{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228318",
      "dok_id": "GQ01AU8",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "AU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:AU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:54",
      "titel": "Arbetsmarknadspolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01AU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01AU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:AU8</div><h1>Arbetsmarknadspolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens    proposition     2002/03:44\r\nArbetsmarknadspolitiken förstärks och tre\r\nmotioner  som avlämnats med anledning  av\r\ndenna,   Riksdagens  revisorers   förslag\r\n2002/03:RR10 och fyra motioner som väckts\r\nmed   anledning   av   detta   samt    36\r\nmotionsyrkanden       från       allmänna\r\nmotionstiden hösten 2002.\r\nI    propositionen   föreslås   att   en\r\nförsöksverksamhet                     med\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare     skall     bedrivas     vid\r\narbetsförmedlingen från den  1  september\r\n2003.  Specialutbildade  arbetsförmedlare\r\nskall med hjälp av särskild arbetsmetodik\r\nförmedla kontakt med lämplig arbetsgivare\r\noch  ansvara  för bl.a. introduktion  och\r\nuppföljning på arbetsplatsen.\r\nVidare  föreslås  ändringar  i  reglerna\r\nför  det särskilda anställningsstödet för\r\natt  underlätta  för dem  som  har  varit\r\ninskrivna   länge  i  aktivitetsgarantin.\r\nAnvisning   till   en   anställning   med\r\nsärskilt anställningsstöd föreslås  under\r\nvissa  villkor få göras även för personer\r\nsom  inte fyllt 57 år. Stödnivån föreslås\r\nbli  höjd. För personer som fyllt  61  år\r\nföreslås i vissa fall att anvisning  till\r\nanställning   med  anställningsstöd   hos\r\nsamma   arbetsgivare  skall  kunna  göras\r\ntidigare    än    efter   sex    månader.\r\nÄndringarna  genomförs från  den  1  juli\r\n2003.\r\nI   propositionen  föreslås   också   en\r\nförsöksverksamhet                     med\r\nbristyrkesutbildning för redan anställda.\r\nDen  skall bedrivas under perioden den  1\r\njuli  2003 till den 31 december 2005  och\r\nsyftar  till att motverka flaskhalsar  på\r\narbetsmarknaden.\r\nEtt  antal  regeländringar  föreslås   i\r\npropositionen  i syfte att förbättra  och\r\neffektivisera      samverkan       mellan\r\narbetslöshetsförsäkringen             och\r\naktivitetsgarantin.   Vid    inträde    i\r\naktivitetsgarantin  upphör   rätten   att\r\nåtergå till en påbörjad ersättningsperiod\r\ni  arbetslöshetsförsäkringen som föregått\r\ndeltagande i aktivitetsgarantin. Ramtiden\r\nför  uppfyllande av ett arbetsvillkor för\r\nden  som deltar i aktivitetsgarantin  får\r\ninte  omfatta tid före deltagandet.  Även\r\njobbsökaraktiviteter   inom   ramen   för\r\naktivitetsgarantin  skall  räknas  in   i\r\nramtiden.        Dagpenningen        från\r\narbetslöshetsförsäkringen  till  den  som\r\ndeltagit i aktivitetsgarantin får, om det\r\när  till  fördel för den sökande,  lämnas\r\nmed   ett   belopp  som   motsvarar   den\r\nersättning som senast lämnades i form  av\r\naktivitetsstöd     under     tiden      i\r\naktivitetsgarantin.     Ett      särskilt\r\nstuderandevillkor införs för  den  som  i\r\nenlighet     med     den     individuella\r\nhandlingsplanen som upprättats  i  samråd\r\nmed den sökande lämnat aktivitetsgarantin\r\nför      heltidsstudier.     I      detta\r\nstuderandevillkor skall det  inte  finnas\r\nnågon       kvalifikationstid,        och\r\narbetslöshetsersättning   skall    lämnas\r\nantingen  enligt grundförsäkringen  eller\r\nenligt inkomstbortfallsförsäkringen.\r\nFörslagen       i        fråga        om\r\narbetslöshetsförsäkringen      föranleder\r\nändringar    i   lagen   (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring.   Lagändringarna\r\nföreslås  träda i kraft den  1  september\r\n2003.\r\nUtskottet   tillstyrker   förslagen    i\r\npropositionen.  Beträffande  lagförslagen\r\nförordar   dock   utskottet   en   mindre\r\njustering   och  ett  tillägg   till   de\r\nföreslagna övergångsbestämmelserna. Detta\r\ninnebär  att  också  motionsförslag   som\r\nligger i linje med regeringens förslag om\r\nbl.a.           arbetslöshetsförsäkringen\r\ntillstyrks    av    utskottet.     Övriga\r\nmotionsförslag    med    anledning     av\r\npropositionen avstyrks av utskottet.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  gör\r\nett  tillkännagivande till regeringen  om\r\nbehovet av vissa förtydliganden i samband\r\nmed aktivitetsgarantin.\r\nRiksdagens  revisorers förslag  RR10  om\r\nstyrningen av Arbetsmarknadsverket  (AMV)\r\nomfattar  sju  delförslag.  Målstrukturen\r\nför    arbetsmarknadspolitiken   är   för\r\nkomplicerad, och en generell  översyn  av\r\nmålen  för  arbetsmarknadspolitiken   bör\r\ngöras.  Regeringen bör få i  uppdrag  att\r\nförbättra          resultatredovisningen.\r\nVerksamhetsplaneringen inom AMV har stora\r\nbrister  och den nya verksamhetsplanering\r\nsom    för   närvarande   genomförs   bör\r\nutvärderas.    Enligt   revisorerna    är\r\ntidsschemat           för           AMV:s\r\nverksamhetsplanering   för   snävt,   och\r\nregeringen  bör  överväga  införande   av\r\npreliminära  verksamhetsmål  för  verket.\r\nInsikten  om  de  arbetsmarknadspolitiska\r\nmålen   är   begränsad  inom   AMV,   och\r\nregeringen    bör   uppdras    att    öka\r\nkunskaperna  om  målen inom  verket.  AMS\r\nuppföljning och utvärdering av  den  egna\r\nverksamheten,     och      då      främst\r\nresultatstyrningen,   är   förenad    med\r\nbetydande  brister  och  bör  förbättras.\r\nBehovet  av  att förbättra  uppföljnings-\r\noch  utvärderingsverksamheten  innefattar\r\näven länsarbetsnämnderna.\r\nUtskottet  för  ett resonemang  om  vart\r\noch  ett  av revisorernas förslag.  Dessa\r\navstyrks   av   utskottet   främst    med\r\nhänvisning  till  pågående  arbete   inom\r\nRegeringskansliet och AMV  som  ligger  i\r\nlinje med Revisorernas förslag. Utskottet\r\navstyrker  även  de därmed sammanhängande\r\nmotionsförslagen.\r\nI     betänkandet     behandlas     även\r\nmotionsförslag om bl.a. åtgärder för  att\r\nfrämja   invandrare,  äldre   och   andra\r\nsärskilda grupper på arbetsmarknaden samt\r\nförslag     om    arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram.  Samtliga dessa  motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\nTotalt     har     företrädarna      för\r\nModeraterna,                 Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna,   Centerpartiet    och\r\nMiljöpartiet  avgivit 21 reservationer  i\r\närendet.   Sex  av  dessa  är  gemensamma\r\nreservationer   från   företrädarna   för\r\nModeraterna,                 Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  om\r\nbl.a.  bristyrkesutbildning,  system  för\r\nindividuell    kompetensutveckling    och\r\narbetskraftsinvandring.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.       Mål och inriktning,\r\nstyrning av AMV\r\n\r\nRiksdagen   avslår  dels   Riksdagens\r\nrevisorers     förslag     2002/03:RR10\r\nyrkandena    1-7,    dels    motionerna\r\n2002/03:A3  yrkandena  9  och  10  (m),\r\n2002/03:A4  yrkandena 1,  2,  4  och  5\r\n(fp),  2002/03:A5 yrkandena 1, 4 och  5\r\n(kd),  2002/03:A6  yrkandena  1  och  2\r\n(m),  2002/03:A7  yrkandena  1-7  (kd),\r\n2002/03:A8    yrkandena    1-3     (c),\r\n2002/03:A9  yrkandena  1-4  (fp)   samt\r\n2002/03:Sf226 yrkande 7 (fp).\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n2.       Aktivitetsgaranti -\r\nsärskilt anställningsstöd\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    regeringens\r\nförslag  om ändrade villkor  i  samband\r\nmed  det  särskilda anställningsstödet.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:44    punkt   3   och    avslår\r\nmotionerna  2002/03:A3 yrkande  1  (m),\r\n2002/03:A4   yrkande   8    (fp)    och\r\n2002/03:A5 yrkande 2 (kd).\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n3.       Lagförslaget om\r\nstuderandevillkor efter deltagande i\r\naktivitetsgarantin\r\n\r\nRiksdagen antar 18, 19 och 30 a §§  i\r\ndet  av  regeringen  enligt  bilaga   2\r\nframlagda   förslaget   till   lag   om\r\nändring    i   lagen   (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring.         Därmed\r\nbifaller   riksdagen  dels  proposition\r\n2002/03:44  punkt 1 i denna  del,  dels\r\nmotion  2002/03:A4 yrkande  9  i  denna\r\ndel  (fp)  och avslår motion 2002/03:A3\r\nyrkande 3 (m).\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n4.       Lagförslaget i övrigt\r\n\r\nRiksdagen dels antar\r\na)  17  §  i  det  av utskottet  enligt\r\nbilaga  3 framlagda förslaget till  lag\r\nom   ändring  i  lagen  (1997:238)   om\r\narbetslöshetsförsäkring,\r\nb)   7,  14  a,  23  och  30  §§  jämte\r\ningressen  i  det av regeringen  enligt\r\nbilaga  2 framlagda förslaget till  lag\r\nom   ändring  i  lagen  (1997:238)   om\r\narbetslöshetsförsäkring i den  mån  det\r\ninte    omfattas   av   vad   utskottet\r\nföreslagit ovan,\r\ndels            beslutar            att\r\növergångsbestämmelserna  skall  ha  den\r\nlydelse som framgår av bilaga 3.\r\nDärmed  bifaller riksdagen dels  delvis\r\nproposition 2002/03:44 punkt 1 i  denna\r\ndel,    dels    motionerna   2002/03:A3\r\nyrkandena 5 i denna del och 6 (m)  samt\r\n2002/03:A4 yrkande 9 i denna del (fp).\r\n\r\n5.       Översyn av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A3   yrkande    4    (m)    och\r\n2002/03:A5 yrkande 12 (kd).\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.       Övriga frågor om\r\naktivitetsgaranti\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A3 yrkande 5 i denna  del  (m),\r\n2002/03:A5     yrkande     6      (kd),\r\n2002/03:A239    yrkande     32     (c),\r\n2002/03:A305  (s),  2002/03:A308   (mp)\r\noch 2002/03:A320 yrkande 5 (kd).\r\nReservation 10 (m)\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n7.       Åtgärder för vissa\r\ninvandrare\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    regeringens\r\nförslag     om     finansiering      av\r\narbetsplatsintroduktion    för    vissa\r\ninvandrare.  Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition  2002/03:44  punkt  2   och\r\nmotion  2002/03:A3 yrkandena  7  och  8\r\n(m)  samt  avslår motionerna 2002/03:A4\r\nyrkandena  3, 6 och 7 (fp),  2002/03:A5\r\nyrkande  9 (kd), 2002/03:A207 yrkandena\r\n1-3  och 5 (fp), 2002/03:A271 yrkandena\r\n1  och  3 (s), 2002/03:A320 yrkande  12\r\n(kd),  2002/03:Sf334 yrkandena  38,  39\r\noch    41    (kd)   och   2002/03:Sf336\r\nyrkandena 7, 9 och 11 (v).\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n8.       Åtgärder för äldre\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A5     yrkande     7      (kd),\r\n2002/03:A224 yrkandena 2  och  3  (kd),\r\n2002/03:A320    yrkande     8     (kd),\r\n2002/03:A321     yrkande     8     (m),\r\n2002/03:A327   (s)  samt   2002/03:A332\r\nyrkande 15 (fp).\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.       Åtgärder för övriga\r\nsärskilda grupper m.m.\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A5     yrkande     8      (kd),\r\n2002/03:A249      (s),     2002/03:A264\r\nyrkandena  1  och 2 (mp),  2002/03:A287\r\n(s) samt 2002/03:A320 yrkande 10 (kd).\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n10.      Vissa frågor rörande\r\narbetsmarknadspolitiska program,\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A212  (kd),  2002/03:A256  (s),\r\n2002/03:A293   (s)  samt   2002/03:A320\r\nyrkandena 7, 11 och 27 (kd).\r\nReservation 18 (fp, kd, c)\r\n\r\n11.      Bristyrkesutbildning\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    regeringens\r\nförslag  om  bristyrkesutbildning   för\r\nanställda.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition  2002/03:44  punkt  4  samt\r\navslår motionerna 2002/03:A3 yrkande  2\r\n(m),  2002/03:A4 yrkandena 10  i  denna\r\ndel  och 11 (fp), 2002/03:A5 yrkande  3\r\n(kd) och 2002/03:Sf336 yrkande 8 (v).\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12.      System för individuell\r\nkompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A4 yrkande 10 i denna del  (fp)\r\noch 2002/03:A5 yrkande 11 (kd).\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.      Arbetskraftsinvandring\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:A5\r\nyrkande 10 (kd).\r\nReservation 21 (m, fp, kd, c )- motiv.\r\n\r\n14.      Förtydliganden i samband\r\nmed aktivitetsgarantin\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening vad utskottet anfört  om\r\nbehovet  av förtydliganden i samband  med\r\naktivitetsgarantin.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2003\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Anders Karlsson (s), Margareta\r\nAndersson (c), Laila Bjurling (s), Anders\r\nG  Högmark (m), Christer Skoog (s), Sonja\r\nFransson   (s),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nCamilla   Sköld   Jansson   (v),   Patrik\r\nNorinder   (m),  Lars  Lilja  (s),   Tina\r\nAcketoft  (fp), Berit Högman (s),  Henrik\r\nWestman  (m), Britta Lejon (s), Ulf  Holm\r\n(mp),  Mauricio  Rojas  (fp)  och  Mariam\r\nOsman Sherifay (s).</pre><pre>\r\n2002/03\r\nAU8\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nI  detta betänkande behandlas regeringens\r\nförslag    i    proposition    2002/03:44\r\nArbetsmarknadspolitiken förstärks och tre\r\nmotioner  som  väckts  med  anledning  av\r\npropositionen samt Riksdagens  revisorers\r\nförslag  2002/03:RR10 Styrningen  av  AMS\r\noch länsarbetsnämnderna och fyra motioner\r\nsom avlämnats med anledning av förslaget.\r\nI  betänkandet  tas också upp  ett  antal\r\nmotioner   som   väckts  under   allmänna\r\nmotionstiden hösten 2002.\r\nI  propositionen  lägger regeringen  fram\r\nförslag    om    finansiering    av    en\r\nförsöksverksamhet                     med\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare   som   skall   bedrivas   vid\r\narbetsförmedlingen.      Specialutbildade\r\narbetsförmedlare  skall  med   hjälp   av\r\nsärskild  arbetsmetodik förmedla  kontakt\r\nmed  lämplig arbetsgivare och ansvara för\r\nbl.a.  introduktion  och  uppföljning  på\r\narbetsplatsen.\r\nFörslag  läggs också fram  om  ändringar\r\nav    reglerna    för    det    särskilda\r\nanställningsstödet i syfte att underlätta\r\nför  dem som har varit inskrivna länge  i\r\naktivitetsgarantin.  Anvisning  till   en\r\nanställning med särskilt anställningsstöd\r\nfår  i dag ske för en person som är minst\r\n57 år och deltagit i aktivitetsgaranti  i\r\nminst  3 månader och som uppfyller  vissa\r\nandra  villkor. I propositionen  föreslås\r\natt  även personer som inte fyllt  57  år\r\nskall  kunna  få anvisning till  särskilt\r\nanställningsstöd om de varit inskrivna  i\r\naktivitetsgarantin  i  18  månader  eller\r\nmer.\r\nFör  personer som fyllt 61  år  föreslås\r\natt  det  i vissa fall skall vara möjligt\r\natt göra en ny anvisning till anställning\r\nmed  särskilt anställningsstöd hos  samma\r\narbetsgivare   tidigare  än   efter   sex\r\nmånader, vilket är den gräns som gäller i\r\ndag. Förslaget om ändrade regler för  det\r\nsärskilda  anställningsstödet  innefattar\r\nockså merkostnadsersättning och justering\r\nav stödnivåer.\r\nMöjlighet föreslås i propositionen  att,\r\ninom              ramen               för\r\narbetsmarknadsutbildningen, bevilja redan\r\nanställda bristyrkesutbildning. Syftet är\r\natt      motverka     flaskhalsar      på\r\narbetsmarknaden.\r\nI   Riksdagens  revisorers  förslag  RR10\r\nföreslås   åtgärder  för  att   förbättra\r\nfrämst       resultatstyrningen        av\r\nArbetsmarknadsstyrelsen     (AMS)     och\r\nlänsarbetsnämnderna.  Förslaget  omfattar\r\nbl.a. översyn av mål och målstruktur  för\r\nArbetsmarknadsverket  (AMV),  regeringens\r\nresultatredovisning                     i\r\nbudgetpropositionen,\r\nverksamhetsplaneringen  inom   AMV   samt\r\nuppföljning och utvärdering inom verket.\r\nSamtliga motioner i ärendet anges  nedan\r\nutan årtal, 2002/03.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Utvecklingen på arbetsmarknaden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSituationen på arbetsmarknaden har  under\r\ndet  senaste decenniet påverkats av  både\r\nstrukturella och konjunkturella faktorer.\r\nMellan  1990  och  1993 minskade  antalet\r\nsysselsatta  med  drygt  en  halv  miljon\r\nenligt  Statistiska  centralbyråns  (SCB)\r\narbetskraftsundersökningar  (AKU).  Under\r\nsamma period steg antalet arbetslösa från\r\nen  nivå  på  75 000 till drygt  350  000\r\npersoner.  Därefter låg  sysselsättningen\r\noch  den  öppna  arbetslösheten  kvar  på\r\nungefär samma nivå under flera år.  Denna\r\nperiod  karaktäriserades av en förbättrad\r\nkonjunktur  med snabb ekonomisk  tillväxt\r\nunder  framför  allt  1995.  Trots  detta\r\nfortsatte  den  öppna arbetslösheten  att\r\nvara hög.\r\nUnder  1996 minskade tillväxten  som  en\r\nföljd   av   en   svagare  internationell\r\nkonjunkturutveckling.   Därefter   följde\r\nmellan   1997   och   2001   en   positiv\r\nutveckling  med  en  märkbar  uppgång  av\r\nantalet   sysselsatta  och   en   kraftig\r\nnedgång  av  arbetslösheten. Hösten  2001\r\nupphörde   sysselsättningsökningen    och\r\nminskningen av den öppna arbetslösheten.\r\nAntalet     anmälda     platser     till\r\narbetsförmedlingen  har   varierat   över\r\ntiden. I slutet av 1980-talet anmäldes  i\r\nsnitt  varje  månad drygt 60 000  arbeten\r\nmed  mer än 10 dagars varaktighet.  Trots\r\natt   utvecklingen  var   gynnsam   efter\r\nkonjunkturförstärkningen 1997 har antalet\r\nanmälda  platser legat på en klart  lägre\r\nnivå  än  i början av 1980-talet.  Hösten\r\n2002 var antalet anmälda platser lägre än\r\nunder 1999 och 2000.\r\nI  propositionen konstateras att antalet\r\nvarsel sedan 2001 legat på en högre  nivå\r\nän under andra halvan av 1990-talet. Alla\r\ninkomna  varsel om uppsägning  verkställs\r\ninte.\r\nDen  relativa arbetslösheten för kvinnor\r\nvar  lägre  än för män under  1990-talet.\r\nEfter  det  att kvinnornas  situation  på\r\narbetsmarknaden försämrades i  mitten  av\r\n1990-talet  har gapet i arbetslöshetsnivå\r\nmellan  kvinnor  och män  varit  relativt\r\nlitet.   Hösten   2001  var   den   öppna\r\narbetslösheten bland män strax över 4  %,\r\nmedan  den  låg  strax  under  4  %   för\r\nkvinnor.  Under hösten 2002 syntes  vissa\r\ntendenser  till att arbetslösheten  ökade\r\nbland  män,  medan kvinnors  arbetslöshet\r\nminskade.  Förklaringen  är  främst   att\r\nkonjunkturavmattningen  under  2001   och\r\n2002  i första hand påverkade den privata\r\nsektorn,  medan  den offentliga  sektorn,\r\ndär    kvinnor   är   överrepresenterade,\r\nfortsatte att expandera.\r\nSysselsättningsgraden  varierar   starkt\r\nmellan  olika  åldersgrupper.  Den  öppna\r\narbetslösheten bland ungdomar varierar  i\r\nregel  snabbt med konjunkturförändringar.\r\nDen  äldre arbetskraften påverkas däremot\r\ninte        lika        starkt         av\r\nkonjunkturutvecklingen.\r\nDe     regionala    skillnaderna     har\r\nförstärkts     under     den      senaste\r\nhögkonjunkturen. Storstadsregionerna  och\r\nvissa andra tillväxtregioner har präglats\r\nav   svår   arbetskraftsbrist   och   låg\r\narbetslöshet,  medan andra regioner  haft\r\nhög öppen arbetslöshet och många personer\r\ni    konjunkturberoende   program.    Den\r\nkonjunkturavmattning som  inträdde  under\r\nhösten  2001 drabbade dock vissa tidigare\r\ngynnade områden, bl.a. Stockholm.\r\nI  avsnitt 4.1 redovisas vissa uppgifter\r\nom  utvecklingen  av arbetsmarknaden  för\r\ninvandrare.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet   gör   här  inte   någon   mer\r\növergripande bedömning av utvecklingen på\r\narbetsmarknaden utan begränsar  sig  till\r\natt   redovisa   vissa   frågor   rörande\r\nkonjunkturutvecklingen på senare tid  och\r\nmer      omedelbara      effekter      på\r\narbetsmarknaden.\r\nUtskottet  delar regeringens uppfattning\r\ni  2003 års ekonomiska vårproposition  om\r\natt  den internationella ekonomin präglas\r\nav  osäkerhet. Utvecklingen  är  och  har\r\nvarit    svagare   än   förväntat.    Den\r\ninternationella lågkonjunkturen  påverkar\r\nSverige.\r\nArbetsmarknaden  påverkas  negativt   av\r\nden jämförelsevis svaga tillväxten i fjol\r\noch  i år. Regeringen räknar med en öppen\r\narbetslöshet  på  4,5  %  i  år,   vilket\r\nstämmer  ungefär överens med flera  andra\r\nkonjunkturprognoser. Konjunkturinstitutet\r\n(KI)  bedömer i sin senaste prognos  från\r\nmars  2003 att arbetslösheten i år  skall\r\nuppgå till 4,6 %.\r\nFör 2004 räknar såväl regeringen som  KI\r\ni  sina  senaste bedömningar med att  den\r\nöppna  arbetslösheten skall sjunka  något\r\noch uppgå till 4,3 %.\r\nI  fråga om reguljär sysselsättningsgrad\r\nför   personer   i   åldern   20-64    år\r\növerensstämmer   regeringens   och   KI:s\r\nprognoser såväl för 2003 (77,3 %) som för\r\n2004 (77,6 %).\r\nDen   senaste   statistiken   från   AMS\r\npublicerades den 7 april och  avser  mars\r\nmånad.  Enligt  AMS  har  effekterna   på\r\narbetsmarknaden ännu inte varit så  stora\r\nav  lågkonjunkturen  och  de  varsel  som\r\nlämnats.  Bara  en  mindre  del   av   de\r\npersoner som varslats om uppsägning  hade\r\nockså blivit arbetslösa.\r\nEnligt    AMS    är    efterfrågan    på\r\narbetskraft  stor  i  vissa  sektorer  på\r\narbetsmarknaden, men generellt  sett  har\r\narbetsgivarna för närvarande  lättare  än\r\npå länge att få tag i arbetskraft.\r\nJämfört  med mars förra året var antalet\r\narbetslösa  23 000 större  i  mars  2003.\r\nMännen   stod  för  två  tredjedelar   av\r\nökningen.\r\nAntalet  personer som  var  anmälda  som\r\narbetssökande var 193 000 vid  slutet  av\r\nmånaden.   Det   motsvarar   4,4   %   av\r\narbetskraften, jämfört med 3,9 %  i  mars\r\nförra  året.  Men 15 000 färre  deltar  i\r\narbetsmarknadspolitiska program, och  med\r\nhänsyn   till  det  är  försämringen   på\r\narbetsmarknaden  liten,  enligt  AMS.  Av\r\narbetskraften var 6,9 % arbetslösa  eller\r\ninskrivna  i program i mars, jämfört  med\r\n6,7 % förra året.\r\nSCB  redovisar i AKU för  mars  att  202\r\n000  personer var arbetslösa jämfört  med\r\n167   000   för  ett  år  sedan.  Antalet\r\narbetslösa  har ökat bland både  män  och\r\nkvinnor.  Andelen  arbetslösa  uppgick  i\r\nmars till 4,5 % av arbetskraften, jämfört\r\nmed   3,8  %  året  innan.  Även   mellan\r\nfebruari    och   mars   ökade    antalet\r\narbetslösa. Därmed har antalet ökat  ända\r\nsedan hösten 2002.\r\nAndelen   sysselsatta  i   åldersgruppen\r\n20-64 år uppgick i mars 2003 till 77,5 %,\r\nvilket   är   en   minskning   med    0,6\r\nprocentenheter sedan mars föregående år.\r\nNär  det  gäller  latent  arbetssökande,\r\ndvs. personer som velat och kunnat arbeta\r\nmen    inte    sökt   arbete   (inklusive\r\nheltidsstuderande),  redovisar   SCB   en\r\nminskning   med  22  000  personer   till\r\n128  000 i mars 2003. I gruppen återfinns\r\n19 000 heltidsstuderande som sökt arbete.\r\n2 Mål och inriktning, styrning av AMV\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  ställer  sig  bakom  mål  och\r\nallmän           inriktning           av\r\narbetsmarknadspolitiken som redovisas  i\r\nproposition    2002/03:44.     Utskottet\r\nredovisar  också sina ställningstaganden\r\ntill   Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2002/03:RR10  Styrningen  av   AMS   och\r\nlänsarbetsnämnderna.        Revisorernas\r\nförslag   (yrk.  1-7)  avstyrks   liksom\r\nsamtliga     motionsförslag.      Jämför\r\nreservationerna 1 (m), 2  (fp),  3  (kd)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas frågor av  mer\r\nallmän eller övergripande karaktär om mål\r\nför     och     inriktning    m.m.     av\r\narbetsmarknadspolitiken.   I    avsnittet\r\nbehandlas   också  Riksdagens  revisorers\r\nförslag     2002/03:RR10      och      de\r\nmotionsförslag    som    avlämnats    med\r\nanledning därav.\r\n\r\nSom  framgår  nedan  har  motionsförslag\r\nmed lika eller likartad lydelse avlämnats\r\nsåväl med anledning av propositionen  som\r\nmed anledning av revisorernas förslag.  I\r\nnågot  fall gäller det också förslag  som\r\nväckts under allmänna motionstiden hösten\r\n2002.\r\nI      argumenteringen      sammanlänkar\r\nmotionärerna  i flera fall  mer  allmänna\r\neller övergripande synpunkter på mål  och\r\ninriktning  med  ställningstaganden  till\r\nrevisorernas  förslag  om  styrningen  av\r\nAMV. Det är främst av denna anledning som\r\nutskottet  väljer  att  i  detta  avsnitt\r\nbehandla   såväl  frågor   om   mål   och\r\ninriktning som revisorernas förslag.\r\n\r\nMål och inriktning enligt propositionen\r\n\r\nSverige  står inför två stora utmaningar,\r\natt  bryta  den  ökande ohälsan  och  att\r\nförbättra integrationen av invandrare  på\r\narbetsmarknaden.       En        effektiv\r\narbetsmarknadspolitik  som  bidrar   till\r\nökad  sysselsättning är en  förutsättning\r\nför  att  dessa utmaningar skall  klaras.\r\nDet  är  också  ett villkor  för  att  nå\r\nregeringens  övergripande mål,  det  s.k.\r\nsysselsättningsmålet,  som  innebär   att\r\nandelen    reguljärt    sysselsatta     i\r\nbefolkningen i åldern 20-64 år skall  öka\r\ntill  80  % 2004. Målet därefter är  full\r\nsysselsättning.  Att nå  dessa  båda  mål\r\nsamtidigt som arbetslösheten hålls på  en\r\nlåg    nivå   ställer   nya    krav    på\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nMöjligheterna           att           nå\r\nsysselsättningsmålet skulle förbättras av\r\nen  kraftig konjunkturuppgång under  2003\r\noch  2004.  En förutsättning för  att  nå\r\nmålet    är   att   sysselsättningsgraden\r\nstiger, särskilt i grupper där den i  dag\r\när betydligt lägre än genomsnittet.\r\nArbetsmarknadspolitiken  har  mot  denna\r\nbakgrund   lagts   om  i   en   tydligare\r\ntillväxtfrämjande     riktning,      från\r\nstabilisering    till   allokering.    En\r\nförskjutning av insatserna har också  ägt\r\nrum  från  praktikåtgärder till matchning\r\noch                           utbildning.\r\nArbetslöshetsförsäkringens   effektivitet\r\nhar     samtidigt     förbättrats     och\r\nrättstryggheten har ökat för dem  som  är\r\nberoende  av  försäkringen.  Till   detta\r\nkommer  att  insatserna för dem  som  har\r\nsvårast  att  få ett arbete har  stärkts,\r\nfrämst      genom      införandet      av\r\naktivitetsgarantin.    Omläggningen    av\r\narbetsmarknadspolitiken måste fortsätta.\r\nRegeringen     anser     att      dagens\r\nhuvudinriktning                       för\r\narbetsmarknadspolitiken bör  ligga  fast.\r\nMålet  för arbetsmarknadspolitiken är  en\r\nväl  fungerande  arbetsmarknad  med  full\r\nsysselsättning    och    god    ekonomisk\r\ntillväxt.   För   att  uppnå   målet   är\r\npolitikens huvuduppgifter att:\r\n·         Medverka till att arbetssökande\r\nsnabbt sammanförs med vakanta platser.\r\n·\r\n·        Öka de arbetslösas kompetens.\r\n·\r\n·         Stödja dem som har svårast  att\r\nfå ett arbete.\r\n·\r\nGe      inkomsttrygghet     under      en\r\növergångsperiod      vid       ofrivillig\r\narbetslöshet.\r\nDen     fortsatta     omläggningen     av\r\narbetsmarknadspolitiken måste utformas så\r\natt   matchningsprocessen  effektiviseras\r\nytterligare. Det kan bl.a. ske genom  att\r\naktivitetsgarantin förbättras  och  genom\r\nfortsatta insatser för att kvalitetssäkra\r\nde     individuella    handlingsplanerna.\r\nRegeringen  pekar  ut  sju  områden   där\r\narbetsmarknadspolitikens\r\ntillväxtorienterade   inriktning    skall\r\nförstärkas:\r\n1.        Effektivisering och  förbättrad\r\nstyrning av arbetsmarknadspolitiken.\r\n2.\r\n3.        Åtgärder för att hålla uppe och\r\nöka arbetskraftsutbudet.\r\n4.\r\n5.          Förbättrad   integration   av\r\ninvandrare på arbetsmarknaden.\r\n6.\r\n7.           Insatser    för    att    få\r\nlångtidssjukskrivna i arbete.\r\n8.\r\n9.                 Anpassning          av\r\narbetsmarknadsutbildningen till nya krav\r\npå arbetsmarknaden.\r\n10.\r\n11.         Åtgärder   för   att   främja\r\narbetskraftens geografiska rörlighet.\r\n12.\r\nSäkerställande                         av\r\narbetslöshetsförsäkringens legitimitet.\r\nNär   det   gäller  effektivisering   och\r\nförbättrad          styrning           av\r\narbetsmarknadspolitiken    framhålls    i\r\npropositionen  att flera av  de  åtgärder\r\nsom  regeringen vidtagit under de senaste\r\nåren  ligger  väl i linje  med  förslagen\r\nfrån  Riksdagens revisorer.  Bland  annat\r\nhar  regeringen vidtagit åtgärder för att\r\nförbättra  styrningen  och  ledningen  av\r\nAMV. Regeringen framhåller samtidigt  att\r\ndet   fortfarande   finns   utrymme   för\r\navsevärda förbättringar av styrningen och\r\ngenomförandet           av            den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten  och\r\nger   exempel   på  sådana.   Ytterligare\r\nåtgärder kommer att vidtas under 2003.\r\n\r\nFör   regeringen   är   det   en   viktig\r\nutgångspunkt att arbetsmarknadspolitiken,\r\nliksom  politiken  inom  andra  relevanta\r\npolitikområden, skall stå i samklang  med\r\nriktlinjerna            i            EU:s\r\nsysselsättningsstrategi   och   de   fyra\r\npelarna under dessa.\r\n\r\nDen  svenska arbetsmarknadspolitiken har\r\nfrämst  betydelse  för  genomförandet  av\r\nriktlinjerna  under den  första  pelaren.\r\nOlika  insatser  för att  leva  upp  till\r\ndessa görs kontinuerligt. Också förslagen\r\ni propositionen kan ses i ljuset av dessa\r\nriktlinjer.\r\nI          den         första         av\r\nsysselsättningsstrategins      riktlinjer\r\nanges  att medlemsstaterna skall  bekämpa\r\nungdomsarbetslöshet     och     förebygga\r\nlångtidsarbetslöshet.      Propositionens\r\nförslag rörande arbetslöshetsförsäkringen\r\noch  aktivitetsgarantin  har  bäring   på\r\ndenna riktlinje. Dessa förslag står också\r\ni  samklang  med riktlinje  2,  i  vilken\r\nanges  att  länderna skall göra bidrags-,\r\nskatte-   och   utbildningssystemen   mer\r\nsysselsättningsbefrämjande.\r\nI  riktlinje  4 uppmanas medlemsstaterna\r\natt   utveckla  kompetens  för  den   nya\r\narbetsmarknaden genom livslångt  lärande,\r\nmedan riktlinje 6 tar sikte på behovet av\r\natt  vidta  åtgärder  för  att  förbättra\r\njobbmatchningen       och       förebygga\r\nflaskhalsar.         Förslaget         om\r\nbristyrkesutbildning  syftar   till   att\r\nkomma  till  rätta med brister  på  dessa\r\nområden.\r\nDen         översyn        av         de\r\nrörlighetsstimulerande    medlen     inom\r\narbetsmarknadspolitiken,   med   särskild\r\ntyngdpunkt  på  flyttningsbidragen,   som\r\nregeringen initierat, överensstämmer  väl\r\nmed riktlinje 6.\r\nFlera  förslag har i större eller mindre\r\nutsträckning  bäring på  riktlinje  7,  i\r\nvilken  anges  att medlemsländerna  skall\r\nmotverka diskriminering och främja social\r\nintegrering    genom    tillgång     till\r\nanställning.          Förslag          om\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare  har  anknytning  till   denna\r\nriktlinje.\r\n\r\nFörslaget från Riksdagens revisorer om\r\nstyrningen av AMS och länsarbetsnämnderna\r\n\r\nRiksdagens    revisorer   har    granskat\r\nstyrningen       av        AMS        och\r\nlänsarbetsnämnderna.   Granskningen   har\r\nsitt   ursprung   i  ett   förslag   från\r\narbetsmarknadsutskottet.  Resultaten   av\r\ngranskningen har redovisats  i  rapporten\r\n2002/03:2   Styrningen   av    AMS    och\r\nlänsarbetsnämnderna.    Rapporten     har\r\nremissbehandlats.\r\nEnligt   revisorernas  förslag   till\r\nriksdagen  2002/03:RR10 om styrningen  av\r\nAMS     och    länsarbetsnämnderna    har\r\nresultatstyrningen                     av\r\narbetsmarknadspolitiken  stora   brister.\r\nDet   finns  en  uppenbar  risk  för  att\r\nresurser   inom   arbetsmarknadspolitiken\r\nanvänds  och  fördelas  fel.  Revisorerna\r\nanser  därför att det behövs en  grundlig\r\növersyn   av   resultatstyrningen    inom\r\narbetsmarknadspolitiken.   Detta   gäller\r\nbåde regeringens och AMV:s insatser.\r\n\r\nMålstrukturen                        för\r\narbetsmarknadspolitiken      är       för\r\nkomplicerad.  Målen är också orealistiska\r\noch  kan  leda  till en  övertro  på  vad\r\narbetsmarknadspolitiken  kan  åstadkomma.\r\nRiksdagens revisorer anser att  det  inte\r\ngår   att  styra  arbetsmarknadspolitiken\r\neffektivt utifrån dagens målstruktur  och\r\nföreslår  att regeringen gör en  generell\r\növersyn        av        målen        för\r\narbetsmarknadspolitiken     (revisorernas\r\nyrk. 1).\r\nRegeringens    resultatinformation     i\r\nbudgetpropositionen ger ingen bra bild av\r\nhur  arbetsmarknadspolitiken bidrar  till\r\nmåluppfyllelsen. Regeringen bör därför få\r\ni       uppdrag       att       förbättra\r\nresultatredovisningen (revisorernas  yrk.\r\n2).\r\nGranskningen     visar     också     att\r\nverksamhetsplaneringen inom AMV har stora\r\nbrister. Detta gör att intentionerna  med\r\nresultatstyrningen      riskerar      att\r\nundermineras.   Målen  får   inte   något\r\nordentligt  genomslag bland de anställda,\r\nmålens    styrande   funktion   reduceras\r\nväsentligt  och resurserna fördelas  inte\r\neffektivt. Ett arbete för att förnya  och\r\nförbättra   verksamhetsplaneringen    har\r\nemellertid  kommit  i gång  inom  verket.\r\nRevisorerna  anser  därför  att   det   i\r\nnuläget  inte finns anledning att  ställa\r\nkrav   på   ytterligare  omarbetning   av\r\nverksamhetsplaneringen inom AMV.  Däremot\r\när  det  av  vikt att fempunktsprogrammet\r\n(se  nedan i detta avsnitt under rubriken\r\nBakgrund)       och        den        nya\r\nverksamhetsplaneringen        utvärderas.\r\nRegeringen  bör därför få i  uppdrag  att\r\nutvärdera   effekterna   av   dessa   och\r\nåterkomma   till   riksdagen    med    en\r\nredovisning. Utvärderingen bör  göras  av\r\nett       externt       utvärderingsorgan\r\n(revisorernas yrk. 3).\r\nTidsschemat          för           AMV:s\r\nverksamhetsplanering är snävt. Exempelvis\r\nfattas  regeringens definitiva beslut  om\r\nverksamhetsmål   för  kommande   budgetår\r\nkring  den 20 december. Revisorerna anser\r\natt regeringen bör överväga att i god tid\r\nange  preliminära verksamhetsmål för AMV.\r\nDärmed skulle verksamhetsplaneringen inom\r\nverket underlättas (revisorernas yrk. 4).\r\nResultatet   av   en   enkätundersökning\r\nbland       de       anställda        vid\r\narbetsförmedlingarna     visar     enligt\r\nrevisorerna    att   insikten    om    de\r\narbetsmarknadspolitiska     målen      är\r\nbegränsad.  Regeringen bör få  i  uppdrag\r\natt   öka   kunskaperna  om   målen   och\r\nförståelsen för dessa genom någon form av\r\nskriftligt      dokument,      exempelvis\r\nregleringsbrevet (revisorernas yrk. 5).\r\nAMS uppföljning och utvärdering av den\r\negna    verksamheten,   och   då   främst\r\nresultatstyrningen,   är   förenad    med\r\nbetydande     brister.    Analysen     av\r\nresultatstyrningsprocessen   är    mycket\r\nförenklad och outvecklad. Det måste  vara\r\notillfredsställande för de anställda  att\r\ninte  kunna bedöma och jämföra  resultat.\r\nRevisorerna  anser  att  AMV  bör  få   i\r\nuppdrag  att  förbättra sin uppföljnings-\r\noch  utvärderingsverksamhet (revisorernas\r\nyrk.   6).   Behovet  av  att   förbättra\r\nuppföljnings-                         och\r\nutvärderingsverksamheten innefattar  även\r\nlänsarbetsnämnderna  (revisorernas   yrk.\r\n7).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSom   framgått  behandlas   i   avsnittet\r\nmotioner   som  väckts  vid   tre   olika\r\ntillfällen. Motionerna A6 (m),  A7  (kd),\r\nA9  (fp)  och  A8 (c) har  avlämnats  med\r\nanledning  av revisorernas förslag  medan\r\nmotionerna  A3 (m), A4 (fp) och  A5  (kd)\r\nhar    avlämnats   med    anledning    av\r\npropositionen.   I  avsnittet   behandlas\r\nockså en motion som väckts under allmänna\r\nmotionstiden.\r\nEnligt motion A6 (yrk. 1 och 2) instämmer\r\nModeraterna  i  huvudsak  i  revisorernas\r\nkritik.   Partiet  menar   att   det   är\r\nuppenbart      att      den       svenska\r\narbetsmarknadspolitiken har  misslyckats.\r\nDen  snarare bromsar tillkomsten  av  nya\r\narbeten  än  stimulerar den.  Moderaterna\r\nställer  sig  i  allt  väsentligt   bakom\r\nrevisorernas   analys  och   kritik   och\r\npoängterar   att   revisorernas   förslag\r\nskyndsamt bör genomföras av regeringen.\r\nPartiet  anser  att  regeringen  snarast\r\nmåste   formulera  om  det   övergripande\r\nsysselsättningsmålet så  att  detta  blir\r\nrelevant  och  mäter andelen  sysselsatta\r\nminus sjukfrånvarande, dvs. den andel  av\r\nbefolkningen i arbetsför ålder som  är  i\r\narbete. Det finns alltför många mål  inom\r\narbetsmarknadspolitiken,      konstaterar\r\nModeraterna.    Målen     är     dessutom\r\nmotsägelsefulla  och  vissa  av  dem   är\r\ndirekt felaktiga.\r\nI   motion  A3  (yrk.  9  och  10),  som\r\navlämnats med anledning av propositionen,\r\nförespråkar Moderaterna ett reformprogram\r\nför  en  arbetsmarknad för alla  där  det\r\nalltid   skall  löna  sig   att   arbeta.\r\nSkatterna skall sänkas främst för dem med\r\nlåga och medelhöga inkomster. Rörligheten\r\nskall   ökas   genom   att   bl.a.    den\r\narbetsrättsliga    lagstiftningen     och\r\narbetslöshetsförsäkringen reformeras.  En\r\nallmän                       obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring som omfattar alla\r\noch   har   en  tydlig  bortre  tidsgräns\r\ninförs.\r\nReformprogrammet  skall  också  inriktas\r\npå    att   stimulera   utbildning    och\r\nförkovran, vilket alltid skall löna  sig.\r\nIndividuella   kompetenskonton   är   ett\r\nredskap     i     sammanhanget     liksom\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  och  ökade\r\nmöjligheter till tjänstledighet. När  det\r\ngäller  personer  med  utländsk  bakgrund\r\npekar  Moderaterna på behovet av  skärpta\r\nkrav  gällande det svenska samhället  och\r\nspråket,  vilket  kan  tillgodoses  genom\r\nbättre möjligheter att varva språkträning\r\noch praktik.\r\nArbetskraftsutbudet  skall  öka  genom\r\natt  den  skenande sjukfrånvaron stoppas,\r\noch   förtidspensioneringarna   begränsas\r\ntill  ett  minimum.  Sjukskrivning  skall\r\nhuvudsakligen avse deltid.\r\nYtterligare    en    åtgärd    i     det\r\nreformprogram som Moderaterna förespråkar\r\när  att  det tillskapas en ny och  modern\r\narbetsmarknadspolitik som tar ökad hänsyn\r\ntill  de arbetslösas varierande bakgrund,\r\nförutsättningar        och         behov.\r\nArbetsförmedlingen    bör    vara     mer\r\nindividuellt  inriktad,   och   den   bör\r\nkonkurrensutsättas. Alla  skall  ha  rätt\r\natt  välja arbetsförmedling samtidigt som\r\nalla  arbetslösa skall ha skyldighet  att\r\nanmäla  sig som arbetslösa och  stå  till\r\narbetsmarknadens förfogande.\r\nAMV    bör   ersättas   av   en   modern\r\norganisation, och i stället för  AMS  bör\r\nen ny myndighet tillskapas med ansvar för\r\natt förmedlingstjänster erbjuds över hela\r\nlandet    och    för   att    erforderlig\r\nmyndighetsutövning bedrivs.\r\nI  motion A4 (yrk. 1, 2, 4 och 5), vilken\r\nsom  framgått  väckts  med  anledning  av\r\npropositionen, efterfrågar Folkpartiet en\r\nmer tillväxt- och näringslivsinriktad syn\r\npå     arbetsmarknaden.    Den    absolut\r\nviktigaste        arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärden  är att skapa ett företagsklimat\r\noch  skattesystem som gör att nya arbeten\r\ntillkommer,  något som  betonas  också  i\r\nmotion  A9  (yrk. 1-4) som avlämnats  med\r\nanledning   av   revisorernas    förslag.\r\nPartiet    instämmer    i    revisorernas\r\nuppfattning att det är viktigt  att  göra\r\nen  klar  skillnad mellan vilka uppgifter\r\nsom gäller för sysselsättningspolitiken i\r\nstort och vilka som gäller för den aktiva\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nMålet    för    arbetsmarknadspolitiken,\r\nvilket  betonas i båda motionerna,  skall\r\nvara   att   förstärka   de   arbetslösas\r\nställning  på arbetsmarknaden så  att  de\r\nkan  få nytt arbete så snart som möjligt.\r\nEtt   underifrånperspektiv  skall  enligt\r\nFolkpartiet    vara   utgångspunkt    för\r\narbetsmarknadspolitiken där den  enskilde\r\nskall  stå  i centrum. Arbetsförmedlingen\r\nbör konkurrensutsättas och ett system med\r\nomställningspeng införas. Det innebär att\r\narbetslösa    personer    ansöker     hos\r\narbetsförmedlingen         om          en\r\nomställningspeng.  Storleken   på   denna\r\nbestäms utifrån vilka åtgärder som krävs.\r\nEnligt  Folkpartiet i motion A9  kommer,\r\nefter  att inriktningen på AMS verksamhet\r\nförändrats, omställningspengen att utgöra\r\nett     centralt    styrinstrument    för\r\narbetsmarknadspolitiken. En utredning bör\r\nbehandla frågan om att tillskapa en sådan\r\nomställningspeng.  I  motionen  välkomnar\r\npartiet  också  revisorernas  förslag  om\r\növersyn   av  mål  och  målstruktur   för\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nFolkpartiet förespråkar i motionerna  A4\r\noch A9 att AMS i nuvarande form läggs ned\r\noch  ersätts av en liten organisation för\r\nrena  myndighetsuppgifter och tillsyn.  I\r\nstor utsträckning skall andra aktörer  än\r\nAMV sköta exempelvis arbetsförmedling. En\r\njobb-    och   utvecklingsgaranti   skall\r\nupphandlas  av  främst  bemannings-   och\r\nuthyrningsföretag       som       startar\r\nbemanningspooler.\r\nDet  finns enligt Folkpartiet tunga skäl\r\nför   regeringen  att  göra  en  särskild\r\növersyn  av regleringsbrevets innehåll  i\r\nfråga om ansvar för återrapportering  och\r\nuppföljning.\r\nJobb-   och  utvecklingsgarantin   utgör\r\nenligt  motion A4 en viktig  komponent  i\r\nden   arbetsmarknadspolitik  som  partiet\r\nförespråkar.  Garantin behandlas  även  i\r\nmotion  Sf226  (yrk.  7).  Garantin  sägs\r\nenligt   motion   A4   vara   en    slags\r\növergångssysselsättning     som     skall\r\nförbättra den arbetslöses möjligheter att\r\nfå    ett   arbete   på   den   reguljära\r\narbetsmarknaden. Garantin består  av  två\r\ndelar   som  kombineras  på  olika   sätt\r\nberoende  på  individens behov.  Den  ena\r\ndelen  utgörs av samhällsnyttigt  arbete,\r\nden    andra    av   utvecklingsinsatser,\r\nexempelvis                språkinlärning,\r\ninformationsförmedling                och\r\nyrkesorienterade kurser.\r\nArbetsgivare  som  anställer   nyanlända\r\nasylsökande  och invandrare skall  enligt\r\nFolkpartiet  kunna  få  särskilda  bidrag\r\ngenom    den    föreslagna   jobb-    och\r\nutvecklingsgarantin.    Utrikes     födda\r\npersoner  som efter utbildning i  svenska\r\noch  arbetslivsintroduktion har fått  ett\r\narbete  under sin egentliga kompetensnivå\r\nskall  kunna  få  tilläggsutbildning  med\r\nhjälp av jobb- och utvecklingsgarantin.\r\nGenom jobb- och utvecklingsgarantin  får\r\nden  arbetssökande större valfrihet genom\r\natt  hon  eller  han kan vända  sig  till\r\nolika  aktörer. Förslaget innebär  enligt\r\nFolkpartiet att dagens AMS-byråkrati  och\r\nomhändertagandementalitet   ersätts    av\r\neffektivitet, handling och krav.\r\nTill  följd av allvarliga systemfel  och\r\nstrukturella   hinder  har   utrikesfödda\r\nsämre  möjligheter på arbetsmarknaden  än\r\nsvenskfödda,       och       en        ny\r\nsysselsättningskatastrof   kan    väntas.\r\nProblemen  kan  avlägsnas  med  hjälp  av\r\nreformer         av         skattesystem,\r\narbetsmarknadslagstiftning            och\r\nbidragssystem         samt          genom\r\nregelförenklingar   för    nyföretagande.\r\nUtöver  detta  krävs  en  ny  och  bättre\r\nantidiskrimineringslagstiftning.\r\nKristdemokraterna  riktar  i  motion   A7\r\n(yrk. 1-7) kritik mot regeringens mål för\r\nbl.a.  arbetsmarknadspolitiken.  Motionen\r\nhar som framgått väckts med anledning  av\r\nrevisorernas förslag. Att inrikta ett mål\r\npå  den öppna arbetslösheten på det  sätt\r\nsom  regeringen  gjort  i  fråga  om   4-\r\nprocentsmålet   om  öppen   arbetslöshet,\r\nanser partiet vara förkastligt. Målet  om\r\natt  80  %  av arbetskraften  skall  vara\r\nsysselsatt    år    2004,    det     s.k.\r\nsysselsättningsmålet, finner man  däremot\r\nträffsäkert men konstaterar samtidigt att\r\ni  och  med  att  sjukskrivningarna  blir\r\nalltfler, så ökar också sysselsättningen.\r\nDet  beror  på att såväl sjukskrivna  som\r\narbetslösa   personer   räknas    in    i\r\nstatistiken över sysselsatta.\r\nVidare  riktar man kritik mot att  målet\r\nför  arbetsmarknadspolitiken inte beaktar\r\nförtidspensioneringarna som i likhet  med\r\nde långa sjukskrivningarna blivit fler på\r\nsenare år. När det gäller regeringens mål\r\nom    att    halvera    sjukskrivningarna\r\nifrågasätter Kristdemokraterna  om  detta\r\nkan uppnås.\r\nPartiet     efterlyser     ett      nytt\r\növergripande sysselsättningsmål,  vilket,\r\nsom   man   uttrycker  det,  skall   visa\r\nverkligheten  som den är. Det  nya  målet\r\nskall  inte heller innebära att  man  för\r\natt    uppfylla   vallöften   och   uppnå\r\npolitiska  mål laborerar med  missvisande\r\nstatistiska   redovisningar   av    öppet\r\narbetslösa,  deltagare  i  Kunskapslyftet\r\neller  arbetsmarknadspolitiska  åtgärder,\r\nsjukskrivna och förtidspensionerade.\r\nPartiet     tillstyrker     revisorernas\r\nförslag  om att en översyn bör  göras  av\r\nmål       och       målstruktur       för\r\narbetsmarknadspolitiken   liksom    deras\r\nförslag      om      att      regeringens\r\nresultatredovisning till riksdagen  måste\r\nförbättras väsentligt.\r\nI  nyssnämnda motion liksom i motion  A5\r\n(yrk.  1,  4  och  5),  som  väckts   med\r\nanledning   av   propositionen,   betonar\r\nKristdemokraterna att det  politiska  mål\r\nsom  sätts upp för arbetsmarknaden  måste\r\nförhålla   sig   till  både  arbetskraft,\r\nsysselsatta och personer som faktiskt  är\r\ni arbete.\r\nKristdemokraterna      instämmer       i\r\nrevisorernas  slutsats  att  ett  externt\r\nutvärderingsorgan bör få  i  uppdrag  att\r\nutvärdera   verksamhetsplaneringen   inom\r\nAMV.  Likaså  delar partiet  revisorernas\r\nuppfattning   att   kunskapen   om    och\r\nförståelsen  inom  AMV  för   målen   för\r\narbetsmarknadspolitiken bör förbättras. I\r\nfråga   om   kritiken   mot   brister   i\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning              anser\r\nKristdemokraterna    i     likhet     med\r\nrevisorerna att regeringen bör besluta om\r\natt  länsarbetsnämnderna skall följa  upp\r\nsin  verksamhet. Partiet delar dock  inte\r\nrevisorernas uppfattning om att AMS skall\r\nutfärda  närmare  bestämmelser  om  detta\r\nutan  anser  att  detta  bör  ankomma  på\r\nregeringen.\r\nNär  det gäller revisorernas förslag  om\r\natt   regeringen  bör  underlätta   AMV:s\r\nverksamhetsplanering genom att  slå  fast\r\npreliminära      verksamhetsmål       har\r\nKristdemokraterna  invändningar.  Partiet\r\nförutsätter att en översyn av  AMV:s  mål\r\noch  verksamhet  kommer till  stånd  till\r\nföljd  av revisorernas rapport. Översynen\r\nskall  leda till att verksamheten trimmas\r\noch  att man slår fast tydligare mål  och\r\nmellanliggande mål. Därmed är det  enligt\r\nKristdemokraterna  inte  nödvändigt   med\r\npreliminära  verksamhetsmål, och  således\r\navstyrks  revisorernas  förslag   i   den\r\ndelen.\r\nI  motion A7 (yrk. 7) begär partiet  att\r\nen utredning tillsätts med uppgift att se\r\növer  hela arbetsmarknadspolitiken. Samma\r\nkrav  återfinns  i  motion  A5,  då   med\r\ntillägget  att det bör vara fråga  om  en\r\nparlamentarisk utredning.\r\nPartiet            anser             att\r\narbetsmarknadspolitiken  kännetecknas  av\r\nhandlingsförlamning och uttrycker  i  den\r\nsistnämnda  motionen sin besvikelse  över\r\nregeringens  arbetsmarknadspolitik.   Man\r\npekar   på   problem,   bl.a.   de   höga\r\nkostnaderna för arbetsmarknadspolitiken i\r\nförhållande till de relativt små effekter\r\nsom     uppnås,    att    den    faktiska\r\nsysselsättningen    minskar    och    att\r\nsjukfrånvaron fortsätter att öka samt att\r\nman  i  alltför liten utsträckning  utgår\r\nfrån  den  enskilda människans behov  och\r\nönskemål.\r\nDen       arbetsmarknadspolitik      som\r\nKristdemokraterna förespråkar syftar till\r\nökad    trygghet   och   valfrihet    för\r\nindividen. Detta skall uppnås  genom  att\r\nman   inrättar  servicekontor  som  skall\r\nerbjuda  arbetslösa  service  i  form  av\r\ndatabaser   och  information  om   lediga\r\narbeten.  På servicekontoren skall  också\r\nbeslut  fattas  om  omställningspeng  för\r\narbetslösa  som inte får ett nytt  arbete\r\ninom   kort.   Omställningspengen   skall\r\nfinansiera arbetsmarknadsåtgärder för den\r\nenskilda och dessa skall utföras av olika\r\naktörer  på  arbetsmarknaden.  Arbetslösa\r\nskall  fritt  kunna  välja  aktör.  Genom\r\nförslaget    ökar   enligt   motionärerna\r\nmångfalden, valfriheten, konkurrensen och\r\nkvaliteten på arbetsmarknadsområdet.\r\nCenterpartiet ser i motion A8 (yrk.  1-3)\r\npositivt  på  revisorernas granskning  av\r\nAMS  och  länsarbetsnämnderna och  hävdar\r\natt den kritik som partiet riktat mot den\r\ncentraliserade    arbetsmarknadspolitiken\r\ntill    stora    delar    bekräftats    i\r\nrevisorernas  rapport. Partiet  välkomnar\r\nförslagen från revisorerna men menar  att\r\ndet finns skäl att sträcka sig längre  än\r\nvad revisorerna gjort.\r\nCenterpartiet vill skära ned AMV  och  i\r\nstället    decentralisera   beslut    och\r\nresurser  genom att beslut  flyttas  från\r\nstatlig och regional nivå till lokal nivå\r\nliksom ytterst också till varje arbetslös\r\nperson.    En    omställningspeng     bör\r\ntillskapas  med  vilken  arbetslösa   kan\r\nfinansiera   åtgärder   som   de   själva\r\nbeslutar om. Fler alternativa aktörer bör\r\nkunna  erbjuda arbetsmarknadsåtgärder.  I\r\nstället  för dagens AMS behövs en central\r\nmyndighet  för  att samla  in  statistik,\r\ngöra kvalitetsbedömningar, utöva tillsyn,\r\nförmedla      omställningspengar      och\r\nauktorisera aktörer. Övriga uppgifter bör\r\ni   så   stor  utsträckning  som  möjligt\r\nutföras på en lägre nivå.\r\nGenom          tillskapandet          av\r\narbetsförmedlingsnämnderna  skulle   fler\r\npersoner    engageras   i   den    lokala\r\narbetsmarknadspolitiken.  Nämnderna   har\r\ndock      ingen     makt     över      de\r\narbetsmarknadspolitiska       resurserna,\r\nvilket  begränsar  deras  betydelse.   En\r\nutvärdering                            av\r\narbetsförmedlingsnämndernas regelverk och\r\norganisation     bör     göras,     anser\r\nCenterpartiet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nMål m.m.\r\n\r\nMålet för arbetsmarknadspolitiken är  som\r\nframgått  en väl fungerande arbetsmarknad\r\nmed full sysselsättning och god ekonomisk\r\ntillväxt.\r\nEnligt regleringsbrevet för 2003 är AMV:s\r\nverksamhet     indelad     i     följande\r\nverksamhetsgrenar  till  vilka  hör   mål\r\nrespektive   återrapporteringskrav.    De\r\nsistnämnda återges dock inte här.\r\n\r\n1. Matchning på arbetsmarknaden\r\n\r\nVerksamhetsmål  1: Målet är  en  effektiv\r\nmatchning     mellan     vakanser     och\r\narbetssökande    på   arbetsförmedlingen.\r\nArbetsgivare  som anmäler lediga  platser\r\ntill    arbetsförmedlingen    skall    få\r\ntillräckligt  med sökande för  att  kunna\r\nanställa personal enligt sina önskemål.\r\nVerksamhetsmål  2:  Målet  är  att  korta\r\narbetslöshetstiderna för kvinnor och  män\r\ngenom  en  effektiv  sökprocess.  En  väl\r\nfungerande  sök- och matchningsprocess  i\r\nkombination med programverksamheten skall\r\nmedverka  till  att minska arbetslösheten\r\noch    deltidsarbetslösheten   samt   öka\r\nsysselsättningen.\r\n\r\n2. Kompetenshöjande insatser\r\n\r\nVerksamhetsmål:  Målet  är  att   andelen\r\nkvinnor och män som fått arbete 90  dagar\r\nefter avslutad arbetsmarknadsutbildning i\r\ngenomsnitt skall uppgå till minst 70 %.\r\n\r\n3.  Stöd till dem som har det svårast  på\r\narbetsmarknaden\r\n\r\nVerksamhetsmål  1: Målet är  att  antalet\r\nlångtidsinskrivna kvinnor och  män  skall\r\nuppgå  till  högst  37  000  personer   i\r\ngenomsnitt per månad.\r\nVerksamhetsmål   2:  Målet   är   att   i\r\ngenomsnitt minst 60 000 kvinnor  och  män\r\nmed  arbetshandikapp per månad  skall  ha\r\nlämplig sysselsättning under år 2003  för\r\nbeloppet  som  tilldelas  under  anslaget\r\n22:4      Särskilda     insatser      för\r\narbetshandikappade.\r\nVerksamhetsmål  3: Målet är  att  andelen\r\növergångar    från    lönebidrag     till\r\nosubventionerat arbete skall öka  jämfört\r\nmed     föregående    år     samt     att\r\nomprövningsbeslut i genomsnitt  skall  ha\r\nen   lägre   bidragsnivå  än   föregående\r\nbeslut.\r\n\r\n4.     Tillsyn     och    kontroll     av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nVerksamhetsmål: Tillsynen och  kontrollen\r\nskall    förbättras.   Resultaten   skall\r\nspridas      och     åtgärderna      inom\r\narbetslöshetskassorna skall följas upp.\r\n\r\n5.      Avgiftsfinansierad     verksamhet\r\nArbetslivstjänster,  Aske  kursgård   och\r\ntjänsteexport\r\n\r\nVerksamhetsmål: Arbetslivstjänster  skall\r\nmedverka  till  att  personer  som   står\r\nutanför   arbetslivet  skall   kunna   gå\r\ntillbaka till sitt tidigare arbete  eller\r\nfå ett annat arbete.\r\n\r\nFempunktsprogrammet inom AMV\r\n\r\nAMS  ledning  har tagit fram ett  program\r\nför  att  utveckla verksamheten,  benämnt\r\nfempunktsprogrammet.           Programmet\r\npresenterades hösten 2001 vid AMS årligen\r\nåterkommande   arbetsmarknadsdagar    där\r\nverkets  chefer deltar. Det har  följande\r\nhuvudkomponenter.\r\n1.    Ett   gemensamt   uppdrag   -   ett\r\nArbetsmarknadsverk  -  Af  Sverige:   AMV\r\nskall  tydliggöra sitt  uppdrag  och  sin\r\nverksamhetsidé.   Af   Sverige   är   den\r\nrikstäckande arbetsförmedlingen där  alla\r\narbetsgivare   och   arbetssökande    får\r\nlikvärdiga möjligheter och möter likadana\r\nkrav.\r\n2.   Arbetsmarknadsverket  i   omvärlden:\r\nOmvärldens  syn  på  AMV.  Organisationen\r\navser att tydliggöra det uppdrag man  har\r\noch vad man uträttar.\r\n3.   Ledning   och   styrning:   Utveckla\r\nledarskap och arbetsformer.\r\n4.     En     kompetensbaserad    lärande\r\norganisation:    Uppgradering    av    de\r\nverksgemensamma utbildningsinsatserna för\r\nnyanställda,       fortbildning       och\r\nchefsutbildning.\r\n5. Utvärdering och förnyelse: Förbättring\r\nav  målstyrningen,  resultatdialogen  och\r\nuppföljningen.\r\n\r\nVissa begrepp inom resultatstyrningen\r\n\r\nUnder         rubriken         Utskottets\r\nställningstagande i detta avsnitt används\r\nvissa  begrepp  rörande resultatstyrning.\r\nEn   närmare  förklaring  till  begreppen\r\nlämnas     i     revisorernas     rapport\r\n2002/03:RR10  avsnitt 3.2. Här  kan  dock\r\nnämnas     att     där    framgår     att\r\nresultatstyrningen skall genomföras i  en\r\nverksamhetsstruktur  som   omfattar   tre\r\nnivåer.\r\n1.       Politikområden\r\n2.\r\n3.       Verksamhetsområden\r\n4.\r\n5.       Verksamhetsgrenar\r\n6.\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom framgått behandlas i detta betänkande\r\nbåde        proposition        2002/03:44\r\nArbetsmarknadspolitiken   förstärks   och\r\nRiksdagens       revisorers       förslag\r\n2002/03:RR10  Styrningen   av   AMS   och\r\nlänsarbetsnämnderna. Vidare har  framgått\r\natt revisorernas granskning av styrningen\r\nav  AMV  har sitt ursprung i ett  förslag\r\nfrån arbetsmarknadsutskottet.\r\n\r\nMål för arbetsmarknadspolitiken, m.m.\r\n\r\nSåväl  i propositionen som i revisorernas\r\nförslag  återfinns ställningstaganden  om\r\nmål        och       inriktning        av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nSom   framgått   betonar  regeringen   i\r\npropositionen att arbetsmarknadspolitiken\r\nmåste    blir   mer   tillväxtorienterad.\r\nInsatser  behöver göras på  sju  områden,\r\ndäribland  effektivisering och förbättrad\r\nstyrning av arbetsmarknadspolitiken.\r\nEnligt   regeringen  bör  det   mål   för\r\narbetsmarknadspolitiken som gäller  sedan\r\nbudgetåret   2001,  en   väl   fungerande\r\narbetsmarknad med full sysselsättning och\r\ngod ekonomisk tillväxt, ligga fast.\r\nRevisorerna, däremot, anser i  RR10  att\r\ndagens mål inte är lämpligt för att styra\r\nett   område  som  arbetsmarknadspolitik.\r\nEnligt  revisorerna anser många  bedömare\r\natt  den  aktiva  arbetsmarknadspolitiken\r\ninte   kan   tillskrivas  några   direkta\r\neffekter       på      den      reguljära\r\nsysselsättningen.      Effekterna      av\r\narbetsmarknadspolitik     är      snarare\r\nindirekta   genom   att  arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt                 förbättras.\r\nSysselsättningen påverkas  därmed  endast\r\nmarginellt.\r\nRevisorernas ställningstagande  i  fråga\r\nom målet för arbetsmarknadspolitiken görs\r\ni   anslutning  till  deras  förslag  som\r\nomfattar  mer  än enbart det övergripande\r\nmålet  för  arbetsmarknadspolitiken.   De\r\nanser  som  framgått att en  översyn  bör\r\ngöras     av    mål    och    målstruktur\r\n(revisorernas    yrk.    1)    på     det\r\narbetsmarknadspolitiska          området.\r\nÖversynen  bör  utöver  det  övergripande\r\nmålet  även innefatta verksamhetsmål  och\r\nandra   slag  av  mål  som  beslutas   av\r\nregering och riksdag.\r\nRevisorernas  förslag RR10 föregicks  av\r\ngranskningsrapporten  2002/03:2,   vilket\r\nredovisats     ovan.    Rapporten     har\r\nremissbehandlats.\r\nEnligt    RR10    ser    flertalet    av\r\nremissinstanserna    problem    med    de\r\nnuvarande målen och målstrukturen.\r\nEn   av   remissinstanserna  har   varit\r\nInstitutet   för   arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering (IFAU). När det gäller  målet\r\nför      arbetsmarknadspolitiken      för\r\ninstitutet i sitt remissyttrande (2003-01-\r\n20,  dnr  111/2002)  ett  resonemang  som\r\nutskottet  finner  anledning  att  återge\r\nhär. IFAU anför:\r\nMålen  för  arbetsmarknadspolitiken  är\r\nflera  (de  brukar  ofta  delas  in   i\r\nstabiliserings-,    allokerings-    och\r\nfördelningspolitiska  mål),  målen  kan\r\nkomma  i konflikt med varandra och  kan\r\nofta  prioriteras olika  av  regeringar\r\nmed    olika   parlamentariskt    stöd.\r\nSlutligen  finns det mycket  mindre  av\r\nkonsensus  än  i  fråga  om  målen  för\r\npenningpolitiken  om  hur  olika  medel\r\nkan   bidra  till  att  målen  faktiskt\r\nuppfylls.\r\nMot  denna  bakgrund är  det  inte  en\r\nenkel  uppgift  att utforma  målen  för\r\nAMV:s  verksamhet. Klart är  emellertid\r\natt  arbetsmarknadspolitiken inte ensam\r\nkan  förväntas leda till  att  samtliga\r\ntyper   av  mål  uppnås.  Det   handlar\r\nistället  om  vilka bidrag  (utskottets\r\nkursivering),  utöver  dem  som   andra\r\ntyper   av  politik  åstadkommer,   som\r\narbetsmarknadspolitiken kan ge.\r\nIFAU  håller  mot denna bakgrund  inte\r\nmed   revisorerna  om  att  målet   för\r\npolitikområdet  -  en  väl   fungerande\r\narbetsmarknad  med full  sysselsättning\r\noch  ekonomisk tillväxt -  skulle  vara\r\nolämpligt  som  övergripande  mål   för\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nEnligt Näringsdepartementet, som i likhet\r\nmed   IFAU   avgivit  ett  remissvar   på\r\nrevisorernas   granskningsrapport,    har\r\nregeringen under 2001 påbörjat ett arbete\r\nmed   att  se  över  strukturen  för   en\r\neffektivare  styrning och uppföljning  av\r\nden arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nI          remissyttrandet          anger\r\nNäringsdepartementet   att   revisorernas\r\nrapport kommer att utgöra en utgångspunkt\r\ni det fortsatta utvecklingsarbetet.\r\n\r\nI  detta  sammanhang finns det anledning\r\natt  erinra  om att såväl regeringen  som\r\nutskottet  i  budgetbehandlingen   hösten\r\n2001   uttryckte  kritik  mot  att  AMV:s\r\nanalys av måluppfyllelsen var bristfällig\r\noch  svårtolkad  (prop.  2001/02:1,  bet.\r\n2001/02:AU1). Större ansträngningar borde\r\nockså,  enligt vad utskottet då  anförde,\r\ngöras  för  att  få  till  stånd  en  mer\r\nrelevant  målstruktur och för att  belysa\r\nvarför flera mål inte hade uppnåtts  samt\r\nvad som krävs för att målen skall uppnås.\r\nDen  översyn av strukturen för  styrning\r\noch    uppföljning    som    åsyftas    i\r\nNäringsdepartementets          nyssnämnda\r\nremissvar   sker  enligt  vad   utskottet\r\nerfarit från departementet inom ramen för\r\ndet     arbete     som     pågår     inom\r\nstatsförvaltningen   när    det    gäller\r\nekonomisk styrning och utveckling av  det\r\nekonomiadministrativa  regelverket   samt\r\nutveckling    av   budgetprocessen    och\r\nstatsförvaltningen,   m.m.   Detta    har\r\nredovisats i budgetpropositionen för 2001\r\n(s. 243 f.).\r\nPå  det  arbetsmarknadspolitiska området\r\nhar    översynsarbetet   hittills   bl.a.\r\nresulterat i att det inom ramen  för  den\r\nnya    struktur    med    indelning     i\r\npolitikområden  som  gäller  sedan   2001\r\nfastställts  ett  mål för  politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik  (prop.   2000/01:1\r\nutg.omr. 13, AU1, rskr. 103). Likaså  har\r\nverksamhetsgrenar slagits  fast  för  AMV\r\n(se ovan under rubriken Bakgrund).\r\nEnligt           uppgift            från\r\nNäringsdepartementet  inriktas  översynen\r\nnu   närmast  på  att  överväga   om   en\r\nindelning   i  verksamhetsområden   skall\r\ngöras.                     Politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik är  för  närvarande\r\ninte  indelat i verksamhetsområden,  dvs.\r\nmellannivån  i  den trestegsstruktur  för\r\nresultatstyrningen som  beskrivits  ovan.\r\nÖversynsarbetet  skall innefatta  förslag\r\nom     mål     och    indikatorer     för\r\nverksamhetsgrenar     och      eventuella\r\nverksamhetsområden.  Avsikten  är  enligt\r\nvad      utskottet      erfarit      från\r\nNäringsdepartementet  att  arbetet  skall\r\nredovisas  i  budgetpropositionen  hösten\r\n2003.\r\nUtskottet,  som i betänkande 2000/01:AU1\r\ntillstyrkte regeringens förslag om det nu\r\ngällande    målet    för   politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik, anser att  det  är\r\nväsentligt  att  det förs en  fortlöpande\r\ndiskussion om mål och målstruktur på  det\r\narbetsmarknadspolitiska   området.    Att\r\nutskottet en gång anslutit sig till   ett\r\nvisst politiskt mål innebär givetvis inte\r\natt  detta  mål  för  all  framtid  skall\r\nkvarstå  oförändrat.  I  stället  är  det\r\nönskvärt  att  politiska  mål  successivt\r\nomprövas och vid behov förtydligas.\r\nDet   finns  enligt  utskottet  i  detta\r\nsammanhang  anledning att  i  likhet  med\r\nIFAU (se citatet ovan) framhålla att  det\r\ninte  är  någon lätt uppgift att  utforma\r\nmålen  för arbetsmarknadspolitiken. Klart\r\när  emellertid  att ambitionsnivån  måste\r\nvara hög på såväl de stabiliserings-, som\r\nde  allokerings- och fördelningspolitiska\r\nområdena samtidigt som utskottet i likhet\r\nmed   regeringen  i  propositionen   vill\r\nframhålla  att  ytterligare  förskjutning\r\nbör  ske  i  tillväxtfrämjande  riktning,\r\nalltså från stabilisering mot allokering,\r\ndvs. fördelning av resurser.\r\nDet  kan i sammanhanget konstateras  att\r\narbetsmarknadspolitiken är ett område där\r\ndet  långt  ifrån alltid  råder  politisk\r\nkonsensus,  vilket enligt utskottet  dock\r\nkanske   inte   främst   återspeglas    i\r\növerväganden kring målformuleringar  utan\r\nsnarare i andra sammanhang.\r\nEn   översyn   av  strukturen   för   en\r\neffektivare  styrning och uppföljning  av\r\nden  arbetsmarknadspolitiska verksamheten\r\npågår,      som      framgått,       inom\r\nRegeringskansliet.  Utskottet  anser  det\r\ndärför inte nödvändigt att riksdagen, som\r\nrevisorerna   föreslagit,   uppdrar    åt\r\nregeringen  att göra en generell  översyn\r\nav   mål   och  målstruktur.  I   stället\r\nförutsätter  utskottet att  regeringen  i\r\ndet    pågående   arbetet   beaktar    de\r\nsynpunkter  i  den  aktuella  frågan  som\r\nframkommit  såväl i revisorernas  rapport\r\nsom   under  remissbehandlingen   och   i\r\nrevisorernas slutliga förslag. Därvid kan\r\nregeringen bl.a. ta ställning till om det\r\nkan  finnas  anledning  att  överväga  en\r\nändring        av        målet        för\r\narbetsmarknadspolitiken   så   att    det\r\ntydligare  framgår att detta skall  bidra\r\ntill  målet för den ekonomiska politiken,\r\nvilket  är full sysselsättning  genom  en\r\ngod och uthållig ekonomisk tillväxt.\r\nMed     hänvisning     till     pågående\r\növersynsarbete   anser   utskottet    att\r\nrevisorernas  yrkande  1  bör  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nRegeringens resultatredovisning\r\n\r\nSom   framgått   anser  revisorerna   att\r\nregeringens   resultatredovisning    till\r\nriksdagen  bör  förbättras  (revisorernas\r\nyrk.   2).   Efter  att  utskottet   från\r\nNäringsdepartementet  inhämtat   aktuella\r\nuppgifter om den ovannämnda översynen  av\r\nstyrningen av den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten  kan  det  konstateras   att\r\ndenna     omfattar    även    regeringens\r\nresultatredovisning    till    riksdagen.\r\nUtskottet ser positivt på detta.\r\nUtskottet  finner  det  mot  ovanstående\r\nbakgrund  intressant  att  regeringen   i\r\nAMV:s  regleringsbrev för 2003 begärt  en\r\nny form av strategisk avrapportering. Vid\r\nfyra  olika  tillfällen i februari,  juni\r\noch  oktober  2003 samt i  februari  2004\r\nskall AMS till regeringen redovisa:\r\n1.        De  mest strategiska åtgärderna\r\nsom planeras för att uppnå målen. Detta\r\nskall  ske med utgångspunkt från  förra\r\nårets verksamhetsresultat och sättas  i\r\nrelation  till  bl.a.  årets  mål   och\r\ntilldelade medel.\r\n2.\r\n3.        Uppnådda resultat i förhållande\r\ntill     samtliga    mål     och     de\r\nåterrapporteringskrav  som  finns   för\r\nverksamhetsgrenarna   1,   2   och    3\r\n(verksamhetsgrenarna   framgår    under\r\nrubriken Bakgrund ovan).\r\n4.\r\n5.          Resultat   och   analys    av\r\nmåluppfyllelsen för verksamhetsgrenarna\r\n1, 2 och 3. AMS skall också redovisa en\r\nbedömning av vilka konsekvenser nuvarande\r\nresultat  bör  få  för inriktningen  av\r\nverksamheten kommande budgetår.\r\n6.\r\n7.        Analys  av uppnådda resultat  i\r\nförhållande till samtliga  mål  och  de\r\nåterrapporteringskrav  som  är  angivna\r\nunder verksamhetsgrenarna 1, 2 och 3. AMS\r\nskall   redovisa  de  mest  strategiska\r\nåtgärderna som planeras för  att  uppnå\r\nmålen  2004. Detta skall på motsvarande\r\nsätt som under punkt 1 ske utifrån 2003\r\nårs verksamhetsresultat i relation till\r\n2004     års     mål,    instruktioner,\r\nåterrapporteringar och tilldelade medel.\r\n8.\r\nI  fråga om punkterna 2-4 ovan skall AMS\r\nockså   kommentera  i  vilken  omfattning\r\nresultaten beror på myndighetens insatser\r\nrespektive   andra  faktorers   påverkan.\r\nResultat  som  avviker  från  målen   och\r\növriga    riktlinjer   skall   analyseras\r\ningående.\r\n\r\nUtskottet förutsätter att riksdagen  får\r\nta   del   av  relevanta  delar  av   den\r\nstrategiska avrapporteringen,  exempelvis\r\ni   form  av  en  resultatskrivelse  från\r\nregeringen.\r\nI     revisorernas    granskningsrapport\r\n2002/03:2, som ligger till grund för  det\r\nnu   behandlade   förslaget,   sägs   att\r\nregeringen     i     budgetpropositionens\r\nresultatredovisning  i  mycket  begränsad\r\nomfattning  tar  till vara  utvärderingar\r\nfrån externa utvärderingsorgan. Ett organ\r\nsom   nämns  i  sammanhanget   är   IFAU.\r\nUtskottet  konstaterar att  regeringen  i\r\nden   senaste  budgetpropositionen  gjort\r\nfler hänvisningar till IFAU-studier än  i\r\ntidigare  budgetpropositioner.  Utskottet\r\navstår  dock från att bedöma om detta  är\r\nen    följd    av   ökad    tonvikt    på\r\nresultatredovisning eller  om  det  finns\r\nandra bakomliggande skäl, exempelvis  att\r\nantalet  publicerade  studier  från  IFAU\r\nsuccessivt har ökat och det därmed  finns\r\nfler          uppföljnings-           och\r\nutvärderingsrapporter att referera till.\r\nTveklöst          är         regeringens\r\nresultatredovisning  till   riksdagen   i\r\nfrämst    budgetpropositionen    en    av\r\nutskottets  viktigaste  källor  när   det\r\ngäller att följa arbetsmarknadspolitikens\r\neffekter.  Det beror inte  minst  på  att\r\nresultatredovisningen   skall   innefatta\r\nväsentligt  mer än en sammanställning  av\r\nrena  faktauppgifter, något som utskottet\r\ni regel självt kan införskaffa.\r\nDet  kan dock i detta sammanhang  nämnas\r\natt  utskottet även på andra sätt  följer\r\nbl.a.    externt    uppföljnings-     och\r\nutvärderingsarbete    inom     utskottets\r\nberedningsområde.\r\nI  ett  nyhetsblad  som  utarbetas  inom\r\nutskottskansliet  och  som   distribueras\r\ntill  främst ledamöter och suppleanter  i\r\nutskottet     sammanställs    fortlöpande\r\ninformation om aktuella uppföljnings- och\r\nutvärderingsrapporter,         offentliga\r\nutredningar, förslag från arbetsgrupper i\r\nRegeringskansliet,                    nya\r\nutredningsdirektiv,     pressmeddelanden,\r\nstatistik  m.m.  I överläggningar  mellan\r\npartigruppsföreträdarna i utskottet våren\r\n2003  har  man  enats om att  ägna  vissa\r\nutskottssammanträden åt uppföljnings- och\r\nutvärderingsfrågor.\r\nEtt   annat  sätt  på  vilket  utskottet\r\nredan  i  dag  följer  uppföljnings-  och\r\nutvärderingsverksamhet               inom\r\nberedningsområdet        är         genom\r\ndirektinformation  från  företrädare  för\r\nmyndigheter   som   har   uppgifter    av\r\nuppföljnings- eller utvärderingskaraktär.\r\nSå  har utskottet vid sammanträden  under\r\ninnevarande   riksmöte  fått  information\r\nfrån företrädare för bl.a. AMS, IFAU  och\r\nMedlingsinstitutet.\r\nMed  det  anförda  anser  utskottet  att\r\nriksdagen bör avslå revisorernas  yrkande\r\n2.\r\n\r\nVerksamhetsplaneringen inom AMV\r\n\r\nUtskottet  övergår nu till  att  behandla\r\nrevisorernas          förslag          om\r\nverksamhetsplaneringen      inom      AMV\r\n(revisorernas yrk. 3). Som framgått anser\r\nrevisorerna att denna har stora brister.\r\nUtskottet  konstaterar att  utformningen\r\nav   AMV:s   verksamhetsplanering   genom\r\nriktlinjer, fördelning av verksamhetsmål,\r\nresursfördelning  samt  utformningen   av\r\nåtgärder   och   anslagstilldelning   får\r\ndirekta eller indirekta återverkningar på\r\nalltifrån     enskilda     arbetssökande,\r\narbetsgivare  som söker  arbetskraft  och\r\nlokala  arbetsförmedlingar ända upp  till\r\nen  mer övergripande samhällsnivå,  såsom\r\nmålet för den ekonomiska politiken.\r\nRevisorerna  har gjort  en  omfattande\r\ngenomgång av styrningsfrågorna inom AMV i\r\nden  granskningsrapport  (2002/03:2)  som\r\nligger till grund för förslagen. De fakta\r\noch   synpunkter  som  framkommit   under\r\nremissbehandlingen har bidragit till  att\r\ndet   nu  föreligger  ett  mångfasetterat\r\nunderlag beträffande styrningsfrågorna.\r\nI    anslutning   till    arbetet    med\r\ngranskningsrapporten  gjorde  revisorerna\r\nen  genomgång  av  verksamhetsplaneringen\r\ninom   AMV   och  studerade   riktlinjer,\r\nfördelning       av       verksamhetsmål,\r\nresursfördelning, planering  av  åtgärder\r\noch    anslag   samt   uppföljning    och\r\nutvärdering.   Revisorerna    ifrågasatte\r\nflera     av     inslagen     i     AMV:s\r\nverksamhetsplanering och menade att dessa\r\nmed   stor  sannolikhet  leder  till  att\r\nverksamhetsmålens     styrande     effekt\r\nreduceras.     Detta    medför     enligt\r\nrevisorerna   risk  för  att  regeringens\r\nresultatstyrning inte får avsedd effekt.\r\nEnligt        revisorernas       förslag\r\n2002/03:RR10  delar  AMS  och   flertalet\r\nlänsarbetsnämnder revisorernas bedömning.\r\nFöreträdarna   för  AMV  anför   i   sina\r\nremissvar  att  det  av  denna  anledning\r\nsedan 2001 vidtas konkreta åtgärder  inom\r\nverket    för    att   införa    en    ny\r\nverksamhetsplanering.    En    helt    ny\r\nplaneringsmodell     skall      tillämpas\r\nbudgetåret 2004. Till detta kommer en  ny\r\nmyndighetsinstruktion,       en        ny\r\nledningsorganisation,  i  regel   benämnd\r\nfempunktsprogrammet, och åtgärder för att\r\ntydliggöra AMS roll som chefsmyndighet.\r\nUtskottet  kan  för sin  del  konstatera\r\natt  regeringen i budgetpropositionen för\r\n2003   (prop.   2002/03:1   utg.omr.   13\r\nArbetsmarknad)   redovisat   att    AMV:s\r\norganisation  har  ändrats  i  syfte  att\r\nstärka  AMS  roll som chefsmyndighet  och\r\nöka  effektiviteten i  de  arbetsmarknads\r\npolitiska  insatserna. AMV skall  bli  en\r\nmera  sammanhållen organisation där varje\r\narbetsförmedling    erbjuder    likvärdig\r\nservice och tillämpar regelverket på  ett\r\nenhetligt vis.\r\nVidare     skall    enligt    regeringen\r\nplanering, styrning och uppföljning  inom\r\nAMV   förbättras.  I  budgetpropositionen\r\nangavs  att  det  inom verket  pågår  ett\r\nomfattande  förändringsarbete  med  denna\r\ninriktning  utifrån AMS fempunktsprogram.\r\nRegeringen         följer          enligt\r\nbudgetpropositionen    förändringsarbetet\r\noch  anser att detta ligger väl  i  linje\r\nmed politikens inriktning.\r\nRegeringen   har  uppdragit   åt   Stats\r\nkontoret att följa upp resultatet av  den\r\nnya ledningsform för AMV som infördes den\r\n1  januari  2002  samt att  beskriva  och\r\nanalysera      AMS      styrning       av\r\nlänsarbetsnämnderna.       Statskontorets\r\nuppdrag avser inte verksamhetsplaneringen\r\ninom  AMV, men frågeställningar av  sådan\r\nkaraktär   tangeras   inom   ramen    för\r\növersynsarbetet,                   uppger\r\nNäringsdepartementet.\r\nEn   första   delrapport,  Styrning   av\r\nlänsarbetsnämndernas  verksamhet   -   En\r\nförsta   uppföljning  av  den  förändrade\r\nledningsformen, lämnades till  regeringen\r\ni  januari 2003 (delredovisning  2003:2).\r\nStatskontorets       uppdrag        skall\r\nslutrapporteras i januari 2004.\r\nEnligt  vad  som  framgår  i  anslutning\r\ntill     revisorernas     förslag      om\r\nverksamhetsplaneringen inom AMV  är  det,\r\nsom  revisorerna uttrycker det, inte helt\r\nuppenbart hur den nya ledningsformen  och\r\nfempunktsprogrammet   skall   få    några\r\ndirekta  effekter i form av  en  effektiv\r\nfördelning    av    verksamhetsmål    och\r\nresurser.  Revisorerna  menar  att  detta\r\nerfordrar  förstärkt  kompetens  och   en\r\nvilja       att      utveckla       AMV:s\r\nresursfördelningsmodeller i riktning  mot\r\nen effektivare styrning.\r\nUtskottet  värdesätter  att  revisorerna\r\npå     det     sätt    som    skett     i\r\ngranskningsrapporten  och  i   anslutning\r\ntill  deras  förslag riktat uppmärksamhet\r\npå den viktiga och komplexa frågan om hur\r\nverksamhetsplaneringen  i  en   så   stor\r\norganisation som AMV skall kunna  ske  på\r\nett   så   effektivt  sätt  som  möjligt.\r\nSamtidigt    noterar    utskottet     att\r\nrevisorerna  efter remissbehandlingen  av\r\ngranskningsrapporten drar slutsatsen  att\r\ndet  skulle vara att gå för långt  att  i\r\nnuläget   ställa   krav  på   ytterligare\r\nomarbetning   av   verksamhetsplaneringen\r\ninom AMV.\r\nDet  är  mot  ovanstående  bakgrund  som\r\nutskottet  med  tillfredsställelse  tagit\r\ndel av AMS remissvar (2002-12-20, dnr 02-\r\n10052-00)  med anledning av  revisorernas\r\ngranskningsrapport   där    man    anfört\r\nföljande:\r\nDet  är  av stor betydelse att vidtagna\r\nåtgärder och fempunktsprogrammet i  sin\r\nhelhet  utvärderas, vilket bör  ske  så\r\nsnart avsedda och mätbara effekter  och\r\nresultat  kan  registreras.   Vid   AMS\r\nstyrelsemöte   den  20  december   2002\r\ngjordes  ... bedömningen att  2003  och\r\n2004   beräknas  präglas  av  fortsatta\r\nåtgärdsinsatser     i     linje     med\r\nfempunktsprogrammet,      och       att\r\nåtföljande                    oberoende\r\nutvärderingsinsatser successivt  kommer\r\natt   genomföras  under  den   kommande\r\ntreårsperioden.      Därmed      kommer\r\nriksdagsrevisorernas\r\nprobleminventering   att   kompletteras\r\nmed  kartläggningar och analyser av  de\r\nvidtagna   åtgärderna   och   planerade\r\nresultatförbättringar.\r\n\r\nEnligt   vad   utskottet   erfarit   från\r\nNäringsdepartementet   följer   man   där\r\nkontinuerligt      genomförandet       av\r\nfempunktsprogrammet.  Detta  sker  enligt\r\nuppgift  fortlöpande inom  ramen  för  de\r\nresultatgenomgångar som görs  mellan  AMS\r\noch   departementet.   Förändringsarbetet\r\npågår   med  full  kraft  och  av   denna\r\nanledning       har      man       enligt\r\nNäringsdepartementet  ännu  inte  närmare\r\ndiskuterat formerna för en utvärdering av\r\nfempunktsprogrammet    och    den     nya\r\nverksamhetsplaneringen  inom   AMV.   Med\r\ntanke  på  att verket befinner  sig  mitt\r\nuppe  i  en omfattande förändringsprocess\r\nanser  utskottet det för sin del  rimligt\r\natt        ställningstaganden        till\r\nutvärderingsfrågan får anstå  ytterligare\r\nen  tid. Utskottet förutsätter att AMS  i\r\nenlighet    med   ovannämnda    remissvar\r\nåterkommer i frågan.\r\n\r\nUtskottet  anser  med  det  anförda  att\r\nrevisorernas  yrkande  3  bör  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nPreliminära verksamhetsmål för AMV\r\n\r\nÅrscykeln      för     den      nuvarande\r\nbudgetprocessen  innebär  att  riksdagens\r\nbeslut   om  medelstilldelning  för   det\r\nkommande budgetåret fattas först i mitten\r\nav  december.  Regeringens verksamhetsmål\r\nfastställs  kring  den  20  december  och\r\nskall  sedan börja tillämpas från  den  1\r\njanuari.  Detta innebär, som  revisorerna\r\nkonstaterar,       påfrestningar       på\r\nplaneringsprocessen.  Revisorerna   anser\r\ndärför att preliminära verksamhetsmål bör\r\növervägas    i   syfte   att   underlätta\r\nplaneringsprocessen  (revisorernas   yrk.\r\n4).\r\nUtskottet  kan konstatera att regeringen\r\ni  vårpropositionen aviserar förändringar\r\nav  verksamhetsmålen. Vidare  konstaterar\r\nutskottet  att  det  redan  i  dag   står\r\nregeringen    fritt   att   besluta    om\r\npreliminära      verksamhetsmål       för\r\nmyndigheter. Detta har också prövats.\r\nUtskottet   inser   att   tidscykeln   i\r\nbudgetprocessen   kan  medföra   problem.\r\nUtskottet  delar revisorernas uppfattning\r\natt   det   är   viktigt  att  underlätta\r\nplaneringsprocessen. Däremot är utskottet\r\ninte övertygat om att detta på bästa sätt\r\nkan  ske  genom införande av  preliminära\r\nverksamhetsmål. I stället vill  utskottet\r\ninstämma  i  att en informell dialog  bör\r\nföras  mellan myndigheten och  regeringen\r\nvid sidan av den formella dialogen. Detta\r\när också, som revisorerna redovisat i sin\r\ngranskningsrapport  (rapport  2002/03:2),\r\nen  viktig  komponent i  den  modell  för\r\nstatens ekonomiska styrning som tillämpas\r\ni dag.\r\nUtskottet  är  inte berett  att  förorda\r\nnågot tillkännagivande till regeringen  i\r\nden   aktuella  frågan  utan  anser   att\r\nrevisorernas  yrkande  4  bör  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nKunskaperna om målen\r\n\r\nKunskaperna      om       målen       för\r\narbetsmarknadspolitiken måste förbättras,\r\nanser  revisorerna. Deras förslag i denna\r\ndel  (yrk.  5)  avser,  vilket  de  också\r\npoängterar, hur det organ som beslutar om\r\nverksamhetsmålen,   alltså    regeringen,\r\nskall föra ut kunskaper om målen.\r\nEnligt  revisorerna visar den enkät  som\r\nman   låtit   utföra  bland  chefer   och\r\nanställda  vid landets arbetsförmedlingar\r\natt         insikten        om         de\r\narbetsmarknadspolitiska     målen      är\r\nbegränsad.  Utskottet vill framhålla  att\r\nen framgångsrik mål- och resultatstyrning\r\nförutsätter att målen för verksamheten är\r\nkända    bland    de    anställda     vid\r\narbetsförmedlingarna och att de också har\r\nvetskap      om      vilka      politiska\r\nställningstaganden   som   ligger   bakom\r\nmålen.\r\nUtskottet       delar       revisorernas\r\nuppfattning  att det finns ett  behov  av\r\nförbättrade   kunskaper  om   målen   och\r\ninstämmer  i  att  det  bör  ankomma   på\r\nregeringen att själv avgöra i vilken form\r\ndessa skall föras ut. Enligt uppgift från\r\nNäringsdepartementet övervägs denna fråga\r\nför   närvarande  inom  ramen   för   det\r\npågående översynsarbetet.\r\nDet    finns   enligt   utskottet   inte\r\nanledning      att     föreslå      något\r\ntillkännagivande i denna fråga. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen redovisar  för\r\nriksdagen  vilka åtgärder som vidtas  för\r\natt    öka    kunskaperna    om    målen.\r\nRevisorernas   yrkande   5   bör   enligt\r\nutskottet avslås av riksdagen.\r\n\r\nUppföljning och utvärdering inom AMS\r\n\r\nRevisorerna   anser   i   sitt    förslag\r\n2002/03:RR10  att  AMS uppföljnings-  och\r\nutvärderingssystem  är  förenat  med   så\r\nstora    metodologiska    brister     att\r\nregeringen bör ge myndigheten  i  uppdrag\r\natt   förbättra  processen.  Även  extern\r\nutvärderingsexpertis  bör  involveras   i\r\nuppdraget (yrk. 6).\r\nI     revisorernas    granskningsrapport\r\n2002/03:2,  vilken som  nämnts  låg  till\r\ngrund     för    revisorernas    förslag,\r\nkonstaterades att det inom AMV  genomförs\r\nett   stort   antal   uppföljningar   och\r\nanalyser    av    arbetsmarknaden     och\r\narbetsmarknadspolitiken.           Enligt\r\nrevisorerna är dock de analyser  som  har\r\nett  direkt  samband med  målen  tämligen\r\noutvecklade. Revisorerna anser att  detta\r\ngäller  också för årsredovisningen,  vars\r\nutformning   i  sin  tur  styrs   av   de\r\nåterrapporteringskrav   som    anges    i\r\nregleringsbrevet.\r\nSom  framgått anser revisorerna att  det\r\nföreligger   betydande  brister   i   AMS\r\nutvärderingar  av den egna  verksamheten,\r\nfrämst   vad   avser  resultatstyrningen.\r\nLiknande  uppfattningar framförs  av  ett\r\nflertal    remissinstanser.    AMS    och\r\nflertalet länsarbetsnämnder framhåller  å\r\nsin  sida i sina remissyttranden att  AMS\r\n2003  får  en ny organisation  som  bl.a.\r\ninnefattar en ny avdelning för analys och\r\nutvärdering.  Detta  väntas  enligt  AMV-\r\nföreträdarna  leda till  förbättringar  i\r\naktuella avseenden.\r\nUtskottet  har noterat att IFAU  i  sitt\r\nremissvar  efterlyser en mer  systematisk\r\nanalys    av    i   vilken   utsträckning\r\narbetsmarknadspolitiken  faktiskt  bidrar\r\ntill en väl fungerande arbetsmarknad  och\r\nen  full sysselsättning. Institutet pekar\r\npå  möjligheten  att  AMS  i  likhet  med\r\nRiksbanken  utvecklar  modeller  för  att\r\nanalysera   effekterna   av   den   förda\r\npolitiken.\r\nI  och för sig kan utskottet instämma  i\r\natt det är önskvärt med en förbättring av\r\nuppföljning  och  utvärdering  inom  AMS.\r\nSamtidigt  vill dock utskottet  i  likhet\r\nmed  IFAU  betona vikten av att det  även\r\ngörs     utvärderingar     av     externa\r\nutvärderingsorgan.\r\nDet    finns   i   sammanhanget    också\r\nanledning  att  peka på  det  uppdrag  om\r\nstrategisk avrapportering i fyra steg som\r\nregeringen  lämnat i AMV:s regleringsbrev\r\nför  2003  och  som  utskottet  redovisat\r\novan.  Såvitt utskottet kan bedöma  krävs\r\nkvalitativa   insatser    i    form    av\r\nuppföljning, utvärdering och  analys  för\r\natt  det aktuella uppdraget om strategisk\r\navrapportering  skall  kunna  fullföljas.\r\nTidigare har rapporteringen företrädesvis\r\nvarit av beskrivande karaktär.\r\nI  anslutning till vad som  anförts  här\r\nkan  det  finnas anledning att nämna  att\r\nuppdraget  för  IFAU enligt instruktionen\r\n(1996:1426) byggs ut från den 1 juni 2003\r\nså  att institutet också får till uppgift\r\natt  sprida  information till myndigheter\r\noch  andra intressenter om resultaten  av\r\nsina utvärderingar och studier.\r\nMot     ovanstående    bakgrund    anser\r\nutskottet   att   något   uppdrag    till\r\nregeringen  i  fråga om  uppföljning  och\r\nutvärdering  inom  AMV  inte  kan   anses\r\npåkallat.       Utskottet       avstyrker\r\nrevisorernas yrkande 6.\r\n\r\nLänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning\r\n\r\nRevisorernas  sjunde  och  sista  yrkande\r\nangående styrningen av AMV innebär att en\r\nändring  bör  göras av instruktionen  för\r\nAMV så att det där ställs ett direkt krav\r\npå   länsarbetsnämnderna  att  följa  upp\r\nverksamheten   genom   någon   form    av\r\nverksamhetsbokslut. Här kan tilläggas att\r\nnågra         länsarbetsnämnder         i\r\nremissbehandlingen    av     revisorernas\r\ngranskningsrapport har lyft fram  behovet\r\nav uppföljning av nämndernas verksamhet.\r\nLänsarbetsnämnderna     bedriver      en\r\nomfattande  verksamhet i såväl ekonomiska\r\nsom   andra  termer.  Som  mått  på   den\r\nekonomiska omfattningen anger revisorerna\r\natt   en   länsarbetsnämnd   omsatte    i\r\ngenomsnitt 2,4 miljarder kronor år 2001.\r\nUtskottet anser för sin del att  det  är\r\npositivt   att  revisorerna  genom   sitt\r\nförslag  om  verksamhetsredovisning  från\r\nlänsarbetsnämndernas   sida   ytterligare\r\nlyft  fram  den  regionala  aspekten   på\r\narbetsmarknadspolitiken.  Det  är  enligt\r\nutskottets uppfattning viktigt att  kunna\r\navgöra om det föreligger stora skillnader\r\ni  hur arbetsmarknadspolitiken fungerar i\r\nolika  delar  av  landet.  Detta  är   en\r\nförutsättning  för  att  det  skall  vara\r\nmöjligt   att  vidta  åtgärder  för   att\r\nmotverka sådana regionala obalanser.  Det\r\ndr   därför  med  tillfredsställelse  som\r\nutskottet noterat att regeringen  i  2003\r\nårs   ekonomiska  vårproposition   (prop.\r\n2002/03:100)   anger  att  skillnader   i\r\nresultat   mellan  AMV:s  olika  regioner\r\nskall följas upp på ett bättre sätt.\r\nUtskottet är med hänvisning  till  det\r\nsom  nyss anförts i dagsläget inte berett\r\natt  förorda något tillkännagivande  till\r\nregeringen  i  den aktuella  frågan  utan\r\nanser  att  revisorernas  yrkande  7  bör\r\navslås av riksdagen.\r\n\r\nVissa andra frågor om mål och inriktning,\r\nm.m.\r\n\r\nUtskottet har ovan behandlat ett  flertal\r\naspekter  på mål, inriktning och styrning\r\nav   arbetsmarknadspolitiken.  Detta  har\r\nskett       i       anslutning       till\r\nställningstaganden    till     Riksdagens\r\nrevisorers förslag. Också vid  ett  antal\r\nandra  tillfällen  under  senare  år  har\r\nutskottet tagit ställning till förslag om\r\nmål,  inriktning  och  styrning  på   det\r\narbetsmarknadspolitiska  området.   Detta\r\nhar     framför     allt     skett      i\r\nbudgetbetänkanden.    Även    i     andra\r\nbetänkanden  och i yttranden till  främst\r\nfinansutskottet, exempelvis med anledning\r\nav    vårpropositioner,   har   utskottet\r\nbehandlat    mål-,    inriktnings-    och\r\nstyrningsfrågor.\r\nI  ett flertal fall, senast i betänkande\r\n2002/03:AU1,  har  utskottet  tagit   upp\r\nyrkanden   av   liknande   karaktär   som\r\nmotionsförslag  som  behandlas  i   detta\r\navsnitt. Det gäller exempelvis synpunkter\r\nfrån  oppositionen  på hur  lönebildning,\r\narbetsrätt,  arbetslöshetsförsäkring  och\r\narbetsrättsliga regler bör  utformas  för\r\natt   tillväxten  skall  främjas.  Likaså\r\ngäller det förslag om decentralisering av\r\narbetsmarknadspolitiken      och       om\r\narbetsmarknadsnämnderna.  Utskottet   har\r\ninte   ändrat  uppfattning   om   berörda\r\nförslag sedan de behandlades i betänkande\r\nAU1.\r\nI   ett   par   motioner  om   mål   och\r\ninriktning    poängteras    vikten     av\r\nindividinriktade     förmedlingsinsatser.\r\nUtskottet  instämmer i detta och  erinrar\r\nom sitt uttalande i betänkande AU1 om att\r\ndet  redan  i  dag måste anses  vara  ett\r\nrättesnöre för förmedlingsinsatserna  att\r\nde   skall  anpassas  till  den  enskilde\r\narbetssökandens behov av stöd och  hjälp.\r\nBetydelsen   av   ett   individperspektiv\r\nframhålls  också i avsnitt  4.1  i  detta\r\nbetänkande      där      förslag       om\r\nförmedlingsinsatser för vissa  invandrare\r\ntas upp.\r\nUtskottet  har noterat att regeringen  i\r\npropositionen (avsnitt 5.4) pekar  ut  på\r\nvilka   områden  förslagen  där  står   i\r\nsamklang med vissa av riktlinjerna i EU:s\r\nsysselsättningssamarbete. Utskottet,  som\r\nbehandlade      vissa      frågor      om\r\nsysselsättningsriktlinjerna   senast    i\r\nbetänkande  2002/03:AU1, värdesätter  att\r\nregeringen    i    den    nu     aktuella\r\npropositionen identifierar samband mellan\r\nförslag          till          nationella\r\narbetsmarknadsinsatser      och      EU:s\r\nsysselsättningsriktlinjer. Det  bör  dock\r\nframhållas att EU-kommissionen lagt  fram\r\nförslag   till  sysselsättningsriktlinjer\r\nför  2003  (KOM (2003) 176) med en  annan\r\nindelning   än   den  tidigare   gällande\r\nstruktur som redovisas i propositionen. I\r\nstället  för den tidigare strukturen  med\r\npelare     och     riktlinjer     innebär\r\nkommissionens        förslag         till\r\nsysselsättningsriktlinjer     att     tio\r\nprioriterade  områden  identifieras   med\r\nutgångspunkt från tre övergripande mål.\r\nSammanfattningsvis   kommer    utskottet\r\nfram   till   att  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  2002/03:RR10 yrkandena  1-7  och\r\nsamtliga motioner som behandlas  i  detta\r\navsnitt bör avstyrkas.\r\n\r\n3 Aktivitetsgaranti\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\nbifaller    regeringens    förslag     i\r\nproposition   2002/03:44   om    ändrade\r\nvillkor  i  samband  med  det  särskilda\r\nanställningsstödet (prop. punkt  3)  och\r\navslår  motionsförslag som  har  samband\r\nmed  detta.  Jämför  reservationerna   5\r\n(m), 6 (fp) och\r\n7 (kd).\r\nUtskottet  föreslår också, med  en  viss\r\nkorrigering  och  med ett  tillägg  till\r\növergångsbestämmelserna,  att  riksdagen\r\nbifaller   förslaget  till  ändring   av\r\nlagen  om arbetslöshetsförsäkring (prop.\r\npunkt  1), vilket innebär att även vissa\r\nmotionsyrkanden    blir    tillgodosedda\r\nmedan     andra     avstyrks.     Jämför\r\nreservationerna 8 (m) och 9 (m, fp,  kd,\r\nc).\r\nI   avsnittet  föreslår  utskottet   att\r\nriksdagen gör ett tillkännagivande  till\r\nregeringen  om behovet av förtydliganden\r\ni    samband   med   aktivitetsgarantin.\r\nUtskottet tar också ställning  till  ett\r\nantal   motionsförslag  av  mer   allmän\r\nkaraktär   som  rör  aktivitetsgarantin.\r\nDessa   avstyrks  av  utskottet.  Jämför\r\nreservationerna 10 (m), 11 (kd)  och  12\r\n(c).\r\n\r\n3.1 Aktivitetsgaranti - särskilt\r\nanställningsstöd\r\n\r\nI   avsnitten   3.1  och  3.2   behandlas\r\nregeringens  förslag i  propositionen  om\r\nregeländringar   med   anknytning    till\r\naktivitetsgarantin.  I  avsnitt  3.3  tar\r\nutskottet   upp  frågor  av  mer   allmän\r\nkaraktär rörande aktivitetsgarantin.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet   arbetsmarknadspolitiska  programmet\r\naktivitetsgaranti  infördes  från  den  1\r\naugusti  2000.  Samtidigt  infördes   det\r\nsärskilda  anställningsstödet som  syftar\r\ntill att underlätta för personer som  har\r\nfyllt  57 år och varit utan arbete  under\r\nlång   tid   att  åter  få  fotfäste   på\r\narbetsmarknaden.\r\nAntalet  personer  med  anställning  med\r\nsärskilt   anställningsstöd   uppgick   i\r\nfebruari 2003 till 1 200.\r\nDen   genomsnittliga  arbetslöshetstiden\r\nföre inskrivning i aktivitetsgarantin  är\r\nomkring   tre  år.  För  att  ytterligare\r\nstimulera   arbetsgivare   att   anställa\r\nsådana  deltagare  som  är  inskrivna   i\r\naktivitetsgarantin    och    som    trots\r\nomfattande  insatser  och  lång   tid   i\r\ngarantin  inte fått arbete,  behöver  det\r\nsärskilda   anställningsstödet  utvecklas\r\nytterligare.\r\nRegeringen   föreslår  i   propositionen\r\n(prop.   punkt   3)  att  det   särskilda\r\nanställningsstödet   ändras    och    får\r\nföljande utformning.\r\nMålgruppen         för          särskilt\r\nanställningsstöd vidgas till att  omfatta\r\näven  personer under 57 år om de deltagit\r\ni     aktivitetsgarantin     under     en\r\nsammanhängande period av minst 18 månader\r\noch      uppfyller     övriga     angivna\r\nförutsättningar för stöd.  För  deltagare\r\nsom    fyllt    57    år    skall    även\r\nfortsättningsvis tre månaders  deltagande\r\ni  aktivitetsgarantin  vara  tillräckligt\r\ninnan  en anvisning till anställning  med\r\nsärskilt anställningsstöd kan göras.\r\nAnställningsstödets  storlek  ändras  så\r\natt   stöd  lämnas  med  ett  belopp  som\r\nmotsvarar  85  %  av lönekostnaden,  dock\r\nhögst   750  kr  per  dag.  Det  förhöjda\r\nbeloppet   lämnas   oavsett   deltagarens\r\nålder.\r\nBidrag  för  merkostnader som  föranleds\r\nav  en  anställning med  anställningsstöd\r\nfår  lämnas till arbetsgivaren med  högst\r\n150 kr per dag och person.\r\nSärskilt anställningsstöd lämnas  i  dag\r\nunder  24 månader. Stödperioden kan  inte\r\nförlängas. Regeringen anser att  det  bör\r\nfinnas   möjligheter  att  göra   en   ny\r\nanvisning  till anställning med  särskilt\r\nanställningsstöd  i huvudsak  i  enlighet\r\nmed följande.\r\nI  det  fall någon lämnat en anställning\r\nmed  särskilt anställningsstöd  skall  en\r\nsådan ny anvisning föregås av en prövning\r\ni tre steg:\r\n1.           Jobbsökaraktiviteter     och\r\nprövning  mot  arbetsmarknaden  för  en\r\nreguljär anställning.\r\n2.\r\n3.            Andra     insatser     inom\r\naktivitetsgarantin inklusive arbete med\r\nsärskilt  anställningsstöd  hos   annan\r\narbetsgivare.\r\n4.\r\n5.        Särskilt  anställningsstöd  för\r\narbete  hos  tidigare arbetsgivare  får\r\nanvisas tidigast efter sex månader från\r\ndet att tidigare anställning med särskilt\r\nanställningsstöd avslutats.\r\n6.\r\nFör personer som fyllt 61 år och som inte\r\nkan   få   ett   reguljärt  arbete   inom\r\ndagpendlingsavstånd  och  för  vilka  det\r\ninte  heller  är möjligt att ordna  annat\r\nsubventionerat        arbete        eller\r\nanställningsstöd  hos annan  arbetsgivare\r\nskall dock anvisning till anställning med\r\nanställningsstöd  hos samma  arbetsgivare\r\nkunna   göras  tidigare  än   efter   sex\r\nmånader. Arbetsförmedlingen skall i dessa\r\nfall  i god tid före anvisningen ha gjort\r\nen   noggrann   prövning   av   personens\r\nmöjligheter att erhålla annat arbete.\r\nEn  person som omfattas av det särskilda\r\nanställningsstödet skall  under  pågående\r\nstödperiod  kvarstå  i aktivitetsgarantin\r\noch  vid  ett  eventuellt  upphörande  av\r\nanställningen    återgå    till     andra\r\naktiviteter inom garantin.\r\nArbetsförmedlingen skall under  den  tid\r\nstödet  lämnas regelbundet undersöka  den\r\nanställdes   möjligheter   att   få   ett\r\nosubventionerat arbete. Det kan bl.a. ske\r\ngenom       deltagande      i       olika\r\njobbsökaraktiviteter.\r\nRegeringen  kommer att ange  de  närmare\r\nförutsättningarna   för   det   särskilda\r\nanställningsstödet     i     förordningen\r\n(1997:1275)      om     anställningsstöd.\r\nRegeringen avser också att låta följa upp\r\narbetsförmedlingens   arbete    med    de\r\npersoner  vars anställningar  finansieras\r\nav stödet.\r\nFörslaget innebär minskade inkomster  på\r\nstatsbudgetens inkomstsida. Detta  är  en\r\nföljd av att målgruppen utvidgas och  att\r\nsubventionsgraden höjs  i  det  särskilda\r\nanställningsstödet  som  utges   som   en\r\nkreditering       av       arbetsgivarnas\r\nskattekonto.\r\nUtgifterna ökar under anslaget 22:3  Köp\r\nav  arbetsmarknadsutbildning  och  övriga\r\nkostnader  för merkostnadsersättning  och\r\nbidrag  till  förhöjda dagsverkskostnader\r\nsom    kan    lämnas   tillsammans    med\r\nanställningsstödet.   Samtidigt   minskar\r\nutgifterna  under  anslaget  22:2  Bidrag\r\ntill     arbetslöshetsersättning      och\r\naktivitetsstöd  genom  att  personer  som\r\ntidigare    fått   aktivitetsstöd    inom\r\naktivitetsgarantin  i  stället   får   en\r\nanställning  med hjälp av  det  särskilda\r\nanställningsstödet.    Därutöver    avser\r\nregeringen att föreslå att anslaget  22:3\r\nKöp   av   arbetsmarknadsutbildning   och\r\növriga   kostnader  reduceras   för   att\r\nkompensera    att    den   genomsnittliga\r\nsubventionen     i     anställningsstödet\r\nberäknas vara högre än den genomsnittliga\r\nersättningen för aktivitetsstöd.\r\nDe  minskade inkomsterna beräknas  uppgå\r\ntill   143  miljoner  kronor  2003,   444\r\nmiljoner  kronor  2004 och  612  miljoner\r\nkronor  från  2005.  Finansieringen  sker\r\ngenom att anslagen under utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad   minskas   i   motsvarande\r\nomfattning.\r\nÄndringarna  bör träda  i  kraft  den  1\r\njuli 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna,       Folkpartiet        och\r\nKristdemokraterna avstyrker  förslaget  i\r\npropositionen  om  förändringar  av   det\r\nsärskilda anställningsstödet.\r\nModeraterna konstaterar i motion A3 (yrk.\r\n1)  att  utformningen  av  det  särskilda\r\nanställningsstödet    gör    att    såväl\r\nsubventionsgrad  som målgrupp  för  denna\r\nstödform  kan utökas utan att  utgifterna\r\nsynes   öka   och   hota   statsbudgetens\r\nutgiftstak.\r\nEnligt  Moderaterna  leder  förslaget  i\r\npropositionen   självklart   till   ökade\r\nkostnader   för  arbetsmarknadspolitiken.\r\nUtöver   dessa   nackdelar   kommer   det\r\nsärskilda  anställningsstödet  att   leda\r\ntill   undanträngningseffekter  och  till\r\nsämre  möjligheter för  personer  med  en\r\nsvag ställning på arbetsmarknaden att  få\r\nosubventionerat arbete.\r\nFolkpartiet avvisar i motion A4 (yrk.  8)\r\nförslaget  om ändringar av det  särskilda\r\nanställningsstödet  med  hänvisning  till\r\natt partiet redan tidigare har kritiserat\r\nstödformen, att föreliggande förslag inte\r\ninnebär  några grundläggande förändringar\r\nav   denna   och  att  det   leder   till\r\nytterligare         byråkrati          på\r\narbetsmarknadsområdet.\r\nI   den  kristdemokratiska  kritiken   av\r\nregeringsförslaget i motion A5  (yrk.  2)\r\nframhålls  att ett stort antal  ändringar\r\nav  anställningsstöden gjorts under  kort\r\ntid  (se  även  motion A320  yrk.  7  som\r\nbehandlas  i  avsnitt 5),  att  förslaget\r\nleder       till      orimligt       höga\r\nsubventionsnivåer  och  att   det   finns\r\nbudgetmässiga skäl att resa invändningar.\r\nBeträffande  den sistnämnda frågan  menar\r\nKristdemokraterna  att  det  faktum   att\r\nanställningsstöd  utges  i  form  av   en\r\nskattereduktion  utan budgetrestriktioner\r\nleder     till     att     den     lokala\r\narbetsförmedlingen har  anledning  att  i\r\nförsta   hand   använda  denna   stödform\r\neftersom      detta     inte     belastar\r\nförmedlingskontorets              budget.\r\nKristdemokraterna avstyrker förslaget  om\r\nändrade   villkor   för   det   särskilda\r\nanställningsstödet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEfter            förslag             från\r\narbetsmarknadsutskottet             (bet.\r\n2001/02:AU5) gjorde riksdagen våren  2002\r\nett   tillkännagivande  om   behovet   av\r\nytterligare insatser inom ramen  för  det\r\narbetsmarknadspolitiska        programmet\r\naktivitetsgaranti i syfte att stödja  och\r\nhjälpa  vissa  grupper  som  står   långt\r\nutanför  den  reguljära  arbetsmarknaden.\r\nTillkännagivandet gjordes mot bakgrund av\r\nbl.a. följande resonemang i betänkandet:\r\n\r\nÄven     i     en     situation     med\r\narbetskraftsbrist    kan    det    inte\r\nuteslutas  att  det  fortfarande  finns\r\ngrupper  som står mycket långt  utanför\r\nden      reguljära     arbetsmarknaden,\r\nexempelvis  vissa äldre arbetslösa  och\r\npersoner  som  aldrig  har  fått  något\r\nfotfäste  på  arbetsmarknaden.   Enligt\r\nutskottets   mening  bör   det   finnas\r\nytterligare  insatser, inom  ramen  för\r\naktivitetsgarantin, som kan vidtas  för\r\natt stödja och hjälpa dessa grupper.\r\n\r\nRegeringen          aviserade           i\r\nbudgetpropositionen  för  2003  att   den\r\navsåg  att  återkomma till riksdagen  med\r\nförslag    till    hur   det    särskilda\r\nanställningsstödet      skulle      kunna\r\nvidareutvecklas för att fylla behovet  av\r\ninsatser   för  de  aktuella   grupperna.\r\nFörslaget  presenteras nu  i  proposition\r\n44.\r\n\r\nI  vårpropositionen (2002/03:100) lägger\r\nregeringen    fram   budgetförslag    med\r\nanknytning   till  ändringarna   av   det\r\nsärskilda anställningsstödet. I förslaget\r\ntill   tilläggsbudget  för  2003  minskas\r\nanslaget      22:2      Bidrag       till\r\narbetslöshetsersättning med 104  miljoner\r\nkronor   och   anslaget   22:3   Köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader  med  40 miljoner  kronor  till\r\nföljd   av   att   fler   personer   inom\r\naktivitetsgarantin      beräknas       få\r\nanställning med det förstärkta  särskilda\r\nanställningsstödet  i  stället  för   att\r\ndelta  i  andra aktiviteter  och  uppbära\r\naktivitetsstöd. Budgetåret 2004  beräknas\r\nramen för utgiftsområde 13 av samma  skäl\r\nminska    med   444   miljoner    kronor.\r\nVårpropositionen    har     ännu     inte\r\nfärdigbehandlats av riksdagen.\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning  att\r\ndet  är  angeläget att kunna erbjuda  ett\r\nförstärkt  stöd till dem som  under  lång\r\ntid    deltagit   i   aktivitetsgarantin.\r\nUtskottet  ser  därför  positivt  på  att\r\nregeringen lagt fram förslag i frågan.\r\nEnligt  utskottet  är det  önskvärt  att\r\nmöjliggöra anvisning till anställning med\r\nsärskilt   anställningsstöd   även    för\r\npersoner  under  57  år.  Utskottet   kan\r\nansluta sig till att förutsättningen  bör\r\nvara     att    de    tagit    del     av\r\naktivitetsgarantin        under        en\r\nsammanhängande period av minst 18 månader\r\noch uppfyller övriga angivna stödvillkor.\r\nFör  deltagare som fyllt 57 år skall, som\r\nframgått    av    propositionen,     även\r\nfortsättningsvis tre månaders  deltagande\r\ni  aktivitetsgarantin  vara  tillräckligt\r\ninnan   särskilt   anställningsstöd   kan\r\nanvisas. Utskottet ser också positivt  på\r\nvad  som sägs i propositionen om att höja\r\nanställningsstödets  storlek   respektive\r\nbidrag för merkostnader som föranleds  av\r\nen anställning med anställningsstöd.\r\nSärskilt anställningsstöd lämnas  i  dag\r\nunder  24  månader. Av 5 a § förordningen\r\n(1997:1275)  om anställningsstöd  framgår\r\natt    särskilt   anställningsstöd    för\r\nnärvarande får lämnas för den  som  fyllt\r\n57  år  och som sedan 24 månader antingen\r\nvarit  arbetslös  eller  deltagit  i  ett\r\narbetsmarknadspolitiskt program  och  som\r\nomedelbart  före anvisningen under  samma\r\ntid  varit  anmäld  som arbetssökande  på\r\narbetsförmedlingen  samt  tagit  del   av\r\naktivitetsgarantin under minst 3 månader.\r\nAv    12    §   framgår   att   särskilt\r\nanställningsstöd  kan  lämnas  såväl  för\r\ntillsvidareanställningar     som      för\r\nprovanställningar        och        andra\r\ntidsbegränsade             anställningar.\r\nStödperioden   kan,   som   framgår    av\r\npropositionen,   inte   förlängas.    Det\r\ninnebär  enligt nuvarande regler  att  en\r\nperson   som  haft  en  anställning   med\r\nsärskilt anställningsstöd kan erhålla  en\r\nny  anvisning  till samma stödform  först\r\nefter  det  att  de ovannämnda  villkoren\r\nenligt 5 a § på nytt blivit uppfyllda.\r\nRegeringen  anser att möjligheterna  att\r\ngöra en ny anvisning till anställning med\r\nsärskilt  anställningsstöd bör vidgas,  i\r\nhuvudsak   i   enlighet   med   vissa   i\r\npropositionen   angivna  villkor.   Dessa\r\nskall  enligt vad utskottet erfarit  från\r\nRegeringskansliet  förstås  på   följande\r\nsätt.\r\nI  det  fall  särskilt  anställningsstöd\r\nlämnats  för en provanställning eller  en\r\ntidsbegränsad       anställning       och\r\nstödperioden   löpt  ut   skall   en   ny\r\nanvisning  till  anställning  med   samma\r\nstödform   hos  samma  arbetsgivare   som\r\ntidigare  kunna göras under förutsättning\r\natt vissa villkor är uppfyllda.\r\nFör    det    första   skall    personen\r\ndessförinnan      ha      deltagit      i\r\njobbsökaraktiviteter  och   prövats   mot\r\narbetsmarknaden    för    en     reguljär\r\nanställning.  För  det  andra  skall   en\r\nprövning  ha  skett  av förutsättningarna\r\nför       andra       insatser       inom\r\naktivitetsgarantin inklusive  arbete  med\r\nsärskilt   anställningsstöd   hos   annan\r\narbetsgivare. Ytterligare ett villkor för\r\nen  anvisning  till en ny stödperiod  med\r\nsärskilt   anställningsstöd   hos   samma\r\narbetsgivare som tidigare skall vara  att\r\nminst   sex   månader  har   gått   sedan\r\nföregående   anställning   med   särskilt\r\nanställningsstöd.\r\nMed   den  angivna  preciseringen  delar\r\nutskottet regeringens uppfattning att det\r\när  önskvärt  att möjliggöra  ytterligare\r\nanvisning  till anställning med  särskilt\r\nanställningsstöd  hos samma  arbetsgivare\r\nsom tidigare.\r\nUtskottet  instämmer också i regeringens\r\nuppfattning  att  det  för  personer  som\r\nfyllt  61  år  och som inte  kan  få  ett\r\nreguljärt arbete inom dagpendlingsavstånd\r\noch  för vilka det inte heller är möjligt\r\natt  ordna  annat  subventionerat  arbete\r\neller    anställningsstöd    hos    annan\r\narbetsgivare skall vara möjligt att  göra\r\nen   anvisning   till   anställning   med\r\nanställningsstöd  hos samma  arbetsgivare\r\ntidigare    än    efter   sex    månader.\r\nArbetsförmedlingen skall i dessa  fall  i\r\ngod  tid  före anvisningen  ha  gjort  en\r\nnoggrann     prövning    av     personens\r\nmöjligheter att erhålla annat arbete.\r\nUtskottet delar också regeringens  åsikt\r\natt   arbetsförmedlingen  under  den  tid\r\nstödet lämnas regelbundet skall undersöka\r\nden  anställdes möjligheter  att  få  ett\r\nosubventionerat arbete, exempelvis  genom\r\ndeltagande i jobbsökaraktiviteter.  Detta\r\när  nödvändigt för att minska risken  för\r\nundanträngningseffekter.\r\nIFAU har i rapporten (2002:8) Vad vet  vi\r\nom  den  svenska arbetsmarknadspolitikens\r\nsysselsättningseffekter?     sammanfattat\r\nforskningen      om      den      svenska\r\narbetsmarknadspolitikens   effekter    på\r\narbetslöshet och sysselsättning.\r\nIFAU  konstaterar att  ett  flertal  stu\r\ndier  om olika programs undanträngningsef\r\nfekter  visar  att dessa  är  störst  för\r\nprogram  som  äger rum på  den  reguljära\r\narbetsmarknaden. Ju mer programmen liknar\r\nvanliga  anställningar desto mer positiva\r\ntycks  individeffekterna vara  men  desto\r\nstörre    är    också   undanträngningsef\r\nfekterna.  IFAU menar att  detta  är  ett\r\nstarkt  argument  för att  subventionerad\r\nsysselsättning bör avgränsas mycket klart\r\ntill  dem som är eller riskerar  att  bli\r\nlångtidsarbetslösa.  På  detta  sätt  kan\r\npositiva  sysselsättningseffekter  uppnås\r\näven      om     de     direkta     undan\r\nträngningseffekterna är stora.\r\nUtöver   att  poängtera  vaksamhet   mot\r\nrisken  för  undanträngning i  anslutning\r\ntill  att särskilt anställningsstöd utges\r\nvill  utskottet också understryka  vikten\r\nav   uppföljning  av  arbetsförmedlingens\r\narbete med de personer vars anställningar\r\nfinansieras    av    stödet.    Utskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  följer  upp\r\ndessa  frågor  och  återrapporterar  till\r\nriksdagen. Utskottet återkommer i avsnitt\r\n5  till  frågan om översyn  av  de  olika\r\nformerna av anställningsstöd.\r\nSom   framgått   avstyrker  Moderaterna,\r\nFolkpartiet  och  Kristdemokraterna   det\r\naktuella  förslaget  om  ändring  av  det\r\nsärskilda      anställningsstödet.      I\r\nanslutning   till   sitt   avslagsyrkande\r\nställer  sig Kristdemokraterna frågan  om\r\nfinansieringsformen för  anställningsstöd\r\nkan   leda  till  ökad  benägenhet   från\r\nförmedlingskontorens  sida  att   använda\r\ndenna   stödform,  eftersom  detta   inte\r\npåverkar    kontorets   budget.    Såvitt\r\nutskottet har kunnat finna existerar inga\r\nundersökningsresultat rörande ett  sådant\r\nsamband.\r\nUtskottet  vill peka på att IFAU  i  den\r\novannämnda  rapporten gått  igenom  olika\r\nstudier  av  effekterna av subventionerad\r\nsysselsättning.   IFAU  konstaterar   att\r\nantalet    studier   av    subventionerad\r\nsysselsättning varit förhållandevis lågt,\r\nmen  tycker sig ändå kunna dra slutsatsen\r\natt  arbetsgivarstöd hör till de  program\r\nsom  hade störst positiva individeffekter\r\ni termer av framtida sysselsättnings- och\r\ninkomstmöjligheter.     De      studerade\r\nprogrammen    motsvaras    i    dag    av\r\nanställningsstöd.\r\nSom    framgått   finns    i    motioner\r\ninvändningar   mot  att  anställningsstöd\r\nutges   i  form  av  en  kreditering   på\r\narbetsgivarens skattekonto. Riksdagen har\r\nredan  i  en  rad sammanhang  ställt  sig\r\nbakom stödformen, och utskottet ser ingen\r\nanledning      att      ändra       detta\r\nställningstagande. Sedan  den  1  oktober\r\n1999  har  anställningsstöden lämnats  på\r\ndetta sätt och erfarenheterna är goda.\r\nSom  framgår  av avsnitt 5 i betänkandet\r\navser regeringen att under 2003 återkomma\r\ntill  riksdagen angående förenklingar  av\r\nanställningsstöden.\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner vad som i propositionen punkt 3\r\nföreslagits om ändrade villkor i  samband\r\nmed   det  särskilda  anställningsstödet.\r\nUtskottet avstyrker motionerna A3 yrkande\r\n1 (m), A4 yrkande 8 (fp) och A5 yrkande 2\r\n(kd).\r\n\r\nUtskottet vill i detta sammanhang  beröra\r\nen    arbetsrättslig   fråga,    nämligen\r\ntillämpligheten  av  lagen  (1982:80)  om\r\nanställningsskydd (LAS) respektive  lagen\r\n(1994:260) om offentlig anställning (LOA)\r\npå      anställning     med      särskilt\r\nanställningsstöd.  I   sammanhanget   bör\r\nframhållas  vikten  av  att   skilja   på\r\nanställningsstödet  och  anställningen  i\r\nsig.  I  fråga  om den sistnämnda  gäller\r\narbetsrättsliga regler.\r\n\r\nEnligt  1  § LAS undantas arbetstagare\r\nmed    särskilt   anställningsstöd    och\r\narbetstagare  med  skyddat  arbete   från\r\nlagens     tillämpningsområde.      Något\r\nmotsvarande    undantag    finns     inte\r\nbeträffande övriga arbetstagare för vilka\r\nstöd      lämnas      i      form      av\r\narbetsmarknadspolitiska         insatser,\r\nexempelvis  arbetstagare med  lönebidrag,\r\nallmänt    anställningsstöd,    förstärkt\r\nanställningsstöd etc.\r\nI    proposition   2002/03:47    Statens\r\nansvarsnämnds        funktion         och\r\nkompetensområde    m.m.    som    nyligen\r\nbehandlats   av   arbetsmarknadsutskottet\r\nföreslås   att   arbetstagare   som    är\r\nanställda  med  särskilt anställningsstöd\r\näven       undantas      från       LOA:s\r\ntillämpningsområde.   Arbetstagare    med\r\nskyddat    arbete   är   sedan   tidigare\r\nundantagna från LOA. På motsvarande  sätt\r\nsom i fråga om LAS finns i LOA inte något\r\nundantag  beträffande övriga arbetstagare\r\nför     vilka     stöd    lämnas     från\r\narbetsmarknadspolitiska          program.\r\nUtskottet  har  i betänkande  2002/03:AU6\r\ntillstyrkt regeringens förslag om ändring\r\ni  LOA.  Riksdagen har ännu  inte  fattat\r\nbeslut i frågan.\r\nUtskottet  anser  att  det  kan   finnas\r\nanledning  att överväga hur man lämpligen\r\nordnar    ett    anställningsskydd    för\r\nanställda  med särskilt anställningsstöd.\r\nSåväl  detta  stöd som övriga  former  av\r\nanställningsstöd kan som framgått  lämnas\r\nför  såväl  tillsvidareanställningar  som\r\nprovanställningar   och    tidsbegränsade\r\nanställningar.\r\n\r\n3.2 Aktivitetsgaranti -\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAktivitetsgarantin brukar  beskrivas  som\r\nett   paraplyprogram.  Inom   ramen   för\r\naktivitetsgarantin  kan   det   förekomma\r\nintensifierad       handledning       och\r\nplatsförmedling, men i garantin kan också\r\nalla   arbetsmarknadspolitiska   insatser\r\ninom       arbetsförmedlingen       ingå.\r\nAktivitetsgarantin    skall    vara    en\r\nheltidsaktivitet.  Till   skillnad   från\r\növriga arbetsmarknadspolitiska program är\r\naktivitetsgarantin inte tidsbegränsad.\r\nEn     person    som    anvisats    till\r\naktivitetsgarantin  har   möjlighet   att\r\ndelta så länge han eller hon behöver  för\r\natt  få en förankring på arbetsmarknaden.\r\nUnder tiden i aktivitetsgarantin ges  ett\r\ninkomstskydd i form av aktivitetsstöd som\r\nmotsvarar  arbetslöshetsförsäkringen.  Om\r\nsökanden  får en anställning  inom  ramen\r\nför aktivitetsgarantin utbetalas lön från\r\narbetsgivaren.\r\nDet  finns  tre  olika  sätt  att  lämna\r\ngarantin: genom arbete mer än 6  månader,\r\ngenom          utbildning         utanför\r\narbetsmarknadspolitiken eller  genom  att\r\nden   enskilde  själv  väljer  att  lämna\r\ngarantin.\r\nArbetslöshetsförsäkringen     innehåller\r\nför  närvarande i princip inga  särregler\r\nför  aktivitetsgarantin jämfört  med  vad\r\nsom        gäller        för        andra\r\narbetsmarknadspolitiska  program.  I  vad\r\nmån      en     person     som     lämnar\r\naktivitetsgarantin och blir arbetslös  är\r\nberättigad  till  ersättning  avgörs   på\r\nvanligt  sätt  i  första  hand  genom  en\r\nprövning   av   om   arbetsvillkoret   är\r\nuppfyllt.\r\nArbetsvillkoret  innebär  att  en   viss\r\nmängd  förvärvsarbete  skall  ha  utförts\r\nunder  de senaste tolv månaderna (ramtid)\r\nföre  arbetslösheten. Kvalificerande  som\r\nförvärvsarbete  är  även  subventionerade\r\nanställningar,    dock    inte     sådana\r\nanställningar      som      arbetsgivaren\r\nfinansierat         med          särskilt\r\nanställningsstöd.  När   ramtiden   skall\r\nbestämmas räknas inte (överhoppas) tid då\r\nden  sökande varit hindrad att arbeta  av\r\nvissa i lagen angivna skäl. Dit hör bl.a.\r\nsjukdom,  viss vuxenutbildning,  vård  av\r\nbarn     under    2    år,    tid     med\r\nföräldrapenningförmåner och tid  i  vissa\r\narbetsmarknadspolitiska   program.    För\r\nnärvarande  är tiden i aktivitetsgarantin\r\növerhoppningsbar,  vilket   innebär   att\r\nsökanden  kan grunda rätt till ersättning\r\npå förvärvsarbete som ligger i tiden före\r\ndeltagandet i aktivitetsgarantin.\r\nErsättning   kan  lämnas  antingen   som\r\ngrundförsäkring         eller         som\r\ninkomstbortfallsförsäkring.    Ersättning\r\nenligt   grundförsäkringen  lämnas   till\r\npersoner  som  inte  är  medlemmar  i  en\r\narbetslöshetskassa eller som är medlemmar\r\nmen    inte   uppfyller   villkoren   för\r\ninkomstrelaterad ersättning.\r\nI  arbetslöshetsförsäkringen finns också\r\nett   särskilt   studerandevillkor,   som\r\ninnebär att ersättning kan lämnas till en\r\narbetslös  som efter viss utbildning  har\r\nstått  till  arbetsmarknadens  förfogande\r\nunder minst 90 dagar. Ersättning lämnas i\r\nså fall enligt grundförsäkringen.\r\nErsättning  enligt  försäkringen  lämnas\r\nunder        längst       300       dagar\r\n(ersättningsperiod).  Om   arbetslösheten\r\nupphör före ersättningsperiodens slut har\r\nden  sökande  rätt till ersättning  under\r\ndet   antal   dagar   som   återstår   av\r\nersättningsperioden  om  han  eller   hon\r\nskulle  bli  arbetslös på nytt,  även  om\r\narbetsvillkoret  då  inte   skulle   vara\r\nuppfyllt.  Detta gäller dock inte  om  12\r\nmånader  har förflutit sedan den  sökande\r\nsenast  fick  ersättning.  I  den   tiden\r\nräknar man inte in överhoppningsbar  tid.\r\nFör  närvarande gäller att en sökande som\r\nlämnar  garantin och åter blir  arbetslös\r\nkan    återgå    till    den    påbörjade\r\nersättningsperioden om  förutsättningarna\r\ni   övrigt   är  uppfyllda.   Detta   kan\r\nuttryckas  så  att  ersättningsrätten  är\r\nvilande    och    kan    återupptas    om\r\narbetslösheten kvarstår efter programmet.\r\nArbetslöshetsersättningen utges  som  en\r\ndagpenning.     Den     inkomstrelaterade\r\nersättningen beräknas på grundval av  den\r\ntidigare   dagsförtjänsten   under   s.k.\r\nnormalarbetstid.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  propositionen (punkt 1) läggs det fram\r\nett  antal  förslag  till  ändringar   av\r\narbetslöshetsförsäkringen    som    avser\r\npersoner       som       deltagit       i\r\naktivitetsgarantin.   Syftet    är    att\r\neffektivisera      samverkan       mellan\r\nförsäkringen    och   aktivitetsgarantin.\r\nFörslagen rör aktivitetsgarantins  effekt\r\npå    en    påbörjad   ersättningsperiod,\r\nvillkoren  för ny arbetslöshetsersättning\r\nefter  arbete, dagpenningen efter arbete,\r\nvillkoren  för ny arbetslöshetsersättning\r\nefter   studier   samt   dagpenning   och\r\nnormalarbetstid efter studier.\r\nFörslaget  innebär  i  korthet  följande\r\nändringar    i   lagen   (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\nEn     person     som     deltagit      i\r\naktivitetsgarantin  men  på   nytt   blir\r\narbetslös\r\n1) skall inte längre kunna återgå till en\r\nersättningsperiod  som   påbörjats   före\r\ndeltagandet (23 §),\r\n2)  skall inte kunna kvalificera sig  för\r\nersättning  på grund av förhållanden  som\r\nligger i tiden före deltagandet, dvs. den\r\nramtid inom vilken arbetsvillkoret  skall\r\nvara  uppfyllt  skall inte omfatta  tiden\r\nföre aktivitetsgarantin (ny 14 a §),\r\n3)    får    inte    räkna    tiden     i\r\naktivitetsgarantin till den del  som  den\r\navser      jobbsökaraktiviteter       som\r\növerhoppningsbar tid (17  §);  skälet  är\r\natt  det  som  den arbetslöse  gör  under\r\nsådan tid till stor del motsvarar vad  en\r\narbetslös  normalt  gör,  om  än  i   mer\r\norganiserad  form;  tid  i  deltagande  i\r\nandra program, t.ex. arbetspraktik, skall\r\ndock alltjämt vara överhoppningsbar,\r\n4)  får, om det är mer fördelaktigt,  sin\r\ndagpenning bestämd på grundval  av  nivån\r\npå det aktivitetsstöd som senast lämnades\r\nunder    tiden    i   aktivitetsgarantin,\r\nförutsättningen är att arbetsvillkoret är\r\nuppfyllt med arbete i sådan mängd att det\r\nminst     svarar    mot    det    senaste\r\narbetsutbudet  i  aktivitetsgarantin  och\r\natt  ansökan om ersättning görs  inom  12\r\nmånader  från  deltagandet  (30  §);  med\r\ndenna  nya regel förhindras att en person\r\navstår  från att ta ett arbete som skulle\r\nkunna  leda  till  att  ersättningen  vid\r\nsenare   arbetslöshet   blir   lägre   än\r\naktivitetsstödet i aktivitetsgarantin,\r\n5a)  får,  om aktivitetsgarantin lämnades\r\npå  grund  av heltidsstudier som omfattat\r\nminst  ett  läsår  och  berättigat   till\r\nstudiestöd,  grunda  sin  rätt  till   ny\r\nersättning      på      ett      särskilt\r\nstuderandevillkor, förutsättningen är att\r\nstudierna   sker  enligt  en  individuell\r\nhandlingsplan,      att      utbildningen\r\ngenomgåtts och avslutats och att  ansökan\r\nom  ersättning  görs inom  10  månader  -\r\nfristen kan förlängas i vissa fall - från\r\ndet  att studierna avslutats (18 §, 19  §\r\nförsta  och tredje styckena);  syftet  är\r\natt  uppmuntra  till  studier  genom  att\r\ngarantera   en   viss   inkomstnivå    om\r\nstudierna  inte  omedelbart  leder   till\r\narbete,\r\n5b)   får   inkomstrelaterad   ersättning\r\nenligt studerandevillkoret enligt ovan om\r\nersättningen     i     aktivitetsgarantin\r\nbaserades på inkomstrelaterad ersättning\r\n(19  §  andra stycket) och får i så  fall\r\nsin   dagpenning  enligt  det   särskilda\r\nstuderandevillkoret bestämd enligt  nivån\r\npå det aktivitetsstöd som senast lämnades\r\ni  aktivitetsgarantin och efter sökandens\r\narbetsutbud (30 a §).\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den\r\n1 september 2003. Lagförslaget är försett\r\nmed  två  övergångsbestämmelser. Den  nya\r\nregeln  enligt  1 ovan, som  innebär  att\r\nsökanden inte kan återgå till en påbörjad\r\nersättningsperiod, skall  inte  tillämpas\r\nför   den  som  påbörjat  deltagandet   i\r\naktivitetsgarantin      före       lagens\r\nikraftträdande.  Motsvarande  gäller  den\r\nregel  enligt  2  ovan  som  innebär  att\r\nramtiden   inte  kan  omfatta  tid   före\r\ndeltagandet i aktivitetsgarantin.\r\nRegeln under 4 ovan är kopplad till  ett\r\naviserat  förslag om att en  sökande  som\r\nhar   uppfyllt  ett  arbetsvillkor   inom\r\naktivitetsgarantin med deltidsarbete  som\r\när  av  mindre  omfattning  än  sökandens\r\narbetsutbud skall få möjlighet att  välja\r\nom  han  eller hon vill ha fortsatt  stöd\r\ninom  aktivitetsgarantin eller lämna den.\r\nDetta  skall regleras genom en ändring  i\r\nförordningen        (2000:634)         om\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nI  propositionen finns också ett förslag\r\nom     möjlighet    att    under    vissa\r\nförutsättningar        återgå        till\r\naktivitetsgarantin  sedan  en   anvisning\r\nåterkallats.  Detta förslag  behandlas  i\r\navsnitt 3.3.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nTvå   av  de  motioner  som  väckts   med\r\nanledning  av  propositionen  gäller   de\r\nföreslagna         ändringarna          i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  I  anslutning\r\ntill      detta      behandlas      också\r\nmotionsyrkanden som mera  allmänt  gäller\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nModeraterna  tillstyrker  i  motion   A3\r\nuttryckligen  förslagen enligt  1-3  ovan\r\nmedan   förslagen  enligt   5a   och   5b\r\navstyrks.  Partiet  hänvisar   till   sin\r\nuppfattning att det bör införas en tydlig\r\nbortre gräns i arbetslöshetsförsäkringen.\r\nEftersom    riksdagen   med    stöd    av\r\nMiljöpartiet  och  Vänsterpartiet  kommer\r\natt  vidmakthålla det nuvarande  systemet\r\ntillstyrks  dock  propositionens  förslag\r\ntill  den del som det gäller villkor  för\r\nny  arbetslöshetsersättning efter  arbete\r\n(yrk.  5 delvis). Motionen utgår från  en\r\nkritisk         inställning          till\r\naktivitetsgarantin   som   beskrivs   som\r\nytterligare     en     i     raden     av\r\narbetsmarknadsåtgärder med syfte  att  ge\r\nkonstlad  sysselsättning snarare  än  den\r\nkompetenshöjning som krävs för att få ett\r\nnytt  arbete. Det är dock bra att  rätten\r\natt     återgå    till    en     påbörjad\r\nersättningsperiod  upphör  för  den   som\r\nbörjar  i  aktivitetsgarantin  (yrk.  6).\r\nRegeringsförslaget   om   ett    särskilt\r\nstuderandevillkor avstyrks med hänvisning\r\ntill  partiets  principiella  inställning\r\natt  endast  reguljärt  arbete  skall  få\r\ntillgodoräknas    för    att     uppfylla\r\narbetsvillkoret      i      försäkringen.\r\nArbetsmarknadspolitiska  åtgärder   skall\r\nenligt Moderaterna användas till det  som\r\nde  är  avsedda  för  och  inte  för  att\r\nåterkvalificera         till          nya\r\nersättningsperioder (yrk. 3).\r\nModeraterna  anser att de  nu  framlagda\r\nförslagen visar att nuvarande system  för\r\narbetslöshetsförsäkringen  inte  fungerar\r\nbra. Partiet föreslår att regeringen  får\r\ni   uppdrag   att   skyndsamt   se   över\r\narbetslöshetsförsäkringen  av  minst  tre\r\nskäl.   Den   måste   fungera   som    en\r\nomställningsförsäkring   som   stimulerar\r\nrörlighet  på  arbetsmarknaden  samtidigt\r\nsom  den  ger  ett  fullgott  tillfälligt\r\nekonomiskt    skydd   vid   arbetslöshet.\r\nFörsäkringen   skall  vara   allmän   och\r\nobligatorisk   och   omfatta   alla   som\r\nuppfyller     arbetsvillkoren,     främja\r\nekonomisk  effektivitet  och  ha   tydlig\r\nfinansiering. Den skall fungera  rättvist\r\noch    präglas    av   rättssäkerhet    i\r\ntillämpningen (yrk. 4).\r\nFolkpartiet  accepterar  i   motion   A4\r\nregeringsförslagen. Partiet  är  kritiskt\r\nmot  aktivitetsgarantin men anser att den\r\nskall fungera så effektivt som möjligt så\r\nlänge den finns kvar. Förslaget enligt  1\r\novan  som  hindrar  en återgång  till  en\r\npåbörjad  ersättningsperiod kan godtas  i\r\navvaktan   på  en  omläggning   av   hela\r\narbetslöshetsförsäkringssystemet        i\r\nriktning  mot  en omställningsförsäkring.\r\nPartiet  säger sig också kunna  acceptera\r\nförändringarna i fråga om ramtiden enligt\r\n2  och 3 ovan. Likaså godtas förslaget om\r\ndagpenning enligt 4 eftersom detta skulle\r\nkunna utgöra en stimulans att våga ta ett\r\nlägre  betalt arbete. Även det föreslagna\r\nsärskilda  studerandevillkoret accepteras\r\neftersom  detta  skulle  kunna  stimulera\r\npersoner  att lämna garantin för  studier\r\n(yrk. 9).\r\nKristdemokraterna förespråkar en  allmän\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring  och\r\nredovisar  dess  huvuddrag  i  motion  A5\r\n(yrk.  12). Ersättningen bör trappas  ned\r\ntill  en  undre gräns utan  någon  bortre\r\nparentes. Alla arbeten som den arbetslöse\r\ntar, även om de är av kortvarig karaktär,\r\nbör   leda   till  höjd  ersättningsnivå.\r\nTillsammans  med sänkt skatt  i  form  av\r\nhöjt  grundavdrag skulle detta ge  starka\r\nincitament  till att aktivt söka  arbete.\r\nFörsäkringen bör i högre grad  än  i  dag\r\nvara  egenfinansierad.  Kristdemokraterna\r\nanser  att  det bör göras en  översyn  av\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  kan konstatera att  regeringen\r\nredan      i     samband     med      att\r\naktivitetsgarantin infördes i hela landet\r\nden 1 augusti 2000 anmälde att det skulle\r\nläggas  fram  en proposition med  förslag\r\ntill            förändringar            i\r\narbetslöshetsförsäkringen med  anknytning\r\ntill  aktivitetsgarantin. Proposition  44\r\nskall enligt regeringen ses som en del  i\r\narbetet med att överväga hur reglerna för\r\narbetslöshetsersättning  skall   förhålla\r\nsig till aktivitetsgarantin.\r\nUtskottet  anser liksom  regeringen  att\r\nde    skillnader   som    finns    mellan\r\naktivitetsgarantin    och    de    övriga\r\narbetsmarknadspolitiska        programmen\r\nframför  allt  genom  att  de  senare  är\r\ntidsbegränsade   också  motiverar   vissa\r\nskillnader   i  fråga  om   rätten   till\r\narbetslöshetsersättning. Som exempel  kan\r\ntas   att   en  person  som  lämnat   ett\r\ntidsbegränsat     arbetsmarknadspolitiskt\r\nprogram  och  åter  blir  arbetslös   kan\r\nbehöva återgå till en påbörjad period med\r\narbetslöshetsersättning för  att  få  sin\r\nförsörjning.      En       person       i\r\naktivitetsgarantin som så önskar  erbjuds\r\ndäremot  insatser och har sin försörjning\r\ntryggad fram till dess att hon eller  han\r\nåter   har   en   fast   förankring    på\r\narbetsmarknaden   eller    påbörjar    en\r\nreguljär utbildning. Utskottet kan  också\r\nkonstatera  att  förslagen  till  största\r\ndelen  inte  mött  några  invändningar  i\r\nmotioner.\r\nDet  förslag som Moderaterna vänder  sig\r\nmot  avser  det  nya studerandevillkoret.\r\nSom  konstateras i propositionen  har  de\r\npersoner  som deltar i aktivitetsgarantin\r\nmånga  gånger haft en viss etablering  på\r\narbetsmarknaden innan de blev  arbetslösa\r\noch   har   därmed  ett  inkomstrelaterat\r\naktivitetsstöd.   De  tar   steget   från\r\naktivitetsgarantin   till   studier   med\r\nstudiemedel  eller egen finansiering  och\r\ntar på det sättet själva ansvaret för sin\r\nekonomi   under   hela  utbildningstiden.\r\nUtskottet  delar regeringens  uppfattning\r\natt det är rimligt med en viss garanterad\r\ninkomstnivå om studierna inte  omedelbart\r\nleder   till   arbete.  Som   Folkpartiet\r\nframhåller     kan     det      särskilda\r\nstuderandevillkoret    stimulera     till\r\nstudier,  vilket  är önskvärt.  Utskottet\r\ngodtar    regeringens    förslag     till\r\nstuderandevillkor för den som deltagit  i\r\naktivitetsgarantin,  vilket  innebär  att\r\nmotion A3 yrkande 3 (m) avstyrks.\r\nUtskottet   ansluter   sig    till    de\r\nföreslagna   ändringarna   i   övrigt   i\r\nförsäkringen med viss mindre redaktionell\r\nändring i den föreslagna 17 § i fråga  om\r\nrubriken på den i punkt 4 angivna  lagen,\r\nvilket  framgår  av  lagförslaget  enligt\r\nbilaga 3 till betänkandet.\r\nI     fråga     om     de     föreslagna\r\növergångsbestämmelserna  vill   utskottet\r\nframföra följande. Som framgått  ovan  är\r\ntanken att de nya reglerna som hindrar en\r\nåtergång       till      en      påbörjad\r\nersättningsperiod och en möjlighet att  i\r\narbetsvillkoret             tillgodoräkna\r\nförvärvsarbete före inträdet  i  garantin\r\ninte  skall gälla för personer som deltar\r\ni  aktivitetsgarantin när de nya reglerna\r\nträder  i  kraft  den 1  september  2003.\r\nEnligt  utskottets mening bör motsvarande\r\ngälla  i  fråga om beräkningen av ramtid.\r\nÄldre   bestämmelser   om   ramtid    och\r\nvverhoppningsbar tid bör alltså tillämpas\r\nför  den  som påbörjat sitt deltagande  i\r\ngarantin    före    ikraftträdandet.    I\r\ntydlighetens  intresse  bör  därför   ett\r\ntillägg   göras  till  punkt   3   i   de\r\nföreslagna övergångsbestämmelserna.\r\nMed  dessa  justeringar anser  utskottet\r\natt  riksdagen  bör bifalla propositionen\r\n(punkt  1)  även  i övrigt.  Det  innebär\r\nockså  att  motionerna A3 yrkandena  5  i\r\ndenna  del  och 6 (m) samt A4  yrkande  9\r\n(fp) tillstyrks.\r\nNär  det  gäller Moderaternas respektive\r\nKristdemokraternas förslag om en  översyn\r\nav     arbetslöshetsförsäkringen     vill\r\nutskottet  hänvisa  till  sina   tidigare\r\nställningstaganden    till    motsvarande\r\nförslag från dessa partier och även  från\r\nandra  oppositionspartier. Senast  skedde\r\ndetta   hösten  2002  i  budgetbetänkande\r\n2002/03:AU1 och för några månader sedan i\r\nbetänkande  2002/02:AU4 Vissa  frågor  om\r\narbetslöshetsförsäkringen. Utskottet  har\r\nhänvisat  till  sin grundinställning  att\r\nförsäkringen skall vara utformad  så  att\r\nden         ger        trygghet         i\r\nomställningssituationer, bidrar till  att\r\narbetsmarknaden fungerar bättre och  till\r\natt  exempelvis strukturförändringar inte\r\nskapar  samma oro som annars skulle  vara\r\nfallet.  Utskottet har  också  framhållit\r\natt  det  är viktigt att reglerna  svarar\r\nmot  de  förutsättningar  som  råder   på\r\narbetsmarknaden från tid till  annan.  Så\r\nsent   som   1997  ersattes   den   äldre\r\nlagstiftningen med en ny lag,  och  sedan\r\ndess   har  mer  omfattande  förändringar\r\ngenomförts.      Grundstrukturen      har\r\nbibehållits  samtidigt  som  arbetslinjen\r\nskärpts.  På  det sättet har försäkringen\r\nblivit   rättvisare   och   legitimiteten\r\nstärkts.  Rundgången mellan åtgärder  och\r\nöppen    arbetslöshet   har    motverkats\r\neftersom  det inte längre är möjligt  att\r\nkvalificera   sig  genom  att   delta   i\r\narbetsmarknadspolitiska program.  Det  är\r\nhär  som aktivitetsgarantin kommer  in  i\r\nbilden.   I  stället  för  den   tidigare\r\nrundgången skall de som är eller riskerar\r\natt  bli långtidsarbetslösa få erbjudande\r\nom  en  heltidsaktivitet inom  ramen  för\r\naktivitetsgarantin. I sammanhanget  skall\r\nockså   nämnas   att   Inspektionen   för\r\narbetslöshetsförsäkringen   kommer    att\r\ninleda   sitt  arbete  vid  det  kommande\r\nårsskiftet.\r\nDet  är  utskottets uppfattning att  den\r\nnya  myndigheten kommer att  medföra  att\r\ntillsynen   av  arbetslöshetsförsäkringen\r\nblir  tydligare. Någon allmän översyn  av\r\nförsäkringen kan inte anses påkallad.\r\nMed  hänvisning till det  som  nu  sagts\r\navstyrker utskottet motionerna A3 yrkande\r\n4 (m) och A5 yrkande 12 (kd).\r\n\r\n3.3 Övriga frågor om aktivitetsgaranti\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVissa    grundläggande    uppgifter    om\r\naktivitetsgarantin   har   redovisats   i\r\navsnitt 3.2.\r\nEnligt   propositionen   bestäms    inte\r\ncentralt  inom AMV hur aktivitetsgarantin\r\nskall vara utformad, men med tiden har en\r\nnormalmodell    utvecklats.    Regeringen\r\nredovisar  i propositionen huvuddragen  i\r\nett  arbete  som bedrivs av AMS  och  som\r\nsyftar till att utveckla verksamheten och\r\nförbättra          kvaliteten           i\r\naktivitetsgarantin.     Detta      arbete\r\ngenomförs  mot bakgrund av  de  betydande\r\nkvalitetsbrister  som uppstod  i  samband\r\nmed att garantin byggdes upp.\r\nI    propositionen    redovisas    också\r\nresultatet    av    uppföljningar     och\r\nutvärderingar  av  hur aktivitetsgarantin\r\ngenomförts  och  av  vilka  effekter  den\r\nhaft.\r\nRegeringen anser enligt propositionen att\r\nreglerna om aktivitetsgarantin bör ändras\r\nenligt följande.\r\nOm  en anvisning till aktivitetsgarantin\r\nhar   återkallats   på   grund   av   att\r\ndeltagaren  utan  godtagbart   skäl   har\r\navvisat ett erbjudande om lämpligt arbete\r\neller  en insats inom aktivitetsgarantin,\r\nskall   en  ny  anvisning  till  garantin\r\ngöras.  Detta skall ske när den  enskilde\r\nhar  varit  anmäld som arbetssökande  hos\r\nden  offentliga arbetsförmedlingen  under\r\n45 dagar, för vilka aktivitetsstöd skulle\r\nha  lämnats  om återkallelsen  inte  hade\r\nskett.\r\nSökanden får vid återanvisningen  till\r\naktivitetsgarantin aktivitetsstöd med det\r\nbelopp  som motsvarar vad han  eller  hon\r\nskulle  ha fått om beslut om återkallelse\r\ninte  hade  fattats.  Detta  gäller  dock\r\nendast  om  sökanden har anmält  sig  som\r\narbetssökande    hos    den    offentliga\r\narbetsförmedlingen inom 60  kalenderdagar\r\nfrån återkallelsen av anvisningen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna framhåller i motion A3  (yrk.\r\n5 i denna del) att partiet fortfarande är\r\nstarkt  kritiskt  mot  aktivitetsgarantin\r\nmen  klargör samtidigt att man står bakom\r\nde  ändringar  av reglerna  för  återgång\r\ntill aktivitetsgarantin som presenteras i\r\npropositionen.\r\nEnligt  Kristdemokraterna  i  motion   A5\r\n(yrk. 6) finns det ett uppenbart behov av\r\nvad         som        benämns         en\r\növergångsarbetsmarknad.     Frågor     om\r\naktivitetsgarantin och långtidsarbetslösa\r\ntas  upp  av Kristdemokraterna  i  motion\r\nA320    (yrk.    5).   Det    är    under\r\narbetslöshetsperiodens  första  tid   som\r\nmöjligheterna är som störst att  motverka\r\nlångtidsarbetslöshet. Därför krävs en rad\r\narbetsmarknadspolitiska         insatser:\r\nindividuella handlingsplaner, möjligheter\r\ntill  kompetenshöjning, tydliga  krav  på\r\nden arbetssökande parallellt med stöd och\r\nekonomiska incitament som syftar till att\r\nbryta        arbetslösheten.         Även\r\narbetslöshetsförsäkringens utformning har\r\nbetydelse,  menar  partiet,   som   bl.a.\r\nförespråkar en successiv nedtrappning  av\r\nersättningen  till  en  nedre  gräns  men\r\nockså  att försäkringen utformas så  alla\r\narbeten,   även  om  de  är  av   kortare\r\nkaraktär,      leder      till       höjd\r\nersättningsnivå.\r\nSjälva          grundidén          bakom\r\naktivitetsgarantin       är        enligt\r\nKristdemokraterna riktig men man  betonar\r\natt  aktivitetsgarantin står  och  faller\r\nmed  den praktiska tillämpningen.  Utöver\r\njobbsökaraktiviteter krävs också  tydliga\r\noch  realistiska krav, stöd och hjälp att\r\nbryta  arbetslöshetsmönstret  och  aktiva\r\ninsatser   för  att  möta  den   enskilda\r\npersonens konkreta behov och problem. Det\r\när  också viktigt att nära samverkan sker\r\nmed   föreningsliv,  näringsliv,  privata\r\nbemanningsföretag och förmedlare.\r\nCenterpartiet hävdar i motion A239  (yrk.\r\n32)  att många äldre arbetslösa uppfattar\r\naktivitetsgarantin  som   kränkande   och\r\nmeningslös.    Partiet    förordar    att\r\naktivitetsgarantin tidsbegränsas till två\r\når  och  att  det  i  stället  införs  en\r\nmöjlighet för arbetslösa över 60  år  att\r\nerhålla anställning med lönebidrag.\r\nOckså  i  motion A305 av Agneta  Lundberg\r\noch  Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda\r\ns)      behandlas     aktivitetsgarantin.\r\nMotionärerna  menar  att  programmet  för\r\nflertalet  deltagare inneburit att  deras\r\narbetsvilja   tas  till   vara   på   ett\r\nkonstruktivt sätt. Det finns  dock  vissa\r\nbrister,   bl.a.  att  uppföljning   inte\r\nalltid  sker  i den omfattning  som  vore\r\nönskvärt. Motionärerna efterlyser  vidare\r\nen  översyn  av  ersättningssystemet  vid\r\naktivitetsgaranti så att den enskilde får\r\nkompensation  i  de  fall  deltagande   i\r\naktiviteter medför ökade kostnader.\r\nUlf  Holm  (mp) begär i motion  A308  att\r\nriksdagen   skall   besluta    att    det\r\narbetsmarknadspolitiska        programmet\r\naktivitetsgaranti  skall  upphöra  senast\r\nunder  2003.  Motionären konstaterar  att\r\nMiljöpartiet  stod  bakom  skapandet   av\r\nprogrammet men menar att det mesta  kring\r\ndetta  inte har fungerat så som  det  var\r\ntänkt.\r\nI  motionen refereras resultatet av  ett\r\nantal studier som enligt motionären visar\r\nbl.a.   att   styrningen  av  programmets\r\npraktiska   innehåll  varit   svag,   att\r\ndeltagande  i  aktivitetsgarantin   leder\r\ntill  att  den egna sökaktiviteten  avtar\r\noch  till  att  deltagarna  tenderar  att\r\nenbart       söka      arbete       genom\r\narbetsförmedlingen  och  inte  via  andra\r\nkanaler. Vidare dras slutsatsen  att  man\r\ninte    kan    se   att   deltagande    i\r\naktivitetsgarantin  leder  till  positiva\r\neffekter  när  det gäller  övergång  till\r\nfast anställning och att programmet leder\r\ntill  undanträngning av  arbetstillfällen\r\npå den reguljära arbetsmarknaden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     delar    Kristdemokraternas\r\nuppfattning    i    motion    A320    att\r\nlångtidsarbetslöshet måste  motverkas  på\r\nett  så  tidigt  stadium i arbetslösheten\r\nsom  möjligt  och att det är viktigt  att\r\ndet   finns   ett   brett   spektrum   av\r\narbetsmarknadspolitiska insatser  att  ta\r\ntill.\r\nNär    det   gäller   aktivitetsgarantin\r\ninstämmer  utskottet i Kristdemokraternas\r\nuppfattning   att  det  är  viktigt   med\r\nsamverkan  mellan arbetsförmedlingen  och\r\nandra  aktörer. Detta framhöll  utskottet\r\nsenast   i  betänkande  2002/03:AU1   och\r\nerinrade  om  att  en  grundtanke   bakom\r\naktivitetsgarantin  är  att   den   skall\r\nutformas  i  nära samverkan mellan  stat,\r\nkommuner,  företag  och  arbetsmarknadens\r\nparter. I tidigare utskottsbehandling har\r\nockså framhållits vikten av att samverkan\r\nsker      med      föreningsliv       och\r\nbemanningsföretag.\r\nUtskottet     instämmer      även      i\r\nKristdemokraternas  uppfattning  att  den\r\npraktiska  tillämpningen av regelsystemen\r\noch utformningen av aktivitetsgarantin är\r\nav  avgörande betydelse för kvaliteten  i\r\nverksamheten.  Också  i  motionerna  A239\r\n(c),   A305   (s)  och  A308   (mp)   tar\r\nmotionärerna  upp  kvalitetsaspekter   på\r\naktivitetsgarantin.     Utskottet     kan\r\ninstämma  i att det på en del håll  fanns\r\nkvalitetsbrister  i ett  inledande  skede\r\nefter tillkomsten av aktivitetsgarantin.\r\nUtskottet        konstaterar         att\r\nkvalitetsfrågorna uppmärksammades på  ett\r\ntidigt  stadium  i AMV:s arbete  med  att\r\nutforma  och utveckla aktivitetsgarantin.\r\nDen  projektgrupp som tillsattes inom AMS\r\nför   att   ge   stöd  vid  den   närmare\r\nutformningen av aktivitetsgarantin fick i\r\nuppdrag att identifiera kvalitetsfaktorer\r\noch ge rekommendationer om hur kvaliteten\r\nskulle  kunna  förbättras. Arbetet  ledde\r\ntill  att  man redan år 2000 presenterade\r\noch  diskuterade kvalitetsnormer  vid  en\r\nkonferens   för   länsarbetsdirektörerna.\r\nLänsarbetsnämnderna fick därvid i uppdrag\r\natt  några  månader senare redovisa  till\r\nverksledningen    hur    normerna    hade\r\ngenomförts.  Likaså slogs redan  då  fast\r\natt kvaliteten i aktivitetsgarantin skall\r\nbelysas    när    AMS    genomför    s.k.\r\nlänsexaminationer.\r\nÄven  därefter  har kvalitetsfrågorna  i\r\nanslutning  till aktivitetsgarantin  rönt\r\nstor  uppmärksamhet inom verket. AMS  har\r\ntillsammans     med    Institutet     för\r\nkvalitetsutveckling (SIQ) tagit  fram  en\r\nmodell   för   kvalitetsutveckling   inom\r\naktivitetsgarantin.   Det    övergripande\r\nsyftet  med detta arbete är enligt  AMV:s\r\ninterna information att kunna erbjuda mer\r\nmeningsfulla  insatser till deltagarna  i\r\naktivitetsgarantin vilket skall leda till\r\natt  fler  går  vidare  till  arbete  och\r\nutbildning.\r\nKvalitetsmodellen består av flera  delar\r\noch  skall  ge underlag för förbättringar\r\npå   olika   nivåer   i   organisationen,\r\nstimulera lärande och utveckling och mäta\r\nkvaliteten på ett enhetligt sätt i  linje\r\nmed   de   ambitioner  som   gäller   för\r\narbetsförmedlingen i dess helhet.\r\nSamtliga         handledare         inom\r\naktivitetsgarantin och berörda chefer har\r\ni  slutet av 2002 bedömt kvaliteten  inom\r\naktivitetsgarantin  med   hjälp   av   en\r\nutvärderingsmatris.  En  ny  mätning  har\r\ngjorts  i  april 2003. Under 2003  kommer\r\nAMS också att klarlägga förutsättningarna\r\nför  en rikstäckande undersökning av  hur\r\ndeltagarna  i aktivitetsgarantin  ser  på\r\nverksamheten.  Mot denna  bakgrund  anser\r\nutskottet  att  kvalitetsfrågor   rörande\r\naktivitetsgarantin     förefaller     väl\r\nuppmärksammade inom AMV. Utskottet kommer\r\nfortlöpande att följa insatserna för  att\r\nytterligare   förbättra   kvaliteten   på\r\naktivitetsgarantin.\r\nCenterpartiet  föreslår  i  motion  A239\r\natt  det skall bli möjligt för arbetslösa\r\növer  60  år att erhålla anställning  med\r\nlönebidrag.  Utskottet  anser   att   den\r\nföreslagna förändringen av det  särskilda\r\nanställningsstödet     i     fråga     om\r\ntillämpningen  på personer  från  61  års\r\nålder  kan anses tillgodose det  aktuella\r\nmotionsyrkandet.\r\nNär  det  gäller frågan om  kompensation\r\nför  ökade  kostnader  vid  deltagande  i\r\naktivitetsgarantin som tas upp  i  motion\r\nA305  (s)  vill  utskottet  peka  på  att\r\nreglerna för ersättning för dagliga resor\r\nvid  deltagande  i aktivitetsgarantin  är\r\ndesamma        som       vid        andra\r\narbetsmarknadspolitiska  program,  vilket\r\nframgår  av  förordningen (1996:1100)  om\r\naktivitetsstöd.  Kostnader  för   dagliga\r\nresor   får   ersättas  med  belopp   som\r\növerstiger  300  kr per månad  eller  som\r\növerstiger    kostnader    för     normal\r\ndagpendling  på hemorten. Milersättningen\r\när 110 öre per kilometer.\r\nDen   bedömning  rörande  reglerna   för\r\nåtergång   till   aktivitetsgaranti   som\r\nregeringen gör i propositionen  stöds  av\r\nutskottet.   Som  framgått  delas   denna\r\nuppfattning av Moderaterna.\r\nUtskottet  kan  med hänvisning  till  de\r\nföreslagna ändringarna i reglerna för det\r\nsärskilda anställningsstödet och till vad\r\nsom  i övrigt anförts ovan konstatera att\r\nde uppfattningar och krav som redovisas i\r\nmotionerna A3 yrkande 5 i denna del  (m),\r\nA5  yrkande 6 (kd), A239 yrkande 32  (c),\r\nA305  (s),  A308 (mp) och A320 yrkande  5\r\n(kd)   helt   eller  delvis   kan   anses\r\ntillgodosedda. Utskottet avstyrker därför\r\nde aktuella motionerna.\r\n\r\nUtskottet   vill   i   detta   sammanhang\r\nuppmärksamma en särskild fråga.\r\n\r\nEn    person    kan    avstängas    från\r\naktivitetsgarantin   i   vissa    angivna\r\nsituationer.   Ett   sådant   beslut   om\r\nåterkallelse  kan överklagas.  Innebörden\r\nav  de  nya  reglerna är att den  sökande\r\navstängs   under   45   dagar.   Med   de\r\nföreslagna ändringarna kan sökanden  åter\r\nanvisas   till   garantin   under   vissa\r\nförutsättningar.\r\nDenna  situation skall hållas isär  från\r\nden  som  råder när den enskilde på  eget\r\nbevåg  lämnar garantin. I så fall  fattas\r\ninget     formellt    beslut.    Sökanden\r\n\"avaktualiseras\" hos förmedlingen.\r\nDet  kan  förekomma att läget är oklart.\r\nFörmedlingen   uppfattar   att   sökanden\r\nlämnat    garantin,    men    situationen\r\nuppfattas inte så av den enskilde.\r\nEnligt   utskottets   mening   är    det\r\nangeläget att det i sådana lägen så snart\r\nsom  möjligt  klaras  ut  om  situationen\r\nverkligen  skall  uppfattas  så  att  den\r\nenskilde av egen drift lämnat garantin.\r\nDetta       bör      kunna      regleras\r\nföreskriftsvägen.\r\nI  sammanhanget  bör också  noteras  att\r\nInspektionen                          för\r\narbetslöshetsförsäkringen bl.a. har  till\r\nuppgift  att  se  till  att  försäkringen\r\ntillämpas  likformigt över  hela  landet.\r\nSom  framhålls  i  propositionen  är  det\r\nlämpligt  att inspektionen får i  uppdrag\r\natt  granska även hur myndigheterna  inom\r\nAMV hanterar återkallelser av anvisningar\r\ntill arbetsmarknadspolitiska program.\r\nVad  som  nu  anförts bör  riksdagen  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4 Åtgärder för särskilda grupper på\r\narbetsmarknaden, m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI    avsnittet   behandlas   regeringens\r\nförslag  i  proposition  2002/03:44   om\r\nfinansiering  av arbetsplatsintroduktion\r\nför  vissa  invandrare (prop.  punkt  2)\r\nliksom   motionsförslag  om  att  främja\r\nvissa  invandrare. Utskottet tillstyrker\r\npropositionens  förslag  vilket  innebär\r\natt    yrkanden   i   en   motion   från\r\nModeraterna  blir  tillgodosedda   medan\r\növriga  motionsyrkanden avstyrks. Jämför\r\nreservationerna 13 (fp) och 14 (kd).\r\nMotioner   om  åtgärder  för  äldre   på\r\narbetsmarknaden tas upp i avsnittet  och\r\navstyrks     av    utskottet.     Jämför\r\nreservation 15 (m, fp, kd, c).\r\nÄven   motionsförslag  om   vissa   andra\r\nsärskilda   grupper  på   arbetsmarknaden\r\nbehandlas i avsnittet. Utskottet föreslår\r\natt  dessa  avslås  av riksdagen.  Jämför\r\nreservationerna 16 (m, fp, kd, c) och  17\r\n(mp).\r\nI  avsnittet  behandlas  förslag  om  att\r\nfrämja      särskilda     grupper      på\r\narbetsmarknaden. Sådana förslag  avseende\r\nåtgärder för vissa invandrare tas  upp  i\r\navsnitt   4.1,   där  också   regeringens\r\nförslag  i  propositionen om finansiering\r\nav   arbetsplatsintroduktion  för   vissa\r\ninvandrare  (prop. punkt 2)  tas  upp.  I\r\navsnitt 4.2 behandlas åtgärder för  äldre\r\noch  i  avsnitt  4.3 åtgärder  för  andra\r\ngrupper  liksom  ett förslag  om  sociala\r\narbetskooperativ.\r\n\r\n4.1 Åtgärder för vissa invandrare\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nArbetsmarknaden för invandrare\r\n\r\nPersoner    födda   utomlands   drabbades\r\nsärskilt    hårt    av    nedgången    på\r\narbetsmarknaden i början  av  1990-talet.\r\nSärskilt   utsatta   var   de   nyanlända\r\ninvandrarna,  men  även  invandrare   med\r\nlängre  vistelsetid i Sverige  påverkades\r\nnegativt.   Under  andra  halvåret   1996\r\nuppgick   arbetslösheten  bland   utrikes\r\nfödda   till  18  %.  Därefter  har   den\r\ntrendmässigt sjunkit.\r\nSysselsättningsgraden   för    utländska\r\nmedborgare har under de fem senaste  åren\r\nstigit  snabbare  än för  befolkningen  i\r\ndess  helhet.  Ökningen har varit  större\r\nbland  män  än  bland  kvinnor.  Även  om\r\nstatistik  för  2002  tyder  på  att  den\r\ngynnsamma utvecklingen avstannat något så\r\nhar  den sammantaget varit starkt positiv\r\nde senaste åren.\r\nÄven  i  statistiken över  personer  med\r\nlånga        inskrivningstider         på\r\narbetsförmedlingen kan man konstatera att\r\ndet  skett  en  kraftig  förbättring   av\r\nsituationen   på   arbetsmarknaden    för\r\ninvandrare. I september 2002 hade antalet\r\nlångtidsinskrivna            utomnordiska\r\nmedborgare,  i  jämförelse  med   januari\r\n1996,  minskat med 77 %. Det är en större\r\nprocentuell    minskning     än     bland\r\nlångtidsinskrivna totalt.\r\nJu  fler år en invandrad person varit  i\r\nSverige,       desto       högre       är\r\nsysselsättningsgraden och desto lägre  är\r\narbetslösheten.   Det   tyder   på    att\r\nintegrationen  ökar med tiden.  Samtidigt\r\nbestår  skillnader mellan  utrikes  födda\r\noch  infödda efter lång tid i landet. För\r\nutlandsfödda som varit mer  än  20  år  i\r\nSverige   är  sysselsättningsgraden   5,5\r\nprocentenheter  lägre och  arbetslösheten\r\n1,4  procentenheter högre än för personer\r\nfödda i Sverige.\r\nStrukturomvandlingen                från\r\nindustrisamhälle och massproduktion  till\r\nett     mer     kunskapsintensivt     och\r\nkundorienterat  samhälle  har  gjort  det\r\ngenerellt  svårare  för  invandrare   att\r\nhävda     sig     på     arbetsmarknaden.\r\nKulturspecifik       kunskap,       såsom\r\nspråkfärdigheter, förmåga att kommunicera\r\nmed  kunder och medarbetare samt  kunskap\r\nom  det  svenska samhället, har tillmätts\r\nallt större vikt i arbetslivet.\r\nMen  också högutbildade invandrare möter\r\nproblem.  Ibland beror det på  att  deras\r\nutbildning inte motsvarar krav som ställs\r\npå  den svenska arbetsmarknaden. Dessutom\r\nfinns en oförmåga i svenskt arbetsliv att\r\nta   till  vara  kompetensen  hos   många\r\nhögutbildade  invandrare.   Enligt   AMS-\r\nrapporten  Rätt  man på  fel  plats  (Ura\r\n2001:5)  har endast 39 % av de akademiker\r\nsom invandrat under 1990-talet ett arbete\r\nsom   motsvarar   deras  utbildningsnivå,\r\njämfört  med  85  %  av  de  svenskfödda.\r\nInvandrade   kvinnor   har    i    större\r\nutsträckning  än invandrade  män  arbeten\r\nunder sin utbildningsnivå.\r\nInvandrare   är   däremot   enligt   AKU\r\növerrepresenterade inom arbeten som  inte\r\nkräver  någon  särskild  yrkesutbildning.\r\nVissa av de lågutbildade invandrarna  har\r\nlägre utbildning än grundskola. I gruppen\r\nförekommer också analfabeter.\r\n\r\nInformation till asylsökande och\r\narbetsförmedlingsinsatser för nyanlända\r\ninvandrare\r\n\r\nEnligt          regeringen         behövs\r\ninformationsinsatser      av      berörda\r\nmyndigheter för att sprida kunskap om  de\r\nmöjligheter som finns för asylsökande att\r\ni  vissa  fall arbeta under  den  tid  då\r\nderas ärende prövas.\r\nIntroduktionen  av nyanlända  invandrare\r\nbör   enligt  regeringen  ges   en   ännu\r\ntydligare inriktning mot arbete och  egen\r\nförsörjning. Utgångspunkten bör vara  att\r\nindividen,  i samband med att  denne  får\r\npermanent uppehållstillstånd och bosätter\r\nsig i en kommun, omedelbart skrivs in vid\r\narbetsförmedlingen som arbetssökande.\r\nEn  kommun har huvudansvar för nyanlända\r\ninvandrare   sedan  dessa   mottagits   i\r\nkommunen. Arbetsförmedlingen och kommunen\r\nmåste enligt regeringen utveckla ett nära\r\nsamarbete  så  att  handlingsplaner   med\r\nslutmålet  reguljärt arbete kan upprättas\r\nredan  kort  tid efter mottagandet  i  en\r\nkommun.  Arbetsförmedlingen, som har  ett\r\nkontaktnät   med   arbetsgivare,    skall\r\nsamarbeta  med kommunerna för  att  hitta\r\npraktikplatser   där  praktiken   är   en\r\nintegrerad  del  av  svenskundervisningen\r\nför  invandrare (sfi). Det är av  största\r\nvikt  att  praktikplatserna i  möjligaste\r\nmån  anpassas  till individens  kompetens\r\noch behov.\r\nYtterligare   en  väg  för   att   uppnå\r\nsnabbare och bättre integration är  genom\r\ns.k. mentorsprogram där arbetsgivare åtar\r\nsig  att  frivilligt  vara  mentorer  för\r\npersoner  som  har utländsk bakgrund  och\r\nsom saknar kontakter på och erfarenhet av\r\nden  svenska  arbetsmarknaden.  Även   på\r\ndetta   område   anser   regeringen   att\r\narbetsförmedlingen, vilken som nämnts har\r\nett   kontaktnät  med  arbetsgivare,  bör\r\nsamarbeta     med     kommunerna      och\r\narbetsmarknadens parter för att  initiera\r\nmentorsprogram. Erfarenheter av  tidigare\r\nmentorsprogram bör tas till vara.\r\nEtt   intensivt  arbete  pågår  för  att\r\nutveckla   introduktionen  av   nyanlända\r\ninvandrare.  I  april 2001  träffades  en\r\növerenskommelse om samverkan kring  detta\r\narbete  mellan  AMS,  Integrationsverket,\r\nMigrationsverket, Skolverket och  Svenska\r\nkommunförbundet.   Överenskommelsen   har\r\nsenare följts upp och reviderats.\r\n\r\nInom              ramen              för\r\nsamverkansöverenskommelsen            har\r\nIntegrationsverket  med  särskilda  medel\r\nbedrivit  arbete  inriktat  på  samverkan\r\nmellan kommunerna och andra aktörer  samt\r\nmetodutveckling                  avseende\r\narbetsplatsförlagd       och        annan\r\nintroduktion.  AMS  har  på  uppdrag   av\r\nregeringen  i augusti 2002 redovisat  hur\r\nmyndigheten  arbetar  för  att,   oavsett\r\nkonjunkturläge        och        generell\r\nmedelstilldelning,    säkerställa     att\r\narbetsförmedlingarnas    insatser     för\r\nflyktingar   och   nyanlända   invandrare\r\nprioriteras under introduktionsperioden.\r\nRegeringen  har  också beslutat  att  en\r\növersyn skall göras av mottagande av  och\r\nintroduktion    för   flyktingar    (dir.\r\n2001:87). Utredningen skall belysa  vilka\r\nhinder  som finns mot att flyktingar  får\r\nen individuellt anpassad introduktion och\r\nblir självförsörjande och delaktiga i det\r\nsvenska  samhällslivet.  Översynen  skall\r\navse såväl organisation av och innehåll i\r\nden     praktiska    verksamheten     som\r\nutformningen   av   lagar    och    andra\r\nförfattningar.  Utredningen  skall   vara\r\nklar  den  1  september 2003.  Det  skall\r\nockså   den   pågående   utredningen   om\r\nutbildning i svenska för invandrare (dir.\r\n2002:105).\r\nUndervisningen i svenska för  invandrare\r\när  en viktig del av den introduktion som\r\nerbjuds  flyktingar och  andra  nyanlända\r\ninvandrare.  Regeringen bedömer  att  det\r\nkrävs grundläggande förändringar på detta\r\nområde  så  att  det  blir  möjligt   att\r\nerbjuda   högkvalitativ   utbildning    i\r\nsvenska  parallellt med olika  former  av\r\nannan utbildning, praktik eller arbete.\r\nI    avvaktan    på    den    ovannämnda\r\nutredningen  har regeringen  i  2003  års\r\nregleringsbrev          för          AMV,\r\nIntegrationsverket, Migrationsverket  och\r\nMyndigheten för skolutveckling  på  olika\r\nsätt  markerat  vikten av  samverkan  och\r\nandra  insatser  för att  på  ett  tidigt\r\nstadium    ta    till   vara    nyanlända\r\ninvandrares och asylsökandes kompetens så\r\natt     inträdet    på    den     svenska\r\narbetsmarknaden    effektiviseras     och\r\ntidigareläggs.    För    att    förbättra\r\nmöjligheterna  till mer  aktiv  medverkan\r\nfrån   arbetsförmedlingens   sida   under\r\nintroduktionen  av  nyanlända  invandrare\r\nhar  regeringen avsatt 35 miljoner kronor\r\nårligen  2003-2005.  Utöver  dessa  medel\r\navsätts som tidigare årligen 165 miljoner\r\nkronor  för  att  stärka  ställningen  på\r\narbetsmarknaden för personer med utländsk\r\nbakgrund.\r\n\r\nSärskilda förmedlingsinsatser och\r\narbetsplatsintroduktion, m.m.\r\n\r\nDe   befintliga   arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen    är   enligt   propositionen\r\notillräckliga   för  vissa   grupper   av\r\ninvandrare. Det kan gälla såväl  personer\r\nsom befunnit sig länge i Sverige utan att\r\nfå     arbete     på    den     reguljära\r\narbetsmarknaden som personer som deltar i\r\neller   nyligen   deltagit   i   kommunal\r\nintroduktionsverksamhet och som bedöms få\r\nsvårt att finna reguljärt arbete.\r\nFör   att  personer  i  denna  situation\r\nskall  kunna  få  en anställning  behöver\r\narbetsförmedlingen  ofta  ha   omfattande\r\nkontakter   med   arbetsgivare.    Enligt\r\npropositionen är erfarenheterna  goda  av\r\natt     ha    särskild    personal     på\r\narbetsförmedlingen    som    under     en\r\nintroduktionsperiod      hjälper      den\r\nnyanställde  med kontakter  och  erbjuder\r\nett mer allmänt stöd.\r\nRegeringen  planerar  att  genomföra  en\r\nförsöksverksamhet                     med\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare.  I försöksverksamheten  skall\r\nspecialutbildade arbetsförmedlare använda\r\nen   särskild  arbetsmetodik  och  ha   i\r\nuppgift  att förmedla kontakt med lämplig\r\narbetsgivare och under individens  första\r\ntid  på en arbetsplats bistå såväl  denne\r\nsom  arbetsgivaren. De särskilda  problem\r\nsom invandrade kvinnor kan uppleva när de\r\nförsöker  etablera sig på arbetsmarknaden\r\nbör    uppmärksammas   i    verksamheten.\r\nArbetsförmedlaren   skall    svara    för\r\nuppföljning.\r\nFörsöksverksamheten     skall     enligt\r\npropositionen bedrivas under perioden den\r\n1  september  2003-den 31 december  2005.\r\nRegeringen avser att uppdra åt AMS att  i\r\nsamråd   med   Integrationsverket   lämna\r\nförslag   om   lämpliga  målgrupper   och\r\narbetsmetodik. Därefter kommer regeringen\r\natt  besluta  om den närmare utformningen\r\nav  försöksverksamheten. IFAU skall få  i\r\nuppdrag att utvärdera verksamheten.\r\nI  propositionen  framhåller  regeringen\r\nvikten av att stödet utformas så att  det\r\ninte   uppfattas   som   stigmatiserande.\r\nLikaså   understryker   regeringen    att\r\ninsatsen inte skall ta sikte på individer\r\nsom  har  brister  i  sina  grundläggande\r\nkunskaper   i   svenska  eller   som   är\r\narbetshandikappade. I stället  skall  den\r\ninriktas    på   personer   som    saknar\r\narbetslivsrelaterade nätverk och som  har\r\nbristande  kunskaper i mer  yrkesinriktad\r\nsvenska.\r\nI  propositionen föreslås att utgifterna\r\nför  försöksverksamheten  beräknas  under\r\nanslaget        22:3        Köp        av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader  (prop.  punkt  2).  Utgifterna\r\nberäknas  till 44 miljoner  kronor  2003,\r\n128 miljoner kronor 2004 och 128 miljoner\r\nkronor  2005.  Förslaget påverkar  enligt\r\nregeringen  inte ramen för  utgiftsområde\r\n13.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna tillstyrker medan Folkpartiet\r\navstyrker  förslaget i  propositionen  om\r\nsärskilda  arbetsförmedlingsinsatser  för\r\ninvandrare.\r\nModeraterna ställer sig i motion A3 (yrk.\r\n7  och  8)  i  och för sig positiva  till\r\nregeringens förslag om insatser  för  att\r\nöka  vissa  invandrargruppers möjligheter\r\ntill arbete men anser samtidigt att dessa\r\när   otillräckliga.  Partiet  ser   också\r\npositivt   på  regeringens   förslag   om\r\ntidigare          och         effektivare\r\nförmedlingsinsatser                   och\r\narbetsplatsintroduktion.  Man  poängterar\r\ndock   att  introduktionen  av  nyanlända\r\ninvandrare  måste ges en  ännu  tydligare\r\ninriktning    mot   arbete    och    egen\r\nförsörjning.  Alla som  saknar  kontakter\r\nmed  och  anknytning till arbetsmarknaden\r\nborde  kunna  påräkna ett  särskilt  stöd\r\nfrån  arbetsförmedlingens sida. Förslagen\r\nom         förmedlingsinsatser        och\r\narbetsplatsintroduktion   skulle    kunna\r\nförbättras         ytterligare         om\r\nförmedlingsverksamheten              blev\r\nkonkurrensutsatt.  Trots   invändningarna\r\ntillstyrker    Moderaterna    regeringens\r\nförslag eftersom det utgör ett litet steg\r\ni rätt riktning.\r\nFolkpartiet avstyrker i motion  A4  (yrk.\r\n3,   6  och  7)  regeringens  förslag  om\r\nsärskilda  arbetsförmedlingsinsatser  för\r\ninvandrare. Det är i och för sig positivt\r\natt  förslaget innebär ett närmande  till\r\nFolkpartiets politik men samtidigt är det\r\nenligt        partiet        fullständigt\r\notillräckligt. Åtgärder för att komma  in\r\npå  arbetsmarknaden måste börja  avsevärt\r\ntidigare   än  vad  regeringen  föreslår,\r\nexempelvis  genom införande av  en  jobb-\r\noch utvecklingsgaranti.\r\nFörslaget   om   arbetsplatsintroduktion\r\nför  vissa invandrare illustrerar  enligt\r\nFolkpartiet att regeringen ohjälpligt  är\r\nkvar  i  ett myndighetstänkande  eftersom\r\ndet   innebär   att   särskilt   avdelade\r\narbetsförmedlare  med   hjälp   av   viss\r\nmetodik skall särbehandla en del personer\r\nur  kollektivet invandrare så  att  dessa\r\nfår ökade möjligheter att etablera sig på\r\narbetsmarknaden.   Enligt   partiet   bör\r\nförslaget    om   arbetsplatsintroduktion\r\navvisas.  I  stället förespråkar  man  en\r\nökad         individualisering         av\r\narbetsmarknadspolitiken med fler  aktörer\r\noch  ökad makt samt större resurser  till\r\nutsatta grupper.\r\nIntroduktionen   av   asylsökande    bör\r\nenligt Folkpartiet förbättras. Likaså bör\r\nnyanlända  asylsökande och invandrare  få\r\nökade   möjligheter   till   arbete   och\r\negenförsörjning.             Provisoriska\r\narbetstillstånd  bör  lämnas  till   alla\r\nvuxna  asylsökande. Det bör inte  ställas\r\ngenerella  krav på godkänd  utbildning  i\r\nsvenska för invandrare (sfi) för att  man\r\nskall  vara  \"anställningsbar\".  Personer\r\nsom  väntar på uppehållstillstånd bör  så\r\nsnart  som  möjligt  kunna  bli  anvisade\r\narbetspraktik    i    kombination     med\r\nindividanpassad språkutbildning.\r\nKristdemokraterna anser i de  likalydande\r\nmotionsförslagen  A5 (yrk.  9)  och  A320\r\n(yrk.  12) att det ibland krävs specifika\r\nåtgärder för att kompetensen hos personer\r\nmed invandrarbakgrund skall tas till vara\r\npå  arbetsmarknaden.  Det  beror  på  att\r\nmånga  saknar socialt nätverk,  kontakter\r\noch  erfarenheter av att  söka  arbete  i\r\nSverige.\r\nMot  denna bakgrund förespråkar  partiet\r\ninförande   av   s.k.   jobbguider    för\r\ninvandrare  som  är nya  på  den  svenska\r\narbetsmarknaden,  något   som   behandlas\r\nockså  i  motion Sf334 (yrk. 38,  39  och\r\n41).   Jobbguiderna  skall   finnas   vid\r\nservicekontor    som   ersätter    dagens\r\narbetsförmedlingar. Det framhålls att\r\nservicekontoren   skall    erbjuda    all\r\ninformation  och service som  behövs  för\r\natt  söka  arbete samtidigt som  de  inte\r\nskall         utgöra        traditionella\r\narbetsförmedlingar.\r\nJobbguiden   skall  ha  ett   personligt\r\nansvar  för  att  på olika  sätt  stödja,\r\nentusiasmera  och lotsa den arbetssökande\r\nfram  till  ett arbete. Det skall  finnas\r\njobbguider  med  invandrarbakgrund   som,\r\nutifrån sitt speciella perspektiv, känner\r\ntill  hur  det  är  att  söka  arbete   i\r\nSverige.\r\nBeträffande    språkkunskaper    betonar\r\nKristdemokraterna att det inte är rimligt\r\natt  ställa  något absolut krav  på  goda\r\nkunskaper i svenska. Man skall alltid  ha\r\nrätt   att   stå   till  arbetsmarknadens\r\nförfogande och detta synsätt måste prägla\r\nall förmedlingsverksamhet.\r\nI        motionen       hävdas       att\r\narbetsförmedlingarna  har  utvecklat   en\r\npolicy som innebär att personer som  inte\r\nuppnått en viss poäng i undervisningen  i\r\nsvenska  för invandrare (sfi) inte  anses\r\nkunna     stå    till    arbetsmarknadens\r\nförfogande  och  alltså inte  anses  vara\r\narbetssökande  vid förmedlingen.  Partiet\r\nbetonar  att  man skall ha rätt  att  stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande även  om\r\nman  inte  har klarat av sfi-testet.  För\r\nmånga arbetsuppgifter krävs inte så  goda\r\nkunskaper   i   svenska,   och   dessutom\r\nförvärvar  man  språkkunskaper   bäst   i\r\narbetslivet.\r\nDagens      sfi-undervisning       måste\r\nreformeras  och anpassas till deltagarnas\r\nvarierande      utbildningsnivå       och\r\nspråkgrupper.  Det  skall  även  anordnas\r\nyrkesspecifik    språkundervisning    och\r\nfinnas     möjlighet    att     kombinera\r\nspråkundervisning   med   arbete    eller\r\nanpassade lärlings- och praktikplatser.\r\nSärskilda    insatser   behövs    enligt\r\nKristdemokraterna   för   att   inventera\r\ninvandrarkvinnors  specifika   kompetens,\r\nsom  exempelvis kan vara till stor  nytta\r\nför  exportindustrin. Enligt partiet  bör\r\nkvinnorna  efter  kartläggningsfasen  ges\r\nutbildning om svenskt arbetsliv.\r\nVänsterpartiet pekar i motion Sf336 (yrk.\r\n7,  9 och 11) på att invandrade ofta  har\r\nett  sämre  kontaktnät på arbetsmarknaden\r\nän  andra, vilket utgör ett extra  hinder\r\nför   att  få  ett  arbete.  Därför   bör\r\narbetsförmedlingarna för  invandrade  och\r\nandra   nytillträdda  på  arbetsmarknaden\r\ninföra ett system med handledare som  har\r\ngoda kontakter med arbetsgivare. Systemet\r\nkan  införas om arbetsförmedlingarna  får\r\nmöjlighet  att använda medel avsedda  för\r\narbetsmarknadsutbildning och  kontantstöd\r\npå ett mer flexibelt sätt. Det skulle bli\r\nfallet        om        medel         för\r\narbetsmarknadsutbildning och  kontantstöd\r\nkunde    användas   även    till    AMV:s\r\nförvaltningskostnader, så att  man  kunde\r\nsätta in handledare när detta bedöms vara\r\nden     bästa     arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatsen.\r\nSärskilda        arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser   behövs  för   invandrare   med\r\nutländsk examen som inte har fått  arbete\r\ninom  det  område  de är  utbildade  för.\r\nInsatserna skall således även kunna  avse\r\npersoner som har arbete. En utredning bör\r\ntillsättas  med uppgift att ta  fram  ett\r\nsamlat   handlingsprogram  för  att   öka\r\nmöjligheterna  för kvinnor  med  utländsk\r\nhärkomst att komma in på arbetsmarknaden.\r\nInger  Lundberg m.fl. (s) pekar i  motion\r\nA271   (yrk.  1  och  3)  på  de  i  allt\r\nväsentligt    goda   erfarenheterna    av\r\nspråkstöd  till invandrare som genomförts\r\nmed  hjälp  av  mål 3-medel. Motionärerna\r\nanser att det finns skäl till att erbjuda\r\nsådant språkstöd till invandrare som inte\r\nlängre  är aktuella för sfi-undervisning.\r\nStaten   bör   vara  ett   föredöme   som\r\narbetsgivare  och erbjuda  anställda  med\r\nutländsk    bakgrund    möjlighet    till\r\nfördjupade kunskaper i svenska.\r\nAna  Maria Narti (fp) kritiserar i motion\r\nA207 (yrk. 1-3 och 5) regeringens och AMS\r\npassivitet  när  det  gäller  att   öppna\r\narbetsmarknaden för utländska  akademiker\r\noch  reser en rad frågor om orsaker  till\r\ndiskriminering.  Motionären   förespråkar\r\ndecentralisering                       av\r\narbetsmarknadspolitiken och egenmakt  för\r\natt framgång skall kunna nås i kampen mot\r\narbetslöshet  och diskriminering.  Vidare\r\nkrävs  en  systematisk  uppvärdering   av\r\nflerspråkighet   och   dubbel   kulturell\r\nkompetens     liksom    utbildning     av\r\npersonalansvariga och rekryterare i syfte\r\natt  träna  förmågan att se och uppskatta\r\ndubbel kompetens hos arbetstagare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAtt   öka   de   invandrade   svenskarnas\r\ntillträde  till  arbetsmarknaden  är   en\r\ncentral            uppgift            för\r\narbetsmarknadspolitiken.    Viljan    att\r\narbeta   måste  tas  till  vara  och   en\r\narbetsmarknad för alla skapas.  Om  detta\r\nråder   det  en  bred  politisk  enighet,\r\nvilket    utskottet    konstaterade     i\r\nbetänkande 2002/03:AU1.\r\nI   regeringsförklaringen  hösten   2002\r\npekade     statsministern     ut      två\r\nsamhällsproblem - de höga  sjuktalen  och\r\nmånga invandrares utanförskap - som denna\r\nmandatperiods  allt  annat  överskuggande\r\narbetsuppgifter.\r\nEnligt   utskottet   hänger   flera   av\r\nställningstagandena     i     proposition\r\n2002/03:44  samman  med  dessa  politiska\r\nprioriteringar.\r\nSkillnaderna    i    arbetslöshet    och\r\nsysselsättning mellan infödda och utrikes\r\nfödda är oacceptabelt stora. Samtidigt är\r\ndet enligt utskottet glädjande att notera\r\natt    det    skedde   en    uppgång    i\r\nsysselsättningsgraden    för    utländska\r\nmedborgare  under  de senaste  fem  åren.\r\nDenna var snabbare än för befolkningen  i\r\ndess        helhet.        Även        om\r\nsysselsättningsutvecklingen för utländska\r\nmedborgare  såtillvida varit  positiv  på\r\nsenare  år  har  utskottet  noterat   att\r\nförbättringen i sysselsättningsgrad  inte\r\nvar  lika  stor  för  kvinnorna  som  för\r\nmännen.  Invandrade  kvinnor  har  enligt\r\nregeringen också i större utsträckning än\r\ninvandrade   män   arbeten   under    sin\r\nutbildningsnivå. Utskottet anser att  det\r\när   angeläget  att  arbetsförmedlingarna\r\nuppmärksammar detta förhållande.\r\nDet    är    angeläget   att    motverka\r\nskillnaderna    i    arbetslöshet     och\r\nsysselsättning mellan infödda och utrikes\r\nfödda.  Utskottet  välkomnar  därför  den\r\nredovisning och de förslag som  återfinns\r\ni  propositionen avseende arbetsmarknaden\r\nför invandrare och som sammanfattas ovan.\r\nSammantaget   visar   propositionen   att\r\nregeringen tagit initiativ till ett brett\r\nspektrum  av  insatser  för  att   främja\r\narbetsmarknaden för invandrare.\r\nVid  genomgången  av motionsförslagen  i\r\ndetta  avsnitt konstaterar utskottet  att\r\nflertalet  av  dessa  helt  eller  delvis\r\ntorde  tillgodoses av  de  förslag  eller\r\nredovisningar     som     återfinns     i\r\npropositionen och som framgår  ovan.  Det\r\ngäller  exempelvis förslag eller insatser\r\nsom   rör   förbättrad  introduktion   av\r\nasylsökande   och  nyanlända  flyktingar,\r\neffektivare     arbetsförmedling      och\r\nintroduktion       på      arbetsplatser,\r\nmentorsverksamhet samt ökad  flexibilitet\r\noch individinriktning i insatserna.\r\nNär  det gäller bl.a. motionsförslag  om\r\nbehovet   av   språkkunskaper  respektive\r\nkombinationer av arbete eller  praktik  å\r\nena sidan och språkutbildning å den andra\r\nvill  utskottet erinra om sin  behandling\r\nvåren   2002   av  Riksdagens  revisorers\r\nförslag    om   svenskundervisning    för\r\ninvandrare  och invandrares arbetsmarknad\r\n(förs. 2000/01:RR12, bet. 2001/02:AU5). I\r\nsammanhanget    tog    utskottet    också\r\nställning till ett antal motionsförslag.\r\nHär  kan också nämnas att utskottet  för\r\nnärvarande behandlar prop. 2002/03:65 Ett\r\nutvidgat  skydd  mot  diskriminering.   I\r\npropositionen  föreslås  en  ny  lag  mot\r\ndiskriminering och ändringar i  1999  års\r\nlagar  mot  diskriminering i arbetslivet.\r\nEnligt lagförslaget skall ett förbud  mot\r\ndiskriminering    införas    bl.a.    vid\r\nförmedling  av arbete hos den  offentliga\r\narbetsförmedlingen      eller       annan\r\narbetsförmedling   liksom    vid    andra\r\narbetsmarknadspolitiska insatser.  Vidare\r\ninnebär de nya reglerna enligt regeringen\r\natt     ett    effektivt    skydd     mot\r\ndiskriminering   införs   även    utanför\r\narbetslivet och högskolan. Genom den  nya\r\nlagen  genomförs  två EG-direktiv.  Såväl\r\nden    nya    lagen   som    de    övriga\r\nlagändringarna föreslås träda kraft den 1\r\njuli 2003.\r\nFrågan     om     hur    en     framtida\r\ndiskrimineringslagstiftning         skall\r\nutformas behandlas för närvarande av  den\r\nparlamentariskt               sammansatta\r\nDiskrimineringskommittén  (dir.  2002:11)\r\nsom  skall  redovisa sitt uppdrag  senast\r\nden 1 december 2004.\r\nUtskottet  tillstyrker med  det  anförda\r\npropositionen  punkt  2  och  motion   A3\r\nyrkandena  7  och  8 (m)  samt  avstyrker\r\nmotionerna A4 yrkandena 3, 6 och 7  (fp),\r\nA5 yrkande 9 (kd), A207 yrkandena 1-3 och\r\n5  (fp), A271 yrkandena 1 och 3 (s), A320\r\nyrkande 12 (kd), Sf334 yrkandena  38,  39\r\noch  41 (kd) och Sf336 yrkandena 7, 9 och\r\n11  (v)  i  den  mån de  inte  kan  anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet anfört.\r\n\r\n4.2 Åtgärder för äldre\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI    propositionens   inledande   avsnitt\r\nredovisar regeringen en rad uppgifter  om\r\nutvecklingen   på  arbetsmarknaden.   Där\r\nkonstateras     bl.a.     att     antalet\r\nlångtidsinskrivna  i åldersgruppen  55-64\r\når  uppgick till drygt 17 200 i början av\r\n1996  vilket motsvarade ca 14 %  av  alla\r\nlångtidsinskrivna. Fram till i  september\r\n2002 ökade andelen betydligt, till 42  %,\r\ndetta    trots   att   antalet   personer\r\nreducerades  med  500 jämfört  med  1996.\r\nRegeringen  bedömer  att  de  äldre  inte\r\npåverkades     särskilt     mycket     av\r\nkonjunkturförstärkningen  från  1997  och\r\nnågra år framåt.\r\nSom  framgått  av  betänkandets  avsnitt\r\n3.1  föreslår  regeringen i propositionen\r\ndndringar  av reglerna för det  särskilda\r\nanställningsstödet.  Syftet  är  att  öka\r\nmöjligheterna för personer som under lång\r\ntid   varit  utan  arbete  att  åter   få\r\nfotfäste  på arbetsmarknaden. Ändringarna\r\nav det särskilda anställningsstödet avser\r\nbl.a. personer som fyllt 61 år.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna  förespråkar  i  motion  A321\r\n(yrk.   8)   att  äldre  arbetslösa   får\r\nmöjlighet    att    delta    i    kortare\r\nyrkesinriktad  utbildning, arrangerad  av\r\nyrkeshögskolor   eller    i    form    av\r\nföretagsinriktad lärlingsutbildning.\r\nFolkpartiet  framhåller  i  motion   A332\r\n(yrk.    15)    fördelarna   med    äldre\r\narbetskraft och pekar bl.a. på att  dessa\r\npersoner har erfarenhet och kompetens som\r\nkan  vara bra för många företag.  Partiet\r\nmotsätter  sig alla förslag  som  innebär\r\natt    äldre   pensioneras    ut    eller\r\ngenerationsväxlas        bort        från\r\narbetsmarknaden i förtid.\r\nKristdemokraterna pläderar  i  motionerna\r\nA5  (yrk.  7) och A320 (yrk. 8)  för  att\r\näldre  personers kompetens och erfarenhet\r\nbättre skall tas till vara i arbetslivet.\r\nMånga arbetsgivare har en negativ attityd\r\ntill äldre i arbetslivet. Partiet vill  i\r\ndiskrimineringslagstiftningen införa  ett\r\nförbud mot diskriminering av äldre. Andra\r\nåtgärder som partiet förespråkar är bl.a.\r\natt  det  införs en lagstadgad rätt  till\r\nkortare arbetstid efter 61 års ålder  och\r\natt eget företagande uppmuntras.\r\nI  de  nämnda  motionerna och  i  motion\r\nA224  (yrk. 2 och 3) förordar partiet  en\r\ninformationskampanj om vinsten av äldre i\r\narbetslivet   liksom  skapande   av   ett\r\nkompetenscentrum efter norsk  modell  för\r\natt  utveckla  en  god  seniorpolitik   i\r\narbetslivet.    Kompetenscentrumet    kan\r\nsamlokaliseras med Arbetsmiljöverket  och\r\ndär  skall arbetsgivare kunna få stöd och\r\nråd  av konsulter för att kunna driva  en\r\naktiv seniorpolitik.\r\nInger  Lundberg m.fl. (s) pekar i  motion\r\nA327  på en rad faktorer som ligger bakom\r\nutslagningen  av äldre i arbetslivet  och\r\nföreslår   att   en   studie   görs    av\r\nförutsättningarna   för   att    utveckla\r\narbetsmarknaden     för     den     äldre\r\narbetskraften. Studien bör utföras i nära\r\nsamverkan med arbetsmarknadens parter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  har   senast   i\r\nbetänkande 2001/02:AU5 behandlat motioner\r\nom  arbetsmarknaden för äldre.  Utskottet\r\ninstämde  där  i  uppfattningen  i  flera\r\nmotioner  om vikten av att ta  till  vara\r\nden äldre arbetskraften.\r\nRegeringen  har inte minst under  senare\r\når  tagit en rad initiativ för att främja\r\näldre i arbetslivet.\r\nÅr     1998    antogs    en    nationell\r\nhandlingsplan  för äldrepolitiken  (prop.\r\n1997/98:113, bet. SoU24, rskr.  127)  där\r\nnationella mål slogs fast. Regeringen har\r\nunder innevarande riksmöte till riksdagen\r\navlämnat skrivelse 2002/03:30 Uppföljning\r\nav  den  nationella  handlingsplanen  för\r\näldrepolitiken.\r\nSamma     år    som    den    nationella\r\nhandlingsplanen  antogs, 1998,  tillsatte\r\nregeringen    också   en   parlamentarisk\r\näldreberedning  med  uppdrag  att   skapa\r\nförutsättningar   för    en    långsiktig\r\nutveckling   av   äldrepolitiken    (dir.\r\n1998:109).   Beredningen,  Senior   2005,\r\nskall   skapa  förutsättningar   för   en\r\nlångsiktig  utveckling av äldrepolitiken.\r\nBeredningens arbete beräknas bli avslutat\r\ni november 2003.\r\nÄldreberedningen  ser  som   en   viktig\r\nuppgift   att  stimulera  ett  offentligt\r\nsamtal  om hur arbetslivet skall utformas\r\nså  att  den äldre arbetskraften kan  tas\r\ntill  vara.  Det har man gjort  på  flera\r\nolika  sätt,  bl.a.  i  betänkande   (SOU\r\n2002:29)  Riv ålderstrappan!  Livslopp  i\r\nförändring. Som ett underlag för samtalet\r\nom äldre i arbetslivet samlar beredningen\r\nin  kunskaper och erfarenheter från olika\r\nhåll.   I  skriften  Grått  guld   (2003)\r\nredovisas   erfarenheter   av   fleråriga\r\nnationella  satsningar i  Norge,  Danmark\r\noch  Finland  för  att  behålla  äldre  i\r\nförvärvsarbete längre tid.\r\nFrån   hösten  2001  till   våren   2002\r\ngenomfördes i Regeringskansliet projektet\r\nSeniorgruppen som hade till  uppgift  att\r\nse  över  en  rad  frågor  om  äldre  och\r\narbetslivet. Gruppen skulle arbeta i nära\r\nkontakt  med arbetsmarknadens  parter.  I\r\nSeniorgruppens rapport (Ds  2002:10)  Riv\r\nhindren  för äldre i arbetslivet!  lämnas\r\nbl.a. följande förslag.\r\n·        Lagen om anställningsskydd (LAS)\r\nändras  så att möjligheten att  erbjuda\r\nvisstidsanställning utvidgas  till  att\r\ngälla redan från 61 års ålder.\r\n·\r\n·         Äldre  över 61 år ges  generell\r\nmöjlighet  att gå ned i arbetstid,  och\r\nallmän pension kan från denna ålder tas\r\nut med en, två eller tre fjärdedelar.\r\n·\r\n·         Studiemedelssystemet ses över i\r\nsyfte  att  öka medelålders och  äldres\r\nmöjligheter   till  kompetensutveckling\r\ninklusive egenfinansierade studier.\r\n·\r\n·          Eventuella  förslag   om   att\r\narbetsgivaravgiften skall beräknas  med\r\nutgångspunkt från antalet sjukdagar eller\r\nsjukfall  per anställd avvisas eftersom\r\ndetta skulle kunna försvåra för äldre och\r\nfunktionshindrade   personer   att   få\r\nanställning.\r\n·\r\n·         Informationsinsatserna bör ökas\r\nom att det är möjligt att höja pensionen\r\ni det allmänna pensionssystemet genom att\r\narbeta längre.\r\n·\r\nEn     slutrapport    från    de     s.k.\r\ntrepartssamtalen  mellan  regeringen  och\r\narbetsmarknadens  parter  i   syfte   att\r\nminska ohälsan i arbetslivet publicerades\r\nden  19  februari  2003. I  slutrapporten\r\npresenteras programmet Ett arbetsliv  för\r\nalla.  Ett  av  förslagen där  avser  att\r\nundanröja  de ekonomiska hinder  som  kan\r\nfinnas för att anställa och behålla äldre\r\ni arbetslivet.\r\nI  slutrapporten föreslås också  att  en\r\nnationell  grupp  med representanter  för\r\narbetsgivare, arbetstagare  och  regering\r\ninrättas med ansvar för åtgärder för  att\r\nöka  arbetskraftsdeltagandet bland äldre.\r\nArbetsgivare  och  arbetstagare  föreslås\r\nförbinda  sig  att inom  sina  respektive\r\navtalsområden   se   över   regler    som\r\nförsvårar   anställbarheten   hos   äldre\r\narbetskraft. En översyn av lagar som  kan\r\nha  sådana konsekvenser bör göras, enligt\r\nslutrapporten.\r\nHär  kan  vidare  nämnas  att  utskottet\r\nnyligen    i    betänkande    2002/03:AU6\r\nunderstrukit betydelsen av företrädesrätt\r\ntill  återanställning och  den  särskilda\r\nvikt  den har för de äldre arbetstagarnas\r\nmöjlighet   att   återkomma   i   arbete.\r\nUtskottet  framhöll att de  äldre  är  en\r\nutsatt   grupp  på  arbetsmarknaden   och\r\nsnarare  skall  ha ökat än minskat  skydd\r\njämfört  med de yngre arbetstagarna.  Det\r\nförstärkta  skyddet  har  i  LAS  skapats\r\ngenom  att arbetstagare som är 45 år  och\r\näldre   får   tillgodoräkna   sig   extra\r\nanställningsmånader  vid   beräkning   av\r\nanställningstid.\r\nArbetsmarknadsutskottet              kan\r\nsammanfattningsvis konstatera  att  flera\r\nav  de  nu  aktuella motionsförslagen  om\r\näldre  i arbetslivet som redovisats  ovan\r\noch  som behandlas i detta betänkande har\r\ntydliga       beröringspunkter        med\r\nregeringsinitiativ på området, förslag  i\r\nslutrapporten  från trepartssamtalen  och\r\nförslag  som  lagts fram i rapporten  Riv\r\nhindren för äldre i arbetslivet.\r\nNär det gäller Kristdemokraternas förslag\r\nom förbud mot diskriminering av äldre och\r\nlagstadgad  rätt  till kortare  arbetstid\r\nefter 61 års ålder vill utskottet hänvisa\r\ntill pågående utredningsarbete.\r\nFormerna  för  ett diskrimineringsförbud\r\nnär   det   gäller  äldre  i  arbetslivet\r\nbehandlas     i    den    parlamentariskt\r\nsammansatta      diskrimineringskommittén\r\n(dir.  2002:11). Ett förslag i linje  med\r\nvad  Kristdemokraterna förordar  om  rätt\r\nför  äldre arbetstagare att arbeta deltid\r\növervägs enligt uppgift av Kommittén  för\r\nnya    arbetstids-   och   semesterregler\r\n(Knas).   Detta   har   statsrådet   Hans\r\nKarlsson nyligen uppgivit i sitt svar  på\r\nen   fråga   (2002/03:627)  i  riksdagen.\r\nKommitténs arbete skall vara slutfört den\r\n30 juni 2003.\r\nModeraterna återkommer i motion A321  med\r\nett  tidigare  framfört  förslag  om  att\r\näldre  arbetslösa skall ha möjlighet  att\r\ndelta     i     kortare    yrkesinriktade\r\nutbildningar   exempelvis   i   form   av\r\nföretagsinriktad lärlingsutbildning.  Med\r\nanledning av detta vill utskottet  påpeka\r\natt  det inte finns någon åldersgräns för\r\ndeltagande   i  arbetsmarknadsutbildning.\r\nDäremot  är  äldre underrepresenterade  i\r\narbetsmarknadsutbildning om man också ser\r\ntill  deras andel av de arbetslösa.  Inom\r\narbetsmarknadsutbildningen på  vård-  och\r\nomsorgsområdet  är  dock  andelen   äldre\r\nförhållandevis        stor,        enligt\r\nNäringsdepartementet. Utskottet anser att\r\ndet är viktigt att uppmärksamma frågan om\r\näldre  i arbetsmarknadsutbildningen.  Det\r\ngäller  för  förmedlarna bl.a.  att  söka\r\nväcka  intresse även hos äldre arbetslösa\r\nför  sådan  utbildning och att  uppmuntra\r\ntill deltagande.\r\nI  detta sammanhang vill utskottet nämna\r\natt deltagare inom aktivitetsgarantin har\r\nmöjlighet      att     med     bibehållet\r\naktivitetsstöd  delta i  utbildning  inom\r\ndet  reguljära  utbildningsväsendet.  Att\r\ndet  finns sådana möjligheter är  viktigt\r\nmed  tanke  på  att många deltagare  inom\r\naktivitetsgarantin saknar kvalifikationer\r\nför  de  arbeten som finns  eller  väntas\r\ntillkomma framöver. Bristande kunskaper i\r\nt.ex.  kärnämnena svenska,  engelska  och\r\nmatematik kan innebära att personen  inte\r\nhar  möjlighet  att delta  i  upphandlade\r\nyrkesinriktade utbildningar  och  av  det\r\nskälet   inte  kan  komma  i  fråga   för\r\nanställning inom expansiva branscher.\r\nUtbildning     inom    det     reguljära\r\nutbildningsväsendet   för   deltagare   i\r\naktivitetsgarantin får avse  förberedande\r\ninsatser     på     grundskole-     eller\r\ngymnasienivå  och får motsvara  längst  6\r\nmånaders heltidsstudier. Sedan den 1 juli\r\n2002 får personer som är över 50 år delta\r\ni  sådan utbildning motsvarande längst 12\r\nmånaders heltidsstudier. Regler om  detta\r\nfinns  i 30 § förordningen (2000:634)  om\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nFör  deltagare i aktivitetsgarantin  kan\r\ndetta  innebära  bättre  möjligheter  att\r\ninhämta  kunskaper i kärnämnen men  också\r\natt  de  kan  delta i korta  orienterande\r\nutbildningar   som   syftar   till    att\r\nstimulera   till  vidare   studier   inom\r\naktivitetsgarantin eller i det  reguljära\r\nutbildningsväsendet.  Möjligheterna   att\r\nerbjuda   återkommande   kvalitetshöjande\r\ninslag  vid  längre  praktik  har   också\r\nförbättrats.\r\nUtskottet   vill   i  detta   sammanhang\r\nframhålla  att  de  förändringar  av  det\r\nsärskilda     anställningsstödet      som\r\nutskottet    ställer    sig    bakom    i\r\nbetänkandets    avsnitt    3.1    innebär\r\nförbättringar för personer som  är  äldre\r\nän  61  år  och  som har anställning  med\r\nsärskilt anställningsstöd.\r\n\r\nI  anslutning till vad utskottet här  har\r\nanfört  om  äldre på arbetsmarknaden  kan\r\nslutligen nämnas att Sverige är en av  de\r\ntre  EU-medlemsstater som nått  de  bästa\r\nresultaten  när det gäller total  faktisk\r\nsysselsättningsgrad  för  äldre   kvinnor\r\nrespektive äldre män. Detta framgår av en\r\nsammanställning      i      den      s.k.\r\nsyntesrapporten från EU-kommissionen  som\r\npublicerades i januari 2003 (KOM (2003) 5\r\nslutlig).  Sverige återfinns också  bland\r\nde  mest framgångsrika EU-medlemsstaterna\r\nnär  det gäller kvinnornas genomsnittliga\r\nfaktiska        utträdesålder        från\r\narbetsmarknaden.    I     syntesrapporten\r\nredovisas de tre bästa respektive  sämsta\r\nmedlemsstaterna  på grundval  av  en  rad\r\ns.k.       strukturindikatorer        som\r\nmedlemsstaterna enats om.\r\n\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrker utskottet motionerna A5 yrkande\r\n7 (kd), A224 yrkandena 2 och 3 (kd), A320\r\nyrkande 8 (kd), A321 yrkande 8 (m),  A327\r\n(s) samt A332 yrkande 15 (fp).\r\n\r\n4.3 Åtgärder för övriga särskilda\r\ngrupper, m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   propositionen  redovisas  ett   antal\r\naktuella   utmaningar  för  den  framtida\r\narbetsmarknadspolitiken.  En   av   dessa\r\navser  åtgärder  för  att  bibehålla  och\r\nutöka arbetskraftsutbudet. Det gäller att\r\nmobilisera  den  stora arbetskraftsreserv\r\nsom  i  dag finns bland ungdomar,  äldre,\r\nutlandsfödda     och     personer     med\r\nfunktionshinder  samt  insatser  för  att\r\nminska deltidsarbetslösheten och ohälsan.\r\nI   fråga  om  ungdomar  konstateras   i\r\npropositionen  att  slutbetänkandet  från\r\nGymnasiekommittén  2000  (SOU   2002:120)\r\nÅtta  vägar till kunskap - en ny struktur\r\nför   gymnasieskolan   presenterades    i\r\ndecember    2002.   Där   föreslås    att\r\nkommunernas  ansvar  för  uppföljning  av\r\nungdomar  under  20 år  som  inte  går  i\r\ngymnasieskolan skall förtydligas.\r\nRegeringen  avser att  mot  bakgrund  av\r\nbl.a.    förslagen   från   dessa    båda\r\nutredningar   återkomma   i   frågan   om\r\nungdomars sysselsättning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna anser enligt motionerna\r\nA5  (yrk.  8)  och  A320  (yrk.  10)  att\r\nsituationen      för     ungdomar      på\r\narbetsmarknaden  bör förbättras.  Partiet\r\nhar   målsättningen  att  alla   ungdomar\r\nmellan   18  och  24  år  skall  erbjudas\r\nantingen    arbete   i   det    reguljära\r\narbetslivet  eller meningsfulla  studier.\r\nFör  att möjliggöra detta krävs en bättre\r\nlönebildning  och åtgärder  riktade  till\r\nolika ungdomsgrupper. Partiet pekar också\r\npå  goda  erfarenheter i andra länder  av\r\nlärlingssystem och varnar för risken  för\r\natt ungdomar kan fastna i rundgång mellan\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder    och\r\narbetslöshetsersättning.  Kommunerna  bör\r\nha  ett grundläggande ansvar för ungdomar\r\nupp till 20 år.\r\nAnders  Bengtsson (s) finner det i motion\r\nA249  angeläget  med fler  försöksprojekt\r\ndär           invandrare,          äldre,\r\nlångtidssjukskrivna                   och\r\nförtidspensionerade  får  möjlighet   att\r\ndelta  i  arbetslivet. Enligt  motionären\r\nkan   projekt  med  \"klassmorfäder\"   som\r\nbedrivits  i  flera  kommuner   ses   som\r\nexempel på förebilder.\r\nBarbro Hietala Nordlund m.fl. (s) begär i\r\nmotion    A287   att   situationen    för\r\nintellektuellt    funktionshindrade    på\r\narbetsmarknaden    skall    uppmärksammas\r\neftersom   dessa   personer    har    små\r\nmöjligheter till anställning.\r\nBarbro  Feltzing och Mona  Jönsson  (båda\r\nmp) föreslår i motion A264 (yrk. 1 och 2)\r\natt  det  genomförs  en försöksverksamhet\r\nmed  statliga bidrag till ersättning  för\r\narbete     som    utförs    i     sociala\r\narbetskooperativ. Bidraget skulle  enligt\r\nmotionärerna  kunna ligga på  samma  nivå\r\nsom    lönebidrag.   Anslagsmedel    till\r\nlönebidrag        eller         förstärkt\r\nanställningsstöd  skulle  kunna  användas\r\nför  ändamålet. Motionärerna  förespråkar\r\nockså   att   försöksverksamheten   skall\r\ninnefatta ett statligt stimulansbidrag på\r\n50 % av lönekostnaderna för handledare  i\r\nde sociala arbetskooperativen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed   anledning   av   Kristdemokraternas\r\nyrkande  i motion A5 om insatser för  att\r\nfrämja     ungdomars     situation     på\r\narbetsmarknaden vill utskottet  framhålla\r\natt förslagen från Gymnasiekommittén 2000\r\nför       närvarande       bereds       i\r\nRegeringskansliet.  Som  framgått   anser\r\nkommittén att det kommunala ansvaret  för\r\nungdomar  som  inte går i  gymnasieskolan\r\nskall  förtydligas.  En  utredning  pågår\r\nockså  om  samhällets  insatser  för  att\r\nstödja  ungdomar i åldern  16-24  år  som\r\nvarken  studerar,  arbetar  eller   söker\r\narbete (dir. 2003:19). Utredningen  skall\r\nvara klar senast den 31 oktober 2003.\r\nUtskottet  anser  att  det  måste   vara\r\nsamhällets ambition att alla unga erbjuds\r\narbete eller meningsfulla studier.  Vissa\r\nungdomar  har  behov av särskilt  stöd  i\r\nsammanhanget.   Utskottet   finner    det\r\nangeläget att förslag om insatser för att\r\nrusta  och  förbereda  ungdomar  för   en\r\netablering på arbetsmarknaden utgår  från\r\nen   helhetssyn  där  ansvarsförhållanden\r\nskall   vara  klarlagda  och   där   inga\r\nungdomar  skall  riskera att  ofrivilligt\r\noch långvarigt hamna utanför arbetslivet.\r\n\r\nFrågor     om    funktionshindrade     på\r\narbetsmarknaden behandlas för  närvarande\r\ni  utredningarna  om  Samhall  respektive\r\nlönebidrag    m.m.   När    det    gäller\r\nsituationen       för      intellektuellt\r\nfunktionshindrade som tas  upp  i  motion\r\nA287  (s)  är  pågående  utredningsarbete\r\nrörande   styrning  och   inriktning   av\r\nSamhall    AB    (dir.    2002:34)    och\r\narbetsmarknadspolitiska    program    för\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga  (dir.\r\n2002:22) av intresse.\r\n\r\nDen  förstnämnda utredningen skall bl.a.\r\nbehandla   rekryteringsprocessen   in   i\r\nSamhall liksom alternativa insatser  inom\r\neller     utom     Samhall     för     de\r\narbetshandikappade som inte kan  erbjudas\r\nsysselsättning inom bolaget.\r\nDen  sistnämnda utredningen skall enligt\r\ndirektiven   bl.a.  pröva  om   nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska    program     är\r\neffektiva på dagens arbetsmarknad så  att\r\npersoner    med   nedsatt   arbetsförmåga\r\ndärigenom  får  ett  stöd  som  gör   det\r\nmöjligt för dem att försörja sig med eget\r\narbete.   Vid   behov  skall  utredningen\r\nföreslå          förändringar.          I\r\nutredningsuppdraget   ingår   också   att\r\növerväga  om det är möjligt och  lämpligt\r\natt   lämna  bidrag  till  s.k.   sociala\r\narbetskooperativ  inom   ramen   för   de\r\narbetsmarknadspolitiska  insatserna   för\r\nfunktionshindrade. Förslag om bidrag till\r\nsociala  arbetskooperativ  återfinns  som\r\nframgått i motion A264 (mp).\r\n\r\nMed  anledning av förslagen i motion A249\r\n(s) kan utskottet konstatera att det inom\r\nramen           för           existerande\r\narbetsmarknadspolitiska   program   finns\r\nmöjlighet    att    anordna    exempelvis\r\nförsöksverksamheter  där   personer   med\r\nnedsatt  arbetsförmåga  bereds  möjlighet\r\natt delta på arbetsmarknaden.\r\n\r\nDet  kan  i  sammanhanget  också  finnas\r\nanledning  att  nämna  att  en   gemensam\r\nverksamhets- och handlingsplan utarbetats\r\nav  AMS  och Riksförsäkringsverket  (RFV)\r\navseende           samverkan           på\r\nrehabiliteringsområdet  när  det   gäller\r\narbetslösa sjukskrivna. Planen avser  all\r\nverksamhet  som  bedrivs och  planeras  i\r\nsamverkan  mellan arbetsförmedlingen  och\r\nförsäkringskassan    under    2003    med\r\ninriktning på nyssnämnda grupp.\r\nAMS  och RFV ger försäkringskassorna och\r\nlänsarbetsnämnderna i uppdrag att  träffa\r\ngemensamma regionala överenskommelser  om\r\nsamverkansinsatser som skall leda till en\r\nökning  av antalet arbetslösa sjukskrivna\r\nsom         får        arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering. Målet är att sökande  som\r\nfår   del  av  insatserna  skall   återfå\r\narbetsförmågan  och  få  ett  arbete.   I\r\növerenskommelserna  skall  man  ange  hur\r\nmånga  personer i målgruppen som beräknas\r\ndelta  i  insatser under 2003  och  vilka\r\ninsatser     som    skall     genomföras.\r\nUtvärderingsbara  mål   och   medelsbehov\r\nskall  anges för insatserna och de  skall\r\nföljas upp och dokumenteras.\r\nMed    hänvisning    till    ovanstående\r\navstyrks  motionerna A5 yrkande  8  (kd),\r\nA249  (s), A264 yrkandena 1 och  2  (mp),\r\nA287 (s) samt A320 yrkande 10 (kd).\r\n\r\n5 Vissa frågor rörande\r\narbetsmarknadspolitiska program, m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI  avsnittet behandlas motionsförslag om\r\nbl.a.  arbetsmarknadspolitiska  program,\r\ndäribland  anställningsstöd   och   stöd\r\ntill   utbildning  av   anställda   samt\r\nåtgärder  för  att stimulera  geografisk\r\nrörlighet. Utskottet avstyrker  samtliga\r\nförslag.\r\nJämför reservation 18 (fp, kd, c).\r\n\r\nFörslag   som   sammanhänger   med    det\r\narbetsmarknadspolitiska        programmet\r\naktivitetsgaranti behandlas i avsnitt  3.\r\nÖvriga förslag om arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram tas upp i detta avsnitt.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFlyttningsbidrag, pendlingsstöd m.m.\r\n\r\nFlyttningsbidraget       har       enligt\r\nKristdemokraterna i motion A320 (yrk. 27)\r\ningen     avgörande     betydelse     för\r\nbenägenheten att byta bostadsort för  ett\r\narbete.  Partiet vill dock att det  skall\r\nfinnas möjlighet till reseersättning  för\r\nanställningsintervjuer och ersättning för\r\nstudiebesök   för  arbetssökande   liksom\r\navdragsrätt för pendling med  bil  mellan\r\narbete och bostad.\r\n\r\nAnställningsstöd\r\n\r\nKristdemokraterna beskriver i motion A320\r\n(yrk.  7) tillkomsten av olika former  av\r\nanställningsstöd      och      kritiserar\r\nregeringens  bristande långsiktighet  när\r\ndet  gäller sådana stöd. Regeländringarna\r\nmedför     enligt     partiet     minskad\r\növerskådlighet och ökad byråkrati.\r\nKristdemokraterna betonar dock  att  det\r\ndr    positivt    att   regeringen    med\r\nstödpartier     inser     att      sänkta\r\narbetskraftskostnader       kan       öka\r\nsysselsättningen men framhåller vikten av\r\natt en åtgärd får verka fullt ut och inte\r\nstörs av ständiga regeländringar.\r\nPartiet   ifrågasätter  också  vad   man\r\nanser  vara  orimligt  höga  subventions-\r\nnivåer i det särskilda anställningsstödet\r\noch     menar     att     ett     allmänt\r\nanställningsstöd    vore    tillräckligt.\r\nLikaså framhåller man att det faktum  att\r\nanställningsstödet  är  utformat  som  en\r\nskattereduktion  utan budgetrestriktioner\r\nkan         leda         till         att\r\narbetsförmedlingskontoren              av\r\nbudgetmässiga      skäl     överutnyttjar\r\nmöjligheterna    till   anställningsstöd.\r\nPartiet  menar att det innebär  att  alla\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder   inte\r\nutsätts  för lika ingående budgetprövning\r\noch  inte vägs mot varandra vilket i  sin\r\ntur     troligen    leder    till    s.k.\r\nsuboptimering  (jämför Kristdemokraternas\r\nmotion  A5 yrk. 2 som behandlas i avsnitt\r\n3.1).\r\n\r\nLärlingsutbildning\r\n\r\nKristdemokraterna  förespråkar  i  motion\r\nA320   (yrk.   11)   införande   av   ett\r\nlärlingssystem som kan byggas  upp  såväl\r\ninom  gymnasieskolans ram som i  form  av\r\nett  arbetsmarknadspolitiskt program  för\r\narbetslösa.\r\n\r\nStöd till utbildning av anställda\r\n\r\nAnn-Kristine   Johansson    och    Helena\r\nZakariasén  (båda s) anser i motion  A293\r\natt   möjligheterna  till  utbildning   i\r\nföretag  bör  utökas. Motionärerna  menar\r\natt  utbildningsinsatser kan användas för\r\natt överbrygga svackor i konjunkturen och\r\nlägger  fram  förslag om utbildningsstöd.\r\nUtbildning  i  företag  borde  vara   ett\r\nalternativ    till    uppsägning    eller\r\npermittering  från  små  och   medelstora\r\nföretag.\r\n\r\nNaturvårdsarbete inom\r\narbetsmarknadspolitikens ram\r\n\r\nAlf  Eriksson och Ann-Kristine  Johansson\r\n(båda s) förespråkar i motion A256 att de\r\narbetsmarknadspolitiska reglerna utformas\r\nså  att naturvårdsarbete kan utföras inom\r\narbetsmarknadspolitikens   ram.    Sådant\r\narbete  är  lämpligt för många arbetslösa\r\noch    det    leder   inte   till    s.k.\r\nundanträngningseffekter.\r\n\r\nSabbatsår - arbetsmarknadseffekter\r\n\r\nTuve Skånberg och Holger Gustafsson (båda\r\nkd) lägger i motion A212 fram förslag  om\r\nförsöksverksamhet med ett  sabbatsår  för\r\narbetstagare  över 45 år.  Syftet  skulle\r\nvara dels att öka livskvaliteten för  dem\r\nsom vill få en paus i sitt yrkesliv, dels\r\natt \"lätta på trycket\" på arbetsmarknaden\r\noch  ge  arbetslösa  möjligheter  att  få\r\npraktik.    Motionärerna    anser     att\r\nalternativa finansieringsmöjligheter  och\r\ndynamiska  effekter  av  sabbatsåret  bör\r\nutredas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFlyttningsbidrag, pendlingsstöd m.m.\r\n\r\nNär det gäller Kristdemokraternas förslag\r\nom  flyttningsbidrag m.m. i  motion  A320\r\nvill utskottet framhålla att åtgärder för\r\natt   främja  arbetskraftens  geografiska\r\nrörlighet  är ett av de sju  områden  som\r\nregeringen pekar ut i proposition 44  och\r\ndär        man       vill       förstärka\r\narbetsmarknadspolitikens\r\ntillväxtorienterade inriktning.\r\nPendlingsstöd  syftar  till  att  stödja\r\nden  som  inte kan få arbete på  eller  i\r\nnärheten  av  hemorten och som  har  fått\r\narbete genom arbetsförmedlingen eller  på\r\negen  hand på annan ort och måste  pendla\r\ntill  orten där arbetsplatsen är belägen.\r\nPendling  skall  ske  till  ort   utanför\r\nnormalt pendlingsavstånd.\r\nDet  finns  två  typer av pendlingsstöd,\r\nstöd    för    dagpendling    och     för\r\nveckopendling.\r\nVeckopendlingsstöd   infördes   den    1\r\njanuari  2002  och får  bara  lämnas  för\r\nresor  som  görs t.o.m. den  31  december\r\n2003. Stödet skall riktas till arbetslösa\r\nsom  får  arbete  i regioner  med  arbets\r\nkraftsbrist  och  som har  ett  yrke  där\r\narbetslösheten  är hög på hemorten.  Stöd\r\ntill  veckopendling  lämnas  för  skäliga\r\nkostnader  för  en  resa  tur  och  retur\r\nmellan  hemorten och arbetsorten varannan\r\narbetad  vecka.  Arbetet  skall  beräknas\r\npågå i minst tre månader. Stöd kan lämnas\r\nhögst sex månader under en tvåårsperiod.\r\nStöd  till  dagpendling kan  lämnas  för\r\nresekostnader som överstiger de kostnader\r\nsom  arbetstagaren skulle haft  för  resa\r\ntill     ett    arbete    inom    normalt\r\npendlingsavstånd. Arbetet skall  beräknas\r\npågå  i  minst sex månader. Pendlingsstöd\r\nför  dagpendling lämnas med högst  1  200\r\nkr/månad och under längst sex månader.\r\nUtredningen   om   rörlighetsstimulanser\r\nhar den 9 april 2003 avlämnat\r\nbetänkandet   Geografisk  rörlighet   för\r\nsysselsättning    och    tillväxt    (SOU\r\n2003:37). Utredningen konstaterar att den\r\narbetsmarknadsrelaterade      geografiska\r\nrörligheten  är  viktig  för  de   lokala\r\narbetsmarknadernas         funktionssätt.\r\nGeografisk  rörlighet  bidrar  till   att\r\nförkorta arbetslöshetstider och  gör  att\r\nlediga platser kan tillsättas snabbare.\r\nDen  geografiska rörligheten i  form  av\r\narbetsmarknadsrelaterade flyttningar  har\r\nminskat  under  de  senaste  decennierna.\r\nAttitydundersökningar  visar  också   att\r\nbenägenheten  att  flytta  är   låg   hos\r\nbefolkningen. Andra former av  geografisk\r\nrörlighet,  främst  arbetspendling,   har\r\ndock ökat.\r\nEnligt     utredningen    ger     dagens\r\nflyttningsbidrag            otillräckliga\r\nstimulanser  för  att påverka  människors\r\nval  att  flytta eller pendla.  Bidragen,\r\nframför     allt     ersättningen     för\r\nbohagstransport och starthjälp, stöder  i\r\nstället  i  stor utsträckning flyttningar\r\nsom   skulle   ha  ägt  rum   även   utan\r\nflyttningsbidrag.\r\nUtredningen         föreslår         att\r\npendlingsstöden förstärks såväl  när  det\r\ngäller  dagpendling som veckopendling.  I\r\nsyfte att öka den geografiska rörligheten\r\nföreslås  också  att  s.k.  skattegynnade\r\ntjänster med särskilda beskattningsregler\r\ninförs   i   delar   av   de   nationella\r\nstödområdena.\r\nErsättning      för      tillträdesresa,\r\nbohagstransport och starthjälp bör enligt\r\nutredningsförslaget  tas  bort.   En   av\r\nanledningarna  till detta är  att  mycket\r\nenligt  utredningen tyder på att bidragen\r\ni  sin  nuvarande utformning  endast  har\r\nmarginell    påverkan    på    människors\r\nflyttbenägenhet.      Utredningsförslaget\r\nbereds      för      närvarande      inom\r\nRegeringskansliet.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrker  utskottet motion A320  yrkande\r\n27 (kd).\r\n\r\nAnställningsstöd\r\n\r\nKristdemokraterna riktar  i  motion  A320\r\nkritik  mot vad som uppges vara bristande\r\nlångsiktighet  och  svåröverskådlighet  i\r\nutformningen av anställningsstöd.\r\nArbetsmarknadsutskottet   uttryckte    i\r\nbudgetbetänkande              2000/01:AU1\r\nuppfattningen   att   det   kan    finnas\r\nanledning   att   i   förenklande   syfte\r\nsamordna         regelverken          för\r\nanställningsstöden.  Uttalandet   gjordes\r\nmot   bakgrund   av  en   redovisning   i\r\nbetänkandet   av   gällande   former   av\r\nanställningsstöd,      dvs.       allmänt\r\nanställningsstöd,               förstärkt\r\nanställningsstöd,    utökat     förstärkt\r\nanställningsstöd       och       särskilt\r\nanställningsstöd.  Utskottet  ansåg  dock\r\natt  regelförenklingen kunde anstå  tills\r\ndess  att  en  pågående  uppföljning  och\r\nutvärdering  av de aktuella  stöden  hade\r\nslutförts.\r\nAntalet   personer  som   under   första\r\nkvartalet  2003  hade en anställning  med\r\nallmänt anställningsstöd uppgick  till  i\r\ngenomsnitt   3   100  per   månad   medan\r\nmotsvarande antal var 6 700 för förstärkt\r\nanställningsstöd,  4   300   för   utökat\r\nförstärkt anställningsstöd och 1 200  för\r\nsärskilt anställningsstöd.\r\nIFAU  gör  på  uppdrag av regeringen  en\r\nuppföljning  av  anställningsstöden.  Den\r\ngenomförs i tre etapper. I en första del1\r\nundersöktes    hur    åtgärderna     hade\r\ngenomförts,  i  en andra del2  studerades\r\nhur        stöden       fungerat        i\r\nförvaltningsprocessen,  i  den  praktiska\r\nutformningen respektive i form av  utfall\r\nav  åtgärderna. Den tredje och avslutande\r\ndelen   väntas   enligt   uppgift    från\r\nNäringsdepartementet bli publicerad  inom\r\nkort.\r\nUtskottet   har  tidigare  i  betänkande\r\n2000/01:AU1   refererat   huvuddragen   i\r\nslutsatserna från den första  delstudien.\r\nAv den andra delstudien från 2001 framgår\r\natt     såväl    arbetsförmedlare     som\r\nåtgärdsdeltagare    var     nöjda     med\r\nanställningsstöden.    Enligt     studien\r\nupplevde dock arbetsförmedlarna att delar\r\nav  regelverket är otydligt bl.a. när det\r\ngäller    undantag   från    kraven    på\r\narbetslöshetstid  innan  anställningsstöd\r\nmedges.  I 30-40 % av fallen där  allmänt\r\noch  förstärkt anställningsstöd beviljats\r\nhade  man  gjort någon form av  undantag.\r\nDet   finns  därmed  en  risk   att   två\r\narbetslösa   med   samma   eller   mycket\r\nliknande förutsättningar blir bedömda  på\r\nolika  sätt beroende på vilken förmedlare\r\nsom  handlägger  ärendet,  vilket  enligt\r\nIFAU      kan     anses     vara      ett\r\nrättssäkerhetsproblem.\r\nEfter           arbetsmarknadsutskottets\r\nställningstagande i betänkande 2000/01:\r\nAU1  rörande  behovet av  förenkling  och\r\nsamordning av reglerna har ytterligare en\r\nform av anställningsstöd beslutats. Denna\r\nbenämns  anställningsstöd som  kombineras\r\nmed vård- och omsorgsutbildning.\r\nUtöver  de  ändringar av  det  särskilda\r\nanställningsstödet   som    föreslås    i\r\npropositionen och som utskottet behandlat\r\ni avsnitt 3.1 i detta betänkande aviserar\r\nregeringen    i   2003   års   ekonomiska\r\nvårproposition    (prop.     2002/03:100)\r\ninförande   av   en  temporär   form   av\r\nanställningsstöd för personer  som  varit\r\nlångtidssjuka.  Detta stöd  skall  enligt\r\nvårpropositionen       innebära        en\r\ntidsbegränsad subvention av lönen för  de\r\nlångtidssjuka som får en anställning  hos\r\nen annan arbetsgivare. Stödet skall gälla\r\nde        långtidssjukskrivna        vars\r\narbetsgivaransvar  har   överförts   till\r\nförsäkringskassan.\r\nSom  framgått  finns  redan  i  dag  ett\r\nflertal  anställningsstöd. Villkoren  för\r\natt stöd skall kunna beviljas varierar  i\r\nfråga      om      bl.a.     åldersgräns,\r\ninskrivningstid  vid  arbetsförmedlingen,\r\nmaximal   stödperiod  och   stödbeloppets\r\nstorlek.\r\nSedan    1998   då   den   nu   gällande\r\nförordningen        (1997:1275)        om\r\nanställningsstöd trädde i kraft  har  den\r\nändrats     flera     gånger.      Utöver\r\nbestämmelserna  i förordningen  finns  av\r\nAMS    utfärdade   föreskrifter    (AMSFS\r\n1997:17)  om  anställningsstöd,  allmänna\r\nråd  (AMSFS  2001:4) om tillämpningen  av\r\nden     nyssnämnda    förordningen    och\r\nadministrativa    föreskrifter     (AMSFS\r\n2001:5)     om     handläggningen      av\r\nanställningsstöd.\r\nMot  den  redovisade  bakgrunden  finner\r\nutskottet anledning att på nytt framhålla\r\nbehovet  av  en  översyn av regelsystemen\r\nkring  anställningsstöden. Utskottet  ser\r\npositivt  på  att  regeringen   såväl   i\r\nproposition  44  som  i  Vårpropositionen\r\n2003   aviserat  en  sådan  översyn.   Av\r\nproposition  44  framgår  att  regeringen\r\navser  att  återkomma  till  riksdagen  i\r\ndenna fråga under 2003.\r\nAnställningsstöd är enligt regeringen  i\r\nvårpropositionen  ett  effektivt  verktyg\r\nför    att    etablera    personer     på\r\narbetsmarknaden.    Samtidigt    riskerar\r\nanställningar med sådant stöd att  tränga\r\nundan  möjligheten till  anställning  för\r\nandra  arbetssökande. Effektiviteten  och\r\nlegitimiteten påverkas enligt  regeringen\r\nav  antalet personer med anställningsstöd\r\noch  genom att stödet riktas till grupper\r\nsom står längst från arbetsmarknaden. Den\r\naviserade   översynen  skall  mot   denna\r\nbakgrund    syfta    till     att     öka\r\neffektiviteten och prioritera dem som har\r\nsvårast att få en reguljär anställning.\r\nMed   hänvisning  till  ovanstående  och\r\ntill    vad    utskottet    anfört     om\r\nfinansieringen   av  anställningsstöd   i\r\navsnitt  3.1  avstyrker utskottet  motion\r\nA320  yrkande  7 (kd) i den mån  motionen\r\ninte  kan  anses  tillgodosedd  med   vad\r\nutskottet anfört.\r\n\r\nLärlingsutbildning och stöd till\r\nutbildning av anställda\r\n\r\nGymnasiekommittén 2000 har haft i uppdrag\r\natt  föreslå  hur samverkan mellan  skola\r\noch  arbetsliv kan utvecklas samt hur ett\r\nökat  inslag  av lärande i arbetslivet  i\r\ngymnasieskolan        bör        utformas\r\n(tilläggsdirektiv   2001:8).    Kommittén\r\nlämnade  sitt slutbetänkande  i  december\r\n2002.  Förslaget bereds för närvarande  i\r\nRegeringskansliet.  Utskottet  anser  att\r\nregeringens fortsatta beredning av frågan\r\nbör    avvaktas.    Utskottet    kan    i\r\nsammanhanget peka på att en genomgång  av\r\ngällande       bestämmelser      avseende\r\nlärlingsutbildning  i  skolan  gjorts   i\r\nutbildningsutskottets          betänkande\r\n2001/02:UbU9 Gymnasieskolan.\r\nNär  det  gäller  lärlingsutbildning   i\r\narbetslivet vill utskottet framhålla  att\r\nca  30  %  av  arbetsmarknadsutbildningen\r\nsker genom praktik på arbetsplatserna.  I\r\nnästan  alla län används praktikinriktade\r\nutbildningsmetoder     som     exempelvis\r\nlärlingsutbildning       och        annan\r\nföretagsförlagd utbildning.\r\nUtskottet  tog i betänkande  2001/02:AU5\r\nställning  till ett förslag om användning\r\nav  arbetsmarknadsmedel för utbildning så\r\natt  företag skall slippa säga upp  eller\r\npermittera  arbetstagare  på   grund   av\r\narbetsbrist  vid tillfälliga nedgångar  i\r\nverksamheten, en fråga som nu behandlas i\r\nmotion  A293  (s).  Utskottet  anförde  i\r\nbetänkandet  att  det  med  hänsyn   till\r\nkonkurrensneutraliteten är nödvändigt med\r\nstor  restriktivitet när det  handlar  om\r\natt         med         hjälp          av\r\narbetslöshetsförsäkringen    eller     de\r\narbetsmarknadspolitiska insatserna  jämna\r\nut  tillfälliga  nedgångar  i  företagens\r\nverksamhet.\r\nUtskottet    erinrade    i    betänkande\r\n2001/02:AU5  också om de möjligheter  som\r\nstår     till     buds     genom      den\r\narbetsmarknadspolitiska   insatsen   Stöd\r\ntill   utbildning   av   anställda.   Den\r\nregleras  i  förordningen (2001:626)  där\r\ndet  framgår  att  stöd  får  lämnas   om\r\nutbildningen  genomförs  för  att  stärka\r\nanställdas  möjligheter. Om  utbildningen\r\när  inriktad i huvudsak på den verksamhet\r\narbetsgivaren  bedriver eller  avser  att\r\nbedriva,       s.k.      företagsspecifik\r\nutbildning, får stöd lämnas med högst  25\r\n% av kostnaderna.\r\nSom  framgår av avsnitt 6.1 innebär  det\r\nförslag   om   bristyrkesutbildning   för\r\nanställda  som lagts fram i propositionen\r\natt  sådan  utbildning även  skall  kunna\r\nbeviljas  anställda som avser att  stanna\r\nkvar hos samma arbetsgivare men vill byta\r\ntill  mer  kvalificerade arbetsuppgifter.\r\nEn     förutsättning    är    dock    att\r\narbetsgivaren  betalar normal  lön  under\r\nutbildningstiden.\r\nUtskottet vill i sammanhanget erinra  om\r\natt  möjligheter till kompetensutveckling\r\nför  sysselsatta finns också  inom  ramen\r\nför   Europeiska  socialfondens   mål   1\r\nrespektive 3. Inom dessa finns  särskilda\r\ninsatsområden som syftar till  att  genom\r\nverksamhetsrelaterad  kompetensutveckling\r\nav  sysselsatta  få till stånd  processer\r\nsom    bidrar    till    förnyelse    och\r\nflexibilitet på arbetsmarknaden.\r\nEnligt   en   utvärderingsrapport   från\r\nRiksrevisionsverket,  Kompetensutveckling\r\nför  sysselsatta - delutvärdering av  ett\r\ninsatsområde       inom        Europeiska\r\nsocialfondens program Mål 3 (RRV  2002:2)\r\nhar  genomförandet  varit  framgångsrikt,\r\nintresset     och    engagemanget     hos\r\narbetsgivarna  för  kompetensutvecklingen\r\nstort   och   de  intervjuade  deltagarna\r\növerlag    lämnat   goda    omdömen    om\r\nkompetensutvecklingen.\r\nEn  annan undersökning som kan nämnas  i\r\ndetta sammanhang är en nyligen publicerad\r\nIFAU-studie3   enligt  vilken   företagen\r\nlägger ut mer på personalutbildning under\r\nhögkonjunkturår  än  under  perioder  med\r\nlågkonjunktur, detta trots att det  under\r\nhögkonjunktur är svårare och  dyrare  att\r\navvara  personal  i produktionen.  Enligt\r\nstudien   kan  en  förklaring  vara   att\r\nredovisningspraxis              försvårar\r\npersonalutbildning i lågkonjunktur.\r\nUtskottet   avstyrker  mot   ovanstående\r\nbakgrund motionerna A320 yrkande 11 (kd)\r\noch A293 (s).\r\n\r\nNaturvårdsarbete inom\r\narbetsmarknadspolitikens ram\r\n\r\nI    motion    A256    (s)    förespråkas\r\nnaturvårdsarbete                     inom\r\narbetsmarknadspolitikens  ram.  Utskottet\r\nkonstaterar  att  under  budgetåret  2003\r\nmedel   från   anslaget   22:3   Köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader   får  användas  för   förhöjda\r\ndagsverkskostnader    i    samband    med\r\nanställningsstöd som medför investeringar\r\ni  bl.a. skogligt arbete och arbete  inom\r\nmiljö-,  natur-  och fornvård.  Av  AMV:s\r\nregleringsbrev för 2003 framgår att  stöd\r\nför  sådana arbeten får lämnas med  högst\r\n2  500  kr per dag i stödområden och  med\r\nhögst 1 500 kr per dag i övriga landet.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrker utskottet motion A256 (s).\r\n\r\nSabbatsår\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare tagit  ställning\r\ntill  förslag  om införande av  sabbatsår\r\nfrån  samma  motionärer som nu  för  fram\r\nsitt  förslag  i  motion  A212  (kd).   I\r\nbetänkande    2001/02:AU5    konstaterade\r\nutskottet   att  man  med  friårsförsöket\r\ninfört  en  sådan  arbetsmarknadspolitisk\r\ninsats  som  förordas genom förslaget  om\r\nsabbatsår.  På  förslag  från   utskottet\r\navslog     riksdagen     motionsyrkandet.\r\nUtskottet  vidhåller sin uppfattning  att\r\nförslaget   om   sabbatsår   kan    anses\r\ntillgodosett    genom    det     pågående\r\nfriårsförsöket.\r\nMed  anledning av att motionärerna också\r\nefterlyser  en utredning av  effekter  av\r\nett  sabbatsår  kan utskottet  nämna  att\r\nIFAU  i  april 2003 publicerat en  första\r\ndelrapport    om    friåret    ur     ett\r\narbetsmarknadsperspektiv.\r\nUppföljningsrapporten har  utarbetats  på\r\nuppdrag av Näringsdepartementet och skall\r\nåtföljas av ytterligare två delrapporter.\r\nDärefter skall institutet färdigställa en\r\nutvärderingsrapport till juli 2005.\r\nUtskottet avstyrker motion A212 (kd).\r\n6 Arbetskraftsutbud och\r\nkompetensutveckling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker   förslaget    i\r\nproposition    2002/03:44     om     att\r\narbetsmarknadsutbildning            inom\r\nbristyrkesområden      får      beviljas\r\nanställda  på försök under perioden  den\r\n1  juli 2003-den 31 december 2005 (prop.\r\npunkt  4). Motionsyrkanden om avslag  på\r\npropositionsförslaget    avstyrks     av\r\nutskottet.  Jämför  reservation  19  (m,\r\nfp, kd, c).\r\nI      avsnittet     behandlas     också\r\nmotionsyrkanden     om      individuellt\r\nkompetenssparande   som   avstyrks    av\r\nutskottet.  Jämför  reservation  20  (m,\r\nfp, kd, c).\r\nVidare   behandlas   i   avsnittet   ett\r\nmotionsyrkande                        om\r\narbetskraftsinvandring   vilket    också\r\navstyrks. Jämför reservation 21 (m,  fp,\r\nkd, c)\r\n\r\n6.1 Bristyrkesutbildning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRekryteringsproblemen  väntas   bli   mer\r\npåtagliga  på  längre sikt.  Detta  beror\r\nfrämst på att stora pensionsavgångar  kan\r\nförutses. Inom bl.a. industrin och vården\r\nkan rekryteringsproblem också befaras  på\r\ngrund  av att ungdomar uppvisar ett svagt\r\nintresse för arbete där.\r\nUnder      1990-talets     lågkonjunktur\r\ntvingades många arbetstagare, inte  minst\r\ninom    industrin   och   vården,   lämna\r\narbetsmarknaden tidigare än planerat. Det\r\nhar  bidragit  till att  tillgången  till\r\nutbildad  arbetskraft inte överensstämmer\r\nmed efterfrågan.\r\nOm  ungdomars  attityder inte  förändras\r\noch  sysselsättningsnivån hos  den  äldre\r\narbetskraften inte ökar förutspår AMS och\r\nSCB    att    bristen   på   kvalificerad\r\narbetskraft   kommer  att   kvarstå   och\r\nfördjupas inom vissa strategiskt  viktiga\r\nområden.\r\nEnligt   flera   undersökningar   uppger\r\narbetsgivare  att rekryteringen  i  många\r\nfall  försvåras  av att de  sökande  inte\r\nuppfyller  de kompetenskrav  som  ställts\r\nupp.\r\nArbetsmarknadsutbildning är ett  viktigt\r\ninstrument för att balansera tillgång och\r\nefterfrågan  på arbetskraft.  Den  syftar\r\ntill  att motverka flaskhalsar och främja\r\nekonomisk  tillväxt  i  alla   delar   av\r\nlandet,  såväl i tillväxtregioner  som  i\r\nsmå lokala arbetsmarknadsregioner.\r\nÄven      om      det     finns      ett\r\narbetsmarknadspolitiskt    program    för\r\nförberedande insatser så når  ändå  vissa\r\npersoner inte sådana förkunskaper att  de\r\nkan         påbörja         yrkesinriktad\r\narbetsmarknadsutbildning.\r\nDet  är  önskvärt att ytterligare bredda\r\nsökandeunderlaget och erbjuda  utbildning\r\nför   redan  anställda  inom  ramen   för\r\narbetsmarknadsutbildningen för att på  så\r\nvis  effektivare kunna möta arbetsgivares\r\nkompetensbehov. I propositionen  föreslås\r\natt     arbetsmarknadsutbildning     inom\r\nbristyrkesområden får beviljas  anställda\r\npå  försök  under  perioden  den  1  juli\r\n2003-den  31  december 2005 (prop.  punkt\r\n4).   Bristyrkesutbildningen  skall  avse\r\nyrken  inom  områden  där  det  finns  en\r\nuppenbar  risk  för att  flaskhalsar  kan\r\nuppstå.\r\nI  propositionen  framhåller  regeringen\r\natt    bristyrkesutbildning   inte    får\r\nutformas  så  att den uppfattas  som  ett\r\nproduktionsstöd  till  företag  och  stör\r\nkonkurrensen.  Utbildningen  skall  syfta\r\ntill   att  underlätta  matchningen   och\r\ndärmed  en  väl fungerande arbetsmarknad.\r\nDen   utbildning  som  ges   skall   vara\r\nyrkesinriktad  men  generell   till   sin\r\nkaraktär utan företagsspecifikt innehåll,\r\noch  den  skall vara användbar inom  hela\r\nden bransch där flaskhalsar kan förväntas\r\nuppstå.\r\nFörslaget    innebär    kostnader    för\r\nupphandlad  arbetsmarknadsutbildning  och\r\naktivitetsstöd.  Den aktuella  målgruppen\r\nberäknas  uppgå  till ca 3  300  personer\r\nunder   försöksperioden.   Stödet   skall\r\nriktas  till  anställda som utbildar  sig\r\ninom yrkesområden där AMV tillsammans med\r\nde  regionala kompetensråden bedömer  att\r\narbetsmarknadsutbildningen på  kort  sikt\r\nkan motverka flaskhalsar.\r\nAnställda          som          genomgår\r\nbristyrkesutbildning  och  som  har   för\r\navsikt   att   byta  arbetsgivare   skall\r\nprioriteras  och  under  utbildningstiden\r\nkunna få aktivitetsstöd. För övriga,  som\r\navser   att   stanna   kvar   hos   samma\r\narbetsgivare    men   byta    till    mer\r\nkvalificerade   arbetsuppgifter,    skall\r\nbristyrkesutbildning kunna beviljas under\r\nförutsättning  att arbetsgivaren  betalar\r\nnormal lön under utbildningstiden.\r\nPersoner  med  utländsk  högskoleexamen,\r\nsom  inte arbetar i utbildningsyrket  men\r\nsom   genom   kompletterande   utbildning\r\nbedöms kunna ta arbeten som ligger mer  i\r\nnivå  med  deras  kunskap och  kompetens,\r\nskall   vara  en  prioriterad   grupp   i\r\nsammanhanget.     Det     innebär     att\r\narbetsförmedlingen skall  göra  särskilda\r\nansträngningar  att  identifiera   sådana\r\nindivider  som  kan  komma  i  fråga  för\r\nsatsningen.\r\nFörsöksverksamheten skall utvärderas.\r\nRegeringen  avser  att  under   anslagen\r\n22:2  Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch   aktivitetsstöd  och  22:3  Köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader avsätta sammanlagt 360 miljoner\r\nkronor      för      försöksverksamheten.\r\nUtgifterna  beräknas  till  34   miljoner\r\nkronor 2003, 261 miljoner kronor 2004 och\r\n65   miljoner   kronor  2005.   Förslaget\r\npåverkar inte ramen för utgiftsområde  13\r\nArbetsmarknad.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna,       Folkpartiet        och\r\nKristdemokraterna  avstyrker  regeringens\r\nförslag om bristyrkesutbildning.\r\nModeraterna anser enligt motion A3  (yrk.\r\n2)   att   arbetsmarknadsutbildning   bör\r\nförbehållas  den  som  är  arbetslös  och\r\nbehöver sådan utbildning för att kunna få\r\nett     arbete    på    den     reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\nEnligt  partiets uppfattning är det  fel\r\natt  belasta  den  redan hårt  ansträngda\r\narbetsmarknadsutbildningen  med   uppdrag\r\nsom   rimligen  borde  skötas  inom   det\r\nreguljära   utbildningsväsendet.    Vissa\r\ndelar   av   de   arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna  borde tas bort  och  ersättas\r\nmed    ökade   satsningar   på   reguljär\r\nutbildning,    exempelvis    kvalificerad\r\neftergymnasial   yrkesutbildning.   Sådan\r\nutbildning  bör stå öppen för  arbetslösa\r\neller  anställda som av olika  skäl  vill\r\nbyta yrke.\r\nFolkpartiet motiverar i motion  A4  (yrk.\r\n10  i  denna  del  och 11)  sin  negativa\r\ninställning  till regeringsförslaget  med\r\natt   partiet  i  och  för   sig   starkt\r\nförespråkar     ökad     rörlighet     på\r\narbetsmarknaden          men          att\r\nbristyrkesutbildning för anställda är fel\r\nmetod.   AMS   bör  inte   alls   hantera\r\nutbildning  för  människor  som  har  ett\r\narbete     utan    detta     bör     även\r\nfortsättningsvis vara en uppgift för  det\r\nreguljära            utbildningsväsendet.\r\nFolkpartiet  anser  att  den   föreslagna\r\nbristyrkesutbildningen    inte    minskar\r\nproblemen   med  svaga  incitament   till\r\nförkovran samt felaktig lönestruktur  och\r\nskattesystem.\r\nKristdemokraterna argumenterar  i  motion\r\nA5 (yrk. 3) mot att AMS får i uppdrag att\r\nansvara      för      den      föreslagna\r\nbristyrkesutbildningen. Partiet har  dock\r\nen    positiv   inställning   till    att\r\nbristyrkesutbildning som  sådan  eftersom\r\nden   kan   leda  till  att   matchningen\r\nförbättras.\r\nVänsterpartiet begär i motion Sf336 (yrk.\r\n8)    en   översyn   av   reglerna    för\r\naktivitetsstöd  så  att  ersättning   kan\r\nlämnas  till personer med utländsk examen\r\nsom  genomgår tilläggsutbildning för  att\r\nkunna arbeta inom sitt kompetensområde.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDe  förestående demografiska förändringar\r\nsom  har behandlats i flera propositioner\r\noch  utskottsbetänkanden de senaste  åren\r\nleder  till att en allt större  andel  av\r\nbefolkningen   kommer    att    vara    i\r\nförsörjningsberoende  ålder  jämfört  med\r\nden  andel  som  är  i  förvärvsarbetande\r\nålder. Förhållandet är likartat inom hela\r\nEU   och  EU-kommissionens  förslag  till\r\nriktlinjer  för sysselsättningssamarbetet\r\nfrån   2003   fokuseras  på  bl.a.   ökat\r\narbetskraftsutbud och bättre matchning.\r\nUtskottet   konstaterade  i   betänkande\r\n2002/03:AU1  att frågor om  den  framtida\r\nkompetensförsörjningen på arbetsmarknaden\r\nhar    hög   prioritet.   I   betänkandet\r\nredovisade utskottet en rad uppgifter  om\r\nutrednings-   och  analysarbete   rörande\r\nframtida      arbetskraftsbehov       och\r\nmöjligheterna att tillgodose detta.\r\nI  propositionen betonar  regeringen  på\r\nnytt  vikten  av åtgärder för  att  hålla\r\nuppe  utbudet av arbetskraft. När behovet\r\nav  nyanställningar ökar  kraftigt  kring\r\n2010  måste  allas arbetsvilja  tas  till\r\nvara.  Det  gäller  dem  som  i  dag   är\r\nundersysselsatta  på arbetsmarknaden  och\r\ndå  främst yngre och äldre eftersom deras\r\nandel   av  den  arbetsföra  befolkningen\r\nkommer  att  öka  framöver.  Även   bland\r\npersoner med utländsk bakgrund och  bland\r\nfunktionshindrade  finns  en   stor   och\r\nviktig arbetskraftspotential.\r\nDet är, som Vänsterpartiet framhåller  i\r\nmotion  Sf336, viktigt att ta  till  vara\r\ndet   intresse  som  finns  bland   många\r\npersoner  med utländsk högskoleutbildning\r\natt skaffa sig kompletterande utbildning.\r\nFörutsättningarna  för  detta  förbättras\r\nenligt  utskottet  genom  den  föreslagna\r\nbristyrkesutbildningen.\r\nUtskottet     delar     regeringens\r\nuppfattning  att  en rad  olika  åtgärder\r\nbehövs   för   att  säkra  ett   framtida\r\narbetskraftsutbud.   Bristyrkesutbildning\r\nkan   enligt  utskottet  vara  en  viktig\r\nkomponent   i   åtgärdsarsenalen.   Efter\r\nförslag  i budgetpropositionen  för  2000\r\n(prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 14) fick\r\n130  miljoner  kronor  av  anslaget  till\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder   under\r\n2000  användas  för  en försöksverksamhet\r\nmed bristyrkesutbildning för anställda.\r\nErfarenheterna    av    försöket     med\r\nbristyrkesutbildning  2000   bör   enligt\r\nutskottet   tas   till   vara    i    den\r\nförsöksverksamhet  med  sådan  utbildning\r\nsom  nu planeras. Här kan den uppföljning\r\nsom gjorts av AMS i rapporten Uppföljning\r\nav          försöksverksamhet         med\r\nbristyrkesutbildning för redan  anställda\r\n(Prora   2002:1)   ge  underlag.   Enligt\r\nutskottet  måste huvudsyftet med  den  nu\r\nplanerade bristyrkesutbildningen vara att\r\nstimulera  den yrkesmässiga  rörligheten,\r\nvilket  i sin tur främjar matchningen  på\r\narbetsmarknaden.\r\nGenom   att  AMV  tillsammans   med   de\r\nregionala kompetensråden bedömer  behovet\r\nav  arbetsmarknadsutbildning för  att  på\r\nkort sikt motverka flaskhalsar bör verket\r\nockså  vara  ett lämpligt organ  för  att\r\nbedöma  behovet  av bristyrkesutbildning.\r\nOckså  på  andra  sätt, exempelvis  genom\r\narbetsmarknadsprognoser men också  i  det\r\ndagliga arbetet, inhämtar AMV information\r\nom  var  det  exempelvis råder  brist  på\r\narbetskraft.\r\nUtskottet   vill  framhålla  vikten   av\r\nutvärdering av bristyrkesutbildningen.\r\nUtskottet    tillstyrker   propositionen\r\npunkt  4  samt  avstyrker  motionerna  A3\r\nyrkande  2 (m), A4 yrkandena 10  i  denna\r\ndel  och  11 (fp), A5 yrkande 3 (kd)  och\r\nSf336 yrkande 8 (v) i den mån de inte kan\r\nanses  tillgodosedda  med  vad  utskottet\r\nanfört.\r\n\r\n6.2 Individuellt kompetenssparande\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet riktar i motion A4 (yrk. 10 i\r\ndenna  del)  kritik  mot  att  regeringen\r\ndröjt   oförsvarligt   länge   med    att\r\npresentera    förslag   om   individuellt\r\nkompetenssparande    och     nämner     i\r\nsammanhanget  ett  gemensamt  förslag   i\r\nämnet   från   Moderaterna,  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nOckså  Kristdemokraterna  hänvisar   till\r\nfyrpartiförslaget     om     individuellt\r\nkompetenssparande och kritiserar i motion\r\nA5 (yrk. 11) regeringen för att ännu inte\r\nha lagt fram en detaljerad proposition  i\r\nfrågan,  trots att man tidigare  aviserat\r\natt    ett    system   för   individuellt\r\nkompetenssparande skulle  träda  i  kraft\r\nden 1 juli 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen beslutade den 12 juni  2002  om\r\ngrunderna  för ett system för individuell\r\nkompetensutveckling  (prop.  2001/02:175,\r\nbet.    AU10,    rskr.    322).    Enligt\r\npropositionen   avsåg   regeringen    att\r\nåterkomma   till   riksdagen    med    en\r\nkompletterande proposition där  systemets\r\nutformning skulle utvecklas närmare.\r\nStatsrådet  Hans  Karlsson  har  i   ett\r\nskriftligt svar på en fråga (2002/03:519)\r\ni   riksdagen   den  19   februari   2003\r\nredovisat   en  rad  uppgifter   om   det\r\nfortsatta  arbetet med  att  utforma  ett\r\nsystem          för          individuellt\r\nkompetenssparande. Det gäller  bl.a.  hur\r\nsystemet    skall    organiseras,     hur\r\nskattereglerna   skall    utformas    och\r\nformerna  för arbetsgivarnas medverkan  i\r\nsystemet.\r\nRedan    före    riksdagsbeslutet     om\r\npropositionen   fick   Statskontoret    i\r\nuppdrag  att  överväga  utformningen   av\r\nsystemets    olika   myndighetsfunktioner\r\nsåsom    kontoförvaltning,   beslut    om\r\nkompetenspremie,      godkännande      av\r\nutbildningsanordnare  samt  uppgifter  om\r\ninformation och utvärdering.  En  rapport\r\növerlämnades  till regeringen  i  augusti\r\n2002. Där presenterade Statskontoret  sex\r\nolika  möjliga  modeller utan  att  någon\r\nförordades.  Myndigheten  ansåg  att  ett\r\nikraftträdande   måste  uppskjutas   till\r\nåtminstone  den 1 juli 2004. Arbetet  med\r\norganisationsfrågorna har fortsatt  efter\r\natt Statskontorets rapport avlämnades.\r\nI   juli   2002   presenterades   en\r\npromemoria som behandlar huvuddelen av de\r\nskatteregler  som  krävs.  Därefter   har\r\narbetet fortsatt bl.a. med att belysa  de\r\nfrågor    som   uppkommer   när   sparare\r\ntillfälligt eller permanent flyttar  från\r\nSverige.   En  annan  fråga   som   krävt\r\nfortsatta       överväganden       gäller\r\nutformningen  av  den  kompetenspremie  i\r\nform av skattereduktion som skall ges vid\r\nkompetensutveckling.                    I\r\nriktlinjepropositionen preciserades  inte\r\nvilka  slag  av  kompetensutveckling  som\r\nskulle berättiga till premie.\r\nYtterligare  ett  spörsmål  som   behövt\r\npenetreras  mer ingående gäller  formerna\r\nför  arbetsgivarnas medverkan i systemet,\r\ndär   ett  antal  centrala  aspekter  för\r\nfortsatt   analys   beskrevs   redan    i\r\nriktlinjepropositionen;    effekter    på\r\nsambandet mellan avgifter och förmåner  i\r\nsocialförsäkringssystemet,          olika\r\nlösningars förenlighet med EG-rätten, hur\r\nriskerna   för  dubbelbeskattning   skall\r\nundvikas  och hur systemet skall utformas\r\nså  att  reglerna inte medger  en  allmän\r\nreduktion    av   lönekostnaderna    utan\r\nkoppling till kompetensutveckling. Enligt\r\nvad  statsrådet Hans Karlsson uppgivit  i\r\ndet  ovannämnda  svaret i  riksdagen  har\r\nflertalet  av  dessa aspekter  visat  sig\r\naktualisera betydande problem.\r\nI  sitt  yttrande  (yttr.  2002/03:AU2y)\r\nnyligen till konstitutionsutskottet  över\r\nregeringens     skrivelse      2002/03:75\r\nRedogörelse    för    behandlingen     av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen har\r\nutskottet  uttryckt  förståelse  för  att\r\nfrågan om individuell kompetensutveckling\r\nkräver  ett  omfattande beredningsarbete.\r\nUtskottet  har därför ingen  erinran  mot\r\natt  regeringen ännu inte färdigbehandlat\r\nfrågan.\r\nMed  hänvisning  till  vad  som  anförts\r\navstyrker utskottet motionerna A4 yrkande\r\n10  i  denna  del (fp) och A5 yrkande  11\r\n(kd).\r\n\r\n6.3 Arbetskraftsinvandring\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna menar i motion A5 (yrk.\r\n10)  att  det finns såväl ekonomiska  som\r\nmänskliga       skäl      att       vidga\r\narbetskraftsinvandringen  till   Sverige.\r\nFör att klara välfärden och tillväxten  i\r\nframtiden  behövs  fler i  arbetskraften.\r\nRedan   i  dag  råder  arbetskraftsbrist.\r\nRegeringen  har ett statiskt  synsätt  då\r\nden  hävdar  att  alla som  står  utanför\r\narbetskraften först skall ha  ett  arbete\r\ninnan arbetskraftsinvandring medges.\r\nFrån  partiets sida framhåller  man  att\r\narbetskraftsinvandring   inte   står    i\r\nmotsatsförhållande till integration.  Det\r\när     i     stället    sannolikt     att\r\narbetskraftsinvandring,  som  leder  till\r\natt  det blir fler människor med utländsk\r\nbakgrund  på den svenska arbetsmarknaden,\r\nockså  för med sig bättre integration  av\r\nde  invandrare som redan lever i Sverige.\r\nDessutom kan arbetskraftsinvandring bidra\r\ntill tillväxt och nya arbetstillfällen.\r\nPartiet  föreslår att en  parlamentarisk\r\nutredning  får i uppgift att  utreda  ett\r\nvidgat           regelverk            för\r\narbetskraftsinvandring.  Därvid  bör  man\r\növerväga sambandet med asylrätten så  att\r\ndenna  inte urholkas till följd  av  ökad\r\narbetskraftsinvandring.                 I\r\nutredningsuppdraget bör det ingå att göra\r\nen  översyn  av  hur  socialförsäkringar,\r\nsociala  förmåner  och  arbetsrätt  skall\r\nutformas.  Enligt  Kristdemokraterna  får\r\nlön,    försäkringsskydd    och    övriga\r\nanställningsförmåner inte vara sämre  för\r\ndem   som   kommit  till  Sverige   genom\r\narbetskraftsinvandring,  än  vad  som  är\r\nfallet för inhemsk arbetskraft.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet genomförde den  8\r\nmaj  2003  en  offentlig  utfrågning   om\r\narbetskraftsinvandring. Där  belystes  en\r\nrad       aspekter      på       framtida\r\narbetskraftsbehov,      problem       och\r\nmöjligheter  kring arbetskraftsinvandring\r\nfrån  EU  före och efter den  förestående\r\nutvidgningen respektive från  länder  som\r\ninte   återfinns  i  ett   utvidgat   EU.\r\nDokumentation  från  utfrågningen  kommer\r\natt finnas tillgänglig.\r\nFrågor   om  arbetskraftsinvandring   är\r\naktuella också i andra EU-länder och inom\r\nEU-institutionerna. Detta framkom när  en\r\ndelegation  från  arbetsmarknadsutskottet\r\nden   5-6  maj  2003  besökte  bl.a.  EU-\r\nkommissionens    generaldirektorat    för\r\nsysselsättning  och  sammanträffade   med\r\nledamöter  i  Europaparlamentets  utskott\r\nför  sysselsättning  och  sociala  frågor\r\nrespektive    utskottet   för    kvinnors\r\nrättigheter och jämställdhetsfrågor.\r\nBehovet  av  att öka arbetskraftsutbudet\r\nframöver   har  behandlats   i   tidigare\r\navsnitt    i    betänkandet.    Utskottet\r\ninstämmer  i  vad som sägs i  proposition\r\n2002/03:44   om   att  grunden   för   en\r\nframgångsrik  politik  i  detta  avseende\r\nläggs   under  de  närmaste  åren.  Flera\r\npolitikområden   kommer   att    beröras.\r\nArbetsmarknadspolitiken    kommer     att\r\nställas inför allt större utmaningar  när\r\ndet  gäller  att underlätta omställningen\r\npå  arbetsmarknaden. Fortsatta satsningar\r\nbehövs  för  att  anpassa de  arbetslösas\r\nkompetens  efter arbetsmarknadens  behov,\r\nmen också för att öka arbetskraftsutbudet\r\noch    sysselsättningen.   Förslagen    i\r\npropositionen   utgör   steg   i    denna\r\nriktning.\r\nUtskottet  delar regeringens uppfattning\r\natt   ökningen   av   arbetskraftsutbudet\r\nframför   allt   måste   ske   genom   en\r\nmobilisering   av  den   stora   inhemska\r\narbetskraftsreserv som i dag finns  bland\r\nungdomar,    äldre,   utlandsfödda    och\r\npersoner  med funktionshinder samt  genom\r\ninsatser       för       att       minska\r\ndeltidsarbetslösheten och ohälsan.  Detta\r\nstår  dock inte i motsatsförhållande till\r\natt  det längre fram kan finnas behov  av\r\nen ökad arbetskraftsinvandring.\r\nSom     regeringen     konstaterar     i\r\npropositionen  finns  över  landet  stora\r\nregionala          skillnader           i\r\narbetskraftsdeltagande.\r\nRiksdagen  beslutade den 11  april  2003\r\natt ge regeringen i uppdrag att tillsätta\r\nen  parlamentarisk utredning om  hur  ett\r\nregelverk   som  öppnar  för  en   större\r\narbetskraftsinvandring    från     länder\r\nutanför   EU   skulle   kunna   se    ut.\r\nStällningstagandet gjordes med  anledning\r\nav   motionsförslag  (bet.  2002/03:SfU8,\r\nrskr.143).\r\nUtskottet  avstyrker  med  det   anförda\r\nmotion A5 yrkande 10 (kd) och konstaterar\r\nsamtidigt   att   utskottet   nyligen   i\r\nbetänkande   2002/03:AU6   avstyrkt   ett\r\nlikartat motionsyrkande. Betänkandet  har\r\nännu inte behandlats i plenum.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\noch ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.Mål och inriktning, styrning av AMV\r\n(punkt 1) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 1 dels om\r\növersyn    av    mål   och   målstruktur,\r\nregeringens          resultatredovisning,\r\nverksamhetsplaneringen     inom      AMV,\r\npreliminära   verksamhetsmål   för   AMV,\r\nkunskaperna  om  målen,  uppföljning  och\r\nutvärdering    inom    AMS     och     om\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning, varmed  riksdagen\r\nbifaller   dels   Riksdagens   revisorers\r\nförslag 2002/03:RR10 yrkandena 1-7,  dels\r\nmotion 2002/03:A6 yrkande 1 (m), dels vad\r\nsom     i     övrigt    framförs    under\r\nStällningstagande,    varmed    riksdagen\r\nbifaller  motionerna 2002/03:A3 yrkandena\r\n9  och  10 (m) samt 2002/03:A6 yrkande  2\r\n(m)   och  avslår  motionerna  2002/03:A4\r\nyrkandena  1, 2, 4 och 5 (fp), 2002/03:A5\r\nyrkandena  1,  4  och 5 (kd),  2002/03:A7\r\nyrkandena  1-7 (kd), 2002/03:A8 yrkandena\r\n1-3  (c),  2002/03:A9 yrkandena 1-4  (fp)\r\nsamt 2002/03:Sf226 yrkande 7 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagens revisorer har i sin granskning\r\nav      styrningen     av     AMS     och\r\nlänsarbetsnämnderna   funnit   åtskilliga\r\nbrister  och  riktar enhällig,  allvarlig\r\nkritik  mot nuvarande system. Vi delar  i\r\nallt  väsentligt revisorernas analys  och\r\nkritik  som  i  stort sett överensstämmer\r\nmed  synpunkter  som  vi  framfört  under\r\nåtskilliga år.\r\nDen  svenska arbetsmarknadspolitiken har\r\nmisslyckats   och   måste   förändras   i\r\ngrunden.\r\nVi  instämmer i revisorernas uppfattning\r\natt målet en väl fungerande arbetsmarknad\r\nmed  full  sysselsättning  och  ekonomisk\r\ntillväxt  inte är lämpligt för att  kunna\r\nstyra        ett        område        som\r\narbetsmarknadspolitiken.  Skälet  är  att\r\narbetsmarknadspolitiken  inte  har  några\r\ndirekta   effekter   på   den   reguljära\r\nsysselsättningen.    Det     övergripande\r\nsysselsättningsmålet    måste    omgående\r\nomformuleras så att det blir relevant och\r\nmäter andelen av befolkningen i arbetsför\r\nålder som är i arbete.\r\nVi    delar   revisorernas   åsikt   att\r\nmålstrukturen       inom       arbetsmark\r\nnadspolitiken    är    komplicerad    och\r\norealistisk.  Revisorerna menar  att  det\r\nsker en allvarlig sammanblandning av  mål\r\noch medel och att det finns alltför många\r\nmål,     vilket     negativt     påverkar\r\neffektiviteten.\r\nEtt  antal andra brister inom styrningen\r\nav   arbetsmarknadspolitiken  påtalas  av\r\nrevisorerna. Dessa anser att  det  saknas\r\nförklaringar  till  verksamhetsmålen  och\r\nhur dessa hör ihop med de mer överordnade\r\nmålen.  Vidare anser de att problemen  på\r\narbetsmarknaden  inte analyseras  på  ett\r\nkvalificerat sätt. Bland annat saknas  en\r\ngedigen           koppling           till\r\narbetsmarknadsprognoserna.    Vi    delar\r\nrevisorernas kritik i dessa avseenden.\r\nRevisorernas     slutsats     är     att\r\nverksamhetsplaneringen   inom   AMV    är\r\nförknippad  med  mycket  stora   brister,\r\nvilket  får  en  betydande  inverkan   på\r\nresultatstyrningen. Vi instämmer därför i\r\natt      verksamhetsplaneringen     måste\r\nförändras så att den kan ligga till grund\r\nför en effektiv styrning.\r\nRevisorerna  poängterar  att  riksdagens\r\noch  regeringens  beslut och  intentioner\r\nmåste få ett tydligt och direkt genomslag\r\ni   verksamheten   och  att   regeringens\r\nredovisning    till    riksdagen    måste\r\nförbättras  högst  väsentligt.  Vi  delar\r\ndenna   uppfattning  liksom  revisorernas\r\nslutsats  att utvärderingsfrågorna  måste\r\nfå  en  stärkt ställning inom  AMV.  Krav\r\nmåste ställas på länsarbetsnämnderna  att\r\nsystematiskt följa upp verksamheten.\r\nSammanfattningsvis    anser    vi    att\r\nriksdagen bör ge regeringen i uppdrag att\r\nskyndsamt   genomföra  de  åtgärder   som\r\nrevisorerna  föreslår.  Dessa  borde   ha\r\ngenomförts för länge sedan.\r\nVi   har   i   motioner  och   i   andra\r\nsammanhang  fört fram en rad  förslag  om\r\nreformer    av   arbetsmarknadspolitiken.\r\nFörutsättningar måste skapas så att  alla\r\nges en möjlighet till arbete och till att\r\nförsörja  sig själva. Företagandet  måste\r\nöka  och  skatterna sänkas för  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare. Det skall alltid löna\r\nsig att arbeta.\r\nArbetsmarknaden   måste    bli    öppen,\r\ntillgänglig   och   rörlig.   Såväl   den\r\ngeografiska  som den sociala  rörligheten\r\nmåste  öka.  För  att  detta  skall   bli\r\nmöjligt  krävs en översyn  av  bl.a.  den\r\narbetsrättsliga lagstiftningen. En allmän\r\nobligatorisk      arbetslöshetsförsäkring\r\nmåste införas.\r\nUtbildning  skall alltid  löna  sig  och\r\nmänniskor    skall    uppmuntras     till\r\nutbildning  och förkovran. I  arbetslivet\r\när    vårt    förslag   om   individuella\r\nkompetenskonton ett tydligt redskap.\r\nOavsett  bakgrund skall alla  så  tidigt\r\nsom     möjligt     få    kontakt     med\r\narbetsmarknaden.        Den         stora\r\narbetskraftsreserven måste tas till vara.\r\nSatsningar    behövs   på    kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Undervisningen i svenska\r\nför   invandrare  bör  förbättras  liksom\r\nmöjligheterna  till  varvad  språkträning\r\noch praktik.\r\nMed      en      ny      och      modern\r\narbetsmarknadspolitik måste åtgärderna ta\r\nstörre    hänsyn   till   de   arbetslösa\r\nindividernas     varierande     bakgrund,\r\nförutsättningar        och         behov.\r\nArbetsförmedlingen    måste    bli    mer\r\nindividuell.  Den bör konkurrensutsättas.\r\nEn  ny  myndighet  bör  ersätta  AMS  som\r\nmisslyckats  med  sitt huvuduppdrag.  Den\r\nnya  myndigheten skall bl.a. ansvara  för\r\natt förmedlingstjänster erbjuds över hela\r\nlandet         liksom         erforderlig\r\nmyndighetsutövning.\r\n\r\n2.Mål och inriktning, styrning av AMV\r\n(punkt 1) (fp)\r\n\r\nav  Tina  Acketoft  (fp)  och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 2\r\ndels  om  översyn av mål och målstruktur,\r\nregeringens          resultatredovisning,\r\nverksamhetsplaneringen     inom      AMV,\r\npreliminära   verksamhetsmål   för   AMV,\r\nkunskaperna  om  målen,  uppföljning  och\r\nutvärdering    inom    AMS     och     om\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning, varmed  riksdagen\r\nbifaller  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR10 yrkandena 1-7,\r\ndels  vad  som  i  övrigt framförs  under\r\nStällningstagande,    varmed    riksdagen\r\nbifaller  motionerna 2002/03:A4 yrkandena\r\n1,  2, 4 och 5 (fp), 2002/03:A9 yrkandena\r\n1-4 (fp) och 2002/03:Sf226 yrkande 7 (fp)\r\nsamt avslår 2002/03:A3 yrkandena 9 och 10\r\n(m),  2002/03:A5 yrkandena  1,  4  och  5\r\n(kd),  2002/03:A6 yrkandena 1 och 2  (m),\r\n2002/03:A7   yrkandena  1-7   (kd)   samt\r\n2002/03:A8 yrkandena 1-3 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen svenska arbetsmarknaden fungerar inte\r\nsom   den   borde.  Vi  anser   att   den\r\nmisslyckade styrning av AMV som redovisas\r\nav  Riksdagens revisorer bara  är  ett  i\r\nraden      av     tecken      på      att\r\narbetsmarknadspolitikens        nuvarande\r\ninriktning  är  felaktig  och   att   AMS\r\nbedriver en verksamhet som bör avvecklas.\r\nI   stället   förordar  vi  en   effektiv\r\nverksamhet          inriktad           på\r\nmyndighetsuppgifter  och  upphandling  av\r\ntjänster.\r\nVi  delar  revisorernas kritik  mot  det\r\növergripande   målet  för  politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik och dess ringa grad\r\nav samband med AMS arbetssätt. Ett annat,\r\noch  kanske större, problem är att varken\r\nmålet     för    politikområdet     eller\r\nverksamhetsmålen för AMV har  ett  sådant\r\ninnehåll eller precision att de kan ligga\r\ntill   grund   för  styrningen   av   den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nRevisorerna  anser att orealistiska  mål\r\noch en bristande uppföljning inom AMV kan\r\nleda    till    en   övertro    på    vad\r\narbetsmarknadspolitiken  kan  åstadkomma.\r\nVi  instämmer i revisorernas  kritik  och\r\nmenar  att en sådan övertro funnits under\r\nmånga år.\r\nVi  menar  att den generella  ekonomiska\r\npolitiken  kan påverka betingelserna  för\r\nsysselsättningen  men att  effekterna  av\r\narbetsmarknadspolitiken är mer indirekta.\r\nDärför  anser vi att det är viktigt  att\r\ngöra  en  klar åtskillnad mellan vad  som\r\nutgör            uppgifter            för\r\nsysselsättningspolitiken i stort och  vad\r\nsom   utgör  uppgifter  för  den   aktiva\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nVi  anser  att  den  absolut  viktigaste\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärden  är  att\r\nskapa   ett   företagsklimat   och    ett\r\nskattesystem som gör att nya arbeten  kan\r\nskapas. Vi förordar därför sänkta skatter\r\npå     arbete     och     reformer     av\r\nföretagsbeskattningen  samt  förenklingar\r\nnär  det  gäller  att  starta  och  driva\r\nföretag.\r\nReformer  och  förnyelse måste  till  av\r\ndagens     arbetsmarknadspolitik      som\r\nkännetecknas                           av\r\nomhändertagandementalitet, en  omfattande\r\ncentralbyråkrati och alltför lite  frihet\r\nför  den  enskilde.  Att  fler  människor\r\nförsörjer   sig  genom  eget  arbete   är\r\navgörande för tillväxt och välfärd.\r\nVi  välkomnar  den översyn  av  mål  och\r\nmålstrukturer  som revisorerna  föreslår.\r\nMålen måste utformas tydligare, innehålla\r\nprioriteringar,  och  knytningen   mellan\r\narbetsmarknadspolitik och  näringspolitik\r\nmåste            göras           klarare.\r\nArbetsmarknadspolitikens mål  skall  vara\r\natt förstärka de arbetslösas ställning på\r\narbetsmarknaden så att de kan få ett nytt\r\njobb  så snart som möjligt. Därför  måste\r\ndet        finnas       en       effektiv\r\narbetsmarknadspolitik i hela landet.\r\nArbetsmarknadspolitiken  kan  inte   och\r\nskall     inte    ensam     skapa     nya\r\narbetstillfällen  men den  skall  däremot\r\nerbjuda övergångslösningar genom den jobb-\r\noch  utvecklingsgaranti som vi  föreslår.\r\nDenna  skall  ha sin utgångspunkt  i  ett\r\nunderifrånperspektiv,  där  den  enskilde\r\nindividen står i centrum.\r\nVi  instämmer i revisorernas  kritik  av\r\nregeringens    resultatredovisning    och\r\nframhåller   vikten  av   att   analysera\r\neffekterna   av  arbetsmarknadspolitiken.\r\nUppföljning   och  resultatvärdering   är\r\nnödvändiga för att kontinuerligt  anpassa\r\nverksamhetsmålen. Det faktum  att  dagens\r\nverksamhetsmål     inte     väger      in\r\nomvärldsfaktorer  hotar  att  omintetgöra\r\nsyftet med resultatstyrd verksamhet.\r\nVi   ser   allvarligt  på   revisorernas\r\npåpekande av en bristande koppling mellan\r\nverksamhetsmålen   inom   AMV   och    de\r\növergripande  målen liksom  deras  kritik\r\nmot  de  fördelningsmodeller som  används\r\ninom  AMV  för att fördela resurser  till\r\nregional och lokal nivå.\r\nDe    många    kritiska   punkterna    i\r\nrevisorernas    rapporter    sammanhänger\r\nenligt  vår  uppfattning i samtliga  fall\r\nmed AMS struktur och uppdrag. Vi vill här\r\npeka  på  revisorernas slutsats  att  det\r\nkrävs en förstärkning av kompetens och en\r\nvilja    att   förändra   och    utveckla\r\nmodellerna  i en riktning som innebär  en\r\neffektivare styrning.\r\nVi  menar att den enda rimliga vägen  ur\r\nde  problem som påtalats är att AMS  roll\r\nrenodlas      till      att       omfatta\r\nmyndighetsfunktioner      medan       den\r\nplatsförmedlande verksamheten  och  andra\r\nåtgärder  för  att  stärka  den  enskilde\r\nbedrivs av andra, konkurrerande, aktörer.\r\nAMS  i  sin  nuvarande form  bör  således\r\nersättas   av  en  förhållandevis   liten\r\norganisation  på central  nivå  för  rena\r\nmyndighetsuppgifter och tillsyn.\r\nArbetsförmedlingen måste  få  konkurrens\r\nfrån   andra   aktörer  när  det   gäller\r\nförmedlingsverksamheten.     Delar     av\r\n\"servicefunktionen\"                     i\r\narbetsmarknadspolitiken,              som\r\njobbförmedling  och yrkesutbildning,  kan\r\ntill stor del genomföras av andra aktörer\r\nsom      utbildningsföretag,      komvux,\r\nfolkhögskolor  etc. Vi räknar  också  med\r\natt det växer fram en rad nya aktörer som\r\nprivata  arbetsförmedlingar,  branschvisa\r\narbetsförmedlingar,               privata\r\nutbildningsföretag,  ideella  föreningar,\r\nkooperativ,     nätverk     samt      nya\r\nbemanningsföretag.\r\nDet   skall   finnas  ett  grundläggande\r\noffentligt           ansvar           för\r\nförmedlingsverksamheten eftersom det inte\r\nfinns   underlag   för  privata   aktörer\r\növerallt.    I   glest   befolkade    och\r\narbetsmarknadssvaga  områden  måste   det\r\noffentliga träda in och se till  att  det\r\nfinns förmedlingsverksamhet.\r\nVi  vill se en omställningspeng som  ett\r\ncentralt        styrinstrument        för\r\narbetsmarknadspolitiken efter det att den\r\novan  skisserade förändringen av AMS  har\r\ngenomförts.  Genom  ett  system  med   en\r\nomställningspeng  för  individen   skapas\r\nökad  valfrihet  för den arbetslöse.  Den\r\nenskilde  ansöker hos en arbetsförmedling\r\nom  en  \"omställningspeng\", och storleken\r\npå  denna  avgörs utifrån vilka  åtgärder\r\nsom krävs.\r\nI  likhet  med revisorerna  förordar  vi\r\natt    resultatuppföljningen   inom   AMV\r\nutvecklas.  Detta är nödvändigt  när  man\r\ntillämpar  styrning med resultatmål.  Med\r\nvåra förslag om ändrad inriktning av  AMS\r\nverksamhet     ökar     betydelsen     av\r\nresultatuppföljning  och  utvärdering  av\r\ninsatsers effekt ytterligare. AMS bör ges\r\nett   särskilt   uppdrag  att   förbättra\r\nuppföljnings-  och  utvärderingsprocessen\r\ninom   ramen   för  de  förändringar   vi\r\nföreslår   i   övrigt,  och   detta   bör\r\ninvolvera extern utvärderingsexpertis. Vi\r\nmenar  att  det  finns vägande  skäl  för\r\nregeringen   att   särskilt    se    över\r\nregleringsbrevets innehåll  med  avseende\r\npå     hur     återrapporterings-     och\r\nuppföljningsansvaret kan förstärkas.\r\n\r\n3.Mål och inriktning, styrning av AMV\r\n(punkt 1) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\na)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  under\r\nStällningstagande i reservation 3 dels om\r\növersyn    av    mål   och   målstruktur,\r\nregeringens          resultatredovisning,\r\nverksamhetsplaneringen     inom      AMV,\r\nkunskaperna  om  målen,  uppföljning  och\r\nutvärdering    inom    AMS     och     om\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   dels  Riksdagens   revisorers\r\nförslag  2002/03:RR10 yrkandena  1-3  och\r\n5-7, dels motion 2002/03:A7 yrkandena  1,\r\n2 och 4-6 (kd).\r\nb)   Riksdagen  dels  avslår   Riksdagens\r\nrevisorers  förslag 2002/03:RR10  yrkande\r\n4,  dels tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande  i  reservation  3   om\r\npreliminära   verksamhetsmål   för   AMV.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:A7 yrkande 3 (kd).\r\nc)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad som framförs i övrigt\r\nunder Ställningstagande i reservation  3.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen   motionerna\r\n2002/03:A5 yrkandena 1, 4 och 5 (kd) samt\r\n2002/03:A7 yrkande 7 (kd).\r\nd) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A3\r\nyrkandena   9  och  10  (m),   2002/03:A4\r\nyrkandena  1, 2, 4 och 5 (fp), 2002/03:A6\r\nyrkandena   1   och  2  (m),   2002/03:A8\r\nyrkandena  1-3 (c), 2002/03:A9  yrkandena\r\n1-4  (fp)  samt 2002/03:Sf226  yrkande  7\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att det finns en tendens  till\r\natt            uppgifterna            för\r\narbetsmarknadspolitiken   beskrivs    med\r\nalltför stark tonvikt på ekonomisk  nytta\r\nför  den  offentliga sektorn. Det handlar\r\ndå  om  att  företag skall försörjas  med\r\narbetskraft,  att  samhällets  produktion\r\nskall  öka  och om tillskottet  till  den\r\ngemensamma försörjningen. Med ett  sådant\r\nperspektiv   är  faran   stor   att   den\r\narbetslöse  inte hamnar i  centrum,  utan\r\natt  det  i  stället är  företagen  eller\r\nstatens utgiftstak som hamnar i fokus.\r\nBekämpandet   av  arbetslösheten   måste\r\ndock  i  första hand handla om  att  alla\r\nmänniskor skall känna delaktighet och  ha\r\nmöjlighet  att  försörja sig  själva  och\r\ndärmed  bättre kunna ta ansvar  för  sina\r\negna liv.\r\nFull   sysselsättning  är  ett   viktigt\r\npolitiskt mål. En förutsättning  för  att\r\ndetta mål skall uppnås är att det svenska\r\nnäringslivets             konkurrenskraft\r\nupprätthålls   gentemot   omvärlden.   En\r\nlångsiktig och stabil ekonomisk politik i\r\nsamspel        med        en        aktiv\r\narbetsmarknadspolitik är därför nödvändig\r\nför  att skapa ett gott samhälle där alla\r\när delaktiga.\r\nJag  anser att regeringens nuvarande mål\r\nför   arbetsmarknadspolitiken   inte   är\r\nändamålsenliga och är starkt kritisk  mot\r\nmålet  om  4  %  öppen  arbetslöshet  som\r\nuppnåddes  genom  en  ökning  av  antalet\r\npersoner     i    olika     former     av\r\narbetsmarknadspolitiska          åtgärder\r\nsamtidigt  som  sjukskrivningarna   steg.\r\nInte          heller          regeringens\r\nsysselsättningsmål som innebär att  80  %\r\nav arbetskraften skall vara sysselsatt år\r\n2004  är tillräckligt träffsäkert. I takt\r\nmed  att sjukskrivningarna blir fler ökar\r\nockså sysselsättningen, eftersom både  de\r\nsjukskrivna och de arbetslösa, som  t.ex.\r\nfår sjukvikariat, räknas som sysselsatta.\r\nDet  kan i sammanhanget konstateras  att\r\nmålet  om  4  %  öppen  arbetslöshet  har\r\nspruckit   och  att  Konjunkturinstitutet\r\nbedömer  att regeringen inte  kommer  att\r\nuppnå sysselsättningsmålet 2004.\r\nJag   menar  att  det  behövs  ett  nytt\r\növergripande mål för sysselsättningen som\r\nvisar  verkligheten som den är. Man skall\r\ninte   med   hjälp   av   bl.a.   ändrade\r\nstatistiska definitioner flytta människor\r\nmellan  kolumner för öppen  arbetslöshet,\r\nkunskapslyft,     arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder,      sjukskrivningar      eller\r\nförtidspension  i  syfte   att   uppfylla\r\npolitiska  mål och vallöften.  Jag  delar\r\nRiksdagens revisorers uppfattning att  en\r\növersyn  bör göras av mål och målstruktur\r\nför  arbetsmarknadspolitiken.  Vid  denna\r\növersyn  bör  redovisningen av  statistik\r\nske   i  enlighet  med  förslagen  i  SOU\r\n2002:5.   Jag  instämmer  också   i   att\r\nregeringens   resultatredovisning    till\r\nriksdagen måste förbättras väsentligt.\r\nEn  ordentlig översyn bör göras av  hela\r\narbetsmarknadspolitiken.   Utgångspunkten\r\nför  översynen  skall  vara  att  en   ny\r\narbetsmarknadspolitik  utformas  där  AMS\r\noch  AMV:s roll tonas ned betydligt. Även\r\npå  kort  sikt, dvs. innan  översynen  är\r\ngenomförd  och fått praktiskt  genomslag,\r\ndr  det  dock  nödvändigt  att  förbättra\r\nAMV:s verksamhet. Revisorerna pekar bl.a.\r\npå       en      rad      brister       i\r\nverksamhetsplaneringen     inom      AMV,\r\ndäribland  dålig anpassning  till  lokala\r\nförutsättningar.  Mot  bakgrund   av   de\r\nbrister   i  verksamhetsplaneringen   som\r\nrevisorerna påvisat är det angeläget  att\r\nen  oberoende utredning tillsätts för att\r\nse över verksamhetsplaneringen.\r\nKunskaperna är bristfälliga inom AMV  om\r\nde      av      regeringen      beslutade\r\nverksamhetsmålen, anser revisorerna,  och\r\nmenar  att de bör förbättras genom  någon\r\nform  av  skriftlig  dokumentation.   Jag\r\nanser   att   riksdagen  bör  uppdra   åt\r\nregeringen att genom regleringsbrevet öka\r\nkunskapen   om   och   förståelsen    för\r\nverksamhetsmålen.\r\nRevisorerna finner stora brister  i  AMS\r\nuppföljning och utvärdering. De anser att\r\nregeringen  bör  ge  AMS  i  uppdrag  att\r\nförbättra metoderna kring uppföljning och\r\nutvärdering  och  föreslår   att   extern\r\nutvärderingsexpertis  skall   involveras.\r\nJag  anser  i  likhet med  IFAU  att  AMS\r\nfortsättningsvis   skall   ansvara    för\r\nuppföljning  av  verksamheten  medan  ett\r\nfrån  myndigheten fristående organ  skall\r\nansvara för utvärderingen.\r\nLänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning     har     enligt\r\nrevisorerna stora brister. Jag  instämmer\r\ni  kritiken och anser att regeringen  bör\r\nbesluta  att  länsarbetsnämnderna   skall\r\nfölja upp sin verksamhet. Att det inte är\r\nen    självklarhet   redan   i   dag   är\r\nuppseendeväckande. Regeringen  bör  också\r\nbesluta    om    riktlinjer    för    hur\r\nlänsarbetsnämndernas uppföljning skall gå\r\ntill  och att extern utvärderingsexpertis\r\nskall utvärdera deras verksamhet. Däremot\r\ndelar  jag  inte revisorernas uppfattning\r\nom preliminära verksamhetsmål för AMV.\r\nSom  framgått anser jag att  en  översyn\r\nbör   göras  av  arbetsmarknadspolitiken.\r\nÖversynen  bör genomföras i  form  av  en\r\nparlamentariskt sammansatt utredning. Den\r\nbör   ha  i  uppgift  att  se  över  hela\r\narbetsmarknadspolitiken inklusive AMS och\r\nlänsarbetsnämnderna  med  sikte   på   en\r\nradikal           omläggning           av\r\narbetsmarknadspolitiken i syfte  att  öka\r\ntryggheten   och  valfriheten   för   den\r\nenskilde individen.\r\nFörändringarna skall i korthet  innebära\r\natt  servicekontor inrättas  för  att  ge\r\nservice till den arbetslöse, att mångfald\r\noch valfrihet erbjuds genom fler aktörer,\r\natt   en  omställningspeng  erbjuds   den\r\narbetslöse  och  att en mindre  myndighet\r\nersätter   dagens   AMS   och   AMV.   De\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna  skall\r\ngenomföras    av   olika    aktörer    på\r\narbetsmarknaden,  exempelvis  bemannings-\r\noch   utbildningsföretag,  folkhögskolor,\r\nfackliga  organisationer etc.  Arbetslösa\r\nskall  fritt  kunna  välja  aktör.  Genom\r\nkonkurrensen     ökar    kvaliteten     i\r\narbetsmarknadsåtgärderna.\r\n\r\n4.Mål och inriktning, styrning av AMV\r\n(punkt 1) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\na)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation  4   om\r\növersyn    av    mål   och   målstruktur,\r\nregeringens          resultatredovisning,\r\nverksamhetsplaneringen     inom      AMV,\r\npreliminära   verksamhetsmål   för   AMV,\r\nkunskaperna  om  målen,  uppföljning  och\r\nutvärdering    inom    AMS     och     om\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning, varmed  riksdagen\r\nbifaller  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR10 yrkandena 1-7.\r\nb)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation   4   i\r\növrigt.    Därmed   bifaller    riksdagen\r\n2002/03:A8  yrkandena 1-3 (c) och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A3 yrkandena 9 och  10\r\n(m),  2002/03:A4 yrkandena 1, 2, 4 och  5\r\n(fp),  2002/03:A5 yrkandena 1,  4  och  5\r\n(kd),  2002/03:A6 yrkandena 1 och 2  (m),\r\n2002/03:A7 yrkandena 1-7 (kd), 2002/03:A9\r\nyrkandena  1-4  (fp)  samt  2002/03:Sf226\r\nyrkande 7 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån Centerpartiets sida anser vi att det\r\nbehövs   en   kraftig   reformering    av\r\narbetsmarknadspolitiken. Vi  vill  minska\r\nsåväl  AMS  som  AMV i  sin  helhet  till\r\nförmån för ett mer decentraliserat system\r\ndär   beslut  och  resurser   läggs   där\r\nkunskapen   om  de  lokala  förhållandena\r\nfinns.\r\nMot  denna  bakgrund välkomnar  jag  den\r\ngranskning   som   Riksdagens   revisorer\r\ngenomfört   av   styrningen    av    AMV.\r\nGranskningen visar med all tydlighet  att\r\ndet   finns   stora   brister   i   AMV:s\r\nverksamhet. Jag anser att den kritik  som\r\nCenterpartiet  har  riktat   mot   dagens\r\ncentraliserade arbetsmarknadspolitik till\r\nstora delar blir bekräftad i revisorernas\r\nrapport.\r\nÄven  om  revisorernas slutsatser  utgör\r\nett  steg i rätt riktning anser  jag  att\r\ndet finns skäl att sträcka sig längre  än\r\nvad   de  gjort  och  genomföra  en   mer\r\nomfattande         förändring          av\r\narbetsmarknadspolitiken.   Den    svenska\r\narbetsmarknaden   har   genomgått   stora\r\nförändringar  på kort tid.  Detta  gäller\r\nsåväl    efterfrågan   som    utbud    av\r\narbetskraft.     En     majoritet      av\r\ntillsättningarna  av lediga  tjänster  på\r\narbetsmarknaden   sker   i   dag    genom\r\ninformella  informationskanaler,   vilket\r\nvisar  att  det  behövs  en  stark  lokal\r\nkännedom om arbetsmarknaden.\r\nSom  framgått  anser vi i  Centerpartiet\r\natt  AMS och AMV bör minskas och resurser\r\noch  beslut  decentraliseras.  Genom  att\r\ninföra    en    omställningspeng    skall\r\narbetslösa själva kunna besluta om vilken\r\nåtgärd  som  behövs och olika aktörer  få\r\nmöjlighet           att           erbjuda\r\narbetsmarknadsåtgärder.   Jag   vill    i\r\nsammanhanget peka på att IFAU  i  studien\r\nEffekter av ett ökat lokalt inflytande  i\r\narbetsmarknadspolitiken dragit slutsatsen\r\natt  ett ökat lokalt inflytande lett till\r\nbättre    effektivitet   i   den   aktiva\r\narbetsmarknadspolitiken eftersom  kunskap\r\nom   lokala  förhållanden  kan  utnyttjas\r\nfullt ut.\r\nFör  att  arbetsmarknadspolitiken  skall\r\nbli  mer dynamisk behövs lokal förankring\r\noch  idéer från alla parter. I dag  finns\r\nlokala     arbetsmarknadsnämnder      där\r\nföreträdare    för    kommunerna    utgör\r\nmajoritet i nämnderna. Dessutom  ingår  i\r\narbetsmarknadsnämnderna  företrädare  för\r\nnäringsliv,         fackföreningsrörelse,\r\narbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder.\r\nGenom denna ordning skulle fler engageras\r\noch    bli   delaktiga   i   den   lokala\r\narbetsmarknadspolitiken.              Men\r\narbetsmarknadsnämnderna  har  inte   haft\r\nnågra   resurser  till  sitt  förfogande,\r\nvilket  har hämmat deras verksamhet.  Jag\r\nanser  att  regelverk och  organisationen\r\nför    nämnderna   bör   utvärderas   och\r\nreformeras  med inriktning på att  stärka\r\nförankringen      på      den      lokala\r\narbetsmarknaden.\r\nSom   framgått  förordar  jag  att   AMV\r\nreformeras  och  minskas  kraftigt.   Det\r\nbehövs en central myndighet för att bl.a.\r\nsamla       in      statistik,       göra\r\nkvalitetsbedömningar, ha  tillsynsansvar,\r\nförmedla      omställningspengar      och\r\nauktorisera aktörer, men i övrigt bör  så\r\nmycket  som möjligt beslutas på en  lägre\r\nnivå.\r\n\r\n5.Aktivitetsgaranti - särskilt\r\nanställningsstöd (punkt 2) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen    dels   avslår    proposition\r\n2002/03:44  punkt 3 och  bifaller  därmed\r\nmotionerna 2002/03:A3 yrkande 1  i  denna\r\ndel  (m),  2002/03:A4 yrkande 8 (fp)  och\r\n2002/03:A5    yrkande   2   (kd),    dels\r\ntillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening vad som anförs i reservation 5 och\r\nbifaller därmed motion 2002/03:A3 yrkande\r\n1 i denna del (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  avvisar såväl regeringens förslag  om\r\natt öka subventionsgraden i det särskilda\r\nanställningsstödet som förslaget  om  att\r\nkraftigt utvidga målgruppen för stödet.\r\nVi  motsätter oss att regeringen,  trots\r\nökande   arbetslöshet,  minskar  anslaget\r\ntill arbetsmarknadsutbildning för att  på\r\ndetta    sätt    kompensera    en    höjd\r\nsubventionsnivå    i    det     särskilda\r\nanställningsstödet.  Denna  subvention  i\r\nanställningsstödet beräknas vara högre än\r\nden   genomsnittliga   ersättningen   för\r\naktivitetsstöd,    detta    trots     att\r\nanställningsstöden   belastar   budgetens\r\ninkomstsida i stället för utgiftssidan.\r\nDen   föreslagna  utformningen  av   det\r\nsärskilda anställningsstödet innebär  att\r\nsåväl  subventionsgraden  som  målgruppen\r\nkan  ökas  utan att utgifterna synes  bli\r\nstörre och hota utgiftstaken. Självfallet\r\nmedför  det  ändå  ökade  kostnader   för\r\narbetsmarknadspolitiken.    Till    detta\r\nkommer   att  utvärderingar   visar   att\r\nanställningsstöd leder till att ordinarie\r\narbeten    slås    ut.   Det    särskilda\r\nanställningsstödet  riskerar   även   att\r\nförsämra  möjligheterna för personer  med\r\nsvag ställning på arbetsmarknaden att  få\r\nett arbete utan subvention.\r\nMed   det  anförda  anser  utskottet  att\r\nmotionerna A3 yrkande 1 (m), A4 yrkande 8\r\n(fp)  och  A5 yrkande 2 (kd) bör bifallas\r\nmedan proposition 44 punkt 3 bör avslås.\r\n\r\n6.Aktivitetsgaranti - särskilt\r\nanställningsstöd (punkt 2) (fp)\r\n\r\nav  Tina  Acketoft  (fp)  och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår proposition  2002/03:44\r\npunkt   3.   Riksdagen  bifaller   därmed\r\nbifaller motionerna 2002/03:A3 yrkande  1\r\n(m),   2002/03:A4  yrkande  8  (fp)   och\r\n2002/03:A5 yrkande 2 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   vidhåller  vår  tidigare   framförda\r\nkritik       mot      det       särskilda\r\nanställningsstödet. De ändrade stödregler\r\nsom  regeringen föreslår i  propositionen\r\ninnebär  ingen  grundläggande  förändring\r\noch     den    ökar    byråkratin    inom\r\narbetsmarknadspolitiken.  Förslaget   bör\r\ndärför avvisas av riksdagen.\r\nMed   det  anförda  anser  utskottet  att\r\nmotionerna A3 yrkande 1 (m), A4 yrkande 8\r\n(fp)  och  A5 yrkande 2 (kd) bör bifallas\r\nmedan proposition 44 punkt 3 bör avslås.\r\n\r\n7.Aktivitetsgaranti - särskilt\r\nanställningsstöd (punkt 2) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen    dels   avslår    proposition\r\n2002/03:44  punkt 3 och  därmed  bifaller\r\nmotionerna  2002/03:A3  yrkande  1   (m),\r\n2002/03:A4  yrkande 8 (fp) och 2002/03:A5\r\nyrkande   2   i  denna  del  (kd),   dels\r\ntillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening    vad    som    framförs    under\r\nStällningstagande  i  reservation  7  och\r\nbifaller därmed motion 2002/03:A5 yrkande\r\n2 i denna del (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  hänvisning till den  kritik  mot  de\r\nideliga         förändringarna          i\r\nanställningsstöden   som   redovisas    i\r\nreservation   nr  18,  vilken   avlämnats\r\ntillsammans    med    Folkpartiet     och\r\nCenterpartiet, anser jag att  regeringens\r\nförslag  om ändring av reglerna  för  det\r\nsärskilda  anställningsstödet bör  avslås\r\nav   riksdagen.  Jag  anser   också   att\r\nsubventionsnivån    i    det    särskilda\r\nanställningsstödet är orimligt hög.\r\nMed det anförda bör motionerna A3 yrkande\r\n1 (m), A4 yrkande 8 (fp) och A5 yrkande 2\r\n(kd)  bifallas medan proposition 44 punkt\r\n3 bör avslås.\r\n\r\n8.Lagförslaget om studerandevillkor\r\nefter deltagande i aktivitetsgarantin\r\n(punkt 3) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen    avslår   dels    proposition\r\n2002/03:44  punkt 1 såvitt avser  18,  19\r\noch  30  a §§ i det av regeringen  enligt\r\nbilaga 2 framlagda förslaget till lag  om\r\nändring    i    lagen    (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring,   dels    motion\r\n2002/03:A4  yrkande 9 i denna  del  (fp).\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:A3 yrkande 3 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens förslag i proposition 44  ger\r\nen  kluven  bild.  Det  är  å  ena  sidan\r\npositivt att regeringen sakta börjar inse\r\natt   nuvarande  system  inte  stimulerar\r\nrörligheten  på arbetsmarknaden  och  att\r\nregelverket till en viss del bör  stramas\r\nupp,  men  å  andra  sidan  negativt  att\r\nregeringens   förslag   inte   rör    den\r\nväsentliga    kärnan,    nämligen     att\r\narbetslöshetsförsäkringen skall  vara  en\r\nomställningsförsäkring      som       ger\r\ntillfälligt ekonomiskt skydd  i  perioder\r\nav  arbetslöshet. Vi moderater anser  att\r\nförsäkringen  måste ha en  tydlig  bortre\r\nparentes.  Den  får inte fungera  som  en\r\nmöjlighet   att  med  olika  metoder   få\r\nersättning från försäkringen under  långa\r\nperioder.         Arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder skall användas för det som de är\r\navsedda    för   och   inte   till    att\r\nåterkvalificera          för          nya\r\nersättningsperioder.  I   princip   skall\r\nendast     reguljärt     arbete     kunna\r\ntillgodoräknas    för    att     uppfylla\r\narbetsvillkoret  i försäkringen.  Det  är\r\nockså  viktigt att försäkringen behandlar\r\nalla   rättvist.  Särregler  fungerar   i\r\nmotsatt riktning. I konsekvens med  denna\r\nprincipiella    uppfattning    om     hur\r\nförsäkringen  bör fungera  anser  vi  att\r\nregeringens   förslag  om  ett   särskilt\r\nstuderandevillkor   för   personer    som\r\ndeltagit   i   aktivitetsgarantin   skall\r\navvisas.\r\nPropositionen bör alltså avslås  i  denna\r\ndel, vilket innebär att motion A3 yrkande\r\n3  (m) tillstyrks. Även motion A4 yrkande\r\n9 i denna del (fp) bör avslås.\r\n\r\n9.Översyn av arbetslöshetsförsäkringen\r\n(punkt 5) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    9.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A3  yrkande 4 (m) och  2002/03:A5\r\nyrkande 12 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen beslutade våren 1997 om  en  ny\r\nsammanhållen arbetslöshetsförsäkring vars\r\nikraftträdande  skett successivt.  Enligt\r\nvår  mening  uppfyller  denna  försäkring\r\ninte  de  krav som man bör ställa  på  en\r\narbetslöshetsförsäkring.  Den  bygger  på\r\ngamla strukturer och tar inte hänsyn till\r\nde     förändringar    som    skett    på\r\narbetsmarknaden        vad         gäller\r\nanställningsformer, arbetstid m.m.\r\nRedan  ett  år  efter  den  nyss  nämnda\r\nreformen   av   arbetslöshetsförsäkringen\r\nansåg   regeringen   sig   tvungen    att\r\ntillsätta en intern arbetsgrupp  för  att\r\nse  över  flera viktiga delar i systemet.\r\nDet som därefter åstadkoms var inte några\r\nförbättringar utan snarare ett  lapptäcke\r\nav   regler   som  av  de  flesta,   både\r\narbetslösa och personal som skall hantera\r\nförsäkringen,   upplevs  som   krångliga.\r\nFörändringarna har i sig skapat  en  stor\r\nosäkerhet  om vad som egentligen  gäller.\r\nUppenbart  är också att det nya  systemet\r\ninte   håller   måttet,  inte   ens   med\r\nregeringens egna mått mätt.\r\nEnligt  vår  uppfattning är  det  därför\r\nangeläget  att arbetslöshetsförsäkringens\r\nregler ändras. Utgångspunkten skall  vara\r\natt       allt      arbete,       oavsett\r\nanställningsform,   skall    löna    sig.\r\nFörsäkringen  skall bygga  på  enkla  och\r\növerblickbara regelverk som är  anpassade\r\nför   dagens   arbetsmarknad.   Nuvarande\r\nregler är till stor del utformade för  en\r\ntid     när    flertalet    hade     fast\r\nheltidsanställning. Arbetsmarknaden är  i\r\nstark  förändring och rigorösa, stelbenta\r\nsystem  måste  i takt med  detta  genomgå\r\nförändringar.\r\nDagens        medlemsvillkor         och\r\nkvalifikationskrav   för    a-kassa    är\r\nproblematiska och krångligt utformade med\r\nen  mängd  olika begränsande komponenter.\r\nBland  de grupper på arbetsmarknaden  som\r\ndrabbas extra hårt av dagens regelverk är\r\nföretagare,  invandrade  svenskar,   unga\r\nsvenskar och de som är delägare  i  olika\r\nformer av kooperativa verksamheter.\r\nI  detta  sammanhang måste  relationerna\r\nmellan  de fackliga organisationerna  och\r\narbetslöshetskassorna            beröras.\r\nArbetslöshetsförsäkringen är  en  märklig\r\nförsäkring.  Den  sköts  av  från  staten\r\nfristående arbetslöshetskassor, med i  de\r\nflesta   fall  starka  band  till   olika\r\nfackliga organisationer. Samtidigt är  de\r\nbeslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut\r\noch deras verksamhet bekostas nästan helt\r\nmed statliga medel.\r\nI   två  utredningar  som  presenterades\r\nhösten 1999, från Statskontoret och  från\r\nRiksrevisionsverket  (RRV),  ifrågasattes\r\ndagens  system  med  fristående  a-kassor\r\nknutna till fackliga organisationer.  RRV\r\nkommer  i  sin utredning bl.a. fram  till\r\natt a-kassornas privaträttsliga ställning\r\nutgör ett hinder för en effektiv tillsyn.\r\nStatskontoret   pekar   bl.a.   på    att\r\nstatsbidragen  inte är utformade  på  ett\r\nsätt  som stimulerar till god hushållning\r\nmed skattebetalarnas pengar.\r\nMot  bakgrund  av det anförda  anser  vi\r\natt regeringen bör göra en allmän översyn\r\nav  arbetslöshetsförsäkringens regelverk.\r\nI samband därmed bör regeringen även låta\r\nutreda  konsekvenserna  av  att  förändra\r\nrelationerna    mellan    de     fackliga\r\norganisationerna                      och\r\narbetslöshetskassorna.  Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\nMed det anförda bör motionerna A3 yrkande\r\n4 (m) och A5 yrkande 12 (kd) bifallas.\r\n\r\n10.        Övriga frågor om\r\naktivitetsgaranti (punkt 6) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   10.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A3 yrkande 5 i denna del (m)  och\r\navslår  motionerna 2002/03:A5  yrkande  6\r\n(kd),   2002/03:A239  yrkande   32   (c),\r\n2002/03:A305 (s), 2002/03:A308  (mp)  och\r\n2002/03:A320 yrkande 5 (kd),\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     är     starkt     kritiska     mot\r\naktivitetsgarantin och anser oss ha  fått\r\nytterligare  fog för vår kritik  när  man\r\nser  hur  den  fungerar  i  verkligheten.\r\nAktivitetsgarantin har blivit ännu  en  i\r\nraden  av  arbetsmarknadsåtgärder,   vars\r\nsyfte   snarare   är  att   ge   konstlad\r\nsysselsättning  för  stunden  än  att  ge\r\ndeltagarna den kompetenshöjning som krävs\r\nför att kunna få ett nytt arbete. Vi står\r\ndock bakom regeringens förslag om att när\r\nden      arbetssökande      börjar      i\r\naktivitetsgarantin  upphör   rätten   att\r\nåtergå       till      den      påbörjade\r\nersättningsperioden                     i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nMed det anförda bör motion A3 yrkande 5 i\r\ndenna  del  (m)  bifallas  och  övriga  i\r\nsammanhanget   behandlade  motioner   bör\r\navslås.\r\n\r\n11.        Övriga frågor om\r\naktivitetsgaranti (punkt 6) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   11.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A5    yrkande    6    (kd)    och\r\n2002/03:A320 yrkande 5 (kd)  samt  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A3 yrkande 5  i  denna\r\ndel  (m),  2002/03:A239 yrkande  32  (c),\r\n2002/03:A305 (s) och 2002/03:A308 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att undvika långtidsarbetslöshet  är\r\ndet  nödvändigt att på ett tidigt stadium\r\nsätta  in  relevanta  åtgärder  för   att\r\nstödja den arbetslöse att snabbt få  rätt\r\nutbildning, praktik eller hjälp på  annat\r\nsätt.\r\nEn  lång  rad  åtgärder  krävs  för  att\r\nbryta  långtidsarbetslöshet: individuella\r\nhandlingsplaner,        kompetenshöjning,\r\ntydliga   krav   på   den   arbetssökande\r\nsamtidigt   som   stöd   och   ekonomiska\r\nincitament    ges    för    att     bryta\r\narbetslösheten.  Jag  anser  att  en   ny\r\narbetslöshetsförsäkring  tillsammans  med\r\nsänkt   skatt   i  form   av   ett   höjt\r\ngrundavdrag  ger  starka  incitament  att\r\naktivt söka arbete.\r\nJag  kan  konstatera att det har funnits\r\nstora    problem   med    kvaliteten    i\r\naktivitetsgarantin   även    om    själva\r\ngrundtanken bakom den är riktig, dvs. att\r\nlångtidsinskrivna   aktivt    och    nära\r\nsamarbetar     med    arbetsförmedlingens\r\npersonal,   och   att   varje    individs\r\nsärskilda behov beaktas i utformningen av\r\nen individuell handlingsplan.\r\nEn  aktivitetsgaranti  står  och  faller\r\nmed    den    praktiska    tillämpningen.\r\nSjälvklart   skall   jobbsökaraktiviteter\r\ningå,  men det räcker inte. Vad som krävs\r\när  tydliga  krav som går  att  leva  upp\r\ntill,    stöd   och   hjälp   att   bryta\r\narbetslöshetsmönstret och aktiva insatser\r\nför   att  möta  den  enskilde  personens\r\nkonkreta behov och problem. Det är  också\r\nviktigt  att  nära  samverkan  sker   med\r\nföreningsliv,     näringsliv,     privata\r\nbemanningsföretag och förmedlare.\r\nBland    de    långtidsinskrivna     vid\r\narbetsförmedlingarna     finns      många\r\nmänniskor som inte är anställningsbara på\r\ngrund av språkproblem, handikapp, sociala\r\nproblem,   dåligt   självförtroende   och\r\nutbildningsnivå        m.m.        Enligt\r\nuppskattningar     av    arbetsförmedlare\r\nomfattar gruppen ca 10 000 personer.  För\r\ndessa  behövs extra insatser  som  enligt\r\nmin  uppfattning bör bedrivas i  kommunal\r\nregi  eller föreningsregi inom ramen  för\r\nen s.k. övergångsarbetsmarknad. Jag anser\r\natt regeringen snarast bör återkomma till\r\nriksdagen  med  ett  förslag   till   hur\r\nreglerna bör vara utformade för en  sådan\r\növergångsarbetsmarknad.   Förslagen   bör\r\nutformas   så   att  risken   för   osund\r\nkonkurrens undanröjs.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna  A5\r\nyrkande  6 (kd) och A320 yrkande  5  (kd)\r\nmedan  övriga  i sammanhanget  behandlade\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n12.        Övriga frågor om\r\naktivitetsgaranti (punkt 6) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   12.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A239  yrkande 32 (c)  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A3 yrkande 5  i  denna\r\ndel   (m),  2002/03:A5  yrkande  6  (kd),\r\n2002/03:A305 (s), 2002/03:A308 (mp)  samt\r\n2002/03:A320 yrkande 5 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAktivitetsgarantin   som   infördes    av\r\nregeringen hösten 2000 måste ses som  ett\r\nled   i   att  nå  målet  om  4  %  öppen\r\narbetslöshet.   Många  äldre   arbetslösa\r\nuppfattar     aktivitetsgarantin      som\r\nkränkande  och meningslös. Jag anser  att\r\nregeringen  bör återkomma till  riksdagen\r\nmed    förslag    om   att   tidsbegränsa\r\naktivitetsgarantin  till  två  år  och  i\r\nstället    införa   en   möjlighet    för\r\narbetslösa   över  60  år   att   erhålla\r\nanställning med lönebidrag.\r\nMed  det  anförda bör motion A239 yrkande\r\n32   (c)   bifallas   medan   övriga    i\r\nsammanhanget   behandlade  motioner   bör\r\navslås.\r\n\r\n13.        Åtgärder för vissa invandrare\r\n(punkt 7) (fp)\r\n\r\nav  Tina  Acketoft  (fp)  och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\na)     Riksdagen    avslår    proposition\r\n2002/03:44   punkt  2.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:A4  yrkande  7\r\n(fp).\r\nb)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  under\r\nStällningstagande   i   reservation   13.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A4  yrkandena 3 och  6  (fp)  och\r\navslår  2002/03:A3 yrkandena 7 och 8 (m),\r\n2002/03:A5  yrkande 9 (kd),  2002/03:A207\r\nyrkandena  1-3  och 5 (fp),  2002/03:A271\r\nyrkandena   1  och  3  (s),  2002/03:A320\r\nyrkande  12 (kd), 2002/03:Sf334 yrkandena\r\n38,  39  och  41  (kd) samt 2002/03:Sf336\r\nyrkandena 7, 9 och 11 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det förutom åtgärder  mot\r\ndiskrimineringen   av    invandrare    på\r\narbetsmarknaden   krävs    kompletterande\r\ninsatser   för   att  avlägsna   en   rad\r\nstrukturella   hinder   mot    invandrade\r\nsvenskars inträde på arbetsmarknaden. Det\r\nhandlar  om reformering av bl.a.  skatte-\r\noch bidragssystem och arbetsmarknadslagar\r\nsamt   om   att   motverka   en   utbredd\r\n\"omhändertagandementalitet\"             i\r\nsamhällssystemet.\r\nInriktningen    på    åtgärderna     för\r\nnyanlända  personer  måste  vara  att  så\r\nsnart som möjligt anvisa en arbetspraktik\r\ni    kombination    med   individanpassad\r\nspråkutbildning,  vilket   överensstämmer\r\nmed   vårt   förslag  om  en  jobb-   och\r\nutvecklingsgaranti. Att redan från första\r\nbörjan   kunna  få  möjlighet   till   en\r\nmeningsfull  sysselsättning är  avgörande\r\nför   chanserna  att  lyckas  i  det  nya\r\nhemlandet.    Därför   anser    vi    att\r\nprovisoriska arbetstillstånd bör ges till\r\nalla   vuxna  som  väntar  på  beslut   i\r\nasylärenden.\r\nRegeringens  förslag  om  tidigare   och\r\neffektivare arbetsförmedlingsinsatser för\r\nnyanlända invandrare innebär ett  steg  i\r\nriktning mot den politik som vi förordar.\r\nSamtidigt  är det dock helt otillräckligt\r\noch  bör  därför  avvisas  av  riksdagen.\r\nÅtgärder    för   att   komma    in    på\r\narbetsmarknaden  måste   börja   avsevärt\r\ntidigare    än    regeringen    föreslår,\r\nexempelvis genom införandet av den av oss\r\nförordade  jobb-  och utvecklingsgarantin\r\nsom    i   princip   skall   gälla   från\r\nankomstdagen i Sverige.\r\nAtt  regeringen ohjälpligt är fast i ett\r\nkontraproduktivt     myndighetsperspektiv\r\nvisas       genom      förslaget       om\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare.  Särbehandling av  invandrare\r\när  enligt vår uppfattning en del av  det\r\nsegregerade  och  stelbenta  system   som\r\nbidrar      till      utsattheten      på\r\narbetsmarknaden. Åtgärder skall i stället\r\nutgå    från    faktiska   sociala    och\r\narbetsmarknadsmässiga problem, inte  från\r\ndet   faktum   att  vissa  personer   har\r\ninvandrat till Sverige. Därför avvisar vi\r\ndenna segregerande lösning. Vi förordar i\r\nstället    ökad   individualisering    av\r\narbetsmarknadspolitiken med fler  aktörer\r\noch   ökad  makt  för  den  enskilde  att\r\npåverka  utformningen  av  åtgärder   och\r\ninsatser.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  motion  A4\r\nyrkandena   3,   6  och  7   (fp)   medan\r\nproposition  44  punkt  2  och  övriga  i\r\nsammanhanget   behandlade  motionsförslag\r\navstyrks.\r\n\r\n14.        Åtgärder för vissa invandrare\r\n(punkt 7) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\na)     Riksdagen    avslår    proposition\r\n2002/03:44 punkt 2.\r\nb)  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  under\r\nStällningstagande   i   reservation   14.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A5  yrkande 9 (kd),  2002/03:A320\r\nyrkande   12   (kd)   och   2002/03:Sf334\r\nyrkandena  38, 39 och 41 (kd) och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A3 yrkandena 7  och  8\r\n(m),  2002/03:A4 yrkandena  3,  6  och  7\r\n(fp),  2002/03:A207 yrkandena 1-3  och  5\r\n(fp), 2002/03:A271 yrkandena 1 och 3  (s)\r\noch  2002/03:Sf336 yrkandena 7, 9 och  11\r\n(v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  många med invandrarbakgrund kan  det\r\nkrävas   särskilda   åtgärder   för   att\r\nunderlätta  inträdet på  arbetsmarknaden.\r\nDet  gäller  personer som saknar  socialt\r\nnätverk, kontakter och erfarenhet av  att\r\nsöka  arbete  i  Sverige. Jag  menar  att\r\ndetta behov kan mötas genom införande  av\r\nså  kallade jobbguider för invandrare som\r\när nya på den svenska arbetsmarknaden.\r\nVerksamhet  med jobbguider  skall  kunna\r\nbedrivas såväl i offentlig som exempelvis\r\nideell  regi.  Jobbguidens uppgift  skall\r\nvara  att stödja, entusiasmera och  lotsa\r\nden  arbetssökande fram till ett  arbete.\r\nDet    bör    finnas    jobbguider    med\r\ninvandrarbakgrund  eftersom  de  har   en\r\nviktig  erfarenhet av arbetsmarknaden  ur\r\nsitt särskilda perspektiv.\r\nNär  det gäller språkkunskaper anser jag\r\natt man alltid skall ha rätt att stå till\r\narbetsmarknadens   förfogande,    oavsett\r\nspråkkunskaper. Ett sätt  att  underlätta\r\ninträdet  på arbetsmarknaden är genom  en\r\nkombination av språkundervisning,  arbete\r\noch   arbetspraktik.  Dagens   sfi-kurser\r\n(svenska  för invandrare) måste förändras\r\noch       anpassas      efter       olika\r\nutbildningsnivåer  och språkgrupper.  Det\r\nskall     även    finnas    yrkesspecifik\r\nspråkundervisning liksom möjligheter  att\r\nkombinera  språkundervisning  med  arbete\r\neller     anpassade     lärlings-     och\r\npraktikplatser.\r\nMed det anförda bör motionerna A5 yrkande\r\n9  (kd),  A320 yrkande 12 (kd) och  Sf334\r\nyrkandena  38,  39 och 41  (kd)  bifallas\r\nmedan proposition 44 punkt 2 och övriga i\r\nsammanhanget   behandlade  motioner   bör\r\navslås.\r\n\r\n15.        Åtgärder för äldre (punkt 8)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   15.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A5  yrkande 7 (kd),  2002/03:A224\r\nyrkandena  2  och  3  (kd),  2002/03:A320\r\nyrkande  8  (kd), 2002/03:A321 yrkande  8\r\n(m) samt 2002/03:A332 yrkande 15 (fp) och\r\navslår motion 2002/03:A327 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄldre  personers kompetens och erfarenhet\r\nbör  bättre  tas till vara i arbetslivet.\r\nLikaså  måste diskriminering av  äldre  i\r\narbetslivet   motverkas  och  arbetslivet\r\ngöras  mer  flexibelt så  att  äldre  får\r\nökade möjligheter att exempelvis förkorta\r\nsin    arbetstid.   Likaså   måste   eget\r\nföretagande uppmuntras.\r\nDet  finns  en  rad fördelar  med  äldre\r\narbetskraft.    Äldre    personer     har\r\nexempelvis  erfarenhet och kompetens  som\r\nkan vara värdefull för många företag.\r\nÄldre   arbetslösa  måste   enligt   vår\r\nuppfattning  få  möjlighet  att  delta  i\r\nkortare     yrkesinriktad     utbildning,\r\narrangerad av yrkeshögskolor eller i form\r\nav företagsinriktad lärlingsutbildning.\r\nVi   motsätter  oss  alla  förslag   som\r\ninnebär att äldre ofrivilligt pensioneras\r\nut   eller  generationsväxlas  bort  från\r\narbetsmarknaden i förtid.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna A5\r\nyrkande  7 (kd), A224 yrkandena 2  och  3\r\n(kd), A320 yrkande 8 (kd), A321 yrkande 8\r\n(m)  samt  A332  yrkande  15  (fp)  medan\r\nmotion A327 (s) avstyrks.\r\n\r\n16.        Åtgärder för övriga särskilda\r\ngrupper m.m. (punkt 9) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   16.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A5    yrkande    8    (kd)    och\r\n2002/03:A320 yrkande 10 (kd) samt  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A249 (s), 2002/03:A264\r\nyrkandena  1 och 2 (mp) samt 2002/03:A287\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  det  är  angeläget   att\r\nförbättra  situationen  för  ungdomar  på\r\narbetsmarknaden. Enligt  vår  uppfattning\r\nbör  alla  ungdomar mellan 18 och  24  år\r\nantingen  erbjudas arbete i det reguljära\r\narbetslivet  eller meningsfulla  studier.\r\nFör  att  detta  skall bli möjligt  måste\r\nlönebildningen  förbättras  och  åtgärder\r\nriktas mot olika ungdomsgrupper.\r\nDet  finns anledning att ta del av  goda\r\nerfarenheter  av lärlingssystem  i  andra\r\nländer.  Det  har visat  sig  att  sådana\r\nsystem  bl.a.  kan sänka  trösklarna  för\r\nungdomar när det gäller att få en  första\r\nkontakt  med arbetsmarknaden. Likaså  kan\r\nlärlingssystem       väsentligt       öka\r\nmöjligheterna  till arbete  för  ungdomar\r\nsom   inte   önskar  en  lång   teoretisk\r\nutbildning.\r\nVi  vill  varna för risken att  ungdomar\r\nkan     fastna    i    rundgång    mellan\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder    och\r\narbetslöshetsersättning  och   framhåller\r\nvikten   av   att  kommunerna   har   ett\r\ngrundläggande  ansvar  för  ungdomar  upp\r\ntill 20 år.\r\nMed det anförda bör motionerna A5 yrkande\r\n8 (kd) och A320 yrkande 10\r\n(kd    )   bifallas   medan   övriga    i\r\nsammanhanget   behandlade  motioner   bör\r\navslås.\r\n\r\n17.        Åtgärder för övriga särskilda\r\ngrupper m.m. (punkt 9) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   17.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A264 yrkandena 1 och 2 (mp)  samt\r\navslår  motionerna 2002/03:A5  yrkande  8\r\n(kd), 2002/03:A249 (s), 2002/03:A287  (s)\r\noch 2002/03:A320 yrkande 10 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   socialt  arbetskooperativ  har   en\r\nviktig        funktion        i        en\r\nrehabiliteringsprocess. Medlemmarna i  de\r\nsociala  arbetskooperativen befinner  sig\r\noftast  längst bort från arbetsmarknaden.\r\nI  sina  kontakter med offentliga aktörer\r\nhamnar de ofta mellan stolarna därför att\r\nde  utgör  gränsfall i  förhållande  till\r\nolika   regelverk  och   inte   ses   som\r\nrehabiliteringsbara.\r\nVad  är då ett socialt arbetskooperativ?\r\nNågon  exakt definition finns  inte.  Men\r\nkooperativet   fungerar   som   en   egen\r\njuridisk person och utgör en demokratiskt\r\nstyrd  ekonomisk  förening  som  erhåller\r\nnågon  form av ekonomiskt stöd  från  den\r\noffentliga sektorn. Människor som arbetar\r\ni kooperativet står utanför den ordinarie\r\narbetsmarknaden.   De   måste   vara    i\r\nmajoritet  i  föreningen  och   i   någon\r\nutsträckning   producera   varor    eller\r\ntjänster på en marknad.\r\nVad  skall då de här kooperatörerna leva\r\npå? Alla vill ju ha lön för det arbete de\r\nutför. Många av dessa människor kan  inte\r\narbeta  heltid, och när de  arbetar  sker\r\ndetta    med   nedsatt   arbetskapacitet.\r\nEftersom    varken    lönebidrag    eller\r\nsjukbidrag   kan  ses  som   en   lämplig\r\nersättning i sammanhanget förespråkar jag\r\nen  försöksverksamhet  med  ett  statligt\r\nkooperatörsbidrag    under    tre     år.\r\nKooperatörsbidraget  skulle  kunna  utges\r\nmed hänsyn till arbetad tid och ligga  på\r\nsamma nivå som lönebidrag. Finansieringen\r\nskulle    kunna   ske   med    exempelvis\r\nlönebidragsmedel.\r\nKommunerna  är  ålagda att  ha  ansvaret\r\nför    meningsfull   sysselsättning   för\r\nfunktionshindrade men det behövs en morot\r\nför detta. Ett stimulansbidrag om 50 % av\r\nkostnaderna för handledarlöner i  sociala\r\narbetskooperativ  skulle   kunna   lämnas\r\nunder  försöksperioden på tre  år.  Detta\r\nbör utredas av regeringen.\r\nMed det anförda bör motion A264 yrkandena\r\n1   och  2  (mp)  bifallas  medan  övriga\r\nmotioner som behandlas i sammanhanget bör\r\navslås.\r\n\r\n18.        Vissa frågor rörande\r\narbetsmarknadspolitiska program, m.m.\r\n(punkt 10) (fp, kd, c)\r\n\r\nav   Margareta  Andersson  (c),  Stefan\r\nAttefall  (kd), Tina Acketoft (fp)  och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   18.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A320 yrkandena 7, 11 och 27  (kd)\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:A212 (kd),\r\n2002/03:A256 (s) och 2002/03:A293 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det gäller åtgärder för att öka  den\r\ngeografiska  rörligheten  anser  vi   att\r\nflyttningsbidraget   inte    har    någon\r\navgörande betydelse för benägenheten  att\r\nbyta   bostadsort  på  grund  av  arbete.\r\nDäremot   anser  vi  att   det   även   i\r\nfortsättningen   bör   kunna    utbetalas\r\nreseersättning  till  arbetssökande   för\r\nanställningsintervjuer          och/eller\r\nstudiebesök.\r\nVi  anser att floran av förslag i  fråga\r\nom      anställningsstöd      illustrerar\r\navsaknaden av långsiktighet i regeringens\r\narbetsmarknadspolitik.\r\nSedan   några  år  tillbaka  finns   ett\r\nallmänt anställningsstöd som skall hjälpa\r\nalla  som  varit arbetslösa i minst  tolv\r\nmånader. Arbetsgivaren får ett bidrag med\r\n50 % av lönekostnaden i sex månader.\r\nEfter  förslag från regeringen  infördes\r\nfrån  den  1  oktober 1999 ett  förstärkt\r\nanställningsstöd  för  personer  som   är\r\nlångtidsinskrivna  vid arbetsförmedlingen\r\ni  mer än tre år. Rent tekniskt sker  det\r\ngenom    en   skattereduktion   för    de\r\narbetsgivare    som    anställer    dessa\r\npersoner.   Stödet   till   arbetsgivaren\r\nuppgår  till  75  %  av lönekostnaden  de\r\nförsta  6  månaderna och  till  25  %  av\r\nlönekostnaderna i ytterligare 18 månader.\r\nRedan  innan denna stödform hade införts\r\nföreslog  regeringen  att  stödet  skulle\r\nomfatta      personer      som      varit\r\nlångtidsinskrivna i mer än två år i  form\r\nav ett utökat förstärkt anställningsstöd.\r\nDe  nya  reglerna började gälla från  och\r\nmed den 1 januari 2000.\r\nDessa  regler  hade varit i  funktion  i\r\nfyra   månader  när  regeringen  föreslog\r\nytterligare   en   förändring,   nämligen\r\ninförande      av      ett       särskilt\r\nanställningsstöd. Detta innebar  att  det\r\nför   den  som  fyllt  57  år  och  varit\r\ninskriven på arbetsförmedlingen i två  år\r\nkan  utges ett anställningsstöd under  24\r\nmånader omfattande 75 % av lönekostnaden.\r\nI  vårbudgeten år 2000 föreslogs ännu en\r\nförändring  av  anställningsstödet,   ett\r\nutökat särskilt anställningsstöd inriktat\r\npå  dem som varit arbetslösa mer än  fyra\r\når och med särskilda stödregler.\r\nTill   detta   kommer  att   det   under\r\nperioden den 1 juni 2002 till den 31  maj\r\n2004     bedrivs     en     tidsbegränsad\r\nförsöksverksamhet  med   anställningsstöd\r\nsom     kombineras    med    vård-    och\r\nomsorgsutbildning.\r\nSamtidigt      som      alla       dessa\r\nregelförändringar  har   genomförts   har\r\nregeringen     betonat     vikten      av\r\nregelförenklingar                    inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nVi   stöder  uppfattningen  att   sänkta\r\narbetskraftskostnader       kan       öka\r\nsysselsättningen  men betonar  vikten  av\r\natt en åtgärd får verka fullt ut och inte\r\nstörs  av ständiga regeländringar  vilket\r\nminskar    överskådligheten   och    ökar\r\nbyråkratin.  Vi vänder oss också  mot  de\r\norimligt höga subventionsnivåer som finns\r\ni vissa av stödformerna.\r\nVi  är också kritiska mot finansieringen\r\nav  anställningsstöden eftersom denna  är\r\nutformad  som  en  skattereduktion   utan\r\nbudgetrestriktioner.      Det      lokala\r\narbetsförmedlingskontoret har därför  all\r\nanledning   att  i  första  hand   nyttja\r\nanställningsstöden  och  inte  stödformer\r\nsom  finansieras via den  egna  budgeten.\r\nDet        innebär       att        olika\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder   inte\r\nunderställs   samma  budgetprövning   och\r\nvägning   mot  varandra.  Det   är   inte\r\nsannolikt att detta i längden leder  till\r\nden   mest   optimala  avvägningen   sett\r\nutifrån  de mål och anslag som  riksdagen\r\nbeslutat om.\r\nEtt  utvecklat lärlingssystem bör finnas\r\nför  att inte minst ungdomar skall  kunna\r\nfå  yrkes- och arbetslivserfarenhet  inom\r\nden  svenska gymnasieskolans ram, men det\r\nbör   också   finnas  i   form   av   ett\r\narbetsmarknadspolitiskt program  för  dem\r\nsom är arbetslösa.\r\nMed det anförda bör motion A320 yrkandena\r\n7, 11 och 27 (kd) bifallas medan övriga i\r\nsammanhanget   behandlade  motionsförslag\r\nbör avslås.\r\n\r\n19.        Bristyrkesutbildning\r\n(punkt 11) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   19.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A3   yrkande  2  (m),  2002/03:A4\r\nyrkandena 10 i denna del och 11 (fp) samt\r\n2002/03:A5 yrkande 3 (kd) och avslår dels\r\nproposition  2002/03:44  punkt  4,   dels\r\nmotion 2002/03:Sf336 yrkande 8 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   avstyrker  regeringens  förslag   om\r\nbristyrkesutbildning. Vi kan inte se  att\r\nförslaget  kommer  till  rätta   med   de\r\nalltför svaga incitamenten till förkovran\r\nsamt     felaktig    lönestruktur     och\r\nskattesystem.\r\nVi     anser    att    den    föreslagna\r\nbristyrkesutbildningen   för    anställda\r\ninnebär att fel metod valts för att uppnå\r\nökad  rörlighet på arbetsmarknaden. Andra\r\nåtgärder   måste   till   för   att   öka\r\nrörligheten.\r\nEnligt     vår     uppfattning     måste\r\narbetsmarknadsutbildningen    förbehållas\r\nden  som  är  arbetslös och  som  behöver\r\nsådan  utbildning för att  kunna  få  ett\r\narbete  på den reguljära arbetsmarknaden.\r\nVi  motsätter  oss  att  den  redan  hårt\r\nansträngda     arbetsmarknadsutbildningen\r\nskall   användas   till   uppgifter   som\r\nrimligen  borde skötas av  det  reguljära\r\nutbildningsväsendet, exempelvis i form av\r\nkvalificerad               eftergymnasial\r\nyrkesutbildning. Dessutom anser  vi  inte\r\natt  AMS  skall  hantera  utbildning  för\r\nmänniskor som har ett arbete.\r\nMed det anförda bör motionerna A3 yrkande\r\n2 (m), A4 yrkandena 10 i denna del och 11\r\n(fp)  samt  A5  yrkande 3  (kd)  bifallas\r\nmedan  proposition 44 punkt 4 och  motion\r\nSf336 yrkande 8 (v) bör avslås.\r\n\r\n20.        System för individuell\r\nkompetensutveckling (punkt 12) (m, fp,\r\nkd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   20.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A4  yrkande 10 i denna  del  (fp)\r\noch 2002/03:A5 yrkande 11 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKompetensutveckling är en fråga  som  har\r\nstrategisk  betydelse bl.a. för  att  öka\r\nrörligheten    och   flexibiliteten    på\r\narbetsmarknaden  och  därmed   människors\r\nmöjligheter    att    byta    yrke    och\r\nsysselsättning.    Trots    detta     har\r\nregeringen  misskött  frågan   under   en\r\nlängre tid. Nödvändiga reformer har  gång\r\npå  gång skjutits på framtiden. Redan  år\r\n2000   färdigställdes  en  utredning   om\r\nindividuellt    kompetenssparande    (SOU\r\n2000:11).   Länge  var  det   oklart   om\r\nregeringen  över huvud taget skulle  orka\r\nmed    att   åstadkomma   den   aviserade\r\npropositionen   som   dock   till    sist\r\navlämnades  till riksdagen. Den  innehöll\r\nemellertid  inga lagförslag  utan  endast\r\nknapphändiga riktlinjer.\r\nRegeringen    skulle   återkomma    till\r\nriksdagen    med   en   mer    detaljerad\r\nproposition för att systemet skulle träda\r\ni kraft den 1 juli 2003. Så har dock inte\r\nskett  och därmed har den viktiga  reform\r\nsom   införandet   av   kompetenssparande\r\ninnebär  skjutits på en  osäker  framtid.\r\nDetta  är  ytterst  anmärkningsvärt   med\r\ntanke     på    att    rörligheten     på\r\narbetsmarknaden måste öka och  individens\r\nmöjligheter   till   livslångt    lärande\r\nförstärkas.\r\nVi  har  under  innevarande  riksmöte  i\r\nfyrpartimotionen   A297    och    i    en\r\nfyrpartireservation                     i\r\narbetsmarknadsutskottets  betänkande  AU2\r\nredovisat  vår syn på utgångspunkter  för\r\noch  syfte med ett system för individuell\r\nkompetensutveckling.  Där  har  vi  också\r\nklargjort  vår uppfattning  om  valet  av\r\nsparmodell.  Vi anser bl.a. att  systemet\r\nskall  bygga på en möjlighet för  fysiska\r\npersoner att med skattemässig verkan göra\r\ninsättningar        på       individuella\r\nkompetenssparkonton. Det skall inte  bara\r\ngälla   för  anställda,  utan  även   för\r\negenföretagare.\r\nI    fråga   om   avsättningsmöjligheter\r\nföreslår  vi bl.a. en ordning  där  varje\r\nindivid ges möjlighet att göra avdrag vid\r\ninkomstbeskattningen för insättningar  på\r\nett individuellt kompetenssparkonto.\r\nEnligt      vår      uppfattning      är\r\narbetsgivarnas medverkan viktig  för  att\r\nstödja    och    utveckla    individernas\r\nkontinuerliga vidareutbildning.  För  att\r\nstimulera arbetsgivare att bidra till den\r\nanställdes eget utbildningssparande anser\r\nvi  att  det  bör införas  en  rätt  till\r\navdrag    för   sociala   avgifter    vid\r\navsättningar    till    den    anställdes\r\nkompetenssparkonto. I likhet med tidigare\r\nvill  vi  också framhålla att medlen  bör\r\nförvaltas av banker och andra finansiella\r\ninstitut, inte av en statlig myndighet.\r\nMed  hänsyn  till  det ovan  anförda  bör\r\nmotionerna A4 yrkande 10 i denna del (fp)\r\noch  A5  yrkande  11  (kd)  bifallas   av\r\nriksdagen.\r\n\r\n21.        Arbetskraftsinvandring\r\n(punkt 13, motiveringen) (m, fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark  (m),  Stefan  Attefall   (kd),\r\nPatrik   Norinder  (m),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik Westman (m) och  Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  texten  under  rubriken\r\nUtskottets  ställningstagande  i  avsnitt\r\n6.3 borde ha följande lydelse:\r\nInvandring   är   i  grunden   en   stor\r\ntillgång   för   ett  land,   givet   att\r\nförutsättningarna som skapas för  att  ta\r\ntill   vara   möjligheter  för   mänsklig\r\nutveckling    och   ökat   välstånd    är\r\ntillräckligt goda.\r\nDet  finns  starka skäl - både mänskliga\r\noch  ekonomiska  - att skapa  regler  som\r\nmöjliggör  vidgad  arbetskraftsinvandring\r\ntill  Sverige.  I  dag finns  regler  som\r\nendast medger mycket begränsad invandring\r\nav  främst  utländska  experter  och  som\r\nbl.a.    innefattar   en    gräddfil    i\r\nskattesystemet.\r\nI   en   globaliserad   värld   är   det\r\nnaturligt att människor kan röra sig över\r\nnationsgränser  och  bygga  sig   en   ny\r\nframtid    i    ett   annat    land    än\r\nfödelselandet. Ett Sverige som öppnar för\r\narbetskraftsinvandring   ger    människor\r\ndenna     möjlighet,    samtidigt     som\r\narbetskraftsinvandring    skulle     göra\r\nSverige  till en mer dynamisk och växande\r\nekonomi.\r\nNär  det  gäller  arbetskraftsinvandring\r\nfrån EU-länder bör enligt vår uppfattning\r\nunionens  regler  om  fri  rörlighet   få\r\ngenomslag    så   snart   som    möjligt.\r\nRegeringens   särskilda  utredare   kring\r\ndessa  frågor, Berit Rollén, har  nyligen\r\növerlämnat  ett  förslag  enligt   vilket\r\nSverige   skulle   utnyttja   de   längre\r\növergångstider    som     avtalen     med\r\nansökarländerna    medger.    Utredningen\r\nbereds  för närvarande, men vår bedömning\r\när  att Sverige skall besluta om att  fri\r\nrörlighet skall gälla för alla medborgare\r\ni EU från medlemskapets första dag.\r\nSverige  kommer  att  behöva  fler   som\r\narbetar  för att klara framtidens välfärd\r\noch   tillväxt.  I  Sverige  råder  redan\r\narbetskraftsbrist     inom     exempelvis\r\nsjukvård,    skola    och    delar     av\r\nverkstadsindustrin   samtidigt   som   en\r\nmycket    stor    andel   människor    är\r\narbetslösa,       sjukskrivna       eller\r\nsjukpensionerade.\r\nAtt  som regeringen hänvisa till att  de\r\nsom  står  utanför arbetsmarknaden  först\r\nskall        få       arbete        innan\r\narbetskraftsinvandring   medges    håller\r\ninte.  Det synsättet innebär ett alldeles\r\nför  statiskt synsätt på arbetsmarknaden.\r\nFramtida  arbetskraftsbrist riskerar  att\r\nleda  till lägre tillväxt och därmed till\r\nhögre arbetslöshet.\r\nI  dag  står  en stor andel  av  de  nya\r\nsvenskarna  utanför  arbetsmarknaden  och\r\nmångas  kompetens tas inte till vara.  Vi\r\nanser   det   centralt  att  lyckas   med\r\nintegrationen, men arbetskraftsinvandring\r\nstår   inte  emot  integration.   Snarare\r\ntvärtom, arbetskraftsinvandring kan bidra\r\ntill  tillväxt  och nya arbetstillfällen.\r\nDet     är    vidare    sannolikt     att\r\narbetskraftsinvandring,  genom  att   den\r\nmedför   en   ökad   representation    av\r\nmänniskor   med  utländsk   bakgrund   på\r\narbetsmarknaden, kan leda till förbättrad\r\nintegration  av de invandrare  som  redan\r\nlever i Sverige.\r\nEn   rad   rapporter  från  bl.a.   AMS,\r\nKommunförbundet  och  Svenskt  Näringsliv\r\npekar    på   en   kommande   brist    på\r\narbetskraft.  De bekräftar vår  bild  att\r\ndagens           omfattning            av\r\narbetskraftsinvandringen      är      för\r\nrestriktiv.\r\nMot  bakgrund  av  vad  som  nu  anförts\r\nbeslutade riksdagen den 11 april 2003 att\r\nen    parlamentarisk   utredning    skall\r\ntillsättas  för  att ta fram  ett  vidgat\r\nregelverk för arbetskraftsinvandring från\r\nländer  utanför EU. I detta  uppdrag  bör\r\ningå  att se över hur socialförsäkringar,\r\nsociala  förmåner  och  arbetsrätt  skall\r\nutformas.   Lön,   försäkringsskydd   och\r\növriga anställningsvillkor får inte  vara\r\nsämre  för arbetskraftsinvandrare än  vad\r\nsom   gäller   för  svensk   arbetskraft.\r\nSambandet   med  asylrätten   bör   också\r\nstuderas,  så att den inte urholkas.  Ett\r\nEU-perspektiv  bör finnas i  utredningens\r\narbete. Vi förutsätter att regeringen  så\r\nsnart   som  möjligt  verkställer   detta\r\nriksdagsbeslut.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:44\r\n\r\n1.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n2.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\ngodkänner  vad  regeringen  föreslår  om\r\nfinansiering  av arbetsplatsintroduktion\r\nför vissa invandrare (avsnitt 6.3).\r\n3.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\ngodkänner  vad  regeringen  föreslår  om\r\nändrade   villkor  i  samband  med   det\r\nsärskilda  anställningsstödet   (avsnitt\r\n7.1).\r\n4.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\ngodkänner  vad  regeringen  föreslår  om\r\nbristyrkesutbildning    för    anställda\r\n(avsnitt 8).\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av\r\nproposition 2002/03:44\r\n\r\n\r\n2002/03:A3 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom  att  öka subventionsgraden  och  att\r\nutvidga  målgruppen  för  det  särskilda\r\nanställningsstödet i  enlighet  med  vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n2.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom    bristyrkesutbildning   för   redan\r\nanställda      inom      ramen       för\r\narbetsmarknadsutbildningen  i   enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n3.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom    införande    av    ett    särskilt\r\nstuderandevillkor   för   personer   som\r\nlämnat  aktivitetsgarantin i  syfte  att\r\nbedriva  heltidsstudier i  enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n4.   Riksdagen   begär   att   regeringen\r\nskyndsamt  ser  över  systemen  som  rör\r\narbetslöshetsförsäkringen   i   enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvillkor  för  ny arbetslöshetsersättning\r\nefter  arbete och reglerna för  återgång\r\ntill aktivitetsgarantin.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  när  den  arbetssökande  börjar   i\r\naktivitetsgarantin  upphör  rätten   att\r\nåtergå      till      den      påbörjade\r\nersättningsperioden                    i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  öka  olika  grupper av  invandrares\r\nmöjligheter till arbete.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ntidigare         och         effektivare\r\nförmedlingsinsatser                  och\r\narbetsplatsintroduktion.\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbetydelsen   av   att  öppna   upp   den\r\norörliga arbetsmarknaden.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett   tydligt   reformprogram   för   en\r\narbetsmarknad för alla.\r\n\r\n2002/03:A4 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ninriktningen                          av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nomställningspeng.\r\n3.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom  särskilda  arbetsförmedlingsinsatser\r\nför invandrare.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\njobb- och utvecklingsgaranti.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nsituationen     för    invandrare     på\r\narbetsmarknaden.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\narbete    och    egenförsörjning     för\r\nnyanlända   asylsökande  och  invandrare\r\nsamt   om  åtgärder  för  att  förbättra\r\nintroduktionen av asylsökande.\r\n7.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom   arbetsplatsintroduktion  för  vissa\r\ninvandrare.\r\n8.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom förändring av anställningsstödet.\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\naktivitetsgarantin.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nindividuella kompetenskonton.\r\n11.  Riksdagen avslår regeringens förslag\r\nom bristyrkesutbildning för anställda.\r\n\r\n2002/03:A5 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet  av  att en utredning  tillsätts\r\nmed    uppgift   att   se   över    hela\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n2.  Riksdagen avslår förslaget om ändrade\r\nvillkor       i       det      särskilda\r\nanställningsstödet och tillkännager  för\r\nregeringen   som  sin   mening   vad   i\r\nmotionen   anförs   om   det   särskilda\r\nanställningsstödet.\r\n3.    Riksdagen   avslår   förslaget   om\r\nbristyrkesutbildning för anställda.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nomställningspeng,      mångfald      och\r\nvalfrihet inom arbetsmarknadspolitiken.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nmålen för arbetsmarknadspolitiken.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet        av        en         s.k.\r\növergångsarbetsmarknad.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nde äldres situation på arbetsmarknaden.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nungdomars situation på arbetsmarknaden.\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\njobbguider   och  att   ta   till   vara\r\ninvandrares kompetens.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\narbetskraftsinvandring.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nindividuellt kompetenssparande.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nFörslag från Riksdagens revisorer\r\n2002/03:RR10\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört  i avsnitt 2.1 om översyn av  mål\r\noch målstruktur.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört  i  avsnitt  2.2  om  regeringens\r\nresultatredovisning.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört     i     avsnitt     2.3      om\r\nverksamhetsplaneringen inom AMV.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört  i  avsnitt  2.4  om  preliminära\r\nverksamhetsmål för AMV.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört  i avsnitt 2.5 om kunskaperna  om\r\nmålen.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört i avsnitt 2.6 om uppföljning  och\r\nutvärdering inom AMS.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad Riksdagens revisorer\r\nanfört     i     avsnitt     2.7      om\r\nlänsarbetsnämndernas\r\nverksamhetsredovisning.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av förslag\r\nfrån Riksdagens revisorer 2002/03:RR10\r\n\r\n\r\n2002/03:A6 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.   Riksdagen   begär   att   regeringen\r\nskyndsamt   genomför  de   förslag   som\r\nRiksdagens    revisorer    föreslår    i\r\nskrivelse  2002/03:RR10 i  enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2.   Riksdagen   begär   att   regeringen\r\nskyndsamt     formulerar     om      det\r\növergripande   sysselsättningsmålet    i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:A7 av Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett           nytt          övergripande\r\nsysselsättningsmål.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvikten  av  att  en oberoende  utredning\r\ntillsätts   för   att  se   över   AMV:s\r\nverksamhetsplanering.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\npreliminära verksamhetsmål för AMV.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  regeringen  genom  regleringsbrevet\r\nskall  öka kunskapen om, och förståelsen\r\nför, verksamhetsmålen inom AMV.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  AMS  fortsättningsvis skall ansvara\r\nför  uppföljning  av verksamheten  medan\r\nett  från  myndigheten fristående  organ\r\nansvarar för utvärderingen.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nriktlinjer  för hur länsarbetsnämndernas\r\nverksamhet  skall  följas  upp  och  att\r\nextern    utvärderingsexpertis     skall\r\nutvärdera verksamheten.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet  av  att en utredning  tillsätts\r\nmed    uppgift   att   se   över    hela\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2002/03:A8 av Margareta Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  att flytta fler beslut  från\r\nstatlig  och  regional nivå  till  lokal\r\nnivå.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om utvärdering av regelverk  och\r\norganisationer                       för\r\narbetsförmedlingsnämnderna.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs om en reformering av AMS/AMV.\r\n\r\n2002/03:A9 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen politik för fler riktiga jobb.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nmål för arbetsmarknadspolitiken.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen  renodling av AMS myndighetsroll  och\r\ninförandet av en omställningspeng.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen       särskild       översyn       av\r\nregleringsbrevets innehåll med  avseende\r\npå     hur    återrapporterings-     och\r\nuppföljningsansvar kan förstärkas.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvikten  av  att  införa  en  jobb-   och\r\nutvecklingsgaranti                   för\r\nlångtidsarbetslösa  och  invandrare  som\r\nhar  fått  uppehållstillstånd, men  står\r\nutanför arbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n38. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nrätten  att  stå  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande  även om man inte  klarat  av\r\nsfi-testet.\r\n39.    Riksdagen   beslutar   starta   en\r\nprojektverksamhet  med   jobbguider,   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n41. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen   inventering   av  invandrarkvinnors\r\nspecifika kompetens.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\narbetsmarknadspolitiska   insatser   för\r\ninvandrade med utländsk examen.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  se över reglerna för aktivitetsstöd\r\nmed    avseende   på   ersättning    vid\r\ntilläggsutbildning.\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nhandledare   som  arbetsmarknadspolitisk\r\ninsats för invandrade.\r\n11.   Riksdagen   begär  att   regeringen\r\ntillsätter en utredning med uppdrag  att\r\nutarbeta   ett  samlat  handlingsprogram\r\nför  att  öka möjligheterna för  kvinnor\r\nmed  utländsk härkomst att komma  in  på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:A207 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen          decentralisering          av\r\narbetsmarknadspolitiken      och      om\r\nminoriteters egenmakt.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen  uppvärdering  av flerspråkighet  och\r\ndubbel kulturell kompetens.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nutbildningar  för personalansvariga  och\r\nom   lärare   med   särskild   kompetens\r\nrekryterade från invandrarbefolkningen.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ninvandrarnas  egenmakt och  arbetet  med\r\nfinansiering från EU:s sociala fonder.\r\n\r\n2002/03:A212 av Tuve Skånberg och Holger\r\nGustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\nutreda   möjligheten   att   införa   ett\r\nsabbatsår.\r\n\r\n2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet  av  en  informationskampanj  om\r\nvinsten av äldre i arbetslivet.\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram   förslag   om  att   inrätta   ett\r\nseniorkompetenscentrum.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   regeringen   bör  återkomma   till\r\nriksdagen    med    förslag    om    att\r\ntidsbegränsa   aktivitetsgarantin   till\r\ntvå  år och i stället införa möjligheten\r\nför  arbetslösa över 60 år  att  erhålla\r\nanställning med lönebidrag.\r\n\r\n2002/03:A249 av Anders Bengtsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad som i motionen anförs  om\r\nmöjligheten     att    stimulera     till\r\nförsöksprojekt där invandrade kvinnor och\r\nmän,   äldre,   långtidssjukskrivna   och\r\nförtidspensionerade ges möjlighet att  på\r\nolika sätt delta i arbetslivet.\r\n\r\n2002/03:A256 av Alf Eriksson och Ann-\r\nKristine Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nnaturvårdsarbeten   och   reglerna   inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2002/03:A264 av Barbro Feltzing och Mona\r\nJönsson (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  ett kooperatörsbidrag bör utgå  vid\r\narbete i sociala arbetskooperativ.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt    utreda   möjligheten   till   ett\r\nstimulansbidrag  för  handledarlöner   i\r\nsociala arbetskooperativ.\r\n\r\n2002/03:A271 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs   om  språkstöd  till  arbetslösa\r\ninvandrare.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  att staten som  arbetsgivare\r\nbör   genomföra  ett  antal  försök  med\r\nsvenskundervisning     för      statligt\r\nanställd     personal    med    utländsk\r\nbakgrund.\r\n\r\n2002/03:A287 av Barbro Hietala Nordlund\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nbehovet    att    särskilt   uppmärksamma\r\narbetsmarknadsläget  för   personer   med\r\nsärskilda behov.\r\n\r\n2002/03:A293 av Ann-Kristine Johansson\r\noch Helena Zakariasén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nutbildning i företag.\r\n\r\n2002/03:A305 av Agneta Lundberg och\r\nKerstin Kristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad som i motionen anförs  om\r\naktivitetsgarantin.\r\n\r\n2002/03:A308 av Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att aktivitetsgarantin\r\nsom   arbetsmarknadspolitisk  åtgärd  bör\r\nupphöra omgående, dock senast under 2003.\r\n\r\n2002/03:A320 av Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nlångtidsarbetslösa                   och\r\naktivitetsgarantin.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nanställningsstödets     storlek      och\r\nregelverk.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nde äldres situation på arbetsmarknaden.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nungdomsarbetslösheten.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nlärlingsutbildning        som         en\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\njobbguider   och  att   ta   till   vara\r\ninvandrares kompetens.\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\navskaffande av flyttningsbidraget.\r\n\r\n2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nyrkesutbildning för äldre arbetslösa.\r\n\r\n2002/03:A327 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  den\r\näldre arbetskraften.\r\n\r\n2002/03:A332 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\näldre arbetskraft.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs i  fråga  om  lagen\r\n(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring\r\ndels  att  7, 17, 18 och 23 §§ skall  ha\r\nföljande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas fyra\r\nnya paragrafer, 14 a, 19, 30 och\r\n30 a §§, av följande lydelse.\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n7 §\r\nErsättning  enligt    Ersättning  enligt\r\ninkomstbort          inkomstbort\r\nfallsförsäkringen    fallsförsäkringen\r\nlämnas till den som  lämnas till den  som\r\nvarit medlem  i  en  varit  medlem  i  en\r\narbetslöshetskassa   arbetslöshetskassa\r\nunder  minst   tolv  under   minst   tolv\r\nmånader,      under  månader,       under\r\nförutsättning   att  förutsättning    att\r\nmedlemmen efter det  medlemmen efter  det\r\nsenaste inträdet  i  senaste  inträdet  i\r\nkassan     uppfyllt  kassan      uppfyllt\r\narbetsvillkoret  en  arbetsvillkoret   en\r\nligt    12-14    §§  ligt   12-14  a   §§\r\n(medlemsvillkor).    eller     studerande\r\nvillkoret     enligt\r\n19     §    (medlems\r\nvillkor).\r\n14 a §\r\nVid  prövning   av\r\narbetsvillkoret  kan\r\nramtiden        inte\r\nomfatta   tid   före\r\ndeltagande         i\r\naktivitetsgarantin\r\nenligt  förordningen\r\n(2000:634)        om\r\narbetsmarknadspolit\r\niska program.\r\n\r\n17 §4\r\nNär  ramtid skall bestämmas enligt 12  §\r\nräknas inte heller tid då den sökande\r\n1.   fått  föräldrapenningförmån  enligt\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n2.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\ntjänstgöring enligt lagen (1994:1809)  om\r\ntotalförsvarsplikt,\r\n\r\n3.  varit  hindrad    3.  varit  hindrad\r\natt arbeta på grund  att  arbeta på grund\r\nav   deltagande   i  av   deltagande    i\r\narbetsmarknadsut     arbetsmarknadsut\r\nbildning      eller  bildning       eller\r\nannan    utbildning  annan     utbildning\r\ninom ramen för  ett  inom  ramen för  ett\r\narbetsmark           arbetsmark\r\nnadspolitiskt        nadspolitiskt\r\nprogram, arbetsprak  program,  arbetsprak\r\ntik,                 tik,\r\naktivitetsgarantin,  ungdomsgarantin,\r\nungdomsgarantin,     datortekverksamhet,\r\ndatortekverksamhet,  arbetslivsinriktad\r\narbetslivsinriktad   rehabilitering\r\nrehabilitering       eller  projekt   med\r\neller  projekt  med  ar\r\narbetsmarknadspoli   betsmarknadspolitis\r\ntisk     inriktning  k  inriktning enligt\r\nenligt förordningen  förordningen (2000:\r\n(2000:634)       om  634)              om\r\narbetsmarknadspo     arbetsmarknadspo\r\nlitiska program,     litiska program,\r\n\r\n4.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\nutbildning  för vilken rekryteringsbidrag\r\nlämnas   enligt   lagen   (2002:624)   om\r\nrekryteringsbidrag   till   vuxenstudier,\r\neller\r\n5.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\ndeltagande  i  verksamhet där  ersättning\r\nenligt 3 a § har lämnats,\r\n6.     utfört     förvärvsarbete     som\r\narbetsgivaren finansierat med särskilt an\r\nställningsstöd    enligt     förordningen\r\n(1997:1275) om anställningsstöd, eller\r\n7.  utfört  förvärvsarbete som bedrivits\r\nmed  stöd av bestämmelserna om stöd  till\r\nstart    av   näringsverksamhet    enligt\r\nförordningen        (2000:634)         om\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nTid  som  enligt  13 a § har  jämställts\r\nmed förvärvsarbete skall dock räknas in i\r\nramtiden.\r\n\r\n18 §5\r\nSökande         är    En    sökande   är\r\nberättigade till er  berättigad  till  er\r\nsättning     enligt  sättning      enligt\r\ngrundförsäkringen    grundförsäkringen\r\nutan     att     ha  utan     att      ha\r\nuppfyllt             uppfyllt\r\narbetsvillkoret, om  arbetsvillkoret,  om\r\nde    stått    till  han  eller hon stått\r\narbetsmarknadens     till          arbets\r\nförfogande      som  marknadens\r\narbetssökande genom  förfogande  som   ar\r\nden      offentliga  betssökande    genom\r\narbetsförmedlingen   den       offentliga\r\neller                arbetsförmedlingen\r\nförvärvsarbetat   i  eller      förvärvs-\r\nminst            90  arbetat  i minst  90\r\nkalenderdagar under  kalenderdagar  under\r\nen   ramtid  av  10  en   ramtid  av   10\r\nmånader           i  månader            i\r\nanslutning till att  anslutning till  att\r\nde    avslutat   en  han     eller    hon\r\nutbildning       på  avslutat          en\r\nheltid som omfattar  utbildning        på\r\nminst ett läsår och  heltid  som omfattar\r\nsom berättigar till  minst ett läsår  och\r\nstudiesocialt stöd.  som  berättigar till\r\nNär        ramtiden  studiestöd    enligt\r\nbestäms räknas inte  studiestödslagen\r\nin den tid då sökan  (1999:1395). För  en\r\ndena    har   varit  sö-kande         som\r\nhindrade  att   stå  deltagit  i   aktivi\r\ntill             ar  tetsgarantin   finns\r\nbetsmarknadens       särskilda         be\r\nförfogande på grund  stämmelser i 19 §.\r\nav         sjukdom,\r\ntjänstgöring enligt    När       ramtiden\r\nlagen   (1994:1809)  bestäms räknas  inte\r\nom            total  in  den  tid  då  en\r\nförsvarsplikt,       sökande  har   varit\r\nhavandeskap,   vård  hindrad   att    stå\r\nav  eget  barn  som  till          arbets\r\ninte har fyllt 2 år  marknadens\r\neller    vård    av  förfogande på  grund\r\nadoptivbarn i 2  år  av          sjukdom,\r\nefter       barnets  tjänstgöring  enligt\r\nankomst i familjen.  lagen    (1994:1809)\r\nom          totalför\r\nsvarsplikt,\r\nhavandeskap,    vård\r\nav   eget  barn  som\r\ninte har fyllt 2  år\r\neller    vård     av\r\nadoptivbarn i  2  år\r\nefter        barnets\r\nankomst i familjen.\r\nFör   en   sökande  som   avslutat   sin\r\nutbildning genom att fullfölja en treårig\r\ngymnasieutbildning och  är  under  20  år\r\nefter att ramtiden om 10 månader i första\r\nstycket  förflutit förlängs dock ramtiden\r\ntill den dag den sökande fyller 20 år.\r\n19 §6\r\nEn   sökande   som\r\ndeltagit   i    akti\r\nvitetsgarantin    är\r\nberättigad      till\r\nersättning    enligt\r\ngrundförsäkringen\r\nutan     att      ha\r\nuppfyllt      arbets\r\nvillkoret,  om   han\r\neller   hon   enligt\r\növerenskommelse    i\r\nhandlingsplanen\r\nenligt     24      §\r\nförordningen\r\n(2000:634)        om\r\narbetsmarknads\r\npolitiska   program,\r\nlämnat          akti\r\nvitetsgarantin   för\r\nstudier   samt   där\r\nefter genomgått  och\r\navslutat          en\r\nutbildning        på\r\nheltid  som omfattar\r\nminst ett läsår  och\r\nsom  berättigar till\r\nstudiestöd    enligt\r\nstudiestödslagen\r\n(1999:1395).\r\nOm ersättningen  i\r\naktivitetsgarantin\r\nbaserades på  en  in\r\nkomstrelaterad\r\nersättning   är   en\r\nsökande          som\r\nuppfyllt  studerande\r\nvillkoret     enligt\r\nförsta       stycket\r\nberättigad      till\r\nersättning    enligt\r\ninkomstbort\r\nfallsförsäkringen.\r\nI   30   a  §  finns\r\nsärskilda regler  om\r\nhur      den      in\r\nkomstrelaterade\r\nersättningen      be\r\nstäms.\r\nRätt          till\r\nersättning\r\nförutsätter  att  en\r\nsökande   inom    en\r\nramtid  av   10   må\r\nnader efter att  han\r\neller  hon  avslutat\r\nutbildningen  ansökt\r\nom  ersättning.  När\r\nramtiden     bestäms\r\nskall   18  §  andra\r\nstycket tillämpas.\r\n\r\n23 §7\r\nOm  arbetslösheten    Om  arbetslösheten\r\nupphör         före  upphör          före\r\nersättningsperioden  ersättningsperioden\r\ns   slut,  har  den  s   slut,  har   den\r\nsökande  rätt  till  sökande  rätt   till\r\nersättning    under  ersättning     under\r\ndet     återstående  det      återstående\r\nantalet  dagar   av  antalet   dagar   av\r\nperioden   vid   ny  perioden   vid    ny\r\narbetslöshet,  även  arbetslöshet,   även\r\nom  den sökande  då  om  den  sökande  då\r\ninte      uppfyller  inte       uppfyller\r\narbets-         och  arbets-          och\r\nkarensvillkoren.     karensvillkoren.\r\nVad   som  nu   har\r\nsagts  gäller  dock    Sökanden har efter\r\ninte     om      en  deltagande         i\r\nsammanhängande  tid  aktivitetsgarantin\r\nav  12 månader  har  dock  inte rätt till\r\nförflutit sedan den  ersättning     under\r\nsökande senast fick  återstående    antal\r\nersättning. I sådan  dagar   av  perioden\r\ntid räknas inte  in  som         föregått\r\ntid som anges i  16  aktivitetsgarantin.\r\noch 17 §§.\r\nSökanden       har\r\nheller   inte   rätt\r\ntill      ersättning\r\nefter  det  att   en\r\nsammanhängande   tid\r\nav  12  månader  har\r\nförflutit sedan  den\r\nsökande senast  fick\r\nersättning. I  sådan\r\ntid  räknas inte  in\r\ntid  som anges i  16\r\noch 17 §§.\r\nOm  ersättningsperioden har löpt ut  men\r\nden   sökande  under  perioden  på   nytt\r\nuppfyllt      arbetsvillkoret      lämnas\r\nersättning    under    ytterligare     en\r\nersättningsperiod.    Då    skall    dock\r\nkarensvillkoret  på nytt  uppfyllas.  Den\r\nnya  ersättningsperioden räknas från  den\r\ntidpunkt när den tidigare perioden  löper\r\nut.\r\n\r\n30 §8\r\nTill   en  sökande\r\nsom    lämnat   akti\r\nvitetsgarantin  får,\r\nom    det   är   för\r\nmånligare,\r\ndagpenning    lämnas\r\nmed  ett belopp  som\r\nmotsvarar  vad   som\r\nsenast  lämnades   i\r\naktivitetsstöd\r\nunder deltagandet  i\r\naktivitetsgarantin\r\nom\r\n-         sökanden\r\nuppfyllt\r\narbetsvillkoret  med\r\narbete   som   minst\r\nmotsvarar  sökandens\r\nsenaste  arbetsutbud\r\ninom\r\naktivitetsgarantin\r\noch\r\n-    ansökan    om\r\nersättning      sker\r\ninom    12   månader\r\nfrån tidpunkten  när\r\nsökanden     lämnade\r\naktivitetsgarantin.\r\n30 a §\r\nTill   en  sökande\r\nsom   är  berättigad\r\ntill      ersättning\r\nenligt      studeran\r\ndevillkoret i  19  §\r\nskall     dagpenning\r\nlämnas    med    ett\r\nbelopp   som  motsva\r\nrar  vad som  senast\r\nlämnades   i    akti\r\nvitetsstöd     under\r\ndeltagandet  i  akti\r\nvitetsgarantin.\r\nNormalarbetstiden\r\nskall      bestämmas\r\ntill  tid som svarar\r\nmot        sökandens\r\narbetsutbud.\r\n\r\n\r\n1.  Denna  lag  träder  i  kraft  den  1\r\nseptember 2003.\r\n2.  Bestämmelsen i 14  a  §  skall  inte\r\ntillämpas för den som påbörjat deltagande\r\ni    aktivitetsgarantin    före    lagens\r\nikraftträdande.\r\n3.  För  den  som påbörjat  deltagande  i\r\naktivitetsgarantin      före       lagens\r\nikraftträdande gäller 23 §  i  sin  äldre\r\nbetydelse.\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring\r\n\r\n17 §9\r\nNär  ramtid skall bestämmas enligt 12  §\r\nräknas inte heller tid då den sökande\r\n1.   fått  föräldrapenningförmån  enligt\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n2.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\ntjänstgöring enligt lagen (1994:1809)  om\r\ntotalförsvarsplikt,\r\n\r\n3.  varit  hindrad    3.  varit  hindrad\r\natt arbeta på grund  att  arbeta på grund\r\nav   deltagande   i  av   deltagande    i\r\narbetsmarknadsut     arbetsmarknadsut\r\nbildning      eller  bildning       eller\r\nannan    utbildning  annan     utbildning\r\ninom ramen för  ett  inom  ramen för  ett\r\narbetsmark           arbetsmark\r\nnadspolitiskt        nadspolitiskt\r\nprogram, arbetsprak  program,  arbetsprak\r\ntik,                 tik,\r\naktivitetsgarantin,  ungdomsgarantin,\r\nungdomsgarantin,     datortekverksamhet,\r\ndatortekverksamhet,  arbetslivsinriktad\r\narbetslivsinriktad   rehabilitering\r\nrehabilitering       eller  projekt   med\r\neller  projekt  med  ar\r\narbetsmarknadspoli   betsmarknadspolitis\r\ntisk     inriktning  k  inriktning enligt\r\nenligt förordningen  förordningen (2000:\r\n(2000:634)       om  634)              om\r\narbetsmarknadspo     arbetsmarknadspo\r\nlitiska program,     litiska program,\r\n\r\n4.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\nutbildning  för vilken rekryteringsbidrag\r\nlämnas   enligt   lagen   (2002:624)   om\r\nrekryteringsbidrag till  vuxenstuderande,\r\neller\r\n5.  varit hindrad att arbeta på grund av\r\ndeltagande  i  verksamhet där  ersättning\r\nenligt 3 a § har lämnats,\r\n6.     utfört     förvärvsarbete     som\r\narbetsgivaren finansierat med särskilt an\r\nställningsstöd    enligt     förordningen\r\n(1997:1275) om anställningsstöd, eller\r\n7.  utfört  förvärvsarbete som bedrivits\r\nmed  stöd av bestämmelserna om stöd  till\r\nstart    av   näringsverksamhet    enligt\r\nförordningen        (2000:634)         om\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nTid  som  enligt  13 a § har  jämställts\r\nmed förvärvsarbete skall dock räknas in i\r\nramtiden.\r\n\r\n\r\n1.  Denna  lag  träder  i  kraft  den  1\r\nseptember 2003.\r\n2.  Bestämmelsen i 14  a  §  skall  inte\r\ntillämpas för den som påbörjat deltagande\r\ni    aktivitetsgarantin    före    lagens\r\nikraftträdande.\r\n3.  För  den  som påbörjat  deltagande  i\r\naktivitetsgarantin      före       lagens\r\nikraftträdande gäller 17 och 23 §§ i  sin\r\näldre lydelse.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n_______________________________\r\n1  Anställningsstödens implementering vid\r\narbetsförmedlingarna (IFAU,  Stencilserie\r\n2000:4)\r\n2 Hur fungerar anställningsstöden? (IFAU,\r\nForskningsrapport 2001:9)\r\n3    Employer-sponsored    training    in\r\nstabilisation    and    growth     policy\r\nperspectives (IFAU, working paper 2003:8)\r\n4 Senaste lydelse 2002:626.\r\n5 Senaste lydelse 2000:1460.\r\n6 Tidigare 19 § upphävd genom 2000:1460.\r\n7 Senaste lydelse 2000:1460.\r\n8 Tidigare 30 § upphävd genom 2000:1460.\r\n9 Senaste lydelse 2002:626.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål och inriktning, styrning av AMV",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR10 punkterna 1-7 och motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 7, 2002/03:A3 yrkandena 9 och 10, 2002/03:A4 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:A5 yrkandena 1, 4 och 5, 2002/03:A6 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A7 yrkandena 1-7, 2002/03:A8 yrkandena 1-3 och 2002/03:A9 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "CDC70055-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "37",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "162",
                    "45",
                    "81",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDC70055-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Aktivitetsgaranti - särskilt anställningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:44 punkt 3 och avslår motionerna 2002/03:A3 yrkande 1, 2002/03:A4 yrkande 8 och 2002/03:A5 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Lagförslaget om studerandevillkor efter deltagande i aktivitetsgarntin",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:44 punkt 1 i denna del, bifaller delvis motion 2002/03:A4 yrkande 9 i denna del och avslår motion 2002/03:A3 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Lagförslaget i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:44 punkt 1 i denna del och motion 2002/03:A3 yrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2002/03:A3 yrkande 5 i denna del och 2002/03:A4 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Översyn av arbetslöshetsförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A3 yrkande 4 och 2002/03:A5 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CDC70085-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "127",
                    "0",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDC70085-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitetsgarantin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A3 yrkande 5 i denna del, 2002/03:A5 yrkande 6, 2002/03:A239 yrkande 32, 2002/03:A305, 2002/03:A308 och 2002/03:A320 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Åtgärder för vissa invandrare",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:44 punkt 2 och motion 2002/03:A3 yrkandena 7 och 8 och avslår motionerna 2002/03:Sf334 yrkandena 38, 39 och 41, 2002/03:Sf336 yrkandena 7, 9 och 11, 2002/03:A4 yrkandena 3, 6 och 7, 2002/03:A5 yrkande 9, 2002/03:A207 yrkandena 1-3 och 5, 2002/03:A271 yrkandena 1 och 3 och 2002/03:A320 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "CDC7008F-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "1",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "225",
                    "38",
                    "25",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDC7008F-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Åtgärder för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A5 yrkande 7, 2002/03:A224 yrkandena 2 och 3, 2002/03:A320 yrkande 8, 2002/03:A321 yrkande 8, 2002/03:A327 och 2002/03:A332 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Åtgärder för övriga särskilda grupper m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A5 yrkande 8, 2002/03:A249, 2002/03:A264 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A287 och 2002/03:A320 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Vissa frågor rörande arbetsmarknadspolitiska program, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A212, 2002/03:A256, 2002/03:A293 och 2002/03:A320 yrkandena 7, 11 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Bristyrkesutbildning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:44 punkt 4 och avslår motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 8, 2002/03:A3 yrkande 2, 2002/03:A4 yrkandena 10 i denna del och 11 och 2002/03:A5 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A4 yrkande 10 i denna del och 2002/03:A5 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CDC700BB-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "127",
                    "0",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDC700BB-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Arbetskraftsinvandring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A5 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CDC700C4-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "147",
                    "127",
                    "14",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDC700C4-8D1E-11D7-AE8E-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Förtydliganden i samband md aktivitetsgarantin",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål och inriktning, styrning av AMV",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål och inriktning, styrning av AMV",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål och inriktning, styrning av AMV",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Mål och inriktning, styrning av AMV",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Aktivitetsgaranti - särskilt anställningsstöd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Aktivitetsgaranti - särskilt anställningsstöd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Aktivitetsgaranti - särskilt anställningsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Lagförslaget om studerandevillkor efter deltagande i aktivitetsgarntin",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Översyn av arbetslöshetsförsäkringen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitetsgarantin",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitetsgarantin",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitetsgarantin",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Åtgärder för vissa invandrare",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Åtgärder för vissa invandrare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Åtgärder för äldre",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Åtgärder för övriga särskilda grupper m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Åtgärder för övriga särskilda grupper m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Vissa frågor rörande arbetsmarknadspolitiska program, m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Bristyrkesutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Arbetskraftsinvandring",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen, samt till motionerna 2002/03:A3 yrkande 5 i denna del och yrkandena 6-8, samt 2002/03:A4 yrkande 9 i denna del. I övrigt avslag på motionerna. Avslag på Riksdagens Revisorers förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:46:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade följande om arbetsmarknadspolitik: 1) En försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare ska bedrivas vid arbetsförmedlingen från den 1 september 2003 till den 31 december 2005. 2) Reglerna för det särskilda anställningsstödet ändras från den 1 juli 2003 för att underlätta för dem som har varit inskrivna länge i aktivitetsgarantin. 3) En försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda ska bedrivas från den 1 juli 2003 till den 31 december 2005. 4) Ett antal regeländringar ska förbättra samverkan mellan arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsgarantin. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2003. Vidare uppmanar riksdagen regeringen att göra vissa förtydliganden i samband med aktivitetsgarantin. Riksdagen avslog Riksdagens revisorers förslag om styrningen av Arbetsmarknadsverket (AMV). ",
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arbetsmarknadspolitik (AU8)",
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:46:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om arbetsmarknadspolitik. Förslagen innebär följande: 1) En försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare ska bedrivas vid arbetsförmedlingen från den 1 september 2003 till den 31 december 2005. 2) Reglerna för det särskilda anställningsstödet ändras från den 1 juli 2003 för att underlätta för dem som har varit inskrivna länge i aktivitetsgarantin. 3) En försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda ska bedrivas från den 1 juli 2003 till den 31 december 2005. 4) Ett antal regeländringar ska förbättra samverkan mellan arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsgarantin. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2003. Vidare föreslår utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att göra vissa förtydliganden i samband med aktivitetsgarantin. Utskottet föreslår även att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag om styrningen av Arbetsmarknadsverket (AMV). Utskottet hänvisar till att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet och AMV som ligger i linje med revisorernas förslag.</p>",
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arbetsmarknadspolitik (AU8)",
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_8.docx",
          "filstorlek": "199379",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4372A806-7E33-483A-9049-BF8F87324C71"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01AU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_8.pdf",
          "filstorlek": "915605",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_au_8",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/786AA068-3A30-43C6-91D9-2BC173D22447"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna",
          "ref_dok_id": "GQ04RR10",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR10",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A207 Öppnandet av arbetsmarknaden för utländska akademiker",
          "ref_dok_id": "GQ02A207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A207",
          "ref_dok_titel": "Öppnandet av arbetsmarknaden för utländska akademiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A212 Sabbatsår",
          "ref_dok_id": "GQ02A212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A212",
          "ref_dok_titel": "Sabbatsår",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A224 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A224",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A249 Försöksprojekt på arbetsmarknadsområdet",
          "ref_dok_id": "GQ02A249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A249",
          "ref_dok_titel": "Försöksprojekt på arbetsmarknadsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A256 Naturvårdsarbeten",
          "ref_dok_id": "GQ02A256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A256",
          "ref_dok_titel": "Naturvårdsarbeten",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A264 Sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_id": "GQ02A264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A264",
          "ref_dok_titel": "Sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A271 Svenska för förvärvsarbetande invandrare",
          "ref_dok_id": "GQ02A271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A271",
          "ref_dok_titel": "Svenska för förvärvsarbetande invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A287 Funktionshindrade med särskilda behov på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A287",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrade med särskilda behov på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A293 Utbildning i företag",
          "ref_dok_id": "GQ02A293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A293",
          "ref_dok_titel": "Utbildning i företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A3 med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_id": "GQ02A3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A305 Ersättning vid aktivitetsgaranti",
          "ref_dok_id": "GQ02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Ersättning vid aktivitetsgaranti",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A308 Aktivitetsgarantins avskaffande",
          "ref_dok_id": "GQ02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Aktivitetsgarantins avskaffande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A320 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A321 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A327 En arbetsmarknad för ett helt arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02A327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A327",
          "ref_dok_titel": "En arbetsmarknad för ett helt arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A332 Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02A332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A332",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A4 med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_id": "GQ02A4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A5 med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_id": "GQ02A5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A6 med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_id": "GQ02A6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A7 med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_id": "GQ02A7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A8 med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_id": "GQ02A8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A9 med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_id": "GQ02A9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_id": "GQ0344",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "44",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiken förstärks",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2001:39",
          "ref_dok_id": "GPB439",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "Ds 2001:39",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-28",
          "ref_dok_id": "GQ09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2003-05-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-28",
          "ref_dok_id": "GQ09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2003-05-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:200",
          "ref_dok_id": "GQ0K200",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "200",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:200",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:201",
          "ref_dok_id": "GQ0K201",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "201",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:201",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:330",
          "ref_dok_id": "1997:238",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}