsregler tas bort samtidigt som\r\nbidragssystemen måste förändras.\r\nInvandrarens möjlighet till\r\nsvenskundervisning måste öka och satsning\r\nbör göras på skolor i  särskilt utsatta\r\nområden.  För att tillgodose det ökade\r\nbehovet av arbetskraft bör möjligheterna\r\ntill arbetskraftsinvandring öka.\r\nResurserna för flyktingmottagning bör öka.\r\nKamp mot ohälsan. I motionen föreslås ett\r\nprogram inom olika politikområden mot\r\nohälsan. Bland annat måste finansiering av\r\nvården samordnas mellan olika aktörer, en\r\nnationell vårdgaranti snarast återinföras\r\noch resurserna för rehabilitering utökas.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste enligt\r\nmotionärerna radikalt förändras. Dagens\r\nAMS bör läggas ned och ersättas av en\r\nflora av platsförmedlingar som drivs av\r\nolika huvudmän. Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader minskas väsentligt.\r\nKonkurrensen i ekonomin måste öka, enligt\r\nmotionärerna. Kartellverksamhet bör\r\nkriminaliseras och beläggas med böter.\r\nEtableringshinder för småföretagare bör\r\navvecklas, t.ex. de regler i plan- och\r\nbygglagen som ger kommuner möjlighet att\r\nstoppa byggandet av köpcentrum. I princip\r\nbör all verksamhet inom den offentliga\r\nsektorn som inte är myndighetsutövning\r\nvara konkurrensutsatt, vilket innebär att\r\nstatlig och kommunal affärsverksamhet bör\r\navvecklas eller säljas. Rättssäkerheten\r\nbör stärkas. Till följd av de osäkra\r\ninternationella konjunkturutsikterna\r\npresenterar motionärerna en\r\nbudgeteringsmarginal på omkring 11\r\nmiljarder kronor både 2003 och 2004.\r\nMotionärerna anser vidare att målet om\r\növerskott i de offentliga finanserna\r\nmotsvarande 2 % av BNP över en\r\nkonjunkturcykel bör tas upp till debatt.\r\nSannolikt bör ett nytt mål formuleras för\r\nstat och kommun. Ett möjligt mål är att\r\nkrav på bruttoskuldens utveckling införs.\r\nAvbetalningen av statsskulden bör\r\npåskyndas. Det ska ske genom att statliga\r\nföretag säljs i en större omfattning än\r\nvad regeringen räknar med. Staten bör\r\nendast i undantagsfall driva företag\r\n(yrkande 1).\r\nI Kristdemokraternas motion Fi233\r\nkonstateras att Sveriges långsiktiga\r\ntillväxtproblem kvarstår.\r\nBudgetpropositionen för 2003 är den\r\nartonde stora ekonomisk-politiska\r\nproposition som regeringen sedan 1994 lagt\r\npå riksdagens bord. Alla 18 har i stort\r\nsett saknat åtgärder för att förbättra\r\nföretagsklimatet och de strukturella\r\nproblem som gjort att Sverige tappat i\r\ntillväxttakt jämfört med många länder och\r\nsjunkit långt ned på OECD:s tillväxt- och\r\nvälståndslistor. Eftersläpningen\r\nfortsätter, enligt regeringens egen\r\nbedömning i budgetpropositionen, men\r\nregeringen presenterar ingen plan för att\r\nbryta denna utveckling. Den totala\r\narbetslösheten är rekordhög med tanke på\r\natt vi nyss passerat en högkonjunktur,\r\nkapital och företag flyttar utomlands\r\neller säljs ut till utländska ägare,\r\nsjukfrånvaron ökar kraftigt,\r\narbetsmarknaden fungerar dåligt och\r\nlönerna ökar fortfarande snabbare än i\r\nomvärlden. Den ökade sysselsättningen i\r\nslutet av 1990-talet är också delvis en\r\nbubbla, genom att sjukfrånvaron stigit\r\nsnabbt under samma period.\r\nDen vikande konjunkturen visar, enligt\r\nmotionärerna, att det nu är hög tid att\r\nrätta till strukturfelen i den svenska\r\nekonomin - rekordhögt skattetryck och\r\nstora marginaleffekter som gör att det\r\nlönar sig dåligt att arbeta och skapar ett\r\nosunt bidragsberoende, en hög beskattning\r\nsom gör det svårt att locka och behålla\r\nföretag, kapital och kompetens i landet,\r\nen dåligt fungerande arbetsmarknad och\r\nlönebildning och en svag konkurrens i\r\nstora delar av ekonomin. Målet bör vara en\r\nvaraktigt hållbar tillväxt på minst 3 %\r\nper år, jämfört med den tillväxt på knappt\r\n2 % som Sverige i genomsnitt haft under de\r\nsenaste 30 åren.\r\nFör att öka sysselsättningen, minska\r\narbetslösheten och öka möjligheterna för\r\nmedborgarna att klara sig på sin egen lön\r\nföreslås att inkomstskatten reformeras i\r\nfyra steg bl.a. genom en kraftig höjning\r\nav grundavdraget till 26 500 kr, en\r\nskattereduktion på 4 000 kr per person och\r\når, ett förvärvsavdrag på motsvarande 5 %\r\nav förvärvsinkomsten och genom att värn\r\nskatten avskaffas i två steg. Vidare sänks\r\narbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter\r\npå lönesummor upp till 900 000 kr från\r\n2004, och en 50-procentig skattereduktion\r\npå hushållens köp av tjänster i det egna\r\nhemmet införs. Vidare bör rimliga och\r\nrättvisa konkurrensvillkor för jordbruket,\r\nåkeri- och transportsektorn skapas genom\r\nsänkt dieselskatt. Förmögenhetsskatten och\r\ndubbelbeskattningen på utdelningsinkomster\r\navvecklas stegvis och arvsskatten på\r\nbundet kapital vid generationsskifte i\r\nföretag avskaffas. Dock höjs bolagsskatten\r\nmed 2 procentenheter till 30 %.\r\nAvdragsrätten på pensionssparande höjs och\r\ngränsen för reseavdraget för resor till\r\noch från jobbet sänks från 7 000 kr till 5\r\n000 kr. Vidare införs ett\r\nriskkapitalavdrag som innebär att högst\r\n100 000 kr i investeringar i onoterade\r\nföretag blir avdragsgilla mot inkomst av\r\ntjänst eller kapital. Dessutom bör\r\nfastighetsskatten avskaffas 2003 samtidigt\r\nsom kommunerna ges rätt att ta ut avgift\r\npå bostäder, kommersiella fastigheter och\r\nindustrifastigheter. Förändringen av\r\nfastighetsskatten föreslås bl.a.\r\nfinansieras genom en höjning av\r\nreavinstskatten på privatbostäder.\r\nSammantaget föreslås skattesänkningar som\r\ni slutet av 2004 uppgår till netto omkring\r\n36 miljarder kronor utöver regeringens\r\nförslag.\r\nArbetsmarknadens funktionssätt måste\r\nförbättras för att minska riskerna för\r\narbetskraftsbrist inom vissa områden och\r\nskapa en bättre balans i\r\nlönebildningsprocessen. Ett av de\r\nallvarligaste hoten mot den svenska\r\nekonomin är att lönerna fortsätter att\r\nstiga snabbare än i EU-länderna. Villkoren\r\nför lönebildningen bör förbättras genom\r\nt.ex. sänkta skatter och marginaleffekter,\r\nen högre egenfinansiering i en ny\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring och\r\nförlängda varseltider vid strejkåtgärder.\r\nEn ökad dynamik och flexibilitet i\r\nlönesättningen måste skapas. De nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste\r\nses över och minskas och regelverket\r\nförenklas. Ökade satsningar bör göras på\r\nkvalificerad yrkesutbildning för att\r\navhjälpa bristsituationer. Nya alternativ\r\nsom kompletterar den traditionella\r\narbetsförmedlingen bör släppas fram.\r\nKonkurrensen måste öka inom t.ex.\r\nvarudistributionen, detaljhandeln,\r\ntjänstesektorn, byggsektorn och den\r\noffentliga sektorn. För att öka\r\neffektiviteten i vården och omsorgen anser\r\nmotionärerna att konkurrensen ska öka\r\ngenom att bl.a. fler privata initiativ\r\ntillåts. Resurserna till Konkurrensverket\r\nbör höjas och konkurrenslagen skärpas,\r\nbl.a. genom att kartellbildning\r\nkriminaliseras. Kommunalt och statligt\r\nägande bör avvecklas på de marknader\r\nprivata alternativ konkurrerar eller\r\nskulle kunna konkurrera, och kommunallagen\r\nbör ses över i konkurrenshänseende.\r\nKvarvarande konkurrenshämmande regleringar\r\ni den privata sektorn bör avvecklas. De\r\nregelförenklingar som\r\nSmåföretagsdelegationen föreslår bör\r\nsnarast genomföras. Kristdemokraterna\r\npresenterar tillsammans med de övriga\r\nborgerliga partierna ett program inom\r\nolika områden för att öka företagandet.\r\nFör att stimulera byggandet föreslår\r\nmotionärerna en halvering av byggmomsen.\r\nMotionärerna anför vidare att regeringens\r\nokänsliga budgetsanering har drabbat\r\npensionärerna hårt genom bl.a.\r\nnedskärningar, brister inom äldrevården\r\nsamt genom de växande vårdköerna.\r\nMotionärerna föreslår därför att bl.a.\r\ninkomstprövningen i bostadstillägget inte\r\nska innehålla fritidsfastigheter och att\r\nomställningspensionen för efterlevande\r\nåterställs fullt ut. Nästa år förbättras\r\npensionärernas situation genom förslaget\r\nom en höjning av grundavdrag, vilken bl.a.\r\nger de sämst ställda pensionärerna 1 000\r\nkr mer i månaden. Vården, skolan och\r\nomsorgen tillförs ytterligare resurser\r\ngenom att resurserna till kommunsektorn\r\nökar med 3,5 miljarder kronor de närmaste\r\ntvå åren utöver regeringens förslag.\r\nDessutom tillförs landstingen ytterligare\r\n1 miljard kronor under perioden genom den\r\nnationella vårdgaranti motionärerna vill\r\ninföra från årsskiftet. Som delar i ett\r\nprogram för att minska sjukfrånvaron och\r\nöka hälsan föreslås att en ny samordnad\r\nrehabiliteringsförsäkring enligt den\r\nmodell som presenterades i\r\nRehabiliteringsutredningen införs. För\r\ndetta ändamål avsätts omkring 4 miljarder\r\nkronor under 2003 och 2004. Vidare utökas\r\nstödet till anhörig vårdare. Sjukvårdens\r\nkostnader för trafikolycksfall bör föras\r\növer på den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen.\r\nFör att förbättra den snabbt förfallande\r\nväg- och järnvägsstrukturen satsas under\r\nde närmaste två åren 4,3 miljarder kronor\r\nutöver regeringens förslag. Resurserna ska\r\nanvändas för både investeringar och\r\nunderhåll. Motionärerna vill som en\r\nlångsiktig finansieringsmetod för\r\ninvesteringar införa ett program med\r\npartnerskap med den privata sektorn, s.k.\r\nPPP-finansiering (Public-Private\r\nPartnership). Motionärerna föreslår också\r\nsatsningar för att återupprätta\r\nrättsväsendet. Det handlar om att utveckla\r\noch säkerställa närpolisverksamheten,\r\nstärka åklagar- och domstolsväsendena, öka\r\nkriminalvårdens resurser och en\r\nintensifiering av det brottsförebyggande\r\narbetet. Biståndsmålet bör enligt\r\nmotionärerna nås snabbare än vad\r\nregeringen räknar med.\r\nKristdemokraterna kritiserar regeringen\r\nför valet av samarbetspartier.\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet är av\r\ntradition negativa till ekonomisk\r\ntillväxt, och deras inflytande över\r\nregeringspolitiken har ytterligare ökat\r\nosäkerheten om regeringens ekonomiska kurs\r\noch regeringens förmåga att göra någonting\r\nåt ekonomins grundläggande strukturella\r\nproblem.\r\nDagens familjepolitik har, enligt\r\nmotionärerna, stora brister ur både\r\nvalfrihets- och fördelningssynvinkel.\r\nInförandet av maxtaxan har ökat\r\norättvisorna genom att taxan gynnar de\r\nmest välbeställda samtidigt som\r\nvalfriheten och kvaliteten i barnomsorgen\r\nminskar. Familjepolitiken måste reformeras\r\nför att öka valfriheten och rättvisan. Ett\r\nbarnomsorgskonto på 80 000 kr per år för\r\nbarn som fyllt ett år bör införas. Kontot\r\nska ej vara skattepliktigt men trappas av\r\ni förhållande till hur mycket kommunal\r\nbarnomsorg som utnyttjas. Halvtid på\r\ndaghem ger halvt belopp på kontot etc.\r\nVidare bör barnfamiljernas ekonomi stärkas\r\ngenom att ersättningsnivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 90 %\r\nsamtidigt som taket för ersättning höjs\r\ntill elva prisbasbelopp och den s.k.\r\ngarantinivån i försäkringen till 200 kr\r\nper dag. Bostadsbidragen för de sämst\r\nställda barnfamiljerna bör förbättras och\r\nreglerna för beräkning av den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten förändras.\r\nFr.o.m. hösten 2004 bör också\r\nstudiebidragen och studiemedlen höjas.\r\nEnligt motionärerna bör\r\nsocialförsäkringssystemen reformeras och\r\nutvecklas mer mot fonderade system. För\r\natt även se över marginaleffekterna i\r\nskatte- och socialförsäkringssystemen bör\r\növerläggningar ske mellan de fem partier\r\nsom står bakom pensionsreformen.\r\nSverige bör delta i EMU fullt ut och för\r\natt minska statsfinansernas\r\nkonjunkturkänslighet bör statsskulden\r\navbetalas i en snabbare takt än vad\r\nregeringen föreslår, bl.a. genom att fler\r\nstatliga företag säljs ut. En sådan\r\nutförsäljning motiveras också av att\r\nstaten måste renodla sin roll. Under 2003\r\noch 2004 bör statliga företag för\r\nmotsvarande 30 miljarder kronor respektive\r\n60 miljarder kronor säljas ut, över\r\nregeringens planer.\r\nFör att bl.a. finansiera satsningar och\r\nskatteförändringar föreslås besparingar\r\nmotsvarande 36 miljarder kronor netto\r\n2004, bl.a. genom en ytterligare karensdag\r\ni sjukförsäkringen kompletterad med ett\r\nhögriskskydd, ökad egenfinansiering i\r\narbetslöshetsförsäkringen och ändrade\r\nberäkningsregler för den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten i sjuk- och\r\nföräldraförsäkringen. I sitt\r\nbudgetalternativ redovisar motionärerna\r\nett utgiftstak för staten som för både\r\n2003 och 2004 ligger under regeringens\r\nförslag i budgetpropositionen (yrkandena\r\n1-3).\r\nI Centerpartiets motion Fi234 anförs att\r\nutvecklingen under de senaste åren gått i\r\nfel riktning. Löneklyftorna mellan män och\r\nkvinnor har ökat samtidigt som en stor del\r\nav invandrarna trots flera års\r\nhögkonjunktur fortfarande står utanför\r\narbetsmarknaden. Under de senaste fem åren\r\nhar sjukskrivningarna fördubblats, och 90\r\n% av Sveriges yta är avfolkningsområden.\r\nDen regionala och sociala klyvningen av\r\nsamhället har tilltagit.\r\nEnligt motionärerna visar utvecklingen i\r\nFinland att den svenska ekonomiska\r\npolitiken inte varit bra under de senaste\r\nåren. Hade Sverige haft en liknande\r\nutveckling som Finland under 1990-talet\r\nskulle Sveriges BNP nu vara mer än 200\r\nmiljarder kronor högre. I stället för att\r\nunder högkonjunkturåren fortsätta med den\r\nlångsiktiga omstruktureringen av den\r\nsvenska ekonomin för att göra ekonomin mer\r\nrobust och mindre känslig för\r\nkonjunktursvängningar har regeringen enögt\r\nsatsat på fördelningspolitik som leder\r\ntill försvagade offentliga finanser.\r\nSpeciellt tydligt har detta varit under\r\n2002. Långsiktiga tillväxtfrämjande\r\nåtgärder har lyst med sin frånvaro medan\r\nsatsningarna varit koncentrerade till\r\nkortfristiga köpkraftsstimulanser som\r\npermanent ökat de offentliga kostnaderna.\r\nDet viktigaste målet med den ekonomiska\r\npolitiken och finanspolitiken är enligt\r\nmotionärerna att stärka och förbättra\r\nSveriges långsiktiga tillväxtförmåga och\r\nminska statsfinansernas\r\nkonjunkturkänslighet. Med rätt ekonomisk\r\npolitik kan Sverige följa det finländska\r\nexemplet och växla över till ett spår med\r\nsnabbare tillväxt och bibehållen\r\nvälfärdsstat. Viktiga inriktningar av den\r\nekonomiska politiken är att sänka\r\nskatterna på låga och medelstora\r\ninkomster, minska de offentliga utgifterna\r\noch öka den lokala beslutandemakten över\r\nde ekonomiska resurserna. Det\r\nförtroendekapital för de svenska\r\nstatsfinanserna som med stor möda byggts\r\nupp sedan mitten av 1990-talet får inte\r\nförskingras. I motionen presenteras ett\r\nreformprogram för att förnya Sverige.\r\nNågra av punkterna i programmet är:\r\nÖkat självbestämmande. För att öka\r\nsjälvbestämmandet, uppmuntra företagandet\r\noch minska marginaleffekterna föreslås en\r\ninkomstskattereform. Skatten sänks för\r\nframför allt medel- och låginkomsttagare\r\ngenom en skatterabatt på 10 000 kr, lika\r\nför alla, och en särskild förvärvsrabatt\r\npå högst 10 800 kr. Förvärvsrabatten fasas\r\nin för att undvika marginaleffekter.\r\nVidare bör beskattningen av boendet sänkas\r\ngenom lägre taxeringsvärden 2003 via en\r\ns.k. medianvärdesberäkning och genom att\r\nskattesatsen sänks 2004.\r\nFörmögenhetsskatten sänks genom bl.a.\r\nslopad sambeskattning och genom att endast\r\nhalva taxeringsunderlaget ska ingå i\r\nförmögenhetsbeskattningen. En\r\nskattereduktion på hushållstjänster införs\r\n(reduktionen ska även omfatta s.k. ROT-\r\narbeten) och reseavdraget höjs och\r\ninkluderar resor till och från barnomsorg.\r\nVidare införs en skattereduktion för den\r\nhöjning av a-kasseavgiften som föreslås i\r\nmotionen. Barnfamiljernas självbestämmande\r\nökas ytterligare genom att barnbidraget\r\nför barn i åldrarna ett till fem år\r\nfördubblas fram till 2006 och att\r\nföräldrarna ges lagstadgad rätt att jobba\r\nhalvtid under barnets första åtta år.\r\nGolvet och taket i föräldraförsäkringen\r\noch ersättningen under garantidagarna\r\nhöjs. Samtidigt föreslås en\r\njämställdhetsbonus för föräldrar som delar\r\npå föräldraledigheten. Sammantaget\r\nföreslås skattesänkningar som under 2004\r\nuppgår till netto 40 miljarder kronor. Som\r\nett led i ökat självbestämmande föreslås\r\nockså särskilda satsningar på\r\nrättsväsendet genom bl.a. ökade resurser\r\ntill Polisen och Brottsförebyggande rådet\r\noch skolan genom bl.a. fler lärare,\r\ninförandet av en individuell kunskapsrätt\r\noch ett nationellt kvalitetsinstitut för\r\natt garantera kvaliteten i alla skolor.\r\nVidare satsas resurser för att uppmuntra\r\nkvinnligt företagande, och för att minska\r\nlönediskrimineringen föreslås att mål i\r\närendet flyttas från Arbetsdomstolen till\r\nallmän domstol.\r\nSatsning på företagande.\r\nArbetsgivaravgifterna bör fortsätta att\r\nsänkas och arbetet med att förenkla det\r\nregelverk som omger företagandet måste ta\r\nfart på allvar - 25 % av befintliga regler\r\nbör tas bort. Kvinnors företagande ska\r\nuppmuntras genom bl.a. s.k. mikrolån och\r\nresurser till affärsrådgivare och ett\r\nspeciellt resurscentrum för kvinnliga\r\nföretagare. Vidare bör ett\r\nriskkapitalavdrag och ett starta-eget-\r\nsparande införas. Beskattningen av\r\nförluster vid andelsbyten tas bort och\r\narvsskatten på arbetande kapital i\r\nfåmansbolag slopas. Som ett led i en\r\nmiljödriven tillväxt höjs skatten på\r\nutsläpp av kväveoxid och koldioxid i\r\nindustrin och skatten på förbränning av\r\nosorterat avfall. Det svenska jordbrukets\r\nkonkurrenskraft förstärks bl.a. genom att\r\ndiesel- och kväveskatterna i jordbruket\r\nsänks och skatten på handelsgödsel slopas.\r\nOmställning till ekologiskt jordbruk\r\nstimuleras genom bl.a. stimulans av\r\nfånggrödor. Under 2004 bör ett\r\npilotprojekt med biodrivmedel genomföras.\r\nProjektet bör finansieras genom en\r\nskattereduktion.\r\nArbetsmarknaden. För att få ned\r\narbetslösheten måste\r\narbetsmarknadspolitiken förnyas och\r\ndecentraliseras för att bl.a. minska den\r\nsociala och regionala klyvningen i\r\nsamhället. En rätt till utbildning bör\r\ninföras, ineffektiva volymåtgärder i AMS\r\nregi bör fasas ut och större vikt bör\r\nläggas på mer individanpassade\r\nutbildningar och yrkesutbildningar. Vidare\r\nbör s.k. övergångsarbetsmarknader\r\ninrättas. På dessa marknader ska\r\narbetskraften vara billigare genom en\r\nåterföring av arbetsgivaravgifterna.\r\nArbetskraftsinvandringen bör tillåtas öka\r\nför att Sverige ska klara framtidens\r\narbetskraftsbehov. Enligt motionärerna bör\r\nomställningsmomentet i\r\narbetslöshetsförsäkringen tydliggöras\r\ngenom en successiv avtrappning av\r\nersättningen. Dessutom bör en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring införas med ökad\r\nsjälvfinansieringsgrad.\r\nLika villkor genom bra kommunikationer.\r\nFör att öka livskraften i hela Sverige\r\nföreslås en extra satsning utöver\r\nregeringens på kommunikationer, främst för\r\ndrift och underhåll av vägnätet. Dessutom\r\nbör en digital allemansrätt införas som\r\ngör att den digitala infrastrukturen\r\nkommer alla till del.\r\nÅtgärder mot ohälsan. För att bekämpa de\r\nrekordhöga sjukskrivningarna, som gröper\r\nhål i statsfinanserna och sänker\r\nproduktiviteten i offentlig och privat\r\nsektor, måste kraftfulla åtgärder vidtas.\r\nDelmål bör vara att sjukskrivningarna ska\r\nminska med 20 % till 2004 och 40 % 2006.\r\nEnligt motionärerna bör de satsningar som\r\nRehabiliteringsutredningen föreslagit\r\ngenomföras. En rätt till rehabilitering\r\noch en ny nationell vårdgaranti bör\r\ninföras. Dagens sjuk- och\r\narbetsskadeförsäkring bör samordnas i en\r\nny sjuk- och rehabiliteringsförsäkring.\r\nMotionärerna föreslår också ett nytt\r\nsystem med differentierat\r\narbetsgivaransvar, i vilken arbetsgivarens\r\nansvar för sjukersättningen ställs i\r\nrelation till antalet anställda.\r\nHögre utbildning och forskning. Kunskaper\r\när viktiga för tillväxten och välfärden.\r\nMålet bör enligt motionärerna vara att\r\nskapa ett decentraliserat\r\nkunskapssamhälle, där utbildningen når\r\nalla människor i alla delar av landet och\r\nunder hela livet. Social snedrekrytering\r\nska motverkas genom bl.a. ett nytt\r\nstudiemedelssystem där lån och bidrag\r\nutgör vardera 50 %. För att säkra\r\nkvaliteten och stärka forskningen runt om\r\ni landet föreslås en ökning av\r\nforskningsresurserna. Hälften av medlen\r\nska reserveras för forskning vid de nya\r\nuniversiteten och vid landets högskolor.\r\nLivskraft i hela landet. En hög och\r\nhållbar tillväxt förutsätter att hela\r\nlandet bidrar. De satsningar på\r\nkommunikation, en heltäckande digital\r\ninfrastruktur, forskning och utbildning i\r\nhela landet och skatteförändringar som\r\npresenterats ovan bidrar till att stärka\r\nvillkoren i alla delar av landet. Dessutom\r\nbör, enligt motionärerna, kommunernas och\r\nlandstingens makt över utvecklingsmedel\r\nöka och resurserna för landsbygdens\r\nnäringsliv utökas. Olika statliga\r\nverksamheter bör, helt eller delvis,\r\nutlokaliseras samtidigt som statliga bolag\r\noch verksamheter som Posten, Apoteket och\r\nSystembolaget bör åläggas att garantera en\r\ngrundläggande service.\r\nÖkat internationellt engagemang.\r\nGrogrunden för terror och fundamentalism\r\nligger ofta i fattigdom. Motionärerna\r\nanvisar bl.a. därför extra biståndsanslag\r\nså att målet om bistånd motsvarande 1 % av\r\nBNP nås 2005. En del av satsningen bör\r\nanvändas till miljöarbete i Sveriges\r\nnärområde.\r\nDe skattesänkningar som föreslås i\r\nmotionen uppgår till netto 35 miljarder\r\nkronor 2003 och 40 miljarder kronor 2004.\r\nVidare presenteras besparingar motsvarande\r\n38 miljarder respektive 48 miljarder\r\nkronor 2003 och 2004, bl.a. genom dämpade\r\nutgifter för sjukpenning, förändringar\r\ninom arbetsmarknadspolitikens område samt\r\ngenom ändrad inkomstbeskattning, vilken\r\nminskar behovet av kompenserande\r\nstatsbidrag till kommunerna.  Motionärerna\r\nanser i anslutning till detta att en\r\nparlamentarisk kommitté bör tillsättas med\r\nuppgift att studera hur kommunernas\r\nskattebaser kan stärkas och beroendet av\r\nstatsbidrag minska. Försäljning av statlig\r\nverksamhet bör under de kommande två åren\r\nuppgå till 30 miljarder kronor respektive\r\n50 miljarder kronor mer för 2003 och 2004\r\nän vad regeringen föreslår i\r\nbudgetpropositionen. Till följd av\r\nkonjunkturläget bör utförsäljningar under\r\ndet kommandet året koncentreras till\r\nrelativt konjunkturokänsliga verksamheter\r\nsom t.ex. statligt skogsinnehav,\r\nfastigheter och AB Vin & Sprit (yrkandena\r\n1 och 2).\r\n\r\n1.3.3 Finansutskottets ställningstagande\r\ntill partimotionernas förslag till\r\ninriktning av den allmänna ekonomiska\r\nutvecklingen\r\n\r\nUtskottet börjar med att diskutera de\r\növergripande tillväxtfrågorna.\r\nI sin politiska argumentation använder\r\nModerata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet liberalerna ofta det som\r\nkallas för OECD:s tillväxt- eller\r\nvälfärdsliga. \"Sverige rasar i\r\nvälståndsligan\" är ett vanligt\r\nförekommande uttryck i de ekonomisk-\r\npolitiska motionerna. Vad det handlar om\r\när den statistik som OECD sammanställer av\r\ns.k. köpkraftskorrigerade BNP-uppgifter\r\nper invånare. Enligt t.ex. motion Fi231\r\n(m) har Sverige sedan 1970 halkat från en\r\nfjärde till en sjuttonde plats i\r\nvälfärdsligan.\r\nSom utskottet påpekat vid tidigare\r\nbehandlingar (senast i bet. 2001/02:\r\nFiU20) är OECD:s statistik så pass osäker\r\natt man bör vara mycket försiktig med att\r\ndra alltför långtgående slutsatser av\r\nuppgifterna. Möjligheten till jämförelser\r\nmellan länderna är mycket begränsad,\r\nenligt bl.a. OECD:s egna uppgifter.\r\nDessutom har måttet stora brister som mått\r\npå den ekonomiska välfärden.\r\nUtskottet har också tidigare påpekat att\r\nvalet av tidsperiod har en avgörande\r\nbetydelse för resultatet. Till exempel har\r\nArbetarrörelsens Ekonomiska Råd (AER) i en\r\nrapport (nr 5 2000) visat att om man i\r\nstället använder 1947 som utgångsår, 1997\r\nsom slutår och BNP per invånare i åldern\r\n15-64 år som välfärdsmått blir resultatet\r\nen allmän, mycket kraftig utjämning mellan\r\nOECD-länderna. Sveriges placering ändras\r\nunder perioden från plats sex till plats\r\nåtta. Samtidigt ökade Sveriges\r\nproduktionsnivå från nästan 60 % till\r\nnästan 80 % av Förenta staternas nivå.\r\nUtskottet kan emellertid utifrån t.ex.\r\nOECD:s statistik konstatera att svensk\r\nekonomi tappat i relativ position mot\r\nandra länder under framför allt två\r\nperioder de senaste 30 åren - under andra\r\nhälften av 1970-talet och i början av 1990-\r\ntalet. Den absolut största nedgången kom i\r\nbörjan av 1990-talet då Sveriges BNP föll\r\nsamtidigt som flera andra länder fortsatte\r\natt ha en positiv tillväxt.\r\n\r\nSveriges relativa  position förbättras\r\n\r\nI motion Fi233 (kd) redovisas en del\r\nberäkningar som anses bevisa att Sverige\r\nsläpat efter i tillväxt även i slutet av\r\n1990-talet. Sådana beräkningar är dock\r\nmycket beroende av t.ex. val av tidsperiod\r\noch val av jämförelseländer. I motionen\r\nsägs t.ex. att Sveriges BNP 2001 skulle ha\r\nvarit 204 miljarder kronor högre om\r\nSverige under perioden 1995-2001 hade haft\r\nsamma tillväxttakt som Finland. Även\r\nCenterpartiet gör i motion Fi234 samma\r\nhänvisning och hävdar att Sverige borde\r\nfölja det finländska exemplet.\r\nEnligt utskottets mening är det mycket\r\ntillfredsställande att Finland under de\r\nsenaste åren haft en hög ekonomisk\r\ntillväxt. Finland är en viktig granne och\r\nhandelspartner och forskning visar att\r\nsvensk och finländsk konjunkturutveckling\r\nofta är intimt sammanvävda. Sverige har\r\nockså mycket att lära av Finland på skilda\r\nområden. Men samtidigt måste man komma\r\nihåg att Finlands uppgång delvis är en\r\nföljd av den kraftiga nedgången i början\r\nav 1990-talet, då Finlands BNP föll\r\nbetydligt mer än Sveriges. Uppgången\r\nmedförde också att Finland, innan den\r\ninternationella konjunkturnedgången\r\npåbörjades 2001, visade tydliga tecken på\r\nbristsituationer på arbetsmarknaden och\r\nstigande inflationstakt, enligt OECD:s\r\nbedömning. Till detta kommer att\r\narbetslösheten i Finland, trots den höga\r\ntillväxttakten under 1990-talet,\r\nfortfarande ligger kring 9 % av\r\narbetskraften, en av de högsta nivåerna i\r\nEU.\r\nEnligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP\r\nmed i genomsnitt 2,8 % per år mellan åren\r\n1995 och 2001 (inklusive tillväxttakten\r\n1995, dvs. under sju år). Tillväxten i\r\nOECD-området ökade också med i genomsnitt\r\n2,8 % per år under samma period,\r\ntillväxten i EU med i genomsnitt 2,5 % och\r\ntillväxten i euroområdet med 2,4 % per år.\r\nDetta innebär att om Sverige under\r\nperioden hade haft samma tillväxt som EU\r\noch euroområdet i genomsnitt hade nivån på\r\nSveriges BNP varit lägre 2001.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också\r\nerinra om att Sverige under första\r\nhalvåret 2002 haft en tillväxttakt som\r\nvarit betydligt högre än genomsnittet i EU\r\noch euroområdet. OECD räknar också i en\r\nnyligen offentliggjord prognos med att\r\nSveriges BNP kommer att stiga med 1,7 %\r\noch 2,5 % 2002 respektive 2003, medan\r\ngenomsnittet för EU kommer stiga med 0,9 %\r\nrespektive 1,9 %.\r\nI motion Fi231 (m), men också i\r\nmotionerna Fi232 (fp) och Fi233 (kd),\r\nanges att målet för den ekonomiska\r\npolitiken bör vara en långsiktigt hållbar\r\ntillväxt på minst 3 % per år.\r\n\r\nHög tillväxt - ett viktigt mål i den\r\nekonomiska politiken\r\n\r\nSom utskottet framhållit vid ett flertal\r\ntillfällen tidigare är en hög ekonomisk\r\ntillväxt en avgörande del av den\r\nekonomiska politiken, under förutsättning\r\natt den är ekologiskt hållbar. Som\r\nredovisades ovan har Sveriges BNP stigit\r\nmed i genomsnitt 2,8 % per år sedan 1995,\r\nvilket är 0,3 procentenheter mer per år än\r\ngenomsnittet i EU. Om man i stället mäter\r\nfrån slutet av 1997, då de negativa\r\neffekterna av den nödvändiga saneringen av\r\nde offentliga finanserna började avta, har\r\nsvensk ekonomi vuxit med i genomsnitt 3,2\r\n% per år, dvs. 0,5 procentenheter över\r\ntillväxten i EU.\r\nUtskottet vill här passa på att referera\r\ntill en rapport om de offentliga\r\nfinanserna i EU som EU-kommissionen\r\npresenterade i våras. Enligt rapporten är\r\nde svenska offentliga finanserna de som\r\nbland EU-länderna bäst stimulerar till\r\nökad tillväxt och ökad sysselsättning.\r\nVidare är Sverige ett av de två länder som\r\nunder 1990-talet lyckats förbättra de\r\noffentliga utgifternas bidrag till\r\ntillväxt och sysselsättning samtidigt som\r\nutgiftsnivån sjunkit. Det andra landet är\r\nNederländerna.\r\nDet är utskottets fasta övertygelse att\r\nmöjligheterna att nå den höga\r\ntillväxttakten i slutet av 1990-talet hade\r\nvarit betydligt sämre med de\r\nbudgetalternativ som Moderata\r\nsamlingspartiet, Kristdemokraterna och\r\nFolkpartiet liberalerna presenterat för\r\nden aktuella perioden. De mycket stora\r\nskattesänkningar och budgetnedskärningar\r\nsom partierna, framför allt Moderata\r\nsamlingspartiet, förespråkat hade med stor\r\nsannolikhet skapat en betydande oro och\r\nosäkerhet bland ekonomins olika aktörer\r\nmed kraftigt negativa effekter på\r\ntillväxt, sysselsättning och välfärd som\r\nföljd.\r\nUtskottet vill i anslutning till\r\ndiskussionen kort även redogöra för en\r\nvidareutveckling av den\r\nköpkraftskorrigerade BNP-statistiken som\r\nEU:s statistikorgan, Eurostat, tar fram.\r\nEurostat har bl.a. undersökt den\r\nköpkraftskorrigerade produktionsnivån för\r\nolika regioner inom EU-länderna under\r\n1998. Resultatet visar på en ganska stor\r\nskillnad mellan de fattigaste och rikaste\r\nregionerna i flertalet länder. Den största\r\nspridningen finns enligt Eurostat i\r\nTyskland följt av Frankrike, Österrike och\r\nBelgien. Enligt Eurostats uppgifter är\r\nSverige det land som har den minsta\r\nspridningen mellan olika regioner. I\r\nlikhet med OECD:s s.k. välfärdsliga är\r\näven Eurostats beräkningar behäftade med\r\nstora statistiska problem. Men enligt\r\nutskottets mening kan man ändå dra\r\nföljande viktiga slutsats: de regionala\r\nklyftorna i Sverige förefaller vara mindre\r\ndn i flertalet övriga länder i EU.\r\nUtskottet vill i likhet med vid tidigare\r\nbehandlingar också erinra om att det finns\r\nandra undersökningar som kan komplettera\r\nOECD:s mått och därmed bidra till att\r\nfördjupa diskussionen om ekonomisk\r\nvälfärd. En sådan undersökning är den\r\nrapport om utvecklingsnivån i världen som\r\nFN:s utvecklings- och biståndsorgan, UNDP,\r\nlöpande publicerar. I UNDP:s sammanvägda\r\nindex över livslängd, utbildning och\r\nlevnadsstandard placerade sig Sverige på\r\nandra plats 2002, strax efter Norge. Vid\r\nmitten av 1970-talet låg Sverige på en\r\nfjärdeplats. En annan undersökning, där\r\nperspektivet är betydligt snävare och\r\nframför allt behandlar närings- och\r\nföretagsklimatet, är den jämförande\r\nstudien av näringspolitiken som\r\nNäringsdepartementet nu publicerat tre år\r\ni rad. Årets rapport Benchmarking av\r\nnäringspolitiken 2002 (Ds 2002:20) gör en\r\nbedömning av Sveriges utveckling jämfört\r\nmed andra OECD-länder vad avser\r\nindikatorer inom t.ex. områdena näringsliv\r\noch företagande, arbetsmarknad, arbetsliv,\r\nforskning och utveckling, IT och tele,\r\nenergiförsörjning och transporter. I\r\nkorthet visar resultaten att Sverige\r\nhamnar på den övre tredjedelen i\r\nrangordningen i 29 av de 51 olika\r\nindikatorer som undersökts. Endast i fem\r\nfall placerar sig Sverige i den tredjedel\r\nav länder som har den sämsta utvecklingen.\r\nJämfört med den studie som gjordes förra\r\nåret har Sverige förbättrat sin position i\r\n13 indikatorer medan positionen försämrats\r\ni 6 indikatorer.\r\n\r\nFöretagen och globaliseringen\r\n\r\nInnan utskottet går in på frågorna kring\r\nkonkurrens och företagsklimat vill\r\nutskottet kort kommentera diskussionen i\r\nbl.a. motionerna Fi231 (m), Fi232 (fp) och\r\nFi233 (kd) om försäljningar av företag\r\ntill utlandet och ökat utlandsägande. Runt\r\nom i världen pågår en omfattande\r\nglobalisering av ägandet och produktionen\r\noch en internationell omstrukturering i\r\nnäringslivets olika branscher. Både\r\ningående och utgående direktinvesteringar\r\noch s.k. portföljinvesteringar har ökat\r\nmycket kraftigt under de senaste åren,\r\näven om en viss avmattning noterats under\r\nde senaste åren till följd av den svaga\r\nkonjunkturen och nedgången i IKT-sektorn.\r\nEnligt utskottets mening är det\r\nutomordentligt viktigt att\r\nglobaliseringens och det ökade\r\nutlandsägandets effekter på ekonomin,\r\nnäringslivet och sysselsättningen noga\r\nföljs och analyseras. Frågan är emellertid\r\ninte unik för Sverige. I både Europa och\r\növriga industrivärlden pågår en intensiv\r\ndebatt om utländska förvärv,\r\nföretagsutflyttningar, sammanslagningar\r\noch företagsklimat. Debatten är emellertid\r\nofta onyanserad och ibland rent av\r\nbehäftad med undergångstoner. Enligt\r\nutskottets mening finns det mycket som\r\ntyder på att utländska investeringar i\r\nSverige kan spela en viktig roll för\r\nutvecklingen i svensk ekonomi. I många\r\nfall tillför nya internationella ägare\r\nnytt kapital, ny kompetens och nya\r\nförutsättningar för investeringar och\r\nproduktion.\r\nBilden av en ödesmättad utförsäljning av\r\nsvenska företag måste också kompletteras\r\nmed att även svenska företag i stor\r\nutsträckning köper utländska företag för\r\natt stärka sin ställning och kompetens.\r\nEnligt Riksbankens\r\nbetalningsbalansstatistik har svenska\r\nföretag under perioden 1995 t.o.m. första\r\nhalvåret 2002 direktinvesterat i utlandet\r\nför omkring 117 miljarder kronor mer än\r\nvad utländska företag direktinvesterat i\r\nSverige (i dessa siffror har för 1999 den\r\njämbördiga fusionen mellan Astra och\r\nZeneca rensats bort eftersom Astras\r\ninnehav i Zeneca är bokfört som ett\r\nportföljinnehav och därmed inte\r\nregistrerat i\r\ndirektinvesteringsstatistiken medan\r\nZenecas innehav i Astra är registrerat som\r\nen direktinvestering).\r\nFör att ytterligare nyansera debatten\r\nvill utskottet även referera en\r\nenkätundersökning som Svenska\r\nIndustritjänstemannaförbundet (SIF) gjort\r\nbland de större medlemsklubbarna med\r\nanledning av debatten om utflyttning av\r\nsvensk industriproduktion. Enligt enkäten\r\nvar det under perioden 1999-2001 lika\r\nmånga företag som flyttade in verksamhet\r\ntill Sverige som det var företag som\r\nflyttade ut verksamhet till andra länder.\r\nUtskottet vill i anslutning till frågan\r\nom globaliseringen också erinra om att\r\nregeringen tillsatt en utredning om\r\ninternationaliseringens betydelse för\r\nsvenska skattebaser och Sveriges framtida\r\nskattestruktur. Enligt planen presenterar\r\nutredningen sitt slutbetänkande i mitten\r\nav november 2002.\r\n\r\nSverige - en av världens främsta IT-\r\nnationer\r\n\r\nUtlandets kraftigt stigande intresse för\r\nSverige, svenska företag och svenskt\r\nnäringsliv har bl.a. berott på Sveriges\r\nframgångar inom IT-sektorn. Vid sidan av\r\ndirektinvesteringar i svenska IT-företag\r\nhar det skett ett betydande inflöde av\r\nutländska investeringar och kapital när\r\ndet gäller forskning och utveckling inom\r\nIT. Även om den s.k. IKT-sektorn (sektorn\r\nför informations- och\r\nkommunikationsteknik) för tillfället\r\nkarakteriseras av kraftig avmattning och\r\nomstrukturering är utskottet övertygat om\r\natt IT-sektorn kommer att få stor\r\nbetydelse för Sverige och den svenska\r\ntillväxten framöver. Ett tydligt bevis på\r\nsektorns betydelse för den svenska\r\nekonomin är den oro och osäkerhet som det\r\nsenaste årens problem i företaget Ericsson\r\nskapat. Utskottet vill här passa på att\r\nerinra om att regeringen med anledning av\r\nnedgången i IT-sektorn bl.a. inrättar en\r\ndelegation för att stimulera användandet\r\nav IT i den offentliga sektorn, satt upp\r\nen aktionsgrupp med målet att främja\r\nutvecklingen av mobila tjänster i\r\nsamhället och gett Verket för\r\ninnovationssystem, Vinnova, i uppdrag att\r\nutarbeta ett utvecklingsprogram för\r\nIT/telekomsektorn.\r\nHelt avgörande för Sverige, den svenska\r\ntillväxten och sysselsättningen är att\r\nSveriges konkurrenskraft är hög och\r\nföretagsklimatet gott. Till skillnad mot\r\nvad som hävdas i motionerna Fi231 (m),\r\nFi232 (fp), Fi233 (kd) och Fi234 (c) anser\r\nutskottet att det grundläggande klimatet\r\nför företagande, expansion och högre\r\nsysselsättning är relativt gott, även om\r\nden internationella konjunkturnedgången\r\noch nedgången i IKT-sektorn skapat\r\npåfrestningar på skilda håll i\r\nnäringslivet.\r\nDe offentliga finanserna har sanerats,\r\nvilket har gett en stabil och hållbar\r\nmakroekonomisk situation. Räntorna har\r\nsjunkit kraftigt både i förhållande till\r\ntidigare under 1990-talet och till\r\nräntenivåerna under 1970- och 1980-talen.\r\nUnder de senaste åren har också de svenska\r\nobligationsräntorna legat på ungefär samma\r\nnivå eller några tiondelar över de tyska\r\nobligationsräntorna. Under det senaste\r\nårets turbulens på valuta- och\r\nräntemarknaderna med bl.a. sjunkande värde\r\npå den svenska kronan har dock skillnaden\r\nmot de tyska räntorna stigit till drygt\r\n0,5 procentenheter. Det kan jämföras med\r\nett räntegap mot Tyskland sommaren 1994 på\r\nmellan 4 och 5 procentenheter. Innebörden\r\nav denna utveckling är att svenska företag\r\noch hushåll kan finansiera sig till nästan\r\nsamma kostnad som de tyska kan. Det\r\nstimulerar både företagens investeringar\r\noch den inhemska efterfrågan.\r\nEn annan mycket viktig del i tillväxts-\r\noch företagsklimatet är att inflationen\r\nsjunkit kraftigt, till en nivå som tidvis\r\nunderstigit den i våra viktigaste\r\nkonkurrentländer. Om man bortser från\r\nutvecklingen i fjol har löneökningarna\r\nunder de senaste åren varit relativt\r\nmåttliga, trots en hög tillväxttakt och\r\natt sysselsättningen mellan 1997 och 2001\r\nsteg med omkring 360 000 personer. Bland\r\nannat som en följd av denna utveckling har\r\nde svenska företagen under de senaste åtta\r\nåren ökat sina andelar på världsmarknaden\r\nsamtidigt som icke konjunkturkänsliga kun\r\nskapsintensiva branscher ökat sina andelar\r\nav svensk export. På grund av den svaga\r\ninternationella efterfrågan förlorade\r\nemellertid den svenska industrin andelar\r\nunder förra året, speciellt inom IKT-\r\nområdet. Som redovisats tidigare under\r\navsnitt 1.2.4 sjönk också\r\nteleproduktsindustrins andel av den totala\r\nsvenska exporten med hela 5 procentenheter\r\nunder 2001, till en andel på ca 10 %.\r\nUtvecklingen hittills i år tyder på att\r\nföretag tagit andelar på världsmarknaden.\r\nUtskottet behandlar pris- och\r\nlönefrågorna mer utförligt nedan men kan\r\nredan här konstatera att det är av\r\navgörande vikt att pris- och\r\nlöneökningarna i den svenska ekonomin\r\nförblir måttliga och i nivå med våra\r\nkonkurrentländer för att konkurrenskraften\r\nska kunna bevaras och sysselsättningen\r\nstiga.\r\n\r\nKonkurrensklimatet ska förbättras\r\nytterligare\r\n\r\nUtskottet konstaterar vidare att\r\nkonkurrensen och ekonomins tillväxtvillkor\r\nhar förbättrats under det senaste\r\ndecenniet.\r\nRegeringen presenterade i\r\nbudgetpropositionen för 2002 ytterligare\r\nåtgärder för att öka konkurrensen och\r\npressa ned den svenska prisnivån.\r\nRegeringens strävan är att de svenska\r\nkonsumentpriserna ska sjunka till den\r\ngenomsnittliga prisnivån i EU. Riksdagen\r\nbeslutade t.ex. i våras om en skärpning av\r\nkonkurrenslagen för att skapa effektivare\r\nregler för bekämpning av karteller (prop.\r\n2001/02:167, bet. 2001/02:NU16, rskr.\r\n2001/02:318). Skärpningen innebär bl.a.\r\natt den s.k. konkurrensskadeavgiften kan\r\nefterges eller reduceras och att\r\nsekretesskyddet stärkts för den som lämnar\r\nuppgifter om olagliga samarbeten på\r\nmarknaderna. Regeringen har dessutom gett\r\nKonkurrensverket i uppdrag att djupare\r\nanalysera konkurrensen inom\r\ndagligvaruhandel men även inom t.ex. bygg-\r\noch bostadssektorn och finansmarknaden.\r\nVidare har en kommission tillsatts om\r\nkonkurrensen, kvaliteten och kostnaderna i\r\nbyggsektorn. Enligt planerna ska\r\nkommissionen avlämna ett slutbetänkande i\r\ndecember 2002.\r\n\r\nSverige - en framstående kunskapsnation\r\n\r\nEnligt utskottets mening är den svenska\r\nföretagsbeskattningen som helhet\r\nkonkurrenskraftig i ett internationellt\r\nperspektiv. Utbildnings- och kunskapsnivån\r\nhos den svenska arbetskraften är hög och\r\nökar ytterligare genom de satsningar på\r\nkunskap och kompetens som regeringen\r\nvidtar i alla delar av\r\nutbildningssystemet. Sverige ska\r\nkonkurrera med kompetens och välutbildad\r\narbetskraft. Enligt OECD är Sverige det\r\nland i världen som investerar mest\r\nresurser i kunskap som andel av BNP, och\r\nutgångspunkten är att Sverige även i\r\nfortsättningen ska vara världens främsta\r\nkunskapsnation. I samband med\r\nbudgetpropositionen för 2001 beslutade\r\ndärför riksdagen om kraftigt utökade\r\nresurser till skolan. I år ökar resurserna\r\nmed 1 miljard kronor jämfört med i fjol,\r\noch därefter ökar tilldelningen med\r\n1 miljard kronor per år fram tills nivån 5\r\nmiljarder kronor nås 2006. Denna\r\nresursförstärkning gör att det t.ex. kan\r\nanställas ytterligare omkring 15 000\r\nlärare eller annan personal i skolan eller\r\npå fritids. Expansionen inom högskolan\r\nfortsätter och antalet utbildningsplatser\r\nstiger med omkring 100 000 mellan 1997 och\r\n2003. Utbyggnaden har hittills varit\r\nkoncentrerad till naturvetenskapliga och\r\ntekniska ämnen, men nu sker successivt en\r\nbreddning. Universitet och högskolor ges\r\nmöjlighet att omfördela resurser för att\r\nmöta det ökade behovet av välutbildad\r\npersonal inom vården. Vidare tillförs\r\nresurser för att höja kvaliteten på\r\ngrundutbildningen inom humaniora, teologi,\r\njuridik och samhällsvetenskap.\r\nDet långsiktiga målet är att 50 % av en\r\nårskull ska ha börjat på högskolan vid 25\r\nårs ålder. För att bl.a. öka mångfalden\r\noch minska snedrekryteringen byggs\r\ndistansutbildningen ut, ett s.k.\r\nnätuniversitet införs och en\r\nrekryteringsdelegation inrättas. I våras\r\npresenterade regeringen också ett förslag\r\ntill ett system för individuell\r\nkompetensutveckling. Avsikten är att\r\nsystemet ska träda i kraft från den 1 juli\r\n2003. Vidare har studiestödet reformerats\r\noch fr.o.m. 2003 införs ett nytt\r\nvuxenstudiestöd, som ersätter det tidigare\r\nsärskilda utbildningsbidraget. Stödet\r\nriktas mot personer med kort utbildning\r\nsom är över 25 år och som är eller\r\nriskerar att bli arbetslösa eller har\r\nnågot funktionshinder.\r\nUtbildningsområdets andel av BNP utgjorde\r\n6,7 % 1999, vilket är högre än tidigare\r\nunder 1990-talet. Sverige liksom övriga\r\nnordiska länder har satsat mycket på\r\nutbildning och ligger i nivå med USA eller\r\nt.o.m. högre.\r\nDe senaste tio åren har antalet\r\nutexaminerade forskare fördubblats och den\r\ntidigare aviserade satsningen på forskning\r\nfortsätter. Under perioden 2001-2003\r\ntillförs olika lärosäten 214 miljoner\r\nkronor för 14 nya forskarskolor. Totalt\r\nökar de statliga anslagen till\r\ngrundforskning och forskarutbildning med\r\n1,5 miljarder kronor till 2004. Dessutom\r\nska ett arbete påbörjas för att se till\r\natt olika forskningsresultat i större\r\nomfattning omsätts i nya produkter och\r\ntjänster.\r\nEnligt utskottets mening finns det också\r\nanledning att påpeka att en viktig del i\r\nnäringsklimatet är det faktum att Sveriges\r\ninhemska efterfrågan vuxit starkt under de\r\nsenaste åren efter en svag utveckling\r\nunder en stor del av 1990-talet. Enligt\r\nregeringens bedömning kommer också den\r\ninhemska efterfrågan att fortsätta att\r\nvara en stark drivkraft i den svenska\r\nekonomin, trots den svaga internationella\r\nkonjunkturen. Det gynnar speciellt de\r\nmindre företagen som till stor del är\r\ninriktade på hemmamarknaden.\r\n\r\nRegelverket för företagen\r\n\r\nI bl.a. motion Fi234 (c) anförs att\r\narbetet med att förenkla regelverket som\r\nstyr företagen måste ta fart på allvar och\r\natt 25 % av regelverket bör tas bort.\r\nUtskottet vill med anledning av detta\r\nframhålla att företagande och\r\nsmåföretagande spelar en avgörande roll i\r\nden offensiv för uthållig tillväxt och\r\nökad sysselsättning som regeringen första\r\ngången presenterade i vårpropositionen\r\n1998 och som löpande följts upp i de vår-\r\noch budgetpropositioner som presenterats\r\nsedan dess. Därför har riksdagen under de\r\nsenaste åren beslutat om en rad\r\nförbättringar för företagen och då framför\r\nallt för de mindre företagen. Exempelvis\r\nhar enskilda näringsidkare och delägare i\r\nhandelsbolag fått regler som är mer\r\nlikvärdiga dem som gäller för aktiebolag.\r\nFör nystartad enskild näringsverksamhet\r\nhar möjlighet införts att kvitta\r\nunderskott i aktiv näringsverksamhet mot\r\ntjänsteinkomster. Dessutom har lättnader i\r\nägarbeskattningen för ägare till onoterade\r\naktiebolag genomförts.\r\nArbetsgivaravgifterna har reducerats för\r\natt särskilt gynna de mindre företagen.\r\nReglerna för skattetillägg vid\r\nperiodiseringsfel i momsredovisningen har\r\nlindrats. Vidare har\r\nreserveringsmöjligheterna för enskilda\r\nnäringsidkare och handelsbolag förstärkts\r\nytterligare. Avdragsreglerna för\r\npensionskostnader, beskattningen av\r\npersonaloptioner och avdraget för\r\npensionssparande för enskilda\r\nnäringsidkare har förenklats.\r\nInformationen kring nyföretagande och\r\nstödet till kooperativ utveckling har\r\nutökats. Villkoren för avsättningar till\r\nperiodiseringsfonder har förbättrats.\r\nBeskattningen av utländska experter har\r\nlättats. Dröjsmålsavgiften vid betalning\r\nav tull har sänkts, och kupongskatten för\r\nutdelning på näringsbetingade aktier till\r\nutländska ägare har avskaffats. Flertalet\r\nav de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag\r\nhar tagits bort, och de s.k. 3:12-\r\nreglerna, som reglerar beskattning av\r\nutdelning och reavinst på aktier i\r\nfåmansföretag, är föremål för översyn.\r\nSedan i fjol är det också tillåtet för\r\nföretag att under vissa förutsättningar\r\nköpa tillbaka egna aktier. Fullständig\r\nkvittningsrätt har införts för reavinster\r\npå onoterade aktier mot förluster på\r\nnoterade aktier. Kvittningsbegränsningen\r\nför vinster och förluster på\r\nmarknadsnoterade blandfonder har slopats\r\nsamtidigt som reglerna om schablonavdrag\r\nför ökade levnadsomkostnader har\r\nförenklats och förbättrats. I oktober i\r\nfjol infördes ett nytt sjöfartsstöd.\r\nYtterligare åtgärder vidtas för att främja\r\nkooperativt företagande samtidigt som\r\nökade resurser ges för att understödja\r\nkvinnors, invandrares och ungas\r\nföretagande. Detta genom s.k. mikrolån,\r\nresurser till affärsrådgivare och\r\nregionala och lokala resurscentrum för\r\nkvinnor. Skatten på investmentbolag har\r\nsänkts och beskattningen av s.k.\r\nnäringsbetingade andelar i bolagssektorn\r\nhar avskaffats. Vidare har momsen på\r\nböcker, tidskrifter och persontransporter\r\nsänkts och socialavgifterna för vissa\r\nföretag i stödområde A reducerats.\r\nDessutom har medel avsatts under tre år\r\nför ett nationellt program för\r\nentreprenörskap. I syfte att förenkla\r\nföretagares administration kommer även\r\nalla fysiska personer som redovisar\r\nintäkter av näringsverksamhet att fr.o.m.\r\n2003 få en förtryckt självdeklaration.\r\nNyligen lämnade regeringen också\r\npropositioner till riksdagen dels om en\r\nutvidgning av reglerna om framskjuten\r\nbeskattning vid vissa andelsbyten, dels om\r\natt nya företag ska få uppskov med\r\nskattebetalningar i tre månader. Syftet\r\nmed det sista förslaget är att göra det\r\nlättare för nya företag att komma i gång\r\nmed verksamheten.\r\n\r\nFörenkling av regelverket\r\n\r\nNär det gäller Småföretagsdelegationens\r\nförslag till åtgärder för att förbättra\r\nför småföretagen och den s.k.\r\nSimplexenheten inom Näringsdepartementet\r\nvill utskottet erinra om den tredje\r\nredogörelsen om förenklingsarbetet med\r\nsärskild inriktning på småföretagen (skr.\r\n2002/03:8) som regeringen nyligen lämnade\r\ntill riksdagen. I likhet med tidigare\r\nanges i skrivelsen att det övergripande\r\nmålet är att förbättra småföretagens\r\narbetsförutsättningar, konkurrensförmåga\r\noch villkor i övrigt för att öka\r\nsysselsättningen och tillväxten. Ett\r\nviktigt delmål, som regeringen sätter upp,\r\när att inom en treårsperiod tydligt minska\r\nregelverkens administrativa börda för\r\nsmåföretagen. Målet ska löpande följas upp\r\noch resultaten redovisas för riksdagen.\r\nEtt problem i sammanhanget är att det\r\nsaknas metoder för att rättvist mäta den\r\nadministrativa bördan. Regeringen har\r\ndärför gett Institutet för\r\ntillväxtpolitiska studier (ITPS) i uppgift\r\natt tillsammans med näringslivet utarbeta\r\nen metod för att mäta företagens\r\nadministrativa börda. En första mätning\r\nenligt den nya metoden ska göras under\r\n2003 och i anslutning till resultaten av\r\nmätningen kommer regeringen att redovisa\r\nmer konkreta mål för småföretagens\r\nregelbörda samt redovisa ett\r\nhandlingsprogram för hur målen ska nås.\r\nFörutom detta redovisas i skrivelsen bl.a.\r\nhur myndigheterna tillämpat förordningen\r\nom särskild konsekvensanalys av reglers\r\neffekter för småföretagens villkor. Under\r\n2001 har 29 myndigheter tillsammans infört\r\noch ändrat i 377 föreskrifter med bäring\r\npå små företag. Myndigheterna har\r\nsamtidigt upphävt 136 föreskrifter och\r\nallmänna råd.\r\nArbetet med regelförenklingar drivs bl.a.\r\ninom den s.k. Simplexenheten på\r\nNäringsdepartementet. En prioriterad\r\nuppgift har varit utbildning om bl.a.\r\nSimplexförordningen för tjänstemän i\r\nRegeringskansliet och på myndigheter och i\r\nutredningsväsendet. Fram till augusti 2002\r\nhade 24 utbildningar genomförts, i vilka\r\n300 olika tjänstemän deltagit.\r\nI skrivelsen anger regeringen vidare att\r\narbetet med att identifiera befintliga\r\nregelverk som behöver förenklas ska\r\nprioriteras. Som en hjälp i detta arbete\r\nhar bl.a. ett utökat samråd vid\r\nregelförändringar införts med företrädare\r\nför små och medelstora företag.\r\nSamrådsgruppens uppgift är att fungera som\r\nstöd vid utvecklingen av arbetsmetoder\r\nsamt att ge konkreta förslag på\r\nförenklingar av befintliga regler. Ett\r\nresultat av gruppens arbete är bl.a. det\r\nförslag om uppskov med skattebetalningar i\r\ntre månader för nya företag som utskottet\r\nredovisade ovan. I Näringsdepartement\r\npågår dessutom ett projekt avseende nya\r\nföretagsformer och nya anställningsformer.\r\nSyftet med projektet är bl.a. att studera\r\nde hinder som finns när människor går från\r\nett anställningsförhållande till att bli\r\nföretagare.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang även\r\nnämna Företagsguiden som regeringen\r\nlanserade under 2001. Företagsguiden är en\r\nInternetportal med myndighetsinformation\r\nriktad till företag och blivande\r\nföretagare. Adressen till Företagarguiden\r\när www.foretagarguiden.se, och den drivs\r\nav Nutek i samarbete med ett trettiotal\r\nmyndigheter. Utskottet vill också\r\nuppmärksamma målet om den s.k. 24-\r\ntimmarsmyndigheten i den offentliga\r\nförvaltningen. Innebörden av målet är att\r\nall offentlig myndighetsservice som kan\r\nska tillhandahållas elektroniskt, vilket\r\nt.ex. underlättar för företagare i deras\r\nverksamhet.\r\nUtskottet avslutar avsnittet om\r\nkonkurrensklimat med att berätta att World\r\nEconomic Forum i sin konkurrensrapport för\r\n2002 nyligen utsåg Sverige till det femte\r\nbästa landet i världen vad gäller\r\nkonkurrens- och tillväxtklimat. Förra året\r\nplacerades sig Sverige på en niondeplats.\r\nKonkurrensrapporten undersöker 95 olika\r\nländer inom en mängd olika områden, som\r\nt.ex. det mikroekonomiska klimatet, det\r\ngenerella konkurrensklimatet,\r\ninfrastruktur, samarbetsklimat,\r\nlagstiftning, hållbarhet och miljökrav, IT-\r\nutveckling etc.\r\nEnligt utskottets mening hade\r\ntopplaceringen i konkurrensrapporten\r\nknappast varit möjlig om Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet hade\r\nfått genomföra den ekonomiska politik de\r\npropagerat för under de senaste åren.\r\n\r\nLägre sysselsättningstillväxt\r\n\r\nUtskottet övergår nu till att diskutera\r\narbetsmarknaden.\r\nI motion Fi231 (m) hävdar motionärerna att\r\nregeringen misslyckats i sina viktigaste\r\nmål. Den samlade arbetslösheten är fyra\r\ngånger högre än den öppna arbetslösheten\r\noch totalt saknar omkring 700 000 personer\r\nriktiga jobb.\r\nI motion Fi232 (fp) anser motionärerna\r\natt det krävs en radikal omläggning av\r\narbetsmarknadspolitiken för att\r\nsysselsättningen ska öka. Alla fakta visar\r\natt AMS inte löst problemen de senaste\r\ndecennierna, menar motionärerna. Liknande\r\nargument framförs i motionerna Fi233 (kd)\r\noch Fi234 (c).\r\nTill skillnad från motionärerna kan\r\nutskottet konstatera att den svenska\r\narbetsmarknaden förbättrades markant i\r\nslutet av 1990-talet och början av 2000-\r\ntalet. Sysselsättningen steg samtidigt som\r\nbåde den öppna och den totala\r\narbetslösheten sjönk. Mellan 1997 och 2001\r\nökade sysselsättningen med omkring 320 000\r\npersoner, och den öppna arbetslösheten\r\ngick ned med drygt 4 procentenheter.\r\nTill följd av den svaga internationella\r\nkonjunkturen har dock efterfrågan på\r\narbetskraft avtagit högst väsentligt, men\r\ntrots det har sysselsättningen hittills i\r\når (t.o.m. oktober 2002) ökat med omkring\r\n4 000 personer jämfört med samma period i\r\nfjol. Enligt Statistiska centralbyråns\r\nsenaste s.k. arbetskraftsundersökning\r\n(AKU) var 4 225 000 personer sysselsatta i\r\noktober i år. Det är 3 000 personer fler\r\nän i oktober 2001. Den öppna\r\narbetslösheten låg i oktober på 3,7 %, mot\r\n4 % samma månad i fjol.\r\n\r\nMålet för den öppna arbetslösheten nåddes\r\nhösten 2000\r\n\r\nMålet om en halvering av den öppna\r\narbetslösheten till 4 % 2000 som regering\r\noch riksdag satte upp 1996 nåddes i\r\noktober 2000, och den öppna arbetslösheten\r\nvar i genomsnitt 4 % under 2001. Även\r\nhittills i år har den öppna arbetslösheten\r\nlegat på i genomsnitt 4 % per månad, med\r\nden ovan redovisade nivån i oktober 2002\r\npå 3,7 %. Enligt AMS månadsstatistik steg\r\nemellertid det s.k. obalanstalet, dvs.\r\nandelen öppet arbetslösa plus andelen\r\npersoner i konjunkturberoende\r\narbetsmarknadspolitiska program, till 6,6\r\n% i oktober från 6,4 % i oktober 2001.\r\nOrsaken är att antalet deltagare i de\r\nolika arbetsmarknadspolitiska programmen\r\nökat jämfört med i fjol.\r\nMed tanke på den svaga internationella\r\nefterfrågan och de stora\r\nstrukturförändringarna inom t.ex. IKT-\r\nsektorn måste utvecklingen på\r\narbetsmarknaden totalt sett betecknas som\r\ngod. Utskottet vill dock framhålla att\r\narbetsmarknadsstatistiken visar att\r\nskillnaderna mellan olika regioner i\r\nSverige är stora. Som redovisades ovan\r\nuppgick obalanstalet i hela riket till 6,6\r\n% i oktober i år, enligt AMS uppgifter. I\r\nStockholms län och Jönköpings län var\r\nsiffran 4,1 % medan den i Norrbottens län\r\nuppgick till 12 %. En närmare genomgång av\r\nsiffrorna visar att den totala\r\narbetslösheten under det senaste året\r\nsjunkit i elva län, stigit i nio län och\r\nvarit oförändrad i ett län. Störst var\r\nuppgången i Stockholms län där den totala\r\narbetslösheten ökade med 0,8\r\nprocentenheter. Störst var nedgången i\r\nJönköpings län, Hallands län och Örebro\r\nlän. Siffrorna visar också att den öppna\r\narbetslösheten under det gångna året\r\nsjunkit i alla län utom Stockholms län,\r\nUppsala län, Gotlands län och Västmanlands\r\nlän. I oktober i år uppvisade 12 av 21 län\r\nen öppen arbetslöshet under 4 %. Under\r\nsamma månad förra året var antalet 7 län.\r\n\r\nSysselsättningsmålet har utvecklats\r\ngynnsamt men ...\r\n\r\nSCB:s undersökningar visar att även\r\nriksdagens och regeringens s.k.\r\nsysselsättningsmål har utvecklats relativt\r\nväl, dvs. att antalet sysselsatta i åldern\r\n20-64 år som andel av befolkningen i samma\r\nåldersgrupp ska uppgå till 80 % 2004. Till\r\nföljd av lågkonjunkturen och den svagare\r\nsysselsättningstillväxten har dock\r\nsysselsättningsgraden varit relativt\r\noförändrad eller t.o.m. sjunkit något\r\nsedan mitten av 2001, efter den kraftiga\r\nuppgången under perioden 1997-2000.\r\nSamtidigt som sysselsättningstillväxten\r\nmattats av väsentligt det senaste året har\r\nefterfrågan på arbetskraft försvagats.\r\nAntalet nyanmälda lediga platser till\r\narbetsförmedlingarna har sjunkit, även om\r\nnyanmälningarna jämfört med förra året\r\nökat något under de senaste månaderna\r\n(enligt AMS består den senaste uppgången\r\nav lediga platser uteslutande av s.k.\r\nvisstidsanställningar). AMS statistik\r\nvisar vidare att antalet varsel om\r\nuppsägningar hittills i år ligger på samma\r\nhöga tal som i fjol, då antalet varsel\r\nökade mycket kraftigt jämfört med åren\r\ndessförinnan.\r\nAv Konjunkturinstitutets (KI) senaste\r\nbarometer för tredje kvartalet framgår\r\nockså  att företagen i industrin räknar\r\nmed en fortsatt minskad sysselsättning\r\nframöver. Det finns dock skillnader mellan\r\nde olika branscherna. I t.ex. den kemiska\r\nindustrin planerar företagen att\r\nnyanställa under de närmaste månaderna\r\nmedan företagen i teleprodukts- och järn-\r\noch stålverksindustrin anger minskad\r\nsysselsättning. Samtidigt innebär detta\r\natt företagen nu uppger att de tidigare\r\nsvårigheterna med att rekrytera lämplig\r\npersonal avtagit markant - endast 4 % av\r\nindustriföretagen angav i oktober att de\r\nupplevde en brist på arbetskraft.\r\nI tjänstesektorn är situationen lite mer\r\nblandad än inom industrin. Företagen inom\r\ndetaljhandeln anger minskad sysselsättning\r\nframöver medan företagen inom t.ex.\r\nsällanköpshandeln och uppdragsverksamheten\r\nbehöver anställa arbetskraft. I\r\nbyggindustrin räknar företagen med en\r\nfortsatt sjunkande sysselsättning.\r\n\r\n... det krävs insatser för att målet ska\r\nnås\r\n\r\nFör att öka förutsättningarna för att nå\r\nmålet om en sysselsättningsgrad på 80 % är\r\ndet enligt utskottets mening angeläget att\r\nåtgärder vidtas inom en rad områden.\r\nUtbudet av arbetskraft måste öka och den\r\nsvenska arbetsmarknadens sätt att fungera\r\nmåste förbättras ytterligare. I\r\ntraditionell svensk arbetsmarknadspolitisk\r\nanda måste arbetslinjen, som numera kan\r\nbetraktas som en arbets- och\r\nkompetenslinje, hävdas. Matchningen mellan\r\narbetssökande och lediga platser måste\r\neffektiviseras ytterligare så att\r\nsysselsättningen kan fortsätta att öka\r\nutan att inflationsdrivande och\r\ntillväxthämmande flaskhalsar uppstår.\r\nArbetsförmedlingarnas verksamhet måste i\r\nännu högre grad inriktas på att förhindra\r\nbristsituationer och förmedla lediga jobb.\r\nVakanstiderna måste kortas och\r\nlångtidsarbetslösheten minskas.\r\nFörmedlingarna måste även fortsättningsvis\r\nprioritera personer som är långtidsarbets\r\nlösa och långtidsinskrivna. Stora\r\nansträngningar måste göras för att öka\r\nsysselsättningsgraden bland t.ex. äldre,\r\nfunktionshindrade och utomnordiska\r\ngrupper, även om utskottet med glädje kan\r\nkonstatera att arbetslösheten för delar av\r\ndessa grupper sjunkit en hel del under det\r\nsenaste året.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken har lagts om\r\n\r\nTill skillnad mot vad som hävdas i\r\npartimotionerna kan utskottet konstatera\r\natt arbetsmarknadspolitiken har en klart\r\ntillväxtfrämjande inriktning. Volymmålen\r\nhar tagits bort och inslagen av matchning\r\noch utbildning har ökat markant.\r\nI regeringens regleringsbrev till\r\nArbetsmarknadsverket för 2002 anges att\r\nmålen för arbetsmarknadspolitiken bl.a.\r\nska vara att vakanstiderna för lediga\r\nplatser och arbetslöshetstiden för\r\narbetssökande ska hållas nere. Ett konkret\r\nmål är att minst 80 % av företagen ska få\r\ntag på den personal de vill anställa. I\r\naugusti i år angav 81 % av företagen att\r\nde utan problem kunde rekrytera\r\nefterfrågad personal, enligt AMS egna\r\nmätningar. Vidare ska antalet\r\nlångtidsinskrivna minska kontinuerligt och\r\nuppgå till i genomsnitt högst 42 000\r\npersoner per månad. Kompetenshöjande\r\nåtgärder ska sättas in för dem som har\r\nsvårast att komma in på arbetsmarknaden.\r\nEtt konkret mål inom detta område är att\r\nandelen personer som fått arbete 90 dagar\r\nefter avslutad arbetsmarknadsutbildning i\r\ngenomsnitt ska uppgå till minst 70 %.\r\nDessutom ska i genomsnitt minst 59 000\r\narbetshandikappade personer per månad ha\r\nlämpligt arbete. Andelen personer som går\r\nfrån lönebidragsfinansierat arbete till\r\nosubventionerat ska öka under året.\r\nÅtgärderna inriktas i allt högre grad\r\nmot sektorer där brist på arbetskraft\r\nbedöms uppkomma. I sin prognos över\r\narbetskraftsbehovet 2002 och framåt pekar\r\nAMS bl.a. ut IT-specialister, vård- och\r\nomsorgsyrken och lärare som exempel på\r\nområden där behoven av arbetskraft stadigt\r\nökar och där utbildningsinsatser i olika\r\nformer behövs. Till exempel har en\r\nbristyrkesutbildning för redan anställda\r\ninförts som en försöksverksamhet, och ett\r\nförstärkt anställningsstöd har införts för\r\natt öka de långtidsinskrivnas möjligheter\r\natt få ett reguljärt arbete.\r\nAnställningsstödet förstärktes ytterligare\r\ni fjol, och utskottet vill i anslutning\r\ntill detta nämna att det förstärkta\r\nanställningsstödet för personer som varit\r\ninskrivna i arbetsförmedlingen under två\r\når i oktober omfattade drygt 7 300\r\npersoner. Vidare kan utskottet notera att\r\ndet pågår ett löpande arbete med att\r\nförenkla det arbetsmarknadspolitiska\r\nregelverket.\r\nTill följd av konjunkturnedgången bedömer\r\nregeringen i budgetpropositionen att\r\nantalet deltagare i de konjunkturberoende\r\narbetsmarknadspolitiska programmen i år\r\nuppgår till i genomsnitt 115 000, något\r\nfler än i  fjol och 4 000 fler än vad\r\nregeringen bedömde i vårpropositionen för\r\n2002. I takt med att aktiviteten i\r\nekonomin ökar väntas antalet deltagare\r\nminska, till i genomsnitt 97 000 personer\r\n2003.  Detta kan jämföras med att antalet\r\ndeltagare 1994 var drygt 235 000 personer\r\n- en nedgång med omkring 110 000 personer\r\nperioden 1994-2001.\r\nSom följd av propositionen om\r\nomläggningen av arbetsmarknadspolitiken\r\n(1999/2000:98) infördes under 2000 en\r\naktivitetsgaranti för personer som är\r\neller löper risk att bli\r\nlångtidsarbetslösa. Antalet deltagare i\r\naktivitetsgarantin uppgick i mars i år\r\ntill omkring 38 800 personer. Utskottet\r\nvill erinra om att regeringen i\r\nbudgetpropositionen anger att den avser\r\natt återkomma med förslag om en\r\nvidareutveckling av det särskilda\r\nanställningsstödet i syfte att öka\r\njobbchanserna för de personer som under en\r\nlång tid befunnit sig i aktivitetsgarantin\r\nmen som trots det inte lyckats få fotfäste\r\npå arbetsmarknaden.\r\nRiksdagen beslutade under 2000 om en\r\nrelativt omfattande reformering av\r\narbetslöshetsförsäkringen. Reformeringen\r\ninnebar bl.a. att försäkringens roll som\r\nomställningsförsäkring förtydligades.\r\nKraven på den arbetslöse tydliggjordes\r\nsamtidigt som rättssäkerheten för den\r\nenskilde förstärktes. Regeringen anger i\r\nbudgetpropositionen att den avser att\r\nlägga fram förslag om ytterligare\r\nförbättringar av matchningsprocessen på\r\narbetsmarknaden, bl.a. genom ändringar av\r\nrelationen mellan\r\narbetslöshetsförsäkringen och\r\naktivitetsgarantin.\r\nRegeringen har under de senaste åren\r\nföreslagit ett antal nya åtgärder för att\r\nhöja arbetsutbudet, öka sysselsättningen\r\noch förbättra tillväxtmöjligheterna i alla\r\ndelar av landet. Bland annat permanentas\r\nfr.o.m. i år de extra 700 miljoner kronor\r\nsom Arbetsmarknadsverket de senaste åren\r\nanvänt för tillfällig personal vid\r\narbetsförmedlingarna. Förstärkningen ska\r\nbl.a. användas för att förbättra\r\nkvaliteten i aktivitetsgarantin,\r\nkontakterna med arbetsgivarna och de\r\nindividuella handlingsplanerna. För att\r\nminska deltidsarbetslösheten har 100\r\nmiljoner kronor avsatts under perioden\r\n2002-2004. Från och med i år inrättas\r\nytterligare motsvarande 1 000\r\nlönebidragsplatser så att fler\r\narbetshandikappade får möjlighet att komma\r\nut på arbetsmarknaden. För att bl.a.\r\nminska tendenserna till flaskhalsar och\r\narbetskraftsbrist i storstadsregionerna\r\nhar ett tidsbegränsat investeringsbidrag\r\ninförts för att öka produktionen av främst\r\nsmå och medelstora hyreslägenheter. I\r\nfebruari i år påbörjades en\r\nförsöksverksamhet med ett s.k. friår.\r\nFriåret innebär att anställd personal ska\r\nfå möjlighet att ta ledigt upp till ett år\r\nunder förutsättning att arbetsgivaren\r\nsamtidigt anställer en person som varit\r\narbetslös som vikarie. Försöket ska hålla\r\npå till december 2004 och omfattar tolv\r\nkommuner - Botkyrka, Gällivare, Göteborg,\r\nHultsfred, Hällefors, Katrineholm,\r\nLandskrona, Lund, Piteå, Strömsund,\r\nVästerås och Åmål.\r\nVidare föreslår regeringen i\r\nbudgetpropositionen att det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och\r\nlandsting som infördes i år förlängs till\r\natt gälla även under 2003.\r\n\r\nSatsningarna på utbildning och kompetens\r\nhöjer arbetskraftsutbudet\r\n\r\nTill insatserna för att öka\r\narbetskraftsutbudet och minska riskerna\r\nför inflationsdrivande flaskhalsar ska\r\nenligt utskottets mening också läggas de\r\nreformer och de medel som satsas på att\r\neffektivisera och öka utbildningen och\r\nkompetensutvecklingen. Som tidigare nämnts\r\nhar regeringen presenterat ett förslag om\r\nsystem för individuell\r\nkompetensutveckling. Systemet ska enligt\r\nplanerna träda i kraft den 1 juli 2003 och\r\nbygger på att den enskilde individen ska\r\nkunna göra avdragsgilla insättningar på\r\nett kompetenskonto. Ytterligare åtgärder\r\när att Högskoleverket fått i uppdrag att\r\nanalysera hur högskolans utbildningsutbud\r\nbättre ska kunna anpassas till\r\narbetsmarknadens behov. Enligt utskottets\r\nmening bidrar också maxtaxan i\r\nbarnomsorgen och de skattesänkningar för\r\nsärskilt låg- och medelinkomsttagare som\r\ngenomförts under perioden 2000-2002 till\r\natt öka utbudet av arbetskraft. Vidare kan\r\nockså den införda möjligheten att\r\nfortsätta att arbeta efter 65 års ålder\r\nbidra till stigande sysselsättning.\r\n\r\nSysselsättningen bland invandrare ska öka\r\n\r\nDessutom genomförs under perioden\r\n2001-2003 ett program för att öka\r\ninvandrarnas deltagande på\r\narbetsmarknaden. Bland annat förstärks den\r\nkompletterande utbildningen för arbetslösa\r\ninvandrare med utländsk utbildning inom\r\nhälso- och sjukvårdsområdet. Vidare\r\ngenomförs en kompletterande utbildning för\r\npersoner med utländsk utbildning inom\r\nlärarområdet och inom teknik och\r\nnaturvetenskap. Den s.k. valideringen av\r\nutländsk yrkeskompetens har utökats, och\r\nen försöksverksamhet med alternativ\r\nplatsförmedling för invandrare prövas.\r\nRegeringen anger också i\r\nbudgetpropositionen att resurserna för att\r\nstärka invandrarnas ställning på\r\narbetsmarknaden förstärks ytterligare\r\nnästa år och att regeringen inbjudit\r\nSvenskt Näringsliv till ett närmare\r\nsamarbete om hur fler invandrare ska få\r\narbete. Andra viktiga faktorer är att\r\ntiden mellan uppehållstillstånd och arbete\r\nför en invandrare ska förkortas, att\r\nutbildningen i svenska språket måste\r\nförbättras samt att diskriminering av\r\nolika slag måste motverkas på alla plan i\r\nsamhället.\r\nI anslutning till diskussionen om\r\narbetsmarknaden vill utskottet kommentera\r\ndet påstående som görs i bl.a. motion\r\nFi233 (kd) om att den kraftiga\r\nsysselsättningsökningen sedan 1997 är en\r\nbubbla eftersom sjukfrånvaron ökat starkt\r\nunder samma tid. Liknande beskrivningar\r\ngörs i motion Fi231 (m), och enligt\r\nmotionärerna svarar ökningen av\r\nsjukfrånvaron för tre fjärdedelar av\r\nsysselsättningstillväxten under perioden\r\n1997-2001.\r\nEnligt utskottets mening är de senaste\r\nårens dramatiska ökning av antalet\r\nsjukskrivna ett mycket allvarligt problem.\r\nUtskottet tar i ett avsnitt nedan upp\r\nfrågan om olika åtgärder för att öka\r\nhälsan och öka andelen människor i arbete.\r\nDäremot är beskrivningen i Moderata\r\nsamlingspartiets och Kristdemokraternas\r\nmotioner missvisande. Enligt SCB:s AKU-\r\nundersökning, vilken är den officiella\r\nsvenska arbetsmarknadsstatistiken, steg\r\nsysselsättningen under perioden 1997-2001\r\nmed 8,1 % eller ca 320 000 personer. Under\r\nsamma period ökade antalet personer i\r\narbete (dvs. sysselsatta exklusive de som\r\nvarit frånvarande under mätperioden) med\r\n5,6 % eller ca 190 000 personer.\r\nSkillnaden på 2,5 procentenheter eller 130\r\n000 personer förklaras av ökad frånvaro av\r\nolika slag, däribland framför allt\r\nsjukfrånvaro.\r\nInnan utskottet övergår till att\r\ndiskutera lönebildningen vill utskottet\r\nbestämt avvisa förslaget i Folkpartiet\r\nliberalernas motion Fi232 om en\r\nnedläggning av AMS för att i stället bl.a.\r\nlägga ut jobbförmedlingsverksamhet på en\r\nflora av platsförmedlingar som drivs av\r\nolika huvudmän. Utskottet vill också\r\nstarkt avvisa de omfattande nedskärningar\r\nav AMS olika program som föreslås i såväl\r\nFolkpartiet liberalernas motion, Moderata\r\nsamlingspartiets motion Fi231,\r\nKristdemokraternas motion Fi233 som\r\nCenterpartiets motion Fi234. Om\r\nmotionernas förslag genomfördes skulle\r\nsituationen för många arbetslösa försämras\r\npå ett mycket allvarligt sätt, speciellt\r\nför personer som bor i regioner där\r\nefterfrågan på arbetskraft är svag.\r\nFörslagen skulle öka de skillnader i\r\nregional sysselsättning som redan finns\r\noch som utskottet redogjort för tidigare.\r\n\r\nLönebildningen spelar stor roll för\r\ntillväxten och sysselsättningen\r\n\r\nOm sysselsättningsmålet ska kunna nås och\r\ntillväxten fortsätta att stiga i nivå med\r\nutvecklingen i slutet av 1990-talet och\r\nbörjan av 2000-talet är det, som utskottet\r\nnämnt tidigare, av avgörande betydelse att\r\nden svenska lönebildningen fungerar väl\r\noch att löneökningarna i alla sektorer\r\nligger på en rimlig nivå. Om de totala\r\nlönekostnaderna ökar snabbare än\r\nproduktiviteten riskerar den svenska\r\nekonomin att hamna i en situation med\r\nstigande inflation, räntehöjningar,\r\nsvagare tillväxt och ökad arbetslöshet som\r\nföljd. I ett sådant läge äventyras också\r\nutrymmet för framtida reformer och\r\nskattesänkningar, vilket framgår tydligt\r\nav regeringens olika utvecklingsalternativ\r\n- högtillväxtalternativet och\r\nlågtillväxtalternativet - i\r\nbudgetpropositionen.\r\nEnligt utskottets mening är de\r\ngrundläggande förutsättningarna för en bra\r\nfungerande svensk lönebildning goda.\r\nFörtroendet för låginflationspolitiken\r\nbland ekonomins olika aktörer är hög,\r\nvilket innebär att risken minskat för att\r\navtalade löneökningar ska gröpas ur av en\r\nkraftig och okontrollerad inflation.\r\nLöntagarna har också under de senaste åren\r\nfått historiskt höga reallöneökningar\r\ntrots att de nominella lönepåslagen varit\r\nmåttfulla. Sedan mitten av 1990-talet har\r\nreallönerna stigit med i genomsnitt\r\nungefär 3 % per år. Det kan jämföras med\r\nutvecklingen under 1980-talet då\r\nreallönerna var i stort sett oförändrade\r\nsamtidigt som de nominella löneökningarna\r\nökade dubbelt så mycket som i slutet av\r\n1990-talet. Till det kommer att företagen\r\noch arbetsgivarna i dag är medvetna om\r\nsvårigheterna att vältra över stigande\r\nlönekostnader på konsumenterna. Utskottet\r\nkan i det här sammanhanget även konstatera\r\natt lönebildningens institutionella\r\nomgivning har förändrats påtagligt de\r\nsenaste åren. Inom t.ex. industrin och\r\ninom delar av handeln har nya\r\nsamarbetsavtal tecknats. Avtalen utgör den\r\nram inom vilken avtalsförhandlingarna\r\nbedrivs. Vidare har Medlingsinstitutet\r\ninrättats, vars uppgift är att understödja\r\navtalsparterna i deras strävan att uppnå\r\nbåde en stabil reallöneutveckling och en\r\nsnabb och uthållig uppgång i\r\nsysselsättningen.\r\nUtskottet kan dock konstatera att de\r\nnominella lönerna under 2001 och hittills\r\nunder 2002 stigit snabbare än tidigare,\r\ntrots den svagare konjunkturen. Enligt\r\nbåde Medlingsinstitutet och\r\nKonjunkturinstitutet (KI) steg de totala\r\nlönekostnaderna under förra året med 4,3\r\n%, omkring 1 procentenhet över\r\nlönekostnadsökningarna i våra viktigaste\r\nkonkurrentländer. Enligt utskottets mening\r\när detta en oroande utveckling som om den\r\nfortsätter får allvarliga konsekvenser för\r\nutvecklingen på den svenska\r\narbetsmarknaden.\r\nDet framgår inte minst av den årliga\r\nrapport om de samhällsekonomiska\r\nförutsättningarna för lönebildningen i\r\nSverige som KI nyligen publicerade.\r\nRapporten tas fram på uppdrag av\r\nregeringen, och KI konstaterar att Sverige\r\nunder de närmaste åren skulle behöva komma\r\nned i en lägre löneökningstakt för att\r\nuppnå en fortsatt gynnsam utveckling, med\r\nfortsatt stigande sysselsättning och\r\nminskad arbetslöshet. KI behandlar i\r\nrapporten vilka krav som långsiktigt\r\nställs på den svenska lönebildningen dels\r\ni alternativet att Sverige inte går med i\r\nden ekonomiska och monetära unionen (EMU),\r\ndels i alternativet att Sverige går med i\r\nEMU.\r\nFör att arbetslösheten ska kunna\r\nfortsätta att vara låg och\r\nsysselsättningsmålet ska kunna uppnås\r\nmåste trenden om en högre löneökningstakt\r\nän omvärldens brytas. Enligt utskottets\r\nmening har arbetsmarknadens olika parter\r\nett särskilt ansvar för att löneökningarna\r\ninte går över vad som är\r\nsamhällsekonomiskt försvarbart. Detta\r\ngäller, enligt utskottets mening, även\r\nföretagsledarna som, i likhet med\r\nfackföreningarna och arbetstagarna, måste\r\nta ansvar för sina löner.\r\n\r\nArbetsrätten\r\n\r\nNär det gäller arbetsrätten är det\r\nutskottets principiella uppfattning att\r\ndet i många fall finns en felaktig\r\nföreställning om att en försvagning av\r\narbetsrättslagstiftningen skulle ge stora\r\npositiva effekter på tillväxten och\r\nsysselsättningen. Framför allt bidrar\r\narbetsrätten till att skapa trygga\r\narbetsförhållanden och stabila ekonomiska\r\nvillkor, vilket i sig stärker tryggheten\r\nför de anställda. Enligt en studie av\r\narbetsrätten i olika OECD-länder som OECD\r\npublicerat i Employment Outlook har\r\narbetsrättens utformning inga större\r\neffekter på den totala sysselsättningen\r\neller den totala arbetslösheten i ett\r\nland. Möjligtvis kan utformningen av\r\narbetsrätten i viss mån påverka den\r\ndemografiska sammansättningen av\r\narbetslösheten och sysselsättningen.\r\nEnligt OECD är dock den effekten\r\nstatistiskt sett osäker.\r\n\r\nÅtgärder mot ohälsan\r\n\r\nI samtliga partimotioner presenteras\r\nolika typer av åtgärder för att hejda den\r\nstigande sjukfrånvaron.\r\nDe senaste åren har antalet\r\nsjukskrivningar och utgifterna för\r\nsjukpenning stigit dramatiskt. Speciellt\r\nstor är ökningen av sjukskrivningar för\r\nkvinnor som arbetar i den offentliga\r\nsektorn. Som utskottet framhållit tidigare\r\när den ökade ohälsan och den stigande\r\nsjukfrånvaron ett hot mot både tillväxten\r\noch välfärden och ett slöseri med såväl\r\nmänskliga som ekonomiska resurser.\r\nUtvecklingen måste brytas.\r\nI budgetpropositionen för 2002 föreslog\r\nregeringen ett program om elva punkter för\r\natt förbättra arbetsvillkoren och minska\r\nohälsan i arbetslivet. Arbetet med detta\r\nprogram fortsätter och intensifieras genom\r\nde ytterligare förslag som regeringen\r\nlämnar i budgetpropositionen. Enligt\r\nutskottets mening är det viktigt att\r\nkampen mot ohälsan sker i samverkan med\r\narbetsmarknadens parter, bl.a. inom ramen\r\nför de pågående trepartsamtalen, samt att\r\narbetet särskilt fokuseras på kvinnors\r\narbetsplatser, arbetsmiljöer och\r\narbetsvillkor. Några av de initiativ som\r\nföreslås i budgetpropositionen är:\r\nMål för hälsoarbetet. Ett mål om att\r\nantalet sjukdagar ska halveras till 2008\r\ninförs. Parallellt med att målet uppfylls\r\ngäller att nya aktivitets- och\r\nsjukersättningar ska minska.\r\nArbetsplatsen och parterna i fokus.\r\nArbetsgivaren har ett stort ansvar för\r\nhälsan i arbetslivet. Starkare ekonomiska\r\ndrivkrafter införs för att få de enskilda\r\narbetsgivarna att ta ett större ansvar för\r\narbetsvillkoren och för att integrera det\r\nförebyggande och rehabiliterande arbetet i\r\nden dagliga verksamheten. En obligatorisk\r\nredovisning av sjukfrånvaron införs, dock\r\nundantas vissa mindre företag från det\r\nkravet. Det förebyggande arbetet stärks\r\ngenom ökade resurser till utbildning av\r\nregionala skyddsombud och till\r\nföretagshälsovården. Vidare utreds\r\nmöjligheterna till certifiering av\r\nföretagshälsovården samt huvudmannaskapet\r\nför utbildning inom företagshälsovård.\r\nDessutom ska en informationskampanj\r\ngenomföras tillsammans med\r\narbetsmarknadens parter.\r\nOffentliga verksamheter ska bli föredömen.\r\nSjukskrivningarna är högre i offentlig\r\nsektor än i privat sektor. Därför måste\r\narbetsvillkoren och personaltätheten\r\nförbättras samt kraven på redovisning av\r\nhälsa och arbetsmiljö i de offentliga\r\nsektorerna öka. Särskilda försök pågår\r\nredan hos några större offentliga\r\narbetsgivare för att förebygga och minska\r\nsjukfrånvaron.\r\nÖkad tillgänglighet i hälso- och\r\nsjukvården. Tillgängligheten i hälso- och\r\nsjukvården ska öka. Vid sidan av den\r\nnationella handlingsplanen om 9 miljarder\r\nkronor i tillskott under perioden\r\n2001-2004 tillförs ytterligare resurser om\r\ntotalt 3,75 miljarder kronor perioden\r\n2002-2004.\r\nStöd vid återgång till arbete. Rätten till\r\nrehabilitering förbättras genom att bl.a.\r\nskyldigheten för arbetsgivare att lämna\r\nrehabiliteringsunderlag inom 60 dagar\r\nskärps. Vidare analyseras möjligheterna\r\natt införa en rehabiliteringsförsäkring.\r\nMöjligheterna till att efter sjukdom\r\nåtergå till arbetet med hjälp av nya\r\nhjälpmedel eller förändrade\r\narbetsuppgifter ska på olika sätt\r\nförbättras. Utbildningen i\r\nförsäkringsmedicin bland läkarna ska\r\nförstärkas.\r\nTidsbegränsad förtidspension. Det kraftigt\r\nökade antalet förtidspensionerade är ett\r\nstort problem. Regeringen föreslår därför\r\natt nya förtidspensioner fr.o.m. 2003 ska\r\nbeviljas för högst tre år. Rätten till\r\nvilande förtidspension ska också utökas\r\nfrån ett till två år och det ska även vara\r\nmöjligt att studera med vilande\r\nförtidspension.\r\nEffektivare organisation.\r\nFörsäkringskassan tillförs mer resurser\r\nsamtidigt som möjlighet till finansiell\r\nsamordning mellan lokala och regionala\r\naktörer införs. Samordningen bör bygga på\r\nsamverkan mellan socialförsäkringen, hälso-\r\noch sjukvårdsförsäkringen, socialtjänsten\r\noch arbetsmarknadsmyndigheterna. Vidare\r\nbör försäkringskassan i vissa fall kunna\r\ninhämta fördjupande underlag om den\r\nförsäkrades arbetsförmåga från annan\r\nläkare. Varje försäkrad bör dessutom ha en\r\negen kontaktperson på försäkringskassan.\r\n\r\nTillväxt och full sysselsättning  i hela\r\nSverige\r\n\r\nI motion Fi234 (c) hävdas också att det\r\nsker en regional klyvning av Sverige. Som\r\nutskottet påpekat tidigare är inte de\r\nsenaste årens kraftiga tillväxt- och\r\nsysselsättningsökning jämnt fördelad i\r\nlandet. I många län och kommuner brottas\r\nman med utflyttning och en svag\r\narbetsmarknad, medan det i andra regioner\r\nsnarare i vissa sektorer råder brist på\r\narbetskraft och inflyttningen är stor.\r\nDenna situation är enligt utskottets\r\nmening ett allvarligt hot mot en\r\nbalanserad regional utveckling i landet.\r\nSom utskottet tidigare framhållit är ett\r\nviktigt mål i den ekonomiska politiken att\r\nhela Sverige ska växa. Staten har ett\r\növergripande ansvar för utvecklingen i\r\nhela landet samtidigt som det även krävs\r\naktiva lokala insatser i alla delar av\r\nlandet för att skapa förutsättningar för\r\nhögre tillväxt och ökad sysselsättning.\r\nGenom det kommunala utjämningssystemet\r\nsker en långtgående utjämning av\r\nskatteinkomster och strukturellt betingade\r\nmerkostnader. Därigenom ökar\r\nförutsättningarna för alla kommuner och\r\nlandsting i landet att kunna erbjuda sina\r\ninvånare en bra service, vård, omsorg och\r\nskola. I motion Fi231 (m) föreslås\r\nförändringar och, enligt utskottets\r\nmening, allvarliga försvagningar av\r\nutjämningssystemet. Om dessa förslag\r\ngenomfördes skulle de regionala\r\nobalanserna bli större än vad de är i\r\ndagsläget.\r\nInriktningen av regionalpolitiken är att\r\nskapa förutsättningar för hållbar\r\nekonomisk tillväxt, rättvisa och\r\nvalfrihet, så att likvärdiga\r\nlevnadsvillkor skapas för medborgarna i\r\nhela riket. Decentraliseringen av\r\nhögskolan, insatser för att öka underhåll,\r\nbärighet och rekonstruktion av vägar och\r\njärnvägar, satsningarna inom\r\ninfrastrukturen, som t.ex. Botniabanan och\r\nförbättringen av Ådalsbanan, och de\r\nsenaste årens stora bidragsökningar för\r\natt säkra en god kvalitet inom skolan,\r\nvården och omsorgen är några av de\r\nåtgärder som vidtas för att skapa\r\nförbättrade möjligheter runt om i landet.\r\nFör att stärka småföretagandet i utsatta\r\nområden sänks fr.om. i år företagens\r\nsocialavgifter i stödområde A med\r\nmotsvarande 15 % av lönesumman upp till ca\r\n850 000 kr. Sänkningen gäller även\r\nenskilda näringsidkare och motsvarar\r\nfr.o.m. 2002 en satsning på ungefär 600\r\nmiljoner kronor per år.\r\nSom en följd av regeringens proposition\r\nom regionalpolitiken - En politik för\r\ntillväxt och livskraft i hela landet\r\n(prop. 2001/02:4) - som lämnades till\r\nriksdagen förra hösten, införs under 2003\r\noch 2004 ett särskilt statsbidrag för\r\nkommuner och landsting med kraftig\r\nbefolkningsminskning. Vidare har en\r\nsärskild statlig myndighet med uppgift att\r\nge fortsatt stöd till omstruktureringen av\r\nkommunala bostadsföretag inrättats.\r\nMyndigheten ska underlätta avvecklingen av\r\ntomma bostäder och nedskrivningen av\r\nfastighetsvärden.\r\nVidare har två delegationer, Inlands- och\r\nTillväxtdelegationerna, inrättats för att\r\nstärka utvecklingen i två av de mest\r\nutsatta delarna av landet - norra Sveriges\r\ninland och Bergslagen, Dalsland och\r\nVärmland. Under perioden 2002-2004 avsätts\r\nresurser för att öka samarbetet mellan\r\nuniversitet, högskolor och kommuner i\r\nsyfte att öka rekryteringen till\r\nhögskolorna och skapa tillväxt i olika\r\nregioner. Under samma period inrättas ett\r\nnationellt program för utveckling av s.k.\r\ninnovationssystem och kluster. Programmet\r\nska innehålla flera delprogram och\r\nprogrammen ska förutom en generell\r\nförstärkning av den regionala\r\nkonkurrenskraften även stärka tillväxten\r\ninom turistnäringen, träindustrin och de\r\nmineralutvinnande branscherna. Dessutom\r\nskapas ett särskilt program för att öka\r\nanvändningen av IT i företag i stödområde\r\nA.\r\nDe s.k. tillväxtavtalen, som\r\nintroducerades 1998, vidareutvecklas och\r\nförlängs t.o.m. 2003 för att säkerställa\r\nden kompetens och kreativitet som finns på\r\ndet lokala och regionala planet. Efter\r\n2003 ersätts tillväxtavtalen med regionala\r\ntillväxtprogram och en ny period genomförs\r\n2004-2007. Tillväxtavtal har under de\r\nsenaste åren utarbetats i samtliga län,\r\ndär företrädare för statliga myndigheter,\r\nkommuner, landsting, regionala\r\nsjälvstyrelseorgan, företag,\r\narbetsmarknadens parter,\r\nutbildningsväsende och många andra arbetat\r\nfram gemensamma förslag om hur länets\r\ntillväxt och sysselsättning ska kunna öka.\r\nNäringsdepartementet presenterade i juli i\r\når en andra utvärdering av tillväxtavtalen\r\nunder rubriken Det andra året (Ds\r\n2002:34). De viktigaste slutsatserna i\r\nrapporten är bl.a. att avtalen ökat\r\nmedvetenheten och kunskapen om den\r\nregionala och lokala näringslivsmiljöns\r\nbetydelse för företagens konkurrenskraft.\r\nVidare framgår att de regionala nätverken\r\nav offentliga aktörer,\r\nnäringslivsrepresentanter och\r\nkommunaltjänstemän stärkts under avtalens\r\nutarbetande. Klusterperspektivet på\r\nregional och lokal nivå har utvecklats.\r\nEnligt utskottets mening är\r\ntillväxtavtalen en viktig process som\r\ndriver på den lokala och regionala\r\nmobiliseringen för en bättre ekonomisk\r\nutveckling.\r\n\r\nKraftig satsning på infrastrukturen\r\n\r\nAv avgörande betydelse för tillväxten och\r\nnäringslivets utveckling i olika delar av\r\nlandet är att det finns en väl fungerande\r\ninfrastruktur av bl.a. vägar och\r\njärnvägar. I den proposition om\r\ninfrastrukturen som regeringen lade på\r\nriksdagens bord förra hösten föreslås en\r\nsatsning på svenska vägar och järnvägar\r\nunder perioden 2004-2015 på sammanlagt 364\r\nmiljarder kronor. Av detta belopp ska\r\nomkring 150 miljarder kronor användas för\r\natt bevara och säkerställa befintligt väg-\r\noch järnvägsnät, omkring 100 miljarder\r\nkronor användas för nya\r\njärnvägsinvesteringar och ytterligare 69\r\nmiljarder kronor för utbyggnad av\r\nvägnätet. Resterande ca 30 miljarder\r\nkronor föreslås avsättas för t.ex.\r\nkollektivtrafik, kommunala flygplatser och\r\nkajanläggningar och vägar som inte är s.k.\r\nnationella stamvägar. Utskottet vill i\r\ndetta sammanhang peka på den\r\nregionalpolitiska betydelsen av\r\ninfrastruktursatsningarna genom att bl.a.\r\n17 miljarder kronor avsätts för\r\ntjälsäkring och bärighet av de mindre\r\nvägarna under den kommande\r\ntolvårsperioden. Det är nästan dubbelt så\r\nmycket som den nuvarande nivån.\r\nFör att starta ytterst angelägna\r\ninfrastrukturprojekt påbörjas i år den\r\ntidigareläggning av vissa investeringar\r\nsom presenterades i propositionen. Det\r\ninnebär att ytterligare ungefär 12\r\nmiljarder kronor i\r\ninfrastrukturinvesteringar tillkommer fram\r\nt.o.m. 2004.\r\nEn annan viktig satsning för att ge hela\r\nSverige utvecklingsmöjligheter är den\r\npågående utbyggnaden av IT-\r\ninfrastrukturen. I motion Fi234 (c) anser\r\nmotionärerna att utbyggnaden av den\r\ndigitala infrastrukturen inte kommer alla\r\ntill del. Enligt utskottets uppfattning\r\nstämmer inte den beskrivningen överens med\r\nverkligheten. Ett mycket viktigt inslag i\r\nIT-satsningen är nämligen att även hushåll\r\noch företag i glesbygd ska få tillgång\r\ntill snabb dataöverföring till en rimlig\r\nkostnad. Sammantaget innebär utbyggnaden\r\nen satsning på omkring 17 miljarder kronor\r\nunder en fyraårsperiod, inklusive\r\nsatsningar som görs av marknadens olika\r\naktörer. Enligt utskottets mening är\r\nutbyggnaden av infrastrukturen inom IT-\r\nområdet en mycket viktig del i ambitionen\r\natt ytterligare stärka Sveriges ställning\r\nsom en av världens ledande IT-nationer.\r\nDessutom är utbyggnaden viktig för att öka\r\nutvecklingskraften i alla delar av vårt\r\navlånga land.\r\nFör utvecklingen inom olika regioner är\r\ndet också viktigt att länen fullt ut\r\nutnyttjar de resurser från EU:s\r\nstrukturfonder som ställs till Sveriges\r\nförfogande. Till sist vill utskottet också\r\npeka på de s.k. lokala utvecklingsavtalen\r\nsom tecknats mellan staten och vissa\r\nstorstadskommuner för att öka tillväxten i\r\nstorstadsregionerna och minska\r\nsegregationen. Merparten av de 2 miljarder\r\nkronorna som tidigare avsatts för detta\r\nändamål har fördelats ut på olika\r\nkommuner.\r\n\r\nSänkta inkomstskatter\r\n\r\nNär det gäller skatterna vill utskottet\r\nframhålla att regeringen under perioden\r\n2000-2002 tagit de tre första stegen i en\r\ninkomstskattereform för att sänka\r\nskatterna för framför allt låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Bland annat har en\r\nskattereduktion införts som kompenserar\r\nför 75 % av de egenavgifter som tas ut för\r\natt finansiera det nya\r\nålderspensionssystemet. Samtidigt har\r\nskiktgränsen för statlig inkomstskatt\r\nhöjts. Gränsen höjs automatiskt med 2\r\nprocentenheter per år utöver inflationen.\r\nFör att minska andelen skattebetalare som\r\nbetalar statsskatt har gränsen höjts\r\nutöver den automatiska uppräkningen. I år\r\nligger gränsen för statlig skatt vid en\r\ninkomst på ca 24 000 kr i månaden, och den\r\nkommer automatiskt att stiga till ca 25\r\n000 kr 2003. År 1999 var gränsen 20 000 kr\r\ni månaden. Som ett led i den gröna\r\nskatteväxlingen föreslås i\r\nbudgetpropositionen och motion Fi230 av\r\nBritt Bohlin m.fl. (s, v, mp) att\r\ninkomstskatten sänks 2003 genom att\r\ngrundavdraget förstärks för inkomster upp\r\ntill 264 200 kr. Den gröna skatteväxlingen\r\nbeskriver utskottet mer utförligt nedan.\r\nSkattesänkningarna bidrar till att minska\r\nde marginaleffekter som är särskilt\r\nkännbara för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDet kan i sin tur leda till att\r\narbetskraftsutbudet stiger, vilket är en\r\nnödvändig utveckling om vi ska kunna\r\nbibehålla och förstärka uppgången i den\r\nsvenska ekonomin.\r\nRegeringen anger i budgetpropositionen\r\natt den under mandatperioden kommer att\r\nföreslå att det fjärde och sista steget i\r\nskattereformen genomförs, under\r\nförutsättning att den statsfinansiella\r\nutvecklingen tillåter en sådan åtgärd.\r\nFör att kompensera pensionärerna för de\r\nbesparingar som genomfördes under 1990-\r\ntalet införs fr.o.m. i år en särskild\r\nskattesänkning för pensionärer (se vidare\r\navsnitt nedan om pensionärerna och\r\npensionerna). Den 1 januari infördes även\r\nen skattereduktion för en del av\r\nfackföreningsavgiften. Detta är enligt\r\nutskottet en viktig reform sett ur ett\r\nrättviseperspektiv. Arbetsgivares rätt\r\ntill avdrag för avgift till\r\narbetsgivarorganisation infördes 1913.\r\nAvdragsrätten för fackföreningsavgifter\r\nslopades 1993. Det fick till följd att\r\nlöntagarnas bidrag till den fackliga\r\nverksamheten missgynnades jämfört med\r\narbetsgivarnas bidrag till sina\r\nintresseorganisationer. Som framgår ovan\r\nunder avsnittet om regelverken för\r\nföretagen har även en del skattesänkningar\r\nriktade mot företagen införts.\r\nNivån på de skatter som staten och\r\nkommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka\r\nvälfärds- och fördelningspolitiska\r\nambitioner man har. Enligt utskottets\r\nmening riskerar de mycket omfattande\r\nskattesänkningar som föreslås i bl.a.\r\nModerata samlingspartiets motion Fi231 att\r\nleda till stora nedskärningar av viktig\r\noffentlig verksamhet. Dessutom ökar risken\r\nför instabila statsfinanser. En sådan\r\nutveckling kommer att få starkt negativa\r\nkonsekvenser för den svenska välfärden och\r\nden svenska tillväxten.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att\r\nreformer för rättvisa och tillväxt bör gå\r\nföre skattesänkningar. Om utrymme för\r\nskattesänkningar uppkommer bör utrymmet\r\nprioriteras för löntagarna och\r\nsmåföretagen.\r\n\r\nFastighetsskatten\r\n\r\nI samtliga partimotioner föreslås att\r\nfastighetsskatten tas bort, sänks eller\r\nkraftigt förändras. Fastighetsskatten är\r\nenligt utskottets mening en viktig\r\ninkomstkälla för staten. Den ger ungefär\r\n20 miljarder kronor per år, pengar som\r\nbidrar till att finansiera den gemensamma\r\nvälfärden. Vid sidan av att den är en\r\nviktig inkomstkälla visar forskningen att\r\nskatten har relativt begränsade effekter\r\npå utveckling och tillväxt.\r\nFörra året släpptes den frysta\r\ntaxeringen, och taxeringsvärdena steg\r\nkraftigt i de områden där\r\nfastighetspriserna ökat mest. För att\r\nminska effekterna av denna utveckling har\r\nskattesatserna sänkts i flera steg\r\nsamtidigt som det s.k. fribeloppet i\r\nförmögenhetsskatten höjts. Skattesatsen\r\nför småhus och hyreshus ligger nu på 1 %\r\nrespektive 0,5 %, en nedgång med 0,5\r\nprocentenheter respektive 1 procentenhet\r\nunder förra mandatperioden. Fribeloppet i\r\nförmögenhetsskatten har höjts från 900 000\r\nkr till i år 1,5 miljoner kronor för\r\nensamstående och 2 miljoner kronor för\r\nsambeskattade par. Dessutom har en\r\nbegränsningsregel i\r\nfastighetsbeskattningen införts.\r\nBegränsningsregeln innebär att hushåll i\r\nnormala inkomst- och förmögenhetslägen\r\nmaximalt ska betala 5 % av sin inkomst i\r\nfastighetsskatt.\r\nVidare ska omräkningsförfarandet vid\r\ntaxeringen ersättas med en förenklad\r\nfastighetstaxering mellan de allmänna\r\nfastighetstaxeringarna. Dessutom ska\r\nregler införas som gör att höjda\r\ntaxeringsvärden inte omedelbart får\r\ngenomslag på fastighetsskatteuttaget.\r\nUtskottet vill här passa på att erinra om\r\natt en parlamentarisk kommitté tillsatts\r\nmed uppgift att utreda fastighetsskatten,\r\nförmögenhetsbeskattningen samt arvs- och\r\ngåvobeskattningen. Utredningen ska enligt\r\nplanen vara avslutad vid utgången av nästa\r\når.\r\n\r\nGrön skatteväxling och ett ekologiskt\r\nhållbart Sverige\r\n\r\nEn god miljö och en ekologiskt hållbar\r\nutveckling är enligt utskottets mening ett\r\nav den ekonomiska politikens viktigaste\r\nmål. Sverige ska vara ett föregångsland\r\nför en ekologiskt hållbar utveckling.\r\nDe 15 nationella miljökvalitetsmål som\r\nriksdagen ställt upp visar tydligt den\r\nekologiska dimensionen i begreppet hållbar\r\nutveckling. Målen är formulerade utifrån\r\nden miljöpåverkan som naturen tål och\r\ndefinierar det tillstånd för den svenska\r\nmiljön som ska nås inom en generation.\r\nFörra hösten beslutade riksdagen om nya\r\nmätbara delmål och åtgärdsstrategier för\r\natt uppnå 14 av de uppsatta 15 målen. I\r\nvåras antog riksdagen förslagen till\r\nstrategi och delmål för det femtonde\r\nmiljökvalitetsmålet: Begränsad\r\nklimatpåverkan. Miljökvalitetsmålen och\r\ndelmålen ska vara styrande för statens\r\nmiljöpolitik och miljöstyrning och andra\r\nsamhällsaktörers åtgärder på området.\r\nI vårpropositionen för 2000 gjorde\r\nregeringen bedömningen att det samlade\r\nutrymmet för en grön skatteväxling under\r\nperioden 2001 till 2010 var ungefär 30\r\nmiljarder kronor. Under 2001 och 2002 har\r\ndärefter en grön skatteväxling om\r\nsammanlagt drygt 5 miljarder kronor\r\ngenomförts. I budgetpropositionen föreslås\r\natt en skatteväxling om 2,6 miljarder\r\nkronor för 2003 genomförs.\r\nKoldioxidskatten på bränslen bör enligt\r\nförslaget höjas med 16 %.\r\nTillverkningsindustri, jord- och\r\nvattenbruk undantas från höjningen\r\nsamtidigt som effekten på bensin och\r\ndiesel neutraliseras genom lika stora\r\nsänkningar av energiskatten. Vidare höjs\r\nenergiskatten på el med 2,1 öre per kWh\r\noch skatten på avfall som deponeras höjs\r\nfrån 288 kr till 379 kr per ton. Skatten\r\npå naturgrus höjs från 5 kr till 10 kr per\r\nton.\r\nI motion Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s,\r\nv, mp) föreslås att den gröna\r\nskatteväxlingen under 2003 utvidgas till\r\natt totalt omfatta 3 miljarder kronor.\r\nKoldioxidskatten höjs med ytterligare 3\r\nprocentenheter till en total höjning om 19\r\n% samtidigt som energiskatten på el höjs\r\nmed ytterligare 0,4 öre per kWh till en\r\nsammanlagd höjning på 2,5 öre per kWh.\r\nVidare har en mängd andra åtgärder och\r\nresursförstärkningar vidtagits för att öka\r\nden ekologiskt hållbara utvecklingen.\r\nStora satsningar om ca 7,3 miljarder\r\nkronor från 1998 och framåt har gjorts på\r\nlokala investeringsprogram för ekologisk\r\nhållbarhet (LIP) och klimatåtgärder\r\n(KLIMP).\r\nDessutom har stora resurser avsatts för\r\nbl.a. bevarandet av biologisk mångfald,\r\nsanering av förorenade områden,\r\nmiljöforskning, information om\r\nklimatfrågor och miljöövervakning. Enligt\r\nförslag i budgetpropositionen och motion\r\nFi230 (s, v, mp) avsätts ytterligare medel\r\nunder 2003 för forskning om biologisk\r\nmångfald och sanering av förorenade\r\nområden. Sammantaget ökar utgiftsområdet\r\nmiljö- och naturvård från 1,2 miljarder\r\nkronor 1998 till drygt 3,3 miljarder\r\nkronor 2003.\r\nOvanpå detta kommer att ca 11 miljarder\r\nkronor under perioden 2000-2006 avsätts\r\ntill jordbruket i svensk medfinansiering\r\ntill miljöåtgärder inom EU:s miljö- och\r\nlandsbygdsprogram. Dessutom görs\r\nytterligare satsningar på myndigheternas\r\nmiljömålsarbete, forskning kring biologisk\r\nmångfald och ekologisk uthållighet och\r\nbiotopskydd i skogspolitiken.\r\nUtskottet vill i anslutning till detta\r\nockså hänvisa till de gröna nyckeltal som\r\nsedan 1999 redovisas i budget- och\r\nvårpropositionerna. Nyckeltalen är ett\r\nkomplement till de ekonomiska nyckeltalen,\r\noch de är ett viktigt instrument för att\r\nnå det övergripande miljömålet om att till\r\nnästa generation lämna över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen är lösta.\r\n\r\nReformering av barn- och familjepolitiken\r\n\r\nUnder de senaste åren har en omfattande\r\nsatsning på barnen och barnfamiljerna\r\nvidtagits. Den stegvisa reformeringen av\r\nfamiljepolitiken framfördes första gången\r\ni vårpropositionen för 2000 och fortsätter\r\ni budgetpropositionen för 2003, trots det\r\nosäkra konjunkturläget. Goda villkor för\r\nde unga och barnfamiljerna är en\r\nrättvisefråga och en investering i\r\nframtiden. Utgångspunkten för politiken är\r\natt Sverige ska vara ett land där alla\r\nbarn och ungdomar får en bra uppväxt.\r\nDärför har barnbidraget under perioden\r\nhöjts med 200 kr till 950 kr i månaden. På\r\nmotsvarande sätt har flerbarnstilläggen\r\noch studiebidragen höjts. Från och med\r\nnästa år utökas studiebidraget ytterligare\r\ngenom att bidraget utgår under tio månader\r\ni stället för som i dag under nio månader.\r\nFörra året fick barn till arbetssökande\r\nrätt till förskoleverksamhet samtidigt som\r\nde s.k. kontaktdagarna i den tillfälliga\r\nföräldrapenningen infördes.\r\nMaxtaxan i barnomsorgen infördes vid\r\nårsskiftet och kommunerna tillfördes\r\nsamtidigt 500 miljoner kronor för att\r\nsäkra kvaliteten inom barnomsorgen.\r\nMaxtaxan innebär att familjerna betalar\r\nhögst 1 140 kr i månaden för det första\r\nbarnet i omsorgen, 760 kr för det andra\r\nbarnet och 380 kr för det tredje barnet.\r\nUtskottet vill också erinra om att det\r\nsamtidigt med maxtaxan infördes en\r\nspärregel med innebörden att ingen ska\r\nbetala mer än 3 % av sin inkomst i\r\nbarnomsorgsavgift för det första barnet, 2\r\n% för det andra barnet och 1 % för det\r\ntredje barnet. En första utvärdering av\r\nreformen presenteras enligt regeringen i\r\nmars nästa år men redan nu i höst kommer\r\nden första lägesrapporten. Det sista\r\nsteget i maxtaxereformen tas nästa år då\r\nen allmän förskola för fyra- och\r\nfemåringar införs.\r\nFrån och med i år har\r\nföräldraförsäkringen förlängts med en\r\nmånad till totalt 13 månader, och den s.k.\r\npappa- och mammamånaden utökats med\r\nytterligare en månad. Samtidigt\r\nfördubblades den lägsta dagpenningen, dvs.\r\nden s.k. garantinivån i försäkringen, till\r\n120 kr per dag. Garantinivån höjs\r\nytterligare, till 150 kr per dag 2003 och\r\n180 kr per dag 2004. I budgetpropositionen\r\nanger också regeringen att inkomsttaket i\r\nföräldraförsäkringen höjs från sju och ett\r\nhalvt till tio basbelopp fr.o.m. den 1\r\njuli 2003.\r\nVid sidan av dessa åtgärder har det också\r\nett införts ett stöd om 100 miljoner\r\nkronor perioden 2001 till 2003 för att\r\nhjälpa barn till missbrukare eller barn i\r\nfamiljer där det förekommer våld och\r\növergrepp.\r\nSammantaget innebär dessa satsningar att\r\ntillskotten till barnfamiljerna år 2004\r\nuppgår till nästan 14 miljarder kronor.\r\n\r\nDen generella välfärden ska bevaras och\r\nutvecklas\r\n\r\nDen generella välfärdspolitiken är enligt\r\nutskottets mening en avgörande del i\r\npolitiken för tillväxt, rättvisa och\r\njämställdhet. En generellt upplagd\r\nvälfärdspolitik minskar klyftorna mellan\r\nolika grupper i samhället. Social- och\r\narbetsförsäkringarna ger trygghet när en\r\nperson drabbats av t.ex. sjukdom eller\r\narbetsskada samtidigt som försäkringarnas\r\nkoppling till förvärvsarbete uppmuntrar\r\ntill ett högt arbetskraftsdeltagande och\r\narbetskraftsutbud.\r\nTill följd av de kraftiga\r\nreallönehöjningarna under de senaste åren\r\nhar antalet personer som får ersättning\r\nmed 80 % av inkomsten vid sjukdom eller\r\nföräldraledighet minskat. I fjol hade ca\r\n36 % av alla heltidsarbetande en inkomst\r\npå över sju och ett halvt basbelopp,\r\nvilket är den övre gränsen för\r\nersättningsberättigad inkomst. Enligt\r\nutskottets uppfattning är det angeläget\r\natt se över ersättningsnivåerna i\r\nförsäkringssystemen för att bevara och\r\nutveckla den generella välfärden. Som\r\nutskottet nämnt tidigare höjs inkomsttaket\r\ni föräldraförsäkringen från sju och ett\r\nhalvt till tio basbelopp fr.o.m. den 1\r\njuli 2003.\r\nErsättningen i arbetslöshetskassan har\r\nhöjts i två omgångar, vid halvårsskiftet\r\n2001 och vid halvsårsskiftet 2002. Den 1\r\njuli i år höjdes golvet i försäkringen med\r\n50 kr till 320 kr samtidigt som taket\r\nunder de 100 första ersättningsdagarna\r\nhöjdes till 730 kr per dag och taket från\r\ndag 101 höjdes till 680 kr.\r\n\r\nPrivatisering och avreglering\r\n\r\nNär det gäller frågor om förändringar av\r\nde svenska socialförsäkringarna och\r\nprivatiseringar av t.ex. vård- och\r\nomsorgssektorerna  vill utskottet erinra\r\nom att principerna om en solidariskt\r\noffentligt finansierad och rättvist\r\nfördelad sjukvård är några av de mest\r\ncentrala inslagen i den generella\r\nvälfärdspolitiken. I motion Fi231 (m)\r\nföreslås att en obligatorisk nationell\r\nhälsoförsäkring införs. Enligt utskottets\r\nmening finns det inga belägg för att\r\nSverige skulle vinna på att övergå till en\r\nförsäkringslösning. Internationella\r\nerfarenheter tyder tvärtom på att de\r\nskattefinansierade hälso- och\r\nsjukvårdssystemen fungerar bättre i t.ex.\r\njämställdhets- och fördelningspolitiskt\r\navseende än försäkringsfinansierade\r\nsystem. Erfarenheterna tyder också på att\r\nen försäkringsfinansierad sjukvård på\r\nolika sätt begränsar patienternas\r\nvalfrihet.\r\nI bl.a. motion Fi231 (m) framförs också\r\nförslag om omfattande avregleringar och\r\nprivatiseringar i den statliga och\r\nkommunala sektorn. Skulle dessa förslag\r\ngenomföras skulle det enligt utskottets\r\nmening leda till en dramatisk förändring\r\nav de offentliga verksamheterna. Följden\r\nskulle sannolikt bli en mycket instabil\r\nsituation till skada för medborgarna.\r\nEffektiviteten och produktiviteten inom\r\nt.ex. vården, omsorgen och skolan skulle\r\ndrabbas hårt. I motionen föreslås också\r\nmycket stora skattesänkningar. Det är\r\nutskottets övertygelse att\r\nskattesänkningar av denna art leder till\r\nnedskärningar av viktig och angelägen\r\noffentlig verksamhet. Dessutom får stora\r\nskattesänkningar av den här typen helt\r\noacceptabla fördelningspolitiska\r\nkonsekvenser. Skadorna på den svenska\r\ngenerella välfärden skulle bli betydande.\r\nUtskottets uppfattning är vidare att\r\nskattesänkningar av detta slag kan leda\r\ntill instabila statsfinanser med negativa\r\neffekter på både företagsklimatet och den\r\nekonomiska tillväxten. Erfarenheterna och\r\nlärdomarna från den snabba försämringen av\r\nstatsfinanserna i början av 1990-talet är\r\nbåde tydliga och avskräckande.\r\n\r\nOffentliga bidrag bidrar till en jämnare\r\nfördelning\r\n\r\nUtskottet vill i detta sammanhang peka på\r\nden studie av fördelningen av offentliga\r\nbidrag till barnomsorg, utbildning samt\r\nhälso- och sjukvård som redovisades i\r\nbilaga 3 i vårpropositionen för 2002.\r\nUndersökningen visar tydligt att de\r\nresurser som fördelas via de offentliga\r\nverksamheterna klart bidrar till en\r\njämnare fördelning i samhället. Framför\r\nallt blir omfördelningen över livscykeln\r\ntydlig när effekterna av de\r\nsubventionerade offentliga tjänsterna\r\nundersöks. Till exempel beräknas personer\r\ni 90-årsåldern få vård och omsorg för i\r\ngenomsnitt 150 000 kr per år. Barn och\r\nungdomar erhåller ca 35 000 kr per år i\r\nform av främst barnomsorg och utbildning,\r\nmedan personer i 60-årsåldern endast\r\nutnyttjar offentliga tjänster för 15 000\r\nkr. När det gäller subventioner av\r\nutbildning visar studierna att\r\nsnedrekryteringen till den högre\r\nutbildningen fortfarande är betydande.\r\nDäremot har klyftan i antalet\r\nutbildningsår mellan olika grupper i\r\nsamhället minskat markant de senaste åren.\r\nAndra resultat är t.ex. att barnfamiljer\r\noch pensionärer gynnas och att\r\nsubventionerna påtagligt minskar\r\ninkomstspridningen. Personer med relativt\r\nlåg ekonomisk standard erhåller mer, både\r\ni absoluta och relativa termer, än de\r\nvälbeställda. Vidare gynnas kvinnor mer än\r\nmän av den offentliga tjänstesektorn.\r\n\r\nÖkade resurser till vården, skolan och\r\nomsorgen .\r\n\r\nDen omfattande saneringen av de offentliga\r\nfinanserna har under de senaste åren\r\nskapat utrymme för satsningar på att öka\r\nresurserna och förbättra kvaliteten inom\r\nskolan, vården och omsorgen av barn och\r\ngamla. Den starka inkomstutvecklingen i\r\nden svenska ekonomin innebär dessutom att\r\nskatteintäkterna i den kommunala sektorn\r\nökat under de senaste åren, och som\r\nframgår av regeringens beräkningar i\r\nbudgetpropositionen kommer de att\r\nfortsätta att öka framöver, dock inte i\r\nlika snabbt takt som tidigare.\r\nI år är resursöverföringen från staten\r\ntill kommuner och landsting ca 30\r\nmiljarder kronor högre jämfört med\r\nsituationen 1996. Enligt utskottets mening\r\när det nödvändigt att kommunernas och\r\nlandstingens ekonomi förstärks\r\nytterligare. Behoven inom vården, skolan\r\noch omsorgen är fortfarande stora. Den\r\nsärskilda satsningen på vård och omsorg\r\nfortsätter 2003 och 2004 med ca 7\r\nmiljarder kronor. Vidare avsätts\r\nytterligare 1,25 miljarder kronor per år\r\n2003 och 2004 för att korta väntetider och\r\nförbättra tillgängligheten inom\r\nsjukvården.  Av medlen ska 3 miljarder\r\nkronor utbetalas 2003 och 4 miljarder\r\nkronor 2004. Till detta ska sedan läggas\r\nden kraftiga satsningen på skolan under\r\nperioden 2001-2006. Nästa år tillförs\r\nskolan ytterligare 1 miljard kronor, efter\r\nen ökning i fjol på 0,5 miljarder kronor\r\noch 1 miljard kronor i år. Därefter ökar\r\ntilldelningen med 1 miljard kronor per år\r\nfram till 2006.\r\nEtt ytterligare särskilt bidrag införs\r\ntill kommuner och landsting med\r\nbefolkningsminskningar om totalt 400\r\nmiljoner kronor åren 2003 och 2004.\r\nDessutom kommer den s.k. 200-kronan som\r\nalla skattskyldiga betalar i inkomstskatt\r\natt även nästa år överföras till kommuner\r\noch landsting. Som utskottet redovisat\r\ntidigare förstärks också kommunernas\r\nekonomi genom att det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och\r\nlandsting förlängs till att gälla även\r\nunder nästa år.\r\nSammantaget innebär detta att kommun- och\r\nlandstingssektorn får ytterligare stora\r\nförstärkningar fram till 2004 för att\r\nsäkra en god vård, omsorg och skola.\r\nOvanpå detta tillkommer de resurser som\r\nregeringen satsar inom ramen för en\r\nfamiljepolitisk reform, t.ex. maxtaxan.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också\r\nerinra om att det vid sidan av dessa\r\nresursstärkande åtgärder görs en mängd\r\nsatsningar för att öka kvaliteten och\r\neffektiviteten inom t.ex. skolan och\r\nvården. Vid halvårsskiftet i år ändrades\r\nt.ex. reglerna om avgifter inom äldre- och\r\nhandikappomsorgen. Syftet med\r\nförändringarna är att garantera alla som\r\nbetalar avgift för kommunal vård och\r\nomsorg rimliga avgifter och en trygg\r\nlevnadsstandard. Samtidigt infördes ett\r\nnytt högkostnadsskydd inom tandvården för\r\näldre. Stödet förbättras ytterligare under\r\nnästa år. Inom skolan har under de senaste\r\nåren genomförts en av de största\r\nutvecklingsinsatserna genom tiderna - den\r\nnationella satsningen på IT i skolan\r\n(Itis). Itis pågår t.o.m. 2002 och innebär\r\nbl.a. att 70 000 lärare fått förbättrade\r\nkunskaper om hur IT kan användas som ett\r\nverktyg i skolan.\r\nUtskottet vill även peka på att\r\nregeringen i  budgetpropositionen anger\r\natt en nationell vårdgaranti ska införas\r\nunder mandatperioden.\r\n\r\n. och behovet av offentlig och kommunal\r\nverksamhet växer\r\n\r\nBehoven av offentlig och kommunal\r\nverksamhet kommer att öka starkt framöver,\r\nbl.a. till följd av den demografiska\r\nutvecklingen och den allt högre andelen\r\näldre i befolkningen Det framgår tydligt i\r\nt.ex. den analys som regeringen redovisar\r\ni bilaga 2 kapitel 12 i\r\nbudgetpropositionen. Fram till 2050\r\nberäknas Sveriges befolkning öka med\r\nomkring 1,1 miljoner personer. Nästan hela\r\nökningen kommer att ske i åldersgrupperna\r\n64 år och äldre. Befolkningen i dessa\r\ngrupper väntas öka med 0,9 miljoner\r\npersoner under perioden. Detta ställer\r\nstora krav på en väl fungerande offentlig\r\nsektor med starka och sunda offentliga\r\nfinanser. Därtill krävs en god ekonomisk\r\ntillväxt och en ökad sysselsättning.\r\nEnligt analysen bedöms utgifterna för\r\nsjukvård och äldreomsorg stiga från 9 % av\r\nBNP till drygt 13 % av BNP. Utgifterna för\r\npensioner väntas stiga från 9 % av BNP\r\ntill 11 % av BNP.\r\nTill följd av bl.a. den höga tillväxten\r\noch den stigande sysselsättningen i slutet\r\nav 1990-talet och början av 2000-talet\r\nökade kommunernas och landstingens\r\nskatteinkomster med nästan 100 miljarder\r\nkronor under perioden 1998-2002. Detta\r\nvisar enligt utskottets mening på vikten\r\nav att åtgärder vidtas så att den svenska\r\nekonomin uthålligt kan hålla en hög\r\ntillväxttakt. Under perioden 2002-2004\r\nväntas kommunernas skatteintäkter stiga\r\nmed drygt 35 miljarder kronor.\r\nVid sidan av detta är det enligt\r\nutskottets mening mycket viktigt att de\r\nresurser som redan finns i den kommunala\r\nsektorn används mer effektivt. Den\r\npågående omdaningen och effektiviseringen\r\nav de kommunala verksamheterna måste\r\nfortsätta, även om bidragen och\r\nskatteintäkterna ökar.\r\n\r\nPensionärerna och pensionerna\r\n\r\nI motion Fi233 (kd) hävdas att\r\nregeringens okänsliga budgetsanering\r\ndrabbat pensionärerna hårt. Utskottet vill\r\nmed anledning av detta anföra följande.\r\nRegeringen gjorde tidigt klart att när\r\nstatsfinanserna stärks och ekonomin börjar\r\nväxa ska situationen först förbättras för\r\nde grupper i samhället som drabbats extra\r\nhårt av de svåra tiderna.\r\nRedan i budgetpropositionen för 1999\r\nföreslog regeringen därför en förbättring\r\nav pensionärernas ekonomi med omkring 4\r\nmiljarder kronor. Det reducerade\r\nprisbasbeloppet för pensionärer ersattes\r\nfr.o.m. 1999 av det fulla prisbasbeloppet\r\nsamtidigt som bostadstillägget till\r\npensionerna höjdes för att gynna de sämst\r\nställda pensionärerna. Satsningen på\r\npensionärerna fortsatte i\r\nbudgetpropositionen för 2001.\r\nBostadstillägget och det särskilda\r\nbostadstillägget höjdes ytterligare\r\nsamtidigt som den tidigare tillfälliga\r\nhöjningen av pensionstillskottet\r\npermanentades. Vidare höjdes det särskilda\r\ngrundavdraget för pensionärer i\r\ninkomstbeskattning.\r\nI år får pensionärerna en särskild\r\nskattesänkning på upp till 1 320 kr per\r\når. Dessutom har bostadstillägget\r\njusterats upp ytterligare, och totalt\r\nunder perioden har bostadstillägget för\r\npensionärer höjts från 83 % till 91 % av\r\nbostadskostnaden upp till taket. Samtidigt\r\nhar golvet i systemet slopats och taket\r\nhöjts till 4 500 kr per månad.\r\nUnder nästa år införs ett s.k.\r\näldreförsörjningsstöd samtidigt som\r\npensionerna höjs genom att det nya\r\npensionssystemet träder i kraft.\r\nÄldreförsörjningsstödet ska garantera att\r\nalla i Sverige som fyllt 65 år får en\r\nskälig levnadsstandard.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang även\r\npeka på att de satsningar som nu görs och\r\nplaneras inom vården och omsorgen är av\r\nutomordentligt stor betydelse, inte minst\r\nför äldre och pensionärer. Under perioden\r\n1999-2001 satsades t.ex. 300 miljoner\r\nkronor på den nationella handlingsplanen\r\nför äldre, vilket bl.a. inbegripit\r\nanhörigstöd, telefonjour för äldre och\r\nanhöriga och försöksverksamhet i\r\nhemtjänsten. Därutöver satsades omkring\r\n400 miljoner kronor på fler platser och\r\nhögre standard i äldreboendet. Vid\r\nhalvårsskiftet i år infördes ett nytt\r\nhögkostnadsskydd i tandvården för äldre,\r\noch stödet för äldretandvården utökas\r\nytterligare 2003,  enligt regeringens\r\nförslag i budgetpropositionen.\r\nSom redovisades ovan, under rubriken\r\nOffentliga bidrag bidrar till en jämnare\r\nfördelning, går en stor del av de\r\noffentliga resurserna och tjänsterna inom\r\nvården och omsorgen till personer i de\r\nhögre åldersgrupperna.\r\n\r\nSaneringen av de offentliga finanserna och\r\ndemografin\r\n\r\nUtskottet har vid flera tillfällen\r\nbehandlat budgetkonsolideringens effekter\r\npå fördelningen i samhället (senast i bet.\r\n2001/02:FiU20). Enligt utskottets\r\nuppfattning fanns det inte något\r\nalternativ till saneringen av de\r\noffentliga finanserna. Den var nödvändig\r\nför att återställa förtroendet för svensk\r\nekonomi och få ned de höga räntor som\r\nallvarligt dämpade tillväxtkraften, inte\r\nminst i de mindre och medelstora\r\nföretagen. Den var också nödvändig för att\r\nsäkra den framtida välfärden. Som\r\nutskottet redovisat tidigare står Sverige\r\ninför en stor demografisk utmaning genom\r\natt andelen äldre i befolkningen ökar. För\r\natt klara av den påfrestning som detta\r\nkommer att innebära för de offentliga sy\r\nstemen krävs ett överskott i de offentliga\r\nfinanserna under de närmaste åren.\r\nEnligt utskottets mening är det också\r\nviktigt att inse att de senaste årens\r\nkraftiga uppgång i den svenska ekonomin\r\ntill en ganska stor del beror på det\r\nfaktum att Sverige har sanerat de\r\noffentliga finanserna och etablerat ett\r\növerskott. Det är också viktigt att inse\r\natt utan sanering hade det inte varit\r\nmöjligt att under de senaste åren bedriva\r\nen expansiv finanspolitik för att dämpa\r\neffekterna av den internationella\r\nkonjunkturnedgången.\r\n\r\nEtt Sverige för alla ...\r\n\r\nI utskottets betänkande med anledning av\r\nvårpropositionen för 2002 (bet.\r\n2001/02:FiU20) behandlades den stora\r\nfördelningspolitiska utmaning som ligger i\r\natt minska klyftorna i samhället och\r\nantalet personer som är marginaliserade.\r\nEnligt utskottets mening ger ekonomisk\r\ntillväxt bättre förutsättningar för ökad\r\nrättvisa. Tillväxten i sig är däremot\r\ningen garanti för rättvisa, utan för att\r\nminska klyftorna i samhället krävs en\r\naktiv politik för rättvisa. Målet bör vara\r\natt människors livsval inte ska begränsas\r\nav bakgrund eller kön. Alla ska ha samma\r\nrätt och möjlighet till vård, utbildning\r\noch omsorg. Vidare måste alla former av\r\ndiskriminering upphöra. Invandrare,\r\nflyktingar och de som bott i Sverige i\r\nmånga generationer ska ges likartade\r\nmöjligheter i livet.\r\nÄven om mycket återstår att göra har de\r\nsenaste årens tillväxt gjort det möjligt\r\natt vidta åtgärder inom en rad områden;\r\nt.ex. har initiativ tagits för att öka\r\nförutsättningarna för en långsiktigt\r\nhållbar integration. Inom bl.a.\r\narbetsmarknads- och utbildningsområdet\r\npågår en rad olika insatser för att öka\r\ninvandrarnas möjligheter att delta i\r\narbetslivet. Ansträngningarna på detta\r\nområde måste öka under de kommande åren.\r\nEtt viktigt mål i politiken är att öka\r\nsysselsättningen bland invandrare.\r\nOlika fördelningsanalyser visar att\r\nbarnfamiljer och då särskilt ensamstående\r\nföräldrar, ungdomar och invandrare\r\nfortfarande har det sämre nu än i början\r\nav 1990-talet. En rad åtgärder har\r\nvidtagits och kommer att vidtas för att\r\nförbättra situationen för dessa grupper.\r\nAndra studier visar att det finns\r\nstrukturella faktorer som gör att vissa\r\nsamhällsgrupper har större tillgång än\r\nandra till utbildning, höga inkomster och\r\nen god välfärd. Det är t.ex. fortfarande\r\nbetydligt vanligare att barn till\r\nföräldrar med högre utbildning studerar\r\nvidare än att barn till föräldrar med\r\nlägre utbildning gör det. De senaste årens\r\nutbyggnad av högskolan och det reformerade\r\nstudiesystemet syftar till att bryta detta\r\nmönster. Som utskottet redovisat tidigare\r\nsatsas 40 miljoner kronor per år under\r\nperioden 2002-2004 för att stimulera till\r\nsärskilda rekryteringsåtgärder.\r\nStudier som bl.a. regeringen genomfört\r\nvisar att lönespridningen i Sverige ökade\r\nnågot under senare delen av 1990-talet\r\nefter att ha minskat sedan mitten av 1970-\r\ntalet. Till följd av den ekonomiska krisen\r\ni början av 1990-talet marginaliserades\r\nvissa grupper. Till exempel har antalet\r\nmänniskor som är långtidsarbetslösa,\r\nlångtidssjuka eller beroende av\r\nsocialbidrag under långa tider ökat. För\r\natt motverka detta måste bl.a.\r\nmarginaleffekter av olika slag minskas så\r\natt det lönar sig bättre att studera och\r\narbeta. Därmed minskar risken för att\r\nmänniskor fastnar i socialbidragsberoende\r\noch långtidsarbetslöshet. Beslutet om att\r\ninföra maxtaxa i förskoleverksamheten och\r\nbarnomsorgen är ett exempel på åtgärder\r\nsom bidrar till att minska\r\nmarginaleffekterna. Sänkning av\r\nmarginalskatterna genom höjningen av den\r\nnedre skiktgränsen för statlig\r\ninkomstskatt och kompenseringen av\r\negenavgifterna är andra exempel. Enligt\r\nberäkningar som redovisades i\r\nvårpropositionen för 2002 hade en\r\nensamstående med två barn en\r\nmarginaleffekt på ungefär 65 % år 1999.\r\nUnder 2002 har marginaleffekten för denna\r\nfamiljetyp sjunkit med nästan 7\r\nprocentenheter, till 58,6 %. För\r\nsammanboende med två barn hade\r\nmarginaleffekterna under samma period\r\nsjunkit med omkring 5 procentenheter.\r\n\r\n. och socialbidragsberoendet ska halveras\r\n\r\nSom utskottet nämnde ovan ökade\r\nsocialbidragsberoendet under 1990-talet.\r\nDenna utveckling är enligt utskottets\r\nmening ett hårt slag för alla som kämpar\r\nför ökad rättvisa och högre välfärd.\r\nRiksdagens och regeringens uppsatta mål är\r\natt socialbidragsberoendet ska halveras\r\nmellan 1999 och 2004. Utvecklingen och\r\nuppfyllelsen av målet ska årligen\r\navrapporteras till riksdagen. I bilaga 3 i\r\nbudgetpropositionen redovisar regeringen\r\nden andra avstämningen av målet, den\r\nförsta publicerades i budgetpropositionen\r\nför 2002. År 1999 uppgick\r\nsocialbidragsberoendet till omkring 115\r\n200 s.k. helårsekvivalenter (antal vuxna\r\npersoner med full ersättning under ett\r\nhelt år). För att målet ska nås krävs\r\nalltså att antalet socialbidragsberoende\r\nsjunker till omkring 57 600 år 2004,\r\nräknat i helårsekvivalenter. Det kan\r\njämföras med att antalet\r\nsocialbidragsberoende 1990, dvs. före den\r\nkraftiga nedgången i den svenska ekonomin,\r\nuppgick till 71 700.\r\nTill följd av bl.a.\r\nsysselsättningsuppgången och den sjunkande\r\narbetslösheten minskade antalet beroende\r\nav socialbidrag med 14 000 personer 2000\r\noch 9 700 personer 2001. Sammantaget\r\nminskade antalet socialbidragsberoende\r\nunder perioden med 24 000 personer, vilket\r\ninnebär att det återstår 33 600\r\nhelsårsekvivalenter för att målet ska nås.\r\nDetta visar enligt utskottets mening att\r\ndet är kampen för ökad sysselsättning och\r\nminskad arbetslöshet som är avgörande när\r\ndet gäller att bryta bidragsberoendet i\r\ndet svenska samhället. Möjligheterna för\r\nutsatta grupper att skaffa jobb, egen\r\nförsörjning och delta i arbetslivet måste\r\nöka. Sverige har inte råd - varken\r\nmänskligt eller ekonomiskt - att ställa\r\ndessa grupper utanför. Utskottet delar\r\nregeringens bedömning att målet om en\r\nhalvering av socialbidragsberoendet är\r\ninom räckhåll.\r\n\r\nJämställdhet\r\n\r\nCentrala mål i den ekonomiska politiken är\r\nrättvisa och jämställdhet. Även om vi i\r\nSverige har kommit långt med\r\njämställdheten mellan män och kvinnor i\r\njämförelse med andra länder, återstår\r\nmycket att göra. Vårt samhälle är\r\nfortfarande organiserat utifrån en\r\nkönsmaktsstruktur. Arbetsmarknaden är\r\nalltjämt mycket könsuppdelad, och kvinnors\r\narbete är ofta lägre betalt. Män har\r\nbättre karriärmöjligheter, högre lön och\r\nstörre makt som en följd av att de är män.\r\nFör att bryta detta maktmönster måste den\r\növergripande ekonomiska politiken få ett\r\ndnnu tydligare genusperspektiv än i dag.\r\nVälfärden och jämställdheten är intimt\r\nförknippade med varandra. Det är inte en\r\nslump att länder som Danmark, Norge,\r\nFinland och Sverige är mer jämställda än\r\nde flesta andra länder. Det är den\r\nutbyggda generella välfärden och den höga\r\nförvärvsfrekvensen för kvinnor som har\r\ngett möjligheter till detta.\r\nKvinnors och mäns lika värde och rätt\r\ntill egen försörjning ska vara en\r\nsjälvklarhet i Sverige. En egen inkomst är\r\nförutsättningen för fria och självständiga\r\nval i vardagen. Det kan aldrig accepteras\r\natt kvinnors kunskaper och erfarenheter\r\nvärderas lägre. Politiken måste därför med\r\nkraft inriktas på kvinnors rätt till\r\narbete med rättvisa löner, en väl utbyggd\r\ngemensam sektor, kvinnofrid samt en\r\nstrategi för att få jämställdhet på alla\r\nområden och fler kvinnor på olika\r\nbeslutsnivåer.\r\nDe reformer som utskottet redovisat ovan,\r\nsom t.ex. den stegvis reformerade barn-\r\noch familjepolitiken, satsningarna på\r\nskola, vård och omsorg och programmen för\r\natt öka sysselsättningen och minska\r\narbetslösheten, är väsentliga steg i\r\nutvecklingen mot en större rättvisa och\r\nökad jämställdhet mellan män och kvinnor.\r\nEn avgörande del i jämställdhetspolitiken\r\när att motverka löneskillnader på grund av\r\nkön. Enligt den officiella lönestatistiken\r\ntjänar kvinnorna omkring 82 % av männens\r\nlöner. Utskottet vill i anslutning till\r\ndetta bl.a. erinra om att regeringen i\r\nbudgetpropositionen anger att den under\r\nåret ska lägga fram en handlingsplan för\r\nökad jämställdhet. I planen ska bl.a.\r\nförslag läggas fram om hur de strukturella\r\nlöneskillnaderna mellan kvinnor och män\r\nska minska.\r\nUtskottet vill också erinra om att\r\nriksdagen 2000 beslutade om en skärpning\r\nav jämställdhetslagen. Den nya lagen är\r\ntydligare och ska mer effektivt motverka\r\natt lön sätts efter könstillhörighet på\r\nden svenska arbetsmarknaden.\r\nEnligt lagen har arbetsmarknadens parter\r\ntre år på sig att vidta åtgärder för få\r\nbort löneskillnader som beror på kön.\r\nRegeringen följer parternas arbete löpande\r\nvia JämO och Medlingsinstitutet, och\r\nutfallet kommer att ge ett viktigt\r\nunderlag för i vilken utsträckning det\r\nbehövs ytterligare åtgärder i form av\r\nt.ex. en ännu stramare lagstiftning för\r\natt minska och radera ut de osakliga\r\nlöneskillnader som finns i det svenska\r\narbetslivet.\r\nKvinnor arbetar i högre grad än män\r\nvisstid eller deltid. Regeringen anger\r\ndärför i budgetpropositionen att det krävs\r\nytterligare åtgärder, förutom de som redan\r\nvidtagits, för att säkerställa att grunden\r\näven för kvinnors deltagande på\r\narbetsmarknaden ska vara\r\ntillsvidareanställning på heltid.\r\n\r\n(s), (v) och (mp) i samarbete\r\n\r\nUtskottet tillbakavisar Kristdemokraternas\r\nangrepp i motion Fi233 på Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna. En redovisning\r\nav resultaten i ekonomin duger bra som\r\nsvar på Kristdemokraternas attack: Även om\r\nkonjunkturen mattats av har tillväxten i\r\nden svenska ekonomin varit historiskt hög\r\nunder perioden 1998-2001 samtidigt som\r\nsysselsättningen stigit och arbetslösheten\r\nsjunkit. Trots de senaste årens\r\nkonjunkturnedgång har Sverige ett av de\r\nstörsta överskotten i de offentliga\r\nfinanserna i EU. Den tidigare stora\r\noffentliga nettoskulden har vänts till en\r\nnettoförmögenhet. Bytesbalansen visar\r\növerskott, och medborgarnas realinkomster\r\nstiger kraftigt.\r\nBudgetpropositionen för 2003 bygger på en\r\növerenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet. Miljöpartiet de gröna har\r\ngenom den gemensamma motionen Fi230 (s, v,\r\nmp) anslutit sig till överenskommelsen vad\r\navser riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken samt utgifter och inkomster för\r\n2003.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan\r\ntillstyrker utskottet propositionen och\r\navstyrker förslagen i motionerna Fi231 (m)\r\nyrkandena 1 och 12, Fi232 (fp) yrkande 1,\r\nFi233 (kd) yrkandena 1-3, Fi234 (c)\r\nyrkandena 1 och 2 samt  MJ420 (m) yrkande\r\n2.\r\n\r\n1.4 Gröna nyckeltal\r\n\r\n1.4.1 Gröna nyckeltal i EU\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nBland annat med hänvisning till att\r\nFörenta nationerna har ett system för\r\ngröna nyckeltal som också används av de\r\nflesta medlemsstaterna i EU och till det\r\nomfattande arbete med att utveckla\r\nsystemet för gröna nyckeltal som pågår\r\ninom EU under ledning av Eurostat,\r\navstyrker utskottet en motion med begäran\r\nom att regeringen ska verka för att EU ska\r\nutveckla gröna nyckeltal.\r\nJämför reservation 2  (mp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion U324 av Ulf Holm m.fl. (mp)\r\nyrkande 13 föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening\r\natt regeringen ska verka för att EU ska\r\nutveckla systemet med gröna räkenskaper\r\noch att systemet med gröna nyckeltal\r\ninförs även på EU-nivå.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtvecklingen av miljöräkenskaper bedrivs i\r\nSverige som ett gemensamt projekt mellan\r\nNaturvårdsverket (NV),\r\nKonjunkturinstitutet (KI) och Statistiska\r\ncentralbyrån (SCB). Det är ett projekt med\r\nlångsiktig inriktning, och arbetet avser\r\nfortfarande till stor del forskning och\r\nmetodutveckling. Under de senaste åren har\r\nNV, KI och SCB i den gemensamma\r\nrapportserien Miljöräkenskaper publicerat\r\nflera rapporter om metoder, analyser och\r\nmätdata, t.ex. rapport nr 2000:7 Metod för\r\nsamhällsekonomisk analys av miljöåtgärder.\r\nMiljöräkenskaper är i högsta grad ett\r\ninternationellt projekt, i vilket EU och\r\nspeciellt Sverige är ledande och långt\r\nframme i processen. Eurostat, Europeiska\r\nstatistikbyrån, producerar och publicerar\r\nen mängd statistik inom miljöområdet. Det\r\ninternationella samarbetet drivs också i\r\nFN:s regi. Det är inom FN:s ram som EU-\r\nländerna främst samarbetar kring frågan om\r\nmiljöräkenskaper. En ny och förbättrad\r\nhandbok om miljöräkenskaper har tagits\r\nfram inom ramen för den s.k.\r\nLondongruppen. Den handbok som tidigare\r\nanvänts av flertalet länder togs fram\r\n1993, då de flesta ländernas\r\nräkenskapsprojekt låg i startgroparna.\r\nSom ett av de första länderna i världen\r\npresenterade regeringen en uppsättning\r\ns.k. gröna nyckeltal i 1999 års ekonomiska\r\nvårproposition. Nyckeltalen är ett av\r\nregeringens instrument för att följa\r\nmiljöpolitikens övergripande mål.\r\nNyckeltalen används som vägledning för\r\npolitiska beslut och som underlag för\r\nsamhällsdebatt på samma sätt som andra\r\nekonomiska nyckeltal.\r\nInom Europeiska unionen pågår arbete på\r\nflera plan för att utveckla indikatorer\r\nför en hållbar utveckling. Till exempel\r\nhar en till kommissionen knuten\r\nexpertgrupp sedan början av 1999 arbetat\r\nmed att ta fram övergripande\r\nmiljöindikatorer på EU-nivå, motsvarande\r\nde gröna nyckeltal som regeringen arbetar\r\nmed. Sverige deltar i expertgruppen genom\r\nrepresentanter från Miljödepartementet och\r\nNaturvårdsverket. Inför Europeiska rådets\r\nmöte i Barcelona i mars 2002 presenterade\r\nkommissionen rapporten Lissabonstrategin -\r\nmöjligheter till förändring. I en bilaga\r\ntill rapporten redovisas olika indikatorer\r\nmed avseende på Lissabonstrategin, således\r\nbl.a. inom miljöområdet. En uppsättning\r\nindikatorer redovisas inom miljöområdet.\r\nArbetet med indikatorerna fortsätter.\r\nInför Europeiska rådets möte i Göteborg i\r\njuni 2001 tog Sverige fram en första\r\nuppsättning indikatorer med avsikt att\r\nvisa Sveriges omställning mot hållbar\r\nutveckling. Rapporten, Sustainable\r\nDevelopment Indicators for Sweden - a\r\nfirst set 2001, togs fram av SCB i\r\nsamarbete med Naturvårdsverket. Sveriges\r\nförsta uppsättning indikatorer presenteras\r\nutifrån fyra teman: effektivitet; allas\r\nbidrag, delaktighet, jämlikhet och\r\nfördelning; anpassningsförmåga samt värden\r\nsom förs över till kommande generationer.\r\nInom varje tema återfinns indikatorer inom\r\nmiljö, ekonomi och det sociala området.\r\nSveriges omställning mot hållbar\r\nutveckling speglas i 30 indikatorer\r\nindelade efter dessa fyra teman.\r\nIndikatorerna redovisas i regeringens\r\nskrivelse 2001/02:172 Nationell strategi\r\nför hållbar utveckling s. 110 f.\r\nNaturvårdsverket och Boverket har tagit\r\nfram rapporten Ekologiska fotavtryck &\r\nbiokapacitet - verktyg för planering och\r\nuppföljning av hållbar utveckling i ett\r\ninternationellt perspektiv. Ett ekologiskt\r\nfotavtryck kan visa vilken produktiv areal\r\n(biokapacitet) som behövs för att få fram\r\ndet som en människa eller en befolkning\r\nkonsumerar och för att absorbera de\r\nutsläpp som åstadkoms. Inom OECD finns det\r\nen särskild grupp som arbetar med frågan\r\nom ekologiska fotavtryck.\r\nEkofinrådets sektorsstrategi för\r\nintegrering av miljö och hållbar\r\nutveckling började tillämpas under 2001.\r\nDet handlar främst om att integrera miljö\r\noch hållbar utveckling i centrala\r\nekonomisk-politiska processer. I de\r\nallmänna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken har ett avsnitt om att öka den\r\nmiljömässiga hållbarheten infogats.\r\nAvsnittet innehåller fem rekommendationer\r\ntill medlemsländerna. Vidare beslutades\r\ndet att miljö och hållbar utveckling ska\r\nutgöra ett tema i den multilaterala\r\nländergranskningen i Kommittén för\r\nekonomisk politik för 2002. Det innebär\r\näven att de nationella rapporterna om\r\nekonomiska reformer på produkt- och\r\nkapitalmarknaderna för 2001 innehåller en\r\nmiljöbilaga.\r\nAv regeringens skrivelse om verksamheten\r\ni Europeiska unionen 2001 (skr.\r\n2001/02:160) framgår det att det svenska\r\nagerandet på statistikområdet under 2001\r\ntill stor del präglades av det svenska\r\nordförandeskapets prioriteringar. För\r\nstatistikområdet innebar det bl.a. att\r\nagera för att utveckla den statistik som\r\nSverige prioriterat. Som ett led i detta\r\nstöttade Statistiska centralbyrån\r\ntillsammans med andra statistikansvariga\r\nmyndigheter aktivt arbetet i\r\nRegeringskansliet och tog fram statistik\r\nsom underlag och bakgrund till olika\r\nministermöten och konferenser. Arbetet\r\npresenterades dels i särskilda rapporter,\r\ndels på en särskild ordförandeskapssida på\r\nSCB:s webbplats. Syftet var att lyfta fram\r\nstatistiken som informationskälla och visa\r\npå dess användbarhet. Ett tema var\r\nindikatorer för hållbar utveckling.\r\nUtskottet noterar med tillfredsställelse\r\nden omfattande aktivitet som pågår i syfte\r\natt utveckla och tillämpa indikatorer inom\r\nmiljöområdet. Utskottet förutsätter att\r\nregeringen aktivt driver på arbetet, både\r\nnationellt och internationellt. Någon\r\nriksdagens åtgärd är mot denna bakgrund\r\ninte påkallad. Motion U324 (mp) yrkande 13\r\navstyrks.\r\n\r\n1.4.2 Miljökonsekvensbeskrivningar i\r\nbudgetpropositionen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt ambitiöst arbete pågår för att\r\nutveckla redovisningen av viktiga\r\nmiljöproblem. Gröna nyckeltal är ett\r\nviktig inslag i detta arbete. Utskottet\r\navstyrker mot denna bakgrund en motion med\r\nbegäran om att alla företag som arbetar\r\nmed miljöfrågor ska räknas med i de gröna\r\nnyckeltalen.\r\nJämför reservation 3 (kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 24 föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs om att inkludera icke-\r\ncertifierade miljöledningssystem i\r\nregeringens gröna nyckeltal.\r\nI regeringens gröna nyckeltal ingår\r\nantalet ISO- och EMAS-registrerade\r\nföretag. Motionärerna anser att även\r\nföretag som jobbar enligt enklare\r\nmiljöledningssystem bör inkluderas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet behandlade i sitt betänkande\r\n2001/02:FiU1 en motion med liknande\r\ninnehåll.\r\nSedan 1999 års ekonomiska vårproposition\r\nredovisar regeringen årligen gröna\r\nnyckeltal som komplement till de\r\nekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna\r\nnyckeltal är att spegla den nationella\r\nutvecklingen för viktiga miljöproblem på\r\nett enkelt och informativt sätt med god\r\njämförbarhet över tiden. Gröna nyckeltal\r\nutgör därmed ett instrument för att följa\r\nutvecklingen mot det övergripande målet om\r\natt till nästa generation lämna över ett\r\nsamhälle där de stora miljöproblemen är\r\nlösta.\r\nHösten 2001 beslutade riksdagen om delmål\r\noch förslag till strategier för att uppnå\r\n14 av de 15 miljömål som riksdagen\r\ntidigare antagit. Ett miljömålsråd knutet\r\ntill Naturvårdsverket har inrättats med\r\nuppgift bl.a. att följa upp, utvärdera och\r\nrapportera om målen. En annan av rådets\r\nuppgifter är att utveckla gröna nyckeltal.\r\nMiljömålsrådet lämnade i juni 2002 sin\r\nförsta årliga rapport till regeringen.\r\nUtskottet anser att det är värdefullt för\r\nmiljöarbetet att även mindre och\r\nmedelstora företag arbetar med\r\nmiljöledningssystem. Allt miljöarbete\r\nbidrar till att nå det övergripande målet\r\nom att till nästa generation lämna över\r\nett samhälle där de stora miljöproblemen\r\när lösta.\r\nEnligt utskottet är gröna nyckeltal ett\r\nviktigt komplement till de indikatorer som\r\nutvecklas för att följa upp och utvärdera\r\nmiljökvalitetsmålen. Utskottet delar\r\nregeringens bedömning att den nationella\r\nuppföljningen av miljökvalitetsmålen ska\r\nbaseras på ett begränsat antal\r\nindikatorer. För att uppföljningen av\r\nmålen ska bli överblickbar är det alltså\r\nviktigt att systemet inte blir för\r\nomfattande. Som framgått ovan är\r\nvidareutveckling av gröna nyckeltal en\r\nprioriterad fråga i regeringens politik.\r\nRiksdagen har också beslutat i enlighet\r\nmed regeringens förslag vad gäller\r\nmiljökvalitetsmål, delmål och\r\nåtgärdsstrategier. Arbetet med att\r\nvidareutveckla de gröna nyckeltalen ska\r\npågå löpande och arbetet kommer\r\nregelbundet att redovisas för riksdagen.\r\nMot denna bakgrund anser inte utskottet\r\natt det finns skäl att föreslå att\r\nriksdagen ska göra något tillkännagivande.\r\nMotion MJ432 (kd) yrkande 24 avstyrks.\r\n\r\n\r\n2 Budgetpolitikens inriktning och\r\nutgiftstak för staten\r\n\r\n\r\n2.1 Utformningen av utskottets förslag\r\ntill rambeslut\r\nEnligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska\r\nriksdagen i ett och samma beslut\r\nfastställa ramarna för de olika\r\nutgiftsområdena och godkänna en beräkning\r\nav statsbudgetens inkomster. I beslutet om\r\nutgiftsramarna ingår också att riksdagen\r\nska godkänna en beräkning av\r\nmyndigheternas förbrukning av\r\nanslagsbehållningar och hur\r\nanslagskrediter kommer att utnyttjas under\r\nåret.\r\nI beslutet om inkomsterna ingår dels att\r\nta ställning till olika förslag till\r\nförändringar av gällande skatte- och\r\navgiftsregler och fastställa nästa års\r\nregelverk för statsbudgetens inkomster,\r\ndels att beräkna effekterna av dessa\r\ninkomster. Utifrån dessa effektberäkningar\r\nerhålls ett underlag för att bedöma hur\r\nstora statsbudgetens inkomster kommer att\r\nbli.\r\nStatsbudgeten ska enligt budgetlagen\r\n(1996:1059) förutom inkomster och utgifter\r\näven omfatta andra betalningar som\r\npåverkar statens lånebehov.\r\nFör att få fram upplåningsbehovet görs en\r\nbedömning av hur nettot av myndigheternas\r\nm.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret\r\nutvecklas under budgetåret och hur stora\r\neventuella kassamässiga korrigeringar bör\r\nvara. När riksdagen tagit ställning till\r\ndessa beräkningar erhålls budgetsaldot som\r\nen restpost som visar statens\r\namorteringar/upplåningsbehov under året.\r\nBeslutsordningen innebär alltså att\r\nriksdagen tar ställning till alla dessa\r\nposter genom ett beslut.\r\nMot denna bakgrund är alla förslag som\r\navser utgiftsramar m.m. och beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster sammanförda i en\r\nenda beslutspunkt (punkt 5 i detta\r\nbetänkande) i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut. Följande punkter i\r\npropositionens förslag till riksdagsbeslut\r\nbehandlas i detta sammanhang:\r\npunkt 2 om utgiftstak för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten 2002-2004,\r\npunkt 3 om beräkning av de offentliga\r\nutgifterna för 2003 och 2004,\r\npunkt 8 om fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden för 2003,\r\npunkt 9 om beräkning av förändringar av\r\nanslagsbehållningar för 2003,\r\npunkt 5 om beräkning av förändringarna av\r\nmyndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret för 2003,\r\npunkt 6 om beräkning av kassamässiga\r\nkorrigeringar,\r\npunkt 7 om beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för 2003 och\r\npunkterna 27-38 om lagförslag som avser\r\nskattefrågor med budgeteffekt 2003.\r\nDe tre samarbetspartierna\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet väckte under allmänna\r\nmotionstiden en gemensam motion med\r\nyrkanden om ändringar av\r\nbudgetpropositionens förslag. Denna motion\r\nsamt oppositionspartiernas alternativa\r\nförslag behandlas också i samma beslut.\r\nMotiven till utskottets förslag redovisas\r\npå de efterföljande sidorna under rubriken\r\n2.4 Budgetpolitikens inriktning efter det\r\natt utskottet först behandlat 2.2\r\nBudgetutvecklingen och 2.3 Mål för\r\nbudgetpolitiken. Utskottet tar i detta\r\nsammanhang ställning till regeringens\r\nrespektive motionernas olika budgetförslag\r\nparti för parti och bedömer då också\r\nförslagens budgetpolitiska effekter under\r\nrubriken 2.4.3 Finansutskottets\r\nsammanfattande bedömning av\r\nbudgetförslagen.\r\nI avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och\r\nden offentliga sektorn behandlar utskottet\r\nden samlade nivån för statsutgifterna som\r\nden kommer till uttryck i utgiftstaket.\r\nUtskottet tar därefter ställning till\r\nvilka ramar som ska gälla för de olika\r\nutgiftsområdena när riksdagen i andra\r\nsteget av budgetprocessen fördelar\r\nutgifterna på anslagen. Det görs i avsnitt\r\n2.6 Fördelning av statens utgifter på\r\nutgiftsområden 2003.\r\nI avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för 2003 redovisas utskottets\r\nförslag till samlad beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster nästa år.\r\nI var sitt avsnitt behandlar utskottet de\r\nförslag som gäller 2.8 Anslagsbehållningar\r\noch 2.9 Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret samt 2.10 Kassamässig\r\nkorrigering.\r\nDärefter redovisar utskottet sitt\r\nställningstagande mer i detalj vad gäller\r\nolika inkomstförslag (avsnitt 3) och de\r\nolika utgiftsområdena (avsnitt 4.1).\r\nAvsnitt 3 Inkomster är disponerat på\r\nföljande sätt. Under rubriken 3.2\r\nSkattepolitikens inriktning tar utskottet\r\nförst ställning till de samlade förslagen\r\ni kommitté- och partimotionerna, som är\r\noppositionspartiernas samlade alternativ\r\ntill inkomstförslaget i\r\nbudgetpropositionen. Därefter behandlar\r\nutskottet de specifika förslagen i\r\npropositionen och de i det sammanhanget\r\nväckta motionerna. Förslag om\r\ninkomstförändringar som tagits upp i olika\r\nmotionsyrkanden som gäller inkomståret\r\n2003 behandlas i huvudsak i den ordning\r\nrespektive inkomsttitel redovisas i\r\nstatsbudgeten.\r\nI avsnitt 4 Utgifter behandlar\r\nfinansutskottet de förslag i propositionen\r\noch motionerna som gäller utgiftsområden.\r\nDet görs under rubriken 4.1 Fördelning av\r\nutgifter på utgiftsområden 2003 och 2004.\r\nFinansutskottets förslag till beslut om\r\nbudgetförslagen för 2003 återfinns i punkt\r\n5 i förslaget till riksdagsbeslut. De\r\nlagförslag som omfattas av beslutet\r\nbehandlas i punkt 6, men det sakliga\r\ninnehållet i lagförslagen har dessförinnan\r\ngodkänts i punkt 5. I punkt 5 hänvisas\r\ndessutom till två sammanställningar i\r\nomedelbar anslutning till utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut.\r\nI den första sammanställningen redovisas\r\ni tabellform utskottets och reservanternas\r\nförslag till dels fördelning av utgifter\r\npå utgiftsområden m.m., dels beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster fördelade på\r\ninkomsttitlar.\r\nI den andra sammanställningen redovisas\r\nsamtliga motionsyrkanden, uppräknade\r\nämnesområdesvis, som finansutskottet\r\navstyrker i punkt 5.\r\nI bilaga 2 återges de lagförslag i\r\nbudgetpropositionen som utskottet\r\nbehandlar i detta betänkande och i bilaga\r\n3 utskottets förslag till ändringar av\r\nregeringens lagförslag. En hänvisning görs\r\ni punkt 6 till dessa bilagor.\r\n\r\n2.2 Budgetutvecklingen\r\n\r\nDet medelfristiga målet för den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande är ett\r\növerskott på 2 % av BNP i genomsnitt över\r\nen konjunkturcykel. Hittills har detta\r\növerskottsmål överträffats med god\r\nmarginal. Det överskjutande finansiella\r\nsparandet uppgick under åren 1997-2001\r\ntill sammanlagt 167 miljarder kronor.\r\nRegeringen förklarar den gynnsamma\r\nutvecklingen med högre potentiell\r\nproduktionsnivå och därmed BNP-tillväxt i\r\nden svenska ekonomin jämfört med egna\r\nprognosbedömningar, utan att det hotat\r\ninflationsmålet. Skatteintäkterna under\r\ndenna period har dessutom blivit högre än\r\nförväntat.\r\nDen försvagade ekonomiska tillväxten\r\nunder de kommande åren samt en svag\r\ntillväxt under 2001 till följd av den\r\ninternationella konjunkturavmattningen\r\npåverkar regeringens bedömning av den\r\nframtida utvecklingen i den offentliga\r\nsektorns finanser. Redan under innevarande\r\når förväntas det finansiella sparandet i\r\nden offentliga sektorn understiga\r\ntvåprocentsmålet med 0,3 procentenheter.\r\nÅren 2003 och 2004 ökar skillnaden till\r\n0,5 respektive 0,4 procentenheter - en\r\nytterligare nedrevidering av regeringens\r\nprognoser jämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. Sammanlagt beräknas det\r\noffentliga finansiella sparandet\r\nunderstiga målet med 30 miljarder kronor\r\nunder perioden 2002-2004.\r\nRegeringen understryker emellertid en\r\nfortsatt stor osäkerhet beträffande den\r\nframtida konjunkturutvecklingen. I\r\nbudgetpropositionen kompletteras därför\r\nden baskalkyl som ligger till grund för\r\nbudgetförslaget med två alternativa\r\nkalkyler, ett lågtillväxtalternativ och\r\nett högtillväxtalternativ. Den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande utvecklas i\r\ndessa tre kalkyler på följande sätt.\r\n\r\nTabell 9. Offentligt finansiellt sparande\r\nenligt regeringens alternativa kalkyler\r\n\r\nProcent av BNP\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nI lågtillväxtalternativet antas den\r\ninternationella konjunkturen utvecklas\r\nbetydligt sämre än i baskalkylen.\r\nSysselsättningsnivån i Sverige blir därmed\r\nbetydligt lägre och den öppna\r\narbetslösheten stiger. I\r\nhögtillväxtalternativet antas att ekonomin\r\noch framför allt arbetsmarknaden och\r\nlönebildningen fungerar bättre än i\r\nbaskalkylen. Sysselsättningsnivån stiger\r\noch sysselsättningsmålet på 80 % uppnås\r\n2004.\r\nI samtliga kalkyler beräknas det\r\noffentliga sparandet understiga överskotts\r\nmålet under innevarande år. Det är endast\r\ni högtillväxtalternativet som\r\növerskottsmålet kan uppnås och t.o.m.\r\növerträffas under de två kommande åren.\r\nMed nu gällande regler och aviserade\r\nreformer sjunker skattekvoten från 54,2 %\r\nav BNP 2001 till 50,2 % av BNP 2004.\r\nUtvecklingen av skattekvoten ser dock\r\nannorlunda ut om man tar hänsyn till\r\nperiodiseringseffekter vid\r\nskatteuppbörden. Den justerade\r\nskattekvoten sjunker från 51,8 % till 50,6\r\n% av BNP under innevarande år, för att\r\nåter stiga till 50,9 % av BNP 2003. Denna\r\nökning förklaras av bl.a. en omläggning\r\ntill beskattade garantipensioner nästa år.\r\nSkattekvoten förväntas åter sjunka med 0,6\r\nprocentenheter till 50,3 % av BNP under\r\n2004 till följd av en långsammare\r\nutveckling av skattebaserna jämfört med\r\nBNP-utvecklingen.\r\nTill skillnad från skattekvoten stiger\r\nutgiftskvoten under innevarande år med 0,4\r\nprocentenheter, från 54,4 % till 54,8 % av\r\nBNP. Under de kommande två åren bedöms\r\ndock utgiftskvoten minska till 53,8 % av\r\nBNP vid utgången av 2004.\r\nDen offentliga sektorns finansiella\r\nställning har stadigt förbättrats sedan\r\n1996. Under de kommande åren förväntas en\r\nfortsatt förstärkning av den offentliga\r\nförmögenheten, från 1,5 % av BNP 2002 till\r\n4,9 % av BNP 2004. Samtidigt minskar den\r\noffentliga sektorns konsoliderade\r\nbruttoskuld som andel av BNP från 53,6 %\r\ntill 49,3 %, även om den konsoliderade\r\nbruttoskulden ökar något i nominella\r\ntermer 2004 till följd av stigande\r\nstatsskuld samma år.\r\nStatsbudgetens saldo har sedan 1998\r\nuppvisat överskott. En bidragande orsak\r\ntill det positiva saldoutfallet har\r\nhuvudsakligen varit betydande\r\nengångseffekter i form av överföringar\r\nfrån AP-fonden och inbetalningar av\r\npremiepensionsmedel samt försäljningar av\r\nstatligt aktieinnehav. Även årets\r\nförväntade överskott på 8 miljarder\r\nkronor, vilket är ca 19 miljarder lägre\r\njämfört med regeringens prognos från\r\nvårpropositionen, säkras med hjälp av tre\r\nextraordinära poster på sammanlagt 41\r\nmiljarder kronor. Den successiva\r\nsaldoförsämringen förväntas fortsätta\r\nunder 2003 och 2004, då statsbudgeten\r\nberäknas uppvisa underskott på 13\r\nrespektive 22 miljarder kronor. Efter\r\njustering för större engångseffekter ökar\r\ndessa underskott till 46 respektive 41\r\nmiljarder kronor.\r\nEn sammanställning av de större\r\nengångseffekter som påverkar beräkningen\r\nav statsbudgetens saldo presenteras i\r\nföljande sammanställning som bygger på\r\nuppgifter från budgetpropositionen.\r\n\r\nTabell 10.  Statsbudgetens underliggande\r\nsaldo efter justering för större engångs-\r\neffekter 2000-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nFörsämringen av det beräknade budgetsaldot\r\nför åren 2002-2004 jämfört med regeringens\r\nprognos från vårpropositionen beror till\r\nstor del på högre förväntade utgifter från\r\nstatsbudgeten. Om man bortser från\r\nomläggningen av kommunkontosystemet,\r\nvilken påverkar statsbudgetens inkomst-\r\noch utgiftssida i samma omfattning,\r\nberäknas statsbudgetens utgifter bli drygt\r\n9, 3 respektive 11 miljarder kronor högre\r\nunder perioden jämfört med tidigare\r\nbedömningar. Statsbudgetens inkomster\r\nminskar på motsvarande sätt med drygt 9\r\nmiljarder kronor 2002, vilket förstärker\r\nden negativa effekten på budgetsaldot\r\nsamma år. Nästa års statsinkomster ökar\r\ndäremot med 2 miljarder kronor och\r\nmotverkar därmed de ökade utgifterna\r\nnågot. Inkomstberäkningen för 2004 har\r\nändrats endast marginellt jämfört med\r\nvårpropositionen, vilket innebär att de\r\nvkade utgifterna direkt bidrar till den\r\nnegativa saldoutvecklingen.\r\n\r\nDet försämrade budgetsaldot medför att\r\nstatsskulden mätt i nominella termer\r\nkommer att öka något i slutet av perioden.\r\nSom andel av BNP fortsätter dock\r\nstatsskulden att minska - från 53,3 % vid\r\nutgången av 2001 till 46,2 % vid utgången\r\nav 2004 för den konsoliderade skulden\r\nenligt budgetpropositionen och från 53,4 %\r\ntill 47,9 % för den okonsoliderade\r\nstatsskulden enligt Riksgäldskontorets\r\ndefinition.\r\n\r\n2.3 Mål för budgetpolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDet tidigare fastlagda målet för sparandet\r\ni den offentliga sektorn på i genomsnitt\r\n2 % av BNP sett över en konjunkturcykel\r\nbör ligga fast. Några nya mål i form av en\r\nlägre offentlig skuldkvot bör inte\r\ninföras.\r\nDe i sammanhanget väckta motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 4 (m), 5 (kd) och\r\n6 (c).\r\n\r\nRiksdagen har lagt fast ett långsiktigt\r\nmål för finanspolitiken som innebär att de\r\noffentliga finanserna ska uppvisa ett\r\növerskott på i genomsnitt 2 % av BNP sett\r\növer en konjunkturcykel. Eftersom BNP för\r\nnärvarande uppgår till 2 240 miljarder\r\nkronor innebär detta mål uttryckt i\r\nnominella termer att de samlade\r\ninkomsterna för staten, kommunerna och\r\nålderspensionssystemet sedda som grupp ska\r\növerstiga utgifterna med i genomsnitt inte\r\nfullt 50 miljarder kronor per år under en\r\nfem till sju år lång period. Överskottet\r\nkan ett visst år vara högre eller lägre,\r\nmen för perioden som helhet ska det\r\nmotsvara 2 % av BNP.\r\n\r\nSom delmål gäller sedan tidigare att\r\növerskottet tills vidare ska motsvara\r\n2,0 % under vart och ett av åren 2002,\r\n2003 och 2004.\r\nDe som mål angivna överskotten ska\r\nanvändas för att öka den offentliga\r\nnettoförmögenheten.\r\nRiksdagen har varje år också lagt fast\r\nett utgiftstak för de närmaste tre åren,\r\nvilket sätter en gräns för hur stora\r\nutgifter som staten kan dra på sig.\r\nUtgiftstaket omfattar dels de egentliga\r\nutgifterna på statsbudgeten exklusive\r\nstatsskuldsräntorna, dels utgifterna för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten. Utgiftstaket fastställs\r\nalltid med viss marginal, och skillnaden\r\nmellan de takbegränsade utgifterna och\r\nutgiftstaket benämns\r\nbudgeteringsmarginalen. Om belastningen på\r\nde takbegränsade utgifterna ökar kommer\r\nbudgeteringsmarginalen att minska, och i\r\nprincip försvagas då också budgetsaldot\r\neller saldot för ålderspensionssystemet\r\nmed ett lika stort belopp.\r\nEnligt tidigare riksdagsbeslut ska\r\nutgiftstaket för staten uppgå till 809\r\nmiljarder kronor 2002 samt till 844\r\nrespektive 878 miljarder kronor för de\r\ndärpå följande åren.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen framhåller att överskottet i\r\nden offentliga sektorns finanser är av\r\ncentral betydelse. Den demografiska\r\nutvecklingen kommer att ställa ökade\r\nresurskrav på den offentliga sektorn,\r\nfrämst efter 2010. Med ett överskott på\r\n2 % av BNP ökar den offentliga\r\nnettoförmögenheten, vilket förbättrar\r\nmöjligheten att möta sådana krav.\r\nI förra årets budgetproposition ansåg\r\nregeringen att riksdagens tidigare,\r\npreliminärt beslutade delmål för 2002 på\r\n2,0 % av BNP skulle behållas. Denna nivå\r\nskulle enligt regeringen stimulera\r\nekonomin utan att leda till överhettning.\r\nDen skulle också göra det möjligt att föra\r\nen långsiktigt hållbar finanspolitik.\r\nSamtidigt framhöll regeringen att även ett\r\nlägre överskott skulle accepteras om\r\nkonjunkturen utvecklades sämre än väntat.\r\nFör att bedöma om överskottens nivå för\r\nenskilda år är förenliga med det\r\nmedelfristiga målet analyserar regeringen\r\növerskottens strukturella nivå. Vid\r\nberäkningen av det strukturella sparandet\r\njusteras det faktiska sparandet för\r\nperiodiseringseffekter i skatteuppbörden,\r\nskattade effekter av konjunkturläget samt\r\nandra tillfälliga inkomster och utgifter.\r\nUtvecklingen i de offentliga finanserna,\r\nuttryckt bl.a. som strukturellt sparande,\r\nframgår av följande sammanställning.\r\n\r\nTabell 11. Finansiellt sparande i den\r\noffentliga sektorn 2000-2004\r\n\r\nBeräknade, målsatta respektive\r\nstrukturella överskott\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1Justering för BNP-gap enligt\r\nFinansdepartementets definition\r\nRegeringen räknar i årets\r\nbudgetproposition med en något svagare\r\ntillväxt, och BNP-tillväxten för 2002 har\r\njusterats ned från 2,4 till 2,1 %.\r\nÖverskottet i den offentliga sektorns\r\nfinanser beräknas nu uppgå till 1,7 % av\r\nBNP 2002, vilket är lägre än det\r\nuppställda genomsnittsmålet.\r\nSom framgår av ovanstående tabell minskar\r\nunder perioden 2000-2004 det strukturella\r\nsparandet från 4,0 % till 1,8 % av BNP.\r\nDenna utveckling är enligt regeringen\r\nförenlig med målet om ett överskott på i\r\ngenomsnitt 2 % av BNP sett över en\r\nkonjunkturcykel. Samtidigt framhåller\r\nregeringen att målet för den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande är hotat om\r\ninte nuvarande kostnadsökning för\r\nsjukpenning och förtidspension bryts.\r\nRegeringen föreslår att tidigare\r\nfastställda utgiftstak för staten\r\ninklusive ålderspensionssystemet ska ligga\r\nfast men att de tekniskt ska justeras med\r\nhänsyn till vissa förslag i propositionen.\r\nDe föreslagna nya nivåerna på utgiftstaket\r\nunder åren 2002-2004 blir därmed 812, 818\r\nrespektive 852 miljarder kronor.\r\nEnligt fastlagd ordning skulle regeringen\r\ni budgetpropositionen ha redovisat ett\r\nförslag till utgiftstak och saldomål för\r\n2005. Av propositionen framgår emellertid\r\natt riksdagsvalet har inneburit att\r\nberedningstiden för att ta ställning till\r\nden långsiktiga budgetpolitiken varit\r\notillräcklig. Regeringen har därför för\r\navsikt att i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition i avsnittet om riktlinjer\r\nför budgetpolitiken redovisa sin bedömning\r\nav lämpligt utgiftstak och saldomål för\r\nsåväl 2005 som 2006. Förslag om dessa\r\nutgiftstak och saldomål tas sedan in i\r\nbudgetpropositionen för 2004 för\r\nriksdagens ställningstagande.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet redovisar i\r\nmotion Fi231 två långsiktiga mål för sin\r\nfinanspolitik - de offentliga finanserna\r\nska vara i balans över en konjunkturcykel\r\noch den konsoliderade offentliga\r\nbruttoskulden ska understiga 40 % av BNP.\r\nFör att påskynda minskningen av\r\nskuldkvoten gör emellertid motionärerna\r\navkall på sitt långsiktiga balansmål och\r\nutformar ett budgetalternativ som ger ett\r\növerskott i den offentliga sektorns\r\nfinanser av ungefär samma omfattning som\r\nregeringens. Enligt de i motionen\r\nredovisade beräkningarna väntas det\r\nmoderata budgetförslaget leda till att\r\nbruttoskulden minskar till 46,7 % av BNP\r\n2004, att jämföra med den i\r\nbudgetpropositionen angivna nivån på\r\n49,3 % (yrkande 8).\r\nModerata samlingspartiet föreslår att\r\nutgiftstaket för staten bör fastställas\r\ntill nivåer som för de båda efterföljande\r\nåren överstiger regeringens förslag med 45\r\nrespektive 31 miljarder kronor.\r\nFolkpartiet liberalerna tar i motion Fi232\r\nupp en diskussion om vilka krav som bör\r\nställas på den offentliga sektorns\r\nsparande. Det görs utan att man motsätter\r\nsig regeringens nuvarande saldomål.\r\nMotionärerna anser emellertid att frågan\r\nom kravet på det offentliga sparandet bör\r\ntas upp till förnyad debatt och analys,\r\ninte minst i ljuset av de förändrade\r\nvillkor som ett svenskt deltagande i\r\neurosamarbetet kommer att föra med sig.\r\nNågot konkret yrkande av denna innebörd\r\nförs inte fram. Motionärerna vill först\r\navvakta den pågående remissomgången av den\r\nnya EMU-utredningen (SOU 2002:16).\r\nFolkpartiets förslag till utgiftstak\r\nunderstiger för de båda närmaste åren\r\nregeringens med 5 respektive 6 miljarder\r\nkronor.\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi233 att\r\nregeringens förslag till budgetpolitiskt\r\növerskottsmål för de offentliga finanserna\r\nbör kompletteras och senare eventuellt\r\nersättas med ett mål om balans i statens\r\nfinansiella sparande. Regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om\r\nett sådant kompletterande budgetmål om\r\nbalans i statens finansiella sparande över\r\nen konjunkturcykel och då också ange i\r\nvilken takt det kan fasas in. Detta\r\nförslag läggs dock inte fram som ett\r\nformellt yrkande utan motionärerna nöjer\r\nsig med att aktualisera frågan i motionens\r\nmotivtext.\r\nDäremot yrkar motionärerna på att\r\nregeringen ska redovisa ett förslag till\r\nen långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi\r\n(yrkande 10). Motionärerna erinrar om att\r\nden förre finansministern Erik Åsbrink tog\r\ninitiativ till att utforma en sådan\r\nstrategi men aldrig gavs tillfälle att\r\nslutföra detta arbete. En sådan strategi\r\nbehövs enligt deras mening om Sverige ska\r\nklara den dubbla utmaning som följer av en\r\nökad internationalisering med dess krav på\r\nett sänkt skattetryck och den kommande\r\ndemografiska utvecklingen mot fler äldre\r\nsom snarare ställer krav på motsatsen.\r\nKristdemokraternas förslag till\r\nutgiftstak för 2003 och 2004 understiger\r\nregeringens med 4 respektive 11 miljarder\r\nkronor.\r\nCenterpartiet har i motion Fi234 respekt\r\nför att regeringens överskottsmål inte\r\nkommer att nås 2003 och 2004 men anser att\r\nregeringen inte anstränger sig\r\ntillräckligt för att minimera avvikelsen.\r\nEnligt motionärerna är det på sikt\r\noroväckande att den offentliga sektorns\r\növerskott helt bärs upp av\r\npensionssparandet medan statens finanser\r\ngår med underskott i stort sett samtliga\r\når. Rensar man de statliga finanserna från\r\nengångseffekter, har de varit i balans\r\nendast något enstaka år under den senaste\r\nperioden. Förfarandet beskrivs i motionen\r\nsom att man döljer underskott i driften\r\nmed ett överskott som är fonderat för\r\nframtida pensioner.\r\nEn sund ekonomisk politik måste innebära\r\natt också statsbudgeten är i balans i ett\r\nmedellångt perspektiv. Staten ställer i\r\ndag upp balanskrav på kommuner och\r\nlandsting över en treårsperiod, påpekar\r\nmotionärerna, som finner det orimligt att\r\nstaten då inte själv föregår med gott\r\nexempel.\r\nMotionärerna föreslår att budgetlagen\r\nkompletteras med en bestämmelse om att\r\nstatens finanser bör vara i strukturell\r\nbalans sett över en konjunkturcykel.\r\nEnligt förslaget bör regeringen låta\r\nutreda hur detta bäst kan uppnås (yrkande\r\n4).\r\nI motionen föreslås också att riksdagen\r\nska göra ett tillkännagivande om att\r\nregeringen framgent bör presentera förslag\r\ntill utgiftstak och preliminär fördelning\r\npå utgiftsområden för tre år (yrkande 5).\r\nMotionärerna är kritiska till att\r\nregeringen i budgetpropositionen frångått\r\npraxis och inte redovisat något förslag\r\ntill utgiftstak för 2005 trots att detta\r\nutlovades i 2002 års vårproposition.\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak\r\nför 2003 och 2004 understiger regeringens\r\nförslag med 34 respektive 37 miljarder\r\nkronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nBudgetpolitiken har under senare år\r\ninriktats mot ett antal fleråriga mål, som\r\nhar det gemensamt att de är tydliga och\r\nlätta att i efterhand avläsa. Fram till i\r\når har uppställda mål överträffats med\r\nbred marginal. Överskottet i de offentliga\r\nfinanserna kulminerade 2001 och motsvarade\r\ndå 4,8 % av BNP, vilket var klart över\r\nmålet på 2,5 %. I år och under de båda\r\nefterföljande åren förutses en svagare\r\nutveckling och de för respektive år\r\nuppställda delmålen kommer enligt\r\nbudgetpropositionen inte att uppnås. Det\r\nstrukturella överskottet - dvs. det\r\nfaktiska överskottet justerat för\r\nperiodiseringseffekter, engångseffekter\r\nsamt skattade effekter av konjunkturläget\r\n- ligger dock i linje med det uppställda\r\nmålet om ett överskott motsvarande i\r\ngenomsnitt 2 % av BNP under en\r\nkonjunkturcykel.\r\nModerata samlingspartiet föreslår att\r\nriksdagen ska fastställa som mål dels att\r\nden offentliga sektorns finanser ska vara\r\ni balans över en konjunkturcykel, dels att\r\nden konsoliderade offentliga bruttoskulden\r\nska understiga 40 % av BNP.\r\nFinansutskottet vill i anslutning till\r\ndetta framhålla följande. EMU-utredningen\r\n(SOU 2002:16) har tidigare i år förordat\r\natt det nuvarande överskottsmålet höjs\r\ntill 2,5 alternativt 3 % av BNP. Detta för\r\natt vi vid ett eventuellt EMU-medlemskap\r\nska stå bättre rustade att möta stora\r\nnegativa störningar i ett läge då\r\npenningpolitiken inte längre kan utnyttjas\r\npå samma sätt som tidigare. Liknande\r\nförslag har framförts även från annat\r\nhåll. Medan diskussionen i andra\r\nsammanhang alltså snarare går i motsatt\r\nriktning håller Moderata samlingspartiet\r\nfast vid sitt flera gånger tidigare\r\nframförda krav på att de offentliga\r\nfinanserna ska vara i balans över en\r\nkonjunkturcykel. Men motionärerna tycks\r\nsjälva inte riktigt tro på sitt förslag.\r\nFör trots sitt långsiktiga mål och trots\r\nde nu svagare konjunkturbetingelserna\r\nredovisar man ett budgetalternativ som är\r\nlika stramt som regeringens. Motionärerna\r\nursäktar sig med att man snabbare vill få\r\nned bruttoskulden till 40 % av BNP och\r\ndärför budgeterar för ett överskott i den\r\noffentliga sektorns finanser som är\r\nungefär lika stort som regeringens.\r\nMen vad skulle hända med bruttoskulden om\r\nriksdagen ersatte överskottsmålet med ett\r\nmål om enbart balans i de offentliga\r\nfinanserna? Förhållandet belyses i\r\nbudgetpropositionens bilaga 2 om svensk\r\nekonomi (s. 73). Där redovisas en analys\r\nsom täcker ett halvt sekel, och analysen\r\nomfattar två scenarier, ett där nuvarande\r\növerskottsmål upprätthålls och ett där man\r\ninriktar sig på balans i de offentliga\r\nfinanserna. Balansalternativet ger varje\r\når ett större utrymme för reformer\r\nantingen i form av lägre skatter eller\r\nökade utgifter men försvagar samtidigt de\r\noffentliga finanserna. Skillnaden i\r\nbruttoskuld mellan de båda kalkylerna\r\nväxer successivt. Medan bruttoskulden i\r\növerskottsalternativet beräknas minska\r\ntill ca 25 % av BNP 2050 stiger den i\r\nbalansalternativet till drygt 100 % av BNP\r\nmot slutet av samma period.\r\nEn finanspolitik utformad enligt Moderata\r\nsamlingspartiets förslag är således inte\r\nlångsiktigt hållbar. De båda mål som\r\npartiet förordar är dessutom inte\r\nlångsiktigt förenliga.\r\nAv dessa skäl kan utskottet inte ställa\r\nsig bakom motionärernas förslag.\r\nCenterpartiet föreslår att budgetlagen ska\r\nkompletteras med en bestämmelse om att\r\nstatens finanser bör vara i strukturell\r\nbalans sett över en konjunkturcykel.\r\nEnligt förslaget bör regeringen utreda hur\r\ndetta bäst kan uppnås.\r\nKristdemokraterna vill att regeringen ska\r\nredovisa en långsiktig inkomst- och\r\nutgiftsstrategi som visar att Sverige kan\r\nklara den dubbla utmaningen att förena\r\nkrav på ett sänkt skattetryck med den\r\nkommande demografiska utvecklingen som\r\nsnarare ställer krav på motsatsen.\r\nFolkpartiet anser att man bör överväga\r\nvilka krav som ska ställas på det\r\noffentliga sparandet, inte minst om\r\nSverige skulle gå med i EMU.\r\nSåsom också framhålls i motionerna kommer\r\nett eventuellt EMU-medlemskap för Sverige\r\natt leda till att finanspolitiken får\r\nutformas efter delvis nya förutsättningar.\r\nProblemet har belysts bl.a. av EMU-\r\nutredningen vars betänkande har varit\r\nutsänt på remiss, och där utredningens\r\nförslag och inkomna yttranden nu bereds\r\ninom Regeringskansliet. Regeringen har\r\nsåledes sin uppmärksamhet riktad på\r\nfrågan, och enligt finansutskottets mening\r\nbör resultatet av denna beredning avvaktas\r\ninnan riksdagen tar ställning i detta\r\närende.\r\nFinansutskottet är således inte berett\r\natt nu föreslå att riksdagen gör ett\r\nuttalande om vilka eventuellt nya krav som\r\nkan komma att ställas på finanspolitiken\r\nom Sverige skulle välja att bli medlem i\r\nEMU.\r\nCenterpartiet föreslår att riksdagen ska\r\nge regeringen till känna att den framgent\r\nska presentera förslag till utgiftstak och\r\npreliminär fördelning på utgiftsområden\r\nför tre år.\r\nFinansutskottet vill med anledning av\r\ndetta framhålla följande. Bestämmelser om\r\ntillämpningen av utgiftstak finns i 40 och\r\n41 §§ budgetlagen (1996:1059). Där framgår\r\natt förslag till beslut om utgiftstak ska\r\ningå i budgetpropositionen om regeringen\r\nhar för avsikt att använda sig av ett\r\nsådant tak när den bereder ett\r\nbudgetförslag och när den budgeterade\r\nverksamheten genomförs. Inget sägs\r\nemellertid om hur långsiktigt ett sådant\r\nbeslut ska vara, endast att förslaget om\r\ntak för statens utgifter eller riktlinjer\r\nför utgiftsramar får avse längre tid än\r\nett budgetår (41 §). Alltsedan systemet\r\nmed utgiftstak infördes har emellertid\r\npraxis varit att dessa beslut varit\r\ntreåriga och att man varje år fattat\r\nbeslut om utgiftstaket för det\r\ntillkommande tredje året.\r\nI 2002 års vårproposition uppgav\r\nregeringen att den hade för avsikt att\r\nlämna förslag om utgiftstak för 2005 i den\r\nkommande budgetpropositionen. Så har\r\nemellertid inte blivit fallet. Av\r\nbudgetpropositionen framgår att regeringen\r\npå grund av valet inte haft tillräckligt\r\nmed tid för att bereda och ta ställning\r\ntill den långsiktiga budgetpolitiken.\r\nRegeringen har därför inte haft möjlighet\r\natt i budgetproposition lägga fram förslag\r\ntill utgiftstak för 2005. I stället tänker\r\nregeringen återkomma i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition med sin bedömning av\r\nlämpliga nivåer på utgiftstaken för såväl\r\n2005 som 2006. Förslag till beslut om\r\ndessa utgiftstak kommer därefter att\r\nlämnas i budgetpropositionen för 2004.\r\nSystemet med fleråriga tak för de\r\nstatliga utgifterna har enligt\r\nfinansutskottets mening på ett\r\nverkningsfullt sätt stramat upp den\r\nsvenska budgetprocessen. Att taken\r\nfastställs tre år i förväg samt är angivna\r\ni nominella termer och alltså inte\r\njusteras med hänsyn till inflationen har\r\ngivit stadga och långsiktighet åt\r\nbudgetarbetet.\r\nSom framgår av budgetpropositionen har\r\nregeringen på grund av den korta tid som\r\nstått till buds efter valet inte hunnit ta\r\nställning till budgetpolitikens\r\nlångsiktiga inriktning. Nytt för i år är\r\natt utgiftstaken ska fastställas på hösten\r\noch inte som tidigare på våren. Som en\r\nföljd av detta kan regeringens beredning\r\nav dessa frågor under valår komma att\r\nkollidera med riksdagsvalet.\r\nFinansutskottet finner det beklagligt att\r\nregeringen inte kunnat lägga fram ett\r\nförslag till utgiftstak för 2005, men har\r\nmed hänsyn till omständigheterna samtidigt\r\nförståelse för att så inte skett.\r\nUtskottet avstyrker därför motionärernas\r\nförslag om ett riksdagsuttalande i frågan.\r\nMed dessa motiveringar avstyrker utskottet\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkande 8, Fi233 (kd)\r\nyrkande 10 samt Fi234 (c) yrkandena 4 och\r\n5.\r\n\r\nTill frågan om nivån på utgiftstaket för\r\nstaten återkommer utskottet längre fram i\r\nbetänkandet.\r\n\r\n2.4 Budgetpolitikens inriktning\r\n\r\n2.4.1 Trepartiöverenskommelse om\r\nbudgetpolitiken\r\n\r\nAv finansplanen framgår att\r\nbudgetpropositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet. Med de kompletteringar som\r\nredovisas i motion Fi230 (s, v, mp)\r\nomfattar överenskommelsen även\r\nMiljöpartiet de gröna. De tre partierna\r\nhar under föregående mandatperiod\r\nsamarbetat på fem områden - ekonomi,\r\nsysselsättning, rättvisa, jämställdhet\r\nsamt miljö. Samarbetet fullföljs nu och de\r\ntre partierna står bakom riktlinjerna för\r\nden ekonomiska politiken, budgetpolitiken,\r\nutgiftstaken, tilläggsbudgeten för 2002\r\nsamt de i budgetpropositionen föreslagna\r\noch aviserade skatteförändringarna liksom\r\nde i motion Fi230 (s, v, mp) föreslagna\r\nförändringarna för 2003.\r\n\r\n2.4.2 De politiska alternativen\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen och motion Fi230 (s,\r\nv, mp)\r\n\r\nRegeringen framhåller att svensk ekonomi\r\nska vara fortsatt stark. Målen för de\r\noffentliga finanserna och utgiftstaken ska\r\nklaras, och nya resurser ska i första hand\r\nanvändas för att öka tryggheten och\r\nrättvisan.\r\nSedan utgiftstaken infördes 1997 har de\r\nklarats varje år, och regeringen räknar\r\nmed att så också ska bli fallet 2002.\r\nRegeringens bedömning är att utgiftstaket\r\nför 2003 kommer att överskridas om inga\r\nåtgärder vidtas. För att motverka detta\r\nföreslås i budgetpropositionen att\r\nutbetalningen av 2003 års arealbidrag till\r\njordbruket ska tidigareläggas till 2002,\r\nvilket ökar utrymmet under nästa års\r\nutgiftstak med 4 miljarder kronor. Vidare\r\nkommer utgiftsbegränsningar att införas på\r\nett antal områden samt uppräkningen av\r\nnästa års anslag för förvaltnings- och\r\ninvesteringsändamål att begränsas med\r\nmotsvarande 0,7 % av anslagsbeloppet.\r\nRegeringen redovisar också åtgärder som\r\nväntas vända utvecklingen med de alltfler\r\nsjukskrivna.\r\nÄven efter dessa åtgärder är emellertid\r\nutrymmet under utgiftstaket mycket\r\nbegränsat. Budgeteringsmarginalen för 2003\r\noch 2004 uppgår till endast 0,4 respektive\r\n0,6 miljarder kronor.\r\nEnligt den ordning som numera gäller\r\nskulle regeringen i budgetpropositionen ha\r\nlämnat ett förslag till utgiftstak för\r\n2005. Så har emellertid inte skett.\r\nRegeringen motiverar detta med\r\nriksdagsvalet som inneburit att tiden\r\nvarit alltför knapp och att man därför\r\ninte hunnit ta ställning till den\r\nlångsiktiga budgetpolitiken. Det är\r\nregeringens avsikt att i stället återkomma\r\ni 2003 års vårproposition med en bedömning\r\nav utgiftstak för såväl 2005 som 2006 och\r\natt därefter i budgetpropositionen för\r\n2004 föreslå att riksdagen ska fastställa\r\ndessa nivåer.\r\nMellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket\r\nenligt tidigare beslut med 35 miljarder\r\nkronor. Av detta utrymme används 20\r\nmiljarder kronor för nya reformer, bl.a.\r\nför höjda pensioner, ökat bistånd, allmän\r\nförskola, en utbyggd föräldraförsäkring\r\nsamt för ytterligare satsningar på skolan,\r\nvården och omsorgen.\r\nFör de äldre höjs pensionerna, förstärks\r\ntandvården och införs ett nytt\r\näldreförsörjningsstöd.\r\nMaxtaxereformens sista steg tas 2003\r\ngenom att allmän förskola införs för fyra-\r\noch femåringar. Det innebär att alla barn\r\nfår rätt till gratis förskola tre timmar\r\nom dagen. Den lägsta dagpenningen i\r\nföräldraförsäkringen höjs i två steg,\r\nförst till 150 kr per dag 2003 därefter\r\ntill 180 kr per dag 2004. Vid\r\nhalvårsskiftet nästa år höjs också\r\ninkomsttaket i föräldraförsäkringen från\r\n7,5 till 10 prisbasbelopp. Dessutom utökas\r\nstudiebidraget till gymnasiestuderande\r\ntonåringar från 9 till 10 månader.\r\nSkolan och fritidshemmen tillförs de\r\nkommande åren 1 miljard kronor i\r\nnivåhöjning varje år tills nivån 5\r\nmiljarder kronor är nådd 2006. Syftet är\r\natt öka antalet lärare och andra\r\nspecialister i skolan. Resurserna ska\r\nanvändas till att anställa mer personal i\r\nskolorna, t.ex. lärare, skolsköterskor,\r\nspeciallärare, skolbibliotekarier och\r\nandra specialister.\r\nDessutom görs en särskild satsning på\r\nhögskolan. Regeringens mål är att hälften\r\nav en årskull ska ha börjat högskolan vid\r\n25 års ålder. Regeringen räknar med att\r\nnästa år ska 100 000 nya högskoleplatser\r\nha tillkommit på sex år.\r\nUtgifterna för sjukpenning och\r\nförtidspensioner har fortsatt att öka\r\nkraftigt under 2002, och det finns därför\r\nrisk för att de kommande årens utgiftstak\r\növerskrids. I budgetpropositionen aviseras\r\nåtgärder för att man ska komma till rätta\r\nmed de snabbt stigande kostnaderna inom\r\ndetta område. Regeringen framhåller\r\nemellertid samtidigt att prognosen för\r\nbudgeteringsmarginalen är mycket osäker\r\noch förutsätter att dessa åtgärder förmår\r\nbryta den nuvarande utgiftsutvecklingen.\r\nBland de aviserade åtgärderna ingår\r\nexempelvis att man under 2003 kommer att\r\nförstärkta de ekonomiska drivkrafterna för\r\narbetsgivare samt att\r\nsjukskrivningsprocessen ska effektiviseras\r\noch sjukersättningen (tidigare\r\nförtidspensioner) tidsbegränsas till högst\r\ntre år i taget. I budgetpropositionen\r\nräknar regeringen med att antalet\r\nsjukdagar (nettodagar) nästa år inte ska\r\növerstiga 2001 års nivå, medan antalet\r\nförtidspensioner kommer att öka något i\r\nförhållande till genomsnittsnivån 2002.\r\nDet medför att utgifterna för\r\nsjukskrivningar och förtidspensioner\r\nkommer att minska med ca 5 miljarder\r\nkronor jämfört med om antalet sjukdagar\r\nskulle ligga kvar på 2002 års nivå.\r\nDessutom föreslår regeringen att\r\nförsäkringskassorna ska tillföras drygt\r\n500 miljoner kronor per år under 2003 och\r\n2004. Tillskottet ska göra det möjligt för\r\nlångtidssjukskrivna att få en egen\r\nkontaktperson vid försäkringskassan som\r\nsamordnar rehabiliteringsarbetet.\r\nResurstillskottet gör det också möjligt\r\natt förstärka andra\r\nrehabiliteringsinsatser samt finansiera\r\növergången till ett system där aktivitets-\r\noch sjukersättningen (f.d.\r\nförtidspensioner) inte beviljas för mer än\r\ntre år i taget.\r\nDärutöver föreslår regeringen att\r\nytterligare resurser ska tillföras\r\nkriminalvården och polisorganisationen\r\nliksom de fredsbevarande operationerna\r\ninom FN.\r\nMigrationsverket och Utlänningsnämnden\r\ntillförs ytterligare resurser för att\r\nkunna möta den stora ökningen av antalet\r\nasylsökande.\r\nPå det energipolitiska området görs nästa\r\når särskilda satsningar, bl.a. på att få\r\ntill stånd en effektivare\r\nenergianvändning.\r\nAv budgetpropositionen framgår att en\r\nfortsatt grön skatteväxling är en central\r\ndel i regeringens strategi för ett\r\nekologiskt hållbart samhälle. För nästa år\r\nföreslås en skatteväxling med en\r\nomslutning på 2,6 miljarder kronor.\r\nKoldioxidskatten på bränslen höjs med\r\n16 %, men höjningen är så utformad att den\r\ninte får genomslag på beskattningen av\r\ndrivmedel, inte heller för\r\ntillverkningsindustrin samt jordbruks-,\r\nskogsbruks- och vattenbruksnäringarna.\r\nDessutom höjs energiskatten på el med 2,1\r\nöre per kWh, avfallsskatten med 82 kr per\r\nton  och skatten på naturgrus med 5 kr per\r\nton.\r\nPunktskattehöjningarna ger utrymme för en\r\nlindrad beskattning av arbete, och detta\r\nutrymme bör enligt regeringen utnyttjas\r\nför att höja grundavdraget för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Kommunerna kompenseras\r\nför det skattebortfall som\r\ngrundavdragshöjningen ger upphov till\r\ngenom att det generella statsbidraget till\r\nkommuner och landsting räknas upp med ett\r\nlika stort belopp.\r\nRegeringen ser vården, skolan och\r\nomsorgen som välfärdens kärna. För att\r\nytterligare förstärka kommunernas ekonomi\r\nföreslås i budgetpropositionen att det\r\ntillfälliga sysselsättningsstöd till\r\nkommuner och landsting som infördes 2002\r\nska förlängas med ett år. Regeringen\r\nföreslår också att det fasta beloppet på\r\n200 kr som alla inkomsttagare betalar i\r\nstatlig inkomstskatt ska anses vara en\r\nkommunal inkomstskatt i ytterligare ett\r\når.\r\nKraftvärmeverkens beskattning påverkas av\r\ntvå förslag i budgetpropositionen. Å ena\r\nsidan skärps kraftvärmebeskattningen i\r\nsyfte att begränsa utrymmet för oönskad\r\nskatteplanering. Å andra sidan föreslås\r\natt beskattningen av bränsle som används\r\nför värmeproduktion i kraftvärmeverk ska\r\nsänkas till samma nivå som gäller för\r\nindustrins användning av bränslen för\r\nuppvärmning. Det senare förslaget kan\r\ngenomföras först efter det att\r\nkommissionen prövat om förslaget är\r\nförenligt med EU:s regler för statsstöd.\r\nFrågan bereds för närvarande av\r\nkommissionen.\r\nBakom förslagen i budgetpropositionen står\r\nden socialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet. Efter det att\r\nbudgetpropositionen presenterats den\r\n8 oktober 2002 har överläggningarna med\r\nMiljöpartiet de gröna fullföljts och\r\nresulterat i en trepartiuppgörelse om ett\r\nfortsatt samarbete i budgetfrågor. I en\r\ngemensam motion - Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) - har de tre partierna\r\nredovisat vilka förändringar de vill göra\r\ni regeringens budgetförslag för 2003.\r\nDe tre partierna föreslår att den i\r\npropositionen redovisade skatteväxlingen\r\nska utökas från 2,6 till 3,0 miljarder\r\nkronor. Det bör ske genom ytterligare\r\nhöjningar av koldioxidskatten på bränslen\r\noch energiskatten på el samt genom en\r\nytterligare höjning av grundavdraget\r\nriktad till personer i de lägsta\r\ninkomstskikten.\r\nMotionärerna välkomnar regeringens\r\nförslag att höja skatten på naturgrus men\r\nifrågasätter om åtgärden är tillräcklig.\r\nRegeringen bör därför senast våren 2003\r\nåterkomma med ett mer långtgående förslag.\r\nI motionen föreslås också att regeringen\r\nska återkomma med ett förslag om ett\r\ntidsbegränsat s.k. ROT-avdrag för\r\nmiljöförbättrande åtgärder i\r\npermanentbostäder. Avdraget ska utformas\r\nsom en skattereduktion och avse\r\ninstallationer som görs under perioden\r\n2003-2005. Dessutom ska stimulansen ges en\r\nsådan inriktning att kostnaderna kan\r\nklaras inom en finansiell ram på\r\n50 miljoner kronor per år.\r\nDe tre partierna är också överens om att\r\nåterta en i budgetpropositionen föreslagen\r\nbesparing på Dagmarmedlen samt att öka\r\nanslagen till bl.a. samlingslokaler,\r\nåtgärder för biologisk mångfald samt\r\nsanering och återställning av förorenade\r\nområden, ersättning för viltskador,\r\nSveriges lantbruksuniversitet,\r\nLivsmedelsverket och Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell\r\nläggning (HomO).\r\nDe i motionen föreslagna\r\nutgiftsökningarna uppgår till närmare 250\r\nmiljoner kronor och finansieras fullt ut\r\ngenom något större minskningar av andra\r\nanslag.\r\n\r\nInklusive förslagen i motion Fi230 (s, v,\r\nmp) kan regeringens nu redovisade\r\ninriktning av budgetpolitiken väntas få\r\nföljande effekt på statsbudgeten under de\r\nnärmaste tre åren.\r\n\r\nTabell 12.  Statens lånebehov 2002-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n200  200  200\r\n2    3    4\r\nInkomster             +72  +70  +73\r\n5,0  0,9  0,4\r\nUtgifter exkl.        -    -    -\r\nstatsskuldsräntor     658  661  687\r\n,2   ,6   ,9\r\nStatsskuldsräntor     -    -    -\r\nm.m.                  66,  54,  53,\r\n6    5    6\r\nNetto                 +0,  -    -\r\n2    15,  11,\r\n2    1\r\nRiksgäldskontorets    -    -    -\r\nnettoutlåning         0,5  12,  14,\r\n0    5\r\nKassamässig           +8,  +13  +3,\r\nkorrigering           7    ,4   9\r\nStatsbudgetens saldo  +8,  -    -\r\n(beräknat lånebehov)  5    13,  21,\r\n8    7\r\nAv budgetpropositionen framgår att\r\nutgiftstaken för 2003 och 2004 ligger\r\nfast. Enligt regeringens mening bör\r\nemellertid, såsom tidigare skett, en\r\nteknisk justering göras av nivån på\r\nutgiftstaken med hänsyn till de indirekta\r\neffekter som vissa av regeringens förslag\r\nhar på dessa tak. Kommunkontosystemet ska\r\nexempelvis i fortsättningen redovisas på\r\nstatsbudgetens inkomstsida, och som en\r\nföljd härav bör nivån på utgiftstaket\r\nsänkas med 31,4 miljarder kronor. Å andra\r\nsidan är det enligt regeringens bedömning\r\nmotiverat att höja nivån på utgiftstaket\r\ntill följd av att utgifterna för det\r\nstatliga utjämningsbidraget nu bedöms bli\r\n2,9 miljarder kronor större än man\r\ntidigare räknade med. Eftersom denna\r\nutgiftsökning balanseras av en i princip\r\nlika stor ökning av statsbudgetens\r\ninkomster kommer varken budgetsaldo eller\r\nden konsoliderade offentliga sektorns\r\nutgifter att påverkas av denna förändring.\r\nNivån på utgiftstaket bör enligt\r\nregeringens mening också höjas med\r\nanledning av en i propositionen föreslagen\r\nhöjning av grundavdraget, vilket minskar\r\nkommunsektorns skatteinkomster och\r\nföranleder en lika stor höjning av det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting. Kommunsektorns totala inkomster\r\noch den offentliga sektorns konsoliderade\r\nutgifter blir därmed oförändrade.\r\n\r\nI motion Fi230 (s, v, mp) föreslås en\r\nytterligare höjning av grundavdraget,\r\nvilket borde föranleda en motsvarande\r\nuppräkning av det generella\r\nkommunbidraget. I likhet med vad som\r\nföreslås i propositionen borde denna\r\ntillkommande höjning av det generella\r\nstatsbidraget också föranleda en teknisk\r\njustering av utgiftstaken.\r\nSammantaget leder detta till att\r\nutgiftstaket bör justeras med följande\r\nbelopp.\r\n\r\nTabell 13.  Tekniska justeringar av\r\nutgiftstaket för staten\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n20  20  20\r\n02  03  04\r\nNuvarande         80  84  87\r\nutgiftstak        9   4   8\r\nTekniska          +2  -   -\r\njusteringar enl.  ,9  26  26\r\nBP                    ,0  ,0\r\nDito m.a.a.           +0  +0\r\nmotion Fi230 (s,      ,5  ,5\r\nv, mp)\r\n, mp)\r\nFörslag till nytt 81  81  85\r\nutgiftstak        2   9   3\r\n\r\nOm det generella statsbidraget till\r\nkommuner räknas upp på detta sätt får\r\nutgiftstaken under de båda närmast\r\nefterföljande åren följande\r\nsammansättning.\r\n\r\nTabell 14.  Utgiftstak för staten\r\n2002-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n200  200  20\r\n2    3    04\r\nSumma utgiftsområden exkl.  658  662  68\r\nstatsskuldsräntor           ,2   ,1   8,\r\n3\r\nÅlderspensionssystemet vid  153  156  16\r\nsidan av statsbudgeten      ,5   ,0   3,\r\n5\r\nSumma takbegränsade         811  818  85\r\nutgifter                    ,7   ,1   1,\r\n9\r\nBudgeteringsmarginal        0,3  0,9  1,\r\n1\r\nUtgiftstak                  812  819  85\r\n,0   ,0   3,\r\n0\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet redovisar i\r\nmotion Fi231 en budgetpolitik avsedd att\r\nskapa förutsättningar för en uthållig\r\ntillväxt på 3 % årligen utan att\r\nprisstabiliteten hotas. För att varaktigt\r\nnå dit krävs att arbetskraftsutbudet ökar,\r\natt konkurrensen i hela ekonomin förstärks\r\noch att produktiviteten höjs. Motionärerna\r\nvill på olika sätt begränsa utgifts- och\r\nskattetrycket i Sverige.\r\nFör att bryta utgiftsökningarna vill de\r\nöka självrisken i olika\r\ntransfereringssystem. På så sätt tydliggör\r\nman att det i varje läge lönar sig att\r\narbeta, vilket ökar arbetskraftsutbudet.\r\nBryts utgiftsökningarna kan man enligt\r\nmotionärerna dessutom hålla utgiftstaken\r\nutan manipulativa operationer. Den\r\nmoderata budgetpolitiken förstärker enligt\r\nderas mening statens och det offentligas\r\nförmåga att klara sina kärnuppgifter,\r\nvilket främjar tillväxten. Det gör också\r\nsänkta skatter. Motionärerna framhåller\r\natt den moderata skattesänkningsstrategin\r\ni första hand är inriktad på att sänka\r\ninkomstskatten för dem som tjänar minst.\r\nEnligt deras mening är det de unikt höga\r\nskatterna på låga inkomster som skapar\r\nbidragsberoendet och som dämpar viljan att\r\narbeta. När utgiftskvoten etableras på en\r\nlägre nivå och tillväxthindrande skatter\r\nsänks skapar man förutsättningar för en\r\nvaraktig höjning av tillväxten. Det i sin\r\ntur lägger grund för en mer\r\nfrihetsinriktad svensk skattepolitik som\r\ngör att alla får mer att leva på efter\r\nskatt, som uppmuntrar till att starta och\r\näga företag och som gör det möjligt för\r\nfler att spara.\r\nModerata samlingspartiet har två\r\nlångsiktiga mål för sin finanspolitik: De\r\noffentliga finanserna ska vara i balans\r\növer en konjunkturcykel och den offentliga\r\nbruttoskulden ska begränsas så att den\r\nunderstiger 40 % av BNP. För att påskynda\r\nminskningen av skuldkvoten gör\r\nmotionärerna tills vidare avkall på\r\nbalanskravet och budgeterar för ett\r\növerskott i den offentliga sektorn som är\r\nungefär lika stort som regeringens.\r\nSyftet med motionärernas skattepolitik är\r\natt öka tillväxten och främja\r\nentreprenörskap, vilket ger alla en bättre\r\nvälståndsutveckling. Syftet är också att\r\nge människor ett ökat inflytande över sina\r\nliv.\r\nModerata samlingspartiets förslag till\r\nskattesänkningar uppgår under de båda\r\nnärmaste åren till 30 respektive 48\r\nmiljarder kronor utöver regeringens och\r\ninriktas främst på inkomstbeskattningen.\r\nSverige behöver en genomgripande\r\ninkomstskattereform, framhåller\r\nmotionärerna. Sänkta skatter ökar\r\nmänniskors trygghet och möjlighet att\r\nspara ihop till en ekonomisk buffert.\r\nAtt alla ska kunna leva på sin lön ser\r\nmotionärerna som ett av partiets\r\nviktigaste skattepolitiska mål. Sverige\r\nbehöver en genomgripande\r\ninkomstskattereform som har sin tyngdpunkt\r\nhos låg- och medelinkomsttagare.\r\nMotionärerna vill därför stegvis höja\r\ngrundavdraget för alla. På sikt vill de\r\nundanta de första 50 000 kr från\r\ninkomstskatt.\r\nFör att fler ska motiveras att arbeta\r\nvill de också införa ett förvärvsavdrag på\r\n13 % av den pensionsgrundande inkomsten\r\nvid den kommunala inkomstbeskattningen,\r\nett avdrag som ska ersätta den nuvarande\r\nskattereduktionen för egenavgifter för\r\nallmän pension.\r\nModerata samlingspartiet vill dessutom\r\navveckla den nyligen införda\r\nskattereduktionen för avgifter till\r\nfackförbund.\r\nVärnskatten bör enligt Moderata\r\nsamlingspartiet tas bort 2003, och året\r\ndärpå bör brytpunkten justeras upp till\r\nden nivå där pensionsavgift inte längre\r\ntas ut. Partiets uppfattning är att den\r\nstatliga inkomstskatten ska avskaffas på\r\nsikt. Den extra beskattningen av\r\nutbildning, kompetens och extra\r\nförvärvsinkomster upphör då.\r\nSkattesystemet måste också ta hänsyn till\r\nförsörjningsbördan, anser motionärerna,\r\nsom vill komplettera det nuvarande\r\nbarnbidraget med ett extra kommunalt\r\ngrundavdrag som 2003 ska uppgå till 12 000\r\nkr per barn och år för att senare höjas\r\ntill 15 000 kr.\r\nAvdraget för resor till och från arbetet\r\nska höjas till 20 kr per mil och även\r\nomfatta hämtning och lämning av barn.\r\nVidare ska avdrag för pensionssparande\r\nlängre fram åter få göras med ett\r\nbasbelopp.\r\nLiksom övriga borgerliga partier vill\r\nmotionärerna införa en skattereduktion\r\nmotsvarande 50 % av arbetskostnaden för\r\nhushållstjänster.\r\nDärutöver vill de avveckla\r\nförmögenhetsskatten. I ett första steg ska\r\nsambeskattningen slopas. De vill också\r\navveckla dubbelbeskattningen samt stoppa\r\nskattediskrimineringen av fåmansföretag.\r\nArvs- och gåvobeskattningen ser\r\nmotionärerna som en viktig orsak till\r\nkapitalflykten från Sverige, och de vill\r\ndärför avskaffa denna skatt 2005.\r\nModerata samlingspartiet vill även\r\navskaffa fastighetsskatten och föreslår\r\natt uttaget av fastighetsskatt sänks\r\nsuccessivt. För att minska de regionala\r\nskillnaderna ska endast halva markvärdet\r\nligga till grund för beskattningen. Nästa\r\når bör uttaget sättas till 0,9 % för\r\nsmåhus och 0,5 % för flerbostadshus.\r\nDessutom ska schablonintäkten vid\r\nbeskattningen av flerbostadshus omedelbart\r\navskaffas.\r\nEnergiskatten på bensin och diesel ska\r\n2003 sänkas med 70 öre per liter inklusive\r\nmomseffekten. Skatten på diesel till jord-\r\noch skogsbruket och entreprenadmaskiner\r\nsänks samtidigt till 53 öre per liter\r\nmedan skatten på handelsgödsel tas bort.\r\nDå sänks även den särskilda skatten på\r\nkärnkraftsel.\r\nVidare ska reklamskatten avskaffas från\r\nden 1 januari nästa år.\r\nAnsvaret för den kommunala\r\nskatteutjämningen bör framöver i sin\r\nhelhet överföras på staten.\r\nDe föreslagna skattesänkningarna\r\nmöjliggörs enligt motionärerna av de\r\nutgiftsbegränsningar som partiet samtidigt\r\nföreslår; utgiftsbegränsningar som också\r\nger utrymme för att öka satsningen på\r\noffentliga kärnuppgifter.\r\nDessa ökade satsningar vill partiet lägga\r\npå rättsväsendet, främst på polisen samt\r\npå försvaret. Högre utbildning och\r\nforskning ges också större anslag, och\r\nvarje universitet och högskola får ökad\r\nsjälvständighet. En som motionärerna ser\r\ndet nödvändig satsning på bättre vägar\r\nförstärks.\r\nFunktionshindrade får med Moderaternas\r\nförslag ökat stöd. I motionen ges\r\nförsäkringskassorna ökade resurser för att\r\nkunna främja rehabilitering och motverka\r\nsjukfrånvaro. En nationell vårdgaranti\r\ninförs i hela landet.\r\nGenom att sänka skatter och vidta\r\nåtgärder som begränsar sjukfrånvaron\r\nräknar motionärerna med att kunna minska\r\ntrycket på de offentliga\r\ntransfereringssystemen. Det görs också\r\ngenom att ytterligare en karensdag införs\r\ni sjukförsäkringen den åttonde\r\nfrånvarodagen och genom att\r\nberäkningsgrunden för den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI)\r\nändras till att avse genomsnittet av de\r\ntvå föregående årens inkomst. I samma\r\nsyfte föreslår motionärerna också att\r\nstatens bidrag till\r\narbetslöshetsförsäkringen till en del ska\r\nersättas av höjda egenavgifter. Dessutom\r\nska kostnaderna för trafikolycksfall föras\r\növer på den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen.\r\nMotionärernas förslag om höjd egenavgift\r\ntill a-kassan är kopplat till ett förslag\r\nom en mer genomgripande förändring av\r\narbetslöshetsförsäkringen. Moderata\r\nsamlingspartiet vill införa en allmän och\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring som\r\nska administreras av staten. Den ska\r\nfungera som en omställningsförsäkring och\r\ntill viss del finansieras med en premie\r\nmotsvarande 2 % av den del av inkomsten\r\nsom är ersättningsberättigad. Premien ska\r\nvara avdragsgill vid beskattningen, och\r\nersättningsnivån ska motsvara 80 % av\r\ninkomsten upp till taket.\r\nModerata samlingspartiet godtar inte de\r\nförslag till ökade offentliga utgifter som\r\nregeringen föreslår. Partiets utgifter\r\nblir därför avsevärt lägre. Betydande\r\nbelopp som i motionen redovisas som\r\nbesparingar är i själva verket uteblivna\r\nutgiftshöjningar.\r\nSåväl utgiftskvot som skuldkvot ska\r\nminskas, och för att påskynda den senare\r\nutvecklingen vill motionärerna öka\r\nförsäljningen av statliga företag med 70\r\nmiljarder kronor under de båda närmaste\r\nåren.\r\nMotionärerna vill emellertid också minska\r\nföretagsstödet, sänka partistödet, slopa\r\npresstödet samt åstadkomma besparingar\r\ngenom att bedriva en effektivare\r\narbetsmarknadspolitik. Byråkratin inom\r\nstatlig förvaltning bör enligt deras\r\nmening effektiviseras och\r\nutvecklingsbiståndet fokuseras på de mest\r\nbehövande länderna.\r\nDe ändrade bevisreglerna i\r\narbetsskadeförsäkringen avvisas i\r\nmotionen. I stället vill motionärerna\r\ninföra ett arbetsskadeobligatorium för\r\narbetsgivare.\r\nFlera av de traditionella\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna -\r\ninklusive aktivitetsgarantin - bör enligt\r\nmotionärerna slopas till förmån för mer\r\nindividuellt inriktade insatser. De vill\r\nockså inrätta en ny myndighet som ska\r\nersätta AMS och vara regeringens\r\nexpertmyndighet i arbetsmarknadsfrågor.\r\nDen nya myndigheten ska ha ansvar för att\r\nförmedlingstjänster finns att tillgå över\r\nhela landet och även ansvara för\r\nfördelningen av de medel som anslås över\r\nstatsbudgeten för övriga\r\narbetsmarknadspolitiska insatser.\r\nArbetsförmedling ska inte vara förbehållen\r\nstaten, utan andra aktörer som kan\r\nförmedla arbeten lika bra eller bättre ska\r\nges möjlighet att i fri konkurrens göra\r\ndetta. I det föreslagna systemet ska\r\nlokala arbetsförmedlingar kunna avknoppas\r\nfrån dagens AMS. Arbetsförmedling ska vara\r\nkostnadsfri för den som är arbetslös.\r\nMotionärerna vill fr.o.m. 2004 införa en\r\nbarnomsorgspeng för de familjer som inte\r\nutnyttjar kommunalt finansierad\r\nbarnomsorg. Barnomsorgspengen ska utgå med\r\n3 000 kr skattefritt per månad för barn\r\nmellan ett och tre år. Eftersom detta\r\nförslag börjar gälla från ettårsåldern\r\nanser motionärerna att den nyligen införda\r\n13:e månaden i föräldraförsäkringen kan\r\navskaffas.\r\nFör att få bort vårdköerna vill\r\nModeraterna införa en nationell\r\nvårdgaranti och senare även en\r\nobligatorisk hälsoförsäkring som följer\r\npatienten. Denna försäkring är i\r\nförlängningen tänkt att ersätta den\r\nnuvarande landstingsskattens finansiering\r\nav sjukvården. Som ett av flera inslag i\r\nen större aktionsplan mot den växande\r\nsjukfrånvaron föreslår motionärerna ökade\r\nanslag för rehabilitering. Nuvarande\r\napoteksmonopol bör avvecklas. Ett generöst\r\nhögkostnadsskydd i tandvården ska\r\nomedelbart införas för samtliga\r\nåldersgrupper.\r\nMotionärerna anser att staten ska ta över\r\nkommunernas kostnader för skolväsendet\r\nfr.o.m. 2004. Det sker med hjälp av en\r\nnationell skolpeng som går direkt till\r\nskolan. Eftersom kommunerna avlastas denna\r\nkostnad minskar motionärerna i enlighet\r\nmed finansieringsprincipen det generella\r\nkommunbidraget med ett belopp som\r\nmotsvarar den nuvarande kostnaden för\r\nskolan. Det generella statsbidraget\r\nminskas under de kommande två åren\r\ndessutom med 2,5 respektive 8 miljarder\r\nkronor, eftersom motionärerna räknar med\r\natt de moderata förslagen kommer att leda\r\ntill betydande kostnadsminskningar för\r\nkommunerna.\r\nModerata samlingspartiet vill dessutom\r\ntillföra skolan ytterligare resurser.\r\nPartiet föreslår också att två nya\r\nstiftelseuniversitet ska bildas fr.o.m.\r\n2005 och att man ska satsa mer på\r\ngrundforskning och forskarutbildning.\r\nUnder de båda närmaste åren vill\r\nmotionärerna privatisera statliga företag\r\nför sammanlagt 70 miljarder kronor. Deras\r\navsikt är att under 2003 och 2004 sälja\r\nstatliga företag för 30 respektive 40\r\nmiljarder kronor utöver de av regeringen\r\nplanerade försäljningarna på 15 miljarder\r\nkronor per år. De inkomster detta ger ska\r\nanvändas till en snabbare amortering av\r\nstatsskulden.\r\nAv motionen framgår att motionärerna\r\nräknar med att den moderata politiken ska\r\nleda till att den konsoliderade\r\nbruttoskulden kommer att motsvara 49,8 %\r\nav BNP 2003 och 46,7 % av BNP 2004. Det är\r\n1,1 respektive 2,6 procentenheter lägre än\r\nvad regeringen räknar med i\r\nbudgetpositionen.\r\nDe finansiella effekter som motionärernas\r\nförslag har på den konsoliderade\r\noffentliga sektorn kan utifrån de i\r\nmotionen redovisade uppgifterna\r\nsammanfattas på följande sätt för de\r\nkommande två åren.\r\n\r\nTabell 15.  Moderata samlingspartiets\r\nfinansiella sparande i offentlig sektor\r\n2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nModerata samlingspartiets budgetförslag\r\nutgår liksom tidigare från att någon\r\nbudgeteringsmarginal inte ska användas. Om\r\nman till de moderata förslagen till\r\nutgiftsförändringar lägger effekten av\r\ndetta ställningstagande får man fram det\r\nav motionärerna förordade utgiftstaket för\r\nstaten som efter avrundning till närmast\r\nhögre miljardbelopp ligger på följande\r\nnivå.\r\n\r\nTabell 16.  Moderata samlingspartiets\r\nutgiftstak för staten 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nModerata samlingspartiet vill att staten\r\nska ta över kommunernas kostnader för\r\nskolan. Förslaget innebär att kommunerna\r\nfr.o.m. 2004 kommer att avlastas en mycket\r\nbetydande utgift. Den är i motionen\r\nberäknad till 65,5 miljarder kronor.\r\nSamtidigt kommer belastningen på\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning att öka med ett\r\nungefär lika stort belopp. Omfördelningens\r\neffekt på statsbudgeten neutraliseras\r\ngenom att de generella statsbidragen till\r\nkommunerna minskas med ett motsvarande\r\nbelopp i enlighet med\r\nfinansieringsprincipen. Moderata\r\nsamlingspartiet föreslår därutöver flera\r\nåtgärder som får effekt på kommunernas\r\nekonomi, inte minst en rad\r\nskattesänkningar. Även dessa åtgärder\r\nregleras i enlighet med\r\nfinansieringsprincipen över statsbidragen\r\ntill kommunerna. De föreslagna\r\nskattesänkningar som får effekter för\r\nkommunernas skatteintäkter höjer alltså\r\nnivån på Moderata samlingspartiets förslag\r\ntill utgiftstak för staten men har ingen\r\neffekt på utgiftstaket för hela den\r\noffentliga sektorn.\r\n\r\nTabell 17.  Moderata samlingspartiets\r\nutgiftstak för offentlig sektor 2003 och\r\n2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna kritiserar i\r\nmotion Fi232 regeringen för att dess\r\nbudgetförslag inte innehåller några\r\nrimliga marginaler som kan möta en sämre\r\nekonomisk utveckling. För egen del\r\nföreslår motionärerna en större\r\nbudgeteringsmarginal än regeringen, och\r\nför att minska budgetbelastningen skjuter\r\nde på några av partiets vallöften, något\r\nsom förutskickades redan under\r\nvalrörelsen. Motionärerna är dessutom\r\nberedda att genomföra ytterligare\r\nbudgetförstärkningar om det skulle visa\r\nsig att regeringens ekonomiska bedömning\r\ninte håller.\r\n\r\nI motionen dras riktlinjer upp för en\r\nstörre inkomstskattereform som sänker\r\nmarginalskatten genom att värnskatten\r\nslopas, genom att den nedre gränsen för\r\nuttag av statlig skatt - brytpunkten -\r\nhöjs, och genom att ett  förvärvsavdrag\r\ninförs vid den kommunala beskattningen.\r\nFör att ytterligare sänka inkomstskatten\r\nvill motionärerna därutöver införa en\r\nskattereduktion, lika för alla, som också\r\nska tillfalla pensionärer.\r\nFör de närmaste åren är Folkpartiets\r\nskatteförslag inriktade på att höja\r\nbrytpunkten till den nivå där egenavgifter\r\ninte längre tas ut. I ett första steg höjs\r\nbrytpunkten så att en inkomst motsvarande\r\nen månadslön på ungefär 26 000 kr slipper\r\nstatlig skatt. Partiet vill också avskaffa\r\nvärnskatten, vilket sänker marginalskatten\r\nmed 5 procentenheter i inkomstlägen över\r\n450 000 kr samt införa ett förvärvsavdrag\r\npå 3 % av inkomsten vid den kommunala\r\nbeskattningen. Vidare vill man införa en\r\nskattereduktion som 2003 uppgår till 300\r\nkr och 2004 till 600 kr per person på\r\nårsbasis. Så snart som möjligt ska\r\nprocessen att avskaffa den s.k. LO-puckeln\r\npåbörjas.\r\nBarnfamiljerna föreslås få ett utökat\r\nstöd genom en skattereduktion som nästa år\r\nska uppgå till ungefär 80 kr per barn och\r\nmånad. Höjningen ersätter till en del\r\nbarnfamiljernas inkomstprövade\r\nbostadsbidrag som samtidigt begränsas för\r\natt man ska minska den marginaleffekt som\r\nuppstår när bostadsbidraget trappas av med\r\nstigande inkomster. Bilavdraget för resor\r\ntill och från arbetet ska också få\r\ninkludera lämning och hämtning av barn på\r\ndagis.\r\nMotionärerna vill skapa särskilda\r\nkompetenskonton som gör det möjligt att\r\nfinansiera studier med förtida uttag av\r\npensionssparande. I motionen föreslås\r\ndärför att avdragsrätten för\r\npensionssparande höjs från 0,5 till 1\r\nprisbasbelopp.\r\nVidare föreslår de att gåvor till\r\ninternationell hjälpverksamhet ska\r\nberättiga till viss skattereduktion.\r\nAvgifterna till arbetslöshetskassa höjs i\r\nFolkpartiets budgetalternativ redan nästa\r\når och blir då avdragsgilla. Å andra sidan\r\navvecklas samtidigt den nyligen införda\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter. Skattesänkningen\r\nmotsvarar avgiftshöjningen.\r\nGemensamt med övriga borgerliga partier\r\nföreslår Folkpartiet att man ska införa en\r\nskattereduktion motsvarande halva\r\narbetskostnaden för hushållstjänster.\r\nI motionen föreslås också att\r\ntaxeringsvärdena vid\r\nfastighetsbeskattningen ska frysas på den\r\nnivå som gällde 1997 och att uttaget av\r\nfastighetsskatt ska vara 1,0 % för småhus\r\noch 0,5 % för flerfamiljshus. På sikt bör\r\nman enligt Folkpartiets mening stegvis\r\nsänka fastighetsskatten och upprätta\r\nlikformighet mellan olika boendeformer.\r\nSom ett första steg i riktning mot en\r\nhelt avvecklad förmögenhetsbeskattning\r\nföreslår motionärerna att man nästa år\r\navskaffar sambeskattningen och  2004 höjer\r\nfribeloppet till 2,1 miljoner kronor.\r\nSänkningen av fastighets- och\r\nförmögenhetsskatten kombineras i\r\nFolkpartiets budgetalternativ med en\r\nhöjning av realisationsvinstbeskattningen\r\nför bostäder till 30 %.\r\nDubbelbeskattningen av privatpersoners\r\naktieutdelningar bör under de båda\r\nnärmaste åren halveras, och då bör också\r\nfåmansbolagsreglerna ändras i riktning mot\r\natt endast ett belopp motsvarande en\r\nnormalinkomst beskattas som arbetsinkomst,\r\nmedan resterande del tas upp som inkomst\r\nav kapital.\r\nArbetsgivaravgifterna bör enligt\r\nmotionärerna sänkas. Partiets långsiktiga\r\nmål är att helt avskaffa skattedelen i\r\narbetsgivaravgifterna. För närvarande är\r\nuttaget av arbetsgivaravgifter 5\r\nprocentenheter lägre på lönesummor upp\r\ntill 850 000 kr. I motionen föreslås att\r\nman som en första åtgärd ska höja denna\r\ngräns till drygt 1 miljon kronor samt att\r\nen motsvarande höjning ska göras för\r\negenföretagare.\r\nFolkpartiet är för en grön skatteväxling\r\nmen anser att denna tanke har förfuskats.\r\nMotionärerna stöder emellertid regeringens\r\nförslag att en höjd el- och koldioxidskatt\r\nska växlas mot sänkt inkomstskatt men\r\nanser att inkomstskattesänkningen ska\r\nläggas ut mer generellt. Den viktigaste\r\nmiljöförbättrande förändringen är enligt\r\npartiet att arbeta för en gemensam CO2-\r\nskatt i EU.\r\nSkattesänkningarna beräknas i motionen\r\nuppgå till sammanlagt 44 miljarder kronor\r\n2004, varav 27 miljarder kronor avser de\r\nförslag som berör inkomstbeskattningen.\r\nTar man hänsyn till de skattehöjningar som\r\nFolkpartiet också förordar försvagas\r\nenligt motionen statsbudgetens inkomster\r\nmed netto 35 miljarder kronor 2004 med\r\npartiets förslag.\r\nPå statsbudgetens utgiftssida föreslås\r\nett antal reformer.\r\nMotionärerna vill under mandatperioden\r\nåterställa enprocentsmålet för det\r\ninternationella utvecklingssamarbetet och\r\navsätter för detta ändamål ytterligare\r\nsammanlagt 1,7 miljarder kronor under de\r\nbåda efterföljande åren. Dessutom satsar\r\nde ytterligare 600 miljoner kronor per år\r\npå forskning och inför på skolans område\r\nen nationell skolpeng för att få en\r\nlikvärdig utbildning över hela landet.\r\nFolkpartiet föreslår att en\r\njämställdhetsbonus införs i\r\nföräldraförsäkringen. Den innebär i\r\nprincip att ersättningsnivån höjs till\r\n90 % när båda föräldrarna utnyttjar\r\nföräldraförsäkringen. Till försäkringen\r\nska fr.o.m. 2004 också knytas ett\r\nbarnkonto som kan utnyttjas friare än\r\nföräldraförsäkringen. En besparing kan\r\nenligt motionärerna då göras genom att\r\ngarantidagarna avskaffas.\r\nTillsammans med övriga borgerliga partier\r\nvill Folkpartiet införa en nationell\r\nvårdgaranti som garanterar behandling inom\r\ntre månader efter det att behovet har\r\nfastställts. För detta ändamål avsätter\r\npartiet 1 miljard kronor under de båda\r\nefterföljande åren.\r\nI motionen drar partiet även upp\r\nriktlinjer för en framtida, större\r\nsocialförsäkringsreform som ska innefatta\r\nnuvarande pensionsförsäkring samt en\r\nreformerad sjukförsäkring och\r\narbetslöshetsförsäkring. De tre\r\nförsäkringarna ska vara obligatoriska och\r\nfristående från statsbudgeten, och det ska\r\nvara \"raka rör\" mellan avgifter och\r\nförmåner. Försäkringarnas oberoende av\r\nstatsbudgeten ska tryggas genom fristående\r\nfonder.\r\nI det korta perspektivet föreslår\r\nmotionärerna att sjukförsäkringens\r\nkostnader för trafikolycksfall förs över\r\npå den obligatoriska trafikförsäkringen.\r\nDe räknar med att statsbudgeten då kan\r\navlastas en utgift på 4 miljarder kronor\r\nsom i stället påförs bilismen.\r\nUtgifterna för sjukförsäkring och\r\nförtidspension väntas i motionen också\r\nminska till följd av partiets ökade\r\nsatsning på rehabilitering.\r\nEn tillgänglighetsreform för handikappade\r\nbör enligt motionärerna komma i gång under\r\n2003 i syfte att göra allmänna miljöer\r\nmera tillgängliga för handikappade.\r\nAnsvaret för personliga assistenter bör då\r\nockså föras över från kommunerna till\r\nstaten varvid man också ska återställa de\r\ninskränkningar i rätten till personlig\r\nassistans som regeringen infört.\r\nMotionärerna räknar med att detta ska öka\r\nbelastningen på statsbudgeten med 0,3\r\nmiljarder kronor.\r\nVägnätet behöver rustas upp, och i\r\nmotionen avsätts för detta ändamål\r\nytterligare 2 miljarder kronor under de\r\nbåda efterföljande åren. Folkpartiet är\r\nockså positivt till alternativa\r\nfinansieringsformer inom trafiksektorn.\r\nDe föreslagna skattesänkningarna och de\r\nnya utgiftsåtagandena finansieras genom\r\nbesparingar, genom att delar av\r\nregeringens skatteförslag avvisas samt\r\ngenom satsningar som ger utdelning i form\r\nav minskade utgifter eller ökade\r\ninkomster.\r\nArbetslöshetsförsäkringen föreslås bli\r\nobligatorisk och utformad som en\r\nomställningsförsäkring med en\r\ntidsbegränsad ersättning som inledningsvis\r\nmotsvarar 80 % av inkomstbortfallet men\r\nsom därefter successivt trappas ned. För\r\nutförsäkrade med lång anknytning till\r\narbetsmarknaden ska ett kompletterande\r\nskydd finnas. Försäkringen bör ha en\r\negenfinansiering som motsvarar drygt en\r\ntredjedel av kostnaderna.\r\nArbetsmarknadspolitiken bör enligt\r\nmotionärerna reformeras och andra former\r\nav åtgärder användas. I motionen pekar man\r\npå möjligheten att anlita\r\nbemanningsföretag och privata\r\narbetsförmedlingar som komplement till\r\narbetsförmedlingen. Då kan både antalet\r\npersoner i åtgärder och kostnaderna för\r\ndem minska. Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader kan minska\r\nväsentligt, anser motionärerna.\r\nMotionärerna räknar med att deras förslag\r\ntill ändrad inriktning av\r\narbetsmarknadspolitiken och att de genom\r\natt reformera a-kassan ska kunna minska\r\nutgifterna på statsbudgeten med ca 13\r\nmiljarder kronor per år under de båda\r\nnärmaste åren.\r\nFolkpartiet vill avveckla\r\ninvesteringsbidraget för nybyggnad av\r\nhyresbostäder liksom de lokala\r\ninvesteringsprogrammen, anställningsstödet\r\nsamt regeringens satsning på bredband.\r\nGenom partiets ökade stöd till\r\nbarnfamiljer räknar motionärerna också med\r\natt behovet av bostadsbidrag ska minska.\r\nStora besparingar kan enligt deras mening\r\nockså göras genom att på nytt ta Barsebäck\r\n1 i drift, eftersom avvecklingskostnader\r\ndå bortfaller och större delen av\r\nåtgärdsprogrammet på energiområdet kan\r\nslopas.\r\nBesparingar på 0,7 miljarder kronor per\r\når görs också genom en lägre\r\ninvesteringstakt i Banverket.\r\nMotionärerna framhåller att de står bakom\r\nden s.k. finansieringsprincipen och\r\nreglerar därför de kommunalekonomiska\r\neffekterna av sina förslag mot det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner.\r\nFolkpartiet anser att huvuddelen av de\r\nstatliga företagen bör säljas och att\r\nstatens aktieinnehav i helt eller delvis\r\nägda bolag därför successivt bör\r\navvecklas. Motionärerna räknar med att\r\nkunna sälja statligt ägda bolag för\r\nsammanlagt 75 miljarder kronor mer än\r\nregeringen räknar med under de båda\r\nnärmaste åren. Försäljningsinkomsterna ska\r\nanvändas för att påskynda amorteringarna\r\nav statsskulden, och som en följd av detta\r\nräknar motionärerna med att utgifterna för\r\nstatsskuldsräntor under de båda närmaste\r\nåren ska minska med sammanlagt 4,6\r\nmiljarder kronor jämfört med regeringens\r\npolitik.\r\nMotionärerna räknar med att de med sitt\r\nalternativa budgetförslag uppnår samma\r\nfinansiella sparande för hela den\r\noffentliga sektorn som regeringen, dvs.\r\n1,5 % av BNP.\r\nMed ledning av de i motionen redovisade\r\nuppgifterna kan de finansiella effekterna\r\nav Folkpartiets budgetalternativ\r\nsammanfattas på följande sätt.\r\n\r\nTabell 18.  Folkpartiets finansiella\r\nsparande i offentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nNivån på de av Folkpartiet förordade\r\nutgiftstaken för staten under de båda\r\nefterföljande åren är högre än de\r\nfastställda nivåerna, främst till följd av\r\nstörre budgeteringsmarginal och kraftigt\r\nökade statsbidrag till kommunerna\r\nföranledda av kompensationen för partiets\r\nförslag till skatteförändringar.\r\n\r\nTabell 19.  Folkpartiets utgiftstak för\r\nstaten 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nFolkpartiets förslag till utgiftstak för\r\nden offentliga sektorn skiljer sig från\r\nregeringens på följande sätt.\r\n\r\nTabell 20.  Folkpartiets utgiftstak för\r\noffentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nKristdemokraterna redovisar i motion Fi233\r\nen budgetpolitik med samma inriktning som\r\nden partiet presenterade under våren 2002,\r\nnämligen balans på en lägre nivå. Det\r\nkommer också till uttryck i partiets\r\nförslag till utgiftstak vars nivåer\r\nunderstiger regeringens.\r\n\r\nI motionen anges sju prioriterade\r\nbudgetområden. De innebär för det första\r\natt företagen ska ges långsiktigt goda\r\ntillväxtförutsättningar, bl.a. genom\r\nskattesänkningar. Skattesänkningar ska\r\nockså genomföras för i första hand låg-\r\noch medelinkomsttagare. Barnfamiljerna ska\r\nges ökad valfrihet och bättre köpkraft.\r\nVård, skola, omsorg och utbildning ska\r\ntillföras ytterligare resurser.\r\nRättsväsendet ska stärkas. Pensionärernas\r\nekonomiska situation liksom\r\ninfrastrukturen ska förbättras.\r\nGenom att skapa stabila och goda villkor\r\nför fler och växande företag räknar\r\nmotionärerna med att kunna öka\r\nsysselsättningen, minska arbetslösheten\r\noch trygga välfärden. I detta syfte\r\nföreslår de en rad åtgärder.\r\nDubbelbeskattningen och\r\nförmögenhetsskatten ska successivt\r\navskaffas och vara helt avvecklade 2005\r\nrespektive 2006. I ett första steg vill de\r\nnästa år avskaffa sambeskattningen av\r\nförmögenheter. Uttaget av\r\nförmögenhetsskatt ska då också begränsas\r\ngenom en återgång till 2000 års\r\nfastighetstaxeringsvärden. Dessutom vill\r\nKristdemokraterna införa ett\r\nriskkapitalavdrag samt avskaffa\r\narvsskatten vid generationsskiften i\r\nföretag.\r\nSom ett led i finansieringen av den\r\nomlagda kapital- och egendomsbeskattningen\r\nföreslår Kristdemokraterna att\r\nbolagsskatten höjs från 28 till 30 %.\r\nI motionen föreslås också att\r\narbetsgivaravgifterna ska sänkas med 10\r\nprocentenheter på lönesummor upp till\r\n900 000 kr. Inledningsvis blir sänkningen\r\n7 procentenheter. Dessutom ska jordbrukets\r\ns.k. skatteryggsäck lyftas av.\r\nDieselskatten för jord- och skogsbruk bör\r\nsänkas först till 1 kr och därefter till\r\n53 öre per liter, men dessutom bör skatten\r\npå diesel generellt sänkas med 25 öre per\r\nliter för att ge åkerinäringen bättre\r\nkonkurrensvillkor.\r\nFör att stimulera byggandet föreslår\r\nKristdemokraterna att byggmomsen halveras.\r\nEn särskild skattereduktion ska införas\r\nför hushållens köp av tjänster motsvarande\r\n50 % av kostnaden upp till 50 000 kr per\r\når.\r\nKristdemokraterna vill genomföra en\r\ninkomstskattereform i fyra delar. Reformen\r\när partiets utvidgade alternativ till\r\nregeringens kompensation för egenavgiften,\r\nvars tre första steg helt avvecklas.\r\nDessutom avvecklas den nyligen införda\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter. Den\r\nkristdemokratiska lösningen innefattar en\r\nhöjning av grundavdraget vid den kommunala\r\nbeskattningen till 26 500 kr, dvs. mer än\r\nen fördubbling av nuvarande grundavdrag.\r\nHöjningen omfattar alla inkomsttagare och\r\ntransfereringsinkomster, således även\r\npensionärer, och beräknas ge en\r\nskattesänkning med 385 kr per månad under\r\nnästa år för dem med lägst grundavdrag.\r\nGrundavdragshöjningen ska utformas som en\r\nstatlig skattereduktion, vilket medför att\r\nförslaget inte försvagar kommunernas\r\nskatteinkomster.\r\nI motionen föreslås också att låg- och\r\nmedelinkomsttagare ska få en\r\nskattereduktion på 4 000 kr per år. Full\r\nskattereduktion ska utgå för\r\npensionsgrundande inkomster upp till\r\n276 000 kr, varefter reduktionen trappas\r\nav för att helt upphöra vid inkomster på\r\n436 000 kr.\r\nFrån och med 2003 vill motionärerna även\r\ninföra ett statligt förvärvsavdrag\r\nberäknat mot kommunalt beskattningsbara\r\ninkomster. Förvärvsavdraget ska då få\r\ngöras med 5 % på löneinkomster. Det ska\r\nutformas som en statlig skattereduktion,\r\nvilket medför att inte heller detta\r\nförslag förutsätts få någon effekt på\r\nkommunernas inkomster.\r\nDessutom vill Kristdemokraterna avskaffa\r\nvärnskatten i två steg.\r\nI motionen föreslås också att\r\nreseavdragen förbättras genom att den\r\nnedre gränsen för rätt till reseavdrag\r\nsänks från 7 000 till 5 000 kr. Vidare bör\r\navdragsrätten för pensionssparande\r\nsuccessivt höjas.\r\nDen statliga fastighetsskatten föreslås i\r\nmotionen bli avvecklad för såväl bostäder\r\nsom kommersiella lokaler och\r\nindustrifastigheter. I stället ska\r\nkommuner ges rätt att ta ut en avgift som\r\nför egnahem får uppgå till högst 2 600 kr\r\nper år och för lägenheter till högst 800\r\nkr per år. Omläggningen är avsedd att\r\nträda i kraft redan 2003. Kommunernas\r\navgiftsinkomster kvittas mot minskade\r\nstatsbidrag. Skattesänkningen föreslås\r\ndärutöver bli finansierad genom minskade\r\nstatliga utgifter samt genom att\r\nreavinstbeskattningen av privatbostäder\r\nhöjs från 20 till 30 %.\r\nFör barnfamiljerna vill Kristdemokraterna\r\ninföra ett barnomsorgskonto som ska ge\r\nvkad valfrihet och rättvisa åt stödet till\r\nbarnomsorgen. Den nuvarande maxtaxan\r\nuppfyller inte dessa krav, anser\r\nmotionärerna. Det nya barnomsorgskontot,\r\nsom ska uppgå till 80 000 kr per barn från\r\nett års ålder, ska vara skattefritt och\r\nbörja gälla fr.om. den 1 juli 2003.\r\nBeloppet trappas av i förhållande till hur\r\nmycket den kommunala barnomsorgen\r\nutnyttjas, dvs. halvtid på dagis innebär\r\nhalvt kontobelopp osv. Garantinivån i\r\nföräldraförsäkringen bör enligt\r\nmotionärernas mening höjas i två steg till\r\n200 kr per dag, och ersättningsnivån i\r\nförsäkringen bör motsvara 90 %. Dessutom\r\nbör ersättningstaket i\r\nföräldraförsäkringen höjas till elva\r\nprisbasbelopp. Ersättningsnivån i\r\nföräldraförsäkringen påverkas också av att\r\nmotionärerna föreslår att den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska\r\nberäknas som ett genomsnitt av de senaste\r\ntvå årens inkomster. Med hänvisning till\r\nbarnomsorgskontot som träder in när barnet\r\nfyller ett år, samt de förbättringar av\r\nföräldraförsäkringen som motionärerna\r\nföreslår anser de att den 13:e månaden i\r\nförsäkringen samt försäkringens 90\r\ngarantidagar kan dras in. Det blir då inte\r\nheller nödvändigt att hålla fast vid\r\nobligatoriet med en gratis förskola.\r\nFör barnfamiljerna föreslår\r\nKristdemokraterna dessutom vissa\r\nförändringar av reglerna för bostadsbidrag\r\nsom främst gynnar de sämst ställda.\r\nDe föreslagna skattesänkningarna ska\r\nfinansieras genom minskade utgifter som i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ för de\r\nbåda närmaste åren uppgår till netto 24\r\nrespektive 36 miljarder kronor. Dessa\r\nnettobelopp rymmer både nya\r\nutgiftsåtaganden och besparingar. Under\r\n2003 och 2004 uppgår bruttobesparingarna\r\ntill 41 respektive 57 miljarder kronor,\r\nmedan utgiftsökningarna under samma period\r\nuppgår till brutto 17 respektive 21\r\nmiljarder kronor.\r\nTill de förbättringar som motionärerna\r\nprioriterar hör ökade resurser till\r\nkommunsektorn. De generella statsbidragen\r\ntill kommuner bör under de båda närmaste\r\nåren räknas upp med 2 respektive 1,5\r\nmiljarder kronor. Detta stöd bör dessutom\r\nräknas upp med de medel som regeringen har\r\nspecialdestinerat till\r\npersonalförstärkningar i skola och\r\nfritidshem och som motionärerna vill\r\nomvandla till ett generellt statsbidrag\r\ntill primärkommunerna.\r\nEn nationell vårdgaranti bör införas,\r\nvilken till en del ska finansieras med\r\nmedel som regeringen har satt av för s.k.\r\ntillgänglighetspengar.\r\nMotionärerna vill också införa en\r\nomfattande rehabiliteringsförsäkring, i\r\nhuvudsak enligt den modell som Gerhard\r\nLarsson föreslagit i\r\nRehabiliteringsutredningen (SOU 2000:78)\r\noch avsätter för detta ändamål 1,4\r\nrespektive 2,7 miljarder kronor under de\r\nbåda efterföljande åren. De ökar också\r\nstödet till anhörigvårdare.\r\nEn studiestödsreform som omfattar\r\ngymnasium, högskola och vuxenutbildning\r\nska enligt motionärernas förslag träda i\r\nkraft höstterminen 2004. Bland annat ska\r\ndå studiestödet för gymnasiestuderande\r\nhöjas med 100 kr per månad. För\r\nhögskolestudenter höjs bidragsdelen av\r\nstudiemedlen till 36 %, och den\r\nbegränsning som följer av det s.k.\r\nfribeloppet för heltidsstuderande\r\navskaffas helt.\r\nKristdemokraterna anser att man snabbare\r\nbör återgå till enprocentsmålet för\r\nutvecklingsbiståndet och påskyndar i detta\r\nsyfte uppräkningen av biståndsanslaget.\r\nUnder de båda närmaste åren vill\r\nmotionärerna avdela 3,3 respektive 1,0\r\nmiljarder kronor mer än vad regeringen har\r\nföreslagit för nyinvesteringar och\r\nunderhåll av främst vägar men också\r\njärnvägar. Därutöver bör enligt deras\r\nmening ett omfattande program läggas fast\r\nför investeringar i partnerskap med den\r\nprivata sektorn (PPP - public-private\r\npartnership).\r\nRegeringens satsning på rättsväsende och\r\nskattekontroll är enligt motionärerna\r\notillräcklig. De tillför därför i sitt\r\nbudgetalternativ under de båda närmaste\r\nåren ytterligare resurser till polis,\r\nåklagare, domstolar, kriminalvård, tull\r\noch skattemyndigheter.\r\nExempel på hur de nya åtagandena samt\r\nskattesänkningarna avses bli finansierade\r\ndr att ytterligare en karensdag ska\r\ninföras i sjukförsäkringen kompletterat\r\nmed ett högriskskydd på tio dagar per år,\r\natt den sjukpenninggrundande inkomsten i\r\nsjuk- och föräldraförsäkringen (SGI) ska\r\nfastställas på grundval av de två senaste\r\nårens genomsnittsinkomst, att medlemmarnas\r\negenfinansiering av\r\narbetslöshetsförsäkringen ska höjas till\r\n33 % samt att sjukvårdens kostnader för\r\ntrafikolycksfall ska föras över på den\r\nobligatoriska trafikförsäkringen.\r\nPartiets satsning på en helt ny\r\nrehabiliteringsförsäkring fr.o.m. andra\r\nhalvåret 2003 samt satsningen på\r\nförbättrad skatteindrivning förutsätts\r\nockså ge utdelning och bidra till\r\nfinansieringen av det egna\r\nbudgetalternativet.\r\nKristdemokraterna förordar en ökad\r\nförsäljning av statliga företag och vill\r\nmed försäljningsinkomsterna amortera av\r\nstatsskulden, vilket minskar belastningen\r\npå statsskuldsräntorna. Partiet har för\r\navsikt att under de båda efterföljande\r\nåren sälja statliga företag för 30\r\nrespektive 60 miljarder kronor utöver vad\r\nregeringen planerar.\r\nDe finansiella effekter som motionärernas\r\nförslag har på den konsoliderade\r\noffentliga sektorn kan utifrån de i\r\nmotionen redovisade uppgifterna\r\nsammanfattas på följande sätt för de\r\nkommande två åren.\r\n\r\nTabell 21.  Kristdemokraternas finansiella\r\nsparande i offentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nI motionen uppges att Kristdemokraternas\r\nbudgetpolitik har samma inriktning som i\r\nvåras, nämligen balans på en lägre nivå. I\r\nenlighet med detta redovisar partiet ett\r\nutgiftstak för staten som för de båda\r\nefterföljande åren är 4 respektive 11\r\nmiljarder kronor lägre än de av regeringen\r\nföreslagna nivåerna.\r\n\r\nTabell 22.  Kristdemokraternas utgiftstak\r\nför staten 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nKristdemokraternas förslag till utgiftstak\r\nför den offentliga sektorn skiljer sig\r\nfrån regeringens på följande sätt.\r\n\r\nTabell 23.  Kristdemokraternas utgiftstak\r\nför offentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nCenterpartiet uppger i motion Fi234 att\r\npartiets budgetförslag ger markant lägre\r\nutgifter än regeringens under de kommande\r\nåren. Denna stramhet i utgifterna använder\r\nman för att dels stimulera tillväxten\r\ngenom sänkta skatter, dels amortera av\r\nstatsskulden och öka det finansiella\r\nsparandet. På så sätt uppnår partiet det\r\ntidigare uppställda sparmålet på 2 % år\r\n2004.\r\n\r\nSkattesystemet ska utformas så att det\r\nfrämjar arbete, företagande och tillväxt.\r\nEtt långsiktigt mål för Centerpartiet är\r\natt skattetrycket och utgifternas andel av\r\nBNP ska ned till samma nivåer som\r\njämförbara OECD-länder.\r\nI Centerpartiets budgetalternativ sänks\r\nenligt motionärerna skatten främst för dem\r\nmed låga och vanliga inkomster genom en\r\ninkomstskattereform som påbörjas 2003 och\r\nsom fullföljs under mandatperioden.\r\nInkomstskattereformen minskar dagens höga\r\nmarginaleffekter för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Fullt utbyggd innebär\r\nden att det nuvarande grundavdraget\r\navvecklas helt och ersätts av en\r\nskattereduktion på 10 000 kr som kommer\r\nalla till del, oavsett om inkomsten kommer\r\nfrån lön, företagsinkomst, a-kassa,\r\nsjukpenning eller pension. Eftersom\r\nskattereduktionen är lika för alla\r\nförsvinner den negativa marginaleffekt som\r\nfinns i dagens skattesystem då\r\ngrundavdraget trappas av, påpekar\r\nmotionärerna. För 2003 föreslås att\r\nskattereduktionen ska motsvara 9 000 kr.\r\nEn skattereduktion av denna omfattning\r\nmotsvarar ett grundavdrag på ca 30 000 kr.\r\nFör förvärvsarbetande vill motionärerna\r\ndessutom införa en särskild\r\nskattereduktion. Den ska utgå med högst\r\n9 600 kr och ska för inkomster upp till\r\n96 000 kr motsvara 10 % av\r\nförvärvsinkomsten. För årsinkomster\r\ndäröver upp till 180 000 kr ska\r\nskatterabatten motsvara maxbeloppet.\r\nDärefter trappas den ned och ska vid\r\nårsinkomster på 276 000 kr eller högre\r\nmotsvara halva maxbeloppet, dvs. 4 800 kr.\r\nEn skattereduktion ska likaså utgå för\r\nden höjning av a-kasseavgiften som partiet\r\nvill införa.\r\nI motionen föreslås att den nuvarande\r\nskattereduktionen för den allmänna\r\npensionsavgiften och den nyligen införda\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter avvecklas.\r\nMotionärerna vill dessutom avveckla det\r\ntillfälliga sysselsättningsstöd som utgår\r\ntill kommuner i form av ett stöd som\r\navräknas mot statsbudgetens inkomstsida.\r\nCenterpartiet vill fr.o.m. nästa års\r\ntaxering höja reseavdraget till 20 kr per\r\nmil och samtidigt i det inkludera resor\r\ntill och från barnomsorg.\r\nLiksom övriga borgerliga partier vill\r\nmotionärerna införa en skattereduktion\r\nmotsvarande 50 % av arbetskostnaden för\r\nhushållstjänster. Skattereduktionen ska\r\nockså omfatta ROT-arbeten.\r\nSambeskattningen av förmögenheter bör\r\navskaffas fr.o.m. 2003, och då bör enligt\r\nCenterpartiet dessutom endast halva\r\ntaxeringsvärdet för småhus tas upp till\r\nförmögenhetsbeskattning. I motionen\r\nföreslås att arvsskatten på arbetande\r\nkapital i fåmansföretag avvecklas.\r\nMotionärerna vill dessutom införa ett\r\nriskkapitalavdrag samt avdragsrätt för\r\nstarta-eget-sparande.\r\nCenterpartiet anser att den nuvarande\r\nnedsättningen av arbetsgivaravgifter ska\r\nutökas. Nedsättningen bör uppgå till 8\r\nprocentenheter på lönesummor upp till\r\n852 000 kr.\r\nJordbruksnäringens beskattning bör\r\nlindras främst genom att skatten på diesel\r\nför jord- och skogsbruksmaskiner sänks\r\ntill 1 kr per liter och kväveskatten på\r\nhandelsgödsel slopas.\r\nIndustrins nuvarande nedsättning för\r\nkoldioxidskatt bör enligt motionärerna\r\nbegränsas med motsvarande 2 miljarder\r\nkronor per år.\r\nFastighetsskatten för småhus ska lindras\r\ngenom att 2003 års\r\nfastighetstaxeringsvärden beräknas enligt\r\nen medianmodell där man bortser från\r\nköpeskillingar i den undre och den övre\r\nkvartilen. Den nuvarande\r\nbegränsningsregeln bör enligt motionärerna\r\nslopas eftersom den inte behövs med deras\r\nförslag. Fastighetsskatten för\r\nflerbostadshus ska avskaffas.\r\nDe av Centerpartiet föreslagna\r\nskattesänkningarna uppgår under de båda\r\nnärmaste åren till netto 35 respektive 40\r\nmiljarder kronor.\r\nMotionärerna anser att en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring bör införas med en\r\nsjälvfinansieringsgrad motsvarande en\r\ntredjedel av kostnaden. De som har arbete\r\nska betala full avgift medan de som saknar\r\narbete endast ska behöva betala halv\r\navgift. Avgiften ska berättiga till en\r\nskattereduktion på 40 % av avgiften.\r\nFör barnfamiljerna ska barnbidraget för\r\nbarn i åldrarna ett till fem år fördubblas\r\ntill 1 900 kr i fyra steg till 2006. För\r\nföräldrar med låga inkomster höjs\r\ngarantinivån i föräldraförsäkringen till\r\n200 kr om dagen samtidigt som taket i\r\nförsäkringen höjs till elva basbelopp.\r\nErsättningsnivån för de 90 garantidagarna\r\nhöjs till 90 kr om dagen. Centerpartiet\r\nvill också införa en jämställdhetsbonus\r\nsom belönar föräldrar som delar på\r\nföräldraledigheten.\r\nSamtidigt begränsas ersättningsnivåerna i\r\nföräldraförsäkringen, liksom i\r\nsjukförsäkringen något av att motionärerna\r\nföreslår att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI) ska beräknas utifrån de\r\nbåda senaste årens inkomster.\r\nI motionen ses kunskap som viktig för den\r\nekonomiska utvecklingen och tillväxten.\r\nCenterpartiet slår också vakt om det\r\nkommunala självstyret och vill därför\r\navveckla nuvarande fleråriga\r\nspecialdestinerade bidrag till\r\npersonalförstärkningar inom skolan på 6\r\nmiljarder kronor under 2003 och 2004. I\r\nstället vill motionärerna satsa på\r\ngrundskolan dels genom en höjning av det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner,\r\ndels genom en särskild satsning på läs-\r\noch skrivutveckling. För dessa ändamål\r\navdelar motionärerna 2,6 respektive 3,6\r\nmiljarder kronor under de båda\r\nefterföljande åren, dvs. sammanlagt 6,2\r\nmiljarder kronor.\r\nStudiemedelssystemet ska reformeras så\r\natt det inom ramen för ett oförändrat\r\ntotalbelopp utgår med lika delar lån och\r\nbidrag. Dessutom ska fribeloppet höjas.\r\nMotionärerna vill under de båda följande\r\nåren satsa 2,7 miljarder kronor mer än\r\nregeringen på kommunikationer, främst för\r\ndrift och underhåll av vägnätet.\r\nFungerande kommunikationer är avgörande\r\nför möjligheten för företagande och boende\r\ni hela landet, påpekar motionärerna. I\r\nmotionen föreslås också satsningar på en\r\ndigital infrastruktur som ger likvärdiga\r\nförutsättningar för datakommunikation i\r\nhela landet.\r\nBiståndsmålet på 1 % av BNI vill\r\nCenterpartiet nå 2005 och anvisar i detta\r\nsyfte ytterligare 0,9 respektive 1,0\r\nmiljarder kronor under de båda\r\nefterföljande åren.\r\nDe stora volymåtgärderna på\r\narbetsmarknadspolitikens område bör\r\nminska, anser Centerpartiet, som i stället\r\nvill att arbetsmarknadsmedel ska kunna\r\nanvändas på ett friare sätt, och att\r\nbeslut i dessa frågor ska flyttas från\r\nstatlig till regional och lokal nivå.\r\nDetta väntas leda till besparingar på 3,3\r\nmiljarder kronor under 2003. Dessutom vill\r\nman inrätta övergångsarbetsmarknader för\r\nmänniskor som har svårt att komma in på\r\nden reguljära arbetsmarknaden. På\r\növergångsarbetsmarknaderna ska\r\narbetskraften vara billigare genom att\r\narbetsgivaravgifterna sätts ned.\r\nCenterpartiet räknar med att\r\nnedsättningarna under de båda följande\r\nåren ska uppgå till 0,75 respektive 1,25\r\nmiljarder kronor men att de samtidigt ska\r\nminska behovet av att köpa in\r\narbetsmarknadsutbildning för 1,5\r\nrespektive 2,5 miljarder kronor.\r\nAlla arbetslösa som har en kort\r\nutbildning sedan tidigare ska erbjudas en\r\nkompletterande utbildning motsvarande\r\ngymnasienivå.\r\nCenterpartiet vill också införa ett\r\ntydligare inslag av omställningsförsäkring\r\ni arbetslöshetsersättningen och successivt\r\nbegränsa ersättningsnivån så att den efter\r\n600 dagar har sänkts till 65 % med ett tak\r\npå 630 kr. Efter ytterligare 300 dagar ska\r\nendast ett garantibelopp på 320 kr per dag\r\nkunna betalas ut.\r\nNivån på lönebidraget för\r\narbetshandikappade bör enligt\r\nCenterpartiet höjas samtidigt som antalet\r\nlönebidragsberättigade utökas.\r\nGenom besparingar på administration,\r\nenklare regelverk och effektivisering samt\r\nhöjd egenfinansiering i a-kassan räknar\r\nmotionärerna med att under de båda\r\nnärmaste åren kunna spara 12,1 respektive\r\n13,0 miljarder kronor på\r\narbetsmarknadsområdet.\r\nMotionärerna vill på olika sätt också\r\nförbättra insatserna för rehabilitering.\r\nDeras mål är att till 2008 ha halverat\r\nohälsan och samhällets kostnader för\r\ndenna. Som delmål gäller för motionärerna\r\natt sjukskrivningarna ska minska med 20 %\r\ntill 2004 och med 40 % till 2006. Alla ska\r\nha rätt till rehabilitering, även de\r\nsjukdomsgrupper som har liten möjlighet\r\natt återgå till arbetet. Det ska ske genom\r\natt den finansiella samordningen påskyndas\r\noch utökas. Dessutom ska en dialog inledas\r\nmed kommun- och landstingsförbund för att\r\nkomma till rätta med kommunsektorns höga\r\nsjukskrivningstal. Vidare ska man införa\r\nen rehabiliteringsgaranti som innebär att\r\nsjukskrivningar längre än 30 dagar ska\r\ngodkännas av två läkare och att en\r\nindividuell rehabiliteringsplan ska\r\nföreligga inom tre månader efter\r\ninsjuknandet. Den som inte är beredd att\r\nmedverka i rehabiliteringen ska få lägre\r\nsjukersättning. Försäkringskassorna ska\r\nges tydliga direktiv att arbeta med\r\nrehabilitering. Passivt stöd ersätts på så\r\nsätt av aktiva åtgärder och ett stöd som\r\nden enskilde i hög grad kan påverka.\r\nTillsammans med övriga borgerliga partier\r\nvill motionärerna slutligen också införa\r\nen ny, nationell vårdgaranti med rätt till\r\nbehandling inom tre månader. Kan inte\r\nvården innan dess ges vid närmaste sjukhus\r\nska patienten kunna välja sjukhus i hela\r\nlandet.\r\nCenterpartiet föreslår också att\r\narbetsgivarinträdet, dvs. den period under\r\nvilken arbetsgivaren ansvarar för\r\nsjukersättningen, ska differentieras med\r\nhänsyn till antalet anställda.\r\nMotionärerna räknar med att aktiva\r\nåtgärder av detta slag ska kunna minska\r\nutgifterna för sjukpenning och\r\nförtidspensioner under de båda närmaste\r\nåren med 5,9 respektive 11,7 miljarder\r\nkronor.\r\nDe i motionen föreslagna\r\nskattesänkningarna och nya\r\nutgiftsåtagandena förutsätts bli\r\nfinansierade genom besparingar i\r\nförvaltningsanslagen på bl.a.\r\nutgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning.\r\nCenterpartiet motsätter sig också att\r\nmedel anvisas till investeringsbidrag till\r\nbyggande av hyresbostäder. Likaså väntas\r\npartiets satsning på rehabilitering bidra\r\ntill finansieringen genom minskad\r\nbelastning på utgifterna för sjukpenning.\r\nDessa utgifter liksom utgifterna för\r\nföräldraförsäkringen kommer också att\r\nminska till följd av förslaget att den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska\r\nberäknas på de försäkrades historiska\r\ninkomst. De föreslagna skattesänkningarna\r\nsamt höjningen av garantinivån i\r\nföräldraförsäkringen höjer barnfamiljernas\r\ninkomster, vilket väntas minska behovet av\r\nbostadstillägg.\r\nCenterpartiet räknar med att under de\r\nbåda kommande åren kunna sälja statlig\r\nverksamhet för 30 respektive 50 miljarder\r\nkronor mer än regeringen planerat.\r\nFörsäljningen bör under de kommande åren\r\ninriktas på det statliga skogsinnehavet\r\nsamt på företag som inte är särskilt\r\nkonjunkturkänsliga, såsom AB Vin och\r\nSprit.\r\nMed ledning av uppgifter i motionen kan\r\nCenterpartiets finansiella sparande\r\nsammanfattas på följande sätt.\r\n\r\nTabell 24.  Centerpartiets finansiella\r\nsparande i offentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ändrad\r\ninkomstbeskattning får till följd att\r\nkommunernas skatteunderlag ökar, vilket i\r\nenlighet med finansieringsprincipen\r\nminskar behovet av kompenserande\r\nstatsbidrag. I Centerpartiets\r\nbudgetalternativ är den största enskilda\r\nbesparingsposten överföringarna till\r\nkommunerna. Besparingarna på detta\r\nutgiftsområde uppgår till närmare 20\r\nmiljarder kronor och är en av\r\nförklaringarna till partiets lägre nivå på\r\nutgiftstaket för staten.\r\n\r\nTabell 25.  Centerpartiets utgiftstak för\r\nstaten 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak för\r\nden offentliga sektorn skiljer sig från\r\nregeringens på följande sätt.\r\n\r\nTabell 26.  Centerpartiets utgiftstak för\r\noffentlig sektor 2003 och 2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n\r\n2.4.3 Finansutskottets sammanfattande\r\nbedömning av budgetförslagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill inriktning av budgetpolitiken med de\r\nkompletteringar som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp) och avstyrker de\r\nalternativa förslag som framförs av\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet.\r\nDe formella beslut som direkt hör ihop\r\nmed detta ställningstagande behandlar\r\nutskottet i efterföljande avsnitt 2.5, 2.6\r\nsamt 2.8-2.10.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nUnder de senaste två mandatperioderna har\r\nde offentliga finanserna förbättrats\r\ndramatiskt. Krisen i början av 1990-talet\r\nledde till ett kraftigt fall i den\r\noffentliga sektorns finansiella sparande\r\nmed ett snabbt växande underskott som\r\nkulminerade 1993 då det motsvarade 11,9 %\r\nav BNP. Efter fem år med omfattande\r\nbesparingsprogram hade de offentliga\r\nfinanserna återhämtat sig så mycket att de\r\nåter uppvisade överskott. Överskotten\r\nväxte snabbt och motsvarade förra året\r\nt.o.m. nästan 5 % av BNP.\r\n\r\nMed de tidigare stora underskotten ökade\r\nockså skuldbördan snabbt. Den offentliga\r\nsektorns bruttoskuld hade i slutet av 1996\r\nvuxit till 76 % av BNP, vilket var 16\r\nprocentenheter mer än skuldkriteriet i\r\nMaastrichtfördraget föreskriver. Därefter\r\nskedde en vändning, och man räknar nu med\r\natt bruttoskulden vid utgången av 2004 ska\r\nha minskat till 50 % av BNP.\r\nDen växande skuldbördan urholkade också\r\nsnabbt den offentliga sektorns\r\nförmögenhetsställning. Skulderna växte sig\r\nstörre än de finansiella tillgångarna\r\ninklusive AP-fonden, och denna nettoskuld\r\nökade till 467 miljarder kronor 1996.\r\nFörra året hade emellertid nettoskulden\r\navvecklats, och vid utgången av 2004\r\nberäknas den offentliga sektorns samlade\r\nnettoförmögenhet uppgå till ca 120\r\nmiljarder kronor.\r\nStatsskulden - mätt i nominella termer -\r\nnådde sin kulmen i slutet av 1998 då den\r\nuppgick till 1 445 miljarder kronor. Den\r\nhar därefter minskat och beräknas vid\r\nårets slut uppgå till 1 125 miljarder\r\nkronor.\r\nDen snabba förbättringen förklaras till\r\nen del av en gynnsam ekonomisk utveckling.\r\nHelt avgörande har emellertid varit den\r\nförda budgetpolitiken och de omfattande\r\nsaneringsprogram som genomfördes i mitten\r\nav 1990-talet, saneringsprogram som\r\ndärefter ersatts av en strikt tillämpad\r\nmålstyrning med fleråriga mål i form av\r\nutgiftstak för staten och överskottsmål\r\nför de offentliga finanserna.\r\nFastställda utgiftstak har hittills inte\r\nbara hållits utan har fram t.o.m. 2001\r\nockså underskridits med sammanlagt 38\r\nmiljarder kronor. Under samma period har\r\nsamtliga uppställda saldomål uppnåtts med\r\nbred marginal, så bred att de fastlagda\r\ndelmålen under femårsperioden 1997-2001\r\növerträffats med sammanlagt 167 miljarder\r\nkronor.\r\nDenna form av målstyrning har kommit att\r\nbli ett viktigt inslag i budgetpolitiken.\r\nInte minst utgiftstaken har visat sig\r\nverkningsfulla. Genom att tre år i förväg\r\nbestämma omfattningen på de statliga\r\nutgifterna och därefter hålla fast vid\r\ndetta åtagande blir budgetpolitiken\r\nlångsiktig och mer förutsägbar. Med en\r\nrestriktion som utgiftstaket kan\r\nexempelvis inte tillfälligt högre\r\ninkomster användas för att finansiera\r\nvaraktigt högre utgifter, och varje nytt\r\nutgiftsåtagande måste finansieras genom\r\nomprioriteringar inom utgiftstakets ram.\r\nRegeringen är enligt budgetlagen dessutom\r\nskyldig att vidta åtgärder om utgiftstaken\r\nhotar att överskridas, och återkommande\r\nhar regeringen också själv genomfört eller\r\nföreslagit riksdagen olika besparingar för\r\natt förhindra detta. Med en sådan\r\ninriktning främjas trovärdigheten i den\r\nförda politiken.\r\nOmständigheter som dessa har bidragit\r\ntill att de offentliga finanserna nu vuxit\r\nsig så starka att vi i motsats till många\r\nandra länder förmått möta den senaste\r\ninternationella konjunkturnedgången utan\r\nohållbara underskott. Våra marginaler till\r\nstabilitets- och tillväxtpaktens krav på\r\natt underskotten inte får överstiga 3 % av\r\nBNP är goda.\r\nFör de kommande åren räknar regeringen med\r\natt såväl den konsoliderade bruttoskulden\r\nsom statsskulden inte längre ska minska i\r\nabsoluta tal, men väl mätta som andel av\r\nBNP.\r\nRegeringen bedömer i budgetpropositionen\r\natt det finansiella sparandet för 2002\r\nkommer att bli 1,7 % och för de kommande\r\nåren något lägre. Det är 0,3\r\nprocentenheter lägre än målet för 2002.\r\nDen något svagare utvecklingen är dock\r\nförenlig med det långsiktiga målet om ett\r\növerskott på i genomsnitt 2 % av BNP under\r\nen konjunkturcykel.\r\nMedan de offentliga finanserna i flera EU-\r\nländer utvecklas på ett oroväckande sätt\r\nhar vi i Sverige överskott i de offentliga\r\nfinanserna. Samtidigt gäller att de\r\noffentliga finanserna är starkt\r\nkonjunkturkänsliga, vilket bl.a. kommer\r\ntill uttryck i de alternativa\r\nutvecklingsscenarier som redovisas i\r\nvårpropositionen.\r\nI ett lågtillväxtalternativ har\r\nregeringen antagit att den internationella\r\nåterhämtningen bromsas upp i år för att\r\nhelt stanna av nästa år. Hushållens\r\nkonsumtion dämpas till följd av en sämre\r\nutveckling på arbetsmarknaden och en sämre\r\nlöneutveckling. Lägre tillväxt och\r\nlöneutveckling gör att skattebasen\r\nutvecklas svagare och att utgifterna för\r\narbetslöshetsersättning ökar. I\r\nförlängningen väntas överskottet i det\r\nfinansiella sparandet i den offentliga\r\nsektorn sjunka ned mot 0,3 % av BNP.\r\nRegeringens alternativa tillväxtscenario\r\nvisar alltså att även i\r\nlågtillväxtalternativet kan de automatiska\r\nstabilisatorerna tillåtas verka fullt ut\r\nutan att ohållbara underskott uppkommer.\r\nSamtidigt är emellertid utrymmet för mer\r\nlångtgående stimulansåtgärder mycket\r\nbegränsat om förtroendet för\r\növerskottsmålet ska kunna upprätthållas.\r\nDet är därför nödvändigt att\r\nbudgetpolitiken utformas på ett sådant\r\nsätt att långsiktigt stabila statsfinanser\r\nvidmakthålls. Sunda offentliga finanser är\r\nen förutsättning för en hög och uthållig\r\ntillväxt och sysselsättning.\r\nEnligt utskottets mening bör synpunkter\r\nsom dessa bilda utgångspunkt för\r\nutskottets prövning av de olika\r\nbudgetalternativen.\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen\r\natt en teknisk justering ska göras av\r\nutgiftstaken. De tre samarbetspartierna\r\nhar i en gemensam motion - Fi230\r\n(s, v, mp) - föreslagit att regeringens\r\nbudgetförslag ska kompletteras i vissa\r\navseenden och detta borde föranleda att\r\nutgiftstaken för 2003 och 2004 räknas upp\r\nmed ytterligare 1 miljard kronor. Efter\r\ndenna anpassning skulle därmed de nya\r\nnivåerna på utgiftstaken för 2002-2004\r\nuppgå till 812, 819 respektive 853\r\nmiljarder kronor.\r\nBakom förslagen i budgetpropositionen och\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) står också\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.\r\nModerata samlingspartiets förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken innebär att\r\nnivån på de statliga utgiftstaken för 2003\r\noch 2004 ligger 45 respektive 31 miljarder\r\nkronor över regeringens förslag i\r\nbudgetpropositionen. Att Moderata\r\nsamlingspartiet med sina många förslag\r\ntill utgiftsbegränsningar hamnar på ett\r\nutgiftstak som så kraftigt överstiger\r\nregeringens förslag beror huvudsakligen på\r\nden avräkning som görs gentemot\r\nkommunerna. Moderata samlingspartiet\r\nföreslår mycket omfattande\r\nskattesänkningar, varav en betydande del\r\ndirekt påverkar kommunernas inkomster. I\r\ndet moderata budgetalternativet\r\nkompenseras kommunerna för detta\r\ninkomstbortfall genom höjda statsbidrag,\r\nvilket höjer nivån på de statliga\r\nutgifterna och därmed också nivån på det\r\nstatliga utgiftstaket i motsvarande grad.\r\nNivåhöjningarna slår däremot inte igenom\r\npå utgiftstaket för den samlade offentliga\r\nsektorn.\r\nÄven Folkpartiets budgetalternativ\r\ninnehåller skatteförslag som får effekt på\r\nkommunernas inkomster, vilket regleras\r\ngenom höjda statsbidrag. Dessa förslag är\r\ndock inte lika omfattande som Moderata\r\nsamlingspartiets, och det gör att\r\nFolkpartiets nivåer hamnar strax under\r\nregeringens förslag.\r\nKristdemokraternas utgiftstak är under de\r\nbåda närmast efterföljande åren 4\r\nrespektive 11 miljarder kronor lägre än\r\nförslagen i budgetpropositionen, främst\r\nberoende på att partiet valt att reglera\r\nkommunernas skattebortfall över\r\nstatsbudgetens inkomstsida. Om\r\nKristdemokraterna i stället hade gjort\r\navräkningen på samma sätt som övriga\r\npartier hade nivåerna på partiets\r\nutgiftstak legat 34 respektive 38\r\nmiljarder kronor över regeringens förslag.\r\nCenterpartiets förslag till\r\ninkomstskattereform innebär bl.a. att\r\ngrundavdraget vid den kommunala\r\ninkomstbeskattningen slopas helt. Detta\r\nbreddar kommunernas skatteunderlag, och\r\neffekten härav neutraliseras genom\r\nminskade statsbidrag. Neutraliseringen är\r\nen viktig förklaring till det lägre\r\nutgiftstak som framkommer i Centerpartiets\r\nbudgetalternativ.\r\nFör utgiftstaken 2003 och 2004 finns det\r\nsåledes en skillnad mellan Moderata\r\nsamlingspartiet och Centerpartiet på 79\r\nrespektive 68 miljarder kronor.\r\nDe olika alternativen framgår av följande\r\ndiagram.\r\n\r\nDiagram 6.  Regeringens och\r\noppositionspartiernas utgiftstak för\r\nstaten 2002-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Finansutskottet\r\n\r\nEn mer korrekt bild av skillnaderna mellan\r\npartiernas olika förslag får man om man i\r\nstället bedömer vilken inverkan deras\r\nförslag har på den offentliga sektorn. Vid\r\nen sådan jämförelse elimineras nämligen\r\neffekten av olika regleringar gentemot\r\nkommunerna.\r\n\r\nDiagram 7.  Regeringens och\r\noppositionspartiernas utgiftstak för\r\noffentlig sektor 2002-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Finansutskottet\r\n\r\nModerata samlingspartiet vill med sitt\r\nbudgetförslag begränsa den offentliga\r\nsektorns inkomster och utgifter och lägger\r\ni detta syfte fram förslag till omfattande\r\nskattesänkningar, vilka föreslås bli\r\nfinansierade med utgiftsnedskärningar.\r\nPartiet anger två långsiktiga mål för sin\r\nbudgetpolitik. De offentliga finanserna\r\nska i genomsnitt vara i balans över en\r\nkonjunkturcykel, och den offentliga\r\nsektorns konsoliderade bruttoskuld ska\r\nunderstiga 40 % av BNP. Enligt\r\nbudgetpropositionen beräknas den\r\nkonsoliderade bruttoskulden i år uppgå\r\ntill 53,6 % av BNP. För att snabbt kunna\r\nminska bruttoskulden till eftersträvad\r\nnivå kan motionärerna temporärt godta ett\r\növerskott i det finansiella sparandet. De\r\nvill av samma skäl också sälja statliga\r\nföretag i stor skala. Under de närmaste\r\ntvå åren räknar Moderata samlingspartiet\r\nmed att deras privatiseringar ska kunna\r\ninbringa ytterligare drygt 70 miljarder\r\nkronor utöver vad regeringen fört upp i\r\nsitt budgetförslag.\r\n\r\nI motionen beräknas partiets\r\nskattesänkningar under 2003 leda till ett\r\ninkomstbortfall för den konsoliderade\r\noffentliga sektorn på drygt 30 miljarder\r\nkronor, medan de föreslagna\r\nutgiftsminskningarna samtidigt uppgår till\r\n27 miljarder kronor. Året därpå ökar\r\nskattesänkningarna till 48 miljarder\r\nkronor medan besparingarna är på 42\r\nmiljarder kronor. Till detta kommer under\r\nde båda åren en ränteeffekt på 1\r\nrespektive 4 miljarder kronor som\r\nmotionärerna tillgodoräknar sig för sina\r\nmer långtgående privatiseringsförslag.\r\nHelt överskuggande i det moderata\r\nbudgetalternativet är att skatterna måste\r\nsänkas. Även om övriga oppositionspartier\r\nockså föreslår mycket långtgående\r\nskattesänkningar går Moderata\r\nsamlingspartiet längst. I motionen\r\nförespråkas sänkta statliga skatter och\r\nstatligt finansierade\r\nkommunalskattesänkningar på sammanlagt 48\r\nmiljarder kronor 2004.\r\nTrots sin omfattning är de båda närmaste\r\nårens skattesänkningar inte lika\r\nlångtgående som tidigare. Men\r\nskatteförslagen är desamma; enda\r\nskillnaden är att motionärerna nu vill\r\ngenomföra dem i något långsammare takt.\r\nModerata samlingspartiet står alltså fast\r\nvid den skattepolitik som inte fick gehör\r\ni valet. Att motionärerna inte tagit\r\ndjupare intryck av valutgången finner\r\nutskottet förvånande.\r\nDet bör noteras att de föreslagna\r\nskattesänkningarna alla är tydligt\r\nredovisade och fullt möjliga att\r\ngenomföra. Besparingarna som ska\r\nfinansiera detta inkomstbortfall är\r\ndäremot i några avseenden vagt underbyggda\r\neller yvigt tilltagna och ger därför inte\r\nsamma stadga i budgetalternativet. Det\r\ninnebär att i det moderata\r\nbudgetalternativet finansieras ett tydligt\r\nredovisat bortfall av inkomster med\r\nbesparingar som på några väsentliga\r\nområden är löst formulerade men som trots\r\ndet förutsätts få ett snabbt och\r\nomedelbart genomslag på statsfinanserna.\r\nDet är enligt utskottets mening inte en\r\nansvarsfull budgetteknik.\r\nUtgångspunkten för Moderata\r\nsamlingspartiets förslag på skatteområdet\r\när att skatterna måste begränsas. Trots\r\nsitt grundmurade motstånd mot det\r\nnuvarande skatteuttaget står emellertid\r\npartiet inte främmande för att lägga fram\r\nförslag som skärper beskattningen. Så\r\nt.ex. godtar partiet inte att löntagarnas\r\nmedlemskap i en arbetstagarorganisation i\r\navdragshänseende ska vara likställt med\r\nvad som gäller för medlemskap i en\r\narbetsgivarorganisation. I motionen\r\nföreslås nämligen att nuvarande\r\nskattereduktion för fackföreningsavgifter\r\nska slopas.\r\nPartiet vill också avveckla den nuvarande\r\nskattereduktionen på 40 % för avgift till\r\narbetslöshetskassa och ersätta den med ett\r\navdrag mot inkomst av tjänst, vilket är\r\ntill fördel för dem med höga inkomster men\r\ntill klar nackdel för låg- och\r\nmedelinkomsttagare.\r\nModerata samlingspartiet anser att de\r\nhöga skatterna skapar bidragsberoende och\r\ndämpar arbetsviljan. Genom att växla lägre\r\nskatter mot mindre bidrag och subventioner\r\nvill motionärerna, som de uttrycker det,\r\ngöra det möjligt att leva på sin lön. Men\r\nmed detta synsätt blundar partiet för de\r\npositiva omfördelande effekter som skatter\r\noch bidrag har. Särskilt påtagligt blir\r\ndetta när partiet inte nöjer sig med att\r\nföreslå att den s.k. värnskatten ska\r\navskaffas utan dessutom kräver att den\r\nstatliga inkomstbeskattningen i sin helhet\r\nska tas bort.\r\nMed hjälp av de skatter och bidrag vi har\r\ni dag sker en inkomstutjämning mellan\r\nindivider till förmån för de sämst ställda\r\ni samhället. Såsom skatteutskottet\r\nframhåller i sitt yttrande (SkU1y) är\r\nskatternas främsta syfte att finansiera\r\nvälfärden. Nya resurser ska i första hand\r\nanvändas för att öka tryggheten och\r\nrättvisan. Skatteutskottet kan inte\r\nacceptera att redan välbeställda i\r\nsamhället får stora skattesänkningar på\r\nbekostnad av kvaliteten i vård, skola och\r\nomsorg eller att klyftorna i samhället\r\nökar kraftigt.\r\nFinansutskottet delar denna bedömning och\r\nvill för egen del tillägga att skatter och\r\nbidrag för den enskilde också har en\r\ninkomstutjämnande effekt över tiden, och\r\ngenom denna omfördelning får medborgarna\r\nsamhällets stöd i de skeden av livet då de\r\ninte aktivt förvärvsarbetar på grund av\r\nstudier, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom\r\nosv.\r\nI motsats till motionärerna anser\r\nutskottet alltså att skattesystemets\r\nutformning har stor positiv betydelse för\r\nfördelningspolitiken. Rätt använd är\r\nskattepolitiken ett viktigt verktyg för\r\natt minska klyftorna i samhället.\r\nEnligt utskottets mening kan man alltså\r\ninte byta ut minskade eller avskaffade\r\nbidrag mot sänkta skatter på det\r\nlättvindiga sätt Moderata samlingspartiet\r\ngör. Det som Moderaterna framställer som\r\nett enkelt statsfinansiellt nollsummespel\r\nkan få mycket långtgående återverkningar\r\nför de enskilda individerna. Särskilt\r\npåtagligt blir detta då skattesänkningarna\r\ni stor utsträckning förutsätts bli\r\nfinansierade genom minskade\r\ntransfereringar och besparingar i sådana\r\ntrygghetssystem som a-kassa samt sjuk- och\r\nföräldraförsäkringen. Besparingar ska\r\nockså göras i sådana transfereringssystem\r\nsom förtidspensioner och bostadsbidrag.\r\nAtt införa en andra karensdag i\r\nsjukförsäkringen leder enligt utskottets\r\nmening till ökade påfrestningar för redan\r\nutsatta grupper, och dessa påfrestningar\r\nblir i än högre grad märkbara om åtgärden\r\npå moderat vis kombineras med ett förslag\r\nom att den sjukpenninggrundade inkomsten\r\nska fastställas på ett mindre förmånligt\r\nsätt, vilket främst drabbar särskilt\r\nutsatta grupper.\r\nSkattesänkningar finansierade på detta\r\nsätt ger enligt finansutskottets mening\r\nupphov till starkt negativa\r\nfördelningspolitiska effekter. De\r\nmedborgare som är i störst behov av\r\nsamhällets stöd är de som i första hand\r\ntvingas bidra till finansieringen genom\r\nuteblivna eller försämrade förmåner.\r\nSamtidigt får de själva begränsat utbyte\r\nav de sänkta skatterna på grund av låga\r\ninkomster.\r\nDärtill kommer att några av de\r\nbesparingar partiet tillgodoräknar sig\r\nuppnår man till priset av att medborgarna\r\ntvingas betala obligatoriska försäk\r\nringspremier, som för den enskilde har\r\nstora likheter med en skatt. Så t.ex.\r\nräknar Moderata samlingspartiet med att\r\nkunna spara ca 4 miljarder kronor genom\r\natt från statsbudgeten lyfta ut kostnader\r\nför sjukskrivningar förorsakade av\r\ntrafikolycksfall för att i stället bekosta\r\ndem via den obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen vid sidan av\r\nstatsbudgeten. Detta leder visserligen\r\ntill en minskad belastning på\r\nstatsbudgeten, men de skattesänkningar det\r\nger utrymme för torde inte uppväga de\r\nökade försäkringspremier som den enskilde\r\nbilisten får betala. På snarlikt sätt vill\r\nModerata samlingspartiet göra stora\r\nbesparingar i arbetslöshetsförsäkringen\r\ngenom att i stället låta dessa kostnader\r\nfinansieras via försäkringspremier som den\r\nenskilde får betala och som ska motsvara\r\n2 % av månadslönen.\r\nModerata samlingspartiet föreslår också\r\nbesparingar som skulle begränsa\r\nkommunernas handlingsutrymme. På lösa\r\ngrunder påstås i motionen att kommunerna\r\nkommer att få en bättre\r\nproduktivitetstillväxt med moderat\r\npolitik, vilket skulle minska\r\nkommunsektorns kostnader med 5,5 miljarder\r\nkronor 2004. Hur detta är möjligt anges\r\ninte. Med moderat politik kommer enligt\r\nmotionärerna även kommunernas\r\nsocialbidragskostnader att minska med 2,5\r\nmiljarder kronor 2004. Moderata\r\nsamlingspartiet utgår nämligen från att de\r\nmoderata skattesänkningarna ska minska\r\nbehovet av socialbidrag i denna\r\nomfattning. Utökad upphandling och\r\nkonkurrensutsättning ska spara ytterligare\r\n5 miljarder kronor 2004. Med hänvisning\r\ntill dessa och andra lika löst grundade\r\nantaganden om kostnadsminskningar för\r\nkommunerna föreslår motionärerna att nivån\r\npå det generella statsbidraget till\r\nkommunerna ska minskas med 9 miljarder\r\nkronor 2004. Det är uppenbart att ett\r\nkraftigt minskat statsbidrag kommer att\r\ntvinga fram besparingar och nedskärningar\r\ni kommunerna. Det som i motionen kläs i\r\nord som \"bättre produktivitetstillväxt\" är\r\nalltså, som utskottet ser det, i praktiken\r\ninget annat än hårdhänt framtvingade\r\nnedskärningar och avskedanden.\r\nUtan att redovisa vare sig\r\nförsäljningsplaner eller någon\r\nnäringspolitisk strategi förutsätter\r\nModerata samlingspartiet att det ska vara\r\nmöjligt att redan nästa år avyttra\r\nstatliga företag för 45 miljarder kronor.\r\nOch under 2004 förutsätts försäljningarna\r\nkunna uppgå till 55 miljarder kronor.\r\nBörskurserna har under det gångna året\r\nfallit kraftigt, men någon diskussion om\r\ndet är rimligt eller ens möjligt att i\r\nrådande börsläge sälja statlig verksamhet\r\ni denna omfattning förs inte. Utskottet\r\nkan inte heller finna att motionärerna har\r\nbelastat sitt budgetalternativ med det\r\nbortfall av utdelningsinkomster som\r\nförsäljningarna ger upphov till.\r\nUtgångspunkten för en privatisering måste\r\nsjälvklart vara att den ska vara\r\nnäringspolitiskt motiverad och att den ska\r\ngenomföras vid en tidpunkt då utbytet blir\r\nså gynnsamt som möjligt för ägaren staten.\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig\r\nhelt användningen av en\r\nbudgeteringsmarginal och anser att\r\nregeringen i stället bör återkomma till\r\nriksdagen varje gång utgiftstaket är på\r\nväg att överskridas.\r\nBudgeteringsmarginalen påverkar nämligen\r\nbudgetdisciplinen negativt, anser\r\nmotionärerna. Vad motionärerna helt\r\nbortser från är att deras förslag inte går\r\natt förena med de anslagsvillkor som\r\ngäller för ramanslag och\r\nreservationsanslag. Myndigheterna har i\r\ndet nya budgetsystemet givits en tämligen\r\nstor frihet att fördela sina utgifter över\r\ntiden. Ramanslag som inte utnyttjas fullt\r\nut ett år kan sparas till efterföljande\r\når. På motsvarande sätt kan en myndighet\r\nanvända tidigare sparade anslagsmedel som\r\nkomplement till årets anslag för att\r\nfinansiera en större utgift. Myndigheter\r\nhar också möjlighet att inom vissa gränser\r\nlåna av efterföljande års anslag om\r\nmedelstilldelningen ett visst år är\r\notillräcklig.\r\nMyndigheternas rätt att självständigt\r\nfördela sina utgifter över tiden går inte\r\natt inordna i Moderaternas ramförslag,\r\neftersom detta inte ger utrymme för\r\nförskjutningar. Varje minskning av\r\nanslagssparandet som överstiger den\r\nberäknade förbrukningen av\r\nanslagsbehållningarna leder till att de\r\nsamlade utgifterna ökar, vilket\r\nautomatiskt får till följd att\r\nutgiftstaket överskrids, hur obetydlig\r\nökning det än är fråga om. Det framstår\r\ninte som rimligt att riksdagen\r\nåterkommande ska behöva ta ställning till\r\nvarje liten förändring av detta slag.\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar\r\nutskottet Moderata samlingspartiets\r\nförslag till inriktning av\r\nbudgetpolitiken.\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetalternativ\r\när inriktat på att skapa större marginaler\r\npå statsbudgetens utgiftssida samt att öka\r\nden långsiktiga tillväxtpotentialen i den\r\nsvenska ekonomin. Partiet vill åstadkomma\r\ndetta genom tio systemreformer som bl.a.\r\nförväntas leda till minskad belastning på\r\nstatsbudgeten.\r\n\r\nMed sin skattereform strävar Folkpartiet\r\nefter att begränsa marginaleffekterna till\r\n30 % för de flesta skattskyldiga och till\r\n50 % för dem med höga inkomster.\r\nMinskningen av marginalskatterna bör\r\nenligt motionärerna inledas under de två\r\nkommande åren med att man begränsar\r\nuttaget av statlig skatt till 20 % och\r\nhöjer brytpunkten för denna skatt.\r\nDessutom inför man dels ett förvärvsavdrag\r\npå 3 % vid den kommunala beskattningen,\r\ndels en skattereduktion lika för alla som\r\nför 2003 uppgår till 300 kr. Partiets\r\nförslag om att avskaffa den s.k. LO-\r\npuckeln skjuts däremot på framtiden.\r\nPartiets övriga reformer resulterar\r\nfrämst i ökade satsningar på bistånd,\r\nhandikappåtgärder, vårdgaranti och\r\nrehabilitering samt forskning och\r\nutbildning.\r\nSammantaget leder de av Folkpartiet\r\nföreslagna skattesänkningarna och nya\r\nutgiftsåtagandena till att budgeten\r\nförsvagas med ca 55 miljarder kronor 2004.\r\nDetta föreslås bli finansierat genom\r\nbesparingar och effektiviseringar, genom\r\natt delar av regeringens förslag avvisas\r\nsamt genom att verksamheter lyfts ut ur\r\nstatsbudgeten för att i stället\r\nfinansieras vid sidan av den.\r\nPartiet vill exempelvis överföra\r\nkostnaderna för trafikolycksfall från\r\nstatsbudgeten till den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen. Följden av ett sådant\r\nförslag blir emellertid att\r\nförsäkringspremien för den enskilde höjs\r\nkraftigt. En annan förändring med snarlik\r\neffekt är Folkpartiets förslag att\r\nmedlemmarnas egenavgift till a-kassan ska\r\ngöras avdragsgill och höjas så mycket att\r\navgifterna före avdrag täcker drygt en\r\ntredjedel av kostnaderna. Även detta leder\r\ntill kraftigt ökade premiekostnader för\r\nden enskilde, premiekostnader som\r\nlöntagarna inte kan undgå eftersom\r\nförsäkringen samtidigt görs obligatorisk.\r\nI motionen sägs visserligen att skatten\r\nsänks motsvarande de ökade kostnaderna för\r\ntrafik- och arbetslöshetsförsäkringarna.\r\nOch detta är riktigt, men bara för dem med\r\nhöga inkomster. För det finns i\r\nFolkpartiets förslag ingen direkt koppling\r\nmellan skattesänkningarna och de\r\nföreslagna försämringarna. Avgifterna till\r\na-kassan varierar i dag högst påtagligt\r\nberoende på bransch. Om man för att\r\nförenkla resonemanget bortser från denna\r\naspekt blir höjningen av avgiften för\r\narbetslöshetsförsäkringen i princip\r\ndensamma för alla löntagare, men något\r\nhögre för dem som i dag inte tillhör någon\r\na-kassa. Till detta kommer den för alla\r\nbilister i princip lika stora höjningen av\r\ntrafikförsäkringspremien. De löntagare som\r\när medlemmar i facket går med Folkpartiets\r\npolitik dessutom miste om\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgiften. För bilburna\r\nlöntagare som är medlemmar i facket leder\r\ndessa förslag till ett inkomstbortfall på\r\ngrovt räknat uppemot 3 000 kr per år.\r\nInkomsttagare med månadsinkomster\r\nunderstigande ca 25 000 kr kommer därmed\r\ninte att få full kompensation för sina\r\nökade kostnader. För utöver den generella\r\nskattereduktionen på 300 kr för helt år\r\nkan de nämligen med Folkpartiets förslag\r\ntill inkomstskatteförändringar endast\r\ntillgodoräkna sig ett förvärvsavdrag på\r\n3 % av inkomsten vid den kommunala\r\nbeskattningen. Vid en månadsinkomst på\r\n15 000 kr ger detta en skattesänkning med\r\nca 1 900 kr (inklusive skattereduktion på\r\n300 kr) per år, dvs. 1 100 kr mindre än\r\nkostnadsökningen. Vid en månadsinkomst på\r\n25 000 kr går växlingen i stort sett jämnt\r\nut, vid en inkomstnivå på ca 42 000 kr\r\nstiger skattesänkningen till ca 10 600 kr\r\nför att vid månadsinkomster på 50 000 kr\r\nöka till ca 15 500 kr per år. De med\r\ntilltagande inkomster snabbt stigande\r\nskattesänkningarna sammanhänger främst med\r\npartiets förslag att avveckla värnskatten,\r\noch effekten av detta blir märkbar vid\r\nmånadsinkomster högre än ca 37 500 kr.\r\nSkatte- och avgiftsväxlingar som på ett\r\nså utpräglat sätt som detta missgynnar de\r\nsämst ställda i samhället tar utskottet\r\nbestämt avstånd från.\r\nMotionärernas förslag till besparingar\r\noch effektiviseringar utgår i många fall\r\nfrån förutsättningen att den av partiet\r\nförordade politiken har så gynnsamma\r\nåterverkningar på ekonomin att utgifterna\r\ninom olika områden kan minskas utan några\r\nkostsamma biverkningar för samhället. Man\r\nräknar bl.a. med att omedelbart kunna\r\nuppnå betydande besparingar genom minskat\r\nbyggstöd samt genom en långsammare\r\nutbyggnad av järnvägsnätet. Med stöd av\r\nbemyndiganden lämnade av riksdagen har\r\nemellertid statsmakterna på dessa områden\r\nredan bundit upp sig för utgifter under\r\nkommande år. Som bostadsutskottet påpekar\r\ni sitt yttrande (BoU1y) har motionärerna\r\ninte tagit hänsyn till att redan beslutade\r\nåtaganden måste fullföljas och reserverat\r\nmedel för att fullfölja dessa. Även om\r\nriksdagen skulle besluta att med omedelbar\r\nverkan stoppa fortsatt byggstöd är\r\nstatsmakterna i praktiken skyldiga  att\r\nbetala ut redan beviljade bidrag. Det är\r\ndärmed orealistiskt att räkna med att en\r\nbesparing av den omfattning som\r\nmotionärerna tillgodoräknar sig ska kunna\r\ngenomföras under de närmaste två åren.\r\nFolkpartiet räknar därtill med en effekt\r\npå 1,1 miljarder kronor i ökade intäkter\r\noch minskade utgifter för staten under\r\nsåväl 2003 som 2004 till följd av sitt\r\nförslag att återställa driften i\r\nBarsebäcks reaktor 1. Besparingen\r\nförutsätter bl.a. att man ska riva upp ett\r\nbeslut om statlig kompensation till\r\nVattenfall för förluster av framtida\r\nkassaflöden till följd av stängningen av\r\nreaktorn. Till saken hör emellertid att\r\ndenna ersättning betalas ut endast under\r\nåren 2000-2003, vilket innebär att den i\r\nmotionen angivna effekten för 2004 har\r\növerskattats med ca 0,7 miljarder kronor.\r\nEnligt utskottets mening bör man i detta\r\nsammanhang också beakta att samtliga\r\nriksdagspartier i grunden är för att man\r\nska finna alternativa lösningar som kan\r\nminska det nuvarande beroendet av\r\nkärnkraften. Ska detta bli möjligt måste\r\nman någon gång påbörja avvecklingen.\r\nUtöver detta förväntar sig motionärerna\r\natt ett resurstillskott på sammanlagt 0,2\r\nmiljarder kronor till skattemyndigheterna,\r\ntullen och flyktingmottagningen ska ge\r\nutdelning i form av ökade skatteinkomster,\r\nmindre byråkrati samt effektivare\r\nmigrationspolitik på totalt 2,9 miljarder\r\nkronor redan nästa år. Finansutskottet\r\ndelar Folkpartiets uppfattning att\r\neffektiviseringar på dessa områden är\r\nmycket angelägna. Ska en seriös diskussion\r\nkunna föras i dessa frågor är det\r\nemellertid nödvändigt att förslagen är väl\r\nunderbyggda och dessutom framstår som\r\nrimliga. Enligt utskottets mening är det\r\nosannolikt att ett förhållandevis blygsamt\r\nresurstillskott ska kunna ge ett så stort\r\noch snabbt budgetmässigt utbyte som\r\nmotionärerna tillgodoräknar sig.\r\nDet föreslagna resurstillskottet till\r\nflyktingmottagning uppgår till 0,1\r\nmiljarder kronor och är avsett att bära\r\nupp Folkpartiets satsning på åtgärder som\r\nmotverkar segregation och utanförskap i\r\ndet svenska samhället. Motionärerna pekar\r\nsjälva på behovet av att ge invandrare\r\nbättre möjligheter att lära sig det\r\nsvenska språket, att satsa på skolan\r\nsärskilt i utsatta områden, att bekämpa\r\ndiskriminering och att komma bort från en\r\ns.k. omhändertagandementalitet i\r\nsamhället. Sett i skenet av dessa\r\nlångtgående ambitioner noterar utskottet\r\nmed förvåning att motionärerna redan nästa\r\når vill minska Integrationsverkets anslag\r\nsamt dra in medlen för utvecklingsinsatser\r\ni storstadsregionerna. Dessa besparingar\r\ngörs utan att man sätter av särskilda\r\nmedel för att förstärka vare sig det\r\nstatliga och kommunala utbildningssystemet\r\neller det sociala skyddsnätet. Det gör man\r\ni tron att de egna reformerna på skatte-\r\noch arbetsmarknadspolitikens områden\r\nomedelbart kan ge bättre jobb- och\r\nutvecklingsmöjligheter för invandrare.\r\nEnligt utskottets uppfattning gynnar dock\r\nmånga av partiets reformförslag i första\r\nhand de redan starka grupperna i\r\nsamhället. Dessutom kan effekterna av\r\nvissa regelförändringar på skatte- och\r\narbetsmarknadsområdena i verkligheten\r\ndröja avsevärt jämfört med motionärernas\r\nönskemål. Därför har utskottet svårt att\r\nse hur invandrarnas situation redan nästa\r\når kan förbättras så pass kraftigt till\r\nföljd av de föreslagna reformerna att man\r\nkan bortse från nödvändiga satsningar på\r\ntrygghet och utveckling för nya medlemmar\r\ni det svenska samhället.\r\nEn del av de positiva\r\nintegrationseffekter som motionärerna\r\ntillskriver sina förslag uppges komma från\r\nen av dem förordad reform av\r\narbetsmarknadspolitiken, där AMS i dess\r\nnuvarande form läggs ned och en ny\r\ntillsynsmyndighet med kontor över hela\r\nlandet tar över ansvaret för bl.a. a-\r\nkassefrågor. Jobbförmedling och\r\nyrkesutbildning ska samtidigt privatiseras\r\neller organiseras av andra aktörer som\r\nutbildningsföretag, komvux och\r\nfolkhögskolor. Den arbetssökande ska kunna\r\nuppbära en omställningspeng vars nivå\r\nfastställs av tillsynsmyndighetens\r\nservicekontor.\r\nMotionärerna bortser dock från att AMS\r\nmed sitt nuvarande kontorsnät och\r\narbetsförmedlingar över hela landet redan\r\ni dag erbjuder de arbetslösa kvalificerad\r\nhjälp att finna nya arbeten, att få del av\r\nolika arbetsmarknadspolitiska åtgärder\r\neller att utforma individuella\r\nhandlingsplaner och aktivitetsgarantier.\r\nPrivatisering och utarrendering av denna\r\nverksamhet på olika entreprenörer skulle\r\nenligt utskottets mening försvåra\r\nmöjligheterna att få till stånd en för\r\nhela landet enhetlig tillämpning av olika\r\narbetsmarknadspolitiska insatser.\r\nUtskottet vill påpeka att det samtidigt är\r\nuppenbart att privata förmedlingsinstitut\r\ninte är lika intresserade av att etablera\r\nsig i glesbygd eller i områden med\r\nbegränsad efterfrågan på arbetskraft.\r\nArbetslösa i dessa områden skulle därmed\r\ninte få tillgång till samma fullgoda\r\nservice och stöd som i dag. En\r\nprivatisering som innebär att nuvarande\r\nkontorsorganisation avvecklas får också\r\ntill följd att den stora kunskapsbank om\r\nlokalt verksamma företag och lokala\r\narbetsmarknader som finns på kontoren då\r\nkommer att gå förlorad, vilket skulle\r\nkunna leda till att\r\narbetsmarknadspolitiken utarmas och\r\ntillväxtmöjligheterna i olika delar av\r\nlandet hämmas.\r\nFolkpartiet tar i sitt budgetalternativ\r\nockså upp en principdiskussion om en\r\nframtida större socialförsäkringsreform,\r\nsom till vissa delar ska genomföras redan\r\nnästa år. Enligt den idéskiss som antyds i\r\nbudgetmotionen och utvecklas mer utförligt\r\ni partiets andra motioner ska reformen\r\nomfatta tre obligatoriska\r\nförsäkringssystem - ålderspension,\r\narbetslöshetsförsäkring och\r\nsjukförsäkring. Dessa lyfts ut ur\r\nstatsbudgeten och finansieras med\r\negenavgifter för att skapa \"raka rör\"\r\nmellan förmåner och avgifter.\r\nFörsäkringarnas oberoende från\r\nstatsbudgeten ska tryggas bl.a. genom\r\nfonder.\r\nDen förordade nya\r\narbetslöshetsförsäkringen ska vara\r\nobligatorisk, tidsbegränsad och\r\nfinansierad med kraftigt höjda\r\negenavgifter. Avgiftshöjningen föreslås\r\ndock bli avdragsgill vid beskattningen.\r\nDen ökade egenfinansieringen införs redan\r\nnästa år och beräknas från början ge\r\nbetydande positiva statsfinansiella\r\neffekter. Som arbetsmarknadsutskottet\r\npåpekar i sitt yttrande (AU1y) är det i\r\npraktiken inte möjligt att genomföra en\r\nreform av denna omfattning redan nästa år.\r\nDessutom har motionärerna i sina kalkyler\r\nuppenbarligen inte heller tagit hänsyn\r\ntill de administrativa merkostnader som en\r\nsådan reform ger upphov till eftersom man\r\ninte belastat sitt budgetalternativ med\r\nnågra sådana kostnader.\r\nÄven sjukförsäkringen ska framöver till\r\nstörsta delen finansieras med\r\negenavgifter. Med en ökad egenfinansiering\r\nkommer arbetsgivarnas bidrag till\r\nfinansieringen att begränsas. Utskottet\r\nbefarar att en utveckling i denna riktning\r\nkan försvåra möjligheterna att säkerställa\r\narbetsgivarens ansvar för aktiva,\r\narbetsrelaterade satsningar på\r\nrehabilitering.\r\nMotionärerna framhåller att variationer i\r\nden framtida belastningen på\r\nsocialförsäkringssystemet ska klaras av\r\nmed hjälp av buffertfonder. Till skillnad\r\nfrån pensionssystemet anses dessa fonder\r\ninte behöva vara alltför stora och kan vid\r\nbehov tillåtas låna pengar på marknaden.\r\nExtrema arbetslöshets- och\r\nsjukskrivningsnivåer förutsätts emellertid\r\nsamtidigt kunna klaras av med hjälp av\r\nskattefinansiering från staten. Detta\r\nmotsäger emellertid grundtanken i\r\nFolkpartiets egen reform - att\r\nsocialförsäkringssystemet ska vara\r\nfinansiellt stabilt och fristående från\r\nstatsbudgeten samt att det ska råda \"raka\r\nrör\" mellan avgifter och förmåner. En\r\nnegativ fondbehållning i ett fristående\r\nförsäkringssystem leder annars vanligtvis\r\ntill att ersättningsvillkor försämras\r\neller att premier höjs kraftigt för att\r\nman ska kunna möta framtida\r\nåterbetalningskrav. Görs inte det blir\r\nkopplingen mellan  avgifterna och\r\nförmånerna allt annat än tydlig.\r\nFolkpartiet vill vidare avveckla\r\noffentliga monopol inom vård, utbildning\r\noch omsorg. Detta ska enligt motionärerna\r\nstärka konkurrensen på de berörda områdena\r\noch resultera i höjd kvalitet i utförda\r\ntjänster, lägre kostnad för dessa samt\r\nförbättrade arbetsvillkor för de\r\nanställda. Men även inom sådana\r\nverksamhetsområden som vård och omsorg\r\nmåste privata entreprenörer först och\r\nfrämst se till sin egen lönsamhet, och\r\ndetta krav kan enligt utskottets mening\r\nkomma i konflikt med samhällets strävan\r\natt ge alla en likvärdig behandling\r\noavsett ekonomiska förutsättningar.\r\nMotionärerna har inga förslag som visar\r\nhur man ska säkerställa att den föreslagna\r\nprivatiseringen inte leder till att de\r\nsvaga i samhället inte diskrimineras. En\r\nprivatisering enligt förslaget kan enligt\r\nutskottets mening leda till att de som är\r\ni stort behov av vård och omsorg, men som\r\ninte kan betala marknadsmässiga priser,\r\ninte får  tillgång till nödvändig vård.\r\nDetta kan svårligen förenas med den\r\nsolidariska principen att alla ska ha\r\nsamma rätt till vård, skola, omsorg och\r\ntrygghet i samhället.\r\nKonkurrensen på de svenska marknaderna\r\nstärks enligt Folkpartiet också om staten\r\navvecklar sitt aktieinnehav i helt eller\r\ndelvis ägda bolag. I motionen föreslås en\r\nomfattande försäljning av statliga\r\nföretag, som under de två kommande åren\r\nberäknas inbringa 30 respektive 45\r\nmiljarder kronor utöver de i\r\nbudgetpropositionen upptagna\r\nförsäljningsinkomsterna. Dessa\r\nförsäljningar, som enligt motionärerna ska\r\nske i en takt som är anpassad till vad som\r\när lämpligt med hänsyn till marknadsläget,\r\nberäknas kunna minska utgifterna för\r\nstatsskuldsräntor med 4,6 miljarder\r\nkronor, varav 1,2 miljarder kronor redan\r\n2003. Det är betydligt mer än vad övriga\r\noppositionspartier tillgodoräknar sig  för\r\nsamma försäljningsprogram nästa år. I\r\nFolkpartiets budgetalternativ saknas\r\ndessutom en beräkning av försäljningarnas\r\növriga effekter på statens finanser, såsom\r\nexempelvis minskade utdelningsinkomster\r\neller påverkan på statens\r\nnettoförmögenhet.\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar\r\nutskottet Folkpartiets förslag till\r\ninriktningen av budgetpolitiken.\r\n\r\nKristdemokraterna är starkt kritiska till\r\nregeringens överskottsmål, eftersom\r\növerskotten under åren framöver uppkommer\r\ni ålderspensionssystemet, vilket inte ger\r\nnågon buffert åt statsfinanserna.\r\nPensionsmedlen kan enligt motionärerna\r\ninte användas för att möta en\r\nkonjunkturavmattning, och då återstår\r\nendast att öka upplåningen vilket\r\nytterligare skulle bygga på statsskulden.\r\n\r\nMotionärerna redovisar ett\r\nbudgetalternativ som sägs vara inriktat på\r\natt åstadkomma såväl ett bättre\r\nfinansiellt sparande i staten som en\r\nsnabbare avbetalning av statsskulden.\r\nDet förra uppnås enligt motionärerna\r\ngenom en något stramare finanspolitik än\r\nden regeringen presenterar. Men den\r\nstramheten är högst marginell, eftersom\r\nskillnaden i det finansiella sparande som\r\nKristdemokraterna uppvisar inte är större\r\nän att den bortfaller om beloppet avrundas\r\ntill hela miljarder kronor.\r\nAtt Kristdemokraterna i sitt\r\nbudgetalternativ kan begränsa statsskulden\r\nberor uteslutande på partiets försäljning\r\nav statliga bolag, en operation som\r\nvisserligen minskar bruttoskulden, men som\r\npå intet sätt förbättrar statens\r\nfinansiella ställning eftersom man\r\nsamtidigt gör sig av med lika stora\r\ntillgångar som varje år tillför\r\nstatskassan betydande inkomster. Enbart\r\nutdelningsinkomsterna från statens aktier\r\nberäknas nästa år uppgå till 4,1 miljarder\r\nkronor.\r\nDe större överskott som Kristdemokraterna\r\nuppvisar står och faller med dessa\r\nföretagsförsäljningar. Medan regeringen i\r\nsitt budgetalternativ schablonmässigt har\r\nfört upp försäljningsinkomster på 15\r\nmiljarder kronor såväl 2003 som 2004\r\nräknar Kristdemokraterna med att under\r\ndessa år kunna utöka försäljningen till 45\r\nrespektive 75 miljarder kronor. Det är mer\r\nän något annat parti tillgodoräknat sitt\r\nbudgetalternativ. Utan dessa högst osäkra,\r\ntillkommande försäljningsinkomster kan\r\nKristdemokraterna inte amortera av\r\nstatsskulden, än mindre begränsa\r\nränteutgifterna. Även enligt sin egen\r\nredovisning kommer Kristdemokraterna då\r\natt under perioden 2003-2004 få ett sämre\r\nfinansiellt sparande för staten än\r\nregeringen. Och den försämring som då\r\nframkommer är så stor att den inte\r\nbortfaller vid en avrundning.\r\nI motionen raljerar Kristdemokraterna\r\növer regeringens förslag till satsning på\r\nrehabilitering som man beskriver som\r\nbarnsligt troskyldigt. Motionärerna frågar\r\nsig hur regeringens, som man uttrycker\r\ndet, minimala och hittills opreciserade\r\nåtgärdsprogram ska kunna ge besparingar på\r\n5 miljarder kronor redan under 2003.\r\nFinansutskottet har svårt att förstå\r\nmotionärernas kritik. I\r\nbudgetpropositionen redovisar nämligen\r\nregeringen ett detaljerat 20-punktsprogram\r\nmed åtgärder för ökad hälsa i arbetslivet\r\noch avsätter för detta ändamål 750\r\nmiljoner kronor per år under 2003 och\r\n2004. Regeringen ska under 2003 dessutom\r\ngöra det ekonomiskt fördelaktigt för\r\narbetsgivare att vidta åtgärder som\r\nminskar sjukskrivningarna genom att låta\r\ndem svara för en större del av kostnaderna\r\nför de anställdas sjukersättning.\r\nSamtidigt ska arbetsgivarna kompenseras\r\nför de ökade kostnaderna genom att uttaget\r\nav sjukförsäkringsavgifter sänks i sådan\r\nomfattning att arbetsgivarna som kollektiv\r\nbetraktat inte kommer att betala mer för\r\nsjukersättning än i nuvarande system.\r\nExempel på andra åtgärder är att\r\nsjukskrivningsprocessen ska effektiviseras\r\noch sjukersättningen (tidigare\r\nförtidspensioner) tidsbegränsas till högst\r\n3 år i taget. Läkarnas roll vid\r\nsjukskrivningar ska också tydliggöras.\r\nTrots sin kritik har motionärerna\r\nuppenbarligen tilltro till regeringens\r\nbedömning eftersom de godtar förslaget i\r\nsak. Den kritiserade utgiftsminskningen på\r\n5 miljarder kronor är nämligen inräknad i\r\nderas eget budgetalternativ och utgör\r\nsåledes en del av deras förslag.\r\nMotionärerna nöjer sig emellertid inte med\r\ndenna besparing utan räknar med att i än\r\nhögre grad kunna minska kostnaderna för\r\nsjukskrivningar och förtidspension med en\r\nrehabiliteringsförsäkring som föreslås i\r\nmotionen. Försäkringen ska börja gälla\r\nfrån halvårsskiftet 2003.\r\nKristdemokraterna avdelar för detta\r\nändamål 1,4 miljarder kronor och tror sig\r\nredan under andra halvåret 2003 kunna\r\nminska kostnaderna med 2 miljarder kronor.\r\nMotionärerna räknar med att även i övrigt\r\nkunna göra så stora besparingar på det\r\naktuella utgiftsområdet 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp att\r\nutgiftsramen nästa år kan minskas med\r\nsammanlagt 6 miljarder kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nUtöver satsningen på en\r\nrehabiliteringsförsäkring, förutsätter de\r\natt man redan den 1 juli nästa år ska\r\nkunna lyfta över kostnaderna för\r\ntrafikolycksfall från sjukförsäkringen\r\ntill den obligatoriska trafikförsäkringen\r\noch på så sätt minska belastningen på\r\nstatsbudgeten med 2 miljarder kronor. Ska\r\ndet vara möjligt krävs i så fall att man\r\ntvingar trafikförsäkringsbolagen att riva\r\nupp alla redan tecknade försäkringsavtal\r\nsom löper över halvårsskiftet.\r\nMotionärerna föreslår dessutom att\r\nföräldrapenning och sjukersättning i\r\nfortsättningen ska beräknas med ledning av\r\nde två senaste årens genomsnittsinkomst i\r\nstället för, som i dag, den aktuella\r\ninkomsten. Denna ändring av den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska\r\ngenomföras redan vid årsskiftet, och\r\nmotionärerna tillgodoräknar sig en\r\nbesparing på 2,5 miljarder kronor för\r\ndetta förslag. Förslaget är som utskottet\r\nser det inte enbart en teknisk omläggning\r\nav försäkringen. Ett nytt SGI grundat på\r\nen historisk inkomst får också långtgående\r\nfördelningspolitiska konsekvenser om man\r\ninte bygger in skyddsbestämmelser för\r\nexempelvis dem som nyligen har trätt ut på\r\narbetsmarknaden. Kristdemokraterna\r\nförutsätter dessutom att förslaget ska ge\r\nbudgeteffekt redan från årsskiftet.\r\nMotionärerna uppger att den\r\nkristdemokratiska budgetpolitiken är\r\ninriktad på att uppnå balans på en lägre\r\nnivå. Partiets förslag till statsbudget\r\nhar också utformats med en omslutning som\r\när lägre än regeringens. Men den lägre\r\nomslutningen förklaras främst av att\r\nmotionärerna i strid med budgetlagens\r\n(1996:1059) anda valt att nettoredovisa\r\nutgifter på statsbudgetens inkomstsida.\r\nKristdemokraterna presenterar nämligen i\r\nmotionen ett antal skatteförslag och andra\r\nförslag som har mycket långtgående\r\nåterverkningar på kommunernas ekonomi. I\r\nenlighet med finansieringsprincipen ska\r\nkommunerna kompenseras för sådana\r\nförändringar, och normalt görs detta mot\r\nramanslaget Generellt statsbidrag till\r\nkommuner och landsting som finns uppfört\r\npå utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner. Av en reglering på sammanlagt\r\n40,4 respektive 42,4 miljarder kronor\r\nunder 2003 och 2004 redovisar emellertid\r\nKristdemokraterna endast 5,2 respektive\r\n5,8 miljarder kronor på detta sätt.\r\nResterande 35,2 respektive 36,6 miljarder\r\nkronor redovisas som en utgift på\r\nstatsbudgetens inkomstsida på inkomsttitel\r\n1111, och i det kristdemokratiska\r\nbudgetalternativet kommer statsbudgetens\r\nomslutning då självklart att minska med\r\nlika stora belopp.\r\nOm Kristdemokraterna i stället hade följt\r\ngängse praxis och redovisat samtliga\r\növerföringar till kommunerna på\r\nutgiftsområde 25 skulle partiets ram för\r\ndetta utgiftsområde, liksom taket för de\r\nstatliga utgifterna 2003 och 2004, behövt\r\nhöjas med 35 respektive 37 miljarder\r\nkronor. Nivån på Kristdemokraternas\r\nstatliga utgiftstak skulle då ha hamnat\r\nungefär 30 miljarder kronor över\r\nregeringens.\r\nUtskottet har flera gånger tidigare\r\nstarkt kritiserat Kristdemokraterna för\r\ndetta förfarande eftersom det inte\r\ntillgodoser budgetlagens krav på att\r\nstatens inkomster och utgifter ska\r\nredovisas brutto på statsbudgeten.\r\nDen kompensation som Kristdemokraterna på\r\ndetta sätt reglerar över statsbudgetens\r\ninkomstsida avser effekterna av dels en\r\nföreslagen höjning av grundavdraget till\r\n26 500 kr, dels införandet av ett nytt\r\nförvärvsavdrag på 5 % av arbetsinkomsten\r\nupp till viss nivå. Såväl grundavdraget\r\nsom förvärvsavdraget ska enligt förslaget\r\nberäknas mot den kommunalt\r\nbeskattningsbara inkomsten, men den\r\nskattelindring detta ger upphov till ska\r\nbetraktas som en statlig skattereduktion\r\nsom ska räknas av mot inkomsttitel 1111 på\r\nstatsbudgetens inkomster.\r\nTill saken hör att även Moderata\r\nsamlingspartiet, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet föreslår att ett\r\nförvärvsavdrag ska införas vid den\r\nkommunala beskattningen, men i motsats\r\ntill Kristdemokraterna kompenserar de\r\nkommunerna för skattebortfallet genom\r\nhöjda statsbidrag.\r\nTill saken hör också att även Moderata\r\nsamlingspartiet föreslår en höjning av\r\ngrundavdraget och att Moderaterna även i\r\ndetta fall reglerar kompensationen över\r\nstatsbidragen.\r\nMed den för grundavdragshöjningen valda\r\nlösningen får Kristdemokraterna inte bara\r\nett krångligt och administrativt\r\nsvårhanterligt system, utan missar också\r\nmöjligheten att helt befria inkomsttagare\r\nmed små inkomster från att behöva lämna\r\ndeklaration. Ska den föreslagna\r\nskattereduktionen kunna beräknas måste man\r\nnämligen fortsätta att lämna deklaration\r\nom man har inkomster i intervallet mellan\r\nnuvarande grundavdrag och den föreslagna\r\nnya grundavdragsnivån på 26 500 kr.\r\nKristdemokraternas förslag till\r\nskattesänkningar är nästa år 29,6\r\nmiljarder kronor större än regeringens.\r\nNästan hela detta belopp äts emellertid\r\nupp av olika obligatoriska avgifter som\r\nhar många likheter med en skatt. Fullt\r\ngenomförda uppgår dessa avgifter till 23,6\r\nmiljarder kronor, vilket innebär att\r\nskattesänkningarna i praktiken inskränker\r\nsig till 6 miljarder kronor.\r\nI likhet med Moderata samlingspartiet och\r\nFolkpartiet föreslår nämligen\r\nKristdemokraterna att kostnaderna för\r\npersonskador vid trafikolycksfall inte\r\nlängre ska finansieras över\r\nsjukförsäkringen utan via den\r\nobligatoriska trafikförsäkringen vid sidan\r\nav statsbudgeten. Det är trafikanterna som\r\nfår ta på sig kostnaden för denna\r\nbudgetavlastning på drygt 4 miljarder\r\nkronor som drabbar dem i form av ökade\r\npremiekostnader.\r\nKristdemokraterna anser också att\r\narbetslöshetsförsäkringen ska reformeras\r\noch omvandlas till en obligatorisk\r\nförsäkring med kraftigt höjd\r\negenfinansiering. I princip alla\r\narbetstagare ska alltså påföras denna\r\navgift som ska täcka en tredjedel av\r\nkostnaderna och som i motionen beräknas\r\ntill närmare 5 miljarder kronor.\r\nDe största avgiftshöjningarna framkommer\r\nemellertid i Kristdemokraternas förslag\r\ntill avveckling av fastighetsskatten. Den\r\nska nämligen till närmare två tredjedelar\r\nfinansieras genom en ny typ av kommunala\r\navgifter som i motionen angetts till\r\nknappt 15 miljarder kronor.\r\nEnligt den finansieringslösning som\r\nredovisas i motionen ska det generella\r\nstatsbidraget till primärkommuner minskas\r\nmed ett belopp som för varje enskild\r\nkommun motsvarar 2 600 kr per småhus och\r\n800 kr per lägenhet i kommunen. På\r\nsnarlikt sätt ska kommunens statsbidrag\r\nockså minskas med hänsyn till befintliga\r\nkommersiella lokaler och industrilokaler.\r\nI gengäld ska kommunerna ges rätt att ta\r\nut en kommunal avgift på högst dessa\r\nbelopp för bostadshus och företagslokaler.\r\nLösningen innebär att de kommuner som\r\nväljer att inte ta ut full avgift själva\r\nfår svara för mellanskillnaden.\r\nDen innebär också - förutsatt att full\r\navgift tas ut - att ett stort antal\r\nsmåhusägare kommer att drabbas av ökade\r\nkostnader jämfört med nuvarande regler.\r\nMaximalt avgiftsuttag motsvarar nämligen\r\nett taxeringsvärde på 260 000 kr, och\r\nenligt SCB finns det i dag ca 361 000\r\nsmåhus med lägre taxeringsvärden.\r\nFörslagets negativa effekter för denna\r\ngrupp förstärks av att\r\nreavinstbeskattningen av bostäder\r\nförutsätts bli höjd till 30 %.\r\nBudgetalternativet utmärks i övrigt av en\r\nsvagt underbyggd finansiering.\r\nRegeländringar som syftar till att öka\r\nutgifter och minska skatter är sålunda\r\ntämligen väl specificerade medan\r\nregeländringar avsedda att minska utgifter\r\neller öka inkomster ofta är mycket\r\notydliga.\r\nSå t.ex. för motionärerna fram flera\r\ntydligt redovisade och väl preciserade\r\nförslag till skattesänkningar, vilka är\r\nfullt möjliga att genomföra redan vid\r\nårsskiftet. Bland annat gäller det\r\npartiets förslag om avvecklad\r\nfastighetsskatt och höjt grundavdrag\r\nliksom förslaget om ett nytt\r\nförvärvsavdrag. Dessa skarpt formulerade\r\nskattesänkningar förutsätts redan nästa år\r\nbli finansierade genom vagt formulerade\r\nbesparingar som i några fall dessutom\r\nframstår som i praktiken ogenomförbara.\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar\r\nutskottet Kristdemokraternas förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken.\r\n\r\nCenterpartiets finanspolitik är inriktad\r\npå att stärka Sveriges långsiktiga\r\ntillväxtförmåga och på att minska de\r\nsvenska statsfinansernas\r\nkonjunkturkänslighet.\r\n\r\nDe åtgärder som Centerpartiet förordar\r\nger enligt partiets egna beräkningar ett\r\nutgiftstak för staten som för 2003 och\r\n2004 är 34 respektive 37 miljarder kronor\r\nlägre än förslagen i budgetpropositionen.\r\nInget annat parti föreslår ett så lågt\r\nutgiftstak. Det är främst Centerpartiets\r\ninkomstskatteförslag men också partiets\r\nförslag till utgiftsminskningar på\r\narbetsmarknadspolitikens område som\r\nförklarar denna avvikelse.\r\nFör 2003 föreslår nämligen Centerpartiet\r\natt grundavdraget slopas helt för att i\r\nstället ersättas av en statligt\r\nfinansierad skattereduktion på 9 000 kr\r\nför alla. Längre fram, när det finns ett\r\nekonomiskt utrymme, ska denna\r\nskattereduktion höjas till 10 000 kr.\r\nSlopas grundavdraget kommer kommunernas\r\nskatteinkomster att öka, och i enlighet\r\nmed finansieringsprincipen reglerar\r\nCenterpartiet detta genom att minska\r\nstatsbidragen med ett lika stort belopp.\r\nMinskningen påverkar även nivån på\r\nutgiftstaket som i Centerpartiets\r\nbudgetalternativ därigenom blir i\r\nmotsvarande grad lägre.\r\nSom motionärerna själva framhåller ger\r\nderas förslag till skattereduktion ungefär\r\nsamma skattelindring som ett grundavdrag\r\npå 30 000 kr. Den valda metoden för\r\navräkning mot kommunerna är emellertid\r\ninte problemfri. Finns inget grundavdrag\r\nmåste i princip alla med inkomst avge\r\ndeklaration, således även de som i dag har\r\ninkomster understigande nuvarande\r\ngrundavdrag och som därför är befriade\r\nfrån denna skyldighet. I annat fall kan\r\ninte rätt nivå på skattereduktionen\r\nberäknas. Trots sin skenbara enkelhet är\r\nförslaget därför administrativt\r\nsvårhanterligt och leder till ökat krångel\r\nför många medborgare samt en ökad\r\nbelastning på skattemyndigheterna. Den\r\ngrupp som i dag är undantagen från\r\ndeklarationsplikt på grund av alltför låga\r\nlöneinkomster och som med Centerpartiets\r\nförslag skulle bli skyldig att lämna\r\ndeklaration kommer 2003 att uppgå till\r\n340 000 personer enligt budgetkontorets\r\nberäkningar. Utskottet vill för sin del\r\ninte medverka till att utöka\r\ndeklarationsplikten för dem som uppbär\r\nenbart obetydliga löneinkomster.\r\nCenterpartiets förslag till\r\nskattesänkningar för de båda närmaste åren\r\nuppgår till 35 respektive 40 miljarder\r\nkronor. De finansieras genom\r\nutgiftsminskningar som netto uppgår till\r\n40 respektive 46 miljarder kronor. Till\r\ndetta kommer en ränteeffekt av större\r\nprivatiseringar än de regeringen föreslår.\r\nLiksom övriga borgerliga partier har\r\nCenterpartiet nämligen för avsikt att\r\nsälja statliga bolag. För Centerpartiets\r\ndel uppgår dessa försäljningsinkomster\r\ntill sammanlagt 110 miljarder kronor under\r\nde båda närmaste åren. De skogs- och\r\nbolagsförsäljningar som partiet\r\ntillgodoräknar sig överstiger under 2003\r\noch 2004 regeringens försäljningsplaner\r\nmed 30 respektive 50 miljarder kronor.\r\nDessa extraordinära inkomster ska användas\r\nför amortering av statsskulden, och i sitt\r\nbudgetalternativ har motionärerna därför\r\nockså tillgodoräknat sig en ränteeffekt på\r\n1,1 respektive 4,0 miljarder kronor.\r\nSkulle emellertid försäljningsinkomsterna\r\nfalla bort kommer även ränteeffekten att\r\ngöra det, och motionärerna får då en i\r\nmotsvarande mån svagare budget.\r\nCenterpartiets skattesänkningar\r\nfinansieras i princip av de omfattande\r\nbesparingar som partiet gör på tre\r\nutgiftsområden. Det gäller först och\r\nfrämst utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner där nivån nästa år sänks med\r\n19,6 miljarder kronor, främst till följd\r\nav regleringen med anledning av det\r\nslopade grundavdraget. Den ensam sänker\r\nramnivån med 19,9 miljarder kronor. På\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad sänks nivån\r\nmed 12,1 miljarder kronor och på\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp är nivåsänkningen\r\n5,9 miljarder kronor. Tillsammans minskar\r\nde takbegränsade utgifterna på dessa tre\r\nutgiftsområden med 37,5 miljarder kronor\r\n2003.\r\nPå utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar\r\nalltså Centerpartiet med att nästa år\r\nkunna minska utgifterna med 12,1 miljarder\r\nkronor. Det motsvarar 20 % av den ram som\r\nregeringen fört upp i sitt budgetförslag\r\nför 2003 för utgiftsområdet.\r\nUtgiftsminskningar av denna omfattning\r\ngenomförs trots att motionärerna säger sig\r\nvilja minska ned de stora volymerna\r\narbetsmarknadsåtgärder och ersätta dem med\r\nen individanpassad, mer kvalificerad\r\nyrkesutbildning, dvs. åtgärder som\r\ngenerellt sett är dyrare. Det kan enligt\r\nutskottets mening därför ha sitt intresse\r\natt närmare se vad som ligger bakom den\r\nmycket betydande neddragning som föreslås\r\npå detta utgiftsområde redan nästa år.\r\nCenterpartiet föreslår för det första att\r\nman ska satsa på s.k.\r\növergångsarbetsmarknader, en\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebär\r\natt en arbetslös får prova på att arbeta\r\npå en arbetsplats mot att arbetsgivaren\r\nfår sänkt arbetsgivaravgift för någon av\r\nsina anställda. Stödformen belastar alltså\r\nstatsbudgetens inkomstsida. Nästa år\r\nräknar motionärerna med att denna stödform\r\nska få en sådan omfattning att statens\r\ninkomster i form av arbetsgivaravgifter\r\nminskar med 0,75 miljarder kronor\r\nsamtidigt som behovet av bidrag för köp av\r\narbetsmarknadspolitisk utbildning kan\r\nbegränsas med 1,5 miljarder kronor.\r\nCenterpartiet anser för det andra att\r\narbetsmarknadsmedlen ska kunna användas på\r\nett friare sätt och att besluten om\r\nanvändningen ska flyttas från statlig till\r\nregional och lokal nivå. En sådan\r\nomfördelning gör att det är möjligt att,\r\ninklusive effekten av\r\növergångsarbetsmarknader, minska anslaget\r\n22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och\r\növriga kostnader med 3,5 miljarder kronor,\r\nhävdar motionärerna. Det motsvarar tre\r\nfjärdedelar av anslaget, som i\r\nbudgetpropositionen förts upp med 4,7\r\nmiljarder kronor. Motionärerna hänvisar i\r\ndetta sammanhang till att partiet på andra\r\nutgiftsområden gör satsningar på\r\nkvalificerad yrkesutbildning och komvux,\r\nsom enligt deras mening varit utbildningar\r\nsom verkligen behövs. Såvitt\r\nfinansutskottet kan finna inskränker sig\r\nemellertid dessa satsningar till 54\r\nmiljoner kronor som partiet tillför det\r\nsärskilda anslaget för kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Något motsvarande\r\ntillskott ges inte till det särskilda\r\nanslaget för statligt stöd för utbildning\r\nav vuxna, inte heller får kommunerna några\r\nextra medel för komvuxsatsningar över det\r\ngenerella statsbidraget. Mot\r\nutgiftsminskningen på 3 500 miljoner\r\nkronor står alltså dels en satsning på 54\r\nmiljoner kronor på yrkesutbildning, dels\r\ndet över statsbudgetens inkomstsida\r\nfinansierade stödet till\r\növergångsarbetsmarknader på 750 miljoner\r\nkronor.\r\nSamtliga oppositionspartier föreslår att\r\nanslaget för köp av\r\narbetsmarknadsutbildning ska minskas, men\r\ninget annat parti kommer i närheten av\r\nCenterpartiets förslag. Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna\r\nsamt Kristdemokraternas motsvarande\r\nbesparingsförslag ligger alla inom\r\nintervallet 0,9-1,3 miljarder kronor.\r\nKvar på anslaget för köp av\r\narbetsmarknadsutbildning finns efter\r\nCenterpartiets nedskärningar 1,2 miljarder\r\nkronor. Som arbetsmarknadsutskottet\r\nframhåller i sitt yttrande (AU1y) måste\r\nrimligtvis en neddragning av detta anslag\r\npåverka förutsättningarna för att bedriva\r\nen aktiv och effektiv\r\narbetsmarknadspolitik. De kraftiga\r\nbesparingar som oppositionspartierna\r\nföreslår på detta anslag är enligt\r\narbetsmarknadsutskottet svåra att förena\r\nmed individuellt riktade insatser,\r\nutbildning, jobb- och utvecklingsgaranti\r\nm.m. som oppositionen samtidigt förordar,\r\nsåvida inte tanken är att dessa insatser\r\nska förbehållas en begränsad krets av\r\narbetslösa. Dessa partier talar om\r\nbegränsade volymer, påpekar\r\narbetsmarknadsutskottet, men anger inte\r\nvilka kategorier arbetslösa som ställs\r\nutanför. Oppositionen vill ha en bättre\r\narbetsmarknadspolitik, men den ska alltså\r\ngenomföras till väsentligt lägre\r\nkostnader. Arbetsmarknadsutskottet har\r\nmycket svårt att se hur de begränsade\r\nresurser som oppositionen vill ställa till\r\narbetsmarknadspolitikens förfogande ska\r\nkunna leda till det som man säger sig\r\nvilja åstadkomma.\r\nFinansutskottet delar\r\narbetsmarknadsutskottets uppfattning.\r\nCenterpartiet har inte på ett trovärdigt\r\nsätt visat att partiets satsning på\r\növergångsarbetsmarknader och\r\ndecentraliserat beslutsfattande i friare\r\nformer kan ge de besparingar som uppges\r\nutan att det får negativa återverkningar\r\nför arbetsmarknadspolitiken. Om inte\r\ntanken är att kommunerna utan ersättning\r\nska tvingas ta på sig ett betydande ansvar\r\nför arbetsmarknadsutbildningen, får\r\nCenterpartiets förslag till följd att\r\ndenna typ av insatser praktiskt taget\r\navvecklas. Förslaget saknar som\r\nfinansutskottet ser det därför\r\ntrovärdighet.\r\nPå det arbetsmarknadspolitiska området\r\nvill Centerpartiet dessutom redan nästa år\r\nbegränsa Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningsanslag med 700 miljoner\r\nkronor. Detta anslag är i\r\nbudgetpropositionen uppfört med 4,6\r\nmiljarder kronor och täcker såväl verkets\r\ncentrala som dess regionala och lokala\r\norganisation. Motionärernas förslag\r\ninnebär att medelstilldelningen på detta\r\nanslag i ett steg begränsas med 15 %.\r\nEnligt finansutskottets mening kan en så\r\nomfattande minskning av anslaget inte\r\nförenas med en ambition att begränsa\r\narbetslösheten och höja kvaliteten på de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna.\r\nMotionärerna räknar vidare med att nästa\r\når kunna minska belastningen på anslaget\r\n22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd med 5,6 miljarder\r\nkronor genom att öka\r\nsjälvfinansieringsgraden i den allmänna\r\narbetslöshetsförsäkringen till en\r\ntredjedel av kostnaden. Man förutsätter\r\nalltså att medlemsavgiften kan höjas i\r\ndenna omfattning redan vid årsskiftet.\r\nBudgetavlastningen inskränker sig\r\nemellertid till netto 3,4 miljarder kronor\r\neftersom avgiften till a-kassan ska\r\nberättiga till en skattereduktion på 40 %.\r\nStatsbudgetens inkomster kommer alltså att\r\nminska med ca 2,2 miljarder kronor till\r\nföljd av skattereduktionen. Hur man\r\nadministrativt ska genomföra en vagt\r\nredovisad avgiftshöjning av detta slag\r\nredan nästa år berörs inte i motionen.\r\nAnslaget till arbetslöshetsersättning\r\nförutsätts i Centerpartiets\r\nbudgetalternativ dessutom kunna begränsas\r\nytterligare. Nuvarande\r\narbetslöshetsförsäkring ska omvandlas till\r\nen tydligare utformad\r\nomställningsförsäkring som ska träda i\r\nkraft vid det förestående årsskiftet, och\r\nman ska också göra en engångsindragning på\r\n600 miljoner kronor av det anslagssparande\r\nsom finns på anslaget.\r\nSammantaget minskar Centerpartiet därmed\r\nanslaget för bidrag till\r\narbetslöshetsersättning med 7,9 miljarder\r\nkronor, eller med närmare en fjärdedel.\r\nPå utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp föreslår\r\nCenterpartiet att nivån på utgifterna ska\r\nbegränsas med 5,9 miljarder kronor 2003\r\noch med drygt det dubbla beloppet 2004\r\neller 11,7 miljarder kronor. Denna\r\nutgiftsminskning förklaras i motionen\r\nbl.a. av de positiva effekterna av\r\npartiets satsning på rehabilitering som\r\nredan första året förutsätts ge så snabb\r\nutdelning att den inte bara betalar sig\r\nsjälv utan också leder till stora\r\nbesparingar. Partiets minskning av\r\nanslagen för sjukpenning och\r\nrehabilitering samt förtidspensioner är\r\nnästa år 4,8 miljarder kronor. I detta\r\nbelopp ingår även effekten av ett förslag\r\nom att den sjukpenninggrundande inkomsten\r\n(SGI) ska baseras på en historisk inkomst.\r\nHur en i och för sig angelägen satsning\r\npå rehabilitering ska kunna få ett så\r\nsnabbt genomslag att den redan första året\r\nkraftigt minskar utgifterna för\r\nsjukskrivning och förtidspension framgår\r\ninte av motionen. Värt att notera är att\r\ndetta är utgiftsminskningar som tillkommer\r\novanpå de besparingar regeringen räknat in\r\ni budgetpropositionen för sin\r\nrehabiliteringssatsning. Motionärernas\r\nbudgetförslag utgår nämligen från\r\nbudgetpropositionens nivåer, och\r\nCenterpartiet har inte motsatt sig\r\nregeringens rehabiliteringssatsning.\r\nUtskottets genomgång visar att\r\nCenterpartiets förslag till\r\nskattesänkningar och nya utgiftsåtaganden\r\ni många fall har en svagt underbyggd och\r\nyvigt tilltagen finansiering. Finansieras\r\nskattesänkningarna på detta sätt riskerar\r\nman snabbt att stabiliteten i\r\nstatsfinanserna urholkas.\r\nUtskottet avvisar mot denna bakgrund\r\nCenterpartiets förslag till inriktning av\r\nbudgetpolitiken.\r\n\r\nSammanfattningsvis anser utskottet alltså\r\natt de förslag till alternativ inriktning\r\nav budgetpolitiken som redovisas av\r\nModerata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet liberalerna inte bör läggas\r\ntill grund för riksdagens beslut i frågan.\r\nMed sina långtgående krav på\r\nskattesänkningar finansierade genom\r\nförsämringar av grundläggande\r\ntrygghetssystem och i flera fall oprecist\r\nberäknade besparingar ger dessa förslag\r\ninte den stadga som krävs för att man ska\r\nkunna upprätthålla stabila statsfinanser.\r\nDe gångna årens mödosamma arbete med att\r\nåterskapa sunda statsfinanser skulle\r\ndärmed riskera att gå om intet.\r\n\r\nDe fyra borgerliga partierna vill alla\r\nsänka skatterna med mellan 34 och 48\r\nmiljarder kronor under de båda närmaste\r\nåren. Längst går Moderata samlingspartiet\r\nsom i sin strävan att minska den\r\noffentliga sektorns omslutning föreslår\r\nmycket långtgående skatte- och\r\nutgiftsminskningar, vilka i betydande\r\nutsträckning omfördelar resurser till de\r\nredan välbeställda och utarmar sociala\r\ntrygghetssystem. Men även\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet liberalerna lägger i sina\r\nmotioner fram budgetalternativ med\r\nliknande effekter.\r\nOppositionspartiernas skattesänkningar är\r\nalla tydligt redovisade och står i det\r\navseendet i bjärt kontrast till deras\r\ntilltänkta finansiering, vilken på några\r\nprincipiellt viktiga områden är både\r\notydlig och svagt underbyggd.\r\nGemensamt är att tyngdpunkten i\r\nfinansieringen ligger på två\r\nutgiftsområden, nämligen utgiftsområdena\r\n10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och\r\nhandikapp samt utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad. Utgiftsminskningar på\r\nenbart på dessa områden finansierar cirka\r\ntre femtedelar av partiernas tilltänkta\r\nskattesänkningar.\r\n\r\nTabell 27.  Finansieringen av\r\noppositionspartiernas skattesänkningar\r\n2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nDe tydligt redovisade skattesänkningarna\r\navser i första hand inkomstbeskattningen\r\noch är i de flesta fall tekniskt möjliga\r\natt genomföra med tämligen kort varsel.\r\nOppositionspartiernas besparingsförslag\r\ndäremot - och då inte minst förslagen på\r\ndessa båda utgiftsområden - framstår många\r\ngånger som helt orealistiska i det korta\r\nperspektivet eftersom man för att kunna\r\nförverkliga dem först måste utforma\r\ndetaljregler, anpassa administrationen och\r\nge berörda rimlig tid att anpassa sig till\r\nde nya förutsättningarna.\r\nBakom de mycket långtgående\r\nutgiftsbegränsningarna på utgiftsområdena\r\n10 och 13 döljer sig bl.a. några större\r\navlyft från statsbudgeten. Så t.ex.\r\nförutsätter de fyra partierna var för sig\r\natt egenavgiften till\r\narbetslöshetsförsäkringen nästa år ska\r\nkunna höjas så att den motsvarar ungefär\r\nen tredjedel av försäkringens kostnader,\r\nModerata samlingspartiet dock först från\r\nhalvårsskiftet. Alla tillgodoräknar också\r\nsina budgetalternativ en besparing som för\r\nhelår uppgår till mellan 5 och 9 miljarder\r\nkronor för detta förslag.\r\nDe försäkrade ska alltså själva få svara\r\nför en större del av kostnaderna för\r\narbetslöshetsförsäkringen, vilket\r\nautomatiskt urholkar värdet av de\r\nskattesänkningar som de samtidigt erbjuds.\r\nEn sådan förändring är möjlig att\r\ngenomföra, men med tanke på att\r\narbetslöshetsförsäkringen i dag\r\nadministreras av ett fyrtiotal fristående\r\narbetslöshetskassor med stora skillnader i\r\narbetslöshet och med olika nivåer på\r\nmedlemsavgifter kräver en omläggning av\r\ndetta slag rimlig tid av förberedelse för\r\natt en vagt utformad idéskiss ska kunna\r\nomvandlas till en praktiskt fungerande\r\nåtgärd.\r\nArbetsmarknadsutskottet har i sitt\r\nyttrande (AU1y) kritiserat\r\noppositionspartierna för deras a-\r\nkasseförslag och sett det som helt\r\norealistiskt att de skulle kunna\r\ngenomföras så snabbt att de får genomslag\r\npå budgeten redan nästa år. Det är fråga\r\nom genomgripande systemförändringar som\r\nkräver lagändringar och administrativa\r\nanpassningar, framhåller\r\narbetsmarknadsutskottet. De\r\nbesparingseffekter som oppositionen\r\ntillgodoräknar sig i sina budgetmotioner\r\nser utskottet därför mera som\r\nförhoppningar än som väl underbyggda\r\nförslag.\r\nArbetsmarknadsutskottet ifrågasätter även\r\ni övrigt oppositionspartiernas vagt\r\nformulerade a-kasseförslag. Bland annat\r\nfrågar sig arbetsmarknadsutskottet hur den\r\nenskilde kassamedlemmens avgift ska\r\nberäknas mera i detalj och vilka som ska\r\nstå för finansieringen. Ska det vara hela\r\nlöntagarkollektivet eller bara de som är\r\nmedlemmar i en kassa? Eller ska det vara\r\nde som kan sägas ha förankring på\r\narbetsmarknaden, och hur ska i så fall\r\ndetta kriterium bestämmas? Dessutom är\r\narbetsmarknadsutskottet kritiskt mot att\r\nöka egenfinansieringen eftersom det ger en\r\nkraftigt höjd insats för den enskilde,\r\nsärskilt i ett läge med hög arbetslöshet.\r\nFörslagen har dessutom den bristen att de\r\ni motsats till dagens system inte\r\nmotiverar vare sig medlemmarna i en a-\r\nkassa eller deras fackliga organisation\r\natt ta ansvar för löneutvecklingen inom\r\nden egna kassans område.\r\nArbetsmarknadsutskottet anser dessutom att\r\nförslagen är administrativt krångliga\r\neftersom man i förväg inte kan fastställa\r\ngrunden för avgiftsuttaget, dvs. hur stora\r\nkostnader som arbetslöshetsförsäkringen\r\nkommer att ha.\r\nDe fyra partiernas stora besparingar på\r\nutgiftsområde 13 förklaras också av ett\r\nförslag om att avveckla AMS i dess\r\nnuvarande form. Förslagen skiljer sig\r\nnågot åt, men i princip ska en ny, bantad\r\ntillsynsmyndighet med servicekontor över\r\nhela landet överta ansvaret för delar av\r\nverksamheten samtidigt som jobbförmedling\r\noch yrkesutbildning privatiseras.\r\nSom utskottet tidigare framhållit skulle\r\nmed stor sannolikhet en privatisering av\r\nväsentliga verksamheter inom\r\narbetsmarknadspolitikens område få till\r\nföljd att olika delar av landet, liksom\r\nolika yrkesgrupper, inte får en likvärdig\r\nbehandling. Vissa befolkningsgrupper,\r\nsåsom invandrare och personer nära\r\npensionsåldern, riskerar att med en\r\nprivatiserad arbetsförmedling få en klart\r\nförsvagad ställning på arbetsmarknaden. Om\r\nett större varsel skulle drabba en ort kan\r\ndessutom dagens arbetsförmedlingar med sin\r\ncentrala uppbackning ge en helt annan\r\nservice än en privatiserad verksamhet.\r\nEtt annan variant på ett avlyft från\r\nstatsbudgeten föreslås av Moderata\r\nsamlingspartiet, Kristdemokraterna och\r\nFolkpartiet liberalerna som vill föra över\r\nkostnaderna för trafikskador från\r\nsjukförsäkringen till den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen, vilket förutsätts\r\nkunna ske redan under nästa år.\r\nOmläggningen väntas enligt partiernas\r\nuppskattningar minska statsbudgetens\r\nutgifter med grovt räknat 4 miljarder\r\nkronor, ett belopp som i stället\r\nförutsätts belasta bilisterna genom\r\nkraftigt höjda försäkringspremier. Värdet\r\nav de utlovade skattesänkningarna urholkas\r\nalltså även av dessa avgifter. Och inte\r\nheller i detta fall redovisar partierna\r\nnågot konkret förslag till hur detta\r\ntekniskt och administrativt ska kunna\r\nlösas på den korta tid som återstår tills\r\nförändringen ska vara fullt genomförd. Än\r\nmindre förklarar de hur det ska vara\r\nmöjligt för försäkringsbolagen att bryta\r\nlöpande försäkringsavtal för att kunna ta\r\nut de avgiftshöjningar som krävs.\r\nÄven i detta fall anvisar man alltså en\r\nfinansiering i flermiljardklassen som inte\r\nter sig möjlig att uppnå, åtminstone inte\r\nunder det närmaste året.\r\nLiksom regeringen vill de fyra partierna\r\nkomma till rätta med de snabbt ökande\r\nkostnaderna för sjukskrivningar och\r\nförtidspensioner. De avdelar därför\r\nresurser för en utbyggd rehabilitering och\r\nräknar med att redan första året kunna\r\nbegränsa dessa kostnader. Som en följd\r\nhärav minskar de utgifterna på\r\nutgiftsområde 10. Eftersom dessa\r\nanslagsminskningar görs i förhållande till\r\nde utgiftsnivåer som redovisas i\r\nbudgetpropositionen, och\r\nbudgetpropositionens utgiftsnivåer\r\ninkluderar effekten av regeringens\r\nsatsning på ohälsoområdet, blir följden\r\nnågot av en dubbelräkning.\r\nOppositionspartiernas besparingsförslag\r\ngörs alltså på toppen av regeringens\r\nförslag, och dessa partier förutsätter med\r\nandra ord att de utöver de besparingar som\r\nregeringen tillgodoräknar sig redan nästa\r\når, ska kunna göra ännu större besparingar\r\npå marginalen med sina tillkommande\r\nsatsningar.\r\nUtan att ifrågasätta behovet av\r\nytterligare insatser för rehabilitering\r\nanser utskottet att ett så snabbt och så\r\nomedelbart utbyte av en satsning inte\r\nframstår som trovärdigt.\r\nEtt annat löst underbyggt förslag\r\nframförs av Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet som\r\nanser att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI) ska beräknas som\r\ngenomsnittet av de senaste två årens\r\ninkomster och inte som i dag grundas på\r\nden aktuella inkomsten. Detta sänker\r\nersättningsnivåerna för sjukpenningen och\r\nföräldraförsäkringen och ger således\r\nbesparingar inte bara på utgiftsområde 10\r\nutan också på utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn. Hur de\r\nredan hårt arbetstyngda\r\nförsäkringskassorna utan någon som helst\r\nförberedelsetid ska hinna anpassa sina\r\nadministrativa rutiner till en sådan\r\nomläggning redan nästa år berörs inte i\r\nmotionerna.\r\nDe fyra borgerliga partierna har också\r\nsom ett gemensamt förslag att statliga\r\nföretag ska säljas ut i en tidigare aldrig\r\nskådad omfattning under de båda närmaste\r\nåren. Utan att redovisa vare sig\r\nförsäljningsplaner eller någon\r\nnäringspolitisk strategi förutsätter de\r\natt det ska vara möjligt att redan nästa\r\når avyttra statlig egendom för 45\r\nmiljarder kronor. Och under det därpå\r\nföljande året ska försäljningarna uppgå\r\ntill 55-75 miljarder kronor.\r\nBörskurserna har fallit kraftigt, men\r\ninte något av partierna diskuterar om det\r\när rimligt eller ens möjligt att i rådande\r\nbörsläge avyttra statlig verksamhet i\r\ndenna omfattning. Bortsett från\r\nKristdemokraterna tycks inte heller något\r\nav partierna ha belastat sitt\r\nbudgetalternativ för det bortfall av\r\nutdelningsinkomster som försäljningarna\r\nger upphov till. För oppositionen tycks\r\nenda syftet med privatiseringarna vara att\r\nman vill påskynda amorteringen av\r\nstatsskulden för att minska utgifterna för\r\nstatsskuldsräntor. Att man samtidigt\r\nfrånhänder sig räntabla tillgångar som\r\ningår i den statliga förmögenhetsmassan\r\nblundar man helt för i sina överväganden.\r\nÄr som i detta fall utgångspunkten\r\ndessutom att man oavsett utvecklingen på\r\naktiemarknaden varje år ska få in ett\r\nvisst belopp i försäljningsinkomster,\r\nfinns det en uppenbar risk för att man\r\ntvingas sälja värdefulla tillgångar till\r\nkraftiga underpriser, vilket i sin tur\r\ntvingar fram ytterligare försäljningar för\r\natt uppställda mål ska kunna nås.\r\nI ett läge med låga börskurser är det\r\nenligt utskottets mening inte ansvarsfullt\r\natt forcera en försäljning av statliga\r\nföretag och åstadkomma stora förluster för\r\nskattebetalarna. Ett sådant resursslöseri\r\ntar utskottet bestämt avstånd från.\r\nUtgångspunkten för en privatisering måste\r\nsjälvklart vara att den ska vara\r\nnäringspolitiskt motiverad och att den ska\r\ngenomföras vid en tidpunkt då utbytet blir\r\nså gynnsamt som möjligt för ägaren staten.\r\nExempel som dessa visar att\r\noppositionspartiernas budgetalternativ har\r\nen svagt underbyggd finansiering. I många\r\nfall har finansieringen större likhet med\r\nvagt formulerade idéskisser än praktiskt\r\ngenomförbara förslag. Trots det förutsätts\r\nde omgående kunna ge full budgeteffekt.\r\nMed en så svag finansiering riskerar\r\nstatsfinanserna återigen att snabbt\r\nförsvagas. Förslag som dessa kan inte\r\nbilda underlag för en ansvarsfullt\r\nutformad statsbudget, och finansutskottet\r\nhar därför inte kunnat ställa sig bakom\r\nModerata samlingspartiets, Folkpartiet\r\nliberalernas, Kristdemokraternas och\r\nCenterpartiets förslag till uppläggning av\r\nbudgetpolitiken.\r\nDen socialdemokratiska regeringens\r\nbudgetpolitik har resulterat i att de\r\noffentliga finanserna snabbt förbättrats.\r\nVäldiga underskott har vänts i stora\r\növerskott som snabbt minskat de skulder\r\ndet offentliga tidigare dragit på sig.\r\nUtvecklingen har gått så snabbt att den\r\noffentliga sektorns nettoskuld nu är helt\r\nutraderad och ersatt av ett överskott.\r\nNettoförmögenheten beräknas vid utgången\r\nav 2004 uppgå till 120 miljarder kronor.\r\nI mitten av 1990-talet genomförde\r\nregeringen ett omfattande\r\nkonsolideringsprogram med vars hjälp\r\nbalansen i den offentliga sektorn kunde\r\nåterställas på ett fördelningspolitiskt\r\ngodtagbart sätt. Balansen återställdes\r\nredan 1998, och den gynnsamma utvecklingen\r\nhar därefter fortsatt, fastlagda\r\nutgiftstak har hållits och uppställda\r\nsaldomål har fram till i år överträffats\r\nmed bred marginal. Under förra året\r\nmotsvarade överskottet t.o.m. 4,8 % av\r\nBNP.\r\nDen förda budgetpolitiken har resulterat\r\ni att vi nu står starka med stabila\r\növerskott i de offentliga finanserna och\r\natt vi förmår möta en något svagare\r\nekonomisk utveckling. Vi skiljer oss i det\r\navseendet från många andra EU-länder vars\r\noffentliga finanser för närvarande\r\nutvecklas på ett oroväckande sätt.\r\nMed sitt nu redovisade budgetförslag\r\nfullföljer regeringen denna politik.\r\nBudgetpropositionen med de kompletterande\r\nförslag som förs fram i motion Fi230\r\n(s, v, mp) bygger på en överenskommelse\r\nmellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna. De tre\r\npartierna fullföljer därmed det samarbete\r\nde hade under den förra mandatperioden.\r\nDen nu gjorda överenskommelsen innebär att\r\nde tre partierna står bakom riktlinjerna\r\nför den ekonomiska politiken,\r\nbudgetpolitiken, utgiftstaken,\r\ntilläggsbudgeten för 2002 samt de i\r\nbudgetpropositionen föreslagna och\r\naviserade skatteförändringarna liksom de\r\ntillägg som föreslås i motion Fi230\r\n(s, v, mp).\r\nFinansutskottet tillstyrker att\r\nbudgetpolitiken utformas i\r\növerensstämmelse med de tre partiernas\r\nförslag. Som utskottet återkommer till\r\nlängre fram i detta betänkande bör dock\r\nregeringens och samarbetspartiernas\r\nbudgetförslag kompletteras på några\r\npunkter.\r\nFör det första föreslås i motion Fi230\r\n(s, v, mp) att grundavdraget vid\r\ninkomstbeskattningen ska höjas mer än vad\r\nsom föreslås i budgetpropositionen. Denna\r\ntillkommande höjning leder till att\r\nkommunernas skatteunderlag minskar, och\r\nkommunerna bör därför kompenseras för\r\ndetta inkomstbortfall i enlighet med\r\nfinansieringsprincipen. Finansutskottet\r\nföreslår därför att det generella\r\nstatsbidraget till kommuner och landsting\r\nräknas upp med 456 miljoner kronor och att\r\nramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner höjs lika mycket. Eftersom\r\nåtgärden inte påverkar den offentliga\r\nsektorns samlade finanser bör\r\nanslagsuppräkningen dessutom föranleda en\r\nteknisk justering av utgiftstaket.\r\nFinansutskottet föreslår därför att\r\nutgiftstaket för 2003 och 2004 fastställs\r\ntill 819 respektive 853 miljarder kronor,\r\ndvs. för båda åren 1 miljard kronor högre\r\nän vad som förslagits i\r\nbudgetpropositionen.\r\nFör det andra har regeringen efter det\r\natt budgetpropositionen presenterades på\r\nriksdagens begäran lagt fram förslag om\r\nframskjuten beskattning av vissa\r\nandelsbyten. Förslagen i propositionen\r\n(prop. 2002/03:15) är avsedda att träda i\r\nkraft den 1 januari 2003 och påverkar\r\nalltså statsbudgetens inkomster under\r\nnästa år. Finansutskottet har därför i sin\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster för\r\n2003 beaktat detta inkomstbortfall och\r\nräknat ned inkomsterna med 283 miljoner\r\nkronor. Propositionen kommer att\r\növerlämnas av finansutskottet till\r\nskatteutskottet för den lagtekniska\r\nberedningen av förslagen.\r\nFör det tredje har regeringen föreslagit\r\ni budgetpropositionen (avsnitt 8.4.2) att\r\nkraftvärmeverkens beskattning ska ändras i\r\ntre olika hänseenden, och sammantaget\r\nväntas dessa förslag leda till att\r\nstatsbudgetens inkomster under 2003 ökar\r\nmed 360 miljoner kronor. Ett av förslagen\r\nkräver kommissionens godkännande eftersom\r\ndet kan strida mot EU:s regler om\r\nstatsstöd. Förslaget har därför\r\nunderställts kommissionen som ännu inte\r\nkommit med sitt utlåtande. Finansutskottet\r\nhar därför på skatteutskottets inrådan\r\nansett att riksdagens prövning av\r\nförslagen om kraftvärmeverkens beskattning\r\ntills vidare ska skjutas upp i avvaktan på\r\ndetta utlåtande. Utskottet föreslår att\r\nriksdagen formellt avslår dessa\r\nlagförslag, men ändå beaktar den effekt de\r\nhar på statsbudgetens inkomster nästa år\r\nvid ett tänkt ikraftträdande någon gång\r\nunder första halvåret 2003. Utskottet har\r\nsom en följd av detta räknat ned\r\ninkomsterna med 125 miljoner kronor\r\njämfört med budgetpropositionen.\r\nMed dessa kompletteringar ställer sig\r\nfinansutskottet bakom det budgetförslag\r\nsom regeringen samt Socialdemokraterna i\r\nriksdagen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nde gröna gemensamt lagt fram.\r\nI närmast efterföljande avsnitt återkommer\r\nutskottet till de formella förslag till\r\nbeslut som detta ställningstagande\r\nföranleder i fråga om utgiftstak för\r\n2002-2004 (2.5), fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden 2003 (2.6), beräknade\r\nförändringar av anslagsbehållningar 2003\r\n(2.8), beräkning av myndigheternas in- och\r\nutlåning i Riksgäldskontoret 2003 (2.9)\r\noch beräknad kassamässig korrigering av\r\nstatsbudgetens utgifter 2003 (2.10) samt\r\nberäkning av skatter och övriga inkomster\r\n2003 (3).\r\n\r\n2.5 Utgiftstak för staten och den\r\noffentliga sektorn\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill teknisk justering av utgiftstaket för\r\nstaten för 2002 och föreslår ytterligare\r\nen teknisk justering av utgiftstaken för\r\n2003 och 2004 jämfört med regeringens\r\nförslag. Utskottet föreslår att riksdagen\r\nfastställer utgiftstaket för staten till\r\n812 miljarder kronor för 2002, 819\r\nmiljarder kronor för 2003 samt 853\r\nmiljarder kronor för 2004. Utskottet\r\ngodkänner dessutom regeringens beräkning\r\nav de offentliga utgifterna för 2003 och\r\n2004.\r\nUtskottet avstyrker därmed de\r\nalternativa yrkanden som framförs av\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet.\r\nÖvriga delar av denna förslagspunkt\r\nbehandlar utskottet i avsnitten 2.4.3, 2.6\r\nsamt 2.8-2.10.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\n2.5.1 Utgiftstak för staten\r\n\r\nDet statliga utgiftstaket omfattar\r\nutgifterna på statsbudgeten exklusive\r\nstatsskuldsräntor samt utgifterna för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten. Dessutom ingår en\r\nofinansierad budgeteringsmarginal.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1)\r\nföreslår regeringen att den tidigare\r\nfastställda nivån på utgiftstaken för\r\nstaten åren 2002-2004 anpassas till följd\r\nav tre budgettekniska förändringar.\r\nJusteringen är föranledd av regeringens\r\nbeslut att kommunkontosystemet ska\r\nredovisas på statsbudgetens inkomstsida\r\nfr.o.m. 2003. Från systemet erhåller\r\nkommuner och landsting återbetalning av\r\ningående mervärdesskatt i icke\r\nskattepliktig verksamhet. Den avgift som\r\nkommuner och landsting i dag betalar till\r\nsystemet avskaffas i och med beslutet.\r\nFinansieringen av systemet tas därmed över\r\nav staten och uttagen ur systemet sker via\r\nstatsbudgetens inkomstsida. För att\r\nförändringen ska vara kostnadsneutral\r\nföreslår regeringen en nivåsänkning av de\r\ngenerella statsbidragen 2003 baserad på\r\nden preliminära avgiften 2002. En\r\ndefinitiv reglering ska ske i\r\nbudgetpropositionen för 2004. Den\r\nföreslagna nivåsänkningen uppgår till 31,4\r\nmiljarder kronor och medför en justering\r\nav utgiftstaken för 2003 och 2004 nedåt\r\nmed motsvarande belopp.\r\nRegeringen anser också att höjningen av\r\ndet statliga utjämningsbidraget till\r\nkommuner och landsting i år motiverar en\r\nberäkningsteknisk justering av\r\nutgiftstaket för 2002 uppåt med 2,9\r\nmiljarder kronor. Även åren 2003 och 2004\r\nberäknar regeringen att utjämningsbidraget\r\nhöjs med 2,9 miljarder kronor för vart och\r\nett av åren, med en motsvarande\r\nuppjustering av utgiftstaket för dessa år.\r\nRegeringen föreslår dessutom en höjning\r\nav grundavdraget som beräknas minska\r\nkommunsektorns skatteinkomster med 2,5\r\nmiljarder kronor per år fr.o.m. 2003. Det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting höjs därför med motsvarande\r\nbelopp för att kommunsektorns totala\r\ninkomster samt den offentliga sektorns\r\nkonsoliderade utgifter ska förbli\r\noförändrade. För denna åtgärd föreslår\r\nregeringen en motsvarande\r\nberäkningsteknisk justering av\r\nutgiftstaket uppåt.\r\nSammantaget höjer förslagen utgiftstaket\r\nför 2002 med 2,9 miljarder kronor och\r\nsänker utgiftstaken för 2003 och 2004 med\r\n25,9 miljarder kronor per år.\r\nRegeringen föreslår sålunda att\r\nutgiftstaken för åren 2002-2004 fastställs\r\ntill 812, 818 respektive 852 miljarder\r\nkronor (punkt 2).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAv den tidigare redogörelsen framgår att\r\nsamtliga fyra oppositionspartier förordar\r\nandra nivåer på utgiftstaket. Formella\r\nförslag för 2003 och 2004 framförs av\r\nModerata samlingspartiet i motion Fi231\r\n(yrkande 3), Folkpartiet liberalerna i\r\nmotion Fi232 (yrkande 2),\r\nKristdemokraterna i motion Fi233 (yrkande\r\n5) samt Centerpartiet i motion Fi234\r\n(yrkande 3).\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna tar i motion Fi230\r\ninte ställning till nivån för utgiftstaket\r\nför staten.\r\nDe olika partiernas förslag framgår av\r\nföljande sammanställning.\r\n\r\nTabell 28. Förslag till utgiftstak för\r\nstaten 2003 och 2004\r\n\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i föregående avsnitt\r\n(2.4.3) ställt sig bakom regeringens\r\nförslag till inriktning av\r\nbudgetpolitiken. Till grund för detta\r\nförslag ligger regeringens bedömning av\r\nutvecklingen i statsbudgetens inkomster\r\noch utgifter under åren 2003 och 2004.\r\nLängre fram i betänkandet (avsnitten 2.6,\r\n3 och 4) behandlar utskottet regeringens\r\noch riksdagspartiernas alternativa förslag\r\ntill beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nsamt fördelning av statens utgifter på\r\nutgiftsområdena och tar där formellt\r\nställning till de olika yrkandena.\r\nUtskottet biträder därvid regeringens\r\nförslag med den ändringen att\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas yrkanden i motion\r\nFi230 tillstyrks.\r\nUtskottet ställer sig således bakom\r\nförslaget om en utvidgning av den gröna\r\nskatteväxlingen i enlighet med motion\r\nFi230. För att kompensera det bortfall av\r\nskatteinkomsterna för kommunerna som\r\nföljer denna skatteväxling bör en höjning\r\nske av de generella statsbidragen till\r\nkommunsektorn. Med hänsyn härtill föreslår\r\nutskottet i avsnitten 2.6 och 4.2 att\r\nramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner höjs med 456 miljoner kronor\r\nför 2003 respektive 2004. I och med detta\r\nökar de takbegränsade utgifterna med\r\nmotsvarande belopp för båda åren.\r\nFinansutskottet anser det därför motiverat\r\natt den tillkommande höjningen av de\r\ngenerella statsbidragen också leder till\r\nen beräkningsteknisk justering av\r\nutgiftstaket för staten.\r\nUtskottets förslag avviker alltså från\r\nbudgetpropositionen vad avser justeringen\r\nav de tidigare fastställda utgiftstaken\r\nför staten åren 2003 och 2004. De totala\r\nanslagsförändringarna tillsammans med den\r\ntillkommande höjningen inom\r\nutgiftsområde 25 som leder till en\r\ntakjustering, uppgår därmed till  25 456\r\nmiljoner kronor per år. Justeringen\r\navrundas emellertid till hela miljarder\r\nkronor i enlighet med tidigare praxis,\r\nvarför sänkningen av utgiftstaket\r\nbegränsas till 25 miljarder kronor. Det av\r\nutskottet föreslagna utgiftstaket för\r\nstaten beräknas därmed till 819 miljarder\r\nkronor för 2003 och 853 miljarder kronor\r\nför 2004, vilket är 1 miljard kronor högre\r\njämfört med regeringens förslag i\r\npropositionen.\r\nMed hänsyn härtill biträder utskottet\r\nregeringens förslag till utgiftstak för\r\nstaten för 2002-2004 med den justering som\r\nutskottet föreslagit och tillstyrker\r\ndärmed delvis punkt 2 i propositionen.\r\nDe motionsyrkanden som är aktuella i\r\ndetta sammanhang avstyrks. Det gäller\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkande 3, Fi232 (fp)\r\nyrkande 2, Fi233 (kd) yrkande 5 samt Fi234\r\n(c) yrkande 3.\r\n\r\n2.5.2 Utgiftstak för den offentliga\r\nsektorn\r\n\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn\r\nerhålls genom att en beräkning av de\r\nsamlade kommunala utgifterna läggs till\r\nutgiftstaket för staten. I beräkningen\r\ngörs avdrag för interna transaktioner\r\nmellan staten och kommunsektorn samt\r\nmellan staten och ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten. Nivån på detta\r\nutgiftstak är således en funktion av det\r\nutgiftstak som gäller för staten.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2)\r\nredovisar regeringen att utgiftstaket för\r\nden offentliga sektorn åren 2003 och 2004\r\nhar reviderats upp jämfört med\r\nbudgetpropositionen för 2002, främst till\r\nföljd av högre kommunal konsumtion. De\r\nföreslagna tekniska justeringarna av\r\nutgiftstaken för staten påverkar inte\r\nutgiftstaket för den offentliga sektorn\r\neftersom de motsvaras av lika stora\r\ninterna transaktioner inom den offentliga\r\nsektorn.\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen\r\ngodkänner beräkningen av de offentliga\r\nutgifterna för 2003 och 2004 (punkt 3).\r\nBeräkningen framgår av följande tabell.\r\n\r\nTabell 29. Regeringens förslag till\r\nberäkning av utgiftstaket för den\r\noffentliga sektorn 2003 och 2004\r\n\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna föreslår i motion\r\nFi230 inte någon ändring av nivån för\r\nutgiftstaket för den offentliga sektorn.\r\nModerata samlingspartiet framhåller i\r\nmotion Fi231 att de utgiftsförändringar\r\noch skattesänkningar som partiet föreslår\r\nleder till minskade utgifter för den\r\noffentliga sektorn. De nivåer som\r\nmotionärerna föreslår för utgiftstaket för\r\nden offentliga sektorn är 1 197 miljarder\r\nkronor 2003 och 1 159 miljarder kronor\r\n2004 (yrkande 2).\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion\r\nFi232 att utgiftstaket för den offentliga\r\nsektorn anges till 1 204 miljarder kronor\r\nför 2003 och 1 250 miljarder kronor för\r\n2004 (yrkande 3).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\nen kombination av lägre utgiftstak för\r\nstaten och ett större utrymme för\r\nkommunsektorn som leder till ett lägre\r\nutgiftstak för den offentliga sektorn. De\r\nredovisade nivåerna för utgiftstaket för\r\nden offentliga sektorn uppgår till 1 219\r\nmiljarder kronor för 2003 och 1 258\r\nmiljarder kronor för 2004 (yrkande 12).\r\nCenterpartiet framför i motion Fi234\r\ninget formellt yrkande om beräkningen av\r\nde offentliga utgifterna, men redovisar i\r\nen tabell vilken effekt partiets\r\nbudgetalternativ har på dessa utgifter.\r\nFör åren 2003 och 2004 uppgår taket i\r\nCenterpartiets budgetalternativ till 1 207\r\nrespektive 1 249 miljarder kronor.\r\n\r\nTabell 30. Oppositionspartiernas förslag\r\ntill beräkning av utgiftstaket för den\r\noffentliga sektorn 2003 och 2004\r\n\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänvisning till vad utskottet tidigare\r\nframhållit (se avsnitt 2.4.3) tillstyrker\r\nfinansutskottet regeringens förslag till\r\nberäkning av de offentliga utgifterna\r\n(punkt 3). De av utskottet föreslagna\r\ntekniska justeringarna av nivån för\r\nutgiftstaket för staten åren 2003 och 2004\r\npåverkar inte det beräknade utgiftstaket\r\nför den offentliga sektorn eftersom\r\njusteringarna motsvaras av elimineringar\r\nför interna transaktioner inom den\r\noffentliga sektorn.\r\nUtskottet avstyrker därmed de förslag\r\ntill alternativ beräkning av de offentliga\r\nutgifterna och utgiftstak för den\r\noffentliga sektorn som framförs i\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkande 2, Fi232 (fp)\r\nyrkande 3 samt Fi233 (kd) yrkande 12.\r\n\r\n2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden 2003\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden för 2003 med den\r\nändringen att ramarna för utgiftsområdena\r\n8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv,\r\n15 Studiestöd, 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård och 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar förändras i\r\nenlighet med förslaget i motion Fi230 (s,\r\nv, mp) yrkande 1.\r\nUtskottet föreslår därutöver att ramen\r\nför utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner för 2003 höjs med 456 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\nUtskottet avslår därmed motionerna med\r\nalternativa yrkanden från Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet.\r\nÖvriga delar av denna förslagspunkt\r\nbehandlar utskottet i avsnitten 2.4.3, 2.5\r\nsamt 2.8-2.10.\r\nJämför reservationerna (8 (m), 9 (fp),\r\n10 (kd) och 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgifter\r\nför 2003 fördelas på utgiftsområden på det\r\nsätt som framgår av tabell 6.5 i\r\npropositionen (punkt 8).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna presenterar i motion\r\nFi230 ett antal förslag för att\r\nytterligare förbättra och utveckla\r\nförslagen i budgetpropositionen.\r\nMotionärerna föreslår följande ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag för\r\n2003:\r\n-ramen för utgiftsområde 8 Invandrare och\r\nflyktingar ökas med 0,1 miljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg ökas med 186,0\r\nmiljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 14 Arbetsliv ökas\r\nmed 2,0 miljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nminskas med 250,0 miljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård ökas med 28,0 miljoner\r\nkronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\nökas med 20,5 miljoner kronor.\r\nFörslagen behandlas i detalj längre fram i\r\nbetänkandet (avsnitt 4). För övrigt\r\nställer sig motionärerna bakom regeringens\r\nförslag till fördelning av statens\r\nutgifter på utgiftsområden för 2003.\r\nDe fyra borgerliga partierna avvisar\r\nregeringsförslaget och förordar i stället\r\nsina respektive förslag till\r\nutgiftsfördelning. Sådana alternativa\r\nförslag framförs av\r\n-Moderata samlingspartiet i motion Fi231\r\n(yrkande 5),\r\n-Folkpartiet liberalerna i motion Fi232\r\n(yrkande 6),\r\n-Kristdemokraterna i motion Fi233 (yrkande\r\n8) samt\r\n-        Centerpartiet i motion Fi234\r\n(yrkande 6).\r\nDe olika partiernas förslag framgår av\r\nföljande sammanställning.\r\n\r\nTabell 31. Regeringens och\r\nriksdagspartiernas förslag till\r\nutgiftsramar för 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nAnm. Utgiftsområde 8 Invandrare och\r\nflyktingar: I motion Fi230 (s, v, mp)\r\nföreslås att ramen höjs med 0,1 miljon kr.\r\n\r\nÖvriga utskotts yttranden\r\n\r\nSammanlagt tolv utskott har yttrat sig\r\növer budgetpropositionens förslag till\r\nutgiftsramar för budgetåret 2003 och de\r\nmotioner som väckts med anledning av\r\npropositionen. Två utskott -\r\nkonstitutionsutskottet och\r\nutbildningsutskottet - har avstått från\r\natt yttra sig. Av de utskott som yttrat\r\nsig i ärendet har samtliga tillstyrkt\r\nregeringens förslag med följande\r\njusteringar:\r\nSocialförsäkringsutskottet anser i sitt\r\nyttrande (SfU1y) att det finns skäl att ge\r\nutrymme för en utökning av anslag 10:5\r\nOmbudsmannen mot etnisk diskriminering i\r\nenlighet med motion Fi230 (s, v, mp).\r\nMotionen tillstyrks därmed i berörda delar\r\noch regeringens förslag till ramen för\r\nutgiftsområde 8 föreslås på motsvarande\r\nsätt justeras.\r\nSocialutskottet ställer sig i sitt\r\nyttrande (SoU1y) tveksamt till den\r\nbesparing som regeringen föreslår på de\r\ns.k. Dagmarmedlen inom utgiftsområde 9.\r\nSocialutskottet godtar därför förslaget i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) om att\r\nutgiftsområdet bör tillföras ytterligare\r\n186 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag och föreslår att\r\npropositionen bör tillstyrkas med den\r\nföreslagna ändringen. Enligt\r\nsocialutskottet torde det ankomma på\r\nfinansutskottet att ta ställning till den\r\nfinansiering som motionärerna anvisar.\r\nArbetsmarknadsutskottet tillstyrker i\r\nsitt yttrande (AU1y) det förslag om en\r\nökning av ramen för utgiftsområde 14 som\r\nläggs fram i motion Fi230 (s, v, mp). Den\r\naktuella utgiftsområdesramen bör därför\r\nenligt arbetsmarknadsutskottet räknas upp\r\nmed 2 miljoner kronor jämfört med\r\npropositionens förslag.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet anser i\r\nsitt yttrande (MJU1y) att regeringens\r\nförslag till besparingar inom\r\nutgiftsområde 20 inte bör genomföras.\r\nDärmed tillstyrker miljö- och\r\njordbruksutskottet förslaget i motion\r\nFi230 (s, v, mp) och förordar att ramen\r\nför utgiftsområdet bör höjas med 28\r\nmiljoner kronor i förhållande till\r\nregeringens förslag. Därutöver delar miljö-\r\noch jordbruksutskottet motionärernas\r\nuppfattning om prioriterade verksamheter\r\ninom utgiftsområde 23 och ställer sig\r\ndärmed bakom den del av motion Fi230 som\r\navser höjningen av den aktuella\r\nutgiftsområdesramen med 20,5 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i avsnitt 2.4\r\nredovisat sin syn på de budgetförslag och\r\nprioriteringar som regeringen och\r\nriksdagspartierna gör. Tabell 31 visar i\r\nett koncentrat hur dessa prioriteringar\r\nkommer till uttryck i Moderata\r\nsamlingspartiets, Folkpartiet\r\nliberalernas, Kristdemokraternas och\r\nCenterpartiets budgetalternativ.\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) sammanfattas också\r\ni tabellen.\r\nNoteras bör att för oppositionens del är\r\nde angivna värdena inte inbördes\r\njämförbara på alla punkter beroende på att\r\ndessa partier använder sig av olika\r\nmetoder för att kompensera kommunsektorn\r\nför effekterna av sina skatteförslag.\r\nSå t.ex. föreslår Moderata\r\nsamlingspartiet att ramen för\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner ska räknas upp med 62,8 miljarder\r\nkronor främst beroende på att\r\nkommunsektorn föreslås få kompensation för\r\ndet skattebortfall som det moderata\r\nbudgetalternativet ger upphov till.\r\nEftersom partiets förslag till\r\nkompensation uppgår till sammanlagt 68,9\r\nmiljarder kronor föreslår Moderata\r\nsamlingspartiet i realiteten en\r\nneddragning av överföringarna till\r\nkommunerna med 6,1 miljarder kronor.\r\nPartiet motsätter sig dessutom regeringens\r\nförslag om tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommunsektorn på 2,3 miljarder\r\nkronor, vilket i enlighet med regeringens\r\nförslag regleras på statsbudgetens\r\ninkomstsida.\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i sitt\r\nbudgetalternativ att ramen för\r\nutgiftsområde 25 räknas upp med 8,2\r\nmiljarder kronor. Partiet beräknar\r\nsamtidigt att kommunerna ska kompenseras\r\nför effekterna av partiets förslag till\r\nvissa förändringar av inkomstskatter samt\r\nersättningar från\r\nsocialförsäkringssystemet med sammanlagt\r\n8,6 miljarder kronor. Detta innebär att\r\nFolkpartiet i realiteten minskar\r\növerföringarna till kommunerna med 2,7\r\nmiljarder kronor, varav 2,4 miljarder\r\nkronor avser sänkta statsbidrag för att\r\nuppväga det skattebortfall som kommunala\r\nkoncernbildningar enligt motionärerna\r\nleder till. Dessutom vill partiet flytta\r\n0,3 miljarder kronor från anslaget till\r\nsärskilda insatser i vissa kommuner till\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg.\r\nI Centerpartiets budgetalternativ räknas\r\nramen för utgiftsområde 25 ned med 19,5\r\nmiljarder kronor. Denna nedjustering\r\nföranleds av att kommunsektorns inkomster\r\njusteras för de av partiets förslag som\r\npåverkar det kommunala skatteunderlaget.\r\nDessa förslag till neutraliseringar uppgår\r\nsammantaget till 21,3 miljarder kronor,\r\nvilket innebär att nettoöverföringarna\r\ntill kommunerna inom utgiftsområde 25 i\r\nCenterpartiets budgetalternativ utökas med\r\n1,8 miljarder kronor. Partiet avvisar\r\nemellertid regeringens skolsatsning på\r\n2 miljarder kronor 2003, vilken redovisas\r\nunder utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning, och föreslår i\r\nstället en satsning på skolan genom höjt\r\ngenerellt statsbidrag via utgiftsområde\r\n25. Partiet motsätter sig liksom Moderata\r\nsamlingspartiet regeringens förslag om\r\ntillfälligt sysselsättningsstöd till\r\nkommunsektorn.\r\nI motsats till de övriga\r\noppositionspartierna föreslår\r\nKristdemokraterna att effekten på\r\nkommunsektorn av deras\r\ninkomstskatteförslag ska neutraliseras\r\ndels genom regleringar på utgiftsområde\r\n25, dels genom en avräkning mot\r\ninkomsttitel. Såsom utskottet tidigare har\r\nframhållit kan det ifrågasättas om ett\r\nsådant förfarande är förenligt med\r\nbudgetlagens krav på att alla inkomster\r\noch utgifter på statsbudgeten ska\r\nbruttoredovisas. Om - för jämförbarhetens\r\nskull - all reglering i stället görs på\r\nutgiftsområde 25 kommer utgifterna på\r\ndetta utgiftsområde att öka i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ med\r\n35,2 miljarder kronor. En motsvarande\r\nreglering bör då också göras för partiets\r\nförslag till utgiftstak för staten 2003.\r\nFinansutskottet vill vidare erinra om\r\növriga utskotts ställningstaganden\r\nbeträffande förändringar i vissa\r\nutgiftsområdesramar enligt\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas motion Fi230. I\r\nsina respektive yttranden till\r\nfinansutskottet ställer sig\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\nsocialutskottet, arbetsmarknadsutskottet\r\noch miljö- och jordbruksutskottet bakom de\r\ntre partiernas gemensamma förslag till\r\nförändringar av ramar för utgiftsområdena\r\n8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv,\r\n20 Allmän miljö- och naturvård samt 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar.\r\nFinansutskottet delar de fyra utskottens\r\nuppfattning om behovet av ramförändringar\r\ninom de aktuella utgiftsområdena i\r\nenlighet med förslaget i motion Fi230\r\n(s, v, mp). Även ramen för utgiftsområde\r\n15 Studiestöd bör enligt utskottets mening\r\nförändras med hänsyn till bedömningen i\r\nsamma motion. Motionärerna har efter\r\nsamtal med regeringen erfarit att\r\nanvändandet av medel från anslaget för\r\nrekryteringsbidrag uppskattas bli lägre\r\njämfört med de i budgetpropositionen\r\navsatta beloppen. Detta tyder enligt\r\nmotionärerna på att det finns utrymme för\r\natt minska anslaget utan att detta får\r\nnågon effekt på verksamheten.\r\nFinansutskottet har för egen del inte\r\nnågot att invända mot denna bedömning.\r\nUtskottet ställer sig därmed bakom\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas förslag i motion\r\nFi230 (s, v, mp) och anser att regeringens\r\nförslag till fördelning av statens\r\nutgifter på utgiftsramar för 2003 bör\r\njusteras enligt följande:\r\n-ramen för utgiftsområde 8 Invandrare och\r\nflyktingar ökas med 0,1 miljon kronor och\r\nfastställs därmed till 7 128 miljoner\r\nkronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg ökas med 186,0\r\nmiljoner kronor och fastställs därmed till\r\n33 357 miljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 14 Arbetsliv ökas\r\nmed 2,0 miljoner kronor och fastställs\r\ndärmed till 1 150 miljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nminskas med 250,0 miljoner kronor och\r\nfastställs därmed till 21 600 miljoner\r\nkronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård ökas med 28,0 miljoner\r\nkronor och fastställs därmed till 3 363\r\nmiljoner kronor;\r\n-ramen för utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\nökas med 20,5 miljoner kronor och\r\nfastställs därmed till 10 481 miljoner\r\nkronor.\r\nLängre fram i betänkandet (avsnitt 3)\r\nbehandlar utskottet regeringens och\r\nriksdagspartiernas alternativa förslag\r\ntill beräkning av statsbudgetens inkomster\r\noch tar där formellt ställning till de\r\nolika yrkandena. Utskottet biträder därvid\r\nregeringens förslag med den ändringen att\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas skatteförslag i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) tillstyrks.\r\nBland de förslag i den gemensamma\r\npartimotionen Fi230 (s, v, mp) som\r\nutskottet ställer sig bakom ingår en\r\nutvidgning av den gröna skatteväxlingen.\r\nDenna skatteväxling innebär i likhet med\r\nett snarlikt förslag i budgetpropositionen\r\natt grundavdragen vid inkomstbeskattningen\r\nhöjs ytterligare. Detta leder till att det\r\nkommunala skatteunderlaget minskar. För\r\natt kompensera bortfallet av\r\nskatteinkomsterna för kommunerna bör en\r\nhöjning ske av de generella statsbidragen\r\ntill kommunsektorn med 456 miljoner kronor\r\nför 2003. Utskottet anser därmed att ramen\r\nför utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner för samma år bör fastställas till\r\n68 487 miljoner kronor.\r\nUtskottets förslag innebär att ramnivån\r\nför sju utgiftsområden förändras jämfört\r\nmed regeringens förslag. Som en följd av\r\ndetta blir summan av utgiftsområdena en\r\nannan än i propositionen. Den av utskottet\r\nföreslagna förändringen av ramen för\r\nutgiftsområde 25 föranleder dessutom en\r\nteknisk justering av utgiftstaket för\r\nstaten (se avsnitt 2.5.1).\r\nBudgeteringsmarginalen påverkas också av\r\nförslaget. Konsekvenserna av utskottets\r\nsamlade förslag på statsbudgetens\r\nutgiftssida presenteras i följande tabell.\r\n\r\nTabell 32. Konsekvenser av utskottets\r\nförslag till förändringar i utgiftsramar\r\nför 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n1Anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering tillförs 0,1 miljon kronor.\r\nEn konsekvens av utskottets tidigare\r\nställningstagande gentemot de olika\r\nbudgetalternativen är att utskottet\r\nbiträder regeringens förslag till\r\nfördelning av utgifter på övriga\r\nutgiftsområden. Utskottet tillstyrker\r\nsåledes delvis punkt 8 i propositionen.\r\nMotion Fi230 (s, v, mp) yrkande 1\r\ntillstyrks i sin helhet.\r\nDe alternativa motionsyrkanden som är\r\naktuella i detta sammanhang avstyrks.\r\nDetta gäller Fi231 (m) yrkande 5, Fi232\r\n(fp) yrkande 6, Fi233 (kd) yrkande 8 samt\r\nFi234 (c) yrkande 6.\r\n\r\n2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003\r\n\r\nUtskottet har tidigare ställt sig bakom\r\nregeringens förslag till inriktning av\r\nbudgetpolitiken (avsnitt 2.4.3). Till\r\ngrund för detta förslag ligger den\r\ninkomstberäkning som regeringen redovisar\r\nför 2003. Finansutskottet behandlar längre\r\nfram i betänkandet i avsnitt 3.11\r\nregeringens och riksdagspartiernas\r\nalternativa förslag till beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 och tar\r\ndär formellt ställning till de olika\r\nyrkandena. Utskottet biträder därvid\r\nregeringens förslag med den ändringen att\r\nde beräknade inkomsterna minskas med 341\r\nmiljoner kronor.\r\nI följande sammanställning redovisas\r\nutskottets, regeringens och\r\nriksdagspartiernas förslag till beräkning\r\nav statsbudgetens inkomster.\r\n\r\nTabell 33. Utskottets, regeringens och\r\nriksdagspartiernas förslag till beräkning\r\nav statsbudgetens samlade inkomster för\r\n2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nDet bör noteras att redovisningen av\r\nbudgeteffekten av riksdagspartiernas\r\nskatte- och avgiftsförslag grundas på en\r\nsammanställning som finansutskottet gjort\r\nmed ledning av uppgifter i partiernas\r\nmotioner samt ytterligare information\r\ninhämtad från partiernas riksdagskanslier.\r\nHuvudprincipen har varit att redovisa\r\nförslagens rent statsfinansiella effekter,\r\nmen undantag från detta förekommer, bl.a.\r\npå grund av de redovisningsprinciper som\r\nKristdemokraterna valt att använda sig av\r\ni sin motion. Vidare påverkar vissa av\r\npartiernas förslag till skatteförändringar\r\nfrämst kommunernas och landstingens\r\nskatteinkomster, vilka förutsätts bli\r\nkompenserade för det inkomstbortfall detta\r\nger upphov till. På statsbudgeten syns\r\ndessa förändringar för Moderata\r\nsamlingspartiets, Folkpartiet liberalernas\r\nsamt Centerpartiets del som\r\nanslagsökningar på utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommuner. Vissa\r\nförslag från Kristdemokraterna regleras\r\növer utgiftsområde 25, medan övriga\r\nförslag belastar inkomsttiteln 1111\r\nFysiska personers inkomstskatt. Se närmare\r\nredovisning om detta i avsnitt 2.6.\r\n\r\n2.8 Anslagsbehållningar\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill beräkning av förändringar av\r\nanslagsbehållningar för 2003 och avstyrker\r\nFolkpartiet liberalernas motion med\r\nalternativa yrkanden.\r\nÖvriga delar av denna förslagspunkt\r\nbehandlar utskottet i avsnitten 2.4.3,\r\n2.5, 2.6, 2.9, 2.10 och 3.\r\nJämför reservation 9 (fp).\r\nMedel som anvisats på ett\r\nreservationsanslag kan enligt vissa regler\r\nsparas till efterföljande budgetår. I den\r\nmån ett ramanslag inte förbrukats får på\r\nmotsvarande sätt kvarstående behållning\r\nföras över till ett senare år. Myndigheter\r\nhar också möjlighet att med vissa\r\nbegränsningar disponera del av nästa års\r\nanslag som en anslagskredit.\r\nFörskjutningar i det samlade\r\nanslagssparandet påverkar statsbudgetens\r\nutgifter och redovisas på budgetens\r\nutgiftssida som en nettopost, benämnd\r\nÖkning/minskning av anslagsbehållningar.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och\r\ntabell 6.5) räknar regeringen med att de\r\nsamlade anslagsbehållningarna ska minska\r\nnetto med 0,4 miljarder kronor under 2003,\r\ndvs. att utgifter av denna omfattning\r\nväntas bli finansierade med  medel som\r\nfinns tillgängliga på anslagen vid årets\r\nbörjan. Regeringen föreslår att riksdagen\r\nska godkänna beräkningen av förändringar i\r\nanslagsbehållningarna (punkt 9).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna beräknar i motion\r\nFi232 att anslagsbehållningar ska öka med\r\n0,6 miljarder kronor under 2003 (yrkande\r\n5). Motionärerna anser att minskningen av\r\nanslagsbehållningar kan begränsas mer\r\njämfört med regeringens förslag bl.a. på\r\ngrund av att vissa verksamheter med\r\nanslagsbehållning enligt partiets\r\nbudgetalternativ föreslås utgå helt.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner för egen del inte\r\nanledning att göra någon annan bedömning\r\nav förbrukningen av anslagsbehållningarna\r\nän regeringen. Utskottet tillstyrker\r\nsåledes punkt 9 i propositionen och\r\navstyrker därmed motion Fi232 (fp) yrkande\r\n5.\r\n\r\n2.9 Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill beräkning av myndigheternas in- och\r\nutlåning i Riksgäldskontoret för 2003 och\r\navstyrker Kristdemokraternas motion med\r\nalternativa yrkanden.\r\nÖvriga delar av denna förslagspunkt\r\nbehandlar utskottet i avsnitten 2.4.3,\r\n2.5, 2.6, 2.8, 2.9 och 3.\r\nJämför reservation 10 (kd).\r\nI sitt förslag till statsbudget för\r\nbudgetåret 2003 räknar regeringen med att\r\nmyndigheternas m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret ska uppgå till 12,0\r\nmiljarder kronor under året. Saldot på\r\ndenna post har fram t.o.m. 1999 varit\r\nnegativt, dvs. inlåningen har överstigit\r\nRiksgäldskontorets utlåning. Sedan 1995\r\nhar medel för premiepensioner tillfälligt\r\nplacerats i Riksgäldskontoret. För 2003\r\nberäknas de årliga inbetalningarna av\r\npremiepensionsmedel inklusive ränta till\r\n24,3 miljarder kronor. Samtidigt överförs\r\n21,6 miljarder kronor avseende\r\npremiepensionsmedel för 2001 till\r\nPremiepensionsmyndigheten.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 4.4.4) att riksdagen ska godkänna\r\nden gjorda beräkningen av förändringar i\r\nmyndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret för budgetåret 2003\r\n(punkt 5).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna motsätter sig i motion\r\nFi233 regeringens förslag om en låneram i\r\nRiksgäldskontoret om 3 miljarder kronor\r\nför 2003 till ett antal ospecificerade väg-\r\noch järnvägsprojekt. Denna\r\ninfrastruktursatsning bör enligt\r\nmotionärerna finansieras med anslag över\r\nstatsbudgeten, varför den i partiets\r\nbudgetalternativ lyfts ur posten\r\nMyndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret och inryms inom\r\nutgiftstaket (yrkande 11).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner för egen del inte\r\nanledning att göra någon annan bedömning\r\nav myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret än regeringen. Utskottet\r\ntillstyrker således punkt 5 i\r\npropositionen och avstyrker därmed motion\r\nFi233 (kd) yrkande 11.\r\n\r\n2.10 Kassamässig korrigering\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill beräkning av den kassamässiga\r\nkorrigeringen för 2003.\r\nÖvriga delar av denna förslagspunkt\r\nbehandlar utskottet i avsnitten 2.4.3,\r\n2.5, 2.6, 2.8, 2.9 och 3.\r\nBeräkningsposten Kassamässig korrigering\r\när nödvändig för att budgetsaldot ska bli\r\nidentiskt med lånebehovet (med omvänt\r\ntecken). En kassamässig korrigering kan\r\ndels uppstå om betalningen respektive\r\nanslagsavräkningen sker olika budgetår,\r\ndels om det förekommer transaktioner över\r\nstatsverkets checkräkning som inte har sin\r\nmotsvarighet på anslag eller inkomsttitlar\r\neller vice versa. Ett exempel på det\r\nsenare är de överföringar från AP-fonden\r\nsom gjordes 1999-2001.\r\nBelastningen på statsbudgeten ökar med ca\r\n60 miljarder kronor per år till följd av\r\nålderspensionsreformen, samtidigt som det\r\nsker en motsvarande förstärkning av\r\nålderspensionssystemets sparande.\r\nStatsbudgeten har till en del kompenserats\r\nför denna försvagning genom överföring av\r\nmedel från AP-fonden på 45 miljarder\r\nkronor vartdera året 1999 och 2000. Under\r\n2001 ägde ytterligare en överföring rum\r\nbestående av stats- och\r\nbostadsobligationer till ett marknadsvärde\r\nav 155 miljarder kronor. Den del av\r\növerföringen som bestod av\r\nstatsobligationer skrevs av direkt mot\r\nstatsskulden med obligationernas nominella\r\nvärde utan någon direkt effekt på\r\nlånebehovet. Den del av överföringen som\r\nutgjordes av bostadsobligationer kommer\r\natt påverka lånebehovet under flera år\r\nframöver, dels genom att de olika\r\nobligationslånen genererar\r\nränteavkastning, dels genom att de\r\nförfaller till betalning. Budgetsaldot\r\nförstärks genom denna transaktion med 13,4\r\nmiljarder kronor 2003.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 4.4.4) att riksdagen ska godkänna\r\nden gjorda beräkningen av den kassamässiga\r\nkorrigeringen för 2003 (punkt 6).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet biträder regeringens\r\nförslag till beräkning av den kassamässiga\r\nkorrigeringen för 2003.\r\n\r\n2.11 Budgetens sammansättning i stort\r\n\r\nUtskottet har i de närmast föregående\r\navsnitten tagit ställning till utgifternas\r\nfördelning på utgiftsområden samt till\r\nförändringar av anslagsbehållningar,\r\nRiksgäldskontorets in- och utlåning till\r\nmyndigheter m.fl. och den kassamässiga\r\nkorrigeringen. I avsnitt 3.11 längre fram\r\ni betänkandet redovisar utskottet sitt\r\nställningstagande till beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster. Utskottet har\r\ndärmed övergripande behandlat de delposter\r\nsom statsbudgeten är uppbyggd av.\r\nSkillnaden mellan å ena sidan\r\nstatsbudgetens inkomster och å andra sidan\r\nsumman av samtliga utgifter på\r\nutgiftsområden inklusive förändringar av\r\nanslagsbehållningar, nettot av\r\nmyndigheternas m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret och den kassamässiga\r\nkorrigeringen utgör budgetsaldot, vilket\r\ndefinitionsmässigt är liktydigt med\r\nstatens lånebehov. Lånebehovet framkommer\r\nalltså som en restpost, vars nivå\r\nriksdagen inte tar ställning till.\r\nRegeringens förslag till statsbudget för\r\nbudgetåret 2003 framgår schematiskt av\r\nföljande förenklade budgetuppställning.\r\nDet innebär att statsbudgetens utgifter\r\növerstiger inkomsterna och att det\r\nberäknade lånebehovet enligt propositionen\r\nuppgår till 13,5 miljarder kronor.\r\n\r\nTabell 34. Regeringens förslag till\r\nstatsbudget för budgetåret 2003\r\n\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nSåsom tidigare framgått föreslår utskottet\r\natt 2003 års ramar för utgiftsområdena 8,\r\n9, 14, 15, 20 och 23 ska förändras jämfört\r\nmed regeringens förslag i enlighet med\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas förslag i motion\r\nFi230 (se även beskrivningen av respektive\r\nutgiftsområde i avsnitt 4). Beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster ska också\r\njusteras enligt utskottets förslag som\r\nföljer förslaget till riksdagsbeslut i\r\nsamma motion (se även avsnitt 3.11).\r\nUtskottet föreslår dessutom en höjd ram\r\nför utgiftsområde 25 till följd av de\r\nföreslagna skatteförändringar som har\r\neffekter på kommunernas och landstingens\r\nskatteinkomster. Nettot av justeringarna\r\npå statsbudgetens utgiftssida påverkar\r\nbudgetomslutningen för budgetåret 2003 som\r\ni utskottets förslag blir drygt 0,4\r\nmiljarder högre. Samtidigt minskar\r\nstatsbudgetens inkomster med drygt 0,3\r\nmiljarder kronor, vilket ger ett lånebehov\r\nsom är knappt 0,8 miljarder kronor högre\r\njämfört med regeringens beräkningar.\r\nEffekten av utskottets ställningstagande\r\nframgår av nedanstående\r\nbudgetuppställning.\r\n\r\nTabell 35. Utskottets förslag till\r\nstatsbudget för budgetåret 2003\r\n\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n2.12 Sammandrag av de olika\r\nbudgetalternativen\r\n\r\nNedan presenteras ett sammandrag av\r\neffekter på statsbudgeten för 2003 av\r\nregeringens och riksdagspartiernas olika\r\nbudgetalternativ. Även effekter av\r\nutskottets förslag med hänsyn till ny\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster samt\r\nförändringar av ramar på ett antal\r\nutgiftsområden ingår i sammanställningen.\r\nRedovisning av budgeteffekten av\r\nriksdagspartiernas skatte- och\r\navgiftsförslag grundas på en\r\nsammanställning som finansutskottet gjort\r\nmed hjälp av uppgifter från partiernas\r\nmotioner samt ytterligare information\r\ninhämtad från partiernas riksdagskanslier.\r\nTill följd av de redovisningsprinciper som\r\nKristdemokraterna valt att använda i sin\r\nmotion kan vissa poster ha brister vad\r\ngäller jämförbarheten med regeringens,\r\nutskottets respektive de övriga partiernas\r\nförslag.\r\n\r\nTabell 36. Sammandrag av\r\nstatsbudgeteffekten 2003 av de olika\r\nbudgetalternativen\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n\r\nUtskottet övergår därmed till att behandla\r\nsammansättningen av statsbudgetens\r\ninkomster på mer detaljerad nivå (avsnitt\r\n3) samt olika förslag och synpunkter med\r\nanknytning till de 27 utgiftsområdena\r\ninklusive ålderspensionssystemet vid sidan\r\nav statsbudgeten (avsnitt 4).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3 Skatter och övriga inkomster\r\n\r\n\r\n3.1 Utvecklingen av statsbudgetens\r\ninkomster\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster består dels av\r\nskatter och avgifter, dels av övriga\r\ninkomster. Skatter och avgifter svarar som\r\nregel för ca 90 % av de totala\r\ninkomsterna. I skatter och avgifter ingår\r\näven kommunernas utjämningsavgift på ca 24\r\nmiljarder kronor, vilken dock helt\r\nmotsvaras av utjämningsbidraget till\r\nkommunsektorn. Övriga inkomster utgörs i\r\nhuvudsak dels av inkomster från statens\r\nverksamhet, exempelvis statens\r\ninlevererade överskott, överskott från AB\r\nSvenska Spel och utdelningar av statens\r\naktier, dels av inkomster från försäljning\r\nav statlig egendom, främst aktier, samt av\r\nbidrag från Europeiska unionen.\r\nSkatteinkomsterna på statsbudgeten\r\nredovisas huvudsakligen kassamässigt, dvs.\r\nbudgeten visar kassaflödena. Skatter på\r\nstatsbudgeten för ett visst år kan\r\nhänföras till flera olika inkomstår,\r\nvilket försvårar analysen av inkomsterna\r\nbåde vad gäller deras nivå och förändring.\r\n\r\nTABELL 37. STATSBUDGETENS INKOMSTER 2001-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nUnder perioden 2002 till 2004 beräknas\r\nstatsbudgetens skatteinkomster öka med ca\r\n13 miljarder kronor medan övriga inkomster\r\nberäknas minska med ca 8 miljarder kronor\r\nunder samma period. Förändringen av övriga\r\ninkomster förklaras av att den\r\nextraordinära utdelningen från Riksbanken\r\n(20 miljarder kronor  2001 respektive\r\n2002) upphör samt av att inkomsterna av\r\nförsåld egendom beräknas öka med 15\r\nmiljarder kronor 2003.\r\n\r\nTABELL 38. STATSBUDGETENS INKOMSTER\r\n2002-2004. AVVIKELSER FRåN 2001 åRS\r\nEKONOMISKA VåRPROPOSITION\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nJämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition beräknas skatteinkomsterna\r\nminska 2003 och 2004 med 32 respektive 33\r\nmiljarder kronor. Detta beror\r\nhuvudsakligen på förändringen av systemet\r\nför utbetalning av moms till kommuner och\r\nlandsting.\r\n\r\n3.1.1 Redovisning av riksdagspartiernas\r\nskatteförslag\r\n\r\nTabellerna 39-45 samt 49 i detta kapitel\r\nvisar regeringens skatteförslag samt\r\nriksdagspartiernas alternativa\r\nskatteförslag, presenterade per\r\ninkomsttitel på statsbudgeten. Det finns\r\ndock vissa skillnader mellan\r\nriksdagspartiernas sätt att redovisa sina\r\nskatteförslag. Inkomsterna redovisas som\r\nregel kassamässigt men i något fall\r\nperiodiserat. Skillnaderna mellan dessa\r\nredovisningar kan vara betydande i sådana\r\nfall där skatterna betalas ett annat år än\r\ndet då den föreslagna förändringen träder\r\ni kraft. Även då beräkningsprincipen är\r\ndensamma förekommer det att effekterna av\r\nen och samma åtgärd bedöms olika av olika\r\npartier. Riksdagspartiernas redovisningar\r\navser som regel staten men i några fall\r\näven den offentliga sektorn. Eftersom en\r\nstor del av skatteförslagen även påverkar\r\nden kommunala inkomstskatten kan\r\neffekterna för statsbudgeten av samma\r\nförslag avvika väsentligt från effekten\r\nför den samlade offentliga sektorn. Dessa\r\nskillnader i redovisning gör att\r\njämförelser såväl mellan riksdagspartierna\r\nsom gentemot regeringen bör tolkas med\r\nviss försiktighet.\r\n3.2 Skattepolitikens inriktning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker Moderata\r\nsamlingspartiets, Folkpartiet libera\r\nlernas, Kristdemokraternas och\r\nCenterpartiets förslag om inriktning av\r\nskattepolitiken.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI propositionen anförs (avsnitt 1.7) att\r\nskatternas främsta syfte är att finansiera\r\nvälfärden och att de samtidigt ska\r\nstimulera till arbete och investeringar,\r\ntill en uthållig utveckling och till\r\nminskade ekonomiska och sociala klyftor.\r\nFortsatta reformer för rättvisa och\r\ntillväxt går före skattesänkningar. Om det\r\nfinns utrymme för skattesänkningar kommer\r\nförbättringar för löntagare och småföretag\r\natt prioriteras.\r\nRegeringen kommer att föreslå att det\r\nfjärde och sista steget i den pågående\r\nreformeringen av inkomstbeskattningen\r\ngenomförs under mandatperioden om det\r\nstatsfinansiella läget tillåter detta.\r\nReformen har en god fördelningsprofil\r\neftersom den är inriktad på låg- och\r\nmedelinkomsttagarna.\r\nDet är vidare angeläget att förbättra de\r\nskattemässiga villkoren för företagen.\r\nRegeringen vill under mandatperioden\r\ngenomföra en förändring av reglerna om\r\ntjänste- och kapitalbeskattningen av\r\nsmåföretagsägares inkomster (de s.k. 3:12-\r\nreglerna) i syfte att öka avkastningen för\r\nden som tar risken att starta ett eget\r\nföretag och/eller expanderar sin\r\nverksamhet. Regeringen avser även att\r\nändra reglerna så att fler företag får\r\nlägre skatt vid generationsskiften.\r\nBeskattningen av kapitalvinster på\r\nnäringsbetingade andelar bör avskaffas,\r\noch arbetet med denna förändring fortgår.\r\nEn parlamentarisk kommitté utreder\r\nfastighetsskatten, förmögenhetsskatten\r\nsamt arvs- och gåvoskatten. En viktig\r\nutgångspunkt för arbetet är att\r\nbeskattningen av olika typer av tillgångar\r\nska vara likformig. Frågan om\r\nbeskattningen av arv mellan makar ska tas\r\nupp med förtur.\r\nDen fortgående globaliseringen ställer\r\ndet svenska skattesystemet inför\r\nutmaningar. Kunskaperna om hur de svenska\r\nskattebaserna påverkas av en alltmer\r\ninternationaliserad omvärld är dock\r\nofullständiga och behöver förbättras. Den\r\nav regeringen tillsatta utredningen för\r\natt analysera globaliseringens betydelse\r\nför olika skattebaser lämnar sitt\r\nslutbetänkande under hösten.\r\nEn grön skatteväxling utgör en central\r\ndel i regeringens strategi för att om\r\nvandla Sverige till ett ekologiskt\r\nhållbart samhälle, och för 2003 föreslås i\r\nbudgetpropositionen en grön skatteväxling\r\npå 2,6 miljarder kronor. Det totala\r\nutrymmet för en grön skatteväxling fram\r\ntill 2010 bedöms fortfarande uppgå till 30\r\nmiljarder kronor. En fortsatt grön\r\nskatteväxling måste enligt vad som anförs\r\ngenomföras stegvis och varsamt, och de\r\nolika stegen bör löpande följas upp vad\r\ngäller effekterna för miljön, för\r\nindivider och inkomstfördelning och för\r\ndet svenska näringslivets konkurrenskraft.\r\nEn ökad miljörelatering av skattesystemet\r\nförutsätter också en rationell\r\nenergiskattestruktur, baserad på\r\nlättförståeliga och brett accepterade\r\nprinciper samtidigt som skattesystemet\r\nmåste vara förenligt med Sveriges\r\nmedlemskap i EU. Som en integrerad del i\r\nden gröna skatteväxlingen arbetar ett par\r\nutredningar, om nedsättning av energi- och\r\nkoldioxidskatten för näringslivet och om\r\nvägtrafikbeskattningen, med att ta fram\r\nunderlag för en reformering av energi- och\r\nmiljöskattestrukturen. När dessa\r\nutredningar är klara med sitt arbete\r\nåterkommer regeringen med förnyade\r\nbedömningar och nya förslag om hur den\r\ngröna skatteväxlingen ska utformas efter\r\når 2003.\r\nEn strategi för skattenedsättning för\r\nalternativa drivmedel lades fast i bud\r\ngetpropositionen för 2002. Regeringen\r\nanser det angeläget att skattened\r\nsättningen - när godkännande har erhållits\r\nfrån rådet och EG-kommissionen - kan börja\r\ntillämpas snarast möjligt.\r\nKonkurrenskraftiga och konkurrensneutrala\r\nvillkor för de alternativa drivmedlen\r\nunder år 2003 kommer att beaktas i\r\nsärskild ordning i avvaktan på EG-\r\nbesluten.\r\nEn utredning med uppdrag att se över\r\ntillämpningsområdet för bl.a. de\r\nreducerade mervärdesskattesatserna\r\ntillsätts med anledning av riksdagens\r\ntillkännagivande om behovet av en sådan\r\növersyn (rskr. 2001/02:199, bet.\r\n2001/02:SkU18). Översynen syftar till att\r\nkartlägga och begränsa nuvarande\r\navgränsningsproblem. I uppdraget ska även\r\ningå att analysera mervärdes\r\nskattesatsernas struktur utifrån\r\nrättsliga, administrativa, ekonomiska, för\r\ndelningsmässiga och statsfinansiella\r\naspekter.\r\nEn sänkning av momskostnaden bör prövas\r\nför produktionen av studentbostäder och\r\näldrebostäder. För att tillgodose\r\nhuvudsakligen ungdomarnas bostadsbehov\r\nvill regeringen även pröva\r\nförutsättningarna för att på ett kostnads\r\neffektivt sätt minska boendekostnaderna\r\ngenom en sänkning av momskostnaderna för\r\nproduktion av mindre hyreslägenheter.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi231\r\nyrkandena 9 och 11 av Bo Lundgren m.fl.\r\n(m) förelås att skatterna sänks för att\r\nmöjliggöra en ökad tillväxt och ett\r\nentreprenörskap som ger alla en bättre\r\nvälståndsutveckling och ökar medborgarnas\r\ninflytande över sina liv. Målet är att\r\nalla ska kunna leva på sin lön. I dagens\r\nvärld, då både människor och kapital är\r\nlättrörliga, kan höga skattesatser leda\r\ntill urholkade skattebaser. Det är därför\r\nviktigt att skattesänkningarna även gäller\r\nlättrörliga skattebaser.\r\nEn inkomstskattereform med tyngdpunkten\r\nhos låg- och medelinkomsttagarna genomförs\r\nför att öka den sociala tryggheten och\r\nmotverka fattigdomsfällor. För att\r\nmänniskor ska kunna klara av sina egna\r\ngrundläggande behov innan de börjar betala\r\nskatt höjs grundavdraget. På sikt är målet\r\natt de första 50 000 kronorna ska vara\r\nbefriade från inkomstskatt.\r\nBarnfamiljernas försörjningsbörda beaktas\r\ngenom ett extra grundavdrag på 15 000 kr\r\nper barn upp till 16 år. För att fler ska\r\nmotiveras att arbeta ersätts dagens skatte\r\nreduktion för allmän pensionsavgift med\r\nett förvärvsavdrag för pensionsgrundande\r\ninkomster. Den statliga inkomstskatten\r\navskaffas på sikt.\r\nFör tjänster utförda i hemmen införs en\r\nskattereduktion på 50 % av arbetskostnaden\r\npå maximalt 50 000 kr per hushåll. Syftet\r\när att vanliga människor ska få en\r\nmöjlighet att köpa tjänster.\r\nFastighetsskatten sänks successivt och\r\navskaffas på sikt. För att minska\r\nproblemen i attraktiva områden föreslås\r\natt halva markvärdet används som grund för\r\nbeskattningen.\r\nFörmögenhetsskatten avskaffas liksom\r\nskatten på aktieutdelningar. Utdelningar\r\ntill aktiva ägare i fåmansbolag beskattas\r\nsom inkomst av kapital om ägaren tar ut\r\nskälig lön. Arvs- och gåvoskatten\r\nförsvårar generationsskiften i\r\nfamiljeföretag och avskaffas därför\r\nsuccessivt. Optionsprogrammens beskattning\r\nutreds och beskattningen av royalty sker\r\nunder inkomst av kapital. Ett uppskov vid\r\nkapitalvinstbeskattningen i samband med\r\nomplacering mellan fonder eller\r\nvärdepapper utreds.\r\nJordbrukets skatt på diesel och\r\nväxtnäring sänks till samma nivå som i de\r\nfrämsta konkurrentländerna.\r\nEnergiskatter bör enligt vad som anförs\r\ntas ut i konsumentledet om det inte är\r\nfråga om miljöskatter. Energiskatten på el\r\nsom produceras i kärnkraftverk bryter mot\r\ndenna princip och slopas därför på sikt.\r\nSkatten på bensin och diesel höjer\r\nkostnaden för resor till och från arbete,\r\nbarnomsorg och vid socialt umgänge och bör\r\nenligt motionärernas mening sänkas.\r\nSkatten bör inte vara högre än\r\ngenomsnittet i Europa. Reseavdraget höjs\r\ntill 20 kr per mil.\r\nPensionssparande underlättas genom att\r\navdraget för sådant sparande höjs till ett\r\nprisbasbelopp. Alkoholskatterna sänks till\r\ndansk nivå allteftersom\r\ninförselrestriktionerna försvinner.\r\nSkatten på reklam är inte\r\nkonkurrensneutral och avskaffas redan den\r\n1 januari 2003.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk382\r\nyrkandena 1, 3, 4 och 26 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) anförs att\r\nskattepolitiken bör vara inriktad på att\r\nförbättra förutsättningarna för tillväxt\r\noch sysselsättning. Skattesänkningarna bör\r\ninriktas på att det ska löna sig att\r\narbeta, spara och ta risker, och att göra\r\ndet i Sverige.\r\nMotionärerna föreslår att en ny\r\nskattereform genomförs med principerna för\r\n1990-91 års skattereform som grund.\r\nSkiktgränsen för den statliga\r\ninkomstskatten höjs så att bara 10 % av de\r\nskattskyldiga på sikt betalar statlig\r\ninkomstskatt, och det andra steget i den\r\nstatliga inkomstskatteskalan avskaffas.\r\nNedtrappningen av det nuvarande\r\ngrundavdraget tas successivt bort. Härige\r\nnom uppnås en marginalskatt på 30 % för de\r\nflesta och en marginalskatt på 50 % för de\r\nhögsta inkomstdelarna. Ett förvärvsavdrag\r\ninförs som gör det mer lönsamt att arbeta\r\näven vid lägre inkomster. Avdraget uppgår\r\ninledningsvis till 3 % av inkomsten. En\r\nallmän skattereduktion införs för att alla\r\nska få del av en skattesänkning och uppgår\r\ntill att börja med till 300 kr per person\r\noch år. Barnfamiljernas extra\r\nförsörjningsbörda beaktas genom en\r\nskattereduktion som motsvarar en\r\nbarnbidragshöjning med mellan 900 och\r\n1 000 kr per barn och år. Detta kombineras\r\nmed en nedtrappning av den inkomstprövade\r\ndelen av bostadsbidraget. Härigenom\r\nminskar marginaleffekten med 20 %.\r\n\r\nEn omläggning genomförs med höjda\r\navgifter till arbetslöshetskassan och ett\r\nstörre ansvar för trafikförsäkringen som\r\nkompenseras med sänkta skatter.\r\nAvgiftshöjningarna medför att det blir\r\ntydligt för alla vad som betalas till\r\nförsäkringen.\r\nHushållen får möjlighet att köpa tjänster\r\ngenom att en skattereduktion för halva\r\narbetskostnaden införs. Människor får\r\nstörre möjlighet att välja mellan att\r\narbeta mer och köpa tjänster till hemmet,\r\neller att arbeta mindre och i stället göra\r\nmer av hemarbetet själva. Omvägen till\r\ndagis räknas med när avdrag medges för\r\nbilresor till och från arbetet.\r\nAv principiella skäl avvisar motionärerna\r\navdragsrätten för fackliga avgifter. De\r\navskaffar också skattereduktionen för\r\nbredbandsanslutningar.\r\nPensionssparandet utvidgas till ett\r\nbasbelopp och öppnas för finansiering av\r\nkompetensutveckling. På detta sätt kommer\r\nmakten och inflytandet över\r\nkompetenssparandet att ligga hos enskilda\r\nmänniskor.\r\nFastighetsbeskattningen sänks stegvis och\r\nbör på sikt avskaffas. Taxeringsvärdena\r\nfryses omedelbart på 1997 års nivå med\r\nskattesatserna 1,0 % för småhus och 0,5 %\r\nför flerfamiljshus. På detta sätt kan\r\nbegränsningsregeln avvecklas. Som en\r\nfinansiering höjs kapitalvinstskatten vid\r\nbostadsrätts- och fastighetsförsäljningar\r\nfrån 20 till 30 %. Sambeskattningen av\r\nmakars förmögenhet är en restprodukt i\r\nskattesystemet och bör avskaffas år 2003.\r\nFribeloppet höjs till 2,1 miljoner kronor\r\nmed sikte på ett fullständigt avskaffande\r\nav förmögenhetsskatten.\r\nFör att människor ska uppmuntras att dela\r\nmed sig av sitt välstånd införs en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt\r\nbistånd.\r\nMotionärerna konstaterar att\r\nmiljöskatterna minskat som andel av de\r\ntotala skatterna och stöder förslaget om\r\nen grön skatteväxling med höjd el- och\r\nkoldioxidskatt och sänkt inkomstskatt.\r\nMotionärerna anser dock att inkomstskatte\r\nsänkningen bör läggas ut mer generellt, så\r\natt den kommer alla till del.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi233\r\nyrkande 7 i denna del av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd), Fi256 yrkandena 2-7 och 23 av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd), Fi255 yrkandena 1\r\noch 7 av Per Landgren m.fl. (kd) samt\r\nMJ432 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande\r\n23 anförs att syftet med skatter är att\r\nsolidariskt finansiera den gemensamma\r\nvälfärden samt att styra den ekonomiska\r\nutvecklingen i en socialt och ekologiskt\r\nhållbar riktning. Strävan måste vara att\r\nutforma skattepolitiken så att den\r\nstimulerar arbete, sparande, hederlighet\r\noch företagande. En marknadsekonomi\r\nbaserad på etiska principer och styrd av\r\nekologiska och sociala hänsyn är enligt\r\nvad som anförs i motionen den bästa\r\ngrunden för ett gott samhälle.\r\nEtt viktigt mål är att skatterna utformas\r\nså att så många som möjligt, enskilda och\r\nfamiljer, ska kunna leva på sin lön. För\r\natt nå detta mål föreslår motionärerna en\r\ngenerell inkomstskattesänkning i fyra\r\nsteg. De inför ett rakt grundavdrag på\r\n26 500 kr vid beräkningen av kommunal\r\ninkomstskatt för år 2003 och en\r\nskattereduktion på 4 000 kr för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Den nuvarande\r\nskattereduktionen för allmän\r\npensionsavgift ersätts med ett\r\nförvärvsavdrag på 5 % av\r\nförvärvsinkomsten. Slutligen halveras det\r\nandra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan år 2004 och slopas\r\nhelt år 2005.\r\nAndra åtgärder gäller gränsen för\r\nreseavdraget som sänks från dagens 7 000\r\nkr till 5 000 kr och en skattereduktion på\r\n50 % för hushållen vid köp av tjänster och\r\nstörre ROT-arbeten.\r\nDen statliga fastighetsskatten avskaffas.\r\nI stället ges kommunerna möjlighet att ta\r\nut en avgift för täckande av kostnader för\r\ngatuunderhåll, brandförsvar och annan\r\nkommunal service kopplad till fastigheten.\r\nOm Sverige långsiktigt ska vara ett land\r\nför företagande, investeringar och\r\ntillväxt går det enligt vad som anförs i\r\nmotionen inte att ha kvar skatter som gör\r\natt kapital, företag och kompetens har\r\nstarka incitament att lämna landet.\r\nEffekten av sambeskattningen av\r\nförmögenhet avvecklas i ett första steg\r\nhelt genom att fribeloppet för\r\nsambeskattade par höjs till 3 000 000 kr.\r\nDärefter avvecklas förmögenhetsskatten med\r\n0,5 procentenhet per år så att den blir\r\n1,0 % 2004 och 0,5 % 2005. Vid\r\nförmögenhetsbeskattningen återgår\r\nfastigheternas taxeringsvärden till de\r\nvärden som gällde före höjningarna från år\r\n2000. Beskattningen på avkastning på\r\naktier avvecklas stegvis med en halvering\r\nav fysiska och juridiska personers\r\nutdelningsskatt 2004 och med sikte på ett\r\nfullständigt slopande år 2005. Personer\r\nsom köper nyemitterade aktier i onoterade\r\nbolag får en skattereduktion\r\n(riskkapitalavdrag). Arvsskatten på bundet\r\nkapital avskaffas vid generationsskifte.\r\nFör att finansiera dessa skattesänkningar\r\nföreslås bl.a. en höjd bolagsskatt till\r\n30 %.\r\nEn grön skatteväxling bör genomföras och\r\nuppgå till 3 miljarder kronor i stället\r\nför den av regeringen föreslagna nivån på\r\n2,6 miljarder kronor. Elskatten höjs\r\nhärvid med 2,6 öre per kWh. Utvidgningen\r\nbör enligt vad om anförs användas för att\r\ninföra ett rakt grundavdrag på 26 500 kr.\r\nEftersom Sverige redan har höga\r\nmiljöskatter skulle en europeisk\r\nminiminivå för koldioxid samtidigt\r\nförbättra svenska företags\r\nkonkurrenssituation. Det är därför viktigt\r\natt övergå till majoritetsbeslut inom EU\r\npå detta område.\r\nSkattepolitiken ska vara långsiktigt\r\nstabil, enkel och främja en god ekonomisk\r\nutveckling samt en god hushållning med\r\nskattemedlen. Därmed kan skattemoralen\r\nbibehållas och benägenheten till\r\nsvartarbete minska.\r\nI Centerpartiets motioner Fi234 yrkande\r\n12 och Fi286 yrkande 1 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) anförs att skattesystemet ska\r\nutformas så att det befrämjar arbete,\r\nföretagande och tillväxt och ger goda\r\nförutsättningar för fler företag att\r\nstarta och växa, större ekonomiskt utrymme\r\nför landets familjer och inriktas på\r\nförbättringar för dem som bäst behöver\r\nökat ekonomiskt utrymme. I skattepolitiken\r\nbör småföretagande, uthållig tillväxt och\r\nlåg- och medelinkomsttagare samt boende\r\nprioriteras. Ett långsiktigt mål bör vara\r\natt skattetrycket och utgifternas andel av\r\nBNP ska ned till samma nivåer som jämför\r\nbara OECD-länder.\r\nDe kommande åren bör en skattereform\r\ngenomföras som sänker skatten för\r\nmänniskor med låga och vanliga inkomster.\r\nÅr 2003 ersätts grundavdraget med en rak\r\nskatterabatt på 9 000 kr. För den som bara\r\nbetalar kommunal inkomstskatt motsvarar\r\ndetta ett grundavdrag på 30 000 kr. Vidare\r\ninförs en förvärvsrabatt på 9 600 kr som\r\när riktad framför allt till\r\nlåginkomsttagare. Förvärvsrabatten ska\r\nenbart ges på inkomster från\r\nförvärvsarbete eller företagande. En\r\nförvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär\r\nenligt vad som anförs en kraftig stimulans\r\nför den arbetslöse att ta ett arbete och\r\nför den deltidsarbetande att öka sin\r\narbetstid. Hushållens ekonomi stärks\r\nytterligare genom höjda reseavdrag till 20\r\nkr per mil år 2004 som inkluderar resor\r\ntill och från barnomsorg. Vidare införs en\r\nskattelättnad för ROT-arbeten och\r\nhushållsnära tjänster år 2004.\r\nMotionärerna föreslår att omräkningen vid\r\n2003 års fastighetstaxering ska ske med en\r\nmedianvärdesmodell där köpeskillingar i\r\nden undre och övre kvartilen räknas bort,\r\nvilket beräknas sänka taxeringsvärdena med\r\n10 %. Härutöver bör skatteuttaget på\r\nfastigheter minskas genom att\r\nfastighetsskatten sänks till 0,9 % år\r\n2004. I det fortsatta arbetet med att\r\nförändra fastighetsskatten omvandlas denna\r\ntill en schablonintäkt som beskattas som\r\nkapital. Begränsningsregeln med dess nya\r\nform av sambeskattning behövs inte och kan\r\navskaffas.\r\nStarka skäl talar enligt motionärerna för\r\natt förmögenhetsskatten successivt bör\r\nfasas ut. Sambeskattningen av förmögenhet\r\när en kvarleva från ett gammalt\r\npatriarkalt samhälle med familjeförsörjare\r\noch bör slopas år 2003. Innan\r\nförmögenhetsskatten är helt avskaffad bör\r\nden endast beräknas på halva\r\ntaxeringsvärdet från 2003.\r\nSparande i eget företagande underlättas\r\ngenom skattebefrielse för \"starta-eget-\r\nsparande\" och möjlighet att göra avdrag\r\nför personligt riskkapital.\r\nArbetsgivaravgifterna sänks för alla\r\nföretag, och sänkningen utformas så att\r\nden betyder mest för de mindre företagen.\r\nSkatternas miljöstyrande effekter bör\r\nsuccessivt öka. En skattepolitik som\r\nbelönar investeringar i arbete och miljö\r\nmen också styr bort från utnyttjande av\r\nändliga naturresurser och skadliga\r\nutsläpp, bidrar till omställningen av\r\nSverige till ett modernt land där\r\nmiljöhänsyn är en avgörande del i den fram\r\ntida tillväxten. Höjda skatter på utsläpp\r\nav kväveoxid och koldioxid i industrin och\r\nen skatt på förbränning av osorterat\r\navfall finansierar delvis de sänkta\r\narbetsgivaravgifterna. År 2004 genomförs\r\nett pilotprojekt med biodrivmedel, vilket\r\nsubventioneras genom en skattereduktion.\r\nDen gröna sektorn ges likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor genom sänkt diesel- och\r\nkväveskatt i jordbruket.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nEnligt utskottets mening är skatternas\r\nfrämsta syfte att finansiera välfärden.\r\nSkatterna ska samtidigt stimulera till\r\narbete och investeringar, till en uthållig\r\nutveckling och till minskade ekonomiska\r\noch sociala klyftor. Det kan inte\r\naccepteras att redan välbeställda i\r\nsamhället får stora skattesänkningar på\r\nbekostnad av kvaliteten i vård, skola och\r\nomsorg eller att klyftorna i samhället\r\nökar kraftigt. Fortsatta reformer för\r\nrättvisa och tillväxt går före skatte\r\nsänkningar.\r\nEnligt utskottets mening måste ett\r\nställningstagande till de olika förslagen\r\nom förändringar av inkomstbeskattningen ta\r\nsin utgångspunkt i det statsfinansiella\r\nutrymmet för sådana åtgärder. Skatternas\r\nsyfte är att finansiera välfärden, och nya\r\nresurser ska i första hand användas för\r\natt öka tryggheten och rättvisan.\r\nRegeringen genomför även i år satsningar\r\npå utgiftssidan. Goda villkor för dagens\r\nunga och deras familjer är en\r\nrättvisefråga och en investering i fram\r\ntiden. Regeringen bygger därför vidare på\r\nde betydande satsningar som gjorts för\r\nbarnen och deras familjer de senaste åren.\r\nMaxtaxereformens sista steg tas 2003 genom\r\natt allmän förskola införs för 4-5-\r\nåringar, föräldraförsäkringen förstärks\r\nytterligare och den generella välfärden\r\nstärks genom att inkomsttaket i\r\nföräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10\r\nprisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli nästa år.\r\nStudiebidraget utökas från 9 till 10\r\nmånader. Det innebär att barnfamiljer med\r\nen tonåring på gymnasiet får 950 kronor\r\nmer per år.\r\nRiksdagen har under den förra\r\nmandatperioden genomfört tre av fyra steg\r\ni en reform som syftar till att\r\ninkomstbeskattningen successivt återställs\r\ntill en profil som motsvarar det läge som\r\nråder när huvuddelen av de skattskyldiga\r\nendast betalar kommunal inkomstskatt och\r\nen andel kring 15 % också betalar statlig\r\ninkomstskatt. Den extra belastningen av\r\nden allmänna pensionsavgiften innebär en\r\navvikelse från denna profil för\r\nskattskyldiga med arbetsinkomst, och\r\navvikelsen är mer kännbar för\r\nskattskyldiga med låga inkomster.\r\nAvvikelsen har reducerats kraftigt genom\r\nde tre steg i reformeringen av\r\ninkomstbeskattningen som genomförts. I\r\nlikhet med regeringen bedömer utskottet\r\natt ett fjärde och sista steg i\r\nreformeringen av inkomstbeskattningen bör\r\ngenomföras under mandatperioden om det\r\nstatsfinansiella utrymmet tillåter det.\r\nStarka och livskraftiga företag är enligt\r\nutskottets mening av avgörande betydelse\r\nför att Sverige ska präglas av uthållig\r\ntillväxt och rättvisa. I likhet med\r\nregeringen anser utskottet att det är\r\nangeläget att förbättra de skattemässiga\r\nvillkoren för företagen.\r\nFastighetsskatten är en del av\r\nkapitalinkomstbeskattningen och en viktig\r\ninkomstkälla för att finansiera den\r\noffentliga välfärden. Regeringen har\r\ntillsatt en parlamentarisk kommitté som\r\nska utreda fastighetsskatten, förmögenhets\r\nskatten samt arvs- och gåvoskatten.\r\nUppdraget ska vara avslutat vid utgången\r\nav år 2003. Kommittén ges möjlighet att\r\npröva lösningar som kan innebära avsteg\r\nfrån nu gällande principer för\r\nfastighetsbeskattningen.\r\nDen fortgående globaliseringen ställer\r\nenligt utskottets mening det svenska\r\nskattesystemet inför utmaningar.\r\nKunskaperna om hur de svenska skatte\r\nbaserna påverkas av en alltmer\r\ninternationaliserad omvärld är dock\r\nofullständiga och behöver förbättras. Den\r\nav regeringen tillsatta utredningen för\r\natt analysera globaliseringens betydelse\r\nför olika skattebaser lämnar sitt slutbe\r\ntänkande under hösten.\r\nEnligt utskottets mening utgör en\r\nfortsatt grön skatteväxling en central del\r\ni omvandlingen av Sverige till ett\r\nekologiskt hållbart samhälle. Det främsta\r\nsyftet med skatteväxlingen är att öka\r\nmiljörelateringen av skattesystemet. Genom\r\nmiljöskatter sätts ett pris på miljön, och\r\ndet blir dyrare att släppa ut föroreningar\r\ntill luft eller vatten. Härigenom får\r\nhushållen ekonomiska motiv att välja en\r\nmer miljövänlig och resurssnål livsstil\r\nmedan företagen stimuleras att utveckla en\r\nmer miljövänlig teknik. En grön\r\nskatteväxling innebär inte en höjning av\r\ndet totala skatteuttaget då höjningar av\r\nde miljörelaterade skatterna balanseras av\r\nsänkningar av skatterna på arbete.\r\nMed det anförda ställer sig utskottet\r\nbakom den av regeringen förordade\r\ninriktningen av skattepolitiken.\r\nI det följande går utskottet närmare in\r\npå de skatteförslag som läggs fram i de\r\nolika budgetalternativen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi231\r\n(m) yrkandena  9 och 11, Fi233 (kd)\r\nyrkande 7 i denna del, Fi234 (c) yrkande\r\n12, Fi255 (kd) yrkandena 1 och 7, Fi256\r\n(kd) yrkandena 2-7 och 23, Fi286 (c)\r\nyrkande 1, Sk382 (fp) yrkandena 1, 3, 4\r\noch 26 samt MJ432 (kd) yrkande 23.\r\n\r\n3.3 Fysiska personers inkomster\r\n\r\n\r\nTabell 39. Inkomsttitel 1111 Fysiska\r\npersoners inkomstskatt\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.3.1 Beskattning av förvärvsinkomster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom höjt grundavdrag med den ändring som\r\nföreslås i motion Fi230 (s, v, mp). Övriga\r\nmotionsförslag avstyrks.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.1, punkt\r\n27) att grundavdraget höjs med upp till\r\n3 600 kr i inkomstskiktet 53 600-264 200\r\nkr som ett led i en grön skatteväxling.\r\nSyftet är att rikta\r\ninkomstskattesänkningen till låg- och\r\nmedelinkomsttagarna och att samtidigt\r\nförenkla grundavdragsreglerna. Föränd\r\nringen innebär att upptrappningen av\r\ngrundavdraget tidigareläggs, att den\r\nhögsta nivån höjs och att nedtrappningen\r\nsenareläggs.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 12 i denna del av\r\nBritt Bohlin m.fl. (s, v, mp) föreslår\r\nmotionärerna att budgetpropositionens\r\nskatteväxling om 2,6 miljarder kronor\r\nutvidgas så att den får en total\r\nomslutning på 3 miljarder kronor och att\r\ndetta sker genom att ytterligare höjningar\r\nav koldioxidskatten på bränsle och ener\r\ngiskatten på el får finansiera en\r\nytterligare höjning av grundavdraget.\r\nMotionärerna föreslår att grundavdraget\r\nhöjs med 800 kr i det lägsta skiktet och\r\natt den efterföljande upptrappningen höjs\r\nfrån 17 % till 20 %, så att den högsta\r\nnivån breddas.\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena 1-7 och 33 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) föreslår motionärerna en\r\ninkomstskattereform i fyra delar. År 2003\r\ninförs ett grundavdrag på 23 000 kr som år\r\n2004 höjs till 24 200 kr. Grundavdraget\r\ntrappas upp med 20 % över 70 000 kr och\r\ntrappas ned med 10 % över 120 000 kr. Över\r\n170 000 kr uppgår grundavdraget till\r\n18 200 kr respektive 19 200 kr. Vidare\r\ninförs ett förvärvsavdrag med 13 % av den\r\npensionsgrundande inkomsten. Skiktgränsen\r\nför den statliga inkomstskatten höjs till\r\nden övre gränsen för uttag av allmän\r\npensionsavgift, och det andra steget i den\r\nstatliga inkomstskatteskalan slopas.\r\nKompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften slopas, och avgiften blir\r\navdragsgill fullt ut. Ett grundavdrag på\r\n12 000 kr per barn införs och höjs år 2004\r\ntill 15 000 kr. Skattereduktionen för\r\nutländska experter avskaffas.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk382\r\nyrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nföreslår motionärerna att brytpunkten för\r\nstatlig skatt höjs till gränsen för uttag\r\nav allmän pensionsavgift för att undvika\r\natt personer som betalar både statlig\r\nskatt och egenavgifter får\r\nmarginaleffekter om ca 55 %. I ett första\r\nsteg höjs brytpunkten till 312 000 kr år\r\n2003. På sikt är avsikten att bara 10 % av\r\nde skattskyldiga ska betala statlig skatt.\r\nDet andra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan slopas eftersom denna\r\nbeskattning enligt vad som anförs leder\r\ntill flykt av människor med goda kunskaper\r\ntill andra länder. Ett förvärvsavdrag mot\r\nkommunalskatten införs och uppgår till 3 %\r\nav inkomsten. En skattereduktion\r\ngaranterar att alla får del av en\r\nskattesänkning och uppgår till 300 kr per\r\nperson år 2003 och stiger till 600 kr år\r\n2004.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi256\r\nyrkandena 8-11 och 33 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd) och Fi255 yrkandena 2-5 och 8\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) föreslås en\r\ngenerell inkomstskattesänkning i fyra\r\nsteg. År 2003 införs ett rakt grundavdrag\r\npå 26 500 kr vid beräkningen av kommunal\r\ninkomstskatt. En skattereduktion på 4 000\r\nkr utgår upp till en inkomst på 276 000 kr\r\noch avtrappas sedan för att upphöra vid\r\n436 000 kr. Den nuvarande skattereduk\r\ntionen för allmän pensionsavgift ersätts\r\nmed ett förvärvsavdrag på 5 % av inkomst\r\nav anställning och näringsverksamhet. Det\r\nandra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan halveras år 2004 och\r\nslopas helt år 2005.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena\r\n2-4 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås\r\natt grundavdraget år 2003 ersätts med en\r\nrak skatterabatt på 9 000 kr. För den som\r\nbara betalar kommunal inkomstskatt\r\nmotsvarar detta ett grundavdrag på ca\r\n30 000 kr. Vidare införs en förvärvsrabatt\r\nsom fasas in med 10 % av inkomsten upp\r\ntill 96 000 kr och som fasas ut med 5 % av\r\ninkomsten över 180 000 kr.\r\nFörvärvsrabatten ska enbart ges på\r\ninkomster från förvärvsarbete eller\r\nföretagande. Skattereduktionen för den\r\nallmänna pensionsavgiften slopas och\r\navgiften blir avdragsgill fullt ut.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\ngrunden för den gröna skatteväxlingen är\r\natt höjda skatter på energi- och\r\nmiljöområdet ska växlas mot sänkta skatter\r\npå arbete och att skatten på arbete 2001\r\noch 2002 sänkts genom höjda grundavdrag i\r\ninkomstbeskattningen och sänkta\r\nsocialavgifter som en del i en sådan grön\r\nskatteväxling.\r\nUtskottet konstaterar att det förslag som\r\nläggs fram i budgetpropositionen och\r\nmotion Fi230 för år 2003 innebär att ett\r\ntredje steg tas i skatteväxlingen och att\r\ndet utrymme på 3 miljarder kronor för\r\nskattesänkningar på arbete som därigenom\r\nskapas utnyttjas till att höja\r\ngrundavdraget för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Förslaget innebär att\r\ngrundavdraget höjs för personer med\r\ninkomster upp till 264 200 kr. Vid de\r\nlägsta inkomsterna är höjningen 800 kr och\r\ni inkomstskiktet mellan 57 900 kr och\r\n264 200 är större höjningar möjliga. Den\r\nmaximala höjningen uppgår till 3 600 kr.\r\nEftersom pensionärer följer samma\r\nskatteregler som löntagare fr.o.m. år 2003\r\nberör de föreslagna justeringarna i\r\ngrundavdraget även pensionärer.\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot den utformning av\r\ngrundavdraget som föreslås i\r\nbudgetpropositionen och motion Fi230 och\r\ntillstyrker att förslaget genomförs.\r\nEftersom grundavdragets nivå är kopplad\r\ntill gränsen för uttag av allmän\r\npensionsavgift, statlig\r\nålderspensionsavgift och gränsen för\r\npensionsgrundande inkomst föreslår\r\nutskottet att även dessa regler ändras och\r\natt gränsen för deklarationsplikt höjs.\r\nÖvriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet går i sitt\r\nyttrande närmare in på förslaget om höjt\r\ngrundavdrag och anför följande.\r\nFör varje år som en person har varit\r\nförsäkrad och har haft inkomster här i\r\nlandet som är pensionsgrundande, ska hans\r\neller hennes pensionsgrundande inkomst\r\nfastställas. Detta gäller dock endast om\r\nsumman av de inkomster som är\r\npensionsgrundande uppgått till minst 40,3\r\n% av det för intjänandeåret gällande\r\nprisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring.\r\nAllmän pensionsavgift tas ut för\r\nfinansiering av försäkringen för\r\ninkomstpension och tilläggspension enligt\r\nlagen (1998:674) om inkomstgrundad\r\nålderspension och tilläggspension i form\r\nav ålderspension enligt lagen (1962:381)\r\nom allmän försäkring. Avgiften betalas av\r\nden enskilde och beräknas på ett underlag\r\nsom består av inkomst av anställning och\r\ninkomst av annat förvärvsarbete till den\r\ndel summan av inkomsterna inte överstiger\r\n8,07 förhöjda prisbasbelopp. Avgiften\r\nutgör för närvarande 7 % av\r\navgiftsunderlaget. Avgiften betalas inte\r\nav den vars inkomster för året understiger\r\n40,3 % av prisbasbeloppet.\r\nStatlig ålderspensionsavgift tas ut för\r\nfinansiering av försäkringen för\r\ninkomstgrundad ålderspension. Avgiften\r\nbetalas med 10,21 % på vissa\r\nsocialförsäkringsersättningar m.m. till\r\nden del dessa ersättningar tillsammans med\r\növriga pensionsgrundande inkomster inte\r\növerstiger 8,07 inkomstbasbelopp. Dessutom\r\nska statlig ålderspensionsavgift betalas\r\npå pensionsgrundande belopp (fiktiv\r\ninkomst som grundar pensionsrätt bl.a. för\r\nföräldrar till små barn) och fr.o.m. 2003\r\npå inkomstrelaterad ålderspension och\r\ninkomstrelaterad sjukersättning samt\r\ninkomstrelaterad aktivitetsersättning\r\nenligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring med 18,5 %. Avgiften betalas\r\ninte på ersättningar och inkomster som för\r\nåret understiger 40,3 % av\r\nprisbasbeloppet.\r\nEnligt nuvarande bestämmelser i lagen\r\n(2001:1227) om självdeklaration och\r\nkontrolluppgifter är bl.a. fysisk person\r\nskyldig att lämna självdeklaration när\r\nhans eller hennes intäkter av tjänst och\r\nav aktiv näringsverksamhet under\r\nbeskattningsåret uppgått till sammanlagt\r\nminst 40,3 % av prisbasbeloppet. Det\r\ninnebär att inkomster som understiger\r\ndenna gräns inte läggs till grund för\r\ntaxering. Socialförsäkringsutskottet anför\r\natt en höjning av det allmänna\r\ngrundavdraget från 40,3 % till 42,3 % av\r\nprisbasbeloppet bör få till följd att\r\ngränsen för skyldigheten att lämna\r\nsjälvdeklaration och kontrolluppgift ska\r\nhöjas till 42,3 % av prisbasbeloppet.\r\nDärmed kommer inkomster som understiger\r\ndenna gräns inte att läggas till grund för\r\ntaxering.\r\nEftersom taxeringen tjänar som underlag\r\nför beräkning av avgifter och av\r\npensionsgrundande inkomst tvingas\r\nutskottet konstatera att ett höjt allmänt\r\ngrundavdrag medför att den nedre\r\ninkomstgränsen för betalning av allmän\r\npensionsavgift och statlig\r\nålderspensionsavgift måste höjas i\r\nmotsvarande mån och att detsamma gäller\r\nför gränsen för fastställande av\r\npensionsgrundande inkomst.\r\nUtskottet har i yttrande 2001/02:SfU1y\r\nkommenterat de då föreslagna ändringarna\r\nav den pensionsgrundande inkomsten och\r\npensionsavgifterna till följd av en\r\nhöjning av det allmänna grundavdraget till\r\nnuvarande 40,3 % av prisbasbeloppet.\r\nUtskottet ansåg det olyckligt om en annars\r\nvällovlig skatteväxling ledde till att\r\nenskilda personers ålderspension\r\npåverkades. Även om förslagen innebar att\r\npensionsavgift inte skulle betalas om\r\ninkomsterna understeg detta belopp, kunde\r\nförändringar av grundavdraget och därmed\r\ndeklarationsskyldigheten medföra att\r\nenskilda personer fick svårt att bilda sig\r\nen uppfattning om vilka inkomster som\r\nskulle komma att läggas till grund för den\r\nframtida pensionen. Utskottet godtog dock\r\nregeringens förslag om höjd gräns för\r\nfastställande av pensionsgrundande inkomst\r\nliksom förslagen avseende\r\npensionsavgifterna. Om ytterligare höjning\r\nav det allmänna grundavdraget skulle bli\r\naktuell, fanns det, enligt utskottets\r\nmening, skäl att överväga om den indirekta\r\nkopplingen mellan ett höjt grundavdrag och\r\nden nedre gränsen för att fastställa\r\npensionsgrundande inkomst kan bibehållas.\r\nMed detta påpekande tillstyrkte utskottet\r\nregeringens förslag till ändringar i lagen\r\nom allmän pensionsavgift, lagen om\r\ninkomstgrundad ålderspension och lagen om\r\nstatlig ålderspensionsavgift.\r\nEnligt utskottets mening bör en höjning\r\nav det allmänna grundavdraget från 40,3 %\r\ntill 42,3 % av prisbasbeloppet medföra att\r\nriksdagen antar motsvarande följdändringar\r\nvad avser pensionsgrundande inkomst,\r\nallmän pensionsavgift och statlig\r\nålderspensionsavgift. Utskottet anser\r\nvidare att regeringen bör överväga om den\r\nindirekta kopplingen mellan ett höjt\r\ngrundavdrag och den nedre gränsen för att\r\nfastställa pensionsgrundande inkomst ska\r\nbibehållas. Socialförsäkringsutskottet\r\nföreslår att det sistnämnda ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets och\r\nsocialförsäkringsutskottets bedömningar\r\noch tillstyrker propositionen punkt 27 med\r\nden ändring som föreslås i motion Fi230\r\n(s, v, mp) yrkande 12 och de\r\nföljdändringar som skatte- och\r\nsocialförsäkringsutskotten rekommenderar i\r\nsina yttranden. De budgetmässiga\r\neffekterna av utskottets ställningstagande\r\nframgår av avsnitt 3.11 Beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003.\r\nI likhet med socialförsäkringsutskottet\r\nanser finansutskottet att regeringen bör\r\növerväga om den indirekta kopplingen\r\nmellan ett höjt grundavdrag och den nedre\r\ngränsen för att fastställa\r\npensionsgrundande inkomst ska bibehållas.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi256 (kd)\r\nyrkandena 8-10, 11 i denna del och 33,\r\nFi255 (kd) yrkandena 2-4, 5 och 8, Fi286\r\n(c) yrkandena 2-4, Fi287 (m) yrkandena 1-7\r\noch 33 samt Sk382 (fp) yrkande 2. En\r\nsamlad redovisning av de lagändringar som\r\nutskottets ställningstaganden medför finns\r\nunder rubriken Lagförslagen.\r\n\r\n3.3.2 Det fasta beloppet vid beskattning\r\nav förvärvsinkomst\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom att det fasta beloppet på 200 kr ska\r\nanses utgöra en kommunal inkomstskatt även\r\nvid 2004 års taxering.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.3, punkt\r\n31) att det fasta belopp på 200 kr som\r\nutgår vid statliga beskattningen av\r\nförvärvsinkomster ska utgöra en kommunal\r\ninkomstskatt även vid 2004 års taxering.\r\nRegeringen anför att den statliga skatten\r\nom 200 kr under några års tid har\r\nbeslutats utgöra en kommunal inkomstskatt\r\noch att detta har motiverats med\r\nkommunernas och landstingens behov av\r\nmedelsförstärkning. Regeringen konstaterar\r\natt kommunerna har ett visst behov av\r\nmedelsförstärkning även år 2003 och\r\nföreslår därför att den fasta skatten om\r\n200 kr ska utgöra en kommunal inkomstkatt\r\nockså vid 2004 års inkomsttaxering.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker propositionen i denna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i likhet med\r\nskatteutskottet inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker propositionen punkt 31.\r\n\r\n3.3.3 Beskattning av sjömän i viss\r\ninternationell trafik\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom en förlängning av den tillfälliga\r\nskattefriheten för svenska sjömän vid\r\narbete i viss inter-nationell trafik till\r\n2004 års taxering.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.4, punkt\r\n32) att den skattefrihet som enligt den\r\nsärskilda övergångsbestämmelsen i artikel\r\n31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller\r\nför i Sverige obegränsat skattskyldiga\r\nsjömän som uppbär ersättning för arbete\r\nombord på danskt, färöiskt, finskt,\r\nisländskt eller norskt skepp i\r\ninternationell trafik ska gälla också vid\r\n2004 års taxering.\r\nRegeringen anför att frågan om\r\nbeskattningen av sjömän i det nordiska\r\nskatteavtalet är en fråga som lämpligen\r\nbör lösas gemensamt inom Norden.\r\nRegeringen påbörjade under hösten 2001 en\r\növersyn av lastsjöfartens och\r\nfärjenäringens villkor. Syftet är att\r\nutreda möjligheterna till en gemensam\r\nnordisk uppfattning när det gäller den\r\nframtida utformningen av Europeiska\r\ngemenskapernas riktlinjer för statligt\r\nstöd till sjötransport. Detta uppdrag ska\r\nredovisas senast under år 2003. I avvaktan\r\npå en gemensam nordisk lösning och\r\nresultatet av den översyn som inletts\r\nföreslås att skattefriheten för\r\nombordanställda på nordiska skepp ska\r\ngälla även vid 2004 års taxering.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot detta förslag\r\noch tillstyrker propositionen i denna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i likhet med\r\nskatteutskottet inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker propositionen punkt 32.\r\n\r\n3.3.4 Förmånsbeskattning av miljövänliga\r\nbilar\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker motionsförslaget om\r\nen ettårig förlängning av den\r\ntidsbegränsade jämkningsregeln för\r\nmiljövänliga bilar.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDe nuvarande reglerna om justering av\r\nvärdet av bilförmån för s.k. miljöbilar\r\ntillämpades första gången vid 2000 års\r\ntaxering. Reglerna innebär att för\r\nmånsvärdet för en bil som är utrustad med\r\nteknik för drift med elektricitet eller\r\nmed mer miljöanpassade drivmedel än bensin\r\neller dieselolja och som därför har ett\r\nnybilspris som är högre än nybilspriset\r\nför närmast jämförbara bil utan sådan\r\nteknik, ska justeras ned till en nivå som\r\nmotsvarar förmånsvärdet för den jämförbara\r\nbilen. Reglerna infördes bl.a. för att\r\nunderlätta introduktionen av miljöbilar på\r\nbilmarknaden och på så sätt skapa bättre\r\nförutsättningar för att miljöprestandan\r\nhos beståndet av förmånsbilar skulle öka\r\n(prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).\r\nDen 1 januari 2002 infördes en\r\ntidsbegränsad möjlighet till ytterligare\r\nnedsättning av förmånsvärdet för vissa\r\ntyper av miljöanpassade förmånsbilar. För\r\nen elbil eller elhybridbil blev det\r\nmöjligt att justera ned förmånsvärdet till\r\n60 % av förmånsvärdet för närmast\r\njämförbara bil utan sådan miljöanpassad\r\nteknik. Nedsättningen gäller i 3 år och\r\nfår inte överstiga 16 000 kr per år. För\r\nbilar som drivs med alkohol eller med\r\nannan gas än gasol medges justering till\r\n80 % av förmånsvärdet för den jämförbara\r\nbilen. Nedsättningen gäller under 4 år och\r\nfår inte överstiga 8 000 kr per år. En\r\nutvärdering av regelförändringen ska\r\ngenomföras och vara klar före respektive\r\ntillämpningsperiods utgång (prop.\r\n2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, prop.\r\n2001/02:45, bet. 2001/02: SkU12).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 17 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) föreslås att för\r\nsöksperioderna med sänkt förmånsvärde för\r\nmiljöanpassade bilar förlängs med ett år.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot motionärernas förslag och\r\ntillstyrker att riksdagen fattar beslut om\r\nen sådan förlängning.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i likhet med\r\nskatteutskottet inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\nföreslår därför att riksdagen med bifall\r\ntill motion Fi230 (s, v, mp) yrkande 17\r\nbeslutar om en ettårig förlängning av de\r\naktuella försöksperioderna. En samlad\r\nredovisning av de lagändringar som\r\nutskottets ställningstaganden medför finns\r\nunder rubriken Lagförslagen.\r\n\r\n3.3.5 Skattereduktion för\r\nfackföreningsavgift\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nslopade skattereduktioner för\r\nfackföreningsavgift och avgift till\r\narbetslöshetskassa.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och\r\n11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen har under hösten 2001 fattat\r\nbeslut om en skattereduktion på 25 % för\r\nmedlemsavgiften till en\r\narbetstagarorganisation och om en\r\nskattereduktion på 40 % för avgiften till\r\nen arbetslöshetskassa. Samtidigt\r\navskaffades avdragsrätten för avgiften\r\ntill arbetslöshetskassa. De nya\r\nbestämmelserna har trätt i kraft den 1\r\njanuari 2002 (prop. 2001/02:35, bet.\r\n2001/02:SkU6).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena 37 och 38 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) föreslås att riksdagen fattar\r\nbeslut om en återgång till tidigare\r\nregler. Skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgift avskaffas och\r\nskattereduktionen för avgift till\r\narbetslöshetskassa ersätts med en\r\navdragsrätt vid inkomstbeskattningen.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkande 5\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås också\r\natt skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter slopas. Problemen\r\nmed höga skatter för dem med låga\r\ninkomster bör enligt vad motionärerna\r\nanför inte lösas genom kompensation för\r\nolika slags kostnader.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter syftar till att\r\nlikställa villkoren för medlemskap i en\r\narbetstagarorganisation med de villkor som\r\ngäller för medlemskap i en\r\narbetsgivarorganisation. Organisationer\r\noch förbund på arbetsgivarsidan har efter\r\nhand fört över den övervägande delen av\r\nsin verksamhet till särskilt bildade\r\nservicebolag och på det sättet gjort det\r\nmöjligt för medlemsföretagen att dra av\r\nserviceavgifterna som driftskostnader i\r\nden bedrivna rörelsen.\r\nMervärdesskattebestämmelsernas utformning\r\nhar också medfört att arbetsgivarsidan i\r\nrealiteten haft fördelar jämfört med\r\narbetstagarsidan. Med en skattereduktion\r\npå 25 % för de medlemsavgifter som\r\nenskilda medlemmar betalar till sina\r\narbetstagarorganisationer uppnås en\r\nfaktisk skattemässig behandling som\r\nmotsvarar den som gäller för avgifterna på\r\narbetsgivarsidan. Rättviseskäl talar\r\nsåledes enligt skatteutskottets mening för\r\natt skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter bibehålls.\r\nNär det gäller skattereduktionen för\r\navgift till arbetslöshetskassa anför\r\nskatteutskottet att intentionen hela tiden\r\nvarit att avgiften ska vara avdragsgill,\r\neftersom detta uppmuntrar den enskilde att\r\nskaffa sig ett försäkringsskydd mot\r\nföljderna av arbetslöshet.\r\nBeloppsbegränsningen av avdraget för\r\növriga kostnader under inkomst av tjänst\r\nhar emellertid försämrat förutsättningarna\r\nför denna avdragsrätt, allteftersom den\r\ngrupp som kommer över beloppsgränsen\r\nblivit mindre. Härigenom har det uppkommit\r\nen olikformighet vid beskattningen av\r\narbetstagarsidan i förhållande till vad\r\nsom gäller vid beskattningen av arbets\r\ngivare, och det är av bl.a. detta skäl som\r\nriksdagen fattat beslut om att ersätta\r\navdragsrätten med en skattereduktion i\r\ndessa fall. Skatteutskottet anser att både\r\nrättvise- och hanteringsmässiga skäl talar\r\nför att den nuvarande ordningen bibehålls.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi287\r\n(m) yrkandena 37 och 38 samt Fi286 (c)\r\nyrkande 5.\r\n\r\n3.3.6 Reseavdrag\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nhöjda reseavdrag, sänkt gräns för\r\navdragsgilla resekostnader och om att\r\nresor till dagis ska ingå.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen höjde det avdragsgilla beloppet\r\nför kostnad för resor med egen bil mellan\r\nbostad och arbetsplats och i tjänsten från\r\n13 kr till 15 kr fr.o.m. inkomståret 1998.\r\nSamtidigt höjdes gränsen för avdragsgilla\r\nkostnader för resor mellan bostaden och\r\narbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr\r\nper år (prop. 1997/98:1, bet.\r\n1997/98:FiU1).\r\nDet avdragsgilla beloppet för kostnader\r\nför resor med egen bil mellan bostad och\r\narbetsplats och för resor i tjänsten och\r\nnäringsverksamhet höjdes från 15 till 16\r\nkr per mil år 2001. Avdraget för resor med\r\nförmånsbilar är härefter 9 kr (6 kr för\r\ndieseldrivna förmånsbilar) (prop.\r\n2000/01:1, bet. 2000/01: FiU1).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI flera motioner från Moderata\r\nsamlingspartiet framställs yrkanden om en\r\nhöjning av reseavdraget till 20 kr per mil\r\noch med motsvarande höjningar av\r\nreseavdraget vid användning av förmånsbil.\r\nSådana yrkanden framställs i motionerna\r\nFi287 yrkandena 8 och 9 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) och N304 yrkande 4\r\ndelvis av Mikael Odenberg m.fl. (m).\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi256\r\nyrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\nFi255 yrkande 6 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nföreslås i stället att gränsen för\r\nreseavdraget sänks från 7 000 kr till\r\n5 000 kr.\r\nCenterpartiets förslag i motion Fi286\r\nyrkandena 6 och 8 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) innebär dels att reseavdraget höjs\r\ntill 20 kr per mil, dels att resor till\r\noch från barnomsorg ska beaktas.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nreseavdraget så sent som 1998 fastställts\r\ntill 15 kr per mil och att avsikten då var\r\natt skapa en viss marginal för att\r\nbeloppet skulle kunna kvarstå under ett\r\nantal år. Härefter har avdragsbeloppet\r\nhöjts med 1 krona till 16 kr per mil år\r\n2001. Syftet med denna höjning har varit\r\natt stimulera rörligheten på arbets\r\nmarknaden. Enligt skatteutskottets mening\r\nfinns det inte nu någon anledning att\r\ngenomföra ytterligare justeringar av detta\r\nbelopp.\r\nNär det gäller förslagen om en sänkning\r\nav gränsen för reseavdraget är detta\r\nenligt skatteutskottets mening mindre\r\nlämpligt eftersom avdragsgränsen har en\r\npraktisk betydelse genom att den bidrar\r\ntill att förenkla taxeringsarbetet.\r\nUtskottet anser inte att det finns skäl\r\natt nu sänka denna gräns.\r\nNär det gäller förslagen om en möjlighet\r\natt räkna in den extra tiden för att lämna\r\nbarn på dagis finns det enligt\r\nskatteutskottets mening skäl att hålla\r\ngränsdragningen kring dagens avdragsrätt\r\nför resor till och från arbetet så enkel\r\noch lättillämpad som möjligt. Att låta\r\nskattemyndigheterna beakta resan för att\r\nlämna och hämta barn på dagis när\r\ntidsvinsten beräknas skulle komplicera de\r\nbedömningar som måste göras i dessa fall.\r\nHärtill kommer att fördelningspolitiska\r\ninvändningar kan riktas mot åtgärder som\r\ninnebär att endast vissa barnfamiljer\r\nerbjuds en avdragsrätt för en del av sina\r\nlevnadskostnader. Om syftet är att\r\nförbättra barnfamiljernas ekonomiska\r\nsituation bör andra lösningar användas,\r\nt.ex. förbättringar av de olika stöd som i\r\ndag går direkt till barnfamiljerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi255\r\n(kd) yrkande 6, Fi256 (kd) yrkande 12,\r\nFi286 (c) yrkandena 6 och 8, Fi287 (m)\r\nyrkandena 8 och 9 samt N304 (m) yrkande 4\r\ndelvis.\r\n\r\n3.3.7 Hushållstjänster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nskattereduktion för hushållstjänster.\r\n\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFrågor om särskilda skatteregler för\r\ntjänstesektorn har behandlats i Tjänsteut\r\nredningens betänkande Uppskattad\r\nsysselsättning (SOU 1994:43) och i\r\nTjänstebeskattningsutredningens betänkande\r\nSkatter, tjänster och sysselsättning (SOU\r\n1997:17).\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten\r\nhar tillämpats under perioden den 15\r\nfebruari 1993-den 31 december 1994 (prop.\r\n1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36) och\r\nunder perioden den 15 april 1996-den 31\r\nmars 1999 (prop. 1995/96:229, bet.\r\n1995/96:SkU32). Syftet har varit att\r\nåstadkomma en stimulans av verksamheten\r\ninom byggsektorn och på så sätt motverka\r\nden då aktuella arbetslösheten.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 8.7.2) tar\r\nregeringen upp frågan om den fortsatta\r\nbehandlingen av de utredningsförslag som\r\nlagts fram på området. Regeringen anför\r\natt den stigande arbetslösheten under 1990-\r\ntalets första hälft aktualiserade frågan\r\nom en stimulans av den privata\r\ntjänstesektorn skulle kunna öka den\r\naggregerade sysselsättningen och bidra\r\ntill att minska arbetslösheten. Regeringen\r\ntillkallade därför hösten 1996 en\r\nutredning med uppdrag att analysera de\r\nsamhällsekonomiska effekterna av åtgärder\r\nsom syftar till att stimulera utbud och\r\nefterfrågan på privat tillhandahållna\r\ntjänster, Tjänstebeskattningsutredningen.\r\nFokus skulle särskilt riktas mot\r\nförväntade effekter på arbetslöshet och\r\nsysselsättning i privat och offentlig\r\nsektor. Utredningen överlämnade i mars\r\n1997 betänkandet \"Skatter, tjänster och\r\nsysselsättning\" (SOU 1997:17). Utredningen\r\nlämnade förslag om skattelättnader som,\r\nförutom att minska arbetslösheten, syftade\r\ntill att motverka svartarbete.\r\nRegeringen anför vidare att senare\r\nanalyser har visat att åtgärder av detta\r\nslag för att begränsa svartarbetets\r\nomfattning tenderar att bli offentligt\r\nfinansiellt kostsamma och ineffektiva och\r\natt läget på arbetsmarknaden dessutom\r\nförändrats avsevärt sedan utredningen\r\nlämnat sitt betänkande. Den öppna\r\narbetslösheten har halverats och i flera\r\nsektorer, bl.a. inom delar av tjänste\r\nsektorn, är det snarare tendenser till\r\narbetskraftsbrist som behöver uppmärk\r\nsammas. Regeringen ser därför inte något\r\nbehov av att genomföra de av utredningen\r\nföreslagna åtgärderna. Detta gäller enligt\r\nvad som anförs även de förslag som\r\nlämnades 1994 av den s.k.\r\nTjänsteutredningen i betänkandet\r\nUppskattad sysselsättning - om skatternas\r\nbetydelse för den privata tjänstesektorn\r\n(SOU 1994:43).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet liberalerna har i en gemensam\r\nmotion (Sk402) lagt fram ett förslag om en\r\nskattereduktion för hushållstjänster.\r\nFörslaget innebär att en skattereduktion\r\npå 50 % införs för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden inklusive\r\nmoms för hushållstjänster som utförs i det\r\negna hemmet upp till 25 000 kr per år.\r\nMotionärerna anför att förslaget innebär\r\natt det vita priset halveras direkt vid\r\nköpet jämfört med dagens regler. Motionen\r\nhar remitterats till skatteutskottet och\r\nbehandlas inte i detta ärende.\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkande 29 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nlägger motionärerna fram förslag om att en\r\nskattereduktion för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden på\r\nhushållsnära tjänster ska införas år 2003.\r\nÄven Folkpartiet liberalerna föreslår att\r\nen skattereduktion för hushållstjänster\r\ninförs år 2003.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi286\r\nyrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) en\r\nskattereduktion på 50 % för ROT-arbeten\r\noch hushållstjänster upp till 50 000 kr år\r\n2004.\r\nÄven Kristdemokraterna föreslår i sitt\r\nalternativ att en skattereduktion för\r\nhushållstjänster införs år 2004.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\ninförandet av en särskild stimulans för\r\ntjänstesektorn i de former som\r\nmotionärerna föreslår skulle innebära ett\r\navsteg från de principer om en likformig\r\noch neutral beskattning som ligger till\r\ngrund för skattereformen och som enligt\r\nutskottets mening bör gälla. Utskottet\r\ndelar också regeringens bedömning att det\r\nskulle vara kostsamt att genom stimulanser\r\nförsöka skapa en tjänsteproduktion som kan\r\nkonkurrera med hushållens egen\r\ntjänsteproduktion. Risken är att\r\neffekterna på sysselsättningen blir mycket\r\nsmå eller inga alls, samtidigt som\r\nkostnaderna blir stora. De erfarenheter\r\nsom man har gjort i Danmark talar för en\r\nsådan utgång. En stimulans av denna typ\r\nskulle också leda till\r\ngränsdragningsproblem och ge upphov till\r\nsvårkontrollerade gråzoner. Utskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi286\r\n(c) yrkande 7 och Fi287 (m) yrkande 29.\r\n\r\n3.3.8 Pensions- och kompetenssparande\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om\r\natt pensionssparandet ska utvidgas till\r\nett pensions- och kompetenssparande.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 9 (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nPensionssparavdrag får enligt 59 kap. 2 §\r\nIL göras för premier för pensions\r\nförsäkring som den skattskyldige äger och\r\nför inbetalningar på pensionsspararens\r\neget pensionssparkonto.\r\nPensionssparavdraget får inte överstiga\r\nsumman av 0,5 prisbasbelopp och ett\r\nsärskilt tillägg som är beroende av om\r\npensionsrätt föreligger eller ej. Om\r\npensionsrätt föreligger i anställningen\r\nuppgår tillägget till 5 % av inkomsten\r\nmellan 10 och 20 prisbasbelopp. Om den\r\nskattskyldige inte har pensionsrätt i sin\r\nanställning eller om inkomsten utgör aktiv\r\nnäringsinkomst uppgår tillägget till 35 %\r\nav inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.\r\nRiksdagen har under våren 2002 godkänt\r\nriktlinjer för ett system för individuell\r\nkompetensutveckling. En utgångspunkt för\r\nsystemet ska vara att individen deltar med\r\neget sparande på kompetenssparkonto. Den\r\nkompetensutveckling som systemet ska\r\nstimulera ges en vid definition. Den\r\nenskilde individen ges möjlighet att med\r\nvissa begränsningar göra skattemässigt\r\navdragsgilla insättningar på\r\nkompetenssparkonton. En stimulans för\r\narbetsgivare att göra inbetalningar på en\r\nanställds kompetenssparkonto ska införas.\r\nUttag från kompetenssparkonto beskattas\r\nsom inkomst av tjänst. Vid uttag i\r\nanslutning till kompetensutveckling lämnas\r\nen stimulans i form av en kompetenspremie\r\nvars storlek bl.a. beror på längden på\r\nkompetensutvecklingen. Premien ges i form\r\nav en skattereduktion (prop. 2001/02:175,\r\nbet. 2001/02: AU10).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nSk382 yrkande 7 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) att dagens pensionssparande utvidgas\r\nså att avdrag medges upp till ett\r\nbasbelopp, att sparandet får tas ut för\r\natt finansiera kompetensutveckling och att\r\nkvarstående sparande kan tas ut vid\r\npensionering.\r\nModerata samlingspartiet har i motion\r\nFi287 föreslagit att avdraget för\r\npensionssparande höjs till ett basbelopp\r\nfr.o.m. år 2005. Förslaget har remitterats\r\ntill skatteutskottet och behandlas inte i\r\ndetta ärende.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att det för\r\nnärvarande pågår ett arbete med\r\nutformningen av de regler som behövs i ett\r\nsystem för individuell kompetensutveckling\r\ninom Regeringskansliet. En promemoria med\r\nförslag till skatteregler har upprättats\r\ninom Finansdepartementet och\r\nremissbehandlats över sommaren. Avsikten\r\när att ett förslag med såväl skatteregler\r\nsom övrig lagstiftning ska presenteras\r\nunder hösten 2002 och att de nya reglerna\r\nska kunna tillämpas fr.o.m. den 1 juli\r\n2003. Enligt utskottets mening bör\r\nresultatet av regeringens arbete avvaktas,\r\noch utskottet avstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motion Sk382 (fp)\r\nyrkande 7.\r\n\r\n3.3.9 Gåvor till ideell verksamhet\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt\r\nbistånd.\r\nJämför reservation 9 (fp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nSk382 yrkande 14 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) att en avdragsrätt för gåvor till\r\ninternationellt bistånd införs för att\r\nuppmuntra människor att dela med sig av\r\nsitt välstånd.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att det är viktigt\r\natt det finns en demokratisk process bakom\r\ndet stöd som samhället ger till\r\nfrivilligarbete i kyrkliga organisationer,\r\nidrottsorganisationer, humanitära\r\norganisationer, internationellt bistånds\r\narbete m.m. och att en avdragsrätt för\r\ngåvor till den här typen av verksamhet\r\nskulle minska utrymmet för det\r\nsamhälleliga stödet och öka dessa viktiga\r\nverksamheters beroende av enskilda\r\npersoners förmögenheter, förmåga och vilja\r\natt bidra.\r\nUtskottet understryker att det är\r\nönskvärt att skattesystemet så långt\r\nmöjligt hålls fritt från inslag som inte\r\nhänger samman med dess grundläggande\r\nfunktion att utgöra en säker bas för\r\nfinansieringen av den gemensamma sektorn.\r\nAtt belasta skattemyndigheterna med en\r\nkontroll av den här typen av stöd är\r\nenligt utskottets mening inte lämpligt. En\r\nytterligare nackdel med att lämna stödet\r\nsom ett skatteavdrag är att det inte på\r\nvanligt sätt blir föremål för en årlig och\r\nsamlad prövning i samband med\r\nbudgetberedningen. Utskottet avstyrker\r\nmotionsförslaget.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motion Sk382 (fp)\r\nyrkande 14.\r\n\r\n3.4 Juridiska personers inkomster\r\n\r\n\r\nTabell 40. Inkomsttitel 1121 Juridiska\r\npersoners inkomstskatt\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.4.1 Kapital och företagsbeskattning\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nslopad skatt på aktieutdelning,\r\nriskkapitalavdrag, starta-eget-avdrag,\r\nhöjd bolagsskatt och slopad arvsskatt på\r\narbetande kapital i fåmansföretag.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFrågan om s.k. enkelbeskattning och dess\r\ninverkan på företagsinvesteringarna har\r\nutretts av 1992 års\r\nföretagsskatteutredning. Utredningen\r\navvisade i betänkandet En lättnad i\r\ndubbelbeskattningen av mindre företags\r\ninkomster (SOU 1996:119) ett generellt\r\nslopande av dubbelbeskattningen som ett\r\nmedel att förbättra villkoren för\r\nföretagande.\r\nGenom lagstiftning under hösten 1996\r\n(prop. 1996/97:45, bet. 1996/97: SkU13),\r\nsom har kompletterats under våren 1997\r\n(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20),\r\nhar riksdagen genomfört lättnader i\r\nbeskattningen av utdelning och\r\nkapitalvinst på aktier i onoterade företag\r\nfr.o.m. 1998 års taxering. Lättnaderna\r\nersatte det riskkapitalavdrag som införts\r\ntidigare.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\nFi287 yrkande 26 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) att skatten på aktieutdelningar slopas\r\nfr.o.m. 2004 års taxering.\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion\r\nSk382 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) att beskattningen av aktieutdelningar\r\nbör avskaffas i etapper, och de föreslår\r\natt den halveras för privatpersoner under\r\nde närmaste två åren.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi256\r\nyrkandena 19 och 20 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) och motion Sk383 yrkandena 2, 6 och\r\n14 av Per Landgren m.fl. (kd) att\r\nbeskattningen av aktier avskaffas stegvis\r\nmed en halvering av fysiska och juridiska\r\npersoners utdelningsskatt år 2004 och med\r\nsikte på ett fullständigt slopande år\r\n2005. Ett permanent riskkapitalavdrag för\r\nköp av aktier i onoterade bolag upp till\r\n100 000 kr införs fr.o.m. år 2003.\r\nBolagsskatten höjs till 30 % som en\r\nfinansiering av avvecklad förmögenhets\r\nskatt m.m.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena\r\n16, 17 och 22 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslås en avdragsrätt för starta-eget-\r\nsparande på upp till 40 000 kr om året,\r\ntotalt högst 120 000 kr och ett personligt\r\nriskkapitalavdrag på högst 40 000 kr per\r\når i tre år för start av företag utan\r\nhjälp av starta-eget-sparande.\r\nMotionärerna föreslår vidare att\r\narvsskatten för arbetande kapital i fåmans\r\nföretag slopas.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet framhåller i sitt yttrande\r\natt regeringen i finansplanen tagit upp\r\nfrågan om förändring av de mindre\r\nföretagens beskattning. Regeringen anför i\r\nfinansplanen att starka och livskraftiga\r\nföretag är av avgörande betydelse för att\r\nSverige ska präglas av uthållig tillväxt\r\noch rättvisa och att det är angeläget att\r\nförbättra de skattemässiga villkoren för\r\nföretagen. Det finns i dag drygt 800 000\r\nföretag i Sverige, varav drygt 600 000\r\nenmansföretag. Dessa företag utgör en\r\nviktig del i näringslivet, och deras vikt\r\noch betydelse för den svenska ekonomin\r\nkommer enligt vad som anförs i\r\nfinansplanen sannolikt att öka ytterligare\r\nde kommande åren. Reglerna om beskattning\r\nav småföretagsägares utdelning och\r\nkapitalvinst som löne- och kapitalinkomst\r\när viktiga, och regeringen vill under\r\nmandatperioden genomföra en förändring av\r\ndessa regler för att öka avkastningen för\r\nden som tar risken att starta ett eget\r\nföretag och/eller expandera sin\r\nverksamhet. Regeringen avser även att\r\nändra reglerna så att fler företag får\r\nlägre skatt vid generationsskiften.\r\nEnligt skatteutskottets mening visar de\r\nutredningar som gjorts på området att en\r\nslopad skatt på aktieutdelningar inte är\r\nett verksamt medel för att förbättra de\r\nstörre företagens villkor. Tillgången till\r\nen internationell kapitalmarknad gör att\r\nbeskattningen av sparande endast i\r\nbegränsad omfattning inverkar på\r\nföretagens investeringsbenägenhet, och\r\nutskottet anser att en generell sänkning\r\nav skatten på ägarnas sparande i aktier\r\ninte är en effektiv metod för att\r\nförbättra villkoren för företagandet och\r\navstyrker därför motionsyrkandena om\r\nslopad skatt på aktieutdelning.\r\nFör små och medelstora företag som inte i\r\nalla avseenden har tillgång till den\r\ninternationella kapitalmarknaden kan det\r\nemellertid enligt skatteutskottets mening\r\ninte bortses från att den personliga\r\nkapitalbeskattningen inverkar på\r\navkastningskravet och därmed i viss mån\r\nfungerar som en skatt på företagens\r\ninvesteringar, och detta förhållande har\r\nenligt vad som anförs i yttrandet beaktats\r\ni samband med att riksdagen på senare år\r\nbeslutat om en rad ändringar i syfte att\r\nförbättra villkoren för nyföretagande och\r\nentreprenörskap. En lättnad i\r\nbeskattningen av utdelningar och\r\nkapitalvinster på aktier i onoterade bolag\r\ninfördes hösten 1996 och har utvidgats\r\ngenom olika beslut under åren 1997 och\r\n1998. Även villkoren för finansiering med\r\negna vinstmedel har förbättrats. Enskilda\r\nnäringsidkare fick vid 1999 års taxering\r\nutvidgade möjligheter till reservering\r\ngenom avsättning till periodiseringsfond,\r\noch denna möjlighet har ytterligare\r\nförbättrats som ett resultat av en mer\r\ningående undersökning av hur företagen\r\nanvänder periodiseringsfonderna (prop.\r\n1999/2000:1 Förslag till statsbudget,\r\nfinansplan m.m.). Mot denna bakgrund finns\r\ndet enligt skatteutskottets mening inte\r\nnågon anledning att överväga att införa\r\nett särskilt avdrag för investeringar i\r\nonoterade aktier. Utskottet avstyrker\r\ndärför förslaget om ett permanent\r\nriskkapitalavdrag.\r\nSkatteutskottet anför vidare att det är\r\nviktigt att skattereglerna inte lägger\r\nhinder i vägen för nyföretagande och\r\nentreprenörskap och att avkastningen för\r\nden som tar risken att starta ett eget\r\nföretag eller att expandera sin verksamhet\r\när tillräcklig. Särskilda stimulanser i\r\nsamband med nystart av företag ger emel\r\nlertid inte denna effekt utan skapar\r\ntvärtom en risk för att livskraftiga\r\nföretag slås ut i konkurrensen med\r\nnystartade och skattegynnade företag,\r\nnågot som inte på sikt kan anses vara\r\nförenligt med kravet på stabila och goda\r\nregler för företagen. Utskottet är mot\r\ndenna bakgrund inte berett att tillstyrka\r\nförslagen om olika former av starta-eget-\r\navdrag.\r\nNär det gäller förslaget om avskaffad\r\narvsskatt vid generationsskiften i företag\r\nanför skatteutskottet att regeringens\r\nförslag bör avvaktas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi256\r\n(kd) yrkandena 19 och 20, Fi286 (c)\r\nyrkandena 16, 17 och 22, Fi287 (m) yrkande\r\n26, Sk382 (fp) yrkande 24 och Sk383 (kd)\r\nyrkandena 2, 6 och 14.\r\n\r\n3.4.2 Avyttring av fåmansföretag genom\r\nandelsbyte\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nolika åtgärder i anslutning till\r\nfåmansbolagsägares andelsbyten.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet förekommer att fåmansbolag avyttras\r\ngenom byte mot andelar i ett annat\r\nföretag. Om likviden till högst 10 %\r\nutgörs av kontanter och det är frågan om\r\nuppköp av ett helt företag är det möjligt\r\natt få uppskov med beskattningen av den\r\nvinst som uppkommer. Vinsten delas normalt\r\nupp i en tjänstebeskattad och en\r\nkapitalbeskattad del som en följd av de\r\nregler som gäller för fåmansföretag (3:12-\r\nreglerna). Om de mottagna andelarna\r\nsjunker i värde får förlusten på vanligt\r\nsätt dras av i inkomstslaget kapital.\r\nSkatteeffekten av detta avdrag är dock\r\nlägre än den beskattning som träffar den\r\ntjänstebeskattade delen av vinsten. Kravet\r\npå skatt för den uppskjutna vinsten\r\nkvarstår även om de mottagna andelarna\r\nhelt skulle förlora sitt värde. De\r\nkomplikationer som uppkommer för den\r\nenskilde i fall som dessa har\r\nuppmärksammats under år 2001.\r\nSkatteutskottet behandlade i sitt\r\nyttrande över budgetpropositionen hösten\r\n2001 (yttr. 2001/02:SkU1y) och under\r\nmotionsbehandlingen våren 2002 (bet.\r\n2001/02:SkU15) motioner som tog upp de\r\nproblem som uppkommer när en företagare\r\nfår betalt för sitt företag i andelar som\r\nsedan förlorar sitt värde. Vid den senare\r\nbehandlingen hade ett analysarbete\r\npåbörjats i Finansdepartementet, och den\r\ndå aktuella motionen avstyrktes med\r\nhänvisning till detta arbete.\r\nFinansdepartementet presenterade den 12\r\napril 2002 en promemoria om 3:12-reglerna\r\noch reglerna om andelsbyten. I promemorian\r\nredovisades fyra tänkbara lösningar på\r\nproblemet. I tre modeller mildras\r\nbeskattningen av uppskovsbeloppet på olika\r\nsätt om de tillbytta andelarna sjunker i\r\nvärde. I den fjärde modellen betraktas\r\nandelsbytet inte som en försäljning, utan\r\nbeskattningen sker först när de tillbytta\r\nandelarna avyttras och då efter särskilda\r\nregler.\r\nI april 2002 tog skatteutskottet upp\r\nfrågan till förnyade överväganden med\r\nanledning av att det arbete som pågick\r\nvisat sig vara så komplicerat att bered\r\nningen inte beräknades kunna slutföras\r\nunder våren. För att de berörda små\r\nföretagarna skulle få besked i någon form\r\nom hur regelsystemet bör förändras\r\nföreslog utskottet att riksdagen skulle\r\ntillkännage för regeringen att den ska\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag\r\ntill en retroaktivt verkande lagändring\r\nsom eliminerar de effekter som uppstår i\r\nförlustsituationer till följd av att ett\r\ntjänstebelopp ska tas upp till beskattning\r\nav den som genom ett uppskovsgrundande\r\nandelsbyte har avyttrat andelar i ett\r\nfåmansföretag. Utskottet uttalade att\r\nregeringen senast i augusti 2002 skulle\r\nåterkomma till riksdagen med en\r\nproposition. Riksdagen biföll den 16 maj\r\n2002 utskottets förslag ( bet.\r\n2001/02:SkU29).\r\nRegeringen har den 13 november 2002\r\navlämnat proposition 2002/03:15 Utvidgning\r\nav reglerna om framskjuten beskattning vid\r\nvissa andelsbyten som behandlar den nu\r\naktuella problematiken.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk417\r\nyrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) anför motionärerna att riksdagen\r\nbör lagstifta på egen hand om regeringen\r\ninte lägger fram något förslag, och\r\nmotionärerna föreslår att riksdagen fattar\r\nbeslut om att en försäljning av\r\nfåmansbolag där likvid erhållits i andelar\r\noch med villkor om att andelarna inte får\r\nsäljas förrän vid en senare tidpunkt i sin\r\nhelhet ska beskattas i inkomstslaget\r\nkapital. Beslutet bör gälla fr.o.m. den 1\r\njanuari 1999. Motionärerna anför vidare\r\natt även kontantbegränsningen vid uppskov\r\nger orimliga effekter eftersom beräkningen\r\nutgår från andelarnas nominella värde, och\r\nde föreslår att regeringen får återkomma\r\nmed ett förslag om att denna regel\r\navskaffas fr.o.m. den 1 januari 1999.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk382\r\nyrkande 22 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nanförs att de problem som uppkommer vid\r\nuppskovsgrundande avyttring av\r\nfåmansföretag mot andelar också kan\r\nuppkomma i närliggande fall, och de begär\r\nett tillkännagivande om att regeringen bör\r\nbeakta detta förhållande vid sin\r\nutformning av den aviserade propositionen.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkande 23\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att det\r\nblivit uppenbart att 3:12-reglerna ger\r\nupphov till problem för dem som sålt\r\nföretag och fått betalt i andelar som\r\nsedan sjunkit i värde. Motionärerna\r\nnoterar att regeringen lämnat en\r\nlagrådsremiss i ärendet men anser att\r\nriksdagen under alla omständigheter måste\r\nfatta ett beslut vid behandlingen av\r\nbudgetpropositionen för år 2003. De\r\nföreslår därför att beskattningen av\r\nvinster vid andelsbyten ändras på ett\r\nsådant sätt att andelsägare kan välja om\r\nbeskattning ska ske vid andelsbytet eller\r\nvid den slutliga försäljningen.\r\nI motion Fi261 av Per Rosengren (v)\r\nanförs att de problem som visat sig\r\nuppkomma vid uppskovsgrundande andelsbyten\r\nockså kan uppkomma i andra fall. Gäller\r\navyttringen konvertibler eller\r\nteckningsoptioner eller lägger kon\r\ntantbegränsningsregeln hinder i vägen kan\r\nbeskattningskonsekvenserna bli desamma.\r\nMotionären begär ett tillkännagivande om\r\natt det bör utredas om en begränsning till\r\nuppskovsfallen inte leder till att lika\r\nfall behandlas olika.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet framhåller i sitt yttrande\r\natt regeringen i dagarna avlämnar en\r\nproposition till riksdagen med förslag om\r\nändrade regler för beskattningen av vissa\r\nandelsbyten och att de nya reglerna under\r\nvissa förutsättningar ska få tillämpas\r\nretroaktivt på andelsbyten som skett under\r\ntiden den 1 januari 1999-den 31 december\r\n2002. Utskottet ser positivt på att\r\nregeringen har avlämnat en proposition med\r\ndet förslag till en retroaktivt verkande\r\nlagändring som riksdagen begärt och avser\r\natt ta ställning till den närmare\r\nutformningen av de föreslagna lagänd\r\nringarna under den fortsatta\r\nriksdagsbehandlingen av regeringens\r\nförslag. Utskottet noterar att de förslag\r\nsom läggs fram i propositionen inte\r\nbeaktats vid regeringens inkomstberäkning.\r\nSkatteutskottet anser att den fortsatta\r\nriksdagsbehandlingen av regeringens\r\nförslag bör avvaktas och avstyrker därför\r\nde aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker därför motionerna\r\nFi261 (v), Fi286 (c) yrkande 23, Sk382\r\n(fp) yrkande 22 och Sk417 (m) yrkandena 14\r\noch 15.\r\nFinansutskottet beaktar de förslag som\r\nregeringen lägger fram i proposition\r\n2003/03:15 vid den inkomstberäkning som\r\ngörs i detta ärende (se avsnitt 3.11\r\nBeräkning av statsbudgetens inkomster för\r\n2003).\r\n\r\n3.4.3 Beskattning av royaltyinkomster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nskattefrihet och kapitalbeskattning av\r\nroyalty.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 10 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRoyalty ska enligt huvudregeln beskattas i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet. Om\r\nroyalty grundar sig på anställning eller\r\npå uppdrag eller tillfällig verksamhet som\r\ninte ingår i en näringsverksamhet ska den\r\ndock tas upp i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkande 27 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nanförs att den nuvarande beskattningen av\r\nroyalty från uppfinningar och patent\r\ndriver uppfinningsrika innovatörer i\r\nlandsflykt i stället för att slå vakt om\r\nderas kompetens för att utveckla nya idéer\r\ni Sverige. Motionärerna föreslår att\r\nroyalty beskattas i inkomstslaget kapital\r\nfr.o.m. år 2003.\r\nI Kristdemokraternas motion Sk383 yrkande\r\n12 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att\r\nSverige har en onormalt stor export av\r\npatent och uppfinningar som exploateras i\r\nandra länder, och de föreslår att\r\nroyaltyinkomster befrias från skatt de två\r\nförsta åren för att därefter beskattas som\r\ninkomst av kapital.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att det bör undvikas\r\natt införa särskilda skattestimulanser för\r\nviss typ av verksamhet. Förslag om\r\nskattefrihet under begränsad tid för\r\nroyaltyinkomster har tidigare föreslagits\r\nav Innovationsutredningen (SOU 1993:84)\r\nmen har inte ansetts vara aktuella att\r\ngenomföra. Utskottet avstyrker motionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi287\r\n(m) yrkande 27 och Sk383 (kd) yrkande 12.\r\n\r\n3.5 Social- och arbetsgivaravgifter\r\n\r\n\r\nTabell 41. Huvudgrupp 1200 Socialavgifter\r\noch allmän pensionsavgift\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.5.1 Förändrade nivåer för socialavgifter\r\nm.m.\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom förändrade nivåer för socialavgifterna\r\noch avstyrker motionsförslagen om\r\nutvidgning av den regionala nedsättningen,\r\nhöjning av den generella nedsättningen\r\nm.m.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSocialförsäkringarna finansieras av allmän\r\npensionsavgift, socialavgifter, statlig\r\nålderspensionsavgift och allmänna\r\nskattemedel.\r\nDen nya socialavgiftslagen (2000:980),\r\nsom trädde i kraft den 1 januari 2001,\r\ninnebär främst en lagteknisk och språklig\r\nbearbetning av de tidigare bestämmelserna\r\nom socialavgifter samt en anpassning till\r\nden nya socialförsäkringslagen (1999:799).\r\nSocialavgifter utgörs av\r\narbetsgivaravgifter och egenavgifter och\r\ntas ut för att finansiera systemen för\r\nsocial trygghet.\r\nArbetsgivaravgifter betalas av\r\narbetsgivare och andra personer som ger ut\r\nersättning som är avgiftspliktig enligt 2\r\nkap. socialavgiftslagen. Avgiftspliktig\r\nersättning är främst löner, arvoden och\r\nandra skattepliktiga  förmåner.\r\nAvgiftsunderlaget för beräkning av\r\narbetsgivaravgifter består av summan av de\r\navgiftspliktiga ersättningar som har\r\nutgetts under en kalendermånad.\r\nArbetsgivaravgifterna uppgår till 30,13 %\r\nav avgiftsunderlaget, varav\r\nsjukförsäkringsavgiften utgör 8,80 %,\r\narbetsmarknadsavgiften 5,84 % och\r\narbetsskadeavgiften 1,38 %.\r\nEgenavgifter betalas av fysiska personer\r\nsom har avgiftspliktig inkomst enligt 3\r\nkap. socialavgiftslagen. I första hand\r\nbetalas egenavgifter för överskott av\r\nnäringsverksamhet i vilken den som har\r\ninkomsten har arbetat i inte oväsentlig\r\nutsträckning. Egenavgifterna uppgår till\r\n28,32 % av avgiftsunderlaget, varav\r\nsjukförsäkringsavgiften utgör 9,53 %,\r\narbetsskadeavgiften 1,38 % och\r\narbetsmarknadsavgiften 3,30 %.\r\nVid beräkning av arbetsgivaravgifterna\r\ngäller att en arbetsgivare varje månad får\r\ngöra avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock högst med 3 550 kr, vilket motsvarar\r\nen årlig lönesumma på 852 000 kr. När det\r\ngäller beräkning av egenavgifter får\r\navdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock högst med 9 000 kr per år, vilket\r\nmotsvarar ett avgiftsunderlag på 180 000\r\nkr.\r\nSverige hade tidigare även en regional\r\nnedsättning av socialavgifterna men\r\ntvingades upphöra med nedsättningen med\r\nanledning av att EG-kommissionen i\r\ndecember 2000 inte fann stödet förenligt\r\nmed EG:s statsstödsregler. Dessa regler\r\ntillät driftsstöd i Sverige endast i form\r\nav bidrag till transport av varor. Sverige\r\nutnyttjade denna möjlighet genom\r\nstödformen regionalt transportbidrag. I\r\növrigt kunde driftsstöd endast lämnas inom\r\nramen för s.k. försumbart stöd. Det\r\ninnebär att offentligt stöd till ett\r\nenskilt företag inte får uppgå till mer än\r\nsammanlagt 100 000 euro under en\r\ntreårsperiod. En sådan period kan sedan\r\nföljas av en ny treårsperiod.\r\nGenom lagen (2001:1170) om utvidgning av\r\nde särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980), som trädde\r\ni kraft den 1 januari 2002, infördes en\r\nregional stimulans för företagandet i\r\nstödområde A. Lagen är utformad så att den\r\nryms inom ramen för det s.k. försumbara\r\nstödet. Företag inom sektorerna kol och\r\nstål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt\r\ntransport är därmed uteslutna. Stimulansen\r\nlämnas genom utvidgade avdrag på 10 %,\r\nutöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av\r\narbetsgivaravgifter och egenavgifter.\r\nAvdragen är maximerade på samma sätt som\r\navdragen på 5 %. Det utvidgade avdraget\r\navseende arbetsgivaravgifter är därför\r\nmaximerat till 7 100 kr per månad och\r\navseende egenavgifter till 18 000 kr per\r\når.\r\nDen 23 juli 2002 upphörde fördraget om\r\nupprättande av Europeiska kol- och\r\nstålgemenskapen att gälla. Det innebär att\r\ndet inte längre finns något EG-rättsligt\r\nhinder att låta verksamhet inom kol- och\r\nstålindustrin omfattas av det särskilda\r\navdraget. Regeringen har i proposition\r\n2002/03:5 Vissa mervärdesfrågor m.m. lagt\r\nfram ett förslag om upphävande av\r\nbestämmelsen att lagen inte ska tillämpas\r\npå verksamhet inom kol- och stålindustri.\r\nArbetsgivare och egenföretagare ska också\r\nenligt lagen (1994:1920) om allmän\r\nlöneavgift betala allmän löneavgift med\r\n2,69 %.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI propositionen (avsnitt 8.2.2, punkterna\r\n28 och 29) föreslår regeringen ändringar\r\nav enskilda avgiftssatser medan det totala\r\navgiftsuttaget behålls oförändrat.\r\nRegeringen framhåller att ett syfte med\r\nden förändrade avgiftsstruktur som\r\nriksdagen beslutat med anledning av\r\nbudgetpropositionen för år 1998 (prop.\r\n1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr.\r\n1997/98:36) var att inom ramen för ett i\r\nprincip oförändrat avgiftsuttag skapa\r\nbättre samstämmighet mellan inkomster och\r\nutgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet.\r\nUnderlaget för socialavgifterna beräknas\r\ntill totalt ca 1 033 miljarder kronor för\r\n2003.\r\nFör 2003 beräknas de kostnader som\r\nsjukförsäkringsavgiften ska täcka uppgå\r\ntill 110,14 miljarder kronor. Regeringen\r\nföreslår därför att\r\nsjukförsäkringsavgiften i\r\narbetsgivaravgifterna höjs till 11,08 % av\r\navgiftsunderlaget och till 11,81 % av\r\navgiftsunderlaget i egenavgifterna.\r\nFör 2003 beräknas de kostnader som\r\narbetsskadeavgiften ska täcka uppgå till\r\n6,72 miljarder kronor. Regeringen föreslår\r\ndärför att arbetsskadeavgiften i\r\narbetsgivaravgiften och i egenavgiften\r\nsänks till 0,68 % av avgiftsunderlaget.\r\nFör 2003 beräknas de kostnader som\r\narbetsmarknadsavgiften ska täcka uppgå\r\ntill 36,83 miljarder kronor. Regeringen\r\nföreslår därför att arbetsmarknadsavgiften\r\ni arbetsgivaravgifterna sänks till 3,70 %\r\nav avgiftsunderlaget och till 1,16 % av\r\navgiftsunderlaget i egenavgifterna.\r\nEftersom de ovan föreslagna\r\nförändringarna således inte ska leda till\r\nnågon förändring av det sammantagna\r\nuttaget av arbetsgivaravgifter och\r\negenavgifter, föreslår regeringen en\r\nhöjning av den allmänna löneavgiften med\r\n0,56 procentenheter till 3,25 % av\r\navgiftsunderlaget.\r\nFörändringarna i avgiftsnivåerna föreslås\r\ngälla från den 1 januari 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nbegärs att företag inom sektorerna\r\njordbruk, vattenbruk och fiske med\r\ndriftställe i stödområde A också ska\r\nomfattas av den regionala nedsättningen av\r\nsocialavgifterna.\r\nI Folkpartiets motion Sk382 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 25 begärs\r\nett tillkännagivande om att underlaget för\r\nden generella nedsättningen av arbetsgivar-\r\noch egenavgifterna ska höjas för\r\narbetsgivaravgifterna till 1,5 miljoner\r\nkronor och för egenavgifterna till över\r\n300 000 kronor. I motion Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) finns ett likartat\r\nyrkande. Förslagen beräknas minska statens\r\ninkomster med 1 300 miljoner kronor för\r\n2003 och med 1 250 miljoner kronor för\r\n2004.\r\nI Kristdemokraternas motion Sk383 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) yrkande 5 begärs ett\r\ntillkännagivande om generell nedsättning\r\nav arbetsgivar- och egenavgifter med 7\r\nprocentenheter på lönesummor upp till\r\n900 000 kronor respektive 250 000 kronor\r\nfr.o.m. 2004. Samma yrkande framställs i\r\nmotion Fi256 yrkande 15 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd). Förslaget beräknas minska\r\nstatens inkomster med 3 160 miljoner\r\nkronor för 2004. I motion Fi256 yrkande 16\r\nbegärs ett beslut om höjda\r\narbetsgivaravgifter med 0,47 %, varav\r\n0,25 % på sjukförsäkringsavgiften med\r\nanledning av införande av ytterligare en\r\nkarensdag, 0,12 % på\r\nföräldraförsäkringsavgiften med anledning\r\nav ökade förmåner inom\r\nföräldraförsäkringen och 0,10 % på allmän\r\nlöneavgift med anledning av växling mot\r\nlägre inkomstskatt. Förslaget beräknas öka\r\nstatens inkomster med 4 680 miljoner\r\nkronor för 2003 och med 4 930 miljoner\r\nkronor för 2004.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkande 18\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) begärs att den\r\ngenerella nedsättningen av arbetsgivar-\r\noch egenavgifterna ska uppgå till 8 % upp\r\ntill nuvarande maximala underlag.\r\nMotionärerna anför att förslaget främjar\r\nde mindre företagen. Förslaget innebär en\r\nminskning av statens inkomster med 3 700\r\nmiljoner kronor för 2003 och med 2 800\r\nmiljoner kronor för 2004. I motion Fi286\r\nyrkande 19 begärs att nedsättningen av\r\narbetsgivaravgiften ska beräknas på den\r\nårliga lönesumman och inte som i dag på en\r\nmånadsvis lönesumma. Enligt motionärerna\r\nbehövs en sådan ändring för företag med\r\nstora säsongsvariationer. I samma motions\r\nyrkande 20 begärs ett beslut om riktade\r\nsänkningar av arbetsgivaravgiften från\r\n2003 för inrättande av övergångsmarknader.\r\nMotionärerna anser att sådana riktade\r\nsänkningar är nödvändiga för att ge\r\narbetslösa förutsättningar att få\r\nanställning. Sistnämnda förslag innebär\r\ninkomstminskningar för staten med 750\r\nmiljoner kronor för 2003 och med 1 250\r\nmiljoner kronor för 2004.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet anför att det\r\ninte finns utrymme för vare sig en\r\ngenerell sänkning av socialavgifterna\r\neller en höjning av underlagen för\r\navgiftsnedsättning.\r\nUtskottet noterar i övrigt att Riksdagens\r\nrevisorer - på förslag av utskottet -\r\ngjorde en granskning av den nedsättning av\r\nsocialavgifterna om 5 % som infördes den 1\r\njanuari 1997. Revisorerna konstaterade i\r\nförslag till riksdagen (2001/02:RR2) att\r\nsyftet med stödet är att stimulera\r\nnyanställningar och uppmuntra\r\negenföretagande. Konstruktionen av stödet\r\ninnebar dock att sysselsättningseffekterna\r\nblev begränsade, medan de statsfinansiella\r\nkonsekvenserna blev stora. Orsaken härtill\r\nvar framför allt att nedsättningen endast\r\ni begränsad omfattning påverkade\r\nföretagens anställningsbeslut. Revisorerna\r\nansåg att regeringen borde ges i uppdrag\r\natt inom ett år redovisa effekterna av\r\nnedsättningen av socialavgifterna och att\r\nutvärderingen i första hand borde avse\r\nsysselsättningseffekter. Revisorerna\r\nföreslog att riksdagen som sin mening ska\r\nge regeringen detta till känna.\r\nFrågan behandlades i betänkande\r\n2001/02:FiU1. Finansutskottet anförde att\r\nregeringen i proposition 2001/02:45 hade\r\nföreslagit en utökad nedsättning av\r\nsocialavgifterna i stödområde A. Mot\r\nbakgrund av att den generella\r\nnedsättningen av socialavgifterna varit i\r\nkraft en relativt begränsad tidsperiod\r\nsamt att regeringen avsåg att föreslå\r\nförändringar i nedsättningen gjorde\r\nutskottet bedömningen att en sådan\r\nutvärdering som revisorerna efterlyste för\r\nnärvarande inte var påkallad. En\r\nutvärdering borde ske när det utvidgade\r\nsystemet varit i kraft ett par år. Därmed\r\navstyrkte utskottet revisorernas yrkande.\r\nBeträffande Kristdemokraternas krav på\r\nhöjda procentsatser för vissa\r\nsocialavgifter är förslaget knutet till\r\nreformer i form av införande av\r\nytterligare en karensdag, höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner och sänkt\r\ninkomstskatt. Eftersom utskottet inte\r\nanser att dessa reformer ska genomföras\r\nkan utskottet inte tillstyrka förslaget.\r\nBeträffande Centerpartiets yrkande om att\r\nreduktionen av arbetsgivaravgifterna ska\r\nberäknas på den årliga lönesumman har\r\nutskottet i sitt av riksdagen godkända\r\nbetänkande 2000/01:SfU5 avstyrkt ett\r\nliknande motionsyrkande. I betänkandet\r\nbehandlade utskottet regeringens\r\nproposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag,\r\nvari anfördes att betalningsperioden för\r\narbetsgivaravgifter enligt\r\nsocialavgiftslagen av både systematiska\r\noch pedagogiska skäl borde vara densamma\r\nsom i skattebetalningslagen. Utskottet\r\nansåg att bestämmelserna om månadsvis\r\nberäkning och betalning av\r\narbetsgivaravgifterna av administrativa\r\nskäl då inte kunde ändras. Utskottet\r\nvidhöll i yttrande 2001/02:SfU1y denna\r\ninställning. Socialförsäkringsutskottet\r\nfinner inte skäl att nu göra en annan\r\nbedömning.\r\nVad gäller Moderaternas förslag om ökad\r\nnedsättning av socialavgifterna i Norrland\r\nkonstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen faller inom ramen för\r\ndet s.k. försumbara stödet enligt EU-\r\nregler. I lagen undantas därför företag\r\ninom bl.a. sektorerna kol- och\r\nstålindustri, jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske. Enligt utskottets mening är det\r\nviktigt att stödet ges en utformning som\r\när förenlig med de regler som gäller inom\r\nEU för statsstöd. Utskottet noterar att\r\nregeringen lämnat förslag om upphävande av\r\nbestämmelsen att lagen inte ska tillämpas\r\npå verksamhet inom kol- och stålindustri.\r\nDet regionala avdraget vid beräkning av\r\narbetsgivaravgifterna ska i första hand\r\navse sjukförsäkringsavgiften och därefter\r\nföräldraförsäkringsavgiften. Detsamma\r\ngäller avdraget från egenavgifterna som\r\ndessutom ska avse arbetsskadeavgiften och\r\nefterlevandepensionsavgiften. Utskottets\r\nprincipiella inställning är att det bör\r\nfinnas ett tydligt samband mellan de\r\nsocialavgifter som erläggs och de olika\r\nförmåner som dessa avgifter ska\r\nfinansiera. Ett sådant samband är lagfäst\r\ni den nya lagen om fördelning av\r\nsocialavgifter. En regional nedsättning av\r\nsocialavgifter avsedd att bl.a. stimulera\r\nsmåföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste betraktas som en del av\r\nregionalpolitiken. Mot bakgrund av detta\r\noch att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte har till\r\nsyfte att finansiera sådana förmåner kan\r\ndet ifrågasättas, och särskilt vid en\r\neventuell utvidgning av avdraget, om det\r\när lämpligt att för en regional åtgärd ta\r\ni anspråk avgifter som är avsedda att\r\nfinansiera vissa preciserade sociala\r\nförmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan således\r\ninte tillstyrka Moderaternas\r\nmotionsförslag.\r\n\r\nMed dessa påpekanden godtar\r\nsocialförsäkringsutskottet, såvitt avser\r\nsocialavgifter och löneskatter,\r\nregeringens beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för budgetåret 2003 och\r\navstyrker de aktuella motionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar\r\nsocialförsäkringsutskottets bedömning och\r\ntillstyrker propositionen punkterna 28 och\r\n29 och avstyrker motionerna Fi231 (m)\r\nyrkande 4, Fi256 (kd) yrkandena 15 och 16,\r\nFi286 (c) yrkandena 18-20, Fi287 (m)\r\nyrkande 39, Sk382 (fp) yrkande 25 och\r\nSk383 (kd) yrkande 5.\r\n\r\n3.6 Skatt på egendom\r\n\r\n\r\nTabell 42. Fastighets- och\r\nförmögenhetsskatt\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.6.1 Fastighetsskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nfrysta taxeringsvärden, sänkt\r\nfastighetsskatt och omläggningen till en\r\nkommunal avgift m.m.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUttaget av fastighetsskatt på bostäder har\r\nsedan år 1996 kraftigt begränsats genom en\r\nrad successiva beslut. Det\r\nomräkningsförfarande som då infördes har\r\ninte tillämpats som avsett, utan\r\ntaxeringsvärdena har i princip varit oför\r\nändrade under åren 1997-2000. När\r\n\"frysningen\" av taxeringsvärdena upphörde\r\når 2001 sänktes i stället skattesatsen för\r\nsmåhus och är nu 1,0 % (prop. 2001/02:1,\r\nbet. 2001/02:FiU1).\r\nRiksdagen beslutade under hösten 2001 om\r\nen begränsningsregel för fastighetskatten\r\n(prop. 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3).\r\nRegeln, som bygger på\r\nFastighetsbeskattningskommitténs förslag,\r\ntar sikte på hushåll med låga inkomster\r\nsom har sin bostad i fastigheter med höga\r\ntaxeringsvärden och innebär att\r\nfastighetsskatten under vissa\r\nförutsättningar inte ska överstiga fem pro\r\ncent av hushållets sammanlagda inkomster.\r\nVidare har\r\nFastighetstaxeringsutredningens förslag om\r\natt omräkningsförfarandet vid\r\nfastighetstaxeringen ska tas bort\r\ngenomförts. I stället har det införts ett\r\nsystem för småhus-, hyreshus- och\r\nlantbruksenheter som innebär att\r\nförenklade fastighetstaxeringar ska ske\r\nmitt emellan de allmänna fastighets\r\ntaxeringarna. För småhus innebär det att\r\nen förenklad fastighetstaxering ska ske\r\nförsta gången år 2006. Allmän\r\nfastighetstaxering för småhus kommer att\r\nske år 2003 och år 2009. Småhusen omräknas\r\nsista gången år 2002 (prop. 2001/02:43,\r\nbet. 2001/02:SkU11).\r\nRegeringen har vidare aviserat ett\r\nförslag om en s.k. dämpningsregel som\r\nsyftar till att höjda taxeringsvärden inte\r\nomedelbart ska slå igenom på uttaget av\r\nfastighetsskatt. Meningen är att endast en\r\ntredjedel av höjningen ska slå igenom\r\nunder taxeringsåret och lika mycket under\r\nvart och ett av de två därpå följande\r\nåren.\r\nRegeringen har i juni 2002 tillsatt en\r\nparlamentarisk kommitté, Egendoms\r\nskattekommittén (Fi 2002:06), som ska\r\nutreda fastighetsskatten, förmögen\r\nhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten.\r\nUppdraget ska vara avslutat vid utgången\r\nav år 2003. Kommittén ges möjlighet att\r\npröva lösningar som kan innebära avsteg\r\nfrån nu gällande principer för\r\nfastighetsbeskattningen. En förutsättning\r\när dock att de fördelningspolitiska\r\nkonsekvenserna är acceptabla. En viktig\r\nutgångspunkt är en likformig beskattning\r\nav olika typer av tillgångar. Kommittén\r\nhar fått i uppdrag att åstadkomma ett\r\nregelsystem som både är enkelt och\r\nrättvist.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkande 18 delvis, 19 och 21 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) föreslås att\r\ntaxeringsvärdena fryses på 1997 års nivå,\r\natt fastighetsskatten för småhus bestäms\r\ntill 0,9 % år 2002 och 0,8 % år 2003 och\r\natt begränsningsregeln och dämpningsregeln\r\nupphävs. I motion Fi245 yrkande 1 av Karin\r\nEnström (m) begärs ett tillkännagivande om\r\natt fastighetsskatten bör avskaffas\r\nomdelbart.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk382\r\nyrkandena 8-10 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) begärs ett tillkännagivande om att\r\nfastighetsskatten måste avvecklas på sikt,\r\nsystemet för taxering reformeras och\r\nlikformighet mellan boendeformer\r\nupprättas. Motionärerna föreslår att\r\ntaxeringsvärdena fryses till 1997 års nivå\r\noch att skatten på reavinst vid\r\nbostadsrätts- och fastighetsförsäljning\r\nhöjs från 20 % till 30 %.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi256\r\nyrkandena 13 och 14 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd), Fi254 yrkandena 1-3 av Per Landgren\r\nm.fl. (kd) och Bo216 yrkande 6 av Annelie\r\nEnochson (kd) anförs att fastighetsskatten\r\nbör slopas helt för småhus (egna hem),\r\nbostadshyreshus (hyresrätter och bostads\r\nrättsföreningar) och kommersiella lokaler\r\noch industrienheter. Kommunerna ska i\r\nstället ges rätt att ta ut en fast avgift\r\nper småhus, per bostadslägenhet samt per\r\nkvadratmeter lokalyta för kommersiella\r\nlokaler och industrienheter. Den totala\r\nkommunala avgiften får inte överstiga\r\nkommunernas självkostnader för gator/vägar\r\noch parkering, räddningstjänst samt fysisk\r\nplanering. Reavinstskatten vid försäljning\r\nav privatbostadsfastighet och bostadsrätt\r\nhöjs till den generella nivån på 30 %.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena 9\r\noch 11 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås\r\natt 2003 års fastighetstaxeringsvärden\r\nräknas om med en medianmodell där\r\nköpeskillingar i den undre och övre\r\nkvartilen tas bort. Motionärerna räknar\r\nmed att detta sänker taxeringsvärdena med\r\nca 10 %. De föreslår vidare att\r\nbegränsningsregeln upphävs eftersom den\r\nbygger på en omodern\r\nsambeskattningsprincip och inte behövs.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nfastighetsskatten utgör en del av\r\nkapitalinkomstbeskattningen och är en\r\nviktig inkomstkälla för att finansiera den\r\noffentliga välfärden. Den beräknas i år ge\r\nintäkter till staten på drygt 20 miljarder\r\nkronor. Utskottet är mot denna bakgrund\r\ninte berett att tillstyrka tillkänna\r\ngivanden eller beslut som innebär att\r\nfastighetsskatten helt eller delvis avskaf\r\nfas. I övrigt anser skatteutskottet att\r\nresultatet av Egendomsskattekommitténs\r\narbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker\r\nde aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi245\r\n(m) yrkande 1, Fi254 (kd) yrkandena 1-3,\r\nFi256 (kd) yrkandena 13 och 14, Fi286 (c)\r\nyrkandena 9 och 11, Fi287 (m) yrkandena 18\r\ni denna del, 19 och 21, Sk382 (fp)\r\nyrkandena 8-10 och Bo216 (kd) yrkande 6.\r\n\r\n3.6.2 Förmögenhetsskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nslopad sambeskattning, sänkta\r\nskattesatser, avskaffande av\r\nförmögenhetsskatten m.m.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFör fysisk person, dödsbo och\r\nfamiljestiftelse är skattesatsen 1,5 %.\r\nFör annan juridisk person är skattesatsen\r\n1,5 promille.\r\nSkatt påförs på den del av förmögenheten\r\nsom överstiger ett fribelopp. Makar och\r\nhemmavarande barn under 18 år som inte\r\nsjälva ska lämna självdeklaration\r\nsambeskattas. Vid 2003 års inkomsttaxering\r\när gränsen för uttag av förmögenhetsskatt\r\n1 500 000 kr för ensamstående och\r\n2 000 000 kr för sambeskattade par.\r\nArbetande kapital i företag är fritt från\r\nförmögenhetsskatt, och befrielsen gäller i\r\nprincip också arbetande kapital som\r\ninnehas via aktier. Aktier på börsens A-\r\nlista betraktas dock i flertalet fall som\r\nen kapitalplacering och värderas då till\r\n80 % av marknadsvärdet.\r\nRegeringen beslutade i juni 2002 att\r\ntillsätta en parlamentarisk kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som\r\nska utreda fastighetsskatten på småhus\r\nm.m., förmögenhetsskatten samt arvs- och\r\ngåvoskatten. Kommittén ska avsluta\r\nuppdraget senast vid utgången av 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena 18 delvis och 22-24 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) anförs att\r\nförmögenhetsskatten ökar avkastningskravet\r\npå investeringar som görs i Sverige, och\r\nde föreslår att den avskaffas år 2004. Ett\r\nförsta steg tas år 2003 då\r\nsambeskattningen slopas och fribeloppet\r\nhöjs till två miljoner kronor per person.\r\nVidare ska 1997 års fastighetstaxe\r\nringsvärden ligga till grund för\r\nförmögenhetsbeskattningen fr.o.m. år 2003.\r\nI motion Fi245 yrkande 2 av Karin Enström\r\n(m) begärs ett tillkännagivande om att\r\nförmögenhetsskatten bör slopas omedelbart.\r\nOckså i motion A315 yrkande 2 av Anders G\r\nHögmark m.fl. (m) föreslås att\r\nsambeskattningen av förmögenhet slopas.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk382\r\nyrkandena 11 och 12 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) anförs att sambeskattningen av\r\nmakar i förmögenhetsbeskattningen är en\r\nrestprodukt i skattesystemet från den tid\r\ndå kvinnor inte betraktades som egna\r\nekonomiska subjekt, och de föreslår att\r\nsambeskattningen slopas år 2003. Vidare\r\nbör fribeloppet höjas till 2,1 miljoner\r\nkronor med sikte på ett fullständigt\r\navskaffande av förmögenhetsskatten.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi256\r\nyrkandena 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) och Sk383 yrkande 3 av Per Landgren\r\nm.fl. (kd) föreslås att effekten av\r\nsambeskattningen av förmögenhet avvecklas\r\nhelt genom att fribeloppet för\r\nsambeskattade par höjs till 3 000 000 kr.\r\nDärefter föreslår motionärerna att\r\nförmögenhetsskatten avvecklas med 0,5\r\nprocentenhet per år så att den blir 1,0 %\r\når 2004 och 0,5 % år 2005.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena\r\n13 och 14 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nanförs att starka skäl talar för att\r\nförmögenhetsskatten bör fasas ut ur det\r\nsvenska skattesystemet. Sambeskattningen\r\nav förmögenhet är en kvarleva från ett\r\ngammalt patriarkalt samhälle med\r\nfamiljeförsörjare och bör avskaffas redan\r\når 2003. Vidare innebär\r\nförmögenhetsskatten också en dubbelbeskatt\r\nning av det egna boendet. Innan\r\nförmögenhetsskatten är helt avskaffad bör\r\ndärför förmögenhetsskatten endast beräknas\r\npå halva taxeringsvärdet fr.o.m. 2003.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att en övergång till\r\nsärbeskattning skulle medföra en oönskad\r\nstimulans för skattemotiverade\r\növerföringar inom familjen och att ett\r\nsystem med skilda fribelopp för\r\nensamstående respektive sambeskattade par\r\ndärför är att föredra. Utskottet är därför\r\ninte berett att tillstyrka förslagen om\r\nslopad sambeskattning.\r\nNär det gäller förslagen om slopad\r\nförmögenhetsskatt m.m. anför utskottet att\r\nregeringen i juni 2002 beslutat tillsätta\r\nen parlamentarisk kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som\r\nska utreda fastighetsskatten på småhus\r\nm.m., förmögenhetsskatten samt arvs- och\r\ngåvoskatten och att bakgrunden bl.a. är\r\natt reglerna kritiserats för bristande\r\nenhetlighet i behandlingen av olika\r\ntillgångar och för de fördelningspolitiska\r\neffekterna. Kommittén ska avsluta\r\nuppdraget senast vid utgången av 2003.\r\nUtskottet anser att resultatet av denna\r\nutredning bör avvaktas och avstyrker\r\ndärför motionsförslagen om slopad\r\nförmögenhetsskatt m.m.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi245\r\n(m) yrkande 2, Fi256 (kd) yrkandena 21 och\r\n22, Fi286 (c) yrkandena 13 och 14, Fi287\r\n(m) yrkandena 18 i denna del och 22-24,\r\nSk382 (fp) yrkandena 11 och 12, Sk383 (kd)\r\nyrkande 3 och A315 (m) yrkande 2.\r\n\r\n3.7 Skatt på varor och tjänster\r\n\r\n\r\nTabell 43. Skatt på varor och tjänster\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.7.1 En skattelättnad för studentbostäder\r\noch äldrebostäder\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nhalverad byggmoms och om slopad\r\nuttagsbeskattning av fastighetsskötsel.\r\nJämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att en\r\nsänkning av mervärdesskattekostnaden bör\r\nprövas för studentbostäder och\r\näldrebostäder. I syfte att tillgodose\r\nhuvudsakligen ungdomarnas bostadsbehov\r\nvill regeringen även pröva förut\r\nsättningarna för att på ett\r\nkostnadseffektivt sätt minska\r\nboendekostnaderna genom en sänkning av\r\nmervärdesskattekostnaderna för produktion\r\nav mindre hyreslägenheter.\r\nNär det gäller den närmare avgränsningen\r\nav de byggprojekt som kan komma i fråga\r\nför en sänkning av\r\nmervärdesskattekostnaden krävs enligt vad\r\nsom anförs noggranna överväganden.\r\nReglerna bör ges en sådan utformning att\r\nde inte leder till senareläggning av\r\nbyggprojekt som redan nu kan påbörjas.\r\nKravet på förutsebarhet och klarhet i\r\nskattelagstiftningen måste beaktas.\r\nByggherren måste redan vid projekteringen\r\nav ett nytt bygge ha möjlighet att bedöma\r\nskattekonsekvenserna. Även\r\nkontrollaspekterna är av stor vikt. För\r\natt utröna om sänkningen får avsedd\r\nverkan, bör åtgärden tidsbegränsas till\r\natt gälla projekt som påbörjas före\r\nutgången av 2006 och utvärderas\r\ntillsammans med de övriga stöd som finns\r\nför de aktuella bostadstyperna. Vid\r\nanalysen av på vilket sätt\r\nmervärdesskattesänkningen lämpligen bör\r\ngenomföras bör förutsättningarna för en\r\nåterbäring av mervärdesskatten i form av\r\nen skattereduktion övervägas.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi256\r\nyrkande 26 av Alf Svensson m.fl. (kd) att\r\nmervärdesskatten på byggande halveras med\r\nstart den 1 oktober 2003. För att inte gå\r\nemot EU:s regler föreslår motionärerna att\r\nskattesänkningen utformas så att\r\nbyggföretaget efter deklaration erhåller\r\nen skattereduktion som motsvarar hälften\r\nav den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av\r\nbyggkostnaden. Avsikten är att\r\nskattereduktionen ska ses som en del av\r\nskattesystemet och inte som ett bidrag.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkande 15\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att en\r\nuttagsskatt på företag som driver\r\nfastighetsskötsel i egen regi infördes vid\r\n1990 års skattereform och att detta bl.a.\r\nhar drabbat många allmännyttiga och\r\nkooperativa bostadsföretag. Motionärerna\r\nföreslår att uttagsskatten slopas så att\r\nbeskattningen av hyresboendet blir lägre\r\noch inte missgynnas i jämförelse med andra\r\nboendeformer.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\ndet finns ett starkt behov av att\r\nytterligare stimulera produktionen av\r\nvissa typer av hyreslägenheter som\r\nstudentlägenheter, äldrebostäder och\r\nmindre hyreslägenheter. I dag används\r\ninvesteringsbidrag t.ex. för att stimulera\r\nproduktionen av studentlägenheter och\r\nhyreslägenheter, och detta har haft en god\r\neffekt när det gäller att få fram en\r\nproduktion av lägenheter till rimligare\r\nkostnader. Det har också lett till att ett\r\nantal aktörer har etablerat sig på\r\nmarknaden och nu bygger bostäder där\r\nkostnaderna är rimligare än vad\r\nkostnaderna är i den traditionella\r\nproduktionen.\r\nSkatteutskottet har mot denna bakgrund\r\ningen invändning mot regeringens bedömning\r\natt en momssänkning bör prövas som en\r\nkompletterande stimulans på detta område.\r\nNär det gäller motionsförslaget om att\r\nriksdagen nu ska fatta beslut om en lik\r\nnande stimulans anser utskottet att\r\nregeringens förslag bör avvaktas.\r\nUtskottet avstyrker därför det\r\nmotionsyrkandet.\r\nNär det gäller uttagsbeskattningen av\r\nviss fastighetsskötsel anför\r\nskatteutskottet att bakgrunden till\r\nbestämmelsen är att många\r\nfastighetsförvaltande företag, bl.a.\r\nbostadsförvaltningsföretagen, inte är\r\nskyldiga att ta ut mervärdesskatt i sin\r\nverksamhet och därför inte heller kan dra\r\nav den skatt som fristående\r\nfastighetsskötare debiterar. För att\r\nundvika att bostadsförvaltarna och andra\r\nmomsbefriade företag av skatteskäl helt\r\ngår över till fastighetsskötsel i egen\r\nregi har sådan egenregiverksamhet belagts\r\nmed moms om kostnaden överstiger ett viss\r\nbelopp. Skatteutskottet är inte berett att\r\ntillstyrka att denna beskattningsregel\r\nslopas.\r\nUtskottet avstyrker de aktuella\r\nmotionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi256\r\n(kd) yrkande 26 och Fi286 (c) yrkande 15.\r\n\r\n3.7.2 Mervärdesskatten på böcker och\r\ntidskrifter\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nhöjd moms på tidskrifter och om en\r\nutredning av mervärdesskatten på\r\nkulturområdet.\r\nJämför reservationerna 10 (kd) och 11\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen har under hösten 2001 beslutat\r\natt sänka mervärdesskatten på böcker och\r\ntidskrifter från 25 % till 6 % fr.o.m. den\r\n1 januari 2002 (prop. 2001/02: 45, bet.\r\n2001/02:SkU12).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Kristdemokraternas motion Fi256\r\nyrkandena 27 och 29 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) anförs att den nyligen genomförda\r\nsänkningen av mervärdesskatten på\r\ntidskrifter inte kan ses som en angelägen\r\nskattesänkning, och de föreslår att\r\nmervärdesskatten på tidskrifter återställs\r\ntill 25 %. De begär också ett\r\ntillkännagivande om att regeringen bör\r\nutreda hur kulturmomsen generellt ska\r\nkunna sänkas till 6 %.\r\nOckså Centerpartiets motion Fi286 yrkande\r\n31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\nmervärdesskatten på tidskrifter höjs till\r\n25 %. Motionärerna anför att momsen på\r\ntidskrifter bör återställas till sin gamla\r\nnivå i avvaktan på en översyn av momsen\r\ninom hela kulturområdet.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att både det\r\nkulturpolitiska syftet och administrativa\r\noch praktiska skäl talar för att både\r\nböcker och tidskrifter bör ingå i området\r\nmed reducerad mervärdesskatt. Området har\r\nutformats i nära anslutning till det\r\nutrymme som finns i punkt 6 i bilaga H\r\ntill sjätte mervärdesskattedirektivet.\r\nUtskottet ser inte någon anledning att\r\nändra denna gränsdragning och avstyrker\r\ndärför motionsyrkandena om höjd\r\nmervärdesskatt för tidskrifter.\r\nNär det gäller yrkandena om en översyn av\r\nmomsen inom kulturområdet hänvisar\r\nutskottet till att utskottet i betänkande\r\n2001/02:SkU18 tagit upp de problem som\r\nområdena med nedsatt mervärdesskatt\r\norsakar och konstaterat att systemet\r\nkommit att bli alltmer svåröverskådligt\r\noch krångligt. Gränsdragningen mellan\r\nvaror och tjänster som beskattas på normal\r\nnivå, 12-procentsnivån, 6-procentsnivån\r\nrespektive undantas från beskattning\r\nframstår i en del fall som svårbegriplig,\r\ngodtycklig och orättvis.\r\nSkattemyndigheterna tvingas till grannlaga\r\navgöranden om huruvida olika varor och\r\nverksamheter ska hänföras till den ena\r\neller den andra gruppen. En av\r\nlagstiftningstekniska och praktiska skäl\r\nmotiverad önskan att göra gränsen för ett\r\nlågbeskattat område så snäv som möjligt\r\nför att underlätta tillämpningen ger\r\nibland upphov till känsliga och vidlyftiga\r\nrättvisediskussioner när ett besläktat och\r\nnärliggande område beskattas på en högre\r\nnivå. Företag och andra näringsidkare\r\nlägger ibland ned avsevärda ansträngningar\r\noch betydande kostnader på att få till\r\nstånd en förmånligare mervärdesbeskattning\r\nav just de varor och tjänster som det\r\nföretaget eller den näringsidkaren\r\nproducerar, dvs. att få med dessa varor\r\noch tjänster i en lågbeskattad sektor. Mot\r\ndenna bakgrund föreslog utskottet då ett\r\ntillkännagivande till regeringen om\r\nbehovet av en översyn av\r\ntillämpningsområdet för de reducerade\r\nskattesatserna. Riksdagen biföll\r\nutskottets förslag (bet. 2001/02:17).\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 8.6.1) att det pågår ett arbete\r\nmed att ta fram direktiv till utredningen\r\noch att avsikten är att utredningen ska\r\ntillsättas under hösten 2002.\r\nEnligt skatteutskottets mening bör\r\nresultatet av den aviserade utredningen av\r\ntillämpningsområdet för de reducerade\r\nskattesatserna avvaktas. Utskottet\r\navstyrker även motionsförslaget om en\r\nutredning om enhetlig kulturmoms.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi256\r\n(kd) yrkandena 27 och 29 samt Fi286 (c)\r\nyrkande 31.\r\n\r\n3.7.3 Skatt på lågpriscigaretter\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom minimipunktskatt på cigaretter på 90 %\r\noch avslår motionsförslaget om en högre\r\nminimiskatt.\r\nJämför reservation 10 (kd).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.2, punkt\r\n36) att en minimipunktskatt införs den\r\n1 mars 2003 på cigaretter som har ett\r\nlägre detaljhandelspris än cigaretter i\r\nden mest efterfrågade priskategorin.\r\nSkatten bestäms till 90 % av den sam\r\nmanlagda skatten på cigaretter i den mest\r\nefterfrågade priskategorin. Vidare införs\r\nen skyldighet för tillverkare att lämna\r\nuppgifter till Riksskatteverket om\r\nförsäljning av cigaretter i de olika\r\npriskategorierna.\r\nRegeringen anför att ett antal s.k.\r\nlågpriscigaretter lanserats på den svenska\r\nmarknaden under senare tid. Cigaretterna\r\nhar ett pris som per paket ligger ca 10 kr\r\nunder priset på ett cigarettpaket i den\r\nmest efterfrågade priskategorin. Dessa\r\nlågpriscigaretters andel av marknaden har\r\nsuccessivt ökat, och de står för\r\nnärvarande för ca 10 % av\r\ncigarettkonsumtionen i landet. Även i\r\nandra medlemsstater har denna kategori av\r\ncigaretter tagit marknadsandelar. Det låga\r\npriset på dessa cigaretter medför en risk\r\nför att cigarettrökningen kommer att öka.\r\nRegeringen anser därför att det finns skäl\r\natt införa en minimipunktskatt för\r\ncigaretter som har ett lägre\r\ndetaljhandelspris än cigaretter i den mest\r\nefterfrågade priskategorin. Enligt EG-\r\nreglerna skulle det vara möjligt att ta ut\r\nen minimipunktskatt på 100 % av den\r\nsammanlagda skatten på cigaretter i den\r\nmest efterfrågade priskategorin.\r\nRegeringen bedömer dock att det inte är\r\nlämpligt att fastställa en\r\nminimipunktskatt på 100 % med hänsyn till\r\natt en sådan höjning av punktskatten på\r\nlågpriscigaretter skulle kunna öka risken\r\nför smuggling av cigaretter. En för låg\r\nminimipunktskatt skulle dock inte få någon\r\nstörre effekt på cigarettkonsumtionen. Vid\r\nen samlad bedömning utifrån nuvarande\r\nförhållanden har regeringen funnit att en\r\nminimipunktskatt som uppgår till 90 % av\r\nden punktskatt som tas ut på cigaretter i\r\nden mest efterfrågade priskategorin bör\r\ninföras.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI Kristdemokraternas motion Sk397 av\r\nRagnwi Marcelind (kd) anförs att\r\nmöjligheten att införa en minimiskatt på\r\ncigaretter bör utnyttjas till 100 %. Med\r\nen skatt på 90 % kan lågpriscigaretterna\r\nfortfarande vara hela 8 kr billigare än\r\nden mest säljande priskategorin, och\r\nrisken är överhängande att låg\r\npriscigaretterna fortsätter att locka unga\r\nrökare. Med en skatt på 100 % ökar priset\r\nmed ytterligare 2 kr, och det finns då en\r\nmöjlighet att lågpriscigaretterna på sikt\r\nkan försvinna helt.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet har i sitt yttrande inte\r\nfunnit någon anledning till invändning mot\r\nregeringens förslag om att införa en\r\nminimiskatt på cigaretter för att på det\r\nsättet dämpa den ökande andelen för dessa\r\ncigaretter. I likhet med regeringen gör\r\nutskottet bedömningen att skatten bör\r\nbestämmas till en nivå som tar hänsyn både\r\ntill behovet av att dämpa efterfrågan och\r\ntill risken för smuggling om skattesatsen\r\nskulle sättas för högt. Utskottet\r\ninstämmer därför i regeringens slutsats\r\natt en nivå som uppgår till 90 % av den\r\npunktskatt som tas ut på cigaretter i den\r\nmest efterfrågade kategorin är lämplig.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\noch avstyrker motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och tillstyrker propositionen\r\npunkt 36 och avstyrker motion Sk397 (kd).\r\n\r\n3.7.4 Privatinförselkvoter\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom höjda kvoter för privatinförsel.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.1,\r\npunkterna 37 och 38) att den mängd sprit\r\ndrycker, vin och öl som privatpersoner kan\r\nföra in till Sverige från ett annat EU-\r\nland utan att skatt ska betalas i Sverige\r\nökas från den 1 januari 2003. Från denna\r\ntidpunkt kan en privatperson föra in 5\r\nliter spritdryck, 52 liter vin och 64\r\nliter öl utan att svensk skatt ska\r\nbetalas. Kvoterna för s.k. starkvin och\r\nför tobaksprodukter ändras inte.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot förslaget och tillstyrker\r\ndärför propositionen i denna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i likhet med\r\nskatteutskottet inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker därför propositionen punkterna\r\n37 och 38.\r\n\r\n3.7.5 Skatten på alkoholdrycker\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nsänkta skatter på öl, vin och sprit.\r\nJämför reservation 8 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkattesatsen på öl över 2,8 volymprocent\r\när 1,47 kr för varje volymprocent alkohol\r\noch liter. Vid en alkoholhalt på 5 % är\r\nskatten 7,35 kr per liter.\r\nSkatten på lättvin tas ut i \"trappsteg\"\r\noch uppgår till 22,08 kr per liter för vin\r\növer 8,5 och upp till 15 volymprocent.\r\nSkatten på sprit är 501,75 kr per liter\r\nren alkohol. Skatten på 1 liter starksprit\r\när ca 200 kr.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi207\r\nyrkandena 1-4 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) och Fi287 yrkandena 30-32 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) anför motionärerna att\r\nde höga skatterna och de ökande\r\ninförselkvoterna gör att skatteinkomsterna\r\nminskar och att den svenska\r\nbryggerinäringen slås ut, och de föreslår\r\nen sänkning av de svenska alkoholskatterna\r\nmot nuvarande danska nivå. En sådan\r\nsänkning är enligt motionärernas mening\r\nstatsfinansiellt neutral. Skatten på vin\r\nmed en alkoholhalt på 8,5-15,0\r\nvolymprocent sänks från 22,08 kr till 9 kr\r\nper liter, med motsvarande ändring för vin\r\nmed annan alkoholhalt. Skatten på öl sänks\r\nfrån 1,47 kr till 85 öre per volymprocent\r\noch skatten på sprit sänks från 501,75 kr\r\ntill 375 kr per liter ren alkohol.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nSverige håller fast vid en restriktiv\r\nalkoholpolitik som syftar till att\r\nbegränsa alkoholens skadeverkningar genom\r\nen minskad totalkonsumtion. Politiken\r\nutgörs främst av en kombination av höga\r\nskatter och restriktioner som på olika\r\nsätt begränsar tillgängligheten samt\r\ninformation, opinionsbildning och\r\nbehandlingsinsatser. Utskottet anför att\r\nEU-medlemskapet och den ökade\r\ninternationella rörligheten har medfört\r\nändrade förutsättningar för\r\nalkoholpolitiken och att prioriteringar\r\ndärför måste göras till de områden där\r\ninsatserna ger störst effekt. Strävan är\r\natt hålla fast vid de mest verkningsfulla\r\nalkoholpolitiska medlen så länge de har\r\neffekt och ta bort sådana restriktioner\r\nsom bedöms ha mindre alkoholpolitisk\r\nbetydelse och som ifrågasätts från EG-\r\nrättslig synpunkt. Riksdagen har i den\r\nnationella handlingsplanen för att\r\nförebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20,\r\nbet. 2000/01:SoU8) antagit åtgärder för\r\natt Sverige fortsättningsvis, även vid\r\nhöjda införselkvoter, ska kunna behålla\r\nmålet om att begränsa alkoholens\r\nskadeverkningar och verka för att minska\r\nden totala alkoholkonsumtionen.\r\nSkatteutskottet anser att ett av de\r\nviktigaste alkoholpolitiska medlen\r\nfortfarande är prispolitiken och att det\r\ninte är lämpligt att genomföra sådana\r\nskattesänkningar som föreslås i de nu\r\naktuella motionerna. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi207\r\n(m) yrkandena 1-4 och Fi287 (m) yrkandena\r\n30-32.\r\n\r\n3.7.6 Grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom höjd skatt på koldioxid och el med den\r\nutvidgning som föreslås i motion Fi230 (s,\r\nv, mp).\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nbegräsning av industrins\r\nkoldioxidskatterabatt och om införande av\r\nen kväveoxidskatt.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 10 (kd)\r\noch 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitten 8.4.1.1-3,\r\npunkt 33 i denna del) att koldioxidskatten\r\npå bränslen höjs med 16 %. För bensin och\r\ndieselolja sänks energiskattesatserna lika\r\nmycket som koldioxidskattesatserna höjs.\r\nDrivmedel som endast belastas med\r\nkoldioxidskatt undantas från\r\nkoldioxidskattehöjningen. Tillverknings\r\nindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna kompenseras genom\r\natt koldioxidskatterabatten för dessa\r\nnäringar höjs från 70 % till 74 %.\r\nEnergiskatten på el höjs med 2,1 öre per\r\nkWh.\r\nSamtliga energi- och\r\nkoldioxidskattesatser höjs motsvarande\r\nförändringarna i konsumentprisindex under\r\nperioden juni 2001-juni 2002. Höjningarna\r\nträder i kraft den 1 januari 2003.\r\nRegeringen anför att det är viktigt att\r\nfortsätta att öka tyngden av kol\r\ndioxidskatten i förhållande till\r\nenergiskatten. Eftersom det är angeläget\r\natt åstadkomma en begränsning av\r\nkoldioxidutsläppen föreslås en höjning av\r\nkoldioxidskatten med 16 %. Tillsammans med\r\nden årliga indexuppräkningen innebär det\r\natt koldioxidskatten höjs från 63 till 74\r\nöre per kg utsläppt koldioxid.\r\nEnergiskatten ändras inte för bränslen som\r\nanvänds för uppvärmning. För bensin och\r\ndieselolja sänks dock energiskatten med\r\nsamma belopp per liter som motsvarar\r\nkoldioxidskattehöjningen. När gasol, metan\r\noch naturgas används som drivmedel\r\nbelastas de inte med någon energiskatt.\r\nFör att även skatten på dessa drivmedel\r\nska vara oförändrad undantas de från\r\nhöjningen av koldioxidskatten.\r\nVidare anförs att höjningen av\r\nkoldioxidskatten på fossila bränslen\r\nbegränsar användningen av dessa, men att\r\ndet relativa priset på el samtidigt\r\nsjunker. Det kan medföra att\r\nelanvändningen ökar, vilket motiverar att\r\nenergiskatten på el höjs för att motverka\r\ndetta. Samtidigt med den föreslagna\r\nhöjningen av koldioxidskatten föreslås\r\ndärför en energiskattehöjning på el med\r\n2,1 öre per kWh för samtliga\r\nenergiskattesatser på el.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 12 delvis av Britt\r\nBohlin m.fl. (s, v, mp) anförs att\r\nregeringen, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet träffat överenskommelse om\r\natt den av regeringen föreslagna gröna\r\nskatteväxlingen på 2,6 miljarder kronor\r\nska utvidgas så att den får en total\r\nomslutning på 3 miljarder kronor och att\r\ndetta ska ske genom ytterligare höjningar\r\nav koldioxidskatten på bränslen och\r\nenergiskatten på el. De tillkommande\r\nintäkterna ska användas till ytterligare\r\nhöjningar av grundavdraget, riktade till\r\npersoner i de lägsta inkomstskikten. På\r\nsamma sätt som i budgetpropositionen\r\nundantas tillverkningsindustri, jordbruk\r\noch vattenbruk från höjningen genom en\r\nhöjning av den procentuella\r\nkoldioxidskatterabatten för dessa\r\nsektorer, och skatteuttaget för drivmedel\r\nneutraliseras. Mot denna bakgrund föreslår\r\nmotionärerna att koldioxidskatten höjs med\r\n19 % och att samtliga energiskattesatser\r\npå el höjs med på 2,5 öre/kWh.\r\nModerata samlingspartiet hemställer att\r\nförslagen om höjda skatter på koldioxid\r\noch el avslås. Yrkandena framställs i\r\nmotion Fi287 yrkandena 12 och 13 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) och motion N301\r\nyrkande 9 av Mikael Odenberg m.fl. (m).\r\nÄven Kristdemokraterna föreslår en grön\r\nskatteväxling på 3 miljarder kronor år\r\n2003. Motionärerna tillstyrker höjningarna\r\nav koldioxidskatten, energiskatten,\r\navfallsskatten och skatten på naturgrus\r\noch föreslår i motion Fi256 yrkande 32 av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) att skatten på el\r\nhöjs med 0,5 öre mer än vad regeringen\r\nföreslagit. Skatteväxlingen finansierar\r\nmotionärernas förslag om ett grundavdrag\r\npå 26 500 kr.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena\r\n25 och 26 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nanförs att de senaste två årens\r\nskatteväxling har lett till att skillnaden\r\nmellan de enskildas och industrins\r\nkoldioxidskatt ökat, och motionärerna\r\nföreslår att denna skillnad nu reduceras\r\ngenom att industrins rabatt minskas med 2\r\nmiljarder kronor. Vidare anförs att\r\nkväveoxidutsläppen stadigt har ökat och\r\natt därför även avgifterna på utsläpp av\r\nkväveoxid bör öka. Motionärerna föreslår\r\natt kväveoxidskatt ska tas ut med 10 kr\r\nper kilo NOx i pannor med en större effekt\r\nän 5 megawatt och med en nyttiggjord\r\nenergiproduktion större än 20 gigawatt.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att en fortsatt grön\r\nskatteväxling utgör en central del i\r\nregeringens strategi för att omvandla\r\nSverige till ett ekologiskt hållbart\r\nsamhälle och att det främsta syftet med\r\nskatteväxlingen är att bidra till att\r\nfastställda miljömål uppnås genom en ökad\r\nmiljöstyrning via skattesystemet. Genom\r\nmiljöskatter sätter man ett pris på\r\nmiljön, och det blir dyrare att släppa ut\r\nföroreningar. Härigenom får hushållen\r\nekonomiska motiv att välja en mer\r\nmiljövänlig och resurssnål livsstil medan\r\nföretagen stimuleras att utveckla en mer\r\nmiljövänlig teknik. En grön skatteväxling\r\ninnebär enligt vad som anförs inte en\r\nhöjning av det totala skatteuttaget då\r\nhöjningar av de miljörelaterade skatterna\r\nbalanseras av sänkningar av skatterna på\r\narbete.\r\nSkatteutskottet konstaterar att\r\nregeringens bedömning avseende det totala\r\nutrymmet för grön skatteväxling 2001-2010\r\npå 30 miljarder kronor kvarstår och anför\r\natt en fortsatt grön skatteväxling måste\r\ngenomföras stegvis och varsamt med en\r\nlöpande uppföljning av de olika stegen vad\r\ngäller effekterna för miljön, för\r\nindivider och inkomstfördelning och för\r\ndet svenska näringslivets konkurrenskraft.\r\nEn ökad miljörelatering av skattesystemet\r\nförutsätter enligt utskottets mening också\r\nen rationell energiskattestruktur, baserad\r\npå lättförståeliga och brett accepterade\r\nprinciper samtidigt som skattesystemet\r\nmåste vara förenligt med Sveriges\r\nmedlemskap i EU. Som en integrerad del i\r\nden gröna skatteväxlingen arbetar också\r\nett par utredningar med att ta fram\r\nunderlag för en reformering av energi- och\r\nmiljöskattestrukturen:\r\nSkattenedsättningskommittén (dir. 2001:29)\r\nom nedsättning av energiskatt för\r\nnäringslivet och\r\nVägtrafikskatteutredningen (dir. 2001:12)\r\nom vägtrafikbeskattningen.\r\nEnligt skatteutskottets mening bör\r\nytterligare ett steg nu tas i den gröna\r\nskatteväxlingen, och härvid bör\r\nytterligare utrymme för en sänkning av\r\ninkomstskatten skapas genom att växlingen\r\nutvidgas till 3 miljarder kronor på det\r\nsätt som föreslås i motion Fi230.\r\nSkatteutskottet tillstyrker således att\r\nregeringens förslag genomförs med de\r\nändringar som föreslås i motion Fi230\r\nyrkande 12 i denna del.\r\nNär det gäller förslaget om en\r\nneddragning av koldioxidskatterabatten för\r\ntillverkningsindustrin och jordbruks-,\r\nskogsbruks- och vattenbruksnäringarna\r\nanser utskottet att resultatet av\r\nSkattenedsättningskommitténs arbete bör\r\navvaktas. Utskottet anför vidare att den\r\nkväveoxidavgift som i dag tas ut på större\r\nanläggningar är ett exempel på ett väl\r\nfungerande ekonomiskt styrmedel inom\r\nmiljöpolitiken, och utskottet är inte\r\nberett att tillstyrka att det i stället\r\nläggs en skatt på dessa anläggningar.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda\r\növriga nu aktuella motioner.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och tillstyrker propositionen\r\npunkt 33 i denna del och motion Fi230 (s,\r\nv, mp) yrkande 12 i denna del. Utskottet\r\nåterkommer i avsnitt 3.11 Beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 till de\r\nbudgetmässiga effekterna av utskottets\r\nställningstagande. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna Fi256 (kd) yrkande 32, Fi286\r\n(c) yrkandena 25 och 26, Fi287 (m)\r\nyrkandena 12 och 13 samt N301 (m) yrkande\r\n9.\r\nDe lagändringar som utskottets\r\nställningstagande medför redovisas under\r\nrubriken Lagförslagen.\r\n\r\n3.7.7 Kraftvärmebeskattningen\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker regeringens förslag om\r\nnya regler för kraftvärmebeskattning\r\neftersom något godkännande från\r\nkommissionen ännu inte föreligger.\r\nUtskottet tillstyrker motionsförslagen om\r\ntillkännagivanden till regeringen om\r\nbehovet av en uppföljning av det kommande\r\nbeslutet och om behovet av tydliga\r\nkonsekvensbeskrivningar på detta område.\r\nJämför reservation 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI energipropositionen (prop. 2001/02:143)\r\nbedömde regeringen att möjligheterna bör\r\nundersökas att införa ändringar i\r\nenergibeskattningen för kraft\r\nvärmeanläggningar som innebär att\r\nskattereglerna likställs med dem som\r\ngäller för industriellt mottryck. I\r\nkraftvärmeverk får i dag avdrag göras för\r\nhälften av energiskatten på den del av\r\nbränsleförbrukningen som hänförs till\r\nvärmeproduktion. Om i stället industrins\r\navdragsregler införs för denna\r\nbränsleförbrukning innebär det att hela\r\nenergiskatten och 74 % av koldioxidskatten\r\npå bränslen får dras av.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.4.2.1-3,\r\npunkt 33 i denna del) att avdrag ska få\r\ngöras för hela energiskatten och 74 % av\r\nkoldioxidskatten på bränslen som förbrukas\r\nför värmeproduktion i kraftvärmeverk.\r\nVidare föreslås att turordningen mellan\r\nbränslena inte ska få väljas fritt vid\r\nberäkning av skatteavdragen i kraft\r\nvärmeverk. I stället införs regler om\r\nproportionering. Sådana regler införs\r\nockså i andra sammanhang där turordningen\r\nfått väljas fritt. Slutligen förelås att\r\navdraget för energiskatt på el som\r\nproduceras i kraftvärmeverk och som\r\nanvänds i egen verksamhet som består av el-\r\n, gas-, värme- eller vattenförsörjning\r\nslopas den 1 maj 2003. En begränsning av\r\navdragsrätten sker dock redan den 1\r\njanuari 2003.\r\nRegeringen anför att en förutsättning för\r\nskatteavdraget vid produktion av värme i\r\nkraftvärmeverk är att el- och\r\nvärmeproduktionen sker integrerat och\r\nsamtidigt, dvs. att produktionen sker i en\r\nsammanhållen process och att förhållandena\r\nvid varje tillfälle är avgörande. Reglerna\r\nför nedsättning av energiskatter är\r\nföremål för översyn av en parlamentarisk\r\nkommitté, Skattenedsättningskommittén\r\n(dir. 2001:29). Kommittén, som tillsattes\r\nsom ett led i arbetet med att förverkliga\r\nstrategin för fortsatt grön skatteväxling,\r\nska redovisa sitt arbete senast den 31\r\ndecember 2002. Den föreslagna ändringen\r\nfår därför ses som temporär i avvaktan på\r\nkommitténs förslag.\r\nRegeringen anför vidare att det fordras\r\nen prövning av kommissionen om de höjda\r\navdragen är tillåtliga enligt EU:s regler\r\nom statsstöd innan en förändring av\r\nskattebestämmelserna kan genomföras.\r\nSverige har redan anmält förslaget om\r\nändrade bränsleavdrag i samband med en\r\npågående granskning av\r\nenergiskattenedsättningarna för industrin.\r\nEn central fråga är enligt vad som anförs\r\nhur den här föreslagna generella\r\nstimulansen för kraftvärmen ska kunna\r\nuppnås utan att biobränslenas kon\r\nkurrenskraft försämras. För att via\r\nskattereglerna minska risken för en ökad\r\nfossilanvändning på bekostnad av\r\nbiobränsleanvändningen föreslås att de\r\nregler som gäller för beräkning av\r\nskatteavdragen ändras. Kraftvärmeprodu\r\ncenten får enligt dagens regler välja hur\r\nden gemensamma bränsleförbrukningen\r\nfördelas på elproduktion respektive\r\nvärmeproduktion. Det har därvid varit\r\ngynnsamt att så långt möjligt hänföra\r\nbeskattade fossila bränslen till\r\nelproduktionen, eftersom\r\nskatteavdragsbeloppet då blir större. Om\r\nflera beskattade bränslen använts\r\nsamtidigt har de också fått turordnas\r\nsinsemellan. I stället bör regler om\r\nproportionering införas. Sådana regler bör\r\nockså införas när el framställs samtidigt\r\nmed både kraftvärme- och\r\nkondenskraftteknik i sammankopplade system\r\nsamt om värme levereras till utomstående\r\nsom omfattas av nedsättningsreglerna för\r\nindustri, jordbruk, skogsbruk och vatten\r\nbruk.\r\nVid elproduktion i kraftvärmeverk finns\r\ndet en alternativ möjlighet att i stället\r\nför bränsleavdrag göra avdrag för\r\nenergiskatten på den del av den\r\negenproducerade el som används i\r\nkraftvärmeproducentens egen verksamhet som\r\nbestår av el-, gas-, värme- eller\r\nvattenförsörjning. Med nuvarande skatte\r\nsatser på bränslen och el har det varit\r\nfördelaktigt att utnyttja detta avdrag om\r\nbiobränslen och andra obeskattade bränslen\r\nhar använts för elproduktionen. Det har\r\nvisat sig att denna avdragsmöjlighet har\r\nutnyttjats i allt större omfattning under\r\nde senaste åren. Uppenbarligen är det\r\nutnyttjandet av avdraget för el i elpannor\r\noch värmepumpar som ökar.\r\nElcertifikatsutredningen konstaterade i\r\nsitt slutbetänkande Handel med\r\nelcertifikat (SOU 2001:77) att ett bibe\r\nhållande av denna avdragsrätt kombinerat\r\nmed ett certifikatsystem kunde ses som ett\r\ndubbelt stöd för att främja förnybar\r\nelproduktion. Avdraget motverkar också\r\nsyftet med de förhöjda skattesatserna på\r\nstora elpannor under vinterhalvåret om det\r\nfår göras för sådan elanvändning. Ett\r\nslopat avdrag bör minska elanvändningen\r\nför värmeproduktion, vilket stämmer\r\növerens med målen inom energipolitiken.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 14 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) anförs att förslagen om\r\nändrad beskattning av kraftvärme i\r\nkombination med planerna på handel med\r\nelcertifikat bör leda till en utbyggnad av\r\nbiobränslebaserad kraftvärme. Motionärerna\r\nbegär ett tillkännagivande om att det är\r\nviktigt att regeringen noga följer\r\nutvecklingen och snarast återkommer till\r\nriksdagen med förslag till ändringar om\r\neffekterna inte skulle bli de\r\neftersträvade.\r\nI Centerpartiets motion N394 yrkandena 2\r\noch 3 av Åsa Torstensson m.fl. (c) anförs\r\natt det finns en risk för att förslaget\r\nkommer att gynna användningen av fossila\r\nbränslen för all producerad kraftvärme,\r\ninte bara för kraftproduktionen. För att\r\nmota denna risk bör riksdagen besluta att\r\nskatteavdrag för värmeproduktion endast\r\nmedges för den mängd bränslen som\r\nmotsvarar den producerade elenergin.\r\nMotionärerna begär vidare ett\r\ntillkännagivande om att det vid den\r\nfortsatta energiomställningen och\r\nutvecklingen av förnybara bränslen är\r\nangeläget med en tydlig redovisning av de\r\nenergipolitiska konsekvenserna av\r\nförändrade regler för beskattningen av\r\nkraftvärmeverk.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nskattestimulansen för kraftvärmeverken\r\nurholkats under senare år och att följden\r\när att det inte längre är lönsamt att\r\nbygga nya fossileldade\r\nkraftvärmeanläggningar. Kraftvärmeverken\r\nklarar inte längre av konkurrensen från\r\nt.ex. kolkondenskraftverk, och även de\r\nbefintliga kraftvärmeanläggningarna har\r\nlönsamhetsproblem. Bristande lönsamhet i\r\nde fossileldade kraftvärmeverken kan på\r\nsikt leda till att dessa, liksom tidigare\r\nkondenskraftverken, läggs ned. Detta\r\nskulle leda till att\r\nförsörjningstryggheten i det svenska\r\nelsystemet försämras, framför allt i södra\r\nSverige, samtidigt som miljöeffekterna\r\nskulle vara negativa eftersom det rör sig\r\nom anläggningar med ofta mycket hög\r\nverkningsgrad såsom naturgaseldade\r\nkombicykelanläggningar och PFBC (trycksatt\r\nfluidiserad bädd). På marginalen skulle\r\nbortfallande elproduktion ersättas med\r\nimport av miljömässigt sämre elproduktion\r\ni kolkraftverk.\r\nMot denna bakgrund anser skatteutskottet\r\natt det finns anledning att genomföra en\r\nomläggning av den nuvarande skatterabatten\r\nför kraftvärmetekniken, och utskottet\r\ndelar härvid regeringens bedömning att\r\nkraftvärmeverken bör få samma skatteregler\r\nsom industriellt mottryck. En sådan\r\nförändring kommer att leda till högre\r\nelproduktion i befintliga kraftvärmeverk\r\noch även till en förbättring av\r\nförutsättningarna för investeringar i ny\r\nkraftvärme. I befintliga gaseldade\r\nkraftvärmeverk i södra Sverige kan\r\nelproduktionen komma att öka med ca 1 TWh.\r\nDärtill kommer en ökning med 1,5 TWh om\r\ndet planerade gaskraftvärmeverket i\r\nGöteborg byggs. Den ökade inhemska\r\nelproduktionen skulle leda till minskad\r\nelimport med minskade koldioxidutsläpp i\r\nvår omvärld som följd.\r\nEnligt skatteutskottets mening är det\r\nviktigt att omläggningen kan ske med\r\nbibehållen konkurrenskraft för biobränslen\r\noch då särskilt för de biobränsleeldade\r\nkraftvärmeverken. Investeringsstöd utgår\r\nsedan 1991 till biobränsleeldade\r\nkraftvärmeanläggningar, och stödet är\r\nförenat med en begränsning i möjligheten\r\natt använda fossilbränsle. Vidare kommer\r\nett införande av ett system med\r\nelcertifikat att innebära en förbättrad\r\nkonkurrenssituation för den\r\nbiobränslebaserade kraftvärmen. Utskottet\r\nanför att de bedömningar som redovisats i\r\nproposition 2001/02:146 innebär att\r\nbiokraftvärme rent generellt skulle vara\r\nmer konkurrenskraftig även med en övergång\r\ntill industribeskattning för den fossila\r\nkraftvärmen. Sameldning med fossila\r\nbränslen för elproduktion i kraftvärmeverk\r\nsom kan använda både fossila bränslen och\r\nbiobränslen kommer enligt de bedömningar\r\nsom redovisats i proposition 2001/02:146 i\r\nallmänhet inte längre att vara lönsamt.\r\nSkatteutskottet instämmer också i\r\nregeringens bedömning att en ytterligare\r\nminskning av risken för en ökad\r\nfossilanvändning kan uppnås om de\r\nsärskilda turordningsregler som gäller för\r\nberäkning av skatteavdragen ändras så att\r\nproportionering används i stället och\r\ninstämmer också i förslaget att samma\r\nregler bör gälla överallt där\r\nturordningsreglerna nu tillämpas.\r\nVad slutligen gäller kraftvärmeverkens\r\nelavdrag vid produktion av el som används\r\ni egen verksamhet har skatteutskottet inte\r\nfunnit anledning till erinran mot\r\nregeringens förslag.\r\nSkatteutskottet ställer sig i sitt\r\nyttrande sammanfattningsvis bakom de\r\nförslag till omläggning av\r\nkraftvärmebeskattningen som regeringen\r\nlägger fram. Med hänsyn till att utskottet\r\ntillstyrkt en utvidgning av den\r\nskatteväxling som föreslås i propositionen\r\nanmärker utskottet att bestämmelserna om\r\nkraftvärmerabatten bör justeras till den\r\nnya nivå som gäller efter utvidgningen.\r\nNär det gäller förslaget i motion N394 om\r\natt kraftvärmerabatten ska kopplas hårdare\r\ntill elproduktionen för att på det sättet\r\nsäkra att rabatten inte utnyttjas av verk\r\nsom i huvudsak producerar värme ser\r\nutskottet inte något behov av en sådan\r\nkomplettering av regeringens förslag och\r\navstyrker därför motionsyrkandet.\r\nSkatteutskottet anför att de sammanlagda\r\neffekterna av förslagen, särskilt på kort\r\nsikt, är svårbedömda. En risk kan finnas\r\natt effekten i vissa fall inte blir den\r\neftersträvade. Enligt skatteutskottets\r\nmening är det mot denna bakgrund viktigt\r\natt regeringen noga följer utvecklingen\r\noch snabbt återkommer till riksdagen med\r\nförslag till ändringar i beskattningen\r\neller reglerna för certifikatshandeln om\r\neffekterna inte skulle bli de\r\neftersträvade. I sammanhanget framhåller\r\nskatteutskottet också att det är angeläget\r\natt förändringar på detta område åtföljs\r\nav en tydlig redovisning av de\r\nenergipolitiska konsekvenserna.\r\nSkatteutskottet föreslår ett\r\ntillkännagivande till regeringen av denna\r\ninnebörd och tillstyrker således\r\nmotionerna Fi230 yrkande 14 och N394\r\nyrkande 3.\r\nI sitt yttrande tar skatteutskottet\r\nslutligen upp behovet av ett godkännande\r\nfrån kommissionens sida för den del av\r\nförslaget som gäller en övergång till\r\nindustribeskattning för kraftvärmeverken.\r\nUtskottet noterar att regeringen\r\ninformerat kommissionen om ändringarna i\r\navsikt att hinna få ett besked i så god\r\ntid att reglerna kan träda i kraft den 1\r\njanuari 2003 men att något besked ännu\r\ninte erhållits. Skatteutskottet anför med\r\nanledning härav att ett besked om\r\nkommissionens inställning bör avvaktas\r\ninnan ärendet föreläggs riksdagen för\r\nbeslut i nu aktuella delar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och anser således att ett besked\r\nom kommissionens inställning bör avvaktas\r\ninnan ärendet föreläggs riksdagen för\r\nbeslut i nu aktuella delar.\r\nEftersom något besked om kommissionens\r\ninställning ännu inte föreligger bedömer\r\nutskottet att regeringens förslag bör\r\navslås för att på det sättet ge regeringen\r\nmöjlighet till den ytterligare beredning\r\nsom kan behövas. Den utvidgning av\r\nskatteväxlingen som utskottet tillstyrkt i\r\ndetta ärende gör t.ex. att det finns ett\r\nbehov av att justera de lagförslag som\r\nlagts fram i fråga om kraftvärmen. En\r\nkonsekvens av utskottets ställningstagande\r\när att skatteinkomsterna bör justeras ned.\r\nUnder förutsättning att kommissionen inte\r\nanför alltför allvarliga invändningar bör\r\nde föreslagna skatteändringarna kunna\r\nträda i kraft någon gång under första\r\nhalvåret 2003, och regeringens beräkning\r\nav inkomsterna bör därför justeras ned med\r\nca 125 miljoner kronor (se närmare avsnitt\r\n3.11 Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003).\r\nDet anförda innebär att även förslaget i\r\nmotion N394 om en begränsning av\r\nkraftvärmerabatten bör avslås.\r\nI likhet med motionärerna bakom motion\r\nFi230 (s, v, mp) anser utskottet att\r\nkraftvärme är en mycket energieffektiv\r\nform av elproduktion som också kan vara\r\nmycket miljövänlig om den sker med hjälp\r\nav biobränslen. Det finns därför starka\r\nskäl att uppmuntra och stödja en fortsatt\r\nutbyggnad av den biobränslebaserade\r\nkraftvärmen, och utskottet anser i likhet\r\nmed skatteutskottet att regeringens\r\nförslag i kombination med de planerade\r\nreglerna för handel med certifikat för\r\nförnybar el bör kunna få denna effekt. De\r\nsammanlagda effekterna av förslagen är\r\ndock, särskilt på kort sikt, svårbedömda.\r\nDet kan finnas en risk för att effekten i\r\nvissa fall inte blir den eftersträvade.\r\nDet är därför viktigt att regeringen\r\nföljer upp det kommande beslutet och\r\nsnarast återkommer till riksdagen med\r\nförslag till ändringar i beskattningen\r\neller reglerna för certifikatshandeln om\r\neffekterna inte skulle bli de\r\neftersträvade. Det anförda bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\nI likhet med motionärerna bakom motion\r\nN394 (c) anser finansutskottet att det är\r\nangeläget att förändringar på detta område\r\nåtföljs av en tydlig redovisning av de\r\nenergipolitiska konsekvenserna. Det\r\nanförda bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet\r\npropositionen punkt 33 i denna del och\r\nmotion N394 (c) yrkande 2. Utskottet\r\ntillstyrker motionerna Fi230 (s, v, mp)\r\nyrkande 14 och N394 (c) yrkande 3. En\r\nsamlad redovisning av de lagändringar som\r\nutskottets ställningstaganden medför finns\r\nunder rubriken Lagförslagen.\r\n\r\n3.7.8 Kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom en förlängning av kalk- och\r\ncementindustrins begränsningsregel för\r\nkoldioxidskatt.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.4.3, punkt\r\n33 i denna del) att den övergångsvis\r\ngällande begränsningsregeln avseende kalk-\r\noch cementbranscherna m.m. (1,2-pro\r\ncentsregeln) förlängs ytterligare ett år.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker propositionen i denna del.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner i likhet med\r\nskatteutskottet inte någon anledning till\r\nerinran mot förslaget och tillstyrker\r\ndärför propositionen punkt 33 i denna del.\r\n\r\n3.7.9 Beskattningen av alternativa\r\ndrivmedel\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\natt koldioxidneutrala drivmedel ska\r\nbefrias från både energiskatt och\r\nkoldioxidskatt.\r\nJämför reservationerna 10 (kd) och 11\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen (prop. 2001/02:1, bet.\r\n2001/02:FiU1) har nyligen tagit del av\r\nregeringens bedömning i\r\nbudgetpropositionen för 2002 om hur en\r\nstrategi fr.o.m. 2003 för nedsättning av\r\nskatten på alternativa drivmedel ska utfor\r\nmas. Huvudkomponenterna i strategin\r\ninnefattar skattelättnader i form av dels\r\nenergi- och koldioxidskattebefrielse för\r\npilotprojektdispenser i enskilda fall,\r\ndels en generell koldioxidskattebefrielse\r\nför koldioxidneutrala drivmedel med stöd\r\nav ett beslut enligt artikel 8.4 i\r\nmineraloljedirektivet.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.4.5) att det\r\när angeläget att den strategi för skatte\r\nnedsättning för alternativa drivmedel som\r\nlades fast i budgetpropositionen för 2002\r\nkan börja tillämpas så snart erforderliga\r\ngodkännanden har erhållits från rådet och\r\nkommissionen. Konkurrenskraftiga och\r\nkonkurrensneutrala villkor för de\r\nalternativa drivmedlen under år 2003\r\nbeaktas i särskild ordning i avvaktan på\r\nEG-beslut.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi256\r\nyrkandena 30 och 31 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) att både energi- och koldioxidskatten\r\npå biodrivmedel slopas. Motionärerna anför\r\natt regeringens skattestrategi för\r\nalternativa drivmedel innebär att\r\nkoldioxidneutrala drivmedel ska befrias\r\nfrån koldioxidskatt från 2003. Producenter\r\noch intressenter på området menar dock att\r\nen befrielse från energiskatten är\r\nnödvändig om det ska finnas en chans för\r\nökad produktion av alternativa bränslen.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att utgångspunkten\r\nför de skattebefrielser som ska gälla mer\r\nlångsiktigt bör vara att de bränslen som\r\nkan betraktas som koldioxidneutrala\r\nbefrias från koldioxidskatt men inte från\r\nenergiskatt. Strategin för nedsättning av\r\nskatten på alternativa drivmedel bör\r\nsåledes ligga fast. En ökad\r\nkonkurrenskraft för de koldioxidneutrala\r\ndrivmedlen uppnås genom att kol\r\ndioxidskatten ges en ökad tyngd vid\r\nenergibeskattningen, något som ingår i\r\nstrategin för en grön skatteväxling.\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motion Fi256 (kd)\r\nyrkandena 30 och 31.\r\n\r\n3.7.10 Skatten på drivmedel, m.m.\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nsänkta skatter på drivmedel,\r\nveteranlastbilar och veteranfartyg.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 10\r\n(kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår att\r\nskatten på bensin och diesel sänks med 70\r\nöre per liter inklusive moms den 1 januari\r\n2003. Sådana yrkanden framställs i motion\r\nFi287 yrkande 14 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) och N304 yrkande 4 delvis av Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m).\r\nKristdemokraterna föreslår att skatten på\r\ndiesel sänks med 31 öre per liter\r\ninklusive moms för att underlätta för de\r\nsvenska åkerierna och att skatten på\r\nbensin sänks med 31 öre per liter\r\ninklusive moms i stödområde A. Motionä\r\nrerna anför att det är rimligt att ta ut\r\nen lägre skatt på bensin i de områden där\r\navstånden är längre. Yrkandena framställs\r\ni motionerna Fi256 yrkandena 17 och 18 av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd), Sk383 yrkandena 8\r\noch 9 av Per Landgren m.fl. (kd) och N307\r\nyrkande 3 av Sven Gunnar Persson m.fl.\r\n(kd).\r\nI motion Fi227 av Ulla Löfgren och\r\nElisabeth Nyström (m) anför motionärerna\r\natt gamla bilar är befriade från\r\nfordonsskatt när de uppnår veteranålder,\r\noch motionärerna föreslår en motsvarande\r\nbefrielse från dieselskatt för fartyg som\r\när 50 år eller äldre.\r\nI motion MJ377 yrkande 2 av Lars\r\nGustafsson m.fl. (kd) föreslås att det\r\nutreds om veteranlastbilar kan befrias\r\nfrån vägavgifter och fordonsskatt när de\r\ninte regelmässigt går i yrkesmässig\r\ntrafik.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nskatterna på bl.a. bensin och diesel utgör\r\nviktiga styrmedel i miljöpolitiken som\r\nsyftar till att minska utsläppen av\r\nkoldioxid och andra växthusgaser.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen på\r\nsikt avser (avsnitt 8.4.1.1) att verka för\r\natt inslaget av rörliga skatter i\r\nvägtrafikbeskattningen ökar och att\r\nregeringen anser att det är viktigt att\r\nbensin och dieselolja för privat bruk\r\nbeskattas på ett likartat sätt. Regeringen\r\navvaktar dock den pågående\r\nVägtrafikskatteutredningens förslag om\r\nförändringar av drivmedelsskatten och\r\nutredningens analys om för- och nackdelar\r\nmed en kilometerskatt. Utskottet ser inga\r\nskäl att sänka skatten på bensin och\r\ndiesel, och detta gäller även för äldre\r\nfartyg i privat bruk. Utskottet avstyrker\r\nsåledes motionsyrkandena om sänkta\r\ndrivmedelsskatter.\r\nVeteranlastbilar är enligt vad som anförs\r\ni skatteutskottets yttrande redan befriade\r\nfrån fordonsskatt och vägavgifter om de\r\ninte används kommersiellt. Skatteutskottet\r\navstyrker därför motionsyrkandet om en\r\nutredning med denna inriktning.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi227\r\n(m), Fi256 (kd) yrkandena 17 och 18, Fi287\r\n(m) yrkande 14, Sk383 (kd) yrkandena 8 och\r\n9, MJ377 (kd) yrkande 2, N304 (m) yrkande\r\n4 delvis och N307 (kd) yrkande 3.\r\n\r\n3.7.11 Kärnkraftsproducerad el\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nsänkning av skatten på kärnkraftverk och\r\nen övergång från effektskatt till skatt på\r\nproducerad energi.\r\nJämför reservation 8 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk\r\ntas ut månadsvis med 5 514 kr per megawatt\r\n- motsvarande ca 181 kr per megawatt och\r\ndygn - av kärnkraftsreaktorns högsta\r\ntillåtna termiska effekt. Om en reaktor\r\nhar varit ur drift under en sammanhängande\r\nperiod av mer än 90 kalenderdygn, får för\r\nvarje dygn utöver de 90 första göras\r\navdrag med 181 kr per megawatt av den ter\r\nmiska effekten. Skatten ersatte fr.o.m.\r\nden 1 juli 2000 en tidigare skatt på\r\nenergi som producerats i kärnkraftverk.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena 15 och 16 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) anför motionärerna att\r\nmiljöskatter ska tas ut i produktionsledet\r\nmedan energiskatter ska tas ut i\r\nkonsumentledet. Då erhålls en\r\nkonkurrensneutral beskattning mellan olika\r\nenergiproducenter och mellan olika\r\nbränslen. Skatten på kärnkraftsproducerad\r\nel bryter mot denna princip och bör på\r\nsikt tas bort. Motionärerna föreslår att\r\nskatten sänks med 0,5 öre per kWh 2003. De\r\nföreslår vidare att den omvandlas från en\r\neffektskatt till en skatt på producerad\r\nenergi.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet är inte berett att sänka\r\nskatten på kärnkraftverk och anför att\r\nomläggningen till den nuvarande\r\neffektskatten för kärnkraftverk genomförts\r\nunder år 2000 för att minska risken för\r\nsnedvridningar inom elproduktionssystemet.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka en\r\nåtergång till den tidigare beskatt\r\nningstekniken. Utskottet avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motion Fi287 (m)\r\nyrkandena 15 och 16.\r\n\r\n3.7.12 Grön skatteväxling - höjd\r\navfallsskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom höjd avfallsskatt m.m. och tillstyrker\r\nmotionsförslaget om ett tillkännagivande\r\nangående den fortsatta analysen av en\r\nskatt på förbränning av osorterat avfall.\r\nJämför reservationerna 9 (fp) och 11\r\n(c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitten 8.4.1.4 och\r\n8.4.4, punkt 34) att skatten på avfall som\r\ndeponeras höjs från 288 till 370 kr per\r\nton avfall. Vidare föreslås att avdrag för\r\nskatt på avfall som är avsett för\r\nsluttäckning inom en avfallsanläggning ska\r\nmedges redan när avfallet förs in till en\r\nskattepliktig anläggning, om det förvaras\r\nskilt från övrigt avfall och utgörs av\r\njord, grus, lera, skiffer, kalkstoft,\r\nkalksten eller annan sten. Ändringen\r\nträder i kraft den 1 januari 2003.\r\nRegeringen anför att höjningen ger både\r\nenskilda, kommuner och producenter ett\r\nökat ekonomiskt incitament att minska\r\nmängden avfall som deponeras.\r\nSkattehöjningen, som är ett led i den\r\ngröna skatteväxlingen, ligger i linje med\r\nden avfallsstrategi som utvecklats inom EU\r\noch som primärt syftar till att styra bort\r\nmängden avfall från deponering genom\r\nminskning av mängden avfall och en ökad\r\ngrad av återanvändning och återvinning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 15 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) anför motionärerna att\r\nhöjningen av avfallsskatten aktualiserar\r\nen skatt på förbränning av avfall för att\r\nfå en utveckling som mer överensstämmer\r\nmed strategin på avfallsområdet. Frågan om\r\nen skatt på avfallsförbränning bör bli\r\nföremål för en fortsatt analys som\r\nmöjliggör ett slutligt ställningstagande i\r\nsamband med den till våren 2003 planerade\r\nkretsloppspropositionen.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkande 27\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) anför\r\nmotionärerna att förbränningen av\r\nosorterat avfall ökar, och de föreslår att\r\nen skatt på förbränning av osorterat\r\navfall införs för att säkerställa målet om\r\nminskade avfallsmängder.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon\r\nanledning till erinran mot förslaget om\r\nhöjd skatt på avfall och om avdrag för\r\nsluttäckningsmaterial och tillstyrker\r\ndärför dessa förslag. Utskottet delar\r\nmotionärernas inställning när det gäller\r\nen fortsatt analys av frågan om en skatt\r\npå förbränning av osorterat avfall men\r\nutgår ifrån att regeringen redovisar en\r\nsådan analys utan något särskilt\r\ntillkännagivande från riksdagens sida och\r\navstyrker därför motionsyrkandet.\r\nFörslaget om ett omedelbart beslut om att\r\ninföra en sådan skatt avstyrks också.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner i likhet med\r\nskatteutskottet inte någon anledning till\r\nerinran mot förslaget om höjd skatt på\r\navfall och om avdrag för\r\nsluttäckningsmaterial och tillstyrker\r\ndärför propositionen i denna del.\r\nUtskottet instämmer också i\r\nskatteutskottets bedömning när det gäller\r\nmotionsförslaget om att riksdagen nu ska\r\nfatta beslut om att införa en skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall.\r\nI likhet med skatteutskottet anser\r\nfinansutskottet att det finns anledning\r\natt analysera frågan om skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall.\r\nSveriges strategi för att minska de\r\nmiljöproblem som är förknippade med\r\nproduktion och hantering av avfall\r\ninnehåller en prioritering, den s.k.\r\navfallsstrategin. I första hand ska\r\nproduktionen av avfall minskas och i andra\r\nhand ska återanvändning och\r\nmaterialåtervinning väljas. Först därefter\r\nska förbränning eller energiåtervinning\r\noch i sista hand deponi användas.\r\nDet är enligt utskottets mening angeläget\r\natt beskattningen av avfall får en\r\nutformning som resulterar i en\r\nmiljömässigt motiverad balans mellan\r\nalternativen som ingår i avfallsstrategin.\r\nEtt problem med en ensidig höjning av\r\nskatten på deponi kan vara att\r\navfallsförbränning gynnas i alltför stor\r\nutsträckning. Alternativ som\r\nåteranvändning, materialåtervinning och\r\nbiologisk behandling som har högre\r\nprioritet i avfallshierarkin kan därmed få\r\nsvårt att konkurrera.\r\nFör närvarande byggs kapaciteten för\r\navfallsförbränning ut mycket snabbt. Detta\r\nmedför miljöproblem med framför allt stora\r\naskmängder och kondensat som måste\r\ndeponeras. För att få en utveckling som\r\nmer överensstämmer med strategin på\r\navfallsområdet och som ger en miljömässigt\r\nmotiverad balans mellan olika alternativ\r\nanser utskottet att en skatt på\r\navfallsförbränning bör bli föremål för en\r\nfortsatt analys för att möjliggöra ett\r\nslutligt ställningstagande till en\r\nförbränningsskatt och dess nivå.\r\nAvfallsskatteutredningen (SOU 2002:9),\r\nsom analyserade frågan men som inte hade\r\nsom uppgift att presentera ett förslag\r\ntill förbränningsskatt, har varit ute på\r\nremiss. Utredningen, remissvaren samt\r\nprisutvecklingen på olika typer av\r\nbehandling av avfall bör beaktas vid\r\nanalysen av den nivå på skatten som kan\r\nanses mest lämplig för att\r\navfallsstrategin ska kunna förverkligas.\r\nTill våren 2003 förbereds en\r\nkretsloppsproposition som kommer att\r\ninnehålla förslag som syftar till att nå\r\nde miljömål som riksdagen antagit.\r\nFrågan om avfallsskatt bör enligt\r\nutskottets mening behandlas i samband med\r\nkretsloppspropositionen.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet\r\npropositionen punkt 34 och motion Fi230\r\n(s, v, mp) yrkande 15. Motion Fi286 (c)\r\nyrkande 27 avstyrks av utskottet.\r\n\r\n3.7.13 Grön skatteväxling - höjd\r\nnaturgrusskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom höjd naturgrusskatt och\r\nmotionsförslaget om ett tillkännagivande\r\nom behovet av ytterligare höjningar.\r\nJämför reservation 8 (m).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.4.1.5,\r\npunkt 35) att skatten på naturgrus höjs\r\nfrån 5 till 10 kr per ton naturgrus.\r\nRegeringen anför att syftet med lagen om\r\nskatt på naturgrus är att åstadkomma\r\nbättre hushållning med naturgrus och\r\npåskynda utvecklingen mot användning av\r\nalternativa material. Enligt\r\nNaturvårdsverkets bedömning skulle så\r\nmycket som 70-80 % av naturgrusprodukterna\r\nkunna ersättas med alternativa material,\r\nt.ex. bergkrossprodukter. Det är generellt\r\nsett dubbelt så dyrt att tillverka\r\nbergkrossprodukter som naturgrus.\r\nSkattesatsen har varit oförändrad sedan\r\nskatten infördes. Vid en samlad bedömning\r\nanser regeringen att skattesatsen nu bör\r\nomprövas i syfte att uppnå större\r\nmiljöstyrande effekt. Regeringen föreslår\r\natt skatten på naturgrus höjs från 5 kr\r\ntill 10 kr per ton naturgrus.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 13 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) anförs att det är osäkert\r\nom den föreslagna fördubblingen av\r\nnaturgrusskatten är tillräcklig för att\r\nreducera användningen till 12 miljoner ton\r\nper år. Regeringen bör därför senast under\r\nvåren 2003 återkomma till riksdagen med\r\ndet förslag på ytterligare höjning som\r\nbehövs för att det av riksdagen uppställda\r\nmålet ska nås.\r\nI motion T288 yrkande 2 av Ulla Löfgren\r\noch Anders G Högmark (m) anförs att\r\nkostnaden för att bygga och underhålla\r\nvägar har ökat som en följd av höjd skatt\r\npå diesel, kraven på miljökonsekvens\r\nbeskrivningar m.m. En översyn bör\r\ngenomföras för att underlätta öppnandet av\r\nkommersiella naturgrustäkter,\r\ndieselskatten sänkas och förslaget om en\r\nfördubbling av naturgrusskatten avslås.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför att naturgrusskatten\r\när ett viktigt styrmedel när det gäller\r\natt minska naturgrusanvändningen, och\r\nutskottet har därför inte någon invändning\r\nmot regeringens förslag om en höjning av\r\nnaturgrusskatten. Utskottet tillstyrker\r\npropositionen i denna del och avstyrker\r\nmotion T288 yrkande 2.\r\nI sitt yttrande anför skatteutskottet att\r\ndet är osäkert om den föreslagna höjningen\r\när tillräcklig för att det nationella\r\nmålet om ett uttag på 12 miljoner ton ska\r\nnås och att ytterligare höjningar kan\r\nbehövas och troligen också andra åtgärder,\r\nt.ex. stöd till utveckling av\r\nersättningsmaterial och ny teknik.\r\nRegeringen bör därför enligt vad som\r\nanförs senast under våren 2003 återkomma\r\ntill riksdagen med de förslag om\r\nytterligare höjning av naturgrusskatten\r\nsom kan vara motiverade för att det av\r\nriksdagen uppsatta målet ska uppnås.\r\nUtskottet utgår ifrån att det inte behövs\r\nnågot särskilt tillkännagivande från\r\nriksdagen i denna del och avstyrker därför\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) yrkande 13.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner i likhet med\r\nskatteutskottet inte någon anledning till\r\nerinran mot förslaget om höjd\r\nnaturgrusskatt och tillstyrker därför\r\npropositionen i denna del.\r\nI likhet med skatteutskottet anser\r\nfinansutskottet att det är osäkert om den\r\nföreslagna höjningen är tillräcklig.\r\nRiksdagen har med anledning av\r\nregeringens miljömålsproposition\r\n2000/01:130 satt upp målet att uttaget av\r\nnaturgrus i landet ska vara högst 12\r\nmiljoner ton per år. I dag är det ungefär\r\ndubbelt så stort. Naturgrus är i många\r\ndelar av landet en mycket knapp\r\nnaturresurs. Därför måste användningen av\r\nnaturgrus minimeras till de områden där\r\ninga andra alternativ finns. En\r\nhushållning med naturgrus är angelägen\r\nbl.a. för att skydda det grundvatten som\r\nfinns i grusavlagringar.\r\nYtterligare skattehöjningar kan enligt\r\nfinansutskottets mening behövas och\r\ntroligen också andra åtgärder, t.ex. stöd\r\ntill utveckling av ersättningsmaterial och\r\nny teknik. Regeringen bör därför senast\r\nunder våren 2003 återkomma till riksdagen\r\nmed de förslag på ytterligare höjning av\r\nnaturgrusskatten som kan vara motiverad\r\nför att det av riksdagen uppsatta målet\r\nska uppnås. I det sammanhanget bör också\r\nuppmärksammas att tillgången på naturgrus\r\nvarierar mellan olika delar av landet\r\nliksom efterfrågan. Vidare kan effekterna\r\npå grundvattenmagasin och dricks\r\nvattenförsörjning av uttag av naturgrus\r\nockså variera. Dessa faktorer, liksom\r\neffekterna för olika slag av företag, bör\r\nbeaktas i den fortsatta analys som ska\r\ngöras.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet\r\npropositionen punkt 35 och motion Fi230\r\n(s, v, mp) yrkande 13. Utskottet avstyrker\r\nmotion T288 (m) yrkande 2.\r\n\r\n3.7.14 Reklamskatten\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet uttalar att det är viktigt att\r\narbetet med att fasa ut reklamskatten\r\nfortsätter och utgår från att regeringen\r\nprövar frågan inför nästa års budget och\r\ndå påbörjar en stegvis avveckling av\r\nreklamskatten. Utskottet anser emellertid\r\ninte att det behövs något beslut eller\r\ntillkännagivande i saken och avstyrker\r\ndärför motionsyrkandena.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 10\r\n(kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkatt tas ut på annons som är avsedd att\r\noffentliggöras i landet och för reklam som\r\när avsedd att spridas inom landet i annan\r\nform än av annons. Skattskyldig är den som\r\nyrkesmässigt offentliggör reklam eller\r\nannons. Skattesatsen för annons i allmän\r\nnyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet\r\noch annars 11 % av beskattningsvärdet.\r\nReklamskatt tas inte ut på direktreklam,\r\ndvs. reklamtrycksaker, inte heller på\r\nreklam i kommersiell TV och radio eller på\r\nreklam via Internet. Reklamskatten\r\nberäknas för år 2002 inbringa 1 173\r\nmiljoner kronor.\r\nRiksdagen beslutade våren 1998 att\r\nfr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på\r\nreklamtrycksaker eftersom den var svår att\r\ntillämpa och kontrollera (prop.\r\n1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20).\r\nSkatteutskottet erinrade i sitt yttrande\r\n(1997/98:SkU4y) till finansutskottet om\r\natt det rådde bred enighet om att\r\nreklamskatten borde avskaffas.\r\nSkatteutskottet delade dock regeringens\r\nuppfattning att det vid detta tillfälle\r\nsaknades ekonomiskt utrymme för att helt\r\navskaffa skatten. Utskottet framhöll dock\r\natt åtgärden kunde leda till nya nackdelar\r\nför reklam i annan form och försämra\r\nkonkurrensförhållandena exempelvis för\r\ngratistidningar och s.k. annonsblad.\r\nUtskottet förutsatte att regeringen noga\r\nskulle följa utvecklingen och återkomma\r\ntill dessa frågor så snart som\r\nutvecklingen motiverade detta.\r\nFinansutskottet ställde sig bakom\r\nskatteutskottets förslag.\r\nVåren 2002 anförde skatteutskottet i\r\nbetänkande 2001/02:SkU20 att utskottet\r\nunder flera år har ansett att\r\nreklamskatten har sådana tekniska och\r\nkonkurrensmässiga brister att skatten bör\r\navvecklas men att det hittills av\r\nstatsfinansiella skäl varit nödvändigt att\r\ndröja med en sådan åtgärd. Utskottet\r\nanförde att frågan om reklamskattens\r\navveckling borde prioriteras i den\r\nkommande budgetberedningen, men delade\r\nsamtidigt finansutskottets uppfattning att\r\ndetta borde ske med beaktande av de\r\nbudgetpolitiska målen. Riksdagen biföll\r\nutskottets begäran om ett tillkännagivande\r\ntill regeringen av denna innebörd.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 8.5.3) att frågan om avskaffande\r\nav reklamskatten har prioriterats i\r\nbudgetberedningen men att regeringen har\r\nfunnit, med beaktande av de\r\nbudgetpolitiska målen, att förutsättningar\r\nför finansiering av ett avskaffande av den\r\nresterande reklamskatten för närvarande\r\ninte föreligger.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI ett antal motioner framställs yrkanden\r\nom reklamskattens avskaffande.\r\nMotionärerna anför att skatten inte är\r\nkonkurrensneutral och att den ger upphov\r\ntill svårigheter i tillämpningen och\r\nkontrollen, och de hänvisar till de\r\norättvisor som den förorsakar på vissa\r\nområden. Motionärerna framställer både\r\nyrkanden om ett omedelbart avskaffande och\r\nyrkanden om en gradvis utfasning av\r\nskatten. Sådana yrkanden framställs i\r\nmotionerna Fi203 av Marietta de Pourbaix-\r\nLundin (m), Fi205 av Cristina Husmark\r\nPehrsson och Anne Marie Brodén (m), Fi228\r\nav Gunnar Axén och Per Bill (m), Fi229 av\r\nIngvar Svensson (kd), Fi243 av Christina\r\nNenes och Göte Wahlström (s),  Fi251 av\r\nJohan Pehrson (fp), Fi252 av Sven\r\nBergström och Håkan Larsson (c), Fi268 av\r\nCarl-Axel Roslund (m), Fi277 av Kenth\r\nHögström m.fl. (s), Fi287 yrkande 28 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m), Sk223 av\r\nRigmor Stenmark (c), Sk295 av Gunnar\r\nAndrén (fp), Sk346 yrkande 2 av Jörgen\r\nJohansson och Jan Andersson (c), Sk417\r\nyrkande 8 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\noch Kr297 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl.\r\n(m).\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att\r\nutskottet senast under våren 2002 har\r\nklargjort sin uppfattning att reklam\r\nskatten bör avskaffas och att detta är en\r\nfråga som bör prioriteras vid budget\r\nberedningen. Utskottet är samtidigt\r\nmedvetet om att de prioriteringar som sker\r\ni budgetarbetet innebär att endast de\r\nåtgärder och behov som från allmän\r\nsynpunkt framstår som mest angelägna kan\r\nfå den högsta prioriteten och kan därför\r\nenligt vad som anförs ha förståelse för\r\nsvårigheterna att finna en möjlighet att\r\ndirekt avskaffa den resterande\r\nreklamskatten i det nuvarande budgetläget.\r\nSkatteutskottet anför också att det är\r\nviktig att arbetet med att avskaffa\r\nreklamskatten, som regeringen påbörjat\r\ngenom att slopa reklamskatten på\r\ntrycksaker, fortsätter i en rimlig takt.\r\nFör att komma vidare i detta arbete bör\r\nenligt skatteutskottets mening en stegvis\r\navveckling av reklamskatten övervägas.\r\nUtskottet utgår från att regeringen inför\r\nnästa års budget ånyo prövar frågan och då\r\npåbörjar en stegvis avveckling av\r\nreklamskatten och avstyrker därmed\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet utgår i likhet med\r\nskatteutskottet ifrån att regeringen inför\r\nnästa års budget ånyo prövar frågan om en\r\navveckling av reklamskatten och avstyrker\r\ndärmed motionsyrkandena.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna Fi203 (m), Fi205 (m), Fi228\r\n(m), Fi229 (kd), Fi243 (s) Fi251 (fp),\r\nFi252 (c), Fi268 (m), Fi277 (s), Fi287\r\nyrkande 28 (m), Sk223 (c), Sk295 (fp),\r\nSk346 yrkande 2 (c), Sk417 yrkande 8 (m)\r\noch Kr297 yrkande 13 (m).\r\n\r\n3.7.15 Jordbruk och skogsbruk\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nsänkta eller slopade skatter på diesel,\r\nhandelsgödsel, el m.m. i jordbruk och\r\nskogsbruk.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 10 (kd)\r\noch 11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSedan den 1 juli 2000 omfattas\r\njordbrukssektorn av samma skattelättnader\r\nsom tillverkningsindustrin vid förbrukning\r\nav el och bränslen. På bränslen som\r\nanvänds för uppvärmning och drift av\r\nstationära motorer vid yrkesmässig\r\njordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksverksamhet (inklusive växt\r\nhusnäringen) utgår således ingen\r\nenergiskatt, och en reducerad\r\nkoldioxidskatt motsvarande 30 % av den\r\ngenerella nivån tas ut. De reducerade\r\nskattesatserna gäller dock inte för bensin\r\n(oavsett användning) eller andra bränslen\r\nsom förbrukas för drift av motordrivna\r\nfordon. Ingen energiskatt betalas heller\r\npå el som förbrukas i dessa sektorer.\r\nFöretag med stor energiförbrukning kan få\r\nviss ytterligare nedsättning av\r\nkoldioxidskatten. Om den koldioxidskatt\r\nsom belastar ett företag överstiger 0,8 %\r\nav försäljningsvärdet sätts skatten ned så\r\natt den överskjutande skattebelastningen\r\ninte överstiger 24 % av det överskjutande\r\nskattebeloppet för bränslet (0,8-\r\nprocentsregeln). EG-rätten innehåller dock\r\nminimiskattesatser som inte får\r\nunderskridas.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår att\r\nskatten på diesel för arbetsredskap i jord-\r\noch skogsbruk samt för entreprenadmaskiner\r\nsänks till 53 öre per liter från den 1\r\njanuari 2003 och att skatten på kväve i\r\nhandelsgödsel tas bort från samma datum.\r\nMotionärerna anför att den svenska\r\ndieselskatten ligger högre än i andra\r\nländer och utgör en tung börda för dessa\r\nnäringar. Även den svenska skatten på\r\nhandelsgödsel leder till en internationell\r\nkonkurrensnackdel. Dessa yrkanden\r\nframställs i motionerna Fi287 yrkandena 10\r\noch 11 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och\r\nMJ268 yrkandena 4 och 5 av Per Westerberg\r\nm.fl. (m).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Sk383\r\nyrkande 7 av Per Landgren m.fl. (kd) en\r\nsänkning av dieselskatten till 1 kr per\r\nliter för jordbruket. Motionärerna anför\r\natt högre skatter och avgifter har försatt\r\nsvensk jordbruksnäring i en ohållbar\r\nkonkurrenssituation.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena\r\n28-30 av Maud Olofsson m.fl. (c) anför\r\nmotionärerna att likställandet av el- och\r\neldningsoljebeskattningen med industrins\r\nnivåer har blivit en halvmesyr. Genom\r\nunderliga gränsdragningar har småbrukarna\r\nställts utanför nedsättningen.\r\nMotionärerna föreslår att gränsen på 1 000\r\nkr för att få del av nedsättningen på el-\r\noch eldningsoljeskatten slopas. Vidare\r\nleder dieselskattehöjningarna till att\r\nkonkurrenskraften försämras, och\r\nmotionärerna föreslår därför att skatten\r\npå diesel för jord- och skogsbruksmaskiner\r\nsänks till EU-genomsnittet, dvs. 1 kr per\r\nliter. Slutligen anförs att\r\nhandelsgödselkostnaderna är betungande i\r\njämförelse med motsvarande kostnader i\r\nkonkurrentländerna och att regeringens\r\nmodell för kompensation för kostnaderna\r\nkräver ansökningar, godkännanden från EU\r\noch en hel del onödig administration. De\r\nföreslår att kväveskatten på handelsgödsel\r\nslopas. I motion MJ487 yrkande 2 av Jan\r\nAndersson m.fl. (c) framställs ett yrkande\r\nmed samma inriktning.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet hänvisar i sitt yttrande\r\ntill de utredningar som arbetar på\r\nområdet. Skattenedsättningskommittén (Fi\r\n2001:09) ser över utformningen av\r\nnedsättningssystemet för bl.a. jordbruks-,\r\nskogsbruks- och vattenbruksnäringarna\r\n(inklusive trädgårdsnäringen), och\r\nbeskattningen av dieselolja för\r\njordbrukets arbetsmaskiner ses med förtur\r\növer av Vägtrafikskatteutredningen (Fi\r\n2001:8), (dir. 2001:12). Skatteutskottet\r\när mot den angivna bakgrunden inte berett\r\natt tillstyrka förslaget om en sänkning av\r\njordbrukets och skogsbrukets dieselskatt.\r\nNär det gäller gränsbeloppet om 1 000 kr\r\nvid återbetalning av elskatt anför\r\nskatteutskottet att de regler som gäller\r\nhar utformats med industrin som förebild.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka\r\natt dessa regler ändras och avstyrker\r\ndärför även motionsyrkandet om slopad\r\n1 000-kronorsgräns.\r\nNär det gäller skatterna på\r\nbekämpningsmedel och gödselmedel anför\r\nskatteutskottet bl.a. att särskild\r\nutredare tillkallats i juni 2001 med\r\nuppgift att utvärdera skatterna på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel.\r\nUtredaren ska dels analysera och bedöma\r\nskatternas påverkan på användningen, dels\r\nbedöma vilka effekter de har på miljön.\r\nDärutöver ska utredaren se över om\r\nskatterna bör förändras så att de fungerar\r\nsom effektivare styrmedel på miljöområdet\r\nutan att kraven på kostnadseffektivitet\r\neftersätts. Uppdraget ska redovisas senast\r\nden 30 november 2002. Utskottet är mot\r\nbl.a. denna bakgrund inte heller berett\r\natt tillstyrka förslagen om slopad skatt\r\npå handelsgödsel.\r\nI sitt yttrande avstyrker utskottet de\r\naktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och avstyrker motionerna Fi286\r\n(c) yrkandena 28-30, Fi287 (m) yrkandena\r\n10 och 11, Sk383 (kd) yrkande 7, MJ268 (m)\r\nyrkandena 4 och 5 samt MJ487 (c) yrkande\r\n2.\r\n\r\n3.8 Skattenedsättningar\r\n\r\n\r\nTabell 44. Nedsättningar av skatter\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n3.8.1 Bredbandsinstallation\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom en ettårig förlängning av\r\nskattereduktionen för\r\nbredbandsinstallation och avstyrker\r\nmotionsförslagen om att skattereduktionen\r\nska avskaffas.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och\r\n11 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen som installerar bredband och tar\r\ninstallationen i bruk mellan den 1 januari\r\n2001 och den 31 december 2002 kan få en\r\nskattereduktion. Skattereduktionen uppgår\r\ntill 50 % av de utgifter som överstiger\r\n8 000 kr per hus eller, i fråga om\r\nhyreshus, 8 000 kr per ansluten bostad\r\neller lokal. Skattereduktionen utgår med\r\nhögst 5 000 kr per hus, bostad eller\r\nlokal. Om ansökan kommit in senast den 1\r\nmars 2002 avräknas skattereduktionen på\r\nskattebesked för 2002. Kommer ansökan in\r\nsenast den 1 mars 2003 avräknas\r\nreduktionen på skattebeskedet för 2003\r\n(prop. 2000/01:24 och bet. 2000/01:SkU8).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.7.3, punkt\r\n30) att möjligheten för fysiska och\r\njuridiska personer att få skattereduktion\r\nför utgifter för vissa anslutningar för\r\ntele- och datakommunikation förlängs med\r\nett år.\r\nRegeringen anför att det har visat sig\r\natt bredbandsutbyggnaden har blivit\r\nförsenad. Detta beror bl.a. på det\r\nförändrade marknadsläget och den korta\r\ngrävsäsongen i landets norra delar.\r\nHitintills har endast ca 1 230 ansökningar\r\nom skattereduktion kommit in till\r\nskattemyndigheten. Mot denna bakgrund är\r\nregeringen av uppfattningen att tiden\r\nmåste utsträckas ytterligare ett år för\r\natt möjliggöra för fysiska och juridiska\r\npersoner att kunna ansöka om skatte\r\nreduktion för utgifter för\r\nbredbandsanslutningar. Regeringen föreslår\r\ndärför att skattereduktionen även ges vid\r\ndebiteringen av slutlig skatt på grund av\r\n2004 års taxering.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\nFi287 yrkande 36 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) att skattereduktionen för installation\r\nav bredband avskaffas.\r\nFolkpartiet liberalerna avslår i motion\r\nFi232 yrkande 26 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) förslaget om en ettårig förlängning\r\nav bredbandsreduktionen.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi286\r\nyrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) att\r\nbredbandsreduktionen slopas. Motionärerna\r\nanför att skattelättnaden för utbyggnad av\r\nbredband bör slopas som ett led i en\r\növergång till en utbyggnad grundad på ett\r\nstatligt ansvarstagande för\r\ninfrastrukturen i hela landet fram till\r\nvarje enskild abonnent.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet är inte berett att\r\ntillstyrka att staten tar över ansvaret\r\nför utbyggnaden av bredband och anser\r\ndärför att skattereduktionen för\r\ninstallation av bredband ska finnas kvar.\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot regeringens förslag om en\r\nettårig förlängning av bredbands\r\nreduktionen och tillstyrker därför att\r\nförslaget genomförs. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets\r\nbedömning och tillstyrker därför\r\npropositionen punkt 30 och avstyrker\r\nmotionerna Fi232 (fp) yrkande 26, Fi286\r\n(c) yrkande 33 och Fi287 (m) yrkande 36.\r\n\r\n3.8.2 Miljöförbättrande åtgärder på\r\nbostäder\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker förslaget i motion\r\nFi230 (s, v, mp) om ett ROT-avdrag för\r\nmiljöförbättrande åtgärder på bostäder.\r\nJämför reservation 9 (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har\r\ntillämpats under perioden den 15 februari\r\n1993-den 31 december 1994 (prop.\r\n1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36) och\r\nunder perioden den 15 april 1996-den 31\r\nmars 1999 (prop. 1995/96:229, bet.\r\n1995/96:SkU32). Syftet har varit att\r\nåstadkomma en stimulans av verksamheten\r\ninom byggsektorn och på så sätt motverka\r\nden då aktuella arbetslösheten.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Fi230 yrkande 16 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) anför motionärerna att\r\nett ROT-avdrag för installationer av typen\r\npelletsbrännare, treglasfönster,\r\nisolerglasfönster etc. bör införas under\r\ntaxeringsåren 2004-2006, och de hemställer\r\natt riksdagen begär att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag om en sådan\r\nskattereduktion. Syftet är att stimulera\r\nmiljöförbättrande åtgärder på perma\r\nnentbostäder.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet finner ingen anledning att\r\nrikta någon invändning mot förslaget i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) om att i\r\nmiljöpolitiskt syfte införa en särskild\r\nskattereduktion i form av ett s.k. ROT-\r\navdrag och tillstyrker att riksdagen hos\r\nregeringen begär att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag om en sådan\r\nskattereduktion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nI likhet med skatteutskottet finner\r\nfinansutskottet inte anledning att rikta\r\nnågon invändning mot förslaget om att i\r\nmiljöpolitiskt syfte införa en särskild\r\nskattereduktion i form av ett s.k. ROT-\r\navdrag. Avdraget kan kopplas till att\r\nolika slags installationer genomförs,\r\nexempelvis av pelletsbrännare,\r\ntreglasfönster och isolerglasfönster. Den\r\nexakta avgränsningen av vilket slag av\r\ninstallationer som ska omfattas bör ske\r\nmed beaktande av miljönytta och\r\nenergieffektivisering, samt att kapa\r\neffekttoppar, hos olika alternativ.\r\nAvdraget bör utformas på ett kostnads\r\neffektivt sätt och i princip ej ges för\r\ninstallationer som ändå skulle ha genom\r\nförts. Som ett exempel kan nämnas\r\ninstallation av isolerglasfönster vid\r\nnybyggnation. Lagstiftningen bör enligt\r\nutskottets mening vara tidsbegränsad och\r\ngälla under inkomsttaxeringarna 2004-2006.\r\nFör åtgärden bör en finansiell ram om 50\r\nmiljoner kronor per år avsättas.\r\nRiksdagen har med anledning av Riksdagens\r\nrevisorers granskning av tidigare ROT-\r\navdrag uttalat att eventuellt nya åtgärder\r\nliknande ROT-avdraget måste analyseras\r\nnoggrant innan de införs, följas upp medan\r\nde är i kraft samt utvärderas inom rimlig\r\ntid, liksom att de erfarenheter som kommit\r\nfram av ROT-avdragets tillämpning under\r\n1990-talet bör vägas in. I uttalandet fram\r\nhölls också att man i ett sådant analys-\r\noch utvärderingsarbete bör ta hänsyn till\r\nrelevanta genus- och\r\njämställdhetsperspektiv (försl.\r\n2001/02:RR8, bet. 2001/02:SkU28).\r\nEnligt finansutskottets mening bör\r\nriksdagen begära att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag om en skattereduktion\r\ni enlighet med vad som anförts. Utskottet\r\ntillstyrker således motion Fi230 (s, v,\r\nmp) yrkande 16.\r\n\r\n3.8.3 Anställningsstöd och rederistöd\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om\r\nslopat rederistöd och särskilt\r\nanställningsstöd.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och\r\n10 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena 34 och 35 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) föreslår motionärerna att\r\nskattereduktionen för rederinäringen\r\nupphävs och att kreditering på skattekonto\r\nför anställningsstöd inte längre ska\r\nmedges.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi256 yrkande\r\n28 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås att\r\ndet särskilda anställningsstödet avskaffas\r\nför att skapa enhetliga regler för\r\nanställningsstödet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet konstaterar att riksdagen\r\ni skilda sammanhang ställt sig bakom de\r\nstödformer som motionärerna vill avskaffa\r\noch ser inte någon anledning att föreslå\r\nriksdagen att ompröva dessa\r\nställningstaganden.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi256 (kd)\r\nyrkande 28 och Fi287 (m) yrkandena 34 och\r\n35.\r\n\r\n3.9 Inkomster av statens verksamhet\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner\r\nregeringens beräkning av inkomster av\r\nstatens verksamhet. Därmed avstyrker\r\nutskottet här aktuella motionsyrkanden.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nTabell 45. Inkomster av statens verksamhet\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion Fi231 anför Moderata\r\nsamlingspartiet att statens inkomster bör\r\nökas med 300 miljoner kronor genom att\r\ntullavgifter och vissa andra\r\noffentligrättsliga avgifter förs till\r\ninkomsttitel.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i\r\nmotion Fi232 att en auktionering av\r\nlokalradiofrekvenser, riks-TV, riksradio\r\nsamt ersättande av nuvarande\r\nprövningsförfarande med ett\r\nauktionsförfarande ger löpande inkomster.\r\nEtt återställande av beslutet om Barsebäck\r\n1 innebär att ersättning till Vattenfall\r\npå planerat sätt ej behöver utgå utan kan\r\ninlevereras till staten.\r\nKristdemokraterna anför i motion Fi233\r\natt staten kan få in 80 miljoner kronor\r\ngenom avgifter från försäljning av\r\nhögskoleutbildning till studenter från\r\nländer utanför EES.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar att den inleverans\r\nav avgifter som Moderaterna\r\nsamlingspartiet föreslår innebär att\r\ntullen inte får något resurstillskott\r\njämfört med regeringens förslag. Riksdagen\r\nhar flera gånger tidigare beräknat de\r\naktuella anslagen med beaktande av att\r\noffentligrättsliga avgifter disponeras i\r\nverksamheten.\r\nUtskottet konstaterar vidare att\r\nriksdagen i skilda sammanhang har ställt\r\nsig bakom de åtgärder som Folkpartiet\r\nmotsätter sig. Utskottet finner ingen\r\nanledning att föreslå riksdagen att\r\nompröva dessa ställningstaganden.\r\nUtbildningsutskottet avslog i sitt\r\nbetänkande 2001/02:UbU4 ett förslag om\r\navgiftssättning liknande det som\r\nKristdemokraterna nu föreslår. Utskottet\r\nfinner inte skäl att nu åter ta upp denna\r\nfråga till prövning.\r\nUtskottet noterar vidare att trots att\r\nsamtliga oppositionspartier föreslagit\r\nlångtgående försäljningar av statliga\r\nföretag har inte något parti beaktat\r\nkonsekvenserna av detta på inkomsterna av\r\naktieutdelningen 2003. Endast\r\nKristdemokraterna har beaktat detta för\r\n2004.\r\nSåledes tillstyrker utskottet\r\nbudgetpropositionens  förslag till\r\nberäkning av inkomster av statens\r\nverksamhet och avstyrker motionerna  Fi231\r\n(m) yrkande 4 i denna del, Fi232 (fp)\r\nyrkande 4  i denna del samt Fi233 (kd)\r\nyrkande 6 i denna del.\r\n\r\n3.10 Lagförslagen\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringens\r\nlagförslag antas med de kompletteringar\r\nsom framgår av bilaga 3.\r\n\r\nBeskattning av förvärvsinkomster\r\n\r\nUtskottet har tillstyrkt förslaget i\r\nmotion Fi230 yrkande 12 delvis om en\r\nytterligare höjning av grundavdraget och\r\nföreslår därför den ändring i regeringens\r\nförslag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) och de ändringar i lagen\r\n(1994:1744) om allmän pensionsavgift,\r\nlagen (1998:676) om statlig\r\nålderspensionsavgift, lagen (1998:674) om\r\ninkomstgrundad ålderspension och lagen\r\n(2001:1227) om självdeklarationer och\r\nkontrolluppgifter som framgår av bilaga 3.\r\n\r\nFörmånsbeskattning av miljövänliga bilar\r\n\r\nUtskottet har tillstyrkt förslaget i\r\nmotion Fi230 yrkande 17 om en ettårig\r\nförlängning av försöksperioderna med sänkt\r\nförmånsvärde för miljöanpassade bilar.\r\nRegeringens förslag om ändring i\r\ninkomstskattelagen tillförs därför den\r\nändring av punkt 3 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen\r\n(2001:1175) om ändring i\r\ninkomstskattelagen som framgår av bilaga\r\n3.\r\n\r\nGrön skatteväxling - höjd koldioxidskatt\r\noch elskatt\r\n\r\nUtskottet har tillstyrkt förslaget i\r\nmotion Fi230 yrkande 12 delvis om en\r\nytterligare höjning av koldioxidskatten\r\noch elskatten. Detta föranleder de ändrade\r\nskattesatser m.m. i regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1994:1776) om\r\nskatt på energi som framgår av bilaga 3.\r\n\r\nKraftvärmebeskattningen\r\n\r\nRegeringens förslag om en ny\r\nkraftvärmebeskattning avstyrks av\r\nutskottet i avvaktan på kommissionens\r\ngodkännande. Ställningstagandet föranleder\r\natt vissa delar utgår ur regeringens\r\nförslag om ändring i lagen (1994:1776) om\r\nskatt på energi på det sätt som framgår av\r\nbilaga 3.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nUtskottet föreslår en komplettering i\r\nförslaget till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1563) om tobaksskatt som syftar till\r\natt klargöra att de skattesatser som ska\r\nfastställas av Riksskatteverket avser det\r\nkommande kalenderåret.\r\nUtskottet har vid sin indexuppräkning av\r\nskattesatserna för alkylatbensin kommit\r\ntill ett något lägre belopp än regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\n3.11 Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nmed den ändringen att de beräknade\r\ninkomsterna minskas med 341 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\nUtskottet avstyrker därmed de alternativa\r\nyrkanden som framförs av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10\r\n(kd) och 11 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen redovisar i budgetpropositionen\r\n(avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräkning\r\nav statsbudgetens inkomster för 2003 och\r\nföreslår att inkomstberäkningen på\r\nstatsbudgeten godkänns (punkt 7).\r\nI propositionens kapitel 5 redovisas\r\nskatternas utveckling under perioden\r\n2001-2004 enligt tre olika\r\nredovisningsprinciper. Den periodiserade\r\nredovisningen visar de skatter som är\r\nhänförliga till ett visst inkomstår.\r\nRedovisningen enligt det nya\r\nnationalräkenskapssystemet (NR) belyser\r\nskatteinkomsterna med hänsyn till de för\r\nEuropeiska unionen gemensamma\r\ndefinitionerna. Dessutom redovisas\r\nstatsbudgetens inkomster av skatter och\r\növriga inkomstkällor. Inkomsterna på\r\nstatsbudgeten anges huvudsakligen\r\nkassamässigt.\r\n\r\nTabell 46. Offentliga sektorns\r\nperiodiserade skatter, offentliga sektorns\r\ninkomster enligt nationalräkenskaperna\r\nsamt statsbudgetens inkomster\r\n\r\nMiljarder kronor och procent\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nAnm.: Beloppen är avrundade och summerar\r\ndärför inte.\r\nKälla: Proposition 2002/03:1, s. 111.\r\nSkatternas utveckling under\r\nprognosperioden enligt de olika\r\nredovisningsprinciperna framgår av tabell\r\n46. De periodiserade skatterna, vilka\r\ninkluderar de skatter som betalas till\r\nEuropeiska unionen, ökar mellan 2001 och\r\n2004 med 128 miljarder kronor. Ökningen\r\nförklaras i huvudsak av tillväxten i kom\r\nmunskatter, arbetsgivaravgifter och\r\nmervärdesskatt. Den beräknade årliga\r\nökningen under perioden 2002-2004 är ojämn\r\noch varierar mellan 16 och 66 miljarder\r\nkronor. Den svaga utvecklingen 2002\r\nförklaras till största delen av de\r\nskattesänkningar som trädde i kraft 2002,\r\nmedan ökningen under 2003 till viss del\r\nförklaras av att det särskilda\r\ngrundavdraget för pensionärer ersätts med\r\nen beskattad garantipension. Omläggningen\r\ninnebär dock ingen budgetförstärkning\r\neftersom de ökade skatteintäkterna\r\nmotsvaras av ökade pensionsutbetalningar.\r\nDen underliggande årliga förändringen\r\nunder samma period är enligt regeringens\r\nberäkningar betydligt jämnare och uppgår\r\ntill 41, 52 respektive 46 miljarder\r\nkronor.\r\nSkatterna enligt nationalräkenskaperna\r\n(NR) beräknas öka med 80 miljarder kronor\r\nmellan 2001 och 2004. Den långsammare\r\nutvecklingen av skatterna enligt NR\r\njämfört med de periodiserade skatterna för\r\nklaras av stora periodiseringseffekter i\r\nbörjan av perioden. Effekterna avser bl.a.\r\nhushållens skatt på kapitalvinster\r\ninkomståret 2000 som i NR-redovisningen\r\npåverkar skatterna först år 2001.\r\nStatsbudgetens skatteinkomster minskar\r\nmellan 2002 och 2004 med 17 miljarder\r\nkronor. Den svaga utvecklingen 2002\r\nförklaras dels av beslutade\r\nskatteändringar, dels av periodiserings\r\neffekter avseende hushållens skatt på\r\nkapitalvinster. Mellan 2002 och 2003\r\nberäknas statsbudgetens skatteinkomster\r\nminska med 16 miljarder kronor främst till\r\nföljd av omläggningen av det kommunala\r\nmomssystemet. Övriga inkomster på stats\r\nbudgeten beräknas under prognosperioden\r\nminska med 8 miljarder kronor. Inkomster\r\nav försåld egendom beräknas öka med 15\r\nmiljarder kronor, vilket motverkas av att\r\nRiksbankens inlevererade överskott minskar\r\nmed 22 miljarder kronor bl.a. till följd\r\nav att den extra utdelningen som riksdagen\r\nbeslutat om enbart gäller 2001 och 2002.\r\nEn specifikation av statsbudgetens\r\ninkomster på huvudtitlar för\r\nprognosperioden redovisas i nedanstående\r\ntabell.\r\n\r\nTabell 47. Statsbudgetens inkomster\r\n2001-2004\r\n\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nKälla: Proposition 2002/03:1, s.129.\r\n\r\nI propositionen beräknas inkomsterna för\r\n2003 uppgå till 701,3 miljarder kronor. I\r\nberäkningarna har hänsyn tagits till\r\nbudgeteffekter av föreslagna åtgärder på\r\nskatteområdet. De av regeringen föreslagna\r\nåtgärderna redovisas i nedanstående\r\ntabell.\r\n\r\n\r\nTabell 48. Budgeteffekter av åtgärder på\r\nskatteområdet i BP 2003 m.m.\r\n\r\nBruttoeffekter, kassamässiga effekter för\r\nstatsbudgeten och periodiserade\r\nnettoeffekter för offentlig sektor\r\nåren 2003-2004 samt varaktiga effekter för\r\noffentlig sektor\r\nMiljarder kronor\r\nSta     Offentl\r\nten     ig\r\nsektor\r\nBr                    Vara\r\nutt  200     200  200  ktig\r\nI    oef  3    20 3    4    effe\r\nkraf fek       04           kt\r\nt    t1                     o.\r\noff.\r\nsekt\r\n.\r\nI. Förslag i budgetpropositionen\r\nFörvärvsinkomsts\r\nkatt\r\nOmvandling av     1/1  -    -    0, 0,0  0,0  0,00\r\n200-kronan till   2003 1,3  1,3  00 0    0\r\nkommunal skatt         0    0\r\nTillfälligt       1/1  -    -    -  0,0  0,0  0,00\r\nsysselsättningss  2003 3,1  2,3  0, 0    0\r\ntöd till               0    0    70\r\nkommunsektorn\r\nGrön\r\nskatteväxling\r\nHöjda             1/1  -    -    -  -    -    -\r\ngrundavdrag       2003 2,6  2,3  2, 2,6  2,6  2,60\r\n0    8    60 0    0\r\nHöjd              1/1  0,7  0,7  0, 0,7  0,6  0,64\r\nkoldioxidskatt    2003 3    8    79 4    6\r\nmed 16 procent\r\nHöjd energiskatt  1/1  1,5  1,6  1, 1,4  1,3  1,29\r\npå el med         2003 4    4    67 7    2\r\n2,1 öre\r\nHöjd              1/1  0,3  0,2  0, 0,2  0,3  0,27\r\navfallsskatt      2003 2    3    31 8    0\r\nHöjd skatt på     1/1  0,1  0,0  0, 0,0  0,0  0,09\r\nnaturgrus         2003 2    8    09 9    9\r\nEnergiskatt\r\nÄndrade regler    1/1  0,3  0,3  0, 0,2  0,2  0,29\r\nför               2003 9    6    29 9    9\r\nkraftvärmeverk,\r\ntotalt\r\nVarav\r\nTvingande regler  1/1  0,2  0,2  0, 0,2  0,2  0,20\r\nför               2003 7    5    20 0    0\r\nproportionering\r\nSänkt    1/1  -    -    -  -    -    -\r\nskatt för         2003 0,3  0,3  0, 0,2  0,2  0,28\r\nbränslen               8    5    28 8    8\r\nSlopat avdrag     1/1  0,5  0,4  0, 0,3  0,3  0,37\r\ninternförbrukad   2003 0    6    37 7    7\r\nel                2\r\nTobaksskatt\r\nMinimiskatt på    1/3  0,3  0,3  0, 0,4  0,3  0,36\r\ncigaretter        2003 0    8    39 2    6\r\nDelsumma               -    -    0, 0,6  0,4  0,34\r\n3,6  2,5  24 9    2\r\n0    1\r\nII. Förslag i andra propositioner\r\nSkattelättnad          -    -    -  -    -    -\r\nför vissa              1,7  0,3  1, 0,4  1,7  0,35\r\nbyggtjänster           8    0    78 4    8\r\nDelsumma               -    -    -  -    -    -\r\n1,7  0,3  1, 0,4  1,7  0,35\r\n8    0    78 4    8\r\nSumma total            -    -    -  0,2  -    -\r\n5,3  2,8  1, 5    1,3  0,01\r\n8    1    54      6\r\n1 Med bruttoeffekt avses endast den\r\ndirekta effekten på den skatt som\r\nregeländringen avser.\r\n2  Den 1 januari 2003 föreslås endast en\r\nbegräsning av avdragsmöjligheterna träda i\r\nkraft. Avdraget föreslås slopas först\r\nfr.o.m. den 1 maj 2003.\r\nKälla: Proposition 2002/03:1, s. 196.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet begär i sina motioner Fi231\r\n(m), Fi232 (fp), Fi233 och Fi256 (båda kd)\r\nsamt Fi234 (c) godkännande av de egna\r\ninkomstberäkningarna för 2003.\r\nKristdemokraterna begär dessutom i motion\r\nFi256 ett tillkännagivande om att\r\nmotionärernas satsning på effektivare\r\nskattekontroll gör att inkomsterna kan\r\nberäknas öka med 480 miljoner kronor 2003\r\n(yrkande 24).\r\n\r\nSkatte- och socialförsäkringsutskottens\r\nyttranden\r\n\r\nSkatteutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (SkU1y) att regeringens\r\ninkomstberäkning godkänns med vissa\r\njusteringar som berör\r\nkraftvärmebeskattningen samt den gröna\r\nskatteväxlingen. Skatteutskottet föreslår\r\natt riksdagen avvaktar Europeiska\r\nkommissionens godkännande innan ett beslut\r\nfattas om den av regeringen föreslagna\r\nomläggningen av kraftvärmebeskattningen.\r\nVidare tillstyrker skatteutskottet\r\nförslaget i motion Fi230 (s, v, mp) om en\r\nutvidgning av den gröna skatteväxlingen.\r\nSkatteutskottet finner vidare att det\r\nförslag om ändrade regler för\r\nbeskattningen av vissa andelsbyten som\r\nriksdagen beställt i april 2002 och som i\r\ndagarna avlämnas till riksdagen (prop.\r\n2002/03:15 Utvidgning av reglerna om\r\nframskjuten beskattning vid vissa\r\nandelsbyten) inte har beaktats vid\r\ninkomstberäkningen. Motionsyrkandena om\r\ngodkännande av de alternativa\r\ninkomstberäkningarna respektive\r\ntillkännagivande om effekterna av\r\nresurstillskott för ökad skattekontroll\r\navstyrks.\r\nSocialförsäkringsutskottet godtar i sitt\r\nyttrande (SfU1y) regeringens beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster avseende\r\nsocialavgifter och löneskatter för\r\nbudgetåret 2003. Oppositionspartiernas\r\nmotioner avstyrks i motsvarande delar.\r\n\r\nRegeringens proposition 15\r\n\r\nRegeringen överlämnade till riksdagen en\r\nproposition om en utvidgning av reglerna\r\nom framskjuten beskattning vid vissa\r\nandelsbyten (prop. 2002/03:15) den 7\r\nnovember 2002. Propositionen har\r\nremitterats till finansutskottet, som\r\navser att överlämna den till\r\nskatteutskottet för beredning av\r\nlagförslagen.\r\nI propositionen föreslår regeringen att\r\nbestämmelserna för fysiska personer om\r\nframskjuten beskattning vid vissa\r\nandelsbyten utvidgas till att även omfatta\r\nandelar som inte är marknadsnoterade samt\r\nbyten av kvalificerade andelar och andelar\r\nsom blir kvalificerade hos säljaren. De\r\nnya reglerna föreslås träda i kraft den 1\r\njanuari 2003 och ska huvudsakligen\r\ntillämpas på andelsbyten som sker efter\r\nden 31 december 2002.\r\nStatsbudgetens inkomster, och därmed\r\ninkomsterna för den offentliga sektorn,\r\nberäknas minska med 283 miljoner kronor\r\n2003 som en konsekvens av att de\r\nföreslagna reglerna för andelsbyten införs\r\nsamma år. Den varaktiga effekten på\r\nstatsbudgeten och hela den offentliga\r\nsektorns finanser beräknas däremot till 9\r\nmiljoner kronor i utebliven skatteintäkt.\r\nRegeringen påpekar dock i propositionen\r\natt dessa uppskattningar är behäftade med\r\nstor osäkerhet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har i det föregående tagit\r\nställning till de olika skatteförslagen.\r\nDet finns mot denna bakgrund också\r\nanledning att ta ställning till förslagens\r\nsamlade effekter på statsbudgetens\r\ninkomster.\r\nI tabell 49 redovisas\r\noppositionspartiernas inkomstberäkningar i\r\nderas respektive budgetalternativ.\r\nTabellen innehåller dessutom regeringens\r\nförslag till inkomstberäkning samt\r\nberäknade effekter av förslagen i\r\nSocialdemokraternas, Vänsterpartiets och\r\nMiljöpartiet de grönas motion Fi230.\r\nUtskottet vill med anledning av\r\noppositionspartiernas inkomstberäkningar\r\ngöra några kommentarer.\r\nAlla oppositionspartierna föreslår att\r\nskatterna totalt sett ska sänkas i\r\nrelation till regeringens förslag.\r\nEffekterna på statsbudgetens inkomster\r\nbestäms också av hur skattesänkningarna\r\nutformas tekniskt samt hur de redovisas.\r\nEftersom partierna redovisar sina förslag\r\npå olika sätt kan redovisningen av\r\nstatsbudgeteffekterna ge en missvisande\r\noch svårtolkad bild. Redovisningen skiljer\r\nsig särskilt åt beträffande regleringarna\r\nmellan staten och kommunerna. En väsentlig\r\ndel av partiernas skatteförslag leder till\r\natt kommunerna förlorar inkomster.\r\nOppositionspartierna kompenserar\r\nkommunerna för inkomstbortfallet men\r\nväljer att göra det på olika sätt.\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna och Centerpartiet redovisar\r\nkompensationen som utgifter under\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner. Kristdemokraterna redovisar i\r\nstället kompensationen till kommunerna\r\nnetto, dvs. som en negativ inkomst, på\r\ninkomsttiteln 1111 Fysiska personers\r\ninkomstskatt. Resultatet av detta blir att\r\ninkomsttiteln uppvisar ett stort och\r\nvaraktigt minus. Kommunerna tillförs på så\r\nsätt betydande belopp utan att riksdagen\r\ntar ställning till dessa. En sådan\r\nredovisning är enligt utskottets mening\r\nolycklig då den gör redovisningen mer\r\nsvårgenomtränglig och det kan ifrågasättas\r\nom den tillgodoser budgetlagens krav på\r\nbruttoredovisning.\r\nOppositionspartierna föreslår att\r\nstatliga företag ska säljas till ett värde\r\nav 30 miljarder kronor utöver regeringens\r\nförslag för 2003. Dessa\r\nförsäljningsinkomster förstärker\r\nstatsbudgetens inkomstsida och därmed även\r\nbudgetsaldot.\r\n\r\nTabell 49. Inkomstberäkningar enligt\r\nregeringens och riksdagspartiernas\r\nbudgetförslag\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nEn mer rättvisande bild av\r\noppositionspartiernas inkomstberäkningar\r\nges i stället om man jämför effekterna på\r\nden konsoliderade offentliga sektorns\r\ninkomster med regeringens prognos enligt\r\nnationalräkenskapernas definition, som i\r\ntabell 50. Med en sådan redovisning\r\nelimineras de missvisande effekterna av\r\npartiernas olika sätt att beräkna\r\nkompensationen till kommunerna.\r\nInkomsterna från företagsförsäljningar\r\ningår inte i nationalräkenskapernas\r\ninkomstbegrepp eftersom sådana\r\ntransaktioner endast utgör ett byte av en\r\nfinansiell tillgång, aktier, mot en annan,\r\npengar. Oppositionspartiernas\r\ninkomstförstärkningar genom\r\naktieförsäljningar är således eliminerade\r\ni tabell 50.\r\n\r\nTabell 50. Offentliga sektorns inkomster\r\nenligt NR 2003-2004\r\n\r\nRegeringens förslag och avvikelser enligt\r\noppositionspartiernas förslag\r\nMiljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nUtskottet har i avsnitt 2.4.3 utförligt\r\nbehandlat budgetförslagen i\r\npartimotionerna från Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet och\r\ndär avstyrkt dessa. I överrensstämmelse\r\nhärmed avstyrker utskottet motionerna\r\nFi231 (m) yrkande 4, Fi232 (fp) yrkande 4,\r\nFi233 (kd) yrkande 6, Fi234 (c) yrkande 11\r\nsamt Fi256 (kd) yrkande 1.\r\nBeträffande förslaget i motion Fi256 (kd)\r\nom effekterna av resurstillskott till\r\nskatteförvaltningen så delar\r\nfinansutskottet skatteutskottets\r\nuppfattning att de inkomstförstärkningar\r\nsom motionärerna tillgodoräknar sig 2003\r\ninte är realistiska. Finansutskottet\r\navstyrker därmed motion Fi256 (kd) yrkande\r\n24. Finansutskottet noterar dessutom att\r\nFolkpartiet liberalerna tillgodoräknar sig\r\n0,9 miljarder kronor 2003 genom skärpt\r\nskattekontroll. Inte heller detta är\r\nenligt utskottets uppfattning realistiskt.\r\nFinansutskottet har tidigare i avsnitt 3\r\nbehandlat skattepolitikens inriktning samt\r\nolika skatte- och avgiftsförslag och\r\ndärvid tillstyrkt regeringens förslag med\r\nvissa ändringar. Dessa ändringar avser\r\nbl.a. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets\r\noch Miljöpartiet de grönas förslag i\r\nmotion Fi230 om en utvidgad grön\r\nskatteväxling. Finansutskottet ställer sig\r\ni enlighet med skatteutskottets\r\nuppfattning bakom förslaget och anser att\r\nstatsbudgetens beräknade skatteinkomster\r\ntill följd av detta bör höjas med\r\nsammanlagt 67 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens beräkning.\r\nDessutom delar finansutskottet\r\nskatteutskottets uppfattning att riksdagen\r\nbör avvakta kommissionens godkännande\r\ninnan ett beslut fattas om den föreslagna\r\nomläggningen av kraftvärmebeskattningen.\r\nFinansutskottet bedömer emellertid att de\r\nnya reglerna kan träda i kraft någon gång\r\nunder första halvåret 2003. Regeringens\r\ninkomstberäkning bör därför justeras så\r\natt endast en del av omläggningens\r\nberäknade årseffekt tillförs statsbudgeten\r\nför 2003. De av regeringen beräknade\r\ninkomsterna från energiskatter bör därför\r\nenligt utskottets mening justeras ned med\r\n125 miljoner kronor.\r\nVidare vill utskottet erinra om att\r\nregeringens förslag om en utvidgning av\r\nreglerna om framskjuten beskattning vid\r\nvissa andelsbyten fr.o.m. den 1 januari\r\n2003 beräknas påverka statsbudgetens\r\ninkomster redan under 2003. Det beräknade\r\ninkomstbortfallet för nästa år uppgår\r\nenligt förslaget till 283 miljoner kronor.\r\nRegeringen har emellertid inte haft\r\nmöjlighet att beakta effekten av detta\r\nförslag vid inkomstberäkningen i\r\nbudgetpropositionen. Med hänsyn härtill\r\nföreslår utskottet att regeringens\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster\r\njusteras ned med 283 miljoner kronor i\r\nenlighet med de i proposition 2002/03:15\r\nredovisade effekterna.\r\nSammanlagt uppgår de av utskottet\r\nföreslagna justeringarna av beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 till\r\n-341 miljoner kronor i förhållande till\r\nbudgetpropositionen. Konsekvenserna av\r\nutskottets förslag presenteras i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nTabell 51. Konsekvenser av utskottets\r\nförslag till förändringar i beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nI konsekvens med det ovan anförda\r\nbiträder utskottet regeringens förslag\r\ntill beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003 med de ändringar som redovisats\r\nhär. Utskottet tillstyrker således delvis\r\npunkt 7 i budgetpropositionen.\r\n\r\n\r\n4 Utgifter\r\n\r\n\r\n4.1 Fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden åren 2003 och 2004\r\n\r\n\r\n4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar riksdagen och dess\r\nmyndigheter, Regeringskansliet,\r\nstatschefen, press- och partistödet,\r\nSametinget, samt myndigheter med\r\nanknytning till demokratins funktion.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 7 667\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nberäknas en höjning av utgiftsområdesramen\r\n2004 med 284 miljoner kronor jämfört med\r\nramnivån för 2002 (inklusive\r\ntilläggsbudget i den ekonomiska\r\nvårpropositionen och budgetpropositionen).\r\nFörändringen beror bl.a. på att anslag\r\n90:6 Regeringskansliet m.m. ökas med 80\r\nmiljoner kronor 2003 och ytterligare 100\r\nmiljoner kronor 2004. Dessutom tillkommer,\r\npå riksdagsstyrelsens förslag, ett nytt\r\nanslag 90:4 Riksdagens fastigheter på 50\r\nmiljoner från och med 2003.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003-2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 1\r\nRikets styrelse\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 1.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 en sänkning av ramen.\r\nPresstödet fyller  inte den funktion som\r\nförespeglades när det infördes och bör\r\nminskas 2003 för att helt tas bort 2004.\r\nÄven partistödet avvecklas i två steg med\r\nen halvering 2004 som fullföljs 2005.\r\nRegeringskansliets expansion bör hållas\r\ntillbaka och anslaget minskas med 540\r\nmiljoner i förhållande till propositionen.\r\nEn särskild kampanj om kommunismens brott\r\nmot mänskligheten bör genomföras. Anslaget\r\nUtrikesförvaltningen bör återföras till\r\nutgiftsområde 5 och förstärkas med 65\r\nmiljoner kronor, vilket riksdagen\r\nemellertid kan ta ställning till först vid\r\nbehandling av vårpropositionen 2003.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 en minskning av Regeringskansliets\r\nanslag på 600 miljoner kronor, då\r\nordförandeskapet i EU avslutats. Vidare\r\nbör samordningsvinster av sammanslagningen\r\nmed utrikesförvaltningen kunna realiseras.\r\nPresstödet, som var anpassat till en annan\r\nmediesituation och innebär en snedvridning\r\nav konkurrensen, bör kunna minskas\r\nbetydligt. Även partistödet föreslås\r\nminska.\r\nKristdemokraterna påpekar i motion Fi233\r\natt regeringens tidigare utlovade analys\r\nav Regeringskansliets dimensionering\r\nskjutits fram till 2002 och 2003. Mot\r\nbakgrund av att myndigheten inte kunnat\r\nredovisa produktivitet och resultat i\r\nförhållande till de stora anslagsposterna\r\nföreslås dessa minska med 410 miljoner\r\nkronor. Även presstödet och anslaget till\r\nDatainspektionen föreslås minska något.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 en\r\nsänkning av ramen. Regeringskansliets\r\nanslag, genom departementssammanslagningar\r\noch allmänna besparingar, bör kunna\r\nminskas med 836 miljoner kronor i\r\nförhållande till propositionen, så att den\r\nökning som skedde inför ordförandeskapet i\r\nEU återtas.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har avstått från\r\natt yttra sig.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 1\r\når 2003 fastställs till 7 350 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar ett antal centrala\r\nmyndigheter, bl.a. Riksrevisionsverket,\r\nEkonomistyrningsverket, Statskontoret,\r\nStatistiska centralbyrån,\r\nKonjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret,\r\nKammarkollegiet, Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd, Statens fastighetsverk,\r\nStatens pensionsverk,\r\nFortifikationsverket, Finansinspektionen,\r\nInsättningsgarantinämnden och\r\nPremiepensionsmyndigheten. Vidare ingår\r\nvissa kostnader för statens upplåning och\r\nlåneförvaltning, vissa särskilda\r\nfinansierings- och garantiåtaganden,\r\nstatliga arbetsgivarfrågor samt Riksdagens\r\nrevisorer. Från den 1 juli 2003 ingår även\r\nden nya Riksrevisionen.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 9 020\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition i huvudsak\r\nförklaras av bildandet av den nya\r\nmyndigheten Riksrevisionen,\r\navvecklingskostnader för\r\nRiksrevisionsverket samt en uppskjuten\r\navsättning för garantiverksamhet.\r\nUtgifterna inom utgiftsområdet minskar\r\ndärmed med 450 miljoner kronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning\r\n\r\nBelopp i  miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nMotionerna\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 2.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi253 en minskning av ramen.\r\nStatistiska centralbyråns verksamhet bör\r\nbegränsas och avgiftsfinansieras i högre\r\ngrad. Detta innebär att anslaget kan\r\nminskas. Genomförandet av en folk- och\r\nbostadsräkning avvisas. Statens kvalitets-\r\noch kompetensråd bör avvecklas varför\r\nanslaget kan halveras under första året.\r\nNämnden för offentlig upphandling (NOU)\r\nbör slås ihop med Konkurrensverket till en\r\nny myndighet, Konkurrens- och\r\nupphandlingsverket. Samordningsfördelar\r\nkommer då att uppnås, vilket medför att\r\nanslaget till NOU kan minskas till\r\nhälften.\r\nFolkpartiet liberalerna motsätter sig i\r\nmotionerna Fi232 och Fi269 att en folk-\r\noch bostadsräkning genomförs.\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi266\r\natt ramen kan minskas genom besparingar\r\noch samordning mellan eller\r\nsammanslagningar av vissa\r\nmyndighetsfunktioner. Besparingar kommer\r\nbl.a. att göras genom att Kammarkollegiet\r\nslås samman med Statskontoret och Nämnden\r\nför offentlig upphandling med\r\nKonkurrensverket.  Folk- och\r\nbostadsräkningen bör inte genomföras. Ökad\r\ngrad av avgiftsfinansiering av\r\nRiksrevisionen möjliggör en minskning av\r\nanslaget. Riksgäldskontorets anslag\r\nminskas med ett belopp motsvarande den\r\nanslagsbehållning som ställts till\r\nregeringens disposition under anslaget.\r\nCenterpartiet förespråkar i motion Fi259\r\nen sänkt ram för utgiftsområdet. Av en\r\nkommittémotion framgår att besparingar\r\ngörs inom myndigheternas administration.\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd liksom\r\nEkonomiska rådet bör avvecklas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003 och\r\ntillstyrkt regeringens förslag i denna\r\ndel.\r\nFinansutskottet föreslår således att\r\nramen för utgiftsområde 2 år 2003\r\nfastställs till 9 078 miljoner kronor.\r\nDärmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och\r\nexekution\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,\r\nskattemyndigheterna och Tullverket.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 8 059 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklarar regeringen att förändringen i\r\nutgiftsområdesramen jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition i huvudsak beror\r\npå att regeringen förslår att Tullverket\r\ntillförs 15 miljoner kronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till preliminär ramnivå för\r\nutgiftsområdet under åren 2003 och 2004\r\nredovisas i efterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 3\r\nSkatt, tull och exekution\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 3.\r\nModerata samlingspartiet framhåller i\r\nmotion Fi231 att tullen med hänsyn till\r\nbehovet av narkotikabekämpning bör få\r\nstörre resurser för ökad kontroll.\r\nMotionärerna anser att såväl\r\nskatteförvaltning som indrivning kan\r\nrationaliseras till följd av deras\r\nskatteförslag varför anslagen till\r\nskatteförvaltningen och\r\nkronofogdemyndigheterna kan minska.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 ökade resurser till\r\nskattemyndigheterna. Även tullen bör få\r\nökade resurser för insatser mot den\r\nillegala införseln av alkohol och\r\nnarkotika.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\nökade medel för att effektivisera\r\nskattekontrollen i syfte att minska den\r\nsvarta sektorns omfattning. Motionärernas\r\nförslag om avskaffad fastighetsskatt och\r\nförmögenhetsskatt förväntas medföra\r\nbesparingar i skatteadministrationen.\r\nTullverket föreslås få ökade resurser för\r\nförstärkt kontroll och spaning kring\r\nillegal införsel av narkotika, vapen,\r\nalkohol, tobak och andra skattepliktiga\r\nvaror.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234\r\nökade resurser för tullverksamheten och en\r\nneddragning av skatteförvaltningens\r\nresurser.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\nSkatteutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (SkU1y) propositionens förslag\r\noch avstyrker samtliga motionsyrkanden i\r\nberörda delar.\r\nTill yttrandet har fogats avvikande\r\nmeningar från företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet.\r\n\r\nFinansutskottets yttrande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nSkatteutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år\r\n2003 fastställs till 8 266 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar polisen,\r\nåklagarväsendet, domstolsväsendet,\r\nrättshjälpen, kriminalvården,\r\nBrottsförebyggande rådet,\r\nRättsmedicinalverket, Gentekniknämnden och\r\nBrottsoffermyndigheten.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till ca 23 966\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs\r\natt förändringen av utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna per\r\nutgiftsområde i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av att\r\nregeringen föreslår en fortsatt satsning\r\npå rättsväsendet.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 4.\r\nModerata samlingspartiet satsar i motion\r\nFi231 mer än regeringen på rättsväsendet\r\nunder den kommande tvåårsperioden.\r\nMotionärerna motsätter sig besparing på\r\nanslaget till säkerhetspolisen. Det\r\ninternationella läget och de allvarliga\r\nanklagelser som riktats mot Sverige när\r\ndet gäller extrema rörelser kan inte mötas\r\nmed en nedprioritering av verksamheten.\r\nMotionärerna anser att åklagarväsendet och\r\ndomstolsväsendet behöver ökade resurser.\r\nMer resurser behövs för att kunna lagföra\r\ndem som kränker andra människors frihet\r\noch frid. Antagningen till\r\npolishögskolorna måste öka och en ny skola\r\nbehövs. Utbildningen behöver reformeras.\r\nPolisväsendet behöver också ökade\r\nresurser. Resurser behövs för att\r\nförbättra och utveckla det operativa\r\narbetet. Kriminalvården behöver också\r\nutvecklas.\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion\r\nFi232 en höjning av ramen. Antalet poliser\r\nmåste öka och de ska vara synliga samt\r\nnärvarande. Även åklagare,\r\ndomstolsväsendet och kriminalvården\r\nbehöver förstärkas. Ekobrottsmyndigheten\r\nbör avskaffas och inordnas i den ordinarie\r\nåklagarverksamheten.\r\nKristdemokraterna förordar i sin motion\r\nFi233 en höjning av ramen. Motionärerna\r\nanser att särskilt polisens situation\r\nmåste förbättras. Resurser behövs bl.a.\r\nför att förbättra närpolisverksamheten och\r\nanställa fler poliser med bl.a.\r\nspecialuppgift att bekämpa narkotikabrott\r\nför att på så sätt stoppa\r\nnarkotikamissbruket bland ungdomar. Vidare\r\nmåste antalet utbildningsplatser utökas\r\nkraftigt. Åklagarväsendet behöver också\r\nförstärkas  bl.a. för att kunna anställa\r\nfler åklagare. De pågående nedskärningarna\r\ninom domstolsväsendet är ett hot mot\r\nrättssamhället. Motionärerna anser att för\r\natt skapa ett bättre underlag för de\r\nmindre tingsrätterna bör en process\r\ninledas med sammanläggning av tingsrätt\r\noch länsrätt. Även inom kriminalvården\r\nbehövs det mer resurser. Antalet\r\nhäktesplatser och platser för sluten\r\nungdomsvård måste öka.\r\nCenterpartiet anser i motion Fi234 att\r\nrättsväsendet måste förstärkas.\r\nResursförstärkningar behövs framför allt\r\ninom polisen, åklagarmyndigheten och\r\nkriminalvården. Motionärerna anser att en\r\nstärkt rättstrygghet hör till de\r\nviktigaste reformområdena under de\r\nkommande åren. Målet är att öka antalet\r\npoliser med 2 000 fram till år 2005. En\r\nnollvision sätts upp för våld mot kvinnor\r\noch flickor.\r\nJustitieutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från\r\njustitieutskottet tillstyrks regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområdet och\r\nmotionerna avstyrks. Företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet tillstyrker sina  partiers\r\nrespektive förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nJustitieutskottet har för sin del inte\r\nhaft något att invända mot regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år\r\n2003 fastställs till 24 585 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell\r\nsamverkan\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar bidrag till vissa\r\ninternationella organisationer,\r\nfredsfrämjande verksamhet, information om\r\nSverige i utlandet, nedrustnings- och\r\nsäkerhetspolitiska frågor samt\r\nEuropainformation.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 1 348 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet ökar något jämfört med 2002\r\nårs ekonomiska vårproposition. Denna\r\nförändring förklaras i huvudsak med att\r\nanslagen för bidrag till internationella\r\norganisationer, främst fredsbevarande\r\noperationer inom FN, tillförs 120 miljoner\r\nkronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 5\r\nInternationell samverkan\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 5.\r\nModerata samlingspartiet avvisar i motion\r\nFi231 minskningen av medlen för\r\nfredsfrämjande verksamhet. Motionärerna\r\nföreslår ökade anslag för Nordiskt\r\nsamarbete och Nordiska ministerrådet och\r\nanser att anslaget för information och\r\nstudier om säkerhetspolitik och\r\nfredsfrämjande utveckling bör avskaffas.\r\nFolkpartiet liberalerna (motion Fi232)\r\nförordar en oförändrad ram för\r\nutgiftsområdet jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\nKristdemokraterna motsätter sig i motion\r\nFi233 ökningen av medlen för bidrag till\r\nSIPRI. Vidare föreslås besparingar inom\r\nanslagsposterna 5:4 Nordiska rådet, 5:7\r\nSvenska institutet, 5:8 Övrig information\r\nom Sverige i utlandet, 5:11 Bidrag till\r\nStockholms internationella\r\nfredsforskningsinstitut samt 5:16\r\nEropainformation. Motionärerna vill\r\ndessutom avveckla anslaget för information\r\noch studier om säkerhetspolitik och\r\nfredsfrämjande utveckling samt öka stödet\r\nför Europarådets verksamhet.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234\r\nneddragningar inom anslagen 5:7 Svenska\r\ninstitutet, 5:12 Forskning till stöd för\r\nnedrustning och internationell säkerhet,\r\n5:13 Utrikespolitiska institutet samt 5:16\r\nEuropainformationen m.m.\r\n\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\n\r\nUtrikesutskottet anser i sitt yttrande\r\n(UU2y) att regeringens förslag rörande\r\nutgiftsområdet är väl avvägda vad avser\r\nsåväl budgetåret 2003 som budgetåret 2004.\r\nRegeringens förslag tillstyrks därmed och\r\npartimotionerna avstyrks i berörda delar.\r\nI var sin avvikande mening tillstyrker\r\nföreträdarna för Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet\r\nförslagen i respektive motion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nUtrikesutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 5\r\når 2003 fastställs till 1 285 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap för sårbarhet\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheter inom\r\ndet militära och civila försvaret,\r\nKustbevakningen, Statens räddningsverk,\r\nSprängämnesinspektionen, nämnder samt\r\nstödverksamhet till det militära och det\r\ncivila försvaret. I utgiftsområdet ingår\r\näven internationell fredsfrämjande\r\nverksamhet med svensk militär trupp\r\nutomlands.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 45 138 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet minskar med ca 560 miljoner\r\nkronor jämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. Denna förändring förklaras\r\ni huvudsak av en slutjustering av statliga\r\navtalsförsäkringar som gäller för\r\nverksamheter inom utgiftsområdet.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 6\r\nFörsvar samt beredskap mot sårbarhet\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 6.\r\nModerata samlingspartiet förordar i\r\nmotion Fi231 att försvaret långsiktigt får\r\nutvecklas på samma ekonomiska nivå som\r\nunder de senaste\r\nförsvarsbeslutsperioderna. Motionärerna\r\nföreslår därmed ytterligare medel för mer\r\nomfattande förbandsverksamhet, fler aktiva\r\nförband, större andel anställda samt\r\nutvidgad materielanskaffning. Regeringens\r\nökade satsningar inom den civila delen av\r\nförsvaret avvisas, medan den funktionella\r\nindelningen av denna del av försvaret\r\nföreslås redovisas som anslagsposter inom\r\nanslaget 6:5 Civilt försvar. Anslaget\r\nFredsfrämjande truppinsatser bör därutöver\r\nutformas som beredskapsanslag.\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion\r\nFi232 begränsningar i utbildningen av nya\r\nvärnpliktiga. Materielanslaget föreslås\r\ndessutom minskas genom att förskjuta vissa\r\nmaterielanskaffningar i tiden. Redan\r\npåbörjade material- och anläggningsprojekt\r\navses dock fullföljas. Därutöver ökas\r\nanslaget för Kustbevakningen i syfte att\r\nskärpa kontrollen av efterlevnaden av\r\nfiskekvoter och fångstmetoder vid fiske\r\nsamt påbörja systemet med uppbyggnaden av\r\nmiljölotsar.\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi233\r\natt totalförsvarets resurser ska utformas\r\nmed hänsyn till en större bredd av hot och\r\nkunna användas vid olika internationella\r\nfredsfrämjande insatser. Därmed föreslås\r\nökade satsningar på förbandsverksamheten.\r\nSamtidigt beräknas materielanslaget kunna\r\nminskas nästa år med hänsyn till ett stort\r\nuppvisat anslagssparande. Under de\r\nefterföljande två åren ska\r\nmaterialanslaget däremot öka. Motionärerna\r\nföreslår därutöver att Kustbevakningens\r\nresurser förstärks för att långsiktigt\r\nkunna möta utökade krav på internationell\r\nverksamhet, gränskontroll,\r\nsjölägesinformation och\r\nmiljöräddningstjänst till sjöss.\r\nCenterpartiet (motion Fi234) förordar en\r\noförändrad ram för utgiftsområdet jämfört\r\nmed regeringens förslag.\r\n\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n\r\nFörsvarsutskottet konstaterar i sitt\r\nyttrande (FöU1y) att regeringens förslag\r\nligger i linje med riksdagens tidigare\r\nbeslut om försvarsutgifternas successiva\r\nreducering. Försvarsutskottet anser\r\nsålunda att regeringens förslag\r\nbeträffande ram för utgiftsområde 6 för\r\n2003 samt preliminär ram för 2004 bör\r\nbifallas av riksdagen. Motionerna bör\r\ndärför avslås i berörda delar. I avvikande\r\nmeningar tillstyrker Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna\r\nsamt Kristdemokraterna förslagen i\r\nrespektive motion.\r\nFörsvarsutskottet tar även upp frågan om\r\nförändringen i styr- och\r\nuppföljningsprocessen till följd av\r\nregeringens intentioner att riksdagen bör\r\ngodkänna mål för verksamheten endast på\r\npolitikområdesnivå. Förändringen kommer\r\nför försvarsutskottets del att innebära\r\nminskad insyn och minskade\r\npåverkansmöjligheter jämfört med hittills\r\ngällande ordning. Försvarsutskottet\r\nföreslår att finansutskottet - som ett led\r\ni arbetet med att utveckla statsbudgeten -\r\nföljer upp och värderar erfarenheterna i\r\nutskotten av att godkänna verksamheten och\r\nmedelsanvändningen på politikområdesnivå.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFörsvarsutskottet har för sin del inte\r\nhaft något att invända mot regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområdet.\r\nVidare vill finansutskottet erinra om\r\nförsvarsutskottets förslag att\r\nfinansutskottet följer upp och värderar\r\nerfarenheterna i utskotten av att godkänna\r\nverksamheten och medelsanvändningen på\r\npolitikområdesnivå. Regeringen tar upp\r\nutvecklingen av den ekonomiska styrningen\r\nunder utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning. De detaljerade\r\naspekterna på styr- och\r\nuppföljningsprocessen behandlas därmed\r\nutanför regeringens samlade förslag till\r\nstatsbudget. Med hänsyn härtill avser\r\nfinansutskottet att ta upp denna fråga i\r\nannat sammanhang.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 6\r\når 2003 fastställs till 44 704 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar internationellt\r\nutvecklingssamarbete och samarbete med\r\nländer i Central- och Östeuropa.\r\nDe totala utgifterna inom utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 16 501 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklarar regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet höjs i jämförelse med 2002\r\nårs ekonomiska vårproposition på grund av\r\nen högre BNI-prognos samt förändrade\r\nbiståndsavräkningar. Biståndsramen uppgår\r\ntill 0,81 % av BNI för 2003 och ökas till\r\n0,86 % av BNI för 2004. Därutöver tillförs\r\nbiståndet 200 miljoner kronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 7.\r\nModerata samlingspartiet förespråkar i\r\nmotion Fi231 en omformulering av målet för\r\nbiståndet. Biståndsmålet bör relateras\r\ntill vad man vill åstadkomma i stället för\r\natt via anknytningen till BNI lägga\r\ntyngdpunkt på hur mycket som spenderas.\r\nEnligt motionärerna kan man i och med\r\ndetta minska biståndet under de närmaste\r\nåren.\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion\r\nFi232 att målet för biståndet bör\r\nåterställas till 1 % av BNI senast år\r\n2006. Ramen för utgiftsområdet föreslås\r\ndärmed höjas utöver regeringens förslag\r\nför perioden 2003 och 2004.\r\nKristdemokraterna redovisar i motion\r\nFi233 ökade ambitioner inom flera\r\nbiståndsområden. Motionärerna anser att\r\nregeringens tillväxttakt mot 1 % av BNI i\r\ninternationellt bistånd är för långsam och\r\natt det finns skäl och möjligheter för att\r\nöka biståndet ytterligare under denna\r\nbudgetperiod.\r\nCenterpartiet  föreslår i motion Fi234\r\nen ökning av ramen för\r\nbiståndsverksamheten för att målet om\r\nbiståndsnivån på 1% av BNI ska kunna nås i\r\nen snabb och jämn takt.\r\n\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\n\r\nUtrikesutskottet anser i sitt yttrande\r\n(UU2y) att regeringens förslag avseende\r\nutgiftsområde 7 är väl avvägt, varför det\r\nbör tillstyrkas. I konsekvens härmed\r\navstyrks motionerna vad avser såväl\r\nbudgetåret 2003 som budgetåret 2004.\r\nI avvikande meningar tillstyrker\r\nföreträdarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\nsamt Centerpartiet förslagen i respektive\r\nmotion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nUtrikesutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 7\r\når 2003 fastställs till 17 140 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och\r\nflyktingar\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar migrationspolitik\r\nmed frågor rörande flyktingpolitik,\r\ninvandringen till Sverige, mottagande av\r\nasylsökande och utlänningarnas rätt att\r\nvistas i Sverige samt internationellt\r\nsamarbete på det migrationspolitiska\r\nområdet.\r\nUtgiftsområdet omfattar också\r\nintegrationspolitik med frågor rörande\r\ninvandrares introduktion i Sverige,\r\nersättning till kommunerna för mottagande\r\nav flyktingar, åtgärder mot etnisk\r\ndiskriminering, främlingsfientlighet och\r\nrasism, insatser för nationella\r\nminoriteter samt insatser för att främja\r\nutvecklingen av utsatta bostadsområden.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 6 706 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att anslagen för\r\nmottagande av asylsökande samt\r\nkommunersättningar vid flyktingmottagande\r\nökar med drygt 1 680 miljoner kronor 2003\r\noch knappt 2 170 miljoner kronor 2004\r\njämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. Förändringen förklaras\r\nhuvudsakligen av volymförändringar till\r\nföljd av förväntad ökning i antalet\r\nasylsökande. Samtidigt ökas anslagen för\r\nMigrationsverket och Utlänningsnämnden med\r\n155 miljoner kronor per år i syfte att\r\nminska handläggningstider och därmed\r\nväntetider vid behandlingen av\r\nutlänningsärenden.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 8\r\nInvandrare och flyktingar\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n1Anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering tillförs 0,1 miljon kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna framhåller i motion\r\nFi230 att den nya\r\ndiskrimineringslagstiftningen som träder i\r\nkraft den 1 juni 2003 kommer att leda till\r\natt Diskrimineringsombudsmannen får\r\nutökade arbetsuppgifter. Dessutom har\r\nDiskrimineringsombudsmannen fr.o.m. den\r\n1 mars 2002 ansvar för tillsyn enligt\r\nlagen om likabehandling av studenter i\r\nhögskolan. Motionärerna föreslår därför\r\natt anslaget 10:5 inom utgiftsområdet\r\ntillförs 0,1 miljon kronor 2003 utöver\r\nregeringens förslag.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 att Integrationsverket läggs\r\nned, samtidigt som anslaget för\r\nintegrationsåtgärder avvecklas. Den\r\nkraftiga ökningen av hemutrustningslån\r\navvisas med hänvisning till partiets\r\nförslag till avreglering av den svenska\r\narbetsmarknaden och bostadsmarknaden som\r\nenligt motionärerna skulle öka den sociala\r\noch geografiska rörligheten i det svenska\r\nsamhället och därmed bryta utanförskapet.\r\nDärutöver vill man pröva andra alternativ\r\nför att öka förutsättningarna för arbete,\r\nbättre utbildning och social rörlighet,\r\nvarför anslaget för utvecklingsinsatser i\r\nstorstadsregionerna kan avvecklas.\r\nArbetsuppgifterna för ombudsmannen mot\r\netnisk diskriminering föreslås samtidigt\r\nflyttas till en gemensam\r\ndiskrimineringsmyndighet inom\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv.\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion\r\nFi232 att handlingstiderna kan förkortas\r\noch kostnaderna inom utgiftsområdet\r\nminskas genom ökade satsningar på\r\nbehandling av asylärenden. Dessutom ska\r\nbristerna i mottagningssystemet för\r\nasylsökande åtgärdas genom förbättrade\r\njobb- och utvecklingsmöjligheter samt\r\nbättre svenskundervisning enligt partiets\r\nprogram för ökad integration i Sverige.\r\nVidare föreslås att anslaget\r\nUtvecklingsinsatser i storstadsregionerna\r\nkan upphöra snabbare än regeringen\r\nföreslagit samt att Integrationsverket kan\r\nminska i omfattning.\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion\r\nFi233 att anslaget Utvecklingsinsatser i\r\nstorstadsregionerna samt försöket med\r\nlokala diskrimineringsombudsmän avvecklas.\r\nMotionärerna föreslår dessutom att\r\nIntegrationsverket läggs ned från den 1\r\njuni 2003, samtidigt som vissa av verkets\r\nuppgifter övertas av Migrationsverket och\r\nombudsmannen för etnisk diskriminering.\r\nRamen för utgiftsområdet beräknas minska\r\nockså till följd av förslagen om\r\nindividuell utvecklingspeng via\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp, i stället för\r\ndagens förhandlingar och avtal om\r\nkommunplacering av flyktingar. Vidare\r\nföreslås att Migrationsverket ej ska pröva\r\nuppehållstillstånd för adopterade samt\r\nnyfödda till föräldrar med\r\nuppehållstillstånd i Sverige.\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi234\r\neffektivisering av mottagandet av\r\nasylsökande. Motionärerna anser att\r\nanslaget till kommuners flyktingmottagande\r\nkan minskas, medan anslaget\r\nUtvecklingsinsatser i storstadsregionerna\r\nbör avvecklas. Vidare föreslås att\r\nUtlänningsnämnden avvecklas vid\r\nhalvårsskiftet 2003.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet framhåller i\r\nsitt yttrande (SfU1y) att det finns skäl\r\nför att utöka anslag 10:5 Ombudsmannen mot\r\netnisk diskriminering i enlighet med\r\nmotion Fi230 (yrkande 1). Motion Fi230\r\n(yrkande 1) tillstyrks i berörda delar.\r\nI övrigt delar socialförsäkringsutskottet\r\nregeringens bedömning av utgifternas\r\nstorlek. Socialförsäkringsutskottet godtar\r\ndärmed regeringens förslag till preliminär\r\nfördelning av utgifterna för 2004 och\r\navstyrker alternativa förslag i\r\nmotionerna.\r\nFöreträdarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet\r\nbiträder i var sin avvikande mening sina\r\npartiers respektive förslag till ramnivå\r\nför utgiftsområdet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet delar\r\nsocialförsäkringsutskottets uppfattning\r\natt det finns skäl för att utöka ramen för\r\nutgiftsområdet 2003 med 0,1 miljon kronor\r\nmed hänsyn till ökade arbetsuppgifter för\r\nDiskrimineringsombudsmannen. Därmed\r\nbiträder utskottet Socialdemokraternas,\r\nVänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nförslag i motion Fi230.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 8\r\når 2003 fastställs till 7 128 miljoner\r\nkronor. Propositionens förslag till\r\npreliminär fördelning av utgifterna för\r\n2004 tillstyrks och motionernas förslag\r\ntill alternativa ramar avstyrks\r\n\r\n4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch social omsorg\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheterna\r\nhälsovård, sjukvård och social omsorg.\r\nStatens utgifter för utgiftsområdet utgör\r\nen mindre del av de samlade offentliga\r\nutgifterna för hälso- och sjukvård och\r\nsocial omsorg. Huvudansvaret för dessa\r\nverksamheter ligger hos kommuner och\r\nlandsting. Statens stöd till den kommunala\r\nsektorn utgår till största delen från\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 31 562\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med\r\nberäkningen i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition förklaras bl.a. av ökade\r\nutgifter för svenskars sjukvård i andra EU-\r\nländer.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI en motion från Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna\r\n(Fi230) yrkande 1 föreslås att ramen för\r\nutgiftsområde 9 år 2003 ökas med 186\r\nmiljoner kronor. Motionärerna anser att\r\ndet är av stor vikt att insatserna för att\r\nminska ohälsan i arbetslivet genomförs,\r\nmen ställer sig tveksamma till den\r\nbesparing som görs i propositionen på de\r\ns.k. Dagmarmedlen. De vill därför öka\r\nanslaget 13:3 med 186 miljoner kronor för\r\n2003.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 att en nationell vårdgaranti\r\ninförs och avsätter under de nästkommande\r\ntvå åren 3,5 miljarder kronor för att\r\ninföra denna. Garantin skall vara fullt\r\ninförd efter två år. Den innebär att alla\r\nhar en uttalad rätt att få vård inom\r\nsenast tre månader efter det att behovet\r\nfastslagits. Det statliga apoteksmonopolet\r\nbör avvecklas. Högkostnadsskyddet i\r\ntandvården bör förbättras och omfatta alla\r\ngrupper. Det samlade stödet till\r\nfunktionshindrade, bl.a. assistansstödet,\r\nföreslås öka. Handikapporganisationerna\r\nbör tillföras ytterligare medel och en\r\nhjälpmedelsgaranti införas.\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar i\r\nmotion Fi232 en ökning av ramen för\r\nutgiftsomrrådet. Folkpartiet föreslår\r\nomfattande satsningar på att underlätta\r\nför funktionshindrade att delta i\r\nsamhällslivet. En tillgänglighetsreform\r\nbör påbörjas nästa år i syfte att göra\r\nallmänna miljöer mer tillgängliga för\r\nfunktionshindrade. Systemet med personlig\r\nassistans bör föras över från kommunerna\r\ntill staten, samtidigt bör de tidigare\r\nerhållna rättigheterna vad gäller tillgång\r\ntill assistans återställas. Medel avsedda\r\nför kommuner med höga kostnader för stöd\r\noch service till funktionshindrade samt\r\nmedel avsatta för särskilt\r\nkostnadskrävande insatser bör överföras\r\nfrån utgiftsområde 25 till utgiftsområde\r\n9. Partiet föreslår satsningar för att\r\nuppfylla vårdgarantin, på anhörigvården\r\nliksom på alkohol- och narkotikapolitiska\r\nåtgärder. Åtgärder bör sättas in för att\r\nminska läkemedelskostnaderna.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\nen satsning på kommunernas\r\nutvecklingsarbete med anhörigvårdare.\r\nResurser avsätts för forskning kring\r\npalliativ medicin. Motionärerna vill också\r\nöka anslaget till bilstöd.\r\nKristdemokraterna avsätter 2 miljarder\r\nkronor 2003 och 1,5 miljarder kronor 2004\r\ntill en nationell vårdgaranti. Ett nytt\r\nanslag föreslås för landets kvinnojourer.\r\nKristdemokraterna föreslår besparingar och\r\neffektiviseringar på flera myndigheters\r\nadministration. Vidare föreslås anslaget\r\ntill Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap minskas eftersom partiets\r\nförslag till en rehabiliteringsförsäkring\r\nunder utgiftsområde 10 innehåller en\r\nbetydande satsning på forskning kring\r\narbetsliv och rehabilitering.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 att\r\nytterligare 250 miljoner kronor anslås för\r\ngenomförande av vårdgarantin och att 25\r\nmiljoner kronor avsätts till ett\r\nnationellt hälsonät. I övrigt föreslås\r\nbesparingar på myndigheter.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (SoU1y) regeringens förslag med\r\nden ändringen att utgiftsområdet tillförs\r\n186 miljoner kronor i enlighet med motion\r\nFi230 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del och\r\navstyrker motionerna i övrigt.\r\nFöreträdarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Kristdemokraterna,\r\nCenterpartiet och Folkpartiet liberalerna\r\ntillstyrker i avvikande meningar förslagen\r\ni respektive partimotion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nSocialutskottet har för sin del tillstyrkt\r\nregeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområdet med tillägg för motion\r\nFi230 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del.\r\nFinansutskottet föreslår därför att ramen\r\nför utgiftsområde 9 år 2003 fastställs\r\ntill 33 357 miljoner kronor. Därmed\r\ntillstyrker utskottet propositionens\r\nförslag med den ändring som föreslås i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) yrkande 1 i denna\r\ndel och avstyrker övriga motioners förslag\r\ntill alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar dels\r\ntransfereringar med anknytning till\r\nsjukdom och handikapp, dels kostnaderna\r\nför socialförsäkringsadministration, dvs.\r\nRiksförsäkringsverket och de allmänna\r\nförsäkringskassorna. Förmånerna ges i form\r\nav dagersättningar såsom sjukpenning,\r\nrehabiliteringspenning och\r\nnärståendepenning. Under utgiftsområdet\r\nredovisas även utgifterna för ATP i form\r\nav förtidspension, arbetsskadeersättningar\r\nm.m.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 113 621 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras den höjda ramen för\r\nutgiftsområdet jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition huvudsakligen av\r\nstigande utgifter för förtidspensioner,\r\nvilka fr.o.m. 2003 ersätts av\r\naktivitetsersättning och sjukersättning,\r\nsamt sjukskrivningar.\r\nI den beräknade ramen ingår effekterna av\r\nen höjning av inkomsttaket i\r\nsjukförsäkringen från 7,5 till 10\r\nprisbasbelopp som regeringen avser att\r\nföreslå om det statsfinansiella läget så\r\nmedger. Utöver detta inräknar regeringen\r\nen höjning av sjukersättning och\r\naktivitetsersättning som behövs för att\r\nkompensera att det särskilda grundavdraget\r\nför pensionärer slopas fr.o.m. 2003.\r\nDessutom antas antalet personer som får\r\nförtidspension öka.\r\nRegeringen aviserar också att den avser\r\natt  lägga förslag som bl.a. ökar\r\narbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att\r\narbeta för låg sjukfrånvaro och som\r\ntydliggör läkarnas roll vid\r\nsjukskrivningar. Åtgärderna antas medföra\r\natt antalet nettosjukdagar minskar med 10\r\n% mellan 2002 och 2003 och med ytterligare\r\n5 % under 2004.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 10\r\nEkonomisk trygghet vid sjukdom\r\n\r\noch handikapp\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 10.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 att en andra karensdag införs\r\nden åttonde frånvarodagen och att den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten beräknas på\r\nett genomsnitt av de två föregående årens\r\ninkomst. Den av regeringen aviserade\r\nhöjningen av taket i sjukförsäkringen\r\navvisas. Kostnaden för sjukskrivningarna\r\nanses vidare kunna minska med ökade\r\nsatsningar på försäkringsmedicin och\r\nrehabiliteringsåtgärder, samtidigt som\r\nsjukskrivningar som beror på trafikolyckor\r\nflyttas till den obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen. Enligt\r\nmotionärerna minskas antalet felaktiga\r\nförtidspensioneringar genom ökade\r\nkontrollinsatser, medan ett\r\narbetsskadeobligatorium för arbetsgivare\r\nger ökade incitament att förebygga\r\narbetsskador.\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion\r\nFi232 att utgifterna för sjukfrånvaron bör\r\nkunna minska kraftigt genom en betydande\r\nsatsning på ökade rehabiliteringsinsatser\r\nmed finansiell samordning mellan\r\nsjukförsäkring och sjukvården (Finsam).\r\nSamtidigt föreslår motionärerna att den\r\naviserade höjningen av taket i\r\nsjukförsäkringen förskjuts till den 1\r\njanuari 2004. Vidare föreslås att\r\ntrafikförsäkringen tar över\r\nsjukpenningkostnader som förorsakas av\r\ntrafiken.\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion\r\n233 att en ny rehabiliteringsförsäkring\r\nenligt förslaget från SOU 2000:78\r\norganiseras från den 1 juli 2003. De ökade\r\nsatsningarna på vård och omsorg bör enligt\r\nmotionärerna finansieras genom två\r\nkarensdagar i sjukförsäkringen, med ett\r\nhögriskskydd på 10 dagar per år. Den\r\nersättningsgrundande inkomsten ska\r\nsamtidigt beräknas på snittinkomsten under\r\nde två senaste åren. Den av regeringen\r\naviserade höjningen av taket i\r\nsjukförsäkringen avvisas, medan anslaget\r\nför Riksförsäkringsverket utökas med medel\r\nför en särskild utvecklingspeng för\r\nflyktingar. Vidare föreslår motionärerna\r\nen ny modell för trafikförsäkringen där\r\nsamtliga personskadekostnader i samband\r\nmed trafikolyckor förs över till\r\ntrafikförsäkringen.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234\r\nomfattande satsningar på rehabilitering\r\nenligt förslaget från SOU 2000:78 med en\r\nrehabiliteringsgaranti, en nationell\r\nvårdgaranti samt ett nytt, differentierat\r\narbetsgivaransvar för sjukersättningen.\r\nDagens sjukförsäkring och\r\narbetsskadeförsäkring ska samtidigt\r\nersättas med en samordnad sjuk- och\r\nrehabiliteringsförsäkring där\r\nförmånstagarens rätt till och skyldighet\r\natt delta i rehabilitering jämställs med\r\ninkomsttrygghetsmålet.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet anser i sitt\r\nyttrande (SfU1y) att utvecklingen av\r\nsjukfrånvaron är fortsatt alarmerade. Man\r\ninser svårigheten med att redan nu bedöma\r\nutvecklingen av sjukförsäkringsutgifterna\r\n2003, särskilt då Riksförsäkringsverket i\r\nsin senaste prognos för\r\nutgiftsutvecklingen för nästa år inte haft\r\nmöjlighet att ta hänsyn till de av\r\nregeringen aviserade förslagen för att\r\nkomma till rätta med problemet med den\r\nökade sjukfrånvaron.\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterar\r\nemellertid att regeringen i propositionen\r\nuppskattar att de aviserade förslagen\r\nmedför att antalet sjukdagar minskar med\r\n10 % och utgifterna minskar med ca 5\r\nmiljarder kronor.\r\nMot bakgrund härav godtar\r\nsocialförsäkringsutskottet regeringens\r\nförslag till utgiftsram för 2003 liksom\r\nförslaget till preliminär fördelning av\r\nutgifterna för 2004. Företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna samt\r\nCenterpartiet biträder i var sin avvikande\r\nmening sina partiers respektive förslag\r\ntill ramnivå för utgiftsområdet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nSocialförsäkringsutskottet har för sin del\r\ninte haft något att invända mot\r\nregeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 10\r\når 2003 fastställs till 119 399 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar folkpension till\r\nålderspensionärer som inte har rätt till\r\ntilläggspension (ATP), folkpension och ATP\r\ni form av efterlevandepension,\r\npensionstillskott såväl till ålderspension\r\nsom till efterlevandepension,\r\nbostadstillägg till pensionärer (BTP) samt\r\ndelpension.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 33 766 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras att  ramen för utgiftsområdet\r\nökar något jämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition på grund av\r\nprognosjusteringar.\r\nRegeringen redovisar dessutom att\r\nutgiftsområdesramen beräknas öka med drygt\r\n18,7 miljarder kronor mellan 2002 och\r\n2003. Denna förändring förklaras av att\r\nutgifterna för den bosättningsbaserade\r\ndelen av folkpensionen till pensionärer\r\nsom även uppbär ATP förs över från\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten till utgiftsområde 11.\r\nDessutom ersätts folkpension och\r\npensionstillskott av en fullt beskattad\r\ngarantipension, samtidigt som\r\ninkomstprövningen av folkpension från\r\nänkepension avskaffas och\r\näldreförsörjningsstöd införs fr.o.m. den 1\r\njanuari 2003.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 11\r\nEkonomisk trygghet vid ålderdom\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 11.\r\nModerata samlingspartiet anser i motion\r\nFi231 att utformningen av bostadstillägget\r\ntill pensionärer har verkat\r\nkostnadsdrivande på framför allt\r\nkommunernas hyressättning. Därför föreslås\r\natt ett golv införs i bostadstillägget,\r\nsamtidigt som ersättningsnivån återställs\r\ntill 90 % från nuvarande 91 %.\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar i\r\nmotion Fi232 att omställningspensionen\r\nutsträcks i tiden till att gälla i 12\r\nmånader. Vidare ska innehav av fritidshus\r\ninte påverka bostadstillägg för\r\npensionärer.\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi233\r\natt omställningspensionen ska återställas\r\ntill 12 månader i ett steg redan från den\r\n1 juli 2003. Motionärerna anser vidare att\r\nfritidsfastighet inte ska ingå i\r\ninkomstprövningen för bostadstillägg.\r\nDessutom avsätts ett budgetutrymme för att\r\nunder 2004 kunna uppnå en förbättring av\r\ngarantipensionen med totalt 1 000 kr före\r\nskatt.\r\nCenterpartiet redovisar i motion Fi234\r\natt ramen för utgiftsområdet kan minskas\r\ntill följd av partiets skatteförslag,\r\nvilka enligt motionärerna leder till höjda\r\nålderspensioner och minskade utgifter för\r\nbostadstillägg för pensionärer.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet anför i sitt\r\nyttrande (SfU1y) att man tillstyrker den\r\nav regeringen föreslagna utgiftsramen för\r\n2003 samt den preliminära fördelningen av\r\nutgifterna för 2004. Motionerna avstyrks i\r\nberörda delar.\r\nFöreträdarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet\r\nbiträder i var sin avvikande mening sina\r\npartiers respektive förslag till ramnivå\r\nför utgiftsområdet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nSocialförsäkringsutskottet har för sin del\r\ninte haft något att invända mot\r\nregeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 11\r\når 2003 fastställs till 52 547 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar statens ekonomiska\r\nstöd till barnfamiljer (förutom\r\nbostadsbidraget som återfinns under\r\nutgiftsområde 18 och studiebidragen som\r\nåterfinns under utgiftsområde 15). Stödet\r\nutgörs av allmänna barnbidrag,\r\nföräldraförsäkringen inklusive\r\nhavandeskapspenning, underhållsstöd,\r\nbidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner, folkpension och ATP i form av\r\nbarnpension samt vårdbidrag till familjer\r\nmed handikappade barn.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 49 945 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisas att ramen för utgiftsområdet\r\nökar jämfört med beräkningar från 2002 års\r\nekonomiska vårproposition till följd av en\r\nny befolkningsprognos samt ett metodfel i\r\nden tidigare prognosen.\r\nI utgiftsområdesramen för 2003 och 2004\r\ningår effekterna av en höjning av\r\ninkomsttaket i föräldraförsäkringen från\r\n7,5 till 10 prisbasbelopp som regeringen\r\navser att föreslå om det statsfinansiella\r\nläget så medger. Utöver detta inräknar\r\nregeringen en höjning av grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen från 120 kr till 150\r\nkr per dag fr.o.m. 2003 och, om det\r\nstatsfinansiella läget så medger, från 150\r\nkr till 180 kr per dag fr.o.m. 2004. Även\r\ntidigare reformer inom\r\nföräldraförsäkringen och den föreslagna\r\nhöjningen av åldersgränserna för\r\nvårdbidrag för funktionshindrade barn ger\r\nökade utgifter.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 12\r\nEkonomisk trygghet för familjer och barn\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 12.\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig i\r\nmotion Fi231 regeringens förslag att\r\ninföra en extra \"pappamånad\" samt höja\r\ntaket i föräldraförsäkringen. Motionärerna\r\nföreslår en skattefri barnomsorgspeng för\r\nfamiljer som inte utnyttjar kommunalt\r\nfinansierad barnomsorg, vilken ska utgå\r\nmed 3 000 kr per månad för barn mellan 1\r\noch 3 år. De extra garantimånaderna i\r\nföräldraförsäkringen ska därmed avskaffas\r\nfr.o.m. 2004. Den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten i föräldraförsäkringen bör\r\nenligt motionärerna baseras på de två\r\nföregående årens inkomst. Vidare avsätts\r\nmedel för höjt bidrag till internationella\r\nadoptioner på högst 55 000 kr samt en\r\nmånads retroaktivitet i samband med\r\nansökan om vårdbidrag för\r\nfunktionshindrade barn. En översyn av\r\nunderhållstödet beräknas dessutom leda\r\ntill besparingar inom utgiftsområdet.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 en jämställdhetsbonus som i princip\r\ninnebär att en högre ersättning på 90 %\r\nutgår när båda föräldrarna utnyttjar\r\nföräldraförsäkringen. Enligt motionärerna\r\nska ett särskilt barnkonto fr.o.m. 2004 ge\r\nföräldrarna större frihet jämfört med\r\ndagens föräldraförsäkring. Garantidagarna\r\nföreslås samtidigt avskaffas. En markering\r\nav det gemensamma föräldraansvaret inom\r\nunderhållstödet anses kunna hålla tillbaka\r\nutgifterna.\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion\r\nFi233 ett särskilt barnomsorgskonto på\r\nmaximalt 80 000 kr för barn t.o.m. 2-\r\nårsåldern från den 1 juli 2003. Uttaget av\r\nmedel på barnomsorgskontot ska dock\r\nbegränsas till maximalt 40 000 kr per år\r\nsamt trappas av med hänsyn till barnets\r\nvistelse i kommunalt finansierad\r\nbarnomsorg. Motionärerna anser att taket i\r\nföräldraförsäkringen samtidigt bör höjas\r\ntill 11 prisbasbelopp, medan\r\nersättningsnivån justeras upp till 90 % av\r\ninkomsten. Ökningen av utgifterna kan dock\r\nbegränsas genom att den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten i\r\nföräldraförsäkringen beräknas på\r\ngenomsnittlig inkomst under de två\r\nföregående åren. Vidare föreslås att\r\ngarantinivån i föräldraförsäkringen höjs\r\ntill 180 kr per dag 2003 och 200 kr per\r\ndag 2004 samt att barnbidraget för barn\r\nmellan 13 och 16 år höjs till 1 050 kr per\r\nmånad.\r\nCenterpartiet anser i motion Fi234 att\r\nbarnbidraget bör höjas med 200 kr 2003 och\r\nmed ytterligare 250 kr 2004. Vidare\r\nförespråkas att garantinivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 200 kr per\r\ndag, medan taket höjs till 11\r\nprisbasbelopp. Motionärerna förslår vidare\r\natt den sjukpenninggrundande inkomsten i\r\nföräldraförsäkringen ska beräknas på de\r\ntvå föregående årens inkomst.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker i\r\nsitt yttrande (SfU1y) regeringens förslag\r\ntill utgiftsramen för 2003 samt den\r\npreliminära fördelningen av utgifterna för\r\n2004. Motsvarande förslag i motionerna\r\navstyrks.\r\nFöreträdarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna samt Centerpartiet\r\nbiträder i var sin avvikande mening sina\r\npartiers respektive förslag till ramnivå\r\nför utgiftsområdet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nSocialförsäkringsutskottet har för sin del\r\ninte haft något att invända mot\r\nregeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 12\r\når 2003 fastställs till 52 889 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionärernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar\r\narbetsmarknadspolitiska program, bidrag\r\ntill arbetslöshetsersättning,\r\nlönegarantiersättning, särskilda insatser\r\nför arbetshandikappade och\r\nplatsförmedling. Utgiftsområdet omfattar\r\nvidare bl.a. Samhall AB:s verksamhet och\r\nArbetsmarknadsverket.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till ca 61 141\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med\r\nberäkningen av utgifterna per\r\nutgiftsområde i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av att\r\nersättningsnivåerna inom\r\narbetslöshetsförsäkringen höjts från den 1\r\njuli 2002 och av att resursbehovet för\r\nlönegarantiersättning ökar. Dessa ökningar\r\nmotverkas dock av att arbetslösheten\r\nberäknas minska.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 13.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 en minskning av ramen.\r\nMotionärerna föreslår att\r\narbetslöshetsförsäkringen ska vara allmän\r\noch obligatorisk med en högre grad av\r\negenfinansiering som balanseras av\r\nskattesänkningar. Den ska administreras av\r\nstaten. Försäkringen ska fungera som en\r\nomställningsförsäkring. Motionärerna vill\r\nvidare införa en individuell och effektiv\r\narbetsförmedling. Förmedling av arbeten\r\nsom kan skötas bättre eller lika bra av\r\nandra aktörer än staten ska ges möjlighet\r\natt i fri konkurrens göra det. Flera av de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör\r\navskaffas till förmån för mer individuellt\r\ninriktade insatser. En ny myndighet bör\r\ninrättas som ersätter\r\nArbetsmarknadsstyrelsen eftersom\r\nmyndigheten är ineffektiv.\r\nFolkpartiet förordar i motion Fi232 en\r\nradikal omläggning av\r\narbetsmarknadspolitiken och att ramen\r\ndärför ska minskas.\r\nArbetsmarknadsstyrelsen bör läggas ner och\r\nersättas med platsförmedlingar som drivs\r\nav olika huvudmän. En statlig myndighet\r\nska dock hantera arbetslöshetskassan.\r\nArbetslöshetsförsäkringen bör reformeras.\r\nMotionärerna vill införa en jobb- och\r\nutvecklingsgaranti för alla\r\nlångtidsarbetslösa.\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi233\r\natt ramen för utgiftsområdet kraftigt kan\r\nminska. Motionärerna anser att det bör\r\ninföras en allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring i vilken\r\nsjälvfinansieringsgraden höjs till 33 %.\r\nArbetslöshetens kostnader ska synliggöras\r\ngenom en högre avgift till\r\narbetslöshetskassan. Den enskilde ska\r\nkompenseras för höjning genom en sänkt\r\ninkomstskatt. Regelverket för\r\narbetslöshetsförsäkringen måste förändras\r\nså att hinder för att ta ett arbete\r\nundanröjs. De avvisar särskilda medel till\r\nförsök med friår. Försöket kan genomföras\r\ninom befintliga ramar.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 en\r\nminskning av ramen. Motionärerna anser att\r\narbetsmarknadsutbildningar som inte ger\r\nnågon bevisad effekt ska avskaffas. Taket\r\ni arbetslöshetskassan ska återställas och\r\negenavgiften ska höjas.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (AU1y) regeringens förslag  till\r\nram för utgiftsområdet och motionerna\r\navstyrks. Företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet är i\r\nen gemensam avvikande mening mycket oroade\r\nför utvecklingen på den svenska marknaden.\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet biträder också i var sin\r\navvikande mening sina  partiers\r\nrespektive förslag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nArbetsmarknadsutskottet har för sin del\r\ninte haft något att invända mot\r\nregeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år\r\n2003 fastställs till 60 307 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar frågor inom\r\narbetsmiljö, arbetsrätt,\r\narbetsorganisation, arbetstid,\r\nlönebildning, jämställdhet och\r\ndiskriminering samt relationen mellan\r\narbetstagaren och arbetsgivaren.\r\nUtgiftsområdet omfattar ett antal\r\nmyndigheter, bl.a. Arbetsmiljöverket,\r\nArbetslivsinstitutet och\r\nMedlingsinstitutet.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till ca 1 067 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med\r\nberäkningen av utgifterna per\r\nutgiftsområde i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av att\r\nArbetsmiljöverkets anslag ökas år 2003 för\r\nregionala skyddsombud, tillsyn och\r\ninformationssatsning.\r\nArbetslivsinstitutets anslag ökas för\r\nföretagshälsovårdsutbildning medan anslag\r\nför forskning bl.a. rörande\r\nbelastningsskador, överförs till\r\nutgiftsområde 16.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 14\r\nArbetsliv\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion Fi230 från Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna\r\nyrkande 4 föreslås att anslaget 23:7\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på grund\r\nav sexuell läggning (HomO) inom\r\nutgiftsområdet tillförs 2  miljoner kronor\r\nutöver regeringens förslag. Motionärerna\r\npåpekar att Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell\r\nläggning har fått ökade uppgifter och\r\npermanent högre kostnader för sin\r\nverksamhet. De vill möjliggöra att\r\nombudsmannen får myndighetsansvaret för\r\nhomofobi. Motionärerna anser därför att\r\nanslaget ska öka med 2 miljoner kronor\r\n2003.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 en minskning av ramen och\r\nföreslår en delvis annan\r\nmyndighetsstruktur under utgiftsområdet.\r\nAlla ombudsmän mot diskriminering bör\r\nsamlas i en myndighet. Medlingsinstitutets\r\nuppgifter bör begränsas. Vidare bör\r\narbetsmarknadsmyndigheternas\r\nförvaltningskostnader reduceras\r\nsuccessivt.\r\nFolkpartiet föreslår i motion Fi232 att\r\nanslaget ska minskas för Arbetsmiljöverket\r\noch Arbetslivsinstitutet samt att anslaget\r\ntill särskilda utbildningsinsatser ska\r\nreduceras.\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi233\r\nen minskning av ramen. Besparingar kan\r\ngöras på Arbetsmiljöverket. Vidare bör\r\nArbetslivsinstitutet ses över och\r\navvecklas på tre års sikt.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 en\r\nminskning av ramen. Motionärerna anser att\r\nanslaget till Arbetsmiljöverket inte ska\r\nhöjas och att Arbetslivsinstitutet ska\r\navvecklas.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (AU1y) regeringens förslag  till\r\nram för utgiftsområdet och motion Fi230\r\n(yrkande 4) tillstyrks i berörda delar.\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet är i en gemensam\r\navvikande mening mycket oroade för\r\nutvecklingen på den svenska\r\narbetsmarknaden. Företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet\r\nbiträder också i var sin avvikande mening\r\nsina  partiers  respektive förslag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet delar\r\narbetsmarknadsutskottets uppfattning att\r\ndet finns skäl att utöka ramen för\r\nutgiftsområdet 2003 med 2 miljoner kronor\r\nmed hänsyn till att Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell\r\nläggning fått ökade arbetsuppgifter.\r\nDärmed biträder utskottet\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de grönas förslag i motion\r\nFi230.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år\r\n2003 fastställs till 1 150 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen med den uppjustering på 2\r\nmiljoner kronor som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp) samt avstyrker övriga\r\nmotioners förslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar statens utgifter\r\nför finansiering av studier på\r\ngymnasienivå, vuxenstudier samt högskola.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 21 137\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras förändringen av\r\nutgiftsområdesramen 2002 jämfört med\r\nberäkningen i vårpropositionen i huvudsak\r\nmed korrigeringar för revideringar av\r\nprisbasbeloppet, men även med en lägre\r\nprognos för antalet studerande med\r\nstudiestöd. Utgiftsområdesramen höjs med\r\n243 miljoner kronor 2003 och ytterligare 1\r\n227 miljoner 2004. Skillnaden i jämförelse\r\nmed 2002 förklaras till stor del av den\r\nneddragning som gjordes 2002 för att\r\nfinansiera ökade lönegarantikostnader.\r\nAndra förklaringar till den föreslagna\r\nhöjningen är ökade kostnader för\r\nstudiehjälp, stigande räntekostnader och\r\nhöjningen av prisbasbeloppet. Ett nytt\r\nrekryteringsbidrag för vuxenstuderande\r\ninförs 2003, medan andra vuxenstöd fasas\r\nut.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 15\r\nStudiestöd\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna föreslår i motion\r\nFi230 en sänkning av ramen. Pengarna tas\r\nfrån anslaget till det rekryteringsbidrag\r\nsom införs 2003, men bedöms inte påverka\r\nverksamheten, då användandet av medlen\r\nväntas bli lägre än vad som anslagits.\r\nModerata samlingspartiet avvisar i motion\r\nFi231 det av regeringen föreslagna\r\nrekryteringsstödet, liksom anslaget till\r\nkorttidsstudier fördelade av vissa\r\norganisationer. Medel för\r\nvuxenutbildningsstöd, liksom stödet vid\r\nkorttidsstudier, förs i stället in under\r\nett höjt studiemedelsanslag.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 att rekryteringsstödet inte införs.\r\nI stället kan de vuxenstuderande utnyttja\r\nstudiemedelssystemet med de gynnsammare\r\nregler för vuxenstuderande över en viss\r\nålder som föreslås i partiets\r\nkommittémotion. Partiets lägre nivå på\r\nstudiemedelsanslagen förklaras av ett\r\nantagande om lägre antal vuxenstuderande\r\nän regeringen.\r\nKristdemokraterna räknar i motion Fi233\r\nmed något lägre kostnader för\r\nstudiemedelsutvecklingen än regeringen som\r\nett resultat av en lägre utbyggnadstakt av\r\nhögskoleutbildningen. Partiet vill också\r\nminska korttidsstudiestödet. För 2004\r\naviseras en större reform då regeringens\r\nrekryteringsstöd byts mot full\r\nbidragsandel i studiestödet till äldre\r\nvuxenstuderande.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 en\r\nsänkning av ramen genom att avvisa\r\nregeringens förslag att utbetala\r\nstudiebidrag till gymnasiestudenter tio i\r\nstället för nio månader om året. Från 2004\r\ngenomförs en studiemedelsreform med syftet\r\natt göra bidrags- och lånedelarna lika\r\nstora.\r\n\r\nUtbildningsutskottet har avstått från att\r\nyttra sig.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 15\r\når 2003 fastställs till 21 600 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen med den nedjustering på 250\r\nmiljoner kronor som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp) samt avstyrker övriga\r\nmotioners förslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar skola och\r\nbarnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad\r\nyrkesutbildning, högskoleutbildning och\r\nforskning samt centrala myndigheter inom\r\nUtbildningsdepartementets ansvarsområde.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 40 733\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras förändringen av\r\nutgiftsområdesramen i förhållande till\r\nberäkningen i vårpropositionen\r\nhuvudsakligen av överföringar till och\r\nfrån andra utgiftsområden. Bland annat har\r\nanslag för forskningsverksamhet om\r\nbelastningsskador överförts från\r\nutgiftsområde 14, medan medel för premier\r\nför statliga avtalsförsäkringar har\r\növerförts till andra utgiftsområden.\r\nHöjningen av utgiftsområdesramen 2003\r\nförklaras huvudsakligen av de 1 000\r\nmiljoner kronor som tillförs anslag 25:10\r\nBidraget till personalförstärkningar i\r\nskola och fritidshem, med ett beräknat\r\ntillskott på ytterligare 1 000 miljoner\r\nkronor för 2004. Enligt tidigare beslut\r\ntillförs dessutom ca 700 miljoner kronor\r\nfrån och med 2003 för utbyggnad av\r\nutbildning och forskning vid universitet\r\noch högskolor. Ytterligare 100 miljoner\r\nför kvalitetsfrämjande åtgärder inom\r\nhögskoleutbildningen tillförs också från\r\noch med 2003, enligt tidigare beslut.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 16\r\nUtbildning och universitetsforskning\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 16.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i\r\nmotion Fi231 en tydlig kvalitetssatsning\r\npå skolan. Den största reformen i detta\r\navseende är införandet av en nationell\r\nskolpeng som belastar utgiftsområdet med\r\n70 000 miljoner kronor utöver\r\npropositionen för 2004. För 2003 skapas\r\nett särskilt anslag för den kvalificerade\r\nyrkesutbildningen, medan\r\nKunskapslyftsprojektet fasas ut. Anslag\r\ntill grund- och forskarutbildning, samt\r\nforskning höjs.\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion\r\nFi232 en särskild satsning på de\r\nuniversitet och högskolor som har högt\r\nstuderandetryck. Forskning och\r\nforskarutbildning stärks genom höjda\r\nfakultetsanslag, samtidigt som\r\nvuxenutbildningens och Vetenskapsrådets\r\nanslag minskas.\r\nKristdemokraterna avvisar i motion\r\nFi233 regeringens centralstyrda\r\nskolsatsning genom att växla\r\npropositionens föreslagna bidrag till\r\npersonalförtärkningar i skola och\r\nfritidshem mot en höjning av det generella\r\nstatsbidraget till kommunerna under\r\nutgiftsområde 25.\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi234\r\natt utbyggnaden av den högre utbildningen\r\ni hela landet måste följas upp med en\r\nytterligare satsning om totalt 386\r\nmiljoner kronor för att säkra kvaliteten\r\noch stärka forskningen. Medel från\r\nregeringens särskilda skolsatsning förs\r\növer till utgiftsområde 25.\r\n\r\nUtbildningsutskottet har avstått från att\r\nyttra sig.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 16\r\når 2003 fastställs till 42 387 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier,\r\ntrossamfund och fritid\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar stöd till allmän\r\nkulturverksamhet, dans-, teater- och\r\nmusikverksamhet, musei-, biblioteks- och\r\narkivverksamhet, film-, litteratur- och\r\nkonstnärlig verksamhet, forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser inom kulturområdet\r\nm.m. Utgiftsområdet omfattar även stöd\r\ntill folkbildnings-, idrotts-, frilufts-\r\noch ungdomsverksamhet samt stöd till\r\ntrossamfund.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 8 112\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras förändringen av\r\nutgiftsområdesramen i förhållande till\r\nberäkningen i vårpropositionen bl.a. av\r\nökade satsningar på filmstödet, dansen\r\nsamt instiftande av ett litteraturpris\r\ntill Astrid Lindgrens minne. Under 2003\r\ngörs en satsning på höjd kyrkoantikvarisk\r\nersättning med 50 miljoner och ytterligare\r\n50 miljoner för 2004. Ramhöjningen för\r\n2004 beror också på de ökade anslagen till\r\nde centrala museerna för införande av fri\r\nentré.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 17\r\nKultur, medier, trossamfund och fritid\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna föreslår i motion\r\nFi230 att den del av anslag 28:9\r\nLitteraturstöd som går till bokhandlar ska\r\nriktas mot små och medelstora bokhandlar\r\nsom kompensation för att det statliga\r\nstödet till Bokbranschens\r\nfinansieringsinstitut AB avvecklas. Vidare\r\navvisar motionärerna regeringens förslag\r\nom att flytta 2,5 miljoner kronor från\r\nanslaget till allmänna samlingslokaler\r\ntill anslaget för ungdomspolitik.\r\nModerata samlingspartiet framför i motion\r\nFi231 att statens insatser bör\r\nkoncentreras till områden som är av\r\nallmänt intresse och som är beroende av\r\nstatliga medel för att komma till stånd.\r\nEn kulturfond bör inrättas och de fria\r\nteater- och dansgrupperna få extra stöd.\r\nBesparingar görs på folkbildnings- och\r\nungdomspolitiken, samt delar av\r\nkulturpolitiken.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 en ökad satsning på kulturen. Ökat\r\nstöd tillkommer centrala och regionala\r\nmuseer, regional musikverksamhet, samt\r\nstöd till trossamfund och idrottens\r\nantidopningverksamhet. Anslagen till\r\nnationalscenerna och Statens kulturråd\r\nsänks.\r\nKristdemokraterna aviserar i motion Fi233\r\nflera satsningar inom utgiftsområdet,\r\nframför allt på regional kultur,\r\nkulturmiljövård samt kulturella\r\nmötesplatser. Neddragningar görs bl.a. på\r\nstöd till utgivning av vuxenlitteratur.\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi234\r\natt ungdomars möjlighet att skapa och ta\r\ndel av kulturupplevelser även utanför de\r\nstörre städerna måste öka och föreslår\r\ndärför i ett första steg 100 miljoner\r\nkronor för detta ändamål.\r\n\r\nKulturutskottets yttrande\r\n\r\nI ett protokollsutdrag från\r\nkulturutskottet tillstyrks regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområdet. Denna\r\nram överensstämmer med den som föreslås i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp). Representanterna\r\nför Moderata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet reserverar sig till förmån\r\nför respektive partis förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nKulturutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 17\r\når 2003 fastställs till 8 358 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet den\r\nram som föreslås i propositionen och\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) samt avstyrker\r\növriga motioners förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och\r\nbostadsväsendet, geotekniska frågor,\r\nlänsstyrelserna, lantmäteriverksamhet samt\r\nstöd till ekologisk omställning och\r\nutveckling.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till ca 9 349 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs\r\natt förändringen av utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna per\r\nutgiftsområde i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av\r\nförändrade prognoser och anslagsramar för\r\nanslag 21:1 Bostadsbidrag  samt av att 46\r\nmiljoner kronor årligen tillförs anslag\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m. för införandet\r\nav äldreombudsmän med tillsynsansvar inom\r\näldreomsorgen.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande\r\nMiljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 18.\r\nModerata samlingspartiet anser i motion\r\nFi231 att ramen för utgiftsområde 18 ska\r\nminskas. Besparingarna kan uppnås genom\r\nnedskärningar på ett flertal områden. Det\r\ngäller främst avveckling av\r\ninvesteringsbidragen för studentbostäder,\r\nbostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet respektive hyresbostäder.\r\nBesparingar görs på bostadsbidragen genom\r\natt bidragen till ungdomar avvecklas.\r\nBidragen ska bara utgå till barnfamiljer.\r\nAnslaget för stöd till lokala\r\ninvesteringsprogram för ekologisk\r\nhållbarhet ska avskaffas. Vidare föreslås\r\nnedskärningar på flera andra anslag inom\r\nutgiftsområdet.\r\nI Folkpartiets motion Fi232 föreslås att\r\nramen ska minskas. Besparingar kan göras\r\nbl.a. genom lägre utgifter för\r\nbostadsbidrag och  räntebidrag. Vidare\r\ngörs besparingar inom Boverket och\r\nLantmäteriverket. Motionärerna föreslår\r\natt investeringsbidragen till\r\nstudentbostäder, hyresbostäder respektive\r\ntill bostadsinvesteringar som främjar\r\nekologisk hållbarhet avvecklas.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\nen ökning av ramen. Ett ökat anslag\r\nföreslås till bostadsbidrag. Barnfamiljer\r\nska få högre bidrag. Motionärerna föreslår\r\nen skattereduktion på nyproduktion av\r\nflerbostadshus. Besparingar åstadkoms\r\nbl.a. genom avveckling av\r\ninvesteringsbidragen till hyresbostäder\r\nrespektive till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet. Även\r\nanslaget till räntebidrag föreslås minskas\r\ngenom att nya räntebidrag inte beviljas.\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi234 en\r\nminskning av utgiftsramen. Besparingar\r\nföreslås på bostadsbidragen och en\r\navveckling av investeringsbidraget till\r\nhyresbostäder. Vidare föreslås sänkta\r\nanslag till myndigheter.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (BoU1y) regeringens förslag till\r\nram för utgiftsområdet för 2003 samt\r\npreliminära ram för 2004 och motionerna\r\navstyrks. Företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet\r\ntillstyrker sina partiers respektive\r\nförslag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nBostadsutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år\r\n2003 fastställs till 9 482 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utjämning\r\noch utveckling\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar bl.a. olika former\r\nav regionalpolitiska företagsstöd och\r\nmedel som länsstyrelserna och\r\nsjälvstyrelseorganen samt Närings- och\r\nteknikutvecklingsverket förfogar över för\r\nregional projektverksamhet samt en del av\r\nmedfinansieringen av EG:s\r\nstrukturfondsprogram. Vidare ingår även\r\nmedel för utbetalningar från EG:s\r\nregionalfond samt medel för\r\nGlesbygdsverket och Statens institut för\r\nregionalforskning.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 3 261\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringar av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition i huvudsak\r\nförklaras av att anslag 33:6 Europeiska\r\nregionala utvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006 har ökats.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 19\r\nRegional utjämning och utveckling\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 19.\r\nModerata samlingspartiet förordar i\r\nmotion Fi231 en minskning av ramen.\r\nMotionärerna anför att den\r\nregionalpolitiska propositionens förslag\r\ninte kommer att leda till ett\r\nkonkurrenskraftigare Sverige. Motionärerna\r\nanser att målet för regionalpolitiken bör\r\nvara att skapa förutsättningar för olika\r\nregioners och människors möjligheter till\r\nutveckling, vilket förverkligas bl.a.\r\ngenom att infrastrukturen byggs ut och\r\ngenom att villkoren för företagande\r\nförbättras. Anslagen för regionalpolitiska\r\nåtgärder minskas.\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar i\r\nmotion Fi232 att regionalpolitiken får en\r\nmer generell inriktning. Motionärerna vill\r\ndärför minska de selektiva stöden.\r\nMotionärerna anser vidare att kostnaden\r\nför de regionala transportnäten inte bör\r\nbelasta staten.\r\nKristdemokraterna redovisar i motion\r\nFi233 att ett centralt mål för partiets\r\nregionalpolitik är att skapa\r\nförutsättningar för en livskraftig\r\nutveckling i hela landet för människor i\r\nalla åldrar och med arbetsmöjligheter, god\r\nservice, bra miljö och rik kultur.\r\nRegionalpolitiken kan inte ses isolerad\r\noch därför måste den statliga\r\nsektorspolitiken ta regionalpolitiska\r\nhänsyn. Motionärerna avvisar vissa delar\r\nav regeringens IT-satsningar. De föreslår\r\nockså en minskning av anslaget för\r\nallmänna regionalpolitiska åtgärder.\r\nPartiets förslag leder till minskat\r\nresursbehov.\r\nCenterpartiet anser i motion Fi234 att\r\nutgiftsramen bör höjas. Motionärerna\r\navvisar regeringens IT-satsning och anser\r\natt staten har ett ansvar för att bygga en\r\nheltäckande digital infrastruktur.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har yttrat sig i\r\nform av ett protokollsutdrag, tillstyrker\r\nregeringens förslag. Företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna och Kristdemokraterna\r\ntillstyrker sina partiers respektive\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nNäringsutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år\r\n2003 fastställs till 3 608 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar miljöövervakning,\r\nåtgärder för biologisk mångfald, sanering\r\noch återställning av förorenade områden,\r\nkemikaliekontrollsfrågor,\r\nkärnkraftssäkerhets- och strålningsfrågor,\r\nväder- och klimatfrågor, samt forskning om\r\nmiljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 2 811\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras förändringen av\r\nutgiftsområdesramen i förhållande till\r\nberäkningen i vårpropositionen i huvudsak\r\nav att 21 miljoner kronor överförs till\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet år 2002.\r\nMedlen tillförs domstolsväsendet för\r\narbetet med miljödomstolar.\r\nFör 2003 föreslås ökade anslag till bl.a.\r\ninternationellt miljösamarbete och stöd\r\ntill klimatinvesteringar. Den beräknade\r\nutgiftsområdesramen för 2004 är 1 041\r\nmiljoner kronor högre än anslaget för 2002\r\n(inklusive tilläggsbudget i den ekonomiska\r\nvårpropositionen och budgetpropositionen).\r\nDetta förklaras i huvudsak av de\r\nsatsningar som följer av regeringens\r\nproposition Svenska miljömål - delmål och\r\nåtgärdsstrategier (prop. 2002/2003:130).\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 20\r\nAllmän miljö- och naturvård\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna motsätter sig i\r\nmotion Fi230 regeringens föreslagna\r\nminskningar av resurser till insatser för\r\nden biologiska mångfalden och för sanering\r\noch återställning av förorenade områden.\r\nDe föreslår därför höjningar av dessa två\r\nanslag med 7 respektive 21 miljoner kronor\r\nför 2003.\r\nModerata samlingspartiet förordar i\r\nmotion Fi231 inrättande av s.k.\r\nskötselkontrakt för att minska behovet av\r\natt köpa in skyddsvärd mark och samtidigt\r\ngöra bevarandearbetet mer effektivt. Miljö-\r\noch hälsofarliga områden bör prioriteras\r\nvid sanering av förorenade områden, vilket\r\nmedger en besparing på detta anslag.\r\nStimulansåtgärder för utveckling av\r\nmiljövänlig teknik bör ges ökade resurser,\r\nmedan anslaget för stöd till\r\nklimatinvesteringar kan sänkas.\r\nFolkpartiet liberalerna framför i motion\r\nFi232 att riktade stödåtgärder, exempelvis\r\nregeringens föreslagna stöd till\r\nklimatinvesteringar, bör undvikas,\r\neftersom de ofta leder till byråkratiska\r\nregler och felaktiga beslut. I stället\r\nföreslås ökade satsningar på åtgärder för\r\nbiologisk mångfald, på internationellt\r\nmiljösamarbete och på miljöforskning.\r\nKristdemokraterna pekar i motion Fi233 ut\r\nklimatförändringarna som det största och\r\nmest svåråtgärdade miljöproblemet. Utsläpp\r\nfrån trafik och energiproduktion måste\r\nminska drastiskt, varför en höjning av\r\nstödet till klimatinvesteringar föreslås.\r\nGenom bl.a. effektivisering av\r\nförvaltningen föreslås besparingar på\r\nNaturvårdsverket och åtgärderna för\r\nbiologisk mångfald.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234\r\nomfördelningar inom utgiftsområdet med\r\nsänkta anslag till inköp av skog och ökade\r\nanslag till ideella organisationer,\r\nkalkning, miljöforskning och en fond för\r\nkostnadseffektiva investeringar. Dessutom\r\nföreslås ett nytt anslag till miljöbistånd\r\npå ca 350 miljoner kronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet anser i sitt\r\nyttrande (MJU1y) att det förslag till ram\r\nför utgiftsområdet som föreslås i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) bör tillstyrkas,\r\nsamt att övriga motioner bör avstyrkas i\r\ndenna del.\r\nI avvikande meningar tillstyrker Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet\r\nförslagen i respektive motion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003. Miljö-\r\noch jordbruksutskottet ställer sig i sitt\r\nyttrande bakom den höjning av\r\nutgiftsområdesramen som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp).\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 20\r\når 2003 fastställs till 3 363 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen med den uppjustering på 28\r\nmiljoner kronor som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp) samt avstyrker övriga\r\nmotioners förslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar insatser för\r\nomställning och utveckling av\r\nenergisystemet samt insatser för att\r\nfrämja utvecklingen av effektiva\r\nenergimarknader.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 2 048\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringar av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition i huvudsak\r\nförklaras av åtgärder som följer av\r\nregeringens förslag i propositionen\r\nSamverkan för en trygg, effektiv och\r\nmiljövänlig energiförsörjning (prop.\r\n2001/02:143). Utgifterna inom\r\nutgiftsområdet ökar därmed med\r\n366 miljoner kronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 21.\r\nModerata samlingspartiet anför i motion\r\nFi231 att energipolitikens mål ska vara\r\natt främja en säker och konkurrenskraftig\r\nenergiförsörjning i hela Sverige. All\r\nenergiproduktion ska klara högt ställda\r\nsäkerhets- och miljökrav. Motionärerna\r\navvisar den förtida\r\nkärnkraftsavvecklingen. Besparingar görs\r\nbl.a. på anslaget för bidrag för att\r\nminska elanvändningen och på bidrag till\r\ninvesteringar i elproduktion från\r\nförnybara energikällor.\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar i\r\nmotion Fi232 en fri produktion av energi\r\noch motsätter sig en förtida avveckling av\r\nkärnkraften. Konkurrensen på elmarknaden\r\nbör ökas. Motionärerna avvisar regeringens\r\nförslag till energiprogram. Motionärerna\r\nanser vidare att medel bör avsättas för\r\nstöd till åtgärder som höjer\r\nkärnsäkerheten i Östeuropa.\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi233\r\natt kärnkraften ska avvecklas i takt med\r\natt förnybara energislag kan fasas in.\r\nSatsningar på forskning och utveckling av\r\nalternativa energislag är mycket\r\nangelägna. Delar av omställningsprogrammet\r\nhar inte gett avsett resultat varför\r\nmotionärerna anser att medlen i stället\r\nska satsas på energieffektivisering och på\r\natt finna metoder att öka el- och\r\nvärmeproduktion baserad på förnybara\r\nenergislag. Besparingar görs bl.a. på\r\nanslagen till Energimyndigheten och\r\nintroduktion av ny energiteknik.\r\nCenterpartiets förslag i motion Fi234\r\növerensstämmer med regeringens med\r\nhänvisning till att området omfattas av\r\nenergiöverenskommelsen med regeringen.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har yttrat sig i\r\nform av ett protokollsutdrag, tillstyrker\r\nregeringens förslag. Företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna och Kristdemokraterna\r\ntillstyrker sina partiers respektive\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nNäringsutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år\r\n2003 fastställs till 1 687 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar investeringar i\r\nsamt drift och underhåll av vägar och\r\njärnvägar. Utgifter för sjöfart, luftfart,\r\npost, informationsteknik samt forskning\r\ninom ovan nämnda verksamheter ingår också\r\ni utgiftsområdet.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 24 616\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklaras förändringen av\r\nutgiftsområdesramen i förhållande till\r\nberäkningen i vårpropositionen i huvudsak\r\nav omfördelningar mellan utgiftsområden\r\nsamt ny pris- och löneomräkning. Att den\r\nberäknade utgiftsområdesramen för 2004 är\r\n4 441 miljoner kronor högre än anslaget\r\nför 2002 (inklusive tilläggsbudget i den\r\nekonomiska vårpropositionen och\r\nbudgetpropositionen) förklaras bl.a. av\r\natt utgiftsområdet enligt tidigare beslut\r\ntillförs 500 miljoner kronor för 2003 samt\r\n2 800 miljoner kronor för 2004. Medlen för\r\n2004 ska i enlighet med regeringens\r\nproposition om Infrastruktur för ett\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem\r\n(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.\r\n2001/02:126) användas till höjd\r\nambitionsnivå i infrastruktursatsningarna.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 22\r\nKommunikationer\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 22.\r\nModerata samlingspartiet framför i motion\r\nFi231 att Sveriges underdimensionerade\r\ninfrastruktur utgör ett hinder för\r\nmedborgarnas rörlighet och medför\r\nkonkurrensnackdelar för företagen. En\r\nhöjning av anslagen till väghållning med 2\r\n000 miljoner föreslås därför för 2003. En\r\nökad privat finansiering av postverksamhet\r\noch underhåll av järnvägar föreslås minska\r\nutgifterna på statsbudgeten.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i\r\nmotion Fi232 att fungerande\r\nkommunikationer är en förutsättning för\r\natt tillväxt ska skapas. Högre\r\ninvesteringar i vägnätet, men en\r\nlångsammare takt i genomförandet av\r\njärnvägsinvesteringar föreslås, samtidigt\r\nsom stödet till de regionala flygplatserna\r\navvisas.\r\nKristdemokraterna framför i motion Fi233\r\natt regeringens transportpolitik inneburit\r\natt eftersläpningarna i de uppställda\r\ninvesteringsplanerna har accelererat\r\nytterligare och att vägunderhållet är\r\neftersatt på ett oacceptabelt sätt.\r\nHöjningar föreslås därför av anslag till\r\nVägverket och Banverket på 1 590\r\nrespektive 1 710 miljoner kronor jämfört\r\nmed regeringens förslag.\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi234 en\r\nhöjning av utgiftsområdesramen jämfört med\r\nregeringen på 1 710 miljoner kronor för\r\n2003. Satsningen, som måste omfatta hela\r\nlandet, inriktas primärt på att ta igen\r\ndet eftersatta underhållet av vägnätet och\r\npå upphandling av kollektivtrafik i\r\nglesbygd. Neddragningar görs på\r\nmyndighetsanslagen.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nI ett protokollsutdrag från\r\ntrafikutskottet tillstyrks regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområdet.\r\nRepresentanterna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet anser\r\ni var sin skiljaktig mening att respektive\r\npartis förslag bör tillstyrkas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nTrafikutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram på utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 22\r\når 2003 fastställs till 25 858 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen och avstyrker motionernas\r\nförslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar jordbruk och\r\nträdgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring,\r\nrennäring, djurskydd och djurhälsovård,\r\nlivsmedelskontroll, Sveriges\r\nlantbruksuniversitet, samt viss forskning.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 14 118\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nberäknas en sänkning av\r\nutgiftsområdesramen för 2004 med 306\r\nmiljoner kronor jämfört med ramnivån för\r\n2002 (inklusive tilläggsbudget i den\r\nekonomiska vårpropositionen och\r\nbudgetpropositionen). Den lägre ramen för\r\n2003 är ett resultat av att utbetalningar\r\nav arealstödsersättning motsvarande ca 4\r\n000 miljoner kronor tidigareläggs.\r\nÅtgärden förklaras av att regeringen gör\r\nbedömningen att det finns en risk att\r\nutgiftstaket är hotat för 2003.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 23 Jord-\r\noch skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\nBELOPP I MILJONER KRONOR\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna föreslår i\r\nmotion Fi230 att ramen höjs i jämförelse\r\nmed propositionen. Den ökade ersättningen\r\nför viltskador för 2002 ska behållas även\r\n2003 och anslaget ökas därför med 3,5\r\nmiljoner kronor. Sveriges\r\nlantbruksuniversitets arbete med\r\nfältförsöksverksamhet för ekologisk odling\r\nföreslås få ytterligare 7 miljoner kronor.\r\nLivsmedelsverkets anslag ökas också med 10\r\nmiljoner kronor.\r\nModerata samlingspartiet framhåller i\r\nmotion Fi231 att den svenska\r\nlivsmedelsproduktionen belastas med\r\nproduktionsskatter som ligger avsevärt\r\nhögre än omvärldens. Därför bör skatten på\r\ndiesel för arbetsmaskiner sänkas medan\r\nskatten på växtnäring tas bort. Återföring\r\nav skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel reduceras därmed\r\nväsentligt.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion\r\nFi232 större satsningar på åtgärder inom\r\ndjurskydd och djurhälsovård,\r\nkonsumentpolitiska åtgärder i\r\nlivsmedelshanteringen, Sveriges\r\nlantbruksuniversitet och forskning inom\r\nområdet. Besparingar görs på\r\nJordbruksverket och Fiskeriverket.\r\nÅterföringen av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel sänks.\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi233\r\nen inriktning för jordbruket som syftar\r\ntill fortsatt användning av marken för\r\nlivsmedelsproduktion. Ett flertal\r\nskattesänkningar aviseras, bl.a. på\r\ndiesel, för att stärka jordbrukets\r\nkonkurrenskraft. Ett omfattande\r\nåtgärdsprogram för landsbygdens miljö och\r\nstruktur föreslås också.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234\r\nökade satsningar på forskning och\r\nutveckling av jordbruksnäringen. Vidare\r\nföreslås höjda anslag för kontroll av\r\nlivsmedel och ersättning för viltskador.\r\nBesparingar görs på anslaget för\r\nåterföring av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet anser i sitt\r\nyttrande (MJU1y) att det förslag till ram\r\nför utgiftsområdet som föreslås i\r\nmotion Fi230 (s, v, mp) bör tillstyrkas,\r\nsamt att övriga motioner bör avstyrkas i\r\ndenna del.\r\nI avvikande meningar tillstyrker Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet\r\nförslagen i respektive motion.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003. Miljö-\r\noch jordbruksutskottet ställer sig i sitt\r\nyttrande bakom den höjning av\r\nutgiftsområdesramen som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp).\r\nFinansutskottet föreslår mot den\r\nbakgrunden att ramen för utgiftsområde 23\r\når 2003 fastställs till 10 481 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen med den uppjustering på 21\r\nmiljoner kronor som föreslås i motion\r\nFi230 (s, v, mp) samt avstyrker övriga\r\nmotioners förslag till alternativa ramar.\r\n\r\n4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheterna\r\nnäringspolitik, teknologisk infrastruktur,\r\nkonkurrensfrågor, teknisk forskning och\r\nutveckling, utrikeshandel, export och\r\ninvesteringsfrämjande, konsumentfrågor och\r\növriga åtaganden.\r\nFör 2002 beräknas de totala utgifterna\r\nför utgiftsområdet uppgå till ca 3 548\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att förändringar av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med 2002 års\r\nekonomiska vårproposition i huvudsak\r\nförklaras av satsningar med 50 miljoner\r\nkronor på \"Attraktiva Sverige\" och med 50\r\nmiljoner kronor på \"Ett företagsammare\r\nSverige\". Utgifterna inom utgiftsområdet\r\nökar därmed med 121 miljoner kronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 24.\r\nModerata samlingspartiet anför i motion\r\nFi231 att staten, kommunerna och\r\nlandstingen ska koncentrera sig på sin\r\nkärnverksamhet och i större utsträckning\r\nkonkurrensutsätta och knoppa av\r\nverksamheter. Motionärerna anser att\r\nutgiftsramen kan sänkas. Besparingar görs\r\nbl.a. på den s.k. Östersjömiljarden och\r\nKonsumentverket. Konkurrensverkets arbete\r\när viktigt och verket tillförs därför\r\nytterligare medel.\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion\r\nFi232 att utgiftsramen bör minskas.\r\nKonkurrensverket och konkurrensforskningen\r\nbör dock tilldelas ökade resurser.\r\nAnslaget till näringslivsutvecklingen i\r\nÖstersjöområdet bör återkallas.\r\nNeddragningar görs på anslagen till\r\nrymdverksamhet och Verket för\r\ninnovationssystem.\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi233\r\ngenerella åtgärder för att förbättra\r\nföretagsklimatet i landet i stället för\r\nriktade stödåtgärder till vissa företag\r\noch regioner. Motionärerna föreslår att\r\nvissa åtgärder bör vidtas för att\r\nidentifiera och undanröja existerande\r\nhinder för startande och utvecklande av\r\nföretag. Den s.k. Östersjömiljarden\r\navvisas. Besparingar på vissa myndigheter\r\nunder utgiftsområdet föreslås varför\r\nutgiftsramen sänks. Konkurrensverket bör\r\ndock tillföras ökade resurser.\r\nCenterpartiet förespråkar i motion Fi234\r\natt möjligheterna att starta och driva\r\nföretag bör förbättras. Företagande kräver\r\nen god infrastruktur, både digital och\r\nfysisk. Motionärerna föreslår neddragning\r\npå myndigheter och den s.k.\r\nÖstersjömiljarden.\r\n\r\nNäringsutskottets yttrande\r\n\r\nNäringsutskottet, som har yttrat sig i\r\nform av ett protokollsutdrag, tillstyrker\r\nregeringens förslag. Företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna och Kristdemokraterna\r\ntillstyrker sina partiers respektive\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nNäringsutskottet har för sin del inte haft\r\nnågot att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna\r\nbakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år\r\n2003 fastställs till 3 410 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag och avstyrker\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar huvuddelen av\r\nstatens bidrag till kommuner och\r\nlandsting. Bidragen lämnas dels i form av\r\nett allmänt finansiellt stöd till kommuner\r\noch landsting, dels i form av ett bidrag\r\nför att åstadkomma likvärdiga ekonomiska\r\nförutsättningar mellan kommuner respektive\r\nlandsting. Utgiftsområdet omfattar bl.a.\r\näven ett bidrag för särskilda insatser i\r\nvissa kommuner och landsting, liksom sedan\r\n2002 ett anslag för ökad tillgänglighet i\r\nhälso- och sjukvården.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 101 616 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisas att målet för utgiftsområdet är\r\natt skapa goda och likvärdiga ekonomiska\r\nförutsättningar för kommuner respektive\r\nlandsting att uppnå de nationella målen\r\ninom olika verksamheter. Förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med\r\nregeringens vårproposition förklaras i\r\nhuvudsak av de förändringar i\r\nkommunkontosystemet som genomförs den 1\r\njanuari 2003. Avgiften till\r\nkommunkontosystemet tas bort. Samtidigt\r\nminskas det generella statsbidraget med\r\nmotsvarande belopp, preliminärt 31,4\r\nmiljarder kronor. Förändringen av\r\nutgiftsområdesramen är också en konsekvens\r\nav förslag som påverkar kommunernas och\r\nlandstingens skatteintäkter. Förslaget om\r\nskattereduktion för allmän pensionsavgift\r\nleder till en ökning av kommunsektorns\r\nskatteintäkter med ca 5,8 miljarder\r\nkronor. Höjningen av grundavdraget leder\r\ntill ca 2,6 miljarder kronor i minskade\r\nskatteintäkter för kommunsektorn. För att\r\nförstärka hälso- och sjukvården tillförs\r\nutgiftsområdet 2,0 miljarder kronor och\r\nför införandet av en allmän förskola för 4-\r\noch 5-åringar tillförs 1,2 miljarder\r\nkronor.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ram för utgiftsområdet under\r\nåren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommuner\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet framhåller i sin\r\nmotion Fi262 att kommunerna bör\r\nkoncentrera sig på de viktigaste\r\nuppgifterna. Det finns ett behov av\r\navregleringar och ändrade\r\nansvarsförhållanden mellan stat och\r\nkommun. Avreglering skapar förutsättningar\r\nför effektivisering av den kommunala\r\nverksamheten. Ökade skatteintäkter till\r\nkommunerna medger en sänkning av det\r\ngenerella statsbidraget.\r\nVerksamhetsanpassning till exempelvis\r\nbefolkningsförändringar är en del av det\r\nkommunala ansvaret. Därför avvisas\r\nförslaget om det särskilda bidraget till\r\nkommuner med befolkningsförändringar.\r\nModeraterna säger nej till regeringens\r\nsatsning för ökad tillgänglighet i vården\r\nmen föreslår i stället satsningar under\r\nutgiftsområde 9. Kommunerna kompenseras\r\nvia utgiftsområde 25 för minskat\r\nskatteunderlag till följd av partiets\r\nskatteförslag, vilket förklarar varför\r\nramen för utgiftsområdet väsentligt\r\növerstiger regeringens. Av Moderaternas\r\nmotion Fi287 framgår att det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet bör avskaffas vilket\r\nminskar kommunernas resurser jämfört med\r\npropositionen.\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion\r\nFi269 att en politik för hög\r\nsysselsättning och god tillväxt är den\r\nbästa metoden att ge kommunerna\r\nförutsättningar att klara sina uppgifter\r\noch sin ekonomi.\r\nMotionärerna är kritiska mot att\r\nregeringen alltmer öronmärker bidragen\r\ntill kommunerna. Kommunerna ska\r\nkoncentrera sig på sina kärnverksamheter\r\noch dessa ska bedrivas i förvaltningsform.\r\nMotionärerna anser också att statsbidraget\r\nbör sänkas med 2,4 miljarder kronor för\r\natt uppväga det skattebortfall som\r\nkommunala koncernbildningar leder till.\r\nStatsbidraget sänks vidare med 2,3\r\nmiljarder kronor motsvarande kostnaderna\r\nför assistansersättningen vilka förs till\r\nutgiftsområde 9. Till utgiftsområde 9 förs\r\nockså 257 miljoner kronor från anslaget\r\n48:2 för kostnader för kommuner som har\r\nhöga verksamhetskostnader enligt lagen om\r\nstöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade.\r\nFolkpartiet vill permanenta den del av\r\nanslaget för särskilda insatser till\r\nkommunerna som avser hivpreventiv\r\nverksamhet i storstadsregionerna.\r\nKommunernas inkomstbortfall till följd av\r\nFolkpartiets skatteförslag kompenseras\r\ngenom höjt generellt statsbidrag.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi292\r\natt kommunsektorn utöver de medel\r\nregeringen anslår får ett ytterligare\r\ntillskott för att möjliggöra en ökning av\r\nantalet vårdplatser och för att möta de\r\nväxande behoven i äldreomsorgen. Därtill\r\nsatsas ytterligare pengar på den\r\nnationella vårdgarantin. Kommunerna bör\r\nfritt få använda pengarna för den\r\nskolsatsning som regeringen vill\r\ngenomföra. Även de föreslagna pengarna för\r\nökad tillgänglighet i vården bör få\r\nanvändas fritt av landstingen.\r\nKommunsektorn påverkas också indirekt av\r\nen rad förändringar, främst på\r\nskattesidan, som motionärerna föreslår. En\r\ndel av dessa effekter föreslås regleras\r\nvia utgiftsområde 25. Motionärerna\r\nföreslår att ramen för utgiftsområdet\r\nsammantaget bör vara högre än i\r\nregeringens förslag.\r\nCenterpartiet anför i motion Fi259 att\r\nregeringen nu i stigande grad återgår till\r\ndetaljreglerade specialdestineringar i\r\nstatsbidragssystemet. Motionärerna\r\nmotsätter sig denna typ av statlig\r\nstyrning av verksamheten i kommuner och\r\nlandsting både av demokratiska och\r\nekonomiska skäl och värnar om det\r\nkommunala självstyret. Statens viktigaste\r\nmedel för att minska de regionala och\r\nsociala klyftorna är att ge likvärdiga\r\ngrundförutsättningar för basserviceutbud,\r\ninte speciella stöd till utsatta kommuner.\r\nCenterpartiet avvisar regeringens\r\nskolsatsning. I stället föreslår\r\nmotionärerna en satsning på skolan genom\r\nhöjt generellt statsbidrag. Resurser för\r\nsatsningen på särskilda insatser i\r\nkommuner föreslår motionärerna ska\r\nanvändas i den allmänna regionalpolitiken\r\nmed ett starkt lokalt inflytande över\r\nmedlens användning. Förslaget till minskad\r\nram orsakas i huvudsak av förslagen till\r\nreformer och skattesänkningar som påverkar\r\nkommunernas inkomster och som regleras\r\ngenom finansieringsprincipen. Av\r\nCenterpartiets motion Fi234 framgår att\r\ndet tillfälliga sysselsättningsstödet bör\r\navskaffas vilket minskar kommunernas\r\nresurser jämfört med propositionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar att nivån på\r\nstatsbidraget till kommuner och landsting\r\nhar höjts med 24 miljarder kronor sedan\r\n1996. Även framgent tillförs\r\nutgiftsområdet ytterligare medel, bl.a.\r\ngenom den satsning på vård och omsorg som\r\ngjordes i samband med minskningarna av\r\nförsvaret. Utgiftsområdet tillförs\r\ndärigenom 2 miljarder kronor 2003 och\r\nytterligare 1 miljard kronor 2004.\r\nOppositionspartierna har i sina motioner\r\npresenterat alternativa förslag till ramar\r\nför utgiftsområdet. De olika förslagen\r\ntill ramar varierar mycket kraftigt mellan\r\npartierna. Detta är emellertid till allra\r\nstörsta delen ett resultat av partiernas\r\nskatteförslag som för samtliga\r\noppositionspartier utom Centerpartiet\r\nleder till att kommunernas inkomster\r\nminskar, vilket kompenseras på olika sätt.\r\nSå t.ex. föreslår Moderata\r\nsamlingspartiet att ramen för\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner ska räknas upp med 62,8 miljarder\r\nkronor främst beroende på att\r\nkommunsektorn föreslås få kompensation för\r\ndet skattebortfall som det moderata\r\nbudgetalternativet ger upphov till.\r\nEftersom partiets förslag till\r\nkompensation uppgår till sammanlagt 68,9\r\nmiljarder kronor föreslår Moderata\r\nsamlingspartiet i realiteten en\r\nneddragning av överföringarna till\r\nkommunerna med 6,1 miljarder kronor.\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i sitt\r\nbudgetalternativ att ramen för\r\nutgiftsområde 25 räknas upp med 8,2\r\nmiljarder kronor. Partiet beräknar\r\nsamtidigt att kommunerna ska kompenseras\r\nför effekterna av partiets förslag till\r\nvissa förändringar av inkomstskatter samt\r\nersättningar från\r\nsocialförsäkringssystemet med sammanlagt\r\n8,6 miljarder kronor. Detta innebär att\r\nFolkpartiet i realiteten minskar\r\növerföringarna till kommunerna med 2,7\r\nmiljarder kronor, varav 2,4 miljarder\r\nkronor avser sänkta statsbidrag för att\r\nuppväga det skattebortfall som kommunala\r\nkoncernbildningar enligt motionärerna\r\nleder till. Dessutom vill partiet flytta\r\n0,3 miljarder kronor från  anslaget till\r\nsärskilda insatser i vissa kommuner till\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocialomsorg.\r\nI motsats till de övriga\r\noppositionspartierna föreslår\r\nKristdemokraterna att effekten på\r\nkommunsektorn av deras\r\ninkomstskatteförslag ska neutraliseras\r\ndels genom regleringar på utgiftsområde\r\n25, dels genom en avräkning mot\r\ninkomsttitel. Såsom utskottet tidigare har\r\nframhållit kan det ifrågasättas om ett\r\nsådant förfarande är förenligt med\r\nbudgetlagens krav på att alla inkomster\r\noch utgifter på statsbudgeten ska\r\nbruttoredovisas. Om - för jämförbarhetens\r\nskull - all reglering i stället görs på\r\nutgiftsområde 25 kommer utgifterna på\r\ndetta utgiftsområde att öka i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ med\r\n40,4 miljarder kronor. En motsvarande\r\nreglering bör då också göras för partiets\r\nförslag till utgiftstak för staten 2003.\r\nI Centerpartiets budgetalternativ räknas\r\nramen för utgiftsområde 25 ned med 19,5\r\nmiljarder kronor. Denna nedjustering\r\nföranleds av att kommunsektorns inkomster\r\njusteras för de av partiets förslag som\r\npåverkar det kommunala skatteunderlaget.\r\nDessa förslag till neutraliseringar uppgår\r\nsammantaget till 21,3 miljarder kronor,\r\nvilket innebär att nettoöverföringarna\r\ntill kommunerna inom utgiftsområde 25 i\r\nCenterpartiets budgetalternativ utökas med\r\n1,8 miljarder kronor. Partiet avvisar\r\nemellertid regeringens skolsatsning på\r\n2 miljarder kronor 2003, vilken redovisas\r\nunder utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning, och föreslår i\r\nstället en satsning på skolan genom höjt\r\ngenerellt statsbidrag via utgiftsområde\r\n25.\r\nUtskottet vill vidare erinra om att både\r\nModerata samlingspartiet och Centerpartiet\r\nvill avskaffa tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd till kommuner på 2,3\r\nmiljarder kronor, vilket i enlighet med\r\nregeringens förslag regleras på\r\nstatsbudgetens inkomstsida.\r\nUtskottet återkommer inom kort till\r\npartiernas kommunalekonomiska alternativ i\r\nsitt betänkande om anslagen inom\r\nutgiftsområde 25 (bet. 2002/03: FiU3).\r\nFinansutskottet har tidigare i\r\nbetänkandet (avsnitten 2.4.3 och 2.6)\r\nredovisat sin bedömning av fördelningen av\r\nutgifterna på utgiftsområden för\r\nbudgetåret 2003 och därvid tillstyrkt\r\nregeringens förslag i denna del. Dock med\r\ntillägg för en ökad kompensation över det\r\ngenerella statsbidraget till kommunerna\r\ntill följd av förslaget om en ytterligare\r\nhöjning av grundavdraget i motion Fi230\r\n(s, v, mp) yrkande 12. Höjs grundavdraget\r\nleder det till minskade skatteinkomster\r\nför kommunerna.\r\nFinansutskottet föreslår således att ramen\r\nför utgiftsområde 25 år 2003 fastställs\r\ntill 68 487 miljoner kronor vilket är 456\r\nmiljoner kronor mer än propositionens\r\nförslag. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotionernas förslag till alternativa\r\nramar.\r\n\r\n4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor\r\nm. m.\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar utgifter för\r\nräntor på statsskulden, oförutsedda\r\nutgifter samt Riksgäldskontorets\r\nprovisionskostnader i samband med\r\nupplåning och skuldförvaltning.\r\nUtgiftsområdet ingår inte under\r\nutgiftstaket för staten.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 66 575 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nredovisar regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet minskar med drygt 3,4\r\nmiljarder kronor 2003 och 1,8 miljarder\r\nkronor jämfört med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. Förändringarna förklaras\r\nhuvudsakligen av ändrade låneplaner,\r\nförtida uppköp av nollkupongobligationer\r\nsamt en omvärderingspost som beror dels på\r\natt vissa myndigheter har omvandlat\r\nkontoplacering i Riksgäldskontoret till\r\nstatsobligationer, dels på en svagare\r\nkronkurs.\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 26\r\nStatsskuldsräntor m.m.\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslagen i motion Fi230 från\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna berör inte\r\nutgiftsområde 26.\r\nModerata samlingspartiet anser i motion\r\nFi231 att det är angeläget att minska\r\nstatsskulden. Partiets samlade förslag\r\ninnebär ett större överskott i de\r\noffentliga finanserna samt mer omfattande\r\nprivatiseringar av statliga företag\r\njämfört med vad regeringen föreslagit.\r\nÖverskottet och intäkterna från\r\nprivatiseringar ska användas till att\r\nminska statsskulden, vilket medför att\r\nstatsskuldsräntorna blir lägre.\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i\r\nmotion Fi232 mer omfattande\r\nföretagsförsäljningar än regeringen.\r\nIntäkterna från dessa försäljningar ska\r\nanvändas för att amortera på statsskulden,\r\nvilket ger lägre statsskuldsräntor.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\nen ökad försäljning av statliga företag,\r\nvilket i kombination med de övriga\r\nsammantagna budgetförstärkningarna minskar\r\nupplåningsbehovet. Statsskulden kan därmed\r\nminskas och statsskuldsräntorna blir\r\nlägre.\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi234\r\nökad takt i försäljningen av statlig\r\negendom samt större statligt sparande\r\njämfört med regeringen. Motionärernas\r\nförslag medför ett minskat lånebehov och\r\ndärmed lägre räntor på statsskulden.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet föreslår således att\r\nramen för utgiftsområde 26 år 2003\r\nfastställs till 54 450 miljoner kronor.\r\nDärmed tillstyrker utskottet propositionen\r\noch avstyrker motionärernas förslag till\r\nalternativa ramar.\r\n\r\n4.1.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till\r\nEuropeiska gemenskapen\r\n\r\nUtgiftsområdet avser Sveriges avgift till\r\nEuropeiska gemenskapens allmänna budget\r\n(EU-budgeten).\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till ca 17 351\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anför\r\nregeringen att förändringen av\r\nutgiftsområdesramen jämfört med\r\nberäkningen i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition i huvudsak förklaras av nya\r\nunderlag för avgiftens beräkning. I\r\nvårpropositionen var det inte möjligt att\r\nbasera beräkningarna på EU-budgetdokument\r\nför 2003, vilka nu finns tillgängliga.\r\nPropositionens och regeringspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 27\r\nAvgiften till Europeiska gemenskapen\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nSom framgår av tabellen har inget av\r\nriksdagspartierna föreslagit någon\r\nförändring av regeringens utgiftsram.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 27 år 2003 fastställs till\r\n23 695 miljoner kronor. Därmed tillstyrker\r\nutskottet propositionens förslag.\r\n\r\n4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill beräkningen av utgifterna för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för 2003.\r\nUtgifterna omfattar ålderspension i form\r\nav allmän tilläggspension (ATP) och\r\nålderspension i form av folkpension till\r\npensionärer som även uppbär ATP. Vidare\r\ningår reformerad tilläggspension,\r\ninkomstpension och premiepension samt\r\nkostnaderna för administrationen av dessa\r\nsystem.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet\r\n2002 beräknas uppgå till 153 486 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3)\r\nförklarar regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet höjs i jämförelse med 2002\r\nårs ekonomiska vårproposition på grund av\r\nhögre antaganden dels om inkomstindex,\r\ndels om kostnaderna för administration av\r\nAP-fonderna. År 2003 kommer dessutom\r\nutgifterna för den bosättningsbaserade\r\ndelen av folkpensionen till pensionärer\r\nsom också uppbär ATP att föras över från\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten till utgiftsområde 11\r\nEkonomisk trygghet vid ålderdom.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\ngodkänner beräkningen av utgifterna för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för 2003 (yrkande 11).\r\nPropositionens och riksdagspartiernas\r\nförslag till ramnivå för utgiftsområdet\r\nunder åren 2003 och 2004 redovisas i\r\nefterföljande tabell.\r\n\r\nFörslag till ram för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nSom framgår av tabellen har inget av\r\nriksdagspartierna föreslagit någon annan\r\nram än vad regeringen anger som förslag i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet påpekar i sitt\r\nyttrande (SfU1y) att regeringen i årets\r\nbudgetproposition har ett specifikt\r\nyrkande avseende ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten. Av\r\npropositionen framgår emellertid inte om\r\nriksdagens godkännande av beräkningen\r\navses få någon förändrad innebörd jämfört\r\nmed tidigare behandling av\r\nutgiftsberäkningen för\r\nålderspensionssystemet.\r\nSocialförsäkringsutskottet har inget att\r\nerinra mot regeringens beräkningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställnigstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet\r\n(avsnitten 2.4.3 och 2.6) redovisat sin\r\nbedömning av fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2003.\r\nFinansutskottet finner för sin del att\r\ninnebörden i riksdagens godkännande av\r\nutgiftsberäkningen inte förändras i och\r\nmed regeringens särskilda yrkande avseende\r\nålderspensionssystemet. Utskottet föreslår\r\nsåledes att ramen för\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten år 2003 fastställs till\r\n155 953 miljoner kronor. Därmed biträder\r\nutskottet regeringens förslag och\r\ntillstyrker yrkande 11 i propositionen.\r\n\r\n4.2 Preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden för 2004\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden för 2004 med den\r\nändringen att ramen för utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommuner höjs med 456\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\nUtskottet avstyrker därmed de alternativa\r\nyrkanden som framförs av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nJämför reservationerna 13 (m), 14 (fp), 15\r\n(kd) och 16 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska\r\ngodkänna den preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för 2004 som\r\nfinns återgiven i propositionen (yrkande\r\n10).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslag till alternativ fördelning på\r\nutgiftsområdena för 2004 framförs i\r\nföljande motioner:\r\nModerata samlingspartiet i motion Fi231\r\n(yrkande 6)\r\nFolkpartiet liberalerna i motion Fi232\r\n(yrkande 7)\r\nKristdemokraterna i motion Fi233 (yrkande 9)\r\nCenterpartiet i motion Fi234 (yrkande 7).\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna (motion Fi230)\r\nförordar en oförändrad fördelning på\r\nutgiftsområdena för 2004 jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nPartiernas alternativ för 2004 har\r\nredovisats i tabellerna under respektive\r\nutgiftsområde i föregående avsnitt.\r\nUtöver de föreslagna alternativen till\r\nfördelning av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2004 framför två partier även förslag\r\ntill allmän inriktning av budgetarbetet\r\navseende utgiftsfördelningen för 2005.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi233\r\natt riksdagen ska godkänna de av\r\nmotionärerna angivna prioriterade\r\nbudgetområdena för budgetpolitiken som\r\nriktlinje för regeringens kommande\r\nbudgetarbete (yrkande 7).\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi234 att\r\nett särskilt budgetutrymme skapas för ett\r\nantal viktiga reformer under de kommande\r\nåren. Dessa reformer ska enligt\r\nmotionärerna ingå i regeringens\r\nplaneringsförutsättningar för 2003 års\r\nekonomiska vårproposition (yrkande 8).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i det föregående ställt sig\r\nbakom regeringens förslag till fördelning\r\nav utgifterna på utgiftsområden för 2003,\r\nmed undantag för ramar för utgiftsområdena\r\n8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv,\r\n15 Studiestöd, 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård, 23 Jord- och skogsbruk, fiske\r\nmed anslutande näringar och 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner. De av utskottet\r\nföreslagna förändringarna av ramar för\r\nutgiftsområdena 8, 9, 14, 15, 20 och 23\r\nföljer Socialdemokraternas,\r\nVänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nförslag från motion Fi230. De bör enligt\r\nutskottet inte få några återverkningar på\r\nrespektive utgiftsområdesramar för 2004.\r\nDen av utskottet tidigare föreslagna\r\nförändringen av ramen för utgiftsområde 25\r\nföranleds däremot av Socialdemokraternas,\r\nVänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nförslag till att utvidga den gröna\r\nskatteväxlingen fr.o.m. 2003. Med hänsyn\r\ntill att den utvidgade skatteväxlingen\r\ninte ska vara tidsbestämd anser utskottet\r\natt en motsvarande justering av ramen bör\r\nske även för 2004. Det innebär att\r\nriksdagen bör justera upp ramen med 456\r\nmiljoner kronor jämfört med vad regeringen\r\nföreslagit. Finansutskottet föreslår\r\nsåledes att ramen för utgiftsområde 25 för\r\nbudgetåret 2004 preliminärt beräknas till\r\n70 590 miljoner kronor.\r\nVidare vill utskottet påpeka att\r\nregeringen i kommande 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition avser att lämna ett förslag\r\ntill preliminär fördelning av\r\nstatsbudgetens utgifter på utgiftsområden\r\nför åren 2005 och 2006, inklusive en\r\nutförlig motivering av de aktuella\r\nbudgetpolitiska prioriteringarna.\r\nUtskottet finner därför inte skäl till\r\nnågot tillkännagivande från riksdagens\r\nsida avseende den preliminära\r\nutgiftsfördelningen för 2005.\r\nMed hänsyn härtill biträder utskottet\r\ndelvis regeringens förslag till preliminär\r\nfördelning av utgifterna för 2004 och\r\ntillstyrker därmed delvis yrkande 10 i\r\npropositionen.\r\nSamtidigt avstryker utskottet motionerna\r\nFi231 (m) yrkande 6, Fi232 (fp) yrkande 7,\r\nFi233 (kd) yrkandena 7 i denna del och 9\r\nsamt Fi234 (c) yrkandena 7 och 8.\r\nUtskottets förslag till utgiftsramar för\r\n2004 - nivå samt jämförelse med\r\nregeringens förslag\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n\r\n4.3 Bemyndigande om upplåning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen bemyndigas att under budgetåret\r\n2003 ta upp lån enligt lagen (1998:1387)\r\nom statens upplåning och skuldförvaltning.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nStatsbudgetens saldo är sedan 1997\r\nidentiskt med statens lånebehov. För att\r\nstatsbudgetens saldo skall överensstämma\r\nmed statens lånebehov redovisas\r\nRiksgäldskontorets nettoutlåning och en\r\npost för kassamässig korrigering över\r\nstatsbudgeten på utgiftssidan vid sidan av\r\nde utgifter som är grupperade på 27\r\nutgiftsområden. Tidigare redovisades en\r\npost för överföring från AP-fonden till\r\nstaten vilken föranleddes av\r\npensionsreformen. Några överföringar från\r\nAP-fonden beräknas inte göras efter 2001,\r\nmen lånebehovet påverkas ändå i viss mån\r\nav överföringarna. En del av\r\növerföringarna bestod av\r\nbostadsobligationer som påverkar\r\nlånebehovet dels genom att de ger ränta,\r\ndels när de förfaller till betalning.\r\nEffekten på lånebehovet uppgår till ca 9\r\nmiljarder kronor 2002 och ca 14 respektive\r\n4 miljarder kronor åren 2003 och 2004.\r\nDenna effekt utgör posten Kassamässig\r\nkorrigering dessa år. Enligt\r\npensionsöverenskommelsen skall det\r\nslutliga överföringsbeloppet fastställas\r\nvid en kontrollstation 2004 och\r\növerföringen äga rum 2005.\r\nUnder perioden 1999-2004 beräknas det\r\nackumulerade budgetöverskottet enligt\r\nredovisningen i budgetpropositionen uppgå\r\ntill ca 196 miljarder kronor efter det att\r\nden s.k. beräkningstekniska överföringen\r\ntill hushållen dragits av. En väsentlig\r\ndel av detta överskott härrör från\r\növerföringen av medel från AP-fonden som\r\ngörs med anledning av pensionsreformen.\r\nBudgetåret 2003 beräknas statsbudgeten\r\nuppvisa ett underskott på ca 13,5\r\nmiljarder kronor och för budgetåret 2004\r\nberäknas underskottet öka ytterligare till\r\nca 22 miljarder kronor.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under budgetåret\r\n2003 ta upp lån enligt lagen (1988:1387)\r\nom statens upplåning och skuldförvaltning\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker att regeringen\r\nges det i finansplanen begärda\r\nbemyndigandet (yrkande 4).\r\n\r\n4.4 Finansiering av investeringar och\r\nrörelsekapital\r\n\r\n4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar\r\ni anläggningstillgångar för\r\nförvaltningsändamål\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för\r\nbudgetåret 2003 besluta om lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i\r\nanläggningstillgångar som används i\r\nstatens verksamhet intill ett belopp av\r\n23 500 miljoner kronor. Därmed tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag (yrkande\r\n12).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen redovisas för varje\r\nutgiftsområde det beräknade sammanlagda\r\nbehovet av låneramar för investeringar i\r\nanläggningstillgångar för budgetåret 2003.\r\nDen totala låneramen avser summan av de\r\nlån som regeringen via myndigheterna högst\r\nfår ha i Riksgäldskontoret under 2003 och\r\ninnefattar också tidigare tagna lån.\r\nRegeringen beräknar att det behövs en\r\nsammantagen låneram på 23 500 miljoner\r\nkronor för budgetåret 2003. För att möta\r\noförutsedda behov kommer preliminärt 335\r\nmiljoner kronor att inte fördelas till\r\nmyndigheterna utan disponeras av\r\nregeringen.\r\nJämfört med aktuella låneramar för 2002\r\ninnebär regeringens förslag till låneramar\r\nför 2003 en ökning med 1,0 miljard kronor.\r\nMyndigheternas totala skuld avseende\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar\r\nuppgick till 14,8 miljarder kronor vid\r\nhalvårsskiftet 2002, vilket var 0,7\r\nmiljarder mer än vid samma tidpunkt ett år\r\ntidigare. Av den totala ramen innevarande\r\når utnyttjades således ca 66 %.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra mot\r\nregeringens förslag till investeringsramar\r\nvad avser myndigheterna för 2003.\r\nUtskottet tillstyrker således att\r\nregeringen för budgetåret 2003 får besluta\r\nom lån i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar som\r\nanvänds i statens verksamhet intill ett\r\nbelopp av 23 500 000 000 kr (yrkande 12).\r\n\r\n\r\n4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får för budgetåret 2003 besluta\r\nom krediter för myndigheternas räntekonton\r\ni Riksgäldskontoret intill ett belopp av\r\n17 500 miljoner kronor. Därmed tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag (yrkande\r\n13).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen kan besluta att rörelsekapital\r\ni statens verksamhet skall finansieras med\r\nkrediter i Riksgäldskontoret inom en\r\nkreditram som riksdagen fastställer. Detta\r\nregleras i lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten (21 §). Myndigheterna\r\nplacerar överskottslikviditet och\r\nfinansierar tillfälliga\r\nlikviditetsunderskott i Riksgäldskontoret.\r\nMyndigheterna har för detta ändamål ett\r\nräntekonto med kredit. Ramen för\r\nräntekontokrediten varierar men ligger\r\nnormalt inom intervallet 5-10 % av\r\nrespektive myndighets omslutning.\r\nI budgetpropositionens volym 1 (avsnitt\r\n7.1.2) föreslår regeringen att summan av\r\nkreditramarna för myndigheternas\r\nräntekonton får uppgå till högst 17,5\r\nmiljarder kronor för budgetåret 2003\r\n(yrkande 13).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom myndigheternas räntekontokrediter i\r\nRiksgäldskontoret (yrkande 13).\r\n\r\n4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och\r\nräntekontokredit i Riksgäldskontoret\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFör Sjunde AP-fondens verksamhet får\r\nregeringen för budgetåret 2003 besluta om\r\nlån i Riksgäldskontoret för investeringar\r\nför högst 15 miljoner kronor och för\r\nkredit på räntekonto för högst 150\r\nmiljoner kronor. Därmed tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag (yrkande\r\n14).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nInom ramen för det reformerade systemet\r\nför inkomstgrundad ålderspension har en\r\nfondstyrelse med namnet Sjunde AP-fonden\r\ninrättats. Sjunde AP-fonden skall initialt\r\nförvalta två värdepappersfonder,\r\nPremiesparfonden och Premievalsfonden.\r\nPremiesparfonden skall förvalta\r\npremiepensionsmedel för dem som inte gör\r\nett aktivt val av fondförvaltare.\r\nPremievalsfonden skall vara en av de\r\nfonder som kan väljas aktivt.\r\nKostnaderna för Sjunde AP-fondens\r\nförvaltning av de båda fonderna skall tas\r\nur de förvaltade medlen i respektive fond.\r\nFör att finansiera verksamheten under\r\nuppbyggnadsskedet disponerar Sjunde AP-\r\nfonden krediter i Riksgäldskontoret.\r\nStarka skäl talar för att kostnaderna\r\nunder uppbyggnadsskedet bör spridas över\r\nminst en tioårsperiod för att inte\r\noproportionerligt belasta någon enstaka\r\nårgång premiepensionssparare.\r\nPremiesparfondens marknadsvärde uppgick\r\nvid halvårsskiftet till 21,2 miljarder\r\nkronor och är den helt dominerande delen\r\nav Sjunde AP-fondens förvaltade kapital.\r\nFörvaltningsavgiften uppgår, efter\r\nbeaktande av PPM:s rabattsystem, till 0,17\r\n% varav 0,09 % beräknas avgå för att täcka\r\nrörliga förvaltningskostnader. Återstående\r\n0,08 % skall täcka fasta kostnader.\r\nBeräkningar som beaktar fjolårets\r\nbörsnedgång och antaganden om in- och\r\nutflöden i Premiesparfonden, förväntad\r\navkastning samt kostnadsutveckling visar\r\natt Sjunde AP-fonden kommer att redovisa\r\nsuccessivt förbättrade resultat.\r\nÅrsresultaten förväntas dock förbli\r\nnegativa fram till och med år 2009. Det\r\nbalanserade underskottet beräknas vara\r\neliminerat efter ytterligare cirka sju år.\r\nFör 2002 disponerar Sjunde AP-fonden dels\r\nett räntekonto med kredit på högst 90\r\nmiljoner kronor, dels ett lån på högst 15\r\nmiljoner kronor för finansiering av\r\nanläggningstillgångar. Vid utgången av\r\n2003 beräknas det balanserade underskottet\r\nuppgå till ca 135 miljoner. Mot denna\r\nbakgrund föreslår regeringen att\r\nkreditramen 2003 uppgår till 150 miljoner\r\nkronor och att låneramen även fortsatt\r\nuppgår till 15 miljoner kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\n(yrkande 14).\r\n\r\n4.5 Bemyndigande för ramanslag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får ett bemyndigande att under\r\nbudgetåret 2003 besluta att ett ramanslag\r\nsom inte avser förvaltningsändamål får\r\növerskridas om vissa villkor är uppfyllda.\r\nUtskottet tillstyrker därmed regeringens\r\nförslag (yrkande 15).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nEnligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059)\r\nom statsbudgeten får regeringen med\r\nriksdagens bemyndigande besluta att ett\r\nramanslag får överskridas, om detta är\r\nnödvändigt för att i en verksamhet täcka\r\nsärskilda utgifter som inte var kända då\r\nanslaget anvisades eller för att ett av\r\nriksdagen beslutat ändamål med anslaget\r\nskall kunna uppfyllas.\r\nRegeringen begär i budgetpropositionens\r\nvolym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndigas\r\natt under budgetåret 2003 få besluta att\r\nett ramanslag som inte avser\r\nförvaltningsändamål får överskridas om:\r\n1. ett riksdagsbeslut om anslag på\r\ntilläggsbudget inte hinner inväntas, samt\r\n2. överskridandet ryms inom det\r\nfastställda utgiftstaket för staten.\r\nEnligt regeringens bedömning kan\r\noundvikliga utgiftsökningar i förhållande\r\ntill anvisade medel för de flesta\r\nramanslag rymmas inom den högsta tillåtna\r\nanslagskrediten på 10 %. Något särskilt\r\nbemyndigande som ger regeringen befogenhet\r\natt besluta om överskridande av ramanslag\r\nsom anvisats för förvaltningsändamål anser\r\nregeringen inte behöver inhämtas. Vid\r\nbehov kommer ytterligare medel att begäras\r\npå tilläggsbudget.\r\nNär det gäller ramanslag som anvisats för\r\nregelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-\r\nrelaterade utgifter, infriande av\r\ngarantier samt oförutsedda utgifter kan så\r\nstora förändringar inträffa att utgifterna\r\ninte ryms inom den högsta tillåtna\r\nanslagskrediten. Regeringen avser i sådana\r\nfall att i första hand återkomma till\r\nriksdagen med förslag om anslag på\r\ntilläggsbudget. Förändringarna kan dock\r\ninträffa snabbt och betalningarna kan\r\nbehöva göras utan dröjsmål. Om anslag på\r\ntilläggsbudget inte hinner anvisas bör\r\nregeringen bemyndigas att besluta om\r\növerskridande när de förutsättningar som\r\nanges i 6 § andra stycket är uppfyllda.\r\nÖverskridandet får inte vara större än att\r\ndet ryms inom det fastställda utgiftstaket\r\nför staten.\r\nRegeringen understryker att bemyndigandet\r\nbegärs för ett budgetår i sänder och att\r\navsikten även fortsättningsvis är att på\r\ntilläggsbudget föreslå förändringar av\r\nberörda anslag som ersätter det medgivna\r\növerskridandet. I Årsredovisning för\r\nstaten 2001 (skr. 2001/02:101, s. 67 och\r\n68) lämnades en redovisning för vilka\r\nanslag som regeringen medgivit\r\növerskridande under 2001. Innevarande år\r\nhar regeringen medgivit överskridanden av\r\nföljande anslag: Utgiftsområde 8, 12:2\r\nMottagande av asylsökande och 12:5\r\nOffentligt biträde i utlänningsärenden.\r\nEtt eventuellt utnyttjande av\r\nbemyndigandet senare i år kommer att\r\nredovisas i Årsredovisning för staten 2002\r\nsom innehåller en samlad redogörelse för\r\nhela året.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet utgår från att eventuellt\r\nytterligare utnyttjande av bemyndigandet\r\nsenare i år endast sker i begränsad\r\nomfattning och att regeringen även\r\nfortsättningsvis för riksdagen redovisar\r\nhur bemyndigandet utnyttjats samt hur\r\ndetta har finansierats.\r\nMed detta tillstyrker utskottet\r\nregeringens förslag i finansplanen till\r\nbemyndigande för ramanslag (yrkande15).\r\n\r\n4.6 Statliga myndigheters hantering av\r\nmervärdesskatt\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen gör i propositionen (avsnitt\r\n7.5) bedömningen att reglerna för\r\nmyndigheternas hantering av ingående\r\nmervärdesskatt bör förtydligas genom att\r\ntillämpningsområdet och\r\nkompensationsrätten preciseras. De\r\nförändringar som redovisas förutsätter\r\ninget beslut av riksdagen.\r\nBudgetåret 1991/92 infördes ett\r\nkompensationssystem för de statliga\r\nmyndigheternas ingående mervärdesskatt.\r\nSyftet var främst att uppnå\r\nkonkurrensneutralitet mellan verksamhet i\r\negen regi och upphandling utanför staten.\r\nKompensationssystemet innebär att\r\nmyndigheternas anslag och avgifter\r\nberäknas utan att eventuella utgifter för\r\ningående mervärdesskatt beaktas.\r\nMyndigheterna rekvirerar i stället medel\r\nfrån Riksskatteverket motsvarande det\r\nbelopp som bokförts som ingående\r\nmervärdesskatt. Ersättningen, som avräknas\r\nmot statsbudgetens inkomstsida, erhålls\r\nför all ingående mervärdesskatt som\r\nmyndigheterna redovisar oavsett\r\nfinansieringskälla.\r\nUndantag finns för vissa myndigheter med\r\nomfattande finansiering genom externa\r\nbidrag inom universitets- och\r\nhögskoleområdet liksom vissa\r\nkulturinstitutioner. Dessa ska för att\r\ninte bli överkompenserade i systemet,\r\nleverera in 8 % av de inkomster de får\r\nfrån externa bidragsgivare.\r\nEkonomistyrningsverket har på regeringens\r\nuppdrag gjort en översyn av systemet för\r\nhantering av myndigheters ingående\r\nmervärdesskatt. Uppdraget har också\r\nremissbehandlats.\r\nDe förändringar regeringen nu avser\r\ngenomföra fr.o.m. den 1 januari 2003\r\nsyftar till att förtydliga reglerna om\r\nmyndigheters hantering av ingående\r\nmervärdesskatt på flera punkter, bl.a.\r\nkommer förordningens tillämpningsområde\r\natt preciseras. Myndigheter som inte ska\r\nomfattas av kompensationsrätten för\r\ningående mervärdesskatt är sådana som\r\nbedriver verksamhet i konkurrens med\r\nprivata företag vars verksamhet inte ger\r\nrätt till avdrag eller återbetalning av\r\nmervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen\r\n(1994:200). Vidare förtydligas att\r\nförordningen inte heller ger rätt till\r\nkompensation för bara en del av en\r\nmyndighets verksamhet. För att skapa\r\nincitament att återbetala felaktigt\r\nutbetald kompensation för ingående\r\nmervärdesskatt så snabbt som möjligt\r\ninförs en bestämmelse om att återbetalning\r\nska göras inklusive ränta.\r\nDen skyldighet som nu finns för vissa\r\nmyndigheter att inbetala 8 % av ett\r\nexternt bidrag kommer att utvidgas till\r\natt omfatta samtliga myndigheter. För att\r\nundvika en för omfattande administration\r\nfastställs en miniminivå för när\r\nbestämmelsen ska tillämpas. I normalfallet\r\nbör endast myndigheter som årligen mottar\r\nmer än 5 miljoner kronor i externa bidrag\r\nomfattas av bestämmelsen.\r\nResultatet av förändringarna väntas bl.a.\r\nbli att färre myndigheter än nu omfattas\r\nav kravet på inbetalning. Regeringen\r\nbedömer också att den kostnad som\r\növerkompensationen i det nuvarande\r\nregelsystemet orsakar om ca 90 miljoner\r\nkronor om året kan minskas betydligt.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att de planerade\r\nförändringarna medför flera fördelar\r\njämfört med nuvarande system för\r\nkompensation för ingående mervärdesskatt.\r\nUtskottet bedömer att den förändrade\r\nordning som regeringen redovisar är bättre\r\nanpassad till en situation där alltfler\r\nmyndigheter får en allt större del av sina\r\ninkomster i form av externa bidrag.\r\nSamtidigt undviks, genom miniminivån för\r\nnär regelverket ska tillämpas, en alltför\r\nomfattande administration. Utskottet\r\nbedömer också att det är en rimlig ordning\r\natt återbetalning av felaktigt utbetald\r\nkompensation ska göras inklusive ränta.\r\n\r\n5 Övriga frågor\r\n\r\n5.1 Försäljning av statliga tillgångar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår\r\nmotioner om att sälja dels SBAB och\r\nVasakronan AB, dels statliga företag i\r\nallmänhet.\r\nJämför reservation 16 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Fi210 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) föreslås att staten ska avyttra sitt\r\naktieinnehav i bolagen SBAB och Vasakronan\r\nAB. Motionärerna anser att staten inte ska\r\nvara ägare av företag som bedriver\r\naffärsmässig verksamhet, särskilt inte på\r\nkonkurrensutsatta marknader. Båda bolagen\r\nhar lämnat sina tidigare huvudsakliga\r\nverksamheter och agerar nu i konkurrens\r\nmed privata aktörer. Därtill kan\r\nförsäljningsintäkten användas för att\r\nexempelvis minska statsskulden.\r\nI motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp), yrkande 24, föreslås att huvuddelen\r\nav de statliga bolagen ska säljas ut.\r\nMotiven är de samma som för de moderata\r\nmotionärerna. De bolag som i motionen\r\nnämns som aktuella att sälja är AB Vin och\r\nSprit, Nordea, Vasakronan och Vattenfall.\r\nI motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c), yrkande 13, föreslås att statens\r\nägande i börsföretag bör avvecklas. De\r\nbolag som i motionen nämns som aktuella\r\natt sälja är Telia och AB Vin och Sprit.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSåväl finansutskottet som näringsutskottet\r\nhar återkommande behandlat frågan om\r\nutförsäljning av statliga företag. Frågan\r\nhar behandlats i såväl mer generella,\r\nprincipiella termer som specifikt för\r\nolika bolag, däribland SBAB och Vasakronan\r\nAB.\r\nNäringsutskottet anför i betänkandet\r\n2001/02:NU13 att det i vissa fall kan vara\r\nmotiverat med försäljning av del av eller\r\nhela det statliga ägandet i ett bolag. I\r\nbetänkandet framhålls också att\r\nnäringsutskottet intar en pragmatisk\r\nhållning i frågan om huruvida staten skall\r\näga vissa företag eller inte.\r\nNäringsutskottet avstyrkte de då aktuella\r\nmotionerna.\r\nFinansutskottet konstaterar att\r\nregeringen i propositionen budgeterar för\r\nen försäljning av statlig egendom som\r\nuppgår till 15 miljarder kronor åren 2003\r\noch 2004.\r\nFinansutskottet, som vid ett flertal\r\ntillfällen avstyrkt motsvarande yrkanden\r\nom försäljning såväl av SBAB och\r\nVasakronan AB som av statliga företag i\r\nallmänhet (senast bet. 2001/02:FiU1 s.\r\n304), vidhåller sin tidigare åsikt och\r\navstyrker därmed motionerna Fi210 (m),\r\nFi232 yrkande 24 (fp) och Fi234 (c)\r\nyrkande 13.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges vilken\r\npunkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken - avsnitt 1.3, punkt 1 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter\r\n(fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m),\r\nChrister Nylander (fp), Lena Ek (c) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner de i reservation 1\r\nföreslagna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken och tillkännager detta för\r\nregeringen som sin mening. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 12,\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 1,\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1-3,\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 1-2 samt\r\n2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m)\r\nyrkande 2 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nVi anger här riktlinjerna för en ekonomisk\r\npolitik som kan höja och bättre utnyttja\r\nSveriges potential. Vi vill gemensamt, med\r\nen ny politik, lägga grunden för att\r\nlångsiktigt höja tillväxten till\r\nåtminstone 3 % per år och därmed skapa ett\r\nökande välstånd för alla. Vår politik\r\nsyftar till att frigöra människor, att ge\r\nutrymme för nya idéer och initiativ, att\r\nge kvinnor och män lika möjligheter och\r\natt ge utrymme för mångfald. Tillväxten\r\nmåste vara uthållig och förenlig med en\r\nlångsiktigt hållbar ekologisk och social\r\nutveckling.\r\nVi konstaterar för det första att\r\nSveriges ekonomi i varje fall under nästa\r\når kommer att se betydligt sämre ut än vad\r\nsom sägs i budgetpropositionen. Det ger\r\nväsentligt annorlunda förutsättningar än\r\nregeringen  räknat med. För det andra är\r\nden viktigaste svagheten i regeringens\r\npolitik inte främst att konjunkturen\r\nförsämras, det gör den med jämna\r\nmellanrum, utan i att inget görs för att\r\nhöja den svaga underliggande\r\ntillväxtkraften i ekonomin. Det finns\r\ningenting som tyder på att regeringen\r\nkommer att föra en politik som höjer den\r\nmöjliga tillväxten för Sveriges del.\r\nVåra fyra partier gick till val med egna\r\nprogram men med ett antal gemensamma\r\nståndpunkter och gemensamt utarbetade\r\nriktlinjer på en rad områden. Vi var redo\r\natt ta regeringsansvar och bilda en\r\nmajoritetsregering om valutslaget skulle\r\nge förutsättningarna. Det blev inte så.\r\nMen vi är självfallet fortsatt beredda att\r\nta regeringsansvar, senast efter nästa\r\nval. Vi kommer att utveckla en politik med\r\ngemensam inriktning för de kommande åren.\r\nDen analys vi gjort och de riktlinjer vi\r\nkommit fram till gäller även efter valet,\r\nmen naturligtvis måste den ekonomiska\r\npolitiken hela tiden formas med\r\nutgångspunkt från en verklighet som\r\nförändras.\r\nI allt väsentligt gäller de riktlinjer\r\nför den ekonomiska politiken som vi angav\r\ni den gemensamma reservationen i våras.\r\nPolitiken måste utformas med ett\r\nlångsiktigt perspektiv för ögonen. Den\r\nmåste se bortom det rådande\r\nkonjunkturläget. Vilken ekonomisk politik\r\ndet nuvarande regeringsunderlaget vill\r\nföra framgår inte av budgetpropositionen.\r\nVi konstaterade i vårens reservation att\r\nregeringen inför valet inte gav några\r\negentliga besked om vilken politik man\r\nville föra under den kommande\r\nmandatperioden. I ett antal frågor skulle\r\nregeringen \"återkomma i höst\". Nu är det\r\nhöst, men regeringen har fortfarande inte\r\ngivit några besked. Vi vill skapa\r\nförutsättningar för en högre tillväxt\r\ngenom en rad åtgärder.\r\nTillväxt genom företagande. Ökad tillväxt\r\när bara möjlig att uppnå om det blir fart\r\npå företagandet i landet. Tillväxten måste\r\ni allt väsentligt komma genom expanderande\r\nnya och gamla företag. Utan en ordentlig\r\nförbättring av företagsklimatet i vid\r\nmening går det inte att uppnå den tillväxt\r\nvi strävar efter. Den nödvändiga\r\nförbättringen spänner över allt från\r\nskatter, krångelregler,\r\narbetsmarknadspolitik och lönebildning\r\ntill utbildning och skolsystem.\r\nFöretagande i internationell konkurrens.\r\nFörutsättningarna för en kraftigt ökad\r\ntillväxt på företagssidan avgörs av\r\nSveriges förmåga att möta de\r\nförutsättningar som internationaliseringen\r\nger. Ökad rörlighet, tuff konkurrens och\r\nökade krav på kvalitet och kunnande i\r\nprodukter och tjänster kommer under alla\r\nomständigheter att prägla den omgivning\r\nsvenska företag och anställda kommer att\r\nverka i. Samarbetet inom ett så småningom\r\nutvidgat EU är en avgörande del av den\r\nsvenska politiken. Ställningstagandet till\r\neuron ska ske i en folkomröstning.\r\nMinskad frånvaro. Det akuta problemet, som\r\ngenast måste åtgärdas, är att få ner\r\nsjukfrånvaron och minska inflödet i\r\nförtidspensionering. Det går inte att som\r\nregeringen gör stirra sig blind på en enda\r\nfaktor, arbetsmiljön, och tro att lite\r\nökade kostnader på företagen löser\r\nallting. Det krävs ett brett band av\r\nåtgärder som omspänner allt från\r\narbetsplatsfrågor, förändringar av\r\nsjukförsäkringens villkor, samverkan\r\nmellan olika system och myndigheter till\r\nökade resurser för rehabilitering och\r\nförbättringar för barnfamiljerna.\r\nLägre skatter och lägre offentliga\r\nutgifter. Om Sverige ska kunna utnyttja\r\nsin tillväxtpotential måste skatter och\r\noffentliga utgifter sjunka som andel av\r\nlandets ekonomi. Skattereformer som både\r\nsänker skattetrycket totalt sett och som\r\nminskar marginalskatterna i alla\r\ninkomstlägen är nödvändiga. Det ökar också\r\nmänniskors valfrihet och självbestämmande.\r\nOm det ska bli fart på företagandet måste\r\nskatterna på företagen och inte minst på\r\nföretagarna lätta. I allt högre grad måste\r\nvi ta hänsyn till hur skatterna i vår\r\nnärmaste omgivning utvecklas.\r\nReformer av de offentliga systemen. De\r\noffentliga utgifterna och systemen måste\r\nreformeras. Det är nödvändigt för att\r\nmänniskorna ska få ut den service som\r\nsystemen är avsedda att ge. Allt för många\r\nvittnesmål strömmar in som visar att de\r\noffentliga systemen inte ger en\r\ntillfredsställande service. Inom ramen för\r\nden offentliga finansieringen kan man\r\nbryta upp de offentliga monopolen för att\r\nfå konkurrens och bättre tjänster.\r\nErfarenheten visar att då får också de\r\nanställda nya möjligheter och bättre\r\narbetstillfredsställelse. Det är vidare\r\nett viktigt inslag i\r\njämställdhetssträvandena eftersom det\r\nskulle ge i dag offentliganställda kvinnor\r\nhelt nya möjligheter till rimligare\r\nlöneutveckling och\r\narbetstillfredsställelse. Reformering av\r\nde offentliga utgifterna och koncentration\r\npå det offentligas kärnuppgifter är också\r\nnödvändigt för att skatterna ska kunna\r\nsänkas. Socialförsäkringssystemen behöver\r\nreformeras för att bl.a. minska\r\nmarginaleffekterna.\r\nEn bättre fungerande arbetsmarknad.\r\nArbetsmarknad och lönebildning kan fungera\r\navsevärt bättre än i dag. Frånvaron ökar,\r\nalldeles för många står utanför den\r\nreguljära arbetsmarknaden. Det är stora\r\nsvårigheter för invandrare att få jobb. Vi\r\nbehöver det tillskott till arbetskraften\r\nsom nya och här redan befintliga\r\ninvandrare utgör. Det är både ett\r\nmänskligt och ekonomiskt slöseri att de\r\ninte kommer in på arbetsmarknaden. Vi har\r\nett helt batteri av åtgärder med reformer\r\nav institutioner och regler på\r\narbetsmarknaden. Om de genomfördes skulle\r\nbåde regionala och sociala skillnader\r\nminska.\r\nJämställda villkor. Villkoren på\r\narbetsmarknaden och samhällslivet i stort\r\nbehöver förändras för att uppnå jämställda\r\nvillkor för kvinnor och män. Reformbehovet\r\nspänner över en rad områden som reglerna\r\npå arbetsmarknaden, skatter och\r\norganisationen av den offentliga\r\nverksamheten, lönebildning och\r\nfamiljepolitik.\r\nÖkad integration. Den svenska politiken\r\nhar i hög grad misslyckats med att\r\nintegrera invandrare i samhällslivet och\r\narbetsmarknaden. Det är inte minst\r\narbetsmarknadspolitiken som måste\r\nförändras eftersom detta att ha ett arbete\r\när avgörande för en lyckad integration.\r\nLättare att arbeta längre. Arbetsmarknad\r\noch offentliga system måste reformeras för\r\natt möta de demografiska förändringarna\r\nunder kommande år. Med ett ökande antal\r\näldre och en sjunkande andel\r\nförvärvsarbetande riskerar både\r\nvälfärdssystem och arbetsmarknad att\r\nutsättas för stora påfrestningar. Allt\r\nfärre ska försörja alltfler. Lösningen\r\nmåste ligga i att öka arbetskraftsutbudet,\r\nvända utvecklingen mot en allt lägre\r\nfaktisk pensionsålder och koncentrera\r\nvälfärdssystemen på de verkligt viktiga\r\nuppgifterna.\r\nBättre utbildning. Det är alltmer tydligt\r\natt utbildningen, alltifrån grundskolan\r\nupp till universitetsnivån, behöver en rad\r\ngenomgripande reformer om vårt lands goda\r\nförutsättningar ska kunna tas till vara.\r\nBättre infrastruktur. Att höja Sveriges\r\nlångsiktiga tillväxtmöjligheter kräver en\r\nförbättring av infrastrukturen, både i\r\nform av nya investeringar och ett ökat\r\nunderhåll.\r\n\r\nSverige och omvärlden\r\n\r\nUtvecklingen under 90-talet och de nya\r\nförutsättningarna\r\n1990-talet var ett decennium med stora\r\nförändringar både på det politiska och det\r\nekonomiska planet. Kommunismens\r\nsammanbrott fick ett tydligt genomslag i\r\nden internationella ekonomin. Detta gick\r\nhand i hand med effekterna av\r\nliberaliseringar på ett antal områden.\r\nÄven i länder som inte formellt förändrats\r\nhar i praktiken omfattande reella\r\nförändringar i marknadsekonomisk riktning\r\nskett. Kina utgör det kanske viktigaste\r\nexemplet på detta.\r\nTillväxten var god om än inte unik\r\ninternationellt sett under det förra\r\ndecenniet. Detta var främst märkbart i\r\nUSA, i delar av Sydostasien och i en del\r\nforna kommunistländer. Trots akuta kriser\r\ni t.ex. Asien och Latinamerika har\r\ntillväxttakten internationellt sett\r\negentligen inte påverkats.\r\nSpridningseffekterna har varit små. Det\r\ninternationella finansiella systemet har i\r\nallt väsentligt inte drabbats.\r\nProduktionsökningarna i de mogna\r\nindustriländerna har i allmänhet inte\r\nåstadkommits genom stora ökningar i\r\ninsatserna av arbetskraft eller kapital.\r\nDet är i stället förmågan att organisera\r\ninsatserna, att utnyttja ny teknik och ny\r\nkunskap som förklarar större delen av\r\nproduktionsökningen. USA har tidigare inte\r\nuppnått sin relativt höga tillväxt genom\r\nhög produktivitetstillväxt utan i högre\r\ngrad genom ökad sysselsättning, en ökad\r\nmobiliseringsgrad. Sysselsättningsgraden\r\nligger ca 10 procentenheter högre än i EU.\r\nUnder senare delen av 90-talet har dock\r\nUSA haft både en hög\r\nsysselsättningstillväxt och en hög ökning\r\nav produktiviteten.\r\nUnder de senaste tio åren har\r\ngenombrottet för IT och ett antal\r\navregleringar blivit mera märkbart. Det\r\nhandlar om framväxt av teknologibaserade\r\nföretag med stark IT-inriktning och där\r\nden internationella rörligheten spelar\r\nstor roll. Konkurrenstrycket är högre än\r\ntidigare. Ny teknologi och avregleringar\r\nhar ökat främst kapitalets rörlighet. I\r\nsamband med detta har kraven på\r\nföretagsledandet förändrats och\r\ninternationaliserats.\r\nDet har visat sig vara möjligt att\r\nkombinera låg inflation, hög och stigande\r\nsysselsättning. Efterhand har också\r\nmätbara effekter på produktiviteten visat\r\nsig.\r\nEn viktig förändring är den ökade\r\nbetydelsen av produkter och aktiviteter\r\nsom är kunskapsintensiva. I någon mening\r\nhar expanderande verksamheter oftast varit\r\nmera kunskapsintensiva än de verksamheter\r\nde ersatt. Med den ökande andelen\r\ntjänsteproduktion i de flesta ekonomier\r\nblir kunskapsintensiva verksamheter också\r\nav det skälet allt viktigare. Svårigheten\r\nför ett utvecklat industriland att bygga\r\nvälstånd på standardiserade produkter och\r\nlåga kostnader blir allt större.\r\nDet blir också viktigt att inte bara\r\nföretagen utan samhällena i stort kan ta\r\ntill vara och få resultat av investeringar\r\ni kunskap. Ett samhälle som är starkt i\r\nutnyttjandet av kunskapsinvesteringar\r\nmåste ha mycket mindre av hierarkier och\r\ncentral styrning än det tidigare\r\nindustrisamhället. Ett kunskapsorienterat\r\ntjänstesamhälle blir mera decentraliserat\r\noch mer präglat av mångfald. Behovet av\r\nmindre detaljreglering, mera av generella\r\nsystem och ökad flexibilitet blir större.\r\nUtrymmet för politisk detaljstyrning\r\nminskar. Utvecklingen av nya produkter\r\nkräver ofta att olika vetenskapliga\r\nområden kan kopplas samman. Det kräver\r\nkombinationer och lösningar som är svåra\r\natt åstadkomma med centrala beslut.\r\nDet är med dessa förutsättningar som\r\nsvensk ekonomisk politik måste formas: en\r\nökad internationalisering, ett ökat\r\nberoende av kunskap och förmåga att\r\nutnyttja den.\r\n\r\nDen svenska paradoxen\r\n\r\nDet är ett  ovedersägligt faktum att\r\nSveriges relativa position i välfärdsligan\r\ninte förbättrats ens under uppgången i\r\nslutet av 90-talet. Vi tycks förbli på en\r\n17:e plats bland OECD-länderna och ligger\r\nkvar som ett medelmåttigt EU-land.\r\nDet handlar inte om någon enkel\r\n\"tävling\". Att ligga på 15:e-20:e plats\r\nhar en högst reell innebörd. Det medför\r\natt vår privata levnadsstandard är lägre\r\nän i jämförbara länder. Enkla\r\nlönejämförelser med samma yrkeskategorier\r\nbara i våra nordiska grannländer talar\r\nsitt tydliga språk. Allt fler\r\nyrkesverksamma kan konstatera detta. Men\r\ndet innebär också att den offentliga\r\nvälfärden försämrats relativt sett. Trots\r\nett rekordhögt skattetryck har vi inte de\r\nbästa välfärdssystemen. Internationella\r\njämförelser visar även här att Sverige är\r\nrelativt medelmåttigt.\r\nBNP per person ligger drygt 40 % högre i\r\nUSA och Norge, Norge självfallet i hög\r\ngrad på grund av sina oljetillgångar.\r\nDanmark ligger 17-18 % över Sverige och\r\nFinland 3 % över. Vissa länder har haft en\r\nosedvanligt gynnsam utveckling. Irland låg\r\n1994 13 % under Sverige i BNP per person\r\noch ligger nu 18 % över. Finland som\r\ndrabbades hårt av sovjethandelns bortfall\r\ni början av 90-talet låg 1994 9 % under\r\nSverige men ligger nu 3 % över. Även\r\nDanmark som redan vid jämförelsens början\r\nlåg ca 15 % högre än Sverige har något\r\nförbättrat sin situation relativt Sverige.\r\n\r\nTabell. Köpkraftskorrigerad BNP per person\r\n\r\nIndex Sverige = 100\r\n1994  2001  Nivå i svenska\r\nkronor per person\r\n(köpkraftskorriger\r\nat) 2001\r\nDanmark   116   117   284 500\r\nFinland   91    103   250 500\r\nNorge     119   140   340 500\r\nSverige   100   100   243 200\r\nUSA       146   142   345 400\r\nKälla: OECD\r\nAtt Sverige inte kunnat förbättra sin\r\nposition ens under de gynnsamma yttre\r\nförhållanden som en god internationell\r\ntillväxt och en svag växelkurs utgör är\r\noroande. Den av en bred majoritet\r\nomfattade målsättningen att Sverige inte\r\nska konkurrera med låga löner och enkla\r\nprodukter utan med avancerade produkter\r\nsom kan bära goda löner är inte förenligt\r\nmed att ligga på 17:e plats bland de\r\nutvecklade OECD-länderna och med en\r\ninkomstnivå ungefär på EU:s genomsnitt. Om\r\nvi ligger kvar där får vi också svårare\r\natt ta till oss avancerat kunnande och\r\nmetodutveckling inom de offentligt\r\nfinansierade områdena som t.ex. medicin.\r\nAtt förbli på en låg inkomstnivå innebär\r\nsåledes ett hot mot inte bara den privata\r\nstandarden utan även den offentliga. Som\r\nsådana återspeglingar kan man räkna vad vi\r\nupplevt av ökad förtidspensionering,\r\nkvaliteten och tillgången på\r\nsjukvårdstjänster, bostäder etc.\r\nAtt Sverige inte lyckats bättre trots\r\ngynnsamma yttre förutsättningar är en del\r\nav den svenska paradoxen. Trots omfattande\r\nsatsningar har resultatet blivit magert. I\r\ndet internationella kunskapssamhället har\r\nSverige bland de högsta satsningarna på\r\nforskning och utveckling, även om det\r\nfinns en avtagande tendens i det\r\noffentliga stödet till forskningen. Om man\r\nräknar in näringslivets satsningar leder\r\nSverige både när det gäller den andel av\r\nBNP som satsas på FOU och när det gäller\r\nsatsning på kunskap i vidare mening.\r\nAtt Sveriges position förbättrats i det\r\nnyligen publicerade World Economic Forums\r\nGrowth Competitive Index beror just av att\r\nförutsättningarna på den teknologiska\r\nsidan förbättrats. Men olika utredningar\r\nhar således visat att dessa satsningar\r\ninte lett till motsvarande resultat när\r\ndet gäller produktion, handel och\r\nmarknadsandelar.\r\n\r\nSvenska svagheter\r\n\r\nForskning utan riktig effekt\r\n\r\nDet finns en vitt utbredd uppfattning från\r\nvår tid som ett höginkomstland att vi\r\nkonkurrerar med kvalitetsprodukter. Nutek\r\nhar dock pekat på att Sverige utvecklats\r\nmer mot att konkurrera med pris snarare än\r\nkvalitet. I underlaget till den senaste\r\nLångtidsutredningen konstaterades att\r\nexportens innehåll av humankapital under\r\n80- och 90-talen försvagades relativt till\r\nimporten.\r\n\r\nEnsidigt storföretagsberoende\r\n\r\nAtt en så stor del av forskningen och\r\nutvecklingen ligger i stora företag\r\ninnebär att den lätt kan komma att flyttas\r\ntill andra länder i takt med att de stora\r\nföretagen blir alltmer internationellt\r\nrörliga. Pharmacia-Upjohns flyttning från\r\nSverige till USA är ett exempel.\r\nKontrollen av de svenskbaserade\r\nstorföretagen har under några år snabbt\r\nförflyttats utomlands. Det svenska\r\nskattesystemet har ensidigt gynnat\r\nuppkomsten av ett omfattande utländskt\r\nägande. En relativt låg bolagsskattesats\r\nmotverkas av att den totala beskattningen\r\nav ägande är högst bland jämförbara\r\nländer. Alltfler stora företags\r\nhuvudkontor kommer efterhand att ligga i\r\nutlandet. Med dem följer att viktiga\r\nfunktioner som är knutna till\r\nhuvudkontoren också successivt förflyttas\r\nut ur Sverige. Flödet av forskning och\r\nägande ut ur landet vore ett mindre\r\nproblem om det funnes en stark ström i\r\nmotsatt riktning. Men så är inte fallet.\r\n\r\nLiten tjänstesektor\r\n\r\nSverige har en i internationell jämförelse\r\nliten tjänstesektor. Det hänger bl.a.\r\nsamman med den starka monopoliseringen av\r\noffentligt finansierade tjänster. Som\r\nframgår av SNS Ekonomirådsrapport 2002\r\nsker bara 32 % av hushållens\r\ntjänstekonsumtion på  konkurrensutsatta\r\nmarknader mot 45 % inom EU i genomsnitt.\r\n\r\nLåg avkastning på utbildning\r\n\r\nOm vi ska kunna dra nytta av de omfattande\r\nutbildnings- och forskningsinsatser som\r\ngörs måste det ske en omorientering från\r\nintresse och uppmärksamhet på volym till\r\nfrågan om innehållet.\r\nIncitamenten att studera och forska måste\r\nvara tydliga. Avkastningen på utbildningen\r\nhar stor effekt på benägenheten att\r\nstudera. Den avkastningen är låg i\r\nSverige. Teknik och naturvetenskap\r\nuppfattas som svårt och krävande i\r\nrelation till den avkastning som sådana\r\nstudier ger. Ålderslöneprofilerna är\r\nflacka vilket innebär att vidareutbildning\r\noch det livslånga lärandet ger för låg\r\navkastning.\r\nDet har konstaterats att i Sverige har de\r\nsom genomgått lång utbildning ofta kort\r\nårsarbetstid jämfört med i andra länder.\r\nAvkastningen på utbildningen blir därmed\r\nlåg från ett samhälleligt perspektiv. Höga\r\nskatter och små löneskillnader ger dessa\r\ngrupper dålig lönsamhet av att öka\r\narbetstiden. Andelen högskoleutbildade i\r\nen årskull är vikande, dvs. de yngre har\r\nkortare utbildningar än sin\r\nföräldrageneration. Detta skiljer oss från\r\nOECD-länderna i genomsnitt där andelen\r\nstiger kraftigt.\r\n\r\nFör få invandrare får jobb\r\n\r\nSverige har i högre grad än i många andra\r\nEU-länder haft svårt att få in invandrare\r\npå arbetsmarknaden. Detta utgör ett\r\nslöseri med resurser och orsakar stort\r\nlidande. Det är en viktig uppgift att\r\nändra de förutsättningar som givit upphov\r\ntill detta utanförskap. Det kräver\r\nåtgärder över ett brett spektrum, där\r\nförändring av  arbetsmarknadslagar och\r\nlönebildning sannolikt är viktigast.\r\n\r\nSämre möjligheter för kvinnor\r\n\r\nEtt hinder för en förbättrad standard är\r\nvidare att många kvinnor inte får\r\nmöjlighet att utnyttja sin kapacitet till\r\nfullo genom monopoliseringen på de\r\ntraditionella offentliga arbetsmarknaderna\r\noch genom den spärr som traditionella\r\nattityder kan utgöra. I Sverige når\r\nkvinnor chefspositioner i förhållandevis\r\nlåg grad.\r\n\r\nSysselsatta men frånvarande\r\n\r\nÄven om den svenska sysselsättningsandelen\r\när hög är frånvaron hög och stiger på ett\r\nmycket oroande sätt. Större delen av\r\nsysselsättningsökningen under senare år\r\nhar gått till att ersätta frånvarande.\r\n\r\nSvagheter i företagandet\r\n\r\nSverige kan inte få fart på en uthållig\r\ntillväxt och förbättra sin ställning mot\r\nomvärlden utan att det blir fart på\r\nföretagandet. De stora svenska\r\nmultinationella företagen har starkt\r\nbidragit till den svenska välfärden. Men i\r\noch med att de blir mer\r\ninternationaliserade, och rörligare, måste\r\nvi ha en bas av nya uppväxande företag.\r\nSmå företag som snabbt växer till att bli\r\nmedelstora och så småningom stora kallas\r\n\"gaseller\". Dessa har i många länder\r\nsvarat för en betydande del av\r\nsysselsättningsökningen. Sverige har\r\nrelativt sett få gaseller. Villkoren för\r\natt växa och expandera är inte\r\ntillräckligt gynnsamma.\r\nNutek uttrycker i en ny rapport stark oro\r\növer denna situation:\r\nNutek anser att det finns allvarliga\r\nstrukturella problem i det svenska\r\nföretagsklimatet som kommer att påverka\r\nden framtida ekonomiska utvecklingen. En\r\nstark strukturomvandling bland svenska\r\nstorföretag kombinerat med en låg\r\nentreprenöriell aktivitet i form av nya\r\noch svag tillväxt bland befintliga\r\nsmåföretag kommer att inverka negativt på\r\nsvensk ekonomis utveckling.\r\nNutek visar att andelen nystartade företag\r\ni Sverige är låg:\r\n\r\nTabell. Andelen nystartade företag\r\nLand             Nya\r\nföretag i\r\n% av\r\nbefintliga\r\nTyskland         15,7\r\nIrland          14,2\r\nSpanien         13,3\r\nPortugal        13,2\r\nFinland         12,3\r\nFrankrike       11,6\r\nGrekland        11,0\r\nStorbritannien  10,9\r\nNederländerna   10,2\r\nBelgien         8,4\r\nIsland          8,2\r\nSverige         8,2\r\nItalien         8,1\r\nSchweiz         7,5\r\nÖsterrike       7,4\r\nLiechtenstein   7,4\r\nDanmark         6,5\r\nKällor: Nutek och European Observatory\r\nStudy 2002\r\nSkilda regler och lagar i olika länder kan\r\npåverka företagsbildandet, men med tanke\r\npå behovet av att motväga en alltmer\r\nrörlig storföretagssektor borde\r\nnybildandet vara högre i Sverige. OECD:s\r\nundersökningar visar att barriären av\r\nregler m.m. som hindrar företagandet är\r\nförhållandevis hög i Sverige.\r\nDet europeiska patentkontoret redovisar\r\natt svenskarna finns i toppen när man\r\nmäter antalet ansökningar om nya patent i\r\nrelation till befolkningsstorleken. Uppfin\r\nningarna och idémakarna stöter dock på för\r\nmånga hinder för att idéerna ska leda till\r\nden nyföretagarboom som skulle kunna bli\r\nföljden av dessa patent.\r\nEnligt Nuteks kalkyler kan skillnaden\r\nmellan ett högt och ett lågt nyföretagande\r\ninnebära en skillnad i tillskott till BNP\r\nom ca 15 miljarder kronor över en\r\nsjuårsperiod. Den direkta ekonomiska\r\neffekten är således viktig även om den\r\nstörsta långsiktiga effekten uppkommer\r\ngenom de tillväxtprocesser som sätts i\r\ngång.\r\n\r\nInnovationspolitiska expertgruppens\r\nslutsatser\r\n\r\nDen av Näringsdepartementet och\r\nUtbildningsdepartementet tillsatta\r\nInnovationspolitiska expertgruppen\r\nsammanfattar Sveriges ställning:\r\nSverige tillhör de länder som investerar\r\nmest i den kunskapsbaserade ekonomin men\r\ninte dem som får ut de största vinsterna.\r\nTvärtom har Sverige förlorat kraftigt i\r\nekonomiskt välstånd under de senaste\r\ndecennierna, även om en viss återhämtning\r\nägde rum i slutet av 1990-talet. Att\r\nåtgärda denna \"svenska paradox\" är av stor\r\nbetydelse för våra förutsättningar att\r\nstärka tillväxten och välfärden.\r\n(Betydelsen av Innovationssystem.\r\nUtmaningar för samhället och för\r\npolitiken, s. 25)\r\nFör att verkligen åstadkomma en reell\r\nförändring måste den ekonomiska politiken\r\ninriktas på frågeställningar som verkligen\r\nangriper de rätta frågorna. Som den ovan\r\nnämnda Innovationspolitiska expertgruppen\r\nuttrycker det:\r\nTrots en hel del tidig forskning på\r\nområdet (...) har diskussionen i Sverige\r\nhittills handlat mer om teknologi än\r\ninnovationer, makroekonomi snarare än\r\nstrukturfrågor, företag snarare än\r\nföretagande, utbildning snarare än\r\nlärande, fördelning snarare än tillväxt.\r\n\r\nDet ekonomiska läget\r\n\r\nDen globala konjunkturutvecklingen\r\nSedan årsskiftet har det pågått en\r\nförsiktig återhämtning i den globala\r\nekonomin. År 2001 ser nu ut att markera\r\nbotten i en konjunkturcykel som visat\r\nvissa tecken på att vända uppåt. Dock ser\r\ntillväxtprognoserna inte fullt så positiva\r\nut för år 2003 som de gjorde så sent som\r\nvåren 2002. Enligt IMF:s World Economic\r\nOutlook från september 2002 kommer den\r\nglobala ekonomin att växa med 3,7 % nästa\r\når. I april var IMF:s prognos 4,0 % för\r\n2003. Bland industriländerna råder den\r\nlägsta inflationsnivån på mycket länge.\r\nEnligt IMF:s prognoser blir inflationen\r\n1,4 % i år och förväntas bli 1,7 % 2003.\r\nOsäkerheten efter terrordåden den 11\r\nseptember 2001 har delvis förbytts i\r\nosäkerhet inför risken för krig mellan USA\r\noch Irak.\r\n\r\nOsäkerhet om den amerikanska utvecklingen\r\n\r\nFörhoppningarna om en relativt snabb\r\nåterhämtning av den amerikanska ekonomin\r\nhar inte infriats. Sjunkande aktiekurser\r\nhar minskat hushållens tillgångar och\r\ndärmed konsumtionsbenägenheten.\r\nOsäkerheten inför ett eventuellt krig mot\r\nIrak präglar den amerikanska ekonomin.\r\nMånga bedömare tror att arbetslösheten i\r\nUSA kommer att öka på kort sikt.\r\nDen expansiva amerikanska finanspolitiken\r\nbörjar slå igenom i budgeten och en\r\nytterligare stimulans i form av Federal\r\nReserves sänkning av styrräntan den 6\r\nnovember bidrar bland de positiva\r\nfaktorerna.\r\nBNP-tillväxten i USA förväntas bli strax\r\növer 2 % 2002 och mellan 2,5 och 3,0 %\r\n2003.\r\n\r\nEuroområdet når inte upp till USA:s\r\ntillväxtnivåer\r\n\r\nTrots problemen i den amerikanska ekonomin\r\nväntas inte Eurozonen nå upp till den\r\namerikanska nivån i tillväxtprognoserna\r\nför 2003. Instabilitet i bl.a. den tunga\r\ntyska ekonomin dämpar hela eurozonen.\r\nRegeringarna i Tyskland, Italien och\r\nFrankrike har konsekvent drivit en\r\nexpansiv finanspolitik med svällande\r\nbudgetunderskott och mycket tyder på att\r\nman kommer att fortsätta att göra det.\r\nECB:s styrränta ligger betydligt över den\r\namerikanska, 3,25 % jämfört med 1,25 %.\r\nDet är nu mer troligt att ECB sänker\r\nstyrräntan än i våras då inflationstrycket\r\nminskat. Trots det visar räntegapet att\r\nden europeiska ekonomin inte har lika goda\r\ntillväxtförutsättningar som den\r\namerikanska.\r\nNästa år förutspås tillväxten öka till ca\r\n2 % vilket kan jämföras med ungefär 1 %\r\n2002.\r\n\r\nJapans problem långt ifrån lösta\r\n\r\nDen japanska ekonomin, världens näst\r\nstörsta nationella ekonomi, förväntas\r\nkrympa även 2002 med ca 0,3 % av BNP. Dock\r\nförutspås en blygsam vändning under 2003\r\ndå tillväxten väntas bli uppåt 1 %.\r\nDe japanska offentliga finanserna\r\nförväntas medföra ett budgetunderskott som\r\nuppgår till mer än 7 % av BNP varje\r\nenskilt år 2002-2004.\r\nJapan är i ett stort behov av omfattande\r\nreformer för att bryta den negativa trend\r\nsom inleddes i slutet av 1980-talet. Den\r\nomfattande byråkratiska statsmakten som\r\ntidigare ansågs underlätta för japanska\r\nföretag anses nu vara näringslivets\r\nstörsta hinder. De massproducerande\r\nexportföretagen som den japanska\r\ntillväxten byggde på under flera decennier\r\nhar stagnerat och blivit förbisprungna av\r\nkonkurrenter i andra länder. Därtill\r\nkommer problemet med det nära nog\r\nhavererade banksystemet.\r\n\r\nDen svenska konjunkturutvecklingen\r\n\r\nSocialdemokraterna ensamma om sina\r\nbedömningar\r\n\r\nI regeringens ekonomiska vårproposition\r\n2002 förutspåddes tillväxten i Sverige bli\r\n1,4 % 2002 och 2,8 % 2003. Nu har\r\nregeringen skrivit upp tillväxtprognosen\r\nför innevarande år relativt kraftigt till\r\n2,1 %, medan prognosen för 2003 justerats\r\nned till 2,5 % tillväxt. Jämfört med andra\r\nsvenska prognosinstitut kan man notera att\r\nregeringen gör den mest positiva\r\nbedömningen av årets tillväxttakt och att\r\nregeringens prognos för 2003 ligger över\r\ngenomsnittet för övriga bedömare.\r\n\r\nTabell. Konjunkturprognoser för 2003. Senast\r\ntillgänglig prognos från olika bedömare\r\nBedö Reger K Rik SE  Hand  Nor  LO  EU-      Prog\r\nmare ingen I s-  B   els-  dea      kommiss  nos-\r\nban     bank       ok  ionen    snit\r\nMåna okt   o ken no  en    nov  t            t\r\nd          k     v                nov\r\nt okt    sept\r\nBNP  2,5   2 2,3 1,  2,9   2,0  2,  2,2      2,3\r\n,     8            3\r\n3\r\nÖppe 3,8   4 4,3 4,  4,1   4,1  3,  4,3      4,1\r\nn          ,     4            7\r\narbe       3\r\ntslö\r\nshet\r\n\r\nMan kan också notera att SEB under\r\nnovember 2002 sänkte sin tillväxtprognos\r\nför både 2002 och 2003 jämfört med den\r\nprognos de lämnade endast en månad\r\ntidigare.\r\nDen svenska tillväxten har hittills\r\nupprätthållits av de svenska hushållen som\r\nfått ökade inkomster. Den svaga svenska\r\nkronan har också bidragit till att\r\nexportindustrin stimulerats. Båda dessa\r\nfaktorer kommer att avta under år 2003.\r\nRegeringen borde rimligen ha kunnat\r\nförutse detta bättre än vad som framgår av\r\nbudgetpropositionen. I kombination med\r\nmedvetet budgettrixande och de i praktiken\r\nhelt förbrukade budgeteringsmarginalerna,\r\nkastar således även regeringens prognoser\r\nen skugga över trovärdigheten i\r\nbudgetarbetet.\r\n\r\nHushållens inkomstutveckling blir svagare\r\nän i regeringens bedömning\r\n\r\nDe skattehöjningar som nu beslutas i många\r\nkommuner har regeringen inte räknat in i\r\nbudgetpropositionens kalkyler över\r\nhushållens disponibla inkomster.\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen\r\nmed att den kommunala utdebiteringen ska\r\nöka med endast 25 öre i landstingssektorn\r\nvilket sägs motsvara 3 miljarder kronor,\r\nmen att primärkommunernas utdebitering\r\nhålls oförändrad. Enligt hittills kända\r\nuppgifter kommer det verkliga utfallet att\r\ninnebära en skattehöjning på minst 62 öre,\r\neller i genomsnitt ca 1 900 kr per hushåll\r\noch år. För många barnfamiljer i\r\nStockholmsområdet innebär\r\nskattehöjningarna ett inkomstbortfall på 8\r\n000-10 000 kr per år. Även andra delar av\r\nlandet, främst Skåne, drabbas av samtidiga\r\nskattehöjningar i kommunen och\r\nlandstinget. Detta kommer sammantaget att\r\ndämpa hushållens inkomster med ca 8\r\nmiljarder kronor, dvs. betydligt mer än\r\nregeringen antagit. Hushållens\r\ninkomstökning 2003 kommer att stanna vid\r\nca 1,5 %, vilket kan jämföras med\r\nregeringens prognos på 2,1 %. Detta\r\ninnebär att regeringens BNP-prognos, allt\r\nannat lika, måste justeras ned.\r\n\r\nDiagram. Utvecklingen av hushållens reala\r\ndisponibla inkomster 2002 och 2003\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nKronan starkare än regeringen räknar med\r\n\r\nAnslutningskursen kan efter ett ja i en\r\nfolkomröstning om deltagande i EMU:s\r\ntredje fas sannolikt komma att ligga\r\nnågonstans i intervallet 8,50 till 8,90 kr\r\nper euro. Detta gör att kronan apprecieras\r\nju mer en anslutning ter sig sannolik.\r\nSverige har därtill en positiv bytesbalans\r\nvilket också talar för en stärkt krona.\r\nSammantaget kan detta innebära att svensk\r\nexportindustri har en period framför sig\r\ndär den inte får den gratishjälp som den\r\nsvaga kronkursen bidragit med under lång\r\ntid.\r\n\r\nKommande avtalsrörelse avgörande för\r\nRiksbanken\r\n\r\nDen 20 mars och den 26 april 2002 höjde\r\nRiksbanken räntan med 0,25 procentenheter\r\nper tillfälle, från 3,75 till 4,25 %.\r\nRiksbanken ansåg att  inflationstrycket\r\nbehövde stävjas och att den svenska\r\nekonomin hade ett nära nog fullständigt\r\nresursutnyttjande.\r\nNu har inflationstrycket avtagit något\r\noch Riksbanken sänkte därför räntan den 15\r\nnovember med 0,25 procentenheter till 4,0\r\n%. Utfallet från kommande avtalsrörelser\r\nhar en avgörande betydelse för\r\nräntepolitiken framöver. En dåligt\r\nfungerande lönebildning kommer att leda\r\ntill höjda räntor och därmed en sämre\r\ntillväxtpotential. Den kommande\r\navtalsrörelsen kommer i högre grad än\r\ntidigare att bli ett test på om den\r\nsvenska lönebildningen håller måttet\r\njämfört med våra konkurrentländer.\r\n\r\nDåliga nyheter dominerar\r\n\r\nSvenskt näringsliv är mer sårbart än\r\nnågonsin. Bara sedan månadsskiftet\r\nseptember-oktober i år har 217 personer i\r\nVisby varslats, 413 i Linköping, 250 i\r\nKumla, 750 i Gävle, 239 i Skara, 50 i\r\nHässleholm och 280 personer i Göteborg.\r\nUnder det andra kvartalet i år ökade\r\nantalet anställda i konkursdrabbade\r\nföretag med 27 %. Under det första\r\nhalvåret i år uppgår antalet personer som\r\ndrabbats av konkurser till över 14 000.\r\nDet är den högsta siffran på många år.\r\nTill skillnad från tidigare drabbas nu\r\näven Stockholmsområdet hårt. Samtidigt\r\nökar den öppna arbetslösheten\r\n(säsongrensat) och det totala antalet\r\nvarslade personer i år uppgår t.o.m.\r\noktober till 52 800. Därtill fortsätter\r\nantalet sjukskrivna och\r\nförtidspensionerade att öka. Utgifterna\r\nför sjukpenning har hittills i år ökat med\r\n14 % jämfört med samma period förra året.\r\nMotsvarande siffra för förtidspensioner är\r\n8,5 % enligt Riksförsäkringsverket.\r\nÅr 2001 sattes ett nytt rekord i\r\nutlandsägda företag i Sverige. Visserligen\r\när det bra att utländska företagare vill\r\nge sig in på den svenska marknaden. Men\r\nendast en femtedel av de över 7 000\r\nutlandsägda företagen i Sverige har\r\ntillkommit genom nyetableringar. Hälften\r\nav företagen har förvärvats och\r\nytterligare en andel har blivit\r\nutlandsägda genom fusioner. Denna trend\r\nhar förstärkts i år.\r\nSammantaget är vår bedömning att\r\nregeringens konjunkturprognoser i\r\nbudgetpropositionen är för positiva.\r\nDessbättre behöver den politiska\r\nslutsatsen inte stanna vid detta. Vi\r\nmenar, till skillnad från regeringen, att\r\nden ekonomiska politiken främst ska ägnas\r\nåt sådant som regering och riksdag i hög\r\ngrad kan påverka. Inte minst handlar detta\r\nom strukturella reformer för en bättre\r\nhälsa och bättre fungerande arbetsmarknad,\r\nsamt strategiska skattesänkningar på\r\narbete och företagande. Detta beskriver vi\r\ni de följande avsnitten.\r\n\r\nTre procents årlig tillväxt genom fler i\r\narbete, ökad produktivitet och stabila\r\ninstitutioner\r\n\r\nDen ekonomiska politikens inriktning\r\n\r\nEn starkare och uthållig ekonomisk\r\ntillväxt behövs för att nå målet med en\r\nökad välfärd för alla. Den ekonomiska\r\npolitiken ska därför inriktas på att skapa\r\nförutsättningar för en varaktig,\r\nekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt\r\npå tre % per år. Eftersom den ekonomiska\r\ntillväxten är en funktion av det totala\r\nantalet arbetade timmar och\r\nproduktivitetsutvecklingen i stort tar vår\r\nekonomiska politik fasta på båda dessa\r\nbehov:\r\n\r\nFler i arbete och fler arbetade timmar:\r\n\r\nGenom att göra det mer lönsamt att arbeta,\r\nkommer arbetsutbudet att öka. Detta kan\r\nske genom sänkta inkomstskatter och bättre\r\nfungerande bidragssystem.\r\nGenom att utforma regler och skatter så\r\natt de främjar förvärvsarbete och hälsa i\r\nstället för passivisering och ohälsa, blir\r\ndet möjligt för fler att arbeta utan att\r\nslita ut sig. Kraftiga satsningar på en\r\nförbättrad rehabilitering och en nationell\r\nvårdgaranti  är viktiga reformer för att\r\nuppnå detta. Sänkt skatt på\r\nförvärvsinkomster är också en viktig del\r\nför att öka utbytet av förvärvsarbete.\r\nGenom en effektivare arbetsmarknadspolitik\r\nkan fler komma i arbete snabbare.\r\nGenom bättre och enklare regler kan\r\ninvandrare snabbare få en chans att komma\r\nin på arbetsmarknaden. Bland annat bör\r\nkravet på godkänt sfi-språktest avskaffas\r\nför att man ska kunna stå till\r\narbetsmarknadens förfogande.\r\nFörutsättningarna för äldre att vilja\r\narbeta längre bör stärkas.\r\nMed en bättre familjepolitik ökar\r\nförutsättningarna att kombinera familjeliv\r\noch förvärvsarbete. Därigenom minskar\r\nrisken för stressrelaterad ohälsa som i\r\ndagens system ofta drabbar både familjen\r\noch förvärvsarbetet.\r\n\r\nÖkad produktivitet:\r\n\r\nGenom att göra det mer lönsamt för\r\nindividen att utbilda sig, ta ansvar,\r\narbeta och spara kommer den svenska\r\narbetskraftens produktivitet att öka.\r\nFör företagen bör det bli mer lönsamt att\r\ninvestera i produktion, utveckla ny teknik\r\noch höja kvaliteten.\r\nGenom att förenkla regler och därigenom\r\nminska byråkrati och uppgiftslämnande,\r\nkommer företagen att kunna fokusera på\r\nsina affärsidéer snarare än\r\nadministration. Därigenom kan\r\nproduktiviteten öka i alla befintliga\r\nverksamheter.\r\nGenom att öppna för en mångfald utförare\r\nav offentliga välfärdstjänster kommer\r\nproduktiviteten att öka. Detta både som en\r\nföljd av att nya och effektivare\r\norganisationsformer kommer att uppstå, och\r\nsom en följd av att bättre fungerande\r\nbelöningssystem kommer till stånd när det\r\nfinns fler arbetsgivare att välja bland.\r\nDen offentliga upphandlingen av varor kan\r\nförbättras och därmed samtidigt bidra till\r\nökad produktivitet i offentlig sektor och\r\nökat konkurrenstryck i privat sektor.\r\nGenom en stärkt konkurrens på såväl\r\nprodukt-, tjänste- som finansiella\r\nmarknader kan sannolikt kraftiga\r\nproduktivitetsökningar uppnås. Detta\r\ngäller inte minst byggsektorn,\r\nlivsmedelssektorn, läkemedel och\r\nbanktjänster. Konkurrensverket bör ges en\r\nmycket starkare position för att bidra\r\ntill ökad konkurrens.\r\nBåda dessa perspektiv är lika viktiga\r\neftersom en ökad mobilisering av\r\narbetskraften är omöjlig om inte samtidigt\r\narbetsmarknaden växer i en sådan takt att\r\nden kan ta emot alla arbetsföra. Den\r\nsocialdemokratiska regeringen har\r\ndessvärre ett alltför svagt intresse för\r\nbåda dessa tillväxtfaktorer.\r\n\r\nSunda finanser och stabila institutioner:\r\n\r\nAvgörande för en bättre tillväxt är också\r\nden ekonomiska miljö som individer och\r\nföretag verkar i. Den tredje hörnstenen i\r\nvår ekonomiska politik är därför sunda\r\noffentliga finanser och stabila\r\ninstitutioner. Med institutioner menar vi\r\ni detta sammanhang hela det rättsliga\r\nregelverket och det finansiella ramverk\r\nsom beslutas politiskt.\r\nStatens utgifts- och skattekvot måste\r\nminska för att ge hushållen och företagen\r\nen ökad makt över sina inkomster, för att\r\nminska statsbudgetens stora\r\nkonjunkturkänslighet, samt för att öka\r\ndynamiken i ekonomin.\r\nSocialförsäkringssystemen måste reformeras\r\nför att bli enklare, ekonomiskt mer\r\nrobusta och i högre grad\r\nförsäkringsmässiga.\r\nDen offentliga bruttoskulden ska minska.\r\nKontrollen och tillsynen över såväl\r\nsocialförsäkrings- och bidragssystemen som\r\növer finans-, produkt-, tjänstemarknaderna\r\noch skattesystemet bör stärkas. Därigenom\r\nanvänds resurser bättre, och den\r\nkonkurrenssnedvridning som följer av t.ex.\r\nskattefusk minskar.\r\nDet direkta sambandet mellan en fungerande\r\nlönebildning och höjda reallöner behöver\r\nstärkas. Arbetsmarknadens parter har\r\nansvar för löneförhandlingarna, men staten\r\nbör bl.a. tydliggöra kopplingen mellan\r\narbetslösheten och avgiften till\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nTilltron till rättsväsendet i stort\r\nbehöver stärkas.\r\nI de följande avsnitten utvecklar vi vår\r\nsyn på de politikområden som nämnts ovan i\r\nde tre huvuddelarna i vår ekonomiska\r\npolitik.\r\n\r\nFler arbetade timmar - inte bara högre\r\n\"sysselsättning\"\r\n\r\nOm politiken ska kunna ges en\r\nändamålsenlig utformning för att uppnå\r\ngivna mål är det viktigt att mäta rätt\r\nsaker. Till skillnad från\r\nSocialdemokraterna vill vi inrikta\r\nintresset  på det totala antalet faktiskt\r\narbetade timmar i ekonomin, inte bara hur\r\nmånga som i någon mån kan räknas som\r\n\"sysselsatta\".\r\nSom sysselsatt räknas i den officiella\r\nstatistiken de som faktiskt är i arbete\r\nmen också de som är tillfälligt\r\nfrånvarande från arbetet, t.ex. på grund\r\nav sjukskrivning. De senare årens uppmätta\r\nsysselsättningsökning motsvaras dessvärre\r\ntill största delen av ökade\r\nsjukskrivningar. Som sysselsatt räknas man\r\nockså om man endast har arbetat en enda\r\ntimme den vecka som mätningen görs. Det\r\ninnebär t.ex. att alla som anmäler sig som\r\ndeltidsarbetslösa ändå helt räknas som\r\nsysselsatta. I extremfallet innebär\r\nnuvarande sätt att mäta att den officiella\r\nsysselsättningsgraden skulle vara 100 % om\r\nalla i arbetsför ålder hade ett arbete på\r\nen timme i veckan som de var sjukskrivna\r\nfrån.\r\nGrunden för ekonomisk välfärdsutveckling\r\när det arbete som faktiskt blir utfört.\r\nDärför vill vi att den ekonomiska\r\npolitiken ska fokusera på just det totala\r\nantalet arbetade timmar. Tillsammans med\r\ndetta ska politiken också inriktas på\r\nåtgärder som leder till ett förbättrat\r\nresultat per arbetad timme, dvs.\r\nproduktiviteten.\r\nDen totala arbetslösheten, som den\r\nofficiellt redovisas inklusive\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder, ligger\r\nkvar på 6-7 % av arbetskraften. Detta är\r\nhögt i ett svenskt perspektiv. Den\r\noacceptabelt höga och växande\r\narbetslösheten bland utomnordiska\r\ninvandrare är ett annat påtagligt bevis på\r\natt regeringen misslyckats med att skapa\r\nen ekonomi som kan mobilisera alla som\r\nvill och kan försörja sig genom eget\r\narbete.\r\nSkillnaderna i sysselsättningsgrad,\r\narbetslöshet, sjukskrivningar och\r\nförtidspensioner är därtill stora mellan\r\nolika delar av Sverige och speglar en\r\nregional tudelning. Med en politik som\r\nskapar förutsättningar för fler företag\r\noch fler jobb i hela Sverige kan ett\r\nbetydande tillskott till antalet arbetade\r\ntimmar och därmed till en starkare\r\ntillväxt uppnås.\r\nVi ser sammantaget en stor potential för\r\ntillväxt i att öka den faktiska\r\nsysselsättningsgraden (sjukfrånvaron\r\nfrånräknad) och antalet arbetade timmar\r\ngenom bättre rehabilitering för minskade\r\nsjukskrivningar och förtidspensioner,\r\ngenom att mobilisera invandrare i arbete\r\noch företagande samt genom att skapa\r\nförutsättningar för en dynamisk\r\narbetsmarknad i hela landet. Därigenom kan\r\nen kraftig ökning av antalet arbetade\r\ntimmar åstadkommas.\r\n\r\nDiagram. Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20\r\noch 64 år. Officiella sysselsättningstal\r\nrespektive faktisk andel människor i\r\narbete\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nDet sjuka Sverige och hur det kan botas\r\n\r\nSjukfrånvaron och förtidspensioneringarna\r\när ett av de stora hoten mot den svenska\r\nvälståndsutvecklingen. Att få bukt med\r\ndenna utveckling är centralt för den\r\nekonomiska tillväxten. Bara kostnaderna\r\nför sjukpenning, förtidspensioner och\r\narbetsgivarnas sjukersättningsansvar\r\nuppgår till mer än 14 000 kr per invånare,\r\nmen i den siffran ingår naturligtvis inte\r\nde effektivitetsförluster i näringsliv och\r\noffentlig sektor som det medför att\r\nersätta inskolad eller utbildad\r\narbetskraft med vikarier m.m.\r\nKonjunkturinstitutet har beräknat att en\r\nhalverad ohälsa till 2008 utan ökade\r\nförtidspensioneringar skulle medföra ett\r\nfinansiellt sparande på 45 miljarder\r\nkronor och en extra BNP-tillväxt om 2,6 %.\r\nGenom att arbetskraftsutbudet ökas minskar\r\nockså riskerna för överhettning och\r\ninflation.\r\nSjukfrånvaron i Sverige fortsätter att\r\nöka till nya rekordnivåer även om RFV\r\nkonstaterar en i viss mån avtagande\r\nökningstakt. Antalet personer som under\r\nseptember månad erhållit sjukersättning\r\nhar ökat med 4,9 % från 2001 till 2002.\r\nUtvecklingen tycks dock fortsätta mot allt\r\nlängre sjukskrivningar eftersom antalet\r\nsjukdagar på årsbasis ökat med hela 10,5\r\n%. Även antalet förtidspensionärer\r\nfortsatte att öka kraftigt under 2002.\r\nOhälsan fortsätter således att växa.\r\nEn studie från ESO (Ds 2002:49) visar att\r\nNederländerna och Norge haft en utveckling\r\nav sjukskrivningarna liknande den svenska.\r\nDen svenska frånvaron ligger dock högst.\r\nEtt gemensamt drag är ett omvänt samband\r\nmellan arbetslöshet och sjukskrivningar. I\r\ntider av hög arbetslöshet har sjukskriv\r\nningarna gått ner kraftigt medan de ökar\r\nnär tillgången på arbete förbättras. Detta\r\nsamband är tydligast markerat i Sverige.\r\nDet kan också tilläggas att utvecklingen i\r\nNorge och Nederländerna vänts under det\r\nsenaste året medan den fortsatt i Sverige.\r\nESO-rapporten visar också att\r\narbetskraftens ålderssammansättning inte\r\nkan förklara ökningen av antalet\r\nsjukskrivna mer än mycket marginellt\r\neftersom ökningen är likartad i alla\r\nåldersgrupper. Regeringens påstående att\r\nen stigande genomsnittsålder i\r\narbetskraften skulle vara en viktig\r\nförklaring till ökningen av frånvaron\r\nhåller således inte. Det förefaller också\r\nmindre troligt att arbetsmiljöerna och\r\nhälsostatusen för svenska löntagare\r\ngenerellt sett skulle vara sämre än i\r\nandra västeuropeiska länder. ESO-rapporten\r\npekar dock på att den psykosociala\r\narbetsmiljön kan ha försämrats på senare\r\når, inte minst i den offentliga sektorn.\r\nRegelverket för sjukförsäkringssystemen\r\nhar betydelse för nivån på\r\nsjukskrivningarna. Det påverkar dels vem\r\nsom kan ta del av sjukersättning, dels\r\nbenägenheten att använda\r\nersättningsmöjligheten. Regelverken är\r\nenligt ESO:s studie klart förmånligast i\r\nSverige, Norge och Nederländerna. Det\r\nfinns också alltfler tecken på att\r\nsjukskrivningar och förtidspensioneringar\r\nanvänds som avlastning för\r\narbetsmarknadspolitiken. Samtidigt tycks\r\ndet ha skett en glidning i beteendemönster\r\noch uppfattning om vad som är giltig\r\nanledning att stanna hemma från jobbet.\r\nTill exempel torde toleransen ha ökat för\r\natt stanna hemma från jobbet på grund av\r\natt man mår dåligt utan att vara sjuk.\r\nDenna attitydförändring är inte samma sak\r\nsom att människor medvetet fuskar, även om\r\nfusk naturligtvis också förekommer.\r\nSnarare speglar det hur människors\r\nbeteende anpassas efter välfärdssystemens\r\nregelverk. Sammantaget leder dessa trender\r\ntill ett överutnyttjande.\r\nÄven utanför arbetslivet finns det\r\nnaturligtvis källor till vantrivsel som\r\nkan ta sig uttryck i att människor känner\r\nsig sjuka eller deprimerade. En sådan\r\nvantrivsel är förvisso ett samhällsproblem\r\nsom kan kräva politiska åtgärder.\r\nLångvarig sjukskrivning och förlorad\r\nkontakt med arbetsplatsen är i allmänhet\r\ninte en bra lösning på dessa problem.\r\nDet har under senare år utvecklats\r\nbetydande skillnader mellan kvinnor och\r\nmän när det gäller sjukskrivningar och\r\nförtidspensioneringar. I dagens läge står\r\nkvinnorna för nästan dubbelt så stor del\r\nav sjukskrivningarna som männen. En\r\nförklaring till detta är den höga ohälsan\r\ni offentlig sektor där flertalet kvinnor\r\narbetar. Men också på många andra\r\nkvinnodominerade arbetsplatser - t.ex. i\r\nhandeln - ligger sjukskrivningarna långt\r\növer genomsnittet. Ohälsan speglar av allt\r\natt döma kvinnors - genomsnittligt sett -\r\nunderordnade ställning på arbetsmarknaden\r\ndär en stor del av kvinnorna har fysiskt\r\noch psykiskt tunga arbeten, mycket ansvar,\r\nmen lite makt över sin arbetssituation.\r\nEn del av förklaringen till den nästan\r\ndubbelt så stora sjukfrånvaron för kvinnor\r\när att dessa alltjämt tar huvudansvaret\r\nför hem och barn. Den totala arbetsbördan\r\nblir större än för männen och den psykiska\r\nstressen över brist på tid och ekonomiska\r\nresurser för framför allt föräldrar med\r\nhemmavarande barn vilar sannolikt tyngst\r\npå kvinnorna.\r\nDen höga ohälsan i offentlig sektor är\r\nett svidande underbetyg åt kommuner och\r\nlandsting som arbetsgivare. Men det är för\r\nenkelt att reducera frågan till ett enkelt\r\nledarskaps- eller resursproblem.\r\nProblemens kärna ligger i att det är\r\nstorskaliga monopolarbetsgivare där\r\ndrivkrafterna till en god personalpolitik\r\noch ett uppmärksamt ledarskap ofta saknas.\r\nIntresset och ansvaret för det ekonomiska\r\neller kvalitativa resultatet är inte\r\ntillräckligt tydliga för att kostnaderna\r\nför höga sjukskrivningar ska framkalla\r\nåtgärder. Bristen på alternativa\r\narbetsgivare gör det samtidigt svårt för\r\npersonalen att \"rösta med fötterna\" för\r\natt förbättra sina arbetsvillkor.\r\nFörsäkringskassorna klarar i dag inte av\r\natt hantera mängden av långa\r\nsjukskrivningsärenden på ett\r\ntillfredsställande sätt. Att åstadkomma\r\nett bättre och mer regelmässigt\r\nrehabiliteringsarbete är en nyckeluppgift\r\nför en politik för att minska de långa\r\nsjukskrivningarna och i förlängningen\r\nockså förtidspensioneringarna.\r\nEn tydlig och regelmässig hantering av\r\nlängre sjukskrivningsärenden är också\r\nviktig för att stärka den s.k.\r\ngrindvaktsfunktionen. Det har förekommit\r\nrapporter om att läkare skrivit ut\r\nsjukintyg mer eller mindre på den\r\nsjukskrivnes begäran. Tvåläkarintyg och\r\nförbättrad utbildning för läkare i\r\nförsäkringsmedicin kan vara lämpliga\r\nåtgärder för att motverka sjukskrivningar\r\npå otillräckliga eller felaktiga grunder.\r\nEtt av de stora problemen vid fall av\r\nlångvarig sjukfrånvaro är att den\r\nsjukskrivne förlorar kontakten med sin\r\narbetsplats och mentalt orienterar sig\r\nfrån arbetslivet. Flera exempel från\r\nnäringslivet visar att ett rehabiliterings\r\narbete i nära kontakt med arbetsplatsen\r\nger ett bättre resultat. För stora\r\narbetsgivare - särskilt kommunerna - kan\r\nett erbjudande om nya arbetsuppgifter vara\r\nen lösning för en person som blivit sjuk i\r\nsitt tidigare arbete.\r\nArbetsgivarnas ansvar för de första\r\nfjorton dagarnas sjukskrivning medför en\r\nstor riskexponering för företag med ett\r\nlitet antal anställda. Samtidigt är det\r\nmycket angeläget att arbetsgivarna - inte\r\nminst de offentliga - har tydliga\r\nekonomiska incitament att arbeta\r\nförebyggande mot ohälsa.\r\nModeraterna, Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet vill\r\ntillsammans verka för:\r\natt finansiell samordning mellan\r\nförsäkringskassorna och sjukvården tillåts\r\ni hela landet. Försäkringskassorna bör\r\nockså kunna bekosta specialistvård utanför\r\nlandstingssektorn för att minska\r\nväntetiderna\r\nen nationell vårdgaranti för att korta\r\nvårdköer och möjliggöra en snabbare\r\nåtergång till arbete efter sjukdom. Vård\r\ngaranteras senast inom tre månader efter\r\ndet att behovet fastslagits. Den\r\nnationella vårdgarantin ska omfatta alla\r\nmedicinskt motiverade behandlingar\r\nett förstärkt rehabiliteringsarbete med\r\nsikte på en rehabiliteringsgaranti\r\nvarigenom en långtidssjukskriven\r\ngaranteras en individuell\r\nrehabiliteringsplan inom en viss tid av\r\nsjukskrivningsperioden\r\nsnabba resursförstärkningar till\r\nförsäkringskassorna\r\nstärkt utbildning i försäkringsmedicin för\r\nläkare\r\natt det förebyggande arbetet på\r\narbetsplatserna ges en högre prioritet.\r\nDetta gäller särskilt inom den offentliga\r\nsektorn\r\nfler alternativa arbetsgivare inom den\r\noffentligt finansierade verksamheten för\r\natt öka drivkrafterna att arbeta\r\nförebyggande och ge de anställda rimliga\r\narbetsvillkor, bl.a. vad gäller\r\narbetstidens förläggning\r\nutökade möjligheter för den enskilde att\r\npåverka arbetstidens förläggning och\r\nbestämma dess omfattning, vilket också i\r\nmånga fall kan göra att arbetsmiljön\r\nupplevs som bättre och därmed i\r\nförlängningen leda till ett bättre\r\nhälsoläge\r\nförbättrad kunskap om och ökade insatser\r\nmot kvinnors ohälsa.\r\n\r\nBättre lönebildning\r\n\r\nLöneutvecklingen måste vara förenlig med\r\nen god samhällsekonomisk utveckling. Den\r\nökande internationaliseringen ställer\r\nockså höga krav på att vi i Sverige inte\r\nhar en löneökningstakt som långsiktigt\r\navviker från våra viktigaste\r\nkonkurrentländers.\r\nDet är inte enbart de genomsnittliga\r\nlöneökningarna som är viktiga utan också\r\natt lönestrukturen utvecklas så att\r\nsysselsättningen ökar och flaskhalsarna\r\nminskar. Ett led i arbetet med att skapa\r\nförutsättningar för fler jobb är att\r\nmodernisera arbetslöshetsförsäkringen. A-\r\nkassan ska vara en allmän och obligatorisk\r\nomställningsförsäkring. Parterna på\r\narbetsmarknaden bör i större utsträckning\r\nha ansvaret för lönebildningen och konse\r\nkvenserna av träffade avtal. Det är\r\nrimligt att de som har jobb bär en större\r\ndel av ansvaret för resultatet av sina\r\nhandlingar. Det bör därför införas ett\r\nökat eget ansvar för\r\narbetslöshetsförsäkringens finansiering.\r\nAlltför stora löneökningar i den\r\noffentliga sektorn, utan motsvarande\r\nproduktivitetsutveckling, medför antingen\r\nbehov av ökade skatter eller mindre\r\noffentlig verksamhet.\r\nInom den offentliga sektorn finns stora\r\nlåglönegrupper, men de finns även på den\r\nprivata sidan. Risken är att stora\r\nlöneökningar för en sektor drar med sig\r\növriga grupper i en accelererande\r\nlönespiral. Det är förståeligt att lönen\r\nefter skatt betraktas som låg för många\r\nmänniskor. De förslag till sänkt\r\ninkomstskatt som våra partier föreslagit\r\när emellertid ett viktigt sätt för dem att\r\nnå samma resultat - högre ekonomisk\r\nstandard - samtidigt som en bättre\r\nfungerande lönebildning och större\r\nmöjligheter att matcha arbetskraft till\r\nbristyrken kan uppnås.\r\nLika lön för likvärdigt arbete är en\r\nprincip i jämställdhetsarbetet som måste\r\nuppnås. Ren lönediskriminering ska med\r\nkraft bekämpas. Andra löneskillnader har\r\nsin grund i deltidsarbete och\r\nförvärvsavbrott. Dessa löneskillnader är\r\nvisserligen sakligt motiverade men\r\norsakerna till situationen är inte\r\nopåverkbar. Vi lägger en rad förslag som\r\nstärker kvinnors position på\r\narbetsmarknaden.\r\nKvarstår gör att en mycket stor del av\r\nlöneskillnaderna mellan kvinnor och män\r\nhar att göra med löneskillnader mellan\r\nolika yrkesgrupper. Förändringar i de\r\nrelativa lönerna mellan dessa yrkesgrupper\r\när en svår utmaning. Många yrkesgrupper är\r\nsamtidigt lågt avlönade och bristyrken. En\r\nförändring av det relativa löneläget för\r\ndessa yrkesgrupper leder både till en mer\r\njämställd lönestruktur och en bättre\r\nfungerande arbetsmarknad. Det är ett\r\nfaktum att lönenivåerna höjs mer där fler\r\narbetsgivare finns att välja mellan.\r\nEn generell höjning av lönerna enbart för\r\nlågavlönade i den offentliga sektorn\r\nmedför kraftigt ökade kostnader för\r\nkommuner och landsting samtidigt som det\r\nriskerar att ytterligare minska\r\nincitamenten till utbildning - inte minst\r\nvidareutbildning - eller till att söka sig\r\ntill bristyrken. En hoptryckt löneskala\r\nskulle därmed försämra arbetsmarknadens\r\nförmåga att \"matcha\" tillgång och\r\nefterfrågan på arbetskraft.\r\nDen stora utmaningen för lönebildningen\r\när därför att de totala löneökningarna\r\nstannar vid de nivåer som är förenliga med\r\nlångsiktigt god sysselsättning och\r\nkonkurrenskraft och inom denna ram klara\r\natt förändra det relativa löneläget. Detta\r\nmåste ske i stället för att falla in i det\r\ntraditionella beteendet att löneökningar\r\nför vissa grupper leder till\r\nkompensationskrav från andra så att\r\nresultatet blir sammanlagda löneökningar\r\nutöver vad samhällsekonomin tål utan att\r\nha åstadkommit de önskvärda\r\nförändringarna. Sänkta inkomstskatter för\r\nalla underlättar denna process.\r\n\r\nEn bättre integration\r\n\r\nNästan hälften av alla utomnordiska\r\ninvandrare i arbetsför ålder står utanför\r\narbetsmarknaden. Den missriktade politik\r\nsom förhindrat och förbjudit människor att\r\nens söka arbete har berövat många\r\nnyanlända människor deras självkänsla,\r\nvilket lett till utanförskap från det\r\nsvenska samhället. Många människor har\r\naldrig fått en chans att utöva sitt yrke\r\npå den svenska arbetsmarknaden. På så sätt\r\nhar också Sverige berövats värdefulla\r\nerfarenheter. Andra invandrare har hållits\r\nborta från arbetsmarknaden därför att de\r\nfastnat i bidragsfällan.\r\nDet finns också en stor tillväxtpotential\r\ni möjligheten att mobilisera dessa grupper\r\noch göra det möjligt för dem att få arbete\r\nmotsvarande deras kompetens. Syssel\r\nsättningsgraden bland invandrare från\r\nländer utanför EU var under första\r\nhalvåret 2002 55,5 % mot 76 % för personer\r\nfödda i Sverige. Om sysselsättningsgraden\r\nbland dessa grupper kan höjas till\r\ngenomsnittet för personer födda i Sverige\r\nbör det motsvara en arbetsstyrka på\r\nomkring 90 000 personer.\r\nMånga invandrare har svårt att få jobb\r\nsom motsvarar deras kompetens och\r\nkapacitet. Det finns därför också en\r\nbetydande tillväxtpotential i åtgärder som\r\nförbättrar deras möjligheter, t.ex. bättre\r\nvalideringssystem etc.\r\nVi vill radikalt förbättra integrationen\r\ngenom insatser för att förbättra\r\ninvandrares ställning på arbetsmarknaden,\r\nmöjligheter att starta företag och\r\nspråkkunskaper:\r\nTrots de organisatoriska svårigheter som\r\nföreligger i dagsläget måste ambitionen\r\nvara att handläggningstiderna för beslut i\r\nasylärenden kortas ordentligt. Dagens ofta\r\noacceptabelt långa handläggningstider\r\nmedför stora psykiska påfrestningar och\r\nleder ofta till permanentat\r\nbidragsberoende.\r\nEn mer heltäckande kunskapsvalidering bör\r\ninföras snarast. Det kan konstateras att\r\nvalideringssystemen för utomeuropeiska\r\ninvandrare fortfarande inte fungerar i\r\npraktiken. Andra EU-länder som exempelvis\r\nStorbritannien har här kommit betydligt\r\nlängre. Valideringssystemen ska inte\r\nenbart omfatta akademiska examina utan\r\näven erfarenhet och yrkeskompetens.\r\nBättre svenskundervisning. Svenska för\r\ninvandrare (sfi) måste bli mer anpassad\r\nefter den enskildes förutsättningar. Sfi\r\nmåste kunna möta individer med en rad\r\nvarierande behov och kunskaper.\r\nEn bättre skola. Kvaliteten hos den\r\nordinarie skolundervisningen är av\r\navgörande betydelse för barnen till dem\r\nsom invandrat till Sverige.\r\nFörbättra möjligheterna till jobb. Vi\r\nanser att man alltid ska ha rätt att stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande om man\r\nvill och kan arbeta och är arbetssökande.\r\nEtt annat sätt att underlätta inträdet på\r\narbetsmarknaden är genom att\r\nspråkundervisningen kombineras med arbete\r\neller anpassade lärlings- och praktik\r\nplatser.\r\nBättre villkor för invandrares\r\nföretagande. Regelfloran vilar tyngst på\r\ndem som inte har svenska som modersmål.\r\nMyndigheters information på andra språk om\r\nskatteregler och andra föreskrifter kan\r\nförbättras och göras mer lättillgänglig.\r\nArbeta mot bidragsberoende. Sänkta\r\ninkomstskatter ger ekonomiska incitament\r\natt lämna bidragsberoende.\r\n\r\nEn jämställd arbetsmarknad\r\n\r\nDet behövs en strategi för en jämställd\r\narbetsmarknad\r\nSverige är, med globala mått mätt, ett\r\nmycket jämställt land. Likafullt återstår\r\nmycket att göra för att bryta de\r\nstrukturer som leder till att kvinnor och\r\nmän har olika villkor och förutsättningar\r\natt förverkliga sina drömmar och ha makten\r\ni sin vardag, just därför att de är\r\nkvinnor eller män.\r\nDet återstår fortfarande stora skillnader\r\nmellan kvinnors och mäns ställning på\r\narbetsmarknaden. Den svenska\r\narbetsmarknaden är i ett europeiskt\r\nperspektiv starkt könsuppdelad. I kommuner\r\noch landsting går det sju kvinnliga\r\nanställda på varje manlig och på många\r\nprivata arbetsplatser är den manliga\r\növervikten lika stor.\r\nSvenska kvinnor tjänar fortfarande bara\r\ndrygt 80 %, i genomsnitt, av vad männen\r\ngör och skillnaden tenderar att öka. De\r\nvägda genomsnittslönerna, dvs. när hänsyn\r\ntagits till skillnader i ålder,\r\nutbildning, arbetstid och sektor visar en\r\ngenomsnittlig könsbetingad skillnad på 8\r\n%enheter.\r\nKvinnor är kraftigt underrepresenterade i\r\nchefspositioner och på höga befattningar i\r\nsåväl privat som offentlig sektor.\r\nKönsuppdelningen på arbetsmarknaden bidrar\r\nrimligen till att kvinnors kapacitet\r\nrelativt sett används sämre än männens.\r\nEtt jämställt arbetsliv och färre\r\nförutfattade meningar om vad som är\r\n\"kvinnliga\" respektive \"manliga\"\r\nutbildnings- och yrkesval skulle bidra\r\ntill att fler tjänster kunde besättas med\r\nden lämpligaste personalen. Faktorer som\r\nsärskilt bör uppmärksammas i ett\r\nlångsiktigt arbete för jämställdhet i\r\narbetslivet är ungdomars utbildningsval\r\noch ett jämställt föräldraansvar.\r\nDet är vår uppfattning att olikheten är\r\nstörre mellan individer än mellan kvinnor\r\nsom grupp och män som grupp. Att\r\nidentifiera och förändra de strukturer som\r\nleder till att kvinnor och män ges villkor\r\nutifrån könstillhörighet är därför den\r\nstora jämställdhetsutmaningen.\r\n\r\nBryt upp de offentliga monopolen\r\n\r\nEftersom den svenska arbetsmarknaden i\r\nlångt högre grad än i andra länder är köns\r\nuppdelad har den offentliga sektorns\r\nproblem också blivit ett hinder för\r\njämställdhet. Det är främst kvinnor som\r\ndrabbats av sämre arbetsmiljö och sämre\r\narbetsvillkor genom de yrkesval som följer\r\nav traditionella könsmönster och den\r\noffentliga monopoliseringen - i synnerhet\r\nav vård- och omsorgssektorerna. Många\r\ngånger är kvinnor utlämnade till en enda\r\narbetsgivare med allt vad det innebär av\r\nkrav på anpassning, sämre löneutveckling,\r\nmindre personligt inflytande och\r\nsvårigheter att byta arbetsgivare.\r\nSå länge tjänster inom vård, omsorg och\r\nutbildning produceras inom offentliga\r\nmonopol nekas många kvinnor möjligheten\r\natt pröva nya idéer, nya metoder och\r\nandra, mindre byråkratiska\r\norganisationsformer. Verksamheternas\r\nlångsiktiga utveckling hämmas.\r\nMed fler privata och alternativa aktörer\r\nförbättras karriärvägarna. Det kan också\r\nbidra till att vitalisera den\r\nprivatfinansierade tjänsteproduktionen\r\nvilket skulle minska trösklarna mellan\r\nprivat och offentlig arbetsmarknad samt\r\nmellan olika yrken och därigenom bidra\r\ntill att luckra upp den könsuppdelade\r\narbetsmarknaden. Ett flertal\r\nundersökningar, bl.a. utförda av fackliga\r\norganisationer, visar också att trivseln\r\nökar och sjukskrivningarna minskar när\r\nverksamhet övergår från offentlig till\r\nprivat regi.\r\n\r\nBättre villkor för företagande\r\n\r\nVillkoren för tjänsteföretagande måste bli\r\nbättre. Under ett helt sekel har både\r\nskattepolitik och näringspolitik varit\r\ninriktade mot varuproducerande\r\nstorföretag. Skattesänkningar på arbete,\r\nregelförenklingar och skärpt konkurrens är\r\nförändringar som i sig är generella men\r\nkommer att ha som störst betydelse för\r\nsmåföretagande i tjänstesektorn.  Större\r\nmångfald i vården och skolan innebär att\r\nkvinnor ges samma möjligheter som män\r\nredan har att bli entreprenörer inom de\r\nverksamheter där de  faktiskt är\r\nverksamma.\r\nSärskilda insatser bör också riktas för\r\natt stimulera och underlätta kvinnors\r\nföretagande. Detta då de traditionellt\r\ninarbetade strukturerna alltför långsamt\r\nförändras. Den lyckosamma modellen med\r\nsärskilda affärsrådgivare för kvinnor,\r\nresurscentrum för kvinnors företagande och\r\nde så kallade kvinnolånen ska därför\r\nåterinrättas.\r\n\r\nLättare att förena förvärvsarbete med\r\nansvar för barn\r\n\r\nKvinnor utför i dag en större del av det\r\nobetalda arbetet i hemmet. Detta bidrar\r\ntill att kvinnor upplever en större press\r\ni arbetslivet. För att få ekvationen att\r\ngå ihop väljer man deltidsarbete och\r\nyrkeskarriär på sparlåga.\r\nFör våra fyra partier är det en\r\nprioriterad uppgift att åstadkomma ett\r\narbetsliv som gör det möjligt att\r\nkombinera förvärvsarbete och föräldraskap.\r\nUtgångspunkterna i detta arbete är barnens\r\nbästa och ambitionen att underlätta för\r\nbåde män och kvinnor att få mer tid med\r\nsina barn. Det är en investering i\r\nfamiljernas livskvalitet och i barnens\r\ntrygghet och långsiktiga utveckling till\r\nvälanpassade samhällsmedborgare. På kort\r\nsikt kan en följd bli ett något lägre\r\ndeltagande i arbetslivet för\r\nsmåbarnsföräldrar om t.ex. fler väljer att\r\narbeta deltid eller engagera sig i\r\nföräldrakooperativa barnomsorgsformer. Men\r\nen minskad stress när barnen är små borgar\r\ni det långa loppet för ett uthålligare\r\nförvärvsarbete.\r\nGenom att göra det möjligt för en större\r\nvalfrihet i valet av barnomsorg ges\r\nfamiljerna större möjligheter att själv\r\nfördela sin tid mellan arbete och familj.\r\nVi föreslår etableringsfrihet inom\r\nbarnomsorgen, vilket innebär att stödet\r\ntill barnomsorgen ska följa med till den\r\nomsorgsform föräldrarna väljer. Vi vill\r\nockså göra det möjligt för vanliga barn\r\nfamiljer att lösa sin tidsekvation och\r\nminska stress och press genom att enklare\r\noch billigare kunna köpa vita\r\nhushållstjänster.\r\n\r\nBättre möjligheter för äldre på\r\narbetsmarknaden\r\n\r\nDet är angeläget att arbetslivet utformas\r\nså att alla människor får möjlighet att\r\nförvärvsarbeta så länge de önskar. Men det\r\när också viktigt att människor som känner\r\natt de vill trappa ned sitt förvärvsarbete\r\nnär de blir äldre får rimliga möjligheter\r\ntill detta. Konstruktionen av\r\navtalspensionerna är en faktor som\r\nförsvårar för äldre arbetskraft att få\r\nnytt arbete. Politikens uppgift blir att\r\nse till att skapa goda förutsättningar för\r\natt alla människor, oavsett ålder, ska\r\nkunna förvärvsarbeta och undanröja sådant\r\nsom gör att människor på grund av\r\ndiskriminerande attityder, ohälsa, stress\r\noch otrivsel inte vill förvärvsarbeta.\r\nDetta är också en förutsättning för att\r\ndet nya pensionssystemet, som innehåller\r\nen flexibel pensionsålder mellan 61 och 70\r\ner, ska öka människors valfrihet i\r\npraktiken. Den nya lagstadgade rätten att\r\nha kvar sin anställning till 67 års ålder\r\när därför ett viktigt steg i denna\r\nriktning.\r\nDen faktiska pensionsåldern är för\r\nnärvarande under 60 år om man inkluderar\r\npersoner som förtidspensioneras i tidig\r\nålder. Endast var fjärde svensk arbetar\r\nfram till 65 års ålder. Ett utbrett\r\nönskemål är att gå i pension vid 60 års\r\nålder eller tidigare. Den äldre\r\narbetskraften behövs emellertid mer än\r\nnågonsin. Andelen yrkesverksamma krymper\r\nsamtidigt som andelen pensionärer och\r\nstuderande ökar. Inom en tioårsperiod har\r\ninte bara Sverige utan även övriga Europa\r\nbrist på arbetskraft, vilket hotar\r\ntillväxten och leder till stora\r\npåfrestningar på välfärdssystemen.\r\nDärför finns det all anledning att redan\r\nnu påbörja ett mer målinriktat arbete för\r\natt få fler att vilja och kunna arbeta\r\nlängre och att därmed höja den faktiska\r\npensionsåldern. Nedan presenterar vi\r\ninriktningen på ett antal förslag för att\r\nuppnå detta.\r\n\r\nLättare att starta eget\r\n\r\nUppmuntra eget företagande bland\r\navtalspensionärer och äldre. Lagen bör\r\nändras så att eget företagande med F-\r\nskattsedel får bedrivas med exempelvis den\r\ntidigare arbetsgivaren som ensam kund.\r\nDärigenom skulle fler våga övergå till\r\negen verksamhet.\r\n\r\nInför utbildningskonto som möjliggör\r\nlivslångt lärande\r\n\r\nMöjliggör ett livslångt lärande och låt\r\nsåväl arbetstagare och arbetsgivare\r\navsätta löneutrymme på ett\r\nutbildningskonto som beskattas först vid\r\nuttag av sparade medel. Detta kan på sikt\r\ngöra äldre arbetskraft mer\r\nkonkurrenskraftig då färsk utbildning\r\nknyts ihop med lång erfarenhet. Om fler\r\npersoner vidareutbildar sig eller omskolar\r\nsig under sitt yrkesliv skapar detta ett\r\nväxande kunskapsmervärde på\r\narbetsmarknaden som med tidigare regler\r\noch begränsade möjligheter inte fanns.\r\n\r\nInformera mer om äldre\r\n\r\nOpinionsbildning och attitydförändring tar\r\ntid. Det behöver därför informeras på\r\nmånga sätt om vinsten av fler äldre i\r\narbetslivet; vinsten för den enskilde i\r\nbl.a. pensionshänseende, vinsten för\r\narbetsgivare av att behålla och tillvarata\r\nmångårigt uppbyggd kompetens och vinsten\r\nför samhället i stort av fler i arbete.\r\nÄldres erfarenhet och förvärvade kompetens\r\ngör dem överlag till skickliga\r\nyrkesutövare. Aktuell forskning som\r\ntydligt visar detta bör marknadsföras och\r\ngoda exempel på arbetsplatser med\r\nutvecklad seniorpolitik spridas.\r\nDet är lämpligt att starta ett\r\nkompetenscentrum för utveckling av en god\r\nseniorpolitik i slutet av arbetslivet,\r\nefter norsk modell. Att utveckla en\r\nflexibel arbetsorganisation och skapa en\r\nhälsofrämjande arbetsmiljö är viktiga\r\ndelar för att helheten ska bli så positiv\r\natt fler vill arbeta längre.\r\n\r\nÖka flexibiliteten\r\n\r\nMed det nya pensionssystemet kan man\r\nsjälv, från 61 års ålder, välja hur man\r\nvill kombinera arbetstid och\r\npensionsuttag. Möjligheten att i stället\r\narbeta i mindre omfattning utan\r\npensionsuttag skulle möjliggöra för fler\r\natt delta i arbetslivet under en totalt\r\nsett längre tid. Därför bör en lagstadgad\r\nrätt att gå ner i arbetstid efter 60 års\r\nålder till lägst 60 % övervägas.\r\n\r\nSe över kostnaden för äldre arbetskraft\r\n\r\nPå den alltmer kunskapsbaserade\r\narbetsmarknaden får den rent fysiska\r\n(muskel)arbetskraften allt mindre\r\nbetydelse. Man kan därför inte hävda att\r\nstigande ålder generellt innebär sämre\r\nförutsättningar att förvärvsarbeta.\r\nSnarare blir utvecklingen den motsatta med\r\nstigande erfarenhet. Inte desto mindre\r\nfinns det faktorer som gör att äldre\r\narbetskraft i vissa sammanhang får svårare\r\natt konkurrera med yngre. Det kan\r\nexempelvis handla om yrken inom\r\ntjänstesektorn där det blir svårare med\r\nåren att hålla samma tempo som yngre. Till\r\ndetta kan läggas att äldres önskemål om\r\natt gå ner i arbetstid kan upplevas som\r\nTfördyrande\" av arbetsgivare när vissa\r\nfasta kostnader kanske måste slås ut på\r\nfler anställda.\r\nDessa faktorer, i kombination med den\r\ngenerella samhällsvinsten av hög faktisk\r\nsysselsättning, motiverar att\r\nbeskattningen av äldre arbetskraft ses\r\növer. Även de anställningsregler som i dag\r\nförsvårar för äldre att få arbete bör ses\r\növer.\r\n\r\nArbetsmarknad\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken ska underlätta och\r\nfrämja arbete\r\nSverige måste få en arbetsmarknad som är\r\nrörlig och öppen - en arbetsmarknad som är\r\ntillgänglig för alla. Den geografiska och\r\nsociala rörligheten behöver öka. Den stora\r\narbetskraftsreserv av människor utan\r\narbete som finns i Sverige måste\r\nmobiliseras och tas till vara, både för\r\nderas och för samhällets skull. Avgörande\r\nför möjligheten att få en radikal ökning\r\nav sysselsättningen är ett dynamiskt\r\nföretagarklimat där gamla och nya företag\r\nhar möjlighet att anställa fler\r\nmedarbetare.\r\nDen arbetslöse ska inte längre få vara en\r\nklient hos en arbetsmarknadsmyndighet utan\r\nen medborgare med rätt att få kvalificerad\r\nservice.\r\nVi vill därför slå fast att den som\r\nblivit arbetslös har ett antal rättigheter\r\nsom staten måste uppfylla. Samtidigt har\r\nden som blivit arbetslös ett antal\r\nskyldigheter som hon eller han i sin tur\r\nmåste uppfylla gentemot övriga samhället.\r\nDet handlar om att etablera klara och\r\ntydliga spelregler:\r\n- Alla arbetslösa ska ha rätt till\r\nkostnadsfri arbetsförmedling oavsett vem\r\nsom utför förmedlingstjänsten. Samtidigt\r\nska det finnas en skyldighet att anmäla\r\nsig till ett servicekontor i samband med\r\natt man förlorat sitt jobb.\r\n- Alla ska ha rätt att välja\r\narbetsförmedling och där bli behandlad med\r\nrespekt och hänsynsfullhet.\r\n- Alla arbetslösa ska ha rätt att få stöd\r\nutifrån sina behov, förutsättningar och\r\nintressen. Åtgärderna ska vara\r\nindividuellt utformade med det enda\r\növergripande syftet att så snart som\r\nmöjligt ge de arbetslösa möjlighet att\r\nfinna ett nytt arbete. Samtidigt ska alla\r\narbetslösa ha skyldighet att aktivt söka\r\njobb och delta i de åtgärder som är\r\nrelevanta. Alla arbetslösa ska ha rätt att\r\nha ett avgörande inflytande över vilken\r\nåtgärd som ska vidtas.\r\n- Alla arbetslösa ska ha rätt till en allmän\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring.\r\nSamtidigt måste alla arbetstagare uppfylla\r\nett antal grundläggande villkor för att\r\nbli berättigade till ersättning. Den som\r\nblivit arbetslös ska inte kunna tacka nej\r\ntill anvisade arbeten utan att\r\nersättningen från\r\narbetslöshetsförsäkringen blir påverkad.\r\n\r\nEn effektivare arbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige måste ha en aktiv och effektiv\r\narbetsmarknadspolitik som syftar till att\r\nsnabbt och smidigt bidra till att matcha\r\nden arbetssökande med de arbeten som finns\r\ntillgängliga och rusta den arbetslöse för\r\natt kunna ta de arbeten som finns till\r\nförfogande. Arbetslinjen ska hävdas, det\r\nvill säga att arbetssökande i första hand\r\nska erbjudas arbete eller\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först\r\nnär sådana åtgärder inte finns\r\ntillgängliga ska arbetslöshetsunderstöd\r\nlämnas. Aktivitet ska alltid prioriteras\r\nföre passivt bidragsmottagande.\r\n\r\nServicekontor\r\n\r\nPå grund av arbetsförmedlingens dåliga\r\nresultat är det många som i dag försöker\r\nfå jobb på annat sätt. Arbetsförmedlingen\r\nhar därmed förlorat en viktig funktion på\r\narbetsmarknaden. Med vårt förslag vänder\r\nsig den arbetslöse i stället till ett\r\nservicekontor. Detta är inte en\r\ntraditionell arbetsförmedling.\r\nServicekontor ska finnas i varje kommun\r\noch ska framför allt fungera som guide för\r\narbetslösa och för företag som söker\r\narbetskraft.\r\nFör att få ersättning från\r\narbetslöshetsförsäkringen anmäler man sig\r\ntill servicekontoret. Till att börja med\r\nska den arbetslöse, liksom i dag, fritt\r\nkunna begränsa sitt sökande geografiskt\r\noch yrkesmässigt. Efter denna första\r\nperiod finns det dock människor som av\r\nolika anledningar inte lyckats få ett\r\narbete. Då bokas på Servicekontorets\r\ninitiativ ett möte för planering av\r\nframtiden.\r\n\r\nFlera olika aktörer\r\n\r\nVi vill se många konkurrerande aktörer\r\ninom arbetsmarknadspolitikens område.\r\nKonkurrens och mångfald ökar kvaliteten\r\noch valfriheten för den arbetslöse. Vi\r\nräknar med att en rad nya aktörer såsom\r\nprivata arbetsförmedlingar, branschvisa\r\narbetsförmedlingar - exempelvis i\r\nfackföreningsregi, privata utbild\r\nningsföretag, ideella föreningar, och\r\nbemanningsföretag växer fram. Aktörerna\r\nkommer att kunna erbjuda en mängd olika\r\nalternativ med olika specialinriktningar\r\ntill den arbetslöse.\r\nI glest befolkade områden finns det inte\r\nalltid underlag för privata\r\nbemanningsföretag. Om det inte finns\r\nprivata aktörer ska myndigheten upphandla\r\nsådana tjänster eller i sista hand driva\r\negna.\r\n\r\nOmställningspeng\r\n\r\nDen som inte inom en viss tid har hittat\r\nett nytt jobb på egen hand eller via den\r\nservice som erbjuds på servicekontoren\r\nbehöver åtgärder som kan kräva en\r\nekonomisk insats som vi kallar\r\nomställningspeng.\r\nOmställningspengens storlek styrs utifrån\r\nen behovsbedömning som görs på\r\nservicekontoren. Pengens storlek bestäms\r\nutifrån olika kriterier såsom ålder,\r\nutbildning och arbetslivserfarenhet. Till\r\npengen kan kopplas olika former av arbets\r\nmarknadspolitiskt stöd som kräver ett\r\nsärskilt regelverk, exempelvis\r\nanställningsstöd, lönebidrag, starta-eget-\r\nbidrag.\r\nIndividen tar med sig omställningspengen\r\ntill den aktör som väljs för att komma ur\r\narbetslösheten. I en del fall kommer den\r\narbetslöse att få jobb innan beräknad\r\ninsats är förbrukad. Då bör aktören få\r\nbehålla hela pengen som bonus. Om personen\r\neter blir arbetslös fryser bonusen inne.\r\nFörbrukas omställningspengen utan att den\r\narbetslöse får arbete måste en ny prövning\r\nske.\r\n\r\nNy myndighet ersätter AMV/AMS\r\n\r\nArbetsmarknadsverket har stor\r\nmedelstilldelning. Trots detta visar nu\r\nsenast Riksdagens revisorer att nyttan av\r\nverksamheten är minst sagt tveksam.\r\nNuvarande myndighetsstrukturer på\r\narbetsmarknadsområdet ersätts med en ny\r\narbetsmarknadsmyndighet med ovanstående\r\nuppgifter.\r\nDärtill har den också till uppgift att\r\ngarantera att det finns jobbkontor/bem\r\nanningsföretag inom rimligt avstånd för\r\nalla jobbsökande i hela landet. Om det\r\ninte finns privata aktörer bör myndigheten\r\nupphandla sådana tjänster eller i sista\r\nhand driva verksamhet i egen regi.\r\n\r\nRiv hindren för företagande och\r\nentreprenörskap\r\n\r\nEn nyckelfaktor för att åstadkomma högre\r\ntillväxt är att fler företag startas och\r\natt fler företag expanderar. För att\r\nåstadkomma detta behöver attityderna till\r\nföretagande och företagare förbättras\r\ndramatiskt samtidigt som handfasta\r\nåtgärder vidtas för ett bättre\r\nföretagsklimat, minskad byråkrati och\r\nlättad skattebörda.\r\nPolitiken ska vara inriktad på att\r\nstimulera och främja människors\r\nföretagsamhet. Den socialdemokratiska\r\nnäringspolitiken vilar på föreställningen\r\natt företagare i första hand drivs av\r\negoistisk girighet. Konsekvensen blir en\r\nkontroll- och övervakningsmentalitet i\r\npolitiska beslut och ofta även i\r\nregeltillämpningen hos statliga och\r\nkommunala myndigheter.\r\nAnställda/löntagare och företagare bemöts\r\nmed mycket olika attityder från samhälls\r\naktörer och medborgare. En anställd har en\r\nlagstadgad trygghet som en företagare\r\naldrig kan förlita sig på, t.ex. fast lön,\r\nuppsägningstid, semester,\r\narbetslöshetsersättning m.m. En företagare\r\nhar ansvaret för uppgiftslämnande som en\r\nanställd aldrig behöver fundera på.\r\nFöretagare kan dömas till böter av berörd\r\nmyndighet vid försenad inlämning av\r\nuppgifter medan motsvarande krav inte\r\nställs på myndigheterna bemötande av före\r\ntagaren. Misstag, medvetna som omedvetna,\r\nkan stå företagare dyrt. Vid tvister med\r\nmyndigheter får företagaren själv stå för\r\nexperthjälp och advokatkostnader, som inte\r\när avdragsgilla.\r\nRegelbördan håller tillbaka svenskt ny-\r\noch småföretagande. 25 miljoner timmar,\r\neller 13 000 heltidsjobb, används årligen\r\ni svenska företag för att tyda och fylla i\r\nblanketter. I många fall förstärks denna\r\nproblematik av bristande tillmötesgående\r\noch serviceanda hos statliga och kommunala\r\nmyndigheter. Försäkringskassan och\r\nlänsstyrelserna är exempel på myndigheter\r\nsom, enligt opinionsundersökningar\r\ngenomförda bland företagare, får mycket\r\nlågt betyg vad gäller service och\r\nbemötande.\r\n\r\nEnklare regler\r\n\r\nSverige är ett land med många regler. Var\r\noch en för sig kan de verka motiverade,\r\nmen sammantaget medför de en stor\r\nbelastning på företagen. Kostnaden för ett\r\nlitet företag bara för administrationen av\r\narbetsmarknads-, skatte- och miljöreglerna\r\när ca 30 000 kr per anställd och år.\r\nTotalt är kostnaden för svenskt näringsliv\r\natt administrera regelverket ca 50\r\nmiljarder kronor årligen.\r\nKostnaderna för regeladministration måste\r\nminska. Hela det regelverk som berör före\r\ntagare ska gås igenom. Krångliga regler\r\nska tas bort eller förenklas. Målet är att\r\nföretagens kostnader för administration av\r\nregelverket ska minska med minst en\r\nfjärdedel.\r\nDet är uppenbart att regeringen inte tar\r\nregelbördan på allvar. Detta illustreras\r\ntydligt av SimpLex-gruppens arbete. I\r\nregeringens finansplan står det att från\r\n\"2001 till augusti 2002 har 78\r\nkonsekvensanalyser genomförts och\r\ndärigenom har förslagens effekter på små\r\nföretag uppmärksammats. Som ett resultat\r\nav detta har ett tjugotal förslag dragits\r\ntillbaka eller ändrats\". Regeringen är\r\nnöjd med att ökningen av regelbördan har\r\nbromsats något.\r\nAv Småföretagsdelegationens 80-tal\r\nförslag har endast en tredjedel genomförts\r\nunder de fyra år som gått sedan de lades\r\nfram. Det är viktigt att detta arbete\r\nsnarast fullföljs. Det är heller inte\r\nrimligt att som i dag belägga företagare\r\nmed avgifter för olika typer av\r\ninspektioner och kontroller. Dessa måste\r\nordnas så att inte onödiga kostnader\r\nvältras över på företagen.\r\n\r\nÖkad rättssäkerhet\r\n\r\nNär myndigheter vill ha uppgifter från\r\nmedborgare och företag sätts tidsramen\r\nofta snävt. Om däremot företag eller\r\nmedborgare vill ha besked av en myndighet\r\nblir ofta tidsutdräkten stor. Det brister\r\ni balansen mellan myndigheters agerande\r\ngentemot medborgare och företag beroende\r\npå om det är frågor som ställs till\r\nmyndigheten eller kommer från myndigheten.\r\nFöljden kan bli stora negativa\r\nkonsekvenser för ett  företag om ett\r\nbesked från skattemyndighet är otydligt\r\neller kommer sent. Systemet med\r\nskattetillägg som ska betalas innan\r\nrättsprocessen är klar kan driva företag i\r\nkonkurs. Vi anser att de människor som\r\nanstränger sig att göra rätt ska mötas av\r\ngod service och en tillmötesgående attityd\r\nfrån myndigheterna. Skattetillägg ska\r\nendast påföras om fel gjorts uppsåtligen,\r\nvilket ska vara myndighetens sak att visa.\r\nSkattetillägg ska inte behöva betalas\r\ninnan dom avkunnats i sista rättsinstans\r\nvilket måste ske inom 24 månader efter det\r\natt skattemyndigheten givit det första\r\nbeskedet.\r\nMiljöbalken har genom sin komplexitet och\r\nsin tillämpning medfört avsevärda\r\nsvårigheter för i synnerhet små och\r\nmedelstora företag. Sanktionssystemet som\r\när kopplat till balken är och upplevs som\r\norimligt. De avgifter som tas ut är i de\r\nflesta fall fasta och ingen hänsyn tas\r\ntill företagens omsättning eller storlek.\r\nReglerna bör också ta större hänsyn till\r\ngraden av miljöfara och till om\r\növerträdelsen skett uppsåtligen.\r\nEtt allvarligt problem för seriöst\r\nföretagande är den svarta ekonomins\r\nutbredning och omfattning. Vart femte\r\nföretag drabbas av konkurrens från den\r\nsvarta sektorn, i en del branscher\r\nbetydligt fler. Det leder till att seriösa\r\nföretagare har svårt att konkurrera.\r\nDagens skatte- och regeltryck riskerar att\r\nleda till en än mer urholkad skattemoral.\r\nDetta är ett mycket allvarligt problem.\r\nEtt fungerande rättssamhälle bygger på att\r\nlagstiftningen är förankrad i människors\r\nrättsuppfattning så att man av egen kraft\r\noch vilja lyder lagarna. Detta gäller inte\r\nminst skattesystemets utformning.\r\nMisstanken om att fusk och felaktigheter\r\nförekommer i näringslivet kan såväl bidra\r\ntill att befästa negativa attityder till\r\nföretagare och entreprenörskap som att\r\nminska marknadsekonomins legitimitet i\r\nmedborgarnas ögon. Av allt att döma är\r\nlaglydnaden och moralen såväl bland\r\nsmåföretagare som i de större företagens\r\nledningar dock hög i Sverige. Som ett led\r\ni arbetet för att radikalt förbättra\r\nattityderna till näringslivet krävs en\r\neffektiv finansinspektion.\r\n\r\nFörsäljning av statliga företag\r\n\r\nStaten ska svara för de lagar och\r\nförordningar som reglerar relationerna\r\nmellan företag verksamma i Sverige och\r\nmellan företag och det offentliga. Staten\r\nska inte själv, annat än i speciella\r\nundantagsfall, vara ägare. Ett enskilt\r\nföretagande är en förutsättning för\r\nrättvis konkurrens och en kommersiell\r\nutveckling av starka och självständiga\r\nföretag. Är staten ägare blandas\r\nföretagets intressen med politiska\r\növerväganden. De företag som nu är\r\nstatliga skulle fungera bättre med ett mer\r\nspritt privat ägande.\r\nDå försäljningsinkomster är av\r\nengångskaraktär bör de användas till att\r\nbetala av på statsskulden som i dag uppgår\r\ntill drygt 1 100 miljarder kronor. De\r\nförsäljningar och den avbetalning av\r\nstatsskulden vi föreslår gör att statens\r\nräntekostnader, en av de största\r\nutgiftsposterna i statsbudgeten, kan\r\nminskas kraftigt. Företag som under de\r\nnärmaste åren kan komma i fråga för\r\nprivatisering eller försäljning av det\r\nstatliga innehavet skulle kunna vara:\r\nApoteket AB, Civitas Holding AB\r\n(Vasakronan), Nordea AB, OM Gruppen AB,\r\nSAS Sverige AB, SBAB, Sveaskog, Telia AB\r\noch AB Vin & Sprit.\r\nDen exakta tidpunkten för olika\r\nförsäljningar och privatiseringar ska för\r\nsamtliga företag avvägas mot konjunktur\r\noch marknad.\r\n\r\nStärkt konkurrens\r\n\r\nEn fungerande konkurrens är en\r\nförutsättning för att resurser används på\r\nbästa möjliga sätt. Brister i konkurrensen\r\nmedför högre kostnader eller lägre\r\neffektivitet, i värsta fall både och.\r\nDärmed blir tillväxten i ekonomin lägre,\r\nvilket medför att vi alla blir fattigare\r\nän om konkurrensen fungerat bättre.\r\nKonkurrens på lika villkor är det bästa\r\nverktyget också för att tillgodose\r\nkonsumenternas efterfrågan. Vi anser att\r\nföljande är viktigt att genomföra snarast:\r\nKonkurrenshämmande regleringar i den\r\nprivata sektorn bör identifieras och\r\navvecklas. De finns både på tjänste- och\r\nproduktmarknaderna, till exempel i\r\nbyggsektorn, läkemedelssektorn och vad\r\ngäller finansiella tjänster.\r\nKommunallagen bör ändras så att det blir\r\nlättare att få prövat i domstol om\r\nkommunal näringsverksamhet strider mot\r\nlagen.\r\nKommunallagen bör ses över i syfte att\r\ngöra det lättare för företag att överklaga\r\nkommunala beslut om stöd i olika former\r\ntill företag. Besluten bör också kunna\r\nprövas i domstol.\r\nKonkurrensverket bör få ökade resurser och\r\nen mer fristående och framträdande roll än\r\ni dag. I synnerhet måste uppmärksamhet\r\nriktas mot konkurrenshinder förorsakade av\r\nverksamhet i offentlig sektor. Nya\r\nregeringsförslag bör granskas utifrån ett\r\nkonkurrensperspektiv.\r\nPlan- och bygglagen bör ändras så att\r\netablering av konkurrerande handel\r\nunderlättas.\r\nStora upphandlingar bör delas i fler order\r\nså att även mindre företag har en chans\r\natt vara med i budgivningen.\r\nUpphandlingsreglerna bör ändras så att det\r\nklargörs under vilka förutsättningar\r\nmiljökrav får ställas vid offentlig\r\nupphandling. Vi anser att det bör vara\r\nmöjligt att ställa krav på att produkter\r\nsom köps in uppfyller kriterier för\r\nmiljömärkning.\r\nDet är viktigt att regelförenklingar görs\r\ni offentliga upphandlingar under\r\ntröskelvärdena. Det ska bli lättare för\r\nsmå och medelstora företag att delta.\r\nEn skarpare konkurrenspolitik i\r\nkombination med avregleringar och ökad\r\nupphandling inom offentlig sektor kan på\r\nsikt leda till avsevärda\r\nkostnadsminskningar för de offentliga\r\nbudgetarna. Den sammanlagda offentliga\r\nupphandlingsvolymen uppgår till cirka 400\r\nmiljarder kronor per år vilket motsvarar\r\nca 20 % av värdet av BNP. En effektiv\r\nupphandling kan verksamt bidra till\r\nbesparingar i de offentliga utgifterna.\r\n\r\nSkatter\r\n\r\nSkatternas storlek och deras utformning är\r\nstyrande för människors beteende och för\r\nekonomins funktion. Viljan att arbeta mer,\r\natt förkovra sig och att ta mer\r\nansvarsfulla och välbetalda arbeten styrs\r\ni hög grad av skatterna på arbete. Höga\r\nskatter på företagande och kapital medför\r\natt företagsägande, kapital och\r\narbetsplatser flyttar till länder med\r\ngynnsammare skatteklimat.\r\n\r\nLägre skatt på företagande\r\n\r\nSkatterna på företagande och på företagare\r\när höga i Sverige. Fåmansföretag är\r\nsärskilt diskriminerade.\r\nDet krävs ett antal åtgärder för att\r\nminska skattebelastningen på företagandet.\r\nEn sådan åtgärd kan vara en sänkning av\r\narbetsgivaravgifterna. Det finns anledning\r\natt göra en översyn av dessa. En annan\r\nsådan åtgärd är att avskaffa\r\ndubbelbeskattningen, dvs. att ett företags\r\nvinst beskattas med både bolagsskatt och\r\nutdelningsskatt.\r\nDubbelbeskattningen gynnar dessutom\r\nutländskt ägande i Sverige på bekostnad av\r\nsvenskt. Dubbelbeskattningen bör därför\r\navskaffas.\r\nSmåföretagare har ofta låga inkomster,\r\nspeciellt under etableringsfasen. Sänkta\r\ninkomstskatter är viktigt också för dem.\r\nEtt ökat ekonomiskt utrymme för\r\nföretagaren frigör nödvändigt kapital som\r\nkan växa i företaget.\r\n\r\nEnklare och rimligare beskattning av\r\nfåmansbolag\r\n\r\nDagens skatteregler är särskilt ogynnsamma\r\nför växande mindre företag. De små\r\nfåmansbolagens situation måste underlättas\r\ngenom en bättre skattesituation. Förslaget\r\ntill ändrade 3:12-regler  som sent omsider\r\npresenterades i somras innebär endast\r\nmarginella förbättringar. De nuvarande\r\ndiskriminerande reglerna måste snarast\r\nändras så att avkastning utöver en rimlig\r\narbetsinkomst beskattas som\r\nkapitalinkomst.\r\nReglerna har medfört orimliga effekter\r\nför fåmansbolagsägare som sålt sina\r\nföretag och helt eller delvis fått betalt\r\ni aktier med förbehåll att dessa måste\r\nbehållas under en tid. Om värdet fallit\r\neller aktierna rent av blivit värdelösa\r\nhar de ändå tvingats betala skatt på medel\r\nsom aldrig erhållits. Reglerna måste\r\nomedelbart ändras så att dessa människor\r\ninte drabbas.\r\n\r\nAvskaffad förmögenhetsskatt\r\n\r\nSverige är ett av få länder som tar ut\r\nskatt på förmögenhet. Skattesatsen är hög.\r\nFörmögenhetsskatten har negativ effekt på\r\nföretagande och tillväxt och har inte ens\r\nde effekter på fördelningen som regeringen\r\nanvänt som argument. Vissa miljardärer får\r\nskattebefrielse för sina aktieinnehav\r\nmedan vanliga familjer kan drabbas av\r\nförmögenhetsskatt fullt ut.\r\nEnligt vår mening bör förmögenhetsskatten\r\navskaffas. Sambeskattningen ger orimliga\r\neffekter från rättvise- och\r\njämställdhetssynpunkt och ska därför\r\navskaffas omedelbart.\r\n\r\nArvs- och gåvoskatt\r\n\r\nDessa skatter är en orsak till att Sverige\r\nhar så få medelstora företag.\r\nFamiljeföretag får ofta skatteproblem vid\r\ngenerationsskiften. Det är de som driver\r\nföretaget vidare som får de största\r\nproblemen. De skattemässiga problemen vid\r\ngenerationsskiften i familjeföretag måste\r\nåtgärdas snabbt.\r\nArvs- och gåvoskatten ställer också till\r\nakuta problem när en make dör om makarna\r\näger ett hus med höga taxeringsvärden. För\r\natt få råd med arvsskatten måste då den\r\ntidigare gemensamma bostaden ofta säljas\r\nför att få råd till skatten. Detta är\r\nytterligare en orimlighet som dessa\r\nskatter medför och som omedelbart måste\r\nåtgärdas.\r\n\r\nLägre skatt på vinstandelar och översyn av\r\noptionsbeskattningen\r\n\r\nI syfte att bl.a. stimulera till en bättre\r\nfungerande lönebildning bör den särskilda\r\nlöneskatten avskaffas på vinstandelar som\r\nen arbetsgivare lämnar till en\r\nvinstandelsstiftelse eller motsvarande.\r\nFör att underlätta för företag i\r\nkunskapsintensiva branscher att behålla\r\nsin personal utges ofta olika typer av\r\noptioner. Den svenska beskattningen av\r\noptioner bör ses över. Inriktningen ska\r\nvara att den svenska beskattningen av\r\noptioner ska vara internationellt\r\nkonkurrenskraftig.\r\n\r\nSänkt inkomstskatt för alla\r\n\r\nSänks skatten på arbete stärks\r\ntillväxtkraften i ekonomin. Hög skatt på\r\narbete leder till en sämre fungerande\r\narbetsmarknad: mindre arbete, färre\r\narbetstillfällen och större risker för\r\nflaskhalsar inom branscher som växer.\r\nEtt skattesystem som främjar kunskaps-\r\noch kompetensuppbyggnad ger en bättre\r\nfungerande arbetsmarknad. Tillväxtkraften\r\ni ekonomin stärks genom att\r\nsysselsättningen ökar. Med sänkt skatt på\r\narbete, framför allt för låg- och\r\nmedelinkomsttagare, kan fler leva på sin\r\negen lön. Det minskar behovet av bidrag\r\noch gör att människor kan få ett större\r\nsjälvbestämmande över sin ekonomi. Bland\r\nannat får då en stor andel kvinnor som\r\narbetar med låg lön i offentlig sektor\r\nökade ekonomiska marginaler.\r\nAtt höga marginaleffekter har negativa\r\neffekter på arbetsmarknadens funktionssätt\r\nvar en viktig utgångspunkt för den förra\r\nskattereformen. Det måste vara en strävan\r\natt återvända till dess inriktning: 30\r\nrespektive 50 % i marginalskatt. Det\r\nförutsätter att inkomstskatten sänks för\r\nalla inkomsttagare så att nettoinkomsterna\r\nökar och marginaleffekterna sjunker. I en\r\nfortsatt process av sänkta skatter ned mot\r\nde nivåer som präglar jämförbara OECD-\r\nländer måste inriktningen både vara att\r\nförbättra låginkomsttagares\r\nförutsättningar att försörja sig på sitt\r\narbete och att öka Sveriges\r\nkonkurrenskraft om företagande och\r\nkunskap.\r\n\r\nSkattereduktion för hushållstjänster\r\n\r\nDet höga svenska skattetrycket drabbar\r\nsärskilt de verksamheter där det finns\r\n\"gråa\" eller \"svarta\" alternativ. Tjänster\r\nriktade mot hushållen utgör ett sådant\r\nexempel. Många sådana arbetsuppgifter\r\nutförs i dag i form av \"gör-det-själv\"\r\neller svart. Att köpa sådana tjänster med\r\nden skattebörda det innebär är endast\r\nförbehållet de rika eller de som kan få\r\nnågon annan att betala.\r\nSkattetrycket gör det omöjligt att köpa\r\ntjänster som skulle kunna lätta\r\narbetsbördan för t.ex. småbarnsföräldrar.\r\nStressen i arbetslivet skulle minska och\r\ndet skulle bli lättare för både kvinnor\r\noch män att kombinera arbetsliv och ansvar\r\nför barnen om det vore överkomligt att\r\nköpa denna hjälp\r\nEn skattereduktion på 50 % för\r\nhushållstjänster ska utgå ända upp till\r\n25 000 kr per år och hushåll. Förslaget\r\nleder till att svarta jobb blir vita, till\r\natt valfriheten för hushållen, liksom\r\njämställdheten, ökar.\r\n\r\nSänkt fastighetsskatt\r\n\r\nEfter höjningen av taxeringsvärdena de\r\nsenaste åren och på grund av den nu\r\npågående fastighetstaxeringen har det\r\nblivit uppenbart att skatten på boende i\r\nfrämst storstadsregionerna och vissa\r\nattraktiva områden blivit så hög att den\r\ndrabbar alla. Problemen förvärras av att\r\ndven förmögenhets- och arvsskatt beräknas\r\nutifrån de höjda taxeringsvärdena.\r\nFastighetsskatten medför att boendet blir\r\ndyrare, att människor tvingas flytta och\r\natt färre bostäder byggs.\r\nFastighetsskatten ska omedelbart sänkas\r\nför alla typer av bostäder.\r\n\r\nOffentlig sektor\r\n\r\nEn viktig principiell skillnad mellan våra\r\npartier och vänsterblocket är att vi inom\r\nramen för en kollektiv finansiering\r\neftersträvar att produktionen av tjänster\r\nsom i dag produceras i offentlig regi sker\r\ni  konkurrens där privata och offentliga\r\nenheter tävlar om att vara bäst på att ge\r\nde tjänster människor vill ha och\r\nförväntar sig. Vi vill ha en välfärd som\r\nföljer den enskilda människan och som\r\ndärigenom utgår från hennes behov.\r\nDet finns en bred enighet om att vården,\r\nomsorgen och skolan ska finansieras\r\nkollektivt. Det är viktigt att de resurser\r\nsom avsätts för dessa ändamål används så\r\nbra som möjligt, dvs. att användarna får\r\nut så mycket nytta som möjligt för varje\r\nanvänd krona. Inom ramen för en gemensam\r\nfinansiering vill vi stärka den enskildes\r\nvalfrihet. Ett sätt är att låta de pengar\r\nsom används till de traditionella\r\nvälfärdstjänsterna följa den enskilde\r\nbrukaren.\r\nErfarenheten visar att då möjligheten\r\nöppnas för andra än kommunen att producera\r\nvälfärdstjänster ökar mångfalden och\r\nvälfärden. Välfärd handlar inte om att en\r\nviss typ av standardiserade tjänster ska\r\ntillhandahållas utan om att den enskildes\r\nefterfrågan och behov ska tillgodoses på\r\nbästa sätt.  Av samma skäl som\r\nförsörjningen av välfärdstjänster inte kan\r\nrationaliseras på samma sätt som\r\nindustriproduktion bör de inte heller\r\nproduceras i en enda enhetlig form. Valet\r\nmellan olika producenter av\r\nvälfärdstjänster, det må vara enskilda,\r\nföretag, kooperativ eller det offentliga,\r\nbör därför så långt möjligt överlämnas\r\ntill den enskilda individen.\r\nEtt tydligt exempel är skolområdet där\r\ndet offentliga ekonomiska stödet kan följa\r\neleven, t.ex. från en kommunal skola till\r\nen friskola eller mellan olika kommunala\r\nskolor. Denna princip bör kunna användas\r\npå flera områden även om processen att\r\navgöra vem som ska vara kvalificerad att\r\nfå del av t.ex. äldre- eller\r\nhandikappomsorg ställer krav på tydliga\r\nregler.\r\nVi vill se nya företag växa fram inom\r\ndessa sektorer som hittills i stort sett\r\nvarit förbehållna offentliga monopol.\r\nSådana företag är kunskapsintensiva.\r\nNyföretagande här leder inte bara till\r\nbättre välfärd utan ökar dynamiken i hela\r\nsamhället med följd att BNP kommer att\r\nöka. Möjligheterna till kvinnligt\r\nföretagande kommer att öka.\r\n\r\nEn socialförsäkringsreform\r\n\r\nEtt väl fungerande socialförsäkringssystem\r\när en viktig del av välfärden. Den\r\ngalopperande sjukfrånvaron med ökade\r\nutgifter för såväl sjukförsäkring som\r\nförtidspensioner aktualiserar ytterligare\r\nbehovet av ett reformerat  system.\r\nDagens socialförsäkringssystem, bortsett\r\nfrån det nya pensionssystemet, uppvisar\r\nbrister i många avseenden.\r\n- För det första är de inte tillräckligt\r\nrobusta för att skapa den ekonomiska\r\ntrygghet som är en viktig del i ett\r\nvälfärdssamhälle.\r\n- För det andra är socialförsäkringssystemet\r\ninte översiktligt. Socialförsäkringarna\r\nomfattar ett femtiotal olika\r\nersättningstyper. Dessa regleras i ett\r\ntjugotal olika lagar och administreras av\r\nett tiotal olika huvudmän.\r\n- För det tredje diskriminerar systemet\r\negenföretagare.\r\n- För det fjärde kan systemets effektivitet\r\noch träffsäkerhet ifrågasättas.\r\nSammantaget finns det ett stort behov av\r\natt reformera dagens\r\nsocialförsäkringssystem. Det behövs till\r\natt börja med en samordning, renodling och\r\nförenkling.\r\nUnder den tid det tar att reformera\r\nsocialförsäkringssystemet är det\r\nnödvändigt att göra förändringar i dagens\r\nsystem för att ta bort de ojämlikheter som\r\nframför allt drabbar egenföretagare.\r\n\r\nUtgångspunkter och principer för en\r\nreformering\r\n\r\nDe principer som bör ligga till grund för\r\nnödvändiga förändringar återfinns i hög\r\ngrad i den reformering som med bred\r\npolitisk enighet gjorts av\r\npensionssystemet:\r\nFör att stärka systemens legitimitet\r\nhandlar det bl.a. om att få en ökad\r\nkoppling mellan vad den enskilde betalar\r\nrespektive vad han eller hon har rätt\r\ntill, eller får ut i förmån.\r\nSocialförsäkringsförmånerna måste lättare\r\nkunna följa den enskilde individen. Inte\r\nminst på en mer rörlig och\r\ninternationaliserad arbetsmarknad är detta\r\nviktigt.\r\nSystemen måste vara utformade så att de\r\nklarar olika typer av demografiska\r\nförändringar utan att behöva förändras\r\ngenom nya politiska beslut.\r\nSystemen måste ha goda incitament inbyggda\r\nsom stimulerar till arbete och inte leder\r\ntill överutnyttjande.\r\n\r\nStarka och självständiga kommuner\r\n\r\nVåra partier har en annan syn på de\r\nkommunala verksamheterna och den kommunala\r\nsjälvstyrelsen än regeringen. Vi vill föra\r\nen politik för självständiga och starka\r\nkommuner. Tillväxt och ökad sysselsättning\r\när avgörande för att den kommunala\r\nekonomin ska utvecklas positivt och ge\r\nökade resurser. Då ökar kommunernas\r\nskatteinkomster utan att kostnaderna ökar\r\ni motsvarande grad.\r\nDet bästa sättet att stärka kommunernas\r\nekonomi och skapa utrymme för god service\r\noch lägre skatter är att långsiktigt och\r\nstrategiskt stärka kommunernas egen\r\nskattebas samt bedriva en politik för god\r\ntillväxt och ökad sysselsättning som ger\r\nfler skattebetalare. Genom bl.a.\r\navregleringar och konkurrensutsättning i\r\nförening med tydlig prioritering av\r\nkärnuppgifterna finns goda möjligheter att\r\nuppnå detta.\r\nKommunerna ska ges den frihet som krävs\r\nför att kunna fortsätta ett\r\nförändringsarbete som innebär att\r\nmedborgarna kan få mer för varje\r\nskattekrona. Statsbidragen bör tillsammans\r\nmed ett väl fungerande utjämningssystem\r\nutformas så att de ger rimliga möjligheter\r\nför kommuner med olika förutsättningar att\r\nbedriva en verksamhet med god standard.\r\nDet är angeläget att stärka kommunernas\r\negen skattebas och därmed minska behovet\r\nav såväl statsbidrag som utjämning. Då\r\nstärks också det kommunala självstyret och\r\nmöjligheten för staten att detaljstyra\r\nverksamheter genom riktade och villkorade\r\nstatsbidrag minskar.\r\nUtjämningen ska omfatta alla kommuner på\r\nlikvärdiga grunder. Rättvisa villkor\r\nmellan kommuner innebär att det ska vara\r\nde egna politiska ambitionerna som avgör\r\nskatteuttaget. Därför måste ett\r\nutjämningssystem garantera att lagstadgade\r\nkrav som skola, vård och socialtjänst ska\r\nkunna utföras i hela landet till ungefär\r\nlikvärdiga kostnader för medborgarna.\r\nSystemet ska inte kompensera för\r\nskillnader i servicenivå, kvalitet,\r\navgiftssättning och effektivitet, utan ska\r\nbaseras på mätbara, och för kommunerna\r\nopåverkbara, faktorer som mäter\r\nstrukturella kostnadsskillnader. Såväl en\r\nutjämning av skattekraft som strukturellt\r\nbetingade kostnader är nödvändiga delar i\r\nett fungerande system. Den nuvarande\r\ntekniska konstruktionen leder till\r\noönskade konsekvenser för vissa kommuner,\r\nexempelvis effekter som motverkar tillväxt\r\noch förnyelse. För att undgå detta är\r\nflera olika tekniska lösningar möjliga.\r\nDet bör i kostnadsutjämningen också\r\növervägas att lyfta ut faktorer som hänför\r\nsig till verksamheter som är statliga\r\nåtaganden.\r\nDe större förändringar i\r\nutjämningssystemet som behöver vidtas ska\r\nbehandlas i den parlamentariskt\r\nsammansatta utredningen.\r\n\r\nUtbildning\r\n\r\nI ett samhälle där kunskaper är den\r\nviktigaste grunden för ekonomisk\r\nutveckling är lika tillgång till\r\nutbildning en avgörande rättvisefråga.\r\nUtbildning är den viktigaste och mest\r\nlångsiktiga vägen till social och regional\r\nutjämning.\r\nDet är därför ett allvarligt problem att\r\nutbildningsnivån vad gäller högre\r\nutbildning i Sverige är lägre än i flera\r\njämförbara länder. Andelen högskole- och\r\nuniversitetsutbildade bland dagens unga är\r\nlägre än inom 40-talistgenerationen.\r\nSverige behöver en skola i världsklass för\r\natt bli en ledande kunskapsnation, vilket\r\ni sin tur är nödvändigt för att tillhöra\r\nde mest framstående när det gäller välfärd\r\noch välstånd.\r\nStora insatser behöver göras för att\r\nstärka grunden för vidare utbildning och\r\nlivslångt lärande. Både genom förbättrad\r\ngrundskola och genom att skapa\r\nförutsättningar för återkommande\r\nutbildning och kompetensutveckling i\r\narbetslivet vill vi höja utbildningsnivån.\r\n\r\nEn skola som ger tillräckliga kunskaper\r\n\r\nSkolpolitiken måste fokusera på skolans\r\nhuvuduppgift - att garantera att eleverna\r\nfår  tillräckliga kunskaper. Därför måste\r\nökad vikt läggas vid de viktigaste\r\nkunskaperna, dvs. att läsa, skriva och\r\nräkna och vid att tidigt upptäcka och\r\nåtgärda inlärningsproblem. För att skapa\r\nmöjlighet att möta alla elevers behov är\r\nvåra partier öppna för olika pedagogiker\r\noch välkomnar såväl en mångfald av\r\nskolhuvudmän i form av friskolor på olika\r\nnivåer som en ökad frihet för de enskilda\r\nkommunala skolorna. Elevers och föräldrars\r\nval bör styra resurstilldelningen till\r\nskolorna.\r\nEn bättre fungerande grundskola är mycket\r\nviktigt för att man ska kunna skapa en\r\ngymnasieskola där fler elever kan bli\r\ngodkända och behöriga till högre\r\nutbildning. Det handlar både om att\r\ngrundligt reformera den nuvarande\r\ngymnasieskolan och att komplettera med\r\nfler utbildningsvägar. Inom gymnasieskolan\r\nska möjligheten att gå en\r\nlärlingsutbildning förbättras.\r\nVåra partier slår vakt om det offentligas\r\nansvar för en väl fungerande skola i hela\r\nlandet. Ett fortsatt decentraliserat\r\nansvar för skolan måste förenas med tydlig\r\nutvärdering och mätning för att trygga\r\nlikvärdigheten och allas rätt till\r\nkunskaper.\r\n\r\nHögre utbildning och forskning\r\n\r\nTillgängligheten till högre utbildning och\r\nforskning är avgörande för samhällets\r\nutveckling och för tillväxt och livskraft\r\ni hela landet. Utbyggnaden av den\r\ndecentraliserade högre utbildningen har\r\nvisat sig vara en av få faktorer som\r\nmotverkat den sociala snedrekryteringen.\r\nDen kraftiga utbyggnaden av högskolan\r\nbehöver nu kompletteras med insatser för\r\natt stärka en fri och obunden forskning\r\nvid landets högre lärosäten och förstärka\r\nkvaliteten i grundutbildningen.\r\nUtgångspunkten för fördelningen mellan de\r\nforskande institutionerna ska vara\r\nforskningens kvalitet. Alla universitet\r\noch högskolor ska ha möjlighet att kunna\r\nkonkurrera om offentliga och privata\r\nforskningsmedel. Särskild vikt måste\r\nläggas vid att stärka grundforskningen.\r\nEtt första steg bör vara att årligen\r\npresentera en samlad forskningsbudget som\r\nger en bild av hur forskningsresurser\r\nfördelas och används. Sverige har en\r\nanmärkningsvärt låg samhällsekonomisk\r\navkastning på forskning.\r\nGenom att förbättra möjligheterna för\r\nuniversitet och högskolor att\r\nkommersialisera de forskningsresultat som\r\ntas fram ges förutsättningar för dem att\r\nutveckla det lokala och regionala\r\nnäringslivet. Det kan också bidra till att\r\nstarka kluster kan skapas för att ta till\r\nvara den regional kompetensen.\r\nTeknikbrostiftelserna bidrar till ökad\r\nsamverkan mellan det regionala\r\nnäringslivet och universitet och\r\nhögskolor. Regeringen har beslutat om en\r\nnedrustning av stiftelserna till år 2007.\r\nVi däremot, vill utveckla\r\nTeknikbrostiftelserna ytterligare. Med den\r\npolitik vi föreslår ökar förutsättningarna\r\nväsentligt för kommersialisering av\r\nforskningsresultaten i Sverige.\r\n\r\nDet livslånga lärandet\r\n\r\nUtbildning blir i det moderna samhället\r\nalltmer en färskvara. Teknisk utveckling\r\noch alltmer kvalificerade arbetsuppgifter\r\ninnebär att en utbildning snabbt blir\r\nföråldrad. Ett fungerande system för\r\nlivslångt lärande, omskolning och\r\nvidareutbildning är med andra ord\r\navgörande såväl för enskilda människor som\r\nannars riskerar att marginaliseras på den\r\nmoderna arbetsmarknaden som för samhället\r\nsom helhet. Att införa individuella\r\nutbildnings- eller kompetenskonton, dit\r\nlöntagare och arbetsgivare kan avsätta\r\npengar för kompetensutveckling, är ett\r\nannat exempel på hur man på ett mer\r\nindividuellt sätt kan  stimulera\r\nmänniskors kontinuerliga\r\nkompetensutveckling i arbetslivet.\r\nEn viktig del i ett fungerande system för\r\nlivslångt lärande är att utveckla och\r\nskapa fler platser inom de kvalificerade\r\nyrkesutbildningarna.\r\n\r\n\r\nRättstrygghet - en grundbult för en god\r\nekonomisk utveckling\r\n\r\nEn grund för framgångsrik ekonomisk\r\nutveckling är ett väl fungerande\r\nrättssamhälle.\r\nSituationen för det svenska rättsväsendet\r\när därför allvarlig, även ur ett\r\nekonomiskt perspektiv. Personalbrist och\r\notillräckliga resurser gör att polisen\r\ninte har möjlighet att försvara medborgare\r\noch företagare mot rättskränkningar. I\r\nmånga delar av landet, såväl i södra som\r\nnorra Sverige, är polisnärvaron skrämmande\r\nlåg, vilket leder till långa\r\nutryckningstider och gör att t.ex.\r\nbutiksägare på landsbygden ofta känner sig\r\nväldigt utsatta. Också i en del av\r\nstorstädernas förortsområden är\r\npolisnärvaron otillräcklig, vilket skapar\r\notrygghet och hämmar det för integrationen\r\nnödvändiga nyföretagandet.  Utredningar av\r\nallvarliga brott som inbrott och butiksrån\r\navskrivs närmast rutinmässigt. Polisens\r\nhandläggningstider blir ofta alldeles för\r\nutsträckta. Väntetiderna till domstolarna\r\när långa när det gäller brottmål, och när\r\ndet gäller tvistemål kan det ta flera år.\r\nRisken ökar att människor ifrågasätter\r\nnyttan av att vända sig till\r\nrättsväsendet.\r\nRätts- och polisväsendet bör tillföras\r\nytterligare resurser. Polisens närvaro\r\nmåste ökas i hela landet. Fler\r\nutbildningsplatser krävs för att klara\r\npersonalrekryteringen.\r\nNärpolisreformen ska också förverkligas i\r\npraktiken. Utryckningstider,\r\nhandläggningstider och väntetider till\r\ndomstolsväsendet måste kortas avsevärt\r\nsamtidigt som huvudregeln måste vara att\r\nallvarliga brott blir föremål för en\r\nseriös utredning. Det är också viktigt att\r\ndet brottsförebyggande arbetet får högre\r\nprioritet samt att tillgången till\r\ndrogfria fängelseavdelningar säkras.\r\n\r\nInfrastruktur\r\n\r\nKommunikationer\r\n\r\nSärskild uppmärksamhet bör i dagsläget\r\ndgnas åt vägnätet. Det krävs en väl avvägd\r\nbalans mellan järnvägs- och\r\nväginvesteringar. I dagsläget behöver\r\nbetydande insatser göras för att förbättra\r\nvägnätet. Underhållet av vägnätet har\r\nminskat under den socialdemokratiska\r\nregeringens tid.\r\nKollektivtrafiken, bl.a. i form av\r\njärnväg, är viktig och bör hållas i gott\r\nskick. Mycket ofta är dock vägtrafik det\r\nenda realistiska fysiska\r\nkommunikationsmedlet för människor och\r\ngods. Samtidigt förfaller vägnätet med\r\nstora kostnader som följd för människor\r\noch företag. I motsats till\r\nvänsterkoalitionen accepterar vi inte en\r\nsådan utveckling. Mer resurser måste\r\nskjutas till för att garantera vägnätets\r\nstandard. Eftersläpningen i vägunderhållet\r\nmåste successivt arbetas bort. Ökade\r\ninsatser för att trygga underhåll och\r\nbärighet är en avgörande faktor för\r\nmöjlighet till tillväxt i hela landet.\r\nVägnätet måste också byggas ut. Säkerhet\r\noch tillförlitlighet måste prioriteras.\r\nDet gäller såväl de stora\r\ngenomfartslederna och kringfarterna runt\r\nstäderna som de regionala och lokala\r\nvägnäten. Människor är beroende av bilen\r\nmen också av en god miljö. Forskning och\r\nutveckling av ny teknik och nya drivmedel\r\när därför av yttersta vikt.\r\nInsatser måste omedelbart göras för att\r\nreparera de socialdemokratiska\r\nförsummelserna. Våra partier är eniga om\r\natt det behövs större insatser än\r\nregeringen avdelat för drift och underhåll\r\nsamt investeringar i vägnätet.\r\n\r\nBostäder\r\n\r\nI storstadsområdena blir bostadsbristen\r\nalltmer akut, men även en lång rad\r\nkommuner runt om i landet har bostadsköer.\r\nBristen på bostäder riskerar därmed att\r\nbli ett allvarligt tillväxthinder.\r\nBostadsbyggandet har börjat öka men från\r\nen mycket låg nivå. Parallellt avfolkas\r\nområden utanför de större städerna med\r\nefterlämnade bostadsöverskott som följd.\r\nOffentliga medel används för att riva\r\nbostäder och därmed hålla uppe\r\nhyresnivåerna i det kvarvarande beståndet.\r\nÄven om bygglov m.m. är frågor som avgörs\r\nlokalt krävs ett antal nationella åtgärder\r\nför att råda bot på dagens problem. Till\r\nexempel bör reglerna för planprocessen\r\nändras så att den snabbas upp och görs\r\nenklare. Den svarta marknaden för\r\nreparation, om- och tillbyggnader av\r\nbostäder skulle minska kraftigt genom det\r\nförslag till skattereduktion på denna typ\r\nav tjänster som vi föreslagit. Den totala\r\nbeskattningen av boende måste ned. Sänkt\r\nfastighetsskatt är ett viktigt steg.\r\nByggkostnaderna är höga i Sverige jämfört\r\nmed andra länder. En anledning är\r\nbristande konkurrens i\r\nbyggmaterielsektorn, en annan är bristen\r\npå byggarbetare i tillväxtområdena.\r\nEtt annorlunda hyressättningssystem måste\r\ntill vid nyproduktion av hyresrätter. De\r\nhyresavtal som träffas vid inflyttning i\r\nnybyggda hus bör inte kunna prövas mot\r\nhyreslagens bruksvärdesregel. Den hyra\r\nhyresgästen och hyresvärden träffar avtal\r\nom ska följaktligen gälla under den\r\nhyrestid som avtalats. Då kommer man till\r\nrätta med den kanske allvarligaste bristen\r\ni utformningen av bruksvärdessystemet,\r\nvilken förlamat bostadsproduktionen. Den\r\nföreslagna förändringen möjliggör\r\ntillräckligt stora hyresintäkter för att\r\nmöta de kostnader som är förknippade med\r\nnyproduktion och den undanröjer dagens\r\nosäkerhet om de framtida hyresintäkternas\r\nstorlek, vilken i sig hindrat många\r\nbostadsföretag att bygga nytt.\r\nÄven hyrorna i det befintliga beståndet\r\nmåste bättre avspegla hushållens\r\nvärderingar genom att bl.a. lägesfaktorn\r\ntillåts få ett större genomslag. Det bör\r\nvara möjligt för den som hyr sin bostad\r\natt skriva mångåriga kontrakt när det\r\ngäller hyresnivån och därigenom på samma\r\nsätt som en egnahemsägare ha möjlighet att\r\nskapa förutsebara bostadskostnader. En\r\nnågot mer flexibel tillämpning av\r\nbruksvärdessystemet innebär också i sig\r\natt enskilda hyresgästers individuella\r\nönskemål kan prissättas och tillgodoses.\r\nMöjligheten till mångåriga kontrakt om\r\nhyran gör också att sådana önskemål kan\r\ntillgodoses i större utsträckning. För\r\ntydlighetens skull vill vi ange att vårt\r\nförslag till mångåriga kontrakt avser att\r\nhyresgästen binds till hyresvillkoren men\r\nför den skull inte ska vara förhindrad att\r\nsäga upp sitt hyresavtal för att flytta.\r\nHyresnivåerna i en hel kommun ska inte\r\nkunna drivas upp på grund av att det\r\nkommunala bostadsbolaget är misskött.\r\nSvarthandeln med hyreskontrakt motverkas\r\ngenom vårt förslag.\r\nI syfte att öka mångfalden på\r\nbostadsmarknaden bör s.k. ägarlägenheter\r\nmöjliggöras som boendeform. Riksdagen har\r\ngett regeringen i uppdrag att återkomma\r\nmed förslag, vilket hittills inte har\r\nskett. Ytterligare en möjlighet att\r\nförbättra bostads- och byggsituationen i\r\nframför allt storstäderna är att tillåta\r\ns.k. tredimensionell fastighetsbildning.\r\nDet innebär enklare möjligheter att\r\njuridiskt avgränsa en och samma fastighet\r\nför olika användningsområden. Olika\r\nbyggherrar skulle enklare kunna samverka\r\nom byggprojekt.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen vad vi här framfört om\r\ninriktningen för den ekonomiska politiken.\r\nVi tillstyrker därmed delvis motionerna\r\nFi231 (m) yrkandena 1 och 12, Fi232 (fp)\r\nyrkande 1, Fi233 (kd) yrkandena 1-3, Fi234\r\nyrkandena 1 och 2 och MJ420 (m) yrkande 2\r\nsamt avstyrker proposition 2002/03:1 punkt\r\n1.\r\n\r\n2.Gröna nyckeltal i EU - avsnitt 1.4.1,\r\npunkt 2 (mp)\r\n\r\nav Yvonne Ruwaida (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp)\r\nyrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI miljöfrågorna måste vi samarbeta på\r\ninternationell nivå, inte bara i EU, för\r\natt nå gemensamma lösningar. Trots många\r\nkonventioner och andra överenskommelser är\r\nefterlevnaden dålig. När det gäller EU\r\ntorde detta framför allt bero på såväl\r\npolitisk ovilja som kontraproduktiva\r\nmålsättningar och regelverk i EU:s fördrag\r\noch struktur.\r\nEtt ekologiskt hållbart samhälle ska vara\r\nett huvudmål för EU. Detta utgör ett\r\nviktigt stöd för det framtida miljöarbetet\r\nsamtidigt som det är en signal om\r\nintegrering av miljöfrågorna inom alla\r\nEU:s sektorer.\r\nMiljöpartiet vill att regeringen i\r\nministerrådet, i de sammanhang där det\r\nlämpar sig, ska driva frågan om ett\r\nramprogram för integrering av\r\nmiljöfrågorna i övrig verksamhet. En av de\r\ninsatser som bör ingå i ett ramprogram är\r\natt utveckla systemet med gröna\r\nräkenskaper eller \"grön NNP\" där även\r\nslitage på det naturliga kapitalet finns\r\nmed i kalkylen.\r\n\r\n\r\n3. Miljökonsekvensbeskrivningar i\r\nbudgetpropositionen - avsnitt 1.4.2,\r\npunkt 3 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotion\r\nMJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande\r\n24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det ska löna sig att agera\r\nmiljövänligt. Det är viktigt att\r\nekonomiska styrmedel inte motverkar\r\nfrivilliga miljöinsatser. I regeringens\r\ngröna nyckeltal ingår ett antal ISO- och\r\nEMAS-registrerade företag. Denna\r\ncertifiering är kostsam. Därför är det\r\nframför allt de kapitalstarka företagen\r\nsom certifieras. Även många mindre och\r\nmedelstora företag arbetar med\r\nmiljöledningssystem utan att det\r\nregistreras. Den höga kostnaden är ett\r\nhinder för registrering men inte för ett\r\naktivt miljöarbete i företagen. Vi anser\r\natt det vore intressant att också få ett\r\nmått på miljöarbetet i mindre företag.\r\nRegeringen bör därför i sina gröna\r\nnyckeltal även ta med de företag som\r\naktivt arbetar enligt miljöledningssystem\r\nutan att certifieras. Vad vi här har\r\nframfört bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion MJ432 (kd) yrkande 24.\r\n\r\n4. Mål för budgetpolitiken - avsnitt 2.3,\r\npunkt 4 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och\r\nTomas Högström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen fastställer som mål för\r\nbudgetpolitiken att de offentliga\r\nfinanserna ska vara i balans över en\r\nkonjunkturcykel och att den konsoliderade\r\noffentliga bruttoskulden ska understiga\r\n40 % av BNP. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 8,\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 10 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena  4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltsedan 1970-talet har Sverige haft en\r\nstor offentlig sektor. De offentliga\r\nutgifternas andel av BNP steg då till 50 %\r\noch har sedan dess legat 15-20\r\nprocentenheter över genomsnittet för OECD-\r\nländerna.\r\nGenom sin expansion tränger den\r\noffentliga sektorn undan privat\r\nverksamhet, vilket i längden är förödande\r\neftersom välfärden bärs upp av den privata\r\nverksamheten. Redan nu ser man hur den\r\noffentliga sektorn har allt svårare att\r\nklara sina kärnuppgifter.\r\nUtrymmet för den privata sektorn och för\r\nmedborgarnas egen beslutanderätt måste\r\nöka. Sverige ska ha starka skattebaser,\r\ninte världens högsta skattesatser. Med\r\nrörliga skattebaser är högskattepolitiken\r\nett direkt hot mot välfärden och den\r\nframtida tillväxten. En skattepolitik som\r\ndriver företagande och sparande utomlands\r\nurholkar grunderna för välfärden. Det är\r\nett högt pris i form av lägre tillväxt och\r\nurholkade skattebaser som svenska folket\r\nriskerar att få betala för den\r\nsocialdemokratiska högskattepolitiken.\r\nDet finns anledning för Sverige att ta\r\nfasta på att länder med lägre offentlig\r\nutgiftskvot också har haft en avsevärt\r\nbättre välfärdsutveckling än Sverige.\r\nUnder de senaste 30 åren har Sverige\r\nsläpat efter i en omfattning som motsvarar\r\nen förlorad svensk välfärd på närmare\r\n20 000 kr per hushåll och månad, jämfört\r\nmed OECD-genomsnittet. De länder som i dag\r\när rikare än Sverige har genomgående en\r\nlägre utgiftskvot.\r\nGenom en god kontroll över de offentliga\r\nutgifterna kan utgiftskvoten gradvis\r\npressas ned mot lägre nivåer. Därmed\r\nfrigörs också ökad tillväxtkraft samtidigt\r\nsom de svenska skattebaserna stärks.\r\nVi anser att målet för budgetpolitiken\r\nbör vara att de offentliga finanserna i\r\ngenomsnitt ska vara i balans sett över en\r\nkonjunkturcykel.\r\nÄr de offentliga finanserna i balans\r\nkommer den offentliga skulden att vara\r\noförändrad mätt i nominella termer. Men\r\nmätt som andel av BNP avtar den\r\nsuccessivt. Denna process bör enligt vår\r\nmening påskyndas genom att statliga\r\nföretag privatiseras i ökad utsträckning\r\noch försäljningsinkomsterna används till\r\namorteringar som ytterligare begränsar\r\nstatsskulden. Vi har därför som ett andra\r\nmål för vår budgetpolitik att skuldkvoten\r\nska understiga 40 % av BNP. Minskar\r\nskuldkvoten kommer också de offentliga\r\nfinansernas sårbarhet att avta samtidigt\r\nsom utrymmet för privata investeringar\r\nblir större.\r\nFör att snabbare kunna få ned skuldkvoten\r\ntill 40 % är vi dessutom beredda att\r\ntillfälligt göra avsteg från vårt\r\nlångsiktiga balansmål och budgetera för\r\nett överskott i den offentliga sektorns\r\nfinanser som är ungefär lika stort som\r\nregeringens.\r\n\r\n5. Mål för budgetpolitiken - avsnitt 2.3,\r\npunkt 4 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen tillkännager som sin mening\r\natt regeringen ska fullfölja arbetet med\r\nden långsiktiga inkomst- och\r\nutgiftsstrategi, LINUS, som påbörjades i\r\nFinansdepartementet under den förre\r\nfinansministerns ledning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 10\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 8 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom påpekas i Kristdemokraternas motion\r\nFi233 ligger överskotten i den offentliga\r\nsektorn under åren framöver helt i\r\nålderspensionssystemet medan statsbudgeten\r\ngår med underskott. Nuvarande\r\nbudgetpolitiska överskottsmål ger därför\r\ninte någon buffert åt statsfinanserna som\r\ndet ursprungligen var tänkt. Regeringens\r\navsikt att göra statsfinanserna mer\r\nstabila för konjunktursvängningar har\r\nalltså helt misslyckats.\r\nFör oss kristdemokrater är sunda\r\nstatsfinanser av central betydelse för den\r\nekonomiska politiken. Kristdemokraterna\r\nanser därför att det behövs ett\r\nkompletterande budgetmål för statens\r\nfinansiella sparande. Regeringen bör med\r\nhänsyn härtill återkomma till riksdagen\r\nmed förslag om ett kompletterande\r\nbudgetmål om balans i statens finansiella\r\nsparande över en konjunkturcykel.\r\nRegeringen bör i det sammanhanget också\r\nlämna förslag om i vilken takt ett sådant\r\nmål bör fasas in.\r\nUnder sin tid som statsråd tog f.d.\r\nfinansministern Erik Åsbrink initiativ\r\ntill ett arbete med en långsiktig inkomst-\r\noch utgiftsstrategi, LINUS. Erik Åsbrink\r\nhann dock aldrig slutföra detta arbete. En\r\nstrategi av detta slag behövs emellertid\r\nom Sverige ska klara den dubbla utmaning\r\nsom följer av dels en ökad\r\ninternationalisering, dels den\r\ndemografiska utvecklingen.\r\nInternationaliseringen tvingar fram\r\nskattesänkningar, medan den demografiska\r\nutvecklingen snarare ställer krav i\r\nmotsatt riktning. Regeringen bör därför\r\nanmodas att fullfölja detta arbete. Därmed\r\ntillstyrker jag motion Fi233 (kd) yrkande\r\n10 och avstyrker motionerna Fi231 (m)\r\nyrkande 8 och Fi234 (c) yrkandena 4 och 5.\r\n\r\n6. Mål för budgetpolitiken - avsnitt 2.3,\r\npunkt 4 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen tillkännager som sin mening\r\natt regeringen dels bör låta utreda frågan\r\nom en bestämmelse i budgetlagen om\r\nstrukturell balans i statens finanser,\r\ndels framgent bör presentera förslag till\r\nutgiftstak och preliminär fördelning på\r\nutgiftsområden för tre år. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 4 och 5\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 8 samt\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag har respekt för att regeringens\r\növerskottsmål inte kommer att nås 2003 och\r\n2004 men anser att regeringen inte\r\nanstränger sig tillräckligt för att\r\nminimera avvikelsen från det uppställda\r\nmålet.\r\nÖverskottsmålet till trots visar det sig\r\natt statsskulden med regeringens politik\r\nfortsätter att öka i absoluta tal.\r\nSamtidigt som pensionssystem och, i viss\r\nutsträckning, kommunsektorn visar\r\növerskott går statens finanser i stort\r\nsett samtliga år med underskott. Rensar\r\nman de statliga finanserna från\r\nengångseffekter har de varit i balans\r\nendast något enstaka år den senaste\r\nperioden.\r\nDet är enligt min mening oroväckande att\r\ndet endast är överskottet i\r\npensionssystemet som bär upp det\r\nfinansiella sparandet. En sund ekonomisk\r\npolitik måste på sikt innebära att också\r\nstatsbudgeten är i balans. Staten kräver i\r\ndag att kommuners och landstings finanser\r\nska vara i balans sett över en\r\ntreårsperiod. Det är orimligt att staten\r\nställer upp sådana krav utan att själv\r\nföregå med gott exempel. En solid\r\nekonomisk utveckling förutsätter att såväl\r\nstatens som kommunernas och\r\npensionssystemets ekonomi är i balans.\r\nEnligt Centerpartiets mening bör\r\nregeringen tillsätta en utredning som får\r\ni uppdrag att utreda frågan om hur ett mål\r\nom strukturell balans i statens finanser\r\növer en konjunkturcykel ska kunna inordnas\r\ni budgetlagen.\r\nHittills har utgiftstak och preliminär\r\nfördelning på utgiftsområden fastställts\r\nför tre år i taget. Regeringen har\r\nemellertid i årets budgetproposition\r\nfrångått denna ordning och ursäktar sig\r\nmed att riksdagsvalet har förskjutit\r\nplaneringen. Enligt min mening klingar\r\nförklaringen tunt. Centerpartiet anser att\r\nman bör överväga att skärpa budgetlagen\r\noch där föreskriva att förslag till\r\nutgiftstak och preliminär fördelning på\r\nutgiftsområden i fortsättningen ska avse\r\ntre år.\r\n\r\n7. Mål för budgetpolitiken - avsnitt 2.3,\r\npunkt 4, motiveringen (fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet står bakom regeringens mål om\r\nett överskott i de offentliga finanserna\r\npå i genomsnitt 2 % av BNP sett över en\r\nkonjunkturcykel. Detta mål avser hela den\r\noffentliga sektorn, dvs. stat, kommun och\r\nålderspensionssystem. Under de närmaste\r\nåren kommer pensionssystemet ensamt att\r\nuppvisa överskott, kommunerna att i stort\r\nsett vara i balans medan statens finanser\r\nkommer att gå med underskott. Av betydelse\r\när att pensionssystemets överskott inte är\r\nanvändbart för konjunkturstabiliserande\r\noperationer.\r\nMot denna bakgrund är en berättigad fråga\r\nhur kravet på det offentliga sparandet och\r\npå skatter och utgifter ska formuleras i\r\nett längre perspektiv. Vi i Folkpartiet\r\nanser att det finns anledning att ta upp\r\ndetta krav till förnyad analys och debatt.\r\nDen nya EMU-utredningen (SOU 2002:16) har\r\ngivit ett bidrag genom att föreslå att\r\nkravet på offentligt sparande ska höjas\r\ntill 3 % av BNP i genomsnitt över\r\nkonjunkturcykeln. Mot detta förslag har\r\nemellertid bl.a. Riksbanken haft\r\ninvändningar.\r\nMed tanke på den roll och den stabilitet\r\nsom pensionssystemet har bör ett nytt krav\r\nsannolikt formuleras så att det gäller\r\nstaten och kommunsektorn. Det är inte\r\ngivet att denna restriktion nödvändigtvis\r\nbör formuleras i termer av överskott eller\r\nunderskott. Det kan lika gärna formuleras\r\nsom ett balansräkningskrav, dvs. i\r\npraktiken ett krav på skuldens storlek.\r\nDenna fråga behöver dock analyseras mera,\r\ninte minst i ljuset av de förändrade\r\nvillkor som ett deltagande i\r\neurosamarbetet kommer att innebära.\r\nRemissomgången på EMU-utredningen bör\r\ndärför avvaktas.\r\nDe motioner som tar upp denna fråga bör\r\ndärför inte leda till att riksdagen nu tar\r\nett initiativ i frågan. Utskottet\r\navstyrker därför motionerna Fi231 (m)\r\nyrkande 8, Fi233 (kd) yrkande 10 samt\r\nFi234 (c) yrkandena 4 och 5.\r\n\r\n8. Budgetförslagen för 2003 - avsnitten\r\n2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och\r\nTomas Högström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n5. Budgetförslagen för 2003\r\n\r\na) Utgiftstak för staten 2002-2004 (avsnitt\r\n2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 863\r\nmiljarder kronor 2003 och 883 miljarder\r\nkronor 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl.\r\n(m) yrkande 3 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 2 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 a i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nb) Beräkning av den offentliga sektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004 (avsnitt\r\n2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner den reviderade\r\nberäkningen av de offentliga utgifterna\r\nför åren 2003 och 2004 som redovisas i\r\nmotion 2002/03:Fi231. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi231 av Bo\r\nLundgren m.fl. (m) yrkande 2 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 3 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 b i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på\r\nutgiftsområden 2003 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden enligt det med reservation\r\n8 betecknade förslaget i efterföljande\r\nsammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002:03:Fi231 av Bo\r\nLundgren m.fl. (m) yrkande 5 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 8 och motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 1 samt övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under punkt 5 c i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för\r\n2003 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Beskattning av förvärvsinkomster (avsnitt\r\n3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 8 om inkomstskatten för 2003.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 1-4, 7 och 33 samt avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 27 i denna del\r\noch motion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 g i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nh) Det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet (avsnitt 3.3.3)\r\n=utskottet\r\nj) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar\r\n(avsnitt 3.3.4)\r\n=utskottet\r\nk) Förändrade nivåer för socialavgifter (3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 8 om social- och\r\narbetsgivaravgifter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi287 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkterna 28 och 29,\r\nbåda i denna del samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 k i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nl) Skatt på lågpriscigaretter (avsnitt 3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror (avsnitt 3.7.4)\r\n=utskottet\r\nn) En fortsatt grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt  (avsnitt\r\n3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 8 om höjd koldioxidskatt och\r\nelskatt. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 12 och 13 samt motion\r\n2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 9 och avslår proposition 2002/03:1\r\npunkt 33 i denna del och motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 12 i denna del samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 n i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\no) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.7)\r\n=utskottet\r\np) Kalk- och cementbranschens koldioxidskatt\r\n(avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\nq) Grön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n(avsnitt 3.7.12)\r\n=utskottet\r\nr) Grön skatteväxling - höjd naturgrusskatt\r\n(avsnitt 3.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 8 om höjd skatt på naturgrus.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:T288 av Ulla Löfgren och Anders G\r\nHögmark (m) yrkande 2 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 35 i denna\r\ndel, motion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) yrkande 13 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 r i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ns) Bredbandsinstallation (avsnitt 3.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 8 om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch datakommunikation. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi287 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) yrkande 36 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 30 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 s i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nt) Miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n(avsnitt 3.8.2)\r\n=utskottet\r\nu) Beräkning av statsbudgetens inkomster för\r\n2003 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 enligt\r\ndet med reservation 8 betecknade förslaget\r\ni den sammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster som följer efter\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 4 i denna del och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 7 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 u i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nx) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen\r\nför 2003\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 8\r\nom skattepolitikens inriktning,\r\nskattereduktion för fackföreningsavgifter,\r\nutökade reseavdrag, skattereduktion för\r\nhushållstjänster, slopad skatt på\r\naktieutdelning, avyttring av fåmansbolag\r\ngenom andelsbyte, beskattning av royalty,\r\nfastighetsskatt, förmögenhetsskatt, sänkt\r\nalkoholskatt, sänkt skatt på drivmedel,\r\nsänkt skatt på kärnkraftsel, slopad\r\nreklamskatt, jordbrukets beskattning samt\r\nslopat anställningsstöd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi203 av Marietta de Pourbaix-\r\nLundin (m),\r\n2002/03:Fi205 av Cristina Husmark Pehrsson\r\noch Anne Marie Brodén (m),\r\n2002/03:Fi207 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 1-4,\r\n2002/03:Fi228 av Gunnar Axén och Per Bill\r\n(m),\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkandena 4 i denna del, 9 och 11,\r\n2002/03:Fi268 av Carl-Axel Roslund (m),\r\n2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 8-11,\r\n14, 18, 19, 21-24, 26-32, 37, 38,\r\n2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 8, 14 och 15,\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m)\r\nyrkande 2,\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 4 i denna del,\r\n2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m)\r\nyrkande 13 och\r\n2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 4 och 5\r\nsamt avslår övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet långa socialdemokratiska maktinnehavet\r\nhar lämnat djupa spår i det svenska\r\nsamhällslivet. Där en gång arbetsmoral\r\nhölls högt har en mer tillåtande\r\ninställning till att leva på bidrag smugit\r\nsig in. Där förr företagande som livsstil\r\nsågs som något naturligt uppfostras dagens\r\nunga mer till att se sig själva i rollen\r\nsom anställda. I dagens samhälle med dess\r\nhöga skatter blir det mer vanligt att söka\r\nsig vägar runt beskattning. Svartarbete\r\naccepteras och vägen att tjäna mycket\r\npengar betraktas allmänt som liktydigt med\r\natt man måste flytta utomlands.\r\nFör de arbetsamma måste det få finnas\r\nutrymme att känna arbetstillfredsställelse\r\noch möjlighet att via sin arbetsinsats\r\nkunna stå på egna ben. Våra skatte- och\r\ntransfereringssystem får inte förhindra\r\ndetta. Det måste alltid löna sig att\r\narbeta utan att man för den skull tar bort\r\nmöjligheten till berättigat stöd för dem\r\nsom blir sjuka under kortare eller längre\r\ntid.\r\nSvenska låginkomsttagare kommer med\r\nregeringens politik även framöver att vara\r\nvärldens högst beskattade. Detta faktum\r\nförstärks av att regeringen inte förmår\r\natt anpassa sin skattepolitik till de nya\r\nförutsättningar som följer i spåren av en\r\nglobaliserad världsekonomi med alltmer\r\nrörliga skattebaser. Med fortsatt höga\r\nskattesatser kommer därför skatteintäkter\r\natt rinna ut ur landet, vilket med\r\nsocialdemokratisk politik kommer att\r\ninnebära skattehöjningar för dem som inte\r\nhar \"flyttkraft\", alternativt minskade\r\nbidrag utan motsvarande skattesänkningar.\r\nDet är en i allra högsta grad orättfärdig\r\nskattepolitik som nu gradvis urholkar\r\nnormala hushålls ekonomiska trygghet.\r\nRegeringens högskattepolitik för låg- och\r\nmedelinkomsttagare inverkar inte bara på\r\nden sociala tryggheten och människors\r\noberoende utan också på möjligheterna till\r\nnya jobb.\r\nUtvecklingen mot ständigt ökade utgifter\r\noch skatter måste brytas. Det krävs en\r\nradikal politik som ger förnyelse och som\r\nkan möta dagens krav - en politik som\r\nbygger på respekten för enskilda\r\nmänniskors kunskap och förmåga och den\r\ndynamik som frigörs i ett öppet\r\nsamhällsklimat. Reformer som öppnar för\r\nenskilda människors val och deras kontroll\r\növer den egna vardagen ger Sverige större\r\nmöjligheter i framtiden.\r\nModerata samlingspartiet redovisar en\r\npolitik med en sådan inriktning. Vårt\r\nparti föreslår i motion Fi231 ett antal\r\nstrukturella reformer som främjar\r\ntillkomsten av nya arbeten och som gör det\r\nmöjligt för folk att leva på sin egen lön.\r\nDen moderata budgetpolitiken är avsedd\r\natt lägga grund för en uthållig tillväxt\r\npå 3 % årligen utan att prisstabiliteten\r\nhotas. I vår motion presenterar vi i sex\r\nsteg en budgetpolitik som sänker utgifts-\r\noch skattetrycket i Sverige. Vi vill bryta\r\nutgiftsökningarna, minska utgiftskvoten,\r\nhålla utgiftstak och bara tillåta\r\nutgiftsökningar som understöder\r\ntillväxtpolitiken eller förstärker statens\r\noch det offentligas förmåga att klara sina\r\nkärnuppgifter. Vi vill dessutom öka\r\ntillväxten genom sänkta skatter samt även\r\ni övrigt föra en tillväxtfrämjande politik\r\nsom i sin förlängning skapar utrymme för\r\nytterligare skattesänkningar.\r\nEn politik som gör fler bidragsberoende\r\noch som väcker förväntningar om växande\r\noffentliga utgifter kommer med\r\nnödvändighet att leda till antingen\r\nfortsatt höjda skatter eller växande\r\nbudgetunderskott.\r\nMed vår politik ger vi de offentliga\r\nfinanserna en ny sammansättning och kan\r\ndärigenom inte bara sänka utgiftstaken\r\nutan också skapa utrymme för ökade\r\nsatsningar på det offentligas\r\nhuvuduppgifter och på de grupper i\r\nsamhället som har störst behov av stöd.\r\nVåra besparingar uppgår under de båda\r\nefterföljande åren till netto 28\r\nrespektive 48 miljarder kronor.\r\nVi föreslår betydande utgiftsminskningar\r\nsom begränsar den statliga budgetens\r\nomslutning med nära 10 %. Vi minskar\r\ntransfereringar, drar ned på byråkrati och\r\nsäger nej till en lång rad oprecisa\r\nsatsningar. Vi återför en del av\r\nresurserna till andra, för oss mer\r\nangelägna områden för att förbättra skola,\r\nsjukvård, stödet till handikappade, ett\r\nfungerande rättsväsende, ett starkare\r\nförsvar, nya och bättre vägar och\r\nförstärkt valfrihet för barnfamiljer. Vi\r\nkoncentrerar skattemedlen till statens och\r\ndet offentligas kärnuppgifter, de\r\nuppgifter vars finansiering ingen annan\r\nbör eller kan överta ansvaret för.\r\nVi vill att statsbidrag och\r\ntransfereringar som i dag kanaliseras\r\ndirekt till kommuner eller via de stora\r\noffentliga välfärdssystemen i ökad\r\nutsträckning ska följa den enskilde och gå\r\ndirekt till välfärdens verksamheter. Den\r\nsvenska skolan och sjukvården får på detta\r\nsätt ökade resurser direkt in i\r\nverksamheten genom våra förslag om en\r\nnationell skolpeng, särskilda resurser för\r\nsjukvården som följer patienten och en\r\nnationell vårdgaranti.\r\nKostnaderna för sjukfrånvaro och\r\nförtidspension håller vi tillbaka genom\r\natt satsa offensivt på rehabilitering,\r\nkostnaderna för arbetslösheten genom en ny\r\nallmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring med höjda, men\r\navdragsgilla egenavgifter. Våra lägre\r\nskatter medför dessutom att behovet av\r\nbidrag minskar.\r\nDe privatiseringar vi genomför under de\r\nbåda närmaste åren är 30 respektive 40\r\nmiljarder kronor högre än regeringens. De\r\nbidrar till att vi kan pressa ned\r\nbruttoskulden och till att vi kan minska\r\nutgifterna för statsskuldsräntor.\r\nKan arbetskraftsutbudet ökas befrämjas en\r\nhög och uthållig tillväxt. Den enskildes\r\nintresse för att öka sin arbetsinsats\r\npåverkas i skatte- och bidragshänseende\r\nfrämst av marginaleffekter för dem som\r\ntjänar minst i förhållande till olika\r\ntransfereringssystem. Det måste löna sig\r\natt gå från bidrag till arbete. Vi\r\nföreslår därför ökade självrisker i olika\r\ntransfereringssystem. Vår politik\r\ntydliggör att det i varje läge ska löna\r\nsig att arbeta.\r\nAv samma skäl är de moderata\r\nskattesänkningarna i första hand inriktade\r\npå att befrämja arbetslinjen och sänka\r\ninkomstskatten för främst dem som tjänar\r\nminst. Det är de unikt höga skatterna på\r\nlåga inkomster - nästa år förvärrat av\r\nalla aviserade höjningar av\r\nkommunalskatten - som skapar\r\nbidragsberoendet och som dämpar viljan att\r\narbeta. En självklar utgångspunkt måste\r\nvara att alla ska kunna leva på sin lön.\r\nDen moderata skattepolitiken har två\r\nhuvudsakliga syften. Vi vill främja\r\ntillväxten genom att sänka skatter\r\nstimulera entreprenörskap, vilket ger alla\r\nen bättre välståndsutveckling. Med våra\r\nskattesänkningar vill vi också ge\r\nmedborgarna ett ökat inflytande över sina\r\nliv. Tonvikten lägger vi därför på att\r\nsänka inkomstskatter och på att avveckla\r\nfastighetsskatten.\r\nSverige behöver en genomgripande\r\ninkomstskattereform som ökar den sociala\r\ntryggheten och motverkar fattigdomsfällor.\r\nDet måste alltid löna sig att arbeta och\r\natt utbilda sig. Vår skattereform har sin\r\ntyngdpunkt i låg- och medelinkomsttagarnas\r\nbeskattning. Därför vill vi höja\r\ngrundavdraget till 23 000 kr 2003. På sikt\r\nvill vi att de första 50 000 kr av en\r\ninkomst helt ska vara befriade från\r\ninkomstskatt.\r\nFör att ytterligare stimulera\r\narbetsviljan vill vi införa ett\r\nförvärvsavdrag med 13 % på\r\npensionsgrundande inkomster.\r\nFörvärvsavdraget växlas mot dagens\r\nskattereduktion för pensionsavgifter.\r\nLiksom grundavdraget ska förvärvsavdraget\r\nendast få göras vid den kommunala\r\nbeskattningen. Dessa avdrag begränsar\r\nsåledes inte den statliga skatten, vilket\r\nmarkerar att tyngdpunkten i våra förslag\r\ntill reformerad inkomstbeskattning ligger\r\ni låg- och mellaninkomsttagares\r\nbeskattning.\r\nDet är som vi ser det orimligt att dagens\r\nskattesystem inte tar hänsyn till\r\nförsörjningsbörda. Framför allt är det\r\nbarnfamiljer som har det svårt att få\r\nekonomin att gå ihop. Utöver dagens\r\nbarnbidrag vill vi därför införa ett extra\r\ngrundavdrag vid den kommunala\r\nbeskattningen på 15 000 kr per år och barn\r\nupp till 16 år. För dem som inte kan\r\ntillgodogöra sig avdraget ska ett\r\nmotsvarande bidrag betalas ut.\r\nPå sikt bör den statliga inkomstskatten\r\navskaffas. Den fungerar nämligen som en\r\nstraffskatt på kunskap och heltidsarbete,\r\noch med den riskerar vi att vår mest\r\nvälutbildade arbetskraft söker sig\r\nutomlands eller minskar sitt arbetsutbud.\r\nSom ett första steg i denna riktning vill\r\nvi ta bort värnskatten 2003.\r\nBoendet beskattas hårt i Sverige.\r\nFastighetsskatt utgår oavsett om det finns\r\nmedel att betala den. För många höjs\r\nfastighetsskatten kraftigt i år eftersom\r\ntaxeringsvärdena har höjts.\r\nFastighetsskatten är orättfärdig. Den ska\r\ntas bort. Redan i år ska taxeringsvärdena\r\nfrysas till 1997 års nivå, uttaget av\r\nskatt bestämmas till 0,9 % för småhus och\r\n0,5 % för flerbostadshus samt det\r\nmarkvärde som ligger till grund för\r\nbeskattningen halveras.\r\nTransporter är nödvändiga, i synnerhet i\r\nglesbygd. Bensin- och dieselskatten bör\r\nsänkas med 70 öre per liter för att\r\nunderlätta för alla dem som i sin vardag\r\när beroende av bilen. Reseavdraget bör\r\ndessutom höjas till 20 kr per mil.\r\nVi har i vårt budgetförslag satt av en\r\nram på ca 300 miljoner kronor för\r\nframskjuten beskattning av vissa\r\nandelsbyten.\r\nVåra skattesänkningar uppgår under de\r\nbåda närmaste åren till 30 respektive 48\r\nmiljarder kronor utöver regeringens\r\nförslag och fördelar sig på följande sätt.\r\n\r\nTabell. Moderata samlingspartiets förslag\r\ntill skattesänkningar 2002 och 2003\r\n\r\nFinansiell effekt för konsoliderad\r\noffentlig sektor. Netto i förhållande till\r\nförslagen i budgetpropositionen. Belopp i\r\nmiljarder kronor\r\n200  200\r\n3    4\r\nSänkt            21,  26,\r\ninkomstskatt     29   47\r\nSänkt            0,5  7,5\r\nfastighetsskatt  4    9\r\nSänkt skatt på   3,0  6,0\r\nföretagande      0    0\r\nSänkt            8,5  8,1\r\nenergiskatt      4    8\r\nÖvriga           -    -\r\nskatteförändring 2,5  0,0\r\nar               8    4\r\nSumma            30,  48,\r\nskattesänkningar 79   20\r\nVåra skattesänkningar motsvaras till sin\r\nhuvuddel av minskade offentliga utgifter\r\noch har i övrigt en utbudsstimulerande\r\ninriktning. De minskade offentliga\r\nutgifterna härrör till en stor del från\r\nutgiftsminskningar som inte berör det\r\nenskilda hushållets ekonomi.\r\n\r\nSå innebär till exempel en politik som\r\nbryter den snabbt växande sjukfrånvaron\r\ninte en belastning på hushållsekonomin\r\nutan tvärtom både en bättre ekonomi för\r\nden enskilde och en bättre social\r\nsituation. I vårt budgetförslag tillför vi\r\nväsentligt ökade resurser för att med en\r\nmångfald av medel minska ohälsa och\r\nsjukfrånvaro. Den nuvarande utvecklingen\r\nav sjukfrånvaron och förtidspensioner är\r\noacceptabel av både sociala och ekonomiska\r\nskäl.\r\nLägre skatter minskar behovet av bidrag\r\noch gör det möjligt att med lägre\r\nersättningsnivåer uppnå samma\r\nnettoersättning som i dag. Lägre\r\nersättningsnivåer uppvägs i vårt\r\nbudgetalternativ av lägre skatter på\r\narbete. Samtidigt gör skattesänkningarna\r\natt det alltid lönar sig att arbeta. Det\r\nstimulerar fler att söka sig in på\r\narbetsmarknaden och gör att fler vill\r\narbeta mer. Vårt alternativ innebär\r\nbetydande strukturförändringar som leder\r\ntill bättre förutsättningar att möta den\r\ndemografiska utvecklingen genom ökat\r\narbetsutbud.\r\nI det moderata budgetalternativet\r\nfördelas skattesänkningarna 2004 så att\r\n6 miljarder kronor används för att minska\r\nskatten på företagande, medan hela\r\n42 miljarder kronor, eller närmare 90 %,\r\navser lägre skatt på arbete, familj,\r\nboende och energi.\r\nDen finansiella effekten av Moderata\r\nsamlingspartiets budgetalternativ kan\r\nsammanfattas på det sätt som framgår av\r\nföljande tabell. Den visar att med vårt\r\nbudgetalternativ kommer sparandet att\r\nligga på ungefär samma nivå som\r\nregeringens under de kommande två åren.\r\n\r\nTabell. Finansiellt sparande i den\r\nkonsoliderade offentliga sektorn med\r\nModerata samlingspartiets budgetalternativ\r\n\r\nOffentliga sektorns finansiella sparande\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nDe utgiftsminskningar som följer av våra\r\nbesparingsförslag och den kompensation vi\r\ntillför kommunsektorn för våra\r\nskatteförslag innebär sammantagna att\r\nutgiftstaket för staten under de kommande\r\ntvå budgetåren bör bestämmas till\r\n863 miljarder kronor 2003 och\r\n883 miljarder kronor 2004. Att våra\r\nförslag till utgiftstak för staten\r\növerstiger regeringens sammanhänger med de\r\nökade kommunbidrag som krävs för att\r\nneutralisera våra skatteförslag. Ser man\r\ntill utgiftstaket för hela den offentliga\r\nsektorn bortfaller dessa\r\nneutraliseringseffekter, och då får vi\r\nväsentligt lägre utgifter än vad\r\nregeringen räknar med i sitt\r\nbudgetförslag. Vårt utgiftstak för den\r\noffentliga sektorn understiger för de båda\r\nefterföljande åren regeringens förslag med\r\n23 respektive 108 miljarder kronor.\r\n\r\nVid beräkningen av utgiftstaket har vi\r\ninte inkluderat någon budgeteringsmarginal\r\neftersom den påverkar budgetdisciplinen\r\nnegativt. Det framgår inte minst av\r\nregeringens budgetförslag där\r\nbudgeteringsmarginalen för de kommande\r\nåren i det närmaste redan är helt\r\nintecknad. Det är uppenbart att regeringen\r\nnu, genom budgeteringsmarginalen, använder\r\nutgiftstaken som mål för hur de offentliga\r\nutgifterna ska utvecklas i stället för som\r\nen begränsning av de statliga utgifternas\r\nutveckling. Det har lett till att de\r\nstatliga utgifterna exklusive\r\nränteutgifterna nu växer mycket snabbt.\r\nOch när alla nya löften inte längre ryms\r\nunder utgiftstaket tillgriper regeringen\r\nnärmast desperat olika typer av\r\nbudgettrixande, som när man i strid med\r\nbudgetlagens krav på bruttoredovisning\r\ntillför kommunerna ytterligare 3,6\r\nmiljarder kronor nästa år över\r\nstatsbudgetens inkomstsida. Det görs inte\r\ni form av ökade statsbidrag utan som en\r\nfortsatt omvandling av 200-kronan till en\r\nkommunal skatt och som en förlängning av\r\ndet  tillfälliga sysselsättningsstödet\r\ntill kommunsektorn.\r\nRegeringen försöker genom utfästelser om\r\nytterligare stöd åstadkomma en nödvändig\r\nförnyelse av kommunsektorn. Enligt vår\r\nmening är detta inte en framkomlig väg,\r\nvilket också bekräftas av erfarenheterna\r\nfrån tidigare tillskott. Statens\r\nviktigaste uppgift i detta sammanhang bör\r\ni stället vara att främja sysselsättningen\r\noch på så sätt bredda kommunernas\r\nskatteunderlag.\r\nOm de föreslagna taken för statens\r\nutgifter under de närmaste båda åren\r\nbehöver överskridas, får regeringen\r\nåterkomma till riksdagen med en förklaring\r\noch ett förslag till de besparingar som\r\nkrävs för att det ursprungligen\r\nfastställda taket ska kunna upprätthållas.\r\nSammanfattningsvis anser vi alltså att\r\nModerata samlingspartiets förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken, liksom\r\npartiets förslag till utgiftstak för åren\r\n2003 och 2004, bör ligga till grund för\r\nbudgetpolitiken. Det innebär att vi\r\ntillstyrker de nivåer för utgiftstaket för\r\nstaten för 2003 och 2004 som föreslås i\r\nmotion Fi231 (m) (yrkande 3) liksom vårt\r\nförslag till beräkning av de offentliga\r\nutgifterna (yrkande 2). Vidare tillstyrker\r\nvi Moderata samlingspartiets förslag till\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster med\r\ntillägg för den utökade ramen för\r\nframskjuten beskattning av vissa\r\nandelsbyten vi förordat och förslag till\r\nfördelning av utgifter på utgiftsområden\r\nför budgetåret 2003 (yrkandena 4 och 5) på\r\ndet sätt som framgår av reservation 4 (m)\r\ni sammanställningen i anslutning till\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nVårt förslag till fördelning av utgifter\r\npå utgiftsområden framgår också av\r\nföljande tabell.\r\nSlutligen stöder vi även Moderata\r\nsamlingspartiets övriga förslag i detta\r\nsammanhang liksom de förslag som framförs\r\nav andra partier och som överensstämmer\r\nmed våra förslag.\r\nRegeringens förslag i berörda delar\r\navstyrks liksom de övriga motioner som är\r\naktuella i detta sammanhang.\r\n\r\nTabell. Moderata samlingspartiets förslag\r\ntill utgiftstak och utgiftsramar för 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n9. Budgetförslagen för 2003 - avsnitten\r\n2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 5 bör ha följande lydelse:\r\n\r\n5. Budgetförslagen för 2003\r\n\r\na) Utgiftstak för staten 2002-2004\r\n(avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 813\r\nmiljarder kronor 2003 och 846 miljarder\r\nkronor 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkande 2 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 2 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 a i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nb) Beräkning av den offentliga sektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004 (avsnitt\r\n2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner den reviderade\r\nberäkningen av de offentliga utgifterna\r\nför åren 2003 och 2004 som redovisas i\r\nmotion 2002/03:Fi232. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 3 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 b i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden 2003 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden enligt det med reservation\r\n9 betecknade förslaget i efterföljande\r\nsammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Fi232 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och\r\navslår proposition 2002/03:1 punkt 8,\r\nmotion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl.\r\n(s, v, mp) yrkande 1 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 c i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för\r\n2003 (avsnitt 2.8)\r\nRiksdagen godkänner den beräkning av\r\nförändringar av anslagsbehållningar för\r\nbudgetåret 2003 som redovisas i\r\nreservation 9. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkande 5 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 9 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 d i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Beskattning av förvärvsinkomster\r\n(avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 9 om inkomstskatten för 2003.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 2 samt avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 27 i denna del och motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 12 i denna del samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 g i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nh) Det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet (avsnitt 3.3.3)\r\n=utskottet\r\nj) Förmånsbeskattning av miljövänliga\r\nbilar (avsnitt 3.3.4)\r\n=utskottet\r\nk) Förändrade nivåer för socialavgifter\r\n(3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 9 om social- och\r\narbetsgivaravgifter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sk382 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 25 och\r\navslår proposition 2002/03:1 punkterna 28\r\noch 29, båda i denna del, samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 k i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nl) Skatt på lågpriscigaretter (avsnitt\r\n3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror (avsnitt 3.7.4)\r\n=utskottet\r\nn) En fortsatt grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt  (avsnitt\r\n3.7.6)\r\n=utskottet\r\no) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.7)\r\n=utskottet\r\np) Kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\nq) Grön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n(avsnitt 3.7.12)\r\n=utskottet\r\nr) Grön skatteväxling - höjd\r\nnaturgrusskatt (avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\ns) Bredbandsinstallation (avsnitt 3.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 9 om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch datakommunikation. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 26 och\r\navslår proposition 2002/03:1 punkt 30 i\r\ndenna del samt övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under punkt 5 s i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nt) Miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n(avsnitt 3.8.2)\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fi230 av\r\nBritt Bohlin m.fl. (s, v, mp) yrkande 16\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 t i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nu) Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 enligt\r\ndet med reservation 9 betecknade förslaget\r\ni den sammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster som följer efter\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 4 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 7 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 u i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nx) Övriga motionsyrkanden om\r\nbudgetförslagen för 2003\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 9\r\nom skattepolitikens inriktning, pensions-\r\noch kompetenssparande, avdragsrätt för\r\ngåvor till ideell verksamhet, slopad skatt\r\npå aktieutdelning, avyttring av\r\nfåmansföretag genom andelsbyte,\r\nfastighetsskatt, förmögenhetsskatt samt\r\nslopad reklamskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkandena  2-6 och 26,\r\n2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkandena 1-4, 7-12, 14, 22, 24, 26\r\noch avslår övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna i efterföljande förteckning\r\növer av utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige behöver en politik som kan skapa\r\nlångsiktigt uthålliga tillväxtvillkor och\r\nge människorna makt över sitt vardagsliv.\r\nDet svaga konjunkturläget, börsnedgången,\r\nde hotade tillkommande budgetproblemen och\r\nden bekymmersamma internationella\r\nsituationen ställer enligt vår mening\r\nhögre krav på en budgetpolitik med större\r\nmarginaler. Den stora utmaningen är en\r\npolitikomläggning för större\r\ntillväxtkraft. Folkpartiets\r\nbudgetalternativ syftar därför både till\r\natt höja tillväxten genom att gynna\r\nutvecklingen av nya och befintliga företag\r\noch att minska konjunkturkänsligheten i de\r\noffentliga finanserna genom en omfattande\r\nreformering av de offentliga utgifts- och\r\nförmånssystemen.\r\nEn bra ekonomisk politik måste enligt vår\r\nmening arbeta med tillräckliga marginaler\r\ni det ansträngda konjunkturläge som väntar\r\n2003. Detta är både nödvändigt för att\r\nupprätthålla trovärdigheten i Sveriges\r\npolitik för de offentliga finanserna och\r\nviktigt för att olika verksamheter inte\r\nska drabbas av ryckighet. Folkpartiet\r\nliberalerna visar därför i sitt\r\nbudgetalternativ att genom en noggrann\r\nutgiftsgranskning kan man åstadkomma en\r\nbudgeteringsmarginal på ca 11 miljarder\r\nkronor redan 2003, vilket motsvarar över 1\r\n% av de takbegränsade utgifterna samma år.\r\nDärigenom skapas en kraftigare buffert mot\r\nförsämringar i ekonomin och i\r\nstatsfinanserna jämfört med den praktiskt\r\ntaget obefintliga budgeteringsmarginal som\r\nregeringen presenterar i sitt\r\nbudgetförslag.\r\nVi anser att ett klart och tydligt mål\r\nför den ekonomiska politiken bör vara att\r\nöka den långsiktiga tillväxtpotentialen\r\nfrån dagens 2 % till 3 % av BNP per år.\r\nUtifrån detta mål föreslår vi handfasta\r\nförslag till tio strukturreformer som ska\r\nöka människors vardagsmakt och skapa ett\r\nSverige som kan växa. Med dessa\r\nstrukturreformer kan fler komma in på\r\narbetsmarknaden, fler företag kan starta\r\noch växa, medan människors kunskap,\r\nkompetens och idéer verkligen kan tas till\r\nvara.\r\n\r\nSkattepolitiken\r\n\r\nDagens svenska skattetryck måste sänkas\r\neftersom den sammanlagda skattepolitiken\r\nmotverkar en långsiktigt hållbar tillväxt.\r\nVi anser att det i dagsläget är mer\r\nangeläget än tidigare att genomföra\r\nstrukturellt riktiga skattesänkningar som\r\nförbättrar ekonomins funktionssätt samt\r\nökar arbetsutbud, företagande och\r\nrisktagande. Med en sådan skattepolitik\r\nfår den svenska ekonomin  kraft att bättre\r\nmöta konjunkturförsvagningar utan\r\nomfattande neddragningar i\r\nvälfärdssystemen.\r\nMot denna bakgrund anser vi att en\r\nomfattande skattereform måste påbörjas\r\nunder den kommande tvåårsperioden.\r\nSkattereformens huvudsyfte ska vara att\r\nskapa så breda skattebaser som möjligt och\r\ndärmed bilda förutsättningar för låga\r\nskattesatser. Dessutom ska\r\nskatteförändringarna koncentreras på de\r\nför tillväxt och jobb mest skadliga\r\ninslagen, nämligen marginalskatterna.\r\nRiksdagen bör därför godkänna Folkpartiets\r\ninkomstskattereform där de grundläggande\r\nprinciperna för 1990-91 års skattereform\r\nåterupprättas. Detta innebär att de allra\r\nflesta enbart ska betala kommunalskatt och\r\natt marginalskatten ska begränsas till 50\r\n%, \"hälften kvar\".\r\nDet begränsade utrymme som den sämre\r\nkonjunkturen medför påverkar emellertid\r\nmöjligheten till skattesänkningar på kort\r\nsikt. Alltför drastiska skattesänkningar\r\nsom riskerar tilltron till de offentliga\r\nfinansernas stabilitet kan enligt vår\r\nmening inte komma i fråga. I avvaktan på\r\nbättre klimat för en större och mer\r\ngenomgripande skattereform föreslår vi en\r\nreform av inkomstbeskattningen som\r\ninkluderar avskaffad värnskatt, höjd\r\nbrytpunkt för statlig skatt till gränsen\r\nför egenavgifterna, en årlig\r\nskattereduktion på 300 respektive 600 kr\r\nper person samt ett förvärvsavdrag om 3 %\r\nmot kommunalskatten.\r\nMarginaleffekterna för barnfamiljer\r\nminskas såväl genom\r\ninkomstskattesänkningar som genom växling\r\nav inkomstprövat bostadsbidrag mot\r\ngenerellt barnstöd i form av en\r\nskattereduktion på drygt 900 kr per barn.\r\nDe skadliga marginaleffekterna begränsas\r\nockså genom enhetliga taxor för\r\nbarnomsorg. Tillsammans med förbättrad\r\nföräldraförsäkring, jämställdhetsbonus,\r\nbeaktande av resor till och från dagis vid\r\nreseavdraget samt införande av\r\nbarnomsorgskonto fr.o.m. 2004 utgör detta\r\nviktiga delar i Folkpartiets politik för\r\nökad egenmakt, bättre jämställdhet och\r\nstörre ekonomiska marginaler för\r\nbarnfamiljerna.\r\nFör att förbättra arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt föreslår Folkpartiet en\r\nreform av arbetsmarknadspolitiken, där\r\narbetslöshetsförsäkringen ska bli\r\nobligatorisk och till ungefär en tredjedel\r\nfinansierad av de försäkrade själva. För\r\natt den höjda premien till a-kassan inte\r\nska leda till ökade kostnader för de\r\nförsäkrade ska de höjda egenavgifterna\r\ntill arbetslöshetsförsäkringen bli\r\navdragsgilla och resterande avgiftshöjning\r\ntill fullo uppvägas av skattesänkningar i\r\nform av förvärvsavdrag. På motsvarande\r\nsätt kommer den föreslagna reformeringen\r\nav trafikförsäkringen att underlättas\r\ngenom matchande skattesänkningar genom den\r\ngenerella skattereduktionen. Vi finner\r\ndäremot ingen anledning att subventionera\r\nfackföreningsmedlemskapet genom\r\nskattereduktioner och föreslår att den\r\ngällande skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgift avskaffas.\r\nVi anser att det är orimligt att beskatta\r\nboendet i den form som gäller i dag. Hela\r\nsystemet för taxering måste reformeras och\r\nlikformighet mellan boendeformer\r\nupprättas. Slopandet av\r\nfastighetsbeskattningen ska ske stegvis\r\noch inledas omgående. I avvaktan på\r\ngrundläggande reformering av\r\nfastighetsbeskattningen bör\r\ntaxeringsvärdena åter \"frysas\" till den\r\nnivå som gällde 1997 vid skattesatserna på\r\n1,0 % för enfamiljshus och 0,5 % för\r\nflerfamiljshus. Samtidigt bör\r\nförmögenhetsskatten sänkas genom avskaffad\r\nsambeskattning och höjt fribelopp. Med\r\ndessa lättnader är det rimligt att höja\r\nrealisationsvinstbeskattningen för\r\nbostäder till den gängse skattesatsen på\r\n30 %.\r\nI Folkpartiets budgetalternativ ingår\r\nfler mycket angelägna skatteförändringar.\r\nVi vill stimulera tillväxten av nya och\r\nstarkare företag genom skattelättnader för\r\nhushållstjänster, slopad dubbelbeskattning\r\npå aktiesparande, förenklade\r\nfåmansbolagsregler (de s.k. 3:12-reglerna)\r\nsamt utökad nedsättning av\r\narbetsgivaravgifter. Avdragsrätten för\r\nkompetenssparande och pensionssparande bör\r\ndessutom höjas till ett prisbasbelopp för\r\natt ge den enskilde makt över sin egen\r\nkompetensutveckling.\r\nFolkpartiet liberalerna är förespråkare\r\nav grön skatteväxling. En sådan bör ske\r\nomfattande ungefär 3 miljarder kronor\r\nårligen. Vi instämmer därför i regeringens\r\nförslag om höjd el- och koldioxidskatt,\r\nväxlad mot sänkt inkomstskatt, men anser\r\natt inkomstskattesänkningen bör läggas ut\r\nmer generellt över inkomstskalan så att en\r\nväxling uppnås i realiteten för hushållen.\r\nFör att uppnå 3 miljarder kronor ställer\r\nvi oss även bakom  förslaget i motion\r\nFi230 (s, v, mp) om en utvidgad grön\r\nskatteväxling. Detta förslag bör\r\nemellertid kompletteras med motsvarande\r\njustering av det generella statsbidraget\r\ntill kommunsektorn enligt\r\nfinansieringsprincipen.\r\nVi ansluter oss dessutom till regeringens\r\nförslag om utvidgning av reglerna om\r\nframskjuten beskattning vid vissa\r\nandelsbyten. Förslaget bör dock enligt vår\r\nmening utvidgas på det sätt som vi kommer\r\natt utveckla närmare i vår kommande\r\nmotion. Statsbudgetens beräknade inkomster\r\nska därmed justeras ned med ca 300\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsramarna\r\n\r\nDet liberala budgetalternativet inriktas\r\npå flera reformer som leder till lägre\r\noffentliga utgifter jämfört med\r\nregeringens politik. Genom en noggrannare\r\nprioritering och satsningar på att\r\nreformera de system som i dag både hindrar\r\nden ekonomiska tillväxten och begränsar\r\nmänniskors växtkraft skapar vår\r\nalternativa budgetpolitik större\r\nmarginaler i statens budget.\r\nVi vill lyfta fram de bortglömda\r\nreformbehoven och trygga välfärden för\r\nutsatta grupper i samhället genom\r\nförbättrade omställningspensioner,\r\nstimulansbidrag för förbättringsåtgärder\r\ninom äldrevården, bättre\r\nnärståendepenning, en jobbgaranti, ett\r\nåterupprättande av assistansreformen för\r\npersoner med funktionshinder samt en\r\nnationell vårdgaranti.\r\nFolkpartiet har i flera år verkat för en\r\nstor socialförsäkringsreform. Vi anser att\r\narbetet med denna reform bör startas\r\nomedelbart i syfte att skapa ett bra och\r\nstabilt klimat för arbete och företagande.\r\nRätt utformade socialförsäkringar med\r\ngemensamma välfärdslösningar och ett\r\nminimerat skatteinslag bidrar till\r\ntillväxten och till en väl fungerande\r\nekonomi. Att människor känner att de kan\r\nlita på försäkringssystemen är i sig\r\nviktigt för tillväxten. Därför bör dagens\r\nsocialförsäkringar utformas som tre\r\nriktiga försäkringar: en allmän\r\npensionsförsäkring, en allmän\r\nsjukförsäkring och en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring. Alla tre bör bli\r\nobligatoriska och fristående från statens\r\nbudget. Kopplingen mellan avgifter och\r\nförmåner kan därmed bli tydligare.\r\nVi oroar oss djupt för de fortsatt ökande\r\nlångtidssjukskrivningarna och\r\nförtidspensioneringarna med höga mänskliga\r\noch ekonomiska kostnader som följd.\r\nEkonomiska framsteg och välfärd i ett\r\nmodernt samhälle är enligt vår mening bara\r\nmöjliga om befolkningen i yrkesaktiv ålder\r\när i stort sett frisk, arbetsför och i\r\narbete. Vi förespråkar därmed en reform av\r\nsjukförsäkringen med betydande satsningar\r\npå vardagssjukvård och rehabilitering,\r\nvård- och rehabiliteringsgaranti,\r\nförstärkt företagshälsovård samt\r\nväsentligt utökade möjligheter till\r\nsamordning av vårdinsatser och\r\nsjukförsäkring. Större makt över\r\narbetssituationen, arbetstiden och\r\nkompetensutvecklingen samt reformer som\r\ngör det lättare att förena förvärvsarbete\r\nmed ansvar för barn är vidare viktiga\r\ndelar i en offensiv mot ohälsan.\r\nDen svenska arbetsmarknadspolitiken måste\r\nsamtidigt genomgå en radikal omläggning\r\nför att fler ska få chans att etablera sig\r\npå arbetsmarknaden och försörja sig\r\nsjälva. Därmed kan också segregation och\r\nutanförskap i det svenska samhället\r\nlättare brytas. Som en viktig del i denna\r\nreform ser vi utvecklingen av privata\r\narbetsförmedlingar och bemanningsföretag\r\nsom kan bryta AMS nuvarande monopol.\r\nArbetslöshetsförsäkringen ska vidare\r\nutformas som en tidsbegränsad\r\nomställningsförsäkring med en jobbgaranti\r\nför långtidsarbetslösa och ett nytt skydd\r\nför utförsäkrade.\r\nRiksdagen bör enligt vår mening ansluta\r\nsig till Folkpartiets förslag om en\r\nföretagarreform som innehåller flera\r\nlångtgående förenklingar och lättnader\r\nbeträffande registrering av nya företag,\r\nuppgiftslämnande och skatteregler. Även\r\nåtgärder för att stärka konkurrensen i\r\nSverige bör genomföras. Vi är övertygade\r\nom att en successiv försäljning av\r\nstatliga och kommunala bolag, tillsammans\r\nmed förbättrat företagarklimat, stärker\r\neffektiviteten och minskar\r\ndiskrimineringen på den svenska\r\narbetsmarknaden samt tryggar tillväxten i\r\nSverige. Samtidigt är det inte rimligt att\r\nstaten själv är företagare när\r\nstatsmakterna sätter de regler som ska\r\ngälla för företagande. Det helt\r\növervägande antalet statliga företag bör\r\ndärför säljas i den takt som är lämplig\r\nmed hänsyn till marknadernas utveckling.\r\nLikviden ska användas till att amortera\r\nstatsskulden så att statens räntekostnad,\r\nmed hänsyn tagen till utebliven utdelning\r\ntill staten vid försäljning, sänks.\r\nVi anser att de offentliga monopolen\r\nmåste brytas också för att öppna kvinnors\r\ntraditionella arbetsmarknad för samma\r\nspelregler som för de mansdominerade\r\nbranscherna. Kvinnorna måste ges tillträde\r\ntill en arbetsmarknad där man har rättvisa\r\nlöner och makt över sin arbetssituation.\r\nEn viktig punkt inom den liberala\r\njämställdhetspolitiken är därför att, vid\r\nsidan om sänkta skatter, förändra löne-\r\noch arbetsstrukturen i den offentliga\r\nsektorn samt göra det möjligt, lönsamt och\r\nmeningsfullt för fler kvinnor att\r\ngenomföra sina företagarplaner.\r\nKunskap och bildning är enligt vår mening\r\nnyckeln till en långsiktigt uthållig\r\ntillväxt. Svensk utbildningspolitik måste\r\nreformeras från grunden för att skapa en\r\nflexibel skola som visar respekt för\r\nindividens behov och önskningar.\r\nKvaliteten i skolan måste säkras och\r\nläraryrkets status måste höjas.\r\nFolkpartiet vill introducera en nationell\r\nskolpeng med syfte att få likvärdighet i\r\ngrundskoleutbildningen samt en särskild\r\nyrkesexamen, en lärlingsexamen och en\r\nstudentexamen för att individualisera\r\ngymnasieutbildningen. Dessutom bör ett\r\nrättvist studiestödssystem införas och\r\nforskningen vid universitet och högskolor\r\nförstärkas.\r\nVi anser att en positiv utveckling av den\r\nsvenska ekonomin underlättas av\r\nförbättrade infrastrukturinsatser. Höjda\r\nanslag för väginvesteringar behövs för att\r\nlösa trafikproblemen i storstadsregionerna\r\nsamt säkra standarden i de regionala\r\nkommunikationsnäten. Den statliga\r\nbredbandssatsningen bör omedelbart\r\navbrytas så att näringslivet kan avgöra\r\nden teknologiska inriktningen i\r\nutbyggnaden av IT-nät. Bostadsbyggandet\r\nmåste samtidigt utvecklas i mer\r\nmarknadsmässig riktning med lägre\r\nkostnader, högre rörlighet och större\r\nkonkurrens. De lokala\r\ninvesteringsprogrammen bör avskaffas och\r\nräntebidragen minskas.\r\nDet är enligt vår mening angeläget att\r\nSverige driver kampen för global\r\nsolidaritet mer intensivt än i dag.\r\nAvreglering av jordbrukspolitiken,\r\nsatsning på frihandel och finansiell\r\nstabilitet är av största vikt. Det krävs\r\ndock parallellt en kraftig satsning på\r\nbiståndet. Vi föreslår att det svenska\r\nbiståndet ökas med drygt 1,7 miljarder\r\nkronor under de två kommande åren så att\r\nenprocentsmålet kan vara återställt senast\r\n2006. Även i vår liberala miljöpolitik\r\nunderstryker vi vikten av global samverkan\r\noch föreslår ökade resurser till bl.a. det\r\ninternationella miljösamarbetet samt\r\nmiljöforskning. En europeisk\r\nkoldioxidskatt bör införas.\r\nSammanfattningsvis anser vi således att\r\nriksdagen bör bifalla motionerna Fi232\r\n(fp) yrkandena 2-6 och 26 samt Sk382 (fp)\r\nyrkandena 1-4, 7-12, 14, 22, 24 och 26 med\r\ntillägg för den justering av statens\r\ninkomster som vi förordar för att kunna\r\nutvidga reglerna om framskjuten\r\nbeskattning vid vissa andelsbyten.\r\n\r\nVi avstyrker regeringens förslag i berörda\r\ndelar liksom de övriga motioner som är\r\naktuella i detta sammanhang.\r\n\r\nTabell. Folkpartiets förslag till\r\nutgiftstak och utgiftsramar för 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n10.        Budgetförslagen för 2003 -\r\navsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5\r\n(kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n5. Budgetförslagen för 2003\r\n\r\na) Utgiftstak för staten 2002-2004\r\n(avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 814\r\nmiljarder kronor 2003 och 841 miljarder\r\nkronor 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi233 av Alf  Svensson\r\nm.fl. (kd) yrkande 5 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 2 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 a i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nb) Beräkning av den offentliga sektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004 (avsnitt\r\n2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner den reviderade\r\nberäkningen av de offentliga utgifterna\r\nför åren 2003 och 2004 som redovisas i\r\nmotion 2002/03:Fi233. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi233 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkande 12\r\noch avslår proposition 2002/03:1 punkt 3\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 b i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden 2003 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden enligt det med reservation\r\n10 betecknade förslaget i efterföljande\r\nsammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi233 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkande 8 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 8, motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 1 samt övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under punkt 5 c i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för\r\n2003 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\nRiksdagen godkänner den beräkning av\r\nmyndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret för 2003 som redovisas i\r\nreservation 10. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) yrkande 11 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 5 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 e i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Beskattning av förvärvsinkomster\r\n(avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 10 om inkomstskatten för 2003.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi255 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 2-5 samt 8 och motion\r\n2002/03:Fi256 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 8-11 och 33 samt avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 27 i denna del\r\noch motion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 g i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nh) Det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet (avsnitt 3.3.3)\r\n=utskottet\r\nj) Förmånsbeskattning av miljövänliga\r\nbilar (avsnitt 3.3.4)\r\n=utskottet\r\nk) Förändrade nivåer för socialavgifter\r\n(3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 10 om social- och\r\narbetsgivaravgifter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi256 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkandena 15 och 16\r\nsamt motion 2002/03:Sk383 av Per Landgren\r\nm.fl. (kd) yrkande 5 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkterna 28 och 29,\r\nbåda i denna del samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 k i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nl) Skatt på lågpriscigaretter (avsnitt\r\n3.7.3)\r\n= utskottet\r\nm) Privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror (avsnitt 3.7.4)\r\n=utskottet\r\nn) En fortsatt grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt  (avsnitt\r\n3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 10 om höjd koldioxidskatt och\r\nelskatt. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi255 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkande 7 samt motion 2002/03:Fi256 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkande 32 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 33 i denna\r\ndel, motion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 n i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.7)\r\n=utskottet\r\np) Kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\nq) Grön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n(avsnitt 3.7.12)\r\n=utskottet\r\nr) Grön skatteväxlin - höjd naturgrusskatt\r\n(avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\ns) Bredbandsinstallation (avsnitt 3.8.1)\r\n=utskottet\r\nt) Miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n(avsnitt 3.8.2)\r\n=utskottet\r\nu) Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 enligt\r\ndet med reservation 10 betecknade\r\nförslaget i den sammanställning över\r\nstatsbudgetens utgifter och inkomster som\r\nföljer efter utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motion 2002/03:Fi233 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkande 6 i denna del\r\noch motion 2002/03:Fi256 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd) yrkandena 1 och 24 samt avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 7 och övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 u i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nx) Övriga motionsyrkanden om\r\nbudgetförslagen för 2003\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 10\r\nom skattepolitikens inriktning, utökade\r\nreseavdrag, slopad skatt på\r\naktieutdelningar, beskattningen av\r\nroyalty, fastighetsskatt,\r\nförmögenhetsskatt, skattelättnad för\r\nstudentbostäder och äldrebostäder, sänkt\r\nskatt på drivmedel, inledd avveckling av\r\nreklamskatten, sänkning av jordbrukets\r\ndieselskatt  samt renodling av det\r\nsärskilda anställningsstödet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi229 av Ingvar Svensson (kd),\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 och 11,\r\n2002/03:Fi254 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1-3,\r\n2002/03:Fi255 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1, 6 och 7,\r\n2002/03:Fi256 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 2-7, 12-14, 17-23 och\r\n26-31,\r\n2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 2, 3, 6-9, 12 och 14,\r\n2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl.\r\n(kd) yrkande 2,\r\n2002/03:MJ432 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 23,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl.\r\n(kd) yrkande 3,\r\n2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd)\r\nyrkande 6 samt avslår övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nBudgetpolitikens allmänna inriktning\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar\r\nsikte på att långsiktigt förbättra\r\nSveriges förutsättningar för tillväxt. Vi\r\nföreslår strukturella reformer och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete,\r\nsparande och företagande. Stabila och goda\r\nvillkor för fler och växande företag kan\r\ndå öka sysselsättningen, minska\r\narbetslösheten och trygga välfärden.\r\nDen statliga budgetpolitiken bör inriktas\r\npå ett bättre finansiellt sparande genom\r\nen stramare finanspolitik och på att\r\nminska statsskulden genom en snabbare\r\nutförsäljning av statliga företag. Genom\r\nen rad viktiga strukturreformer kombinerat\r\nmed strategiska skattesänkningar\r\nfinansierade med besparingar kommer vi att\r\nfå till stånd mindre konjunkturkänsliga\r\nstatsfinanser och bättre långsiktiga\r\ntillväxtmöjligheter.\r\nFör att minska konjunkturkänsligheten i\r\nstatens budget föreslår jag att regeringen\r\nbör återkomma med förslag till riksdagen\r\nom hur nuvarande budgetpolitiska\r\növerskottsmål för offentlig sektor ska\r\nkompletteras med ett mål för statens\r\nfinansiella sparande.\r\nJag anser att det som anförs i\r\nKristdemokraternas motion Fi233 om ett\r\nantal särskilt prioriterade områden bör\r\nstyra inriktningen av budgetpolitiken. Sju\r\nområden ska vara särskilt prioriterade.\r\n\r\nTillväxtpolitik\r\n\r\nDen tillväxtpolitik som Kristdemokraterna\r\nförespråkar karakteriseras av en\r\nbalanserad finanspolitik för sunda\r\nstatsfinanser i kombination med\r\nstrukturella åtgärder som förbättrar\r\nekonomins funktionssätt. Bland de\r\nviktigaste av dessa åtgärder märks en\r\nallmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring med en\r\negenfinansieringsgrad på 33 % som kommer\r\natt skapa ett tydligare samband mellan\r\nlönebildning, arbetslöshet och avgifter\r\nför den enskilde. Andra åtgärder av\r\nbetydelse för lönebildningen är en kraftig\r\nsänkning av skatten i vanliga inkomstlägen\r\ngenom en höjning av grundavdraget i den\r\nkommunala beskattningen. Vidare införs ett\r\nstatligt förvärvsavdrag på 5 %.\r\nTjänstesektorn ges nya möjligheter att\r\nväxa genom en 50-procentig skattereduktion\r\nför de privata hushållens köp av tjänster\r\ni det egna hemmet. Därutöver bör bl.a.\r\narbetsgivaravgifterna sänkas med 7\r\nprocentenheter på lönesummor upp till 900\r\n000 kr per år från 2004.\r\nDessutom sänks dieselskatten kraftigt för\r\njord- och skogsbruket i två steg ned till\r\n53 öre per liter. Det motsvarar en\r\nsänkning med ca 2,60 kr per liter.\r\n\r\nSkattepolitik\r\n\r\nKristdemokraterna ser det som en viktig\r\nuppgift att skapa en skattestruktur som\r\ngör att fler kan klara sig på sin egen lön\r\noch inte tvingas vara beroende av bidrag\r\nför att få hushållsekonomin att gå ihop.\r\nDärför föreslår vi en rad åtgärder som gör\r\natt inkomsttagare får bättre möjligheter\r\natt påverka och ta kontrollen över sin\r\negen ekonomiska situation.\r\nGrundavdraget i den kommunala\r\nbeskattningen höjs nästa år till 26 500\r\nkr. Därigenom sänks inkomstskatten för\r\nalla med sammanlagt 16,8 miljarder kronor.\r\nEffekten för dem med lägst grundavdrag\r\nblir ca 385 kr/månad eller 4 600 kr/år.\r\nEn skattereduktion bör göras för låg- och\r\nmedelinkomsttagare på totalt 4 000 kr per\r\nperson och år på pensionsgrundande\r\nförvärvsinkomster.\r\nI stället för regeringens förslag om\r\nkompensation för pensionsavgiften föreslås\r\nett generellt statligt förvärvsavdrag på 5\r\n%. Därigenom ges hushållen ett ökat\r\nekonomiskt utrymme samtidigt som\r\nmarginaleffekterna minskas.\r\nKristdemokraterna föreslår också att\r\nregeringens värnskatt avskaffas.\r\nVärnskatten är ett brott både mot\r\nprinciperna i skattereformen 1990-91 och\r\nmot Socialdemokraternas löfte att den\r\nskulle vara tillfällig.\r\nDen statliga fastighetsskatten avskaffas\r\nför småhus och bostadshyreshus. Reformen\r\nfinansieras delvis genom att kommunerna\r\nges rätt att ta ut avgifter för de\r\nkostnader man har som direkt härrör till\r\nde fastigheter som finns i kommunen.\r\nDärtill bör kapitalvinstskatten vid\r\nförsäljning av privatbostäder höjas från\r\n20 till 30 %. Inklusive den ökade\r\nkapitalvinstbeskattningen innebär\r\nförslagen ett minskat skatte- eller\r\navgiftsuttag med ca 7 miljarder kronor.\r\nGränsen för reseavdraget till och från\r\njobbet bör också sänkas från dagens 7 000\r\ntill 5 000 kr.\r\nBeräkningsramen för att undanröja s.k.\r\npomperipossaeffekter enligt proposition 15\r\nbör höjas till ca 300 miljoner kronor för\r\natt också inrymma ett åtgärdande av de\r\norimliga effekter som också uppstått vid\r\nförsäljning av företag med annat vederlag\r\nän andelar i det köpande bolaget.\r\n\r\nEn reformerad familjepolitik\r\n\r\nBarnens och familjernas behov är\r\nutgångspunkten för familjepolitiken. Alla\r\nska ha möjlighet att välja den\r\nbarnomsorgsform som passar de egna\r\nförhållandena bäst. Uppgiften för stat och\r\nkommun är att skapa ekonomiska och\r\npraktiska förutsättningar för detta.\r\nEftersom behov och önskemål varierar över\r\ntid och mellan olika familjer måste\r\nsamhällets stöd till barnfamiljer vara\r\norganiserat så att det kan användas på ett\r\nflexibelt sätt. Det gäller att hitta\r\nsådana modeller för valfrihet och mångfald\r\nsom skapar de bästa förutsättningarna för\r\nföräldrarna och barnen.\r\nGenom att styra alla resurser till ett\r\nfåtal barnomsorgsformer har staten i\r\npraktiken tagit över beslut som familjerna\r\nsjälva borde fatta. Det familjepolitiska\r\nsystem som byggts upp genom åren har flera\r\nbrister. Fördelningspolitiskt eftersom\r\nresurserna i stor utsträckning styrs mot\r\nredan resursstarka hushåll genom\r\nexempelvis utformningen av\r\nföräldrapenningen, barnbidraget och\r\nmaxtaxan. Från valfrihetssynpunkt genom\r\natt det familjepolitiska stödet inte\r\nmedger flera alternativa\r\nbarnomsorgsformer.\r\nKristdemokraterna föreslår förändringar\r\ninom familjeområdet som bl.a. innebär att\r\nett barnomsorgskonto på 80 000 kr för barn\r\nsom fyller ett år införs. Garantinivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 200 kr.\r\nErsättningsnivån i föräldraförsäkringen\r\nhöjs till 90 % och ersättningstaket\r\nföreslås höjas till 11 prisbasbelopp.\r\nViktiga förbättringar görs av\r\nbostadsbidraget för att gynna de sämst\r\nställda barnfamiljerna. Förändringar görs\r\nockså av SGI, dvs. beräkningsgrunden för\r\nbl.a. föräldrapenningen så att\r\nersättningsrätten bygger på de inkomster\r\nman faktiskt haft.\r\n\r\nBättre pensioner\r\n\r\nRegeringens okänsliga budgetsanering har\r\ndrabbat många pensionärer hårt genom\r\nnedskärningarna och bristerna inom\r\näldrevården samt de växande vårdköerna.\r\nKristdemokraternas förslag leder till ökad\r\nrättvisa och en bättre ekonomisk situation\r\nför pensionärer.\r\nDe ekonomiskt sämst ställda pensionärerna\r\nska få 1 000 kr mer i månaden än vad de\r\nhade 2002. Detta motsvarar ca 700 kr efter\r\nskatt. År 2003 träder det nya\r\npensionssystemet i kraft vad gäller den\r\nnya garantipensionen, som är högre än\r\ndagens folkpension och pensionstillskott.\r\nAlla pensionärer kommer att få sänkt skatt\r\ngenom att det höjda grundavdrag som vi\r\nföreslår, till följd av pensionsreformen,\r\nomfattar hela pensionärskollektivet.\r\nKristdemokraterna menar vidare att\r\ninkomstprövningen av bostadstillägget för\r\npensionärer inte ska innehålla\r\nfritidsfastigheter. Omställningspensionen\r\nför efterlevande ska återställas från 6\r\ntill 12 månader.\r\n\r\nVården, omsorgen och utbildningsväsendet\r\n\r\nSjukvården och äldreomsorgen måste präglas\r\nav värdighet. Valfrihet, bättre\r\nutnyttjande av de ekonomiska resurserna\r\nmen också mer pengar krävs för att skapa\r\nen värdig vård och omsorg.\r\nKristdemokraternas förslag innebär att 3,5\r\nmiljarder kronor tillförs kommuner och\r\nlandsting under de kommande två åren\r\nutöver regeringens förslag. Därtill kommer\r\nett tillskott med 1 miljard kronor de\r\nnärmaste två åren för den nationella\r\nvårdgarantin som Kristdemokraterna\r\nföreslår tillsammans med Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna\r\noch Centerpartiet.\r\nKommunerna bör själva få bestämma över\r\nsin verksamhet. Därför föreslår\r\nKristdemokraterna att regeringens\r\nskolsatsning i stället bör utformas som en\r\nhöjning av det generella statsbidraget\r\ntill kommuner.\r\nVillkoren för studerande bör förbättras.\r\nHöjning föreslås av studiebidraget för\r\ngymnasiestuderande. För högskolestuderande\r\nföreslår vi att bidragen ska utgöra en\r\nstörre andel av studiemedlen liksom att\r\nfribeloppet slopas. Även för\r\nvuxenstuderande förbättras studiemedlen.\r\nEn helt ny rehabiliteringsförsäkring bör\r\ninföras för att minska de höga\r\nohälsotalen. Drygt 4 miljarder kronor\r\nsatsas på detta de närmaste två åren.\r\nEtt förlängt särskilt stimulansbidrag\r\ninom äldreomsorgen bör gälla 2003 och 2004\r\nför att i första hand förbättra\r\nsituationen för anhörigvårdare.\r\n\r\nEtt återupprättat rättsväsende\r\n\r\nDet krävs ökade resurser till\r\nrättsväsendet för att öka tryggheten,\r\nförebygga brott och hjälpa de kriminella\r\natt bryta sin kriminella bana. Vi vill\r\njämfört med 2002 års nivå tillföra\r\nrättsväsendet, inklusive tull,\r\nkustbevakning och skattekontroll\r\nytterligare 2,4 miljarder kronor den\r\nkommande tvåårsperioden, vilket är 1,7\r\nmiljarder kronor mer än regeringen.\r\nFörstärkningar sker i alla delar av\r\nrättskedjan. Det brottsförebyggande\r\narbetet intensifieras.\r\nNärpolisverksamheten ska säkerställas och\r\nutvecklas. År 2007 ska det finnas 19 000\r\npoliser. Antalet utbildningsplatser ska\r\ndärför ökas kraftigt. Åklagarväsendet\r\nstärks för att klara ett ökat antal\r\närenden. Särskilda satsningar görs också\r\npå miljö- och ekobrottsåklagare.\r\nDomstolarna ska reformeras och tillföras\r\nökade resurser. Ökade resurser till\r\nkriminalvården ska möjliggöra meningsfulla\r\ninsatser som kan leda till ett liv utan\r\nbrottslighet.\r\n\r\nUpprustad infrastruktur\r\n\r\nKristdemokraterna satsar 4,3 miljarder\r\nkronor 2003 och 2004 på den nu snabbt\r\nförfallande svenska väg- och\r\njärnvägsinfrastrukturen. Medlen ska\r\nanvändas såväl för investeringar som för\r\nförbättrat underhåll. Vi avstyrker\r\nregeringens förslag till låneram i\r\nRiksgäldskontoret eftersom dessa\r\ninvesteringar inte ryms under\r\nutgiftstaket. Kristdemokraterna efterlyser\r\nett program för investeringar i\r\npartnerskap med den privata sektorn.\r\nAnslagsmedel bör långsiktigt avsättas för\r\ninvesteringar i sjöfartens infrastruktur,\r\nför 2004 avsätts 100 miljoner kronor för\r\ndetta ändamål.\r\nKristdemokraterna föreslår vidare en\r\nsänkning av dieselskatten med 25 öre per\r\nliter, vilket förbättrar den svenska\r\ntransportsektorns förutsättningar att\r\nkonkurrera med utländska åkare. Förslaget\r\nkommer även att medföra miljöförbättringar\r\ndå skattesänkningen avser den renare\r\nsvenska dieseln.\r\n\r\nFinansiering av förslagen\r\n\r\nKristdemokraterna anser att det är\r\nnödvändigt med en budgeteringsmarginal som\r\när större än den regeringen räknar med. De\r\nnya åtagandena i form av ökad\r\nbudgeringsmarginal och utgiftsökningar\r\nsamt skattesänkningarna avses bli\r\nfinansierade genom utgiftsminskningar på\r\nstatsbudgeten på netto 7 respektive 18\r\nmiljarder kronor åren 2003 och 2004.\r\nExempel på utgiftsminskningar är en\r\nförändrad grund för beräkning av den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI)\r\nliksom av arbetslöshetsersättningen. Ökad\r\nfinansieringsgrad i a-kassan liksom flera\r\nandra reformer inom arbetsmarknadsområdet\r\nleder till minskade utgifter. Ytterligare\r\nutgiftsminskningar uppkommer till följd av\r\nen ny rehabiliteringsförsäkring och en ny\r\ntrafikförsäkring. Kristdemokraterna räknar\r\nockså med att den ökade utförsäljningen av\r\nstatliga företag ska leda till minskade\r\nutgifter för statsskuldsräntor.\r\nBesparingar görs även bl.a. på\r\ninvesteringar i försvarsmateriel,\r\nRegeringskansliet liksom på ett antal\r\nmyndigheter.\r\nI det följande visas Kristdemokraternas\r\nförslag till fördelning på utgiftsområden\r\n2003.\r\nSammanfattningsvis anser jag att\r\nKristdemokraternas budgetförslag för 2003\r\nbör ligga till grund för budgetpolitiken.\r\nDet innebär att jag tillstyrker motionerna\r\n2002/03:Fi229 av Ingvar Svensson (kd),\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 och 11,\r\n2002/03:Fi254 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1-3,\r\n2002/03:Fi255 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1, 6 och 7,\r\n2002/03:Fi256 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 2-7, 12-14, 17-23 och\r\n26-31,\r\n2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkandena 2, 3, 6-9, 12 och 14,\r\n2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl.\r\n(kd) yrkande 2,\r\n2002/03:MJ432 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 23,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl.\r\n(kd) yrkande 3 samt\r\n2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd)\r\nyrkande 6 med tillägg för den utökade\r\nberäkningsram vi förordar för att\r\nundanröja de s.k. pomperipossaeffekterna.\r\n\r\nJag avstyrker regeringens förslag i\r\nberörda delar liksom de övriga\r\nmotionsyrkandena som är aktuella i detta\r\nsammanhang.\r\n\r\nTabell. Kristdemokraternas förslag till\r\nutgiftstak och utgiftsramar för 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n11.        Budgetförslagen för 2003 -\r\navsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n5. Budgetförslagen för 2003\r\n\r\na) Utgiftstak för staten 2002-2004 (avsnitt\r\n2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 784\r\nmiljarder kronor 2003 och 815 miljarder\r\nkronor 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi234 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) yrkande 3 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 2 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 a i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nb) Beräkning av den offentliga sektorns\r\nutgifter åren 2003 och 2004 (avsnitt\r\n2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner den reviderade\r\nberäkningen av de offentliga utgifterna\r\nför åren 2003 och 2004 som redovisas i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis proposition 2002/03:1 punkt 3.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden 2003 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden enligt det med reservation\r\n11 betecknade förslaget i efterföljande\r\nsammanställning över statsbudgetens\r\nutgifter och inkomster. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi234 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 6 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 8, motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 1 samt övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under punkt 5 c i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för\r\n2003 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Beskattning av förvärvsinkomster\r\n(avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 11 om inkomstskatten för 2003.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 2-4 samt avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 27 i denna del, motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 12 i denna del och övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 g i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nh) Det fasta beloppet vid beskattningen av\r\nförvärvsinkomster (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän i det nordiska\r\ndubbelbeskattningsavtalet (avsnitt 3.3.3)\r\n=utskottet\r\nj) Förmånsbeskattning av miljövänliga\r\nbilar (avsnitt 3.3.4)\r\n=utskottet\r\nk) Förändrade nivåer för socialavgifter\r\n(3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad som anfört i\r\nreservation 11 om social- och\r\narbetsgivaravgifter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi286 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkandena 18-20 och\r\navslår proposition 2002/03:1 punkterna 28\r\noch 29, båda i denna del, samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 k i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nl) Skatt på lågpriscigaretter (avsnitt\r\n3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror (avsnitt 3.7.4)\r\n=utskottet\r\nn) En fortsatt grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt  (avsnitt\r\n3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 11 om höjd koldioxidskatt och\r\nelskatt. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 25 och 26 samt bifaller delvis\r\nproposition 2002/03:1 punkt 33 i denna del\r\noch motion 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) yrkande 12 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 n i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.7)\r\n=utskottet\r\np) Kalk- och cementbranschens\r\nkoldioxidskatt (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\nq) Grön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n(avsnitt 3.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 11 om höjd skatt på avfall.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande 27 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 34 i denna del, motion\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp) yrkande 15 samt övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under punkt 5 q i\r\nefterföljande förteckning över av\r\nutskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nr) Grön skatteväxling - höjd\r\nnaturgrusskatt (avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\ns) Bredbandsinstallation (avsnitt 3.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i\r\nreservation 11 om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch datakommunikation. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Fi286 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 33 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 30 i denna del\r\nsamt övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under punkt 5 s i efterföljande\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nt) Miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n(avsnitt 3.8.2)\r\n=utskottet\r\nu) Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2003 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 enligt\r\ndet med reservation 11 betecknade\r\nförslaget i den sammanställning över\r\nstatsbudgetens utgifter och inkomster som\r\nföljer efter utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Fi234 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) yrkande 11 och avslår\r\nproposition 2002/03:1 punkt 7 samt övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under\r\npunkt 5 u i efterföljande förteckning över\r\nav utskottet i punkt 5 avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nx) Övriga motionsyrkanden om\r\nbudgetförslagen för 2003\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 11\r\nom skattepolitikens inriktning,\r\nförsäljning av statlig verksamhet, slopad\r\nskattereduktion för pensions- och\r\nfackföreningsavgift, avdragsgill\r\npensionsavgift, höjt reseavdrag inklusive\r\nresor till barnomsorg, skattereduktion för\r\nhushållstjänster, ändrad\r\nförmögenhetsbeskattning, avdragsrätt för\r\nstarta- eget-sparande och riskkapital,\r\nändrad beskattning på aktier vid\r\nandelsbyten, sänkt skatt på diesel för\r\njordbruksmaskiner, slopad skatt på\r\nhandelsgödsel samt översyn av\r\nreklamskatten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 12 och 13,\r\n2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 1, 4-9, 11, 13-17, 22, 23 och\r\n28-31,\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c)\r\nyrkande 2,\r\n2002/03:Sk223 av Rigmor Stenmark (c) samt\r\n2002/03:Sk346 av Jörgen Johansson och Jan\r\nAndersson (c) yrkande 2 och avslår övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna i den\r\nförteckning över av utskottet i punkt 5\r\navstyrkta motionsyrkanden som följer efter\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet anser att en långsiktigt\r\nhållbar välfärd och ökad livskvalitet för\r\nmänniskor förutsättter en politik som\r\ngaranterar en uthållig ekonomisk tillväxt.\r\nFör att växla över till ett spår med\r\nsnabbare tillväxt och bibehållen\r\nvälfärdsstat krävs satsningar för att\r\nradikalt förbättra klimatet för\r\nnyföretagande samt för små och medelstora\r\nföretag. Människors självbestämmande måste\r\nockså öka genom minskat beroende av det\r\noffentliga för den egna försörjningen.\r\nCenterpartiets budgetförslag ger markant\r\nlägre utgifter än regeringens under de\r\nkommande åren. Denna stramhet i utgifterna\r\nanvänds för att dels stimulera tillväxten\r\ngenom sänkta skatter, dels amortera av\r\nstatsskulden och öka det finansiella\r\nsparandet. På så sätt uppnås sparmålet på\r\n2 % 2004. Den offentliga sektorns utgifter\r\nberäknas i Centerpartiets budgetalternativ\r\ntill 1 193 miljarder kronor år 2003 och\r\n1 229 miljarder kronor år 2004.\r\nPå skattepolitikens område prioriterar\r\nCenterpartiet skattesänkningar som gör det\r\nmöjligt för fler att leva på sin lön, som\r\ngör det lönsamt att gå från\r\nbidragsberoende till förvärvsarbete, som\r\nsänker skatten på boende, som underlättar\r\nför företag att anställa och som bidrar\r\ntill en uthållig tillväxt.\r\nCenterpartiet vill genomföra en\r\ninkomstskattereform inriktad mot att sänka\r\nskatten och samtidigt minska de negativa\r\nmarginalskatteeffekterna för människor med\r\nlåga och medelstora inkomster. Från och\r\nmed 2003 ersätts därför grundavdraget med\r\nen skatterabatt på 9 000 kr, lika för\r\nalla. För personer som bara betalar\r\nkommunalskatt motsvaras detta av effekten\r\nav ett grundavdrag på ca 30 000 kr. Vidare\r\nföreslås en förvärvsrabatt som fasas in\r\nmed 10 % av arbetsinkomsten, inledningsvis\r\nupp till en årlig arbetsinkomst på 96 000\r\nkr, fullt utbyggd till 108 000 kr. För\r\npersoner med högre inkomster begränsas\r\nförvärvsrabatten till halva maxbeloppet.\r\nProduktion av hushållstjänster sker i dag\r\nnästan uteslutande inom en svart\r\narbetsmarknad. Höga skattekilar motverkar\r\nskapandet av nya jobb och företag.\r\nCenterpartiet föreslår därför en\r\nskattereduktion på 50 % för\r\narbetskostnader på ROT-arbeten och\r\nhushållstjänster upp till 50 000 kr från\r\n2004.\r\nÖkade kostnader på drivmedel gör att\r\nCenterpartiet från 2004 vill se en höjning\r\nav reseavdraget från 16 till 20 kr per\r\nmil. Förutom arbetsresor bör också resor\r\ntill och från barnomsorg göras\r\navdragsgilla.\r\nSambeskattningen av förmögenheter bör\r\navskaffas fr.o.m. 2003 och då bör enligt\r\nCenterpartiet dessutom endast halva\r\ntaxeringsvärdet för småhus tas upp till\r\nförmögenhetsbeskattning. Från 2003 bör\r\nberäkningen av fastighetsskatten ändras\r\ntill att grundas på medianvärden för att\r\nundvika att höga försäljningspriser driver\r\nupp taxeringsvärdena. Därmed behövs inte\r\nden nuvarande begränsningsregeln. En\r\nåtskillnad mellan fritids- och fastboende\r\nvid taxeringen ökar möjligheterna för\r\npermanentboende i attraktiva\r\nfritidsområden att bo kvar. Från 2004 bör\r\nuttagsprocenten sänkas till 0,9. För att\r\nminska hyreskostnaderna bör uttagsskatten\r\npå fastighetsarbete i egen regi slopas och\r\nfastighetsskatten på flerfamiljshus sänkas\r\ni den takt ekonomin tillåter.\r\nSverige har världens högsta skatter på\r\narbetskraft. För att skapa fler\r\narbetstillfällen, särskilt i småföretag,\r\nvill Centerpartiet utöka arbetsgivares och\r\negenföretagares avdragsrätt för\r\narbetsgivar- och egenavgifter.\r\nAvdragsrätten bör höjas från 5 till 8\r\nprocentenheter av en årlig lönesumma på\r\n852 000 kr för arbetsgivare och 180 000 kr\r\nför egenföretagare. Avdragsmöjligheterna\r\nbör på sikt utvidgas ytterligare.\r\nCenterpartiet vill också använda riktade\r\nsänkningar av arbetsgivaravgiften som ett\r\nmedel för att skapa\r\növergångsarbetsmarknader, där arbetslösa\r\nfår chansen att prova jobb hos olika\r\narbetsgivare och arbetsgivare ges\r\nmöjlighet att lära känna arbetssökande.\r\nSkattevillkoren för riskkapitalsparande\r\när en viktig faktor för möjligheterna till\r\nnyföretagande. Centerpartiet vill\r\nstimulera entreprenörskap genom att\r\nmöjliggöra skattefritt sparande upp till\r\n120 000 kr som grundplåt till det egna\r\nföretaget. Som alternativ bör finnas en\r\nmöjlighet att göra ett personligt\r\nriskkapitalavdrag. Som ett led i att värna\r\nfamiljeföretagen vill Centerpartiet slopa\r\narvsskatten på arbetande kapital i\r\nfåmansföretag. Vidare måste de orimliga\r\nbeskattningsreglerna av vinster vid\r\nandelsbyten ändras så att aktieägaren kan\r\nvälja beskattning antingen vid andelsbytet\r\neller vid försäljning. Centerpartiet\r\navsätter 300 miljoner kronor för en sådan\r\nskattelättnad.\r\nCenterpartiet anser att ekonomiska\r\nstyrmedel kan vara effektiva för att komma\r\ntill rätta med miljöproblem. I det\r\nnuvarande systemet för skatteväxling\r\nbidrar emellertid nedsättningarna i\r\nmiljöbeskattningen för industrin till att\r\nförsvåra övergången till en framtida\r\nhandel med utsläppsrättigheter, vilket på\r\nsikt är ett viktigt marknadsekonomiskt\r\nvapen mot miljöförstöring. Centerpartiet\r\nvill därför påbörja en utfasning av\r\nindustrins nedsättning av\r\nkoldioxidskatten. På miljöskatteområdet\r\nbör också skattelättnaderna för\r\nbiobränslen ökas, fastighetsskatten på\r\nvindkraftverk slopas och en skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall införas.\r\nCenterpartiet anser att\r\nkonkurrensvillkoren för den gröna sektor\r\nsom det svenska jordbruket utgör måste\r\nförbättras och föreslår därför att skatten\r\npå handelsgödsel slopas, liksom att\r\ndieselskatten för jord- och\r\nskogsbruksmaskiner förs ned till\r\ngenomsnittlig EU-nivå.\r\nDe av Centerpartiet föreslagna\r\nförändringarna på skatteområdet motsvarar\r\nnettosänkningar på 35 respektive 40\r\nmiljoner kronor för 2003 och 2004.\r\nI det följande presenteras de områden,\r\nförutom skattepolitiken, som Centerpartiet\r\nprioriterar under de kommande åren.\r\nCenterpartiet vill stimulera företagandet\r\noch föreslår, förutom ovan nämnda\r\nskattesänkningar, att en stor del av de\r\nonödiga och krångliga regler som svenska\r\nföretagare brottas med tas bort.\r\nFöretagarnas trygghet måste stärkas genom\r\natt de diskriminerande villkor som gäller\r\nför egenföretagare och deras familjer i\r\nsocialförsäkringssystemen måste åtgärdas.\r\nÄven rättssäkerheten för småföretagare bör\r\nförbättras genom ett system där\r\nsjuklönedagarna kopplas till antalet\r\nanställda så att onödiga konkurser i\r\nfåmansföretag undviks.\r\nPå miljöområdet välkomnar Centerpartiet\r\natt regeringen hörsammat partiets förslag\r\nom främjande av export av svensk\r\nmiljöteknik. Centerpartiet vill dock ta\r\nytterligare steg genom att stimulera\r\nnätverksbildning mellan\r\nmiljöteknikföretag, myndigheter,\r\nuniversitet m.fl. för att stärka\r\nkonkurrenskraften på området. Inom EU bör\r\nSverige bl.a. verka för att ett\r\ninstitutionellt ramverk för miljöfrågorna\r\nskapas, att ett system för handel med\r\nutsläppsrättigheter utvecklas och att EU:s\r\nkrav på en lägsta skattenivå på\r\nbiodrivmedel slopas. Centerpartiet satsar\r\nockså 353 miljoner kronor i riktat\r\nmiljöbistånd.\r\nUnder flera års tid har Centerpartiet\r\nkritiserat regeringens passivitet i\r\narbetet med att minska sjukskrivningarna.\r\nDelmål bör preciseras till att\r\nsjukskrivningarna ska ha minskat med 20 %\r\ntill 2004 och 40 % till 2006.\r\nCenterpartiet anser att\r\nRehabiliteringsutredningens (SOU 2000:78)\r\nförslag utgör en god grund för hur en\r\nsådan minskning ska komma till stånd, men\r\nvill också bl.a. införa en\r\nrehabiliteringsgaranti. Garantin innebär\r\natt sjukskrivning efter 30 dagar ska kräva\r\ngodkännande av två läkare och att den\r\nsjukskrivne ska ha en preliminär\r\nrehabiliteringsplan klar inom 6 veckor.\r\nPersoner som riskerar att fastna i lång\r\nsjukskrivning fångas därigenom upp tidigt.\r\nPartiet vill också införa en nationell\r\nvårdgaranti som ger rätt till vård inom 3\r\nmånader.\r\nFör att få fler människor i arbete vill\r\nCenterpartiet för det första införa de\r\növergångsarbetsmarknader för\r\nlångtidsarbetslösa som diskuterats ovan.\r\nFör det andra ska rätten till utbildning\r\nstärkas, dels genom att ge alla arbetslösa\r\nmed kort utbildning möjlighet att\r\nkomplettera till gymnasienivå, dels genom\r\natt utveckla yrkesutbildningarna, där\r\nlärlings- och KY-utbildningar utgör\r\nviktiga komplement till teoretiska\r\nutbildningar. Partiet avvisar regeringens\r\nsyn på arbetsmarknaden som ett\r\nnollsummespel och ser i stället en bredare\r\narbetskraftsinvandring som en möjlighet\r\nför företag att växa och utvecklas.\r\nÄven goda kommunikationer är en\r\nförutsättning för tillväxt och arbete i\r\nhela landet, och Centerpartiet anslår\r\ndärför 1,7 miljarder kronor mer än\r\nregeringen för att, i första hand, ta igen\r\ndet eftersatta underhållet av svenska\r\nvägar och järnvägar.\r\nCenterpartiet har som mål att skapa ett\r\ndecentraliserat kunskapssamhälle. Inom den\r\nhögre utbildningen måste den sociala\r\nsnedrekryteringen brytas samt skuldbördan\r\nför studenter minska. Centerpartiet vill\r\ndärför införa ett nytt studiemedelssystem\r\ndär bidrag och lån utgör vardera 50 %.\r\nUtbyggnaden av högre utbildning och\r\nforskning i hela landet säkras genom att\r\nytterligare 386 miljoner kronor tillförs,\r\nvarav hälften reserveras för forskning vid\r\nhögskolorna och nya universitet. På\r\nskolans område ersätts den tidsbestämda\r\nskolplikten med en individuell\r\nkunskapsrätt och ett kunskapskontrakt\r\nmellan lärare, elev och föräldrar som\r\nförbinder alla parter att ta ansvar för\r\natt eleven når kunskapsmålen. Makten i\r\nskolan ska i ökad utsträckning\r\ndecentraliseras från politiker till skolor\r\noch lärare. Att hela landet får likvärdiga\r\nskolor garanteras genom inrättandet av ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut.\r\nCenterpartiets internationella engagemang\r\nutmynnar i ståndpunkten att de viktigaste\r\nutvecklingsförutsättningarna för världens\r\nfattiga länder ligger i rättvis handel och\r\nstabiliserande institutioner, som även\r\nkorrigerar marknaden för externa effekter\r\ni fråga om miljö och social påverkan. Men\r\näven ett omfattande ekonomiskt bistånd är\r\nen nödvändighet. Partiet föreslår därför\r\nen stegvis höjning av biståndet så att\r\nenprocentsmålet av BNI nås 2005.\r\nDe centrala tankegångarna i\r\nCenterpartiets familjepolitik är att\r\nföräldrar och barn måste få mer tid\r\ntillsammans, att det ska vara möjligt att\r\nkombinera familje- och arbetsliv för både\r\nkvinnor och män samt att barnfamiljernas\r\nsjälvbestämmande ska öka genom bättre\r\nekonomiska resurser och genom en stärkt\r\nvalfrihet i barnomsorgen. Centerpartiet\r\nvill därför fördubbla barnbidraget för\r\nbarn i åldern 1-5 år i fyra steg till\r\n2006, samtidigt som golv och tak i\r\nföräldraförsäkringen, liksom ersättningen\r\nunder garantidagarna, höjs. Föräldrar ges\r\nlagstadgad rätt att gå ned till halvtid\r\nunder barnets första 8 år.\r\nEtableringsfrihet bör införas inom\r\nbarnomsorgen och möjligheterna att\r\ntidsdifferentiera maxtaxan förbättras.\r\nCenterpartiet vill också ha en\r\njämställdhetsbonus som belönar föräldrar\r\nsom delar på föräldraledigheten.\r\nFörutom familjepolitiken syftar även\r\nmånga andra av Centerpartiets förslag till\r\natt skapa ökad jämställdhet mellan kvinnor\r\noch män. Såväl inkomstskattereformen som\r\nskattelättnaderna för riskkapitalsparande\r\nkommer att ge störst positiv effekt för\r\nkvinnor, liksom insatserna för\r\nrehabilitering, eftersom kvinnor har\r\nungefär dubbelt så många sjukdagar som\r\nmän. Rättsligt svarar besluten att\r\növerföra lönediskrimineringsmål till\r\nvanlig domstol och nollvisionen för våld\r\nmot kvinnor och flickor för en stärkning\r\nav kvinnors ställning.\r\nCenterpartiets vision av ett\r\ndecentraliserat samhälle, där hela landet\r\nhar rätt till samma villkor, kommer också\r\ntill uttryck på andra områden. Den lokala\r\nsjävstyrelsen bör stärkas ekonomiskt,\r\ngenom att den kommunala skattebasen ökas\r\noch minskar beroendet av statlig välvilja,\r\noch politiskt, genom att länen ges rätt\r\natt bilda direktvalda regionparlament.\r\nStatliga bolag ska åläggas att garantera\r\nservice över hela landet, och statlig\r\nverksamhet motsvarande 50 000\r\nårsarbetstillfällen bör utlokaliseras.\r\nSärskilda resurser tillförs för att\r\nutveckla landsbygdens näringsliv liksom\r\nför att öka ungdomars möjlighet att ta del\r\nav kulturupplevelser även utanför\r\nstorstäderna.\r\nJag föreslår att riksdagen ställer sig\r\nbakom Centerpartiets förslag till nivå på\r\nutgiftstaket för staten under de två\r\nnärmast efterföljande åren. Taken bör\r\nfastställas till 784 miljarder kronor år\r\n2003 och 815 miljander kronor år 2004.\r\nI följande tabell visas Centerpartiets\r\nförslag till fördelning på utgiftsområden.\r\nDetta bör enligt min mening ligga till\r\ngrund för riksdagens beslut om\r\nfördelningen år 2003.\r\nJag ställer mig således bakom följande\r\nförslag som framförs i Centerpartiets\r\nparti- och kommittémotioner Fi234\r\nyrkandena 3, 5, 6 och 11-13, Fi286\r\nyrkandena 1-9, 11, 13-20, 22-23, 25-31 och\r\n33, N394 yrkande 3 samt MJ487 yrkande 2\r\noch föreslår att riksdagen bifaller nämnda\r\nmotionsyrkanden. Även motionerna Sk223 och\r\nSk346 yrkande 2 om en översyn av\r\nreklamskattereglerna tillstyrks.\r\nVidare anser jag att riksdagen bör avslå\r\nregeringens förslag i berörda delar samt\r\növriga motionsyrkanden som är aktuella i\r\ndetta sammanhang i den mån de inte\r\nsammanfaller med Centerpartiets förslag.\r\n\r\nTabell. Centerpartiets förslag till\r\nutgiftstak och utgifsramar för 2003\r\n\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\n12.        Preliminär fördelning av\r\nutgifterna på utgiftsområden  2004 -\r\navsnitt 4.2, punkt 7 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och\r\nTomas Högström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n7. Riksdagen godkänner den i reservation\r\n12 föreslagna preliminära fördelningen av\r\nutgifterna på utgiftsområden för 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 6 och avslår proposition 2002/03:1\r\npunkt 10 samt motionerna\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 7,\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 i denna del och 9 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 7 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi biträder Moderata samlingspartiets\r\nförslag till preliminär fördelning av\r\nutgifterna på utgiftsområden för 2004.\r\nMed vårt budgetförslag vill vi uppnå de\r\npolitiska mål som finns redovisade i vår\r\nmotion Fi231 (m). Den offentliga sektorns\r\nutgifter och inkomster måste begränsas för\r\natt de offentliga finanserna ska bli\r\nmindre konjunkturkänsliga.\r\nInom ramen för minskade offentliga\r\nutgifter omvandlar vi sammansättningen av\r\nden offentliga sektorns inkomster och\r\nutgifter. Vi föreslår förstärkningar inom\r\nområden där det offentliga ska stå starkt\r\noch kunna vara en trygghet för dem som\r\nbehöver mest stöd. Vi satsar också ökade\r\nresurser som går direkt till skolor och\r\nsjukvård i stället för att slussas via de\r\nstora välfärdssystemens byråkratier.\r\nRegeringens stora satsningar på ökade\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting\r\nhar inte gett de resultat som man har\r\npåstått. Vi väljer därför att prioritera\r\nverksamheterna och den enskildes val i\r\nstället  för de gamla offentliga\r\nstrukturerna.\r\nVi ser till att staten kan uppfylla sitt\r\nansvar för trygghet på gator och torg,  vi\r\nslår vakt om en modern infrastruktur, en\r\ngod högre utbildning och forskning. Genom\r\nlägre skatter, bättre sjukvård och\r\nrehabilitering samt en offensiv\r\narbetsmarknadspolitik kan vi minska på\r\nbidragsbehov och uppnå lägre kostnader för\r\nbl.a. sjukförsäkringen.\r\nVåra utgiftsminskningar berör friska och\r\narbetsföra som genom lägre skatter och\r\nsitt eget arbete kan utveckla sin trygghet\r\nsamtidigt som vi slår vakt om de enskilda\r\nsom är i störst behov av stöd. Vi sparar i\r\nde stora utgiftssystemen och kan genom\r\ndetta genomföra betydande skattesänkningar\r\ntill förmån för att fler får ökad makt\r\növer välfärden.\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn\r\nbör minskas med netto 108 miljarder kronor\r\n2004 jämfört med regeringens förslag. Till\r\ndetta kommer våra omfattande\r\nskattesänkningar på i första hand arbete\r\noch företagande som netto för 2004 uppgår\r\ntill 48 miljarder kronor för den\r\nkonsoliderade offentliga sektorn.\r\nVi anser således att riksdagen bör\r\nbifalla vårt förslag i motion Fi231 (m)\r\nyrkande 6 och hänvisar till de närmare\r\npreciseringar som görs där. Regeringens\r\nförslag i denna del liksom övriga\r\nmotionsyrkanden bör avslås.\r\n\r\n13. Preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden 2004 - avsnitt 4.2, punkt 7\r\n(fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 7 bör ha följande lydelse:6\r\n7. Riksdagen godkänner den i reservation\r\n13 redovisade preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för år 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 7\r\noch avslår proposition 2002/03:1 punkt 10\r\nsamt motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 6,\r\n2002/03:Fi233 av Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 i denna del och 9 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 7 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att utgifterna preliminärt bör\r\nfördelas på utgiftsområden för 2004 på det\r\nsätt som föreslås i Folkpartiets motion\r\nFi232. Regeringens förslag angående\r\nanslagen på statsbudgeten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten bör minskas med ca 16\r\nmiljarder kronor 2004. Viktiga delar av\r\nbesparingarna är en reform av\r\narbetsmarknadspolitiken med större\r\nsjälvfinansieringsgrad samt en omläggning\r\nav sjukförsäkringssystemet med bl.a.\r\nkraftigt ökade rehabiliteringsinsatser så\r\natt fler långtidssjukskrivna kan återgå\r\ntill jobbet. Dessutom föreslår vi att\r\ntrafikförsäkringen bär ett större ansvar\r\nför vissa sjukpenningkostnader samt\r\nslopade lokala investeringsprogram. De\r\nprioriterade områdena under 2004 är\r\nframför allt vård och omsorg,\r\nbarnfamiljer, bistånd samt investeringar i\r\ninfrastruktur och forskning.\r\nVi ställer oss bakom förslaget i motion\r\nFi230 (s, v, mp) om en utvidgad grön\r\nskatteväxling fr.o.m. 2003. Detta förslag\r\nbör enligt vår mening kompletteras med\r\nmotsvarande justering av det generella\r\nstatsbidraget till kommunsektorn enligt\r\nfinansieringsprincipen.\r\nMed det anförda tillstyrker vi förslagen\r\ni motion Fi232 (fp) yrkande 7 och hänvisar\r\ntill de närmare preciseringar som görs i\r\nmotionen. Regeringens förslag i denna del\r\navstyrks (punkt 10) liksom motionerna\r\nFi231 (m) yrkande 6, Fi233 (kd) yrkandena\r\n7 i denna del och 9 samt Fi234 (c)\r\nyrkandena 7 och 8.\r\n\r\n14. Preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden 2004 - avsnitt 4.2, punkt 7\r\n(kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n7. Riksdagen godkänner den i reservation\r\n14 föreslagna preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för år 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 och 9 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 10 samt motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 6,\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 7 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 7 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser att den\r\npreliminära fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för 2004 ska göras i\r\nenlighet med Kristdemokraternas motion\r\nFi233. Det innebär att anslagen på\r\nstatsbudgeten bör vara ca 18 miljarder\r\nkronor lägre än regeringens förslag för\r\n2004. Genom den kristdemokratiska\r\npolitiken, som vi anser att riksdagen bör\r\nställa sig bakom, kan betydande\r\nutgiftsminskningar åstadkommas och\r\nomprioriteringar göras i enlighet med vad\r\nsom i sin helhet redovisas i motion Fi233.\r\nSatsningar kan samtidigt göras de kommande\r\nåren inom flera områden. Såväl\r\ngarantinivån som ersättningsnivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs. Pensionerna och\r\nu-landsbiståndet höjs. Resurser tillförs\r\nkommuner och landsting för att trygga\r\nbehovet av vård och omsorg. Vi satsar\r\nockså på rättsväsendet och på vägar och\r\njärnvägar.\r\nMed det anförda föreslår jag att motion\r\nFi233 (kd) yrkande 9 bör bifallas av\r\nriksdagen. Jag hänvisar till samtliga de\r\nnärmare preciseringar som görs i\r\nmotionerna. Propositionens förslag och\r\növriga motioners förslag i motsvarande\r\ndelar bör avslås.\r\n\r\n15.        Preliminär fördelning av\r\nutgifterna på utgiftsområden 2004 -\r\navsnitt 4.2, punkt 7 (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n7. Riksdagen godkänner den i reservation\r\n15 föreslagna preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för år 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 7 och 8 och avslår proposition\r\n2002/03:1 punkt 10 samt motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande 6,\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 7 samt\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att den preliminära fördelningen\r\nav utgifterna på utgiftsområden år 2004\r\nska göras på det sätt som föreslås i\r\nCenterpartiets motion Fi234. Det innebär\r\natt regeringens förslag angående anslagen\r\npå statsbudgeten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten bör minskas med ca\r\n46 miljarder kronor år 2004.\r\nGenom Centerpartiets politik kommer\r\nutgifterna för arbetslösheten att sjunka.\r\nVåra förslag om rehabiliterings- och\r\nvårdgaranti kommer att kraftigt minska\r\nkostnaderna för sjukpenning och\r\nförtidspensioner. Vi vill genomföra en\r\ninkomstskattereform som är avsedd att\r\nminska dagens höga marginaleffekter för\r\nlåg- och medelinkomsttagare. Reformen\r\nkommer indirekt också att stärka\r\nkommunernas skattebas och minska deras\r\nberoende av statliga bidrag.\r\nJag föreslår alltså att riksdagen\r\nbifaller motion Fi234 yrkandena 7 och 8\r\noch avslår regeringens förslag i denna del\r\n(punkt 10) samt motionerna Fi231 (m)\r\nyrkande 6, Fi232 (fp) yrkande 7 och Fi233\r\n(kd) yrkandena 7 och 8.\r\n\r\n16.        Försäljning av statliga\r\ntillgångar - avsnitt 5.1, punkt 13 (m, fp,\r\nkd, c)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter\r\n(fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m),\r\nChrister Nylander (fp), Lena Ek (c) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i\r\nreservation 16. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna\r\n2002/03:Fi210 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m),\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 24 samt\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att statens främsta\r\nnäringspolitiska uppgift är att ange ramar\r\noch regelsystem för näringslivets\r\nverksamhet och att bidra till att skapa\r\nförutsättningar för långsiktig tillväxt.\r\nOm staten samtidigt uppträder som ägare\r\noch som utformare av de regler som gäller\r\nför näringslivets verksamhet finns\r\nbetydande risker för bl.a.\r\nkonkurrenssnedvridning och icke optimala\r\ninvesteringsbeslut. Staten bör därför i\r\nstället ägna sig åt verksamhet som ingen\r\nannan kan sköta lika bra eller bättre.\r\nEndast i undantagsfall ska staten vara\r\nägare.\r\nEnligt vår mening måste grundprincipen\r\nvara den att konkurrensutsatt verksamhet\r\nska bedrivas i privat regi. En\r\nprivatisering av statliga företag skapar\r\nen tydligare ägarroll, mer kommersiellt\r\nkompetenta företag och en ökad\r\naktiespridning. Vi anser därmed att t.ex.\r\nVasakronan AB, AB Vin & Sprit och SBAB\r\nskyndsamt bör privatiseras. Vid en\r\nförsäljning av statliga bolag ska\r\ninkomsterna användas för en amortering av\r\nstatsskulden. Detta sänker statens\r\nränteutgifter.\r\nVi föreslår att riksdagen delvis bifaller\r\nmotionerna Fi210 (m), Fi232 (fp) yrkande\r\n24 i denna del och Fi234 (c) yrkande 13 i\r\ndenna del.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Mål för budgetpolitiken - avsnitt 2.3,\r\npunkt 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter\r\n(fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m),\r\nChrister Nylander (fp), Lena Ek (c) och\r\nTomas Högström (m).\r\nDen nya budgetprocessen i staten prövas\r\nnär den statliga budgeten utsätts för\r\npåfrestningar. Den offentliga sektorns\r\növerskott bärs upp av pensionssparandet\r\nmedan statens finanser går med underskott\r\ni stort sett samtliga år och utgiftstaket\r\nför staten riskerar att överskridas.\r\nRegeringen väljer att i detta läge töja på\r\nsunda budgetprinciper. Vi vill här peka på\r\nnågra aspekter där regeringens agerande\r\nkan ifrågasättas.\r\n\r\nInget saldomål och utgiftstak för 2005,\r\ninget reviderat saldomål för 2003\r\n\r\nRegeringen lämnar inte något förslag om\r\nsaldomål och utgiftstak för 2005 i\r\nbudgetpropositionen. Tidigare behandlades\r\ndessa frågor i anslutning till den\r\nekonomiska vårpropositionen men på förslag\r\nav Riksdagskommittén har riksdagen\r\nbeslutat att utgiftsramarna för de\r\nkommande tre åren ska fastställas först i\r\nsamband med behandlingen av\r\nbudgetpropositionen. I vårpropositionen\r\n2002 uppgav regeringen att den avsåg att i\r\nbudgetpropositionen för 2003 lämna förslag\r\nom utgiftstak och saldomål för 2005 (prop.\r\n2001/02:100 s. 55).\r\nI den nu aktuella budgetpropositionen\r\nskriver regeringen (s. 79) att valet har\r\ninneburit att beredningstiden för\r\nställningstagandet avseende den\r\nlångsiktiga budgetpolitiken inte varit\r\ntillräcklig. Regeringen säger sig därför\r\nsakna möjlighet att i budgetpropositionen\r\nlägga fram förslag till utgiftstak och\r\nsaldomål för 2005.\r\nValet kan dock inte ha kommit som någon\r\növerraskning för regeringen. Regeringens\r\nunderlåtenhet att föreslå utgiftstak för\r\n2005 motverkar långsiktigheten i den\r\nstatliga budgetprocessen.\r\nRegeringen anförde också i\r\nvårpropositionen att den i sedvanlig\r\nordning avsåg att återkomma till frågan om\r\növerskottsmålet för 2003 i\r\nbudgetpropositionen för 2003 (prop.\r\n2001/02:100 s. 59). Regeringen har dock i\r\nbudgetpropositionen utan närmare\r\nförklaring frångått den tidigare ordningen\r\natt föreslå ett preciserat saldomål för\r\nnärmast efterföljande år. Vi anser att\r\nregeringen borde ha redovisat skälen för\r\natt man har frångått sin tidigare\r\nutfästelse att redovisa ett reviderat\r\nsaldomål för 2003.\r\nRegeringen gör i budgetpropositionen en\r\nbedömning av hur väl det s.k. strukturella\r\növerskottet överensstämmer med det\r\nlångsiktiga målet om 2 % överskott under\r\nen konjunkturcykel. Regeringen skriver att\r\nBNP för 2003 och 2004 förutses \"ligga kvar\r\npå en nivå som understiger den svenska\r\nekonomins potentiella produktionsnivå\".\r\nAnnorlunda uttryckt innebär detta att de\r\ntillgängliga resurserna i samhället inte\r\nutnyttjas fullt ut. Om man tar hänsyn till\r\ndetta och dessutom beaktar att statens och\r\nkommunernas skatteinkomster fördelar sig\r\npå ett annat sätt över åren efter en\r\nperiodisering, bedömer regeringen \"det\r\nstrukturella överskottet ligga i linje med\r\ndet medelfristiga målet på 2 procent av\r\nBNP såväl 2003 som 2004\".\r\nEn bedömning av det slag som regeringen\r\ngör skulle kunna ses som ett alternativ\r\ntill uppföljningen av de för varje år\r\npreciserade överskottsmålen. Vi vill dock\r\nframhålla att en beräkning av det\r\nstrukturella överskottet alltid rymmer ett\r\nbetydande mått av godtycklighet. Ställs\r\nett sådant vagt definierat begrepp i\r\nrelation till det genomsnittliga\r\nkonjunkturcykelmålet blir tolkningen inte\r\nlika entydig som när ett preciserat\r\növerskottsmål i efterhand jämförs med ett\r\nfaktiskt uppnått resultat. Regeringen\r\nöppnar således för mer skönsmässiga\r\ntolkningar av huruvida budgetpolitikens\r\nmål har uppnåtts.\r\nVi förutsätter att regeringen\r\nfortsättningsvis kommer att redovisa\r\npreciserade saldomål.\r\n\r\nLiten budgeteringsmarginal\r\n\r\nBudgetpropositionens förslag innebär en\r\nbudgeteringsmarginal som för 2002 uppgår\r\ntill 0,3 miljarder kronor, för 2003 till\r\n0,4 miljarder kronor och för 2004 till 0,6\r\nmiljarder kronor.\r\nDe nu redovisade nivåerna för\r\nbudgeteringsmarginalen för 2002-2004 är\r\nextremt låga och har sedan systemet med\r\nutgiftstak infördes aldrig tidigare förts\r\nupp med så låga värden i någon\r\nbudgetproposition eller vårproposition.\r\nDet framgår av efterföljande\r\nsammanställning vars uppgifter är hämtade\r\nur de vårpropositioner och\r\nbudgetpropositioner som har lagts fram\r\nsedan 1996.\r\nNivån på budgeteringsmarginalen redovisad\r\ni budget- och vårpropositioner\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nI den nu aktuella budgetpropositionen är\r\nbudgeteringsmarginalen för 2002 angiven\r\ntill 0,3 miljarder kronor. Av\r\nsammanställningen framgår att\r\nbudgeteringsmarginalen för det aktuella\r\nåret tidigare redovisats med belopp på\r\nmellan 0,6 och 8,9 miljarder kronor. För\r\n2003 är budgeteringsmarginalen uppförd med\r\n0,4 miljarder kronor mot tidigare med\r\nmellan 1,2 och 15,0 miljarder kronor. Och\r\nför 2004 är nivån på\r\nbudgeteringsmarginalen 0,6 miljarder\r\nkronor mot tidigare 2,0 och 18 miljarder\r\nkronor. De förändringar som utskottets\r\nmajoritet föreslår i detta betänkande\r\npåverkar budgeteringsmarginalen i\r\nbegränsad omfattning, men innebär inte att\r\nutvecklingen mot allt mindre\r\nbudgeteringsmarginal bryts.\r\nAv propositionen framgår att prognosen\r\nför budgeteringsmarginalen för 2003 och\r\n2004 är osäker och förutsätter att de\r\nsnabbt ökande sjukskrivningskostnaderna\r\nkan brytas. Även andra faktorer bidrar\r\nemellertid till osäkerheten. Så t.ex. har\r\nregeringen sedan vårpropositionen\r\nreviderat sin prognos över den öppna\r\narbetslösheten. Mot tidigare 4,3 % öppen\r\narbetslöshet för 2003 räknar regeringen nu\r\nmed att arbetslösheten under nästa år ska\r\nbegränsas till 3,9 %. Skulle emellertid\r\narbetslösheten bli endast 1 % högre och\r\nhamna på nivån 4,0 % kommer - allt annat\r\nlika - de takbegränsade utgifterna enligt\r\nbudgetpropositionen att överskridas med\r\n0,3 miljarder kronor enligt de\r\nkänslighetsvärden som regeringen använder\r\nsig av (s. 84). En höjning av\r\narbetslösheten med 1 procentenhet ökar\r\nenligt dessa tumregler de takbegränsade\r\nutgifterna med drygt 7 miljarder kronor.\r\nRegeringen har använt\r\nbudgeteringsmarginalen på ett felaktigt\r\nsätt och försatt sig själv i en mycket\r\nsvår situation. Regeringen har i detta\r\nläge ägnat sig åt budgettrixande.\r\n\r\nSkattenedsättningar i stället för bidrag\r\n\r\nEn viktig princip i den statliga\r\nbudgetprocessen är att inkomster och\r\nutgifter ska redovisas brutto.\r\nBruttoredovisning innebär att budgeten\r\nblir tydligare och att olika åtgärder\r\nenklare kan prövas mot varandra. I syfte\r\natt kringgå utgiftstaket redovisar\r\nregeringen vissa åtgärder på\r\nstatsbudgetens inkomstsida trots att de\r\nkan anses vara bidrag och således borde\r\nbehandlas som utgifter. Regeringen skriver\r\ni budgetpropositionen (prop. 2002/03:1,\r\ndel 1 s. 112, liknande skrivningar på s.\r\n102 och 126, fetstil här):\r\nSedan skattekontots införande 1998 har ett\r\nantal beslut fattats om att ge ekonomiskt\r\nstöd till skattskyldiga via krediteringar\r\nmot skattekontot. Samtliga dessa stöd\r\nredovisas med negativt tecken under\r\ninkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av\r\nskatter på statsbudgetens inkomstsida.\r\nEmellertid är vissa av dessa nedsättningar\r\natt likställa med ett bidrag. Utmärkande\r\nför sådana stöd är att de inte har någon\r\ndirekt koppling till skatteunderlaget.\r\nÄven sådana nedsättningar som beror på att\r\nden slutliga skatten skulle bli negativ,\r\nexempelvis skattereduktionen för\r\npensionärer med låga pensioner, är att\r\nlikställa med ett bidrag. Följande\r\nnedsättningar har bedömts vara likställda\r\nmed bidrag, sysselsättningsstöd till\r\nkommuner, skattereduktion för pensionärer\r\nsamt nedsättning för kommuner avseende\r\nbredbandsanslutning, och ska därför inte\r\npåverka skatterna.\r\nEgentliga bidrag som utformas som\r\nskattenedsättningar och redovisas i form\r\nav negativa poster på statsbudgetens\r\ninkomstsida motverkar en rättvisande\r\nprövning av olika åtgärder. Vi noterar att\r\nregeringen själv konstaterar att vissa\r\nnedsättningar bör likställas med bidrag.\r\nRegeringen borde ta till sig sitt eget\r\nkonstaterande och följa\r\nbruttoredovisningsprincipen.\r\n\r\nFörslag som påverkar statens inkomster\r\nkommer efter budgetpropositionen\r\n\r\nRiksdagens och finansutskottets samlade\r\nbehandling av budgetpropositionen bygger\r\npå att budgetpropositionen är fullständig.\r\nOm förslag som påverkar statsbudgeten\r\nläggs fram efter budgetpropositionen\r\nförsvåras riksdagens arbete.\r\nEtt exempel är att regeringen i\r\nbudgetpropositionens inkomstberäkning för\r\n2003 avsatt 400 miljoner kronor för en\r\nskattelättnad på vissa byggtjänster (prop.\r\n2002/03:1 s. 195). Helårseffekten från\r\n2004 beräknas till 1,4 miljarder kronor.\r\nPropositionen med lagförslag har ännu inte\r\navlämnats till riksdagen.\r\nHanteringen av frågan om framskjuten\r\nbeskattning vid vissa andelsbyten visar\r\nockså på de svårigheter som uppkommer när\r\nbudgetpropositionen inte är fullständig.\r\nUtskottets majoritet väljer att avsätta\r\nett visst, begränsat, belopp i\r\nstatsbudgeten, vilket torde komma att\r\nbegränsa skatteutskottets möjligheter att\r\nföreslå ändringar i regeringens\r\nlagförslag.\r\n\r\nAviserade utgiftsbegränsningar år 2003 för\r\nännu icke beslutade anslag\r\n\r\nFör 2003 har regeringen för avsikt att\r\nfatta beslut om utgiftsbegränsningar som\r\nberäknas minska utgifterna med sammantaget\r\nca 1,9 miljarder kronor (prop. 2002/03:1\r\ns. 88, 151). De områden som berörs är\r\nbl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet (0,85 miljarder\r\nkronor), utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(0,5 miljarder kronor) och utgiftsområde\r\n16 Utbildning och universitetsforskning\r\n(0,2 miljarder kronor i utgiftsbegränsning\r\nför den kvalificerade yrkesutbildningen).\r\nRegeringen har rätt att besluta om\r\nutgiftsbegränsningar. Men när regeringen\r\nredan i förväg anmäler att man avser att\r\nfatta beslut om utgiftsbegränsningar det\r\nkommande budgetåret måste dock\r\ntillvägagångssättet starkt ifrågasättas.\r\nOm regeringen inte avser att utnyttja de\r\nmedel som den ber riksdagen fatta beslut\r\nom vore det rimligare att regeringen redan\r\ni förslaget till anslag föreslog en lägre\r\nnivå. Som det nu beskrivs i\r\nbudgetpropositionen ger regeringen med den\r\nena handen och tar tillbaka med den andra.\r\nRegeringens budgetförslag måste i ovan\r\nnämnda delar betraktas som missvisande\r\neftersom den planerade förbrukningen\r\navviker från förslaget. Vi förutsätter att\r\nregeringen i fortsättningen inte ber\r\nriksdagen fatta beslut om anslag som den\r\ninte avser att förbruka.\r\n\r\n\r\n2. Budgetförslagen för 2003 - avsnitten\r\n2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\nEn del av politikens villkor är att vi\r\nsällan anser att motståndaren gör en\r\nrättvisande och heltäckande bild av de\r\nförslag man lägger fram. Men ibland\r\npasseras gränsen för vad som kan anses\r\nacceptabelt. Det har enligt vår\r\nuppfattning skett i utskottsmajoritetens\r\nsammanfattande bedömning av\r\nbudgetförslagen i den del som avser\r\nFolkpartiet liberalernas skatte- och\r\navgiftsväxling.\r\nUtskottets majoritet påstår i betänkandet\r\natt Folkpartiets förslag till ökade\r\npremiekostnader för arbetslöshetskassan\r\noch trafikförsäkringen bara kompenseras\r\ngenom skattesänkningar för människor med\r\nhöga inkomster. Man skriver: \"Om man för\r\natt förenkla resonemanget bortser från\r\ndenna aspekt (varierande avgifter, vår\r\nanm.) blir avgiften för\r\narbetslöshetsförsäkringen i princip\r\ndensamma för alla löntagare.\" Därefter\r\ngenomförs en tämligen halsbrytande\r\nberäkning som skulle visa att löntagare\r\nmed inkomster understigande 25 000 kr inte\r\nskulle kompenseras. \"Skatte- och\r\navgiftsväxlingar som på ett så utpräglat\r\nsätt som detta missgynnar de sämst ställda\r\ni samhället tar utskottet bestämt avstånd\r\nifrån\" skriver utskottsmajoriteten. Det är\r\nett avståndstagande som även vi skulle ha\r\nlätt att instämma i om någon lade fram ett\r\nsådant förslag.\r\nAv Folkpartiets förslag framgår dock\r\nklart och entydigt att avgiftshöjningen\r\ntill dessa försäkringar kompenseras, för\r\ntrafikförsäkringens del genom en generell\r\nskattereduktion och för\r\narbetslöshetsförsäkringens del genom att\r\nförsäkringsavgiften görs avdragsgill och\r\natt resterande del täcks genom\r\nförvärvsavdrag. Avgift till den\r\nobligatoriska a-kassan blir\r\ninkomstrelaterad, precis som avdragsrätt\r\noch förvärvsavdrag.\r\nDet förenklade påståendet att avgiften i\r\nkronor räknat ska vara densamma för alla\r\nlöntagare är direkt felaktigt och utan\r\ngrund i Folkpartiets förslag och den\r\nkritik som byggs upp från detta felaktiga\r\npåstående därför grundlös.\r\nAtt som utskottsmajoriteten så till den\r\ngrad förenkla sitt eget resonemang att\r\nförslagen helt förvanskas och därefter gå\r\ntill angrepp på sin egen nidbild är\r\nvisserligen ett klassiskt retoriskt grepp.\r\nMen för att travestera samma\r\nutskottsmajoritet, ska en seriös\r\ndiskussion kunna föras i dessa frågor är\r\ndet nödvändigt att kritiken är underbyggd\r\noch dessutom framstår som rimlig. Så är\r\ninte fallet.\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\nBudgetpropositionen 2003\r\n\r\nI proposition 2002/03:1\r\nBudgetpropositionen för 2003 föreslår\r\nregeringen i förslag till statsbudget,\r\nfinansplan m.m.\r\nnär det gäller den ekonomiska politiken\r\noch förslag till statsbudget för\r\nbudgetåret 2003\r\n1.   att riksdagen godkänner de allmänna\r\nriktlinjer för den ekonomiska politiken\r\nsom regeringen förordar (kapitel 1),\r\n2.   att riksdagen fastställer utgiftstaket\r\nför staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten till 812 miljarder kronor\r\n2002, 818 miljarder kronor 2003 och 852\r\nmiljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),\r\n3.   att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nde offentliga utgifterna för 2003 och 2004\r\n(avsnitt 4.1.2),\r\n4.  att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2003 ta upp lån enligt lagen\r\n(1988:1387) om statens upplåning och\r\nskuldförvaltning (avsnitt 4.4.4),\r\n5.  att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nmyndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret för 2003 (avsnitt\r\n4.4.4),\r\n6.  att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nden kassamässiga korrigeringen för 2003\r\n(avsnitt 4.4.4),\r\n7.  att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 (avsnitt\r\n5.4 och bilaga 1),\r\n8.  att riksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifter för 2003 på utgiftsområden i\r\nenlighet med vad regeringen föreslår\r\n(avsnitt 6.2, tabell 6.5),\r\n9.  att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nförändringar av anslagsbehållningar för\r\n2003 (avsnitt 6.2, tabell 6.5),\r\n10. att riksdagen godkänner den preliminära\r\nfördelningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2004 som riktlinje för regeringens\r\nbudgetarbete (avsnitt 6.2, tabell 6.5),\r\n11. att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nutgifterna för ålderspensionssystemet vid\r\nsidan av statsbudgeten för 2003 (avsnitt\r\n6.2, tabell 6.5),\r\n12. att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nför 2003 besluta om lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i\r\nanläggningstillgångar som används i\r\nstatens verksamhet intill ett belopp av 23\r\n500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),\r\n13. att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nför 2003 besluta om krediter för\r\nmyndigheters räntekonton i\r\nRiksgäldskontoret intill ett belopp av\r\n17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),\r\n14. att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nför 2003 för Sjunde AP-fondens verksamhet\r\ndels besluta om lån i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i anläggningstillgångar\r\nsom används i verksamheten intill ett\r\nbelopp av 15 000 000 kronor, dels besluta\r\nom kredit på räntekonto i\r\nRiksgäldskontoret intill ett belopp av 150\r\n000 000 kronor (avsnitt 7.1),\r\n15. att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2003, med de begränsningar som\r\nföljer av 6 § andra stycket lagen\r\n(1996:1059) om statsbudgeten, besluta att\r\nett ramanslag, med undantag av anslag\r\nanvisade för förvalt-ningsändamål, får\r\növerskridas om ett riksdagsbeslut om\r\nanslag på tilläggsbudget inte hinner\r\ninväntas samt om överskridandet ryms inom\r\nutgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),\r\n27. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) (avsnitten 3.1 och 8.2.1),\r\n28. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill  lag om ändring i socialavgiftslagen\r\n(2000:980) (avsnitten 3.2 och 8.2.2),\r\n29. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill  lag om ändring i lagen (1994:1920)\r\nom allmän löneavgift (avsnitten 3.3 och\r\n8.2.2),\r\n30. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill  lag om ändring i lagen (2000:1380)\r\nom skattereduktion för utgifter för vissa\r\nanslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation (avsnitten 3.4 och\r\n8.7.3),\r\n31. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill  lag om beräkning av viss\r\ninkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004\r\nårs taxering, m.m. (avsnitten 3.5 och\r\n8.2.3),\r\n32. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1996:1512) om\r\ndubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska\r\nländerna (avsnitten 3.6 och 8.2.4),\r\n33. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1994:1776) om\r\nskatt på energi (avsnitten 3.7, 8.4.1,\r\n8.4.2 och 8.4.3),\r\n34. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1999:673) om\r\nskatt på avfall (avsnitten 3.8, 8.4.1 och\r\n8.4.4),\r\n35. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring av lagen (1995:1667)\r\nom skatt på naturgrus (avsnitten 3.9 och\r\n8.4.1),\r\n36. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1994:1563) om\r\ntobaksskatt (avsnitten 3.10 och 8.5.2),\r\n37. att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1994:1565) om\r\nbeskattning av viss privatinförsel\r\n(avsnitten 3.11 och 8.5.1),\r\n\r\n38. att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1551) om frihet från skatt vid\r\nimport, m.m. (avsnitten 3.12 och 8.5.1).\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:Fi203 av Marietta de Pourbaix-\r\nLundin (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att avskaffa\r\nreklamskatten från den 1 januari 2003.\r\n2002/03:Fi205 av Cristina Husmark Pehrsson\r\noch Anne Marie Brodén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\navskaffa reklamskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi207 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att skatten på vin med\r\nen alkoholhalt mellan 8,5 och 15,0\r\nvolymprocent ska vara 9 kr per liter från\r\nden 1 januari 2003 och för vin med annan\r\nalkoholhalt beräknas skatten utifrån\r\ndetta.\r\n2. Riksdagen beslutar att skatten på öl med\r\nen alkoholhalt överstigande 2,8\r\nvolymprocent ska tas ut per liter med 85\r\nöre för varje volymprocent från den 1\r\njanuari 2003.\r\n3. Riksdagen beslutar att skatten på\r\netylalkohol ska vara 375 kr per liter från\r\nden 1 januari 2003.\r\n4. Riksdagen beslutar om motsvarande\r\nändringar i lagen (1994:1565) om\r\nbeskattning av viss privatinförsel och i\r\nlagen (1994:1551) om frihet från skatt vid\r\nimport m.m.\r\n\r\n2002/03:Fi210 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen\r\nprivatiserar Statens\r\nBostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen\r\nprivatiserar Vasakronan i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fi227 av Ulla Löfgren och\r\nElizabeth Nyström (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att befria fartyg,\r\näldre än 50 år och oavsett ägarform, från\r\ndieselskatt i likhet med reglerna för\r\nhandelsflottan.\r\n\r\n2002/03:Fi228 av Gunnar Axén och Per Bill\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen avskaffa\r\nreklamskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi229 av Ingvar Svensson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\ninleda en successiv avveckling av\r\nreklamskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp):\r\n\r\n1.         Riksdagen beslutar med följande\r\nändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag om ramar för utgiftsområden under\r\nbudgetåret 2003.\r\nUo 8         Invandrare och flyktingar\r\n+ 100 000 kr\r\nUo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n+ 186 000 000 kr\r\nUo 14                        Arbetsliv\r\n+ 2 000 000 kr\r\nUo 15                       Studiestöd\r\n- 250 000 000 kr\r\nUo 20      Allmän miljö- och naturvård\r\n+ 28 000 000 kr\r\nUo 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an\r\nslutande näringar      + 20 500 000 kr\r\n12. Riksdagen godkänner våra förslag till\r\nförändringar av koldioxidskatten, av\r\nenergiskatten på el och av grundavdraget i\r\ninkomstbeskattningen i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nbehovet av eventuella höjningar av skatten\r\npå naturgrus m.m.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nuppföljning av effekterna av ändrad\r\nkraftvärmebeskattning och\r\ncertifikatshandel.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nskatt på avfall.\r\n16. Riksdagen begär att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag till en särskild\r\nskattereduktion i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n17. Riksdagen godkänner förslaget om\r\nförlängning av försöksperioden med sänkt\r\nförmånsvärde för miljöanpassade bilar i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de allmänna\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen\r\n(avsnitt 7.1).\r\n2. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nutgifterna för den offentliga sektorn till\r\n1 197 miljarder kronor 2003 och 1 159\r\nmiljarder kronor 2004 i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen (avsnitt 7.5.3).\r\n3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 863\r\nmiljarder kronor 2003 och 883 miljarder\r\nkronor 2004 i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen (avsnitt 7.3.2).\r\n4. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 (avsnitt\r\n7.4.9).\r\n5. Riksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifter för 2003 på utgiftsområden i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen\r\n(avsnitt 7.5.3).\r\n6. Riksdagen godkänner den preliminära\r\nfördelningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2004 i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen (avsnitt 7.5.3).\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om balans\r\ni den offentliga sektorns finanser och en\r\nlägre bruttoskuld (avsnitt 7.3).\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\ninriktningen av skattepolitiken (avsnitt\r\n7.4.1).\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\natt arbete stimuleras genom lägre\r\ninkomstskatt.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nprioritering av de offentliga\r\nkärnuppgifterna och mindre bidrag (avsnitt\r\n7.5.1)\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de allmänna\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken\r\nsom Folkpartiet liberalerna förordar\r\nenligt vad som i motionen anförs.\r\n2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 813\r\nmiljarder kronor för år 2003 och till 846\r\nmiljarder kronor för år 2004.\r\n3. Riksdagen godkänner beräkningen av de\r\noffentliga utgifterna för åren 2003-2004\r\nsom redovisas i motionen.\r\n4. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för budgetåret\r\n2003 enligt vad som anförs i motionen\r\n(tabell 10).\r\n5. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nförändringar av anslagsbehållningar för\r\nbudgetåret 2003.\r\n6. Riksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområdena enligt vad som anförs i\r\nmotionen (tabell 8).\r\n7. Riksdagen godkänner den preliminära\r\nfördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för budgetåret 2004 som\r\nriktlinje för regeringens budgetarbete\r\nenligt vad som anförs i motionen (tabell\r\n8).\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\navveckling av det statliga\r\nbolagsinnehavet.\r\n26. Riksdagen beslutar att regeringens\r\nförslag till lag om ändring i lagen\r\n(2000:1380) om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch datakommunikation avslås.\r\n\r\n2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de grundläggande\r\nutgångspunkter för den ekonomiska\r\npolitiken som Kristdemokraterna förordar\r\n(avsnitt 6.1).\r\n2. Riksdagen godkänner det förslag till\r\ninriktning av den ekonomiska politiken som\r\nKristdemokraterna förordar (avsnitt 6.2).\r\n3. Riksdagen godkänner det övergripande mål\r\nför den ekonomiska politiken som\r\nKristdemokraterna förordar (avsnitt\r\n6.2.1).\r\n5. Riksdagen fastställer utgiftstaket för\r\nstaten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 814\r\nmiljarder kronor år 2003 och 841 miljarder\r\nkronor år 2004 (avsnitt 11.1).\r\n6. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för år 2003\r\n(tabell 8.1, 8.2 och 10.1).\r\n7. Riksdagen godkänner de prioriterade\r\nbudgetområden för budgetpolitiken som\r\nanges i motionen som riktlinje för\r\nregeringens kommande budgetarbete\r\n(avsnitten 8.1-8.7).\r\n8. Riksdagen beslutar om fördelning av\r\nutgifter för år 2003 på utgiftsområden i\r\nenlighet med vad Kristdemokraterna\r\nföreslår (tabell 11.1).\r\n9. Riksdagen godkänner den preliminära\r\nfördelningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför år 2004 som riktlinje för regeringens\r\nbudgetarbete (avsnitt 11.1, tabell 11.1).\r\n10. Riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till en långsiktig inkomst-\r\noch utgiftsstrategi i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen (avsnitt 7.1.4).\r\n11. Riksdagen godkänner beräkningen av\r\nmyndigheters m.fl. förändrade\r\nnettoutlåning i Riksgäldskontoret för år\r\n2003 (tabell 1.2).\r\n12. Riksdagen godkänner beräkningen av de\r\noffentliga utgifterna för år 2003 och år\r\n2004 (avsnitt 11.6, tabell 11.2).\r\n\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att godkänna de\r\nallmänna riktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken som Centerpartiet förordar\r\n(avsnitt 4).\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om ett\r\nreformprogram för Sverige (avsnitt 4.2).\r\n3. Riksdagen beslutar att fastställa\r\nutgiftstaket för statens utgifter\r\ninklusive ålderspensionssystemet till 784\r\nmiljarder kronor år 2003 och 815 miljarder\r\nkronor år 2004 (avsnitt 5.1.1).\r\n4. Riksdagen begär att regeringen låter\r\nutreda en bestämmelse i budgetlagen om\r\nstrukturell balans i statens finanser\r\n(avsnitt 5.1.3).\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nregeringen framgent bör presentera förslag\r\ntill utgiftstak och preliminär fördelning\r\npå utgiftsområden för tre år (avsnitt\r\n5.1.4).\r\n6. Riksdagen beslutar om fördelningen av\r\nutgifterna för budgetåret 2003 på\r\nutgiftsområden i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs (tabell avsnitt 5.1.5).\r\n7. Riksdagen beslutar att godkänna den\r\npreliminära fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för år 2004 som riktlinjer\r\nför regeringens arbete i enlighet med vad\r\ni motionen anförs (tabell avsnitt 5.1.5).\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nplaneringsförutsättningar för 2003 års\r\nvårproposition (avsnitt 5.2).\r\n11. Riksdagen beslutar att godkänna\r\nberäkningen av statsbudgetens inkomster\r\nför budgetåret 2003 (tabell avsnitt 5.5).\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nskattepolitikens inriktning (avsnitt\r\n5.5.1).\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nförsäljning av statlig verksamhet (avsnitt\r\n5.5.2).\r\n\r\n2002/03:Fi243 av Christina Nenes och Göte\r\nWahlström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nbehovet av rättvisa förutsättningar vad\r\ngäller utgivningen av lokal press.\r\n\r\n2002/03:Fi245 av Karin Enström (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som i motionen anförs om\r\nett omedelbart avskaffande av\r\nfastighetsskatten.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om ett\r\nomedelbart avskaffande av\r\nförmögenhetsskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi251 av Johan Pehrson (fp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer\r\nmed ett förslag på avveckling av\r\nreklamskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi252 av Sven Bergström och Håkan\r\nLarsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som i motionen anförs om\r\natt avveckla reklamskatten.\r\n\r\n2002/03:Fi254 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\navskaffa den statliga fastighetsskatten.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\ninföra en kommunal avgift för fastigheter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nhöja reavinstskatten vid försäljning av\r\nbostäder.\r\n\r\n2002/03:Fi255 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nalla ska kunna leva på sin lön.\r\n2. Riksdagen beslutar om ett höjt\r\ngrundavdrag från år 2003 i enlighet med\r\nvad som i motionen anförs.\r\n3. Riksdagen beslutar om en skattereduktion\r\nför låg- och medelinkomsttagare i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n4. Riksdagen beslutar om ett generellt\r\nförvärvsavdrag i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n5. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k.\r\nvärnskatten i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n6. Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för\r\nreseavdrag i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n7. Riksdagen beslutar om en grön\r\nskatteväxling i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n8. Riksdagen beslutar avveckla\r\nkompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Fi256 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att godkänna\r\nberäkningen av förändringarna av\r\nstatsbudgetens inkomster för år 2003 i\r\nenlighet med redovisning i tabellerna 2\r\noch 4.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nutgångspunkter för skattepolitiken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nskatternas betydelse för\r\nsamhällsutvecklingen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nförutsättningarna för ekonomiskt oberoende\r\noch ett personligt ansvarstagande.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nskattepolitiken i ett internationellt\r\nperspektiv.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nskattepolitiken inom EU.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om ett\r\nskattesystem som inger förtroende.\r\n8. Riksdagen beslutar om ett höjt\r\ngrundavdrag från år 2003 i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n9. Riksdagen beslutar om en skattereduktion\r\nför låg- och medelinkomsttagare i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n10. Riksdagen beslutar om ett generellt\r\nförvärvsavdrag i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\navvecklad s.k. värnskatt.\r\n12. Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för\r\nreseavdrag i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nsänkta och frysta taxeringsvärden på\r\nfastigheter.\r\n14. Riksdagen beslutar att avskaffa den\r\nstatliga fastighetsskatten i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nsänkta arbetsgivaravgifter.\r\n16. Riksdagen beslutar om ändrade\r\narbetsgivaravgifter enligt vad som\r\nredovisas i tabell 3.\r\n17. Riksdagen beslutar sänka skatten på\r\ndiesel med 31 öre per liter (inklusive\r\nmoms).\r\n18. Riksdagen beslutar sänka skatten på\r\nbensin med 31 öre per liter inklusive moms\r\ni stödområde A.\r\n19. Riksdagen beslutar höja bolagskatten\r\ntill 30 %.\r\n20. Riksdagen beslutar avveckla\r\ndubbelbeskattningen på utdelningen på\r\naktier.\r\n21. Riksdagen beslutar avskaffa\r\nsambeskattningen i förmögenhetsskatten.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om en\r\navveckling av förmögenhetsskatten.\r\n23. Riksdagen beslutar genomföra en grön\r\nskatteväxling i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om en\r\neffektivare skatteindrivning.\r\n26. Riksdagen beslutar att halvera\r\nbyggmomsen i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n27. Riksdagen beslutar att höja momsen på\r\ntidskrifter i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n28. Riksdagen beslutar om bibehållna regler\r\nför anställningsstödet i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om en\r\nenhetlig kulturmoms.\r\n30. Riksdagen beslutar att slopa energi- och\r\nkoldioxidskatten på biodrivmedel i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n31. Riksdagen beslutar att slopa\r\nenergiskatten på biodrivmedel i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n32. Riksdagen beslutar att höja elskatten\r\nmed 0,5 öre utöver den av regeringen\r\nföreslagna höjningen som ett led i en grön\r\nskatteväxling.\r\n33. Riksdagen avslår regeringens förslag\r\ntill grundavdragskonstruktion.\r\n\r\n2002/03:Fi261 av Per Rosengren (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen låter\r\nutreda om vissa personer skattemässigt\r\nkommer att behandlas olika i förhållande\r\ntill dem som faller inom ramen för\r\nandelsbyteslagen för vilka det planeras\r\nlagändring.\r\n\r\n2002/03:Fi268 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening att reklamskatten avskaffas.\r\n\r\n2002/03:Fi277 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen beslutar tillkännage för\r\nregeringen att en avveckling av\r\nreklamskatten ska inledas i enlighet med\r\nvad som anges i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om den\r\nframtida inriktningen av skattepolitiken.\r\n2. Riksdagen beslutar att från 2003 avskaffa\r\ngrundavdraget och ersätta detta med en\r\nskatterabatt, lika för alla, på 9 000 kr.\r\n3. Riksdagen beslutar att från 2003 införa\r\nen förvärvsrabatt i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n4. Riksdagen beslutar slopa\r\nskattereduktionen för delar av den\r\nallmänna pensionsavgiften samt göra dessa\r\navdragsgilla till 100 % i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n5. Riksdagen beslutar att slopa\r\nskattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter.\r\n6. Riksdagen beslutar att inkludera resor\r\ntill och från barnomsorg i reseavdraget i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n7. Riksdagen beslutar om en skattereduktion\r\nför hushållsnära tjänster i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n8. Riksdagen beslutar att höja reseavdraget\r\ntill 20 kr per mil i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n9. Riksdagen beslutar om en omräkning av\r\n2003 års taxeringsvärden enligt en\r\nmedianvärdesmodell i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n11. Riksdagen beslutar återta beslutet om en\r\nbegränsningsregel i\r\nfastighetsbeskattningen.\r\n13. Riksdagen beslutar att avskaffa\r\nsambeskattningen av förmögenhet fr.o.m.\r\n2003 i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n14. Riksdagen beslutar att från 2003 ska\r\nendast halva taxeringsvärdet för småhus\r\nutgöra underlag för\r\nförmögenhetsbeskattning.\r\n15. Riksdagen beslutar att slopa\r\nuttagsskatten på fastighetsarbete i egen\r\nregi.\r\n16. Riksdagen beslutar att införa en\r\navdragsrätt för starta-eget-sparande i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n17. Riksdagen beslutar att införa en\r\navdragsrätt för personligt riskkapital i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n18. Riksdagen beslutar att reduktionen av\r\narbetsgivaravgifter ska ske i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n19. Riksdagen beslutar att\r\narbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på\r\nden årliga lönesumman i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n20. Riksdagen beslutar om riktade sänkningar\r\nav arbetsgivaravgiften från 2003 för\r\ninrättande av övergångsarbetsmarknader i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n22. Riksdagen beslutar att slopa arvsskatten\r\nför arbetande kapital i fåmansföretag.\r\n23. Riksdagen beslutar att aktieägare ska\r\nkunna välja att betala skatt för aktier\r\ninbytta vid andelsbyten först vid\r\nförsäljning, då vinsten på dessa aktier\r\nfastslagits.\r\n25. Riksdagen beslutar att minska industrins\r\nnedsättning av koldioxidskatten med 2\r\nmiljarder kronor i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n26. Riksdagen beslutar att en kväveoxidskatt\r\nska tas ut i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n27. Riksdagen beslutar att en skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall ska tas ut\r\ni enlighet med vad i motionen anförs.\r\n28. Riksdagen beslutar att slopa gränsen på\r\n1 000 kr för att få del av nedsättningen\r\npå el- och eldningsoljeskatten.\r\n29. Riksdagen beslutar att sänka skatten på\r\ndiesel för jord- och skogsbruksmaskiner\r\ntill 1 krona per liter.\r\n30. Riksdagen beslutar att slopa\r\nkväveskatten på handelsgödsel.\r\n31. Riksdagen beslutar att återta beslutet\r\nom sänkt moms i den del det avser\r\ntidskrifter.\r\n33. Riksdagen beslutar att slopa\r\nskattelättnaden för utbyggnad av bredband.\r\n\r\n2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar införa ett\r\nförvärvsavdrag med 13 % på\r\npensionsgrundande inkomster mot\r\nkommunalskatt från inkomståret 2003.\r\n2. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag\r\natt gälla enbart vid den kommunala\r\nbeskattningen från inkomståret 2003.\r\n3. Riksdagen beslutar att skattesatsen för\r\nstatlig inkomstskatt ska sättas till 20 %\r\n2003.\r\n4. Riksdagen beslutar höja gränsen för\r\nstatlig inkomstskatt i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n5. Riksdagen beslutar upphäva kompensationen\r\nför den allmänna pensionsavgiften\r\ninkomståret 2003.\r\n6. Riksdagen beslutar att den allmänna\r\npensionsavgiften blir avdragsgill mot\r\ninkomsten från inkomståret 2003.\r\n7. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag\r\nmed 12 000 kr per barn upp till 16 år i\r\nden kommunala beskattningen från\r\ninkomståret 2003 och 15 000 kr från\r\ninkomståret 2004.\r\n8. Riksdagen beslutar höja reseavdrag för\r\nfärd med bil till 2 kr per kilometer från\r\ninkomståret 2002.\r\n9. Riksdagen beslutar höja avdraget för\r\nresor med förmånsbil till 10 kr per mil (7\r\nkr per mil i dieseldrivna bilar).\r\n10. Riksdagen beslutar sänka skatten på\r\ndiesel för arbetsredskap i jord- och\r\nskogsbruk samt för entreprenadmaskiner\r\ntill 53 öre per liter från den 1 januari\r\n2003.\r\n11. Riksdagen beslutar att skatten på\r\nhandelsgödsel tas bort från den 1 januari\r\n2003.\r\n12. Riksdagen beslutar att avslå regeringens\r\nförslag om höjd koldioxidskatt med 16 %.\r\n13. Riksdagen beslutar avslå regeringens\r\nförslag om höjd elskatt med 2,1 öre per\r\nkWh.\r\n14. Riksdagen beslutar att sänka skatten på\r\nbensin och diesel med 70 öre per liter\r\ninklusive moms i förhållande till\r\nregeringens förslag från den 1 januari\r\n2003.\r\n15. Riksdagen beslutar övergå från\r\neffektskatt till skatt på producerad\r\nenergi vid kärnkraftverk.\r\n16. Riksdagen beslutar sänka den särskilda\r\nskatten på kärnkraftsel med motsvarande\r\n0,5 öre per kWh från den 1 januari 2003.\r\n18. Riksdagen beslutar att 1997 års\r\ntaxeringsvärden ska ligga till grund för\r\nbeskattning av fastighet och förmögenhet i\r\nden mån de är lägre än dagens.\r\n19. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten\r\nför småhus ska utgå med 0,9 % 2002 och 0,8\r\n% 2003.\r\n21. Riksdagen beslutar upphäva\r\nbegränsningsregeln och dämpningsregeln vid\r\nfastighetsbeskattning.\r\n22. Riksdagen beslutar att sambeskattning\r\nvid förmögenhetsbeskattning ska upphöra\r\n2003.\r\n23. Riksdagen beslutar att fribeloppet vid\r\nförmögenhetsskatt sätts till 2 000 000 kr\r\n2003.\r\n24. Riksdagen beslutar upphäva\r\nförmögenhetsbeskattningen 2004.\r\n26. Riksdagen beslutar att skatt på\r\naktieutdelningar slopas fr.o.m. 2002 års\r\nvinster.\r\n27. Riksdagen beslutar att beskattning av\r\nroyaltyinkomster från uppfinningar och\r\npatent beskattas i inkomstslaget kapital\r\nfrån 2003.\r\n28. Riksdagen beslutar slopa reklamskatten\r\nfrån 2003.\r\n29. Riksdagen beslutar att en\r\nskattereduktion för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden på\r\nhushållsnära tjänster införs med en\r\nbegränsning på 25 000 kr per år.\r\n30. Riksdagen beslutar att skatten på vin\r\nmed en alkoholhalt mellan 8,5 och 15,0\r\nvolymprocent ska vara 9 kr per liter. För\r\nvin med annan alkoholhalt beräknas skatten\r\nutifrån detta från den 1 januari 2003.\r\n31. Riksdagen beslutar att skatten på öl med\r\nen alkoholhalt överstigande 2,8\r\nvolymprocent ska vara 85 öre per liter och\r\nvolymprocent från den 1 januari 2003.\r\n32. Riksdagen beslutar att skatten på\r\netylakohol ska vara 375 kr per liter från\r\nden 1 januari 2003.\r\n33. Riksdagen beslutar upphäva\r\nskattereduktionen för utländska experter.\r\n34. Riksdagen beslutar upphäva\r\nskattereduktionen för rederinäringen.\r\n35. Riksdagen beslutar att inte längre medge\r\nkreditering på skattekonto avseende\r\nanställningsstöd.\r\n36. Riksdagen beslutar att inte medge\r\nskattereduktion för installation av\r\nbredband.\r\n37. Riksdagen beslutar att upphäva\r\nskattereduktionen för avgift till fackför-\r\nening.\r\n38. Riksdagen beslutar att avgift till\r\narbetslöshetskassa görs avdragsgill mot\r\ninkomsten och upphäver därmed rätten till\r\nskattereduktion för densamma.\r\n39. Riksdagen beslutar att företag inom\r\nsektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske\r\nmed driftsställe i stödområde A också ska\r\nomfattas av den extra nedsättningen av\r\narbetsgivaravgifterna.\r\n\r\n2002/03:Sk223 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om en\r\növersyn av reklamskattebestämmelserna för\r\nidrottsföreningar.\r\n\r\n2002/03:Sk295 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag om i vilken takt reklamskatten ska\r\navskaffas.\r\n\r\n2002/03:Sk346 av Jörgen Johansson och Jan\r\nAndersson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nreklamskatten för ideella föreningar\r\nslopas för föreningar med en årsomsättning\r\nom maximalt 1 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nskattepolitikens långsiktiga inriktning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om en\r\ninkomstskattereform 2003-2004.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\navdragsgilla försäkringsavgifter.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om sänkt\r\nskatt för barnfamiljer.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nkompetenssparande och pensionssparande.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om sänkt\r\nfastighetsskatt.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om frysta\r\ntaxeringsvärden.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nreavinst vid bostadsrätts- och\r\nfastighetsförsäljning.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nstegvis avskaffad förmögenhetsskatt.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\navskaffad sambeskattning av förmögenhet.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\ninförande av avdragsrätt för gåvor till\r\ninternationellt bistånd.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om en\r\nbred översyn av pomperipossaeffekterna.\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\navskaffande av dubbelbeskattning av\r\naktieutdelning.\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nsänkta arbetsgivaravgifter.\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\ngrön skatteväxling.\r\n\r\n2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att avveckla\r\ndubbelbeskattningen på utdelningen på\r\naktier i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n3. Riksdagen beslutar att slopa\r\nsambeskattningen i\r\nförmögenhetsbeskattningen i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om sänkta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n6. Riksdagen beslutar om ett permanent\r\nriskkapitalavdrag i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n7. Riksdagen beslutar om en sänkning av\r\ndieselskatten till 1 kr/liter (för\r\njordbruket) i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n8. Riksdagen beslutar att sänka skatten på\r\ndiesel med 31 öre/liter i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n9. Riksdagen beslutar sänka skatten på\r\nbensin med 31 öre/liter i stödområde A i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n12. Riksdagen beslutar att royalty på\r\npatenterade uppfinningar ska vara\r\nskattebefriade under två år i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n14. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten\r\ntill 30 % i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:Sk397 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nlagstifta om fastställande av\r\nminimipunktskatten på lågpriscigaretter\r\ntill 100 %.\r\n\r\n2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\navskaffande av reklamskatten.\r\n14. Riksdagen beslutar att försäljning av\r\nfåmansbolag där likvid erhållits i aktier\r\nmed villkor om att aktierna inte får\r\nsäljas förrän vid senare tidpunkt från och\r\nmed inkomståret 1999 fullt ut beskattas i\r\ninkomstslaget kapital.\r\n15. Riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till avskaffande av den s.k.\r\nkontantbegränsningsregeln i IL 49:2.\r\n\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\natt regeringen ska verka för att EU ska\r\nutveckla systemet med gröna räkenskaper\r\noch att systemet med gröna nyckeltal\r\ninförs även på EU-nivå.\r\n\r\n2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag om slopande av reklamskatten\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:T288 av Ulla Löfgren och Anders G\r\nHögmark (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nåtgärder för att sänka kostnaderna för\r\nnybyggnad och underhåll av vägar.\r\n\r\n2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om sänkt\r\ndieselskatt i jord- och skogsbruket.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om\r\nhandelsgödselskatten.\r\n\r\n2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till borttagande av\r\nvägavgifter och fordonsskatt för\r\nveteranlastbilar som ej regelmässigt går i\r\nyrkesmässig trafik.\r\n\r\n2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nekonomisk tillväxt och utveckling är en\r\ngrundförutsättning för att uppnå en god\r\nmiljösituation.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\nett mer miljörelaterat skatte- och\r\navgiftssystem kopplat till generella\r\nskattesänkningar på arbete.\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om\r\natt inkludera icke-certifierade\r\nmiljöledningssystem i regeringens gröna\r\nnyckeltal.\r\n\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att ge\r\nsvenskt lantbruk samma konkurrensvillkor\r\nsom övriga EU-länder genom att\r\n\"ryggsäcken\" lyfts av.\r\n\r\n2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen avslår regeringens förslag om\r\natt höja energiskatten på el med 2,1 öre\r\nper kWh.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar om sänkta\r\ndrivmedelsskatter och höjda reseavdrag i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att reducera\r\ndrivmedelsskatten med 31 öre per liter på\r\ndiesel och bensin.\r\n\r\n2002/03:N394 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att anta regeringens\r\nförslag till ändring av lagen (1994:1776)\r\nom skatt på energi med den ändringen att\r\nskatteavdraget för bränslen som förbrukas\r\nför värmeproduktion i kraftvärmeverk\r\nendast medges för en bränslemängd som\r\nhögst motsvarar den producerade elenergin.\r\n3. Riksdagen begär hos regeringen en\r\nredovisning av energipolitiska\r\nkonsekvensberäkningar av förslagen till\r\nändrade regler för beskattning av\r\nkraftvärmeverk.\r\n\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar avskaffa\r\nsambeskattningen av förmögenhet, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\navskaffa fastighetsskatten.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 63 kap. 3 §\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skall ha\r\nföljande lydelse.\r\nNuvarande lydelse\r\n63 kap.\r\n3 §1\r\nFör dem som är obegränsat skattskyldiga\r\nunder hela beskattningsåret uppgår\r\ngrundavdraget till följande belopp.\r\n\r\nTaxerad               Grundavdrag\r\nförvärvsinkomst\r\növerstiger inte       0,403\r\n1,86 prisbasbelopp   prisbasbelopp\r\növerstiger 1,86       0,403\r\nmen inte 2,89 pris   prisbasbelopp ökat\r\nbasbelopp            med 25 procent av\r\ndet belopp med\r\nvilket den taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 1,86\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 2,89       0,6605\r\nmen inte 3,04 pris   prisbasbelopp\r\nbasbelopp\r\növerstiger 3,04       0,6605\r\nmen inte 3,66 pris   prisbasbelopp\r\nbasbelopp            minskat med 10\r\nprocent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 3,04\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 3,66       0,5985\r\nmen inte 5,615       prisbasbelopp\r\nprisbasbelopp        minskat med 14\r\nprocent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 3,66\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 5,615      0,3248\r\nmen inte 6,41        prisbasbelopp\r\nprisbasbelopp        minskat med\r\n4 procent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 5,615\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 6,41       0,293\r\nprisbasbelopp        prisbasbelopp\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n63 kap.\r\n3 §\r\nFör  dem  som är obegränsat skattskyldiga\r\nunder    hela   beskattningsåret    uppgår\r\ngrundavdraget till följande belopp.\r\n\r\nTaxerad               Grundavdrag\r\nförvärvsinkomst\r\növerstiger inte       0,403\r\n1,38 prisbasbelopp   prisbasbelopp\r\növerstiger 1,38       0,403\r\nmen inte 2,95 pris   prisbasbelopp ökat\r\nbasbelopp            med 17 procent av\r\ndet belopp med\r\nvilket den taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 1,38\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 2,95       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 3,10 pris\r\nbasbelopp\r\növerstiger 3,10       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 6,87 pris   minskat med\r\nbasbelopp            10 procent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 3,10\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 6,87       0,293\r\nprisbasbelopp        prisbasbelopp\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003  och tillämpas första gången vid 2004\r\nårs taxering.\r\n\r\nFörslag    till   lag   om    ändring    i\r\nsocialavgiftslagen (2000:980)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3\r\nkap.  13  §  socialavgiftslagen (2000:980)\r\nskall ha följande lydelse.\r\nNuvarande lydelse\r\n2 kap.\r\n26 §\r\nArbetsgivaravgifterna är 30,13 procent av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkringsa  8,80 %\r\nvgift\r\n2. föräldraförsäkri  2,20 %\r\nngsavgift\r\n3. ålderspensionsav  10,21 %\r\ngift\r\n4. efterlevandepens  1,70 %\r\nionsavgift\r\n5. arbetsmarknadsav  5,84 %\r\ngift\r\n6. arbetsskadeavgif  1,38 %\r\nt\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n26 §\r\nArbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkringsa  11,08 %\r\nvgift\r\n2. föräldraförsäkri  2,20 %\r\nngsavgift\r\n3. ålderspensionsav  10,21 %\r\ngift\r\n4. efterlevandepens  1,70 %\r\nionsavgift\r\n5. arbetsmarknadsav  3,70 %\r\ngift\r\n6. arbetsskadeavgif  0,68 %\r\nt\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n3 kap.\r\n13 §\r\nEgenavgifterna  är 28,32  procent  av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkrings    9,53 %\r\navgift\r\n2. föräldraförsäkr    2,20 %\r\ningsavgift\r\n3. ålderspensionsa    10,21 %\r\nvgift\r\n4. efterlevandepen    1,70 %\r\nsionsavgift\r\n5. arbetsmarknadsa    3,30 %\r\nvgift\r\n6. arbetsskadeavgi    1,38 %\r\nft\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n3 kap.\r\n13 §\r\nEgenavgifterna  är 27,76  procent  av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkrings    11,81 %\r\navgift\r\n2. föräldraförsäkr    2,20 %\r\ningsavgift\r\n3. ålderspensionsa    10,21 %\r\nvgift\r\n4. efterlevandepen    1,70 %\r\nsionsavgift\r\n5. arbetsmarknadsa    1,16 %\r\nvgift\r\n6. arbetsskadeavgi    0,68 %\r\nft\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari\r\n2003.\r\n2.  De nya bestämmelserna i 2 kap.  26  §\r\ntillämpas  på  ersättning som  betalas  ut\r\nfrån och med den 1 januari 2003.\r\n3.  De nya bestämmelserna i 3 kap.  13  §\r\ntillämpas på inkomst som uppbärs från  och\r\nmed   den   1   januari   2003.   Omfattar\r\nbeskattningsåret tid såväl före som  efter\r\nutgången   av  år  2002  skall,   om   den\r\navgiftsskyldige inte visar annat, så  stor\r\ndel  av  beskattningsårets  inkomst  anses\r\nhänförlig till tiden efter utgången av  år\r\n2002  som  svarar mot förhållandet  mellan\r\nden  del  av beskattningsåret som infaller\r\nunder denna tid och hela beskattningsåret.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1920) om allmän löneavgift\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  3   §   lagen\r\n(1994:1920) om allmän löneavgift skall  ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n3 §2\r\nAllmän löneavgift     Allmän löneavgift\r\ntas ut med 2,69      tas ut med 3,25\r\nprocent av           procent av\r\nunderlaget och       underlaget och\r\ntillfaller staten.   tillfaller staten.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari\r\n2003.\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön\r\neller  annan  ersättning enligt  1  §  som\r\nbetalas  ut  från och med  den  1  januari\r\n2003.\r\n3.  De nya bestämmelserna tillämpas också\r\npå inkomst enligt 2 § som uppbärs från och\r\nmed   den   1   januari   2003.   Omfattar\r\nbeskattningsåret tid såväl före som  efter\r\nutgången   av  år  2002  skall,   om   den\r\navgiftsskyldige inte visar annat, så  stor\r\ndel  av  beskattningsårets  inkomst  anses\r\nhänförlig till tiden efter utgången av  år\r\n2002  som  svarar mot förhållandet  mellan\r\nden  del  av beskattningsåret som infaller\r\nunder denna tid och hela beskattningsåret.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(2000:1380)    om   skattereduktion    för\r\nutgifter   för   vissa  anslutningar   för\r\ntele- och datakommunikation\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 3, 5 och  14  §§\r\nlagen  (2000:1380) om skattereduktion  för\r\nutgifter för vissa anslutningar för  tele-\r\noch  datakommunikation skall  ha  följande\r\nlydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n3 §\r\nSkattereduktion       Skattereduktion\r\nskall göras vid      skall göras vid\r\ndebiteringen av      debiteringen av\r\nslutlig skatt på     slutlig skatt på\r\ngrund av 2002 eller  grund av 2002, 2003\r\n2003 års taxering.   eller 2004 års\r\ntaxering.\r\n\r\n5 §\r\nI underlaget för      I underlaget för\r\nskattereduktionen    skattereduktionen\r\ningår utgifter för   ingår utgifter för\r\nen anslutning som    en anslutning som\r\ntas i bruk under     tas i bruk under\r\nperioden den         perioden den\r\n1 januari 2001-den   1 januari 2001-den\r\n31 december 2002     31 december 2003\r\noch som är betalda   och som är betalda\r\nsenast vid           senast vid\r\ntidpunkten för       tidpunkten för\r\nansökan.             ansökan.\r\n\r\n14 §\r\nEn ansökan om         En ansökan om\r\nskattereduktion      skattereduktion\r\nskall ha kommit in   skall ha kommit in\r\ntill skatte          till skattemyndig\r\nmyndigheten senast   heten senast den\r\nden 1 mars 2003. Om  1 mars 2004. Om en\r\nen ansökan har       ansökan har kommit\r\nkommit in senast     in senast den\r\nden 1 mars 2002,     1 mars 2002 eller\r\nskall skatte         den 1 mars 2003,\r\nreduktionen          skall\r\ntillgodoräknas vid   skattereduktionen\r\ndebitering av        tillgodoräknas vid\r\nslutlig skatt på     debitering av\r\ngrund av taxeringen  slutlig skatt på\r\nsamma år.            grund av taxeringen\r\nsamma år.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om beräkning  av  viss\r\ninkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004\r\nårs taxering, m.m.\r\n\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n1  §  Vid  2004  års  taxering  skall  för\r\nfysiska  personer den del av den  statliga\r\ninkomstskatten   på  förvärvsinkomst   som\r\nenligt  65  kap.  5  §  inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) anges till ett fast belopp  om\r\n200  kronor  i stället utgöra en  kommunal\r\ninkomstskatt.  Vid  tillämpning  av  lagen\r\n(1997:324)  om begränsning av skatt  skall\r\ndenna  skatt  dock  anses  utgöra  statlig\r\ninkomstskatt.\r\n2  §  Av  den  sammanlagda  inkomstskatten\r\nenligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt\r\ntill  kommuner och 33,5 procent skatt till\r\nlandsting. Därvid skall en kommun som inte\r\ningår i ett landsting behandlas som om den\r\näven utgjorde ett landsting.\r\n3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende\r\nden   sammanlagda   inkomstskatten   skall\r\nfastställas   av  regeringen.   Fördelning\r\nskall   ske   till  kommunerna  respektive\r\nlandstingen med ett enhetligt  belopp  per\r\ninvånare  den 1 november 2002. Utbetalning\r\nskall     under     2003     göras      av\r\nskattemyndigheten  med  en  tolftedel  per\r\nmånad på sätt som närmare föreskrivs i 4 §\r\nfjärde   stycket   lagen  (1965:269)   med\r\nsärskilda  bestämmelser  om  kommuns   och\r\nannan  menighets  utdebitering  av  skatt,\r\nm.m.\r\n4  §  En  slutavräkning av  inkomstskatten\r\nskall  ske  när  den årliga taxeringen  år\r\n2004   har  avslutats.  Därvid  skall   de\r\nbestämmelser  tillämpas som gäller  slutav\r\nräkning av kommunalskattemedel enligt 4  §\r\nfemte   stycket   lagen   (1965:269)   med\r\nsärskilda  bestämmelser  om  kommuns   och\r\nannan  menighets  utdebitering  av  skatt,\r\nm.m.\r\n5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och\r\n4 §§ får överklagas hos regeringen.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1996:1512)   om   dubbelbeskattningsavtal\r\nmellan de nordiska länderna\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  punkt   4   i\r\növergångsbestämmelserna     till     lagen\r\n(1996:1512)   om   dubbelbeskattningsavtal\r\nmellan  de  nordiska  länderna  skall   ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n4.3 Bestämmelsen i    4. Bestämmelsen i\r\nartikel 31 punkt 3   artikel 31 punkt 3\r\ni avtalet skall      i avtalet skall\r\nockså tillämpas vid  också tillämpas vid\r\n2002 och 2003 års    2002-2004 års\r\ntaxeringar. Vid      taxeringar. Vid\r\n1999-2003 års        1999-2004 års\r\ntaxeringar skall     taxeringar skall\r\nartikel 26 punkt 2   artikel 26 punkt 2\r\ni avtalet inte       i avtalet inte\r\ngälla i fall då      gälla i fall då\r\nartikel 31 punkt 3   artikel 31 punkt 3\r\ni avtalet            i avtalet\r\ntillämpas.           tillämpas.\r\nVad   som  föreskrivs  i  första  stycket\r\nskall,   oberoende  av  bestämmelserna   i\r\nbilaga  2 till denna lag, också gälla  för\r\ninkomst  som person med hemvist i  Sverige\r\nuppbär för arbete ombord på danskt skepp i\r\ninternationell färjetrafik mellan  Sverige\r\noch Danmark om\r\n-  skeppet  är registrerat i  det  danska\r\ninternationella skeppsregistret (DIS),\r\n-  arbetsgivaren har hemvist  i  Danmark,\r\noch\r\n-  personen  var anställd ombord  på  ett\r\ndanskt  skepp  någon  gång  under  januari\r\nmånad år 2001.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi\r\n\r\nHärigenom föreskrivs i fråga om lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi\r\ndels att 2 kap. 1 och 10 §§, 6 a kap. 1,\r\n2 och 3 §§, 9 kap. 5 och 9 §§ samt 11 kap.\r\n3, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse,\r\ndels att punkten 2 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen\r\n(1997:479) om ändring i nämnda lag skall\r\nha följande lydelse.\r\n2 kap.\r\n1 §4\r\nNuvarande lydelse\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall, om\r\ninte annat följer av andra stycket,\r\nbetalas för följande bränslen med angivna\r\nbelopp:\r\n\r\nKN-nr   Slag av       Skattebe\r\nbränsle       lopp\r\nEnergisk Koldioxi  Summa\r\natt      dskatt    skatt\r\n1 2710 00 Bensin som\r\n. 26,\r\nuppfyller\r\n2710 00 krav för\r\n27,\r\n2710 00\r\n29\r\neller\r\n2710 00\r\n32\r\na)\r\nmiljöklass 1\r\n3 kr 16  1 kr 46   4 kr 62\r\n-             öre      öre       öre\r\nmotorbensin\r\nper      per       per\r\nliter    liter     liter\r\n-             1 kr 66  1 kr 46   3 kr 12\r\nalkylatbensi  öre      öre       öre\r\nn\r\nper      per       per\r\nliter    liter     liter\r\nb)            3 kr 19  1 kr 46   4 kr 65\r\nmiljöklass 2  öre      öre       öre\r\nper      per       per\r\nliter    liter     liter\r\n2 2710 00 Annan bensin  3 kr 84  1 kr 46   5 kr 30\r\n. 26,                   öre      öre       öre\r\nän som avses\r\n2710 00               per      per       per\r\n34      under 1       liter    liter     liter\r\neller\r\n2710 00\r\n36\r\n3 2710 00 Eldningsolja\r\n. 51,     ,\r\n2710 00 dieselbränno\r\n55,     lja,\r\n2710 00 fotogen,\r\n69      m.m.\r\neller   som\r\n2710 00\r\n74-\r\n2710 00\r\n78\r\na) har        707 kr   1 798 kr  2 505 kr\r\nförsetts med  per m3   per m3    per m3\r\nmärkämnen\r\neller ger\r\nmindre än 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat\r\nvid 350oC,\r\nb) inte har\r\nförsetts med\r\nmärkämnen\r\noch ger\r\nminst 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat\r\nvid 350oC,\r\ntillhörig\r\nKN-nr   Slag av       Skatteb\r\nbränsle       elopp\r\nEnergis Koldioxi Summa\r\nkatt    dskatt   skatt\r\nmiljöklass 1  1 323   1 798 kr 3 121 kr\r\nkr per  per m3   per m3\r\nm3\r\nmiljöklass 2  1 557   1 798 kr 3 355 kr\r\nkr per  per m3   per m3\r\nm3\r\nmiljöklass 3  1 865   1 798 kr 3 663 kr\r\neller inte    kr per  per m3   per m3\r\ntillhör       m3\r\nnågon\r\nmiljöklass\r\n4 ur      Gasol som\r\n. 2711 12 används för\r\n11-271\r\n1 19 00\r\na) drift av   0 kr    1 298 kr 1 298 kr\r\nmotordrivet   per     per      per\r\nfordon,               1 000 kg 1 000 kg\r\nfartyg eller  1 000\r\nluftfartyg    kg\r\nb) annat      138 kr  1 890 kr 2 028 kr\r\nändamål än    per     per      per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000   1 000 kg 1 000 kg\r\nkg\r\n5 ur      Metan som\r\n. 2711 29 används för\r\n00\r\na) drift av   0 kr    1 067 kr 1 067 kr\r\nmotordrivet   per     per      per\r\nfordon,\r\nfartyg eller  1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nluftfartyg    m3\r\nb) annat      229 kr  1 346 kr 1 575 kr\r\nändamål än    per     per      per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nm3\r\n6 2711 11 Naturgas som\r\n.  00,    används för\r\n2711 21\r\n00\r\na) drift av   0 kr    1 067 kr 1 067 kr\r\nmotordrivet   per     per      per\r\nfordon,\r\nfartyg eller  1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nluftfartyg    m3\r\nb) annat      229 kr  1 346 kr 1 575 kr\r\nändamål än    per     per      per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nm3\r\n7 2701,   Kolbränslen   301 kr  1 564 kr 1 865 kr\r\n. 2702                  per     per      per\r\neller\r\n2704                  1 000   1 000 kg 1 000 kg\r\nkg\r\n8 2713 11 Petroleumkok  301 kr  1 564 kr 1 865 kr\r\n.  00-271 s             per     per      per\r\n3 12 00\r\n1 000   1 000 kg 1 000 kg\r\nkg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och\r\n12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett\r\nbelopp som motsvarar skillnaden mellan  de\r\nskattebelopp  som  gäller  för   bränslets\r\nolika användningssätt.\r\nFör  kalenderåret 2003 och  efterföljande\r\nkalenderår  skall  de  i  första   stycket\r\nangivna skattebeloppen räknas om enligt 10\r\n§.\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall,  om\r\ninte   annat  följer  av  andra   stycket,\r\nbetalas  för följande bränslen med angivna\r\nbelopp:\r\nKN-nr    Slag av     Skattebe\r\nbränsle     lopp\r\nEnergisk  Koldioxi Summa\r\natt       dskatt   skatt\r\n1 2710 00  Bensin som\r\n. 26,\r\nuppfyller\r\n2710 00  krav för\r\n27,\r\n2710 00\r\n29\r\neller\r\n2710 00\r\n32\r\n\r\nKN-nr    Slag av       Skattebe\r\nbränsle       lopp\r\nEnergisk  Koldioxi  Summa\r\natt       dskatt    skatt\r\na) miljöklass\r\n1\r\n2 kr 99   1 kr 72   4 kr 71\r\n- motorbensin öre       öre       öre\r\n-             per       per       per\r\nalkylatbensin liter     liter     liter\r\n1 kr 49   1 kr 72   3 kr 21\r\nöre       öre       öre\r\nper       per       per\r\nliter     liter     liter\r\nb) miljöklass 3 kr 02   1 kr 72   4 kr 74\r\n2             öre       öre       öre\r\nper       per       per\r\nliter     liter     liter\r\n2 2710 00  Annan bensin  3 kr 68   1 kr 72   5 kr 40\r\n. 26,                    öre       öre       öre\r\nän som avses\r\n2710 00                per       per       per\r\n34       under 1       liter     liter     liter\r\neller\r\n2710 00\r\n36\r\n3 2710 00  Eldningsolja,\r\n. 51,\r\ndieselbrännol\r\n2710 00  ja,\r\n55,\r\nfotogen, m.m.\r\n2710 00\r\n69       som\r\neller\r\n2710 00\r\n74-\r\n2710 00\r\n78\r\na) har        720 kr    2 120 kr  2 840 kr\r\nförsetts med  per m3    per m3    per m3\r\nmärkämnen\r\neller ger\r\nmindre än 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat\r\nvid 350oC,\r\nb) inte har\r\nförsetts med\r\nmärkämnen och\r\nger\r\nminst 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat vid\r\n350oC,\r\ntillhörig\r\nmiljöklass 1  1 058 kr  2 120 kr  3 178 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 2  1 297 kr  2 120 kr  3 417 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 3  1 610 kr  2 120 kr  3 730 kr\r\neller inte    per m3    per m3    per m3\r\ntillhör någon\r\nmiljöklass\r\n4 ur       Gasol som\r\n. 2711 12  används för\r\n11-271\r\n1 19 00\r\na) drift av   0 kr per  1 322 kr  1 322 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\nfartyg eller\r\nluftfartyg\r\nb) annat      141 kr    2 229 kr  2 370 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n5 ur       Metan som\r\n. 2711 29  används för\r\n00\r\na) drift av   0 kr per  1 087 kr  1 087 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 m3\r\nfartyg eller            1 000 m3  1 000 m3\r\nluftfartyg\r\nb) annat      233 kr    1 587 kr  1 820 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 m3  1 000 m3  1 000 m3\r\nKN-nr    Slag av       Skatte\r\nbränsle       belopp\r\nEnergi  Koldioxi Summa\r\nskatt   dskatt   skatt\r\n6 2711 11  Naturgas som\r\n.  00,     används för\r\n2711 21\r\n00\r\na) drift av   0 kr    1 087 kr 1 087 kr\r\nmotordrivet   per     per      per\r\nfordon,\r\nfartyg eller  1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nluftfartyg    m3\r\nb) annat      233 kr  1 587 kr 1 820 kr\r\nändamål än    per     per      per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000   1 000 m3 1 000 m3\r\nm3\r\n7 2701,    Kolbränslen   307 kr  1 844 kr 2 151 kr\r\n. 2702                   per     per      per\r\neller\r\n2704                   1 000   1 000 kg 1 000 kg\r\nkg\r\n8 2713 11  Petroleumkoks 307 kr  1 844 kr 2 151 kr\r\n.  00-271                per     per      per\r\n3 12 00\r\n1 000   1 000 kg 1 000 kg\r\nkg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och\r\n12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett\r\nbelopp som motsvarar skillnaden mellan  de\r\nskattebelopp  som  gäller  för   bränslets\r\nolika användningssätt.\r\nFör  kalenderåret 2004 och  efterföljande\r\nkalenderår  skall  de  i  första   stycket\r\nangivna skattebeloppen räknas om enligt 10\r\n§.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n10 §5\r\nFör kalenderåret      För kalenderåret\r\n2003 och efter       2004 och\r\nföljande kalenderår  efterföljande\r\nskall energiskatt    kalenderår skall\r\noch koldioxidskatt   energiskatt och\r\nbetalas med belopp   koldioxidskatt\r\nsom efter en årlig   betalas med belopp\r\nomräkning motsvarar  som efter en årlig\r\nde i 1 § angivna     omräkning motsvarar\r\nskattebeloppen       de i 1 § angivna\r\nmultiplicerade med   skattebeloppen\r\ndet jämförelsetal,   multiplicerade med\r\nuttryckt i procent,  det jämförelsetal,\r\nsom anger            uttryckt i procent,\r\nförhållandet mellan  som anger\r\ndet allmänna         förhållandet mellan\r\nprisläget i juni     det allmänna\r\nmånad året närmast   prisläget i juni\r\nföre det år          månad året närmast\r\nberäkningen avser    före det år\r\noch prisläget i      beräkningen avser\r\njuni 2001.           och prisläget i\r\njuni 2002.\r\nRegeringen   fastställer   före   november\r\nmånads  utgång  de omräknade  skattebelopp\r\nsom  enligt  denna lag skall  tas  ut  för\r\npåföljande  kalenderår. Beloppen  avrundas\r\ntill hela kronor och ören.\r\n6 a kap.\r\n1 §6\r\nNuvarande lydelse\r\nBränsle  som  används för  nedan  angivna\r\nändamål,  i förekommande fall med undantag\r\nför  vissa  bränsleslag, skall helt  eller\r\ndelvis befrias från skatt enligt följande,\r\nom inte annat anges.\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se\r\nger        energis  koldiox\r\nbefrielse  katt     idskatt från\r\nsvavels\r\nkatt\r\n1. Förbrukning            100      100     100\r\nför annat                 procent  procent procent\r\nändamål än\r\nmotordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\neller i en\r\nprocess där\r\nbränslet i\r\nallt\r\nväsentligt\r\nanvänds för\r\nannat ändamål\r\nän motordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\n2. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni tåg eller    bränsle    procent  procent procent\r\nannat          som avses\r\nspårbundet     i 2 kap. 1\r\nfärdmedel      § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n3. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni skepp, när   bränsle    procent  procent procent\r\nskeppet inte   som avses\r\nanvänds för    i 2 kap. 1\r\nprivat ändamål § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n4. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni båt för      bränsle    procent  procent procent\r\nvilken         som avses\r\nmedgivande     i 2 kap. 1\r\nenligt 2 kap.  § första\r\n9 § eller      stycket\r\nfartygstillstå 3 b\r\nnd enligt\r\nfiskelagen\r\n(1993:787)\r\nmeddelats, när\r\nbåten inte\r\nanvänds för\r\nprivat ändamål\r\n5. Förbrukning\r\ni\r\nAnnan      100      100     100\r\na) luftfartyg, bensin än  procent  procent procent\r\nnär            flygbensin\r\nluftfartyget   (KN-nr\r\ninte används\r\nför privat     2710 00\r\nändamål        26) och\r\nbränsle\r\nsom avses\r\ni 2 kap. 1\r\n§ första\r\nstycket 3\r\nb\r\nb) luftfartyg, Andra      100      100     100\r\nnär            bränslen   procent  procent procent\r\nluftfartyget   än\r\nanvänds för    flygbensin\r\nprivat ändamål och\r\neller i        flygfotoge\r\nluftfartygsmot n (KN-nr\r\norer i\r\nprovbädd eller 2710 00\r\ni liknande     51)\r\nanordning\r\n6. Förbrukning            100      100     100\r\nvid                       procent  procent procent\r\nframställning\r\nav\r\nmineraloljepro\r\ndukter,\r\nkolbränslen,\r\npetroleumkoks\r\neller andra\r\nprodukter för\r\nvilka\r\nskatteplikt\r\nhar inträtt\r\nför\r\ntillverkaren\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se\r\nger        energis  koldiox\r\nbefrielse  katt     idskatt från\r\nsvavels\r\nkatt\r\n7. Förbrukning Bränsle    100      100     -\r\nvid fram-      som avses  procent  procent\r\nställning av   i 2 kap. 1\r\nskattepliktig  § första\r\nelektrisk      stycket 3\r\nkraft, med de  b\r\nbegränsningar\r\nsom följer av\r\n3 §\r\n8. Om          Andra      100      100     -\r\nskattebefriels bränslen   procent  procent\r\ne inte följer  än\r\nav tidigare    kolbränsle\r\npunkter,       n och\r\nförbrukning i  petroleumk\r\nmetallurgiska  oks\r\nprocesser\r\n9. Om          Bensin,    100      70      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\ntillverkningsp\r\nrocessen i\r\nindustriell\r\nverksamhet\r\n10. Om         Bensin,    100      70      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\nväxthusuppvärm\r\nning i\r\nyrkesmässig\r\nväxthusodling\r\n11. Om         Bensin,    100      70      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket 3\r\nändamål än     b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon i\r\nyrkesmässig\r\njordbruks-,\r\nskogsbruks-\r\neller\r\nvattenbruksver\r\nksamhet\r\n12. Om                    -        -       100\r\nskattebefriels                             procent\r\ne inte följer\r\nav tidigare\r\npunkter,\r\nförbrukning i\r\nsodapannor,\r\nlutpannor,\r\nmetallurgiska\r\nprocesser\r\neller i\r\nprocesser för\r\nframställning\r\nav andra\r\nmineraliska\r\nämnen än\r\nmetaller\r\n13. Förbruknin Andra      100      70      -\r\ng vid          bränslen   procent  procent\r\ntillverkningsp än bränsle\r\nrocessen i     som avses\r\ngruvindustriel i 2 kap. 1\r\nl verksamhet   § första\r\nför drift av   stycket 3\r\nandra          b\r\nmotordrivna\r\nfordon än\r\npersonbilar,\r\nlastbilar och\r\nbussar\r\nFöreslagen lydelse\r\nBränsle  som  används för  nedan  angivna\r\nändamål,  i förekommande fall med undantag\r\nför  vissa  bränsleslag, skall helt  eller\r\ndelvis befrias från skatt enligt följande,\r\nom inte annat anges.\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n1. Förbrukning            100      100     100\r\nför annat                 procent  procent procent\r\nändamål än\r\nmotordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\neller i en\r\nprocess där\r\nbränslet i\r\nallt\r\nväsentligt\r\nanvänds för\r\nannat ändamål\r\nän motordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\n2. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni tåg eller    bränsle    procent  procent procent\r\nannat          som avses\r\nspårbundet     i 2 kap. 1\r\nfärdmedel      § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n3. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni skepp, när   bränsle    procent  procent procent\r\nskeppet inte   som avses\r\nanvänds för    i 2 kap. 1\r\nprivat ändamål § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n4. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni båt för      bränsle    procent  procent procent\r\nvilken         som avses\r\nmedgivande     i 2 kap. 1\r\nenligt 2 kap.  § första\r\n9 § eller      stycket\r\nfartygstillstå 3 b\r\nnd enligt\r\nfiskelagen\r\n(1993:787)\r\nmeddelats, när\r\nbåten inte\r\nanvänds för\r\nprivat ändamål\r\n5. Förbrukning\r\ni\r\nAnnan      100      100     100\r\na) luftfartyg, bensin än  procent  procent procent\r\nnär            flygbensin\r\nluftfartyget   (KN-nr\r\ninte används\r\nför privat     2710 00\r\nändamål        26) och\r\nbränsle\r\nsom avses\r\ni 2 kap. 1\r\n§ första\r\nstycket 3\r\nb\r\nb) luftfartyg, Andra      100      100     100\r\nnär            bränslen   procent  procent procent\r\nluftfartyget   än\r\nanvänds för    flygbensin\r\nprivat ändamål och\r\neller i        flygfotoge\r\nluftfartygsmot n (KN-nr\r\norer i\r\nprovbädd eller 2710 00\r\ni liknande     51)\r\nanordning\r\n6. Förbrukning            100      100     100\r\nvid                       procent  procent procent\r\nframställning\r\nav\r\nmineraloljepro\r\ndukter,\r\nkolbränslen,\r\npetroleumkoks\r\neller andra\r\nprodukter för\r\nvilka\r\nskatteplikt\r\nhar inträtt\r\nför\r\ntillverkaren\r\n7. Förbrukning Bränsle    100      100     -\r\nvid fram-      som avses  procent  procent\r\nställning av   i 2 kap. 1\r\nskattepliktig  § första\r\nelektrisk      stycket 3\r\nkraft, med de  b\r\nbegränsningar\r\nsom följer av\r\n3 §\r\n8. Om          Andra      100      100     -\r\nskattebefriels bränslen   procent  procent\r\ne inte följer  än\r\nav tidigare    kolbränsle\r\npunkter,       n och\r\nförbrukning i  petroleumk\r\nmetallurgiska  oks\r\nprocesser\r\n\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n9. Om          Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\ntillverkningsp\r\nrocessen i\r\nindustriell\r\nverksamhet\r\n10. Om         Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\nväxthusuppvärm\r\nning i\r\nyrkesmässig\r\nväxthusodling\r\n11. Om         Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket 3\r\nändamål än     b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon i\r\nyrkesmässig\r\njordbruks-,\r\nskogsbruks-\r\neller\r\nvattenbruksver\r\nksamhet\r\n12. Om                    -        -       100\r\nskattebefriels                             procent\r\ne inte följer\r\nav tidigare\r\npunkter,\r\nförbrukning i\r\nsodapannor,\r\nlutpannor,\r\nmetallurgiska\r\nprocesser\r\neller i\r\nprocesser för\r\nframställning\r\nav andra\r\nmineraliska\r\nämnen än\r\nmetaller\r\n13. Förbruknin Andra      100      74      -\r\ng vid          bränslen   procent  procent\r\ntillverkningsp än bränsle\r\nrocessen i     som avses\r\ngruvindustriel i 2 kap. 1\r\nl verksamhet   § första\r\nför drift av   stycket 3\r\nandra          b\r\nmotordrivna\r\nfordon än\r\npersonbilar,\r\nlastbilar och\r\nbussar\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 §7\r\nOm råtallolja         Om råtallolja\r\nförbrukas för ända   förbrukas för ända\r\nmål som anges i 1 §  mål som anges i 1 §\r\n9-11 medges          9-11 medges\r\nbefrielse från       befrielse från\r\nenergiskatten med    energiskatten med\r\nett belopp som       ett belopp som\r\nmotsvarar den        motsvarar den\r\nenergiskatt och 70   energiskatt och 74\r\nprocent av den kol   procent av den kol\r\ndioxidskatt som tas  dioxidskatt som tas\r\nut på bränsle        ut på bränsle\r\nenligt 2 kap. 1 §    enligt 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 a.  första stycket 3 a.\r\n\r\n3 §8\r\nVid samtidig          Vid samtidig\r\nproduktion av värme  produktion av värme\r\noch skattepliktig    och skattepliktig\r\nelektrisk kraft i    elektrisk kraft i\r\nen                   en\r\nkraftvärmeanläggnin  kraftvärmeanläggnin\r\ng skall, för den     g skall, för den\r\ndel av bränslet som  del av bränslet som\r\nförbrukas för        förbrukas för\r\nframställning av     framställning av\r\nnyttiggjord värme,   värme,\r\nskattebefrielsen     skattebefrielsen\r\nenligt 1 § 7 inte    enligt 1 § 7 när\r\navse koldioxidskatt  det gäller kol\r\noch när det gäller   dioxidskatt endast\r\nenergiskatt endast   utgöra 74 procent.\r\nutgöra 50 procent.   Såvitt avser\r\nSåvitt avser         råtallolja skall\r\nråtallolja skall     befrielsen utgöra\r\nbefrielsen utgöra    100 procent av den\r\nendast 50 procent    energiskatt och\r\nav den energiskatt   endast 74 procent\r\nsom tas ut på        av den kol\r\nbränsle enligt 2     dioxidskatt som tas\r\nkap. 1 § första      ut på bränsle\r\nstycket 3 a.         enligt 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 a.\r\nFördelning av\r\nbränslet som\r\nförbrukas för\r\nframställning av\r\nvärme respektive\r\nelektrisk kraft\r\nskall ske genom\r\nproportionering i\r\nförhållande till\r\nrespektive\r\nenergiproduktion.\r\nDetsamma gäller om\r\nelektrisk kraft\r\nframställs i en\r\nsammankopplad\r\nanläggning vid sam\r\ntidig kraftvärme-\r\nrespektive kon\r\ndenskraftproduktion\r\n. Om olika bränslen\r\nförbrukas skall\r\nproportioneringen\r\navse varje bränsle\r\nför sig.\r\nBestämmelserna i\r\nförsta stycket gäl\r\nler inte för\r\nenergiskatt och\r\nkoldioxidskatt på\r\nbränslen som\r\nförbrukas för\r\nframställning av\r\nånga eller\r\nhetvatten som\r\ntappas av från ång-\r\neller het\r\nvattensystemet före\r\nångturbinen eller\r\nannan utrustning\r\nför utvinning av\r\nmekanisk energi ur\r\nånga eller het\r\nvatten i en\r\nkraftvärmeanläggnin\r\ng.\r\n\r\n9 kap.\r\n5 §9\r\nOm värme har          Om värme har\r\nlevererats för till  levererats för till\r\nverkningsprocessen   verkningsprocessen\r\ni industriell        i industriell\r\nverksamhet eller     verksamhet eller\r\nför yrkesmässig      för yrkesmässig\r\njordbruks-,          jordbruks-,\r\nskogsbruks- eller    skogsbruks- eller\r\nvatten               vatten\r\nbruksverksamhet,     bruksverksamhet,\r\nmedger beskatt       medger beskatt\r\nningsmyndigheten     ningsmyndigheten\r\nefter ansökan av     efter ansökan av\r\nden som framställt   den som framställt\r\nvärmen återbetal     värmen återbetal\r\nning av              ning av\r\n1. energiskatten      1. energiskatten\r\npå elektrisk kraft,  på elektrisk kraft,\r\noch                  och\r\n2. energiskatten      2. energiskatten\r\noch 70 procent av    och 74 procent av\r\nkoldioxidskatten på  koldioxidskatten på\r\nbränsle, dock inte   bränsle, dock inte\r\nbensin, råtallolja   bensin, råtallolja\r\neller bränsle som    eller bränsle som\r\navses i 2 kap. 1 §   avses i 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 b,  första stycket 3 b,\r\nsom förbrukats vid    som förbrukats vid\r\nframställning av     framställning av\r\nvärmen.              värmen. Om\r\nelektrisk kraft och\r\nett eller flera\r\nbränslen förbrukas\r\nsamtidigt för denna\r\nvärmeframställning\r\nskall energislagen\r\nvid beräkning av\r\nåterbetalningen\r\nfördelas genom\r\nproportionering i\r\nförhållande till\r\nrespektive\r\nenergislag. På\r\nmotsvarande sätt\r\nskall\r\nproportionering ske\r\nvid samtidig fram\r\nställning av värme\r\noch elektrisk\r\nkraft.\r\nBestämmelserna i      Bestämmelserna i\r\nförsta stycket 2     första stycket 2\r\ntillämpas även på    tillämpas även på\r\nråtallolja, dock     råtallolja, dock\r\natt återbetalning    att återbetalning\r\nav energiskatt       av energiskatt\r\nmedges till ett      medges till ett\r\nbelopp som           belopp som\r\nmotsvarar den        motsvarar den\r\nenergiskatt och 70   energiskatt och 74\r\nprocent av den       procent av den\r\nkoldioxidskatt som   koldioxidskatt som\r\ntas ut på bränsle    tas ut på bränsle\r\nsom avses i 2 kap.   som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket   1 § första stycket\r\n3 a.                 3 a.\r\nHar   beslut   om  preliminär   skattesats\r\nmeddelats  enligt  9 kap.  9  b  §  medges\r\nåterbetalning     enligt     den     lägre\r\nkoldioxidskattesats   eller,   beträffande\r\nråtallolja, energiskattesats som följer av\r\nbeslutet.\r\n9 §10\r\nUtöver möjligheterna till avdrag enligt 7\r\nkap.  1 § första stycket 4, köp av bränsle\r\nbefriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller\r\ntill  återbetalning  enligt  9  kap.  2  §\r\ngäller  följande. Har bränsle,  dock  inte\r\nbensin eller bränsle som avses i 2 kap.  1\r\n§  första  stycket  3  b,  förbrukats  vid\r\ntillverkningsprocessen    i    industriell\r\nverksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-,\r\nskogsbruks-  eller  vattenbruksverksamhet,\r\nmedger    beskattningsmyndigheten    efter\r\nansökan  nedsättning  av  koldioxidskatten\r\neller,       beträffande       råtallolja,\r\nenergiskatten för den del av  skatten  som\r\növerstiger  0,8 procent av de  framställda\r\nprodukternas            försäljningsvärde.\r\nNedsättning medges med sådant  belopp  att\r\nden  överskjutande skattebelastningen inte\r\növerstiger 24 procent av det överskjutande\r\nskattebeloppet  för bränslet.  Nedsättning\r\nfår  dock inte medges för skatt på bränsle\r\nsom  förbrukats  för drift av  motordrivna\r\nfordon.\r\nBestämmelserna i      Bestämmelserna i\r\nförsta stycket       första stycket\r\ngäller även          gäller även\r\nmottagare av värme   mottagare av värme\r\nleveranser om        leveranser om\r\nvärmen har använts   värmen har använts\r\nvid                  vid\r\ntillverkningsproces  tillverkningsproces\r\nsen i industriell    sen i industriell\r\nverksamhet eller i   verksamhet eller i\r\nyrkesmässig          yrkesmässig\r\njordbruks-,          jordbruks-,\r\nskogsbruks- eller    skogsbruks- eller\r\nvattenbruksverksamh  vattenbruksverksamh\r\net. I sådana fall    et. I sådana fall\r\navses med bränsle    avses med bränsle\r\ndet bränsle som      det bränsle som\r\nförbrukats för       förbrukats för\r\nframställning av     framställning av\r\nvärmen.              värmen. Om olika\r\nbränslen förbrukas\r\nsamtidigt för denna\r\nvärmeframställning\r\nskall bränslena vid\r\nberäkning av\r\nnedsättningen\r\nfördelas genom\r\nproportionering i\r\nförhållande till\r\nrespektive bränsle.\r\nPå motsvarande sätt\r\nskall\r\nproportionering ske\r\nvid samtidig fram\r\nställning av värme\r\noch elektrisk\r\nkraft.\r\nVid   beräkning  av  nedsättning   enligt\r\nförsta   eller  andra  stycket   får   den\r\nkoldioxidskatt   som  är  hänförlig   till\r\nföljande bränslen dock inte sättas ned mer\r\nän att den motsvarar minst\r\na)     160    kronor    per    kubikmeter\r\ndieselbrännolja (KN-nr 2710 00  69)  eller\r\nfotogen  (KN-nr 2710 00 51 eller  2710  00\r\n55),\r\nb) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja\r\n(KN-nr 2710 00 74-2710 00 78), och\r\nc)  320  kronor per 1 000 kilogram  gasol\r\nsom  förbrukats  för drift av  statio-nära\r\nmotorer.\r\nVad  som  i tredje stycket föreskrivs  om\r\ndieselbrännolja,  fotogen,   eldnings-olja\r\noch  gasol  tillämpas även på bränsle  för\r\nvilket  motsvarande  skatt  skall  betalas\r\nenligt 2 kap. 3 och 4 §§.\r\nAnsökan  om  nedsättning  enligt   första\r\neller  andra  stycket  skall  omfatta   en\r\nperiod  om ett kalenderår och skall lämnas\r\nin   till  beskattningsmyndigheten  senast\r\ninom ett år efter kalenderårets utgång.\r\n11 kap.\r\n3 §11\r\nEnergiskatten utgör\r\n1.  0  öre per kilowattimme för elektrisk\r\nkraft    som   förbrukas   i   industriell\r\nverksamhet i tillverkningsprocessen  eller\r\nvid yrkesmässig växthusodling,\r\n2. 14,0 öre per       2. 16,4 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nannan elektrisk      annan elektrisk\r\nkraft än som avses   kraft än som  avses\r\nunder 1 och som      under 1 och som\r\nförbrukas i kom      förbrukas i kom\r\nmuner som anges i 4  muner som anges i 4\r\n§,                   §,\r\n3. 17,4 öre per       3. 19,8 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nelektrisk kraft som  elektrisk kraft som\r\nförbrukas för el-,   förbrukas för el-,\r\ngas-, värme- eller   gas-, värme- eller\r\nvattenförsörjning i  vattenförsörjning i\r\nandra kommuner än    andra kommuner  än\r\nde som anges i 4 §,  de som anges i 4 §,\r\noch                  och\r\n4. 19,8 öre per       4. 22,3 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nelektrisk kraft som  elektrisk kraft som\r\nförbrukas i övriga   förbrukas i övriga\r\nfall.                fall.\r\nFör elektrisk         För elektrisk\r\nkraft som under      kraft som under\r\ntiden den 1          tiden den 1\r\nnovember-den 31      november-den 31\r\nmars förbrukas i     mars förbrukas i\r\nelektriska pannor    elektriska pannor\r\nsom ingår i en       som ingår i en\r\nelpanneanläggning    elpanneanläggning\r\nvars installerade    vars installerade\r\neffekt överstiger    effekt överstiger\r\n2 megawatt, utgör    2 megawatt, utgör\r\ndock energiskatten   dock energiskatten\r\n1. 16,4 öre per       1. 18,8 öre per\r\nkilowattimme vid     kilowattimme vid\r\nförbrukning i        förbrukning i\r\nkommuner som anges   kommuner som anges\r\ni 4 § för annat      i 4 § för annat\r\nändamål än           ändamål än\r\nindustriell          industriell\r\nverksamhet i         verksamhet i\r\ntillverkningsproces  tillverkningsproces\r\nsen eller            sen eller\r\nyrkesmässig          yrkesmässig\r\nväxthusodling, och   växthusodling, och\r\n2. 19,8 öre per       2. 22,3 öre per\r\nkilowattimme vid     kilowattimme vid\r\nförbrukning för el-  förbrukning för el-\r\n, gas-, värme-       , gas-, värme-\r\neller                eller\r\nvattenförsörjning i  vattenförsörjning i\r\nandra kommuner än    andra kommuner än\r\nde som anges i 4 §.  de som anges i 4 §.\r\nFör kalenderåret      För kalenderåret\r\n2003 och efter       2004 och efter\r\nföljande kalenderår  följande kalenderår\r\nskall de i första    skall de i första\r\noch andra styckena   och andra styckena\r\nangivna skatte       angivna skatte\r\nbeloppen räknas om   beloppen räknas om\r\npå det sätt som i    på det sätt som i\r\nfråga om skatt på    fråga om skatt på\r\nbränslen anges i     bränslen anges i\r\n2 kap. 10 §. Belopp  2 kap. 10 §. Belopp\r\nsom anges i          som anges i\r\ntiondels ören skall  tiondels ören skall\r\ndock avrundas till   dock avrundas till\r\nhela tiondels ören.  hela  tiondels\r\nören.\r\n\r\n9 §12\r\nDen som är skattskyldig för energiskatt\r\npå elektrisk kraft får göra avdrag för\r\nskatt på elektrisk kraft som\r\n1. förbrukats eller sålts för förbrukning\r\ni tåg eller annat spårbundet\r\ntransportmedel eller för motordrift eller\r\nuppvärmning i omedelbart samband med sådan\r\nförbrukning,\r\n2. förbrukats eller sålts för förbrukning\r\nför annat ändamål än motordrift eller\r\nuppvärmning eller för användning i\r\nomedelbart samband med sådan förbrukning,\r\n3. förbrukats eller sålts för förbrukning\r\nvid sådan framställning av produkter som\r\navses i 6 a kap. 1 § 6,\r\n4. framställts i\r\nen kraftvärme\r\nanläggning och\r\nförbrukats för el-,\r\ngas-, värme- eller\r\nvattenförsörjning i\r\nden egna\r\nverksamheten i den\r\nmån avdrag  inte\r\nhar  gjorts  enligt\r\n7 kap.\r\n1 § första stycket\r\n4 i fall som avses\r\ni 6 a kap. 1 § 7,\r\n5. förbrukats         4. förbrukats\r\neller sålts för för  eller sålts för för\r\nbrukning vid sådan   brukning vid sådan\r\növerföring av        överföring av\r\nelektrisk kraft på   elektrisk kraft på\r\ndet elektriska       det elektriska\r\nnätet som utförs av  nätet som utförs av\r\nden som ansvarar     den som ansvarar\r\nför förvaltningen    för förvaltningen\r\nav nätet i syfte     av nätet i syfte\r\natt upprätthålla     att upprätthålla\r\nnätets funktion.     nätets funktion.\r\n\r\n10 §13\r\nAvdrag får göras      Avdrag får göras\r\näven för energi      även för\r\nskatt och            energiskatt och\r\nkoldioxidskatt på    koldioxidskatt på\r\nbränsle som\r\n1. bränsle som      förbrukats på ett\r\nbeskattas enligt     sätt som ger rätt\r\n2 kap. 1 § första    till\r\nstycket 3 b, om      skattebefrielse\r\nbränslet förbrukats  enligt 6 a kap. 1 §\r\nvid framställning    7 och 3 och 4 §§.\r\nav skattepliktig\r\nelektrisk kraft i\r\nen gas\r\nturbinanläggning\r\nsom har en\r\nsammanlagd\r\ninstallerad\r\ngeneratoreffekt av\r\nminst fem megawatt,\r\nunder förutsättning\r\natt värme inte\r\nsamtidigt\r\nnyttiggjorts,\r\n2. annat bränsle\r\nän som avses under\r\n1, dock inte\r\nråtallolja, om\r\nbränslet förbrukats\r\nvid framställning\r\nav skattepliktig\r\nelektrisk kraft,\r\nmed de\r\nbegränsningar som\r\nföljer av andra och\r\nfemte styckena.\r\nAvdrag enligt\r\nförsta stycket 2\r\nfår vid samtidig\r\nproduktion av värme\r\noch skattepliktig\r\nelektrisk kraft i\r\nen kraft\r\nvärmeanläggning\r\ngöras för\r\nenergiskatt och\r\nkoldioxidskatt på\r\nden del av bränslet\r\nsom förbrukats för\r\nframställning av\r\nskattepliktig\r\nelektrisk kraft och\r\nför hälften av\r\nenergiskatten på\r\nden del av bränslet\r\nsom förbrukats för\r\nframställning av\r\nnyttiggjord värme.\r\nAvdrag får göras\r\näven för energi\r\nskatt på råtallolja\r\nom den förbrukats\r\nvid framställning\r\nav skattepliktig\r\nelektrisk kraft,\r\nmed de\r\nbegränsningar som\r\nföljer av fjärde\r\noch femte styckena.\r\nAvdrag enligt\r\ntredje stycket får\r\nvid samtidig\r\nproduktion av värme\r\noch skattepliktig\r\nelektrisk kraft i\r\nen\r\nkraftvärmeanläggnin\r\ng göras för hela\r\nenergiskatten på\r\nden del av bränslet\r\nsom förbrukats för\r\nframställning av\r\nskattepliktig\r\nelektrisk kraft och\r\nför energiskatt med\r\nett belopp som mot\r\nsvarar hälften av\r\nden energiskatt som\r\ntas ut på bränsle\r\nsom avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket\r\n3 a på den del av\r\nbränslet som\r\nförbrukats för\r\nframställning av\r\nnyttiggjord värme.\r\nAvdrag enligt         Avdrag enligt\r\nförsta-fjärde        första stycket får\r\nstyckena får göras   göras endast i den\r\nendast i den mån     mån avdrag inte\r\navdrag inte gjorts   gjorts enligt 7\r\nenligt 9 § första    kap. 1 § första\r\nstycket 4 eller 7    stycket 4 i fall\r\nkap. 1 § första      som avses i 6 a\r\nstycket 4 i fall     kap. 1 § 7 eller 3\r\nsom avses i 6 a      eller 4 §.\r\nkap.   1 § 7 eller\r\n2, 3 eller 4 §.\r\nDen  som yrkesmässigt levererar elektrisk\r\nkraft  som  i  Sverige framställts  i  ett\r\nvindkraftverk  får  göra  avdrag  med  ett\r\nbelopp   som  svarar  mot  18,1  öre   per\r\nkilowattimme.\r\n\r\nÖvergångsbestämmelserna\r\n214\r\nFör tid fram till     För tid fram till\r\nden 1 januari 2003   den 1 januari 2004\r\nmedger               medger\r\nbeskattningsmyndigh  beskattningsmyndigh\r\neten efter ansökan,  eten efter ansökan,\r\nutöver vad som       utöver vad som fram\r\nframgår av den nya   går av den nya\r\nlydelsen av          lydelsen av\r\n9 kap. 9 §, att vid  9 kap. 9 §, att vid\r\nindustriell fram     industriell\r\nställning av         framställning av\r\nprodukter av andra   produkter av andra\r\nmineraliska ämnen    mineraliska ämnen\r\nän metaller          än metaller\r\nkoldioxidskatten på  koldioxidskatten på\r\nannat bränsle än     annat bränsle än\r\nsådant som           sådant som\r\nbeskattas som        beskattas som\r\nmineraloljeprodukt   mineraloljeprodukt\r\noch som förbrukats   och som förbrukats\r\nför annat ändamål    för annat ändamål\r\nän drift av          än drift av\r\nmotordrivna fordon   motordrivna fordon\r\ntas ut med sådant    tas ut med sådant\r\nbelopp att skatten   belopp att skatten\r\nför den som          för den som\r\nbedriver             bedriver fram\r\nframställningen      ställningen inte\r\ninte överstiger 1,2  överstiger 1,2 pro\r\nprocent av de        cent av de\r\nframställda          framställda\r\nprodukternas         produkternas\r\nförsäljningsvärde.   försäljningsvärde.\r\nAnsökan  om  nedsättning  enligt   första\r\nstycket  skall  omfatta en period  om  ett\r\nkalenderår  och  skall  lämnas   in   till\r\nbeskattningsmyndigheten senast inom ett år\r\nefter kalenderårets utgång.\r\nBestämmelserna i 9    Bestämmelserna i 9\r\nkap. 9 a och b §§    kap. 9 a och 9 b §§\r\nlagen (1994:1776)    tillämpas även på\r\nom skatt på energi   sådan nedsättning\r\ntillämpas även på    som avses i första\r\nsådan nedsättning    stycket.\r\nsom avses i första\r\nstycket.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari\r\n2003.\r\n2.  Äldre bestämmelser gäller fortfarande\r\ni  fråga  om  förhållanden som hänför  sig\r\ntill tiden före ikraftträdandet.\r\n3.    Den   som   är   skattskyldig   för\r\nenergiskatt  på elektrisk kraft  får  göra\r\navdrag  för skatt på elektrisk  kraft  som\r\nunder  tiden  den 1 januari-den  30  april\r\n2003 framställts i en kraftvärmeanläggning\r\noch    förbrukats   i   anläggningen   för\r\nvärmeförsörjning, dock inte  förbrukats  i\r\nelpannor  eller  värmepumpar,  i  den  mån\r\navdrag inte har gjorts enligt 7 kap.  1  §\r\nförsta  stycket  4  i  fall  som  avses  i\r\n6 a kap. 1 § 7.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1999:673) om skatt på avfall\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs att  4  och  10  §§\r\nlagen  (1999:673) om skatt på avfall skall\r\nha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n4 §15\r\nAvfallsskatt skall    Avfallsskatt skall\r\nbetalas med          betalas med\r\n288 kronor per ton   370 kronor per ton\r\navfall.              avfall.\r\n\r\n10 §16\r\nDen  som är skattskyldig får göra  avdrag\r\nför skatt på\r\n1. avfall som förts ut från anläggningen,\r\ndock  inte lak- och reningsvatten och inte\r\nheller gas som har bildats vid nedbrytning\r\nav organiskt avfall,\r\n2.  avfall  som  använts för  driften  av\r\nanläggningen,\r\n3. avfall som inom    3. avfall som inom\r\nanläggningen         anläggningen\r\nanvänts för          använts för\r\nkonstruktionsarbete  konstruktionsarbete\r\nn eller för att där  n eller för att där\r\nåstadkomma en        åstadkomma en\r\nmiljösäker           miljösäker\r\ndeponering eller     deponering eller\r\nförvaring.           förvaring, dock\r\ninte när avfallet\r\nanvänts för\r\nmellantäckning,\r\n4. avfall enligt 3\r\n§ första stycket\r\n1 a som är avsett\r\natt inom\r\nanläggningen\r\nanvändas för\r\nsluttäckning, om\r\ndet förvaras skilt\r\nfrån annat avfall.\r\nAvdrag enligt\r\nförsta stycket 3\r\nfår dock inte göras\r\nför skatt på avfall\r\nsom använts för\r\nmellantäckning.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.     Äldre    föreskrifter     gäller\r\nfortfarande  i  fråga om förhållanden  som\r\nhänför     sig     till     tiden     före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1995:1667) om skatt på naturgrus\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  3   §   lagen\r\n(1995:1667) om skatt på naturgrus skall ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n3 §\r\nSkatten tas ut med    Skatten tas ut med\r\nfem kronor per ton   10 kronor per ton\r\nnaturgrus.           naturgrus.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.   Äldre  föreskrifter  gäller   fort\r\nfarande i fråga om förhållanden som hänför\r\nsig till tiden före ikraftträdandet.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1563) om tobaksskatt\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  2   §   lagen\r\n(1994:1563)   om  tobaksskatt   skall   ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n2 §17\r\nSkatt på              Skatt på\r\ncigaretter tas ut    cigaretter tas ut\r\nmed 20 öre per       med 20 öre per\r\nstyck och 39,2       styck och 39,2\r\nprocent av           procent av\r\ndetaljhandelspriset  detaljhandelspriset\r\n.                    . Skatt skall dock\r\nlägst tas ut med 90\r\nprocent av den\r\nsammanlagda skatten\r\npå cigaretter i den\r\nmest efterfrågade\r\npriskategorin.\r\nTillverkaren eller\r\nhans representant\r\neller, i fråga om\r\ncigaretter som\r\nimporteras från\r\ntredje land, impor\r\ntören skall senast\r\nden 31 oktober\r\nvarje år till\r\nRiksskatteverket\r\nlämna uppgifter om\r\nförsäljningen av\r\ncigaretter i de\r\nolika\r\npriskategorierna\r\nför tiden från och\r\nmed den 1 oktober\r\ndet föregående året\r\ntill och med den 30\r\nseptember det\r\ninnevarande året.\r\nRegeringen fast\r\nställer senast den\r\n30 november det\r\ninnevarande året\r\nden mest\r\nefterfrågade\r\npriskategorin av\r\ncigaretter och det\r\nskattebelopp som\r\nskall tas ut enligt\r\nandra meningen.\r\nCigaretter med en längd, exklusive filter\r\neller     munstycke,    som     överstiger\r\n9  centimeter men inte 18 centimeter anses\r\nsom  två cigaretter. Är cigaretten  längre\r\nanses varje påbörjad ytterligare längd  av\r\n9 centimeter som en cigarett.\r\n\r\n1.  Denna lag träder i kraft den  1  mars\r\n2003.\r\n2.  Äldre föreskrifter gäller fortfarande\r\nför förhållanden som hänför sig till tiden\r\nföre ikraftträdandet.\r\n3.  Skatten  enligt 2  §  första  stycket\r\nandra  meningen  skall från  och  med  den\r\n1  mars  och till och med den 31  december\r\n2003 vara 84 öre per cigarett.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1565)   om   beskattning   av   viss\r\nprivatinförsel\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  2   §   lagen\r\n(1994:1565)   om   beskattning   av   viss\r\nprivatinförsel skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n2 §18\r\nSkatt  enligt 1 § skall inte tas ut  till\r\nden   del  införseln  uppgår  till   högst\r\nföljande kvantiteter\r\n1. 2 liter            1. 5 liter\r\nspritdryck,          spritdryck,\r\n2. 6 liter            2. 6 liter\r\nstarkvin,            starkvin,\r\n3. 26 liter vin,      3. 52 liter vin,\r\n4. 32 liter           4. 64 liter\r\nstarköl,             starköl,\r\n5. 400 cigaretter, 200 cigariller, 100\r\ncigarrer eller 550 gram röktobak.\r\nBestämmelser om hinder för den  som  inte\r\nfyllt 20 år att föra in spritdrycker,  vin\r\noch  starköl i landet finns i 4 kap.  2  §\r\nalkohollagen  (1994:1738). En  bestämmelse\r\nom förbud för den som inte fyllt 18 år att\r\nföra in tobaksvaror i landet finns i 13  §\r\ntobakslagen (1993:581).\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.   Äldre  föreskrifter  gäller   fort\r\nfarande  för varor som har förts  in  till\r\nSverige före ikraftträdandet.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1551)  om  frihet  från  skatt   vid\r\nimport, m.m.\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen\r\n(1994:1551)  om  frihet  från  skatt   vid\r\nimport, m.m. skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n3 kap\r\n6 §19\r\nFrihet från skatt     Frihet från skatt\r\nenligt 5 § får       enligt 5 § får\r\nmedges för högst 32  medges för högst 64\r\nliter starköl.       liter starköl.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003.   Äldre  föreskrifter  gäller   fort\r\nfarande för varor som dessförinnan anmälts\r\neller     borde     ha    anmälts     till\r\ntullförfarandet    övergång    till    fri\r\nomsättning.\r\n\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\nUtskottets    förslag   om    ändring    i\r\nregeringens   förslag   om    ändring    i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229)\r\n\r\nFinansutskottet  föreslår att  regeringens\r\nförslag    till   lag   om    ändring    i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) antas med\r\ndels  den  ändringen  att  63  kap.  3  §\r\nerhåller  följande som utskottets  förslag\r\nbetecknade lydelse,\r\ndels   den  ändringen  att  punkt   3   i\r\növergångsbestämmelserna till lagen  (2001:\r\n1175)  om  ändring  i nämnda  lag  ska  ha\r\nföljande som utskottets förslag betecknade\r\nlydelse,\r\ndels        den       ändringen        att\r\nikraftträdandebestämmelsen        erhåller\r\nföljande som utskottets förslag betecknade\r\nlydelse.\r\n63 kap.\r\n3 §20\r\n\r\nRegeringens förslag\r\nFör  dem  som är obegränsat skattskyldiga\r\nunder    hela   beskattningsåret    uppgår\r\ngrundavdraget till följande belopp.\r\n\r\nTaxerad               Grundavdrag\r\nförvärvsinkomst\r\növerstiger inte       0,403\r\n1,38 prisbasbelopp   prisbasbelopp\r\növerstiger 1,38       0,403\r\nmen inte 2,95 pris   prisbasbelopp ökat\r\nbasbelopp            med 17 procent av\r\ndet belopp med\r\nvilket den taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 1,38\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 2,95       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 3,10 pris\r\nbasbelopp\r\növerstiger 3,10       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 6,87 pris   minskat med\r\nbasbelopp            10 procent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 3,10\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 6,87       0,293\r\nprisbasbelopp        prisbasbelopp\r\n\r\nUtskottets förslag\r\nFör  dem  som är obegränsat skattskyldiga\r\nunder    hela   beskattningsåret    uppgår\r\ngrundavdraget till följande belopp.\r\n\r\nTaxerad               Grundavdrag\r\nförvärvsinkomst\r\növerstiger inte       0,423\r\n1,49 prisbasbelopp   prisbasbelopp\r\növerstiger 1,49       0,423\r\nmen inte 2,72 pris   prisbasbelopp ökat\r\nbasbelopp            med 20 procent av\r\ndet belopp med\r\nvilket den taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 1,49\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 2,72       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 3,10 pris\r\nbasbelopp\r\növerstiger 3,10       0,67 prisbasbelopp\r\nmen inte 6,87 pris   minskat med\r\nbasbelopp            10 procent av det\r\nbelopp med vilket\r\nden taxerade\r\nförvärvsinkomsten\r\növerstiger 3,10\r\nprisbasbelopp\r\növerstiger 6,87       0,293\r\nprisbasbelopp        prisbasbelopp\r\n\r\nÖvergångsbestämmelserna\r\ntill   lagen  (2001:1175)  om  ändring   i\r\ninkomstskattelagen\r\n\r\nNuvarande lydelse    Utskottets förslag\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1\r\njanuari 2002.\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas\r\nförsta gången vid 2003 års taxering.\r\n3. Bestämmelserna    3. Bestämmelserna\r\ni 61 kap. 19 a §     i 61 kap. 19 a §\r\nandra och tredje     andra och tredje\r\nstyckena tillämpas   styckena tillämpas\r\ntill och med 2005    till och med 2006\r\nårs taxering, dock   års taxering, dock\r\nskall                skall\r\nbestämmelserna i     bestämmelserna i\r\nandra stycket 2 och  andra stycket 2 och\r\ntredje stycket även  tredje stycket även\r\ntillämpas vid 2006   tillämpas vid 2007\r\nårs taxering.        års taxering.\r\nIkraftträdandebestämmelsen\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\nDenna lag träder i   1. Denna lag\r\nkraft den 1 januari  träder i kraft den\r\n2003 och tillämpas   1 januari 2003.\r\nförsta gången vid\r\n2004 års taxering.    2. De nya\r\nbestämmelserna i 63\r\nkap. 3 § tillämpas\r\nförsta gången vid\r\n2004 års taxering.\r\n\r\nUtskottets    förslag   om    ändring    i\r\nregeringens  förslag om  ändring  i  lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi\r\n\r\nFinansutskottet  föreslår att  regeringens\r\nförslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi antas med\r\ndels  den ändringen att 2 kap. 1 §,  6  a\r\nkap. 1 och 2 §§, 9 kap. 5 § och 11 kap.  3\r\n§ erhåller följande som utskottets förslag\r\nbetecknade lydelse,\r\ndels       den       ändringen        att\r\növergångsbestämmelserna erhåller  följande\r\nsom utskottets förslag betecknade lydelse,\r\ndels  den ändringen att 6 a kap. 3  §,  9\r\nkap. 9 § och 11 kap. 9 och 10 §§ utgår  ur\r\nförslaget.\r\n2 kap.\r\n1 §\r\nRegeringens förslag\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall,  om\r\ninte   annat  följer  av  andra   stycket,\r\nbetalas  för följande bränslen med angivna\r\nbelopp:\r\n\r\nKN-nr    Slag av         Skatte\r\nbränsle         belopp\r\nEnergi  Koldioxi  Summa\r\nskatt   dskatt    skatt\r\n1 2710 00  Bensin som\r\n. 26,\r\nuppfyller krav\r\n2710 00  för\r\n27,\r\n2710 00\r\n29\r\neller\r\n2710 00\r\n32\r\na) miljöklass\r\n1\r\n2 kr    1 kr 72   4 kr 71\r\n- motorbensin   99 öre  öre       öre\r\n-               per     per       per\r\nalkylatbensin   liter   liter     liter\r\n1 kr    1 kr 72   3 kr 21\r\n49 öre  öre       öre\r\nper     per       per\r\nliter   liter     liter\r\nb) miljöklass   3 kr    1 kr 72   4 kr 74\r\n2               02 öre  öre       öre\r\nper     per       per\r\nliter   liter     liter\r\n2 2710 00  Annan bensin    3 kr    1 kr 72   5 kr 40\r\n. 26,                      68 öre  öre       öre\r\nän som avses\r\n2710 00                  per     per       per\r\n34       under 1         liter   liter     liter\r\neller\r\n2710 00\r\n36\r\n3 2710 00  Eldningsolja,\r\n. 51,\r\nDieselbrännolj\r\n2710 00  a,\r\n55,\r\nfotogen, m.m.\r\n2710 00\r\n69       som\r\neller\r\n2710 00\r\n74-\r\n2710 00\r\n78\r\na) har          720 kr  2 120 kr  2 840 kr\r\nförsetts med    per m3  per m3    per m3\r\nmärkämnen\r\neller ger\r\nmindre än 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat\r\nvid 350 oC,\r\nb) inte har\r\nförsetts med\r\nmärkämnen och\r\nger\r\nminst 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat vid\r\n350 oC,\r\ntillhörig\r\nKN-nr    Slag av         Skatte\r\nbränsle         belopp\r\nEnergi  Koldioxi  Summa\r\nskatt   dskatt    skatt\r\nmiljöklass 1  1 058 kr  2 120 kr  3 178 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 2  1 297 kr  2 120 kr  3 417 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 3  1 610 kr  2 120 kr  3 730 kr\r\neller inte    per m3    per m3    per m3\r\ntillhör någon\r\nmiljöklass\r\n4 ur       Gasol som\r\n. 2711 12  används för\r\n11-271\r\n1 19 00\r\na) drift av   0 kr per  1 322 kr  1 322 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\nfartyg eller\r\nluftfartyg\r\nb) annat      141 kr    2 229 kr  2 370 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n5 ur       Metan som\r\n. 2711 29  används för\r\n00\r\na) drift av   0 kr per  1 087 kr  1 087 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 m3\r\nfartyg eller            1 000 m3  1 000 m3\r\nluftfartyg\r\nb) annat      233 kr    1 587 kr  1 820 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 m3  1 000 m3  1 000 m3\r\n6 2711 11  Naturgas som\r\n.  00,     används för\r\n2711 21\r\n00\r\na) drift av   0 kr per  1 087 kr  1 087 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 m3\r\nfartyg eller            1 000 m3  1 000 m3\r\nluftfartyg\r\nb) annat      233 kr    1 587 kr  1 820 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 m3  1 000 m3  1 000 m3\r\n7 2701,    Kolbränslen   307 kr    1 844 kr  2 151 kr\r\n. 2702                   per       per       per\r\neller\r\n2704                   1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n8 2713 11  Petroleumkoks 307 kr    1 844 kr  2 151 kr\r\n.  00-271                per       per       per\r\n3 12 00\r\n1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och\r\n12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett\r\nbelopp som motsvarar skillnaden mellan  de\r\nskattebelopp  som  gäller  för   bränslets\r\nolika användningssätt.\r\nFör  kalenderåret 2004 och  efterföljande\r\nkalenderår  skall  de  i  första   stycket\r\nangivna skattebeloppen räknas om enligt 10\r\n§.\r\n\r\nUtskottets förslag\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall,  om\r\ninte   annat  följer  av  andra   stycket,\r\nbetalas  för följande bränslen med angivna\r\nbelopp:\r\n\r\nKN-nr    Slag av     Skattebe\r\nbränsle     lopp\r\nEnergisk  Koldioxi Summa\r\natt       dskatt   skatt\r\n1 2710 00  Bensin som\r\n. 26,\r\nuppfyller\r\n2710 00  krav för\r\n27,\r\n2710 00\r\n29\r\neller\r\n2710 00\r\n32\r\na)\r\nmiljöklass\r\n1           2 kr 94   1 kr 77  4 kr 71\r\nöre       öre      öre\r\n-\r\nmotorbensi  per       per      per\r\nn           liter     liter    liter\r\n-           1 kr 41   1 kr 77  3 kr 18\r\nalkylatben  öre       öre      öre\r\nsin\r\nper       per      per\r\nliter     liter    liter\r\n\r\nKN-nr    Slag av       Skattebe\r\nbränsle       lopp\r\nEnergisk  Koldioxi  Summa\r\natt       dskatt    skatt\r\nb) miljöklass 2 kr 97   1 kr 77   4 kr 74\r\n2             öre       öre       öre\r\nper       per       per\r\nliter     liter     liter\r\n2 2710 00  Annan bensin  3 kr 63   1 kr 77   5 kr 40\r\n. 26,                    öre       öre       öre\r\nän som avses\r\n2710 00                per       per       per\r\n34       under 1       liter     liter     liter\r\neller\r\n2710 00\r\n36\r\n3 2710 00  Eldningsolja,\r\n. 51,\r\ndieselbrännol\r\n2710 00  ja,\r\n55,\r\nfotogen, m.m.\r\n2710 00\r\n69       som\r\neller\r\n2710 00\r\n74-\r\n2710 00\r\n78\r\na) har        720 kr    2 174 kr  2 894 kr\r\nförsetts med  per m3    per m3    per m3\r\nmärkämnen\r\neller ger\r\nmindre än 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat\r\nvid 350 oC,\r\nb) inte har\r\nförsetts med\r\nmärkämnen och\r\nger\r\nminst 85\r\nvolymprocent\r\ndestillat vid\r\n350 oC,\r\ntillhörig\r\nmiljöklass 1  1 044 kr  2 174 kr  3 178 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 2  1 243 kr  2 174 kr  3 417 kr\r\nper m3    per m3    per m3\r\nmiljöklass 3  1 556 kr  2 174 kr  3 730 kr\r\neller inte    per m3    per m3    per m3\r\ntillhör någon\r\nmiljöklass\r\n4 ur       Gasol som\r\n. 2711 12  används för\r\n11-271\r\n1 19 00\r\na) drift av   0 kr per  1 322 kr  1 322 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\nfartyg eller\r\nluftfartyg\r\nb) annat      141 kr    2 286 kr  2 427 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n5 ur       Metan som\r\n. 2711 29  används för\r\n00\r\na) drift av   0 kr per  1 087 kr  1 087 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 m3\r\nfartyg eller            1 000 m3  1 000 m3\r\nluftfartyg\r\nb) annat      233 kr    1 628 kr  1 861 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 m3  1 000 m3  1 000 m3\r\n6 2711 11  Naturgas som\r\n.  00,     används för\r\n2711 21\r\n00\r\na) drift av   0 kr per  1 087 kr  1 087 kr\r\nmotordrivet             per       per\r\nfordon,       1 000 m3\r\nfartyg eller            1 000 m3  1 000 m3\r\nluftfartyg\r\nb) annat      233 kr    1 628 kr  1 861 kr\r\nändamål än    per       per       per\r\nsom avses\r\nunder a       1 000 m3  1 000 m3  1 000 m3\r\n7 2701,    Kolbränslen   307 kr    1 892 kr  2 199 kr\r\n. 2702                   per       per       per\r\neller\r\n2704                   1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n8 2713 11  Petroleumkoks 307 kr    1 892 kr  2 199 kr\r\n.  00-271                per       per       per\r\n3 12 00\r\n1 000 kg  1 000 kg  1 000 kg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och\r\n12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett\r\nbelopp som motsvarar skillnaden mellan  de\r\nskattebelopp  som  gäller  för   bränslets\r\nolika användningssätt.\r\nFör  kalenderåret 2004 och  efterföljande\r\nkalenderår  skall  de  i  första   stycket\r\nangivna skattebeloppen räknas om enligt 10\r\n§.\r\n6 a kap.\r\n1 §\r\nRegeringens förslag\r\nBränsle  som  används för  nedan  angivna\r\nändamål,  i förekommande fall med undantag\r\nför  vissa  bränsleslag, skall helt  eller\r\ndelvis befrias från skatt enligt följande,\r\nom inte annat anges.\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n1. Förbrukning            100      100     100\r\nför annat                 procent  procent procent\r\nändamål än\r\nmotordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\neller i en\r\nprocess där\r\nbränslet i\r\nallt\r\nväsentligt\r\nanvänds för\r\nannat ändamål\r\nän motordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\n\r\n2. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni tåg eller    bränsle    procent  procent procent\r\nannat          som avses\r\nspårbundet     i 2 kap. 1\r\nfärdmedel      § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n3. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni skepp, när   bränsle    procent  procent procent\r\nskeppet inte   som avses\r\nanvänds för    i 2 kap. 1\r\nprivat ändamål § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n4. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni båt för      bränsle    procent  procent procent\r\nvilken         som avses\r\nmedgivande     i 2 kap. 1\r\nenligt 2 kap.  § första\r\n9 § eller      stycket\r\nfartygstillstå 3 b\r\nnd enligt\r\nfiskelagen\r\n(1993:787)\r\nmeddelats, när\r\nbåten inte\r\nanvänds för\r\nprivat ändamål\r\n\r\n5. Förbrukning\r\ni\r\nAnnan      100      100     100\r\na) luftfartyg, bensin än  procent  procent procent\r\nnär            flygbensin\r\nluftfartyget   (KN-nr\r\ninte används\r\nför privat     2710 00\r\nändamål        26)\r\nb) luftfartyg, Andra      100      100     100\r\nnär            bränslen   procent  procent procent\r\nluftfartyget   än\r\nanvänds för    flygbensin\r\nprivat ändamål och\r\neller i        flygfotoge\r\nluftfartygsmot n (KN-nr\r\norer i\r\nprovbädd eller 2710 00\r\ni liknande     51)\r\nanordning\r\n\r\n6. Förbrukning            100      100     100\r\nvid                       procent  procent procent\r\nframställning\r\nav\r\nmineraloljepro\r\ndukter,\r\nkolbränslen,\r\npetroleumkoks\r\neller andra\r\nprodukter för\r\nvilka\r\nskatteplikt\r\nhar inträtt\r\nför\r\ntillverkaren\r\n\r\n7. Förbrukning Bränsle    100      100       -\r\nvid fram-      som avses  procent  procent\r\nställning av   i 2 kap. 1\r\nskattepliktig  § första\r\nelektrisk      stycket 3\r\nkraft, med de  b\r\nbegränsningar\r\nsom följer av\r\n3 §\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n8. Om          Andra      100      100     -\r\nskattebefriels bränslen   procent  procent\r\ne inte         än\r\nkolbränsle\r\nföljer av      n och\r\ntidigare       petroleumk\r\npunkter,       oks\r\nförbrukning i\r\nmetallurgiska\r\nprocesser\r\n\r\n9. Om          Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\ntillverkningsp\r\nrocessen i\r\nindustriell\r\nverksamhet\r\n\r\n10. Om         Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\nväxthusuppvärm\r\nning i\r\nyrkesmässig\r\nväxthusodling\r\n11. Om         Bensin,    100      74      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket 3\r\nändamål än     b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon i\r\nyrkesmässig\r\njordbruks-,\r\nskogsbruks-\r\neller\r\nvattenbruksver\r\nksamhet\r\n12. Om                    -        -       100\r\nskattebefriels                             procent\r\ne inte följer\r\nav tidigare\r\npunkter,\r\nförbrukning i\r\nsodapannor,\r\nlutpannor,\r\nmetallurgiska\r\nprocesser\r\neller i\r\nprocesser för\r\nframställning\r\nav andra\r\nmineraliska\r\nämnen än\r\nmetaller\r\n13. Förbruknin Andra      100      74      -\r\ng vid          bränslen   procent  procent\r\ntillverkningsp än bränsle\r\nrocessen i     som avses\r\ngruvindustriel i 2 kap. 1\r\nl verksamhet   § första\r\nför drift av   stycket 3\r\nandra          b\r\nmotordrivna\r\nfordon än\r\npersonbilar,\r\nlastbilar och\r\nbussar\r\nUtskottets förslag\r\nBränsle  som  används för  nedan  angivna\r\nändamål,  i förekommande fall med undantag\r\nför  vissa  bränsleslag, skall helt  eller\r\ndelvis befrias från skatt enligt följande,\r\nom inte annat anges.\r\n\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n1. Förbrukning            100      100     100\r\nför annat                 procent  procent procent\r\nändamål än\r\nmotordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\neller i en\r\nprocess där\r\nbränslet i\r\nallt\r\nväsentligt\r\nanvänds för\r\nannat ändamål\r\nän motordrift\r\neller\r\nuppvärmning\r\n\r\n2. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni tåg eller    bränsle    procent  procent procent\r\nannat          som avses\r\nspårbundet     i 2 kap. 1\r\nfärdmedel      § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n3. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni skepp, när   bränsle    procent  procent procent\r\nskeppet inte   som avses\r\nanvänds för    i 2 kap. 1\r\nprivat ändamål § första\r\nstycket\r\n3 b\r\n4. Förbrukning Bensin,    100      100     100\r\ni båt för      bränsle    procent  procent procent\r\nvilken         som avses\r\nmedgivande     i 2 kap. 1\r\nenligt 2 kap.  § första\r\n9 § eller      stycket\r\nfartygstillstå 3 b\r\nnd enligt\r\nfiskelagen\r\n(1993:787)\r\nmeddelats, när\r\nbåten inte\r\nanvänds för\r\nprivat ändamål\r\n\r\n5. Förbrukning\r\ni\r\nAnnan      100      100     100\r\na) luftfartyg, bensin än  procent  procent procent\r\nnär            flygbensin\r\nluftfartyget   (KN-nr\r\ninte används\r\nför privat     2710 00\r\nändamål        26)\r\nb) luftfartyg, Andra      100      100     100\r\nnär            bränslen   procent  procent procent\r\nluftfartyget   än\r\nanvänds för    flygbensin\r\nprivat ändamål och\r\neller i        flygfotoge\r\nluftfartygsmot n (KN-nr\r\norer i\r\nprovbädd eller 2710 00\r\ni liknande     51)\r\nanordning\r\n\r\n6. Förbrukning            100      100     100\r\nvid                       procent  procent procent\r\nframställning\r\nav\r\nmineraloljepro\r\ndukter,\r\nkolbränslen,\r\npetroleumkoks\r\neller andra\r\nprodukter för\r\nvilka\r\nskatteplikt\r\nhar inträtt\r\nför\r\ntillverkaren\r\n\r\n7. Förbrukning Bränsle    100      100     -\r\nvid fram-      som avses  procent  procent\r\nställning av   i 2 kap. 1\r\nskattepliktig  § första\r\nelektrisk      stycket 3\r\nkraft, med de  b\r\nbegränsningar\r\nsom följer av\r\n3 §\r\n\r\n8. Om          Andra      100      100     -\r\nskattebefriels bränslen   procent  procent\r\ne inte följer  än\r\nav tidigare    kolbränsle\r\npunkter,       n och\r\nförbrukning i  petroleumk\r\nmetallurgiska  oks\r\nprocesser\r\n\r\n9. Om          Bensin,    100      75      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\ntillverkningsp\r\nrocessen i\r\nindustriell\r\nverksamhet\r\nÄndamål        Bränsle    Befriel  Befriel Befriel\r\nsom inte   se från  se från se från\r\nger        energis  koldiox svavels\r\nbefrielse  katt     idskatt katt\r\n10. Om         Bensin,    100      75      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket\r\nändamål än     3 b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon vid\r\nväxthusuppvärm\r\nning i\r\nyrkesmässig\r\nväxthusodling\r\n\r\n11. Om         Bensin,    100      75      -\r\nskattebefriels råtallolja procent  procent\r\ne inte följer  , bränsle\r\nav tidigare    som avses\r\npunkter,       i 2 kap. 1\r\nförbrukning    § första\r\nför annat      stycket 3\r\nändamål än     b\r\ndrift av\r\nmotordrivna\r\nfordon i\r\nyrkesmässig\r\njordbruks-,\r\nskogsbruks-\r\neller\r\nvattenbruksver\r\nksamhet\r\n\r\n12. Om                    -        -       100\r\nskattebefriels                             procent\r\ne inte följer\r\nav tidigare\r\npunkter,\r\nförbrukning i\r\nsodapannor,\r\nlutpannor,\r\nmetallurgiska\r\nprocesser\r\neller i\r\nprocesser för\r\nframställning\r\nav andra\r\nmineraliska\r\nämnen än\r\nmetaller\r\n\r\n13. Förbruknin Andra      100      75      -\r\ng vid          bränslen   procent  procent\r\ntillverkningsp än bränsle\r\nrocessen i     som avses\r\ngruvindustriel i 2 kap. 1\r\nl verksamhet   § första\r\nför drift av   stycket 3\r\nandra          b\r\nmotordrivna\r\nfordon än\r\npersonbilar,\r\nlastbilar och\r\nbussar\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n2 §\r\nOm råtallolja         Om råtallolja\r\nförbrukas för ända   förbrukas för ända\r\nmål som anges i 1 §  mål som anges i 1 §\r\n9-11 medges          9-11 medges\r\nbefrielse från       befrielse från\r\nenergiskatten med    energiskatten med\r\nett belopp som       ett belopp som\r\nmotsvarar den        motsvarar den\r\nenergiskatt och 74   energiskatt och 75\r\nprocent av den kol   procent av den kol\r\ndioxidskatt som tas  dioxidskatt som tas\r\nut på bränsle        ut på bränsle\r\nenligt 2 kap. 1 §    enligt 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 a.  första stycket 3 a.\r\n9 kap.\r\n5 §21\r\nOm värme har          Om värme har\r\nlevererats för till  levererats för till\r\nverkningsprocessen   verkningsprocessen\r\ni industriell        i industriell\r\nverksamhet eller     verksamhet eller\r\nför yrkesmässig      för yrkesmässig\r\njordbruks-,          jordbruks-,\r\nskogsbruks- eller    skogsbruks- eller\r\nvatten               vatten\r\nbruksverksamhet,     bruksverksamhet,\r\nmedger beskatt       medger beskatt\r\nningsmyndigheten     ningsmyndigheten\r\nefter ansökan av     efter ansökan av\r\nden som framställt   den som framställt\r\nvärmen återbetal     värmen återbetal\r\nning av              ning av\r\n1. energiskatten      1. energiskatten\r\npå elektrisk kraft,  på elektrisk kraft,\r\noch                  och\r\n2. energiskatten      2. energiskatten\r\noch 74 procent av    och 75 procent av\r\nkoldioxidskatten på  koldioxidskatten på\r\nbränsle, dock inte   bränsle, dock inte\r\nbensin, råtallolja   bensin, råtallolja\r\neller bränsle som    eller bränsle som\r\navses i 2 kap. 1 §   avses i 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 b,  första stycket 3 b,\r\nsom förbrukats vid    som förbrukats vid\r\nframställning av     framställning av\r\nvärmen. Om           värmen.\r\nelektrisk kraft och\r\nett eller flera\r\nbränslen förbrukas\r\nsamtidigt för denna\r\nvärmeframställning\r\nskall energislagen\r\nvid beräkning av\r\nåterbetalningen\r\nfördelas genom\r\nproportionering i\r\nförhållande till\r\nrespektive\r\nenergislag. På\r\nmotsvarande sätt\r\nskall\r\nproportionering ske\r\nvid samtidig fram\r\nställning av värme\r\noch elektrisk\r\nkraft.\r\nBestämmelserna i      Bestämmelserna i\r\nförsta stycket 2     första stycket 2\r\ntillämpas även på    tillämpas även på\r\nråtallolja, dock     råtallolja, dock\r\natt återbetalning    att återbetalning\r\nav energiskatt       av energiskatt\r\nmedges till ett      medges till ett\r\nbelopp som           belopp som\r\nmotsvarar den        motsvarar den\r\nenergiskatt och 74   energiskatt och 75\r\nprocent av den       procent av den\r\nkoldioxidskatt som   koldioxidskatt som\r\ntas ut på bränsle    tas ut på bränsle\r\nsom avses i 2 kap.   som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket   1 § första stycket\r\n3 a.                 3 a.\r\nHar   beslut   om  preliminär  skattesats\r\nmeddelats  enligt  9 kap.  9  b  §  medges\r\nåterbetalning     enligt     den     lägre\r\nkoldioxidskattesats   eller,   beträffande\r\nråtallolja, energiskattesats som följer av\r\nbeslutet.\r\n11 kap.\r\n3 §22\r\nEnergiskatten utgör\r\n1.  0  öre per kilowattimme för elektrisk\r\nkraft    som   förbrukas   i   industriell\r\nverksamhet i tillverkningsprocessen  eller\r\nvid yrkesmässig växthusodling,\r\n2. 16,4 öre per       2. 16,8 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nannan elektrisk      annan elektrisk\r\nkraft än som  avses  kraft än som  avses\r\nunder 1 och som      under 1 och som\r\nförbrukas i kom      förbrukas i kom\r\nmuner som anges i 4  muner som anges i 4\r\n§,                   §,\r\n3. 19,8 öre per       3. 20,2 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nelektrisk kraft som  elektrisk kraft som\r\nförbrukas för el-,   förbrukas för el-,\r\ngas-, värme- eller   gas-, värme- eller\r\nvattenförsörjning i  vattenförsörjning i\r\nandra kommuner  än   andra kommuner  än\r\nde som anges i 4 §,  de som anges i 4 §,\r\noch                  och\r\n4. 22,3 öre per       4. 22,7 öre per\r\nkilowattimme för     kilowattimme för\r\nelektrisk kraft som  elektrisk kraft som\r\nförbrukas i övriga   förbrukas i övriga\r\nfall.                fall.\r\nFör elektrisk         För elektrisk\r\nkraft som under      kraft som under\r\ntiden den 1          tiden den 1\r\nnovember-den 31      november-den 31\r\nmars förbrukas i     mars förbrukas i\r\nelektriska pannor    elektriska pannor\r\nsom ingår i en       som ingår i en\r\nelpanneanläggning    elpanneanläggning\r\nvars installerade    vars installerade\r\neffekt överstiger    effekt överstiger\r\n2 megawatt, utgör    2 megawatt, utgör\r\ndock energiskatten   dock energiskatten\r\n1. 18,8 öre per       1. 19,2 öre per\r\nkilowattimme vid     kilowattimme vid\r\nförbrukning i        förbrukning i\r\nkommuner som anges   kommuner som anges\r\ni 4 § för annat      i 4 § för annat\r\nändamål än           ändamål än\r\nindustriell          industriell\r\nverksamhet i         verksamhet i\r\ntillverkningsproces  tillverkningsproces\r\nsen eller            sen eller\r\nyrkesmässig          yrkesmässig\r\nväxthusodling, och   växthusodling, och\r\n2. 22,3 öre per       2. 22,7 öre per\r\nkilowattimme vid     kilowattimme vid\r\nförbrukning för el-  förbrukning för el-\r\n, gas-, värme-       , gas-, värme-\r\neller                eller\r\nvattenförsörjning i  vattenförsörjning i\r\nandra kommuner än    andra kommuner än\r\nde som anges i 4 §.  de som anges i 4 §.\r\nFör kalenderåret      För kalenderåret\r\n2004 och efter       2004 och efter\r\nföljande kalenderår  följande kalenderår\r\nskall de i första    skall de i första\r\noch andra styckena   och andra styckena\r\nangivna skatte       angivna skatte\r\nbeloppen räknas om   beloppen räknas om\r\npå det sätt som i    på det sätt som i\r\nfråga om skatt på    fråga om skatt på\r\nbränslen anges i     bränslen anges i\r\n2 kap. 10 §. Belopp  2 kap. 10 §. Belopp\r\nsom anges i          som anges i\r\ntiondels ören skall  tiondels ören skall\r\ndock avrundas till   dock avrundas till\r\nhela  tiondels       hela  tiondels\r\nören.                ören.\r\nÖvergångsbestämmelserna\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n1. Denna lag         Denna lag träder i\r\nträder i kraft den   kraft den 1 januari\r\n1 januari 2003.      2003. Äldre\r\nbestämmelser gäller\r\n2. Äldre            fortfarande i fråga\r\nbestämmelser gäller  om förhållanden som\r\nfortfarande i fråga  hänför sig till\r\nom förhållanden som  tiden före\r\nhänför sig till      ikraftträdandet.\r\ntiden före\r\nikraftträdandet.\r\n3. Den som är\r\nskattskyldig för\r\nenergiskatt på\r\nelektrisk kraft får\r\ngöra avdrag för\r\nskatt på elektrisk\r\nkraft som under\r\ntiden den 1\r\njanuari-den 30\r\napril 2003\r\nframställts i en\r\nkraftvärmeanläggnin\r\ng och förbrukats i\r\nanläggningen för\r\nvärmeförsörjning,\r\ndock inte\r\nförbrukats i\r\nelpannor eller\r\nvärmepumpar, i den\r\nmån avdrag inte har\r\ngjorts enligt 7\r\nkap. 1 § första\r\nstycket 4 i fall\r\nsom avses i 6 a\r\nkap. 1 § 7.\r\nUtskottets    förslag   om    ändring    i\r\nregeringens  förslag om  ändring  i  lagen\r\n(1994:1563) om tobaksskatt\r\n\r\nFinansutskottet  föreslår att  regeringens\r\nförslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1994:1563) om tobaksskatt antas  med  den\r\nändringen  att 2 § erhåller  följande  som\r\nutskottets förslag betecknade lydelse.\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n2 §\r\nSkatt på             Skatt på\r\ncigaretter tas ut    cigaretter tas ut\r\nmed 20 öre per       med 20 öre per\r\nstyck och 39,2       styck och 39,2\r\nprocent av           procent av\r\ndetaljhandelspriset  detaljhandelspriset\r\n. Skatt skall dock   . Skatt skall dock\r\nlägst tas ut med 90  lägst tas ut med 90\r\nprocent av den       procent av den\r\nsammanlagda skatten  sammanlagda skatten\r\npå cigaretter i den  på cigaretter i den\r\nmest efterfrågade    mest efterfrågade\r\npriskategorin.       priskategorin.\r\nTillverkaren eller   Tillverkaren eller\r\nhans representant    hans representant\r\neller, i fråga om    eller, i fråga om\r\ncigaretter som       cigaretter som\r\nimporteras från      importeras från\r\ntredje land, impor   tredje land, impor\r\ntören skall senast   tören skall senast\r\nden 31 oktober       den 31 oktober\r\nvarje år till        varje år till\r\nRiksskatteverket     Riksskatteverket\r\nlämna uppgifter om   lämna uppgifter om\r\nförsäljningen av     försäljningen av\r\ncigaretter i de      cigaretter i de\r\nolika                olika\r\npriskategorierna     priskategorierna\r\nför tiden från och   för tiden från och\r\nmed den 1 oktober    med den 1 oktober\r\ndet föregående året  det föregående året\r\ntill och med den 30  till och med den 30\r\nseptember det        september det\r\ninnevarande året.    innevarande året.\r\nRegeringen fast      Regeringen fast\r\nställer senast den   ställer senast den\r\n30 november det      30 november det\r\ninnevarande året     innevarande året\r\nden mest             den mest\r\nefterfrågade         efterfrågade\r\npriskategorin av     priskategorin av\r\ncigaretter och det   cigaretter och det\r\nskattebelopp som     skattebelopp som\r\nskall tas ut enligt  för det\r\nandra meningen.      nästkommande\r\nkalenderåret skall\r\ntas ut enligt andra\r\nmeningen.\r\nCigaretter med en längd, exklusive\r\nfilter eller munstycke, som överstiger\r\n9 centimeter men inte 18 centimeter anses\r\nsom två cigaretter. Är cigaretten längre\r\nanses varje påbörjad ytterligare längd av\r\n9 centimeter som en cigarett.\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(2001:843)  om ändring i lagen (1994:1744)\r\nom allmän pensionsavgift\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs i  fråga  om  lagen\r\n(1994:1744) om allmän pensionsavgift\r\ndels  att 4 § i stället för dess  lydelse\r\nenligt  lagen  (2001:843)  om  ändring   i\r\nnämnda lag skall ha följande lydelse,\r\ndels  att ikraftträdandebestämmelsen till\r\nlagen  (2001:843) om ändring i nämnda  lag\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n4 §\r\nAvgift skall inte    Avgift skall inte\r\nbetalas av den som   betalas av den som\r\nhar sådana           har sådana\r\ninkomster som avses  inkomster som avses\r\ni 3 §, om            i 3 §, om\r\ninkomsterna          inkomsterna\r\nunderstiger 40,3     understiger 42,3\r\nprocent av det för   procent av det för\r\nåret gällande        året gällande\r\nprisbasbeloppet      prisbasbeloppet\r\nenligt lagen (1962:  enligt lagen (1962:\r\n381) om allmän       381) om allmän\r\nförsäkring.          försäkring.\r\nAvgift skall inte heller betalas på\r\nsådan inkomstrelaterad sjukersättning\r\neller inkomstrelaterad aktivitets\r\nersättning som anges i 2 kap. 5 § 17\r\nlagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders\r\npension.\r\n\r\nIkraftträdandebestämmelsen\r\nDenna lag träder i   Denna lag träder i\r\nkraft den 1 januari  kraft den 1 januari\r\n2003.                2003 och tillämpas\r\nförsta gången vid\r\n2004 års taxering.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  3   §   lagen\r\n(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n3 §23\r\nAvgift beräknas      Avgift beräknas\r\ninte på ersättning   inte på ersättning\r\nenligt 2 § om        enligt 2 § om\r\nersättningen         ersättningen\r\ntillsam-mans med     tillsam-mans med\r\nannan inkomst av     annan inkomst av\r\nanställ-ning och     anställ-ning och\r\ninkomst av annat     inkomst av annat\r\nförvärvs-arbete      förvärvs-arbete\r\nunderstiger 40,3     understiger 42,3\r\nprocent av det för   procent av det för\r\nåret gällande        året gällande\r\nprisbasbeloppet      prisbasbeloppet\r\nenligt 1 kap. 6 §    enligt 1 kap. 6 §\r\nlagen (1962:381) om  lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring.   allmän försäkring.\r\n___________\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1  januari\r\n2003   och  tillämpas  första  gången   på\r\navgifter som beräknas för år 2003.\r\n\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §  lagen\r\n(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n2 §24\r\nFör varje år som en person har varit\r\nförsäkrad och har haft inkomster här i\r\nlandet som är pensionsgrundande, skall\r\nhans eller hennes pensionsgrundande\r\ninkomst fastställas. Detta gäller dock\r\nendast om summan av de inkomster som är\r\npensionsgrundande uppgått till minst 42,3\r\nprocent av det för intjänandeåret\r\ngällande prisbasbeloppet enligt lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring.\r\nFastställande        För det år då den\r\nenligt första        försäkrade har\r\nstycket skall inte   avlidit skall\r\ngöras för år före    pensionsgrundande\r\ndet år då den        inkomst inte\r\nförsäkrade fyllt 16  fastställas i annat\r\når. För det år då    fall än om\r\nden försäkrade har   överföring av\r\navlidit skall        pensionsrätt för\r\npensionsgrundande    premiepension till\r\ninkomst inte         den avlidnes make\r\nfastställas i annat  skall göras för det\r\nfall än om           året.\r\növerföring av        Pensionsgrundande\r\npensionsrätt för     inkomst skall inte\r\npremiepension till   heller fastställas\r\nden avlidnes make    för den som är född\r\nskall göras för det  år 1937 eller\r\nåret. För den som    tidigare.\r\när född år 1937\r\neller tidigare\r\nskall\r\npensionsgrundande\r\ninkomst inte heller\r\nfastställas för år\r\nefter det då den\r\nförsäkrade har\r\nfyllt 64 år eller\r\nför tidigare år\r\nunder vilket han\r\neller hon hela året\r\nhar uppburit hel\r\nålderspension\r\nenligt denna lag\r\neller enligt lagen\r\nom allmän\r\nförsäkring.\r\n____________\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari\r\n2004.\r\n2.  De  nya bestämmelserna i 2 kap.  2  §\r\ntillämpas   även   för  fastställande   av\r\npensionsgrundande   inkomster   för   åren\r\n1999-2003  för personer som  är  födda  år\r\n1938 eller senare.\r\n3. Äldre bestämmelser i 2 kap. 2 § gäller\r\nfortfarande för personer som är  födda  år\r\n1937     eller     tidigare    beträffande\r\npensionsgrundande inkomst  som  avser  tid\r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(2002:206)  om ändring i lagen  (1998:674)\r\nom inkomstgrundad ålderspension\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs i  fråga  om  lagen\r\n(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension\r\ndels att 2 kap. 2 § i dess lydelse enligt\r\nlagen  (2002:206) om ändring i nämnda  lag\r\nskall ha följande lydelse,\r\ndels     att     ikraftträdande-      och\r\növergångsbestämmelserna     till     lagen\r\n(2002:206) om ändring i nämnda  lag  skall\r\nha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n2 §\r\nFör varje år som     För varje år som\r\nen person har varit  en person har varit\r\nförsäkrad och har    försäkrad och har\r\nhaft inkomster här   haft inkomster här\r\ni landet som är pen  i landet som är pen\r\nsionsgrundande,      sionsgrundande,\r\nskall hans eller     skall hans eller\r\nhennes               hennes\r\npensionsgrundande    pensionsgrundande\r\ninkomst fast         inkomst fast\r\nställas. Detta       ställas. Detta\r\ngäller dock endast   gäller dock endast\r\nom summan av de      om summan av de\r\ninkomster som är     inkomster som är\r\npensionsgrundande    pensionsgrundande\r\nuppgått till minst   uppgått till minst\r\n40,3 procent av det  42,3 procent av det\r\nför intjänandeåret   för intjänandeåret\r\ngällande             gällande\r\nprisbasbeloppet      prisbasbeloppet\r\nenligt lagen         enligt lagen\r\n(1962:381) om        (1962:381) om\r\nallmän försäkring.   allmän försäkring.\r\nFör det år då den    Fastställande\r\nförsäkrade har       enligt första\r\navlidit skall        stycket skall inte\r\npensionsgrundande    göras för år före\r\ninkomst inte         det år då den\r\nfastställas i annat  försäkrade fyllt 16\r\nfall än om           år. För det år då\r\növerföring av        den försäkrade har\r\npensionsrätt för     avlidit skall\r\npremiepension till   pensionsgrundande\r\nden avlidnes make    inkomst inte\r\nskall göras för det  fastställas i annat\r\nåret.                fall än om\r\nPensionsgrundande    överföring av\r\ninkomst skall inte   pensionsrätt för\r\nheller fastställas   premiepension till\r\nför den som är född  den avlidnes make\r\når 1937 eller        skall göras för det\r\ntidigare.            året. För den som\r\när född år 1937\r\neller tidigare\r\nskall\r\npensionsgrundande\r\ninkomst inte heller\r\nfastställas för år\r\nefter det då den\r\nförsäkrade har\r\nfyllt 64 år eller\r\nför tidigare år\r\nunder vilket han\r\neller hon hela året\r\nhar uppburit hel\r\nålderspension\r\nenligt denna lag\r\neller enligt lagen\r\nom allmän\r\nförsäkring.\r\n\r\nIkraftträdande-                        och\r\növergångsbestämmelserna\r\n1. Denna lag         1. Denna lag\r\nträder i kraft den   träder i kraft den\r\n1 juni 2002 i fråga  1 juni 2002 i fråga\r\nom 12 kap. 9 §, 13   om 12 kap. 9 §, 13\r\nkap. 2 och 5 §§ och  kap. 2 och 5 §§ och\r\n14 kap. 7 §, den 1   14 kap. 7 §, den 1\r\njanuari 2004 i       januari 2003 i\r\nfråga om 2 kap. 2 §  fråga om 2 kap. 2 §\r\noch i övrigt den 1   och i övrigt den 1\r\njanuari 2005.        januari 2005.\r\n2. De nya\r\nbestämmelserna i 2\r\nkap. 2 § första\r\nstycket tillämpas\r\nförsta gången vid\r\nfastställande av\r\npensionsgrundande\r\ninkomster för år\r\n2003.\r\n2. De nya\r\nbestämmelserna i 2\r\nkap. 2 § tillämpas\r\näven för\r\nfastställande av\r\npensionsgrundande\r\ninkomster för åren\r\n1999-2003 för\r\npersoner som är\r\nfödda år 1938 eller\r\nsenare.\r\n3. Äldre\r\nbestämmelser i 2\r\nkap. 2 § gäller\r\nfortfarande för\r\npersoner som är\r\nfödda år 1937 eller\r\ntidigare\r\nbeträffande\r\npensionsgrundande\r\ninkomst som avser\r\ntid före\r\nikraftträdandet.\r\n4. De nya            3. De nya\r\nbestämmelserna i 3   bestämmelserna i 3\r\nkap. 11 och 22 §§    kap. 11 och 22 §§\r\ntillämpas även för   tillämpas även för\r\ntill-godoräknande    till-godoräknande\r\nav                   av\r\npensionsgrundande    pensionsgrundande\r\nbelopp för åren      belopp för åren\r\n1999-2004. An-mälan  1999-2004. An-mälan\r\nom att få            om att få\r\ntillgodoräknas       tillgodoräknas\r\npensionsgrundande    pensionsgrundande\r\nbelopp för åren      belopp för åren\r\n1999-2004 skall ha   1999-2004 skall ha\r\nkommit in till den   kommit in till den\r\nallmänna             allmänna\r\nförsäkringskassan    försäkringskassan\r\nsenast den 31        senast den 31\r\njanuari 2006. Sådan  januari 2006. Sådan\r\nanmälan som enligt   anmälan som enligt\r\n15 kap. 6 § skall    15 kap. 6 § skall\r\ngöras senast den 31  göras senast den 31\r\njanuari              januari\r\nfastställelseåret,   fastställelseåret,\r\nskall i dessa fall   skall i dessa fall\r\ni stället göras      i stället göras\r\nsenast den 31        senast den 31\r\njanuari 2006.        januari 2006.\r\n\r\nFörslag  till  lag  om  ändring  i   lagen\r\n(2002:328)  om ändring i lagen (2001:1227)\r\nom          självdeklarationer         och\r\nkontrolluppgifter\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen\r\n(2001:1227)   om  självdeklarationer   och\r\nkontrolluppgifter  i  stället   för   dess\r\nlydelse enligt lagen (2002:328) om ändring\r\ni nämnda lag skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 kap\r\n2 §\r\nFysiska personer skall lämna allmän\r\nsjälvdeklaration under förutsättning att\r\n1. intäkterna i      1. intäkterna i\r\ninkomstslaget        inkomstslaget\r\ntjänst och i         tjänst och i\r\ninkomstslaget        inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet i  näringsverk-samhet\r\nannat fall än som    i annat fall än som\r\navses i 2 under      avses i 2 under\r\nbeskattningsåret     beskattningsåret\r\nhar uppgått till     har uppgått till\r\nsammanlagt minst     sammanlagt minst\r\n40,3 procent av      42,3 procent av\r\nprisbasbeloppet,     prisbasbeloppet,\r\n2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst\r\nsom avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 §\r\nsamt 57 kap. 7 och 12 §§\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) eller\r\nintäkt av passiv näringsverksamhet under\r\nbeskattningsåret har uppgått till\r\nsammanlagt minst 100 kronor,\r\n3. intäkterna i inkomstslaget kapital,\r\nmed undantag för sådan ränta eller\r\nutdelning för vilken kontrolluppgift\r\nskall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har\r\nuppgått till sammanlagt minst 100 kronor\r\nunder beskattningsåret,\r\n4. den skattepliktiga förmögenheten\r\nenligt lagen (1997:323) om statlig\r\nförmögenhetsskatt vid beskattningsårets\r\nutgång överstiger fribeloppet enligt 19 §\r\nden lagen,\r\n5. de är begränsat skattskyldiga och den\r\nskattepliktiga intäkten har uppgått till\r\nsammanlagt minst 100 kronor, eller\r\n6. underlag för statlig fastighetsskatt,\r\navkastningsskatt på pensionsmedel eller\r\nsärskild löneskatt på pensionskostnader\r\nskall fastställas.\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:SkU1y\r\nSkattefrågor  i  budgetpropositionen   för\r\n2003\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har berett övriga  utskott\r\ntillfälle att senast den 12 november  2002\r\navge yttrande över budgetpropositionen för\r\n2003  i vad avser den ekonomiska politiken\r\noch   förslaget   till   statsbudget   för\r\nbudgetåret 2003, utgifternas fördelning på\r\nutgiftsområden,       beräkningen       av\r\nstatsinkomsterna,      förslaget      till\r\nutgiftstak   för  staten   2002-2004   och\r\nlåneramarna  (yrkandena 1-15  och  27-38),\r\njämte motioner.\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    förslagen    i\r\nbudgetpropositionen och  motion  Fi230  av\r\nBritt Bohlin m.fl. (s, v, mp) och föreslår\r\natt   regeringens   beräkning   av   stats\r\nbudgetens  inkomster för  budgetåret  2003\r\ngodkänns med vissa ändringar.\r\nEn  grön  skatteväxling med en omslutning\r\npå   3  miljarder  kronor  genomförs   och\r\ninnebär  att en sänkning av inkomstskatten\r\nför     låg-     och    medelinkomsttagare\r\nfinansieras      med     höjningar      av\r\nkoldioxidskatten,               elskatten,\r\navfallsskatten och naturgrusskatten.\r\nInkomstskatten    sänks     genom     att\r\ngrundavdraget förstärks för inkomster  upp\r\ntill   264   200   kr.   Startnivån    för\r\ngrundavdraget höjs till 16 400 kr och  det\r\nförhöjda   grundavdraget  för   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare breddas och höjs  ytter\r\nligare.  I  detta skikt kan  grundavdraget\r\nhöjas  med  upp  till  3  600  kr.  Föränd\r\nringarna  gäller fr.o.m. inkomståret  2003\r\noch omfattar även pensionärer.\r\nDen  gröna  skatteväxlingen  innebär  att\r\nkoldioxidskatten  på  bränslen  höjs   med\r\n19  %.  Drivmedel kompenseras genom  sänkt\r\nenergiskatt   om  det  går  och   undantas\r\nannars. Tillverkningsindustrin och  jord-,\r\nskogs-      och      vattenbruksnäringarna\r\nkompenseras  via  koldioxidskatterabatten.\r\nVidare  höjs energiskatten på el  med  2,5\r\nöre   per   kWh.  Till  detta  kommer   en\r\nindexuppräkning   av  skattesatserna   för\r\nbränslen och el.\r\nAvfallsskatten höjs från 288 kr till  370\r\nkr  per ton. Utskottet bedömer att behovet\r\nav  en  skatt på förbränning av  avfall  i\r\nsyfte  att få en mer balanserad utveckling\r\npå avfallsområdet bör analyseras och utgår\r\nifrån     att    regeringen    presenterar\r\nresultatet   av   en   sådan   analys    i\r\nkretsloppspropositionen under våren 2003.\r\nNaturgrusskatten höjs från 5 till  10  kr\r\nper  ton.  Utskottet anser emellertid  att\r\ndet är osäkert om höjningen är tillräcklig\r\nför  att  nå  det nationella målet  om  en\r\nförbrukning på 12 miljoner ton  och  utgår\r\nifrån  att  regeringen senast under  våren\r\n2003   återkommer   med   de   ytterligare\r\nhöjningar  som behövs för att målet  skall\r\nnås.\r\nBeskattningen  av kraftvärmeverken  läggs\r\nom   i   avvaktan  på  att  de   nya   ned\r\nsättningsreglerna   för   industrin   blir\r\nklara. Omläggningen innebär att värme  som\r\nproduceras  i  ett  kraftvärmeverk   skall\r\nomfattas  av samma rabatt som  gäller  för\r\ntillverkningsindustrin,                att\r\nturordningsreglerna  för  använt   bränsle\r\nersätts  med  en proportionering  och  att\r\navdraget  för el som förbrukas i den  egna\r\nverksamheten  fasas ut.  En  förutsättning\r\nför   beslut  i  denna  del  är  dock  att\r\nkommissionen   godkänner   förändringarna.\r\nBiobränslenas konkurrenskraft upprätthålls\r\nbl.a. genom den handel med certifikat  för\r\nbiobränsleproducerad el som  införs  under\r\nvåren.     Utskottet     föreslår      ett\r\ntillkännagivande  om  att  de  sammanlagda\r\neffekterna av dessa förändringar, särskilt\r\npå  kort sikt, är svårbedömda och  om  att\r\nregeringen noga bör följa utvecklingen och\r\nsnabbt   återkommer  till  riksdagen   med\r\nförslag  till  ändringar  i  beskattningen\r\neller  reglerna för certifikatshandeln  om\r\neffekterna    inte    skulle    bli     de\r\neftersträvade.  Utskottet   framhåller   i\r\ntillkännagivandet   också   att   det   är\r\nangeläget      med      tydliga      konse\r\nkvensredovisningar på detta område.\r\nUtskottet  tillstyrker att riksdagen  hos\r\nregeringen begär ett förslag om ROT-avdrag\r\nför miljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\nmed  en  finansiell  ram  på  50  miljoner\r\nkronor  per år. Avdraget skall medges  vid\r\ninkomsttaxeringen 2004-2006.\r\nUtskottet    instämmer   i    regeringens\r\nbedömning  att  det  bör  prövas   om   en\r\nskattelättnad     för     byggande      av\r\nstudentbostäder, pensionärsbostäder,  m.m.\r\nkan lämnas via mervärdesskatten.\r\nEn   minimiskatt   för  lågpriscigaretter\r\ninförs   och  privatinförselkvoterna   för\r\nalkoholdrycker  höjs vid årskiftet.  Vissa\r\ntidsbegränsade  skatteundantag   förlängs.\r\nDet fasta beloppet om 200 kr skall gå till\r\nkommunerna    även    vid     2004     års\r\ninkomsttaxering  och  skattefriheten   för\r\nvissa sjömän i internationell trafik skall\r\nockså  gälla vid 2004 års inkomsttaxering.\r\nKalk- och cementindustrins övergångsregler\r\nförlängs  ett  år liksom skattereduktionen\r\nför        bredbandsinstallation       och\r\njämkningsregeln vid förmånsbeskattning  av\r\nviss miljövänliga bilar.\r\nNär  det  gäller  statsbudgetens  utgifter\r\nbehandlar   utskottet   utgiftsramen   för\r\nutgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.\r\nUtskottet  biträder  regeringens   förslag\r\ntill utgiftsram för 2003 och förslaget  om\r\npreliminär utgiftsram för 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\nBudgetpropositionen    bygger    på     en\r\növerenskommelse  mellan   den   socialdemo\r\nkratiska  regeringen  och  Vänsterpartiet.\r\nEfter  fortsatta  förhandlingar  har   den\r\nsocialdemokratiska             regeringen,\r\nVänsterpartiet  och  Miljöpartiet  träffat\r\növerenskommelse  om  de  förändringar  och\r\nytterligare förslag som framgår av  motion\r\nFi230  av Britt Bohlin m.fl. (s,  v,  mp).\r\nÖverenskommelsen innebär  att  regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken,\r\nbudgetpolitiken,             utgiftstaken,\r\ntilläggsbudgeten   för   2002    och    de\r\nföreslagna          och          aviserade\r\nskatteförändringar som redovisas  i  dessa\r\ndokument.\r\nI   det   följande  behandlar   utskottet\r\nförslagen på skatteområdet under  rubriken\r\nStatsbudgetens inkomster och förslagen  om\r\nutgiftsramar för Skatt, tull och exekution\r\n2003 och 2004 under rubriken Utgiftsramar.\r\n\r\n\r\nSTATSBUDGETENS INKOMSTER\r\n\r\n\r\nSkattepolitikens inriktning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet        avstyrker        Moderata\r\nsamlingspartiets,    Folkpartiet    libera\r\nlernas,       Kristdemokraternas       och\r\nCenterpartiets  förslag om  inriktning  av\r\nskattepolitiken.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI  propositionen anförs (avsnitt 1.7)  att\r\nskatternas främsta syfte är att finansiera\r\nvälfärden  och  att  de  samtidigt   skall\r\nstimulera  till  arbete och investeringar,\r\ntill   en  uthållig  utveckling  och  till\r\nminskade  ekonomiska och sociala  klyftor.\r\nFortsatta   reformer  för   rättvisa   och\r\ntillväxt går före skattesänkningar. Om det\r\nfinns  utrymme för skattesänkningar kommer\r\nförbättringar för löntagare och småföretag\r\natt prioriteras.\r\nRegeringen  kommer att  föreslå  att  det\r\nfjärde  och  sista steget i  den  pågående\r\nreformeringen    av   inkomstbeskattningen\r\ngenomförs  under  mandatperioden  om   det\r\nstatsfinansiella  läget  tillåter   detta.\r\nReformen   har  en  god  fördelningsprofil\r\neftersom  den  är  inriktad  på  låg-  och\r\nmedelinkomsttagarna.\r\nDet är vidare angeläget att förbättra  de\r\nskattemässiga  villkoren  för   företagen.\r\nRegeringen   vill   under   mandatperioden\r\ngenomföra  en  förändring av  reglerna  om\r\ntjänste-   och   kapitalbeskattningen   av\r\nsmåföretagsägares inkomster (de s.k. 3:12-\r\nreglerna) i syfte att öka avkastningen för\r\nden  som  tar risken att starta  ett  eget\r\nföretag    och/eller    expanderar     sin\r\nverksamhet.  Regeringen  avser  även   att\r\nändra  reglerna  så att fler  företag  får\r\nlägre    skatt   vid   generationsskiften.\r\nBeskattningen    av   kapitalvinster    på\r\nnäringsbetingade andelar bör avskaffas och\r\narbetet med denna förändring fortgår.\r\nEn    parlamentarisk   kommitté   utreder\r\nfastighetsskatten,     förmögenhetsskatten\r\nsamt  arvs-  och  gåvoskatten.  En  viktig\r\nutgångspunkt    för   arbetet    är    att\r\nbeskattningen av olika typer av tillgångar\r\nskall    vara   likformig.    Frågan    om\r\nbeskattningen  av arv mellan  makar  skall\r\ntas upp med förtur.\r\nDen  fortgående  globaliseringen  ställer\r\ndet     svenska    skattesystemet    inför\r\nutmaningar. Kunskaperna om hur de  svenska\r\nskattebaserna  påverkas  av   en   alltmer\r\ninternationaliserad   omvärld   är    dock\r\nofullständiga och behöver förbättras.  Den\r\nav  regeringen  tillsatta utredningen  för\r\natt  analysera globaliseringens  betydelse\r\nför    olika   skattebaser   lämnar   sitt\r\nslutbetänkande under hösten.\r\nEn  grön  skatteväxling utgör en  central\r\ndel  i  regeringens strategi  för  att  om\r\nvandla   Sverige   till   ett   ekologiskt\r\nhållbart samhälle och för 2003 föreslås  i\r\nbudgetpropositionen en grön  skatteväxling\r\npå   2,6   miljarder  kronor.  Det  totala\r\nutrymmet  för  en grön skatteväxling  fram\r\ntill 2010 bedöms fortfarande uppgå till 30\r\nmiljarder   kronor.   En   fortsatt   grön\r\nskatteväxling måste enligt vad som  anförs\r\ngenomföras  stegvis och  varsamt,  och  de\r\nolika  stegen bör löpande följas  upp  vad\r\ngäller   effekterna   för   miljön,    för\r\nindivider  och inkomstfördelning  och  för\r\ndet svenska näringslivets konkurrenskraft.\r\nEn  ökad miljörelatering av skattesystemet\r\nförutsätter     också     en     rationell\r\nenergiskattestruktur,      baserad      på\r\nlättförståeliga   och  brett   accepterade\r\nprinciper   samtidigt  som  skattesystemet\r\nmåste    vara   förenligt   med   Sveriges\r\nmedlemskap i EU. Som en integrerad  del  i\r\nden  gröna skatteväxlingen arbetar ett par\r\nutredningar, om nedsättning av energi- och\r\nkoldioxidskatten för näringslivet  och  om\r\nvägtrafikbeskattningen, med  att  ta  fram\r\nunderlag för en reformering av energi- och\r\nmiljöskattestrukturen.      När      dessa\r\nutredningar  är  klara  med  sitt   arbete\r\nåterkommer    regeringen   med    förnyade\r\nbedömningar  och nya förslag  om  hur  den\r\ngröna skatteväxlingen skall utformas efter\r\når 2003.\r\nEn  strategi  för  skattenedsättning  för\r\nalternativa  drivmedel lades  fast  i  bud\r\ngetpropositionen   för  2002.   Regeringen\r\nanser    det   angeläget   att   skattened\r\nsättningen - när godkännande har erhållits\r\nfrån rådet och EU-kommissionen - kan börja\r\ntillämpas         snarast         möjligt.\r\nKonkurrenskraftiga  och konkurrensneutrala\r\nvillkor   för  de  alternativa  drivmedlen\r\nunder   år  2003  kommer  att  beaktas   i\r\nsärskild   ordning  i  avvaktan   på   EG-\r\nbesluten.\r\nEn  utredning  med uppdrag  att  se  över\r\ntillämpningsområdet    för    bl.a.     de\r\nreducerade         mervärdesskattesatserna\r\ntillsätts   med  anledning  av  riksdagens\r\ntillkännagivande om behovet  av  en  sådan\r\növersyn    (rskr.    2001/02:199,     bet.\r\n2001/02:SkU18). Översynen syftar till  att\r\nkartlägga     och    begränsa    nuvarande\r\navgränsningsproblem.  I  uppdraget   skall\r\näven    ingå   att   analysera   mervärdes\r\nskattesatsernas      struktur      utifrån\r\nrättsliga, administrativa, ekonomiska, för\r\ndelningsmässiga    och    statsfinansiella\r\naspekter.\r\nEn  sänkning av momskostnaden bör  prövas\r\nför  produktionen  av studentbostäder  och\r\näldrebostäder.    För    att    tillgodose\r\nhuvudsakligen   ungdomarnas   bostadsbehov\r\nvill       regeringen      även      pröva\r\nförutsättningarna  för  att  på  ett  kost\r\nnadseffektivt         sätt          minska\r\nboendekostnaderna  genom  en  sänkning  av\r\nmomskostnaderna för produktion  av  mindre\r\nhyreslägenheter.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi231\r\nyrkandena  9  och 11 av Bo Lundgren  m.fl.\r\n(m)  förelås att skatterna sänks  för  att\r\nmöjliggöra  en  ökad  tillväxt   och   ett\r\nentreprenörskap  som ger  alla  en  bättre\r\nvälståndsutveckling och ökar  medborgarnas\r\ninflytande  över sina liv.  Målet  är  att\r\nalla skall kunna leva på sin lön. I dagens\r\nvärld,  då  både människor och kapital  är\r\nlättrörliga,  kan  höga skattesatser  leda\r\ntill  urholkade skattebaser. Det är därför\r\nviktigt att skattesänkningarna även gäller\r\nlättrörliga skattebaser.\r\nEn  inkomstskattereform med  tyngdpunkten\r\nhos låg- och medelinkomsttagarna genomförs\r\nför  att  öka  den sociala tryggheten  och\r\nmotverka   fattigdomsfällor.    För    att\r\nmänniskor  skall kunna klara av sina  egna\r\ngrundläggande behov innan de börjar betala\r\nskatt höjs grundavdraget. På sikt är målet\r\natt  de första 50 000 kronorna skall  vara\r\nbefriade         från        inkomstskatt.\r\nBarnfamiljernas försörjningsbörda  beaktas\r\ngenom  ett extra grundavdrag på 15 000  kr\r\nper  barn  upp  till 16 år. För  att  fler\r\nskall  motiveras att arbeta ersätts dagens\r\nskattereduktion för allmän  pensionsavgift\r\nmed   ett   förvärvsavdrag  för   pensions\r\ngrundande    inkomster.    Den    statliga\r\ninkomstskatten avskaffas på sikt.\r\nFör  tjänster utförda i hemmen införs  en\r\nskattereduktion på 50 % av arbetskostnaden\r\npå  maximalt 50 000 kr per hushåll. Syftet\r\när  att  vanliga  människor  skall  få  en\r\nmöjlighet att köpa tjänster.\r\nFastighetsskatten  sänks  successivt  och\r\navskaffas   på   sikt.  För   att   minska\r\nproblemen  i  attraktiva områden  föreslås\r\natt halva markvärdet används som grund för\r\nbeskattningen.\r\nFörmögenhetsskatten   avskaffas    liksom\r\nskatten  på  aktieutdelningar. Utdelningar\r\ntill  aktiva ägare i fåmansbolag beskattas\r\nsom  inkomst av kapital om ägaren  tar  ut\r\nskälig    lön.   Arvs-   och   gåvoskatten\r\nförsvårar       generationsskiften       i\r\nfamiljeföretag   och   avskaffas    därför\r\nsuccessivt. Optionsprogrammens beskattning\r\nutreds  och beskattningen av royalty  sker\r\nunder inkomst av kapital. Ett uppskov  vid\r\nkapitalvinstbeskattningen  i  samband  med\r\nomplacering     mellan    fonder     eller\r\nvärdepapper utreds.\r\nJordbrukets   skatt   på    diesel    och\r\nväxtnäring sänks till samma nivå som i  de\r\nfrämsta konkurrentländerna.\r\nEnergiskatter bör enligt vad  som  anförs\r\ntas  ut  i konsumentledet om det  inte  är\r\nfråga om miljöskatter. Energiskatten på el\r\nsom  produceras i kärnkraftverk bryter mot\r\ndenna princip och slopas därför på sikt.\r\nSkatten   på  bensin  och  diesel   höjer\r\nkostnaden för resor till och från  arbete,\r\nbarnomsorg och vid socialt umgänge och bör\r\nenligt    motionärernas   mening   sänkas.\r\nSkatten    bör   inte   vara   högre    än\r\ngenomsnittet  i Europa. Reseavdraget  höjs\r\ntill 20 kr per mil.\r\nPensionssparande  underlättas  genom  att\r\navdraget för sådant sparande höjs till ett\r\nprisbasbelopp. Alkoholskatterna sänks till\r\ndansk           nivå          allteftersom\r\ninförselrestriktionerna        försvinner.\r\nSkatten     på     reklam     är      inte\r\nkonkurrensneutral och avskaffas redan  den\r\n1 januari 2003.\r\nI  Folkpartiet liberalernas motion  Sk382\r\nyrkandena   1,  3,  4  och  26   av   Lars\r\nLeijonborg    m.fl.   (fp)   anförs    att\r\nskattepolitiken bör vara inriktad  på  att\r\nförbättra  förutsättningarna för  tillväxt\r\noch sysselsättning. Skattesänkningarna bör\r\ninriktas  på  att det skall löna  sig  att\r\narbeta, spara och ta risker, och att  göra\r\ndet i Sverige.\r\nMotionärerna   föreslår   att    en    ny\r\nskattereform genomförs med principerna för\r\n1990-91   års  skattereform   som   grund.\r\nSkiktgränsen     för     den      statliga\r\ninkomstskatten höjs så att bara 10 % av de\r\nskattskyldiga  på  sikt  betalar   statlig\r\ninkomstskatt  och det andra steget  i  den\r\nstatliga   inkomstskatteskalan  avskaffas.\r\nNedtrappningen    av     det     nuvarande\r\ngrundavdraget tas successivt bort.  Härige\r\nnom uppnås en marginalskatt på 30 % för de\r\nflesta och en marginalskatt på 50 % för de\r\nhögsta  inkomstdelarna. Ett förvärvsavdrag\r\ninförs  och gör det mer lönsamt att arbeta\r\näven  vid lägre inkomster. Avdraget uppgår\r\ninledningsvis  till 3 % av  inkomsten.  En\r\nallmän skattereduktion införs för att alla\r\nskall  få  del  av  en skattesänkning  och\r\nuppgår till att börja med till 300 kr  per\r\nperson   och  år.  Barnfamiljernas   extra\r\nförsörjningsbörda   beaktas    genom    en\r\nskattereduktion    som    motsvarar     en\r\nbarnbidragshöjning  med  mellan  900   och\r\n1 000 kr per barn och år. Detta kombineras\r\nmed  en nedtrappning av den inkomstprövade\r\ndelen    av   bostadsbidraget.   Härigenom\r\nminskar marginaleffekten med 20 %.\r\nEn   omläggning   genomförs   med   höjda\r\navgifter till arbetslöshetskassan och  ett\r\nstörre  ansvar för trafikförsäkringen  som\r\nkompenseras     med    sänkta     skatter.\r\nAvgiftshöjningarna  medför  att  det  blir\r\ntydligt  för  alla  vad som  betalas  till\r\nförsäkringen.\r\nHushållen får möjlighet att köpa tjänster\r\ngenom  att  en skattereduktion  för  halva\r\narbetskostnaden  införs.   Människor   får\r\nstörre  möjlighet  att  välja  mellan  att\r\narbeta  mer och köpa tjänster till hemmet,\r\neller att arbeta mindre och i stället göra\r\nmer  av  hemarbetet  själv.  Omvägen  till\r\ndagis  räknas  med när avdrag  medges  för\r\nbilresor till och från arbetet.\r\nAv principiella skäl avvisar motionärerna\r\navdragsrätten  för fackliga  avgifter.  De\r\navskaffar   också  skattereduktionen   för\r\nbredbandsanslutningar.\r\nPensionssparandet   utvidgas   till   ett\r\nbasbelopp  och öppnas för finansiering  av\r\nkompetensutveckling. På detta sätt  kommer\r\nmakten      och      inflytandet      över\r\nkompetenssparandet att ligga hos  enskilda\r\nmänniskor.\r\nFastighetsbeskattningen sänks stegvis och\r\nbör  på  sikt  avskaffas. Taxeringsvärdena\r\nfryses  omedelbart på 1997  års  nivå  med\r\nskattesatserna 1,0 % för småhus och 0,5  %\r\nför  flerfamiljshus.  På  detta  sätt  kan\r\nbegränsningsregeln   avvecklas.   Som   en\r\nfinansiering höjs kapitalvinstskatten  vid\r\nbostadsrätts-  och fastighetsförsäljningar\r\nfrån  20  till  30 %. Sambeskattningen  av\r\nmakars  förmögenhet är  en  restprodukt  i\r\nskattesystemet och bör avskaffas år  2003.\r\nFribeloppet höjs till 2,1 miljoner  kronor\r\nmed  sikte på ett fullständigt avskaffande\r\nav förmögenhetsskatten.\r\nFör  att  människor skall uppmuntras  att\r\ndela  med  sig av sitt välstånd införs  en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt\r\nbistånd.\r\nMotionärerna       konstaterar        att\r\nmiljöskatterna  minskat som  andel  av  de\r\ntotala  skatterna och stöder förslaget  om\r\nen  grön  skatteväxling med höjd  el-  och\r\nkoldioxidskatt  och  sänkt   inkomstskatt.\r\nMotionärerna  anser dock att inkomstskatte\r\nsänkningen bör läggas ut mer generellt, så\r\natt den kommer alla till del.\r\nI   Kristdemokraternas   motioner   Fi233\r\nyrkande  7  av  Alf Svensson  m.fl.  (kd),\r\nFi256 yrkandena 2-7 och 23 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd) och Fi255 yrkandena 1 och 7  av\r\nPer  Landgren m.fl. (kd) anförs att syftet\r\nmed  skatter är att solidariskt finansiera\r\nden  gemensamma välfärden samt  att  styra\r\nden  ekonomiska utvecklingen i en  socialt\r\noch  ekologiskt hållbar riktning.  Strävan\r\nmåste vara att utforma skattepolitiken  så\r\natt   den   stimulerar  arbete,  sparande,\r\nhederlighet     och    företagande.     En\r\nmarknadsekonomi baserad på  etiska  princi\r\nper  och  styrd av ekologiska och  sociala\r\nhänsyn är enligt vad som anförs i motionen\r\nden bästa grunden för ett gott samhälle.\r\nEtt viktigt mål är att skatterna utformas\r\nså  att så många som möjligt, enskilda och\r\nfamiljer, skall kunna leva på sin lön. För\r\natt nå detta mål föreslår motionärerna  en\r\ngenerell  inkomstskattesänkning   i   fyra\r\nsteg.  De  inför  ett rakt grundavdrag  på\r\n26  500  kr  vid beräkningen  av  kommunal\r\ninkomstskatt   för   år   2003   och    en\r\nskattereduktion på 4 000 kr för  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare.     Den      nuvarande\r\nskattereduktionen        för        allmän\r\npensionsavgift     ersätts     med     ett\r\nförvärvsavdrag     på     5      %      av\r\nförvärvsinkomsten. Slutligen halveras  det\r\nandra     steget     i    den     statliga\r\ninkomstskatteskalan  år  2004  och  slopas\r\nhelt år 2005.\r\nAndra   åtgärder   gäller   gränsen   för\r\nreseavdraget som sänks från dagens  7  000\r\nkr till 5 000 kr och en skattereduktion på\r\n50 % för hushållen vid köp av tjänster och\r\nstörre ROT-arbeten.\r\nDen statliga fastighetsskatten avskaffas.\r\nI  stället ges kommunerna möjlighet att ta\r\nut en avgift för täckande av kostnader för\r\ngatuunderhåll,  brandförsvar   och   annan\r\nkommunal service kopplad till fastigheten.\r\nOm  Sverige  långsiktigt skall  vara  ett\r\nland  för  företagande, investeringar  och\r\ntillväxt  går det enligt vad som anförs  i\r\nmotionen inte att ha kvar skatter som  gör\r\natt  kapital,  företag och  kompetens  har\r\nstarka   incitament  att   lämna   landet.\r\nEffekten     av    sambeskattningen     av\r\nförmögenhet  avvecklas i ett  första  steg\r\nhelt    genom    att    fribeloppet    för\r\nsambeskattade par höjs till 3 000 000  kr.\r\nDärefter avvecklas förmögenhetsskatten med\r\n0,5  procentenhet per år så att  den  blir\r\n1,0   %   2004   och  0,5  %   2005.   Vid\r\nförmögenhetsbeskattningen          återgår\r\nfastigheternas  taxeringsvärden  till   de\r\nvärden som gällde före höjningarna från år\r\n2000.   Beskattningen  på  avkastning   på\r\naktier  avvecklas stegvis med en halvering\r\nav   fysiska   och   juridiska   personers\r\nutdelningsskatt 2004 och med sikte på  ett\r\nfullständigt  slopande år  2005.  Personer\r\nsom  köper nyemitterade aktier i onoterade\r\nbolag      får      en     skattereduktion\r\n(riskkapitalavdrag). Arvsskatten på bundet\r\nkapital  avskaffas  vid generationsskifte.\r\nFör  att finansiera dessa skattesänkningar\r\nföreslås  bl.a.  en höjd bolagsskatt  till\r\n30 %.\r\nEn  grön skatteväxling bör genomföras och\r\nuppgå  till 3 miljarder kronor  i  stället\r\nför  den av regeringen föreslagna nivå  på\r\n2,6   miljarder  kronor.  Elskatten   höjs\r\nhärvid  med  2,6 öre per kWh. Utvidgningen\r\nbör  enligt vad om anförs användas för att\r\ninföra ett rakt grundavdrag på 26 500  kr.\r\nEftersom    Sverige   redan    har    höga\r\nmiljöskatter    skulle    en     europeisk\r\nminiminivå    för   koldioxid    samtidigt\r\nförbättra         svenska         företags\r\nkonkurrenssituation. Det är därför viktigt\r\natt  övergå till majoritetsbeslut inom  EU\r\npå detta område.\r\nSkattepolitiken  skall  vara  långsiktigt\r\nstabil,  enkel och främja en god ekonomisk\r\nutveckling  samt  en god  hushållning  med\r\nskattemedlen.   Därmed  kan  skattemoralen\r\nbibehållas    och    benägenheten     till\r\nsvartarbete minska.\r\nI  Centerpartiets motioner Fi234  yrkande\r\n12  och  Fi286 yrkande 1 av Maud  Olofsson\r\nm.fl.  (c) anförs att skattesystemet skall\r\nutformas  så  att  det  befrämjar  arbete,\r\nföretagande  och  tillväxt  och  ger  goda\r\nförutsättningar  för  fler   företag   att\r\nstarta och växa, större ekonomiskt utrymme\r\nför  landets  familjer  och  inriktas   på\r\nförbättringar  för dem  som  bäst  behöver\r\nökat ekonomiskt utrymme. I skattepolitiken\r\nbör  småföretagande, uthållig tillväxt och\r\nlåg-  och  medelinkomsttagare samt  boende\r\nprioriteras. Ett långsiktigt mål bör  vara\r\natt skattetrycket och utgifternas andel av\r\nBNP skall ned till samma nivåer som jämför\r\nbara OECD-länder.\r\nDe  kommande  åren  bör  en  skattereform\r\ngenomföras   som   sänker   skatten    för\r\nmänniskor  med låga och vanliga inkomster.\r\nÅr  2003 ersätts grundavdraget med en  rak\r\nskatterabatt på 9 000 kr. För den som bara\r\nbetalar  kommunal  inkomstskatt  motsvarar\r\ndetta ett grundavdrag på 30 000 kr. Vidare\r\ninförs  en förvärvsrabatt på 9 600 kr  som\r\när     riktad     framför    allt     till\r\nlåginkomsttagare.  Förvärvsrabatten  skall\r\nenbart     ges    på    inkomster     från\r\nförvärvsarbete   eller   företagande.   En\r\nförvärvsrabatt på arbetsinkomster  innebär\r\nenligt vad som anförs en kraftig stimulans\r\nför  den arbetslöse att ta ett arbete  och\r\nför   den  deltidsarbetande  att  öka  sin\r\narbetstid.   Hushållens   ekonomi   stärks\r\nytterligare genom höjda reseavdrag till 20\r\nkr  per  mil år 2004 som inkluderar  resor\r\ntill och från barnomsorg. Vidare införs en\r\nskattelättnad    för    ROT-arbeten    och\r\nhushållsnära tjänster år 2004.\r\nMotionärerna föreslår att omräkningen vid\r\n2003 års fastighetstaxering skall ske  med\r\nen medianvärdesmodell där köpeskillingar i\r\nden  undre och övre kvartilen räknas bort,\r\nvilket beräknas sänka taxeringsvärdena med\r\n10   %.  Härutöver  bör  skatteuttaget  på\r\nfastigheter     minskas     genom      att\r\nfastighetsskatten  sänks  till  0,9  %  år\r\n2004.  I  det  fortsatta arbetet  med  att\r\nförändra fastighetsskatten omvandlas denna\r\ntill  en schablonintäkt som beskattas  som\r\nkapital.  Begränsningsregeln med dess  nya\r\nform av sambeskattning behövs inte och kan\r\navskaffas.\r\nStarka skäl talar enligt motionärerna för\r\natt   förmögenhetsskatten  successivt  bör\r\nfasas  ut. Sambeskattningen av förmögenhet\r\när    en   kvarleva   från   ett   gammalt\r\npatriarkalt samhälle med familjeförsörjare\r\noch    bör    slopas   år   2003.    Innan\r\nförmögenhetsskatten är helt avskaffad  bör\r\nden     endast    beräknas    på     halva\r\ntaxeringsvärdet från 2003.\r\nSparande  i  eget företagande underlättas\r\ngenom  skattebefrielse  för  \"starta-eget-\r\nsparande\"  och möjlighet att  göra  avdrag\r\nför         personligt        riskkapital.\r\nArbetsgivaravgifterna   sänks   för   alla\r\nföretag och sänkningen utformas så att den\r\nbetyder mest för de mindre företagen.\r\nSkatternas  miljöstyrande  effekter   bör\r\nsuccessivt   öka.  En  skattepolitik   som\r\nbelönar  investeringar i arbete och  miljö\r\nmen  också  styr bort från utnyttjande  av\r\nändliga    naturresurser   och    skadliga\r\nutsläpp,  bidrar  till  omställningen   av\r\nSverige   till   ett  modernt   land   där\r\nmiljöhänsyn är en avgörande del i den fram\r\ntida  tillväxten. Höjda skatter på utsläpp\r\nav kväveoxid och koldioxid i industrin och\r\nen   skatt  på  förbränning  av  osorterat\r\navfall   finansierar  delvis   de   sänkta\r\narbetsgivaravgifterna. År  2004  genomförs\r\nett  pilotprojekt med biodrivmedel, vilket\r\nsubventioneras  genom en  skattereduktion.\r\nDen    gröna    sektorn   ges   likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor genom sänkt diesel-  och\r\nkväveskatt i jordbruket.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  är  skatternas\r\nfrämsta syfte är att finansiera välfärden.\r\nSkatterna  skall samtidigt stimulera  till\r\narbete och investeringar, till en uthållig\r\nutveckling  och  till minskade  ekonomiska\r\noch   sociala   klyftor.  Det   kan   inte\r\naccepteras   att   redan  välbeställda   i\r\nsamhället  får  stora skattesänkningar  på\r\nbekostnad av kvaliteten i vård, skola  och\r\nomsorg  eller  att klyftorna  i  samhället\r\nökar  kraftigt.  Fortsatta  reformer   för\r\nrättvisa  och  tillväxt  går  före  skatte\r\nsänkningar.\r\nEnligt   utskottets  mening   måste   ett\r\nställningstagande till de olika  förslagen\r\nom förändringar av inkomstbeskattningen ta\r\nsin  utgångspunkt  i det  statsfinansiella\r\nutrymmet  för sådana åtgärder.  Skatternas\r\nsyfte är att finansiera välfärden och  nya\r\nresurser skall i första hand användas  för\r\natt öka tryggheten och rättvisan.\r\nRegeringen  genomför även i år satsningar\r\npå  utgiftssidan. Goda villkor för  dagens\r\nunga    och   deras   familjer    är    en\r\nrättvisefråga  och en investering  i  fram\r\ntiden. Regeringen bygger därför vidare  på\r\nde  betydande  satsningar som  gjorts  för\r\nbarnen och deras familjer de senaste åren.\r\nMaxtaxereformens sista steg tas 2003 genom\r\natt   allmän  förskola  införs  för   4-5-\r\nåringar,   föräldraförsäkringen  förstärks\r\nytterligare  och  den generella  välfärden\r\nstärks    genom    att   inkomsttaket    i\r\nföräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10\r\nprisbasbelopp  fr.o.m. 1  juli  nästa  år.\r\nStudiebidraget  utökas  från  9  till   10\r\nmånader. Det innebär att barnfamiljer  med\r\nen  tonåring på gymnasiet får  950  kronor\r\nmer per år.\r\nRiksdagen    har    under    den    förra\r\nmandatperioden genomfört tre av fyra  steg\r\ni   en   reform   som  syftar   till   att\r\ninkomstbeskattningen successivt återställs\r\ntill en profil som motsvarar det läge  som\r\nråder  när  huvuddelen av de skattskyldiga\r\nendast  betalar kommunal inkomstskatt  och\r\nen  andel kring 15 % också betalar statlig\r\ninkomstskatt.  Den extra  belastningen  av\r\nden  allmänna pensionsavgiften innebär  en\r\navvikelse    från   denna    profil    för\r\nskattskyldiga   med   arbetsinkomst    och\r\navvikelsen    är    mer    kännbar     för\r\nskattskyldiga    med    låga    inkomster.\r\nAvvikelsen  har reducerats kraftigt  genom\r\nde    tre   steg   i   reformeringen    av\r\ninkomstbeskattningen  som  genomförts.   I\r\nlikhet  med  regeringen bedömer  utskottet\r\natt   ett   fjärde  och   sista   steg   i\r\nreformeringen av inkomstbeskattningen  bör\r\ngenomföras  under  mandatperioden  om  det\r\nstatsfinansiella utrymmet tillåter det.\r\nStarka och livskraftiga företag är enligt\r\nutskottets  mening av avgörande  betydelse\r\nför  att Sverige skall präglas av uthållig\r\ntillväxt   och  rättvisa.  I  likhet   med\r\nregeringen  anser  utskottet  att  det  är\r\nangeläget  att  förbättra de skattemässiga\r\nvillkoren för företagen.\r\nFastighetsskatten   är    en    del    av\r\nkapitalinkomstbeskattningen och en  viktig\r\ninkomstkälla   för  att   finansiera   den\r\noffentliga   välfärden.   Regeringen   har\r\ntillsatt  en  parlamentarisk kommitté  som\r\nskall       utreda      fastighetsskatten,\r\nförmögenhetsskatten   samt    arvs-    och\r\ngåvoskatten. Uppdraget skall vara avslutat\r\nvid  utgången  av år 2003.  Kommittén  ges\r\nmöjlighet  att  pröva  lösningar  som  kan\r\ninnebära avsteg från nu gällande principer\r\nför fastighetsbeskattningen.\r\nDen  fortgående  globaliseringen  ställer\r\nenligt   utskottets  mening  det   svenska\r\nskattesystemet      inför      utmaningar.\r\nKunskaperna  om  hur  de  svenska   skatte\r\nbaserna    påverkas    av    en    alltmer\r\ninternationaliserad   omvärld   är    dock\r\nofullständiga och behöver förbättras.  Den\r\nav  regeringen  tillsatta utredningen  för\r\natt  analysera globaliseringens  betydelse\r\nför  olika skattebaser lämnar sitt  slutbe\r\ntänkande under hösten.\r\nEnligt   utskottets   mening   utgör   en\r\nfortsatt grön skatteväxling en central del\r\ni   omvandlingen  av  Sverige   till   ett\r\nekologiskt hållbart samhälle. Det  främsta\r\nsyftet  med  skatteväxlingen  är  att  öka\r\nmiljörelateringen av skattesystemet. Genom\r\nmiljöskatter sätts ett pris på miljön  och\r\ndet blir dyrare att släppa ut föroreningar\r\ntill  luft  eller  vatten.  Härigenom  får\r\nhushållen  ekonomiska motiv att  välja  en\r\nmer  miljövänlig  och resurssnål  livsstil\r\nmedan företagen stimuleras att utveckla en\r\nmer    miljövänlig   teknik.    En    grön\r\nskatteväxling innebär inte en  höjning  av\r\ndet  totala skatteuttaget då höjningar  av\r\nde miljörelaterade skatterna balanseras av\r\nsänkningar av skatterna på arbete.\r\nMed  det  anförda ställer  sig  utskottet\r\nbakom    den   av   regeringen   förordade\r\ninriktningen av skattepolitiken.\r\nI  det följande går utskottet närmare  in\r\npå  de skatteförslag som läggs fram  i  de\r\nolika budgetalternativen.\r\n\r\nBeskattning av förvärvsinkomster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  höjt  grundavdrag med den ändring  som\r\nföreslås    i    motion   Fi230.    Övriga\r\nmotionsförslag avstyrks.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.1,  punkt\r\n27)  att  grundavdraget höjs med upp  till\r\n3  600 kr i inkomstskiktet 53 600-264  200\r\nkr  som  ett  led i en grön skatteväxling.\r\nSyftet         är        att         rikta\r\ninkomstskattesänkningen  till   låg-   och\r\nmedelinkomsttagarna  och   att   samtidigt\r\nförenkla   grundavdragsreglerna.    Föränd\r\nringen   innebär  att  upptrappningen   av\r\ngrundavdraget   tidigareläggs,   att   den\r\nhögsta  nivån  höjs och att nedtrappningen\r\nsenareläggs.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 12 delvis av Britt\r\nBohlin   m.fl.   (s,   v,   mp)   föreslår\r\nmotionärerna    att   budgetpropositionens\r\nskatteväxling  om  2,6  miljarder   kronor\r\nutvidgas   så   att  den  får   en   total\r\nomslutning på 3 miljarder kronor  och  att\r\ndetta sker genom att ytterligare höjningar\r\nav  koldioxidskatten på bränsle  och  ener\r\ngiskatten   på   el  får   finansiera   en\r\nytterligare   höjning  av   grundavdraget.\r\nMotionärerna  föreslår  att  grundavdraget\r\nhöjs  med 800 kr i det lägsta skiktet  och\r\natt  den efterföljande upptrappningen höjs\r\nfrån  17  %  till 20 %, så att den  högsta\r\nnivån breddas.\r\nI  Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkandena  1-7 och 33 av Lennart  Hedquist\r\nm.fl.   (m)   föreslår   motionärerna   en\r\ninkomstskattereform i fyra delar. År  2003\r\ninförs ett grundavdrag på 23 000 kr som år\r\n2004  höjs  till 24 200 kr.  Grundavdraget\r\ntrappas  upp med 20 % över 70 000  kr  och\r\ntrappas ner med 10 % över 120 000 kr. Över\r\n170 000 kr uppgår grundavdraget 18 200  kr\r\nrespektive  19 200 kr. Vidare  införs  ett\r\nförvärvsavdrag   med   13   %    av    den\r\npensionsgrundande inkomsten.  Skiktgränsen\r\nför  den statliga inkomstskatten höjs till\r\nden  övre  gränsen  för  uttag  av  allmän\r\npensionsavgift och det andra steget i  den\r\nstatliga    inkomstskatteskalan    slopas.\r\nKompensationen    för     den     allmänna\r\npensionsavgiften slopas och avgiften  blir\r\navdragsgill  fullt ut. Ett grundavdrag  på\r\n12 000 kr per barn införs och höjs år 2004\r\ntill  15  000  kr.  Skattereduktionen  för\r\nutländska experter avskaffas.\r\nI  Folkpartiet liberalernas motion  Sk382\r\nyrkande  2  av Lars Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nföreslår motionärerna att brytpunkten  för\r\nstatlig skatt höjs till gränsen för  uttag\r\nav  allmän pensionsavgift för att  undvika\r\natt  personer  som  betalar  både  statlig\r\nskatt      och      egenavgifter       får\r\nmarginaleffekter om ca 55 %. I ett  första\r\nsteg  höjs brytpunkten till 312 000 kr  år\r\n2003. På sikt är avsikten att bara 10 % av\r\nde   skattskyldiga  skall  betala  statlig\r\nskatt.  Det  andra steget i  den  statliga\r\ninkomstskatteskalan slopas eftersom  denna\r\nbeskattning  enligt vad som  anförs  leder\r\ntill flykt av människor med goda kunskaper\r\ntill andra länder. Ett förvärvsavdrag  mot\r\nkommunalskatten införs och uppgår till 3 %\r\nav     inkomsten.    En    skattereduktion\r\ngaranterar  att  alla  får   del   av   en\r\nskattesänkning och uppgår till 300 kr  per\r\nperson år 2003 och stiger till 600  kr  år\r\n2004.\r\nI   Kristdemokraternas   motioner   Fi256\r\nyrkandena  8-11  och 33  av  Alf  Svensson\r\nm.fl.  (kd) och Fi255 yrkandena 2-5 och  8\r\nav  Per  Landgren m.fl. (kd)  föreslås  en\r\ngenerell  inkomstskattesänkning   i   fyra\r\nsteg.  År 2003 införs ett rakt grundavdrag\r\npå  26  500 kr vid beräkningen av kommunal\r\ninkomstskatt. En skattereduktion på 4  000\r\nkr utgår upp till en inkomst på 276 000 kr\r\noch  avtrappas sedan för att  upphöra  vid\r\n436  000  kr.  Den  nuvarande  skattereduk\r\ntionen  för allmän pensionsavgift  ersätts\r\nmed  ett  förvärvsavdrag på 5 % av inkomst\r\nav  anställning och näringsverksamhet. Det\r\nandra     steget     i    den     statliga\r\ninkomstskatteskalan halveras år  2004  och\r\nslopas helt år 2005.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286  yrkandena\r\n2-4  av  Maud Olofsson m.fl. (c)  föreslås\r\natt  grundavdraget år 2003 ersätts med  en\r\nrak  skatterabatt på 9 000 kr. För den som\r\nbara    betalar    kommunal   inkomstskatt\r\nmotsvarar  detta  ett  grundavdrag  på  ca\r\n30 000 kr. Vidare införs en förvärvsrabatt\r\nsom  fasas  in  med 10 % av inkomsten  upp\r\ntill 96 000 kr och som fasas ut med 5 % av\r\ninkomsten     över     180     000     kr.\r\nFörvärvsrabatten  skall  enbart   ges   på\r\ninkomster   från   förvärvsarbete    eller\r\nföretagande.  Skattereduktionen  för   den\r\nallmänna   pensionsavgiften   slopas   och\r\navgiften blir avdragsgill fullt ut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets mening är  grunden  för\r\nden   gröna   skatteväxlingen  att   höjda\r\nskatter på energi- och miljöområdet växlas\r\nmot sänkta skatter på arbete. Som en del i\r\ndenna   strategi  har  skatten  på  arbete\r\nsänkts  år  2001  och  2002  genom   höjda\r\ngrundavdrag  i  inkomstbeskattningen   och\r\nsänkta socialavgifter.\r\nFör år 2003 innebär det förslag som läggs\r\nfram   i  budgetpropositionen  och  motion\r\nFi230   att   ett  tredje   steg   tas   i\r\nskatteväxlingen och att det utrymme  på  3\r\nmiljarder  kronor för skattesänkningar  på\r\narbete som därigenom skapas utnyttjas till\r\natt   höja  grundavdraget  för  låg-   och\r\nmedelinkomsttagare.\r\nFörslaget innebär att grundavdraget  höjs\r\nför   personer  med  inkomster  upp   till\r\n264  200 kr. Vid de lägsta inkomsterna  är\r\nhöjningen  800  kr  och  i  inkomstskiktet\r\nmellan  57  900 kr och 264 200  är  större\r\nhöjningar  möjliga. Den maximala höjningen\r\nuppgår till 3 600 kr. Eftersom pensionärer\r\nföljer  samma  skatteregler som  löntagare\r\nfr.o.m.   år   2003  berör  de  föreslagna\r\njusteringarna    i   grundavdraget    även\r\npensionärer.\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning\r\ntill   erinran   mot  den  utformning   av\r\ngrundavdraget     som      föreslås      i\r\nbudgetpropositionen och motion  Fi230  och\r\ntillstyrker   att   förslaget   genomförs.\r\nEftersom  grundavdragets nivå  är  kopplad\r\ntill   gränsen   för   uttag   av   allmän\r\npensionsavgift,                    statlig\r\nålderspensionsavgift   och   gränsen   för\r\npensionsgrundande inkomst bör  även  dessa\r\nregler  ändras.  Vidare  bör  gränsen  för\r\ndeklarationsplikt höjas.\r\nI  övrigt avstyrker utskottet de aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nDet  fasta  beloppet  vid  beskattning  av\r\nförvärvsinkomst\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  att det fasta beloppet på 200 kr skall\r\nanses utgöra en kommunal inkomstskatt även\r\nvid 2004 års taxering.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.3,  punkt\r\n31)  att  det fasta belopp på 200  kr  som\r\nutgår   vid   statliga  beskattningen   av\r\nförvärvsinkomster skall utgöra en kommunal\r\ninkomstskatt även vid 2004 års taxering.\r\nRegeringen anför att den statliga skatten\r\nom   200  kr  under  några  års  tid   har\r\nbeslutats  utgöra en kommunal inkomstskatt\r\noch   att   detta   har   motiverats   med\r\nkommunernas  och  landstingens  behov   av\r\nmedelsförstärkning. Regeringen konstaterar\r\natt  kommunerna  har ett  visst  behov  av\r\nmedelsförstärkning  även   år   2003   och\r\nföreslår  därför att den fasta skatten  om\r\n200    kr   skall   utgöra   en   kommunal\r\ninkomstkatt    också    vid    2004    års\r\ninkomsttaxering.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSkatteutskottet  har  inte  funnit   någon\r\nanledning  till erinran mot förslaget  och\r\ntillstyrker propositionen i denna del.\r\nBeskattning    av    sjömän     i     viss\r\ninternationell trafik\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom   en  förlängning  av  den  tillfälliga\r\nskattefriheten  för  svenska  sjömän   vid\r\narbete i viss inter-nationell trafik  till\r\n2004 års taxering.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.4,  punkt\r\n32)  att  den skattefrihet som enligt  den\r\nsärskilda övergångsbestämmelsen i  artikel\r\n31.3  i  det nordiska skatteavtalet gäller\r\nför  i  Sverige  obegränsat  skattskyldiga\r\nsjömän  som  uppbär ersättning för  arbete\r\nombord   på   danskt,  färöiskt,   finskt,\r\nisländskt    eller    norskt    skepp    i\r\ninternationell  trafik skall  gälla  också\r\nvid 2004 års taxering.\r\nRegeringen    anför   att    frågan    om\r\nbeskattningen  av sjömän  i  det  nordiska\r\nskatteavtalet  är en fråga  som  lämpligen\r\nbör    lösas   gemensamt   inom    Norden.\r\nRegeringen påbörjade under hösten 2001  en\r\növersyn     av     lastsjöfartens      och\r\nfärjenäringens  villkor.  Syftet  är   att\r\nutreda   möjligheterna  till  en  gemensam\r\nnordisk  uppfattning när  det  gäller  den\r\nframtida    utformningen   av   Europeiska\r\ngemenskapernas  riktlinjer  för   statligt\r\nstöd   till  sjötransport.  Detta  uppdrag\r\nskall  redovisas senast under år  2003.  I\r\navvaktan  på  en gemensam nordisk  lösning\r\noch  resultatet av den översyn som inletts\r\nföreslås     att    skattefriheten     för\r\nombordanställda  på nordiska  skepp  skall\r\ngälla även vid 2004 års taxering.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSkatteutskottet  har  inte  funnit   någon\r\nanledning  till erinran mot detta  förslag\r\noch tillstyrker propositionen i denna del.\r\n\r\nFörmånsbeskattning av miljövänliga bilar\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker motionsförslaget  om\r\nen     ettårig    förlängning    av    den\r\ntidsbegränsade     jämkningsregeln     för\r\nmiljövänliga bilar.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDe  nuvarande  reglerna  om  justering  av\r\nvärdet  av  bilförmån för s.k.  miljöbilar\r\ntillämpades  första gången  vid  2000  års\r\ntaxering.   Reglerna   innebär   att   för\r\nmånsvärdet för en bil som är utrustad  med\r\nteknik  för  drift med elektricitet  eller\r\nmed mer miljöanpassade drivmedel än bensin\r\neller  dieselolja och som därför  har  ett\r\nnybilspris  som  är högre än  nybilspriset\r\nför  närmast  jämförbara  bil  utan  sådan\r\nteknik,  skall justeras ned till  en  nivå\r\nsom   motsvarar  förmånsvärdet   för   den\r\njämförbara bilen. Reglerna infördes  bl.a.\r\nför   att  underlätta  introduktionen   av\r\nmiljöbilar på bilmarknaden och på så  sätt\r\nskapa   bättre  förutsättningar  för   att\r\nmiljöprestandan    hos    beståndet     av\r\nförmånsbilar     skulle     öka     (prop.\r\n1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).\r\nDen   1   januari   2002   infördes    en\r\ntidsbegränsad  möjlighet till  ytterligare\r\nnedsättning  av  förmånsvärdet  för  vissa\r\ntyper av miljöanpassade förmånsbilar.  För\r\nen   elbil  eller  elhybridbil  blev   det\r\nmöjligt att justera ner förmånsvärdet till\r\n60   %   av   förmånsvärdet  för   närmast\r\njämförbara  bil  utan sådan  miljöanpassad\r\nteknik.  Nedsättningen gäller i 3  år  och\r\nfår  inte överstiga 16 000 kr per år.  För\r\nbilar  som  drivs  med alkohol  eller  med\r\nannan  gas än gasol medges justering  till\r\n80  %  av förmånsvärdet för den jämförbara\r\nbilen. Nedsättningen gäller under 4 år och\r\nfår  inte  överstiga 8 000 kr per  år.  En\r\nutvärdering  av  regelförändringen   skall\r\ngenomföras  och vara klar före  respektive\r\ntillämpningsperiods     utgång      (prop.\r\n2001/02:1,   bet.   2001/02:FiU1,    prop.\r\n2001/02:45, bet. 2001/02: SkU12).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 17 av Britt Bohlin\r\nm.fl.   (s,  v,  mp)  föreslås   att   för\r\nsöksperioderna med sänkt förmånsvärde  för\r\nmiljöanpassade bilar förlängs med ett år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot motionärernas förslag och\r\ntillstyrker att riksdagen fattar beslut om\r\nen sådan förlängning.\r\n\r\nSkattereduktion för fackföreningsavgift\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nslopade       skattereduktioner        för\r\nfackföreningsavgift   och   avgift    till\r\narbetslöshetskassa.\r\nJämför  avvikande meningarna 1 (m)  och  4\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen  har  under hösten  2001  fattat\r\nbeslut om en skattereduktion på 25  %  för\r\nmedlemsavgiften          till           en\r\narbetstagarorganisation    och    om    en\r\nskattereduktion på 40 % för avgiften  till\r\nen      arbetslöshetskassa.      Samtidigt\r\navskaffades  avdragsrätten  för   avgiften\r\ntill     arbetslöshetskassa.    De     nya\r\nbestämmelserna har trätt  i  kraft  den  1\r\njanuari   2002  (prop.  2001/02:35,   bet.\r\n2001/02:SkU6).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi287\r\nyrkandena  37  och 38 av Lennart  Hedquist\r\nm.fl.  (m)  föreslås att riksdagen  fattar\r\nbeslut   om  en  återgång  till   tidigare\r\nregler.       Skattereduktionen        för\r\nfackföreningsavgift     avskaffas      och\r\nskattereduktionen    för    avgift    till\r\narbetslöshetskassa    ersätts    med    en\r\navdragsrätt vid inkomstbeskattningen.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286 yrkande  5\r\nav  Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås också\r\natt          skattereduktionen         för\r\nfackföreningsavgifter  slopas.   Problemen\r\nmed   höga   skatter  för  dem  med   låga\r\ninkomster   bör  enligt  vad  motionärerna\r\nanför  inte  lösas genom kompensation  för\r\nolika slags kostnader.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt     utskottets    mening     syftar\r\nskattereduktionen                      för\r\nfackföreningsavgifter till  att  likställa\r\nvillkoren    för    medlemskap    i     en\r\narbetstagarorganisation med de villkor som\r\ngäller     för     medlemskap     i     en\r\narbetsgivarorganisation.    Organisationer\r\noch  förbund på arbetsgivarsidan har efter\r\nhand  fört över den övervägande  delen  av\r\nsin   verksamhet  till  särskilt   bildade\r\nservicebolag och på det sättet  gjort  det\r\nmöjligt  för medlemsföretagen att  dra  av\r\nserviceavgifterna  som  driftskostnader  i\r\nden           bedrivna           rörelsen.\r\nMervärdesskattebestämmelsernas  utformning\r\nhar  också medfört att arbetsgivarsidan  i\r\nrealiteten   haft  fördelar  jämfört   med\r\narbetstagarsidan.  Med en  skattereduktion\r\npå   25  %  för  de  medlemsavgifter   som\r\nenskilda   medlemmar  betalar  till   sina\r\narbetstagarorganisationer    uppnås     en\r\nfaktisk   skattemässig   behandling    som\r\nmotsvarar den som gäller för avgifterna på\r\narbetsgivarsidan.    Rättviseskäl    talar\r\nsåledes  för  att  skattereduktionen   för\r\nfackföreningsavgifter bibehålls.\r\nNär   det  gäller  skattereduktionen  för\r\navgift  till arbetslöshetskassa har  inten\r\ntionen hela tiden varit att avgiften skall\r\nvara   avdragsgill,  eftersom  detta   upp\r\nmuntrar  den enskilde att skaffa  sig  ett\r\nförsäkringsskydd    mot    följderna    av\r\narbetslöshet.   Beloppsbegränsningen    av\r\navdraget   för   övriga  kostnader   under\r\ninkomst av tjänst har emellertid försämrat\r\nförutsättningarna  för denna  avdragsrätt,\r\nallteftersom  den grupp  som  kommer  över\r\nbeloppsgränsen  blivit  mindre.  Härigenom\r\nhar  det  uppkommit  en olikformighet  vid\r\nbeskattningen   av   arbetstagarsidan    i\r\nförhållande  till  vad  som   gäller   vid\r\nbeskattningen av arbetsgivare, och det  är\r\nav  bl.a. detta skäl som riksdagen  fattat\r\nbeslut om att ersätta avdragsrätten med en\r\nskattereduktion  i dessa  fall.  Utskottet\r\nanser     att    både    rättvise-     och\r\nhanteringsmässiga skäl talar för  att  den\r\nnuvarande ordningen bibehålls.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna Fi287 yrkandena 37 och  38  och\r\nFi286 yrkande 5.\r\n\r\nReseavdrag\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nhöjda   reseavdrag,   sänkt   gräns    för\r\navdragsgilla  resekostnader  och  om   att\r\nresor till dagis skall ingå.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 3  (kd)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen höjde det avdragsgilla  beloppet\r\nför  kostnad för resor med egen bil mellan\r\nbostad och arbetsplats och i tjänsten från\r\n13 kr till 15 kr fr.o.m. inkomståret 1998.\r\nSamtidigt  höjdes gränsen för avdragsgilla\r\nkostnader  för resor mellan  bostaden  och\r\narbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000  kr\r\nper     år    (prop.    1997/98:1,    bet.\r\n1997/98:FiU1).\r\nDet  avdragsgilla beloppet för  kostnader\r\nför  resor med egen bil mellan bostad  och\r\narbetsplats  och för resor i tjänsten  och\r\nnäringsverksamhet höjdes från 15  till  16\r\nkr per mil år 2001. Avdraget för resor med\r\nförmånsbilar är härefter 9 kr  (6  kr  för\r\ndieseldrivna     förmånsbilar)      (prop.\r\n2000/01:1, bet. 2000/01: FiU1).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI    flera    motioner    från    Moderata\r\nsamlingspartiet framställs yrkanden om  en\r\nhöjning av reseavdraget till 20 kr per mil\r\nmed  motsvarande höjningar av reseavdraget\r\nvid   användning  av  förmånsbil.   Sådana\r\nyrkanden  framställs  i  motionerna  Fi287\r\nyrkandena  8  och  9 av  Lennart  Hedquist\r\nm.fl.  (m)  och N304 yrkande 4  delvis  av\r\nMikael Odenberg m.fl. (m).\r\nI   Kristdemokraternas   motioner   Fi256\r\nyrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd)  och\r\nFi255 yrkande 6 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nföreslås   i   stället  att  gränsen   för\r\nreseavdraget  sänks från  7  000  kr  till\r\n5 000 kr.\r\nCenterpartiets  förslag  i  motion  Fi286\r\nyrkandena  6 och 8 av Maud Olofsson  m.fl.\r\n(c)  innebär  dels  att reseavdraget  höjs\r\ntill  20  kr per mil, dels att resor  till\r\noch från barnomsorg skall beaktas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nReseavdraget fastställdes så sent som 1998\r\ntill  15 kr per mil, och avsikten  var  då\r\natt  tillskapa  en viss marginal  för  att\r\nbeloppet  skulle kunna kvarstå  under  ett\r\nantal  år.  Härefter  har  avdragsbeloppet\r\nhöjts  med en krona till 16 kr per mil  år\r\n2001.  Syftet med denna höjning har  varit\r\natt   stimulera  rörligheten   på   arbets\r\nmarknaden. Enligt utskottets mening  finns\r\ndet  inte nu någon anledning att genomföra\r\nytterligare justeringar av detta belopp.\r\nNär  det  gäller förslagen om en sänkning\r\nav   gränsen  för  reseavdraget  är  detta\r\nenligt  utskottets mening mindre lämpligt.\r\nAvdragsgränsen  har en praktisk  betydelse\r\ngenom  att  den bidrar till  att  förenkla\r\ntaxeringsarbetet. Utskottet anser inte att\r\ndet finns skäl att nu sänka denna gräns.\r\nNär  det gäller förslagen om en möjlighet\r\natt räkna in den extra tiden för att lämna\r\nbarn  på dagis finns det enligt utskottets\r\nmening   skäl  att  hålla  gränsdragningen\r\nkring  dagens avdragsrätt för  resor  till\r\noch från arbetet så enkel och lättillämpad\r\nsom  möjligt. Att låta skattemyndigheterna\r\nbeakta resan för att lämna och hämta  barn\r\npå  dagis när tidsvinsten beräknas  skulle\r\nkomplicera de bedömningar som måste  göras\r\ni   dessa   fall.   Härtill   kommer   att\r\nfördelningspolitiska   invändningar    kan\r\nriktas mot åtgärder som innebär att endast\r\nvissa  barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt\r\nför  en  del av sina levnadskostnader.  Om\r\nsyftet  är  att  förbättra barnfamiljernas\r\nekonomiska  situation bör andra  lösningar\r\nanvändas, t.ex. förbättringar av de  olika\r\nstöd   som   i   dag   går   direkt   till\r\nbarnfamiljerna.\r\nUtskottet   avstyrker  med  det   anförda\r\nmotionerna Fi287 yrkandena 8 och  9,  N304\r\nyrkande 4 delvis, Fi256 yrkande 12,  Fi255\r\nyrkande 6 och Fi286 yrkandena 6 och 8.\r\n\r\nHushållstjänster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nskattereduktion för hushållstjänster.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFrågor   om  särskilda  skatteregler   för\r\ntjänstesektorn har behandlats i  Tjänsteut\r\nredningens      betänkande      Uppskattad\r\nsysselsättning   (SOU   1994:43)   och   i\r\nTjänstebeskattningsutredningens betänkande\r\nSkatter, tjänster och sysselsättning  (SOU\r\n1997:17).\r\nEn  skattereduktion  för  byggnadsarbeten\r\nhar  tillämpats  under  perioden  den   15\r\nfebruari 1993-den 31 december 1994  (prop.\r\n1992/93:150,  bet.  1992/93:  SkU36)   och\r\nunder  perioden den 15 april  1996-den  31\r\nmars   1999   (prop.   1995/96:229,   bet.\r\n1995/96:SkU32).  Syftet  har   varit   att\r\nåstadkomma  en  stimulans av  verksamheten\r\ninom  byggsektorn och på så sätt  motverka\r\nden då aktuella arbetslösheten.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata                  samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna,    Centerpartiet    och\r\nFolkpartiet liberalerna har i en  gemensam\r\nmotion (Sk402) lagt fram ett förslag om en\r\nskattereduktion    för   hushållstjänster.\r\nFörslaget  innebär att en  skattereduktion\r\npå   50   %   införs  för  privatpersoners\r\nbetalning   av  arbetskostnaden  inklusive\r\nmoms för hushållstjänster som utförs i det\r\negna  hemmet upp till 25 000  kr  per  år.\r\nMotionärerna  anför att förslaget  innebär\r\natt  det  vita priset halveras direkt  vid\r\nköpet  jämfört med dagens regler. Motionen\r\nhar  remitterats till skatteutskottet  och\r\nbehandlas inte i detta ärende.\r\nI  Moderata samlingspartiets motion Fi287\r\nyrkande  29 av Lennart Hedquist m.fl.  (m)\r\nlägger motionärerna fram förslag om att en\r\nskattereduktion     för    privatpersoners\r\nbetalning     av    arbetskostnaden     på\r\nhushållsnära  tjänster  skall  införas  år\r\n2003.\r\nÄven Folkpartiet liberalerna föreslår att\r\nen  skattereduktion  för  hushållstjänster\r\ninförs år 2003.\r\nCenterpartiet  föreslår  i  motion  Fi286\r\nyrkande  7 av Maud Olofsson m.fl.  (c)  en\r\nskattereduktion  på 50 %  för  ROT-arbeten\r\noch hushållstjänster upp till 50 000 kr år\r\n2004.\r\nÄven  Kristdemokraterna föreslår  i  sitt\r\nalternativ  att  en  skattereduktion   för\r\nhushållstjänster införs år 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  budgetpropositionen tar regeringen  upp\r\nfrågan om den fortsatta behandlingen av de\r\nutredningsförslag  som   lagts   fram   på\r\nområdet. Regeringen anför att den stigande\r\narbetslösheten  under  1990-talets  första\r\nhälft aktualiserade frågan om huruvida  en\r\nstimulans  av  den privata  tjänstesektorn\r\nskulle    kunna   öka   den    aggregerade\r\nsysselsättningen och bidra till att minska\r\narbetslösheten.   Regeringen   tillkallade\r\ndärför   hösten  1996  en  utredning   med\r\nuppdrag       att       analysera       de\r\nsamhällsekonomiska effekterna av  åtgärder\r\nsom  syftar till att stimulera  utbud  och\r\nefterfrågan   på   privat  tillhandahållna\r\ntjänster,  Tjänstebeskattningsutredningen.\r\nFokus    skulle   särskilt   riktas    mot\r\nförväntade  effekter på  arbetslöshet  och\r\nsysselsättning  i  privat  och   offentlig\r\nsektor.  Utredningen  överlämnade  i  mars\r\n1997  betänkandet \"Skatter,  tjänster  och\r\nsysselsättning\" (SOU 1997:17). Utredningen\r\nlämnade  förslag  om skattelättnader  som,\r\nförutom att minska arbetslösheten, syftade\r\ntill att motverka svartarbete.\r\nRegeringen   anför  vidare   att   senare\r\nanalyser  har visat att åtgärder av  detta\r\nslag   för   att   begränsa  svartarbetets\r\nomfattning      tenderar      att      bli\r\noffentligtfinansiellt    kostsamma     och\r\nineffektiva    och    att     läget     på\r\narbetsmarknaden    dessutom     förändrats\r\navsevärt  sedan  utredningen  lämnat  sitt\r\nbetänkande.  Den öppna arbetslösheten  har\r\nhalverats och i flera sektorer, bl.a. inom\r\ndelar  av  tjänstesektorn, är det  snarare\r\ntendenser   till   arbetskraftsbrist   som\r\nbehöver   uppmärksammas.  Regeringen   ser\r\ndärför  inte något behov av att  genomföra\r\nde  av  utredningen föreslagna åtgärderna.\r\nDetta gäller enligt vad som anförs även de\r\nförslag  som  lämnades 1994  av  den  s.k.\r\nTjänsteutredningen      i      betänkandet\r\nUppskattad  sysselsättning - om skatternas\r\nbetydelse  för  den privata tjänstesektorn\r\n(SOU 1994:43).\r\nEnligt     utskottets    mening    skulle\r\ninförandet  av  en särskild stimulans  för\r\ntjänstesektorn  i  de former  motionärerna\r\nföreslår  innebära  ett  avsteg  från   de\r\nprinciper  om  en  likformig  och  neutral\r\nbeskattning  som  ligger  till  grund  för\r\nskattereformen  och som enligt  utskottets\r\nmening  bör  gälla. Utskottet delar  också\r\nregeringens bedömning att det skulle  vara\r\nkostsamt  att  genom  stimulanser  försöka\r\nskapa   en   tjänsteproduktion   som   kan\r\nkonkurrera     med     hushållens     egen\r\ntjänsteproduktion.    Risken    är     att\r\neffekterna på sysselsättningen blir mycket\r\nsmå   eller   inga  alls,  samtidigt   som\r\nkostnaderna  blir stora.  De  erfarenheter\r\nsom  man har gjort i Danmark talar för  en\r\nsådan  utgång. En stimulans av  denna  typ\r\nskulle        också       leda        till\r\ngränsdragningsproblem och ge  upphov  till\r\nsvårkontrollerade gråzoner.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  Fi287  yrkande  29  och  Fi286\r\nyrkande 7.\r\n\r\nPensions- och kompetenssparande\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslaget  om\r\natt  pensionssparandet skall utvidgas till\r\nett pensions- och kompetenssparande.\r\nJämför  avvikande meningarna 1 (m)  och  2\r\n(fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nPensionssparavdrag får enligt 59 kap. 2  §\r\nIL   göras   för   premier  för   pensions\r\nförsäkring som den skattskyldige äger  och\r\nför   inbetalningar  på  pensionsspararens\r\neget                    pensionssparkonto.\r\nPensionssparavdraget  får  inte  överstiga\r\nsumman   av  0,5  prisbasbelopp  och   ett\r\nsärskilt  tillägg som är  beroende  av  om\r\npensionsrätt  föreligger  eller   ej.   Om\r\npensionsrätt  föreligger  i  anställningen\r\nuppgår  tillägget till 5  %  av  inkomsten\r\nmellan  10  och 20 prisbasbelopp.  Om  den\r\nskattskyldige inte har pensionsrätt i  sin\r\nanställning eller om inkomsten utgör aktiv\r\nnäringsinkomst uppgår tillägget till 35  %\r\nav inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.\r\nRiksdagen  har under våren  2002  godkänt\r\nriktlinjer  för ett system för individuell\r\nkompetensutveckling. En  utgångspunkt  för\r\nsystemet  skall vara att individen  deltar\r\nmed  eget  sparande på kompetenssparkonto.\r\nDen kompetensutveckling som systemet skall\r\nstimulera  ges  en  vid  definition.   Den\r\nenskilde individen ges möjlighet  att  med\r\nvissa   begränsningar  göra  skattemässigt\r\navdragsgilla        insättningar        på\r\nkompetenssparkonton.  En   stimulans   för\r\narbetsgivare att göra inbetalningar på  en\r\nanställds     kompetenssparkonto     skall\r\ninföras.   Uttag  från  kompetenssparkonto\r\nbeskattas som inkomst av tjänst. Vid uttag\r\ni   anslutning   till  kompetensutveckling\r\nlämnas  en  stimulans i  form  av  en  kom\r\npetenspremie vars storlek bl.a.  beror  på\r\nlängden  på kompetensutvecklingen. Premien\r\nges  i  form av en skattereduktion  (prop.\r\n2001/02:175, bet. 2001/02:AU10).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i  motion\r\nSk382  yrkande 7 av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  att dagens pensionssparande utvidgas\r\nså   att   avdrag  medges  upp  till   ett\r\nbasbelopp,  att sparandet får tas  ut  för\r\natt finansiera kompetensutveckling och att\r\nkvarstående  sparande  kan  tas   ut   vid\r\npensionering.\r\nModerata  samlingspartiet  har  i  motion\r\nFi287   föreslagit   att   avdraget    för\r\npensionssparande höjs till  ett  basbelopp\r\nfr.o.m. år 2005. Förslaget har remitterats\r\ntill skatteutskottet och behandlas inte  i\r\ndetta ärende.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInom    regeringskansliet    pågår     för\r\nnärvarande ett arbete med utformningen  av\r\nde  regler  som  behövs i ett  system  för\r\nindividuell    kompetensutveckling.     En\r\npromemoria  med förslag till  skatteregler\r\nhar  upprättats  inom  finansdepartementet\r\noch    remissbehandlats   över   sommaren.\r\nAvsikten  är  att  ett förslag  med  såväl\r\nskatteregler som övrig lagstiftning  skall\r\npresenteras under hösten 2002. Avsikten är\r\natt  de nya reglerna skall kunna tillämpas\r\nfr.o.m. den 1 juli 2003.\r\nEnligt  utskottets mening bör  resultatet\r\nav  regeringens arbete avvaktas. Utskottet\r\navstyrker motion Sk382 yrkande 7.\r\n\r\nGåvor till ideell verksamhet\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt\r\nbistånd.\r\nJämför avvikande mening 2 (fp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i  motion\r\nSk382  yrkande 14 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)  att  en avdragsrätt för  gåvor  till\r\ninternationellt  bistånd  införs  för  att\r\nuppmuntra  människor att dela med  sig  av\r\nsitt välstånd.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  är  enligt utskottets mening  viktigt\r\natt det finns en demokratisk process bakom\r\ndet    stöd   som   samhället   ger   till\r\nfrivilligarbete i kyrkliga organisationer,\r\nidrottsorganisationer,          humanitära\r\norganisationer,  internationellt  bistånds\r\narbete, m.m. En avdragsätt för gåvor  till\r\nden  här typen av verksamhet skulle minska\r\nutrymmet  för det samhälleliga stödet  och\r\nöka  dessa viktiga verksamheters  beroende\r\nav   enskilda   personers   förmögenheter,\r\nförmåga och vilja att bidra.\r\nDet är vidare önskvärt att skattesystemet\r\nså  långt möjligt hålls fritt från  inslag\r\nsom    inte   hänger   samman   med   dess\r\ngrundläggande funktion att utgöra en säker\r\nbas  för  finansieringen av den gemensamma\r\nsektorn.  Att  belasta skattemyndigheterna\r\nmed  en kontroll av den här typen av  stöd\r\när enligt utskottets mening inte lämpligt.\r\nEn   ytterligare  nackdel  med  att  lämna\r\nstödet  som  ett skatteavdrag är  att  det\r\ninte  på vanligt sätt blir föremål för  en\r\nårlig  och  samlad prövning i samband  med\r\nbudgetberedningen.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget.\r\nKapital och företagsbeskattning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nslopad     skatt     på    aktieutdelning,\r\nriskkapitalavdrag,     starta-eget-avdrag,\r\nhöjd  bolagsskatt och slopad arvsskatt  på\r\narbetande kapital i fåmansföretag.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFrågan  om s.k. enkelbeskattning och  dess\r\ninverkan  på  företagsinvesteringarna  har\r\nutretts         av        1992         års\r\nföretagsskatteutredning.       Utredningen\r\navvisade   i  betänkandet  En  lättnad   i\r\ndubbelbeskattningen  av  mindre   företags\r\ninkomster  (SOU  1996:119)  ett  generellt\r\nslopande  av dubbelbeskattningen  som  ett\r\nmedel   att   förbättra   villkoren    för\r\nföretagande.\r\nGenom  lagstiftning  under  hösten   1996\r\n(prop.  1996/97:45, bet. 1996/97:  SkU13),\r\nsom  har  kompletterats under  våren  1997\r\n(prop.  1996/97:150, bet.  1996/97:FiU20),\r\nhar   riksdagen  genomfört   lättnader   i\r\nbeskattningen     av     utdelning     och\r\nkapitalvinst på aktier i onoterade företag\r\nfr.o.m.  1998  års  taxering.  Lättnaderna\r\nersatte  det riskkapitalavdrag som införts\r\ntidigare.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\nFi287 yrkande 26 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) att skatten på aktieutdelningar slopas\r\nfr.o.m. 2004 års taxering.\r\nFolkpartiet  liberalerna anför  i  motion\r\nSk382  yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) att beskattningen av aktieutdelningar\r\nbör  avskaffas i etapper och  de  föreslår\r\natt  den halveras för privatpersoner under\r\nde närmste två åren.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi256\r\nyrkandena 19 och 20 av Alf Svensson  m.fl.\r\n(kd)  och motion Sk383 yrkandena 2, 6  och\r\n14   av   Per  Landgren  m.fl.  (kd)   att\r\nbeskattningen av aktier avskaffas  stegvis\r\nmed  en halvering av fysiska och juridiska\r\npersoners utdelningsskatt år 2004 och  med\r\nsikte  på  ett  fullständigt  slopande  år\r\n2005. Ett permanent riskkapitalavdrag  för\r\nköp  av aktier i onoterade bolag upp  till\r\n100   000  kr  införs  fr.o.m.  år   2003.\r\nBolagskatten  höjs  till  30  %   som   en\r\nfinansiering   av  avvecklad  förmögenhets\r\nskatt m.m.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286  yrkandena\r\n16,  17 och 22 av Maud Olofsson m.fl.  (c)\r\nföreslås  en  avdragsrätt för starta-eget-\r\nsparande  på upp till 40 000 kr  om  året,\r\ntotalt högst 120 000 kr och ett personligt\r\nriskkapitalavdrag på högst 40 000  kr  per\r\når  i  tre  år  för start av företag  utan\r\nhjälp       av       starta-eget-sparande.\r\nMotionärerna    föreslår    vidare     att\r\narvsskatten för arbetande kapital i fåmans\r\nföretag slopas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI finansplanen anför regeringen att starka\r\noch  livskraftiga företag är av  avgörande\r\nbetydelse för att Sverige skall präglas av\r\nuthållig  tillväxt och rättvisa,  och  att\r\ndet   är   angeläget  att   förbättra   de\r\nskattemässiga villkoren för företagen. Det\r\nfinns  i  dag  drygt  800  000  företag  i\r\nSverige,   varav  drygt  600  000   enmans\r\nföretag. Dessa företag utgör en viktig del\r\ni   näringslivet   och  deras   vikt   och\r\nbetydelse för den svenska ekonomin  kommer\r\nenligt  vad som anförs sannolikt  att  öka\r\nytterligare de kommande åren. Reglerna  om\r\nbeskattning av småföretagsägares utdelning\r\noch    kapitalvinst    som    löne-    och\r\nkapitalinkomst är viktiga, och  regeringen\r\nvill  under  mandatperioden  genomföra  en\r\nförändring  av dessa regler  för  att  öka\r\navkastningen  för den som tar  risken  att\r\nstarta    ett   eget   företag   och/eller\r\nexpandera sin verksamhet. Regeringen avser\r\näven   att  ändra  reglerna  så  att  fler\r\nföretag     får    lägre     skatt     vid\r\ngenerationsskiften.\r\nEnligt   utskottets   mening   visar   de\r\nutredningar som gjorts på området  att  en\r\nslopad  skatt på aktieutdelningar inte  är\r\nett  verksamt  medel för att förbättra  de\r\nstörre företagens villkor. Tillgången till\r\nen  internationell kapitalmarknad gör  att\r\nbeskattningen   av   sparande   endast   i\r\nbegränsad    omfattning    inverkar     på\r\nföretagens         investeringsbenägenhet.\r\nUtskottet  anser att en generell  sänkning\r\nav  skatten på ägarnas sparande  i  aktier\r\ninte   är   en  effektiv  metod  för   att\r\nförbättra  villkoren för företagandet  och\r\navstyrker   därför   motionsyrkandena   om\r\nslopad skatt på aktieutdelning.\r\nFör små och medelstora företag som inte i\r\nalla  avseenden  har  tillgång  till   den\r\ninternationella    kapitalmarknaden    kan\r\nemellertid  inte  bortses  från  att   den\r\npersonliga  kapitalbeskattningen  inverkar\r\npå avkastningskravet och därmed i viss mån\r\nfungerar   som  en  skatt  på   företagens\r\ninvesteringar.   Detta   förhållande   har\r\nbeaktats  i  samband med att riksdagen  på\r\nsenare  år beslutat om en rad ändringar  i\r\nsyfte   att   förbättra   villkoren    för\r\nnyföretagande   och  entreprenörskap.   En\r\nlättnad i beskattningen av utdelningar och\r\nkapitalvinster på aktier i onoterade bolag\r\ninfördes  hösten  1996 och  har  utvidgats\r\ngenom  olika  beslut under åren  1997  och\r\n1998. Även villkoren för finansiering  med\r\negna  vinstmedel har förbättrats. Enskilda\r\nnäringsidkare fick vid 1999  års  taxering\r\nutvidgade   möjligheter  till  reservering\r\ngenom  avsättning till periodiseringsfond,\r\noch   denna   möjlighet  har   ytterligare\r\nförbättrats  som ett resultat  av  en  mer\r\ningående  undersökning  av  hur  företagen\r\nanvänder   periodiseringsfonderna   (prop.\r\n1999/2000:1   Förslag  till   statsbudget,\r\nfinansplan m.m.). Mot denna bakgrund finns\r\ndet  enligt  utskottets mening inte  någon\r\nanledning  att  överväga  att  införa  ett\r\nsärskilt   avdrag   för  investeringar   i\r\nonoterade   aktier.  Utskottet   avstyrker\r\ndärför    förslaget   om   ett   permanent\r\nriskkapitalavdrag.\r\nEnligt  utskottets mening är det  viktigt\r\natt  skattereglerna inte lägger  hinder  i\r\nvägen      för      nyföretagande      och\r\nentreprenörskap  och att avkastningen  för\r\nden  som  tar risken att starta  ett  eget\r\nföretag eller att expandera sin verksamhet\r\när  tillräcklig. Särskilda  stimulanser  i\r\nsamband  med nystart av företag  ger  emel\r\nlertid   inte  denna  effekt  utan  skapar\r\ntvärtom   en  risk  för  att  livskraftiga\r\nföretag   slås   ut  i  konkurrensen   med\r\nnystartade   och  skattegynnade   företag,\r\nnågot  som  inte  på sikt kan  anses  vara\r\nförenligt med kravet på stabila  och  goda\r\nregler  för  företagen. Utskottet  är  mot\r\ndenna  bakgrund inte berett att tillstyrka\r\nförslagen  om olika former av starta-eget-\r\navdrag.\r\nNär  det  gäller förslaget  om  avskaffad\r\narvsskatt vid generationsskiften i företag\r\nbör regeringens förslag avvaktas.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna Fi287 yrkande 26, Sk382 yrkande\r\n24,  Fi256  yrkandena  19  och  20,  Sk383\r\nyrkandena  2, 6 och 14 och Fi286 yrkandena\r\n16, 17 och 22.\r\n\r\nAvyttring    av    fåmansföretag     genom\r\nandelsbyte\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nolika    åtgärder   i   anslutning    till\r\nfåmansbolagsägares andelsbyten.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet  förekommer  att fåmansbolag  avyttras\r\ngenom   byte  mot  andelar  i  ett   annat\r\nföretag.  Om  likviden  till  högst  10  %\r\nutgörs  av kontanter och det är frågan  om\r\nuppköp  av ett helt företag är det möjligt\r\natt  få  uppskov med beskattningen av  den\r\nvinst som uppkommer. Vinsten delas normalt\r\nupp   i   en   tjänstebeskattad   och   en\r\nkapitalbeskattad del som en  följd  av  de\r\nregler som gäller för fåmansföretag (3:12-\r\nreglerna).   Om   de  mottagna   andelarna\r\nsjunker  i värde får förlusten på  vanligt\r\nsätt  dras  av  i  inkomstslaget  kapital.\r\nSkatteeffekten  av detta  avdrag  är  dock\r\nlägre  än den beskattning som träffar  den\r\ntjänstebeskattade delen av vinsten. Kravet\r\npå   skatt  för  den  uppskjutna   vinsten\r\nkvarstår  även  om  de mottagna  andelarna\r\nhelt   skulle  förlora  sitt   värde.   De\r\nkomplikationer  som kan uppkomma  för  den\r\nenskilde    i   fall   som    dessa    har\r\nuppmärksammats under år 2001.\r\nSkatteutskottet   behandlade    i    sitt\r\nyttrande  över budgetpropositionen  hösten\r\n2001   (yttr.  2001/02:SkU1y)  och   under\r\nmotionsbehandlingen   våren   2002   (bet.\r\n2001/02:SkU15)  motioner som  tog  upp  de\r\nproblem  som  uppkommer när en  företagare\r\nfår  betalt för sitt företag i andelar som\r\nsedan  förlorar sitt värde. Vid den senare\r\nbehandlingen    hade   ett    analysarbete\r\npåbörjats i Finansdepartementet och den då\r\naktuella    motionen    avstyrktes     med\r\nhänvisning till detta arbete.\r\nFinansdepartementet presenterade  den  12\r\napril  2002 en promemoria om 3:12-reglerna\r\noch reglerna om andelsbyten. I promemorian\r\nredovisades  fyra  tänkbara  lösningar  på\r\nproblemet.   I   tre   modeller    mildras\r\nbeskattningen av uppskovsbeloppet på olika\r\nsätt  om de tillbytta andelarna sjunker  i\r\nvärde.  I  den  fjärde modellen  betraktas\r\nandelsbytet inte som en försäljning,  utan\r\nbeskattningen sker först när det tillbytta\r\nandelarna  avyttras och då efter särskilda\r\nregler.\r\nI  april  2002  tog  skatteutskottet  upp\r\nfrågan  till  förnyade  överväganden   med\r\nanledning  av  att det arbete  som  pågick\r\nvisat  sig  vara så komplicerat att  bered\r\nningen  inte  beräknades  kunna  slutföras\r\nunder  våren.  För  att  de  berörda   små\r\nföretagarna skulle få besked i någon  form\r\nom   hur   regelsystemet   bör   förändras\r\nföreslog  utskottet att  riksdagen  skulle\r\ntillkännage för regeringen att  den  skall\r\nåterkomma  till riksdagen med ett  förslag\r\ntill  en  retroaktivt verkande  lagändring\r\nsom  eliminerar de effekter som uppstår  i\r\nförlustsituationer till följd av  att  ett\r\ntjänstebelopp   skall   tas    upp    till\r\nbeskattning  av  den  som  genom  ett  upp\r\nskovsgrundande  andelsbyte  har   avyttrat\r\nandelar  i  ett  fåmansföretag.  Utskottet\r\nuttalade  att regeringen senast i  augusti\r\n2002  skulle återkomma till riksdagen  med\r\nen  proposition. Riksdagen biföll  den  16\r\nmaj   2002  utskottets  förslag   (   bet.\r\n2001/02:SkU29).\r\nRegeringen    har   aviserat    att    en\r\nproposition kommer att avlämnas till  riks\r\ndagen under hösten. Regeringen har den  14\r\noktober  2002  överlämnat en lagrådsremiss\r\nom  utvidgning av reglerna om  framskjuten\r\nbeskattning  vid  vissa  andelsbyten  till\r\nLagrådet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Sk417\r\nyrkandena  14  och 15 av Lennart  Hedquist\r\nm.fl. (m) anför motionärerna att riksdagen\r\nbör  lagstifta på egen hand om  regeringen\r\ninte   lägger  fram  något  förslag,   och\r\nmotionärerna föreslår att rikdagen  fattar\r\nbeslut   om   att   en   försäljning    av\r\nfåmansbolag där likvid erhållits i andelar\r\noch  med villkor om att andelarna inte får\r\nsäljas förrän vid en senare tidpunkt i sin\r\nhelhet  skall  beskattas  i  inkomstslaget\r\nkapital. Beslutet bör gälla från  och  med\r\nden  1  januari  1999. Motionärerna  anför\r\nvidare  att även kontantbegränsningen  vid\r\nuppskov  ger  orimliga  effekter  eftersom\r\nberäkningen    utgår    från    andelarnas\r\nnominella  värde,  och  de  föreslår   att\r\nregeringen  får återkomma med ett  förslag\r\nom  att denna regel avskaffas från och med\r\nden 1 januari 1999.\r\nI  Folkpartiet liberalernas motion  Sk382\r\nyrkande  22 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nanförs  att  de problem som uppkommer  vid\r\nuppskovsgrundande       avyttring       av\r\nfåmansföretag   mot  andelar   också   kan\r\nuppkomma i närliggande fall, och de  begär\r\nett tillkännagivande om att regeringen bör\r\nbeakta    detta   förhållande   vid    sin\r\nutformning av den aviserade propositionen.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286 yrkande 23\r\nav  Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att det\r\nblivit  uppenbart  att  3:12-reglerna   ge\r\nupphov  till  problem  för  dem  som  sålt\r\nföretag  och  fått betalt  i  andelar  som\r\nsedan   sjunkit   i  värde.   Motionärerna\r\nnoterar    att   regeringen   lämnat    en\r\nlagrådsremiss  i  ärendet  men  anser  att\r\nriksdagen under alla omständigheter  måste\r\nfatta  ett  beslut  vid  behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen  för   år   2003.   De\r\nföreslår   därför  att  beskattningen   av\r\nvinster  vid  andelsbyten  ändras  på  ett\r\nsådant  sätt att andelsägare kan välja  om\r\nbeskattning   skall  ske  vid  andelsbytet\r\neller vid den slutliga försäljningen.\r\nI  motion  Fi261  av  Per  Rosengren  (v)\r\nanförs  att  de  problem  som  visat   sig\r\nuppkomma vid uppskovsgrundande andelsbyten\r\nockså  kan  uppkomma i andra fall.  Gäller\r\navyttringen       konvertibler       eller\r\nteckningsoptioner   eller    lägger    kon\r\ntantbegränsningsregeln hinder i vägen  kan\r\nbeskattningskonsekvenserna  bli   desamma.\r\nMotionären  begär ett tillkännagivande  om\r\natt det bör utredas om en begränsning till\r\nuppskovsfallen inte leder  till  att  lika\r\nfall behandlas olika.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen    avlämnar   i   dagarna    en\r\nproposition till riksdagen med förslag  om\r\nändrade regler för beskattningen av  vissa\r\nandelsbyten.   Regeringen   föreslår   att\r\nmetoden   med  uppskov  ersätts   med   en\r\nbeskattning  där mottagna andelar  övertar\r\ndet   omkostnadsbelopp  som  de  avyttrade\r\nandelarna   har.   Vinst   eller   förlust\r\nbeskattas  först när de mottagna andelarna\r\navyttras.  De  nya  reglerna  skall  under\r\nvissa    förutsättningar   få    tillämpas\r\nretroaktivt på andelsbyten som skett under\r\ntiden  den 1 januari 1999-den 31  december\r\n2002. Av den lagrådsremiss som ligger till\r\ngrund   för   propositionen  framgår   att\r\nengångseffekterna  i  form  av   utebliven\r\nskatteintäkt  beräknas till  283  miljoner\r\nkronor,   medan  den  varaktiga   effekten\r\nberäknas till 9 miljoner kronor per  år  i\r\nutebliven  skatteintäkt. Det  påpekas  att\r\nuppskattningarna  är  behäftade  med  stor\r\nosäkerhet.\r\nUtskottet  ser positivt på att regeringen\r\nnu  har  avlämnat en proposition  med  det\r\nförslag   till  en  retroaktivt   verkande\r\nlagändring   som  riksdagen  begärt.   Som\r\nframgått  redan  i samband med  riksdagens\r\nbeställning rör det sig om ett komplicerat\r\nlagstiftningsärende som kräver en noggrann\r\nberedning.   Utskottet   avser   att    ta\r\nställning till den närmare utformningen av\r\nde  föreslagna  lagändringarna  under  den\r\nfortsatta riksdagsbehandlingen.\r\nNär  det gäller de olika motionsförslagen\r\nom  att riksdagen nu skall fatta beslut om\r\nolika förändringar anser utskottet att den\r\nfortsatta     riskdagsbehandlingen      av\r\nregeringens    förslag    bör    avvaktas.\r\nUtskottet    avstyrker    därför     dessa\r\nmotionsyrkanden.\r\nI vissa motioner begärs tillkännagivanden\r\nom  att  regeringen  bör  utreda  om  inte\r\nytterligare   grupper  kan   ha   liknande\r\nproblem  och ta ställning till behovet  av\r\nen utvidgning av lagstiftningsärendet till\r\ndessa  grupper.  Även  dessa  frågor   bör\r\nenligt  utskottets mening anstå i avvaktan\r\npå   den  fortsatta  riksdagsbehandlingen.\r\nUtskottet     avstyrker     även     dessa\r\nmotionsyrkanden.\r\nUtskottet  återkommer till  dessa  frågor\r\nunder inkomstberäkningen.\r\n\r\nBeskattning av royaltyinkomster\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nskattefrihet  och  kapitalbeskattning   av\r\nroyalty.\r\nJämför  avvikande meningarna 1 (m)  och  3\r\n(kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRoyalty skall enligt huvudregeln beskattas\r\ni   inkomstslaget  näringsverksamhet.   Om\r\nroyalty  grundar sig på anställning  eller\r\npå uppdrag eller tillfällig verksamhet som\r\ninte  ingår  i en näringsverksamhet  skall\r\nden dock tas upp i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi287\r\nyrkande  27 av Lennart Hedquist m.fl.  (m)\r\nanförs att den nuvarande beskattningen  av\r\nroyalty   från  uppfinningar  och   patent\r\ndriver   uppfinningsrika   innovatörer   i\r\nlandsflykt i stället för att slå  vakt  om\r\nderas kompetens för att utveckla nya idéer\r\ni   Sverige.  Motionärerna  föreslår   att\r\nroyalty  beskattas i inkomstslaget kapital\r\nfr.o.m. år 2003.\r\nI Kristdemokraternas motion Sk383 yrkande\r\n12  av Per Landgren m.fl. (kd) anförs  att\r\nSverige  har  en onormalt stor  export  av\r\npatent och uppfinningar som exploateras  i\r\nandra   länder,   och  de   föreslår   att\r\nroyaltyinkomster befrias från skatt de två\r\nförsta åren för att därefter beskattas som\r\ninkomst av kapital.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets mening bör det undvikas\r\natt införa särskilda skattestimulanser för\r\nviss   typ   av  verksamhet.  Förslag   om\r\nskattefrihet  under  begränsad   tid   för\r\nroyaltyinkomster har tidigare  föreslagits\r\nav  Innovationsutredningen (SOU  1993:84),\r\nmen  har  inte  ansetts vara aktuella  att\r\ngenomföra.  Utskottet avstyrker motionerna\r\nFi287 yrkande 27 och Sk383 yrkande 12.\r\n\r\nFastighetsskatten\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nfrysta       taxeringsvärden,        sänkt\r\nfastighetsskatt, och omläggningen till  en\r\nkommunal avgift, m.m.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUttaget av fastighetsskatt på bostäder har\r\nsedan år 1996 kraftigt begränsats genom en\r\nrad       successiva      beslut.      Det\r\nomräkningsförfarande som då  infördes  har\r\ninte    tillämpats   som   avsett,    utan\r\ntaxeringsvärdena har i princip varit  oför\r\nändrade   under   åren   1997-2000.    När\r\n\"frysningen\" av taxeringsvärdena  upphörde\r\når 2001 sänktes i stället skattesatsen för\r\nsmåhus  och  är nu 1,0 % (prop. 2001/02:1,\r\nbet. 2001/02:FiU1).\r\nRiksdagen beslutade under hösten 2001  om\r\nen  begränsningsregel för fastighetskatten\r\n(prop.   2001/02:3,  bet.   2001/02:SkU3).\r\nRegeln,        som        bygger        på\r\nFastighetsbeskattningskommitténs  förslag,\r\ntar  sikte  på hushåll med låga  inkomster\r\nsom  är  bosatta  i fastigheter  med  höga\r\ntaxeringsvärden    och     innebär     att\r\nfastighetsskatten       under        vissa\r\nförutsättningar inte skall  överstiga  fem\r\nprocent    av    hushållets    sammanlagda\r\ninkomster.\r\nVidare                                har\r\nFastighetstaxeringsutredningens förslag om\r\natt        omräkningsförfarandet       vid\r\nfastighetstaxeringen   skall   tas    bort\r\ngenomförts. I stället har det införts  ett\r\nsystem   för   småhus-,   hyreshus-    och\r\nlantbruksenheter    som    innebär     att\r\nförenklade fastighetstaxeringar skall  ske\r\nmitt   emellan   de  allmänna   fastighets\r\ntaxeringarna. För småhus innebär  det  att\r\nen  förenklad fastighetstaxering skall ske\r\nförsta     gången    år    2006.    Allmän\r\nfastighetstaxering för småhus  kommer  att\r\nske år 2003 och år 2009. Småhusen omräknas\r\nsista  gången  år 2002 (prop.  2001/02:43,\r\nbet. 2001/02:SkU11).\r\nRegeringen   har  vidare   aviserat   ett\r\nförslag  om  en  s.k.  dämpningsregel  som\r\nsyftar till att höjda taxeringsvärden inte\r\nomedelbart skall slå igenom på uttaget  av\r\nfastighetsskatt. Meningen är att endast en\r\ntredjedel  av höjningen skall  slå  igenom\r\nunder  taxeringsåret och lika mycket under\r\nvart  och  ett  av de två  därpå  följande\r\nåren.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi287\r\nyrkande  18  delvis, 19 och 21 av  Lennart\r\nHedquist    m.fl.   (m)    föreslås    att\r\ntaxeringsvärdena fryses på 1997 års  nivå,\r\natt  fastighetsskatten för småhus  bestäms\r\ntill  0,9 % år 2002 och 0,8 % år 2003  och\r\natt begränsningsregeln och dämpningsregeln\r\nupphävs. I motion Fi245 yrkande 1 av Karin\r\nEnström (m) begärs ett tillkännagivande om\r\natt    fastighetskatten   bör    avskaffas\r\nomdelbart.\r\nI  Folkpartiet liberalernas motion  Sk382\r\nyrkandena  8-10  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nfastighetsskatten måste avvecklas på sikt,\r\nsystemet   för  taxering  reformeras   och\r\nlikformighet      mellan      boendeformer\r\nupprättas.   Motionärerna   föreslår   att\r\ntaxeringsvärdena fryses till 1997 års nivå\r\noch    att   skatten   på   reavinst   vid\r\nbostadsrätts-   och  fastighetsförsäljning\r\nhöjs från 20 % till 30 %.\r\nI   Kristdemokraternas   motioner   Fi256\r\nyrkandena 13 och 14 av Alf Svensson  m.fl.\r\n(kd),  Fi254 yrkandena 1-3 av Per Landgren\r\nm.fl.  (kd) och Bo216 yrkande 6 av Annelie\r\nEnochson (kd) anförs att fastighetsskatten\r\nbör  slopas  helt för småhus  (egna  hem),\r\nbostadshyreshus (hyresrätter  och  bostads\r\nrättsföreningar) och kommersiella  lokaler\r\noch  industrienheter. Kommunerna  skall  i\r\nstället ges rätt att ta ut en fast  avgift\r\nper  småhus, per bostadslägenhet samt  per\r\nkvadratmeter   lokalyta  för  kommersiella\r\nlokaler  och industrienheter.  Den  totala\r\nkommunala   avgiften  får  inte  överstiga\r\nkommunernas självkostnader för gator/vägar\r\noch parkering, räddningstjänst samt fysisk\r\nplanering. Reavinstskatten vid försäljning\r\nav  privatbostadsfastighet och bostadsrätt\r\nhöjs till den generella nivån på 30 %.\r\nI Centerpartiets motion Fi286 yrkandena 9\r\noch 11 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås\r\natt   2003  års  fastighetstaxeringsvärden\r\nräknas   om   med   en  medianmodell   där\r\nköpeskillingar  i  den  undre   och   övre\r\nkvartilen  tas  bort. Motionärerna  räknar\r\nmed  att detta sänker taxeringsvärdena med\r\nca   10   %.   De  föreslår   vidare   att\r\nbegränsningsregeln  upphävs  eftersom  den\r\nbygger         på        en        omodern\r\nsambeskattningsprincip och inte behövs.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen  har  i juni 2002  tillsatt  en\r\nparlamentarisk     kommitté,      Egendoms\r\nskattekommittén  (Fi 2002:06),  som  skall\r\nutreda     fastighetsskatten,     förmögen\r\nhetsskatten  samt  arvs- och  gåvoskatten.\r\nUppdraget skall vara avslutat vid utgången\r\nav  år  2003. Kommittén ges möjlighet  att\r\npröva  lösningar  som kan innebära  avsteg\r\nfrån    nu    gällande    principer    för\r\nfastighetsbeskattningen. En  förutsättning\r\när   dock   att   de  fördelningspolitiska\r\nkonsekvenserna  är acceptabla.  En  viktig\r\nutgångspunkt  är en likformig  beskattning\r\nav  olika  typer av tillgångar.  Kommittén\r\nhar  fått  i  uppdrag att  åstadkomma  ett\r\nregelsystem   som  både  är   enkelt   och\r\nrättvist.\r\nEnligt      utskottets     mening      är\r\nfastighetsskatten en del av kapitalinkomst\r\nbeskattningen  och en viktig  inkomstkälla\r\nför    att   finansiera   den   offentliga\r\nvälfärden.  Den beräknas i år ge  intäkter\r\ntill  staten på drygt 20 miljarder kronor.\r\nUtskottet  är  mot  denna  bakgrund   inte\r\nberett  att  tillstyrka  tillkännagivanden\r\neller     beslut    som    innebär     att\r\nfastighetsskatten helt eller delvis avskaf\r\nfas.   I   övrigt   anser  utskottet   att\r\nresultatet   av   Egendomsskattekommitténs\r\narbete bör avvaktas.\r\nUtskottet  avstyrker med det  anförda  de\r\naktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nFörmögenhetsskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nslopad        sambeskattning,       sänkta\r\nskattesatser,        avskaffande        av\r\nförmögenhetsskatten, m.m.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFör     fysisk    person,    dödsbo    och\r\nfamiljestiftelse  är skattesatsen  1,5  %.\r\nFör  annan juridisk person är skattesatsen\r\n1,5 promille.\r\nSkatt  påförs på den del av förmögenheten\r\nsom  överstiger ett fribelopp.  Makar  och\r\nhemmavarande  barn under 18  år  som  inte\r\nsjälva    skall   lämna   självdeklaration\r\nsambeskattas. Vid 2003 års inkomsttaxering\r\när  gränsen för uttag av förmögenhetsskatt\r\n1   500   000  kr  för  ensamstående   och\r\n2 000 000 kr för sambeskattade par.\r\nArbetande kapital i företag är fritt från\r\nförmögenhetsskatt, och befrielsen gäller i\r\nprincip   också  arbetande   kapital   som\r\ninnehas  via aktier. Aktier på börsens  A-\r\nlista betraktas dock i flertalet fall  som\r\nen  kapitalplacering och värderas då  till\r\n80 % av marknadsvärdet.\r\nRegeringen  beslutade  i  juni  2002  att\r\ntillsätta   en  parlamentarisk   kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06),  som\r\nskall  utreda fastighetsskatten på  småhus\r\nm.m.,  förmögenhetsskatten samt arvs-  och\r\ngåvoskatten.   Kommittén   skall   avsluta\r\nuppdraget senast vid utgången av 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi287\r\nyrkandena  18 delvis och 22-24 av  Lennart\r\nHedquist    m.fl.    (m)    anförs     att\r\nförmögenhetsskatten ökar avkastningskravet\r\npå  investeringar som görs i Sverige,  och\r\nde föreslår att den avskaffas år 2004. Ett\r\nförsta    steg    tas    år    2003     då\r\nsambeskattningen  slopas  och  fribeloppet\r\nhöjs  till två miljoner kronor per person.\r\nVidare   skall   1997  års  fastighetstaxe\r\nringsvärden   ligga   till    grund    för\r\nförmögenhetsbeskattningen fr.o.m. år 2003.\r\nI  motion Fi245 yrkande 2 av Karin Enström\r\n(m)  begärs  ett tillkännagivande  om  att\r\nförmögenhetsskatten bör slopas omedelbart.\r\nOckså i motion A315 yrkande 2 av Anders  G\r\nHögmark    m.fl.    (m)    föreslås    att\r\nsambeskattningen av förmögenhet slopas.\r\nI  Folkpartiet liberalernas motion  Sk382\r\nyrkandena  11  och 12 av  Lars  Leijonborg\r\nm.fl. (fp) anförs att sambeskattningen  av\r\nmakar  i förmögenhetsbeskattningen  är  en\r\nrestprodukt i skattesystemet från den  tid\r\ndå   kvinnor  inte  betraktades  som  egna\r\nekonomiska  subjekt, och de  föreslår  att\r\nsambeskattningen slopas  år  2003.  Vidare\r\nbör  fribeloppet höjas till  2,1  miljoner\r\nkronor   med  sikte  på  ett  fullständigt\r\navskaffande av förmögenhetsskatten.\r\nI   Kristdemokraternas   motioner   Fi256\r\nyrkandena 21 och 22 av Alf Svensson  m.fl.\r\n(kd)  och  Sk383 yrkande 3 av Per Landgren\r\nm.fl.   (kd)  föreslås  att  effekten   av\r\nsambeskattningen av förmögenhet  avvecklas\r\nhelt    genom    att    fribeloppet    för\r\nsambeskattade par höjs till 3 000 000  kr.\r\nDärefter    föreslår   motionärerna    att\r\nförmögenhetsskatten  avvecklas   med   0,5\r\nprocentenhet per år så att den blir 1,0  %\r\når 2004 och 0,5 % år 2005.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286  yrkandena\r\n13  och  14  av  Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nanförs  att  starka  skäl  talar  för  att\r\nförmögenhetsskatten bör fasas  ut  ur  det\r\nsvenska  skattesystemet.  Sambeskattningen\r\nav  förmögenhet  är en kvarleva  från  ett\r\ngammalt    patriarkalt    samhälle     med\r\nfamiljeförsörjare och bör avskaffas  redan\r\når        2003.       Vidare       innebär\r\nförmögenhetsskatten också en dubbelbeskatt\r\nning    av   det   egna   boendet.   Innan\r\nförmögenhetsskatten är helt avskaffad  bör\r\ndärför förmögenhetsskatten endast beräknas\r\npå halva taxeringsvärdet från 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har    vid   sina    tidigare\r\nställningstaganden    till    frågan    om\r\nsambeskattning av förmögenhet  ansett  att\r\nen  övergång  till  särbeskattning  skulle\r\nmedföra    en   oönskad   stimulans    för\r\nskattemotiverade     överföringar     inom\r\nfamiljen  och  att ett system  med  skilda\r\nfribelopp   för  ensamstående   respektive\r\nsambeskattade par därför är  att  föredra.\r\nUtskottet  har  inte ändrat uppfattning  i\r\ndenna  del  och är därför inte berett  att\r\ntillstyrka     förslagen     om     slopad\r\nsambeskattning.\r\nRegeringen  beslutade  i  juni  2002  att\r\ntillsätta   en  parlamentarisk   kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06),  som\r\nskall  utreda fastighetsskatten på  småhus\r\nm.m.,  förmögenhetsskatten samt arvs-  och\r\ngåvoskatten.  Bakgrunden  är   bl.a.   att\r\nreglerna    kritiserats   för    bristande\r\nenhetlighet   i  behandlingen   av   olika\r\ntillgångar och för de fördelningspolitiska\r\neffekterna.   Kommittén   skall    avsluta\r\nuppdraget  senast  vid utgången  av  2003.\r\nUtskottet  anser att resultatet  av  denna\r\nutredning   bör  avvaktas  och   avstyrker\r\ndärför    motionsförslagen    om    slopad\r\nförmögenhetsskatt m.m.\r\n\r\nEn  skattelättnad för studentbostäder  och\r\näldrebostäder\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nhalverad    byggmoms   och    om    slopad\r\nuttagsbeskattning av fastighetsskötsel.\r\nJämför avvikande meningarna 3 (kd)  och  4\r\n(c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att  en\r\nsänkning  av mervärdesskattekostnaden  bör\r\nprövas     för     studentbostäder     och\r\näldrebostäder.  I  syfte  att   tillgodose\r\nhuvudsakligen   ungdomarnas   bostadsbehov\r\nvill    regeringen   även   pröva    förut\r\nsättningarna    för     att     på     ett\r\nkostnadseffektivt       sätt        minska\r\nboendekostnaderna  genom  en  sänkning  av\r\nmervärdesskattekostnaderna för  produktion\r\nav mindre hyreslägenheter.\r\nNär  det gäller den närmare avgränsningen\r\nav  de  byggprojekt som kan komma i  fråga\r\nför         en         sänkning         av\r\nmervärdesskattekostnaden krävs enligt  vad\r\nsom    anförs    noggranna   överväganden.\r\nReglerna  bör ges en sådan utformning  att\r\nde   inte  leder  till  senareläggning  av\r\nbyggprojekt  som  redan nu  kan  påbörjas.\r\nKravet  på  förutsebarhet  och  klarhet  i\r\nskattelagstiftningen    måste     beaktas.\r\nByggherren  måste redan vid projekteringen\r\nav  ett nytt bygge ha möjlighet att bedöma\r\nskattekonsekvenserna.                 Även\r\nkontrollaspekterna är av  stor  vikt.  För\r\natt   utröna  om  sänkningen  får   avsedd\r\nverkan,  bör  åtgärden tidsbegränsas  till\r\natt   gälla  projekt  som  påbörjas   före\r\nutgången    av    2006   och    utvärderas\r\ntillsammans med de övriga stöd  som  finns\r\nför   de   aktuella  bostadstyperna.   Vid\r\nanalysen     av     på     vilket     sätt\r\nmervärdesskattesänkningen  lämpligen   bör\r\ngenomföras  bör förutsättningarna  för  en\r\nåterbäring av mervärdesskatten i  form  av\r\nen skattereduktion övervägas.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion  Fi256\r\nyrkande 26 av Alf Svensson m.fl. (kd)  att\r\nmervärdesskatten på byggande halveras  med\r\nstart den 1 oktober 2003. För att inte  gå\r\nemot EU:s regler föreslår motionärerna att\r\nskattesänkningen    utformas    så     att\r\nbyggföretaget  efter deklaration  erhåller\r\nen  skattereduktion som motsvarar  hälften\r\nav  den erlagda byggmomsen, dvs. 10  %  av\r\nbyggkostnaden.     Avsikten     är     att\r\nskattereduktionen skall ses som en del  av\r\nskattesystemet och inte som ett bidrag.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286 yrkande 15\r\nav  Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att  en\r\nuttagsskatt   på   företag   som    driver\r\nfastighetsskötsel i egen regi infördes vid\r\n1990  års skattereform och att detta bl.a.\r\nhar   drabbat   många  allmännyttiga   och\r\nkooperativa  bostadsföretag.  Motionärerna\r\nföreslår att uttagsskatten slopas  så  att\r\nbeskattningen av hyresboendet  blir  lägre\r\noch inte missgynnas i jämförelse med andra\r\nboendeformer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet finns ett starkt behov att ytterligare\r\nstimulera produktionen av vissa  typer  av\r\nhyreslägenheter   som   studentlägenheter,\r\näldrebostäder  och mindre hyreslägenheter.\r\nI dag används investeringsbidrag t.ex. för\r\natt     stimulera     produktionen      av\r\nstudentlägenheter och hyreslägenheter  och\r\ndetta  har  haft  en god  effekt  när  det\r\ngäller  att  få  fram  en  produktion   av\r\nlägenheter  till rimligare kostnader.  Det\r\nhar  också lett till att ett antal aktörer\r\nhar  etablerat  sig på  marknaden  och  nu\r\nbygger   bostäder   där   kostnaderna   är\r\nrimligare  än  vad kostnaderna  är  i  den\r\ntraditionella produktionen.\r\nUtskottet   har   ingen  invändning   mot\r\nregeringens  bedömning att en momssänkning\r\nbör prövas som en kompletterande stimulans\r\npå    detta   område.   När   det   gäller\r\nmotionsförslaget om att riksdagen nu skall\r\nfatta  beslut  om  en  liknande  stimulans\r\nanser  utskottet  att regeringens  förslag\r\nbör  avvaktas. Utskottet avstyrker  därför\r\nmotionsyrkandet.\r\nNär  det  gäller  uttagsbeskattningen  av\r\nviss  fastighetsskötsel är bakgrunden till\r\nbestämmelsen           att           många\r\nfastighetsförvaltande    företag,    bl.a.\r\nbostadsförvaltningsföretagen,   inte    är\r\nskyldiga  att ta ut mervärdesskatt  i  sin\r\nverksamhet och därför inte heller kan  dra\r\nav     den     skatt    som     fristående\r\nfastighetsskötare   debiterar.   För   att\r\nundvika  att bostadsförvaltarna och  andra\r\nmomsbefriade  företag av  skatteskäl  helt\r\ngår  över  till fastighetsskötsel  i  egen\r\nregi  har sådan egenregiverksamhet belagts\r\nmed  moms om kostnaden överstiger 150  000\r\nkr.  Regeln tillkom i samband med 1990 års\r\nskattereform (prop. 1989/90:11).\r\nEnligt     utskottets    mening    syftar\r\nuttagsbeskattningen till att förhindra kon\r\nkurrenssnedvridande   effekter   av    den\r\nmervärdesskattefrihet   som   gäller   för\r\nbostadsförvaltare    och    vissa    andra\r\nfastighetsförvaltare.  Utskottet  är  inte\r\nberett    att   tillstyrka    att    denna\r\nbeskattningsregel slopas.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  Fi256  yrkande  26  och  Fi286\r\nyrkande 15.\r\nMervärdesskatten på böcker och tidskrifter\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nhöjd   moms  på  tidskrifter  och  om   en\r\nutredning    av    mervärdesskatten     på\r\nkulturområdet.\r\nJämför avvikande meningarna 3 (kd)  och  4\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen  har under hösten 2001  beslutat\r\nsänka   mervärdesskatten  på  böcker   och\r\ntidskrifter från 25 % till 6 % fr.o.m. den\r\n1  januari 2002 (prop. 2001/02:  45,  bet.\r\n2001/02:SkU12).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI    Kristdemokraternas    motion    Fi256\r\nyrkandena 27 och 29 av Alf Svensson  m.fl.\r\n(kd)  anförs  att  den nyligen  genomförda\r\nsänkningen    av    mervärdesskatten    på\r\ntidskrifter inte kan ses som en  angelägen\r\nskattesänkning,   och  de   föreslår   att\r\nmervärdesskatten på tidskrifter återställs\r\ntill   25   %.   De   begär   också    ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen  bör\r\nutreda  hur  kulturmomsen generellt  skall\r\nkunna sänkas till 6 %.\r\nOckså Centerpartiets motion Fi286 yrkande\r\n31  av Maud Olofsson m.fl. (c) förslås att\r\nmervärdesskatten på tidskrifter höjs  till\r\n25  %.  Motionärerna anför att  momsen  på\r\ntidskrifter bör återställas till sin gamla\r\nnivå  i  avvaktan på en översyn av  momsen\r\ninom hela kulturområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets mening talar  både  det\r\nkulturpolitiska syftet och  administrativa\r\noch praktiska skäl för att både böcker och\r\ntidskrifter   bör  ingå  i   området   med\r\nreducerad   mervärdesskatt.  Området   har\r\nutformats  i  nära  anslutning  till   det\r\nutrymme  som finns i punkt 6  i  bilaga  H\r\ntill   sjätte   mervärdesskattedirektivet.\r\nUtskottet  ser  inte någon  anledning  att\r\nändra  denna  gränsdragning och  avstyrker\r\ndärför     motionsyrkandena    om     höjd\r\nmervärdesskatt för tidskrifter.\r\nNär det gäller yrkandena om en översyn av\r\nmomsen inom kulturområdet har utskottet  i\r\nbetänkande  2001/02:SkU18  tagit  upp   de\r\nproblem    som   områdena   med    nedsatt\r\nmervärdesskatt orsakar och konstaterat att\r\nsystemet    kommit   att    bli    alltmer\r\nsvåröverskådligt      och       krångligt.\r\nGränsdragningen mellan varor och  tjänster\r\nsom   beskattas   på  normal   nivå,   12-\r\nprocentsnivån, 6-procentsnivån  respektive\r\nundantas  från beskattning framstår  i  en\r\ndel fall som svårbegriplig, godtycklig och\r\norättvis. Skattemyndigheterna tvingas till\r\ngrannlaga  avgöranden  om  huruvida  olika\r\nvaror och verksamheter skall hänföras till\r\nden  ena  eller den andra gruppen.  En  av\r\nlagstiftningstekniska och  praktiska  skäl\r\nmotiverad önskan att göra gränsen för  ett\r\nlågbeskattat  område så snäv  som  möjligt\r\nför   att  underlätta  tillämpningen   ger\r\nibland upphov till känsliga och vidlyftiga\r\nrättvisediskussioner,  när  ett  besläktat\r\noch  närliggande  område beskattas  på  en\r\nhögre     nivå.    Företag    och    andra\r\nnäringsidkare lägger ibland ned  avsevärda\r\nansträngningar och betydande kostnader  på\r\natt   få   till   stånd  en   förmånligare\r\nmervärdesbeskattning av just de varor  och\r\ntjänster  som  det  företaget  eller   den\r\nnäringsidkaren producerar, dvs. att få med\r\ndessa varor och tjänster i en lågbeskattad\r\nsektor.   Mot   denna  bakgrund   föreslog\r\nutskottet   ett   tillkännagivande    till\r\nregeringen  om  behovet av en  översyn  av\r\ntillämpningsområdet  för   de   reducerade\r\nskattesatserna.      Riksdagen      biföll\r\nutskottets förslag (bet. 2001/02:17).\r\nRegeringen  anför  i  budgetpropositionen\r\n(avsnitt  8.6.1) att det pågår ett  arbete\r\nmed  att ta fram direktiv till utredningen\r\noch  att avsikten är att utredningen skall\r\ntillsättas under hösten 2002.\r\nEnligt  utskottets mening bör  resultatet\r\nav    den    aviserade   utredningen    av\r\ntillämpningsområdet  för   de   reducerade\r\nskattesatserna     avvaktas.     Utskottet\r\navstyrker motionsförslaget om en utredning\r\nom enhetlig kulturmoms.\r\n\r\nSkatt på lågpriscigaretter\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom minimipunktskatt på cigaretter på 90  %\r\noch  avslår motionsförslaget om  en  högre\r\nminimiskatt.\r\nJämför avvikande mening 3 (kd).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.2,  punkt\r\n36)  att  en  minimipunktskatt införs  den\r\n1  mars  2003  på cigaretter som  har  ett\r\nlägre  detaljhandelspris än  cigaretter  i\r\nden   mest   efterfrågade   priskategorin.\r\nSkatten  bestäms  till 90  %  av  den  sam\r\nmanlagda skatten på cigaretter i den  mest\r\nefterfrågade priskategorin. Vidare  införs\r\nen  skyldighet för tillverkare  att  lämna\r\nuppgifter    till   Riksskatteverket    om\r\nförsäljning  av  cigaretter  i  de   olika\r\npriskategorierna.\r\nRegeringen  anför  att  ett  antal   s.k.\r\nlågpriscigaretter lanserats på den svenska\r\nmarknaden  under senare tid.  Cigaretterna\r\nhar ett pris som per paket ligger ca 10 kr\r\nunder  priset på ett cigarettpaket  i  den\r\nmest   efterfrågade  priskategorin.  Dessa\r\nlågpriscigaretters andel av marknaden  har\r\nsuccessivt ökat och de står för närvarande\r\nför  ca  10  %  av cigarettkonsumtionen  i\r\nlandet.  Även  i  andra medlemsstater  har\r\ndenna   kategori   av   cigaretter   tagit\r\nmarknadsandelar. Det låga priset på  dessa\r\ncigaretter   medför  en   risk   för   att\r\ncigarettrökningen    kommer    att    öka.\r\nRegeringen anser därför att det finns skäl\r\natt   införa   en   minimipunktskatt   för\r\ncigaretter    som    har     ett     lägre\r\ndetaljhandelspris än cigaretter i den mest\r\nefterfrågade  priskategorin.  Enligt   EG-\r\nreglerna skulle det vara möjligt att ta ut\r\nen   minimipunktskatt  på  100  %  av  den\r\nsammanlagda  skatten på cigaretter  i  den\r\nmest      efterfrågade      priskategorin.\r\nRegeringen  bedömer dock att det  inte  är\r\nlämpligt      att      fastställa       en\r\nminimipunktskatt på 100 % med hänsyn  till\r\natt  en  sådan höjning av punktskatten  på\r\nlågpriscigaretter skulle kunna öka  risken\r\nför  smuggling av cigaretter. En  för  låg\r\nminimipunktskatt skulle dock inte få någon\r\nstörre effekt på cigarettkonsumtionen. Vid\r\nen   samlad  bedömning  utifrån  nuvarande\r\nförhållanden har regeringen funnit att  en\r\nminimipunktskatt som uppgår till 90  %  av\r\nden punktskatt som tas ut på cigaretter  i\r\nden  mest  efterfrågade priskategorin  bör\r\ninföras.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI   Kristdemokraternas  motion  Sk397   av\r\nRagnwi    Marcelind   (kd)   anförs    att\r\nmöjligheten  att införa en minimiskatt  på\r\ncigaretter bör utnyttjas till 100  %.  Med\r\nen  skatt  på 90 % kan lågpriscigaretterna\r\nfortfarande  vara hela 8 kr  billigare  än\r\nden mest säljande priskategorin och risken\r\när  överhängande  att  lågpriscigaretterna\r\nfortsätter att locka unga rökare.  Med  en\r\nskatt på 100 % ökar priset med ytterligare\r\n2  kr,  och det finns då en möjlighet  att\r\nlågpriscigaretterna på sikt kan  försvinna\r\nhelt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har inte funnit någon anledning\r\ntill invändning mot regeringens förslag om\r\natt  införa  en minimiskatt på  cigaretter\r\nför  att  på  det sättet dämpa den  ökande\r\nandelen för dessa cigaretter. I likhet med\r\nregeringen  gör utskottet bedömningen  att\r\nskatten bör bestämmas till en nivå som tar\r\nhänsyn   både  till  behovet   att   dämpa\r\nefterfrågan och till risken för  smuggling\r\nom  skattesatsen skulle sättas  för  högt.\r\nUtskottet  instämmer därför i  regeringens\r\nslutsats att en nivå som uppgår till 90  %\r\nav den punktskatt som tas ut på cigaretter\r\ni   den  mest  efterfrågade  kategorin  är\r\nlämplig.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker  utskottet\r\nregeringens  förslag och avstyrker  motion\r\nSk397.\r\n\r\nPrivatinförselkvoter\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom höjda kvoter för privatinförsel.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen   föreslår   (avsnitt    8.5.1,\r\npunkterna  37 och 38) att den mängd  sprit\r\ndrycker, vin och öl som privatpersoner kan\r\nföra  in  till Sverige från ett annat  EU-\r\nland  utan  att  skatt  skall  betalas   i\r\nSverige ökas från den 1 januari 2003. Från\r\ndenna tidpunkt kan en privatperson föra in\r\n5  liter spritdryck, 52 liter vin  och  64\r\nliter  öl  utan  att  svensk  skatt  skall\r\nbetalas.  Kvoterna för s.k.  starkvin  och\r\nför tobaksprodukter ändras inte.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet  har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot förslaget och tillstyrker\r\ndärför propositionen i denna del.\r\n\r\nSkatten på alkoholdrycker\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nsänkta skatter på öl, vin och sprit.\r\nJämför avvikande mening 1 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkattesatsen  på öl över 2,8  volymprocent\r\när  1,47 kr för varje volymprocent alkohol\r\noch  liter. Vid en alkoholhalt på 5  %  är\r\nskatten 7,35 kr per liter.\r\nSkatten  på  lättvin tas ut i \"trappsteg\"\r\noch uppgår till 22,08 kr per liter för vin\r\növer 8,5 och upp till 15 volymprocent.\r\nSkatten  på sprit är 501,75 kr per  liter\r\nren alkohol. Skatten på 1 liter starksprit\r\när ca 200 kr.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi207\r\nyrkandena  1-4  av Lennart Hedquist  m.fl.\r\n(m)  och  Fi287 yrkandena 30-32 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) anför motionärerna  att\r\nde    höga   skatterna   och   de   ökande\r\ninförselkvoterna gör att skatteinkomsterna\r\nminskar     och     att    den     svenska\r\nbryggerinäringen slås ut, och de  föreslår\r\nen sänkning av de svenska alkoholskatterna\r\nmot   nuvarande  danska  nivå.  En   sådan\r\nsänkning  är  enligt motionärernas  mening\r\nstatsfinansiellt neutral. Skatten  på  vin\r\nmed    en    alkoholhalt    på    8,5-15,0\r\nvolymprocent sänks från 22,08 kr till 9 kr\r\nper liter, med motsvarande ändring för vin\r\nmed annan alkoholhalt. Skatten på öl sänks\r\nfrån  1,47 kr till 85 öre per volymprocent\r\noch skatten på sprit sänks från 501,75  kr\r\ntill 375 kr per liter ren alkohol.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSverige  håller  fast  vid  en  restriktiv\r\nalkoholpolitik   som   syftar   till   att\r\nbegränsa alkoholens skadeverkningar  genom\r\nen   minskad  totalkonsumtion.   Politiken\r\nutgörs  främst av en kombination  av  höga\r\nskatter  och  restriktioner som  på  olika\r\nsätt   begränsar   tillgängligheten   samt\r\ninformation,     opinionsbildning      och\r\nbehandlingsinsatser.\r\nEU-medlemskapet     och     den     ökade\r\ninternationella  rörligheten  har  medfört\r\nändrade        förutsättningar         för\r\nalkoholpolitiken.   Prioriteringar   måste\r\ndärför   göras   till   de   områden   där\r\ninsatserna  ger störst effekt. Strävan  är\r\natt  hålla fast vid de mest verkningsfulla\r\nalkoholpolitiska medlen så  länge  de  har\r\neffekt  och  ta  bort sådana restriktioner\r\nsom   bedöms   ha  mindre  alkoholpolitisk\r\nbetydelse  och  som ifrågasätts  från  EG-\r\nrättslig synpunkt.\r\nRiksdagen    har    i   den    nationella\r\nhandlingsplanen för att förebygga  alkohol\r\nskador     (prop.     2000/01:20,     bet.\r\n2000/01:SoU8)  antagit  åtgärder  för  att\r\nSverige  fortsättningsvis, även vid  höjda\r\ninförselkvoter, skall kunna behålla  målet\r\nom att begränsa alkoholens skadeverkningar\r\noch   verka  för  att  minska  den  totala\r\nalkoholkonsumtionen.\r\nUtskottet  anser att ett av de viktigaste\r\nalkoholpolitiska  medlen  fortfarande   är\r\nprispolitiken och att det inte är lämpligt\r\natt  genomföra sådana skattesänkningar som\r\nföreslås  i  de  nu  aktuella  motionerna.\r\nUtskottet   avstyrker   motionerna   Fi207\r\nyrkandena 1-4 och Fi287 yrkandena 30-32.\r\n\r\nGrön  skatteväxling - höjd  koldioxidskatt\r\noch elskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  höjd skatt på koldioxid och el med den\r\nutvidgning som föreslås i motion Fi230.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nbegräsning          av          industrins\r\nkoldioxidskatterabatt och om införande  av\r\nen kväveoxidskatt.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 3  (kd)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår (avsnitten 8.4.1.1-3,\r\npunkt 33) att koldioxidskatten på bränslen\r\nhöjs  med  16 %. För bensin och dieselolja\r\nsänks energiskattesatserna lika mycket som\r\nkoldioxidskattesatserna  höjs.   Drivmedel\r\nsom  endast  belastas  med  koldioxidskatt\r\nundantas   från  koldioxidskattehöjningen.\r\nTillverkningsindustrin   och   jordbruks-,\r\nskogsbruks-    och   vattenbruksnäringarna\r\nkompenseras           genom            att\r\nkoldioxidskattelättnaden     för     dessa\r\nnäringar  höjs  från  70  %  till  74   %.\r\nEnergiskatten på el höjs med 2,1  öre  per\r\nkWh.\r\nSamtliga           energi-            och\r\nkoldioxidskattesatser   höjs   motsvarande\r\nförändringarna i konsumentprisindex  under\r\nperioden  juni 2001-juni 2002. Höjningarna\r\nträder i kraft den 1 januari 2003.\r\nRegeringen  anför att det är viktigt  att\r\nfortsätta   att   öka   tyngden   av   kol\r\ndioxidskatten    i    förhållande     till\r\nenergiskatten. Eftersom det  är  angeläget\r\natt    åstadkomma   en   begränsning    av\r\nkoldioxidutsläppen föreslås en höjning  av\r\nkoldioxidskatten med 16 %. Tillsammans med\r\nden  årliga indexuppräkningen innebär  det\r\natt koldioxidskatten höjs från 63 till  74\r\nöre    per    kg    utsläppt    koldioxid.\r\nEnergiskatten ändras inte för bränslen som\r\nanvänds  för uppvärmning. För  bensin  och\r\ndieselolja  sänks  dock energiskatten  med\r\nsamma   belopp  per  liter  som  motsvarar\r\nkoldioxidskattehöjningen. När gasol, metan\r\noch   naturgas   används   som   drivmedel\r\nbelastas  de  inte med någon  energiskatt.\r\nFör  att  även skatten på dessa  drivmedel\r\nskall  vara  oförändrad undantas  de  från\r\nhöjningen av koldioxidskatten.\r\nVidare    anförs   att    höjningen    av\r\nkoldioxidskatten   på   fossila   bränslen\r\nbegränsar användningen av dessa,  men  att\r\ndet   relativa  priset  på  el   samtidigt\r\nsjunker.     Det    kan    medföra     att\r\nelanvändningen  ökar  och  motiverar   att\r\nenergiskatten på el höjs för att  motverka\r\ndetta.   Samtidigt  med   den   föreslagna\r\nhöjningen  av  koldioxidskatten   föreslås\r\ndärför  en energiskattehöjning på  el  med\r\n2,1    öre    per    kWh   för    samtliga\r\nenergiskattesatser på el.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 12 delvis av Britt\r\nBohlin   m.fl.  (s,  v,  mp)  anförs   att\r\nregeringen,       Vänsterpartiet       och\r\nMiljöpartiet  träffat  överenskommelse  om\r\natt  den  av  regeringen föreslagna  gröna\r\nskatteväxlingen  på 2,6  miljarder  kronor\r\nskall  utvidgas så att den  får  en  total\r\nomslutning på 3 miljarder kronor  och  att\r\ndetta    skall   ske   genom   ytterligare\r\nhöjningar av koldioxidskatten på  bränslen\r\noch  energiskatten på el. De  tillkommande\r\nintäkterna skall användas till ytterligare\r\nhöjningar  av grundavdraget, riktade  till\r\npersoner  i  de lägsta inkomstskikten.  På\r\nsamma   sätt   som  i  budgetpropositionen\r\nundantas  tillverkningsindustri,  jordbruk\r\noch  vattenbruk  från höjningen  genom  en\r\nhöjning      av      den      procentuella\r\nkoldioxidskattelättnaden     för     dessa\r\nsektorer  och skatteuttaget för  drivmedel\r\nneutraliseras. Mot denna bakgrund föreslår\r\nmotionärerna att koldioxidskatten höjs med\r\n19  %  och att samtliga energiskattesatser\r\npå el höjs med på 2,5 öre/kWh.\r\nModerata  samlingspartiet hemställer  att\r\nförslagen  om  höjda skatter på  koldioxid\r\noch  el  avslås.  Yrkandena  framställs  i\r\nmotion  Fi287  yrkandena  12  och  13   av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) och motion N301\r\nyrkande 9 av Mikael Odenberg m.fl. (m).\r\nÄven  Kristdemokraterna föreslår en  grön\r\nskatteväxling  på  3 miljarder  kronor  år\r\n2003. Motionärerna tillstyrker höjningarna\r\nav     koldioxidskatten,    energiskatten,\r\navfallsskatten  och skatten  på  naturgrus\r\noch föreslår i motion Fi256 yrkande 32  av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) att skatten på  el\r\nhöjs  med  0,5  öre mer än vad  regeringen\r\nföreslagit.   Skatteväxlingen  finansierar\r\nmotionärernas  förslag om ett  grundavdrag\r\npå 26 500 kr.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286  yrkandena\r\n25  och  26 Maud Olofsson m.fl. (c) anförs\r\natt de senaste två årens skatteväxling har\r\nlett   till   att  skillnaden  mellan   de\r\nenskildas  och  industrins  koldioxidskatt\r\nökat  och motionärerna föreslår att  denna\r\nskillnad nu reduceras genom att industrins\r\nrabatt  minskas  med 2  miljarder  kronor.\r\nVidare   anförs   att   kväveoxidutsläppen\r\nstadigt  har  ökat  och  att  därför  även\r\navgifterna  på  utsläpp av  kväveoxid  bör\r\nvka.     Motionärerna     föreslår     att\r\nkväveoxidskatt skall tas ut med 10 kr  per\r\nkilo NOx i pannor med en större effekt  än\r\n5   megawatt   och   med  en   nyttiggjord\r\nenergiproduktion större än 20 gigawatt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  fortsatt grön skatteväxling  utgör  en\r\ncentral del i regeringens strategi för att\r\nomvandla   Sverige  till  ett   ekologiskt\r\nhållbart samhälle. Det främsta syftet  med\r\nskatteväxlingen  är  att  bidra  till  att\r\nfastställda miljömål uppnås genom en  ökad\r\nmiljöstyrning  via  skattesystemet.  Genom\r\nmiljöskatter sätter man ett pris på miljön\r\noch   det   blir  dyrare  att  släppa   ut\r\nföroreningar.   Härigenom  får   hushållen\r\nekonomiska   motiv  att   välja   en   mer\r\nmiljövänlig och resurssnål livsstil  medan\r\nföretagen stimuleras att utveckla  en  mer\r\nmiljövänlig teknik.\r\nEn  grön  skatteväxling innebär  inte  en\r\nhöjning  av  det  totala skatteuttaget  då\r\nhöjningar  av de miljörelaterade skatterna\r\nbalanseras  av sänkningar av skatterna  på\r\narbete.     I    2000    års    ekonomiska\r\nvårproposition   bedömdes   det    samlade\r\nutrymmet  för  grön  skatteväxling   under\r\nperioden   2001-2010  vara  30   miljarder\r\nkronor.       Genom       förslag        i\r\nbudgetpropositionerna för  2001  och  2002\r\nhar    därefter   en   skatteväxling    på\r\nsammanlagt drygt 5 miljarder kronor  genom\r\nförts.\r\nRegeringens bedömning avseende det totala\r\nutrymmet för grön skatteväxling fram  till\r\n2010    kvarstår.   En    fortsatt    grön\r\nskatteväxling måste genomföras stegvis och\r\nvarsamt,  och de olika stegen bör  löpande\r\nföljas  upp  vad  gäller  effekterna   för\r\nmiljön,       för      individer       och\r\ninkomstfördelning  och  för  det   svenska\r\nnäringslivets konkurrenskraft.\r\nEn ökad miljörelatering av skattesystemet\r\nförutsätter     också     en     rationell\r\nenergiskattestruktur,      baserad      på\r\nlättförståeliga   och  brett   accepterade\r\nprinciper   samtidigt  som  skattesystemet\r\nmåste    vara   förenligt   med   Sveriges\r\nmedlemskap i EU. Som en integrerad  del  i\r\nden  gröna skatteväxlingen arbetar  därför\r\nett   par  utredningar  med  att  ta  fram\r\nunderlag för en reformering av energi- och\r\nmiljöskattestrukturen:\r\nSkattenedsättningskommittén (dir. 2001:29)\r\nom    nedsättning   av   energiskatt   för\r\nnäringslivet                           och\r\nVägtrafikskatteutredningen (dir.  2001:12)\r\nom vägtrafikbeskattningen.\r\nEnligt  utskottets mening bör ytterligare\r\nett   steg  nu  tas  i  den  gröna  skatte\r\nväxlingen,   och  härvid   bör   växlingen\r\nutvidgas  till 3 miljarder kronor  på  det\r\nsätt   som   föreslås  i   motion   Fi230.\r\nHärigenom  skapas ytterligare utrymme  för\r\nen  sänkning av inkomstskatten  genom  ett\r\nhögre grundavdrag.\r\nUtskottet   tillstyrker  att  regeringens\r\nförslag  genomförs med  de  ändringar  som\r\nföreslås i motion Fi230 yrkande 12 delvis.\r\nHärvid   avstyrker  utskottet   motionerna\r\nFi287 yrkandena 12 och 13 och N301 yrkande\r\n9 samt motion Fi256 yrkande 32.\r\nNär   det   gäller   förslaget   om    en\r\nneddragning av koldioxidskatterabatten för\r\ntillverkningsindustrin   och   jordbruks-,\r\nskogsbruks-    och   vattenbruksnäringarna\r\nanser   utskottet   att   resultatet    av\r\nSkattenedsättningskommitténs  arbete   bör\r\navvaktas.\r\nEnligt   utskottets  mening   utgör   den\r\nkväveoxidavgift som i dag tas ut på större\r\nanläggningar  ett  exempel  på   ett   väl\r\nfungerande   ekonomiskt   styrmedel   inom\r\nmiljöpolitiken,  och  utskottet  är   inte\r\nberett  att tillstyrka att det  i  stället\r\nläggs en skatt på dessa anläggningar.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda  även\r\nmotion Fi286 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nKraftvärmebeskattningen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  en  övergång  till industribeskattning\r\nför        kraftvärmeverken,       ändrade\r\nturordningsregler  för  bränslen  och   en\r\nutfasning    av    avdraget    för    egen\r\nelförbrukning,  men  framhåller  samtidigt\r\natt kommissionens godkännande bör avvaktas\r\ninnan beslut fattas i ärendet.\r\nJämför avvikande mening 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  energipropositionen (prop. 2001/02:143)\r\nbedömde  regeringen att möjligheterna  bör\r\nundersökas   att   införa   ändringar    i\r\nenergibeskattningen       för        kraft\r\nvärmeanläggningar    som    innebär    att\r\nskattereglerna  likställs  med   dem   som\r\ngäller   för   industriellt  mottryck.   I\r\nkraftvärmeverk får i dag avdrag göras  för\r\nhälften  av  energiskatten på den  del  av\r\nbränsleförbrukningen  som   hänförs   till\r\nvärmeproduktion.  Om i stället  industrins\r\navdragsregler     införs     för     denna\r\nbränsleförbrukning innebär  det  att  hela\r\nenergiskatten och 74 % av koldioxidskatten\r\npå bränslen får dras av.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  (avsnitt  8.4.2.1-3,\r\npunkt  33)  att avdrag skall få göras  för\r\nhela    energiskatten   och   74   %    av\r\nkoldioxidskatten på bränslen som förbrukas\r\nför   värmeproduktion  i   kraftvärmeverk.\r\nVidare  förslås  att  turordningen  mellan\r\nbränslena  inte skall få väljas fritt  vid\r\nberäkning   av  skatteavdragen   i   kraft\r\nvärmeverk.  I  stället  införs  regler  om\r\nproportionering.  Sådana   regler   införs\r\nockså  i andra sammanhang där turordningen\r\nfått  väljas fritt. Slutligen förelås  att\r\navdraget   för  energiskatt  på   el   som\r\nproduceras   i  kraftvärmeverk   och   som\r\nanvänds i egen verksamhet som består av el-\r\n,  gas-,  värme-  eller  vattenförsörjning\r\nslopas  den 1 maj 2003. En begränsning  av\r\navdragsrätten  sker  dock  redan   den   1\r\njanuari 2003.\r\nRegeringen anför att en förutsättning för\r\nskatteavdraget vid produktion av  värme  i\r\nkraftvärmeverk    är    att    el-     och\r\nvärmeproduktionen  sker   integrerat   och\r\nsamtidigt, dvs. att produktionen sker i en\r\nsammanhållen process och att förhållandena\r\nvid varje tillfälle är avgörande. Reglerna\r\nför   nedsättning   av  energiskatter   är\r\nföremål  för  översyn av en parlamentarisk\r\nkommitté,      Skattenedsättningskommittén\r\n(dir.  2001:29). Kommittén, som tillsattes\r\nsom  ett led i arbetet med att förverkliga\r\nstrategin för fortsatt grön skatteväxling,\r\nskall  redovisa sitt arbete senast den  31\r\ndecember  2002.  Den föreslagna  ändringen\r\nfår därför ses som temporär i avvaktan  på\r\nkommitténs förslag.\r\nRegeringen  anför vidare att det  fordras\r\nen  prövning av kommissionen om  de  höjda\r\navdragen är tillåtliga enligt EU:s  regler\r\nom   statsstöd  innan  en  förändring   av\r\nskattebestämmelserna    kan    genomföras.\r\nSverige  har  redan  anmält  förslaget  om\r\nändrade  bränsleavdrag i  samband  med  en\r\npågående           granskning           av\r\nenergiskattenedsättningarna för industrin.\r\nEn central fråga är enligt vad som anförs\r\nhur    den    här   föreslagna   generella\r\nstimulansen  för kraftvärmen  skall  kunna\r\nuppnås   utan   att   biobränslenas    kon\r\nkurrenskraft  försämras.   För   att   via\r\nskattereglerna minska risken för  en  ökad\r\nfossilanvändning    på    bekostnad     av\r\nbiobränsleanvändningen  föreslås  att   de\r\nregler   som   gäller  för  beräkning   av\r\nskatteavdragen   ändras.   Kraftvärmeprodu\r\ncenten får enligt dagens regler välja  hur\r\nden     gemensamma    bränsleförbrukningen\r\nfördelas    på   elproduktion   respektive\r\nvärmeproduktion.  Det  har  därvid   varit\r\ngynnsamt  att  så  långt  möjligt  hänföra\r\nbeskattade    fossila    bränslen     till\r\nelproduktionen,                   eftersom\r\nskatteavdragsbeloppet då blir  större.  Om\r\nflera    beskattade    bränslen    använts\r\nsamtidigt  har  de  också  fått  turordnas\r\nsinsemellan.  I  stället  bör  regler   om\r\nproportionering införas. Sådana regler bör\r\nockså  införas när el framställs samtidigt\r\nmed       både       kraftvärme-       och\r\nkondenskraftteknik    i     sammankopplade\r\nsystem.  Likaså  om värme  levereras  till\r\nutomstående      som      omfattas      av\r\nnedsättningsreglerna     för     industri,\r\njordbruk, skogsbruk och vattenbruk.\r\nVid  elproduktion i kraftvärmeverk  finns\r\ndet  en alternativ möjlighet att i stället\r\nför    bränsleavdrag   göra   avdrag   för\r\nenergiskatten   på   den   del   av    den\r\negenproducerade   el   som    används    i\r\nkraftvärmeproducentens egen verksamhet som\r\nbestår   av   el-,  gas-,   värme-   eller\r\nvattenförsörjning.  Med  nuvarande  skatte\r\nsatser  på  bränslen och el har det  varit\r\nfördelaktigt att utnyttja detta avdrag  om\r\nbiobränslen och andra obeskattade bränslen\r\nhar  använts för elproduktionen.  Det  har\r\nvisat  sig att denna avdragsmöjlighet  har\r\nutnyttjats i allt större omfattning  under\r\nde  senaste  åren.  Uppenbarligen  är  det\r\nutnyttjandet av avdraget för el i elpannor\r\noch       värmepumpar      som       ökar.\r\nElcertifikatsutredningen  konstaterade   i\r\nsitt     slutbetänkande     Handel     med\r\nelcertifikat  (SOU 2001:77) att  ett  bibe\r\nhållande  av denna avdragsrätt  kombinerat\r\nmed ett certifikatsystem kunde ses som ett\r\ndubbelt   stöd  för  att  främja  förnybar\r\nelproduktion.  Avdraget  motverkar   också\r\nsyftet  med de förhöjda skattesatserna  på\r\nstora  elpannor  under  vinterhalvåret  om\r\navdrag  får  göras för sådan elanvändning.\r\nEtt     slopat    avdrag    bör     minska\r\nelanvändningen för värmeproduktion, vilket\r\nstämmer    överens    med    målen    inom\r\nenergipolitiken.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 14 av Britt Bohlin\r\nm.fl.  (s, v, mp) anförs att förslagen  om\r\nändrad   beskattning   av   kraftvärme   i\r\nkombination  med planerna  på  handel  med\r\nelcertifikat bör leda till en utbyggnad av\r\nbiobränslebaserad kraftvärme. Motionärerna\r\nbegär  ett tillkännagivande om att det  är\r\nviktigt   att   regeringen   noga   följer\r\nutvecklingen  och snabbt  återkommer  till\r\nriksdagen  med förslag till  ändringar  om\r\neffekterna    inte    skulle    bli     de\r\neftersträvade.\r\nCenterpartiet   anför   i   motion   N394\r\nyrkandena 2 och 3 av Åsa Torstensson m.fl.\r\n(c)  att  det finns en risk att  förslaget\r\nkommer  att gynna användningen av  fossila\r\nbränslen  för  all producerad  kraftvärme,\r\ninte  bara för kraftproduktionen. För  att\r\nmota  denna  risk  bör  skatteavdrag   för\r\nvärmeproduktion endast medges för en mängd\r\nbränslen  som  motsvarar  den  producerade\r\nelenergin.      I      den       fortsatta\r\nenergiomställningen  och  utvecklingen  av\r\nförnybara bränslen är det angeläget med en\r\ntydlig  redovisning av de  energipolitiska\r\nkonsekvenserna  av förändrade  regler  för\r\nbeskattningen av kraftvärmeverk.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets mening har den tekniska\r\nutformningen   av  skattestimulansen   för\r\nkraftvärmeverken  fått  till   följd   att\r\nstimulansen   för   denna  produktionsform\r\nurholkats under senare år. De höjda energi-\r\noch  koldioxidskatterna har  inneburit  en\r\nförbättring        av        biobränslenas\r\nkonkurrenskraft   medan  förutsättningarna\r\nför    den    fossilbaserade   kraftvärmen\r\nförsämrats.  Med  dagens energiskatter  är\r\ndet    inte   lönsamt   att   bygga    nya\r\nfossileldade  kraftvärmeanläggningar   och\r\nkraftvärmeverken  klarar  inte  längre  av\r\nkonkurrensen  från  t.ex.  kolkondenskraft\r\nverk.\r\nÄven             de            befintliga\r\nkraftvärmeanläggningarna   har    i    dag\r\nlönsamhetsproblem.  Anledningen  till  att\r\nden faktiska elproduktionen varit lägre än\r\nden   möjliga  är  att  elpriset  på   den\r\nnordiska elbörsen ofta varit lägre  än  de\r\nrörliga     elproduktionskostnaderna     i\r\nkraftvärmeanläggningarna.   Detta   gäller\r\ninte  bara under sommaren utan även  under\r\nvår  och  höst då behov av värmeproduktion\r\nfinns.  För fjärrvärmeföretaget är det  då\r\nmer   lönsamt  att  för  värmeproduktionen\r\nt.ex.     använda    en    biobränsleeldad\r\nhetvattenpanna  eller,  i  de  fall  annan\r\nvärmeproduktionsanläggning saknas,  enbart\r\nproducera    värme   i   kraftvärmeverket.\r\nFjärrvärmeföretag      med       gaseldade\r\nkraftvärmeverk väljer i stor  utsträckning\r\natt  i stället producera värme i gaseldade\r\nhetvattenpannor,  eftersom  de   ofta   är\r\nbundna    av   särskilda   kontrakt    med\r\ngasleverantören.  Sådana kontrakt  innebär\r\nskyldighet att köpa en viss mängd naturgas\r\neller  åtminstone betala för  gasen  under\r\nkontraktsperioden.\r\nBristande  lönsamhet  i  de  fossileldade\r\nkraftvärmeverken kan på sikt leda till att\r\ndessa, liksom tidigare kondenskraftverken,\r\nläggs  ned.  Detta skulle  leda  till  att\r\nförsörjningstryggheten   i   det   svenska\r\nelsystemet försämras, framför allt i södra\r\nSverige,   samtidigt  som  miljöeffekterna\r\nskulle vara negativa eftersom det rör  sig\r\nom   anläggningar  med  ofta  mycket   hög\r\nverkningsgrad     såsom     naturgaseldade\r\nkombicykelanläggningar och PFBC (trycksatt\r\nfluidiserad  bädd). På  marginalen  skulle\r\nbortfallande  elproduktion  ersättas   med\r\nimport  av miljömässigt sämre elproduktion\r\ni kolkraftverk.\r\nDet  finns  av  dessa skäl anledning  att\r\ngenomföra  en omläggning av den  nuvarande\r\nskatterabatten för kraftvärmetekniken. Som\r\nregeringen föreslår är det härvid lämpligt\r\natt    låta   kraftvärmeverk   få    samma\r\nskatteregler som industriellt mottryck. En\r\nsådan  förändring  kommer  att  leda  till\r\nhögre     elproduktion    i     befintliga\r\nkraftvärmeverk   och    även    till    en\r\nförbättring   av   förutsättningarna   för\r\ninvesteringar    i   ny   kraftvärme.    I\r\nbefintliga   gaseldade  kraftvärmeverk   i\r\nsödra Sverige kan elproduktionen komma att\r\nöka med ca 1 TWh. Därtill kommer en ökning\r\nmed    1,5    TWh    om   det    planerade\r\ngaskraftvärmeverket i Göteborg byggs.  Den\r\nökade inhemska elproduktionen skulle  leda\r\ntill   minskad   elimport   med   minskade\r\nkoldioxidutsläpp i vår omvärld som följd.\r\nEnligt  utskottets mening är det  viktigt\r\natt  den  omläggning som nu genomförs  kan\r\nske  med  bibehållen  konkurrenskraft  för\r\nbiobränslen   och  då  särskilt   för   de\r\nbiobränsleeldade   kraftvärmeverken.   För\r\ndessa   verk   finns   i   dag   särskilda\r\nbidragsformer.   Sedan   år    1991    har\r\ninvesteringsstöd    utgått    till     bio\r\nbränsleeldade  kraftvärmeanläggningar.  De\r\nanläggningar  som fått investeringsstöd  i\r\nenlighet   med  1991  års  energipolitiska\r\nprogram   är  förpliktigade  att   använda\r\ntotalt  minst  85  % biobränsle  under  en\r\nfemårsperiod. För de större anläggningarna\r\nuppgår  elproduktionen till  ca  30  %  av\r\ntillförd  bränsleenergi. Därmed  begränsas\r\nandelen    fossilt   bränsle    i    dessa\r\nanläggningar till ca 50 % av  det  bränsle\r\nsom   används  för  elproduktion.   I   de\r\nanläggningar  som fått  stöd  i  1997  års\r\nprogram  måste  biobränslen  utgöra  minst\r\n70  % av den totala förbrukningen under en\r\nfemårsperiod.   Anläggningsägaren    skall\r\nvidare  förbinda sig att under  samma  tid\r\nför  framställning  av el  endast  använda\r\nbiobränslen. Det senare kravet innebär med\r\nnuvarande  skatteregler att det ger  lägst\r\nproduktionskostnad  att  använda   100   %\r\nbiobränslen i de anläggningar där detta är\r\ntekniskt möjligt vid samtliga driftfall.\r\nEtt   införande   av   ett   system   med\r\nelcertifikat innebär en förbättrad  konkur\r\nrenssituation  för  den biobränslebaserade\r\nkraftvärmen.  Även med  en  övergång  till\r\nindustribeskattning   för   den    fossila\r\nkraftvärmen   skulle  biokraftvärme   rent\r\ngenerellt vara mer konkurrenskraftig,  och\r\nsameldningen  med  fossila  bränslen   för\r\nelproduktion i de kraftvärmeverk  som  kan\r\nanvända   både   fossila   bränslen    och\r\nbiobränslen  kommer enligt de  bedömningar\r\nsom redovisats i proposition 2001/02:146 i\r\nallmänhet inte längre att vara lönsamt.\r\nFör att ytterligare minska risken för  en\r\nökad   fossilanvändning  finns   det   som\r\nregeringen  anför anledning att  ändra  de\r\nsärskilda turordningsregler som gäller för\r\nberäkning  av skatteavdragen.  Med  dagens\r\nregler  är  det fördelaktigt att  så  lång\r\nmöjligt    hänföra   beskattade    fossila\r\nbränslen   till  elproduktionen,  eftersom\r\nskatteavdragseffekten då blir  större.  Om\r\nen   proportionering  används  i   stället\r\nstängs möjligheten att få fullt avdrag för\r\nfossila    bränslen   i    kraftvärmeverk.\r\nEftersom kraftvärmeverken ibland drivs som\r\nfjärrvärmeverk  bör  samma  regler   gälla\r\növerallt   där   turordningsreglerna    nu\r\ntillämpas.\r\nVad  slutligen  gäller  kraftvärmeverkens\r\nelavdrag vid produktion av el som  används\r\ni   egen  verksamhet  har  utskottet  inte\r\nfunnit   anledning   till   erinran    mot\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottet  ställer sig sammanfattningsvis\r\nbakom   de  förslag  till  omläggning   av\r\nkraftvärmebeskattningen   som   regeringen\r\nlägger fram. Med hänsyn till att utskottet\r\ntillstyrkt    en   utvidgning    av    den\r\nskatteväxling som föreslås i propositionen\r\nbör  bestämmelserna  om kraftvärmerabatten\r\njusteras  till  den nya  nivå  som  gäller\r\nefter utvidgningen.\r\nDet finns anledning att framhålla att den\r\nföreslagna   omläggningen   är   temporär.\r\nSkattenedsättningskommittén  genomför   en\r\növersyn  av  reglerna för  nedsättning  av\r\nenergiskatter  och  skall  redovisa   sitt\r\narbete senast den 31 december 2002.\r\nI     motion     N394    föreslås     att\r\nkraftvärmerabatten skall  kopplas  hårdare\r\ntill  elproduktionen för att på det sättet\r\nsäkra att rabatten inte utnyttjas av  verk\r\nsom    i    huvudsak   producerar   värme.\r\nMotionärernas förslag innebär  att  rabatt\r\nskall  medges med stöd av en schablon  som\r\nanger  hur mycket värme som åtgår för  att\r\nproducera  en viss mängd el i olika  typer\r\nav kraftvärmeverk. Motionärerna framhåller\r\nvidare att det i fortsättningen bör finnas\r\ntydliga      redovisningar      av      de\r\nenergipolitiska     konsekvenserna     vid\r\nförändringar i kraftvärmebeskattningen.\r\nDet  är  enligt utskottets mening viktigt\r\natt  reglerna är utformade på  ett  sådant\r\nsätt  att  rabatten  verkligen  förbehålls\r\nverk  som  använder sig av  den  effektiva\r\ntekniken  med  samtidig  framställning  av\r\nvärme  och  kraft.  Som  framgår  av   vad\r\nregeringen  anför  har detta  också  varit\r\nutgångspunken  vid  utformningen   av   de\r\nlagregler  som föreslås. Regeringen  anför\r\natt  en  förutsättning för  skatteavdraget\r\nvid  produktion  av värme i kraftvärmeverk\r\nskall  vara  att el- och värmeproduktionen\r\nsker  integrerat och samtidigt,  dvs.  att\r\nproduktionen   sker  i   en   sammanhållen\r\nprocess,  och att förhållandena vid  varje\r\ntillfälle  är  avgörande.  Den  värme  som\r\nberättigar till skatteavdrag skall således\r\ni   ett   första  steg  ha   använts   för\r\nelgenerering. Lagreglerna har utformats  i\r\nenlighet härmed.\r\nEnligt  utskottets mening ger regeringens\r\nförslag ett bra regelstöd för att se  till\r\natt skatterabatten förbehålls tekniken med\r\nsamtidig framställning av värme och kraft,\r\noch  utskottet  ser inte  något  egentligt\r\nbehov   av   en  kompletterande  schablon.\r\nHärtill  kommer att en schablonisering  av\r\nrabatten  skulle  introducera  en  oönskad\r\nstyrning   på   området,  med  potentiellt\r\nnegativa    effekter   på   den   framtida\r\nutvecklingen     av    kraftvärmetekniken.\r\nUtskottet  är  mot  denna  bakgrund   inte\r\nberett   att  tillstyrka  att  regeringens\r\nförslag  kompletteras med en schablon  och\r\navstyrker därför motion N394 yrkande 2.\r\nSom   anförs   i  motion  Fi230   är   de\r\nsammanlagda   effekterna   av   förslagen,\r\nsärskilt  på  kort sikt,  svårbedömda.  En\r\nrisk  kan finnas att effekten i vissa fall\r\ninte   blir   den  eftersträvade.   Enligt\r\nutskottets mening är det viktigt att  rege\r\nringen noga följer utvecklingen och snabbt\r\nåterkommer till riksdagen med förslag till\r\nändringar  i beskattningen eller  reglerna\r\nför  certifikatshandeln om effekterna inte\r\nskulle    bli    de    eftersträvade.    I\r\nsammanhanget    vill    utskottet    också\r\nframhålla   att   det  är  angeläget   att\r\nförändringar på detta område åtföljs av en\r\ntydlig  redovisning av de  energipolitiska\r\nkonsekvenserna. Det anförda bör  riksdagen\r\nsom  sin mening ge regeringen till  känna.\r\nUtskottet  tillstyrker således  motionerna\r\nFi230 yrkande 14 och N394 yrkande 3.\r\nFörändringarna i kraftvärmerabatten skall\r\ngodkännas  av  kommissionen innan  de  kan\r\ngenomföras.    Regeringen    har     också\r\ninformerat  kommissionen om ändringarna  i\r\navsikt  att hinna få ett besked i  så  god\r\ntid  att reglerna kan träda i kraft den  1\r\njanuari 2003. Enligt utskottets mening bör\r\nbesked    om   kommissionens   inställning\r\navvaktas innan ärendet föreläggs riksdagen\r\nför beslut i denna del.\r\nKalk- och cementbranschens koldioxidskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom    en   förlängning   av   kalk-    och\r\ncementindustrins   begränsningsregel   för\r\nkoldioxidskatt.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.4.3,  punkt\r\n33)    att   den   övergångsvis   gällande\r\nbegränsningsregeln  avseende   kalk-   och\r\ncementbranscherna      m.m.       (1,2-pro\r\ncentsregeln) förlängs ytterligare ett år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har inte funnit någon anledning\r\ntill erinran mot förslaget och tillstyrker\r\npropositionen i denna del.\r\n\r\nBeskattningen av alternativa drivmedel\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\natt   koldioxidneutrala  drivmedel   skall\r\nbefrias   från   både   energiskatt    och\r\nkoldioxidskatt.\r\nJämför avvikande meningarna 3 (kd)  och  4\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen    (prop.    2001/02:1,     bet.\r\n2001/02:FiU1)  har nyligen  tagit  del  av\r\nregeringens          bedömning           i\r\nbudgetpropositionen för  2002  om  hur  en\r\nstrategi  fr.o.m. 2003 för nedsättning  av\r\nskatten  på  alternativa  drivmedel  skall\r\nutformas.  Huvudkomponenterna i  strategin\r\ninnefattar skattelättnader i form av  dels\r\nenergi-  och koldioxidskattebefrielse  för\r\npilotprojektdispenser  i  enskilda   fall,\r\ndels  en generell koldioxidskattebefrielse\r\nför  koldioxidneutrala drivmedel med  stöd\r\nav   ett  beslut  enligt  artikel  8.4   i\r\nmineraloljedirektivet.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.4.5) att det\r\när  angeläget att den strategi för  skatte\r\nnedsättning för alternativa drivmedel  som\r\nlades fast i budgetpropositionen för  2002\r\nkan  börja tillämpas så snart erforderliga\r\ngodkännanden har erhållits från rådet  och\r\nkommissionen.    Konkurrenskraftiga    och\r\nkonkurrensneutrala    villkor    för    de\r\nalternativa  drivmedlen  under   år   2003\r\nbeaktas  i särskild ordning i avvaktan  på\r\nEG-beslut.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion  Fi256\r\nyrkandena 30 och 31 av Alf Svensson  m.fl.\r\n(kd) att både energi- och koldioxidskatten\r\npå biodrivmedel slopas. Motionärerna anför\r\natt    regeringens   skattestrategi    för\r\nalternativa    drivmedel    innebär    att\r\nkoldioxidneutrala drivmedel skall  befrias\r\nfrån koldioxidskatt från 2003. Producenter\r\noch intressenter på området menar dock att\r\nen   befrielse   från   energiskatten   är\r\nnödvändig om det skall finnas en chans för\r\nökad produktion av alternativa bränslen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt      utskottets     mening      bör\r\nutgångspunkten för de skattebefrielser som\r\nskall  gälla mer långsiktigt vara  att  de\r\nbränslen  som kan betraktas som  koldioxid\r\nneutrala  befrias från koldioxidskatt  men\r\ninte   från  energiskatt.  Strategin   för\r\nnedsättning   av  skatten  på  alternativa\r\ndrivmedel bör således ligga fast. En  ökad\r\nkonkurrenskraft  för de  koldioxidneutrala\r\ndrivmedlen    uppnås   genom    att    kol\r\ndioxidskatten  ges  en  ökad   tyngd   vid\r\nenergibeskattningen,  något  som  ingår  i\r\nstrategin   för   en  grön  skatteväxling.\r\nUtskottet avstyrker motion Fi256 yrkandena\r\n30 och 31.\r\n\r\nSkatten på drivmedel, m.m.\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nsänkta      skatter     på      drivmedel,\r\nveteranlastbilar och veteranfartyg.\r\nJämför  avvikande meningarna 1 (m)  och  3\r\n(kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  föreslår   att\r\nskatten på bensin och diesel sänks med  70\r\nöre per liter inklusive moms den 1 januari\r\n2003.  Sådana yrkanden framställs i motion\r\nFi287 yrkande 14 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m)  och  N304 yrkande 4 delvis av  Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m).\r\nKristdemokraterna föreslår att skatten på\r\ndiesel   sänks  med  31  öre   per   liter\r\ninklusive moms för att underlätta  för  de\r\nsvenska  åkerierna  och  att  skatten   på\r\nbensin   sänks  med  31  öre   per   liter\r\ninklusive  moms  i stödområde  A.  Motionä\r\nrerna  anför att det är rimligt att ta  ut\r\nen  lägre skatt på bensin i de områden där\r\navstånden  är längre. Yrkandena framställs\r\ni  motionerna Fi256 yrkande 17 och  18  av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd), Sk383 yrkandena 8\r\noch  9 av Per Landgren m.fl. (kd) och N307\r\nyrkande  3  av  Sven Gunnar Persson  m.fl.\r\n(kd).\r\nI   motion  Fi227  av  Ulla  Löfgren  och\r\nElisabeth  Nyström (m) anför  motionärerna\r\natt   gamla   bilar   är   befriade   från\r\nfordonsskatt  när de uppnår  veteranålder,\r\noch  motionärerna föreslår en  motsvarande\r\nbefrielse från dieselskatt för fartyg  som\r\när 50 år eller äldre.\r\nI   motion  MJ377  yrkande  2   av   Lars\r\nGustafsson  m.fl.  (kd) föreslås  att  det\r\nutreds  om  veteranlastbilar  kan  befrias\r\nfrån  vägavgifter och fordonsskatt när  de\r\ninte   regelmässigt  går   i   yrkesmässig\r\ntrafik.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet  anser  att skatterna  på  bl.a.\r\nbensin  och diesel utgör viktiga styrmedel\r\ni   miljöpolitiken  som  syftar  till  att\r\nminska  utsläppen av koldioxid  och  andra\r\nväxthusgaser.  Utskottet  konstaterar  att\r\nregeringen på sikt avser (avsnitt 8.4.1.1)\r\natt  verka  för  att inslaget  av  rörliga\r\nskatter i vägtrafikbeskattningen ökar  och\r\natt  regeringen anser att det  är  viktigt\r\natt  bensin och dieselolja för privat bruk\r\nbeskattas på ett likartat sätt. Regeringen\r\navvaktar       dock      den      pågående\r\nVägtrafikskatteutredningens   förslag   om\r\nförändringar   av  drivmedelsskatten   och\r\nutredningens analys om för- och  nackdelar\r\nmed  en kilometerskatt. Utskottet ser inga\r\nskäl  att  sänka  skatten  på  bensin  och\r\ndiesel.\r\nNär   det   gäller   förslaget   om    en\r\ndieselskattebefrielse för äldre  fartyg  i\r\nprivat  bruk  ser  utskottet  inte  heller\r\nnågon anledning att införa en sådan.\r\nVeteranlastbilar   är   enligt   gällande\r\nregler  befriade  från  fordonsskatt   och\r\nvägavgifter    om    de    inte    används\r\nkommersiellt.  Någon utredning  med  denna\r\ninriktning behövs därför inte.\r\nUtskottet   avstyrker  med  det   anförda\r\nmotionerna Fi287 yrkande 14, N304  yrkande\r\n4 delvis, Fi256 yrkandena 17 och 18, Sk383\r\nyrkandena 8 och 9, N307 yrkande  3,  Fi227\r\noch MJ377 yrkande 2.\r\n\r\nKärnkraftsproducerad el\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en\r\nsänkning  av skatten på kärnkraftverk  och\r\nen övergång från effektskatt till skatt på\r\nproducerad energi.\r\nJämför avvikande mening 1 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkatt  på  termisk effekt i  kärnkraftverk\r\ntas ut månadsvis med 5 514 kr per megawatt\r\nV  motsvarande ca 181 kr per megawatt  och\r\ndygn   -   av  kärnkraftsreaktorns  högsta\r\ntillåtna  termiska effekt. Om  en  reaktor\r\nhar varit ur drift under en sammanhängande\r\nperiod av mer än 90 kalenderdygn, får  för\r\nvarje  dygn  utöver  de  90  första  göras\r\navdrag med 181 kr per megawatt av den  ter\r\nmiska  effekten.  Skatten ersatte  fr.o.m.\r\nden  1  juli  2000  en tidigare  skatt  på\r\nenergi som producerats i kärnkraftverk.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  Moderata samlingspartiets motion  Fi287\r\nyrkandena  15  och 16 av Lennart  Hedquist\r\nm.fl.    (m)   anför   motionärerna    att\r\nmiljöskatter  skall  tas   ut   i   produk\r\ntionsledet medan energiskatter  skall  tas\r\nut   i   konsumentledet.  Då  erhålls   en\r\nkonkurrensneutral beskattning mellan olika\r\nenergiproducenter   och    mellan    olika\r\nbränslen.  Skatten på kärnkraftsproducerad\r\nel  bryter  mot denna princip och  bör  på\r\nsikt  tas bort. Motionärerna föreslår  att\r\nskatten sänks med 0,5 öre per kWh 2003. De\r\nföreslår vidare att den omvandlas från  en\r\neffektskatt  till en skatt  på  producerad\r\nenergi.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet är inte berett att sänka skatten\r\npå  kärnkraftverk. När det gäller valet av\r\nbeskattningsmetod för kärnkraftverken  har\r\nen  omläggning  från  en  produktionsskatt\r\ntill     den    nuvarande    effektskatten\r\ngenomförts  under år 2000 för att  på  det\r\nsättet  minska  risken för  snedvridningar\r\ninom  elproduktionssystemet. Utskottet  är\r\ninte  berett att nu tillstyrka en återgång\r\ntill den tidigare beskattningstekniken.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotion Fi287 yrkandena 15 och 16.\r\n\r\nGrön skatteväxling - höjd avfallsskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  höjd  avfallsskatt, m.m. och  gör  ett\r\nuttalande  om  behovet  av  en  skatt   på\r\nförbränning av avfall. Förslagen om beslut\r\noch  tillkännagivanden till regeringen  om\r\nen   skatt   på  förbränning   av   avfall\r\navstyrks.\r\nJämför avvikande mening 4 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår (avsnitt 8.4.1.4  och\r\n8.4.4, punkt 34) att skatten på avfall som\r\ndeponeras  höjs från 288 till 370  kr  per\r\nton avfall. Vidare föreslås att avdrag för\r\nskatt   på   avfall  som  är  avsett   för\r\nsluttäckning   inom  en  avfallsanläggning\r\nskall  medges redan när avfallet  förs  in\r\ntill  en skattepliktig anläggning, om  det\r\nförvaras  skilt  från  övrigt  avfall  och\r\nutgörs   av  jord,  grus,  lera,  skiffer,\r\nkalkstoft,  kalksten  eller  annan   sten.\r\nÄndringen  träder i kraft  den  1  januari\r\n2003.\r\nRegeringen anför att höjningen  ger  både\r\nenskilda,  kommuner  och  producenter  ett\r\nökat   ekonomiskt  incitament  att  minska\r\nmängden      avfall     som     deponeras.\r\nSkattehöjningen,  som är  ett  led  i  den\r\ngröna skatteväxlingen, ligger i linje  med\r\nden avfallsstrategi som utvecklats inom EU\r\noch som primärt syftar till att styra bort\r\nmängden   avfall  från  deponering   genom\r\nminskning  av mängden avfall och  en  ökad\r\ngrad av återanvändning och återvinning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 15 av Britt Bohlin\r\nm.fl.  (s,  v, mp) anför motionärerna  att\r\nhöjningen  av  avfallsskatten aktualiserar\r\nen  skatt på förbränning av avfall för att\r\nfå  en  utveckling som mer  överensstämmer\r\nmed strategin på avfallsområdet. Frågan om\r\nen  skatt  på avfallsförbränning  bör  bli\r\nföremål   för  en  fortsatt   analys   som\r\nmöjliggör ett slutligt ställningstagande i\r\nsamband  med den till våren 2003 planerade\r\nkretsloppspropositionen.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286 yrkande 27\r\nav   Maud   Olofsson   m.fl.   (c)   anför\r\nmotionärerna    att    förbränningen    av\r\nosorterat avfall ökar och de föreslår  att\r\nen   skatt  på  förbränning  av  osorterat\r\navfall införs för att säkerställa målet om\r\nminskade avfallsmängder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har inte funnit någon anledning\r\ntill  erinran mot förslaget om höjd  skatt\r\npå    avfall    och    om    avdrag    för\r\nsluttäckningsmaterial   och    tillstyrker\r\ndärför dessa förslag.\r\nSveriges  strategi  för  att  minska   de\r\nmiljöproblem   som  är   förknippade   med\r\nproduktion   och   hantering   av   avfall\r\ninnehåller  en  prioritering,   den   s.k.\r\navfallsstrategin.  I  första  hand   skall\r\nproduktionen av avfall minskas och i andra\r\nhand     skall     återanvändning      och\r\nmaterialåtervinning väljas. Först därefter\r\nskall  förbränning eller energiåtervinning\r\noch i sista hand deponi användas.\r\nDet är enligt utskottets mening angeläget\r\natt   beskattningen  av  avfall   får   en\r\nutformning    som    resulterar    i    en\r\nmiljömässigt   motiverad   balans   mellan\r\nalternativen som ingår i avfallsstrategin.\r\nEtt  problem  med  en ensidig  höjning  av\r\nskatten    på   deponi   kan   vara    att\r\navfallsförbränning gynnas i  alltför  stor\r\nutsträckning.        Alternativ        som\r\nåteranvändning,  materialåtervinning   och\r\nbiologisk   behandling   som   har   högre\r\nprioritet i avfallshierarkin kan därmed få\r\nsvårt att konkurrera.\r\nFör   närvarande  byggs  kapaciteten  för\r\navfallsförbränning ut mycket snabbt. Detta\r\nmedför miljöproblem med framför allt stora\r\naskmängder   och   kondensat   som   måste\r\ndeponeras.  För  att få en utveckling  som\r\nmer   överensstämmer  med   strategin   på\r\navfallsområdet och som ger en miljömässigt\r\nmotiverad  balans mellan olika  alternativ\r\nanser   utskottet   att   en   skatt    på\r\navfallsförbränning bör bli föremål för  en\r\nfortsatt  analys  för att  möjliggöra  ett\r\nslutligt   ställningstagande    till    en\r\nförbränningsskatt och dess nivå.\r\nAvfallsskatteutredningen  (SOU   2002:9),\r\nsom  analyserade frågan men som inte  hade\r\nsom  uppgift  att presentera  ett  förslag\r\ntill  förbränningsskatt, har varit ute  på\r\nremiss.   Utredningen,  remissvaren   samt\r\nprisutvecklingen   på   olika   typer   av\r\nbehandling  av  avfall  bör  beaktas   vid\r\nanalysen  av den nivå på skatten  som  kan\r\nanses     mest     lämplig     för     att\r\navfallsstrategin skall kunna förverkligas.\r\nTill     våren    2003    förbereds     en\r\nkretsloppsproposition   som   kommer   att\r\ninnehålla förslag som syftar till  att  nå\r\nde miljömål som riksdagen antagit.\r\nFrågan   om   avfallsskatt   bör   enligt\r\nutskottets mening behandlas i samband  med\r\nkretsloppspropositionen.\r\nEftersom  det  anförda  omfattas  av  den\r\növerenskommelse    som    gäller    mellan\r\nregeringen,       Vänsterpartiet       och\r\nMiljöpartiet  utgår  utskottet  från   att\r\nregeringen  beaktar vad  utskottet  anfört\r\nutan  något särskilt tillkännagivande från\r\nriksdagens   sida  och  avstyrker   därför\r\nförslaget  om  ett  tillkännagivande   med\r\ndetta innehåll.\r\nUtskottet avstyrker även motionsförslaget\r\nom  att riksdagen nu skall fatta beslut om\r\natt  införa  en  skatt på  förbränning  av\r\navfall.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker  utskottet\r\npropositionen  i  denna  del.   Motionerna\r\nFi230  yrkande  15  och Fi286  yrkande  27\r\navstyrks.\r\n\r\nGrön skatteväxling - höjd naturgrusskatt\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom   höjd   naturgrusskatt  och  gör   ett\r\nuttalande   om   behovet  av   ytterligare\r\nhöjningar. Utskottet avstyrker ett förslag\r\nom ett tillkännagivande till regeringen  i\r\nfrågan.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen   föreslår  (avsnitt   8.4.1.5,\r\npunkt  35)  att skatten på naturgrus  höjs\r\nfrån 5 till 10 kr per ton naturgrus.\r\nRegeringen anför att syftet med lagen  om\r\nskatt   på  naturgrus  är  att  åstadkomma\r\nbättre   hushållning  med  naturgrus   och\r\npåskynda  utvecklingen mot  användning  av\r\nalternativa        material.        Enligt\r\nNaturvårdsverkets  bedömning   skulle   så\r\nmycket som 70-80 % av naturgrusprodukterna\r\nkunna  ersättas med alternativa  material,\r\nt.ex. bergkrossprodukter. Det är generellt\r\nsett   dubbelt   så  dyrt  att   tillverka\r\nbergkrossprodukter     som      naturgrus.\r\nSkattesatsen  har  varit oförändrad  sedan\r\nskatten  infördes. Vid en samlad bedömning\r\nanser  regeringen att skattesatsen nu  bör\r\nomprövas   i   syfte  att   uppnå   större\r\nmiljöstyrande effekt. Regeringen  föreslår\r\natt  skatten på naturgrus höjs från  5  kr\r\ntill 10 kr per ton naturgrus.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 13 av Britt Bohlin\r\nm.fl. (s, v, mp) anförs att det är osäkert\r\nom   den   föreslagna   fördubblingen   av\r\nnaturgrusskatten  är tillräcklig  för  att\r\nreducera användningen till 12 miljoner ton\r\nper år. Regeringen bör därför senast under\r\nvåren  2003  återkomma till riksdagen  med\r\ndet  förslag  på ytterligare  höjning  som\r\nbehövs för att det av riksdagen uppställda\r\nmålet skall nås.\r\nI  motion T288 yrkande 2 av Ulla  Löfgren\r\noch   Anders  G  Högmark  (m)  anförs  att\r\nkostnaden  för  att bygga  och  underhålla\r\nvägar  har ökat som en följd av höjd skatt\r\npå   diesel,   kraven  på  miljökonsekvens\r\nbeskrivningar,   m.m.   En   översyn   bör\r\ngenomföras för att underlätta öppnandet av\r\nkommersiella              naturgrustäkter,\r\ndieselskatten sänkas och förslaget  om  en\r\nfördubbling av naturgrusskatten avslås.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har med anledning av regeringens\r\nmiljömålsproposition 2000/01:130 satt  upp\r\nmålet  att uttaget av naturgrus  i  landet\r\nskall vara högst 12 miljoner ton per år. I\r\ndag är det ungefär dubbelt så stort.\r\nNaturgrus  är i många delar av landet  en\r\nmycket  knapp  naturresurs.  Därför  måste\r\nanvändningen  av naturgrus minimeras  till\r\nde   områden  där  inga  andra  alternativ\r\nfinns.  En  hushållning med  naturgrus  är\r\nangelägen   bl.a.  för  att   skydda   det\r\ngrundvatten som finns i grusavlagringar.\r\nNaturgrusskatten  är  enligt   utskottets\r\nmening ett viktig styrmedel när det gäller\r\natt   minska  naturgrusanvändningen,   och\r\nutskottet har därför inte någon invändning\r\nmot  regeringens förslag om en höjning  av\r\nnaturgrusskatten.  Utskottet   tillstyrker\r\npropositionen  i denna del  och  avstyrker\r\nmotion T288 yrkande 2.\r\nDet   är   emellertid  enligt  utskottets\r\nmening osäkert om den föreslagna höjningen\r\när  tillräcklig för att målet om ett uttag\r\npå  12 miljoner ton skall nås. Ytterligare\r\nhöjningar  kan behövas och troligen  också\r\nandra åtgärder, t.ex. stöd till utveckling\r\nav   ersättningsmaterial  och  ny  teknik.\r\nRegeringen  bör därför senast under  våren\r\n2003  återkomma  till  riksdagen  med   de\r\nförslag   på   ytterligare   höjning    av\r\nnaturgrusskatten  som kan  vara  motiverad\r\nför  att  det av riksdagen uppsatta  målet\r\nskall uppnås. I det sammanhanget bör också\r\nuppmärksammas att tillgången på  naturgrus\r\nvarierar  mellan  olika  delar  av  landet\r\nliksom  efterfrågan. Vidare kan effekterna\r\npå     grundvattenmagasin    och    dricks\r\nvattenförsörjning  av uttag  av  naturgrus\r\nockså   variera.  Dessa  faktorer,  liksom\r\neffekterna för olika slag av företag,  bör\r\nbeaktas  i den fortsatta analys som  skall\r\ngöras.\r\nEftersom  det  anförda  omfattas  av  den\r\növerenskommelse    som    gäller    mellan\r\nregeringen,       Vänsterpartiet       och\r\nMiljöpartiet  utgår  utskottet  från   att\r\nregeringen  beaktar vad  utskottet  anfört\r\nutan  något särskilt tillkännagivande från\r\nriksdagens sida. Även motion Fi230 yrkande\r\n13 avstryks därför.\r\n\r\nReklamskatten\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  uttalar att det är viktigt  att\r\narbetet  med  att  fasa  ut  reklamskatten\r\nfortsätter  och utgår från att  regeringen\r\nprövar  frågan inför nästa års budget  och\r\ndå   påbörjar  en  stegvis  avveckling  av\r\nreklamskatten. Utskottet anser  emellertid\r\natt  det  inte  behövs något beslut  eller\r\ntillkännagivande  i  saken  och  avstyrker\r\ndärför motionsyrkandena.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSkatt  tas ut på annons som är avsedd  att\r\noffentliggöras i landet och för reklam som\r\när  avsedd att spridas inom landet i annan\r\nform  än  annons. Skattskyldig är den  som\r\nyrkesmässigt  offentliggör  reklam   eller\r\nannons.  Skattesatsen för annons i  allmän\r\nnyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet\r\noch  annars  11  %  av beskattningsvärdet.\r\nReklamskatt  tas inte ut på  direktreklam,\r\ndvs.  reklamtrycksaker,  inte  heller   på\r\nreklam i kommersiell TV och radio eller på\r\nreklam    via    Internet.   Reklamskatten\r\nberäknas  för  år  2002  inbringa  1   173\r\nmiljoner kronor.\r\nRiksdagen   beslutade  våren   1998   att\r\nfr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten  på\r\nreklamtrycksaker eftersom den var svår att\r\ntillämpa     och    kontrollera     (prop.\r\n1997/98:150,      bet.     1997/98:FiU20).\r\nSkatteutskottet erinrade i  sitt  yttrande\r\n(1997/98:SkU4y)  till  finansutskottet  om\r\natt   det  rådde  bred  enighet   om   att\r\nreklamskatten       borde       avskaffas.\r\nSkatteutskottet  delade  dock  regeringens\r\nuppfattning  att  det vid detta  tillfälle\r\nsaknades  ekonomiskt utrymme för att  helt\r\navskaffa skatten. Utskottet framhöll  dock\r\natt åtgärden kunde leda till nya nackdelar\r\nför  reklam  i  annan  form  och  försämra\r\nkonkurrensförhållandena   exempelvis   för\r\ngratistidningar   och   s.k.   annonsblad.\r\nUtskottet  förutsatte att regeringen  noga\r\nskulle  följa  utvecklingen och  återkomma\r\ntill    dessa   frågor   så   snart    som\r\nutvecklingen       motiverade       detta.\r\nFinansutskottet    ställde    sig    bakom\r\nskatteutskottets förslag.\r\nVåren  2002  anförde  skatteutskottet   i\r\nbetänkande  2001/02:SkU20  att   utskottet\r\nunder    flera   år   har    ansett    att\r\nreklamskatten  har  sådana  tekniska   och\r\nkonkurrensmässiga brister att skatten  bör\r\navvecklas   men   att  det   hittills   av\r\nstatsfinansiella skäl varit nödvändigt att\r\ndröja   med  en  sådan  åtgärd.  Utskottet\r\nanförde   att   frågan  om  reklamskattens\r\navveckling   borde   prioriteras   i   den\r\nkommande  budgetberedningen,  men   delade\r\nsamtidigt finansutskottets uppfattning att\r\ndetta  borde  ske  med  beaktande  av   de\r\nbudgetpolitiska  målen.  Riksdagen  biföll\r\nutskottets begäran om ett tillkännagivande\r\ntill regeringen av denna innebörd.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen   anför  i  budgetpropositionen\r\n(avsnitt  8.5.3) att frågan om avskaffande\r\nav   reklamskatten  har   prioriterats   i\r\nbudgetberedningen men att  regeringen  har\r\nfunnit,     med    beaktande     av     de\r\nbudgetpolitiska målen, att förutsättningar\r\nför finansiering av ett avskaffande av den\r\nresterande  reklamskatten  för  närvarande\r\ninte föreligger.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  ett  antal motioner framställs yrkanden\r\nom       reklamskattens       avskaffande.\r\nMotionärerna  anför att  skatten  inte  är\r\nkonkurrensneutral och att den  ger  upphov\r\ntill   svårigheter  i  tillämpningen   och\r\nkontrollen,  och  de  hänvisar   till   de\r\norättvisor  som  den förorsakar  på  vissa\r\nområden.  Motionärerna  framställer   både\r\nyrkanden om ett omedelbart avskaffande och\r\nyrkanden  om  att en gradvis utfasning  av\r\nskatten.  Sådana  yrkanden  framställs   i\r\nmotionerna  Fi287 yrkande  28  av  Lennart\r\nHedquist  m.fl. (m), Sk417  yrkande  8  av\r\nLennart  Hedquist m.fl. (m), Kr297 yrkande\r\n13  av  Kent  Olsson m.fl. (m),  Fi203  av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Fi205  av\r\nCristina  Husmark Pehrsson och Anne  Marie\r\nBrodén  (m), Fi228 av Gunnar Axén och  Per\r\nBill  (m), Fi268 av Carl-Axel Roslund (m),\r\nFi277  av Kenth Högström m.fl. (s),  Fi251\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Sk295  av  Gunnar\r\nAndrén  (fp),  Fi229  av  Ingvar  Svensson\r\n(kd),  Fi252 av Sven Bergström  och  Håkan\r\nLarsson  (c), Sk346 yrkande  2  av  Jörgen\r\nJohansson och Jan Andersson (c), Fi243  av\r\nChristina Nenes och Göte Wahlström (s) och\r\nSk223 av Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  senast  under  våren  2002\r\nklargjort   sin  uppfattning  att   reklam\r\nskatten bör avskaffas och att detta är  en\r\nfråga   som  bör  prioriteras  vid  budget\r\nberedningen. Utskottet är medvetet om  att\r\nde prioriteringar som sker i budgetarbetet\r\ninnebär  att endast de åtgärder och  behov\r\nsom från allmän synpunkt framstår som mest\r\nangelägna  kan  få den högsta  prioriteten\r\noch   kan   därför   ha   förståelse   för\r\nsvårigheterna  att finna en möjlighet  att\r\ndirekt     avskaffa     den     resterande\r\nreklamskatten i det nuvarande budgetläget.\r\nMed hänsyn till att det sedan länge råder\r\nenighet om att reklamskatten bör avskaffas\r\nanser  utskottet att det  är  viktigt  att\r\narbetet  härmed,  som regeringen  påbörjat\r\ngenom    att   slopa   reklamskatten    på\r\ntrycksaker,  fortsätter i en rimlig  takt.\r\nFör att komma vidare i detta arbete bör en\r\nstegvis    avveckling   av   reklamskatten\r\növervägas.  På  så  sätt  skulle  det  bli\r\nmöjligt att visa att den kritik som riktas\r\nmot  reklamskatten tas på allvar samtidigt\r\nsom    hänsyn    kan    tas    till     de\r\nstatsfinansiella        förutsättningarna.\r\nUtskottet utgår från att regeringen  inför\r\nnästa års budget ånyo prövar frågan och då\r\npåbörjar   en   stegvis   avveckling    av\r\nreklamskatten.\r\nMed  det  anförda avstyrker utskottet  de\r\naktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nJordbruk och skogsbruk\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  om\r\nsänkta  eller slopade skatter  på  diesel,\r\nhandelsgödsel,  el, m.m.  i  jordbruk  och\r\nskogsbruk.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 3  (kd)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSedan    den   1   juli   2000    omfattas\r\njordbrukssektorn av samma  skattelättnader\r\nsom tillverkningsindustrin vid förbrukning\r\nav   el  och  bränslen.  På  bränslen  som\r\nanvänds  för  uppvärmning  och  drift   av\r\nstationära    motorer   vid    yrkesmässig\r\njordbruks-,        skogsbruks-         och\r\nvattenbruksverksamhet   (inklusive    växt\r\nhusnäringen)    utgår    således     ingen\r\nenergiskatt,     och     en      reducerad\r\nkoldioxidskatt motsvarande  30  %  av  den\r\ngenerella  nivån  tas  ut.  De  reducerade\r\nskattesatserna gäller dock inte för bensin\r\n(oavsett  användning) eller andra bränslen\r\nsom  förbrukas  för drift  av  motordrivna\r\nfordon.  Ingen energiskatt betalas  heller\r\npå el som förbrukas i dessa sektorer.\r\nFöretag med stor energiförbrukning kan få\r\nviss     ytterligare    nedsättning     av\r\nkoldioxidskatten.  Om  den  koldioxidskatt\r\nsom belastar ett företag överstiger 0,8  %\r\nav försäljningsvärdet sätts skatten ned så\r\natt  den  överskjutande skattebelastningen\r\ninte  överstiger 24 % av det överskjutande\r\nskattebeloppet    för    bränslet    (0,8-\r\nprocentsregeln). EG-rätten innehåller dock\r\nminimiskattesatser    som     inte     får\r\nunderskridas.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  föreslår   att\r\nskatten på diesel för arbetsredskap i jord-\r\noch skogsbruk samt för entreprenadmaskiner\r\nsänks  till  53 öre per liter från  den  1\r\njanuari  2003 och att skatten på  kväve  i\r\nhandelsgödsel tas bort från  samma  datum.\r\nMotionärerna   anför   att   den   svenska\r\ndieselskatten  ligger  högre  än  i  andra\r\nländer  och utgör en tung börda för  dessa\r\nnäringar.  Även  den  svenska  skatten  på\r\nhandelsgödsel leder till en internationell\r\nkonkurrensnackdel.     Dessa      yrkanden\r\nframställs i motionerna Fi287 yrkandena 10\r\noch  11 av Lennart Hedquist m.fl. (m)  och\r\nMJ268  yrkandena 4 och 5 av Per Westerberg\r\nm.fl. (m).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Sk383\r\nyrkande  7 av Per Landgren m.fl.  (kd)  en\r\nsänkning  av dieselskatten till 1  kr  per\r\nliter  för jordbruket. Motionärerna  anför\r\natt högre skatter och avgifter har försatt\r\nsvensk   jordbruksnäring  i  en   ohållbar\r\nkonkurrenssituation.\r\nI  Centerpartiets motion Fi286  yrkandena\r\n28-30  av  Maud Olofsson m.fl.  (c)  anför\r\nmotionärerna att likställandet av el-  och\r\neldningsoljebeskattningen  med  industrins\r\nnivåer  har  blivit  en  halvmesyr.  Genom\r\nunderliga  gränsdragningar har småbrukarna\r\nställts       utanför       nedsättningen.\r\nMotionärerna föreslår att gränsen på 1 000\r\nkr  för att få del av nedsättningen på el-\r\noch   eldningsoljeskatten  slopas.  Vidare\r\nleder  dieselskattehöjningarna  till   att\r\nkonkurrenskraften      försämras,      och\r\nmotionärerna föreslår därför  att  skatten\r\npå diesel för jord- och skogsbruksmaskiner\r\nsänks till EU-genomsnittet, dvs. 1 kr  per\r\nliter.      Slutligen      anförs      att\r\nhandelsgödselkostnaderna är  betungande  i\r\njämförelse  med  motsvarande  kostnader  i\r\nkonkurrentländerna  och  att   regeringens\r\nmodell  för  kompensation för  kostnaderna\r\nkräver  ansökningar, godkännanden från  EU\r\noch  en hel del onödig administration.  De\r\nföreslår att kväveskatten på handelsgödsel\r\nslopas.  I motion MJ487 yrkande 2  av  Jan\r\nAndersson m.fl. (c) framställs ett yrkande\r\nmed samma inriktning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSkattenedsättningskommittén  (Fi  2001:09)\r\nskall    se    över    utformningen     av\r\nnedsättningssystemet för bl.a. jordbruks-,\r\nskogsbruks-    och   vattenbruksnäringarna\r\n(inklusive  trädgårdsnäringen).  Översynen\r\nskall   omfatta  beskattningen  av   såväl\r\nfossila  bränslen som el. Kommittén  skall\r\nbl.a.  utreda  förutsättningarna  för   en\r\nannan    avgränsning   av   området    för\r\nenergiskattenedsättning   för    de    kon\r\nkurrensutsatta  sektorerna  än   vad   som\r\ngäller  i  dag  och särskilt beakta  gräns\r\nytorna  mot  andra sektorer samt  el-  och\r\nvärmeproduktionen. Konsekvenserna  för  de\r\nberörda  verksamheterna  när  det   gäller\r\nbl.a.    deras    konkurrenskraft    skall\r\nanalyseras.\r\nBeskattningen    av    dieselolja     för\r\njordbrukets arbetsmaskiner ses med  förtur\r\növer  av  Vägtrafikskatteutredningen   (Fi\r\n2001:8), (dir. 2001:12). Utredningen har i\r\nen   promemoria  i  februari  2002  i  ett\r\npreliminärt ställningstagande  ansett  att\r\nom       dieseloljebeskattningen       för\r\narbetsmaskiner skall sänkas  bör  det  ske\r\ntill  den  s.k. uppvärmningsnivån,  vilket\r\nskulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per\r\nliter.  Det slutliga ställningstagandet  i\r\nfrågan  tas  när  utredningen  utrett   de\r\ngrundläggande       principerna        för\r\ntrafikbeskattningen.\r\nUtskottet  är mot den angivna  bakgrunden\r\ninte berett att tillstyrka förslaget om en\r\nsänkning  av  jordbrukets och skogsbrukets\r\ndieselskatt.\r\nFör  skatten på el gäller som  huvudregel\r\natt  återbetalningen sker på årsbasis, med\r\nmöjlighet  för  företag med förbrukning  i\r\nstörre  omfattning  att  få  återbetalning\r\nkvartalsvis.  Vad gäller återbetalning  av\r\nelskatt  finns det en administrativ  gräns\r\nsom  innebär att endast den del av  skatte\r\nbeloppet  som överstiger 1 000 kr  per  år\r\nbetalas tillbaka.\r\nEnligt  utskottets mening har  de  regler\r\nsom nu gäller för nedsättning av skatterna\r\npå   eldningsolja  och  el  utformats  med\r\nindustrin      som      förebild       och\r\nåterbetalningsreglerna    har    med    de\r\nanpassningar  som krävs  på  grund  av  de\r\nnågot   annorlunda  förutsättningarna   en\r\nliknande  utformning.  Utskottet  är  inte\r\nberett att tillstyrka att dessa regler  nu\r\nändras   och   avstyrker  därför   motions\r\nyrkandet om slopad 1 000-kronorsgräns.\r\nSkatterna    på   bekämpningsmedel    och\r\ngödselmedel    infördes     båda     1984.\r\nGödselmedelsskatten är 1,80 kr  för  varje\r\nhelt  kilo  kväve, förutsatt  att  andelen\r\nkväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för\r\nvarje  helt  gram kadmium  i  gödselmedel,\r\ntill  den del kadmiuminnehållet överstiger\r\n5      gram      per      ton      fosfor.\r\nBekämpningsmedelsskatten  är  20  kr   för\r\nvarje  helt  kilo  verksam  beståndsdel  i\r\nbekämpningsmedlet.\r\nUppburen  skatt  på bekämpningsmedel  och\r\nkväve   i   handelsgödsel  återförs   till\r\njordbruksnäringen via ett särskilt anslag.\r\nHuvuddelen   av   den  återförda   skatten\r\nanvänds  till  åtgärder  för  att   minska\r\nväxtnäringsförluster från  jordbruket  och\r\nminska         miljöriskerna          inom\r\nväxtskyddsområdet.  En   mindre   del   av\r\nbeloppet    återförs    kollektivt    till\r\njordbruksnäringen för bl.a. informations-,\r\nutbildnings-,       rådgivnings-       och\r\nutvecklingsinsatser med syfte  att  främja\r\nhållbara  produktionsmetoder.  Skatten  på\r\nbekämpningsmedel återförs  kollektivt  för\r\nforsknings-  och  utvecklingsinsatser  med\r\nsyfte  att  främja  en hållbar  utveckling\r\ninom jordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nEn  särskild utredare tillkallades i juni\r\n2001  med  uppgift att utvärdera skatterna\r\npå   bekämpningsmedel  och  handelsgödsel.\r\nUtredaren skall dels analysera och  bedöma\r\nskatternas påverkan på användningen,  dels\r\nbedöma  vilka effekter de har  på  miljön.\r\nDärutöver  skall  utredaren  se  över   om\r\nskatterna bör förändras så att de fungerar\r\nsom  effektivare styrmedel på miljöområdet\r\nutan  att  kraven  på kostnadseffektivitet\r\neftersätts.   Uppdraget  skall   redovisas\r\nsenast den 30 november 2002.\r\nUtskottet  är  mot  denna  bakgrund  inte\r\nheller berett att tillstyrka förslagen  om\r\nslopad skatt på handelsgödsel.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  Fi287  yrkandena  10  och  11,\r\nMJ268 yrkandena 4 och 5, Sk383 yrkande  7,\r\nFi286 yrkandena 28-30 och MJ487 yrkande 2.\r\n\r\nBredbandsinstallation\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom     en    ettårig    förlängning     av\r\nskattereduktionen                      för\r\nbredbandsinstallation    och     avstyrker\r\nmotionsförslagen  om att skattereduktionen\r\nskall avskaffas.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2  (fp)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen   som  installerar  bredband  och  tar\r\ninstallationen i bruk mellan den 1 januari\r\n2001  och den 31 december 2002 kan  få  en\r\nskattereduktion. Skattereduktionen  uppgår\r\ntill  50  %  av de utgifter som överstiger\r\n8  000  kr  per  hus  eller,  i  fråga  om\r\nhyreshus,  8  000  kr per ansluten  bostad\r\neller  lokal. Skattereduktionen utgår  med\r\nhögst  5  000  kr  per hus,  bostad  eller\r\nlokal. Om ansökan kommit in senast  den  1\r\nmars  2002  avräknas skattereduktionen  på\r\nskattebesked för 2002. Kommer  ansökan  in\r\nsenast    den   1   mars   2003   avräknas\r\nreduktionen  på  skattebeskedet  för  2003\r\n(prop. 2000/01:24 och bet. 2000/01:SkU8).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.7.3,  punkt\r\n30)   att  möjligheten  för  fysiska   och\r\njuridiska  personer att få skattereduktion\r\nför  utgifter  för vissa anslutningar  för\r\ntele-  och datakommunikation förlängs  med\r\nett år.\r\nRegeringen  anför att det har  visat  sig\r\natt    bredbandsutbyggnaden   har   blivit\r\nförsenad.   Detta  beror  bl.a.   på   det\r\nförändrade  marknadsläget  och  den  korta\r\ngrävsäsongen   i  landets   norra   delar.\r\nHitintills har endast ca 1 230 ansökningar\r\nom    skattereduktion   kommit   in   till\r\nskattemyndigheten. Mot denna  bakgrund  är\r\nregeringen  av  uppfattningen  att   tiden\r\nmåste  utsträckas ytterligare ett  år  för\r\natt  möjliggöra för fysiska och  juridiska\r\npersoner   att  kunna  ansöka  om   skatte\r\nreduktion      för      utgifter       för\r\nbredbandsanslutningar. Regeringen föreslår\r\ndärför att skattereduktionen även ges  vid\r\ndebiteringen av slutlig skatt på grund  av\r\n2004 års taxering.\r\nMotioner\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\nFi287 yrkande 36 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) att skattereduktionen för installation\r\nav bredband avskaffas.\r\nFolkpartiet liberalerna avslår  i  motion\r\nFi232  yrkande 26 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)  förslaget om en ettårig  förlängning\r\nav bredbandsreduktionen.\r\nCenterpartiet  föreslår  i  motion  Fi286\r\nyrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c)  att\r\nbredbandsreduktionen slopas.  Motionärerna\r\nanför att skattelättnaden för utbyggnad av\r\nbredband  bör  slopas som  ett  led  i  en\r\növergång till en utbyggnad grundad på  ett\r\nstatligt        ansvarstagande         för\r\ninfrastrukturen  i hela landet  fram  till\r\nvarje enskild abonnent.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  är  inte berett att  tillstyrka\r\natt  staten tar över ansvaret för utbyggna\r\nden  av  bredband  och  anser  därför  att\r\nskattereduktionen  för   installation   av\r\nbredband skall finnas kvar. Utskottet  har\r\ninte  funnit någon anledning till  erinran\r\nmot  regeringens  förslag  om  en  ettårig\r\nförlängning  av  bredbandsreduktionen  och\r\ntillstyrker    därför    att     förslaget\r\ngenomförs.  Utskottet avstyrker motionerna\r\nFi287  yrkande  36, Fi232 yrkande  26  och\r\nFi286 yrkande 33.\r\n\r\nMiljöförbättrande åtgärder på bostäder\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker förslaget  i  motion\r\nFi230     om     ett    ROT-avdrag     för\r\nmiljöförbättrande åtgärder på bostäder.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har\r\ntillämpats under perioden den 15  februari\r\n1993-den    31   december   1994    (prop.\r\n1992/93:150,  bet.  1992/93:  SkU36)   och\r\nunder  perioden den 15 april  1996-den  31\r\nmars   1999   (prop.   1995/96:229,   bet.\r\n1995/96:SkU32).  Syftet  har   varit   att\r\nåstadkomma  en  stimulans av  verksamheten\r\ninom  byggsektorn och på så sätt  motverka\r\nden då aktuella arbetslösheten.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion Fi230 yrkande 16 av Britt Bohlin\r\nm.fl.  (s,  v, mp) anför motionärerna  att\r\nett ROT-avdrag för installationer av typen\r\npelletsbrännare,           treglasfönster,\r\nisolerglasfönster etc. bör  införas  under\r\ntaxeringsåren 2004-2006 och de  hemställer\r\natt riksdagen begär att regeringen snarast\r\nlägger     förslag     om     en     sådan\r\nskattereduktion. Syftet är  att  stimulera\r\nmiljöförbättrande   åtgärder   på    perma\r\nnentbostäder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet finner ingen anledning att rikta\r\nnågon  invändning mot förslaget om  att  i\r\nmiljöpolitiskt  syfte införa  en  särskild\r\nskattereduktion i form av  ett  s.k.  ROT-\r\navdrag.  Avdraget  kan  kopplas  till  att\r\nolika   slags  installationer   genomförs,\r\nexempelvis       av       pelletsbrännare,\r\ntreglasfönster och isolerglasfönster.  Den\r\nexakta  avgränsningen av  vilket  slag  av\r\ninstallationer som skall omfattas bör  ske\r\nmed    beaktande    av   miljönytta    och\r\nenergieffektivisering,   samt   att   kapa\r\neffekttoppar,   hos   olika    alternativ.\r\nAvdraget  bör  utformas  på  ett  kostnads\r\neffektivt  sätt och i princip ej  ges  för\r\ninstallationer  som ändå skulle  ha  genom\r\nförts.   Som   ett  exempel   kan   nämnas\r\ninstallation   av  isolerglasfönster   vid\r\nnybyggnation.  Lagstiftningen  bör  enligt\r\nutskottets  mening vara tidsbegränsad  och\r\ngälla under inkomsttaxeringarna 2004-2006.\r\nFör  åtgärden bör en finansiell ram om  50\r\nmiljoner kronor per år avsättas.\r\nRiksdagen har med anledning av Riksdagens\r\nrevisorers  granskning  av  tidigare  ROT-\r\navdrag uttalat att eventuellt nya åtgärder\r\nliknande   ROT-avdraget  måste  analyseras\r\nnoggrant innan de införs, följas upp medan\r\nde  är i kraft samt utvärderas inom rimlig\r\ntid, liksom att de erfarenheter som kommit\r\nfram  av  ROT-avdragets tillämpning  under\r\n1990-talet bör vägas in. I uttalandet fram\r\nhölls  också att man i ett sådant  analys-\r\noch utvärderingsarbete också bör ta hänsyn\r\ntill       relevanta      genus-       och\r\njämställdhetsperspektiv            (försl.\r\n2001/02:RR8, bet. 2001/02:SkU28).\r\nEnligt  utskottets mening  bör  riksdagen\r\nbegära   att  regeringen  snarast   lägger\r\nförslag  om en skattereduktion i  enlighet\r\nmed vad som anförts. Utskottet tillstyrker\r\nsåledes motion Fi230 yrkande 16.\r\n\r\nLagförslagen\r\n\r\nUtskottets   ställningstagande    i    det\r\nföregående  innebär att de lagförslag  som\r\nregeringen lagt fram behöver omarbetas och\r\natt ytterligare lagförslag bör upprättas.\r\n\r\nBeräkning av statsbudgetens inkomster  för\r\n2003\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker  att   regeringens\r\ninkomstberäkning   godkänns   med    vissa\r\njusteringar  och avstyrker godkännande  av\r\nModerata   samlingspartiets,   Folkpartiet\r\nliberalernas,    Kristdemokraternas    och\r\nCenterpartiets inkomstberäkningar.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  (avsnitt   5.4   och\r\nbilaga 1, punkt 7) att riksdagen godkänner\r\natt  statsbudgetens  inkomster  budgetåret\r\n2003  beräknas till 701 miljarder  kronor,\r\nvarav    637    miljarder   kronor    från\r\ninkomsttiteln Skatter m.m.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata                  samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna,    Centerpartiet    och\r\nFolkpartiet  liberalerna  begär   i   sina\r\npartimotioner   godkännande    för    sina\r\nrespektive   inkomstberäkningar.    Sådana\r\nyrkanden  framställs  i  motionerna  Fi231\r\nyrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m),  Fi232\r\nyrkande  4 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp),\r\nFi233 yrkande 6 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\noch  Fi234  yrkande 11  av  Maud  Olofsson\r\nm.fl. (c).\r\nKristdemokraterna anför  i  motion  Fi256\r\nyrkande 24 av Alf Svensson m.fl. (kd)  att\r\nde  föreslagit totalt 125 miljoner  kronor\r\ntill skatteförvaltning och uppbörd för  en\r\nökad    skattekontroll    och    förstärkt\r\ntullbevakning  2003  och  att  de  som  en\r\neffekt    av   detta   räknar   med    att\r\nskatteintäkterna  ökar  med  480  miljoner\r\nkronor år 2003 och därefter med åtminstone\r\n1 140 miljoner kronor per år. Motionärerna\r\nanför     att    tidigare    dokumenterade\r\nerfarenheter    (bl.a.    av    Riksdagens\r\nrevisorer) visar att satsningar  på  detta\r\nområde   ger  minst  sex  gånger  pengarna\r\ntillbaka kassamässigt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har i det föregående föreslagit\r\natt   riksdagen   avvaktar   kommissionens\r\ngodkännande innan ett beslut fattas om den\r\nföreslagna         omläggningen         av\r\nkraftvärmebeskattningen.   Utskottet   har\r\nvidare tillstyrkt förslaget i motion Fi230\r\nom  en utvidgning av skatteväxlingen  från\r\n2,6   till  3,0  miljarder  kronor.  Dessa\r\nförändringar  i  regeringens  förslag  bör\r\nenligt  utskottets  mening  föranleda   en\r\njustering av inkomstberäkningen.\r\nUtskottet  har  vidare  funnit  att   det\r\nförslag  om  ändrade  regler  för  beskatt\r\nningen  av vissa andelsbyten som riksdagen\r\nbeställt  i april 2002 och som  i  dagarna\r\navlämnas  till riksdagen (prop. 2002/03:15\r\nUtvidgning   av  reglerna  om  framskjuten\r\nbeskattning  vid  vissa andelsbyten)  inte\r\nhar beaktats vid inkomstberäkningen. I den\r\nlagrådsremiss  som numera  föreligger  har\r\nengångseffekterna  i  form  av   utebliven\r\nskatteintäkt  beräknats till 283  miljoner\r\nkronor,   medan  den  varaktiga   effekten\r\nberäknas till 9 miljoner kronor per  år  i\r\nutebliven  skatteintäkt.  Det  påpekas   i\r\nlagrådsremissen  att  uppskattningarna  är\r\nbehäftade med stor osäkerhet.\r\nMed  de  ändringar som kan föranledas  av\r\ndet   anförda  tillstyrker  utskottet  att\r\nregeringens   inkomstberäkning   godkänns.\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkandena  om\r\ngodkännande  av Moderata samlingspartiets,\r\nFolkpartiet                  liberalernas,\r\nKristdemokraternas   och    Centerpartiets\r\ninkomstberäkningar.\r\nNär   det   gäller  effekterna   av   ett\r\nresurstillskott  till  skatteförvaltningen\r\nframstår   ett  så  direkt   samband   som\r\nmotionärerna räknar med för år  2003  inte\r\nsom  realistiskt.  En ökning  av  anslaget\r\nkräver  tid  innan den kan ge  effekt  och\r\ninnebär också en omställning som i sig kan\r\nvara     effektivitetssänkande.     Enligt\r\nutskottets  mening bör man vid jämförelser\r\nmellan   de  olika  budgetalternativ   som\r\nföreligger i ärendet inte räkna med  denna\r\ntyp  av effekter på inkomsterna under  det\r\naktuella   budgetåret.  Med  det   anförda\r\navstyrker  utskottet även det nu  aktuella\r\nmotionsyrkandet.\r\nUTGIFTSRAMAR\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\nom  utgiftsram  för  2003  och  preliminär\r\nutgiftsram för 2004.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtgiftsområde          3          omfattar\r\nskatteförvaltningen,    Tullverket     och\r\nexekutionsväsendet.  Riksskatteverket   är\r\nchefsmyndighet   inom  skatteförvaltningen\r\noch    exekutionsväsendet.    De    nämnda\r\nmyndigheternas verksamhet ingår i  politik\r\nområdet   Skatt,   tull   och   exekution.\r\nYtterligare  en  myndighet med  verksamhet\r\ninom      detta      politikområde      är\r\nKustbevakningen (utgiftsområde 6), som har\r\nett      självständigt     ansvar      för\r\ntullkontrollen till sjöss.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen  skall\r\nbesluta om en utgiftsram för utgiftsområde\r\n3 på ca 8 266 miljoner kronor för 2003 och\r\ngodkänna en preliminär utgiftsram på 8 471\r\nmiljoner kronor för 2004.\r\nRiksdagen har för år 2002 anvisat  8  059\r\nmiljoner   kronor   till   utgiftsområdet.\r\nFörändringarna   i   utgiftsområdesramarna\r\njämfört med tidigare beräkningar förklaras\r\ni  huvudsak  av  pris- och löneomräkningar\r\noch  att  Tullverket för 2003 tillförs  15\r\nmiljoner  kronor  för  att  möjliggöra  en\r\neffektivare         bekämpning          av\r\nnarkotikasmuggling        och        annan\r\ngränsöverskridande             organiserad\r\nbrottslighet.  En  fortsatt  satsning   på\r\nnarkotikabekämpning   och   annan    gräns\r\növerskridande   organiserad   brottslighet\r\nskall  tillföra Tullverket ytterligare  10\r\nmiljoner kronor 2004.\r\nMålet för politikområdet Skatt, tull  och\r\nexekution  är  att eftersträvade  skatte-,\r\ntull-     och    avgiftsintäkter     skall\r\nsäkerställas  på ett rättssäkert  och  eko\r\nnomiskt   effektivt  sätt  samtidigt   som\r\nenkelhet  skall eftersträvas och brottslig\r\nhet motarbetas.\r\nI propositionen redovisas hur målen skall\r\nuppnås  inom  de  olika myndighetsområdena\r\noch  hur verksamheterna bör utvecklas. Det\r\nframhålls   vara   av   stor   vikt    att\r\nmyndigheterna  långsiktigt   arbetar   med\r\nåtgärder  för  att kunna  hantera  en  med\r\ntiden  allt  större  och  mer  komplicerad\r\narbetsmängd  med  mindre personalresurser.\r\nDet  är  därför viktigt att all verksamhet\r\neffektiviseras  och  att   den   utvecklas\r\nytterligare.    De   olika    delarna    i\r\nförändringsarbetet skall stödja varandra i\r\nutvecklingen  av  moderna,  effektiva  och\r\nändamålsenliga  förvaltningar.  Det  skall\r\nbl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod-\r\noch kompetensutveckling. Myndigheterna bör\r\nfortsätta  att  sträva  efter   att   vara\r\nledande   bland  myndigheter   beträffande\r\nutveckling   och  användning   av   IT   i\r\nverksamheten.  Myndigheterna  skall  också\r\nsträva   efter  en  hög  servicenivå   och\r\nförenklingar för allmänhet, näringsliv och\r\nandra myndigheter.\r\nAtt  öka den elektroniska och automatiska\r\nhanteringen  av  dokument och  information\r\nses  som  en viktig del i arbetet för  att\r\nkunna  frigöra resurser som i stället  kan\r\nkoncentreras till områden med högre  risk.\r\nArbetet   med  att  öka  den  elektroniska\r\nhanteringen  av  dokument och  information\r\nbör  således fortgå. I detta arbete är ett\r\nökat användande av exempelvis Internet som\r\nett  komplement till nuvarande  system  en\r\nviktig del.\r\nI     det     europeiska    och    övriga\r\ninternationella administrativa  samarbetet\r\ninom     myndighetsområdena    prioriteras\r\ninsatser       för       regel-        och\r\nprocedurförenklingar, rationell användning\r\nav      IT,     informationsutbyte     och\r\nutbildningsinsatser. För att effektivisera\r\nverksamheten  är arbetet med  förenklingar\r\nav    regler   och   procedurer   viktigt.\r\nRegeringen   understryker  betydelsen   av\r\nmyndigheternas arbete med förenklingar  av\r\ndet  egna  regelverket samt  förslag  till\r\nförenklingar   av   de   nationella    och\r\ninternationella regelverken.\r\nI  propositionen framhålls  vidare  bl.a.\r\nvikten av att det pågående samarbetet  med\r\nKustbevakningen, polisen och andra berörda\r\nmyndigheter  och institutioner  fortsätter\r\natt  utvecklas.  Ett sådant  samarbete  är\r\nnödvändigt  för att uppnå en effektiv  och\r\nändamålsenligt gränskontroll.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  Fi231 av Bo Lundgren m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  utgiftsramen  för   de   nu\r\naktuella  åren  minskas  med  89  miljoner\r\nkronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag (yrkandena 5 i denna del och  6  i\r\ndenna   del).  Med  hänsyn  till   tullens\r\nviktiga    funktion    inte    minst     i\r\nnarkotikabekämpningen   är   det    enligt\r\nmotionen      viktigt     att      tullens\r\nkontrollorganisation är tillräckligt  stor\r\noch att den utökas. En förstärkning med 26\r\nmiljoner kronor föreslås. Samtidigt anförs\r\natt  det  principiellt  är  felaktigt  att\r\ntullen disponerar vissa offentligrättsliga\r\navgifter för att finansiera delar  av  sin\r\nverksamhet,  vilken enligt  motionen  helt\r\nbör    finansieras   via    statsbudgeten.\r\nMotionärerna   vill  i  förhållande   till\r\nregeringens  förslag  minska  utgiftsramen\r\nför   Riksskatteverket  med  75   miljoner\r\nkronor  och  till  kronofogdemyndigheterna\r\nmed   40   miljoner  kronor.  Motionärerna\r\nhänvisar  till  att  deras  förslag   till\r\nändringar i skattesystemet innebär att  en\r\ndel av de allra krångligaste skatterna att\r\nadministrera och driva in skall avskaffas.\r\nI  motion Fi232 av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) föreslås att utgiftsramen för de båda\r\nåren  ökas  med 75 miljoner kronor  utöver\r\nvad regeringen har föreslagit (yrkandena 6\r\ni  denna  del  och  7  i  denna  del).  Av\r\nökningen  hänförs 50 miljoner kronor  till\r\nökade  resurser  till skattemyndigheterna.\r\nTullen   bör  enligt  motionen  få   ökade\r\nresurser  för  insatser mot  den  illegala\r\ninförseln av alkohol och narkotika.\r\nI   syfte  att  förstärka  kontroll   och\r\nspaning   kring   illegal   införsel    av\r\nnarkotika, vapen, alkohol, tobak och andra\r\nskattepliktiga  varor  föreslås  i  motion\r\nFi233  av  Alf  Svensson  m.fl.  (kd)   en\r\nanslagsökning  för tullen med  5  miljoner\r\nkronor   per   år  utöver  vad  regeringen\r\nföreslagit. Motionärerna anser  att  också\r\nskattekontrollen  bör förstärkas  för  att\r\nmotverka  den svarta ekonomins utbredning.\r\nEnligt  motionen  bör  skattemyndigheterna\r\nförstärkas med 120 miljoner kronor år 2003\r\noch 190 miljoner kronor år 2004. Samtidigt\r\nberäknar motionärerna att ett genomförande\r\nav     deras    förslag    om    avskaffad\r\nfastighetsskatt    och   förmögenhetsskatt\r\nleder       till       besparingar       i\r\nskatteadministrationen   motsvarande   140\r\nmiljoner  kronor  2003  och  190  miljoner\r\nkronor 2004. Sammantaget innebär förslaget\r\ni  förhållande till regeringens förslag en\r\nminskning av utgiftsramen för 2003 med  15\r\nmiljoner  kronor (yrkande 8 i  denna  del)\r\noch en ökning av utgiftsramen för 2004 med\r\n5 miljoner kronor (yrkande 9 i denna del).\r\nI motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslås    ökade   resurser   för    tull\r\nverksamheten med 20 miljoner kronor och en\r\nneddragning     i     skatteförvaltningens\r\nverksamhet motsvarande 50 miljoner kronor.\r\nSammantaget för utgiftsområdet föreslås  i\r\nmotionen  att utgiftsramarna för 2003  och\r\n2004   fastställs  till  ett  30  miljoner\r\nkronor respektive 50 miljoner kronor lägre\r\nbelopp  än  vad regeringen har  föreslagit\r\n(yrkandena  6 i denna del och  7  i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens   förslag   till   ramar   för\r\nutgiftsområde 3 Skatt, tull och  exekution\r\noch  de  förändringar  däri  som  fyra  av\r\npartierna  föreslår  framgår  av  följande\r\ntabell (miljoner kronor).\r\n\r\nDe    gemensamma   prioriteringarna   inom\r\npolitikområdet utgår i regeringens förslag\r\nfrån  att  berörda myndigheter svarar  för\r\nväsentliga  delar av samhällets viktigaste\r\nregelsystem.  Av  stor  betydelse  är  att\r\nmyndigheterna kan få allmänhet och företag\r\natt  känna  förtroende för rättssäkerheten\r\noch  rättstryggheten i  dessa  regelsystem\r\nsamt  att  allmänhet  och  företag  därmed\r\nfrivilligt efterlever regelsystemen. I det\r\nlöpande    arbetet   skall   myndigheterna\r\nkontinuerligt   arbeta   för   att    höja\r\neffektiviteten  i  verksamheten  samtidigt\r\nsom  servicen till allmänhet  och  företag\r\nskall förbättras.\r\nSkatteförvaltningen     skall      enligt\r\nregeringens  förslag även fortsättningsvis\r\nprioritera  förstärkt  skattekontroll.   I\r\ndetta ingår bl.a. en fördjupad kontroll av\r\nföretag  som hanterar stora skatteunderlag\r\noch insatser mot den s.k. svarta ekonomin.\r\nUnder   de  senaste  åren  har  nivån   på\r\nskattekontrollen  varit  otillräcklig  och\r\nskatteförvaltningen har tillförts resurser\r\nför  att höja nivån på kontrollen. I årets\r\nbudgetproposition  konstateras   att   den\r\nnedåtgående trenden i kontrollverksamheten\r\nhar vänt, något som återspeglas i bl.a. en\r\nökning  av antalet revisioner samt antalet\r\nändrade        deklarationer         efter\r\nskrivbordsgranskning     och     revision.\r\nRegeringen   gör   bedömningen   att    de\r\nresurstillskott   som   gjorts   och   den\r\nkontinuerliga effektiviseringen av arbetet\r\nvarit bidragande till förbättringarna.\r\nExekutionsväsendet skall bl.a. prioritera\r\nverksamheten   i  enlighet   med   en   ny\r\nindrivningspolicy som gäller fr.o.m. 2002.\r\nSkatteförvaltningen och exekutionsväsendet\r\nskall    fortsätta    att    effektivisera\r\nborgenärsarbetet.\r\nInsatser  mot  narkotika  och  storskalig\r\nillegal  införsel  av  alkohol  och  tobak\r\nskall ges hög prioritet hos Tullverket och\r\nKustbevakningen.  Tullen  har  under  2001\r\ngjort fler beslag av narkotika än tidigare\r\nsamtidigt    som    mängden    beslagtagen\r\nnarkotika  av vissa preparat har  minskat.\r\nBeslagen av alkohol och tobak har  minskat\r\nunder  året. Det samhällsekonomiska värdet\r\nav samtliga beslag har minskat jämfört med\r\n1999 och 2000. En positiv omständighet  är\r\ndock att träffsäkerheten har fortsatt  att\r\nöka,  vilket  bekräftar att  det  pågående\r\nförbättringsarbetet  ger   resultat.   Den\r\nförbättrade  träffsäkerheten  torde  kunna\r\nvara ett resultat av de förbättringar  som\r\nskett  av  Tullverkets underrättelse-  och\r\nriskanalysarbete.  Även   användandet   av\r\nhotbildsanalyser  torde  kunna   ha   gett\r\npositiva   effekter  för  träffsäkerheten.\r\nEftersom det inte finns några indikationer\r\npå   att  mängden  narkotika  i  samhället\r\nminskar  är  det  emellertid  oroande  att\r\nmängden  beslagtagen  narkotika  inte  har\r\nökat.  Samma bedömning kan göras  när  det\r\ngäller  illegalt införd alkohol och tobak.\r\nÄven om den information som finns avseende\r\n2002  visar att beslagmängderna till  viss\r\ndel  gått  upp finns det enligt utskottets\r\nmening      goda     skäl     för      den\r\nresursförstärkning som regeringen föreslår\r\ni  syfte att förbättra insatserna för  att\r\nkomma åt den illegala införseln.\r\nUtskottet   har  följaktligen  inget   att\r\nerinra  med  anledning av de  överväganden\r\nsom  ligger  till  grund  för  regeringens\r\nförslag  till  utgiftsramar för  2003  och\r\n2004.  Utskottet  tillstyrker  regeringens\r\nförslag    och    avstyrker    motionerna.\r\nUtskottet  kan  dock  konstatera  att   de\r\nförslag om förstärkningar på tullsidan som\r\nhar  lagts  fram i motionerna i syfte  att\r\nförstärka  kontrollen av illegal  införsel\r\nav  främst narkotika och alkohol torde bli\r\nväl      tillgodosedda      genom       de\r\nresursförstärkningar  som  regeringen  har\r\nföreslagit.  Med  hänsyn  till   vad   som\r\nanförts i en av motionerna om resurser för\r\natt    motverka   den   svarta   ekonomins\r\nutbredning  vill utskottet  framhålla  att\r\ninsatser mot den svarta ekonomin också har\r\nen  framträdande plats i de prioriteringar\r\nsom  ligger  till  grund  för  regeringens\r\nförslag.\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:   Arne  Kjörnsberg   (s),   Anna\r\nGrönlund  (fp), Lennart Hedquist (m),  Per\r\nErik  Granström (s), Ulla Wester (s),  Per\r\nLandgren  (kd), Marie Engström (v),  Anne-\r\nMarie  Pålsson (m), Lennart Axelsson  (s),\r\nGunnar  Andrén  (fp), Roger Karlsson  (c),\r\nInger  Nordlander  (s), Ulf  Sjösten  (m),\r\nCatharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing\r\n(mp) och Fredrik Olovsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Skattefrågor i budgetpropositionen - m\r\nav   Lennart   Hedquist  (m),   Anne-Marie\r\nPålsson (m) och Ulf Sjösten (m).\r\n\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\n\r\nInriktningen\r\n\r\nVi  vill sänka skatter som hämmar tillväxt\r\noch  entreprenörskap för att  ge  alla  en\r\nbättre  välståndsutveckling och  avvecklar\r\ndärför       förmögenhetsskatten       och\r\ndubbelbeskattningen  av  riskkapital   och\r\nstoppar     skattediskrimineringen      av\r\nfåmansföretag.  På sikt vill  vi  avskaffa\r\nden  statliga inkomstskatten eftersom  den\r\nutgör  en  extra beskattning av utbildning\r\noch kompetens.\r\nEtt  av  våra  viktigaste skattepolitiska\r\nmål  är  att alla skall kunna leva på  sin\r\nlön.    Vi   genomför   därför   en    rad\r\nskattesänkningar  som  ökar   medborgarnas\r\ninflytande över sina liv. Människor  skall\r\nges  möjlighet  att  klara  av  sina  egna\r\ngrundläggande behov innan de börjar betala\r\nskatt.   Därför   höjer  vi  grundavdraget\r\nrejält  för alla. Varje människa skall  ha\r\nrätt  att bestämma över sitt eget liv  och\r\nfatta de avgörande besluten själv.\r\nDet  är  viktigt att sänka skatterna  för\r\nbåde lättrörliga skattebaser och låg-  och\r\nmedelinkomsttagare.  I  dagens  värld,  då\r\nbåde människor och kapital är lättrörliga,\r\nriskerar man annars att allt högre skatter\r\nmåste tas ut på allt färre skattebaser och\r\ntill  sist  blir  låginkomsttagare,  basal\r\nkonsumtion och fastigheter det enda som är\r\nmöjligt att beskatta.\r\n\r\nSänkt inkomstskatt\r\n\r\nVi genomför en inkomstskattereform som ger\r\nökad   social   trygghet   och   motverkar\r\nfattigdomsfällor. Fler jobb  görs  möjliga\r\noch    den   sociala   rörligheten   ökar.\r\nSkattereformen har sin tyngdpunkt hos låg-\r\noch medelinkomsttagarna och innehåller tre\r\nskattesänkningar.\r\nMänniskor  skall ges möjlighet att  klara\r\nav  sina egna grundläggande behov innan de\r\nbörjar    betala   skatt.    Därför    bör\r\ngrundavdraget höjas rejält. På  sikt  vill\r\nvi  att  de  första 50 000 kr  skall  vara\r\nbefriade från inkomstskatt.\r\nDet  är orimligt att skattesystemet  inte\r\ntar hänsyn till försörjningsbörda. Framför\r\nallt är det barnfamiljer som har det svårt\r\natt få ekonomin att gå ihop. Utöver dagens\r\nbarnbidrag vill vi därför införa ett extra\r\ngrundavdrag på 15 000 kr per år  och  barn\r\nupp   till   16   år  vid  den   kommunala\r\nbeskattningen.  För  de   som   inte   kan\r\ntillgodogöra   sig  avdraget   utgår   ett\r\nmotsvarande bidrag.\r\nBeskattningen skall utformas så att  fler\r\nmotiveras  att  arbeta.  Vi  vill   därför\r\ninföra     ett     förvärvsavdrag      för\r\npensionsgrundande               inkomster.\r\nFörvärvsavdrag såväl som grundavdrag  görs\r\nmot    den    kommunalt   beskattningsbara\r\ninkomsten.\r\nDessa   tre   skattesänkningar   är    så\r\nomfattande att de inte fullt ut kan  genom\r\nföras    omedelbart.    Nästa    år    bör\r\ngrundavdraget  för alla höjas  rejält  och\r\ndet  extra  barnavdraget  för  barn  börja\r\ninföras.   Förvärvsavdraget   växlas   mot\r\ndagens skattereduktion.\r\nÅr 2003 införs ett grundavdrag på 23 000 kr\r\nsom   år   2004  höjs  till  24  200   kr.\r\nGrundavdraget trappas upp med  20  %  över\r\n70  000  kr och trappas ned med 10 %  över\r\n120   000  kr.  Över  170  000  kr  uppgår\r\ngrundavdraget  till 18 200  kr  respektive\r\n19 200 kr.\r\nEtt grundavdrag för barn införs med 12 000 kr\r\nper barn och år fr.o.m. nästa år. Det ökas\r\ntill 15 000 kr år 2004.\r\nEtt   förvärvsavdrag  med  13  %  av   den\r\npensionsgrundande    inkomsten     införs.\r\nSkattereduktionen        för        allmän\r\npensionsavgift  växlas   mot   detta   för\r\nvärvsavdrag.  Växlingen  är   neutral   ur\r\nskattesynpunkt för medborgarna.\r\nSkattesänkningsstrategin   inriktar    sig\r\nnästan  uteslutande på att i  första  hand\r\nsänka  inkomstskatten för dem  som  tjänar\r\nallra   minst.  Det  är  de   unikt   höga\r\nskatterna  på låga inkomster,  ytterligare\r\nförvärrat  av de mycket kraftiga kommunala\r\noch   landstingskommunala  skattehöjningar\r\nsom  nu  föreslagits, som skapar beroendet\r\nav   bidrag  och  som  dämpar  viljan  att\r\narbeta.  Vi föreslår också ett avskaffande\r\nav   värnskatten  som  fungerar   som   en\r\nstraffskatt  på kunskap och  heltidsarbete\r\noch   som   riskerar  att  få   vår   mest\r\nvälutbildade  arbetskraft  att  söka   sig\r\nutomlands      eller      minska      sitt\r\narbetskraftsdeltagande.  Värnskatten   tas\r\nbort år 2003 och brytpunkten justeras  upp\r\ntill  den  nivå där pensionsavgifter  inte\r\nlängre tas ut år 2004.\r\nDet  måste  också  skapas förutsättningar\r\nför   vanliga  människor  att  kunna  köpa\r\nhushållstjänster.  Det  ökar  välfärd  och\r\nflexibilitet.  Stressen  minskar  och  ett\r\nstörre   utbud  av  arbete   skapas.   För\r\ntjänster utförda i hemmet skall enligt vår\r\nmening  en  skattereduktion  på  50  %  av\r\narbetskostnaden på maximalt 50 000 kr  per\r\nhushåll införas. Det leder till att svarta\r\njobb  blir vita och gör att människor  kan\r\nkänna  att både tiden och pengarna  räcker\r\ntill.\r\nFör människor som bor i glesbygd är bilen\r\nhelt avgörande för möjligheten att arbeta.\r\nDå  de lokala arbetsmarknaderna blir  allt\r\nstörre  kommer arbetspendlingen att  spela\r\nen  allt  större  roll, vilket  t.ex.  den\r\nregionalpolitiska   utredningen   påpekat.\r\nAvdraget  för resor med bil till och  från\r\narbetet   täcker   inte  kostnaderna   för\r\nbilresor. Allteftersom bränslepriset  ökat\r\nhar  värdet av avdraget urholkats. Det ger\r\nheller   inte  en  rimlig  möjlighet   att\r\nkompensera  värdeminskningen   på   bilen.\r\nAvdraget bör därför nästa år höjas till 20\r\nkr  per  mil. Avdraget skall också omfatta\r\nresor för att hämta och lämna barn.\r\nBristerna      i      det      offentliga\r\npensionssystemet  blir alltmer  uppenbara.\r\nDet  egna sparandet till en trygg ålderdom\r\nbör  underlättas. Avdraget för avgift till\r\npensionsförsäkring ökar vi därför till ett\r\nprisbasbelopp.\r\nDe   särskilda  reglerna  för   utländska\r\nexperter  tas bort, skattereduktionen  för\r\nfackföreningsavgifter slopas och  avgiften\r\ntill  arbetslöshetsförsäkringen blir  åter\r\navdragsgill.\r\n\r\nSänkt fastighetsskatt\r\n\r\nFastighetsskatten är i dag en skatt på  en\r\nfiktiv avkastning på husets taxeringsvärde\r\nutan   någon  koppling  till  en   verklig\r\ninkomst. Skatten drabbar alla boendeformer\r\ni  Sverige. Bostadsrättsföreningar betalar\r\nskatt  på värdet av fastigheten,  och  för\r\nhyresrätter  gäller i regel  att  en  halv\r\nmånadshyra     per    år     utgörs     av\r\nfastighetsskatt.   Fastighetsskatten   för\r\nsmåhus   varierar  starkt,  och   skattens\r\nstorlek   beror   i  hög   grad   på   var\r\nfastigheten  är  belägen. Taxeringsvärdena\r\nsom  tidigare varit frysta under flera  år\r\nhöjdes  kraftigt  förra  året.  De  höjdes\r\nytterligare i år och regeringen räknar med\r\nen  årlig ökningstakt på 5 %. För att folk\r\nskall  ha råd att bo kvar måste,  som  ett\r\nförsta   steg,  de  tidigare  lägre   taxe\r\nringsvärdena återställas.\r\nVi   vill   avskaffa   fastighetsskatten.\r\nProcentsatsen  för  fastighetsskatten  bör\r\ndärför     sänkas     successivt     tills\r\nfastighetsskatten är avskaffad.\r\nÅr  2003 återgår taxeringsvärdena till den\r\nlägre nivå de hade år 2000.\r\nSkattesatsen för småhus bestäms till 0,9 % år\r\n2003 och 0,8 % år 2004.\r\nBegränsningsregeln och dämpningsregeln behövs\r\ninte och slopas.\r\nSchablonintäktsbeskattningen           för\r\nbostadsrättsföreningar  bör   slopas   ome\r\ndelbart.\r\n\r\nSänkt skatt på företagande\r\n\r\nDet  finns  flera skatter som är speciellt\r\nhämmande  för  tillväxt  och  företagande,\r\nsärskilt skatter som minskar tillgången på\r\nkapital  i Sverige. Det rör sig om skatter\r\nsom hämmar sparandet, men allvarligare  är\r\nde  skatter som driver kapital och företag\r\nur  landet.  Det rör sig också om  skatter\r\nsom  hindrar uppkomsten av nya företag och\r\nförsvårar   för   de  redan   existerande.\r\nSverige   skall   ha  ett  så   attraktivt\r\nskatteklimat  att  kapital  och  människor\r\nsöker sig hit.\r\nSkatten på förmögenheter har slopats i de\r\nflesta   länder.   I   Sverige   tas   för\r\nmögenhetsskatt  ut även vid förhållandevis\r\nlåga   förmögenheter.   Skattesatsen    är\r\ninternationellt  sett  hög.  Det  gör  att\r\nSverige  kommit  i  en  särdeles  ogynnsam\r\nposition vad gäller konkurrens om kapital.\r\nSkatten    ökar    avkastningskravet    på\r\ninvesteringar      som      görs      här.\r\nSambeskattningen                         i\r\nförmögenhetsbeskattningen tas  bort  2003.\r\nFribeloppet  per  person  blir  därmed   2\r\nmiljoner    kronor.    Förmögenhetsskatten\r\nslopas 2004.\r\nSvenska    aktieägare    missgynnas     i\r\nförhållande till utländska ägare, vilka  i\r\nde  flesta  fall  inte  drabbas  av  någon\r\nbeskattning  av aktieutdelningarna.  Detta\r\nmedför  också att det utländska ägandet  i\r\nsvenska  företag ökar, vilket  i  sin  tur\r\nökar  benägenheten  att  flytta  företagen\r\neller  delar  av verksamheten ur  Sverige.\r\nSkatten på aktieutdelningar slopas  därför\r\nfr.o.m. 2004 års vinster.\r\nFåmansbolagsbeskattningen har  lett  till\r\nabsurda  konsekvenser. Skatt måste betalas\r\npå  fiktiva vinster. Många nya bolag  inom\r\nt.ex.  IT-branschen har köpts upp av andra\r\nbolag.  Aktielikviden har oftast  varit  i\r\nform  av  aktier  i  det köpande  bolaget.\r\nSäljarna har förbundit sig att behålla  de\r\nnya   aktierna  en  viss  tid.  Reavinsten\r\nberäknas  efter likviddagen, men  säljarna\r\nkan   få  visst  uppskov  med  att  betala\r\nskatten.  Sjunker värdet  på  det  köpande\r\nföretagets      aktier     uppstår      en\r\nkapitalförlust,  som  säljaren  inte   har\r\nnågra  möjligheter att  göra  avdrag  för.\r\nEftersom  fåmansbolagsdelägaren  skall  ta\r\nupp  halva vinsten som inkomst finns ingen\r\nmöjlighet att kvitta kapitalförlusten  mot\r\ndenna      del     av     den      fiktiva\r\nrealisationsvinsten.  Detta  innebär   att\r\nskatteskulden kan bli mycket stor med  små\r\nmöjligheter  för säljaren att  betala.  En\r\nprivat konkurs kan bli resultatet!\r\nEtt  enigt  skatteutskott  begärde  under\r\nvåren 2002 att regeringen skulle komma med\r\nförslag  till sådan lagändring  att  denna\r\npomperipossaeffekt  förhindras   och   att\r\nförslaget  skulle läggas senast i  augusti\r\n2002.  Regeringen har till  sist  aviserat\r\natt  ett  förslag  kommer  att  läggas.  I\r\navvaktan  på  att regeringen  lägger  sitt\r\nförslag    är    vår   utgångspunkt    att\r\nbeskattningen av vinster och  förluster  i\r\ndessa fall helt och hållet skall beskattas\r\nsom  inkomst  av  kapital  och  att  denna\r\nändring   skall  tillämpas   fr.o.m.   den\r\ntidpunkt    då   andelsbyteslagstiftningen\r\nträdde i kraft, dvs. 1999.\r\nDen     s.k.    kontantbegränsningsregeln\r\ninnebär  att  uppskov  med  beskattning  i\r\nsamband med fusion eller utbyte med aktier\r\ni  onoterade bolag endast får  ske  om  en\r\neventuell kontantersättning i samband  med\r\ntransaktionen motsvarar högst 10 %  av  de\r\nmottagna  aktiernas nominella värde.  Även\r\ndenna   regel   ger  upphov  till   sådana\r\nmarginaleffekter i beskattningen  att  den\r\nmåste  avskaffas. Vi föreslår  därför  att\r\nregeringen  får återkomma med  förslag  om\r\navskaffande  av  kontantbegränsningsregeln\r\nmed   retroaktiv  verkan  fr.o.m.  den   1\r\njanuari 1999.\r\nInkomster  från royalty på  patent  skall\r\nkunna  beskattas som inkomst  av  kapital.\r\nHär  framstår  tydligt  likheterna  mellan\r\nhumankapitalet  och realkapitalet.  I  dag\r\nbeskattas  royaltyinkomsterna som  inkomst\r\nav  tjänst,  vilket driver uppfinningsrika\r\ninnovatörer ut ur landet i stället för att\r\nvi   slår  vakt  om  deras  kompetens  att\r\nutveckla nya idéer i Sverige.\r\nDen  svenska beskattningen av jordbrukets\r\nproduktionsmedel är även den extremt  hög.\r\nEftersom livsmedelspolitiken är den  samma\r\ni    hela    EU   framstår   den   svenska\r\nskattebelastningen  här  i  sin   klaraste\r\ndager.  Vi  vill  sänka  beskattningen  av\r\ndiesel  till  samma nivå som  den  i  våra\r\nfrämsta   konkurrentländer.   Skatten   på\r\ndiesel  för  jord-  och  skogsbruket   och\r\nentreprenadmaskiner sänks till 53 öre  per\r\nliter. Skatten på handelsgödsel tas bort.\r\n\r\nSänkta energiskatter m.m.\r\n\r\nEnligt  vår mening skall miljöskatter  tas\r\nut  i produktionsledet medan energiskatter\r\nskall  tas ut i konsumentledet. Då erhålls\r\nen  konkurrensneutral  beskattning  mellan\r\nolika  energiproducenter och mellan  olika\r\nbränslen.  I  Sverige finns en  skatt  som\r\nbryter mot denna princip. Det är den extra\r\nenergiskatt som tas ut på el producerad  i\r\nkärnkraftverk. På sikt bör den  tas  bort.\r\nRedan   nästa  år  bör  den   sänkas   med\r\nmotsvarande 1 000 kr/MW och månad.\r\nFör  många  svenskar är  bilen  det  enda\r\nmöjliga  transportmedlet. Det  gäller  för\r\nresor från och till arbetet, för att hinna\r\nhämta  och  lämna barn på dagis eller  för\r\nsocialt umgänge på fritiden. Oavsett var i\r\nSverige man befinner sig underlättar bilen\r\nvardagen  och är till glädje på  fritiden.\r\nHög    bränslebeskattning    medför    att\r\narbetsresor försvåras och att utrymmet för\r\numgänge  med  familj och  vänner  krymper.\r\nHöga  bränsleskatter  motiveras  ofta  med\r\nmiljöargument.  De  har emellertid  endast\r\nmarginell  påverkan  på  konsumtionen   av\r\nbränsle.    Eftersom   transporterna    är\r\nnödvändiga  äger  de rum  trots  den  höga\r\nkostnaden. Skatten på såväl bensin som  på\r\ndiesel  bör  sänkas. Den skall  inte  vara\r\navsevärt högre i Sverige än genomsnittligt\r\ni  Europa.  Energiskatten  på  bensin  och\r\ndiesel  skall sänkas med 70 öre per  liter\r\ninklusive momseffekten 2003.\r\nFörslagen  om  höjd  elskatt   och   höjd\r\nkoldioxidskatt  avvisas,  liksom   fördubb\r\nlingen av skatten på naturgrus.\r\n\r\nÖvriga skatteförändringar\r\n\r\nNär  de  skattefria  införselkvantiteterna\r\nfrån   andra  EU-länder  stiger   är   det\r\ngivetvis  viktigt att anpassa  de  svenska\r\nalkoholskatterna  till omvärldens  nivåer.\r\nDen  danska nivån kan tjäna som riktmärke.\r\nSänks  inte  alkoholskatterna kommer  allt\r\nstörre    mängder   av   den   i   Sverige\r\nkonsumerade  alkoholen att antingen  köpas\r\nutomlands  eller smugglas in i Sverige.  I\r\nSverige har redan bryggerinäringen  kommit\r\ni  svårigheter på grund av de höga svenska\r\npunktskatterna.   Regeringens   passivitet\r\nmissgynnar  svensk  industri  och  svenska\r\nkonsumenter. Vi vill anpassa dessa skatter\r\ntill  den  danska nivån på  alkoholskatter\r\noch  föreslår att skatten på  vin  med  en\r\nalkoholhalt  på 8,5 till 15,0 volymprocent\r\nalkohol sänks från 22,08 kr till 9 kr  per\r\nliter, med motsvarande ändring för vin med\r\nannan alkoholhalt, att skatten på öl sänks\r\nfrån  1,47 kr till 85 öre per volymprocent\r\noch att skatten på sprit sänks från 501,75\r\nkr till 375 kr per liter ren alkohol, allt\r\nper den 1 januari 2003.\r\nSkatt  på annonser och reklam infördes  i\r\nbörjan  av  1970-talet för att  finansiera\r\nökningen av presstödet och för att  få  en\r\nenhetlig   beskattning  av  annonser   och\r\nreklam.  Svårigheter i  tillämpningen  och\r\nkontrollen  av  skatten  på  annonser  och\r\nreklam  har  lett  till  att  den  del  av\r\nskatten  som avser reklamtrycksaker  redan\r\nhar    avskaffats.   Skatten    är    inte\r\nkonkurrensneutral  och  de  svårigheter  i\r\ntillämpningen  och  kontrollen   som   var\r\nskälet  till att reklamskatten  på  reklam\r\ntrycksaker avskaffats gäller precis i lika\r\nstor   utsträckning  för   de   delar   av\r\nreklamskatten  som  finns  kvar.  En  enig\r\nriksdag  beslöt i våras att  slopandet  av\r\nreklamskatten    skulle   prioriteras    i\r\nföreliggande budget. Detta har  regeringen\r\nunderlåtit.   Endast  svepskäl   motiverar\r\ndetta  flagranta  nonchalerande  av   riks\r\ndagen.  Vi  anser  att  reklamskatten  bör\r\navskaffas från den 1 januari 2003.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen\r\nfattar   beslut   om  en   inriktning   av\r\nskattepolitiken  som  överensstämmer   med\r\nModerata samlingspartiets förslag.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  motionerna\r\nFi207 yrkandena 1-4, Fi231 yrkandena 9 och\r\n11,  Fi287 yrkandena 1-16, 18, 19,  21-24,\r\n26-28,  30, 33 och 36-38, Sk417  yrkandena\r\n14  och 15, MJ268 yrkandena 4 och 5,  N301\r\nyrkande 9, N304 yrkande 4, A315 yrkande  2\r\noch  tillstyrks  delvis motionerna  Fi203,\r\nFi205,  Fi228,  Fi268,  Sk382  yrkande  8,\r\nSk417 yrkande 8, Kr297 yrkande 13 och T288\r\nyrkande 2.\r\nVi  står  bakom den inkomstberäkning  som\r\nredovisas i motion Fi231 yrkande 4.\r\n\r\nRamarna  för  utgiftsområde 3 Skatt,  tull\r\noch exekution\r\n\r\nInte minst med tanke på tullens funktion i\r\nnarkotikabekämpningen är det  viktigt  att\r\ntullens      kontrollorganisation       är\r\ntillräckligt stor och att den utökas.  För\r\natt  uppnå detta bör det göras en  höjning\r\nav  anslagsnivån samtidigt som tullen inte\r\nbör disponera och i sin kontrollverksamhet\r\nvara  beroende av medel som kommer in  via\r\noffentligrättsliga      avgifter.       Vi\r\ntillstyrker     den    förstärkning     av\r\nanslagsnivån  med 26 miljoner  kronor  som\r\nföreslås  i  motion Fi231 av  Bo  Lundgren\r\nm.fl.   (m).  Vi  tillstyrker  också   att\r\nutgiftsramarna  för  Riksskatteverket  och\r\nkronofogdemyndigheterna  minskas  med   75\r\nrespektive     40     miljoner     kronor.\r\nModeraternas  förslag  till  ändringar   i\r\nskattesystemet innebär att en  del  av  de\r\nallra    krångligaste    skatterna     att\r\nadministrera och driva in skall avskaffas.\r\nTotalt    kan    därför    ramarna     för\r\nutgiftsområdet  minskas  med  89  miljoner\r\nkronor för 2003 och 2004.\r\n\r\n2. Skattefrågor i budgetpropositionen - fp\r\n\r\nav  Anna  Grönlund (fp) och Gunnar  Andrén\r\n(fp).\r\n\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\n\r\nInriktningen\r\n\r\nSverige behöver en ny skattepolitik.\r\nDen  liberala skattepolitiken vill  bryta\r\nvanmakten   genom  att  ge  den   enskilda\r\nmänniskan  större  makt  över   sin   egen\r\nvardag.    Genom   att   se    till    att\r\nsmåbarnsföräldrar får ägna  mer  tid  till\r\nbarnen  i stället för till tvätten,  genom\r\natt  anställda ges möjlighet till makt och\r\ndelaktighet  i arbetslivet och  genom  att\r\nlönen  räcker  hela månaden kan  vanmakten\r\nbytas till makt över vardagen.\r\nDen     fortsatta     inriktningen     av\r\nskattepolitiken skall ha som  utgångspunkt\r\natt det totala skattetrycket kan och måste\r\nsänkas.   Det   skall  ske  främst   genom\r\nytterligare         sänkningar          av\r\nmarginalskatterna och genom  de  lättnader\r\ninom  kapitalbeskattningen som behovet  av\r\nekonomisk  tillväxt,  internationellt  sam\r\narbete   och   ett  ekologiskt   uthålligt\r\nsamhälle kräver.\r\nSkatterna  skall först och främst  sänkas\r\nså  att  det lönar sig bättre att  arbeta.\r\nSamtidigt   bör  skattesystemet  förenklas\r\nt.ex.  genom att de nuvarande komplicerade\r\nreglerna  för grundavdraget, de  särskilda\r\nskattereduktionerna                    och\r\navdragsbegränsningen för  pensionsavgiften\r\nförsvinner. Det är viktigt att komma  ihåg\r\natt  det finns höga marginaleffekter  även\r\nutanför     skattesystemet,    t.ex.     i\r\nbostadsbidraget,           socialbidragen,\r\nstudiemedelssystemet, varför  arbetet  mot\r\nhöga  marginaleffekter inte kan  begränsas\r\ntill skattesystemet.\r\nVi  ser  det  också  som  nödvändigt  att\r\nfullständigt  avskaffa dubbelbeskattningen\r\nav  aktiesparande, avskaffa  förmögenhets-\r\noch     fastighetsskatten    samt    sänka\r\nkapitalinkomstskatten. Med allt  rörligare\r\nskattebaser    kommer   takten    i    och\r\ninriktningen   av  sänkningen   att   vara\r\nberoende  av  vad som sker i vår  omvärld.\r\nÄven om EU inte bestämmer enskilda länders\r\nskattesatser är det naturligt att det  som\r\nsker i dessa frågor i EU-länderna påverkar\r\nockså  kapitalskatterna i  Sverige.  Stora\r\nsänkningar av kapitalbeskattningen  i  vår\r\nomvärld    kommer   att   påverka    vilka\r\nkapitalskatter som Sverige kan ha utan att\r\nförlora     de    fördelar    som     vårt\r\ninternationella  varu-  och  tjänsteutbyte\r\nunder lång tid gett oss.\r\nFör  att lösa de problem som återfinns  i\r\ndet  nuvarande skattesystemet  räcker  det\r\ninte  att lappa och laga. Folkpartiet vill\r\ndärför se en omfattande ny skattereform  i\r\nsamma  anda  som  skattereformen  1990/91.\r\nDenna  måste  genomföras med  kontinuerlig\r\nuppmärksamhet på den rådande situationen i\r\nde offentliga finanserna. Naturligtvis kan\r\nockså saker inträffa som gör att valet  av\r\nskattesänkningar kan behöva korrigeras.  I\r\ndet senare avseendet måste hänsyn tas till\r\natt  ingenjörer,  sjuksköterskor,  läkare,\r\nföretagare   m.fl.  kommer   att   ha   en\r\narbetsmarknad utomlands.\r\nDet måste löna sig att arbeta och verka i\r\nSverige.\r\nFolkpartiet  är  förespråkare  för   grön\r\nskatteväxling.  Från 1993  till  1999  har\r\nandelen   miljöskatter   minskat   med   1\r\nprocentenhet  till  5,3  %  av  de  totala\r\nskatterna, vilket ger Sverige en låg andel\r\nmiljöskatter jämfört med många  andra  EU-\r\nländer.  Detta  beror främst  på  de  höga\r\nskatterna   på   arbete.  Under   perioden\r\n1993-2000 ökade skatten på arbete med  270\r\nmiljarder kronor medan miljöskatterna bara\r\nökade med 13 miljarder kronor. Folkpartiet\r\nstöder   förslaget   om   höjd   el-   och\r\nkoldioxidskatt,    växlad    mot     sänkt\r\ninkomstskatt,      men      anser      att\r\ninkomstskattesänkningen bör läggas ut  mer\r\ngenerellt.\r\nFolkpartiet anser att skatten på  arbete,\r\nsåväl     inkomstskatter    som     arbets\r\ngivaravgift, skall sänkas. Den  viktigaste\r\nmiljöförbättrande  förändringen   är   att\r\narbeta för gemensam koldioxidskatt  i  EU.\r\nVi   föreslår  också  en  skatt   på   sop\r\nförbränning.\r\n\r\nMakt över den egna inkomsten\r\n\r\nVi liberaler tycker att det är bra att man\r\nsänker inkomstskatterna, men beklagar  att\r\nregeringen   valt   en   form   som   inte\r\ntillräckligt  tar itu med de  strukturella\r\nproblemen  som marginalskatterna,  utan  i\r\nstället  ägnar  sig åt att  urholka  enkel\r\nheten i skattesystemet.\r\nVi föreslår därför en ny skattereform för\r\nett nytt århundrade.\r\nGrunden   måste  vara  att  återgå   till\r\nprinciperna  för 1990/91 års skattereform.\r\nI    en   större   skatteomläggning    bör\r\nhuvudinriktningen vara  att  ha  så  breda\r\nskattebaser  som möjligt och därmed  skapa\r\nförutsättningar för låga skattesatser.\r\nI   stället   för   dagens   modell   med\r\ngrundavdrag som trappas upp och  ned  vill\r\nvi  pröva  möjligheten av en generell  och\r\nlägre  skattesats  för  de  lägre  inkomst\r\nnivåerna.      Vi     vill     koncentrera\r\nskatteförändringarna till de för  tillväxt\r\noch    jobb    mest   skadliga   inslagen,\r\nmarginalskatterna.     Genom     avskaffad\r\nvärnskatt,  höjd  brytpunkt  för   statlig\r\nskatt  och successivt borttagande  av  den\r\ns.k.   LO-puckeln  vill   vi   uppnå   den\r\ngrundläggande principen: De  flesta  skall\r\nbara  betala  30 % i skatt, de  med  högst\r\ninkomster  skall betala 50 % på  de  högre\r\ninkomstdelarna. Marginaleffekterna minskas\r\nsåväl  genom  inkomstskattesänkningar  som\r\ngenom     växling     av     inkomstprövat\r\nbostadsbidrag mot generellt  barnstöd  och\r\ngenom enhetliga taxor för barnomsorg.\r\nBrytpunkten för statlig skatt bör höjas upp\r\ntill   gränsen   för  egenavgifterna   (ca\r\n313  000 kr/år) bl.a. för att undvika att,\r\nsom  i dag sker, personer som betalar både\r\nstatlig   skatt   och   egenavgifter   får\r\nmarginaleffekter om ca 55 %. År 2003  höjs\r\nbrytpunkten  i  ett första  steg  till  ca\r\n26  000  kr/månad. På sikt måste det  dock\r\nvara  så att bara 10 % av de skattskyldiga\r\nskall  betala  statlig skatt,  vilket  var\r\nskatteuppgörelsens utgångspunkt.\r\nVärnskatten skall avskaffas.  Den  är  ett\r\nbrott mot skattereformen. Motivet är  inte\r\nminst  att  denna beskattning  leder  till\r\nflykt  av  människor med  goda  kunskaper,\r\nviktiga  för företag och vårt  land,  till\r\nandra länder.\r\nEtt   förvärvsavdrag  mot  kommunalskatten\r\ninförs.  Detta sänker skatten och gör  det\r\nmera  lönsamt  att arbeta även  vid  lägre\r\ninkomster.   Inledningsvis  föreslås   ett\r\nförvärvsavdrag på 3 % av inkomsten.\r\nEn  skattereduktion, lika för alla, införs\r\nför  att garantera att alla får del av  en\r\nskattesänkning. Skattereduktionen bör till\r\nen  början  vara 300 kr per år och  person\r\noch  stiger  år  2004  till  600  kr.  Den\r\ninnefattar även pensionärer.\r\nVårt   skatteförslag   innefattar   utöver\r\novanstående  mer  principiellt   inriktade\r\nförslag till förändringar vidhållandet  av\r\nandra   kända  fp-profilinslag  i   skatte\r\npolitiken.\r\nFolkpartiet   fortsätter    att    avvisa\r\navdragsrätt för fackliga avgifter.  Avdrag\r\nskall  endast  kunna medges för  kostnader\r\nför   inkomstens  förvärvande.  Detta  kan\r\nmedlemskap  i fackförening ej  ses  såsom.\r\nAvgifterna  till a-kassan  höjs  men  blir\r\navdragsgilla.  För  den  enskilde  innebär\r\ndetta  ingen nettoförändring, men systemen\r\nkommer att fungera bättre.\r\nI  ett dynamiskt arbetsliv är det av stor\r\nvikt  för  den  enskildes frihet  att  kom\r\npetensutveckling  är något  man  kan  råda\r\nsjälv  över. Att inte enbart vara beroende\r\nav   att  arbetsgivaren  önskar  satsa  på\r\nfortbildning  och kompetensutveckling  för\r\natt   man   skall   vara   attraktiv    på\r\narbetsmarknaden - och för  att  man  skall\r\nkunna  ha  ett utvecklande och  intressant\r\narbete  -  är  därför en frihetsfråga.  Vi\r\nföreslår      därför      att       dagens\r\npensionssparande   utvidgas,   genom   att\r\navdragsrätt för sparande medges  upp  till\r\nett  basbelopp, att sparandet kan  tas  ut\r\nför att finansiera kompetensutveckling och\r\natt  ett  kvarstående personligt  sparande\r\nkan tas ut vid pensionering.\r\nMånga  svenskar känner i dag att de  vill\r\ndela  med  sig av sitt välstånd.  Sveriges\r\ninternationella  bistånd   till   världens\r\nfattiga länder ligger långt under den nivå\r\npå  1  %  av BNI som riksdagen har  fattat\r\nbeslut om. Samtidigt vet vi att behovet av\r\nstöd är stort, och ständigt ökar. Dagligen\r\nfår vi bevis på det enorma behov som finns\r\ni  olika  delar  av  vår  värld.  För  att\r\nmänniskor  skall uppmuntras att  dela  med\r\nsig  av  sitt välstånd vill vi  införa  en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt\r\nbistånd.\r\nFolkpartiet   vill  avskaffa  regeringens\r\nskattereduktion för bredbandsanslutning.\r\n\r\nMakt till barnfamiljerna\r\n\r\nMånga barnfamiljer upplever att tiden inte\r\nräcker   till,   och   många   vill   lösa\r\ntidsbristen  genom  att köpa  hushållsnära\r\ntjänster.  Det höga skatteuttaget  hindrar\r\nefterfrågan och utbud från att mötas på en\r\nlaglig    marknad.   Sverige    har    den\r\nindustrialiserade     världens      högsta\r\nskatteuttag  på arbete. Folkpartiet  anser\r\natt  det  enklaste  och bästa  sättet  att\r\nförändra  situationen  är  att  införa  en\r\nskattereduktion för hushållens köp av  den\r\nhär  typen  av tjänster via en skattereduk\r\ntion   i   företaget  för   halva   totala\r\narbetskostnaden.    Det     är     enkelt,\r\nobyråkratiskt och rättvist. Fördelarna med\r\nen  marknad för hushållsnära tjänster  där\r\nobeskattat   arbete  inte  förekommer   är\r\nmånga.  De  som  i  dag arbetar  utan  att\r\nbetala  skatt  och avgifter får  möjlighet\r\natt  inordna sig i ett legalt  system  och\r\nsom  alla  andra  få del av  förmånerna  i\r\nsocialförsäkringssystemen: sjukförsäkring,\r\npension  m.m. Valfriheten ökar.  Människor\r\nfår  större möjlighet att välja mellan att\r\narbeta  mer och köpa tjänster till hemmet,\r\neller att arbeta mindre och i stället göra\r\nmer av hemarbetet själv.\r\nDen   könsuppdelade  arbetsmarknaden  kan\r\nbrytas  upp  ytterligare,  vilket  ur  ett\r\njämställdhetsperspektiv     är      starkt\r\nönskvärt.\r\nVid beskattningen bör hänsyn tas till den\r\nextra försörjningsbörda och lägre bärkraft\r\nsom   föräldrar  har.  Utökningen  av  det\r\ngenerella barnstödet bör därför ske i form\r\nav   en   skattereduktion  för  barn   som\r\nmotsvarar en barnbidragshöjning med mellan\r\n900  och  1  000  kr per barn  och  år.  I\r\nkombination med en nedtrappning av den del\r\nav  bostadsbidraget som i praktiken  utgör\r\nett  rent  inkomstprövat barnbidrag  sänks\r\nmarginaleffekten med 20  %  i  de  inkomst\r\nlägen  där maxtaxan inte fått någon större\r\nbetydelse.  Skattereduktionen motsvarar  i\r\nstorleksordningen  3   000   kr   i   höjt\r\ngrundavdrag, men tillfaller även föräldrar\r\nsom        inte        kan        utnyttja\r\ngrundavdragshöjningar.   Tillsammans   med\r\nförbättrad     föräldraförsäkring      och\r\ninförande av barnkonto utgör detta viktiga\r\ndelar  i  en  politik för  ökad  egenmakt,\r\nbättre  jämställdhet och större ekonomiska\r\nmarginaler för barnfamiljerna.\r\nDet    är    en    förlegad    syn     på\r\nförutsättningarna  för förvärvsarbete  som\r\nligger  bakom  det faktum att  resor  till\r\nbarnomsorg   inte  kan  räknas   med   när\r\navdraget  för  resa till och från  arbetet\r\nberäknas. Det kan mycket väl vara  så  att\r\nomvägen  via barnomsorg avsevärt förlänger\r\nen  förälders resa till och från  arbetet,\r\nvid    beaktande   av   bussbyten    eller\r\nväntetider  på  tåg. Därför  bör  tid  för\r\nhämtning   och   lämning   av    barn    i\r\nbarnomsorgen  räknas  in  när  rätt   till\r\navdrag  för  resor till och  från  arbetet\r\nbedöms.\r\n\r\nMakt över boendet\r\n\r\nFör  många  människor är det  huvudsakliga\r\nsparandet  lagt i boendet. Fastighetsskatt\r\noch i många fall förmögenhetsskatt gör att\r\ndetta   blir   orimligt  högt   beskattat,\r\nboendekostnaderna ibland oöverstigliga.\r\nDagens  beskattningsform är  oacceptabel.\r\nEn  huvudprincip  i all beskattning  måste\r\nvara  skatt  efter bärkraft. Därför  måste\r\nnuvarande  fastighetsskatt  avvecklas   på\r\nsikt.  Fastighetsskatten  uppfattas  också\r\nsom  orättvis.  Samma hus har  olika  höga\r\ntaxeringsvärden i olika delar i landet och\r\nbeskattas därför olika. För människor  som\r\nbyggt   sina  hus  med  egen  arbetskraft,\r\nframstår   det  därtill  som  minst   sagt\r\nmärkligt  att staten skall ha  pengar  för\r\ndetta.\r\nVi     anser     att    sänkningen     av\r\nfastighetsbeskattningen skall ske  stegvis\r\noch  inledas  omgående. Hela systemet  för\r\ntaxering måste reformeras och likformighet\r\nmellan  olika  boendeformer  upprättas.  I\r\ndagsläget  måste dock insatser  genomföras\r\nomedelbart.\r\nVårt    omedelbara   förslag    är    att\r\ntaxeringsvärdena  fryses  till  1997   års\r\nnivå. På dessa skall skattesatserna 1,0  %\r\nför  småhus  och  0,5 % för flerfamiljshus\r\ntillämpas.  Folkpartiet  beräknar  att  en\r\nåtergång  till  1997  års  taxeringsvärden\r\nskulle  innebära  ett  skattebortfall   på\r\ndrygt  6  miljarder  kronor.  Därmed   kan\r\nbegränsningsregeln avvecklas.\r\nEftersom    Folkpartiet    föreslår    en\r\nbetydande  sänkning  av fastighetsskatten,\r\nföreslår  vi  samtidigt  att  skatten   på\r\nkapitalvinst     vid    försäljning     av\r\nbostadsrätt  och fastighet  höjs  från  20\r\ntill  30  %. Detta skall dock inte påverka\r\ngällande uppskovsregler. Det är av sociala\r\nskäl viktigt att stimulera rörligheten  på\r\nbostadsmarknaden.\r\n\r\nMakt över egna besparingar\r\n\r\nFörmögenhetsskatten   blir    för    många\r\nmänniskor  ett  oöverstigligt  belopp  att\r\nbetala.   Den   drabbar   särskilt   äldre\r\npersoner som kanske ägnat ett långt liv åt\r\natt  amortera  på sitt hus och  i  stället\r\nfinner att tusentals, kanske tiotusentals,\r\nkronor skall betalas i förmögenhetsskatt.\r\nSambeskattningen av makars förmögenhet är\r\nen  restprodukt i skattesystemet från  den\r\ntid  då kvinnor inte betraktades som  egna\r\nekonomiska   subjekt.   Detta   är    helt\r\noacceptabelt.  Folkpartiet menar  att  det\r\nfinns   starka  jämställdhetsskäl  -   och\r\npraktiska   skäl   -  för   att   avskaffa\r\nsambeskattningen.  Folkpartiet  anser  att\r\nsambeskattningen  bör avskaffas  år  2003.\r\nFribeloppet   bör   höjas   snabbare    än\r\nregeringen anger, till 2,1 miljoner kronor\r\nmed  sikte på ett fullständigt avskaffande\r\nav  förmögenhetsskatten. Detta är  viktigt\r\nur  ett mer långsiktigt tillväxtperspektiv\r\noch   för   att  göra  Sverige  till   ett\r\nattraktivt land att investera och spara i,\r\näven för svenskar.\r\n\r\nMer makt åt den enskilde småföretagaren\r\n\r\nFör  att få fler människor i arbete  krävs\r\ndet  bra  förutsättningar  för  befintliga\r\nföretag att överleva och växa och för  nya\r\natt  starta.  Det är de små företagen  som\r\nfrämst  står för tillväxten. Därför  måste\r\nsmåföretagarens makt stärkas.\r\nFolkpartiet  har  länge argumenterat  för\r\natt    införa    regler   som    avskaffar\r\ndubbelbeskattningen på utdelningar i  alla\r\nföretag. De nya reglerna skall utformas  i\r\nenlighet med de regler som gällde under år\r\n1994 och som infördes på initiativ av  den\r\ndåvarande   borgerliga   regeringen.   Den\r\ndubbla  beskattningen gör  det  inte  bara\r\nsvårare   för  småföretagen   att   skaffa\r\nriskkapital, den hindrar dessutom  de  små\r\nföretagen  att  växa  med  hjälp  av  egna\r\növerskott. Det naturliga för en företagare\r\när att expandera med eget kapital.\r\nDen  dubbla  beskattningen är  främst  en\r\nskatt  riktad mot enskilda aktieägare  och\r\nföretagsägare  som  expanderar.  De  stora\r\nägarinstitutionerna är undantagna medan de\r\nmer  än  fem miljoner individer  som  äger\r\naktier främst via aktiefonder drabbas.\r\nMan  kan inte undgå intrycket att  syftet\r\när  att hindra människor att skaffa sig en\r\nekonomisk    buffert    mot    oförutsedda\r\nhändelser. Den socialistiska synen är  att\r\nmänniskorna skall vara så starkt  beroende\r\nav  de  politiska beslutens  godtycke  som\r\nmöjligt.\r\nAvskaffandet    av    dubbelskatten    på\r\nutdelningar  bör ske i etapper.  Under  de\r\nnärmaste  två  åren kan dubbelskatten  för\r\nprivatpersoner  halveras.  Detta  är   ett\r\nförsta viktigt steg för att på sikt  kunna\r\navveckla denna straffskatt på risksparande\r\nhelt.\r\nDe  s.k. 3:12-reglerna ger upphov till en\r\npomperipossaeffekt    vid     andelsbyten.\r\nRiksdagen  har  därför  under  våren  2002\r\nuttalat att regeringen skall återkomma med\r\nen  proposition som eliminerar de effekter\r\nsom   uppstår  i  förlustsituationer  till\r\nföljd  av att ett tjänstebelopp skall  tas\r\nupp  till beskattning av den som genom ett\r\nuppskovsgrundande andelsbyte har  avyttrat\r\nandelar i ett fåmansföretag. Det bör  dock\r\nnoteras  att  samma  effekter  kan  uppstå\r\nockså  i  andra fall, och vi anser  därför\r\natt   det   är  nödvändigt  att   få   ett\r\nhelhetsgrepp om pomperipossaeffekterna.\r\nVi  föreslår att riksdagen fattar  beslut\r\nom  en  inriktning av skattepolitiken  som\r\növerensstämmer med Folkpartiets förslag.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  motionerna\r\nFi232 yrkande 26, Fi251, Fi286 yrkande  7,\r\nFi287   yrkande  29,  Sk295   samt   Sk382\r\nyrkandena 1-4, 7-12, 14, 22, 24 och 26.\r\nVi  står  bakom den inkomstberäkning  som\r\nredovisas i motion Fi232 yrkande 4.\r\n\r\nRamarna  för  utgiftsområde 3 Skatt,  tull\r\noch exekution\r\n\r\nVi tillstyrker förslaget i motion Fi232 av\r\nLars   Leijonborg  m.fl.   (fp)   om   att\r\nutgiftsramarna för 2003 och 2004 höjs  med\r\n75  miljoner kronor utöver vad  regeringen\r\nhar  föreslagit.  Av  höjningen  skall  50\r\nmiljoner          kronor          tillföra\r\nskattemyndigheterna      resurser      för\r\nförbättringar  i skattekontrollen.  Resten\r\nav  höjningen  bör  användas  för  att  ge\r\ntullen möjlighet att öka sina insatser mot\r\nden  illegala  införseln  av  alkohol  och\r\nnarkotika.\r\n\r\n3. Skattefrågor i budgetpropositionen - kd\r\n\r\nav Per Landgren (kd).\r\n\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\n\r\nInriktningen\r\n\r\nSyftet  med  skatter  är  att  solidariskt\r\nfinansiera vår gemensamma välfärd samt att\r\nstyra  den  ekonomiska  utvecklingen   och\r\ntillväxten  i  en socialt  och  ekologiskt\r\nhållbar  riktning.  Alla  heltidsarbetande\r\nmåste  kunna leva på sin egen lön. Strävan\r\nmåste     därför    vara    att    utforma\r\nskattepolitiken  så  att  den   stimulerar\r\narbete,    sparande,    hederlighet    och\r\nföretagande. En marknadsekonomi baserad på\r\netiska  principer och styrd av  ekologiska\r\noch  sociala  hänsyn är den bästa  grunden\r\nför ett gott samhälle.\r\nEn   målsättning   för   kristdemokratisk\r\nekonomisk politik är att skapa stabila och\r\ngoda  villkor för fler och växande företag\r\noch  därigenom  öka  sysselsättningen.  En\r\nökad  sysselsättning är  en  förutsättning\r\nför   att  minska  det  resursslöseri  som\r\narbetslösheten      innebär.      Dessutom\r\nförstärker   det   skatteunderlaget    och\r\nminskar de offentliga utgifterna.\r\nI   princip  alla  medborgare  som  är  i\r\nförvärvsaktiv ålder och som har en inkomst\r\nbör  vara  med och betala skatt till  våra\r\ngemensamma  kostnader  för  till   exempel\r\nskola,  vård och rättsväsende. Det ger  en\r\ndelaktighet  och  ett  delansvar   i   den\r\noffentliga      verksamheten.       Dagens\r\ninkomstskatter    drabbar     låg-     och\r\nmedelinkomsttagare  mest.   Därför   måste\r\ninkomstskattens    nivåer    huvudsakligen\r\nfastställas med utgångspunkt från låg- och\r\nmedelinkomsttagarens           perspektiv.\r\nKristdemokraterna vill  arbeta  för  lägre\r\ninkomstskatter så att alla kan leva på sin\r\negen  lön  och  få en ökad  beslutanderätt\r\növer   sina   inkomster.  Vidare   behöver\r\nförändringar   göras  för   att   de   val\r\nmänniskor  gör, exempelvis att  öka  eller\r\nminska   sin   arbetstid,  inte   påverkas\r\nnegativt   av  kombinationen  av  statliga\r\nregler  och  bidrag.  Det  första  handlar\r\nalltså  om  att  sänka det  totala  skatte\r\ntrycket,   det   andra   om   att   minska\r\nmarginaleffekterna.\r\nOm  Sverige  långsiktigt skall  vara  ett\r\nland  för  företagande, investeringar  och\r\ntillväxt, går det inte att ha kvar skatter\r\nsom gör att kapital, företag och kompetens\r\nhar  starka  incitament att lämna  landet.\r\nVår   snart  unika  förmögenhetsskatt  och\r\ndubbelbeskattning  driver   kapitalet   ur\r\nlandet, utom för de allra rikaste som fått\r\namnesti     för    sina    aktiemiljarder.\r\nDubbelbeskattningen   av   just    svenska\r\nföretagsinvesteringar leder  till  att  en\r\nutländsk  köpare  kan  betala  dubbelt  så\r\nmycket  som en svensk köpare och  ändå  få\r\nsamma  avkastning på sin investering efter\r\nskatt.\r\nEn ekologisk anpassning av skattesystemet\r\nmåste  ske  där  skatten på  arbete  sänks\r\nsamtidigt    som   skatten   på    energi,\r\nmiljöfarliga  utsläpp  och  ändliga  natur\r\nresurser   hålls   på   en   högre   nivå.\r\nSamarbetet   inom  EU  är  ett  nödvändigt\r\ninstrument  för  att skapa förutsättningar\r\nför  en  skatteväxling som inte snedvrider\r\nkonkurrensförhållandena mellan  de  länder\r\nsom  har ett stort handelsutbyte. Vi anser\r\natt   det  är  viktigt  att  övergå   till\r\nmajoritetsbeslut inom EU på  miljöområdet,\r\nbl.a. för att förbättra möjligheterna  för\r\nen      gemensam      minimiavgift      på\r\nkoldioxidutsläpp. Eftersom  Sverige  redan\r\nhar världens högsta miljöskatter skulle en\r\neuropeisk    miniminivå   för    koldioxid\r\nsamtidigt   förbättra   svenska   företags\r\nkonkurrenssituation.\r\nMedborgarna måste ha en etiskt  förankrad\r\nvilja att betala skatt och att bidra  till\r\nsamhällsutvecklingen.  Vi  vill  föra   en\r\nskattepolitik  som är långsiktigt  stabil,\r\när   enkel,   främjar  en  god   ekonomisk\r\nutveckling  samt  en  god  hushållning  av\r\nskattemedlen.   Därmed  kan  skattemoralen\r\nbibehållas    och    benägenheten     till\r\nsvartarbete minska.\r\n\r\nEn  skattepolitik där alla  ges  möjlighet\r\natt leva på sin lön\r\n\r\nEtt  viktigt  mål  för en kristdemokratisk\r\npolitik är att så många som möjligt  skall\r\nkunna   leva   på   sin   egen   lön.   En\r\nheltidsanställd person skall  inte  behöva\r\nvara   beroende  av  bidrag  för  att   få\r\nhushållsekonomin att gå ihop. Vi  föreslår\r\nen  rad inkomstskattesänkningar och  andra\r\nskattesänkningar  som  riktar  sig  främst\r\ntill förvärvsarbetande.\r\nFör det första föreslås ett kraftigt höjt och\r\nrakt   grundavdrag  om  26  500   kr   vid\r\nberäkningen      av     den      kommunala\r\ninkomstskatten. Effekten blir jämfört  med\r\nregeringens förslag en skattesänkning  med\r\nca  385  kr per månad, eller 4 600 kr  per\r\når.\r\nFör det andra införs en skattereduktion för\r\nlåg-  och medelinkomsttagare på 4  000  kr\r\nper år för pensionsgrundande inkomster upp\r\ntill   276  000  kr.  Reduktionen  trappas\r\ndärefter  ned  med  2,5 procentenheter  på\r\növerstigande  inkomster  och  upphör   vid\r\nårsinkomster på 436 000 kr.\r\nFör  det  tredje  föreslås  ett  generellt\r\nstatligt förvärvsavdrag om 5 % av  inkomst\r\nav  anställning  eller  näringsverksamhet.\r\nAvdraget beräknas mot kommunalskatten  och\r\nersätter   regeringens  kompensation   för\r\npensionsavgiften.\r\nFör det fjärde halveras värnskatten från och\r\nmed  2004. Den bör avskaffas helt  fr.o.m.\r\når  2005.  Det bör vara en viktig  princip\r\natt  ingen  skall  behöva  betala  mer  än\r\nhälften av en inkomstökning i skatt.\r\nFör     att     finansiera    delar     av\r\ngrundavdragshöjningen till 26 500  kr  per\r\når  genomförs  en  grön skatteväxling  som\r\nuppgår  till  3  miljarder kronor  fr.o.m.\r\n2003.     Regeringens     höjningar     av\r\nkoldioxidskatten,           energiskatten,\r\navfallsskatten     och    naturgrusskatten\r\ntillstyrks  och energiskatten på  el  höjs\r\nmed  2,6  öre per kWh. Dessa tre miljarder\r\ngår     oavkortat    till    det     höjda\r\ngrundavdraget.\r\nGränsen  för reseavdraget för resor  till\r\noch  från  jobbet sänks från  7  000  till\r\n5  000  kr. Avdragsrätten skall även gälla\r\nför   den  del  av  resan  som  görs  till\r\neventuell  barnomsorg. Detta  innebär  att\r\nresekostnader på ytterligare 2 000 kr blir\r\navdragsgilla jämfört med i dag.  Förslaget\r\nskall  ses  som  ett stöd för  personer  i\r\nglesbygd  och andra som inte har möjlighet\r\natt  utnyttja  kollektiva alternativ  till\r\nbilen.\r\nEn skattereduktion på 50 % för hushållens\r\nköp  av  tjänster  föreslås.  På  så  sätt\r\nelimineras nästan hela den extra skattekil\r\nsom uppstår när extern arbetskraft anlitas\r\nav  hushållen  med redan skattade  pengar.\r\nBetydligt      fler     samhällsekonomiskt\r\nmotiverade byten (köp) av tjänster  kommer\r\ntill   stånd,   eftersom  de   även   blir\r\nprivatekonomiskt lönsamma.  Effektiviteten\r\ni   ekonomin   kommer  därmed   att   öka.\r\nSamtidigt  kan den svarta sektorn  trängas\r\ntillbaka,  när det blir möjligt  att  både\r\nköpa  och  sälja  privata hushållstjänster\r\nvitt och lagligt.\r\n\r\nSkatteförslag för trygghet i boendet\r\n\r\nFastighetsskatten  drabbar   alla   boende\r\noavsett   inkomst  och  betalningsförmåga,\r\ntvärt  emot  den skatteprincip  som  borde\r\ngälla i Sverige: skatt efter bärkraft. För\r\npersoner   med   låga   inkomster    utgör\r\nfastighetsskatten  ett  hot   mot   ägande\r\nrätten.\r\nDe  omräkningar  av taxeringsvärdena  som\r\nskett  sedan år 2000 slår mycket hårt  mot\r\nen  del  bostadsområden. Genom att tillåta\r\natt  taxeringsvärdena skjuter i  höjden  i\r\nmånga    områden   accepterar   regeringen\r\nkraftiga    höjningar   inte    bara    av\r\nfastighetsskatten    utan     också     av\r\nförmögenhetsskatten för stora grupper  som\r\ninte har så stora marginaler att leva  på.\r\nVi  föreslår  därför att  taxeringsvärdena\r\nåtergår   till   de   som   gällde    före\r\nhöjningarna från år 2000.\r\nVi   föreslår  vidare  att  den  statliga\r\nfastighetsskatten slopas helt  för  småhus\r\n(egna     hem)     och     bostadshyreshus\r\n(hyresrätter  och bostadsrättsföreningar),\r\nkommersiella  lokaler och  industrienheter\r\noch  att kommunerna i stället ges rätt att\r\nta  ut  en  fast  avgift per  småhus,  per\r\nbostadslägenhet   samt  per   kvadratmeter\r\nlokalyta  för  kommersiella  lokaler   och\r\nindustrienheter. Ett starkt motiv  för  en\r\nkommunal    fastighetsavgift    är     det\r\nincitament  kommunerna får för  utveckling\r\nav    infrastrukturen,    ett    offensivt\r\nbostadsbyggande och en bra näringspolitik.\r\nNär   även  företagssektorns  lokaler  och\r\nindustrier   utgör  en  del   av   avgifts\r\nunderlaget i kommunerna, blir effekten ett\r\nlångt större incitament än i dag att verka\r\nför   det  lokala  näringslivet  och   nya\r\narbetstillfällen. En ytterligare aspekt är\r\natt  kommunerna  genom en kommunal  avgift\r\nfår intäkter från fritidsbebyggelse som  i\r\nvissa kommuner är omfattande, men som inte\r\ngenererar   några  kommunala  intäkter   i\r\ndagens system.\r\nKapitalvinstskatten  vid  försäljning  av\r\nprivatbostadsfastighet   och   bostadsrätt\r\nhöjs  till den generella nivån  på  30  %.\r\nNuvarande uppskovsregel vid anskaffande av\r\nersättningsbostad      föreslås       vara\r\noförändrad.\r\n\r\nSänkta   företagsskatter  för   ett   ökat\r\nföretagande och fler jobb\r\n\r\nGrundbulten  i kristdemokratisk  ekonomisk\r\npolitik är att ge stabila och goda villkor\r\nför  fler  och  växande  företag  och  att\r\ndärigenom  öka  sysselsättningen,   minska\r\narbetslösheten   och   trygga   välfärden.\r\nSkatteregler   och   lagstiftning    måste\r\nstimulera  sparande. En  minimimålsättning\r\när  att sparandet kan resultera i en  real\r\navkastning även efter skatt. Villkoren för\r\nsparande    får    inte    försvåra    för\r\nsparkapitalet    att   kanaliseras    till\r\nföretagssektorn  för att nyttiggöras  till\r\ninvesteringar i näringslivet.\r\nFörmögenhetsbeskattningen  som   tidigare\r\nkunnat  motiveras  av fördelningspolitiska\r\nskäl  får i dag helt andra effekter än  de\r\ntänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom\r\natt   regeringen  befriat  huvudägarna   i\r\naktiebolag     från     förmögenhetsskatt.\r\nUtformningen  av  dagens förmögenhetsskatt\r\när  orimlig  också i andra avseenden.  För\r\nden  händelse att ett gift par tillsammans\r\nhar    en   förmögenhet   som   överstiger\r\n2    000   000   miljoner   kronor   skall\r\nförmögenhetsskatt    betalas.    Om    ett\r\nsammanboende par utan barn har motsvarande\r\nförmögenhet   skall   de   däremot    inte\r\nsambeskattas, eftersom de var och  en  kan\r\nha  nettotillgångar på 1 500 000  miljoner\r\nkronor innan skatten börjar tas ut.  Detta\r\ninnebär  alltså  att äktenskapet  i  detta\r\navseende   ekonomiskt  straffbeskattas   i\r\nförhållande till ett samboförhållande.\r\nVi väljer att börja med att helt avveckla\r\neffekten     av    sambeskattningen     av\r\nförmögenhet  och  höjer  fribeloppet   för\r\nsambeskattade  par till 3 000  000  kr  år\r\n2003.          Därefter          avvecklas\r\nförmögenhetsskatten med 0,5 procentenheter\r\nper  år  så  att den blir 1,0 %  2004  och\r\n0,5 % 2005.\r\nSkattesystemet  måste  utformas  så   att\r\navkastningen  på  riskvilligt  kapital   i\r\nföretag  inte beskattas hårdare  än  annan\r\nkapitalavkastning. Dubbelbeskattningen  av\r\navkastning   på   aktier   måste    därför\r\navvecklas,  precis  som  skett  i   nästan\r\nsamtliga  övriga OECD-länder. Sverige  kan\r\ninte  långsiktigt  ha en väsentligt  högre\r\nbeskattning  än den omvärld vi konkurrerar\r\nmed.  Vi  föreslår  att avvecklingen  sker\r\nstegvis  med  en halvering av fysiska  och\r\njuridiska  personers utdelningsskatt  2004\r\nmed sikte på ett fullständigt slopande  år\r\n2005.    För    att    finansiera    dessa\r\nskattesänkningar  höjs bolagsskatten  till\r\n30 %.\r\nPersoner som köper nyemitterade aktier  i\r\nonoterade bolag fr.o.m. år 2003  skall  ha\r\nmöjlighet   till   ett  riskkapitalavdrag.\r\nAvdrag  skall  få  göras  mot  inkomst  av\r\nkapital likaväl som mot inkomst av tjänst.\r\nDet  skall även gälla vid köp av aktier  i\r\negna    och   närståendes   fåmansföretag.\r\nAvdragsrätten  skall  gälla  investeringar\r\nupp  till en nivå av 100 000 kr och medges\r\näven             för             indirekta\r\nriskkapitalinvesteringar via  ett  företag\r\neller  en  fond  som gör de  direkta  inve\r\nsteringarna.  Denna form möjliggör  bättre\r\nriskspridning  för  enskilda  investerare.\r\nRiskkapitalavdraget skall vara  permanent.\r\nAvdragsrätten    skall    ses    som    en\r\nkompensation  för  den  större  risk   det\r\ninnebär  att köpa aktier i små,  onoterade\r\nföretag.\r\n\r\nRättvisa konkurrensvillkor\r\n\r\nAllt  sedan Sverige blev medlem av EU  har\r\ndet  svenska jordbruket omfattats av samma\r\njordbrukspolitik som EU, men  den  svenska\r\nregeringen  har  genom högre  skatter  och\r\navgifter försatt svensk jordbruksnäring  i\r\nen  ohållbar konkurrenssituation. För  att\r\nskapa   rimliga  konkurrensförutsättningar\r\nföreslår  vi  en sänkning av dieselskatten\r\ntill 1 krona per liter.\r\nDen   svenska  åkerinäringen  lider   för\r\nnärvarande   svårt  av  de  sämre   konkur\r\nrensvillkor   som   gäller   för   svenska\r\nåkeriägare jämfört med andra i  EU.  Åkeri\r\nnäringen   har   visat  att   den   totala\r\nkostnaden behöver minska med ca 20  %  för\r\natt  svenska  inrikesåkerier  skall  kunna\r\nkonkurrera på liknande kostnadsvillkor som\r\nbl.a.  danska åkerier har. Vi föreslår  en\r\nsänkning   av   dieselskatten   för    att\r\nunderlätta för de svenska åkerierna med 25\r\nöre per liter (31 öre inklusive moms).\r\nInnovationsklimatet   måste   förbättras.\r\nSverige  har  en onormalt stor  export  av\r\npatent och uppfinningar som exploateras  i\r\nandra länder. Vi vill öka exploatering och\r\nproduktion  av  patent och uppfinningar  i\r\nSverige    och   föreslår    därför    att\r\nroyaltyinkomster befrias från skatt de två\r\nförsta åren för att därefter beskattas som\r\ninkomst av kapital.\r\nDet  är  i  år  30 år sedan reklamskatten\r\ninfördes i Sverige. Med åren har allt fler\r\ninsett  att  denna punktskatt inte  längre\r\nkan   vara   kvar.  Den  är  inte   konkur\r\nrensneutral, då den endast belastar  vissa\r\nmedier som dagspress och tidskrifter,  men\r\ndäremot  inte  radio, TV och  direktreklam\r\noch  den är rättsosäker, oförutsägbar  och\r\nsvårtillämpad.  Mot  den  bakgrunden   gav\r\nriksdagen våren 2002 regeringen till känna\r\natt    frågan   om   reklamskatten   borde\r\nprioriteras  vid beredningen  av  budgeten\r\nför  år 2003. I budgetpropositionen  anser\r\nsig  regeringen ha prioriterat frågan  men\r\nhar  ändå  inte funnit att förutsättningar\r\nföreligger för att avskaffa reklamskatten.\r\nDetta   rättfärdigar   dock   inte    ett\r\nbibehållande av denna orättvisa skatt.  Om\r\ndet   saknas   förutsättningar   för   att\r\navskaffa reklamskatten i sin helhet bör  i\r\nstället  en  partiell avveckling  inledas.\r\nDetta kan t.ex. ske genom att skattesatsen\r\netappvis    sänks    eller    genom    att\r\ngrundavdraget (den s.k. rätten  till  åter\r\nbetalning)    för    dagstidningar     och\r\ntidskrifter, höjs. Vi anser att  riksdagen\r\nbör  ge  regeringen  till  känna  att   en\r\nsuccessiv avveckling av reklamskatten  bör\r\ninledas på sikt.\r\n\r\nÖkad miljörelatering av skattesystemet\r\n\r\nEtt  effektivt sätt att bekämpa miljöhoten\r\när  att använda olika former av ekonomiska\r\nstyrmedel.    En   ökad   användning    av\r\nmiljörelaterade   skatter    skapar    ett\r\nekonomiskt  utrymme som bör  användas  för\r\natt   sänka   skatten  på   arbete,   s.k.\r\nskatteväxling. Då kan både en bättre miljö\r\noch ökad sysselsättning uppnås.\r\nFör     att    finansiera    delar     av\r\ngrundavdragshöjningen till 26 500  kr  per\r\når  föreslås  en  grön  skatteväxling  som\r\nuppgår  till  3  miljarder kronor  fr.o.m.\r\n2003.      Regeringens      förslag      i\r\nbudgetpropositionen om skattehöjningar  på\r\n2,6     miljarder    kronor    tillstyrks.\r\nHöjningarna         gäller         således\r\nkoldioxidskatten,           energiskatten,\r\navfallsskatten och skatten  på  naturgrus.\r\nFör  att  uppnå en växling på 3  miljarder\r\nföreslår vi att energiskatten på  el  höjs\r\nmed  2,6  öre  per kWh. Dessa 3  miljarder\r\nkronor   går  oavkortat  till   ett   höjt\r\ngrundavdrag.\r\nVi föreslår att biodrivmedel befrias från\r\nkoldioxid- och energiskatt. Regeringen har\r\ni   sin   skattestrategi  för  alternativa\r\ndrivmedel aviserat att de tänker  ta  bort\r\nkoldioxidskatten    på   koldioxidneutrala\r\ndrivmedel   från  2003.  Producenter   och\r\nintressenter  på området  menar  dock  att\r\nutan att också ta bort energiskatten finns\r\ningen   chans   för  ökad  produktion   av\r\nalternativa         bränslen.          Ett\r\nkristdemokratiskt mål är att  användningen\r\nav fossila drivmedel skall halveras senast\r\ntill  år 2020. För att nå detta krävs även\r\nslopad  energiskatt för att öka produktion\r\noch försäljning av förnybara drivmedel.\r\n\r\nÖvriga skatteförslag\r\n\r\nRiksdagen    har   beslutat   att    vissa\r\nkulturaktiviteter  skall mervärdebeskattas\r\nmed  en  reducerad skattesats om 6 %.  Det\r\ninnebär bl.a. att entréavgifter till olika\r\nkultur-  och  nöjesevenemang  kommer   att\r\nbeskattas   olika  vilket   vi   ser   som\r\nolyckligt.  Kristdemokraterna eftersträvar\r\nen  så  likformig beskattning som  möjligt\r\noch  föreslår att regeringen får i uppdrag\r\natt   utreda  hur  kulturmomsen  generellt\r\nskall    kunna   sänkas    till    6    %.\r\nMervärdesskatten på tidskrifter bör återgå\r\n25 %.\r\nAtt   Sverige  har  OECD-områdets  lägsta\r\nbostadsbyggande beror i betydande grad  på\r\ndet faktum att vi har ett högt skattetryck\r\ni  Sverige och dessutom lägger extra  hård\r\nbeskattning  på nyproduktion av  bostäder.\r\nDet rimliga är att slopa fastighetsskatten\r\nsamt     lindra     skatteeffekten     vid\r\nnyproduktion av flerbostadshus motsvarande\r\nen  halvering av byggmomsen. Tekniskt  kan\r\nbyggföretag efter deklaration  erhålla  en\r\nskattereduktion som motsvarar  hälften  av\r\nden  erlagda  byggmomsen,  dvs.  10  %  av\r\nbyggkostnaden. En förutsättning för att en\r\nsådan  skattereduktion  skall  fungera  på\r\nsamma  sätt  som  sänkt moms  är  att  den\r\ngäller all nyproduktion av flerbostadshus,\r\när    utan    tidsbegränsning   samt    är\r\nobyråkratisk  och  utan osäkerhet  om  den\r\nutbetalas  eller ej. Skattereduktionen  är\r\natt  betrakta som en del av skattesystemet\r\noch inte ytterligare ett i raden av bidrag\r\nriktade till byggsektorn. Vi föreslår  att\r\nen   minskad  skatt  på  nyproduktion   av\r\nflerbostadshus motsvarande en halvering av\r\nbyggmomsen införs från den 1 oktober 2003.\r\nVi  föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre\r\n(31  öre  inklusive  moms)  per  liter   i\r\nstödområde A. Eftersom avstånden är längre\r\ni de delarna av Sverige är det rimligt att\r\nen  lägre skatt tas ut på bensin i  sådana\r\nområden.\r\nUnder   år  2001  introducerades  de   så\r\nkallade lågpriscigaretterna i Sverige. Det\r\nfinns  starka  folkhälsoskäl  till  varför\r\ncigarettpriset skall hållas på en  rimligt\r\nhög nivå. Regeringen har föreslagit att en\r\nminimiskatt  på  90  % införs,  och  detta\r\ninnebär  att  ett paket lågpriscigaretter,\r\ntrots minimiskatten, fortfarande kan komma\r\natt  vara hela 8 kr billigare än ett paket\r\ni  den  mest säljande priskategorin. Sätts\r\ndäremot  minimiskatten  till  100  %  ökar\r\npriset med ytterligare 2 kr till ca  31-32\r\nkr.  Detta innebär inte att prisskillnaden\r\nförsvinner   helt,  men   den   väsentligt\r\nminskade        prisdifferensen        gör\r\nlågpriscigaretterna    betydligt    mindre\r\nattraktiva,  vilket  kan  leda  till   att\r\nlågpriscigaretterna på sikt kan försvinna.\r\nVi  anser  att det är angeläget  av  såväl\r\nfolkhälso-     som     skatteskäl      att\r\nlågpriscigaretterna    försvinner     från\r\nbutikshyllorna.  Vi  föreslår  att  EU-reg\r\nlerna     används     fullt     ut     och\r\nminimipunktskatten bestäms till 100 %.\r\nVi  har  föreslagit totalt  125  miljoner\r\nkronor  till skatteförvaltning och uppbörd\r\nför  en  ökad skattekontroll och förstärkt\r\ntullbevakning 2003. Som en effekt av detta\r\nräknar    vi   försiktigtvis    med    att\r\nskatteintäkterna  ökar  med  480  miljoner\r\nkronor år 2003 och därefter med åtminstone\r\n1 140 miljoner kronor per år.\r\nVi  föreslår att riksdagen fattar  beslut\r\nom  en  inriktning av skattepolitiken  som\r\növerensstämmer    med   Kristdemokraternas\r\nförslag.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  motionerna\r\nFi229,  Fi233  yrkande 7, Fi254  yrkandena\r\n1-3,  Fi255 yrkandena 1-8, Fi256 yrkandena\r\n2-14,  17-24, 26, 27, 29, 30, 32  och  33,\r\nFi286  yrkande 7, Fi287 yrkande 29,  Sk383\r\nyrkandena  2,  3, 6-8, 12 och  14,  Sk397,\r\nN307 yrkande 3 och Bo216 yrkande 6.\r\nVi  står  bakom den inkomstberäkning  som\r\nredovisas i motionerna Fi233 yrkande 6 och\r\nFi256 yrkande 1.\r\n\r\nRamarna  för  utgiftsområde 3 Skatt,  tull\r\noch exekution\r\n\r\nVi tillstyrker förslaget i motion Fi233 av\r\nAlf  Svensson m.fl. (kd) om att  förstärka\r\nkontroll   och   spaning   kring   illegal\r\ninförsel  av  narkotika,  vapen,  alkohol,\r\ntobak och andra skattepliktiga varor med 5\r\nmiljoner   kronor  per   år   utöver   vad\r\nregeringen föreslagit. Vi anser att  också\r\nskattekontrollen  bör förstärkas  för  att\r\nmotverka  den svarta ekonomins  utbredning\r\noch    tillstyrker   förslaget   om    att\r\nskattemyndigheterna  förstärks   med   120\r\nmiljoner  kronor år 2003 och 190  miljoner\r\nkronor år 2004. Kristdemokraternas förslag\r\nom     avskaffad    fastighetsskatt    och\r\nförmögenhetsskatt leder till besparingar i\r\nskatteadministrationen   motsvarande   140\r\nmiljoner  kronor  2003  och  190  miljoner\r\nkronor   2004.  Sammantaget   kan   därför\r\nutgiftsramen  för  2003  minskas  med   15\r\nmiljoner  kronor  medan  utgiftsramen  för\r\n2004 bör ökas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\n4. Skattefrågor i budgetpropositionen - c\r\n\r\nav Roger Karlsson (c).\r\n\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\n\r\nInriktningen\r\n\r\nSkattepolitiken måste utformas så att  den\r\nger  goda förutsättningar för fler företag\r\natt  startas  och växa, större  ekonomiskt\r\nutrymme  för landets familjer och inriktas\r\npå  förbättringar för dem som bäst behöver\r\nökat  ekonomiskt utrymme, inte på dem  som\r\nropar  högst.  Därför bör skattesänkningar\r\nriktade  mot  småföretagande och  uthållig\r\ntillväxt, låg- och medelinkomsttagare samt\r\nboende   prioriteras   i   skattepolitiken\r\nframgent.\r\nSkattesystemet  skall  gynna  arbete  och\r\nkunskap   samt  bidra  till   att   stärka\r\nmänniskors  ställning på  arbetsmarknaden.\r\nDet  bör därför finnas en rejäl premie för\r\nmänniskor som tar sig från bidragsberoende\r\nför  att  i  stället  kunna  leva  på   en\r\nförvärvsinkomst. Som ett led i  detta  bör\r\nen  övergång ske från grundavdrag till  en\r\nskatterabatt  som  är lika  för  alla  och\r\nförenad  med  en särskild skatterabatt  på\r\nförvärvsinkomster. I huvudsak skall  denna\r\nreduktion  rikta  sig till  människor  med\r\nlåga och normala inkomster.\r\nBoendet  utgör  en väsentlig  del  av  de\r\nflesta   familjers  utgifter.  En   viktig\r\nuppgift för skattesystemet är att göra det\r\nmöjligt för människor att ordna bra boende\r\ntill   en   rimlig  kostnad.  Effekter   i\r\nfastighetsskatten som får orimliga följder\r\nför  enskilda människor måste  därför  tas\r\nbort.     En    omedelbar    reform     av\r\nfastighetsbeskattningen  där  dagens  höga\r\nskatteuttag på fastigheten ersätts av  ett\r\nlägre uttag i form av en beskattning av en\r\nschablonintäkt är nödvändig. Denna  första\r\nsänkning   bör   följas  upp   genom   att\r\nfastighetsskatten  även   framgent   sänks\r\nsuccessivt.\r\nKostnaden  för arbetskraft påverkar  utan\r\ntvekan efterfrågan på densamma. Precis som\r\nför  varor och tjänster borde denna  enkla\r\ninsikt vara vägledande för en politik  som\r\nsyftar  till  att  sänka beskattningen  av\r\nmänniskors  arbete. En inkomstskattereform\r\nsom  ökar  människors  incitament  att  ta\r\narbete  bör  därför förenas med  en  lägre\r\nbeskattning på företag.\r\nBeskattningen av företagande  och  arbete\r\nskall   utformas  så  att  den  stimulerar\r\nföretagande    och   uthållig    tillväxt.\r\nSkatternas   miljöstyrande  effekter   bör\r\ndärför  successivt öka.  Verksamheter  som\r\npåverkar  miljö och hälsa  skall  på  sikt\r\nbära  den fulla kostnaden för sina externa\r\neffekter   och  inte  kunna  vältra   över\r\nkostnaderna på samhället. Principen om att\r\nförorenaren betalar är ett viktigt  inslag\r\ni en sådan politik.\r\nEn      skattepolitik     som     belönar\r\ninvesteringar i arbete och miljö men också\r\nstyr  bort  från  utnyttjande  av  ändliga\r\nnaturresurser och skadliga utsläpp, bidrar\r\ntill  omställningen av  Sverige  till  ett\r\nmodernt  land där miljöhänsyn är  en  avgö\r\nrande del i den framtida tillväxten.\r\n\r\nInkomstskatterna\r\n\r\nCenterpartiet vill ersätta dagens lappande\r\noch    lagande    och   specialdestinerade\r\nsänkningar med en inkomstskattereform  som\r\nger möjlighet för fler att leva på sin lön\r\noch  som stimulerar arbete framför bidrag.\r\nDet  förutsätter en tydlig premie för  dem\r\nsom tar sig från bidragsberoende till eget\r\narbete,  och  det ger utrymme  att  minska\r\nbidragsberoendet  för  dem  som  redan  är\r\nförvärvsarbetande.      Den      nuvarande\r\nkonstruktionen  av  grundavdraget  med  en\r\ngrundnivå samt en upp- och nedtrappning  i\r\ninkomstskikten  med  låga  och  medelstora\r\ninkomster,   ger  upphov   till   negativa\r\nmarginaleffekter.\r\nFrån och med 2003 ersätts grundavdraget med\r\nen  rak  skatterabatt på 9 000  kr.  Denna\r\nskatterabatt  skall komma alla  till  del,\r\noavsett  om  inkomsten  kommer  från  lön,\r\nföretagsinkomst,   a-kassa,    sjukpenning\r\neller   pension.  Effekten   av   en   rak\r\nskatterabatt  på  9 000  kr  är,  för  den\r\nperson  som  bara  betalar  kommunalskatt,\r\nungefär  lika  stor som  effekten  av  ett\r\ngrundavdrag  på 30 000 kr. När  ekonomiskt\r\nutrymme  kan  frigöras bör  skatterabatten\r\nlika för alla höjas till 10 000 kr.\r\nEn  särskild skatterabatt utformad för att\r\nminska  bidragsberoendet  och  slå   undan\r\nmarginaleffekter i lägre inkomstskikt  bör\r\ninföras. Vi föreslår att en förvärvsrabatt\r\npå  9  600  kr, riktad framför  allt  till\r\nlåginkomsttagare,  införs  från  år  2003.\r\nFörvärvsrabatten  skall  enbart   ges   på\r\ninkomster   från   förvärvsarbete    eller\r\nföretagande. Förvärvsrabatten skall  fasas\r\nin med 10 % av arbetsinkomsten upp till en\r\nårlig  arbetsinkomst på 96 000 kr,  vilket\r\nger  en maximal rabatt på skatten om 9 600\r\nkr.  Den maximala förvärvsrabatten  ligger\r\nsedan kvar upp till en årlig arbetsinkomst\r\npå 180 000 kr och trappas därefter ned med\r\n5  %  av överstigande förvärvsinkomst  upp\r\ntill    276    000   kr.   Däröver    blir\r\nförvärvsrabatten 4 800 kr.\r\nFörvärvsrabatten      bör       förstärkas\r\nytterligare  genom att  uppgå  till  högst\r\n10 800 kr, vilket innebär en infasning upp\r\ntill  en  årsinkomst på 108  000  kr.  Den\r\ninnebär  också  att alla förvärvsarbetande\r\nmed  höga  inkomster får en förvärvsrabatt\r\npå 5 400 kr.\r\nReformen   innebär   att   olika    slags\r\nspecialkonstruktioner   som    skattereduk\r\ntionen   för  fackföreningsavgifter   blir\r\nobehövliga.\r\n\r\nHushållens ekonomi\r\n\r\nFör  att  efterfrågan på  hushållstjänster\r\nskall  ta fart måste priset sänkas  rejält\r\ngenom att skattekilen minskas eller slopas\r\nhelt. Centerpartiet föreslår därför att en\r\nskattereduktion på 50 % av arbetskostnaden\r\nför  ROT-arbeten och hushållstjänster  som\r\nutförs  i  hemmet  införs.  Förslaget  kan\r\nbeskrivas  som  en utvidgning  av  det  så\r\nkallade     ROT-systemet,     dvs.     den\r\nskattereduktion  som tidigare  tillämpades\r\nför     reparationer,    ombyggnad     och\r\ntillbyggnad. De tjänster som utförs i  det\r\negna hemmet eller på den egna tomten skall\r\nberättiga till skattelättnad. Det  innebär\r\natt    skatten   sänks   för   ett   antal\r\nhushållstjänster där det är lätt att \"göra\r\ndet  själv\"  och  där  någon  vit  marknad\r\nknappast  förekommer, exempelvis städning,\r\ngräsklippning och barntillsyn. Vi föreslår\r\natt  den maximala skattereduktionen  skall\r\nvara 25 000 kr per hushåll och år.\r\nKostnaderna  för framför  allt  drivmedel\r\nhar   ökat   kraftigt.   Det   är   därför\r\nnödvändigt     att    höja    reseavdraget\r\nytterligare.  Avdragsrätten  bör  år  2004\r\nhöjas från dagens 16 kr per mil till 20 kr\r\nper mil. En höjd avdragsrätt gör att männi\r\nskor har en fortsatt möjlighet att bo kvar\r\neller   flytta  till  mindre   orter   där\r\narbetsresorna  ofta  är  långa.  Ett  höjt\r\nreseavdrag  ökar  även den  regionala  rör\r\nligheten  på  arbetsmarknaden  och  bidrar\r\ndärmed  till  ett större arbetskraftsutbud\r\näven  i  mindre  orter. Resekostnaden  för\r\nbarnomsorg bör vara avdragsgill.\r\n\r\nFastighets- och förmögenhetsskatt\r\n\r\nBoendeskatterna       måste        sänkas.\r\nUtgångspunkten är att människorna skall få\r\nlägre  boendekostnader och att det  skapas\r\nneutralitet mellan boendeformer.\r\nGrundproblemet  vid  taxeringen  är   att\r\nnågra  få  höga huspriser bidrar till  att\r\ndra  upp  taxeringsvärdena för närliggande\r\nfastigheter. Den fastighetstaxering som nu\r\ngenomförs inför 2003 måste syfta till  mer\r\nrättvisa   taxeringsvärden  och  rimligare\r\nskatteuttag   på  bostäder.  Centerpartiet\r\nanser   därför   att   en   omräkning   av\r\ntaxeringsvärdena   bör   ske   genom   att\r\nmarknadsvärdena beräknas med hjälp av  ett\r\nmedianvärde där köpeskillingar i den undre\r\noch övre kvartilen räknas bort, vilket  är\r\nlätt  att  administrera via datakörningar.\r\nFörfarandet skulle öka rättvisan och  leda\r\ntill generellt sett lägre taxeringsvärden.\r\nTaxeringsvärdena på hela beståndet  skulle\r\nbli  10  %  lägre. Förutom  ett  förändrat\r\ntaxeringsförfarande bör  skatteuttaget  på\r\nfastigheter minskas. Från 2004 föreslår vi\r\natt  uttagsprocenten  i  fastighetsskatten\r\nsänks till 0,9.\r\nFörslaget    innebär   att    regeringens\r\nåtgärder för att mildra effekterna av  den\r\nförda politiken blir obehövliga. Riksdagen\r\nbör därför återta det tidigare beslutet om\r\nen begränsningsregel.\r\nÄven om det finns en jämlikhetsambition i\r\nbeskattningen   av  förmögenheter,   talar\r\nstarka  skäl  för  att förmögenhetsskatten\r\nbör    fasas    ut    ur    det    svenska\r\nskattesystemet.         Hälften         av\r\nförmögenhetsskatten   tas   ut   på    små\r\nförmögenheter i form av egnahem, samtidigt\r\nsom  stora  förmögenheter  i  aktiekapital\r\nenligt gällande regler inte beskattas över\r\nhuvud taget. Då det inte är ett alternativ\r\natt        utöka        kretsen        för\r\nförmögenhetsbeskattning   i   en   alltmer\r\ninternationaliserad      ekonomi       bör\r\nförmögenhetsskatten successivt fasas ut.\r\nSambeskattningen av förmögenhet kan  bäst\r\nbeskrivas som en kvarleva från ett gammalt\r\npatriarkalt          samhälle          med\r\nfamiljeförsörjare.   Sambeskattningen   av\r\ninkomster slopades redan i början av 1970-\r\ntalet  och det är nu hög tid att fullfölja\r\ndetta     genom     att     2003     slopa\r\nsambeskattningen  av  förmögenheter.   För\r\nmånga          villaägare          innebär\r\nförmögenhetsskatten        också        en\r\ndubbelbeskattning  av  det  egna  boendet.\r\nInnan    förmögenhetsskatten    är    helt\r\navskaffad   bör  därför  förmögenhetsskatt\r\nendast  beräknas  på halva taxeringsvärdet\r\nfrån 2003.\r\nI finansieringen av 1990 års skattereform\r\ningick  bl.a. en särskild skatt,  en  s.k.\r\nuttagsskatt,   på   företag   som   driver\r\nfastighetsskötsel i egen regi.  Detta  har\r\nbl.a.  drabbat  många  allmännyttiga   och\r\nkooperativa bostadsföretag, och det  leder\r\ntill  ökade  hyreskostnader. Centerpartiet\r\nanser  att  uttagsskatten bör  slopas.  Då\r\nblir  beskattningen av hyresboendet  lägre\r\noch missgynnas inte i jämförelse med andra\r\nboendeformer.  Riksdagen bör  besluta  att\r\nslopa uttagsskatten på fastighetsarbete  i\r\negen regi.\r\n\r\nHållbar tillväxt\r\n\r\nMänniskors  vilja att investera  egen  tid\r\noch egna pengar i företag måste premieras.\r\nDet  risktagande  många  gör  måste  också\r\nkunna  leda till god avkastning.  För  att\r\nförbättra möjligheten för fler att  starta\r\neget  och spara pengar för att kunna  göra\r\ndetta,     vill    Centerpartiet     lätta\r\nbeskattningen  av  riskkapital   för   små\r\nföretag. Ett led i detta är att möjliggöra\r\nett   skattefritt  sparande  på  upp  till\r\n40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr\r\nsom grundplåt till det egna företaget.\r\nFör   dem  som  finansierar  starten   av\r\nföretag  med  egna  sparade  eller  lånade\r\npengar utan att utnyttja möjligheten  till\r\nstarta-eget-sparande,   bör    motsvarande\r\nmöjlighet  finnas att göra ett  personligt\r\nriskkapitalavdrag på högst 40  000  kr  om\r\nåret  i tre år. Riksdagen bör besluta  att\r\ninföra  ett  personligt  riskkapitalavdrag\r\nfrån 2003.\r\nCenterpartiets alternativ  innebär  också\r\natt       arbetsgivaravgifterna      sänks\r\nytterligare,  med  betoning  på   de   små\r\nföretagens  villkor. Genom en konstruktion\r\ndär avgifterna sänks för en viss lönesumma\r\ni  alla  företag  undviks  tröskeleffekter\r\nsamtidigt  som  effekten  blir  stor   för\r\nföretag  med få anställda. Reduktionen  av\r\narbetsgivaravgiften    ökas     till     8\r\nprocentenheter från 2003.\r\nFamiljeföretag   får   ofta   arvs-   och\r\ngåvoskatteproblem  vid generationsskiften,\r\noch det är de efterkommande generationerna\r\nsom  får  problemen. Flera  undersökningar\r\nhar  visat  att  endast en mindre  del  av\r\nfamiljeföretagen  når  den   andra   eller\r\ntredje generationen. Därför måste reglerna\r\nutformas  så  att  arbetande  kapital  kan\r\nhållas intakt även vid arvsskiften.  Redan\r\nnu  bör  arvsskatten slopas för  arbetande\r\nkapital i fåmansföretag.\r\nEtt  särskilt problem som blev  uppenbart\r\nframför  allt  i samband med IT-branschens\r\ntillväxt   och   tillbakagång    är    den\r\nbeskattning   enligt   3:12-reglerna   som\r\ndrabbar  dem  som  sålt företag  och  fått\r\nbetalt i aktier som sedan sjunkit i värde.\r\nDå   dessa  andelsbyten  beskattas   efter\r\nvärdet vid överlåtelsen och inte då värdet\r\nrealiseras,  har  många  tvingats   betala\r\nytterligt  betungande skatter  på  fiktiva\r\nvinster,  samtidigt  som  deras  aktier  i\r\nmånga  fall  förlorat i det närmaste  hela\r\nsitt värde. I många avtal av denna typ  är\r\navtalsparterna  bundna  av   avtalet   och\r\nförhindrade   att   omedelbart   realisera\r\nvärdet, vilket innebär att det inte alltid\r\när   ett   frivilligt  val.  Centerpartiet\r\nnoterar  att  regeringen  lämnat  en   lag\r\nrådsremiss  i  ärendet.  Oaktat   utgången\r\nmåste  ett  beslut fattas  i  samband  med\r\nbehandlingen       av       2003       års\r\nbudgetproposition.  Riksdagen  bör  därför\r\nbesluta att ändra beskattningen av vinster\r\nvid  andelsbyten,  så att  aktieägare  kan\r\nvälja  beskattning antingen vid tiden  för\r\nandelsbytet eller vid försäljning.\r\n\r\nMiljöstyrande  skatter  och   handel   med\r\nutsläppsrättigheter\r\n\r\nEn    skattestrategi    för    alternativa\r\ndrivmedel måste utarbetas. Potentialen för\r\nproduktion    av    etanol    och    andra\r\nbiodrivmedel är stor i Sverige och det  är\r\nangeläget  att fler projekt får  möjlighet\r\natt  starta.  För att skapa sådana  möjlig\r\nheter   avsätter   Centerpartiet   1   050\r\nmiljoner  kronor  fr.o.m.  2004  som   ett\r\nförsta  steg  för  att  långsiktigt  kunna\r\nskattebefria    biobränslen.    Satsningen\r\ninnebär  150 miljoner kronor  per  år  för\r\npilotprojekt    utöver   vad    regeringen\r\navsätter.\r\nDe  senaste  två  åren har  skillnaden  i\r\nkoldioxidbeskattning mellan  enskilda  och\r\nindustrier   ökat   som   en   följd    av\r\nregeringens skatteväxling och  den  ökning\r\nav  industrins  koldioxidskatterabatt  som\r\nregelmässigt    genomförs.   Centerpartiet\r\nanser  att  denna skillnad bör minska  och\r\nföreslår därför att industrins nedsättning\r\nav   koldioxidskatten   minskas   med    2\r\nmiljarder.\r\nKväveoxidutsläppen har stadigt  ökat.  De\r\nger   en  negativ  miljöpåverkan  och  bör\r\ndärför motarbetas. Centerpartiet anser att\r\ndelmålen   bör   uppnå   en   40-procentig\r\nminskning till 2005. En kväveoxidskatt bör\r\ntas  ut  med 10 kr per kilo NOx för pannor\r\nmed  en  större effekt än 5 MW och med  en\r\nnyttiggjord  energiproduktion  större   än\r\n20 GW.\r\nSedan  den  1 januari 2000 finns  det  en\r\nskatt på deponering av avfall. Meningen är\r\natt  avfallsmängderna  i  samhället  skall\r\nminska.  Men  i  stället  för  att  avfall\r\ndeponeras  går  allt större  mängder  till\r\nförbränning osorterat. Sverige står därmed\r\ninför en stor utbyggnad av kapaciteten för\r\natt bränna avfall. Centerpartiet anser att\r\ndet bör införas en skatt på förbränning av\r\nosorterat  avfall för att säkerställa  den\r\nintention  om minskade avfallsmängder  som\r\nfinns i och med deponeringsskatten.\r\nTillsammans  med  de  förslag  på   höjda\r\nmiljöskatter   som  finns  i   regeringens\r\nbudgetproposition  och  i   motion   Fi230\r\ninnebär  Centerpartiets förslag  på  miljö\r\nskattehöjningar en inkomstförstärkning  på\r\n5,25  miljarder. Dessa höjda  miljöskatter\r\nanvänds  i en grön skatteväxling  för  att\r\ndelfinansiera  Centerpartiets  förslag  om\r\nsänkta   arbetsgivaravgifter   och   sänkt\r\ninkomstskatt.\r\nSvenskt   jord-  och  skogsbruk   är   en\r\navgörande  sektor  i fråga  om  att  skapa\r\nförutsättningar  för  livskraft   i   hela\r\nlandet.  Den  gröna sektorn bidrar  starkt\r\ntill att skapa sysselsättning och intäkter\r\ni stora delar av Sverige. Skogsindustrin i\r\nsig    är    fortfarande    den    största\r\nnettoexportören i Sverige. Ett  led  i  en\r\nstrategi för livskraft i hela landet måste\r\ndärför  också  handla  om  hur  den  gröna\r\nsektorn kan få goda villkor att utvecklas.\r\nLikställandet      av       el-       och\r\neldningsoljebeskattningen  med  industrins\r\nnivåer  blev  tyvärr en  halvmesyr.  Genom\r\nunderliga gränsdragningar ställdes  småbru\r\nkarna utanför nedsättningen. Riksdagen bör\r\ndärför besluta att gränsen på 1 000 kr för\r\natt  få  del av nedsättningen av  el-  och\r\neldningsoljeskatten skall slopas.\r\nFör       många      jordbrukare      har\r\ndieselskattehöjningarna inneburit att  man\r\nytterligare  förlorar i konkurrenskraft  i\r\nförhållande till sina kolleger  i  Finland\r\noch   Danmark.  Svenska  jordbruksmaskiner\r\nbetalar i dag en \"vägtrafikavgift\" om 1,12\r\nkr  per liter diesel. Det är inte rimligt.\r\nTrots upprepade löften om kompensation och\r\nsänkt    dieselskatt   för    jord-    och\r\nskogsbruket  har  inga  konkreta   förslag\r\nkommit. Riksdagen bör besluta om att sänka\r\nskatten   på   diesel   för   jord-    och\r\nskogsbruksmaskiner  till  EU-genomsnittet,\r\ndvs. 1 krona per liter.\r\nPrecis  som  dieselkostnaderna  utgör  en\r\ntung    börda    är    kostnaderna     för\r\nhandelsgödsel betungande i jämförelse  med\r\nkonkurrentländerna. Regeringens modell för\r\nkompensation    av   kostnaderna    kräver\r\nansökningar   och   godkännanden   innebär\r\nvidare  en  hel del onödig administration.\r\nDen enklaste modellen är otvivelaktigt att\r\nsänka skatten, vilket förutom att begränsa\r\nadministrationen   minskar    kraven    på\r\ngodkännanden  från  EU.  För   att   också\r\nframgent    fortsätta   miljöomställningen\r\nföreslår  vi  också att medel avsätts  för\r\nodling i balans. Riksdagen bör besluta  om\r\natt slopa kväveskatten på handelsgödsel.\r\n\r\nKraftvärmebeskattningen\r\n\r\nDet   finns   en  risk  att  de   generösa\r\nskattelättnaderna för all producerad kraft\r\nvärme  kommer  att gynna  användningen  av\r\nfossila bränslen framför biobränslen.  Ett\r\nsätt  att  mota denna risk är att begränsa\r\nskatteavdraget för bränsle som använts för\r\nvärmeproduktion i ett kraftvärmeverk genom\r\natt   ange  att  den  mängd  bränsle   som\r\nberättigar  till  nedsättning  högst   får\r\nutgöra  en  viss del av mängden producerad\r\nelenergi.  En  sådan  begränsning   skulle\r\ngynna  effektiva kraftvärmeverk.  Den  kan\r\nt.ex. utformas på ett sådant sätt att  den\r\nger     fullt    eller    nästan     fullt\r\nindustriavdrag  för  värmeproduktionen   i\r\neffektiva   naturgaseldade  kraftvärmeverk\r\nmed   kombicykel,  samtidigt  som   mindre\r\neffektiva  ångkraftvärmeverk som  använder\r\nkol,  olja eller naturgas bara får dra  av\r\nskatt  för  ungefär hälften av den  totala\r\nbränslemängd    som    allokerats     till\r\nvärmeproduktionen.      Skattestimulansens\r\nverkningsområde skulle på detta sätt kunna\r\nbegränsas  och  de negativa effekterna  på\r\nbiobränslenas   konkurrensförmåga   skulle\r\nminska.\r\nJag  anser  att riksdagen bör komplettera\r\nregeringens   förslag   med    en    sådan\r\nbegränsningsregel och att den bränslemängd\r\nsom  berättigar  till  industribeskattning\r\nbör   bestämmas   till   80   %   av   den\r\nbränslemängd     som      använts      för\r\nelproduktionen.\r\nRegeringens  förslag innebär  vidare  att\r\nturordningsreglerna för  bränslen  ersätts\r\nmed  en  proportionering vid  leverans  av\r\nfjärrvärme  till industrin. Detta  förslag\r\nåterfinns inte i den promemoria som ligger\r\ntill  grund  för  propositionen  och   har\r\nsåledes   inte   remissbehandlats.   Under\r\nberedningen   av  ärendet  har   utskottet\r\nuppvaktats      av      bl.a.      Svenska\r\nFjärrvärmeföreningen  som  framhållit  att\r\nförslaget i denna del är oväntat  och  att\r\ndet   skulle   öka   de  berörda   verkens\r\nkostnader.  Den  indirekta skattehöjningen\r\nför  de  industrier som är  anslutna  till\r\nfjärrvärme beräknas av föreningen till 300\r\nmiljoner kronor.\r\nTurordningsreglerna för leverans av värme\r\ntill  industrin har tillkommit för att  ge\r\nfjärrvärmeverken  möjlighet  att  leverera\r\nvärme  till  industrin på de skattevillkor\r\nsom gäller för industrins egna pannor.  Om\r\nreglerna  avskaffas finns det en  uppenbar\r\nrisk  att användningen av egna pannor inom\r\nindustrin ökar. Jag avstyrker förslaget om\r\nen  övergång till proportionering när  det\r\ngäller leverans av värme till industrin.\r\n\r\nÖvriga skatter\r\n\r\nCenterpartiet  välkomnade  sänkningen   av\r\nbokmomsen som skedde för ett år  sedan.  I\r\nsamband  med detta efterlyste vi också  en\r\növersyn av momsen inom hela kulturområdet.\r\nI avvaktan på denna menar vi att momsen på\r\ntidskrifter bör återställas.\r\nCenterpartiet   har  i   flera   motioner\r\npresenterat   förslag  om   ett   statligt\r\nansvarstagande för infrastrukturen för att\r\nskapa likvärdiga villkor i hela landet och\r\nför   att   främja   konkurrensen   mellan\r\noperatörer. Som ett led i en övergång till\r\nen  sådan  strategi bör  riksdagen  avvisa\r\nregeringens skattelättnad för utbyggnad av\r\nbredband.\r\nJag  föreslår att riksdagen fattar beslut\r\nom  en  inriktning av skattepolitiken  som\r\növerensstämmer med Centerpartiets förslag.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  motionerna\r\nFi230 yrkande 12 delvis, Fi234 yrkande 12,\r\nFi286  yrkandena 1-9, 11, 13-17,  22,  23,\r\n25-31  och  33, MJ487 yrkande 2 samt  N394\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nJag  står bakom den inkomstberäkning  som\r\nredovisas  i motion Fi234 yrkande  11  med\r\ndels den ändring som föranleds av att  jag\r\navstyrker   regeringens  förslag   om   en\r\növergång     från     turordning      till\r\nproportionering     när     det     gäller\r\nvärmeleveranser till industrin,  dels  den\r\nändring  som  föranleds av  att  jag  till\r\nstyrker  förslagen i motion Fi230  yrkande\r\n12   delvis  om  ytterligare  höjning   av\r\nkoldioxidskatten och elskatten.\r\n\r\nRamarna  för  utgiftsområde 3 Skatt,  tull\r\noch exekution\r\n\r\nJag  tillstyrker förslaget i motion  Fi234\r\nav  Maud  Olofsson m.fl. (c) att  tillföra\r\ntullverksamheten  ökade  resurser  med  20\r\nmiljoner  kronor  för ökade  insatser  för\r\ngränskontroll.   Förenklingar   vid    ett\r\ngenomförande   av  de  skatteförslag   som\r\nCenterpartiet lägger fram medger samtidigt\r\nen   neddragning   i  skatteförvaltningens\r\nverksamhet motsvarande 50 miljoner kronor.\r\nSammantaget för utgiftsområdet föreslås  i\r\nmotionen  att utgiftsramarna för 2003  och\r\n2004   fastställs  till  ett  30  miljoner\r\nkronor respektive 50 miljoner kronor lägre\r\nbelopp än vad regeringen har föreslagit.\r\nBilaga 5\r\n\r\nJustitieutskottets        protokollsutdrag\r\n2002/03:4.3\r\n\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nBilaga 6\r\n\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:UU2y\r\nRamarna för utgiftsområde 5 Internationell\r\nsamverkan     och     utgiftsområde      7\r\nInternationellt bistånd m.m.\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har genom  beslut  den  10\r\noktober 2002 berett övriga berörda utskott\r\ntillfälle    att   avge   yttrande    över\r\nproposition  2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför   2003  (volym  1)  i  vad  avser  den\r\nekonomiska  politiken  och  förslag   till\r\nstatsbudget    för    budgetåret     2003,\r\nutgifternas  fördelning på  utgiftsområden\r\noch   beräkningen   av   statsinkomsterna,\r\nförslag  till  utgiftstak för  staten  för\r\nåren  2002-2004, låneramar (yrkandena 1-15\r\noch  27-38) jämte motioner i de delar  som\r\nberör          respektive         utskotts\r\nberedningsområde.\r\nUtrikesutskottet väljer att i det följande\r\nyttra  sig över propositionens yrkanden  8\r\noch  10 (båda delvis) samt över motionerna\r\n2002/03:Fi231 (m) yrkandena 5 och 6  (båda\r\ndelvis),  2002/03:Fi232 (fp)  yrkandena  6\r\noch  7  (båda delvis), 2002/03:Fi233  (kd)\r\nyrkandena  8  och  9  (båda  delvis)  samt\r\n2002/03:Fi234 (c) yrkandena 6 och 7  (båda\r\ndelvis).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  i  juni   2001   att\r\nriksdagen  inte längre skall ta  ställning\r\ntill    en   preliminär   fördelning    av\r\nutgifterna  på  utgiftsområden  och   inte\r\nheller till förslag till utgiftstak för år\r\ntre   efter   förslag  i  den   ekonomiska\r\nvårpropositionen. Sådana förslag  skall  i\r\nstället presenteras i budgetpropositionen.\r\nSom en följd av riksdagens beslut innehöll\r\n2002   års  ekonomiska  vårproposition   i\r\nstället   för   förslag  till  preliminära\r\nutgiftsramar   för  åren  2003-2005,   som\r\ninformation     till     riksdagen,     en\r\nkonsekvensberäkning  av   utgifterna   per\r\nutgiftsområde för åren 2003 och 2004,  men\r\ndäremot  inget  förslag om utgiftstak  för\r\n2005.\r\nRegeringens förslag till utgiftsramar  för\r\nåren  2003  och  2004  samt  skillnader  i\r\nförhållande till beräkningen  i  2002  års\r\nekonomiska   vårproposition  redovisas   i\r\ntabell   6.5   (nedan).  Fördelningen   på\r\nutgiftsområden för år 2004 skall betraktas\r\nsom   preliminär   och   är   baserad   på\r\nantaganden  om den ekonomiska utvecklingen\r\noch på nu gällande regelsystem.\r\nRegeringen  utgår  vid  utformningen   av\r\nbudgetförslaget    från    att    tidigare\r\nbeslutade  utgiftstak för  2003  och  2004\r\nligger  fast.  Utgiftstaket  har  dock   i\r\npropositionen   anpassats    till    vissa\r\ntekniska förändringar.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  såvitt\r\navser den ekonomiska politiken och förslag\r\ntill statsbudget för 2003\r\n8. beslutar om fördelning av utgifter för\r\n2003 på utgiftsområden i enlighet med  vad\r\nregeringen  föreslår (avsnitt 6.2,  tabell\r\n6.5),\r\n10. godkänner den preliminära fördelningen\r\nav utgifter på utgiftsområden för 2004 som\r\nriktlinje   för  regeringens  budgetarbete\r\n(avsnitt 6.2, tabell 6.5).\r\nTabell 6.5 Utgifter 2003 och 2004\r\nTusental kronor 2003. Miljoner kronor 2004\r\noch  differenser mot konsekvensberäkningen\r\ni   2002   års  ekonomiska  vårproposition\r\n(VP2002).\r\nDifferense\r\nr mot\r\nVP2002\r\n\r\nUO             2003     2004  2003 2004\r\n\r\n5  Internatio  1 284    1     117  109\r\nnell        511      282\r\nsamverkan\r\n7  Internatio  17 140   19    62   547\r\nnellt       303      547\r\nbistånd\r\nI  propositionen redovisas mera  i  detalj\r\noch  kommenteras också, på följande  sätt,\r\nutvecklingen  vad avser utgiftsområdena  5\r\noch 7.\r\n\r\nUtgiftsområde 5 Internationell samverkan\r\n\r\nMiljoner kronor\r\nUtfa  Ansl  Progno Försl  Beräkn\r\nll    ag    s      ag     at\r\n\r\n\r\n2001  2002  2002   2003   2004\r\n2     1\r\n3     1     1 348  1 285  1 282\r\n015   315\r\n\r\n1  Inklusive tilläggsbudget i samband  med\r\n2002  års  ekonomiska  vårproposition  och\r\nförslag till tilläggsbudget i föreliggande\r\nproposition.\r\n2  Fr.o.m. 2002 slås Utrikesdepartementets\r\noch  Regeringskansliets förvaltningsanslag\r\nihop och redovisas under utgiftsområde 1.\r\nUtgiftsområdet   omfattar   politikområdet\r\nUtrikes- och säkerhetspolitik.\r\nFörändringen    av    utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna  per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av att\r\nanslagen  för  bidrag till internationella\r\norganisationer,   främst    fredsbevarande\r\noperationer inom FN, tillförs 120 miljoner\r\nkronor.    Förändringar    utöver    detta\r\nförklaras av pris- och löneomräkning  samt\r\nvalutaomräkning.\r\nDen beräknade utgiftsområdesramen 2004 är\r\n33  miljoner kronor lägre än anslaget  för\r\n2002 enligt tabellen ovan.\r\nRamen  för utgiftsområdet föreslås  uppgå\r\ntill 1 285 miljoner kronor 2003.\r\n\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\n\r\nMiljoner kronor\r\nUtfal  Ansla Progno  Försl  Beräkn\r\nl      g     s       ag     at\r\n\r\n\r\n2001   20021 2002    2003   2004\r\n16     14    16 501  17     19 547\r\n989    844           140\r\n1  Inklusive tilläggsbudget i samband  med\r\n2002  års  ekonomiska  vårproposition  och\r\nförslag till tilläggsbudget i föreliggande\r\nproposition.\r\n\r\nUtgiftsområdet   omfattar  politikområdena\r\nInternationellt utvecklingssamarbete  samt\r\nSamarbete med Central- och Östeuropa.\r\n\r\nBiståndsramen för 2003 uppgår till 0,81 %\r\nav  bruttonationalinkomsten (BNI). År 2004\r\nökas  den till att motsvara 0,86 % av BNI.\r\nDärutöver tillförs biståndet 200  miljoner\r\nkronor.\r\nFörändringen    av    utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna  per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av  en\r\nhögre   BNI-prognos  samt  av   förändrade\r\nbiståndsavräkningar.\r\nDen beräknade utgiftsområdesramen 2004 är\r\n4  703 miljoner kronor högre än anslag för\r\n2002  enligt tabellen ovan. Det  förklaras\r\nhuvudsakligen  av  ökad  biståndsram   som\r\nandel av BNI.\r\nRamen  för  utgiftsområdet föreslås  uppgå\r\ntill 17 140 miljoner kronor 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    partimotionerna   2002/03:Fi231   (m)\r\nyrkandena   5   och   6   (båda   delvis),\r\n2002/03:Fi232 (fp) yrkandena 6 och 7 (båda\r\ndelvis),  2002/03:Fi233 (kd)  yrkandena  8\r\noch 9 (båda delvis) samt 2002/03:Fi234 (c)\r\nyrkandena  6 och 7 (båda delvis)  föreslås\r\nfrån propositionen avvikande fördelning av\r\nutgifterna  för budgetåret 2003 respektive\r\npreliminär  fördelning  av  utgifterna  på\r\nutgiftsområden   för   budgetåret    2004.\r\nFörslagen   i   dessa   motioner,    jämte\r\nregeringens förslag, framgår av tabellerna\r\ni bilagan till detta yttrande.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nI    partimotionerna   2002/03:Fi231   (m)\r\nyrkandena   5   och   6   (båda   delvis),\r\n2002/03:Fi232 (fp) yrkandena 6 och 7 (båda\r\ndelvis),  2002/03:Fi233 (kd)  yrkandena  8\r\noch 9 (båda delvis) samt 2002/03:Fi234 (c)\r\nyrkandena  6 och 7 (båda delvis)  föreslås\r\nbeträffande utgiftsområdena  5  och  7,  i\r\nflertalet    fall,   från    propositionen\r\navvikande  fördelning  av  utgifterna  för\r\nbudgetåret   2003  respektive   preliminär\r\nfördelning av utgifterna på utgiftsområden\r\nför  budgetåret  2004. Förslagen  i  dessa\r\nmotioner,   jämte   regeringens   förslag,\r\nframgår av tabellerna i bilagan till detta\r\nyttrande.\r\nUtskottet   anser   regeringens    förslag\r\nrörande    utgiftsområdena   5    och    7\r\n(propositionens yrkanden 8  och  10,  båda\r\ndelvis)  vara väl avvägda vad avser  såväl\r\nbudgetåret   2003  som  budgetåret   2004,\r\nvarför  de  bör tillstyrkas. I  konsekvens\r\nhärmed menar utskottet att partimotionerna\r\n2002/03:Fi231 (m) yrkandena 5 och 6  (båda\r\ndelvis),  2002/03:Fi232 (fp)  yrkandena  6\r\noch  7  (båda delvis), 2002/03:Fi233  (kd)\r\nyrkandena  8  och  9  (båda  delvis)  samt\r\n2002/03:Fi234 (c) yrkandena 6 och 7  (båda\r\ndelvis)  i  de  delar  som  avviker   från\r\nregeringens förslag bör avstyrkas.\r\n\r\nStockholm den 7 november 2002\r\n\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:  Urban Ahlin (s), Berndt  Ekholm\r\n(s),   Carl   B   Hamilton  (fp),   Holger\r\nGustafsson  (kd),  Lars  Ohly  (v),   Kent\r\nHärstedt  (s), Göran Lindblad (m),  Anders\r\nSundström  (s),  Cecilia Nilsson  Wigström\r\n(fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund\r\n(s),  Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),\r\nLotta  N  Hedström (mp), Inger  Segelström\r\n(s),  Ronny  Olander (s) och  Kent  Olsson\r\n(m).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Ramarna för utgiftsområdena 5 och 7\r\nGöran  Lindblad,  Ewa  Björling  och  Kent\r\nOlsson (alla  m) anför:\r\nUtskottet    förordar   de    ramar    för\r\nutgiftsområdena  5 och  7  för  budgetåret\r\n2003  och  den  preliminära fördelning  av\r\nutgifterna  för  samma utgiftsområden  för\r\nbudgetåret    2004    som,    vad    avser\r\nredovisningen av Moderata samlingspartiets\r\nförslag,    framgår   av   bilagan    till\r\nföreliggande   yttrande   och    med    de\r\nmotiveringar   som   framgår   av   motion\r\n2002/03:Fi231 (m) yrkandena 5 och 6  (båda\r\ndelvis).\r\n\r\n2. Ramarna för utgiftsområde 7\r\n\r\nCarl   B   Hamilton  och  Cecilia  Nilsson\r\nWigström (båda fp) anför:\r\nUtskottet    förordar    den    ram    för\r\nutgiftsområde  7 för budgetåret  2003  och\r\nden  preliminära fördelning av  utgifterna\r\nför  samma  utgiftsområde  för  budgetåret\r\n2004  som,  vad  avser  redovisningen   av\r\nFolkpartiets förslag, framgår  av  bilagan\r\ntill  föreliggande  yttrande  och  med  de\r\nmotiveringar   som   framgår   av   motion\r\n2002/03:Fi232 (fp) yrkandena 6 och 7 (båda\r\ndelvis).\r\n\r\n3. Ramarna för utgiftsområdena 5 och 7\r\n\r\nHolger Gustafsson (kd) anför:\r\nUtskottet    förordar   de    ramar    för\r\nutgiftsområdena  5 och  7  för  budgetåret\r\n2003  och  den  preliminära fördelning  av\r\nutgifterna  för  samma utgiftsområden  för\r\nbudgetåret    2004    som,    vad    avser\r\nredovisningen     av    Kristdemokraternas\r\nförslag,    framgår   av   bilagan    till\r\nföreliggande   yttrande   och    med    de\r\nmotiveringar   som   framgår   av   motion\r\n2002/03:Fi233 (kd) yrkandena 8 och 9 (båda\r\ndelvis).\r\n\r\n4. Ramarna för utgiftsområdena 5 och 7\r\n\r\nAgne Hansson (c) anför:\r\nUtskottet    förordar   de    ramar    för\r\nutgiftsområdena  5 och  7  för  budgetåret\r\n2003  och  den  preliminära fördelning  av\r\nutgifterna  för  samma utgiftsområden  för\r\nbudgetåret    2004    som,    vad    avser\r\nredovisningen  av Centerpartiets  förslag,\r\nframgår   av   bilagan  till  föreliggande\r\nyttrande  och  med  de  motiveringar   som\r\nframgår   av   motion  2002/03:Fi234   (c)\r\nyrkandena 6 och 7 (båda delvis).\r\n\r\nUtgiftsområde 5 Internationell samverkan\r\n\r\nAbsoluta tal\r\n\r\nBå 2003  Bå 2004\r\n(Mkr)    (Mkr)\r\nPropositionen  1285     1282\r\nModerata       1298     1300\r\nsamlingspartie\r\nt\r\nFolkpartiet    1285     1282\r\nKristdemokrate 1255     1252\r\nrna\r\nCenterpartiet  1271     1268\r\nRegeringens    förslag   och   differenser\r\ngentemot detta\r\n\r\nBå 2003  Bå 2004\r\n(Mkr)    (Mkr)\r\nPropositionen  1285     1282\r\nModerata       +13      +18\r\nsamlingspartie\r\nt\r\nFolkpartiet    0        0\r\nKristdemokrate -30      -30\r\nrna\r\nCenterpartiet  -14      -14\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nAbsoluta tal\r\n\r\nBå 2003  Bå 2004\r\n(Mkr)    (Mkr)\r\nPropositionen  17140    19547\r\nModerata       15045    15538\r\nsamlingspartie\r\nt\r\nFolkpartiet    18076    20331\r\nKristdemokrate 17640    20147\r\nrna\r\nCenterpartiet  17631    20177\r\n\r\nRegeringens    förslag   och   differenser\r\ngentemot detta\r\n\r\nBå 2003  Bå 2004\r\n(Mkr)    (Mkr)\r\nPropositionen  17140    19547\r\nModerata       -2095    -4009\r\nsamlingspartie\r\nt\r\nFolkpartiet    +936     +784\r\nKristdemokrate +500     +600\r\nrna\r\nCenterpartiet  +491     +630\r\n\r\nBilaga 7\r\n\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:FöU1y\r\nRamar  för  utgiftsområde 6  Försvar  samt\r\nberedskap mot sårbarhet\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har berett berörda utskott\r\ntillfälle    att   avge   yttrande    över\r\nproposition  2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför  2003  (volym  1) i  vad  avser  bl.a.\r\nutgifternas  fördelning på  utgiftsområden\r\njämte motioner.\r\nFörsvarsutskottet   behandlar   i    detta\r\nyttrande  förslagen  i budgetpropositionen\r\noch  tillhörande motioner som avser  ramen\r\nför utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet.\r\n\r\nRegeringen\r\n\r\nRegeringen föreslår att till utgiftsområde\r\n6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för\r\når 2003 fördelas 44 703 miljoner kronor.\r\nRegeringen     beräknar    vidare     den\r\npreliminära ramen för år 2004 till 44  825\r\nmiljoner kronor.\r\nUtgiftsområdet  byter  vidare  namn   till\r\nFörsvar  samt beredskap mot sårbarhet  och\r\nomfattar   fr.o.m.  2003   politikområdena\r\nTotalförsvar    respektive    Skydd    och\r\nberedskap    mot   olyckor    och    svåra\r\npåfrestningar.       Förändringen       av\r\nutgiftsområdesramen      jämfört       med\r\nberäkningen     av     utgifterna      per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av den\r\nslutjustering    av    statliga     avtals\r\nförsäkringar  som  gjorts.  Den  beräknade\r\nutgiftsområdesramen 2004 är 1 021 miljoner\r\nkronor   lägre  än  anslaget   för   2002.\r\nMinskningen  är  i huvudsak  en  följd  av\r\ngällande försvarsbeslut.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion   Fi231  att  Sverige  behöver   en\r\nframåtblickande       säkerhets-       och\r\nförsvarspolitik som förmår  ta  till  vara\r\ngrundläggande    nationella     intressen.\r\nFörsvarspolitiken måste ge handlingsfrihet\r\noch     utgå     från     en     trovärdig\r\nförsvarsförmåga.  Huvudmålsättningen   att\r\ntrygga Sveriges säkerhet skall förenas med\r\nförmågan   att   delta  i  internationella\r\nkrishanteringsinsatser.  Sverige   behöver\r\nsåledes både ett starkt nationellt försvar\r\noch en betydande militär förmåga att kunna\r\nhantera   kriser  tillsammans  med   andra\r\nnationer.   Mot   denna   bakgrund   anser\r\nModerata samlingspartiet att det  inte  är\r\ngodtagbart att försvarets och de  enskilda\r\nförbandens förmåga att lösa sina uppgifter\r\nbara  är  på  gränsen till det godtagbara.\r\nAmbitionen  måste ligga väsentligt  högre.\r\nDetta bör åstadkommas genom bättre och mer\r\nomfattande        utbildnings-         och\r\növningsverksamhet  i sammansatta  förband.\r\nFörbanden behöver modern materiel  som  är\r\ninteroperabel   i  samverkan   med   andra\r\nnationer inom ramen för av FN, Nato och EU\r\nledda insatser.\r\nModerata samlingspartiet anser vidare att\r\nförsvaret  långsiktigt skall utvecklas  på\r\nsamma ekonomiska nivå som under de senaste\r\nförsvarsbeslutsperioderna.  Detta  innebär\r\nbl.a.  att en del moderna förband  som  nu\r\nsuccessivt   avvecklas   i   stället   bör\r\nvidmakthållas.   Moderata  samlingspartiet\r\navvisar regeringens ökade satsningar  inom\r\nden  civila  delen  av  totalförsvaret  då\r\npartiet  anser att den ökning av  resurser\r\nsom  i  första hand krävs för  att  motstå\r\nframtida  hot mot det öppna samhället  bör\r\ngå    till    det   militära    försvaret.\r\nSammanslagningen av anslagen 6:3-6:12 till\r\nett  enda anslag innebär en försämring  av\r\nspårbarheten,  vilket  minskar  riksdagens\r\ninflytande över utvecklingen av det civila\r\nförsvaret.\r\nModerata samlingspartiet föreslår  därför\r\natt den funktionella indelningen redovisas\r\nsom anslagsposter inom anslaget 6:5 Civilt\r\nförsvar.   Vidare  anser  man   även   att\r\nresurser   för  förmågan   att   delta   i\r\ninternationella    insatser    inte    får\r\nförväxlas  med  rena  insatskostnader,  då\r\ndessa    ej    är   utbytbara.    Moderata\r\nsamlingspartiet   föreslår   därför    att\r\nkostnaderna       för      \"Fredsfrämjande\r\ntruppinsatser\"   bör  utformas   som   ett\r\nberedskapsanslag. Anslaget  skall  omfatta\r\nalla  kostnader som uppstår  när  insatsen\r\nväl påbörjas.\r\nModerata samlingspartiet föreslår följande\r\nramar  för  utgiftsområde 6  Försvar  samt\r\nberedskap mot sårbarhet.\r\nÅr 2003     45 802 miljoner kronor\r\nÅr 2004  47 173 miljoner kronor\r\nFolkpartiet liberalerna påpekar  i  motion\r\nFi232   att   det  till  grundutbildningen\r\ninkallats  fler värnpliktiga  än  vad  som\r\nvarit   motiverat.  För  att  upprätthålla\r\nbalansen   mellan  behov,   kvalitet   och\r\neffektivitet föreslås att viss  utbildning\r\nav nya värnpliktiga ställs in, för år 2003\r\nmotsvarande  en minskning av anslaget  6:1\r\nFörbandsverksamhet m.m.  om  500  miljoner\r\nkronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\nFolkpartiet liberalerna påpekar även  att\r\nanslagens  fördelning  de  närmaste   åren\r\npåverkas kraftigt av betalningar  för  JAS\r\n39-systemet  och  anser  att  den   puckel\r\nmaterielanslaget utgör, främst på grund av\r\nJAS  39-anskaffningen, bör jämnas ut genom\r\natt  JAS-leveranser  och  betalningar  bör\r\nsträckas  ut i tid. Utöver redan uppbundna\r\nmateriel- och anläggningskostnader bör det\r\nfinnas   utrymme   att   minska   anslaget\r\navseende   materielleveranser   med    500\r\nmiljoner kronor för år 2003. Anslaget till\r\nKustbevakningen  ökas  med   70   miljoner\r\nkronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag  för  att  skärpa  kontrollen   av\r\nefterlevnaden    av    fiskekvoter     och\r\nfångstmetoder  vid  fiske.  Anslaget   har\r\nockså  som syfte att påbörja systemet  med\r\nuppbyggnaden av miljölotsar.\r\nFolkpartiet   föreslår  mot  bakgrund   av\r\novanstående     följande     ramar     för\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet.\r\nÅr 2003     43 774 miljoner kronor\r\nÅr 2004  43 895 miljoner kronor\r\nKristdemokraterna  framhåller   i   motion\r\nFi233   att   vårt  moderna  men   sårbara\r\nsamhälles motståndskraft mot nya typer  av\r\nhot kräver god krishanteringsförmåga utmed\r\nhela     skalan     fred-kris-krig.     Då\r\nmaterielanslaget  har uppvisat  ett  stort\r\nanslagssparande   anser  Kristdemokraterna\r\ndet   befogat  att  minska  det  med   250\r\nmiljoner kronor år 2003. Det bör dock ökas\r\nde efterföljande två åren med 125 miljoner\r\nkronor   vartdera   året.   Detta   skapar\r\nbudgetmässigt utrymme för en ökad satsning\r\npå  förbandsverksamheten år 2003  med  100\r\nmiljoner  kronor. Kristdemokraterna  anser\r\natt    det    behövs   en   utökning    av\r\növningsverksamheten.       Försvarsmaktens\r\nanpassningsförmåga    ligger    bl.a.    i\r\növningsverksamheten som är helt  nödvändig\r\nför att behålla och inspirera kvalificerad\r\npersonal.\r\nKustbevakningens  kontrollverksamhet  och\r\növervakning genom hög närvaro  till  sjöss\r\nhar  en  förebyggande verkan.  Därför  bör\r\nKustbevakningens   resurser    förstärkas.\r\nKristdemokraterna   avsätter   därför   20\r\nmiljoner  kronor per år utöver regeringens\r\nförslag   under  anslag  7:1   för   detta\r\nändamål.   Sammantaget   kan   ramen   för\r\nutgiftsområdet  därmed  minskas  med   130\r\nmiljoner kronor år 2003 och utökas med 145\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nKristdemokraterna föreslår följande ramar för\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet.\r\nÅr 2003     44 574 miljoner kronor\r\n\r\nÅr 2004  44 970 miljoner kronor\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i  motion  Fi234\r\natt  partiet ställer sig bakom regeringens\r\nförslag       och      hänvisar       till\r\nförsvarsöverenskommelsen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFörsvarsutskottets överväganden\r\n\r\nRamar\r\n\r\nSammanställning  av  de  olika  partiernas\r\nbudgetförslag   (förändring   i   miljoner\r\nkronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag).\r\n\r\nMiljoner kronor          2003     2004\r\nRegeringen                44 704   44 825\r\nSocialdemokraterna,       ±0       ±0\r\nVänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna\r\nModerata samlingspartiet  +1 098   +2 348\r\nFolkpartiet liberalerna   -930     -930\r\nKristdemokraterna         -130     +145\r\nCenterpartiet             ±0       ±0\r\n\r\nVänsterpartiet,     Centerpartiet     och\r\nMiljöpartiet  de  gröna delar  regeringens\r\nuppfattning   om  försvarsutgifterna   för\r\nbudgetåret   2003  samt  preliminärt   för\r\nbudgetåret 2004.\r\nI   samband  med  den  säkerhetspolitiska\r\nkontrollstation som genomfördes våren 1999\r\nbeslutade riksdagen bl.a. om de ekonomiska\r\nriktlinjerna   för  utgiftsområdet   under\r\nperioden  2000-2004. Riksdagens beslut  om\r\nde  ekonomiska  ramarna för utgiftsområdet\r\ninnebär bl.a. att ramen för utgiftsområdet\r\nunder  perioden för varje år skall vara  4\r\nmiljarder kronor lägre än den ram för 2001\r\nsom  riksdagen godkände våren 1998  (prop.\r\n1998/99:74,   bet.   1998/99:FöU5,   rskr.\r\n1998/99:224).   Vidare   beslutades    ett\r\nomställningsbidrag på 3  miljarder  kronor\r\n2002   och  på  1  miljard  kronor   2003.\r\nBidraget  skall  bl.a.  användas  för   de\r\nkostnader   som  hänger  samman   med   de\r\nstrukturförändringar inom  Försvarsmaktens\r\nkrigs- och grundorganisation som riksdagen\r\nbeslutade    om    våren    2000    (prop.\r\n1999/2000:30,  bet. 1999/2000:FöU2,  rskr.\r\n1999/2000:168).\r\nUtskottet   konstaterar  att  regeringens\r\nförslag  ligger  i  linje  med  riksdagens\r\ntidigare   beslut  om  försvarsutgifternas\r\nsuccessiva      reducering.      Utskottet\r\ntillstyrker    sålunda    förslag     till\r\nutgiftsram för år 2003 samt preliminär ram\r\nför  år  2004.  Förslagen  till  ramar  av\r\nModerata    samlingspartiet,   Folkpartiet\r\nliberalerna och Kristdemokraterna bör inte\r\nligga till grund för budgetberedningen.\r\n\r\nUtskottet  anser  att regeringens  förslag\r\nbeträffande   ram   för  utgiftsområde   6\r\nFörsvar  och  beredskap mot sårbarhet  bör\r\nbifallas  av riksdagen och att  motionerna\r\nFi231, Fi232 och Fi233 bör avslås i  dessa\r\ndelar.\r\n\r\nPolitikområden\r\n\r\nFörsvarsutskottet   vill   framhålla   att\r\nregeringen   tidigare   år   har    begärt\r\nriksdagens godkännande av inriktningen  av\r\nverksamheten,  t.ex. för  var  och  en  av\r\nFörsvarsmaktens verksamheter  på  en  nivå\r\nsom   numera  motsvarar  verksamhetsgrenar\r\n(förbandsverksamhet,            beredskap,\r\nincidentinsatser,  stöd  till   samhället,\r\ninternationella                  insatser,\r\nmaterielanskaffning  samt  forskning   och\r\nutveckling). Denna ordning har bl.a.  haft\r\nsin utgångspunkt i riksdagens finansmakt.\r\nEnligt  regeringens  intentioner  är  det\r\nnumera  endast  på politikområdesnivå  som\r\nriksdagen  fortsättningsvis  bör  godkänna\r\nmål för verksamheten.\r\nUtskottet vill peka på den förändring  av\r\nstyr-  och  uppföljningsprocessen  som  nu\r\nföreslås. Utskottet är inte främmande  för\r\natt     det     inom    många     utskotts\r\nberedningsområden är en  väl  avvägd  nivå\r\natt på politikområdesnivå godkänna mål för\r\nverksamheten  och därmed  inriktningen  av\r\nmedelsanvändningen.\r\nFörändringen     kommer     dock      för\r\nförsvarsutskottets del  att  innebära  att\r\nutskottets  insyn och påverkansmöjligheter\r\njämfört  med  hittills  gällande  ordning,\r\nkommer     att    minska    t.ex.     inom\r\npolitikområdet Totalförsvar  som  föreslås\r\nomfatta ca 43,5 miljader kronor. Utskottet\r\nkan  förutse ett behov av att ibland förse\r\nmedelsanvändningen inom vissa  anslag  med\r\nolika  villkor  för  att  därigenom  utöva\r\nriksdagens  finansmakt.  Sambandet  mellan\r\nanslagsvillkor   och  godkända   mål   för\r\npolitikområden bör studeras.\r\nFörsvarsutskottet   föreslår   mot    den\r\nbakgrunden att finansutskottet -  som  ett\r\nled    i    arbetet   med   att   utveckla\r\nstatsbudgeten  - följer upp  och  värderar\r\nerfarenheterna i utskotten av att godkänna\r\nverksamheten  och  medelsanvändningen   på\r\npolitikområdesnivå.\r\n\r\n\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\nPå försvarsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nEskil Erlandsson\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:   Eskil  Erlandsson  (c),   Tone\r\nTingsgård  (s), Gunnar Hökmark (m),  Allan\r\nWidman (fp), Ola Rask (s), Michael Hagberg\r\n(s),    Erling   Wälivaara   (kd),   Berit\r\nJóhannesson  (v), Berndt  Sköldestig  (s),\r\nRolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist\r\n(s),  Heli  Berg (fp), Åsa Lindestam  (s),\r\nKarin Enström (m), Peter Jonsson (s), Lars\r\nÅngström (mp) och Marie Nordén (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1.  Gunnar  Hökmark, Rolf  Gunnarsson  och\r\nKarin Enström (alla m) anför:\r\nVi  anser att det inte är tillräckligt att\r\nförsvarets   och  de  enskilda  förbandens\r\nförmåga att lösa sina uppgifter bara är på\r\ngränsen  till  det godtagbara.  Ambitionen\r\nmåste  vara väsentligt högre. Utbildningen\r\nav  de enskilda soldaterna, sjömännen  och\r\nbefälen skall leda till en god förmåga att\r\nlösa  uppgifter under så säkra och  trygga\r\nformer  som möjligt. Vi kan inte godta  de\r\nrisker en alltför låg förmåga att klara de\r\nställda  uppgifterna innebär för soldater,\r\nsjömän och officerare när förbanden  sätts\r\nin   för   försvar  av  Sverige  eller   i\r\ninternationella operationer.\r\nTill  skillnad från regeringen  anser  vi\r\natt  det  inte går snabbt att återupprätta\r\nen stark svensk försvarsförmåga i händelse\r\nav  att  situationen förvärras  eller  att\r\nbehovet     av    att    lösa    ytterliga\r\ninternationella  uppgifter  ökar.  Alltför\r\nstora   osäkerheter   är   förenade    med\r\nanpassningsdoktrinen   för    att    kunna\r\ninteckna  denna  och på så  sätt  motivera\r\nuteblivna militära satsningar i dag.\r\nMed  det anförda föreslår vi att riksdagen\r\nbifaller motion Fi231 (m) yrkande 5 såvitt\r\navser utgiftsområde 6.\r\n2.  Allan  Widman och Heli Berg (båda  fp)\r\nanför:\r\nFörsvarsanslaget används  något  förenklat\r\ntill  två  ändamål, personal och materiel.\r\nFolkpartiet liberalerna har länge  påpekat\r\natt  det  till grundutbildningen inkallats\r\nfler   värnpliktiga  än  vad   som   varit\r\nmotiverat.  Vi har förespråkat  att  färre\r\nsoldater genomgår grundutbildning. För att\r\nupprätthålla   balansen   mellan    behov,\r\nkvalitet   och   effektivitet   bör   viss\r\nutbildning av nya värnpliktiga ställas in,\r\nför  år  2003 motsvarande en minskning  av\r\nanslaget  6:1 Förbandsverksamhet  m.m.  om\r\n500  miljoner  kronor i  förhållande  till\r\nregeringens   förslag.  Vid  en   fortsatt\r\npositiv hotbildsutveckling kommer  vi  att\r\nåterkomma  till  frågan  om  utbildningens\r\ndimensionering   i   samband   med   nästa\r\nförsvarsbeslut.\r\nDe   närmaste  åren  påverkas   anslagens\r\nfördelning kraftigt av betalningar för JAS-\r\nsystemet.   Folkpartiet  liberalerna   har\r\nstött    JAS-anskaffningen    och    anser\r\nfortfarande att det i rådande läge är mest\r\nkostnadseffektivt      att       fullfölja\r\nprogrammet,  även om det i  efterhand  kan\r\nsägas       att      kostnaden      blivit\r\noproportionerlig  i förhållande  till  det\r\ntotala,      relativt     sett     sänkta,\r\nförsvarsanslaget.  I  likhet  med  vad  vi\r\ntidigare föreslagit bör allt göras för att\r\nden  puckel materielanslaget utgör, främst\r\npå  grund av JAS-anskaffningen, jämnas ut.\r\nJAS-leveranser och -betalningar bör alltså\r\nsträckas  ut  i tiden. En lösning  är  att\r\nnytillverkade flygplan säljs eller  leasas\r\ntill   andra  länder.  Även  vissa   andra\r\nmaterielanskaffningar bör  på  motsvarande\r\nsätt  förskjutas  i  tiden.  Utöver  redan\r\nuppbundna          materiel-           och\r\nanläggningskostnader  bör  det,  även  mot\r\nbakgrund  av  minskad grundutbildning  för\r\nåret,  finnas utrymme att minska  anslaget\r\navseende   materielleveranser    om    500\r\nmiljoner kronor för år 2003.\r\nAnslaget till Kustbevakningen bör ökas med\r\n70  miljoner  kronor  i  förhållande  till\r\nregeringens  förslag i  syfte  att  skärpa\r\nkontrollen av efterlevnaden av fiskekvoter\r\noch  fångstmetoder vid fiske. Anslaget har\r\nockså  som syfte att påbörja systemet  med\r\nuppbyggnaden av miljölotsar.\r\n3. Erling Wälivaara (kd) anför:\r\nJag  anser  att vårt moderna  men  sårbara\r\nsamhälles motståndskraft mot nya typer  av\r\nhot kräver god krishanteringsförmåga utmed\r\nhela     skalan     fred-kris-krig.     Då\r\nmaterielanslaget  har uppvisat  ett  stort\r\nanslagssparande  anser vi  kristdemokrater\r\ndet   befogat  att  minska  det  med   250\r\nmiljoner kronor år 2003. Det bör dock ökas\r\nde efterföljande två åren med 125 miljoner\r\nkronor   vartdera   året.   Detta   skapar\r\nbudgetmässigt utrymme för en ökad satsning\r\npå  förbandsverksamheten år 2003  med  100\r\nmiljoner kronor. Vi kristdemokrater  anser\r\natt    det    behövs   en   utökning    av\r\növningsverksamheten.       Försvarsmaktens\r\nanpassningsförmåga    ligger    bl.a.    i\r\növningsverksamheten som är helt  nödvändig\r\nför att behålla och inspirera kvalificerad\r\npersonal.\r\nKustbevakningens  kontrollverksamhet  och\r\növervakning genom hög närvaro  till  sjöss\r\nhar  en  förebyggande verkan.  Därför  bör\r\nKustbevakningens resurser  förstärkas.  Vi\r\nkristdemokrater   avsätter    därför    20\r\nmiljoner  kronor per år utöver regeringens\r\nförslag   under  anslag  7:1   för   detta\r\nändamål.   Sammantaget   kan   ramen   för\r\nutgiftsområdet  därmed  minskas  med   130\r\nmiljoner kronor år 2003 och utökas med 145\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nVi  kristdemokrater  föreslår  därför  att\r\nramarna  för utgiftsområde 6 Försvar  samt\r\nberedskap  mot  sårbarhet  för  budgetåren\r\n2003  och  2004 skall vara 44 574 miljoner\r\nkronor respektive 44 970 miljoner kronor.\r\nBilaga 8\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:SfU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12\r\nm.m.\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet  har den 10  oktober  2002\r\nbeslutat   att   bereda   övriga   utskott\r\ntillfälle    att   avge   yttrande    över\r\nproposition  2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför   2003  (volym  1)  i  vad  avser  den\r\nekonomiska  politiken  och  förslag   till\r\nstatsbudget    för    budgetåret     2003,\r\nutgifternas  fördelning på  utgiftsområden\r\noch   beräkningen   av   statsinkomsterna,\r\nförslag  till  utgiftstak för  staten  för\r\nåren  2002-2004, låneramar (yrkandena 1-15\r\noch  27-38) jämte motioner i de delar  som\r\nberör          respektive         utskotts\r\nberedningsområde.  Budgetpropositionen  är\r\nett resultat av samarbetet mellan s, v och\r\nmp.\r\nDe  delar  av propositionen som utskottet\r\nyttrar  sig  över  är regeringens  förslag\r\ntill  dels  fördelning  av  statsbudgetens\r\nutgifter på utgiftsområdena 8, 10, 11  och\r\n12,  dels  beräkningen av  utgifterna  för\r\nålderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten    och    beräkningen     av\r\nstatsbudgetens inkomster i  de  delar  som\r\navser  utskottets  beredningsområde   samt\r\nregeringens förslag till lagar om  ändring\r\ni  socialavgiftslagen (2000:980) och lagen\r\n(1994:1920)    om    allmän     löneavgift\r\n(lagförslag 3.2 och 3.3).\r\nUtskottet  yttrar sig vidare i motsvarande\r\ndelar över följande motioner\r\nFi230 yrkande 1 av Britt Bohlin m.fl.  (s,\r\nv, mp)\r\nFi231  yrkandena 4-6 av Bo Lundgren  m.fl.\r\n(m)\r\nFi232  yrkandena  4,  6  och  7  av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)\r\nFi233 yrkandena 6, 8 och 9 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd)\r\nFi234  yrkandena 6, 7, 11 och 12  av  Maud\r\nOlofsson m.fl. (c)\r\nFi256  yrkandena 15 och 16 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd)\r\nFi286  yrkandena  18-20 av  Maud  Olofsson\r\nm.fl. (c)\r\nFi287 yrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m)\r\nSk382  yrkande 25 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)\r\nSk383 yrkande 5 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nDen  tidigare ordningen, som  innebar  att\r\nriksdagen  med anledning av den ekonomiska\r\nvårpropositionen   preliminärt    bestämde\r\nramen för utgiftsområdena under våren året\r\ninnan det aktuella budgetåret, har ändrats\r\ngenom  att vårpropositionen numera  endast\r\ninnehåller   regeringens   förslag    till\r\nriktlinjer  för  den ekonomiska  politiken\r\noch budgetpolitiken. I stället för förslag\r\ntill    preliminära    utgiftsramar    för\r\n2003-2005   innehöll  således   2002   års\r\nekonomiska    vårproposition     -     som\r\ninformation    till   riksdagen    -    en\r\nkonsekvensberäkning  av   utgifterna   per\r\nutgiftsområde  för  2003  och  2004,   men\r\ndäremot  inget  förslag om utgiftstak  för\r\n2005.\r\nUtskottet  konstaterar dock att riksdagen\r\nunder    hösten   2001   fastställde    en\r\npreliminär fördelning av utgifterna på  de\r\nnu  aktuella utgiftsområdena för 2003  och\r\n2004  (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,\r\nrskr. 2001/02:34 och 35). Utgiftsramen för\r\nutgiftsområde  8 fastställdes  preliminärt\r\ntill  5  165 miljoner kronor för 2003  och\r\ntill  4 646 miljoner kronor för 2004.  För\r\nutgiftsområde    10    fastställdes    den\r\npreliminära  ramen för 2003 till  116  929\r\nmiljoner kronor och för 2004 till 122  215\r\nmiljoner  kronor.  För  utgiftsområde   11\r\nfastställdes  ramen  för  2003  och   2004\r\npreliminärt  till 51 855  miljoner  kronor\r\nrespektive 51 334 miljoner kronor och  för\r\nutgiftsområde  12  till  52  289  miljoner\r\nkronor  2003  och  53 816 miljoner  kronor\r\n2004.\r\nSåvitt  gäller  preliminär fördelning  av\r\nutgifterna för budgetåret 2005 framgår  av\r\npropositionen   att  beredningstiden   för\r\nställningstagande avseende den långsiktiga\r\nbudgetpolitiken inte har varit tillräcklig\r\ntill  följd  av  2002 års val.  Regeringen\r\navser  därför att i samband med  2003  års\r\nekonomiska  vårproposition  återkomma  med\r\nsin bedömning av utgiftstaket för 2005.\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet  består av  politikområdena\r\nIntegrationspolitik,     Storstadspolitik,\r\nMigrationspolitik och Minoritetspolitik.\r\nIntegrationspolitiken omfattar frågor  om\r\ninvandrares introduktion, ersättning  till\r\nkommunerna  för mottagande  av  flyktingar\r\noch   frågor   om  svenskt  medborgarskap.\r\nÅtgärder   för   att   den   etniska   och\r\nkulturella  mångfalden i  samhället  skall\r\ntillvaratas   och  för  att  främja   lika\r\nrättigheter  och  skyldigheter  för   alla\r\noavsett   etnisk  och  kulturell  bakgrund\r\ningår  i  området liksom åtgärder för  att\r\nförebygga     och     motverka      etnisk\r\ndiskriminering,  främlingsfientlighet  och\r\nrasism.    Inom    politikområdet    finns\r\nmyndigheterna          Integrationsverket,\r\nOmbudsmannen   mot  etnisk  diskriminering\r\n(DO) samt Nämnden mot diskriminering.\r\nStorstadspolitiken  är  i  sin  tur   ett\r\ntvärsektoriellt politikområde och omfattar\r\nfrågor  om  hur  en  god utveckling  skall\r\nfrämjas     i    storstädernas     utsatta\r\nbostadsområden.\r\nMigrationspolitiken            innefattar\r\nflyktingpolitik, invandring till  Sverige,\r\nmottagande  av  asylsökande,  utlänningars\r\nrätt    att   vistas   i   Sverige    samt\r\ninternationellt    arbete     inom     det\r\nmigrationspolitiska       området.       I\r\npolitikområdet     ingår     myndigheterna\r\nMigrationsverket och Utlänningsnämnden.\r\nSlutligen       finns      politikområdet\r\nMinoritetspolitik med frågor om skydd  och\r\nstöd  för de nationella minoriteterna  och\r\nde historiska minoritetsspråken.\r\nI    budgetpropositionen   föreslås    en\r\nutgiftsram  på  7  128  370  000  kr   för\r\nbudgetåret 2003.\r\nÖkningen  i  utgiftsområdesramen  jämfört\r\nmed    beräkningen   av   utgifterna   per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition  förklaras  till  stor  del\r\nbero  på  volymförändringar till följd  av\r\nantaganden  om ett ökat antal asylsökande.\r\nDet   leder   till   att  utgifterna   för\r\nmottagandet av asylsökande ökar.\r\nDen    preliminära    fördelningen    för\r\nbudgetåret 2004 föreslås beräknas till\r\n7 031 000 000 kr.\r\nI     budgetpropositionen    anges    att\r\nregeringen  enligt  preliminära  prognoser\r\nberäknar  antalet asylsökande till  ca  28\r\n000  år 2002 för att därefter minska  till\r\nca 27 000 asylsökande 2003.\r\nI     budgetpropositionen    anges    att\r\nharmoniseringen    av   migrations-    och\r\nasylpolitiken är en förutsättning  för  en\r\nsolidarisk flyktingpolitik inom Europeiska\r\nunionen. Behovet av en helhetssyn i  dessa\r\nfrågor  har  vunnit  ökat  erkännande  och\r\nomfattar alltfler länder i EU:s närområde.\r\nProblem    med    människosmuggling    och\r\nmänniskohandel  har  direkta  effekter  på\r\nEU:s medlemsstater. Insatser görs för  att\r\nförbättra      de      migrationspolitiska\r\nrättsordningarna  också   i   länderna   i\r\nnärområdet  utanför  EU.  Syftet  är   att\r\nstärka asylrätten och att motverka illegal\r\ntransitmigration och människosmuggling.\r\nRegeringen   redovisade  i  våras   (skr.\r\n2001/02:129 Integrationspolitik för  2000-\r\ntalet)           utvecklingen           av\r\nintegrationspolitiken sedan den beslutades\r\n1997  och  den  framtida  inriktningen  av\r\nintegrationspolitiken.   Inriktningen   på\r\nintegrationspolitiken skall fortsätta, men\r\ngenomförandet    skall   förbättras    och\r\nutvecklas inom olika samhällsområden bl.a.\r\ninom          arbetsmarknads-          och\r\nutbildningspolitiken.  Ett  könsperspektiv\r\nskall   i  framtiden  också  anläggas   på\r\nintegrationspolitiken.\r\nInom  ramen för den satsning på  att  öka\r\nsysselsättningen  bland   invandrare   som\r\nriksdagen  beslutade om i vårpropositionen\r\n2000     disponerar     Integrationsverket\r\nsärskilda  medel under åren 2001-2003  för\r\natt     förbättra    introduktionen    för\r\ninvandrare.\r\nRegeringen beslutade i november  2001  om\r\nen    översyn   av   mottagande   av   och\r\nintroduktion    för    flyktingar    (dir.\r\n2001:87). Utredningen skall se över  vilka\r\nhinder som finns för att flyktingar  skall\r\nfå  en individuellt anpassad introduktion,\r\nbli   självförsörjande  och  delaktiga   i\r\nsamhällslivet.  Översynen  skall  ha   ett\r\nhelhetsperspektiv  och   avse   både   den\r\npraktiska  verksamhetens organisation  och\r\ninnehåll    samt    lagar    och     andra\r\nförfattningar. Utredningen skall vara klar\r\nden 31 mars 2003.\r\nRegeringen  avser  att  lägga   fram   en\r\nproposition  våren 2003  om  en  förstärkt\r\ndiskrimineringslagstiftning.\r\nLagstiftningen  om  etnisk  diskriminering\r\nkommer  att  ändras  till  följd  av   EG-\r\ndirektiv    om    etnisk   och    religiös\r\ndiskriminering  som skall  vara  genomfört\r\nsenast den 19 juli 2003.\r\nRegeringen  har  i syfte att  ytterligare\r\nutveckla  och  stimulera försöksverksamhet\r\nmed   lokal  antidiskrimineringsverksamhet\r\navsatt 4 miljoner kronor under 2002.\r\nDet antirasistiska arbetet har förstärkts\r\nmed  10 miljoner kronor fr.o.m. 2002 bl.a.\r\ngenom    medel    som   Integrationsverket\r\ndisponerar.  I  samband med förstärkningen\r\nbedömde   regeringen  att   formerna   och\r\norganisationen  för hur det antirasistiska\r\narbetet  bäst kan bedrivas på  sikt  borde\r\nses  över.  En  särskild arbetsgrupp  inom\r\nRegeringskansliet  tillsattes   därför   i\r\nbörjan av 2002 och överlämnade i juni 2002\r\nrapporten Ett centrum mot rasism och andra\r\nformer  av  intolerans (Ds  2002:26)  till\r\nregeringen.   Arbetet  har  genomförts   i\r\nsamråd     med     representanter      för\r\nVänsterpartiet    och   Miljöpartiet.    I\r\nrapporten   föreslås   att   ett   centrum\r\netableras i form av en ideell förening som\r\nskall  ha  till  huvudsaklig  uppgift  att\r\nsamordna  olika  insatser,  informera  och\r\nbedriva opinionsbildning.\r\nRegeringen   avser   göra    en    samlad\r\navstämning och utvärdering av den hittills\r\nutförda                storstadspolitiken.\r\nVärderingsarbetet   blir    ett    viktigt\r\nunderlag         inför         regeringens\r\nställningstagande till storstadspolitikens\r\nfortsatta  utformning.  Regeringen   avser\r\nåterkomma  till riksdagen  under  2003  om\r\nstorstadspolitikens utveckling. Mot  denna\r\nbakgrund har inga nya medel beräknats från\r\n2004.\r\nBeträffande minoritetspolitiken  anges  i\r\nbudgetpropositionen  att   flera   av   de\r\norganisationer   som   representerar    de\r\nnationella    minoriteterna    inte    har\r\ntillräckliga  medel  för  att   tillvarata\r\ngruppens      intressen.     Några      av\r\norganisationerna får betydande  stöd  från\r\nandra   håll,   t.ex.  Integrationsverket,\r\nmedan  andra organisationer inte har någon\r\nsådan  möjlighet. Regeringen har  inrättat\r\nen  arbetsgrupp med uppgift  att  göra  en\r\nsamlad             översyn              av\r\nminoritetsorganisationernas    möjligheter\r\ntill stöd. Eventuella förändringar bör ske\r\ngenom  omfördelning av  befintliga  medel.\r\nRegeringen    har   även    inrättat    en\r\narbetsgrupp   med  uppgift  att   samordna\r\nfrågor  inom ramen för minoritetspolitiken\r\ninom  Regeringskansliet.  Regeringen   gör\r\ndessutom    i    budgetpropositionen    en\r\nbedömning   att  utgiftstaket   för   2003\r\nriskerar att överskridas om åtgärder  inte\r\nvidtas,  och  bl.a. skall uppräkningen  av\r\nanslagen     för     förvaltnings-     och\r\ninvesteringsändamål minskas med 0,7 %  för\r\n2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSocialdemokraterna,   Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet\r\n\r\nI  motion  Fi230 yrkande 1  föreslås  -  i\r\nförhållande till regeringens förslag -  en\r\nökning av utgiftsramen för budgetåret 2003\r\nmed 100 000 kr.\r\nMotionärerna  anser att DO bör  tillföras\r\nmedel  för utökade arbetsuppgifter  i  och\r\nmed  en ny diskrimineringslagstiftning som\r\nplaneras  träda i kraft den 1  juli  2003.\r\nDessutom  har DO tillsyn enligt  lagen  om\r\nlikabehandling  av studenter  i  högskolan\r\nsom trädde i kraft den 1 mars 2002.\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion Fi231 yrkandena 5 och 6 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen  minskning  av utgiftsramen  med  327,4\r\nmiljoner  kronor för budgetåret  2003  och\r\nmed  126,5  miljoner kronor för budgetåret\r\n2004.\r\nMotionärerna anser att Integrationsverket\r\nbör avvecklas. Därefter skall resurser ges\r\ntill  organisationer som arbetar  för  att\r\nhjälpa  personer som vill lämna rasistiska\r\ngrupper,  som arbetar mot rasism samt  för\r\natt    hjälpa    utsatta    kvinnor    med\r\ninvandrarbakgrund.  Dessa  medel   bör   i\r\nstället  distribueras  genom  anslag  till\r\nutgiftsområde  9 Hälsovård,  sjukvård  och\r\nomsorg.  Vidare  menar  motionärerna   att\r\nanslaget  Hemutrustningslån  kan   minskas\r\ngenom     ändrade     regler.     Anslaget\r\nOmbudsmannen mot etnisk diskriminering bör\r\nföras    över   till   utgiftsområde    14\r\nArbetsliv. Motionärerna anser att anslaget\r\ntill  storstadssatsningen bör upphöra  och\r\nandra    metoder   skall   prövas,   bl.a.\r\navreglering    av    arbetsmarknad     och\r\nbostadsmarknad,      för      att      öka\r\nförutsättningarna  för arbete,  utbildning\r\noch  social rörlighet. Regler och  villkor\r\nför   småföretagare  bör   ändras,   anser\r\nmotionärerna,     då    företagare     med\r\ninvandrarbakgrund  är  en  växande  grupp.\r\nEnligt  motionärerna skall  anslaget  till\r\nMigrationsverket ökas. Målet bör vara  att\r\nväntetiden       för       beslut       om\r\nuppehållstillstånd  uppgår  till  maximalt\r\nsex månader.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion Fi232 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen   minskning  av  utgiftsramen  med  484\r\nmiljoner  kronor för budgetåret  2003  och\r\nmed  662  miljoner kronor  för  budgetåret\r\n2004.\r\nMotionärerna anser att Integrationsverket\r\nkan  minska i omfattning. De menar att  en\r\ndominerande   del  av   de   projekt   som\r\nfinansieras         inom          anslaget\r\nUtvecklingsinsatser  i storstadsregionerna\r\ninte     har     en     tillfredsställande\r\neffektivitet  och  förankring   bland   de\r\nberörda.   Därför  bör  anslaget  upphöra.\r\nVidare     anser     motionärerna      att\r\nMigrationsverket bör tillföras 70 miljoner\r\nkronor och att anslaget Offentligt biträde\r\nbör  tillföras  18 miljoner kronor.  Genom\r\nökade satsningar på snabbare behandling av\r\nasylärenden    kan    handläggningstiderna\r\nförkortas  och kostnaderna för  mottagande\r\nav asylsökande minskas.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion Fi233 yrkandena 8 och 9 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen  minskning  av utgiftsramen  med  275,5\r\nmiljoner  kronor för budgetåret  2003  och\r\nmed  72  miljoner  kronor  för  budgetåret\r\n2004.\r\nMotionärerna  föreslår en nedläggning  av\r\nIntegrationsverket fr.o.m. den\r\n1  juni 2003. Vissa av Integrationsverkets\r\nuppgifter  bör övertas av Migrationsverket\r\noch  DO.  DO bör tillföras medel  för  att\r\nkunna   ges   ett  speciellt  ansvar   för\r\nopinionsbildning    när     det     gäller\r\ndiskriminering,  främlingsfientlighet  och\r\nrasism.  Motionärerna  föreslår   att   de\r\nlokala            och            regionala\r\ndiskrimineringsombudsmännen     avskaffas.\r\nAnslaget       Utvecklingsinsatser       i\r\nstorstadsregionerna   bör   upphöra,   och\r\nmotionärerna     hänvisar     till     att\r\nKristdemokraterna sammantaget avsätter 3,5\r\nmiljarder  kronor  mer  än  regeringen   i\r\nstatsbidrag  till kommuner för  2003-2004.\r\nMotionärerna anser även att anslaget  till\r\nMigrationsverket bör ökas med 10  miljoner\r\nkronor   för   att  ytterligare   förkorta\r\nhandläggningstiderna.  Verket   bör   inte\r\npröva  uppehållstillstånd  för  adopterade\r\nbarn  samt för nyfödda till föräldrar  med\r\nuppehållstillstånd  -  varigenom  resurser\r\nfrigörs. Slutligen anser motionärerna  att\r\nsystemet  med förhandlingar och avtal  med\r\nkommunerna bör avskaffas. Stödet till  den\r\nnyanlända personen bör i stället bestå  av\r\nen    utvecklingspeng.   Utvecklingspengen\r\nskall           administreras           av\r\nRiksförsäkringsverket, RFV,  och  fördelas\r\nav   försäkringskassan.  Medel  för  detta\r\ntillförs    utgiftsområde   10   Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI  motion Fi234 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen   minskning  av  utgiftsramen  med  540\r\nmiljoner  kronor för budgetåret  2003  och\r\nmed  460  miljoner kronor  för  budgetåret\r\n2004.\r\nMotionärerna  anser att det  på  anslaget\r\nKommunersättningar  vid flyktingmottagande\r\nbör  göras  en  engångsvis  indragning  av\r\nanslagssparande  på 100  miljoner  kronor.\r\nAnslaget       Utvecklingsinsatser       i\r\nstorstadsregionerna     bör     avvecklas.\r\nMotionärerna  anser  att  det  bör   göras\r\nbesparingar       i      Migrationsverkets\r\nadministration  med  50  miljoner  kronor.\r\nAnslaget  Mottagande  av  asylsökande  kan\r\ngenom   effektiviseringar  i  mottagandet,\r\nförkortade  handläggningstider  och  ökade\r\nmöjligheter  för flyktingar  att  delta  i\r\narbete  ge  en  besparing om 100  miljoner\r\nkronor.  Slutligen  föreslår  motionärerna\r\natt    Utlänningsnämnden   avvecklas   vid\r\nhalvårsskiftet           och           att\r\nförvaltningsdomstolarna            övertar\r\nasylärendena.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  har att ta ställning till  dels\r\nförslag  till  utgiftsram  för  budgetåret\r\n2003,   dels   förslag   till   preliminär\r\nfördelning  av  utgifterna för  budgetåret\r\n2004.   Förslagen  redovisas  i   tabellen\r\nnedan. Beloppen anges i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr  Regeri  s,   m      fp     kd     c\r\nngen    v,\r\nmp\r\n20  7 128   +    - 327  - 484  - 275  - 540\r\n03          0,1\r\n7 031        - 126  - 662  -  72  - 460\r\n20\r\n04\r\n\r\nUtskottet  kan liksom tidigare (se  senast\r\nyttr.   2001/02:SfU8y)   konstatera    att\r\nantalet   asylsökande  är   av   avgörande\r\nbetydelse för kostnadernas utveckling inom\r\nområdet.\r\nEnligt     preliminära    prognoser     i\r\nbudgetpropositionen    beräknas    antalet\r\nasylsökande till 28 000 år 2002 och 27 000\r\når  2003. Migrationsverket uppgav vid sitt\r\nbesök  i  utskottet  den  5  november  att\r\nverkets  prognoser däremot uppgår till  33\r\n000  asylsökande för både år 2002  och  år\r\n2003.    Enligt   både   regeringen    och\r\nMigrationsverket beror ökningen av antalet\r\nasylsökande  främst på Sveriges  operativa\r\ninträde i Schengensamarbetet, men även  på\r\nden   skarpa   debatten  i   några   andra\r\nSchengenländer.\r\nPrognosen för antalet asylsökande är dock\r\nalltid  mycket osäker och olika  händelser\r\nkan påverka antalet ansökningar. Utskottet\r\nutgår  vid  sin bedömning av ramen  därför\r\nfrån  att  antalet asylsökande under  2003\r\nblir  ca 27 000 men förutsätter att  medel\r\nanvisas på tilläggsbudget redan våren 2003\r\nom dessa antaganden inte håller.\r\nUtskottet  vill även påpeka  att  det  är\r\nviktigt  att  de  medel  som  anvisas  för\r\nmigrationspolitiken  används   rationellt.\r\nLånga   handläggningstider  blir  särskilt\r\nkostsamma  i  asylärenden,  inte  bara  på\r\ngrund av att de sökande under tiden vistas\r\ni  Migrationsverkets mottagandesystem utan\r\nockså  på grund av den psykiska press  som\r\nsökandena under tiden tvingas leva under.\r\nUtskottet  har i betänkande 2001/02:SfU13\r\nvid   behandlingen  av  ett  förslag  från\r\nRiksdagens revisorer framhållit att det är\r\nnödvändigt   att  anlägga  ett   flerårigt\r\nsynsätt    på   resursfördelningen    till\r\nmigrationspolitiken.    Inte    minst    i\r\nasylprövningen, där det måste ställas höga\r\nkrav  på personalens kompetens, finns  det\r\ngränser  för  hur mycket verksamheten  med\r\nkort varsel kan utökas.\r\nUtskottet delade revisorernas uppfattning\r\natt det behövs ett förbättrat underlag för\r\nbedömning  av  behovet av och utnyttjandet\r\nav  resurser för asylprocessen. Detta  gav\r\nriksdagen  som sin mening regeringen  till\r\nkänna (rskr. 2001/02:251 och 2001/02:252).\r\nUtskottet    vill   även    påpeka    att\r\nMigrationsverkets       förvaltningsanslag\r\nfr.o.m. innevarande budgetår har ökats med\r\nca  50 miljoner kronor, vilket medför  att\r\nMigrationsverket   genom   denna    längre\r\nplaneringsram  fått bättre förutsättningar\r\natt    korta   handläggningstiderna    och\r\ndärigenom   påverka  även  kostnaderna   i\r\nmottagandesystemet. Ytterligare medel  har\r\näven anvisats på tilläggsbudget.\r\nVad  gäller utgiftsområdet i övrigt anser\r\nutskottet  att anslaget till DO  bör  vara\r\nkvar  inom utgiftsområdet och vill hänvisa\r\ntill    att   beslut   om   ändringar    i\r\nutgiftsområdesindelningen bör fattas under\r\nvåren  före det aktuella budgetåret  (bet.\r\n2000/01:KU4). Någon sådan ändring har inte\r\nbeslutas    av    riksdagen    (se    bet.\r\n2001/02:KU37).\r\nNär  det  gäller  införandet  av  en   ny\r\ninstans-     och     processordning      i\r\nutlänningsärenden  konstaterar   utskottet\r\natt   det   för   närvarande   pågår   ett\r\nberedningsarbete  inom  Regeringskansliet.\r\nUtskottet   inväntar  därmed   regeringens\r\nförslag.\r\nVidare   delar   utskottets   regeringens\r\nbedömning   att   behov   föreligger    av\r\nutvärdering      av      arbetet       med\r\nstorstadspolitiken.  I  avvaktan  på   den\r\nutvärdering som regeringen avser att  göra\r\nställer  sig utskottet bakom den nuvarande\r\nsatsningen          inom          anslaget\r\nutvecklingsinsatser i storstadsregionerna.\r\nEnligt  utskottet finns det skäl  att  ge\r\nutrymme  för en utökning av anslaget  10:5\r\nOmbudsmannen  mot etnisk diskriminering  i\r\nenlighet med motion Fi230 yrkande 1.\r\nI   övrigt  delar  utskottet  regeringens\r\nbedömning av utgifternas storlek.\r\nUtskottet föreslår således att ramen  för\r\nutgiftsområde   8   för  budgetåret   2003\r\nfastställs till 7 128 470 000 kr.\r\nUtskottet godtar regeringens förslag till\r\npreliminär  fördelning av  utgifterna  för\r\nbudgetåret 2004.\r\nUtskottet   tillstyrker   motion    Fi230\r\nyrkande  1 och avstyrker motionerna  Fi231\r\nyrkandena 5 och 6, Fi232 yrkandena  6  och\r\n7,  Fi233  yrkandena 8  och  9  och  Fi234\r\nyrkandena 6 och 7.\r\n\r\nUtgiftsområde 10\r\n\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet   omfattar   politikområdet\r\nErsättning       vid       arbetsoförmåga.\r\nPolitikområdet    omfattar    sjukpenning,\r\nrehabilitering,  närståendepenning,  sjuk-\r\noch                   aktivitetsersättning\r\n(förtidspension/sjukbidrag  t.o.m.  2002),\r\nersättning  vid handikapp och arbets-  och\r\nkroppsskador, kostnader för sysselsättning\r\nav  vissa  personer  med  aktivitets-  och\r\nsjukersättning    samt    anslagen     för\r\nRiksförsäkringsverket  och   de   allmänna\r\nförsäkringskassorna.\r\n\r\nI propositionen föreslås en utgiftsram på\r\n119  398  miljoner kronor  för  budgetåret\r\n2003. I förhållande till utgiftsramen  för\r\n2002  (114 921 miljoner kronor inkl. såväl\r\ntilläggsbudget beslutad under  våren  2002\r\nsom  förslag till tilläggsbudget i den  nu\r\nföreliggande  propositionen)   har   ramen\r\nökats. Även i förhållande till beräkningen\r\ni 2002 års vårproposition (118,3 miljarder\r\nkronor)   har   ramen  för  utgiftsområdet\r\nökats. Utgiftsökningen beror i huvudsak på\r\nstigande   utgifter  för  förtidspensioner\r\n(aktivitets-  och  sjukersättning  fr.o.m.\r\n2003) och sjukskrivningar.\r\nRegeringen   föreslår  vidare   att   den\r\npreliminära  fördelningen  för  budgetåret\r\n2004   beräknas  till  125  421   miljoner\r\nkronor.  I förhållande till beräkningen  i\r\nvårpropositionen (123,5 miljarder  kronor)\r\nhar ramen ökats. En del av utgiftsökningen\r\n(ca  1  500 miljoner kronor) förklaras  av\r\natt   regeringen  avser  att  föreslå   en\r\nhöjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen\r\nfrån 7,5 till 10 prisbasbelopp fr.o.m. den\r\n1 juli 2003, om det statsfinansiella läget\r\nså  medger.  Andra förklaringar  är  bl.a.\r\nökade    kostnader    för    sjuk-     och\r\naktivitetsersättning   (ca   3   miljarder\r\nkronor).  Därtill  antas antalet  personer\r\nmed  aktivitets-  och  sjukersättning  öka\r\n2003.\r\nDe   senaste   åren  har   ohälsan   ökat\r\ndramatiskt  i  Sverige. För att  möta  den\r\nkraftiga  ökningen av antalet  sjukskrivna\r\noch    förtidspensionerade    presenterade\r\nregeringen   för   ett   år   sedan    ett\r\nåtgärdsprogram i elva punkter  för  bättre\r\nhälsa    i    arbetslivet.   Det   arbetet\r\nfortsätter och intensifieras nu.\r\nI  propositionen föreslås ett mål för att\r\nbryta  ohälsoutvecklingen  och  för   ökad\r\nhälsa  i arbetslivet. Målet är att antalet\r\nsjukdagar   skall  halveras   till   2008.\r\nParallellt  skall antalet nya  aktivitets-\r\noch  sjukersättningar minska. Hänsyn skall\r\ntas  till  den  demografiska  utvecklingen\r\nunder perioden.\r\nEnligt  regeringen måste arbetet med  att\r\nhalvera    antalet   sjukdagar    särskilt\r\nfokusera    på   kvinnors   arbetsplatser,\r\narbetsmiljöer och arbetsvillkor.\r\nUtredningarna inom området  har  hittills\r\ninte  kunnat  ge några enkla och  entydiga\r\nsvar  på  varför sjukfrånvaron  ökar.  Det\r\nmesta  pekar enligt regeringen på att  det\r\när  ett flertal faktorer som samspelar: en\r\nåldrande  arbetskraft,  hårdare   krav   i\r\narbetslivet,  försämringar i den  psykiska\r\narbetsmiljön, ändrade attityder, brister i\r\nförsäkringskassornas  och   arbetsgivarnas\r\nrehabiliteringsansvar,   väntetider   inom\r\nhälso-  och  sjukvården osv. Nya  analyser\r\nkan  inte väntas ge tydligare svar. Därför\r\nmåste   åtgärderna  mot  ohälsan  utformas\r\nunder  viss  osäkerhet,  följas  noga  och\r\nlöpande  omprövas  och förbättras.  Enligt\r\nregeringen kommer det att krävas  insatser\r\ninom en rad olika områden under flera  års\r\ntid för att målet skall kunna uppnås.\r\nFör    att    minska    utgifterna    för\r\nutgiftsområdet  och för  att  uppnå  målet\r\navser regeringen att lägga fram förslag om\r\nbl.a. starkare ekonomiska drivkrafter  för\r\nde   enskilda  arbetsgivarna  att  ta  ett\r\nstörre ansvar för arbetsvillkoren och  för\r\natt  integrera det förebyggande arbetet  i\r\nverksamheten  samt förslag  som  tydliggör\r\nläkarnas    roll    vid   sjukskrivningar.\r\nSammantaget  antas åtgärderna medföra  att\r\nantalet  sjukdagar minskar  med  ca  10  %\r\nmellan  2002 och 2003, vilket  i  sin  tur\r\nminskar utgifterna för utgiftsområdet  med\r\nca  5  miljarder  kronor.  År  2004  antas\r\nantalet sjukdagar minska med ytterligare 5\r\n%.  Antalet  förtidspensioner  (sjuk-  och\r\naktivitetsersättning fr.o.m.  2003)  antas\r\nöka med ca 2 000 år 2003.\r\nEtt  generellt besparingskrav  på  0,7  %\r\nföreslås  också  vad  gäller  anslag   för\r\nförvaltnings-    och    investeringsändmål\r\nfr.o.m.  2003. Såvitt gäller anslagen  för\r\nsocialförsäkringsadministrationen  innebär\r\ndet  en  neddragning med ca  fem  miljoner\r\nkronor     per    år    (anslaget     19:7\r\nRiksförsäkringsverket) respektive  med  38\r\nmiljoner  kronor  per  år  (anslaget  19:8\r\nAllmänna försäkringskassor).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion Fi231 yrkandena 5 och 6 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen    minskning   av   utgiftsramen    för\r\nbudgetåret 2003 med 9 318 miljoner  kronor\r\noch   för  budgetåret  2004  med  13   215\r\nmiljoner kronor.\r\nMotionärerna  framhåller  att  utgifterna\r\nför  sjukpenning  och  rehabilitering  har\r\nökat   dramatiskt  under  flera  år.  Till\r\nskillnad  från  regeringen anser  de  dock\r\ninte  att sjukfrånvaron kan minskas enbart\r\ngenom    åtgärder    på   arbetsplatserna.\r\nEftersom ersättningsnivåer och karensdagar\r\nhistoriskt  sett  har  visat  sig  påverka\r\nantalet  ersatta sjukpenningdagar föreslår\r\nde  att  en  andra  karensdag  införs  den\r\nåttonde   frånvarodagen   samt   att   den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten beräknas på\r\nett  genomsnitt av de två föregående årens\r\ninkomst.\r\nNär  det  gäller utbildning av  läkare  i\r\nförsäkringsmedicin anser motionärerna  att\r\nden  måste  förbättras. Det av  regeringen\r\nföreslagna   resurstillskottet    på    20\r\nmiljoner  kronor  per år är  otillräckligt\r\noch de föreslår att RFV får ytterligare 30\r\nmiljoner kronor för sådan utbildning.\r\nMotionärerna    föreslår    vidare    att\r\nsjukskrivningar till följd av trafikskador\r\nskall brytas ut ur sjukpenningförsäkringen\r\noch    i    stället   föras   över    till\r\ntrafikförsäkringen.\r\nFör  att ge försäkringskassorna möjlighet\r\natt  upphandla rehabiliteringstjänster  av\r\nannat  landsting än det egna,  av  privata\r\nföretag eller vid behov utomlands föreslås\r\natt   520  miljoner  kronor,  utöver   vad\r\nregeringen      föreslagit,       tillförs\r\nförsäkringskassorna för detta ändamål.\r\nGenom  ökade kontrollinsatser kan  enligt\r\nmotionärerna       antalet       felaktiga\r\nförtidspensioneringar minska.\r\nMotionärerna  motsätter  sig  de  nyligen\r\ninförda      lägre      beviskraven      i\r\narbetsskadeförsäkringen och anser att  ett\r\narbetsskadeobligatorium  bör  införas  för\r\narbetsgivare. Arbetsgivare kan  då  teckna\r\nen    privat   arbetsskadeförsäkring   som\r\npremiesätts   efter   de   risker    olika\r\nverksamheter skapar. Detta leder till  att\r\narbetsgivare  får  ökade  incitament   att\r\nförebygga arbetsskador.\r\nVidare  motsätter de sig  en  höjning  av\r\ntaket  i  sjukförsäkringen och föreslår  i\r\nstället        att        sjuk-        och\r\nrehabiliteringspenning utges för lönedelar\r\nupp till 7,5 inkomstbasbelopp.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion Fi232 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen    minskning   av   utgiftsramen    för\r\nbudgetåret 2003 med 4 625 miljoner  kronor\r\noch för budgetåret 2004 med 7 395 miljoner\r\nkronor.\r\nMotionärerna         föreslår         att\r\nförsäkringskassorna tillförs 500  miljoner\r\nkronor,   utöver   vad   regeringen    har\r\nföreslagit,       för       inköp       av\r\nrehabiliteringstjänster.   Härigenom   kan\r\nutgifterna  för  sjukfrånvaron  minska   i\r\nförhållande  till vad som är  möjligt  med\r\nregeringens   förslag.   Vidare   tillförs\r\nförsäkringskassorna 50 miljoner kronor för\r\nåtgärder mot felaktiga utbetalningar.\r\nMotionärerna   anser   vidare   att    de\r\nsjukpenningkostnader     som      trafiken\r\nförorsakar     skall    överföras     till\r\ntrafikförsäkringen. Samtidigt  kompenseras\r\nindividerna       för       de       ökade\r\ntrafikförsäkringskostnaderna   genom    en\r\nskattereduktion.\r\nMotionärerna    föreslår    också     att\r\nnärståendepenningen förbättras  genom  att\r\nantalet  dagar  utökas från  nuvarande  60\r\ndagar till 120 dagar.\r\nI  syfte  att  hålla tillbaka kostnaderna\r\nföreslås   att  höjningen   av   taket   i\r\nsjukförsäkringen skjuts  upp  till  den  1\r\njanuari 2004.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion Fi233 yrkandena 8 och 9 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen    minskning   av   utgiftsramen    för\r\nbudgetåret 2003 med 5 930 miljoner  kronor\r\noch   för  budgetåret  2004  med  11   298\r\nmiljoner kronor.\r\nTrots att antalet långtidssjukskrivna och\r\nförtidspensionerade ökat  mycket  kraftigt\r\nde   senaste  åren  har  regeringen  varit\r\nhandlingsförlamad. Enligt regeringens egen\r\nutredare,   Gerhard  Larsson,  ger   varje\r\nsatsad  krona på rehabilitering i  längden\r\nminst   9  kronor  tillbaka.  Motionärerna\r\nanser      därför     att     den      nya\r\nrehabiliteringsförsäkring som  föreslås  i\r\nkommittébetänkandet  SOU  2000:78  i  alla\r\nväsentliga  huvuddrag bör genomföras  från\r\nden  1  juli  2003.  En ökad  totalkostnad\r\nunder  det  första året reformen genomförs\r\nbalanseras åren därefter med en nettovinst\r\ni   form   av   lägre   utbetalningar   av\r\nsjukpenning och förtidspension.\r\nMotionärerna föreslår att ytterligare  en\r\nkarensdag införs i sjukersättningssystemet\r\nsamtidigt som högriskskyddet på tio  dagar\r\nbibehålls.     Den    sjukpenninggrundande\r\ninkomsten    bör   vidare   beräknas    på\r\nsnittinkomsten under de två  senaste  åren\r\nsamtidigt som skattepliktiga förmåner  och\r\nsemesterersättning görs SGI-grundande.  De\r\navvisar den aviserade höjningen av taket i\r\nsjukförsäkringen.\r\nMotionärerna förespråkar en ny modell för\r\ntrafikförsäkringen      där       samtliga\r\npersonskadekostnader   i    samband    med\r\ntrafikolyckor     förs      över      till\r\ntrafikförsäkringen.  Den   besparing   som\r\nuppstår återförs delvis till trafikanterna\r\ngenom sänkt fordonsskatt.\r\nMotionärerna vill vidare avskaffa systemet\r\nmed    förhandlingar   och    avtal    för\r\nkommunplacering av flyktingar och föreslår\r\ni  stället  att en utvecklingspeng  införs\r\nsom följer individen och som administreras\r\nav  RFV. RFV:s anslag ökas därför  med  10\r\nmiljoner  kronor 2003. Slutligen  föreslår\r\nde att RFV får ett sparkrav på 2,5 %.\r\nCenterpartiet\r\nI  motion Fi234 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen    minskning   av   utgiftsramen    för\r\nbudgetåret 2003 med 5 880 miljoner  kronor\r\noch   för  budgetåret  2004  med  11   740\r\nmiljoner kronor.\r\nDet   finns   enligt   motionärerna   all\r\nanledning    att   kritisera   regeringens\r\npassivitet vad gäller att komma till rätta\r\nmed  den  ökande  sjukfrånvaron.  För  att\r\nminska antalet sjukskrivningar föreslår de\r\natt Rehabiliteringsutredningens förslag  i\r\nkommittébetänkandet SOU 2000:78 genomförs.\r\nVidare  föreslår de att sjukpenning växlas\r\nmot      rehabiliteringsersättning     och\r\nrehabiliteringsstöd.   Erfarenheter   från\r\nförsöksverksamhet       visar       enligt\r\nmotionärerna att en offensiv användning av\r\nsjukförsäkringsmedel  till  rehabilitering\r\nbetalar sig flera gånger om genom minskade\r\nsjukskrivningar.\r\nMotionärerna  föreslår  vidare   att   en\r\ngrundpenning  på 200 kr per dag  införs  i\r\nsjukförsäkringen. Den skall möjliggöra  en\r\nrimlig   levnadsstandard  och  bör  därför\r\nligga  på  en  högre nivå än  den  skäliga\r\nlevnadsnivån enligt socialtjänstlagen. Den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten bör  vidare\r\nbaseras på historisk inkomst.\r\nDärutöver  motsätter sig motionärerna  en\r\nhöjning av taket i sjukförsäkringen liksom\r\nde      ändrade      bevisreglerna       i\r\narbetsskadeförsäkringen.     De      anser\r\nslutligen att en besparing kan göras  inom\r\nsocialförsäkringsadministrationen  på   70\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet   har  att  ta  ställning   till\r\nförslag  till  utgiftsram  för  budgetåret\r\n2003    och    förslag   till   preliminär\r\nfördelning  av  utgifterna för  budgetåret\r\n2004.   Förslagen  redovisas  i   tabellen\r\nnedan. Beloppen anges i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr    Regeri  m      Fp     kd     c\r\nngen\r\n2003  119     - 9     - 4    - 5    - 5\r\n398     318    625    930    880\r\n2004\r\n125       - 13  - 7   - 11   - 11\r\n421     215    395    298    740\r\n\r\nSjukfrånvaron och kostnaderna  härför  har\r\nökat  dramatiskt under senare år.  Det  är\r\nsärskilt  de långa sjukfallen  (365  dagar\r\neller  mer)  som  har ökat.  Även  antalet\r\nförtidspensioner ökar kraftigt.\r\nAv      Riksförsäkringsverkets      (RFV)\r\nbudgetunderlag för 2003-2005  framgår  att\r\nantalet långa sjukfall ökade med ca 19 000\r\nmellan 1999 och 2000, en ökning med 27  %.\r\nMellan  2000  och  2001  var  ökningen  av\r\nantalet  långa sjukfall ca 22 000,  vilket\r\nmotsvarar en ökning på 24 %. För  sjukfall\r\nkortare än ett år uppgick ökningen  mellan\r\n1999  och  2000 till 20 % och mellan  2000\r\noch  2001  till  9 %. Antalet  nybeviljade\r\nförtidspensioner  eller  sjukbidrag  ökade\r\nmed  16  %  till drygt 55 000  under  2001\r\njämfört med 2000.\r\nAv   RFV:s  statistikuppgifter   den   21\r\noktober  2002 framgår att 326 000 personer\r\nerhöll  ersättning  från  sjukförsäkringen\r\nunder september 2002. Av dessa var ca 62 %\r\nkvinnor.  I  september  2002  var  antalet\r\npersoner   som   uppbar  ersättning   från\r\nsjukförsäkringen  15   000   fler   än   i\r\nseptember  2001,  en  ökning  med  4,9  %.\r\nMellan  september 2000 och september  2001\r\nvar ökningen\r\n13,4 %. Enligt RFV innebär det att trenden\r\nmed  en avtagande ökningstakt nu håller  i\r\nsig.  Av dem som var sjukskrivna i  slutet\r\nav   juli   2002   hade  117   500   varit\r\nsjukskrivna i mer än ett år. Det var ca  1\r\n700  fler än månaden innan och 15 200 fler\r\nän  i  juli 2001. Det senare är en  ökning\r\nmed    15   %.   Antalet   personer    med\r\nförtidspension eller sjukbidrag uppgick  i\r\noktober  2002  till 479 000,  varav  58  %\r\nkvinnor.  Antalet  förtidspensionärer  och\r\nsjukbidragsmottagare var 29 200 fler än  i\r\noktober    2001.    Antalet    nybeviljade\r\nförtidspensioner   och  sjukbidrag   under\r\nperioden  januari-september  2002  var  48\r\n400,  en  ökning med ca 24 %  jämfört  med\r\nmotsvarande period förra året. Enligt  RFV\r\ninnebär det en fortsatt hög ökningstakt.\r\nUtskottet  konstaterar att till  anslaget\r\n19:1  Sjukpenning och rehabilitering  m.m.\r\nhar för innevarande budgetår anvisats dels\r\n45  705  miljoner kronor i den  sedvanliga\r\nbudgetbehandlingen, dels på tilläggsbudget\r\nytterligare 2,5 miljarder kronor.  Därtill\r\nföreslås  i  den förevarande propositionen\r\natt anslaget för 2002 ökas med ytterligare\r\n2 miljarder kronor. Såvitt gäller anslaget\r\n19:2  Förtidspensioner har för innevarande\r\når   anvisats  47  838  miljoner   kronor,\r\nvartill  kommer förslag i den  förevarande\r\npropositionen om ytterligare  2  miljarder\r\nkronor  i  tilläggsbudget.  Utskottet  har\r\ntillstyrkt budgetpropositionens förslag om\r\ntilläggsbudget (prot. den 5 november  2002\r\nnr 2002/03:4).\r\nAv   RFV:s  kvartalsredovisning  den   31\r\noktober  2002 framgår att prognoserna  för\r\n2002  visar att inga sakanslag inom  RFV:s\r\nansvarsområde  beräknas  överskridas   med\r\nhögre    belopp    än   högsta    tillåtna\r\nanslagskredit. I prognosen har då beaktats\r\nsåväl  beslutade som i budgetpropositionen\r\nföreslagna tilläggsanslag. När det däremot\r\ngäller   prognosen   för   2003   beräknas\r\nbelastningen på anslaget 19:1  Sjukpenning\r\noch   rehabilitering  m.m.  bli   54   425\r\nmiljoner  kronor, vilket är 7 481 miljoner\r\nkronor  högre än det i budgetpropositionen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet  och   8   672\r\nmiljoner   kronor  högre  än  tillgängliga\r\nmedel.   Såvitt   gäller   anslaget   19:2\r\nAktivitets- och sjukersättningar  beräknas\r\nanslagsbelastningen för 2003  bli  60  666\r\nmiljoner  kronor, vilket är 2 641 miljoner\r\nkronor  högre än det i budgetpropositionen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet  och   4   032\r\nmiljoner   kronor  högre  än  tillgängliga\r\nmedel.  RFV  framhåller dock att  man  vid\r\nberäkningarna inte har tagit hänsyn till i\r\nbudgetpropositionen             föreslagna\r\nåtgärdsprogram   för    ökad    hälsa    i\r\narbetslivet.\r\nUtvecklingen   på  området   är   således\r\nfortsatt     alarmerande.    Trots     att\r\nökningstakten  vad  gäller  antalet  långa\r\nsjukfall  har  avtagit  är  antalet  långa\r\nsjukfall  alltjämt alldeles för högt.  När\r\ndet     gäller     antalet     nybeviljade\r\nförtidspensioner finns inga tecken  på  en\r\navtagande ökningstakt.\r\nUtskottet   har   vid  flera   tillfällen\r\nuttryckt  sin  stora oro över utvecklingen\r\nav   sjukfrånvaron,  senast  i  betänkande\r\n2001/02:SfU18   Krisplan    mot    ohälsa.\r\nUtskottet  konstaterade då  att  orsakerna\r\ntill den kraftigt ökande sjukfrånvaron  är\r\nkomplex  och  att någon enkel  lösning  på\r\nproblemet inte står att finna. Enligt  vad\r\nsom  anges  i propositionen är  det  flera\r\nfaktorer  som samspelar, t.ex. en åldrande\r\narbetskraft,  hårdare krav i  arbetslivet,\r\nändrade    attityder   och    brister    i\r\nförsäkringskassornas  och   arbetsgivarnas\r\nrehabiliteringsansvar. Även andra faktorer\r\nkan  enligt utskottet ha betydelse,  såsom\r\nersättningssystemens    utformning,    den\r\nökande  förvärvsfrekvensen  bland  kvinnor\r\nkombinerat med att männen inte tar sin del\r\nav ansvaret för barn och hem samt läkarnas\r\nroll i sjukskrivningsprocessen.\r\nFör  att  komma till rätta med  problemet\r\nanser  utskottet i likhet  med  regeringen\r\natt  det krävs insatser under flera år  på\r\nmånga  olika  områden,  där  åtgärder  för\r\nbättre  arbetsmiljö, inklusive  inflytande\r\npå   arbetsplatsen   för   de   anställda,\r\ntydligare   arbetsgivaransvar    och    en\r\nförnyelse   av   den   arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen  är viktiga  komponenter.\r\nAndra  komponenter kan vara  att  få  till\r\nstånd     en     ändring    av    läkarnas\r\nsjukskrivningsmönster,  satsningar  på  en\r\nutbyggnad   av   företagshälsovården   och\r\nförebyggande    arbete    i    form     av\r\nfolkhälsoarbete   och  friskvård.   Enligt\r\nutskottet       kräver      sjukfrånvarons\r\nkomplexitet  både ett brett perspektiv  på\r\nfrågan  och  krafttag  från  alla  berörda\r\nparter,  såsom arbetsgivare, sjukskrivande\r\nläkare,   försäkringskassan   och    andra\r\naktörer verksamma på området.\r\nDet     av     regeringen    presenterade\r\nelvapunktsprogrammet för  bättre  hälsa  i\r\narbetslivet  innefattar  bl.a.  ovannämnda\r\nkomponenter.  Enligt  vad  som  anförs   i\r\npropositionen har arbetet resulterat i att\r\nregeringen nu preciserat ett mål för  ökad\r\nhälsa  i arbetslivet, nämligen att antalet\r\nsjukdagar skall halveras till 2008 och att\r\nantalet      nya      aktivitets-      och\r\nsjukersättningar samtidigt skall minska.\r\nRegeringens fortsatta strategi  för  ökad\r\nhälsa  i  arbetslivet innefattar också  en\r\nsatsning på ca 750 miljoner kronor per  år\r\nunder  2003  och  2004. Insatserna  består\r\nbl.a.  av  starkare ekonomiska drivkrafter\r\nför  de enskilda arbetsgivarna att ta  ett\r\nstörre ansvar för arbetsvillkoren och  för\r\natt  integrera det förebyggande arbetet  i\r\nverksamheten   samt  ökade  resurser   för\r\nsocialförsäkringsadministrationen,    rätt\r\ntill      egen      kontaktperson      för\r\nlångtidssjukskrivna,                  fler\r\nförsäkringsläkare hos försäkringskassorna,\r\nförstärkt   utbildning   för   läkare    i\r\nförsäkringsmedicin,           obligatorisk\r\nrehabiliteringsutredning,  i  vissa   fall\r\ninhämtande av läkarintyg från annan läkare\r\nefter   åtta  veckors  sjukskrivning   och\r\nbeviljande  av  sjukersättning   (tidigare\r\nförtidspension) för högst tre år i  taget.\r\nSom   framgår   av   propositionen   antas\r\nförslagen  medföra  att antalet  sjukdagar\r\nminskar  med  10 % mellan 2002  och  2003,\r\nvilket   minskar  utgifterna  med   ca   5\r\nmiljarder   kronor.  2004  antas   antalet\r\nsjukdagar minska med ytterligare ca 5 %.\r\nEn    annan   betydelsefull   åtgärd    i\r\nsammanhanget är den finansiella samordning\r\nmellan  lokala och regionala  aktörer  som\r\nskall  införas under 2003. I  avvaktan  på\r\nden aviserade lagstiftningen om finansiell\r\nsamordning  har regeringen  i  proposition\r\n2002/03:2  lämnat förslag om en  förstärkt\r\nsamverkan    inom   rehabiliteringsområdet\r\n(Frisam).   Högst  5  %  av  de  beräknade\r\nutgifterna   för  sjukpenning   skall   få\r\nanvändas för sådan samverkan.\r\nUtskottet   kommer  att  i  samband   med\r\nbehandlingen     av     anslagen      inom\r\nutgiftsområdet   att  ta  ställning   till\r\nregeringens  förslag om  nytt  mål  liksom\r\ntill frågan om finansiell samordning.\r\nNär   gäller   partiernas  förslag   till\r\nförändringar  inom  utgiftsområde  10  har\r\nutskottet        avstyrkt         liknande\r\nmotionsförslag,   bl.a.    i    betänkande\r\n2001/02:SfU1. Det gäller t.ex.  frågan  om\r\ninförandet    av    en   grundpenning    i\r\nsjukförsäkringen  liksom  ytterligare   en\r\nkarensdag,         beräkningen          av\r\nsjukpenninggrundande              inkomst,\r\nförbättringar  av närståendepenningen  och\r\növerföring            av             vissa\r\nsjukförsäkringskostnader              till\r\ntrafikförsäkringen. Utskottet, som nu  har\r\natt    ta   ställning   till   ramen   för\r\nutgiftsområde  10, finner  inte  anledning\r\natt  i  detta  läge frångå  sina  tidigare\r\nställningstaganden.\r\nSåvitt  gäller motionsyrkandet om  en  ny\r\nrehabiliteringsförsäkring          noterar\r\nutskottet      att      regeringen       i\r\nbudgetpropositionen  har   förklarat   sin\r\navsikt   att  förutsättningslöst   studera\r\nmöjligheterna   att   införa   en    sådan\r\nförsäkring.    Utskottet     anser     att\r\nregeringens   beredning  av   frågan   bör\r\navvaktas.\r\nNär det gäller höjning av förmånstaket  i\r\nsjukförsäkringen     ansåg      utskottet,\r\nlikaledes  i betänkande 2001/02:SfU1,  att\r\ndet   är   nödvändigt  att   taket   höjs.\r\nRegeringen  har  aviserat  en  höjning  av\r\ntaket  fr.o.m.  den  1  juli  2003,  under\r\nförutsättning   att  det  statsfinansiella\r\nläget  så tillåter. Utskottet, som  finner\r\ndet rimligt att i ramen för utgiftsområdet\r\näven  beakta  förslaget om en  höjning  av\r\ntaket,  finner  i  övrigt  inte  skäl  att\r\nföregripa regeringens ställningstagande  i\r\nfrågan.\r\nI   några  av  motionerna  föreslås   ett\r\nåterinförande av de tidigare beviskraven i\r\nlagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.\r\nUtskottet, som konstaterar att beviskraven\r\nså  sent  som den 1 juli 2002  har  sänkts\r\n(prop.   2001/02:81,  bet.  2001/02:SfU10,\r\nrskr.  2001/02:213), anser  inte  att  det\r\nfinns skäl att föreslå riksdagen att ändra\r\nsitt tidigare beslut i frågan.\r\nSammanfattningsvis vill utskottet  anföra\r\nföljande.   Även  om  RFV:s  prognos   för\r\nutgiftsutvecklingen  för  2003  inger  oro\r\ninser  utskottet svårigheten att redan  nu\r\nbedöma utvecklingen för nästa år. RFV  har\r\ndessutom inte haft möjlighet att ta hänsyn\r\ntill  de av regeringen aviserade förslagen\r\nför att komma till rätta med problemet med\r\nden ökande sjukfrånvaron. Som redan nämnts\r\nhar  regeringen aviserat förslag som antas\r\nmedföra att antalet sjukdagar minskar  med\r\n10  %  och  utgifterna med ca 5  miljarder\r\nkronor  mellan 2002 och 2003. Mot bakgrund\r\nhärav   anser  utskottet  att  regeringens\r\nförslag  till  utgiftsram  för  budgetåret\r\n2003  får  godtas  liksom  förslaget  till\r\npreliminär  fördelning av  utgifterna  för\r\nbudgetåret    2004.    Motionerna    Fi231\r\nyrkandena 5 och 6, Fi232 yrkandena  6  och\r\n7,  Fi233  yrkandena 8 och  9  samt  Fi234\r\nyrkandena  6  och  7  avstyrks   med   det\r\nanförda.\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom\r\n\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet   omfattar   politikområdet\r\nEkonomisk  äldrepolitik. I  politikområdet\r\ningår samtliga anslag inom utgiftsområdet.\r\nFrån  och  med  2003  innefattar  anslagen\r\ngarantipension till ålderspensionärer  och\r\nefterlevande,         omställningspension,\r\nänkepension  i  form  av  tilläggspension,\r\nbostadstillägg      till      pensionärer,\r\ndelpension samt äldreförsörjningsstöd.\r\nMålet  för politikområdet är att personer\r\nmed   låg   eller  ingen  inkomstrelaterad\r\npension  skall garanteras ett  värdesäkrat\r\ngrundskydd. Regeringen föreslår att  målet\r\nfr.o.m.   2003  även  skall  omfatta   att\r\nefterlevande  make skall ges  ett  rimligt\r\nekonomiskt    stöd    för    att     klara\r\nomställningen efter dödsfall.\r\nUtgiftsområdet  kommer 2003  att  påföras\r\nmarkant    ökade   utgifter.    Utgifterna\r\nberäknas  till  52  547  miljoner  kronor,\r\nvilket är 18 781 miljoner kronor högre  än\r\nför   2002.  I  huvudsak  finns  det   två\r\nförklaringar  till denna  förändring.  För\r\ndet   första  förs  utgifterna   för   den\r\nbosättningsbaserade delen av folkpensionen\r\ntill  pensionärer som även uppbär ATP från\r\nålderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten till utgiftsområde  11.  För\r\ndet     andra     ersätts     folkpension,\r\npensionstillskott   och   det    särskilda\r\ngrundavdraget   av  en   fullt   beskattad\r\ngarantipension.       De       sammanlagda\r\nutgiftsökningarna  med   anledning   härav\r\nberäknas  till  ca  16  miljarder  kronor.\r\nFörändringen   förklaras   även   av   att\r\ninkomstprövningen  av   folkpension   från\r\nänkepension   avskaffas   och   att    ett\r\näldreförsörjningsstöd införs  fr.o.m.  den\r\n1   januari   2003.  Utgiftsökningar   med\r\nanledning  härav beräknas till  sammanlagt\r\nca 1,5 miljarder kronor.\r\nI  propositionen föreslås att  ramen  för\r\nutgiftsområdet    för   budgetåret    2003\r\nfastställs  till  52 547 miljoner  kronor.\r\nVidare  föreslås  att riksdagen  godkänner\r\nden     preliminära    fördelningen    för\r\nbudgetåret  2004  till  51  762   miljoner\r\nkronor.  Det är en ökning med 23  miljoner\r\nkronor  av  utgiftsramen för 2003  jämfört\r\nmed  beräkningen  i  2002  års  ekonomiska\r\nvårproposition    och     förklaras     av\r\nprognosjusteringar.\r\nI     propositionen     framhålls     att\r\npolitikområdet förändras avsevärt  fr.o.m.\r\n2003   i   och  med  att  det  reformerade\r\nålderspensionssystemet då  träder  i  full\r\nkraft.   Den   första  åldersgruppen   som\r\nomfattas      av      det      reformerade\r\nålderspensionssystemet, dvs. personer  som\r\när  födda  1938, fyller då 65 år  och  kan\r\nbeviljas  garantipension. Det  reformerade\r\npensionssystemet innebär  att  Sverige  nu\r\nhar  ett  modernt  och  politiskt  stabilt\r\npensionssystem som automatiskt följer  den\r\nekonomiska  och demografiska utvecklingen.\r\nSystemet,       som       bygger        på\r\nlivsinkomstprincipen,   dvs.   att   varje\r\ninbetald avgift ger rätt till pension, ger\r\nmänniskor  en större möjlighet att  själva\r\npåverka storleken på sin framtida pension.\r\nDet  nuvarande grundskyddet, folkpension,\r\npensionstillskott      samt       särskilt\r\ngrundavdrag  (SGA), upphör helt  att  utgå\r\nfr.o.m.    januari    2003.    Det     nya\r\ngrundskyddet, garantipensionen,  är  högre\r\nän  folkpension och pensionstillskott  men\r\när   samtidigt  fullt  beskattad.  För  de\r\npersoner  som är födda 1937 eller tidigare\r\nmed  rätt  till ålderspension  enligt  det\r\ngamla folkpensions- och ATP-systemet  sker\r\nanpassningen av reglerna genom att  dagens\r\ngrundskydd    i   form   av   folkpension,\r\npensionstillskott   och   det    särskilda\r\ngrundavdraget även för denna grupp ersätts\r\nmed en fullt beskattad garantipension. Vid\r\nomvandling   till   garantipension   skall\r\ndenna,  efter  avdrag för skatt,  motsvara\r\nden  tidigare pensionen. Ett  påslag  görs\r\nför  att garantera att ingen skall förlora\r\npå övergången till en beskattad pension.\r\nFör  dem som beviljas efterlevandepension\r\npå  grund  av  ett dödsfall som  inträffar\r\n2003 eller senare, förlängs den period som\r\nomställningspension kan betalas ut  i  två\r\nsteg.  För efterlevande utan barn förlängs\r\nperioden från sex till tio månader fr.o.m.\r\n2003  och till tolv månader fr.o.m.  2005.\r\nFör familjer med barn i åldrarna 12-18  år\r\nförlängs  omställningspensionen   från   6\r\nmånader till 22 månader från 2003 och till\r\n24 månader från 2005.\r\nSärskild  efterlevandepension  kan   inte\r\nbeviljas  om  dödsfallet  inträffar  efter\r\n2002,  men  de  som vid utgången  av  2002\r\nerhåller  förmånen får behålla den  enligt\r\növergångsregler.\r\nSedan     april     1997    inkomstprövas\r\nänkepension  i  form  av  folkpension  och\r\npensionstillskott.      Eftersom      både\r\nfolkpension  och pensionstillskott  upphör\r\natt  utgå  från 2003, avskaffas  samtidigt\r\ndenna inkomstprövning.\r\nÄndrade  regler  avseende  bostadstillägg\r\ntill pensionärer m.fl. träder i kraft  den\r\n1  januari 2003 och är en anpassning  till\r\ndet   reformerade  ålderspensionssystemet.\r\nSamtidigt ändras inkomstbegreppet  så  att\r\ndet    i   huvudsak   kommer   att   följa\r\nskattelagstiftningen. Genom förändringarna\r\növerensstämmer inkomstbegreppet i  princip\r\nmed  det som gäller för bostadsbidrag  för\r\nbarnfamiljer.\r\nEtt  äldreförsörjningsstöd införs fr.o.m.\r\n2003.   Stödets   syfte  är   att   minska\r\nsocialbidragsberoendet hos äldre personer.\r\nStödet,   som   är   helt   inkomstprövat,\r\ngaranterar alla som har fyllt  65  år  och\r\nsom   bor   i   Sverige  en  viss   lägsta\r\nlevnadsnivå  samt  ersättning  för  skälig\r\nbostadskostnad.\r\nSom  en del av pensionsomläggningen  2003\r\nomfattas    alla   personer    av    samma\r\ninkomstskatteregler.   Pensionärer   skall\r\nsåledes  betala skatt enligt samma  regler\r\nsom   gäller   för  löntagare.  Regeringen\r\nföreslår   i   budgetpropositionen   vissa\r\nförändringar  av grundavdragsreglerna  som\r\nbl.a.     syftar    till     att     rikta\r\ninkomstskattesänkningarna  till  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare.                  Dessa\r\ninkomstskattesänkningar   kommer   således\r\näven pensionärer till del.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion Fi231 yrkandena 5 och 6 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nminskningar    av    utgiftsramarna    för\r\nbudgetåren 2003 och 2004 med 570  miljoner\r\nkronor vardera.\r\nMotionärerna     föreslår     beträffande\r\nbostadstillägg för pensionärer m.fl. (BTP)\r\natt 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr\r\noch   4   500  kr  skall  kunna  ersättas.\r\nMotionärerna  framhåller att  utformningen\r\nav  BTP  har  verkat  kostnadsdrivande  på\r\nframför  allt  kommunernas  hyressättning.\r\nFör   pensionärer  med  full  BTP  innebär\r\nförslaget som mest en försämring  med  144\r\nkr   i   månaden.  Detta  kompenseras   av\r\nModeraternas   förslag   om   höjning   av\r\ngrundavdraget,  vilket  innebär   att   en\r\npensionär  med garantipension får  ca  130\r\noch  156 kr mer i månaden efter skatt 2003\r\nrespektive 2004.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion Fi232 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen  ökning  av utgiftsramen för budgetåret\r\n2003  med  125  miljoner  kronor  och  för\r\nbudgetåret 2004 med 170 miljoner kronor.\r\nMotionärerna          anser           att\r\nomställningspensionen   för   efterlevande\r\nutan  barn skall utges under tolv  månader\r\nfr.o.m.  den 1 juli 2003 samt att  innehav\r\nav  fritidsfastighet  inte  skall  påverka\r\ninkomstprövningen av BTP.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion Fi233 yrkandena 8 och 9 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen  ökning  av utgiftsramen för budgetåret\r\n2003   med   125  miljoner  kr   och   för\r\nbudgetåret 2004 med 540 miljoner kronor.\r\nMotionärerna          anser           att\r\nomställningspensionen   för   efterlevande\r\nutan  barn skall utges under tolv  månader\r\nfr.o.m.  den 1 juli 2003 samt att  innehav\r\nav  fritidsfastighet  inte  skall  påverka\r\ninkomstprövningen av BTP.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI  motion Fi234 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen    minskning   av   utgiftsramen    för\r\nbudgetåret 2003 med 1 160 miljoner  kronor\r\noch  för  budgetåret 2004 med 510 miljoner\r\nkronor.\r\nMotionärerna  anser att  garantipensionen\r\nskall höjas med 1 500 kr per år från 2003.\r\nVad    avser   BTP   skall   80    %    av\r\nbostadskostnaden upp till 4 000  kr  kunna\r\nersättas.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  har att ta ställning till  dels\r\nförslag  till  utgiftsram  för  budgetåret\r\n2003,   dels   förslag   till   preliminär\r\nfördelning  av  utgifterna för  budgetåret\r\n2004.   Förslagen  redovisas  i   tabellen\r\nnedan. Beloppen anges i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr    Regerin  m      Fp      kd   c\r\ngen\r\n2003  52 547   - 570  + 125   +    - 1\r\n125  160\r\n2004  51 762   - 570  + 170\r\n+       -\r\n540  510\r\n\r\nUnder    1990-talet   fick   alla,    även\r\npensionärerna,  bidra till  saneringen  av\r\nstatens  finanser. Bland annat skrevs  det\r\ndåvarande  basbeloppet  inte  upp  helt  i\r\nlinje  med  inflationen, vilket  påverkade\r\npensionerna    åren    1993-1998.     Dock\r\nprioriterades ett bibehållet skydd för  de\r\nsämst ställda pensionärerna. De som enbart\r\nhaft folkpension och pensionstillskott har\r\ntill  och  med  fått reala  förbättringar.\r\nBostadstillägg  och pensionstillskott  har\r\nhöjts, vilket i första hand gynnat dem som\r\nhar    låga   pensioner.   Samtidigt   som\r\nsamhällsekonomin   har   förbättrats   har\r\nvillkoren  för  pensionärerna  återställts\r\noch förbättrats. Därutöver är fr.o.m. 2002\r\nATP-pensionerna    för   ålderspensionärer\r\nknutna       till       den       allmänna\r\ninkomstutvecklingen  i  stället  för  till\r\nprisutvecklingen        genom         s.k.\r\nföljsamhetsindexering.      Efter       de\r\nbesparingar  som genomfördes  under  1990-\r\ntalet  har  höjningar av  bostadstillägget\r\ntill   pensionärer   och   det   särskilda\r\ngrundavdraget kunnat prioriteras både 2001\r\noch  2002.  Även  nivån  i  det  särskilda\r\nbostadstillägget  har förbättrats  fr.o.m.\r\n2001.    Därtill    har   den    särskilda\r\nskattereduktionen   på   förvärvsinkomster\r\nutvidgats till att gälla pensionsinkomster\r\nfrån 2002. Utvidgningen har gjorts för att\r\nkompensera    pensionärerna     för     de\r\nbesparingar   som   tidigare   gjorts   på\r\nbasbeloppet.  Framför  allt   har   nämnda\r\njusteringar  i  regelverken   kommit   att\r\nberöra dem med låg eller ingen ATP.\r\nDe   omfattande  regelförändringar   inom\r\nutgiftsområdet  som börjar  gälla  fr.o.m.\r\n2003  har  riksdagen  redan  beslutat  om.\r\nRegeringen  föreslår i budgetpropositionen\r\ninga     nya    regelförändringar     inom\r\nutgiftsområdet. Utskottet noterar dock att\r\ninkomstprövningen    av    änkepensionerna\r\nupphör   och   att  regeringen  föreslagit\r\nskattelättnader   även   för   pensionärer\r\nfr.o.m.  2003.  Oaktat de  satsningar  som\r\nsåledes har beslutats om fr.o.m. 2003  och\r\nsom    även   föreslagits   i   form    av\r\nskattelättnader, förutsätter utskottet att\r\nregeringen  även  fortsättningsvis  följer\r\nutvecklingen av pensionärernas  ekonomiska\r\nsituation.\r\nRiksdagen      har      beslutat      att\r\nomställningspensionen skall förlängas från\r\nsex   till   tio  månader  fr.o.m.   2003.\r\nRegeringen har vidare aviserat sin  avsikt\r\natt  återkomma  med förslag som  förlänger\r\nomställningspensionen  till  tolv  månader\r\nfrån  2005.  Utskottet vill i sammanhanget\r\nerinra   om  att  utskottet  i  betänkande\r\n1999/2000:SfU13    har    förutsatt    att\r\nregeringen  återkommer  med  förslag  till\r\nriksdagen  om  det  visar  sig  ekonomiskt\r\nmöjligt  att  tidigarelägga den  aviserade\r\nförlängningen till tolv månader.\r\nUtskottet  tillstyrker den av  regeringen\r\nföreslagna   utgiftsramen  för  budgetåret\r\n2003 samt den preliminära fördelningen  av\r\nutgifterna för budgetåret 2004.  Utskottet\r\navstyrker motionerna Fi231 yrkandena 5 och\r\n6,   Fi232   yrkandena  6  och  7,   Fi233\r\nyrkandena  8 och 9 samt Fi234 yrkandena  6\r\noch 7.\r\n\r\nUtgiftsområde  12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nPropositionen\r\nPolitikområdet   Ekonomisk  familjepolitik\r\nomfattar    utgiftsområde   12   Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn samt anslag\r\n21:1  Bostadsbidrag inom utgiftsområde  18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning  och\r\nbyggande.  Statens övriga ekonomiska  stöd\r\ntill   barnfamiljerna  är   studiebidragen\r\n(utgiftsområde   15)  och   maxtaxa   inom\r\nbarnomsorgen (utgiftsområde 16).\r\nI   utgiftsområde   12   ingår   allmänna\r\nbarnbidrag inklusive flerbarnstillägg  och\r\nförlängt   barnbidrag,  föräldraförsäkring\r\ninklusive             havandeskapspenning,\r\nunderhållsstöd,        bidrag         till\r\ninternationella  adoptioner,   barnpension\r\noch efterlevandestöd till barn, vårdbidrag\r\ntill     funktionshindrade    barn    samt\r\npensionsrätt för barnår.\r\nRamen  för utgiftsområdet föreslås  uppgå\r\ntill  52  889  miljoner kronor  budgetåret\r\n2003.  Utgiftsramen  uppgår  till  ca  800\r\nmiljoner    kronor   mer    jämfört    med\r\nberäkningen  i  2002  års  vårproposition.\r\nDenna   förändring   kan   framför    allt\r\nförklaras av en ny befolkningsprognos.\r\nRegeringen  föreslår i denna  proposition\r\natt  den  nivå i föräldraförsäkringen  som\r\nersätter   dagar  med  belopp  motsvarande\r\nförälderns sjukpenning höjs från 120  till\r\n150   kr  fr.o.m.  den  1  januari   2003.\r\nRegeringen  aviserar även en höjning  till\r\n180  kr  per  dag  fr.o.m.  2004,  om  det\r\nstatsfinansiella läget så  medger.  Vidare\r\navser regeringen att föreslå en höjning av\r\ninkomsttaket  i föräldraförsäkringen  från\r\n7,5  till 10 prisbasbelopp fr.o.m.  den  1\r\njuli  2003, om det statsfinansiella  läget\r\nså medger.\r\nDen    preliminära    fördelningen    för\r\nbudgetåret  2004  beräknas  till  55   077\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion Fi231 yrkandena 5 och 6 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen  minskning av utgiftsramen  med  2  477\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2003 och en\r\nminskning  med  577  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret 2004.\r\nMotionärerna  motsätter  sig  regeringens\r\nförslag      att     höja     taket      i\r\nföräldraförsäkringen,  liksom  den   redan\r\ninförda    extra   mamma/pappamånaden    i\r\nföräldraförsäkringen.     Vidare     anser\r\nmotionärerna  att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI) i föräldraförsäkringen bör\r\nbaseras   på   de  två  föregående   årens\r\ninkomst.\r\nEnligt  motionärerna bör underhållsstödet\r\nses  över.  Man räknar med  att  en  sådan\r\növersyn leder till besparingar för staten.\r\nVad  gäller  bidrag  till  internationella\r\nadoptioner  tillförs medel så  att  bidrag\r\nskall  kunna  utges med 50 % av  kostnaden\r\nför  adoption av barn, dock högst  55  000\r\nkr.  Medel  avsätts  även  för  en  månads\r\nretroaktivitet  i samband med  ansökan  om\r\nvårdbidrag för funktionshindrade barn.\r\nMotionärerna      föreslår,       utanför\r\npolitikområdet,  ett  grundavdrag  i   den\r\nkommunala beskattningen på 12 000  kr  per\r\nbarn 2003 och 15 000 kr per barn 2004.\r\nFrån  2004 föreslår motionärerna  att  en\r\nbarnomsorgspeng införs för de familjer som\r\ninte   utnyttjar   kommunalt   finansierad\r\nbarnomsorg.         Den         föreslagna\r\nbarnomsorgspengen skall utgå med 3 000  kr\r\nskattefritt per månad för barn mellan  ett\r\noch  tre  år. Eftersom föräldralediga  kan\r\nutnyttja denna barnomsorgspeng när  barnet\r\nblir   ett   år,  föreslås   att   de   90\r\ngarantidagarna    i   föräldraförsäkringen\r\navskaffas fr.o.m. 2004.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion Fi232 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen   minskning  av  utgiftsramen  med  110\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2003 och en\r\nökning  med  2  730  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret 2004.\r\nMotionärerna   föreslår   att   en   s.k.\r\njämställdhetsbonus införs. Den innebär att\r\nen högre ersättning, 90 %, utgår för varje\r\nmånad  som  den  ena föräldern  tar  ut  i\r\nföräldraförsäkringen och som motsvaras  av\r\nen månad som den andra föräldern också tar\r\nut.  Taket i föräldraförsäkringen föreslås\r\nhöjas till 10 prisbasbelopp fr.o.m. den  1\r\njanuari  2004, dvs. inte från den  1  juli\r\n2003.\r\nVidare  anser motionärerna att utgifterna\r\ninom  underhållsstödet kan hållas tillbaka\r\nbl.a.    genom    att    det    gemensamma\r\nföräldraansvaret     markeras.      Enligt\r\nmotionärerna  kan  även vissa  besparingar\r\ngöras   inom  utgiftsområdet   genom   att\r\nåtgärder      vidtas     mot     felaktiga\r\nutbetalningar.\r\nUtanför utgiftsområdet föreslås från 2003\r\nen skattereduktion för barnfamiljer med ca\r\n80 kr per månad och barn.\r\nFrån  2004 föreslår motionärerna att  ett\r\nbarnkonto  på  40 000 kr  per  barn  under\r\nförskoleåldern införs. Enligt motionärerna\r\nkan   besparingar  då  göras   genom   att\r\ngarantidagarna avskaffas.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion Fi233 yrkandena 8 och 9 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen   ökning  av  utgiftsramen  med  1  741\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2003 och en\r\nökning  med  3  616  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret 2004.\r\nMotionärerna     föreslår     att     ett\r\nbarnomsorgskonto på 80 000 kr för barn som\r\nfyller  1 år införs från den 1 juli  2003.\r\nKontobeloppet, som inte är skattepliktigt,\r\nföreslås trappas av i förhållande till hur\r\nmycket  kommunalt  finansierad  barnomsorg\r\nsom  nyttjas. Maximalt föreslås 40 000  kr\r\nper år kunna tas ut.\r\nMotionärerna    föreslår    vidare    att\r\ngrundnivån  i  föräldraförsäkringen   höjs\r\ntill  180 kr per dag 2003 och till 200  kr\r\nper dag 2004. Dessutom föreslås en höjning\r\nav ersättningsnivån i föräldraförsäkringen\r\ntill    90   %   samt   en   höjning    av\r\nersättningstaket  till  11   prisbasbelopp\r\nfr.o.m.  den  1  juli  2003.  Motionärerna\r\nföreslår  även  att två  kontaktdagar  per\r\nbarn  och år införs för barn mellan 4  och\r\n15   år,   i  stället  för  den  nuvarande\r\nordningen. Kontaktdagarna betalas  ut  med\r\ndet föreslagna beloppet enligt grundnivån.\r\nDen  sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)\r\nföreslås beräknas som genomsnittet  av  de\r\nsenaste   två   årens   inkomst.    Enligt\r\nmotionärerna    leder   det    till    att\r\nkostnaderna    för    föräldraförsäkringen\r\nminskar.\r\nTill följd av den föreslagna reformen med\r\nbarnomsorgskonto, som träder in då  barnet\r\nfyller   1  år,  tillsammans  med   övriga\r\nförändringar    av   föräldraförsäkringen,\r\nanser     motionärerna    att    de     90\r\ngarantidagarna  kan tas bort,  liksom  den\r\nextra mamma/pappamånaden.\r\nMotionärerna föreslår även att vårdbidrag\r\nskall  utges  till  biståndsarbetare   med\r\nfunktionshindrade barn. 500 000 kr  anslås\r\nför detta ändamål.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI  motion Fi234 yrkandena 6 och 7 föreslås\r\n- i förhållande till regeringens förslag -\r\nen ökning av utgiftsramen med 460 miljoner\r\nkronor  för budgetåret 2003 och en  ökning\r\nmed  1  470 miljoner kronor för budgetåret\r\n2004.\r\nMotionärerna   föreslår  ett   fördubblat\r\nbarnbidrag  för barn i åldrarna  ett  till\r\nfem  år, i fyra steg fram till 2006. Under\r\n2003  föreslås en ökning med  200  kr  per\r\nmånad och sedan med ytterligare 250 kr per\r\nmånad  under  2004, 2005 och 2006.  Vidare\r\nföreslås       att      grundnivån       i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 200 kr  per\r\ndag  och  att taket i föräldraförsäkringen\r\nhöjs till 11 prisbasbelopp.\r\nBeräkningen  av  den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI) föreslås förändras så  att\r\nden  grundas på historisk inkomst,  vilket\r\nenligt  motionärerna leder  till  minskade\r\nutgifter.\r\nMotionärerna  anser även att ersättningen\r\nför de 90 garantidagarna bör höjas från 60\r\nkr  till  90  kr  per dag. Dessutom  begär\r\nmotionärerna  att regeringen utreder  samt\r\nlägger    fram   förslag   om   en    s.k.\r\njämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet har att ta ställning till  såväl\r\nförslag  till  utgiftsram  för  budgetåret\r\n2003    som    förslag   till   preliminär\r\nfördelning  av  utgifterna för  budgetåret\r\n2004.   Förslagen  redovisas  i   tabellen\r\nnedan. Beloppen anges i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr    Regeri  m      Fp     kd     c\r\nngen\r\n2003  52 889  -             +       + 460\r\n2 477  -110   1 741\r\n2004  55 077                       +\r\n-    +      +      1 470\r\n577    2 730  3 616\r\n\r\nDen  ekonomiska  krisen och  besparingarna\r\nunder  1990-talet träffade  barnfamiljerna\r\nrelativt hårt. De senaste årens ekonomiska\r\nåterhämtning   i  kombination   med   ökad\r\nsysselsättning och sänkta skatter för låg-\r\noch  medelinkomsttagare  har  dock  gynnat\r\nbarnfamiljerna.  Dessutom  har   riksdagen\r\nunder  de senaste åren beslutat om en  rad\r\ninsatser  inom politikområdet i syfte  att\r\nförbättra  situationen för barnfamiljerna,\r\nbl.a.  höjda  barnbidrag och utbyggnad  av\r\nföräldraförsäkringen.    Även     åtgärder\r\nvidtagna  utanför  politikområdet,   t.ex.\r\ninförandet      av      maxtaxan      inom\r\nförskoleverksamheten                   och\r\nskolbarnsomsorgen, har fått och kommer att\r\nfå   stor  betydelse  för  barnfamiljernas\r\nekonomi.\r\nBarnfamiljernas   disponibla    inkomster\r\nberäknas  öka  med 12,5 %  under  perioden\r\n1999-2002.  Enligt regeringens beräkningar\r\nkommer  sammanboende med barn  att  få  en\r\nstarkare  inkomstutveckling  jämfört   med\r\ngenomsnittet.   Ensamstående   med    barn\r\nberäknas också stärka sina inkomster, även\r\nom  inkomstutvecklingen  för  denna  grupp\r\nblir    svagare   än   för   genomsnittet.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning  att\r\ntrenden   pekar   mot  en   fortsatt   god\r\nutveckling.      Samtidigt       välkomnas\r\nregeringens  avsikt att långsiktigt  verka\r\nför   att  minska  marginaleffekterna  och\r\ndärigenom  minska risken för att  familjer\r\nmed   låga   inkomster   hamnar   i   s.k.\r\nfattigdomsfällor.\r\nYtterligare en positiv utveckling är  det\r\nökade barnafödandet. Under innevarande  år\r\nberäknas  antalet födda  barn  uppgå  till\r\n94 800, vilket är det högsta antalet födda\r\nbarn under de senaste sex åren. För första\r\ngången  sedan 1996 beräknas antalet  födda\r\nbarn   per  kvinna  överstiga  1,6   barn.\r\nUtvärderingar som RFV gjort visar även  en\r\npositiv   utveckling  vad  gäller  pappors\r\nuttag av föräldrapenningdagarna - från  ca\r\n7 % under 1990 till nära 14 % 2001.\r\nUtskottet noterar att regeringen föreslår\r\natt     målet     för    den    ekonomiska\r\nfamiljepolitiken    skall     vara     att\r\nskillnaderna  i  de  ekonomiska  villkoren\r\nmellan  familjer med och utan  barn  skall\r\nminska   inom  ramen  för  den   generella\r\nvälfärden. Den generella välfärdspolitiken\r\nutjämnar    ekonomiska    resurser     och\r\nlevnadsförhållanden. Det familjeekonomiska\r\nstödet bör, enligt regeringen, utformas så\r\natt  barnfamiljernas handlingsutrymme  och\r\nmöjligheter   att   själva   påverka   sin\r\nekonomiska  situation ökar, samtidigt  som\r\nstödet  till  de  mest  utsatta  grupperna\r\nförblir  starkt. Regeringen  överväger  en\r\nstrukturell omläggning av familjepolitiken\r\ni  denna riktning. Regeringen betonar även\r\natt     barnens    bästa    måste     vara\r\nutgångspunkten    för    familjepolitikens\r\nutformning.\r\nUtskottet  ställer sig bakom  regeringens\r\nföreslagna   höjning   av   grundnivån   i\r\nföräldraförsäkringen,    i    syfte    att\r\nförbättra  för  de  föräldrar  som  saknar\r\ninkomst,   har  låg  inkomst  eller   inte\r\nuppfyller         kvalifikationsvillkoren.\r\nHöjningen  avser de dagar som ersätts  med\r\nett   belopp   som  motsvarar   förälderns\r\nsjukpenninggrundande inkomst  och  innebär\r\natt grundnivån i föräldraförsäkringen höjs\r\nfrån  120  kr till 150 kr per dag  fr.o.m.\r\nden  1 januari 2003. Regeringens aviserade\r\nförslag    att    höja    grundnivån     i\r\nföräldraförsäkringen till 180 kr  per  dag\r\nfr.o.m.   2004,  om  det  statsfinansiella\r\nläget    så   medger,   välkomnas   också.\r\nUtskottet ser även positivt på regeringens\r\navsikt    att    höja    inkomsttaket    i\r\nföräldraförsäkringen till 10 prisbasbelopp\r\nden  1  juli 2003, om det statsfinansiella\r\nläget så medger.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker  utskottet\r\nregeringens    förslag    och    avstyrker\r\nmotionerna Fi231 yrkandena 5 och 6,  Fi232\r\nyrkandena 6 och 7, Fi233 yrkandena 8 och 9\r\nsamt Fi234 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nÅlderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten\r\n\r\nPropositionen\r\nÅlderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten      omfattar      AP-fonden\r\n(fördelningssystemet)                  och\r\npremiepensionssystemet.         AP-fondens\r\nutgifter    består   fr.o.m.    2003    av\r\nelderspension  i  form av  tilläggspension\r\noch      inkomstpension      samt       av\r\nadministrationskostnader               för\r\nålderspensionssystemet.      Premiepension\r\nbetalas ur premiepensionssystemet.\r\nDet   reformerade  ålderspensionssystemet\r\ninförs  successivt  och  skall  vara  helt\r\ngenomfört fr.o.m. 2003. Det berör i första\r\nhand personer födda 1938 eller senare. Den\r\ninkomstrelaterade  pensionen  i  det   nya\r\nsystemet  består  av  inkomstpension   och\r\npremiepension.  Under  2001   gjordes   de\r\nförsta  utbetalningarna  av  inkomst-  och\r\npremiepension.  Personer födda  före  1938\r\nfår  sin pension anpassad till nya  regler\r\npå  så  sätt att tilläggspensionen fr.o.m.\r\n2003  utgörs av den tidigare ATP-pensionen\r\nmed   ett  tillägg  motsvarande  den  ATP-\r\nbaserade  folkpensionen. För  dem  som  är\r\nfödda 1938-1953 gäller att tilläggspension\r\nuppbärs   enligt   den  andel   respektive\r\nårskull     berörs    av     det     gamla\r\npensionssystemet.\r\nFrån och med år 2003 kommer utgifterna på\r\nca    7    miljarder   kronor   för    den\r\nbosättningsbaserade delen av folkpensionen\r\ntill    pensionärer   som   också   uppbär\r\ntilläggspension     att     föras     från\r\nÅlderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten   till   utgiftsområde    11\r\nEkonomisk  trygghet  vid  ålderdom.  Detta\r\nmedför  att utgifterna inte ökar  nämnvärt\r\nmellan åren 2002 och 2003.\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  beräkningen av  utgifterna  för\r\nÅlderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten till 155 953 miljoner kronor\r\nför budgetåret 2003.\r\nDe  totala utgifterna för ålderspensioner\r\nvid   sidan  av  statsbudgeten  för   2003\r\nberäknas bli 1 800 miljoner  kronor  högre\r\nän   beräkningen  i  2002  års  ekonomiska\r\nvårproposition. Ökningen förklaras dels av\r\nett högre antagande om inkomstindex vilket\r\nökar  utgifterna  med ca  1  000  miljoner\r\nkronor,  dels  av ett högre  antagande  om\r\nkostnaderna  för  administration  av   AP-\r\nfonderna med ca 800 miljoner kronor.\r\nDet                       inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet  är  en  fristående\r\nförsäkringsgren     vid      sidan      av\r\nstatsbudgeten.        Fördelningssystemets\r\nfinansiella   stabilitet   säkras    genom\r\nreglerna  för automatisk balansering.  Den\r\nautomatiska      balanseringen       avser\r\nindexomräkningen  av  pensionsbehållningar\r\noch  pensioner  och säkrar  att  systemets\r\nskulder   på   sikt   aldrig   överskrider\r\nsystemets tillgångar.\r\nRFV   lämnade  hösten  2002  den   första\r\nårsredovisningen, som avsåg 2001, för  det\r\ninkomstgrundade  pensionssystemet.   Denna\r\nvisade       att      fördelningssystemets\r\ntillgångar,      avgiftstillgång       och\r\nbuffertfond översteg systemets skulder.\r\nDe    faktorer    som   hittills    styrt\r\nutgiftsutvecklingen  är   prisbasbeloppets\r\nutveckling, antalet personer med  intjänad\r\npension  och den genomsnittliga  pensionen\r\nför  de  nybliva pensionärerna. I  samband\r\nmed  att de reformerade intjänandereglerna\r\nträdde i kraft 1999 introducerades  en  ny\r\nfaktor,  inkomstindex,  som  avspeglar  de\r\ngenomsnittliga reala förändringarna för de\r\ntre  föregående åren samt prisförändringen\r\ndet   närmast   föregående   året.   Genom\r\ninförandet  av inkomstindex  som  centralt\r\nindex   i   pensionssystemet  utgör   inte\r\nprisbasbeloppet  längre  en  lika   viktig\r\nfaktor    för   utgiftsutvecklingen    som\r\ntidigare.\r\nInkomstindexets    förändring    påverkar\r\nutgifterna genom den följsamhetsindexering\r\nsom,  med början den 1 januari 2002,  sker\r\nvarje  årsskifte  av  inkomstpension   och\r\ntilläggspension. ATP för ålderspensionärer\r\nfödda        1936       och       tidigare\r\nföljsamhetsindexeras  fr.o.m.   2002   och\r\nfödda  1937 och senare efter 65 års  ålder\r\nfr.o.m.    2003.   Följsamhetsindexeringen\r\ninnebär   att   pensionerna  huvudsakligen\r\nskall  följa den allmänna löneutvecklingen\r\ni   samhället.  Detta  innebär  att   även\r\npensionärerna  får  ta del  av  eventuella\r\nreallönehöjningar.   Likaså   gäller   det\r\nmotsatta  förhållandet.  Om  den  allmänna\r\nstandardutvecklingen i  form  av  löner  i\r\nframtiden sjunker kommer också pensionerna\r\natt anpassas efter detta.\r\nFöljsamhetsindexeringen innebar för  2002\r\natt ATP-pensionen räknades upp med 3,28 %,\r\nvilket innebar en ökning på ca 0,56 %  mer\r\nän  om  pensionen  följt  prisutvecklingen\r\n(prisbasbeloppet). Merutgifter till  följd\r\nav  följsamhetsindexeringen uppgår till ca\r\n563 miljoner kronor för 2002.\r\nUtgiftsutvecklingen                   för\r\nelderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten    kännetecknas    av     en\r\nunderliggande trend av höjda utgifter  med\r\ntiden.  Orsaken till detta är de  nyblivna\r\npensionärernas    genomsnittligt     högre\r\npension   och   att  det  totala   antalet\r\npensionärer med ATP har ökat.\r\nUtbetalningarna                      från\r\npremiepensionssystemet  under  de  närmast\r\nkommande åren kommer att utgöra en  mycket\r\nliten del av de totala pensionsutgifterna.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nDet  utgiftstak som fastställs för  staten\r\ninkluderar   ålderspensionssystemet    vid\r\nsidan  av statsbudgeten. Så har det  varit\r\nsedan utgiftstaket infördes 1997.\r\nFrågan  om  hur  ålderspensionsutgifterna\r\nbör  hanteras i budgeten och i förhållande\r\ntill utgiftstaken aktualiserades i och med\r\natt           det          inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet gjorts  finansiellt\r\nstabilt   genom   regler  för   automatisk\r\nbalansering.   Enligt  regeringen   (prop.\r\n2000/01:70)     krävde     frågan      ett\r\nhelhetsperspektiv    på    den    statliga\r\nbudgetprocessen. Regeringen hänvisade till\r\natt  det inom Regeringskansliet övervägdes\r\nslutsatser  och  eventuella  åtgärder  med\r\nanledning    av    vad   Utredningen    om\r\nutvärdering av budgetprocessen  föreslagit\r\ni betänkande SOU 2000:61 samt att det inom\r\ndet  s.k. Vestaprojektet pågick ett arbete\r\nmed    att   i   vissa   avseenden   ändra\r\nredovisningsprinciperna för statsbudgeten.\r\nHur  utgiftstak och saldomål skulle  komma\r\natt  anpassas till de nya principerna  var\r\nännu  inte avgjort. Mot bakgrund av  detta\r\nföreslog  regeringen ingen  förändring  av\r\nnuvarande ordning.\r\nVid  behandlingen  av nämnda  proposition\r\ntillade utskottet (bet. 2000/01:SfU13) att\r\ndet nya ålderspensionssystemet är ett s.k.\r\navgiftsdefinierat    system,    som     är\r\nfristående från statsbudgeten  och  i  sin\r\nhelhet       finansieras      med       en\r\nspecialdestinerad och fast pensionsavgift.\r\nMed   föreslagna  regler  för   automatisk\r\nbalansering     skulle    pensionssystemet\r\ndärtill    bli   långsiktigt   finansiellt\r\nstabilt.  Varken  den allmänna  ekonomiska\r\nutvecklingen       eller      demografiska\r\nförändringar   skulle   därutöver    kunna\r\nföranleda  politiska beslut som  begränsar\r\npensionsutgifternas   storlek.   Det   var\r\nenligt  utskottets mening  därför  viktigt\r\natt  osäkerhet  inte  i  något  sammanhang\r\nuppkom     om     det    inkomstrelaterade\r\nålderspensionssystemets autonomi. För  den\r\nhändelse  denna  del  av  pensionssystemet\r\näven  fortsättningsvis skulle  ingå  under\r\nett  utgiftstak  var det enligt  utskottet\r\nviktigt  att  innebörden  av  ett   sådant\r\nutgiftstak     i     förhållande      till\r\npensionssystemet tydligt klargörs.\r\nI  betänkande 2001/02:SfU1 s.  27  pekade\r\nutskottet åter på frågan.\r\nI  årets budgetproposition har regeringen\r\nett     specifikt     yrkande     avseende\r\nålderspensionssystemet   vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten,  nämligen   att   riksdagen\r\nskall  godkänna beräkningen av  utgifterna\r\nför 2003.\r\nUtskottet,     som    konstaterar     att\r\nregeringens  förslag  inte  har  föranlett\r\nnågra   motionsyrkanden,  har  inget   att\r\nerinra    mot    denna    beräkning.    Av\r\nbudgetpropositionen   framgår   emellertid\r\ninte   om   riksdagens   godkännande    av\r\nberäkningen   avses  få  någon   förändrad\r\ninnebörd  jämfört med tidigare.  Utskottet\r\nföreslår    därför   att   finansutskottet\r\nbeaktar     det    anförda    vid     sitt\r\nställningstagande  till  propositionen   i\r\ndenna del.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster\r\n\r\nSocialförsäkringarna finansieras av allmän\r\npensionsavgift,  socialavgifter,   statlig\r\nålderspensionsavgift     och      allmänna\r\nskattemedel.\r\nDen  nya  socialavgiftslagen  (2000:980),\r\nsom  trädde  i  kraft den 1 januari  2001,\r\ninnebär  främst en lagteknisk och språklig\r\nbearbetning  av de tidigare bestämmelserna\r\nom  socialavgifter samt en anpassning till\r\nden nya socialförsäkringslagen (1999:799).\r\nSocialavgifter          utgörs          av\r\narbetsgivaravgifter och  egenavgifter  och\r\ntas  ut  för  att finansiera systemen  för\r\nsocial trygghet.\r\nArbetsgivaravgifter      betalas       av\r\narbetsgivare och andra personer som ger ut\r\nersättning som är avgiftspliktig enligt  2\r\nkap.   socialavgiftslagen.  Avgiftspliktig\r\nersättning  är främst löner,  arvoden  och\r\nandra       skattepliktiga       förmåner.\r\nAvgiftsunderlaget   för    beräkning    av\r\narbetsgivaravgifter består av summan av de\r\navgiftspliktiga   ersättningar   som   har\r\nutgetts     under     en    kalendermånad.\r\nArbetsgivaravgifterna uppgår till 30,13  %\r\nav         avgiftsunderlaget,        varav\r\nsjukförsäkringsavgiften  utgör   8,80   %,\r\narbetsmarknadsavgiften    5,84    %    och\r\narbetsskadeavgiften 1,38 %.\r\nEgenavgifter betalas av fysiska  personer\r\nsom  har  avgiftspliktig inkomst enligt  3\r\nkap.  socialavgiftslagen.  I  första  hand\r\nbetalas  egenavgifter  för  överskott   av\r\nnäringsverksamhet  i vilken  den  som  har\r\ninkomsten  har  arbetat i inte  oväsentlig\r\nutsträckning. Egenavgifterna  uppgår  till\r\n28,32   %   av  avgiftsunderlaget,   varav\r\nsjukförsäkringsavgiften  utgör   9,53   %,\r\narbetsskadeavgiften     1,38     %     och\r\narbetsmarknadsavgiften 3,30 %.\r\nVid  beräkning  av  arbetsgivaravgifterna\r\ngäller att en arbetsgivare varje månad får\r\ngöra  avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock  högst med 3 550 kr, vilket motsvarar\r\nen  årlig lönesumma på 852 000 kr. När det\r\ngäller   beräkning  av  egenavgifter   får\r\navdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock  högst  med 9 000 kr per  år,  vilket\r\nmotsvarar ett avgiftsunderlag på  180  000\r\nkr.\r\nSverige  hade tidigare även  en  regional\r\nnedsättning   av   socialavgifterna    men\r\ntvingades  upphöra  med nedsättningen  med\r\nanledning   av   att   EG-kommissionen   i\r\ndecember  2000 inte fann stödet  förenligt\r\nmed  EG:s  statsstödsregler. Dessa  regler\r\ntillät driftsstöd i Sverige endast i  form\r\nav bidrag till transport av varor. Sverige\r\nutnyttjade    denna    möjlighet     genom\r\nstödformen  regionalt  transportbidrag.  I\r\növrigt kunde driftsstöd endast lämnas inom\r\nramen   för  s.k.  försumbart  stöd.   Det\r\ninnebär  att  offentligt  stöd  till   ett\r\nenskilt företag inte får uppgå till mer än\r\nsammanlagt   100   000   euro   under   en\r\ntreårsperiod.  En sådan period  kan  sedan\r\nföljas av en ny treårsperiod.\r\nGenom lagen (2001:1170) om utvidgning  av\r\nde      särskilda     avdragen      enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980), som  trädde\r\ni  kraft  den 1 januari 2002, infördes  en\r\nregional  stimulans  för  företagandet   i\r\nstödområde A. Lagen är utformad så att den\r\nryms  inom  ramen för det s.k.  försumbara\r\nstödet.  Företag inom sektorerna  kol  och\r\nstål, jordbruk, vattenbruk och fiske  samt\r\ntransport är därmed uteslutna. Stimulansen\r\nlämnas  genom utvidgade avdrag  på  10  %,\r\nutöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av\r\narbetsgivaravgifter   och    egenavgifter.\r\nAvdragen  är maximerade på samma sätt  som\r\navdragen  på  5 %. Det utvidgade  avdraget\r\navseende  arbetsgivaravgifter  är   därför\r\nmaximerat  till  7 100 kr  per  månad  och\r\navseende egenavgifter till 18 000  kr  per\r\når.\r\nDen  23  juli 2002 upphörde Fördraget  om\r\nupprättande   av   Europeiska   kol-   och\r\nstålgemenskapen att gälla. Det innebär att\r\ndet inte längre finns något\r\nEG-rättsligt  hinder att  låta  verksamhet\r\ninom  kol-  och stålindustrin omfattas  av\r\ndet  särskilda avdraget. Regeringen har  i\r\nproposition        2002/03:5         Vissa\r\nmervärdesskattefrågor m.m. lagt  fram  ett\r\nförslag om upphävande av bestämmelsen  att\r\nlagen  inte  skall tillämpas på verksamhet\r\ninom kol- och stålindustri.\r\nArbetsgivare  och  egenföretagare   skall\r\nockså  enligt lagen (1994:1920) om  allmän\r\nlöneavgift  betala allmän  löneavgift  med\r\n2,69 %.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI    budgetpropositionen   föreslås    att\r\nriksdagen för budgetåret 2003 godkänner en\r\ni  en  särskild bilaga redovisad beräkning\r\nav  statsbudgetens inkomster. Inkomsten av\r\nsocialavgifter  och  löneskatter  beräknas\r\nuppgå till 260 miljarder kronor.\r\nÅren   2002   till   2004   beräknas   de\r\nsammanlagda intäkterna öka med ca\r\n16  miljarder  kronor per år.  I  huvudsak\r\nberor utvecklingen på antagen förändring i\r\nlönesumman.\r\nStödet  till företagen i form av nedsatta\r\nsocialavgifter  beräknas 2002  uppgå  till\r\ntotalt   6,7   miljarder   kronor.   Under\r\nprognostiden      2003-2004      förväntas\r\nnedsättningarna öka med ca  0,2  miljarder\r\nkronor per år.\r\nJämfört   med  beräkningen  i  2002   års\r\nekonomiska  vårproposition ökar intäkterna\r\nmed 7,2 miljarder kronor år 2003. Ökningen\r\nförklaras   i   huvudsak   av   en   högre\r\nlönesumma.\r\nI  propositionen framhålls att ett  syfte\r\nmed  den  förändrade  avgiftsstruktur  som\r\nriksdagen   beslutat  med   anledning   av\r\nbudgetpropositionen  för  år  1998  (prop.\r\n1997/98:1,   bet.   1997/98:FiU1,    rskr.\r\n1997/98:36) var att inom ramen för  ett  i\r\nprincip   oförändrat  avgiftsuttag   skapa\r\nbättre samstämmighet mellan inkomster  och\r\nutgifter  i bl.a. sjukförsäkringssystemet.\r\nRegeringen föreslår ändringar av  enskilda\r\navgiftssatser     medan     det     totala\r\navgiftsuttaget   skall  vara   oförändrat.\r\nUnderlaget  för socialavgifterna  beräknas\r\ntill totalt ca 1 033 miljarder kronor  för\r\n2003.\r\nFör   2003  beräknas  de  kostnader   som\r\nsjukförsäkringsavgiften skall täcka  uppgå\r\ntill  110,14 miljarder kronor.  Regeringen\r\nföreslår            därför             att\r\nsjukförsäkringsavgiften                  i\r\narbetsgivaravgifterna höjs till 11,08 % av\r\navgiftsunderlaget  och  till  11,81  %  av\r\navgiftsunderlaget i egenavgifterna.\r\nFör   2003  beräknas  de  kostnader   som\r\narbetsskadeavgiften skall täcka uppgå till\r\n6,72 miljarder kronor. Regeringen föreslår\r\ndärför    att    arbetsskadeavgiften     i\r\narbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna\r\nsänks till 0,68 % av avgiftsunderlaget.\r\nFör   2003  beräknas  de  kostnader   som\r\narbetsmarknadsavgiften skall  täcka  uppgå\r\ntill  36,83  miljarder kronor.  Regeringen\r\nföreslår därför att arbetsmarknadsavgiften\r\ni  arbetsgivaravgifterna sänks till 3,70 %\r\nav  avgiftsunderlaget och till 1,16  %  av\r\navgiftsunderlaget i egenavgifterna.\r\nEftersom      de     ovan      föreslagna\r\nförändringarna  således  inte  skall  leda\r\ntill  någon  förändring av det sammantagna\r\nuttaget    av   arbetsgivaravgifter    och\r\negenavgifter,   föreslår   regeringen   en\r\nhöjning  av den allmänna löneavgiften  med\r\n0,56   procentenheter  till  3,25   %   av\r\navgiftsunderlaget.\r\nFörändringarna i avgiftsnivåerna föreslås\r\ngälla fr.o.m. den 1 januari 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion  Fi287  yrkande  39  begärs  att\r\nföretag    inom    sektorerna    jordbruk,\r\nvattenbruk  och  fiske med  driftställe  i\r\nstödområde A också skall omfattas  av  den\r\nregionala         nedsättningen         av\r\nsocialavgifterna. I motion Fi231 yrkande 4\r\nfinns ett likartat yrkande.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion  Sk382  yrkande  25  begärs  ett\r\ntillkännagivande om att underlaget för den\r\ngenerella  nedsättningen  av  arbetsgivar-\r\noch   egenavgifterna   skall   höjas   för\r\narbetsgivaravgifterna  till  1,5  miljoner\r\nkronor  och för egenavgifterna  till  över\r\n300 000 kr. I motion Fi232 yrkande 4 finns\r\nett   likartat   yrkande   dock   med   de\r\nskillnaderna    att   aktuellt    underlag\r\navseende arbetsgivaravgifterna skall höjas\r\ntill  över  1  miljon kronor  och  att  en\r\nmotsvarande  ökning skall  ske  vad  avser\r\negenavgifterna. Förslagen beräknas  minska\r\nstatens   inkomster  med  1  300  miljoner\r\nkronor  för  2003 och med 1  250  miljoner\r\nkronor för 2004.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI   motion  Sk383  yrkande  5  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om generell  nedsättning\r\nav  arbetsgivar-  och egenavgifter  med  7\r\nprocentenheter  på  lönesummor  upp   till\r\n900  000  kr respektive 250 000 kr fr.o.m.\r\n2004.    Samma   yrkande   framställs    i\r\nmotionerna  Fi233  yrkande  6  och   Fi256\r\nyrkande  15.  Förslaget  beräknas   minska\r\nstatens   inkomster  med  3  160  miljoner\r\nkronor för 2004.\r\nI  motion  Fi256 yrkande  16  begärs  ett\r\nbeslut  om  höjda arbetsgivaravgifter  med\r\n0,47     procentenheter,    varav     0,25\r\nprocentenheter  på sjukförsäkringsavgiften\r\nmed  anledning av införande av ytterligare\r\nen   karensdag,  0,12  procentenheter   på\r\nföräldraförsäkringsavgiften med  anledning\r\nav        ökade       förmåner        inom\r\nföräldraförsäkringen       och        0,10\r\nprocentenheter  på allmän  löneavgift  med\r\nanledning    av    växling    mot    lägre\r\ninkomstskatt.   Förslaget   beräknas   öka\r\nstatens   inkomster  med  4  680  miljoner\r\nkronor  för  2003 och med 4  930  miljoner\r\nkronor för 2004.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI  motion Fi286 yrkande 18 begärs att  den\r\ngenerella  nedsättningen  av  arbetsgivar-\r\noch  egenavgifterna skall uppgå till  8  %\r\nupp   till  nuvarande  maximala  underlag.\r\nMotionärerna  anför att förslaget  främjar\r\nde  mindre företagen. Förslaget innebär en\r\nminskning av statens inkomster med  3  700\r\nmiljoner  kronor för 2003 och  med  2  800\r\nmiljoner  kronor för 2004. I motion  Fi234\r\nyrkandena  11  och  12  finns  motsvarande\r\nyrkanden.\r\nI  motion  Fi286 yrkande  19  begärs  att\r\nnedsättningen   av   arbetsgivaravgifterna\r\nskall  beräknas  på den årliga  lönesumman\r\noch   inte  som  i  dag  på  en  månadsvis\r\nlönesumma. Enligt motionärerna  behövs  en\r\nsådan   ändring  för  företag  med   stora\r\nsäsongsvariationer. I samma motion yrkande\r\n20 begärs ett beslut om riktade sänkningar\r\nav  arbetsgivaravgifterna  från  2003  för\r\ninrättande      av     övergångsmarknader.\r\nMotionärerna  anser  att  sådana   riktade\r\nsänkningar  är  nödvändiga  för   att   ge\r\narbetslösa    förutsättningar    att    få\r\nanställning.  Sistnämnda  förslag  innebär\r\ninkomstminskningar  för  staten  med   750\r\nmiljoner  kronor för 2003 och  med  1  250\r\nmiljoner  kronor för 2004. I motion  Fi234\r\nyrkande   11   och  12  finns  motsvarande\r\nyrkanden.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nNär      det      gäller     Folkpartiets,\r\nKristdemokraternas och Centerpartiets krav\r\npå    sänkta   arbetsgivaravgifter   anser\r\nutskottet att det inte finns utrymme  vare\r\nsig   för   en   generell   sänkning    av\r\nsocialavgifterna  eller  en   höjning   av\r\nunderlagen för avgiftsnedsättning.\r\nUtskottet noterar i övrigt att Riksdagens\r\nrevisorer  -  på  förslag av  utskottet  -\r\ngjorde en granskning av den nedsättning av\r\nsocialavgifterna om 5 % som infördes den 1\r\njanuari  1997. Revisorerna konstaterade  i\r\nförslag  till riksdagen (2001/02:RR2)  att\r\nsyftet   med   stödet  är  att   stimulera\r\nnyanställningar       och        uppmuntra\r\negenföretagande. Konstruktionen av  stödet\r\ninnebar dock att sysselsättningseffekterna\r\nblev begränsade, medan de statsfinansiella\r\nkonsekvenserna blev stora. Orsaken härtill\r\nvar  framför allt att nedsättningen endast\r\ni     begränsad    omfattning    påverkade\r\nföretagens anställningsbeslut. Revisorerna\r\nansåg  att regeringen borde ges i  uppdrag\r\natt  inom  ett  år redovisa effekterna  av\r\nnedsättningen av socialavgifterna och  att\r\nutvärderingen  i  första hand  borde  avse\r\nsysselsättningseffekter.       Revisorerna\r\nföreslog  att  riksdagen  som  sin  mening\r\nskulle ge regeringen detta till känna.\r\nFrågan     behandlades    i    betänkande\r\n2001/02:FiU1. Finansutskottet anförde  att\r\nregeringen  i proposition 2001/02:45  hade\r\nföreslagit   en   utökad  nedsättning   av\r\nsocialavgifterna  i  stödområde   A.   Mot\r\nbakgrund     av    att    den    generella\r\nnedsättningen av socialavgifterna varit  i\r\nkraft  en  relativt  begränsad  tidsperiod\r\nsamt  att  regeringen  avsåg  att  föreslå\r\nförändringar   i   nedsättningen    gjorde\r\nutskottet   bedömningen   att   en   sådan\r\nutvärdering som revisorerna efterlyste för\r\nnärvarande    inte   var   påkallad.    En\r\nutvärdering  borde ske när  det  utvidgade\r\nsystemet varit i kraft ett par år.  Därmed\r\navstyrkte utskottet revisorernas yrkande.\r\nBeträffande  Kristdemokraternas  krav  på\r\nhöjda      procentsatser     för     vissa\r\nsocialavgifter  är förslaget  knutet  till\r\nreformer   i   form   av   införande    av\r\nytterligare     en    karensdag,     höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner   och    sänkt\r\ninkomstskatt.   Eftersom  utskottet   inte\r\nanser  att dessa reformer skall genomföras\r\nkan utskottet inte tillstyrka förslaget.\r\nBeträffande Centerpartiets yrkande om att\r\nreduktionen av arbetsgivaravgifterna skall\r\nberäknas  på  den  årliga  lönesumman  har\r\nutskottet  i  sitt  av riksdagen  godkända\r\nbetänkande   2000/01:SfU5   avstyrkt   ett\r\nliknande   motionsyrkande.  I  betänkandet\r\nbehandlade      utskottet      regeringens\r\nproposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag,\r\nvari  anfördes att betalningsperioden  för\r\narbetsgivaravgifter                 enligt\r\nsocialavgiftslagen  av  både  systematiska\r\noch  pedagogiska skäl borde vara  densamma\r\nsom   i  skattebetalningslagen.  Utskottet\r\nansåg   att  bestämmelserna  om  månadsvis\r\nberäkning      och      betalning       av\r\narbetsgivaravgifterna  av   administrativa\r\nskäl   då  inte  kunde  ändras.  Utskottet\r\nvidhöll  i  yttrande  2001/02:SfU1y  denna\r\ninställning.  Utskottet finner  inte  skäl\r\natt nu göra en annan bedömning.\r\nVad  gäller Moderaternas förslag om  ökad\r\nnedsättning av socialavgifterna i Norrland\r\nkonstaterar   utskottet   att   lagen   om\r\nutvidgning av de särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen faller inom  ramen  för\r\ndet  s.k.  försumbara  stödet  enligt  EG-\r\nregler.  I  lagen undantas därför  företag\r\ninom    bl.a.    sektorerna    kol-    och\r\nstålindustri,  jordbruk,  vattenbruk   och\r\nfiske.  Enligt  utskottets mening  är  det\r\nviktigt  att stödet ges en utformning  som\r\när  förenlig med de regler som gäller inom\r\nEU  för  statsstöd. Utskottet noterar  att\r\nregeringen lämnat förslag om upphävande av\r\nbestämmelsen   att   lagen   inte    skall\r\ntillämpas  på  verksamhet  inom  kol-  och\r\nstålindustri.\r\nDet  regionala avdraget vid beräkning  av\r\narbetsgivaravgifterna skall i första  hand\r\navse  sjukförsäkringsavgiften och därefter\r\nföräldraförsäkringsavgiften.      Detsamma\r\ngäller  avdraget  från egenavgifterna  som\r\ndessutom  skall  avse  arbetsskadeavgiften\r\noch          efterlevandepensionsavgiften.\r\nUtskottets principiella inställning är att\r\ndet  bör finnas ett tydligt samband mellan\r\nde socialavgifter som erläggs och de olika\r\nförmåner   som   dessa   avgifter    skall\r\nfinansiera. Ett sådant samband är  lagfäst\r\ni   den   nya   lagen  om  fördelning   av\r\nsocialavgifter. En regional nedsättning av\r\nsocialavgifter avsedd att bl.a.  stimulera\r\nsmåföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste    betraktas   som   en    del    av\r\nregionalpolitiken. Mot bakgrund  av  detta\r\noch     att     det     dessutom     finns\r\navgifter/löneskatter  som  inte  har  till\r\nsyfte   att   finansiera   förmåner   inom\r\nsocialförsäkringen kan  det  ifrågasättas,\r\noch  särskilt vid en eventuell  utvidgning\r\nav avdraget, om det är lämpligt att för en\r\nregional åtgärd ta i anspråk avgifter  som\r\när    avsedda    att   finansiera    vissa\r\npreciserade    sociala    förmåner     som\r\nsjukpenning och föräldrapenning.\r\nUtskottet  kan  således  inte  tillstyrka\r\nModeraternas motionsförslag.\r\nMed  dessa  påpekanden godtar  utskottet,\r\nsåvitt     avser    socialavgifter     och\r\nlöneskatter,   regeringens  beräkning   av\r\nstatsbudgetens  inkomster  för  budgetåret\r\n2003.  Utskottet avstyrker  i  motsvarande\r\ndelar  motionerna Fi287 yrkande 39,  Fi231\r\nyrkande 4, Sk382 yrkande 25, Fi232 yrkande\r\n4, Sk383 yrkande 5, Fi256 yrkandena 15 och\r\n16, Fi233 yrkande 6, Fi286 yrkandena 18-20\r\noch Fi234 yrkandena 11 och 12.\r\n\r\nMotion   om   höjning  av   det   allmänna\r\ngrundavdraget\r\n\r\nI  motion  Fi230  (s, v,  mp)  yrkande  12\r\nbegärs     beträffande    det     allmänna\r\ngrundavdraget  bl.a.  en  höjning  av  det\r\nlägsta skiktet från 40,3 % till 42,3 %  av\r\nprisbasbeloppet.   Med   anledning   härav\r\nfinner   utskottet  anledning  att  anföra\r\nföljande.\r\nFör  varje  år  som en person  har  varit\r\nförsäkrad  och  har haft inkomster  här  i\r\nlandet  som  är  pensionsgrundande,  skall\r\nhans    eller   hennes   pensionsgrundande\r\ninkomst  fastställas.  Detta  gäller  dock\r\nendast  om summan av de inkomster  som  är\r\npensionsgrundande uppgått för år 2002 till\r\nminst  29,3 % och fr.o.m. 2003 till  minst\r\n40,3  % av det för intjänandeåret gällande\r\nprisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring.\r\nAllmän   pensionsavgift   tas   ut    för\r\nfinansiering    av    försäkringen     för\r\ninkomstpension och tilläggspension  enligt\r\nlagen    (1998:674)   om    inkomstgrundad\r\nålderspension och tilläggspension  i  form\r\nav  ålderspension enligt lagen  (1962:381)\r\nom  allmän försäkring. Avgiften betalas av\r\nden  enskilde och beräknas på ett underlag\r\nsom  består av inkomst av anställning  och\r\ninkomst  av annat förvärvsarbete till  den\r\ndel  summan av inkomsterna inte överstiger\r\n8,07  inkomstbasbeloppet.  Avgiften  utgör\r\nför  närvarande  7 % av avgiftsunderlaget.\r\nAvgiften   betalas  inte   av   den   vars\r\ninkomster för året understiger 29,3 %  vid\r\n2003  års taxering och därefter 40,3 %  av\r\nprisbasbeloppet.\r\nStatlig ålderspensionsavgift tas  ut  för\r\nfinansiering    av    försäkringen     för\r\ninkomstgrundad   ålderspension.   Avgiften\r\nbetalas    med   10,21    %    på    vissa\r\nsocialförsäkringsersättningar  m.m.   till\r\nden del dessa ersättningar tillsammans med\r\növriga  pensionsgrundande  inkomster  inte\r\növerstiger 8,07 inkomstbasbelopp. Dessutom\r\nskall statlig ålderspensionsavgift betalas\r\npå    pensionsgrundande   belopp   (fiktiv\r\ninkomst som grundar pensionsrätt bl.a. för\r\nföräldrar till små barn) och fr.o.m.  2003\r\npå   inkomstrelaterad  ålderspension   och\r\ninkomstrelaterad    sjukersättning     och\r\ninkomstrelaterad      aktivitetsersättning\r\nenligt  8  kap. lagen om allmän försäkring\r\nmed  18,5  %.  Avgiften  betalas  inte  på\r\nersättningar och inkomster som för år 2002\r\nunderstiger 29,3 % och därefter 40,3 %  av\r\nprisbasbeloppet.\r\nEnligt  nuvarande  bestämmelser  i  lagen\r\n(2001:1227)   om   självdeklaration    och\r\nkontrolluppgifter är bl.a.  fysisk  person\r\nskyldig  att  lämna  självdeklaration  när\r\nhans  eller hennes intäkter av tjänst  och\r\nav     aktiv    näringsverksamhet    under\r\nbeskattningsåret uppgått  till  sammanlagt\r\n29,3  %  och  fr.o.m. nästa beskattningsår\r\nminst  40,3  %  av  prisbasbeloppet.   Det\r\ninnebär   att  inkomster  som  understiger\r\ndenna  gräns  inte läggs  till  grund  för\r\ntaxering.  En  höjning  av  det   allmänna\r\ngrundavdraget 2003 från 40,3 % till 42,3 %\r\nav  prisbasbeloppet bör få till följd  att\r\ngränsen   för   skyldigheten   att   lämna\r\nsjälvdeklaration och kontrolluppgift skall\r\nhöjas  till  42,3  %  av  prisbasbeloppet.\r\nDärmed  kommer  inkomster som  understiger\r\ndenna gräns inte att läggas till grund för\r\ntaxering.\r\nEftersom  taxeringen tjänar som  underlag\r\nför   beräkning   av   avgifter   och   av\r\npensionsgrundande     inkomst      tvingas\r\nutskottet konstatera att ett höjt  allmänt\r\ngrundavdrag medför, förutom att den  nedre\r\ninkomstgränsen  för  betalning  av  allmän\r\npensionsavgift         och         statlig\r\nålderspensionsavgift   måste    höjas    i\r\nmotsvarande mån, att detsamma  gäller  för\r\ngränsen      för     fastställande      av\r\npensionsgrundande inkomst.\r\nUtskottet  har  i yttrande  2001/02:SfU1y\r\nkommenterat då föreslagna ändringar av den\r\npensionsgrundande      inkomsten       och\r\npensionsavgifter till följd av en  höjning\r\nav det allmänna grundavdraget till 40,3  %\r\nav  prisbasbeloppet. Utskottet  ansåg  det\r\nolyckligt    om   en   annars    vällovlig\r\nskatteväxling  ledde  till  att   enskilda\r\npersoners  ålderspension påverkades.  Även\r\nom  förslagen  innebar att  pensionsavgift\r\ninte   skulle   betalas   om   inkomsterna\r\nundersteg detta belopp, kunde förändringar\r\nav      grundavdraget      och      därmed\r\ndeklarationsskyldigheten    medföra    att\r\nenskilda personer fick svårt att bilda sig\r\nen  uppfattning  om  vilka  inkomster  som\r\nskulle komma att läggas till grund för den\r\nframtida pensionen. Utskottet godtog  dock\r\nregeringens  förslag  om  höjd  gräns  för\r\nfastställande av pensionsgrundande inkomst\r\nliksom          förslagen         avseende\r\npensionsavgifterna. Om ytterligare höjning\r\nav  det allmänna grundavdraget skulle  bli\r\naktuell,   fanns  det,  enligt  utskottets\r\nmening, skäl att överväga om den indirekta\r\nkopplingen mellan ett höjt grundavdrag och\r\nden   nedre  gränsen  för  att  fastställa\r\npensionsgrundande inkomst kan  bibehållas.\r\nMed  detta påpekande tillstyrkte utskottet\r\nregeringens förslag till ändringar i lagen\r\nom   allmän   pensionsavgift,   lagen   om\r\ninkomstgrundad ålderspension och lagen  om\r\nstatlig ålderspensionsavgift.\r\nEnligt utskottets mening bör en höjning av\r\ndet  allmänna grundavdraget  från  40,3  %\r\ntill 42,3 % av prisbasbeloppet medföra att\r\nriksdagen antar motsvarande följdändringar\r\nvad   avser   pensionsgrundande   inkomst,\r\nallmän    pensionsavgift    och    statlig\r\nålderspensionsavgift.   Utskottet    anser\r\nvidare att regeringen bör överväga om  den\r\nindirekta  kopplingen  mellan   ett   höjt\r\ngrundavdrag och den nedre gränsen för  att\r\nfastställa pensionsgrundande inkomst skall\r\nbibehållas.   Det   sistnämnda   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:  Tomas Eneroth  (s),  Sven  Brus\r\n(kd),  Ronny  Olander (s),  Sten  Tolgfors\r\n(m),  Bo Könberg (fp), Anita Jönsson  (s),\r\nMona  Berglund Nilsson (s), Ulla  Hoffmann\r\n(v),  Mariann Ytterberg (s),  Anita  Sidén\r\n(m),  Lennart Klockare (s), Linnéa  Darell\r\n(fp),   Birgitta  Carlsson  (c),   Kerstin\r\nKristiansson    Karlstedt    (s),     Anna\r\nLilliehöök  (m),  Göte Wahlström  (s)  och\r\nMona Jönsson (mp).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Moderata samlingspartiet\r\nSten   Tolgfors,  Anita  Sidén  och   Anna\r\nLilliehöök  (alla m) anser att  utskottets\r\nyttrande  i nedan angivna avseenden  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   anser    att\r\nanslaget       Utvecklingsinsatser       i\r\nstorstadsregionerna bör  upphöra  och  att\r\nandra  metoder  som  är  effektivare   och\r\nbättre skall prövas. Vi menar att en av de\r\nviktigaste uppgifterna är att skapa social\r\noch  geografisk rörlighet  i  det  svenska\r\nsamhället.  Detta kan uppnås  bl.a.  genom\r\natt  bostadsmarknaden och  arbetsmarknaden\r\navregleras. Anslaget Inte-grationsåtgärder\r\nbör     avvecklas    och    medel     till\r\norganisationer  som  arbetar   mot   bl.a.\r\nrasism  och  diskriminering  bör  istället\r\ndistribueras    genom   utgiftsområde    9\r\nHälsovård,   sjukvård   och   omsorg.   Vi\r\nmotsatte     oss    att    ett    särskilt\r\nintegrationsverk inrättades och anser  att\r\nverket    skall   läggas   ned.   Anslaget\r\nOmbudsmannen mot etnisk diskriminering bör\r\nflyttas  till utgiftsområde 14  Arbetsliv.\r\nAnslaget  Hemutrustningslån  kan   minskas\r\ngenom  ändrade regler. Slutligen  föreslår\r\nvi   att  anslaget  till  Migrationsverket\r\nökas.  Målet  bör vara att väntetiden  för\r\nbeslut  om uppehållstillstånd uppgår  till\r\nmaximalt sex månader.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi231\r\nyrkandena  5 och 6 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 327,4\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 126,5 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nUtgifterna     för     sjukpenning     och\r\nrehabilitering  har ökat dramatiskt  under\r\nde   senaste  åren.  Till  skillnad   från\r\nregeringen anser vi att sjukfrånvaron inte\r\nkan  minskas  enbart  genom  åtgärder   på\r\narbetsplatserna.\r\nErsättningsnivåer  och  karensdagar   har\r\nhistoriskt sett visat sig påverka  antalet\r\nersatta sjukpenningdagar. Vi föreslår  att\r\nen  andra  karensdag  införs  den  åttonde\r\nfrånvarodagen.\r\nVi  anser  att utbildningen av  läkare  i\r\nförsäkringsmedicin behöver förbättras. Det\r\nav regeringen föreslagna resurstillskottet\r\npå   20   miljoner  kronor   per   år   är\r\notillräckligt, och vi tillför  därför  RFV\r\nytterligare 30 miljoner kronor  för  sådan\r\nutbildning.\r\nVi     föreslår    vidare     att     den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten beräknas på\r\nett  genomsnitt av de två föregående årens\r\ninkomst och att sjukskrivningar till följd\r\nav     trafikskador    bryts     ut     ur\r\nsjukpenningförsäkringen och i stället förs\r\növer till trafikförsäkringen.\r\nFör  att ge försäkringskassorna möjlighet\r\natt  upphandla rehabiliteringstjänster  av\r\nannat  landsting än det egna,  av  privata\r\nföretag eller vid behov utomlands föreslår\r\nvi  att  520  miljoner kronor, utöver  vad\r\nregeringen      föreslagit,       tillförs\r\nförsäkringskassorna för detta ändamål.\r\nGenom  ökade kontrollinsatser kan  enligt\r\nvår      mening     antalet      felaktiga\r\nförtidspensioneringar  minska   och   fler\r\nmänniskor återvända till arbetslivet.\r\nVi motsätter oss de nya lägre beviskraven\r\ni   arbetsskadeförsäkringen  och  anser  i\r\nstället  att  ett  arbetsskadeobligatorium\r\nbör införas för arbetsgivare. Arbetsgivare\r\nkan      då      teckna     en      privat\r\narbetsskadeförsäkring   som    premiesätts\r\nefter de risker olika verksamheter skapar.\r\nDetta  leder  till  att  arbetsgivare  får\r\nökade     incitament     att     förebygga\r\narbetsskador.\r\nVidare  motsätter vi oss  en  höjning  av\r\ntaket i sjukförsäkringen och föreslår  att\r\nsjuk- och rehabiliteringspenning utges för\r\nlönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp.\r\nI  enlighet med motion Fi231 yrkandena  5\r\noch  6 föreslår vi en - i förhållande till\r\nregeringens   förslag   -   minskning   av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 9 318\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 13 215 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom\r\n\r\nVi  anser  att  90  % av  bostadskostnaden\r\nmellan  100  kr och 4 500 kr  skall  kunna\r\nläggas   till  grund  för  det   generella\r\nbostadstillägget. Enligt  vår  uppfattning\r\nhar   utformningen   av   bostadstillägget\r\nverkat  kostnadsdrivande på  framför  allt\r\nkommunernas hyressättning. För pensionärer\r\nmed full BTP innebär förslaget som mest en\r\nförsämring  med  144 kr i  månaden.  Detta\r\nkompenseras  av  Moderaternas  förslag  om\r\nhöjning  av grundavdraget, vilket  innebär\r\natt en pensionär med garantipension får ca\r\n130  och  156  kronor mer i månaden  efter\r\nskatt 2003 respektive 2004.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi231\r\nyrkandena  5 och 6 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramarna  för  budgetåren  2003  och\r\n2004 med 570 miljoner kronor per år.\r\n\r\nUtgiftsområde  12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nVi  anser  att statens stöd till  familjer\r\noch   barn   präglas  av  alltför   mycket\r\ndetaljreglering    och     vill     återge\r\nbarnfamiljerna valfriheten. Det görs  bäst\r\ngenom  att  barnfamiljerna får mer  pengar\r\natt   fritt  förfoga  över.  Vi   föreslår\r\ndärför,  utanför politikområdet,  att  ett\r\ngrundavdrag   införs   i   den   kommunala\r\nbeskattningen på 12 000 kr per barn  2003.\r\nFör  att  främja valfriheten motsätter  vi\r\noss   dessutom  den  redan  införda  extra\r\nmamma/pappamånaden i föräldraförsäkringen.\r\nVidare   motsätter  vi  oss   regeringens\r\naviserade    höjning    av     taket     i\r\nföräldraförsäkringen.  Vi  anser  att  den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  (SGI)   i\r\nföräldraförsäkringen skall baseras  på  de\r\ntvå  föregående åren. Underhållsstödet bör\r\nses över.\r\nVi  tillför medel för att adoptionsbidrag\r\nskall  kunna  utges med 50 % av  kostnaden\r\nför  adoptionen  av ett barn,  dock  högst\r\n55  000  kr. Medel avsätts för  en  månads\r\nretroaktivitet  i samband med  ansökan  om\r\nvårdbidrag för funktionshindrade barn.\r\nFrån  och  med 2004 föreslår  vi  att  en\r\nbarnomsorgspeng införs för de familjer som\r\ninte   utnyttjar   kommunalt   finansierad\r\nbarnomsorg.    Barnomsorgspengen    skall,\r\nenligt  vårt förslag, utgå med  3  000  kr\r\nskattefritt per månad för barn mellan  ett\r\noch  tre  år. Eftersom föräldralediga  kan\r\nutnyttja denna barnomsorgspeng när  barnet\r\nfyller  ett år, anser vi att de tre  extra\r\ngarantimånaderna   i  föräldraförsäkringen\r\nkan avskaffas fr.o.m. 2004.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi231\r\nyrkandena  5 och 6 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 2 477\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 577 miljoner kronor.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster\r\n\r\nNedsättningen av arbetsgivaravgifterna med\r\n15  %  inom  stödområde A är  en  form  av\r\nregionalpolitik som är att föredra framför\r\nbidragspolitik.  Vi anser  emellertid  att\r\nfler branscher i stödområdet bör få sänkta\r\navgifter,  såsom jordbruk, vattenbruk  och\r\nfiske.\r\nMed  det  anförda anser vi att  motionerna\r\nFi287  yrkande 39 och Fi231 yrkande 4  bör\r\ntillstyrkas.\r\n2. Folkpartiet liberalerna\r\nBo  Könberg  och Linnéa Darell  (båda  fp)\r\nanser  att  utskottets  yttrande  i  nedan\r\nangivna   avseenden  borde   ha   följande\r\nlydelse:\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\nFolkpartiet  anser att en dominerande  del\r\nav   de   projekt  som  finansieras   inom\r\nanslaget       Utvecklingsinsatser       i\r\nstorstadsregionerna    inte    haft     en\r\ntillfredsställande    effektivitet     och\r\nförankring  bland  de  berörda  och  anser\r\ndärför att anslaget bör upphöra. Vi  anser\r\nockså att Integrationsverket kan minska  i\r\nomfattning.  Dessutom bör Migrationsverket\r\ntillföras 70 miljoner kronor och  anslaget\r\nOffentligt  biträde tillföras 18  miljoner\r\nkronor. Genom ökade satsningar på snabbare\r\nbehandling   av   asylärenden    förkortas\r\nhandläggningstiderna och  kostnaderna  för\r\nmottagande av asylsökande minskar.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi231\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  484\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 662 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nOm  inte  ökningen av sjukskrivningar  och\r\nförtidspensioneringar  kan   stoppas   och\r\npressas   tillbaka  är  det   enligt   vår\r\nuppfattning    ett    hot     mot     hela\r\nvälfärdssystemet.   Genom   att   tillföra\r\nförsäkringskassorna 500  miljoner  kronor,\r\nutöver vad regeringen har föreslagit,  för\r\ninköp   av   rehabiliteringstjänster   kan\r\nutgifterna  för  sjukfrånvaron  minska   i\r\nförhållande  till vad som är  möjligt  med\r\nregeringens  förslag.  Vidare  tillför  vi\r\nförsäkringskassorna 50 miljoner kronor för\r\nåtgärder  mot felaktiga utbetalningar.  En\r\nfinansiell    samordning   mellan    bl.a.\r\nförsäkringskassan och sjukvården  för  att\r\nkorta ned sjukskrivningstider och få  bort\r\nvårdköer är också en viktig åtgärd för att\r\nkomma  till  rätta med problemet  med  den\r\nökande  sjukfrånvaron. Upp till  10  %  av\r\nbl.a.  sjukpenningmedlen bör avsättas  för\r\nsådan finansiell samordning.\r\nVi  anser att de sjukpenningkostnader som\r\ntrafiken   förorsakar  bör   bekostas   av\r\ntrafikförsäkringen. Samtidigt  kompenserar\r\nvi     individerna    för     de     ökade\r\ntrafikförsäkringskostnaderna   genom    en\r\nskattereduktion.\r\nVi  vill  också  att  närståendepenningen\r\nförbättras genom att antalet dagar  utökas\r\nfrån nuvarande 60 dagar till 120 dagar.\r\nI  syfte  att  hålla tillbaka kostnaderna\r\nföreslår  vi  att  höjningen  av  taket  i\r\nsjukförsäkringen skjuts  upp  till  den  1\r\njanuari 2004.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi232\r\nyrkandena 6 och 7 en - i förhållande  till\r\nregeringens   förslag   -   minskning   av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 4 625\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 7 395 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom\r\n\r\nEnligt   vår   mening   bör   tiden    för\r\nomställningspensionen   för   efterlevande\r\nutan  barn utökas till tolv månader  redan\r\nfrån den 1 juli 2003. Vi anser vidare  att\r\nfritidsfastigheter  inte  skall   ingå   i\r\nårsinkomsten     vid     beräkning      av\r\nbostadstillägg.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi232\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  125\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 170 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nFör  oss  liberaler är det oerhört viktigt\r\natt ansvaret för hem och familj delas lika\r\nmellan  föräldrarna. I vår strävan att  få\r\nfler pappor att ta ut sin föräldraledighet\r\nvill      vi     därför     införa      en\r\njämställdhetsbonus.  Den  innebär  att  en\r\nhögre  ersättning, 90 %, utgår  för  varje\r\nmånad som den ena föräldern tar ut och som\r\nmotsvaras  av  en  månad  som  den   andra\r\nföräldern också tar ut. Vi anser även  att\r\ntaket  i  föräldraförsäkringen bör  höjas,\r\ndock först den 1 januari 2004.\r\nEnligt  vår mening kan besparingar  göras\r\ninom  anslaget underhållsstöd, bl.a. genom\r\natt    det   gemensamma   föräldraansvaret\r\nmarkeras och genom att rätten till  bidrag\r\nminskar   för  vårdnadshavare   med   goda\r\ninkomster.  Ytterligare  besparingar  inom\r\nutgiftsområdet   kan   göras   genom   att\r\nåtgärder      vidtas     mot     felaktiga\r\nutbetalningar.\r\nUtanför  utgiftsområdet föreslår vi  från\r\n2003  en  skattereduktion för barnfamiljer\r\nmed ca 80 kr per månad och barn.\r\nFör  att ge barnfamiljerna större  frihet\r\nföreslår Folkpartiet att ett barnkonto  på\r\n40 000 kr per barn införs 2004 för barn  i\r\nförskoleåldern.  Då kan besparingar  göras\r\ngenom att garantidagarna avskaffas.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi232\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  110\r\nmiljoner  kronor och en ökning med  2  730\r\nmiljoner kronor 2004.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster\r\n\r\nVi   anser  att  underlaget  för  den   5-\r\nprocentiga        nedsättningen         av\r\nsocialavgifterna  skall  höjas  vad  avser\r\narbetsgivaravgifterna till över en  miljon\r\nkronor  och vad avser egenavgifterna  till\r\növer  300  000  kronor till en  sammanlagd\r\nkostnad av 1 300 miljoner kronor för  2003\r\noch 1 250 miljoner kronor för 2004.\r\nMed  det  anförda anser vi att  motionerna\r\nSk382  yrkande 25 och Fi232 yrkande 4  bör\r\ntillstyrkas.\r\n3. Kristdemokraterna\r\nSven   Brus   (kd)  anser  att  utskottets\r\nyttrande  i nedan angivna avseenden  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\nProjekt   som  finansieras  inom  anslaget\r\nUtvecklingsinsatser  i storstadsregionerna\r\nhar  kritiserats bl.a. för  att  det  inte\r\nhaft   avsedd   verkan.  Kristdemokraterna\r\nanser att anslaget bör upphöra och att  de\r\ngenerella statsbidragen till kommunerna  i\r\nstället  bör  öka.  Vi  menar  vidare  att\r\nIntegrationsverket bör läggas ned från den\r\n1  juni  2003. Vissa av verkets  uppgifter\r\nbör  i stället övertas av Migrationsverket\r\nsamt      Ombudsmannen     mot      etnisk\r\ndiskriminering.  Migrationsverkets  anslag\r\nökas därför med 10 miljoner kronor. DO bör\r\ntillföras ytterligare medel för att  kunna\r\nfå   en   central  roll  i   arbetet   mot\r\ndiskriminering,  främlingsfientlighet  och\r\nrasism. För detta ändamål ökas DO:s anslag\r\nmed 6 miljoner kronor. I samband med detta\r\navslås  de  projektmedel  som  utgår  till\r\nlokala            och            regionala\r\ndiskrimineringsombudsmän. Inom  ramen  för\r\nutgiftsområdet     föreslår     vi     att\r\nMigrationsverket    inte    skall    pröva\r\nuppehållstillstånd för adopterade samt för\r\nnyfödda      till      föräldrar       med\r\nuppehållstillstånd   i   Sverige.    Detta\r\ninnebär  ett  ekonomiskt  utrymme  om  4-5\r\nmiljoner  kronor per år som  kan  användas\r\ntill att förkorta handläggningstiderna för\r\nasylsökande.         Vidare          avser\r\nKristdemokraterna  att   använda   de   10\r\nmiljoner  kronor som finns inom ramen  för\r\nsysselsättning  av  invandrare   till   en\r\nprojektverksamhet     med      jobbguider.\r\nSlutligen   anser  vi  att  systemet   med\r\nförhandlingar och avtal med  kommuner  bör\r\navskaffas  och att stödet i stället  skall\r\nbestå  av  en utvecklingspeng.  Medel  för\r\ndetta  tillförs utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi233\r\nyrkandena  8 och 9 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 275,5\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 72 miljoner kronor\r\n\r\nUtgiftsområde  10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nDen    minskning    av    anslaget    till\r\nrehabilitering som skett på senare år  har\r\nlett till att försäkringskassorna tvingats\r\nomfördela sina resurser till att i princip\r\nenbart  betala ut sjukpenning.  Insatserna\r\nför  rehabilitering har  därmed  fått  stå\r\ntillbaka.      Trots      att      antalet\r\nlångtidssjukskrivna                    och\r\nförtidspensionerade ökat  mycket  kraftigt\r\nde   senaste  åren  har  regeringen  varit\r\nhandlingsförlamad. Enligt regeringens egen\r\nutredare,   Gerhard  Larsson,  ger   varje\r\nsatsad  krona på rehabilitering i  längden\r\nminst nio kronor tillbaka.\r\nEnligt   vår  uppfattning  bör  den   nya\r\nrehabiliteringsförsäkring som  föreslås  i\r\nkommittébetänkandet  SOU  2000:78  i  alla\r\nväsentliga huvuddrag genomföras från den 1\r\njuli 2003. En ökad totalkostnad under  det\r\nförsta  året reformen genomförs balanseras\r\nåren därefter med en nettovinst i form  av\r\nlägre  utbetalningar  av  sjukpenning  och\r\nförtidspension.\r\nFör  att  finansiera ökade satsningar  på\r\nvård   och   omsorg   föreslår   vi    att\r\nytterligare   en   karensdag   införs    i\r\nsjukersättningssystemet   samtidigt    som\r\nhögriskskyddet  på  10  dagar   bibehålls.\r\nVidare     förslår     vi     att      den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten beräknas på\r\nsnittinkomsten under de två  senaste  åren\r\nsamtidigt som skattepliktiga förmåner  och\r\nsemesterersättning görs SGI-grundande.\r\nVi  avvisar  den aviserade  höjningen  av\r\ntaket   i   sjukförsäkringen   bl.a.   mot\r\nbakgrund av regeringens prognoser  om  den\r\nekonomiska utvecklingen de närmaste åren.\r\nVidare  förespråkar vi en ny  modell  för\r\ntrafikförsäkringen      där       samtliga\r\npersonskadekostnader   i    samband    med\r\ntrafikolyckor     förs      över      till\r\ntrafikförsäkringen.  Den   besparing   som\r\nuppstår återförs delvis till trafikanterna\r\ngenom sänkt fordonsskatt.\r\nVi   vill  också  avskaffa  systemet  med\r\nförhandlingar      och      avtal      för\r\nkommunplacering av flyktingar och föreslår\r\ni  stället  att en utvecklingspeng  införs\r\nsom följer individen och som administreras\r\nav  RFV. RFV:s anslag ökas därför  med  10\r\nmiljoner  kronor 2003. Slutligen  föreslår\r\nvi att RFV får ett sparkrav på 2,5 %.\r\nI  enlighet med motion Fi233 yrkandena  8\r\noch  9 föreslår vi en - i förhållande till\r\nregeringens   förslag   -   minskning   av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 5 930\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 11 298 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom\r\n\r\nEnligt   vår   mening   bör   tiden    för\r\nomställningspensionen   för   efterlevande\r\nutan  barn utökas till tolv månader  redan\r\nfrån den 1 juli 2003. Vi anser vidare  att\r\nfritidsfastigheter  inte  skall   ingå   i\r\nårsinkomsten     vid     beräkning      av\r\nbostadstillägg. Kristdemokraterna  arbetar\r\nför  att  pensionerna för de sämst ställda\r\npensionärerna skall öka med motsvarande  1\r\n000  kr i månaden (före skatt) jämfört med\r\nnivån  2002. Från och med 2003  kommer  de\r\nsämst  ställda  pensionärerna  att  få  en\r\nhögre   pension  med  anledning   av   den\r\npensionsreform som Kristdemokraterna  står\r\nbakom.  Dessutom  kommer vårt  grundavdrag\r\natt   förstärka  det  ekonomiska  utrymmet\r\nytterligare  för  dem med  lägst  pension.\r\nSammantaget      innebär      det      nya\r\npensionssystemet   och  Kristdemokraternas\r\nskattesänkning att pensionerna för dem med\r\nlägst pension förbättras med ca 620 kr per\r\nmånad  efter  skatt eller ca 900  kr  före\r\nskatt.  Kristdemokraterna har  avsatt  ett\r\nbudgetutrymme för att under 2004 kunna  ta\r\ndet   sista  steget  för  att   uppnå   en\r\nförbättring  med  totalt  1  000  kr  före\r\nskatt.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi233\r\nyrkandena  8 och 9 en, i förhållande  till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  125\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 540 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nKristdemokraterna   framhåller   familjens\r\nrätt   att  själv  avgöra  barnomsorgsform\r\ninklusive  egen omsorg i hemmet.  För  att\r\nmöjliggöra  detta  föreslår  vi  att   ett\r\nbarnomsorgskonto på 80 000 kr för barn som\r\nfyller ett år införs från den 1 juli 2003.\r\nKontobeloppet,   som   inte   skall   vara\r\nskattepliktigt,  föreslås  trappas  ned  i\r\nförhållande till hur lång tid  barnet  har\r\nkommunalt finansierad barnomsorg. Maximalt\r\nföreslås att 40 000 kr per år skall  kunna\r\ntas ut.\r\nVi  anser vidare att föräldraförsäkringen\r\nmåste  stärkas  ytterligare.  Vi  föreslår\r\ndärför       att       grundnivån        i\r\nföräldraförsäkringen höjs från dagens  120\r\nkr  per  dag till 180 kr per dag 2003  och\r\ntill 200 kr per dag 2004. För att 90 %  av\r\nalla heltidsarbetande skall omfattas fullt\r\nut  av  föräldraförsäkringen vill vi  höja\r\ntaket  från dagens 7,5 prisbasbelopp  till\r\n11  prisbasbelopp. För att även  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare   skall   få   del   av\r\nhöjningen   föreslår   vi   dessutom   att\r\nersättningsnivån höjs från 80 % till 90 %.\r\nSåväl     höjningen    av    taket     som\r\nersättningsnivån föreslås gälla från den 1\r\njuli    2003.   Den   sjukpenninggrundande\r\ninkomsten bör, enligt vår mening, beräknas\r\nsom  genomsnittet av de senaste två  årens\r\ninkomst,   vilket  leder   till   minskade\r\nkostnader för föräldraförsäkringen.\r\nVidare  föreslår vi att två  kontaktdagar\r\nper  barn och år införs för barn mellan  4\r\noch  15  år. Dessa dagar föreslås  ersätta\r\nden   nuvarande  kontaktdagen  och   skall\r\nutbetalas  med  det  föreslagna   beloppet\r\nenligt   grundnivån.   Till   förmån   för\r\nbarnomsorgskontot  som  föreslås   inträda\r\nefter   föräldraförsäkringens  första   år\r\nslopas de 90 garantidagarna samt den extra\r\nmamma/pappamånaden.  Jämfört  med   dagens\r\nsystem       ger       det      skattefria\r\nbarnomsorgskontot    bättre     ekonomiska\r\nförutsättningar   för   den   som   önskar\r\nförlänga  sin föräldraledighet  efter  det\r\nförsta    året.   Barnomsorgskontot    kan\r\ndessutom   användas  till   att   förkorta\r\narbetstiden    när    barnen    är    små.\r\nKristdemokraterna  föreslår   vidare   att\r\nvårdbidrag      skall      utges      till\r\nbiståndsarbetare   med   funktionshindrade\r\nbarn  och  anslår 500 000 kr  per  år  för\r\ndetta ändamål.\r\nFrån     och     med    2004     föreslår\r\nKristdemokraterna    en     höjning     av\r\nbarnbidraget från 950 kr till 1 050 kr per\r\nmånad för barn mellan 13 och 16 år.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi233\r\nyrkandena  8 och 9 en, i förhållande  till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 1 741\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 3 616 miljoner kronor.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster\r\n\r\nVi  anser att arbetsgivaravgifterna  skall\r\nsänkas med 10 procentenheter på lönesummor\r\nupp  till  900 000 kr. Inledningsvis  blir\r\nsänkningen fr.o.m. 2004\r\n7  procentenheter. För egenföretagare  bör\r\nden   nedsättningsberättigade   lönesumman\r\nutökas  till  250 000 kr.  För  att  kunna\r\ngenomföra  reformer  anser  vi  att  vissa\r\nsociala avgifter skall höjas på kort sikt.\r\nSåledes        anser        vi         att\r\nsjukförsäkringsavgiften  skall  höjas  med\r\n0,25   procentenheter  med  anledning   av\r\ninförande  av  en  andra  karensdag,   att\r\nföräldraförsäkringsavgiften  skall   höjas\r\n0,12 procentenheter med anledning av höjda\r\nförmåner inom föräldraförsäkringen och att\r\nden allmänna löneavgiften skall höjas 0,10\r\nprocentenheter  med anledning  av  växling\r\nmot lägre inkomstskatt.\r\nMed  det  anförda anser vi att  motionerna\r\nSk383 yrkande 5, Fi233 yrkande 6 och Fi256\r\nyrkandena 15 och 16 bör tillstyrkas.\r\n4. Centerpartiet\r\nBirgitta Carlsson (c) anser att utskottets\r\nyttrande  i nedan angivna avseenden  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\nCenterpartiet anser att det bör  göras  en\r\nengångsvis  indragning av  anslagssparande\r\npå    anslaget   Kommunersättningar    vid\r\nflyktingmottagande.               Anslaget\r\nUtvecklingsinsatser  i storstadsregionerna\r\nbör  avvecklas. Vi anser att det bör göras\r\nbesparingar  på  50  miljoner   kronor   i\r\nMigrationsverkets  administration.  Vidare\r\nanser vi att förkortade handläggningstider\r\nvid flyktingmottagandet och ökade insatser\r\nför  att  få människor i arbete  möjliggör\r\nstora   besparingar  inom  utgiftsområdet.\r\nSlutligen  anser  vi att Utlänningsnämnden\r\nbör  avvecklas vid halvårsskiftet och  att\r\nasylärendena     bör    överföras     till\r\nförvaltningsdomstolarna.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi234\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  540\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 460 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nDet   finns  enligt  vår  uppfattning  all\r\nanledning    att   kritisera   regeringens\r\npassivitet vad gäller att komma till rätta\r\nmed den ökande sjukfrånvaron. Vi menar att\r\ndet  behövs ytterligare åtgärder  för  att\r\nöka incitamenten för både arbetsgivare och\r\nförsäkringskassan  att aktivt  arbeta  mot\r\nohälsan.         Erfarenheter         från\r\nförsöksverksamhet visar  att  en  offensiv\r\nanvändning  av  sjukförsäkringsmedel  till\r\nrehabilitering betalar sig flera gånger om\r\ngenom    minskade   sjukskrivningar.    Vi\r\nföreslår därför att sjukpenning växlas mot\r\nrehabiliteringsersättning              och\r\nrehabiliteringsstöd och att medel  avsätts\r\ntill  finansiell samordning mellan  lokala\r\naktörer.    Vidare   föreslår    vi    att\r\nRehabiliteringsutredningens   förslag    i\r\nkommittébetänkande SOU 2000:78 genomförs.\r\nFör     att    möjliggöra    en    rimlig\r\nlevnadsstandard   vill   vi   införa    en\r\ngrundpenning   på  200  kr   per   dag   i\r\nsjukförsäkringen. Därtill anser vi att den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten bör baseras\r\npå historisk inkomst.\r\nVi  motsätter oss den aviserade höjningen\r\nav  taket  i  sjukförsäkringen  liksom  de\r\nändrade          bevisreglerna           i\r\narbetsskadeförsäkringen     och      anser\r\nslutligen att en besparing kan göras  inom\r\nsocialförsäkringsadministrationen på\r\n70 miljoner kronor.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi234\r\nyrkandena 6 och 7 en - i förhållande  till\r\nregeringens   förslag   -   minskning   av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 5 880\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 11 740 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom\r\n\r\nVi  föreslår  att 80 % av bostadskostnaden\r\nupp  till 4 000 kr skall kunna läggas till\r\ngrund  för BTP. Vi anser att det i stället\r\när  viktigare med en generell  höjning  av\r\ngarantipensionen  med  1  500  kr  fr.o.m.\r\n2003.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi234\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003 med 1 160\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 510 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde  12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nDe centrala tankegångarna i Centerpartiets\r\nfamiljepolitik är att föräldrar  och  barn\r\nmåste  få  mer  tid tillsammans,  att  det\r\nskall  vara möjligt att kombinera familje-\r\noch  arbetsliv  för både kvinnor  och  män\r\nsamt  att barnfamiljernas självbestämmande\r\nskall öka genom bättre ekonomiska resurser\r\noch   genom   en  förstärkt  valfrihet   i\r\nbarnomsorgen.\r\nSom   ett   led  att  förverkliga   dessa\r\ntankegångar  föreslår  vi  ett  fördubblat\r\nbarnbidrag för barn i åldrarna  1  till  5\r\når, i fyra steg fram till 2006. Under 2003\r\nföreslås  en ökning med 200 kr  per  månad\r\noch barn och sedan med ytterligare 250  kr\r\nper  månad och barn under 2004,  2005  och\r\n2006.\r\nVi  föreslår  vidare  att  grundnivån   i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 200 kr  per\r\ndag   och   att   taket   höjs   till   11\r\nprisbasbelopp.   Vi   anser    även    att\r\nersättningen  under de  90  garantidagarna\r\nbör höjas till 90 kronor per dag.\r\nI   syfte   att  stimulera   en   jämnare\r\nfördelning  av  föräldraledigheten  mellan\r\nföräldrarna vill vi att någon form av s.k.\r\njämställdhetsbonus     införs.      Vilken\r\nkonstruktion som är mest ändamålsenlig bör\r\nomgående  bli föremål för en utredning  så\r\natt  beslut  kan fattas under  innevarande\r\nmandatperiod.\r\nEnligt   Centerpartiet  kan   besparingar\r\ngöras  inom utgiftsområdet genom  att  den\r\nsjukpenninggrundande    inkomsten    (SGI)\r\ngrundas på historisk inkomst.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi234\r\nyrkandena  6 och 7 en, i förhållande  till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  460\r\nmiljoner  kronor  och för budgetåret  2004\r\nmed 1 470 miljoner kronor.\r\n\r\nStatsbudgetens inkomster\r\n\r\nEnligt        vår        mening        bör\r\narbetsgivaravgifterna  sänkas  ytterligare\r\noch  då  med betoning på de små företagen.\r\nVi   föreslår  därför  att  den  nuvarande\r\nreduktionen av arbetsgivaravgifterna om  5\r\n% av avgiftsunderlaget skall ökas till 8 %\r\nfr.o.m.  2003 upp till nuvarande  maximala\r\nunderlag.    För    att   sänkningen    av\r\narbetsgivaravgifterna  skall  kunna  komma\r\nföretag  med säsongsvariationer  till  del\r\nmåste  lönesumman beräknas för  hela  året\r\noch  inte  delas  upp månadsvis.  Vi  vill\r\nvidare   införa   riktade  sänkningar   av\r\narbetsgivaravgiften från 2003 för  att  få\r\ntill    stånd   övergångsmarknader,    där\r\narbetslösa  genom  att  arbeta  hos  olika\r\narbetsgivare     ges      kontakt      med\r\narbetsmarknaden. Sådana riktade sänkningar\r\när   nödvändiga  för  att  ge   arbetslösa\r\nförutsättningar att få anställning.\r\nMed   det  anförda  anser   vi   att\r\nmotionerna Fi286 yrkandena 18-20 och Fi234\r\nyrkandena 11 och 12 bör tillstyrkas.\r\n\r\nBilaga 9\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:SoU1y\r\nRamen   för   utgiftsområde  9  Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet  har den 10  oktober  2002\r\nbeslutat   bereda   bl.a.  socialutskottet\r\ntillfälle    att   avge   yttrande    över\r\nproposition  2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför   2003  (volym  1)  i  vad  avser  den\r\nekonomiska  politiken  och  förslag   till\r\nstatsbudget    för    budgetåret     2003,\r\nutgifternas  fördelning på  utgiftsområden\r\noch   beräkningen   av   statsinkomsterna,\r\nförslag  till  utgiftstak för  staten  för\r\nåren  2002-2004, låneramar (yrkandena 1-15\r\noch  27-38) jämte motioner i de delar  som\r\nberör          respektive         utskotts\r\nberedningsområde.\r\nSocialutskottet  begränsar  sitt  yttrande\r\ntill  förslagen  rörande  utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård och social  omsorg  i\r\npropositionen jämte motionerna  Fi230  (s,\r\nv,  mp)  yrkande 1, Fi231 (m) yrkandena  5\r\noch 6, Fi232 (fp) yrkandena 6 och 7, Fi233\r\n(kd)  yrkandena  8 och 9  samt  Fi234  (c)\r\nyrkandena  6  och 7 såvitt motionerna  rör\r\ndetta utgiftsområde.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  propositionen  lämnar  regeringen  sitt\r\nförslag   till   statens   inkomster   och\r\nutgifter  för 2003. Vidare presenteras  en\r\nfinansplan,  förslag till  utgiftstak  för\r\nstaten för åren 2002-2004 och förslag till\r\nhur  utgifterna  2003  skall  fördelas  på\r\nutgiftsområden.\r\nRegeringen  lämnar  också  förslag   till\r\nåtgärder på skatteområdet med effekt  från\r\n2003.\r\nRegeringen presenterar vidare en  prognos\r\nför  statsbudgeten för 2002 samt  föreslår\r\nändrade anslag på tilläggsbudget för 2002.\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde  9 Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg\r\n\r\nUtgiftsområdet   omfattar  politikområdena\r\nHälso-        och        sjukvårdspolitik,\r\nFolkhälsopolitik,             Barnpolitik,\r\nHandikappolitik,    Äldrepolitik,     Soci\r\naltjänstpolitik och Forskningspolitik.\r\nFörändringen    av    utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna  per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition  förklaras  i  huvudsak  av\r\nökade  utgifter för svenskars  sjukvård  i\r\nandra EU-länder.\r\nDen beräknade utgiftsområdesramen 2004 är\r\n3  518  miljoner kronor högre  än  anslag,\r\ninklusive  tilläggsbudget, för  2002.  Det\r\nförklaras  till  största  delen  av  ökade\r\nkostnader  för  assistansersättning   samt\r\nläkemedelsförmånen.\r\nRamen  för utgiftsområdet föreslås  uppgå\r\ntill 33 171 miljoner kronor 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nMotionernas   förslag  till   utgiftsramar\r\nframgår av nedanstående tabell.\r\nRegeringens och riksdagspartiernas förslag\r\ntill  ram  för utgiftsområde 9  Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg 2003-2004.\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nBudgetår         2003       2004\r\nRegeringen       33 171     35 236\r\nSocialdemokrater + 186      0\r\nna,\r\nVänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet\r\nModerata         +2 246     +307\r\nsamlingspartiet\r\nFolkpartiet      +4 545     +4 372\r\nliberalerna\r\nKristdemokratern +2 006     +1 491\r\na\r\nCenterpartiet    +161       +434\r\n\r\nI   en   motion  från  Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet  och  Miljöpartiet  (Fi230)\r\nläggs   ett   antal   förslag   för    att\r\nytterligare    förbättra   och    utveckla\r\nförslagen i budgetpropositionen för  2003.\r\nBland  annat bör riksdagen med  ändring  i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag\r\nbesluta att ramen för utgiftsområde 9 ökas\r\nmed  186  miljoner kronor  för  budgetåret\r\n2003  (yrkande 1). Motionärerna anser  att\r\ndet är av stor vikt att insatserna för att\r\nminska  ohälsan  i arbetslivet  genomförs,\r\nmen   ställer  sig  tveksamma   till   den\r\nbesparing    som   görs   på    de    s.k.\r\nDagmarmedlen. De vill därför öka  anslaget\r\n13:3  (bl.a. Dagmarmedel) med 186 miljoner\r\nkronor för 2003. Det handlar om att stärka\r\npatientens  ställning, om  ett  nationellt\r\ninformationssystem         och          om\r\nutvecklingsarbete.  Det  handlar  även  om\r\nkunskapsbaserad hälso- och  sjukvård,  IT,\r\nett  nationellt kvalitetsregister  och  om\r\nnationella     informationsinsatser     om\r\norgandonation.\r\nMotionärerna   har   efter   samtal   med\r\nföreträdare   för  den  socialdemokratiska\r\nregeringen erfarit att användandet av  det\r\nnya       rekryteringsbidraget       under\r\nutgiftsområde 15 Studiestöd, som  föreslås\r\ninföras  den  1 januari 2003,  bedöms  bli\r\nlägre  än  de  för  detta ändamål  avsatta\r\ndrygt  2  miljarder kronorna. Motionärerna\r\nföreslår   därför   att   den   föreslagna\r\nökningen   av  anslaget  13:3  finansieras\r\ngenom   en   minskning  av  anslaget   för\r\nrekryteringsbidrag.\r\nEnligt  Moderata  samlingspartiet  (Fi231)\r\nbör riksdagen till utgiftsområde 9 fördela\r\n2   246   miljoner  kronor  mer   än   vad\r\nregeringen föreslagit (yrkande 5).  Vidare\r\nbör   riksdagen  godkänna  en   preliminär\r\nfördelning för år 2004 som är 307 miljoner\r\nkronor  högre än vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande  6). Moderaterna vill  införa  en\r\nnationell  vårdgaranti och avsätter  under\r\nde  nästkommande  två åren  3,5  miljarder\r\nkronor för att införa denna. De anför  att\r\ndet  ger ett ordentligt tillskott för  att\r\nklara  av  att korta vårdköerna  samtidigt\r\nsom förslaget är den reform som behövs för\r\natt  även på sikt hindra att köer uppstår.\r\nGarantin skall vara fullt införd efter två\r\når.  Den  innebär att alla har en  uttalad\r\nrätt  att få vård inom senast tre  månader\r\nefter det att behovet fastslagits.\r\nModeraterna  anser att en avreglering  av\r\ndet    statliga    apoteksmonopolet     är\r\ngrundläggande     för    en     fungerande\r\nläkemedelsmarknad.  Konkurrens  ger  lägre\r\npriser,  fler  apotek och bättre  service,\r\nanför   de.  De  vill  ha  ett  förbättrat\r\nhögkostnadsskydd i tandvården som omfattar\r\nalla grupper.\r\nModeraterna   anser   att   rätten   till\r\npersonlig assistans under skoltid och  vid\r\nvistelse  på  dagcenter skall  återinföras\r\noch  att  rätten till personlig  assistans\r\nockså  bör  omfatta funktionshindrade  som\r\nbor     i     gruppboende.     För     att\r\nfunktionshindrades   behov   inte    skall\r\nställas mot andra behov i kommunen vill de\r\natt  de  20 första timmarna av assistansen\r\nskall   återföras  till   staten.   Totalt\r\navsätter   de   ytterligare   nästan   två\r\nmiljarder  kronor för detta. Vidare  anser\r\nde att försörjningen av hjälpmedel bör ses\r\növer  och  en  statlig  hjälpmedelsgaranti\r\nprövas. De anser att ytterligare medel bör\r\ntillföras   anslaget   för   bidrag   till\r\nhandikapporganisationer. Dessa  medel  bör\r\nriktas till mindre handikapporganisationer\r\nsom   arbetar   oberoende  av   de   stora\r\nsamarbetsorganen inom handikapprörelsen.\r\nEnligt Folkpartiet liberalerna (Fi232) bör\r\nramen  för år 2003 ökas med 4 545 miljoner\r\nkronor  (yrkande 6). Vidare bör  riksdagen\r\ngodkänna  en  preliminär  fördelning   för\r\nutgiftsområdet för år 2004 som  är  4  372\r\nmiljoner  kronor större än vad  regeringen\r\nföreslagit    (yrkande   7).   Folkpartiet\r\nföreslår  omfattande  satsningar  på   att\r\nunderlätta för funktionshindrade att delta\r\ni  samhällslivet. En tillgänglighetsreform\r\nbör  påbörjas  nästa år i syfte  att  göra\r\nallmänna  miljöer  mer  tillgängliga   för\r\nfunktionshindrade. Systemet med  personlig\r\nassistans  bör föras över från  kommunerna\r\ntill staten, och samtidigt bör de tidigare\r\nerhållna rättigheterna vad gäller tillgång\r\ntill  assistans  återställas.  Vidare  bör\r\nmedel   avsedda  för  kommuner  med   höga\r\nkostnader   för  stöd  och  service   till\r\nfunktionshindrade samt medel  avsatta  för\r\nsärskilt     kostnadskrävande     insatser\r\növerföras  från  utgiftsområde   25   till\r\nutgiftsområde 9.\r\nÖver  de  båda  åren 2003 och  2004  vill\r\nFolkpartiet avsätta sammanlagt  1  miljard\r\nkronor   för  att  uppfylla  vårdgarantin.\r\nPartiet     föreslår     satsningar     på\r\nanhörigvården.  Vidare  föreslår  man  att\r\nökade  medel  avsätts  för  alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska   åtgärder.   Slutligen\r\nanser  man att åtgärder bör sättas in  för\r\natt minska läkemedelskostnaderna.\r\nEnligt   Kristdemokraterna   (Fi233)   bör\r\nriksdagen   besluta   om   en   ram    för\r\nutgiftsområde  9  som är  2  006  miljoner\r\nkronor större än vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande  8).  Vidare bör den  preliminära\r\nfördelningen  för  år  2004  vara  1   491\r\nmiljoner  kronor större än vad  regeringen\r\nföreslagit  (yrkande 9). Kristdemokraterna\r\nföreslår en satsning om 40 miljoner kronor\r\nper    år   under   2003   och   2004    i\r\nstimulansbidrag      till      kommunernas\r\nutvecklingsarbete  med anhörigvårdare.  De\r\nanser  att  resultatet av de s.k.  Anhörig\r\n300-projekten bör förvaltas och utvecklas.\r\nKristdemokraterna  anser  att  det   krävs\r\nforsknings-  och  utbildningsinsatser   på\r\nområdet palliativ vård och avsätter därför\r\n35  miljoner  kronor till forskning  kring\r\npalliativ   medicin.   För   att    bättre\r\ntillgodose behoven av bilstöd vill de  öka\r\nanslaget  med  20 miljoner kronor  för  år\r\n2003.\r\nKristdemokraterna  avsätter  2  miljarder\r\nkronor 2003 och 1,5 miljarder kronor  2004\r\ntill en nationell vårdgaranti.\r\nLandets  kvinnojourer  bedriver,   enligt\r\nKristdemokraterna,   en   mycket    viktig\r\nverksamhet  som  har  stor  betydelse  för\r\nutsatta   kvinnor.   För   detta   ändamål\r\navsätter de 10 miljoner kronor på ett nytt\r\nanslag.\r\nKristdemokraterna  föreslår   besparingar\r\noch     effektiviseringar     på     flera\r\nmyndigheters    administration.     Vidare\r\nföreslås anslaget till Forskningsrådet för\r\narbetsliv och socialvetenskap minskas  med\r\n30   miljoner   kronor,   bl.a.   eftersom\r\nKristdemokraternas   förslag    till    en\r\nrehabiliteringsförsäkring            under\r\nutgiftsområde 10 innehåller  en  betydande\r\nsatsning på forskning kring arbetsliv  och\r\nrehabilitering.\r\nEnligt Centerpartiet (Fi234) bör riksdagen\r\nför  år  2003 anvisa en utgiftsram som  är\r\n161   miljoner   kronor  större   än   vad\r\nregeringen föreslagit (yrkande 6).  Vidare\r\nbör   riksdagen  godkänna  en   preliminär\r\nfördelning för utgiftsområdet för år  2004\r\nsom  är 434 miljoner kronor större än  vad\r\nregeringen    föreslagit   (yrkande    7).\r\nCenterpartiet föreslår att ytterligare 250\r\nmiljoner kronor anslås för genomförande av\r\nvårdgarantin  och att 25  miljoner  kronor\r\navsätts  till ett nationellt  hälsonät.  I\r\növrigt     föreslås     besparingar     på\r\nmyndigheter.    Centerpartiets     förslag\r\nutvecklas   ytterligare  i  kommittémotion\r\nSo518.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVården,  skolan och omsorgen är välfärdens\r\nkärna.   Utskottet   vill   än   en   gång\r\nunderstryka att det är behoven  som  skall\r\nstyra tillgången, inte de privatekonomiska\r\nförutsättningarna eller var i  landet  man\r\nbor.  Vården,  skolan och  omsorgen  skall\r\ndärför   vara   generell,   omfatta   hela\r\nbefolkningen och hålla hög kvalitet.\r\nUtskottet  delar regeringens  uppfattning\r\natt  välfärden skall fortsätta att  byggas\r\nut.   Trygghet  i  förändring   stimulerar\r\nnytänkande   och  ger  växtkraft.   Trygga\r\nmänniskor vågar. Trygghet gör ekonomin mer\r\ndynamisk.\r\nKommuner   och  landsting  har  tillförts\r\nökade  resurser de senaste  åren.  För  en\r\nframgångsrik     välfärdspolitik     under\r\nkommande   mandatperiod   krävs,    enligt\r\nutskottets mening, en fortsättning  på  de\r\nsenaste  årens ekonomiska politik.  Ökande\r\nsysselsättning  och fallande  arbetslöshet\r\nger  ökade  inkomster till den  offentliga\r\nsektorn.\r\nDen    särskilda    vårdsatsningen    som\r\nriksdagen  tidigare beslutat om  fullföljs\r\nunder de kommande åren. Totalt handlar det\r\nom  ett  extra  tillskott på  9  miljarder\r\nkronor  under  perioden  2001  till  2004.\r\nDessa  resurser  har i huvudsak  frigjorts\r\ngenom  ominriktningen  av  totalförsvaret.\r\nSatsningarna  syftar  till  att   utveckla\r\nprimärvården  samt  sjukvårdsinsatserna  i\r\näldreomsorgen och psykia- trin.\r\nUtskottet  välkomnar  förslaget  om   att\r\ninföra en nationell vårdgaranti, men  vill\r\nsamtidigt         understryka          att\r\nprioriteringsordningen inte får sättas  ur\r\nspel.  Utskottet erinrar om att det  under\r\nåren 2002 till 2004 avsätts 1,25 miljarder\r\nkronor  per år för att minska väntetiderna\r\ni vården.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning\r\natt det är av stor vikt att insatserna för\r\natt    minska    ohälsan   i   arbetslivet\r\ngenomförs.  Utskottet  ställer  sig   dock\r\ntveksamt   till  den  besparing   på   186\r\nmiljoner  kronor som föreslås på  de  s.k.\r\nDagmarmedlen.  Utskottet anser  att  dessa\r\nmedel  krävs  bl.a. för  arbetet  med  att\r\nstärka    patientens    ställning,     för\r\nutvecklande     av     ett      nationellt\r\ninformationssystem och för  att  säkra  en\r\nkunskapsbaserad   hälso-   och   sjukvård.\r\nResurserna behövs också för att  stimulera\r\nIT-utvecklingen inom hälso- och sjukvården\r\nför  att  uppnå ett bättre samspel  mellan\r\nolika    vårdnivåer,    vårdgivare     och\r\nvårdenheter     samt    för     nationella\r\ninformationsinsatser om organdonation.\r\nUtskottet  anser således  att  ramen  för\r\nutgiftsområde  9 för budgetåret  2003  bör\r\nfastställas  till 33 357 miljoner  kronor.\r\nUtskottet  förordar att propositionen  bör\r\ntillstyrkas  i  denna  del  dock  med  den\r\nändringen att utgiftsområdet bör tillföras\r\nytterligare 186 miljoner kronor i enlighet\r\nmed  motion Fi230 (s, v, mp) yrkande  1  i\r\ndenna   del.   Det   torde   ankomma    på\r\nfinansutskottet att ta ställning till  den\r\nfinansiering  som  motionärerna   anvisar.\r\nUtskottet  anser att motionerna Fi231  (m)\r\nyrkande  5,  Fi232 (fp) yrkande  6,  Fi233\r\n(kd) yrkande 8 och Fi234 (c) yrkande  6  i\r\ndenna del bör avstyrkas.\r\nUtskottet   anser   att  den   preliminära\r\nberäkningen om 35 236 miljoner kronor  för\r\nbudgetåret  2004 bör tillstyrkas  och  att\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkande 6, Fi232 (fp)\r\nyrkande 7, Fi233 (kd) yrkande 9 och  Fi234\r\n(c) yrkande 7 bör avstyrkas i denna del.\r\n\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:  Ingrid  Burman  (v),   Chatrine\r\nPålsson  (kd),  Kristina  Zakrisson   (s),\r\nMargareta    Israelsson    (s),    Kerstin\r\nHeinemann  (fp), Conny Öhman (s),  Lars  U\r\nGranberg   (s),  Catherine  Persson   (s),\r\nCristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Marina\r\nPettersson  (s),  Gabriel  Romanus   (fp),\r\nKenneth Johansson (c), Christer Engelhardt\r\n(s),  Carl-Axel Johansson (m), Elina Linna\r\n(v),  Kerstin-Maria Stalin (mp)  och  Anne\r\nMarie Brodén (m).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1.   Cristina Husmark Pehrsson (m),  Carl-\r\nAxel  Johansson (m) och Anne Marie  Brodén\r\n(m) anför:\r\nTillväxt   i   den  svenska  ekonomin   är\r\ngrundläggande  för  en  fortsatt  gemensam\r\nskattefinansiering av vården och omsorgen.\r\nEndast genom en ökande tillväxt kommer den\r\nframtida  finansieringen  och  utbygganden\r\nav  välfärden att kunna ske. Därför behövs\r\nen  kraftfull  förändring av den  hittills\r\nförda  ekonomiska politiken. Då skapas  de\r\nförutsättningar   som   behövs   för    en\r\nfungerande trygghet i vården och omsorgen.\r\nUnder  de  senaste  åren  har  det  blivit\r\nalltmer    uppenbart   att   den   svenska\r\nsjukvården   inte  klarar  av   sin   mest\r\nelementära  uppgift - att ge vård  i  tid.\r\nMisslyckandet kostar både i lidande och  i\r\nförsämrad livskvalitet för dem som  väntar\r\npå  vård,  vilket kommer i  uttryck  i  de\r\noacceptabelt höga ohälsotalen.\r\nModerata samlingspartiet vill behålla den\r\ngemensamma  finansieringen  av  vård   och\r\nomsorg.  Vi  anser  dock  att  det  behövs\r\nbetydande   reformer  för  att  sjukvården\r\nskall kunna uppfylla de krav människor har\r\nrätt  att  ställa. Alternativa  vårdgivare\r\nmed  offentlig finansiering måste tillåtas\r\nväxa fram.\r\nVi  vill  införa en nationell vårdgaranti\r\noch  avsätter under de närmaste  två  åren\r\n3,5    miljarder   kronor,   vilket   även\r\ninkluderar de s.k. Dagmarmedlen,  för  att\r\ninföra   garantin  och   för   att   korta\r\nvårdköerna. Vårdgarantin skall vara  fullt\r\ninförd efter två år. Den innebär att  alla\r\nhar  rätt  att  få  vård senast  inom  tre\r\nmånader efter det att behovet fastslagits.\r\nKlarar  inte det egna landstinget  att  ge\r\nvård  i  tid  har patienten  rätt  att  på\r\nhemlandstingets bekostnad få  vård  i  ett\r\nannat   landsting  eller  hos   en   annan\r\nvårdgivare.\r\nEnligt  vår mening är avreglering av  det\r\nstatliga   apoteksmonopolet  grundläggande\r\nför  en fungerande läkemedelsmarknad.  Fri\r\netablering  och försäljning av  receptfria\r\nläkemedel  i  dagligvaruhandeln   ger   en\r\navsevärt   bättre   tillgänglighet    till\r\nläkemedel  både  i  tätort  och  glesbygd.\r\nKonkurrens  ger lägre priser, fler  apotek\r\noch bättre service.\r\nDet   finns  ett  stort  behov   av   ett\r\nförbättrat  högkostnadsskydd i tandvården.\r\nVi  vill  omedelbart införa  ett  generöst\r\nhögkostnadsskydd       för        samtliga\r\nåldersgrupper. En självrisk för enkla  och\r\nvanliga   tandvårdsarbeten  gör   att   de\r\ndisponibla  medlen kan användas  effektivt\r\ntill dem med stora tandvårdsbehov.\r\nVi    vill    införa   ett   stöd    till\r\nfunktionshindrade  som är  mångsidigt  och\r\nanpassat   till  den  enskildas  särskilda\r\nförutsättningar.   Den   funktionshindrade\r\nskall  kunna  påverka sin  egen  situation\r\ngenom  att t.ex. kunna välja vårdpersonal,\r\nomsorgsform  och hjälpmedel.  Rätten  till\r\npersonlig assistans under skoltid och  vid\r\nvistelse  på  dagcenter skall återinföras.\r\nVi  anser  också att rätten till personlig\r\nassistans  bör  omfatta  funktionshindrade\r\nsom    bor   i   gruppbostad.   För    att\r\nfunktionshindrades   behov   inte    skall\r\nställas mot andra behov i kommunen utan gå\r\ndirekt  till  den som har rätt  till  stöd\r\nanser  vi att det ekonomiska ansvaret  för\r\nde   20   första   assistanstimmarna   bör\r\nåterföras  till staten. För att  garantera\r\ndetta  tillför  vi anslaget för  kostnader\r\nför       statlig      assistansersättning\r\nytterligare nästan 2 miljarder kronor.\r\nEn  grundläggande förutsättning  för  att\r\nfunktionshindrade  skall  ges   en   reell\r\nmöjlighet att leva ett så normalt liv  som\r\nmöjligt är en god tillgång till olika slag\r\nav hjälpmedel. Därför bör försörjningen av\r\nhjälpmedel   ses  över  och   en   statlig\r\nhjälpmedelsgaranti prövas.\r\nVi  vill tillföra ytterligare medel  till\r\nanslaget       för       bidrag       till\r\nhandikapporganisationer. Dessa extra medel\r\nskall    riktas   särskilt   till   mindre\r\nhandikapporganisationer    som     arbetar\r\noberoende  av  de  stora  samarbetsorganen\r\ninom handikapprörelsen.\r\nVi  anser  det vara mycket angeläget  att\r\nstärka  psykiatrin och tillför därför  mer\r\nresurser än vad som kommer till uttryck  i\r\npropositionen utgiftsområde 9.\r\nMot bakgrund av vad vi anfört anser vi att\r\nriksdagen med bifall till motion Fi231 (m)\r\nyrkande  5  i  denna del  och  med  delvis\r\nbifall    till   propositionen    avseende\r\nutgiftsområde   9  samt  med   avslag   på\r\nmotionerna  Fi230 (s, v, mp),  Fi232  (fp)\r\nyrkande 6, Fi233 (kd) yrkande 8 och  Fi234\r\n(c)   yrkande   6   bör  öka   ramen   för\r\nutgiftsområde  9 för budgetåret  2003  med\r\n2  246  miljoner kronor. Enligt vår mening\r\nbör riksdagen med bifall till motion Fi231\r\n(m)  yrkande 6 i denna del och med  delvis\r\nbifall    till   propositionen    avseende\r\nutgiftsområde   9  samt  med   avslag   på\r\nmotionerna  Fi232  (fp) yrkande  7,  Fi233\r\n(kd)  yrkande  9 och Fi234 (c)  yrkande  7\r\ngodkänna  en  preliminär  fördelning   vad\r\navser  utgiftsområde 9 om 35 543  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\nKerstin Heinemann (fp) och Gabriel Romanus (fp)\r\nanför:\r\nFolkpartiet      liberalerna      föreslår\r\nomfattande  satsningar för att  underlätta\r\nför   funktionshindrade   att   delta    i\r\nsamhällslivet.    Vi    anser    att    en\r\ntillgänglighetsreform bör  påbörjas  nästa\r\når  i syfte att göra allmänna miljöer  mer\r\ntillgängliga     för     personer      med\r\nfunktionshinder.       Ansvars-        och\r\nfinansieringsprincipen, d.v.s.  att  varje\r\nsektor i samhället har ansvar för att just\r\ndess   verksamhet   är   tillgänglig   för\r\nfunktionshindrade  och att  detta  normalt\r\nskall  tillgodoses inom ordinarie  budget,\r\nligger  fast.  Riksdagen bör dock påskynda\r\nutvecklingen  genom att  fatta  beslut  om\r\nstimulansbidrag med i genomsnitt 1 miljard\r\nkronor  om året under fem år från och  med\r\nden 1 juli 2003.\r\nVi  anser att de rättigheter som lagen om\r\nstöd     och     service    till     vissa\r\nfunktionshindrade och lagen  om  personlig\r\nassistans ursprungligen givit personer med\r\nfunktionshinder och deras  anhöriga  måste\r\nåterinföras.  Vi  anser också  att  staten\r\nskall  återta kostnadsansvaret för  de  20\r\nförsta assistanstimmarna.\r\nÖver  de båda åren 2003 och 2004 avsätter\r\nvi  sammanlagt  1 miljard  kronor  för  en\r\nnationell     vårdgaranti.    Vårdgarantin\r\ninnebär  en  rätt  att  senast  inom   tre\r\nmånader efter det att behov fastslagits få\r\nvård. Klarar inte det egna landstinget att\r\nge  vård i tid så skall patienten ha  rätt\r\natt  på hemlandstingets bekostnad få  vård\r\nutförd i ett annat landsting eller hos  en\r\nannan    vårdgivare.   Valfriheten   skall\r\nomfatta  hela  landet och  inte  begränsas\r\ntill  ett geografiskt eller administrativt\r\nområde.  Vårdgarantin skall  omfatta  alla\r\nmedicinskt motiverade behandlingar och den\r\nskall  gälla för alla åldrar. Vårdgarantin\r\nskall vara fullt genomförd inom två år.\r\nVi  vill avsätta ytterligare resurser för\r\natt  stödja  anhörigvården. Vi vill  också\r\navsätta  ökade  medel  för  alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska åtgärder.\r\nSlutligen  anser  vi  att  åtgärder   bör\r\nsättas      in     för     att      minska\r\nläkemedelskostnaderna.\r\nMot bakgrund av vad vi anfört anser vi att\r\nriksdagen  med  bifall till  motion  Fi232\r\n(fp)  yrkande 6 i denna del och med delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi230 (s, v, mp), Fi231 (m)\r\nyrkande 5, Fi233 (kd) yrkande 8 och  Fi234\r\n(c)   yrkande   6   bör  öka   ramen   för\r\nutgiftsområde  9 för budgetåret  2003  med\r\n4  545  miljoner kronor. Enligt vår mening\r\nbör riksdagen med bifall till motion Fi232\r\n(fp)  yrkande 7 i denna del och med delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi231 (m) yrkande 6,  Fi233\r\n(kd)  yrkande  9 och Fi234 (c)  yrkande  7\r\ngodkänna  en  preliminär  fördelning   vad\r\navser  utgiftsområde 9 om 39 608  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\nChatrine Pålsson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna föreslår för  åren  2003\r\noch  2004  att 40 miljoner kronor  avsätts\r\nför   stimulansbidrag   till   kommunernas\r\nutvecklingsarbete  med anhörigvården.  Jag\r\nanser  att  resultatet av de s.k.  Anhörig\r\n300-projekten bör förvaltas och utvecklas.\r\nKommittén  om  vård  i  livets  slutskede\r\nkunde  konstatera  stora  brister  i   den\r\npalliativa vården i Sverige. Jag anser att\r\ndet       krävs      forsknings-       och\r\nutbildningsinsatser   på    området    och\r\navsätter därför 35 miljoner kronor för  år\r\n2003   till   forskning  kring   palliativ\r\nmedicin.\r\nJag  konstaterar att regeringen  återigen\r\nsänker    anslaget   för   bilstöd    till\r\nhandikappade efter en temporär  höjning  i\r\nvårpropositionen  2002. Detta  kommer  att\r\nresultera     i    att    personer     med\r\nfunktionshinder nekas bilstöd  långt  före\r\nårets  utgång med hänvisning till att  det\r\nsaknas  pengar. För att bättre  tillgodose\r\nbehoven  av bilstöd vill jag öka  anslaget\r\nmed 20 miljoner kronor för år 2003.\r\nTillsammans med Moderata samlingspartiet,\r\nCenterpartiet och Folkpartiet  liberalerna\r\nhar   Kristdemokraterna  presenterat   ett\r\nförslag till en nationell vårdgaranti. Jag\r\nföreslår  att  2 miljarder kronor  avsätts\r\nför  år 2003 och 1,5 miljarder kronor  för\r\når 2004 för en nationell vårdgaranti.\r\nLandets  kvinnojourer bedriver en  mycket\r\nviktig  verksamhet som har stor  betydelse\r\nför  utsatta kvinnor. För stöd till  denna\r\nverksamhet  föreslår jag att  10  miljoner\r\nkronor avsätts på ett nytt anslag.\r\nJag      föreslår     besparingar     och\r\neffektiviseringar  på  flera  myndigheters\r\nadministration, bl.a. bör Socialstyrelsens\r\nförvaltningsanslag minskas med 5 %.\r\nAnslaget    till   Forskningsrådet    för\r\narbetsliv och socialvetenskap bör  minskas\r\nmed  30  miljoner kronor,  bl.a.  eftersom\r\nKristdemokraterna      föreslagit       en\r\nrehabiliteringsförsäkring            under\r\nutgiftsområde   10   som   innehåller   en\r\nbetydande  satsning  på  forskning   kring\r\narbetsliv och rehabilitering.\r\nMot  bakgrund av vad jag anfört anser jag\r\natt riksdagen med bifall till motion Fi233\r\n(kd)  yrkande 8 i denna del och med delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi230 (s, v, mp), Fi231 (m)\r\nyrkande 5, Fi232 (fp) yrkande 6 och  Fi234\r\n(c)   yrkande   6   bör  öka   ramen   för\r\nutgiftsområde  9 för budgetåret  2003  med\r\n2  006  miljoner kronor. Enligt min mening\r\nbör riksdagen med bifall till motion Fi233\r\n(kd)  yrkande 9 i denna del och med delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi231 (m) yrkande 6,  Fi232\r\n(fp)  yrkande  7 och Fi234 (c)  yrkande  7\r\ngodkänna  en  preliminär  fördelning   vad\r\navser utgiftsområde 9 om  36 727  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\n4.   Kenneth Johansson (c) anför:\r\nJag  anser  att vården och omsorgen  skall\r\nutgå  från människors behov och  utövas  i\r\nenlighet  med  den enskildas önskemål  och\r\naktiva  val.  Centerpartiet har  medverkat\r\ntill  att  vården  och  omsorgen  nu   får\r\nytterligare    resurser.    En     jämnare\r\nbefolkningsutveckling,    en    solidarisk\r\nskatteutjämning  och en breddad  skattebas\r\nger resurser och lika villkor.\r\nI  motion  So518 redovisar  Centerpartiet\r\nmer   utförligt   de   förändringar   inom\r\nutgiftsområde  9  som bör  beslutas  inför\r\n2003  års budget. Här föreslås att  utöver\r\nregeringens förslag ytterligare 1  miljard\r\nkronor  anvisas under en tvåårsperiod  för\r\natt  introducera en nationell vårdgaranti.\r\nFör budgetåret 2003 föreslår Centerpartiet\r\n250   miljoner  kronor  för   att   snabbt\r\nreducera köerna inom vården. För  år  2004\r\nföreslås  500 miljoner kronor och  för  år\r\n2005 250 miljoner kronor.\r\nJag  vill också avsätta resurser för  ett\r\nnationellt  hälsonät för att knyta  samman\r\nalla  vårdcentraler,  äldreboenden,  stora\r\noch  små sjukhus, privatkliniker och  göra\r\ndet  möjligt  för  alla som  arbetar  inom\r\nhälso- och sjukvården att kommunicera  med\r\nvarandra  för konsultation och utbildning.\r\nEtt    nationellt   hälsonät    förbättrar\r\nmöjligheten  till vård i hemmen  samtidigt\r\nsom  den  internationella arenan  blir  en\r\nkontinuerlig  kontaktyta för professionen.\r\nFör projektets initierande, utbildning och\r\norganisationsutveckling anser jag  att  25\r\nmiljoner   kronor   bör   avsättas   under\r\nbudgetåret 2003.\r\nVidare  föreslår  jag  besparingar   inom\r\nadministrationen    vid   Socialstyrelsen,\r\nStatens       folkhälsoinstitut        och\r\nSmittskyddsinstitutet  med  sammanlagt  64\r\nmiljoner  kronor. Anslaget till  forskning\r\nvid   Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap   bör   minskas   med   50\r\nmiljoner kronor.\r\nMot  bakgrund av vad jag anfört anser  jag\r\natt riksdagen med bifall till motion Fi234\r\n(c)  yrkande 6 i denna del och med  delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi230 (s, v, mp), Fi231 (m)\r\nyrkande 5, Fi232 (fp) yrkande 6 och  Fi233\r\n(kd)   yrkande   8  bör  öka   ramen   för\r\nutgiftsområde  9 för budgetåret  2003  med\r\n161 miljoner kronor. Enligt min mening bör\r\nriksdagen med bifall till motion Fi234 (c)\r\nyrkande  7  i  denna del  och  med  delvis\r\nbifall  till propositionen samt med avslag\r\npå  motionerna Fi231 (m) yrkande 6,  Fi232\r\n(fp)  yrkande 7 och Fi233 (kd)  yrkande  9\r\ngodkänna  en  preliminär  fördelning   vad\r\navser  utgiftsområde 9 om 35 670  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\nIngrid  Burman  (v) och  Elina  Linna  (v)\r\nanför:\r\nVänsterpartiet står naturligtvis bakom  en\r\nnationell vårdgaranti, men det förutsätter\r\natt det finns resurser och personal så att\r\nvi kan säkra prioriteringsordningen.\r\nBilaga 10\r\nKulturutskottets          protokollsutdrag\r\n2002/03:2.7\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nBilaga 11\r\n\r\nTrafikutskottets protokollsutdrag\r\n\r\n2002/03:4.3\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nBilaga 12\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:MJU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 20 och 23\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet  har den 10  oktober  2002\r\nbeslutat  bereda  övriga  berörda  utskott\r\ntillfälle    att   avge   yttrande    över\r\nproposition  2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför  år  2003  (volym 1) i vad  avser  den\r\nekonomiska  politiken  och  förslag   till\r\nstatsbudget    för    budgetåret     2003,\r\nutgifternas  fördelning på  utgiftsområden\r\noch   beräkningen   av   statsinkomsterna,\r\nförslag  till  utgiftstak för  staten  för\r\nåren  2002-2004, låneramar (yrkandena 1-15\r\noch  27-38) jämte motioner i de delar  som\r\nberör          respektive         utskotts\r\nberedningsområde.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet behandlar i\r\nsitt  yttrande  de förslag i propositionen\r\nsom  avser  utgiftsområdena Allmän  miljö-\r\noch naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord-\r\noch   skogsbruk,   fiske  med   anslutande\r\nnäringar  (utgiftsområde 23). I anslutning\r\ntill   yttrandet  behandlas   även   vissa\r\nföljdmotioner.\r\n\r\nUtgiftsområde 20\r\n\r\nI   utgiftsområdet  ingår   politikområdet\r\nMiljöpolitik  och  del  av  politikområdet\r\nForskningspolitik.\r\nRegeringen   föreslår   att   ramen   för\r\nutgiftsområde 20 för budgetåret 2003 skall\r\nfastställas  till  3  335  075   000   kr.\r\nRiksdagen  föreslås  vidare  godkänna  den\r\npreliminära  beräkningen  av   ramen   för\r\nutgiftsområdet för budgetåret 2004. För år\r\n2004  föreslås en preliminär ram om 4  147\r\nmiljoner kronor.\r\nFörändringen    av    utgiftsområdesramen\r\njämfört med beräkningen av utgifterna  per\r\nutgiftsområde   i  2002   års   ekonomiska\r\nvårproposition förklaras i huvudsak av att\r\n21    miljoner   kronor   överförs    till\r\nutgiftsområde  4  Rättsväsendet  år  2002.\r\nMedlen   tillförs   domstolsväsendet   för\r\narbetet  med miljödomstolar. Den beräknade\r\nutgiftsområdesramen  år  2004  är  1   041\r\nmiljoner  kronor högre än  anslag  för  år\r\n2002.  Det  förklaras  i  huvudsak  av  de\r\nsatsningar   som   följer  av  regeringens\r\nproposition Svenska miljömål - delmål  och\r\nåtgärdsstrategier (prop.  2000/01:130).\r\nI   flerpartimotion  Fi230  (s,  v,   mp)\r\nföreslås  vissa  ändringar  i  förhållande\r\ntill  regeringens  förslag  om  ramar  för\r\nutgiftsområde  20. I motionen  konstateras\r\natt  regeringen i budgetpropositionen  för\r\n2003  föreslår en minskning av  resurserna\r\ntill  insatser för att öka den  biologiska\r\nmångfalden. Vidare föreslås att resurserna\r\nför   sanering   och   återställning    av\r\nförorenade  områden skall minskas.  Enligt\r\nmotionärerna  bör  dessa besparingar  inte\r\ngenomföras.   För  år 2003  ökas  anslagen\r\nÅtgärder   för   biologisk  mångfald   och\r\nSanering  och återställning av  förorenade\r\nområden  därför  med  7  miljoner   kronor\r\nrespektive     21     miljoner     kronor.\r\nSammanfattningsvis föreslås att ramen  för\r\nutgiftsområde  20  ökas  med  28  miljoner\r\nkronor (yrkande 1 delvis).\r\nFörslag  till andra nivåer för ramen  för\r\nutgiftsområde    20    läggs    fram     i\r\npartimotioner (m), (fp), (kd) och (c).\r\nModerata samlingspartiet föreslår  i  sin\r\npartimotion  Fi231 yrkande 5 (delvis)  att\r\nramen  för utgiftsområde 20 för budgetåret\r\n2003 skall fastställas till ett belopp som\r\när  571  908  000 kr lägre än  regeringens\r\nförslag.  För budgetåret 2004  föreslås  i\r\nmotionens yrkande 6 (delvis) en preliminär\r\nram  som är 1 303 125 000 kr lägre än  vad\r\nregeringen   förordat.   Enligt   Moderata\r\nsamlingspartiet  behövs   det   nya,   mer\r\neffektiva metoder i arbetet för att bevara\r\nden  biologiska mångfalden. En ökad  andel\r\nav   den  skyddsvärda  arealen  mark   bör\r\nskyddas    genom   inrättande   av    s.k.\r\nskötselkontrakt.  Behovet  att   köpa   in\r\nskyddsvärd  mark minskar därmed  samtidigt\r\nsom  bevarandearbetet blir mer  effektivt.\r\nVidare  föreslås att en fond  inrättas  år\r\n2005  för att finansiera arbetet  med  att\r\nbevara  den biologiska mångfalden. Fonden,\r\nsom  skall  uppgå  till 1 miljard  kronor,\r\nskall även vara öppen för donationer.  När\r\ndet    gäller   sanering   av   förorenade\r\nmarkområden  är  det  enligt  motionärerna\r\nviktigt   att  prioritera  saneringen   av\r\nområden  som  är miljö- och  hälsofarliga.\r\nFör     att    kunna    göra    nödvändiga\r\nprioriteringar    behövs     vetenskapliga\r\nriskbedömningar    av   saneringsobjektens\r\nfarlighet  för människa och miljö.  Vidare\r\nbör   forskning  och  utveckling  av   nya\r\nmetoder  och  framtagande  av  effektivare\r\nsaneringsteknik stödjas.  För  att  minska\r\nutsläppen   av  växthusgaser   bör   ökade\r\nresurser  ges  till stimulansåtgärder  för\r\nutveckling  av  miljövänlig  teknik.   Det\r\ninternationella       samarbetet        om\r\nklimatpolitiken skall öka.  Sverige  skall\r\naktivt   arbeta  för  införandet  av   ett\r\neffektivt   EU-system   för   handel   med\r\nutsläppsrätter  vad  gäller  koldioxid.  I\r\nförlängningen  vill  Moderaterna  se   ett\r\nglobalt    system    för    handel     med\r\nutsläppsrätter  för att på  ett  effektivt\r\nsätt minska utsläppen av växthusgaser.\r\nI  Folkpartiets partimotion Fi232 yrkande\r\n6   (delvis)   föreslås  att   ramen   för\r\nbudgetåret  2003 bestäms till  ett  belopp\r\nsom  är  270  000  000  kr  lägre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit. Enligt  yrkande  7\r\n(delvis) bör den preliminära ramen för  år\r\n2004  fastställas till belopp som  är  370\r\nmiljoner       kronor       lägre       än\r\nregeringsförslaget. Folkpartiets  grundsyn\r\när  att  man även inom miljöområdet  skall\r\nundvika  riktade  stödåtgärder  som   ofta\r\nleder  till  byråkratiska  regler  och   i\r\ngrunden felaktiga beslut. I stället  skall\r\nman  arbeta med utgångspunkt i att den som\r\nförorenar  betalar. En  djupgående  analys\r\nbör  genomföras  av vilka organisatoriska,\r\nlegala  och  ekonomiska  förändringar  som\r\nbehövs  för  att  samhället  bättre  skall\r\nkunna  hantera hållbar utveckling.  Därför\r\nföreslås    att    det    tillsätts     en\r\nhållbarhetskommission. Riktade  stöd  till\r\nklimatinvesteringar bör  ej  förekomma.  I\r\nstället  fordras mer resurser inom området\r\nbiologisk mångfald framför allt för att ge\r\nfler   områden  kvalificerat   skydd   som\r\nnaturreservat. Vidare krävs  mer  resurser\r\ntill   det   internationella   samarbetet.\r\nFolkpartiet  anser att det är av  yttersta\r\nvikt    att    Sverige   aktivt    stödjer\r\ninternationell  miljösamverkan   och   att\r\ndetta   också   avspeglar  sig   i   aktiv\r\nhandling.  Ökade  resurser  bör  tillföras\r\nmiljöforskning. Dessa pengar  skall  bl.a.\r\nkunna    användas   av    den   föreslagna\r\nhållbarhetskommissionen   för    angelägna\r\nutredningar och kortare forskningsuppdrag.\r\nKristdemokraterna    föreslår    i    sin\r\npartimotion  Fi233 en minskning  av  ramen\r\nför  budgetåret 2003 med  90  000  000  kr\r\n(yrkande  8  delvis). För budgetåret  2004\r\nföreslås  en  minskning med  120  miljoner\r\nkronor       (yrkande      9      delvis).\r\nKristdemokraterna anser att miljöpolitiken\r\nmåste   präglas  av  en  helhetssyn,   där\r\nmänniskan  ingår  i ett nära  samspel  med\r\nnaturen    utan    att    förbruka    dess\r\nlivsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och\r\nmiljöpolitik kan inte avgränsas till någon\r\nspecifik  sektor utan måste  inkluderas  i\r\nbeslutsunderlaget        inom         alla\r\npolitikområden. För att komma  till  rätta\r\nmed  miljöproblemen har  Sveriges  riksdag\r\nantagit  15  nationella miljökvalitetsmål.\r\nDet  övergripande syftet är att  överlämna\r\nett samhälle till nästa generation där  de\r\nstora miljöproblemen är lösta. Det största\r\nmiljöproblemet,  vilket   också   är   det\r\nsvåraste       att       åtgärda,       är\r\nklimatförändringarna. För att  komma  till\r\nrätta  med  detta problem måste  utsläppen\r\nfrån  trafik  och energiproduktion  minska\r\ndrastiskt,     varför    Kristdemokraterna\r\nföreslår att regeringens anslag Stöd  till\r\nklimatinvesteringar höjs med  50  miljoner\r\nkronor.   Kristdemokraterna   vill   också\r\nbetona vikten av en sammanhållen sjö-  och\r\nskogsmarkskalkning.   Försurningen    ökar\r\nfortfarande och det finns därför ett stort\r\nbehov av nykalkning. Kalkningsanslaget bör\r\ndärför förstärkas och förutom kalkning  av\r\nsjöar, vattendrag och våtmarker måste även\r\nskogsmarkskalkning föras  in  under  detta\r\nutgiftsområde.  Biologisk mångfald  är  en\r\nförutsättning för människors välbefinnande\r\noch  hälsa.  De biologiska resurserna  får\r\ninte   utnyttjas,  bara   nyttjas   enligt\r\nförvaltarskapsprincipen.  Det  arbete  som\r\nbehövs  för bevarande och restaurering  av\r\nvärdefulla   naturmiljöer  och   biologisk\r\nmångfald har regeringen bedömt uppgå  till\r\n2,5  miljarder kronor under åren 2003  och\r\n2004.  Kristdemokraterna  menar  att   det\r\ngenom  ett något långsammare genomförande,\r\neffektivisering av administrationen och en\r\nnågot högre andel frivilliga avsättningar,\r\ngår  att  spara in på regeringens  anslag.\r\nÄven  när det gäller Naturvårdsverket tror\r\nKristdemokraterna  att  en  besparing   är\r\nmöjlig      genom     att      myndigheten\r\neffektiviserar   sin  administration   och\r\nförvaltning.\r\nCenterpartiet föreslår i sin  partimotion\r\nFi234  yrkande  6 (delvis) att  ramen  för\r\nutgiftsområde 20 för budgetåret 2003  ökas\r\nmed  338  000 000 kr. För budgetåret  2004\r\nföreslås  en  preliminär ram  som  är  400\r\nmiljoner  kronor högre än  vad  regeringen\r\nförordat (yrkande 7 delvis). Centerpartiet\r\nföreslår    vissa   omfördelningar    inom\r\nutgiftsområdet.  Ökade  anslag  bör  bl.a.\r\nanvisas    till   ideella   organisationer\r\nverksamma       inom      natur-       och\r\nkulturmiljöområdet  och   till   kalkning.\r\nVidare  bör  miljöforskningen räknas  upp,\r\nbl.a.  för att möjliggöra framtagandet  av\r\nen heltäckande forsknings- och aktionsplan\r\nför  Östersjöns  miljö. Vidare  bör  medel\r\navsättas     till     en     fond      för\r\nkostnadseffektiva   investeringar    kring\r\nÖstersjön.  Mot  bakgrund  av  bl.a.   den\r\nmodell   för   bevarande   av   skyddsvärd\r\nskogsmark  som Centerpartiet förordar  bör\r\nanslaget för inköp av skog sänkas.  Utöver\r\ndetta  tillkommer  ett  nytt  anslag   för\r\nmiljöbistånd.\r\nMiljö-  och jordbruksutskottet  vill  för\r\nsin  del  anföra följande. Som  regeringen\r\nredovisar  i budgetpropositionen förklaras\r\nförändringen av utgiftsområdesramen för år\r\n2003 jämfört med beräkningen av utgifterna\r\nper  utgiftsområde i 2002  års  ekonomiska\r\nvårproposition  i  huvudsak  av   att   21\r\nmiljoner     kronor     överförs      till\r\nutgiftsområde  4  Rättsväsendet  år  2002.\r\nMedlen   tillförs   domstolsväsendet   för\r\narbetet  med miljödomstolar. Den beräknade\r\nutgiftsområdesramen 2004 är 1 041 miljoner\r\nkronor   högre   än   vad   som   tidigare\r\nredovisats  för år 2002. Det  förklaras  i\r\nhuvudsak  av de satsningar som  följer  av\r\nregeringens proposition Svenska miljömål -\r\ndelmål    och   åtgärdsstrategier   (prop.\r\n2000/01:130).         Förslagen          i\r\nbudgetpropositionen innebär  en  minskning\r\nav resurserna för insatser för att öka den\r\nbiologiska   mångfalden   samt    minskade\r\nresurser  till  sanering och återställning\r\nav  förorenade områden. När det gäller  nu\r\nnämnda   besparingar  inom  utgiftsområdet\r\nanser  utskottet  i  likhet  med  vad  som\r\nanförs  i motion Fi230 att dessa inte  bör\r\ngenomföras. För budgetåret 2003 bör därför\r\nytterligare  resurser  tillföras  anslagen\r\nÅtgärder   för   biologisk  mångfald   och\r\nSanering  och återställning av  förorenade\r\nområden. Utskottet finner mot bakgrund  av\r\ndet  anförda  att ramen för  utgiftsområde\r\n20,   i   förhållande   till   regeringens\r\nförslag, bör höjas med 28 000 000  kr  och\r\ndärmed  fastställas till 3 363 075 000  kr\r\nför  budgetåret  2003. Därmed  tillstyrker\r\nutskottet motion Fi230 (s, v, mp)  yrkande\r\n1   i  denna  del.  Motionerna  Fi231  (m)\r\nyrkande  5,  Fi232 (fp) yrkande  6,  Fi233\r\n(kd) yrkande 8 och Fi234 (c) yrkande 6 bör\r\ndärmed avstyrkas i denna del.\r\nUtskottet  anser  vidare att  regeringens\r\nförslag    beträffande   den   preliminära\r\nfördelningen av utgifterna för  budgetåret\r\n2004  såvitt gäller utgiftsområde  20  bör\r\ntillstyrkas och att motionerna  Fi231  (m)\r\nyrkande  6,  Fi232 (fp) yrkande  7,  Fi233\r\n(kd) yrkande 9 och Fi234 (c) yrkande 7 bör\r\navstyrkas i denna del.\r\n\r\nUtgiftsområde 23\r\n\r\nI   utgiftsområdet  ingår  politikområdena\r\nSkogspolitik,     Djurpolitik,     Livsme-\r\ndelspolitik, Landsbygdspolitik samt  delar\r\nav   politikområdena   Utbildningspolitik,\r\nForskningspolitik och Samepolitik.\r\nRegeringen   föreslår   att   ramen   för\r\nutgiftsområde 23 för budgetåret 2003 skall\r\nfastställas  till  10  460  479  000   kr.\r\nRiksdagen  föreslås  vidare  godkänna  den\r\npreliminära  beräkningen  av   ramen   för\r\nutgiftsområdet för budgetåret 2004. För år\r\n2004 föreslås en preliminär ram om 14  451\r\nmiljoner kronor.\r\nDen beräknade utgiftsområdesramen år 2004\r\när 306 miljoner kronor lägre än anslag för\r\når    2002.   Eftersom   regeringen    gör\r\nbedömningen  att  det finns  en  risk  att\r\nutgiftstaket    är    hotat    år    2003,\r\ntidigareläggs      utbetalningarna      av\r\narealstödsersättning motsvarande ca 4  000\r\nmiljoner   kronor  till  år  2002.   Detta\r\nförklarar den lägre anslagsnivån år 2003.\r\nI   flerpartimotion  Fi230  (s,  v,   mp)\r\nföreslås  vissa  ändringar  i  förhållande\r\ntill  regeringens  förslag  om  ramar  för\r\nutgiftsområde   23.  Enligt   motionärerna\r\nökades    anslaget    Ersättningen     för\r\nviltskador år 2002, och denna ökning skall\r\ngälla  även år 2003, framför allt på grund\r\nav       skador      och      förebyggande\r\nstängselkostnader   för   varg.   Anslaget\r\nErsättning för viltskador bör således ökas\r\nmed  3,5  miljoner kronor år 2003.  Vidare\r\nuppmärksammas     SLU:s     arbete     med\r\nfältförsöksverksamhet    för     ekologisk\r\nodling.  Under åren 2001 och  2002  har  7\r\nmiljoner  kronor per år avsatts för  detta\r\ninom  ramen  för  anslaget  25:1  Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.  För  detta  ändamål\r\nbör,  enligt  motionärerna, anslaget  ökas\r\nmed  7 miljoner kronor för år 2003. Vidare\r\nframhålls  Livsmedelsverkets viktiga  roll\r\nnär   det   gäller   livsmedelssäkerheten.\r\nAnslaget  till Livsmedelsverket  bör  ökas\r\nmed    10   miljoner   kronor   år   2003.\r\nSammanfattningsvis föreslås att ramen  för\r\nutgiftsområde  23 ökas med  20,5  miljoner\r\nkronor för år 2003 (yrkande 1 delvis).\r\nFörslag  till andra nivåer för ramen  för\r\nutgiftsområde    23    läggs    fram     i\r\npartimotioner (m), (fp), (kd) och (c).\r\nModerata samlingspartiet föreslår  i  sin\r\npartimotion  Fi231 yrkande 5 (delvis)  att\r\nramen  för utgiftsområde 23 för budgetåret\r\n2003 skall fastställas till ett belopp som\r\när  421  631  000 kr lägre än  regeringens\r\nförslag.  För budgetåret 2004  föreslås  i\r\nmotionens yrkande 6 (delvis) en preliminär\r\nram  som  är 434 504 000 kr lägre  än  vad\r\nregeringen  förordat. Enligt  motionärerna\r\nbelastas            den            svenska\r\nlivsmedelsproduktionen                 med\r\nproduktionsskatter som fortfarande  ligger\r\navsevärt högre än omvärldens. Konkurrensen\r\nmellan  livsmedelsproducenterna hårdnar  i\r\ntakt     med     att    jordbrukspolitiken\r\nreformeras.  Skatten  på  den  diesel  som\r\nförbrukas   av   jord-  och   skogsbrukets\r\narbetsmaskiner bör sänkas  till  nivån  53\r\nöre per liter. Skatten på växtnäringen bör\r\ntas  bort.  När det gäller djurskyddet  är\r\nreglerna i Sverige i grunden bra. Vad  som\r\nbehöver förbättras är tillsyn och kontroll\r\nså   att  reglerna  verkligen  följs.  Att\r\ninföra  en djurskyddsmyndighet löser  inga\r\nproblem. I stället bör resurserna öka  för\r\nutbildning  av  de inspektörer  som  skall\r\nsköta      tillsynen.      Vidare      bör\r\nlivsmedelstillsynen     förstärkas     och\r\nförbättras.  Däremot är det  inte  statens\r\nuppgift  att  marknadsföra  och  stimulera\r\nkonsumtion  av  en viss typ av  livsmedel.\r\nDetta  sköts  bäst  av marknadens  aktörer\r\nutan statlig inblandning.\r\nI Folkpartiets partimotion Fi232 yrkande\r\n6   (delvis)   föreslås  att   ramen   för\r\nbudgetåret  2003 bestäms till  ett  belopp\r\nsom  är  455  000  000  kr  lägre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit. Enligt  yrkande  7\r\n(delvis) bör den preliminära ramen för  år\r\n2004  fastställas till belopp som  är  471\r\nmiljoner       kronor       lägre       än\r\nregeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör\r\nytterligare  resurser satsas  på  åtgärder\r\ninom  djurskydd och djurhälsovård.  Vidare\r\nförstärks de konsumentpolitiska åtgärderna\r\nvad   gäller   livsmedelshanteringen   med\r\nytterligare    medel.    Ökade    resurser\r\nberäknas  för Statens lantbruksuniversitet\r\noch  Forskningsrådet för  miljö,   areella\r\nnäringar och samhällsbyggande. Besparingar\r\ngörs   på   Statens   jordbruksverk    och\r\nFiskeriverket.\r\nKristdemokraterna    föreslår    i    sin\r\npartimotion Fi233 en ökning av  ramen  för\r\nbudgetåret  2003  med  295  000   000   kr\r\n(yrkande  8  delvis). För budgetåret  2004\r\nföreslås en ökning med 108 miljoner kronor\r\n(yrkande   9  delvis).  Kristdemokraternas\r\ninriktning  för  jordbruket  syftar   till\r\nfortsatt  användning  av  åkermarken   för\r\nlivsmedelsproduktion. Jordbruket skall  ha\r\nsamma   konkurrensvillkor  som  omvärlden.\r\nSkatter och avgifter, bl.a. dieselskatten,\r\nbehöver av konkurrensskäl harmoniseras med\r\növriga    EU-länder.    Detta    är     en\r\nförutsättning  för  att  jordbruket  skall\r\nfinnas  kvar  som basnäring i hela  landet\r\noch  möjliggör  ett fullt  utnyttjande  av\r\nbefintliga                EU-ersättningar.\r\nKristdemokraterna  vill  också  tillskjuta\r\njordbruket  resurser till  ett  omfattande\r\nåtgärdsprogram för landsbygdens miljö  och\r\nstruktur,  eftersom regeringen misslyckats\r\ni tidigare förhandlingar med EU. Ett antal\r\nförhållanden   och   angelägna    åtgärder\r\npåkallar en omfördelning av anslagen  inom\r\nutgiftsområdet. Förenklade regelverk leder\r\ntill      minskat     medelsbehov      för\r\nJordbruksverket.\r\nDistriktsveterinärorganisationen     (DVO)\r\navskaffas   år  2004,  och  den  nuvarande\r\nfinansieringen av DVO används till den nya\r\ntillsynsorganisation   som   skapas   inom\r\nlänsstyrelserna    och     fördelas     av\r\ndjurskyddsmyndigheten.   Extra    resurser\r\nbehöver  satsas på ett återupprättande  av\r\nskördeskadeersättningen.     Medel     bör\r\navsättas     för     återinförandet     av\r\navbytartjänst   samt  för  exportfrämjande\r\nåtgärder.          Vidare           kräver\r\nNorrlandsjordbrukets   utsatta   situation\r\nsärskilda  stödåtgärder. Kristdemokraterna\r\ngör    också   en   extra   satsning    på\r\nmiljöförbättrande  åtgärder  i  jordbruket\r\nsamt  på  djurskydd och djurhälsa.  Utöver\r\ndetta       får      skogsbruket       med\r\nKristdemokraternas förslag en förstärkning\r\ngenom  de kalkningsinsatser som redovisats\r\nunder   utgiftsområde  20.  Det  är  också\r\nviktigt   att  svensk  fiskerinäring   har\r\nvillkor  som  motsvarar de i konkurrerande\r\nländer, och Kristdemokraterna därför bl.a.\r\ninföra        ett       yrkesfiskaravdrag.\r\nKristdemokraterna   föreslår   även    ett\r\nflertal skattesänkningar, bl.a. på diesel,\r\nsom  stärker  jordbrukets konkurrenskraft.\r\nTotalt sänks skatterna för jordbruket  med\r\n730 miljoner kronor för år 2003 och med ca\r\n1   miljard  kronor  år  2004.  Ramen  för\r\nutgiftsområdet   bör  i   jämförelse   med\r\nregeringens  beräkning  utökas   med   295\r\nmiljoner  kronor för år 2003 och  med  108\r\nmiljoner kronor för år 2004.\r\nCenterpartiet föreslår i sin  partimotion\r\nFi234  (yrkande 6 delvis)  att  ramen  för\r\nutgiftsområde   23  för  budgetåret   2003\r\nfastställs   till  ett   belopp   som   är\r\n210   000  000  kr  högre  än  regeringens\r\nförslag.  För budgetåret 2004 föreslås  en\r\npreliminär ram som är 210 miljoner  kronor\r\nhögre  än vad regeringen förordat (yrkande\r\n7   delvis).   Enligt  Centerpartiet   bör\r\nanslagen till forskning och utveckling  av\r\nnäringen ökas. Vidare krävs ökade resurser\r\ntill    kontroll    av    livsmedel    och\r\nersättningar för viltskador.\r\nMiljö-  och jordbruksutskottet  vill  för\r\nsin  del anföra följande. Som framhålls  i\r\npropositionen  finns  det  en   risk   att\r\nutgiftstaket är hotat år 2003. Därför  har\r\nregeringen  föreslagit att utbetalningarna\r\nav  arealstödsersättning motsvarande ca  4\r\n000 miljoner kronor tidigareläggs till  år\r\n2002.    Detta   förklarar    den    lägre\r\nanslagsnivån  år  2003.  Vidare   är   den\r\nberäknade utgiftsområdesramen år 2004  306\r\nmiljoner  kronor lägre än  anslag  för  år\r\n2002.   Förslagen   i  budgetpropositionen\r\ninnebär  härutöver bl.a. att den ökning av\r\nanslaget  Ersättningen för viltskador  som\r\nriksdagen  beslutade  för  år  2002   inte\r\nkvarstår.  I likhet med vad som  anförs  i\r\nmotion  Fi230  anser utskottet  att  denna\r\nökning  skall gälla även år 2003,  framför\r\nallt  på  grund av skador och förebyggande\r\nstängselkostnader  för  varg.  Vidare  bör\r\nSLU:s arbete med fältförsöksverksamhet för\r\nekologisk odling uppmärksammas. Under åren\r\n2001 och 2002 har 7 miljoner kronor per år\r\navsatts  för detta inom ramen för anslaget\r\n25:1  Sveriges lantbruksuniversitet.  Även\r\nför   år  2003  bör  motsvarande  resurser\r\ntillföras         denna        verksamhet.\r\nLivsmedelsverket har en  viktig  roll  när\r\ndet  gäller arbetet med livsmedelssäkerhet\r\noch  bör tillföras ytterligare 10 miljoner\r\nkronor  år 2003. Med det anförda  föreslår\r\nutskottet att ramen för utgiftsområde  23,\r\ni  förhållande  till regeringens  förslag,\r\nhöjs   med  20  500  000  kr  och   därmed\r\nfastställs  till 10 480  979  000  kr  för\r\nbudgetåret    2003.   Därmed   tillstyrker\r\nutskottet motion Fi230 (s, v, mp)  yrkande\r\n1   i  denna  del.  Motionerna  Fi231  (m)\r\nyrkande  5,  Fi232 (fp) yrkande  6,  Fi233\r\n(kd) yrkande 8 och Fi234 (c) yrkande 6 bör\r\ndärmed avstyrkas i denna del.\r\nUtskottet  anser  vidare  att  regeringens\r\nförslag    beträffande   den   preliminära\r\nfördelningen av utgifterna för  budgetåret\r\n2004  såvitt gäller utgiftsområde  23  bör\r\ntillstyrkas och att motionerna  Fi231  (m)\r\nyrkande  6,  Fi232 (fp) yrkande  7,  Fi233\r\n(kd) yrkande 9 och Fi234 (c) yrkande 7 bör\r\navstyrkas i denna del.\r\n\r\nStockholm den 12 november 2003\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nPer Westerberg\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:  Per  Westerberg  (m),   Sinikka\r\nBohlin  (s),  Alf  Eriksson  (s),  Lennart\r\nFremling  (fp),  Rune Berglund  (s),  Rolf\r\nLindén  (s),  Sven  Gunnar  Persson  (kd),\r\nChristina Axelsson (s), Lars Lindblad (m),\r\nCarina  Ohlsson (s), Sverker Thorén  (fp),\r\nJan  Andersson (c), Jan-Olof Larsson  (s),\r\nChristin  Nilsson  (s),  Cecilia  Widegren\r\n(m),  Sven-Erik Sjöstrand (v) och  Mikaela\r\nValtersson (mp).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Utgifternas     fördelning      på\r\nutgiftsområden\r\n\r\nPer  Westerberg (m), Lars Lindblad (m) och\r\nCecilia Widegren (m) anför:\r\n\r\nUtgiftsområde 20\r\n\r\nEnligt Moderata samlingspartiet behövs det\r\nnya,  mer effektiva metoder i arbetet  för\r\natt  bevara den biologiska mångfalden.  En\r\nökad andel av den skyddsvärda arealen mark\r\nbör   skyddas  genom  inrättande  av  s.k.\r\nskötselkontrakt.  Behovet  att   köpa   in\r\nskyddsvärd  mark minskar därmed  samtidigt\r\nsom  bevarandearbetet blir mer  effektivt.\r\nVidare  föreslås att en fond  inrättas  år\r\n2005  för att finansiera arbetet  med  att\r\nbevara  den biologiska mångfalden. Fonden,\r\nsom  skall  uppgå  till 1 miljard  kronor,\r\nskall även vara öppen för donationer.  När\r\ndet    gäller   sanering   av   förorenade\r\nmarkområden   är   det   enligt   Moderata\r\nsamlingspartiets   mening   viktigt    att\r\nprioritera  saneringen av områden  som  är\r\nmiljö-  och  hälsofarliga. För  att  kunna\r\ngöra   nödvändiga  prioriteringar   behövs\r\nvetenskapliga      riskbedömningar      av\r\nsaneringsobjektens farlighet för  människa\r\noch   miljö.  Vidare  bör  forskning   och\r\nutveckling  av nya metoder och framtagande\r\nav  effektivare  saneringsteknik  stödjas.\r\nFör  att  minska utsläppen av växthusgaser\r\nbör     ökade    resurser     ges     till\r\nstimulansåtgärder   för   utveckling    av\r\nmiljövänlig  teknik.  Det  internationella\r\nsamarbetet  om klimatpolitiken skall  öka.\r\nSverige skall aktivt arbeta för införandet\r\nav  ett effektivt EU-system för handel med\r\nutsläppsrätter  vad  gäller  koldioxid.  I\r\nförlängningen  vill  vi  se  ett   globalt\r\nsystem  för handel med utsläppsrätter  för\r\natt på ett effektivt sätt minska utsläppen\r\nav växthusgaser.\r\nVi    föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi231 yrkandena 5 (delvis) och\r\n6   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  571\r\n908  000  kr och för budgetåret  2004  med\r\n1 303 125 000 kr.\r\n\r\nUtgiftsområde 23\r\n\r\nDen     svenska     livsmedelsproduktionen\r\nbelastas   med   produktionsskatter    som\r\nfortfarande  ligger  avsevärt   högre   än\r\nomvärldens.      Konkurrensen       mellan\r\nlivsmedelsproducenterna hårdnar i takt med\r\natt jordbrukspolitiken reformeras. Skatten\r\npå  den diesel som förbrukas av jord-  och\r\nskogsbrukets  arbetsmaskiner  bör   sänkas\r\ntill  nivån  53 öre per liter. Skatten  på\r\nväxtnäringen bör tas bort. När det  gäller\r\ndjurskyddet  är  reglerna  i   Sverige   i\r\ngrunden bra. Vad som behöver förbättras är\r\ntillsyn   och  kontroll  så  att  reglerna\r\nverkligen    följs.    Att    införa    en\r\ndjurskyddsmyndighet löser inga problem.  I\r\nstället  bör resurserna öka för utbildning\r\nav   de   inspektörer  som   skall   sköta\r\ntillsynen.  Vidare bör livsmedelstillsynen\r\nförstärkas och förbättras. Däremot är  det\r\ninte statens uppgift att marknadsföra  och\r\nstimulera  konsumtion av en  viss  typ  av\r\nlivsmedel.  Detta sköts bäst av marknadens\r\naktörer utan statlig inblandning.\r\nVi  föreslår i enlighet med motion  Fi231\r\nyrkandena 5 (delvis) och 6 (delvis) en,  i\r\nförhållande   till  regeringens   förslag,\r\nminskning  av utgiftsramen för  budgetåret\r\n2003 med 421 631 000 kr och för budgetåret\r\n2004 med 434 504 000 kr.\r\n\r\n2.      Utgifternas     fördelning      på\r\nutgiftsområden\r\n\r\nLennart  Fremling (fp) och Sverker  Thorén\r\n(fp) anför:\r\n\r\nUtgiftsområde 20\r\n\r\nFolkpartiets grundsyn är att man även inom\r\nmiljöområdet    skall   undvika    riktade\r\nstödåtgärder   som   ofta    leder    till\r\nbyråkratiska   regler   och   i    grunden\r\nfelaktiga  beslut.  I  stället  skall  man\r\narbeta  med  utgångspunkt i  att  den  som\r\nförorenar  betalar. En  djupgående  analys\r\nbör  genomföras  av vilka organisatoriska,\r\nlegala  och  ekonomiska  förändringar  som\r\nbehövs  för  att  samhället  bättre  skall\r\nkunna  hantera hållbar utveckling.  Därför\r\nföreslås    att    det    tillsätts     en\r\nhållbarhetskommission. Riktade  stöd  till\r\nklimatinvesteringar bör  ej  förekomma.  I\r\nstället  fordras mer resurser inom området\r\nbiologisk mångfald framför allt för att ge\r\nfler   områden  kvalificerat   skydd   som\r\nnaturreservat. Vidare krävs  mer  resurser\r\ntill   det   internationella   samarbetet.\r\nFolkpartiet  anser att det är av  yttersta\r\nvikt    att    Sverige   aktivt    stödjer\r\ninternationell  miljösamverkan   och   att\r\ndetta   också   avspeglar  sig   i   aktiv\r\nhandling.  Ökade  resurser  bör  tillföras\r\nmiljöforskning. Dessa pengar  skall  bl.a.\r\nkunna    användas   av   den    föreslagna\r\nhållbarhetskommissionen   för    angelägna\r\nutredningar och kortare forskningsuppdrag.\r\nVi    föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi232 yrkandena 6 (delvis) och\r\n7   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  270\r\n000  000  kr och för budgetåret  2004  med\r\n370 000 000 kr.\r\n\r\nUtgiftsområde 23\r\n\r\nEnligt    Folkpartiet   bör    ytterligare\r\nresurser satsas på åtgärder inom djurskydd\r\noch  djurhälsovård.  Vidare  förstärks  de\r\nkonsumentpolitiska åtgärderna  vad  gäller\r\nlivsmedelshanteringen   med    ytterligare\r\nmedel.    Ökade   resurser  beräknas   för\r\nSveriges     lantbruksuniversitet      och\r\nForskningsrådet   för    miljö,    areella\r\nnäringar och samhällsbyggande. Besparingar\r\ngörs   på   Statens   jordbruksverk    och\r\nFiskeriverket.\r\nVi    föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi232 yrkandena 6 (delvis) och\r\n7   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen för budgetåret 2003  med  455\r\n000  000  kr och för budgetåret  2004  med\r\n471 000 000 kr.\r\n\r\n3.      Utgifternas     fördelning      på\r\nutgiftsområden\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\n\r\nUtgiftsområde 20\r\n\r\nKristdemokraterna anser att miljöpolitiken\r\nmåste   präglas  av  en  helhetssyn,   där\r\nmänniskan  ingår  i ett nära  samspel  med\r\nnaturen    utan    att    förbruka    dess\r\nlivsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och\r\nmiljöpolitik kan inte avgränsas till någon\r\nspecifik  sektor utan måste  inkluderas  i\r\nbeslutsunderlaget        inom         alla\r\npolitikområden. För att komma  till  rätta\r\nmed  miljöproblemen har  Sveriges  riksdag\r\nantagit  15  nationella miljökvalitetsmål.\r\nDet  övergripande syftet är att  överlämna\r\nett samhälle till nästa generation där  de\r\nstora miljöproblemen är lösta. Det största\r\nmiljöproblemet,  vilket   också   är   det\r\nsvåraste       att       åtgärda,       är\r\nklimatförändringarna. För att  komma  till\r\nrätta  med  detta problem måste  utsläppen\r\nfrån  trafik  och energiproduktion  minska\r\ndrastiskt,     varför    Kristdemokraterna\r\nföreslår att regeringens anslag Stöd  till\r\nklimatinvesteringar höjs med  50  miljoner\r\nkronor. Vidare föreslås slopad energiskatt\r\npå  förnybara drivmedel. Kristdemokraterna\r\nvill    också   betona   vikten   av    en\r\nsammanhållen  sjö- och skogsmarkskalkning.\r\nFörsurningen  ökar  fortfarande  och   det\r\nfinns   därför   ett   stort   behov    av\r\nnykalkning. Kalkningsanslaget  bör  därför\r\nförstärkas och förutom kalkning av  sjöar,\r\nvattendrag   och  våtmarker   måste   även\r\nskogsmarkskalkning föras  in  under  detta\r\nutgiftsområde.  Biologisk mångfald  är  en\r\nförutsättning för människors välbefinnande\r\noch  hälsa.  De biologiska resurserna  får\r\ninte   utnyttjas,  bara   nyttjas   enligt\r\nförvaltarskapsprincipen.  Det  arbete  som\r\nbehövs  för bevarande och restaurering  av\r\nvärdefulla   naturmiljöer  och   biologisk\r\nmångfald har regeringen bedömt uppgå  till\r\n2,5  miljarder kronor under åren 2003  och\r\n2004.  Kristdemokraterna  menar  att   det\r\ngenom  ett något långsammare genomförande,\r\neffektivisering av administrationen och en\r\nnågot högre andel frivilliga avsättningar,\r\ngår  att  spara in på regeringens  anslag.\r\nÄven  när det gäller Naturvårdsverket tror\r\nKristdemokraterna  att  en  besparing   är\r\nmöjlig      genom     att      myndigheten\r\neffektiviserar   sin  administration   och\r\nförvaltning.\r\nJag   föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi233 yrkandena 8 (delvis) och\r\n9   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens    förslag,    minskning    av\r\nutgiftsramen  för  budgetåret   2003   med\r\n90  000 000 kr och för budgetåret 2004 med\r\n120 000 000 kr.\r\n\r\nUtgiftsområde 23\r\n\r\nKristdemokraternas     inriktning      för\r\njordbruket syftar till fortsatt användning\r\nav  åkermarken  för  livsmedelsproduktion.\r\nJordbruket      skall       ha       samma\r\nkonkurrensvillkor  som omvärlden.  Skatter\r\noch avgifter, bl.a. dieselskatten, behöver\r\nav  konkurrensskäl harmoniseras med övriga\r\nEU-länder.  Detta är en förutsättning  för\r\natt   jordbruket  skall  finnas  kvar  som\r\nbasnäring i hela landet och möjliggör  ett\r\nfullt   utnyttjande  av   befintliga   EU-\r\nersättningar. Kristdemokraterna vill också\r\ntillskjuta  jordbruket resurser  till  ett\r\nomfattande åtgärdsprogram för landsbygdens\r\nmiljö  och  struktur, eftersom  regeringen\r\nmisslyckats  i tidigare förhandlingar  med\r\nEU.  Ett  antal förhållanden och angelägna\r\nåtgärder   påkallar  en  omfördelning   av\r\nanslagen  inom utgiftsområdet.  Förenklade\r\nregelverk  leder till minskat  medelsbehov\r\nför                       jordbruksverket.\r\nDistriktsveterinärorganisationen     (DVO)\r\navskaffas   år  2004  och  den   nuvarande\r\nfinansieringen av DVO används till den nya\r\ntillsynsorganisationen  som  skapas   inom\r\nlänsstyrelserna    och     fördelas     av\r\ndjurskyddsmyndigheten.   Extra    resurser\r\nbehöver  satsas på ett återupprättande  av\r\nskördeskadeersättningen.     Medel     bör\r\navsättas     för     återinförandet     av\r\navbytartjänst   samt  för  exportfrämjande\r\nåtgärder.          Vidare           kräver\r\nNorrlandsjordbrukets   utsatta   situation\r\nsärskilda  stödåtgärder. Vi gör  också  en\r\nextra    satsning   på   miljöförbättrande\r\nåtgärder  i  jordbruket samt på  djurskydd\r\noch    djurhälsa.   Utöver    detta    får\r\nskogsbruket med kristdemokraternas förslag\r\nen förstärkning genom de kalkningsinsatser\r\nsom redovisats under utgiftsområde 20. Det\r\när  också viktigt att svensk fiskerinäring\r\nhar    villkor   som   motsvarar   de    i\r\nkonkurrerande  länder och vi  vill  därför\r\nbl.a.    införa   ett   yrkesfiskaravdrag.\r\nKristdemokraterna   föreslår   även    ett\r\nflertal skattesänkningar, bl.a. på diesel,\r\nsom  stärker  jordbrukets konkurrenskraft.\r\nTotalt sänks skatterna för jordbruket  med\r\n730 miljoner kronor för år 2003 och med ca\r\n1 miljard år 2004.\r\nJag   föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi233 yrkandena 8 (delvis) och\r\n9   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen  för  budgetåret   2003   med\r\n295 000 000 kr och för budgetåret 2004 med\r\n108 000 000 kr.\r\n\r\n4.      Utgifternas     fördelning      på\r\nutgiftsområden\r\n\r\nJan Andersson (c) anför:\r\n\r\nUtgiftsområde 20\r\n\r\nCenterpartiet        föreslår        vissa\r\nomfördelningar inom utgiftsområdet.  Ökade\r\nanslag  bör  bl.a.  anvisas  till  ideella\r\norganisationer verksamma inom  natur-  och\r\nkulturmiljöområdet  och   till   kalkning.\r\nVidare  bör  miljöforskning  räknas   upp,\r\nbl.a.  för att möjliggöra framtagandet  av\r\nen heltäckande forsknings- och aktionsplan\r\nför  Östersjöns miljö. Härutöver bör medel\r\navsättas     till     en     fond      för\r\nkostnadseffektiva   investeringar    kring\r\nÖstersjön. Anslaget för inköp av skog  bör\r\nsänkas,  bl.a. mot bakgrund av den  modell\r\nför  bevarande av skyddsvärd skogsmark som\r\nCenterpartiet   förordar.   Utöver   detta\r\ntillkommer    ett    nytt    anslag    för\r\nmiljöbistånd.\r\nJag   föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi234 yrkandena 6 (delvis) och\r\n7   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen  för  budgetåret   2003   med\r\n338 000 000 kr och för budgetåret 2004 med\r\n400 000 000 kr.\r\n\r\nUtgiftsområde 23\r\n\r\nEnligt  Centerpartiet  bör  anslagen  till\r\nforskning och utveckling av näringen ökas.\r\nVidare  krävs ökade resurser till kontroll\r\nav    livsmedel   och   ersättningar   för\r\nviltskador.\r\nJag    föreslår   i   enlighet   med   vår\r\npartimotion Fi234 yrkandena 6 (delvis) och\r\n7   (delvis)   en,   i  förhållande   till\r\nregeringens     förslag,     ökning     av\r\nutgiftsramen  för  budgetåret   2003   med\r\n210 000 000 kr och för budgetåret 2004 med\r\n210 000 000 kr.\r\nBilaga 13\r\n\r\nNäringsutskottets         protokollsutdrag\r\n2002/03:2.2\r\n\r\n\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nBilaga 14\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:AU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch\r\n14 Arbetsliv\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har berett berörda utskott\r\ntillfälle    att    yttra     sig     över\r\nbudgetpropositionen  för  år  2003   bl.a.\r\navseende  den  ekonomiska  politiken   och\r\nförslag  till statsbudgeten för budgetåret\r\n2003,     utgifternas    fördelning     på\r\nutgiftsområden    och    beräkningen    av\r\nstatsinkomsterna  i  de  delar  som  berör\r\nrespektive utskotts beredningsområde.\r\nArbetsmarknadsutskottet,     som      har\r\nberedningsansvaret för utgiftsområdena  13\r\nArbetsmarknad och 14 Arbetsliv, yttrar sig\r\ni   det   följande   om  utvecklingen   på\r\narbetsmarknaden m.m. Utskottet kommenterar\r\näven  oppositionens förslag till  ramar  i\r\nrespektive partimotion Fi231, Fi232, Fi233\r\noch  Fi234. I yttrandet berörs även motion\r\nFi230 till den del som den berör ramen för\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nUtvecklingen på arbetsmarknaden m.m.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nDe   makroekonomiska  förutsättningar  som\r\nförslagen i budgetpropositionen bygger  på\r\nutgår  från  beräkningar  som  baseras  på\r\ninformation t.o.m. den\r\n4  oktober.  Sysselsättningen  väntas  öka\r\nnästa  år  i  takt  med  att  produktionen\r\nstiger, men till följd av en stark  ökning\r\nav  antalet personer mellan 20 och  64  år\r\nbedöms den reguljära sysselsättningsgraden\r\nfalla  till  78,0  %. Den  prognostiserade\r\nutvecklingen   av   sysselsättningen   och\r\narbetskraftsutbudet  antas   medföra   att\r\narbetslösheten, mätt som årsgenomsnitt,  i\r\nriket  som helhet sjunker till 3,8 % nästa\r\når.   Regeringen   framhåller   dock   att\r\nosäkerheten    om    den   internationella\r\nkonjunkturen är stor.\r\nFör  år  2004  görs  ingen  bedömning  av\r\nkonjunkturläget.    Med    hänsyn     till\r\nosäkerheten i bedömningen av den  framtida\r\nkonjunkturutvecklingen    presenteras    i\r\nstället tre scenarier med en baskalkyl och\r\nett låg- respektive högtillväxtalternativ.\r\nI  baskalkylen återhämtar sig den  svenska\r\nekonomin  successivt med  en  BNP-tillväxt\r\nmed  2,5  %  både 2003 och  2004.  Det  av\r\nregering      och     riksdag     uppsatta\r\nsysselsättningsmålet om 80 % sysselsatta i\r\ndessa  åldrar  år 2004 nås  inte  i  denna\r\nkalkyl  utan sysselsättningsgraden stannar\r\npå 78 %.\r\n\r\nI       lågtillväxtalternativet       blir\r\nsysselsättningsnivån betydligt lägre än  i\r\nbaskalkylen  och den öppna  arbetslösheten\r\nstiger.  I  högtillväxtkalkylen fortsätter\r\nsysselsättningen     att     stiga     och\r\nsysselsättningsmålet   år   2004   uppnås.\r\nRegeringen  avser  att  fortlöpande  vidta\r\nåtgärder  så  att  denna  utveckling  blir\r\nmöjlig.\r\n\r\nDen senaste månadsstatistiken från AMS och\r\nSCB samt KI:s månadsbarometer\r\n\r\nAMS   har   den   7  november  presenterat\r\nmånadsstatistiken   för    oktober.    Där\r\nkonstateras     att    konjunkturuppgången\r\ndröjer.   Trots   det  är  arbetsmarknaden\r\nfortsatt  stabil. Den öppna arbetslösheten\r\nfortsätter  att  gå ned  trots  den  svaga\r\nkonjunkturen och låg i slutet  av  oktober\r\npå 3,8 % av arbetskraften. Motsvarande tal\r\nför  ett  år  sedan var 3,9  %.  Det  s.k.\r\nobalanstalet,  dvs. öppet  arbetslösa  och\r\ndeltagare     i    arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram, uppgick i oktober till 6,6  %  av\r\narbetskraften,   motsvarande    292    000\r\npersoner.  På Stockholms arbetsmarknad  är\r\nandelen  arbetslösa  och  programdeltagare\r\nnärmare  1  procentenhet  högre  än  samma\r\nmånad  förra året, 4,1 % av arbetskraften.\r\n53 000 personer har hittills i år varslats\r\nom  uppsägning, vilket är lika  många  som\r\nsamma   period  förra  året.   I   oktober\r\nvarslades 7 900 personer. Det är den  näst\r\nhögsta    oktobersiffran    sedan    1993.\r\nArbetslösheten  har minskat  främst  bland\r\nkvinnor  och  motsvarar 3,4 % jämfört  med\r\n4,2  % för männen. Arbetslösheten har även\r\nsjunkit  för  äldre och långtidsinskrivna.\r\n38   000   nya   platser   anmäldes   till\r\narbetsförmedlingarna under oktober, vilket\r\när  en  uppgång  med  2  700  jämfört  med\r\noktober    2001.   Det   är    uteslutande\r\nvisstidsanställningar   som    står    för\r\nökningen. De tre storstadslänen  står  för\r\ndrygt 60 % av de nyanmälda platserna.\r\nSCB:s   arbetskraftsundersökningar  (AKU)\r\nför september redovisar en viss ökning  av\r\nantalet    sysselsatta.    Den    relativa\r\narbetslösheten hade dock ökat till 4,2  %,\r\nen uppgång med två tiondels procentenheter\r\njämfört med ett år tidigare. Arbetskraften\r\nmotsvarade  78,3 % av befolkningen  mellan\r\n16  och 64 år, vilket är samma tal som ett\r\når  tidigare. Antalet utförda arbetstimmar\r\ni  genomsnitt per vecka var något lägre än\r\nåret   före.   SCB   följer   också    upp\r\nregeringens    sysselsättningsmål,    dvs.\r\nandelen   sysselsatta  på  den   reguljära\r\narbetsmarknaden i åldersgruppen 20-64  år.\r\nI september 2002 uppgick andelen till 78,4\r\n%.\r\nKonjunkturinstitutets                (KI)\r\nmånadsbarometer  för september  anger  att\r\nflera  branscher redovisar eller  förutser\r\nfallande  sysselsättning,  men  det  finns\r\nvariationer, och några branscher  planerar\r\nför fortsatt ökad sysselsättning.\r\n\r\nÖvriga mätningar och prognoser\r\n\r\nEnligt  TCO:s  s.k.  platsannonsindex  som\r\npublicerades den 22 oktober sjönk  antalet\r\norubricerade  annonser under årets  första\r\nnio  månader  med 31 % i förhållande  till\r\nåret innan.\r\nFör  någon tid sedan skrev Riksbanken ned\r\ntillväxtprognosen något  för  de  kommande\r\nåren   bl.a.  med  hänvisning   till   den\r\nosäkerhet  om tillväxtutsikterna  som  den\r\nfortsatta  börsnedgången  och   de   ökade\r\nsäkerhetspolitiska riskerna  givit  upphov\r\ntill.  Riksbanken gör antaganden om  lägre\r\ntillväxtsiffror   än  regeringen   i   sin\r\nbaskalkyl.\r\nÄven  ett  antal privata prognosinstitut,\r\nsom  presenterat prognoser i  tiden  efter\r\nbudgetpropositionens    avlämnande,    gör\r\nantaganden  om klart lägre tillväxtsiffror\r\nän  regeringen för år 2002, men i huvudsak\r\ni nivå med regeringens antaganden för åren\r\n2003     och    2004.    I    fråga     om\r\narbetslöshetsnivån  under  2003   varierar\r\ndessa  bedömningar mellan  någon  tiondels\r\nprocentenhet  lägre arbetslöshet  och  ett\r\npar    tiondels    procentenheter    högre\r\narbetslöshet  än propositionens  antagande\r\nom 3,8 %.\r\n\r\nI  den  årliga  rapporten \"Lönebildningen,\r\nSamhällsekonomiska    förutsättningar    i\r\nSverige   2002\",  som  KI  publicerade   i\r\noktober      2002,      framhålls      att\r\nkonjunkturutsikterna   försämrats    sedan\r\nsommaren  och  att osäkerheten  ökat.  Den\r\nöppna  arbetslösheten väntas öka från  4,0\r\ntill  4,3 % främst beroende på en  svagare\r\nefterfrågan    på    arbetskraft.     Även\r\nsysselsättningen bedöms minska med  0,2  %\r\nunder  nästa år huvudsakligen beroende  på\r\nföretagens                       fortsatta\r\nrationaliseringsåtgärder, men  den  väntas\r\nåterhämta   sig  till  slutet   av   2003.\r\nSysselsättningsgraden bland befolkningen i\r\nåldern  20-64 år bedöms sjunka  från  78,1\r\ntill 77,6 % under 2003.\r\n\r\nUpplysningar     av     AMS     respektive\r\nMedlingsinstitutet\r\n\r\nI  anslutning till utskottets beredning av\r\nbudgetpropositionen        har         AMS\r\ngeneraldirektör  lämnat upplysningar.  Det\r\nhar  skett  en  inbromsning  under  tredje\r\nkvartalet    i    år   till    följd    av\r\nnedskärningarna  inom  telekom-  och   IT-\r\nsektorn  men  även inom byggbranschen.  De\r\ndrabbade  inom telekom och IT  har  enligt\r\nAMS  i  allmänhet  bra utbildningsbakgrund\r\noch därmed en relativt stark ställning  på\r\narbetsmarknaden,   varför    nedskärningar\r\ntidigare   inte   lett   till   en    ökad\r\narbetslöshet.      Nu       går       dock\r\narbetslöshetsnivån upp i Mälardalsområdet.\r\nTill  bilden  hör  att  många  kommuner  i\r\nlandet    har   begränsat   utrymme    att\r\nexpandera. Den konjunkturuppgång som många\r\nräknat  med  har  inte infunnit  sig,  och\r\ningenting  i  den amerikanska eller  tyska\r\nekonomin  talar  för en rejäl  omsvängning\r\nunder överskådlig tid. Enligt AMS får  man\r\nräkna  med  fortsatta  varsel  under   den\r\nnärmaste tiden. Varslen är både konjunktur-\r\noch  strukturbetingade. Inom telekom-  och\r\nIT-branschen  finns en överetablering  och\r\ndet pågår nu en nödvändig anpassning. Till\r\ndetta  skall  läggas att underleverantörer\r\nutsätts   för  prispress  från   utlandet.\r\nArbeten  flyttas  bl.a. till  de  baltiska\r\nländerna. - Enligt AMS generaldirektör  är\r\narbetsmarknaden trots detta ganska stabil,\r\noch  inga dramatiska förändringar  är  att\r\nvänta  under  det närmaste kvartalet.  Det\r\nstora  problemet på längre  sikt  är  inte\r\narbetslösheten, utan risken  för  en  allt\r\nstörre brist på arbetskraft och det faktum\r\natt   många  personer  står  utanför   den\r\nreguljära arbetsmarknaden. Medelåldern  är\r\nhög   bland  de  offentliganställda.   Det\r\nkommer   att  bli  stora  pensionsavgångar\r\nunder  de kommande 10-15 åren. Det  gäller\r\nt.ex. grund- och gymnasieskolan och hälso-\r\noch  sjukvården. Rekryteringsproblemen kan\r\nbli  påtagliga  vid  en konjunkturuppgång.\r\nProblemen  kommer  att förstärkas  om  det\r\ninte     går     att    minska     antalet\r\nförtidspensioneringar och  hålla  tillbaka\r\nlångtidssjukskrivningarna.\r\nÄven  Medlingsinstitutets  generaldirektör\r\nhar  informerat  utskottet.  I  år  ligger\r\nlöneutvecklingen  i  Sverige  klart   över\r\ngenomsnittet  i  EU. Ännu  är  detta  inte\r\nnågot  stort problem. Men många och  stora\r\ngrupper   av   löntagare  anser   sig   ha\r\nberättigade krav på bättre betalt.  Enligt\r\nMedlingsinstitutet  råder  det   betydande\r\nosäkerhet  om 2003 med tanke  på  att  den\r\nförväntade   konjunkturuppgången   dröjer.\r\nStora löneökningar till dessa grupper  kan\r\nleda  till  att industrin får svårare  att\r\nhävda  sin  lönenormerande roll, samtidigt\r\nsom många av de offentliganställda har  en\r\nalternativ  arbetsmarknad  i  den  privata\r\nsektorn.     Detta     kan      få      en\r\növerspillningseffekt på den privata  sidan\r\nnär  nya  avtal skall träffas  till  2004.\r\nGenomsnittliga   löneökningar  på  en  hög\r\nnivå   under   en   konjunkturuppgång    i\r\nkombination  med  brist på  arbetskraft  i\r\nmånga  yrken skulle ställa stora  krav  på\r\nAMS  och arbetsmarknadspolitiken. För  att\r\nlönerna  inte  skall pressas  upp  är  det\r\nenligt  Medlingsinstitutet  avgörande  att\r\ndet    finns   tillgång   till    utbildad\r\narbetskraft.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentarer  till\r\narbetsmarknadsläget m.m.\r\n\r\nSom  framhållits i budgetpropositionen  är\r\nden  framtida konjunkturutvecklingen såväl\r\ni  Sverige som i omvärlden alltjämt mycket\r\nsvårbedömd. Regeringen räknar med en  svag\r\nuppgång i sysselsättningen nästa år  medan\r\nKI spår en svag nedgång. Bilden av en mera\r\nlångsamt    växande   eller    stagnerande\r\nsysselsättning  bekräftas eller  förstärks\r\nav   de  rapporter  och  bedömningar   som\r\nredovisats ovan.\r\nPropositionen  utgår som nämnts  från  en\r\narbetslöshetsnivå på 3,8 % nästa år.  KI:s\r\nprognos pekar dock på en arbetslöshet  som\r\növerstiger regeringens prognos med en halv\r\nprocentenhet.    SCB:s    statistik    för\r\nseptember  tyder på en liknande trend.  En\r\nökning    av    arbetslösheten    med    1\r\nprocentenhet    höjer   de   takbegränsade\r\nutgifterna  med drygt 7 miljarder  kronor.\r\nRedan   en   arbetslöshet  som  är   några\r\ntiondels procentenheter högre än  vad  som\r\nantagits     skulle    alltså     innebära\r\npåfrestningar  på  statsfinanserna.   Till\r\ndetta  kommer att man över tid kan  notera\r\natt  minskande sjukfrånvaro  motsvaras  av\r\nökande   arbetslöshet  och   vice   versa.\r\nUtskottet  ställer  sig bakom  regeringens\r\nmål  för  ohälsoarbetet, dvs. att  antalet\r\nsjukdagar  skall  halveras  till  2008.  I\r\nbudgetpropositionen  räknar  man  med   en\r\nminskning med 10 % redan mellan  2002  och\r\n2003.  Man  måste  enligt  utskottet  vara\r\nobservant  på  att en minskad sjukfrånvaro\r\ninte  leder till att arbetslösheten  ökar.\r\nEn beredskap måste finnas för att så långt\r\nsom   möjligt  förhindra  att  den   öppna\r\narbetslösheten ökar till följd av  minskad\r\nsjukfrånvaro.\r\nSom  framgått utgår regeringen  från  att\r\nden  reguljära sysselsättningen i åldrarna\r\n20-64  år faller till 78,0 % nästa år  för\r\natt  stanna på samma nivå 2004, det år  då\r\nsysselsättningsmålet      skulle      nås.\r\nRegeringen  uttalar dock att målet  ligger\r\ninom räckhåll. För arbetsmarknadsutskottet\r\när  det  av  stor  vikt att ansträngningar\r\ngörs      för      att      nå      målet.\r\nSysselsättningsmålet är ett uttryck för en\r\nhögre    ambitionsnivå   än    det    s.k.\r\nhalveringsmålet  om 4 %  arbetslöshet  som\r\nuppnåddes  i  slutet av år  2000.  En  hög\r\nsysselsättningsnivå i kombination med  låg\r\narbetslöshet innebär stärkta statsfinanser\r\nsom   kan   användas  för  satsningar   på\r\nvälfärden.  Lika viktigt är  att  en  ökad\r\nsysselsättning innebär att personer som  i\r\ndag  försörjs  genom  sociala  bidrag  och\r\nersättningar kan bli självförsörjande. Ett\r\narbete   stärker  individens  självkänsla.\r\nFler  i  arbete  innebär minskade  sociala\r\nklyftor. Sysselsättningsgraden bland vissa\r\ngrupper  är  i dag oacceptabelt  låg.  Det\r\nhandlar  bl.a.  om att fler  personer  med\r\nutländsk  bakgrund, fler  äldre  och  fler\r\npersoner  med funktionshinder måste  komma\r\nut  på den reguljära arbetsmarknaden.  Att\r\nnå     sysselsättningsmålet    är    också\r\nnödvändigt   för   att  klara   det   s.k.\r\nsocialbidragsmålet.   Sysselsättningsmålet\r\när  också viktigt med tanke på en framtida\r\nhotande      brist     på     arbetskraft.\r\nSysselsättningsgraden bland personer  över\r\n55   år   måste   öka  och   antalet   nya\r\nförtidspensioneringar     måste     hållas\r\ntillbaka.  För  att  sysselsättningsmålet,\r\noch   på   längre  sikt  målet   om   full\r\nsysselsättning, skall kunna bli verklighet\r\nkrävs en stark ekonomi med tillväxt i alla\r\ndelar   av  landet.  Som  framhållits   av\r\nKonjunkturinstitutet  i   den   ovannämnda\r\nrapporten är även förhållandevis  långsamt\r\nökande arbetskraftskostnader en faktor för\r\natt 80-procentsmålet skall kunna uppnås.\r\nSammanfattningsvis     kan      utskottet\r\nkonstatera att osäkerheten om utvecklingen\r\npå      arbetsmarknaden     ökat     sedan\r\nbudgetpropositionen      lades       fram.\r\nArbetsmarknadsutskottet  anser  emellertid\r\ninte att det för närvarande finns underlag\r\nför   att   frångå   de  bedömningar   som\r\nregeringens  förslag grundas  på.  Det  är\r\ndock  enligt utskottets mening av  största\r\nvikt att det finns en beredskap för att på\r\nolika  sätt  möta en ökande  arbetslöshet.\r\nStora ansträngningar måste också göras för\r\natt nå sysselsättningsmålet.\r\n\r\nUtskottets   synpunkter  på  oppositionens\r\nförslag till ramar m.m.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nTusental kronor\r\n2003         2004\r\nRegeringen   60 307       59 121\r\nM            -4 462       -14 626\r\nFp           -12 900      -13 900\r\nKd           -8 355       -11 555\r\nC            -12 075      -13 025\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nTusental kronor\r\n2003         2004\r\nRegeringen   1 148*       1 070\r\nM            -83          -234\r\nFp           -211         -211\r\nKd           -206         -209\r\nC            -237         -223\r\n\r\n*  Enligt flerpartimotionen Fi230  (s,  v,\r\nmp) utökas ramen för utgiftsområde 14 med\r\n2  miljoner kronor, vilket avser en ökning\r\nav anslag 23:7  (HomO).\r\nModeraternas,                Folkpartiets,\r\nKristdemokraternas   och    Centerpartiets\r\nförslag   framgår   av  tabellerna   ovan.\r\nPartierna   föreslår   betydligt    mindre\r\nutgiftsramar      än     regeringen     på\r\nutgiftsområdena 13 och 14.  En  jämförelse\r\nmed    partiernas   förslag    på    andra\r\nutgiftsområden visar att det framför  allt\r\när    inom   arbetsmarknadspolitiken   som\r\noppositionen       förordar       kraftiga\r\nnedskärningar. Det är genom  dessa  tänkta\r\nbesparingar som man får utrymme  för  sina\r\nsatsningar på andra politikområden.\r\nPå  utgiftsområde  13  föreslår  samtliga\r\noppositionspartier kraftiga  nedskärningar\r\npå  i  huvudsak tre anslag, nämligen  22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader,  22:2  Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd\r\noch  22:3  Köp av arbetsmarknadsutbildning\r\noch övriga kostnader.\r\nFolkpartiet,    Kristdemokraterna     och\r\nCenterpartiet  föreslår utgiftsminskningar\r\npå  mellan  14  %  och 21  %  redan  under\r\nkommande budgetår. Moderaterna, som för år\r\n2003   gör   mer  begränsade  besparingar,\r\nföreslår      för     budgetåret      2004\r\nanslagsminskningar med i storleksordningen\r\n25 %.\r\nUtgiftsminskningarna      tänker      sig\r\noppositionen att åstadkomma på främst  tre\r\nsätt,    nämligen   genom   en   förändrad\r\nfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen,\r\nen       minskad       omfattning       av\r\narbetsmarknadspolitiska program och  genom\r\nen  omstöpning av AMS. Eftersom  inget  av\r\npartierna    i   detalj   redovisar    hur\r\nbesparingarna    skall   genomföras    får\r\nutskottet  försöka göra  sig  en  bild  av\r\ndetta genom antaganden.\r\nFramför allt anslagen 22:2 och 22:3 avser\r\nutgifter  som  är konjunkturkänsliga.  Med\r\nnuvarande  regelverk gör  fluktuationer  i\r\narbetslöshetsnivån på\r\n1 procentenhet utslag på statsbudgeten med\r\ni storleksordningen 7 miljarder kronor. En\r\nförsta reflexion är att oppositionen måste\r\nutgå     från    antingen     en     lägre\r\narbetslöshetsnivå eller minskade kostnader\r\nför arbetslösheten eller en kombination av\r\nbådadera. Det kan inte gärna vara fråga om\r\ndet   förstnämnda  alternativet   eftersom\r\npartierna  i  andra  sammanhang  talar  om\r\nbetydligt          högre          faktiska\r\narbetslöshetsnivåer     än     regeringen.\r\nRimligen  måste  det i stället  handla  om\r\nminskade   utgifter  för   arbetslösheten,\r\nvilket  bara  kan åstadkommas genom  sämre\r\nersättning  till  de arbetslösa  och  till\r\nprogramdeltagarna.   Utskottet   har    då\r\nbortsett  från  de delar av de  föreslagna\r\nbesparingarna  som motsvaras  av  en  höjd\r\negenfinansiering                         i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nEn  annan  reflexion är att neddragningen\r\nav      anslaget      för      köp      av\r\narbetsmarknadsutbildning    och     övriga\r\nkostnader    rimligtvis   måste    påverka\r\nförutsättningarna för att bedriva en aktiv\r\noch  effektiv  arbetsmarknadspolitik.   De\r\nkraftiga besparingar som föreslås på detta\r\nanslag   är  svåra  att  förena   med   de\r\nindividuellt      inriktade      insatser,\r\nutbildning,  jobb-  och utvecklingsgaranti\r\nm.m.  som oppositionen samtidigt förordar,\r\nsåvida  inte tanken är att dessa  insatser\r\nskall  förbehållas en begränsad  krets  av\r\narbetslösa - partierna talar om begränsade\r\nvolymer  men  anger inte vilka  kategorier\r\narbetslösa  som  inte skulle  prioriteras.\r\nOppositionen    vill    ha    en    bättre\r\narbetsmarknadspolitik,   men   den   skall\r\nalltså  genomföras till  väsentligt  lägre\r\nkostnader. Utskottet har mycket svårt  att\r\nse   hur   de   begränsade  resurser   som\r\noppositionen     vill     ställa      till\r\narbetsmarknadspolitikens förfogande skulle\r\nkunna  leda  till det som  man  säger  sig\r\nvilja åstadkomma.\r\nDe största besparingarna tänker sig alla\r\nde  fyra  partierna  göra  genom  en  ökad\r\negenfinansiering                        av\r\narbetslöshetsförsäkringen.    Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna    och     Centerpartiet\r\ntillgodoräknar  sig  effekterna  av  detta\r\nredan    under   nästa   budgetår    medan\r\nModeraterna  räknar  med  full  effekt  år\r\n2004.\r\nArbetsmarknadsutskottet    beskrev    det\r\nnuvarande  finansieringssystemet  i  förra\r\nårets    yttrande   2001/02:AU1y    enligt\r\nföljande:\r\nDet     nuvarande    finansieringssystemet\r\ninnebär      i      korthet      följande.\r\nArbetslöshetskassorna     bidrar      till\r\nfinansieringen     genom     den      s.k.\r\nfinansieringsavgiften,  som  är  relaterad\r\ntill    antalet    medlemmar    och    den\r\ngenomsnittligt  utbetalade dagpenningen  i\r\narbetslöshetskassan i fråga. Kassan  skall\r\nenligt   48   §   lagen   (1997:239)    om\r\narbetslöshetskassor för varje medlem  till\r\nstaten  betala motsvarande 131 procent  av\r\nden   under  det  löpande  verksamhetsåret\r\ngenomsnittligt   utbetalade   dagpenningen\r\nenligt              den               s.k.\r\ninkomstbortfallsförsäkringen. En tolftedel\r\nav  detta  belopp skall kassan  månatligen\r\ninleverera till staten. Därutöver  betalas\r\nför  varje medlem en s.k. utjämningsavgift\r\nför  finansiering  av ett utjämningsbidrag\r\nsom  är  gemensamt för kassorna.  Avgiften\r\nmotsvarar 3 procent av den gällande högsta\r\ndagpenningen. Enligt 41 § samma lag  skall\r\narbetslöshetskassorna        ta         ut\r\nmedlemsavgifter som tillsammans med  andra\r\ninkomster       får      antas       täcka\r\nförvaltningskostnader,    de    nyssnämnda\r\navgifterna och övriga utgifter. Kassan har\r\nmöjlighet    att    besluta    om    olika\r\nmedlemsavgifter         för          olika\r\nmedlemskategorier, om det finns  skäl  för\r\ndet.  -  I den mån dessa avgifter inte  är\r\ntillräckliga  finansieras  den  resterande\r\ndelen     med     allmänna    skattemedel.\r\nArbetsmarknadsavgiften              enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980)  uppgår  för\r\nnärvarande    till   5,84   procent*    av\r\navgiftsunderlaget och  skall  enligt  9  §\r\nlagen   (2000:981)   om   fördelning    av\r\nsocialavgifter      finansiera       bl.a.\r\narbetslöshetsersättning.              Även\r\naktivitetsstödet   till    personer    som\r\nuppfyller      förutsättningarna       för\r\ninkomstrelaterad  ersättning   finansieras\r\nmed  denna  avgift.  - - - De  försäkrades\r\ninsatser  är  alltså inte relaterade  till\r\narbetslöshetsnivån i  sig  i  kassan  utan\r\ntill den dagpenning som kassans arbetslösa\r\nmedlemmar har, vilken i sin tur är kopplad\r\ntill löneläget bland kassans medlemmar. På\r\ndetta  sätt  innebär finansieringssystemet\r\natt  lönehöjningar kan  gå  ut  över  hela\r\nmedlemskollektivet. - - -.\r\n*I  budgetpropositionen för 2003, volym 1,\r\npunkt        28,       föreslås        att\r\narbetsmarknadsavgiften sänks till  3,70  %\r\nfrån den 1 januari 2003.\r\nArbetsmarknadsutskottet kan  inledningsvis\r\nkonstatera        att        oppositionens\r\nfinansieringsmodeller är mer eller  mindre\r\nskissartade.\r\nModeraternas  förslag  går   dock   något\r\nlängre  i  detaljeringsgrad än de  övrigas\r\noch  innebär att dagens avgift ersätts med\r\nen  försäkringspremie som  relateras  till\r\nmånadslönen. Premien skall utgå med 2 % på\r\nsådana       inkomster       som        är\r\nersättningsberättigade. Premien skall vara\r\navdragsgill    vid   inkomstbeskattningen.\r\nFörslaget    har    likheter    med    det\r\nfinansieringssystem   som   infördes    av\r\nfyrpartiregeringen   år   1994   men   som\r\nupphävdes     sedan     Socialdemokraterna\r\nåtertagit  regeringsmakten på  hösten  det\r\nåret.\r\nArbetsmarknadsutskottet     har     samma\r\ninvändningar  som tidigare  mot  en  sådan\r\nfinansieringsmodell.      Den      slopade\r\nanknytningen till arbetslöshetskassan  kan\r\ninnebära  ett  minskat  ansvar   för   att\r\nkostnaderna  hålls  nere;  den   nuvarande\r\nkopplingen  till  dagpenningnivån  innebär\r\nett  ansvar  för  lönenivån  inom  kassans\r\nområde.\r\nFolkpartiets partimotion innehåller inget\r\nannat  än att man föreslår \"en helt  annan\r\nmodell   för  finansiering  av  a-kassan\".\r\nAvgiften     skall    vara    avdragsgill.\r\nMinskningen  av skatteintäkterna  beräknas\r\ntill 3,4 miljarder kronor per år.\r\nKristdemokraterna        vill         öka\r\nsjälvfinansieringsgraden till  33  %.  Den\r\nhögre  a-kasseavgiften - angiven  till  ca\r\n100 kr per månad i kommittémotionen A320 -\r\nskulle      synliggöra     arbetslöshetens\r\nkostnader.\r\nCenterpartiet     vill     också      öka\r\nsjälvfinansieringsgraden till 33 % för att\r\ngöra     kostnaden    för   arbetslösheten\r\ntydligare.  Enligt  kommittémotionen  A330\r\nskulle detta motsvara en ökad kostnad  för\r\nden  enskilde  med 150 kr per  månad  före\r\nskatt och 90 kr efter det skatteavdrag som\r\nskulle  medges. Arbetslösa  skulle  betala\r\nhalv avgift.\r\nArbetsmarknadsutskottet  har  genom  åren\r\ntagit   ställning  till  ett  antal  olika\r\nförslag   från   oppositionen   om    ökad\r\negenfinansiering                         i\r\narbetslöshetsförsäkringen.    Mer    eller\r\nmindre preciserade modeller har lagts till\r\ngrund  för  förslag om kraftigt reducerade\r\nkostnader  för försäkringen.  Det  har  då\r\nliksom nu varit svårt att få någon klarare\r\nbild   av   hur   partierna   tänkt    sig\r\nfinansieringen. Frågor som  inställer  sig\r\när  bl.a.  vad den enskildes  insats  mera\r\nexakt  skall relateras till och vilka  som\r\nskall   stå   för   finansieringen,   hela\r\nlöntagarkollektivet eller bara de  som  är\r\nmedlemmar i en kassa eller möjligen de som\r\nkan sägas ha förankring på arbetsmarknaden\r\noch  i  så fall hur detta kriterium  skall\r\nbestämmas. Oavsett dessa oklarheter  finns\r\ndet  skäl  att vara kritisk  mot  en  ökad\r\negenfinansiering.  Det  är  fråga  om   en\r\nkraftigt höjd insats för den enskilde, som\r\nkan  bli  särskilt betungande i ett  svagt\r\narbetsmarknadsläge med  hög  arbetslöshet.\r\nFörslagen har dessutom den bristen att den\r\nenskilde  och  hans eller hennes  fackliga\r\norganisation  inte på  samma  sätt  som  i\r\nnuvarande  system  får  anledning  att  ta\r\nansvar för löneutvecklingen inom den  egna\r\nkassans  område. Ett system som bygger  på\r\navgifter  som anknyter till  en  i  förväg\r\nokänd   kostnad  framstår   dessutom   som\r\nadministrativt krångligt.\r\nMan  måste också betänka att så  kraftigt\r\nökade  insatser som det skulle vara  fråga\r\nom  säkerligen  skulle påverka  människors\r\nvilja  att  vara försäkrade,  allra  helst\r\nsådana  grupper som löper liten  risk  att\r\nbli  arbetslösa. Om försäkringen samtidigt\r\nskulle vara obligatorisk skulle den  höjda\r\negeninsatsen   säkerligen   av   många   i\r\npraktiken    uppfattas    som    en    ren\r\nskattehöjning.\r\nAlldeles oavsett dessa invändningar ser\r\narbetsmarknadsutskottet   det   som   helt\r\norealistiskt  att förslagen  skulle  kunna\r\ngenomföras så snabbt att de får  genomslag\r\npå  budgeten  redan under nästa  budgetår.\r\nDet     är    fråga    om    genomgripande\r\nsystemförändringar   som   skulle    kräva\r\nlagändringar       och      administrativa\r\nanpassningar.  De  besparingseffekter  som\r\noppositionen  tillgodoräknar  sig  i  sina\r\nbudgetmotioner  får därför  mera  ses  som\r\nförhoppningar än väl underbyggda förslag.\r\nÄven  när  det  gäller  utgiftsområde  14\r\nföreslår       oppositionen       kraftiga\r\nnedskärningar de närmaste åren.  I  likhet\r\nmed   förslagen   på   utgiftsområde    13\r\nförespråkar Folkpartiet, Kristdemokraterna\r\noch  Centerpartiet utgiftsminskningar inom\r\nutgiftsområde 14 på i storleksordningen 20\r\n%  redan  under  kommande budgetår,  medan\r\nModeraterna   tänker  sig   en   begränsad\r\nminskning  under 2003 för att  under  2004\r\ngenomföra utgiftsminskningar på över 20 %.\r\nOppositionspartierna             föreslår\r\nutgiftsminskningar        av         samma\r\nstorleksordning,   men   bilden   av   hur\r\nnedskärningarna  skall genomföras  är  mer\r\nsplittrad. Alla partierna verkar dock anse\r\natt   det   finns  utrymme  för  generella\r\nsparbeting hos de myndigheter som omfattas\r\nav  utgiftsområdet  och  på  anslaget  för\r\nsärskilda utbildningsinsatser (det  senare\r\nsparbetinget     gäller     dock      inte\r\nCenterpartiet).  Längst  i  förslagen  går\r\nModeraterna som därutöver vill  lägga  ned\r\nArbetsdomstolen och föra över  uppgifterna\r\ntill  allmän  domstol,  kraftigt  begränsa\r\nMedlingsinstitutets uppdrag och slå samman\r\nJämO,   HomO,  Ombudsmannen   mot   etnisk\r\ndiskriminering  och  Handikappombudsmannen\r\ntill en myndighet.\r\nUtskottet   kan  inte  ansluta   sig   de\r\nutgångspunkter som ligger till  grund  för\r\ndessa  budgetförslag. Det ter sig dessutom\r\norealistiskt  att så kraftiga  besparingar\r\nskulle   kunna  genomföras   redan   nästa\r\nbudgetår.\r\nArbetsmarknadsutskottet             anser\r\nsammanfattningsvis    att    oppositionens\r\nbudgetförslag på utgiftsområdena 13 och 14\r\nmåste   avvisas.   Utskottet   tillstyrker\r\nregeringens  motsvarande  förslag,  liksom\r\ndet  förslag  om en ökning  av  ramen  för\r\nutgiftsområde 14 som läggs fram  i  motion\r\nFi230.\r\n\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit    i\r\nbeslutet:  Anders Karlsson (s),  Margareta\r\nAndersson (c), Laila Bjurling (s),  Anders\r\nG   Högmark   (m),  Erik  Ullenhag   (fp),\r\nChrister  Skoog (s), Sonja  Fransson  (s),\r\nCamilla Sköld Jansson (v), Cinnika Beiming\r\n(s),  Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s),\r\nTina  Acketoft  (fp),  Berit  Högman  (s),\r\nHenrik Westman (m), Britta Lejon (s),  Ulf\r\nHolm (mp) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1.  Utvecklingen  på arbetsmarknaden  m.m.\r\n(m+fp+kd+c)\r\n\r\nav  Margareta  Andersson  (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m), Patrik Norinder (m),  Henrik\r\nWestman  (m),  Erik  Ullenhag  (fp),  Tina\r\nAcketoft  (fp)  och Annelie Enochson  (kd)\r\nsom anför följande.\r\nEtt   nytt   övergripande   mål   för\r\nsysselsättningen   bör   formuleras.    Vi\r\nbehöver    ett    politiskt    mål     för\r\narbetsmarknadspolitiken     som      visar\r\nverkligheten  som den är. Man  skall  inte\r\nkunna   flytta   människor  mellan   olika\r\nstatistikkolumner för att  kunna  uppfylla\r\npolitiska mål och vallöften. I SOU  2002:5\r\nför  utredaren  Jan Rydh en diskussion  om\r\ndetta.   Han   påvisar   hur   missvisande\r\nnuvarande  mål  är och problemen  med  den\r\nnuvarande  produktionen av  statistik  som\r\ninte  på  ett lättillgängligt  sätt  mäter\r\nandelen    människor   i   arbete.    Rydh\r\nkonstaterar att olika statistikproducenter\r\nhar      olika     syften     med      sin\r\nstatstikproduktion  varför  till   exempel\r\ndefinitioner och åldersindelningar skiljer\r\nsig  åt.  Därför  bör  regeringen  snarast\r\nuppdra  åt  statistikansvariga departement\r\noch  myndigheter att fastställa gemensamma\r\ndefinitioner  och datakällor  samt  former\r\nför  en löpande, enhetlig uppföljning  och\r\nprognostisering    av   utvecklingen    av\r\nbefolkning,                    studerande,\r\nförtidspensionärer,           arbetskraft,\r\nsysselsatta, sjukfrånvarande och människor\r\ni   arbete.  Redovisningen  bör  innehålla\r\nkomponenter  i  enlighet med  förslag  som\r\nlagts fram i SOU 2000:2.\r\nDen bild av svensk ekonomi som tecknas av\r\nregeringen i budgetpropositionen bygger på\r\ninformation  och  antaganden  som   gjorts\r\nt.o.m. den 4 oktober.\r\nTill   skillnad  från  majoriteten   i\r\nutskottet   anser  vi  att   den   senaste\r\ninformationen och de senaste prognoserna25\r\ninte bara tyder på en ökad osäkerhet kring\r\ndet       framtida      tillväxt-      och\r\nsysselsättningsläget,  utan   på   ett   i\r\nförhållande  till  regeringens  antaganden\r\nklart     försämrat     tillväxt-      och\r\nsysselsättningsläge.\r\nVi har under senhösten sett tydliga\r\ntecken på en svagare internationell\r\nkonjunkturutveckling än vad som tidigare\r\nförutspåtts. De för svensk ekonomi mycket\r\nbetydelsefulla tyska och amerikanska\r\nekonomierna har enligt AMS26 än så länge\r\ninte visat några tecken på en mer\r\nlivskraftig uppgång. I dagarna har i\r\nstället den amerikanska centralbanken,\r\nFederal Reserve, än en gång kraftigt sänkt\r\nden amerikanska styrräntan från en redan\r\nlåg nivå. Den fortsatta nedgången i den\r\nför Sverige så viktiga telekomindustrin\r\noch en begynnande nedgång i byggsektorn\r\nutgör andra oroande exempel. Därtill har\r\nvarnande röster höjts mot att de senaste\r\nårens löneökningstakt kan leda till att de\r\nsvenska arbetskostnaderna skenar iväg med\r\nförhöjd arbetslöshet som följd.\r\nTrots att arbetsmarknadsläget beskrivs\r\nsom stabilt är arbetslösheten\r\nförhållandevis hög. Särskilt\r\nanmärkningsvärt är att den öppna\r\narbetslösheten bland ungdomar, enligt AMS\r\nstatistik för oktober, är oförändrat hög\r\njämfört med för ett år sedan. Sammanlagt\r\n51 500 unga var i oktober arbetslösa eller\r\ndeltagare i ett arbetsmarknadsprogram; en\r\noroväckande hög siffra som motsvarar i\r\nstorleksordningen en halv årskull. Antalet\r\nvarsel för oktober månad uppgick till 7\r\n900; den näst högsta oktobersiffran sedan\r\når 1993. Höga varseltal innebär\r\nvisserligen inte automatiskt att\r\narbetslösheten kommer att öka, men risken\r\nför en minskning av sysselsättningen är\r\nbetydande.\r\nDen dystra bilden av arbetsmarknaden\r\nförstärks av det faktum att 70 % av den\r\nsysselsättningsuppgång som skett mellan\r\n1997 och 2001 är ersättningsjobb för de\r\nsjukskrivna och förtidspensionerade. En\r\nvanlig vardag är det sammanlagt uppemot\r\n1,4 miljoner svenskar i arbetsför ålder\r\nsom inte arbetar eller arbetar mindre än\r\nde önskar. De är antingen arbetslösa, i\r\narbetsmarknadsåtgärder, latent\r\narbetssökande, långtidssjukskrivna,\r\nförtidspensionerade eller\r\nundersysselsatta. Det innebär att var\r\nfjärde vuxen människa i arbetsför ålder\r\ninte arbetar.\r\nOm nuvarande utveckling fortsätter kommer\r\nsnart fler vara sjukskrivna mer än ett år\r\ndn vad det finns personer i öppen\r\narbetslöshet. Dessa sjukskrivningar har\r\nökat med över 21 % sedan januari 2001. Av\r\nde långtidssjukskrivna i januari 2002 var\r\n65 % kvinnor och 35 % män. Läget bland de\r\nanställda är allra värst inom den\r\noffentliga sektorn.\r\nAntalet personer som är sjukskrivna\r\nuppgår en vanlig vardag till ungefär 400\r\n000, varav ungefär 278 000 människor som\r\när sjukskrivna en längre period än 14\r\ndagar. Dessutom är 454 000 personer\r\nförtidspensionerade, helt eller delvis.\r\nMånga av dessa har blivit\r\nförtidspensionerade av\r\narbetsmarknadspolitiska skäl, enligt bland\r\nannat LO. Detta medför att de senaste fyra\r\nåren under högkonjunkturen har den\r\nverkliga sysselsättningen ökat med 0,5\r\nprocentenheter.\r\n\r\nTabell 1. Befolkning, arbetskraft,\r\nofficiell sysselsättning samt människor i\r\nreguljärt arbete 1997 och 2001,\r\nåldersgruppen 20-64 år.\r\n\r\nAnde         And  Förän\r\nl1           el1  dring\r\n1997        2001              Proc\r\n1997-  ent-\r\nAntal       Antal      2001\r\nenhe\r\nAntal  ter1\r\nBefolkninge 5 145        5 225       79\r\nn 20-64 år  700         000        300\r\nEj i        981    19,1  957    18,  -23    -0,7\r\narbetskraft 100    %     250    3%   850\r\nen\r\nvarav       363    7,1%  400    7,7  37     +0,6\r\nförtidspens 000         000    %    000\r\nionerade\r\n(heltid)\r\nvarav       273    5,3%  278    5,3  5 500  0,0\r\nstuderande  000         500    %\r\növriga      345    6,7%  278    5,3  -66    -1,4\r\n100         750    %    350\r\nArbetskraft 4 164  80,9  4 276  81,  112    +0,9\r\nen          600    %     750    9%   150\r\nvarav       328    6,4%  162    3,1  -165   -3,3\r\narbetslösa  000         750    %    250\r\nSysselsatta 3 836  74,6  4 114  78,  277    +4,2\r\n600    %     000    7%   400\r\nvarav       32 000 0,6%  26     0,5  -6     -0,1\r\nsysselsatta             000    %    000\r\ni\r\narbetsmarkn\r\nadsåtgärder\r\n2\r\nReguljärt   3 804  73,9  4 088  78,  283    +4,3\r\nsysselsatta 600    %     000    2%   400\r\nvarav       200    3,9%  400    7,7  200    +3,8\r\nsjukfrånvar 000         0003   %    000\r\nande\r\nMänniskor i 3 604  70,1  3 688  70,  83     +0,5\r\narbete      600    %     000    6%   400\r\nKällor: Regeringens utredning S 2000:7,\r\nSOU 2002:5 samt SCB, AKU\r\n\r\n1) Andel av befolkningen i åldrarna 20-64\r\når, samt förändring (sista kolumnen) av\r\ndessa andelar i procentenheter.\r\n2) Endast de personer som deltar i\r\narbetsmarknadsåtgärder och som i AKU-\r\nstatistiken räknas som sysselsatta (i\r\narbetskraften). Detta är samma personer\r\nsom regeringen räknar bort när de\r\ndefinierar sitt sysselsättningsmål (80\r\nprocent reguljärt sysselsatta i åldrarna\r\n20-64 år). Raden \"Reguljärt sysselsatta\"\r\nanger alltså de personer som räknas in i\r\nregeringens sysselsättningsmål, dock inte\r\nde som faktiskt arbetar. Antalet människor\r\ni arbete kan utläsas på sista raden.\r\n3) I stort sett hela ökningen beror på att\r\nde längre sjukfallen har ökat.\r\n\r\nDiagram 1. Sysselsättningsbubblan. Andelen\r\nreguljärt sysselsatta mellan 20 och 64\r\når1. Officiella tal och faktisk andel\r\nmänniskor i arbete.\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n\r\nKällor: Regeringens utredning S 2000:7,\r\nSOU 2002:5 samt SCB, AKU\r\n\r\n1) I procent av befolkningen i samma\r\nåldersgrupp.\r\nFör att nå en hög, verklig\r\nsysselsättningsgrad krävs hög tillväxt.\r\nFörslag som kan bidra till en god\r\nekonomisk tillväxt har emellertid lyst med\r\nsin frånvaro i budgetpropositionen.\r\nTrots den höga arbetslösheten råder det\r\nbrist på arbetskraft främst inom den\r\noffentliga sektorn (bl.a. inom vård och\r\nomsorg). Fortfarande råder stora regionala\r\nolikheter. Den totala obalansen (dvs.\r\nöppet arbetslösa och deltagare i\r\narbetsmarknadspolitiska program) var\r\nenligt AMS i september i Norrbottens län\r\nhela 12,1% medan den låg som lägst i\r\nStockholms län på 4,1 %. Det skall också\r\nsägas att obalanstalet för Stockholm ökat\r\nmed närmare en procentenhet sedan\r\nseptember i fjol. Äldre, invandrare och\r\npersoner med utländsk bakgrund och\r\nfunktionshindrade har fortfarande en\r\noacceptabelt låg sysselsättningsgrad och\r\nalltför höga arbetslöshetstal.\r\nRegeringen tar lätt på de varningstecken\r\nsom arbetsmarknaden uppvisar. Den\r\nosäkerhet som råder om den framtida\r\nekonomiska utvecklingen manar oss till\r\nförsiktighet. Sverige riskerar att drabbas\r\nhårt och det är absolut nödvändigt att ha\r\nberedskap för ett försämrat\r\narbetsmarknadsläge med stigande\r\narbetslöshet. En höjning av den öppna\r\narbetslösheten med 1 procentenhet ökar\r\nutgifterna under det statliga utgiftstaket\r\nmed ca 7 miljarder kronor. En snabbt\r\nvikande ekonomi förvärrar en sedan\r\ntidigare dåligt fungerande arbetsmarknad.\r\nRegeringen blundar för detta och vidtar\r\ninte de nödvändiga strukturella reformer\r\noch strategiska skattesänkningar som är\r\nnödvändiga för att ge den svenska ekonomin\r\nutvecklingskraft.\r\nVi är övertygade om att en helt annan\r\npolitik måste till för att komma till\r\nrätta med de strukturella problemen på\r\narbetsmarknaden. Den ekonomiska politiken\r\nmåste långsiktigt stärka incitamenten till\r\nföretagande, arbete och utbildning.\r\nSkattesänkningar behövs på arbete,\r\nföretagande och hushållstjänster.\r\nFöretagarnas villkor måste förbättras, en\r\nallmän avreglering måste genomföras,\r\noffentliga monopol slopas och\r\nsocialförsäkringarna reformeras.\r\nSammantaget är vi mycket oroade för\r\nutvecklingen på den svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2. Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch 14 Arbetsliv (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder\r\n(m) och Henrik Westman (m) som anför\r\nföljande.\r\n\r\nUtgiftsområde 13\r\n\r\nVi moderater föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 13 bestäms till 55 845\r\nmiljoner kronor år 2003 och 44 495\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nVi föreslår att en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring införs. Den bör\r\nvara en omställningsförsäkring och\r\nadministreras av staten. Dagens fasta\r\navgifter ersätts med en försäkringspremie\r\nvars storlek relateras till månadslönen.\r\nPremien skall vara 2 % av\r\nersättningsberättigad inkomst och vara\r\navdragsgill vid inkomstbeskattningen. Det\r\növerskott som finns i dagens a-kassor bör\r\növerföras till den nya försäkringen. Genom\r\natt införa en sådan premie räknar vi med\r\natt utgifterna under utgiftsområdet kan\r\nminska med 2,1 miljarder kronor år 2003\r\noch med 8,6 miljarder kronor år 2004.\r\nFörslaget om egenfinansiering av en ny\r\narbetslöshetsförsäkring förutsätter att de\r\nskattesänkningar som vi moderater föreslår\r\ni vår motion om den ekonomiska politiken,\r\nFi231, genomförs.\r\nVad gäller förmedlingsverksamhet anser vi\r\natt förmedling av arbete skall vara\r\nindividuell och effektiv. Andra aktörer än\r\nstaten skall kunna bedriva\r\narbetsförmedlingsverksamhet. Lokala\r\narbetsförmedlingar bör avknoppas från AMS.\r\nRekryteringsföretag kan hjälpa nya grupper\r\nav arbetssökande. Specialistförmedlingar\r\nbör kunna växa fram och\r\nbemanningsföretagen vidga sina arbetsfält.\r\nArbetsförmedling skall vara kostnadsfri\r\nför den som är arbetslös. En ny effektiv\r\nmyndighet bör ersätta AMS. Den skall\r\nansvara för att godtagbara\r\nförmedlingstjänster erbjuds över hela\r\nlandet, administrera schabloniserade\r\narbetsmarknadspolitiska stöd som flytt-\r\noch starta-eget-bidrag och fördela de\r\nmedel som anslås över statsbudgeten för\r\növriga insatser.\r\nFlera av de arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen och aktivitetsgarantin bör\r\nslopas till förmån för mer individuellt\r\ninriktade insatser. Utbildning bör utgöra\r\nden dominerande insatsen.\r\nSammantaget föreslår vi att\r\nutgiftsområdet minskas i förhållande till\r\nregeringens förslag med 4 462 miljoner\r\nkronor år 2003 och med 14 626 miljoner\r\nkronor år 2004.\r\n\r\nUtgiftsområde 14\r\n\r\nVi föreslår att ramen för utgiftsområde 14\r\nbestäms till 1 065 miljoner kronor år 2003\r\noch 836 miljoner kronor år 2004.\r\nVi föreslår en delvis annan\r\nmyndighetsstruktur än regeringen på\r\nutgiftsområdet. Jämställdhetsombudsmannen\r\n(JämO) och Ombudsmannen mot diskriminering\r\npå grund av sexuell läggning (HomO) bör\r\nläggas samman med Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering och Handikappombudsmannen\r\ntill en ombudsmannamyndighet. Genom en\r\nsammanslagning av myndigheter eftersträvar\r\nvi att uppnå dels ökad slagkraft i arbetet\r\nmot diskriminering oaktat på vilka grunder\r\nden sker, dels administrativa\r\nsamordningsvinster och besparingar.\r\nMedlingsinstitutets uppdrag begränsas och\r\nanslagna medel reduceras. I övrigt bör\r\narbetsmarknadsmyndigheternas\r\nförvaltningskostnader successivt\r\nreduceras.\r\nVåra förslag innebär att ramen för\r\nutgiftsområdet kan minskas i förhållande\r\ntill regeringens förslag med 83 miljoner\r\nkronor år 2003 och 234 miljoner kronor år\r\n2004.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nFinansutskottet bör enligt vårt förmenande\r\ntillstyrka vår motion Fi231 yrkandena 5\r\noch 6 (båda i denna del).\r\n\r\n3. Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch 14 Arbetsliv\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp) och Tina Acketoft\r\n(fp) som anför följande.\r\nDen ekonomiska politik vi i Folkpartiet\r\nföreslår i vår ekonomiskpolitiska motion\r\nFi232 ger både starkare samhällsekonomi\r\noch starkare statsfinanser. Med den\r\nekonomiska politiken tillsammans med de\r\nförslag till reformer på bl.a.\r\narbetsmarknadens område som vi föreslår\r\nräknar vi med en högre sysselsättning än\r\nden som kan åstadkommas med regeringens\r\npolitik. Vi föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 13 anpassas nedåt i\r\nförhållande till regeringens förslag med\r\n12 900 miljoner kronor år 2003 och 13 900\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nReformerna är också nödvändiga av\r\nekonomiska och sociala skäl. Med hänsyn\r\ntill den svagare utvecklingen av svensk\r\nekonomi som vi tillsammans med\r\nföreträdarna för Moderaterna,\r\nKristdemokraterna och Centern tecknat en\r\nbild av är det dessutom nödvändigt med\r\nbesparingar på utgiftsområdet.\r\nFör att förbättra arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt bör arbetsmarknadspolitiken\r\nreformeras. Den enskilde individen måste\r\nges större frihet att finna vägar till\r\narbete. Bemanningsföretag och privata\r\narbetsförmedlingar bör i betydande\r\nomfattning kunna ta över de statliga\r\narbetsförmedlingarnas verksamhet.\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader minskar därmed\r\nväsentligt. Antalet personer i\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar\r\nockså.\r\nEn ökad avgiftsfinansiering i\r\narbetslöshetsförsäkringen (ungefär 1/3 av\r\npremien), som motsvaras av en\r\nskattesänkning, innebär att statens\r\nutgifter kan minska med ungefär 7,3\r\nmiljarder kronor. I vårt förslag till ram\r\ningår också en ökning av anslaget för\r\nsärskilda insatser för arbetshandikappade.\r\nVi anser att ramen för utgiftsområde 13\r\nbör bestämmas till 47 407 miljoner kronor\r\når 2003 och 45 221 miljoner kronor år\r\n2004.  Ramen för utgiftsområde 14 bör\r\nbestämmas till 937 miljoner kronor år 2003\r\noch 859 miljoner kronor år 2004. Med det\r\nvill vi förorda att finansutskottet\r\ntillstyrker motion Fi232 yrkandena  6 och\r\n7 (båda i denna del).\r\n\r\n\r\n4. Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch 14 Arbetsliv (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd) som anför\r\nföljande.\r\nUtgiftsområde 13\r\nVi kristdemokrater föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 13 bestäms till 51 952\r\nmiljoner kronor år 2003 och 47 566\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nVi föreslår en självfinansieringsgrad med\r\n33 % inom en allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring. Vi menar att den\r\ntotala arbetslöshetens utveckling bör\r\nåterspeglas i löntagarnas avgifter till\r\narbetslöshetsförsäkringen. Genom en högre\r\ngrad av avgiftsfinansiering uppnås också\r\nett bättre samband mellan lönebildning och\r\narbetslöshet. Det innebär att en ökad\r\narbetslöshet, som en följd av dålig\r\nlönebildning, med vårt förslag ökar\r\nkostnaden för den enskildes\r\negenfinansiering av försäkringen. Den\r\nenskilde bör kompenseras genom sänkt\r\ninkomstskatt. Även regelverket i övrigt\r\nför arbetslöshetsförsäkringen bör ändras\r\nså att de hinder som finns i dag för\r\nmänniskor att ta ett arbete undanröjs. De\r\nförändringar som vi förordar på detta\r\nområde skulle innebära att ramen för\r\nutgiftsområdet kan minskas kraftigt.\r\nVi kristdemokrater föreslår också ökade\r\nresurser för fler tjänster inom bl.a.\r\nvård, omsorg och skola, företags- och\r\ntillväxtfrämjande åtgärder och sänkt skatt\r\nför hushållsnära tjänster. Dessa åtgärder\r\nberäknas medföra att kostnaderna för\r\narbetslöshetsförsäkringen och de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna minskar\r\nnågot.\r\nI dag finns det alltför många\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder, alla med\r\nolika regelverk. För att frigöra resurser\r\nför arbetsgivare, arbetssökande och\r\narbetsförmedlingar måste regelsystemen för\r\nde arbetsmarknadspolitiska åtgärderna\r\nförenklas och antalet åtgärder minska.\r\nLänsarbetsnämnderna bör avvecklas som\r\nsjälvständiga myndigheter.\r\nFlyttningsbidraget bör avvecklas eftersom\r\nflyttningar i allt väsentligt sker utan\r\nekonomisk stimulans. Försök till friår bör\r\nkunna genomföras inom befintliga ramar.\r\nKristdemokraternas förslag som i korthet\r\nhar beskrivits här innebär att ramen för\r\nutgiftsområdet kan minskas i förhållande\r\ntill regeringens förslag med 8 355\r\nmiljoner kronor år 2003 och 11 555\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\n\r\nUtgiftsområde 14\r\n\r\nVi föreslår att ramen för utgiftsområde 14\r\nbestäms till 942 miljoner kronor år 2003\r\noch 861 miljoner kronor år 2004.\r\nEnligt Kristdemokraternas uppfattning\r\nfinns det utrymme för besparingar på\r\nArbetsmiljöverket efter sammanslagningen\r\nav Arbetarskyddsstyrelsen och de regionala\r\nyrkesinspektionerna. Arbetsmiljöverket får\r\nengångssatsningar på 80 miljoner kronor.\r\nEftersom vi föreslår en ny och samordnad\r\nrehabiliteringsförsäkring kan dessa medel\r\nsparas in. En viss\r\nrationaliseringsmöjlighet bör finnas på\r\nMedlingsinstitutet.\r\nArbetslivsinstitutet (ALI) bör ses över i\r\ngrunden och på tre års sikt kunna\r\navvecklas. Administrationen och\r\nsamordningen av Arbetslivsinstitutets\r\nforskning bör kunna överföras till\r\nArbetsmiljöverket och forskningen bedrivas\r\nvid högskolor och andra institut. De\r\nbidrag som institutet fördelar till\r\nfackliga organisationer bör avvecklas,\r\nförst med en halvering till år 2003.\r\nStödet för utbildning av regionala\r\nskyddsombud bör hanteras av\r\nArbetsmiljöverket.\r\nVåra förslag innebär att utgiftsområdet\r\nbör minskas med 206 miljoner kronor år\r\n2003 och 209 miljoner kronor år 2004.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nJag förordar ett tillstyrkande av\r\nKristdemokraternas motion Fi233 yrkandena\r\n8 och 9 (båda i denna del).\r\n\r\n5. Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch 14 Arbetsliv (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c) som anför\r\nföljande.\r\nCenterpartiet föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 13 bestäms till 48 232\r\nmiljoner kronor år 2003 och 46 096\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nRamen för utgiftsområde 14 bör bestämmas\r\ntill 911 miljoner kronor år 2003 och 847\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nDet är nödvändigt att genomföra en rad\r\nreformer som ökar incitamenten och\r\nmöjligheterna för människor att ta ett\r\narbete, som ökar självbestämmandet och\r\nhöjer livskvaliteten. Centerpartiet\r\nföreslår därför inkomstskattesänkningar\r\noch en sänkning av arbetsgivaravgifterna.\r\nRiskkapitalmarknaden bör breddas för att\r\nfler företag skall ges möjlighet att växa.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste enligt\r\nCenterpartiets uppfattning decentraliseras\r\noch en friare användning av de\r\narbetsmarknadspolitiska medlen medges.\r\nCenterpartiet föreslår minskad\r\nadministration vid AMV, engångsvis\r\nbesparing på anslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd\r\når 2003 med 600 miljoner kronor, en\r\nsnabbare nedtrappning av a-kassan samt\r\nindragning av arbetsmarknadsutbildning som\r\nsaknar bevisad effekt. Vidare föreslås att\r\navgiften till arbetslöshetsförsäkringen\r\nhöjs till 1/3 av kostnaden, som\r\nkompenseras av att den enskilde är\r\nberättigad till en skattereduktion med 40\r\n% av avgiften. För arbetslösa föreslås\r\nhalv avgift. Den ökade egenfinansieringen\r\nmedför en besparing på utgiftsområde 13\r\nmed 5,5 miljarder kronor år 2003 och 5,6\r\nmiljarder år 2004.\r\nInom utgiftsområde 14 menar jag att\r\navsevärda effektivitetsvinster bör kunna\r\ngöras efter sammanslagningen av\r\nArbetarskyddsstyrelsen och\r\nYrkesinspektionen. Centerpartiet vill\r\nsatsa på en decentraliserad\r\nforskningsstruktur. Därför bör det\r\nforskningsarbete som idag utförs på\r\nArbetslivsinstitutet i stället ges som ett\r\nuppdrag till ett lärosäte och\r\nArbetslivsinstitutet avvecklas.\r\nSammanfattningsvis anser jag att ramen\r\nför utgiftsområde 13 bör minskas i\r\nförhållande till regeringens förslag med\r\n12 075 miljoner kronor år 2003 och     13\r\n025 miljoner kronor år 2004.\r\nRamen för utgiftsområde 14 bör minska i\r\nförhållande till regeringens förslag med\r\n237 miljoner kronor år 2003 och 223\r\nmiljoner kronor år 2004.\r\nJag tillstyrker därmed motion Fi234\r\nyrkandena 6 och 7 (båda i denna del).\r\nBilaga 15\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\n2002/03:BoU1y\r\nRam för utgiftsområde 18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har berett berörda utskott\r\ntillfälle att avge yttrande över\r\nproposition 2002/03:1 Budgetpropositionen\r\nför 2003 (volym 1) i vad avser bl.a.\r\nutgifternas fördelning på utgiftsområden\r\njämte motioner.\r\nBostadsutskottet behandlar i detta\r\nyttrande förslagen i budgetpropositionen\r\noch motstående motioner i vad avser ramen\r\nför utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande.\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet tillstyrker att ramen för\r\nutgiftsområde 18 för budgetåret 2003\r\nfastställs till den nivå som regeringen\r\nföreslagit. Utskottet anser att riksdagen\r\näven bör godkänna den preliminära\r\nberäkningen av denna ram för budgetåret\r\n2004. Motstående motionsförslag i dessa\r\ndelar avstyrks.\r\nAvvikande meningar (m), (kd), (c) och\r\n(fp) har avgivits till förmån för\r\nförslagen till medelstilldelning avseende\r\nutgiftsområde 18 i respektive\r\npartimotioner.\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 18 - Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\nUtgiftsområde 18 omfattar anslag inom\r\npolitikområdena Bostadspolitik, Regional\r\nsamhällsorganisation, Ekonomisk\r\nfamiljepolitik samt Miljöpolitik.\r\nRegeringen föreslår (punkt 8, tabell 6.5)\r\natt ramen för utgiftsområde 18 för\r\nbudgetåret 2003 skall fastställas till 9\r\n482 356 000 kr. Riksdagen föreslås vidare\r\ngodkänna den preliminära beräkningen av\r\nramen för utgiftsområdet för budgetåret\r\n2004 (punkt 10, tabell 6.5). För\r\nutgiftsområde 18 föreslås för detta år en\r\npreliminär ram om 9 183 miljoner kronor.\r\nRegeringens ramförslag för år 2003 är 55\r\nmiljoner kronor högre än motsvarande\r\nberäkning i 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. Enligt regeringen\r\nförklaras förändringen i huvudsak av\r\nförändrade prognoser och anslagsramar för\r\nanslaget till bostadsbidrag samt av att 46\r\nmiljoner kronor föreslås tillföras\r\nanslaget till länsstyrelserna för\r\ninförande av äldreombudsmän.\r\nFörslag om andra nivåer för ramen för\r\nutgiftsområde 18 läggs fram i\r\npartimotioner (m), (kd), (c) och (fp).\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin\r\npartimotion 2002/03:Fi231 yrkan-de 5 att\r\nramen för utgiftsområde 18 för budgetåret\r\n2003 skall fastställas till ett belopp som\r\när 894 miljoner kronor lägre än\r\nregeringsförslaget. För budgetåret 2004\r\nföreslås i motionens yrkande 6 en\r\npreliminär ram som är 1 405 miljoner\r\nkronor lägre än vad regeringen förordat.\r\nBesparingarna avses uppnås genom\r\nnedskärningar på ett flertal områden. Det\r\ngäller främst avveckling av\r\ninvesteringsbidragen för studentbostäder,\r\nbostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet respektive hyresbostäder.\r\nBesparingar görs på bostadsbidragen genom\r\natt bidragen till ungdomar avvecklas.\r\nAnslaget för stöd till lokala\r\ninvesteringsprogram för ekologisk\r\nhållbarhet föreslås begränsas. Härutöver\r\nföreslås nedskärningar på flera andra\r\nanslag inom utgiftsområdet.\r\nI Folkpartiets partimotion 2002/03:Fi232\r\nyrkande 6 föreslås att ramen för\r\nbudgetåret 2003 bestäms till ett belopp\r\nsom är 2 042 miljoner kronor lägre än vad\r\nregeringen föreslagit. Enligt yrkande 7\r\nbör den preliminära ramen för år 2004\r\nfastställas till belopp som är 1 531\r\nmiljoner kronor lägre än\r\nregeringsförslaget. Förslagen utgår bl.a.\r\nfrån lägre utgifter för bostadsbidrag,\r\nräntebidrag samt för vissa\r\nmyndighetsanslag. Vidare föreslås att\r\ninvesteringsbidragen till studentbostäder,\r\nhyresbostäder respektive till\r\nbostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet avvecklas.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin\r\npartimotion 2002/03:Fi233 en ökning av\r\nramen med 180 miljoner kronor vad gäller\r\når 2003 (yrkande 8). För budgetåret 2004\r\nföreslås en minskning med 485 miljoner\r\nkronor (yrkande 9). Besparingar åstadkoms\r\nbl.a. genom avveckling av\r\ninvesteringsbidragen till hyresbostäder\r\nrespektive till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet. Även\r\nanslaget till räntebidrag föreslås minskas\r\ngenom att nya räntebidrag inte beviljas.\r\nEtt ökat anslag föreslås till\r\nbostadsbidrag.\r\nFörslagen för utgiftsområde 18 i\r\nCenterpartiets partimotion 2002/03:Fi234\r\nyrkande 6 och 7 innebär att ramen bestäms\r\ntill ett belopp som är 2 073 respektive 1\r\n813 miljoner kronor lägre än vad\r\nregeringen föreslagit för budgetåren 2003\r\noch 2004. Av en c-motion om anslagen inom\r\nutgiftsområde 18 framgår att dessa\r\nbesparingar avses bli uppnådda bl.a. genom\r\nbesparingar på bostadsbidragen och en\r\navveckling av investeringsbidraget till\r\nhyresbostäder. Ökade anslag föreslås till\r\nåtgärder mot fukt- och mögelskador i\r\nbostäder och för investeringsbidraget för\r\nekologisk hållbarhet.\r\nDe ovan beskrivna förslagen i\r\nbudgetpropositionen och i partimotionerna\r\nom ramar för utgiftsområde 18 -\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande - åren 2003-2004 kan sammanfattas\r\ni nedanstående tabell.\r\n\r\nTabell: Förslag om ram för utgiftsområde\r\n18.\r\n\r\nFörslagen i partimotionerna redovisas som\r\navvikelse från regeringens förslag.\r\nBeloppen anges avrundade till miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n2003          2004\r\n\r\nRegeringen   9 482         9 183\r\n\r\n(m)          - 894         -1 405\r\n(fp)         -2 042        -1 531\r\n(kd)         +180          - 485\r\n(c)          -2 073        -1 813\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet vill vad gäller förslagen\r\nom ramen för utgiftsområde 18 anföra\r\nföljande.\r\nInom utgiftsområde 18 finns anslag för\r\nett flertal verksamheter och stödformer\r\nsom har stor betydelse för många\r\nmänniskors vardagsliv och för\r\nsamhällsutvecklingen i stort. Det gäller\r\nbl.a. frågor om boendet och\r\nbostadssektorn, betydelsen av en\r\nekologiskt hållbar utveckling i samhället\r\noch vikten av en effektiv regional\r\nsamhällsorganisation. Utvecklingen av\r\nflera av de frågor som faller inom\r\nutgiftsområde 18 motiverar fortsatta\r\nkraftfulla statliga insatser under de\r\nnärmaste åren. Insatser behöver bl.a.\r\ngöras för att komma till rätta med de\r\nobalanser som finns på bostadsmarknaden\r\nmed en omfattande bostadsbrist på vissa\r\norter och ett bostadsöverskott på andra.\r\nEn nödvändig omstrukturering av vissa\r\nkommunala bostadsbolag förutsätter statlig\r\nmedverkan. Särskilda insatser behövs för\r\natt tillgodose behovet av bl.a.\r\nhyresbostäder och studentbostäder.\r\nSatsningar behöver också göras på att\r\nförbättra boendemiljön i olika avseenden\r\noch för att tillgodose kravet på en\r\nekologiskt hållbar utveckling av\r\nbostadssektorn.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att\r\nregeringens ramförslag för utgiftsområde\r\n18 ger utrymme för satsningar med dessa\r\ninriktningar. Sammantaget gör\r\nbostadsutskottet bedömningen att den\r\nföreslagna ramen bör ge tillräckligt\r\nutrymme för den anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 18 som bostadsutskottet\r\nsenare i höst kommer att ta ställning\r\ntill.\r\nUtskottet övergår nu till att något\r\nkommentera de alternativa förslag till ram\r\nför utgiftsområdet som förs fram i de\r\naktuella partimotionerna. Dessa förslag\r\nutgår från att flera av de ovan nämnda\r\nstatliga insatserna på området avvecklas\r\neller begränsas. Detta förutsätts\r\nmöjliggöra stora nedskärningar på anslagen\r\nredan nästkommande budgetår. Frågor som\r\nrör konsekvenserna på bostadsmarknaden om\r\ndessa besparingsförslag verkligen kom till\r\ngenomförande får främst anses vara en\r\nfråga för bostadsutskottets överväganden i\r\nsamband med det fortsatta budgetarbetet.\r\nDet bör emellertid i detta sammanhang\r\nunderstrykas att en underlåtenhet att\r\nvidta åtgärder mot obalanserna inom\r\nbostadssektorn kan få allvarliga\r\nkonsekvenser för samhällsekonomin långt\r\nutanför denna sektor.\r\nBostadsutskottet tar i detta yttrande\r\ninte ställning till fördelningen på\r\nenskilda anslag inom utgiftsområdet men\r\nvill ändå uppmärksamma finansutskottet på\r\natt flera av ramförslagen bygger på\r\nanslagsbesparingar som i praktiken inte är\r\nmöjliga att genomföra på det sätt som\r\nförutsätts i de aktuella partimotionerna.\r\nDetta gäller exempelvis ramförslag i\r\nFolkpartiets partimotion som utgår från\r\natt stora besparingar kan göras på bl.a.\r\nanslagen för bostadsbidrag respektive\r\nräntebidrag. Några förslag om konkreta\r\nregeländringar för de aktuella\r\nbidragsformerna som kan ge dessa\r\nbesparingar läggs emellertid inte fram.\r\nDet finns också exempel på kraftigt\r\növerskattade effekter av vissa\r\nåtgärdsförslag på nästa års anslagsbehov.\r\nI två motioner, (fp) resp. (c), tas\r\nexempelvis inte hänsyn till att\r\nutbetalningar av redan beslutade\r\ninvesteringsbidrag till nybyggnad av\r\nhyresbostäder måste göras, även om - som\r\nmotionärerna förordar - bidraget snarast\r\navvecklas. Bostadsutskottet vill vidare\r\nuppmärksamma finansutskottet på att\r\nmotionsförslagen om rambegränsning i flera\r\nfall utgår från åtgärder som närmast får\r\nkarakteriseras som budgettekniska, dvs.\r\natt förslag läggs fram om indraget\r\nanslagssparande eller lägre anslag än i\r\nbudgetpropositionen trots att inga\r\nutgiftsbegränsande åtgärder förutsätts bli\r\nvidtagna. Detta gäller bl.a. anslaget för\r\nlokala investeringsprogram som endast\r\navser utbetalningar av redan beslutade\r\nbidrag. Förslag om förändrat anslag ger\r\nsåledes i detta fall inte uttryck för\r\nnågra reella besparingar utan endast en\r\nomfördelning mellan olika budgetår.\r\nSammantaget innebär dessa invändningar\r\natt det inte förefaller vara meningsfullt\r\natt låta ramförslagen i de aktuella\r\npartimotionerna avseende utgiftsområde 18\r\nligga till grund för några jämförelser\r\navseende tillgängligt utrymme exempelvis\r\nför skattesänkningar eller för reformer\r\ninom andra utgiftsområden.\r\nBostadsutskottet kommer senare i höst att\r\nta ställning till förslag om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 18.\r\nDet kan emellertid redan nu konstateras\r\natt de ramförslag som lagts fram i\r\npartimotionerna inte bör läggas till grund\r\nför utskottets vidare arbete. Utskottet\r\navstyrker således förslagen i motionerna\r\n2002/03:Fi231 (m), 2002/03:Fi232 (fp),\r\n2002/03:Fi233 (kd) och 2002/03:Fi234 (c).\r\nRegeringens ramförslag avseende\r\nutgiftsområde 18 för budgetåren 2003 och\r\n2004 tillstyrks.\r\n\r\nStockholm den 12 november 2002\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Hägglund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian\r\nVirgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Nina Lundström (fp), Hans Unander\r\n(s), Maria Öberg (s), Margareta Pålsson\r\n(m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg\r\n(s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström\r\n(v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och\r\nLeif Jakobsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m)\r\nanser:\r\nBostadspolitiken i Sverige har i flera\r\navseenden havererat. Trots alla uppenbara\r\nproblem inom bostadssektorn har regeringen\r\ninte lagt fram några förslag om åtgärder\r\nsom kan förbättra situationen. Regeringen\r\nvisar upp en total oförmåga att ta tag i\r\norsakerna till de växande problemen på\r\nbostadsmarknaden med bostadsbrist,\r\nobalanser i bostadsutbudet och höga\r\nboendekostnader. I stället för nödvändiga\r\nbeslut om avreglering och sänkt\r\nskattetryck går regeringen vidare på sin\r\nväg med statlig styrning och nya\r\nbidragssystem med försök till\r\ndetaljreglering av bostadssektorn. Flera\r\nav anslagen inom utgiftsområde 18 är klara\r\nuttryck för en sådan politik. I årets\r\nbudgetproposition har ytterligare anslag\r\ntillkommit i försöken att reparera\r\ntidigare misstag i bostadspolitiken. Med\r\nden utformning som det nya stödet till\r\nkommunala bostadsbolag med ekonomiska\r\nproblem givits riskerar konkurrensen på\r\nbostadsmarknaden att ytterligare\r\nsnedvridas.\r\nVi anser att utgångspunkten för de\r\nbostadspolitiska besluten under de\r\nnärmaste åren, och därmed även för de nu\r\naktuella budgetbesluten, måste vara att\r\nbostadsmarknaden skall styras av\r\nmänniskors efterfrågan, inte av\r\nsubventioner, detaljregleringar och\r\npolitiska ingrepp. Åtgärder måste vidtas\r\nför att möjliggöra ett bostadsbyggande som\r\nsvarar mot efterfrågan. Det handlar bl.a.\r\nom att successivt avveckla\r\nfastighetsskatten, reformera\r\nhyressättningssystemet, tillåta\r\nägarlägenheter samt att förenkla plan- och\r\nbygglovsprocessen. Vidare måste den\r\nstatliga styrningen av kommunernas\r\nbostadsföretag upphöra och hyresgäster\r\ntillåtas köpa sina egna bostäder om de så\r\nönskar. De investeringsbidrag med olika\r\ninriktning som införts under de senaste\r\nåren måste snarast avvecklas.\r\nVi kan konstatera att denna inriktning\r\nligger till grund för de förslag om ram\r\nför utgiftsområde 18 under budgetåren 2003\r\noch 2004 som läggs fram i Moderata\r\nsamlingspartiets partimotion\r\n2002/03:Fi231. Dessa förslag utgår från\r\nett bostadspolitiskt program för framtiden\r\nmed individen i fokus. Genom avveckling av\r\nolika bidragsformer och andra åtgärder kan\r\nramen för utgiftsområde 18 begränsas.\r\nDetta ger utrymme bl.a. för de\r\nskattesänkningar inom bostadssektorn som\r\nModerata samlingspartiet föreslår i andra\r\nmotioner.\r\nMed hänvisning till det nu anförda anser\r\nvi att Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2002/03:Fi231 yrkandena 5 och\r\n6 bör tillstyrkas och att regeringens\r\nförslag, liksom övriga motionsyrkanden,\r\nbör avstyrkas.\r\n\r\n2. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp)\r\nanser:\r\nDen svenska bostadspolitiken fungerar\r\ninte. Stor bostadsbrist råder i\r\nstorstadsregionerna och på andra\r\ntillväxtorter. Denna brist medför en rad\r\nproblem. Många familjer är trångbodda,\r\nungdomar kan inte finna en bostad, val av\r\nstudieort försvåras och en önskvärd\r\nrörlighet på bostadsmarknaden förhindras.\r\nBristen på bostäder riskerar också att bli\r\nett allvarligt hinder för den ekonomiska\r\nutvecklingen i dessa delar av landet. I\r\nandra delar av landet finns det motsatta\r\nproblemet. Kommunala bostadsbolag med\r\nouthyrda lägenheter har drabbats av\r\nomfattande ekonomiska problem. Överskottet\r\npå bostäder har ibland t.o.m. lett till\r\nrivning av moderna lägenheter.\r\nDagens situation på bostadsmarknaden har\r\nsitt ursprung i flera decenniers\r\nsocialdemokratisk regleringspolitik.\r\nSubventioner, centralplanering och\r\nförmynderi har präglat synen på\r\nbostadssektorn. Det är nu hög tid att\r\nlägga om den bostadspolitiska kursen i\r\nliberal riktning. Det krävs förändringar\r\npå snart sagt varje område.\r\nBostadsskatterna måste sänkas, de styrande\r\nsubventionerna måste avvecklas, åtgärder\r\nmåste vidtas för att öka konkurrensen inom\r\nbyggsektorn, plan- och byggprocessen och\r\nhyreslagstiftningen måste reformeras.\r\nDen ram för utgiftsområde 18 som föreslås\r\ni Folkpartiets partimotion 2002/03:Fi232\r\nutgår från att den subventionsbaserade\r\nbostadspolitiken växlas över till åtgärder\r\nsom ger långsiktigt hållbara spelregler\r\ninom sektorn. Folkpartiets förslag om\r\nfrysta taxeringsvärden och en successivt\r\navvecklad fastighetsskatt är en bidragande\r\nförutsättning för den föreslagna\r\navvecklingen av de bidragssystem som\r\nnegativt påverkat konkurrensen inom\r\nbostadssektorn. Med denna inriktning kan\r\nbesparingar göras på ett flertal anslag\r\ninom utgiftsområdet och ramen begränsas\r\nkraftigt i förhållande till\r\nregeringsförslaget. Detta kan uppnås bl.a.\r\ngenom en avveckling av de olika\r\ninvesteringsbidragen och genom besparingar\r\npå räntebidragen. Genom det ökade stöd\r\ntill barnfamiljerna som Folkpartiet\r\nföreslagit blir det också möjligt att\r\nbegränsa utgifterna för bostadsbidrag.\r\nSammantaget innebär de åtgärder som\r\nFolkpartiet föreslagit i andra motioner\r\natt ramen för utgiftsområde 18 för åren\r\n2003 och 2004 bör bestämmas i enlighet med\r\nFolkpartiets partimotion 2002/03:Fi232\r\nyrkandena 6 och 7. Regeringsförslaget i\r\ndenna del samt förslagen i övriga\r\npartimotioner avstyrks.\r\n\r\n3. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nGöran Hägglund (kd) anser:\r\nRegeringens bostadspolitik har\r\nmisslyckats. En kortsiktig och\r\nbidragsorienterad politik har starkt\r\nmedverkat till de omfattande problem som i\r\ndag finns på bostadsmarknaden. Det råder\r\nbostadsbrist i 116 av landets kommuner. I\r\nandra delar av landet råder\r\nbostadsöverskott. Regleringar och högt\r\nskattetryck inom bostadssektorn har\r\nhindrat framväxten av en marknad i balans.\r\nBostadspolitiken bör ställas om och formas\r\nutifrån den enskilda personens ansvar,\r\nmöjligheter och skyldigheter. Den\r\nenskildes rätt till ägande måste\r\ntillgodoses, samtidigt som samhället\r\nbehöver garantera en solidarisk\r\nbostadspolitik där även den som inte är\r\nköpstark har rätt till ett gott och tryggt\r\nboende.\r\nEn omställning med denna inriktning\r\nmedför även förändringar av anslagsbehoven\r\ninom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs\r\ntill bostadsbidragen för att möjliggöra\r\nregeländringar som tar bort orättvisor i\r\ndagens system och kompenserar de familjer\r\nsom har den sämsta ekonomiska situationen.\r\nGenom en avveckling av fastighetsskatten\r\nblir det möjligt att påbörja avvecklingen\r\nav räntebidragssystemet. Inga nya\r\nräntebidrag bör beviljas från år 2003.\r\nInte heller bör nya bidrag beviljas inom\r\nramen för investeringsbidrag till\r\nnybyggnad av hyresbostäder eller som\r\nbidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet. I stället\r\ninförs en permanent skattereduktion vid\r\nbyggande av flerbostadshus. Effekten av en\r\nsådan reduktion motsvarar en halvering av\r\nbyggmomsen. Anslaget för det nya stödet\r\ntill omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas med ett anslag\r\nför ett stödsystem med motsvarande\r\nomfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Stödet bör vara öppet för\r\nalla fastighetsägare i kommuner med\r\nbostadsöverskott. Genom att detta stöd\r\nadministreras av Boverket kan Statens\r\nbostadsnämnd avvecklas.\r\nSammantaget innebär de ovan redovisade\r\nåtgärderna att ramen för utgiftsområde 18\r\nbör fastställas i enlighet med förslaget i\r\nKristdemokraternas partimotion\r\n2002/03:Fi233 yrkandena 8 och 9.\r\nRegeringens förslag, liksom övriga\r\naktuella motionsyrkanden, avstyrks.\r\n\r\n4. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nRigmor Stenmark (c) anser:\r\nSverige behöver en ny hållbar\r\nbostadspolitik för hela landet med en hög\r\nflexibilitet för att passa olika lokala\r\nförutsättningar och behov. En viktig\r\nutgångspunkt för den nya inriktningen av\r\nbostadspolitiken är decentraliseringen av\r\nansvaret för bostadspolitik och\r\nsamhällsplanering.\r\nI dag har vi en bostadsmarknad i stark\r\nobalans. Det finns stora regionala\r\nskillnader med bostadsbrist och\r\nbostadsöverskott i olika delar av landet.\r\nSamtidigt finns det en obalans i utbudet\r\nav bostäder på respektive ort. Efterfrågan\r\npå hyresbostäder kan inte tillgodoses på\r\nde expansiva orterna. Bristen på\r\nstudentlägenheter är mycket stor på flera\r\nav universitets- och högskoleorterna. Unga\r\nhushåll har stora svårigheter att skaffa\r\nden första bostaden. Boendekostnaderna i\r\ndelar av landet har ökat kraftigt till\r\nföljd av en hög beskattning av hela\r\nsektorn. För många har detta lett till\r\nsvårigheter att bo kvar i sin bostad. Det\r\när nödvändigt med åtgärder inom ett\r\nflertal områden för att komma till rätta\r\nmed bl.a. dessa brister. Bostadspolitiken\r\nbör inriktas på att skapa förutsättningar\r\nför en bättre fungerande bostadsmarknad\r\nsom kan erbjuda ett boende med hög\r\nlivskvalitet till rimliga kostnader i hela\r\nlandet.\r\nCenterpartiet föreslår i sina motioner\r\nåtgärder som kan inleda omställningen till\r\nen mer balanserad bostadsmarknad som i\r\nhögre utsträckning tillgodoser människors\r\nefterfrågan och behov. När det gäller\r\nanslagen inom utgiftsområde 18 föreslås\r\nbåde besparingar på vissa områden och\r\nökade satsningar på andra. Besparingar kan\r\ngöras på bostadsbidragssystemet eftersom\r\nCenterpartiet föreslagit andra åtgärder\r\nsom förstärker barnfamiljernas ekonomi.\r\nDet gäller bl.a. höjt garantibelopp i\r\nförsäkringssystemen och skattesänkningar\r\nför låg- och medelinkomsttagare. Vi vill\r\navskaffa investeringsbidraget för\r\nnybyggnad av hyresbostäder och i stället\r\nstimulera byggandet med bl.a. åtgärder för\r\nen ökad konkurrens och sänkta skatter. En\r\nomläggning till en mer flexibel\r\ntillämpning av bruksvärdessystemet för\r\nnyproduktionen kommer också att stimulera\r\nbyggandet av hyresrätter. Besparingar kan\r\nvidare göras på administrationen vid\r\nBoverket, Lantmäteriverket och\r\nlänsstyrelserna. Ett ökat anslag bör ges\r\nför stöd till åtgärder mot fukt- och\r\nmögelskador och för bidrag till\r\nbostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet.\r\nDet nya stödet för omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag bör avvecklas\r\nliksom Statens bostadsnämnd, dvs. den\r\nmyndighet som inrättats för att hantera\r\nstödet. I första hand bör det givetvis\r\nvara en uppgift för de berörda kommunerna\r\natt hantera sina bostadsbolag utan statlig\r\ninblandning. Som framgår av bl.a.\r\nCenterpartiets bostadspolitiska\r\npartimotion bör det emellertid som en\r\nsista utväg vara möjligt för staten att gå\r\nin och hjälpa de kommuner som råkat i\r\nekonomiska svårigheter beroende på\r\nbostadsöverskott. För detta ändamål bör\r\nett nytt anslag på 30 miljoner kronor\r\ninrättas vars syften står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Inriktningen av detta\r\nalternativa system bör vara att ge ett mer\r\nförutsättningslöst stöd i syfte att lösa\r\nproblemen i kommuner med bostadsöverskott.\r\nUtrymme för ett sådant anslag inom den av\r\nCenterpartiet föreslagna ramen för\r\nutgiftsområdet kan skapas genom att\r\navvecklingen av räntebidragssystemet\r\npåbörjas under nästa år. Inga nya beslut\r\nom bidrag bör fattas efter årsskiftet.\r\nSammanfattningsvis anser jag att förslagen\r\ni Centerpartiets partimotion 2002/03:Fi234\r\nyrkandena 6 och 7 om ramen för\r\nutgiftsområde 18 bör tillstyrkas av\r\nfinansutskottet. Regeringsförslaget,\r\nliksom övriga aktuella motionsyrkanden,\r\navstyrks.\r\nBilaga 16\r\n\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning\r\n\r\nom den aktuella penningpolitiken\r\n\r\n\r\nTid: Torsdagen den 17 oktober 2002 kl.\r\n09.00-11.30\r\nLokal: Skandiasalen i Neptunus\r\n\r\nInbjuden\r\n\r\nRiksbankschef Urban Bäckström\r\n\r\nDeltagande ledamöter\r\n\r\nSven-Erik Österberg (s) ordförande\r\nFredrik Reinfeldt (m) vice ordförande\r\nCarin Lundberg (s)\r\nKarin Pilsäter (fp)\r\nSonia Karlsson (s)\r\nKjell Nordström (s)\r\nAgneta Ringman (s)\r\nGunnar Axén (m)\r\nChrister Nylander (fp)\r\nLena Ek (c)\r\nHans Hoff (s)\r\nAgneta Gille (s)\r\nBo Bernhardsson (s)\r\nCecilia Widegren (m)\r\nStefan Attefall (kd)\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning av\r\nriksbankschef Urban Bäckström\r\n\r\nOrdföranden: Klockan är 9, och\r\nfinansutskottet ska alldeles strax börja\r\nsin sedvanliga utfrågning av\r\nriksbankschefen Urban Bäckström. Jag ber\r\ninledningsvis att få hälsa Urban Bäckström\r\noch hans medarbetare välkomna hit till\r\nutskottet. Jag vill också hälsa utskottets\r\nledamöter hjärtligt välkomna, liksom\r\njournalister och övriga från medierna som\r\nfinns här. Vi kommer också att kunna\r\nföljas via webbsajten, och de som ser på\r\noss där ska också vara hjärtligt välkomna\r\ntill den här utfrågningen som beräknas\r\nhålla på ungefär till kl. 12.00. Ett nytt\r\ninslag är att vi kommer att bryta\r\nnågonstans vid 10.00 eller 10.30 för att\r\nfå en kopp kaffe och sträcka på benen så\r\natt alla är medvetna om det.\r\n\r\nMed de orden vill jag återigen hälsa Urban\r\nBäckström välkommen hit. Jag lämnar över\r\nmikrofonen till dig.\r\nUrban Bäckström: Tack så mycket, herr\r\nordförande! Låt mig också få tacka\r\nutskottets ledamöter för inbjudan att\r\nkomma hit och få diskutera\r\npenningpolitiken och svensk ekonomi med\r\ner. Eftersom detta av allt att döma är den\r\nsista offentliga utfrågning jag får delta\r\ni som riksbankschef vill jag också passa\r\npå att tacka för alla de möjligheter som\r\nRiksbanken under åren har givits att få\r\nkomma hit och samtala om penningpolitiken.\r\nOm jag har räknat rätt är det för min del\r\n14:e gången jag får vara med om en sådan\r\nutfrågning. Tidigare var det också\r\nbrukligt att riksbankschefen kallades till\r\nutskottet, men då var det alltid i sluten\r\nform. Jag tyckte att det var ett mycket\r\nbra initiativ utskottet tog på våren 1994\r\ndå man för första gången kallade till ett\r\noffentligt samtal om penningpolitiken.\r\nBedriver man penningpolitik med\r\ninflationsmål och rörlig växelkurs bygger\r\nbesluten om penningpolitiken på\r\nbedömningar, och bedömningar kan alltid\r\nifrågasättas. Vad är då naturligare än att\r\nde här diskussionerna förs, åtminstone ett\r\npar gånger om året, med företrädare för\r\nRiksbankens huvudman här i utskottet? Jag\r\nvill gärna inledningsvis passa på att\r\ntacka för detta.\r\nFörra gången vi träffades för en sådan\r\ndiskussion, i våras, präglades vårt samtal\r\nrätt mycket av en viss lättnad över att\r\nterroristattackerna den 11 september 2001\r\ninte hade haft någon särskilt stor\r\ninverkan på världsekonomin. Osäkerheten\r\nbland hushåll och företag hade i viss mån\r\nlagt sig. Det fanns tecken på att\r\nkonjunkturen i vår omvärld var på väg att\r\nförbättras. Optimismen började sprida sig.\r\nLäget i orderböckerna verkade ha\r\nstabiliserats och i en del fall också\r\nförbättrats. Till detta kom att den\r\nekonomiska politiken i många länder,\r\ninklusive Sverige, var expansiv, och det\r\nförväntades ge förloppet extra näring.\r\nSamtidigt poängterade jag att vi inte\r\nkunde vara helt säkra på att\r\nvärldskonjunkturen skulle komma i gång.\r\nDet fanns obalanser i den amerikanska\r\nekonomin som alltjämt var stora, och\r\naktiemarknaden var högt värderad. Det\r\nfanns alltså en del frågetecken kring\r\nutvecklingen. Skulle en bred\r\nefterfrågeökning verkligen komma i gång?\r\nBNP - säsongrensad\r\nProcentuell förändring från närmast\r\nföregående kvartal\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: SCB\r\nLäget i den svenska ekonomin präglades i\r\nvåras fortfarande av den höga inflation\r\noch det höga resursutnyttjande som följde\r\nav den milda konjunkturnedgång som vi\r\nupplevde. Av det här diagrammet ser vi att\r\nBNP-utvecklingen tycktes ha bottnat strax\r\nföre sommaren i fjol och att\r\narbetslösheten planade ut. Låt mig fästa\r\nutskottets ledamöters uppmärksamhet på att\r\ndetta alltså är förändring från närmast\r\nföregående kvartal, och därför ser\r\nsiffrorna ganska låga ut. Man kan enkelt\r\nmultiplicera upp det till årstakt genom\r\natt ta en sådan här kvartalssiffra och\r\nmultiplicera med 4. Då motsvarar en ½ %\r\nmellan kvartalen en årstakt på 2 %, och\r\n1 % kvartalsförändring motsvarar en\r\nårstakt på 4 %. Vi ser alltså att BNP-\r\nutvecklingen verkade ha bottnat någon gång\r\nstrax före sommaren förra året.\r\nNär det gäller inflationen tänkte jag visa\r\nen annan bild. Här ser vi att inflationen\r\nhade legat märkbart ovanför Riksbankens\r\nmål under en tid. Delvis var det en följd\r\nav s.k. utbudsstörningar. Dessa hade lyft\r\nprisnivån och temporärt lett till en högre\r\ninflation. Även exklusive de här temporära\r\nprisökningarna hade dock inflationen\r\nstigit, bl.a. till följd av en tendens\r\ntill för höga lönekostnadsökningar. En\r\nsnabb återhämtning i världskonjunkturen\r\nkunde mot den här bakgrunden riskera att\r\nsvensk ekonomi blev överansträngd alldeles\r\nför tidigt i uppgångsfasen och leda till\r\natt inflationen åter började stiga.\r\n\"Underliggande\" inflation\r\nUNDIX - KPI minus räntor, skatter och\r\ntransfereringar\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: SCB\r\nÖver sommaren har dock perspektiven\r\nförändrats. Det verkar nu som om\r\nåterhämtningen i världskonjunkturen har\r\ntappat fart. En förklaring till det är\r\nsannolikt den utbredda finansiella\r\nturbulensen, liksom en oro som hänger\r\nsamman med de säkerhetspolitiska risker\r\nsom har tornat upp sig. Det mesta talar nu\r\nför en svagare och mer utdragen\r\nförstärkning av den internationella\r\nkonjunkturen. Den svenska ekonomin, som\r\nhittills alltså har klarat sig ganska bra,\r\nkan förstås i längden inte helt isolera\r\nsig från vad som händer i omvärlden.\r\nUtvecklingen på de finansiella\r\nmarknaderna har ökat osäkerheten om hur\r\nkonsumtion och investeringar, i omvärlden\r\noch i Sverige, kommer att utvecklas\r\nframöver. Skulle de internationella\r\naktiebörserna fortsätta att falla, trots\r\nen liten uppgång under den senaste tiden,\r\neller skulle effekterna av det som redan\r\nhar inträffat visa sig bli mer omfattande,\r\nja, då kan ett mindre gynnsamt scenario\r\nför svensk del komma att realiseras.\r\nTittar man lite närmare på aktiemarknaden\r\nvisar det sig att sedan toppen under våren\r\n2000 har börserna runtom i världen fallit\r\nmycket kraftigt. I exempelvis Sverige, om\r\nman tittar på OMX-index på dagsdata, har\r\nfallet som mest legat kring 70 % under de\r\nsenaste två och ett halvt åren. Tittar man\r\npå generalindex, månadssiffror eller\r\ndagsdata, är fallet något mindre. Jag har\r\ngjort en enkel bild som visar storleken på\r\naktiekorrigeringarna sedan 70-talet. Det\r\nhär är månadsdata och generalindex, och\r\ndärför ligger inte nedgången på 70 % utan\r\npå nästan 65 %. Det är dock väldigt mycket\r\ni ett historiskt perspektiv. En sådan\r\nnedgång kan egentligen bara mäta sig med\r\nbörsfallet i början av 20-talet eller med\r\nden kollaps av aktiekurserna som skedde\r\nefter 1929 års börsfall.\r\nAffärsvärlden Generalindex\r\n*grafiskt element borttaget*\r\n-- Sweden Affärsvärlden Generalindex\r\n(AFGX)\r\nMen det finns samtidigt, och det är\r\nviktigt att peka på, mycket som skiljer\r\nutvecklingen i dag från perioderna i\r\nbörjan av 20-talet och efter 1929. Jag ska\r\nstrax återkomma till det. Först är det\r\ndock viktigt att komma ihåg att i slutet\r\nav en högkonjunktur brukar aktiekurserna\r\nnormalt falla tillbaka efter några års\r\nuppgång. Men det som framför allt skiljer\r\ndet som nu har hänt från tidigare perioder\r\när den mycket höga värderingen i\r\nutgångsläget. Det finns fog för att tala\r\nom en bubbla på de internationella\r\naktiemarknaderna som byggdes upp under\r\nslutet av 90-talet.\r\nUSA - P/E-tal\r\nKonjunkturutjämnade vinstdata - S&P 500\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Shiller\r\nEtt sätt att illustrera detta är att\r\ntitta på värderingen på aktiemarknaderna.\r\nDet här är Standard & Poors index över de\r\n500 största bolagen i USA, och här har man\r\nsatt kursen i förhållande till vinsterna.\r\nDå är det konjunkturutjämnade vinstdata:\r\nFör att inte vinsterna ska fluktuera så\r\nmycket har man tagit ett tioårigt\r\ngenomsnitt och satt det i relation till\r\nkurserna. Det här diagrammet svarar på\r\nfrågan: Hur många årsvinster får man\r\nbetala för en aktie när man köper den på\r\nmarknaden? Eftersom det här är hela index\r\nkan man tala om en genomsnittlig aktie. Då\r\nser vi att kurserna aldrig någonsin har\r\nvarit så högt uppdrivna som under den här\r\nperioden i slutet av 1990-talet. P/E-talet\r\nlåg på närmare 45, och det historiska\r\ngenomsnittet har legat på 16. Inte ens\r\nunder de perioder på 20-talet som jag\r\npratade om var värderingen så högt\r\nuppdriven som då.\r\nUSA - Aktiekurser och konjunkturutjämnade\r\nvinster\r\nS&P 500 - reala värden\r\n*grafiskt element borttaget*\r\nKälla: Shiller\r\nEtt annat sätt att illustrera samma sak är\r\natt dekomponera det här diagrammet och\r\ntitta på vinst- och kursutvecklingen i\r\nreala termer. Då framgår det att\r\nvinstutvecklingen är ganska lugn och\r\nstabil. Man kan väl säga att\r\nvinstutvecklingen i börsbolagen är ungefär\r\ndensamma som tillväxten i ekonomierna, i\r\nreala termer 2-3 % eller något sådant.\r\nDärför borde börskurserna i längden inte\r\nstiga snabbare än så per år. Men som vi\r\nockså ser mycket tydligt av diagrammet\r\nsvänger kurserna väldigt kraftigt kring de\r\nhär mer fundamentalt motiverade nivåerna.\r\nFör den svenska aktiemarknaden har vi\r\ninte vinstsiffror som går så långt\r\ntillbaka i tiden. Jag tror dock att man\r\nkan dra slutsatsen också när det gäller\r\nden svenska aktiemarknaden att värderingen\r\nvar mycket högt uppdriven i ett historiskt\r\nperspektiv. Visserligen har korrigeringen\r\nav aktiemarknaderna kantats av\r\nföretagsskandaler, säkerhetspolitiska\r\nrisker och attentatet förra hösten, men i\r\ngrund och botten tror jag att man bör se\r\nnedgången framför allt som en följd av den\r\nexempellösa uppgången och den höga\r\nvärderingen alldeles i början av år 2000.\r\nLåt mig komma tillbaka till frågan om vad\r\nsom skiljer den här perioden från\r\nperioderna början av 20-talet och slutet\r\nav 20-talet-början av 30-talet. Det som\r\nhände då var att den ekonomiska politiken\r\nstramades åt, att den fria handeln\r\nbegränsades och att banker kollapsade. Jag\r\ntror att de tre faktorerna är centrala för\r\natt förklara varför förloppen då blev så\r\nmycket allvarligare än vad vi har sett nu.\r\nVärldsekonomin hamnade i en nedåtgående\r\nspiral med deflation, handelsutbytet föll\r\noch produktion och sysselsättning minskade\r\ndrastiskt. Det innebär att de fallande\r\naktievärdena bara var en del av förloppet\r\nunder de här två perioderna. Även om\r\nefterfrågan i världsekonomin dämpats och\r\nuppgången i konjunkturen nu verkar gå\r\nganska trögt måste man konstatera, tycker\r\njag, att anpassningen efter den senaste\r\nhögkonjunkturen och de höga aktievärdena\r\nhar skett under förhållandevis ordnade\r\nformer. Den har naturligtvis drabbat\r\nenskilda individer och enskilda företag\r\nväldigt hårt, men i det stora hela, i ett\r\nsystemperspektiv, har anpassningen skett\r\nunder förhållandevis ordnade former. Den\r\nsamlade ekonomiska politiken är expansiv\r\npå många håll i världen, inte kontraktiv.\r\nNågra mer omfattande politiska ingrepp som\r\nbromsar upp handeln mellan länder har inte\r\ngjorts, även om vi vet att det finns något\r\neller några undantag på det området.\r\nDessutom kan man konstatera att det\r\nfinansiella systemet varit robust. Det är\r\nnaturligtvis någonting som olika\r\nmyndigheter runtom i världen, som\r\nfinansinspektioner och centralbanker,\r\nföljer mycket noga.\r\nEn fortsatt väl fungerande\r\nbetalningsförmedling och kreditgivning i\r\ndet finansiella systemets mest centrala\r\ndelar är förstås en viktig förutsättning\r\nför en successiv återhämtning av\r\nkonjunkturen. Historiskt sett har det\r\nvarit just störningar i de här båda\r\nfunktionerna som gjort att realekonomin\r\nhar kommit in på banor som inneburit både\r\nfallande produktion och deflation. Vi\r\nbehöver egentligen bara gå tillbaka tio år\r\ni tiden i vårt eget land, till vår egen\r\nbankkris, för att få en illustration av\r\nvad som då kan hända.\r\nDet finns flera olika förklaringar till\r\nvarför det finansiella systemet varit\r\nförhållandevis stabilt i den nuvarande\r\nkorrigeringen. En första faktor är att vi\r\nhar bättre utvecklade metoder för\r\nriskhantering i bankerna än vad vi\r\nnågonsin haft tidigare. En annan\r\nförklaring är att de mycket sofistikerade\r\nderivatmarknaderna har gjort det möjligt\r\natt flytta risker från dem som är mindre\r\nrustade att bära dem till dem som är mer\r\nrustade att bära dem. En tredje faktor är\r\natt banker, finansinstitut, lagstiftare\r\noch tillsynsmyndigheter har dragit viktiga\r\nlärdomar av den tidigare turbulenta\r\nperioden under 90-talet. Vi har haft\r\nMexikokrisen, vi har haft\r\nSydostasienkrisen, det var den ryska\r\nbetalningsinställelsen, vi hade den stora\r\nhedgefonden Long Term Capital Management\r\nsom kollapsade, och alla dessa mycket\r\nallvarliga händelser har gjort det\r\nfinansiella systemet och oss i\r\ncentralbanker och finansinspektioner mer\r\nuppmärksamma på den här typen av risker.\r\nEn fjärde och mer direkt orsak är att de\r\nhögt uppdrivna aktievärdena - och detta är\r\nen viktig skillnad jämfört med 20- och 30-\r\ntalen - inte i någon större omfattning har\r\ntagits som säkerhet vid bankernas\r\nkreditgivning. Så var det inte då.\r\nDe svenska bankernas olika\r\ndelårsrapporter från senare tid bekräftar\r\natt det finansiella systemet har\r\nutvecklats stabilt och uppvisar en god\r\nlönsamhet. Det som har uppmärksammats\r\nunder den senaste nedgången är\r\nlivförsäkringsbolagen och deras allt\r\nmindre värda aktietillgångar. Frågor har\r\nrests - det ser vi dagligen i medierna -\r\nom hur pensionerna påverkas, om huruvida\r\nlivförsäkringsbolagen kan få problem med\r\nsin solvens och om detta kan ha\r\nåterverkningar på aktiemarknaden genom att\r\nbolagen tvingas sälja aktier snabbt och\r\ntidigt. Ytterligare en fråga är om svenska\r\nbanker som äger några livförsäkringsbolag\r\nkan drabbas av utvecklingen.\r\nVi har tittat lite grann på det där. I\r\nden inflationsrapport som vi har lämnat\r\ntill utskottet i dag på morgonen tar vi\r\nupp några av dessa frågor i en särskild\r\nruta. Vi kommer till slutsatsen att det\r\ninte är troligt att livförsäkringsbolagens\r\nproblem allvarligt kan komma att skada den\r\nsvenska ekonomin. Det är en viktig\r\nslutsats, tycker vi. Situationen i de\r\nbankägda livförsäkringsbolagen utgör inte\r\nnågot problem av sådan storlek att det\r\nhotar de svenska storbankernas\r\nkapitaltäckning och deras kreditgivning.\r\nKopplingen till realekonomin och\r\nprisstabiliteten är därför sannolikt\r\nbegränsad. Däremot har utvecklingen på\r\naktiemarknaden lett till att flera av\r\ndessa bolag sänkt sina återbäringsräntor\r\noch eventuellt behöver sänka dem\r\nytterligare, vilket leder till lägre\r\npensioner. Hur detta slutligen slår mot\r\nefterfrågan i ekonomin avgörs naturligtvis\r\nbl.a. av hur de minskade\r\nförmögenhetsvärdena fördelas mellan olika\r\ngrupper av försäkringstagare och, förstås,\r\nhur aktiemarknaden kommer att utvecklas\r\nframöver.\r\nTrots den svaga utvecklingen i omvärlden\r\nhar aktiviteten i den svenska ekonomin\r\nhållits uppe väl. Nationalräkenskaperna\r\nför första halvåret visar att BNP-\r\ntillväxten låg på 1,7 %, vilket var något\r\nstarkare än vi hade väntat. Statistik har\r\ndock inkommit under den senaste tiden som\r\nindikerar en avmattning inom handeln och\r\nindustrin, och det medför naturligtvis en\r\nosäkerhet om styrkan i den fortsatta\r\nåterhämtningen. Börsfallet och den\r\nsäkerhetspolitiska oron kan i vårt\r\nhuvudscenario göra att investeringar och\r\nkonsumtion utvecklas svagare framöver än\r\nvad vi tidigare har bedömt. Samtidigt\r\nantar vi att finanspolitiken framöver\r\nkommer att behöva bli mindre expansiv för\r\natt utgiftstaken ska hålla. Dessutom kan\r\nskatter inom vissa kommuner och landsting\r\nkomma att höjas. Vi har redan fått en del\r\nsignaler om detta. Det här gör att den\r\ninhemska efterfrågan kan bli lägre,\r\nsamtidigt som situationen i omvärlden gör\r\natt nettoexporten dämpas.\r\nNär vi lägger ihop allt detta i en\r\nhelhetsbedömning kommer vi fram till att\r\nBNP i vårt huvudscenario stiger med 1,7 %\r\ni år och med drygt 2 % under de följande\r\ntvå åren. Det innebär att vi har reviderat\r\nned prognoserna med fyra  tiondelar på ett\r\noch två års sikt när det gäller BNP.\r\nSamtidigt är resursutnyttjandet högt i\r\ndagsläget. Arbetslösheten har inte stigit\r\ni den här konjunkturnedgången, och det\r\ntillsammans med en del andra saker gör att\r\nresursutnyttjandet fortfarande är\r\nförhållandevis högt. Trots den här\r\nförsiktiga återhämtningen tror vi därför\r\natt inflationen blir stabil under de\r\nkommande åren. Vi räknar med att vårt\r\nunderliggande mått på inflationen som jag\r\nvisade, dvs. konsumentpriserna minus\r\nränteeffekten, skatter och\r\ntransfereringar, kommer att uppgå till\r\n1,8 % på ett års sikt och 1,9 % på två års\r\nsikt.\r\nMen som alltid är det riskbilden kring\r\ndetta huvudscenario som är av betydelse\r\nför utformningen av penningpolitiken. Där\r\nkan man säga att utvecklingen på de\r\nfinansiella marknaderna har ökat\r\nosäkerheten, som jag sade, dels om i\r\nvilken omfattning den börsnedgång vi redan\r\nhar sett påverkar utvecklingen, dels om\r\nhur den kommer att te sig framöver. Det\r\ndämpar konsumtion och investeringar, både\r\ni omvärlden och i Sverige. Det går inte\r\natt utesluta att den nedgång som redan har\r\nskett kan komma att dämpa efterfrågan mer\r\nän vad vi antar i huvudscenariot. Skulle\r\ndessutom de internationella börserna\r\nfortsätta att utvecklas negativt kan ett\r\nbetydligt mindre gynnsamt scenario komma\r\natt realiseras för svensk ekonomi.\r\nSjälvfallet blir då också inflationen\r\nlägre i ett sådant scenario. Den här\r\nnedåtrisken - jag betonar att det är en\r\nrisk som vi pekar på, inte en del av\r\nhuvudscenariot - motverkas bara delvis av\r\nen inhemsk uppåtrisk som är förknippad med\r\ndet inhemska inflationstrycket och\r\nlönebildningen.\r\nSammantaget gör vi bedömningen att det\r\nföreligger en nedåtrisk för inflationen.\r\nBeaktar vi den här riskbilden kan vi lite\r\ngrovt säga att inflationen på ett till två\r\nårs sikt kommer att ligga ungefär i linje\r\nmed Riksbankens mål, om än något i\r\nunderkant. Det troligaste är fortfarande\r\natt vi får en förstärkning av konjunkturen\r\nunder de närmaste åren. Tillsammans med\r\natt läget är svårbedömt, inte minst till\r\nföljd av svängningarna på de finansiella\r\nmarknaderna, gör detta att Riksbanken i\r\nnuläget valt att lämna reporäntan\r\noförändrad. Utvecklingen på de finansiella\r\nmarknaderna och dess effekter på ekonomin\r\nmotiverar dock, som vi ser det, en skärpt\r\nuppmärksamhet från Riksbankens sida.\r\nDärför beslutade vi vid vårt\r\npenningpolitiska möte i går att hålla ett\r\nextra penningpolitiskt sammanträde den 14\r\nnovember kl. 13 och då göra en förnyad\r\navstämning av läget. Vi hade ursprungligen\r\nplanerat att inte ha något möte förrän i\r\nbörjan av december, men eftersom vi tyckte\r\natt vi ville följa den här utvecklingen\r\noch göra en förnyad avstämning av\r\nsituationen bestämde vi oss för att ha ett\r\nmöte den 14 november igen. Tack så mycket,\r\nherr ordförande.\r\nSonia Karlsson (s): Tack, riksbankschefen,\r\nför en som vanligt informativ och\r\nintressant inledning. Det var ju som\r\nnämndes 14:e gången i dag som detta\r\nskedde.\r\nSom riksbankschefen nämnde har det varit\r\nextremt turbulent på de internationella\r\nfinansmarknaderna, bl.a. till följd av\r\nkonjunkturutvecklingen men också på grund\r\nav diverse redovisningsskandaler som\r\nWorldcom och Enron. Dessa har lett till\r\natt trovärdigheten för främst amerikanska\r\nföretag har minskat. Det här förlorade\r\nförtroendet har också lett till kraftiga\r\nnedgångar på börserna. Riksbankschefen kom\r\nin på det, men jag vill ändå fråga vad\r\nriksbankschefen anser att den här\r\nutvecklingen betyder för stabiliteten i\r\ndet finansiella systemet, liksom vad han\r\nanser om bankernas säkerhet för\r\nutlåningen. Jag vill understryka att\r\nFinansinspektionen, som i går lämnade sin\r\nrapport om finanssektorns stabilitet, har\r\npåvisat att det finns ökade risker och att\r\ndet kräver aktiva åtgärder. Det var den\r\nena delen.\r\nSedan steg ju inflationen både\r\ninternationellt och i Sverige under förra\r\nåret, bl.a. på grund av temporära\r\nprishöjningar på en del råvaror och\r\nlivsmedel. Till skillnad från andra\r\ncentralbankskolleger valde Riksbanken i\r\nvåras att höja reporäntan för att möta ett\r\nstigande inflationstryck. Centralbankerna\r\ni euroområdet och USA har däremot hållit\r\nstyrräntorna oförändrade sedan\r\nräntesänkningarna i samband med\r\nterrorattacken förra hösten, bl.a. på\r\ngrund av den svaga internationella\r\nkonjunkturen. Jag skulle vilja att\r\nRiksbankschefen kommenterade vårens\r\nhöjningar i ljuset av den svaga\r\ninternationella konjunkturen och de\r\nsenaste månadernas fallande\r\ninflationstakt. Sverige hade ju nu i\r\nseptember en av de lägsta\r\ninflationstakterna i EU mätt enligt HIKP.\r\nUrban Bäckström: Låt oss börja med\r\nföretagsskandalerna. Jag tror att sådant\r\nhär kommer fram i olika versioner efter en\r\nväldigt spekulativ period på\r\naktiemarknaderna. Det finns någonting som\r\nsuger tag i oss människor och gör att vi\r\nblir väldigt euforiska under en sådan här\r\nuppgångsperiod. En del blir mer euforiska\r\nän andra, och det påverkar naturligtvis\r\nbeslutsfattandet och ibland också omdömet.\r\nSonia Karlsson nämner ett par exempel där\r\ndet har slagit alldeles slint. I grund och\r\nbotten tror jag ändå att det är den höga\r\nvärderingen och inte företagsskandalerna i\r\nsig som lett till att vi fått nedåtgående\r\nbörskurser under sommaren. Men det är\r\nnaturligtvis viktigt att ta itu med de här\r\nsakerna, och det gör det amerikanska\r\nrättssystemet nu.\r\nVi har några sådana här exempel i Sverige\r\nockså. Vi hade något bolag på 80-talet som\r\nlockade med sig väldigt många människor.\r\nKurserna drevs upp till mycket höga\r\nnivåer, och sedan kollapsade det. Sådant\r\nhänder alltså, otrevligt nog. Det är\r\nviktigt att regelsystemet tar fatt på\r\nbedrägerier och när man fuskar och\r\nförsöker lura människor.\r\nEn annan effekt av detta är att de allra\r\nflesta företagsledare som såg det här\r\nfrågar sig: Kan det hända i vårt företag,\r\ni vår bank? De sätter naturligtvis i gång\r\nmed en väldig massa åtgärder för att\r\nförsäkra sig om att redovisningen är\r\nkorrekt. Det infördes också ett nytt\r\nsystem i USA där företagsledarna fick\r\npåteckna sina redovisningar själva med\r\npersonligt ansvar för att garantera att de\r\nvar rätt gjorda.\r\nJag tror att det är viktigt att inte rusa\r\ni väg med nya typer av regleringar\r\nomedelbart utan att smälta, analysera och\r\nundersöka för att få perspektiv på sådana\r\nhändelser. Är det någonting i regelverket\r\nsom bör förändras bör man göra det, men\r\nman ska inte bara rusa i väg och vidta\r\nåtgärder. Vi kan inte skapa ett regelverk\r\nsom förhindrar varje sådan situation. Nu\r\när det ju dessutom förbjudet att bedriva\r\ndenna typ av verksamhet och luras på det\r\ndär sättet.\r\nDen andra frågan gällde Riksbankens\r\nräntepolitik. Precis som Sonia Karlsson\r\nsade höjde vi reporäntan i våras. En del\r\ncentralbanker valde att göra så, andra\r\ninte. Låt mig först bara visa hur olika\r\nbanker reagerade. Det Sonia Karlsson\r\nrefererade till var USA och ECB. Man kan\r\näven lägga till Storbritannien, som höll\r\nsin ränta oförändrad. Nu låg de på en\r\nhögre nivå redan i utgångsläget. I Norden\r\nser det ut så här. Vi ser att Norge ligger\r\npå en avsevärt högre nivå, men de valde\r\nockså att höja.\r\nOm vi tittar på länder som liksom Sverige\r\nhar inflationsmål valde alla dessa att\r\nhöja räntorna i våras. Men vi ligger på\r\nlite olika nivåer. Till exempel  Nya\r\nZeeland  höjde lite mer. Allt detta beror\r\npå hur den inhemska situationen ser ut,\r\ninte minst hur växelkursen utvecklar sig,\r\nhur privatkonsumtion, investeringar, BNP\r\nosv. utvecklar sig.\r\nJag tror att det är väldigt viktigt att\r\nRiksbanken upplevs vara systematisk och\r\natt vi minst fyra gånger om året sätter\r\noss ned och gör en rejäl bedömning av hur\r\nvi ser på framtiden. När vi sedan kommer\r\nfram till den bilden sätter vi oss ned och\r\nfattar ett penningpolitiskt beslut som\r\nhänger ihop med den bild som vi har\r\nredovisat.\r\nVi ska komma ihåg att Riksbanken aldrig\r\nkommer att göra helt riktiga prognoser.\r\nDet är ett pris som vi får betala för att\r\nfå en lite mer stabil penningpolitik och\r\nmindre ryckighet i sysselsättning och\r\nproduktion. Det gäller både på nedsidan\r\noch på uppsidan i fråga om\r\nränteutvecklingen.\r\nMats Odell är inte här nu, men han och\r\njag brukar tala om bilfärder när vi talar\r\nom penningpolitik. Och man kan säga att\r\nnär man kommer fram till en korsning är\r\ndet ganska naturligt att lätta lite grann\r\npå gaspedalen. När man sedan har kört\r\nförbi korsningen tycker jag inte att det\r\när riktigt att fråga sig om det hade varit\r\nbättre att köra igenom denna korsning med\r\nfull fart eftersom det inte kom någon bil\r\neller om det var riktigt att lätta lite\r\ngrann på gasen, passera korsningen och\r\nsedan fortsätta.\r\nVi hade tänkt höja räntorna mer i våras.\r\nVi talade om det flera gånger. Och så sent\r\nsom under försommaren var vi inne på att\r\nnästa steg i räntepolitiken skulle vara en\r\nhöjning. Men vi realiserade inte detta,\r\nutan vi tog intryck av det som hände under\r\nsommaren, och vi vill nu följa detta med\r\nstor uppmärksamhet.\r\nSonia Karlsson (s):  Tack,\r\nriksbankschefen, för svaret. Jag fick\r\ndäremot inget svar på frågan om bankernas\r\nsäkerhet för utlåning. Diskussionen om\r\nräntan hade vi redan i mars månad då jag\r\nundrade om det inte hade varit möjligt att\r\navvakta lite grann. Vi visste ju att vissa\r\ninflationssiffror så att säga skulle\r\nförsvinna under maj eftersom det handlade\r\nom tillfälliga höjningar. Vi hade en annan\r\nåsikt då, och jag ville bara kommentera\r\ndetta.\r\nJag har en helt annan fråga. Det finns en\r\nrelativt stor skillnad mellan Riksbankens\r\noch ECB:s mål för inflationen. Riksbankens\r\ninflationsmål ligger på 2 % med ett\r\nintervall på ±1 %, medan ECB har ett mål\r\npå högst 2 %. Inflationsmålet påverkar ju\r\npris- och lönebildningen. Vilka effekter\r\nbedömer riksbankschefen att det skulle det\r\nbli på den svenska ekonomin och\r\nlönebildningen om och när Sverige inlemmas\r\nunder ECB:s inflationsmål? Och krävs det\r\nnågon form av anpassning till ECB:s\r\nstramare inflationsmål? Finns det någon\r\ndiskussion inom ECB om att förändra\r\ninflationsmålet i en riktning som stämmer\r\nmer överens med det svenska? I\r\ndiskussionen bland en del ekonomer och\r\nforskare under senare tid har det ju bl.a.\r\npekats på att ECB:s mål är för stramt.\r\nUrban Bäckström: Bankernas situation\r\nbedömer vi som stabil. Det framkom ytterst\r\ni resultaten för bankerna i Sverige. Om\r\ndet fanns någon fördel med bankkrisen för\r\ntio år sedan skulle det möjligen vara att\r\nbankledningarna tog en väldigt stor lärdom\r\nav vad som hände. I många fall var dessa\r\nbankledningar aktiva, åtminstone på\r\nstyrelsenivå, under bankkrisen. Det är\r\nnaturligtvis ingen bankchef,\r\nstyrelseordförande eller styrelseledamot\r\nsom vill uppleva denna situation igen. Och\r\ndärför har det bedrivits ett ambitiöst\r\narbete för att få till stånd en mycket\r\nbättre riskhantering än tidigare.\r\nSedan ska vi komma ihåg att denna boom\r\ninte på samma sätt som den förra boomen i\r\nslutet av 80-talet präglades av en snabb\r\nbyggnation av kommersiella fastigheter och\r\nspekulation i kommersiella fastigheter.\r\nDet har vi inte alls sett på samma sätt\r\nnu. Det är ofta den som drar med sig\r\nkreditgivningen och som kan leda ett\r\nsådant här förlopp för långt. Man kan säga\r\natt bankerna inte alls var med i denna IT-\r\nbubbla och gav krediter, utan den\r\nfinansierades i stor utsträckning av\r\naktiemarknaden. Vi befinner oss alltså i\r\nett annat läge än det vi var i då. Som jag\r\nser det är det ett mycket bättre läge.\r\nNär det gäller de tillfälliga\r\ninflationshöjningarna minns jag inte att\r\nvi hade så helt olika uppfattningar. Sedan\r\nkan vi ha olika uppfattningar om räntan\r\nmen inte om den analysen. Men tänk på att\r\ndet inte var den som avgjorde våra\r\nräntehöjningar. Det var inte den\r\ninflationsutveckling som vi var mitt uppe\r\ni som avgjorde räntepolitiken, utan det\r\nvar som vanligt en prognos på ett till två\r\nårs sikt. Och i ljuset av den mycket\r\nstarka utvecklingen under våren i USA och\r\nockså i Sverige och den milda recessionen\r\noch det höga resursutnyttjandet var vi\r\noroliga för att vi alltför snabbt skulle\r\nfå inflation om detta förlopp skulle\r\nfortsätta under 2003 och 2004. Nu blir det\r\nkanske inte så med tanke på den fortsatta\r\nnedgång som har skett på börserna. Vad är\r\nrimligare än att vi tar intryck av detta\r\noch väger in detta i våra prognoser? Och\r\ndet är detta som vi har gjort.\r\nDet sista när det gäller ECB är en rätt\r\nstor och komplicerad fråga eftersom den\r\nytterst berör vad som händer med Sverige\r\nom vi går med i EMU. Det handlar inte bara\r\nom inflationsmålet utan om hela paketet.\r\nJag tror att det skulle föra lite för\r\nlångt i denna diskussion att diskutera\r\ndetta. Men låt mig ändå säga att om\r\nSverige väljer att gå med i valutaunionen\r\ntror jag att det är rimligt att vi har\r\nsamma inflationstakt som resten av Europa.\r\nOm vi inte har det råkar vi snabbt in i\r\nkostnadsproblem och\r\nkonkurrenskraftsproblem, och det leder\r\ntill att aktiviteten i Sverige går ned.\r\nDet är därför högst rimligt att vi väljer\r\nsamma inflationsmål.\r\nSedan sitter den svenske riksbankschefen\r\ninte så centralt placerad i ECB att jag\r\nkan bedöma om det förs någon diskussion om\r\natt förändra detta. Men jag har inte hört\r\ntalas om något sådant. Däremot vet jag att\r\nakademiker för en rätt intensiv diskussion\r\nom vad som är det bästa målet för en\r\ncentralbank.\r\nFredrik Reinfeldt (m): Även jag vill tacka\r\nUrban Bäckström för en god genomgång, och\r\njag delar precis som Urban Bäckström\r\nuppfattningen att det är bra att vi har\r\nkunnat få till stånd dessa offentliga\r\nutfrågningar. Moderaterna har t.o.m. tyckt\r\natt det ska finnas ett förstärkt lagstöd\r\nför att se till att det också ska\r\nfortsätta att vara på detta sätt. Jag\r\nnoterar också, trots att jag har varit\r\nborta från utskottet under två år, att\r\nbilliknelserna fortsätter att användas,\r\nvilket jag tycker är bra. Det ska ju åkas\r\nmindre bil framöver, inte bara beroende på\r\natt Urban Bäckström ska lämna sin post\r\nutan också beroende på att det ska införas\r\nbilavgifter. Så vi får väl se hur det blir\r\nmed dessa liknelser i framtiden.\r\nJag vill sedan säga att även jag tycker\r\natt det möjligen är en djärv slutsats som\r\nUrban Bäckström drar, att mänskligheten\r\nskulle kunna lyfta av sig ett av sina\r\ntyngsta ok, nämligen att ständigt göra om\r\ntidigare generationers misstag, dvs. att\r\nvi kanske har lärt oss att inte ha en så\r\nreglerad ekonomi som vi hade under det\r\nförra århundradets början utan att vi\r\nfaktiskt till följd av öppnare ekonomier,\r\ntill följd av bättre regleringar och i en\r\ndel fall också färre regleringar synes ha\r\nekonomier som står bättre pall mot\r\norostider än vad som en gång var fallet.\r\nDet är glädjande om det faktiskt är så.\r\nJag tänkte faktiskt fråga om Stockholm\r\noch Stockholms påverkan på Sverige. Det\r\nfinns resonemang här om finanspolitiken\r\nsom bedöms bli mindre expansiv. Och det är\r\nväl troligt. Vi har ju haft en\r\nvalårsbudget som har gett en väldigt\r\nkraftig köpkraftspåspädning. Och nu kommer\r\nandra tider.\r\nI pressmeddelandet nämns huvudsakligen\r\nåtgärder för att hålla utgiftstaket. Och\r\ndet stämmer säkert. Men i texten finns\r\nockså, som Urban Bäckström nämnde,\r\nresonemang om kommunala skattehöjningar. I\r\nbudgetpropositionen nämner regeringen en\r\nmöjlig skattehöjning på 25 öre som ett\r\ngenomsnitt. Vi har ju nåtts av budskapet\r\natt man i Stockholms stad förmodligen\r\nkommer att samlas kring en skattehöjning\r\npå 1:80 kr, vilket väl är svenskt rekord.\r\nMen det kommer snart att slås eftersom det\r\nföljs av flera besked under de kommande\r\ndagarna.\r\nDetta är naturligtvis en väldigt kraftig\r\nindragning av köpkraft. Det är en hård\r\nbeskattning av dem med lägst inkomster.\r\nMarginalskatterna kommer också på detta\r\nsätt att börja stiga.\r\nDet som jag skulle vilja göra en poäng av\r\när att den svenska ekonomin väldigt mycket\r\när uppbyggd för att Stockholm ska vara en\r\nmotor för landet. Det ser man genom att\r\nStockholm betalar en oproportionerligt\r\nstor andel av landets skatter. Det\r\nutjämningssystem som finns bygger också\r\nväldigt mycket på att resurser ska kunna\r\nlyftas ut från Stockholm till övriga delar\r\nav landet. Detta har man kunnat basera på\r\natt den regionala tillväxten har varit\r\nstarkare i Stockholm än i övriga delar av\r\nlandet. De delar av ekonomin som har\r\nmöjliggjort detta för Stockholm är just\r\ndem som har stora problem. Här nämns bl.a.\r\nden finansiella sektorn som är större i\r\nStockholm än i övriga delar av landet. Man\r\nskulle också kunna säga att\r\ntelekomsektorns starka närvaro i Stockholm\r\ntidigare bidrog till god expansion. Men\r\nden har nu stora problem, vilket gör att\r\nman kan tala om att Stockholm just nu\r\nligger på lägre tillväxttal än övriga\r\nlandet.\r\nDå är frågan: Vad händer med bilen när\r\nmotorn får stora problem? I det hänseendet\r\ntycker jag att man också ska se att det är\r\nsällsynt olämpligt att slå på väldigt\r\nkraftiga skattehöjningar i denna region.\r\nJag menar att det inte är ett isolerat\r\nproblem för Stockholm utan att det med den\r\nstruktur som svensk ekonomi har kommer att\r\ninnebära fortsatta och växande problem för\r\nresten av Sverige. Den typen av resonemang\r\nfinns kanske av förklarliga skäl inte i\r\ninflationsrapporten, men det vore\r\nintressant att höra Urban Bäckströms\r\nkommentarer till detta.\r\nUrban Bäckström: Jag ska först ta upp\r\ntråden när det gäller att göra om tidigare\r\ngenerationers misstag. Jag tror att en av\r\nmina bilder visade att aktiemarknadens\r\nsvängningar ständigt kommer tillbaka. Vi\r\ntrodde väl ett tag när vi avreglerade\r\nkapitalmarknaderna - vilket jag i sig tror\r\nvar en bra åtgärd, men av detta följer\r\nockså stora svängningar - att det var en\r\nengångsföreteelse att vi kunde få\r\nbubbelliknande fenomen, och då på\r\nfastighetsmarknaden. Men vi trodde att när\r\nvi hade vant oss vid detta skulle det inte\r\nuppträda igen. Sedan dröjde det inte mer\r\nän tio år innan det kom en ny typ av\r\nbubbla. Vi måste lära oss att förstå att\r\ndetta kan komma igen gång efter gång. Men\r\nvad vi kan göra är att försöka bygga så\r\nrobusta system som möjligt som kan klara\r\nkorrigeringar på marknaden av denna\r\nstorleksordning. Sedan bör vi väl uppmana\r\noss lite till mans att försöka påminna oss\r\nom dessa bubblor. Så nästa gång - om det\r\nnu dröjer tre, fem eller tio år - när det\r\nuppträder en ny bubbla någonstans i något\r\nsystem får vi inte börja tala om en ny\r\nekonomi, utan vi får börja vara oroliga\r\nför en utveckling som går för snabbt i\r\nstället.\r\nJag tror att finansiell stabilitet kommer\r\natt bli en fråga som står på dagordningen\r\nunder decennier framöver. Och det blir\r\nkanske det viktigaste som centralbanker\r\ngör snarare än att ägna sig åt den\r\nomedelbara penningpolitiken. Sedan pågår\r\ndet ju, som vi alla vet, en diskussion om\r\nhuruvida det finns en roll för\r\npenningpolitiken när det gäller att\r\nförsöka förhindra sådana förlopp.\r\nDet som vi på Riksbanken gjorde under de\r\når då denna bubbla byggdes upp var att\r\nmycket noga följa om det fanns risker för\r\nen kreditexpansion i samband med att\r\nbubblan byggdes upp. Då tror jag säkert\r\natt det hade funnits en roll för\r\npenningpolitiken, att trots låg inflation\r\ngöra ett tillfälligt åsidosättande av\r\ndetta jobb och försöka begränsa bubblans\r\nverkningar. Nu blev det inte så, utan\r\nbankerna ägnade sig inte åt kreditgivning\r\npå det sätt som kunde ha skett, kanske\r\nsenare i ett sådant förlopp, vad vet jag.\r\nStockholm är naturligtvis en oerhört\r\nviktig motor, och det är riktigt som\r\nFredrik Reinfeldt  säger, och han vet\r\nförmodligen mer om detta än jag, att\r\nStockholm drabbas av anpassningar. Det\r\ngäller IT- och telekomsektorn och\r\nfastighetsmarknaden i någon mån. Det finns\r\nlite olika anekdotiska förhållanden om att\r\nStockholm nu drabbas av anpassningen. Och\r\nStockholm är viktig för resten av landet.\r\nMen jag måste erkänna att vi på Riksbanken\r\ninte gör någon analys av huvudstadens\r\nsärskilda problem, utan vi ser Stockholm\r\nmer som en del av hela Sverige och tittar\r\npå hela landets utveckling.\r\nFredrik Reinfeldt (m): Min poäng är att\r\ndet nog ändå kommer att visa sig att detta\r\nhänger ihop och att det också är känt från\r\nandra länder att de regionala skillnaderna\r\noch hur de påverkar varandra spelar en\r\nväldigt stor roll. Men jag vet detta. Vi\r\nhar tidigare fört diskussionen om hur vi\r\nnaturligtvis gör en samlad bedömning av\r\nSverige och ska väl fortsätta att göra\r\ndet. Jag tror som sagt att det kommer att\r\nfå en hel del följdverkningar som\r\nförmodligen blir tydligare nästa år.\r\nNär det gäller resonemangen om att lära\r\nsig av sina erfarenheter gör jag precis\r\nsamma bedömning. Det är faktiskt glädjande\r\natt mitt i det elände det innebär med\r\nkraftigt sänkta förmögenhetsvärden kunna\r\nkonstatera att ekonomin trots allt inte i\r\nalla sina beståndsdelar har fallit ihop.\r\nVi har inte sett den typen av krascher som\r\nen gång var. Det är ett styrkebesked att\r\nvi i ganska bred partipolitisk enighet\r\nunder åren har kunnat göra en del\r\ninstitutionella förändringar, inte minst\r\nav Riksbankens roll i det svenska\r\nsamhället, som jag tror lägger en grund\r\nför att vi faktiskt står bättre pall än\r\nvad vi en gång gjorde när den här typen av\r\nsvängningar som Urban Bäckström påpekar\r\nalltid återkommer trots allt kommer. Det\r\ngör också att vi ska fortsätta att ställa\r\noss frågan: Finns det fler institutionella\r\nförändringar som vi kan göra? Att det\r\nuppstår bubblor och tal om ny ekonomi tror\r\njag inte att vi har sett det sista av. Jag\r\när alldeles övertygad om att den typen av\r\nresonemang kommer att återkomma. Men det\r\nviktiga är som sagt att det\r\ninstitutionellt och i synen på\r\nkreditgivning och liknande finns en\r\nmotståndskraft mot detta. Möjligen är\r\nrisken en gång i framtiden att närheten\r\ntill 90-talskriser och annat inte är lika\r\nnära och att man inte har detta för ögonen\r\natt det kanske finns en förändrad syn i\r\nbankväsendet. Nu fanns inte det, utan nu\r\nfanns närheten, och då stod man bättre\r\npall.\r\nUrban Bäckström: Det finns utan tvekan\r\nflera institutionella arrangemang som man\r\nkan göra. Och jag tror också att vi över\r\ntiden kommer att lära oss att se ännu fler\r\nbehov av institutionella arrangemang. En\r\nsådan sak som pågår på det internationella\r\nplanet är ju att förbättra\r\nkapitaltäckningsreglerna för bankerna. Det\r\när en viktig faktor att mer ta hänsyn till\r\nden faktiska riskexponeringen som den\r\nenskilda banken har när finansinspektioner\r\nruntom i världen tillämpar dessa\r\nkapitaltäckningsregler.\r\nAndra regler som är på gång att\r\nimplementeras på det internationella\r\nplanet handlar ju om s.k. collective\r\naction clauses. Förr var det bara banker\r\nsom var involverade i kreditgivningen. Om\r\nett land hamnade i problem kunde man samla\r\nalla dessa banker runt ett bord och\r\ndiskutera hur man skulle lägga upp det. I\r\ndag är det hundratusentals\r\nobligationsinnehavare som berörs av denna\r\nlångivning. Och det går inte att samla\r\nihop alla dessa på ett enkelt sätt,\r\neftersom man måste samla ihop precis alla\r\nom man inte har sådana klausuler. Då är\r\nidén att försöka införa\r\nmajoritetsprinciper i dessa\r\nobligationskontrakt så att man kan samla\r\nen del av obligationsinnehavarna och göra\r\nupp om ett ackord för att slutföra en\r\nskuldsanering.\r\nYtterligare en sak som diskuteras av IMF\r\när frågan om konkursförfarande för ett\r\nland. Vi har det för företag, men vi har\r\ndet inte för länder. Det är en svår fråga,\r\nmen den är säkert inte omöjlig, och den\r\nvinner nu alltmer stöd runtom i världen.\r\nDetta är några exempel på internationella\r\narrangemang.\r\nHär hemma pågår ett arbete med att se\r\növer Finansinspektionen och dess roll. Det\r\nfinns en risk att man ger\r\nFinansinspektionen för mycket uppgifter så\r\natt den inte kan koncentrera sig på det\r\nverkligt viktiga. Det är möjligt att andra\r\nmyndigheter borde ta över en del av dessa\r\nuppgifter så att Finansinspektionen\r\nverkligen kan koncentrera sig på det som\r\nhandlar om det finansiella systemets\r\nkärna. Men det är för långt att utveckla\r\ndetta nu. Men det var några exempel på vad\r\nman kan fundera över.\r\nSedan är jag övertygad om att vartefter\r\nutvecklingen går kommer det att kunna\r\nläggas till en hel del olika åtgärder på\r\ndetta område. Jag tror nämligen att en av\r\nde viktigaste frågorna under de närmaste\r\ndecennierna kommer att bli att undvika\r\neffekterna av för stora svängningar.\r\nKarin Pilsäter (fp): Jag tänkte börja med\r\natt lyfta fram det som Urban Bäckström\r\nsade om att den svenska riksbankschefen\r\ninte sitter så centralt placerad i ECB att\r\nhan kan bedöma vad som pågår där. Vi får\r\nväl hjälpas åt och se till att nästa\r\nriksbankschef hamnar lite mer centralt\r\nganska så snart.\r\nJag har en fråga som lite grann gäller\r\njämförelsen med ECB:s domäner, nämligen\r\ndet faktum att den svenska riksbanken har\r\nlagt räntan på en högre nivå än den ligger\r\ni ECB, och det är riktigt utifrån att man\r\nska bedöma situationen som den ser ut i\r\nSverige och inte bara jämföra sig med\r\nandra. Men då handlar frågeställningen om\r\nproduktionsutnyttjandet och\r\nväxtkapaciteten, tillväxtmöjligheterna, i\r\nförhållande till andra länder. Det står ju\r\npå flera ställen om problemen med\r\narbetskraftssituationen i Sverige och att\r\nni t.ex. som så många andra bedömer att\r\nden höga sjukfrånvaron också kommer att\r\nleda till överströmning i permanent\r\nutanförskap genom förtidspensioner osv. Vi\r\nhar också fått rapporter om att människor\r\nmed utländsk bakgrund nu har fått det ännu\r\nsvårare att komma in på arbetsmarknaden,\r\nalltså problemen med att få människor som\r\nstår till arbetsmarknadens förfogande,\r\ndetta i kombination med skattehöjningar\r\nsom eventuellt också kan verka negativt\r\nåtminstone på marginalen på\r\narbetskraftsutbudet, som nämns här. Nu\r\nblir väl de för stora grupper något större\r\ndn vad jag förmodar att Riksbanken hade\r\nräknat med. Ni antar också att det kommer\r\natt komma besparingar för att klara\r\nutgiftstaken. På sidan 39 står det att man\r\nantar att de främst drabbar\r\nhushållssektorn. Allt detta ska ställas i\r\nrelation till de stora behov av\r\narbetskraft som finns inom vård och\r\nutbildning för att få dessa sektorer att\r\növer huvud taget fungera.\r\nJag skulle vilja be Urban Bäckström att\r\nresonera lite grann kring hur banken ser\r\npå den här inbyggda konfliktsituationen -\r\nrisk för löneinflation, svårigheter att\r\növer huvud taget få ut personal kontra de\r\nkrav som ändå kommer att ställas på att de\r\nfacto få dit personal.\r\nUrban Bäckström: Ofta är det\r\nefterfrågesidan i svensk ekonomi som\r\nbrukar tilldra sig intresse när man\r\ndiskuterar penningpolitiken. Men också\r\nutbudssidan i ekonomin är central eftersom\r\nden lägger grunden för hur stor\r\nefterfrågan kan vara, och det är samspelet\r\nmellan dessa två som bestämmer graden av\r\növertryck eller undertryck och därmed\r\ninflation i den svenska ekonomin.\r\nUtbudssidan får sällan den uppmärksamhet\r\nsom den förtjänar. Ett exempel är den\r\ndemografiska utveckling som vi går mot. Vi\r\nvet att antalet yrkesverksamma blir mindre\r\ni förhållande till dem som går i pension.\r\nDetta drar bort människor från\r\narbetskraften.\r\nEn annan sak som har diskuterats är KNAS-\r\nutredningen. Jag kommer inte ihåg exakt\r\nvad detta står för. Den skulle också leda\r\ntill att man drar bort människor från\r\narbetsutbudet. Det är klart att\r\nkommunalskattehöjningar och\r\nlandstingsskattehöjningar träffar alla,\r\nvilket innebär att skattekilen går upp för\r\nalla inkomsttagare. Det är också någonting\r\nsom påverkar arbetsutbud, åtminstone på\r\nmarginalen.\r\nAlla dessa faktorer och kanske ett antal\r\ntill, t.ex. sjuktalen, påverkar\r\nmöjligheten att få expansion i svensk\r\nekonomi. Sänks utbudssidan minskar\r\nmöjligheten att efterfråga, och då måste\r\nRiksbanken vara orolig för\r\ninflationstendenser. Dessutom har vi haft\r\nen mycket mild konjunkturnedgång,\r\nåtminstone såsom den ter sig på\r\narbetsmarknaden. Arbetslösheten har ju i\r\nprincip planat ut kring 4 %. Vi vet att\r\nnågonstans i detta härad finns det\r\ntendenser till löneinflation. Det ska inom\r\nparentes sagt bli väldigt spännande att se\r\nom det blir någon omförhandlingsklausul\r\nsom utlöses, vilket diskuteras här under\r\nhösten. Om det blir det är detta tecken på\r\natt arbetslösheten har kommit ned för\r\nlågt, dvs. att resursutnyttjandet är för\r\nhögt. Det är någonting som vi måste ta\r\nhänsyn till när det gäller den uthålliga\r\nekonomiska tillväxten i svensk ekonomi.\r\nUtbudssidan är alltså central och\r\ndiskuteras ofta för lite. Jag kan gärna ge\r\nmig själv kritik i detta sammanhang\r\neftersom jag själv brukar diskutera\r\nefterfrågesidan och konjunkturutvecklingen\r\nmest i dessa sammanhang.\r\nKarin Pilsäter (fp): Det är väldigt\r\nviktigt eftersom vi vet att det ställs\r\nmycket högre krav på fler förskollärare,\r\nfler lärare i skolan, fler sjuksköterskor\r\nosv. Där kommer man på ett eller annat vis\r\natt vara tvungen att göra vad man kan för\r\natt åtminstone få människor på plats även\r\nom man inte får utbildade människor därför\r\natt vissa saker bara måste fungera. Då ser\r\ni alla fall jag framför mig att det finns\r\nen väldigt stor risk för ökande obalanser\r\ndär man, som det mycket riktigt står här,\r\nmåste hålla igen på utgiftssidan för att\r\nhålla utgiftstaken och saldona samtidigt\r\nsom man helt enkelt blir tvungen att\r\nbetala för att få dit människor.\r\nUrban Bäckström kan väl kommentera detta.\r\nJag kan egentligen inte tolka detta på så\r\nmånga andra sätt än att man så att säga är\r\ntvungen att med andra politiska åtgärder\r\nse till att öka utbudet av arbetskraft.\r\nMan kan ju lösa problemen med dessa\r\nobalanser med räntehöjningar och täppa\r\nigen, men då klarar man ju inte själva\r\nverksamheten.\r\nJag har en helt annan fråga som kanske är\r\nnågot mer filosofisk, men jag tycker att\r\ndet också kan finnas utrymme för oss att\r\nfundera på lite längre sikt. Vi har ju\r\nhaft en utveckling under mycket lång tid\r\ndär penningpolitiken i Japan i praktiken\r\nhar blivit helt meningslös. Det som man\r\ntill att börja med kan befara är risken\r\nför att USA skulle hamna i någon likartad\r\nsituation där räntan är så låg och andra\r\nfaktorer är avgörande för att man känner\r\nså stor oro för framtiden med börskurser,\r\nhuspriser osv. att penningpolitiken som\r\nredskap blir verkningslös samtidigt som en\r\nexpansiv finanspolitik inte heller är\r\nmöjlig på grund av stora underskott. Jag\r\nskulle vilja höra om Urban Bäckström har\r\nnågon kommentar när det gäller risken för\r\nen sådan situation i USA och vilka\r\neffekter det skulle få för oss andra.\r\nSverige är väl väldigt långt från att\r\nnågot sådant skulle hända, men vilken är\r\nrisken för att detta skulle kunna uppstå i\r\nUSA, och hur skulle det kunna påverka oss?\r\nUrban Bäckström: Jag tror att det var en\r\nfråga tidigare som jag inte besvarade. Ja,\r\nvi tror att utgiftstaken spräcks och att\r\nman måste vidta åtgärder för att så inte\r\nska ske. Det som skiljer oss och\r\nregeringen åt är att vi inte har så\r\nväldigt stor komparativ fördel när det\r\ngäller att bedöma statsfinansernas\r\nutveckling. Men grovt sett gör vi ändå den\r\nbedömningen. Och det hänger samman med två\r\nsaker som skiljer oss från det som\r\nregeringen har gjort. Det ena är att vi\r\nhar en lägre tillväxt, och med en lägre\r\ntillväxt blir det en större belastning på\r\ntransfereringssystemet, och det ökar\r\nkostnaderna. Det andra är att vi tror att\r\ndet är svårt att få sjuktalen att gå ned.\r\nDäremot kan de kanske plana ut. Men att de\r\nsnabbt ska komma ned nu under den period\r\nsom vi tittar på tror vi är svårt. Däremot\r\nfinns det naturligtvis ingenting som\r\nhindrar att om man vidtar de åtgärder som\r\nkrävs, och jag kan inte riktigt bedöma\r\nvilka som är relevanta, kommer\r\nnaturligtvis sjuktalen att kunna komma ned\r\npå lite sikt. Så är det säkert.\r\nKarin Pilsäter tangerar här ett av de\r\nallra svåraste problemen på svensk\r\narbetsmarknad på många decenniers sikt.\r\nDet är relativlöneförskjutningar. Ett\r\nannat begrepp för det är om en grupp som\r\när speciellt attraktiv på arbetsmarknaden\r\njust nu får högre löner därför att det\r\nfattas folk och ingen utbildar sig till\r\ndessa arbeten och att man måste attrahera\r\ndem, och då höjs lönenivån. Det har oftast\r\ndragit med sig hela arbetsmarknaden. Att\r\nvidga löneskillnader mellan olika\r\nyrkesgrupper har blivit mesta gemensamma\r\nnämnare snarare än denna förskjutning. Det\r\när ett exempel på att arbetsmarknaden inte\r\nfungerar riktigt bra. Här finns det\r\ndagsaktuella exempel på bristyrken där det\r\när oerhört viktigt att attrahera duktiga\r\nmänniskor att utbilda sig för att de sedan\r\nska komma in i yrkesrollen. Ibland kommer\r\ndet naturligtvis att krävas en högre lön\r\ndär.\r\nFrågan är i vad mån det drar med sig\r\nresten av arbetsmarknaden. Om så sker,\r\nblir resultatet att arbetslösheten tvingas\r\nupp på en högre nivå totalt sett för att\r\nliksom dämpa den totala löneökningstakten.\r\nDen är ju given av ekonomins\r\nproduktivitetsutveckling och\r\ninflationsmålet. Där har vi många gånger\r\nsagt att det totala löneökningsutrymmet i\r\nSverige ligger någonstans i häradet 3,5-4\r\n%. Det kan inte överskridas, för då\r\növerskrider vi inflationsmålet. Om\r\narbetsmarknaden inte fungerar tillräckligt\r\nbra blir det arbetslösheten som så att\r\nsäga får ge sig. Detta pekar även LO-\r\nekonomerna på, så numera är det här inte\r\nsärskilt kontroversiellt.\r\nLåt mig komma till det japanska problemet\r\noch till utvecklingen i USA.\r\nJapans problem är att man aldrig på\r\nallvar har tagit itu med banksystemet. Man\r\ninför marginella åtgärder och det har man\r\ngjort ett par gånger om året under de\r\nsenaste tio åren. Men man har liksom\r\naldrig kommit att ta tag i det. Det gör\r\natt en viktig kanal för penningpolitikens\r\nverkan i det ekonomiska systemet, nämligen\r\nkreditkanalen, inte fungerar. Den är helt\r\navslagen därför att bankerna har fullt upp\r\nmed att klara sin existens.\r\nDet var inte fråga om tekniken kring vad\r\nvi i Sverige gjorde åt vår bankkris, utan\r\nskälet till att det trots allt gick så\r\nsnabbt att komma över bankkrisen var att\r\ndet fanns en bred politisk uppslutning -\r\nnu tar vi itu med det här. Det kostade\r\nmycket pengar vid det tillfället, men\r\nkostnaderna hade blivit mycket större om\r\nman bara hade låtit det gå. I Japan gjorde\r\nman aldrig detta. Men Japan är en stor\r\nekonomi, så bankproblemen har inte märkts\r\npå samma sätt.\r\nI USA talas det mycket om utvecklingen på\r\nderas fastighetsmarknad. USA är dock inte\r\nen fastighetsmarknad utan en\r\nsammansättning av flera olika\r\nfastighetsmarknader, precis som Europa\r\ninte är en fastighetsmarknad. Vi har\r\nsnabbt stigande fastighetspriser i\r\nStorbritannien, men i Sverige finns en\r\ntendens till utplaning. I andra länder går\r\ndet kanske på annat sätt.\r\nJag tog upp några faktorer när det gäller\r\nden internationella finansiella\r\nstabiliteten som ändå förklarar att det\r\nhär har gått ganska bra. Alla\r\ncentralbanker och finansinspektioner\r\nföljer naturligtvis utvecklingen mycket\r\nnoga. Federal Reserve drog lärdomen att\r\ndet, för att slippa hamna i en situation\r\nliknande den japanska, var viktigt att\r\nsnabbt sänka räntorna. Oerhört snabbt drog\r\nman ned räntorna från de höga nivåer som\r\nde hade kommit upp till. Det bidrar säkert\r\ntill ett lugnare förlopp i den amerikanska\r\nanpassningen.\r\nStefan Attefall (kd): Jag skulle vilja\r\nfortsätta resonemanget om arbetsmarknaden.\r\nI Mats Odells anda fortsätter jag med\r\nbilmetaforer. Vi pratar mycket om\r\ntrafikmiljön - om väjningar, korsningar\r\noch sådant men alltför lite om vilken bil\r\nvi sitter i. Är det en småbil med svag\r\nmotor och dålig säkerhet, eller är det en\r\nbil med starkare motor, med hög\r\neffektivitet och med en god säkerhet som\r\nvi kör omkring i? Det är nog det som vi\r\nmer måste fokusera på.\r\nDå är arbetsmarknad och lönebildning\r\ncentrala delar. Varsel inom industrin,\r\nsärskilt inom telekomindustrin, har gjort\r\natt tillgången på arbetskraft är ganska\r\ngod i de sektorerna just nu. Det var lite\r\nannorlunda bara för ett tag sedan.\r\nSamtidigt vet vi att det finns bristyrken\r\npå många andra områden, särskilt när det\r\ngäller vård och omsorg och den typen av\r\nyrken som ofta är offentliga. Vi ser också\r\natt lönebildningen ligger högre i Sverige\r\nän i omvärlden. Trots att vi har passerat\r\nen högkonjunktur och nu börjar gå ned i en\r\nlågkonjunktur ligger vi på\r\nlöneökningstakter som är oroande, särskilt\r\ni jämförelse med konkurrentländer.\r\nFramför oss har vi avtalsrörelser som\r\nkommer att inledas under det kommande året\r\noch under år 2004. Jag skulle vilja höra\r\nriksbankschefen kommentera hur han ser på\r\nde kommande avtalsrörelserna och på hur vi\r\nkan få en lönebildning som är\r\nkonkurrenskraftig och som är sådan att vi\r\nkan undvika ett inflationstryck i\r\nekonomin. Samtidigt gäller det att hantera\r\nden mycket märkliga arbetsmarknad som vi\r\nhar med en, för att vara i den här typen\r\nav konjunkturläge, extremt hög\r\narbetslöshet - det gäller då både öppen\r\narbetslöshet och dem som är i åtgärder.\r\nDessutom har vi problem med de höga\r\nsjukskrivningstalen. Vi har problem med\r\nhög arbetslöshet och bristyrken samtidigt.\r\nDet skapar en situation där den bil som vi\r\nsitter i inte är så stark och effektiv som\r\nskulle behövas för att vi ska kunna färdas\r\ntryggt på vägen framåt.\r\nUrban Bäckström: Vi måste ändå, tycker\r\njag, se vad som har hänt på svensk\r\narbetsmarknad mellan 80- och 90-talen. Det\r\nhar ju varit möjligt att växla ned\r\nlöneökningstakter på 8, 10 eller 12 % till\r\n4 %. Nu diskuterar vi att det kanske vore\r\nbättre för Sverige om löneökningarna\r\ntotalt sett hamnade på 3,5 % i stället för\r\npå 4 % eller 4,3 %, eller något sådant.\r\nDet är ett problem, och det är viktigt att\r\nåtgärda det om man har höga ambitioner när\r\ndet gäller sysselsättning och låg\r\narbetslöshet.\r\nDet har ändå skett ett stort\r\nparadigmskifte. Det tror jag hänger samman\r\nmed den politiska uppslutningen kring låg\r\ninflation och betydelsen av det samt med\r\natt Riksbanken har fått möjlighet att\r\nsystematiskt och kontinuerligt föra en\r\nsådan politik.\r\nSedan har vi fördelen med låg och stabil\r\ninflation. Även om vi ibland när den går\r\nfrån 2 % till 3 %, eller från 2 % till 1\r\n%, är bekymrade, är svängningarna i\r\ninflationstakten under 90-talet väsentligt\r\nmindre än svängningarna i inflationstakten\r\nunder 80-talet. Vi har alltså fått inte\r\nbara låg inflation utan också en stabil\r\ninflation. Det här var någonting som\r\nfackföreningsföreträdare med\r\nförhandlingsansvar tidigt upptäckte\r\nfördelarna med. Det var där, på lokal\r\nnivå, som - upplevde jag - det verkliga\r\nstödet i fackföreningsrörelsen växte fram.\r\nMan såg nämligen fördelarna med att en\r\nosäkerhetsparameter försvann i\r\nlönebildningen. Man visste ungefär vad\r\ninflationen skulle bli. Då var det lättare\r\natt sätta reallöneökningarna. På 80-talet\r\nvisste man ju varken det ena eller det\r\nandra. Dels var produktiviteten låg, dels\r\nsvängde inflationstakten väldigt mycket.\r\nMan famlade i ett mörker. Så småningom\r\nväxte stödet för låg inflation fram också\r\ni mer ledande kretsar inom\r\nfackföreningsrörelsen. Men som jag\r\nupplevde det ute i landet var det just på\r\nlägre lokal nivå som man såg fördelarna\r\nmed detta.\r\nDet makroekonomiska perspektivet och den\r\nstabiliseringspolitiska regimen är således\r\nviktiga ingredienser här. Men har man höga\r\nambitioner när det gäller sysselsättningen\r\noch att få låg arbetslöshet måste\r\narbetsmarknaden i sig fungera bra. Ett\r\nsätt att studera arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt - det här finns med i en\r\nruta i inflationsrapporten - är att titta\r\npå den s.k. Beveridgekurvan. (Bild). Ju\r\nlägre arbetslösheten blir, desto svårare\r\nblir det rimligen att besätta vakanser.\r\nHar man en dålig matchningsprocess på\r\narbetsmarknaden kan man tänka sig att\r\nkurvan skiftar utåt. Ju längre bort från\r\nnollpunkten man ligger med\r\nobservationerna, desto sämre fungerar\r\narbetsmarknaden. Vi ser ut att ha fått ett\r\nskift i matchningsprocessen, utåt från\r\norigo - i varje fall om vi tittar på åren\r\n1996, 1997, 1998, 1999 och 2000. Sedan har\r\nnågonting hänt år 2001. Vi vet inte vad\r\ndet är. Det verkar vara ett tecken på att\r\nmatchningsprocessen är bättre, men det\r\nåterstår att bedöma. En rimlig hypotes är\r\natt en period av hög arbetslöshet tenderar\r\natt permanenta långtidsarbetslösheten och\r\ngöra matchningsprocessen svårare. Vi får,\r\nsom sagt, se hur det blir.\r\nJu högre ambitioner man har på\r\nsysselsättningsområdet och när det gäller\r\nlåg arbetslöshet, desto mer vill man föra\r\nin den här kurvan och matchningsprocessen\r\nmot origo. Här kan man tänka sig olika\r\ntyper av åtgärder, och det är här vi också\r\ntangerar svåra partipolitiska avvägningar\r\nsom jag inte vill trassla in mig i.\r\nStefan Attefall (kd): Jag kan förstå att\r\nriksbankschefen inte vill ge sig in i den\r\ndiskussionen. Riksbankschefen sade själv\r\natt vi kan hamna i ett läge där\r\nlöneökningarna börjar gå uppåt därför att\r\narbetslösheten är för låg. Det visar att\r\nföreställningsvärlden i fråga om 4 % öppen\r\narbetslöshet är någonting normalt. Vi\r\nbörjar ju komma i ett sådant\r\ndiskussionsklimat i Sverige; det är det\r\nallvarliga. Det är som riksbankschefen\r\nsäger, nämligen att ambitionen måste vara\r\natt vi kommer ned till de nivåer som vi\r\nhade tidigare och som vi då kanske tyckte\r\nvar normala, 2 % eller så.\r\nFrågan är hur vi hanterar situationen\r\nframöver för att undvika att vi får en\r\nlönebildningsprocess som, precis som\r\nriksbankschefen själv var inne på, innebär\r\natt en löneökning för en viss grupp, för\r\natt klara akuta rekryteringsproblem, leder\r\ntill att vi höjer nivån så att vi får\r\nkonkurrensproblem och därmed hamnar i ett\r\nläge där arbetslösheten och, eller,\r\ninflationen stiger.\r\nUrban Bäckström: Vi i Riksbanken brukar få\r\nkritik för att vi är så\r\ninflationsfixerade, men låt mig påstå att\r\nandra sidan av myntet är att vi är i\r\ntillväxtbranschen - penningpolitiken är i\r\ntillväxtbranschen. Med detta menar jag att\r\nvår uppgift med penningpolitiken är att\r\nförsöka se till att svensk ekonomi kan\r\nväxa med sin högsta potential, alltså så\r\nsnabbt som det över huvud taget går att\r\nväxa utan att inflationen tar fart. Väntar\r\nman med att ta itu med en situation där\r\nekonomin växer för snabbt kommer\r\ninflationen att ta fart och etableras på\r\nen hög nivå. Då blir det väldigt kostsamt\r\natt ta sig tillbaka, vilket man ändå någon\r\ngång måste göra. Därför reagerar vi tidigt\r\npå inflationstendenser.\r\nVi kan bidra till att efterfrågesidan i\r\nekonomin anpassas till utbudssidan.\r\nUtbudssidan kan vi inte göra någonting åt.\r\nDet är riksdagen och regeringen som kan\r\npåverka utbudssidan med olika\r\nskatteförändringar, olika\r\nregelförändringar osv. Vår uppgift är att\r\nta den utbudssida som finns för given och\r\nbidra till att efterfrågesidan anpassas så\r\nnära som möjligt till utbudssidan. Då är\r\nockså inflationen, grovt sett, stabil. Det\r\när liksom själva grundkonceptet.\r\nVill man att svensk ekonomi ska växa\r\nsnabbare får man naturligtvis vidta olika\r\ntyper av åtgärder. Vad den partipolitiska\r\ndebatten ofta handlar om är ju vad det är\r\nsom stimulerar tillväxt, vad man kan göra\r\n- regelsystem, skatter osv.\r\nJag vill inte hamna i en situation där\r\nman etablerar uppfattningen att\r\narbetslösheten bara kan ligga på den här\r\nnivån - ingenting annat. Arbetslösheten i\r\nsig är ett mått på resursutnyttjandet, men\r\ndet finns också andra mått på\r\nresursutnyttjandet. Det är det som\r\nbestämmer graden av expansivitet eller\r\nkontraktivitet i penningpolitiken.\r\nDet kan vara så att arbetslösheten just nu\r\nbara kan ligga på 4 %; annars tenderar\r\ninflationen att accelerera. Och det kan\r\nvara så att den här nivån skiftar uppåt\r\ntill 4 %, 5 % eller 6 % på grund av något\r\nregelsystem som ändras eller något som\r\nhänder externt. Då får vi anpassa oss till\r\ndet. Det kan också vara så att nivån\r\nskiftar ned till 3 % på grund av någon\r\nförmånlig faktor som träder in. Vår\r\nuppgift är inte att säga: Hit men inte\r\nlängre. I stället gäller det att hela\r\ntiden pröva hypotesen var den här punkten\r\nfinns. Det är också vår uppgift att\r\nkommunicera att där vi nu är kan det\r\nfinnas problem. För varje åtgärd som\r\nförbättrar utbudet av arbetskraft och\r\narbetsmarknadens funktionssätt, desto\r\nbättre är det för tillväxten. Det är en\r\nsak som jag tycker mig kunna säga, även om\r\njag inte vill ge mig in på vilka specifika\r\nåtgärder som man kan vidta.\r\nLena Ek (c): Herr ordförande! Lägre\r\ntillväxt ger större belastning på\r\ntrygghetssystemen. Vi har en diskussion om\r\nbehovet av strukturreformer, och\r\narbetsmarknadspolitiken har precis\r\ndiskuterats. Sjuksidan har vi ännu inte\r\ndiskuterat här i dag, men vi känner alla\r\ntill det enorma behovet av reella reformer\r\npå det området för att hejda utvecklingen\r\noch bringa ned sjuktalen och ge människor\r\nen högre livskvalitet. Den andra sidan av\r\nmyntet är ju att vara friskare. Vi har\r\nganska stora problem - på sjuksidan\r\nväldiga problem - i Sverige i dag.\r\nNär det gäller tillväxtdiskussionen kan\r\ndet sägas att Sverige har ett starkt\r\ninternationellt beroende. Vi kan titta på\r\nden amerikanska situationen. I det här\r\nmaterialet tycker jag att det finns en\r\nväldigt allvarlig indikator, nämligen\r\ninköpschefsindex i USA som pekar nedåt.\r\nDen svenska sidan av detta är en förväntad\r\nlägre export, som också redovisas här och\r\nsom vi ser. När det gäller\r\nlageruppbyggnaden och basindustrin\r\ninternationellt sett har det ökat igen\r\nefter att under sommaren ha gått ned lite\r\ngrann. I början av sommaren fanns det\r\nt.o.m. en viss förväntan om att det skulle\r\nvara möjligt att höja massapriser. Så är\r\ndet inte längre. Bara under den senaste\r\nmånaden har det förändrats rätt mycket på\r\nden sidan.\r\nInom euroområdet i Europa är\r\nbudgetsituationen ansträngd, för att inte\r\nsäga rejält ansträngd, i ett antal länder.\r\nVi har också ett allt tydligare krigshot\r\nglobalt sett i och med situationen i Irak.\r\nUSA:s president har fått i stort sett fria\r\nhänder att hantera den förväntade\r\ninterventionen i Irak.\r\nTotalt sett ser det alltså väldigt\r\nbekymmersamt ut. Samtidigt ligger\r\ninflationsrisken enligt Riksbankens\r\nbedömning på nedkanten av målet. Jag\r\nundrar om det går att utveckla det lite\r\ngrann. Ett extramöte är i och för sig\r\ninlagt för att kunna hantera den samlade\r\nbilden, men totalt sett undrar jag om man\r\nmöjligen skulle ha övervägt att inte ligga\r\nstilla vad gäller räntan utan kanske\r\nt.o.m. fundera på en sänkning i den här\r\nkonjunkturbilden.\r\nUrban Bäckström: Jag har två bilder som är\r\nrätt intressanta. När det gäller\r\nindustriproduktionen ser en återhämtning\r\nut att vara på väg i alla stora områden.\r\nMen vi ska komma ihåg att det är\r\nhistoriska data - utfallet av vad som\r\nredan har hänt.\r\nHur ser det då ut framåt? Ja, låt oss\r\ntitta på ett mått på framåtblickande\r\nindikatorer, det s.k. inköpschefsindexet.\r\nDär viker det ganska snabbt. Därför talar\r\nvi om en avstanning av den internationella\r\nkonjunkturen. Vad vi ser här är\r\ngenomsnittet. Sedan finns det både\r\nsektorer som går bra och sektorer som går\r\nextremt dåligt.\r\nFrågan är om detta är en effekt av den\r\nbörsnedgång som redan har inträffat. En\r\nbörsnedgång påverkar på lite olika sätt.\r\nDels handlar det om det allmänna klimatet.\r\nDels påverkas förmögenheter hos hushåll\r\noch företag, och därmed balansräkningar,\r\nvilket kan utlösa anpassningar.\r\nÄr det här en effekt av den börsnedgång\r\nsom redan har hänt, eller är det fråga om\r\nen förväntan om någonting som ska hända\r\nframöver när det gäller börsen? Ska den\r\nfortsätta nedåt, eller vad är det fråga\r\nom? Där behöver vi lite mer tid för att\r\nkänna av. Det är väl i och för sig alltid\r\nså för en prognosmakare att man gärna\r\nskulle vilja vänta lite till innan man\r\nslutligen sätter sig ned.\r\nEn fråga är alltså om börsen kommer att\r\nfortsätta nedåt. Under de senaste dagarna\r\nhar börsen gått upp med 15 %. Plötsligt\r\ngick börsen under en dag upp med 5-7 %.\r\nDet är rätt volatilt; det svänger alltså\r\nrätt mycket. Också där är det svårt att ha\r\nen klar bedömning av vilket förlopp vi är\r\ninne i. Därför sade vi i går när vi\r\ndiskuterade: Låt oss lägga in ett\r\nextramöte och följa detta med skärpt\r\nuppmärksamhet. Vi är naturligtvis beredda\r\natt vidta de åtgärder som krävs för att\r\nuppfylla inflationsmålet. Vi kommer att\r\nnoga följa effekterna av det som har hänt\r\noch den fortsatta börsutvecklingen och att\r\nförsöka tolka in det i termer av den här\r\ninflationsprognosen när vi sedan ses.\r\nLena Ek (c): I ett så här instabilt läge,\r\nsom man väl ändå får säga att det är - ett\r\nläge med lika stor \"uppåt- som nedåtrisk\"\r\ndär, tror jag, \"nedåtrisken\", tyvärr, är\r\nstörre beroende på de allra senast inkomna\r\nsvängningarna - är människors\r\nförväntningar väldigt viktiga. Två saker\r\nhar hittills hållit uppe det hela i USA:\r\nhushållens förväntningar på framtiden och\r\nhushållens benägenhet att handla och\r\nspendera pengar. Också där ser vi nu en\r\nnågot annan tendens. Vi talar om börsens\r\nsvängningar. Alla blir glada när Ericsson\r\nhar gått upp med 4 %, men realt sett rör\r\ndet sig inte om så många ören för dem som\r\nen gång gick in på en nivå kanske ett par\r\nhundra kronor högre än den nivå som\r\nEricssonaktien i dag ligger på.\r\nDet beror lite grann på hur man är som\r\nmänniska om glaset är halvfullt eller\r\nhalvtomt. Här finns ändå psykologiskt en\r\nväldigt farlig situation, tycker jag. Det\r\nfinns sektorer som går bra - ja,\r\ngenomsnittligt och sett till exportsidan.\r\nMen vad som hållit nivån uppe är\r\nbasindustrin, och där visar signaler nu\r\natt det t.ex. för massaindustrin tar\r\nstopp. Så har det varit under de senaste\r\ntre veckorna. Där är det en väldigt\r\nkänslig situation.\r\nUtöver detta har vi situationen för\r\nlivbolagen som, som riksbankschefen\r\ntidigare sagt, påverkas av börsen. Är det\r\nmöjligt att lite mer utveckla detta med\r\nsituationen i livbolagen och de riskerna\r\nbåde för systemet och för marknaden? Jag\r\ntänker här också på psykologin. Det är\r\ninte så kul och ökar ju inte människors\r\nbenägenhet att spendera pengar när man hör\r\natt man får lägre pension, vilket ju alla\r\nhar hört under de senaste veckorna.\r\nUrban Bäckström: I en sådan här miljö är\r\ndet naturligtvis lätt att stapla\r\notrevligheter på varandra. Jag tror att vi\r\nbefinner oss i ett läge där vi har två\r\njämviktspunkter - om det kan uttryckas så.\r\nDen ena är att liksom titta på vårt\r\nhuvudscenario och göra en normal\r\nriskbedömning. Där kommer vi också fram\r\ntill att riskerna finns på nedåtsidan. Vi\r\nligger ungefär i linje med inflationsmålet\r\n- låt vara något i underkant. Den\r\ninternationella konjunkturen ser ändå ut\r\natt fortsätta att gå ganska bra. Om det\r\ninträffar har man klarat världsekonomin,\r\noch hushållen och företagen har klarat\r\nanpassningen på ett bra sätt.\r\nDet finns dock också ett mindre\r\nförmånligt scenario. Där kan man stapla\r\notrevligheter på varandra. Det scenariot\r\när väldigt mycket knutet till de\r\nfinansiella riskerna. Där tycker jag inte\r\natt det på basis av det som har inträffat\r\ngår att säga att det kommer att gå\r\nsärskilt dåligt. Tvärtom har det här om\r\nnågot gått bra. Det talar för att det är\r\nden andra jämviktspunkten som vi strävar\r\nmot.\r\nI ett läge där börsen går ned med 60-70 %\r\nmåste man vara öppen för det som ändå\r\ninträffar. Är det någonting som vi missat\r\neller som vi är osäkra på? Vi följer detta\r\nnoga. Kommer det här att fortsätta? Då\r\nbefinner vi oss i ett annat läge. Det är\r\nklart att det kommer att påverka\r\npenningpolitiken också.\r\nI all denna dysterhet måste vi också\r\nkomma ihåg att när vi står inför sådana\r\nhär konflikthot, säkerhetspolitiska\r\nrisker, är det inte bara så att\r\nvärldsekonomin vänder nedåt i samband\r\nsådana situationer. För drygt tio år sedan\r\nvar Gulfkriget - när Saddam Hussein, om\r\njag minns rätt, den 1 augusti 1990 gick in\r\ni Kuwait. Då utbröt just en oerhörd\r\nosäkerhet kring oljepriset. Vad ska hända\r\nnu? Vad händer med den säkerhetspolitiska\r\nsituationen i Mellanöstern? Förtroendet\r\nvek hos hushåll osv. Sedan började den\r\nmycket kraftiga uppladdningen. Kriget\r\nutbröt i början av 1991. Den dagen kriget\r\nutbröt, då utbröt också en enorm eufori på\r\nmarknader, hos hushåll och hos företag.\r\nDet var en enorm lättnad. När kriget\r\nverkligen kom blev det en helt annan\r\nutveckling.\r\nPsykologin är väldigt mycket närvarande i\r\nsådana här situationer. Det går alltså\r\ninte att automatiskt säga - även om det är\r\nsvårt att förutspå utvecklingen - att det\r\nbara går dåligt så fort man står inför\r\nsådana här säkerhetspolitiska situationer.\r\nLåt mig ta ett annat exempel. Det var väl\r\ni oktober 1987 som börskurserna dramatiskt\r\nföll. Jag minns inte exakt, men det var 23\r\n% fall på en dag, eller något sådant. Alla\r\nskakades vi väl om. Den ena\r\nkonjunkturprognosen efter den andra kom om\r\nhur illa det skulle gå i världsekonomin.\r\nAlla var vi lite till mans tagna av den\r\nutveckling som kom. Vad hände? Ja,\r\nvärldsekonomin återgick ganska snabbt till\r\nsin normala tillväxtbana, och allting gick\r\nväldigt bra.\r\nJag ville ta de här två exemplen för att\r\nillustrera att man, tycker jag, får vara\r\nvaksam och uppmärksam och även ödmjuk\r\ninför analysen när man tolkar sådana här\r\nhändelser och vad som faktiskt kommer att\r\nhända. Vi har lagt in en extraväxel för\r\natt följa förloppet nu. Jag vill inte säga\r\natt vi är bekymrade, men när börskurser\r\nfaller med 60-70 % måste man naturligtvis\r\nfölja hur anpassningen efter detta sker.\r\nOrdföranden: Tack så mycket, Urban\r\nBäckström. Nu har vi gått en runda, så det\r\nkan vara läge för en paus.\r\nOrdföranden: Vi återupptar utfrågningen\r\noch går in på nästa runda med frågor.\r\nCarin Lundberg (s): Herr ordförande! Jag\r\nvill fortsätta diskussionen om psykologi.\r\nI tider av börsoro och IT-hysteri riktas\r\nalltmer uppmärksamhet mot ekonomisk\r\npsykologi. När Pe-tal och substansvärden\r\ninte räcker för att förklara börskursernas\r\nutveckling frågar man efter alternativa\r\nmetoder. Traditionellt har ekonomer\r\nbortsett från psykologiska faktorer och\r\nansett att det har varit omöjligt att göra\r\nexperiment. Men de två som nu har fått\r\nekonomipriset har gjort tvärtom. Man har\r\nju ansett att den \"ekonomiska människan är\r\nen kalkylerande varelse som styrs av\r\negenintresse och fungerar fullständigt\r\nrationellt\". Men det synsättet har under\r\nsenare år utmanats av forskare med\r\nbakgrund i psykologisk forskning, med\r\nårets Nobelpristagare som två av de\r\nfrämsta.\r\nNumera utgår många ekonomiska forskare\r\nfrån att människan är begränsat rationell\r\noch oförmögen att analysera komplexa\r\nbeslutssituationer där det råder stor\r\nosäkerhet. Det kan faktiskt vara\r\nnedslående för vän av ordning. De flesta\r\nav oss vill ju vara förnuftiga. Men, för\r\natt fortsätta bildliknelserna, alla har vi\r\nkanske någon gång kört en extra sväng för\r\natt bensinpriset har varit 10 öre lägre\r\nlängre bort. Därför har jag en fråga som\r\nrör prognoser.\r\nDet kan inte vara lätt att i de här osäkra\r\ntiderna förutse hur mycket\r\nbruttonationalprodukten växer, hur hög\r\ninflationen blir, när konjunkturen vänder\r\nosv. Jag har läst i tidningarna att\r\nRiksbanken har försökt göra en ranking av\r\nde träffsäkraste prognosmakarna och att\r\nRiksbanken där har satt sig själv på\r\ntredje plats. Därför är min fråga:\r\nAnvänder sig Riksbanken redan nu av\r\nkunskaper i ekonomisk psykologi eller är\r\ndet en kompetens som Riksbanken avser att\r\nskaffa sig?\r\nUrban Bäckström: Det är ett jättespännande\r\nområde. Det har också kommit att bildas en\r\nny skola inom den finansiella vetenskapen.\r\nMan brukar tala om behaviour of finance\r\nför att försöka förklara börskurser och\r\nsådana ting.\r\nMen det behöver inte vara så krångligt.\r\nVi påverkas av detta allesammans i olika\r\ntyper av beslutssituationer. Ta bara\r\nexemplet att man ska gå ut på restaurang\r\npå kvällen tillsammans med någon. Då\r\nuppstår en valsituation. Det ligger två\r\nidentiskt lika restauranger bredvid\r\nvarandra. De har samma priser, de har\r\nsamma kvalitet på mat och allt sådant.\r\nSkillnaden är bara att utanför den ena\r\nrestaurangen är det en lång kö. Man kan\r\nriktigt se hur immiga fönsterrutorna är på\r\nden restaurangen. Det är massvis med\r\nmänniskor som sitter där. Den andra\r\nrestaurangen är helt tom. Nu uppstår\r\nfrågan: Vilken restaurang ska jag välja\r\ntillsammans med min partner när jag ska\r\näta mat? Nog sjutton ställer man sig i\r\nkön. Man tänker att det nog är någon annan\r\nsom har gjort en bra bedömning. Det måste\r\nbara vara bra. Alla de som är där kan inte\r\nha fel, och så hakar man på.\r\nDet här är inte så konstigt. Det är inte\r\nbara någonting som handlar om finansiella\r\nmarknader utan det är ett mänskligt\r\nbeteende som vi alla känner igen. Vi\r\nföljer med. Det etableras konventionella\r\nvisdomar. Medierna spelar naturligtvis en\r\nroll i detta men inte den enda rollen. Vi\r\nköper lätt det som står i de braskande\r\nrubrikerna också, därför köper vi alla\r\nTeliaaktier eller vad det är för\r\nnågonting, och så är vi med på tåget.\r\nDet blir alltmer viktigt att försöka\r\nförstå de krafter som verkar i samhället i\r\nstort. Vi har ju konjunktursvängningar,\r\noch en hel del av detta kan säkert\r\nförklaras med mänsklig psykologi. Vi har\r\nsvängningar i alla olika typer av\r\ntillgångspriser. Det är klart att vi\r\nprecis som andra prognosmakare måste lära\r\noss mer och mer om den forskning som pågår\r\npå det här området.\r\nLåt mig bara understryka frågans betydelse\r\noch vikt, hur intressant det här nya\r\nspännande området är.\r\nCarin Lundberg (s): Tack så mycket! Jag\r\nkanske kan få återkomma längre fram, men\r\ndå blir det tyvärr till en annan\r\nriksbankschef som jag ställer frågan. Jag\r\ntror att det här är sådant som vi måste\r\nlära oss mer och mer om. Jag kan fortsätta\r\nmed en annan liknelse. Alla har vi väl\r\nvarit på auktioner. Där kan det vara någon\r\nsom bjuder över och bjuder över. Plötsligt\r\nhar man köpt något som blivit mycket\r\ndyrare på auktionen än man skulle ha\r\nkunnat köpa det för i affären.\r\nJag har en annan fråga som kanske också\r\nkan sägas anknyta till psykologi och\r\nmänniskors beteende. Frankrike har hamnat\r\ni EU:s skamvrå därför att man har vägrat\r\nminska sitt planerade budgetunderskott för\r\nnästa år. Frankrike har andra\r\nprioriteringar än stabilitetspakten under\r\n2003. \"Det gäller bl.a. ökningen av våra\r\nförsvarsutgifter, budgetpolitiken är\r\nfortfarande ett nationellt ansvarsområde\",\r\nsade Frankrikes finansminister när han\r\nfick den här hårda kritiken. Den grekiska\r\nfinansministern, vars efternamn jag inte\r\nvågar mig på, påstod enligt Svenska\r\nDagbladet att Francis Mer föreföll bunden\r\nav president Jacques Chirac som inte ville\r\nbacka från de skattesänkningar som han\r\nhade lovat i valrörelsen.\r\nPå Financial Times ledarsida beskrivs\r\nFrankrikes agerande som ett hot mot EMU-\r\nprojektet. Därför undrar jag om\r\nriksbankschefen delar den uppfattningen.\r\nJag undrar också: Hur påverkar\r\nofinansierade skattesänkningar\r\ninflationsförväntningarna enligt\r\nriksbankschefens uppfattning? Är det\r\nkanske så att man måste ha ännu mer\r\nkunskaper i psykologisk ekonomi för att få\r\nfortsatt trovärdighet för euron?\r\nUrban Bäckström: Det är klart att man\r\nfortlöpande kan föra en diskussion om hur\r\nstabilitetspakten är uppbyggd ur ett\r\nanalytiskt perspektiv. Men det som har\r\nhänt nu är att det är de regeringar och\r\nländer som inte har varit tillräckligt\r\nambitiösa i högkonjunkturen och sett över\r\nsina offentliga finanser som har råkat\r\nhamna nära de här gränstalen, och det är\r\nde som reser frågan. Här reses frågan av\r\nstora länder i Europa.\r\nDet är utomordentligt bekymmersamt att\r\nnär Sverige och en hel del andra länder\r\nverkligen har varit väldigt ambitiösa med\r\natt följa regelverket så händer detta i de\r\nstora länderna, och det kommer alla\r\nmöjliga konstiga kommentarer från\r\nkommissionen. Jag tror att det är mycket\r\ncentralt att man håller i det här nu och\r\nkritiserar stora länder om de avser att\r\nbryta stabilitetspakten.\r\nDet är klart att den monetära unionen\r\ninte står och faller med en eller två\r\ntiondelar i budgetunderskott i ett och\r\nannat land. Så är det ju inte. Men det är\r\nockså viktigt att man håller fast vid de\r\nprinciper som man har lagt fast. Annars\r\nkan det få spridningseffekter till andra\r\nprinciper som kanske är väldigt viktiga i\r\nolika sammanhang och trovärdigheten i att\r\nregeringar och länder står för sina\r\nåtaganden börjar tappas. Har man en\r\nmonetär union måste länderna föra en\r\nriktig och stabil ekonomisk politik i\r\nrespektive medlemsland. I längden går det\r\ninte annars.\r\nEtt annat drastiskt exempel är vad som\r\nhände i det s.k. Bretton Woods-systemet\r\nsom var det förhärskande systemet under\r\nefterkrigstiden när dollarn var knuten\r\ntill guldet och alla andra valutor var\r\nknutna till dollarn. Då fanns det ingen\r\nstabilitetspakt. Därför kunde USA, som\r\näven då var den stora dominerande\r\nekonomin, missköta sin ekonomiska politik.\r\nMan finansierade ju Vietnamkriget med\r\nbudgetunderskott och lånade upp pengar.\r\nDet ledde till att valutasamarbetet\r\nsprack. Det kommer det naturligtvis inte\r\natt göra i Europa på grund av det som nu\r\ninträffar med några tiondelar. Men det är\r\nsynsättet, att hålla fast vid det som man\r\nhar bestämt sig för, som är så oerhört\r\ncentralt. Det är därför vi ibland på\r\nRiksbanken kan uppfattas som tjatiga när\r\nvi ständigt pekar på hur viktigt det är\r\natt hålla fast vid utgiftstak, saldomål\r\noch inflationsmål som de viktiga pelarna i\r\nden stabiliseringspolitiska regimen i\r\nSverige, de som har gynnat oss så väldigt\r\nmycket under de senaste åren och kommer\r\natt gynna oss i framtiden. Det är samma\r\nresonemang som man kan tillämpa på Europa\r\nnär det gäller stabilitetspakten.\r\nGunnar Axén (m): Vi har inte bara ägnat\r\noss åt bilkörande i det här utskottet utan\r\näven åt en del pusselläggande på senare\r\ntid. Då har det handlat om Riksbankens\r\narbete med att utröna på vilken nivå vi\r\nhar vår långsiktigt hållbara tillväxttakt\r\ni landet. Jag vill minnas att\r\nriksbankschefen i våras gjorde bedömningen\r\natt den låg någonstans mellan 2 och 2 ½ %.\r\nDet vore intressant att höra om\r\nriksbankschefen har kommit vidare i\r\npusselläggandet och om bilden har klarnat.\r\nGör riksbankschefen någon annan bedömning\r\ni dag jämfört med för ett halvår sedan?\r\nNär vi diskuterade den här frågan i våras\r\nvar det bl.a. mot bakgrund av det faktum\r\natt vi har ett så pass högt\r\nresursutnyttjande trots en relativt svag\r\ntillväxt. Det vore också intressant om\r\nriksbankschefen kunde ge en bild av vad\r\ndet är för skillnader mellan den svenska\r\nlångsiktiga tillväxtnivån i kombination\r\nmed det höga resursutnyttjandet och\r\nförhållandet i andra länder där inte samma\r\nproblematiska situation föreligger utan\r\nman har en högre långsiktigt hållbar\r\ntillväxtnivå än vi har i Sverige.\r\nUrban Bäckström:  Vi har haft som hypotes\r\nganska länge att den svenska potentiella\r\ntillväxttakten ligger någonstans mellan 2\r\noch 2 ½ %. Det är högre än på 80-talet.\r\nSkillnaden beror på att vi tycks ha fått\r\nett skifte i produktivitetstillväxten\r\nunder 90-talet. Vi har inte fått den typen\r\nav accelererande produktivitetstillväxt\r\nsom man har sett i USA, men vi har fått\r\nett skifte i produktivitetstillväxten.\r\nMöjligen kan det hänga samman med den\r\nstabiliseringspolitiska regimen, att vi\r\nliksom har fått en mer stabil utveckling i\r\nsvensk ekonomi jämfört med 80-talet. Men\r\ndet kan förklaras av flera andra faktorer\r\nockså.\r\nDet här är ungefär den potentiella\r\ntillväxt som man kan spåra genomsnittligt\r\ni Europa, skulle jag tro. Den förefaller\r\nligga högre i USA. Men riktigt var den\r\nligger i USA tycker jag att det är svårt\r\natt bedöma. När de mest euforiska\r\nperioderna upplevdes i slutet av 90-talet\r\ntrodde man väl att den låg uppemot\r\n3 ½-4 %, men sedan dess har man reviderat\r\nned tankarna kring den potentiella\r\ntillväxttakten.\r\nEn del av skillnaden mellan USA och\r\nEuropa ligger i arbetskraftsutbudet. USA\r\nhar ju en stor arbetskraftsinvandring,\r\ninte minst från Mexiko, både legal och\r\nillegal. Det gör att man får ett större\r\narbetskraftsutbud och därmed en högre\r\ntillväxt. Men man har också fått en ökning\r\nnär det gäller produktivitetstillväxten.\r\nMen, återigen, det här är inga siffror som\r\när huggna i sten på något sätt utan det är\r\nsiffror som kan påverkas både uppåt och\r\nnedåt av ekonomisk politik, av åtgärder\r\nsom riksdag och regering vidtar. Man kan\r\nkanske åstadkomma en potentiell\r\ntillväxttakt på 3 % om man vidtar de\r\nåtgärder som behövs för det. Men man kan\r\nockså genom att införa olika typer av\r\nregelsystem som upplevs som krångliga få\r\nned den potentiella tillväxttakten. Det är\r\nju någonting som i allra högsta grad\r\nligger i utskottets, riksdagens och\r\nregeringens händer. Vår uppgift är att\r\nbidra till att efterfrågeutvecklingen\r\nanpassas till det den nu är på den\r\npotentiella tillväxtsidan.\r\nGunnar Axén (m): En av de faktorer vi\r\npratade om i våras som påverkade det höga\r\nresursutnyttjandet var ju de extremt höga\r\nsjukskrivningstal vi har. Jag vill minnas\r\natt vi då pratade om att Riksbanken skulle\r\ntitta närmare på vad det skulle ha för\r\ninverkan på den potentiella tillväxttakten\r\nom man kom till rätta med de höga\r\nsjukskrivningsnivåer vi har i dag. Frågan\r\när om ni har tittat närmare på detta och\r\nvilken bedömning ni gör av hur det skulle\r\ninverka på den framtida tillväxttakten\r\neller den framtida resurskapaciteten.\r\nUrban Bäckström: Det är många som har\r\ntittat på orsakerna till\r\nsjukskrivningarna. När det gäller själva\r\neffekterna minns jag inte den exakta\r\nsiffran. Jag sneglar på min medarbetare\r\nför att se om det kan komma någon siffra\r\npå hur stora sjukskrivningarna är i\r\nförhållande till arbetskraften. Men det är\r\nviktigt att skilja på nivåer och\r\nförändringar.\r\nNär sjukskrivningarna ökar från en nivå\r\ntill en ny, högre nivå är det inte den\r\npotentiella tillväxten som påverkas utan\r\ndet blir ett skifte i möjlig\r\nproduktionsnivå till en lägre nivå. Det är\r\nklart att skiftar man tillbaka uppåt till\r\nden högre nivån registreras det under en\r\nperiod som en ökning av tillväxttakten,\r\nmen inte den långsiktiga tillväxttakten.\r\nJag minns inte den exakta siffran för hur\r\nstora sjukskrivningarna är i förhållande\r\ntill arbetskraften, men säg att det är 3 %\r\nav arbetskraften som är sjukskriven och\r\natt man skulle kunna bringa ned den\r\nandelen till 1 %, bara för att ta en\r\nsiffra. Det innebär att det finns ett BNP-\r\nutrymme för att lyfta nivån med 2\r\nprocentenheter. Under en period kan man så\r\natt säga växa i den kostymen. Då upplevs\r\ndet som en högre tillväxttakt.\r\nMen det påverkar inte tillväxttakten i\r\nlängden utan då är det det varaktiga\r\narbetskraftsutbudet vi pratar om. Det är\r\nfråga om hur många barn det föds eller\r\nproduktiviteten. Hur mycket kan vi\r\nförbättra produktionsförmågan år efter år?\r\nDet är här som teknikgenombrott spelar\r\nroll. Det är här som olika typer av\r\nmikroåtgärder, regleringar, skattekilar\r\neller vad det kan vara, kan påverka.\r\nStorleksordningen på dem är det hemskt\r\nsvårt att ha någon uppfattning om.\r\nKarin Pilsäter (fp): Det här är inte bara\r\nden första penningpolitiska utfrågningen\r\nefter valet utan såvitt vi nu kan bedöma\r\nockså den sista som sittande riksbankschef\r\nkommer att bli föremål för tillsammans med\r\noss. Jag tänker passa på att ställa några\r\nfrågor i det perspektivet.\r\nVi har ju under åren sedan den stora\r\nförändringen av Riksbankens ställning\r\nkunnat se att den penningpolitiska\r\ndebatten i samhället har förändrats. Det\r\ngäller också Riksbankens agerande och hur\r\nman har gått ut med sina handlingsregler\r\noch fått en större säkerhet i systemet och\r\ni samhället runtomkring. Vi har här många\r\ngånger pratat om protokollen, öppenheten,\r\nhastigheten, tydligheten osv. Det brukar\r\ndå pratas väldigt mycket om bilkörning men\r\nväldigt lite om att åka buss eller om hur\r\nman tar sig över gatan med en barnvagn -\r\nmen det är en annan sak.\r\nJag brukar i det här sammanhanget ofta\r\ntänka på att det är lättare att vara\r\nefterklok än att i förväg säga hur det ska\r\ngå. Det finns dock vissa trafikregler. Det\r\nhandlar inte bara om ifall man har lust\r\natt sakta in inför en korsning utan det\r\nfinns regler för hur man ska bete sig. Det\r\nfinns ljussignaler i trafiken, och man får\r\ninte köra mot rött, även om en del gör\r\ndet. Vi kan ibland i debatten uppfatta att\r\nman uppmanar Riksbanken att köra mot rött,\r\nför att man i efterskott ska kunna säga:\r\nDet kom ju ingen bil, så det gjorde\r\ningenting att Riksbanken körde mot rött.\r\nJag skulle vilja fråga om du tycker att\r\ndu under de här åren har kunnat få fram\r\ntydliga signaler och klara regler om hur\r\nRiksbanken ska kunna jobba vidare med\r\ndetta. Hur ska man få den penningpolitiska\r\nsamhällsdebatten att bli ännu mera öppen?\r\nJag tänker inte bara på Riksbankens eget\r\nagerande utan också på att få den\r\npenningpolitiska debatten att bli mera\r\nöppen och levande. När Riksbanken nu\r\nsjälvständigt ska få fatta sina\r\nreporäntebeslut är det ju viktigt att\r\ndiskussionen kring alla de här frågorna\r\nförs med alla tänkbara dörrar öppna och\r\natt olika aktörer deltar i den.\r\nInför avslutningen av den här perioden\r\ntycker jag att det skulle vara trevligt\r\natt få höra lite resonemang om detta, både\r\nsom ett  litet bokslut och som tankar för\r\nframtiden.\r\nUrban Bäckström: Jag ska gärna resonera om\r\ndetta, även om det kommer oförberett. Både\r\nmin företrädare och jag själv har stått\r\ninför en situation där vi ville\r\nkommunicera i frågan om det är riktigt och\r\nmöjligt att komma fram till 2 % inflation.\r\nDet var ju väldigt få som trodde på detta\r\nnär kronan började flyta och när målet\r\nlades fast av de fullmäktige som satt\r\ntillsammans med min företrädare. Därför\r\nhar det varit viktigt dels att etablera\r\nmålet att kunna kommunicera varför en låg\r\ninflation är bra, dels att öppet kunna\r\nbeskriva den process som leder fram till\r\natt vi tar sådana beslut som leder till\r\natt räntan går upp eller går ned. Vi har i\r\ndet sammanhanget haft en unikt bra\r\nsituation. Det räcker att titta här i\r\nutskottet för att se vilken enorm hjälp\r\nsom vi haft av medierna när det gällt att\r\nkommunicera bedömningar inför våra\r\nräntebeslut.\r\nSedan hör det naturligtvis till\r\ndramaturgin att om man har en som säger\r\natt räntan ska gå upp, måste man också ha\r\nen som säger: Så dumt att räntan ska gå\r\nupp! Ofta har de varit samma personer, så\r\ndet har ibland blivit lite komiska inslag.\r\nJag förstår dock den där logiken mycket\r\nbra, och det positiva är helt övervägande.\r\nVi har haft en fantastisk möjlighet att\r\nkommunicera med svenska folket.\r\nNu har det viktiga mera blivit vad det\r\nblev av politiken. Håller sig inflationen\r\nkring 2 %? Där tycker jag att det är\r\njätteintressant att se vilken diskussion\r\ndet blir om inflationen inte är 2 % utan\r\n3 %. Det är fantastiskt - det upplevs som\r\noerhört dåligt om inflationen stiger till\r\n3 %. För tjugo år sedan uppfattades hög\r\ninflation som någonting bra, som något\r\npositivt för sysselsättning, produktion\r\nosv. I dag är det någonting negativt.\r\nSamma sak är det med kronan. För tjugo år\r\nsedan uppfattades en svag krona som\r\nnågonting bra. Folk hejade liksom på: Ju\r\nsvagare desto bättre! Då blir det mer fart\r\ni ekonomin. I dag är det ett himla liv när\r\nkronan försvagas. Svenska folket uppfattar\r\nju det som någonting väldigt negativt. Det\r\nhar skett ett stämningsomslag hos\r\nopinionen i synen på betydelsen av låg\r\ninflation och en stabil växelkurs.\r\nJag tror att det i grund och botten\r\nhandlar om att vi för drygt tio år sedan\r\nhade en väldigt bred politisk uppslutning\r\nkring att det nog är den här vägen vi ska\r\ngå. Under resans gång har det sedan byggts\r\ninstitutioner som har gjort det möjligt\r\nför Riksbanken att konsekvent föra den här\r\npolitiken. Det har också gjorts en del\r\navsteg från det, än av vissa partier, än\r\nav andra partier, ibland har utskottet\r\ntyckt att det varit lite tokigt osv. Men\r\npå det stora hela tycker jag att det här\r\nett bra exempel på hur det blir när det\r\npolitiska systemet bestämmer sig för att\r\nnågot ska göras på ett annat sätt. Det\r\nregimskiftet kom någon gång i slutet av 80-\r\ntalet eller i början av 90-talet, och jag\r\ntycker att det var oerhört bra.\r\nNär det sedan gäller själva utövandet av\r\npolitiken tycker jag att det har blivit\r\nmer och mer acceptans av den valsituation\r\nsom en centralbank står inför. Vi gör\r\naldrig riktiga prognoser. De prognoser som\r\nvi gör i dag kommer aldrig att slå in där\r\nborta. Vi måste veta att prognosmakarna\r\ninte är så duktiga. Alternativet till\r\ndetta skulle dock vara att bedriva politik\r\nefter den dagsaktuella utvecklingen. Det\r\nblir en mycket ryckigare penningpolitik.\r\nVi skulle få någonting sämre med säkrare\r\nstyrning än våra prognoser, som är lite\r\nosäkrare men ger en jämnare och mer stabil\r\npenningpolitik.\r\nJag tycker att det blir mer och mer av\r\nförståelse för den här valsituationen. Då\r\nhamnar man i det som Sonia Karlsson säger:\r\nI våras höjde ni ju reporäntan. I ljuset\r\nav vad som nu har hänt ser ni annorlunda\r\npå det. Var det inte fel att höja då? -\r\nDet kommer också framöver att vara så att\r\nbedömningar inte kommer att slå in. Men\r\ndet viktiga är att man tar intryck av det\r\nsom händer och säger: Det där var inte\r\nriktigt. Nu tittar vi åt det där hållet.\r\nDå handlar frågan ytterst om hur benägen\r\ncentralbanken ska vara att ändra\r\nreporäntan. Ska man ändra den direkt när\r\nman ser en rörelse uppåt med 50 punkter\r\neller nedåt med 75 punkter, eller ska man\r\nha en viss fördröjning för att se om den\r\nhär utvecklingen verkligen håller i sig?\r\nMan kan möjligen säga att det som vi nu\r\ngör, nämligen lägger in ett extra möte, är\r\nett utslag av en inställning att dra lite\r\npå det här - vi kan återkomma till frågan\r\ni november.\r\nJag ska inte bli för mångordig, även om\r\ndet här är ett väldigt intressant  ämne. I\r\ngrund och botten är det inte det som\r\nRiksbanken har gjort under 90-talet som är\r\ndet viktiga, utan det är vad det politiska\r\nsystemet kollektivt - ni och andra\r\npartiföreträdare - bestämde er för för tio\r\neller femton år sedan: Vi ska inte längre\r\nha den höga  inflationen. Nu ska vi göra\r\nnågonting annat och bättre. Jag tycker att\r\nvi alla i dag ser resultaten av detta. Vi\r\nhar en av de mildaste\r\nkonjunkturnedgångarna på länge. Vad som\r\nhänder framöver får vi se.\r\nKarin Pilsäter (fp): Jag tackar för det\r\nsvaret. Flertalet av oss var inte\r\ninblandade i det politiska beslutet i\r\nfråga, men det är lätt att instämma i\r\nvikten av att man ibland klarar att ta sig\r\nsamman och fatta beslut som kortsiktigt\r\nkanske inte är de allra mest populära men\r\nsom långsiktigt faktiskt är riktigt bra.\r\nJag tycker ändå att det är viktigt att\r\npoängtera att riksdagen inte alla gånger\r\nhar varit mest framstående när det gällt\r\natt kommunicera förståelse av och kunskap\r\nom detta till allmänheten. Jag tycker\r\nfaktiskt att Riksbanken och alla dess\r\nföreträdare har gjort ett mycket bra\r\narbete.\r\nJag skulle vilja passa på att så här\r\nformellt tacka för ett mycket gott\r\nsamarbete under de här åren.\r\nUrban Bäckström: Herr ordförande! Jag\r\nskulle vilja komma tillbaka till frågan om\r\nsjuktalen: Ca 7 % av arbetskraften är\r\nsjukskriven mer än 30 dagar. En nedgång\r\nfrån 7 % till 4 % skulle möjliggöra ganska\r\nstora produktionshöjningar.\r\nOlle Sandahl (kd): Jag vill återknyta\r\nnågot till diskussionen om psykologi. Med\r\nrisk för att gå någon emot vill jag hävda\r\natt ekonomi inte är någon absolut\r\nvetenskap. Det är därför bra att de\r\npsykologiska mekanismerna här har\r\nexponerats på ett trevligt sätt. Jag\r\nskulle tycka att det vore spännande att få\r\nhöra några spekulationer kring den rent\r\npsykologiska betydelsen på finansmarknaden\r\nav den proponerade\r\narbetstidsförkortningen. Hur kan denna\r\nmöjligen psykologiskt påverka förloppet\r\noch snedfördelningen av ohälsotalen mellan\r\noffentlig och enskild sektor? Kan det ha\r\nnågon psykologisk implikation som påverkar\r\nfinanspolitiken? Det må väl vara tillåtet\r\natt en riksbankschef spekulerar på detta\r\nområde så här i slutet av sin gärning.\r\nUrban Bäckström: Jag höll på att säga att\r\ndet väl får vara någon hejd på\r\nspekulationen. Jag förstår inte riktigt\r\nkopplingen. Jag nämnde tidigare på en\r\nfråga att KNAS-förslaget leder till att\r\narbetsutbudet dämpas. Allt annat lika blir\r\nresursutnyttjandet högre och följaktligen\r\ninflationstendenserna starkare, varifrån\r\nde än startar. Allt annat lika blir räntan\r\nav det skälet då högre, oavsett varifrån\r\nman startar. Jag vet inte hur jag kan\r\nspekulera mer, men det är en bedömning. Vi\r\nhar ju skrivit ett rätt kritiskt remissvar\r\npå utredningen.\r\nOrdföranden: Har Olle Sandahl någon\r\nfortsättningsfråga?\r\nOlle Sandahl (kd): Den skulle i så fall\r\ngälla snedfördelningen mellan ohälsotalen.\r\nSkulle det bli någon påverkan på\r\neffektiviteten eller i synen på hur\r\nsamhället ska organiseras och var man ska\r\ninvestera sina medel med tanke på att det\r\nskiljer så mycket mellan sektorerna?\r\nUrban Bäckström: Det är väl i så fall en\r\nhjälp för den som vill komma åt problemet\r\nmed en snedfördelning. Det finns olika\r\nsnedfördelningar här. Det där är en\r\nsnedfördelning, mellan offentligt och\r\nprivat, men vi har i dagarna också lärt\r\noss att det finns en geografisk\r\nsnedfördelning. Folk är i vissa län mer\r\nbenägna att vara sjukskrivna än vad de är\r\ni andra län. Det finns många aspekter på\r\nsjukskrivningarna, och det har kommit fram\r\nmånga intressanta synpunkter under de\r\nsenaste åren.\r\nFör oss är det där inte det viktiga. Vi\r\nfår ta den siffra och den utveckling som\r\nsamhället erbjuder som grund för vår\r\npenningpolitik. Det där är väl viktigare\r\nför utskottet och för riksdagen och\r\nregeringen, om de vill göra någonting åt\r\ndet här. Vad är det för verksamma åtgärder\r\nsom man då kan tänka sig här?\r\nJörgen Johansson (c): Ordförande! Vi har\r\nju en väv av utlandskontakter genom vår\r\nexport osv. När du talar om\r\nEuropamarknaden gäller det Europamarknaden\r\ni dess helhet. Den inrikespolitiska\r\nsituationen i Tyskland är rätt ansträngd,\r\nmed hårda besparingar, och Tyskland är en\r\nav våra stora exportmarknader. Min fråga\r\när: Hur bedömer du situationen i Tyskland\r\ni det här avseendet?\r\nUrban Bäckström: De stora länder som\r\nligger nära oss är viktiga handelspartner\r\nför Sverige. Det går trögt i vissa delar\r\nav Kontinentaleuropa, och Tyskland är ett\r\nexempel på detta. Det är nog en\r\nkomplicerad materia, som delvis handlar om\r\nåterföreningsproblematiken och den\r\nväxtvärk som den ledde till, men det rör\r\nsig också om rätt djupgående strukturella\r\nproblem. För att en ekonomi ska kunna växa\r\när det ofta inte fråga om att det\r\nbestående ska bli större utan om att\r\ngammalt ska läggas ned och nytt komma\r\ntill. För att det ska ske måste man kunna\r\navveckla och utveckla, och det krävs att\r\ndet finns system, drivfjädrar och\r\nmekanismer som gör det här möjligt. Har\r\nman en situation där man inte kan lägga\r\nned företag eller dra ned på kostnader,\r\nkan ekonomin inte växa på det sätt som\r\nkrävs. Det finns en rad olika mekanismer i\r\nKontinentaleuropa som gör det\r\nutomordentligt svårt att lägga ned gammalt\r\nför att därmed utveckla nytt.\r\nDet har i Sverige visat sig att det,\r\ntrots de stora stötar som vår ekonomi gick\r\npå inte minst för tio år sedan men också\r\nunder loppet av 90-talet, har utvecklats\r\nett såvitt jag förstår väldigt bra\r\nsamarbete mellan fack och arbetsgivare,\r\nsom har gjort det möjligt att dra ned för\r\natt kunna utveckla. Det ska dock\r\nnaturligtvis föras en ordentlig\r\nargumentation och ges ordentliga\r\nförklaringar, men i Kontinentaleuropa har\r\nman oftast valt lagstiftningsvägen, och\r\nden bara stänger möjligheterna att göra\r\nförändringar.\r\nDet visar sig att det är utomordentligt\r\nsvårt att komma åt det här i\r\nKontinentaleuropa, och det är svåra frågor\r\natt påverka också i vårt land, om man vill\r\ngå i endera riktningen. Men den poäng som\r\njag vill komma fram till är att det i\r\nmångt och mycket är strukturella problem\r\nsom påverkar den europeiska kontinenten.\r\nSå länge det går trögt där påverkas\r\nnaturligtvis efterfrågan för  oss, men vi\r\nhar sett att svenska exportörer är väldigt\r\nskickliga på att göra inbrytningar i\r\nSydostasien och på den amerikanska\r\nmarknaden, där de har varit väldigt\r\nframgångsrika. Det är väl så man får\r\narbeta. Om det är svårt på en marknad får\r\nman väl pröva att söka sig åt andra håll,\r\noch det har i många fall gått bra.\r\nJörgen Johansson (c):  Jag har också en\r\nmera konkret fråga. Av en familjs utgifter\r\nbestår ca 30 % av boendekostnader, men\r\nkostnaderna för bostadsrätter i Stockholm\r\nhar sänkts. I jämförelse med våra\r\nskandinaviska grannar kan vi konstatera\r\natt vi har ett tämligen eftersatt\r\nunderhåll på våra bostäder i Sverige.\r\nSkulle vi i Sverige komma upp till den\r\nnivå som man har i Finland, skulle det bli\r\nenorma vinster för den privata ekonomin.\r\nHur ser du på den här typen av\r\nbedömningar?\r\nUrban Bäckström: När det gäller de allra\r\nhögst betalda villorna kan\r\nfastighetsskatten naturligtvis ha påverkat\r\nen del. Det är egentligen inte så konstigt\r\natt det sedan den extrema boomen försvann\r\ndr svårt att betala 25 miljoner för en\r\nlägenhet på Strandvägen i Stockholm. Det\r\när svårt att få kalkylen för detta att gå\r\nihop. Det är klart att det mattas där, och\r\ndet är väl samma sak med en del av de\r\nallra dyraste villaobjekten.\r\nDen grundläggande fråga som vi har\r\nförsökt ställa i en av rutorna är om det\r\nfinns något problem på småhusmarknaden i\r\nSverige. Finns det någon risk för att hela\r\nden svenska småhusmarknaden vänder nedåt?\r\nDet är en viktig fråga eftersom en stor\r\ndel av hushållens förmögenhet är bunden i\r\nsmåhus. Också en stor del av belåningen i\r\nbanksystemet är knuten till värdet på\r\nsmåhusen. Det finns utförliga resonemang i\r\nden rutan. Jag vill bara illustrera frågan\r\nmed en mycket enkel modelluppskattning,\r\nsom man får ta för vad den är. Jag har\r\nförsökt hitta någon sorts fundamentalt\r\npris för villamarknaden i Sverige kopplat\r\ntill den faktiska prisutvecklingen, lite\r\ngrann som jag tidigare gjorde med\r\naktiekurserna och vinstutvecklingen.\r\nJag tycker att man ganska klart ser den\r\nbubbla som vi hade i slutet av 80-talet\r\noch i början av 90-talet. Det fanns behov\r\nav en anpassning. Ta inte den blå linjen\r\nför det sanna värdet på bostadsmarknaden,\r\nmen det var en ganska stor skillnad på\r\nnivåerna. Vi fick en anpassning i början\r\nav 90-talet. Det läget ser inte  ut att\r\nvara för handen nu. Det finns ytterligare\r\nresonemang som belyser det här. Vi ser\r\ninte att det skulle föreligga en bubbla på\r\nsmåhusmarknaden på det sättet. Men\r\nåterigen: De allra dyraste objekten, när\r\ndet gäller både småhus och lägenheter,\r\npåverkas naturligtvis av att det lilla\r\nsegment av mycket kapitalstarka personer\r\nsom i huvudsak hämtade sina pengar från IT-\r\nbranschen osv. inte längre finns. Det är\r\nklart att det blir en påverkan där.\r\nChrister Nylander (fp): Jag skulle vilja\r\nfå lite mer kommentarer till växelkursen.\r\nDen har diskuterats en hel del de senaste\r\nveckorna, framför allt efter hur\r\nbudgetpropositionen har kommit att\r\nutvecklas. Hur växelkursen ser ut, framför\r\nallt mot euron och dollarn, är på längre\r\nsikt ganska avgörande för\r\ninflationstakten. Jag kan läsa mig till\r\natt ni från Riksbanken räknar med en\r\nförstärkning gentemot euron och dollarn.\r\nSamtidigt reviderar ni ned prognosen\r\nnågot jämfört med tidigare. Jag skulle\r\ngärna vilja få en kommentar till den här\r\nnedvärderingen.\r\nUrban Bäckström: Vi räknar med en något\r\nsvagare bana än förra gången, och det gör\r\nvi därför att den tidigare terms of trade-\r\nutvecklingen var lite svagare men också\r\ndärför att tillväxten i svensk ekonomi är\r\nnågot svagare. Vi har därför reviderat ned\r\nbanan något.\r\nLåt mig passa på att expandera frågan\r\nlite eftersom jag har sett spekulationer\r\nom att Riksbankens rapport blir något\r\nslags inlägg i en debatt om ERM-kurs eller\r\nnågot sådant. Det är det inte fråga om.\r\nJag är här väldigt noga med att säga att\r\nvår policy är att bedriva penningpolitik\r\nefter den här regimen så länge vi har\r\ndenna regim. Vi gör inga inlägg i någon\r\ndebatt om någon ERM-kurs i våra\r\ninflationsprognoser. Däremot har vi i\r\nkvartalstidskriften Penning- och\r\nvalutapolitik tidigare publicerat olika\r\nfördjupande artiklar om hur man kan se på\r\nden svenska jämviktsväxelkursen. Den har\r\ndock inte något att göra med den direkta\r\ninflationsbedömningen.\r\nNär och om en folkomröstning är genomförd\r\nkommer väl ett nytt läge, där Riksbanken\r\noch Sverige någonstans byter\r\npenningpolitisk regim, men det är inte vår\r\nuppgift att på något vis föregripa detta.\r\nDet ingick inte i frågan, men jag tog ändå\r\nchansen att säga det här därför att jag\r\ntycker att det är så viktigt. Tolka alltså\r\ninte vår bana som ett inlägg rörande vad\r\nen eventuell ERM-anslutning - om vi kommer\r\ndithän vet vi inte - skulle leda till. Det\r\nfår vi ta upp sedan.\r\nOrdföranden: Jag vill också själv ställa\r\nen liten fråga. Först vill jag dock,\r\neftersom det är sista gången som Urban\r\nBäckström är här, å utskottets vägnar\r\nframföra ett stort tack till Urban\r\nBäckström för den tid som han har varit\r\nriksbankschef. Han har, som vi tidigare\r\nhar hört, besökt utskottet vid 14\r\ntillfällen. Urban och jag bytte några ord\r\ninledningsvis och kom fram till att han\r\nsom riksbankschef genomlevt fyra\r\nfinansministrar och är inne på sin tredje\r\nutskottsordförande.\r\n(Urban Bäckström: Då är det dags att\r\navgå.)\r\nDet vill jag inte på något sätt\r\nunderstryka.\r\nUrban tillträdde den 1 januari 1994, och\r\ndet har hänt en hel del sedan dess. Det\r\nhar varit en mycket händelserik tid i\r\nSverige och även internationellt.\r\nKronan har, som vi här har hört, haft en\r\nrörlig växelkurs sedan november 1992, och\r\npenningpolitiken har haft ett särskilt\r\ninflationsmål. Svensk ekonomi och svenska\r\nstatsfinanser har sanerats efter\r\nlågkonjunkturen i början av 90-talet, och\r\nSverige har gått från hög inflation till\r\nlåg inflation, vilket Urban Bäckström\r\nockså har pekat på. Kriserna har varit\r\nmånga, också internationellt, på\r\nfinansmarknaden osv. Vi kan peka på\r\nMexiko, Asien, Argentina, Brasilien och\r\nRyssland. Några av oss har fått följa\r\ndessa kriser och ta del av de bedömningar\r\nsom där har fallit ut.\r\nRiksbanken har också fått en starkare\r\nställning gentemot riksdag och regering,\r\noch riksbankschefen har fått sällskap av\r\nytterligare fem direktörer i Riksbanken. I\r\nEuropa har tolv länder gått samman i en\r\nvalutaunion och infört euro som\r\nbetalningsmedel. Riksbanken har utvecklats\r\nfrån en regleringsinstitution till en\r\nmarknadsanpassad centralbank.\r\nDetta var en väldigt kort rapsodi över\r\nvad som har hänt. Jag skulle å utskottets\r\nvägnar vilja framföra vårt stora tack till\r\nUrban Bäckström för att han har varit en\r\nmycket stabil och bra riksbankschef. Jag\r\nvill också säga att han på det personliga\r\nplanet har visat en väldigt stor öppenhet\r\nmot utskottet, något som jag törs säga har\r\nuppskattats mycket av samtliga ledamöter.\r\nJag vill som ordförande framföra detta,\r\näven om min ordförandetid har varit mycket\r\nkort. Jag har dock även dessförinnan som\r\nledamot i utskottet och som\r\nriksbanksfullmäktig lärt känna Urban\r\nBäckström, och jag tycker att jag står på\r\nen säker grund när jag säger de här orden.\r\nJag skulle avslutningsvis vilja fråga om\r\nUrban helt oförberett vill göra en kort\r\nreflexion över vad som har varit mest\r\npositivt och vad som har varit mest\r\nbekymmersamt under de gångna nio åren. Jag\r\ntycker att det skulle vara trevligt att få\r\nhöra litet om detta.\r\nUrban Bäckström: Det som har varit väldigt\r\ntrevligt har varit att komma till\r\nfinansutskottet, inte bara därför att vi\r\nhar haft bra diskussioner utan också\r\ndärför att dessa i mycket  har återspeglat\r\nden debatt som förs utanför våra\r\nrespektive hus. Det är viktigt att den\r\ndebatten blir något av en dialog. Det tror\r\njag är oerhört väsentligt, och jag har\r\nsatt stort värde på att det blivit så. Jag\r\nhoppas att utskottet väljer att kalla\r\nockså min efterträdare till den här typen\r\nav hearingar.\r\nJag tror också att det vore väldigt bra\r\nom utskottet när det händer någonting\r\nkallar riksbankschefen lite snabbare för\r\natt höra vad som har skett, hur man ska se\r\npå det osv. Jag tror att det skulle göra\r\nden penningpolitiska och kanske t.o.m. den\r\nekonomiska diskussionen lite mera livfull\r\ni vårt land. Nu kommer jag förberedd med\r\nmassvis av diagram och rapporter, och jag\r\nhar tänkt igenom varje del av min\r\nframställning, men kanske skulle också en\r\nmer spontan frågestund kunna vara bra.\r\nVad gäller frågan om vad som varit mest\r\nbesvärligt tycker jag att utskottet gjorde\r\nfel beträffande de 20 miljarderna, men det\r\när inte min sak att ha några synpunkter på\r\ndet. Jag kan inte se att de där pengarna\r\nförräntas bättre i Riksgäldskontoret än\r\nvad vi i Riksbanken skulle ha kunnat\r\nförränta dem. Jag tror helt enkelt inte på\r\nden kalkylen. Eftersom jag fick frågan gav\r\njag svaret, men jag känner ingen bitterhet\r\növer detta. Det är naturligtvis riksdagen\r\nsom bestämmer det här.\r\nHerr ordföranden sade att Riksbanken har\r\nfått en starkare ställning gentemot\r\nriksdagen. Jag vill se det som en\r\ndelegering av ett ansvar, en delegering\r\nsom ligger kvar så länge som huvudmannen\r\nvill ha det så. Vi gör ingenting annat i\r\nRiksbanken än det som riksdagen vill att\r\nvi ska göra. Vi har inte högre\r\nintelligenskvot än andra så att vi gör\r\ndetta bättre än vad någon annan skulle\r\nkunna, men den stora skillnaden är att vi\r\nfår fortsätta att göra det här på samma\r\nsätt utan att behöva vara bekymrade av den\r\ndagsaktuella debatten. Att ha det här på\r\narmslängds avstånd från den stora\r\npolitiska diskussionen skulle jag tro är\r\nganska skönt för finansministern. Då\r\nslipper han bli ansatt i också de här\r\nfrågorna.\r\nJag tror att detta är den stora\r\nskillnaden, inte att Riksbanken skulle ha\r\nblivit mäktigare eller dylikt. Vi känner\r\nett väldigt stort behov av att bli\r\nomfamnade både av de politiskt valda\r\nfullmäktige och av riksdagen, för\r\nriksdagen är vår huvudman och ägare.\r\nDärmed får riksdagen också självfallet som\r\nvarande vår bolagsstämma avgöra hur man\r\nska disponera vårt kapital. Sedan kan ju\r\ndess verkställande direktör ha en och\r\nannan synpunkt på hur detta sker, men det\r\nfår vara upp till honom.\r\nOrdföranden: Tack, Urban Bäckström, för\r\nden synpunkten. Jag ska inte gå in på\r\nnågon replik om de 20 miljarderna utan vi\r\nlämnar nu den frågan. Vi är därmed klara\r\nmed den här utfrågningen. Jag tackar än en\r\ngång Urban Bäckström liksom utskottets\r\nledamöter och samtliga från olika medier,\r\njournalister och andra som följt\r\nutfrågningen, för att ni kommit hit.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n_______________________________\r\n1 Senaste lydelse 2001:842.\r\n2 Senaste lydelse 2000:1005.\r\n3 Senaste lydelse 2001:1054.\r\n4 Senaste lydelse 2002:684\r\n5 Senaste lydelse 2001:962.\r\n6 Senaste lydelse 2001:962.\r\n7 Senaste lydelse 2001:518.\r\n8 Senaste lydelse 2001:518.\r\n9 Senaste lydelse 2000:1155.\r\n10 Senaste lydelse 2001:518.\r\n11 Senaste lydelse 2000:1155.\r\n12 Senaste lydelse 2001:518.\r\n13 Senaste lydelse 2001:962.\r\n14 Senaste lydelse 2000:1155.\r\n15 Senaste lydelse 2001:960.\r\n16 Senaste lydelse 2001:904.\r\n17 Senaste lydelse 1998:596.\r\n18 Senaste lydelse 2001:961.\r\n19 Senste lydelse 2000:1154.\r\n20 Senaste lydelse 2001:842.\r\n21 Senaste lydelse 2000:1155.\r\n22 Senaste lydelse 2000:1155.\r\n23 Senaste lydelse 2001:838.\r\n24 Senaste lydelse 2002:0000\r\n25      Konjunkturinstitutets      rapport\r\n\"Lönebildningen,        Samhällsekonomiska\r\nförutsättningar i Sverige 2002\", som utkom\r\ni oktober 2002.\r\n26   Upplysningar  som  lämnats   av   AMS\r\ngeneraldirektör  den  5  november  2002  i\r\nanslutning  till utskottets  beredning  av\r\nbudgetpropositionen.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:Fi231 yrkandena 1 och 12, 2002/03:Fi232 yrkande 1, 2002/03:Fi233 yrkandena 1-3, 2002/03:Fi234 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:MJ420 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "75B26A5C-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "47",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "27",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "179",
                    "139",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75B26A5C-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Gröna nyckeltal i EU (avsnitt 1.4.1)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "75B26B1D-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "303",
                    "16",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75B26B1D-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Miljökonsekvensbeskrivningar i budgetpropositionen (avsnitt 1.4.2)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Mål för budgetpolitiken (avsnitt 2.3)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi231 yrkande 8, 2002/03:Fi233 yrkande 10 och 2002/03:Fi234 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "75B26B21-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "45",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "45",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "178",
                    "20",
                    "119",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75B26B21-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2003 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkterna 3, 5-7, 9, 11, 28-32, 34, 35, 37 och 38, de nio senare i denna del, och motionerna 2002/03:Fi230 yrkandena 1, 12;1, 12;2, 12;3 och 13-17 och 2002/03:N394 yrkande 3, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Finansplanen punkterna 2, 8, 27, 33 och 36, de tre senare i denna del, och avslår motionerna 2002/03:Fi203, 2002/03:Fi205, 2002/03:Fi207 yrkandena 1-4, 2002/03:Fi227, 2002/03:Fi228, 2002/03:Fi229, 2002/03:Fi231 yrkandena 2-5, 9 och 11, 2002/03:Fi232 yrkandena 2-6 och 26, 2002/03:Fi233 yrkandena 5-7, det senare i denna del, 8, 11 och 12, 2002/03:Fi234 yrkandena 3, 6, 11 och 12, 2002/03:Fi243, 2002/03:Fi245 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi251, 2002/03:Fi252, 2002/03:Fi254 yrkandena 1-3, 2002/03:Fi255 yrkandena 1-8, 2002/03:Fi256 yrkandena 1-24 och 26-33, 2002/03:Fi261, 2002/03:Fi268, 2002/03:Fi277, 2002/03:Fi286 yrkandena 1-9, 11, 13-20, 22, 23, 25-31 och 33, 2002/03:Fi287 yrkandena 1-16, 18, 19, 21-24 och 26-39, 2002/03:Sk223, 2002/03:Sk295, 2002/03:Sk346 yrkande 2, 2002/03:Sk382 yrkandena 1-4, 7-12, 14, 22 och 24-26, 2002/03:Sk383 yrkandena 2, 3, 5-9, 12 och 14, 2002/03:Sk397, 2002/03:Sk417 yrkandena 8, 14 och 15, 2002/03:Kr297 yrkande 13, 2002/03:T288 yrkande 2, 2002/03:MJ268 yrkandena 4 och 5, 2002/03:MJ377 yrkande 2, 2002/03:MJ432 yrkande 23, 2002/03:MJ487 yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 9, 2002/03:N304 yrkande 4, 2002/03:N307 yrkande 3, 2002/03:N394 yrkande 2, 2002/03:A315 yrkande 2 och 2002/03:Bo216 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "75B26B25-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "46",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "176",
                    "48",
                    "95",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75B26B25-05D2-11D7-AE49-000475504B05",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Lagförslagen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkterna 28-32, 34, 35, 37 och 38, alla i denna del, och bifaller delvis proposition 2002/03:1 Finansplanen punkterna 27, 33 och 36, alla i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt 4.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 10 och avslår motionerna 2002/03:Fi231 yrkande 6, 2002/03:Fi232 yrkande 7, 2002/03:Fi233 yrkandena 7 i denna del och 9 och 2002/03:Fi234 yrkandena 7 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Sjunde AP-fondstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 4.4.3)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.5)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Finansplanen punkt 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Försäljning av statliga tillgångar (avsnitt 5.1)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi210 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi232 yrkande 24 och 2002/03:Fi234 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Gröna nyckeltal i EU (avsnitt 1.4.1)",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Miljökonsekvensbeskrivningar i budgetpropositionen (avsnitt 1.4.2)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Mål för budgetpolitiken (avsnitt 2.3)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Mål för budgetpolitiken (avsnitt 2.3)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mål för budgetpolitiken (avsnitt 2.3)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Mål för budgetpolitiken (avsnitt 2.3)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2003 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2003 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2003 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2003 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2004 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Försäljning av statliga tillgångar (avsnitt 5.1)",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-10-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "YTT",
          "namn": "Yttranden inkomna",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen punkterna 2, 8, 10, 27, 33, och 36, i övrigt bifall, bifall till motion Fi230 yrkandena 1 och 12-17 samt motion N394 yrkande 3, i övrigt avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:32:26"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen, men beslutade om vissa ändringar och kompletteringar. Budgetunderskottet ökar med 0,8 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Ändringarna är en följd av att riksdagen ställde sig bakom regeringens proposition om uppskjuten beskattning av vissa andelsbyten liksom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de Grönas gemensamma motion med vissa kompletteringar av budgetpropositionens förslag. Nivån ändras på ramarna för sex utgiftsområden. Den största ändringen är 0,5 miljarder kronor till kommunerna som kompensation för uteblivna skatteintäkter. Detta följer på att den gröna skatteväxlingen på 2,6 miljarder kronor i regeringens förslag nu ökas till 3 miljarder. De statliga inkomsterna räknas ned, framför allt till följd av ett förslag om nya skatteregler för personer som sålt fåmansföretag och fått betalt i aktier och därefter skattat för orealiserade vinster. Riksdagen godkände inte regeringens förslag att minska de s.k. Dagmarpengarna, ett statsbidrag till hälso- och sjukvården. Ett s.k. ROT-avdrag införs för miljöförbättrande åtgärder i bostäder under perioden 2003-2005. Försöksperioden med sänkt förmånsvärde för miljöanpassade bilar förlängs till 2005. ",
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:10:50"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (FiU1)",
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:10:50"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:32:26"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen, men föreslår vissa ändringar och kompletteringar. Utskottets förslag innebär att budgetunderskottet ökar med 0,8 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Ändringarna är en följd av att utskottet ställer sig bakom regeringens proposition om uppskjuten beskattning av vissa andelsbyten liksom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de Grönas gemensamma motion med vissa kompletteringar av budgetpropositionens förslag. Nivån ändras på ramarna för sex utgiftsområden. Den största ändringen är 0,5 miljarder kronor till kommunerna som kompensation för uteblivna skatteintäkter. Detta följer på att den gröna skatteväxlingen på 2,6 miljarder kronor i regeringens förslag nu ökas till 3 miljarder. De statliga inkomsterna räknas ned, framför allt till följd av ett förslag om nya skatteregler för personer som sålt fåmansföretag och fått betalt i aktier och därefter skattat för orealiserade vinster. Utskottet föreslår vidare att riksdagen inte godkänner regeringens förslag att minska de s.k. Dagmarpengarna, ett statsbidrag till hälso- och sjukvården. Ett s.k. ROT-avdrag införs för miljöförbättrande åtgärder i bostäder under perioden 2003-2005. Försöksperioden med sänkt förmånsvärde för miljöanpassade bilar förlängs till 2005.</p>",
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:10:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (FiU1)",
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:10:50"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_1.docx",
          "filstorlek": "894692",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsramar och beräkning avstatsinkomsterna, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7DB5D24F-0800-4E3C-849B-B58238463A29"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FIU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_1_del2.pdf",
          "filstorlek": "2934386",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_fiu_1_del2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1FC11587-FAC4-4FDD-9472-0650B0DB223E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo216 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo216",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi203 Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi203",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi205 Slopande av reklamskatt",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi205",
          "ref_dok_titel": "Slopande av reklamskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi207 Sänkta alkoholskatter",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi207",
          "ref_dok_titel": "Sänkta alkoholskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi210 SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi210",
          "ref_dok_titel": "SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi227 Dieselskatt för fartyg",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi227",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatt för fartyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi228 Reklamskattens avskaffande",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi228",
          "ref_dok_titel": "Reklamskattens avskaffande",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi229 Successiv avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi229",
          "ref_dok_titel": "Successiv avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi230 För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt Bohlin m.fl. (S, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi231 Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi233 Budget för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi233",
          "ref_dok_titel": "Budget för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi234 En budget för lika villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi234",
          "ref_dok_titel": "En budget för lika villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi243 Reklamskatt för tidningar och tidskrifter",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi243",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatt för tidningar och tidskrifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi245 Skatt på boende",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi245",
          "ref_dok_titel": "Skatt på boende",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Enström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi251 Reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi251",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi252 Reklamskatt",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi252",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi254 Fastighetsskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi254",
          "ref_dok_titel": "Fastighetsskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi255 Inkomstskatt",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi255",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi256 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2003-2004",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi256",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2003-2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi261 Skatteeffekter av s.k. pomperipossakaraktär",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi261",
          "ref_dok_titel": "Skatteeffekter av s.k. pomperipossakaraktär",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi268 Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi268",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi277 Reklamskatt",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi277",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi286 Skattepolitik för lika villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi286",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitik för lika villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi287 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi287",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr297 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr297",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ268 Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ268",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ377 Bilen och miljön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ377",
          "ref_dok_titel": "Bilen och miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ420 Miljöpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ420",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N301 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N301",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N307 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N394 Utgiftsområde 21, energi",
          "ref_dok_id": "GQ02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21, energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk223 Översyn av reklamskattebestämmelserna för idrottsföreningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk223",
          "ref_dok_titel": "Översyn av reklamskattebestämmelserna för idrottsföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk295 Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk295",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk346 Moms- och reklamskattebefrielse för ideella småföreningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk346",
          "ref_dok_titel": "Moms- och reklamskattebefrielse för ideella småföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk382 Skatter en fråga om makt",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk382",
          "ref_dok_titel": "Skatter en fråga om makt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk383 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk383",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk397 Minimiskatt på cigaretter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk397",
          "ref_dok_titel": "Minimiskatt på cigaretter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk417 En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk417",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T288 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T288",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anders G Högmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-11-27",
          "ref_dok_id": "GQ0929",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "29",
          "ref_dok_titel": "2002-11-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-11-27",
          "ref_dok_id": "GQ0929",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "29",
          "ref_dok_titel": "2002-11-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:24",
          "ref_dok_id": "GQ0K24",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "24",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2002:976",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1000",
          "ref_dok_id": "1994:1565",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1001",
          "ref_dok_id": "1994:1563",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1002",
          "ref_dok_id": "1994:1551",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1142",
          "ref_dok_id": "1994:1776",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1143",
          "ref_dok_id": "1999:1229",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:964",
          "ref_dok_id": "1996:1512",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:972",
          "ref_dok_id": "1999:1229",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:973",
          "ref_dok_id": "2000:980",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:974",
          "ref_dok_id": "1994:1920",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:975",
          "ref_dok_id": "2000:1380",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:998",
          "ref_dok_id": "1999:673",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:999",
          "ref_dok_id": "1995:1667",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}