\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98\r\nÅtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av\r\npropositionen. Finansutskottet har avgivit ett yttrande i ärendet.\r\nRegeringen föreslår i propositionen att en ny investeringsstimulans\r\ntill fastighetsägare införs för att tillfälligt minska\r\nproduktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen skall kunna utgå\r\nvid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet\r\nkan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter.\r\nStimulansen, som tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes\r\nskattekonto, skall i princip motsvara skillnaden mellan den icke\r\navdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid\r\nbyggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt\r\nsom fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i\r\nstället varit 6 %. Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som\r\nhar påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-\r\n31 december 2006.\r\nDen nya stimulansen föreslås kunna utgå till hyresbostäder i\r\ntillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på\r\neller i anslutning till orter där det finns universitet eller\r\nhögskola. Investeringsstimulansen omfattar lägenheter som inte är\r\nstörre än 70 m2; men stimulansen utgår för högst 60 m2 per lägenhet.\r\nFör att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den\r\nsökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart\r\nbyggande. Stöd lämnas inte till projekt med direktverkande elvärme.\r\nYtterligare ett krav är att byggprojektet till sin karaktär är ägnat\r\natt säkerställa rimliga boendekostnader.\r\nI de väckta motionerna m, fp, kd, c yrkas avslag på propositionen i\r\ndess helhet. Vissa förslag om alternativa åtgärder för att öka\r\nbostadsproduktionen m.m. läggs även fram i dessa motioner. I en s-\r\nmotion föreslås en alternativ utformning av den geografiska\r\navgränsningen av de områden där stimulansen skall kunna utgå.\r\nBostadsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om kreditering på skattekonto samt godkänner den föreslagna\r\nutformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.\r\nTill betänkandet har fogats 12 reservationer och 2 särskilda\r\nyttranden.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. En ny investeringsstimulans\r\n Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till\r\nlag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande\r\nav mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den\r\nföreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:Bo9, 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1,\r\n2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Ändrade momsregler för byggande\r\n Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2,\r\n2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2.\r\nReservation 2 (m) - motiv\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n3. Andra skatteåtgärder för bostäder\r\n Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4,\r\n2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n4. Övriga byggstimulerande åtgärder\r\n Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5,\r\n2002/03:Bo11 yrkande 3 och 2002/03:Bo12 yrkande 6.\r\nReservation 10 (m)\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (c)\r\nStockholm den 20 maj 2003\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria\r\nÖberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m),\r\nSten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson\r\n(s).
\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98\r\nÅtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av\r\npropositionen.\r\nI ärendet har finansutskottet avgivit ett yttrande, 2002/03:FiU2y. Två\r\nskrivelser, från fastighetsbolaget Duvkullen respektive Svenska\r\nStudentbostadsföreningen, har inkommit till utskottet med anledning av\r\npropositionen.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen beskriver propositionens huvudsakliga innehåll som följer.\r\nFör att främja byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder\r\nföreslås i denna proposition en investeringsstimulans som innebär att\r\nkostnaderna vid nyproduktion sänks.\r\nDen föreslagna investeringsstimulansen minskar fastighetsägarens\r\nkostnader för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder\r\nmed ett belopp motsvarande skillnaden mellan den mervärdesskatt som\r\nfastighetsägaren betalat till säljaren vid inköp av varor och tjänster\r\nsom avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojektet\r\noch den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat till\r\nsäljaren om mervärdesskattesatsen skulle ha varit 6 procent. Beloppet\r\nkrediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand.\r\nEtt tak införs för hur stort belopp per kvadratmeter lägenhetsyta som\r\nkan tillgodoföras fastighetsägarens skattekonto. Taket bör vara\r\ndetsamma för hyresbostäder och studentlägenheter och bör vara 2 500\r\nkronor i Stockholmsregionen, 2 000 kronor i Göteborgs- och\r\nMalmöregionerna samt 1 500 kronor i övriga tillväxtregioner.\r\nInvesteringsstimulansen bör endast bli aktuell för lägenheter som inte\r\när större än 70 m2, men utgå för högst 60 m2. Byggprojektet bör till\r\nsin karaktär vara inriktat att säkerställa rimliga boendekostnader och\r\ndet bör krävas att fastighetsägaren kan visa att projektet bidrar till\r\nett långsiktigt hållbart byggande. Projekt där fastigheten\r\nhuvudsakligen värms upp med direktverkande elvärme bör inte komma i\r\nfråga.\r\nDenna investeringsstimulans skall kunna utgå till projekt som påbörjas\r\nunder perioden den 1 januari 2003 - den 31 december 2006. Vissa\r\nförändringar i befintliga bidragssystem blir aktuella.\r\nDet föreslagna systemet har anmälts till Europeiska kommissionen\r\nenligt EG-fördragets regler om statsstöd. Åtgärderna kan träda i kraft\r\nförst sedan kommissionen har gett sitt godkännande.
\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nRegeringen lägger i proposition 2002/03:98 fram två förslag för\r\nriksdagens avgörande. Det gäller dels ett förslag till lag om\r\nkreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder, dels en begäran om\r\ngodkännande av den föreslagna utformningen av en tillfällig\r\ninvesteringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder. I de motioner som väckts med anledning av\r\npropositionen finns förutom ställningstaganden till regeringsförslagen\r\näven förslag till vissa alternativa åtgärder för att åstadkomma ett\r\nökat bostadsbyggande m.m. Utskottet inleder med att ta ställning till\r\nde i propositionen framlagda förslagen samt de direkt motstående\r\nmotionsförslagen och behandlar därefter de förslag som avser andra\r\ntyper av åtgärder.\r\nEn ny investeringsstimulans\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag till lag om kreditering på\r\nskattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder (bilaga 2) och godkänna den\r\nföreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid\r\nbyggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt avslå de\r\nmotstående motionsförslagen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c) och\r\nsärskilt yttrande 1 (m, fp, c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen beskriver sitt förslag till en ny investeringsstimulans vid\r\nbyggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder som följer.\r\nEn ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att\r\ntillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen\r\nskall kunna utgå vid byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad\r\nav lokalfastigheter.\r\nInvesteringsstimulansen skall utgå till projekt som har påbörjats\r\neller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003--31 december\r\n2006.\r\nInvesteringsstimulansen skall tillgodoföras fastighetsägarna genom\r\nkreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt\r\n3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).\r\nRegeringen redovisar vidare följande bedömning av\r\ninvesteringsstimulansens omfattning och inriktning.\r\nDen nya stimulansen bör utgå till fastighetsägare som anordnar\r\nhyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya\r\nstudentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns\r\nuniversitet eller högskola. En förutsättning bör vara att projektet\r\ngenomförs med stöd av förordningen (1992:986) om statlig\r\nbostadsbyggnadssubvention.\r\nInvesteringsstimulansen bör omfatta lägenheter som inte är större än\r\n70 m2; dock bör stimulansen utgå för högst 60 m2 per lägenhet.\r\nFör att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den\r\nsökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart\r\nbyggande. Stöd bör inte lämnas till projekt med direktverkande\r\nelvärme.\r\nYtterligare ett krav bör vara att byggprojektet till sin karaktär är\r\nägnat att säkerställa rimliga boendekostnader, vilket i\r\nStockholmsregionen innebär en årshyra som i normalfallet inte\r\növerstiger 1 100 kr/m2/år, i Göteborgs- och Malmöregionerna\r\n1 000 kr/m2/år och i övriga landet 900 kr/m2/år. Länsstyrelsen bör\r\nsärskilt beakta att de kalkylerade inflyttningshyrorna för såväl\r\nhyres- som studentbostäder är rimliga samt att den av sökanden angivna\r\nhyresnivån framstår som hållbar även på längre sikt.\r\nLänsstyrelsen bör avslå projekt som inte uppfyller de krav som ställs,\r\nt.ex. genom att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga\r\neller därför att det inte finns miljöplan eller annat jämförbart\r\nunderlag som styrker att projektet är långsiktigt hållbart.\r\nI likhet med det befintliga investeringsbidraget till byggande av\r\nhyresbostäder bör inga andra former av kategoriboende än\r\nstudentbostäder omfattas av förslaget. De bostäder som byggs till\r\nföljd av den nya investeringsstimulansen bör förmedlas genom den\r\nkommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen.\r\nKommunerna bör använda sig av möjligheterna att styra förmedlingen av\r\nhyresbostäder på ett aktivt sätt, för att minska hemlöshet,\r\nbostadssociala problem och segregation.\r\nVad gäller storleken på stimulansen innebär regeringens förslag\r\nföljande.\r\nDet belopp som skall tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering\r\nav dennes skattekonto skall motsvara skillnaden mellan den icke\r\navdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat till\r\nen entreprenör eller till en tillhandahållare av varor och tjänster\r\nvid byggandet, dvs. 25 procent av beskattningsunderlaget, och den\r\nmervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om\r\nmervärdesskattesatsen i stället varit 6 procent. Samma förutsättningar\r\ngäller för fastighetsägare som erlagt mervärdesskatt till staten på\r\ngrund av uttagsbeskattning för byggnadsarbete på fastighet med egen\r\npersonal enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen.\r\nKrediteringen får dock högst uppgå till ett visst belopp per\r\nkvadratmeter (takbelopp).\r\nRegeringen gör vidare följande bedömning av de korrigeringar av\r\nreglerna för investeringsbidrag som bör göras med anledning av\r\ninförandet av den nya investeringsstimulansen.\r\nFör de hyresbostäder som kommer att omfattas av den nya\r\ninvesteringsstimulansen bör det nuvarande investeringsbidraget\r\nreduceras till 40 procent av nuvarande stödnivå.\r\nBeslutshanteringen för investeringsbidraget till byggande av\r\nhyresbostäder bör förenklas så att länsstyrelserna kan bedöma varje\r\nenskilt ärende för sig. Detta innebär att nuvarande ordning med tre\r\nbeslutstillfällen per år bör upphöra. Ett krav på rimliga\r\nboendekostnader bör införas tillsammans med en möjlighet att helt\r\navslå byggprojekt som inte uppfyller de krav som ställs, t.ex. på\r\ngrund av att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga eller\r\natt det inte finns en miljöplan eller annat jämförbart underlag som\r\nstyrker att projektet är långsiktigt hållbart.\r\nInvesteringsbidraget för studentlägenheter bör upphöra i samband med\r\natt den föreslagna investeringsstimulansen träder i kraft.\r\nBeslut om investeringsbidrag som fattats för projekt som påbörjats\r\nfr.o.m. den 1 januari 2003 enligt regler som gällt innan reglerna om\r\nkreditering av skattekontot trätt i kraft bör återkallas om\r\nfastighetsägaren efter ikraftträdandet söker den nya\r\ninvesteringsstimulansen. Samtidigt bör ett nytt beslut om\r\ninvesteringsbidrag till den reducerade nivån fattas. För sådana\r\nprojekt bör ansökan om investeringsstimulansen ha kommit in till\r\nlänsstyrelsen inom sex månader från ikraftträdandet.\r\nI fråga om förfarandet vid ansökan om investeringsstimulans görs\r\nföljande bedömning.\r\nAnsökan om investeringsstimulansen bör ges in till och prövas av\r\nlänsstyrelsen. Länsstyrelsen bör till Riksskatteverket lämna de\r\nuppgifter som behövs för att fastighetsägarens skattekonto skall kunna\r\nkrediteras.\r\nSlutligen föreslår regeringen vad gäller ikraftträdandet av den\r\nföreslagna lagen följande.\r\nRegeringen ges bemyndigande att besluta när den föreslagna lagen om\r\nkreditering på skattekonto skall träda i kraft.\r\nMotionerna\r\nFem motioner har väckts med anledning av propositionen. I fyra av\r\ndessa yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Endast i en motion\r\nlämnas förslag som utgår från att den nya investeringsstimulansen bör\r\ninföras med vissa förändringar i bidragsförutsättningarna.\r\nI motion 2002/03:Bo9 (s) - som utgår från att regeringsförslaget i\r\nhuvudsak bör genomföras - föreslås att riksdagen skall förorda att en\r\nannan geografisk avgränsning görs av de områden där\r\ninvesteringsstimulansen skall kunna utgå. Enligt propositionen skall\r\nden nya investeringsstimulansen endast utgå i tillväxtområden med\r\nbostadsbrist. Motionären anser att de lokala arbetsmarknadsområdena,\r\nsom i dag finns kopplade till tillväxtavtalen, i stället bör utgöra\r\ngrund för avgränsningen.\r\nI motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1,\r\n2002/03:Bo12 (kd) yrkande 1 och 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 föreslås\r\natt proposition 2002/03:98 i sin helhet skall avslås av riksdagen.\r\nTill stora delar sammanfaller avslagsmotiveringarna. I första hand\r\nanförs olika principiella invändningar mot användningen av\r\ntidsbegränsade bidragssystem för att stimulera bostadsbyggandet.\r\nDärutöver riktas även kritik mot flera av de föreslagna\r\nförutsättningarna för bidrag och mot regeringens beredning av ärendet.\r\nDen principiella utgångspunkten för avslagsyrkandena är att riktade\r\noch tidsbegränsade bidragssystem inte löser problemen på bygg- och\r\nbostadsmarknaden. Tidigare försök med investeringsstöd har inte givit\r\navsedd effekt. Det bostadssektorn i stället behöver är generella och\r\nlångsiktiga villkor för byggandet. I motionerna förs fram olika\r\nförslag om förändrade skattevillkor m.m. Dessa förslag behandlar\r\nutskottet i särskilda avsnitt. Däremot tar utskottet i detta\r\nsammanhang upp ett förslag i motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 2 om att\r\nriksdagen skall göra ett tillkännagivande med innebörden att statens\r\nåtgärder för att främja bostadsbyggandet skall orienteras bort från\r\ntidsbegränsade och extraordinära insatser.\r\nKritiken mot de föreslagna förutsättningarna för\r\ninvesteringsstimulansen i motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 tar bl.a. upp\r\nkraven på lägenhetsstorlek, boendekostnader, hållbart byggande samt\r\ngeografisk avgränsning. I flera av motionerna framhålls att\r\nregeringens förslag om en begränsning av stödet till smålägenheter\r\nstämmer dåligt med de bostadsbehov som finns. Efterfrågan är i många\r\nområden i lika hög utsträckning inriktad på större lägenheter. De av\r\nregeringen föreslagna villkoren för hyreskostnad, hållbarhet och\r\ngeografisk avgränsning anses vara mycket oklara och ge stort\r\ntolkningsutrymme. Dessutom anses de vara ett uttryck för en statlig\r\ndetaljstyrning i frågor som bäst avgörs av kommuner eller byggherrar.\r\nKritiken mot en bristande beredning av regeringens förslag framkommer\r\nframför allt i motion 2002/03:Bo11 (m). Motionärerna anser att\r\nregeringen inte borde ha lagt fram ett lagförslag med ett\r\nikraftträdande \"den dag regeringen bestämmer\" utan i stället borde ha\r\navvaktat tills ett bestämt datum kunde ha förordats. Tidigare\r\nriksdagsbehandlingar av liknande förslag anses visa att en ordning med\r\nett obestämt ikraftträdande endast bör tillämpas i undantagsfall.\r\nMotionärerna tar också upp frågan om hur de ekonomiska effekterna av\r\ninvesteringsstimulansen bör redovisas på statsbudgeten. I och med att\r\ninvesteringsstödet bokförs på statsbudgetens intäktssida i form av\r\nminskade skatteintäkter borde utgiftstaket reduceras i motsvarande mån\r\nenligt motionärernas tolkning av budgetlagen.\r\nDen sistnämnda frågan har också väckts vid bostadsutskottets beredning\r\nav detta ärende. Efter förslag av utskottets m-ledamöter - med\r\nhänvisning till denna frågeställning - har utskottet berett\r\nfinansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte\r\nmotioner. Finansutskottets yttrande 2002/03:FiU2y finns som bilaga 3\r\nfogat till detta betänkande.\r\nFinansutskottets yttrande\r\nFinansutskottet tar i sitt yttrande, 2002/03:FiU2y, främst upp frågan\r\nom den budgetmässiga hanteringen av förslagen i propositionen.\r\nUtskottet konstaterar att vissa synpunkter på huruvida systemet med\r\nkreditering på skattekonto är förenligt med budgetlagen visserligen\r\nredovisas i en av motionerna men att några direkta yrkanden inte finns\r\ni denna fråga. Finansutskottet avstår därför från att yttra sig över\r\nmotionerna. De två frågor i propositionen som behandlas i yttrandet\r\navser slutdatum för stödet respektive stödets förhållande till\r\nbudgetlagen. Behandlingen av den sistnämnda frågan föranleds också av\r\natt den aktualiserats i en skrivelse från tre m-ledamöter som bilagts\r\nbostadsutskottets förfrågan till finansutskottet om yttrande.\r\nStödet avser projekt som påbörjas under perioden 1 januari 2003-31\r\ndecember 2006. Regeringen beräknar att utbetalningen av stödet kommer\r\natt omfatta åren 2004-2008. Finansutskottet anser mot denna bakgrund\r\natt riksdagen bör fastställa ett slutdatum för utbetalandet av stödet,\r\nförslagsvis den 31 december 2008.\r\nFinansutskottet framhåller att regeringens avsikt när stödet\r\naviserades i budgetpropositionen för 2003 var att om möjligt ge det i\r\nform av reducerad mervärdesskatt. Detta visade sig vara svårt att\r\nförena med EG-lagstiftningen. Inkomstbortfallet för staten skulle\r\nemellertid blivit detsamma som med det nu valda systemet. Kreditering\r\nav skattekonto behöver enligt finansutskottets uppfattning inte anses\r\nvar mer svårförenligt med budgetlagen än den riktade\r\nmervärdesskattesänkning som hade varit alternativet. Vidare anför\r\nfinansutskottet beträffande budgetlagens krav på bruttoredovisning att\r\ndet inte finns några preciserade regler för hur detta krav skall\r\ntolkas. Tolkningen formas i stället av den praxis som riksdagen\r\netablerar genom beslut. Riksdagen har tidigare med brett stöd godkänt\r\natt bidrag ges i form av kreditering av skattekonto. Finansutskottet\r\nser ingen anledning att nu göra en annorlunda tolkning av lagen om\r\nstatsbudget. Utskottet har således inga invändningar mot den\r\nutformning av stödet som regeringen föreslår.\r\nI en avvikande mening till yttrandet framför finansutskottets\r\nledamöter m, fp och c uppfattningen att det föreslagna systemet med\r\nkreditering av skattekontot tveklöst strider mot budgetlagens princip\r\nom bruttoredovisning. Regeringen borde enligt dessa ledamöter justera\r\nned utgiftstaket med samma belopp som det föreslagna stödet.\r\nBostadsutskottets ställningstagande\r\nBehovet av en investeringsstimulans\r\nBostadsutskottet har under senare år vid flera tillfällen framhållit\r\natt utvecklingen på bostadsmarknaden i flera avseenden ger anledning\r\ntill oro. Situationen varierar emellertid starkt mellan olika delar av\r\nlandet. Ytterligheterna är de orter där det framstått som nödvändigt\r\natt riva en del av bostadsbeståndet respektive de delar av landet där\r\nen omfattande bostadsbrist drivit fram orimligt långa bostadsköer,\r\nhöga överlåtelsepriser på villor och bostadsrätter och en omfattande\r\nsvart handel med hyreskontrakt. Bakgrunden till dagens situation står\r\ntill stor del att finna i 1990-talets ekonomiska problem och en\r\nbostadssektor som inte tillräckligt snabbt förmått anpassa sig till de\r\nnya förutsättningarna.\r\nDet har under de senaste åren stått klart att bostadsbyggandet i vissa\r\ndelar av landet är otillräckligt och delvis har en inriktning som inte\r\nsvarar mot efterfrågan. Produktionen har i alltför stor utsträckning\r\nvarit inriktad på bostäder till en kostnad som gör att de inte kan\r\nefterfrågas av stora delar av befolkningen. Behovet av ett större\r\nutbud av hyresbostäder med rimliga hyror har blivit alltmer uppenbart.\r\nFör att åstadkomma en bostadsproduktion som bättre svarar mot en bred\r\nefterfrågan är det nödvändigt att alla berörda parter samverkar för\r\natt både öka antalet nybyggda lägenheter och samtidigt pressa tillbaka\r\nkostnaderna.\r\nStatens ansvar gäller framför allt de ekonomiska och legala ramarna\r\nför bostadsförsörjningen. På det ekonomiska området har flera olika\r\nstödformer använts under de senaste åren i syfte att förbättra de\r\nekonomiska förutsättningarna för bostadsproduktionen. Genom statliga\r\ninsatser har också olika pilotprojekt kommit till stånd som visar att\r\ndet är möjligt att få ned såväl bygg- som boendekostnaderna långt\r\nunder de nivåer som varit vanliga i nyproduktionen under senare år. På\r\ndet legala området pågår för närvarande flera utredningar som kan få\r\nbetydelse för planering och byggande av bostäder, bl.a. en omfattande\r\növersyn av plan- och bygglagstiftningen.\r\nDet helt avgörande för att bostadsbyggandet både till omfattning och\r\ninriktning skall kunna motsvara efterfrågan är emellertid att de\r\nparter som mer direkt är engagerade i bostadsproduktionen aktivt\r\nmedverkar till en effektivare byggprocess. Det är nödvändigt att\r\nkommuner med hög efterfrågan ökar sina ansträngningar att förbättra\r\nförutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande, bl.a. genom en aktiv\r\nplan- och markpolitik. Bostadsföretagen, såväl allmännyttiga som\r\nprivata, måste öka ansträngningarna att genom en effektiv\r\nkostnadskontroll i alla led ställa krav som kan leda fram till rimliga\r\nboendekostnader i de nyproducerade bostäderna. Slutligen måste\r\nbyggbranschen påtagligt öka ansträngningarna att motsvara de krav som\r\nställs på sänkta produktionskostnader samtidigt som kvaliteten på\r\nbostäderna inte får stå tillbaka.\r\nDet är mot denna bakgrund som regeringens förslag om en ny\r\ninvesteringsstimulans för att främja byggandet av mindre hyresbostäder\r\noch studentbostäder bör ses. Inte som en åtgärd som på egen hand skall\r\nkunna lösa problemen på bostadsmarknaden utan som en av flera åtgärder\r\nsom verkar i samma riktning och som sammantaget kan bidra till ett\r\nbostadsutbud som bättre kan svara mot de behov som finns.\r\nDet kan konstateras att det i fyra av de fem motioner som väckts med\r\nanledning av propositionen yrkas avslag på regeringens förslag i dess\r\nhelhet. Den övergripande frågan för bostadsutskottet blir därför om en\r\nny investeringsstimulans är en åtgärd som aktivt kan bidra till att\r\nden rådande efterfrågan på bostäder bättre tillgodoses.\r\nUtskottet anser att övervägande skäl talar för att en ny\r\ninvesteringsstimulans får en klart positiv inverkan både på\r\nbostadsbyggandets omfattning och inriktning. Några bärande argument\r\nför motsatsen förs inte fram i de motioner - (m), (fp), (kd) och (c) -\r\nsom yrkar avslag på regeringens förslag. Varje åtgärd som sänker\r\nkostnadsläget förbättrar naturligtvis förutsättningarna för\r\nbostadsproduktionen. Det är här också fråga om en relativt betydande\r\nekonomisk stimulans genom att den motsvarar effekterna av en kraftig\r\nsänkning av mervärdesskatten på byggandet. Det kan givetvis alltid\r\nhävdas att en större stimulans givit ännu bättre förutsättningar för\r\nen höjd produktionsnivå. Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella\r\nläget anser emellertid utskottet att stödets omfattning får anses vara\r\nväl avvägt.\r\nEn återkommande principiell invändning i motionerna är att det\r\nföreslagna stödet brister i långsiktighet och att byggmarknaden\r\nbehöver generella och långsiktiga spelregler. Det är emellertid\r\nviktigt att samtidigt kunna arbeta med olika tidsperspektiv när ett\r\nsamhällsproblem kräver insatser. Detta gäller alla politikområden men\r\ngör sig kanske i än högre grad gällande för bostadspolitiken.\r\nSamtidigt som de grundläggande förutsättningarna bör ha en långsiktig\r\nbärighet måste även åtgärder kunna vidtas på kortare sikt för att\r\nsnabbt vända utvecklingen i rätt riktning. I budgetpropositionen\r\nuttalades målsättningen att bostadsproduktionen under fyraårsperioden\r\n2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den\r\nproduktionsnivå som för närvarande råder kommer inte detta mål att\r\nkunna uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de\r\nbyggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som\r\ngäller bostadsproduktionen under de närmaste åren slutförs. Den\r\nföreslagna investeringsstimulansen kan påskynda en nödvändig och snabb\r\nhöjning av produktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen\r\när som störst.\r\nFörutsättningarna för stödet\r\nSom framgått ovan finns det endast i en av motionerna förslag om\r\nändrade förutsättningar för stödet i förhållande till\r\nregeringsförslaget. Bostadsutskottet kommenterar emellertid även\r\nkortfattat vissa av de invändningar mot stödvillkoren som framkommer i\r\nde motioner som yrkar avslag på propositionen i dess helhet.\r\nI flera av de motioner som yrkar avslag på propositionen hävdas att\r\ndet är fel att inrikta stödet på mindre lägenheter. På vissa orter\r\nanses behovet av stora lägenheter vara väl så stort. Bostadsutskottet\r\nkan instämma i att det finns efterfrågan på i princip alla typer av\r\nlägenheter på orter där bostadsbristen är som störst. Den lägenhetstyp\r\nsom varit kanske mest eftersatt i bostadsproduktionen under senare år\r\när emellertid små och billiga lägenheter. En inriktning på mindre\r\nlägenheter ger också bättre möjlighet till en snabb ökning av antalet\r\nnyproducerade lägenheter. Det bör också påpekas att en ökning av en\r\nviss typ av bostäder genom flyttkedjor också påverkar utbudet av andra\r\nbostadstyper. Vidare vill utskottet erinra om att den föreslagna\r\nstödkonstruktionen medger att stöd utöver det generella räntestödet\r\nkan utgå även för större lägenheter i samma projekt genom det\r\nbefintliga investeringsbidraget. Det är enligt utskottets mening\r\nangeläget att efterstäva en varierad sammansättning av\r\nlägenhetsstorlekarna i nya bostadsområden, inte minst för att\r\nförebygga de problem som kan uppkomma med en ensidig\r\nhushållssammansättning.\r\nI motion 2002/03:Bo9 (s) förordas en annan geografisk avgränsning av\r\nde områden där stimulansen skall kunna utgå. I stället för\r\npropositionens förslag att stimulansen skall inriktas på hyresbostäder\r\ni tillväxtområden med bostadsbrist eller nya studentbostäder på eller\r\ni anslutning till orter där det finns universitet eller högskola anser\r\nmotionären att stimulansen skall kopplas till lokala\r\narbetsmarknadsområden. Förslaget motiveras med att en sådan\r\nutgångspunkt ger möjlighet till en helhetssyn på de regionala\r\nförhållandena. Utskottet vill i denna fråga hänvisa till att även\r\nregeringens förslag lämnar utrymme för en anpassning av\r\nområdesavgränsningen utifrån en regional bedömning av var behovet av\r\nstimulans föreligger. Regeringen framhåller att respektive\r\nlänsstyrelse måste göra en samlad bedömning av den ekonomiska\r\nsituationen i regionen, kommunen och kommundelen,\r\nbefolkningsutvecklingen, antalet outhyrda eller osålda bostäder,\r\nprisutvecklingen, m.m. Länsstyrelserna skall också kunna samråda med\r\nandra statliga organ i frågan. Boverket kommer att få regeringens\r\nbemyndigande att utfärda anvisningar för tillämpningen av\r\nbestämmelserna om stimulansens geografiska avgränsning.\r\nUtskottet vill även ta upp regeringens bedömning att bostäder som\r\nbyggs med stöd av investeringsstimulansen bör förmedlas genom den\r\nkommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen. Det bör\r\ni detta sammanhang erinras om att lagen (2000:1383) om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar ställer krav på att en kommun skall anordna\r\nbostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. I\r\nförarbetena till denna lag (prop. 2001/02:26) konstaterades att\r\nbehovet av en bostadsförmedling sannolikt kommer vara störst på\r\nbristorterna. Det kan mot denna bakgrund förutsättas att de kommuner\r\ndär den nya investeringsstimulansen till hyresbostäder skall kunna\r\nutgå, dvs. kommuner där bostadsbrist föreligger, beaktar de krav som\r\nställs genom den aktuella lagen på inrättande av bostadsförmedling.\r\nUtskottet vill också erinra om att lagen ger regeringen möjlighet att\r\nförelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling.\r\nFlera av de förutsättningar som föreslås gälla för den nya\r\ninvesteringsstimulansen kommer att ges en närmare precisering i\r\narbetet med förordning och föreskrifter. Samtidigt är det rimligt att\r\nförordningen lämnar ett visst utrymme för länsstyrelserna att göra en\r\nhelhetsbedömning i det enskilda ärendet.\r\nUtskottet kan inte dela den kritik som förs fram i flera motioner och\r\nsom innebär att flera oklara och krångliga förutsättningar och villkor\r\nkommer att gälla för stimulansen. Det får förutsättas att regeringen\r\noch de berörda myndigheterna i det forsatta arbetet utformar\r\nregelsystemet på ett tydligt och enhetligt sätt. Regeringen aviserar\r\nockså att en utvärdering kommer att göras av den nya stimulansen,\r\nbl.a. i fråga om förutsättningarna för den praktiska handläggningen av\r\nstödet.\r\nBostadsutskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot de\r\nprincipiella förutsättningar för stimulansen som redovisas i\r\npropositionen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också helt\r\nkort kommentera två skrivelser som inkommit under beredningen av detta\r\närende och som tar upp vissa frågor om stödets inriktning.\r\nDet gäller dels en skrivelse från fastighetsbolaget Duvkullen om\r\nmöjligheten att erhålla stöd för ombyggnad av vindar i\r\nbostadsfastigheter så att nya lägenheter skapas, dels en skrivelse\r\nfrån Svenska Studentbostadsföreningen angående de villkor som är\r\navsedda att tillämpas för stöd till byggande av studentbostäder.\r\nBostadsutskottet vill inte utesluta att vissa av de frågor som väcks i\r\ndessa skrivelser, liksom frågor som framförts i andra sammanhang, bör\r\nföranleda fortsatta överväganden om den närmare utformningen av de\r\nförutsättningar som bör gälla för att fastighetsägare skall kunna ta\r\ndel av den nya investeringsstimulansen. Däremot är utskottet inte\r\nberett att i detta sammanhang föreslå förändrade villkor i förhållande\r\ntill dem regeringen förordat. Villkoren för stödet kan bl.a. behöva\r\nstämmas av mot förutsättningarna för byggandet i andra avseenden.\r\nSkulle sådana överväganden leda fram till behov av reviderade\r\nstödvillkor som förutsätter riksdagens godkännande får regeringen\r\nåterkomma med förslag om detta.\r\nBeredningen av ärendet\r\nVissa frågor av beredningskaraktär eller av mer principiell natur har\r\nuppkommit i samband med utskottets behandling av den aktuella\r\npropositionen. Det gäller dels regeringens förslag att den nya lagen\r\nom kreditering av investeringsstimulansen direkt till en\r\nfastighetsägares skattekonto skall träda i kraft den dag regeringen\r\nbestämmer, dels frågan om huruvida systemet med kreditering på\r\nskattekonto är förenligt med budgetlagen. Dessutom har förslag lämnats\r\nom att ett sista datum för utbetalande av stödet bör fastställas.\r\nFrågan om regeringsförslagets förenlighet med budgetlagen har, som\r\nframgått ovan, tagits upp i finansutskottets yttrande till\r\nbostadsutskottet. Finansutskottet framhåller att mer preciserade\r\nregler som ger ledning för budgetlagens tolkning i det aktuella\r\nhänseendet inte föreligger. Tolkningen formas i stället av den praxis\r\nsom etableras av riksdagens beslut. Utskottet hänvisar till att en\r\nmotsvarande ordning tidigare med brett stöd godkänts av riksdagen och\r\nser ingen anledning att nu göra en annan tolkning av lagen.\r\nFinansutskottet har således inga invändningar mot den utformning av\r\nstödet som regeringen föreslår.\r\nDen aktualiserade frågan om den budgetmässiga hanteringen av förslagen\r\ni propositionen och hur budgetlagen skall tolkas vad gäller systemet\r\nmed kreditering av skattekonto får främst anses ligga inom\r\nfinansutskottets kompetensområde. Bostadsutskottet ser inga skäl att\r\ngöra en annorlunda bedömning än finansutskottet i denna fråga.\r\nDen andra fråga som finansutskottet tar upp i sitt yttrande gäller\r\nslutdatum för utbetalning av stödet. Utskottet konstaterar att\r\nregeringen beräknar att stödet kommer att utgå under åren 2004-2008\r\noch endast ha marginell inverkan på statsbudgeten det sista året. För\r\natt säkerställa att någon belastning på statsbudgeten inte uppkommer\r\nefter 2008 förordar finansutskottet att riksdagen fastställer ett\r\nslutdatum, förslagsvis den 31 december 2008, för utbetalande av\r\nstödet.\r\nBostadsutskottet kan instämma i att det finns behov att säkerställa\r\natt utbetalningarna av stödet inte drar ut på tiden. Den av\r\nfinansutskottet förordade ordningen kan emellertid medföra vissa\r\nproblem. Avsikten är att den nya stimulansen skall kunna samordnas med\r\ndet befintliga investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som\r\nupplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Detta innebär att\r\näven vissa villkor för ansökan om respektive utbetalning av stöd kan\r\nbehöva samordnas. För det befintliga investeringsbidraget gäller att\r\nprojektet skall färdigställas senast två år från dagen för\r\npåbörjandet. Bidrag betalas ut efter särskild ansökan sedan projektet\r\nhar färdigställts. Sådan ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen\r\nsenast sex månader efter färdigställandet. Utskottet har erfarit att\r\nregeringen avser att föreskriva motsvarande villkor i förordningen för\r\nden nya stimulansen. Med den avsedda lösningen med ett sista datum för\r\nansökan om utbetalning av stödet uppnås i princip samma resultat som\r\nfinansutskottet förordat, nämligen att begränsa tidsperioden för\r\nutbetalning av stödet. De tidsgränser som avses gälla för\r\nfärdigställande av projektet respektive ansökan om utbetalning innebär\r\nemellertid att det inte kan uteslutas att stimulansen i begränsad\r\nutsträckning påverkar även statsbudgeten för 2009. Ett sista datum för\r\nutbetalande av stödet enligt finansutskottets förslag bör därför\r\nenligt bostadsutskottets mening inte nu fastställas genom ett\r\nriksdagsbeslut.\r\nVad gäller förslaget om att riksdagen skall anta ett lagförslag med\r\nett obestämt ikraftträdande, dvs. med ikraftträdande den dag\r\nregeringen bestämmer, kan det konstateras att denna ordning har\r\ntillämpats vid ett flertal tidigare tillfällen.\r\nKonstitutionsutskottet har senast våren 2002 redovisat sin inställning\r\navseende ett regeringsförslag om ett obestämt ikraftträdande av vissa\r\nlagar inom skatteområdet (yttr. 2001/02:KU4y). I detta yttrande anförs\r\nbl.a. att ett obestämt ikraftträdande inte är tillfredsställande ur\r\ninformationssynpunkt. Konstitutionsutskottet framhåller att det är\r\nangeläget att möjligheten att bemyndiga regeringen att bestämma dagen\r\nför lagens ikraftträdande används restriktivt och inte tillämpas annat\r\nän i undantagsfall. Motiven för det obestämda ikraftträdandet bör i\r\ndessa fall noga anges i förarbetena. I det aktuella yttrandet överlät\r\nkonstitutionsutskottet avslutningsvis till skatteutskottet att avgöra\r\nom de skäl som åberopats var så starka att de motiverade det begärda\r\nbemyndigandet.\r\nEnligt bostadsutskottets mening bör som huvudprincip vid all\r\nlagstiftning gälla att ett obestämt ikraftträdande bör undvikas.\r\nHuvudprincipen bör endast frångås om godtagbara skäl för detta kan\r\nåberopas. Regeringen har vad gäller det nu aktuella lagförslaget\r\nlämnat en utförlig redovisning av skälen för den föreslagna ordningen.\r\nI propositionen anförs följande i denna fråga.\r\nRegeringen avser att fatta beslut om att förordningen om den nya\r\ninvesteringsstimulansen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Förslagen\r\ni denna proposition har dock anmälts till Europeiska kommissionen för\r\ngodkännande i enlighet med EG-fördragets artikel 88.3. Ett sådant\r\ngodkännande måste erhållas innan reglerna kan träda i kraft.\r\nGodkännande förutsätts kunna ske i sådan tid att såväl lagen om\r\nkreditering på skattekontot som den tänkta förordningen kan träda i\r\nkraft vid nämnda tidpunkt. Det går dock inte att med säkerhet ange när\r\nett godkännande kan föreligga. Det finns en risk för att ett\r\ngodkännande lämnas senare än riksdagens beslut och att den föreslagna\r\nikraftträdandetidpunkten inte kan hållas. Detta innebär att det inte\r\ngår att säkert ange en tidpunkt för när den föreslagna lagen om\r\nkreditering skall träda i kraft.\r\nDå det är fråga om en tillfällig och tidsbegränsad stimulans som\r\nadministrativt i hög grad kommer att samordnas med nuvarande\r\ninvesteringsbidrag är det angeläget att lagen kan träda i kraft så\r\nsnart som möjligt efter det att kommissionen gett sitt godkännande.\r\nMed hänsyn till detta är det lämpligast att i lagen bemyndiga\r\nregeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet.\r\nTidpunkten för ikraftträdandet får dock endast betydelse för det datum\r\ndå kreditering på skattekontot tidigast kan ske.\r\nEnligt bostadsutskottets bedömning får de av regeringen angivna skälen\r\nför den föreslagna ordningen i frågan om ikraftträdandet anses vara\r\ngodtagbara.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda om behovet av en\r\ninvesteringsstimulans, förutsättningarna för stödet samt beredningen\r\nav ärendet anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag\r\ntill lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för\r\nbyggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänna den\r\nföreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder. Motionerna 2002/03:Bo9 (s),\r\n2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12\r\n(kd) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 avstyrks.\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nändrade momsregler för byggande. Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp),\r\n4 (kd) och 5 (c).\r\nandra skatteåtgärder för bostäder. Jämför reservationerna 6 (m), 7\r\n(fp), 8 (kd) och 9 (c).\r\növriga byggstimulerande åtgärder. Jämför reservationerna 10 (m), 11\r\n(kd) och 12 (c).\r\nJämför även särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, c).\r\nI motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 som yrkar avslag på propositionen i\r\ndess helhet läggs även fram ett antal yrkanden som närmast får ses som\r\nalternativa åtgärder för att stimulera byggandet av bostäder.\r\nUtskottet behandlar först de förslag som är inriktade på momsregler\r\nför byggandet, därefter andra skatteåtgärder för bostäder och\r\navslutningsvis övriga förslag om byggstimulerande åtgärder.\r\nÄndrade momsregler för byggande\r\nI motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 2 föreslås att en utvärdering skall\r\ngenomföras av den höjning av byggmomsen som genomfördes i samband med\r\n1990 års skattereform. Motionärerna anser att denna momshöjning fick\r\nnegativa konsekvenser för bygg- och bostadsmarknaden.\r\nRegeringen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 3 inom EU verka\r\nför att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. I motionen\r\nkonstateras att de nuvarande EU-reglerna medför svårigheter att införa\r\nen lägre moms på byggandet. I avvaktan på en ändring av dessa regler\r\nbör det enligt motionens yrkande 4 införas en skattereduktion vid\r\nnyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms.\r\nMotionärerna framhåller att denna reduktion bör ses som en del av\r\nskattesystemet och inte som ett riktat bidrag till byggsektorn.\r\nI motion 2002/03:Bo13 (fp) anförs att Folkpartiets ståndpunkt är att\r\nmervärdesskatten inte skall användas i konsumtions- och\r\nproduktionsstimulerande syften utan vara så generell som möjligt. En\r\ngenerell skattenivå skulle möjliggöra en sänkning till 20-21 %. Mot\r\ndenna bakgrund föreslås i motionens yrkande 2 att riksdagen skall\r\nanmoda regeringen att påskynda den pågående översynen av reglerna om\r\nreducerade mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141).\r\nFlertalet av de förslag som är inriktade på olika skatteåtgärder har\r\ntidigare under riksmötet behandlats och avstyrkts av skatteutskottet\r\neller finansutskottet samt avslagits av riksdagen. Bostadsutskottet\r\nkan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen inte i\r\nsig ger skäl till något ändrat ställningstagande i dessa frågor.\r\nUtskottet har därför inte för avsikt att i detta sammanhang ånyo\r\nredovisa mer utförliga motiveringar för ett avslag utan hänvisar i\r\nförsta hand till tidigare ställningstaganden från de utskott som har\r\ndet primära beredningsansvaret för skattefrågorna.\r\nVad gäller förslagen om ändrade momsregler för byggande togs dessa\r\nsenast upp i skatteutskottets betänkande 2002/03:SkU10.\r\nSkatteutskottet hänvisade bl.a. till den pågående översynen av\r\nreglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. Regeringen tillsatte\r\ndenna utredning i slutet av 2002. Enligt utredningens direktiv skall\r\nett delbetänkande redovisas i början av år 2004 och ett slutbetänkande\r\nsenast den 1 februari 2005. Bostadsutskottet förutsätter att dessa\r\ntidgränser har bestämts med utgångspunkt i utredningsuppdragets\r\nomfattning och inriktning. Utskottet ser därför inte skäl att\r\ntillstyrka förslaget i motion 2002/03:Bo13 (fp).\r\nBostadsutskottet avstyrker även de övriga förslagen om ändrade\r\nmomsregler för byggande m.m. Det kan från ett bostadspolitiskt\r\nperspektiv framstå som svårförståeligt att samtidigt framhålla de\r\nnegativa konsekvenserna av den nuvarande nivån för byggmomsen och\r\navstyrka ett förslag som i praktiken motsvarar sänkning av skattenivån\r\ntill 6 %. Det förslag som läggs fram i motion 2002/03:Bo10 (c) om en\r\nutvärdering av byggmomsförändring i 1990 års skattereform framstår\r\nknappast som ett meningsfullt alternativ. Förslaget i motion\r\n2002/03:Bo12 (kd) om en skattereduktion motsvarande halverad byggmoms\r\nskulle innebära en till storleken betydligt mindre stimulans av\r\nbostadsbyggandet än det aktuella regeringsförslaget.\r\nAndra skatteåtgärder för bostäder\r\nUnder denna rubrik tar utskottet upp motionsförslag om\r\nfastighetsskatt, skatt på fastighetsförvaltning och på uthyrning av\r\nprivatbostad samt förslag om generella skattesänkningar.\r\nI motion 2002/03:Bo10 (c) anförs med hänvisning till att en sänkt\r\nbyggmoms sannolikt inte kan uppnås på kort sikt att andra åtgärder bör\r\nvidtas för att sänka bygg- och boendekostnaderna via beskattningen.\r\nMotionärerna föreslår att fastighetsskatten för hyreshus och\r\nuttagsskatten på fastighetsförvaltning i egen regi bör slopas (yrkande\r\n3 respektive 4).\r\nEnligt motion 2002/03:Bo11 (m) kan riktade bidrag av den typ som nu är\r\naktuell ifrågasättas ur ett principiellt perspektiv. I stället för ett\r\nriktat bidrag bör regeringen återkomma med förslag om generella\r\nskattesänkningar i syfte att öka nyproduktionen av bostäder (yrkande\r\n2). Vidare föreslås att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av\r\nstadigvarande del av privatbostad höjs (yrkande 4). Enligt motionen\r\nkommer en möjlighet till skattefri uthyrning att kraftigt öka antalet\r\ntillgängliga bostäder för unga.\r\nFastighetsskatten bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5\r\navskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle\r\nenligt motionärerna ge betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet\r\ni hyresfastigheter.\r\nÄven i dessa frågor har de utskott som har det primära\r\nberedningsansvaret för skattefrågor avstyrkt motsvarande förslag under\r\ninnevarande riksmöte. Motsvarande förslag om fastighetsskatt\r\navstyrktes således av skatteutskottet senast i betänkande\r\n2002/03:SkU9. Skatteutskottet avstyrkte vidare förslag om helt eller\r\ndelvis skattefri uthyrning av privatbostad i betänkande 2002/03:SkU7.\r\nFörslag om slopad uttagsskatt på fastighetsförvaltning avstyrktes av\r\nfinansutskottet i betänkande 2002/03:FiU1. Bostadsutskottet anser inte\r\natt den nu aktuella propositionen ger skäl till annan bedömning av\r\nmotionsförslagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker också förslaget i\r\nmotion 2002/03:Bo11 (m) om en begäran om förslag till generella\r\nskattesänkningar.\r\nÖvriga byggstimulerande åtgärder\r\nEtt reformerat bruksvärdessystem skulle enligt motion 2002/03:Bo10 (c)\r\nunderlätta produktionen av hyreshus. Motionärerna anser bl.a. att\r\nnyproduktionen bör undantas från systemets regler. Riksdagen bör\r\nenligt motionens yrkande 5 begära att regeringen utarbetar förslag om\r\nökad flexibilitet i bruksvärdessystemet.\r\nEnligt motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av färre\r\nregler, ökad konkurrens och förenklad planhantering i syfte att öka\r\nproduktionen av bostäder. Motionärerna anser bl.a. att möjligheterna\r\natt överklaga detaljplaner och bygglov bör begränsas samt att\r\nKonkurrensverket bör ges en starkare ställning.\r\nRiksdagen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 begära att\r\nregeringen vidtar åtgärder för att förbättra studenternas\r\nbostadssituation. Enligt motionen bör bl.a. tilldelningen av nya\r\nstudieplatser ske med beaktande av bostadsmöjligheterna,\r\nskattereglerna för uthyrning av del av bostad ändras och vissa\r\nakutlösningar som användning av mobila bostäder utformas.\r\nFörslag som i huvudsak motsvarar de tre aktuella yrkandena om olika\r\nbyggstimulerande åtgärder har tidigare behandlats av bostadsutskottet\r\noch avslagits av riksdagen.\r\nFrågor om ett reformerat bruksvärdessystem behandlade utskottet senast\r\ni betänkande 2002/03:BoU7. Utskottet hänvisade då till en\r\ntrepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna\r\nSverige och SABO om reformerad hyressättning samt regeringens planer\r\npå att tillsätta en utredning med utgångspunkt i denna\r\növerenskommelse. Regeringen har därefter den 16 april i år fattat\r\nbeslut om direktiven för denna utredning (dir. 2003:52). Något\r\ntillkännagivande i enlighet med motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 är\r\nsåledes inte erforderligt.\r\nDe relativt allmänt inriktade förslagen i motion 2002/03:Bo11 (m)\r\nyrkande 3 har behandlats av utskottet och avstyrkts av riksdagen i\r\nolika sammanhang under innevarande riksmöte. Utskottet kan bl.a.\r\nhänvisa till betänkande 2002/03:BoU4 där frågor om planprocessen\r\nbehandlades. Ett flertal förslag i dessa frågor avstyrktes med\r\nhänvisning till det inom PBL-kommittén pågående arbetet med en översyn\r\nav plan- och bygglagen.\r\nDe frågor om studenternas bostadssituation som tas upp i motion\r\n2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 behandlades av utskottet i betänkande\r\n2002/03:BoU1. I detta betänkande hänvisade utskottet bl.a. till att\r\nregeringen klargjort att tilldelningen av nya högskoleplatser i\r\nfortsättningen skall kopplas till krav på kommunerna att\r\ntillhandahålla bostäder för studenterna. Det bör också erinras om att\r\ndet nu aktuella förslaget om en ny investeringsstimulans kommer att\r\ninnebära att stödet för produktion av nya studentbostäder förbättras.\r\nSammanfattningsvis kan konstateras att inte heller i fråga om\r\nmotionsförslagen om byggstimulerande åtgärder ger det nu aktuella\r\närendet anledning för utskottet att ompröva sina tidigare, mer\r\nutförligt redovisade, ställningstaganden. Motionerna 2002/03:Bo10 (c)\r\nyrkande 5, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 och 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6\r\navstyrks således.
\r\nReservationer\r\n\r\n1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\n av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),\r\nNina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor\r\nStenmark (c) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om\r\nkreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner inte den\r\nföreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11\r\nyrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1\r\noch avslår proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och motion\r\n2002/03:Bo9.\r\nStällningstagande\r\nDet råder i dag en stark obalans på den svenska bostadsmarknaden. På\r\nmånga orter svarar utbudet inte alls mot efterfrågan. Obalansen slår\r\nåt båda hållen med bostadsöverskott i vissa delar av landet och en\r\nomfattande bostadsbrist i storstäderna och på många andra orter.\r\nEfter en lång rad år med en otillräcklig bostadsproduktion satte\r\nregeringen i höstas upp ett mål om en produktionsnivå om 30 000\r\nlägenheter per år under en fyraårsperiod samtidigt som planerna på ett\r\nnytt bidrag aviserades. Det kan emellertid konstateras att regeringen\r\nslagit in på helt fel väg om målet är att förbättra förutsättningarna\r\nför bostadsproduktionen. Genom sitt agerande har regeringen bidragit\r\ntill att bostadsbyggandet under det senaste halvåret stagnerat i\r\navvaktan på vilka åtgärder som skall presenteras. Trots den mycket\r\nomfattande remisskritiken mot det tidigare presenterade förslaget i en\r\npromemoria från Finansdepartementet återkommer regeringen nu med ett i\r\nhuvudsak oförändrat förslag.\r\nI den aktuella propositionen läggs fram förslag om ett nytt riktat och\r\ntidsbegränsat bidrag som sägs syfta till att öka bostadsproduktionen\r\npå orter med bostadsbrist. Vad regeringen inte tycks ha insett är att\r\ndenna typ av åtgärder inte utgör en lösning på problemen. Det är\r\nsnarare så att riktade och tidsbegränsade insatser från statens sida\r\nbidragit till den nuvarande obalansen på bostadsmarknaden. Bygg- och\r\nbostadssektorn har under en lång period starkt vänt sig mot de\r\nständigt förändrade villkoren för bostadsproduktionen och i stället\r\nefterfrågat långsiktigt hållbara regler och förutsägbara villkor för\r\nsektorn. Det är nu hög tid för riksdag och regering att svara upp mot\r\ndenna begäran.\r\nI de aktuella motionerna från m, fp, kd och c framförs en rad\r\ninvändningar mot regeringens förslag och motiv för riksdagen att avslå\r\npropositionen i dess helhet. Dessa invändningar av både principiell\r\noch mer sakinriktad natur sammanfaller i stor utsträckning. Här skall\r\nendast kortfattat sammanfattas några av dessa tungt vägande argument.\r\nDe tyngsta argumenten handlar om behovet av långsiktigt förutsägbara\r\noch generella spelregler för bostadssektorn. Våra partier har i andra\r\nsammanhang lagt fram ett flertal förslag med denna inriktning. Det\r\nhandlar här om ett brett spektrum av åtgärder inom bl.a. skatteområdet\r\nför att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för\r\nbostadsförvaltning. Det handlar också om att i flera avseenden\r\nreformera de detaljerade regelsystem som i dag styr byggande och\r\nförvaltning av bostäder. Vi har under flera år bl.a. förespråkat\r\nförändringar inom bruksvärdessystemet för att ge bättre\r\nförutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Det kan nu\r\nkonstateras att parterna på hyresmarknaden, trots ett tidigare\r\nmotstånd från regeringspartiet, nu enats om att åtgärder med denna\r\ninriktning är nödvändiga om inte hyresrätten på sikt skall försvinna\r\nsom upplåtelseform.\r\nVårt motstånd mot att införa nya riktade bidrag har också sin grund i\r\natt denna typ av åtgärder alltid får en styrande inverkan på vilken\r\ntyp av bostäder som produceras. Staten ställer upp en rad villkor om\r\nbostadens upplåtelseform, utformning och storlek. Vi anser att det\r\nsjälvklart i stället är bostadskonsumenternas egen efterfrågan som\r\nskall tillåtas slå igenom. Endast med denna utgångspunkt kan man på\r\nsikt uppnå en bostadsmarknad i balans.\r\nDen nu aktuella propositionen visar upp ett brett spektrum av\r\nsamtidigt detaljerade och otydligt formulerade förutsättningar som\r\nskall gälla för att man skall komma i fråga för det nya bidraget. En\r\nomfattande kritik har också framkommit från bostadsmarknadens parter\r\nmot dessa villkor.\r\nEndast smålägenheter skall kunna få fullt stöd trots att Boverket bara\r\nnågra dagar efter det att propositionen presenterades gick ut med ett\r\npressmeddelande om att bristen på större lägenheter nu är lika\r\nallvarlig. Krav på en högsta hyresnivå föreslås gälla trots att\r\nregeringen i propositionen inte lyckas förklara hur detta krav står i\r\növerensstämmelse med reglerna i bruksvärdessystemet. I stället \"utgår\r\nregeringen från att parterna på hyresmarknaden kommer att hantera den\r\nnu diskuterade problematiken på ett lämpligt sätt\". Den geografiska\r\navgränsningen av områden där bidrag kan utgå är ytterst oklart\r\nformulerad. De enskilda länsstyrelserna förutsätts göra denna\r\navgränsning utifrån \"en samlad bedömning av den ekonomiska situationen\r\ni regionen, kommunen och kommundelen, befolkningsutvecklingen, antalet\r\nouthyrda eller osålda bostäder, prisutveckling m.m.\". Ett krav på\r\nhållbart byggande och boende föreslås kopplas till bidragsgivningen\r\ninnebärande att en miljöplan och en kostnadsanalys baserad på\r\nlivscykelbedömningar skall redovisas. Till viss del anger emellertid\r\nregeringen att dessa krav i ett inledande skede \"får tolkas som en\r\nmålsättning\".\r\nListan på oklara och krångliga bidragsvillkor skulle kunna göras\r\nbetydligt längre. Osäkerheten om de sammantagna bidragvillkoren kommer\r\ndessutom att flerfaldigas eftersom ett och samma projekt i\r\nfortsättningen förutsätts kunna få stöd enligt tre olika regelsystem,\r\ndvs. räntestöd enligt förordningen om statlig\r\nbostadsbyggnadssubvention, det befintliga statliga\r\ninvesteringsbidraget för nybyggnad av bostäder som upplåts med\r\nhyresrätt i områden med bostadsbrist samt det nu föreslagna systemet\r\nmed bidrag i form av kreditering på skattekonto. Detta är regeringens\r\nsvar på bostadssektorns begäran om enkla och långsiktigt hållbara\r\nspelregler.\r\nVi har under beredningen av detta ärende kunnat konstatera att ett\r\nflertal företrädare för olika delar av bygg- och bostadssektorn\r\nreagerat starkt mot den föreslagna stödformen. Här skall endast nämnas\r\nde reaktioner som inkommit till utskottet från Svenska\r\nStudentbostadsföreningen som konstaterar att regeringens förslag inte\r\nkommer att medföra någon stimulans till byggandet av studentbostäder.\r\nFörslagen anses snarare leda till en stagnation av nyproduktionen.\r\nSammanfattningsvis anser vi att riksdagen helt bör avslå regeringens\r\nproposition samt tillkännage för regeringen vad som ovan anförts.\r\nDetta innebär samtidigt ett bifall till motionerna 2002/03:Bo10 (c)\r\nyrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 1\r\noch 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 och ett avslag på motion\r\n2002/03:Bo9 (s).\r\n\r\n2. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 - motiveringen (m)\r\n av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)\r\noch Peter Danielsson (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de aktuella motionsförslagen om ändrade momsregler för\r\nbyggande m.m. bör avslås av riksdagen. Förslag med denna inriktning\r\nbör i stället beredas i sitt skattepolitiska sammanhang.\r\n\r\n3. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (fp)\r\n av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo13 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo12\r\nyrkandena 3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nVi har ovan avvisat regeringens förslag om ett riktat bidrag som skall\r\nefterlikna en sänkt mervärdesskatt på byggande. Folkpartiet\r\nliberalernas principiella ståndpunkt är att mervärdesskatten inte\r\nskall användas i konsumtions- eller produktionsstimulerande syften\r\nutan vara så generell som möjligt. De många undantag från\r\nnormalskattesatsen som införts under senare år urholkar skattebasen\r\noch har lett till snedvridningar i konsumtion och produktion. Dessutom\r\nstyrs människors konsumtion efter statsmakternas politiska\r\nprioriteringar. Undantagen från normalskattesatsen har nu en sådan\r\nomfattning att den generella skattesatsen skulle kunna sänkas till 20-\r\n21 % om alla särregler togs bort. Vi vill därför betona vikten av att\r\nden av riksdagen initierade översynen av reglerna om reducerade\r\nmervärdesskattesatser m.m. påskyndas så att vägen mot en enhetlig moms\r\nånyo kan inledas.\r\nEn generell sänkning av mervärdesskatten skulle avsevärt sänka\r\nkostnaderna för byggande och boende utan de negativa konsekvenser som\r\nolika riktade bidrag alltid medför. Den skulle därför innebära ett\r\nviktigt steg på vägen mot en bostadspolitik där bostadskonsumenternas\r\negna önskemål blir styrande för vad som byggs.\r\nVi anser mot denna bakgrund att riksdagen skall bifalla förslaget i\r\nmotion 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 2 om att regeringen påskyndar\r\növersynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser i syfte att\r\nlägga fram förslag om en enhetlig och sänkt mervärdesskatt. Övriga\r\nmotionsförslag i detta avsnitt avstyrks.\r\n\r\n4. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (kd)\r\n av Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkandena\r\n3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo13\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nBostäder beskattas både som konsumtion och kapital. Detta sker inte\r\nför någon annan vara eller tjänst, och det strider helt mot\r\nprinciperna för skattesystemets uppbyggnad. Effekterna av detta är att\r\növer 60 % av kostnaderna för en ny bostad är skatter när full\r\nfastighetsskatt börjar betalas. Skattetrycket på bostadsbyggande och\r\nbostadsinnehav måste sänkas för att främja nyproduktionen. Byggmomsen\r\nbör därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. Därutöver bör\r\nfastighetsskatten avskaffas.\r\nEG-lagstiftningen på skatteområdet medför svårigheter att införa en\r\nlägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen\r\nagerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra\r\nvaror. Tills vidare bör skattesänkningen på byggandet åstadkommas\r\ngenom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en\r\nskattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.\r\n10 % av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle, till skillnad\r\nfrån regeringens förslag om en riktad investeringsstimulans, fungera\r\npå samma sätt som sänkt moms. Den skulle således gälla all\r\nnyproduktion av flerbostadshus, vara utan tidsbegränsning samt kunna\r\nhanteras obyråkratiskt och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej.\r\nSkattereduktionen skulle med denna inriktning vara en del av\r\nskattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till\r\nbyggsektorn.\r\nKristdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit en sådan\r\nminskad skatt motsvarande en halverad byggmoms. Helårseffekten för\r\n2003 av den föreslagna skattereduktionen beräknades i höstas till 1,9\r\nmiljarder kronor. För 2004 beräknades den till 2,1 miljarder kronor.\r\nDet jag nu anfört om ändrade momsregler för byggande bör riksdagen med\r\nbifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 3 och 4 tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden som behandlats i\r\ndetta avsnitt avstyrks.\r\n\r\n5. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (c)\r\n av Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFram till 1971 var bostadsbyggande helt momsbefriat. Därefter införde\r\nregeringen byggmoms på 12,5 % som sedan fördubblades till 25 % i och\r\nmed 1990-talets skattereform. Detta skedde under kraftiga protester\r\nfrån byggbranschen och hyresgäströrelsen som inte trodde att det\r\ninvesteringsbidrag som i stället infördes skulle kunna kompensera de\r\nväsentligt förhöjda kostnader som denna momshöjning innebar.\r\nUtvecklingen visade att de fick rätt.\r\nNu har även regeringen insett de negativa konsekvenser för bygg- och\r\nbostadsmarknaden som momshöjningen orsakade. Regeringen drar\r\nemellertid helt fel slutsats om nödvändiga åtgärder när den ånyo\r\nföreslår ett riktat investeringsbidrag som kompensation. I stället\r\nborde regeringen inledningsvis låta genomföra en generell utvärdering\r\nav den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års\r\nskattereform. Därefter finns ett bättre underlag för vidare\r\nställningstaganden om vilka åtgärder som bör vidtas för att mildra de\r\nnegativa effekterna av dagens höga byggmoms.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10\r\n(c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga\r\nmotionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.\r\n\r\n6. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (m)\r\n av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)\r\noch Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkandena\r\n2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och\r\n2002/03:Bo12 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nDecennier av regleringar och subventioner har resulterat i en icke\r\nfungerande bostadsmarknad för hyresrätter. Varje nyinrättat stöd\r\ntenderar att snarast förvärra situationen. Vad som i stället krävs är\r\navregleringar och skattesänkningar som ger förutsättningar för en\r\nfungerande bostadsmarknad där människors efterfrågan blir styrande.\r\nModerata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen lagt fram\r\nförslag med denna inriktning. Vi har för avsikt att utveckla dessa\r\nförslag och återkomma i ett sammanhang som ger tillfälle till en mer\r\nsammanhållen beredning av de skatte- respektive bostadspolitiska\r\nfrågorna. Vi anser emellertid att riksdagen bör ta detta tillfälle i\r\nakt att framhålla för regeringen att den i stället för nya förslag om\r\nriktade bidrag bör återkomma med förslag om generella skattesänkningar\r\nsom kan förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Även\r\nregeringens förslag avseende studentbostäder bör föranleda ett\r\nuttalande från riksdagen.\r\nBostadssituationen för många studenter är besvärlig, och då framför\r\nallt i de större universitetsstäderna Stockholm, Uppsala och Lund.\r\nBostadsbristen har blivit ett hot mot valfriheten och i förlängningen\r\näven mot tillväxten. Det är därför av yttersta vikt att åtgärder\r\nvidtas så att studentbostäder omedelbart kan erbjudas landets\r\nbostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många bostäder är\r\natt göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin\r\nprivata bostad. Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är\r\ndock ett hinder för detta. I princip skall alla hyresintäkter\r\nbeskattas, och många drar sig för det extra besvär det innebär att\r\nhyra ut.\r\nMed en skattelagstiftning som gör det mer intressant att hyra ut\r\nprivatbostäder skulle många fler erbjuda bostäder åt studenter. Enligt\r\nen undersökning som Stockholms Handelskammare låtit genomföra kan\r\nandelen stockholmare som hyr ut privatbostäder öka från dagens 2 %\r\ntill 9 %. Uppskattningsvis kan således 55 000 stockholmare tänka sig\r\natt hyra ut delar av sin bostad, om det vore mer ekonomiskt\r\nfördelaktigt.\r\nFör att underlätta för unga och studerande att få tag på en bostad bör\r\ngränsen för skattefri uthyrning av del i privatbostad höjas.\r\nRiksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m) yrkandena 2 och\r\n4 tillkännage det ovan anförda som sin mening. Förslag om\r\nfastighetsskatt bör beredas i annat sammanhang.\r\n\r\n7. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (fp)\r\n av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 4\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11\r\nyrkande 2 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen bör bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 4 om\r\nen höjd gräns vid uthyrning av del i stadigvarande privatbostad. Detta\r\nyrkande sammanfaller med förslag som tidigare framförts av\r\nFolkpartiet.\r\nEn ökad möjlighet till skattefrihet vid uthyrning av rum i\r\nprivatbostäder skulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt\r\nfler lagliga hyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av\r\ndet befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta\r\nbostadsbristen, inte minst för studenter.\r\nDe övriga aktuella förslagen om skatteåtgärder för bostäder avstyrks i\r\navvaktan på en mer sammanhållen beredning av frågor om fastighetsskatt\r\nm.m.\r\n\r\n8. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (kd)\r\n av Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 5\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo11\r\nyrkandena 2 och 4.\r\nStällningstagande\r\nUnder det senaste dryga decenniet har uttaget av fastighetsskatt\r\nstigit från 6 till 24 miljarder kronor om året. För flerbostadshusen\r\nuppgår fastighetsskatten under 2003 till 3,4 miljarder kronor.\r\nKristdemokraterna håller fast vid sitt tidigare framförda förslag om\r\natt fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas med en kommunal\r\nfastighetsavgift om maximalt 800 kr per lägenhet och år. Uttaget av\r\nskatt/avgift minskar med detta förslag med cirka 1,5 miljarder kronor\r\nper år för flerbostadshusen. Detta kommer framför allt de regioner\r\ntill godo där bostadsbrist råder, eftersom det är där taxeringsvärdena\r\nskenat i väg de senaste åren. En avskaffad fastighetsskatt skulle ge\r\nbetydligt bättre förutsättningar för lönsamhet i hyresfastigheter och\r\ndärmed öka intresset för nyproduktion av bostäder.\r\nRiksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5\r\ntillkännage för regeringen att fastighetsskatten skall avskaffas och\r\nersättas av en kommunal fastighetsavgift. Övriga motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n9. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (c)\r\n av Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkandena\r\n3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och\r\n2002/03:Bo12 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nSedan 1990-talets skattereform beskattas nya bostäder både som\r\nkonsumtion (genom moms) och kapital (genom fastighetsskatt). Detta har\r\nlett till ett överuttag av skatter inom bostadssektorn som i sin tur\r\nbidragit till dagens bostadsbrist. För att förändra dagens\r\nbostadssituation finns två alternativa lösningar inom skatteområdet.\r\nDen ena är att förändra reglerna för byggmoms. Problemet med denna\r\nlösning är att EG:s momsdirektiv i nuläget sannolikt hindrar en\r\nmomssänkning på detta område. Även om regeringen inom EU skulle agera\r\nför att på sikt åstadkomma en förändring av momsdirektivet skulle det\r\ninte hjälpa i den akuta situation med bostadsbrist som vi nu befinner\r\noss i.\r\nDen andra lösningen, som inte utesluter att regeringen samtidigt\r\nagerar i momsfrågan, är att sänka andra skatter som bidrar till de\r\nhöga bygg- och boendekostnaderna. Fastighetsskatten och uttagsskatten\r\npå fastighetsförvaltning omfattas inte av de begränsningar som EG-\r\nlagstiftningen lägger på den nationella utformningen av\r\nmervärdesskatten. Det är därför fullt möjligt att snabbt förbättra de\r\nlångsiktiga villkoren för boende och byggande genom åtgärder på dessa\r\nområden.\r\nJag anser att fastighetsskatten på hyreshus bör slopas. Uttagsskatten\r\npå fastighetsskötsel i egen regi bör omedelbart kunna avvecklas. Dessa\r\nbåda åtgärder skulle påtagligt öka intresset för nyproduktion av\r\nhyreslägenheter och därmed bidra till att motverka bostadsbristen.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10\r\n(c) yrkandena 3 och 4 tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nÖvriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.\r\n\r\n10. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (m)\r\n av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)\r\noch Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 3\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo12 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nI motion 2002/03:Bo11 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet\r\nmen det läggs också fram förslag om den huvudsakliga inriktningen av\r\nde åtgärder som måste vidtas i stället. Vi anser att riksdagen skall\r\nställa sig bakom motionens förslag om ett tillkännagivande om behovet\r\nav färre regler, ökad konkurrens och förenklad planprocess.\r\nFlera åtgärder måste vidtas för att skapa en fungerande\r\nbostadsmarknad. Det behövs generella skattesänkningar som gör det\r\nbilligare att bygga och bo. Kostnadsdrivande och fördyrande regler\r\nmåste avskaffas. Likaså måste åtgärder vidtas som leder till en ökad\r\nkonkurrens inom byggsektorn. Skattepolitiken måste utformas så att den\r\ninte missgynnar företagare som inte utnyttjar svartarbete. Samtidigt\r\nmåste politiken läggas om så att alla kortsiktiga, illa genomtänkta\r\noch snedvridande subventioner och bidrag inom bostadsområdet snarast\r\navvecklas.\r\nByggandet drabbas hårt av skattetrycket genom hög beskattning av\r\narbete, höga energiskatter och Europas högsta byggmoms. Vi vill sänka\r\ndet totala skattetrycket och successivt avveckla fastighetsskatten.\r\nFörändringar i dagens hyressättningssystem måste till för att det\r\nskall bli intressant att bygga och förvalta nya hyreslägenheter. En\r\ninvestering i ett hyreshus måste ge långsiktig avkastning. Regeringen\r\nmåste acceptera att bostadsföretag drivs med vinstsyfte i likhet med\r\nvad som gäller i andra branscher.\r\nI dag kan en detaljplan överklagas i tre instanser. Många\r\növerklaganden görs med syftet att fördröja en plan. Även själva\r\nbygglovet kan överklagas i ända upp till fyra instanser. Med dagens\r\nlagstiftning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i åratal\r\nmed höga kostnader, eller uteblivet bygge, som följd. Förenklingar i\r\nplan- och byggprocessen måste genomföras snarast. Naturligtvis skall\r\nrätten och möjligheten att överklaga både detaljplaner och bygglov\r\nkvarstå, men omfattningen i vilken man i dag kan överklaga måste\r\nbegränsas.\r\nKonkurrensen inom hela byggsektorn är bristfällig. Det gäller alla led\r\nfrån byggmaterialproducenter till totalentreprenörer. Många år av\r\nsubventionspolitik har reducerat förutsättningarna för fri konkurrens.\r\nDet krävs nu ett flertal åtgärder som kan skapa goda förutsättningar\r\nför alla att konkurrera på lika villkor. Bland dessa åtgärder kan\r\nnämnas att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning med ökad\r\nmöjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m)\r\nyrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån övriga\r\nmotionsyrkanden inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda\r\navstyrks de.\r\n\r\n11. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (kd)\r\n av Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 6\r\noch avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo11 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nBostadssituationen för studenter har under flera år varit bekymmersam\r\npå många universitets- och högskoleorter. De åtgärder som regeringen\r\nföreslagit för att förbättra situationen har emellertid varit\r\nkortsiktiga och otillräckliga. Regeringen har således vid upprepade\r\ntillfällen under de senaste åren ändrat villkoren för stödet till\r\nstudentbostadsbyggandet. Investeringsbidraget har avvecklats och\r\ndärefter förlängts och utökats. Ryckighet och kortsiktighet har blivit\r\nregel snarare än undantag i regeringens politik. Ett genomförande av\r\ndet nu aktuella förslaget skulle ånyo innebära att förutsättningarna\r\nför byggande av studentbostäder förändrades. I tidningsartiklar och i\r\nen skrivelse till bostadsutskottet har företrädare för\r\nstudentbostadsbolagen konstaterat att inte heller det nya förslaget\r\nger godtagbara förutsättningar för byggande av studentbostäder. Ett\r\ngenomförande av förslaget bedöms snarare leda till stagnation än\r\nnyproduktion.\r\nDet som nu krävs är att både staten och kommunerna tar sitt ansvar för\r\nbostadssituationen för högskolestudenterna. För statens del handlar\r\ndet främst om att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för\r\nallt byggande. Den viktigaste förutsättningen för att studenter skall\r\nkunna skaffa egna bostäder är en ökning av det totala\r\nbostadsbyggandet. Det är bristen på bostäder i samhället i stort som\r\nförsämrat studenters boendesituation. Det som måste till är därför ett\r\nbrett spektrum av åtgärder inriktade på bl.a. lindrad beskattning och\r\nett förenklat regelverk.\r\nEn åtgärd som mer direkt avser studenternas bostadssituation är att\r\ntilldelningen av nya studieplatser inom högskola och universitet bör\r\nske med beaktande av hur bostadsmöjligheterna ser ut i den aktuella\r\nkommunen. Det behövs också vissa riktade skatteåtgärder som snabbt\r\nskulle kunna förbättra tillgången på studentbostäder. Många studenter\r\nskulle kunna erbjudas att hyra in sig hos villaägare och hos andra med\r\nstora bostäder. Dagens skatteregler gör emellertid att intresset för\r\natt hyra ut del av en privatbostad är mycket begränsat. Genom\r\nförändrade skatteregler på inkomster från uthyrning av en del av\r\nbostad skulle det för många bli ekonomiskt intressant att hyra ut till\r\nstuderande som är i behov av ett rum.\r\nMot bakgrund av hur situationen ser ut på många studieorter finns\r\nockså behov av andra åtgärder som snabbt kan anpassa utbudet av\r\nstudentbostäder till efterfrågan. En sådan åtgärd kan vara att mobila\r\nbostadsenheter placeras i anslutning till högskolor och universitet\r\ndär trycket på bostäder är stort. Staten bör bidra till att utveckla\r\nnya former för sådana lösningar. Detta kräver också en aktiv medverkan\r\nfrån kommunerna genom att de ger tillstånd att placera mobila bostäder\r\npå kommunal mark som inte skall bebyggas under överskådlig tid.\r\nDet nu anförda bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det innebär i första hand ett bifall till motion 2002/03:Bo12\r\n(kd) yrkande 6.\r\n\r\n12. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (c)\r\n av Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande\r\n5, bifaller delvis motion 2002/03:Bo12 yrkande 6 och avslår motion\r\n2002/03:Bo11 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEn av de viktigaste förutsättningarna för att få i gång en tillräcklig\r\nnyproduktion av hyresbostäder är att bruksvärdessystemet reformeras i\r\nflera avseenden. Bruksvärdessystemet bör göras mer flexibelt och\r\nfungera som det var tänkt när det infördes - ett system byggt på\r\navtalsfrihet, men med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet har\r\nsedan länge förespråkat att nyproduktion skall undantas från\r\nbruksvärdessystemet. Den nuvarande tillämpningen av systemet ger\r\nhyresgästerna möjlighet att efter sex månader få till stånd en\r\nprövning av hyran. För en fastighetsägare är detta en stor\r\nosäkerhetsfaktor. Hela kalkylen kan spricka om en inflyttningshyra,\r\nsom framstått som nödvändig för ett projekt, i efterhand kan komma att\r\nsänkas. Därför bör de hyresavtal som tecknas vid nyproduktion inte\r\nkunna omprövas i efterhand.\r\nHyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare och SABO är\r\növerens om att en särbehandling av nybyggda fastigheter bör införas i\r\nhyressättningssystemet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning\r\nmed uppgift att överväga denna och andra frågor i bruksvärdessystemet.\r\nMot bakgrund av den stora bristen på hyresbostäder är det angeläget\r\natt prioritera frågan om villkoren för hyressättning i nyproduktionen.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag i frågan så snart som ett\r\nbeslutsunderlag föreligger.\r\nJag anser vidare att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det\r\när nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra bostadssituationen\r\nför studenter. På flera högskole- och universitetsorter är situationen\r\nnu alarmerande. Studenter tvingas tacka ner till studieplatser\r\neftersom boendefrågan inte kan lösas. Regeringens förslag om att\r\nomvandla det befintliga investeringsbidraget till studentbostäder till\r\nen annan typ av bidrag utgör inte någon lösning på problemen. Svenska\r\nStudentbostadsföreningen har i en skrivelse till bostadsutskottet\r\nvarnat för att ett genomförande av regeringsförslaget i stället\r\nriskerar att leda till en stagnation av nyproduktionen av\r\nstudentbostäder.\r\nCenterpartiet har i olika sammanhang lagt fram förslag om åtgärder för\r\natt förbättra studenternas bostadssituation. Liknande förslag förs\r\nfram i en av de nu aktuella motionerna. Jag anser att regeringen i\r\nsamarbete med de berörda kommunerna bör pröva alla förslag som kan\r\nleda till ett större utbud av studentbostäder. Det kan handla om att\r\nskapa ett förenklat regelverk för studentbostäderna för att underlätta\r\nproduktionen av enkla och billiga bostäder. Förslaget om att utveckla\r\nett system med mobila bostadsenheter bör prövas. Kommunerna bör\r\nunderlätta uppförandet av studentbostäder genom att ställa kommunal\r\nmark till förfogande. Detta gäller även för staten som är en stor\r\nmarkägare i flera av de aktuella kommunerna. Staten bör även ta hänsyn\r\ntill bostadstillgången för studenter när nya högskoleplatser skall\r\nfördelas.\r\nVad som ovan anförts om ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet till\r\nförmån för nyproduktion och om bostadssituationen för studenter bör\r\nriksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 och delvis\r\nbifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 tillkännage för\r\nregeringen som sin mening.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, c)\r\n Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),\r\nMargareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nPeter Danielsson (m) anför:\r\nVi har som framgått tidigare i en reservation yrkat avslag på den\r\naktuella propositionen i dess helhet. Utöver de argument som framförs\r\ni denna reservation vill vi framhålla att regeringens förslag som det\r\nkonstruerats inte är förenligt med budgetlagen. Regeringen borde\r\nenligt principerna om bruttoredovisning samtidigt med förslaget om\r\nkreditering på skattekonto ha lagt fram ett förslag om att\r\nutgiftstaket för statsbudgeten skall justeras ned med ett belopp som\r\nmotsvarar kostnaderna för det nya stödet. Budgetlagens tillämpning i\r\ndet aktuella avseendet får emellertid i första hand anses vara en\r\nfråga som bör övervägas i finansutskottet. Vi vill därför hänvisa till\r\nden avvikande mening som företrädarna för våra partier i\r\nfinansutskottet står bakom och som finns bilagd i det yttrande\r\nfinansutskottet avgivit i detta ärende (bilaga 3 i detta betänkande).\r\nVi ansluter oss helt till deras bedömning att regeringens agerande\r\nvisar på en avsaknad av respekt för budgetlagens principer och leder\r\ntill att målet om en stramhet i statsfinanserna blir alltmer\r\nurvattnat.\r\n\r\n2. Övriga byggstimulerande åtgärder m.m. (m, fp, kd, c)\r\n Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina\r\nLundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor\r\nStenmark (c) och Peter Danielsson (m) anför:\r\nI detta ärende har motioner avgivits av m, fp, kd, c som i huvudsak\r\nsammanfaller i kritiken av regeringens förslag och i yrkandena om att\r\nriksdagen skall avslå propositionen i dess helhet. I övrigt har\r\nmotionerna delvis olika inriktningar vad gäller de förslag om\r\nalternativa åtgärder som vi valt att aktualisera i detta sammanhang.\r\nVi vill emellertid klargöra att inget av våra partier har haft\r\navsikten att i det aktuella ärendet presentera våra fullständiga\r\nalternativ till åtgärder för att stimulera bostadsproduktionen. Det\r\ninnebär att vi inte heller i våra reservationer har redovisat vår\r\ninställning i alla frågor som aktualiserats genom andra partiers\r\nmotionsförslag. Från vår utgångspunkt har detta ärende i första hand\r\nhandlat om att försöka vinna stöd för vårt avslagsförslag på\r\npropositionen. En mer fullständig redovisning av våra bostadspolitiska\r\nalternativ har redovisats i respektive partis motioner.
\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder:\r\n\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering\r\npå skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder.\r\n2. Riksdagen godkänner den föreslagna utformningen av en\r\ntillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder\r\noch studentbostäder (avsnitt 5.1, 5.3 och 6).\r\nFöljdmotioner\r\n2002/03:Bo9 av Carina Adolfsson Elgestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lokala arbetsmarknadsområden skall vara kriterium för\r\ninvesteringsstöd och inte tillväxtregioner.\r\n2002/03:Bo10 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 2002/02:98\r\nÅtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder.\r\n2. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en generell\r\nutvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och\r\nmed 1990 års skattereform.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa fastighetsskatten på hyreshus.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa uttagsskatten på fastighetsförvaltning i\r\negen regi.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att göra bruksvärdessystemet mer flexibelt till\r\nförmån för nyproduktion av hyreshus.\r\n2002/03:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:98\r\nÅtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och\r\nstudentbostäder.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed förslag om generella skattesänkningar för att öka nyproduktionen\r\nav bostäder.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av färre regler, ökad konkurrens och\r\nförenklad planprocess i syfte att öka nyproduktionen av bostäder.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed förslag om att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av\r\nstadigvarande del av privatbostad höjs.\r\n2002/03:Bo12 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att statens åtgärder för att främja\r\nbostadsbyggandet skall orienteras bort från tidsbegränsade och\r\nextraordinära insatser.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att\r\nmöjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus\r\nmotsvarande halverad byggmoms.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avskaffad fastighetsskatt och en kommunal\r\nfastighetsavgift.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att förbättra studenters\r\nboendesituation.\r\n2002/03:Bo13 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98 Åtgärder för att\r\nfrämja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att Fi 2002:11 Utredningen om översyn av\r\nreglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. påskyndas.
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\nFörslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats\r\nför byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\nDet belopp som en länsstyrelse beviljat en fastighetsägare för\r\nbyggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder skall, om det\r\nanges i beslutet, tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på\r\nsådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 §\r\nskattebetalningslagen (1997:483).\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\nBilaga 3\r\nYttrande från finansutskottet\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "En ny investeringsstimulans", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna 2002/03:Bo9, 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "DBCE938C-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "123", "0", "0", "21" ] }, { "td": [ "m", "0", "47", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "19", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "0", "40", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "24", "0", "9" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "162", "130", "0", "57" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DBCE938C-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "rm": "2002/03", "bet": "BOU9", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Ändrade momsregler för byggande", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2, 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"kd\"", "votering_id": "DBCE938D-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "123", "0", "0", "21" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "47", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "1", "18", "3" ] }, { "td": [ "fp", "0", "0", "40", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "24", "0", "9" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "13", "1", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "161", "26", "105", "57" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DBCE938D-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "rm": "2002/03", "bet": "BOU9", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Andra skatteåtgärder för bostäder", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "BOU9", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Övriga byggstimulerande åtgärder", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5, 2002/03:Bo11 yrkande 3 och 2002/03:Bo12 yrkande 6.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "12", "motforslag_partier": "\"c\"", "votering_id": "DBCE938F-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (c)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "123", "0", "0", "21" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "47", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "19", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "40", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "24", "9" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "202", "19", "71", "57" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DBCE938F-852F-11D7-AEBE-00047553005B", "rm": "2002/03", "bet": "BOU9", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "En ny investeringsstimulans", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Ändrade momsregler för byggande", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Ändrade momsregler för byggande", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Ändrade momsregler för byggande", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Ändrade momsregler för byggande", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Andra skatteåtgärder för bostäder", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Andra skatteåtgärder för bostäder", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Andra skatteåtgärder för bostäder", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Andra skatteåtgärder för bostäder", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Övriga byggstimulerande åtgärder", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Övriga byggstimulerande åtgärder", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "12", "rubrik": "Övriga byggstimulerande åtgärder", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-04-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "YTT", "namn": "Yttranden inkomna", "datum": "2003-05-06 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "2", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-05-20 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-05-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-05-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-05-23 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-05-28 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-06-03 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-06-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-06-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-06-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 22:57:06" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Det införs en ny investeringsstimulans till fastighetsägare för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Fastighetsägare ska kunna få stimulansen om de bygger mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Investeringsstimulansen ska gå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december 2006. Stimulansen ska kunna gå till hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola. ", "dok_id": "GQ01BOU9", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Investeringsstimulans för mindre hyresbostäder och studentbostäder (BoU9)", "dok_id": "GQ01BOU9", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 22:57:06" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GQ01BOU9", "systemdatum": "2017-10-20 10:25:00" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Bostadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny investeringsstimulans till fastighetsägare för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Fastighetsägare ska kunna få stimulansen om de bygger mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Investeringsstimulansen ska gå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december 2006. Stimulansen ska kunna gå till hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola.
", "dok_id": "GQ01BoU9", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:58" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Investeringsstimulans för mindre hyresbostäder och studentbostäder (BoU9)", "dok_id": "GQ01BoU9", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:58" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Bo10 med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ02Bo10", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Bo10", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Bo11 med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ02Bo11", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Bo11", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Bo12 med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ02Bo12", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Bo12", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Bo13 med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ02Bo13", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Bo13", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Bo9 med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ02Bo9", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Bo9", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_id": "GQ0398", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "98", "ref_dok_titel": "Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-06-04", "ref_dok_id": "GQ09116", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "116", "ref_dok_titel": "2003-06-04", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-06-03", "ref_dok_id": "GQ09115", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "115", "ref_dok_titel": "2003-06-03", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2002/03:215", "ref_dok_id": "GQ0K215", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "215", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:215", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2003:347", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }