{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229320",
      "dok_id": "GQ01BOU4",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "BOU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:BOU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:54",
      "titel": "Planfrågor m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01BOU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01BOU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01BOU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01BOU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:BOU4</div><h1>Planfrågor m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar bostadsutskottet dels regeringens\r\nproposition 2002/03:27 Vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen,\r\ndels motioner från 2002 års allmänna motionstid i frågor om kommunala\r\nplaner m.m. Det har inte väckts någon motion med anledning av\r\nregeringens proposition.\r\nI propositionen lämnar regeringen ett förslag om en begränsad\r\nförändring av gällande instansordning innebärande att vissa av de\r\nbygglovsärenden m.m. som regeringen i dag prövar förs över till de\r\nallmänna förvaltningsdomstolarna. Prövningen av överklagade\r\ndetaljplaner m.m. förutsätts därvid ligga kvar hos regeringen i\r\navvaktan på resultatet av den vidare översyn av plan- och bygglagen\r\nsom den parlamentariskt sammansatta kommittén (PBL-kommittén, dir.\r\n2002:97) skall göra.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar propositionens lagförslag.\r\nMotionsförslagen avser framför allt olika krav som bör ställas vid\r\nkommunal planering och frågor som särskilt bör uppmärksammas i detta\r\nsammanhang. Det gäller bl.a. tysta miljöer och buller, lokalisering av\r\nmobiltelefonmaster och kraftledningar, brottsförebyggande åtgärder,\r\növersvämningsrisker och handelsetableringar.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks. I de flesta fall hänvisar utskottet\r\ntill pågående utvecklingsarbete och utredningar eller till det inom\r\nPBL-kommittén pågående arbetet med en översyn av plan- och bygglagen.\r\nTill betänkandet har fogats 14 reservationer och 5 särskilda\r\nyttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Instansordningen för vissa överklaganden enligt plan- och\r\nbygglagen\r\n        Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nplan- och bygglagen enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:27.\r\n\r\n2.      Övergripande planfrågor\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr265 yrkande 4,\r\n2002/03:A366 yrkande 19, 2002/03:Bo216 yrkande 8, 2002/03:Bo223\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo225, 2002/03:Bo232 yrkande 1,\r\n2002/03:Bo265 yrkande 1, 2002/03:Bo267 yrkandena 6 och 28,\r\n2002/03:Bo270, 2002/03:Bo290 yrkande 13 och 2002/03:Bo314.\r\n\r\n3.      Agenda 21\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo245 och 2002/03:Bo267\r\nyrkande 39.\r\nReservation 1 (kd, c)\r\n\r\n4.      Grönområden m.m.\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr368 yrkande 2,\r\n2002/03:MJ428 yrkande 21, 2002/03:N397 yrkande 6, 2002/03:Bo213 och\r\n2002/03:Bo267 yrkandena 24, 35 och 44.\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (c, mp)\r\n\r\n5.      Handelsändamålet i detaljplan\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L247 yrkande 4,\r\n2002/03:L319 yrkandena 13 och 14, 2002/03:N397 yrkande 4,\r\n2002/03:Bo223 yrkande 9 och 2002/03:Bo290 yrkande 14.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\n\r\n6.      Extern handel\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo220, 2002/03:Bo241\r\nyrkandena 1-3 och 2002/03:Bo265 yrkande 3.\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (v)\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n7.      Kommunala servicezoner\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 13.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n8.      Den statliga kontrollen av kommunala planer\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 10.\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\n9.      Brottsförebyggande planering\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju366 yrkande 7,\r\n2002/03:Bo266 yrkande 2, 2002/03:Bo267 yrkande 27 och 2002/03:Bo277.\r\n\r\nReservation 10 (kd, c)\r\n\r\n10.     Tysta miljöer och buller\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo204 yrkandena 1-3 och\r\n6, 2002/03:Bo222 yrkandena 1-3 och 6, 2002/03:Bo231 och 2002/03:Bo265\r\nyrkande 4.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n11.     Hantering av översvämningsrisker i den fysiska planeringen\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo265 yrkande 6 och\r\n2002/03:Bo289 yrkande 1.\r\nReservation 12 (kd, c)\r\n\r\n12.     Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m.\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So361 yrkande 5,\r\n2002/03:MJ375 yrkande 5, 2002/03:MJ419 yrkande 5, 2002/03:Bo228,\r\n2002/03:Bo237 yrkande 1, 2002/03:Bo261, 2002/03:Bo265 yrkande 7,\r\n2002/03:Bo268 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo282 yrkandena 1-4.\r\nReservation 13 (v)\r\nReservation 14 (mp)\r\n\r\n13.     Bevarande av kulturmiljöer m.m.\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo267 yrkande 36.\r\n\r\n14.     Koloniträdgårdar\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo253 och\r\n2002/03:Bo272.\r\n\r\n15.     Föreningen Svenska Stadskärnor\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo242.\r\nStockholm den 20 februari 2003\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans\r\nUnander (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v),\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s) och Jörgen Johansson\r\n(c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas dels regeringens proposition 2002/03:27\r\nVissa överklaganden enligt plan- och bygglagen, dels motioner från\r\n2002 års allmänna motionstid i frågor om kommunala planer m.m.\r\nDet har inte väckts någon motion i anledning av regeringens\r\nproposition. De motioner som tas upp i betänkandet avser frågor som i\r\nförsta hand regleras i plan- och bygglagen (1987:10, PBL).\r\nMotionsförslag i frågor som regleras genom plan- och\r\nbygglagstiftningen tas även upp i utskottets betänkande 2002/03:BoU5\r\nByggfrågor. Det betänkandet behandlar framför allt förslag som rör\r\nPBL:s reglering av bygglov, tillsyn och kontroll eller lagen\r\n(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL).\r\nBakgrund\r\nRegeringen beslutade den 27 juni 2002 att tillkalla en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté (PBL-kommittén, dir. 2002:97) med uppdrag att se\r\növer plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de\r\nlagändringar som behövs. Kommitténs förslag skall tillgodose kraven på\r\nfrämjande av en långsiktigt hållbar utveckling. Den ekologiska\r\ndimensionen av hållbar utveckling manifesteras i miljökvalitetsmålen.\r\nI uppgiften ingår att lämna förslag till en samordning mellan\r\nbestämmelserna i PBL och MB m.fl. lagar. Kommittén skall också\r\nbehandla frågor om regional samverkan, översiktlig planering,\r\ndetaljplaner m.m., kvalitet och hållbarhet i byggande och förvaltning,\r\nkopplingen mellan PBL och BVL, beslutsprocessen inklusive\r\ninstansordningen samt sanktioner.\r\nFrågan om en ny instansordning, där regeringen avlastas prövningen av\r\növerklaganden enligt PBL, har utretts vid flera tillfällen. Sedan\r\njanuari 2001 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet haft i uppdrag\r\natt utarbeta ett förslag till en ändrad instansordning. Uppdraget att\r\nfinna en långsiktig, samlad lösning av denna fråga föreslås emellertid\r\nnu tas över av kommittén. Regeringen återkommer emellertid nu i\r\nproposition 2002/03:27 med ett förslag om en begränsad förändring\r\ninnebärande att vissa av de bygglovsärenden m.m. som regeringen i dag\r\nprövar förs över till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Prövningen\r\nav överklagade detaljplaner m.m. förutsätts därvid ligga kvar hos\r\nregeringen i avvaktan på resultatet av den vidare översyn som\r\nkommittén skall göra.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nI ett inledande avsnitt redovisar utskottet sitt ställningstagande\r\ntill det i proposition 2002/03:27 framlagda förslaget till lag om\r\nändring i plan- och bygglagen. Utskottet behandlar i de därpå följande\r\navsnitten under allmänna motionstiden 2002 väckta motionsförslag som\r\navser planfrågor i vid bemärkelse.\r\nMotionerna kan sorteras in i olika huvudområden. Utskottet har funnit\r\ndet lämpligt att i ett första avsnitt Övergripande planfrågor behandla\r\nförslag som avser frågor om jämställdhetsperspektiv, konstnärlig\r\nutsmyckning, inflytandefrågor, flexibilitet i planeringen, regional\r\nplanering, instansordning (överprövning av beslut enligt PBL) samt\r\nindustrietableringar (huvudsakligen frågor om dubbelprövning enligt\r\nPBL och miljöbalken [MB]).\r\nI de nästkommande avsnitten behandlar utskottet förslag som rör Agenda\r\n21, grönområden m.m., handelsändamålet i detaljplan, extern handel,\r\nkommunala servicezoner respektive den statliga kontrollen av kommunala\r\nplaner. De härpå följande avsnitten rör frågor om brottsförebyggande\r\nplanering, tysta miljöer och buller, hantering av översvämningsrisker\r\ni den fysiska planeringen respektive lokalisering av\r\nmobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m. I de tre sista avsnitten\r\nbehandlar utskottet förslag om bevarande av kulturmiljöer m.m.,\r\nkoloniträdgårdar respektive föreningen Svenska Stadskärnor. Utskottet\r\nuppvaktades av den sistnämnda föreningen vid ett utskottssammanträde\r\nden 6 februari 2003.\r\nInstansordningen för vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i plan- och\r\nbygglagen enligt bilaga 2.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår i proposition 2002/03:27 att instansordningen för\r\nvissa överklaganden enligt plan- och bygglagen (1987:10) ändras.\r\nFörslaget är ett led i arbetet med att avlasta regeringen prövningen\r\nav förvaltningsärenden. Som huvudregel föreslås att överklagade\r\närenden om marklov, bygglov och rivningslov m.m. i stället för att\r\nprövas av regeringen skall prövas av de allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna. Det nuvarande prövningssystemet för\r\növerklaganden enligt PBL innebär att vissa byggärenden prövas av både\r\nallmän förvaltningsdomstol och regeringen. Genom förslaget undanröjs\r\näven de problem i ärendehanteringen som i dag ofta är effekten av\r\ndessa s.k. blandade mål. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli\r\n2003.\r\nDet är två kategorier av ärenden som nu föreslås flyttas från\r\nregerings- till domstolsprövning. Den första kategorin avser ärenden\r\nom bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av\r\ndetaljplan. Den andra avser överklaganden som gäller bl.a. rivningslov\r\noch marklov samt anstånd med avgörande om lov. Av propositionen\r\nframgår att av de närmare 200 ärenden per år som nu är aktuella för\r\növervägande, endast mellan 5 och 10 ärenden beräknas avse annat än\r\nbygglov eller förhandsbesked. Undantag görs för ärenden av särskild\r\nbetydelse för Försvaret vilka föreslås överprövas av regeringen samt\r\nför ärenden som rör den statliga kontrollprövningen enligt 12 kap.\r\nPBL.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens förslag har inte mött invändningar i motioner. Utskottet\r\ntillstyrker propositionens förslag.\r\nÖvergripande planfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\njämställdhetsperspektiv i planeringen,\r\nkonstnärlig gestaltning,\r\ninflytandefrågor,\r\nflexibiliteten vid planeringen,\r\nregional planering,\r\ninstansordningen,\r\nindustrietableringar.\r\nJämför särskilt yttrande 1 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:A366 (c) yrkande 19 föreslås att samhällsplaneringen\r\nskall utformas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En stärkt roll för\r\nfrågor om konstnärlig gestaltning i plan- och byggprocessen föreslås i\r\nmotion 2002/03:Bo314 (s).\r\nTre motioner tar upp inflytandefrågor. I motion 2002/03:Bo232 (v)\r\nyrkande 1 finns förslag om att stärka barns inflytande vid planering\r\nav boendemiljöer. Motionärerna bakom motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande\r\n28 föreslår ett ökat brukarinflytande för gemensamma verksamheter\r\n(avser inflytande vid planeringen). I motion 2002/03:Kr265 (v) yrkande\r\n4 finns förslag om tilläggsdirektiv till PBL-kommittén angående krav\r\npå samråd med idrottsrörelsen vid fastställande av planer m.m.\r\nTvå motioner tar upp frågor om flexibiliteten vid planeringen.\r\nI motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 1 föreslår motionärerna att\r\nBoverket skall erhålla i uppdrag att utreda orsakerna till det som\r\nmotionärerna ser som bristande flexibilitet vid kommunal planering.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 6 förespråkar\r\ntilläggsdirektiv till PBL-kommittén angående utvärdering av frågor om\r\nflexibilitet och förenkling i planprocessen.\r\nI motion 2002/03:Bo225 (v) föreslår motionärerna att det skall\r\ntillsättas en utredning om ett planeringsinstrument för regional\r\nsamhällsplanering.\r\nFem motioner innehåller förslag som huvudsakligen tar sikte på\r\nplanprocessen. I motion 2002/03:Bo216 (kd) yrkande 8 föreslås en\r\nreformerad planprocess genom ändrad instansordning m.m. Motionärerna\r\nbakom motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 2 begär en begränsning av\r\nmöjligheterna till överklagande av detaljplan och bygglov. I motion\r\n2002/03:Bo265 (kd) yrkande 1 föreslår motionärerna färre\r\növerklagandeinstanser i planprocessen. Motionärerna bakom motion\r\n2002/03:Bo290 (fp) yrkande 13 förespråkar förenklingar i planprocesser\r\noch nybyggnadsregler.\r\nSlutligen föreslår motionärerna bakom motion 2002/03:Bo270 (s) kortare\r\nhandläggningstider för industrietableringar genom samordnad prövning\r\nenligt PBL och MB.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGemensamt för de nu behandlade förslagen är att de frågor som där tas\r\nupp på ett eller annat sätt ingår i det uppdrag som PBL-kommittén har.\r\nDet innebär att många av de problem som motionärerna tar upp kan\r\nförväntas få sin lösning när resultatet av utredningens arbete\r\nföreligger.\r\nI frågan om industrietableringar, som till stor del handlar om\r\nolägenheterna med den dubbelprövning som görs enligt PBL och MB, vill\r\nutskottet även peka på att miljöministern i anförande i riksdagen den\r\n31 januari 2003 uppgett att hon vill att regelverket och\r\nbeslutsprocesserna skall vara effektiva och rättssäkra utan att hälso-\r\noch miljöskyddskraven eller möjligheterna till demokratisk insyn eller\r\ninflytande åsidosätts. Hon avser att verka för att förslag med en\r\nsådan inriktning prioriteras i lagstiftningsarbetet och noga följa det\r\nfortsatta arbetet. Om det visar sig att ytterligare åtgärder behöver\r\nvidtas är hon beredd att överväga detta. Vidare har utskottet från\r\nRegeringskansliet erfarit att det där pågår ett arbete med att ta fram\r\ntilläggsdirektiv med denna inriktning för Miljöbalkskommittén (M\r\n1999:03).\r\nBostadsutskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena i de\r\naktuella frågorna. Förslagen i motionerna bör därför inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\nAgenda 21\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om Agenda 21.\r\nJämför reservation 1 (kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo245 (s) föreslås att forskning och integrering av\r\nAgenda 21-arbetet i samhällsplaneringen skall prioriteras.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 39 föreslår en\r\nintensifiering av det nationella miljöarbetet utifrån Agenda 21.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiknande förslag avseende Agenda 21 och samhällsplaneringen har även\r\ntidigare varit föremål för utskottets behandling (se bl.a. betänkandet\r\n2001/02:BoU8) och sedermera avslagits av rikdagen. I allt väsentligt\r\ningår dessa frågor även på ett eller annat sätt i det uppdrag som PBL-\r\nkommittén har.\r\nHär kan nämnas att PBL-kommittén har fått i uppdrag att redovisa\r\nbehovet av och möjligheter att stärka den översiktliga planeringens\r\nroll, särskilt mot bakgrund av behovet av att främja en hållbar\r\nutveckling och överväga behovet av och möjligheterna till att utveckla\r\nsamverkan mellan översiktsplanering och sektorsvis planering liksom\r\nAgenda 21-arbete, tillämpning av Habitat-agendan och bevarandefrågor.\r\nUtskottet har erfarit att Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat\r\n(kommittén) kommer att lägga fram sitt slutbetänkande i mars i år. I\r\nbetänkandet skall det lokala och nationella arbetet i Sverige under de\r\når som gått sedan världskonferenserna i Rio de Janeiro respektive\r\nIstanbul gås igenom. Dessutom skall förslag till utgångspunkter för\r\ndet framtida arbetet på området presenteras. Vidare kan nämnas att\r\nkommittén under 2002 publicerade rapporten Svenska kommuners arbete\r\nmed Agenda 21 - en jämförelse över tid samt antologin 10 år med Agenda\r\n21 i Sverige - vad har vi lärt oss och vart är vi på väg?\r\nBostadsutskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena i de\r\naktuella frågorna och avstyrker därför motionsförslagen.\r\nGrönområden m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om grönområden m.m.\r\nJämför reservationerna 2 (kd) och 3 (c, mp). Jämför särskilda\r\nyttranden 2 (fp) och 3 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 24 ställs krav på kompensationsmark\r\nvid byggande på parkmark. Samma motion yrkande 35 innehåller krav på\r\nregler för skydd av mindre grönområden i stadsmiljö, och i yrkande\r\n44 framhålls vikten av att planera in grönområden i städer. I motion\r\n2002/03:MJ428 (c) yrkande 21 föreslås att grönområden skall tilläggas\r\nen större betydelse i stadsmiljöer. Motionärerna bakom motion\r\n2002/03:N397 (fp) yrkande 6 föreslår stärkt skydd för fler grönområden\r\ni Storstockholm.\r\nI motion 2002/03:Bo213 (s) krävs en utvärdering av PBL:s krav på ytor\r\nför lek m.m. i bostadsområden.\r\nSlutligen ställs i motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 2 krav på ändring\r\ni PBL så att aktivitetsområden i alla bostadsområden kan garanteras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiknande förslag avseende krav på grönområden m.m. har tidigare varit\r\nföremål för utskottets behandling (se bl.a. betänkandet 2001/02:BoU8)\r\noch sedermera avslagits av riksdagen. I allt väsentligt ingår även\r\ndessa frågor på ett eller annat sätt i det uppdrag som PBL-kommittén\r\nhar.\r\nHär kan inledningsvis uppmärksammas att riksdagen hösten 2001, efter\r\nförslag i proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och\r\nåtgärdsstrategier (miljömålspropositionen), som ett av delmålen under\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö hösten 2001 fastställde att\r\nsenast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på\r\nprogram och strategier för bl.a. hur grön- och vattenområden i\r\ntätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och\r\nandelen hårdgjord yta inte ökas. Regeringen gjorde i\r\nmiljömålspropositionen bedömningen att detta i ett\r\ngenerationsperspektiv bör innebära bl.a. att natur- och grönområden\r\nmed närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att\r\nbehovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt\r\nlokalklimat kan tillgodoses.\r\nVidare skall PBL-kommittén med utgångspunkt i riksdagens beslut med\r\nanledning av miljömålspropositionen dels analysera vad olika miljömål\r\ninnebär för planering och byggande, dels överväga och redovisa vilka\r\nförändringar av plan- och bygglagstiftningen som kan behövas för att\r\nunderlätta arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen.\r\nDet förtjänar även att nämnas att det av budgetpropositionen för 2003\r\n(prop. 2002/03:1) framgår att länsstyrelserna i samråd med Boverket\r\nbistår kommunerna i arbetet med att utveckla program och strategier\r\nför frågor om miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden och\r\nmiljöanpassad energiförsörjning som skall fungera som underlag och\r\nutgångspunkter för fysisk planering och samhällsbyggande senast 2010.\r\nI propositionen redovisar regeringen även att länsstyrelserna arbetar\r\nmed program för åtgärder i storstadsområdena samt att regeringen avser\r\natt införa ett särskilt program i syfte att ge kommunerna möjlighet\r\natt söka statlig delfinansiering av lokala naturvårdsprojekt.\r\nBostadsutskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena i de\r\naktuella frågorna och avstyrker därför motionsförslagen.\r\nHandelsändamålet i detaljplan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om handelsändamålet i detaljplan.\r\nJämför reservation 4 (m, fp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 9 föreslår motionärerna att ingen\r\nprecisering av handelsändamålet skall kunna göras i detaljplan. Även\r\nmotion 2002/03:Bo290 (fp) yrkande 14 innehåller förslag om avskaffande\r\nav kommunernas styrning av handelsetableringar med PBL. Samma\r\nutgångspunkt har motionärerna bakom motion 2002/03:L247 (m) yrkande\r\n4 som föreslår att det inte skall gå att reglera handelsändamålet i\r\ndetaljplan. Även i motion 2002/03:N397 (fp) yrkande 4 och i motion\r\n2002/03:L319 (fp) yrkande 14 återfinns ett förslag med denna innebörd\r\noch i den sistnämnda motionens yrkande 13 föreslår motionärerna att\r\nkonkurrensen skall stärkas genom förenklingar i PBL.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsförslag med samma inställning till kommunernas möjligheter att\r\nreglera handelsändamålet som de i år aktuella har utskottet tidigare\r\navstyrkt (se bl.a. betänkandet 2001/02:BoU8) med hänvisning till bl.a.\r\natt dagens regler ligger praktiskt taget helt i linje med riksdagens\r\nbegäran 1995. I sammanhanget har utskottet också pekat på att en\r\nförutsättning för att en reglering av handelsändamålet skall bli\r\naktuell är att det föreligger särskilda skäl samt framhållit att även\r\nintresset av en effektiv konkurrens inom handeln skall beaktas.\r\nUtskottet gör samma bedömning i dag.\r\nBeträffande de konkurrensaspekter som tas upp vill utskottet hänvisa\r\ntill att PBL-kommittén skall analysera hur konkurrensaspekterna\r\nbeaktas vid den fysiska planeringen samt pröva om och hur planeringen\r\nkan ge bättre förutsättningar för ökad konkurrens inom bl.a. handeln\r\noch byggsektorn.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda\r\nmotionsförslagen.\r\nExtern handel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om extern handel.\r\nJämför reservationerna 5 (kd), 6 (v) och 7 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo220 (v) föreslås ett tillfälligt stopp för\r\netablering av externa köpcentrum. Motionären bakom motion\r\n2002/03:Bo241 (mp) yrkande 1 föreslår att det införs en vetorätt för\r\ngrannkommuner vid etablering av externhandel. Vidare föreslås i samma\r\nmotion ett moratorium för nyetablering av externhandel, yrkande 2, och\r\natt det införs en tillståndsplikt enligt miljöbalken för\r\nexternhandel, yrkande 3. Motionärerna bakom motion 2002/03:Bo265 (kd)\r\nyrkande 3 förespråkar konsekvensanalyser vid stormarknadsetableringar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiknande förslag har tidigare varit föremål för utskottets behandling\r\n(se bl.a. betänkandet 2001/02:BoU8) och sedermera avslagits av\r\nrikdagen. I allt väsentligt kan även sägas att de aktuella\r\nmotionsförslagen på ett eller annat sätt ingår i det uppdrag som PBL-\r\nkommittén har. PBL-kommittén skall således, som även har nämnts under\r\nföregående avsnitt, bl.a. analysera hur konkurrensaspekterna beaktas\r\nvid den fysiska planeringen samt pröva om och hur planeringen kan ge\r\nbättre förutsättningar för ökad konkurrens inom bl.a. handeln och\r\nbyggsektorn. I direktiven anför regeringen även följande.\r\nI propositionen Sveriges klimatstrategi (prop. 2001/02:55) anges\r\nvidare att regeringen avser att i den aviserade översynen av PBL, i\r\nförhållande till hållbar utveckling, inbegripa frågan om etablering av\r\nexterna köpcentra för dagligvaruhandel. Analyser av den nuvarande\r\nsituationen visar att etablering av sådana köpcentra innebär längre\r\ntransporter och att antalet mindre butiker har minskat med försämrad\r\ntillgänglighet för vissa icke bilburna grupper. Inför beslut om\r\netablering är det därför viktigt att planeringsunderlaget tydligt\r\nredovisar förväntade effekter bl.a. på trafikarbete, luftföroreningar,\r\nbullerstörningar och intrång i natur- och kulturlandskap. Det är också\r\nangeläget att möjligheterna till kollektivtrafikförsörjning samt\r\neffekterna på serviceutbud och tätortscentra både i ett lokalt och\r\nmellankommunalt perspektiv utreds och redovisas. En etablering av\r\nexterna köpcentra kan också ge positiva effekter, bl.a. ett ökat utbud\r\noch lägre priser. Det är därför viktigt att planeringsunderlaget\r\ntydligt redovisar förväntade effekter på konsumentpriserna. I detta\r\nsammanhang måste det även studeras vilka möjligheter det finns för\r\netablering av lågprisbutiker i kommunernas stadskärna och närområde.\r\nNärvaron av konkurrerande butiker har positiva effekter för\r\nkommuninnevånarna, bl.a. genom ett ökat utbud i form av flera typer av\r\nbutiker och nya kedjor och därigenom lägre priser.\r\nKonkurrensförhållandena inom detaljhandeln och dess betydelse för\r\nprisnivån tas också upp i propositionen Konkurrenspolitik för\r\nförnyelse och mångfald (prop. 1999/2000:140). Regeringen konstaterar i\r\npropositionen att konkurrensen i Sverige inom detaljhandeln, och\r\nsärskilt på dagligvaruområdet, är svag och att prisskillnaderna inom\r\ndetaljhandeln mellan olika regioner är stora. Konkurrensverket har i\r\nsina rapporter kunnat konstatera att dessa problem alltjämt kvarstår\r\noch pekar på olika kommuners tillämpning av PBL som en viktig\r\nförklaringsfaktor till de prisskillnader som finns.\r\nBostadsutskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena i de\r\naktuella frågorna och avstyrker därför motionsförslagen.\r\nKommunala servicezoner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om kommunala servicezoner.\r\nJämför reservation 8 (m).\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 13 föreslås att det tillsätts en\r\nutredning om införande av kommunala servicezoner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotsvarande förslag har vid flera tidigare tillfällen behandlats och\r\navstyrkts av bostadsutskottet (senast i bet. 2001/02:BoU8). Utskottet\r\nhar bl.a. hänvisat till vad konstitutionsutskottet anförde vid sin\r\nbehandling av en liknande motion (bet. 1997/98:KU13).\r\nKonstitutionsutskottet konstaterade att den information om\r\nservicenivåer som efterlystes i den då aktuella motionen i de allra\r\nflesta fall är tillgänglig i kommunens olika plandokument, men att det\r\ntorde vara mindre vanligt att den finns sammanställd i ett enda\r\ndokument. Utskottet uttryckte vidare uppfattningen att det är\r\nnaturligt att servicenivån varierar i olika kommundelar. Att kommunen\r\ndeklarerat att man inte avser att bygga ut servicen i ett område är\r\ndock inte detsamma som att kommunen därmed kan vägra att\r\ntillhandahålla en viss service. För att en kommun mera varaktigt skall\r\nkunna differentiera servicen inom en kommuns geografiska område krävs\r\nenligt konstitutionsutskottet att likställighetsprincipen enligt\r\nkommunallagen frångås. Motionen avstyrktes avslutningsvis med\r\nhänvisning till att konstitutionsutskottet inte var berett att föreslå\r\nen ändring av kommunallagen i detta avseende.\r\nBostadsutskottet gör samma bedömning i dag och avstyrker\r\nmotionsförslaget.\r\nDen statliga kontrollen av kommunala planer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om den statliga kontrollen av\r\nkommunala planer.\r\nJämför reservation 9 (m).\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande 10 finns förslag om att det införs\r\nen begränsning av länsstyrelsens och regeringens möjlighet att upphäva\r\ndetaljplan. Förslaget innebär att planerna skulle kunna upphävas\r\nendast i de fall de strider mot uttalade riksintressen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotsvarande motionsförslag som syftar till ändringar i 12 kap. PBL har\r\nde två senaste åren (senast i betänkandet 2001/02:BoU8) avstyrkts av\r\nbostadsutskottet med följande motivering.\r\nFör att möjliggöra att de intressen som räknas upp i 12 kap. 1 §\r\n[riksintressen, bristande kommunal samordning, överensstämmelse med\r\nmiljökvalitetsnormer, hälso- och olycksfallsskydd m.m.] tillgodoses\r\näven i de fall då respektive kommun åsidosätter dem är det enligt\r\nutskottets mening nödvändigt att det finns en möjlighet att upphäva av\r\nkommuner antagna detaljplaner eller områdesbestämmelser. Utskottet\r\nanser att det saknas tillräckliga skäl för att ställa sig bakom\r\nförslag som syftar till att inskränka (eller utöka) denna möjlighet.\r\nBostadsutskottet står fast vid sina ställningstaganden och avstyrker\r\ndärför motionsförslaget.\r\nBrottsförebyggande planering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om brottsförebyggande planering.\r\nJämför reservation 10 (kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo266 (kd) yrkande 2 föreslår motionärerna bl.a. att\r\ndet görs en översyn av PBL i syfte att underlätta brottsförebyggande\r\npolicy i översiktsplanerna.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 27 begär att\r\nbrottsförebyggande aspekter skall beaktas i samhällsplaneringen. Även\r\ni motion 2002/03:Bo277 (s) finns förslag om åtgärder för att öka\r\ntryggheten i boendet.\r\nSlutligen föreslås i motion 2002/03:Ju366 (kd) yrkande 7 att Boverket\r\nskall erhålla i uppdrag att utarbeta riktlinjer för\r\nbebyggelseinriktade hinder mot brott.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nBostadsutskottet och riksdagen har vid flera tidigare tillfällen (se\r\nsenast bet. 2001/02:BoU8 och rskr. 2001/02:204) behandlat förslag om\r\natt integrera brottsförebyggande åtgärder i planeringen. Förslagen har\r\nmed hänvisning till bl.a. det arbete som redan pågår på området inte\r\nvunnit bifall.\r\nAv de insatser m.m. som har pågått under senare tid och/eller pågår nu\r\nfinner utskottet anledning att redovisa följande.\r\nBoverket, Brottsförebyggande rådet och Rikspolisstyrelsen lämnade i\r\nmars 2002 rapporten Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och\r\notrygghet.\r\nI rapporten angav de tre myndigheterna att de kommer att samverka för\r\natt bistå kommuner och andra aktörer i det lokala utvecklingsarbetet.\r\nDessutom angavs att de tre myndigheterna kommer att verka för ett\r\nkonstruktivt erfarenhetsutbyte i dessa frågor samt att de var för sig\r\navser att ta fram stödjande och rådgivande skrifter på området.\r\nHösten 2002 inbjöd Justitiedepartementet till fyra regionala\r\nheldagskonferenser i Helsingborg, Göteborg, Botkyrka och Sundsvall\r\nunder rubriken \"Plattformen - Samling mot brott i centrumområden\".\r\nProjektet Plattformen inleddes sommaren 2002 med uppgift att minska\r\nbrottsligheten, framför allt i centrumanläggningar.\r\nInom Justitiedepartementet övervägs behovet av ytterligare åtgärder\r\nfrån centralt håll. I övrigt kan noteras att:\r\nBRÅ fördelar medel till lokala brottsförebyggande försöks- och\r\nutvecklingsprojekt. Ett av de områden som prioriteras är\r\nbrottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i bostadsområden. I\r\ndetta sammanhang välkomnas ansökningar som avser åtgärder för att\r\nmotverka brott och otrygghet genom förändringar av den fysiska miljön.\r\nRunt om i landet tas det lokala initiativ med inriktning på\r\nbebyggelseinriktade åtgärder för att motverka brott och otrygghet -\r\ninte sällan i anslutning till lokala brottsförebyggande råd. Det finns\r\ndock ingen heltäckande sammanställning av vilka projekt som pågår och\r\nvilka andra initiativ som tas, exempelvis när det gäller\r\nutbildningsinsatser.\r\nÅr 2000 gav stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, i samarbete med\r\nChalmers tekniska högskola, ut skriften Tryggare stad - kan man\r\nförändra rädslans platser? I skriften diskuteras och illustreras den\r\nbyggda stadsmiljöns betydelse för upplevelser av otrygghet, speciellt\r\nur ett kvinnoperspektiv.\r\nPolismyndigheten i Stockholm presenterade år 2001 materialet Bo Trygg\r\n01 - Principdiskussioner, råd och förslag till lösningar för en\r\ntryggare och säkrare boendemiljö. Materialet innehåller bl.a. en\r\nteoretisk genomgång och en checklista.\r\nI oktober 2002 lade Carina Listerborn fram doktorsavhandlingen Trygg\r\nstad - diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och\r\nlokal praktik vid Chalmers tekniska högskola, Tema Statsbyggnad,\r\nSektionen för arkitektur. Avhandlingen berör bl.a. förhållandet mellan\r\nkvinnors rädsla, lokala trygghetsskapande projekt och\r\nstatsbyggnadsfrågor.\r\nBRÅ har engagerat externa sakkunniga för att ta fram en idéskrift som\r\nsyftar till att fungera som stöd för lokala användare i samband med\r\nbebyggelseinriktade åtgärder för att motverka brott och otrygghet.\r\nDet lokala brottsförebyggande rådet i Göteborg, Rådet för tryggare och\r\nmänskligare Göteborg, arbetar, tillsammans med stadsbyggnadskontoret i\r\nsamma stad, med en skrift som skall fungera som inspiration och\r\nchecklista för lokala s.k. tryggetsvandringar, som är en metod för att\r\ninventera behovet av och förutsättningarna för förändringar av den\r\nfysiska miljön i ett brottsförebyggande och trygghetsskapande\r\nperspektiv.\r\nMed utgångspunkt i materialet Bo Trygg 01 utvecklar Malm\r\nKommunikation, ett konsultföretag som arbetar med lokalt\r\nbrottsförebyggande arbete, ett material som är särskilt anpassat för\r\nbebyggelseinriktade brottsförebyggande åtgärder i områden med\r\nbefintliga flerfamiljshus.\r\nUtskottet kan mot den tecknade bakgrunden konstatera att mycket av det\r\nsom motionärerna önskar redan har tillgodosetts. Mot denna bakgrund\r\nfinner utskottet inte tillräckliga skäl för att föregripa kommande\r\növerväganden inom Regeringskansliet och avstyrker motionsförslagen.\r\nTysta miljöer och buller\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om tysta miljöer och buller.\r\nJämför reservation 11 (mp). Jämför särskilda yttranden 2 (fp) och 4\r\n(kd, c).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen beslutade 1997 om etappmål för buller (prop. 1996/97:53,\r\nbet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174).\r\nEtappmålen utgick från följande riktvärden för trafikbuller, som\r\nnormalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid\r\nnybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:\r\n- 30 dBA ekvivalentnivå (medelljudsnivå) inomhus\r\n- 45 dBA maximalnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid\r\n- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad\r\n- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden.\r\nFör utomhusnivån avses för flygbuller FBN (flygbullernivån, uttryckt\r\nsom ekvivalentnivån under ett år) 55 dBA.\r\nVid järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller\r\nutomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå i\r\nbostadsområdet i övrigt.\r\nVid tillämpningen av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen\r\nbör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt\r\nrimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt\r\novan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.\r\nI detaljplan får meddelas bestämmelser om skyddsanordningar för att\r\nmotverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl,\r\nhögsta tillåtna värden för störningar genom bl.a. buller. Detta\r\nframgår av 5 kap. 7 § 11 PBL.\r\nVid bestämmelsens tillkomst angavs (se prop. 1985/86:1) att det inte\r\nbör komma i fråga att genom detaljplan meddela längre gående krav än\r\nde riktlinjer som riksdagen då godkänt (se prop. 1980/81:100 bil. 9,\r\nTU23, rskr. 257 och prop. 1981/82:98, TU28, rskr. 339). De då antagna\r\nriktlinjerna har ersatts av de riktvärden som redovisats ovan.\r\nRegeringen föreslog i proposition 2000/01:130 Svenska miljömål -\r\ndelmål och åtgärdsstrategier (miljömålspropositionen) delmål för de 15\r\nmiljökvalitetsmål som antogs av riksdagen i april 1999 (bet.\r\n1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Beträffande miljökvalitetsmålet God\r\nbebyggd miljö föreslog regeringen följande delmål för buller.\r\nAntalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande\r\nde riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder\r\nskall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.\r\nRiksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2001/02:MJU3,\r\nrskr. 2001/02:36).\r\nDen nya ordningen med delmål för miljökvalitetsmålen innehåller även\r\nett uppföljningssystem. I miljömålspropositionen beskriver regeringen\r\nhur uppföljningen av miljökvalitetsmålen skall gå till. Av\r\npropositionen framgår att avsikten är att regeringen årligen skall\r\nrapportera översiktligt till riksdagen hur arbetet med att nå\r\nmiljökvalitetsmålen fortskrider. En fördjupad utvärdering av\r\nmiljökvalitetsmålen avses äga rum vart fjärde år. Syftet med denna är\r\natt klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras. På utpekade\r\nmiljömålsansvariga myndigheter läggs uppdraget att utveckla,\r\nkvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer. För\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är Boverket ansvarig myndighet.\r\nRegeringen anför i miljömålspropositionen vidare att man följer\r\nutvecklingen och avser att återkomma med ytterligare delmål för buller\r\nefter den första uppföljningen av miljömålen. I propositionen anges\r\natt flera remissinstanser har påpekat vikten av att det finns ett\r\nhandlingsprogram även för trafikbuller i andra miljöer samt för andra\r\ntyper av buller än trafikbuller. Regeringen har enligt propositionen\r\nför avsikt att ge Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med\r\növriga berörda myndigheter utarbeta ett sådant handlingsprogram och\r\nanför att verket i rollen som samordnande myndighet för bullerfrågor\r\nhar ett särskilt ansvar för att se över de definierade riktvärdena\r\noch, om det behövs, föreslå ytterligare riktvärden för buller i andra\r\nmiljöer än de som finns uttryckta i dagens fastställda riktvärden.\r\nRegeringen avser även att ge Naturvårdsverket ett tydligt samordnings-\r\noch uppföljningsansvar för arbetet med att nå bullermålet. Efter hand\r\nsom erfarenheter av tillämpningen av miljöbalken och anknuten\r\nlagstiftning med vägledning av miljö- och transportmålen har vunnits\r\nanser regeringen att behov av eventuella ytterligare förändringar av\r\nlagstiftningen kan övervägas. Eventuella behov av lagstiftning för att\r\nminska andra bullerstörningar än trafikbuller bör också uppmärksammas\r\nenligt propositionen.\r\nRegeringen gav i regleringsbrev för budgetåret 2001 Naturvårdsverket i\r\nuppdrag att i samråd med trafikverken och Boverket utveckla\r\ndefinitionerna för riktvärden för buller för de olika trafikslagen så\r\natt de blir mer jämförbara. Uppdraget redovisades den 20 december\r\n2001.\r\nNaturvårdsverket erhöll i februari 2002 i uppdrag att efter samråd med\r\nberörda myndigheter utarbeta ett handlingsprogram för buller. I ett\r\nförsta steg skall programmet avse ytterligare riktvärden för andra\r\nmiljöer än de som finns uttryckta i dagens fastställda riktvärden.\r\nHärefter har Europaparlamentet och rådet antagit ett direktiv,\r\n2002/49/EG, om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet\r\nhar till syfte att fastställa ett gemensamt tillvägagångssätt för att\r\npå grundval av prioriteringar förhindra, förebygga eller minska\r\nskadliga effekter, inbegripet störningar på grund av exponering för\r\nomgivningsbuller. Direktivet ställer krav på kartläggning av buller,\r\ninformation om buller och handlingsplaner för att förhindra och minska\r\nomgivningsbuller där det behövs och för att förhindra en höjning där\r\nnivån är tillfredsställande. Direktivet uppges också ha till syfte att\r\nge en grund för utveckling av gemenskapsåtgärder för att minska buller\r\nfrån större källor. Kommissionen skall i detta syfte senast den 18\r\njuli 2006 lägga fram lämpliga lagförslag.\r\nNaturvårdsverket skall efter en nyligen genomförd ändring i\r\ninstruktionen (SFS 2001:1096) ha ett övergripande och samordnande\r\nansvar vad gäller omgivningsbuller.\r\nI budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 20) lämnar\r\nregeringen en årsrapport till riksdagen angående hur arbetet med att\r\nnå miljökvalitetsmålen fortskrider. Beträffande buller redovisar\r\nregeringen följande.\r\nAntalet personer utsatta för buller över 65 dBA utomhus från det\r\nstatliga vägnätet är oförändrat 2001 jämfört med 2000. Även om\r\nbullerskyddsåtgärder vidtagits har bullerutsatta tillkommit. Antalet\r\npersoner utsatta för buller från järnväg har minskat något. Arbetet\r\nmed att nå delmålet om trafikbuller går långsamt. En orsak kan vara\r\natt länen inte har prioriterat bullerskyddsåtgärder i sina planer för\r\nregional transportinfrastruktur. Det stora antalet bullerstörda av\r\nvägtrafik, ca 197 000 personer, finns längs kommunernas gator och\r\nvägar. Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna bullerarbetet.\r\nArbetet skall samordnas med framtagandet av en samlad\r\ngenomförandestrategi för transportpolitikens etappmål för god miljö.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo204 (mp) föreslår motionärerna dels att det\r\ntillsätts en utredning som klarlägger behovet av miljöer som är\r\nbullerfria,yrkande 1, dels att det skall byggas ett tystare\r\nsamhälle, yrkande 2. Vidare föreslår de att gränsvärden för\r\nbakgrundsbuller på arbetsplatser och i samhället skall tas\r\nfram, yrkande 3, och i yrkande 6 sänkta gränsvärden för buller i\r\nurbana utomhusmiljöer.\r\nLiknande förslag återfinns i motion 2002/03:Bo222 (fp). Där föreslås\r\ni yrkande 1 att mål om buller skall uttryckas i minskning av bullrets\r\neffekter och i yrkande 2 bl.a. att störningen av buller skall minskas\r\nmed 10 % till 2010 och med 30 % till 2020. I samma motionyrkande\r\n3 föreslås såvitt avser buller från markbunden trafik att man - som\r\nett led i arbetet mot minskade negativa effekter - skall eftersträva\r\natt även ge boende tillgång till en god, störningsfri ljudmiljö och i\r\nmotionens yrkande 6 föreslår motionären att ökad vikt skall läggas vid\r\natt bevara hittills tysta områden och miljöer.\r\nMotionären bakom motion 2002/03:Bo231 (v) begär att det skall införas\r\nett system med certifiering av tysta miljöer i tätorter.\r\nSlutligen begärs i motion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande 4  att \"tysta\r\nzoner\" inventeras och kartläggs i översiktplaner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe utgångspunkter som motionärerna lyfter fram torde delas av så gott\r\nsom alla.\r\nExempel på detta är att det närmast får anses vara en självklarhet att\r\ndet är eftersträvansvärt med bullerfria områden och ett tystare\r\nsamhälle. Bostadsutskottet kan således ställa sig bakom motionärernas\r\nutgångspunkter.\r\nNär det gäller bullerfrågornas hantering i bl.a. översiktsplaneringen\r\nhar utskottet tidigare erinrat om att Boverket har gett vägledning och\r\nråd i skrifterna \"Planera för god ljudmiljö\" och \"Boken om\r\növersiktsplanering del III\". I den sistnämnda skriften ges råd för\r\nkommunernas översiktsplanering bl.a. med avseende på utpekande av\r\nbullerfria områden.\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen även givit uttryck för\r\nåsikten att problemen med bullerstörningar i vår vardagsmiljö bör\r\nägnas stor uppmärksamhet.\r\nVid behandlingen av vissa motionsförslag våren 1998 konstaterade\r\nbostadsutskottet att tystnad i dagens moderna samhälle närmast får\r\nbetraktas som en \"bristvara\". Den fråga som i detta sammanhang främst\r\ndiskuterades var problemen med lågfrekvent buller, dvs. buller som har\r\nen så låg frekvens att det knappt är hörbart eller inte alls kan\r\nuppfattas. Utskottets överväganden (bet. 1997/98:BoU4) ledde fram till\r\nett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av\r\nfrågan.\r\nRegeringen uppdrog därefter åt Boverket att i samråd med\r\nNaturvårdsverket och Socialstyrelsen kartlägga orsakerna till och\r\nomfattningen av lågfrekvent buller i bostäder samt lämna förslag till\r\nändamålsenliga åtgärder.\r\nI inomhusmiljöpropositionen (prop. 2001/02:128) anförde regeringen\r\nangående det lågfrekventa bullret bl.a. följande.\r\nBoverket har i samråd med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket lämnat\r\nrapporten Lågfrekvent buller i boendemiljön (regeringsuppdrag\r\nM1999/189/Hs delvis; M2000/416/Hs), där det konstateras att\r\nlågfrekvent buller upplevs som störande där det uppträder, att de\r\ntekniska möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant buller är goda\r\noch att de myndighetskrav som gäller lågfrekventa ljud i bostäder är\r\nändamålsenliga. Vad gäller lågfrekventa ljud från installationer\r\nutomhus, vanligen fläktar, finns enligt Boverkets uppfattning en lucka\r\ni bygglovhanteringen. Denna fråga kommer, liksom bygglovhanteringen i\r\növrigt, att behandlas i anslutning till översynen av plan- och\r\nbygglagstiftningen. Myndigheterna bakom rapporten har ansvar för olika\r\nregelverk där begränsningar av buller ingår. Enligt rapporten är\r\ndagens föreskrifter om metoder för bullermätningar inte samordnade.\r\nDet finns en risk för att en installation som ger upphov till buller\r\nkan godkännas enligt Boverkets byggregler, medan den sedan den tagits\r\ni drift utgör en olägenhet enligt Socialstyrelsens föreskrifter.\r\nSocialstyrelsen kommer att ges i uppdrag att utvärdera de allmänna\r\nråden och identifiera olika åtgärder för att komma till rätta med\r\nproblemet med höga ljudnivåer inomhus. Naturvårdsverkets riktlinjer\r\nför industribuller tar ingen särskild hänsyn till lågfrekvent buller.\r\nRegeringen kommer att uppdra åt myndigheterna att samordna sina krav i\r\nolika avseenden bl.a. vad gäller mätmetoder. Regeringen anser sig\r\nhärmed ha lämnat den av riksdagen begärda redovisningen.\r\nSom redovisats ovan pågår sedan lång tid ett omfattande arbete på\r\ndetta område. I allt väsentligt kan det sägas att det har den\r\ninriktning som motionärerna eftersträvar. Arbetet utgör bl.a. en del\r\nav harmoniseringen inom EU.\r\nSamtidigt kan utskottet konstatera att det till stor del är en\r\nkommunal fråga att ta ställning till behovet av t.ex. tysta miljöer\r\noch att avgöra vilka insatser (t.ex. olika planbeslut) som kan\r\nerfordras för att säkerställa detta.\r\nBostadsutskottet saknar mot den tecknade bakgrunden tillräckliga skäl\r\nför att nu gå motionärerna till mötes och avstyrker motionsförslagen.\r\nHantering av översvämningsrisker i den fysiska planeringen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om hantering av\r\növersvämningsrisker i den fysiska planeringen. Jämför reservation 12\r\n(kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande 6 föreslår motionärerna att det\r\nskall tillsättas en utredning om översvämningsfrågorna i den fysiska\r\nplaneringen. Motionärerna bakom motion 2002/03:Bo289 (s) yrkande\r\n1 föreslår att det skall tas hänsyn till översvämningsrisken i all\r\nfysisk planering.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nÄven bostadsutskottet anser att frågorna om översvämningsrisker bör\r\nägnas stor uppmärksamhet i all planering. Det får således anses vara\r\nav största vikt att åtgärder vidtas för att i framtiden undvika nya\r\növersvämningsolyckor.\r\nUtskottet har erfarit att regeringen i augusti 2002 beslutade att till\r\nPBL-kommittén överlämna dels en redovisning från Boverket av hur\r\növersvämningsfrågor hanteras i kommunernas översiktsplanering m.m.,\r\ndels delbetänkandet SOU 2002:50 från Miljöbalkskommittén såvitt avser\r\nfrågan om ökad hänsyn till risk för översvämning vid den fysiska\r\nplaneringen.\r\nBostadsutskottet förutsätter att det initiativ som regeringen har\r\ntagit i denna fråga kommer att leda till att frågan får sin lösning\r\noch finner därför att den fortsatta beredningen av\r\növersvämningsfrågorna bör avvaktas varför utskottet avstyrker\r\nmotionsförslaget.\r\nLokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om lokalisering av\r\nmobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m. Jämför reservationerna 13\r\n(v) och 14 (mp). Jämför särskilt yttrande 5 (v).\r\nInledning\r\nLiksom vid tidigare behandling av motioner i dessa frågor kan\r\nutskottet konstatera att tillgängliga uppgifter pekar på att ett stort\r\nantal master och andra anläggningar för mobiltelefoni m.m. torde komma\r\natt uppföras under de närmaste åren.\r\nSituationen kräver att åtgärder vidtas för att effekterna av\r\nutbyggnaden minimeras med avseende på bl.a. natur- och kulturvärden,\r\nstadsmiljö och inte minst på människor.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Bo228 (s) föreslår motionären ökade\r\ninformationsinsatser om effekterna av utbyggnaden av\r\nmobilbasstationer.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo261 (mp) föreslår att\r\nförsiktighetsprincipen, avseende elektromagnetisk strålning, skall\r\ntillämpas vid planering i stadsmiljö.\r\nI motion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande 7 begär motionärerna att det vid\r\nmobilnätsutbyggnaden skall tas hänsyn till natur- och kulturvärden.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo268 (s) yrkandena 3 och 4 begär\r\natt det övervägs ett införande av krav på kommunal redovisning av\r\nbefintliga och planerade mobiltelefonmaster samt ett kommunalt ansvar\r\nför att antalet mobiltelefonmaster begränsas.\r\nI motion 2002/03:Bo282 (kd) yrkande 1 föreslår motionären att det på\r\noperatörerna skall ställas krav på en presentation av en\r\nkommuntäckande plan för planerade mobiltelefonmaster för varje kommun\r\nsom de är aktiva i. I samma motion yrkande 2 föreslår hon att det\r\nskall ställas krav på kommunerna om information angående planerade\r\nmobiltelefonmaster m.m. och i yrkande 3 krav på operatörerna om\r\nredovisning av strålningsvärden vid basstationer samt slutligen\r\niyrkande 4  krav på bl.a. mellankommunal samordning av lokaliseringen\r\nav mobiltelefonmaster.\r\nMotionären bakom motion 2002/03:Bo237 (v) yrkande 1 kräver skärpta\r\nregler för placering av kraftledningar.\r\nI motion 2002/03:So361 (c) yrkande 5 begär motionären att\r\nförsiktighetsprincipen skall tillämpas vid all planering och\r\ninstallation samt att det införs strålningsfria zoner.\r\nMotionären bakom motion 2002/03:MJ375 (mp) yrkande 5 begär att\r\nförsiktighetsprincipen skall tillämpas vid rekommendationer om boende\r\nnära elektriska och magnetiska fält.\r\nSlutligen begär motionärerna bakom motion 2002/03:MJ419 (v) yrkande\r\n5 att det tas fram förslag till kriterier för placering av\r\nbasstationer för mobiltelefoni.\r\nMiljöbalkens försiktighetsprincip m.m.\r\nI 2 kap. miljöbalken (MB) återfinns bl.a. vissa allmänna\r\nhänsynsregler. Av störst intresse i nu aktuellt sammanhang är 2 kap. 3\r\n§ MB där det anges försiktighetsmått m.m. som alla som bedriver eller\r\navser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall iaktta för\r\natt motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljö.\r\nDenna bestämmelse kallas ofta för försiktighetsprincipen.\r\nHänsynsreglerna är rättsligt bindande. De och således även\r\nförsiktighetsprincipen får betydelse bl.a. genom att det vid\r\ntillståndsprövning enligt MB kan meddelas villkor som bygger på dessa\r\nregler. De kan också läggas till grund för förelägganden och förbud\r\nenligt MB (tillsynsverksamhet).\r\nVerksamheter m.m. som inte är tillståndspliktiga enligt MB underkastas\r\nnormalt sett inte en prövning mot MB:s allmänna hänsynsregler i\r\nsamband med tillståndsprövningen. Detta kan dock bli fallet vid\r\ntillsynsverksamhet.\r\nBeträffande vilka verksamheter som är tillståndspliktiga enligt MB\r\nfinns det skäl att inledningsvis peka på att det i 9 kap. 1 § MB ges\r\nen legaldefinition av miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig\r\nverksamhet avses enligt denna definition bl.a. användning av mark,\r\nbyggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för\r\nomgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-\r\njoniserande strålning eller annat liknande. Med icke-joniserande\r\nstrålning avses optisk strålning, radiofrekvent strålning,\r\nlågfrekventa elektriska och magnetiska fält och ultraljud eller annan\r\ntill sin biologiska verkan likartad strålning (2 § strålskyddslagen\r\n[1988:220]).\r\nBestämmelserna i 9 kap. 6-8 §§ MB innehåller bemyndigande för\r\nregeringen att meddela föreskrifter om tillstånds- och anmälningsplikt\r\nför miljöfarlig verksamhet och om prövningsmyndigheter. Med stöd av\r\ndetta bemyndigande har regeringen utfärdat förordningen (1998:899) om\r\nmiljöfarlig verksamhet och hälsoskydd vari bl.a. anges i vilken\r\nomfattning som miljöfarliga verksamheter m.m. är tillståndspliktiga\r\nenligt MB. Varken för mobiltelefonmaster eller starkströmsledningar,\r\nsom tas upp i en av motionerna, har det i denna förordning förskrivits\r\ntillståndsplikt. Beträffande de sistnämnda kan tilläggas att de\r\ntillståndsprövas enligt ellagen (1997:857). Statens energimyndighet\r\nprövar ansökningar om tillstånd för byggande eller användande av\r\nsådana ledningar.\r\nI detta sammanhang bör det även framhållas att den som bedriver eller\r\navser att bedriva miljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till\r\nverksamheten enligt MB även om det inte krävs tillstånd (9 kap. 6 § MB\r\ntredje stycket). Härigenom kan verksamheten vid tillståndsprövningen\r\nbli underkastad prövning enligt 2 kap. MB. Det bör även påpekas att\r\nett mindre antal verksamheter är underkastade tillståndsplikt enligt\r\nsåväl särskild lag som MB.\r\nDet finns också regler i plan- och bygglagen (PBL) som i väsentliga\r\navseenden styr möjligheterna att uppföra byggnader och andra\r\nanläggningar. Således ställs det bl.a. krav på att anläggningar skall\r\nutformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller\r\nlandskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Det\r\nställs även krav på att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad\r\nför ändamålet med hänsyn till bl.a. de boendes och övrigas hälsa. Om\r\nutförandet av en anläggning kräver att det upprättas en detaljplan\r\nkrävs normalt också en miljökonsekvensbeskrivning.\r\nHär kan vidare nämnas att det i detaljplaner får meddelas bestämmelser\r\nom skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,\r\nom det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar\r\ngenom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som\r\nomfattas av 9 kap. MB (miljöfarlig verksamhet).\r\nBestämmelserna i 2 kap. MB är dock inte tillämpliga vid planläggning\r\neller bygglovsprövning enligt PBL.\r\nDe myndigheter som lämnar tillstånd till verksamhet enligt annan\r\nsärskild lag (än MB) skall vid sin tillståndsgivning normalt enbart\r\nfölja bestämmelserna enligt den särskilda lagen. Tillståndsmyndigheten\r\nskall således endast i de fall och i den omfattning den särskilda\r\nlagen hänvisar till MB tillämpa föreskrifter som finns i MB i sin\r\ntillståndsgivning.\r\nAvsikten är dock, som ovan har antytts, att MB och annan lagstiftning\r\nskall tillämpas parallellt (se 1 kap. 3 § första stycket MB). I vissa\r\nfall gäller emellertid bara den speciella lagstiftningen (se 1 kap. 7\r\n§ MB). Parallelliteten innebär bl.a. att verksamheter m.m. som inte\r\nhar tillståndsprövats enligt MB i de flesta fall kan bli föremål för\r\ningripanden med stöd av MB vid tillsynsverksamhet.\r\nVerksamheter som inte har tillståndsprövats enligt MB kan alltså, som\r\nnyss har nämnts, komma att prövas mot MB i ett tillsynsärende. Även\r\nverksamheter vilka har tillståndsprövats enligt MB kan bli föremål för\r\ningripanden från tillsynsmyndighet. I dessa fall är möjligheterna till\r\ningripanden dock något begränsade (se 24 kap. 1 § MB).\r\nEn tillsynsmyndighet kan om övriga förutsättningar är uppfyllda (se\r\novan) meddela de förelägganden och förbud som behövs för att\r\nstadgandena i MB (t.ex. försiktighetsprincipen) skall efterlevas. Det\r\nsistnämnda följer av 26 kap. 9 § MB.\r\nUnder detta ärendes handläggning har utskottet uppmärksammats på två\r\ntillsynsärenden som gäller elektromagnetiska fälts inverkan på\r\nomgivningen. De två ärendena gällde påverkan från starkströmskablar. I\r\ndet ena fallet förelade tillsynsmyndigheten (miljönämnden)\r\nverksamhetsutövaren att tillse att magnetfältsnivån inte överskrider\r\nviss nivå och i båda fallen förelades verksamhetsutövarna att redovisa\r\nett förslag till kontrollprogram för respektive verksamhet.\r\nLänsstyrelsen upphävde föreläggandet avseende begränsning av\r\nmagnetfältsnivån och fastställde besluten i övrigt. (Se Länsstyrelsen\r\ni Skåne läns beslut den 2 februari 2001, dnr 25-28687-99 och dnr 25-\r\n3963-00). Besluten överklagades till Växjö tingsrätt, miljödomstolen.\r\nMiljödomstolen fastställde med tillämpning av försiktighetsprincipen\r\nverksamhetsutövarnas skyldighet att upprätta ett förslag till\r\nkontrollprogram (innehållande bl.a. kartläggning av magnetfält och\r\nströmstyrka vid olika tidpunkter och förhållanden). Miljödomstolen\r\nfann det samtidigt (i det fall det var uppe till prövning) inte vara\r\nmotiverat att, som miljönämnden hade gjort, förelägga\r\nverksamhetsutövaren att begränsa magnetfältsnivån. (Se Växjö\r\ntingsrätts, miljödomstolen, domar den 25 juni 2002 i mål nr M 87-01\r\noch M 93-01). Målen överklagades till Svea hovrätt,\r\nMiljööverdomstolen, som inte lämnade prövningstillstånd.\r\nSammanfattningsvis kan sägas att den av utskottet skissade bakgrunden\r\nger vid handen att alla verksamheter, med vissa undantag (se bl.a. 1\r\nkap. 7 § MB), på ett eller annat sätt är underkastade vad som kallas\r\nförsiktighetsprincipen (2 kap. 3 § MB). Som regelsystemet är uppbyggt\r\nskall alltså antingen tillståndsmyndigheten iaktta\r\nförsiktighetsprincipen eller har tillsynsmyndigheten i många fall\r\nmöjlighet att ingripa med stöd av samma princip. Allt under\r\nförutsättning att forskningen och den aktuella verksamheten motiverar\r\nett ingripande.\r\nForskning m.m. angående strålning\r\nMiljö- och jordbruksutskottet har i betänkande 2002/03:MJU7 behandlat\r\nfrågor om icke-joniserande strålning m.m. med inriktning framför allt\r\npå mobiltelefoni inkluderande frågor om strålning från basstationer.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet redovisar i betänkandet bl.a.\r\nforskningsrön och rekommendationer som finns på området enligt\r\nföljande.\r\nUtskottet har vid de tidigare behandlingarna av motioner på området\r\nkonstaterat att det pågår ett omfattande internationellt och\r\nnationellt arbete med att kartlägga eventuella hälsorisker till följd\r\nav kraftledningar, mobiltelefoner samt radio- och radarsändare.\r\nUtskottet har därvid betonat vikten av fortsatt forskning inom dessa\r\nområden, inte minst mot bakgrund av den oro som finns bland\r\nallmänheten. I SSI:s rapport Exponering för radiofrekventa fält och\r\nmobiltelefoni (SSI rapport 2001:9) ges en översikt över allmänhetens\r\nexponering för radiofrekventa fält, med tonvikt på den exponering som\r\nhärrör från mobiltelefonisystem. Mätningar av exponeringen för\r\nradiofrekventa fält mellan 30 och 2000 MHz har genomförts på 31\r\nplatser i Sverige: storstad, mindre stad och landsbygd. Mätningarna\r\nhar visat att exponeringsnivåerna varierade starkt mellan de olika\r\nplatserna, med högsta värden i storstad utomhus och i närheten av\r\nradio/TV-master. Som mest uppgick de uppmätta värdena till 3 mW/m2,\r\ndvs. under en tusendel av de rekommendationer som utarbetats av det\r\ninternationella expertorganet International Commission on Non-Ionising\r\nRadiation Protection (ICNIRP). Dominerande bidrag till denna\r\nexponering kom från basstationer för mobiltelefoni och från TV-\r\nsändningar. I rapporten konstateras vidare att exponeringen vid egen\r\nanvändning av mobiltelefoner i vissa situationer kan uppgå till värden\r\nsom visserligen ligger under men i närheten av ICNIRP:s\r\nrekommendationer. Den reella exponeringen är dock ofta betydligt lägre\r\npå grund av olika faktorer som telefonutförande och hur man håller\r\ntelefonen. Statistik från Stockholmsområdet indikerar att olika former\r\nav nedreglering av mobiltelefoners uteffekt i medelvärde kan reducera\r\nexponeringen med cirka fyra femtedelar. Trådlösa telefoner och annan\r\nmobilutrustning som PC-modem eller Bluetooth ger generellt lägre\r\nexponeringsnivåer.\r\n- - -\r\nDe internationella riktlinjer som har tagits fram av ICNIRP är\r\nbaserade på en noggrann analys av all vetenskaplig litteratur (både\r\nvärmerelaterade och icke-värmerelaterade effekter) och erbjuder med\r\nstora säkerhetsmarginaler skydd mot alla identifierade faror med RF-\r\nenergi. Exponeringsnivåerna från mobiltelefonen för en användare är\r\nbetydligt högre än från en basstation men ligger under internationella\r\nriktlinjer. För elektromagnetiska fält mellan 100 kHz och 10 GHz kan\r\nhelkroppsexponering för elektromagnetiska fält som leder till en ökad\r\nkroppstemperatur av mer än 1 oC innebära en risk för olika effekter\r\nsom bl.a. beteendeförändringar. Denna exponering motsvarar ett SAR-\r\nvärde (Specific Absorption Rate, gränsvärde för strålningsdos som\r\nanger hur mycket energi som tas upp per kg kroppsvävnad) på ca 4 W/kg\r\nför hela kroppen. Vid lokal exponering i huvudet över 100 W/kg har man\r\npåvisat linsgrumlingar (grå starr) i ögonen på försöksdjur. Dessa\r\netablerade effekter utgör grunden för ICNIRP:s rekommendationer för\r\nradiofrekventa fält. (För fält i andra frekvensområden finns\r\nmotsvarande bedömningar.) Ett antal studier som har undersökt\r\nmöjligheten av effekter på lägre nivåer (under sådana nivåer som\r\nåstadkommer dessa termiska effekter) har också utvärderats av ICNIRP,\r\nmen bedömningen var att resultaten från dessa för närvarande inte kan\r\nutgöra en bas för ICNIRP:s rekommendationer.\r\nFör det aktuella frekvensområdet (30-2000 MHz) gäller enligt ICNIRP:s\r\nrekommendationer följande gränser för exponering uttryckt i SAR:\r\n\r\n        Yrkesmässig     Allmänhetens\r\n        exponering      exponering\r\nHelkropp        0,4 W/kg        0,08 W/kg\r\nBål, huvud      10 W/kg 2 W/kg\r\nExtremiteter    20 W/kg 4 W/kg\r\nDessa värden utgör medelvärden över varje 10 g massa, och över varje\r\nsexminutersperiod. Studier har visat att en exponering av 2 W/kg i\r\nhuvudregionen kan leda till en temperaturhöjning på ca 0,1 oC.\r\nDe riktlinjer för allmänhetens exponering som föreslagits av ICNIRP\r\nhar antagits av EU. Därigenom har EU uppmanat alla medlemsländer att\r\nutfärda rekommendationer i enlighet med dessa. SSI har nyligen\r\nutarbetat rekommendationer i form av allmänna råd om begränsning av\r\nallmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3). De\r\nrekommendationer som utfärdats inom EU och SSI:s allmänna råd\r\nbehandlar strålning hos allmänheten. Den yrkesmässiga exponeringen\r\nregleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1987:2. Denna är\r\nemellertid ännu ej anpassad till ICNIRP:s rekommendationer.\r\nInom WHO bedrivs det s.k. EMF-projektet (Electro Magnetic Fields).\r\nAktuella slutsatser från EMF-projektet innebär sammanfattningsvis\r\nföljande. Ingen av de granskningar som nyligen utförts har kommit till\r\nden slutsatsen att exponering för de radiofrekventa fälten från\r\nmobiltelefoner eller deras basstationer orsakar några negativa\r\nhälsoeffekter. Det finns dock kunskapsluckor som identifierats för\r\nframtida forskning så att man skall kunna göra bättre\r\nhälsoriskbedömningar. Det kommer att ta ytterligare tid i anspråk att\r\nslutföra, utvärdera och offentliggöra de slutgiltiga resultaten\r\nangående eventuella hälsorisker. Under tiden har WHO publicerat ett\r\nantal faktablad om strålning som finns på dess hemsida. Projektet\r\nberäknas vara slutfört år 2005 med uppdatering av två kriterier, ett\r\nfrån år 1987 om lågfrekventa fält och ett från år 1993 om\r\nradiofrekventa fält. Att projektet avslutas innebär enligt vad\r\nutskottet erfarit emellertid inte att forskningen om eventuella\r\nhälsoeffekter därmed skulle vara avslutad.\r\nRådet för arbetslivsforskning (RALF, numera Forskningsrådet för\r\narbetsliv och socialvetenskap, FAS) har på regeringens uppdrag\r\nstuderat frågor med anknytning till icke-joniserande strålning från\r\nolika apparater. Den 30 november 2000 redovisade rådet en\r\nforskningsöversikt och utvärdering av såväl svenska som\r\ninternationella forskningsresultat inom området elkänslighet och\r\nhälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Rådet konstaterar bl.a.\r\nföljande. Vad gäller mobiltelefoni kan den egna användningen av en\r\ntelefon i värsta fall, dvs. vid dåliga mottagnings- och\r\nsändningsförhållanden, innebära radiofrekventa fält som leder till att\r\nexponeringen ligger strax under de grundrestriktioner som ICNIRP och\r\nEU rekommenderar. Den normala exponeringen för allmänheten från andra\r\nkällor (basstationer, radio- och TV-utsändning, andras användning av\r\nen mobiltelefon i närheten m.m.) är i jämförelse med detta försumbar.\r\nDen samlade bedömningen av hälsoeffekter vid mobil telekommunikation,\r\nbaserad på dagens kunskap, är att vetenskapligt stöd saknas för\r\nförekomst av ökad risk för ohälsa vid användning av mobiltelefon.\r\nDenna eller liknande slutsatser dras av i princip alla internationella\r\nutredningar och mötesreferat som arbetsgruppen har tagit del av. Under\r\når 2001 har det därutöver gjorts ett flertal utredningar bl.a. i\r\nNederländerna, Frankrike, Tyskland, Nya Zeeland och av EU:s\r\nvetenskapsråd. Dessutom har SSI under år 2002 även inrättat ett\r\ninternationellt vetenskapligt råd som kommer att rapportera till SSI\r\nen gång om året. I SSI:s rapport 2002:16, Epidemiologiska studier över\r\nmobiltelefoner och risken för cancer - en översikt, anges att det för\r\nnärvarande inte finns belägg för att mobiltelefoner utgör en risk för\r\ncancer samt att pågående studier bör ge ytterligare data om eventuella\r\nkarcinogena (cancerframkallande) effekter från långvarig användning av\r\nmobiltelefoner.\r\nHär kan även nämnas att Elsäkerhetsverket, Boverket, Post- och\r\ntelestyrelsen (PTS), Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens\r\nstrålskyddsinstitut har gett ut informationsbroschyren Strålning från\r\nmobiltelesystem i vilken redovisas bl.a. hur människor påverkas av\r\nradiovågor från mobiltelesystem.\r\nVidare kan nämnas att Elsäkerhetsverket, Boverket, Socialstyrelsen,\r\nArbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut\r\ninformationsbroschyren Magnetfält och eventuella hälsorisker i vilken\r\nlämnas vissa rekommendationer. Bland annat rekommenderas att undvika\r\nplacering av nya bostäder, skolor och daghem etc. nära befintliga\r\nelanläggningar som ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa\r\nplaceringar.\r\nElsäkerhetsverket redovisade hösten 2002 ett regeringsuppdrag avseende\r\nstrålningsrisker från kraftledningar. Verket föreslår i rapporten\r\nbl.a. skärpta gränsvärden vid tillståndsgivning. Beredningen inom\r\nRegeringskansliet har inte avslutats.\r\nPågående utredningar m.m. i övrigt\r\nBoverket har haft regeringens uppdrag att i samarbete med\r\nRiksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, PTS, Glesbygdsverket samt\r\nSvenska Kommunförbundet belysa vilken inverkan utbyggnaden av\r\nmobiltelenätet kan få för främst natur- och kulturvärden. Uppdraget\r\nredovisades i en rapport till regeringen i maj 2001.\r\nI rapporten sägs bl.a. att\r\ndet bör vara ett krav att de olika operatörerna samnyttjar master,\r\ndet blir ett omfattande behov av information till och samverkan mellan\r\nkommunala och statliga myndigheter,\r\ndet finns nödvändig och tillräcklig kompetens och erfarenhet hos\r\nmyndigheter för att hantera intressekonflikter,\r\ndet kommer att ställas höga krav på beslutsunderlag,\r\nkonsekvensbedömningar och möjlighet till inflytande i planeringen från\r\nintressenterna, inte minst medborgarna samt\r\ndet är viktigt att operatörerna tidigt förser kommuner och\r\nlänsstyrelser med information om sina utbyggnadsplaner.\r\nBoverkets rapport bereds i Regeringskansliet.\r\nPTS har haft i uppdrag av regeringen att bl.a. utreda och lämna\r\nförslag till utformning av myndighetens sektorsansvar för miljöfrågor.\r\nAnsvaret avser bl.a. elektromagnetiska fält inom området för trådlös\r\nkommunikation och inverkan på natur- och kulturvärden av en utbyggnad\r\nav infrastrukturen för en sådan kommunikation.\r\nUppdraget slutredovisades under 2002. Beredning pågår inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtredningen om elektronisk kommunikation (E-komutredningen) lämnade i\r\njuli 2002 delbetänkandet Lag om elektronisk kommunikation (SOU\r\n2002:60). Beredning pågår i Regeringskansliet. En proposition kan\r\nförväntas i mars i år.\r\nE-komutredningen föreslår bl.a. att en operatör med ett betydande\r\ninflytande på en viss marknad skall kunna föreläggas en\r\nsamlokaliseringsskyldighet eller skyldighet om gemensamt utnyttjande\r\nvad avser t.ex. master.\r\nÄven andra operatörer föreslås kunna föreläggas detta om skyldigheten\r\nkrävs för att skydda miljö, folkhälsa eller allmän säkerhet eller för\r\natt uppnå mål för fysisk planering. Så kan vara fallet när det saknas\r\nmöjlighet till genomförbara alternativa lokaliseringar. Som en allmän\r\ngrundprincip gäller att skyldigheter som åläggs skall vara rimliga ur\r\ntekniskt och ekonomiskt hänseende.\r\nElsäkerhetsverket har enligt den tidigare nämnda rapporten för avsikt\r\natt utreda antalet boende vid kraftledningar med olika\r\nexponeringsnivåer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionerna aktualiserar ett flertal olika frågeställningar.\r\nLiksom tidigare kan utskottet konstatera att den snabba utbyggnaden av\r\nmobiltelefonnäten m.m. som pågått under en tid på ett mycket påtagligt\r\nsätt aktualiserar frågan om de eventuella hälsokonsekvenserna av\r\nstrålningen från anläggningarna liksom strålningens påverkan på natur-\r\noch kulturmiljön. Frågor om anläggningarnas påverkan i form av\r\nelektromagnetiska fält på människor och miljö har fortfarande stor\r\naktualitet och betydelse.\r\nFörsiktighet och återhållsamhet bör därför enligt utskottets mening\r\nvara vägledande vid uppförande av olika anläggningar för mobiltelefoni\r\nm.m. Av samma skäl finns det anledning att iaktta försiktighet när det\r\ngäller att placera bostäder och lokaler i närheten av kraftledningar\r\noch andra anläggningar som ger upphov till elektromagnetiska fält.\r\nDe planinstrument m.m. som kommunerna redan i dag förfogar över torde\r\nockså göra det möjligt för kommunerna att undvika olämplig\r\nlokalisering av bebyggelse eller olika anläggningar för mobiltelefoni\r\nm.m. Det är också ofta till den kommunala nivån (t.ex. miljönämnder)\r\nsom tillsynsansvaret och möjligheterna att ställa villkor på\r\nverksamhetsutövare har lokaliserats.\r\nDet får mot denna i korthet beskrivna bakgrund i första hand anses\r\nvara ett kommunalt ansvar att bostäder och lokaler inte uppförs inom\r\nområden där den elektromagnetiska strålningen är för hög eller att\r\nverksamheter med för hög strålning inte placeras i anslutning till\r\nbostadsområden m.m. Den ökade kunskapen om och uppmärksamheten kring\r\ndessa frågor ger också förutsättningar för kommunerna att ta detta\r\nansvar. Även kommunmedborgarnas medvetenhet kan förväntas bidra till\r\natt så blir fallet.\r\nUtskottet har vidare konstaterat att MB:s försiktighetsprincip kan\r\npåverka nu aktuella verksamheter. Lagstiftningen ger således utrymme\r\nför ingripanden med stöd av denna princip eller uppställande av\r\nvillkor med stöd av principen, antingen från tillsynsmyndighet eller\r\nfrån tillståndsmyndighet, under förutsättning att den aktuella\r\nverksamheten och forskningen på området motiverar detta.\r\nUtskottet kan dessutom konstatera att de frågor som aktualiseras i\r\nmotionerna på ett eller annat sätt är föremål för utredning eller\r\nannan beredning.\r\nMot denna bakgrund finner utskottet inte tillräckliga skäl för att nu\r\nställa sig bakom förslag i dessa frågor och avstyrker därför\r\nmotionsförslagen.\r\nBevarande av kulturmiljöer m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om bevarande av kulturmiljöer\r\nm.m.\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 36 begär motionärerna att det tas\r\nfram ett nationellt handlingsprogram för att bevara kulturmiljöer och\r\nbyggnader.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill i denna fråga redovisa vilka åtgärder som redan har\r\nvidtagits på området.\r\nInledningsvis bör nämnas att riksdagen hösten 2001 fastställde ett\r\nantal delmål och åtgärdsstrategier med utgångspunkt i de tidigare\r\nbeslutade miljökvalitetsmålen (prop. 2000/01:130, 2001/02:MJU3,\r\nBoU3y). Under miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö fastställdes\r\nbl.a. ett delmål för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med\r\nföljande formulering:\r\nDen kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara\r\nidentifierad och ett program finnas för skydd av dess värden.\r\nSamtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara\r\nlångsiktigt skyddad.\r\nDet bör även framhållas att regeringen i budgetpropositionen (prop.\r\n2002/03:1, utg.omr. 20, avsnitt 3.6.15.1) redovisar bl.a. följande.\r\nRiksantikvarieämbetet arbetar med en strategi för hur arbetet för att\r\nbevara, utveckla och bruka den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen\r\nbör bedrivas och följas upp. En första strategi skall redovisas senast\r\n2003 och ett program för skydd av särskilt värdefulla\r\nbebyggelsemiljöer skall finnas 2010.\r\nSlutligen bör nämnas att regeringen även har tillsatt en utredning av\r\nskyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. (dir. 2002:96\r\noch dir. 2003:16).\r\nMot denna bakgrund kan utskottet konstatera att det som efterlyses i\r\nmotionsförslaget i allt väsentligt får anses vara tillgodosett varför\r\nutskottet avstyrker detsamma.\r\nKoloniträdgårdar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om koloniträdgårdar.\r\nMotionerna\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:Bo253 (s) efterlyser åtgärder för\r\natt förbättra tillgången på koloniträdgårdar. I motion 2002/03:Bo272\r\n(v) förespråkar motionärerna bl.a. att koloniträdgårdsverksamhetens\r\nbidrag till ökade kontakter mellan svenskar och invandrare bör beaktas\r\nbl.a. vid samhällsbyggandet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att det som ett av delmålen\r\nunder miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö hösten 2001 fastställdes\r\natt senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas\r\npå program och strategier för bl.a. hur grön- och vattenområden i\r\ntätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och\r\nandelen hårdgjord yta inte ökas. Regeringen gjorde i\r\nmiljömålspropositionen bedömningen att detta i ett\r\ngenerationsperspektiv bör innebära bl.a. att natur- och grönområden\r\nmed närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att\r\nbehovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt\r\nlokalklimat kan tillgodoses.\r\nDet kan tilläggas att Boverket har det övergripande ansvaret för\r\nprogram och strategier under delmålet men att även kommunerna och\r\nlänsstyrelserna tillsammans med övriga berörda myndigheter har viktiga\r\nroller i arbetet med att förverkliga målen.\r\nVidare bör det framhållas att PBL-kommittén med utgångspunkt i\r\nriksdagens beslut med anledning av miljömålspropositionen skall dels\r\nanalysera vad olika miljömål innebär för planering och byggande, dels\r\növerväga och redovisa vilka förändringar av plan- och\r\nbygglagstiftningen som kan behövas för att underlätta arbetet med att\r\nuppnå miljökvalitetsmålen.\r\nUtskottet kan samtidigt konstatera att det primärt är en kommunal\r\nfråga att avgöra vilka insatser som kan erfordras för att\r\nkoloniträdgårdsodlingen skall få en omfattning som svarar mot de\r\nlokala behoven och för att den används på ett sätt som är lämpligt. I\r\nförsta hand bör det därför ankomma på kommunerna att i den kommunala\r\nplaneringen och på annat sätt uppmärksamma behovet av mark m.m. för\r\nkoloniodling. Med tanke på den långa tradition kolonirörelsen har i\r\nSverige får det förutsättas att frågorna uppmärksammas och att\r\nkommunerna tar sitt ansvar på området utan att riksdagen gör något\r\ntillkännagivande om detta.\r\nFöreningen Svenska Stadskärnor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om föreningen Svenska\r\nStadskärnor.\r\nMotionen\r\nEnligt motion 2002/03:Bo242 (fp) bör riksdagen uttala att föreningen\r\nSvenska Stadskärnor skall ges en större och mer stabil ekonomisk bas.\r\nAv motionen framgår att flera statliga myndigheter är medlemmar i\r\norganisationen och bidrar ekonomiskt till dess verksamhet. Motionären\r\nönskar att det ekonomiska stödet till organisationen från statliga\r\nmyndigheter ökar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner inte förutsättningar för att ställa sig bakom förslag\r\nsom innebär att riksdagen skall uttala sig om hur olika myndigheter\r\nskall agera. Inte heller på annat sätt finner utskottet tillräckliga\r\nskäl för att gå motionärerna till mötes. Utskottet avstyrker\r\nmotionsförslaget.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n1.      Agenda 21, punkt 3 (kd, c)\r\n        av Göran Hägglund (kd) och Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo267\r\nyrkande 39 och avslår motion 2002/03:Bo245.\r\nStällningstagande\r\nAgenda 21 är en viktig punkt i arbetet för ett mer miljöanpassat\r\nsamhälle. Att konkretisera och omsätta globala och nationella\r\növerenskommelser i verklig handling i ett lokalt sammanhang är ett\r\növergripande mål med Agenda 21. Det är glädjande att kunna konstatera\r\natt ett antal kommuner i Sverige nu utifrån detta arbetar med\r\nplanering för att åstadkomma ekologiskt hållbara städer och samhällen.\r\nFörhållandena skiftar dock kraftigt över landet. På många håll behövs\r\ndärför krafttag för att miljöarbetet på allvar skall komma i gång och\r\nde uppställda målen nås. Det nationella miljöarbetet utifrån Agenda 21\r\nbör därför intensifieras.\r\nDetta bör med anledning av motion 2002/03:Bo267 (c) yrkande 39  ges\r\nregeringen till känna. Förslaget i motion 2002/03:Bo245 (s) får anses\r\nredan vara tillgodosett.\r\n\r\n2.      Grönområden m.m., punkt 4 (kd)\r\n        av Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 21, 2002/03:N397\r\nyrkande 6, 2002/03:Bo213 och 2002/03:Bo267 yrkandena 24, 35 och 44.\r\nStällningstagande\r\nUnder senare år har det byggts flera bostadsområden där det inte finns\r\nnågra möjligheter för spontanidrott i närmiljön. Det är viktigt att\r\nalla människor som vill skall kunna delta i idrottsaktiviteter. Genom\r\natt låta idrotten få vara en verksamhet med stor bredd, som involverar\r\nen stor mängd människor, kan den spela en avgörande roll för såväl\r\nmänniskors psykiska som fysiska hälsa. Breddidrotten bidrar till\r\nmänniskors välbefinnande och minskar riskerna för sjukdom. Denna\r\nfriskvård sparar årligen mycket stora summor för svensk sjukvård.\r\nBreddidrotten som mer betonar kamratskap och vikten av att vårda sin\r\nhälsa än de faktiska idrottsprestationerna lever dock i ett ömsesidigt\r\nberoendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten är för många\r\nmotionärer och friskvårdare en inspirationskälla. Samtidigt är\r\nelitidrotten beroende av den stora bredden av idrotts- och\r\nmotionsutövare; det är i den stora gruppen som talangerna framträder\r\noch utvecklas. För att svensk idrott även i framtiden skall kunna\r\nfostra idrottsutövare på toppnivå fordras alltså satsningar på de\r\nmånga människornas idrottsutövande.\r\nFör att breddidrotten skall kunna frodas krävs närhet till olika\r\nidrottsanläggningar och andra aktivitetsområden. Det är inte\r\nacceptabelt att, vilket ofta sker idag, bostadsområden planeras utan\r\natt områden för spontanidrott integreras redan på planeringsstadiet.\r\nJag anser att regeringen skall återkomma med ett förslag på hur plan-\r\noch bygglagen skall kunna garantera att aktivitetsområden finns i\r\nsamtliga bostadsområden.\r\nMitt förslag läggs fram med anledning av motion 2002/03:Kr368 (kd)\r\nyrkande 2. Jag finner inte tillräckliga skäl för att nu gå\r\nmotionärerna bakom övriga motionsförslag till mötes.\r\n\r\n3.      Grönområden m.m., punkt 4 (c, mp)\r\n        av Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ428\r\nyrkande 21 och 2002/03:Bo267 yrkandena 24, 35 och 44 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:Kr368 yrkande 2, 2002/03:N397 yrkande 6 och\r\n2002/03:Bo213.\r\nStällningstagande\r\nOm vi skall få städer som erbjuder en bra livsmiljö är det en\r\nförutsättning att vi slår vakt om våra grönområden. Vi måste således\r\nställa krav på att parker och andra grönområden alltid planeras in när\r\nstäderna byggs ut och att vi förbättrar skyddet för befintliga\r\ngrönområden. En genomtänkt strategi för hur städernas grönområden\r\nskall kunna bevaras och utvecklas behövs därför. Samtidigt finns det\r\nnaturligtvis situationer när ett befintligt grönområde kan behöva tas\r\ni anspråk för något annat angeläget ändamål. En förutsättning för att\r\nså skall få ske bör dock vara att den totala tillgången på parker och\r\nandra grönområden inte minskar. Det bör därför finnas möjlighet att\r\nställa krav på kompensationsmark då parkmark tas i anspråk för andra\r\nändamål. Kravet på kompensationsmark bör innebära att ett nytt\r\ngrönområde av minst samma storlek ställs till förfogande i rimlig\r\nnärhet till det ianspråktagna området.\r\nDet finns lämpliga laginstrument för att skydda värdefulla\r\nnaturmiljöer utanför stadsområden. I stadsmiljö kan värdefulla\r\nnaturmiljöer skyddas genom inrättande av nationalstadsparker.\r\nInstitutet nationalstadspark täcker dock inte hela det lagtekniska\r\nbehovet. Det behövs ett ytterligare institut för mindre områden där\r\nskyddet kan skrivas in i detaljplanebestämmelserna. Skyddet bör vara\r\nså utformat att det inte skall kunna tas bort genom en enkel\r\nplanändring.\r\nRiksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag om ett\r\ninstitut för skydd av mindre grönområden i stadsmiljö i enlighet med\r\nvad som ovan anförts. Regeringen bör också låta utreda\r\nförutsättningarna för att införa regler om krav på kompensationsmark\r\nvid ianspråktagande av parkmark för annat ändamål.\r\nVåra förslag läggs fram med anledning av motionerna 2002/03:Bo267 (c)\r\nyrkandena 24, 35 och 44 och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 21. Vi finner\r\ninte tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna bakom övriga\r\nmotionsförslag till mötes.\r\n\r\n4.      Handelsändamålet i detaljplan, punkt 5 (m, fp)\r\n        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),\r\nMargareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L247\r\nyrkande 4, 2002/03:L319 yrkandena 13 och 14, 2002/03:N397 yrkande 4,\r\n2002/03:Bo223 yrkande 9 och 2002/03:Bo290 yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nDet finns naturligt ett kommunalt intresse av att stadsplaneringen är\r\ngod, infrastrukturen fungerar, miljöintressen värnas och olika typer\r\nav servicebehov tillgodoses. Kommunernas planmonopol skall användas\r\nför att tillgodose dessa övergripande intressen, inte till att\r\nförsvåra den lokala konkurrensen.\r\nAlltsedan 1970-talet har detaljhandeln i ökad omfattning flyttats ut\r\ntill tätorternas ytterområden. Skälen har varit bostadsbyggandets\r\nlokalisering, kraven på framkomlighet, mark- och fastighetspriserna\r\nsamt parkeringsmöjligheterna. Denna strukturrationalisering har dock\r\ninte försämrat hushållens tillgänglighet till dagligvaror på något\r\npåtagligt sätt.\r\nDen borgerliga regeringen genomförde förändringar i lagstiftningen så\r\natt det inte längre blev möjligt att reglera handelsändamålet genom\r\natt särskilja partihandel och detaljhandel eller genom att inom\r\nändamålet detaljhandel särskilja handel med livsmedel från annan\r\nhandel. Den möjlighet till reglering av handelsändamålet i detaljplan\r\nsom den nuvarande regeringen på nytt införde år 1997 är enligt vår\r\nmening bara ett av många exempel på en regleringsiver som gagnar de\r\nstyrande på bekostnad av den vanlige medborgaren. Den nuvarande\r\nregleringen av handelsändamålet i detaljplan leder till försämrad\r\nkonkurrens och därmed till högre priser för konsumenten. Denna bild\r\nhar nyligen bekräftats i Konkurrensverkets rapport Kan kommunerna\r\npressa matpriserna? I rapporten konstateras att matpriserna i Sverige\r\nligger väsentligt över EU-genomsnittet och att en av orsakerna är de\r\nbristande hänsyn som tas till konsument- och konkurrensintresset i\r\nkommunernas planering.\r\nBetydelsen av att slå vakt om goda förutsättningar för en sund\r\nkonkurrens var ett av huvudskälen till att fyrpartiregeringen tog bort\r\nregleringen av handelsändamålet i detaljplan. De argument som brukar\r\nframföras av regleringsförespråkarna är att en reglering skulle kunna\r\nbidra till bättre tillgänglighet till dagligvaror för den enskilde. Vi\r\nmenar att detta är ett felaktigt synsätt. Visserligen kan man\r\nkonstatera att det pågår en förändring inom dagligvaruhandeln och\r\növrig detaljhandel, men denna beror på en rad faktorer i\r\nsamhällsutvecklingen. Att externa etableringar inom detaljhandeln på\r\nnågot påtagligt sätt skulle ha försämrat hushållens tillgänglighet\r\ntill dagligvaror går inte att påvisa. Det bör också erinras om att\r\nförändringarna i handelsutbudet till stor del beror på konsumenternas\r\nprioriteringar och intresse av lägre priser.\r\nBestämmelserna om möjlighet till reglering av handelsändamålet i\r\ndetaljplan bör tas bort. Planprocesser och nybyggnadsregler måste\r\nockså förenklas. Här vilar ett ansvar både på regeringen som kan\r\nförenkla kraven avsevärt och på kommunerna vad gäller planberedskap\r\noch bygglov.\r\nMed hänvisning till det anförda anser vi att bestämmelserna i PBL som\r\nmöjliggör en reglering av handelsändamålet i detaljplan snarast bör\r\ntas bort. Samtidigt måste planprocesser och nybyggnadsregler\r\nförenklas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening med anledning av motionerna 2002/03:Bo223 (m) yrkande 9,\r\n2002/03:Bo290 (fp) yrkande 14, 2002/03:L247 (m) yrkande 4,\r\n2002/03:L319 (fp) yrkandena 13 och 14 och 2002/03:N397 (fp) yrkande 4.\r\n\r\n5.      Extern handel, punkt 6 (kd)\r\n        av Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo265\r\nyrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:Bo220 och 2002/03:Bo241\r\nyrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nEtt beslut om en eventuell etablering av en stormarknad eller av annan\r\nform av extern handel bör föregås av ett detaljplanearbete där frågor\r\nom miljöhänsyn, estetik, kulturarv, trygghet, trivsel, hälsa, närhet\r\nm.m. kan beaktas. Dessa allmänna intressen skall vägas mot enskilda\r\nintressen som etableringsintressen och intresset av fri konkurrens.\r\nVid alla stora förändringar av markanvändningen är konsekvensanalyser\r\nangelägna. För att få en balans mellan olika gruppers behov och\r\nintressen är det viktigt att konsekvensanalysen väger in hur\r\nstormarknadsetableringen påverkar det sociala livet, hur familjers\r\nbehov tillgodoses, hur äldre och funktionshindrade påverkas m.m. Det\r\nbehövs även miljökonsekvensanalyser som bl.a. tar fasta på förändrade\r\ntransportmönster till följd av etableringen.\r\nErfarenheterna visar att stormarknader och handel lokaliserad till\r\nområden utanför stadskärnorna spelar en viktig roll för att öka\r\nkonkurrensen och pressa priserna. Extern handel bidrar också till att\r\npraktiskt underlätta handlandet för vissa människor, samtidigt som en\r\nkoncentration av affärer till stormarknader hotar att försämra\r\ntillgängligheten för andra samhällsgrupper.\r\nFör kommuner som har betydande stormarknadsetableringar är det\r\nväsentligt att agera aktivt för att hålla stadskärnan levande. Dessa\r\nkommuner måste särskilt noga bevaka utvecklingen för den centralt\r\nbelägna handeln. Att bevara och utveckla centralorternas och städernas\r\ncentrum är viktigt i en god samhällsplanering.\r\nDet jag ovan anfört med anledning av motion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande\r\n3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag avstyrker\r\ndäremot övriga motionsförslag, vilka har till stora delar andra\r\ninriktningar.\r\n\r\n6.      Extern handel, punkt 6 (v)\r\n        av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo220\r\noch 2002/03:Bo241 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Bo241\r\nyrkandena 1 och 3 och 2002/03:Bo265 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDen pågående snabba utbyggnaden av stormarknader och externa\r\nköpcentrum innebär samtidigt att den bostadsorienterade handeln\r\nutarmas. Utvecklingen leder också till ett samhälle där bilberoendet\r\nökar kraftigt. En sådan utveckling bör motverkas både av miljöskäl och\r\nav sociala skäl. Hushåll utan bil, ofta äldre och ekonomiskt svaga\r\ngrupper, skall inte behöva bli lidande på grund av handelns\r\nomstrukturering.\r\nPBL-kommitténs uppdrag omfattar även frågor om externa köpcentrum. Vi\r\nanser dock mot bakgrund av den nu pågående utvecklingen att ett\r\nmoratorium för nya externa köpcentrum snarast bör införas i avvaktan\r\npå utredningens resultat. Detta ger tillfälle att ta ställning till\r\ngällande lagstiftning och förstärka kommunernas möjlighet att styra\r\nutvecklingen så att hänsyn kan tas till hela befolkningens behov och\r\nönskemål. Det behöver också utarbetas riktlinjer vad gäller\r\nutbyggnaden av externa köpcentrum både på nationell och kommunal nivå.\r\nLänsstyrelsernas roll behöver förstärkas så att olika kommuners\r\nintressen bättre kan vägas mot varandra och samordnas.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi nu framfört. Vårt förslag lämnas med anledning av förslagen i\r\nmotionerna 2002/03:Bo220 (v) och 2002/03:Bo241 (mp) yrkande 2.\r\nBeträffande övriga förslag finner vi i avvaktan på PBL-kommitténs\r\narbete inte tillräckliga skäl för att tillmötesgå dessa.\r\n\r\n7.      Extern handel, punkt 6 (mp)\r\n        av Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo220\r\noch 2002/03:Bo241 yrkandena 1-3 och avslår motion 2002/03:Bo265\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet byggs i Sverige fler externa köpcentrum och stormarknader än i\r\növriga Norden och inom de flesta andra EU-länder. Samtidigt sker en\r\nomfattande nedläggning av den lokala handeln i bostadsområdena. Denna\r\nutveckling ger sidoeffekter som innebär ökat bilberoende och som\r\nutestänger människor utan bil från att besöka handeln. Utbyggnaden av\r\nden externa handeln innebär också att koldioxidutsläppen ökar eftersom\r\nsjälva förutsättningen för etableringarna är en ökad bilanvändning.\r\nTrots att denna utveckling pågått en längre tid saknas det en\r\nnationell strategi för hur handelns omstrukturering skall hanteras.\r\nPlan- och bygglagstiftningen innebär att en kommun själv bestämmer hur\r\nmark och vatten skall användas inom kommunens gränser. Det är\r\nemellertid nödvändigt att kommunerna baserar sina ställningstaganden\r\npå en helhetssyn på kommunens utveckling. I dag saknas en sådan\r\nhelhetssyn i många kommuner. Det pågår nu en samhällsutveckling som\r\ninnebär att boendet helt separeras från handeln. De strategiska\r\nbesluten i denna utveckling tas i många fall av privata exploatörer\r\nenligt amerikansk modell. Kommunerna spelas ut mot varandra och vågar\r\ninte säga nej till en handelsetablering av rädsla för att mista\r\nvärdefulla arbetstillfällen. Trots kraven på konsekvensanalyser i\r\növersiktsplaner och på miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplan\r\nverkar det som om kommunpolitiker har svårt att inse de sammantagna\r\neffekterna av att släppa fram mer extern handel.\r\nKommunen är vid planering skyldig att ta hänsyn till förhållanden i\r\ngrannkommunerna. Länsstyrelsen skall ingripa när den mellankommunala\r\nsamordningen inte har skett på ett lämpligt sätt. Det finns dock många\r\nexempel på handelsetableringar som har tillåtits trots de uppenbara\r\nnegativa konsekvenserna i grannkommunen. Det finns anledning att\r\nifrågasätta om dagens reglering av de mellankommunala hänsynen vid\r\nhandelsetableringar är tillräcklig. Det har alltför ofta visat sig att\r\nkommunens eget bästa väger tyngst vid etablering av externa\r\nköpcentrum. Länsstyrelserna bör därför genomföra en ingående\r\nkonsekvensanalys i samband med handelsetableringar som berör flera\r\nkommuner. Det finns också skäl att överväga införandet av en vetorätt\r\ni PBL för grannkommuner.\r\nDet finns många länder i Europa som har betydligt större möjligheter\r\nän de som finns i Sverige att styra handelns utveckling. Det finns\r\nexempelvis möjlighet att styra handelns etablering till stadskärnorna\r\noch att begränsa butiksstorleken. Det förekommer också planer på ett\r\ntidsbegränsat stopp för externetableringar. Jag anser att en sådan\r\nmodell bör prövas i Sverige för att ge tid för en ordentlig\r\ngenomlysning av konsekvenserna av den pågående utvecklingen. Ett\r\nmoratorium bör således införas vad gäller nya externa köpcentrum och\r\nstormarknader. Detta moratorium bör gälla tills vi i Sverige har\r\nutarbetat och fastställt en tydlig policy vad gäller externa\r\nköpcentrum och ställning hunnit tas till förslag om en förstärkt\r\nlagstiftning.\r\nVidare ger ett moratorium utrymme för en nödvändig samhällsdebatt om\r\nvilken utveckling vi vill ha och om hur vi bäst skall kunna bevara det\r\nkulturarv som utgör grunden för alla våra svenska städer. Våra städer\r\nhar traditionellt byggts efter en modell som innebär att centrum utgör\r\nden naturliga mötesplatsen för både inköp och kultur. De senaste\r\nårtiondenas köpcentrumkoncept bygger emellertid på en annan typ av\r\nsamhällsbygge, den amerikanska modellen baserad på separering av\r\nboende och handel.\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen med anledning av motionerna\r\n2002/03:Bo220 (v) och 2002/03:Bo241 (mp) yrkandena 1, 2 och 3 som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Kommunala servicezoner, punkt 7 (m)\r\n        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)\r\noch Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo223\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nAlltför ofta inskränks rätten att få bygga och bo efter individuella\r\nönskemål av kommunpolitikernas möjlighet att avstå från att\r\ndetaljplanelägga områden. Detta medför att inga bygglov kan beviljas,\r\nvilket är ett effektivt sätt för kommunpolitikerna att styra var\r\nmedborgarna skall bygga och bo.\r\nEtt stort antal människor har önskemål om att bosätta sig i t.ex.\r\nstorstadskommunernas glesbygder. Motiveringen för avslag på\r\nbygglovsansökningar i sådana områden är att det blir för dyrt ur\r\nkommunalekonomisk synvinkel att tillgodose önskemål om kommunal\r\nservice som t.ex. skola, skolskjutsar samt barn- och äldreomsorg.\r\nKommunerna framhåller också i många fall att dyra lösningar med\r\nanslutning till kommunala system för vatten och avlopp är nödvändiga.\r\nDenna typ av frågor går emellertid ofta att lösa med lokala,\r\nmiljöanpassade system. Även när det gäller övrig kommunal service går\r\ndet naturligtvis ofta att hitta lösningar som är bra för både den\r\nenskilde medborgaren och kommunen. Dessa lösningar får emellertid inte\r\ninnebära en inskränkning av lagreglerade rättigheter som rätten till\r\nhemsjukvård, rätten att gå i skola m.m.\r\nDe redovisade problemen kan lösas genom att man delar in kommunen i\r\nservicezoner. Härigenom erhåller medborgarna även möjligheter att\r\nbygga och bo mer fritt. Då har alla parter redan från början klart för\r\nsig vad som gäller för kommunens åtaganden, dvs. vad den enskilde kan\r\nfå för service i olika delar av kommunen. Förutsättningarna för att\r\ninföra möjligheten till kommunala beslut om servicezoner enligt denna\r\nmodell bör snarast utredas. Vi anser att en sådan modell är förenlig\r\nmed den kommunala likställighetsprincipen. Alla vet från början vad\r\nsom gäller och alla har möjlighet att fatta beslutet om bosättning\r\nutifrån de givna förutsättningarna. Frågan om det krävs ändring i\r\nkommunallagen, eller andra lagändringar, för införande av en modell\r\nmed kommunala servicezoner bör ägnas särskild uppmärksamhet i en\r\nutredning.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt en utredning om kommunala servicezoner snarast bör tillsättas.\r\nVårt förslag lämnas med anledning av motion 2002/03:Bo223 (m) yrkande\r\n13.\r\n\r\n9.      Den statliga kontrollen av kommunala planer, punkt 8 (m)\r\n        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)\r\noch Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo223\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nUnder senare år har det förekommit fall där Boverket och länsstyrelser\r\nhar sagt nej till etablering av stormarknader och därmed underkänt\r\ndetaljplaner antagna av kommunfullmäktige. Detta är inte acceptabelt\r\noch ligger inte i konsumenternas intresse. Enligt vår uppfattning är\r\ndet en kommunal angelägenhet att bestämma hur marken skall disponeras\r\ni den egna kommunen. Det är då också högst rimligt att besluten fattas\r\nav kommunen, som är bäst skickad att bedöma och avgöra sådana frågor.\r\nStöd för detta finns i plan- och bygglagen. Länsstyrelsen och\r\nregeringen borde endast kunna upphäva planer när dessa strider mot\r\nuttalade riksintressen. Vi anser att det behövs en lagändring med\r\ndenna inriktning.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:Bo223 (m) yrkande 10.\r\n\r\n10.     Brottsförebyggande planering, punkt 9 (kd, c)\r\n        av Göran Hägglund (kd) och Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju366\r\nyrkande 7, 2002/03:Bo266 yrkande 2 och 2002/03:Bo267 yrkande 27 och\r\navslår motion 2002/03:Bo277.\r\nStällningstagande\r\nEtt viktigt arbete är att planera bostadsområden så att de motverkar\r\nkriminalitet. Sterila, storskaliga och anonyma bostadsmiljöer fungerar\r\nsom en katalysator för vandalism och skadegörelse i alla former. Vi är\r\növertygade om att det går att skapa ökad trygghet i bostadsområdena om\r\nman planerar varma och välkomnande miljöer. Det är viktigt att de\r\nboende själva får möjlighet att föreslå förändringar och medverka i\r\ngenomförandet.\r\nSegregation kan utgöra en grogrund för kriminalitet. Även om det är\r\nhela städer snarare än vissa bostadsområden som är segregerade, är\r\nsegregationen nära kopplad till förekomsten av områden som är\r\nbelastade med och som genererar sociala problem. Utvecklingen i många\r\nförortsområden har varit spiralformad mot en allt lägre attraktivitet.\r\nEtt utmärkande drag i s.k. utsatta områden är också bristen på\r\ndelaktighet i den lokala utvecklingen. Det utanförskap som blir en\r\nkonsekvens av detta leder till motsättningar mellan olika sociala och\r\netniska grupper.\r\nUndersökningar visar att det är många människor, särskilt kvinnor och\r\nunga, som känner oro eller rädsla i boendet. Därför är det viktigt att\r\nha dessa grupper som en utgångspunkt i arbetet med att skapa tryggare\r\nboendemiljöer. Kommunerna bör i sin planeringsprocess systematiskt gå\r\nigenom alla åtgärder som kan genomföras för att kvinnor och ungdomar\r\nskall känna trygghet där de bor. Kvinnor och ungdomar måste i större\r\nutsträckning delta i all samhällsplanering. Kvinnoorganisationer och\r\nungdomsorganisationer är i detta arbete en tillgång som tänkbara\r\nremissinstanser.\r\nMålsättningen med bostadspolitiken måste vara att alla skall bo i en\r\ntrygg och attraktiv miljö. Framför allt handlar det om att höja\r\nattraktionskraften i storstädernas ytterområden. Levande stadsdelar\r\nförutsätter såväl bostäder och arbetsplatser som god kommersiell och\r\noffentlig service.\r\nSom ett led i integrationsarbetet måste behovet av att förebygga brott\r\nuppmärksammas i stadsplaneringen. Vi anser att brottsförebyggande\r\naspekter alltid bör tas med i såväl planeringen av bostadsområden som\r\nsamhällsplanering i övrigt. Även i skötseln och upprustningen av\r\noffentliga miljöer och genom bättre belysning kan brott förebyggas.\r\nInte minst gäller detta våldsbrott mot kvinnor. Kommunerna bör\r\nupprätta en brottsförebyggande policy som framgår av översiktsplanen.\r\nEn sådan policy kan innehålla principiella ställningstaganden om hur\r\nstadens struktur bör utvecklas för att motverka brott, hur stadskärnan\r\nskall utvecklas, och idéer om hur bostäder, arbetsplatser och handel\r\nkan blandas i bebyggelsemiljön. Plan- och bygglagen bör ses över i\r\nsyfte att underlätta införandet av en brottsförebyggande policy i\r\nkommunernas översiktsplaner.\r\nDet finns behov av tydligare riktlinjer för kommunerna och\r\nbostadsmarknadens aktörer att arbeta utifrån, bl.a. behöver hus,\r\nportar, gårdar och parkeringsplatser bli ordentligt upplysta.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi nu framfört. Vårt förslag lämnas med anledning av förslagen i\r\nmotionerna 2002/03:Bo266 (kd) yrkande 2, 2002/03:Bo267 (c) yrkande 27\r\noch 2002/03:Ju366 (kd) yrkande 7. Förslaget i motion 2002/03:Bo277 (s)\r\nfår i allt väsentligt anses vara tillgodosett härigenom.\r\n\r\n11.     Tysta miljöer och buller, punkt 10 (mp)\r\n        av Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo204\r\nyrkandena 1-3 och 6 och avslår motionerna 2002/03:Bo222 yrkandena 1-3\r\noch 6, 2002/03:Bo231 och 2002/03:Bo265 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI vår dagliga miljö har vi hela tiden olika ljud omkring oss. Buller\r\nhar blivit ett omfattande miljöproblem. Bakgrundsbuller från ökande\r\ntrafikintensitet är så gott som ständigt närvarande. Ljudnivån ökar\r\nständigt och drygt en halv miljon människor anser sig vara mycket\r\nstörda av buller från trafiken. Nära stora trafikleder ökar\r\nbakgrundsljudet i intervall. I tätorter märks bullret till slut inte\r\npå grund av att man vänjer sig. Men det finns där hela tiden och\r\nframkallar olustkänslor som inte kan identifieras.\r\nI hemmen och på arbetsplatser ger elektriska apparater och olika\r\nfläktsystem oupphörligt ljud ifrån sig. I skol- och daghemsmiljö är\r\nljudnivån ofta för hög, och för både barnen och de anställda är detta\r\nen källa till trötthet. Man kan nu koppla samman stress och buller\r\nefter forskning på området, därmed visas att buller är ett glömt\r\nmiljöproblem. Samband mellan buller och skolbarns minnesprestation är\r\nnu föremål för forskning.\r\nBullerfria miljöer kommer alltmer att behövas för att människor skall\r\nmå bättre. En utredning som klarlägger behovet av bullerfria miljöer i\r\nsamhället och framför allt på arbetsplatser skulle kunna medverka till\r\natt skapa utrymmen där buller och bakgrundsljud minimeras.\r\nGränsvärdena för buller är i dag alldeles för generösa. Ett viktigt\r\nverktyg för att bekämpa buller vore att nya gränsvärden tas fram för\r\nbullernivåer på arbetsplatser och ute i samhället. Gränsvärdena bör\r\nsåledes omvärderas och det behövs en hårdare bedömning.\r\nDygnsmedelvärden som uppmätts innebär att toppar med mycket höga\r\nljudnivåer accepteras bl.a. från trafik och flygplan, liksom att\r\nflygplan även genererar buller i de låga s.k. oktavbanden. Det höga\r\nbullret blir för oss människor den förorening som kan upplevas som den\r\nvärsta av alla, eftersom vi inte kan bli kvitt den.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag nu framfört. Mitt förslag lämnas med anledning av förslagen i\r\nmotion 2002/03:Bo204 (mp) yrkandena 1, 2, 3 och 6. Förslagen i motion\r\n2002/03:Bo222 (fp) yrkandena 1, 2, 3 och 6 avstyrker jag.\r\n\r\n12.     Hantering av översvämningsrisker i den fysiska planeringen,\r\npunkt 11 (kd, c)\r\n        av Göran Hägglund (kd) och Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo265\r\nyrkande 6 och avslår motion 2002/03:Bo289 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nUnder de senaste åren har Sverige drabbats av kraftiga översvämningar\r\ni vissa delar av landet. De stora nederbördsmängderna medför att\r\nmarken blivit vattenmättad varpå skred och ras inträffar på utsatta\r\nplatser. Allteftersom vattenståndet i sjöarna stigit har även flödena\r\ni de sjörika vattendragen ökat och orsakat skador på vägar och broar\r\nsamt på bebyggelse nära vattendragen.\r\nSom en följd av översvämningarna har stora och oförutsedda kostnader\r\ndrabbat berörda kommuner. I många fall är det fråga om mindre\r\ninlandskommuner med redan ansträngd ekonomi, sviktande\r\nbefolkningsunderlag och svag arbetsmarknad. Även enskilda personer har\r\ndrabbats hårt, då vanliga försäkringar normalt inte täcker skador av\r\ndenna typ.\r\nÖversvämning är en riskfaktor som enligt 4 kap. PBL skall markeras i\r\növersiktsplanen. Det finns ibland ett glapp mellan PBL-systemets\r\nmöjligheter och hur frågorna hittills har hanterats i den praktiska\r\nplaneringen. Skäl finns därför att noggrant se över denna hantering.\r\nI remisskretsen till översiktsplanen bör regelmässigt\r\nräddningstjänsten ingå. Räddningstjänstplanen bör utgöra ett av\r\nunderlagen för översiktsplaneringen.\r\nBättre flödesprognoser är nödvändiga med en samlad prognosbild för att\r\nkommunerna skall kunna vidta lokala förebyggande åtgärder. Prognoserna\r\nbör samordnas med de översiktliga översvämningskarteringar som är\r\ngjorda.\r\nNär en kommun via Räddningsverket får statsbidrag rörande åtgärder i\r\nen älv så måste en samlad konsekvensutredning nedströms göras. Även\r\ndagens vattendomar måste ses över; de som finns är ålderstigna och tar\r\ninte hänsyn till hela älvsystemet, utan gäller ofta damm för damm.\r\nÖversvämningarna är ofta återkommande och kan drabba mycket stora\r\ngeografiska områden samtidigt. Därför bör staten ansvara för och\r\ninvestera i ett antal regionala översvämningsförråd i landet med\r\ngemensam utrustning. Härigenom skulle man på ett bättre sätt klara av\r\nkommande översvämningar.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi nu framfört. Vårt förslag lämnas med anledning av förslaget i\r\nmotion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande 6. Förslaget i motion 2002/03:Bo289\r\n(s) yrkande 1 får härigenom anses vara tillgodosett.\r\n\r\n13.     Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar,\r\nm.m., punkt 12 (v)\r\n        av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ419\r\nyrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So361 yrkande 5, 2002/03:MJ375\r\nyrkande 5, 2002/03:Bo228, 2002/03:Bo237 yrkande 1, 2002/03:Bo261,\r\n2002/03:Bo265 yrkande 7, 2002/03:Bo268 yrkandena 3 och 4 och\r\n2002/03:Bo282 yrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller forskning på basstationer och människor som upplever\r\nelöverkänslighet och som upplevt symtom från dessa så finns det för\r\nnärvarande inga systematiska studier. Det har konstaterats att\r\ngränsvärdena från strålningsstyrka från fasadantenner har\r\növerskridits. Hur vanligt det är vet vi inte. Strålskyddsinstitutet\r\nhar godtagit operatörernas försäkringar att gränsvärdena inte\r\növerskrids. Men eftersom forskningen varken har bekräftat eller\r\nförkastat möjligheten att strålning av denna art har effekter på\r\nhälsan måste försiktighetsprincipen råda.\r\nI avvaktan på ytterligare kunskap om risker och gränsvärden krävs det\r\nstor restriktivitet när det gäller att bevilja bygglov för\r\nmobiltelefonmaster och fasadantenner. Så länge vi inte vet att\r\nexponeringen från dessa är ofarlig bör försiktighetsprincipen\r\ntillämpas.\r\nVänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag till\r\nkriterier som skall vara styrande vid placering av basstationer. Dessa\r\nkriterier skall utgå från att i så stor utsträckning som möjligt\r\nbegränsa att människor utsätts för strålning, vilket betyder att\r\nsärskild restriktivitet för beviljandet av bygglov skall tillämpas i\r\nnärhet till bebyggda områden, institutioner och service. Även\r\nstrålningsfria zoner skall finnas.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi nu framfört. Vårt förslag lämnas med anledning av förslagen i\r\nmotion 2002/03:MJ419 (v) yrkande 5. Beträffande övriga förslag finner\r\nvi i avvaktan på PBL-kommitténs arbete inte tillräckliga skäl för att\r\nnu tillmötesgå dessa.\r\n\r\n14.     Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar,\r\nm.m., punkt 12 (mp)\r\n        av Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ375\r\nyrkande 5 och 2002/03:Bo261 och avslår motionerna 2002/03:So361\r\nyrkande 5, 2002/03:MJ419 yrkande 5, 2002/03:Bo228, 2002/03:Bo237\r\nyrkande 1, 2002/03:Bo265 yrkande 7, 2002/03:Bo268 yrkandena 3 och 4\r\noch 2002/03:Bo282 yrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nElöverkänslighet drabbar många människor i vårt samhälle. Att bevisa\r\natt någon är elöverkänslig är svårt i nuvarande läge. Det kan dock\r\ninte heller bevisas att elektronmagnetiska fält är ofarliga för oss\r\nmänniskor och därför måste också då försiktighetsprincipen gälla.\r\nSocialstyrelsen gav 1995 ut en rapport som säger att det inte finns\r\nnågot övertygande stöd för ett samband mellan exponering för\r\nelektromagnetiska fält och vissa hälsorisker. När det gäller\r\nelöverkänslighet kan rapporten dock inte utesluta att elektrisk\r\nutrustning kan ha direkta effekter på människokroppen. Rapporten kan\r\ninte heller vare sig bekräfta eller motsäga ett orsakssamband med ökad\r\nrisk för leukemi vid exponering från elektromagnetiska fält.\r\nFlera rapporter har kommit om hälsorisker som kan uppstå både när det\r\ngäller bildskärmsarbete och arbete med elektriska apparater med skilda\r\nspänningstal. Bosättning i närheten av kraftledningar har visat på\r\noroande effekter med troliga cancerrisker. En orsak till hudbesvär vid\r\nbildskärmsarbete, framför allt vid arbete med nyare apparater, är att\r\nflamskyddsmedel som ingår i datorer och annan elektronisk utrustning\r\navger brom vid användning.\r\nFörsiktighetsprincipen bör därför användas när rekommendationer ges,\r\nvid bosättning eller vistelse i eller i närheten av elektriska och\r\nmagnetiska fält.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag nu framfört. Mitt förslag lämnas med anledning av förslaget i\r\nmotionerna 2002/03:Bo261 (mp) och 2002/03:MJ375 (mp) yrkande 5.\r\nBeträffande övriga förslag finner jag i avvaktan på pågående beredning\r\nm.m. på området inte tillräckliga skäl för att nu tillmötesgå dessa.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Övergripande planfrågor, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\n        Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina\r\nLundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Peter\r\nDanielsson (m) och Jörgen Johansson (c) anför:\r\nUnder rubriken Övergripande planfrågor har utskottet funnit det\r\nlämpligt att behandla förslag som avser frågor om\r\njämställdhetsperspektiv, konstnärlig utsmyckning, inflytandefrågor\r\nm.m., flexibilitet i planeringen, regional planering, instansordning\r\n(överprövning av beslut enligt PBL) samt industrietableringar\r\n(huvudsakligen frågor om dubbelprövning enligt PBL och miljöbalken\r\n[MB]).\r\nGemensamt för de under denna rubrik behandlade motionsförslagen är att\r\nde frågor som där tas upp på ett eller annat sätt ingår i det uppdrag\r\nsom PBL-kommittén har. Det innebär som utskottet anför att många av de\r\nproblem som motionärerna tar upp kan förväntas få sin lösning när\r\nresultatet av utredningens arbete föreligger. Målet måste vara att\r\nförenkla regelverken. Vi utgår från att så kommer att bli fallet.\r\nVi kommer att under PBL-kommitténs arbete och vid den fortsatta\r\nberedningen av kommitténs förslag bevaka behandlingen av de frågor som\r\ntas upp i de aktuella motionerna från våra respektive partier.\r\nI detta sammanhang vill vi dock särskilt framhålla vikten av att de\r\nproblem som hänger samman med den nuvarande instansordningen för\r\nplanprocessen får en lösning och att lösningen inte drar ut på tiden.\r\n\r\n2.      Grönområden m.m. och Tysta miljöer och buller, punkt 4 och\r\n10 (fp)\r\n        Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nGemensamt för de under denna rubrik behandlade fp-förslagen i\r\nmotionerna 2002/03:Bo222 yrkandena 1, 2, 3 och 6 och 2002/03:N397\r\nyrkande 6  är att det på respektive område för närvarande pågår ett\r\nomfattande utredningsarbete m.m. Vi anser därför att vi i dagsläget\r\ninte bör lämna några förslag i frågorna utan utgår från att de\r\nfrågeställningar som motionerna aktualiserar ändå kan förväntas få sin\r\nlösning.\r\nVi kommer dock att följa det fortsatta arbetet på dessa områden och\r\nbevaka behandlingen av de frågor som omfattas av förslagen i de nu\r\naktuella fp-motionerna.\r\nI detta sammanhang vill vi samtidigt framhålla vikten av att\r\nbullerproblemen löses och att även frågan om skydd för fler\r\ngrönområden inom tätt exploaterade områden får sin lösning.\r\n\r\n3.      Grönområden m.m., punkt 4 (c)\r\n        Jörgen Johansson (c) anför:\r\nDe under denna rubrik behandlade c-förslagen i motionerna\r\n2002/03:Bo267 yrkandena 24, 35 och 44 och 2002/03:MJ428 yrkande 21har\r\ndet gemensamt att de frågor som där tas upp på ett eller annat sätt\r\ningår i det uppdrag som PBL-kommittén har. Även Boverket,\r\nlänsstyrelserna och kommunerna bedriver ett arbete som direkt har\r\nbäring på dessa frågor. Det innebär att många av de problem som\r\nmotionärerna tar upp kan förväntas få sin lösning. Vi utgår från att\r\nså kommer att bli fallet.\r\nVi kommer att följa det arbete som bedrivs inom Boverket,\r\nlänsstyrelserna och kommunerna. Vi kommer även att under PBL-\r\nkommitténs arbete och vid den fortsatta beredningen av kommitténs\r\nförslag bevaka behandlingen av de frågor som tas upp i motionerna.\r\nI detta sammanhang vill vi dock särskilt framhålla vikten av att\r\nbehovet av skyddade grönområden inom stadsmiljö tillgodoses inom en\r\nsnar framtid.\r\n\r\n4.      Tysta miljöer och buller, punkt 10 (kd, c)\r\n        Göran Hägglund (kd) och Jörgen Johansson (c) anför:\r\nMot bakgrund av det omfattande arbete som pågår på bullerområdet har\r\nvi stannat för att i dagsläget inte ställa oss bakom förslaget om\r\nvikten av att i översiktsplaner kartlägga tysta zoner som lämnas i\r\nmotion 2002/03:Bo265 (kd) yrkande 4.\r\nVi kommer dock att följa det fortsatta arbetet på området och om\r\nfrågan inte får en lämplig lösning inom en inte alltför avlägsen\r\nframtid återkomma i annat sammanhang.\r\n\r\n5.      Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar,\r\nm.m., punkt 12 (v)\r\n        Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:\r\nMot bakgrund av att beredningen av det uppdrag angående\r\nstrålningsrisker m.m. som Elsäkerhetsverket redovisade till regeringen\r\nhösten 2002 ännu inte har avslutats finner vi i dagsläget inte skäl\r\nför att ställa oss bakom det förslag om skärpta regler för placering\r\nav kraftledningar som aktualiseras i motion 2002/03:Bo237 (v) yrkande\r\n1.\r\nVi kommer dock att följa det fortsatta arbetet på området och om\r\nfrågan inte får en lämplig lösning inom en inte alltför avlägsen\r\nframtid återkomma i annat sammanhang.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2002/03:27\r\nProposition 2002/03:27 Vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och\r\nbygglagen (1987:10).\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen ger Boverket i uppdrag att\r\nför kommunerna utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade\r\nhinder mot brott.\r\n2002/03:L247 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet i plan-\r\noch bygglagen.\r\n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förenkling av plan- och bygglagen.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ta bort möjligheten till reglering av\r\nhandelsändamålet i detaljplaner.\r\n2002/03:So361 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas vid alla\r\ninstallationer och all planering samt om införandet av strålningsfria\r\nzoner i kommunerna.\r\n2002/03:Kr265 av Peter Pedersen m.fl. (v):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den skall uppdra åt Kommittén för översyn av\r\nplan- och bygglagstiftningen PBL att beakta idrottsrörelsens rätt till\r\nsamråd.\r\n2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om aktivitetsområden i bostadsområden.\r\n2002/03:MJ375 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen skall gälla vid\r\nrekommendationer för bosättning eller vistelse i närheten av\r\nelektriska och magnetiska fält.\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nkriterier som skall vara styrande vid placering av basstationer,\r\nkriterier som skall utgå från att i så stor utsträckning som möjligt\r\nbegränsa människors exponering för strålning.\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om grönområdenas betydelse i stadsmiljöer för\r\nmänniskor, djur och natur.\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka konkurrensen och skapa lägre priser för\r\nkonsumenterna genom att ta bort kommunernas möjlighet att stoppa\r\netablering av nya butiker när detaljplaner fastställs.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fler grönområden i Storstockholm behöver skydd\r\nsom t. ex. naturreservat.\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen.\r\n\r\n2002/03:Bo204 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miljöer som är bullerfria.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bygga ett tystare samhälle.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att gränsvärden för bakgrundsbuller på\r\narbetsplatser och ute i samhället bör tas fram.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta gränsvärden i urbana utomhusmiljöer.\r\n2002/03:Bo213 av Lars Wegendal (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att låta Boverket utvärdera tillämpningen av\r\nPBL:s regler om krav på att bostadsområden planeras med utgångspunkten\r\natt ytor för lek och motion tillgodoses.\r\n2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reformera planprocessen.\r\n2002/03:Bo220 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall återkomma med lagförslag om ett\r\ntillfälligt stopp för etablering av externa köpcentrum.\r\n2002/03:Bo222 av Erling Bager (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att målet för arbetet mot minskat buller inte skall\r\nuttryckas i vissa bullernivåer utan i minskade negativa effekter av\r\nbuller.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ambitionen i det kortsiktiga arbetet skall\r\nhöjas och de negativa effekterna i form av sömnstörningar,\r\nsamtalsstörningar och upplevd allmän störning skall minskas med 10 %\r\ntill år 2010 och med 30 % till år 2020.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vad avser buller från markbunden trafik man -\r\nsom ett led i arbetet mot minskade negativa effekter - skall\r\neftersträva att även ge boende tillgång till en god, störningsfri\r\nljudmiljö.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ökad vikt läggs vid att bevara hittills tysta\r\nområden och miljöer.\r\n2002/03:Bo223 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om flexibilitet vid kommunal planering.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring av lagstiftningen gällande antalet instanser för överklagande\r\nav detaljplan och bygglov.\r\n9.      Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet vid\r\ndetaljplan i PBL.\r\n10.     Riksdagen beslutar om en lagändring i fråga om\r\nunderkännande av kommunala detaljplaner. Dessa får endast upphävas när\r\nde strider mot uttalade riksintressen, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n13.     Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om kommunala\r\nservicezoner i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:Bo225 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning om planeringsinstrument för regional\r\nsamhällsplanering.\r\n2002/03:Bo228 av Tomas Eneroth (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av utökade informationsinsatser gällande utbyggnaden\r\nav 3 G-nätet.\r\n2002/03:Bo231 av Gunilla Wahlén (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag enligt vad i\r\nmotionen anförs om certifiering av tysta miljöer i tätorterna.\r\n2002/03:Bo232 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om barns inflytande i planering av boendemiljöer.\r\n2002/03:Bo237 av Gunilla Wahlén (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en skärpning av reglerna för placering av\r\nkraftledningar.\r\n2002/03:Bo241 av Helena Hillar Rosenqvist (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att plan- och bygglagen ändras så att grannkommuner\r\nfår vetorätt vid etablering av externhandel.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett moratorium för nyetablering av externhandel\r\ninförs.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att etablering av externhandel bör vara\r\ntillståndspliktig enligt miljöbalken.\r\n2002/03:Bo242 av Johan Pehrson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en större och mer stabil ekonomisk bas för föreningen\r\nSvenska stadskärnor.\r\n2002/03:Bo245 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskning inriktad på en helhetssyn på framtidens\r\nsamhällsbyggande och integrering av det lokala Agenda 21-arbetet i all\r\nsamhällsplanering.\r\n2002/03:Bo253 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att bl.a. av folkhälsoskäl förbättra\r\ntillgången på koloniträdgårdar.\r\n2002/03:Bo261 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas i stadsmiljön för\r\natt inte öka den elektromagnetiska strålningen.\r\n2002/03:Bo265 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att effektivisera planprocessen genom\r\nfärre överklagandeinstanser.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konsekvensanalyser i samband med\r\nstormarknadsetableringar.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att kommunerna kartlägger tysta zoner i\r\növersiktsplanerna.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med\r\nuppgift att utreda förutsättningarna för att i den fysiska planeringen\r\nbättre kunna hantera översvämningsfrågor.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av hänsynstaganden till natur- och\r\nkulturvärden vid mobilnätsutbyggnaden.\r\n2002/03:Bo266 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av brottsförebyggande policy i kommunernas\r\növersiktsplaner.\r\n2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen som sin mening i utredningen\r\nom plan- och bygglagen utvärderar hur möjligheten till flexibilitet\r\nhar tagits till vara i den kommunala planeringen och utreder hur\r\nplanprocessen kan förenklas.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förnyelse av bostadsmiljön.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att brottsförebyggande aspekter måste tas med vid\r\nall samhällsplanering.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökat brukarinflytande.\r\n35.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett\r\ninstitut för skydd av mindre grönområden i stadsmiljö i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n36.     Riksdagen begär att regeringen tar fram ett nationellt\r\nhandlingsprogram för att bevara de mångfasetterade kulturmiljöer och\r\nbyggnader som finns i vårt land.\r\n39.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att intensifiera det nationella Agenda 21-arbetet.\r\n44.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av grönområden.\r\n2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle (s):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga möjligheten att kommunerna åläggs att\r\nför allmänheten redovisa de mobilmaster som finns och planeras i\r\nkommunen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga möjligheten att ålägga kommunerna att\r\nvid utbyggnad av mobilmaster effektivisera genomförandet genom att\r\ninte använda fler antal master än vad anses nödvändigt samt att i\r\nfortsättningen ta hänsyn även till mänskliga värden.\r\n2002/03:Bo270 av Sören Wibe och Lars Lilja (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av de långa handläggningstider som\r\nmiljöprövning och planlagar orsakar större industriinvesteringar.\r\n2002/03:Bo272 av Kjell-Erik Karlsson och Sven-Erik Sjöstrand (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om koloniträdgårdsverksamhet som en tillgång i arbetet med att\r\nöka kontakterna mellan invandrade och svenskar i samhället.\r\n2002/03:Bo277 av Tommy Ternemar m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trygghet i boendet.\r\n2002/03:Bo282 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på operatörerna att i varje\r\nkommun omgående presentera en mastplan över hela sin utbyggnad i\r\nkommunen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på kommunerna att bättre\r\ninformera medborgarna om mastplanerna. Informationen skall gälla\r\nmastlokaliseringar, masthöjder, strålningsförändring i närområdet och\r\ngränsvärden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på operatörerna att redovisa\r\nstrålningsvärden vid basstationerna som registrerats vid mätning\r\nutförd av en oberoende mätningsman.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lokaliseringen av 3 G-mobilmaster.\r\n2002/03:Bo289 av Carina Ohlsson och Berndt Ekholm (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten av att det tas hänsyn till\r\növersvämningsrisken i all fysisk planering.\r\n2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av regelförenkling vad gäller planprocesser\r\noch nybyggnadsregler.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker med\r\nbestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) måste försvinna.\r\n2002/03:Bo314 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillägg i plan- och bygglagen om konstnärlig gestaltning av\r\nvår gemensamma miljö.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)\r\nHärigenom föreskrivs att 13 kap. 4 § plan- och bygglagen\r\n(1987:10)1Lagen omtryckt 1992:1769. skall ha följande lydelse.\r\nNuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse\r\n                                    13 kap.\r\n                         4 §2Senaste lydelse 1995:1730.\r\n                                        Länsstyrelsens beslut enligt 12\r\nLänsstyrelsens beslut enligt 12         kap. 3 § att helt eller i en viss\r\nkap. 2 § huruvida prövning skall        del upphäva ett beslut om\r\nske eller ej och länsstyrelsens         detaljplan, områdesbestämmelser,\r\nförordnande enligt 12 kap. 4 §          lov eller förhandsbesked får\r\nförsta stycket samt länsstyrelsens      överklagas hos regeringen. Andra\r\nbeslut enligt 12 kap. 4 § andra         beslut av länsstyrelsen enligt 12\r\nstycket att lov eller                   kap. får inte\r\nförhandsbesked inte skall gälla får     överklagas.Länsstyrelsens beslut i\r\ninte överklagas.Andra beslut av         ett överklagat ärende om antagande,\r\nlänsstyrelsen enligt denna lag än       ändring eller upphävande av en\r\nde som anges i första stycket får       detaljplan, områdesbestämmelser\r\növerklagas hos allmän                   eller en fastighetsplan får\r\nförvaltningsdomstol om beslutet         överklagas hos regeringen.Andra\r\navser1. bygglov eller                   beslut av länsstyrelsen enligt\r\nförhandsbesked inom område med          denna lag får överklagas hos allmän\r\ndetaljplan,2. bygglov eller             förvaltningsdomstol. Om målet rör\r\nförhandsbesked inom område som inte     en fråga av särskild betydelse för\r\nomfattas av detaljplan och              Försvarsmakten,\r\növerklagandet avser frågan om           Fortifikationsverket, Försvarets\r\nåtgärderna utgör                        materielverk eller Försvarets\r\nkompletteringsåtgärder enligt 8         radioanstalt skall domstolen\r\nkap. 13 §, uppfyller kraven i 3         överlämna målet till regeringen för\r\nkap. eller strider mot                  prövning.Prövningstillstånd krävs\r\nområdesbestämmelser,3. rivningslov      vid överklagande till kammarrätten.\r\neller marklov och överklagandet\r\navser frågan om åtgärderna strider\r\nmot en detaljplan eller\r\nområdesbestämmelser,4. förordnanden\r\nenligt 6 kap. 19 § att avstå eller\r\nupplåta mark eller enligt 6 kap. 22\r\n§ om skyldighet att bekosta\r\nanläggande av gator och vägar samt\r\nanordningar för vattenförsörjning\r\noch avlopp,5. fråga enligt 9\r\nkap.,6. påföljder och ingripanden\r\nenligt 10 kap.,7. debitering av\r\navgifter som anges i 11 kap. 5\r\n§,hos regeringen i övriga\r\nfall.Prövningstillstånd krävs vid\r\növerklagande till kammarrätten.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut\r\nsom länsstyrelsen har meddelat före den 1 juli 2003.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Instansordningen för vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen enligt bilaga 2.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen enligt bilaga 2.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Övergripande planfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr265 yrkande 4, 2002/03:A366 yrkande 19, 2002/03:Bo216 yrkande 8, 2002/03:Bo223 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo225, 2002/03:Bo232 yrkande 1, 2002/03:Bo265 yrkande 1, 2002/03:Bo267 yrkandena 6 och 28, 2002/03:Bo270, 2002/03:Bo290 yrkande 13 och 2002/03:Bo314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Agenda 21",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo245 och 2002/03:Bo267 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Grönområden m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr368 yrkande 2, 2002/03:MJ428 yrkande 21, 2002/03:N397 yrkande 6, 2002/03:Bo213 och 2002/03:Bo267 yrkandena 24, 35 och 44.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "CF7D64B1-3E71-11D7-89D0-000475504ABC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "3",
                    "0",
                    "15",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "30",
                    "29",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CF7D64B1-3E71-11D7-89D0-000475504ABC",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Handelsändamålet i detaljplan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L247 yrkande 4, 2002/03:L319 yrkandena 13 och 14, 2002/03:N397 yrkande 4, 2002/03:Bo223 yrkande 9 och 2002/03:Bo290 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "404FDDD1-3F5A-11D7-89D1-000475504ABC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "40",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "219",
                    "87",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/404FDDD1-3F5A-11D7-89D1-000475504ABC",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Extern handel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo220, 2002/03:Bo241 yrkandena 1-3 och 2002/03:Bo265 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "CF7D64CB-3E71-11D7-89D0-000475504ABC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "2",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "36",
                    "32",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CF7D64CB-3E71-11D7-89D0-000475504ABC",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kommunala servicezoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Den statliga kontrollen av kommunala planer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo223 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Brottsförebyggande planering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju366 yrkande 7, 2002/03:Bo266 yrkande 2, 2002/03:Bo267 yrkande 27 och 2002/03:Bo277.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "3E8B1ECB-3CE7-11D7-AE77-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "49",
                    "1",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3E8B1ECB-3CE7-11D7-AE77-00047553005B",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Tysta miljöer och buller",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo204 yrkandena 1-3 och 6, 2002/03:Bo222 yrkandena 1-3 och 6, 2002/03:Bo231 och 2002/03:Bo265 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Hantering av översvämningsrisker i den fysiska planeringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo265 yrkande 6 och 2002/03:Bo289 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So361 yrkande 5, 2002/03:MJ375 yrkande 5, 2002/03:MJ419 yrkande 5, 2002/03:Bo228, 2002/03:Bo237 yrkande 1, 2002/03:Bo261, 2002/03:Bo265 yrkande 7, 2002/03:Bo268 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo282 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "448DC48A-47DD-11D7-89E4-000475504ABC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "3",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "0",
                    "22",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "14",
                    "25",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/448DC48A-47DD-11D7-89E4-000475504ABC",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Bevarande av kulturmiljöer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo267 yrkande 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Koloniträdgårdar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo253 och 2002/03:Bo272.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Föreningen Svenska Stadskärnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo242.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "BOU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Agenda 21",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Grönområden m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Grönområden m.m.",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Handelsändamålet i detaljplan",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Extern handel",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Extern handel",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Extern handel",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kommunala servicezoner",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Den statliga kontrollen av kommunala planer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Brottsförebyggande planering",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Tysta miljöer och buller",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Hantering av översvämningsrisker i den fysiska planeringen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftledningar, m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2003-07-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:06:05"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Vissa av de bygglovsärenden som regeringen i dag prövar ska i stället prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna. ",
          "dok_id": "GQ01BOU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Planfrågor (BoU4)",
          "dok_id": "GQ01BOU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:06:05"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01BOU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att vissa av de bygglovsärenden som regeringen i dag prövar i stället ska prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna.</p>",
          "dok_id": "GQ01BoU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:20"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Planfrågor (BoU4)",
          "dok_id": "GQ01BoU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:20"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01BOU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_BoU_4.pdf",
          "filstorlek": "344584",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Planfrågor m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8313E51A-38E4-4AA9-AEAB-50063B18FEFA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo204 Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo204",
          "ref_dok_titel": "Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo213 Människors närmiljö",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo213",
          "ref_dok_titel": "Människors närmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo216 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo216",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo220 Moratorium för externa köpcentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo220",
          "ref_dok_titel": "Moratorium för externa köpcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo222 Bullernivåer",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo222",
          "ref_dok_titel": "Bullernivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo223 Plan- och markfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo223",
          "ref_dok_titel": "Plan- och markfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo225 Bostäder som en del av den regionala samhällsplaneringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo225",
          "ref_dok_titel": "Bostäder som en del av den regionala samhällsplaneringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo228 Information om utbyggnaden av 3G-nätet",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo228",
          "ref_dok_titel": "Information om utbyggnaden av 3G-nätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo231 Certifierade tysta miljöer i tätorterna",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo231",
          "ref_dok_titel": "Certifierade tysta miljöer i tätorterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo232 Barnen och boendemiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo232",
          "ref_dok_titel": "Barnen och boendemiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo237 Kraftledningarnas placering",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo237",
          "ref_dok_titel": "Kraftledningarnas placering",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo241 Externhandel",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo241",
          "ref_dok_titel": "Externhandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo242 Utvecklingen av de svenska stadskärnorna",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo242",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen av de svenska stadskärnorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo245 Agenda 21 och samhällsplanering",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo245",
          "ref_dok_titel": "Agenda 21 och samhällsplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo253 Koloniträdgårdar och folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar och folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo261 Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo265 Samhällsplanering",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo265",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo266 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo266",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo267 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo267",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo268 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo270 Handläggningstiderna vid större industrietableringar",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo270",
          "ref_dok_titel": "Handläggningstiderna vid större industrietableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sören Wibe och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo272 Koloniträdgårdar för ökad integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo272",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar för ökad integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson och Sven-Erik Sjöstrand (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo277 Samhällsstöd till trygghet i boendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo277",
          "ref_dok_titel": "Samhällsstöd till trygghet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo282 Mobilmaster",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo282",
          "ref_dok_titel": "Mobilmaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo289 Planering vid byggnation",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo289",
          "ref_dok_titel": "Planering vid byggnation",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Berndt Ekholm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo290 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo290",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo314 Tillägg i plan- och bygglagen om konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo314",
          "ref_dok_titel": "Tillägg i plan- och bygglagen om konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju366",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr265 Idrott",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr265",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr368 Idrott och spel",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Idrott och spel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L247 Konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GQ02L247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L247",
          "ref_dok_titel": "Konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L319 Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ375 Mobiltelefoner och strålning ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ375",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoner och strålning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So361 Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_id": "GQ02So361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So361",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:27 Vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen",
          "ref_dok_id": "GQ0327",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "Vissa överklaganden enligt plan- och bygglagen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-19",
          "ref_dok_id": "GQ0974",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "74",
          "ref_dok_titel": "2003-03-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:120",
          "ref_dok_id": "GQ0K120",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:120",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:132",
          "ref_dok_id": "1987:10",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}