{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303003",
      "dok_id": "GQ01FÖU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FÖU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FÖU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FÖU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-26 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:40",
      "titel": "Försvar  och  beredskap mot sårbarhet - budget förår 2003",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FÖU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FÖU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FÖU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FÖU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Försvarsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FÖU1</div><h1>Försvar  och  beredskap mot sårbarhet - budget förår 2003</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker    regeringens   förslag   i\r\nbudgetpropositionen   till  anslag,   bemyndiganden,\r\ninvesteringsplaner,  avgiftsuttag,   låneramar   och\r\nkrediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot  sårbarhet  för  år  2003.  Sammanlagt  föreslås\r\nanslag inom utgiftsområdet på 44,7 miljarder  kronor\r\nvarav  ca  43,5 miljarder kronor inom politikområdet\r\nTotalförsvar. I anslaget till Försvarsmakten har för\r\nnärvarande beräknats  ca  1,2  miljarder  kronor för\r\nfredsfrämjande truppinsatser.\r\n\r\nTill  det  nya  politikområdet Skydd och beredskap\r\nmot olyckor och svåra  påfrestningar  anvisas ca 1,2\r\nmiljarder kronor.\r\nUtskottet   förutsätter   att   redovisningen   av\r\nförmågan    inom    bl.a.    elförsörjnings-     och\r\ntelekommunikationsområdet    även   fortsättningsvis\r\nkommer att kunna följas upp årligen av riksdagen.\r\nI     betänkandet     behandlas     även     vissa\r\norganisationsfrågor  som rör Försvarsmakten.  En  ny\r\nenhet benämnd Livgardet  organiseras  tidigast den 1\r\njanuari  2004.  Den  består  av  dels  det nuvarande\r\nLivgardet,   dels   Försvarsmaktens   centrum    för\r\ninternationell    verksamhet    (Swedint).   Swedint\r\nomlokaliseras i samband härmed från  Södertälje till\r\nUpplands-Bro.\r\nVidare   tillstyrker   utskottet   att   Operativa\r\ninsatsledningen     -    som    är    en    särskild\r\norganisationsenhet på central nivå i Förvarsmakten -\r\ninordnas som en del i Försvarsmaktens högkvarter.\r\nRiksdagen  har  vid  flera   tillfällen  behandlat\r\nfrågor som rör Muskö örlogsvarv i Haninge. Enligt nu\r\ngällande inriktning skall örlogsvarvet  överföras  i\r\nförsta hand till civil industri. Detta har visat sig\r\nsvårt  att  förverkliga.  Mot  den  bakgrunden anser\r\nregeringen  att inriktningen bör ändras  så  att  så\r\nlänge  en  överföring   av  verksamheten  vid  Muskö\r\nörlogsvarv inte kan ske till  privatägd industri, så\r\nskall   denna   verksamhet   fortsatt   bedrivas   i\r\nFörsvarsmaktens  regi.  Utskottet   tillstyrker  den\r\nförändrade inriktningen för varvet.\r\nTill betänkandet har fogats 14 reservationer och 5\r\nsärskilda  yttranden  av  Moderata  samlingspartiet,\r\nFolkpartiet      liberalerna,     Kristdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Utgifterna m.m. inom utgiftsområde\r\n6 för budgetåret 2003\r\n·  Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde\r\n6  Försvar  samt   beredskap  mot  sårbarhet  för\r\nbudgetåret  2003  i enlighet  med  vad  utskottet\r\nföreslår (bilaga 2).  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt  18  och\r\navslår  motionerna  2002/03:  Fi232  yrkande  12,\r\n2002/03:Fö240  yrkandena  8  och 9, 2002/03:Fö255\r\noch 2002/03:Fö263 yrkandena 3-6.\r\n·\r\n·  Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 utnyttja\r\nen   kredit   på   högst  40 000 000 000   kr   i\r\nRiksgäldskontoret om  krig, krigsfara eller andra\r\nutomordentliga  förhållanden  föreligger.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\n(utg.omr. 6) punkt 1.\r\n·\r\n·  Riksdagen  godkänner   regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan för Försvarsmakten  för perioden\r\n2003-2005.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 5 samt avslår motion\r\n2002/03:Fö263 yrkande 7,\r\n·\r\n·  Riksdagen  godkänner   regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan för Civilt  försvar för perioden\r\n2003-2005. Därmed bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 7.\r\n·\r\n·  Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta\r\nStatens  räddningsverk  disponera  en  låneram  i\r\nRiksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar  på\r\nhögst  660 000 000  kr. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 9.\r\n·\r\n·  Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta\r\nSocialstyrelsen   disponera    en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret  för beredskapsinvesteringar på\r\nhögst 200 000 000 kr.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 10.\r\n·\r\n·  Riksdagen    fastställer    avgiftsuttaget    för\r\nteleberedskapsavgiften till högst  100 000 000 kr\r\nunder 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 11.\r\n·\r\n·  Riksdagen    fastställer    avgiftsuttaget    för\r\nelberedskapsavgiften  till högst  250 000 000  kr\r\nunder 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 12.\r\n·\r\n·  Riksdagen  bemyndigar regeringen  att  2003  låta\r\nFörsvarets materielverk  disponera  en  kredit  i\r\nRiksgäldskontoret  på högst 21 500 000 000 kr för\r\natt tillgodose behovet  av rörelsekapital. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\n(utg.omr. 6) punkt 13.\r\n·\r\n·  Riksdagen  godkänner  regeringens   förslag  till\r\ninvesteringsplan för Försvarets materielverk  för\r\nperioden  2003-2005.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 14.\r\n·\r\n·  Riksdagen   godkänner  regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan för Kustbevakningen för perioden\r\n2003-2005. Därmed  bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 15.\r\n·\r\n·  Riksdagen  godkänner   regeringens  förslag  till\r\ninvesteringsplan   för   Statens   räddningsverk,\r\nsåvitt avser Samhällets skydd  mot  olyckor,  för\r\nperioden  2003-2005.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 17.\r\n·\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n2.      Förändrad anslagsstruktur\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fö240\r\nyrkande   5,   2002/03:Fö254   yrkande   15   och\r\n2002/03:Fö263 yrkande 2.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n3.      Bemyndigande i fråga om ramanslaget\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför ramanslaget  6:2  Materiel, anläggningar samt\r\nforskning   och   teknikutveckling   besluta   om\r\nbeställningar  av  materiel,   anläggningar  samt\r\nforskning  och  teknikutveckling  som   inklusive\r\ntidigare gjorda beställningar medför utgifter  på\r\nhögst   71 600 000 000   kr  efter  2003.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\n(utg.omr. 6) punkt 6.\r\n\r\n4.      Bemyndigande i fråga om ramanslaget\r\n6:5 Civilt försvar\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att under 2003\r\nför ramanslaget 6:5 Civilt försvar godkänna avtal\r\noch  beställningar  av  tjänster, utrustning  och\r\nanläggningar för beredskapsåtgärder  och åtgärder\r\nför att motstå svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred, som inklusive tidigare gjorda beställningar\r\nmedför  utgifter  på  högst 405 000 000 kr  efter\r\n2003.   Därmed  bifaller  riksdagen   proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 8.\r\n\r\n5.      Bemyndigande i fråga om ramanslaget\r\n7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och\r\nandra naturolyckor\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför ramanslaget  7:2  Förebyggande  åtgärder  mot\r\njordskred   och  andra  naturolyckor  besluta  om\r\nbidrag som inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter  på  högst  15 000 000  kr efter\r\n2003.   Därmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 16.\r\n\r\n6.      Inriktning för utbildning,\r\nplanering m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fö215\r\nyrkande 1, 2002/03:Fö254  yrkandena  6  och 7 och\r\n11-13 samt 2002/03:Fö260 yrkandena 5, 6 och 7.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Livgardet och Försvarsmaktens\r\ncentrum för internationell verksamhet\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  förslaget  att lägga  ned\r\nLivgardet   och   Försvarsmaktens   centrum   för\r\ninternationell   verksamhet   samt   att  inrätta\r\nLivgardet.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 2.\r\n\r\n8.      Operativa insatsledningen\r\n\r\nRiksdagen godkänner  förslaget  att  lägga  ned\r\norganisationsenheten   Operativa  insatsledningen\r\nsamt  att avslå motion 2002/03:Fö215  yrkande  5.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2002/03:1\r\n(utg.omr. 6) punkt 3.\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n9.      Muskö örlogsvarv\r\n\r\nRiksdagen godkänner  förslaget  till inriktning\r\nför  verksamheten vid Muskö örlogsvarv  samt  att\r\navslå  motion  2002/03:Fö246 (s). Därmed bifaller\r\nriksdagen  proposition   2002/03:1  (utg.omr.  6)\r\npunkt 4.\r\n\r\n10.     Helikopterverksamheten på Säve\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Fö211,\r\n2002/03:Fö215 yrkande 4 och 2002/03:Fö232.\r\nReservation 9 (v)\r\n\r\n11.     Flygskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fö220.\r\n\r\n12.     Minröjning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fö215\r\nyrkande 3, 2002/03:Fö241  yrkandena  1,  2  och 4\r\nsamt 2002/03:Fö271 yrkandena 2 och 5-9.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (v)\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n13.     Inriktning för materiell,\r\nanläggningar samt forskning och utveckling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.\r\nReservation 13 (v, mp)\r\n\r\n14.     Inriktningen för insatser\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Fö260 yrkande\r\n9.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n15.     Vissa ersättningar till\r\ntotalförsvarspliktiga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkandena\r\n6, 7 och 8.\r\n\r\n16.     Skogsbrandbevakning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fö237,\r\n2002/03:Fö239 och 2002/03:Fö249.\r\n\r\nStockholm den 26 november 2002\r\n\r\nPå försvarsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nEskil Erlandsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Eskil\r\nErlandsson (c), Tone Tingsgård (s),  Gunnar  Hökmark\r\n(m),  Ola  Rask  (s),  Michael  Hagberg  (s), Erling\r\nWälivaara   (kd),   Berit  Jóhannesson  (v),  Berndt\r\nSköldestig  (s), Rolf  Gunnarsson  (m),  Britt-Marie\r\nLindkvist (s),  Heli  Berg  (fp), Karin Enström (m),\r\nPeter Jonsson (s), Lars Ångström  (mp), Marie Nordén\r\n(s) och Runar Patriksson (fp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nFöU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nUtskottet     behandlar     i    detta    betänkande\r\nbudgetpropositionen  för  2003   (prop.   2002/03:1)\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\n-   jämte  tillhörande  motioner  som  väckts  under\r\nallmänna motionstiden under 2002/03 års riksmöte.\r\nUtskottet  har som ett led i sin beredning fått en\r\nföredragning av  företrädare  för  Regeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet) om materielplaneringen  inom\r\ndet     militära     försvaret.    Regeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet)       har       kompletterat\r\nbudgetpropositionen  med  två promemorior,  dels  om\r\ninvesteringsplanen för Försvarsmakten,  dels  om  de\r\nför  år 2003 beräknade utgifterna för fredsfrämjande\r\ntruppinsatser.\r\n\r\nOmfattning av utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap mot sårbarhet\r\n\r\n\r\n\r\nFrån och  med  2003 ändras namnet på utgiftsområde 6\r\ntill Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Med detta\r\nändras    också   verksamhetsstrukturen    för    de\r\npolitikområden  som finansieras från utgiftsområdet.\r\nUtgiftsområdet omfattar  politikområdet Totalförsvar\r\nrespektive politikområdet  Skydd  och  beredskap mot\r\nolyckor och svåra påfrestningar.\r\n\r\nPolitikområdet Totalförsvar\r\n\r\n\r\nRiksdagen    har    genom   lagen   (1992:1403)   om\r\ntotalförsvar   och   höjd    beredskap    definierat\r\ntotalförsvar  som  verksamhet  som  behövs  för  att\r\nförbereda  Sverige  för krig. Under högsta beredskap\r\när totalförsvar all samhällsverksamhet  som då skall\r\nbedrivas.  Totalförsvar  avser således en verksamhet\r\noch  inte  en  organisation.   Med   totalförsvarets\r\nresurser  avses  alla  de  resurser  som  finns  för\r\ntotalförsvarets verksamhet. Namnet på politikområdet\r\nFörsvarspolitik   har   i  propositionen  Samhällets\r\nsäkerhet  och  beredskap  (prop.  2001/02:158,  bet.\r\n2001/02:FöU10,  rskr.  2001/02:261)   ändrats   till\r\nTotalförsvar.   Politikområdet  omfattar  planering,\r\nförberedelser  och  utnyttjande  av  totalförsvarets\r\nresurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen\r\nsamt    att   på   andra    sätt    stödja    svensk\r\nsäkerhetspolitik.       Totalförsvaret      omfattar\r\nverksamhetsområdena Det militära  försvaret  och Det\r\ncivila försvaret.\r\n\r\n\r\n\r\nPolitikområdet Totalförsvar består av\r\n\r\n·  verksamhetsområdet Det militära försvaret och\r\n·\r\n·  verksamhetsområdet Det civila försvaret.\r\n·\r\n\r\nPolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor\r\noch svåra påfrestningar\r\n\r\n\r\nFrån  den  1  juli 2002 finns ett nytt politikområde\r\nsom omfattar beredskap  och  förmåga vid olyckor och\r\nsvåra påfrestningar på samhället  i  fred, Skydd och\r\nberedskap mot olyckor och svåra påfrestningar.  Inom\r\npolitikområdet   bedrivs   verksamhet  som  omfattar\r\nberedskapen  för  vissa  normala  fredstida  olyckor\r\nliksom extrema fredstida störningar  och olyckor med\r\nomfattande  konsekvenser  som  t.ex.  epidemier  och\r\nallvarliga  smittsamma djursjukdomar, översvämningar\r\nsamt allvarliga  störningar  i elförsörjningen eller\r\ntelekommunikationerna.\r\n\r\nVerksamheten inom politikområdet skall omfatta den\r\nverksamhet som bedrivits inom  politikområdet  Skydd\r\nmot  olyckor.  Med  olyckor  menas  både olyckor som\r\nmänniskan  vållat  och olyckor som naturolyckor  där\r\nskador kan förorsakas  på människa, på egendom eller\r\ni miljö. Det omfattar räddningstjänst,  olycks-  och\r\nskadeförebyggande   verksamhet   samt  åtgärder  vid\r\nolyckor  enligt  räddningstjänstlagen   (1986:1102),\r\nlagen (1982:821) om transport av farligt gods, lagen\r\n(1999:381)   om  åtgärder  för  att  förebygga   och\r\nbegränsa följderna  av  allvarliga  kemikalieolyckor\r\noch lagen (1988:868) om brandfarliga  och  explosiva\r\nvaror    samt    ett    antal   författningar   inom\r\nsjösäkerhetsområdet.  Politikområdet  omfattar  även\r\nåtgärder som vidtas för  att förebygga jordskred och\r\nandra naturolyckor.\r\nStatens räddningsverk lämnar  under  vissa villkor\r\nersättning  till  kommuner  och statliga myndigheter\r\nför vidtagna åtgärder och uppkomna  merkostnader vid\r\ngenomförda räddningsinsatser. Myndigheter  inom  det\r\nsjätte  utgiftsområdet  som  bedriver verksamhet med\r\nstöd    av    nämnda   författningar   är    Statens\r\nräddningsverk     och      Kustbevakningen.     Inom\r\npolitikområdet skall vidare tillräcklig förebyggande\r\nverksamhet       bedrivas       och      tillräcklig\r\nkrishanteringsförmåga åstadkommas  i händelse av att\r\nen  svår påfrestning på samhället i fred  inträffar.\r\nGenom  att  höja  förmågan  inför  fredstida extrema\r\nsituationer ökas också grundförmågan  att motstå ett\r\nväpnat  angrepp  och  en  god  grund skapas  för  de\r\nåtgärder  som  eventuellt  kan  behöva   genomföras.\r\nVerksamhet  bedrivs  inom  de samverkansområden  som\r\nbeskrivs   under   verksamhetsområdet   Det   civila\r\nförsvaret.\r\n\r\nPolitikområdet Skydd  och  beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar omfattar\r\n\r\n·  verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och\r\n·\r\nverksamhetsområdet Skydd mot olyckor.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nDet militära försvaret\r\n\r\nUtgiftsutvecklingen\r\n\r\nUtskottet   behandlar   här   vad    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen     (s.     18)     anfört    om\r\nutgiftsutvecklingen för det militära försvaret.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anför att de sammantagna utgifterna  för\r\nFörsvarsmakten  för  2001 understeg tilldelade medel\r\nmed 2 282 miljoner kronor.  Av detta anslagssparande\r\nhänförs  61  miljoner  kronor  till   anslaget   6:1\r\nFörbandsverksamhet  och beredskap m.m., 209 miljoner\r\nkronor    till    anslaget     6:2    Fredsfrämjande\r\ntruppinsatser  och  2  012  miljoner   kronor   till\r\nanslaget  6:3  Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling.\r\n\r\nUnderutnyttjandet   på   anslaget   6:3  Materiel,\r\nanläggningar  samt  forskning  och  teknikutveckling\r\nberor,   enligt   Försvarsmakten,   främst   på   de\r\nbegränsningar i materielbeställningar  som har gällt\r\nför  åren  1998 och 1999 samt på att verksamheten  i\r\nFörsvarsmakten  getts  en  ny inriktning. Vidare har\r\nbeslutet  om  ändrad  lokalisering   för   Operativa\r\ninsatsledningen  bidragit till underutnyttjandet  av\r\nanslagsmedel.\r\nRiksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten\r\nför 2001 beslutat  att  överföra  704 respektive 300\r\nmiljoner   kronor   från   anslaget   6:3  Materiel,\r\nanläggningar  samt  forskning  och  teknikutveckling\r\ntill anslaget 6:1 Förbandsverksamhet  och  beredskap\r\nm.m.  Syftet med detta var att komma till rätta  med\r\nobalansen  mellan  anslagen  6:1 Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande truppinsatser  m.m. och\r\n6:2   Materiel,   anläggningar  samt  forskning  och\r\nteknikutveckling    samt    att    möjliggöra    att\r\nFörsvarsmaktens ekonomi och verksamhet skulle vara i\r\nbalans inför 2002.\r\nFörsvarsmakten har  under hösten 2001, tillsammans\r\nmed   Ekonomistyrningsverket,    tagit    fram   ett\r\nåtgärdspaket  för att åtgärda ett antal strukturella\r\nekonomiska  problem.   Försvarsmakten   skall  bl.a.\r\nförbättra    den    interna    ekonomistyrningen   i\r\nmyndigheten.  Åtgärder  har  inletts  för  att  inte\r\nbehöva utnyttja anslagskrediten för 2001, vilket har\r\ninneburit       en      ambitionssänkning       inom\r\nförbandsverksamheten.  Detta har bl.a. lett till att\r\nviss övnings- och utbildningsverksamhet  har ställts\r\nin.   Regeringen   beräknar   att   utgifterna   för\r\nFörsvarsmakten kommer att uppgå till 40 961 miljoner\r\nkronor under 2002.\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen  (s.  18-48)   har   anfört   om\r\nresultatbedömning   för   det   militära  försvaret.\r\nRedovisningen   utgör   ett   sammandrag.   För   en\r\nfullständig redovisning hänvisas till propositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBedömning av operativ förmåga\r\n\r\nVid bedömningen av den förmåga  som  Försvarsmaktens\r\nverksamhet  under  2001  har resulterat i  tillämpar\r\nregeringen följande bedömningsgrunder:\r\n\r\n·  God:  Resurser  (kapaciteten)   motsvarar   eller\r\növerstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.\r\n·\r\n·  Godtagbar:   Brister   och  störningar  nedsätter\r\nhandlingsfriheten och förmågan.  Uppgifterna  kan\r\ndock i huvudsak lösas.\r\n·\r\n·  Icke   godtagbar:   Det   finns   svåra  brister.\r\nUppgifterna kan inte lösas.\r\n·\r\nFörmågan till försvar mot väpnat angrepp\r\n\r\nFörmågan  att  lösa  uppgiften  försvar  mot  väpnat\r\nangrepp   i   nuvarande   omvärldsläge  bedöms  vara\r\ngodtagbar.\r\n\r\nFörsvarsmaktens    planering    förutsätter    att\r\ntillräcklig säkerhetspolitisk förvarning erhålls och\r\natt successiva anpassningsåtgärder  vidtas om hot om\r\nväpnat angrepp skulle uppstå.\r\nDen     låga    nivån    på    utbildnings-    och\r\növningsverksamheten     under     2001     begränsar\r\nmöjligheterna   att   med  angivna  tidsförhållanden\r\nuppfylla     krav     enligt    fastställda     s.k.\r\nförbandsmålsättningar.   Kompetensen,  främst  bland\r\nyngre befäl, att leda och utbilda i förband riskerar\r\natt urholkas. Denna kompetens  är  grunden  för  att\r\nkunna genomföra väpnad strid.\r\n\r\nFörmågan att hävda vår territoriella integritet\r\n\r\nFörmågan  bedöms  vara  godtagbar. Avsaknaden av ett\r\nför Försvarsmakten gemensamt operativt lednings- och\r\növervakningssystem medför dock begränsningar.\r\n\r\nFörmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden\r\n\r\nFörmågan  bedöms  vara  godtagbar.   Brister   finns\r\nfortfarande      avseende      ammunitions-      och\r\nminröjningsförmågan.\r\n\r\nFörmågan att stärka det svenska samhället\r\n\r\nFörmågan  bedöms  vara god. Försvarsmakten har stora\r\nresurser som är lämpliga  för att vid behov användas\r\nför   att   stödja   samhället   i    samband    med\r\nräddningsoperationer och annat slags stöd.\r\n\r\nFörmåga till anpassning\r\n\r\nFörsvarsmakten  bedömer att förmågan till anpassning\r\noch att på kort sikt kunna utveckla förmåga att möta\r\ninsatser   av   fjärrstridsmedel    och   begränsade\r\nluftrörliga styrkor är godtagbar.\r\n\r\nFörsvarsmaktens  förmåga  att  på medellång  sikt,\r\nefter beslut om anpassningsåtgärder,  kunna utveckla\r\nförmåga att möta mer omfattande militära operationer\r\nbedöms sammantaget som godtagbar. På grund  av vissa\r\nbrister    i   den   operativa   och   territoriella\r\nplanläggningen  mot  väpnat  angrepp och hävdande av\r\nden       territoriella      integriteten       inom\r\nfemårsperspektivet    föreligger    osäkerheter    i\r\nbedömningen.\r\n\r\nFörsvarsmaktens samlade operativa förmåga\r\n\r\nDen  operativa  förmågan  att  möta  mer  omfattande\r\nmilitära   operationer  är  beroende  av  successiva\r\nanpassningsåtgärder.  Det är av stor vikt att rimlig\r\nförvarning    kan   skapas   så    att    nödvändiga\r\nberedskapsåtgärder   kan   vidtas.   Den   operativa\r\nförmågan  är  vidare  beroende av att såväl personal\r\nsom insatsförband kontinuerligt  övas och utvecklas.\r\nSammantaget bedömer Försvarsmakten  att förmågan att\r\nlösa  de  av  statsmakterna  ställda uppgifterna  är\r\ngodtagbar.\r\n\r\nRegeringens bedömning\r\n\r\nMot  bakgrund  av  rådande  säkerhetspolitiska  läge\r\nbedömer  regeringen  att  den operativa  förmågan  i\r\nolika avseenden är godtagbar.  Regeringen  vill dock\r\nunderstryka vikten av att riksdagens beslut 2000 och\r\n2001  om  inriktningen  av  det  militära  försvaret\r\ngenomförs  skyndsamt.  För att aktivt följa upp  det\r\nomfattande  förändringsarbetet  inom  Försvarsmakten\r\nhar chefen för  Försvarsdepartementet  beslutat  att\r\ninrätta   ett  projekt  inom  Regeringskansliet  för\r\nuppföljning  av  försvarsreformen.  De  områden  som\r\nomfattas  är bl.a. tillståndet i och utvecklingen av\r\ninsatsorganisationen,     beredskapssättning     och\r\ninsatsförmåga,  anpassningsfrågor,  utvecklingen mot\r\ndet       s.k.      nätverksbaserade      försvaret,\r\nomstruktureringen       i       grundorganisationen,\r\nFörsvarsmaktens   övnings-   och  utbildningssystem,\r\nutvecklingen av internationell  förmåga,  avveckling\r\nav  materiel, utveckling av materiell kvalitet  inom\r\nstridskrafterna   samt   införande   av   ett   nytt\r\npersonalförsörjningssystem.\r\nUppföljningsaktiviteterna  skall  bl.a. kunna utgöra\r\nen del av underlaget inför nästa försvarsbeslut.\r\n\r\n\r\nUtbildning, planering m.m.\r\n\r\n\r\nLednings- och underhållsförband\r\n\r\nLednings-  och  underhållsförbanden har  under  2001\r\nbl.a.    bestått    av    Högkvarteret,    Operativa\r\ninsatsledningen (OPIL),  och  underhållsregementena.\r\nUnder   2001  har  OPIL  fortsatt  utvecklingen   av\r\noperativ     ledningsförmåga,     nationellt     och\r\ninternationellt,  samt  lett insatser inom ramen för\r\nhävdande av territoriell integritet.\r\n\r\nUnderhållsförbandens verksamhet  har inriktats mot\r\nomförrådsställning      och      materielavveckling.\r\nFörberedelserna   för   övergången  till   den   nya\r\norganisationsenheten  Försvarsmaktens  logistik  har\r\nslutförts.\r\nMot   bakgrund   av   den  under   året   bedrivna\r\nverksamheten anser regeringen  att  kompetensen  att\r\nleda  och genomföra väpnad strid samt att logistiskt\r\nunderstödja  denna i vissa avseenden har utvecklats.\r\nFrämst avser detta  situationer  där  Försvarsmakten\r\nskall   kunna   möta   begränsade   angrepp,   vidta\r\nskyddsåtgärder,    ingripa    mot   kränkningar   av\r\nterritoriet, lämna stöd till samhället samt upptäcka\r\noch  avvisa  säkerhetshot.  Vidare  har  ledning  av\r\nutlandsstyrkan  samt  planeringen   av   insatsen  i\r\nAfghanistan gett positiva effekter avseende förmågan\r\natt   planera   och   genomföra  fredsbevarande  och\r\nfredsframtvingande     internationella     insatser.\r\nRegeringen    konstaterar    att    lednings-    och\r\nunderhållsförbanden utvecklats i positiv riktning på\r\ntaktisk nivå, men att kompetensen att leda operativt\r\nsammansatta  förband endast utvecklats  i  begränsad\r\nomfattning.   Mot    bakgrund   av   det   gynnsamma\r\nsäkerhetspolitiska läget  i  vårt  närområde  och de\r\nerfarenheter  som  bl.a.  erhållits från insatsen  i\r\nAfghanistan  bedömer  dock  regeringen   läget  inom\r\nlednings- och underhållsförbanden som godtagbart.\r\nRegeringen  redogör  för  arbetet med att utveckla\r\nFörsvarsmaktens    centrala   ledning.    Regeringen\r\nhänvisar  till  att  den  i  proposition  2001/02:10\r\nFortsatt förnyelse av  Totalförsvaret  redovisat sin\r\nsyn på ledningsfrågorna inom det militära försvaret.\r\nI  det  sammanhanget  pekade  bl.a.  regeringen   på\r\nbehovet   att  förbättra  avvägningsfunktionen  inom\r\nHögkvarteret   samt   att   utveckla  och  förstärka\r\nplanerings- och uppföljningsprocesserna.  Regeringen\r\npekar  på att försvarsutskottet har behandlat  (bet.\r\n2001/02:FöU2)  vad  regeringen  har  anfört  i dessa\r\ndelar och därvid inte haft någon erinran.\r\nRegeringen   anför   att   den  kommer  att  hålla\r\nriksdagen informerad i frågan.\r\n\r\nArméstridskrafter\r\n\r\nUnder  2001  har  bl.a.  följande   förband   ingått\r\niarméstridskrafterna:   en  divisionsstab  (ingår  i\r\nOperativa  insatsledningen)  med  stabsbataljon,  en\r\nartilleriregementsstab med artilleriledningskompani,\r\nen fallskärmsjägarbataljon,  två luftvärnsbataljoner\r\nmed  robot 77/97, en divisionsluftvärnsbataljon  med\r\nrobot  90/70,  tre divisionsingenjörbataljoner, fyra\r\nmilitärdistriktsstaber,            två\r\nnorrlandsjägarbataljoner,  sex  brigadledningar  med\r\nledningskompanier,  sexton  mekaniserade bataljoner,\r\nfyra             haubitsbataljoner,             fyra\r\nbrigadluftvärnsbataljoner  med  robot 90/70 samt sex\r\nstadsskyttebataljoner.\r\n\r\nI  samband  med de åtgärder Försvarsmakten  vidtog\r\nunder  2001  för   att  komma  till  rätta  med  den\r\nekonomiska obalansen  inom framför allt anslaget 6:1\r\nFörbandsverksamhet och  beredskap  m.m.  fick  flera\r\nförband  sänka  ambitionen vad avser grundutbildning\r\nav  totalförsvarspliktiga   som  fullgör  värnplikt.\r\nÅtgärderna inom förbandsverksamheten  blev  kännbara\r\nför  den  åldersklass  av totalförsvarspliktiga  som\r\ngrundutbildas inom arméstridskrafterna 2001/02.\r\nEnligt  Försvarsmakten   har   slutövningarna  med\r\narmébrigadförband (Snöstorm och Vårbris)  genomförts\r\nmed  gott  resultat.  Det  har medfört att delar  av\r\ninsatsbataljonerna har kunnat  samtränas och en ökad\r\nförmåga   att  lösa  huvuduppgifterna   har   därmed\r\nerhållits.  I  övningen  Snöstorm  har huvuddelen av\r\narméns förband deltagit. Förbanden har utvecklat sin\r\nförmåga att uppträda i subarktisk miljö.\r\nInom    de    nationella    skyddsstyrkorna    har\r\nutvecklingen    av    militärdistriktsstaber     med\r\nmilitärdistriktsgrupper  fortsatt. Militärdistrikten\r\nhar  under  året  samordnat  och   lett   stöd  till\r\nsamhället,  bl.a.  i  samband  med  eftersökning  av\r\nförsvunna  personer,  bränder,  översvämningar   och\r\nkemikalieolyckor.  Varje  militärdistrikt har vidare\r\ninventerat och sammanställt sådana militära resurser\r\nsom är gripbara över tiden  och lämpliga att använda\r\ni de situationer där regeringen angett att samhället\r\nskall ha en särskilt god beredskap.\r\nEnligt  Försvarsmakten  håller   utbildningen   på\r\nkompaninivå   en   hög   standard,   även   vid   en\r\ninternationell jämförelse. Försvarsmakten anför dock\r\natt   det   är   viktigt   att,   inom   ramen   för\r\nförsvarsreformens   genomförande,   säkerställa  att\r\növningsverksamheten fortsätter som planerat  för att\r\nutveckla officerarnas förmåga att leda förband på en\r\nhögre nivå (bataljonsnivå och uppåt).\r\nPlaneringen  för  att upprätta förband som anmälts\r\ntill internationella  styrkeregister  har genomförts\r\nunder  året  samt  förberedelser  inför det  svenska\r\ndeltagandet i övningen Strong Resolve i Polen. Detta\r\nhar förbättrat förmågan att genomföra fredsbevarande\r\noch fredsframtvingande operationer samt förmågan att\r\ni samverkan med andra länder planera  och  genomföra\r\ninternationella övningar.\r\nUnder   året   har  flera  viktiga  materielsystem\r\ntillförts arméstridskrafterna.\r\nAntalet hemvärnsmän  har  minskat  från  ca 69 000\r\når 2000   till   drygt  64 000  år  2001.  Flertalet\r\navgångar beror på  att  Försvarsmakten  har sagt upp\r\nkontrakten  för personal som inte tjänstgjort  under\r\ndet senaste året.  Under  2001  rekryterades ungefär\r\n3 000 nya hemvärnsmän, varav ca 60  kvinnor.  Av  de\r\nnyrekryterade är ca 75 % under 35 år, vilket innebär\r\nen  fortsatt  föryngring av hemvärnet. Minskningen i\r\nhemvärnets    totala    numerär    medför,    enligt\r\nFörsvarsmaktens    bedömning,    att   något   färre\r\nhemvärnsbataljoner  kommer  att  kunna   ingå  i  de\r\nnationella   skyddsstyrkorna  än  vad  som  tidigare\r\nredovisats.\r\nRegeringen    anser    att    verksamheten    inom\r\narméstridskrafterna  har  bidragit till att förmågan\r\natt möta begränsade insatser  har  ökat  jämfört med\r\nföregående  år. Till viss del har även förmågan  att\r\nmöta och ingripa mot kränkningar av vårt territorium\r\nförbättrats.  Verksamheten  har  också  i  hög  grad\r\nbidragit till ökad förmåga att i samverkan med andra\r\nnationer   planera   och   genomföra  fredsbevarande\r\noperationer med markförband samt att i samverkan med\r\nandra  nationer  planera,  genomföra   och  delta  i\r\ninternationell övningsverksamhet.\r\nÄven om Försvarsmaktens verksamhet gett  ett  gott\r\nresultat  på  kompaninivå,  anser regeringen att det\r\nfortfarande finns brister i samträning av förband på\r\nbataljonsnivå och uppåt. Det  innebär  också att det\r\nfinns  brister  i  officerarnas  kompetens att  leda\r\nhögre    förband.    Det    krävs    en    successiv\r\nambitionsökning inom övningsverksamheten för att öka\r\ndenna kompetens. Den uppföljning av försvarsbeslutet\r\nsom sker i Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)\r\nuppmärksammar bl.a. detta.\r\nRegeringen  bedömer,  mot  bakgrund av de relativt\r\nbegränsade krav som ställs på  arméstridskrafterna i\r\ndet    korta    perspektivet,    att   läget    inom\r\narméstridskrafterna är godtagbart.\r\n\r\nMarinstridskrafter\r\n\r\nInom     marinstridskrafternas     lednings-     och\r\nunderhållsförband  har  under 2001 bl.a.  ingått  en\r\nunderhållsbataljon,   ett   underhållskompani   samt\r\nsignalspaningsfartyget          Orion.          Inom\r\nstridsfartygsförbanden har huvudsakligen  ingått två\r\nytstridsflottiljer,   en  minkrigsflottilj  och   en\r\nubåtsflottilj. Inom kustförsvarsförbanden  har under\r\n2001   bl.a.   ingått  en  amfibiebrigadledning  med\r\nbrigadkompanier och tre amfibiebataljoner.\r\n\r\nRegeringen   bedömer    att   de   organisatoriska\r\nförändringar som riksdagen  beslutade  våren  2000 i\r\nallt      väsentligt      har     genomförts     vid\r\nmarinstridskrafterna, att de  kvantitativa målen för\r\ninsatsorganisationen    har   uppnåtts    och    att\r\nutvecklingen  av  de  marina  förbandstyperna  i  de\r\nnationella skyddsstyrkorna fortgår enligt planering.\r\nFör 2001 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot\r\natt tidigt kunna hävda  territoriell  integritet och\r\natt  kunna  stödja  svenska  intressen i närområdet,\r\ngenom exempelvis fortsatt medverkan  i  det  vidgade\r\nÖstersjösamarbetet.\r\nFörbandsutbildningen  i  högre  förband inriktades\r\nmot  förmåga  att  verka  inom  ramen för  operativt\r\nsamordnade insatser samt mot att förbanden utvecklas\r\nmot en hög operativ rörlighet.\r\nFörsvarsmakten har, som en konsekvens  av  att den\r\nplanerade verksamheten skulle komma i balans med  de\r\nekonomiska       resurserna,      redovisat      att\r\nförbandsverksamhetens         omfattning         vid\r\nmarinstridskrafterna har reducerats kraftigt och att\r\ninternationell         övningsverksamhet         och\r\nsystemverifiering  har prioriterats. Besparingar har\r\nockså skett i planerat  underhåll av materiel. Målen\r\nför marinstridskrafternas  grundutbildning har varit\r\nsatta till den lägsta godtagbara nivån.\r\nInom ramen för det vidgade  Östersjösamarbetet har\r\nminröjningsstyrkan    avsedd   för   internationella\r\ninsatser röjt minor i estniska farvatten.\r\nRegeringen konstaterar att de av Försvarsmakten av\r\nekonomiska  skäl  reviderade   utbildningsmålen  har\r\nuppnåtts.   Vidare   konstaterar   regeringen    att\r\nFörsvarsmakten        har        redovisat       att\r\ninternationaliseringen    av    marinstridskrafterna\r\nfortgår i enlighet med beslutad inriktning.\r\nFörsvarsmakten    har    senarelagt    delar    av\r\nmaterielanskaffningen. Splitterskyddad stridsbåt har\r\nlevererats.  Korvetter av Stockholmsklass,  ubåt  av\r\nVästergötlandsklass   och   minfartyget   Carlskrona\r\nhalvtidsmodifieras. Utvecklingen har fortgått av det\r\nluftoberoende   ubåtsmaskineriet  och  det  nordiska\r\nubåtsprojektet  Viking.   Den  första  korvetten  av\r\nVisbyklass   har   genomfört  provturer   med   gott\r\nresultat.\r\nSammanfattningsvis   konstaterar   regeringen  att\r\nomställningsarbetet   av   förbanden  inneburit   en\r\ntillfällig   nedgång   i  förbandens   förmåga   och\r\nkompetens   och  att  det  följaktligen   förekommer\r\nbrister inom  marinstridskrafterna.  Mot bakgrund av\r\nrådande  omvärldsläge  bedömer  dock regeringen  att\r\ntillståndet inom marinstridskrafterna är godtagbart.\r\n\r\nFlygstridskrafter\r\n\r\nI flygstridskrafterna har under 2001  bl.a. följande\r\nförband     ingått:    tre    stridslednings-    och\r\nluftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp FSR 890,\r\nåtta flygbasbataljoner  (flygbasbataljon  04,  under\r\nuppbyggnad),  fyra  divisioner  JAS  39  Gripen, tre\r\ndivisioner JA 37 Viggen, en division AJS 37  Viggen,\r\nfyra   centrala   transportflygdivisioner   och  två\r\nregionala transportflygdivisioner.\r\n\r\nInom  ramen  för ombeväpningen till Gripensystemet\r\nhar  sex  JA 37-divisioner  börjat  avvecklas  under\r\n2001.\r\nInom JAS  39  Gripen-förbanden  har tyngdpunkten i\r\nverksamheten legat på fortsatt omskolning av piloter\r\ntill  Gripensystemet. Ytterligare en  Gripendivision\r\nhar  krigsorganiserats.   Flygtidsproduktionen  inom\r\nGripenförbanden har kunnat  utökas.  Leveranserna av\r\nGripenflygplan  har fortsatt. Under 2001  tillfördes\r\nFörsvarsmakten 17  nya  flygplan.  Totalt disponerar\r\nFörsvarsmakten  120 Gripenflygplan den  1  september\r\n2002.\r\nSnabbinsatsstyrkan Swedish Airforce Rapid Reaction\r\nForce   (SWAFRAP)   AJS    37,   den   grundläggande\r\nflygutbildningen samt utbildningen  av  piloter  för\r\nÖsterrike  har prioriterats. Flygutbildningen för JA\r\n37-personal   har  minskat  bl.a.  på  grund  av  de\r\nekonomiska  åtstramningarna.   JA  37-förbanden  har\r\nupprätthållit  jaktincidentberedskap   och  AJS  37-\r\nförbandet   spaningsberedskap.   Inom   ramen    för\r\nuppgiften  att  hävda den territoriella integriteten\r\nhar  jaktincidentberedskapen   genomfört  ett  antal\r\ninsatser.   I  fråga  om  internationalisering   har\r\nutbildningen   av   snabbinsatsstyrkan  med  AJS  37\r\nfortsatt.\r\nTransportflygförbandens   verksamhet  har  i  stor\r\nutsträckning        bestått       av       beställda\r\ntransportflygningar.   I   fråga  om  internationell\r\nverksamhet  har  snabbinsatsstyrkan  SWAFRAP  C  130\r\nHercules vidmakthållits.\r\nAnskaffningen av  spaningskapsel  för  Gripen  har\r\ninletts.  Vidare har införandet av radarjaktrobot Rb\r\n99 på JA 37-systemet  slutförts.  För Tp 84-systemet\r\nhar      en      livstidsförlängning     förberetts.\r\nExportstödssatsningarna,  främst  för JAS 39 Gripen-\r\nsystemet, har fortsatt under 2001 och 2002.\r\nAv  besparingsskäl  har  övningsverksamheten   för\r\nflygstridskrafternas  förband  fått  reduceras under\r\n2001. Av samma skäl har också antalet flygtimmar per\r\npilot  fått reduceras betydligt. Endast  elever  och\r\npiloter  inom  snabbinsatsstyrkan  AJS 37 har kunnat\r\ntilldelas normal flygtid.\r\nVerksamheten  under  2001  har enligt  regeringens\r\nbedömning  inneburit  följande  i  förmågehänseende:\r\nFlygstridskrafternas lednings- och underhållsförband\r\nhar  kunnat  vidmakthålla en godtagbar  förmåga.  Av\r\nflygförbanden bedöms även JAS 39 Gripen-förbanden ha\r\nen godtagbar förmåga.\r\nAJS 37-förbandet  har  vidmakthållit  en godtagbar\r\nförmåga.\r\nUnder ett antal år har det varit brist på personal\r\ninom   vissa   kategorier  inom  flygstridskrafterna\r\nnämligen piloter, tekniker och flygstridsledare. För\r\npiloterna   har   Försvarsmakten    utarbetat    ett\r\nåtgärdspaket med bl.a. ett nytt lönesystem, fler och\r\nstörre övningar samt ökad flygtidstilldelning. Under\r\n2001  har,  som  regeringen  nyss  redovisat,  såväl\r\növningsverksamheten  som  flygtidstilldelningen fått\r\nreduceras. Detta har, redovisar Försvarsmakten, ökat\r\nrisken   för  att  de  militära   piloterna   lämnar\r\nFörsvarsmakten för t.ex. civilflyget.\r\nPå  teknikersidan  har  Försvarsmakten  inlett  en\r\nsamverkan  med  arbetsförmedlingen och samarbete med\r\ngymnasieskolan  om  utbildning  och  rekrytering  av\r\ncivila tekniker. Vidare har Försvarsmakten sett över\r\nteknikernas löneläge  efter  examen.  Åtgärderna har\r\nlett till att situationen har förbättrats  något för\r\nFörsvarsmakten.\r\nRegeringen  anser  att  verksamhetsbegränsningarna\r\nunder   2001   har   påverkat   flygstridskrafterna.\r\nBegränsningen  i  piloternas  antal  flygtimmar  har\r\nsålunda påverkat förbandens förmåga  och de enskilda\r\npiloternas    vilja    att    stanna    kvar    inom\r\nFörsvarsmakten.   Regeringen  bedömer  dock  att  de\r\nhittillsvarande   effekterna    kan    hanteras   av\r\nFörsvarsmakten.  Samtidigt  understryker  regeringen\r\natt konsekvenserna kan bli betydligt allvarligare om\r\nverksamheten   fortsätter   att  bedrivas  på  samma\r\nbegränsade nivå som under 2001.  Regeringen  bedömer\r\nvidare  att  det  för  närvarande  finns  godtagbara\r\nmöjligheter  att  på  förhållandevis  kort tid  höja\r\nflygförbandens förmåga till nödvändig nivå.  Det  är\r\nenligt   regeringen  viktigt  att  utbildnings-  och\r\növningsverksamheten   successivt   återgår  till  en\r\nnormal   nivå.  Detta  måste  inledas  redan   under\r\ninnevarande  år.  En fortsatt flygtidstilldelning på\r\n2001 års mycket låga  nivå  skulle  riskera  att  få\r\nlångsiktigt      allvarliga     konsekvenser     för\r\nstridsflygförbanden    genom    försämrad   förmåga,\r\nförsenad  ombeväpning till Gripensystemet  och  risk\r\nför  pilotavgångar.   Det   kan  också  få  negativa\r\nkonsekvenser för exportstödet.\r\nRegeringen bedömer, bl.a. på  grund av att de krav\r\nsom  ställs  på  flygstridskrafterna   i  det  korta\r\nperspektivet är relativt begränsade, att  läget inom\r\nflygstridskrafterna är godtagbart.\r\n\r\nHelikopterförband\r\n\r\nI helikopterförbanden har under 2001 ingått följande\r\nförband:  två  helikopterbataljoner,  varav  en  med\r\nmarkoperativ  huvudinriktning och en med sjöoperativ\r\nhuvudinriktning.    Båda   bataljonerna   är   under\r\nutveckling.\r\n\r\nHelikopterförbandens  verksamhet har inriktats mot\r\natt  upprätthålla beredskap  enligt  Försvarsmaktens\r\nkrav  och   behov   -   dvs.   beredskap  för  bl.a.\r\nflygräddningen - samt beredskap  enligt  avtalet med\r\nSjöfartsverket  om  helikopter för räddningsinsatser\r\noch enligt avtalet med  Västerbottens läns landsting\r\nom  helikopter  för  sjuktransporter.   Den   övriga\r\nverksamheten  har  av besparingsskäl fått reduceras.\r\nHelikopterförbandens  flygtidsproduktion  har  varit\r\nbegränsad.  Det  har förelegat brist på tekniker och\r\npå navigatörer.\r\nFör att komma till  rätta  med  dessa  problem har\r\nFörsvarsmakten bl.a. omskolat personal.\r\nHelikopterflottiljen   har  inte  genomfört   egna\r\nstörre  övningar  under  2001  utan  deltagit  i  av\r\nFörsvarsmakten   anordnade   övningar   och   i   de\r\ninternationella  övningarna,  Baltops   och  Barents\r\nRescue. Detta har givit värdefulla erfarenheter.\r\nAnskaffning    av    18   medeltunga   helikoptrar\r\n(helikopter 14) och 20 lätta helikoptrar (helikopter\r\n15)   har   påbörjats.  Helikoptrarna   kommer   att\r\nlevereras under perioden 2002-2009.\r\nDen militära flyginspektionen kräver en omfattande\r\noch     långtgående     kompetensutveckling     inom\r\nhelikopterförbanden.  Försvarsmakten  redovisar  att\r\nmyndigheten   strävar  efter  att  genomföra  de  av\r\nflyginspektionen      rekommenderade     åtgärderna.\r\nInriktningen är att flygtidsuttaget  skall  ökas och\r\natt simulatorträningen skall fortsätta.\r\nI   årsredovisningen  bedömer  Försvarsmakten  att\r\nhelikopterbataljonerna    har    vidmakthållit    en\r\ngodtagbar  förmåga. Förmågan till räddningsberedskap\r\noch räddningsuppgifter bedöms vara god.\r\nI enlighet  med  riksdagens beslut i december 2001\r\nhar  Svea  helikopterbataljon  i  Haninge/Berga  och\r\nÖstgöta helikopterbataljon  i Linköping/Malmen lagts\r\nned vid utgången av 2001 och verksamheten samordnats\r\ni Försvarsmaktens helikopterflottilj.\r\nRegeringen pekade i budgetpropositionen  för  2001\r\npå en rad problem inom helikopterverksamheten (prop.\r\n2001/02:1,  utgiftsområde 6). Flera av dessa problem\r\nkvarstår.  Till   detta  kommer  att  de  påpekanden\r\nflyginspektionen  gjorde  förra  året  i  väsentliga\r\navseenden kvarstår.  Den  tilldelade  flygtiden  för\r\nhelikopterbesättningarna   är  fortsatt  för  liten.\r\nBland annat fick hälften av  helikopterpiloterna  på\r\ngrund  av  besparingarna  göra  ett  uppehåll  i sin\r\nflygtjänst   på   ungefär   sex   månader.  Läget  i\r\nteknikerfrågan  har blivit bättre men  problemen  är\r\ninte  lösta.  Problemen  med  helikopter  4-systemet\r\nkvarstår.\r\nRegeringen konstaterar  att det under ett antal år\r\nhar  varit  brist  på  piloter   och  tekniker  inom\r\nhelikopterförbanden.  När det gäller  piloterna  ser\r\nFörsvarsmakten       över       helikopterförbandens\r\npersonalramar. Myndighetens ekonomiska läge 2001 var\r\ndock sådant att även helikopterförbandens verksamhet\r\nmåste begränsas. Den grundläggande  flygutbildningen\r\nfick  ställas in 2001. Utbildningen skall  ses  över\r\nunder  innevarande   år.   Försvarsmakten   anger  i\r\nårsredovisningen att rekryteringen av nya piloter är\r\ngod.\r\nPå  teknikersidan har Försvarsmakten genomfört  en\r\naktiv rekrytering  och utbildning för att komma till\r\nrätta med obalansen  mellan  produktion och behov av\r\nflygtid.   Resultatet   av   åtgärderna    är    att\r\nrekryteringen  av  nya  tekniker  är god. Däremot är\r\nbenägenheten  att  söka  tjänstledighet  fortfarande\r\nstor.\r\nSom   regeringen   redovisat   för   riksdagen   i\r\nföregående budgetproposition har regeringen genom en\r\nändring av regleringsbrevet  i juli 2001 medgett att\r\nFörsvarsmakten omförhandlar avtalet  om helikopter i\r\nberedskap  för Sjöfartsverket samt avslutar  avtalet\r\nom sjuktransporter  med helikopter för Västerbottens\r\nläns   landsting.   Försvarsmakten   redovisar   att\r\nberedskapen för Sjöfartsverket  på  Berga upphörde i\r\njanuari  2001.  I  juni  2002 övergick ansvaret  för\r\nberedskapen  i Sundsvall till  ett  civilt  företag.\r\nFrån och med september  i  år  gäller  detsamma  för\r\nberedskapen  i  Visby.  Från  och med september 2002\r\nupprätthåller Försvarsmakten helikopterberedskap för\r\nSjöfartsverket   på   Göteborg/Säve,   Ronneby   och\r\nHaninge/Berga.\r\nRegeringen konstaterar  att  de nya förbanden inte\r\nkommer  att  vara  fullt  operativa  förrän  de  nya\r\nhelikoptrarna har slutlevererats omkring 2010. Dessa\r\nförändringar    innebär   enligt    regeringen    en\r\npåfrestning  för  helikopterverksamheten   och  dess\r\npersonal.   Regeringen   anser   att   det  mot  den\r\nbakgrunden måste godtas att förbandens förmåga under\r\nen övergångstid kommer att vara begränsad.\r\nEn angelägen fråga under året har varit att utreda\r\nbaseringen av de nya helikoptrarna, 18 helikopter 14\r\noch 20 helikopter 15. Myndighetens ställningstagande\r\nväntas under hösten 2002.\r\nÄven  om  det förekommer brister och problem  inom\r\nhelikopterförbanden    är    kraven   på   förbanden\r\nbegränsade  med hänsyn till omvärldsläget.  Mot  den\r\nbakgrunden  kan   enligt   regeringen   läget   inom\r\nhelikopterförbanden anses vara godtagbart.\r\n\r\nUtvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2001  (prop. 2001/02:1)\r\nangav  regeringen  att styrningen av Försvarsmaktens\r\nIT-utveckling inte längre  bör  göras  i  form av en\r\nobjektsram. Den anskaffning och utveckling  som hade\r\nstyrts   genom   denna  objektsram  övergick  därmed\r\nhuvudsakligen till  att  styras  av regeringen genom\r\nsuccessiva beslut om utveckling och  anskaffning  av\r\nde tekniska delarna av det framtida ledningssystemet\r\n(Ledsyst   T)  med  inriktning  i  första  hand  mot\r\ndemonstrator  2005  och  2006 och på längre sikt mot\r\ngenomförande av ett nätverksbaserat försvar.\r\n\r\nI  Regeringskansliet  bereds   för  närvarande  en\r\nhemställan  från  Försvarsmakten  att  få  genomföra\r\nutveckling, studier och anskaffning  när  det gäller\r\nLedsyst T fas två steg ett.\r\nStatskontoret       stöder       Regeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet)  i  beredningen   av   detta\r\närende. Hemställan avser åren 2003-2006. Regeringens\r\navsikt   är  att  successivt  pröva  Försvarsmaktens\r\nhemställningar om ytterligare steg i utvecklingen av\r\nLedsyst T  fram  till  demonstrator  2005  och 2006.\r\nRegeringen avser att i budgetpropositionen för  2004\r\ninformera  riksdagen  om  genomförd  verksamhet  och\r\ndärefter  fortlöpande  hålla riksdagen informerad om\r\nutvecklingen inom området.\r\n\r\nTotalförsvarspliktig personal\r\n\r\nUnder  2001  mönstrade ca  51  000  män.  Drygt  700\r\nkvinnor  anmälde  intresse  för  antagningsprövning,\r\nvarav    drygt     500     inställde     sig     för\r\nantagningsprövning. Totalt skrevs ca 18 000 personer\r\nin för grundutbildning inom totalförsvaret.\r\n\r\nUnder  2001  skrevs 271 kvinnor in till värnplikt,\r\nvilket  är  67 fler  än  2000.  Två  skrevs  in  för\r\ncivilplikt och tio skrevs in i utbildningsreserven.\r\nTotalförsvarets   pliktverk   har   genomfört   en\r\nundersökning   om   varför   kvinnor   avbryter  sin\r\ngrundutbildning. Ett gemensamt framträdande drag för\r\nalla  grupper är att de underskridanden av  gällande\r\nbefattningskrav  som görs vid mönstring tenderar att\r\nresultera  i  avgångar.   För   att  minska  antalet\r\navgångar måste större omsorg att  finna  rätt tjänst\r\nägnas  åt dem som tas ut för att fullgöra värnplikt,\r\nframför allt när det gäller kvinnor.\r\nUnder  första halvåret 2002 antagningsprövades 334\r\nkvinnor.  Det   skall   jämföras   med  de  511  som\r\nantagningsprövades totalt för 2001.  168  skrevs  in\r\nför  lång  grundutbildning  varav 164 för värnplikt.\r\nMotsvarande för 2001 var 98 (96 för värnplikt).\r\nTotalförsvarets      pliktverk      har      givit\r\nFörsvarshögskolan  i  uppdrag  att  följa  upp   och\r\nutveckla inskrivningsprovet, kartlägga resultaten av\r\nmönstrande  med  olika etnisk och kulturell bakgrund\r\nsamt möjligheten att  säkrare  identifiera olämpliga\r\ntotalförsvarspliktiga  vid  mönstringen.  Resultatet\r\nskall redovisas under 2002.\r\nUnder 2001 har Totalförsvarets  pliktverk i samråd\r\nmed Skolverket utrett hur totalförsvarsinformationen\r\ntill   elever   i   gymnasieskolan  kan  genomföras.\r\nMyndigheten uppskattar  att  det  behövs 12 miljoner\r\nkronor  under  2003  och  2004  för  att   förstärka\r\ntotalförsvarsinformationen     i     gymnasieskolan.\r\nRegeringen bereder frågan vidare.\r\nAntalet totalförsvarspliktiga i Försvarsmakten har\r\nsuccessivt  minskat  de  senaste  åren.  Under  2001\r\nfullgjorde ca 12 600 personer grundutbildning, varav\r\nca 270 kvinnor. Den totala andelen som avgick  under\r\ngrundutbildningen   var   ca  12  %,  vilket  är  en\r\nminskning  mot  2000 då drygt  15  %  avgick.  Bland\r\nkvinnorna var avgångarna  drygt  13 % mot 14 % under\r\n2000.\r\nDe     utbildningsvolymer    som    angivits     i\r\nregleringsbrevet  för  2001 har inte uppnåtts, något\r\nsom   förklaras   av   det  ökande   internationella\r\nengagemanget  som  inneburit   att   Försvarsmaktens\r\nproduktionskapacitet i högre grad än tidigare tagits\r\ni  anspråk  av  förband  avsedda för internationella\r\ninsatser.\r\nKostnaden  för  de  totalförsvarspliktiga  uppgick\r\ntill 1 087 072 000 kr.  Andelen  krigsplaceringsbara\r\nefter utryckning var 95 % liksom under 2000.\r\nFörsvarsmakten  har vidtagit en rad  åtgärder  för\r\natt minska antalet skador.\r\n\r\nYrkesofficerare\r\n\r\nVid utgången av 2001 uppgick antalet yrkesofficerare\r\ntill  ca  12  350.  Under   2001   har   ca   1  300\r\nyrkesofficerare  (under  2000  ca 1 400) lämnat sina\r\nanställningar i Försvarsmakten,  vilket  är  ca  150\r\nfler   än   planerat.   Differensen   beror  i  allt\r\nväsentligt  på  att  avgångarna på egen begäran  har\r\nvarit   mer   omfattande   än   vad   Försvarsmakten\r\nförutsett. Dessa avgångar består  i  likhet med 1999\r\noch  2000  i  hög  grad av yngre och av högutbildade\r\nyrkesofficerare. Regeringen  har noterat denna trend\r\noch  bejakar  att Försvarsmakten  de  närmaste  åren\r\nantar   fler   elever    till    den   grundläggande\r\nyrkesofficersutbildningen   än   vad  som   tidigare\r\nredovisats.   Regeringen   anser  att  den   största\r\nutmaningen            som            Försvarsmaktens\r\npersonalförsörjningssystem  har  att  möta   är  att\r\nutveckla en god rekryteringskraft. Regeringen  menar\r\natt  den  kanske  främsta metoden för Försvarsmakten\r\natt upprätthålla en  stark  rekryteringskraft är att\r\nvara offensiv i sin framtoning  som  arbetsgivare. I\r\ndetta ligger att utveckla formerna för  myndighetens\r\nrekrytering på ett sådant sätt att både kvinnor  och\r\nmän blir intresserade av att välja officersyrket.\r\n\r\nAntalet  yrkesofficerare  som är tjänstlediga utan\r\nlön har under 2001 minskat till  ca  700. Huvuddelen\r\nav  de  tjänstlediga  är  under  40  år. Regeringens\r\nbedömning är densamma som regeringen gjorde 1999 och\r\n2000,   dvs.   att   det   relativt   stora  antalet\r\ntjänstlediga  beror  på  den  osäkerhet som  funnits\r\nbeträffande Försvarsmaktens långsiktiga  utveckling.\r\nRegeringen  menar  dock att den successiva minskning\r\nav antalet tjänstlediga  som kunnat observeras under\r\nde senaste åren (ca 900 under  1999 och ca 800 under\r\n2000) tyder på att Försvarsmakten  är på väg mot den\r\nlångsiktiga  stabilisering  om 600 tjänstlediga  som\r\nmyndigheten redovisat i budgetunderlaget för 2003.\r\nI  likhet  med  2000  har  ca 350  yrkesofficerare\r\nnyanställts under 2001. Antalet motsvarar drygt 60 %\r\nav det rekryteringsbehov om ca  550  fänrikar per år\r\nsom Försvarsmakten långsiktigt har. Under  2002  har\r\nca    550    elever    påbörjat    det   första   av\r\nyrkesofficersprogrammets  två  år  och  ca  530  det\r\nandra.\r\nRegeringen  bedömer  att personalrörligheten  inom\r\nFörsvarsmakten, och i synnerhet  inom  den  centrala\r\nledningen, på sikt behöver minskas.\r\nSammantaget  har  antalet  yrkesofficerare minskat\r\nfrån   ca   13 300  till  ca  12 350   under   2001.\r\nFörsvarsmaktens inriktning var att antalet skulle ha\r\nminskat  till  ca  12 150.  Regeringen  bedömer  att\r\nFörsvarsmaktens  inriktning att vid utgången av 2004\r\nha minskat antalet  yrkesofficerare  till  ca 11 000\r\nkommer  att  kunna  förverkligas.  Enligt regeringen\r\nfinns  det  anledning  för Försvarsmakten  att  noga\r\nfölja  de konsekvenser för  kompetenstillgången  och\r\nåldersstrukturen som personalreduktionen ger.\r\n\r\nReservofficerare\r\n\r\nVid    utgången     av    2001    uppgick    antalet\r\nreservofficerare inom Försvarsmakten till ca 15 800,\r\nvarav ca 200 kvinnor.  Under 2001 rekryterades ca 50\r\nnya reservofficerare, varav 4 kvinnor, samtidigt som\r\nca  400  f.d.  yrkesofficerare,  varav  12  kvinnor,\r\növergick till att bli reservofficerare.\r\n\r\nPersonalkostnaderna   för   reservofficerarna  har\r\nunder  året uppgått till drygt 85  miljoner  kronor.\r\nCirka  450   reservofficerare   har   tjänstgjort  i\r\ngrundorganisationen.\r\nSammanlagt   tjänstgjorde   under   året  ca   140\r\nreservofficerare i utlandsstyrkan, vilket  motsvarar\r\nca 35 % av samtliga officerare i utlandsstyrkan.\r\nI  och med att det nya utbildningssystemet  införs\r\nkommer  reservofficerarna  att få en delvis ny roll.\r\nDe  kommer  då  att  under ett år  obligatoriskt  få\r\ntjänstgöra    i    grundorganisationen    eller    i\r\nutlandsstyrkan. Regeringen avser följa utvecklingen.\r\nNågon aktiv rekrytering  av  reservofficerare till\r\nbefattningar inom hemvärnet har inte bedrivits under\r\n2001.    Regeringen   konstaterade   emellertid    i\r\nproposition 2001/02:159 att andelen reservofficerare\r\ni hemvärnet  borde  öka, varför regeringen avser att\r\nfölja   upp   hur   andelen    reservofficerare    i\r\nbefälsbefattningar  i  hemvärnet  utvecklas.  Det är\r\nenligt   regeringen  av  vikt  att  utvecklingen  av\r\nreservofficerssystemet fortgår.\r\n\r\nPersonskador vid tjänstgöring utomlands\r\n\r\nFörsvarsmakten   har  följt  upp  all  personal  som\r\ntjänstgjort i utlandsstyrkan  sedan 1993. Sammanlagt\r\nberör detta ca 11 500 personer. Cirka 9 900 personer\r\nhar enligt Försvarsmaktens bedömning  inget behov av\r\nrehabiliteringsstöd.    Övriga    personer    utreds\r\nytterligare   eller   har  påbörjat  rehabilitering.\r\nHittills har det ekonomiska  utfallet  varit  ca 2,5\r\nmiljoner  kronor.  Omkring  1,8  miljoner kronor har\r\nutbetalats  i  form  av  statens  riskgarantibelopp.\r\nYtterligare  44 prisbasbelopp avses  bli  utbetalade\r\nför skador under hittillsvarande period.\r\n\r\nKvinnliga officerare\r\n\r\nRegeringen hänvisar  till  att försvarsutskottet har\r\nbegärt  (bet.  2001/02:FöU7,  s.   6   och  28)  att\r\nregeringen  skall  återkomma till riksdagen  med  en\r\nredovisning av rekryteringsmål för andelen kvinnliga\r\nofficerare  i  Försvarsmakten,  förändringar  av  de\r\nfysiska baskraven  och förbättringar av arbetsmiljön\r\nför  kvinnor. Den följande  redovisningen  beskriver\r\nkortfattat   de   åtgärder  som  Försvarsmakten  har\r\nvidtagit.\r\n\r\nI  strävan  att  undanröja   formella   krav   som\r\ndiskriminerar   kvinnor   har  Försvarsmakten  bl.a.\r\npåbörjat    ett    arbete    med    att     revidera\r\nbefattningskraven    och   att   i   samarbete   med\r\nTotalförsvarets pliktverk  modifiera  de testverktyg\r\nsom  används.  Arbetet  med  att se över de  fysiska\r\nbaskraven har resulterat i ett  principiellt förslag\r\nom  att  ta  bort dessa krav - vissa  specialförband\r\nsåsom jägarförband  undantagna - och ersätta dem med\r\nett träningskrav.\r\nDärutöver  har  Försvarsmakten   fortsatt  med  de\r\ntidigare  satsningarna för att rekrytera  kvinnor  i\r\nåldersgruppen  17-22  år. Myndigheten har verkat för\r\natt marknadsföra sig som  en  attraktiv arbetsgivare\r\nvid mässor och genom annonsering.  Dessutom har unga\r\nkvinnor fått möjligheten att genomföra  \"Minilumpen\"\r\noch \"Tjejmönstring\".\r\nFörsvarsmakten rekryterade sex kvinnor  fler  2001\r\nän 2000. Regeringen bedömer dock att en sådan ökning\r\nav  antalet kvinnor inte är tillräcklig mot bakgrund\r\nav att  28  kvinnor under 2001 beslutade sig för att\r\nlämna officersyrket.  Avgångarna  ligger därmed kvar\r\npå  ungefär samma nivå som under 2000  och  nivåerna\r\nför de  två  senaste åren är ungefär dubbelt så höga\r\nsom under perioden  1997-1999. Samtidigt konstaterar\r\nregeringen att Försvarsmakten  påbörjat  ett  arbete\r\ninom flera områden för att eliminera olika former av\r\nindirekt  diskriminering  som  har bidragit till att\r\nutestänga kvinnor från officersyrket  och  att dessa\r\nåtgärder  inte  har  hunnit  ge några effekter under\r\n2001. Däremot bedömer regeringen  att åtgärderna kan\r\nkomma att få en stor betydelse för  de  kvinnor  som\r\nfortsättningsvis söker sig till yrket.\r\n\r\nCivilanställda\r\n\r\nAntalet      civilanställda      (årsarbetare)     i\r\nFörsvarsmakten  var  i  maj  månad 2002  ca  9  000.\r\nMålbilden  om  ca 8 200 årsarbetare  vid  årsskiftet\r\n2002/03 bedömer Försvarsmakten inte kommer att kunna\r\nnås.  Prognosen  för   årets   slut   är   ca  8 600\r\nårsarbetare.\r\n\r\nDen sjunkande genomsnittsåldern - från 48  till 45\r\når  -  är  ett  trendbrott i positiv bemärkelse. Den\r\nvisar   att   Försvarsmakten   vidtagit   omfattande\r\nåtgärder  i enlighet  med  vad  regeringen  tidigare\r\nframhållit    om    betydelsen    av   att   påverka\r\nåldersstrukturen.  Nyanställningar  har  också  gett\r\nförutsättningar  för att personalens kompetensprofil\r\nskall överensstämma  med  de  krav  som  följer  med\r\nomstruktureringen.\r\nProjektet  Kompetens i centrum, som Försvarsmakten\r\ninledde för den  civilanställda personalen 1998, har\r\nfortgått  och  tagits  väl  emot  i  organisationen.\r\nProjektet skall utvärderas under 2002.\r\n\r\nPersonal som nyligen fullgjort värnplikt\r\n\r\nUnder  2001  har  Försvarsmakten  anställt  personal\r\nmotsvarande  ca 180  årsarbetare  med  stöd  av  det\r\nbefälsförstärkningsavtal  som sedan några år ingåtts\r\nmed arbetstagarorganisationerna.\r\n\r\nArbetsgivarrollen\r\n\r\nFörsvarsmakten  har  redovisat   att  man  gjort  en\r\nmedveten   satsning   för   att   stärka   chefernas\r\nförutsättningar  att företräda arbetsgivaren.  Bland\r\nannat  har  för  förbands-   och   skolchefer  m.fl.\r\nklargjorts    förväntningarna    på    rollen    som\r\narbetsgivarföreträdare.  Vidare  har  Försvarsmakten\r\nunder  året  fastställt  ett  tiopunktsprogram   för\r\npersonalfrågor.  Direktiv har utarbetats till staber\r\noch förbandsledningar.  Avsevärda avtalsförändringar\r\nhar genomförts under året.  De  flesta  fasta och en\r\ndel  rörliga  tillägg som inte är arbetstidsberoende\r\nhar tagits bort.  Av ett trettiotal tillägg återstår\r\nendast ett fast dyktillägg och tre rörliga, nämligen\r\nflygrisktillägg,   tillfälligt    hopptillägg    och\r\nammunitionsröjningstillägg.    Övriga   tillägg   är\r\ninarbetade i de individuella lönerna.\r\n\r\nEtt nytt befattningsvärderingssystem  håller  på att\r\ninföras.   Vidare   är   ett   nytt  arbetstidsavtal\r\nframförhandlat  och  började gälla  den  1  februari\r\n2002.  Detta  innebär  bl.a.  att  det  införts  ett\r\nförenklat   sätt   att   beräkna    ersättning   för\r\növningsdygn samt begränsningar i att  spara  tid med\r\nanledning av genomförda övningsdygn.\r\n\r\nDen   löneökningstakt   som   Försvarsmakten   har\r\nredovisat   till   Arbetsgivarverket  i  den  årliga\r\ninrapporteringen av löner för identiska individer är\r\n5,3 % för samtliga anställda  i Försvarsmakten under\r\nperioden   september   2000  till  september   2001.\r\nÖvertidskostnaden för yrkesofficerare  minskade från\r\nca  135  miljoner  kronor  2000  till ca 73 miljoner\r\nkronor  2001  och  för  civilanställda  från  ca  61\r\nmiljoner  kronor 2000 till  ca  39  miljoner  kronor\r\n2001.\r\nDe  totala  lönekostnaderna,  dvs.  grundlön  samt\r\nfasta  och   rörliga   tillägg   inklusive   sociala\r\navgifter, utgjorde under 2001 för yrkesofficerare ca\r\n5,6 miljarder kronor, varav ca 740 miljoner kronor i\r\ntillägg  samt  för  civilanställda  ca 3,3 miljarder\r\nkronor, varav ca 200 miljoner i tillägg.\r\nEnligt regeringens bedömning har Försvarsmakten  i\r\novannämnda  frågor  till viss del beaktat den kritik\r\nsom främst Riksrevisionsverket  tidigare  riktat mot\r\nFörsvarsmaktens  sätt att hantera arbetsgivarrollen,\r\ninte minst avseende  lönebildningsfrågan.  Många  av\r\nåtgärderna   i   lönefrågan   har  inte  fått  fullt\r\ngenomslag under 2001. Regeringen  avser  därför  att\r\nfortsätta att följa frågan.\r\n\r\nDet militära skolsystemets högre utbildning\r\n\r\nFörsvarshögskolans  uppgifter  är att utbilda yrkes-\r\noch   reservofficerare   på   högre   nivåer,    att\r\nkompetensutveckla  chefer  för totalförsvarets behov\r\nsamt att bedriva viss forskning  inom ämnen som nära\r\nanknyter till skolans utbildningsområden.\r\n\r\nFörsvarshögskolan      har      genomfört       en\r\nutbildningsöversyn som är kopplad till införandet av\r\ndet  nya  huvudämnet  krigsvetenskap,  och  den  har\r\npåverkat  såväl  stabs- som chefsprogram. Vidare har\r\nmålsättning och delkurser  förändrats  i  dialog med\r\nFörsvarsmakten. För de militära programmen  har även\r\nsynen  på  chefsutvecklingsprocessen  förnyats,  och\r\ndetta  bedöms  leda  till  framtida förändringar  av\r\npedagogik och examinationsformer.\r\n\r\nDiskrimineringsfrågor\r\n\r\nFörsvarsmakten  har tillsammans  med  representanter\r\nfrån   polisen,   Svenska   kyrkan   samt   fackliga\r\norganisationer påbörjat  ett  EU-projekt  som syftar\r\ntill   att   synliggöra   och  förändra  attityderna\r\ngentemot homosexuella. Föreningen för homo-, bi- och\r\ntranspersoner  i  försvaret  (HoF)   som   en  grupp\r\nanställda  under  2001 tog initiativ till att  bilda\r\nhar fått Försvarsmaktens officiella stöd.\r\n\r\nRegeringen   konstaterar    att    resultatet   av\r\nFörsvarsmaktens arbete med att motverka olika former\r\nav diskriminering grundad på religiös  eller  etnisk\r\ntillhörighet   och  på  sexuell  läggning  inte  kan\r\npresenteras  i  form   av  något  mätbart  resultat.\r\nMyndighetens  arbete  har  dock  bidragit  till  att\r\nsynliggöra situationen  inte  minst  för  homo-  och\r\nbisexuella samt transpersoner inom försvaret. Det är\r\nangeläget    att    Försvarsmaktens    arbete    mot\r\ndiskriminering kan kvalitetssäkras genom att man tar\r\nfram   lämpliga   instrument   för  att  kunna  mäta\r\nmåluppfyllelsen.\r\n\r\nJämställdhet och etnisk mångfald avseende de\r\ntotalförsvarsgemensamma myndigheterna\r\n\r\nRegeringen bedömer att Försvarets  materielverk  och\r\nTotalförsvarets  pliktverk bedriver ett planmässigt,\r\naktivt och målinriktat arbete mot diskriminering och\r\nför jämställdhet.\r\n\r\nFörsvarshögskolan  har  däremot inte redovisat ett\r\naktivt  arbete  för  jämställdhet  och  ökad  etnisk\r\nmångfald   som   motsvarar   regeringens   krav   på\r\nmyndigheten.  Frågan   har  därför  tagits  upp  med\r\nmyndighetsledningen  med  inriktningen  att  arbetet\r\nmåste intensifieras inte  minst  mot bakgrund av att\r\nskolan  i  många  avseenden  förmedlar   normer  och\r\nvärderingar till framtidens officerare.\r\nFörsvarets    radioanstalts    jämställdhetsarbete\r\nbedrivs  främst  med målsättningen att  öka  andelen\r\nkvinnliga  anställda   inom  de  tekniska  områdena.\r\nRegeringen anser att det  är viktigt att myndigheten\r\nfortsätter att sträva efter att jämna ut obalanser i\r\nrekryteringen.\r\nStyrelsen  vid Totalförsvarets  forskningsinstitut\r\nfastställde 2001  en policy och en handlingsplan för\r\nmyndigheten omfattande  såväl  sexuella trakasserier\r\noch   kränkande   särbehandling   som   förbud   mot\r\ndiskriminering på grund av etnisk tillhörighet.\r\n\r\nSexuella trakasserier\r\n\r\nFörsvarsmakten  har  tagit fram ett utbildningspaket\r\nom sexuella trakasserier.  Vid Högkvarteret har även\r\nen stödgrupp startat som skall  kunna ge kontinuitet\r\noch kvalitet i hanteringen av dessa  frågor. Antalet\r\nanmälningar  av  sexuella  trakasserier  har   ökat,\r\nvilket  Försvarsmakten bedömer kan ha sin förklaring\r\ni att allt  fler  vet  var de kan få stöd om de blir\r\nutsatta.\r\n\r\nRegeringen   bedömer  att   Försvarsmakten   tagit\r\ninitiativ till flera  åtgärder som håller mycket god\r\nkvalitet. Myndigheten bör  dock  inom ramen för sitt\r\ncentrala   arbetsgivaransvar  verka  för   ett   mer\r\nsystematiskt  genomförande  av  verksamheten  och en\r\nkvalitetssäkrad  uppföljning. Regeringen kommer  att\r\nverka för att Försvarsmakten  utökar sitt arbete med\r\natt  genomföra och följa upp det  påbörjade  arbetet\r\nmot sexuella trakasserier.\r\n\r\nFrivilliga försvarsorganisationer\r\n\r\nMedlemsantalet         i        de        frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna  uppgick  2001  till  drygt\r\n760 000.       Av       de       23       frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna  har  21  haft uppdrag  för\r\nFörsvarsmakten och erhållit bidrag för uppdrags- och\r\nutbildningsverksamhet.   Totalt  har  Försvarsmakten\r\nbetalat   ut   59   miljoner  kronor   under   2001.\r\nUtbildningsverksamheten har minskat under året, från\r\nca 260 000 utbildningsdagar  2000  till  ca  180 000\r\ndagar  2001.  Antalet  personer  med  frivilligavtal\r\n(samarbetsavtal  mellan Försvarsmakten och  åtta  av\r\nfrivilligorganisationerna)  minskade  från ca 20 500\r\ntill ca 20 100 under året. Under året tecknades ca 1\r\n100  nya avtal. Av de nya avtalstecknarna  är  51  %\r\nkvinnor.\r\n\r\nMiljöfrågor\r\n\r\nEn  av  de  viktigaste  frågorna  i  Försvarsmaktens\r\nmiljöarbete   är  det  sektorsansvar  för  ekologisk\r\nhållbarhet som  regeringen beslutade för myndigheten\r\n1998. Inom ramen  för  detta  ansvar  har Försvarets\r\nmiljödelegation bildats under 2001.\r\n\r\nEn  annan  grundläggande  uppgift  har  varit  att\r\ninföra    ett    miljöledningssystem    enligt   den\r\ninternationella  standarden ISO 14001 - kompletterat\r\nmed  vissa delar ur  EU-standarden  EMAS  -  i  hela\r\norganisationen senast den 31 december 2001.\r\nI  årsredovisningen  beskriver  Försvarsmakten  de\r\nåtgärder  som  vidtagits  inom  ramen  för  de 15 av\r\nriksdagen           fastställda           nationella\r\nmiljökvalitetsmålen.  Utsläppen  av kväveoxider  och\r\nkolväten har minskat med 19 respektive 27 %. För att\r\nytterligare  förbättra miljösituationen  installeras\r\nkatalytisk avgasrening på marinens fartyg. Utsläppen\r\nav svaveloxider  har  också  minskat betydligt i och\r\nmed att 85 % av det använda dieselbränslet numera är\r\nav   miljöklass   1.  Övnings-  och   miljöanpassade\r\nskötselplaner  har  införts   vid   sex   skjutfält.\r\nBullerisoleringen    runt    flygflottiljerna    har\r\nfortsatt.  Bullerisoleringen  vid 100 dBA är sålunda\r\nslutförd  vid  samtliga  flottiljer   utom  F  17  i\r\nRonneby.  Vidare  har  Försvarsmakten infört  blyfri\r\nammunition för kalibern  5,56  mm.  Blyfri  7,62  mm\r\nammunition   kommer   att   börja   levereras  under\r\ninnevarande  år.  Försvarsmakten  har  också  rensat\r\nskjutvallar   från   bly.   Den  har  även  vidtagit\r\nenergisparåtgärder vid värmeanläggningar.  Detta har\r\nlett   till   att   utsläppen   av   koldioxid  från\r\nuppvärmning har minskat med 10 500 ton under 2001.\r\nFörsvarsmakten    har    under    2001    fortsatt\r\nmiljöutbildningen inom organisationen. I stort  sett\r\nhar  nu  all anställd personal fått en grundläggande\r\nmiljöutbildning.\r\nRegeringen     anser     sammanfattningsvis    att\r\nFörsvarsmaktens miljöarbete fortsätter att utvecklas\r\npositivt.\r\n\r\nMiljöfrågor avseende de totalförsvarsgemensamma myndigheterna\r\n\r\nUnder  2001 har Försvarets materielverk  deltagit  i\r\narbetet    med    att    utveckla   försvarssektorns\r\nmiljöarbete tillsammans med  Försvarsmakten. Arbetet\r\nhar genomförts både nationellt och internationellt.\r\n\r\nRegeringens    bedömning    är   att    Försvarets\r\nmaterielverks miljöledningsarbete utvecklas positivt\r\noch att myndigheten uppnått flera av sina uppställda\r\nmiljömål.\r\nTotalförsvarets pliktverk redovisar  goda resultat\r\ni miljöarbetet. Under 2001 har bl.a. en  inventering\r\ngjorts över resornas påverkan på miljön.\r\nFörsvarshögskolan  har högst väsentligt förbättrat\r\nsitt miljöarbete. Skolan  har  under det gångna året\r\nbl.a. fastställt en miljöpolicy.\r\nFörsvarets   radioanstalt  bedriver   ett   aktivt\r\nmiljöarbete huvudsakligen  inriktat  mot den direkta\r\nmiljöpåverkan  myndighetens  verksamhet  ger  upphov\r\ntill.\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut  redovisar goda\r\nresultat  i  miljöarbetet. Under 2001 har  styrelsen\r\nbl.a. fastställt  en miljöpolicy för myndigheten och\r\ngeneraldirektören har fastställt miljömål.\r\n\r\nOmstrukturering av grundorganisationen\r\n\r\nMerparten  av  de  förändringar   i  Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation  som  riksdagen beslutade  i  mars\r\n2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.\r\n1999/2000:168) har genomförts.\r\n\r\nDen nya organisationsenheten  för underhållstjänst\r\noch   stödverksamhet,   Försvarsmaktens    logistik,\r\ninrättades   den   1   januari   2002.   I  den  nya\r\norganisationsenheten inordnades verksamheten vid ett\r\nantal    befintliga    organisationsenheter,   bl.a.\r\nunderhållsregementena,    Muskö    örlogsvarv    och\r\nFörsvarsmaktens          flygverkstäder.          De\r\norganisationsenheterna lades ned vid samma tidpunkt.\r\nEnligt     Försvarsmaktens    planering     skulle\r\nomlokaliseringen   av  Försvarsmaktens  centrum  för\r\ninternationell     verksamhet     (Swedint)     från\r\nSödertälje/Almnäs  till  Upplands-Bro/Kungsängen  ha\r\ngenomförts till den  1  oktober 2003. Försvarsmakten\r\nbedömer att omlokaliseringen  kan komma att försenas\r\nnågot   bl.a.   på   grund   av   överhettningen   i\r\nbyggsektorn. Myndighetens senaste bedömning  är  att\r\nomlokaliseringen  skall  vara  slutförd  före  den 1\r\napril 2004.\r\nI sin redovisning av de genomförda nedläggningarna\r\nanför  Försvarsmakten att lokaler och övningsfält  i\r\nvissa fall  har  behållits  inom  Försvarsmakten för\r\nmilitärdistriktsgrupperna   eller   hemvärnet    när\r\ngrundorganisatoriska  enheter  har  avvecklats.  Det\r\ngäller   bl.a.   vid   nedläggningen   av  Lapplands\r\njägarregemente  (I  22/GJ  66)  i  Kiruna, Roslagens\r\nluftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje och Dalregementet (I\r\n13/Fo 53) i Falun.\r\nI sin årsredovisning pekar Försvarsmakten också på\r\natt  avvecklingen av fastigheter på avvecklingsorter\r\ngår snabbare  än  planerat.  Samtliga garnisonsorter\r\nsom enligt planeringen skulle ha lämnats den 30 juni\r\n2001 har också kunnat lämnas inom utsatt tid.\r\nSammanfattningsvis     anser    regeringen     att\r\nomstruktureringen         av         Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation  i  allt  väsentligt  fortlöper  i\r\nenlighet   med  den  inriktning  statsmakterna   har\r\nbestämt.  Regeringen   vill   därutöver  understryka\r\nbetydelsen  av  att  Försvarsmaktens   utredning  av\r\nlångsiktigt behov av mark och fastigheter  skyndsamt\r\nfärdigställs   samt   att   utredningens  slutsatser\r\ninarbetas i Försvarsmaktens planering.\r\n\r\nSkydd mot NBC-stridsmedel\r\n\r\nUnder   2001   har   arbetet   med   att    utveckla\r\nFörsvarsmaktens  NBC-skyddsförmåga  fortskridit.  På\r\nregeringens uppdrag har en NBC-strategi  tagits fram\r\ngemensamt  av  Försvarsmakten och Överstyrelsen  för\r\ncivil  beredskap,  vilken  redovisades  under  2001.\r\nStrategin  omfattade bl.a. förslag till åtgärder för\r\nförbättrat NBC-skydd inom totalförsvaret.\r\n\r\nDen i vissa  fall  bristande  kompetensen  rörande\r\nNBC-skydd  beror  bl.a.  på  att  NBC-moment  sällan\r\nförekommer  vid  större övningar. Vidare konstaterar\r\nregeringen att Högkvarteret  har vissa begränsningar\r\ni  sin  förmåga  att leda verksamhet  avseende  NBC-\r\nskydd, främst beroende på begränsningar i tillgången\r\ntill   kompetens.  En   kurs   för   NBC-handläggare\r\ngenomfördes under 2001 med gott resultat.\r\n\r\nAmmunitions- och minröjning\r\n\r\nUnder 2001  har  Sveriges internationella engagemang\r\ninom ammunitions- och minröjningsområdet fortsatt.\r\n\r\nDe initiativ som Sverige har tagit syftar till att\r\ndels bidra till att  lösa  det globala problemet med\r\nminor och oexploderad ammunition, dels förbättra vår\r\negen  ammunitions-  och minröjningsförmåga  för  att\r\nmöta ett eventuellt framtida behov inom landet.\r\nSverige   har  även  varit   engagerat   i   olika\r\ninternationella  samarbetsforum  och  där verkat för\r\nregleringar  av  vapen  och  ammunition som  kan  ge\r\nupphov till s.k. explosiva lämningar av krig.\r\nRegeringen  kommer att fortsätta  arbetet  för  en\r\nglobal  anslutning  till  Ottawakonventionen  vilken\r\nförbjuder användning, lagring och produktion av s.k.\r\nantipersonella minor.\r\nUnder 2001  har forsknings- och teknikutvecklingen\r\ninom ammunitions-  och minröjningsområdet varit högt\r\nprioriterad.  Bland  annat   har   nya  metoder  för\r\ndetektion  och  träningsmetoder  för  minhundar  har\r\nprovats.  Vidare har försök med olika maskinaggregat\r\nför minröjning genomförts. Omfattande utbildning har\r\nbedrivits   i   Totalförsvarets   ammunitions-   och\r\nminröjningscentrums   (Swedec)   regi,   bl.a.   för\r\nutlandsstyrkan.\r\nInom    utlandsstyrkan    har   ammunitions-   och\r\nminröjningspersonal  under 2001  varit  engagerad  i\r\nbl.a.  Kosovo och Kambodja.  Sjöminröjningsuppgifter\r\nhar  utförts   längs   den   baltiska   kusten   och\r\nsjöminröjningsutbildning   har   bedrivits  i  bl.a.\r\nSingapore.\r\nRegeringen avser att utifrån den  samlade  syn  på\r\nminhantering  som  presenterades för riksdagen i maj\r\n2002  fortsatt  verka   för   ett   starkt   svenskt\r\nengagemang inom området.\r\n\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling\r\n\r\n\r\nMateriel\r\n\r\nRegeringen  redovisar  i  propositionen  (s. 40) ett\r\nflertal  större  materielsystem  som under 2001  har\r\ntillförts  Försvarsmakten samt ett  antal  viktigare\r\nstudier och utvecklingsprojekt som genomförts.\r\n\r\nAvveckling\r\n\r\nFörsvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under året\r\navvecklats med hög prioritet. Avvecklingen av sådana\r\nförnödenheter   som  med  anledning  av  de  senaste\r\nförsvarsbesluten  bedömts  som  överskott  inom  det\r\nmilitära  försvaret,  skall  enligt  Försvarsmaktens\r\nplanering vara klar senast 2004. Förutom  utgallring\r\ngenom  försäljning  och  destruktion  har avveckling\r\näven   skett  genom  t.ex.  överföring  till   andra\r\nstatliga    myndigheter    och    till    frivilliga\r\nförsvarsorganisationer, gåva till humanitärt bistånd\r\nsamt     gåva     inom    ramen    för    bilateralt\r\nsäkerhetsfrämjande  stöd  till Estland, Lettland och\r\nLitauen.\r\n\r\nFörsvarsmakten   har   uppdragit   åt   Försvarets\r\nmaterielverk att sälja överskottsmaterielen.\r\n\r\nAnläggningar\r\n\r\nRegeringens inriktning är  att  anläggningar  som ej\r\nlängre   erfordras   i   insatsorganisationen  skall\r\navvecklas. Avvecklingen av  försvarsfastigheter  har\r\ngått snabbare än planerat.\r\n\r\nForskning och teknikutveckling\r\n\r\nRegeringen redovisar i propositionen (s. 41) områden\r\ninom vilka Försvarsmakten har beställt forskning och\r\nteknikutveckling,     bl.a.     när    det    gäller\r\nspaningsförmåga, ledningsförmåga, bekämpningsförmåga\r\noch skyddsförmåga.\r\n\r\nFörsvarsmakten   har   också,   på   uppdrag    av\r\nregeringen,\r\n-  initierat ett brett s.k. demonstratorprogram\r\nmed   förstudier   och   förberedelser   för\r\nbeställningar    i   syfte   att   förstärka\r\nFörsvarsmaktens anpassningsförmåga  samt för\r\natt  bidra  till  att  utveckla  alternativa\r\nmateriellösningar  och  beslutsunderlag  för\r\nframtida vägval,\r\n-\r\n·  fortsatt bygga upp kunskap inom IT-området,\r\n·\r\n1fortsatt   bedriva   NBC-studier   samordnat   inom\r\ntotalförsvaret samt\r\n2\r\n·  satsat på att tillvarata civil forskning.\r\n·\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut har bidragit till\r\nFörsvarsmaktens  långsiktiga  utveckling  genom  att\r\nlämna forsknings- och utvecklingsunderlag  för bl.a.\r\nsystemövergripande  studier  av det nätverksbaserade\r\nförsvaret.   Myndigheten  har  även   bidragit   med\r\nunderlag  om  förbands-   och  systemutformning,  om\r\nmaterielfrågor  samt om ett  miljöanpassat  försvar.\r\nInstitutet har även lämnat operationsanalytiskt stöd\r\ntill Försvarsmakten.  Utöver  detta  har myndigheten\r\nbidragit   med   modelleringar,   simuleringar   och\r\ndemonstratorer för utveckling, utbildning och övning\r\ninom Försvarsmakten.\r\n\r\nTotalförsvarets  forskningsinstitut   har   vidare\r\nunder  2001 bedrivit försvars- och säkerhetspolitisk\r\nforskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning\r\nsamt flygteknisk  resurs-  och  kompetensutveckling.\r\nUnder hösten 2001 analyserades också  de  misstänkta\r\nmjältbrandsförsändelserna som påträffades runt  om i\r\nSverige.  Den flygtekniska forskningen har inriktats\r\nmot bl.a. aerodynamik  och  hållfasthet och har till\r\nstor del bedrivits i internationellt samarbete.\r\nFörsvarets   materielverk   har    bidragit   till\r\nFörsvarsmaktens  långsiktiga  utveckling  med  bl.a.\r\nbeskrivningar av framtida tekniska  systemlösningar,\r\nunderlag         till         forsknings-        och\r\nteknikutvecklingsstrategier.   I   syfte   att   mer\r\nkostnadseffektivt   kunna  utforska   nya   tekniska\r\nlösningar   och   materielsystem    har   Försvarets\r\nmaterielverk,  med stöd av Försvarsmakten,  inrättat\r\nett centrum för  modellering  och simulering. Vidare\r\nhar  Försvarets  materielverk,  med   underlag  från\r\nindustrin, tagit fram ett omfattande program för nya\r\nteknik-demonstratorer.\r\nFörsvarshögskolan     bedriver    forskning     på\r\nbeställning av Försvarsmakten  inom  forsknings- och\r\nteknikområdena   Ledning   respektive   Urval    och\r\nLedarskap.  Försvarshögskolans  anslag för forskning\r\nhar  i huvudsak använts för att bekosta  professurer\r\noch rekryteringstjänster  vid  skolan  i  syfte  att\r\nbygga   upp   skolans   vetenskapliga   grund.   Den\r\nresterande     delen     av     anslaget    bekostar\r\nsäkerhetspolitisk  och  militärhistorisk  forskning,\r\nnordisk  säkerhetspolitisk   forskning,   stöd  till\r\nregeringens       arbetsgrupp,       skydd       mot\r\ninformationsoperationer    samt    forsknings-   och\r\nutvecklingsverksamhet inom detta område.\r\nFörsvarshögskolan har även på beställning av andra\r\ntotalförsvarsmyndigheter   bedrivit  forskning   och\r\nutveckling inom ett flertal  områden. Främst har det\r\navsett  teknikutveckling  för ledning,  beslutsstöd,\r\nkrishantering och människors säkerhetsbeteende.\r\nDen  säkerhetspolitiska  forskningen   utformas  i\r\ndialog med Försvarsdepartementet.\r\nDen forskning och teknikutveckling som med stöd av\r\nFörsvarets       materielverk,       Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut  och Försvarshögskolan  bedrivits\r\nunder 2001 har enligt regeringens bedömning bidragit\r\ntill   att  långsiktigt   utveckla   Försvarsmaktens\r\noperativa förmåga och kompetenser.\r\n\r\nInternationellt materielsamarbete\r\n\r\nDet övergripande  målet för Sveriges internationella\r\nförsvarsmaterielsamarbete  är  att  säkerställa  att\r\nFörsvarsmaktens behov av materiel kan tillgodoses  i\r\nalla  situationer,  så  att Försvarsmakten därigenom\r\nkan lösa sina uppgifter.\r\n\r\nI det följande sammanfattas  utvecklingen  av  det\r\ninternationella            samarbetet           inom\r\nmaterielförsörjningsområdet.\r\n\r\nEuropa\r\n\r\nInom    ramen    för    det   s.k.   WEAG-samarbetet\r\nundertecknade Sverige 2001 ett övergripande ramavtal\r\nför   forskning   och   teknologisamarbete   benämnt\r\nEuropean  Undertakings  for  Research  Organisation,\r\nProgrammes   and   Activities    (EUROPA).   Avtalet\r\ngodkändes  av  riksdagen  den  4  juni  2002  (prop.\r\n2001/02:157, bet. 2001/02:UU15, rskr. 2001/02:290).\r\n\r\nSverige  har  vidare  under 2002 undertecknat  ett\r\nsamarbetsavtal rörande upphandling  av  tjänster  på\r\nforsknings-  och teknologiområdet benämnt Memorandum\r\nof Understanding  concerning  Participation  in  the\r\nWestern European Armaments Organisation (MOU WEAO).\r\nSom     ett     resultat     från     det     s.k.\r\nsexnationersinitiativets  ramavtal  om  åtgärder för\r\natt  underlätta  omstrukturering  och drift  av  den\r\neuropeiska   försvarsindustrin,  som  undertecknades\r\n2000, har ett  flertal  förslag  till samarbetsavtal\r\nförhandlats fram.\r\nSverige   har   bilaterala   samarbetsavtal    med\r\nflertalet europeiska stater.\r\n\r\nNorden\r\n\r\nVerksamheten  har på senare år ökat såväl vad gäller\r\ngemensamt samarbete  mellan  Danmark, Finland, Norge\r\noch  Sverige som Sveriges bilaterala  samarbete  med\r\ndessa länder. För närvarande är ett flertal nordiska\r\narbetsgrupper  verksamma.  Sedan  några år pågår ett\r\nsamarbete om en gemensam utveckling  av  ubåtar, det\r\ns.k.   Vikingprojektet.   Den   13   september  2001\r\nbeslutade  Finland,  Norge och Sverige att  anskaffa\r\nsamma typ av helikopter  (NH90). De tre länderna har\r\nbeslutat     att    fortsätta    samarbetet     inom\r\nhelikopterprojektet      med     underhålls-     och\r\nutbildningsfrågor.\r\n\r\nFörsvarsindustrierna  i länderna  har  också  ökat\r\nsitt samarbete bl.a. inom  ammunitionsområdet. Den 9\r\njuni   2001   undertecknade  försvarsministrarna   i\r\nDanmark, Finland,  Norge  och  Sverige  ett avtal om\r\nstöd        för        industrisamarbete        inom\r\nförsvarsmaterielområdet.    Avtalet    godkändes   i\r\ndecember  2001 av riksdagen (prop. 2001/02:10,  bet.\r\n2001/02  FöU1,   rskr.   2001/02:104).  Avtalet  har\r\ndärefter ratificerats av Sverige.\r\n\r\nTransatlantiskt samarbete\r\n\r\nSveriges  bilaterala  samarbete  med  USA  har  stor\r\nbetydelse då USA är världsledande inom kvalificerade\r\nförsvarsteknikområden.  Sverige för därför fortsatta\r\ndiskussioner med USA om möjligheterna att underlätta\r\ntekniköverföring  och  främja   ökad  handel  mellan\r\nländerna.\r\n\r\nExportstöd\r\n\r\nDen  exportstödjande  verksamheten  har  under  året\r\nkoncentrerats till stöd för JAS 39 Gripen, flygburet\r\nradarvarningssystem,   stridsledningssystem,   olika\r\nstyrda  vapensystem,  fartyg  och  pansrade  fordon.\r\nStödet har bedrivits samordnat och aktivt från såväl\r\nRegeringskansliet    som    myndigheterna.     Bland\r\nexportstödsframgångar under 2001 kan särskilt nämnas\r\nUngerns val av JAS 39 Gripen.\r\n\r\nVerksamheten inom samrådsforum för exportstöd till\r\nindustrin,     de     s.k.     koordinations-    och\r\nreferensgrupperna  (KRG),  har förändrats  från  att\r\nomfatta  specifika  produkter   till   ett   bredare\r\nproduktområde och systemtänkande. Dessa samrådsforum\r\nleds   av   Regeringskansliet,  med  deltagare  från\r\nberörda myndigheter och industrin.\r\n\r\nRobotstrategin m.m.\r\n\r\nRegeringen informerar  om utvecklingen inom det s.k.\r\nrobotstrategiområdet   omfattande   radarjaktroboten\r\nMeteor,   värmesökande   jaktroboten   IRIS-T,   och\r\nluftvärnrobotsystemet Bamse.\r\n\r\nSverige   undertecknande   i    juni    2001   ett\r\nsamarbetsavtal  kallat  Memorandum  of Understanding\r\n(MOU)  avseende  utveckling  av en ny radarjaktrobot\r\nmed lång räckvidd, Meteor, avsedd att beväpna JAS 39\r\nGripen  i  framtiden.  Förutom  Sverige   har   även\r\nStorbritannien,   Frankrike,   Italien  och  Spanien\r\nundertecknat avtalet. Tyskland,  som  också deltar i\r\nprojektet, har dock ännu inte undertecknat  avtalet.\r\nStorbritannien leder Meteorprojektet. I utvecklingen\r\nav  Meteor  kommer  Saab  AB  och Ericsson Microwave\r\nSystems  AB  att  delta.  JAS 39 Gripen  kommer  att\r\nutnyttjas  som  provplattform.   Med  Meteor  kommer\r\nSveriges  operativa  behov av en radarjaktrobot  med\r\nlång räckvidd till JAS  39  Gripen  att  tillgodoses\r\nliksom  vidmakthållande  av viss robotkompetens  vid\r\ninhemsk försvarsindustri.\r\nSverige  deltar  också  i utvecklingen  av  en  ny\r\nvärmesökande jaktrobot, IRIS-T,  till JAS 39 Gripen.\r\nRoboten  utvecklas gemensamt med Tyskland,  Italien,\r\nGrekland   och   Norge.   Regeringen   bedömer   att\r\nutvecklingen  av IRIS-T kommer att slutföras och att\r\nen beställning  av  serierobotar  kan  läggas  våren\r\n2003.\r\nUtvecklingen   av   luftvärnsrobotsystemet   Bamse\r\nfortsätter.  De  tekniska  problem som funnits är nu\r\nlösta,  och  systemet  bedöms kunna  levereras  till\r\nFörsvarsmakten   med   början   2006.   Den   tänkta\r\nvidareutvecklingen av Bamse till Bamse DGA, dvs. ett\r\nsystem  med  s.k.  digital   gruppantennteknik,  som\r\nförutsattes   för   att   kunna   tillgodose   bl.a.\r\nsjöstridskrafternas  behov,  bedöms  av   Försvarets\r\nmaterielverk inte gå att realisera före 2015.  Detta\r\när  för  sent för att kunna tillgodose ett operativt\r\nbehov inom  Försvarsmakten.  Försvarets materielverk\r\ngenomför bl.a. av denna anledning ett arbete med att\r\nta  fram  en  ny  samlad robot- och  sensorstrategi.\r\nSamtidigt      genomför       Försvarsmakten      en\r\nluftförsvarsstudie för att ta fram underlag för hela\r\nluftförsvarsfunktionens   utveckling,    dvs.   både\r\navseende  flygstridskrafter och luftvärn. Resultatet\r\nav luftförsvarsstudien  och arbetet med en ny robot-\r\noch sensorstrategi kommer att ingå i Försvarsmaktens\r\nunderlag  inför  nästa  försvarsbeslut.   Regeringen\r\nåterkommer    till   riksdagen   avseende   framtida\r\nrobotstrategi  m.m.   i  propositionen  inför  nästa\r\nförsvarsbeslut.\r\n\r\nInsatser\r\n\r\n\r\nGrundberedskap\r\n\r\nBeredskapen  har  upprätthållits   enligt   de  krav\r\nregeringen ställt.\r\n\r\nLednings- och försvarsunderrättelsekompetensen har\r\nutvecklats bl.a. genom de åtgärder och översyner  av\r\nplaner  som föranleddes av terrorangreppen i USA den\r\n11 september 2001.\r\n\r\nInternationella insatser\r\n\r\nSFOR\r\n\r\nNato har  i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd\r\nlett en multinationell fredsstyrka (SFOR) i Bosnien-\r\nHercegovina sedan december 1995.\r\n\r\nSverige har under 2001 bidragit med ca 30 personer\r\ntill SFOR.  Huvuddelen  av  dessa  tjänstgör  i  den\r\nnordisk-polska    bataljonsstridsgruppen   och   har\r\nframför allt bestått av personal med Cimic-uppgifter\r\n(civil-militär samverkan).  Dessutom  har officerare\r\ntjänstgjort i SFOR:s högkvarter.\r\n\r\nKFOR\r\n\r\nFN:s  säkerhetsråd  har  gett ett bemyndigande  till\r\nNato samt mandat för en multinationell fredsstyrka i\r\nKosovo med stöd av kapitel  VII  i  FN-stadgan.  Den\r\ninternationella  fredsstyrkan  KFOR  har  funnits  i\r\nKosovo  sedan  den  11  juni  1999 och leds av Nato.\r\nSverige  har sedan hösten 1999 bidragit  med  trupp.\r\nUnder  2001  har  Sverige  bidragit  med  ca  1  600\r\npersoner till KFOR.\r\n\r\nTrenden  att  svenska  förband  understöder  eller\r\nunderställs  förband  från andra nationer eller vice\r\nversa fortsätter att öka.  Detta  ställer högre krav\r\npå   svensk   personal   att  kunna  arbeta   i   en\r\nmultinationell    miljö.    Vidare     ökar    bl.a.\r\ninteroperabilitetskraven på materielen.\r\nUnder året har två bataljoner utbildats (KS 04 och\r\nKS  05). Personalrekryteringen har i stort  fungerat\r\ntillfredsställande.\r\n\r\nUNMEE (United Nations Mission in Eritrea and Ethiopia)\r\n\r\nI november  2000  beslutade  regeringen  att Sverige\r\nunder  sex månader skulle ställa fem stabsofficerare\r\ntill förfogande  som  ett svenskt bidrag till den av\r\nSHIRBRIG ledda FN-insatsen i Etiopien-Eritrea.\r\n\r\nRegeringen   anser   att    den    internationella\r\nverksamheten  har  genomförts med gott resultat  och\r\nhar bidragit till ökad  förmåga  att i samverkan med\r\nandra  länder  planera och genomföra  fredsbevarande\r\noperationer samt  ökad  förmåga  att lämna stöd till\r\nfredsfrämjande     och     humanitär     verksamhet.\r\nVerksamheten  har  även  bidragit  till att öka  den\r\ninternationella kompetensen samt att  ge  effekt vad\r\navser lednings- och logistikkompetens.\r\nDäremot    uppstod    problem    vad   avser   den\r\nkontrakterade personalen då ca 30 %  valde  att inte\r\nfölja     med    kompaniet    till    insatsområdet.\r\nPersonalförsörjningen    av    de    internationella\r\nförbanden,  inklusive  snabbinsatsförbanden,  kommer\r\natt  studeras  närmare vid  införandet  av  det  nya\r\npersonalförsörjningssystemet.\r\n\r\nBeredskap för internationella insatser\r\n\r\nUnder   2001  har  Försvarsmakten   lagt   ned   ett\r\nomfattande  arbete på att organisera och utveckla de\r\nresurser och  förband  som  är  anmälda  till  olika\r\ninternationella   styrkeregister.  Verksamheten  har\r\nomfattat    förband    ur    armé-,    marin-    och\r\nflygstridskrafterna. Förbanden  har  i  huvudsak  30\r\ndagars beredskap.\r\n\r\nUnder   året   har   arbetet   inom  det  nordiska\r\nsamarbetet   för   fredsfrämjande   och   humanitära\r\ninsatser (Nordcaps) fördjupats, främst  utvecklandet\r\nav en nordisk styrka upp till brigads storlek.\r\nEtt  stort  antal av Försvarsmaktens personal  har\r\ndeltagit i kurser  inom  ramen  för  partnerskap för\r\nfred  (PFF). Syftet är att öka antalet  anställda  i\r\nFörsvarsmakten   med   kompetens   att  delta  i  de\r\ninternationella    insatser    som    Försvarsmakten\r\ngenomför.\r\nFörsvarsmakten  har  under  2001  deltagit  i  ett\r\ntiotal  PFF-övningar  eller övningar i  PFF:s  anda.\r\nDärutöver har Sverige stått  som värd för övningen i\r\nPFF:s  anda  Viking  01.  Under  sommaren  2002  har\r\nSverige  stått  som  värd för Nordic  Peace  02,  en\r\növning i PFF:s anda.\r\nSammantaget bedömer  regeringen att den verksamhet\r\nsom  Försvarsmakten  bedriver   som   beredskap  för\r\ninternationella  insatser  har genomförts  med  gott\r\nresultat.\r\n\r\nIncidentinsatser\r\n\r\nIncidentberedskapen har upprätthållits  med resurser\r\nur grundorganisationen i enlighet med ställda  krav.\r\nInsatser   har   genomförts   med   tyngdpunkt   mot\r\nterritoriell integritet.\r\n\r\nInga   konstaterade  kränkningar  till  sjöss  har\r\nrapporterats.  Dock  rapporterar  Försvarsmakten att\r\ndet   vid  ett  tillfälle  skett  möjlig   främmande\r\nundervattensverksamhet.\r\nUnder  2001  har  19  konstaterade  kränkningar av\r\nsvenskt  luftrum  skett.  Bristande  kunskap   eller\r\nbristande respekt för våra tillträdesbestämmelser är\r\norsak  till  kränkningarna. Vid några tillfällen har\r\ningripande    mot     brott     mot    de    svenska\r\ntillträdesbestämmelserna  inte  genomförts   på  ett\r\ntillfredsställande sätt.\r\nSammantaget  bedömer regeringen att Försvarsmakten\r\nupprätthållit beredskap  och  upptäckt samt ingripit\r\nmot kränkningar i allt väsentligt  i enlighet med de\r\nkrav regeringen ställt.\r\n\r\nStöd till samhället\r\n\r\nNågra svåra påfrestningar på samhället  i  fred  har\r\ninte   inträffat   under  2001.  Försvarsmakten  har\r\nbeslutat  att  förvara   viss   materiel   som  ofta\r\nefterfrågas vid insatser till stöd för samhället  så\r\natt  den  snabbt  kan  lämnas ut. För att underlätta\r\nstöd   har   Försvarsmakten    vidare   deltagit   i\r\nsamverkansmöten med merparten av  de myndigheter som\r\nhar  ett  huvudansvar om en svår påfrestning  skulle\r\nkomma att inträffa. Planeringen har också fördjupats\r\ninom    områdena     allvarliga     störningar    på\r\nelförsörjningen och inom området kärnenergiolyckor.\r\n\r\nFörsvarsmakten        har        biträtt       vid\r\nräddningstjänstinsatser      i      samband      med\r\növersvämningarna i Västernorrland under hösten 2001.\r\nVidare   har  myndigheten  medverkat  med  materiel,\r\nbandvagnar  och  personal  vid  räddningstjänst  vid\r\nsnöröjning  i  Uppsala län och i Skåne län. I övrigt\r\nhar  stöd  vid räddningstjänstinsatser  lämnats  vid\r\nbl.a. drygt  100  fall  av eftersökning av försvunna\r\npersoner,   ett   mindre  antal   bränder   och   en\r\nkemikalieolycka.\r\nFörsvarsmaktens stöd till samhället med helikopter\r\när   av   särskild   betydelse    ur   ett   allmänt\r\nsamhällsperspektiv.  Helikopterförbanden  har  under\r\n2001 genomfört 761 uppdrag.  År 2000 genomfördes 690\r\nuppdrag  och  1999  genomfördes  846   uppdrag.   Av\r\nuppdragen 2001 avsåg drygt 280 uppdrag insatser inom\r\nramen  för  flyg-  eller  sjöräddning.  370  uppdrag\r\ngenomfördes inom ramen för Försvarsmaktens avtal med\r\nVästerbottens läns landsting om sjuktransporter  för\r\nsjukvårdshuvudmannen med helikopter.\r\nFörsvarsmakten  anger att myndighetens förmåga att\r\nstärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar\r\npå samhället i fred sammantaget är god.\r\nSom     regeringen    anmälde     i     föregående\r\nbudgetproposition   har   regeringen   medgett   att\r\nFörsvarsmakten  fick  dels  omförhandla  avtalet med\r\nSjöfartsverket  om  helikopter  i  beredskap,   dels\r\navsluta   stödet   till   sjukvårdshuvudmännen   med\r\nsjuktransporter  med  helikopter. I årsredovisningen\r\nanmäler Försvarsmakten  att  myndigheten inte kommer\r\natt teckna nya avtal med sjukvårdshuvudmännen.\r\nRegeringen kan konstatera att Försvarsmaktens stöd\r\ntill  samhället  även under 2001  varit  omfattande.\r\nViktiga insatser har  gjorts vid räddningstjänst vid\r\növersvämningar  och  vid   snöoväder.   Därtill  har\r\nFörsvarsmaktens  helikopterförbands verksamhet  inom\r\nramen för räddningstjänst  och  vid  sjuktransporter\r\nmed    helikopter    varit   mycket   betydelsefull.\r\nRegeringen  anser  att den  genomförda  verksamheten\r\nligger i linje med den  inriktning statsmakterna har\r\ngivit.\r\n\r\nFörsvarsunderrättelseverksamhet\r\n\r\n\r\nRegeringskansliet har under  2001  påbörjat  arbetet\r\nmed    att    ge    en   tydligare   inriktning   av\r\nunderrättelseverksamheten          vad         avser\r\nRegeringskansliets    ettåriga   underrättelsebehov.\r\nInriktningen         gällde         de          s.k.\r\nförsvarsunderrättelsemyndigheterna  (Försvarsmakten,\r\nFörsvarets       radioanstalt,       Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut   och  Försvarets  materielverk).\r\nUtöver      de     traditionella      hoten      som\r\nunderrättelsetjänsten  skall arbeta med har nya hot,\r\noch de underrättelsebehov  som Sveriges deltagande i\r\ninternationella insatser ställer,  kommit  att få en\r\nalltmer    framträdande   roll.   I   huvudsak   har\r\nunderrättelsetjänsterna   uppfyllt   de   krav   som\r\nregeringen har ställt i dessa avseenden.\r\n\r\nTerrorattackerna  den  11  september  2001 mot USA\r\npåverkade alla nationella underrättelsetjänster. Den\r\nnya  situationen  innebar  en  viss ominriktning  av\r\nunderrättelsetjänsterna. I allt väsentligt fungerade\r\ndetta  väl  och information kunde  delges  relevanta\r\ninstitutioner.\r\nRegeringskansliet har ökat sin förmåga att löpande\r\nfölja och bedöma  underrättelseunderlaget  och på så\r\nsätt  få en sammanvägd syn på hot mot landets  yttre\r\nsäkerhet  och  intressen. Regeringen beslutade den 6\r\nseptember 2001 om direktiv (2001:66) för en särskild\r\nutredare som skall  se över Försvarets radioanstalts\r\nverksamhet. Utredaren  skall  redovisa resultatet av\r\nsitt arbete senast den 30 oktober 2002.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nRiksdagen beslutade i maj 1998 om en ny struktur för\r\nstyrning av Försvarsmakten (prop.  1997/98:83,  bet.\r\n1997/98:FöU10,  rskr.  1997/98:269). Som följd härav\r\nsker resultatredovisningen sedan 1999 i verksamhets-\r\noch förmågetermer.\r\n\r\nRiksdagen    har   efterfrågat    en    förbättrad\r\nresultatredovisning  från  regeringen.  Förra hösten\r\nerinrade utskottet om (bet. 2001/02:FöU1  s. 37) att\r\nriksdagen     tidigare    begärt    en    förbättrad\r\nresultatredovisning  från  regeringen. Vad utskottet\r\ndå främst saknade var en koppling  mellan  de  olika\r\nverksamhetsgrenarna   och   tillhörande   kostnader.\r\nUtskottet      konstaterade      samtidigt,      med\r\ntillfredsställelse,    att   den   då   föreliggande\r\nresultatredogörelsen hade utvecklats och förbättrats\r\njämfört med tidigare år. Ytterligare steg borde dock\r\nkunna  tas.  Bland  annat pekade  utskottet  på  den\r\nbristande   kopplingen    mellan    kostnader    och\r\nverksamhetens  resultat  samt  det  önskvärda  i att\r\nytterligare  utveckla  den  s.k. spårbarheten för de\r\noperativa     förmågorna    och    de    strategiska\r\nkompetenserna.\r\nUtskottet   anser    att   den   nu   föreliggande\r\nresultatredovisningen   är   detaljerad   men   ändå\r\növerskådlig. Den är mer genomarbetad  än  föregående\r\nårs  text  och innebär, sett som en helhet, en  klar\r\nförbättring.  Regeringen  har  återkommit  inom  ett\r\nflertal   områden   där   utskottet   tidigare  haft\r\nsynpunkter eller begärt en redovisning, exempelvis i\r\nfråga om\r\n·  bristerna i samtrimning av förband,\r\n·\r\n-  risken  för  att  officerares kompetens  att\r\nleda bataljon och högre förband urholkas,\r\n-\r\n·  brister när det gäller tillgången  på flygförare,\r\nhelikopterförare och helikoptertekniker,\r\n·\r\n1. de   höga  avgångarna  för  pliktpersonal   under\r\ntjänstgöringen,\r\n2.\r\n-  personalutvecklingen i övrigt,\r\n-\r\n·  kvinnliga officerares situation,\r\n·\r\n-   frågor    som    rör    diskriminering,\r\njämställdhet och sexuella trakasserier,\r\n-\r\n-   ammunitions- och minröjning.\r\n-\r\nVidare  görs  i  betydligt  större  utsträckning  än\r\nföregående  år  jämförelser  av  hur resultatet  har\r\nutvecklats  mellan  olika  år.  Även  detta  innebär\r\nenligt utskottets mening en klar förbättring.\r\n\r\nDock  saknas  fortfarande  i stor utsträckning  en\r\nkoppling mellan vilken verksamhet som genomförts och\r\nvilka   kostnader   som  detta  har   medfört.   Det\r\ntydligaste exemplet på  detta är redogörelsen för de\r\ninternationella  insatserna.   Utskottet   vill  här\r\nerinra  om att det ansett det vara självklart  (bet.\r\n20001/02:FöU1  s. 67) att riksdagen skall informeras\r\nom vilka insatser  som  planeras  för fredsfrämjande\r\ntruppinsatser  och  vilka kostnader som  budgeterats\r\nhärför.   Lika   självklart   bör   det   vara   att\r\nåterredovisa  resultatet  av  verksamheten  i  samma\r\ntermer.\r\nUtskottet utgår  från  att  regeringen  i kommande\r\nbudgetproposition    tar    ytterligare    steg    i\r\nutvecklingen     av    resultatredovisningen    till\r\nriksdagen.\r\nUtskottet     konstaterar      att     regeringens\r\nresultatredovisning  innehåller såväl  positiva  som\r\nnegativa omdömen. Till de positiva hör:\r\n·  Sammantaget är Försvarsmaktens  förmåga  att lösa\r\nde    av    statsmakterna   ställda   uppgifterna\r\ngodtagbar.\r\n·\r\n-  Läget är,  trots vissa brister, godtagbart för\r\nde       operativa        lednings-        och\r\nunderhållsförbanden,      arméstridskrafterna,\r\nmarinstridskrafterna, flygstridskrafterna  och\r\nhelikopterförbanden,    sett    i   ett   kort\r\nperspektiv och i nuvarande omvärldsläge.\r\n-\r\n1. Flygförar-     och     teknikerläget     har\r\nförbättrats.\r\n2.\r\n·  Avgångarna  under  pliktpersonalens  tjänstgöring\r\nhar minskat.\r\n·\r\n1     Ny   materiel   har   tillförts   i  betydande\r\nomfattning.\r\n2\r\n·  Antalet   skador   under  plikttjänstgöring   har\r\nminskat.\r\n·\r\n1. Omstruktureringen      av      Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation går planenligt.\r\n2.\r\nTill de negativa hör:\r\n-  Arméstridskrafternas övningsverksamhet  har  inte\r\nkunnat  ges  erforderlig  omfattning. Det brister\r\nfortfarande  i  samträning av  förband  på  nivån\r\nbataljon och högre.  Officerarnas  kompetens  att\r\nföra  bataljon  och  högre  förband  riskerar att\r\nurholkas.\r\n-\r\n·  Marinstridskrafternas övningsverksamhet  har måst\r\nreduceras till ett minimum.\r\n·\r\n·  Flygförare    och   helikopterförare   har   fått\r\notillräcklig  träning  till  följd  av  reducerad\r\nflygtid.\r\n·\r\n·  Antalet hemvärnsmän har minskat.\r\n·\r\n·  Flera  av problemen  inom  helikopterverksamheten\r\nkvarstår.\r\n·\r\n·  De  utbildningsvolymer   för   värnpliktiga   som\r\nregleringsbrevet angett har inte uppnåtts.\r\n·\r\n1. Avgångarna  på  egen  begäran för yrkesofficerare\r\nhar varit högre än förutsett.  Som tidigare år är\r\ndet främst yngre och högutbildade  officerare som\r\nslutar på egen begäran.\r\n2.\r\nUtskottet återkommer med synpunkter på  vissa av här\r\nredovisade   brister  och  problem  i  samband   med\r\nbehandlingen av  regeringens  budgetförslag  och med\r\nanledning därav avgivna motioner.\r\n\r\n\r\nInriktning\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlar i det följande vad regeringen  i\r\nbudgetpropositionen   (s.   48-71)   har  anfört  om\r\ninriktning       av       Försvarsmaktens      olika\r\nverksamhetsgrenar,  nämligen  Utbildning,  planering\r\nm.m.,  Materiel,  anläggningar  samt  forskning  och\r\nteknikutveckling  respektive   Insatser.   Utskottet\r\nbehandlar  också  härtill  hörande  motioner avgivna\r\nunder  allmänna  motionstiden, nämligen  Fö211  (m),\r\nFö215 (v) yrkandena  1-5,  Fö220  (m,  fp kd), Fö232\r\n(fp),  Fö241  (fp) yrkandena 1, 2 och 4, Fö246  (s),\r\nFö254 (kd) yrkandena  6,  7  och  11-13,  Fö260  (m)\r\nyrkandena 5, 6 och 9 och Fö271 (mp, fp, v) yrkandena\r\n5-9.\r\n\r\n\r\nInriktning av utbildning, planering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nInriktningen för utbildning, planering m.m.\r\nUtskottet  ansluter  sig  till regeringens bedömning  av\r\ninriktningen   för   2003   för   utbildning,\r\nplanering   m.m.   Utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen avslår motionerna Fö215 (v) yrkande\r\n1,  Fö254  (kd) yrkandena 6, 7 och 11-13 samt\r\nFö260 (m) yrkandena 5 och 6.\r\nLivgardet  och  Försvarsmaktens  centrum  för\r\ninternationell verksamhet\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag (punkt 2) att lägga ned Livgardet och\r\nFörsvarsmaktens  centrum  för  internationell\r\nverksamhet samt att inrätta Livgardet.\r\nOperativa insatsledningen\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  godkänner  regeringens\r\nförslag    (punkt    3)    att    lägga   ned\r\norganisationsenheten  Operativa\r\ninsatsledningen  samt att avslå motion  Fö215\r\n(v) yrkande 5.\r\nMuskö örlogsvarv\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag (punkt 4) för verksamheten  vid Muskö\r\nörlogsvarv samt avslår motion Fö246 (s).\r\nHelikopterverksamheten vid Säve\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö211\r\n(m), Fö215 (v) yrkande 4 och Fö232 (fp).\r\nFlygskolan\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motion Fö220 (m,\r\nfp, kd).\r\nMinröjningsverksamhet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö215\r\n(v) yrkande 3, Fö241 (fp) yrkandena 1,  2 och\r\n4 samt Fö271 (mp, fp, v) yrkandena 2 och 5-9.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtbildning, planering m.m.\r\n\r\nRegeringen  bedömer  att  inriktningen för 2003  för\r\nutbildning, planering m.m. bör vara följande:\r\n\r\nFörmågan till väpnad strid  skall  utgöra  grunden\r\nför  utbildning,  planering  m.m.  Utbildnings-  och\r\növningsverksamheten   skall  inriktas  mot  att  öka\r\nförmågan  att  verka  inom   ramen   för   operativt\r\nsamordnade  insatser.  Insatsorganisationens förmåga\r\natt genomföra operativt  samordnade insatser och att\r\nsamverka med civila delar  av  totalförsvaret  skall\r\nökas.\r\nFörmågan  att  genomföra  internationella insatser\r\nmed  förband  som  är  anmälda till  internationella\r\nstyrkeregister  skall  utvecklas   i   enlighet  med\r\nregeringens särskilda beslut. Förband som är anmälda\r\ntill  internationella  styrkeregister  skall  därför\r\nprioriteras   i   utvecklings-,   utbildnings-   och\r\növningssammanhang.   Utbildningen  av   värnpliktiga\r\nskall  även  beakta  behovet   av  rekrytering  till\r\ninternationella insatser.\r\nVerksamheten skall även fortsättningsvis  bedrivas\r\nså  att utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar\r\nsker samordnat inom Försvarsmakten.\r\n\r\nSom skäl  för  sin  bedömning anför regeringen bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nFörmågan till väpnad  strid  utgör  en grundläggande\r\nförutsättning  för att landet skall kunna  försvaras\r\nmot ett väpnat angrepp.  Förmågan  till väpnad strid\r\ninnebär  även  att  förmågan  att  lösa  uppgifterna\r\nterritoriell  integritet,  stöd  till samhället  och\r\ninternationella insatser grundläggs.  För  att  lösa\r\nuppgiften  internationella  insatser  krävs dock att\r\nförmågan till väpnad strid kompletteras  med  en för\r\ninternationella     insatser    särskild    anpassad\r\nförmågeuppbyggnad. Därför skall förband anmälda till\r\ninternationella   styrkeregister    prioriteras    i\r\nutvecklings-,  utbildnings- och övningssammanhang så\r\natt en sådan förmågeuppbyggnad säkerställs.\r\n\r\nFörsvarsmakten  har  i  budgetunderlaget  för 2003\r\nredovisat  en  ambition för övningsverksamheten  som\r\ninnebär en ökning  jämfört  med  den under 2001 låga\r\nnivån.\r\nRegeringen     anser     det     angeläget     att\r\növningsverksamheten  inriktas  mot  att  säkerställa\r\nnödvändig  kompetens  inom officerskåren, bl.a.  när\r\ndet   gäller   förmågan   att    leda   förband   på\r\nbataljonsnivån  och högre nivåer samt  att  övningar\r\ngenomförs regelbundet på dessa förbandsnivåer.\r\nDet  moderna,  flexibla   och   rörliga  försvaret\r\nutvecklas  mot att bli ett nätverksbaserat  försvar.\r\nGenom   att   bygga    samman    informations-   och\r\nsensorsystem med beslutstödssystem och verkanssystem\r\nbör förutsättningar kunna skapas för  att  snabbt få\r\nökad  verkan  i  de  mål som bekämpas eller på annat\r\nsätt påverkas.\r\nEn   av  grunderna  för   att   uppnå   balans   i\r\ninsatsförsvaret  är således att stärka förmågan till\r\ngod omvärldsuppfattning och förmågan till ledning av\r\ninsatser.\r\nUtvecklingen  bör,   enligt   regeringens  mening,\r\nbaseras  på  utnyttjandet av taktiska  och  tekniska\r\ndemonstratorer  samt  simulatorer.  I  det  följande\r\nsammanfattas  vad  regeringen anfört om inriktningen\r\nför   utbildning,   planering    m.m.    för   2003.\r\nÖversiktligt anges även inriktningen för 2004.\r\n\r\nLednings- och underhållsförband\r\n\r\nUnder 2003 kommer de taktiska kommandona i Operativa\r\ninsatsledningen att leda större förbandsövningar.  I\r\növrigt   kommer   verksamheten   vid  lednings-  och\r\nunderhållsförbanden  till stor del  att  präglas  av\r\nFörsvarsmaktens  pågående  omstrukturering  och  den\r\nverksamhetsledning  som  är  förknippad  med  denna.\r\nOperativa   insatsledningens   samlokalisering  till\r\nUppsala  påbörjas.  Utvecklingen av  Försvarsmaktens\r\nlogistik   fortsätter.    Resurser   för   att   öva\r\ninsatsledning  av  mer  omfattande   karaktär   (med\r\ntillhörande   underhållstjänst)   bedöms  mot  denna\r\nbakgrund   tidigast   kunna   avdelas  under   2004.\r\nÖvningsverksamhet  i  högre  förbandsnivåer   kommer\r\ndärmed att vara av begränsad omfattning, i synnerhet\r\nvad avser ledning av operativt sammansatta förband.\r\n\r\nFrån  2003  skall införandet av två nya typförband\r\npåbörjas:           IT-säkerhetsenhet            och\r\nsignalspaningsbataljon.\r\nUnder 2004 skall förmågan att genomföra nationella\r\noperationer  utvecklas  och  den operativa ledningen\r\nprövas och utvärderas. Mot bakgrund  av den sedan en\r\nlång  tid  begränsade  övningsverksamheten  i  högre\r\nförbandsnivåer bedömer regeringen  det  vara av stor\r\nvikt att denna prövning och utvärdering genomförs.\r\n\r\nArméstridskrafter\r\n\r\nFör arméstridskrafterna prioriteras utvecklingen  av\r\nförband   som   är   anmälda   till  internationella\r\nstyrkeregister inklusive genomförande  av  beslutade\r\ninternationella    insatser    och   utveckling   av\r\nprioriterade    förband    i   insatsorganisationen.\r\nFörmågan  till  väpnad  strid  och   utnyttjande  av\r\nförband i behovssammansatta operativa  insatsstyrkor\r\nutgör  fortsatt  grund för förbandsverksamheten  för\r\nstridskrafterna.\r\n\r\nUtbildning  bör ske  i  bataljon  inom  ramen  för\r\nbrigad såväl nationellt  som internationellt. Del av\r\növningsverksamheten   skall    ske   med   operativt\r\nsammansatta insatsstyrkor.\r\nInternationaliseringen    av   arméstridskrafterna\r\nkommer att fortsätta. Internationella  övningsmoment\r\nkommer    att   ingå   som   en   naturlig   del   i\r\ngrundutbildningen   av   totalförsvarspliktiga   som\r\nfullgör värnplikt.\r\nRegeringen  anser att det är viktigt att följa upp\r\nhur       den      framtida       övnings-       och\r\nutbildningsverksamheten  utvecklas under de kommande\r\nåren. Kompetensen att leda  högre  förband  samt att\r\nsamträna förband i bataljon och högre är två viktiga\r\nfrågor under den närmsta framtiden.\r\nI syfte att öka antalet totalförsvarspliktiga  som\r\nfullgör  värnplikt  i hemvärnet avser Försvarsmakten\r\natt  uppdra  åt  Totalförsvarets  pliktverk  att,  i\r\nsamband      med      mönstring,       fråga      de\r\ntotalförsvarspliktiga       om      intresse      av\r\nkorttidsutbildning för placering i hemvärnet.\r\nFör  närvarande  finns  ca  300   reservofficerare\r\nplacerade som främst bataljons- eller  kompanichefer\r\ni hemvärnet. Regeringen anser att åtgärder  för  att\r\nöka denna befälsresurs bör genomföras.\r\nRegeringen  noterar  att  drygt  7 % av personalen\r\navgår ur hemvärnet under ett år. Orsakerna  till det\r\nminskande antalet hemvärnsmän kommer att följas  upp\r\nav  regeringen. Detta gör att det i dag inte går att\r\nexakt   ange   antalet  fulltaliga  hemvärnsförband.\r\nRegeringen anser  att  åtgärder  för att nyrekrytera\r\neller behålla personal måste vidtas.\r\nRegeringen   vill   också   i   detta   sammanhang\r\nunderstryka   den   betydelse   hemvärnet   har  för\r\nFörsvarsmaktens förankring i samhället.\r\nÄven  under  2004  bör  internationaliseringen  av\r\narméstridskrafterna  prioriteras.   Slutövningar   i\r\nhögre förbandsnivåer bör genomföras.\r\nRegeringen    har    tidigare   redovisat   (prop.\r\n2001/02:10) utvecklingen inom de nya förbandstyperna\r\ninklusive    utvecklingen    av     de    nationella\r\nskyddsstyrkorna.      I     sammanhanget     anförde\r\nförsvarsutskottet (bet. 2001/02:FöU2) att regeringen\r\nborde återkomma med ett  förslag  till utformning av\r\nde nationella skyddsstyrkorna.\r\nRegeringen  avser att återkomma till  utvecklingen\r\nav de nya förbandstyperna i försvarsbeslutet 2004. I\r\ndet  följande  redovisar   regeringen   den  närmare\r\nutvecklingen   och  utformningen  av  de  nationella\r\nskyddsstyrkorna       inklusive       frågan      om\r\nstadsskytteförbandens           placering          i\r\ninsatsorganisationen.\r\nDe       nationella       skyddsstyrkorna      har\r\nhuvuduppgifterna:\r\n·  skydda befolkning och infrastruktur och\r\n·\r\n·  stödja de operativa insatsförbanden.\r\n·\r\nSkydd   av   befolkning   och  infrastruktur   kan\r\ngenomföras  på olika ambitionsnivåer.  Bevakning  är\r\nden   lägsta   ambitionsnivån.    För   att   skydda\r\ntransporter   krävs   eskort   och   de   nationella\r\nskyddsstyrkorna kan lösa enklare eskortuppgifter.\r\nI   låga   konfliktnivåer   skall   de  nationella\r\nskyddsstyrkorna  främst  skydda mot sabotageenheter.\r\nDet är framför allt hemvärnsförbanden som disponeras\r\nför  dessa  uppgifter  på  grund   av   deras   höga\r\nberedskap.\r\nI   högre   konfliktnivåer   skall  de  nationella\r\nskyddsstyrkorna   kunna   skydda   befolkning    och\r\ninfrastruktur mot mera reguljära förband.\r\nDe  nationella  skyddsstyrkorna  skall  stödja  de\r\noperativa  armé-, marin- och flygstridskrafterna för\r\natt dessa skall  kunna  utnyttjas  optimalt  för att\r\nlösa sina huvuduppgifter.\r\nRegeringen  har  (prop.  2001/02:159)  tydliggjort\r\nhemvärnets och driftvärnets roll och slagit fast att\r\nhemvärnsförbanden  framgent skall utgöra en  central\r\ndel av de nationella skyddsstyrkorna.\r\nFrågan  om  antalet   hemvärnsbataljoner  inom  de\r\nnationella skyddsstyrkorna  bör  särskilt beaktas av\r\nregeringen  i  syfte att säkerställa  personal-  och\r\nmaterieltillförsel.   Hemvärnets   organisation  och\r\nverksamhet    utreds    av   Försvarsmakten    inför\r\nförsvarsbeslutet 2004. Regeringen  anser  att frågor\r\nrörande   bl.a.   hemvärnets   numerär,   uppgifter,\r\nrekrytering, förmåga och funktion inom de nationella\r\nskyddsstyrkorna bör belysas.\r\nRegeringen   betonar  att  det  fortsatt  bör  ske\r\nsatsningar på att  rekrytera  lämpliga personer till\r\nhemvärnet. Till detta bör åtgärder  för  att  minska\r\nvapenförluster     vidtas     och    reglerna    för\r\nvapenförvaring i hemmen ses över.\r\nFörband  ur  de  nationella skyddsstyrkorna  skall\r\nkunna   underställas   Operativa    insatsledningen,\r\nmilitärdistrikten, taktisk chef eller  annan chef ur\r\nde  operativa  insatsförbanden  beroende på  uppgift\r\nm.m.\r\nMilitärdistriktet   ansvarar   för    territoriell\r\nverksamhet inom respektive område. Den territoriella\r\nverksamheten   syftar   till   att  genom  samverkan\r\nsamordna   civila   och  militära  resurser,   skapa\r\nförutsättningar  för  att   genomföra   och   stödja\r\nmilitära insatser m.m.\r\nUppgifterna   är   territoriellt   bundna,  vilket\r\ninnebär   att  de  nationella  skyddsstyrkorna   har\r\nuppgifter inom ett begränsat område.\r\nDe nationella  skyddsstyrkorna skall inte ha någon\r\noperativ rörlighet,  vilket  innebär  att  förbanden\r\ninte   har  en  organisation  eller  utrustning  för\r\ntransporter  mellan olika operationsområden. Däremot\r\nskall förbanden  ha  den taktiska och stridstekniska\r\nrörlighet som krävs för att lösa sina huvuduppgifter\r\nsom nyss beskrivits.\r\nDe nationella skyddsstyrkorna  skall inte ha någon\r\ntyngre  utrustning,  exempelvis  pansarskyttefordon,\r\nartilleri eller luftvärn.\r\nUtöver vad regeringen tidigare har  redovisat till\r\nriksdagen anser regeringen att skyddsstyrkorna  2004\r\nskall  bestå  av 15 ingenjörkompanier och ett marint\r\nbevakningskompani.     Ingenjörkompanierna     skall\r\nunderstödja  de  operativa  förbanden, de nationella\r\nskyddsstyrkorna  samt  det  civila   samhället   med\r\nfältarbetsresurser.\r\nDet marina bevakningskompaniet skall bevaka marina\r\nbasområden i skärgårdsterräng och kustzoner, men med\r\nlägre    kapacitet    för   bekämpning   än   marina\r\nbevakningsbataljoner.\r\nI det framtida nätverksbaserade  försvaret  kan de\r\nnationella      skyddsstyrkorna,      inte     minst\r\nhemvärnsförbanden,    komma   att   utgöra   viktiga\r\nunderrättelsekällor och  därmed  stödja de operativa\r\ninsatsförbanden.\r\nRegeringen   gav  i  regleringsbrevet   för   2002\r\nFörsvarsmakten i  uppdrag  att  redovisa ett förslag\r\ntill      en      differentierad     förmåga     för\r\nstadsskytteförbanden    och    ett    förslag   till\r\nkategorisering i armébrigadförband eller  nationella\r\nskyddsstyrkor.\r\nFörsvarsmakten  föreslår  i  sin  redovisning  att\r\nstadsskyttebataljonerna  i  avvaktan  på  resultatet\r\nfrån pågående utredning tills vidare bör  kvarstå  i\r\noch  redovisas  inom armébrigadförbanden. Regeringen\r\ngör ingen annan bedömning i frågan.\r\n\r\nMarinstridskrafter\r\n\r\nRegeringen   anser   att   övningsverksamheten   och\r\nförbandsutbildningen  i högre förband bör grundas på\r\nväpnad strid och inriktas mot förmåga att verka inom\r\nramen  för  operativt  samordnade  insatser.  Vidare\r\nanser regeringen att marinstridskrafterna under 2003\r\nfortsatt     bör     utvecklas     mot     operativt\r\nbehovssammansatta  styrkor och mot en  ökad  förmåga\r\ntill  samverkan  med  andra  nationers  förband  vid\r\növningar  och insatser i  vårt  närområde  samt  med\r\ncivila myndigheter.\r\n\r\nDet övergripande  målet  för  2003  bör  vara  att\r\nprioritera  utbildnings-  och övningsverksamheten så\r\natt ambitionsnivån successivt  återgår till planerad\r\nnivå och därefter bibehålls.\r\nRegeringen    anser    att   marinstridskrafternas\r\nfortsatta internationalisering  bör  utvecklas  inom\r\nramen   för   det   fördjupade   Östersjösamarbetet.\r\nUtbildning,  planering  m.m. skall vidare  planeras,\r\ngenomföras och följas upp  så  att de även motsvarar\r\nde ökade krav som följer av regeringens  beslut  att\r\nanmäla    vissa    förband    till   internationella\r\nstyrkeregister.\r\nRegeringen informerar i propositionen  om planerad\r\nmaterieltillförsel  samt om studier inför utveckling\r\nav ny materiel. Korvetterna  av  Stockholmsklass och\r\nminröjningsfartyg          av         Landsortsklass\r\nhalvtidsmoderniseras och halvtids-moderniseringen av\r\nminfartyget  Carlskrona  fortsätter.  Leveranser  av\r\nkorvetter av Visbyklass påbörjas.  Dessa  kommer att\r\ntas i operativ drift efter 2004.\r\nI   takt   med   att  resurser  kan  frigöras  bör\r\nutvecklingen av marinstridskrafterna i berörda delar\r\nske  mot  ett nätverksbaserat  försvar.  Vidare  bör\r\nutvecklingen  fortsätta för att ge de typförband som\r\nanmälts  till  internationella   styrkeregister   en\r\ninternationell förmåga.\r\n\r\nFlygstridskrafter\r\n\r\nRegeringen  anser att förmågan till väpnad strid och\r\nutnyttjande av förband i behovssammansatta operativa\r\ninsatsstyrkor   skall   utgöra  fortsatt  grund  för\r\nförbandsverksamheten inom flygstridskrafterna.\r\n\r\nDe  förband  som bör prioriteras  under  2003  för\r\nflygstridskrafternas del             är\r\nstridsledningsbataljonerna, radarflyggruppen,  delar\r\nav flygbasbataljonerna, flygdivisionerna JAS 39 samt\r\ndelar   av  de  centrala  flygtransportdivisionerna.\r\nDessa förband skall även prioriteras för försörjning\r\nmed materiel. Även flygdivisionerna JA 37 och AJS 37\r\nbör  prioriteras   mot  bakgrund  av  förseningar  i\r\nombeväpningen  till Gripensystemet  samt  att  de  i\r\ndelar     är    anmälda     till     internationella\r\nstyrkeregister.\r\nDen internationella  förmågan  genom  de inrättade\r\nsnabbinsatsstyrkorna  SWAFRAP AJS 37 och SWAFRAP  C-\r\n130 Hercules bör vidmakthållas. Regeringen anser att\r\nförband anmälda till internationella  styrkeregister\r\nbör     prioriteras     inom    flygstridskrafternas\r\nutbildnings- och övningsverksamhet.\r\nRegeringen   anser   att  det   är   viktigt   att\r\nutbildnings-   och  övningsverksamheten   successivt\r\nåtergår till en normal nivå. Detta bör inledas redan\r\nunder innevarande år.\r\nVidare anser regeringen  att  det  är  viktigt att\r\nombeväpningen  till  Gripensystemet  kan  fullföljas\r\nenligt Försvarsmaktens planering och att tillräcklig\r\nproduktion  av  flygtid  säkerställs.  Det  är också\r\nviktigt  för  flygstridskrafternas framtid samt  för\r\nden    exportstödjande    verksamheten    att    den\r\nkontinuerliga  pilotförsörjningen  tillförsäkras och\r\natt piloter inte lämnar Försvarsmakten  på  grund av\r\nt.ex. för liten flygtidstilldelning.\r\n\r\nHelikopterförband\r\n\r\nRegeringen  anser  att Försvarsmakten generellt  bör\r\nöka  ambitionen  när  det  gäller  utbildnings-  och\r\növningsverksamheten och  att  denna ambitionshöjning\r\när  en förutsättning för att de  prioriterade  målen\r\nskall  uppnås.  Detta  är av särskild betydelse inom\r\nhelikopterförbanden  eftersom   det  där  förekommer\r\nbrister och problem, vilket regeringen  pekat  på  i\r\nresultatbedömningen.\r\n\r\nDen       grundläggande      inriktningen      för\r\nhelikopterförbanden  under 2003 är att fortsätta att\r\nutveckla  de  två nya helikopterbataljonerna.  Efter\r\nhand som de nya helikoptrarna levereras skall de två\r\nbataljonerna utvecklas i sina framtida funktioner.\r\nFörsvarsmakten    ser    för    närvarande    över\r\nhelikopterförbandens  personalramar. Med början 2002\r\noch fortsatt under 2003  utformas  de  nya förbanden\r\ndärför även till sitt nya personalmässiga  innehåll.\r\nHärtill    ses   också   flottiljens   basering   av\r\nhelikoptrar över.\r\nRegeringen   anser   att   det   är   viktigt  att\r\nFörsvarsmakten  under  2002  och 2003 fullföljer  de\r\nåtgärder  som  har  påbörjats  för   att   förbättra\r\nhelikopterförbandens   förmåga.   Det   är   sålunda\r\nangeläget      att      flygtidsproduktionen     och\r\nflygtidstilldelningen   ökar   och   att   därigenom\r\nutbildning  och övningar kan  genomföras  med  högre\r\nambition än under 2001.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\nVåren   2002   behandlade    riksdagen   frågan   om\r\npersonalförsörjning    i    Försvarsmakten    (prop.\r\n2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7,  rskr.  2001/02:192).\r\nDet  finns  en  bred politisk uppslutning kring  den\r\nsamlade     syn    på    personalförsörjningen     i\r\nFörsvarsmakten    som   regeringen   redovisat   för\r\nriksdagen.\r\n\r\nI      fråga      om      den      internationella\r\ntjänstgöringsskyldigheten uttalade försvarsutskottet\r\natt det är \"självklart att yrkesofficerare  skall ha\r\nskyldighet  att  delta  i  all  den  internationella\r\nverksamhet    som    kan    ifrågakomma,   inklusive\r\nfredsbevarande  och  fredsframtvingande  verksamhet,\r\nsett mot bakgrund av den  ökade vikt som deltagandet\r\ni den internationella verksamheten  successivt  fått\r\nför     Försvarsmakten\".    Av    försvarsutskottets\r\nbetänkande   följer  att  regeringen  skyndsamt  bör\r\nåterkomma med  erforderliga  lagändringsförslag  för\r\natt  möjliggöra  att  tjänstgöringsskyldighet  i all\r\ninternationell  verksamhet  för  yrkesofficerare kan\r\ninföras.    Utskottet   delade   också   regeringens\r\nuppfattning att själva skyldigheten att tjänstgöra i\r\nväpnad styrka utomlands inte skall regleras i lag.\r\nAv försvarsutskottets betänkande framgår också att\r\nregeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\nredovisning avseende  de åtgärder som vidtas för att\r\nöka andelen kvinnliga officerare.\r\nRegeringen  anför  att   den   i  april  2002  gav\r\nFörsvarsmakten   i   uppdrag   att   genomföra    de\r\nförändringar i             myndighetens\r\npersonalförsörjningssystem  som regeringen redovisat\r\nför riksdagen. I uppdraget erinrade regeringen om\r\n·  grunderna för reformarbetet,\r\n·\r\n·  behovet av en stark rekryteringskraft,\r\n·\r\na) tjänstgöringen     i     den    fredsfrämjande\r\nverksamheten,\r\nb)\r\n1. yrkesofficerarnas           karriär-          och\r\nutvecklingsmöjligheter,\r\n2.\r\n-  behovet av att påtagligt öka  andelen kvinnliga\r\nofficerare,\r\n-\r\n·  den   civilanställda  personalens  karriär-   och\r\nutvecklingsmöjligheter,\r\n·\r\n·  reservofficerssystemets utveckling,\r\n·\r\n·  grundutbildningen av de totalförsvarspliktiga,\r\n·\r\n·  hur kompetensen  hos  dem  som  nyligen fullgjort\r\nvärnplikt bör tillvaratas,\r\n·\r\n-  behovet    av    att   stärka   myndighetens\r\narbetsgivarroll,\r\n-\r\n1. etnisk och kulturell mångfald samt\r\n2.\r\n1     behovet av att förebygga trakasserier.\r\n2\r\nAv uppdraget framgick att  regeringen  bedömer att\r\narbetet    med    att    förändra    Försvarsmaktens\r\npersonalförsörjningssystem kommer att  bli flerårigt\r\noch  ställa krav på en fortlöpande uppföljning  från\r\nregeringens sida.\r\nRegeringen   angav   vidare   att  Försvarsmaktens\r\nförändringsarbete  skall  beakta  försvarsutskottets\r\nställningstaganden i betänkande 2001/02:FöU7.\r\nRegeringen  uppdrog  också  åt Försvarsmakten  att\r\ngöra   den   utvärdering  av  lagen  (1999:568)   om\r\nutlandsstyrkan inom Försvarsmakten och att lämna den\r\nredovisning angående  åtgärder  för  att öka andelen\r\nkvinnliga  officerare  som försvarsutskottet  begärt\r\n(bet. 1998/99:FöU8 s. 14  och bet. 2001/02:FöU7 s. 6\r\noch 28).\r\nUtgående  från  en  rapport   från  Försvarsmakten\r\n(Fö2002/1863/MIL) lämnar regeringen  i propositionen\r\nen kortfattad redogörelse för Försvarsmaktens analys\r\nav  det förändringsarbete som är nödvändigt.  Vidare\r\nlämnas     den    av    försvarsutskottet    begärda\r\nredovisningen.\r\n\r\nFörändringsarbetet\r\n\r\nFörsvarsmaktens arbete med att förändra myndighetens\r\npersonalförsörjningssystem  pågår och bedrivs i allt\r\nväsentligt   i  enlighet  med  vad   riksdagen   och\r\nregeringen   lagt    fast.   Förändringsarbetet   är\r\nkomplext,  vilket  förstärker  regeringens  tidigare\r\nbedömning att arbetet  kommer  att behöva bedrivas i\r\nolika tidsperspektiv och under flera år.\r\n\r\nFörsvarsmaktens          utgångspunkt          för\r\nförändringsarbetet     är     att    genomföra    en\r\nkompetensbehovsanalys. Denna kommer att utmynna i en\r\nbeskrivning av de kompetenser som  behövs  efter det\r\natt  omstruktureringen genomförts utifrån de  beslut\r\nom bl.a.  uppgifter  och  organisation som riksdagen\r\noch regeringen fattat. Parallellt med detta genomför\r\nFörsvarsmakten  en kompetensinventering.  Skillnaden\r\nmellan behov och  tillgänglig kompetens kommer sedan\r\natt        utgöra        grund        för        den\r\nkompetensförsörjningsstrategi  som är nödvändig  för\r\natt  kunna  uppnå  en långsiktig balans.  Regeringen\r\navser att i underlaget  inför  försvarsbeslutet 2004\r\nåterkomma   till   riksdagen  med  en   mer   fyllig\r\nredovisning av Försvarsmaktens förändringsarbete.\r\n\r\nUtvärdering av lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten\r\n\r\nFörsvarsmakten   har   i   fråga   om   skador   vid\r\ntjänstgöring  utomlands  konstaterat  att  lagen  om\r\nutlandsstyrkan i sin nuvarande  utformning  fungerar\r\ntillfredsställande.  Försvarsmakten  anser dock  att\r\nförsäkringskassornas  handläggningstider   och  även\r\nsynen  i  övrigt på ärendenas beredning skiljer  sig\r\navsevärt  från   vad  Försvarsmakten  skulle  önska.\r\nFörsvarsmakten föreslår  att  en  dialog  inleds med\r\nberörda parter.\r\n\r\nKvinnliga yrkesofficerare\r\n\r\nFörsvarsutskottet har begärt (bet. 2001/02:FöU7) att\r\nregeringen  skall  återkomma  till riksdagen med  en\r\nredovisning   av   rekryteringsmål   för   kvinnliga\r\nofficerare, förändringar av de fysiska baskraven och\r\nförbättringar av arbetsmiljön  för  kvinnor.  Som en\r\nkomplettering  till  vad  som  angetts  om kvinnliga\r\nofficerare    under    Resultatbedömning   redovisar\r\nregeringen   Försvarsmaktens   rekryteringsmål   och\r\ninriktning för kommande arbete beträffande kvinnliga\r\nofficerare.\r\n\r\nGrundläggande   för  Försvarsmaktens  förmåga  att\r\nrekrytera och behålla kvinnor i officersyrket är att\r\nmyndighetens   arbetsmiljö   är   stimulerande   och\r\nvälkomnande  för  alla  oavsett  kön.  I  linje  med\r\nFörsvarsmaktens  strävan  att  bearbeta  det som kan\r\nbeskrivas  som  en  föråldrad  myndighetskultur  och\r\nogynnsamma attityder till kvinnliga officerare skall\r\nmyndigheten  inom  tre  år  ha halverat  de  förtida\r\navgångar som beror på arbetsmiljö.\r\nEn ny jämställdhetsplan som  är  gemensam för hela\r\nmyndigheten    utgör    en    av    hörnpelarna    i\r\nFörsvarsmaktens arbete med att skapa  en arbetsmiljö\r\nsom är utvecklande för alla anställda oaktat kön.\r\nFörsvarsmakten   avser   att  under  2002  besluta\r\nhuruvida  de  fysiska baskraven  på  officerare  kan\r\nersättas med ett träningskrav. Tillsammans med detta\r\narbete sker också  en befattningsanalys där bl.a. de\r\nfysiska förutsättningarna för att antas till en viss\r\nbefattning som värnpliktig ses över.\r\nEnligt   Försvarsmaktens   bedömning   kommer   de\r\nåtgärder som  vidtas  att ge ett sådant resultat att\r\nandelen  kvinnliga yrkesofficerare  ökar  till  5  %\r\n2007.\r\nEnligt regeringens mening bör det vara möjligt för\r\nFörsvarsmakten att öka ambitionsnivån.\r\nPersonalförsörjningsutredningen    föreslog    att\r\nFörsvarsmakten  skulle  öka rekryteringen av kvinnor\r\ntill yrkesofficersutbildningen och att göra det i en\r\nökad takt (SOU 2001:23, s.  19).  De metoder för att\r\nuppnå detta som utredningen redovisade  har  i  allt\r\nväsentligt   anammats   av   Försvarsmakten.  Enligt\r\nregeringens mening finns därmed  de  förutsättningar\r\nsom är nödvändiga för att det skall vara möjligt att\r\nförverkliga utredningens förslag. Försvarsmakten bör\r\ndärför  öka sin målsättning så att den  bidrar  till\r\natt    öka    antalet     kvinnliga    elever    vid\r\nmilitärhögskolorna  och  därmed   på   sikt  antalet\r\nkvinnliga officerare.\r\nEn  fördubbling  av  de kvinnliga eleverna  skulle\r\npåtagligt   förändra  de  yngsta   yrkesofficerarnas\r\nsituation och  dessutom ge den positiva signal som i\r\nallt väsentligt  saknats  under  de  dryga 20 år som\r\nofficersyrket varit öppet för kvinnor.\r\n\r\nTotalförsvarspliktig personal\r\n\r\nInriktningen    är    att   utbildningsvolymen    av\r\ntotalförsvarspliktiga som  fullgör  värnplikt  under\r\n2003 skall öka till ca 16 000 totalförsvarspliktiga.\r\n\r\nStor  vikt  skall  läggas  vid  frågor  rörande de\r\nvärnpliktigas medinflytande, motivation och befälens\r\nattityder.  Vidare  skall  arbetet  för  att  minska\r\navgångar  under grundutbildningen fortsätta samt  en\r\nvidareutveckling ske avseende det civila meritvärdet\r\nav att göra  värnplikten. Regeringen avser att följa\r\nkonsekvenserna av det nya förmånssystemet.\r\nEtt annat prioriterat  område  för  regeringen  är\r\nutbildningsmiljön     för     totalförsvarspliktiga.\r\nUtvecklingsarbetet  skall syfta  till  att  motverka\r\nmobbning, trakasserier samt övergrepp mot enskilda.\r\nVarje fall av avgång under grundutbildningen bland\r\nkvinnliga totalförsvarspliktiga skall analyseras och\r\nåterrapporteras.\r\n\r\nTjänstgöring i internationell verksamhet\r\n\r\nRegeringskansliet har  utarbetat och remissbehandlat\r\nen  promemoria  i frågan (dnr  Fö2002/1582/RS).  För\r\nnärvarande pågår  ett  arbete  med en lagrådsremiss.\r\nRegeringen avser att till våren  2003 återkomma till\r\nriksdagen med en proposition med lagförslag  så  att\r\nFörsvarsmakten får en grund för att som arbetsgivare\r\nkunna  införa  ett  system  där  yrkesofficerare har\r\nskyldighet   att  tjänstgöra  i  all  internationell\r\nverksamhet.\r\n\r\nCivilanställda\r\n\r\nNär    det    gäller    den    civila    personalens\r\nkompetensutveckling är det enligt regeringens mening\r\nväsentligt  att   projektet,  Kompetens  i  Centrum,\r\nfullföljs.\r\n\r\nDet militära skolsystemet\r\n\r\nRegeringen   anser   att    det   är   viktigt   att\r\nFörsvarshögskolan fullföljer  sin strävan att stärka\r\nden vetenskapliga grund som myndighetens  verksamhet\r\nbygger  på. Regeringen bedömer dessutom att  det  är\r\nviktigt att  Försvarshögskolan  parallellt  med sitt\r\nkvalitetsarbete  verkar  för  en sänkning av skolans\r\nkostnader per utbildningsplats.\r\n\r\nI   mars   2002   beslutade  regeringen   direktiv\r\n(2002:41) till en utredning  med uppgift att se över\r\nhur  det  militära försvarets utbildningssystem  bör\r\nutvecklas.    Utredaren    skall    klarlägga    hur\r\nFörsvarsmaktens   kompetensbehov   bör  tillgodoses.\r\nUtredningen skall sedan utvärdera utbildningsbehovet\r\nsåväl till längd som till utformning  och  innehåll.\r\nUtredaren skall redovisa sitt förslag senast  den  1\r\nmaj 2003 och detta kommer att utgöra en viktig grund\r\nför  den  fortsatta  inriktningen  av  det  militära\r\nskolsystemet.\r\n\r\nDiskrimineringsfrågor\r\n\r\nI januari 2002 beslutade regeringen direktiv till en\r\nparlamentarisk kommitté som bl.a. har i uppdrag  att\r\növerväga  om  regler  om aktiva åtgärder bör införas\r\nför att motverka diskriminering  av  dem som fullgör\r\nvärnplikt  eller civilplikt. Senast den  1  december\r\n2004 skall kommittén redovisa uppdraget.\r\n\r\nDe värnpliktigas skydd mot diskriminering stärktes\r\ndock redan från den 1 juli 2002. Den dagen trädde en\r\nny bestämmelse  i kraft i förordningen (1995:238) om\r\ntotalförsvarsplikt    som    stärker   skyddet   mot\r\ntrakasserier för alla de som tjänstgör  med  stöd av\r\nlagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.\r\nRegeringen  anser  det  mycket angeläget att såväl\r\nFörsvarsmakten    som   de   totalförsvarsgemensamma\r\nmyndigheterna bedriver  ett  aktivt  arbete  för att\r\nmotverka  och  förebygga diskriminering på grund  av\r\nkön,  sexuell läggning,  etnisk  tillhörighet  eller\r\nreligion.\r\n\r\nFrivilliga försvarsorganisationer\r\n\r\nRegeringen   har   föreslagit   (prop.  2001/02:159)\r\nriktlinjer för organisationsstöd  och  uppdrag  till\r\nfrivilliga  försvarsorganisationer. Riksdagen biföll\r\nförslaget (bet. 2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262). I\r\npropositionen    anförde    regeringen   bl.a.   att\r\nFörsvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten  skulle\r\nredovisa  förslag  på  en  modell  för fördelning av\r\norganisationsstöd           till          frivilliga\r\nförsvarsorganisationer samt bakomliggande  kriterier\r\nmed    motiv.    Vidare   anförde   regeringen   att\r\nFörsvarsmakten och  Krisberedskapsmyndigheten skulle\r\nutarbeta   handlingsregler    och    föreslå   vilka\r\norganisationer  som  i sammanhanget skall  behandlas\r\nsom frivilliga försvarsorganisationer.\r\n\r\nRegeringen  gav  i juni  2002  Försvarsmakten  och\r\nKrisberedskaps-myndigheten  i uppdrag att senast den\r\n15 oktober  2002  utarbeta förslag  i  enlighet  med\r\npropositionen. Regeringen  avser  att återkomma till\r\nriksdagen   med   en   samlad   bild  på  genomförda\r\nförändringar inför försvarsbeslutet 2004.\r\n\r\nMiljöarbetet\r\n\r\nRegeringen    anser    att    Försvarsmaktens    och\r\nförsvarssektorns  miljöarbete även  fortsättningsvis\r\nskall  bygga  på  den  nordiskt  gemensamma  Nordisk\r\nAgenda 21 för försvarssektorn.\r\n\r\nFör  Försvarsmaktens   eget   miljöarbete  bör  en\r\nytterligare utgångspunkt vara att  fördjupa  arbetet\r\ninom  ramen för det miljöledningssystem som infördes\r\ni hela organisationen vid årsskiftet 2001/02.\r\nRegeringen  understryker  vikten  av  en  fortsatt\r\nadekvat  miljöutbildning.  Försvarsmakten bör därför\r\nutveckla  sin  omfattande  miljöutbildning   av  all\r\nförsvarsmaktspersonal.\r\nDet  är  enligt  regeringens  mening  viktigt  att\r\navvecklingen  av  ämnen  som  bryter ned ozonskiktet\r\nfortsätter. Vidare bör fortsatta insatser vidtas för\r\natt begränsa utsläppen till luft, mark och vatten av\r\nskadliga   ämnen.  I  detta  ligger   att   begränsa\r\nutsläppen  efter  användning  av  fossila  bränslen.\r\nRegeringen  anser  också  att  Försvarsmakten  skall\r\nfortsätta arbetet  med  att  begränsa  effekterna av\r\nskott- och flygbuller.\r\nRegeringen  anser vidare att Försvarsmakten  skall\r\nfortsätta åtgärderna  för  att  återställa  mark som\r\nskadats av militär verksamhet.\r\nPå det internationella planet anser regeringen att\r\ndet    är    betydelsefullt    att   miljösamarbetet\r\nfortsätter. Det gäller bl.a. samarbete  med  USA och\r\nmed  de  nordiska  staternas  försvarsmakter. I mars\r\n2002   uppdrog  regeringen  åt  Försvarsmakten   att\r\ngenomföra    ytterligare   försvarsmiljöinsatser   i\r\nEstland,  Lettland   och   Litauen.  Dessa  åtgärder\r\nfinansieras     inom    ramen    för    det     s.k.\r\nsäkerhetsfrämjande  stödet.  Vid  sidan härom är det\r\nangeläget  att miljösamarbetet med främst  Ryssland,\r\nmen även Ukraina, utvecklas.\r\nRegeringen  erinrar  om  Försvarsmaktens  roll för\r\nmiljön  ur  ett  annat  perspektiv  avseende hållbar\r\nutveckling.   Regeringen  redovisade  i  mars   2002\r\nskrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling\r\nför riksdagen (skr.  2001/02:172). Regeringen slår i\r\nskrivelsen fast att fred och stabilitet är en viktig\r\nförutsättning  för  hållbar  utveckling.  Regeringen\r\npekar vidare på att ett  huvudsyfte med det militära\r\nförsvaret är att vara krigsavhållande.\r\nFörsvarsmakten har därför  en  roll  inte  bara  i\r\nfråga   om   ekologiskt  hållbar  utveckling  i  ett\r\nnationellt perspektiv,  utan  även  i  den  hållbara\r\nutvecklingens  samtliga  dimensioner  -  ekonomiska,\r\nsociala  och  ekologiska  -  i  ett  internationellt\r\nperspektiv.\r\n\r\nGrundorganisationen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  följande: Organisationsenheten\r\nLivgardet     i     Upplands-Bro/Kungsängen      och\r\norganisationsenheten   Försvarsmaktens  centrum  för\r\ninternationell      verksamhet      (Swedint)      i\r\nSödertälje/Almnäs skall  läggas  ned den 31 december\r\n2003  eller  vid  den  senare  tidpunkt   regeringen\r\nbestämmer.   Organisationsenheten   Livgardet  skall\r\ninrättas  den  1 januari 2004 eller vid  den  senare\r\ntidpunkt regeringen bestämmer.\r\n\r\nVerksamheten vid  Operativa insatsledningen skall,\r\nmed oförändrad huvudinriktning,  inordnas som en del\r\ni organisationsenheten Högkvarteret.  Som  en  följd\r\nskall organisationsenheten Operativa insatsledningen\r\nläggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare\r\ntidpunkt som regeringen bestämmer.\r\n\r\nSom  skäl  för  sina  förslag anför regeringen bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nPå regeringens förslag  beslutade  riksdagen  i  maj\r\n2001    att    Operativa    insatsledningen   skulle\r\nlokaliseras till Täby/Näsby park (prop. 2000/01:113,\r\nbet.  2000/01:FöU9,  rskr.  2000/01:214).  Riksdagen\r\nbeslutade samma vår att Upplands  flygflottilj skall\r\nläggas ned den 31 december 2003 (bet.  2000/01:FöU2,\r\nrskr. 2000/01:213).\r\n\r\nRegeringen   föreslog   i  propositionen  Fortsatt\r\nförnyelse av totalförsvaret  i  september  2001  att\r\nbeslutet     om     lokalisering     av    Operativa\r\ninsatsledningen till Täby/Näsby park skulle upphävas\r\noch     att    regeringen    skulle    besluta    om\r\norganisationsenhetens       lokalisering      (prop.\r\n2001/02:10). Regeringen ansåg i propositionen vidare\r\natt det var angeläget att Operativa  insatsledningen\r\nsnarast kunde verka samlat från en gemensam plats.\r\nRiksdagen   godkände  regeringens  förslag   (bet.\r\n2001/02:FöU2, rskr.  2001/02:91).  Försvarsutskottet\r\nhade    således    inget    att   erinra   mot   att\r\nriksdagsbeslutet   om   att   lokalisera   Operativa\r\ninsatsledningen  till  Täby/Näsby   park  upphävdes.\r\nUtskottet ansåg dock att regeringen i  de  fortsatta\r\növervägandena även borde pröva en delad lokalisering\r\nav  organisationsenheten.  Jämförelse  borde  härvid\r\ngöras, menade utskottet, vad gäller bl.a. kostnader,\r\nskyddsaspekter och personalförsörjning.\r\nPå  grundval  av en av Försvarsmakten under hösten\r\n2001 genomförd utredning  och fortsatta överväganden\r\ninom   Regeringskansliet  beslutade   regeringen   i\r\ndecember  2001  att  Operativa insatsledningen skall\r\nlokaliseras  till  Uppsala.  Enligt  beslutet  skall\r\nlokaliseringen  av  Operativa   insatsledningen  som\r\nhelhet  till  Uppsala vara avslutad  senast  den  31\r\ndecember 2004.\r\nVidare anförde  regeringen i sitt beslut följande.\r\nDet finns alltjämt  starka principiella skäl för att\r\nge huvuddelen av Operativa insatsledningen en samlad\r\nlokalisering.  En  gemensam  lokaliseringsplats  ger\r\nsålunda  de  bästa  förutsättningarna  för  en  nära\r\nsamverkan mellan stridskrafterna i fråga om operativ\r\noch  taktisk  ledning.  Detta  är  en  grundläggande\r\nförutsättning  för  reformeringen  av  den  militära\r\nledningsorganisationen med dess krav på kvalificerad\r\nledning  av  behovssammansatta   styrkor.  En  delad\r\nlokalisering till de nuvarande fyra platserna och de\r\ndelvis provisoriska lokaler som där  disponeras  ger\r\ninte    möjlighet   till   ledning   från   skyddade\r\nledningsplatser.  En  delad  lokalisering ger vidare\r\ninte samma möjlighet till rationalisering  av  vissa\r\nstabs-   och   betjäningsfunktioner  som  en  samlad\r\nlokalisering ger.\r\nBeträffande    investeringar     för     Operativa\r\ninsatsledningen ansåg regeringen i beslutet  att  en\r\nsamlad     lokalisering     för     huvuddelen    av\r\norganisationsenheten ger bättre förutsättningar  för\r\natt  kunna  samutnyttja sambandsutrustning och annat\r\nledningsstöd  jämfört  med  vad  en delad gruppering\r\nskulle  kunna  erbjuda. Försvarsmaktens  beräkningar\r\nvisar  att  en  delad  lokalisering  till  Operativa\r\ninsatsledningens   nuvarande  fyra  platser  är  det\r\nalternativ    som    är   förknippat    med    högst\r\nhyreskostnader av samtliga utredda alternativ.\r\nRegeringen  bedömde  vidare   i  sitt  beslut  att\r\nUppsala  är  det  alternativ  som till  största  del\r\nuppfyller  de krav som bör ställas  på  platsen  för\r\nOperativa     insatsledningens      samlokalisering.\r\nFlottiljområdet    i    Uppsala    erbjuder   härvid\r\nberghangarer  lämpliga för en skyddad  ledningsplats\r\noch ett läge i  utkanten  av tätorten. Vidare är det\r\nflygtaktiska kommandot redan  lokaliserat till denna\r\nplats.  Den  beslutade  nedläggningen   av  Upplands\r\nflygflottilj  innebär  även  att  Försvarsmakten   i\r\nbetydande   utsträckning   kan  utnyttja  befintliga\r\nbyggnader och infrastruktur i övrigt.\r\nFörsvarsmakten    har   bedömt    att    Operativa\r\ninsatsledningen kan vara  organiserad  i  Uppsala  i\r\nenlighet  med  den tidsplan regeringen bestämt, dvs.\r\nvid   utgången   av    2004.    Den   nya   skyddade\r\nledningscentral  som  också  behövs   för  Operativa\r\nledningens   verksamhet  bör  enligt  Försvarsmakten\r\nkunna vara färdigställd  ett halvår senare, dvs. den\r\n30 juni 2005.\r\nRegeringen  har  i  det föregående  informerat  om\r\nFörsvarsmaktens utredning  om  myndighetens centrala\r\nledning. I utredningen föreslås  bl.a. att Operativa\r\ninsatsledningen  organisatoriskt  blir   en  del  av\r\nHögkvarteret.  Som  en  följd  av  detta  hemställer\r\nFörsvarsmakten   om  att  Operativa  insatsledningen\r\nläggs ned som en egen  organisationsenhet. Operativa\r\ninsatsledningens uppgifter  renodlas som en följd av\r\ndetta  än  mer  till insatsledning.  Försvarsmaktens\r\ncentrala ledning  kommer  därmed  att  bestå  av  en\r\norganisationsenhet, Högkvarteret, bestående av bl.a.\r\nen  stabsenhet  och  fyra linjeenheter, varav en för\r\noperativ    och    taktisk    ledning,     en    för\r\nkrigsförbandsledning,             en             för\r\ngrundorganisationsledning   samt   en   för  militär\r\nunderrättelse- och säkerhetstjänst.\r\nRegeringen  anser  det  vara  lämpligt  att,   som\r\nFörsvarsmakten  föreslår, i formellt organisatoriskt\r\nhänseende låta Operativa  insatsledningen  utgöra en\r\ndel   av  Högkvarteret.  Genom  att  låta  hela  den\r\ncentrala  ledningen  utgöra  en  organisationsenhet,\r\nHögkvarteret,        skapas        en        enklare\r\norganisationsstruktur, där en gemensam stab ansvarar\r\nför    att    hålla    samman    samtliga    viktiga\r\narbetsprocesser  oavsett  om  det  rör insatsledning\r\neller verksamhetsledning. Åtgärden ligger  därmed  i\r\nlinje  med  vad  regeringen  tidigare  anfört om att\r\nplanerings-, uppföljnings- och avvägningsprocesserna\r\ninom  Försvarsmaktens  centrala ledningsorganisation\r\nfortlöpande  bör  utvecklas  och  förstärkas  (prop.\r\n2001/02:10).  Likaså   anser   regeringen  det  vara\r\nviktigt   att   fortsätta  utveckla  förmågan   till\r\nkvalificerad   insatsledning.    Verksamheten    vid\r\nOperativa   insatsledningen   bör  i  organisatorisk\r\nmening  sålunda  inordnas  i Högkvarteret,  men  med\r\noförändrad  huvudinriktning  och  lokalisering  till\r\nUppsala i enlighet med vad regeringen  nyss  anfört.\r\nOrganisationsenheten  Operativa insatsledningen  bör\r\nläggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare\r\ntidpunkt som regeringen bestämmer.\r\nRegeringen går härefter  över  till  att  behandla\r\nfrågor om Försvarsmaktens centrum för internationell\r\nverksamhet  (Swedint).  Riksdagen  beslutade  i mars\r\n2000  att Swedint skall omlokaliseras till Upplands-\r\nBro/Kungsängen   och  samlokaliseras  med  Livgardet\r\n(prop.  1999/2000:30,   bet.  1999/2000:FöU2,  rskr.\r\n1999/2000:168).  Denna  omlokalisering   har  blivit\r\nförsenad    i    förhållande   till   statsmakternas\r\nursprungliga intentioner.  Regeringen  anser att det\r\när viktigt att omlokaliseringen drivs kraftfullt  av\r\nFörsvarsmakten.   Samtidigt  är  det  angeläget  att\r\nomlokaliseringen genomförs  till  så  låga kostnader\r\nsom möjligt för staten.\r\nFörsvarsmakten  har  hos  regeringen  i juni  2002\r\nhemställt  att organisationsenheterna Livgardet  och\r\nSwedint läggs  ned och att en ny organisationsenhet,\r\nLivgardet/Swedint,  inrättas. Försvarsmakten anför i\r\nsin skrivelse att ett av skälen för att omlokalisera\r\nSwedint till Kungsängen var att uppnå synergivinster\r\noch därmed lägre kostnader. Myndigheten anser att en\r\nintegrering av de två organisationsenheterna till en\r\norganisationsenhet kommer  att  leda  till  ett  mer\r\nrationellt   arbete   inom  en  rad  områden,  bl.a.\r\nledning, planering och uppföljning.\r\nEnligt   regeringens  mening   uppnås   den   mest\r\nrationella   och    effektiva    driften    av    en\r\nsamlokaliserad  verksamhet  i Kungsängen om den inte\r\ngenomförs    inom    ramen    för    två    separata\r\norganisationsenheter   utan   inom   ramen  för   en\r\nsamordnad   organisationsenhet.   På   detta    sätt\r\nfullföljs    enligt    regeringens    mening   också\r\nintentionerna från riksdagsbeslutet våren 2000.\r\nFörsvarsmakten  beräknar  dessa  besparingar  till\r\n10-12 miljoner kronor per år.\r\nDet   är   regeringen   som   bestämmer  den   nya\r\norganisationsenhetens  namn.  Regeringen  anser  att\r\nnamnet Livgardet av traditionsskäl  bör  bibehållas.\r\nHärutöver  konstaterar  regeringen  att  benämningen\r\nSwedint  är välkänd och inarbetad såväl inom  landet\r\nsom  utomlands.   Regeringen   anser   att  den  nya\r\norganisationsenheten bör ges namnet Livgardet.  Inom\r\nLivgardet  bör  det  finnas  en  enhet  som  benämns\r\nSwedint.\r\nFörsvarsmakten  bedömer att omlokaliseringen  till\r\nKungsängen av Swedints  verksamhet  bör  kunna  vara\r\nslutförd  under  det  första  kvartalet 2004. Enligt\r\nregeringens      mening     bör     de     nuvarande\r\norganisationsenheterna  Livgardet och Swedint läggas\r\nned  den  31  december 2003  eller  vid  den  senare\r\ntidpunkt    regeringen     bestämmer.     Den    nya\r\norganisationsenheten  Livgardet bör inrättas  den  1\r\njanuari   2004  eller  vid   den   senare   tidpunkt\r\nregeringen bestämmer.\r\n\r\nMuskövarvet\r\n\r\nRegeringen  föreslår  följande:  Inriktningen  av\r\nFörsvarsmaktens  fartygsunderhåll  skall vara att\r\nverksamheten vid Muskö örlogsvarv överförs på för\r\nstaten    godtagbara   villkor   till   privatägd\r\nindustri.  Så  länge  en  sådan  överföring  inte\r\ngenomförs skall verksamheten vid Muskö örlogsvarv\r\nfortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.\r\n\r\nSom skäl för  sitt  förslag  anför  regeringen bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nRiksdagen  har  beslutat  följande  inriktning   för\r\nFörsvarsmaktens   framtida   fartygsunderhåll   m.m.\r\n(prop.    2000/01:53,   bet.   2000/01:FöU3,   rskr.\r\n2000/01:180).\r\n\r\nInriktningen  av Försvarsmaktens fartygsunderhåll\r\nskall vara att  verksamheten vid Muskö örlogsvarv\r\növerförs till i första  hand  civil industri och,\r\nom detta inte är möjligt, i andra hand till annan\r\nverksamhetsform.\r\n\r\nInriktningen    skall    vidare    vara     att\r\nFörsvarsmaktens     upphandling     av     marint\r\nfartygsunderhåll  så  långt möjligt skall ske  på\r\naffärsmässiga grunder.  Hänsyn  skall  därvid tas\r\ntill  behovet  av att nyproduktionskompetens  hos\r\ncivil varvsindustri  kan bibehållas och utvecklas\r\nsamt av en rationell förbandsproduktion.\r\n\r\nRegeringen  beslutade  i juni  2001  direktiv  (dir.\r\n2001:58) till en utredning  med  uppdrag att ta fram\r\nunderlag   för   och   genomföra  förhandlingar   om\r\növerlåtelse    av   den   verksamhet    som    avser\r\nfartygsunderhåll  vid  Muskö  örlogsvarv  till civil\r\nindustri.\r\n\r\nUtredningen lämnade sitt betänkande (SOU  2002:34)\r\ni  april  2002.  Betänkandet  har  remissbehandlats.\r\nHuvuddelen  av  de  instanser  som  yttrat   sig  är\r\npositiva till utredningens förslag.\r\nUtredningen  konstaterar  bl.a. att intresset  för\r\natt  överta  varvet  har visat sig  vara  litet.  Av\r\ntillfrågade företag har  inget visat sig intresserat\r\nav   att   förvärva  Muskövarvet   eller   ta   över\r\nunderhållsverksamheten      utan      en     statlig\r\nbeställningsgaranti på underhållet av ubåtarna.\r\nUtredningen   har   även   övervägt  att  omvandla\r\nMuskövarvet till ett statligt  bolag  och tagit fram\r\ndet underlag som behövs för att genomföra  en  sådan\r\nbolagisering.    Enligt   utredningen   kräver   ett\r\ngenomförande av en  statlig  bolagisering  bl.a. att\r\nbolaget  tillförs ett kapital på i storleksordningen\r\n100 miljoner kronor. Trots kapitaltillförsel bedömer\r\nutredningen  att  det  är  risk  för att Muskövarvet\r\nkommer  att gå med förlust och rekommenderar  därför\r\natt Muskövarvet  inte ombildas till ett statligt ägt\r\nbolag.  Om Muskövarvet  inte  kan  säljas  till  ett\r\nprivat företag,  anser  utredningen  att  varvet bör\r\ndrivas    vidare    som    en   resultatenhet   inom\r\nFörsvarsmakten.\r\nRegeringen  finner  att  detta,   sammanvägt   med\r\nbedömningen   att   ett  statligt  bolag,  trots  en\r\nansenlig  kapitaltillförsel   riskerar  att  gå  med\r\nförlust,  inte gör det meningsfullt  att  i  nuläget\r\nomvandla Muskövarvet  till  ett  statligt bolag. Mot\r\nbakgrund    av   svårigheterna   att   med    dagens\r\nförutsättningar  sälja  Muskövarvet  till ett privat\r\nföretag,  anser  regeringen att varvet tills  vidare\r\nbör  drivas  vidare   som   en   resultatenhet  inom\r\nFörsvarsmaktens logistikenhet.\r\nRegeringen  finner därmed att gällande  inriktning\r\navseende  fartygsunderhållets   verksamhetsform  bör\r\nändras. Den nya inriktningen bör  vara  att så länge\r\nen  överföring  av verksamheten vid Muskö örlogsvarv\r\ninte kan ske till  privatägd industri så skall denna\r\nverksamhet fortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.\r\n\r\nSkydd mot NBC-stridsmedel\r\n\r\nInom   ramen   för  den  av   regeringen   beslutade\r\nutvecklingen av  insatsorganisationen skall ett NBC-\r\nkompani organiseras  och  vara  operativt  2004. Mot\r\nbakgrund  av  bl.a.  terrorangreppen  i  USA den  11\r\nseptember  2001 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten\r\natt    redovisa     förutsättningarna     för     en\r\ntidigareläggning   av   utvecklingen  av  kompaniet.\r\nFörsvarsmakten   har   lämnat   en   redovisning   i\r\nbudgetunderlaget för 2003.\r\n\r\nAv   redovisningen   framgår    att   det   enligt\r\nFörsvarsmaktens  uppfattning  inte är  lämpligt  att\r\ntidigarelägga  tidpunkten  för  när   kompaniet  som\r\nhelhet    kan   vara   operativt.   Däremot   lämnar\r\nFörsvarsmakten  ett  förslag  till  hur NBC-förmågan\r\nsuccessivt kan höjas fram till dess att kompaniet är\r\nfärdigutvecklat  och  operativt.  Förslaget   går  i\r\nhuvudsak  ut på att med stöd av grundorganisationens\r\nresurser bygga upp en tillfällig NBC-insatsstyrka.\r\nRegeringen anser att utvecklingen av NBC-kompaniet\r\nbidrar  till   att  förbättra  såväl  beredskap  som\r\ninsatsförmåga. Regeringen  anser vidare att åtgärder\r\nbör  vidtas för att höja NBC-insatsförmågan  stegvis\r\nfram till  dess att NBC-kompaniet är operativt under\r\n2004.  Genom   den   av   Försvarsmakten  föreslagna\r\ntillfälliga    NBC-insatsstyrkan     bedöms     NBC-\r\ninsatsförmågan kunna ökas.\r\nMed relativt små resurser bör den tillfälliga NBC-\r\ninsatsstyrkan  kunna  utföra  ett flertal uppgifter,\r\nt.ex. ge stöd åt militära enheter  vid  förhöjt NBC-\r\nhot eller vid inträffade NBC-händelser, ge  stöd vid\r\ninternationella   insatser  inkluderande  stöd  till\r\nutlandsstyrkan samt  ge stöd till samhället, framför\r\nallt polis och räddningstjänst. Utvecklingen av NBC-\r\nkompaniet bör fortgå i  den  takt som Försvarsmakten\r\nföreslagit, dvs. att kompaniet  blir operativt under\r\n2004.  Det är enligt regeringen även  angeläget  att\r\nFörsvarsmaktens  ambition  avseende riskbedömning av\r\noch  skydd mot NBC-hot vid internationella  insatser\r\nhöjs.\r\n\r\nAmmunitions- och minröjning\r\n\r\nGenom  muntligt  meddelande  i kammaren presenterade\r\nregeringen   i   maj   2002  sin  samlade   syn   på\r\nminhantering för riksdagen. I denna tydliggörs bl.a.\r\nansvarsfördelningen   mellan    Försvarsmakten   och\r\nStatens  räddningsverk  för  humanitär  och  militär\r\nminröjning.  Av  den  samlade  synen   framgår   att\r\nRäddningsverket  skall vara Sveriges operativa aktör\r\nför humanitär minröjning  på  land  och skall stödja\r\ninternationella  organisationer  inom  ledning   och\r\nkvalitetssäkring  av  humanitär  minröjning. Statens\r\nräddningsverk    skall    använda    Totalförsvarets\r\nammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö\r\nför     den     metodutveckling,    forskning    och\r\nteknikutveckling  som  krävs för att man skall kunna\r\nutföra sin operativa roll inom humanitär minröjning.\r\nStatens räddningsverk skall  vidare  använda  Swedec\r\nsom   resurs  vid  sin  internationella  verksamhet.\r\nFörsvarsmakten  skall  vara Sveriges operativa aktör\r\ninom militär minröjning  och  skall  kunna  delta  i\r\ninternationella  insatser  med  militär ammunitions-\r\noch minröjning då detta efterfrågas.  Försvarsmakten\r\nskall   ha   förmåga  att  i  samband  med  militära\r\nammunitions- och minröjningsinsatser kunna genomföra\r\npåkallad humanitär minröjning.\r\n\r\nFör att utveckla  samarbetet mellan Försvarsmakten\r\noch  Statens  räddningsverk  inom  ammunitions-  och\r\nminröjningsfrågor   anser  regeringen  att  de  båda\r\nmyndigheterna,  under   ledning   av  Swedec,  skall\r\nsamordna   gemensamma  frågor  rörande   utbildning,\r\nmetodutveckling samt vissa personalfrågor.\r\nFör att nå  ökad  samordning  avseende  forskning,\r\nteknikutveckling    och   materielanskaffning   inom\r\nammunitions-    och    minröjningsområdet,     anser\r\nregeringen  att  en  nationell  samverkansgrupp  bör\r\ninrättas.\r\nSverige  bör  inom  ramen  för FN:s fredsbevarande\r\noperationer och andra internationella insatser kunna\r\nbistå   med   ammunitions-   och  minsökhundekipage.\r\nUppbyggnaden  av Swedecs ammunitionssökhundpool  bör\r\ndärför   ges   prioritet.   Regeringen   anser   att\r\nutvecklingen av ammunitions- och minröjningsförmågan\r\nför internationella insatser skall fortsätta. Vidare\r\nskall  enheter  även  i  fortsättningen  medverka  i\r\nsjöminröjningsoperationer     vid    den    baltiska\r\nÖstersjökusten.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFörbandsverksamhet\r\n\r\nI kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar  Hökmark  m.fl.\r\nbetonar   Moderaterna  att  det  behövs  ett  starkt\r\nnationellt  försvar och en betydande militär förmåga\r\nför att kunna  hantera  kriser tillsammans med andra\r\nnationer. Mot den bakgrunden  anser motionärerna att\r\ndet   inte   är  tillräckligt  att,  som   anges   i\r\nbudgetpropositionen,   försvarets  och  de  enskilda\r\nförbandens förmåga att lösa sina uppgifter endast är\r\nknappt godtagbar. Ambitionen  måste  vara väsentligt\r\nhögre.  Utbildningen av soldater, sjömän  och  befäl\r\nmåste leda  till  en  god förmåga att lösa uppgifter\r\nunder så säkra former som  möjligt.  Den  nationella\r\nförsvarsförmågan  och  den  internationella förmågan\r\nbör utvecklas hand i hand. Motionärerna föreslår att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om totalförsvarets  utveckling\r\n(yrkande 5).\r\n\r\nI  samma  motion  argumenterar  motionärerna   för\r\nnödvändigheten   av   att   så   snart  som  möjligt\r\nåstadkomma det fullvärdiga stöd som  är berättigat i\r\nde   svåra   situationer  som  våra  förband   måste\r\nbehärska. Det sägs handla om att genomföra en bättre\r\noch mer omfattande  utbildning i sammansatta förband\r\nsamt om att förbättra personlig skyddsutrustning och\r\nsambandsmateriel. Enligt  motionärerna  handlar  det\r\nockså  om  att  ge  förbanden modern materiel som är\r\ninteroperabel i samverkan  med  andra  nationer inom\r\nramen  för  av  FN,  Nato  och  EU  ledda  insatser.\r\nMotionärerna   föreslår   att  riksdagen  begär  att\r\nregeringen lägger fram förslag  om  åtgärder för att\r\nåstadkomma det fullvärdiga stöd som är  berättigat i\r\nde  svåra  situationer som våra förband måste  kunna\r\nbehärska i enlighet  med  vad  som anförs i motionen\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nKristdemokraterna hävdar i sin kommittémotion  Fö254\r\nav  Erling Wälivaara m.fl. att det viktigaste nu  är\r\natt skapa  balans  mellan uppgifter och resurser för\r\natt ett svenskt folkförankrat  försvar  skall  kunna\r\nutgöra      ett      effektivt     och     flexibelt\r\nsäkerhetspolitiskt  instrument.  Motionärerna  menar\r\natt bristen på praktisk  övning - förbandsverksamhet\r\n-  är  ett  av  de  allvarligaste   problemen   inom\r\ntotalförsvaret.  En  kontinuerlig förbandsverksamhet\r\nkrävs  för  att  vidmakthålla   och   utveckla   den\r\ngrundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och\r\nanpassningsförmågan.  Kristdemokraterna anser liksom\r\nregeringen att övningsverksamheten  måste  fortsätta\r\noch  säkerställas för att utveckla både officerarnas\r\nförmåga  att  leda  förband  på  högre  nivå och att\r\nutveckla  all  personals förmåga att verka  i  såväl\r\nnationella  som  internationella  åtaganden  på  ett\r\ngodtagbart sätt. Motionärerna  föreslår  därför  att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  betydelsen  av  en\r\ngrundläggande  och  kontinuerlig  förbandsverksamhet\r\n(yrkande 7).\r\n\r\nMotionärerna   anser    att   verksamheten   skall\r\nkraftsamlas  till att uppnå  förmåga  till  strid  i\r\nbehovssammansatta   operativa  insatsstyrkor.  Detta\r\nsägs  kräva  mycket god  samverkansförmåga.  Det  är\r\ndärför viktigt  att  samordna övningsverksamheten så\r\natt  förbandsverksamheten   alltmer   inriktas   mot\r\növningar   av  operativt  sammansatta  insatsstyrkor\r\n(yrkande 6).\r\nI nämnda motion  sägs  vidare  att besparingar har\r\nmedfört     brister    inom    marinstridskrafterna.\r\nFörbandens kompetens och förmåga har som följd härav\r\nförsämrats  och  materielunderhållet  har  fått  stå\r\ntillbaka. Motionärerna  anser  därför  att  åtgärder\r\nmåste    vidtas    för    att    verksamheten   inom\r\nmarinstridskrafterna snarast återgår  till  en högre\r\nnivå (yrkande 11).\r\nMotionärerna  anför  också att övningsverksamheten\r\nför flygstridskrafterna  reducerats  kraftigt  under\r\nsenare  år  till  följd av besparingar. De anser att\r\nsnabba åtgärder behöver  vidtas  för att säkerställa\r\nflygstridskrafternas     kompetens    genom     ökad\r\növningsverksamhet   och   tryggad   personaltillgång\r\n(yrkande 12).\r\nLikaså konstaterar motionärerna  att  problem  har\r\nredovisats  vid  helikopterförbanden under flera år.\r\nÄndå  sägs  krigsförbandens  förmåga  inte  ha  ökat\r\njämfört med föregående år. Motionärerna anser därför\r\natt fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer\r\nhelikopterförbandens        fältduglighet        och\r\ntillgänglighet på helikoptrar (yrkande 13).\r\n\r\nI  Vänsterpartiets  kommittémotion  Fö215  av  Berit\r\nJóhannesson  m.fl.  sägs  att  försvaret skall kunna\r\nförstärkas, utökas, reduceras eller eljest förändras\r\nför  att motsvara de krav som ställs  på  försvaret.\r\nVänsterpartiets  inställning  är  att  det  militära\r\nförsvaret  kan  och  skall  minskas  till förmån för\r\nandra verksamheter.\r\n\r\nMotionärerna menar att den nya hotbilden  och  det\r\ngynnsamma säkerhetspolitiska läget ger möjlighet att\r\npå  sikt  ytterligare  reducera  omfattningen av det\r\nmilitära  försvaret  till förmån för  förstärkningar\r\ninom  det  civila  samhället   och  infrastrukturen.\r\nMotionärerna   hänvisar   till  uppgörelsen   mellan\r\nVänsterpartiet, Miljöpartiet  och regeringen att ett\r\nav Försvarsberedningens huvudalternativ  skall  vara\r\natt pröva en besparing omfattande 6 miljarder kronor\r\nför nästkommande försvarsperiod.\r\nFör   att   kunna  reducera  försvaret  behövs  en\r\nförberedelsetid  och  planeringsförutsättningar  som\r\ntar hänsyn till hur en reducering kan genomföras. På\r\nuppmaning  av  försvarsutskottet  har Försvarsmakten\r\ntill    regeringen    redovisat    tillväxtförmågan.\r\nMotionärerna  säger  att  på  liknande  sätt   borde\r\nriksdagen   kunna   få   en   redovisning   av   hur\r\nFörsvarsmakten förberett för reduceringsförmågan och\r\ndess  effekter.  De  föreslår  därför  att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att  Försvarsmakten  skall  ges i\r\nuppdrag  att  redovisa  reduceringsförmågan och dess\r\neffekter  på Försvarsmaktens  organisation  (yrkande\r\n1).\r\n\r\nFredsorganisatoriska frågor\r\n\r\n\r\nI nyss nämnda  kommittémotion  Fö215 (v) konstaterar\r\nmotionärerna att huvuddelen av Försvarsmaktens högre\r\nyrkesofficerare  återfinns inom Mälarregionen  sedan\r\nett antal regionala  och  taktiska  staber har lagts\r\nned  och  sedan övergången till Försvarsmaktens  nya\r\nledningsorganisation.  Detta  sägs  vara  ett  stort\r\nproblem   eftersom   75-80   %   av  Försvarsmaktens\r\nverksamhet  bedrivs  ute i landet. Vidare  försvåras\r\npersonalförsörjningen.\r\n\r\nMotionärerna hänvisar  till  riksdagens behandling\r\nföregående höst av lokaliseringen av Försvarsmaktens\r\ncentrala  ledning  och att därvid  försvarsutskottet\r\nuttalade att regeringen i de fortsatta övervägandena\r\näven   borde   pröva  en   delad   lokalisering   av\r\norganisationsenheten    Operativa    insatsledningen\r\n(OPIL). Motionärerna konstaterar att regeringen nu i\r\nbudgetpropositionen  hävdar  att det alltjämt  finns\r\nstarka principiella skäl för att  ge  OPIL en samlad\r\nlokalisering.\r\nMotionärerna  hävdar att den fördel som  ligger  i\r\natt  högre  befäl i  större  utsträckning  kan  göra\r\nkarriär inom  sitt eget geografiska område är viktig\r\nför personalrekryteringen och för Försvarsmakten som\r\nhelhet.  Därför   bör   riksdagen   tillkännage  för\r\nregeringen som sin mening att Försvarsmakten bör ges\r\ni uppdrag att ytterligare intensifiera  arbetet  med\r\natt  utlokalisera  delar  av  den centrala ledningen\r\n(yrkande 5).\r\n\r\nI samma motion återkommer motionärerna  i  en  fråga\r\nsom  Vänsterpartiet  motionsvis  aktualiserade under\r\nföregående  riksmöte, nämligen byggandet  av  en  ny\r\nhelikopterhangar på Säve. Motionärerna anför att det\r\nvar meningen  att  den  nya  hangaren  skulle  kunna\r\nsambrukas          med          polisen          och\r\nhelikopterambulansverksamhet.  I  stället  för denna\r\nnya hangar sägs nu att Försvarsmakten diskuterar att\r\nreparera  den gamla hangaren, vilket skulle innebära\r\natt samordningsmöjligheterna uteblir.\r\n\r\nEn ny hangarbyggnad  för  både Försvarsmaktens och\r\nVästra  Götalands  läns  behov  beräknas   kosta  60\r\nmiljoner kronor. Motionärerna föreslår att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om att Försvarsmakten  bör  ges  i\r\nuppdrag att investera i en ny hangar på Säve och att\r\nfinansieringen skall  täckas genom omfördelning inom\r\nanslaget 6:1 (yrkande 4).\r\nLiknande synpunkter om  behovet  av  ett samordnat\r\nbygge  av en hangar tas upp i motion Fö232  (fp)  av\r\nEva Flyborg.  Hon förordar också Säve som en lämplig\r\nutbildningsplats  för  värnpliktiga  samt  att Säves\r\nberghangarer,   som   nu  står  tomma,  skall  kunna\r\nanvändas för förhandslagring  av materiel för snabba\r\ninsatser.   Motionären   föreslår   att    riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om helikopterverksamheten vid Säve.\r\nI  motion  Fö211  (m) av Anita Sidén  och  Cecilia\r\nMagnusson poängteras  nyttan  av  militär närvaro på\r\nvästkusten,  särskilt  i  samband  med   sjöolyckor,\r\nbränder,    översvämningar    m.m.    De    militära\r\nhelikoptrarna på Säve sägs därvid ha blivit mer  och\r\nmer     betydelsefulla     för     skilda    sorters\r\nräddningsuppdrag. Motionärerna anser  att  det  inte\r\nräcker  med  att  endast  ha  en räddningshelikopter\r\nbaserad  på  Säve för att uppfylla  intentionerna  i\r\nriksdagens beslut  våren  2000  (prop. 1999/2000:30,\r\nbet.   1999/2000:FöU2,   rskr.  1999/2000:168).   De\r\nföreslår  därför  att  riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nhelikopterdivisionen på Säve.\r\nChrister  Skoog  m.fl.  (s) erinrar i motion Fö246\r\n(s) om att staten enligt ett tidigare riksdagsbeslut\r\nskall  sälja  Muskövarvet. Motionärerna  konstaterar\r\natt den utredare som tillsatts för att försöka sälja\r\nvarvet  har  misslyckats.   De   anser   därför  att\r\nriksdagen  så snabbt som möjligt bör uttala  att  om\r\nvarvet inte  har sålts inom angiven tidpunkt, nära i\r\ntiden, så skall Muskövarvet läggas ned.\r\nI en flerpartimotion  av  Lennart  Hedquist m.fl.,\r\nFö220   (m,   fp,   kd),   kritiserar   motionärerna\r\nriksdagens    beslut    den    16   maj   2000   och\r\nregeringsbeslutet    i   december   2001    angående\r\nFlygskolans  lokalisering.  Motionärerna  menar  att\r\nriksdagsbeslutet  hade  ett  mycket  svagt  stöd och\r\nockså  samstämmigt  har  klassats  ned  av  alla som\r\nvärnar det svenska flygförsvaret. Detta beslut  sägs\r\nheller  inte regeringen ha kunnat eller velat följa.\r\nRegeringen   har   nämligen   beslutat  att  placera\r\nflygskolan på Malmen i Linköping,  en  flottilj  som\r\nlades   ned  1994.  Motionärerna  anser  vidare  att\r\nlokaliseringen  vid Malmen är såväl miljömässigt som\r\nekonomiskt  sämre  än  en  lokalisering  i  Uppsala.\r\nMotionärerna  hemställer  att riksdagen beslutar att\r\nmed  ändring av sitt beslut  den  16  maj  2000  och\r\nregeringsbeslut      i     december     2001     att\r\nFlygstridsskolan, med  den verksamhet som innefattar\r\nF 20:s verksamhet samt GFU  och GTU, skall förläggas\r\ntill  Uppsala i princip i enlighet  med  regeringens\r\nförslag  i proposition 2000/01:35 och med hänvisning\r\ntill vad som anförs i motionen.\r\n\r\nMinröjning\r\n\r\n\r\nI maj 2002  presenterade regeringen en samlad syn på\r\nminhantering  -  en  minpolicy.  I flerpartimotionen\r\nFö271  (mp,  fp,  v)  av  Lars Ångström  (mp)  m.fl.\r\nuppmärksammas  och  sammanfatts   denna   minpolicy.\r\nMotionärerna uttalar sitt gillande över att  Sverige\r\nnu   har   fått  ett  policydokument  som  anger  en\r\ninriktning för  minröjningsverksamheten samt för hur\r\nen förbättrad samverkan  mellan  olika aktörer skall\r\nkunna uppnås.\r\n\r\nI  motionen  sägs att det är mycket  positivt  att\r\nSverige,  via  Räddningsverket,   äntligen   får  en\r\noperatör     som     kan     bidra     till     FN:s\r\nminröjningssamordning  och  som  dessutom  kan  leda\r\nminröjningsinsatser  i drabbade stater. Motionärerna\r\när  emellertid  oroade  över   att  Räddningsverkets\r\nminröjningsbudget kan komma att  minska. Den borde i\r\nstället ökas (yrkande 2).\r\nMotionärerna   hävdar   vidare   att  det   skulle\r\nunderlätta   om   Räddningsverkets   beredskap   för\r\nminröjning inte belastar anslaget Skydd  mot olyckor\r\nutan  i  stället  anslaget  Försvarspolitik,  vilket\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening (yrkande 5).\r\nI motionen framhålls den pågående omprioriteringen\r\ntill fördel för  svenskt deltagande i fredsbevarande\r\ninternationella  insatser.   Inom  ramen  för  denna\r\nverksamhet har minröjning hög prioritet.\r\nSedan  den  1  juli  2000 är Swedec  i  Eksjö  ett\r\nrenodlat  ammunitions-  och  minröjningscentrum  för\r\ntotalförsvaret.  Swedecs  resurser  har  sedan  dess\r\nsuccessivt förstärkts. Enligt  motionärernas  mening\r\när  det  av  stor vikt att Försvarsmakten fortsätter\r\natt utöka sin  satsning  på Swedec under de kommande\r\nåren (yrkande 6).\r\nMotionärerna oroas över  att  det  avsätts för små\r\nresurser      för      minröjningsforskning      vid\r\nTotalförsvarets  forskningsinstitut  (FOI). De anser\r\natt denna FOI-forskning sammantaget befinner  sig  i\r\nett  allvarligt läge. Enligt motionärernas mening är\r\ndet  därför   viktigt   att   FOI   får   ekonomiska\r\nmöjligheter  att  driva  minröjningsforskningen   på\r\nåtminstone nuvarande nivå (yrkande 7).\r\nI   motionen   påpekas  den  stora  betydelsen  av\r\ntillgång på s.k. minhundar. Motionärerna känner stor\r\noro  för  minhundskompetensen   vid   Hundskolan   i\r\nSollefteå.  Denna kompetens bör inte skingras utan i\r\nstället tas till vara (yrkande 8).\r\nDet är mycket  positivt,  sägs det i motionen, att\r\nregeringen   vill   inrätta   en  interdepartemental\r\narbetsgrupp i Regeringskansliet  och att denna grupp\r\nårligen  till riksdagen skall lämna  en  redogörelse\r\nför Sveriges engagemang för minröjning. Motionärerna\r\nönskar att  nämnda arbetsgrupp snarast utarbetar ett\r\nåtgärdsprogram     för    att    upprätthålla    och\r\nvidareutveckla den svenska  kapaciteten  och  stödet\r\ninom   minröjningsområdet,   vilket   riksdagen  för\r\nregeringen  som sin mening bör tillkännage  (yrkande\r\n9).\r\nI  Vänsterpartiets  kommittémotion  Fö215  (v)  av\r\nBerit  Jóhannesson  m.fl.  om  totalförsvarsbudgeten\r\nanförs att den av regeringen framtagna samlade synen\r\npå  minröjning  är ett bra instrument  för  fortsatt\r\nsvensk utveckling  inom  området. För att möjliggöra\r\nett  förverkligande av Försvarsmaktens  planer  inom\r\nområdet   föreslår   motionärerna   en  förstärkning\r\nspecifikt för detta ändamål med 35 miljoner  kronor.\r\nMotionärerna  föreslår  också  att  utbildningen  av\r\nvärnpliktiga  i  minröjning  förstärks  samt att det\r\näven inom materielanslaget görs ökade satsningar  på\r\nminröjning. I motionen föreslås därför att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Försvarsmakten  inom områdena\r\nförbandsverksamhet,  fredsfrämjande verksamhet  samt\r\nmaterielanslaget  bör  prioritera  verksamheter  för\r\nminröjning (yrkande 3).\r\nSveriges  stöd  till  minröjningsarbete  behandlas\r\nockså  i  kommittémotion  Fö241   (fp)  av  Birgitta\r\nOhlsson  m.fl.  Motionärerna  menar  att  trots  att\r\nregeringen   har   utarbetat   en   samlad  syn   på\r\nminröjningen,  så är det fortfarande flera  aspekter\r\nav det svenska agerandet  inom minområdet som lämnar\r\növrigt att önska. Sverige sägs  kunna göra betydligt\r\nmer  för att öka och förbättra engagemanget  för  en\r\nminfri  värld.  Detta  anses  i  synnerhet gälla hur\r\nSverige  uppfyller  sina  åtaganden  från  den  s.k.\r\nOttawakonferensen.\r\nDen internationella kampanjen mot landminor (ICBL)\r\nfokuserar på personminor. ICBL sägs ha  uttryckt oro\r\növer  att  parter  till  Ottawakonventionen  inte  i\r\ntillräcklig   utsträckning   har  uppmärksammat  att\r\nfordonsminor med röjningsskydd  som  utlöses  av  en\r\noavsiktlig     handling    är    förbjudna    enligt\r\nkonventionen. Motionärerna  nöjer  sig  inte med att\r\nutrikesminister  Anna  Lindh  har  uttalat  att   de\r\nstridsvagnsminor  med  röjningsskydd som Sverige har\r\när  förenliga  med  Ottawakonventionen.  I  motionen\r\nföreslås  därför  att  riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\natt  regeringen bör fatta beslut om att genomföra en\r\ninventering   av  Sveriges  förråd  av  fordonsminor\r\nförsedda med röjningsskydd (yrkande 1).\r\nVidare   föreslår   motionärerna   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   Försvarsmakten    bör\r\nsammanställa en årlig redovisning av hur många minor\r\nsom  använts  i  utbildning  och tester av maskinell\r\nminröjningsutrustning (yrkande 2).\r\nMotionärerna hävdar att det  är  svårt att få fram\r\nrelevanta  uppgifter  gällande  Sveriges  stöd  till\r\nminröjningsprojekt. De hänvisar till  att  Sida inte\r\nlängre  har  en  särskild  befattning  för  en  s.k.\r\nminkoordinator.  Regeringen bör snarast redovisa hur\r\nen     förbättrad     statistik     över     svenskt\r\nminröjningsbistånd   skall    åstadkommas.    Enligt\r\nmotionärerna    finns    ett   sådant   löfte   från\r\nbiståndsministern. Riksdagen  bör därför tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad  i motionen anförs\r\nom  behovet  av  att  följa  upp  givna  löften   om\r\nredovisning   av   svenska  myndigheters  stöd  till\r\nminröjningsinsatser (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtbildning och planering\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  bedömning  att förmågan\r\ntill väpnad strid även fortsättningsvis skall utgöra\r\ngrunden  för  förbandsutbildningen.  Förmågan   till\r\nväpnad    strid    är   sålunda   en   grundläggande\r\nförutsättning för att  Försvarsmaktens förband skall\r\nkunna lösa sina huvuduppgifter.\r\n\r\nUtskottet ansluter sig också till vad som anförs i\r\npropositionen om att utbildning  och  övningar skall\r\ninriktas  mot en förbättrad förmåga till  samordnade\r\ninsatser.    Insatsorganisationens    förmåga    att\r\ngenomföra  operativt   samordnade   insatser   skall\r\nsåledes  utvecklas.  Den  sedan  flera år begränsade\r\növningsverksamheten   i  högre  förband   måste   nu\r\nprioriteras.  Utskottet   välkomnar  därför  den  av\r\nregeringen beskrivna ambitionen  att  följa  upp hur\r\nden  framtida  övnings-  och utbildningsverksamheten\r\nutvecklas  under  de  kommande   åren,   inte  minst\r\nkompetensen  att  leda  och  samträna  förband  inom\r\nbataljons ram och högre förbandsnivåer.\r\nUtskottet  delar  även  regeringens bedömning  att\r\nförmågan att genomföra internationella  insatser med\r\nförband  som  har  anmälts  till det internationella\r\nskall   utvecklas.   Dessa  förband   skall   därför\r\nprioriteras    i    utbildnings-,    övnings-    och\r\nutvecklingssammanhang.   Vid  värnpliktsutbildningen\r\nskall    också    behovet   av   rekrytering    till\r\ninternationella insatser beaktas.\r\nI    kommittémotion     Fö254     (kd)    föreslås\r\nriksdagsuttalanden som dels påpekar betydelsen av en\r\ngrundläggande  och  kontinuerlig  förbandsverksamhet\r\n(yrkande  7),  dels  betonar behovet av  övningar  i\r\noperativt  sammansatta  insatsstyrkor  (yrkande  6).\r\nUtskottet   har    ingen    annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna om betydelsen av  en  grundläggande och\r\nkontinuerlig förbandsverksamhet och  om  behovet  av\r\nsamträning  av  insatsstyrkor. Samtidigt konstaterar\r\nutskottet att propositionen  och  den  av regeringen\r\nredovisade  bedömningen, som utskottet ansluter  sig\r\ntill, framhåller  just  dessa  behov.  Utskottet ser\r\ndärför inte tillräckliga skäl för riksdagen att göra\r\nde   föreslagna   uttalandena.  Utskottet  avstyrker\r\ndärför yrkandena.\r\nUtskottet  konstaterar  vidare  att  regeringen  i\r\npropositionen  anför  att den prioriterar utbildning\r\noch   övningar  för  marinstridskrafterna   så   att\r\nambitionsnivån i verksamheten successivt skall kunna\r\nåtergå  till  planerad nivå och därefter bibehållas,\r\nnågot  som motionärerna  i  nämnda  motion  föreslår\r\n(yrkande 11). Utskottet ser därmed inte behov av ett\r\nriksdagsuttalande, varför yrkandet avstyrks.\r\nUtskottet  anser  även  att vad som i samma motion\r\nanförs    om    åtgärder    för   att    säkerställa\r\nflygstridskrafternas    kompetens     genom     ökad\r\növningsverksamhet  (yrkande 12) och åtgärder för att\r\nsäkerställa    helikopterförbandens    fältduglighet\r\n(yrkande 13) i huvudsak  återspeglar  de  ambitioner\r\nsom  regeringen ger uttryck för i propositionen  och\r\nsom utskottet ställer sig bakom. Motionen bör därför\r\näven  i   dessa   delar   bli  tillgodosedd,  varför\r\nutskottet avstyrker de aktuella yrkandena.\r\nI   kommittémotion   Fö215   (v)    föreslås   att\r\nFörsvarsmakten  ges i uppdrag att redovisa  förmågan\r\natt reducera organisationen  och  vilka  effekter en\r\nsådan  reduktion skulle få (yrkande 1). Motionärerna\r\nhänvisar  i sammanhanget till regeringens uppgörelse\r\nmellan Vänsterpartiet  och Miljöpartiet om att pröva\r\nen besparing på 6 miljarder  kronor för nästkommande\r\nförsvarsbeslutsperiod.\r\nUtskottet konstaterar för sin  del  att  frågan om\r\natt pröva besparingsalternativ inte är någon ovanlig\r\nåtgärd. Regelmässigt utreds konsekvenserna av skilda\r\nekonomiska ramar som ett led i förberedelserna inför\r\nett nytt flerårigt försvarsbeslut. I det nu aktuella\r\nfallet ankommer det på Försvarsberedningen att inför\r\nförsvarsbeslutet  2004  bedöma  vilka uppgifter  som\r\nFörsvarsmakten skall kunna lösa, vad detta får kosta\r\noch   vilka  konsekvenser  som  följer   av   skilda\r\nbesparingar.     Utskottet     utgår     från    att\r\nFörsvarsberedningen kommer att förse regeringen  med\r\nunderlag   för  ställningstaganden  beträffande  den\r\nbesparing som  nämns i motionen. Utskottet anser att\r\nriksdagen därför  inte  behöver  ge  regeringen  det\r\nuppdrag    som    motionärerna    föreslår,   varför\r\nmotionsyrkandet avstyrks.\r\nI  kommittémotion  Fö260  (m) förordas  väsentligt\r\nhögre ambitioner när det gäller  utbildningens  mål,\r\nomfattning  och innehåll än vad som regeringen anger\r\ni propositionen.  Som  nyss  framgått  ansluter  sig\r\nutskottet  till  vad  som  regeringen  har anfört om\r\nutbildningens inriktning. Utskottet avstyrker därför\r\nyrkandena 5 och 6 i nämnda motion.\r\nRegeringen  anför i propositionen att verksamheten\r\näven  i  fortsättningen   skall   bedrivas   så  att\r\nutvecklingen  mot  ett  s.k. nätverksbaserat försvar\r\nsker samordnat inom Försvarsmakten.\r\nUtskottet har erfarit att  regeringen i november i\r\når   har   medgett  Försvarsmakten   att   fortsätta\r\nutvecklingen  av  tekniska  lösningar  för  framtida\r\nledningssystem  (Ledsyst  T)  och i det sammanhanget\r\nutveckla s.k. demonstratorer (Demo  05 och Demo 06).\r\nUtskottet   har   vidare   erfarit   att  regeringen\r\nföreskrivit särskilda villkor för utvecklingen.\r\nUtskottet anser för sin del att det  är  angeläget\r\nmed   en   noggrann   uppföljning  av  det  aktuella\r\nutvecklingsarbetet, dels  för  att  det har en sådan\r\navgörande  betydelse  för  Försvarsmaktens  framtida\r\nutveckling, dels för att arbetet innehåller tekniska\r\noch  ekonomiska  risker  som  inte   är  obetydliga.\r\nUtskottet  utgår därför från att regeringen  årligen\r\ninformerar riksdagen om hur arbetet fortskrider.\r\n\r\nVissa fredsorganisatoriska frågor\r\n\r\n\r\nLivgardet-Swedint\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner dels att\r\norganisationsenheten     Livgardet    i    Upplands-\r\nBro/Kungsängen        och       organisationsenheten\r\nFörsvarsmaktens    centrum     för    internationell\r\nverksamhet   (Swedint)  i  Södertälje/Almnäs   skall\r\nläggas ned den 31 december 2003 eller vid den senare\r\ntidpunkt   som  regeringen   bestämmer,   dels   att\r\norganisationsenheten  Livgardet skall inrättas den 1\r\njanuari  2004  eller vid  den  senare  tidpunkt  som\r\nregeringen bestämmer.\r\n\r\nEnligt riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30, bet.\r\n1999/2000:FöU2,    rskr.    1999/2000:168)    skulle\r\nflyttningen  av  Swedint från Almnäs till Kungsängen\r\nvara genomförd till  den 31 december 2001. Utskottet\r\ndelar regeringens uppfattning att det är viktigt att\r\nden försenade omlokaliseringen  av  Swedint drivs på\r\nmed kraft och till så låga kostnader som möjligt för\r\nstaten.\r\nUtskottet  ansluter  sig  också  till  regeringens\r\nuppfattning att nuvarande Swedint och Livgardet  bör\r\nsammanföras till en organisationsenhet och att detta\r\nbör ske vid årsskiftet 2003/04.\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra mot regeringens\r\nbeslutsavsikt      att      benämna      den     nya\r\norganisationsenheten för Livgardet.\r\nUtskottet förordar därför att riksdagen  godkänner\r\nförslaget    att    lägga    ned    Livgardet    och\r\nFörsvarsmaktens     centrum    för    internationell\r\nverksamhet och att inrätta Livgardet.\r\n\r\nOperativa insatsledningen\r\n\r\nRegeringen föreslår att  verksamheten  vid Operativa\r\ninsatsledningen,   med  oförändrad  huvudinriktning,\r\nskall  inordnas som en  del  i  organisationsenheten\r\nHögkvarteret.      Som     följd     härav     skall\r\norganisationsenheten    Operativa    insatsledningen\r\nläggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare\r\ntidpunkt som regeringen bestämmer.\r\n\r\nRiksdagen har, på förslag av regeringen,  beslutat\r\natt en operativ insatsledning skall inrättas  (prop.\r\n1999/2000:30,     bet.     1999/2000:FöU2,     rskr.\r\n1999/2000:168).  Som  framgår av den nu föreliggande\r\nbudgetpropositionen   har    Försvarsmakten   utrett\r\nmyndighetens centrala ledning  och  bl.a. föreslagit\r\natt den operativa insatsledningen inte  längre skall\r\nutgöra en egen organisationsenhet utan ingå  som  en\r\ndel  i  Högkvarteret.  Utskottet  delar  regeringens\r\nbedömning  att det av effektivitetsskäl är  lämpligt\r\natt  vidta  den   organisatoriska   förändring   som\r\nFörsvarsmakten  föreslår.  Utskottet förordar därför\r\natt  riksdagen  godkänner förslaget  att  lägga  ned\r\norganisationsenheten Operativa insatsledningen.\r\nRegeringen  redogör   i   propositionen  för  sina\r\növerväganden   när   det  gäller  genomförandet   av\r\nriksdagens    beslut   (prop.    2001/02:10,    bet.\r\n2001/02:FöU2, rskr.  2001/02:91)  att lokalisera den\r\noperativa insatsledningen till Uppsala.  Det framgår\r\ndärvid  att  regeringen, med anledning av utskottets\r\nsynpunkter i frågan,  har prövat alternativet med en\r\ndelad lokalisering av den  operativa insatsledningen\r\noch därvid funnit att övervägande  skäl talar för en\r\nsamlad lokalisering i Uppsala. Utskottet  gör  ingen\r\nannan    bedömning.   Utskottet   avstyrker   därför\r\nkommittémotion  Fö215 (v) yrkande 5 som förordar ett\r\nriksdagsuttalande  om  att Försvarsmakten bör få ett\r\nuppdrag   att   intensifiera    arbetet    med   att\r\nutlokalisera delar av den centrala ledningen.\r\n\r\nMuskövarvet\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  verksamheten  vid  Muskö\r\nörlogsvarv på  för  staten  godtagbara villkor skall\r\növerföras till privat industri samt att verksamheten\r\nvid varvet, i avvaktan på en sådan överföring, skall\r\nbedrivas i Försvarsmaktens regi.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att det  inte  varit möjligt\r\natt enligt intentionerna i riksdagens beslut  (prop.\r\n2000/01:53,  bet.  2000/01:FöU3,  rskr. 2000/01:180)\r\nföra över verksamheten vid Muskö örlogsvarv  till  i\r\nförsta  hand  civil  industri,  och om detta inte är\r\nmöjligt,  i  andra  hand till annan  verksamhetsform\r\n(statligt  bolag).  Den  gällande  inriktningen  för\r\nfartygsunderhållets verksamhetsform  behöver  därför\r\nändras. Utskottet biträder regeringens förslag  till\r\nändrad   inriktning   och   förordar  att  riksdagen\r\ngodkänner förslaget till inriktning för verksamheten\r\nvid Muskö örlogsvarv.\r\nUtskottet anser däremot inte  att  det  finns skäl\r\nför  riksdagen  att nu uttala sig för en nedläggning\r\nav varvet, om det inte sålts före en angiven senaste\r\ntidpunkt.  Härav  följer   att  utskottet  avstyrker\r\nmotion Fö246 (s), som framför ett sådant förslag.\r\n\r\nHelikopterverksamheten\r\n\r\nTre motioner - Fö211 (m), Fö215  (v)  yrkande  4 och\r\nFö232  (fp)  -  behandlar  helikopterverksamheten på\r\nSäve/Göteborg. Motionärerna  uttalar sig, med delvis\r\nskilda  argument,  till  förmån  för  en  bibehållen\r\nverksamhet på Säve. Vidare förordas  byggandet av en\r\nhangar i motionerna Fö215 (v) och Fö232 (fp).\r\n\r\nUtskottet behandlar de tre motionerna  samlat  och\r\nvill anföra följande.\r\nFörsvarsmaktens   helikopterverksamhet  bedrivs  i\r\nfred      inom     ramen     för     Försvarsmaktens\r\nhelikopterflottilj, som är lokaliserad till Malmen i\r\nLinköping.    Helikopterflottiljen    skall   enligt\r\nFörsvarsmaktens   instruktion   (2000:555)   bedriva\r\nverksamhet vid bl.a. Säve i Göteborg.\r\nUtskottet har behandlat frågan  om Försvarsmaktens\r\nhelikopterverksamhet  på  Säve  vid  flera  tidigare\r\ntillfällen,  främst  i  betänkandena 1999/2000:FöU2,\r\n2000/01:FöU10 och 2001/02:FöU2.\r\nUtskottet har erfarit att  regeringen mot bakgrund\r\nav  riksdagens  tillkännagivande  våren  2000  (bet.\r\n1999/2000:FöU2)  beslutade   en   ändring   av  reg-\r\nleringsbrevet  för  Försvarsmakten med innebörd  att\r\n2003  inte skall vara  en  bortre  gräns  vad  avser\r\nhelikoptrar för Försvarsmaktens eget behov vid Säve,\r\nGöteborg.\r\nI    samband    med    behandlingen    av    vissa\r\norganisationsfrågor   under   våren   2001   anförde\r\nutskottet  (bet.  2000/01:10  s.  11)  att  det  bör\r\nankomma på regeringen och Försvarsmakten att närmare\r\nbesluta  om  var Försvarsmaktens helikopterbestånd -\r\ninom  ramen  för   den   organisationsstruktur   som\r\nriksdagen  har  beslutat  -  skall  vara baserat vad\r\navser  såväl antal som typ av helikopter.  Utskottet\r\nanser  således   att   det   ankommer  på  ansvariga\r\nmyndigheter, inte på riksdagen,  att  besluta om var\r\nenskilda  helikoptrar  skall baseras för  att  kunna\r\nuppfylla  kraven  på beredskap  m.m.  I  betänkandet\r\nanförde  utskottet  också  att  riksdagen  inte  bör\r\nföreskriva hur samverkan  mellan  olika statliga och\r\nkommunala instanser inom räddningstjänstarbetet  bör\r\nordnas i västra Sverige.\r\nUtskottet  vill  vidare  erinra  om  att dåvarande\r\nförsvarsministern  i  september  2001  besvarade  en\r\nfråga i riksdagen från Berit Jóhannesson  (v)  om en\r\nny  hangar  på  Säve (fråga 2000/01:1663). Statrådet\r\nvon Sydow anförde  då  att även om det är regeringen\r\nsom  beslutar  om byggande  som  kostar  mer  än  30\r\nmiljoner  kronor,   så  är  det  Försvarsmakten  som\r\nbestämmer i fråga om  hur  myndighetens  helikoptrar\r\nskall  ställas  i hangar och planeringen för  sådana\r\nåtgärder.\r\nFörsvarsmaktens     helikoptrar     omsätts    för\r\nnärvarande.  Flertalet  av  de  äldre  helikoptrarna\r\nkommer   att   utgå  ur  organisationen.  I  stället\r\nanskaffas två nya  helikoptertyper,  den  medeltunga\r\nhelikopter 14 och den lätta helikopter 15. Utskottet\r\nhar erfarit att myndigheten för närvarande  ser över\r\nhelikopterförbandens personalramar och baseringen av\r\nde  nya helikoptrarna. Försvarsmakten kan väntas  ta\r\nställning i baseringsfrågan under kommande vinter.\r\nVid  en räddningstjänstinsats kan räddningsledaren\r\nmed stöd  av räddningstjänstlagen ta i anspråk bl.a.\r\nstatliga resurser. På den grunden har Försvarsmakten\r\nofta biträtt  samhället  i  övrigt, särskilt vid mer\r\nomfattande räddningstjänstinsatser.\r\nFörsvarsmakten     har     inget    ansvar     för\r\nräddningstjänst,  utöver  ansvaret   för   den  egna\r\nverksamheten.      Sjöfartsverket      är     enligt\r\nräddningstjänstlagen          ansvarigt          för\r\nsjöräddningstjänsten. Verket skall inom detta ansvar\r\nupprätthålla  den  beredskap  som  behövs.  För  att\r\nupprätthålla  beredskap  för räddningstjänstinsatser\r\nhar  Sjöfartsverket  avtal  med   Försvarsmakten  om\r\nhelikopter i beredskap, bl.a. på Säve.\r\nFörsvarsmakten   kan   med  stöd  av  förordningen\r\n(2002:375)  om  Försvarsmaktens   stöd   till  civil\r\nverksamhet    lämna    stöd   med   helikopter   för\r\nsjuktransporter.   Förordningen    reglerar    också\r\nsjukvårdshuvudmannens  möjligheter  att  begära s.k.\r\nnödhelikopter från Försvarsmakten.\r\nMot bakgrund av vad som här har anförts  avstyrker\r\nutskottet motionerna Fö211 (m), Fö215 (v) yrkande  4\r\noch Fö232 (fp).\r\n\r\nFlygskolan\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  i  maj  2001  om  den militära\r\nflygutbildningen     (prop.     2000/01:35,     bet.\r\n2000/01:FöU2,  rskr.  2000/01:213). Beslutet innebar\r\natt Upplands flygflottilj  F  16  läggs  ned  den 31\r\ndecember 2003 och att Försvarsmaktens flygutbildning\r\n-  den grundläggande flygutbildningen (GFU) och  den\r\ngrundläggande   taktiska  flygutbildningen  (GTU)  -\r\nförläggs till någon  eller  några  av de kvarvarande\r\nflottiljerna.\r\n\r\nRegeringen har härefter beslutat bl.a. följande.\r\n·  GFU och GTU skall samlokaliseras  till  nuvarande\r\ndetachementet på Malmens flygplats i Linköping.\r\n·\r\n·  Detachementet skall ansvarsmässigt senast  den 31\r\ndecember  2002  överföras från F 16 till Blekinge\r\nflygflottilj (F 17).\r\n·\r\n·  Försvarsmakten skall omlokalisera GFU till Malmen\r\nsenast den 30 juni  2003.  F  10:s flygverksamhet\r\nskall  upphöra när flottiljen läggs  ned  den  31\r\ndecember 2002.\r\n·\r\n·  Försvarsmakten skall omlokalisera GTU till Malmen\r\nsenast den 31 december 2003.\r\n·\r\nUtskottet har i samband med behandlingen av motioner\r\ni  ärendet  (bet.  2001/02:FöU6)  fått  en  särskild\r\nföredragning  om  detta  regeringsbeslut  och därvid\r\ninte  haft något att erinra. Utskottet gör nu  ingen\r\nannan bedömning.  Utskottet  avstyrker därför motion\r\nFö220  (m,  fp, kd) som föreslår  att  GFU  och  GTU\r\nlokaliseras till Uppsala.\r\n\r\n\r\nMinröjning\r\n\r\n\r\nRegeringen  har   i   budgetpropositionen  utförligt\r\nredogjort dels för vilken  verksamhet som genomförts\r\ninom ammunitions- och minröjningsområdet  under 2001\r\noch 2002, dels för inriktningen för 2003 inom  detta\r\nområde.\r\n\r\nRiksdagen   har  vid  flera  tidigare  tillfällen,\r\nsenast i förra  årets fleråriga försvarsbeslut (bet.\r\n2001/02:FöU2 s. 147) uttalat sig positivt om svenska\r\ninsatser  för  minröjning.   Riksdagen  har,  liksom\r\nregeringen, ansett att det är  viktigt  att  utvidga\r\ndet  internationella engagemanget för minröjning.  I\r\ndet sammanhanget  har  riksdagen tydligt betonat att\r\nminröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är\r\nen nationell resurs. Riksdagen  har  vidare  betonat\r\nbehovet av klara ansvarsförhållanden för olika slags\r\ninsatser inom området.\r\nI flera motionsyrkanden föreslås, med något  olika\r\ninriktning,  ökade  satsningar på minröjning. Motion\r\nFö271 (mp, fp, v) föreslår  sålunda  en förstärkning\r\nav Räddningsverkets minröjningsbudget  (yrkande  2),\r\natt  Försvarsmakten  utökar sin satsning på Swedec i\r\nEksjö   (yrkande   6)   samt   att   Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut avdelar  ekonomiska  resurser  på\r\nåtminstone  nuvarande  nivå för minröjningsforskning\r\n(yrkande 7). I kommittémotion Fö215 (v) föreslås att\r\nminröjningsverksamheten    prioriteras    och    att\r\nFörsvarsmakten specifikt förstärker minröjningen med\r\n35 miljoner kronor (yrkande 3).\r\nEnligt  utskottets  mening  prioriterar regeringen\r\nminröjningsverksamheten. Regeringens  redogörelse  i\r\npropositionen   av  resultat  och  pågående  arbete,\r\nliksom den föreslagna  inriktningen  för  2003,  ger\r\nbesked   om   detta.   När   det  sedan  gäller  hur\r\nresursfördelningen     för     olika    delar     av\r\nminröjningsverksamheten  skall  avvägas   mot  andra\r\nangelägna  behov, är detta ett ansvar för regeringen\r\noch myndigheterna. Utskottet anser det därför mindre\r\nlämpligt att  föreslå att riksdagen gör uttalanden i\r\nenlighet med vad som föreslås i motionerna Fö215 (v)\r\nyrkande 3 och Fö271  (mp,  fp, v) yrkandena 2, 6 och\r\n7. Följaktligen avstyrker utskottet dessa yrkanden.\r\nI   motion   Fö271  (mp,  fp,  v)   föreslås   att\r\nRäddningsverkets  beredskap  för  minröjning flyttas\r\nfrån  anslaget  Skydd  mot  olyckor till  ett  annat\r\nanslag  -  Försvarspolitik.  Utskottet  är  inte  nu\r\nberett att föreslå att det inrättas  ett nytt anslag\r\ni  enlighet  med  motionärernas  förslag.  Utskottet\r\navstyrker därför yrkande 5 i nämnda motion.\r\nI samma motion föreslås åtgärder  för  att  bevara\r\nminhundskompetensen   vid   Hundskolan  i  Sollefteå\r\n(yrkande  8). Utskottet har erfarit  att  regeringen\r\nuppdragit åt Försvarsmakten att redovisa vilka delar\r\nav Försvarsmaktens  hundverksamhet  som skulle kunna\r\nlokaliseras  till  Sollefteå.  I  sitt  svar   anför\r\nFörsvarsmakten  att en avelsstation lokaliseras till\r\nSollefteå samt att lokaliseringen bör ske successivt\r\nså att formerna för integrering av avelsverksamheten\r\nkan anpassas till  försvarets övriga hundverksamhet.\r\nUtskottet kan således konstatera att åtgärder håller\r\npå  att  vidtas  i  huvudsak   i  enlighet  med  vad\r\nmotionärerna  föreslår. Riksdagen  bör  därför  inte\r\nbifalla motionsyrkandet.\r\nI åter samma  motion  pekar  motionärerna  på  den\r\ninterdepartementala arbetsgrupp som nyligen bildats.\r\nI  motionen  föreslås  att  denna grupp utarbetar en\r\nplan  för  hur  kapaciteten inom  minröjningsområdet\r\nskall upprätthållas och vidareutvecklas (yrkande 9).\r\nUtskottet har erfarit  att denna interdepartementala\r\narbetsgrupp leds av Utrikesdepartementet och att den\r\nsom första uppgift skall  upprätta  en  åtgärdsplan.\r\nMotionsyrkandet bör därmed bli tillgodosett. Det bör\r\ndärför inte bifallas av riksdagen.\r\nI  motion  Fö241  (fp) föreslås en inventering  av\r\nSveriges förråd av fordonsminor  försedda  med  s.k.\r\nröjningsskydd  (yrkande 1) och en årlig rapportering\r\nav hur många sådana  minor  som använts i utbildning\r\noch tester (yrkande 2). Utskottet  ansluter sig till\r\nutrikesminister Anna Lindhs uttalande,  refererat  i\r\nmotionen,  att de fordonsminor med röjningsskydd som\r\nSverige innehar,  inom ramen för sin krigsberedskap,\r\när förenliga med Ottawakonventionen. Utskottet anser\r\ndärför att en inventering inte är nödvändig och inte\r\nheller en årlig redovisning  av  hur många minor som\r\nanvänts i utbildning och tester. Utskottet avstyrker\r\nsålunda yrkandena 1 och 2 i nämnda motion.\r\nI  samma motion förordas ett riksdagsuttalande  om\r\nbehovet  av  en  förbättrad  statistik  över svenska\r\nmyndigheters stöd till minröjningsinsatser  (yrkande\r\n4).  Utskottet  delar motionärernas uppfattning  att\r\ndet  bör finnas en  samlad  statistik  över  svenska\r\nminröjningsinsatser.   Utskottet   utgår   från  att\r\nregeringen  kommer  att upprätta en sådan statistik,\r\nvilket  det  i  motionen   refererade   löftet  från\r\nbiståndsministern indikerar. Utskottet anser  därmed\r\natt motionsyrkandet inte behöver bifallas.\r\n\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   ansluter   sig  till  regeringens\r\nbedömning  av  inriktningen   för   2003  för\r\nförsörjningen  med  materiel och anläggningar\r\nsamt för forskning och teknikutveckling.\r\nUtskottet  föreslår  att   riksdagen  avslår\r\nmotion 2002/03:Fö215 (v) yrkande 2.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens bedömning: Materielförsörjningen samt\r\nforskningen och teknikutvecklingen  bör  inriktas\r\nså  att Försvarsmaktens operativa behov inklusive\r\nbehovet  av  anpassningsförmåga  samt  strategisk\r\nkompetens tillgodoses.\r\n\r\nMaterielförsörjningsprocessen, inklusive forskning\r\noch  teknikutveckling,  bör fortsätta att  utvecklas\r\nmot  ökad  spårbarhet,  tydligare  identifiering  av\r\nstrategiska  vägval och alternativa  handlingsvägar.\r\nMöjligheterna till internationella samarbeten bör så\r\nlångt möjligt utnyttjas.\r\nExportstödet  bör  även  fortsättningsvis  ha  hög\r\nprioritet och stödja sådan kompetens och industriell\r\nutvecklings-  och  produktionsförmåga som behövs för\r\ndet militära försvarets materielförsörjning.\r\nFörsvarsmaktens     anläggningsförsörjning     bör\r\nanpassas  till beredskapsbehoven.  Anläggningar  som\r\ninte  längre  behövs  i  insatsorganisationen  skall\r\navvecklas.\r\n\r\nI skälen  för  sin  bedömning  framhåller regeringen\r\nbl.a. följande.\r\n\r\nRegeringen har tidigare (prop. 2001/02:10)  pekat på\r\nbehovet  av  en  samlad  strategi  för  det militära\r\nförsvarets     forskning,    teknikutveckling    och\r\nmaterielförsörjning.   Som   en   del   häri   avser\r\nregeringen  genomföra  en  successiv  förändring  av\r\nstyrning, inriktning och uppföljning av det militära\r\nförsvarets    forskning,    teknikutveckling    samt\r\nmaterielförsörjning.\r\n\r\nFör   att  utveckla  statsmakternas  styrning  och\r\nuppföljning av materiel- och forskningsförsörjningen\r\nkrävs från  myndigheterna  en  bättre redovisning av\r\nsambandet mellan Försvarsmaktens  uppgifter,  kraven\r\npå   operativ   förmåga  och  behovet  av  materiell\r\nutveckling, s.k. spårbarhet.\r\nEnligt  regeringens   mening   medför   kraven  på\r\nanpassningsförmåga   att  alternativa  vägval  måste\r\nanalyseras  och  värderas  på  ett  tydligare  sätt.\r\nForskning och teknikutveckling,  en ökad satsning på\r\ndemonstratorer  samt  att flertalet  dimensionerande\r\nframtida  system upphandlas  i  kortare  serier  med\r\nstegvisa    anskaffningsbeslut     bidrar     enligt\r\nregeringens     uppfattning     till    en    bättre\r\nanpassningsförmåga  och  ett bättre  underlag  inför\r\nstrategiska  vägval.  På  så  sätt  åstadkoms  ökade\r\nförutsättningar    för   en   handlingsfrihet    att\r\nsuccessivt  anpassa  Försvarsmaktens   förmåga  till\r\nutvecklingen i omvärlden.\r\nKraven på tillgång till s.k. strategisk  kompetens\r\nbör  enligt  regeringens  mening  tillgodoses i  den\r\nsamlade     planeringen     för     materiel-    och\r\nforskningsförsörjningen.\r\nDen  civila  teknikutvecklingen  bör  där   så  är\r\nlämpligt utnyttjas i syfte att tillvarata de senaste\r\nrönen  och  reducera  kostnader  för  utveckling och\r\nvidmakthållande  av system. Det militära  försvarets\r\nsamarbete med civila forskningsinstitut, universitet\r\noch högskolor bör öka.\r\nRegeringen     bedömer     därför     att     vårt\r\nförsvarsteknologiska  samarbete  med  USA kommer att\r\nbehöva  utvecklas  ytterligare.  Även samarbete  med\r\nbl.a. Storbritannien bedöms komma att utvecklas.\r\nDet nordiska materielsamarbetet  har  på senare år\r\nökat  och  fördjupats.  Det  är  enligt  regeringens\r\nuppfattning  av  största  vikt  att  samarbetet  kan\r\nfortsätta och ytterligare förbättras.\r\nBetydelsen av försvarsmaterielexport  ökar som ett\r\nmedel  för att säkerställa en långsiktig industriell\r\nförsörjning  med  materiel  och  kompetens  till det\r\nmilitära försvaret.\r\nDet   svenska   försvarets   tidigare   omfattande\r\nbeställningar till industrin minskar således. Det är\r\ndärför  viktigt  att  regeringen  och  myndigheterna\r\nstöder  försvarsmaterielexporten och internationellt\r\nförsvarsmaterielsamarbete. Exportstödet bör bedrivas\r\npå ett sådant  sätt  att  det  gynnar  det  militära\r\nförsvarets  utveckling,  genom  att det t.ex. bidrar\r\ntill att utveckla en viktig förmåga  eller kompetens\r\neller   bidrar  till  en  industriell  förmåga   att\r\nlångsiktigt underhålla befintliga system.\r\nEn arbetsgrupp  har bildats inom Regeringskansliet\r\nmed uppgift att arbeta  fram  en samlad strategi för\r\ndet militära försvarets forskning,  teknikutveckling\r\noch    materielförsörjning.   Arbetet   bedrivs    i\r\nprojektform.\r\nDärutöver  har  regeringen  beslutat  om  följande\r\nuppdrag för att få underlag till strategin.\r\n1Uppdrag   till   Försvarets   materielverk  att,  i\r\nsamverkan med Totalförsvarets forskningsinstitut och\r\nFörsvarsmakten, se över möjligheterna att skapa goda\r\nförutsättningar    för   en   i   Sverige    verksam\r\nkonkurrenskraftig försvarsindustri.\r\n2\r\n3Uppdrag  till  Totalförsvarets   forskningsinstitut\r\natt,  i  samverkan  med Försvarets materielverk  och\r\nFörsvarsmakten,  se  över  möjligheterna  att  skapa\r\nbättre förutsättningar för internationellt materiel-\r\noch teknologiförsörjningssamarbete.\r\n4\r\n5Uppdrag till Försvarsmakten  avseende utveckling av\r\nstyrnings- och uppföljningsformer (funktionsplaner).\r\n6\r\n7Uppdrag  till  Försvarsmakten  att   redovisa   hur\r\nverksamheten  inom  områdena  forskning, studier och\r\nutveckling   kan   förstärkas  organisatoriskt   och\r\nekonomiskt.\r\n8\r\n9Uppdrag till Försvarets  materielverk  att  föreslå\r\nomfattning   och   inriktning  av  verksamheten  vid\r\nmodellerings- och simuleringscentrat i Karlskoga.\r\n10\r\nMotion\r\n\r\nI Vänsterpartiets kommittémotion  Fö215 (v) av Berit\r\nJóhannesson m.fl. hänvisas till riksdagens beslut om\r\nen  radikal  omstrukturering  av Försvarsmakten.  De\r\nverksamheter och den materiel som  avsågs  svara mot\r\ninvasionshotet   håller   nu   på   att   avvecklas.\r\nMotionärerna  anser  dock att det fortfarande  finns\r\nicke   levererade   materielbeställningar   som   är\r\ndimensionerade och avsedda  för  invasionsförsvaret.\r\nJAS 39 Gripen sägs vara det tydligaste  exemplet  på\r\ndetta,   vilket   påpekats   tidigare   i  flera  av\r\nVänsterpartiets   motioner.   Omförhandlingar    har\r\nhittills  endast  resulterat  i  en  förlängning  av\r\nleveranstiden.  Vänsterpartiets  uppfattning  är att\r\nytterligare  reduceringar  av det militära försvaret\r\när  både  nödvändiga  och  möjliga   att  genomföra.\r\nEftersom materielanslaget är en så stor  del  av det\r\nmilitära försvarets budgetram är det viktigt att  så\r\nlångt  det  är  möjligt  reducera  i  detta  anslag.\r\nMotionärerna    föreslår    därför   att   riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall tillsätta en\r\narbetsgrupp   med   syfte   att   omförhandla   JAS-\r\nbeställningen (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nRiksdagen  har  relativt  nyligen  -  i  maj  2002 -\r\nbeslutat   om  en  övergripande  inriktning  av  det\r\nmilitära    försvarets    materielförsörjning    och\r\nforskning  (prop.  2001/02:10,  bet.  2001/02:FöU11,\r\nrskr. 2001/02:120).  Utskottet  anslöt  sig  då till\r\nregeringens  bedömning om behovet av en övergripande\r\noch långsiktig  strategi för det militära försvarets\r\nmaterielförsörjning, forskning och teknikutveckling.\r\nVid  det  tillfället   betonade  utskottet  att  den\r\nframtida materielförsörjningen behöver anpassas till\r\nde nya förutsättningarna  för försvarets utveckling.\r\nDen behöver bli mer flexibel  och  ge utrymme för en\r\nstörre handlingsfrihet än hittills.  Det  är således\r\ninte längre godtagbart med en materielplanering  där\r\nregering  och  riksdag  i  sena  skeden tvingas till\r\nbeslut  utan  reella  valmöjligheter  utöver  bifall\r\neller  avslag,  där  avslag   ofta   får  besvärande\r\nindustrikonsekvenser.   Riksdagens   insyn   i   och\r\ninflytande    över   frågor   som   rör   försvarets\r\nmaterielförsörjning  borde därför förstärkas. Vidare\r\npåpekade utskottet behovet  av  en  förbättrad  s.k.\r\nspårbarhet     mellan     operativ    förmåga    och\r\nmaterielförsörjningen. Även  formerna  för  styrning\r\noch  uppföljning behöver utvecklas, ansåg utskottet.\r\nI det  sammanhanget  finns det anledning att granska\r\noch precisera olika aktörers  roller och uppgifter i\r\nmaterielförsörjningen.  Utskottet   förutsatte   att\r\nriksdagen  ges  möjlighet  att ta ställning till den\r\növergripande      strategin      för      försvarets\r\nmaterielförsörjning.\r\n\r\nUtskottet    anser    att    den   inriktning   av\r\nmaterielförsörjning      samt     forskning      och\r\nteknikutveckling för 2003 som regeringen redogör för\r\ni budgetpropositionen är i  linje  med vad riksdagen\r\nhar  beslutat  i  maj  2002.  Utskottet kan  således\r\nansluta    sig   till   regeringens   bedömning    i\r\npropositionen.\r\nVänsterpartiet  har  vid  ett  flertal tillfällen,\r\nsenast  vid  riksdagens behandling av  budgeten  för\r\n2002   (bet.  2001/02:FöU1),   motionerat   om   att\r\nbehovsanpassa   materielinköpen   och   att   i  det\r\nsammanhanget  omförhandla  beställningen  av  JAS 39\r\nGripen.  Utskottet  har tidigare utförligt redogjort\r\n(bet. 1999/2000:FöU12  s.  177) för förhandlingsläge\r\noch vidtagna åtgärder och konstaterade  då  att  det\r\nutifrån    gällande    avtal   mellan   staten   och\r\nförsvarsindustrin inte finns  några  förutsättningar\r\nför  staten  att med ekonomiskt godtagbart  resultat\r\nytterligare  omförhandla   JAS  Gripen  eller  andra\r\nstörre  materielkontrakt.  Utskottet  gör  nu  samma\r\nbedömning och avstyrker därför  kommittémotion Fö215\r\n(v) yrkande 2.\r\n\r\nInsatser\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   ansluter   sig  till  regeringens\r\nbedömning  om  inriktningen   för   2003   av\r\ngrundberedskapen,       beredskapen       för\r\nincidentinsatser    och    beredskapen    för\r\ninternationella insatser.\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen  avslår\r\nmotion Fö260 (m) yrkande 9.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInsatser\r\n\r\nRegeringens bedömning: Inriktningen för beredskap\r\nbör vara följande.  Försvarsmakten  skall  ha  en\r\nsådan  förmåga  att  beredskap  kan upprätthållas\r\ninom   de  tidsramar  som  regeringen   beslutar.\r\nSverige bör kunna delta i fredsfrämjande insatser\r\nmed  resurser   och   förband  som  anmälts  till\r\ninternationella styrkeregister. Sverige bör kunna\r\nbidra  med  förbandsenheter   från  såväl  armé-,\r\nmarin- som flygstridskrafterna.\r\n\r\nI skälen för sin bedömning framhåller  regeringen\r\nbl.a. följande.\r\n\r\nGrundberedskap\r\n\r\nResurser  ur  grundorganisationen  jämte  delar   ur\r\ninsatsorganisationen skall ha beredskap för att möta\r\nde   hot   som  kortsiktigt  kan  uppstå  i  rådande\r\nomvärldsläge.\r\n\r\nBeredskap   för   ingripande  mot  kränkningar  av\r\nsvenskt territorium skall  finnas  med  kraftsamling\r\ntill tider och områden där risken för kränkningar är\r\nsom störst.\r\nRegeringen understryker i sammanhanget  vikten  av\r\natt   de   i   olika  avseenden  mest  kvalificerade\r\nförbanden, benämnda  förbandsgrupp 1, definieras och\r\navgränsas     på     ett     sådant     sätt     att\r\nberedskapssättningen   utgör   ett    verkningsfullt\r\nprioriteringsinstrument   för  att  på  bästa   sätt\r\nutnyttja  de  resurser  som Försvarsmakten  förfogar\r\növer.  Därmed  skapas  de  förutsättningar   som  är\r\nnödvändiga för att uppnå en hög insatsförmåga i det,\r\ni  jämförelse  med  insatsorganisationen som helhet,\r\nbegränsade antal förband  som  behövs  för  att lösa\r\nFörsvarsmaktens   nationella   och   internationella\r\nuppgifter.\r\n\r\nAnpassningsförmåga\r\n\r\nRegeringen    har    tidigare    redovisat    (prop.\r\n1999/2000:30) Försvarsmaktens anpassningsförmåga  på\r\nmedellång   sikt  baserad  på  beredskapslagring  av\r\növertalig materiel.\r\n\r\nFörsvarsutskottet har begärt (bet. 1999/2000:FöU2)\r\natt   regeringen    skall   redovisa   under   vilka\r\ntidsförhållanden och  förutsättningar  i  övrigt som\r\nFörsvarsmakten    på   nytt   kan   organisera   två\r\narmébrigader       jämte       understöds-       och\r\nunderhållsförband,    en     amfibie-     och    två\r\nkustartilleribataljoner,  två  ubåtar samt upp  till\r\ntolv stridsflygdivisioner.\r\nMed    underlag   från   Försvarsmakten    lämnade\r\nregeringen    den   av   försvarsutskottet   begärda\r\nredovisningen  i   proposition  2001/02:10  Fortsatt\r\nförnyelse av totalförsvaret.  Utskottet  hade  ingen\r\nerinran mot denna redovisning.\r\nFörsvarsmakten har därefter i budgetunderlaget för\r\n2003  återkommit med förslag till planering avseende\r\nförmågan   till   tillväxt   grundad   på  särskilda\r\nmateriella mobiliseringsenheter (MME).\r\nFörsvarsmakten  anger  i  förslaget  att nuvarande\r\nplanering  med  utnyttjande  av MME låser ekonomiska\r\nresurser utan att därigenom bidra till att svara mot\r\nstatsmakternas   ambition   avseende    kontinuerlig\r\nutveckling av befintlig och framtida förmåga.\r\nFörsvarsmaktens  inriktning är därför att  frigöra\r\nresurser genom att förändra  sin  tillväxtplanering.\r\nDessa  resurser  skall  användas  för att  förstärka\r\nbl.a. övnings- och utbildningsverksamheten  för  att\r\ndärigenom bidra till att skapa en förbättrad förmåga\r\ntill   internationella  insatser.  Vissa  MME  skall\r\ndärför  avvecklas.   En   förändrad   planering   av\r\nanpassningsåtgärder   bygger   i   stället   på   en\r\nutveckling av insatsorganisationens förmåga att möta\r\nnya  hot  och  risker  genom  studier, forskning och\r\nutveckling    av    kompetenser,   typförband    och\r\ndemonstratorer.   Denna    förändring   bedöms   öka\r\nförutsättningarna att skapa kontinuerlig utveckling.\r\nI den förändrade planeringen ingår också planering\r\nav   tillväxt   för  att  öka  insatsorganisationens\r\nkvalitet och planering  av  åtgärder  för  att  höja\r\ninsatsorganisationens  kvalitet  inom  tolv  månader\r\nefter beslut.\r\nRegeringen  anser  att  det  är  viktigt  att inte\r\nekonomiska    resurser   i   onödan   binds   i   en\r\ntillväxtplanering  som  inte är operativt motiverad.\r\nDelar av de nuvarande särskilda MME kan därför komma\r\natt avvecklas. Metoden att  bl.a.  genom  MME  skapa\r\nförutsättningar    för   kvantitativ   tillväxt   på\r\nmedellång sikt (inom  fem år) bör dock behållas i de\r\nfall där den är operativt  motiverad  som  en del av\r\nplaneringen för anpassningsförmåga. Regeringen avser\r\natt besluta i vilken takt och i vilken omfattning en\r\neventuell   avveckling   av   nuvarande   MME  skall\r\ngenomföras.\r\nRegeringen  pekar  vidare  på  att anpassning  vid\r\nbehov  även omfattar planering av åtgärder  för  att\r\nkunna minska insatsorganisationens volym.\r\n\r\nBeredskap för internationella insatser\r\n\r\nInriktningen  avseende beredskap för internationella\r\ninsatser är att  säkerställa  att de krav som ställs\r\npå förband och förmågor som omfattas av anmälan till\r\ninternationella styrkeregister kan uppnås.\r\n\r\nArbetet inom ramen för Nordcapssamarbetet inriktas\r\nmot  upprättandet av en nordisk  styrka  av  brigads\r\nstorlek  med begränsade uppgifter fr.o.m. den 1 juli\r\n2003.\r\nFörsvarsmakten anger att den största begränsningen\r\nnär det gäller  uppgiften  att  bidra  till fred och\r\nsäkerhet i omvärlden utgörs av nuvarande  system för\r\npersonalförsörjning.  Försvarsmakten menar dock  att\r\nplaneringen fortsättningsvis kan bygga på att det är\r\nmöjligt  att  från  2003  kontinuerligt   ha  1  000\r\npersoner  (under  kortare  tid  1  500  personer)  i\r\nutlandsstyrkan,   vilket   motsvarar   dagens  nivå.\r\nRegeringen delar den bedömningen. Enligt regeringens\r\nmening   bör   den   översyn   av  utbildnings-  och\r\növningssystemet      samt      reformeringen      av\r\npersonalförsörjningssystemet   som    Försvarsmakten\r\ngenomför på sikt skapa förutsättningar  för att över\r\ntiden  genomföra  internationella insatser  med  två\r\nbataljoner  (600 till  900  man/bataljon)  samtidigt\r\nsamt ett antal  mindre  förband ur armé-, marin- och\r\nflygstridskrafterna.\r\nRegeringen  har mot denna  bakgrund  uppdragit  åt\r\nFörsvarsmakten  att  redovisa  de verksamhetsmässiga\r\nförutsättningarna för att från 2004 öka förmågan att\r\ndelta med förband i internationella missioner.\r\nFörsvarsmakten    ska   redovisa   förslag    till\r\nambitionsnivå för 2004 och tidsplan för utvecklingen\r\nav den högre förmågan.\r\nRegeringen  avser  inte  att  vidta  några  större\r\nförändringar av det svenska  bidraget till SFOR utan\r\ndet kommer även under 2003 att bestå av framför allt\r\npersonal med Cimic-uppgifter.\r\nRegeringen  avser  inte  heller  att  vidta  några\r\nförändringar av storleken av  det  svenska  bidraget\r\ntill KFOR. Bidraget kommer fortsatt i huvudsak bestå\r\nav en mekaniserad bataljon.\r\n\r\nIncidentinsatser\r\n\r\nRegeringens bedömning: Inriktningen för beredskap\r\noch  insatser  vid  incidenter bör vara följande.\r\nFörsvarsmakten skall  upprätthålla  beredskap för\r\noch   kunna   genomföra  incidentinsatser,   dvs.\r\nupptäcka,  ingripa   och  avvisa  varje  form  av\r\nkränkning av svenskt territorium  för  att  hävda\r\nrikets  territoriella  integritet  i luften, till\r\nsjöss och på marken.\r\n\r\nStöd till samhället\r\n\r\nRegeringens bedömning: Inriktningen  för 2003 för\r\nstöd till samhället bör vara följande.  Vid sidan\r\nav   att   medverka   i   räddningstjänst  enligt\r\nräddningstjänstlagen      (1986:1102),      skall\r\nFörsvarsmakten bidra till att  stärka det svenska\r\nsamhället vid svåra påfrestningar  på samhället i\r\nfred   och   därvid   kunna  samverka  med  andra\r\nmyndigheter och ställa resurser till förfogande.\r\n\r\nSom skäl för sin bedömning  framhåller regeringen\r\nbl.a. följande.\r\n\r\nDet  är  angeläget  att  samhällets   resurser   kan\r\nutnyttjas  på  ett  effektivt  och  rationellt sätt.\r\nFörsvarsmakten har många resurser som  kan  användas\r\nför andra angelägna ändamål i samhället. Där  så  är\r\nmöjligt   och   det  inte  påverkar  Försvarsmaktens\r\ngrundläggande verksamhet  negativt bör ett gemensamt\r\nutnyttjande eftersträvas.\r\n\r\nFörsvarsmakten skall kunna  bistå med insatser för\r\nstöd vid räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen\r\n(1986:1102). Myndigheten har också  som  en  av sina\r\nuppgifter att kunna stärka det svenska samhället vid\r\nsvåra påfrestningar på samhället i fred.\r\nRegeringen  vill i detta sammanhang erinra om  att\r\nkraven på förmåga  hos Försvarsmakten att stärka det\r\nsvenska  samhället  vid   svåra   påfrestningar   på\r\nsamhället  i  fred inte skall utgöra en utgångspunkt\r\nför  myndighetens  utformning  och  omfattning,  men\r\nskall  beaktas  i  den  operativa  och territoriella\r\nplaneringen, vid planering av övningsverksamhet samt\r\nnär    det    gäller   tillgänglighet   till   vissa\r\nmaterielslag och förnödenheter. Myndighetens förmåga\r\natt medverka med  stöd till samhället vid både svåra\r\npåfrestningar    på    samhället    i    fred    och\r\nräddningstjänst  skall  således   vidmakthållas  och\r\nutvecklas  inom  ramen  för  kraven på  förmåga  för\r\nFörsvarsmaktens andra uppgifter.\r\nRegeringen  anser  att Försvarsmakten  tillsammans\r\nmed  ansvariga  myndigheter   skall   fortsätta  att\r\nutveckla planeringen för militära stödinsatser  inom\r\nde områden där det är särskilt viktigt att det finns\r\nen tillräcklig beredskap mot svåra påfrestningar  på\r\nsamhället  i  fred,  bl.a.  vid radioaktivt nedfall,\r\nstörningar        i        elförsörjning       eller\r\ntelekommunikationer,    vid    översvämningar    och\r\ndammbrott samt vid kemikalieolyckor.\r\nI  propositionen  (prop.  2001/02:158)  Samhällets\r\nsäkerhet och beredskap redovisade  regeringen frågor\r\nom   Försvarsmaktens  stöd  till  civil  verksamhet.\r\nSyftet   med  den  reformen  är  att  förtydliga  de\r\nförfattningsmässiga  grunderna  för  Försvarsmaktens\r\nmöjlighet  att lämna stöd till civil verksamhet  och\r\natt ge förutsättningar för ett bättre utnyttjande av\r\nFörsvarsmaktens resurser och kompetens i samhället i\r\növrigt. Riksdagen  hade  inget  att  erinra  mot vad\r\nregeringen     anfört    i    propositionen    (bet.\r\n2001/02:FöU10, rskr.  2001/02:261). Med utgångspunkt\r\ni de resonemang som redovisades  i propositionen har\r\nregeringen   beslutat  förordningen  (2002:375)   om\r\nFörsvarsmaktens    stöd   till   civil   verksamhet.\r\nFörordningen trädde i kraft den 1 juli 2002.\r\nNär det härefter gäller  Försvarsmaktens beredskap\r\nför  stöd till samhället vill  regeringen  framhålla\r\natt    Försvarsmaktens     insatsberedskap     skall\r\ndimensioneras  främst  för  behovet  att kunna hävda\r\nterritoriell  integritet  och  försvara  landet  mot\r\nväpnat angrepp. Det innebär att det finns  delar  av\r\nförband    och    funktioner    med    resurser   ur\r\ngrundorganisationen  som  är omedelbart tillgängliga\r\nför  att kunna möta de nämnda  situationerna.  Denna\r\ninsatsberedskap  rymmer  också  en beredskap för att\r\nkunna  samverka  med civila myndigheter  och  ställa\r\nresurser till förfogande  vid svåra påfrestningar på\r\nsamhället  i  fred  samt i övrigt  lämna  stöd  till\r\nsamhället.\r\nSammanfattningsvis  vill  regeringen framhålla att\r\nFörsvarsmakten under 2003 bör fortsätta att utveckla\r\nmöjligheterna att lämna stöd  till samhället i linje\r\nmed   det   arbete  myndigheten  framgångsrikt   har\r\nbedrivit de senaste åren.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nModeraterna delar  inte  regeringens syn att det går\r\nsnabbt    att   återupprätta   en    stark    svensk\r\ninsatsförmåga.  I kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar\r\nHökmark m.fl. menar  motionärerna  att alltför många\r\nosäkerheter är förenade med anpassningsdoktrinen för\r\natt denna skall kunna tas till intäkt  för uteblivna\r\nmilitära satsningar i dag. Varje första beslut om en\r\nanpassningsåtgärd  är  till  sin  natur  reagerande,\r\nsäger motionärerna. Sverige kommer därmed  inte  att\r\nvara  ensamt  om,  eller ens först om, att förstärka\r\nden egna försvarsförmågan.\r\n\r\nEnligt motionärerna  måste beredskap och möjlighet\r\ntill anpassning kontinuerligt  utvecklas  i samklang\r\nmed förändringarna i omvärlden. Denna utveckling bör\r\nutgöra   ett  viktigt  ingångsvärde  för  riksdagens\r\nbeslut om  utvecklingen av totalförsvaret. Riksdagen\r\nbör därför årligen  få  en skrivelse som redogör för\r\nriskerna för stora påfrestningar  på  samhället inom\r\nfem år och efter tio år och därpå baserat  behov  av\r\nförändringar av planerad utveckling (yrkande 9).\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nAnpassning\r\n\r\nI  kommittémotion Fö260 (m) kritiseras den nuvarande\r\nanpassningsplaneringen.  Motionärerna  menar att den\r\ns.k.  anpassningsdoktrinen innehåller alltför  många\r\nosäkerheter.  Riksdagen  bör  därför  årligen  få en\r\nskrivelse  som  i  ett  femårigt respektive tioårigt\r\nperspektiv    beskriver    riskerna     för    stora\r\npåfrestningar på samhället.\r\n\r\nUtskottet  vill  för  sin del anföra att riksdagen\r\nrelativt   utförligt   redovisat    sin    syn    på\r\nanpassningsprincipen    och   på   utvecklingen   av\r\nanpassningsförmågan (bet.  1998/99:FöU5).  Utskottet\r\nframhöll då bl.a. att förmåga till anpassning bör ha\r\nen central betydelse vid totalförsvarets utformning.\r\nUtskottet betonade, liksom regeringen, betydelsen av\r\ngenomtänkta   förberedelser   och   tidiga   beslut.\r\nUtskottet  menade att det är ofrånkomligt att beslut\r\nom  anpassningsåtgärder  kommer  att  behöva  fattas\r\nunder   betydande   osäkerhet   och  med  inslag  av\r\npolitiskt risktagande. Förmågan att  kunna  uppfatta\r\noch   rätt   tolka   de  ofta  svaga  signalerna  om\r\nsäkerhetspolitiska    förändringar    blir    därmed\r\nbetydelsefull. Utskottet  uttalade  sig också för en\r\nflexibel   totalförsvarsorganisation.  Det   är   då\r\nnödvändigt att upprätta planer som på medellång sikt\r\nklargör    skilda     utvecklingsmöjligheter     för\r\ntotalförsvaret. Denna planering måste präglas av ett\r\ndynamiskt  synsätt  och  kunna  förändras i takt med\r\nförändrade  förutsättningar. Utskottet  utgick  från\r\natt regeringen  årligen,  antingen i budgetförslaget\r\neller i annan ordning, informerar  riksdagen för att\r\ndenna  skall  kunna  pröva  hur  anpassningsförmågan\r\nutvecklas.\r\nUtskottet  gör  nu  inte  någon  annan  bedömning.\r\nUtskottet har svårt att se någon avgörande  skillnad\r\nmellan     den     här     redovisade    synen    på\r\nanpassningsprincipen  och den  syn  som  uttrycks  i\r\nmotion Fö260 (m) yrkande  9.  Utskottet anser därför\r\natt motionsyrkandet inte bör bifallas.\r\n\r\nRegeringen  redogör  i  propositionen   för   delvis\r\nändrade   förutsättningar   för  tillväxtplaneringen\r\ngrundad på särskilda materiella mobiliseringsenheter\r\n(MME). Regeringen anför att vissa  MME kan komma att\r\navvecklas.  Det  framgår dock inte av  propositionen\r\nvilka förband som därvid skulle komma att beröras.\r\n\r\nUtskottet    delar     principiellt    regeringens\r\nuppfattning att ekonomiska  resurser inte bör bindas\r\nupp i en tillväxtplanering som  inte  är  motiverad.\r\nDessa  resurser  bör  i stället kunna utnyttjas  för\r\nt.ex. förstärkningar av  utbildningen  och  ett ökat\r\nantal   övningar.   Regeringen  har,  på  utskottets\r\nbegäran, i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse\r\nav  totalförsvaret  redovisat   vilka  åtgärder  som\r\nbehövs   för   att   kunna   organisera  ett   antal\r\nytterligare  förband,  bl.a. två  armébrigader  samt\r\namfibie- och kustartilleribataljoner. Regeringen har\r\ndärvid redovisat för riksdagen  att materielen finns\r\nreserverad och förrådsställd. Om  en  avveckling  av\r\nsådan  materiel  är motiverad får regeringen sålunda\r\nåterkomma till riksdagen  med  förslag om förändrade\r\noperativa krav och förbandsutveckling.\r\n\r\nGrundberedskap, incidentinsatser och beredskap för\r\ninternationella insatser\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens  bedömning i\r\npropositionen  om  inriktningen av grundberedskapen,\r\nberedskapen för incidentinsatser och beredskapen för\r\ninternationella insatser.\r\n\r\n\r\nFörsvarsunderrättelsetjänst\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig   till   regeringens\r\nbedömning   om   inriktningen  för  2003   av\r\nförsvarsunderrättelsetjänsten.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens bedömning:  Förändringen av inriktningen\r\nfrån traditionell militär förvarning och heltäckande\r\noperativ och taktisk förvarning  mot strategiska och\r\nicke-militära  underrättelser  bör fortsätta.  Detta\r\nkräver   utveckling  av  nya  metoder   och   utökat\r\nsamarbete   såväl  nationellt  som  internationellt.\r\nYtterligare ansträngningar  att  stödja svensk trupp\r\noch personal i fredsbevarande insatser bör ske.\r\n\r\nSom skäl för sin bedömning framhåller  regeringen\r\nbl.a. följande.\r\n\r\nDen    tyngdpunktsförskjutning    som   skett   från\r\ntraditionell  militär  förvarning  och   heltäckande\r\noperativ och taktisk förvarning mot strategiska  och\r\nicke-militära   underrättelser   och   den   vidgade\r\nhotbilden   bör   fortsätta.   Härvidlag  måste  det\r\ninternationella samarbetet inom underrättelseområdet\r\nintensifieras,    inklusive   stödet    till    EU:s\r\nframväxande förmåga inom ramen för GUSP och ESDP att\r\ntidigt upptäcka potentiella kriser.\r\n\r\nVidare anser regeringen  det  vara av vikt att man\r\nfortsätter     att     förändra     och    förbättra\r\ninhämtningsmetoderna  och  analyserna  i  syfte  att\r\nytterligare öka relevansen i produktionen.\r\nRegeringens   arbete  med  att  tydligare  inrikta\r\nförsvarsunderrättelsetjänsterna      kommer      att\r\nfortsätta.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till\r\nregeringens bedömning i\r\npropositionen om inriktningen av\r\nförsvarsunderrättelsetjänsten.\r\n\r\nDet civila försvaret\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen anfört om verksamhetsområdet Det\r\ncivila försvaret (s. 71-86).\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  förutsätter  att redovisningen  av\r\nförmågan  inom  bl.a. områdena  elförsörjning\r\noch telekommunikationer även fortsättningsvis\r\nkommer  att  kunna   följas  upp  årligen  av\r\nutskottet.\r\n\r\nOmfattning, mål och utgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  fred  är  civilt  försvar   den   verksamhet  som\r\ngenomförs för att höja samhällets förmåga att motstå\r\nett väpnat angrepp. Det civila försvaret  är  därmed\r\ninte  en  organisation  utan  den verksamhet som ett\r\nflertal aktörer genomför i syfte att komplettera det\r\nfredstida samhällets grundförmåga.\r\n\r\nBeredskapsförberedelser inom  det civila försvaret\r\nhar  t.o.m. den 30 juni 2002 varit  uppdelade  i  18\r\nfunktioner,  dvs. samhällssektorer som bedömdes vara\r\nsärskilt viktiga  i  en  krigssituation.  För  varje\r\nfunktion  fanns  en  central myndighet som ansvarade\r\nför att bl.a. samordna verksamheten inom funktionen.\r\nRegeringens  proposition   Fortsatt  förnyelse  av\r\ntotalförsvaret är en fortsättning  på  den betydande\r\nominriktning av det civila försvaret som  påbörjades\r\nunder   försvarsbeslutsperioden   1997-2001   (prop.\r\n2001/02:10, bet. 2001/02:\r\nFöU2,  rskr.  2001/02:91).  På  regeringens  förslag\r\nbeslutade  riksdagen  att funktionsindelningen skall\r\nupphöra.\r\nEn central del i 1996  års  försvarsbeslut var att\r\nen helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och\r\nåtgärder  för  att  förebygga och  hantera  hot  och\r\nrisker i såväl fred som  krig. Med helhetssyn avsågs\r\ni försvarsbeslutet att de  resurser  som  skapas för\r\natt landet skall kunna motstå ett krig även,  om  de\r\nefterfrågas  och resurserna är lämpliga, skall kunna\r\nnyttjas i fredstida situationer.\r\nI  propositionen   (prop.   2001/02:10)   Fortsatt\r\nförnyelse av totalförsvaret redovisade regeringen en\r\nny planeringsstruktur som förbättrar samordningen av\r\nplanering för beredskapen vid svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred och planering vid höjd beredskap. I\r\npropositionen    (prop.    2001/02:158)   Samhällets\r\nsäkerhet och beredskap förtydligas  denna  struktur.\r\nFör att förbättra helhetssynen i planeringen  i  ett\r\nvidare  hotperspektiv  har  ett  nytt  politikområde\r\ninrättats, nämligen Skydd och beredskap  mot olyckor\r\noch  svåra påfrestningar. Inom politikområdet  finns\r\ntvå verksamhetsområden, Skydd mot olyckor samt Svåra\r\npåfrestningar.   Genom   att   höja  förmågan  inför\r\nfredstida    extrema    situationer    ökas    också\r\ngrundförmågan   att   motstå   ett   väpnat  angrepp\r\nsamtidigt  som en god grund skapas för  de  åtgärder\r\nsom    kan    behöva     genomföras     under     en\r\nanpassningsperiod.   För  att  förbättra  samhällets\r\nresursanvändning skall åtgärder inom beredskapen mot\r\nsvåra påfrestningar på  samhället  i  fred  och höjd\r\nberedskap  samordnas, både vad avser verksamhet  och\r\nfinansiering.\r\nRegeringen   beslutade   den   23   maj   2002  om\r\nförordningen  (2002:472)  om  åtgärder för fredstida\r\nkrishantering   och  höjd  beredskap.   Förordningen\r\nträdde    i   kraft   den    1    juli    2002    då\r\nberedskapsförordningen    (1993:242)    och   därmed\r\nfunktionsindelningen   upphörde   att   gälla.    Av\r\nförordningen   framgår  att  i  sammanhanget  viktig\r\nverksamhet indelas  i olika samverkansområden. Dessa\r\när Teknisk infrastruktur,  Transporter, Spridning av\r\nallvarliga   smittämnen,  giftiga   kemikalier   och\r\nradioaktiva ämnen,  Ekonomisk  säkerhet,  Områdesvis\r\nsamordning,  samverkan  och information samt  Skydd,\r\nundsättning och vård. I områdena  ingår  myndigheter\r\nsom bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.\r\nDessa    myndigheter   skall   planera   och   vidta\r\nförberedelser   för   att  förebygga,  motverka  och\r\nbegränsa  identifierad  sårbarhet  och  risker  inom\r\nsamverkansområdena.\r\n\r\nMålet för verksamheten inom det civila försvaret och\r\nför  utformningen  av  resurserna   är   att   värna\r\ncivilbefolkningen,     trygga    en    livsnödvändig\r\nförsörjning,     säkerställa      de      viktigaste\r\nsamhällsfunktionerna  och bidra till Försvarsmaktens\r\nförmåga  vid  ett väpnat  angrepp  och  krig  i  vår\r\nomvärld, bidra  till  fred  och säkerhet i omvärlden\r\noch  stärka  samhällets förmåga  att  förebygga  och\r\nhantera svåra påfrestningar på samhället i fred.\r\n\r\nRiksdagens  beslut   med  anledning  av  regeringens\r\nproposition  Förändrad  omvärld  -  omdanat  försvar\r\ninnebar  att vissa  beredskapsåtgärder  skall  kunna\r\nanstå    till     en     femårig    eller    tioårig\r\nanpassningsperiod     (prop.    1998/99:74,     bet.\r\n1998/99:FöU5,  rskr.  1998/99:224).   De   beräknade\r\nanslagsnivåerna  har  därmed  kunnat  minskas  under\r\nsenare   delen   av   försvarsbeslutsperioden.   För\r\nverksamhetsområdet  Det  civila försvaret beräknades\r\nför  2001  ca  1  853 miljoner  kronor.  Under  året\r\nbedömdes ytterligare  verksamhet  kunna skjutas till\r\nen  anpassningsperiod. De beräknade  anslagsnivåerna\r\nkunde  därmed  minskas  med  ca  190 miljoner kronor\r\nunder   året.   Utfallen   för   funktionerna   inom\r\nverksamhetsområdet uppgick under 2001  till ca 1 867\r\nmiljoner  kronor.  Skillnaden mellan utgifterna  och\r\ntilldelade anslag finansierades  med anslagssparande\r\nfrån  tidigare år. Vid utgången av  2001  redovisade\r\nfunktionerna  ett  anslagssparande  på  302 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot vad regeringen\r\nanför om omfattning, mål  och  utgiftsutveckling för\r\ndet civila försvaret.\r\n\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtskottet   redovisar   här   i   sammandrag   bl.a.\r\nregeringens sammanfattande bedömning  av  analys och\r\nslutsatser   för   funktionerna   inom   det  civila\r\nförsvaret  vid  utgången av försvarsbeslutsperiodens\r\nslut 2001. Funktionsindelningen  upphörde  att gälla\r\nfr.o.m. den 1 juli 2002.\r\n\r\nHuvuddelen  av de funktionsansvariga myndigheterna\r\nanger att grundförmågan  är godtagbar. De funktioner\r\nsom   anges   ha  en  icke  godtagbar   förmåga   är\r\nfunktionerna  Civil  ledning,  Befolkningsskydd  och\r\nräddningstjänst, Telekommunikationer m.m. respektive\r\ndelfunktionerna  Banhållning och Järnvägstransporter\r\nsamt  Flygtransporter.   För  dessa  funktioner  och\r\ndelfunktioner,   med   undantag    av   Banhållning,\r\nredovisades  en icke godtagbar förmåga  i  nuvarande\r\noch ett förändrat  omvärldsläge  även  för 2000. För\r\n2001 redovisar delfunktionen Elförsörjning  en  icke\r\ngodtagbar  grundförmåga,  vilket  är  en  förändring\r\njämfört  med bedömningen för 2000. Den nu redovisade\r\ngrundförmågan  inkluderar  även förmågan vid en svår\r\npåfrestning på samhället i fred.\r\nRegeringen  anför  att  det är  förenat  med  stor\r\nosäkerhet att sammanfatta och  bedöma  förmågan inom\r\ndet  civila  försvaret. Förmågan påverkas  av  olika\r\nomvärldsfaktorer,    inte    minst    den   tekniska\r\nutvecklingen  som  leder  till ökad komplexitet  och\r\nökade  beroendeförhållanden   mellan   de   tekniska\r\ninfrastruktursystemen.\r\nDet sista året i försvarsbeslutsperioden 1997-2001\r\npräglades   av   ett   omfattande   utrednings-  och\r\nförändringsarbete. Myndigheterna med  uppgifter inom\r\ndet    civila   försvaret   skulle   dels   uppfylla\r\nfunktionsmålen enligt försvarsbeslutet, dels delta i\r\narbetet     med    att    utforma    det    framtida\r\nkrishanteringssystemet  för  beredskapen  mot  svåra\r\npåfrestningar   på   samhället   i   fred  och  höjd\r\nberedskap.\r\nSenast   i   propositionen   (prop.   2001/02:158)\r\nSamhällets  säkerhet  och  beredskap  har regeringen\r\nredogjort  för  förmågan vid en svår påfrestning  på\r\nsamhället   i   fred.   Regeringen   avser   att   i\r\nbudgetpropositionen   för  2004  redovisa  en  sådan\r\nbedömning under politikområdet  Skydd  och beredskap\r\nmot olyckor och svåra påfrestningar.\r\nRegeringen  har vid sin bedömning av förmågan  vid\r\nutgången av 2001  utgått  från  nu  gällande mål för\r\nhöjd  beredskap.  I  detta  ingår  således  inte  en\r\nbedömning av förmåga att hantera svåra påfrestningar\r\npå samhället i fred. Regeringen bedömer att förmågan\r\nmot  väpnat angrepp inom det civila försvaret  efter\r\nen tid  av  anpassning var godtagbar vid utgången av\r\n2001.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har  inget  att  erinra mot vad regeringen\r\nanför  om resultat samt analys  och  slutsatser  för\r\nfunktionerna inom det civila försvaret m.m.\r\n\r\n\r\nInriktning\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anger i propositionen (prop. 2001/02:10)\r\nFortsatt  förnyelse   av   totalförsvaret   att  den\r\npositiva  säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter\r\noch  att  hotet   om   invasion   endast  förändrats\r\nmarginellt, i den meningen att hotet  ter  sig något\r\nmer avlägset.\r\n\r\nUtvecklingen  innebär att vissa åtgärder inom  det\r\ncivila  försvaret  som  syftar  till  att  möta  mer\r\nomfattande  väpnade  angrepp  kan hänskjutas till en\r\nanpassningsperiod  om  fem  till tio  år  medan  den\r\nplanering och de beredskapsåtgärder  som  krävs  för\r\natt   skapa   det   civila  försvarets  grundförmåga\r\nplaneras  och  utformas   i   närtid  under  löpande\r\nverksamhets- och budgetprocess.  I planeringen skall\r\nbeaktas att vissa beredskapsåtgärder  inte  går  att\r\nplanera  in i en anpassningsperiod och att de därför\r\ninte skall skjutas upp.\r\nRegeringen  anser  att  hög  prioritet  bör ges åt\r\ngrundförmågan   hos   de   områdesvisa  organen  som\r\nkommuner, länsstyrelser och  regering,  säkerheten i\r\nden   tekniska  infrastrukturen  främst  vad  gäller\r\nelförsörjning        och        telekommunikationer,\r\ninformationssäkerheten     samt     NBC-beredskapen.\r\nFinansiering bör ske dels genom avgifter, dels genom\r\nanslag. Minskade satsningar för höjd  beredskap  bör\r\nske    främst   inom   områdena   transporter   samt\r\nbefolkningsskydd och räddningstjänst.\r\nUnder  detta  avsnitt anför också regeringen bl.a.\r\natt det är angeläget  att  Krisberedskapsmyndigheten\r\nges möjligheter att bli den mycket väsentliga del av\r\nden nya krishanteringsstrukturen som avsetts.\r\nRegeringen redovisar därefter inriktningen för det\r\ncivila    försvaret    med    den    indelning     i\r\nsamverkansområden  som  gäller  enligt  förordningen\r\n(2002:472)  om  åtgärder för fredstida krishantering\r\noch höjd beredskap.\r\n\r\nSamverkansområdet Teknisk infrastruktur\r\n\r\n\r\nVerksamheten syftar  till  att  åstadkomma  en sådan\r\nrobusthet   och   flexibilitet   hos   den  tekniska\r\ninfrastrukturen  att samhällets väsentligaste  behov\r\nvid ett väpnat angrepp  kan  tillgodoses. Samhällets\r\nberoende  av den tekniska infrastrukturen  har  ökat\r\nsårbarheten. Utvecklingen har medfört att ömsesidiga\r\noch  svåröverskådliga  beroendeförhållanden  skapats\r\nmellan   tekniska   system   som  var  för  sig  har\r\ngrundläggande  betydelse  för  att  samhället  skall\r\nfungera. Hot mot teknisk infrastruktur kan få mycket\r\nallvarliga  konsekvenser  och  kan   ytterst  få  en\r\nsäkerhetspolitisk dignitet.\r\n\r\nFörmågan      inom     områdena     elförsörjning,\r\ntelekommunikationer  och  informationsförsörjning är\r\ngränssättande   för   förmågan   inom   det   civila\r\nförsvaret.  Elförsörjning   och  telekommunikationer\r\nbedöms  vara  särskilt  riskutsatta   vid   angrepp.\r\nRobusta  telekommunikationer  bör  åstadkommas genom\r\nett  långsiktigt och metodiskt förebyggande  arbete.\r\nVerksamheten  bör vidare bedrivas på ett sådant sätt\r\nså att det finns  en  god  grundförmåga inom området\r\noch att samhällets behov av  elkraft kan tillgodoses\r\nunder höjd beredskap.\r\nFörmågan  att  motstå informationsoperationer  mot\r\nsamhällsviktig  infrastruktur   har   fått  en  ökad\r\nuppmärksamhet  i takt med att system och  funktioner\r\nblir alltmer beroende  av  informationsteknik  (IT).\r\nInformationssäkerhets-frågorna  måste  därför  ha en\r\nframträdande plats i planeringen för höjd beredskap.\r\nFör  att  åstadkomma en hög informationssäkerhet och\r\nkunna   förhindra   eller   hantera   störningar   i\r\nsamhällsviktig  verksamhet  skall  arbetet  bedrivas\r\ninom    följande    fyra    områden:    övergripande\r\nmyndighetsansvar     och     omvärldsanalys,     IT-\r\nincidentrapportering,   teknikkompetens   samt   ett\r\nsystem  för  certifiering och evaluering. Åtgärderna\r\ninom samverkansområdet bör omfatta\r\nstudie-,    analys-     och    planeringsverksamhet,\r\nutbildnings-     och     övningsverksamhet      samt\r\ninvesteringar  i  utrustningar  och anläggningar. De\r\nsistnämnda åtgärderna kan bl.a. avse  fysiskt  skydd\r\nför  viktiga  anläggningar,  system  för  förbättrad\r\nstyr-  och  reglerbarhet  av produktionssystem  samt\r\nreservåtgärder hos användare m.m.\r\n\r\nSamverkansområdet Transporter\r\n\r\n\r\nVerksamheten  syftar  till  att   kunna   tillgodose\r\nsamhällets  väsentligaste  behov av transporter  vid\r\nett väpnat angrepp. Den typ  av  väpnat  angrepp som\r\ntotalförsvaret  skall ha anpassningsförmåga  för  på\r\nlängre  sikt kan komma  att  ställa  stora  krav  på\r\nkapaciteten   hos   vissa   transportsystem.  Väpnat\r\nangrepp ställer andra krav på  transportsystemen  än\r\nvid   en  svår  påfrestning  på  samhället  i  fred.\r\nRegeringen  har därför den 13 juni 2002 uppdragit åt\r\nberörda myndigheter  att analysera och lämna förslag\r\ntill   åtgärder   för   att   minska   de   negativa\r\nkonsekvenser  för  samhällsviktiga  transporter  och\r\ntransportsystem   som    kan    uppstå   vid   olika\r\nkrissituationer och krig. Uppdraget  skall redovisas\r\nsenast den 31 mars 2003.\r\n\r\nRegeringen   bedömer   att  det  finns  skäl   att\r\nanalysera vilka förutsättningar som skall ligga till\r\ngrund    för    den   framtida   inriktningen    för\r\nsamverkansområdet    Transporter.    Samhällsviktiga\r\ntransporter bör kunna genomföras vid höjd beredskap.\r\nVerksamheten   för  2003  bör  inriktas  mot   att\r\nanalysera   vilka  grunder   som   bör   gälla   för\r\nplaneringen inom  samverkansområdet med utgångspunkt\r\nfrån   propositionen    Samhällets    säkerhet   och\r\nberedskap.  Här anges bl.a. att det finns  skäl  att\r\nändra inriktningen  för  beredskapsverksamheten inom\r\ntransportsektorn.  Den  framtida   inriktningen  bör\r\ninriktas mot analyser och förebyggande  arbete, dels\r\nför   att   minska   riskerna   för   störningar   i\r\nsamhällsviktiga  tranportsystem, dels för att minska\r\nkonsekvenserna  genom   att   lämpliga  åtgärder  är\r\nförberedda.\r\n\r\nSamverkansområdet Spridning av allvarliga\r\nsmittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen\r\n\r\n\r\nVerksamheten syftar till att förebygga  och motverka\r\nsådan  spridning  av allvarliga smittämnen,  giftiga\r\nkemikalier och radioaktiva  ämnen som väsentligt kan\r\nnedsätta  den  civila befolkningens  eller  militära\r\nförbands motståndskraft  i  krig. Förmåga bör finnas\r\natt   motverka   såväl  avsiktlig   som   oavsiktlig\r\nspridning av sådana ämnen.\r\n\r\nBeredskapsåtgärderna bör omfatta beredskap för att\r\nfatta olika typer  av  beslut  för  att t.ex. hindra\r\nspridning  av  smitta, identifiera olika  medicinska\r\noch andra behov samt säkerställa resurser för dessa,\r\nbegränsa effekterna  på  miljön,  men  också för att\r\nsäkerställa att samhället har tillgång till  lämplig\r\nsakkunskap och expertberedskap.\r\n\r\nSamverkansområdet Ekonomisk säkerhet\r\n\r\n\r\nVerksamheten  syftar till att vid ett väpnat angrepp\r\nkunna upprätthålla betalningssystemet och samhällets\r\nväsentligaste      behov      av      bank-      och\r\nförsäkringstjänster.  Området omfattar även åtgärder\r\nför att trygga försörjningen med strategiska varor i\r\nkrig.   Sådana  åtgärder  omfattar   internationellt\r\nsamarbete inom och utanför EU samt förberedelser för\r\nreglerings- och ransoneringsåtgärder inom landet.\r\n\r\nPå försörjningsområdet  bör  det finnas en förmåga\r\natt  följa utvecklingen och ha kunskap  om  tänkbara\r\nåtgärder under en anpassningsperiod för att uppnå en\r\neftersträvad   säkerhet   i  förhållande  till  hot.\r\nArbetet bör bedrivas i samverkan med näringslivet.\r\nEtt viktigt inslag i verksamheten bör vara studie-\r\noch  analysverksamhet  som syftar  till  att  bedöma\r\nstabiliteten i samhällsviktiga  finansiella  system,\r\neffekten    av    regleringsåtgärder    samt   vilka\r\nmöjligheter  och  begränsningar  det internationella\r\nsamarbetet ger.\r\n\r\nSamverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan\r\noch information\r\n\r\n\r\nVerksamheten  syftar  till  att  hos  kommuner   och\r\nlänsstyrelser      åstadkomma      förmåga      till\r\nsektorsövergripande    samordning,   samverkan   och\r\ninformation vid ett väpnat angrepp. Verksamheten bör\r\nockså syfta till att på  en sektorsövergripande nivå\r\nkunna  informera samhällsaktörer  och  allmänhet  om\r\nkrigets  förlopp och konsekvenser och om de åtgärder\r\nsom planeras av ansvariga myndigheter.\r\n\r\nTill  samverkansområdet  hör  den  verksamhet  som\r\nområdesansvariga  organ  på  central,  regional  och\r\nlokal  nivå  bedriver i syfte att skapa förmåga till\r\nsektorsövergripande  ledning och samordning vid höjd\r\nberedskap.   Verksamheten    bör    bl.a.    omfatta\r\nutbildnings-  och  övningsverksamhet  för  dessa och\r\nsamverkande organ.\r\n\r\nSamverkansområdet Skydd, undsättning och vård\r\n\r\n\r\nVerksamheten   syftar   till   att   åstadkomma   en\r\ntillräcklig  förmåga  att  skydda  befolkningen  och\r\nsamhällsviktig verksamhet mot allvarliga skador till\r\nföljd  av  krigshandlingar samt att skapa en förmåga\r\natt    genomföra     skydds-,     räddnings-     och\r\nsjukvårdsinsatser.\r\n\r\nFör hälso- och sjukvården är det viktigt att ha en\r\nfungerande beredskapsplanering i hela hotskalan från\r\nfred  till  krig  då  i  vissa  avseenden samma krav\r\nställs på sjukvården vid en svår  påfrestning  som i\r\nen  krigssituation.  I  det  senare  fallet  uppstår\r\nemellertid  krav  på  helt andra resurser. Det finns\r\ndärför behov av en viss  lagerhållning  av läkemedel\r\noch  sjukvårdsmateriel.  Det är också angeläget  att\r\nlednings- och informationssystemen är väl utvecklade\r\näven vid höjd beredskap, vilket  ställer krav på att\r\nhälso- och sjukvårdspersonalen utbildas och övas för\r\nen sådan situation.\r\nDen   tekniska   försörjningen  är  av   avgörande\r\nbetydelse för att sjukvården skall kunna fungera och\r\ndärför är fortsatta  satsningar  på  el,  vatten och\r\nvärme  nödvändiga.  Med  anledning av vad regeringen\r\nuttalade  i  propositionen  Fortsatt   förnyelse  av\r\ntotalförsvaret    anförde   försvarsutskottet    att\r\nutskottet i likhet med regeringen anser att ett nytt\r\nprogram för befolkningsskyddet bör utarbetas utifrån\r\nett  helhetsperspektiv   (prop.   2001/02:10,   bet.\r\n2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91).\r\nRegeringen      avser      att      uppdra      åt\r\nKrisberedskapsmyndigheten    att   tillsammans   med\r\nberörda   myndigheter   utreda  frågan.   Frivilliga\r\ninsatser   utgör  en  viktig   del   av   samhällets\r\nberedskap.    För     att     skapa     en    bättre\r\nkrishanteringsförmåga och framför allt för att skapa\r\nett   robust  och  motståndskraftigt  samhälle   bör\r\nfrivilligorganisationernas  engagemang  inom området\r\nuppmuntras och stödjas.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUnder   regeringens   analys   och   slutsatser  för\r\nfunktionerna  inom  det  civila  försvaret   noterar\r\nutskottet  att delfunktionen Elförsörjning för  2001\r\nredovisar en  icke  godtagbar grundförmåga, vilket -\r\nenligt regeringen - är  en  förändring  jämfört  med\r\nbedömningen    för    2000.    Den   nu   redovisade\r\ngrundförmågan inkluderar även förmågan  vid  en svår\r\npåfrestning på samhället i fred.\r\n\r\nUtskottet  har  vid  varje  riksmöte sedan 1996/97\r\nslagit  fast  betydelsen av en robust  och  flexibel\r\ninfrastruktur,  där  bl.a.  förmågan  inom  områdena\r\nelförsörjning   och   telekommunikationer   särskilt\r\nframhållits.   Utskottet  har  därvid  kunnat  följa\r\nutvecklingen av förmågan inom dessa områden genom de\r\nredovisningar       regeringen        lämnat       i\r\nbudgetpropositioner och i skrivelser till  riksdagen\r\nom  beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället\r\ni fred.  Utskottet  förutsätter att redovisningen av\r\nförmågan  inom  bl.a. de  nu  nämnda  områdena  även\r\nfortsättningsvis kommer att kunna följas upp årligen\r\nav utskottet.\r\nAv den redovisning  som regeringen avser att lämna\r\ni budgetpropositionen för  2004 under politikområdet\r\nSkydd   och   beredskap   mot  olyckor   och   svåra\r\npåfrestningar  bör  därför  förmågan  i  de  viktiga\r\ninfrastrukturområdena, såsom bl.a. elförsörjning och\r\ntelekommunikationer,  redovisas   liksom   även  IT-\r\nsäkerheten i samhällsviktiga system.\r\nBudgetförslag för politikområdet\r\nTotalförsvar\r\n\r\nUtskottet behandlar i det följande vad regeringen  i\r\nbudgetpropositionen   (s.   87-101)  har  anfört  om\r\nanslagen   inom  utgiftsområdet   6   Försvar   samt\r\nberedskap mot  sårbarhet. Utskottet behandlar även i\r\nanslutning  härtill   avgivna   motioner  under  den\r\nallmänna motionstiden, nämligen motionerna Fö215 (v)\r\nyrkandena 6-8, Fö240 (fp) yrkandena  5  och 9, Fö254\r\n(kd) yrkande 15, Fö255 (kd), Fö260 (m) yrkande 7 och\r\nFö263 (m) yrkandena 2, 6 och 7.\r\n\r\n\r\nBeredskapskredit för totalförsvaret\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen godkänner\r\nregeringens    förslag    (punkt     1)    om\r\nberedskapskredit för totalförsvaret.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen  att  2003  utnyttja  en  kredit på högst\r\n40 000 000 000  kr  i  Riksgäldskontoret   om  krig,\r\nkrigsfara  eller  andra  utomordentliga förhållanden\r\nföreligger.\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigade regeringen  att  utnyttja  en\r\nkredit i Riksgäldskontoret  om 40 000 000 000 kr för\r\n2002, om krig, krigsfara eller  andra utomordentliga\r\nförhållanden föreligger. Regeringen  anser  att  ett\r\nmotsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör\r\nlämnas    för    2003.    Beredskapskrediten   skall\r\nsäkerställa att en nödvändig  beredskapshöjning inte\r\nförhindras eller fördröjs därför att regeringen inte\r\ndisponerar nödvändiga betalningsmedel.\r\n\r\nKrediten  är beräknad att täcka  de  utgifter  som\r\nmotsvarar en  månads  beredskapshöjande  verksamhet.\r\nKrediten  är  beräknad att utnyttjas i ungefär  lika\r\ndelar mellan det  militära och det civila försvaret.\r\nOm beredskapskrediten  utnyttjas,  avser  regeringen\r\natt  återkomma  till  riksdagen  med redovisning  av\r\nbehovet av medel för den fortsatta verksamheten.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nEnligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §)\r\nskall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet\r\nunder   krig,  krigsfara  och  andra  utomordentliga\r\nförhållanden    av   medel   för   rikets   försvar.\r\nBeredskapskrediten    skall   säkerställa   att   en\r\nnödvändig beredskaphöjning  -  eller  andra åtgärder\r\nsom    behövs    för    att    förstärka    Sveriges\r\nförsvarsberedskap  -  inte förhindras eller fördröjs\r\npå   grund   av  att  regeringen   inte   disponerar\r\nerforderliga medel.  Utskottet  föreslår  därför att\r\nriksdagen  bifaller regeringens förslag till  bered-\r\nskapskredit för totalförsvaret.\r\n\r\n\r\nAnslagen inom politikområdet Totalförsvar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\n\r\n-  godkänner  regeringens  förslag (punkt 5)\r\ntill investeringsplan för  Försvarsmakten\r\nför perioden 2003-2005 samt avslår motion\r\nFö263 (m) yrkande 7 i denna del,\r\n-\r\n-  bemyndigar regeringen (punkt 6) att under\r\n2003   för   ramanslaget   6:2  Materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning     och\r\nteknikutveckling besluta om beställningar\r\nav  materiel, anläggningar samt forskning\r\noch   teknikutveckling    som   inklusive\r\ntidigare   gjorda  beställningar   medför\r\nutgifter på högst 71 600 000 000 kr efter\r\n2003,\r\n-\r\n-  avslår     motioner      om     förändrad\r\nanslagsstruktur,   nämligen    motionerna\r\nFö240 (fp) yrkande 5, Fö254 (kd)  yrkande\r\n15 samt Fö263 (m) yrkandena 2, 4 och 5,\r\n-\r\n-  avslår  en  motion om vissa ersättningar,\r\nnämligen motion  Fö215 (v) yrkandena 6, 7\r\noch 8,\r\n-\r\n-  godkänner regeringens  förslag  (punkt 7)\r\ntill investeringsplan för Civilt  försvar\r\nför perioden 2003-2005,\r\n-\r\n-  bemyndigar regeringen (punkt 8) att under\r\n2003  för  ramanslaget 6:5 Civilt försvar\r\ngodkänna  avtal   och   beställningar  av\r\ntjänster, utrustning och anläggningar för\r\nberedskapsåtgärder och åtgärder  för  att\r\nmotstå påfrestningar på samhället i fred,\r\nsom     inklusive     tidigare     gjorda\r\nbeställningar  medför  utgifter  på högst\r\n405 000 000 kr efter 2003,\r\n-\r\n-  bemyndigar  regeringen  att  i  fråga  om\r\nberedskapsinvesteringar 2003\r\n-\r\na)  låta Statens räddningsverk disponera\r\nen låneram i Riks-\r\ngäldskontoret   på   högst\r\n660 000 000 kr (punkt 9),\r\nb)  låta  Socialstyrelsen  disponera  en\r\nlåneram i Riksgälds-\r\nkontoret på högst 200 000 000\r\nkr (punkt 10),\r\n-  fastställer avgiftsuttaget (punkt 11) för\r\nteleberedskapsavgiften     till     högst\r\n100 000 000 kr under 2003,\r\n-\r\n-  fastställer avgiftsuttaget (punkt 12) för\r\nelberedskapsavgiften      till      högst\r\n250 000 000 kr under 2003,\r\n-\r\n-  bemyndigar regeringen (punkt 13) att 2003\r\nlåta Försvarets materielverk disponera en\r\nkredit   i   Riksgäldskontoret  på  högst\r\n21 500 000 000   kr  för  att  tillgodose\r\nbehovet av rörelsekapital,\r\n-\r\n-  godkänner regeringens  förslag (punkt 14)\r\ntill   investeringsplan  för   Försvarets\r\nmaterielverk för perioden 2003-2005,\r\n-\r\n-  godkänner  regeringens förslag (punkt 18)\r\ntill anslag under utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap mot sårbarhet samt av-slår\r\nmotionerna Fi232  (fp)  yrkande 12, Fö240\r\n(fp)  yrkande  9, Fö255 (kd),  Fö260  (m)\r\nyrkande 7 och Fö263 (m) yrkande 6.\r\n-\r\n\r\nAnslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och\r\nfredsfrämjande uppgifter\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen redovisar  anslagsutvecklingen i följande\r\ntabell.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall          19       Anslagssparande       269 575\r\n605 721\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag        20 364     Utgiftsprognos     20 228 565\r\n9081\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag       21 281\r\n5652\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat      21 757\r\n0473\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1 Inklusive en minskning med 3 750 tkr på tilläggsbudget i\r\nsamband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 samt en\r\nökning med 30 000 tkr i förslag till tilläggsbudget i denna\r\nproposition.\r\n2 254 000 tkr avser statliga ålderspensionsavgifter varav 239\r\n670 tkr regleringsbelopp avseende 2000.\r\n\r\n3  Motsvarar  21 281 565  tkr   i   2003  års\r\nprisnivå.\r\n\r\nAnslaget  finansierar  utbildning,  planering\r\nm.m., insatser samt\r\nförsvarsunderrättelseverksamhet.        Under\r\nanslaget finansieras också den fredsfrämjande\r\nverksamhet    med    trupp    utomlands   som\r\nFörsvarsmakten   genomför  efter  beslut   av\r\nregeringen.  Under  anslaget  beräknas  också\r\nbelopp        för        de        frivilliga\r\nförsvarsorganisationernas\r\nutbildningsverksamhet,   liksom   för   deras\r\nverksamhet   i  Estland,  Lettland,  Litauen,\r\nPolen  och  Ryssland.   Anslaget  finansierar\r\nvidare  åtgärder för att främja  den  svenska\r\nförsvarsindustrins          exportverksamhet,\r\nFörsvarsmaktens  stöd till Estland,  Lettland\r\noch Litauen samt avveckling av materiel.\r\n\r\n\r\nRegeringens överväganden\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  i det  föregående  redovisat\r\nsina  bedömningar i  fråga  om  verksamhetens\r\ninriktning. Regeringen har för avsikt att för\r\n2003 bibehålla  innevarande års ambitionsnivå\r\nför  de  fredsfrämjande  truppinsatserna  som\r\nFörsvarsmakten genomför.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat  anslaget  enligt\r\nföljande tabell.\r\n\r\nTabell:  Härledning av anslagsnivå 2003-2004,\r\nför  Totalförsvar   6:1   Förbandsverksamhet,\r\nberedskap  och  fredsfrämjande  truppinsatser\r\nm.m.\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2003         2004\r\n-------------------------------------------------------------\r\nAnvisat i 2002 års statsbudget     20 338 658 2   20 338 658\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFörändring till följd av:\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPris- och löneomräkning 1 871 102\r\n407 580\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBeslut            -     -152 299\r\n148 971\r\n-------------------------------------------------------------\r\nÖverföring till/från andra UO           19 425\r\n19 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\nÖverföring inom UO 6     765 640\r\n9 281\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\nStatliga avtalsförsäkringar             -83 610      -85 477\r\n-------------------------------------------------------------\r\nOmställningsbidrag        739 627            -\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFörslag/beräknat anslag 21 281 565   21 757 047\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1 Pris- och löneomräkningen baseras\r\npå anvisade medel i 2002 års statsbudget.\r\nÖvriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och\r\ninkluderar därmed en pris- och löneomräkning.\r\n\r\n2  Exklusive  en  ökning  med  26  250  tkr  på\r\ntilläggsbudget.\r\n\r\nRegeringen   ger  följande   kommenterar   till\r\nanslagsberäkningen.\r\n\r\nRegeringsbeslut\r\n\r\nRegeringen har  beslutat  att anslagsnivåerna i\r\nbesparingssyfte generellt skall  begränsas  med\r\n0,7  %  i syfte att begränsa statlig konsumtion\r\n(prop.  2002/03:1   volym  1,  avsnitt  6.2.1).\r\nAnslaget 6:1 har som  följd härav justerats ned\r\nmed 148,9 miljoner kronor.\r\n\r\nÖverföring till/från andra utgiftsområden\r\n\r\nUtgifter  för  räntor, amorteringar  och  vissa\r\nunderhållsåtgärder för statsflyget har tidigare\r\nhänförts  till  första  utgiftsområdets  anslag\r\n90:6  Regeringskansliet   m.m.   Fr.o.m.   2003\r\nberäknas  dessa  utgifter  under  anslaget  6:1\r\nFörbandsverksamhet,        beredskap        och\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m.. Anslaget 6:1\r\nhar  därför  tillförts  25 miljoner kronor. För\r\nfinansiering av ökad internationell  verksamhet\r\ni Regeringskansliet minskas detta anslag  med 6\r\nmiljoner   kronor.   Sammantaget  ökas  sålunda\r\nanslaget  6.1  med 19 miljoner  kronor.  Första\r\nutgiftsområdets  anslag  90:6  har minskats med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nÖverföring inom utgiftsområdet\r\n\r\nAnslaget har ökats med 9,3 miljoner  kronor för\r\nfinansiering     av    bättre    villkor    för\r\ntotalförsvarspliktiga.   Regeringen  anmälde  i\r\nföregående budgetproposition  (prop. 2001/02:1)\r\navsikten   att   göra   denna  förbättring   av\r\nvillkoren för de totalförsvarspliktiga.\r\n\r\nStatliga avtalsförsäkringar\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2002  justerades  slutligt\r\nmyndigheternas   anslag  med  anledning  av  de\r\nstatliga     avtalsförsäkringarna\r\n(premiepensionsavgifter) (prop. 2001/02:1 volym\r\n1,  avsnitt  9.2).  Utgiftsområde  6  var  dock\r\nundantaget. Slutlig justering är nu fastställd,\r\nvarför  anslaget  minskas   med  83,6  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nOmställningsbidrag\r\n\r\nI statsbudgeten för 2002 anvisades  3 miljarder\r\nkronor i omställningsbidrag samtidigt som ramen\r\nför  utgiftsområde  6 minskades med 4 miljarder\r\nkronor.      Den      lägre      ramen      och\r\nomställningsbidraget   var   fördelade   mellan\r\nanslaget 6:1 Förbandsverksamhet,  beredskap och\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m. och  anslaget\r\n6:2  Materiel, anläggningar samt forskning  och\r\nteknikutveckling.  För  2003  har  anslaget 6:1\r\nökats  med  739,6  miljoner  kronor  som  utgör\r\nandelen   av   omställningsbidraget   på  1 000\r\nmiljoner  kronor (se vidare under anslaget  6:2\r\nMateriel,  anläggningar   samt   forskning  och\r\nteknikutveckling).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  Moderaternas  kommittémotion  Fö260  (m)  av\r\nGunnar Hökmark m.fl. anförs att den  nödvändiga\r\nomställningen   av   försvaret   är   svår  att\r\ngenomföra   redan   utan   den   reducering  av\r\nförsvarsanslagen       som      skedde      vid\r\nförsvarsbeslutet 2000. Motionärerna  anser  att\r\nförsvaret  måste  ha en reell förmåga att kunna\r\nverka i olika situationer.  Därför  måste  dels\r\nden  omfattande  avvecklingen  av kompetens och\r\nmateriel  hejdas,  dels  utvecklingen   av  nya\r\nförmågor forceras.\r\n\r\nMot den bakgrunden förordar motionärerna  att\r\nförsvaret  får  utvecklas  på  samma ekonomiska\r\nnivå       som      under      den      senaste\r\nförsvarsbeslutsperioden.  Detta  sägs  innebära\r\natt   vissa   av  de  moderna  förband  som  nu\r\nsuccessivt    avvecklas     i    stället    kan\r\nvidmakthållas. Över tiden bör de omstruktureras\r\noch   förses  med  ny  materiel.  De   moderata\r\nförslagen   innebär  bl.a.  en  mer  omfattande\r\nförbandsverksamhet,  fler  aktiva  förband, ett\r\nstörre  antal  anställda  samt investeringar  i\r\nbl.a.     lednings-,     informations-      och\r\nsambandssystem.   Motionärerna   föreslår   att\r\nriksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om   förstärkning   av  det  militära\r\nförsvaret  i  närtid  i  enlighet med  vad  som\r\nanförs  i  motionen (yrkande  7).  Dessa  höjda\r\nambitioner  kräver  enligt  motionärerna  höjda\r\nanslag.\r\nI en annan  av Moderaternas kommittémotioner,\r\nmotion  Fö263  (m)  av  Gunnar  Hökmark  m.fl.,\r\nhävdas att effekterna  av  de  besparingar  som\r\nFörsvarsmakten  successivt  har  tvingats  till\r\ninom  förbandsverksamheten  är  mycket kraftiga\r\nsamtidigt  som  man  inte  förmår nå  upp  till\r\nbeslutade    förnyelseambitioner.\r\nBudgetpropositionen för 2003  sägs ge en mycket\r\nbra  bild  av de brister som besparingarna  har\r\ngett upphov  till.  Enligt motionärernas mening\r\när det inte tillräckligt att försvarets och det\r\nenskilda  förbandets  förmåga   att  lösa  sina\r\nuppgifter   bara   är   på  gränsen  till   det\r\ngodtagbara.  Ambitionen måste  vara  väsentligt\r\nhögre. Moderaterna föreslår därför bl.a. en mer\r\nomfattande förbandsverksamhet  -  dvs. fler och\r\nstörre  övningar  för att utveckla förband  och\r\nbefäl samt fler aktiva  förband med förmåga att\r\ngenomföra väpnad strid. Anslaget  6:1  föreslås\r\ntilldelas  800 miljoner kronor mer för 2003  än\r\nvad   regeringen   föreslår   i   propositionen\r\n(yrkande 6 i denna del).\r\nI samma  motion  föreslås att den långsiktiga\r\nplaneringen    skiljs    från     den    årliga\r\nbudgeteringen.  Ett  sådant  synsätt sägs  leda\r\ntill  en  naturlig  uppdelning  av   riksdagens\r\nbeslut i två delar. Den ena delen är beslut  om\r\nberedskap,   uppgifter   och   förmåga   i  den\r\nbefintliga organisationen de närmaste tre åren.\r\nDen andra delen är beslut som omfattar kommande\r\ninvesteringar  och andra långsiktiga bindningar\r\ni   ett  längre  tidsperspektiv.   Motionärerna\r\nföreslår  därför  dels  att uppdelningen mellan\r\nanslagen  6:1  och  6:2  förändras  i  enlighet\r\nhärmed  (yrkande 5), dels att  planeringen  för\r\nfredsfrämjande truppinsatser omvandlas till ett\r\nberedskapsanslag  och förs till utgiftsområde 7\r\nFredsfrämjande verksamhet (yrkande 4).\r\nEn    viktig    del    av     Försvarsmaktens\r\nanpassningsförmåga           ligger           i\r\növningsverksamheten, hävdar Kristdemokraterna i\r\nsin   kommittémotion   Fö255   (kd)  av  Erling\r\nWälivaara m.fl. Övningsverksamheten  sägs  vara\r\nhelt  nödvändig  för  att behålla och inspirera\r\nkvalificerad   personal.   En   väl   utvecklad\r\nförbandsverksamhet  ger den kompetens som krävs\r\nför att förbanden skall  kunna  nå hög operativ\r\nförmåga i framtida stridsmiljöer.  Motionärerna\r\nföreslår     därför     att     anslaget    6:1\r\nFörbandsverksamhet,        beredskap        och\r\nfredsfrämjande   truppinsatser  m.m.  för  2003\r\nförstärks med 100 miljoner kronor.\r\nI en annan kommittémotion,  Fö254  (kd) också\r\nav  Erling  Wälivaara  m.fl.,  sägs att det  är\r\nviktigt    att    skapa    en   balans   mellan\r\nFörsvarsmaktens internationella  åtaganden  och\r\ndess  nationella  uppgifter.  Kristdemokraterna\r\nanser  därför  att det tydligt bör  framgå  hur\r\nstor  del  av  anslaget  som  är  beräknat  för\r\nfredsfrämjande     internationella     insatser\r\n(yrkande 15).\r\nLikartade     synpunkter      framförs      i\r\nkommittémotion Fö240 (fp) av Allan Widman m.fl.\r\nI  motionen  pekas på risken att gränsen suddas\r\nut   mellan   förbandsverksamheten    och    de\r\nfredsfrämjande      insatserna.     Regeringens\r\nredogörelse  i  årets  budgetproposition   sägs\r\nsålunda     inte    ge    någon    klarhet    i\r\nförutsättningarna  för  tillräckligt omfattande\r\nsvenska internationella insatser.  Motionärerna\r\nföreslår därför att riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom      att     särskilja     anslagen     till\r\nFörbandsverksamhet   och  till  Internationella\r\ninsatser (yrkande 5).\r\nI    samma   kommittémotion    påpekas    att\r\nFolkpartiet  liberalerna sedan länge har hävdat\r\natt det till grundutbildningen  har  kallats in\r\nfler  värnpliktiga  än som varit motiverat  för\r\natt upprätthålla kvaliteten  och effektiviteten\r\ni försvarets organisation. Motionärerna  har av\r\nden anledningen ansett det vara nödvändigt  att\r\nsuccessivt   minska  antalet  värnpliktiga  som\r\ngenomgår grundutbildning.  För att upprätthålla\r\nbalansen    mellan    behov,    kvalitet    och\r\neffektivitet  föreslås  att  färre värnpliktiga\r\ninkallas till 2003 motsvarande  en minskning av\r\nanslaget   6:1   med  500  miljoner  kronor   i\r\nförhållande till regeringens förslag (yrkande 9\r\ni denna del).\r\nSamma    yrkande    finns    i    Folkpartiet\r\nliberalernas partimotion  Fi232  (yrkande  12 i\r\ndenna del).\r\nVänsterpartiet   anser   att  de  förbättrade\r\nersättningar   för  totalförsvarspliktiga   som\r\nriksdagen beslutade  föregående  år  är bra och\r\nett  första steg i syfte att ge de pliktiga  en\r\nbättre  ekonomisk  situation  i  jämförelse med\r\nungdomar   som   arbetar   eller  studerar.   I\r\nkommittémotion Fö215 (v) av  Berit  Jóhannesson\r\nm.fl. pekar motionärerna emellertid på något de\r\nfinner vara ologiskt i ersättningarna.  Det rör\r\nden  s.k. förplägnadsersättningen som är 25  kr\r\nför  varje   dag   under   helger,  35  kr  vid\r\növningsuppehåll  och  95  kr  om   de  pliktiga\r\ntjänstgör    utan   att   utbildningsanordnarna\r\ntillhandahåller  mat. Motionärerna föreslår att\r\nriksdagen ger regeringen  i  uppdrag att utreda\r\nfrågan    i    syfte   att   få   en   enhetlig\r\nförplägnadsersättning på 95 kr per dag (yrkande\r\n6).\r\nI  samma  motion   föreslås   också   att  de\r\ntotalförsvarspliktiga     ges    en    månatlig\r\nersättning  på  100 kr för deras  utgifter  för\r\nhygienartiklar (yrkande 7).\r\nKostnaderna förknippade med yrkandena 7 och 8\r\nföreslås finansieras inom anslaget 6:1 (yrkande\r\n8).\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet behandlar  anslagen 6:1 och 6:2 i ett\r\nsammanhang     efter    sammanfattningen     av\r\nregeringens överväganden  och  förslag  och för\r\navgivna motioner.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:2 Materiel, anläggningar samt\r\nforskning och teknikutveckling\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   redovisar  anslagsutvecklingen   i\r\nföljande tabell.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall        21 347      Anslagssparande   2 012 123\r\n464\r\n------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag        21 272      Utgiftsprognos   20 731 935\r\n0711\r\n------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag      19 163\r\n960\r\n------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat      18 671\r\n2382\r\n------------------------------------------------------------\r\n1 Inklusive en ökning med 15 000 tkr i förslag till\r\ntilläggsbudget i samband med denna proposition.\r\n\r\n2 Motsvarar 18  175  996  tkr  i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nAnslaget      finansierar     utveckling,\r\nanskaffning,     vidmakthållande      och\r\navveckling   av   materiel,  anskaffning,\r\nvidmakthållande   och    avveckling    av\r\nanslagsfinansierade   anläggningar   samt\r\nforskning  och teknikutveckling. Anslaget\r\nanvänds   också   för   finansiering   av\r\nkostnader hos Försvarets materielverk och\r\nTotalförsvarets  forskningsinstitut  samt\r\nför   dessa   myndigheters  deltagande  i\r\ninternationell       verksamhet      inom\r\nförsvarsmateriel-  och  forskningsområdet\r\noch för en stor del  av  kostnaderna  för\r\ndet        nationella        flygtekniska\r\nforskningsprogrammet  samt för  det  s.k.\r\nbaltstödet.\r\n\r\nAnslaget  finansierar  vidare  åtgärder\r\nför     att    främja     den     svenska\r\nförsvarsindustrins exportverksamhet.\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att   riksdagen\r\ngodkänner   regeringens   förslag    till\r\ninvesteringsplan  för  Försvarsmakten för\r\nperioden 2003-2005 enligt bifogad tabell.\r\n\r\nTabell: Investeringsplan\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nPrognosBudget Beräknat    Beräknat\r\n2002        2003        2004        2005\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nMateriel  20 000      17 621            17    18 301\r\n807\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nAnläggningar            250         248       173\r\n173\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nForskning och           955         1 010 1   1 010\r\nteknikutveckling       010\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nSumma investeringar     21 205  18 879      18\r\n19 984\r\n990\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag    21 205      18 879      18 9901     19 984\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nSumma finansiering      21 205  18 879      18\r\n19 984\r\n990\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n1 Det beräknade beloppet innefattar även utnyttjande av\r\nanslagsspa-rande från tidigare år.\r\n\r\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar regeringen  att under 2003 för\r\nramanslaget  6:2  Materiel,  anläggningar\r\nsamt   forskning   och   teknikutveckling\r\nbesluta  om  beställningar  av  materiel,\r\nanläggningar    samt     forskning    och\r\nteknikutveckling  som inklusive  tidigare\r\ngjorda beställningar  medför  utgifter på\r\nhögst 71 600 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\nRegeringen  redovisar  sin  beräkning  av\r\nerforderligt   bemyndigande   i  följande\r\ntabell.\r\n\r\nTabell:    Bemyndigande   om   ekonomiska\r\nåtaganden\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nUtfall     Prognos     Beräknat    Beräknat    Beräknat\r\n2001        2002        2003        2004       2005-\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nUtestående          74 279 287      73 411      75 628\r\nåtaganden vid           8001        7831\r\nårets början\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nNya åtaganden       18 819 293  21 452 900    18 523\r\n608\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nInfriade åtaganden  -22 623     -22 748      -22 587       -20 441     -51 123\r\n600         000            949             260         182\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nUtestående 70 474      72 116    71 564\r\nåtaganden vid             9801        7001     442\r\nårets slut\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nErhållet/           77 936 125  79 400 000  71 600 000\r\nföreslaget\r\nbemyndigande\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n1 Till följd av avtalen mellan Försvarsmakten och FMV\r\nomräknas beställningarna till nytt prisläge vid\r\nårsskifte, vilket innebär att utestående åtaganden vid\r\nårets slut och nästa års början är angivna i olika\r\nprislägen.\r\n\r\nRegeringens överväganden\r\n\r\n\r\nRegeringen har i det föregående redovisat\r\nsina bedömningar i fråga om verksamhetens\r\ninriktning.\r\n\r\nStora      materielleveranser      sker\r\nfortfarande   för    objekt    inom    de\r\nfastställda  objektsramarna.  Under  2003\r\nkommer  flygstridskrafterna att tillföras\r\nbl.a.     JAS     39     Gripen-flygplan,\r\nmarinstridskrafterna kommer att tillföras\r\nbl.a. stridsbåt 90, torped 62 och svävare\r\ntill amfibiekåren och arméstridskrafterna\r\nkommer att  tillföras  bl.a. stridsfordon\r\n90, pansarterrängbil samt måldetekterande\r\nartillerigranat  (Bonus).  Materielsystem\r\noch enskilda soldater  inom  förband  som\r\nanmälts   till  internationella  insatser\r\nförses    med     tilläggsskydd.    Stora\r\nsatsningar  sker också  på  informations-\r\noch      ledningssystem      samt      på\r\ndemonstratorer.  Särskilt  kan nämnas att\r\nFörsvarsmakten planerar för  något större\r\ndemonstrationer  avseende nätverksbaserat\r\nförsvar under 2005 och 2006.\r\nBeräkningen av anslaget för 2003 ligger\r\ni  linje med den av  riksdagen  beslutade\r\nförsvarspolitiska      och     ekonomiska\r\ninriktningen.\r\nRegeringen         överväger         en\r\nutgiftsbegränsning   för  anslaget  under\r\n2003.\r\nRegeringen har beräknat anslaget enligt\r\nföljande.\r\n\r\nTabell:    Härledning   av    anslagsnivå\r\n2003-2004, för Totalförsvar 6:2 Materiel,\r\nanläggningar     samt    forskning    och\r\nteknikutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2003           2004\r\n-------------------------------------------------------------\r\nAnvisat i 2002 års  21 257 0712     21 257 071\r\nstatsbudget\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFörändring till följd av:\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPris- och löneomräkning 1     1      1 642 618\r\n035 219\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBeslut         -3     -3 352 218\r\n259 404\r\n-------------------------------------------------------------\r\nÖverföring från andra UO     260\r\n253\r\n-------------------------------------------------------------\r\nÖverföring inom UO 6    -729 983\r\n13 071\r\n-------------------------------------------------------------\r\nStatliga avtalsförsäkringar           -146 509\r\n-142 623\r\n-------------------------------------------------------------\r\nOmställningsbidrag             -\r\n260 373\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFörslag/beräknat anslag      19     18 671 238\r\n163 960\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002\r\nårs statsbudget. Övriga förändringskomponenter\r\nredovisas i löpande priser och inkluderar därmed\r\nen pris och löneomräkning.\r\n2 Exklusive en ökning med 15 milj. kr på\r\ntilläggsbudget.\r\n\r\nRegeringen ger följande  kommenterar\r\ntill anslagsberäkningen.\r\n\r\n\r\nBeslut och omställningsbidrag\r\n\r\n\r\nSom   framgått   av  det  föregående\r\nanvisades    i    statsbudgeten    3\r\nmiljarder          kronor          i\r\nomställningsbidrag till\r\nutgiftsområde  6  för 2002 samtidigt\r\nsom  utgiftsområdets  ram  minskades\r\nmed 4  miljarder  kronor.  Den lägre\r\nramen  och omställningsbidraget  var\r\nfördelade    mellan   anslaget   6:1\r\nFörbandsverksamhet,   beredskap  och\r\nfredsfrämjande  truppinsatser   m.m.\r\noch     anslaget    6:2    Materiel,\r\nanläggningar   samt   forskning  och\r\nteknikutveckling. Detta  innebär att\r\nanslaget   6:2   minskas   med   3,1\r\nmiljarder kronor för 2003.\r\n\r\nSom  nyss  nämnts  har  regeringen\r\nbeslutat   att   anslagsnivåerna   i\r\nbesparingssyfte   generellt    skall\r\nbegränsas   i   syfte  att  begränsa\r\nstatlig konsumtion  (prop. 2002/03:1\r\nvolym  1,  avsnitt 6.2.1).  Anslaget\r\n6:2 har som  följd  härav  justerats\r\nner  med 136,1 miljoner kronor.  Med\r\npris-  och löneförändringar blir den\r\nsammanlagda   reduceringen   3 259,4\r\nmiljoner kronor.\r\nSamtidigt  har anslaget ökats  med\r\n260,4   miljoner   kronor   som   är\r\nhänförliga        till\r\nomställningsbidraget.    Sammantaget\r\nhar således för föreliggande  anslag\r\noch       för      anslaget      6:1\r\nFörbandsverksamhet,   beredskap  och\r\nfredsfrämjande  truppinsatser   m.m.\r\nberäknats   1   miljard   kronor   i\r\nomställningsbidrag för 2003.\r\n\r\nÖverföring till andra utgiftsområden\r\n\r\nAnslaget  har ökats med 253 000 kr i\r\nkompensation    för    premier   för\r\nstatliga avtalsförsäkringar avseende\r\nav myndigheten finansierad  personal\r\nvid universitet och högskolor.\r\n\r\nÖverföring inom utgiftsområdet\r\n\r\nI  statsbudgeten  för 2002 minskades\r\nengångsvis anslaget  med 20 miljoner\r\nkronor   för   investeringar    inom\r\nframtidsinriktade    områden.    Vid\r\nberäkningen  av  2003 års anslag har\r\nanslaget   ökats   med   motsvarande\r\nbelopp.\r\n\r\nFör    2003    minskas    anslaget\r\nengångsvis  med  7  miljoner  kronor\r\ntill   följd   av  förändringar  som\r\nhänger  samman  med   den   slutliga\r\njusteringen     av    de    statliga\r\navtalsförsäkringarna\r\n(premiepensionsavgifter).        Den\r\nsammanlagda förändringen blir därmed\r\nen   ökning   av   anslaget  med  13\r\nmiljoner kr.\r\n\r\nStatliga avtalsförsäkringar\r\n\r\nI statsbudgeten för  2002 justerades\r\nslutligt myndigheternas  anslag  med\r\nanledning     av     de     statliga\r\navtalsförsäkringarna          (prop.\r\n2001/02:1  volym  1,  avsnitt  9.2).\r\nUtgiftsområde 6 var dock undantaget.\r\nSlutlig  justering är nu fastställd,\r\nvarför  anslaget   6:2  minskas  med\r\n142,6 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna hävdar i sin\r\nkommittémotion Fö240  (fp)  av Allan\r\nWidman  m.fl.  att  det utöver redan\r\nuppbundna        materiel-       och\r\nanläggningskostnader  finns  utrymme\r\nför att minska anslaget 6:2 med  500\r\nmiljoner kronor för 2003 (yrkande  9\r\ni denna del).\r\n\r\nEtt  likalydande  yrkande  finns i\r\nFolkpartiet liberalernas partimotion\r\nFi232 (fp) (yrkande 12 i denna del).\r\nI Kristdemokraternas\r\nkommittémotion Fö255  (kd) av Erling\r\nWälivaara  m.fl.  menar motionärerna\r\natt  det  är  befogat   att   minska\r\nanslaget 6:2 med 250 miljoner kronor\r\nför  2003  med hänsyn till att detta\r\nanslag   har  uppvisat   ett   stort\r\nanslagssparande.  Det  närmaste  två\r\nåren  bör  det ökas med 125 miljoner\r\nkronor för vart  och  ett  av  åren.\r\nDetta   sägs   skapa   budgetmässigt\r\nutrymme  för  en  ökad  satsning  på\r\nförbandsverksamheten     med     100\r\nmiljoner kronor för 2003.\r\nI    Moderaternas   kommittémotion\r\nFö263 (m)  av  Gunnar  Hökmark m.fl.\r\nhävdas   att   effekterna   av    de\r\nbesparingar    som    Försvarsmakten\r\nsuccessivt  har  tvingats   till  är\r\nmycket  kraftiga  samtidigt som  man\r\ninte  förmår nå upp  till  beslutade\r\nförnyelseambitioner. Som sagts i det\r\nföregående  anser  motionärerna  att\r\nbudgetpropositionen  för 2003 ger en\r\nmycket  bra bild av de  brister  som\r\nbesparingarna  har gett upphov till.\r\nEnligt  motionärernas   mening   bör\r\nambitionerna   i  verksamheten  vara\r\nväsentligt    högre.     Moderaterna\r\nföreslår  därför  bl.a. en möjlighet\r\natt skapa fler förband  totalt  sett\r\nför att på längre sikt kunna möta en\r\nangripare  samt  anskaffa lednings-,\r\ninformations- och sambandssystem för\r\natt snabbare knyta  ihop existerande\r\nförband  i  ett enhetligt  operativt\r\nsystem      med      ökad       s.k.\r\ninteroperabilitet.    Anslaget   6:2\r\nföreslås  tilldelas  1 100  miljoner\r\nkronor   mer   för   2003   än   vad\r\nregeringen  föreslår i propositionen\r\n(yrkande 6 i denna del).\r\nMot   samma   bakgrund    föreslår\r\nmotionärerna       en      förändrad\r\ninvesteringsplan i förhållande  till\r\nden   som   regeringen  redovisar  i\r\nbudgetpropositionen.\r\nInvesteringsplanen för\r\nFörsvarsmakten bör sålunda tillföras\r\n1 400 000 000   kr   för   2003  och\r\n2 400 000 000   kr   för  2004  samt\r\n3 400 000 000  kr för 2005  (yrkande\r\n7) i denna del.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nAnslagsstrukturen\r\n\r\nI kommittémotion  Fö263 (m) föreslås\r\ndels  en  helt  ny  anslagstyp,  ett\r\nberedskapsanslag för  fredsfrämjande\r\ntruppinsatser och att detta förs upp\r\nunder  utgiftsområde 7 (yrkande  4),\r\ndels   ett    nytt    innehåll   för\r\nverksamheten under anslagen  6:1 och\r\n6:2 (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottet      konstaterar     att\r\nbudgetlagen   (1996:1059)   reglerar\r\nvilka anslagstyper  som  får finnas.\r\nLagen   ger  inte  utrymme  för   en\r\nanslagskonstruktion  av det slag som\r\nmotionärerna   föreslår.   Utskottet\r\navstyrker därför  yrkande 4 i nämnda\r\nmotion.\r\nUtskottet konstaterar  vidare  att\r\ndet      vid      beredningen     av\r\nbudgetförslaget  för  2002  avvisade\r\nett   till  sin  innebörd   likartat\r\nmotionsyrkande  från  Moderaterna om\r\nen   annan   anslagsvis   fördelning\r\nmellan drift och investeringar (bet.\r\n2001/02:FöU1  s. 67). Utskottet  har\r\ninte ändrat uppfattning i frågan och\r\navstyrker därför  motion  Fö263  (m)\r\nyrkande 5.\r\nI    kommittémotion   Fö240   (fp)\r\nyrkande      5      föreslås     att\r\ninternationella insatser  skiljs  ut\r\nfrån  anslaget  6:1 och förs upp som\r\nett särskilt anslag.\r\nUtan  att  föreslå   ett  särskilt\r\nanslag   förordas  i  kommittémotion\r\nFö254    (kd)    yrkande    15    en\r\nsärredovisning  av  hur  stor del av\r\nanslaget  6:1  som  är beräknat  för\r\nfredsfrämjande       internationella\r\ninsatser.\r\nFrågan om en särredovisning av vad\r\nsom  budgeterats  för fredsfrämjande\r\ninternationella insatser  behandlade\r\nutskottet under föregående  riksmöte\r\ni   samband   med   beredningen   av\r\nregeringens budgetförslag. Utskottet\r\nanförde  då  (bet.  2001/02:FöU1  s.\r\n66-67):\r\n\r\nUtskottet   ansluter   sig   till\r\nregeringens  uppfattning  att ett\r\nanslag   för  förbandsverksamhet,\r\nberedskap    och   fredsfrämjande\r\ntruppinsatser      ger     större\r\nflexibilitet  i  planeringen  och\r\nanvändningen av resurserna än vid\r\nden  tidigare ordningen  med  två\r\nanslag.   Information   om  vilka\r\ninsatser    som    planeras   för\r\nfredsfrämjande truppinsatser  och\r\nvilka  kostnader  som  budgeteras\r\nhärför  bör riksdagen självfallet\r\nfå men detta  kan  ske  utan  att\r\nredovisningen   sker   under  ett\r\nsärskilt anslag.\r\n\r\nUtskottet   kan   konstatera   att\r\nregeringen  i  det  nu  föreliggande\r\nbudgetförslaget   inte  lämnat   den\r\ninformation     om    fredsfrämjande\r\ntruppinsatser     som      utskottet\r\nefterfrågat. Utskottet kan därför  i\r\ndenna  del  instämma i motionärernas\r\nkritik.     Utskottet      vidhåller\r\nemellertid  sin  tidigare redovisade\r\nuppfattning  att  ett   anslag   för\r\nförbandsverksamhet,   beredskap  och\r\nfredsfrämjande truppinsatser  är att\r\nföredra,   under  förutsättning  att\r\nregeringen       uppfyller        de\r\ninformationskrav  som  utskottet har\r\nställt.\r\n\r\nRegeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet)  har  den  4\r\nnovember  till  utskottet överlämnat\r\nen promemoria om anslagsposten 6:1:2\r\nFredsfrämjande   truppinsatser.    I\r\ndenna  redogör Regeringskansliet för\r\ndet ekonomiska  utfallet  för  2001,\r\nför prognosen över utfallet för 2002\r\nsamt      för      den     beräknade\r\nmedelsförbrukningen  för  2003.  För\r\n2003  har  regeringen beräknat 1 200\r\nmiljoner  kronor  för  anslagsposten\r\n6:1:2. En preliminär  fördelning  på\r\nde olika insatserna SFOR, KFOR, ISAF\r\noch  SHIRBRIG redovisas. Det framgår\r\nhärvid     att    det    finns    en\r\nbudgeteringsmarginal   på   ca   280\r\nmiljoner      kronor,      inklusive\r\nanslagssparande,   för   oförutsedda\r\nhändelser.  Utskottet  anser  därmed\r\natt   Regeringskansliet   gett   den\r\nekonomiska redovisning som utskottet\r\nefterfrågat.    Härav   följer   att\r\nmotionerna Fö240  (fp) yrkande 5 och\r\nFö254 (kd) yrkande  15  inte behöver\r\nbifallas.\r\n\r\nAnslagsbeloppen\r\n\r\n\r\nRegeringen redovisar i propositionen\r\nsin beräkning av anslagsbeloppen för\r\n2003      för      anslagen      6:1\r\nFörbandsverksamhet,   beredskap  och\r\nfredsfrämjande  truppinsatser   m.m.\r\noch  6:2 Materiel, anläggningar samt\r\nforskning    och   teknikutveckling.\r\nRegeringen  utgår  härvid  från  den\r\ninriktning   som   i   propositionen\r\nbeskrivs  för  den   verksamhet  som\r\nfinansieras under respektive anslag.\r\n\r\nUtskottet  har  i  det  föregående\r\nbehandlat   denna   inriktning   och\r\ndärvid i huvudsak anslutit  sig till\r\nde    bedömningar   som   regeringen\r\nredovisar.   Vidare   har  utskottet\r\nförordat  att  riksdagen   godkänner\r\nregeringens   förslag   till   vissa\r\nfredsorganisatoriska          beslut\r\n(Livgardet,   Swedint,  Opil,  Muskö\r\nörlogsvarv).\r\nUtskottet     konstaterar      att\r\nModeraterna      i     sina     båda\r\nkommittémotioner ger  uttryck för en\r\nverksamhet  med högre ambitioner  än\r\nvad  utskottet  förordar.  I  nämnda\r\nmotioner föreslås följdriktigt också\r\nhögre    anslagsbelopp   för   såväl\r\nanslaget   6:1   Förbandsverksamhet,\r\nberedskap     och     fredsfrämjande\r\nuppgifter m.m.  som för anslaget 6:2\r\nMateriel,     anläggningar      samt\r\nforskning och teknikutveckling.\r\nUtskottet    ansluter   sig   till\r\nregeringens       beräkning       av\r\nanslagsbeloppen  för   nyss   nämnda\r\nanslag.  Härav  följer att utskottet\r\navstyrker de ökade anslagsbelopp som\r\nföreslås i kommittémotion  Fö260 (m)\r\nyrkande   7   i   denna  del  och  i\r\nkommittémotion Fö263 (m) yrkande 6 i\r\ndenna del.\r\nUtskottet kan därmed  inte  heller\r\ngodta  den  förstärkning av anslaget\r\n6:1  Förbandsverksamhet,   beredskap\r\noch fredsfrämjande truppinsatser med\r\n100  miljoner kronor som föreslås  i\r\nkommittémotion  Fö255 (kd). Motionen\r\navstyrks därför i denna del.\r\nDen av Folkpartiet  liberalerna  i\r\nkommittémotion  Fö240 (fp) yrkande 9\r\ni    denna    del,   respektive    i\r\npartimotion Fi232  (fp) yrkande 12 i\r\ndenna del, föreslagna minskningen av\r\nantalet      värnpliktiga      under\r\ngrundutbildning,   med   tillhörande\r\nreducering av anslaget 6:1  med  500\r\nmiljoner   kronor,   skulle   enligt\r\nutskottets mening leda till en  icke\r\nacceptabel obalans i utbildningsrytm\r\noch förbandsomsättning.\r\nMotionsyrkandena avstyrks  därför  i\r\nrespektive delar.\r\nUtskottet  anser  heller  inte att\r\ndet  finns  utrymme för att reducera\r\nanslaget 6:2  Materiel, anläggningar\r\nsamt forskning  och teknikutveckling\r\nmed   500   miljoner   kronor,   som\r\nföreslås i kommittémotion Fö240 (fp)\r\nyrkande  9  i  denna  del  liksom  i\r\npartimotion Fi232  (fp) yrkande 12 i\r\ndenna  del, eller med  250  miljoner\r\nkronor,      som      föreslås     i\r\nkommittémotion  Fö255 (kd)  i  denna\r\ndel. Dessa motionsyrkanden  avstyrks\r\ndärför i respektive delar.\r\n\r\nVissa ersättningar\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  har i kommittémotion\r\nFö215 (v) föreslagit en förändring i\r\nförplägnadsersättningen         till\r\npliktpersonal samt att det införs en\r\nsärskild        ersättning       för\r\nhygienartiklar.\r\n\r\nDet ankommer på  regeringen,  inte\r\npå  riksdagen,  att  besluta  om det\r\nslags  ersättningar som motionärerna\r\nföreslår.   Regeringen  ger  närmare\r\nanvisningar      i      förordningen\r\n(1995:239)    om    förmåner    till\r\ntotalförsvarspliktiga, senast ändrad\r\ni   år.   Rätten   att  besluta   om\r\nersättningsbelopp har  regeringen  i\r\nsin      tur      delegerat     till\r\nmyndigheterna.   Det    är   sålunda\r\nTotalförsvarets  pliktverk   som   i\r\nsamråd      med      Försvarsmakten,\r\nKrisberedskapsmyndigheten,   Statens\r\nräddningsverk   och  Luftfartsverket\r\nsom            beslutar           om\r\nförplägnadsersättning.\r\nUtskottet     avstyrker     därför\r\nyrkandena  6,  7  och   8  i  nämnda\r\nmotion.\r\n\r\nInvesteringsplan och\r\ninvesteringsbemyndigande\r\n\r\n\r\nRegeringen redovisar i propositionen\r\nen investeringsplan och ett beräknat\r\nbehov   av  bemyndiganden  för   nya\r\nbeställningar   och  för  att  kunna\r\nlikvidera  tidigare   beställningar.\r\nUtskottet  har  av  företrädare  för\r\nRegeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet)    härutöver\r\nfått   en  muntlig  redovisning   av\r\nregeringens       beräkning       av\r\nbemyndigandebehovet     och    vilka\r\nekonomiska förpliktelser  som därvid\r\nknyts  till viktigare materielobjekt\r\noch system.\r\n\r\nUtskottet  har  ingen  erinran mot\r\nregeringens redovisning och föreslår\r\ndärför   att   riksdagen   godkänner\r\ninvesteringsplanen  och  lämnar  det\r\nföreslagna   bemyndigandet.    Härav\r\nföljer   att   utskottet   avstyrker\r\nkommittémotion Fö263 (m) yrkande 7 i\r\ndenna del, som föreslår att  den  av\r\nregeringen  föreslagna\r\ninvesteringsplanen   tillförs    1,4\r\nmiljarder   kronor   2003   och  3,4\r\nmiljarder kronor 2004.\r\n\r\nAnslag 6:3\r\nKrisberedskapsmyndigheten\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKrisberedskapsmyndigheten inrättades\r\nden  1  juli  2002 och är en central\r\nförvaltningsmyndighet  med  särskilt\r\nansvar    enligt    4   och   8   §§\r\nförordningen (2002:472)  om åtgärder\r\nför fredstida krishantering och höjd\r\nberedskap.    Anslaget   finansierar\r\nmyndighetens förvaltningsutgifter.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   föreslår\r\nregeringen  att  riksdagen  för 2003\r\nanvisar ett ramanslag på 140 048 000\r\nkr       till      anslaget      6:3\r\nKrisberedskapsmyndigheten.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall -     Anslagssparande          -\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag        66 5001     Utgiftsprognos      65 636\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n140 048\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat     143 1432\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1 Avser verksamhet under perioden 1 juli-31\r\ndec 2002 inklusive en ökning med 7 500 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2003\r\n2 Motsvarar 140 048 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker     vad\r\nregeringen i budgetpropositionen\r\nföreslår    om    anslag    till\r\nKrisberedskapsmyndigheten.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:4 Styrelsen för\r\npsykologiskt försvar\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStyrelsen    för    psykologiskt\r\nförsvar     är     en    central\r\nförvaltningsmyndighet   som  har\r\nett särskilt ansvar enligt 4 och\r\n8 §§ förordningen (2002:472)  om\r\nåtgärder      för      fredstida\r\nkrishantering      och      höjd\r\nberedskap.\r\n\r\nAnslaget    finansierar    den\r\nverksamhet    som    myndigheten\r\ngenomför      inom      områdena\r\nmassmediernas         beredskap,\r\nkunskapsspridning             om\r\nsäkerhetspolitik             och\r\ntotalförsvar  samt\r\nopinionsundersökningar, dvs. att\r\nfölja  svensk opinionsutveckling\r\nav betydelse för totalförsvaret.\r\nI budgetpropositionen föreslår\r\nregeringen   att  riksdagen  för\r\n2003 anvisar ett ramanslag på 15\r\n789  000  kr till  anslaget  6:4\r\nStyrelsen    för    psykologiskt\r\nförsvar.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall        23 8731      Anslagssparande         91\r\n------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag        17 0652      Utgiftsprognos      17 328\r\n------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n15 789\r\n------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat      16 1383\r\n------------------------------------------------------------\r\n1 Avser anslaget 6:7 Funktionen\r\nPsykologiskt försvar\r\n2 Avser anslagen 6:6 Funktionen\r\nPsykologiskt försvar och 6:20\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar\r\ninklusive en minskning av anslaget\r\n6:6 med 5 400 tkr på tilläggsbudget i\r\nsamband med 2002 års ekonomiska\r\nvårproposition\r\n3 Motsvarar 15 789 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  vad\r\nregeringen  i\r\nbudgetpropositionen\r\nföreslår   om  anslag  till\r\nStyrelsen för  psykologiskt\r\nförsvar.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:5 Civilt försvar\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget        finansierar\r\nverksamhet             inom\r\nsamverkansområdena  Teknisk\r\ninfrastruktur, Transporter,\r\nSpridning   av   allvarliga\r\nsmittämnen,         giftiga\r\nkemikalier  och radioaktiva\r\nämnen, Ekonomisk  säkerhet,\r\nOmrådesvis      samordning,\r\nsamverkan  och  information\r\nsamt Skydd, undsättning och\r\nvård.  Dessutom finansieras\r\nkostnader     vad     avser\r\nAvvecklingskommittén    för\r\nÖverstyrelsen   för   civil\r\nberedskap   över  anslaget.\r\nDen regionala\r\nförsöksverksamheten    inom\r\ndet   s.k.   GotSam   skall\r\nfinansieras från anslaget.\r\n\r\nI       budgetpropositionen\r\nföreslår   regeringen   att\r\nriksdagen  för 2003 anvisar\r\nett ramanslag  på 1 908 562\r\n000  kr  till anslaget  6:5\r\nCivilt försvar.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall     1 834 6141      Anslagssparande   302 207\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag     1 929 5212      Utgiftsprognos  1 885 788\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag            1\r\n908 562\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat   1 955 1023\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1 Avser anslagen 6:4 Funktionen\r\nCivil ledning, 6:5 Funktionen\r\nFörsörjning med industrivaror,\r\n6:6 Funktionen Befolkningsskydd\r\noch räddningstjänst, 6:8\r\nFunktionen Ordning och säkerhet,\r\n6:9 Funktionen Hälso- och\r\nsjukvård, 6:10 Funktionen\r\nTelekommunikationer m.m., 6.11\r\nFunktionen Postbefordran, 6:12\r\nFunktionen Transporter, 6:13\r\nFunktionen Energiförsörjning\r\n2 Avser anslagen 6:3 Funktionen\r\nCivil ledning, 6:4 Funktionen\r\nFörsörjning med industrivaror,\r\n6:5 Funktionen Befolkningsskydd\r\noch räddningstjänst, 6:7\r\nFunktionen Ordning och säkerhet,\r\n6:8 Funktionen Hälso- och\r\nsjukvård, 6:9 Funktionen\r\nTelekommunikationer m.m., 6.10\r\nFunktionen Postbefordran, 6:11\r\nFunktionen Transporter, 6:12\r\nFunktionen Energiförsörjning,\r\n6:21 Civilt försvar inklusive en\r\nminskning med 17 000 tkr på\r\ntilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2003\r\n3 Motsvarar 1 908 562 tkr i 2003\r\nårs prisnivå.\r\n\r\nMedel för\r\nberedskapsförberedelser\r\ninom     det     civila\r\nförsvaret  har tidigare\r\ntilldelats          tio\r\nfunktioner         från\r\nutgiftsområde         6\r\nTotalförsvar.\r\nRegeringen redovisade i\r\nproposition  Samhällets\r\nsäkerhet  och beredskap\r\n(prop.     2001/02:158,\r\nbet.     2001/02:FöU10,\r\nrskr. 2001/02:261)  att\r\nverksamhetsområdet  Det\r\ncivila  försvaret skall\r\nfinansieras   över  ett\r\nanslag     samt     att\r\nförvaltningsutgifter\r\nför\r\nKrisberedskapsmyndigheten\r\noch    Styrelsen    för\r\npsykologiskt    försvar\r\nfinansieras  över   ett\r\nanslag  för  respektive\r\nmyndighet.            I\r\ntilläggsbudget     till\r\nstatsbudgeten  för 2002\r\n(prop.     2001/02:100,\r\nutg.omr. 6,        bet.\r\n2001/02:FiU21,    rskr.\r\n2001/02:326)        har\r\nriksdagen  beslutat att\r\nberäkna delar av medlen\r\nför      det     civila\r\nförsvaret  under  detta\r\nanslag  i  stället  för\r\nunder       de      tio\r\nfunktionsanslagen. Från\r\noch       med      2003\r\nfinansieras         all\r\nverksamhet   inom   det\r\ncivila  försvaret  från\r\ndetta           anslag.\r\nFörvaltningsutgifter\r\nför\r\nKrisberedskapsmyndigheten\r\noch    Styrelsen    för\r\npsykologiskt    försvar\r\nfinansieras  över   ett\r\nanslag  för  respektive\r\nmyndighet.\r\n\r\nRegeringen föreslår att\r\nriksdagen     godkänner\r\nregeringens     förslag\r\ntill   investeringsplan\r\nför     det      civila\r\nförsvaret  för perioden\r\n2003-2005        enligt\r\ntabellen nedan.\r\n\r\nTabell:\r\nInvesteringsplan    för\r\ncivilt    försvar   för\r\nperioden 2003-2005.\r\n\r\n----------------------------------------\r\n---------------------------------------------\r\nTusental kronor      Totalt   Anskaffat\r\nPrognos     Budget    Beräknat   Beräknat\r\nt.o.m.      2002       2003       2004       2005\r\n2001\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------\r\nSO Teknisk          2 139 017  1 454 017    105 000\r\n193 000    242 000    145 000\r\ninfrastruktur\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------\r\nLån\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------\r\nAnslag           1 454 017    105 000    193 000    242 000    145 000\r\n2 139 017\r\n----------------------------------------------------\r\n---------------------------------\r\nSumma finansiering             1 454 017    105 000\r\n193 000    242 000    145 000\r\n2 139 017\r\n-----------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSO Transporter     807 700   597 300   49 000   49 800   55 800   55 800\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nLån\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag             807 700   597 300   49 000   49 800   55 800   55 800\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma 807 700   597 300   49 000   49 800   55 800   55 800\r\nfinansiering\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSO Spridning av    150 570    98 000   21 900   17 250    7 350    6 070\r\nallvarliga\r\nsmittämnen,\r\ngiftiga\r\nkemikalier och\r\nradioaktiva\r\nämnen\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nLån  150 570    98 000   21 900   17 250    7 350    6 070\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma 150 570    98 000   21 900   17 250    7 350    6 070\r\nfinansiering\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSO Områdesvis,     698 500   482 500   46 000   60 000   55 000   55 000\r\nsamordning och\r\ninformation\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nLån    2 500 2 500\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag             696 000   482 500   43 500   60 000   55 000   55 000\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma 698 500   482 500   46 000   60 000   55 000   55 000\r\nfinansiering\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSO Skydd, und-     749 810   519 640   64 330   68 270   73 150   24 420\r\nsättning och\r\nvård\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nLån  749 810   519 640   64 330   68 270   73 150   24 420\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma 749 810   519 640   64 330   68 270   73 150   24 420\r\nfinansiering\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma Civilt     3 151  286 230  388 320  433 300  286 290\r\nförsvar          4 545 597       457\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nLån  902 880   617 640   88 730   85 520   80 500   30 490\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag           2 533  197 500  302 800  352 800  255 800\r\n3 642 717       817\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma            3 151  286 230  388 320  433 300  286 290\r\nfinansiering     4 545 597       457\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nUnder regeringens  överväganden  om  det  civila\r\nförsvaret framgår bl.a. följande.\r\n\r\nRegeringen    anser   att   det   är\r\nangeläget att för  riksdagen  beskriva\r\nsärskilt prioriterad verksamhet  under\r\n2003  på  grund  av  att anslaget inte\r\nfanns  redovisat i budgetpropositionen\r\nför 2002.\r\nMöjligheterna    att   störa   eller\r\nsabotera samhällsviktig  infrastruktur\r\nhar fått ökad uppmärksamhet i takt med\r\natt system och funktioner blir alltmer\r\nberoende  av informationsteknik  (IT).\r\nRegeringen  har  därför  beslutat  att\r\ninrätta    fyra    områden   för   att\r\nåstadkomma en hög informationssäkerhet\r\ni  samhället.  Dessa  är  övergripande\r\nsamordning   och   omvärldsanalys   av\r\nsamhällets       informationssäkerhet,\r\nhantering   av   uppgifter    om   IT-\r\nincidenter,    teknikkompetens    inom\r\ninformationssäkerhetsområdet      samt\r\nsystem     för     certifiering    och\r\nevaluering.\r\nSamhällets     krishanteringsförmåga\r\nbygger  på  en  krishanteringsstruktur\r\nmed   sektors-   och    områdesansvar.\r\nOmrådesansvaret finns på  tre nivåer i\r\nsamhället;     på    nationell    nivå\r\nregeringen,    på    regional     nivå\r\nlänsstyrelserna   och  på  lokal  nivå\r\nkommunerna.  För  att   förstärka  den\r\nområdesvisa samordningen och samverkan\r\nvid svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred och vid höjd beredskap  finns det\r\nbehov    av    ökade    övnings-   och\r\nutbildningsinsatser på alla nivåer.\r\nPå   regional   nivå   ställer   det\r\nreformerade     krishanteringssystemet\r\nkrav på bl.a. ny  kompetens  för metod\r\noch         analysutveckling        då\r\nlänsstyrelserna  skall genomföra risk-\r\noch   sårbarhetsanalyser.   Regeringen\r\nkommer att             ge\r\nKrisberedskapsmyndigheten   i  uppdrag\r\natt inleda förhandlingar om ersättning\r\ntill   kommunerna  för  planering   av\r\nverksamhet  för höjd beredskap och för\r\nuppgifter med  anledning  av planering\r\nför svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred.\r\nInom  den  finansiella  sektorn   är\r\nberoendet   av   ett   omfattande  och\r\navancerat  IT-stöd  stort.   För   att\r\nsäkerställa  tillräcklig  förmåga  att\r\nbl.a.   motstå   attacker  i  form  av\r\ninformationsoperationer   och  fysiska\r\nattacker  finns  det  behov  av  ökade\r\nsatsningar inom området.\r\nBeredskapen     inom     NBC-området\r\nomfattar den verksamhet som  krävs för\r\natt  förhindra,  begränsa  och hantera\r\neffekter  på  samhället inför  hot  om\r\neller  vid  spridning   av   nukleära,\r\nbiologiska  och  kemiska  ämnen  eller\r\nstridsmedel.  En förbättrad samordning\r\noch    samverkan    mellan     berörda\r\nmyndigheter   samt   genomförande   av\r\nsärskilda       utbildnings-       och\r\növningsinsatser       är       viktiga\r\nförutsättningar   för  att  uppnå  och\r\nsäkerställa  en  tillräcklig   förmåga\r\ninom området. Regeringen menar att det\r\när  angeläget  att  samhället  stärker\r\nförmågan att möta NBC-risker och  NBC-\r\nhot.\r\nLandstingen     har    ålagts    ett\r\nplaneringsansvar  enligt   hälso-  och\r\nsjukvårdslagen (1982:763) för  att det\r\ninom      den      katastrofmedicinska\r\nberedskapen   skall   finnas    sådana\r\nresurser  eller  sådan  beredskap  att\r\ndessa  kan hantera svåra påfrestningar\r\nunder fredstida förhållanden.\r\nRegeringen    anser   att   det   är\r\nangeläget att göra vissa investeringar\r\ninom    etermedieområdet    för    att\r\nsäkerställa  utsändning  av  radio och\r\nTV.  Brister  i uthålligheten avseende\r\ndistribution   av    etermedier   samt\r\ndriftsäkerheten       av\r\nrundradioverksamheten  föranleder  att\r\nsärskilda investeringar genomförs.\r\nI      samverkansområdet     Teknisk\r\ninfrastruktur  ingår verksamheter inom\r\ntelekommunikationsområdet          och\r\nelberedskapen.  För dessa tas avgifter\r\nut.  Dessa  avgifter   redovisas   mot\r\ninkomsttitel  och  motsvarande  belopp\r\nanvisas på anslaget.\r\n\r\nRegeringen          föreslår         i\r\nbudgetpropositionen  bemyndigande   om\r\nekonomiska  åtganden.  Vad  regeringen\r\nföreslår  är att regeringen bemyndigas\r\natt  under 2003  för  ramanslaget  6:5\r\nCivilt   försvar  godkänna  avtal  och\r\nbeställningar  av tjänster, utrustning\r\noch          anläggningar          för\r\nberedskapsåtgärder  och  åtgärder  för\r\natt   motstå  svåra  påfrestningar  på\r\nsamhället   i   fred,   som  inklusive\r\ntidigare  gjorda beställningar  medför\r\nutgifter på högst 405 000 000 kr efter\r\n2003.\r\n\r\nRegeringen föreslår också bemyndigande\r\nför beredskapsinvesteringar  inom  det\r\ncivila  försvaret. Regeringen föreslår\r\ndärvid att  regeringen  bemyndigas att\r\nför år 2003 låta Statens räddningsverk\r\ndisponera       en      låneram      i\r\nRiksgäldskonotoret   för\r\nberedskapsinvesteringar  på  högst 660\r\nmiljoner kronor och Socialstyrelsen en\r\nlåneram  på motsvarande sätt på  högst\r\n200 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen     föreslår    vidare    i\r\nbudgetpropositionen att avgiftsuttaget\r\nför teleberedskapsavgiften  fastställs\r\ntill  högst 100 miljoner kronor  under\r\n2003. Avgiften  tas  ut i enlighet med\r\nteleförordningen    (1997:339)     för\r\nfinansiering     av    åtgärder    mot\r\nallvarliga    fredstida     hot    och\r\npåfrestningar         på\r\ntelekommunikationsområdet.\r\n\r\nAvgiftsuttaget       för\r\nelberedskapsavgiften,  som  tas  ut  i\r\nenlighet     med     elberedskapslagen\r\n(1997:288),    för    att   finansiera\r\nberedskapsåtgärder  som  beslutas  med\r\nstöd    av    nämnda   lag,   föreslår\r\nregeringen bli  fastställt  till högst\r\n250 miljoner kronor under 2003.\r\n\r\nSom  skäl  för  sina  förslag  anför\r\nregeringen  att  det civila försvarets\r\nförmåga  är  starkt   beroende  av  en\r\nfungerande elförsörjning och motiverar\r\ndärför  betydande  insatser   för  att\r\nminska  sårbarheten.  Under senare  år\r\nhar  avgiftsuttaget  fastställts  till\r\n200 miljoner       kronor.      Enligt\r\nregeringens    bedömning     motiverar\r\nberedskapsläget    en    höjning    av\r\navgiftsnivån med 50 miljoner kronor.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  kommittémotion  Fö263 (m) yrkande 2\r\nav Gunnar Hökmark m.fl.  framhålls att\r\nsammanslagningen av anslagen  6:3-6:12\r\ntill   ett   enda  anslag  innebär  en\r\nförsämring  av  spårbarheten  och  ger\r\nregeringen  full  handlingsfrihet  att\r\navväga mellan skilda satsningar. Detta\r\nminskar riksdagens inflytande över det\r\ncivila       försvaret.       Moderata\r\nsamlingspartiet  föreslår  därför  att\r\nden funktionella indelningen redovisas\r\nsom  anslagsposter  inom  anslaget 6:5\r\nCivilt försvar.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av motion\r\nFö263   (m)   yrkande  2  anföra   att\r\nriksdagen våren 2002 ställde sig bakom\r\nregeringens   förslag    om    en   ny\r\nanslagsstruktur    för    det   civila\r\nförsvaret  (prop.  2001/02:158,   bet.\r\n2001/02:FöU10,  rskr.  161). Utskottet\r\nhar  inte haft anledning  att  ompröva\r\ndetta    beslut.   Således   avstyrker\r\nutskottet  förslaget  om en uppdelning\r\nav  anslaget i enlighet  med  vad  som\r\nyrkas   i  motionen.  Därmed  avstyrks\r\nkommittémotion Fö263 (m) yrkande 2.\r\n\r\nUtskottet  har  i  övrigt  inget att\r\nanföra utan tillstyrker vad regeringen\r\ni   budgetpropositionen  föreslår   om\r\nanslag, investeringsplan,\r\nbemyndiganden   och   avgifter   under\r\nanslaget 6:5 Civilt försvar.\r\n\r\nFörsvarets materielverk\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFörsvarets    materielverk    är    en\r\navgiftsfinansierad    myndighet   vars\r\nfrämsta   uppgift  är  att   anskaffa,\r\nvidmakthålla och avveckla materiel och\r\nförnödenheter     på     uppdrag    av\r\nFörsvarsmakten.             Försvarets\r\nmaterielverk biträder Försvarsmakten i\r\nfråga           om          långsiktig\r\nmaterielförsörjningsplanering      och\r\nmaterielsystem-kunskap.\r\n\r\nFör  de  enskilda uppdragen utformar\r\nFörsvarets    materielverk    offerter\r\nutifrån  Försvarsmaktens   fastställda\r\nmaterielplan. Försvarsmakten gör sedan\r\nkundbeställningar  gentemot Försvarets\r\nmaterielverk.      Kundbeställningarna\r\nutgör  ett  åtagande  för   Försvarets\r\nmaterielverk  gentemot kunden  och  är\r\ngrunden för uppföljning  av Försvarets\r\nmaterielverks       resultat       och\r\nmåluppfyllnad.\r\n\r\nKredit i Riksgäldskontoret\r\n\r\n\r\nRegeringen  föreslår  (förslag 13) att\r\nregeringen  bemyndigas att  2003  låta\r\nFörsvarets materielverk  disponera  en\r\nkredit  i  Riksgäldskontoret  på högst\r\n21 500 000 000  kr  för att tillgodose\r\nbehovet av rörelsekapital.  Skälen för\r\nregeringens  förslag är att Försvarets\r\nmaterielverk        behöver        ett\r\nrörelsekapital   för  att   finansiera\r\nutestående förskott till industrin och\r\növrigt behov av rörelsekapital.\r\n\r\nUppdragsverksamhet\r\n\r\nTusentals kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUppdragsverksamhet      Intäkter    Kostnader       Resultat\r\n(intäkt-kostnad)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001\r\n22 288 605   22 281 579          7 026\r\n(varav\r\ntjänsteexport)            11 898        9 158          2 740\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002\r\n20 110 000   20 110 000 0\r\n(varav\r\ntjänsteexport)            15 300       15 800           -500\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003\r\n19 620 000   19 620 000 0\r\n(varav\r\ntjänsteexport)             3 000        1 690          1 310\r\n-------------------------------------------------------------\r\nInvesteringsplan\r\n\r\n\r\nRegeringen   föreslår    (förslag   14)   att\r\nriksdagen     godkänner    förslaget     till\r\ninvesteringsplan  för Försvarets materielverk\r\nför perioden 2003-2005.\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\nTusentals kronor\r\n--------------------------------------------------------------\r\nPrognos      Budget   Beräknat   Beräknat\r\n2002        2003       2004       2005\r\n--------------------------------------------------------------\r\nInvesteringar\r\nvarav\r\n37 370      27 870     27 480     24 090\r\n-\r\nförvaltningsutgifter 18 720      18 000     18 000     18 000\r\n- provsystem         80 100     118 500     96 000     83 500\r\n- IT-utveckling      23 140      18 350     12 500      7 500\r\n- externa uppdrag\r\n--------------------------------------------------------------\r\nSumma 159 330     182 720    153 980    133 090\r\ninvesteringar\r\n--------------------------------------------------------------\r\nLån i 159 330     182 720    153 980    133 090\r\nRiksgäldskontoret\r\n--------------------------------------------------------------\r\nSumma finansiering  159 330     182 720    153 980    133 090\r\n--------------------------------------------------------------\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har intet  att invända mot regeringens förslag för\r\nFörsvarets  materielverk.  Utskottet  föreslår  sålunda  att\r\nriksdagen bemyndigar  regeringen  att  tillgodose Försvarets\r\nmaterielverks behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt\r\nbelopp om högst 21 500 000 000 kr för budgetåret 2003, genom\r\nen kredit i Riksgäldskontoret.\r\n\r\nVidare  anser  utskottet  att riksdagen bör  godkänna  den\r\ninvesteringsplan för Försvarets  materielverk  för  perioden\r\n2003-2005 som regeringen föreslagit.\r\n\r\nAnslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPersonalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal\r\nstöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2001 mönstrades ca\r\n51 000   män.   Omkring   18  000  personer  skrevs  in  för\r\ngrundutbildning inom totalförsvaret.  Drygt  1 100  av dessa\r\nskrevs in för civilplikt, varav två var kvinnor.\r\n\r\nDrygt 700 kvinnor anmälde intresse för antagningsprövning,\r\nvarav     drygt    500    kvinnor    inställde    sig    för\r\nantagningsprövning.  Inriktningen  är att utbildningsvolymen\r\nav totalförsvarspliktiga som fullgör  civilplikt  under 2003\r\nskall  vara  ca  800 totalförsvarspliktiga. Stor vikt  skall\r\nläggas vid frågor  rörande  de  civilpliktigas medinflytande\r\noch  motivation.  En vidareutveckling  avseende  det  civila\r\nmeritvärdet av att göra civilplikten skall ske.\r\n\r\n6:6 Totalförsvarets pliktverk - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall  Anslagssparande            25 954\r\n228 771\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag  Utgiftsprognos            230 168\r\n243 086\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n220 478\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat  225 3781\r\n--------------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 220 478 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nAnslaget disponeras av  Totalförsvarets pliktverk för\r\nmönstring, antagningsprövning,  inskrivning  och stöd\r\nunder  grundutbildning  samt  enskilda  ärenden  inom\r\nområdet.  Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets\r\npliktverks  verksamhet  med  att  ge  myndigheter och\r\nandra  som  har  bemanningsansvar inom totalförsvaret\r\nstöd    och    service   avseende    bemanning    med\r\ntotalförsvarspliktiga  som skrivs in för civil- eller\r\nvärnplikt.     Anslaget     finansierar     därutöver\r\nmyndighetens  verksamhet i fråga  om  redovisning  av\r\nannan personal  inom  totalförsvaret  samt  stöd  och\r\nservice   till   utbildningsanordnarna   i  fråga  om\r\ntotalförsvarspliktigas       tjänstgöring.      Dessa\r\nverksamheter  finansieras  även   till   en   del  av\r\navgiftsinkomster. Det uppkomna anslagssparandet beror\r\nenligt    Pliktverket   på   att   nedläggningen   av\r\nregionkontoret i Boden gick snabbare än förväntat.\r\n\r\nUppdragsverksamhet\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUppdragsverksamhet Intäkter      Kostnader          Resultat\r\n(Intäkt-kostnad)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001          49 101         43 937             6 063\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav  2 300          2 300\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002\r\n54 500         52 800             1 700\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav  2 700          2 700\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003\r\n52 000         52 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nHuvuddelen   av  den  avgiftsbelagda  verksamheten\r\navser  tjänster   som   Totalförsvarets  pliktverk\r\nlämnar   till   Försvarsmakten.    Totalförsvarets\r\npliktverk   får  disponera  intäkterna  från   den\r\navgiftsbelagda verksamheten.\r\n\r\nFör   att   finansiera    bättre   villkor   för\r\ntotalförsvarspliktiga  har anslaget  minskats  med\r\n9,3 miljoner kronor som  i stället beräknats under\r\nanslaget  6:1  Förbandsverksamhet,  beredskap  och\r\nfredsfrämjande truppinsatser  m.m. I statsbudgeten\r\nför 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag\r\nmed  anledning av de statliga avtalsförsäkringarna\r\n(prop    2001/02:1    volym   1,   avsnitt   9.2).\r\nUtgiftsområde  6  var  dock   undantaget.  Slutlig\r\njustering är nu fastställd varför anslaget minskas\r\nmed   17,8   miljoner   kronor.   Därutöver    har\r\nanslagsnivån justerats ner med 1,6 miljoner kronor\r\ni syfte att begränsa statlig konsumtion.\r\nRegeringen  föreslår  (förslag 18) att riksdagen\r\ntill   anslaget   6:6  Totalförsvarets   pliktverk\r\nanvisar 220 478 000 kr för 2003.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har inget att invända mot vad regeringen\r\nanfört  beträffande   Totalförsvarets   pliktverk.\r\nUtskottet  förordar  därför att riksdagen bifaller\r\nregeringens förslag och  anvisar  220  478  000 kr\r\ntill ramanslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk för\r\når 2003.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:7 Försvarshögskolan\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInom    ramen    för    Försvarshögskolans   högre\r\ntotalförsvarsutbildning  har   under  2001  kurser\r\nbedrivits i syfte att ge deltagarna goda kunskaper\r\nom  svensk säkerhetspolitik och totalförsvar  samt\r\natt ge  dem god förståelse för nödvändig samverkan\r\ni olika ledande  befattningar.  I  de  grund-  och\r\nfördjupningskurser     som    anordnades    deltog\r\nsammanlagt   160   personer    som   huvudsakligen\r\nrepresenterade    civila    aktörer.   Regeringens\r\nbedömning är att kurserna med  god  måluppfyllelse\r\nbidragit till att sprida dessa kunskaper.\r\n\r\nAnslag 6:7 Försvarshögskolan - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall   Anslagssparande            1 230\r\n31 596\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag   Utgiftsprognos            32 529\r\n32 015\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n32 039\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat  32 7551\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 32 039 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av  Försvarshögskolan\r\nför  forskning  och  utveckling  m.m.  inom\r\nskolans kompetensområde. Verksamheten skall\r\nkunna   knytas   till   utbildningen    och\r\ntillgodose  totalförsvarets behov. Dessutom\r\nbekostas verksamheten inom Delegationen för\r\nmilitärhistorisk forskning och myndighetens\r\nsamverkan med  Geneva Centre for Democratic\r\nControl of Armed Forces från anslaget.\r\n\r\nBudget för uppdragsverksamhet\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nUppdragsverksamhet Intäkter     Kostnader          Resultat\r\n(Intäkt-kostnad)\r\n------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001\r\n346 017       341 172             4 845\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002\r\n323 100       323 100    0\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003\r\n329 500       329 500    0\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nHuvuddelen  av   Försvarshögskolans  avgiftsbelagda\r\nverksamhet  utgörs   av  utbildningsverksamhet  som\r\nbeställs   av   Försvarsmakten.   Försvarshögskolan\r\ndisponerar intäkterna  från den avgiftsfinansierade\r\nverksamheten.\r\n\r\nRegeringen föreslår (förslag  18) att till anslaget\r\n6:7 Försvarshögskolan anvisas 32  039  000  kr  för\r\n2003.  Regeringen  har  under  anslaget beräknat 18\r\nmiljoner  kronor  för  uppbyggnad  av  vetenskaplig\r\ngrund  inom de kärnämnen där skolans  kompetens  är\r\nunik. Beloppet  skall  motsvara en professur och en\r\nrekyteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen.\r\n\r\nI  statsbudgeten  för  2002  justerades  slutligt\r\nmyndigheternas anslag med  anledning av de statliga\r\navtalsförsäkringarna  (prop  2001/02:1   volym   1,\r\navsnitt  9.2). Utgiftsområde 6 var dock undantaget.\r\nSlutlig justering är nu fastställd, varför anslaget\r\nminskas med  582 000 kr. Därutöver har anslagsnivån\r\njusterats ned  med  226 000 kr i syfte att begränsa\r\nstatlig konsumtion.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har inget att  invända mot vad regeringen\r\nanfört  beträffande  Försvarshögskolan.   Utskottet\r\nförordar  därför att riksdagen bifaller regeringens\r\nförslag och  anvisar 32 039 000 kr till ramanslaget\r\n6:7 Försvarshögskolan för 2003.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:8 Försvarets radioanstalt\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget    finansierar    den    verksamhet    med\r\nsignalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver.\r\nAnslaget finansierar  också  utveckling  av teknisk\r\nmateriel   och   metoder   som   behövs  för  denna\r\nverksamhet.   Viss   verksamhet   inom  myndigheten\r\nfinansieras genom avgifter.\r\n\r\nVerksamheten  bedrivs  enligt den inriktning  som\r\nregeringen,     Försvarsmakten      och      övriga\r\nuppdragsgivare anger.\r\nFörsvarets  radioanstalt skall bidra till att  ge\r\nförvarning om förhållanden  i vår omvärld och lämna\r\nstöd     vid     fredsfrämjande     internationella\r\noperationer.\r\n\r\n6:8 Försvarets radioanstalt - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall   Anslagskredit           - 4 274\r\n437 829\r\n------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag   Utgiftsprognos          462 000\r\n468 939\r\n------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n454 307\r\n------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat 464 3551\r\n------------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 454 307 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nRadioanstalten har för 2001 utnyttjat anslagskrediten\r\nmed  4,25  miljoner  kronor. Utnyttjandet  har  bl.a.\r\nuppstått    till    följd   av    merkostnader    för\r\nteknikinvesteringar.\r\n\r\nI statsbudgeten för  2002  beräknades engångsvis 20\r\nmiljoner     kronor     för    investeringar     inom\r\nframtidsinriktade områden.\r\n\r\nRegeringen föreslår (förslag  18)  att  till anslaget\r\n6:8  Försvarets radioanstalt anvisas 454 307  000  kr\r\nför 2003.\r\n\r\nVid  beräkningen  av  2003  års anslag har anslaget\r\nminskats med motsvarande belopp. För närvarande pågår\r\nett  arbete  i utredningen om översyn  av  Försvarets\r\nradioanstalt (2001:66). Arbetet kan komma att påverka\r\nnästa års verksamhet  vid  radioanstalten,  däribland\r\ninvesteringarna. Vid behov återkommer regeringen till\r\nriksdagen  i  denna  fråga. I statsbudgeten för  2002\r\njusterades   slutligt   myndigheternas   anslag   med\r\nanledning av de statliga  avtalsförsäkringarna  (prop\r\n2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6  var\r\ndock  undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,\r\nvarför  anslaget  minskas  med  3,5  miljoner kronor.\r\nDärutöver  har  anslagsnivån  justerats ned  med  3,2\r\nmiljoner   kronor   i  syfte  att  begränsa   statlig\r\nkonsumtion.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nVerksamheten vid Försvarets  radioanstalt  är  av  en\r\nsådan  natur  att en ytterligare redovisning inte bör\r\nfogas till riksdagsprotokollet.  Regeringens  förslag\r\ntill ramanslag 6:8 Försvarets radioanstalt om 454 307\r\n000 kr för 2003 bör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTotalförsvarets  forskningsinstitut  har  under  2001\r\nbedrivit  forskning,  metod- och teknikutveckling för\r\ndet civila och militära  försvaret,  exempelvis  inom\r\nramen  för  försvars- och säkerhetspolitisk forskning\r\nför regeringens  behov  och forskning kring skydd mot\r\nNBC-risker  och  hot.  En  stor  del  av  institutets\r\nverksamhet  sker  i  samverkan  med  universitet  och\r\nhögskolor.\r\n\r\nAnslaget finansierar försvars-  och säkerhetspolitisk\r\nforskning för regeringens behov,  NBC-skyddsforskning\r\nsamt  flygteknisk  kompetens-  och  resursutveckling.\r\nKompetensen    skall    kunna   nyttiggöras   utanför\r\ntotalförsvaret samt som stöd till svensk industri och\r\nvid   export   av   krigsmateriel.    Totalförsvarets\r\nforskningsinstituts   verksamhet   skall   tillgodose\r\ntotalförsvaret     med    forskning,    metod-    och\r\nteknikutveckling samt med utredningsverksamhet.\r\n\r\n6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut -\r\nanslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall    Anslagssparande         5 430\r\n182 508\r\n------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag    Utgiftsprognos        194 163\r\n191 290\r\n------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n186 745\r\n------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat 190 8931\r\n------------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 186 745 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2002  justerades  slutligt\r\nmyndigheternas   anslag  med  anledning  av  de\r\nstatliga avtalsförsäkringarna  (prop. 2001/02:1\r\nvolym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock\r\nundantaget. Slutlig justering är nu fastställd,\r\nvarför  anslaget  minskas  med  7 906 000   kr.\r\nDärutöver  har  anslagsnivån  justerats ned med\r\n1,3  miljoner  kronor  i  syfte  att   begränsa\r\nstatlig konsumtion.\r\n\r\nBudget för uppdragsverksamhet\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nUppdragsverksamhet    Intäkter    Kostnader        Resultat\r\n(Intäkt-kostnad)\r\n------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001\r\n902 528      946 262         -43 734\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav    10 000       10 000 0\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002\r\n970 251      980 251         -10 000\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav    10 000       10 000 0\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003\r\n900 000      900 000 0\r\n------------------------------------------------------------\r\n(varav    10 000       10 000 0\r\ntjänsteexport)\r\n------------------------------------------------------------\r\nDen    avgiftsfinansierade    verksamheten     omfattar\r\nforskning,   teknik-   och  metodutveckling  för  bl.a.\r\nFörsvarsmakten,  Försvarets   materielverk   och  andra\r\nkunder.    Totalförsvarets    forskningsinstitut    får\r\ndisponera   intäkterna  från  den  uppdragsfinansierade\r\nverksamheten.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  (förslag  18) att till anslaget\r\n6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut  anvisas 186 745\r\n000 kr för 2003.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  invända  mot vad regeringen\r\nanfört  beträffande  verksamheten  vid  Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut.  Utskottet  förordar  sålunda   att\r\nriksdagen   bifaller   regeringens   förslag  och  till\r\nramanslaget   6:9   Totalförsvarets  forskningsinstitut\r\nanvisar 186 745 000 kr för 2003.\r\n\r\n\r\nAnslag 6:10 Stöd till frivilliga\r\nförsvarsorganisationer\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar   utgifter   för  stöd  till  den\r\nverksamhet  som  anges  i  förordningen  (1994:524)  om\r\nfrivillig     försvarsverksamhet.     De     frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna,   som  anges  i  bilaga  till\r\nförordningen,  får  bidrag  för   den   del   av  deras\r\nverksamhet  som främjar totalförsvaret och som omfattar\r\nledning    och   administration,    försvarsupplysning,\r\nrekrytering,   funktionärsutbildning   för   den   egna\r\norganisationen samt ungdomsverksamhet. Som en följd  av\r\ndet       ändrade      stödet      till      frivilliga\r\nförsvarsorganisationer  kan  bilagan  till förordningen\r\nkomma att ändras.\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren  2002  om riktlinjer  för\r\norganisationsstöd    och    uppdrag   till   frivilliga\r\nförsvarsorganisationer   (prop.    2001/02:159,    bet.\r\n2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262).\r\nRegeringen avser att återkomma till riksdagen med  en\r\nsamlad   redovisning   av   genomförda  åtgärder  inför\r\nförsvarsbeslutet 2004.\r\n\r\nAnslag 6:10 Stöd till frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall        88 265     Anslagssparande             -\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag        88 265     Utgiftsprognos         88 265\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag       88 265\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat      88 265\r\n-------------------------------------------------------------\r\nRegeringen bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren 2003\r\ntill 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår (förslag  18)  att  till  det  obetecknade\r\nanslaget 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer anvisas\r\n88 265 000 kr för 2003.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har i  flera  tidigare  sammanhang  (bet. 1993/94:FöU9,\r\nbet.   1996/97:  FöU1,  bet.  1998/99:FöU1,  bet.  2001/02:FöU12)\r\nframhållit   att  organisationernas  grundläggande  verksamheter,\r\nutbildning, rekrytering  av  medlemmar och försvarsupplysning, är\r\nav stor betydelse för hela totalförsvaret.\r\n\r\nGenom  sitt starka engagemang  och  sin  breda  kompetens  inom\r\nskilda    områden    i    samhället,    utgör    de    frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna  en  viktig  resurs för landets försvar.\r\nStödet bör därför enligt utskottets mening  även fortsättningsvis\r\nlämnas till de frivilliga försvarsorganisationerna  så  att deras\r\nverksamhet  främjar  totalförsvaret och ger verksamheten en  bred\r\nfolklig förankring. Ett  statligt  stöd till denna verksamhet bör\r\ndärför    inte    enbart   hänföras   till   krigsorganisationens\r\nkvantitativa eller  kvalitativa  behov av utbildad personal, utan\r\näven   lämnas   som   ett  allmänt  stöd  till   den   frivilliga\r\nförsvarsverksamheten.\r\nUtskottet förordar därför  att regeringens förslag att till det\r\nobetecknade     anslaget     6:10    Stöd     till     frivilliga\r\nförsvarsorganisationer inom totalförsvaret  anvisa  88 265 000 kr\r\nför 2003 bör bifallas av riksdagen.\r\n\r\nAnslag 6:11 Nämnder m.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa  mindre\r\nnämnder  samt   bidrag   till   Svenska   Röda  Korset  och  till\r\nCentralförbundet Folk och Försvar.\r\n\r\nAnslag 6:11 Nämnder m.m. - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall           9       Anslagssparande       1 233\r\n779\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag         11        Utgiftsprognos       11 351\r\n209\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag          7\r\n095\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat          7\r\n2571\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 7 095 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nRegeringen  avser  att  den  1  januari  2003  föra  över\r\nkansliet för Överklagandenämnden för totalförsvaret  till\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar som därmed finansierar\r\nverksamheten.   Anslaget  har  därför  minskats  med  4,2\r\nmiljoner kronor som i stället beräknas under anslaget 6:4\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar. Nämnden kvarstår dock\r\nsom en självständig myndighet men har således sitt kansli\r\nhos Styrelsen för psykologiskt försvar.\r\n\r\nRegeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget 6:11\r\nNämnder  m.m. anvisas  7  095  000  kr  för  år  2003.  I\r\nstatsbudgeten  för 2002 minskades anslaget engångsvis med\r\n200 000 kr i samband  med  att Totalförsvarets chefsnämnd\r\nlades  ned.  Vid  beräkningen  av  2003  års  anslag  har\r\nanslaget  ökats med motsvarande belopp.  I  statsbudgeten\r\nför 2002 justerades  slutligt  myndigheternas  anslag med\r\nanledning  av  de  statliga  avtalsförsäkringarna  (prop.\r\n2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock\r\nundantaget.  Slutlig  justering  är  nu fastställd varför\r\nanslaget   minskas   med   110 000   kr.  Därutöver   har\r\nanslagsnivån  justerats ner med 50 000  kr  i  syfte  att\r\nbegränsa statlig konsumtion.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det\r\ngäller behov av  medel till ramanslaget 6:11 Nämnder m.m.\r\nRegeringens förslag bör därför bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\nSkydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar\r\n\r\n\r\nUtskottet    behandlar     här     vad    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen      inledningsvis     anfört      om\r\npolitikområdet Skydd och beredskap  mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar (s. 103-114).\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  anser  för  sin del att det inte  finns\r\nskäl att invänta de utvärderingar  som  regeringen\r\nhänvisar  till  för  att  kunna avveckla det  s.k.\r\nsotningsmonopolet. Även om  utskottet  kan  förstå\r\nbetydelsen  av  att se effekterna av avregleringen\r\nav  taxiväsendet  och  elmarknadsreformen  bedömer\r\ndock utskottet att detta inte har någon relevans i\r\nfrågan   om   att  förbättra   konkurrensen   inom\r\nsotningsväsendet.  Regeringen  bör  därför snarast\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  förslag   om   en\r\navveckling av det s.k. sotningsmonopolet.\r\nAv den redovisning som regeringen avser att lämna\r\ni    budgetpropositionen   för   år   2004   under\r\npolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra  påfrestningar  bör  förmågan  i  de viktiga\r\ninfrastrukturområdena,  såsom  bl.a. elförsörjning\r\noch telekommunikationer, redovisas liksom även IT-\r\nsäkerheten i samhällsviktiga system.\r\n\r\nOmfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nFrån  den 1 juli 2002 finns ett  nytt  politikområde  som\r\nomfattar  beredskap  och  förmåga  vid  olyckor och svåra\r\npåfrestningar  på  samhället  i fred. Inom politikområdet\r\nsom  heter  Skydd  och beredskap mot  olyckor  och  svåra\r\npåfrestningar bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen\r\nför  vissa  normala  fredstida   olyckor  liksom  extrema\r\nfredstida   störningar   och   olyckor   med   omfattande\r\nkonsekvenser   som   t.ex.   epidemier   och   allvarliga\r\nsmittsamma  djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga\r\nstörningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna.\r\n\r\nGenom att bilda  politikområdet  vill regeringen betona\r\natt utgångspunkten skall vara att åtgärder  vidtas  i den\r\nnormala  verksamheten  varefter  kompletterande  åtgärder\r\nvidtas   för   beredskapen  mot  svåra  påfrestningar  på\r\nsamhället  i  fred   samt   för   höjd   beredskap.  Inom\r\npolitikområdet Totalförsvar genomförs slutligen  åtgärder\r\nför att motstå ett krig. På detta sätt säkerställs  också\r\natt    det   förebyggande   arbetet   bedrivs   och   att\r\nkrishanteringsförmåga   åstadkoms   även  för  allvarliga\r\nhändelser  högre  upp  i  hotskalan.  En  god   nationell\r\nkrishanteringsförmåga  ger också en god grund för  svensk\r\nmedverkan i hanteringen av internationella kriser.\r\nDet  nya  politikområdet   utvidgas  till  att  omfatta\r\nverksamheter som bedrivs av myndigheter  även utanför det\r\nsjätte utgiftsområdet. Myndigheterna framgår  av  bilagan\r\ntill  förordningen  (2002:472)  om åtgärder för fredstida\r\nkrishantering och höjd beredskap.\r\nPolitikområdet indelas i verksamhetsområdena  Skydd mot\r\nolyckor respektive Svåra påfrestningar.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nInom  politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor  och\r\nsvåra påfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet\r\nsom     Statens      räddningsverk      bedriver     inom\r\nverksamhetsområdet     Skydd     mot     olyckor     samt\r\nKustbevakningens      verksamhet.      Åtgärder      inom\r\nverksamhetsområdet   Svåra  påfrestningar  finansieras  i\r\nhuvudsak av andra utgiftsområden  än  utgiftsområde  6. I\r\nundantagsfall   kommer  viss  verksamhet  avseende  svåra\r\npåfrestningar att  finansieras  av verksamhetsområdet Det\r\ncivila försvaret.\r\n\r\nRegeringen     anser     att     verksamheten      inom\r\nverksamhetsområdet  Svåra  påfrestningar liksom i dag bör\r\nfinansieras av andra utgiftsområden  om  inte  insatserna\r\navser\r\n·  investeringar    avseende   svåra   påfrestningar   på\r\nsamhället i fred som\r\nsamtidigt  i  hög  grad   stärker  förmågan  vid  höjd\r\nberedskap,\r\n·\r\n·  övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att\r\nge  samhället  tillräcklig  krishanteringsförmåga   på\r\nlokal,  regional  och  nationell  nivå för såväl svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred som  höjd  beredskap\r\nsamt\r\n·\r\na) viss   internationell   fredsfrämjande  och  humanitär\r\nverksamhet.\r\nb)\r\nI    dessa   fall   bör   åtgärder    finansieras    av\r\nverksamhetsområdet  Det  civila  försvaret,  anslaget 6:5\r\nCivilt försvar.\r\nDet  finns för närvarande inte underlag för att  bedöma\r\nkostnaderna   för  de  åtgärder  som  vidtas  inom  olika\r\nutgiftsområden  när  det  gäller  beredskapen  mot  svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred. Regeringen avser bl.a.\r\natt  genom  uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten tillse\r\natt ett sådant  underlag  tas fram. En första översiktlig\r\nbedömning bör kunna redovisas  i  budgetpropositionen för\r\n2004.\r\n\r\nMål\r\n\r\n\r\nMålet för politikområdet Skydd och  beredskap mot olyckor\r\noch  svåra  påfrestningar är att minska  risken  för  och\r\nkonsekvenserna  av  olyckor  och  svåra  påfrestningar på\r\nsamhället   i   fred   och   att   minska   lidande   och\r\nskadeverkningar   av  olyckor  och  katastrofer  i  andra\r\nländer.\r\n\r\n\r\nPolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nDet förebyggande arbetet  skall  prioriteras.  Regeringen\r\nanser  att  väl  genomförda  förebyggande insatser medför\r\nsåväl   minskat   lidande   som  bättre   användning   av\r\nresurserna. Den förebyggande verksamheten utgör därför en\r\nviktig  del  i  ambitionen  att  minska  risken  för  och\r\nkonsekvenserna av allvarliga händelser i hela hotskalan.\r\n\r\nSamhällets    krishanteringsförmåga     skall    enligt\r\nregeringen   bygga   på  en  krishanteringsstruktur   med\r\nsektors- och områdesansvar.  Områdesansvaret gäller såväl\r\nvid svåra påfrestningar på samhället  i fred som vid höjd\r\nberedskap  och  är en förutsättning för att  helhetssynen\r\nskall  kunna  få  tillräckligt   genomslag   i   det  nya\r\nkrishanteringssystemet.\r\nAtt  stärka  den områdesvisa krishanteringsförmågan  på\r\nlokal och regional  nivå  hör till de åtgärder som syftar\r\ntill att ge samhället nödvändig krishanteringsförmåga för\r\natt  klara av såväl svåra påfrestningar  på  samhället  i\r\nfred  som   höjd   beredskap.  Regeringen  har  därför  i\r\npropositionen  Extraordinära  händelser  i  kommuner  och\r\nlandsting (prop.  2001/02:184)  lämnat ett lagförslag som\r\nreglerar  kommuners  och  landstings   organisation   och\r\nbefogenheter vid extraordinära händelser i fredstid.\r\nLänsstyrelserna     skall     genomföra    risk-    och\r\nsårbarhetsanalyser med inriktning på alla de förhållanden\r\nsom  kan ge upphov till en allvarlig  krissituation  inom\r\nlänet.\r\nRegeringen  anser  att  det  är  mycket  angeläget  att\r\nmyndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att motverka\r\noch  förebygga  diskriminering  på  grund av kön, sexuell\r\nläggning, ursprung eller religion.\r\n\r\nInsatser\r\n\r\nEn   översyn  av  räddningstjänstlagen  (1986:1102)   har\r\ngenomförts  och  slutbetänkandet (SOU 2002:10) Reformerad\r\nräddningstjänstlagstiftning  redovisades  den  24 januari\r\n2002. Betänkandet har remissbehandlats.\r\n\r\nI anslutning till översynen av räddningstjänstlagen har\r\ndet även genomförts en översyn av utbildningssystemet för\r\nden  kommunala räddningstjänsten. Den nya utbildningen  i\r\nskydd mot olyckor planeras starta hösten 2003.\r\nRegeringen   har   uppmärksammat   problemen   med  att\r\nrekrytera     deltidsbrandmän    till    den    kommunala\r\nräddningstjänsten    och    har   därför   uppdragit   åt\r\nRäddningsverket   att   genomföra    en    studie    över\r\nrekryteringsproblemen  och  föreslå åtgärder för att lösa\r\ndem. Uppdraget skall redovisas den 1 februari 2003.\r\n\r\nRegeringen  har  tidigare  redovisat   arbetet   med  att\r\nreformera  sotningsväsendet. I regeringsförklaringen  vid\r\nöppnandet av 2001/02 års riksmöte anfördes att regeringen\r\nkommer  att  ta   initiativ   till   en   omfattande  och\r\nförutsättningslös   utvärdering   av   de   genomgripande\r\navregleringar  och  förändringar  av offentlig verksamhet\r\nsom genomdrivits under senare år.\r\n\r\nEn  reformering av sotningsväsendet  får  därmed  anstå\r\ntill dess  att resultatet av denna utvärdering är klar. I\r\nbetänkande 2001/02:FöU4  uttalade  försvarsutskottet  att\r\ndet  förutsätter  att  regeringen snarast återkommer till\r\nriksdagen  med  förslag om  en  avveckling  av  det  s.k.\r\nsotningsmonopolet   när   utvärderingen   är   genomförd.\r\nRiksdagen  beslutade den 22 mars 2002 att som sin  mening\r\nge  regeringen  detta  till  känna  (rskr.  2001/02:188).\r\nRegeringen  avser  att  låta påbörja en sådan utvärdering\r\nunder hösten 2002.\r\n\r\nRegeringen    uppdrog    den    14     mars    2002    åt\r\nRikspolisstyrelsen,    Försvarsmakten,   Kustbevakningen,\r\nTullverket,   Länsstyrelsen    i    Gotlands    län   och\r\nSjöfartsverket att inleda en femårig försöksverksamhet på\r\nGotland,  som  bl.a.  innebär  att  ett samverkanscentrum\r\nkallat GotSam inrättas. Syftet med försöksverksamheten är\r\natt  åstadkomma  en mer effektiv myndighetssamverkan  och\r\nfinna en modell för  samutnyttjande  av  resurser som kan\r\nbidra  till en ökad säkerhet och beredskap  på  och  runt\r\nGotland.\r\n\r\nSprängämnesinspektionen  lades  ned den 30 september 2001\r\ntill följd av riksdagens beslut (prop.  2000/01:77,  bet.\r\n2000/01:FöU11,  rskr.  2000/01:215) varefter verksamheten\r\nfördes över till Statens räddningsverk. Försvarsutskottet\r\nanförde i sitt betänkande  att det är angeläget att få en\r\nredovisning  av  hur  det  fortsatta   arbetet   med  att\r\nintegrera  de  båda myndigheterna fortskrider. Regeringen\r\nhar   i   regleringsbrev    för    2002    uppdragit   åt\r\nRäddningsverket att i årsredovisningen för 2002  redovisa\r\ndet  fortsatta  arbetet  med integrering i verket av  den\r\ntidigare Sprängämnesinspektionens  verksamhet och hur den\r\nberörda   personalens   intressen   kunnat   tillgodoses.\r\nRegeringens   avsikt  är  att  lämna  en  redovisning   i\r\nbudgetpropositionen för 2004.\r\n\r\nI avsnittet om  resultatbedömning  bedömer regeringen att\r\nde  åtgärder  som vidtagits inom politikområdet  haft  en\r\npositiv inverkan  på  samhällets  förmåga  att förebygga,\r\nförhindra och minska konsekvenserna av olyckor.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  har  behandlat  frågan  om  konkurrensen  inom\r\nsotningsväsendet  i stort sett vid varje  riksmöte  sedan\r\nriksmötet   1986/87   -    senast    våren   2002   (bet.\r\n2001/02:FöU4).\r\n\r\nI   ett   tillkännagivande   till  regeringen   anförde\r\nutskottet  då  bl.a.  att  om  nu  regeringen   gör   den\r\nbedömningen  att  effekterna  av  bl.a.  avregleringen av\r\ntaxiväsendet   och  elmarknadsreformen  m.m.  först   bör\r\nutvärderas innan  förslag  till  några  förändringar inom\r\nsotningsväsendet  kan  föreligga bör - enligt  utskottets\r\nmening - denna utvärdering prioriteras och genomföras med\r\nstor  skyndsamhet. Utskottet  förutsatte  att  regeringen\r\nsnarast  återkommer  till  riksdagen  med  förslag  om en\r\navveckling    av    det    s.k.   sotningsmonopolet   när\r\nutvärderingen var genomförd.\r\nUtskottet anser för sin del att det inte finns skäl att\r\ninvänta de utvärderingar som regeringen hänvisar till för\r\natt kunna avveckla det s.k.  sotningsmonopolet.  Även  om\r\nutskottet  kan  förstå betydelsen av att se effekterna av\r\navregleringen  av   taxiväsendet  och  elmarknadsreformen\r\nbedömer dock utskottet  att detta inte har någon relevans\r\ni   frågan   om   att   förbättra    konkurrensen    inom\r\nsotningsväsendet. Regeringen bör därför snarast återkomma\r\ntill  riksdagen  med förslag om en avveckling av det s.k.\r\nsotningsmonopolet.\r\nUtskottet  har  i  övrigt  inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen i budgetpropositionen  inledningsvis  anför om\r\npolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och  svåra\r\npåfrestningar.\r\n\r\nVerksamhetsområdet Svåra påfrestningar\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nEn  svår  påfrestning  är inte en enskild händelse i sig,\r\nt.ex. en olycka eller ett  sabotage,  utan  ett tillstånd\r\nsom kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig\r\neller   eskalerar   till  att  omfatta  flera  delar   av\r\nsamhället. Svåra påfrestningar  kan  sägas  utgöra  olika\r\nslag  av  extrema  situationer  med  låg  sannolikhet som\r\nskiljer sig åt i sak. Tillståndet är av sådan  omfattning\r\natt   det   uppstår   allvarliga   störningar  i  viktiga\r\nsamhällsfunktioner  eller  att  det  hotar  grundläggande\r\nvärden av olika slag i samhället och kräver  att insatser\r\nfrån flera olika myndigheter och organ samordnas  för att\r\nkunna    hantera    situationen   och   därmed   begränsa\r\nkonsekvenserna.\r\n\r\n\r\nMål\r\n\r\n\r\nMålet  är att minska risken  för  och  konsekvenserna  av\r\nsvåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår\r\npåfrestning   skulle   inträffa,  skall  människors  liv,\r\npersonliga säkerhet och  hälsa  tryggas  samt  skador  på\r\negendom eller i miljö hindras eller begränsas.\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\nRegeringen  har  sedan  1997 årligen lämnat redovisningar\r\ntill riksdagen om beredskapen  mot svåra påfrestningar på\r\nsamhället  i  fred.  Senast  lämnades  en  redovisning  i\r\nproposition 2001/02:158. I budgetpropositionen  för  2004\r\nkommer  en  redovisning att lämnas i enlighet med den nya\r\nplaneringsstrukturen   för   det   civila  försvaret  och\r\nberedskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.\r\n\r\n\r\nInriktning\r\n\r\n\r\nRegeringen anför bl.a. att det är viktigt att säkerställa\r\natt en förebyggande verksamhet bedrivs  så att risken för\r\nen svår påfrestning kan minimeras och att,  som beredskap\r\nom en sådan situation ändå skulle inträffa, det byggs upp\r\noch upprätthålls en tillräcklig krishanteringsförmåga. En\r\ngod  nationell  krishanteringsförmåga  ger också  en  bra\r\ngrund    för    svensk    medverkan   i   internationella\r\nkrishanteringssituationer.\r\n\r\nBudgetåret  2003  är  det  första   året   då  den  nya\r\nplaneringsstrukturen   för   det  civila  försvaret   och\r\nberedskapen mot svåra påfrestningar  på  samhället i fred\r\nskall tillämpas fullt ut. Under året avser regeringen att\r\ntillse  att berörda myndigheter därför utvecklar  arbets-\r\noch samverkansformer  inom  de  olika samverkansområdena.\r\nVidare bör rutiner och former för  bedömning  av förmågan\r\ninom  respektive  samverkansområde  samt återrapportering\r\nutvecklas. Vid utvärderingen bör stor vikt läggas vid att\r\nuppmärksamma  och identifiera ömsesidiga  beroenden  inom\r\noch mellan samverkansområdena.\r\nUnder året bör  satsningar på övning och utbildning för\r\natt öka krishanteringsförmågan i samhället prioriteras.\r\nVerksamheten inom  den civila krishanteringen utvecklas\r\nsnabbt  och  har  blivit   aktuell   inte   minst   efter\r\nterroristattacken   i  USA  den  11  september  2001  och\r\ndiskussionerna kring  NBC-terrorism. Det är också viktigt\r\natt  civil-militär samverkan  utvecklas  inom  ramen  för\r\nkrishanteringen.\r\nRegeringen redogör också för inriktningen inom de olika\r\nsamverkansområdena  när det gäller svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred. Inriktningen  utgör ett komplement till\r\nden inriktning för det civila försvaret  som redovisats i\r\ntidigare  avsnitt. Internationellt erfarenhetsutbyte  och\r\nsamarbete  är   i  detta  sammanhang  enligt  regeringens\r\nuppfattning av stor  betydelse. Sammantaget innebär detta\r\nen inriktning som skapar  en  grundläggande förmåga som i\r\nsin    tur    utgör    basen    för   de   kompletterande\r\nanpassningsåtgärder   som   vidtas   inom    ramen    för\r\nverksamhetsområdet Det civila försvaret.\r\n\r\nSamverkansområdet Teknisk infrastruktur\r\n\r\n\r\nRegeringen  anför  bl.a. att verksamheten syftar till att\r\nåstadkomma en sådan  robusthet  och  flexibilitet hos den\r\ntekniska  infrastrukturen  att  samhällets  väsentligaste\r\nbehov  kan  tillgodoses vid allvarliga  avsiktliga  eller\r\noavsiktliga   störningar    i   fred,   såsom   sabotage,\r\nterrorhandlingar  eller  allvarliga   olyckor.   El-  och\r\nteleområdena   har   särskilt   stor  betydelse  eftersom\r\nallvarliga   störningar   på   dessa   områden   kan   få\r\nkonsekvenser för många samhällsviktiga funktioner och för\r\nstora delar av landet.\r\n\r\nPå  elområdet bör verksamheten under 2003  inriktas  på\r\nsådana  åtgärder  i  produktions- och distributionssystem\r\nsom  medför  att riskerna  för  en  svår  påfrestning  på\r\nsamhället i fred  genom  omfattande  störningar  minskar.\r\nElförsörjningens  samlade  resurser  samt  resurser  från\r\nFörsvarsmakten  och  andra  myndigheter  och  organ skall\r\nkunna  samordnas  och  kraftsamlas  i  händelse  av svåra\r\nstörningar   inom   elförsörjningen   i   fredstid.  Inom\r\nteleområdet bör viktiga anläggningar ha ett bra skydd mot\r\nsabotage.\r\nVidare bör åtgärder i näten vidtas som innebär  att  de\r\nnya  infrastrukturinvesteringarna för bredband leder till\r\nrobusta och säkra nät. Det skall finnas prioritetsnät som\r\nvid  olyckor  eller  andra  katastrofsituationer  kan  ge\r\nbehöriga  användare prioritet till kvarvarande fungerande\r\nnätresurser.   Slutligen   skall  möjligheterna  för  att\r\nInternet i möjligaste mån fungerar  oberoende  och robust\r\nfrämjas. Det är också viktigt att vidta åtgärder  för att\r\nhöja  säkerheten  när  det  gäller telekommunikationernas\r\nelförsörjning.\r\nInformationssäkerhetsfrågorna  måste ha en framträdande\r\nplats i planeringen för svåra påfrestningar  på samhället\r\ni fred. För att åstadkomma en hög informationssäkerhet  i\r\nhela   samhället   och   kunna  förhindra  eller  hantera\r\nstörningar  i samhällsviktig  verksamhet,  skall  arbetet\r\nbedrivas  inom   följande   fyra   områden:  övergripande\r\nmyndighetsansvar    och   omvärldsanalys,    IT-incident-\r\nrapportering,  teknikkompetens   samt   ett   system  för\r\ncertifiering och evaluering.\r\nRegeringen beslutade den 11 juli 2002 om direktiv  till\r\nen   särskild   utredare   att  utreda  vissa  frågor  om\r\ninformationssäkerheten  i  samhället   (dir.   2002:103).\r\nUtredaren  skall  i  ett  första steg göra en översyn  av\r\nsignalskyddsverksamheten    inom    totalförsvaret.    En\r\ndelrapport  om  signalskyddsverksamheten   skall   lämnas\r\nsenast den 28 februari 2003. Utredaren kommer senare  att\r\nfå   i  uppdrag  att  bl.a.  lämna  förslag  på  hur  den\r\nnationella strategin för informationssäkerhetsarbetet bör\r\nutformas.  En  slutrapport  skall lämnas senast den 6 maj\r\n2005.\r\nRegeringen  har  gett  Post-  och   telestyrelsen  samt\r\nKrisberedskapsmyndigheten           uppdrag          inom\r\ninformationssäkerhetsområdet. För Post- och telestyrelsen\r\ninnebär uppdraget ansvar för uppgifter  om IT-incidenter.\r\nFör   Krisberedskapsmyndigheten  innebär  uppdraget   ett\r\nsammanhållande     myndighetsansvar     för    samhällets\r\ninformationssäkerhet,  innebärande  att  följa   upp  och\r\nutvärdera  informationssäkerheten i samhället och årligen\r\nlämna en samlad bedömning till regeringen.\r\nTelekommunikationerna  är beroende av datorer och annan\r\ndigital utrustning och att  det  finns  tillgång till IT-\r\nsystem med hög säkerhet.\r\nRegeringen avser att tillse att Post- och telestyrelsen\r\nfortsätter     att     följa     upp    teleoperatörernas\r\ninformationssäkerhet.\r\n\r\nSamverkansområdet Transporter\r\n\r\n\r\nSverige är beroende av såväl fungerande utrikeshandel som\r\ninhemska transportsystem. Vid en svår påfrestning i fred,\r\nen  internationell  konflikt  eller  vid  ett  eventuellt\r\nangrepp   uppstår  med  stor  sannolikhet  störningar   i\r\ntransportsektorn,  vilka  kan  ha  påtagliga effekter och\r\nekonomiska konsekvenser för samhället.\r\n\r\nSårbarheten       i       transportsystemen      bedöms\r\nsammanfattningsvis ha ökat, bl.a.  mot  bakgrund  av  ett\r\nökat   el-,  tele-  och  IT-beroende  som  innebär  högre\r\nstörningskänslighet.    Vidare   har   trafikutvecklingen\r\nmedfört en större trängsel inom transportsystemen, vilket\r\ni   högre   utsträckning   än   tidigare    medfört   att\r\nkonsekvenserna av störningar blir stora.\r\nSamhällsviktiga  transporter  bör kunna genomföras  vid\r\nsvåra  påfrestningar på samhället  i  fred.  Verksamheten\r\ninom området  bör  under  2003 inriktas mot att analysera\r\nvilka grunder som bör gälla för planeringen inom området.\r\nSom tidigare har regeringen den 13 juni 2002 uppdragit åt\r\nberörda myndigheter att analysera  och lämna förslag till\r\nåtgärder   för  att  minska  negativa  konsekvenser   för\r\nsamhällsviktiga  transporter och transportssystem som kan\r\nuppstå  vid  allvarliga   störningar.   Uppdraget   skall\r\nredovisas senast den 31 mars 2003.\r\n\r\nSamverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen,\r\ngiftiga kemikalier samt radioaktiva ämnen\r\n\r\n\r\nVerksamheten  syftar  till  att  ge samhället förmåga att\r\nförebygga   och   motverka   spridning   av    allvarliga\r\nsmittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen till\r\nföljd   av   sabotage,  terrorhandlingar  och  allvarliga\r\nolyckor.\r\n\r\nSom grund för  beredskapsplaneringen bör ligga de risk-\r\noch  sårbarhetsanalyser   som   skall  genomföras  enligt\r\nförordningen   (2002:472)  om  åtgärder   för   fredstida\r\nkrishantering och  höjd  beredskap. Det bör vidare finnas\r\nanalys- och expertkompetens som har förmåga att genomföra\r\nanalyser på NBC-området. Experter  bör finnas förtecknade\r\nsamt vara övade.\r\nRegeringen  angav  i propositionen (prop.  2001/02:158)\r\nSamhällets säkerhet och  beredskap  att  det är angeläget\r\natt   samhället   stärker  förmågan  att  möta  nukleära,\r\nbiologiska och kemiska  risker  och  hot.  En  förbättrad\r\nsamordning och samverkan mellan berörda myndigheter  samt\r\ngenomförande     av     särskilda     utbildnings-    och\r\növningsinsatser är viktiga förutsättningar  för att uppnå\r\noch säkerställa en tillräcklig förmåga.\r\nRegeringen  tillsatte  den  21 juni 2000 en arbetsgrupp\r\nmed uppgift att initiera och bedriva  samverkan inom NBC-\r\nområdet    med    berörda    myndigheter   (Fö   2000:B).\r\nArbetsgruppen lämnade den 8 mars 2002 sin tredje rapport,\r\nVidareutveckling av den operativa  förmågan.  I rapporten\r\nföreslår arbetsgruppen bl.a. fortsatta analyser  av  NBC-\r\nrelaterade  och  radiologiska hot, vidareutveckling av en\r\nexpertdatabas,   stabs-   och   ledningsutbildning   samt\r\nåtgärder     för     att     förbättra      mät-      och\r\nlaboratorieberedskapen.  Arbetsgruppen föreslår därutöver\r\nen  systemanalytisk studie  av  transporter  med  farligt\r\ngods,  översyn av ansvar m.m. för personsanering samt att\r\nen utredning  kommer  till  stånd avseende bildande av en\r\nnationell  NBC-insatsstyrka.  Regeringen   anser   att  i\r\nrapporten  föreslagna  åtgärder  i  allt  väsentligt  bör\r\npåbörjas under 2003.\r\n\r\nSamverkansområdet Ekonomisk säkerhet\r\n\r\nVerksamheten  syftar  till att motverka ekonomiska kriser\r\nsom kan få långtgående  samhällskonsekvenser och som inte\r\nkan  mötas  med  ordinarie ekonomisk-politiska  åtgärder.\r\nHänsyn  skall  också   tas   till   att   kunna  motverka\r\nkonsekvenserna   för   betalningssystemen  av  allvarliga\r\nstörningar i tekniska infrastruktursystem.\r\n\r\nEtt viktigt inslag i verksamheten  bör vara studie- och\r\nanalysverksamhet som syftar till att bedöma  stabiliteten\r\ni   samhällsviktiga   finansiella  system,  effekten   av\r\ntänkbara   regleringsåtgärder    samt   möjligheter   och\r\nbegränsningar i det internationella samarbetet.\r\nSamordning  inom  samverkansområdet   samt   med  andra\r\nmyndigheter  bör byggas upp. Samverkansformer bör  vidare\r\netableras mellan offentlig sektor och näringsliv. För att\r\nhäva eller minska  spridningen av en svår påfrestning bör\r\nansvariga    myndigheter     utveckla    kontakter    med\r\ninternationella  organisationer.   Vidare  bör  ansvariga\r\nmyndigheter utveckla metoder för omvärldsbevakning  och -\r\nanalys.\r\n\r\nSamverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och\r\ninformation\r\n\r\n\r\nVerksamheten   syftar   till   att   hos   kommuner   och\r\nlänsstyrelser åstadkomma förmåga till sektorsövergripande\r\nsamordning,   samverkan   och   information   vid   svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred. Verksamheten bör också\r\nsyfta  till  att  på  en  sektorsövergripande  nivå kunna\r\ninformera  samhällsaktörer  och allmänhet om förlopp  och\r\nkonsekvenser av en kris samt  om de åtgärder som planeras\r\nav ansvariga myndigheter.\r\n\r\nTill   samverkansområdet   hör   den   verksamhet   som\r\nområdesansvariga  organ  på central, regional  och  lokal\r\nnivå   bedriver   i   syfte  att   skapa   förmåga   till\r\nsektorsövergripande ledning  och samordning. Verksamheten\r\nbör bl.a. omfatta utbildnings-  och övningsverksamhet för\r\ndessa och samverkande organ samt  drift  och underhåll av\r\nanläggningar, utrustningar och stödsystem  som behövs för\r\ndetta ändamål.\r\nDet åligger länsstyrelserna att tillhandahålla underlag\r\ntill    stöd    för   kommunerna   i   deras   roll   som\r\nområdesansvariga  på  lokal  nivå  samt årligen följa upp\r\nkommunernas risk- och sårbarhetsplanering  och  utvärdera\r\ndem för de kommuner som tagit fram sådana. Verksamhet och\r\nplanering  bör  inriktas  på  att säkerställa en effektiv\r\nkrishanteringsförmåga   vid   svåra    påfrestningar   på\r\nsamhället i fred. För att möjliggöra detta bör en förmåga\r\ntill  områdesvis  samordning,  samverkan och  information\r\nutvecklas.  Kunskap om risker i det  geografiska  området\r\nbör därvid utvecklas.  Likaså  bör nätverk för att stärka\r\nkrishanteringsförmågan bildas.\r\nNationellt bör även förmågan att bevaka internationella\r\nrisker  utvecklas.  En övad krisledningsorganisation  bör\r\nfinnas och en förmåga  att  vid  en  svår  påfrestning på\r\nsamhället  i  fred  upprätta en krisledningsorganisation,\r\nhålla  sig  informerad   om  situationen  och  åstadkomma\r\nsamverkan samt lämna stöd där så är påkallat.\r\n\r\nSamverkansområdet Skydd, undsättning och vård\r\n\r\nVerksamheten syftar till att  åstadkomma  en  tillräcklig\r\nförmåga   att   skydda   befolkning   och  samhällsviktig\r\nverksamhet   mot  allvarliga  skador  på  människor   och\r\nmateriel  till   följd   av   katastrofer,  sabotage  och\r\nterrorism.  För  att möjliggöra detta  skall  under  2003\r\nbl.a. genomföras en  översyn  av  samhällets  förmåga att\r\ngenomföra  utrymningar. Vidare bör det finnas en  förmåga\r\natt ta emot  asylsökande  och  andra skyddsbehövande från\r\nfrämst  katastrofområden  och  krigsskådeplatser   om  så\r\nskulle behövas.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nSom   framgått   av  utskottets  ställningstagande  under\r\nverksamhetsområdet Det civila försvaret har utskottet vid\r\nvarje riksmöte sedan 1996/97 slagit fast betydelsen av en\r\nrobust och flexibel  infrastruktur,  där  bl.a.  förmågan\r\ninom   områdena   elförsörjning  och  telekommunikationer\r\nsärskilt framhållits.  Utskottet  har därvid kunnat följa\r\nutvecklingen  av  förmågan inom dessa  områden  genom  de\r\nredovisningar regeringen lämnat i budgetpropositioner och\r\ni  skrivelser till riksdagen  om  beredskapen  mot  svåra\r\npåfrestningar  på  samhället ifred. Utskottet förutsätter\r\natt redovisningen av  förmågan  inom  bl.a.  de nu nämnda\r\nområdena  även  fortsättningsvis kommer att kunna  följas\r\nupp årligen av riksdagen.\r\n\r\nAv den redovisning  som  regeringen  avser  att lämna i\r\nbudgetpropositionen  för 2004 under politikområdet  Skydd\r\noch beredskap mot olyckor  och  svåra  påfrestningar  bör\r\ndärför förmågan i de viktiga infrastrukturområdena, såsom\r\nbl.a.  elförsörjning  och  telekommunikationer, redovisas\r\nliksom även IT-säkerheten i samhällsviktiga system.\r\nUtskottet  har  i  övrigt  inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen     i     budgetpropositionen     anför     om\r\nverksamhetsområdet Svåra påfrestningar.\r\n\r\nVerksamhetsområdet Skydd mot olyckor\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning, utgiftsutveckling och mål\r\n\r\nVerksamhetsområdet omfattar  åtgärder  för  att förebygga\r\noch   begränsa  konsekvenser  av  olyckor  samt  avhjälpa\r\nskador.  Verksamhetsområdet  begränsas  till  att omfatta\r\nverksamheter  som bedrivs av myndigheter inom det  sjätte\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\nUtfallen för  anslagen  inom verksamhetsområdet uppgick\r\nunder 2001 till ca 1 104 miljoner kronor.\r\nUnder  2001 har 41,2 miljoner  kronor  utbetalats  till\r\nkommunerna       i       statlig      ersättning      för\r\nräddningstjänstkostnader vid  stora  olyckor. Motsvarande\r\nbelopp för 2000 var 9 miljoner kronor.  Det höga beloppet\r\n2001   beror   på   två   omfattande  ersättningsärenden,\r\növersvämningen  i Arvika kommun  hösten  2000  respektive\r\nsnöovädret i Gävle kommun 1998.\r\nFör  2003  har  regeringen   beräknat   utgifterna  för\r\nverksamhetsområdet till 1 180 miljoner kronor.\r\nMålet är att skydda människors liv, säkerhet  och hälsa\r\nmot  olyckor samt att förhindra eller begränsa skador  på\r\negendom och miljö.\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nRegeringen   lämnar  en  utförlig  resultatbedömning  för\r\nverksamhetsområdet  Skydd  mot  olyckor. Regeringen anför\r\nbl.a. att tillsynen av hanteringen  av  förpackat farligt\r\ngods och lastsäkring inom sjösäkerhetsarbetet  har  varit\r\nprioriterade    uppgifter    för    Kustbevakningen   och\r\nRäddningsverket.\r\n\r\nMiljöräddningstjänst  till  sjöss  är  viktig  för  att\r\nminimera  skador på den marina miljön och  kostnader  för\r\nsanering.  Kustbevakningen   har   genom   sin  ordinarie\r\nverksamhet ständig beredskap till sjöss med  ett tjugotal\r\nenheter.    Kustbevakningen    svarade    för    ca   320\r\nsjöräddningsinsatser  vilket motsvarar cirka en fjärdedel\r\nav det totala antalet som  genomfördes  i  svenska vatten\r\nunder  2001.  Myndigheten svarade härmed för den  största\r\ndelen av de offentliga insatserna.\r\nPersonal och  civilpliktiga från Räddningsverkets skola\r\ni  Sandö medverkade  i  räddningsarbetet  i  samband  med\r\növersvämningarna i Västernorrlands län 2001.\r\nRäddningsverket  har  under  2002  genomfört  ett antal\r\ninternationella   hjälpinsatser   bl.a.   i  Afghanistan,\r\nEritrea  och  på  Västbanken.  Verket  har  även   aktivt\r\nmedverkat i EU-samarbetet inom räddningstjänstområdet.\r\nRäddningsverket       har       stött       kommunernas\r\nräddningstjänstarbete    med    olika   resurser,   såsom\r\noljeskyddsförråd,        översvämningsmateriel        och\r\nkemskyddsförråd.     Under    2001     genomfördes     en\r\nförsöksutbildning för  stab och ledning. Räddningsverkets\r\ninformationsbank  (RIB) som  innehåller  informationsstöd\r\ntill  räddningstjänsten   om   bl.a.  farliga  ämnen  har\r\nutvecklats.\r\nBeredskapen  för  att  hantera  räddningsinsatser   vid\r\nnormala  kemikalieolyckor  bedöms  av Räddningsverket som\r\ngod. Säkerheten i samband med transport  av  farligt gods\r\nbedöms  av  Räddningsverket  som  hög.  Regeringen  delar\r\nRäddningsverkets bedömning i dessa frågor.\r\nRäddningsverket  har  under  2001  som första  centrala\r\nförvaltningsmyndighet infört ett miljöledningssystem  som\r\ncertifierats enligt ISO 14001-standarden.\r\nKustbevakningens  verksamhet  har  betydelse för miljön\r\ngenom   t.ex.   miljöövervakning  och  utsläppsbekämpande\r\nåtgärder. Åtgärderna  bedöms  ha  haft  en  stor  positiv\r\nmiljöeffekt.   De  registrerade  utsläppen  inom  svenskt\r\nansvarsområde till  sjöss har minskat betydligt på senare\r\når.\r\n\r\nRäddningsverket har i  samband  med sin jämställdhetsplan\r\nkartlagt lönerna för kvinnor och män.\r\n\r\nKustbevakningen, särskilt i linjeorganisationen,  är av\r\ntradition  mansdominerad. Myndigheten arbetar dock aktivt\r\nför att få in  fler  kvinnor i kustbevakningsyrket liksom\r\natt öka den etniska mångfalden.\r\n\r\nAnalys och slutsatser\r\n\r\nMiljöräddningstjänsten   till   sjöss   syftar  till  att\r\nåtgärder  skall kunna vidtas för att bekämpa  utsläpp  så\r\ntidigt  som   möjligt.   Förutom   att   de  miljömässiga\r\nkonsekvenserna minimeras är det mer kostnadseffektivt att\r\nbekämpa utsläpp till sjöss än att sanera föroreningar  på\r\nland.  Korta  insatstider  kräver en hög beredskap. Denna\r\nberedskap    används   även   vid   sjöräddningsinsatser.\r\nRegeringen  bedömer   att   dessa  målsättningar,  liksom\r\nmålsättningarna   vad  gäller  sjösäkerhetsarbetet,   har\r\nuppfyllts.\r\n\r\nRegeringen bedömer  att den kommunala räddningstjänsten\r\nlöser ålagda uppgifter och att det för allmänheten i hela\r\nlandet i detta avseende  finns  en rimlig säkerhetsnivå i\r\nförhållande till riskbilden.\r\nRegeringen bedömer att de åtgärder  som  vidtagits inom\r\nområdet  skydd  mot  olyckor haft en positiv inverkan  på\r\nsamhällets förmåga att  förebygga,  förhindra  och minska\r\nkonsekvenserna av olyckor.\r\n\r\nInriktning för 2003\r\n\r\n\r\nRegeringen   anför   bl.a.  att  samhällets  förmåga  att\r\nförebygga  och  hantera   olyckor  måste  utvecklas.  Det\r\nförebyggande arbetet bör fortsatt prioriteras.\r\n\r\nInom Räddningsverket skall  den 1 januari 2003 inrättas\r\nett  Centrum för risk- och säkerhetsutbildning.  Den  nya\r\norganisationen   skall   skapa  förutsättningar  för  att\r\nerbjuda bredare risk- och  säkerhetsutbildning  som skall\r\nanpassas efter avnämarnas behov.\r\nGenom   muntligt  meddelande  i  kammaren  presenterade\r\nregeringen i maj 2002 sin samlade syn på minhantering för\r\nriksdagen.  I  denna tydliggörs bl.a. ansvarsfördelningen\r\nmellan Statens räddningsverk  och Försvarsmakten avseende\r\nhumanitär och militär minröjning.  Av  den  samlade synen\r\nframgår att Räddningsverket skall vara Sveriges operativa\r\naktör  avseende  humanitär  minröjning på land och  skall\r\nstödja internationella organisationer  inom  ledning  och\r\nkvalitetssäkring   av   humanitär   minröjning.   Statens\r\nräddningsverk  skall använda Totalförsvarets ammunitions-\r\noch  minröjningscentrum,   Swedec,   i   Eksjö   för  den\r\nmetodutveckling, forskning och teknikutveckling som krävs\r\nför  att  man skall kunna utföra sin operativa roll  inom\r\nhumanitär minröjning.  Statens räddningsverk skall vidare\r\nanvända  Swedec  som  resurs   vid   sin  internationella\r\nverksamhet.\r\nRegeringen bedömer att det fordras en ökad prioritering\r\nfrån   länsstyrelsernas  sida  för  att  säkerställa   en\r\nkvantitativt och kvalitativt jämn nivå för tillsynen över\r\nhela landet.\r\nFler  länsstyrelser   bör   ge   högre   prioritet   åt\r\nplanläggning  och beredskap för att kunna överta ansvaret\r\nför  den  kommunala   räddningstjänsten   vid  omfattande\r\nräddningsinsatser  samt vid utsläpp av radioaktiva  ämnen\r\nfrån en kärnteknisk  anläggning och sanering efter sådana\r\nutsläpp.\r\nRegeringen anser att sjösäkerhetstillsynen bör inriktas\r\nmot  ett  system för tillsyn  baserad  på  riskanalys.  I\r\nregleringsbrevet för 2002 gav regeringen därför i uppdrag\r\nåt  Kustbevakningen   att  i  samråd  med  Sjöfartsverket\r\nutveckla     ett     system     för     riskanalysbaserad\r\nsjösäkerhetstillsyn. Uppdraget skall  rapporteras  senast\r\nden 31 december 2003.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot  vad regeringen i\r\nbudgetpropositionen anför om verksamhetsområdet Skydd mot\r\nolyckor.\r\n\r\n\r\nBudgetförslag för politikområdet Skydd\r\noch beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar\r\n\r\n\r\nUtskottet     behandlar     här    vad    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen   anfört   om    budgetförslag    för\r\npolitikområdet  Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar (s.  114-120)  jämte  motionerna Fi232 (fp)\r\nyrkande 12 i denna del, Fö237 (s), Fö239  (s), Fö240 (fp)\r\nyrkandena 8 och 9, Fö249 (c) Fö255 (kd) i denna  del  och\r\nFö263 (m) yrkande 6 i denna del.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  om\r\nanslag,  bemyndigande  och investeringsplaner  för\r\npolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\n\r\nAnslag 7:1 Kustbevakningen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInom sjösäkerhetsarbetet  har tillsynen av hanteringen av\r\nförpackat farligt gods och lastsäkring varit prioriterade\r\nuppgifter för Kustbevakningen och Räddningsverket.\r\n\r\nMiljöräddningstjänst  till  sjöss  är  viktig  för  att\r\nminimera skador på den marina  miljön  och  kostnader för\r\nsanering.   Kustbevakningen   har   genom  sin  ordinarie\r\nverksamhet ständig beredskap till sjöss  med ett tjugotal\r\nenheter.       Ett       trettiotal       olje-       och\r\nkemikalieskyddsoperationer har genomförts. I förekommande\r\nfall  har utsläpp förhindrats genom åtgärder ombord eller\r\nlyckad bekämpning till sjöss. Kustbevakningen svarade för\r\nca 320  sjöräddningsinsatser  vilket  motsvarar  cirka en\r\nfjärdedel av det totala antalet som genomfördes i svenska\r\nvatten  under  2001.  Myndigheten svarade härmed för  den\r\nstörsta delen av de offentliga insatserna.\r\nMiljöräddningstjänsten   till  sjöss  syftar  till  att\r\nåtgärder skall kunna vidtas  för  att  bekämpa utsläpp så\r\ntidigt   som   möjligt.   Förutom   att  de  miljömässiga\r\nkonsekvenserna  minimeras,  är det mer  kostnadseffektivt\r\natt bekämpa utsläpp till sjöss än att sanera föroreningar\r\npå land. Korta insatstider kräver en hög beredskap. Denna\r\nberedskap    används   även   vid   sjöräddningsinsatser.\r\nRegeringen  bedömer   att   dessa  målsättningar,  liksom\r\nmålsättningarna   vad  gäller  sjösäkerhetsarbetet,   har\r\nuppfyllts.\r\n\r\nAnslag 7:1 Kustbevakningen  finansierar  Kustbevakningens\r\nverksamhet  med  att  utföra  sjöövervakning  och   annan\r\nkontroll-  och  tillsynsverksamhet  samt  räddningstjänst\r\ntill  sjöss. Anslaget finansierar även samordning  av  de\r\ncivila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.\r\n\r\n7:1 Kustbevakningen - anslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2001   Utfall        476     Anslagssparande           12 948\r\n464\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2002   Anslag        507     Utgiftsprognos           523 326\r\n271\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2003   Förslag       548\r\n053\r\n--------------------------------------------------------------\r\n2004   Beräknat 611 5551\r\n--------------------------------------------------------------\r\n1 Motsvarar 598 265 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\n\r\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\r\n\r\n\r\nOffentligrättslig verksamhet\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\nOffentligrättslig verksamhet      Intäkter till inkomsttitel\r\n(som inte får disponeras)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001   2 050\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002  2 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003   2 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\nIntäkterna avser oljeskadeersättning från\r\nfartygsägare vid inträffad oljeskada.\r\n\r\n\r\nUppdragsverksamhet\r\n\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUppdragsverksamhet   Intäkter   Kostnader           Resultat\r\n(Intäkt-kostnad)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUtfall 2001             3 300       3 300    0\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav      (-)         (-)  (-)\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nPrognos 2002            2 500       2 500    0\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav      (-)         (-)  (-)\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nBudget 2003             2 500       2 500    0\r\n-------------------------------------------------------------\r\n(varav      (-)         (-)  (-)\r\ntjänsteexport)\r\n-------------------------------------------------------------\r\nMyndigheten  får disponera intäkterna.\r\nKustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande\r\nmyndigheter och andra uppdragsgivare och avnämare.\r\n\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  godkänner\r\nförslaget  till  investeringsplan  för  Kustbevakningen för\r\nperioden 2003-2005.\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nTotalt Anskaffat  Prognos   Budget Beräknat Beräknat\r\nt.o.m.     2002     2003    2004     2005\r\n2001\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nFlygplan              210          0        0       0        0      210\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nÖvriga  200          0        0      75       75       50\r\ninvesteringar\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nSumma   410          0        0      75       75      260\r\ninvesteringar\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nLån     410          0        0      75       75      260\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nSumma finansiering    410          0        0      75       75      260\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nKustbevakningen  har i budgetunderlaget för 2003-2005 upprepat sin begäran\r\nom att  anslaget  skall  ökas.  Ökningen  avser  huvudsakligen  kostnader\r\nför  att  kunna  genomföra  en  extra\r\ngrundutbildningsomgång  samt  kostnader  för  drift  och  underhåll  som\r\ninte  kompenserats inom ramen för pris- och löneomräkningen. Regeringen\r\nkonstaterar dock att riksdagen redan har anslagit större belopp för att\r\nlösa problemen  i linjeorganisationen med stora vakanser och en regressiv\r\nåldersstruktur. I budgetpropositionen för 1999 respektive 2000 beräknade\r\nregeringen 20 miljoner kronor engångsvis för detta ändamål. Från och med\r\nbudgetåret 2001 beräknades 27 miljoner kronor som en permanent höjning av\r\nanslagsnivån.\r\n\r\nKustbevakningen gavs fr.o.m. den 1 juli 2000 ansvar för samordning av de\r\ncivila behoven  av  sjöövervakning.  Syftet  med  samordningen  är att\r\neffektivisera  myndighetsutövningen  inom  den  maritima  delen  av\r\nstatsförvaltningen.  Uppdraget  medför  ett  ökat  behov av IT-stöd m.m.\r\nhos\r\nKustbevakningen. Regeringen beräknar därför att anslaget behöver ökas.\r\nDen 25 mars 2001 blev Sverige operativ medlem i Schengen. Regeringen har\r\ntidigare behandlat Schengenmedlemskapets ekonomiska  konsekvenser  för\r\nKustbevakningen i propositionen Schengensamarbetet (prop. 1997/98:42). Det\r\noperativa Schengensamarbetet har medfört en avsevärd ökning av framför\r\nallt  antalet  administrativa  kontroller.  Regeringen  beräknar att\r\nanslaget behöver ökas av den anledningen. Med denna ökning av anslaget\r\nanser\r\nregeringen att Kustbevakningen kompenserats fullt ut för konsekvenserna av\r\nSchengenmedlemskapet.\r\n\r\nKustbevakningen har på regeringens uppdrag den 1 mars 2001  redovisat  en\r\ntioårig materielplan. Fartygs- och flygplansflottan är ålderstigen. Den\r\ntekniska  livslängden  kommer  inom  några år att vara passerad. Stora\r\ndelar  av  flottan  svarar  i  dagsläget  inte  heller  upp  mot  de  krav\r\nomvärldsförändringarna ställer på myndighetens  verksamhet. Planen\r\ninnehåller myndighetens bedömning av investeringsbehovet i fartyg och\r\nflygplan\r\nm.m. Regeringen avser därför att bemyndiga Kustbevakningen att inleda\r\nförstudier av nya fartyg som svarar mot myndighetens behov.\r\n\r\nSammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:1 Kustbevakningen\r\nanvisar 548 053 000 kr för 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI kommittémotion Fö263 (m) yrkande 6 i denna del  av  Gunnar  Hökmark  m.\r\nfl.  föreslås  att anslaget till Kustbevakningen bör reduceras med ca 52\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nI kommittémotion Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del av Allan Widman\r\nm.fl. samt i partimotion  (fp)  Fi232  yrkande  12  i  denna  del anför\r\nmotionärerna att anslaget till Kustbevakningen bör räknas upp med 70\r\nmiljoner kronor. De ökade resurserna skall användas till skärpt kontroll\r\nav\r\nefterlevnaden av fiskekvoter och av fångstmetoder av fisk. Ett system med\r\nmiljölotsar bör byggas upp.\r\n\r\nI  kommittémotion Fö255 (kd) i denna del av Erling Wälivaara m.fl.\r\nföreslås att Kustbevakningens resurser ökas med 20 miljoner kronor jämfört\r\nmed\r\nregeringens  förslag.  Det  behövs för att möta utökade krav på\r\ninternationell verksamhet, gränskontroll genom den operativa\r\nSchengenanslutningen\r\noch miljöräddning till sjöss.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nKustbevakningen ansvarar för  att  genomföra  sjöövervakning  och  annan\r\nkontroll-  och  tillsynsverksamhet  samt  räddningstjänst  till  sjöss.\r\nKustbevakningen  har  vidare  ansvar  för  samordning  av  de  civila\r\nbehoven  av  sjöövervakning.  Syftet med samordningen är att effektivisera\r\nmyndighetsutövningen  inom  den  maritima  delen  av statsförvaltningen.\r\nUppdraget medför ett ökat behov av  IT-stöd  m.m.  hos  Kustbevakningen.\r\nRegeringen beräknar därför att anslaget behöver ökas.\r\nMiljöräddningstjänst till sjöss är viktig för att minimera skador på den\r\nmarina miljön och\r\nkostnader för sanering. Kustbevakningen har genom sin ordinarie\r\nverksamhet  ständig beredskap till sjöss med ett tjugotal enheter. Det\r\noperativa\r\nSchengensamarbetet har medfört en avsevärd ökning av framför allt antalet\r\nadministrativa  kontroller.  Regeringen  beräknar  att anslaget behöver\r\nökas  av  den anledningen. Utskottet anser det angeläget att upprätthålla\r\nen hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser  och\r\nin- och utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika, illegal införsel av\r\nalkohol och tobak bör prioriteras.\r\n\r\nMot den bakgrunden  avstyrker sålunda utskottet förslaget i motion Fö263\r\nyrkande 6 i denna del, att reducera anslaget med ca 52 miljoner kronor\r\ni förhållande till vad regeringen förordar.\r\nKustbevakningens resurser  har  successivt  byggt  upp. Regeringen\r\naviserade i budgetpropositionen för år 2002 ytterligare\r\nbudgetförstärkningar\r\nåren 2003 och 2004. Regeringen fullföljer nu detta genom  att  föreslå  en\r\nökning av Kustbevakningens budget för år 2003. Utskottet är emellertid\r\ninte berett att förorda en förstärkning av resurserna av den omfattning\r\nsom  föreslås  i  motionerna.  Fö240  (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del,\r\nFi232  (fp)  yrkande 12 i denna del samt Fö255 (kd) i denna del. Behovet\r\nav fortsatta medelstillskott får prövas  i  kommande  budgetberedningar.\r\nUtskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till anslag till\r\nKustbevakningen.\r\n\r\nNär det gäller  ställningstagandet  till  investeringsplan  för\r\nKustbevakningen  noterar  utskottet  att  regeringen  redovisar att fartygs\r\n- och\r\nflygplansflottan  är  ålderstigen.  Den  tekniska  livslängden  kommer\r\ninom några år att vara passerad. Stora delar av flottan  motsvarar  enligt\r\nregeringens mening i dagsläget inte de krav omvärldsförändringarna\r\nställer  på  myndighetens  verksamhet.  Regeringen avser därför att\r\nbemyndiga\r\nKustbevakningen att inleda förstudier av nya fartyg som svarar mot\r\nmyndighetens behov.\r\n\r\nUtskottet vill i sammanhanget erinra om att en rapport överlämnades till\r\nRegeringskansliet (Försvarsdepartementet)  den 1 februari år 2002. Ett\r\nkonsultföretag   har   på  Regeringskansliets  uppdrag  granskat\r\nKustbevakningens  långsiktiga  investeringsbehov  och  därvid  analyserat\r\noch\r\nkostnadsberäknat Kustbevakningens möjligheter att utnyttja fartyg och\r\nflygplan som brukas av andra myndigheter eller intressenter.\r\nRapporten utgår från att  det  ytterst  är  regeringen  som  är\r\nägarföreträdare för samtliga tillgångar inom staten. Utskottet noterade i\r\nsitt\r\nbetänkande 2001/02:FöU8 Kustbevakningen med tillfredsställelse att\r\nutredarens  utgångspunkt  är  ett  tvärsektoriellt  perspektiv  när det\r\ngäller\r\növervägandena  om  hur  förvaltningsansvaret  av  fartyg  och  flygplan m.\r\nm. som ägs av staten skall fördelas. Utskottet ansåg i betänkandet  att\r\nrapportens förslag borde beredas skyndsamt och att ställningstagandena\r\nskulle redovisas för riksdagen.\r\nUtskottet anser det angeläget att regeringen, inför riksdagens\r\nställningstagande  till  budget  för  2004  samt till investeringsplan för\r\nåren\r\n2004-2006,  redovisar  sina  överväganden  och  ställningstaganden  till\r\nde förslag som lagts fram i rapporten. Mot den  bakgrunden  tillstyrker\r\nutskottet även förslaget till investeringsplan för åren 2003-2005.\r\nMotionerna Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del, Fi232 (fp) yrkande\r\n12 i denna del, Fö255 (kd) i denna del samt Fö263 (m) yrkande 6 i denna\r\ndel avstyrks av utskottet.\r\n\r\nAnslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller\r\navser  att  utföra. Ansökan ställs till Räddningsverket tillsammans med\r\nerforderligt  tekniskt  underlag.  Grundprincipen  är att utbetalningen\r\nsker när åtgärderna,  för  vilka  bidrag  beviljats,  är  genomförda  och\r\nslutbesiktigade.\r\n\r\nFör att stimulera kommunerna att utföra förebyggande  åtgärder  kan 50 %\r\nav bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter\r\natt slutligt beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna\r\nutförts  och  är  slutbesiktigade. Efter det att projektet godkänts har\r\nkommunen tre år på sig att genomföra åtgärderna. Principen att det\r\nslutliga bidraget inte betalas  ut  förrän  projektet är slutbesiktigat\r\nmedför\r\nofta förskjutningar i utbetalningarna och att anslagssparande därför\r\nuppkommer. Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren\r\n2003\r\ntill 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003 för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder  mot  jordskred  och  andra\r\nnaturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 15 miljoner kronor efter 2003.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslår  regeringen  att  riksdagen  för  år  2003\r\nanvisar  ett ramanslag på 25 000 000 kr till anslaget 7:2 Förebyggande\r\nåtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra\r\nnaturolyckor\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall       24 685     Anslagssparande        5 843\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag       25 000     Utgiftsprognos        30 104\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag      25 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat     25 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra mot vad regeringen i\r\nbudgetpropositionen föreslår om bemyndigande och anslag till förebyggande\r\nåtgärder mot jordskred och andra olyckor.\r\n\r\n\r\nAnslag 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget som disponeras av Statens räddningsverk\r\nutbetalas i enlighet  med  räddningstjänstlagen  (1986:1102)  vissa\r\nersättningar  till  följd  av  uppkomna  kostnader  vid genomförda\r\nräddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till\r\nsjöss samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar även\r\nRäddningsverkets räddningsinsatser till lands  i Estland,\r\nLettland och Litauen.\r\n\r\nUnder 2001 har staten betalat sammanlagt 41,2 miljoner kronor till 14\r\nkommuner för ersättning på grund av bl.a. översvämningar, skogsbränder och\r\nsnöoväder.\r\nUtfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror på att\r\ndet är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver räddningsinsatser och\r\nkonsekvenserna av dessa. Flera beslut  om\r\nersättning  har  också  resulterat  i  överklaganden  och i\r\nvissa fall har kompletterande utbetalningar beslutats. Utfallet har de\r\nsenaste fem åren legat både över och under på statsbudgeten\r\nanvisat anslag. Regeringen bedömer därför inte att\r\nanslagsnivån bör ändras för åren 2003-2005.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år\r\n2003 anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr till anslaget 7:3 Ersättning\r\nför verksamhet vid räddningstjänst m.m.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling Ersättning för verksamhet vid\r\nräddningstjänst\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2001  Utfall  Anslagssparande            695\r\n53 245\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002  Anslag    33 0001     Utgiftsprognos          32 740\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2003  Förslag\r\n20 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2004  Beräknat      20\r\n000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1 Varav 13 000 tkr på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2003.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra mot vad regeringen i\r\nbudgetpropositionen föreslår om anslag till ersättning för verksamhet vid\r\nräddningstjänst m.m.\r\n\r\n\r\nAnslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget, som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar\r\nverksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och\r\nskadeförebyggande åtgärder samt beredskap\r\nför och indirekta kostnader i samband med internationella insatser.\r\nAnslaget  finansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans\r\nförmåga, som tidigare\r\nfinansierats  från  anslag  6:5  Funktionen  Befolkningsskydd  och\r\nräddningstjänst. Beredskapen  för  internationella  insatser  omfattar\r\näven  minröjning  och  en\r\nkemikalieinsatsstyrka.\r\n\r\nCentrum för risk- och säkerhetsutbildnings verksamhet finansieras\r\nfrån  anslaget  och  delar  av verksamheten vid Nationellt centrum för\r\nerfarenhetsåterföring från\r\nolyckor i Karlskoga.\r\nAnslaget finansierar även ersättning till länsstyrelserna för\r\ntillkommande uppgifter med anledning  av  lagen (1999:381) om åtgärder för\r\natt förebygga och begränsa\r\nföljderna av allvarliga kemikalieolyckor.\r\nDen nya utbildningen i skydd mot olyckor är\r\nstudiemedelsberättigande. För 2003 minskas därför anslaget med  2,35\r\nmiljoner  kronor  som  i  stället  beräknas under\r\nutgiftsområde  15  Studiestöd,  anslaget  25:2  Studiemedel  m.m.\r\nmed 2,25 miljoner kronor och utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning, anslaget  25:77\r\nCentrala studiestödsnämnden m.m. med 100 000 kronor. Anslaget\r\ntillförs  300  000  kronor  avseende  bidrag  till  standardisering,\r\nforskning  och  utveckling  inom\r\nexperimentell  teknik  m.m.  Myndigheten  har  tidigare  disponerat\r\nmedel för denna verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringspolitik under\r\nanslaget 38:12 Bidrag till\r\nstandardisering och FoU inom experimentell teknik m.m.\r\nAnslaget har ökats med 12 miljoner kronor för ersättning till\r\norganisationer  för  främjande  av  den  enskilda människans förmåga.\r\nBeloppet har tidigare beräknats\r\nunder anslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.\r\nI statsbudgeten för 2002 justerades slutligt  myndigheternas  anslag med\r\nanledning av de statliga\r\navtalsförsäkringarna. Utgiftsområde 6 var dock undantaget.\r\nSlutlig justering är nu fastställd, varför anslaget minskas med 3,\r\n7 miljoner kronor. Därutöver har anslagsnivån justerats ner, med  4,3\r\nmiljoner kronor i syfte att\r\nbegränsa statlig konsumtion.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2003\r\nanvisar ett ramanslag på 612 249 000 kr till anslaget 7:4 Samhällets skydd\r\nmot olyckor.\r\n\r\nTabell: Anslagsutveckling Samhällets skydd mot olyckor\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\n2001   Utfall       549 2121     Anslagssparande     26 852\r\n------------------------------------------------------------\r\n2002   Anslag      Utgiftsprognos     604 172\r\n596 204\r\n------------------------------------------------------------\r\n2003   Förslag           612\r\n249\r\n------------------------------------------------------------\r\n2004   Beräknat     617 0922\r\n------------------------------------------------------------\r\n1 Avser anslagen 7:4 Samhällets skydd mot olyckor och 7:5 Brandfar-\r\nliga och explosiva varor.\r\n\r\n2 Motsvarar 603 398 tkr i 2003 års prisnivå.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  också  att riksdagen godkänner regeringens förslag\r\ntill investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets\r\nskydd mot olyckor, för perioden 2003-2005 enligt tabellen nedan.\r\n\r\nTabell: Investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser\r\nSamhällets skydd mot olyckor\r\n\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nTusental kronor          Totalt  Anskaffat   Prognos    Budget\r\nBeräknat Beräknat\r\nt.o.m.      2002      2003      2004     2005\r\n2001\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nÖvriga förvaltnings-     724 809    469 919    62 527    58 341    78\r\n971   55 051\r\ninvesteringar\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nRDS-mottagare             35 000          -    15 000    20 000\r\n-        -\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nInternationell            49 332     19 332     7 500     7 500     7\r\n500    7 500\r\nberedskap\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nManöversystem\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nSumma investeringar      809 141    489 251    85 027    85 841    86\r\n471   62 551\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nLån        759 809    469 919    77 527    78 341    78 971   55 051\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nAnslag      49 332     19 332     7 500     7 500      7500    7 500\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nSumma finansiering       809 141    489 251    85 027    85 841    86\r\n471   62 551\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------\r\nMotioner\r\n\r\nI tre motioner  -  Fö237  (s)  av  Krister Örnfjäder m.fl., Fö239 (\r\ns) av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen och Fö249 (c) av Lena Ek m.fl.\r\n- tas frågan upp om skogsbrandsbevakningen. I motionerna framhålls bl.a.\r\natt\r\nskogsbrandsflyget används i förebyggande  syfte över hela landet\r\noch har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Alltsedan\r\nverksamhetens start har staten genom olika myndigheter svarat för\r\nfinansieringen. I dag\r\när det Statens räddningsverk som årligen skjuter  till  mellan  3\r\noch  6  miljoner  kronor.  Räddningsverket har nu föreslagit att satsningen\r\npå skogsbrandsflyget läggs ned. I motionerna föreslås bl.a. att staten även\r\nfortsättningsvis har det ekonomiska huvudansvaret för\r\nskogsbrandsbevakningen.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nMed anledning av yrkandena om skogsbrandsbevakning i motionerna\r\nFö237 (s), Fö239 (s) och Fö249  (c)  vill  utskottet  framhålla  att\r\nförsvarsministern  i  svar  på  fråga  2001/02:1502  av Lena Ek (c) bl.a.\r\nanfört att\r\nräddningstjänst och brandförebyggande verksamhet är, när det gäller\r\nt.ex. skogsbrand, en kommunal angelägenhet enligt räddningstjänstlagen (\r\n1986:1102). Dessutom har den enskilde ett grundläggande intresse av och\r\nansvar\r\nför att skydda sig och sin egendom.\r\n\r\nAv  försvarsministerns  svar  framgick  också att Räddningsverket\r\nskickat en remiss till länsstyrelserna med förslag om att det bidrag som\r\nRäddningsverket lämnar till skogsbrandsbevakning med  flyg  helt  eller\r\ntill\r\navsevärd del kommer att upphöra fr.o.m. 2003.  Även berörda\r\nintressenter som skogsägarna, försäkringsbranschen och flyget har erbjudits\r\nmöjlighet att yttra sig till Räddningsverket. Bakgrunden var enligt\r\nremissen bl.a.\r\natt kostnaden för skogsbrandsbevakningen i förhållande  till\r\nnyttan  har  varit  föremål  för  diskussion och att man nu överväger att\r\ngöra omprioriteringar. Räddningsverket ville ha svar på remissen i\r\nseptember 2002.\r\nDärefter skulle myndigheten besluta om det framtida stödets\r\nomfattning.\r\nFörsvarsministern framhöll i sitt svar att han avsåg hålla sig\r\ninformerad om hur frågan utvecklas.\r\nUtskottet kan hålla med motionärerna om att skogbrandsbevakningen\r\nfyller en viktig funktion. Utskottet  anser  dock  att  det  bör  ankomma\r\npå den enskilda myndigheten att göra de verksamhetsprioriteringar som anses\r\nnödvändiga. Mot den bakgrunden är därför utskottet inte berett att\r\nföreslå någon åtgärd med anledning av de aktuella motionerna. Motionerna\r\nFö237 (s), Fö239 (s) och Fö249 (c) avstyrks av utskottet.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om investeringsplan för\r\nStatens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor för\r\nperioden 2003-2005. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om\r\nanslag till\r\nStatens räddningsverk.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet för år\r\n2003\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag nr 18\r\navseende anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet\r\nsamt motionerna Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9, Fö255 (kd), Fö263 yrkandena 2\r\n-6 samt\r\nFi232 (fp) yrkande 12.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr 18\r\noch anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot\r\nsårbarhet enligt  sammanställningen  i  bilaga 2 till detta\r\nbetänkande.\r\nHärav följer att motionerna Fö240 yrkandena 8 och 9, Fö255, Fö263\r\nyrkandena 2-6 samt Fi232 yrkande 12 avstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för år 2003 - volym 5 - lämnat\r\nförslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 (förslag nr 18).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion Fö263 av Gunnar Hökmark m.fl. föreslås i\r\n\r\nyrkande 2 en uppdelning av anslaget 6:5 Civilt försvar i olika\r\nanslagsposter,\r\nyrkande 3 att eventuella utgiftsbegränsningar för år 2003 inte\r\nskall omfatta utgiftsområde 6,\r\nyrkande 4 att ett beredskapsanslag anvisas för fredsfrämjande\r\ninsatser,\r\nyrkande 5 ett förändrat innehåll i anslagen under utgiftsområdet,\r\n\r\nyrkande 6 ändringar i anslagsbeloppen i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nI motion Fö240 av Allan Widman m.fl. föreslås i\r\n\r\nyrkande 8 att öka anslaget 7:1 Kustbevakningen med 70 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag,\r\n\r\nyrkande 9 ett samlat förslag till ändringar i i anslagsbelopp inom\r\nutgiftsområdet innebärande bl.a. att anslagen 6:1 och 6:2 reduceras med 500\r\nmiljoner kronor vardera.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi232 yrkande 12 av Lars\r\nLeijonberg m.fl.\r\n\r\natt ramanslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m. reduceras med 500 miljoner kronor,\r\natt ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling reduceras med 500 miljoner kronor,\r\n\r\natt ramanslaget 7:1 Kustbevakningen ökas med 70 miljoner kronor,\r\nallt jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nI motion Fö255 av Erling Wälivaara m.fl. föreslås\r\n\r\natt  anslagen  6:1  Förbandsverksamhet,  beredskap  och\r\nfredsfrämjande truppinsatser samt 7:1 Kustbevakningen ökas med 100\r\nrespektive 20 miljoner kronor och anslaget 6:2 Materiel,  anläggningar\r\nsamt  forskning  och\r\nteknikutveckling reduceras med 250 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nEn sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i\r\nmotionerna (utom i motion Fö263 yrkande 3) lämnas i de avsnitt i\r\nbetänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna\r\nframgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas i\r\nsak.\r\n\r\nVad gäller förslaget i Fö263 (m kommitté) yrkande 3, om att\r\nriksdagen borde besluta att eventuella utgiftsbegränsningar under nästa\r\nbudgetår inte skall omfatta utgiftsområde 6, vill utskottet anföra följande\r\n.\r\n\r\nEnligt 42 § i lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen\r\nom det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter eller\r\nanvända utgiftsramar kommer att överskridas, för att undvika detta, vidta\r\nsådana\r\nåtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen\r\nnödvändiga åtgärder. Utskottet anser att det vore olämpligt att riksdagen\r\nnu skulle hindra regeringen att vidta nödvändiga åtgärder, t.ex. inom\r\nutgiftsområde\r\n6 - eller inom något annat utgiftsområde - om det behövs för att\r\ninte utgiftstaket skall överskridas. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet\r\nmotion Fö263 yrkande 3.\r\nUnder förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets\r\nbetänkande 2002/03:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m\r\n. - såvitt avser utgiftsområde 6 Försvar och säkerhet mot sårbarhet -\r\nföreslår\r\nförsvarsutskottet att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 6\r\nFörsvar och säkerhet mot sårbarhet i enlighet med bilaga 2 till detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nUtskottet föreslår sålunda riksdagen att avslå motionerna Fö240\r\nyrkandena 8 och 9, Fö255, Fö263 yrkandena 2-6 samt Fi232 yrkande 12.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (\r\nfp)\r\n\r\nav Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n1. a) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar  samt\r\nberedskap  mot sårbarhet för budgetåret 2003 i enlighet med utskottets\r\nförslag i bilaga 2 med de ändringar som framgår under rubriken Res. 1 (fp)\r\ni\r\nbilagan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fö240 yrkandena 8\r\noch 9 samt  2002/03:Fi232  yrkande  12,  bifaller  delvis  proposition\r\n2002/03:1  (utg.omr.  6)  punkt 18 och avslår motionerna 2002/03:Fö255 och\r\n2002/03:Fö263 yrkandena 3-6.\r\n\r\nPunkt 1. b-l = utskottet.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna har länge framfört att det inkallas fler\r\nvärnpliktiga till grundutbildning än vad som är motiverat för att\r\nupprätthålla kvaliteten och effektiviteten  i organisationen. Vi har ansett\r\natt det har\r\nvarit nödvändigt att successivt minska antalet värnpliktiga. Så har\r\nemellertid inte skett. För att upprätthålla balansen mellan behov och\r\nkvalitet bör antalet värnpliktiga under  år 2003 minskas med en sådan\r\nomfattning\r\nsom motsvarar en minskning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap\r\noch fredsfrämjande truppinsatser m.m. med 500 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\n\r\nDärutöver  menar vi att det utöver uppbundna materiel- och\r\nanläggningskostnader finns ett utrymme att minska anslaget 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling  med  500  miljoner\r\nkronor  utöver\r\nregeringens förslag för år 2003.\r\nFolkpartiet liberalerna vill öka anslaget 7:1 Kustbevakningen med 70\r\nmiljoner kronor utöver regeringens förslag. De ökade resurserna bör\r\nanvändas till skärpt kontroll av efterlevnaden av fiskekvoterna och -\r\nmetoderna.\r\nEtt system med miljölotsar bör även byggas upp.\r\nVi har ingen erinran mot förslagspunkt 1. b-l.\r\n\r\n2.     Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt\r\n1) (kd)\r\n\r\nav Erling Wälivaara (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n1. a) Riksdagen  beslutar  om  anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet för budgetåret 2003 i enlighet med utskottets\r\nförslag i bilaga 2 med de ändringar som framgår under rubriken Res. 2 (kd)\r\ni\r\nbilagan. Därmed bifaller riksdagen  motion  2003/03:Fö255,  bifaller\r\ndelvis proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 18 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Fö240 yrkandena 8 och 9, 2002/03:Fi232 yrkande 12 och 2002/03:Fö263\r\nyrkandena 3-6.\r\n\r\nPunkt 1. b-l = utskottet.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag konstaterar att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt  forskning\r\noch  teknikutveckling  har  uppvisat ett stort anslagssparande och anser\r\ndet därför befogat att tillfälligt minska anslaget under år 2003 med 250\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det bör emellertid ökas\r\nde därpå följande två åren med 125 miljoner kronor respektive år. Detta\r\nskapar utrymme för en ökad och nödvändig satsning på förbandsverksamheten\r\nnästa budgetår.\r\nOmorganiseringen av Försvarsmakten samt det av riksdagen beslutade\r\nutbildnings-, förbandsomsättnings-  och  beredskapssystemet  kräver en\r\nförstärkning av utbildnings- och övningsverksamheten. Det är dessutom\r\nnödvändigt\r\nför att kunna upprätthålla Försvarsmaktens anpassningsförmåga, vilket är\r\nen av försvarspolitikens hörnpelare. En högre omfattning  av\r\nförbandsverksamheten  än  vad  som nu är möjligt är vidare en förutsättning\r\nför att\r\nförbanden  skall  kunna  upprätthålla  den  operativa  förmågan  -  inte\r\nminst i framtida stridsmiljöer. Mot den bakgrunden föreslår\r\nKristdemokraterna att ytterligare 100 miljoner  kronor  avsätts  under\r\nanslaget  6:1\r\nFörbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. under\r\når 2003.\r\n\r\nFör  att  långsiktigt kunna fullgöra fastställda uppgifter och möta större\r\nkrav  på  internationell  verksamhet,  gränskontroll  genom  den\r\noperativa  Schengenanslutningen  och  miljöräddningstjänst  till  sjöss\r\nbör\r\nKustbevakningens resurser ökas. Kristdemokraterna avsätter därför 20\r\nmiljoner kronor utöver regeringens förslag för detta ändamål under anslaget\r\n7:1 Kustbevakningen.\r\n\r\nJag har inget att invända mot förslagspunkt 1. b-l.\r\n\r\n\r\n3. Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (m)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö263 yrkande 2 och\r\navslår motionerna 2002/03:Fö240 yrkande 5 och 2002/03:Fö254 yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSåväl Riksdagens  revisorer som Ekonomistyrningsverket har mycket kritiskt\r\nkonstaterat brister i ledning, ansvar, dialog mellan regering och\r\nförsvarsmyndigheterna. I kommittémotion 2001/02:Fö2633 (m) konstaterar vi\r\natt\r\ninriktningen av verksamheten  och  organisationens  utformning måste vara\r\ntydlig för alla samt kunna följas upp. Den får således inte generaliseras\r\nutan skall anpassas till form och sammanhang i det enskilda fallet. Vi\r\nanser därför att sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12  till  ett  enda\r\nanslag innebär en försämring av spårbarheten och ger regeringen full\r\nhandlingsfrihet att avväga mellan skilda satsningar. Detta minskar\r\nriksdagens\r\ninflytande över det civila försvaret. Vi föreslår därför att den\r\nfunktionella indelningen redovisas som anslagsposter inom anslaget 6:5\r\nCivilt försvar.\r\n\r\n\r\n4. Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (fp)\r\n\r\nav Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö240 yrkande 5 och\r\navslår motionerna 2002/03:Fö263 yrkande 2 och 2002/03:Fö254 yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna avvisade vid budgetbehandlingen i december 2001\r\nförslaget om ett samlat anslag för både fredsfrämjande truppinsatser och\r\nförbandsverksamhet och beredskap. Det riskerar att i för hög utsträckning\r\nsudda ut gränserna mellan dessa båda verksamheter inom\r\ntotalförsvarsområdet.  Inför  försvarsbeslutet  år  2004  kan  det  däremot\r\nvara  rimligt  att  på  allvar  överväga  i  vilken utsträckning Sveriges\r\nförmåga till\r\ninternationella  insatser  skall  vara  dimensionerande  för det militära\r\nförsvarets krigsorganisation, vilket hittills aldrig varit aktuellt.\r\nRedogörelsen i årets budgetproposition ger  inte  heller  någon  klarhet  i\r\nförutsättningarna för tillräckligt omfattande internationella  svenska\r\ninsatser. Regeringen bör därför tills vidare återgå till att under ett\r\nsärskilt anslag anvisa tillräckliga medel för att i normalfallet möjliggöra\r\ninternationella insatser av storleksordningen 1 500 man.\r\n\r\n\r\n5.     Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (kd)\r\n\r\nav Erling Wälivaara (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni  reservation  5.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion 2002/03:Fö254\r\nyrkande 15 och avslår motionerna 2002/03:Fö263 yrkande 2 och 2002/03:Fö240\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2002 beräknade regeringen ca 1,2 miljarder\r\nkronor för fredsfrämjande truppinsatser. I årets budgetproposition  anger\r\nregeringen att man har för avsikt att bibehålla samma ambitionsnivå även\r\nunder  år  2003.  Kristdemokraterna  anser  att  det  är viktigt att\r\nregeringen tydligt i budgetpropositionerna under utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap  mot  sårbarhet  redovisar  fördelningen  inom  anslaget  6:\r\n1\r\nFörbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. så att\r\ndet klart framgår hur stor del av anslaget som är beräknat för\r\nfredsfrämjande truppinsatser.\r\n\r\n\r\n6. Inriktning för utbildning, planering m.m. (punkt 6) (m)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  som\r\nframförs  i  reservation  6.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion  2002/03:\r\nFö260 yrkandena 5, 6 och 7 och avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 1\r\noch\r\n2002/03:Fö254 yrkandena 6, 7 och 11-13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModerata samlingspartiet betonar att behovet av militär styrka, trots en i\r\ndag positiv utveckling, inte får styras av kortsiktiga säkerhetspolitiska\r\nbedömningar. Skall Sverige kunna hävda sin suveränitet och bidra till\r\ninternationell fred och säkerhet måste vi själva ha tillräckliga militära\r\nresurser. Detta är nödvändigt för att Sverige fullt ut skall  kunna  ge\r\nstöd  åt  gemensamma insatser för fred och säkerhet. Sverige bör sträva\r\nefter att vara en kompetent aktör och god partner på den internationella\r\nscenen, för att därmed kunna påverka utvecklingen. Vi anser därför att det\r\nbehövs ett  starkt  försvar  och  en betydande militär förmåga för att\r\nkunna hantera kriser tillsammans med andra nationer. Mot den bakgrunden\r\nanser vi det vara oacceptabelt att försvarets och de enskilda förbandens\r\nförmåga att lösa sina uppgifter endast  är knappt godtagbar. Ambitionerna\r\nmåste  enligt  vår  mening vara väsentligt högre. Utbildningen av soldater\r\n, sjömän och befäl måste leda till en god förmåga att lösa Försvarsmaktens\r\nskilda uppgifter under så säkra former som  möjligt.  Den  nationella\r\nförsvarsförmågan bör motsvara Sveriges förmåga att delta i gemensamma\r\ninsatser. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som sägs i motion Fö260 (m) om totalförsvarets utveckling.\r\n\r\nVi anser vidare att  det är nödvändigt att så snart som möjligt\r\nåstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i de svåra situationer\r\nsom våra förband måste behärska. Härav följer att utbildningen måste bli\r\nbättre\r\noch mer omfattande i sammansatta  förband.  Vidare  måste  den personliga\r\nskyddsutrustningen och sambandsmaterielen förbättras. Det handlar också om\r\natt ge förbanden modern materiel som är interoperabel i samverkan med\r\nandra nationer inom ramen för av FN, Nato och EU ledda insatser.\r\nVi föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger  fram\r\nförslag om åtgärder för att åstadkomma det fullvärdiga stöd som är\r\nberättigat i de svåra situationer som våra förband måste kunna behärska i\r\nenlighet\r\nmed vad som anförs i vår motion Fö260 (m).\r\nVi anser härutöver att den nödvändiga omställningen av försvaret  skulle\r\nvara svår att genomföra även utan den reducering av försvarsanslagen som\r\nskedde vid försvarsbeslutet 2000. Försvaret måste ha en reell förmåga\r\natt kunna verka i olika situationer. Därför måste dels den omfattande\r\navvecklingen  av  kompetens  och  materiel  hejdas,  dels  utvecklingen  av\r\nnya förmågor forceras. Mot den bakgrunden förordar vi att försvaret får\r\nutvecklas på samma ekonomiska nivå som under den senaste\r\nförsvarsbeslutsperioden. Detta innebär att vissa av de moderna förband som\r\nnu successivt håller  på  att  avvecklas  i  stället kan vidmakthållas.\r\nÖver tiden bör\r\ndessa  förband  omstruktureras  och  förses  med  ny  materiel.  Vårt\r\nförslag innebär bl.a. en mer omfattande förbandsverksamhet, fler aktiva\r\nförband, ett större antal anställda samt investeringar  i  bl.a.  lednings-\r\n,\r\ninformations- och sambandssystem. Vi föreslår att riksdagen begär att\r\nregeringen lägger fram förslag om förstärkning av det militära försvaret i\r\nnärtid i enlighet med vad som anförs i vår motion Fö260 (m).\r\n\r\nVi yrkar således bifall till kommittémotion Fö260 (m) yrkandena 5, 6 och 7\r\n.\r\n\r\n\r\n7. Inriktning för utbildning, planering m.m. (punkt 6) (kd)\r\n\r\nav Erling Wälivaara (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni  reservation  7. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö254 yrkandena\r\n6 och 7 och 11-13 och avslår motionerna 2002/03:Fö260 yrkandena 5, 6\r\noch 7 och 2002/03:Fö215 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser att det viktigaste nu är att skapa balans mellan\r\nuppgifter och resurser för ett svenskt folkförankrat försvar. Detta skall\r\nkunna utgöra ett effektivt och flexibelt säkerhetspolitiskt instrument.\r\nJag menar att bristen på praktisk övning - förbandsverksamhet - är ett av\r\nde allvarligaste  problemen  just  nu inom totalförsvaret. Därför krävs en\r\nkontinuerlig förbandsverksamhet för att vidmakthålla och utveckla den\r\ngrundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och anpassningsförmågan.\r\nJag anser att övningsverksamheten måste  säkerställas för att det skall\r\nvara möjligt att utveckla såväl officerarnas förmåga att leda förband på\r\nhögre nivå som all personals förmåga att på ett godtagbart sätt fullgöra\r\nsåväl i nationella som internationella åtaganden.  Jag  föreslår  därför\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anför i\r\nmotion Fö254 (kd) om betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig\r\nförbandsverksamhet.\r\n\r\nJag anser vidare att verksamheten skall kraftsamlas till att uppnå\r\nförmåga till strid i behovssammansatta operativa insatsstyrkor. Detta\r\nkräver en  mycket  god  samverkansförmåga.  Det  är därför viktigt att\r\nsamordna\r\növningsverksamheten så att förbandsverksamheten alltmer inriktas mot\r\növningar av operativt sammansatta insatsstyrkor.\r\nDe besparingar som vidtagits har medfört brister inom\r\nmarinstridskrafterna. Förbandens kompetens och förmåga har som följd härav\r\nförsämrats och materielunderhållet har fått stå tillbaka. Jag anser därför\r\natt åtgärder\r\nmåste vidtas för att verksamheten inom marinstridskrafterna snarast skall\r\nåtergå till en högre nivå.\r\nBesparingarna har också lett till kraftiga reduktioner under senare år i\r\nflygstridskrafternas övningsverksamhet. Jag anser därför att snabba\r\nåtgärder behöver vidtas för att säkerställa flygstridskrafternas  kompetens\r\ngenom ökad övningsverksamhet och tryggad personaltillgång.\r\nJag  kan också konstatera att de problem som sedan flera år har funnits\r\nvid helikopterförbanden ännu inte har åtgärdats. Krigsförbandens förmåga\r\nhar inte ökat jämfört med föregående år. Jag anser därför att fortsatta\r\nåtgärder måste vidtas som säkerställer helikopterförbandens fältduglighet\r\noch tillgängligheten på helikoptrar.\r\n\r\nJag föreslår sammanfattningsvis att riksdagen bifaller motion Fö254 (kd)\r\nyrkandena 6, 7 och 11-13.\r\n\r\n\r\n8. Operativa insatsledningen (punkt 8) (v)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 5 och\r\navslår proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom att ett antal regionala och taktiska staber har lagts ned och i och\r\nmed övergången till Försvarsmaktens nya ledningsorganisation återfinns\r\nsedan den 1 juli 2000 huvuddelen av Försvarsmaktens högre yrkesofficerare\r\ninom Mälarregionen.  Det innebär ett betydande problem i och med att 75-80\r\n% av förbanden och verksamheten finns ute i landet medan huvuddelen av de\r\nhögre officerstjänsterna är lokaliserade till Mälarregionen. Alltfler\r\nofficerare vill kunna  arbeta  och  göra  karriär  inom  sitt  geografiska\r\nområde, nära sin bostadsort och sitt moderregemente och är inte beredda\r\natt flytta till Mälarregionen för längre eller kortare tid. Den tid då\r\nstatstjänstemän kunde förflyttas hur som helst mellan landsdelar är förbi.\r\n\r\nVänsterpartiets bedömning är att kompetensflykten från officersyrket\r\nskulle  kunna minska i och med att det fanns fler högre officerstjänster\r\nute i landet. Om man samtidigt har det framtida nätverksbaserade försvaret\r\ni åtanke, finns ytterligare argument för att utlokalisera\r\nledningsfunktioner i framtiden.\r\nFörsvarsmakten anmälde i budgetunderlaget för år 2002 att en\r\nutlokalisering av  delar  av  den  centrala  ledningen  på ett bättre sätt\r\nskulle säkerställa en långsiktig försörjning av militär personal.\r\nVänsterpartiet\r\nföreslog då i en motion att de marin-, flyg- och armétaktiska kommandona\r\nskulle utlokaliseras till andra delar av landet  än  Mälarregionen.  När\r\nutskottet  behandlade  budgetpropositionen för 2002 uttryckte utskottet\r\nenhälligt  att  regeringen  i  de  fortsatta övervägandena även borde\r\npröva en delad lokalisering av organisationsenheten. Regeringen framför i\r\nden nu föreliggande budgetpropositionen  att  det  alltjämt  finns  starka\r\nprincipiella skäl för att ge huvuddelen  av  OPIL  en  samlad\r\nlokalisering.  Regeringen uttalar i budgetpropositionen att \"en delad\r\nlokalisering till de nuvarande fyra platserna och delvis provisoriska\r\nlokaler som där\r\ndisponeras ger inte möjlighet med ledning från skyddad plats\".\r\nI Vänsterpartiets motion exemplifierade vi lokaliseringen med att det\r\narmétaktiska  kommandot  kunde  placeras  i  t.ex. Skövde och det\r\nmarintaktiska i Karlskrona. Då finns dessa kommandon i en militär miljö med\r\ngoda\r\nmöjligheter till såväl skydd som ledning av verksamheten.\r\nRegeringen säger vidare att \"en delad lokalisering ger vidare inte samma\r\nmöjlighet till rationalisering av vissa stabs- och betjäningsfunktioner som\r\nen samlad lokalisering ger\".\r\nMed en placering på ett väl fungerande regemente eller marinbas finns\r\nsamordningsvinster att tillvarata lokalt. Argumentet att samutnyttja\r\nsambandsutrustning borde kunna ordnas med tanke på att Försvarsmakten går\r\nmot\r\nett nätverksbaserat försvar samt att OPIL enligt förslaget skall bli en\r\ndel av Högkvarteret. Den vinst man får genom att  högre  befäl i större\r\nutsträckning kan göra karriär inom sitt eget geografiska område är viktigt\r\nför såväl rekryteringen av officerare som utvecklingen för Försvarsmakten\r\nsom helhet.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9.Helikopterverksamheten på Säve (punkt 10) (v)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 4\r\noch avslår motionerna 2002/03:Fö211 och 2002/03:Fö232.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet har sedan flera år funnits planer på att bygga en ny helikopterhangar\r\npå Säve. Den gamla är i uselt skick och fungerar inte längre.\r\nFörsvarsmaktens  helikoptrar  får  står  utomhus med risk för skador av\r\nväder och\r\nvind. Dessutom har personalen en mycket dålig arbetsmiljö. Den nya\r\nhangaren var planerad att sambrukas med polisen och den\r\nhelikopterambulansverksamhet som genomförs enligt avtal  med  Västra\r\nGötalands län. Sambruk är\r\nsamhällsekonomiskt betydelsefullt då skattebetalarnas medel används\r\neffektivt.\r\n\r\nI stället för denna nya hangar diskuteras inom Försvarsmakten reparation\r\nav den gamla hangaren. I en motion under 2002 påpekade Vänsterpartiet att\r\ndetta av flera anledningar inte var någon bra  lösning. Den är främst\r\ninte långsiktig. Om det blir reparation innebär det dessutom att andra\r\nbyggnader också måste rustas upp för att få en fullgod funktion. Vi hävdade\r\ndå att en ny hangar, med sambruk, innebär en investeringskostnad  på ca\r\n70-80 miljoner kronor. Sambruket skulle innebära att hyreskostnaderna\r\ndelas och att landstinget och Rikspolisstyrelsen inte behöver uppföra egna\r\nlokaler. Dessutom blir arbetsmiljön bättre för Försvarsmaktens personal -\r\nett icke oväsentligt argument i syfte att få den kompetenta personalen att\r\nbli kvar inom Försvarsmakten.\r\nBristen  på  positiva  beslut  från  Försvarsmakten har inneburit att\r\nRikspolisstyrelsen tvingats besluta att bygga en egen hangar i närheten av\r\nFörsvarsmaktens område. Samordningen med annan statlig myndighet har på\r\ngrund av bristande framförhållning och klokskap omöjliggjorts. Det är ett\r\nslöseri med skattebetalarnas pengar.\r\nProblemen för Försvarsmaktens personal och helikoptrar kvarstår dock,\r\nlikaså kvarstår sambruksmöjlighet med Västra Götalands län.\r\nEn ny hangarbyggnad avsedd för såväl Försvarsmakten  som Västra\r\nGötalands läns behov beräknas kosta 60 miljoner kronor. Men å andra sidan\r\nkommer en ny hangar att innebära att totalkostnaden kan minskas från\r\nnuvarande\r\n8 till 5-6 miljoner kronor. Dessutom får man givetvis som  i  det  förra\r\nförslaget bättre arbetsmiljö och möjlighet att sköta helikoptrarna på ett\r\nbättre sätt, vilket är gynnsamt både för personal som materiel. Därför\r\nbehöver resurser avdelas för denna investering. Kostnaden för denna åtgärd\r\nföreslås täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1 Förbandsverksamhet.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.Minröjning (punkt 12) (fp)\r\n\r\nav Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö241 yrkandena\r\n1, 2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 3 och 2002/03:\r\nFö271 yrkandena 2 och 5-9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har utarbetat en samlad syn på minröjning. Vi menar att trots\r\ndenna  samlade  syn  så  är det fortfarande flera aspekter av det svenska\r\nagerandet inom minområdet som lämnar övrigt att önska. Sverige kan göra\r\nbetydligt mer för att öka och förbättra engagemanget för en minfri värld.\r\nDetta gäller i synnerhet hur Sverige uppfyller sina åtaganden från den s.k.\r\nOttawakonferensen.\r\n\r\nDen internationella kampanjen mot landminor (ICBL) fokuserar på\r\npersonminor. ICBL sägs ha uttryckt  oro  över  att parter till\r\nOttawakonventionen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat att\r\nfordonsminor med\r\nröjningsskydd som utlöses av en oavsiktlig handling är förbjudna enligt\r\nkonventionen. Vi nöjer oss inte med att utrikesminister  Anna  Lindh  har\r\nuttalat  att  de  stridsvagnsminor med röjningsskydd som Sverige har är\r\nförenliga med Ottawakonventionen. Vi föreslår därför att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motion Fö241 (fp)\r\nanförs om att regeringen bör  fatta  beslut  om  att genomföra en\r\ninventering av\r\nSveriges förråd av fordonsminor försedda med röjningsskydd.\r\nVidare  föreslår  vi att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i nämnda motion anförs om att Försvarsmakten bör sammanställa en\r\nårlig redovisning av hur många minor som  använts  i  utbildning  och\r\ntester av maskinell minröjningsutrustning.\r\nVi hävdar också att  det  är  svårt  att  få  fram  relevanta  uppgifter\r\nom Sveriges stöd till minröjningsprojekt. Sida har inte längre en särskild\r\nbefattning för en s.k. minkoordinator. Regeringen bör därför snarast\r\nredovisa hur en förbättrad statistik över svenskt minröjningsbistånd\r\nskall  åstadkommas.  Ett  sådant löfte har getts av biståndsministern.\r\nRiksdagen bör därför tillkännage för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om behovet av att följa upp givna löften om redovisning av svenska\r\nmyndigheters stöd till minröjningsinsatser.\r\n\r\n11.    Minröjning (punkt 12) (v)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 3\r\noch avslår motionerna 2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:\r\nFö271 yrkandena 2 och 5-9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna har\r\nminröjning en stor betydelse.  Sverige  har  spelat  en  viktig  roll  i\r\narbetet för ett förbud mot s.k. antipersonella minor. Det finns även en\r\nstor\r\nkunskap inom detta område i landet.\r\n\r\nUnder återuppbyggnad av ett land efter en konflikt är minröjning av\r\ngrundläggande betydelse för hur snabbt människor kan börja bruka jorden och\r\nklara sin försörjning.\r\nFör första gången på tio år minskar det samlade internationella\r\nbiståndet till insatser mot personminor. Detta framgår av årsboken Landmine\r\nMonitor  2002.  Detta  är  mycket  oroväckande eftersom problemen med\r\nminor\r\nkvarstår. Trots förbud mot nya minutläggningar och den satsning på\r\nminröjning som hittills genomförts, inträffade det tillbud med minor\r\ninblandade i minst 69 stater under år 2001 och början av år 2002.\r\nDen  av regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra\r\ninstrument för fortsatt svensk utveckling inom området. Ansvarsfördelningen\r\nhar ju också klarlagts för att säkerställa  en  fortsatt  utveckling  av\r\nminröjningsverksamheten  inom Försvarsmaktens och Räddningsverkets\r\nansvarsområden. För att kunna förverkliga Försvarsmaktens planer inom\r\nområdet behövs en förstärkning specifikt för detta ändamål med 35 miljoner\r\nkronor\r\nper år.\r\nEnligt uppgift har inte Sverige tillräckliga resurser för att kunna\r\ntillmötesgå internationella önskemål om hjälp med att oskadliggöra utlagda\r\nminor.\r\nI budgetpropositionen är  tonen  mycket  positiv  till  satsningar  på\r\nminröjning.  Det  är bra. Men Sverige behöver förstärka utbildningen för\r\nvärnpliktiga inom området. Ökade resurser behövs både inom anslaget för\r\nförbandsverksamhet, när det gäller utbildning samt inom anslaget\r\nfredsfrämjande truppinsatser,  när  det  gäller operativ verksamhet\r\ninternationellt. Likaså behövs det ökade ekonomiska möjligheter för inköp\r\nav materiel\r\noch annan utveckling inom området, investeringar som berör anslaget för\r\nmateriel.\r\nFörsvarsmakten bör inom ovan nämnda anslagsområden prioritera\r\nverksamheter för minröjning.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n12.Minröjning (punkt 12) (mp)\r\n\r\nav Lars Ångström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 12. Därmed bifaller  riksdagen  motion  2002/03:Fö271\r\nyrkandena  2  och  5-9  och  avslår  motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 3 och\r\n2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  framgår  av  flerpartimotionen  Fö271  (mp,  fp,  v) är den\r\ninternationella situationen beträffande landminor långt ifrån\r\ntillfredsställande. Även om avtal har träffats om att förbjuda  s.k.\r\npersonminor  och  tre\r\nfjärdedelar av jordens stater skrivit under detta och även om miljontals\r\nminor förstörts och även om antalet minskadade personer har minskat så\r\nåterstår mycket arbete. Dessutom tycks mediers och politikers allt svalare\r\nintresse ha lett till att världens totala anslag till minröjning och andra\r\nminrelaterade aktiviteter minskar. Detta har i sin tur lett till att det\r\nblivit svårare för minröjningsorganisationer att finansiera nödvändiga\r\nminröjningsinsatser.\r\n\r\nI maj 2002 presenterade regeringen en samlad syn på minhantering  -  en\r\nminpolicy. Jag anser att det är utmärkt att Sverige nu har fått ett\r\npolicydokument som anger en inriktning för minröjningsverksamheten samt för\r\nhur en förbättrad samverkan mellan olika aktörer skall kunna uppnås.\r\nVidare  är  det  mycket  positivt  att  Sverige,  via Räddningsverket,\r\näntligen får en operatör som kan bidra till FN:s minröjningssamordning och\r\nsom\r\ndessutom kan leda minröjningsinsatser i drabbade stater. Jag är emellertid\r\noroad över att Räddningsverkets minröjningsbudget  kan  komma  att  minska.\r\nDen borde i stället ökas, vilket riksdagen som sin mening borde ge\r\nregeringen till känna.\r\nJag hävdar vidare att det skulle underlätta om Räddningsverkets\r\nberedskap för minröjning hänfördes till anslag under politikområdet\r\nTotalförsvar och inte  som  nu  till anslag under politikområdet Skydd mot\r\nberedskap\r\nmot olyckor och svåra påfrestningar. Jag föreslår därför att riksdagen gör\r\nett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.\r\nDen pågående omprioriteringen är till fördel för svenskt deltagande i\r\nfredsbevarande internationella insatser. Inom ramen för denna verksamhet\r\nhar minröjning hög prioritet. Sedan den 1 juli 2000 är Swedec i Eksjö ett\r\nrenodlat ammunitions- och minröjningscentrum för totalförsvaret. Swedecs\r\nresurser har sedan dess successivt förstärkts. Enligt min mening är det av\r\nstor vikt att Försvarsmakten  fortsätter  att  utöka  sin  satsning på\r\nSwedec under de kommande åren, vilket riksdagen som sin mening borde ge\r\nregeringen tillkänna.\r\nJag  känner  oro  för att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)\r\navsätter för små resurser för sin minröjningsforskning. Jag anser att denna\r\nFOI-forskning sammantaget befinner sig i ett allvarligt läge. Det  därför\r\nviktigt att FOI får ekonomiska möjligheter att driva\r\nminröjningsforskningen på åtminstone nuvarande nivå. Även detta bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nTillgången på s.k.  minhundar  har  mycket  stor betydelse. Jag känner\r\nstor oro för minhundskompetensen vid Hundskolan i Sollefteå. Denna\r\nkompetens bör inte skingras utan i stället tas till vara. Riksdagen bör\r\nuttala\r\ndetta.\r\n\r\nDet är mycket positivt att regeringen avser att  inrätta  en\r\ninterdepartemental  arbetsgrupp  i  Regeringskansliet  och  att  denna\r\ngrupp  årligen till riksdagen skall lämna en redogörelse för Sveriges\r\nengagemang för\r\nminröjning. Arbetsgruppen bör snarast utarbeta ett åtgärdsprogram för att\r\nupprätthålla och vidareutveckla den svenska kapaciteten och stödet inom\r\nminröjningsområdet,  vilket riksdagen för regeringen som sin mening bör\r\ntillkännage.\r\n\r\n\r\n13.      Inriktning för materiell, anläggningar samt forskning och\r\nutveckling (punkt 13) (v, mp)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v) och Lars Ångström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen  har  beslutat  en  radikal  omstrukturering  av  Försvarsmakten\r\n.  De  verksamheter och den materiel som avsågs svara mot invasionshotet\r\nhåller nu på att avvecklas. Dock  existerar  det  materielbeställningar\r\ndimensionerade och avsedda för invasionsförsvaret som ännu inte levererats\r\n. Våra respektive  partier  har flera gånger i motioner föreslagit att\r\nregeringen skall tillsätta en arbetsgrupp för att se över icke levererade\r\nbeställningar i syfte att behovsanpassa materielköpen. JAS 39 Gripen är\r\ndet mest uppenbara exemplet på  detta.  Beställningen omfattar totalt 204\r\nplan. Till dags dato har 120 plan levererats. De omförhandlingar som har\r\nskett har endast resulterat i en förlängning av leveranstiden. Det har\r\ndeklarerats från både Försvarsmakten och försvarsministern  att  Sveriges\r\nflygvapen  kommer  att  få  40  plan  som inte motsvarar behovet om alla\r\nbeställda plan levereras. Kostnaden för de 40 plan som inte behövs uppgår\r\ntill ca 20 miljarder. Dessutom kommer underhåll och drift av dessa plan att\r\nbli en belastning, oavsett om de används  marginellt  för  att hålla\r\ndem i stånd eller om de bara står i malpåse i en beredskapshangar.\r\n\r\nDetta  är ett enormt slöseri som drabbar både Försvarsmakten och\r\nskattebetalarna. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 2002 att\r\n40 plan skulle få lov att hyras ut till andra länder. Riksdagen ställde\r\nsig\r\nbakom detta förslag. Vår uppfattning är att inför nästa\r\nförsvarsbeslutsperiod ytterligare reduceringar av det militära försvarets\r\nresurser är både nödvändiga och möjliga att genomföra.\r\nEftersom  materielanslaget  utgör  en  stor  del  av  det  militära\r\nförsvarets budgetram är det av stor vikt att så långt som möjligt reducera\r\ni detta anslag. Därför är det vår åsikt att regeringen skall tillsätta en\r\narbetsgrupp med uppdrag att omförhandla JAS-beställningen i syfte att\r\nreducera densamma.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14.Inriktningen för insatser (punkt 14) (m)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö260 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar inte regeringens syn att det går snabbt att återupprätta en stark\r\nsvensk insatsförmåga. Vi menar att alltför många osäkerheter är förenade\r\nmed anpassningsdoktrinen för att denna skall kunna tas till intäkt för\r\nuteblivna militära satsningar i dag. Varje första beslut om en\r\nanpassningsåtgärd är till sin natur reagerande. Sverige kommer därmed inte\r\natt vara ensamt om, eller ens först om, att förstärka den egna\r\nförsvarsförmågan.\r\nNationella hänsyn kommer att ha företräde framför omsorgen om andra stater\r\n.\r\n\r\nBeslut om upprustning fattas sannolikt inom en tidrymd som är mindre än\r\nfem år. Under den tidsperioden är det svårt att organisera nya typer av\r\nförband och förmågor. Beslut om avveckling av förband och materiel måste\r\ndärför föregås av en femårig behovsanalys.\r\nBeredskap och möjlighet till anpassning bör kontinuerligt utvecklas  i\r\nsamklang  med  förändringarna  i  omvärlden.  Denna  utveckling  bör\r\nutgöra  ett  viktigt ingångsvärde för riksdagens beslut om utvecklingen av\r\ntotalförsvaret. Riksdagen bör därför årligen få en skrivelse där\r\nregeringen redogör för riskerna för stora påfrestningar på samhället inom\r\nfem år och efter tio  år  samt  ett  därpå  baserat  behov  av\r\nförändringar av\r\nplanerad utveckling.\r\nMed stöd av det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fö260\r\n(m) yrkande 9.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden\r\n. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (m)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).\r\n\r\nDen 4 december 2003 kommer en riksdagsmajoritet bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa\r\nekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen  beräkning\r\nav statens inkomster för 2003. Samtidigt beslutas om preliminära\r\nutgiftstak för år 2004.\r\n\r\nVårt  budgetalternativ  -  med  våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.\r\nNär\r\nriksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika\r\nutgiftsområdena, och därmed om en annan inriktning av politiken, deltar vi\r\ninte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.\r\nModerata samlingspartiets förslag till vilka försvarspolitiska åtgärder\r\nsom nu bör vidtas redovisas i kommittémotion 2002/03:Fö263 (m). Vår analys\r\noch våra förslag innebär i korthet följande.\r\nEffekterna av de besparingar som vidtagits i Försvarsmaktens\r\nförbandsverksamhet har lett till att Försvarsmakten inte förmår att nå upp\r\ntill de högst måttliga ambitioner som har beslutats för beredskap och\r\nförnyelse.\r\nRegeringen ger i budgetpropositionen en mycket bra bild över de brister\r\nsom besparingarna har gett upphov till.\r\nVi kan inte godta de risker som en  alltför  låg förmåga att klara de\r\nställda uppgifterna innebär för soldater, sjömän och officerare när\r\nförbanden sätts in för försvar av Sverige eller i internationella\r\noperationer.\r\nFörbanden utbildas inte i erforderlig omfattning.  Chefer och officerare\r\nfår inte tillräcklig övning i praktisk förbandsledning. Inte heller uppnås\r\nden insatsberedskapsnivå som ligger till grund för beslutad förnyelse.\r\nEn radikal förändring är nödvändig i närtid. Mer pengar behövs till\r\nförbandsverksamheten.\r\nDet märkliga är dock att regeringen, och utskottsmajoriteten, anser att\r\nresultatet är godtagbart eftersom det säkerhetspolitiska läget är så gott.\r\nDet är enligt vår mening inte tillräckligt att förbandens förmåga att\r\nlösa sina uppgifter är på gränsen till det godtagbara - eller kanske i\r\nrealiteten under gränsen. Den låga utbildningsnivån innebär för stora\r\nrisker för de enskilda om förbanden behöver sättas in för försvar av\r\nSverige,\r\neller i internationella operationer. Ambitionen måste därför sättas\r\nväsentligt högre.\r\nFörsvarets nuvarande ekonomi är otillräcklig för att  tillåta  såväl\r\ninsatsberedda  förband  och  förband  i internationella insatser som en\r\nrimlig långsiktig utveckling av försvaret. Även om man utgår från den låga\r\nambitionsnivå som den nuvarande majoriteten beslutat om utbildas inte\r\nförbanden i tillräcklig omfattning. Därmed  blir  också  beredskapsnivån\r\nför  låg.  Av  detta  skäl  bör  utgiftsområde  6 undantas från eventuellt\r\nutgiftsbegränsande åtgärder under budgetåret 2003.\r\nFörsvarsmakten  har  till uppgift att ta ut förband, utbilda dem och\r\nhålla dem i beredskap för internationella insatser. Detta utgör en av\r\nFörsvarsmaktens huvuduppgifter. Därför bör också antalet  förband  som\r\nskall\r\nhållas i beredskap läggas  fast. De resurser som åtgår för denna\r\nutbildning och beredskapshållning blir därmed förutsägbara. Däremot går det\r\ninte att från tid till annan förutsäga vilka och hur många förband som\r\nkommer\r\natt sättas in utomlands. Om detta beslutar dessutom riksdagen för varje\r\nsärskilt fall. Därför bör kostnaderna för att sätta in utlandsstyrkan i\r\nfredsfrämjande truppinsatser inte finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap mot sårbarhet,  utan  inom utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd. Därmed kan man undvika att resurserna för Sveriges insatser för\r\ninternationell fred och säkerhet kommer att finansieras på bekostnad av\r\nförbandsverksamheten, en verksamhet som  är  nödvändig för att skapa och\r\nupprätthålla förmågan att delta i just de fredsfrämjande truppinsatserna.\r\nDärför bör planeringen för internationella truppinsatser omvandlas till\r\nett anslag som står till regeringens disposition och som enbart får\r\nutnyttjas i samband med insatser utomlands.\r\nI ett andra steg gäller det att åstadkomma en  säker  och  förutsägbar\r\nplanering.  Den  långsiktiga planeringen bör syfta till att ge inriktning\r\nför personal- och materielförsörjningen samt vara utgångspunkt för den\r\nlöpande verksamhetsinriktningen. Den årliga budgeteringen bör helt\r\nfokuseras på den verksamhet  som  skall  genomföras  under  kommande  år.\r\nUppdelningen mellan anslagen till det militära försvaret bör således ändras\r\n.\r\nResurser och verksamhet inom anslaget 6:1 Förbandsverksamhet m.m. bör vara\r\nde som behövs för att utbilda, underhålla och vidmakthålla de befintliga\r\nförbanden.  Anslaget  6:2  Materiel  m.m.  bör vara investeringar för\r\nframtida förband och utgifter med långsiktiga bindningar.\r\nIngen  av  de  funktioner  som medverkar till säkerhetsarbetet kan ha en\r\nförmåga som enbart är godtagbar och knappt detta. Det måste ställas\r\nenhetliga krav på alla att kunna leva upp till dessa mål  genom  förbättrad\r\nverkan inom ramen för rimliga driftkostnader som är jämförbara med\r\nmotsvarande inom andra områden. Det är mot denna bakgrund som vi förordar\r\nett lägre anslag till det civila försvaret och Kustbevakningen.\r\nTill skillnad från regeringen  anser  vi  att  det  inte  går  snabbt\r\natt återupprätta en stark svensk försvarsförmåga i händelse av att\r\nsituationen förvärras eller att behovet av att lösa ytterligare\r\ninternationella\r\nuppgifter ökar. Alltför stora osäkerheter är förenade med\r\nanpassningsdoktrinen  för  att  kunna  inteckna  denna  och  på så sätt\r\nmotivera uteblivna militära satsningar i dag. Enligt vår mening bör därför\r\nanslaget till\r\nutgiftsområdet liksom investeringarna inom Försvarsmakten ökas i\r\nförhållande till regeringens förslag samtidigt som viss omfördelning inom\r\nutgiftsområdet från det civila till det militära försvaret sker.\r\n\r\n2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (v)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v).\r\n\r\nKustbevakningen har en mycket bred och omfattande verksamhet och är ett\r\nviktigt instrument inom flera politikområden. Man har också visat att man\r\nklarar denna verksamhet med gott resultat hitintills.\r\n\r\nFörutsättningarna för Kustbevakningen har förändrats både beroende på EU\r\n-medlemskapet och utvecklingen i länderna runt  Östersjön.  Dagens\r\nkustbevakning präglas av samarbete såväl med andra myndigheter i Sverige\r\nsom\r\nmed andra länders myndigheter. Detta samarbete är ju också en nödvändighet\r\nför att få en helhetssyn och för att resurser, kunskaper och kapacitet\r\nskall kunna användas på ett rationellt sätt.\r\nDe uppgifter som Kustbevakningen genomför, inte minst på det\r\nförebyggande området, har också mycket stor betydelse för Sveriges säkerhet\r\ni ett bredare perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och genom\r\nregelbundna\r\nkontakter med internationella myndigheter, har man lyckats att börja bygga\r\nupp ett nätverk som smidigt - handläggare till handläggare - ger\r\ninformation och underlag för arbetet.\r\nI och med att Sveriges havsgränser numera även utgör yttergränsen inom\r\nSchengen, ställer det höga krav på Kustbevakningens kvalitet och kapacitet.\r\nSchengenavtalet  ställer  som bekant mycket höga krav på åtgärder om\r\nSverige skall leva upp till de åtaganden vi som nation har gjort.\r\nKustbevakningen har ansvar och befogenheter att i enlighet med\r\nSchengenavtalet utföra personkontroll till sjöss. Vid passerandet av svensk\r\nyttre gräns skall samtliga resande underkastas in- respektive\r\nutresekontroll.\r\nI dagsläget har Kustbevakningen långt ifrån de materiella resurser som\r\när nödvändiga för att på ett fullgott sätt kunna utföra alla de uppgifter\r\nsom landet och internationella avtal ger myndigheten. Gammal och sliten\r\nmateriel har blivit ett stort problem. Detta gäller såväl till havs som i\r\nluften. För att kunna utveckla sitt arbete på ett rationellt sätt behöver\r\nKustbevakningen nya fartyg väl  anpassade  till  verksamhetens  behov.\r\nDessutom  erfordras  en  modifiering  av ett stort antal fartyg, särskilt\r\nmiljöskyddsflottan, samt en flygplanskapacitet värd namnet. Framgent finns\r\näven ett starkt behov av att Kustbevakningen får resurser att köpa in\r\nsatellitövervakningsresurser.\r\nI budgetmotionen för 2002 påtalade Vänsterpartiet dessa behov och\r\nföreslog därför ett resurstillskott till Kustbevakningen på 70 miljoner\r\nkronor fördelade på 3 år.\r\nI den nu aktuella budgetpropositionen har regeringen, glädjande nog,\r\nsett Kustbevakningens akuta behov av ny behovsanpassad och modern materiel\r\nsamt har avsatt en del medel för detta.\r\nVänsterpartiet ställer sig bakom denna  utökade  ambition  för\r\nutvecklingen av Kustbevakningens budget och investeringsplan. Den motsvarar\r\ni stort den ambition Vänsterpartiet yrkade på i budgeten för 2002. Den ger\r\nen\r\nlångsiktig signal till vilja för framtida investeringar. Men den\r\nförutsätter  också  att  investeringarna  fullföljs  och  att  regeringen\r\nskjuter till ekonomiska medel till investeringar i nya fartyg och flygplan\r\nför\r\nsjöövervakning och miljöskydd.\r\n\r\n3. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (mp\r\n)\r\n\r\nav Lars Ångström (mp).\r\n\r\nDet råder stor enighet om - såväl politiskt som i militärledningen - att\r\ndet inte existerar något militärt invasionshot, varken nu  eller  under\r\növerskådlig  framtid.  Det är därför med tillfredsställelse Miljöpartiet\r\nkonstaterat att regeringen och en riksdagsmajoritet numera delar vår\r\nuppfattning att även Sverige skall fortsätta att minska sina\r\nmilitärutgifter och fullfölja avvecklingen av invasionsförsvaret.\r\n\r\nTrots detta innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står bakom för\r\når 2003 otidsenligt höga nivåer på militärutgifterna. Under år 2003 kommer\r\nvi att betala drygt 41 miljarder kronor av totalförsvarsbudgetens 43,5\r\nmiljarder till det militära försvaret.\r\nDenna grova felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett\r\nresultat av försvarssamarbetet mellan Centern och regeringen sedan 1996.\r\nDet var först i mars år 2000  som  en riksdagsmajoritet beslutade om\r\nmilitära\r\nutgiftsminskningar och överföring av resurser till sjukvården, vilket\r\nMiljöpartiet krävt. Grunden för vårt regeringssamarbete har varit en\r\nrespekt för tidigare fattade riksdagsbeslut  och att därmed kunna acceptera\r\natt\r\nfullfölja inriktningen under denna försvarsbeslutsperiod t.o.m. år 2004.\r\nMiljöpartiets uppfattning är emellertid att det finns ett långt större\r\nutrymme för militära utgiftsminskningar i nästa försvarsbeslut.\r\n\r\n4. Helikopterverksamheten på Säve (punkt 10) (fp)\r\n\r\nav Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).\r\n\r\nI  samband  med behandlingen av proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse\r\nav totalförsvaret uttalade Folkpartiet liberalerna att basering av marina\r\nförband och helikopterförband på västkusten  skulle  \"innebära  bättre\r\nmöjligheter såväl  till  deltagande  i internationella övningar som till\r\nsamverkan mellan försvarets helikoptrar och räddningstjänsten. Samma\r\nförhållande gäller givetvis inom övriga delar av Sverige, såväl på\r\nsydkusten\r\nsom på Gotland och i Boden.\"\r\n\r\nVidare uttalade Folkpartiet att det faktum att antalet helikoptrar som\r\nskall förnyas blivit för få \"får till följd att möjligheterna att permanent\r\nbasera de nya helikoptrarna på fler än tre platser (Malmen, Berga och\r\nBoden enligt nuvarande planer) inte är möjlig. Med 25 eller fler\r\nhelikoptrar som avsikten var från början, (och med en snabbare anskaffning)\r\nhade en bredare basering möjliggjorts som av många skäl hade varit önskvärd\r\n.\"\r\nVi står givetvis fast vid denna uppfattning.\r\n\r\n5. Vissa ersättningar till totalförsvarspliktiga (punkt 15) (v)\r\n\r\nav Berit Jóhannesson (v).\r\n\r\nDe förbättringar som beslutades av riksdagen  och  som  genomfördes  den\r\n1  juli  2002  är  ett bra första steg i syfte att ge de pliktiga en bättre\r\nekonomiska situation i jämförelse med de ungdomar som studerar eller\r\nförvärvsarbetar.\r\n\r\nVänsterpartiet föreslår därför i nuläget ingen förändring av dessa\r\nområden. Dock finns sedan  länge  en  orättvis  och  ologisk  ersättning\r\nsom  borde  förändras. Under tjänstgöring är de olika utbildningsanordnarna\r\nansvariga  för  de  totalförsvarspliktigas  förplägnad.  Vid  lediga\r\nhelger  utgår  en  helgersättning som är menad att täcka utgifterna för\r\nalla måltider under dagen.  Denna  ersättning  utgår  med  25  kr  per  dag\r\n.\r\nFörplägnadsersättningen som betalas ut vid övningsuppehåll utgör 35 kr per\r\ndag. Om den pliktige  tjänstgör  utan  att  det finns tillgång till mat\r\nfrån utbildningsanordnaren utgår en ersättning med 95 kr per dag. Samma\r\nindivid med samma matbehov får alltså olika summor i ersättning beroende\r\nav hur det rubriceras. Detta är ologiskt och orättvist.  Det  förutsätter\r\natt någon annan skall ställa upp. Vänsterpartiet anser att ersättningen\r\nbör förändras och bli enhetlig och utgå med 95 kr per dag oavsett vilken\r\nrubricering man använder. Regeringen bör få i uppdrag att utreda  frågan\r\noch  återkomma  till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\nFör en stor del av den ersättning som de värnpliktiga får under en\r\ntjänstgöring tvingas de införskaffa hygienartiklar. Värnpliktiga har i dag\r\nen ersättning på 66 kr per dag. En vanlig månad med helgersättning får den\r\ntotalförsvarspliktige en total inkomst runt 2 200 kr i månaden. Unga\r\nkvinnor måste köpa bindor, tamponger och andra hygienartiklar som de inte\r\nkan vara utan. De lokala  bestämmelserna  på  förbanden  tvingar de manliga\r\nvärnpliktiga  att vara helt slätrakade om de inte har skägg.\r\nTotalförsvarspliktiga har alltså utgifter för hygienartiklar som de inte\r\nhar möjlighet att välja bort. Till detta kommer kostnader för tandkräm,\r\ntandborste,\r\ntvål, schampo m.m.  Med  tanke  på  ovanstående  bör  ett  bidrag  införas\r\nför  att  täcka  de  totalförsvarspliktigas utgifter för hygienartiklar.\r\nEn ersättning på 100 kr per månad är rimlig för att täcka de utgifter\r\ntotalförsvarspliktiga tvingas till för att sköta sin hygien.\r\nÄven om beslut i dessa ärenden ankommer på regeringen hade det varit av\r\nvärde om riksdagen gett en positiv reaktion till regeringen vad gäller\r\nbetydelsen av att de förbättringar som här beskrivits kunnat genomföras.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet föreslår regeringen att riksdagen\r\n\r\n1. bemyndigar regeringen att 2003 utnyttja en kredit på högst 40 000 000\r\n000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra\r\nutomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.5),\r\n\r\n2. godkänner förslaget att lägga ned Livgardet och Försvarsmaktens centrum\r\nför internationell verksamhet och att inrätta Livgardet (avsnitt 3.8.4.1),\r\n\r\n3. godkänner förslaget att lägga ned organisationsenheten Operativa\r\ninsatsledningen (avsnitt 3.8.4.1),\r\n\r\n4. godkänner förslaget till inriktning för verksamheten vid Muskö\r\nörlogsvarv (avsnitt 3.8.4.1),\r\n\r\n5. godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för\r\nperioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.2),\r\n\r\n6. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning  och  teknikutveckling  besluta  om\r\nbeställningar  av  materiel,  anläggningar  samt forskning och\r\nteknikutveckling som\r\ninklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 71 600\r\n000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.11.2),\r\n\r\n7. godkänner förslaget till investeringsplan för Civilt försvar för\r\nperioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.5),\r\n\r\n8.  bemyndigar  regeringen  att  under  2003  för  ramanslaget  6:5\r\nCivilt försvar godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och\r\nanläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder  för  att  motstå  svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda\r\nbeställningar medför utgifter på högst 405 000 000 kronor efter 2003 (\r\navsnitt 3.11.5),\r\n\r\n9. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Statens räddningsverk disponera\r\nen låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000\r\n000 kronor (avsnitt 3.11.5),\r\n\r\n10. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Socialstyrelsen disponera en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000\r\n000 kronor (avsnitt 3.11.5),\r\n\r\n11. fastställer avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften till högst 100\r\n000 000 kronor under 2003 (avsnitt 3.11.5),\r\n\r\n12. fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000\r\n000 kronor under 2003 (avsnitt 3.11.5),\r\n\r\n13. bemyndigar regeringen att 2003 låta Försvarets materielverk disponera\r\nen kredit i Riksgäldskontoret på högst 21 500 000 000 kronor för att\r\ntillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 3.11.6),\r\n\r\n14. godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk\r\nför perioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.6),\r\n\r\n15. godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för\r\nperioden 2003-2005 (avsnitt 4.10.1),\r\n\r\n16. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 7:2 Förebyggande\r\nåtgärder  mot  jordskred  och  andra naturolyckor besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000\r\nkronor efter 2003 (avsnitt 4.10.2),\r\n\r\n17. godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk,\r\nsåvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2003-2005 (avsnitt\r\n4.10.4),\r\n\r\n18. för 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet enligt följande uppställning:\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nAnslag Anslags-\r\nRegeringens\r\ntyp     förslag\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:1 Förbandsverksamhet,   beredskap   och  (ram)     21 281\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m.     565\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt forskning  (ram)     19 163\r\noch teknik-utveckling   960\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:3 Krisberedskapsmyndigheten       (ram)    140 048\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar     (ram)     15 789\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:5 Civilt försvar           (ram)      1 908\r\n562\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:6 Totalförsvarets pliktverk (ram)    220 478\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:7 Försvarshögskolan        (ram)     32 039\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:8 Försvarets radioanstalt  (ram)    454 307\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut     (ram)    186 745\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:10Stöd          till         frivilliga (obet.)    88 265\r\nförsvarsorganisationer           inom\r\ntotalförsvaret\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:11Nämnder m.m.             (ram)      7 095\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:1 Kustbevakningen          (ram)    548 053\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:2 Förebyggande  åtgärder  mot jordskred  (ram)     25 000\r\noch andra naturolyckor\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:3 Ersättning    för    verksamhet   vid  (ram)     20 000\r\nräddningstjänst\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:4 Samhällets skydd mot olyckor           (ram)    612 249\r\n------------------------------------------------------------\r\nTOTAL      44 704\r\n155\r\n------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen\r\ni tabell 9:\r\n---------------------------------------------------------------------\r\nmiljoner kronor  2003  2004\r\n------------------------------------------------------------\r\nUO06  Försvar samt beredskap mot sårbarhet        -930 -930\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:1   Förbandsverksamhet, beredskap och           -500 -500\r\nfredsfrämjande trupp-insatser\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:2   Materiel, anläggningar samt forskning och   -500 -500\r\nteknikutveckling\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:1   Kustbevakningen   70   70\r\n------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö211 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om helikopterdivisionen på Säve.\r\n\r\n2002/03:Fö215 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  Försvarsmakten skall ges i uppdrag att\r\nredovisa\r\nreduceringsförmågan och dess effekter på Försvarsmaktens\r\norganisation.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall  tillsätta  en  arbetsgrupp  med\r\nsyfte  att\r\nomförhandla JAS-beställningen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  att Försvarsmakten inom områdena\r\nförbandsverksamhet,\r\nfredsfrämjande verksamhet samt materielanslaget bör prioritera\r\nverksamheter för minröjning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att investera i en\r\nny hangar\r\npå Säve helikopterbataljon och att finansieringen skall täckas genom\r\nomfördelning inom anslaget 6:1.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att ytterligare\r\nintensifiera\r\narbetet med utlokaliseringen av delar av den centrala ledningen i\r\nsyfte att öka andelen högre tjänster runt om i landet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en enhetlig förplägnadsersättning på 95 kr skall\r\nutgå till de\r\ntotalförsvarspliktiga.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att värnpliktiga erhåller 100 kr i ersättning för\r\nhygienartiklar.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de i yrkandena  6 och 7 föreslagna ekonomiska\r\nförbättringarna\r\nfinansieras inom anslagsområde 6:1.\r\n\r\n2002/03:Fö220 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att med ändring av sitt beslut den 16 maj 2000 och\r\nregeringsbeslut i december 2001  att Flygstridsskolan, med en verksamhet\r\nsom\r\ninnefattar F 20:s verksamhet samt GFU och GTU, skall förläggas till\r\nUppsala i princip i enlighet med regeringens  förslag i proposition 2000/01\r\n:35\r\noch med hänvisning till vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fö232 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om helikopterverksamhet vid Säve.\r\n\r\n2002/03:Fö237 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att behålla skogsbrandsflyget.\r\n\r\n2002/03:Fö239 av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansieringen av skogsbrandsbevakning med flyg.\r\n\r\n2002/03:Fö240 av Allan Widman m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att särskilja anslagen till Förbandsverksamhet  och\r\ntill\r\nInternationella insatser.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka anslagen till kustbevakningen.\r\n\r\n9. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens\r\nförslag  gällande  anslagen  under  utgiftsområde  6  Försvar  samt\r\nberedskap mot\r\nsårbarhet enligt uppställning:\r\n\r\nmiljoner kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nAnslag        Regeringens Anslagsförändringar\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:1  Förbandsverksamhet          21 282  -500\r\nm.m.\r\n------------------------------------------------------------\r\n6:2           Materiel,          19 164  -500\r\nanläggningar m.m.\r\n------------------------------------------------------------\r\n7:1 Kustbevakningen   548  + 70\r\n------------------------------------------------------------\r\nSumma för          44 704  -930\r\nutgiftsområdet\r\n------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö241 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör fatta beslut om att genomföra en\r\ninventering av Sveriges förråd av fordonsminor försedda med röjningsskydd.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Försvarsmakten bör sammanställa en årlig redovisning\r\nav hur många minor som använts i utbildning och tester av maskinell\r\nminröjningsutrustning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att följa upp givna löften om redovisning av\r\nsvenska myndigheters stöd till minröjningsinsatser.\r\n\r\n2002/03:Fö246 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Muskövarvet.\r\n\r\n2002/03:Fö249 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bibehållande och utveckling av skogsbrandsflyget.\r\n\r\n2002/03:Fö254 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samordna övningsverksamheten så att\r\nförbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av operativt\r\nsammansatta insatsstyrkor.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig\r\nförbandsverksamhet.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att åtgärder måste vidtas för att verksamheten inom\r\nmarinstridskrafterna snarast återgår till en högre nivå.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att säkerställa flygstridskrafternas\r\nkompetens.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer\r\nhelikopterförbandens fältduglighet och tillgänglighet på helikoptrar.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i propositioner tydligt redovisar\r\nfördelningen inom det nya anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m. så att det klart framgår hur stor del av\r\nanslaget som är beräknat för fredsfrämjande truppinsatser.\r\n\r\n2002/03:Fö255 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet enligt uppställning:\r\n\r\ntusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\nAnslag utg.omr. 6      Regeringens   Anslags-\r\nförslag förändring\r\n-------------------------------------------------------------\r\n6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och     21 281   +100 000\r\nfredsfrämjande truppinsatser   565\r\n-------------------------------------------------------------\r\n6:2   Materiel,   anläggningar  samt      19 163       -250\r\nforskning och teknikutveckling 960        000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n7:1 Kustbevakningen      1 205 302    +20 000\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet     44 704   -130 000\r\n155\r\n-------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö260 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om totalförsvarets\r\nutveckling.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär att regeringen  lägger  fram  förslag  om\r\nåtgärder  för  att  åstadkomma  det\r\nfullvärdiga stöd som är berättigat i de svåra situationer som våra\r\nförband måste kunna behärska i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n7. Riksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag om\r\nförstärkning av det militära försvaret i\r\nnärtid i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag  om\r\nanpassning  av totalförsvaret inom en\r\nfemårsperiod i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fö263 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen lägger fram\r\nförslag om en uppdelning av anslaget  6:5  Civilt\r\nförsvar i anslagsposter per funktion enligt vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att eventuella utgiftsbegränsningar\r\nför 2003 ej skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag\r\nom ett beredskapsanslag för fredsfrämjande insatser inom\r\nutgiftsområde 6 enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n5.  Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\nom  förändrat  innehåll  i  anslagen  under\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nenligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde\r\n6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställning:\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n--------------\r\ntusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n--------------\r\nAnslag           Budget  förändring      Budget  förändring\r\n2003      2004\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\nuo6 Försvar samt beredskap mot       44 704     1 097    44 825     2 347\r\nsårbarhet             155       881       218       860\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\nuo6 Exklusive fredsfrämjande         43 504     1 297    43 325     2 847\r\ntruppinsatser         155       881       218       860\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n6:1 Förbandsverksamhet och           20 081   800 000    20 257     1 100\r\nberedskap             565   047       000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt      19 163     1 100    18 671     2 400\r\nforskning             960       000       238       000\r\noch teknikutveckling\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n6:3 Krisberedskapsmyndigheten       140 048   -40 000   143 143   -40 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n6:5 Civilt försvar      1 908  -510 093     1 955  -510 114\r\n562   102\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n7:1 Kustbevakningen   548 053   -52 026   611 555  -102 026\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\nuo6 6:1 Fredsfrämjande  1 200 1 500\r\ntruppinsatser         000   000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\nuo6 Beredskapsanslag,             1 000 1 000\r\nfredsfrämjande insatser         000   000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n7. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag till investeringsplan för försvarsmakten medel enligt uppställning:\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n-----\r\nmiljoner kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nInvesteringsplan       2003 2004 2005\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nBudgetFörändringBeräknatFörändringBeräknatFörändring\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nMateriel          17 621    1 100   17 807    2 400   18 301    3 400\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nSumma             18 879    1 100   18 990    2 400   19 984    3 400\r\ninvesteringar\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag            18 879    1 100   18 990    2 400   19 984    3 400\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nSumma             18 879    1 100   18 990    2 400   19 984    3 400\r\nfinansiering\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n2002/03:Fö271\r\nav Lars Ångström\r\nm.fl. (mp, fp, v):\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  som  i  motionen  anförs  om\r\natt  Räddningsverkets  minröjningsbudget  inte\r\nbör  reduceras  utan  snarare  utökas.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager\r\nför  regeringen  som  sin  mening  vad  som i\r\nmotionen  anförs  om  att  Räddningsverkets\r\nminröjningsberedskap  bör  finansieras\r\ninom  Räddningsverkets  anslag  för  området\r\nFörsvarspolitik  och  inte  som  i  dagsläget\r\ninom   området    Skydd    mot    olyckor.\r\n\r\n6.\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som i motionen  anförs\r\nom att Försvarsmaktens\r\nsatsning  på  minröjningsverksamhet,\r\nvia  Swedec, bör ökas ytterligare.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager\r\nför regeringen  som  sin\r\nmening vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om  att\r\nFOI  bör  få  ekonomiska\r\nmöjligheter  att  åtminstone  driva\r\nvidare  sin  minröjningsforskning\r\npå  nuvarande  nivå.\r\n\r\n8.\r\nRiksdagen  tillkännager\r\nför  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nsom  i  motionen  anförs\r\nom  att  minhundskapaciteten\r\ni  Sollefteå  inte  bör  skingras  utan\r\ntillvaratas.\r\n\r\n9.\r\nRiksdagen  tillkännager\r\nför  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs\r\nom  att  den  interdepartementala\r\narbetsgruppen  för  minröjning\r\nsnarast  bör  utarbeta  åtgärdsprogram\r\nför  att  upprätthålla\r\noch  vidareutveckla  den  svenska\r\nkapaciteten  och  stödet\r\ninom  minröjningsområdet.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\n2\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6\r\n--------------------------------------------------------------\r\nAnslag       Ansl. Utskottets Res 1   Res 2\r\n(Belopp         typ   förslag    (fp)    (kd)\r\ni\r\ntusental\r\nkronor)\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:1 Förbandsverksamhet,      (ram)    21 281 -500 000    +100\r\nberedskap             och            565 000\r\nfredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m.\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:2 Materiel,    anläggningar(ram)    19 163 -500 000    -250\r\nsamt    forskning     och            960 000\r\nteknikutveckling\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:3 Krisberedskapsmyndigheten(ram)   140 048\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:4 Styrelsen             för(ram)    15 789\r\npsykologiskt försvar\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:5 Civilt försvar           (ram)     1 908\r\n562\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:6 Totalförsvarets pliktverk(ram)   220 478\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:7 Försvarshögskolan        (ram)    32 039\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:8 Försvarets radioanstalt  (ram)   454 307\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:9 Totalförsvarets          (ram)   186 745\r\nforskningsinstitut\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:10Stöd    till   frivilliga(obet.)  88 265\r\nförsvarsorganisationer\r\ninom totalförsvaret\r\n--------------------------------------------------------------\r\n6:11Nämnder m.m.             (ram)     7 095\r\n--------------------------------------------------------------\r\n7:1 Kustbevakningen          (ram)   548 053  +70 000 +20 000\r\n--------------------------------------------------------------\r\n7:2 Förebyggande åtgärder mot(ram)    25 000\r\njordskred    och    andra\r\nnaturolyckor\r\n--------------------------------------------------------------\r\n7:3 Ersättning för verksamhet(ram)    20 000\r\nvid räddningstjänst\r\n--------------------------------------------------------------\r\n7:4 Samhällets    skydd   mot(ram)   612 249\r\nolyckor\r\n--------------------------------------------------------------\r\nTOTAL44 704-930 000-130\r\n155000\r\n--------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkterna 1, 5, 7, 9-15, 17 och 18 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 12, 2002/03:Fö240 yrkandena 8 och 9, 2002/03:Fö255 och 2002/03:Fö263 yrkandena 3-7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "6AB15A53-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "193",
                    "42",
                    "77",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6AB15A53-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förändrad anslagsstruktur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö240 yrkande 5, 2002/03:Fö254 yrkande 15 och 2002/03:Fö263 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "6AB15A54-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "4",
                    "0",
                    "37",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "48",
                    "67",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6AB15A54-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Inriktning för utbildning, planering m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 1, 2002/03:Fö254 yrkandena 6, 7 och 11-13 och 2002/03:Fö260 yrkandena 5-7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Livgardet och Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Operativa insatsledningen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 3 och avslår motion 2002/03:Fö215 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Muskö örlogsvarv",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 6 punkt 4 och avslår motion 2002/03:Fö246.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Helikopterverksamheten på Säve",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö211, 2002/03:Fö215 yrkande 4 och 2002/03:Fö232.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "6AB15A5C-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "2",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "2",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "29",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6AB15A5C-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Flygstridsskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö220.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Minröjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 3, 2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:Fö271 yrkandena 2 och 5-9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "6AB15A5E-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "3",
                    "0",
                    "38",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "25",
                    "55",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6AB15A5E-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Inriktning för materiel, anläggningar samt forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "6AB15A5F-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "40",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6AB15A5F-0147-11D7-AE86-0004755038D4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Inriktningen för insatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö260 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Vissa ersättningar till totalförsvarspliktiga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkandena 6-8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Skogsbrandbevakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö237, 2002/03:Fö239 och 2002/03:Fö249.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Förändrad anslagsstruktur",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Förändrad anslagsstruktur",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förändrad anslagsstruktur",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Inriktning för utbildning, planering m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Inriktning för utbildning, planering m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Operativa insatsledningen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Helikopterverksamheten på Säve",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Minröjning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Minröjning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Minröjning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Inriktning för materiel, anläggningar samt forskning och utveckling",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Inriktningen för insatser",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 08:44:03"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag om 44,7 miljarder kronor i anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet för 2003. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats ca 1,2 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser. Det nya politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar får ca 1,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände också några regeringsförslag om Försvarsmaktens organisation. En ny enhet, som kallas Livgardet, organiseras tidigast den 1 januari 2004. Den består av dels det nuvarande Livgardet, dels Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet (Swedint). Operativa insatsledningen - som är en särskild organisationsenhet på central nivå i Förvarsmakten - blir en del i Försvarsmaktens högkvarter. Inriktningen för Muskö örlogsvarv i Haninge ändras. Så länge verksamheten vid Muskö inte kan föras över till privatägd industri ska verksamhet även i fortsättningen bedrivas i Försvarsmaktens regi.",
          "dok_id": "GQ01FÖU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet (FöU1)",
          "dok_id": "GQ01FÖU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 08:44:03"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FÖU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Försvarsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om 44,7 miljarder kronor i anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet för 2003. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats ca 1,2 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser. Det nya politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar får ca 1,2 miljarder kronor. Riksdagen föreslås också godkänna några regeringsförslag om Försvarsmaktens organisation. En ny enhet, som kallas Livgardet, organiseras tidigast den 1 januari 2004. Den består av dels det nuvarande Livgardet, dels Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet (Swedint). Operativa insatsledningen - som är en särskild organisationsenhet på central nivå i Förvarsmakten - blir en del i Försvarsmaktens högkvarter. Inriktningen för Muskö örlogsvarv i Haninge ändras. Så länge verksamheten vid Muskö inte kan föras över till privatägd industri ska verksamhet även i fortsättningen bedrivas i Försvarsmaktens regi.</p>",
          "dok_id": "GQ01FöU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet (FöU1)",
          "dok_id": "GQ01FöU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:33"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FÖU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_föu_1.docx",
          "filstorlek": "277356",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Försvar  och  beredskap mot sårbarhet - budget förår 2003",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/27738D2B-0581-4BCA-AFE1-FF8F334A3E14"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FÖU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_föu_1.pdf",
          "filstorlek": "1729997",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_föu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1E5972E6-7297-495E-A3A6-48232987ADB2"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö211 Helikopterdivisionen på Säve",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö211",
          "ref_dok_titel": "Helikopterdivisionen på Säve",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö215 Totalförsvarsbudgeten 2003",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö215",
          "ref_dok_titel": "Totalförsvarsbudgeten 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö220 Flygskolan till Uppsala",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö220",
          "ref_dok_titel": "Flygskolan till Uppsala",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö232 Säve helikopterverksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö232",
          "ref_dok_titel": "Säve helikopterverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö237 Skogsbrandsbevakning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö237",
          "ref_dok_titel": "Skogsbrandsbevakning",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö239 Skogsbrandsbevakning med flyg",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö239",
          "ref_dok_titel": "Skogsbrandsbevakning med flyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö240 Försvaret",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö240",
          "ref_dok_titel": "Försvaret",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö241 Sveriges stöd till minröjningsarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö241",
          "ref_dok_titel": "Sveriges stöd till minröjningsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö246 Muskövarvet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö246",
          "ref_dok_titel": "Muskövarvet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö249 Skogsbrandflyget",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö249",
          "ref_dok_titel": "Skogsbrandflyget",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö254 Det militära försvaret",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö254",
          "ref_dok_titel": "Det militära försvaret",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö255 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö255",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö260 Totalförsvar",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö260",
          "ref_dok_titel": "Totalförsvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö263 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 6",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö263",
          "ref_dok_titel": "Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö271 Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö271",
          "ref_dok_titel": "Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP, FP, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-10",
          "ref_dok_id": "GQ0933",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "33",
          "ref_dok_titel": "2002-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-09",
          "ref_dok_id": "GQ0932",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "32",
          "ref_dok_titel": "2002-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:44",
          "ref_dok_id": "GQ0K44",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "44",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:44",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}