{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290356",
      "dok_id": "GQ01BOU5",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "BOU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:BOU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:45",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:49",
      "titel": "Byggfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01BOU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01BOU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01BOU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01BOU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:BOU5</div><h1>Byggfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nBostadsutskottet   behandlar   i   detta  betänkande\r\nmotioner från allmänna motionstiden 2002 som tar upp\r\nbyggfrågor i vid bemärkelse och som  regleras  genom\r\nbl.a.   plan-  och  bygglagen  (PBL)  och  lagen  om\r\ntekniska  egenskapskrav  på byggnadsverk m.m. (BVL).\r\nUtskottet kommer också inom  kort  att  ta ställning\r\ntill  en  rad andra frågor med nära anknytning  till\r\nflera av de  nu  aktuella förslagen i ett betänkande\r\nom planfrågor.\r\n\r\nDe motionsförslag  som  tas upp i detta betänkande\r\navser  frågor om bygglov, tillsyn  och  kontroll  av\r\nbyggnadsarbeten,  miljöanpassat byggande, säkerheten\r\ni byggnader, tillgängligheten i boendemiljön, buller\r\ni byggnader samt vissa  övriga  krav  på  byggnader.\r\nVidare      behandlas     förslag     som     gäller\r\nbostadsanpassningsbidrag.\r\nBostadsutskottet  avstyrker  samtliga förslag i de\r\nbehandlade motionerna. Däremot uttrycker utskottet i\r\nflera fall en samsyn med motionärerna i de sakfrågor\r\nsom tas upp. Utskottets ställningstaganden  sker mot\r\nbakgrund  av  att  en  bred  översyn  av  plan-  och\r\nbygglagstiftningen   nyligen   har   inletts  av  en\r\nparlamentariskt sammansatt kommitté (PBL-kommittén).\r\nEtt  flertal  av de frågor som tas upp i  motionerna\r\nkan  direkt  eller  indirekt  förväntas  beröras  av\r\nkommitténs överväganden.  Utskottet  hänvisar  också\r\ntill  flera  andra  pågående  utredningar eller till\r\nberedningen inom Regeringskansliet.\r\nTill betänkandet har fogats 17 reservationer och 4\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Byggande i miljöer med lokal särprägel\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Bo223  yrkande\r\n12.\r\nReservation 1 (m, c)\r\n\r\n2. Samrådsplikt inför markarbeten\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Bo223 yrkande\r\n11.\r\nReservation 2 (m, kd, c)\r\n\r\n3. Ledningsrätt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Bo247.\r\n\r\n4. Tilläggsdirektiv till PBL-kommittén\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Bo226  yrkande\r\n1.\r\n\r\n5. Kvalitetsansvariges roll\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo226\r\nyrkande 2 och 2002/03:\r\nBo267 yrkande 43.\r\nReservation 3 (v, c)\r\n\r\n6. Ansvarsfrågor i byggandet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:Bo203 och\r\n2002/03:A242 yrkande 9.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n7. Certifiering av rivningsföretag\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ432  yrkande\r\n13.\r\n\r\n8. Nationella handlingsprogram m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo267\r\nyrkandena  37,  38   och  42  samt  2002/03:Bo291\r\nyrkande 22.\r\nReservation 5 (c, mp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n9. Det sunda huset\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A242 yrkande 8.\r\n\r\n10. Miljö- och energideklarationer av\r\nbostäder\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:Bo212  och\r\n2002/03:Bo233.\r\n\r\n11. Regler för ventilationssystem\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Bo267 yrkande\r\n41.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n12. Urinseparerande avloppssystem\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Bo264.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n13. Barnsäkerheten i äldre bostäder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Bo232  yrkande\r\n2.\r\nReservation 9 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n14. Jordfelsbrytare i lokaler med barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Bo296.\r\n\r\n15. Brandvarnare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Bo217,\r\n2002/03:Bo218, 2002/03:\r\nBo240 och 2002/03:Bo307.\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n16. Sprinkleranläggningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Bo308.\r\n\r\n17. Krav på tillgänglighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo267\r\nyrkande 29, 2002/03:\r\nBo279, 2002/03:So362 yrkande  3 och 2002/03:So457\r\nyrkande 3.\r\nReservation 11 (fp, kd, c)\r\n\r\n18. Behovet av hissar\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:Bo280  och\r\n2002/03:Bo283.\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n19. Översyn av lagen om\r\nbostadsanpassningsbidrag\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:Bo244 och\r\n2002/03:Bo257.\r\n\r\n20. Bostadsanpassningsbidrag för\r\nelöverkänsliga\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo268\r\nyrkandena 1 och 6 samt 2002/03:So361 yrkande 6.\r\nReservation 13 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n21. Bullerbegränsande åtgärder i lokaler\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:A239  yrkande\r\n22.\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n22. Bullerbegränsande utförande av\r\ninstallationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Bo204  yrkande\r\n4.\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n23. Direktverkande elvärme\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo226\r\nyrkande 3 och 2002/03:\r\nBo267 yrkande 40.\r\nReservation 16 (v, c, mp)\r\n\r\n24. Förutsättningar för energirådgivning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Bo309.\r\n\r\n25. Regler om äldreboende\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Bo291  yrkande\r\n20.\r\n\r\n26. Byggande i trä\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo267\r\nyrkande 12, 2002/03:\r\nBo319 yrkandena  1,  2  och  8  samt 2002/03:N233\r\nyrkande 3.\r\nReservation 17 (fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 18 februari 2003\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGöran Hägglund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i  beslutet: Göran\r\nHägglund (kd), Owe Hellberg (v), Anders  Ygeman (s),\r\nLilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin  (m),\r\nNina  Lundström  (fp),  Siw  Wittgren-Ahl  (s), Hans\r\nUnander  (s),  Margareta  Pålsson (m), Ingela Thalén\r\n(s), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar\r\nSandberg (s), Peter Danielsson  (m),  Sten Lundström\r\n(v),   Helena   Hillar  Rosenqvist  (mp)  och   Leif\r\nJakobsson (s).\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nBoU5\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\nI detta betänkande  behandlas motioner från 2002 års\r\nallmänna motionstid i frågor om bygglov, tillsyn och\r\nkontroll,  olika  egenskapskrav  på  byggnader  samt\r\nbidrag till bostadsanpassning.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nVid nybyggnad och ändring  av  byggnadsverk regleras\r\nutformningen  av byggnad och tomt  genom  plan-  och\r\nbyggnadslagstiftningen.  De centrala lagarna i detta\r\nsammanhang är plan- och bygglagen  (1987:10) - PBL -\r\nsamt  lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav  på\r\nbyggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska egenskapskraven\r\nförtydligas    i    förordningen    (1994:1215)   om\r\negenskapskrav   på  byggnadsverk  m.m.  -   BVF.   I\r\nBoverkets byggregler  - BBR - finns föreskrifter och\r\nallmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF. BBR gäller\r\nvid uppförande av nya byggnader  och  tillbyggnader.\r\nFör  andra ändringar än tillbyggnader gäller  enbart\r\nbestämmelserna i PBL, BVL och BVF.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nDe byggfrågor i vid bemärkelse som behandlas i detta\r\nbetänkande  avser  frågor  som  regleras genom bl.a.\r\nplan-  och  bygglagen  (PBL) och lagen  om  tekniska\r\negenskapskrav    på   byggnadsverk    m.m.    (BVL).\r\nBostadsutskottet kommer  inom  kort att ta ställning\r\ntill  en rad andra frågor med nära  anknytning  till\r\nflera av  de  nu aktuella förslagen i ett betänkande\r\nom planfrågor.  För  båda  betänkandena  gäller  att\r\nutskottets  ställningstagande  sker  mot bakgrund av\r\natt  en  översyn  av  plan-  och  bygglagstiftningen\r\nnyligen har inletts av en parlamentariskt sammansatt\r\nkommitté  (PBL-kommittén).  Bostadsutskottet  har  i\r\ntidigare sammanhang framfört  synpunkter  på  frågor\r\nsom bör vara aktuella att ta upp i denna översyn.\r\n\r\nBostadsutskottet inleder sina överväganden med att\r\nta  upp  tre  förslag i vissa frågor om byggande som\r\näven behandlades av utskottet våren 2002.\r\n\r\nBygglov m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   byggande i miljöer  med  lokal  särprägel,\r\njämför reservation\r\n1 (m, c),\r\n   samrådsplikt   inför  markarbeten,  jämför\r\nreservation 2 (m,  kd,  c)  samt  särskilt\r\nyttrande 1 (fp),\r\n   ledningsrätt.\r\n\r\nByggande i miljöer med lokal särprägel\r\n\r\n\r\nDet finns enligt motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 12\r\nmånga  byar  som  har  en särprägel som innebär  att\r\nnäringsverksamhet,   ofta    jordbruk    och   annan\r\nsmåföretagsamhet,  blandas med bostäder. I  de  fall\r\npågående  näringsverksamhet   behöver  utvecklas  på\r\ndessa orter har det i flera fall  inneburit problem.\r\nEn naturlig utveckling har stoppats  eller försenats\r\ndärför  att  närboende har besvärat sig  över  olika\r\ntyper  av  utbyggnader   inom   ramen  för  pågående\r\nmarkanvändning.  Mot  denna  bakgrund   bör   enligt\r\nmotionen  en utredning tillsättas för att utröna  om\r\ndet behövs ett klargörande av nuvarande lagstiftning\r\nså att fortsatt  diversifierad  verksamhet med såväl\r\nnäringsverksamhet  som  boende kan  fortgå  i  dessa\r\nmiljöer.\r\n\r\nBostadsutskottet  har  vid  ett  flertal  tidigare\r\ntillfällen behandlat och avstyrkt motioner med denna\r\nlydelse. Utskottet har härvid  uttalat att de frågor\r\nsom  aktualiseras  i  motionerna  utgör  exempel  på\r\navvägningar mellan olika intressen  som det ankommer\r\npå     kommunerna     att     göra     t.ex.     vid\r\ndetaljplaneläggning.  Liknande  avvägningar  kan bli\r\naktuella  vid  bygglovsprövning. Utskottet vidhåller\r\nmot  denna bakgrund  att  det  framstår  som  mindre\r\nlämpligt   att  lösa  de  i  motionen  aktualiserade\r\nfrågorna   genom    ytterligare    preciseringar   i\r\nlagstiftningen. Motion 2002/03:Bo223  (m) yrkande 12\r\navstyrks sålunda.\r\n\r\nSamrådsplikt inför markarbeten\r\n\r\n\r\nGatuarbeten    och    andra   ingrepp   som   medför\r\ntrafikavstängningar leder  ofta till att affärer och\r\nandra småföretag drabbas i form av minskade intäkter\r\nm.m. Enligt motion 2002/03:Bo223  (m) yrkande 11 bör\r\ndet  därför införas en skyldighet för  kommuner  och\r\nandra  utförare  att i samband med bl.a. gatuarbeten\r\ninformera och samråda  med  näringsidkare  och andra\r\nsom berörs av ingreppen.\r\n\r\nFörslag motsvarande det nu aktuella har behandlats\r\noch   avstyrkts   av   utskottet   vid  ett  flertal\r\ntillfällen.  Utskottet  anförde  följande   vid  den\r\nsenaste  behandlingen  av  motsvarande förslag (bet.\r\n2001/02:BoU9).\r\n\r\nArbeten  som  medför att gator,  torg  och  andra\r\nsådana  platser   grävs   upp   gäller   i   stor\r\nutsträckning  reparationer  av olika ledningsnät,\r\nutbyte  eller  omläggningar  av   ledningar   och\r\nliknande.  I  dessa  fall föreligger normalt inga\r\nkrav  enligt  lag  på att  information  skall  ha\r\nlämnats till eller att  samråd skall ha skett med\r\nnyttjanderättshavarna  på   de   fastigheter  som\r\npåverkas   av   arbetena,   t.ex.  näringsidkare.\r\nGatuarbeten  och  andra åtgärder  av  detta  slag\r\nutförs  inte  bara  av  kommunen  utan  också  av\r\nledningsägande    bolag,     och    de    närmare\r\nförutsättningarna för när och  hur arbetena skall\r\nutföras   kan  vara  reglerade  i  avtal   mellan\r\nkommunen och bolaget.\r\n\r\nMed hänvisning till tidigare ställningstaganden\r\nvill  utskottet   framhålla  värdet  av  att  ett\r\ninformations- och samrådsförfarande  kommer  till\r\nstånd. Särskilt gäller detta om arbetena beräknas\r\ndra  ut  på  tiden  eller  på  annat  sätt är mer\r\nomfattande.  Ett  sådant  förfarande har fördelar\r\nför samtliga inblandade, något  som bör vara skäl\r\nnog för kommunerna att agera på detta  sätt.  Det\r\ntorde  också  i  praktiken  vara  det vanliga att\r\nkommunerna  informerar  och  bereder  möjligheter\r\ntill samråd. Trots de värden som ligger  i att så\r\nsker  anser  utskottet  att  det  skulle föra för\r\nlångt att införa ett generellt krav på kommunerna\r\ni dessa avseenden. Enligt utskottets  mening  bör\r\nsåledes  den  i  motionerna väckta frågan inte få\r\nsin lösning genom lagstiftning.\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin uppfattning i den aktuella\r\nfrågan  och avstyrker således  motion  2002/03:Bo223\r\n(m) yrkande 11.\r\n\r\n\r\nLedningsrätt\r\n\r\n\r\nDet finns  enligt motion 2002/03:Bo247 (s) ett behov\r\nav att tydliggöra  ansvaret  för  kablar under jord.\r\nNär det gäller teleledningar m.m. är det ofta oklart\r\nvem som har rätt att gräva ned kablarna i marken och\r\nosäkert vem som ansvarar för underhåll  och liknande\r\nåtgärder. En översyn av frågan bör därför komma till\r\nstånd.\r\n\r\nÄven  i  denna  fråga  behandlades ett motsvarande\r\nmotionsförslag föregående  år  (bet.  2001/02:BoU9).\r\nUtskottet   konstaterade   då  att  behovet  av   en\r\nregistrering av aktuell innehavare av ledningsrätten\r\nhade uppmärksammats i olika sammanhang och hänvisade\r\ntill den nyligen tillsatta utredningen  för  översyn\r\nav      vissa      frågor      om      ledningsrätt.\r\nLedningsrättsutredningen skall enligt sina  direktiv\r\n(dir.   2002:17)   bl.a.  överväga  behovet  av  och\r\nkostnaderna   för  ett   ledningsrättsregister.   Om\r\nutredningen ger underlag för det skall ställning tas\r\ntill om det bör  inrättas ett register och vem som i\r\nså fall bör föra registret  och  hur  registret  bör\r\nregleras.  Uppdraget  skall  redovisas senast den 31\r\nmars 2003.\r\nBostadsutskottet    anser   att   resultatet    av\r\nutredningsarbetet bör avvaktas  innan  ställning tas\r\ntill vilka eventuella ytterligare åtgärder  som  kan\r\nerfordras  för att tydliggöra ansvaret för ledningar\r\nunder  jord.   Motion   2002/03:Bo247  (s)  avstyrks\r\nsålunda.\r\n\r\nTillsyn och kontroll av\r\nbyggnadsarbeten m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   tilläggsdirektiv    till    PBL-kommittén,\r\njämför särskilt yttrande\r\n2 (v),\r\n   kvalitetsansvariges      roll,      jämför\r\nreservation 3 (v, c),\r\n   ansvarsfrågor    i    byggandet,    jämför\r\nreservation 4 (mp),\r\n   certifiering av byggföretag.\r\n\r\nTilläggsdirektiv till PBL-kommittén\r\n\r\n\r\nEn   parlamentariskt   sammansatt   kommitté   (PBL-\r\nkommittén) har fått i uppdrag  att se över plan- och\r\nbygglagstiftningen   och  lämna  förslag   till   de\r\nlagändringar som behövs. Kommittén skall enligt sina\r\ndirektiv (dir. 2002:97)  bl.a. lämna förslag till en\r\nsamordning  mellan  bestämmelserna   i   plan-   och\r\nbygglagen,  miljöbalken m.fl. lagar. Kommittén skall\r\nockså  behandla   frågor   om   regional  samverkan,\r\növersiktlig planering, detaljplaner  m.m.,  kvalitet\r\noch  hållbarhet  i  byggande  och  förvaltning. Även\r\nkopplingen  mellan  plan-  och bygglagen  (PBL)  och\r\nlagen  om  tekniska egenskapskrav  på  byggnadsverk,\r\nm.m.   (BVL)   liksom   beslutsprocessen   inklusive\r\ninstansordningen  samt sanktionssystemet omfattas av\r\nuppdraget. Översynen  skall  inbegripa uppgiften att\r\nsammanställa   och   strukturera   och   vid   behov\r\nkomplettera  de  förslag om ändringar  i  plan-  och\r\nbygglagen som tidigare  har  framförts och där något\r\nslutligt ställningstagande ännu  inte har skett. Det\r\nstår enligt direktiven kommittén fritt  att  ta  upp\r\nalla   delar   av   plan-   och  bygglagstiftningen.\r\nKommittén bör redovisa sitt arbete i delbetänkanden.\r\nArbetet  bör  planeras med utgångspunkt  i  att  ett\r\nslutbetänkande  skall  lämnas senast den 31 december\r\n2004.\r\n\r\nPBL-kommittén,  som påbörjade  sitt  arbete  under\r\nhösten  2002,  har fastställt  en  första  plan  för\r\nutredningsarbetet. Uppdraget har i denna plan delats\r\nin     i     fem     block     med     undergrupper:\r\nplaneringsprocessen, byggprocessen,  internationella\r\nåtaganden,  behovet  av  samordning mellan  PBL  och\r\nmiljöbalken      samt      beslutsprocessen      och\r\nsanktionssystemet.\r\nI motion 2002/03:Bo226 (v) yrkande 1 redovisas ett\r\nantal förslag om ändringar i  byggnadslagstiftningen\r\nsom   enligt  motionärerna  bör  beaktas   av   PBL-\r\nkommittén.   Dessa  förslag  kan  mycket  kortfattat\r\nsammanfattas i följande punkter:\r\n\r\n   byggsamrådet     bör     påbörjas     redan    i\r\nprojekteringsstadiet,\r\n\r\n1. handikapporganisationerna skall ha rätt att delta\r\ni byggsamrådet,\r\n2.\r\n   åtgärder bör vidtas som kan säkerställa  att  en\r\ntillfredsställande byggkontroll alltid genomförs\r\ni ett byggprojekt,\r\n   krav bör införas på tidigare bygganmälan och att\r\nminst   två   byggsamråd    genomförs   i  detta\r\nsammanhang vid större och medelstora projekt,\r\n   kvalitetsansvarige bör svara för att byggherrens\r\nkontrollplan tillgodoser samhällskraven,\r\n   det bör vara obligatoriskt med slutanmälan  till\r\nbyggnadsnämnden  om att en byggnad är färdig att\r\ntas i bruk,\r\n   slutanmälan  bör  innefatta  ett  intyg  om  att\r\nbyggprocessen  skett   i   överensstämmelse  med\r\nbygglovsbeslutet,\r\n   särskild avgift vid försummelse enligt 10 kap. 6\r\n§ PBL bör höjas,\r\n1. möjlighet för kommun att kräva  bygglov  för inre\r\nförändringar    i    kulturhistoriskt   värdefull\r\nbebyggelse bör införas,\r\n2.\r\n   länsstyrelsens möjlighet att utöva  tillsyn över\r\nbyggväsendet i länet bör utredas,\r\n   2  §  BVL  bör  kompletteras   med   ett  tionde\r\negenskapskrav   om   tillämpning  av  ekologiskt\r\nhållbara kretsloppslösningar.\r\n\r\nDet aktuella yrkandet får  närmast uppfattas som ett\r\nförslag  om  tilläggsdirektiv   för   PBL-kommitténs\r\narbete.  Bostadsutskottet kan emellertid  konstatera\r\natt  i princip  samtliga  aktualiserade frågor redan\r\ntorde omfattas av kommitténs direktiv. Utskottet har\r\nockså  erfarit att ett omfattande  underlagsmaterial\r\növerlämnats  till  kommittén  som mer detaljerat tar\r\nupp  olika  aspekter  på byggnadslagstiftningen  och\r\ninnehåller förslag om förändringar. I detta material\r\ningår bl.a. skrivelser  som Boverket överlämnat till\r\nregeringen i olika sammanhang  och som tar upp flera\r\nav  de  frågor  som  aktualiseras  i   motionen.  Av\r\nkommitténs arbetsplan framgår att arbetet  nu kommer\r\natt  inledas  med  en  kartläggning  och  analys  av\r\ntillgängligt  material  i syfte att bl.a. ta fram en\r\nklarare problemformulering.\r\n\r\nDet  bör vidare påpekas  att  vissa  av  förslagen\r\nberör  frågor   som   även   är  föremål  för  andra\r\nutredningar och överväganden.  Det gäller exempelvis\r\nfrågan  om  skyddet  för kulturhistoriskt  värdefull\r\nbebyggelse. Regeringen har tillsatt en utredning med\r\nuppdraget att lämna förslag  till regler som innebär\r\nett förbättrat skydd för kulturhistoriskt  värdefull\r\nbebyggelse   (dir.   2002:96).  PBL-kommittén  skall\r\nsamråda med denna utredning.\r\nMed hänvisning till  det  anförda  anser utskottet\r\ndet  inte vara lämpligt att föregripa PBL-kommitténs\r\narbete  genom  att  ta ställning till de förslag som\r\nläggs  fram i motion 2002/03:Bo226  (v)  yrkande  1.\r\nMotionen avstyrks således i denna del.\r\n\r\nKvalitetsansvariges roll\r\n\r\n\r\nMotion 2002/03:Bo226  (v) innehåller ytterligare ett\r\nförslag i en fråga som  faller  inom  PBL-kommitténs\r\ndirektiv. Det gäller den kvalitetsansvariges  roll i\r\nbyggprocessen.\r\n\r\nEnligt bestämmelserna i PBL skall byggherren  utse\r\nen  kvalitetsansvarig för byggnadsarbeten som kräver\r\nbygganmälan.  Den  kvalitetsansvarige skall bl.a. se\r\ntill  att  de  kontrollplaner   som  upprättats  för\r\nbyggnadsarbetena    följs   och   att   erforderliga\r\nkontroller utförs.\r\nI motion 2002/03:Bo226  (v) yrkande 2 föreslås att\r\nregeringen  snarast,  och  utan   att  invänta  PBL-\r\nkommitténs överväganden, bör lägga  fram förslag med\r\ninnebörden att den kvalitetsansvarige  inte  får  ha\r\nnågon  anknytning  till det byggprojekt som denne är\r\nansvarig för. Motionärerna  menar  att  det i dag är\r\nganska  vanligt  att  det  föreligger  en  form   av\r\njävsförhållande  mellan  den  kvalitetsansvarige och\r\nbyggherren eller byggaren.\r\nEtt  liknande  förslag  om  krav  på  en  opartisk\r\nkvalitetsansvarig   läggs   fram  i   Centerpartiets\r\npartimotion 2002/03:Bo267 yrkande  43.  Även  enligt\r\ndenna   motion  är  det  nödvändigt  att  regeringen\r\nsnarast lägger  fram  förslag om ändringar i PBL med\r\ndenna inriktning.\r\nBostadsutskottet kan  instämma i att frågan om den\r\nkvalitetsansvariges roll  behöver övervägas ur flera\r\nolika aspekter och då inte  minst gällande den fråga\r\nsom  motionärerna  särskilt lyfter  fram.  Utskottet\r\nanser emellertid inte  att  det  finns  tillräckliga\r\nskäl  att  lyfta  ut  denna  fråga  från  kommitténs\r\nuppdrag och låta utreda den i särskild ordning.  Det\r\nbör  erinras  om  att  kommittén skall redovisa sitt\r\narbete i delbetänkanden  och  själv har att överväga\r\nhur     olika     frågor    bör    prioriteras     i\r\nutredningsarbetet.  Kommittén  har således möjlighet\r\natt  särbehandla sådana frågor som  det  anses  vara\r\nsärskilt  motiverat  att  snabbt  ta ställning till.\r\nSamtidigt  kan  det  finnas  skäl  att hålla  samman\r\növerväganden  som rör de roller och det  ansvar  som\r\nparterna   i   byggprocessen    skall   ges   enligt\r\nbyggnadslagstiftningen.    Utskottet    anser    att\r\navvägningen  mellan dessa två  intressen  bäst  sker\r\ninom ramen för kommitténs arbete.\r\nBostadsutskottet  avstyrker  med  denna motivering\r\nmotionerna 2002/03:\r\nBo226  (v) yrkande 2 och 2002/03:Bo267  (c)  yrkande\r\n43.\r\n\r\nAnsvarsfrågor i byggandet\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:Bo203  (mp)  diskuteras  bl.a.  de\r\nproblem  med  delat  ansvar  som  kan bli följden av\r\nolika entreprenadformer. Motionärerna  menar att den\r\nnuvarande  regleringen  av ansvarsförhållandena  för\r\nbyggprojekt leder till att  de miljömässiga frågorna\r\ninte beaktas tillräckligt. En  utredning  bör därför\r\ntillsättas  för att klarlägga om byggsektorn  klarar\r\nsitt  frivilliga  producentansvar  (yrkande  1)  och\r\növerväga  frågor  om  lagstiftning  om utökat ansvar\r\n(yrkande  2).  I  utredningen  bör  också  övervägas\r\nmöjligheten att utse en helhetsansvarig aktör vid en\r\nbyggnation (yrkande 3).\r\n\r\nMotion 2002/03:A242 (kd) tar upp olika  problem  i\r\ninnemiljön.  Motionärerna  menar  att  det  krävs en\r\ntydligare  reglering av ansvarsförhållandena så  att\r\nde produkter  som  används  i  ett  byggprojekt inte\r\nleder till en dålig innemiljö. I motionens yrkande 9\r\nföreslås  därför  att  PBL  ses  över  i  syfte  att\r\nklarlägga produktansvaret.\r\nÄven    när    det   gäller   dessa   förslag   om\r\nansvarsfrågorna i  byggandet  vill utskottet hänvisa\r\ntill PBL-kommitténs kommande arbete.  Regleringen av\r\ndet   ansvar   som  byggherren  åläggs  enligt   den\r\nnuvarande byggnadslagstiftningen är således en av de\r\nfrågor som särskilt skall övervägas. Kommittén skall\r\nenligt sina direktiv  bl.a. analysera den förändrade\r\nbyggherrerollen och överväga om systemet för tillsyn\r\noch kontroll är ändamålsenligt.  Det  framhålls  att\r\n\"kommittén    bör   se   över   lagstiftningen   med\r\nutgångspunkt    i     att     den     nu    gällande\r\nansvarsfördelningen mellan samhället och  enskilda i\r\nsina  huvuddrag  inte bör ändras. Däremot kan  olika\r\nparters   uppgifter,    roller   och   ansvar   inom\r\nkontrollsystemet behöva förtydligas och utvecklas. I\r\nsammanhanget  bör  den  förändrade   byggherrerollen\r\nsärskilt belysas liksom frågor om ansvar.\"\r\nUtskottet  vill  vidare  erinra om att  frågor  om\r\nansvar för byggprocessen och byggnader också tas upp\r\ni    flera   andra   utredningar.   Byggkommissionen\r\nredovisade  nyligen i sitt betänkande (SOU 2002:115)\r\nvissa förslag om bl.a. byggfel och ansvaret för dem.\r\nFörslagen   gäller    bl.a.    inrättandet   av   en\r\nbygghaverikommission   med   uppgift    att   utreda\r\norsakerna    till    byggfel    i   enskilda   fall,\r\nförsöksverksamhet   med   fördjupad  och   samordnad\r\ntillsyn   över   byggandet  samt   föreskrifter   om\r\nfuktdimensionering  och  fuktmätning  före och under\r\nbyggandet.\r\nFrågorna   om   producentansvarets  innebörd   har\r\ngivetvis också ett starkt samband med frågor som rör\r\nomfattningen av det  försäkringsskydd  som krävs för\r\nde olika parterna i ett byggprojekt. Regeringen  har\r\ntillkallat  en  särskild  utredare för att allsidigt\r\nbelysa      frågor     om     byggnadsdeklarationer,\r\nbyggnadsregister   och   byggfelsförsäkringar  (dir.\r\n2002:93). Utredaren  skall  bl.a. utvärdera om lagen\r\n(1993:320) om byggfelsförsäkringar  fungerar  på det\r\nsätt  som  varit avsett samt föreslå de lagändringar\r\nsom  kan vara  motiverade.  Vidare  skall  utredaren\r\növerväga  om  kravet  på  en  byggfelsförsäkring bör\r\nutvidgas  till  att  avse  även andra  byggnader  än\r\nbostadshus.   Småhusutredningen   föreslog   i   ett\r\nbetänkande år 2000  (SOU 2000:110) att kravet på att\r\ndet  skall  finnas  en  byggfelsförsäkring   när  en\r\nbyggnad  uppförs  också  skall  omfatta alla småhus.\r\nFrågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nSom    framgår    av    redovisningen   ovan    är\r\nansvarsfrågorna  i  byggandet   redan   föremål  för\r\növerväganden    som    även    torde    omfatta   de\r\nfrågeställningar   som   tas   upp   i  de  aktuella\r\nmotionerna.  En  begäran från riksdagen  om  att  en\r\nutredning skall tillsättas på området är därför inte\r\nmotiverad i dagsläget.  Resultatet  av  det pågående\r\narbetet bör inväntas. Motionerna 2002/03:Bo203  (mp)\r\noch 2002/03:A242 (kd) yrkande 9 avstyrks således.\r\n\r\nCertifiering av rivningsföretag\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna     tar    i    sin    partimotion\r\n2002/03:MJ432 upp problemen  med  farligt  avfall  i\r\nbygg-  och  rivningssektorn. Motionärerna framhåller\r\natt  det  är  viktigt   att   den   ökande   mängden\r\nmiljöfarligt  avfall  omhändertas  på  rätt sätt.  I\r\nmotionens   yrkande   13   föreslås  att  regeringen\r\ntillsätter  en utredning om möjligheten  att  införa\r\nfrivillig  certifiering   eller   ackreditering   av\r\nrivningsföretag.\r\n\r\nBostadsutskottet  har erfarit att olika frivilliga\r\ncertifieringssystem  som   kan   användas  av  bl.a.\r\nföretag  verksamma med rivningsarbeten  redan  finns\r\natt tillgå.  Riv-  och saneringsentreprenörerna inom\r\nSveriges Byggindustrier förordar att deras medlemmar\r\nanvänder ett av dessa  system  - Bf 9K. Detta system\r\nägs och drivs av Stockholms Byggmästarförening  samt\r\ncertifieras     av     Statens     Provnings-    och\r\nForskningsinstitut (SP).  Målgruppen för systemet är\r\nfrämst    små    och    medelstora    företag   inom\r\nbyggindustrin.\r\nMot  den redovisade bakgrunden saknas  tillräcklig\r\nanledning för riksdagen att förorda en utredning med\r\nföreslagna  inriktningen.  Motionsförslaget avstyrks\r\nsåledes.\r\n\r\nMiljöanpassat byggande m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n- nationella  handlingsprogram   m.m.,  jämför\r\nreservationerna 5\r\n( c, mp) och 6 (kd),\r\n-\r\n- det sunda huset,\r\n-\r\n- miljö- och energideklarationer av  bostäder,\r\njämför särskilt yttrande 3 (v),\r\n-\r\n- regler    för   ventilationssystem,   jämför\r\nreservation 7 (c),\r\n-\r\n- urinseparerande     avloppssystem,    jämför\r\nreservation 8 (mp).\r\n-\r\n\r\nNationella handlingsprogram m.m.\r\n\r\n\r\nTvå motioner innehåller  förslag  om  att nationella\r\nhandlingsprogram  för  bl.a.  ett kretsloppsanpassat\r\nbyggande och en god inomhusmiljö bör utarbetas.\r\n\r\nEnligt Centerpartiets partimotion 2002/03:Bo267 är\r\ndet hög tid att på bred front introducera ekologiskt\r\nriktiga metoder i allt byggande.  Motionärerna anser\r\nemellertid  att  intresset  från  byggföretagen  för\r\nekologiskt   hållbart  byggande  har  minskat.   Ett\r\nnationellt handlingsprogram  för  kretsloppsanpassat\r\nbyggande bör därför utarbetas (yrkande  37).  Vidare\r\nanförs  att  statens stöd för teknisk utveckling  på\r\nbyggområdet  måste  utformas  så  att  en  ekologisk\r\nbyggteknik blir  möjlig  att  tillämpa i alla större\r\nbyggprojekt (yrkande 38). Det finns i dag kunskap om\r\nde  faktorer  i  den  byggda  miljön   som  påverkar\r\nmänniskors  hälsa.  Därför  bör  regeringen  snarast\r\nutarbeta ett nationellt handlingsprogram  för boende\r\noch hälsa (yrkande 42).\r\nEn  motsvarande  begäran  om att regeringen  skall\r\nutarbeta   ett   nationellt   handlingsprogram   för\r\ninomhusmiljöfrågorna förs fram i motion 2002/03:\r\nBo291  (kd)  yrkande  22. I motionen  hänvisas  till\r\nomfattande brister i inomhusmiljön  och  ett  ökande\r\nantal  allergier.  Sammantaget  anses  den  komplexa\r\nbilden   av   inomhusmiljöproblemen   motivera   att\r\nregeringen   tar   initiativ   till  ett  nationellt\r\nhandlingsprogram för inomhusmiljöfrågorna.\r\nFörslagen i de två aktuella motionerna  utgår från\r\nuppfattningen  att  det är nödvändigt att successivt\r\nställa om byggproduktionen  till  en både ekologiskt\r\noch   hälsomässigt  hållbar  inriktning.   I   denna\r\növergripande  fråga  råder  det  inte  några  delade\r\nmeningar. Bostadsutskottet har under en lång rad  år\r\n-  ofta  i bred politisk enighet - givit uttryck för\r\nen motsvarande  uppfattning.  Utskottet  har också i\r\nflera  avseenden  sökt  initiera och påskynda  olika\r\ninsatser    som    kan    ge    sektorn    stöd    i\r\nförändringsarbetet.   Det   finns  god   grund   för\r\nuppfattningen att även regeringen  delar  utskottets\r\nsyn  på  vikten  av ett mer miljö- och hälsoanpassat\r\nbyggande.\r\nDen fråga som motionerna  närmast  aktualiserar är\r\nom riksdagen skall förorda att ett eller  flera s.k.\r\nnationella    handlingsprogram    införs   med   den\r\ninriktning  som  motionärerna  föreslår,   dvs.  för\r\nkretsloppsanpassat  byggande, boende och hälsa  samt\r\nför inomhusmiljöfrågor. Utskottet vill erinra om att\r\nett arbete med denna  inriktning  och  bredd bedrivs\r\nbl.a.  inom  ramen  för  det  av riksdagen beslutade\r\nmiljömålsarbetet.     Ett    av    de    fastställda\r\nmiljökvalitetsmålen  avser  God  bebyggd  miljö  och\r\ninnebär  att den bebyggda miljön skall utgöra en god\r\noch hälsosam livsmiljö.  Riksdagen har även beslutat\r\nom  ett  antal  delmål  inom  detta   område,  bl.a.\r\navseende byggnaders påverkan på hälsan.\r\nMiljökvalitetsmålen  definierar det tillstånd  för\r\nden svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.\r\nDelmålen anger inriktning  och  tidsperspektiv i det\r\nfortsatta   konkreta  miljöarbetet.   Kopplat   till\r\nmiljömålsarbetet     är     också     ett    tydligt\r\nuppföljningssystem  som  gör  en effektiv  mål-  och\r\nresultatstyrningsprocess  möjlig.  Avsikten  är  att\r\nsuccessivt konkretisera  arbetet  genom  fler delmål\r\noch genom att lägga fast vilka åtgärder som  behöver\r\nvidtas  för  att uppnå de uppsatta målen. Det skulle\r\nsåledes kunna  hävdas  att miljömålsarbetet i sig är\r\natt betrakta som ett nationellt handlingsprogram.\r\nEnligt utskottets mening  är det centrala givetvis\r\natt  ett program- eller målarbete  leder  fram  till\r\nåtgärder  för  att uppnå de uppsatta målen om en god\r\noch  hälsosam  boendemiljö.   Utskottet  är  även  i\r\nfortsättningen berett att ta ställning till konkreta\r\nförslag om olika åtgärder som bör  vidtas  med denna\r\ninriktning och vid behov söka driva på utvecklingen.\r\nDet   kan   exempelvis   handla  om  förändringar  i\r\nbygglagstiftningen.  Som  framgått  ovan  pågår  för\r\nnärvarande en översyn av flera  regelsystem  som har\r\nbetydelse för bygg- och bostadssektorn. Det har även\r\nunder  de  senaste åren tagits ett flertal initiativ\r\nsåväl från staten  som  från byggsektorn i syfte att\r\nsprida medvetenheten om behovet av ett miljöanpassat\r\nbyggande. Det skulle emellertid  föra  alltför långt\r\nför utskottet att i detta sammanhang gå  in  på alla\r\nde   enskilda   frågor   som   har   betydelse   för\r\nomställningen  av  bygg-  och  bostadssektorn  i den\r\nriktning som förordas i motionerna.\r\nMot  den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2002/03:\r\nBo267 (c) yrkandena 37, 38 och 42 samt 2002/03:Bo291\r\n(kd) yrkande 22.\r\n\r\nDet sunda huset\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:A242  (kd)  yrkande 8 föreslås att\r\nerfarenheterna  från forskningsprojektet  Det  sunda\r\nhuset tas till vara och utvecklas.\r\n\r\nDen sunda huset är benämningen på ett insatsområde\r\nför  Formas  (Forskningsrådet   för  miljö,  areella\r\nnäringar och samhällsbyggande). Inom ramen för detta\r\ninsatsområde   ges   stöd   till  ett  stort   antal\r\nforskningsprojekt  med  inriktning  mot  miljö-  och\r\nhälsoperspektiven i byggnader.  Insatsområdet är för\r\nnärvarande inne på sin andra treårsperiod  som löper\r\n2001-2003.   De   hittillsvarande   resultaten   har\r\nredovisats  bl.a.  i olika rapporter, seminarier och\r\nkonferenser,  senast   i  en  konferens  om  fukt  i\r\nbyggnader  och hälsa som  arrangerades  i  samarbete\r\nmellan ett flertal myndigheter och organisationer.\r\nBostadsutskottet   ser   mycket  positivt  på  den\r\nforskning som bedrivs i syfte  att  öka kunskapen på\r\ndet aktuella området. Utskottet delar  givetvis även\r\nmotionärernas  uppfattning att det är av  stor  vikt\r\natt  nyvunna  kunskaper   sprids   och  kommer  till\r\nanvändning  inom  bygg- och bostadssektorn.  Det  är\r\nemellertid inte en  uppgift  för  riksdagen  att  ta\r\nställning    till    formerna   för   spridning   av\r\nerfarenheterna från olika forskningsprogram. När det\r\ngäller  mer  principiella  frågor  om  spridning  av\r\nforskningsresultaten  har nyligen Byggkommissionen i\r\nsitt betänkande (SOU 2002:115)  lämnat vissa förslag\r\nom  ett  mer systematiserat återförande  av  kunskap\r\nfrån byggforskningen  till  byggsektorn.  Det gäller\r\nbl.a. utökade uppgifter för Boverket att bygga  upp,\r\nkoordinera  och förmedla kunskapen från forskningen.\r\nKommissionens    betänkande    remissbehandlas   för\r\nnärvarande av regeringen.\r\nMed   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker\r\nutskottet den aktuella motionen.\r\n\r\nMiljö- och energideklaration av bostäder\r\n\r\n\r\nFördelarna med att införa ett system för deklaration\r\nav  bostäder  och andra byggnader  framhålls  i  två\r\nmotioner.\r\n\r\nI motion 2002/03:Bo212  (s)  föreslås  ett  snabbt\r\ninförande  av  miljödeklarationer  för  fastigheter.\r\nMotionären hänvisar till de erfarenheter som vunnits\r\nav  det  uppdrag  som  Boverket  haft  att genomföra\r\nkvalitetsdeklarationer av bostäder.\r\nEnligt motion 2002/03:Bo233 (v) bör ett system för\r\nmiljö-  och energideklarationer av bostäder  vara  i\r\nbruk  senast   år   2006.   I  motionen  anförs  att\r\ndeklarationerna skulle tvinga  fastighetsägarna  att\r\nuppmärksamma  fel  och brister och möjliggöra aktiva\r\nval  för  konsumenterna.   Riksdagen   bör   i   ett\r\ntillkännagivande framhålla att deklarationerna skall\r\nvara en obligatorisk, offentlig handling och på sikt\r\ninnehålla  en bredare redovisning än de uppgifter om\r\nradon,  ventilation   och  energianvändning  som  är\r\naktuella i en nu pågående utredning.\r\nDet pågående arbete  som  motionärerna  syftar på\r\navser   den   särskilda   utredare   som  regeringen\r\ntillkallat  för  att  allsidigt  belysa  frågor   om\r\nbyggnadsdeklarationer,      byggnadsregister     och\r\nbyggfelsförsäkringar (dir. 2002:93).  Av  direktiven\r\nframgår   att   utredaren   med   bl.a.   befintliga\r\nfrivilliga   deklarationer  som  grund  skall  lämna\r\nförslag   till  utformning   av   en   grundläggande\r\nobligatorisk   eller  frivillig  byggnadsdeklaration\r\nomfattande  såväl   nya  som  befintliga  byggnader.\r\nDeklarationerna  skall   utformas  så  att  där  kan\r\nredovisas i vilken utsträckning en byggnad motsvarar\r\nsamhällets tekniska egenskapskrav  enligt  lagen  om\r\ntekniska    egenskapskrav   på   byggnadsverk   m.m.\r\nFörhållandena  beträffande  radon,  ventilation  och\r\nenergianvändning skall ingå.\r\nBakgrunden  till det nu pågående utredningsarbetet\r\när i korthet följande.  På bostadsutskottets förslag\r\ngjorde riksdagen hösten 1995 ett tillkännagivande om\r\ndeklaration   av   bostäder   (bet.   1995/96:BoU1).\r\nInnebörden i tillkännagivandet  var  att  ett system\r\nför kvalitetsdeklaration av bostäder borde utvecklas\r\noch  komma  i  praktiskt  bruk så snart som möjligt.\r\nRegeringen  gav  därefter  Boverket  i  uppdrag  att\r\nutveckla ett sådant system.  Boverket redovisade sin\r\nutredning år 1998. Därefter gav  regeringen Boverket\r\nett    förnyat    uppdrag    att    genomföra     en\r\nförsöksverksamhet   med  utgångspunkt  från  verkets\r\nförslag.   Boverket   redovisade    resultatet    av\r\nförsöksverksamheten  samt  sina förslag år 2001. Vid\r\nsidan av Boverkets utredning  och  försöksverksamhet\r\nhar  under  de senaste åren flera andra  system  för\r\ndeklaration av bostäder utvecklats.\r\nRegeringen  redovisade våren 2001 i en proposition\r\nom vissa inomhusmiljöfrågor  (prop. 2001/02:128) sin\r\nbedömning  av  hur arbetet med byggnadsdeklarationer\r\nbör  föras vidare.  Regeringen  framhöll  bl.a.  att\r\nflera  frågor  om  deklarationerna behövde övervägas\r\nytterligare,  bl.a.  gällande   frivillighet  kontra\r\nobligatorium och vilka egenskaper  som i första hand\r\nbör deklareras. Bostadsutskottet uttalade  i samband\r\nmed beredningen av propositionen sin förståelse  för\r\natt de avvägningar som redovisas i propositionen kan\r\nbehöva utredas ytterligare innan definitiv ställning\r\ntas  till  ett  system  för  deklaration av bostäder\r\n(bet. 2001/02:BoU14).\r\nSom      framgått      av      den      redovisade\r\nbakgrundsbeskrivningen  finns det fortfarande  vissa\r\nfrågor som behöver belysas innan definitiv ställning\r\ntas  i  frågan om ett system  för  deklarationer  av\r\nbostäder   och   andra   byggnader.  I  avvaktan  på\r\nresultaten  från  den pågående  utredningen  bör  de\r\naktuella motionerna avslås.\r\n\r\nRegler för  ventilationssystem\r\n\r\n\r\nBoverkets regler för ventilation i byggnader behöver\r\nenligt  Centerpartiets   partimotion   2002/03:Bo267\r\nyrkande 41 ses över. Regeringen bör enligt  motionen\r\nges  i uppdrag att belysa olika aspekter på mekanisk\r\noch naturlig  ventilation  samt  föreslå åtgärder så\r\natt  dessa  två  system  kan samverka.  Motionärerna\r\nanser  att  det  finns stora  problem  med  mekanisk\r\nventilation och framhåller  i stället fördelarna med\r\nsjälvdragsventilation.  Enligt   motionen  motverkar\r\ngällande      bestämmelser      användningen      av\r\nsjälvdragsventilation.   En   översyn    av    dessa\r\nbestämmelser  bör  därför  göras.  Vidare bör enligt\r\nmotionen  Boverkets  arbete inom ventilationsområdet\r\nliksom  ventilationsindustrins   påverkan   ingående\r\ngranskas av ett opartiskt organ.\r\n\r\nBostadsutskottet   har   vid  tidigare  tillfällen\r\nbehandlat  ett motsvarande yrkande  om  ventilation,\r\nsenast  våren   2002.   Utskottet   har   vid  dessa\r\ntillfällen  framhållit  att  gällande byggregler  om\r\nventilation    i    huvudsak   är   utformade    som\r\nfunktionskrav och att  det inte anges vilken teknisk\r\nlösning som skall väljas  för  ventilationen i olika\r\nbyggnader.    Funktionskraven    på   inomhusluftens\r\nkvalitet anger bl.a. att byggnader skall utformas så\r\natt     god    luftkvalitet    erhålls    och    att\r\nventilationssystemen   skall  dimensioneras  så  att\r\nerforderlig   mängd  uteluft   tillförs   byggnaden.\r\nUtskottet har vid  sina  tidigare  överväganden  mot\r\nbl.a.  denna  bakgrund  inte funnit det erforderligt\r\nmed   något  tillkännagivande   med   anledning   av\r\nmotionsyrkandet.\r\nBostadsutskottet  vidhåller  sin  uppfattning  men\r\nanser  samtidigt  att  reglerna  för  ventilation, i\r\nlikhet  med  andra byggregler, regelbundet  bör  ses\r\növer och vid behov  revideras  om  ny kunskap kommit\r\nfram.  Utskottet har också erfarit att  Boverket  nu\r\nhar inlett  en  mer  omfattande  översyn av gällande\r\nbyggregler  (Boverkets  föreskrifter   1993:57   med\r\nändringar).  Arbetet  inriktas  inledningsvis  på de\r\navsnitt  i  regelsamlingen  som gäller hygien, hälsa\r\noch  miljö  (kap.  6)  samt  energihushållning   och\r\nvärmeisolering  (kap.  9),  dvs.  de  avsnitt som är\r\ncentrala  i  frågor  om ventilation. Det får  därför\r\nförutsättas  att eventuella  problem  med  nuvarande\r\nutformning av  regler  om ventilation kan hanteras i\r\ndetta sammanhang.\r\nUtskottet avstyrker således  motion  2002/03:Bo267\r\n(c) yrkande 41.\r\n\r\nUrinseparerande avloppssystem\r\n\r\n\r\nStaten bör enligt motion 2002/03:Bo264 (s)  medverka\r\ntill   att   på   olika  sätt  stödja  och  påskynda\r\nutbyggnaden    av    en   ny    avloppsteknik    med\r\nurinseparerande system.  Enligt  motionen medför den\r\nnuvarande     avloppstekniken    stor    miljömässig\r\nbelastning på havsvatten och grundvatten. Motionären\r\nanser att de urinseparerande avloppssystemen i många\r\nfall  utgör  en mycket  bra  ersättning  för  dagens\r\nmiljöbelastande lösningar.\r\n\r\nBostadsutskottet  kan instämma i att det finns ett\r\nbehov   av   att  utveckla   och   introducera   nya\r\nmiljöanpassade lösningar för avloppshanteringen både\r\nför enskilda fastigheter  och för tätbebyggelse. Det\r\nbör   emellertid   samtidigt  framhållas   att   ett\r\nomfattande utvecklingsarbete  har bedrivits på detta\r\nområde  under  senare år. Detta har  till  stor  del\r\nskett med stöd av  olika  statliga  medel. Det är nu\r\nviktigt att erfarenheterna från dessa satsningar ges\r\nstor spridning. Detta sker exempelvis  genom Statens\r\ninstitut för ekologisk hållbarhet (IEH)  som  på sin\r\nInternethemsida  redovisar  erfarenheter  från dessa\r\nsatsningar   och  länkar  till  olika  pågående  och\r\navslutade projekt.\r\nAv  övriga statliga  insatser  på  det  aktuella\r\nområdet kan  nämnas  en  kunskapssammanställning som\r\nNaturvårdsverket  tagit fram  i  samarbete  med  ett\r\nflertal andra intressenter  och  som  redovisades  i\r\nseptember 2002 under rubriken Robusta, uthålliga små\r\navloppssystem.  Syftet  med  rapporten har varit att\r\nsammanställa,  syntetisera och  preliminärt  värdera\r\nden    internationella     kunskapen     om    olika\r\nmiljöanpassade  tekniker  och  systemlösningar   för\r\nenskilda och små anläggningar för samlad bebyggelse.\r\nEn  översyn av va-lagstiftningen har inletts (dir.\r\n2002:46).  En  av  utgångspunkterna för översynen är\r\natt va-lagstiftningen  skall  bidra  till en hållbar\r\nutveckling   och   en  god  resurshushållning   samt\r\nutformas  så  att  den  möjliggör  va-lösningar  som\r\ntillgodoser  moderna   krav   på   miljöhänsyn   och\r\nresurshushållning.  Vidare har frågor om separerande\r\navloppssystem   aktualiserats    i    det   pågående\r\nmiljömålsarbetet.  I  den strategi för giftfria  och\r\nresurssnåla kretslopp som  regeringen  presenterat i\r\ndetta sammanhang framhålls att det är väsentligt att\r\nuppmärksamma   möjligheten  att  använda  sorterande\r\nsystem  vid  en  översyn   av   föreskrifterna   för\r\nnyanläggning av enskilda avlopp.\r\nSom  framgår av den kortfattade redovisningen ovan\r\när den i  motionen  aktualiserade frågan föremål för\r\növerväganden  och  olika   insatser  även  utan  ett\r\nriksdagens  tillkännagivande.  Motion  2002/03:Bo264\r\n(s) avstyrks således.\r\n\r\nSäkerheten i byggnader\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   barnsäkerheten  i  äldre  bostäder, jämför\r\nreservation 9 (kd, v, c, mp),\r\n   jordfelsbrytare i lokaler med barn,\r\n   brandvarnare, jämför reservation 10 (v),\r\n   sprinkleranläggningar.\r\n\r\nBarnsäkerheten i äldre bostäder\r\n\r\n\r\nBarns  fysiska  säkerhet  i boendemiljön  är  enligt\r\nmotion  2002/03:Bo232 (v) en  mycket  viktig  fråga.\r\nSamtidigt   konstateras  att  tillgänglig  statistik\r\nvisar att hemmet  och  dess  närhet är den miljö där\r\nbarn oftast råkar ut för skador.  Ett av skälen till\r\ndetta är att barnsäkerhetskraven inte  omfattar  hus\r\nsom  är  byggda  före 1973 eller ombyggda före 1976.\r\nLagstiftningen bör  därför  ses  över  dels  utifrån\r\nvilka krav som skall gälla, dels vilka krav som  kan\r\nställas  på  de  befintliga hus som inte omfattas av\r\ndagens krav (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottet    behandlade     motsvarande    yrkande\r\nföregående år och anförde då (bet.  2001/02:BoU9  s.\r\n21) följande.\r\n\r\nDet  kan  med fog hävdas att bostadsutskottet och\r\nriksdagen  varit  en  pådrivande  kraft  när  det\r\ngäller   att   söka    förbättra   säkerheten   i\r\nboendemiljön.  Sålunda  gjorde   riksdagen  redan\r\nvåren  1997  på  bostadsutskottets  förslag   ett\r\ntillkännagivande   om  barnsäkerhet  i  byggnader\r\n(1996/97:BoU12). Enligt  utskottet  borde  frågan\r\nges  hög  prioritet  och  särskild vikt läggas på\r\ninformationsinsatser. Utskottet ansåg det viktigt\r\natt de erfarenheter som vunnits om barnsäkerhet i\r\nbyggnader gavs stor spridning  genom  information\r\nom vilka krav som följde av gällande regler,  men\r\nockså  om  vad  som  kunde  åstadkommas med enkla\r\nmedel  på  frivillig  väg. Regeringen  har  också\r\nåterkommit  till  riksdagen   med   den   begärda\r\nredovisningen.    När    det   gäller   Boverkets\r\nbyggregler har en skärpning  genomförts  avseende\r\nbalkongräcken och balkonginglasningar.\r\n\r\nDe senast vidtagna åtgärderna har gällt  kraven\r\npå  säkerhet  i nybyggnationen. De krav som förts\r\nfram i såväl de  nu  aktuella  motionerna  som  i\r\ntidigare  motioner  avser  krav på åtgärder i den\r\nbefintliga bebyggelse som inte omfattas av dagens\r\nregler. De bostäder som avses  är bostäder byggda\r\nföre 1973 eller ombyggda före 1976.\r\nNär  bostadsutskottet  tidigare  har  behandlat\r\nmotsvarande  förslag  har utskottet  understrukit\r\natt  frågan om barnsäkerhet  i  byggnader  är  av\r\nsådan   vikt   att   den  bör  vara  föremål  för\r\nkontinuerlig    uppmärksamhet     från    berörda\r\nmyndigheter och övriga parter som kan  bidra till\r\nen  bättre  barnsäkerhet.  Ett  arbete  med denna\r\ninriktning har nu inletts. Regeringen har sålunda\r\nhösten  2001  tillsatt  en särskild delegation  -\r\nBarnsäkerhetsdelegationen  -  med  uppgift att se\r\növer  och  arbeta  med  frågor  om  säkerhet  och\r\nförebyggande  av  skador  i  barns  och ungdomars\r\nmiljö.  En  fråga  som  enligt  direktiven  (dir.\r\n2001:79) skall uppmärksammas särskilt  i  arbetet\r\när  säkerhetsreglerna  i  bostäder.  Delegationen\r\nskall   därför   beskriva   och   analysera   hur\r\nolycksfallsmönstren     i    olika    delar    av\r\nbostadsbeståndet ser ut.  Om  analysen  visar att\r\ndet   behövs   åtgärder   i   form  av  förändrad\r\nlagstiftning  skall  delegationen  lämna  förslag\r\ntill sådana åtgärder.\r\n\r\nSom  framgår  av  redovisningen  ovan  pågår  nu  en\r\növersyn   med   den  inriktning   som   motionärerna\r\nefterfrågar. Uppdraget  kommer  att  slutredovisas i\r\ndecember    2003.    Utskottet   har   erfarit   att\r\ndelegationen   har   för   avsikt    att    särskilt\r\nuppmärksamma den fråga som motionärerna lyfter fram,\r\ndvs.  barnsäkerheten  i hus som är byggda före  1973\r\neller ombyggda före 1976.  Det  finns  således  inte\r\nskäl  att  nu  föregripa delegationens överväganden.\r\nEnligt utskottets  mening  bör  resultatet  av detta\r\narbete  avvaktas. Därefter kommer det sannolikt  att\r\nfinnas skäl  för  utskottet  att  ta upp frågan till\r\nförnyad prövning.\r\n\r\nMed   hänvisning   till   att   den   översyn   av\r\nlagstiftningen som begärs i motion 2002/03:Bo232 (v)\r\nredan   pågår   avstyrker   utskottet  det  aktuella\r\nyrkandet.\r\n\r\nJordfelsbrytare i lokaler med barn\r\n\r\n\r\nFrågan om säkerhet för barn i  byggnader  tas  upp i\r\nytterligare  en  motion.  I motion 2002/03:Bo296 (s)\r\nföreslås att det införs ett  krav på jordfelsbrytare\r\ni   alla   offentliga  lokaler  där   barn   vistas.\r\nMotionärerna  hänvisar till att det i dag finns krav\r\npå att jordfelsbrytare  installeras vid nyuppförande\r\nav bostäder, daghem m.m. Förslaget innebär att också\r\nbefintliga lokaler där barn  vistas bör utrustas med\r\njordfelsbrytare.\r\n\r\nÄven frågan om elsäkerheten  i  lokaler  där barn\r\nvistas  behandlades  av  utskottet föregående  år\r\n(bet. 2001/02:BoU9 s. 22).  Utskottet  redogjorde\r\ndå för gällande regler som bl.a. innebär  att den\r\nelektriska  installationens  gruppledningar skall\r\nskyddas  av jordfelsbrytare vid  nyuppförande  av\r\nbostäder,  grundskolor,  fritidshem  och  daghem.\r\nDetsamma   gäller   vid   utbyte   av  befintliga\r\ngruppcentraler.  Detta  innebär att bostäder  och\r\nlokaler  där  barn vistas successivt  kommer  att\r\nförses    med    jordfelsbrytare    dels    genom\r\nnyproduktion, dels  i samband med ombyggnader som\r\nomfattar    elinstallationerna    i    byggnaden.\r\nUtskottet anförde mot denna bakgrund följande.\r\nBostadsutskottet  kan  instämma  i  att  det vore\r\nönskvärt      om      hela     det     befintliga\r\nbyggnadsbeståndet, och  då  särskilt bostäder och\r\nde lokaler där barn vistas, snarast  skulle kunna\r\nförses  med en så god elstandard som ny  elteknik\r\noch jordfelsbrytare ger möjlighet till. Ingrepp i\r\nbefintliga  elinstallationer  är  emellertid ofta\r\ntekniskt    komplicerade   och   kostsamma    att\r\ngenomföra.  Det  får  därför  accepteras  att  en\r\nförbättring av  säkerhetsstandarden  på  det sätt\r\nsom motionärerna efterfrågar tar en viss tid  att\r\ngenomföra.  Det  bör  emellertid understrykas att\r\ngällande   regelverk   ställer   höga   krav   på\r\nelstandarden   även   i   de   fall    när   inte\r\njordfelsbrytare är obligatorisk. Vidare  kan  det\r\nerinras  om  att  det i dag finns enkla lösningar\r\nsom  kan  höja  elstandarden  utan  att  en  fast\r\njordfelsbrytare  installeras   i  en  anläggnings\r\ngruppcentral. Exempelvis finns det  på  marknaden\r\nbilliga portabla jordfelsbrytare som kan användas\r\nför  att  höja elstandarden i delar av befintliga\r\nelsystem.\r\nBostadsutskottet   delar  sammanfattningsvis\r\nmotionärernas   uppfattning    att    frågor   om\r\nelsäkerheten, särskilt i lokaler där barn vistas,\r\nbör  ägnas  stor  uppmärksamhet. Det är angeläget\r\natt de myndigheter  som  har  uppgifter  inom det\r\naktuella   området   och  övriga  berörda  parter\r\ninformerar  om  de  möjligheter   som  finns  att\r\nförbättra elsäkerheten i våra byggnader.  En ökad\r\nanvändning av jordfelsbrytare utgör en viktig del\r\ni  dessa  strävanden.  Utskottet är emellertid  i\r\ndagsläget inte berett att  ställa  sig  bakom ett\r\nkrav  på att jordfelsbrytare skall installeras  i\r\nden befintliga  bebyggelsen utöver vad som följer\r\nav   den  nyligen  genomförda   revideringen   av\r\nstarkströmsföreskrifterna.\r\n\r\nSom framgått  ovan  i  avsnittet om barnsäkerheten i\r\näldre bostäder har regeringen  tillsatt  en särskild\r\ndelegation - Barnsäkerhetsdelegationen - med uppgift\r\natt  se  över och arbeta med frågor om säkerhet  och\r\nförebyggande  av skador i barns och ungdomars miljö.\r\nElsäkerhetsverket   är   genom   en  av  ledamöterna\r\nrepresenterat  i delegationen. Det  får  förutsättas\r\natt även de aktuella  elsäkerhetsfrågorna kommer att\r\növervägas i Barnsäkerhetsdelegationens arbete.\r\n\r\nUtskottet avstyrker motion  2002/03:Bo296  (s) med\r\nhänvisning till det anförda.\r\n\r\nBrandvarnare\r\n\r\n\r\nI  fyra  motioner  läggs  fram  förslag  om  att ett\r\nsärskilt  lagkrav  på  brandvarnare och brandlarm  i\r\nbostäder skall införas. Förslag med denna inriktning\r\nfinns i motionerna 2002/03:Bo217  (s), 2002/03:Bo218\r\n(s),  2002/03:Bo240  (c)  och 2002/03:Bo307  (s).  I\r\nmotionerna hävdas att de nuvarande  kraven  på detta\r\nområde  är  oklara  och  otillräckliga. Motionärerna\r\nhänvisar  vidare till det stora  antal  bränder  som\r\nårligen   leder   till   dödsfall   och   till   den\r\nförebyggande effekt som användningen av brandvarnare\r\nvisat sig ha.\r\n\r\nBostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen\r\nbehandlat  förslag   om   ett   utvidgat   krav   på\r\nbrandvarnare i olika byggnader. Senast föregående år\r\nredogjorde  utskottet  i  detta  sammanhang  för det\r\nrådande rättsläget på området och vissa insatser för\r\natt   öka  användningen  av  brandvarnare  (se  bet.\r\n2001/02:\r\nBoU9 s. 24).  Här  skall  endast  kortfattat återges\r\ninnebörden i gällande regler.\r\nGenom Boverkets byggregler ställs  krav på att nya\r\nbostadshus  skall  förses med \"anordning  för  tidig\r\nupptäckt   av   brand  samt   utrymningslarm\".   För\r\nbefintliga hus har  räddningstjänstlagen (1986:1102)\r\nav ansvariga myndigheter tolkats så att det även där\r\nfinns   krav  på  brandvarnare   eller   motsvarande\r\nanordning.  Enligt  41 §  räddningstjänstlagen skall\r\nägare  av  byggnader  i  skälig   omfattning   hålla\r\nutrustning för bl.a. släckning av brand och i övrigt\r\nvidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand\r\noch  för att hindra eller begränsa skador till följd\r\nav brand.  Statens  räddningsverk har i allmänna råd\r\nom brandvarnare tolkat  innebörden  av paragrafen så\r\natt    varje   byggnad   som   stadigvarande   eller\r\ntillfälligt  används  för  bostadsändamål  bör  vara\r\nförsedd   med   fast   installerad   och  fungerande\r\nbrandvarnare eller motsvarande anordning  för  tidig\r\nvarning  vid  brand.  Kravet  på  skäligt brandskydd\r\nenligt räddningstjänstlagens bestämmelser  gäller  i\r\nhela  landet. Flera kommuner har emellertid beslutat\r\natt brandförsvaret  genom brandsyn och på andra sätt\r\nskall verka för att alla bostäderna i kommunen skall\r\nha fungerande brandlarm.\r\nI  gällande  byggregler  ställs  således  krav  på\r\nbrandvarnare eller  motsvarande  utrustning  för nya\r\nbostadshus.  Den  fråga som bostadsutskottet närmast\r\nhar att ta ställning  till  är därför om retroaktivt\r\nverkande  krav  på  brandvarnare   bör   tas   in  i\r\nbyggnadslagstiftningen  och  i de byggregler som ges\r\nut  med  stöd  av  denna.  Däremot   får  frågan  om\r\nräddningstjänstlagens  utformning  i  det   aktuella\r\navseendet      närmast      anses     ligga     inom\r\nförsvarsutskottets                 beredningsområde.\r\nBostadsutskottet  har  emellertid  erfarit  att  ett\r\nförslag  till  ny räddningstjänstlag för  närvarande\r\nbereds inom Regeringskansliet.  I den mån motionerna\r\ninnebär krav på förändringar i denna  lag kommer det\r\nsåledes  inom en snar framtid att ges tillfälle  för\r\nsådana  överväganden   i   samband   med  riksdagens\r\nberedning av den kommande propositionen.\r\nBostadsutskottet      har      i     frågan     om\r\nbyggnadslagstiftningens omfattning  i  det  aktuella\r\navseendet  inte ansett att det för närvarande  finns\r\ntillräckliga skäl att närmare överväga en utvidgning\r\ntill att omfatta  befintliga  hus enligt förslagen i\r\nmotionerna. Utskottets ställningstagande  har  skett\r\nbåde    mot    bakgrund   av   räddningstjänstlagens\r\ntillämpning och  de  omfattande informationsinsatser\r\nsom berörda myndigheter och organisationer genomfört\r\nunder  de senaste åren  inom  det  brandförebyggande\r\nområdet.  Regeringen  har  också  i olika sammanhang\r\nunderstrukit  vikten av fortsatta insatser  för  att\r\nförebygga  bränder  och  begränsa  antalet  omkomna.\r\nSenast    den    23     december    2002    framhöll\r\nförsvarsminister Leni Björklund  i  ett  frågesvar i\r\nriksdagen   att   hon   uppfattar   installering  av\r\nbrandvarnare  som  en mycket viktig åtgärd  och  att\r\narbetet för ett säkrare samhälle måste fortsätta.\r\nSammanfattningsvis  kan  utskottet  konstatera att\r\nfrågan  om  installation  av brandvarnare  under  de\r\nsenaste åren har uppmärksammats  på  ett  helt annat\r\nsätt än tidigare av såväl berörda myndigheter som av\r\nett  ökande  antal kommuner. Även regeringen  följer\r\nuppmärksamt     utvecklingen.     Ett     riksdagens\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  förslagen  i  de\r\naktuella  motionerna  kan  därmed inte nu anses vara\r\nnödvändigt.\r\n\r\nSprinkleranläggningar\r\n\r\n\r\nEn  ökad användning av sprinkleranläggningar  skulle\r\nenligt motion 2002/03:\r\nBo308 (s) leda till att skadorna i samband med brand\r\nreduceras  avsevärt.  Motionären  anser  därför  att\r\nregeringen  bör  verka  för att det införs regler om\r\nsprinkleranläggningar i bostäder.\r\n\r\nNågot krav på användning  av sprinkleranläggningar\r\ni  bostäder  finns  inte  i  byggnadslagstiftningen.\r\nSprinklersystem  används  däremot   ibland   som  en\r\nfrivillig åtgärd för att höja brandsäkerheten  eller\r\nsom  ett alternativt sätt att uppfylla byggreglernas\r\nbrandskyddskrav,  exempelvis  för  att kompensera en\r\nstörre   träexponering   vid   byggande   av   vissa\r\nflervåningsbyggnader i trä.\r\nMöjligheten att använda sprinklersystem har  också\r\nuppmärksammats   i   olika   sammanhang  av  berörda\r\nmyndigheter  och  organisationer.   Exempelvis   har\r\nRäddningsverket  nyligen  framhållit  fördelarna med\r\nsprinkleranläggningar  i en skrivelse till  Boverket\r\nmed förslag till åtgärder  för  att  minska  antalet\r\nomkomna till följd av brand.  Räddningsverket  anser\r\natt  en  dialog bör komma till stånd om framför allt\r\nbehovet av  sprinkleranläggningar  i  serviceboenden\r\noch  andra  särskilda  boendeformer  för  äldre  och\r\npersoner med hjälpbehov.\r\nBostadsutskottet  är  för  dagen  inte berett  att\r\nföreslå några åtgärder med anledning av den aktuella\r\nmotionen. Utskottet ser emellertid positivt  på  att\r\nolika  vägar  prövas  för  att öka brandsäkerheten i\r\nbostadshus och i andra byggnader. En ökad användning\r\nav olika former av sprinklersystem  är  sannolikt en\r\nav  de  åtgärder  som  kan  bidra både till en  ökad\r\npersonsäkerhet   och   till   en   begränsning    av\r\negendomsskadorna   när   brand  uppstår.  De  vidare\r\növervägandena i frågan inom de berörda myndigheterna\r\nfår  visa  om  det finns skäl  att  kräva  särskilda\r\nåtgärder i vissa boendeformer.\r\nMed hänvisning  till  det  anförda avstyrks motion\r\n2002/03:Bo308 (s).\r\n\r\nTillgängligheten i boendemiljön\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   krav på tillgänglighet, jämför reservation\r\n11 (fp, kd, c),\r\n   behovet  av hissar, jämför reservation  12\r\n(c).\r\n\r\nKrav på tillgänglighet\r\n\r\n\r\nFörslag om att  bl.a. de krav som ställs i plan- och\r\nbygglagen  på tillgänglighet  och  användbarhet  för\r\nfunktionshindrade skall förstärkas eller förtydligas\r\nförs fram i fyra motioner.\r\n\r\nEnligt motion  2002/03:So362  (fp)  yrkande  3 bör\r\nregeringen lägga fram ett förslag om ändringar i PBL\r\nmed  krav  på  att  rimliga  anpassningsåtgärder för\r\nfunktionshindrade vidtas såväl  vid nybyggnation som\r\ni befintliga byggnader. Motionärerna  hänvisar  till\r\nett  förslag  med denna innebörd som var aktuellt år\r\n1995 men inte då fördes fram av regeringen.\r\nI  motion  2002/03:So457   (kd)   hävdas  att  det\r\nfortfarande byggs otillgängligt och oanvändbart  för\r\nfunktionshindrade  i  Sverige.  Enligt  yrkande  3 i\r\nmotionen  bör det därför genomföras en utredning med\r\nsyfte att förtydliga  de  krav på tillgänglighet som\r\nfinns i PBL.\r\nCenterpartiet   föreslår   i    sin    partimotion\r\n2002/03:Bo267   yrkande   29  att  riksdagen  i  ett\r\ntillkännagivande skall framhålla vikten av att äldre\r\noch        funktionshindrade       kan       påverka\r\nsamhällsplaneringen.  Motionärerna  konstaterar  att\r\ndet  på  många  håll  görs  goda  insatser  för ökad\r\nhandikappanpassning. Mycket återstår dock att  göra,\r\nbl.a. enkla åtgärder som att fasa av trottoarkanter.\r\nI motion 2002/03:Bo279 (s) yrkande 1 förordas  att\r\növerväganden  om  förstärkta  krav på tillgänglighet\r\nenligt  PBL  och  BVL  kommer  till   stånd.  Enligt\r\nmotionens yrkande 2 skall krav på god tillgänglighet\r\nvara   en  förutsättning  för  statligt  stöd   till\r\nbomässor.  Motionären  konstaterar att bebyggelse på\r\nsåväl   bomässor   som   i  övrigt   har   bristande\r\ntillgänglighet trots de krav  som  finns  i gällande\r\nbyggnadslagstiftning.\r\nMot bakgrund av vad som föreslagits i motionerna\r\navseende   tillgängligheten   i   bebyggelsen   vill\r\nutskottet anföra följande.\r\nInom bostadsutskottet har det sedan länge rått  en\r\nbred  enighet  när  det  gäller  betydelsen  av  att\r\ntillgänglighetsfrågorna  ges  stor  uppmärksamhet  i\r\nplaneringen  och  byggandet  av  den fysiska miljön.\r\nFrågor  om hur tillgängligheten i bebyggelsen  skall\r\nkunna  förbättras   har   också  varit  föremål  för\r\ningående  diskussioner  och överväganden.  Utskottet\r\nhar  i  dessa  sammanhang  betonat   vikten  av  att\r\nbebyggelsemiljön görs tillgänglig för  alla. Det bör\r\nockså  framhållas att de krav på tillgänglighet  som\r\nställs upp  i  plan-  och  byggnadslagstiftningen  i\r\nflera  avseenden  har skärpts under de senaste åren.\r\nArbetet  med  att förbättra  tillgängligheten  måste\r\nemellertid  drivas   vidare  tills  vi  uppnått  ett\r\nsamhälle som kan sägas erbjuda en god tillgänglighet\r\nför hela befolkningen.  Utskottet vill med anledning\r\nav motionsförslagen om en skärpning av regelsystemet\r\nom tillgänglighet kortfattat  erinra om delar av det\r\narbete  som  pågår med denna inriktning  och  om  de\r\nnyligen genomförda skärpningarna i PBL.\r\nDet   lagförslag    som    efterlyses   i   motion\r\n2002/03:So362  (fp)  och som var  aktuellt  år  1995\r\navser sannolikt ett förslag  som ursprungligen lades\r\nfram i ett betänkande av den då  arbetande Plan- och\r\nbyggutredningen (SOU 1994:36). Utskottet vill erinra\r\nom  att ett motsvarande lagförslag  sedermera  lades\r\nfram  av  regeringen  hösten  2000 och beslutades av\r\nriksdagen   våren   2001  (prop.  2000/01:48,   bet.\r\n2000/01:BoU5). Lagändringen,  som trädde i kraft den\r\n1  juli  2001,  innebär  att  föreskrifter  med  mer\r\npreciserade    krav   kan   utfärdas   vad    gäller\r\nanvändbarheten för  personer  med  nedsatt  rörelse-\r\neller     orienteringsförmåga    i    samband    med\r\niordningställande  och  ändring  av  bl.a.  allmänna\r\nplatser.  Vidare har en möjlighet införts att  genom\r\nföreskrifter  ställa  krav  på  att enkelt avhjälpta\r\nhinder  mot  tillgänglighet  och användbarhet  skall\r\nundanröjas i vissa befintliga  miljöer.  Det  gäller\r\nlokaler  dit  allmänheten har tillträde och allmänna\r\nplatser.  Boverket  har  med  stöd  av  lagändringen\r\nutformat   förslag   till   föreskrifter   som   har\r\nremissbehandlats.  Ett  omfattande  arbete har också\r\nlagts ned på att analysera konsekvenserna  av  olika\r\nåtgärder  och  på  att ta fram allmänna råd och goda\r\nexempel.  Utskottet  kan  konstatera  att exempelvis\r\nfrågan om avfasning av trottoarkanter som  tas upp i\r\nen   av   motionerna   behandlas  i  förslaget  till\r\nföreskrifter.\r\nNär  det  sedan  gäller  behovet   av   eventuella\r\nytterligare     förändringar     av     plan-    och\r\nbygglagstiftningen i syfte att förtydliga  kraven på\r\nen   tillgänglig   och   användbar   utformning   av\r\nbebyggelsen  vill  utskottet återigen erinra om PBL-\r\nkommitténs arbete. Kommitténs direktiv pekar tydligt\r\nut  dessa  frågor som  en  viktig  utgångspunkt  för\r\növersynen av  plan-  och  bygglagstiftningen. Vidare\r\nskall   kommittén   pröva   vilka   förändringar   i\r\nlagstiftningen som behövs för  en  effektiv kontroll\r\nav  att  samhällskraven på byggnader infrias,  t.ex.\r\nkraven på tillgänglighet. Utskottet vill understryka\r\natt detta  kan vara en väl så viktig fråga i arbetet\r\nmed att uppnå en bättre tillgänglighet som lagkraven\r\nom tillgänglighet  i  sig.  Det hjälper således inte\r\nmed  aldrig  så omfattande lagkrav  om  sedan  dessa\r\nbestämmelser glöms bort i något led i byggprocessen.\r\nDet är därför  också  viktigt att hitta arbetsformer\r\nsom gör att tillgänglighetsfrågorna beaktas redan på\r\nett tidigt stadium så att  kostsamma ändringsarbeten\r\nkan   undvikas.   Kommitténs  uppgift   att   belysa\r\nhandikapporganisationernas  inflytande  i  plan- och\r\nbyggprocessen   kan   få   stor  betydelse  i  detta\r\nsammanhang. Även i övrigt får  det  förutsättas  att\r\nPBL-kommittén  i  flera  sammanhang kommer in på den\r\nfrågan  om  hur  äldre  och  funktionshindrade   kan\r\npåverka    samhällsplaneringen   som   tas   upp   i\r\nCenterpartiets partimotion.\r\nDen  särskilda   fråga   om   tillgängligheten  på\r\nbomässor som tas upp i en av motionerna  behandlades\r\näven   föregående  år  då  utskottet  anförde  bl.a.\r\nföljande i denna fråga (bet. 2001/02:BoU9 s. 21).\r\n\r\nBostadsmässorna  avser normalt bostäder som efter\r\nmässperioden    kommer     att    användas    som\r\npermanentbostäder på den plats  där  de uppförts.\r\nDet  innebär  att  bostäderna  och  den omgivande\r\nmiljön  skall svara mot de krav på tillgänglighet\r\nsom ställs  med  stöd av plan- och bygglagen. Det\r\nfår mot den bakgrunden förutsättas att bostäderna\r\nliksom bostadsområdet  blir  tillgängligt  på det\r\nsätt  som  följer  av  lagstiftningen och de till\r\ndenna   kopplade  byggreglerna.   Samtidigt   kan\r\nnaturligtvis      själva     mässperioden     och\r\nvisningsverksamheten   som   sådan   kräva  olika\r\nanordningar och tillfälliga arrangemang  som  kan\r\nmedföra       svårigheter      vad      beträffar\r\ntillgängligheten.  Med tanke på den planering som\r\nföregår mässorna får  det  förutsättas  att också\r\ntillgänglighetsaspekten   beaktas   inför  själva\r\nmässan.\r\n\r\nSlutligen  vill utskottet erinra om att  riksdagen\r\nvåren  2000 antog  en  nationell  handlingsplan  för\r\nhandikappolitiken  (prop.  1999/2000:79, bet. SoU14,\r\nyttr. BoU6y).  Regeringen redovisade i december 2002\r\ni en skrivelse (skr. 2002/03:25)  hittills  vidtagna\r\nåtgärder  och  planerade insatser. I denna skrivelse\r\nfinns redovisade  ett  antal genomförda åtgärder och\r\nplanerade insatser med den inriktning som efterlyses\r\ni de aktuella motionerna.  Regeringen avser att vart\r\ntredje  år i en skrivelse återkomma  till  riksdagen\r\nmed en redogörelse för hur arbetet med att genomföra\r\nhandlingsplanen fortskrider.\r\n\r\nMed   hänvisning    till    det    anförda   anser\r\nbostadsutskottet  att  det  i dagsläget inte  skulle\r\ntjäna något reellt syfte med  ett  allmänt  inriktat\r\ntillkännagivande  från  riksdagen med en begäran  om\r\nytterligare  åtgärder  för  att  åstadkomma  en  mer\r\ntillgänglig  och användbar  bebyggelse och utemiljö.\r\nUtskottet vill emellertid samtidigt  understryka att\r\ndet  i  själva  sakfrågan  inte  råder några  delade\r\nmeningar.  Arbetet  med  den i motionerna  förordade\r\ninriktningen måste således även i fortsättningen ges\r\nhög  prioritet.\r\n\r\nBehovet av hissar\r\n\r\n\r\nI   ytterligare   två   motioner   tas   frågor   om\r\ntillgängligheten i boendemiljön  upp.  Övervägandena\r\ni  dessa  motioner gäller i första hand  ett  ökande\r\nbehov av hissar  i  flerbostadshus till följd av den\r\nallt större andelen äldre i befolkningen.\r\n\r\nEn översyn behöver enligt motion 2002/03:Bo280 (s)\r\ngenomföras av möjligheterna  att förbättra för äldre\r\npersoner  att  bo  kvar  i  sina  lägenheter.  Olika\r\nmöjligheter   till   anpassningar  bör  prövas   som\r\nhissinstallationer, förbättrad  belysning  och olika\r\nanpassningar såväl i de gemensamma utrymmena  som  i\r\nde enskilda lägenheterna.\r\nI   motion   2002/03:Bo283  (c)  föreslås  att  en\r\nutredning  analyserar  kostnaderna  för  ett  utökat\r\nstatligt stöd  till  hissar  i hyreshus (yrkande 1).\r\nVidare föreslås att regeringen utarbetar en plan för\r\nökad tillgänglighet i hyresbostäder (yrkande 2).\r\nÄven i denna fråga vill utskottet hänvisa till vad\r\nsom  ovan anförts om det pågående  arbetet  med  att\r\nförbättra  tillgängligheten i den byggda miljön. Den\r\nfråga  som motionärerna  tar  upp  understryker  att\r\ntillgänglighet   inte   bara   skall   ses  som  ett\r\nsärintresse för personer med nedsatt rörelse-  eller\r\norienteringsförmåga.    De   tillgänglighetsskapande\r\nåtgärderna innebär ofta en  bättre utformning av den\r\nbyggda miljön för hela befolkningen.  I  olika delar\r\nav  livets  skeden  kan  dessutom behovet av en  god\r\ntillgänglighet öka även för  den del av befolkningen\r\nsom  inte  i  första  hand åsyftas  när  behovet  av\r\ntillgänglighetsskapande  åtgärder diskuteras. Vikten\r\nav en sådan syn på tillgängligheten kommer, som även\r\nmotionärerna framhåller, att understrykas av en allt\r\nstörre   andel   äldre  i  befolkningen.   Även   de\r\nsträvanden som finns  att  underlätta  kvarboende  i\r\nvanliga  bostäder  kommer  att  förutsätta en bättre\r\ntillgänglighet i bostadsbeståndet.\r\nEtt   särskilt  problem  i  detta  sammanhang   är\r\ngivetvis det äldre bostadsbestånd med flera våningar\r\nsom inte från början försågs med hiss. Frågan om hur\r\nomfattande  behovet av hissinstallationer är och hur\r\ndet bör tillgodoses rymmer emellertid många aspekter\r\nförutom önskemålet  om  en  god  tillgänglighet. Det\r\ngäller  bl.a.  de  byggnadstekniska  och   estetiska\r\nproblem    som    ofta    gör   sig   gällande   när\r\nhissinstallationer     utförs    i     det     äldre\r\nbostadsbeståndet, men givetvis  också  de ekonomiska\r\nfrågorna.  Det  är  därför viktigt att en diskussion\r\nkommer  till  stånd  om   vad  som  är  möjligt  att\r\nåstadkomma i detta bostadsbestånd  för att förbättra\r\ntillgängligheten mot bakgrund av den  ökande andelen\r\näldre  i  befolkningen.  Ett lämpligt forum  för  en\r\nsådan  diskussion  och vidare  överväganden  är  den\r\nparlamentariska äldreberedningen  - Senior 2005, som\r\nregeringen    tillkallade   i   slutet   av    1998.\r\nUtgångspunkterna   för  beredningens  arbete  är  de\r\nförändrade krav som  ställs  på  samhället  när både\r\nantalet  och  andelen  äldre  i  befolkningen  ökar.\r\nSenast  den  1  maj  2003 skall beredningen redovisa\r\nresultatet av sitt arbete till regeringen.\r\nEtt   diskussionsbetänkande    som   Senior   2005\r\npresenterade   föregående   år  (SOU  2002:29)   har\r\nremissbehandlats.     Behovet    av     hissar     i\r\nbostadsbebyggelsen   har   tagits   upp   av   flera\r\nremissinstanser.  Boverket,   som  är  en  av  dessa\r\nremissinstanser,  har  också  i  en  skrivelse  till\r\nregeringen i juni 2002 tagit upp frågan.  Skrivelsen\r\när  en redovisning av ett uppdrag till Boverket  att\r\ndefiniera sin roll som sektorsansvarig myndighet för\r\nhandikappolitiken och redovisa förslag till etappmål\r\nför hur  myndigheten skall kunna uppfylla sin del av\r\nde handikappolitiska målen. Ett av dessa etappmål är\r\natt den övervägande delen av bostadsbeståndet senast\r\n2010 skall  vara  tillgängligt  och  användbart  för\r\nfunktionshindrade  och äldre. Boverket uppmärksammar\r\nunder detta etappmål  avsaknaden  av  hiss  som  ett\r\nstort  problem  och  redovisar  tänkbara metoder för\r\nolika former av tillgänglighetsskapande åtgärder.\r\nBostadsutskottet  kan  således konstatera  att  de\r\nfrågor  som  tas  upp  i de aktuella  motionerna  är\r\nföremål  för diskussioner  och  överväganden  i  ett\r\nflertal  sammanhang.  Utskottet  är  därför  inte  i\r\ndagsläget   berett   att  ta  ställning  till  vilka\r\nkonkreta åtgärder som  kan  komma  att behöva vidtas\r\nnär   det   gäller  tillgängligheten  i  det   äldre\r\nbostadsbeståndet.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna 2002/03:\r\nBo280 (s) och 2002/03:Bo283 (c).\r\n\r\nBostadsanpassningsbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   översyn         av         lagen        om\r\nbostadsanpassningsbidrag, jämför  särskilt\r\nyttrande 4 (fp),\r\n   bostadsanpassningsbidrag               för\r\nelöverkänsliga, jämför reservation 13 (kd,\r\nv, c, mp).\r\n\r\nÖversyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag\r\n\r\n\r\nI   anslutning   till   de  behandlade  frågorna  om\r\ntillgängligheten i boendemiljön  tar  utskottet  här\r\nupp    förslag    som    gäller   utformningen   och\r\ntillämpningen     av     lagen    (1992:1574)     om\r\nbostadsanpassningsbidrag.   Enligt   denna   lag  är\r\nkommunerna  skyldiga  att  lämna  bidrag  till vissa\r\nformer  av  anpassning  av  bostäder i syfte att  ge\r\npersoner  med  funktionshinder  möjlighet  till  ett\r\nsjälvständigt liv i ett eget boende.\r\n\r\nUtskottet tar  först upp två motioner som föreslår\r\natt en översyn skall  göras  av vissa bestämmelser i\r\nlagen om bostadsanpassningsbidrag.\r\nMotion 2002/03:Bo244 (m) tar upp bestämmelserna om\r\ndels  bostadsanpassningsbidrag  i  samband  med  köp\r\neller byte  av  bostad, dels möjligheten till bidrag\r\nför återställande  av en tidigare anpassad bostad. I\r\nden  första  frågan  anser   motionärerna   att   de\r\nbestämmelser    som    innebär    att   bidrag   för\r\nkostnadskrävande åtgärder i samband  med  köp  eller\r\nbyte  av  bostad endast utgår om det finns särskilda\r\nskäl - 9 §  -  ofta  tillämpas utan att tillräckligt\r\nbeslutsunderlag föreligger. I den andra frågan anser\r\nmotionärerna att återställningsbidrag  även bör utgå\r\nför egnahem och inte som i dag - 11 § -  endast till\r\nhyresbostäder    samt    för    vissa   åtgärder   i\r\nbostadsrättshus.\r\nFörslaget    om    en   översyn   av   lagen    om\r\nbostadsanpassningsbidrag  i motion 2002/03:Bo257 (s)\r\ntar upp den rättspraxis som  har  utvecklat  sig när\r\ndet gäller vissa mer kostsamma anpassningsåtgärder i\r\nhyreshus  och  bostadsrättshus.  Enligt denna praxis\r\nkan i vissa fall kommunen avslå en ansökan om bidrag\r\nmed  hänvisning till att det finns  andra  sätt  att\r\ntillgodose  den  funktionshindrades  behov.  Det kan\r\nexempelvis handla om att en anpassad och mer lämplig\r\nlägenhet  kan  erbjudas  i  närområdet. Motionärerna\r\nmenar emellertid att det inte tas tillräcklig hänsyn\r\ntill  önskemål  om kvarboende vid  tillämpningen  av\r\ndenna praxis.\r\nBostadsutskottet  anför  följande med anledning av\r\nde två motionerna,\r\nSom framgått tidigare lägger  utskottet  stor vikt\r\nvid  frågor  om  att bostadsmiljön i möjligaste  mån\r\nskall vara tillgänglig och anpassad för allas behov.\r\nMålet är givetvis  att bebyggelsen redan från början\r\nskall     ges     en     sådan    utformning     att\r\nanpassningsåtgärder   endast    behöver   vidtas   i\r\nundantagsfall.     Bostadsanpassningsbidrag      har\r\nemellertid  fortfarande  en  mycket  viktig roll att\r\nspela när det gäller den individuella anpassningen i\r\noch i nära anslutning till bostäder i särskilt äldre\r\nhus. Ramarna för hur denna bidragshantering skall gå\r\ntill  sätts upp i lagen om bostadsanpassningsbidrag.\r\nDen praktiska tillämpningen av bidragsbestämmelserna\r\nsköts emellertid  av  landets kommuner. Boverket har\r\nvid  sin  tillsyn  av  kommunernas  bidragshantering\r\nunder senare tid kunnat  konstatera  brister i olika\r\navseenden.  Verket  har  i  sin tillsynsrapportering\r\ngjort regeringen uppmärksam på  denna fråga och även\r\ntagit upp en väl fungerande bidragshantering som ett\r\nav  de prioriterade etappmålen i den  ovan  omnämnda\r\nredovisningen   av   Boverkets   sektorsansvar  inom\r\nhandikappolitiken.\r\nBostadsutskottet  ser  mycket  allvarligt  på  att\r\nBoverket    kunnat    konstatera   att   kommunernas\r\nbidragshantering brister  i vissa avseenden. Det kan\r\nmot denna bakgrund inte uteslutas att de problem som\r\ntas upp i de aktuella motionerna  till  viss del kan\r\nha  samband  med bidragshanteringen snarare  än  med\r\nlagens utformning som sådan.\r\nVad gäller de  två  förslag om översyn av gällande\r\nregler som tas upp i motion  2002/03:Bo244  (m)  har\r\nutskottet  kunnat  konstatera att de även förts fram\r\ntill   regeringen   genom    en    skrivelse    från\r\nHandikappombudsmannen.   Boverket  har  avgivit  ett\r\nremissutlåtande  över  denna   skrivelse,   och   en\r\nberedning   pågår  för  närvarande  av  frågan  inom\r\nRegeringskansliet.\r\nÄven  frågan   i   motion   2002/03:Bo257  (s)  om\r\nrättspraxis i vissa fall kommer  att bli föremål för\r\nuppmärksamhet.   Ett  utslag  i  Regeringsrätten   i\r\ndecember  2002 (målnr  101-2000)  i  ett  överklagat\r\närende anses delvis kunna komma att påverka praxis i\r\nde aktuella  fallen.  Ärendet  avsåg  ett  kommunalt\r\nbeslut   om  att  avslå  en  ansökan  om  bidrag för\r\ninstallation av trapphiss i flerbostadshus  för  att\r\nmöjliggöra  kvarboende. Kommunen hänvisade i stället\r\ntill   en   handikappanpassad   lägenhet   i   samma\r\nbostadsområde.  Regeringsrätten ansåg emellertid att\r\nbidrag  skulle utgå  i  detta  fall.  Utskottet  har\r\nerfarit att avgörandet i Regeringsrätten medfört att\r\nBoverket  avser att se över det aktuella avsnittet i\r\nsin  handbok  med  råd  och  exempel för kommunernas\r\nbidragshantering.\r\nUtskottet kan sammanfattningsvis konstatera att de\r\nfrågor som tas upp i de aktuella motionerna är eller\r\nkommer  att  bli föremål för överväganden.  Det  får\r\nanses vara befogat  att  avvakta  bl.a.  regeringens\r\nställningstagande     till    Handikappombudsmannens\r\nskrivelse  och  Boverkets  tillsynsrapporter.  Något\r\ntillkännagivande  i  de  aktualiserade  frågorna kan\r\ndärför  i  dagsläget  inte  anses vara erforderligt.\r\nMotionerna avstyrks således.\r\n\r\nBostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\n\r\n\r\nI ytterligare två motioner behandlas  villkoren  för\r\nbostadsanpassningsbidrag.  Dessa  motioner  tar  upp\r\nfrågan  om  bidrag  skall  utgå  för  anpassning  av\r\nelöverkänsligas bostäder.\r\n\r\nEnligt  motion 2002/03:So361 (c) yrkande 6 bör det\r\nslås fast att  bostadsbidrag  skall  utgå  för detta\r\nändamål. Motionärerna vänder sig mot att Boverket  i\r\nsin  handbok  om  bostadsanpassningsbidrag anger att\r\nbidrag inte utgår till s.k. elsanering.\r\nÄven enligt motion 2002/03:Bo268 (s) yrkande 1 bör\r\nelöverkänsliga     ges      samma      rätt     till\r\nbostadsanpassningsbidrag          som          andra\r\nfunktionshindrade.  I  motionens  yrkande 6 föreslås\r\natt   möjligheten   att   utrusta   alla  offentliga\r\nbyggnader med elfria zoner bör övervägas.\r\nSom  konstateras  i  de  aktuella  motionerna   är\r\nrättsläget för närvarande sådant att kommunerna inte\r\nkan     anses     vara     skyldiga     att    lämna\r\nbostadsanpassningsbidrag    för   s.k.   elsanering.\r\nDäremot  förekommer  det att kommuner  på  frivillig\r\nbasis i vissa fall ger bidrag för s.k. elsanering av\r\nbostäder. Tolkningen av  rättsläget  i  den aktuella\r\nfrågan  framgår  bl.a.  av  Boverkets  handbok   för\r\nbostadsanpassningsbidraget.   Till   grund  för  den\r\nredovisade  uppfattningen hänvisar verket  till  ett\r\nyttrande från  Socialstyrelsen  och  ett avgörande i\r\nkammarrätten. Socialstyrelsen har också i en rapport\r\nanfört  att kunskapsläget i den aktuella  frågan  är\r\nsådant att  belagda samband saknas mellan exponering\r\nför elektriska och magnetiska fält i bostaden och de\r\nsymtom som åberopats vid ansökan om bidrag.\r\nUtskottet  har   vid   flera  tidigare  tillfällen\r\nbehandlat motionsförslag om bostadsanpassningsbidrag\r\nför  elöverkänsliga.  Vid  det   senaste  tillfället\r\nanförde utskottet bl.a. följande (bet.  2001/02:BoU1\r\ns. 63).\r\n\r\nBostadsutskottet bör inte uttala sig i  frågan om\r\nbostadsanpassningsbidragslagens tillämpning  i en\r\nviss   typ  av  ärenden.  Däremot  kan  utskottet\r\nvidhålla  sin tidigare redovisade uppfattning att\r\ndet  är önskvärt  med  en  över  landet  enhetlig\r\ntillämpning av lagen. Möjligheten att få stöd bör\r\ninte vara avhängig av vilken kommun man är bosatt\r\ni. Det  grundläggande  problemet  i  sammanhanget\r\nstår  emellertid att finna i att det fortfarande,\r\ntrots    ett     mångårigt     forsknings-    och\r\nutredningsarbete,   saknas   en  samsyn   om   de\r\nhuvudsakliga            orsakerna            till\r\nelöverkänslighetsproblemen.  På  samma sätt finns\r\nfortfarande  en betydande osäkerhet  om  hur  man\r\nbäst skall komma  till rätta med problemet och om\r\nden  typ  av  åtgärder   som   kan  innefattas  i\r\nbegreppet   elsanering   alltid   är  den   bästa\r\nlösningen. Det finns därför starka skäl att kräva\r\nfortsatta  ansträngningar  från  alla  inblandade\r\ninstanser så att kunskapsläget ger  underlag  för\r\nen  bredare  samsyn  i  dessa  frågor.  En  sådan\r\nutveckling  kan  också  förväntas  bidra  till en\r\nlösning   av   det   problem   som   motionärerna\r\nuppmärksammar.\r\n\r\nBostadsutskottet kan konstatera att något  egentligt\r\ngenombrott i forskningsläget på det aktuella området\r\nfortfarande inte kan anses ha gjorts. Utskottet  går\r\nhär  inte  vidare  in på denna fråga men kommer inom\r\nkort  i ett betänkande  om  planfrågor  att  ta  upp\r\nmotioner   om   problem  med  strålning  från  bl.a.\r\nmobiltelefonimaster   och  kraftledningar.  I  detta\r\nsammanhang avser utskottet  att  kortfattat redogöra\r\nför  forskningsläget  och resultatet  av  genomförda\r\nstudier om hälsoeffekterna i dessa sammanhang.\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sitt   tidigare   redovisade\r\nställningstagande när det gäller den fråga  som  tas\r\nupp  i  motionerna  2002/03:So361  (c) yrkande 6 och\r\n2002/03:Bo268  (s) yrkande 1. Det kan  således  inte\r\nanses  vara  lämpligt   att  riksdagen  uttalar  hur\r\nbostadsanpassningsbidragslagens  bestämmelser  skall\r\ntolkas   i  den  aktuella  frågan.  Bostadsutskottet\r\nförutsätter  emellertid att de berörda myndigheterna\r\nföljer     det     pågående      forsknings-     och\r\nutredningsarbetet och aktualiserar  tillämpningen av\r\nbidragsreglerna så snart som det framkommer resultat\r\nsom motiverar detta.\r\nUtskottet  anser  inte heller att kunskapsläget  i\r\ndag är sådant att riksdagen  bör  förorda  att  alla\r\noffentliga  byggnader  förses  med  elfria  zoner  i\r\nenlighet  med  förslaget  i motion 2002/03:Bo268 (s)\r\nyrkande 6.\r\nDe aktuella yrkandena avstyrks med hänvisning till\r\ndet anförda.\r\n\r\nBuller i byggnader\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   bullerbegränsande  åtgärder   i   lokaler,\r\njämför reservation 14 (c),\r\n   bullerbegränsande       utförande       av\r\ninstallationer,   jämför   reservation  15\r\n(mp).\r\n\r\nBullerbegränsande åtgärder i lokaler\r\n\r\n\r\nTvå motioner om buller i byggnader behandlas i detta\r\nbetänkande.  Utskottet  kommer  inom   kort  i  sitt\r\nbetänkande om planfrågor också att ta ställning till\r\nett antal motionsförslag om planering för en tystare\r\nutomhusmiljö.\r\n\r\nUtskottet  tar  först  upp  ett  förslag i  motion\r\n2002/03:A239 (c) yrkande 22 om att ett  program  för\r\nbullerdämpande  åtgärder  i  offentliga  lokaler bör\r\nutarbetas.   Motionärerna   hänvisar  till  de  höga\r\nljudnivåer  som  råder  i  exempelvis   lokaler  för\r\nbarnomsorg  och  de  effekter  som  bl.a.  valet  av\r\nbyggmaterial kan ha i detta sammanhang.\r\nDet   bör  inledningsvis  påpekas  att  frågor  om\r\nproblemen  med höga ljudnivåer kan vara aktuella att\r\nbehandla i många  olika  sammanhang. De frågor som i\r\nförsta   hand   gäller   bl.a.   arbetsmiljö-    och\r\nhälsoskyddslagstiftningens   tillämpning  på  buller\r\nbereds    inom    riksdagen   av   andra    utskott.\r\nBostadsutskottet   har   emellertid   att   överväga\r\nbyggnadslagstiftningens  krav  som  kan få betydelse\r\nför  den  akustiska miljön vid exempelvis  valet  av\r\nbyggmaterial    och    utformning    av   lokalerna.\r\nBestämmelser   på   detta   område  finns  bl.a.   i\r\nförordningen  (1994:1215) om tekniska  egenskapskrav\r\npå byggnadsverk,  m.m.  där  det  i  7  §  anges att\r\nbyggnadsverk skall vara projekterade och utförda  på\r\nett   sådant  sätt  att  buller,  som  uppfattas  av\r\nbrukarna   eller   andra   personer  i  närheten  av\r\nbyggnadsverket, ligger på en  nivå  som  inte medför\r\nrisk  för  dessa  personers  hälsa och som möjliggör\r\nsömn,   vila  och  arbete  under  tillfredsställande\r\nförhållanden.  I  Boverkets byggregler anges närmare\r\nhur byggnader skall  dimensioneras  och utformas med\r\nhänsyn  till förekommande bullerkällor  och  så  att\r\nuppkomst och spridning av störande ljud begränsas.\r\nFör  verksamheter  i  befintliga  byggnader  har\r\ngivetvis        tillämpningen        av        bl.a.\r\nhälsoskyddslagstiftningen       stor      betydelse.\r\nSocialstyrelsen har också givit ut  allmänna  råd om\r\nbuller  inomhus  och  höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7)\r\nsom bl.a. lämnar riktvärden och rekommendationer för\r\nbedömning av sanitär olägenhet.\r\nBostadsutskottet har  erfarit att de regelverk som\r\nställer  upp olika krav på  bullerdämpande  åtgärder\r\nkommer  att   ses   över.   I   en   proposition  om\r\ninomhusmiljöfrågor  våren  2001  (prop. 2001/02:128)\r\nredovisade  regeringen vissa frågor  om  buller  och\r\nangav i detta  sammanhang att Socialstyrelsen kommer\r\natt få i uppdrag att utvärdera sina allmänna råd och\r\nidentifiera olika  åtgärder för att komma till rätta\r\nmed   problemet   med   höga   ljudnivåer   inomhus.\r\nSocialstyrelsen fick i augusti 2002 uppdraget att, i\r\nsamråd   med  berörda  myndigheter,   utvärdera   om\r\nregelverket  kring höga ljudnivåer är ändamålsenligt\r\noch ger avsedd  effekt.  Uppdraget  skall  redovisas\r\nsenast den 31 mars 2003.\r\nI  propositionen  om  inomhusmiljöfrågor hänvisade\r\nregeringen även till det  under  miljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö av riksdagen fastställda  delmålet\r\nför  buller  och  aviserade sin avsikt att återkomma\r\nmed ytterligare delmål  för  buller  efter en första\r\nutvärdering av miljömålen. Regeringen aviserade även\r\nsin  avsikt  att  uppdra åt berörda myndigheter  att\r\nsamordna  sina krav  i  olika  avseenden  bl.a.  vad\r\ngäller mätmetoder för ljudnivåer.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att olika statliga\r\nåtgärder  med   betydelse   för   den   i   motionen\r\naktualiserade frågan för närvarande vidtas. När  det\r\ndäremot gäller utformningen i det enskilda fallet av\r\nexempelvis en barnomsorgslokal ingår det givetvis  i\r\nrespektive  huvudmans  ansvar  att vidta de åtgärder\r\nsom   kan  vara  nödvändiga  för  att   hälsovådliga\r\nljudnivåer skall kunna undvikas.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motion 2002/03:A239 (c) yrkande 22.\r\n\r\nBullerbegränsande utförande av installationer\r\n\r\n\r\nFrågan   om   de  produktkrav  på  bullerbegränsande\r\nutförande som bör ställas vid upphandling av fläktar\r\nm.m. tas upp i  motion 2002/03:Bo204 (mp) yrkande 4.\r\nYrkandet  innebär   att   det  vid  upphandling  bör\r\nundersökas  om  den aktuella  tekniska  utrustningen\r\nfinns i annat utförande med lägre ljudnivå.\r\n\r\nBostadsutskottet   delar   givetvis  motionärernas\r\nuppfattning att de akustiska egenskaperna  är  en av\r\nde   frågor  som  bör  beaktas  vid  upphandling  av\r\nprodukter  som  skall  ingå  i  en  byggnad. Det kan\r\nemellertid   inte   anses   vara  erforderligt   att\r\nriksdagen  i  ett  särskilt  tillkännagivande  skall\r\nframhålla detta för  regeringen.  Motionen  avstyrks\r\nsåledes.\r\nUtskottet   vill  i  sammanhanget  erinra  om  ett\r\ntillkännagivande   våren   1998  från  riksdagen  på\r\nbostadsutskottets  förslag  (bet.  1997/98:BoU4)  om\r\nproblemen med s.k. lågfrekvent  buller, dvs. den typ\r\nav  ljudstörningar  som  ofta  kan  förekomma   från\r\nfläktar  m.m.  Regeringen  uppdrog till Boverket att\r\ngenomföra   en   utredning   av   frågan.   Boverket\r\nredovisade  en  rapport  i  november  2000  där  det\r\nkonstateras  att  lågfrekvent  buller  upplevs   som\r\nstörande   där   det   uppträder,  att  de  tekniska\r\nmöjligheterna  att  förebygga   och  åtgärda  sådant\r\nbuller är goda och att de myndighetskrav  som gäller\r\nlågfrekventa ljud i bostäder är ändamålsenliga.  Vad\r\ngäller   lågfrekventa   ljud   från   installationer\r\nutomhus,  vanligen  fläktar, finns enligt  Boverkets\r\nuppfattning   en   lucka    i   bygglovshanteringen.\r\nRegeringen lämnade i propositionen  om  inomhusmiljö\r\n(prop.  2001/02:128  s.  27)  en  redovisning   till\r\nriksdagen  samt  sin  syn på frågan. I redovisningen\r\nangavs  bl.a.  att  den av  Boverket  uppmärksammade\r\nfrågan om bygglovshanteringen kommer att behandlas i\r\nanslutning    till   översynen    av    plan-    och\r\nbygglagstiftningen.\r\n\r\nÖvriga krav på byggnader\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   direktverkande elvärme, jämför reservation\r\n16 (v, c, mp),\r\n   förutsättningar för energirådgivning,\r\n   regler för äldreboende,\r\n   byggande i trä, jämför reservation 17 (fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nDirektverkande elvärme\r\n\r\n\r\nEnligt förordningen  om  tekniska  egenskapskrav  på\r\nbyggnader   m.m.   (10  §)  skall  i  byggnader  som\r\ninnehåller     bostäder      eller     arbetslokaler\r\nuppvärmningssystemet i skälig  utsträckning utformas\r\nså   att   skilda   energislag  kan  användas   utan\r\nomfattande ändringar.  En-  och  tvåbostadshus som i\r\nhuvudsak  skall  värmas  upp  med el eller  naturgas\r\nskall  ha  en sådan planlösning att  ett  byte  till\r\nuppvärmning  med ett annat energislag underlättas. I\r\nfråga om en- och tvåbostadshus gäller emellertid att\r\nde   får   förses    med    uppvärmningssystem   för\r\ndirektverkande  elvärme  om byggnaden  har  särskilt\r\ngoda egenskaper när det gäller energihushållning.\r\n\r\nMöjligheten  att enligt det  sistnämnda  villkoret\r\ninstallera  direktverkande   elvärme  vid  nybyggnad\r\neller ombyggnad av en- och tvåbostadshus  tas  upp i\r\ntvå  motioner. I motion 2002/03:Bo226 (v) yrkande  3\r\nbör  denna   möjlighet  tas  bort  utom  vad  gäller\r\nfritidshus.  Även   i   Centerpartiets   partimotion\r\n2002/03:Bo267 yrkande 40 föreslås att det införs ett\r\nförbud  mot  installation av direktverkande  elvärme\r\nvid nybyggnad  och omfattande ombyggnader. Förslagen\r\ni motionerna motiveras  med  behovet  av  att minska\r\nelanvändningen samt av att använda el till  annat än\r\nuppvärmning.\r\nAnvändningen  av  el  för uppvärmningsändamål  har\r\nsedan länge varit omdiskuterad i den energipolitiska\r\ndebatten.    Detta    har   särskilt    gällt    för\r\ndirektverkande  elvärme.   Denna   fråga  har  också\r\nuppmärksammats   i   samband  med  miljömålsarbetet.\r\nRegeringen  angav sålunda  i  miljömålspropositionen\r\natt ett förbud  mot  direktverkande  elvärme  i  nya\r\nbyggnader  borde  analyseras. Mot denna bakgrund gav\r\nregeringen den 28 februari  2002  Boverket i uppdrag\r\natt  genomföra  en analys av konsekvenserna  av  ett\r\neventuellt förbud mot uppvärmning med direktverkande\r\nelvärme i nya byggnader fr.o.m. år 2005. I uppgiften\r\ningår också att se  över  möjligheterna att begränsa\r\nanvändningen i fritidshus.  Analysen  skall  avse de\r\ntekniska   och   ekonomiska  konsekvenserna  av  ett\r\nförbud. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni\r\n2003.\r\nUtskottet kan således  konstatera att ett underlag\r\nför   ställningstagande   i  den   av   motionärerna\r\naktualiserade  frågan för närvarande  tas  fram  och\r\nkommer att redovisas  inom  en  snar framtid. Enligt\r\nutskottets  mening bör resultatet  av  det  pågående\r\narbetet  avvaktas.   Motionerna   2002/03:Bo226  (v)\r\nyrkande 3 och 2002/03:Bo267 (c) yrkande 40  avstyrks\r\nmed hänvisning härtill.\r\n\r\nFörutsättningar för energirådgivning\r\n\r\n\r\nFörutsättningarna  för  kommunernas energirådgivning\r\ndiskuteras  i  motion  2002/03:Bo309   (s).   Enligt\r\nmotionären  behövs  mer av styrmöjligheter och ökade\r\nmöjligheter  till  ekonomisk   stimulans   för   att\r\nenergirådgivarna  skall  kunna förmå fastighetsägare\r\natt investera i energibesparande åtgärder. Riksdagen\r\nföreslås därför i ett tillkännagivande  efterlysa en\r\nmer  offensiv  linje  rörande bl.a. lagstiftning  om\r\nenergieffektivisering vid byggande av egnahem.\r\n\r\nDe   frågor   som  tas  upp   i   motionen   berör\r\növerväganden  på  flera   energipolitiska   områden.\r\nUtskottet skall emellertid här avgränsa sig till att\r\nkort  kommentera  frågan  om byggnadslagstiftningens\r\nkrav  på  energieffektivt  utförande  av  byggnader.\r\nDenna  fråga ingår i direktiven  för  PBL-kommitténs\r\narbete.  Kommittén  skall bl.a. föreslå erforderliga\r\nförändringar i plan-  och  bygglagen  och i lagen om\r\ntekniska  egenskapskrav  på  byggnadsverk  m.m.  med\r\nsyfte  att  minska  behovet av tillförd  energi  för\r\nuppvärmning  av befintliga  byggnader.  Avsikten  är\r\näven att göra  det  möjligt  att beakta det kommande\r\ndirektivet  om byggnaders energiprestanda  i  svensk\r\nlagstiftning.\r\nInom Boverket  pågår  också  ett arbete inom flera\r\nområden    med   relevans   för   den   i   motionen\r\naktualiserade frågan. Boverket har bl.a. regeringens\r\nuppdrag att  utveckla  ett  system för nyckeltal för\r\nenergianvändningen   i   byggnader.   Som   tidigare\r\nframgått i detta betänkande kommer också de gällande\r\nbestämmelserna   avseende   energihushållning    och\r\nvärmeisolering  att  tillhöra  de  frågor  som först\r\nkommer  att  övervägas  i  den inledda översynen  av\r\nBoverkets byggregler.\r\nVad   som  anförts  i  motion  2002/03:Bo309   (s)\r\nföranleder   inte   utskottet   att   föreslå  något\r\ntillkännagivande från riksdagen. Motionen avstyrks.\r\n\r\nRegler för äldreboende\r\n\r\n\r\nBehovet  av  nya  former för äldreboende tas  upp  i\r\nmotion 2002/03:Bo291  (kd)  yrkande 20. Motionärerna\r\nframhåller  särskilt  behovet av  en  \"mellanboende-\r\nform\"  som  ett steg mellan  en  vanlig  bostad  och\r\nsärskilt äldreboende.  Enligt  motionen bör Boverket\r\nges  i  uppdrag  att förenkla regelsystemet  så  att\r\nsådana boendeformer kan skapas.\r\n\r\nUtskottet har de  två  senaste åren (senast i bet.\r\n2001/02:BoU9) behandlat motsvarande  motionsyrkanden\r\noch då anfört följande.\r\n\r\nI  huvudsak  gäller  samma  egenskapskrav   på\r\nbostäder oavsett om de är avsedda att användas av\r\npersoner i en viss ålderskategori eller ej. Vissa\r\nsärregler finns emellertid i Boverkets byggregler\r\nför   bl.a.  särskilda  boendeformer  för  äldre.\r\nEnligt dessa regler är det möjligt att göra vissa\r\navsteg  från  de  regler  som  gäller  för övriga\r\nbostäder. Det gäller framför allt möjligheten att\r\ngöra   vissa   inskränkningar   i   den  enskilda\r\nlägenhetens   standard  och  ersätta  detta   med\r\ngemensamma lösningar för flera bostäder.\r\n\r\nDet framgår inte  av  den  aktuella  motionen i\r\nvilka  avseenden  som  det  nuvarande regelverket\r\nanses   motverka   den   form   av   boende   som\r\nmotionärerna  förespråkar.  Utskottet har  därför\r\ninte underlag för vidare överväganden i frågan.\r\n\r\nBostadsutskottet    avstyrker   det   nu    aktuella\r\nmotionsyrkandet av samma skäl.\r\n\r\n\r\nByggande i trä\r\n\r\n\r\nFrågor om en ökad träanvändning  inom  byggandet har\r\nunder de senaste åren lyfts fram i olika sammanhang.\r\nFöregående år behandlades förslag inom detta  område\r\nav  både  bostadsutskottet  (bet.  2001/02:BoU9) och\r\nnäringsutskottet     (bet.     2001/02:NU12).     På\r\nnäringsutskottets förslag gjorde riksdagen också ett\r\ntillkännagivande i syfte att driva  på  ett pågående\r\narbetet    med    att    utforma    ett   nationellt\r\nhandlingsprogram för en ökad träanvändning. I tre av\r\nmotionerna   från   2002   års  allmänna  motionstid\r\nförordas att riksdagen ytterligare skall understryka\r\natt åtgärder behöver vidtas i detta syfte.\r\n\r\nCenterpartiet    hänvisar   i   sin    partimotion\r\n2002/03:Bo267 till riksdagens  beslut  föregående år\r\nom ett nationellt handlingsprogram. Enligt motionens\r\nyrkande 12 bör riksdagen nu framhålla att  det är av\r\nstörsta vikt att detta handlingsprogram fullföljs.\r\nÄven enligt motion 2002/03:N233 (c) yrkande  3 bör\r\nriksdagen  framhålla vikten av åtgärder för ett ökat\r\nbyggande i trä.  Motionärerna  anser  att  det krävs\r\npolitiska beslut med denna inriktning, exempelvis en\r\nsatsning på stora träbyggnader med stat och kommuner\r\nsom föregångare.\r\nI   motion  2002/03:Bo319  (s)  framhålls  en  rad\r\nnationella,    regionalpolitiska,   ekonomiska   och\r\nmiljömässiga skäl  till ett ökat byggande i trä. Tre\r\nyrkanden  i  denna  motion   skall   behandlas  här.\r\nRegeringen bör fullfölja riksdagens begäran  om  ett\r\nhandlingsprogram  med  inriktning  på  en ökad andel\r\nträkonstruktioner inom byggsektorn (yrkande  1).  En\r\nsärskild  satsning  bör  göras  för  att öka andelen\r\nflerbostadshus i trä (yrkande 2). Regeringen  bör ta\r\ninitiativ  till  en samordning med norska och finska\r\ninsatser inom träbyggnadsområdet (yrkande 8).\r\nSom framgått ovan  gjorde riksdagen våren 2002 ett\r\ntillkännagivande  om vikten  av  att  fullfölja  det\r\narbete som regeringen  då  redan hade inlett med att\r\nta  fram  program  för  en ökad  träanvändning  dels\r\navseende ett nationellt s.k.  träkluster,  dels  med\r\ninriktning mot en ökad träanvändning i byggandet.\r\nI   den  första  frågan,  dvs.  det  nationella\r\nträklustret,  fattade  regeringen  i  september 2002\r\nbeslut      om     att     Nutek     (Verket     för\r\nnäringslivsutveckling)  skall  genomföra ett program\r\nenligt  det förslag som verket presenterat  tidigare\r\nunder sommaren.  Programmet  som  är inriktat på att\r\nstärka   samarbeten   kring   t.ex.   produkt-   och\r\nsystemutveckling  med stor marknadspotential  kommer\r\natt ha en ekonomisk  ram  om  20 miljoner kronor och\r\nlöpa under perioden 2002-2004.\r\nI den andra frågan, som är mer  direkt inriktad på\r\nbyggsektorn, fattade regeringen den 12 december 2002\r\nbeslut  om  att  tillkalla  en förhandlare  för  att\r\ntillsammans  med  trä- och byggsektorn  utarbeta  en\r\nlångsiktig  strategi   för   ökad   träanvändning  i\r\nbyggande och i byggprodukter. Strategin  skall syfta\r\ntill  att  moderna träbaserade byggsystem skall  bli\r\nbättre etablerade  på  marknaden. Förhandlaren skall\r\nsenast den 1 december 2003  lämna  förslag  till  en\r\nstrategi och plan till åtgärder till regeringen.\r\nDe  aktuella  motionerna är väckta under början av\r\nhösten 2002 och har  således  inte  kunnat beakta de\r\nåtgärder som regeringen sedermera vidtagit  för  att\r\ntillgodose  riksdagens  tillkännagivande  från våren\r\n2002. Bostadsutskottet kan emellertid konstatera att\r\ninitiativ nu har tagits som ger förutsättningar  för\r\natt  arbetet med att öka träanvändningen i byggandet\r\nskall  kunna  drivas  på  i  enlighet med riksdagens\r\nönskemål. Det kan därför i dagsläget inte anses vara\r\nmotiverat   med   ett  nytt  tillkännagivande   från\r\nriksdagen   med   den   i    motionerna   föreslagna\r\ninriktningen. Den av regeringen utsedde förhandlaren\r\nmåste  givetvis  ges en möjlighet  att  utarbeta  en\r\nkonkret plan över  vilka åtgärder som behöver vidtas\r\nför att en ökad användning  av trä i byggandet skall\r\nkomma till stånd. Det får förutsättas att regeringen\r\ndärefter  återkommer  med förslag  i  de  eventuella\r\nfrågor  som  behöver  underställas   riksdagen   för\r\nbeslut.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Byggande i miljöer med lokal särprägel\r\n(punkt 1) (m, c)\r\n\r\nav  Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m),  Margareta\r\nPålsson  (m),  Rigmor   Stenmark  (c)  och  Peter\r\nDanielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo223 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI Sverige finns det många  miljöer  som  präglas  av\r\nolika  tidsepoker  och av olika byggnadstraditioner.\r\nEtt  exempel  på  detta   är   de   många  byar  som\r\nkarakteriseras   av   att   där   finns  en  blandad\r\nbebyggelse   som   omfattar   såväl   bostäder   och\r\nsmåföretagsamhet som jordbruk. Det är samhällen  där\r\ngårdarna ligger tätt och där livsstilen många gånger\r\nbygger   på   gamla   traditioner.   Utvecklingen  i\r\nsamhället  i övrigt har inneburit att dessa  byar  i\r\ndag representerar  en  värdefull  typ  av  miljö som\r\nmåste  bevaras  och tas till vara. Den blandning  av\r\nolika verksamheter  som  finns i dessa små samhällen\r\noch den särprägel som detta  skapar  har också gjort\r\ndem till attraktiva boendemiljöer.\r\n\r\nEn  förutsättning för att dessa byar  skall  bestå\r\noch kunna  behålla  sin  särprägel  är  att  de  kan\r\nfortsätta  att  utvecklas.  Det  innebär  att de som\r\nbosätter  sig där måste ta hänsyn till och acceptera\r\natt mångsidigheten  består. För att dessa samhällens\r\nkaraktär och särdrag  skall  bestå  fordras att alla\r\nverksamheter  ges  möjlighet  till  förändring   och\r\nutveckling.  En  förutsättning  för att så skall bli\r\nfallet  är att inte bara de boendes  utan  också  de\r\nolika näringsverksamheternas krav på byns utveckling\r\nkan tillgodoses.\r\nDet  tycks   i  dag  råda  oklarhet  kring  vilken\r\nutbyggnad  av t.ex.  småföretagsverksamhet  som  kan\r\nkomma   till   stånd   inom   ramen   för   pågående\r\nmarkanvändning.  Denna oklarhet är enligt vår mening\r\nolycklig,   då  den  bl.a.   riskerar   att   stoppa\r\nutvecklingen  i  byar  och  mindre  samhällen med en\r\nsärpräglad blandning av boende och annan verksamhet.\r\nEn utredning bör därför tillsättas för  att  se över\r\nbehovet av att klargöra dagens lagstiftning på denna\r\npunkt.  Syftet  med  utredningen  bör vara att skapa\r\nförutsättningar    för   att   såväl   boende    som\r\nnäringsverksamhet kan  fortgå  i  dessa  särpräglade\r\nmiljöer.\r\nDet  vi  nu  med anledning av motion 2002/03:Bo223\r\n(m) yrkande 12 anfört  om  byggande  i  miljöer  med\r\nlokal   särprägel   bör  riksdagen  tillkännage  för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n2. Samrådsplikt inför markarbeten (punkt 2) (m,\r\nkd, c)\r\n\r\nav Göran Hägglund  (kd),  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin   (m),   Margareta   Pålsson  (m),  Rigmor\r\nStenmark (c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo223 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  en relativt stor omfattning  förekommer  det  att\r\ngator, torg och andra allmänna platser grävs upp för\r\natt  nya  ledningar skall kunna läggas ned eller för\r\natt befintligt  ledningsnät  skall  kunna repareras.\r\nArbetena  är  i  många  fall  så omfattande  att  de\r\nallvarligt    inskränker    tillgängligheten    till\r\nomkringliggande fastigheter.  Trots detta föreligger\r\ndet normalt sett inte något krav  på att information\r\nskall   lämnas   till   eller   samråd  hållas   med\r\nfastighetsägare eller andra berörda.\r\n\r\nEtt     stort     antal    butiker    och    andra\r\nserviceinrättningar i hyrda lokaler drabbas hårt vid\r\ngrävarbeten på gator,  torg  m.m.  Det kan leda till\r\nförluster och andra avbräck som kan  äventyra  deras\r\nmöjligheter   till   fortsatt  verksamhet.  Särskilt\r\nutsatta är de mindre företagarna. Det förekommer att\r\nberörda   näringsidkare    inte    erhåller    någon\r\ninformation  inför  de arbeten som skall genomföras,\r\neller att de inte ges  tillräckliga möjligheter till\r\nsamråd.  Ett samråd ger butiksinnehavare  och  andra\r\nmöjlighet  att  minska  eller  helt  eliminera  sina\r\nförluster  till  följd av arbetena. Vid samrådet kan\r\nlösningar tas fram  för  hur  tillgängligheten  till\r\nlokalerna  skall  ordnas,  liksom  hur skyltning och\r\nliknande  åtgärder  skall utformas, för  att  minska\r\nnäringsidkarnas  avbräck.   Samrådet  kan  också  ha\r\nbetydelse  för att en företagarvänlig  tidpunkt  för\r\narbetena väljs. Samförståndslösningar torde vanligen\r\ninnebära fördelar också för kommunen eller andra som\r\nutför grävningsarbetena.  Även  om  det många gånger\r\nförekommer  att information lämnas och  samråd  sker\r\nbör  det införas  en  laglig  skyldighet  att  vidta\r\nsådana   åtgärder   i   syfte   att   garantera  att\r\nnäringsidkarna   ges  de  bästa  möjligheterna   att\r\nminimera skadorna  på sina företag. Skyldigheten bör\r\nnaturligtvis inte omfatta  brådskande  arbeten eller\r\nsådana som genomförs endast under kortare  tid eller\r\npå annat sätt är av mindre betydelse.\r\nDet  vi  nu  med anledning av motion 2002/03:Bo223\r\n(m)  yrkande  11  anfört   om   samrådsplikt   inför\r\nmarkarbeten bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\n\r\n3. Kvalitetsansvariges roll (punkt 5) (v, c)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c) och Sten\r\nLundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Bo226  yrkande 2  och\r\n2002/03:Bo267 yrkande 43.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnsvarsförhållandena  i  byggprocessen  behöver  ses\r\növer av ett flertal olika skäl. En av de  frågor som\r\nsärskilt  måste övervägas är den kvalitetsansvariges\r\nroll och uppgifter.  Det finns starka skäl som talar\r\nför att lagstiftningens  krav  i  dessa  frågor  bör\r\nförändras.   I   nuvarande   regelsystem   har   den\r\nkvalitetsansvarige  en  allt  för begränsad roll och\r\nkraven är delvis otydliga.\r\n\r\nDet   är   nödvändigt   att   ansvarsfrågorna    i\r\nbyggprocessen blir allsidigt belysta på det sätt som\r\nkan  ske inom PBL-kommittén. En rad exempel under de\r\nsenaste     åren     på    byggfusk    och    oklara\r\nansvarsförhållanden  när   byggfel  upptäckts  visar\r\nockså   att  ansvarsfrågorna  bör   vara   en   högt\r\nprioriterad  uppgift  när  PBL-kommittén lägger fast\r\ntidplanen för sitt arbete.\r\nFlera  av  de  frågeställningar   som  gäller  den\r\nkvalitetsansvariges roll kan inte ses  helt  separat\r\nfrån  övriga  frågor  om  byggherrens  och byggarens\r\nansvar. Enligt vår uppfattning kan emellertid  en av\r\nde frågor om den kvalitetsansvariges roll som kommit\r\natt  diskuteras  under  senare  tid redan nu ges sin\r\nlösning.  Vi  anser  att det är självklart  att  den\r\nkvalitetsansvarige   inte    skall    få    stå    i\r\nberoendeställning   till  den  som  svarar  för  ett\r\nbyggprojekt. Denna typ  av jävsförhållanden riskerar\r\ngivetvis  både  att  minska   förtroendet   för  den\r\nkvalitetsansvariges arbete och till att kontrollerna\r\ninte utförs med tillräcklig noggrannhet.\r\nEtt  lagförslag  med  krav  på  en  oberoende  och\r\nopartisk kvalitetsansvarig bör snabbt kunna tas fram\r\nutan     att    PBL-kommitténs    överväganden    om\r\nansvarsfrågorna    i    övrigt   behöver   inväntas.\r\nRegeringen bör därför snarast lägga fram ett förslag\r\nmed denna inriktning.\r\nDet   vi   nu   med   anledning    av   motionerna\r\n2002/03:Bo226  (v)  yrkande 2 och 2002/03:Bo267  (c)\r\nyrkande   43  anfört  om   den   kvalitetsansvariges\r\noberoende  roll   bör   riksdagen   tillkännage  för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n4. Ansvarsfrågor i byggandet (punkt 6) (mp)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo203  och  bifaller delvis\r\nmotion 2002/03:A242 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI     motion     2002/03:Bo203    (mp)    diskuteras\r\nansvarsförhållandena  inom  byggsektorn. Brister och\r\noklarheter  på  detta  område  har   bidragit   till\r\nständigt återkommande byggskandaler och rapporter om\r\nbyggfusk.   Tunnelbygget   genom   Hallandsåsen  och\r\nfuktskandalen  i Södra Hammarbyhamnen  är  bara  två\r\nbland många fall under de senaste åren.\r\n\r\nGrunden till problemen  står  bl.a.  att  finna  i\r\noklarheter  när  det  gäller  helhetsansvaret för en\r\nbyggnation    och    det    allt    för   begränsade\r\nproducentansvaret på området. Byggbranschen utmärker\r\nsig genom att det finns flera aktörer i ett projekt.\r\nByggherren   anlitar   arkitekt,   entreprenör   och\r\nunderentreprenörer som tar byggmaterialet från olika\r\nfirmor. Alla dessa aktörer har givetvis  ett  ansvar\r\nför bl.a. att material svarar mot miljökraven.  Ofta\r\nfinns  det  emellertid  olika  uppfattningar  om hur\r\nansvaret  är  fördelat  dem  emellan,  särskilt  när\r\nbyggfel upptäcks i ett senare skede.\r\nInom    byggbranschen    används    olika    slags\r\nentreprenader.   Ansvarsförhållandena   skiljer  sig\r\nberoende  på  om  byggherren  använder  sig  av   en\r\ntotalentreprenad  eller om flera olika entreprenörer\r\när inblandade. Det  viktiga är emellertid att det är\r\nklart   vem   som   har  helhetsansvaret   för   att\r\nbyggprojekt utförs på  ett riktigt sätt så att bl.a.\r\nett miljö- och hälsofarligt  utförande kan undvikas.\r\nProblemet är att byggherren i  dag  ofta inte har de\r\nkunskaper  inom bl.a. miljö, som ett producentansvar\r\nkräver.\r\nJag anser  att  en  utredning  bör  genomföras som\r\nklarlägger hur byggsektorn klarar dagens  frivilliga\r\nproducentansvar   och  överväger  formerna  för   en\r\ntydligare lagreglering  på  detta  område. En viktig\r\nfråga för utredningen är också att överväga  hur  en\r\ntydlig  reglering  av  en  helhetsansvarig aktör för\r\nvarje byggprojekt kan utformas.  Huvudsyftet  med en\r\nlagreglering  är att det över huvud taget inte skall\r\nkomma in miljöfarligt  material  i en byggnation. En\r\nviktig   fråga    är   därför  också  att   överväga\r\nregleringen av vilket material  som kan tillåtas och\r\nvilka  krav  som  skall  ställas på entreprenörernas\r\nmiljöpolicy.\r\nVad jag anfört ovan bör  riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Det  innebär  att  motion\r\n2002/03:Bo203  (mp)  tillstyrks  och att även motion\r\n2002/03:A242  (kd)  yrkande 9 i huvudsak  får  anses\r\nvara tillgodosedd.\r\n\r\n5. Nationella handlingsprogram m.m. (punkt 8)\r\n(c, mp)\r\n\r\nav  Rigmor  Stenmark   (c)   och   Helena  Hillar\r\nRosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo267 yrkandena  37, 38 och\r\n42 samt bifaller delvis motion 2002/03:Bo291 yrkande\r\n22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   faktum   att  bostaden  är  en  viktig  del  i\r\nmänniskors värdeskapande  är  så  självklart att det\r\nnästan   inte   behöver   sägas.   För   att   skapa\r\nlivskvalitet  i  boendet  krävs  goda miljöer  såväl\r\ninomhus   som   utomhus.  Det  handlar  då   om   så\r\ngrundläggande förhållanden  som  att bygga sunda hus\r\noch att undvika byggfusk. Det är också  fråga om att\r\nplanera bostadsområden så att det finns närhet  till\r\nnatur och grönområden.\r\n\r\nEn  god  livsmiljö  är  en  avgörande  faktor  för\r\nmänniskors     välbefinnande    och    livskvalitet.\r\nTillgången till  ren  luft,  bullerfria  miljöer och\r\ntill grönområden måste garanteras i såväl storstäder\r\nsom på landsbygden. Om vår boendemiljö hotas minskar\r\nmänniskors möjlighet till självbestämmande.  Det  är\r\ndärför  nödvändigt att nu vända utvecklingen av våra\r\nsamhällen så att den går mot en kretsloppsanpassning\r\nsom ger förutsättningar för ett långsiktigt hållbart\r\nSverige.\r\nI utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle\r\när det hög tid att utnyttja de kunskaper som redan i\r\ndag finns  och  på bred front introducera ekologiskt\r\nriktiga  metoder  vid   all  planering  och  i  allt\r\nbyggande. Ekologiska lösningar  kan tillämpas i allt\r\nsamhällsbyggande. Det gäller såväl  i stadsmiljö och\r\nmer  storskaligt  byggande  som  vid  ombyggnad  och\r\nupprustning  av  befintliga hus. Kretsloppsanpassade\r\navloppssystem är en  möjlighet  i  stadsområden. För\r\natt  ytterligare stimulera en utveckling  med  denna\r\ninriktning måste statens stöd för teknisk utveckling\r\npå byggområdet  i  fortsättningen  utformas  så  att\r\nekologisk  byggteknik  blir standard i alla typer av\r\nbyggprojekt.\r\nI  dagens  samhälle  fortsätter  allergierna  öka.\r\nBakom  ökningen  ligger  en   rad   faktorer  i  vår\r\nomgivande  miljö,  såväl inomhus som utomhus.  Denna\r\nutveckling måste omedelbart stoppas. Det finns i dag\r\ntillräckliga kunskaper  för  att  åstadkomma  detta.\r\nFörutom  allergier  ger vår boendemiljö också upphov\r\ntill andra problem som  även  de måste åtgärdas. Det\r\ngäller den negativa påverkan på  människors hälsa av\r\nbuller, magnetiska och elektriska  fält,  radon samt\r\nluftföroreningar från källor utanför våra byggnader.\r\nMot den nu beskrivna bakgrunden är det dags att ta\r\nkrafttag för att bryta dagens negativa trend  och få\r\ntill  stånd  en  utveckling  som  leder  till i alla\r\navseenden   goda   och  sunda  boendemiljöer  i  ett\r\nlångsiktigt  hållbart   samhälle.   Som  ett  led  i\r\nsträvandena att åstadkomma detta bör  det i enlighet\r\nmed  förslagen  i  motion  2002/03:Bo267  (c)   dels\r\nutarbetas   ett   nationellt   handlingsprogram  för\r\nkretsloppsanpassat  byggande,  dels  ett  nationellt\r\nhandlingsprogram för boende och  hälsa. Dessutom bör\r\nstatens stöd för teknisk utveckling  på  byggområdet\r\nutformas så att en ekologisk byggteknik blir  möjlig\r\natt tillämpa i alla typer av byggprojekt.\r\nVad   vi   nu  med  anslutning  till  förslagen  i\r\nCenterpartiets  partimotion  Bo267  yrkandena 37, 38\r\noch  42  anfört  bör  riksdagen  som  sin mening  ge\r\nregeringen  till  känna. Därmed blir också  vad  som\r\nföreslagits i motion 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 22 i\r\nhuvudsak tillgodosett.\r\n\r\n6. Nationella handlingsprogram m.m. (punkt 8)\r\n(kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo291  yrkande 22, bifaller\r\ndelvis motion 2002/03:Bo267 yrkande  42  samt avslår\r\nmotion 2002/03:Bo267 yrkandena 37 och 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag tillbringar en majoritet av befolkningen  90 %\r\nav sin tid inomhus. Inomhusmiljöns betydelse för vår\r\nhälsa   och  för  vårt  välbefinnande  kan  mot  den\r\nbakgrunden inte nog betonas. Tyvärr svarar dock våra\r\nbostäder och andra lokaler där vi vistas inte alltid\r\nmot de krav som måste ställas på dem. Undersökningar\r\nhar visat på stora brister vad gäller inomhusmiljön.\r\nDet gäller  bl.a. fuktproblem, dålig ventilation och\r\ndåligt ljudklimat.  Samtidigt  har  under  senare år\r\nandelen  barn med allergier och annan överkänslighet\r\nökat påtagligt.  Orsakerna till detta är till en del\r\nbyggnadsrelaterade.  För  att bryta denna utveckling\r\nmåste bostäder, förskolor, skolor, äldreboenden m.m.\r\nkvalitetssäkras.  Ett av skälen  till  att  så  inte\r\nalltid  är  fallet är  att  kravspecifikationer  för\r\nhälsa, miljö  och  social  funktion  ofta  saknas  i\r\nkommunerna vid ny- och ombyggnad av skolor.\r\n\r\nUndermålig  ventilation,  nya  oprövade  bygg- och\r\ninredningsmaterial,  stress  under byggtiden,  fukt-\r\noch mögelskador har bidragit till  att  nära en halv\r\nmiljon   människor   upplever  besvär  och  lidanden\r\norsakade    av    inneklimatet.     Därför    behövs\r\nmiljömärknings-         och        värderingssystem,\r\nbyggvarudeklarationer    och    olika    typer    av\r\nmiljöcertifiering.\r\nArbetsmiljölagen omfattar  alla  skolelever. Trots\r\ndet  är  innemiljön  i skolor på många  håll  mycket\r\nsämre än i kontorsmiljöer  och  industrilokaler. Det\r\när mycket angeläget att våra barn  har möjlighet att\r\nvistas i hälsosamma förskolor och skolor.  Genom att\r\nintegrera folkhälsoarbete med Agenda 21-arbetet  för\r\nmiljön   kan  förekomsten  av  astma  och  allergier\r\nminska.\r\nMot  den  beskrivna  bakgrunden  vill  jag  betona\r\nvikten av att bygga rätt, att finna goda metoder för\r\ndeklaration  av  bostäder,  att använda hälsovänliga\r\nmöbler och att utveckla forskningen om påverkan från\r\nlågfrekvent buller.\r\nSammantaget   leder   det  jag  nu   anfört   till\r\nslutsatsen att de komplexa innemiljöproblemen endast\r\nkan lösas genom att ett övergripande  grepp  tas.  I\r\nenlighet  med  förslaget i motion 2002/03:Bo291 (kd)\r\nyrkande 22 bör regeringen  därför  få  i uppdrag att\r\nomedelbart   ta   initiativ   till   ett  nationellt\r\nhandlingsprogram   för   inomhusmiljöfrågor.   Detta\r\ninnebär att även förslaget  i  motion  2002/03:Bo267\r\n(c) yrkande 42 får anses vara tillgodosett.\r\n\r\n7. Regler för ventilationssystem (punkt 11) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo267 yrkande 41.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn god ventilation  är av avgörande betydelse för en\r\ngod inomhusmiljö. Trots detta välkända faktum är det\r\nalltför vanligt med bostäder och lokaler som har ett\r\nundermåligt  inomhusklimat.  Enligt  min  mening  är\r\ndetta helt onödigt.  Det  finns i dag goda kunskaper\r\nom ventilationssystem som har  visat  sig  vara  mer\r\neffektiva, hälsosamma och mindre kostnadskrävande än\r\ndagens  så  vanliga mekaniska ventilation. Självdrag\r\neller  naturlig   ventilation  är  en  väl  beprövad\r\nventilationsprincip  i  äldre  hus. Med ny teknik är\r\ndet    i    dag    fullt    möjligt   att   utveckla\r\nsjälvdragstekniken  så  att den  svarar  mot  dagens\r\nenergi- och komfortkrav.  Ett  hinder  för  detta är\r\ndock att gällande bestämmelser och tillämpningen  av\r\ndessa   bestämmelser   inte   ger   utrymme  för  en\r\nutveckling   som   leder   till  en  jämn  och   god\r\nventilation  med  låg  energiförbrukning  och  liten\r\nmaterialåtgång. Förutsättningar  bör dessutom skapas\r\nför  att  på  olika  sätt  kombinera  naturlig   och\r\nmekanisk  ventilation för att därigenom främja hälsa\r\noch samtidigt åstadkomma energibesparingar.\r\n\r\nDe slutsats  som måste dras är att utvecklingen på\r\nventilationsområdet  inte  primärt leder till en god\r\noch  resurssnål mänsklig miljö,  utan  snarare  till\r\ngoda  villkor  för  ventilationsindustrin.  För  att\r\nkomma till  rätta  med  problemen  bör en översyn av\r\ngällande bestämmelser för ventilation  göras i syfte\r\natt   lyfta   fram   naturlig  ventilation  som   en\r\nförstahandslösning. Som  en  del  i detta arbete bör\r\nBoverkets  arbete inom ventilationsområdet  ingående\r\ngranskas      av      ett      opartiskt      organ.\r\nVentilationsindustrins  påverkan på utvecklingen mot\r\nen  allt  högre  grad  av mekanisk  ventilation  bör\r\nsamtidigt utredas.\r\nVad  jag  nu  med  anslutning   till  förslaget  i\r\nCenterpartiets partimotion Bo267 yrkande  41  anfört\r\nom  att  ge  regeringen  i  uppdrag att belysa olika\r\naspekter på mekanisk och naturlig  ventilation  samt\r\nföreslå   åtgärder  så  att  dessa  två  system  kan\r\nsamverka bör  riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n8. Urinseparerande avloppssystem (punkt 12)\r\n(mp)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo264.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvävebelastningen  i  våra  havsvatten är betydande.\r\nÄven grundvattnet är påverkat av kväveutsläpp. En av\r\norsakerna  till  dagens  situation   är   den   helt\r\nförhärskande    avloppsteknik,   som   innebär   att\r\nfekalier och urin blandas och därefter transporteras\r\ni    färskvatten   till   reningsverken.   I   dessa\r\nreningsverk   är   det   sedan   svårt   att   klara\r\nkvävereningen  till  rimliga  kostnader  och  på ett\r\nmiljövänligt sätt.\r\n\r\nEn  lösning  på  dagens  problem  är att införa en\r\nurinseparerande  avloppsteknik.  Genom   att   denna\r\nteknik  motverkar kväveläckage bidrar den också till\r\nstora miljövinster.  Vid urinseparering kan upp till\r\n90 % av kvävet fångas  upp.  Genom förädling kan det\r\nkomma till användning som gödselmedel  i jordbruket.\r\nDet indunstade fekalieavfallet kan blandas  med aska\r\nfrån bioenergiverk och återföras till skogen för att\r\nmotverka den försurning som virkesuttaget i dag ger.\r\nPå   detta   sätt  åstadkoms  ett  kretslopp  mellan\r\nsamhället och jord- och skogsbruket.\r\nUrinseparerande    avloppssystem    finns    redan\r\nutvecklade,  och de prövas också på flera orter.  De\r\nhittillsvarande  erfarenheterna  visar  dessutom att\r\ndessa system fungerar mycket bra som alternativ till\r\ndagens enskilda avlopp i såväl glesbygd, som i många\r\nstadsnära  miljöer. Det är därför introduktionen  av\r\nurinseparerande system som är problemet.\r\nSammanfattningsvis    kan   jag   konstatera   att\r\nurinseparerande   avloppssystem    är    en   viktig\r\nutvecklingslinje    för   en   långsiktigt   hållbar\r\nutveckling. Det är därför  angeläget  att  staten, i\r\nenlighet med vad som föreslås i motion 2002/03:Bo264\r\n(s),  medverkar  till  att på olika sätt stödja  och\r\npåskynda insatserna för  en  utbyggnad  av denna nya\r\navloppsteknik.  Detta  bör riksdagen som sin  mening\r\ntillkännage för regeringen.\r\n\r\n9. Barnsäkerheten i äldre bostäder (punkt 13)\r\n(kd, v, c, mp)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd),  Owe Hellberg (v), Rigmor\r\nStenmark  (c),  Sten  Lundström  (v)  och  Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo232 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder en lång rad år  har det i motioner föreslagits\r\natt  åtgärder  skall  vidtas   för   att   förebygga\r\nbarnolycksfall  i  våra  bostäder. Bostadsutskottets\r\noch riksdagens majoritet har  avvisat  dessa förslag\r\nmed  hänvisning  till  pågående  överväganden  eller\r\ngenomförda    informationskampanjer.    Några    mer\r\npåtagliga åtgärder  för att förbättra barnsäkerheten\r\ni  det  befintliga bostadsbeståndet  har  emellertid\r\ninte vidtagits. Under tiden har ett skrämmande stort\r\nantal barnolycksfall  varje  år understrukit behovet\r\nav ytterligare åtgärder för en ökad barnsäkerhet.\r\n\r\nRegler    som    syftar    till    att   förhindra\r\nbarnolycksfall infördes i byggnadslagstiftningen för\r\nnybyggda  hus  1973  och för ombyggnader  1976.  Det\r\ninnebär med stor sannolikhet  att bl.a. större delen\r\nav  miljonprogrammets  bostäder  inte   från  början\r\nförsetts   med   sådan  utrustning.  Även  om  vissa\r\nkompletteringar i efterhand kan ha gjorts i delar av\r\ndet äldre bostadsbeståndet finns det förmodligen ett\r\nmycket stort antal  lägenheter  i områden med en hög\r\nandel      barnfamiljer      som     helt     saknar\r\nsäkerhetsutrustning.\r\nDe undersökningar som bl.a.  Barnombudsmannen (BO)\r\ngjort av barnolycksfall utgör en sorglig bekräftelse\r\npå detta förhållande. BO:s undersökningar  har visat\r\natt nästan alla dödsolyckor under senare år där barn\r\nfallit ut från fönster och balkonger har inträffat i\r\nhus  byggda före 1973. BO har konstaterat att  många\r\nav  olyckorna   hade  kunnat  undvikas  om  krav  på\r\nsäkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar\r\nav hus. BO har också vid flera tillfällen föreslagit\r\natt barnsäkerhetskraven  i Boverkets byggregler även\r\nskall gälla fastigheter byggda  före  1973. Boverket\r\nföreslog samma sak redan 1993.\r\nUnder  en  följd  av år reagerade regeringen  inte\r\nalls på de förslag som  myndigheterna  fört fram. Nu\r\nhar     regeringen    till    slut    tillsatt    en\r\nbarnsäkerhetsdelegation  med  uppgift  att  se  över\r\nfrågor  om  säkerhet  och  förebyggande  av skador i\r\nbarns och ungdomars miljö. Delegationen skall  bl.a.\r\nbeskriva hur olycksmönstret ser ut i olika delar  av\r\nbyggnadsbeståndet  och  överväga  behovet  av ändrad\r\nlagstiftning.  Som  framgått  ovan  finns emellertid\r\nredan  såväl kunskap om olycksmönstret  som  färdiga\r\nförslag  om  åtgärder framtagna. Vi anser därför att\r\ndet är hög tid  att regeringen nu agerar och snarast\r\nlägger fram ett förslag för riksdagen. I den mån det\r\nanses erforderligt  med  ytterligare överväganden om\r\nden konkreta utformningen  av lagändringen kan detta\r\narbete ske inom PBL-kommittén  och  i  så  fall  ges\r\nhögsta prioritet.\r\nVi  föreslår  att riksdagen med bifall till motion\r\n2002/03:Bo232  (v)   yrkande   2   som   sin  mening\r\ntillkännager  för  regeringen vad vi ovan anfört  om\r\nbarnsäkerheten i äldre bostäder.\r\n\r\n10. Brandvarnare (punkt 15) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Bo217, 2002/03:\r\nBo218, 2002/03:Bo240 och 2002/03:Bo307.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarje  år  dör  över 100  människor  till  följd  av\r\nbränder. Den vanligaste  dödsorsaken  är förgiftning\r\nav  brandröken  och  inte  själva  elden. Trots  det\r\nsaknar  var  fjärde hyresgäst brandvarnare.  Det  är\r\ninte nog med att  bränder förorsakar stora mänskliga\r\ntragedier, de medför också stora samhällskostnader.\r\n\r\nErfarenheterna  under  senare  år  har  visat  att\r\nbrandvarnare är ett  billigt  och effektivt sätt att\r\ntidigt  upptäcka  bränder  och undvika  att  de  får\r\nallvarliga konsekvenser. Detta  är  också bakgrunden\r\ntill  att  det enligt byggnadslagstiftningen  i  dag\r\nkrävs att nya  bostäder  skall  vara  utrustade  med\r\nbrandvarnare  eller  motsvarande utrustning. Däremot\r\nråder  det  stor oklarhet  om  vad  som  gäller  för\r\nbefintliga   bostäder.    Enligt    Räddningsverkets\r\ntolkning  av  räddningstjänstlagen  kan  visserligen\r\nkrav  på  brandvarnare  i princip ställas  för  alla\r\nbostäder men olika tolkningar  i  olika kommuner har\r\nsnarast skapat förvirring om lagens innebörd.\r\nDet   är   inte   rimligt   att  användningen   av\r\nbrandvarnare  som  i  dag  blir  beroende   av   att\r\nkommunernas räddningstjänst, med eller utan lagstöd,\r\nanmodar  folk  att  sätta  in brandlarm. Det är helt\r\nuppenbart  att det krävs en tydlig  lagreglering  på\r\nmotsvarande  sätt  som för nya bostäder. Ett tydligt\r\nkrav  på  automatiskt   larm  och  brandvarnare  bör\r\nsåledes gälla för alla bostäder.\r\nVi  anser att regeringen  bör  ta  initiativ  till\r\növerväganden   som   kan  leda  fram  till  att  ett\r\nlagförslag kan presenteras  för  riksdagen  inom  en\r\nsnar  framtid. En möjlighet som kan prövas är att ge\r\nPBL-kommittén i uppdrag att ta fram ett förslag till\r\nsådana  regler  i  byggnadslagstiftningen. Ett annat\r\nalternativ är att det  aviserade  förslaget  till ny\r\nräddningstjänstlag   ges  en  sådan  utformning  att\r\nkravet på brandvarnare klart framgår.\r\nVad vi ovan anfört bör  riksdagen  som  sin mening\r\ntillkännage för regeringen. Detta innebär i  princip\r\nen anslutning till samtliga de behandlade motionerna\r\n2002/03:Bo217  (s), 2002/03:Bo218 (s), 2002/03:Bo240\r\n(c) och 2002/03: Bo307 (s).\r\n\r\n11. Krav på tillgänglighet (punkt 17) (fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd), Nina Lundström (fp), Lars\r\nTysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:Bo267   yrkande  29,\r\n2002/03:So362 yrkande 3 och 2002/03:So457  yrkande 3\r\noch avslår motion 2002/03:Bo279.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots   att   flera   förändringar   har   skett   i\r\nbyggnadslagstiftningen under senare år med syfte att\r\nförbättra  tillgängligheten  i den byggda miljön kan\r\nvi   konstatera   att  det  fortfarande   tillkommer\r\nbyggnader  och hela  bostadsområden  som  har  stora\r\nbrister i tillgänglighet  och  användbarhet. Det kan\r\nvidare konstateras att arbetet med  att  åtgärda  de\r\nomfattande   brister   som   finns   i   det   äldre\r\nbyggnadsbeståndet inte drivs på önskvärt sätt.\r\n\r\nDen diskriminering mot stora delar av befolkningen\r\nsom  en  bristande  tillgänglighet  innebär får inte\r\nfortgå  utan att kraftfulla åtgärder sätts  in.  Det\r\nkan inte  accepteras  att elever utestängs från sina\r\nskolor,  att  funktionshindrade   inte   kan  besöka\r\nbutiker  eller  andra serviceinrättningar eller  att\r\näldre tvingas lämna  sina  invanda boendemiljöer när\r\nrörligheten minskar.\r\nEnligt vår mening finns det  ett fortsatt behov av\r\natt skärpa och förtydliga lagkraven  såväl  för  nya\r\nsom  äldre byggnader och utemiljöer. Det finns också\r\nett uppenbart  behov  av att i högre grad ta vara på\r\nden  kunskap som bl.a. äldre  och  funktionshindrade\r\nbesitter   om   hur  en  fungerande  bebyggelse  och\r\nutemiljö skall vara  utformad.  Självbestämmandet  i\r\nboendet   måste   omfatta  livets  alla  skeden  och\r\nförutsättningar. Förslag  om ett fortsatt arbete med\r\ndenna inriktning läggs fram i de aktuella motionerna\r\n(fp), (kd) och (c).\r\nPlan-  och  bygglagen  bör således  ses  över  med\r\ninriktning  på  att  all  nybyggnation   skall  vara\r\nanpassad    eller    enkel    att    anpassa    till\r\nfunktionshindrades  behov. Det finns sannolikt också\r\nett  behov  av  att  ytterligare  skärpa  kraven  på\r\nanpassningsåtgärder  i  äldre  byggnader  och  annan\r\ninfrastruktur.   Regeringen    bör   återkomma   med\r\nlagförslag med denna inriktning.\r\nVad  vi  ovan anfört med anledning  av  motionerna\r\n2002/03:Bo267  (c)  yrkande  29,  2002/03:So362 (fp)\r\nyrkande  3  och  2002/03:So457  (kd) yrkande  3  bör\r\nriksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nI  den  mån övriga motionsyrkanden  inte  kan  anses\r\ntillgodosedda med det anförda avstyrks de.\r\n\r\n12. Behovet av hissar (punkt 18) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:Bo283 och bifaller  delvis\r\nmotion 2002/03:Bo280.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBåde  andelen   och  antalet  äldre  i  den  svenska\r\nbefolkningen  kommer   att  öka  kraftigt  under  de\r\nnärmaste årtiondena. Det  är  därför  hög tid att nu\r\nanpassa  våra bostadshus efter denna utveckling.  En\r\nförutsättning  för  att  många  äldre skall kunna bo\r\nkvar   i   sina   invanda  bostadsmiljöer   är   att\r\nflervåningshus  förses   med   hiss.  Samtidigt  ger\r\ngivetvis   hissarna   bättre   förutsättningar   för\r\nfunktionshindrade  att  själv välja  boende.  Hissar\r\nunderlättar också vardagslivet  för barnfamiljer och\r\nandra  grupper. Sammantaget ger en  installation  av\r\nhiss förutsättningar  för  många  personer att  leva\r\nett aktivt liv med god livskvalitet.\r\n\r\nJag anser mot denna bakgrund att  regeringen skall\r\nlåta  utreda  och  redovisa  hur  stort det  samlade\r\nbehovet  av  hissar  i  alla  typer av hyreshus  är.\r\nRedovisningen bör också omfatta  de  ekonomiska  och\r\ntekniska förutsättningarna för hissinstallationer. I\r\ndetta  sammanhang  bör  det  också  övervägas om det\r\nbehövs  ett  utökat  statligt stöd på detta  område.\r\nRegeringens  överväganden   bör  utmynna  i  att  en\r\nkonkret    plan   för   ökad   tillgängligheten    i\r\nhyresbostäder läggs fram för riksdagen.\r\nVad jag ovan  anfört  med  anledning av motionerna\r\n2002/03:Bo280   (s)   och  2002/03:Bo283   (c)   bör\r\nriksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n13. Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\n(punkt 20)     (kd, v, c, mp)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd),  Owe Hellberg (v), Rigmor\r\nStenmark  (c),  Sten  Lundström  (v)  och  Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Bo268   yrkande   1\r\n2002/03:So361   yrkande   6   samt   avslår   motion\r\n2002/03:Bo268 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElsanering av bostäder har visat sig vara en verksam\r\nmetod  för  att  göra det möjligt för elöverkänsliga\r\natt bo kvar i sina  bostäder  och  ha ett någorlunda\r\ndrägligt   liv.   Bostadsutskottet  har  vid   flera\r\ntillfällen uttalat sitt stöd för elsanering, bl.a. i\r\nsitt   betänkande   1996/97:BoU12.    Där    uttalar\r\nbostadsutskottet bl.a. följande:\r\n\r\nMöjligheten  att  få  stöd  vid  elöverkänslighet\r\nskall naturligtvis inte vara avhängig av i vilken\r\nkommun den som drabbas är bosatt.  Det får enligt\r\nutskottets   mening  förutsättas  att  kommunerna\r\nfortsättningsvis  agerar på mer likartat sätt och\r\natt  detta  agerande   baseras  på  den  positiva\r\nattityd som många kommuner  uppvisat.  Skulle  så\r\ninte   vara   fallet   finns  det  anledning  att\r\nåterkomma till frågan.\r\n\r\nTrots  utskottets uttalande  lämnar  många  kommuner\r\nfortfarande    inte   bostadsanpassningsbidrag   för\r\nelsanering.  Orsaken   står  troligen  att  finna  i\r\nBoverkets  handledning av  vilken  det  framgår  att\r\nbidrag inte  lämnas  för  s.k.  elsanering.  Det  är\r\nenligt  vår  mening  därför nu hög tid att återkomma\r\ntill frågan. Riksdagen  bör en gång för alla fastslå\r\natt     elsanering     skall     berättiga      till\r\nbostadsanpassningsbidrag.        Skulle        detta\r\nställningstagande   förutsätta   en  lagändring  bör\r\nregeringen  skyndsamt återkomma till  riksdagen  med\r\nett förslag i frågan.\r\n\r\nVad   vi  nu  med   anslutning   till   motionerna\r\n2002/03:Bo268  (s)  yrkande  1 och 2002/03:So361 (c)\r\nyrkande  6  anfört  bör  riksdagen  som  sin  mening\r\ntillkännage för regeringen. Motion 2002/03:Bo268 (s)\r\nyrkande 6 avstyrks.\r\n\r\n14. Bullerbegränsande åtgärder i lokaler\r\n(punkt 21) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:A239 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPå många arbetsplatser och i lokaler där barn vistas\r\när  ljudnivåerna   oacceptabelt  höga.  De  ständigt\r\nbullriga miljöerna leder  till  stress  och till att\r\nrisken för fysiska skador ökar. Olika undersökningar\r\nvisar  också att risken för att drabbas av  tinnitus\r\ninom förskolan har ökat kraftigt. Orsaken till detta\r\nkan vara att större barngrupper vistas i lokaler som\r\ninte är  avsedda  för  detta  antal barn. Vidare kan\r\nvalet  av  byggnadsmaterial  påverka   resonansen  i\r\nlokalerna.\r\n\r\nLiknande problem som inom barnomsorgen  finns inom\r\nandra  områden av den offentliga sektorn. Jag  anser\r\ndärför att  det  nu  måste  tas  ett samlat grepp på\r\ndessa   problem.   Ett  program  för  bullerdämpande\r\nåtgärder  i  lokaler  som   används   för  offentlig\r\nverksamhet bör utformas. Detta är givetvis  en fråga\r\nsom    berör    såväl    statens   som   kommunernas\r\nansvarsområden.    Det   bör   därför   ankomma   på\r\nregeringen  att ta de initiativ till  samverkan  som\r\nkan behövas vid utarbetandet av programmet.\r\nVad jag nu  med  anledning  av motion 2002/03:A239\r\n(c) yrkande 22 föreslagit bör riksdagen  tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\n\r\n15. Bullerbegränsande utförande av\r\ninstallationer (punkt 22) (mp)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Bo204 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBuller kan ha störande  effekter som inte enbart har\r\nmed ljudstyrkan att göra.  De gränsvärden och normer\r\nsom  finns gäller ljudnivåer  som  har  bevisats  ge\r\nskador  eller svårare sömnstörningar. När det gäller\r\nljud  som   utan   att  ha  en  hög  volym  påverkar\r\nlivskvaliteten saknas  däremot  normer. Denna typ av\r\nljud  kommer ofta från fläktar och  andra  typer  av\r\ntekniska  installationer som förekommer på de flesta\r\narbetsplatser och i många bostäder.\r\n\r\nFör att komma  till  rätta med denna typ av buller\r\när det rimligt att krav på låg ljudnivå ställs redan\r\nvid upphandling. Innan en installation genomförs bör\r\ndet  krävas att en undersökning  görs  om  t.ex.  en\r\nfläkt  eller  annan utrustning finns i utförande med\r\nlägre ljudnivå.  Jag  anser att regeringen bör vidta\r\nde  åtgärder  som  är  nödvändiga   för  att  ge  de\r\nakustiska frågorna större genomslag i  alla typer av\r\nbyggnation.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  jag  nu  anfört men anledning av motion\r\n2002/03:Bo204 (mp) yrkande  4  om bulleraspekten som\r\nett kvalitetskrav på produkter vid upphandling.\r\n\r\n16. Direktverkande elvärme (punkt 23) (v, c,\r\nmp)\r\n\r\nav  Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark  (c),  Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Bo226  yrkande 3  och\r\n2002/03:Bo267 yrkande 40.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElektricitet  är  en  högkvalitativ energi  som  bör\r\nanvändas på bästa sätt.  Mer  än  40 %  av  Sveriges\r\nproducerade  elenergi  används till uppvärmning  och\r\nluftkonditionering av bostäder och lokaler.\r\n\r\nI en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt\r\natt installera direktverkande  elvärme  om byggnaden\r\nhar  särskilt goda energiegenskaper. Det gäller  för\r\nsåväl nybyggnation som ombyggnation.\r\nBoverket  har i uppdrag att genomföra en analys av\r\nkonsekvenserna  av  ett  förbud  mot  direktverkande\r\nelvärme  i  nya  byggnader. Det är emellertid  redan\r\nuppenbart att elanvändningen för uppvärmningsändamål\r\nmåste minska kraftigt.  Ett  tungt  vägande  skäl är\r\ngivetvis   att   kärnkraften  skall  avvecklas;  men\r\nhuvudskälet är att  elenergin  skall  användas i mer\r\ntekniskt komplicerade sammanhang än uppvärmning.  En\r\nsignal  till byggbranschen och bostadskonsumenter är\r\natt  nu ta  bort  direktverkande  eluppvärmning  som\r\nuppvärmningsalternativ.  Detta  bör  gälla  både vid\r\nnybyggnation  och vid större ombyggnationer. Enstaka\r\nfritidshus  bör   fortfarande   stå   utanför  dessa\r\nbestämmelser.\r\nVi  anser  mot  denna  bakgrund att riksdagen  bör\r\nbegära att regeringen senast i början av hösten 2003\r\nåterkommer   med   ett   förslag   om   förbud   mot\r\ndirektverkande elvärme med  den  inriktning  som  vi\r\nförordat.  Vid  denna  tidpunkt  har  också  det  av\r\nBoverket framtagna underlaget för ett sådant förslag\r\npresenterats.\r\nDet som ovan anförts om direktverkande elvärme med\r\nanledning  av motionerna 2002/03:Bo226 (v) yrkande 3\r\noch 2002/03:Bo267  (c)  yrkande 40 bör riksdagen som\r\nsin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n17. Byggande i trä (punkt 26) (fp, kd, c)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd), Nina Lundström (fp), Lars\r\nTysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:Bo267  yrkande  12 och\r\n2002/03:N233  yrkande  3 samt bifaller delvis motion\r\n2002/03:Bo319 yrkandena 1, 2 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  har  i  Sverige omfattande  skogstillgångar  som\r\ndessutom  är  av   hög   kvalitet.  Trots  den  goda\r\ntillgången på träråvara finns det en stor outnyttjad\r\npotential för trä som byggnadsmaterial. Byggandet av\r\noffentliga lokaler och flervåningshus är två viktiga\r\nområden som uppvisar en låg  träandel.  I stället är\r\ndet stål och betong som dominerar. Givetvis är detta\r\nanmärkningsvärt  mot  bakgrund  av  det  faktum  att\r\nSverige  sedan  mer  än ett sekel är ett av världens\r\nstarkaste  exportländer   av   trävaror.   I   flera\r\neuropeiska  länder  har det tagits initiativ för ett\r\nökat  byggande  i  trä.   Det   gäller   inte   bara\r\ntraditionella  träproducenter  som Finland och Norge\r\nutan också länder som Holland och  Frankrike. Det är\r\nnu hög tid att en motsvarande satsning  kommer  till\r\nstånd i Sverige.\r\n\r\nDet  är  nödvändigt  att  staten  initialt tar ett\r\nansvar  för satsningen på ett ökat byggande  i  trä.\r\nDetta kan ske på flera olika sätt. Staten står själv\r\nsom byggherre  i  en  rad  stora  projekt som skulle\r\nkunna   tjäna  som  goda  exempel  på  det   svenska\r\nträkunnandet.  Stöd bör ges till ett forsknings- och\r\nutvecklingsarbete  på området. Olika regelsystem bör\r\nses   över  så  att  inte   trä   som   byggmaterial\r\nmissgynnas.  Arbetet  måste vara inriktat på att trä\r\nsom     byggnadsmaterial     skall      bli      ett\r\nkonkurrenskraftigt  alternativ som också bidrar till\r\npressade produktionskostnader.\r\nFör att få byggsektorn  -  som fortfarande är helt\r\ninriktad  på  byggande  i traditionell  betong-  och\r\nstålbyggnadsteknik  -  att  på  allvar  implementera\r\nträbyggnadstekniken i större  skala, krävs politiska\r\ninitiativ. Det var mot denna bakgrund  som riksdagen\r\nföregående  år fattade beslut om att ett  nationellt\r\nhandlingsprogram    för   byggande   i   trä   skall\r\ngenomföras. Det kan konstateras  att  regeringen  nu\r\nfattat vissa beslut som kan ses som en början på ett\r\nsådant  handlingsprogram. Vi ser således positivt på\r\natt regeringen  utsett  en förhandlare för kontakter\r\nmed byggbranschen om åtgärder  för ett ökat byggande\r\ni  trä.  Detta  kan  emellertid  inte   anses   vara\r\ntillräckligt.  Det  gäller nu att snabbt ta fram ett\r\nbrett program för vilka  åtgärder  som måste vidtas.\r\nHandlingsprogrammet för ett ökat byggande  i trä får\r\ninte  bli en pappersprodukt. Riksdagen bör därför  i\r\nett tillkännagivande  understryka att programarbetet\r\nsnabbt måste leda fram  till  konkreta  åtgärder med\r\ninriktning  på  att  trä kan användas i byggandet  i\r\nbetydligt större utsträckning än i dag.\r\nVad  vi ovan anfört med  anledning  av  motionerna\r\n2002/03:Bo267  yrkande 12 och 2002/03:N233 yrkande 3\r\nbör  riksdagen  som   sin   mening  tillkännage  för\r\nregeringen. Därmed får även vad  som  föreslagits  i\r\nmotion 2002/03:Bo319 yrkandena 1, 2 och 8 i huvudsak\r\nanses bli tillgodosett.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Samrådsplikt inför markarbeten (punkt 2)\r\n(fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nVi  instämmer  i  vad  som  anförs  i  den  aktuella\r\nmotionen  om att det bör vara  en  självklarhet  att\r\nsamråd med  berörda  butiksinnehavare  m.fl.  kommer\r\ntill  stånd innan omfattande gatuarbeten eller andra\r\nformer  av markarbeten påbörjas. Vi anser emellertid\r\natt redan  dagens  regelverk  ger  stöd för en sådan\r\nuppfattning. Bestämmelserna i plan- och bygglagen är\r\ngenomgående inriktade på att en öppen  dialog  skall\r\nkomma   till   stånd   med  dem  som  berörs  av  en\r\nbyggnadsåtgärd.  Ett  ömsesidigt  informationsutbyte\r\noch  ett samråd om arbetenas  utförande  underlättar\r\nbåde för  den  som  skall  utföra  arbetena  och  de\r\nnäringsidkare  som  berörs.  Det är däremot knappast\r\nmöjligt  att  i  detalj  föreskriva  när  eller  hur\r\nkontakterna bör tas mellan de berörda parterna i det\r\nenskilda  fallet.  Vi har därför  avstått  från  att\r\nställa oss bakom motionens  förslag  om  ytterligare\r\nlagreglering av den aktuella frågan.\r\n\r\n\r\n2. Tilläggsdirektiv till PBL-kommittén (punkt\r\n4) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nVi    har    i    motion   2002/03:Bo226   redovisat\r\nVänsterpartiets  syn   på   ett   antal  frågor  där\r\nregleringen genom plan- och bygglagstiftningen måste\r\nändras eller förtydligas. I flera fall är det frågan\r\nom brister som vi påtalat under en  följd av år utan\r\natt   få  gehör.  Det  gäller  bl.a.  den  bristande\r\nkvalitetssäkringen i byggandet. En rad byggskandaler\r\nunder senare  år  borde  ha  gjort det uppenbart för\r\nhela byggsektorn att det måste vidtas flera åtgärder\r\nför att säkerställa att byggandet  i  fortsättningen\r\nsker  under mer kontrollerade former. Vi  har  också\r\npekat  på   behovet  av  att  se  över  insynen  och\r\ninflytandet  i   byggprocessen  från  olika  berörda\r\ngrupper. Inte minst  finns  det  ett uppenbart behov\r\natt ge de organisationer och andra  som har särskilt\r\nintresse   av   att   bevaka   den   byggda  miljöns\r\ntillgänglighet och användbarhet tidigt  tillträde  i\r\nbyggprocessen.  Vi  har  också framhållit behovet av\r\ntydligare   krav  på  byggnader   när   det   gäller\r\nanvändningen       av       ekologiskt      hållbara\r\nkretsloppslösningar.\r\n\r\nBostadsutskottet har endast kortfattat kommenterat\r\nvåra förslag i dessa frågor och  i  stället hänvisat\r\ntill  PBL-kommitténs  nyss  inledda arbete.  Vi  kan\r\ninstämma i att flera av våra förslag måste övervägas\r\nnärmare  för  att  den lämpligaste  utformningen  av\r\nplan- och bygglagstiftningen  på dessa områden skall\r\nkunna tas fram. De frågor som vi särskilt framhållit\r\nmåste  emellertid  ges  en mycket  hög  prioritet  i\r\nkommitténs arbete, och i  flera  frågor bör det vara\r\nmöjligt  för  kommittén  att  lägga fram  förslag  i\r\ndelbetänkanden.   Vi   förutsätter    givetvis   att\r\nregeringen i dessa frågor också är beredd  att lägga\r\nfram   förslag   för   riksdagen  utan  att  invänta\r\nkommitténs slutbetänkande.\r\n\r\n3. Miljö- och energideklarationer av bostäder\r\n(punkt 10) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nVi  har från Vänsterpartiets  sida  sedan  lång  tid\r\ndrivit  frågan  om  att införa ett system för miljö-\r\noch energideklaration  av  bostäder.  Även riksdagen\r\nhar uttalat sig för att sådana system bör  tas fram.\r\nBoverket  har  också  i  en rapport visat på en  rad\r\nolika  metoder  för  detta.  Verket   har   dessutom\r\ngenomfört en försöksverksamhet tillsammans med flera\r\nfastighetsägare.  Trots  detta  har  ännu inte något\r\nförslag     till     obligatorisk     miljö-     och\r\nenergideklaration lagts fram. Däremot har regeringen\r\nhösten  2002  tillsatt  en särskild utredare för att\r\nallsidigt  belysa  frågor om  byggnadsdeklarationer,\r\nbyggnadsregister och byggfelsförsäkringar.\r\n\r\nÄven om vi står bakom  utredningens  uppdrag anser\r\nvi  att det borde förtydligas i några avseenden.  Vi\r\nmenar  sålunda  att  målet  för arbetet bör vara att\r\ndeklarationen skall vara obligatorisk  och  dessutom\r\ngöras  mer  omfattande än vad direktiven ger uttryck\r\nför. Ett system  med  detta  innehåll bör enligt vår\r\nmening vara i bruk senast fr.o.m.  år  2006.  Det är\r\nvår  avsikt  att  i  det  politiska  arbetet  och  i\r\nframtida  kontakter  med regeringen kraftfullt verka\r\nför att så blir fallet. Vi har mot den bakgrunden nu\r\navstått från kravet på  att riksdagen skall göra ett\r\nformellt tillkännagivande i frågan.\r\n\r\n4. Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag\r\n(punkt 19) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nDe frågor som tas upp i de  aktuella  motionerna  om\r\nbostadsanpassningsbidrag  visar  att  den självklara\r\nrätten   för   alla   att  bo  kvar  i  sin  invanda\r\nboendemiljö  så  länge  som   möjligt   inte  alltid\r\ntillgodoses  på  bästa sätt i dag. Motionerna  pekar\r\nockså på att det kan  finnas  inbyggda  orättvisor i\r\nsamhällets    bostadsanpassningsstöd    till   olika\r\ngrupper.  Det  kan  gälla stödet till hyresgäster  i\r\nförhållande    till   egnahemsägare    eller    till\r\nrörelsehindrade  i  förhållande  till  personer  med\r\nandra handikapp.\r\n\r\nVi anser att det centrala för denna bidragsform är\r\natt  den enskildes valfrihet bildar utgångspunkt för\r\nde bedömningar  som  till  sist  ändå måste göras av\r\nvilka bostadsanpassningsåtgärder som  är möjliga och\r\nrimliga  att  utföra i det enskilda fallet.  Det  är\r\nsjälvklart att  samhället  har ett stort ansvar både\r\nför att ge stöd till anpassningsåtgärder och för att\r\nvidta åtgärder så att behovet  av  bostadsanpassning\r\nsuccessivt  minskar. Kraven på nyproduktionen  måste\r\nsåledes   vara    sådana    att    de   individuella\r\nanpassningsåtgärder som kan behövas  blir  enkla att\r\ngenomföra.\r\nVi har valt att inte reservera oss i de frågor  om\r\nbostadsanpassningsbidrag  som  är  aktuella  i detta\r\nbetänkande.  Som  framgår av utskottets överväganden\r\när dessa frågor redan  föremål  för  överväganden  i\r\nolika  sammanhang.  Det  får  förutsättas  att bl.a.\r\nBoverkets  rapportering om kommunernas hantering  av\r\nbidragsfrågorna  föranleder  regeringen att överväga\r\nvilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka den\r\nenskildes rättssäkerhet i dessa  sammanhang. Vi vill\r\nemellertid   inte   utesluta   att   den   nuvarande\r\nlagstiftningen kan behöva revideras på vissa områden\r\nför  att  den enskilde individens behov skall  kunna\r\ntillgodoses.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:Bo203 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en utredning\r\nbör genomföras  för  att  klarlägga om byggsektorn\r\nklarar sitt frivilliga producentansvar.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att i ovanstående\r\nutredning   också  ta  upp  frågan  om  lagstiftat\r\nproducentansvar för byggsektorn.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en\r\nhelhetsansvarig aktör för en byggnation  utses och\r\natt den i yrkande 1 föreslagna utredningen beaktar\r\nfrågan.\r\n\r\n2002/03:Bo204 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bulleraspekten som\r\nett kvalitetskrav på produkter vid upphandling.\r\n\r\n2002/03:Bo212 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet  av  att  snabbt\r\nutarbeta miljökrav för fastigheter.\r\n\r\n2002/03:Bo217 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  införande  av  en\r\nlagstiftning  med   krav  på  brandvarnare  i  varje\r\nhushåll.\r\n\r\n2002/03:Bo218 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  tydliggörande  av\r\nlagstiftningen vad gäller krav på brandvarnare.\r\n\r\n2002/03:Bo223 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om information  och\r\nsamrådsplikt inför markarbeten.\r\n\r\n12. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om\r\nbyggande i vissa  miljöer  med  lokal  särprägel i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Bo226 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  Plan-  och\r\nbygglagskommittén  i  sitt  arbete skall beakta de\r\nändringsförslag  beträffande plan-  och  bygglagen\r\nsom motionen föreslår.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   den\r\nkvalitetsansvariges     oberoende      roll      i\r\nbyggprocessen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  ta  bort\r\nundantaget  för direktverkande elvärme  i  en  och\r\ntvåbostadshus.\r\n\r\n2002/03:Bo232 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om barns säkerhet i\r\nboendemiljön.\r\n\r\n2002/03:Bo233 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs    om    miljö-    och\r\nenergideklarationer av bostäder.\r\n\r\n2002/03:Bo240 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om brandlarm.\r\n\r\n2002/03:Bo244 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjösten\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av\r\nbostadsanpassningsbidragen.\r\n\r\n2002/03:Bo247 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet av en översyn om\r\nkablar under jord.\r\n\r\n2002/03:Bo257 av Sonia Karlsson och Christina\r\nAxelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om  en  översyn  av  lagen\r\n(1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.\r\n\r\n2002/03:Bo264 av Berndt Ekholm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbyggnad av urinseparerade\r\navloppssystem.\r\n\r\n2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det nationella\r\nhandlingsprogrammet för byggande i trä fullföljs.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  äldres  och\r\nfunktionshindrades    möjligheter    att   påverka\r\nsamhällsplaneringen.\r\n\r\n37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt\r\nhandlingsprogram för kretsloppsanpassat byggande.\r\n\r\n38. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att på bred front\r\nintroducera  ekologiskt  riktiga  metoder  i  allt\r\nbyggande.\r\n\r\n40.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  förbjuda\r\ninstallation av direktverkande  elvärme  både  vid\r\nnybyggnation och vid omfattande ombyggnader.\r\n\r\n41.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att belysa olika\r\naspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt\r\natt föreslå åtgärder så att dessa två  system  kan\r\nsamverka.\r\n\r\n42.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ett nationellt\r\nhandlingsprogram om boende och hälsa arbetas fram.\r\n\r\n43. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  i  PBL\r\nförtydliga   vad  som  i  motionen  anförs  om  en\r\nopartisk kvalitetsansvarig i byggandet.\r\n\r\n2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle\r\n(s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att överväga\r\nmöjligheten att se över Boverkets rekommendationer\r\noch   föreskrifter  gentemot  kommunerna  så   att\r\nelöverkänsliga  ges  rätt  till likabehandling vid\r\nansökan  om bostadsanpassningsbidrag  oavsett  var\r\nman bor i landet.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att överväga\r\nmöjligheten  till  att  alla  offentliga byggnader\r\nutrustas med elfria zoner som gör  det möjligt för\r\nelöverkänsliga att vistas där.\r\n\r\n2002/03:Bo279 av Catherine Persson (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att överväga att\r\nförstärka  kravet på tillgänglighet  i  plan-  och\r\nbygglagen samt  i  lagen om tekniska egenskapskrav\r\npå byggnadsverk.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  kravet  på\r\ntillgänglighet för  att  erhålla statligt stöd vid\r\nbomässor och andra arrangemang.\r\n\r\n2002/03:Bo280   av  Ronny  Olander   och   Inger\r\nSegelström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   att   se   över  vad\r\nfastighetsägarna   kan   göra   för   att  förbättra\r\nmöjligheterna för personer över 65 år att  bo kvar i\r\nsina lägenheter.\r\n\r\n2002/03:Bo283 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  utreda\r\nkostnaden för ett utökat statligt stöd till hissar\r\ni hyreshus.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen tar  fram  en plan\r\nför   att  öka  tillgängligheten  i  hyresbostäder\r\nenligt motionens intentioner.\r\n\r\n2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n20. Riksdagen  begär  att  regeringen ger Boverket i\r\nuppdrag att se över regelverket för att möjliggöra\r\nmellanboendeformer.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt\r\nhandlingsprogram för inomhusmiljöfrågor.\r\n\r\n2002/03:Bo296 av Anders Karlsson och Margareta\r\nIsraelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om barns  rätt till en eltrygg\r\nmiljö i offentliga lokaler.\r\n\r\n2002/03:Bo307 av Lars Lilja och Carin Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om lag om brandvarnare.\r\n\r\n2002/03:Bo308 av Lars U Granberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   vikten   av   att\r\nsprinkleranläggningar   i   bostäder   förs   in   i\r\nbyggnormen.\r\n\r\n2002/03:Bo309 av Lars U Granberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utökade förutsättningar för\r\nkommunerna vid energirådgivning.\r\n\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nskyndsamt   fullföljer   riksdagens   beslut    om\r\ninförande   av   ett   nationellt  träprogram  med\r\ninriktningen att öka träkonstruktionernas  andel i\r\nden inhemska byggsektorn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en\r\nsärskild    satsning    för    att   öka   andelen\r\nflerbostadshus i trä.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\ntar initiativ  till  en  samordning med norska och\r\nfinska insatser inom träbyggnadsområdet.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att utforma ett\r\nprogram för bullerdämpande  åtgärder  i offentliga\r\nlokaler.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att tillvarata och\r\nutveckla erfarenheterna  från  forskningsprojektet\r\nDet sunda huset.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning för att se  över  plan-  och bygglagen i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att regeringen tillsätter  en\r\nutredning    om   frivillig    certifiering    för\r\nrivningsföretag.\r\n\r\n2002/03:N233 av Sven Bergström och Kenneth Johansson\r\n(c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ett ökat byggande\r\ni trä.\r\n\r\n2002/03:So361 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att återigen\r\nfastslå   att  elsanering  skall  berättiga   till\r\nbostadsanpassningsbidrag.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i plan- och bygglagen.\r\n\r\n2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning kring\r\nplan- och bygglagen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Byggande i miljöer med lokal särprägel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "98B75F08-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "245",
                    "68",
                    "1",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F08-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Samrådsplikt inför markarbeten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "98B75F09-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "17",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "97",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F09-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ledningsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Tilläggsdirektiv för PBL-kommittén",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo226 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kvalitetsansvariges roll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo226 yrkande 2 och 2002/03:Bo267 yrkande 43.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A242 yrkande 9 och 2002/03:Bo203 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "98B75F0D-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "299",
                    "15",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F0D-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Certifiering av rivningsföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Nationella handlingsprogram m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo267 yrkandena 37, 38 och 42 och 2002/03:Bo291 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "98B75F0F-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "29",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "34",
                    "29",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F0F-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Det sunda huset",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A242 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Miljö- och energideklarationer av bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo212 och 2002/03:Bo233.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Regler för ventilationssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo267 yrkande 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Urinseparerande avloppssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo264.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Barnsäkerheten i äldre bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo232 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "98B75F14-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "1",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "224",
                    "90",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F14-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Jordfelsbrytare i lokaler med barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo296.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Brandvarnare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo217, 2002/03:Bo218, 2002/03:Bo240 och 2002/03:Bo307.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Sprinkleranläggningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So362 yrkande 3, 2002/03:So457 yrkande 3, 2002/03:Bo267 yrkande 29 och 2002/03:Bo279 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "98B75F18-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "2",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "218",
                    "92",
                    "1",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F18-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo280 och 2002/03:Bo283 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo244 och 2002/03:Bo257.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So361 yrkande 6 och 2002/03:Bo268 yrkandena 1 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Bullerbegränsande åtgärder i lokaler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A239 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Bullerbegränsande utförande av installationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo204 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo226 yrkande 3 och 2002/03:Bo267 yrkande 40.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "98B75F1E-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "59",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F1E-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Förutsättningar för energirådgivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo309.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Regler om äldreboende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo291 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Byggande i trä",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N233 yrkande 3, 2002/03:Bo267 yrkande 12 och 2002/03:Bo319 yrkandena 1, 2 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "98B75F21-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "89",
                    "2",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B75F21-3F2C-11D7-AEAF-000475504780",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Byggande i miljöer med lokal särprägel",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Samrådsplikt inför markarbeten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kvalitetsansvariges roll",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Nationella handlingsprogram m.m.",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Nationella handlingsprogram m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Regler för ventilationssystem",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Urinseparerande avloppssystem",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Barnsäkerheten i äldre bostäder",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Brandvarnare",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Bullerbegränsande åtgärder i lokaler",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Bullerbegränsande utförande av installationer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Byggande i trä",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 18:56:26"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om byggfrågor. Motionerna handlar om bygglov, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, tillgängligheten i boendemiljön, buller i byggnader, vissa övriga krav på byggnader samt bostadsanpassningsbidrag.",
          "dok_id": "GQ01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU5)",
          "dok_id": "GQ01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 18:56:26"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01BOU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om byggfrågor. Motionerna handlar om bygglov, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, tillgängligheten i boendemiljön, buller i byggnader, vissa övriga krav på byggnader samt bostadsanpassningsbidrag.</p>",
          "dok_id": "GQ01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU5)",
          "dok_id": "GQ01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01BOU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_bou_5.docx",
          "filstorlek": "131927",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Byggfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/751DEDDB-AB31-4783-925E-5156F7B10E29"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01BOU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_bou_5.pdf",
          "filstorlek": "555657",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_bou_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A4C8155-C757-4A5F-AC65-4E99A7367843"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo203 Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo203",
          "ref_dok_titel": "Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo204 Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo204",
          "ref_dok_titel": "Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo212 Miljödeklaration av fastigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo212",
          "ref_dok_titel": "Miljödeklaration av fastigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo217 Brandvarnare i varje hushåll",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo217",
          "ref_dok_titel": "Brandvarnare i varje hushåll",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson och Berndt Ekholm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo218 Brandvarnare",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo218",
          "ref_dok_titel": "Brandvarnare",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo223 Plan- och markfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo223",
          "ref_dok_titel": "Plan- och markfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo226 Kvalitet i bostadsbyggandet",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo226",
          "ref_dok_titel": "Kvalitet i bostadsbyggandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo232 Barnen och boendemiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo232",
          "ref_dok_titel": "Barnen och boendemiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo233 Miljö- och energideklaration av bostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo233",
          "ref_dok_titel": "Miljö- och energideklaration av bostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo240 Automatiskt brandlarm",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo240",
          "ref_dok_titel": "Automatiskt brandlarm",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo244 Bostadsanpassning",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo244",
          "ref_dok_titel": "Bostadsanpassning",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo247 Kablar under jord",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo247",
          "ref_dok_titel": "Kablar under jord",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo257 Bostadsanpassningsbidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadsanpassningsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson och Christina Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo264 Utbyggnad av urinseparerande avloppssystem",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo264",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av urinseparerande avloppssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo267 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo267",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo268 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo279 Tillgänglighet i bostäder och boendemiljöer",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo279",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet i bostäder och boendemiljöer",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo280 Bostadsanpassning",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo280",
          "ref_dok_titel": "Bostadsanpassning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo283 Tillgänglighet i hyresbostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo283",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet i hyresbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo291 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo291",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo296 Elsäkerhet i offentliga lokaler",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo296",
          "ref_dok_titel": "Elsäkerhet i offentliga lokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson och Margareta Israelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo307 Lag om brandvarnare",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo307",
          "ref_dok_titel": "Lag om brandvarnare",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo308 Sprinkleranläggningar i bostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo308",
          "ref_dok_titel": "Sprinkleranläggningar i bostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo309 Energibesparingar",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo309",
          "ref_dok_titel": "Energibesparingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo319 Det nationella träprogrammet",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo319",
          "ref_dok_titel": "Det nationella träprogrammet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N233 Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_id": "GQ02N233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N233",
          "ref_dok_titel": "Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So361 Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_id": "GQ02So361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So361",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So362 Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0967",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "67",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}