{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286515",
      "dok_id": "GQ01AU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "AU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:AU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:45",
      "titel": "Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01AU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01AU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:AU7</div><h1>Ett utvidgat skydd mot diskriminering</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    betänkandet   behandlar    utskottet\r\nregeringens  proposition  2002/03:65  Ett\r\nutvidgat    skydd   mot   diskriminering.\r\nUtskottet tillstyrker propositionen med\r\nvissa redaktionella ändringar.\r\nEn  ny  lag om förbud mot diskriminering\r\nliksom  ändringar i lagen  (1999:130)  om\r\nåtgärder  mot  etnisk  diskriminering   i\r\narbetslivet, lagen (1999:132)  om  förbud\r\nmot   diskriminering  i  arbetslivet   av\r\npersoner   med   funktionshinder,   lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell  läggning\r\noch  lagen  (2001:1286) om likabehandling\r\nav\r\nstudenter i högskolan samt följdändringar\r\ni  ett  antal andra lagar införs som  ett\r\nled  i  genomförandet av två EG-direktiv,\r\narbetslivsdirektivet   (2000/78/EG)   och\r\ndirektivet   mot   etnisk  diskriminering\r\n(2000/43/EG).\r\nDiskrimineringsbegreppet    i    lagarna\r\nanpassas  till  EG-rätten i  systematiskt\r\noch    språkligt   hänseende.    En    ny\r\ndiskrimineringsgrund  -  \"religion  eller\r\nannan  trosuppfattning\"  -  införs.   Nya\r\nbestämmelser   anger   uttryckligen   att\r\ntrakass-\r\nerier  och instruktioner att diskriminera\r\nen person är former av diskriminering. En\r\nny   enhetlig  och  gemensam   bevisregel\r\ninförs    som    uttrycker   EG-rättsliga\r\nprinciper för bevisprövningen.\r\nDiskrimineringsförbudet i den nya  lagen\r\nom  förbud mot diskriminering skall gälla\r\ntill  skydd för en enskild person i fråga\r\nom     diskrimineringsgrunderna    etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning,  sexuell  läggning   och\r\nfunktionshinder      i      fråga      om\r\narbetsmarknadspolitisk verksamhet,  start\r\neller  bedrivande  av  näringsverksamhet,\r\nyrkesutövning, medlemskap, medverkan  och\r\nmedlemsförmåner                         i\r\narbetstagarorganisationer,\r\narbetsgivarorganisationer           eller\r\nyrkesorganisationer samt varor,  tjänster\r\noch   bostäder.   I   fråga   om   etnisk\r\ntillhörighet  och  religion  eller  annan\r\ntrosuppfattning  skall   förbuden   också\r\ngälla    i    fråga    om   socialtjänst,\r\nsocialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring\r\nsamt hälso- och sjukvård.\r\nDen    nya   lagen   innehåller    också\r\nbestämmelser  bl.a.  om  ogiltighet   och\r\nskadestånd      som     påföljder      om\r\ndiskriminering  förekommit.  Ombudsmannen\r\nmot  etnisk  diskriminering, Ombudsmannen\r\nmot  diskriminering på grund  av  sexuell\r\nläggning  och Handikappombudsmannen skall\r\nutöva  tillsyn över att lagen följs.  Mål\r\nom    tillämpningen   av   förbuden   mot\r\ndiskriminering    och    förbudet     mot\r\nrepressalier    skall   handläggas    som\r\ndispositiva tvistemål.\r\n1999   års  diskrimineringslagar   skall\r\ngälla  även när en arbetsgivare  beslutar\r\nom   eller   vidtar  åtgärder   som   rör\r\nyrkespraktik,      utbildning       eller\r\nyrkesvägledning.                 Lagarnas\r\ntillämpningsområde utsträcks på  så  sätt\r\natt  diskrimineringsförbuden och förbudet\r\nmot  repressalier skall gälla till förmån\r\näven  för  den som utan att vara anställd\r\nsöker  eller genomgår yrkespraktik på  en\r\narbetsplats  eller  som  utför  arbete  i\r\negenskap   av   inhyrd   eller    inlånad\r\narbetskraft. Undan-\r\ntaget    från    förbudet   mot    direkt\r\ndiskriminering ändras på det  sättet  att\r\nförbudet   inte  gäller  vid  beslut   om\r\nanställning,  befordran eller  utbildning\r\nför     befordran    om    viss    etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nvisst  funktionshinder är  nödvändigt  på\r\ngrund   av   arbetets  natur  eller   det\r\nsammanhang där det utförs. Undantaget för\r\n\"ideellt eller annat särskilt\r\nintresse\" utmönstras ur lagarna.\r\nDen    nya    lagen   om   förbud    mot\r\ndiskriminering     och     de      övriga\r\nlagändringarna skall träda i kraft den  1\r\njuli 2003.\r\nI   betänkandet   behandlas   också   16\r\nmotionsyrkanden som väckts med\r\nanledning    av   propositionen.    Dessa\r\nmotionsyrkanden tar upp olika  frågor  om\r\ndiskriminering  och det uppdrag  som  den\r\ns.k. Diskrimineringskommittén har att  se\r\növer  och  lämna förslag  bl.a.  till  en\r\nsammanhållen diskrimineringslagstiftning.\r\nSamtliga     motionsyrkanden    avstyrks.\r\nReservationer  har i dessa delar  avgetts\r\nav     företrädare    för    Moderaterna,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna,\r\nCenterpartiet och Miljöpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.En sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A10  (kd), 2002/03:A11  yrkande\r\n2  (m)  och 2002/03:A12 yrkandena  1  i\r\ndenna del och 7 (fp).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.Genomförande av de två EG-\r\ndirektiven\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A11\r\nyrkande 1 (m).\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n3.Utbildningsväsendet utanför\r\nhögskoleområdet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A13\r\nyrkande 4 (mp).\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n4.Begreppet ras\r\n\r\nRiksdagen  antar  de  av   regeringen\r\nenligt  bilaga  2  framlagda  förslagen\r\ntill\r\na)  lag  om  förbud mot diskriminering,\r\nsåvitt avser 4 §,\r\nb)  lag  om  ändring i lagen (1999:130)\r\nom  åtgärder  mot etnisk diskriminering\r\ni  arbetslivet, såvitt avser 1 §  andra\r\nstycket.\r\n\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:65 punkterna 1 och  2,  båda  i\r\ndenna    del,    och   avslår    motion\r\n2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp).\r\n\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5.Skydd mot diskriminering på\r\ngrund av kön\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A13\r\nyrkande 1 (mp).\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n6.Skydd mot diskriminering på\r\ngrund av sexuell identitet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A13\r\nyrkande 2 (mp).\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n7.Skydd för juridiska\r\npersoner\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A12   yrkande   5   (fp)    och\r\n2002/03:A13 yrkande 3 (mp).\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n8.Ansvar för handlingar i\r\nprivatlivet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A12\r\nyrkande 6 (fp).\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\n9.Preskription\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A12\r\nyrkande 4 (fp).\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n10.En sammanslagning av\r\nombudsmännen\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:A11   yrkande   3    (m)    och\r\n2002/03:A12  yrkande  1  i  denna   del\r\n(fp).\r\nReservation 11 (m, fp, kd)\r\n\r\n11.Avskaffande av\r\nArbetsdomstolen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:A11\r\nyrkande 4 (m).\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n12.Lagen om förbud mot\r\ndiskriminering i arbetslivet av\r\npersoner med funktionshinder m.m.\r\n\r\nRiksdagen antar\r\na)  det  av regeringen enligt bilaga  2\r\nframlagda   förslaget   till   lag   om\r\nändring  i  lagen (1999:132) om  förbud\r\nmot  diskriminering  i  arbetslivet  av\r\npersoner  med  funktionshinder  med  de\r\nändringarna\r\natt   rubriken  till  lagen  skall   ha\r\nlydelsen:    lagen   om   förbud    mot\r\ndiskriminering i arbetslivet  på  grund\r\nav funktionshinder\r\noch  att  i den föreslagna 4 b §  skall\r\n\"8-9 a §§\" ersättas av \"3-4 a §§\",\r\nb)  det  av utskottet enligt  bilaga  3\r\nframlagda  förslaget  till  2   §   lag\r\n(2003:000)      om      förbud      mot\r\ndiskriminering,\r\n\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2002/03:65  punkterna 1, i  denna  del,\r\noch 3.\r\n\r\n13.Antagande av lagförslag i\r\növrigt\r\n\r\nRiksdagen antar\r\ndels  de av regeringen enligt bilaga  2\r\nframlagda förslagen till\r\na)           lag    om    förbud    mot\r\ndiskriminering, i den mån förslaget inte\r\nomfattas  av vad utskottet föreslagit\r\novan,\r\nb)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1999:130)  om  åtgärder  mot  etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet, i den mån\r\nförslaget inte omfattas av vad utskottet\r\nföreslagit ovan,\r\nc)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell läggning,\r\nd)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(2001:1286)   om  likabehandling   av\r\nstudenter i högskolan,\r\ne)       lag om ändring i högskolelagen\r\n(1992:1434),\r\nf)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering,\r\ndels  de  av utskottet enligt bilaga  3\r\nframlagda förslagen till\r\ng)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1994:749) om Handikappombudsmannen,\r\nh)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1974:371)    om    rättegången     i\r\narbetstvister,\r\ni)         lag   om  ändring  i   lagen\r\n(1999:678)   om   utstationering   av\r\narbetstagare,\r\nj)       lag om ändring i sekretesslagen\r\n(1980:100).\r\nDärmed  bifaller  riksdagen  proposition\r\n2002/03:65  punkterna 1  och  2,  båda  i\r\ndenna del, samt 4-11.\r\n\r\nStockholm den 20 maj 2003\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Anders Karlsson (s), Margareta\r\nAndersson (c), Laila Bjurling (s), Anders\r\nG   Högmark  (m),  Erik  Ullenhag   (fp),\r\nChrister  Skoog (s), Sonja Fransson  (s),\r\nStefan  Attefall  (kd), Lars  Lilja  (s),\r\nTina  Acketoft  (fp), Berit  Högman  (s),\r\nHenrik Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf\r\nHolm  (mp), Tobias Billström (m),  Anders\r\nWiklund  (v)  och Mariam  Osman  Sherifay\r\n(s).</pre><pre>\r\n2002/03\r\nAU7\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nDen  29  juni respektive den 27  november\r\n2000   antog   Europeiska  unionens   råd\r\ndirektivet 2000/43/EG om genomförandet av\r\nprincipen  om likabehandling av  personer\r\noavsett  deras ras eller etniska ursprung\r\n(direktivet  mot  etnisk  diskriminering)\r\nrespektive   direktivet   2000/78/EG   om\r\ninrättande   av   en   allmän   ram   för\r\nlikabehandling       i        arbetslivet\r\n(arbetslivsdirektivet).\r\nDirektivet   mot  etnisk  diskriminering\r\nskall  vara  genomfört i  medlemsstaterna\r\nsenast    den    19   juli    2003    och\r\narbetslivsdirektivet   senast    den    2\r\ndecember    2003   med    undantag    för\r\ndiskriminering  på  grund  av  ålder  och\r\nfunktionshinder där sista datum är den  2\r\ndecember 2006.\r\nDen    21    december   2000   beslutade\r\nregeringen  att  tillkalla  en   särskild\r\nutredare  med  uppdrag att lämna  förslag\r\ntill   hur   de   två  direktiven   skall\r\ngenomföras  i  Sverige. Utredningen,  som\r\nantog  namnet  Diskrimineringsutredningen\r\n2001,  lade  i maj 2002 fram  betänkandet\r\nEtt  utvidgat  skydd  mot  diskriminering\r\n(SOU     2002:43).    Betänkandet     har\r\nremissbehandlats.\r\nLagrådet    har    yttrat    sig    över\r\nregeringens förslag till lagstiftning och\r\nföreslagit  vissa  ändringar.  Regeringen\r\nhar    i    huvudsak   följt    Lagrådets\r\nsynpunkter.  Regeringens  lagförslag  har\r\nfogats till betänkandet, bilaga 2.\r\nUtskottet  har  även  fått  ta  emot  en\r\nskrivelse från Handikappombudsmannen  med\r\nanledning  av förslagen om en ny  lag  om\r\nförbud  mot  diskriminering  och  lag  om\r\nändring i lagen (1999:132) om förbud  mot\r\ndiskriminering i arbetslivet av  personer\r\nmed funktionshinder.\r\nMed  anledning av propositionen har  det\r\nväckts fyra motioner.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn  grundläggande princip  om  människors\r\nlika värde kommer till uttryck i bl.a.  1\r\nkap.  2  och  9  §§  och  2  kap.  15   §\r\nregeringsformen.\r\nI  Sverige  finns i dag flera lagar  med\r\ndet    direkta   syftet   att    förbjuda\r\ndiskriminering. Fyra av  dessa  gäller  i\r\narbetslivet, i meningen relationen mellan\r\narbetsgivare och arbetstagare.  Dessa  är\r\njämställdhetslagen   (1991:433),    lagen\r\n(1999:130)   om   åtgärder   mot   etnisk\r\ndiskriminering   i   arbetslivet,   lagen\r\n(1999:132) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet      av     personer      med\r\nfunktionshinder och lagen  (1999:133)  om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\npå  grund  av  sexuell läggning.  De  tre\r\nsistnämnda  kallas ofta 1999  års  lagar.\r\nHärutöver  gäller  lagen  (2001:1286)  om\r\nlikabehandling av studenter i  högskolan.\r\nDen lagen gäller inom högskolan och avser\r\ndiskrimineringsgrunderna   kön,    etnisk\r\ntillhörighet, funktionshinder och sexuell\r\nläggning. Dessutom finns lagen (2002:293)\r\nom    förbud   mot   diskriminering    av\r\ndeltidsarbetande     arbetstagare     och\r\narbetstagare       med      tidsbegränsad\r\nanställning.\r\nLagarna  innehåller  förbud  mot  direkt\r\noch indirekt diskriminering som\r\nutformats med EG-rätten som förebild.\r\nVid  sidan  av de särskilda lagarna  mot\r\ndiskriminering finns ett förbud mot olaga\r\ndiskriminering  enligt  16   kap.   9   §\r\nbrottsbalken.\r\nSom  nämnts  ovan  beslutade  regeringen\r\nden  21  december 2000 att  tillkalla  en\r\nsärskild  utredare med uppdrag att  lämna\r\nförslag till hur direktivet mot\r\netnisk         diskriminering         och\r\narbetslivsdirektivet skall  genomföras  i\r\nSverige.\r\nDen    31   januari   2002   tillkallade\r\nregeringen   därtill  en   parlamentarisk\r\nkommitté    med   uppdrag  att   överväga\r\nmöjligheterna    till     en     gemensam\r\nlagstiftning   mot   diskriminering   som\r\nomfattar     alla     eller     flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder                och\r\nsamhällsområden. Enligt  direktiven  till\r\nden   parlamentariska   kommittén   (dir.\r\n2002:11)   och   tilläggsdirektiv    till\r\nDiskrimineringsutredningen   2001   (dir.\r\n2002:12)   skall   kommittén   ta    över\r\nuppdraget att lämna förslag till hur\r\nbestämmelserna om åldersdiskriminering  i\r\narbetslivsdirektivet skall genom-\r\nföras  i Sverige och att överväga om  ett\r\nskydd  mot  diskriminering  av  juridiska\r\npersoner bör införas.\r\nDen  parlamentariska kommittén, som  har\r\ntagit   namnet  Diskrimineringskommittén,\r\nhar därutöver i uppdrag att\r\növerväga     en     gemensam\r\nlagstiftning  mot  diskriminering   som\r\nomfattar     alla    eller    flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder              och\r\nsamhällsområden,\r\növerväga    om   skydd    mot\r\nmissgynnande     av    personer     med\r\nfunktionshinder på grund  av  bristande\r\ntillgänglighet  bör  införas  på  andra\r\nsamhällsområden  än i  arbetslivet  och\r\nhögskolan,\r\növerväga  om  ett  skydd   mot\r\ndiskriminering av alla s.k. transpersoner\r\nbör införas,\r\növerväga  om regler  om  aktiva\r\nåtgärder bör införas i arbetslivet  för\r\nandra diskrimineringsgrunder än kön och\r\netnisk tillhörighet,\r\növerväga  om regler  om  aktiva\r\nåtgärder      bör      införas       på\r\nutbildningsområdet när det gäller andra\r\nutbildningsformer än högskoleutbildning,\r\nför  dem  som  fullgör värnplikt  eller\r\ncivilplikt samt på andra samhällsområden,\r\növerväga  om regler om  positiv\r\nsärbehandling på grund av etnisk till-\r\nhörighet bör införas i arbetslivet,\r\növerväga om det, mot bakgrund av\r\nvad kommittén i övrigt kommer fram till,\r\nfinns skäl att ersätta straffbestämmelsen\r\nom  olaga diskriminering i 16 kap. 9  §\r\nbrottsbalken  med någon  annan  typ  av\r\nreglering,\r\növerväga  om och i  så  fall  i\r\nvilken utsträckning det är möjligt att ut-\r\nmönstra  termen ras ur de författningar\r\ndär den förekommer,\r\nbehandla termen sexuell läggning\r\ni  lagstiftningen och överväga om detta\r\nbegrepp     bör    ersätta     termerna\r\nhomosexualitet och homosexuell läggning i\r\nförfattningar där detta kan bli aktuellt,\r\nse   över  ansvarsområden  och\r\nuppgifter för Jämställdhetsombudsmannen,\r\nOmbudsmannen mot etnisk diskriminering,\r\nHandikappombudsmannen och  Ombudsmannen\r\nmot  diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning,\r\növerväga  en  samordning  eller\r\nsammanslagning av några av eller samtliga\r\ndessa  ombudsmän samt om den  eller  de\r\nframtida  ombudsmannainstitutioner  som\r\nföreslås    skall   vara   underställda\r\nregeringen eller riksdagen,\r\növerväga behovet av något eller\r\nnågra  särskilda organ med de uppgifter\r\nsom Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot\r\ndiskriminering har i dag  och  i  vilka\r\nformer  en sådan verksamhet i  så  fall\r\nskall bedrivas och\r\növerväga hur domstolsprocessen i\r\ndiskrimineringsmål skall utformas.\r\n\r\nKommittén  skall lämna de  förslag  till\r\nförfattningsändringar och andra\r\nåtgärder  som uppdraget kan ge  anledning\r\ntill.\r\n\r\nKommittén   skall   redovisa   uppdraget\r\nsenast den 1 december 2004.\r\nI   februari   2003   gjorde   riksdagen\r\ndessutom, när det gäller frågan om  forum\r\ni    processer   om   diskriminering    i\r\narbetslivet,  ett  tillkännagivande  till\r\nregeringen      av      innebörd      att\r\nDiskrimineringskommittén     noga     bör\r\növerväga  de olika förslag som har  förts\r\nfram  i  denna  fråga (bet.  2002/03:AU3,\r\nrskr. 2002/03:104).\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\nPropositionen innehåller förslag till  en\r\nny  lag om förbud mot diskriminering  och\r\nförslag till ändringar i 1999 års  lagar,\r\nlagen  om  likabehandling av studenter  i\r\nhögskolan samt följdändringar i ett antal\r\nandra lagar.\r\nDen  föreslagna  lagstiftningen  är  ett\r\nled  i  genomförandet av två EG-direktiv,\r\narbetslivsdirektivet   (2000/78/EG)   och\r\ndirektivet   mot   etnisk  diskriminering\r\n(2000/43/EG).\r\nDiskrimineringsbegreppet    i    lagarna\r\nföreslås anpassas till EG-rätten i\r\nsystematiskt och språkligt hänseende.  En\r\nny diskrimineringsgrund - \"religion eller\r\nannan  trosuppfattning\" -  föreslås.  Att\r\ntrakasserier   och   instruktioner    att\r\ndiskriminera  en  person  är  former   av\r\ndiskriminering skall enligt förslaget\r\nuttryckligen  framgå av  lagarna.  Vidare\r\nföreslås en ny uttrycklig bevisregel  som\r\nuttrycker   EG-rättsliga  principer   för\r\nbevisprövningen.\r\nSåvitt  gäller den nya lagen  om  förbud\r\nmot   diskriminering  föreslås  följande.\r\nDiskrimineringsförbud   skall   gälla   i\r\nförhållande till en enskild person i\r\nfråga  om diskrimineringsgrunderna etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning,  sexuell  läggning   och\r\nfunktionshinder i fråga om\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nverksamhet,\r\nstart   eller  bedrivande   av\r\nnäringsverksamhet,\r\nyrkesutövning,\r\nmedlemskap,   medverkan   och\r\nmedlemsförmåner                       i\r\narbetstagarorganisationer,\r\narbetsgivarorganisationer         eller\r\nyrkesorganisationer och\r\nvaror, tjänster och bostäder.\r\nDärutöver                       föreslås\r\ndiskrimineringsförbud som  gäller  etnisk\r\ntillhörighet  och  religion  eller  annan\r\ntrosuppfattning i fråga om\r\nsocialtjänsten,   färdtjänst,\r\nriksfärdtjänst                      och\r\nbostadsanpassningsbidrag,\r\nsocialförsäkringen      och\r\nanslutande bidragssystem,\r\narbetslöshetsförsäkringen och\r\nhälso-  och sjukvård och  annan\r\nmedicinsk verksamhet.\r\nLagen  innehåller  också  förslag   till\r\nbestämmelser om ogiltighet och skadestånd\r\nsom     påföljder    om    diskriminering\r\nförekommit.   Ombudsmannen   mot   etnisk\r\ndiskriminering  (DO),  Ombudsmannen   mot\r\ndiskriminering   på  grund   av   sexuell\r\nläggning (HomO) och Handikappombudsmannen\r\n(HO) skall enligt förslaget utöva tillsyn\r\növer    att   lagen   följs.    Mål    om\r\ntillämpningen     av     förbuden     mot\r\ndiskriminering    och    förbudet     mot\r\nrepressalier  föreslås handläggas  enligt\r\nvad som är föreskrivet i rättegångsbalken\r\nom rättegången i tvistemål där förlikning\r\nom  saken  är tillåten, dvs. i  tingsrätt\r\nsom första instans.\r\nDet  föreslås också ändringar i 1999 års\r\nlagar.  Lagarna skall gälla även  när  en\r\narbetsgivare  beslutar  om  eller  vidtar\r\nåtgärder som rör yrkespraktik, utbildning\r\neller      yrkesvägledning.      Lagarnas\r\ntillämpningsområde utsträcks på  så  sätt\r\natt  diskrimineringsförbuden och förbudet\r\nmot  repressalier skall gälla till förmån\r\näven  för  den som utan att vara anställd\r\nsöker eller genomgår yrkes-\r\npraktik på en arbetsplats eller som utför\r\narbete i egenskap av inhyrd eller inlånad\r\narbetskraft. Undantaget från förbudet mot\r\ndirekt   diskriminering  ändras  på   det\r\nsättet  att  förbudet  inte  gäller   vid\r\nbeslut  om  anställning, befordran  eller\r\nutbildning  för befordran om viss  etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nvisst  funktionshinder är  nödvändigt  på\r\ngrund   av   arbetets  natur  eller   det\r\nsammanhang där det utförs. Undantaget för\r\n\"ideellt  eller annat särskilt  intresse\"\r\nutmönstras ur lagarna.\r\nDen    nya    lagen   om    förbud    mot\r\ndiskriminering     och     de      övriga\r\nlagändringarna föreslås träda i kraft den\r\n1 juli 2003.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBara  några av de yrkanden som tas upp  i\r\nde  motioner som väckts med  anledning av\r\npropositionen  tar sikte på  de  konkreta\r\nlagförslag    som    läggs     fram     i\r\npropositionen.  Flertalet  av   yrkandena\r\navser  i  stället frågor som omfattas  av\r\ndet     uppdrag    som    givits     till\r\nDiskrimineringskommittén. I det  följande\r\nkommer  utskottet därför i  huvudsak  att\r\nuppehålla sig vid de förslag som berörs i\r\nmotionerna.\r\n\r\n1. Sättet att genomföra de två\r\nEG-direktiven m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI   detta  avsnitt  behandlar  utskottet\r\nfrågan  om hur de båda direktiven  skall\r\ngenomföras  samt ett antal yrkanden  som\r\ntar         upp        frågan         om\r\nDiskrimineringskommitténs arbete med  en\r\nsamordnad   diskrimineringslagstiftning.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  genomförandet  skall   ske\r\ngenom   en  ny  civilrättslig  lag   som\r\nkompletterar nuvarande lagar  och  genom\r\nanpassningar      i       de       äldre\r\ndiskrimineringslagarna    och     avslår\r\nsamtliga motionsyrkanden.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd,  c)\r\noch 2 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSåväl arbetslivsdirektivet som direktivet\r\nmot  etnisk  diskriminering  ställer  upp\r\nkrav  på  skydd  mot  diskriminering   på\r\nsamhällsområden där det i dag inte  finns\r\nsärskilda                     uttryckliga\r\ndiskrimineringsförbud i  lag.  Direktiven\r\nomfattar   bl.a.   vissa   frågor    inom\r\narbetslivet som, utöver det som  i  t.ex.\r\n1999   års   lagar   avses   med   termen\r\narbetsliv, även omfattar frågor  som  rör\r\nyrkesutövning,       verksamhet       som\r\negenföretagare,          yrkesutbildning,\r\nyrkesvägledning, yrkespraktik som  ligger\r\nutanför                        relationen\r\narbetsgivare/arbetstagare men ändå  berör\r\nyrkes- och arbetslivet samt medlemskap  i\r\nt.ex.   fackliga  organisationer.  Utöver\r\ndetta\r\ngäller      direktivet     mot     etnisk\r\ndiskriminering  utbildningsområdet   även\r\nutanför   högskoleområdet,   varor    och\r\ntjänster inklusive bostäder, och vad  som\r\ni det\r\netniska direktivet benämns socialt  skydd\r\noch      sociala     förmåner,      t.ex.\r\nsocialförsäkringen   och    hälso-    och\r\nsjukvård.\r\nEftersom nuvarande lagstiftning  -  1999\r\nårs  lagar,  lagen  om likabehandling  av\r\nstudenter  i högskolan och bestämmelserna\r\ni  brottsbalken  - inte fullt  ut  täcker\r\ndessa  samhällsområden  föreslås  att  de\r\nbåda direktiven genomförs\r\ngenom ny lagstiftning.\r\nEn  ny civilrättslig lag med förbud  mot\r\ndiskriminering införs. Lagen föreslås  ge\r\nskydd   -   på  samhällsområden   utanför\r\nrelationen arbetsgivare/arbetstagare  och\r\nhögskolan - i fråga om\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nverksamhet,\r\nstart   eller  bedrivande   av\r\nnäringsverksamhet,\r\nyrkesutövning,\r\nmedlemskap,   medverkan   och\r\nmedlemsförmåner                       i\r\narbetstagarorganisationer,\r\narbetsgivarorganisationer           och\r\nyrkesorganisationer,\r\ntillhandahållande  av   varor,\r\ntjänster och bostäder,\r\nsocialtjänsten,   färdtjänst,\r\nriksfärdtjänst  och  bostadsanpassnings\r\nbidrag,\r\nsocialförsäkringen      och\r\nanslutande bidragssystem,\r\narbetslöshetsförsäkringen och\r\nhälso- och sjukvården och annan\r\nmedicinsk verksamhet.\r\nÖvriga    lagar    med    förbud     mot\r\ndiskriminering - dvs. 1999 års lagar och\r\nlagen  om  likabehandling av studenter  i\r\nhögskolan  -  ändras  och  anpassas  till\r\nEG-rätten och den nya lagen om förbud mot\r\ndiskriminering.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna  anför  i kommittémotion  A11\r\natt det så snart det är praktiskt möjligt\r\nbör  införas en sammanhållen, tydlig  och\r\nenhetlig       lagstiftning       rörande\r\ndiskriminering (yrk. 2). I avvaktan på en\r\nsådan   lag   bör,   för   att   uppfylla\r\ndirektiven,  regler införas i  befintliga\r\nlagar  så långt det är möjligt och övriga\r\nregler  i  en provisorisk lag  som  skall\r\nupphöra  i samband med att en ny enhetlig\r\nlag införs (yrk. 1).\r\nI     kommittémotion    A12    framhåller\r\nFolkpartiet  att partiet inte  har  några\r\ninvändningar mot lagförslagen men att det\r\ntydligt bör klargöras att förslaget\r\nendast kan ses som en övergångslösning  i\r\navvaktan  på en samlad diskrimineringslag\r\n(yrk.  1 delvis). I det fortsatta arbetet\r\nmed  att ta fram en sådan lagstiftning  -\r\nett        arbete       som        åvilar\r\nDiskrimineringskommittén - är det viktigt\r\natt  regeringen vidtar lämpliga  åtgärder\r\nför  att ge kommittén förutsättningar för\r\natt  kunna fullgöra sitt uppdrag  på  ett\r\ntillfredsställande sätt (yrk. 7).\r\nKristdemokraterna       förklarar       i\r\nkommittémotion A10 att partiet accepterar\r\nden  föreslagna  lagstiftningen.  Partiet\r\nanser   dock   att  dessa  lagar   liksom\r\ndirektiven som ligger till grund för  dem\r\nskall            införlivas             i\r\nDiskrimineringskommitténs\r\narbete.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tar först upp de yrkanden  som\r\navser  en sammanhållen diskrimineringslag\r\noch  Diskrimineringskommitténs  fortsatta\r\narbete. Kommittén har, som framgått ovan,\r\ni  uppdrag att se över och lämna  förslag\r\nbl.a.      till      en      sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning.    Uppdraget\r\nkan beskrivas som en i det närmaste total\r\növersyn  av  den  svenska  lagstiftningen\r\ntill  skydd mot diskriminering, såväl  de\r\ncivilrättsliga   som  de  straffrättsliga\r\nreglerna.\r\nUtskottet  anser att det är viktigt  att\r\nDiskrimineringskommittén skall ha så stor\r\nhandlingsfrihet som möjligt. En  naturlig\r\nutgångspunkt  för kommitténs  arbete  bör\r\ndärför  vara att den skall ges  möjlighet\r\natt   utföra  sitt  arbete  på   ett   så\r\nförutsättningslöst sätt som möjligt  inom\r\nde  ramar som kommittédirektiven  ställer\r\nupp. Kommittén kan komma att föreslå  små\r\neller  stora förändringar i den nuvarande\r\nstrukturen   hos  diskrimineringslagarna.\r\nHur  den svenska lagstiftningen med skydd\r\nmot diskriminering kan komma att se ut  i\r\nframtiden är därmed i dag en öppen fråga.\r\nDet  finns  flera tänkbara modeller.  När\r\ndet  gäller  möjligheten  att  införa  en\r\ngemensam        lag       för        alla\r\ndiskrimineringsgrunder                och\r\nsamhällsområden   kan   konstateras   att\r\nDiskrimineringsutredningen 2001 inte haft\r\ni        uppdrag       att       behandla\r\nkönsdiskriminering. Inte heller  i  fråga\r\nom  åldersdiskriminering har  utredningen\r\nhaft  anledning att lägga  fram  förslag.\r\nRedan     med     hänsyn     till     att\r\nkönsdiskriminering       och       ålders\r\ndiskriminering  således   måste   utredas\r\nvidare    är   en   samlad   antidiskrimi\r\nneringslag            för            alla\r\ndiskrimineringsgrunder i dag inte möjlig.\r\nEn    gemensam   lag   för    de    andra\r\ndiskrimineringsgrunderna skulle  bli  ett\r\nprovisorium     som     föregrep      det\r\nutredningsarbete                      som\r\nDiskrimineringskommittén har framför sig.\r\nSom   utskottet  återkommer  till   nedan\r\nförväntas EU-kommissionen inom  kort  att\r\nkomma  med  förslag till  ny  EG-rättslig\r\ndiskrimineringslagstiftning    när    det\r\ngäller  könsdiskriminering,  förslag  som\r\nDiskrimineringskommittén  får  beakta   i\r\nsitt  fortsatta arbete. Det finns  i  dag\r\ninte   heller,  som  framgår  i  kommande\r\navsnitt,  underlag  för  att  införa  ett\r\ndiskrimineringsförbud som gäller för hela\r\nutbildningsväsendet.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrks motionerna A10 (kd), A11\r\nyrkande 2 (m) och A12 yrkandena 1  delvis\r\noch 7 (fp).\r\nUtskottet  övergår nu till att  behandla\r\nModeraternas  yrkande  om  hur  de   båda\r\ndirektiven  skall införlivas  med  svensk\r\nlag  i avvaktan på en eventuell samordnad\r\nlagstiftning.  Enligt  utskottets  mening\r\nfinns  det  uppenbara  nackdelar  med  en\r\nsådan modell som Moderaterna förespråkar.\r\nBland    annat    skulle    regler     om\r\ndiskriminering få arbetas in i ett mycket\r\nstort   antal  författningar  där  sådana\r\nregler i dag inte alls förekommer.  Detta\r\nskulle gälla t.ex. arbetsmarknadspolitik,\r\nnäringsverksamhet,  handel   med   varor,\r\nutbyte av tjänster, sociala förmåner  och\r\nde  olika delarna av utbildningsväsendet.\r\nNya bestämmelser\r\neller    hänvisningar    till    särskild\r\ndiskrimineringslagstiftning        skulle\r\ndessutom\r\nbehövas i frågor som t.ex. vad som  menas\r\nmed diskriminering, skadestånd, processen\r\ni diskrimineringsmål och tillsynen. Redan\r\narbetet    med    att   identifiera    de\r\nförfattningar  som skulle beröras  skulle\r\nbli  omfattande; sannolikt finns det inte\r\ni    alla   fall   lämpliga   lagar   där\r\ndiskrimineringsförbud och andra tvingande\r\nregler kan placeras. Med en sådan lösning\r\nskulle lagstiftningen dess-\r\nutom bli svåröverskådlig och risken finns\r\natt skyddet på olika samhällsområden fick\r\nen  icke  enhetlig utformning.  En  sådan\r\nmetod skulle inte heller till-\r\ngodose kraven på att de som skall skyddas\r\nav  reglerna lätt skall kunna ta reda  på\r\nvad  som gäller. Vid sidan av detta finns\r\ndet  en  risk  att  en  sådan  \"vertikal\"\r\nteknik  skulle  kunna komma  att  påverka\r\nDiskrimineringskommitténs\r\nställningstaganden   i   frågan   om   en\r\nsammanhållen  diskrimineringslagstiftning\r\nför alla samhällsområden på ett olyckligt\r\nsätt.\r\nUtskottet   anser  därför  att   det   i\r\navvaktan   på   Diskrimineringskommitténs\r\nförslag  och  beredningen av  dessa  inte\r\nfinns  skäl  att nu förändra de  gällande\r\nbestämmelserna och den för många  invanda\r\nsystematiken  mer än vad som  är  absolut\r\nnödvändigt  för  att  genomföra  de  båda\r\ndirektiven. Utskottet ansluter sig därför\r\ntill  regeringens bedömningar i fråga  om\r\nsättet att genomföra de båda direktiven.\r\nMotion A11 yrkande 1 (m) avstyrks.\r\n\r\n2. Diskriminering inom\r\nutbildningsväsendet m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet ett\r\nmotionsyrkande    om     att     utvidga\r\ndiskrimineringsförbudet till den del  av\r\nutbildningsområdet  som  ligger  utanför\r\nhögskoleområdet. Utskottet ansluter  sig\r\ntill  regeringens bedömning  om  att  en\r\nsådan  utvidgning bör  anstå  till  dess\r\nfrågan   har  utretts  ytterligare   och\r\navstyrker motionen.\r\nJämför reservation 3 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet    är    angeläget    att    ha    en\r\ndiskrimineringslagstiftning  som   gäller\r\nför hela utbildningsväsendet även utanför\r\nhögskoleområdet  och  att   EG-direktiven\r\ngenomförs   fullt   ut.   Det   är   dock\r\nväsentligt  att  detta görs  på  ett  väl\r\ngenomtänkt sätt och att hänsyn  tas  till\r\nde förhållanden som gäller inom denna del\r\nav     samhället.    När    det    gäller\r\nutbildningsområdet finns  det  ett  antal\r\ngrundläggande  frågor om utformningen  av\r\ndiskrimineringslagstiftningen         som\r\nDiskrimineringsutredningen 2001 inte  har\r\nbehandlat i en sådan omfattning att det i\r\nnuläget är meningsfullt att föreslå en ny\r\nlagstiftning. Regeringen avser i  stället\r\natt  återkomma senare med förslag i denna\r\ndel.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nUlf  Holm och Mona Jönsson (mp)  anser  i\r\nmotion  A13  att  det  är  en  brist  att\r\npropositionen inte innehåller förslag  om\r\nskydd     mot     diskriminering     inom\r\nutbildningsväsendet.    Regeringen    bör\r\ndärför   skyndsamt  återkomma   med   ett\r\nförslag  till  riksdagen om  lagstiftning\r\ninom detta område (yrk. 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI dag finns det, som framgått ovan, skydd\r\nmot diskriminering för högskolestuderande\r\ni  lagen om likabehandling av studenter i\r\nhögskolan. Med de ändringar som  föreslås\r\ni den här behandlade propositionen kommer\r\nskyddet   för   högskolestuderande    att\r\nmotsvara direktivens krav.\r\nDet     etniska    direktivet     gäller\r\nemellertid  även  för utbildningsväsendet\r\nutanför  högskolan.  För  det  offentliga\r\nskolväsendet  finns  det  i   dag   vissa\r\nallmänna    bestämmelser   i    skollagen\r\n(1985:1100)   om   lika   tillgång   till\r\nutbildning och om skyldigheten  för  alla\r\nsom   verkar   inom  skolan  att   främja\r\naktningen  för varje människas  egenvärde\r\noch  då  särskilt verka för  jämställdhet\r\nmellan  könen  samt aktivt motverka  alla\r\nformer  av  kränkande  behandling   såsom\r\nmobbning och rasistiska beteenden.  Dessa\r\nbestämmelser motsvarar emellertid inte de\r\nkrav på skydd som direktiven ställer upp.\r\nUtskottet    kan    instämma    i    vad\r\nmotionärerna anför om att det är en brist\r\natt propositionen inte innehåller förslag\r\ntill    lagstiftning    som    ger    ett\r\ntillfredsställande       skydd        mot\r\ndiskriminering         inom          hela\r\nutbildningsväsendet. Det är angeläget att\r\ndet  inom  utbildningsområdet införs  ett\r\nskydd  motsvarande  det  som  finns  inom\r\nandra områden i samhället. Avsaknaden  av\r\nett sådant skydd innebär att Sverige inte\r\nfullt   ut  lyckas  införliva   de   båda\r\ndirektiven.\r\nDet  är emellertid av stor betydelse att\r\nen sådan lagstiftning, när den införs, är\r\nväl  genomtänkt  och tar hänsyn  till  de\r\nsärskilda  förhållanden som  gäller  inom\r\nutbildningsområdet.  Om  så   inte   blir\r\nfallet riskerar en sådan lag att inte bli\r\nett   effektivt  redskap  i  arbetet  att\r\nmotverka diskriminering.\r\nSom  konstateras i propositionen är  det\r\nnågra   grundläggande  frågor   som   har\r\nbetydelse     för     utformningen     av\r\ndiskrimineringslagstiftningen inom  detta\r\nområde   som   inte  har  behandlats   av\r\nDiskrimineringsutredningen  2001   i   en\r\nomfattning som är nödvändigt för att  det\r\nskall  vara  möjligt att  föreslå  en  ny\r\nlagstiftning.\r\nEnligt   vad  utskottet  erfarit   avser\r\nemellertid    regeringen   att    snarast\r\ntillsätta   en   särskild  utredare   med\r\nuppgift att skyndsamt belysa vissa frågor\r\nsom  är  nödvändiga för att den  kommande\r\nlagstiftningen  skall kunna  utformas  på\r\nett  sådant  sätt att den väl  kan  fylla\r\nsitt syfte.\r\nUtskottet     som    förutsätter     att\r\nregeringen återkommer med förslag i denna\r\ndel  så  snart det är möjligt  anser  att\r\nmotionen får anses vara tillgodosedd  med\r\nvad som här anförts.\r\nMotion A13 yrkande 4 (mp) avstyrks.\r\n\r\n3. Diskrimineringsgrunderna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI   detta  avsnitt  behandlar  utskottet\r\npropositionens  förslag  om  att  införa\r\ngemensamma begrepp och definitioner  för\r\nde  olika  diskrimineringsgrunderna  och\r\natt  föra  in en ny diskrimineringsgrund\r\n\"religion  eller  annan trosuppfattning\"\r\ni   den   nya   lagen  om   förbud   mot\r\ndiskriminering,  1999  års   lagar   och\r\nlagen  om likabehandling av studenter  i\r\nhögskolan.  Utskottet  behandlar   också\r\nmotionsyrkanden   om   användningen   av\r\nbegreppet   ras   och   om   skydd   mot\r\ndiskriminering   på   grund    av    kön\r\nrespektive sexuell identitet.  Utskottet\r\ntillstyrker\r\npropositionen         och         avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nJämför  reservationerna 4 (fp),  5  (mp)\r\noch 6 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBegreppen och definitionerna av de  olika\r\ndiskrimineringsgrunderna  bör  i  princip\r\nvara desamma i de här behandlade lagarna.\r\nDe diskriminerings-\r\ngrunder som de olika lagarna föreslås  ge\r\nskydd åt är etnisk tillhörighet, religion\r\neller   annan  trosuppfattning,   sexuell\r\nläggning och funktionshinder.\r\nMed  etnisk tillhörighet avses  i  lagen\r\n(1999:130)   om   åtgärder   mot   etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet  och  i  den\r\nnya  lagen  om  förbud mot diskriminering\r\natt  någon  tillhör en grupp av  personer\r\nsom  har  samma nationella eller  etniska\r\nursprung,  ras eller hudfärg. Motsvarande\r\ndefinition införs i lagen (2001:1286)  om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nmed  den skillnaden att ordet \"ras\"  inte\r\ntas   med.   Det  anförda   innebär   att\r\nbegreppet  trosbekännelse  bryts  ur  det\r\nnuvarande  begreppet etnisk  tillhörighet\r\n(se nedan).\r\nReligion   eller  annan  trosuppfattning\r\ninförs      som      en      självständig\r\ndiskrimineringsgrund i lagen om  åtgärder\r\nmot  etnisk diskriminering i arbetslivet,\r\nlagen  om  likabehandling av studenter  i\r\nhögskolan  och i den nya lagen om  förbud\r\nmot diskriminering. Lagen om åtgärder mot\r\netnisk diskriminering i\r\narbetslivet  byter  namn  till  lagen  om\r\nåtgärder mot diskriminering i arbetslivet\r\npå grund av etnisk tillhörighet, religion\r\neller annan trosuppfattning.\r\nMed sexuell läggning i den nya lagen  om\r\nförbud  mot  diskriminering  avses  -  på\r\nsamma sätt som enligt lagen (1999:133) om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\npå grund av sexuell läggning och lagen om\r\nlikabehandling av studenter i högskolan -\r\nhomosexuell,  bisexuell och heterosexuell\r\nläggning.\r\nMed  funktionshinder i den nya lagen  om\r\nförbud  mot  diskriminering  avses  -  på\r\nsamma sätt som enligt lagen (1999:132) om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\nav personer med funktionshinder och lagen\r\nom   likabehandling   av   studenter    i\r\nhögskolan  - varaktiga fysiska,  psykiska\r\neller begåvningsmässiga begränsningar  av\r\nen   persons  funktionsförmåga  som  till\r\nföljd  av en skada eller en sjukdom fanns\r\nvid födelsen, har uppstått därefter eller\r\nkan förväntas uppstå.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet  yrkar  i kommittémotion  A12\r\natt  ordet ras tas bort ur förslagen till\r\nlag  om förbud mot diskriminering och lag\r\nom ändring i lagen om åtgärder mot etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet (yrk. 2  och\r\n3).\r\nI  motion  A13  anser Ulf Holm  och  Mona\r\nJönsson (mp) att den föreslagna lagen  om\r\nförbud  mot  diskriminering  även   borde\r\nomfatta diskriminerings-\r\ngrunden  kön  (yrk. 1) och att  begreppet\r\n\"sexuell  läggning\"  borde  ersättas  med\r\n\"sexuell identitet\" (yrk. 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBegreppet ras\r\n\r\nFörutom   i  de  här  behandlade  lagarna\r\nförekommer    termen    ras    i    flera\r\ninternationella  konventioner  och  andra\r\növerenskommelser som Sverige  har  ingått\r\nsamt på flera andra håll i den nationella\r\nlagstiftningen,  bl.a. i  regeringsformen\r\noch  i brottsbalkens bestämmelse om olaga\r\ndiskriminering (16 kap. 9 § BrB).\r\nFrågan  om  lämpligheten av att  använda\r\nordet  \"ras\" har återkommande och i olika\r\nsammanhang     varit     föremål      för\r\növerväganden.     Exempelvis     uttalade\r\nriksdagen  våren 1998 att det inte  finns\r\nnågon vetenskaplig grund för att dela  in\r\nmänniskor i skilda raser och ur biologisk\r\nsynpunkt  följaktligen inte heller  grund\r\nför  att  använda ordet ras om  människor\r\n(bet.  1997/98:KU29, rskr.  1997/98:185).\r\nMot  bakgrund av uttalandet fick 1999 års\r\ndiskrimineringsutredning bl.a. i  uppdrag\r\natt  analysera i vilken utsträckning  det\r\när  möjligt  och lämpligt  att  utmönstra\r\ntermen        ras        ur         olika\r\nförfattningsbestämmelser.\r\nUtredningen   -  som  lade   fram   sina\r\nslutsatser  i  betänkandet Ett  effektivt\r\ndiskrimineringsförbud    -    Om    olaga\r\ndiskriminering  och  begreppen  ras   och\r\nsexuell läggning (SOU 2001:39) - uttalade\r\natt  det  föreligger starka skäl  för  en\r\nutmönstring,  eller i  förekommande  fall\r\nett utbyte, av ordet ras i lagstiftningen\r\noch  att detta också är möjligt. Eftersom\r\nordet  ras  förekommer i lagstiftning  av\r\nvarierande karaktär var det dock,  enligt\r\nutredaren,  inte uteslutet  att  det  kan\r\nfinnas skäl att välja olika sätt i  olika\r\nförfattningar för att beskriva den  krets\r\nav  personer som lagstiftningen  i  fråga\r\navser  att skydda. Utredningen behandlade\r\nemellertid  inte  frågan  om  i  vad  mån\r\nanvändningen  av  termen  ras   i   olika\r\nförfattningar   bygger  på   konventioner\r\neller        andra        internationella\r\növerenskommelser.   Denna   fråga   borde\r\nenligt utredningen utredas närmare.\r\nSistnämnda  fråga har lämnats  till  den\r\novan  nämnda Diskrimineringskommittén.  I\r\ndirektiven  till kommittén uttalas  bl.a.\r\natt frågan om en eventuell utmönstring av\r\nordet  ras i lagtext är komplicerad.  Den\r\nrymmer  flera olika aspekter.  I  Sverige\r\nhar  ordet  ras ofta tolkats i biologiska\r\ntermer,  medan det i många andra  länder,\r\nframför allt de anglosaxiska, sedan länge\r\nhaft   en  annan  innebörd.  Därför   bör\r\ninnebörden av ordet ras, framför  allt  i\r\nde konventioner och andra internationella\r\ndokument   som  Sverige  är  bundet   av,\r\nklargöras innan ställning kan tas till om\r\ndet är möjligt och lämpligt att utmönstra\r\ndetta ord ur olika författningar. Det bör\r\näven  belysas  om en utmönstring  kan  ha\r\nnågra\r\nnegativa konsekvenser.\r\nNär   det   gäller   genomförandet    av\r\ndirektivet   mot   etnisk  diskriminering\r\nanges  i direktivets artikel 1 att syftet\r\när att fastställa en ram för bekämpningen\r\nav  diskriminering på grund av ras  eller\r\netniskt   ursprung  för   att   genomföra\r\nprincipen     om     likabehandling     i\r\nmedlemsstaterna. I direktivet sägs att EU\r\nförkastar  de  teorier som  försöker  slå\r\nfast  att  det  finns olika människoraser\r\noch  att  användningen av termen \"ras\"  i\r\ndirektivet  inte innebär ett accepterande\r\nav\r\nsådana teorier. Texten i direktivet  har,\r\nenligt   propositionen,   tillkommit   på\r\ninitiativ av Sverige.\r\nI  propositionen  anför  regeringen  att\r\nden,        mot        bakgrund        av\r\nDiskrimineringskommitténs   uppdrag,   nu\r\ninte  tar  ställning till om ordet  \"ras\"\r\nskall   utmönstras   ur   alla   lagarna.\r\nEftersom   begreppet   ras   används    i\r\ndirektivet föreslås att ordet  ras  tills\r\nvidare   skall  vara  kvar  i  lagen   om\r\nåtgärder  mot  etnisk  diskriminering   i\r\narbetslivet och att även den nya lagen om\r\nförbud mot diskriminering skall innehålla\r\nordet   ras.   Det  finns  dock,   enligt\r\nregeringen, nu inte skäl för att i  lagen\r\nom   likabehandling  av  studenter   inom\r\nhögskolan föra in ordet ras.\r\nSom  riksdagen  uttalat  tidigare  finns\r\ndet inte någon vetenskaplig grund för att\r\ndela  in människor i skilda raser och  ur\r\nbiologisk   synpunkt  följaktligen   inte\r\nheller grund för att använda ordet ras om\r\nmänniskor. Olyckligtvis används  ordet  i\r\ndag  ibland i sammanhang, och som uttryck\r\nför  idéer,  som enligt utskottet  väcker\r\nolust. Ordet används olyckligtvis också i\r\nnågra  svenska författningar och i  olika\r\ninternationella konventioner. Att byta ut\r\nordet  i  dessa är emellertid  inte  helt\r\nenkelt utan kräver en rad överväganden av\r\nolika slag.\r\nEftersom Diskrimineringskommittén  har  i\r\nuppdrag  att överväga dessa frågor  anser\r\nutskottet  dock, i likhet med regeringen,\r\natt  kommitténs arbete bör avvaktas innan\r\nslutlig  ställning  tas  till  hur  ordet\r\n\"ras\" skall utmönstras ur lagstiftningen.\r\nMotion   A12  yrkandena  2  och  3   (fp)\r\navstyrks därför.\r\nUtskottet återkommer i avsnitt  8  nedan\r\ntill     frågan    om    antagande     av\r\npropositionens lagförslag.\r\n\r\nSkydd mot diskriminering på grund av kön\r\n\r\nI  dag finns regler mot diskriminering på\r\ngrund  av kön i jämställdhetslagen och  i\r\nlagen  om  likabehandling av studenter  i\r\nhögskolan.     Något    skydd     utanför\r\narbetslivet  eller högskolan  motsvarande\r\ndet  som  föreslås  i den  nya  lagen  om\r\nförbud mot diskriminering finns inte, och\r\nnågra  sådana  förslag  har  inte  heller\r\nlämnats   av   Diskrimineringsutredningen\r\n2001.  I  stället  har  den  ovan  nämnda\r\nDiskrimineringskommittén fått  i  uppdrag\r\natt    bl.a.    överväga   en    gemensam\r\nlagstiftning   mot   diskriminering   som\r\nomfattar     alla     eller     flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder, däribland kön.\r\nDet  finns här anledning att påminna  om\r\natt  det inom EU pågår ett arbete med att\r\nutveckla  skyddet  mot diskriminering  på\r\ngrund   av  kön.  Under  2002   har   det\r\ngenomförts   ändringar   i    det    s.k.\r\nlikabehandlingsdirektivet   från    1976.\r\nDessa  ändringar skall vara genomförda  i\r\nmedlemsstaterna   senast   hösten   2005.\r\nArbetet  med  att förbereda förslag  till\r\nhur de reglerna fullt ut skall genomföras\r\ni       Sverige       har      tilldelats\r\nDiskrimineringskommittén.  Det  kan   här\r\nockså nämnas att EU-kommissionen planerar\r\natt  under  2003 lägga fram  ett  förslag\r\ntill  ett  nytt direktiv om  jämställdhet\r\nmellan    kvinnor   och    män.    Enligt\r\nutredningsdirektiven                 till\r\nDiskrimineringskommittén skall  den  även\r\nfölja  det  arbetet och  i  sina  förslag\r\nbeakta   om  lagändringar  är  nödvändiga\r\neller lämpliga till följd av utvecklingen\r\ninom EU.\r\nEnligt  vad utskottet erfarit pågår  ett\r\narbete inom Regeringskansliet med ta fram\r\ntilläggsdirektiv till kommittén som bl.a.\r\nhar till syfte att påskynda\r\narbetet   med   de   frågor   som   avser\r\ndiskrimineringsgrunden kön.\r\nMot   bakgrund  av  det  anförda   anser\r\nutskottet  att det inte  finns  anledning\r\natt  föregripa  Diskrimineringskommitténs\r\narbete. Motion A13 yrkande 1 (mp)\r\navstyrks.\r\n\r\nSkydd mot diskriminering på grund av\r\nsexuell identitet\r\n\r\nI    arbetslivsdirektivet    anges    att\r\ndiskrimineringsförbudet    gäller     för\r\nsexuell  läggning.  Någon  definition  av\r\nbegreppet   lämnas  emellertid   inte   i\r\ndirektivet.  I motiveringen  till  kommis\r\nsionens  förslag till rådets direktiv  om\r\ninrättande   av   allmänna   ramar    för\r\nlikabehandling i arbetslivet, KOM  (1999)\r\n565,  anges  att en klar skiljelinje  bör\r\ndras mellan sexuell läggning och sexuellt\r\nbeteende.\r\nEnligt   kommissionen   omfattas   enbart\r\nsexuell läggning av direktivet.\r\nSom  framgått ovan preciseras  begreppet\r\nsexuell  läggning  som  homosexuell,   bi\r\nsexuell  och  heterosexuell  läggning   i\r\nlagarna  om  förbud mot diskriminering  i\r\narbetslivet på grund av sexuell  läggning\r\noch  om  likabehandling  av  studenter  i\r\nhögskolan.  I förarbetena till  lagen  om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nframhålls  dock  att  begreppet   sexuell\r\nläggning  även  inkluderar transsexualism\r\n(prop. 2001/02:27). Motsvarande uttalande\r\nfinns  inte i förarbetena till  lagen  om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\npå grund av sexuell läggning.\r\nUtskottet  anser  inte  att  det   finns\r\nanledning att befara att definitionen  av\r\nbegreppet  sexuell  läggning  i  de  båda\r\nlagarna skulle vara mindre omfattande  än\r\ndet        som        innefattas        i\r\ndiskrimineringsgrunden sexuell läggning i\r\narbetslivsdirektivet.   Definitionen    i\r\nlagarna kan därför alltjämt användas, och\r\ndet  är också lämpligt att en motsvarande\r\ndefinition  förs in i den  nya  lagen  om\r\nförbud     mot     diskriminering     som\r\npropositionen föreslår.\r\nUtskottet  vill också hänvisa  till  att\r\nfrågan om ett skydd mot diskriminering av\r\ns.k.   transpersoner  omfattas   av   det\r\nuppdrag som Diskrimineringskommittén har.\r\nMot  bakgrund härav anser utskottet  att\r\ndet inte finns anledning att före-\r\ngripa  kommitténs  arbete  i  denna  del.\r\nMotion A13 yrkande 2 (mp) avstyrks.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nGenom   Handikappombudsmannens  skrivelse\r\nhar  det  väckts en fråga om lydelsen  av\r\nrubriken   till   lagen   (1999:132)   om\r\ndiskriminering i arbetslivet av  personer\r\nmed funktionshinder. Utskottet återkommer\r\ntill denna fråga i avsnitt 8 Antagande av\r\nlagförslag.\r\nI  övrigt  ansluter sig  utskottet  till\r\nregeringens   förslag    i    fråga    om\r\ndiskrimineringsgrunderna              och\r\ndefinitionerna av dessa.\r\n\r\n4. Diskrimineringsbegreppet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  ansluter sig till regeringens\r\nförslag  om  att  införa  ett  gemensamt\r\ndiskrimineringsbegrepp i den  nya  lagen\r\nom  förbud mot diskriminering, 1999  års\r\nlagar  och  lagen  om likabehandling  av\r\nstudenter i högskolan.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\nLagstiftningen     mot     diskriminering\r\nföreslås    utgå   från   ett   gemensamt\r\ndiskrimineringsbegrepp  som   i   grunden\r\nhämtas   från   EG-rätten.   Med   direkt\r\ndiskriminering,  indirekt diskriminering,\r\ntrakasserier   och   instruktioner    att\r\ndiskriminera  avses detsamma  i  den  nya\r\nlagen om förbud mot diskriminering,  1999\r\nårs\r\nlagar  och  lagen  om  likabehandling  av\r\nstudenter           i          högskolan.\r\nDiskrimineringsbegreppet förutsätter inte\r\nen avsikt att diskriminera.\r\n\r\nDirekt diskriminering\r\n\r\nMed  direkt diskriminering avses  att  en\r\nenskild   person  missgynnas  genom   att\r\nbehandlas sämre än någon annan behandlas,\r\nhar behandlats eller skulle ha behandlats\r\ni     en    jämförbar    situation,    om\r\nmissgynnandet  har  samband  med   etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder.\r\nDiskrimineringsbegreppet  bygger  liksom\r\ni  de  nu gällande lagarna om förbud  mot\r\ndiskriminering på uttrycken missgynnande,\r\njämförelse   (likartad   situation)   och\r\norsakssamband.\r\nMed  missgynnande avses  på  samma  sätt\r\nsom  i  dag varje förfarande som  innebär\r\nskada  eller  nackdel för  den  enskilde.\r\nAvgörande är att en negativ\r\neffekt  inträder, inte vilken  orsak  som\r\nkan   ligga   bakom   missgynnandet.    I\r\nförhållande  till nuvarande  bestämmelser\r\nhar den ändringen gjorts att missgynnande\r\nuttrycks med orden \"behandla sämre än\"  i\r\nstället  för \"behandla mindre  förmånligt\r\nän\".  Någon  ändring i sak är  dock  inte\r\navsedd.\r\nMed    jämförelsen   menas    att    ett\r\nmissgynnande  bara kan konstateras  genom\r\nen  jämförelse med hur någon eller  några\r\nandra personer har blivit behandlade i en\r\n\"jämförbar  situation\". Det naturliga  är\r\natt  jämförelsen  görs  med  någon  annan\r\nfaktiskt existerande person. Om det  inte\r\nfinns  någon  verklig person att  jämföra\r\nmed  kan  det  vara tillräckligt  med  en\r\nhypotetisk (fiktiv) person. I förhållande\r\ntill   1999  års  lagar  och   lagen   om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nhar,  för  att få bättre överensstämmelse\r\nmed direktivens lydelse, termen \"likartad\r\nsituation\"    ersatts   med    \"jämförbar\r\nsituation\". Någon ändring i sak  är  dock\r\ninte avsedd.\r\nLagarna  föreslås också bli  ändrade  på\r\nså  sätt att jämförelsen skall göras  med\r\n\"någon annan\" i stället för som i dag med\r\nen   person  som  har  en  \"annan  etnisk\r\ntillhörighet\"    etc.    Därmed    kommer\r\ndiskrimineringsförbudet att  omfatta  ett\r\notillbörligt hänsynstagande  till  etnisk\r\ntillhörighet etc.\r\nFör  att  ett  missgynnande skall  kunna\r\nutgöra diskriminering är det tillräckligt\r\natt   missgynnandet   har   samband   med\r\ndiskrimineringsgrunden,  vilket   innebär\r\natt det räcker att diskrimineringsgrunden\r\nkan  ha  varit  en av flera orsaker  till\r\nhandlandet.  Orsakssambandet  finns   när\r\ndiskriminering av en person  har  samband\r\nmed  hans  eller hennes egen tillhörighet\r\ntill någon av de skyddade grupperna.  Det\r\nföreligger   också  när  handlandet   har\r\nanknytning till någon\r\nannans  etniska tillhörighet etc.,  eller\r\nen \"felaktigt förmodad\" tillhörighet till\r\nen skyddad grupp.\r\nSkyddet   mot  diskriminering  är   inte\r\nabsolut.   Frågan   om   undantag    från\r\ndiskrimineringsförbuden behandlas nedan i\r\navsnitt 7 Ändringar i 1999 års lagar.\r\n\r\nIndirekt diskriminering\r\n\r\nMed indirekt diskriminering avses att  en\r\nenskild    person    missgynnas     genom\r\ntillämpning   av   en  bestämmelse,   ett\r\nkriterium  eller  ett förfaringssätt  som\r\nframstår som neutralt men som i praktiken\r\nsärskilt  missgynnar  personer  med  viss\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nvisst funktionshinder. Detta gäller  dock\r\ninte  om  bestämmelsen,  kriteriet  eller\r\nförfaringssättet  kan  motiveras  av  ett\r\nberättigat mål och medlen är lämpliga och\r\nnödvändiga för att uppnå målet.\r\nDiskrimineringsbegreppet  bygger  liksom\r\ni   den   nuvarande   lagstiftningen   på\r\nuttrycken  missgynnande,  jämförelse  och\r\nintresseavvägning.\r\nDen   närmare  innebörden  av  uttrycket\r\nmissgynnande motsvarar det som\r\nanförts ovan om direkt diskriminering.\r\nNär   det  gäller  jämförelsen  kan  ett\r\nkriterium,  en  bestämmelse   eller   ett\r\nförfaringssätt   endast   innebära    ett\r\nmissgynnande om personer ur en grupp  som\r\nomfattas    av    diskrimineringsförbudet\r\nsärskilt missgynnas. Det som är avgörande\r\när hur stor del av de grupper som jämförs\r\nsom kan uppfylla respektive inte uppfylla\r\nde  uppställda kraven. Det är de faktiska\r\nförhållandena som skall bedömas, inte vad\r\nsom  kan vara teoretiskt möjligt.  Endast\r\nom en mycket större andel av den skyddade\r\ngruppen  än av den andra gruppen  drabbas\r\nkan det\r\nsägas   att   gruppen   har   missgynnats\r\nsärskilt.  Vid denna bedömning skall  det\r\ninte  gå att använda sig av en hypotetisk\r\njämförelseperson.\r\nFörbudet mot indirekt diskriminering  är\r\ninte   absolut.  Det  rör  sig  inte   om\r\ndiskriminering om arbetsgivaren kan  visa\r\natt  den bestämmelse, det kriterium eller\r\ndet  förfaringssätt  som  tillämpats  kan\r\nmotiveras  av  ett  berättigat  mål   och\r\nmedlen är lämpliga och nödvändiga för att\r\nuppnå målet. Denna bedömning är den  s.k.\r\nintresseavvägningen. För att nå en bättre\r\nspråklig  överensstämmelse med direktiven\r\ni  denna  del föreslås att det  nuvarande\r\nuttryckssättet   \"detta   gäller   såvida\r\nsyftet med bestämmelsen, kriteriet  eller\r\nförfaringssättet kan motiveras av sakliga\r\nskäl   och   åtgärden  är   lämplig   och\r\nnödvändig  för  att syftet skall  uppnås\"\r\nersätts  med  satsen \"detta  gäller  dock\r\ninte  om  bestämmelsen,  kriteriet  eller\r\nförfaringssättet  kan  motiveras  av  ett\r\nberättigat mål och medlen är lämpliga och\r\nnödvändiga för att uppnå målet\".\r\n\r\nTrakasserier\r\n\r\nTrakasserier   skall   anses    som    en\r\nuttrycklig   och   fristående   form   av\r\nförbjuden       diskriminering.       Med\r\ntrakasserier  avses ett  uppträdande  som\r\nkränker en persons värdighet och som  har\r\nsamband med etnisk tillhörighet, religion\r\neller   annan  trosuppfattning,   sexuell\r\nläggning eller funktionshinder.\r\nUppträdandet       skall        innebära\r\nmissgynnande i form av skada eller obehag\r\noch  på  så  sätt  kränka  den  enskildes\r\nvärdighet. Helt bagatellartade skillnader\r\ni   bemötande  bör  inte  betraktas   som\r\nmissgynnande och därmed trakasserier. Det\r\nbör  vara  fråga om märkbara och  tydliga\r\nkränkningar.\r\nUppträdandet skall vara oönskat. Det  är\r\nden  utsatte som avgör om beteendet eller\r\nhandlingarna  är oönskade och  kränkande.\r\nDen  som trakasserar måste emellertid  ha\r\ninsikt om den etniska tillhörigheten etc.\r\noch att beteendet upplevs som kränkande.\r\nEtt  handlingssätt eller bemötande skall\r\nha     ett    orsakssamband    med    den\r\ndiskrimineringsgrund som är  aktuell  för\r\natt utgöra trakasserier i lagarnas\r\nmening.  Liksom vid de andra  typerna  av\r\ndiskriminering är det inte nödvändigt att\r\ndet  är  en anknytning till den  utsattes\r\negen   tillhörighet  till  någon  av   de\r\nskyddade grupperna. Det kan även vara  en\r\nanknytning till någon annans\r\netniska   tillhörighet  etc.,  eller   en\r\n\"felaktigt förmodad\" tillhörighet till en\r\nskyddad grupp.\r\n\r\nInstruktioner att diskriminera\r\n\r\nEtt  nytt förbud införs i såväl  den  nya\r\nlagen  om  förbud mot diskriminering  som\r\növriga   här   behandlade   lagar.    Med\r\ninstruktioner   att  diskriminera   avses\r\norder     eller     instruktioner     att\r\ndiskriminera   en  person  genom   direkt\r\ndiskriminering,  indirekt  diskriminering\r\neller trakasserier som\r\nen  arbetsgivare lämnar  åt  en\r\narbetstagare eller till den som utan att\r\nvara   anställd  söker  eller   fullgör\r\nyrkespraktik på en arbetsplats,\r\nen   högskola  lämnar  åt   en\r\narbetstagare vid högskolan, eller\r\nlämnas  åt  någon  som  står  i\r\nlydnads- eller beroendeförhållande till\r\nden som lämnar ordern eller instruktionen\r\neller som gentemot denna\r\nåtagit sig att fullgöra ett uppdrag.\r\nSådana instruktioner är diskriminering om\r\ninstruktionerna    leder     till     ett\r\nmissgynnande  av en eller flera  personer\r\nsom  har samband med etnisk tillhörighet,\r\nreligion   eller  annan  trosuppfattning,\r\nsexuell läggning eller funktionshinder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     ansluter      sig      till\r\npropositionens         förslag         om\r\ndiskrimineringsbegrepp m.m.\r\n\r\n5. Bevisfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  ställer sig i  detta  avsnitt\r\nbakom  propositionens  förslag  om   att\r\ninföra    en   gemensam   och   enhetlig\r\nbevisregel  i  den nya lagen  om  förbud\r\nmot  diskriminering, 1999 års lagar  och\r\ni  lagen  om likabehandling av studenter\r\ni högskolan.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nNuvarande  bestämmelser  om  bevisning  i\r\n1999    års    lagar   och    lagen    om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nersätts  med  en gemensam och  fristående\r\nbevisregel som också föreslås bli intagen\r\ni   den   nya   lagen   om   förbud   mot\r\ndiskriminering.    Enligt     bevisregeln\r\nankommer  det  på den som  anser  sig  ha\r\nblivit  diskriminerad  (käranden)   eller\r\nutsatt   för   repressalier   att    visa\r\nomständigheter som ger anledning att anta\r\natt  han  eller  hon blivit diskriminerad\r\neller   utsatt   för   repressalier;   om\r\nkäranden   lyckas  med   detta   är   det\r\nsvaranden    som    skall    visa     att\r\ndiskriminering  eller  repressalier  inte\r\nförekommit.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen  reglering  med delad bevisbörda  som\r\nfinns      i     1999     års      lagar,\r\njämställdhetslagen    och    lagen     om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nmotsvarar redan i dag EG-rättens krav  på\r\nbevislättnader.\r\nFörslaget  att  ta  in  regleringen   om\r\nbevisbördan  i en gemensam  och  enhetlig\r\nbestämmelse  som  på ett  tydligare  sätt\r\nspråkligt  anknyter till den EG-rättsliga\r\nbevisregeln  innebär  alltså  inte  någon\r\nändring i sak i förhållande till vad  som\r\nredan   gäller  enligt  de  nyss   nämnda\r\nlagarna.  Bevisprövningen kommer  att  gå\r\ntill  på samma sätt som angetts hittills.\r\nEG-domstolens praxis kommer precis som  i\r\ndag  att vara styrande, och de uttalanden\r\nsom        gjorts       i        tidigare\r\nlagstiftningsärenden är alltjämt giltiga.\r\nMed  det  anförda ansluter sig utskottet\r\ntill regeringens förslag om införandet av\r\nen  enhetlig  och gemensam  bevisregel  i\r\nrespektive lag.\r\n\r\n6.1. Tillämpningsområdet för den nya\r\nlagen om förbud mot diskriminering m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI   detta  avsnitt  behandlar  utskottet\r\npropositionens        förslag         om\r\ntillämpningsområdet för  den  nya  lagen\r\nom  förbud mot diskriminering  samt  tre\r\nmotionsyrkanden  som   rör   frågan   om\r\nförbud  mot diskriminering av  juridiska\r\npersoner  och  ansvar för handlingar  av\r\nprivatpersoner.  Utskottet   tillstyrker\r\npropositionen         och         avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nJämför  reservationerna 7 (fp),  8  (mp)\r\noch 9 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\nFör   att  täcka  de  områden  som   inte\r\nomfattas  av 1999 års lagar och lagen  om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\ninförs  det  en  ny  lag  om  förbud  mot\r\ndiskriminering.  Lagen föreslås  gälla  i\r\nförhållande  till enskilda  personer  för\r\ndiskrimineringsgrunderna           etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning,  sexuell  läggning   och\r\nfunktionshinder i fråga om de områden som\r\nangetts      ovan     under      rubriken\r\nPropositionens huvudsakliga  innehåll.  I\r\npropositionen läggs det inte  fram  något\r\nförslag  om skydd för juridiska personer.\r\nDet  läggs inte heller fram något förslag\r\nom  ansvar  för handlingar i privatlivet.\r\nOm  dessa  frågor  avser  regeringen  att\r\nåterkomma senare.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitisk verksamhet\r\n\r\nMed   arbetsmarknadspolitisk   verksamhet\r\navses   förmedling  av  arbete  hos   den\r\noffentliga arbetsförmedlingen eller annan\r\nsom  bedriver arbetsförmedling och  andra\r\ninsatser inom den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten.\r\nDet  föreslagna  diskrimineringsförbudet\r\nvid   arbetsförmedling  är   avsett   att\r\nomfatta    förmedlingens   urval    bland\r\narbetssökande (platsförmedling) och andra\r\nåtgärder   hos  länsarbetsnämnden   eller\r\narbetsförmedlingen som kan  ha  betydelse\r\nför  om  en  arbetssökande skall  få  ett\r\narbete.\r\nMed     andra    insatser    inom    den\r\narbetsmarknadspolitiska      verksamheten\r\navses      all      handläggning      hos\r\narbetsförmedlingen av ärenden som rör  en\r\narbetssökande eller arbetstagare och  som\r\ngäller   vägledning,   anvisningar   till\r\narbetsmarknadspolitiska   program   eller\r\nandra  insatser  inom den arbetsmarknads-\r\npolitiska verksamheten.\r\nDiskrimineringsförbudet  föreslås   avse\r\nalla  åtgärder  som kan ha betydelse  för\r\nden  enskildes möjligheter att ta del  av\r\narbetsmarknadsservicen.  Här   innefattas\r\nobehöriga    hänsyn   till    någon    av\r\ndiskrimineringsgrunderna              vid\r\nbeslutsfattande,    all    formell    och\r\ninformell   handläggning  av  ärenden   -\r\ninklusive\r\nunderlåtenhet att agera eller  omotiverat\r\nförhalande av beslut eller åtgärder - och\r\ntrakasserande bemötanden.\r\nDiskrimineringsförbudet   innebär   inte\r\nhinder  mot  tillämpning av  bestämmelser\r\nsom  är  ett led i strävanden att  främja\r\nlika möjligheter oavsett\r\netnisk tillhörighet.\r\n\r\nStart och bedrivande av näringsverksamhet\r\n\r\nFörbudet  mot  diskriminering  vid  start\r\neller   bedrivande  av  näringsverksamhet\r\nomfattar ett skydd för enskilda personer.\r\nJuridiska personer omfattas inte.\r\nFörbudet   gäller  vid   beviljande   av\r\nekonomiskt  stöd  samt  vid  prövning  av\r\ntillstånd,  registrering eller  liknande.\r\nDet går inte att uttömmande ange alla\r\nsituationer som bör falla under förbudet.\r\nAvsikten  är  att  det  bör  sträcka  sig\r\nutöver  vad som är nödvändigt för  själva\r\nverksamheten     och     omfatta     även\r\nomständigheter  som är av stor  betydelse\r\nför verksamhetens utövande.\r\nDiskrimineringen  kan  bestå  av   såväl\r\nåtgärder  som  underlåtenhet  att   vidta\r\nåtgärder  eller på annat sätt  agera  som\r\nkan   ha   betydelse  för  den  enskildes\r\nmöjligheter  att erhålla ett  stöd  eller\r\nett  tillstånd.  I  detta  inbegrips   be\r\nslutsfattande och faktiskt handlande, all\r\nformell  och  informell  handläggning  av\r\närenden  -  inklusive  underlåtenhet  att\r\nagera  eller  omotiverat  förhalande   av\r\nbeslut eller åtgärder - och trakasserande\r\nbemötanden.\r\nFörslaget  syftar  dock  inte  till  att\r\nskapa  en rätt för någon att starta eller\r\nbedriva näringsverksamhet utöver vad  som\r\nföljer av gällande rätt.\r\n\r\nYrkesutövning\r\n\r\nFörbudet    mot    diskriminering     vid\r\nyrkesutövning avser både fall där det för\r\ninträde till eller utövande av ett  visst\r\nyrke ställs krav på viss behörighet eller\r\npå      legitimation,      auktorisation,\r\nregistrering,  tillstånd  eller  liknande\r\neller där\r\nsådana   omständigheter   inte   är   ett\r\nformellt krav men likväl kan ha betydelse\r\nför utövandet av yrket.\r\nExempel på de situationer som bör  falla\r\nunder  diskrimineringsförbudet  är   inte\r\nuttömmande. Även andra situationer än  de\r\nsom nu nämnts där liknande frågor som kan\r\nha   betydelse  för  en  enskild  persons\r\nmöjligheter att utöva ett visst yrke  bör\r\nomfattas.\r\nFörbudet  omfattar beslutsfattande,  all\r\nformell  och  informell  handläggning  av\r\närenden  -  inklusive  underlåtenhet  att\r\nagera  eller  omotiverat  förhalande   av\r\nbeslut eller åtgärder - och trakasserande\r\nbemötanden.\r\n\r\nMedlemskap, medverkan och medlemsförmåner\r\ni arbetstagarorganisationer,\r\narbetsgivarorganisationer eller\r\nyrkesorganisationer\r\n\r\nFörbudet   innebär  att  en   arbetstagar\r\norganisation,     arbetsgivarorganisation\r\neller    yrkesorganisation    inte    får\r\ndiskriminera någon i fråga om medlemskap,\r\nmedverkan  eller  förmåner  som   erbjuds\r\nmedlemmarna.\r\nMed   medlemskap  avses  beviljande  och\r\nupphörande   av   medlemskap   och    med\r\nmedverkan     menas     deltagande      i\r\norganisationen eller i den verksamhet som\r\norganisationen  bedriver.   Ingen   skall\r\nnekas att delta i organisationen eller  i\r\nverksamheten   och  ingen  skall   heller\r\nbehöva  utsättas  för  trakasserier.  Vad\r\nslutligen     gäller     förmåner     som\r\norganisationen            tillhandahåller\r\nmedlemmarna bör detta innefatta allt  som\r\nkan  anses  vara till nytta för medlemmen\r\noch som utgår på grund av medlemskapet.\r\nSkyddet  omfattar på samma sätt som  vid\r\nstart och bedrivande av näringsverksamhet\r\nbara  enskilda  personer  och  inbegriper\r\nt.ex.   beslut,   bemötande   men    även\r\nunderlåtenhet att vidta åtgärder.\r\n\r\nVaror, tjänster och bostäder\r\n\r\nFörbudet    omfattar   ett   skydd    mot\r\ndiskriminering för enskilda personer vid\r\nyrkesmässigt tillhandahållande av  varor,\r\ntjänster och bostäder.\r\nMed   vara  avses  ett  objekt  som   är\r\nomsättningsbart. Med tjänst  avses  något\r\nsom  någon gör eller utför åt någon annan\r\nmot  ersättning. Lån och försäkringar  är\r\nexempel  på  tjänster  som  omfattas   av\r\ndiskrimineringsförbudet.\r\nMed  bostad avses alla former av boende,\r\nsåväl permanenta bostäder som tillfälliga\r\nbostäder och fritidsbostäder. Det innebär\r\natt  begreppet bostad omfattar både  fast\r\noch    lös    egendom.    Förbudet    mot\r\ndiskriminering i fråga om  bostad  gäller\r\noavsett  om  det är fråga  om  köp,  hyra\r\neller någon annan upplåtelseform.\r\nVaran,  tjänsten  eller  bostaden  skall\r\ntillhandahållas  yrkesmässigt.  Av  detta\r\nföljer  att transaktioner som  sker  helt\r\nprivat      ligger     utanför     lagens\r\ntillämpningsområde. Med tillhandahållande\r\navses köp, byte, upplåtelse och gåva. Med\r\nett  tillhandahållande av varor, tjänster\r\noch  bostäder  avses  således  den  civil\r\nrättsliga   transaktionen,  dvs.   själva\r\nvverlåtelsen      eller      upplåtelsen.\r\nBestämmelsen  ger dock  inget  skydd  mot\r\nmissgynnande     av     personer      med\r\nfunktionshinder  på  grund  av  bristande\r\ntillgänglighet.  Det   är   alltså   inte\r\ndiskriminering enligt den  föreslagna  be\r\nstämmelsen om t.ex. en vara, tjänst eller\r\nbostad är fysiskt svårtillgänglig för  en\r\nfunktionshindrad på grund av att en butik\r\neller byggnad saknar hissar.\r\n\r\nSocialtjänsten m.m.\r\n\r\nDiskrimineringsförbudet omfattar insatser\r\ninom  socialtjänsten och  tillstånd  till\r\nfärdtjänst   och   riksfärdtjänst    samt\r\nbostadsanpassningsbidrag. Till  begreppet\r\nsocialtjänst    hänförs    inte    enbart\r\nverksamhet    enligt    socialtjänstlagen\r\n(1980:620)    utan    även    närliggande\r\nverksamheter  som regleras  enligt  annan\r\nlagstiftning. En precisering av begreppet\r\nsocialtjänst  ges i 2 § lagen  (2001:454)\r\nom  behandling  av  personuppgifter  inom\r\nsocialtjänsten.\r\nSåväl  den  verksamhet  som  utgörs   av\r\nhandläggning      av      ett      ärende\r\n(myndighetsutövning)  som  faktiska  hand\r\nlingar,  t.ex.  information,  rådgivning,\r\nuppsökande   verksamhet,   hemhjälp   och\r\nverksamhet i behandlingshem, bör omfattas\r\nav förbudet. Även fysiska eller juridiska\r\npersoner  som genom avtal med  en  kommun\r\nfullgör   insatser  inom  socialtjänstens\r\nområde            omfattas             av\r\ndiskrimineringsförbudet.\r\n\r\nSocialförsäkringen och anslutande\r\nbidragssystem\r\n\r\nDiskrimineringsförbudet          omfattar\r\nsocialförsäkringen     och     anslutande\r\nbidragssystem. Vilka förmåner och vem som\r\nomfattas av socialförsäkringen framgår av\r\nsocialförsäkringslagen   (1999:799).   Av\r\nsocialförsäkringslagen framgår att rätten\r\ntill  en förmån skall grundas på antingen\r\nbosättning    eller   förvärvsarbete    i\r\nSverige.\r\nUtöver  det som i socialförsäkringslagen\r\ndefinieras som socialförsäkring finns det\r\nvissa   anslutande   bidragssystem    som\r\nadministreras   av  Riksförsäkringsverket\r\noch  försäkringskassorna och i vissa fall\r\nav  andra  myndigheter som också omfattas\r\nav lagens förbud.\r\nFörbudet omfattar såväl handläggning  av\r\nett   ärende   (myndighetsutövning)   som\r\nfaktiska handlingar. Det bör gälla i verk\r\nsamheten som sådan och avse sådant som en\r\nenskild   persons   rätt   till    försäk\r\nringsersättningar  och   bidrag,   dessas\r\nräckvidd och innehåll. Villkoren för  att\r\nfå  tillgång till en ersättning eller ett\r\nbidrag liksom kvaliteten och omfattningen\r\nskall  vara  lika oberoende av  sökandens\r\netniska   tillhörighet,  religion   eller\r\nannan trosuppfattning.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nDiskrimineringsförbudet          omfattar\r\narbetslöshetskassornas   handhavande   av\r\nalla   frågor  som  gäller  försäkringen,\r\nt.ex.  ansökan och beviljande  av  ersätt\r\nning,\r\nersättningens storlek, karenstid,  ersätt\r\nningstidens     längd,     avdrag      på\r\ndagpenningen, avstängning från rätt  till\r\nersättning, nedsättning av ersättning och\r\nutfärdande av intyg. Uppräkningen är inte\r\nuttömmande.  Även frågor om medlemskap  i\r\nen   arbetslöshetskassa,  medlemsavgifter\r\noch  s.k.  särskild  uttaxering  till  en\r\narbetslöshetskassa  inbegrips.   Förbudet\r\nomfattar beslutsfattande, all formell och\r\ninformell   handläggning  av  ärenden   -\r\ninklusive  underlåtenhet att agera  eller\r\nomotiverat  förhalande  av  beslut  eller\r\nåtgärder - och trakasserande bemötanden.\r\nUtanför         diskrimineringsförbudets\r\nräckvidd  faller i princip övriga  frågor\r\nsom  omfattas  av  lagen  (1997:239)   om\r\narbetslöshetskassor.      Frågor       om\r\nföreningarnas   bildande,   registrering,\r\ntillsyn  över a-kassorna och  statsbidrag\r\ntill  kassorna,  vilka  regleras  i   den\r\nlagen,    rör    inte    den    enskildes\r\nförhållanden och omfattas inte av  lagens\r\ndiskrimineringsförbud.\r\n\r\nHälso- och sjukvård och annan medicinsk\r\nverksamhet\r\n\r\nUtöver  åtgärder för att medicinskt  före\r\nbygga, utreda och behandla sjukdomar  och\r\nskador omfattar hälso- och sjukvård  även\r\nsjuktransporter,    omhändertagande    av\r\navlidna, företagshälsovård, skolhälsovård\r\noch     studerandehälsovård.    Därutöver\r\nomfattas    exempelvis    åtgärder    med\r\nanledning  av kroppsfel och barnafödande,\r\nfunktionsförbättrande    och    funktions\r\nuppehållande behandling för personer  med\r\nfunktionshinder. Även tandvård  omfattas.\r\nFör  att täcka in även de områden som kan\r\nfalla   utanför  begreppet   hälso-   och\r\nsjukvård   föreslås   förbudet    omfatta\r\nförutom  hälso- och sjukvård även  \"annan\r\nmedicinsk verksamhet\".\r\nDiskrimineringsförbudet  omfattar  såväl\r\nhandläggning      av      ett      ärende\r\n(myndighetsutövning)     som     faktiska\r\nhandlingar.  Hälso- och  sjukvårdsområdet\r\nskiljer  sig dock i viss mån från  övriga\r\novan   behandlade   områden   genom   att\r\nlagstiftningen på detta område  inte  har\r\nkaraktären   av   rättighetslagstiftning.\r\nFörbudet   kan  t.ex.  avse  sådant   som\r\ntillgången  till vård, dess räckvidd  och\r\ninnehåll samt avgiftsbetalning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI     kommittémotion    A12    framhåller\r\nFolkpartiet  att följderna  av  att  låta\r\nförbudet  mot diskriminering i  framtiden\r\neventuellt  även  omfatta  handlingar  av\r\nprivatpersoner noga bör analyseras  innan\r\nett  sådant  förbud  skulle  kunna  anses\r\nlämpligt att införa (yrk. 6).\r\nI  samma  motion  anser Folkpartiet  att\r\nregeringen alltför lättvindigt  behandlar\r\nfrågan  om  att  utsträcka  skyddet   mot\r\ndiskriminering   även   till    juridiska\r\npersoner.  Om  en  sådan  utvidgning   av\r\nförbudet  skall göras krävs  en  noggrann\r\noch allsidig belysning av de principiella\r\nkonsekvenserna          på          andra\r\nlagstiftningsområden  och  i  förhållande\r\ntill  tankarna på att utsträcka  förbudet\r\ntill   privatpersoner,  detta   för   att\r\nundvika   att   förbuden   får   oönskade\r\nkonsekvenser (yrk. 5).\r\nI  motion  A13  anser Ulf Holm  och  Mona\r\nJönsson (mp) att den föreslagna\r\nlagen  om förbud mot diskriminering borde\r\nomfatta ett förbud mot diskriminering  av\r\njuridiska personer (yrk. 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  anledning av såväl Folkpartiets  som\r\nUlf Holms och Mona Jönssons\r\nmotioner vill utskottet hänvisa till  att\r\nfrågan  om  ett förbud mot diskriminering\r\nav  juridiska  personer omfattas  av  den\r\novan   nämnda   Diskrimineringskommitténs\r\nuppdrag.\r\nMed  hänsyn härtill och då kommittén har\r\natt förutsättningslöst överväga denna och\r\növriga    frågor    om    den    framtida\r\ndiskrimineringslagstiftningen       anser\r\nutskottet att kommitténs arbete inte  bör\r\nföregripas.\r\nMotionerna  A12 yrkande 5 (fp)  och  A13\r\nyrkande 3 (mp) avstyrks.\r\nSom  konstateras  både  i  propositionen\r\noch  i Folkpartiets motion råder det inte\r\nnågon  tvekan om att diskrimineringen  är\r\nutbredd  även vid handlingar som  företas\r\ninom privatlivet.\r\nNär  det  gäller handlingar som  företas\r\nmellan  privatpersoner intar dessa enligt\r\ndirektivet  mot etnisk diskriminering  en\r\nsärställning.  Enligt  direktivet   skall\r\nnämligen   skyddet   för   privat-    och\r\nfamiljelivet samt transaktioner som  sker\r\ni  det  sammanhanget respekteras. Det  är\r\nockså   bl.a.  av  det  skälet  och   mot\r\nbakgrund       av      det      nuvarande\r\nberedningsunderlaget som regeringen  valt\r\natt föreslå ett diskrimineringsförbud som\r\nendast        omfattar       yrkesmässigt\r\ntillhandahållande av varor, tjänster  och\r\nbostäder.\r\nEnligt   utskottet  är  det   emellertid\r\nviktigt    att   understryka   att    all\r\ndiskriminering,    oavsett    i    vilket\r\nsammanhang   som   den   förekommer,   är\r\noacceptabel.   Det   är   därför   mycket\r\nvälkommet att regeringen aviserar att den\r\navser  att ytterligare överväga frågan  i\r\nvilken   utsträckning  och  under   vilka\r\nförutsättningar handlingar  företagna  av\r\nen    privatperson   bör   omfattas    av\r\ndiskrimineringsförbuden.  Utskottet,  som\r\ninte  anser att det finns något skäl  för\r\nriksdagen  att  föregripa  detta  arbete,\r\navstyrker motion A12 yrkande 6 (fp).\r\nI  övrigt  ansluter sig  utskottet  till\r\nvad   regeringen  anfört   i   fråga   om\r\ntillämpningsområdet för den nya lagen mot\r\ndiskriminering. Utskottet återkommer till\r\nfrågan om antagande av lagförslagen i den\r\nföljande framställningen.\r\n\r\n6.2. Frågor om förbud mot repressalier\r\nsamt bestämmelser om sanktioner,\r\nrättegång, tillsyn m.m. i den nya lagen\r\nom förbud mot diskriminering\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI   detta  avsnitt  behandlar  utskottet\r\npropositionens förslag om en ny  lag  om\r\nförbud  mot  diskriminering i  fråga  om\r\nrepressalier,       skadestånd       och\r\nogiltighet,     tillsyn,      rättegång,\r\npreskription    och    sekretess    m.m.\r\nUtskottet     behandlar    också     ett\r\nmotionsyrkande     om      preskription.\r\nUtskottet     ansluter     sig      till\r\npropositionens  förslag  och   avstyrker\r\nmotionsyrkandet.\r\nJämför reservation 10 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   den   nya   lagen   om   förbud   mot\r\ndiskriminering  föreslås att  det  införs\r\nett    förbud   mot   repressalier   samt\r\nbestämmelser   om   tillsyn,   rättegång,\r\nogiltighet och skadestånd m.m.\r\nDen  som  påstås ha diskriminerat  någon\r\nenligt  denna  lag får  inte  utsätta  en\r\nenskild person för repressalier på  grund\r\nav att han eller hon anmält eller påtalat\r\ndiskrimineringen  eller  medverkat  i  en\r\nutredning om denna.\r\nEn  rättshandling, ett  avtal  eller  en\r\nbestämmelse i ett avtal skall, på begäran\r\nav den som diskriminerats på ett sätt som\r\när  förbjudet enligt lagen, kunna  jämkas\r\neller förklaras ogiltig.\r\nDen   som   diskriminerar  någon   eller\r\nutsätter  någon för repressalier  på  ett\r\nsätt  som är förbjudet enligt lagen skall\r\nbetala  skadestånd för den kränkning  som\r\ndiskrimineringen   eller   repressalierna\r\ninnebär. Om en arbetstagare diskriminerar\r\nnågon    eller   utsätter    någon    för\r\nrepressalier  skall skadeståndet  betalas\r\nav   den  som  har  arbetstagaren  i  sin\r\ntjänst.\r\nTillsynen över lagens efterlevnad  skall\r\nutövas  av  DO, HomO och HO. Ombudsmännen\r\nskall  försöka förmå dem som omfattas  av\r\ndiskrimineringsförbuden  att   frivilligt\r\nfölja lagen.\r\nRättegången  i  mål  om  tillämpning  av\r\nförbuden mot diskriminering och\r\nrepressalier    skall   handläggas    som\r\ndispositiva tvistemål.\r\nDO,  HomO och HO får som part föra talan\r\nför  den enskilde som anser sig ha blivit\r\ndiskriminerad    eller     utsatt     för\r\nrepressalier, om den personen medger det.\r\nI  mål  som  handläggs  enligt  den  nya\r\nlagen  om  förbud mot diskriminering  får\r\ndomstolen  förordna  att  vardera  parten\r\nskall bära sin rättegångskostnad, om  den\r\nsom  anser  sig  ha blivit  diskriminerad\r\neller  utsatt  för repressalier  förlorat\r\nmålet  och hade skälig anledning  att  få\r\ntvisten  prövad. Detta gäller  dock  inte\r\nnär  någon av ombudsmännen som  part  för\r\ntalan.\r\nNär  någon  av  ombudsmännen  för  talan\r\nbehandlas   den  enskilde  som   part   i\r\nrättegången  i fråga om jävsförhållanden,\r\npersonlig inställelse samt hörande  under\r\nsanningsförsäkran  och  andra  frågor  om\r\nbevisning.\r\nVid  tillämpning av reglerna om pågående\r\nrättegång  i 13 kap. 6 § rättegångsbalken\r\nskall  en  enskild person  och  DO,  HomO\r\nrespektive HO anses som en enda part  när\r\ndet  gäller talan avseende diskriminering\r\nav personen i fråga.\r\nTalan  skall  väckas inom två  år  efter\r\ndet  att den påtalade handlingen företogs\r\neller en skyldighet senast skulle ha full\r\ngjorts. I annat fall är rätten till\r\ntalan förlorad (preskription).\r\nSekretess  i  mål enligt den  nya  lagen\r\ngäller  hos domstolarna, DO, HomO och  HO\r\nför  uppgift om enskilds personliga eller\r\nekonomiska förhållanden om det kan  antas\r\natt  den  enskilde eller någon närstående\r\ntill  den  enskilde lider avsevärd  skada\r\neller betydande men om uppgiften röjs.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet  pekar  i kommittémotion  A12\r\n(yrk.  4)  på att de preskriptionsfrister\r\nsom  finns  i dagens diskrimineringslagar\r\nsom  reglerar arbetslivet är beroende  av\r\nhur  och  om de fackliga organisationerna\r\nagerar.   Partiet  anser  att  en   sådan\r\nordning  inte  är tillfredsställande  och\r\nförordar   att   det   införs   enhetliga\r\npreskriptionsbestämmelser  i   de   olika\r\ndiskrimineringslagarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tolkar Folkpartiets synpunkter\r\npå              de             föreslagna\r\npreskriptionsbestämmelserna    som    att\r\npartiet     vill     införa     enhetliga\r\npreskriptionsbestämmelser     för      de\r\narbetsrättsliga  respektive  de   allmänt\r\ncivilrättsliga     regleringarna      som\r\nmotsvarar de som föreslås i den nya lagen\r\nom förbud mot diskriminering.\r\nUtskottet   kan   konstatera   att    de\r\npreskriptionsbestämmelser som i dag finns\r\ni  1999 års lagar - som rör förhållandena\r\nmellan arbetsgivare och arbetstagare -  i\r\nhuvudsak  knyter an till de frister  m.m.\r\nsom  gäller  för  övriga  arbetsrättsliga\r\ntvister. Utskottet kan i nuläget inte  se\r\nnågot  skäl  att anpassa fristerna  i  de\r\narbetsrättsliga  lagarna  till  vad   som\r\nföreslås     i     den     nya     lagen.\r\nPreskriptionsreglerna i  1999  års  lagar\r\nhar  till skillnad från den nya lagen ett\r\nnära   samband  med  det  arbetsrättsliga\r\ntvisteförhandlingssystemet,    där    den\r\nfaktiska  tiden för att väcka talan  blir\r\nberoende av om och när förhandling sker.\r\nDessutom  skulle  ett  införande  av  en\r\ngenerell tvåårig preskriptionsfrist\r\ninnebära oacceptabelt långa frister t.ex.\r\nvid  tvister  om  ogiltigförklarande   av\r\nuppsägning.\r\nMot  bakgrund  av det anförda  avstyrker\r\nutskottet motion A12 yrkande 4 (fp).\r\nUtskottet  ansluter sig  även  i  övrigt\r\ntill  regeringens förslag om  förbud  mot\r\nrepressalier, skadestånd och  ogiltighet,\r\ntillsyn,   rättegång,  preskription   och\r\nsekretess  i den nya lagen om förbud  mot\r\ndiskriminering.\r\n\r\n7. Ändringar i 1999 års lagar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  ställer sig i  detta  avsnitt\r\nbakom  propositionens förslag  om  vissa\r\nändringar  i  1999  års  lagar.  Lagarna\r\nskall   bl.a.   gälla   även   när    en\r\narbetsgivare  beslutar om  eller  vidtar\r\nåtgärder     som    rör    yrkespraktik,\r\nutbildning     eller    yrkesvägledning.\r\nLagarnas   tillämpningsområde  utsträcks\r\nockså      på      så      sätt      att\r\ndiskrimineringsförbuden   och   förbudet\r\nmot   repressalier  skall   gälla   till\r\nförmån  även för den som utan  att  vara\r\nanställd     söker    eller     genomgår\r\nyrkespraktik på en arbetsplats  och  för\r\ninhyrd  eller  inlånad  personal.   Även\r\nundantaget  från  förbudet  mot   direkt\r\ndiskriminering ändras.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n1999  års  lagar föreslås ändras  så  att\r\ndiskrimineringsförbudet gäller  även  när\r\narbetsgivaren  beslutar om  eller  vidtar\r\nannan    åtgärd   som   rör   utbildning,\r\nyrkesvägledning    eller    yrkespraktik.\r\nLagarnas   tillämpningsområde   utsträcks\r\nockså      på      så      sätt       att\r\ndiskrimineringsförbuden    gäller    till\r\nförmån  även  för den som utan  att  vara\r\nanställd söker eller fullgör yrkespraktik\r\npå en arbetsplats.\r\nUndantaget  från diskrimineringsförbuden\r\ndndras.  Förslaget innebär  att  förbudet\r\nmot direkt diskriminering inte gäller vid\r\nbeslut  om  anställning, befordran  eller\r\nutbildning  för befordran om viss  etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nvisst  funktionshinder är  nödvändigt  på\r\ngrund   av   arbetets  natur  eller   det\r\nsammanhang där det utförs. Undantaget för\r\n\"ideellt  eller annat särskilt  intresse\"\r\nutmönstras ur lagarna.\r\nFörbudet   mot  repressalier   utsträcks\r\ntill  att omfatta skydd även för den  som\r\nutan    att    vara   anställd    fullgör\r\nyrkespraktik  på en arbetsplats  och  för\r\ninhyrd\r\neller  inlånad personal. Förbudet  gäller\r\nnär  den som kan åberopa förbudet  anmält\r\neller    påtalat   diskriminering   eller\r\nmedverkat i en utredning enligt lagen.\r\nArbetsgivarens  skyldighet  att   utreda\r\noch   vidta   åtgärder  mot  trakasserier\r\nutsträcks till att omfatta även det  fall\r\natt någon som fullgör yrkespraktik på  en\r\narbetsplats utan att vara anställd  eller\r\när  inhyrd  eller inlånad personal  anser\r\nsig ha blivit utsatt.\r\nBestämmelserna     om      arbetsgivares\r\nuppgiftsskyldighet bl.a.  i  förhållanden\r\nsom    kan   vara   av   betydelse    för\r\nombudsmännens tillsyn ändras på  så  sätt\r\natt  förbehållet om att arbetsgivare inte\r\nfår      betungas      onödigt      genom\r\nuppgiftsskyldigheten tas bort.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   delar   de  i   propositionen\r\nframförda    synpunkterna    vad    avser\r\nändringar i 1999 års lagar.\r\n\r\n8. Antagande av lagförslagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI  detta  avsnitt ansluter sig utskottet\r\nmed   vissa  justeringar  till   de   av\r\nregeringen framlagda lagförslagen.\r\nAv den föregående framställningen framgår\r\natt   utskottet  ansluter  sig  till   de\r\nbedömningar  som  ligger  bakom   de   av\r\nregeringen framlagda lagförslagen.\r\nMed  anledning av Handikappombudsmannens\r\nskrivelse till utskottet har fråga väckts\r\nom  rubriken  till  lagen  (1999:132)  om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\nav  personer med funktionshinder  på  ett\r\nriktigt  sätt  anger den personkrets  som\r\nskyddas  av  lagen. Lagen  omfattar  inte\r\nenbart  den funktionshindrade själv  utan\r\näven  personer med anknytning till  honom\r\neller  henne. Utskottet anser därför  att\r\nlagens  rubrik bör ges följande  lydelse:\r\nlagen  om  förbud  mot  diskriminering  i\r\narbetslivet  på grund av funktionshinder.\r\nUtskottet  föreslår också en redaktionell\r\nändring  i  nyss nämnda lag.  Förslag  om\r\ndetta  lämnas  i utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut.\r\nÄndringen  av  rubriken  till  lagen  om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet\r\nav     personer    med    funktionshinder\r\nföranleder  följdändringar  i   förslaget\r\ntill  lag  om  förbud mot  diskriminering\r\n(2003:000)   samt   i   förslagen    till\r\nändringar    i   lagen   (1974:371)    om\r\nrättegången        i       arbetstvister,\r\nsekretesslagen     (1980:100),      lagen\r\n(1994:749)  om Handikappombudsmannen  och\r\nlagen  (1999:678)  om  utstationering  av\r\narbetstagare. Förslag om detta  lämnas  i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nMed  de  justeringar  som  angetts  ovan\r\nanser utskottet att riksdagen bör bifalla\r\npropositionen.\r\n\r\n9. Övriga frågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet tre\r\nmotionsyrkanden som tar  upp  frågor  om\r\nen  sammanslagning av  ombudsmännen  och\r\navskaffande      av     Arbetsdomstolen.\r\nSamtliga yrkanden avstyrks.\r\nJämför  reservationerna 11 (m,  fp,  kd)\r\noch 12 (m).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  kommittémotion A11 (yrk.  3)  föreslår\r\nModeraterna   att   de   nuvarande   fyra\r\nombudsmännen slås samman till en gemensam\r\nmyndighet.\r\nMotsvarande    yrkande   framställs    av\r\nFolkpartiet i kommittémotion A12 (yrk.  1\r\ndelvis).\r\nI     kommittémotion    A11     förklarar\r\nModeraterna   att   de  är   principiella\r\nmotståndare  till  specialdomstolar   och\r\npartssammansatta domstolar. Som en  följd\r\nav  detta ställningstagande föreslås  att\r\nArbetsdomstolen läggs ned  och  att  dess\r\nuppgifter  överförs  till  det   allmänna\r\ndomstolsväsendet (yrk. 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotionsförslag  om  en  samordning  eller\r\nsammanslagning   av  ombudsmän   som   är\r\nunderställda regeringen har behandlats av\r\nriksdagen   vid  ett  flertal  tillfällen\r\ntidigare.   Senast  så   skedde   var   i\r\nkonstitutionsutskottet  i   samband   med\r\nbehandlingen  av budgetpropositionen  för\r\når      2003      (bet.     2002/03:KU1).\r\nKonstitutionsutskottet  noterade  då  att\r\nregeringen givit Diskrimineringskommittén\r\ni uppdrag att bl.a. överväga dessa frågor\r\noch   ansåg  att  resultatet   av   detta\r\nutredningsarbete borde avvaktas. Mot  den\r\nbakgrunden avstyrktes motionerna.\r\nArbetsmarknadsutskottet,    som     inte\r\nfinner  anledning  att göra  någon  annan\r\nbedömning,   avstyrker   motionerna   A11\r\nyrkande  3 (m) och A12 yrkande 1 i  denna\r\ndel (fp).\r\nVad avslutningsvis gäller Moderaternas\r\nyrkande  om  att  Arbetsdomstolen   skall\r\navskaffas  kan  utskottet konstatera  att\r\nliknande yrkanden har behandlats vid  ett\r\nflertal  tidigare  tillfällen.  Utskottet\r\nanser nu liksom tidigare att det inte  är\r\naktuellt  att  lägga ned Arbetsdomstolen.\r\nModeraternas förslag i motion A11 yrkande\r\n4 (m) avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\ninom  parentes vilken punkt i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n1.En sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning (punkt 1)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c),  Anders  G\r\nHögmark   (m),   Erik  Ullenhag   (fp),\r\nStefan  Attefall  (kd),  Tina  Acketoft\r\n(fp),  Henrik  Westman (m)  och  Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  1.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A10 (kd), 2002/03:A11  yrkande  2\r\n(m)  och 2002/03:A12 yrkandena 1 i  denna\r\ndel och 7 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   har   vid   ett  flertal  tillfällen\r\ntidigare  framhållit att vi förordar  att\r\ndet så snart som det är möjligt införs en\r\nsammanhållen,   tydlig    och    enhetlig\r\nlagstiftning mot diskriminering. En sådan\r\nlagstiftning  skulle omfatta  alla  eller\r\nflertalet diskrimineringsgrunder  och  på\r\ndet  sättet  sända en tydlig signal  till\r\nalla     berörda    parter    att     all\r\ndiskriminering  är att  bedöma  som  lika\r\nallvarlig  från  lagstiftarens  sida.  En\r\nsamlad  lagstiftning blir  också  lättare\r\natt överblicka för dem som skall tillämpa\r\nlagen.    Frågan    om    en    samordnad\r\nlagstiftning utreds för närvarande av den\r\ns.k.  Diskrimineringskommittén,  och   vi\r\nanser  att  det är viktigt att  kommittén\r\nfår så stor handlingsfrihet som möjligt i\r\nsitt  arbete.  På  samma  gång  vill   vi\r\nunderstryka att de förslag som läggs fram\r\ni  den  här behandlade propositionen  bör\r\nses  som  en  nödvändig  lagstiftning   i\r\navvaktan        på       en        samlad\r\nantidiskrimineringslag.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill   känna.   Vi   tillstyrker   därför\r\nmotionerna  A10 (kd), A11 yrkande  2  (m)\r\noch  A12  yrkandena 1 i denna del  och  7\r\n(fp).\r\n\r\n2.Genomförande av de två EG-direktiven\r\n(punkt 2) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Henrik\r\nWestman (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  2.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A11 yrkande 1 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  uppfylla  direktivens  krav  på\r\nskydd     mot    diskriminering     krävs\r\notvivelaktigt  att  det  genomförs  vissa\r\nändringar    och   tillägg    i    svensk\r\nlagstiftning.  Enligt vår mening  är  det\r\nmest ändamålsenligt att sådana ändringar,\r\nnär  så  är  möjligt, förs in i befintlig\r\nlagstiftning.          En           sådan\r\nlagstiftningsteknik  medför   att   redan\r\netablerade    regelverk    inom    skilda\r\nsakområden kan hållas någorlunda samlade,\r\nvilket i sin tur underlättar för dem  som\r\nskall  tillämpa reglerna. I de fall detta\r\ninte är möjligt anser vi att reglerna bör\r\nföras  samman  i en provisorisk  lag  som\r\nupphör   att  gälla  samtidigt   som   en\r\nkommande                         samordad\r\ndiskrimineringslagstiftning   träder    i\r\nkraft.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill  känna. Vi tillstyrker därför motion\r\nA11 yrkande 1 (m).\r\n\r\n3.Utbildningsväsendet utanför\r\nhögskoleområdet (punkt 3) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  3.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A13 yrkande 4 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser  att  det  är  en  brist  att\r\npropositionen   inte   innehåller   något\r\nförslag        om       att       utvidga\r\ndiskrimineringsförbudet till den  del  av\r\nutbildningsområdet  som  ligger   utanför\r\nhögskoleområdet.  Förutom  att   det   är\r\nangeläget att utbildningssektorn får  ett\r\nskydd  mot  diskriminering som  motsvarar\r\ndet   inom   övriga  delar  av  samhället\r\ninnebär det också att Sverige inte  fullt\r\nut genomför EG-direktiven.\r\nJag    anser   därför   att   regeringen\r\nskyndsamt  bör  återkomma till  riksdagen\r\nmed  förslag om ett diskrimineringsförbud\r\ninom detta område.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill känna. Jag tillstyrker därför motion\r\nA13 yrkande 4 (mp).\r\n\r\n4.Begreppet ras (punkt 4) (fp)\r\n\r\nav   Erik   Ullenhag  (fp)   och   Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen   antar  de   av   regeringen\r\nenligt  bilaga  2  framlagda  förslagen\r\ntill\r\na)  lag  om  förbud mot diskriminering,\r\nsåvitt avser 4 § med den ändringen  att\r\n1.  skall ha följande lydelse:  \"Etnisk\r\ntillhörighet:  att  någon  tillhör   en\r\ngrupp   av   personer  som  har   samma\r\nnationella   eller   etniska   ursprung\r\neller hudfärg.\"\r\nb)  lag  om  ändring i lagen (1999:130)\r\nom  åtgärder  mot etnisk diskriminering\r\ni  arbetslivet, med den ändringen att 1\r\n§   andra  stycket  skall  ha  följande\r\nlydelse:   \"Med   etnisk   tillhörighet\r\navses  att  någon tillhör en  grupp  av\r\npersoner   som  har  samma   nationella\r\neller etniska ursprung eller hudfärg.\"\r\nDärmed    bifaller   riksdagen   motion\r\n2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp)  och\r\navslår      proposition      2002/03:65\r\npunkterna 1 och 2, båda i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen använder ordet ras,  som  helt\r\nborde  utmönstras ur svensk lagstiftning,\r\npå   ett  inkonsekvent  sätt  i  de   här\r\nbehandlade  lagarna. Trots att regeringen\r\nframhåller  det värdefulla i att  använda\r\nsamma begrepp och definitioner i de olika\r\nlagarna  väljer den att låta definitionen\r\nav begreppet etnisk tillhörighet ha olika\r\nordalydelser  i  de  olika   lagarna.   I\r\nanslutning  till  lagen  om  förbud   mot\r\ndiskriminering och lagen om åtgärder  mot\r\netnisk   diskriminering   i   arbetslivet\r\nanförs  att ordet ras tills vidare  skall\r\nfinnas  med  i definitionen medan  det  i\r\nanslutning  till lagen om  likabehandling\r\nav  studenter i högskolan anförs att  det\r\nsom  avses med \"ras\" ingår i definitionen\r\nutan  att ordet behöver nämnas. Detta  är\r\ndirekt    ologiskt   och   innebär    att\r\nregeringen argumenterar mot sig själv.\r\nEftersom  ordet  ras av  allt  att  döma\r\ninte behövs anser vi att det naturliga är\r\natt   på  samma  sätt  som  i  lagen   om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\nutmönstra  ordet \"ras\"  ur  alla  de  här\r\nbehandlade     lagarna.    De     berörda\r\nlagförslagen  bör ändras i  enlighet  med\r\ndetta.\r\nVad  som anförts ovan innebär att motion\r\nA12 yrkandena 2 och 3 (fp) tillstyrks och\r\natt  propositionen avstyrks i motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\n5.Skydd mot diskriminering på grund av\r\nkön (punkt 5) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  5.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A13 yrkande 1 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  finns  det likvärdiga  skydd  mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  och  inom\r\nhögskolan   för  diskrimineringsgrunderna\r\nkön, etnisk tillhörighet, funktionshinder\r\noch  sexuell  läggning.  I  propositionen\r\nföreslås      en      utvidgning       av\r\ndiskrimineringsförbudet avseende samtliga\r\ndessa     diskrimineringsgrunder,     med\r\nundantag   av  kön,  till  en   rad   nya\r\nsamhällsområden. Därmed blir det\r\nuppenbart    att    det    saknas     ett\r\ntillfredsställande       skydd        mot\r\ndiskriminering  på grund av  kön  utanför\r\narbetslivet  och högskolan. Om  det  inte\r\ninförs   ett   motsvarande   skydd    mot\r\nkönsdiskriminering nu  kommer  det  t.ex.\r\natt  bli  förbjudet för en  näringsidkare\r\neller  en  myndighet  att  missgynna   en\r\nperson  med  anledning av dennes  etniska\r\ntillhörighet  etc.  samtidigt  som  samma\r\nhandlingssätt kommer att vara tillåtet om\r\nmissgynnandet har samband med en  persons\r\nkön.\r\nJag   anser   av  den  anledningen   att\r\ndiskrimineringsgrunden  kön   också   bör\r\nomfattas av den nya lagstiftningen. Om så\r\ninte sker är risken överhängande att  det\r\nkan  ta  flera år innan Sverige  får  ett\r\neffektivt  och  brett lagligt  skydd  mot\r\nkönsdiskriminering.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill känna. Jag tillstyrker därför motion\r\nA13 yrkande 1 (mp).\r\n\r\n6.Skydd mot diskriminering på grund av\r\nsexuell identitet (punkt 6) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen\r\nsom sin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  6.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A13 yrkande 2 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min  uppfattning  är  det   inte\r\ntillräckligt    att    den     föreslagna\r\nlagstiftningen   bara   ger   skydd   mot\r\nmissgynnanden av personer som har samband\r\nmed  deras  sexuella läggning.  Begreppet\r\nsexuell  läggning  omfattar  inte   t.ex.\r\ntranspersoner som i dag är en  grupp  som\r\nutsätts   för  diskriminering   i   såväl\r\nsamhället  i stort som arbetslivet.   För\r\natt  diskrimineringsförbudet  även  skall\r\nomfatta    transpersoner    m.fl.     som\r\ndiskrimineras    på    grund    av    sin\r\nkönsidentitet bör förbudet utvidgas  till\r\natt omfatta \"sexuell identitet\" i stället\r\nför bara \"sexuell läggning\".\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill känna. Jag tillstyrker därför motion\r\nA13 yrkande 2 (mp).\r\n\r\n7.Skydd för juridiska personer (punkt 7)\r\n(fp)\r\n\r\nav   Erik   Ullenhag  (fp)   och   Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  7.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A12  yrkande 5  (fp)  och  avslår\r\nmotion 2002/03:A13 yrkande 3 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSyftet  med diskrimineringslagstiftningen\r\när   att   försvara  principen  om   alla\r\nmänniskors lika värde och rättigheter och\r\natt ge människor som blivit kränkta genom\r\ndiskriminering    en    möjlighet    till\r\nupprättelse.     Därför     är      också\r\ndiskrimineringsskyddet kopplat till olika\r\negenskaper som bara kan ägas av människor\r\nav  kött  och  blod: etnisk tillhörighet,\r\nhudfärg,  religion, sexuell läggning  och\r\nså       vidare.      Att       utsträcka\r\ndiskrimineringsförbuden  till  att  också\r\navse företag, intresseorganisationer  och\r\nandra   juridiska   personer   vore   ett\r\nbetydande  principiellt  genombrott   för\r\ntanken  att brott som grundar sig på  att\r\nfysiska   personers  rättigheter   kränks\r\nockså  skall kunna tillämpas på juridiska\r\npersoner. Detta\r\nbanar  vägen  för att också  andra  slags\r\nbrott  mot  person  blir  tillämpliga  på\r\njuridiska  personer, t.ex. lagstiftningen\r\nom  förtal  och förolämpning,  något  som\r\nsvensk   lagstiftning   hittills    stått\r\nfrämmande för på grund av de konsekvenser\r\ndetta  skulle  få  bl.a.  för  den   fria\r\nopinionsbildningen.\r\nRegeringen  förbigår  helt  och   hållet\r\ndessa  komplikationer i propositionen.  I\r\nstället räknas bara de skäl upp som talar\r\nför att brott som innebär kränkning av en\r\nfysisk  persons rättigheter  också  skall\r\ntillämpas  på  juridiska  personer,   men\r\nproblemet  är  att  dessa  skäl  är  lika\r\ntillämpliga  även på förtal, förolämpning\r\noch ett flertal andra brott mot person  i\r\nsvensk      lagstiftning.     Regeringens\r\nlättvindiga  behandling i  denna  del  är\r\noroväckande,  och en prövning  av  frågan\r\nförutsätter även en noggrann och allsidig\r\nbelysning      av     de     principiella\r\nkonsekvenserna          på          andra\r\nlagstiftningsområden.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill  känna. Vi tillstyrker därför motion\r\nA12  yrkande 5 (fp) och avstyrker  motion\r\nA13 yrkande 3 (mp).\r\n\r\n8.Skydd för juridiska personer (punkt 7)\r\n(mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  8.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A13  yrkande 3  (mp)  och  avslår\r\nmotion 2002/03:A12 yrkande 5 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nProblemet    med   diskrimineringen    av\r\ninvandrarföretagare är  välkänt  och  har\r\nbl.a.   behandlats  av   utredningen   om\r\nföretagande  för  personer  med  utländsk\r\nbakgrund  i  betänkandet  Invandrare  som\r\nföretagare  -  För lika  möjligheter  och\r\ntillväxt  (SOU 1999:49). Där  konstateras\r\natt  behovet  av skydd mot diskriminering\r\nvid  tillgången  till och  villkoren  för\r\nfinansiering,  försäkringar,  anskaffande\r\nav  lokaler  och i olika situationer  vid\r\nbedrivandet  av  själva  verksamheten  är\r\nomfattande.\r\nRegeringen    konstaterar    också     i\r\npropositionen att det finns anledning att\r\nanta  att  diskriminering av en  juridisk\r\nperson  ofta  bottnar  i  en  fördomsfull\r\ninställning gentemot en fysisk  person  i\r\nföretaget  eller  föreningen,  exempelvis\r\ndess    utländske   ägare   eller   annan\r\nföreträdare  och att ett av  syftena  med\r\ndiskrimineringslagstiftningen är just att\r\nmotverka sådana attityder.\r\nAtt   inte   låta   juridiska   personer\r\nomfattas  av  samma  skydd  som  enskilda\r\npersoner   blir   dessutom  inkonsekvent.\r\nExempelvis   skulle   en   mäklare    som\r\nmissgynnar ett företag därför  att  t.ex.\r\nägaren  eller företrädaren för  företaget\r\nhar  anknytning till någon av de skyddade\r\ngrupperna  inte  göra  sig  skyldig  till\r\ndiskriminering, medan samma handlingssätt\r\nfrån  mäklarens sida gentemot en  enskild\r\nperson skulle innebära en överträdelse av\r\ndiskrimineringsförbuden.\r\nMot  bakgrund av det anförda  anser  jag\r\natt det inte finns några vägande skäl som\r\ntalar  mot  att  redan nu låta  juridiska\r\npersoner           omfattas            av\r\ndiskrimineringsförbuden på samma sätt som\r\nenskilda personer.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill känna. Jag tillstyrker därför motion\r\nA13  yrkande 3 (mp) och avstyrker  motion\r\nA12 yrkande 5 (fp).\r\n\r\n9.Ansvar för handlingar i privatlivet\r\n(punkt 8) (fp)\r\n\r\nav   Erik   Ullenhag  (fp)   och   Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation  9.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A12 yrkande 6 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    hyser    inga   tvivel    om    att\r\ndiskrimineringen  är  utbredd  också  vid\r\nhandlingar  som företas inom privatlivet,\r\ntill exempel när det gäller rumsuthyrning\r\ni  privatbostäder. Vi  ställer  oss  dock\r\ntveksamma  till om lagstiftning  i  detta\r\nfall  är ett önskvärt medel för att komma\r\ntill  rätta med problemet. Det  finns  en\r\nbalanspunkt mellan intresset att motverka\r\ndiskriminering och behovet av  ett  skydd\r\nför  människors privatliv,  och  det  kan\r\nifrågasättas om fördomar och inskränkthet\r\ni  privatlivet  skall kunna  angripas  på\r\nsamma    sätt   som   t.ex.    fall    av\r\ndiskriminering i arbetslivet.\r\nKomplikationerna   med   att   utsträcka\r\ndiskrimineringsförbudet  till  att   även\r\ngälla  privatpersoners  handlingar   blir\r\nsärskilt stora om man dessutom inför  det\r\novan i reservation 7 berörda förbudet mot\r\ndiskriminering   av  juridiska   personer\r\nsamtidigt  som  man,  vilket   bl.a.   DO\r\nförespråkar, låter diskrimineringsskyddet\r\nomfatta även den som deltar på marknadens\r\nutbudssida. I sin förlängning skulle  det\r\nkunna  leda till att företag skulle kunna\r\nstämma   privatpersoner  som  inte   vill\r\nhandla  i  deras butiker,  vilket  är  en\r\nsituation  som ligger mycket  långt  från\r\ndiskrimineringslagstiftningens\r\nursprungliga   tanke   -   att   försvara\r\nenskilda människors rättigheter.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill  känna. Vi tillstyrker därför motion\r\nA12 yrkande 6 (fp).\r\n\r\n10.        Preskription (punkt 9) (fp)\r\n\r\nav   Erik   Ullenhag  (fp)   och   Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 10.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A12 yrkande 4 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt dagens diskrimineringslagar är  de\r\nfrister  som ombudsmännen har  att  rätta\r\nsig  efter  om de vill agera beroende  av\r\nhur   och   om  en  facklig  organisation\r\nagerar.   En   sådan  ordning   är   inte\r\ntillfredsställande. Enligt vår mening bör\r\ndet vara ett krav att de regler som avgör\r\ninom  vilken  tid och på vilket  sätt  en\r\nperson    som   anser   sig   ha   blivit\r\ndiskriminerad har att göra  sina  anspråk\r\ngällande  är  klara och tydliga.  Det  är\r\ndärför   beklagligt  att   regeringen   i\r\nsamband med förslaget om att införa en ny\r\ndiskrimineringslag  som  gäller   utanför\r\narbetslivet inte tagit tillfället  i  akt\r\natt   göra   en   generell   översyn   av\r\npreskriptionsbestämmelserna.\r\nEftersom  behovet av mer  enhetliga  och\r\nlättillgängliga regler kvarstår anser  vi\r\natt   regeringen  snarast  bör  göra   en\r\növersyn     av    de    här    behandlade\r\npreskriptionsbestämmelserna och återkomma\r\ntill  riksdagen  med  förslag  till   nya\r\nregler.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill  känna. Vi tillstyrker därför motion\r\nA12 yrkande 4 (fp).\r\n\r\n11.        En sammanslagning av\r\nombudsmännen (punkt 10) (m, fp, kd)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Erik Ullenhag\r\n(fp),   Stefan  Attefall   (kd),   Tina\r\nAcketoft (fp), Henrik Westman  (m)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen\r\nsom sin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 11.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2002/03:A11 yrkande 3 (m) och 2002/03:A12\r\nyrkande 1 i denna del (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  framgått av reservation 1 ovan anser\r\nvi  att  det så snart som det är  möjligt\r\nbör     genomföras    en     sammanhållen\r\nlagstiftning   mot   diskriminering.    I\r\nsamband   därmed  bör   även   de   olika\r\nombudsmännen,                        dvs.\r\nJämställdhetsombudsmannen,\r\nHandikappombudsmannen,  Ombudsmannen  mot\r\netnisk  diskriminering  och  Ombudsmannen\r\nmot  diskriminering på grund  av  sexuell\r\nläggning  slås  samman till  en  gemensam\r\nmyndighet.\r\nVad  som anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill   känna.   Vi   tillstyrker   därför\r\nmotionerna  A11 yrkande  3  (m)  och  A12\r\nyrkande 1 i denna del (fp).\r\n\r\n12.        Avskaffande av\r\nArbetsdomstolen (punkt 11) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Henrik\r\nWestman (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 12.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2002/03:A11 yrkande 4 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   är   av  princip  motståndare   till\r\nförekomsten    av    alla    former    av\r\nspecialdomstolar   och   partssammansatta\r\ndomstolar  i  det svenska  rättsväsendet.\r\nSom  en  följd  av  detta  anser  vi  att\r\nArbetsdomstolen bör läggas  ned  och  att\r\ndomstolens uppgifter förs över  till  det\r\nallmänna domstolsväsendet.\r\nVad  som  anförts ovan bör ges regeringen\r\ntill  känna. Vi tillstyrker därför motion\r\nA11 yrkande 4 (m).\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttrande.\r\n\r\nEtt utvidgat skydd mot diskriminering (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nDen utvidgning av diskrimineringsförbuden\r\nsom   föreslås   i  den  här   behandlade\r\npropositionen  är  ett välkommet  steg  i\r\nrätt  riktning. Det är emellertid viktigt\r\natt framhålla att den bara bör ses som en\r\ntillfällig  anordning i avvaktan  på  den\r\nsammanhållna  diskrimineringslagstiftning\r\nsom      Diskrimineringskommittén     för\r\nnärvarande  utreder. En sådan lag  skulle\r\npå   ett   tydligt   sätt   markera   att\r\ndiskriminering inte kan accepteras. Lagen\r\nskulle också utgöra ett kraftfullt och\r\nanvändbart   verktyg   för    de    olika\r\nombudsmännen  i  deras  arbete.  Med   en\r\nsammanhållen  lagstiftning, som  omfattar\r\nstörre  delen  av  samhällslivet,  skulle\r\näven  de fem ombudsmannafunktionerna  DO,\r\nJämO,  HomO, HO och BO kunna samordnas  i\r\nen  myndighet  under  riksdagen.  På  det\r\nsättet   skulle  ombudsmännen   bli   ett\r\nkraftfullare redskap än vad de är i dag.\r\nGenom  den  nya  lagen  om  förbud   mot\r\ndiskriminering  blir  det   möjligt   att\r\nstävja diskriminering inom en stor del av\r\nsamhällslivet  även  utanför  arbetslivet\r\noch högskolan. Det  är emellertid viktigt\r\natt  komma ihåg att det fortfarande finns\r\ngrupper och samhällsområden som står utan\r\nskydd         mot         diskriminering.\r\nUtbildningsområdet                utanför\r\nhögskoleområdet omfattas exempelvis inte.\r\nSåväl gamla som unga personer kan, nu som\r\nförr,  särbehandlas utan  att  det  utgör\r\ndiskriminering. För andra grupper är  det\r\nskydd    som    ges    i   lagstiftningen\r\notillräckligt. Diskrimineringsgrunden kön\r\nomfattas t.ex. inte av den nya\r\nlagen,  vilket leder till  att  det  inte\r\nfinns något skydd för denna grupp utanför\r\narbetslivet och högskolan. Vad gäller  de\r\nfunktionshindrade omfattas de  till  viss\r\ndel  av  den  nya  lagen.  Dock  har   de\r\nfortfarande  inte  ett tillfredsställande\r\nskydd.    Exempelvis    är    det    inte\r\ndiskriminering   om  en  funktionshindrad\r\nutestängs   till   följd   av   bristande\r\ntillgänglighet.  Som  en  jämförelse  kan\r\nnämnas  att det i USA i snart 30  år  har\r\nfunnits    lagstiftning   som   förbjuder\r\ndiskriminering bl.a. på den  grunden.  En\r\nperson som inte kan delta i samhället  på\r\ngrund av bristande tillgänglighet kan  få\r\nrätten  till detta prövad av en oberoende\r\ninstans.  Jag anser därför  att  det  bör\r\ninföras    en    utvidgad    rätt     för\r\nfunktionshindrade  till  de  sociala  och\r\nandra förmåner som krävs för att de skall\r\nkunna  delta  i  samhället på  likvärdiga\r\nvillkor.   Regeringen  bör  därför   låta\r\nutreda     möjligheten    att     utvidga\r\ndiskrimineringsförbuden  i  enlighet  med\r\nvad jag anfört ovan. Regeringen bör också\r\nlåta  utreda  möjligheterna  att  ersätta\r\nregleringar     av     den     offentliga\r\nverksamheten med individuellt  utkrävbara\r\nrättigheter för bl.a. funktionshindrade.\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n2002/03:65:\r\n\r\n1.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\nlag om förbud mot diskriminering.\r\n2.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i lagen (1999:130) om  åtgärder\r\nmot     etnisk     diskriminering      i\r\narbetslivet.\r\n3.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i  lagen (1999:132)  om  förbud\r\nmot  diskriminering  i  arbetslivet   av\r\npersoner med funktionshinder.\r\n4.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i  lagen (1999:133)  om  förbud\r\nmot  diskriminering  i  arbetslivet   på\r\ngrund av sexuell läggning.\r\n5.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i   lagen   (2001:1286)    om\r\nlikabehandling    av     studenter     i\r\nhögskolan.\r\n6.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring i högskolelagen (1992:1434).\r\n7.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (1999:131)    om\r\nOmbudsmannen mot etnisk diskriminering.\r\n8.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (1994:749)    om\r\nHandikappombudsmannen.\r\n9.   Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (1974:371)    om\r\narbetstvister.\r\n10.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (1999:678)    om\r\nutstationering av arbetstagare.\r\n11.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen\r\nantar  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring i sekretesslagen (1980:100).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:A10 av Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nDiskrimineringskommitténs uppdrag.\r\n\r\n2002/03:A11 av Anders G Högmark m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ngenomförande av de två EG-direktiven  om\r\ndiskriminering.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ninförande  av  en enhetlig  lagstiftning\r\nrörande diskriminering.\r\n3.  Riksdagen tillkännager som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att slå samman\r\nde  fyra ombudsmännen mot diskriminering\r\ntill en gemensam myndighet.\r\n4.  Riksdagen tillkännager som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förekomsten  av\r\nspecialdomstolar              respektive\r\npartssammansatta domstolar.\r\n\r\n2002/03:A12 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen                          sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning   och    ett\r\nsammanförande av ombudsmannaämbeten.\r\n2.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill  utformning  av  4  §  1  lagen  om\r\nförbud  mot diskriminering och  beslutar\r\natt  lagrummet ges följande lydelse: \"1.\r\nEtnisk  tillhörighet: att någon  tillhör\r\nen  grupp  av  personer  som  har  samma\r\nnationella eller etniska ursprung  eller\r\nhudfärg\".\r\n3.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill  utformning  av 1  §  2  st.  Lagen\r\n(1999:130)   om  åtgärder   mot   etnisk\r\ndiskriminering    i   arbetslivet    och\r\nbeslutar   att  lagrummet  ges  följande\r\nlydelse: \"Med etnisk tillhörighet  avses\r\natt  någon tillhör en grupp av  personer\r\nsom  har  samma nationella eller etniska\r\nursprung eller hudfärg\".\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\npreskriptionsbestämmelser              i\r\ndiskrimineringslagstiftningen.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ndiskriminering av juridiska personer.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nförbud mot diskriminerande handlingar  i\r\nprivatlivet.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nDiskrimineringskommitténs      fortsatta\r\narbete.\r\n\r\n2002/03:A13 av Ulf Holm och Mona Jönsson\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen  anförts\r\nom      att     kön     skall     utgöra\r\ndiskrimineringsgrund.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt     könsidentitet    skall    utgöra\r\ndiskrimineringsgrund.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nskydd för juridiska personer.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ndiskriminering                      inom\r\nutbildningsväsendet.\r\nbilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  följande  förslag   till\r\nlagtext.\r\n\r\n1. Förslag till lag om förbud mot\r\ndiskriminering\r\n\r\nHärigenom föreskrivs1 följande.\r\n\r\nLagens ändamål\r\n\r\n1  §     Denna  lag har till ändamål  att\r\nmotverka  diskriminering som har  samband\r\nmed   någon  av  diskrimineringsgrunderna\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nAndra bestämmelser med förbud mot\r\ndiskriminering\r\n\r\n2   §      Bestämmelser  om  förbud   mot\r\ndiskriminering finns också i\r\n\r\n- jämställdhetslagen (1991:433),\r\n-   lagen  (1999:130)  om  åtgärder  mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund  av\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning,\r\n-   lagen   (1999:132)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering i arbetslivet av  personer\r\nmed funktionshinder,\r\n-   lagen   (1999:133)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund  av\r\nsexuell läggning, och\r\n- lagen (2001:1286) om likabehandling av\r\nstudenter i högskolan.\r\nI   16   kap.  9  §  brottsbalken   finns\r\nbestämmelser om olaga diskriminering.\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nDiskriminering\r\n\r\n3    §      I   denna   lag   avses   med\r\ndiskriminering\r\n\r\n1. direkt diskriminering: att en enskild\r\nperson  missgynnas  genom  att  behandlas\r\nsämre  än  någon  annan  behandlas,   har\r\nbehandlats  eller skulle ha behandlats  i\r\nen  jämförbar situation, om missgynnandet\r\nhar   samband  med  etnisk  tillhörighet,\r\nreligion   eller  annan  trosuppfattning,\r\nsexuell läggning eller funktionshinder,\r\n2.   indirekt  diskriminering:  att   en\r\nenskild    person    missgynnas     genom\r\ntillämpning  av  bestämmelser,  kriterier\r\neller  förfaringssätt  som  framstår  som\r\nneutrala  men  som  i praktiken  särskilt\r\nmissgynnar   personer  med  viss   etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nvisst   funktionshinder,   såvida    inte\r\nbestämmelserna,  kriterierna  eller   för\r\nfaringssätten    kan     motiveras     av\r\nberättigade  mål och medlen  är  lämpliga\r\noch nödvändiga för att uppnå målet,\r\n3.  trakasserier:  ett  uppträdande  som\r\nkränker en persons värdighet och som  har\r\nsamband med etnisk tillhörighet, religion\r\neller   annan  trosuppfattning,   sexuell\r\nläggning eller funktionshinder,\r\n4. instruktioner att diskriminera: order\r\neller  instruktioner att diskriminera  en\r\nperson enligt 1-3 som lämnas åt någon som\r\nstår i lydnads- eller beroendeförhållande\r\ntill   den   som   lämnar  ordern   eller\r\ninstruktionen  eller som  gentemot  denna\r\nåtagit sig att fullgöra ett uppdrag.\r\n\r\nEtnisk tillhörighet, sexuell läggning och\r\nfunktionshinder\r\n\r\n4 §    I denna lag avses med\r\n\r\n1.   etnisk   tillhörighet:  att   någon\r\ntillhör  en  grupp  av personer  som  har\r\nsamma  nationella eller etniska ursprung,\r\nras eller hudfärg,\r\n2.    sexuell   läggning:   homosexuell,\r\nbisexuell eller heterosexuell läggning,\r\n3.  funktionshinder: varaktiga  fysiska,\r\npsykiska      eller     begåvningsmässiga\r\nbegränsningar     av      en      persons\r\nfunktionsförmåga  som till  följd  av  en\r\nskada   eller   en  sjukdom   fanns   vid\r\nfödelsen, har uppstått därefter eller kan\r\nförväntas uppstå.\r\n\r\nFörbud mot diskriminering\r\n\r\nArbetsmarknadspolitisk verksamhet\r\n\r\n5 §    Diskriminering som har samband med\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder  av  arbetssökande  eller\r\narbetstagare är förbjuden\r\n\r\n1.  vid  förmedling av  arbete  hos  den\r\noffentliga arbetsförmedlingen eller annan\r\nsom bedriver arbetsförmedling, och\r\n2.  i  fråga om andra insatser inom  den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nDiskrimineringsförbudet   innebär   dock\r\ninte    hinder    mot   tillämpning    av\r\nbestämmelser som är ett led i  strävanden\r\natt   främja  lika  möjligheter   oavsett\r\netnisk tillhörighet.\r\n\r\nStart eller bedrivande av\r\nnäringsverksamhet\r\n\r\n6 §    Diskriminering som har samband med\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder är förbjuden i  fråga  om\r\nekonomiskt  stöd, tillstånd, registrering\r\neller  liknande som behövs eller  kan  ha\r\nbetydelse för att en enskild person skall\r\nkunna      starta      eller      bedriva\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nYrkesutövning\r\n\r\n7 §    Diskriminering som har samband med\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder är förbjuden i  fråga  om\r\nbehörighet,  legitimation, auktorisation,\r\nregistrering, godkännande eller  liknande\r\nsom behövs eller kan ha betydelse för att\r\nen  enskild person skall kunna utöva  ett\r\nvisst yrke.\r\n\r\nMedlemskap m.m.\r\n\r\n8 §    Diskriminering som har samband med\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder är förbjuden i fråga om\r\n\r\n1.   medlemskap  eller  medverkan  i  en\r\narbetstagarorganisation,           arbets\r\ngivarorganisation                   eller\r\nyrkesorganisation, och\r\n2.  förmåner  som en sådan  organisation\r\ntillhandahåller sina medlemmar.\r\n\r\nVaror, tjänster och bostäder\r\n\r\n9 §    Diskriminering som har samband med\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning, sexuell  läggning  eller\r\nfunktionshinder    är    förbjuden    vid\r\nyrkesmässigt tillhandahållande av  varor,\r\ntjänster eller bostäder.\r\n\r\nSocialtjänsten m.m.\r\n\r\n10  §     Diskriminering som har  samband\r\nmed  etnisk tillhörighet, religion  eller\r\nannan  trosuppfattning  är  förbjuden   i\r\nfråga om\r\n\r\n1. insatser inom socialtjänsten, och\r\n2.   tillstånd   till   färdtjänst   och\r\nriksfärdtjänst   samt  bostadsanpassnings\r\nbidrag.\r\n\r\nSocialförsäkringssystemet\r\n\r\n11  §     Diskriminering som har  samband\r\nmed  etnisk tillhörighet, religion  eller\r\nannan  trosuppfattning  är  förbjuden   i\r\nfråga    om    socialförsäkringen     och\r\nanslutande bidragssystem.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n12  §     Diskriminering som har  samband\r\nmed  etnisk tillhörighet,  religion eller\r\nannan  trosuppfattning  är  förbjuden   i\r\nfråga om arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nHälso- och sjukvården\r\n\r\n13  §     Diskriminering som har  samband\r\nmed  etnisk tillhörighet,  religion eller\r\nannan  trosuppfattning  är  förbjuden   i\r\nhälso-  och sjukvård och annan  medicinsk\r\nverksamhet.\r\n\r\nFörbud mot repressalier\r\n\r\n14  §     Den som påstås ha diskriminerat\r\nnågon  enligt denna lag får inte  utsätta\r\nen  enskild  person för  repressalier  på\r\ngrund  av att han eller hon anmält  eller\r\npåtalat  diskrimineringen eller medverkat\r\ni en utredning om denna.\r\n\r\nOgiltighet och skadestånd\r\n\r\nOgiltighet\r\n\r\n15  §    Om någon diskrimineras genom  en\r\nbestämmelse i ett avtal på ett  sätt  som\r\när  förbjudet  enligt  denna  lag,  skall\r\nbestämmelsen   jämkas   eller   förklaras\r\nogiltig  om den som diskriminerats  begär\r\ndet. Har bestämmelsen sådan betydelse för\r\navtalet att det inte skäligen kan  krävas\r\natt   detta  i  övrigt  skall  gälla  med\r\noförändrat  innehåll, får avtalet  jämkas\r\näven i annat hänseende eller i sin helhet\r\nförklaras ogiltigt.\r\n\r\nDiskrimineras någon på ett sätt  som  är\r\nförbjudet   enligt   denna   lag    genom\r\nuppsägning  av ett avtal eller  genom  en\r\nannan    sådan    rättshandling,    skall\r\nrättshandlingen förklaras ogiltig om  den\r\nsom diskriminerats begär det.\r\n\r\nSkadestånd\r\n\r\n16  §     Den som diskriminerar någon  på\r\nett  sätt  som är förbjudet enligt  denna\r\nlag   skall  betala  skadestånd  för  den\r\nkränkning  som diskrimineringen  innebär.\r\nOm  en  arbetstagare diskriminerar  någon\r\nskall skadeståndet betalas av den som har\r\narbetstagaren i sin tjänst.\r\n17   §     Den  som  utsätter  någon  för\r\nrepressalier på ett sätt som är förbjudet\r\nenligt  14 § skall betala skadestånd  för\r\nden kränkning som repressalierna innebär.\r\nOm  en  arbetstagare utsätter  någon  för\r\nrepressalier  skall skadeståndet  betalas\r\nav   den  som  har  arbetstagaren  i  sin\r\ntjänst.\r\n18  §    Om det är skäligt kan skadestånd\r\nenligt  16  eller 17 § sättas  ned  eller\r\nhelt falla bort.\r\n\r\nTillsyn\r\n\r\n19    §       Ombudsmannen   mot   etnisk\r\ndiskriminering,     Ombudsmannen      mot\r\ndiskriminering   på  grund   av   sexuell\r\nläggning och Handikappombudsmannen  skall\r\nse till att denna lag följs.\r\n\r\nOmbudsmännen skall försöka förmå dem som\r\nomfattas  av  förbuden mot diskriminering\r\noch  repressalier  att  frivilligt  följa\r\nlagen.\r\n\r\nRättegången\r\n\r\nTillämpliga regler\r\n\r\n20  §    Mål om tillämpningen av förbuden\r\nmot   diskriminering  och  förbudet   mot\r\nrepressalier  enligt  denna   lag   skall\r\nhandläggas  enligt vad som är föreskrivet\r\ni   rättegångsbalken  om  rättegången   i\r\ntvistemål  där  förlikning  om  saken  är\r\ntillåten.\r\n\r\nDomstolen får dock förordna att  vardera\r\nparten  skall bära sin rättegångskostnad,\r\nom   den   som   anser  sig   ha   blivit\r\ndiskriminerad    eller     utsatt     för\r\nrepressalier  förlorat  målet  och   hade\r\nskälig  anledning att få tvisten  prövad.\r\nDetta  gäller  dock  inte  när  någon  av\r\nombudsmännen för talan som part enligt 22\r\n§.\r\n\r\nBevisbörda\r\n\r\n21  §     Om den som anser sig ha  blivit\r\ndiskriminerad    eller     utsatt     för\r\nrepressalier visar omständigheter som ger\r\nanledning  att  anta att  han  eller  hon\r\nblivit  diskriminerad  eller  utsatt  för\r\nrepressalier, är det svaranden som  skall\r\nvisa     att     diskriminering     eller\r\nrepressalier inte förekommit.\r\n\r\nRätt att föra talan\r\n\r\n22  §    I en tvist enligt denna lag  får\r\nOmbudsmannen  mot etnisk  diskriminering,\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på  grund\r\nav       sexuell      läggning      eller\r\nHandikappombudsmannen som part föra talan\r\nför  en  enskild som anser sig ha  blivit\r\ndiskriminerad    eller     utsatt     för\r\nrepressalier, om den personen medger det.\r\nOm   ombudsmannen  för  sådan  talan  får\r\nombudsmannen i samma rättegång föra också\r\nannan talan som ombud för den personen.\r\n\r\nPreskription m.m.\r\n\r\n23  §    En talan i en tvist enligt denna\r\nlag  skall  väckas inom två år efter  det\r\natt   den  påtalade  handlingen  företogs\r\neller en skyldighet senast skulle ha full\r\ngjorts. I annat fall är rätten till talan\r\nförlorad.\r\n24  §     Vad  som  finns  föreskrivet  i\r\nrättegångsbalken   om  part   beträffande\r\njävsförhållande,   pågående    rättegång,\r\npersonlig inställelse samt hörande  under\r\nsanningsförsäkran och  andra  frågor  som\r\nrör  bevisningen skall även gälla den för\r\nvilken     Ombudsmannen    mot     etnisk\r\ndiskriminering,     Ombudsmannen      mot\r\ndiskriminering   på  grund   av   sexuell\r\nläggning eller Handikappombudsmannen  för\r\ntalan enligt denna lag.\r\nVad som gäller enligt rättegångsbalken om\r\npågående rättegång för en enskild som för\r\ntalan  enligt  denna lag gäller  även  en\r\nombudsman som för talan som part för  den\r\nenskilde enligt denna lag.\r\n25  §    Rättens avgörande i ett mål  där\r\nOmbudsmannen  mot etnisk  diskriminering,\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på  grund\r\nav       sexuell      läggning      eller\r\nHandikappombudsmannen för  talan  för  en\r\nenskild har rättskraft i förhållande till\r\ndenna  person. Avgörandet får  överklagas\r\nav den enskilde.\r\n\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n2. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:130) om åtgärder mot etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet\r\n\r\nHärigenom föreskrivs1 i fråga  om  lagen\r\n(1999:130)   om   åtgärder   mot   etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet\r\ndels att 3 § skall upphöra att gälla,\r\ndels att rubriken närmast före 3 § skall\r\nutgå,\r\ndels  att  rubriken till  lagen,  1,  2,\r\n4-10,  12-14, 16, 17, 24 och 36  §§  samt\r\nrubriken  närmast  efter  7  §  skall  ha\r\nföljande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas  fem\r\nnya  paragrafer, 1 a, 1 b, 9 a, 9  b  och\r\n36  a §§, samt närmast före 9 a, 9 b  och\r\n36   a   §§  nya  rubriker,  av  följande\r\nlydelse.\r\n\r\nLag om åtgärder mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 §\r\nDenna lag har till   Denna lag har  till\r\nändamål att i fråga  ändamål att i  fråga\r\nom          arbete,  om           arbete,\r\nanställningsvillkor  anställningsvillkor\r\noch           andra  och            andra\r\narbetsvillkor  samt  arbetsvillkor   samt\r\nutvecklingsmöjlighe  utvecklingsmöjlighe\r\nter    i    arbetet  ter     i    arbetet\r\nfrämja         lika  främja          lika\r\nrättigheter     och  rättigheter      och\r\nmöjligheter oavsett  möjligheter  oavsett\r\netnisk tillhörighet  etnisk          till\r\n(etnisk mångfald  i  hörighet,   religion\r\narbetslivet).        eller          annan\r\ntrosuppfattning.\r\nMed          etnisk\r\ntillhörighet   avses\r\natt   någon  tillhör\r\nen   grupp  av   per\r\nsoner  som har samma\r\nnationella     eller\r\netniska    ursprung,\r\nras eller hudfärg.\r\n1 a §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd söker\r\neller        fullgör\r\nyrkespraktik  på  en\r\narbetsplats    skall\r\nanses            som\r\narbetssökande\r\nrespektive    arbets\r\ntagare           vid\r\ntillämpning       av\r\nförbuden         mot\r\ndiskriminering   och\r\nrepressalier  i  8-9\r\nb  §§, 10 § 3 och 12\r\n§               samt\r\nbestämmelserna     i\r\n13-16 och 18-20 §§.\r\nDen    hos   vilken\r\npraktiken       söks\r\neller       fullgörs\r\nskall  anses som  ar\r\nbetsgivare.\r\n\r\n1 b §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd utför\r\narbete     på     en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad  arbetskraft\r\nskall   anses    som\r\narbetstagare     vid\r\ntillämpning       av\r\nbestämmelserna     i\r\n12,   13  och  18-20\r\n§§.\r\nDen    hos   vilken\r\narbetet       utförs\r\nskall   anses    som\r\narbetsgivare.\r\n\r\n2 §\r\nArbetsgivare   och   Arbetsgivare    och\r\narbetstagare  skall  arbetstagare   skall\r\nsamverka  för   att  samverka   för   att\r\nfrämja       etnisk  främja          lika\r\nmångfald          i  rättigheter      och\r\narbetslivet.     De  möjligheter   i   ar\r\nskall      särskilt  betslivet    oavsett\r\nmotverka       alla  etnisk\r\nformer   av  etnisk  tillhörighet,\r\ndiskriminering.      religion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning.  De\r\nskall       särskilt\r\nmotverka        alla\r\nformer            av\r\ndiskriminering   som\r\navses i denna lag.\r\n\r\n4 §\r\nArbetsgivaren        Arbetsgivaren\r\nskall   inom  ramen  skall   inom   ramen\r\nför  sin verksamhet  för  sin  verksamhet\r\nbedriva         ett  bedriva          ett\r\nmålinriktat  arbete  målinriktat   arbete\r\nför    att   aktivt  för    att    aktivt\r\nfrämja       etnisk  främja          lika\r\nmångfald  i  arbets  rättigheter      och\r\nlivet.               möjligheter        i\r\narbetslivet  oavsett\r\netnisk\r\ntillhörighet,\r\nreligion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning.\r\nNärmare föreskrifter om arbetsgivarens\r\nskyldigheter enligt första stycket finns\r\ni 5-7 §§.\r\n5 §\r\nArbetsgivaren        Arbetsgivaren\r\nskall     genomföra  skall      genomföra\r\nsådana åtgärder som  sådana åtgärder  som\r\nmed   hänsyn   till  med    hänsyn   till\r\narbetsgivarens       arbetsgivarens\r\nresurser        och  resurser         och\r\nomständigheterna  i  omständigheterna   i\r\növrigt  kan  krävas  övrigt   kan  krävas\r\nför             att  för              att\r\narbetsförhållandena  arbetsförhållandena\r\nskall lämpa sig för  skall lämpa sig  för\r\nalla   arbetstagare  alla    arbetstagare\r\noberoende av etnisk  oavsett       etnisk\r\ntillhörighet.        tillhörighet,\r\nreligion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning.\r\n\r\n6 §\r\nArbetsgivaren        Arbetsgivaren\r\nskall   vidta    åt  skall    vidta    åt\r\ngärder   för    att  gärder    för    att\r\nförebygga  och  för  förebygga  och   för\r\nhindra  att   någon  hindra   att   någon\r\narbetstagare     ut  arbetstagare      ut\r\nsätts  för  etniska  sätts            för\r\ntrakasserier  eller  trakasserier   eller\r\nför repressalier på  repressalier  enligt\r\ngrund av en anmälan  denna lag.\r\nom           etnisk\r\ndiskriminering.\r\n\r\n7 §\r\nArbetsgivaren        Arbetsgivaren\r\nskall verka för att  skall verka för  att\r\npersoner med  olika  personer     oavsett\r\netnisk tillhörighet  etnisk          till\r\nges  möjlighet  att  hörighet,   religion\r\nsöka         lediga  eller          annan\r\nanställningar.       trosuppfattning  ges\r\nmöjlighet  att  söka\r\nlediga\r\nanställningar.\r\nFörbud mot etnisk    Förbud mot\r\ndiskriminering i     diskriminering\r\narbetslivet\r\n\r\n8 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller            en  eller             en\r\narbetstagare  genom  arbetstagare   genom\r\natt  behandla honom  att  behandla  honom\r\neller  henne mindre  eller   henne  sämre\r\nförmånligt       än  än     arbetsgivaren\r\narbetsgivaren        behandlar,  har   be\r\nbehandlar     eller  handlat        eller\r\nskulle ha behandlat  skulle  ha behandlat\r\npersoner med  annan  någon  annan  i   en\r\netnisk tillhörighet  jämförbar      situa\r\ni    en    likartad  tion,             om\r\nsituation, om  inte  missgynnandet    har\r\narbetsgivaren visar  samband  med  etnisk\r\natt   missgynnandet  tillhörighet,\r\nsaknar samband  med  religion       eller\r\netnisk               annan\r\ntillhörighet.        trosuppfattning.\r\nFörbudet    gäller\r\ninte     om      be\r\nhandlingen       är\r\nberättigad  av  hän\r\nsyn till ett sådant\r\nideellt eller annat\r\nsärskilt   intresse\r\nsom   uppenbarligen\r\när   viktigare   än\r\nintresset  av   att\r\nförhindra    etnisk\r\ndiskriminering    i\r\narbetslivet.\r\n\r\n9 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller  arbetstagare  eller             en\r\ngenom  att tillämpa  arbetstagare   genom\r\nen bestämmelse, ett  att   tillämpa    en\r\nkriterium eller ett  bestämmelse,     ett\r\nförfaringssätt  som  kriterium eller  ett\r\nframstår        som  förfaringssätt   som\r\nneutralt men som  i  framstår         som\r\npraktiken  särskilt  neutralt men  som  i\r\nmissgynnar personer  praktiken   särskilt\r\nmed  en viss etnisk  missgynnar  personer\r\ntillhörighet. Detta  med  en  viss etnisk\r\ngäller såvida  inte  tillhörighet,\r\nsyftet    med    be  religion       eller\r\nstämmelsen,          annan\r\nkriteriet eller för  trosuppfattning.\r\nfaringssättet   kan  Detta  gäller   dock\r\nmotiveras        av  inte              om\r\nsakliga  skäl   och  bestämmelsen,\r\nåtgärden är lämplig  kriteriet      eller\r\noch  nödvändig  för  förfaringssättet\r\natt   syftet  skall  kan   motiveras   av\r\nuppnås.              ett  berättigat  mål\r\noch    medlen     är\r\nlämpliga och  nödvän\r\ndiga  för att  uppnå\r\nmålet.\r\nTrakasserier\r\n9 a §\r\nEn      arbetsgivare\r\nfår    inte   diskri\r\nminera            en\r\narbetssökande  eller\r\nen      arbetstagare\r\ngenom            att\r\ntrakassera     honom\r\neller henne.\r\n\r\nMed    trakasserier\r\navses  i  denna  lag\r\nuppträdande        i\r\narbetslivet      som\r\nkränker           en\r\narbetssökandes\r\neller             en\r\narbetstagares\r\nvärdighet  och   som\r\nhar    samband   med\r\netnisk     tillhörig\r\nhet,  religion eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning.\r\n\r\nInstruktioner att\r\ndiskriminera\r\n9 b §\r\nEn     arbetsgivare\r\nfår    inte    lämna\r\norder          eller\r\ninstruktioner   till\r\nen  arbetstagare  om\r\ndiskriminering    av\r\nen   person   enligt\r\n8-9 a §§.\r\n\r\n10 §\r\nFörbuden       mot   Förbuden  i  8-9  b\r\netnisk   diskrimine  §§     gäller    när\r\nring  i 8 och 9  §§  arbetsgivaren\r\ngäller  när  arbets\r\ngivaren\r\n1.  beslutar i en anställningsfråga, tar\r\nut    en   arbetssökande   till   anställ\r\nningsintervju eller vidtar  annan  åtgärd\r\nunder anställningsförfarandet,\r\n2.  beslutar om befordran eller  tar  ut\r\narbetstagare    till    utbildning    för\r\nbefordran,\r\n3.    beslutar   om\r\neller  vidtar  annan\r\nåtgärd    som    rör\r\nyrkespraktik,\r\n4.    beslutar   om\r\n3. tillämpar löne-  eller  vidtar  annan\r\neller   andra    an  åtgärd    som    rör\r\nställningsvillkor,   annan     utbildning\r\neller\r\n4.    leder    och  yrkesvägledning,\r\nfördelar    arbetet\r\neller                 5.  tillämpar löne-\r\neller    andra    an\r\n5.    säger   upp,  ställningsvillkor,\r\navskedar,  permitte\r\nrar   eller  vidtar   6.     leder    och\r\nannan    ingripande  fördelar     arbetet\r\nåtgärd    mot    en  eller\r\narbetstagare.\r\n7.    säger    upp,\r\navskedar,   permitte\r\nrar   eller   vidtar\r\nannan     ingripande\r\nåtgärd    mot     en\r\narbetstagare.\r\nFörbudet        mot\r\ndirekt    diskrimine\r\nring   gäller   inte\r\nvid  beslut  om   an\r\nställning,\r\nbefordran      eller\r\nutbildning       för\r\nbefordran  om   viss\r\netnisk\r\ntillhörighet,\r\nreligion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning   är\r\nnödvändig  på  grund\r\nav   arbetets  natur\r\neller   det   samman\r\nhang     där     det\r\nutförs.\r\n\r\n12 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår inte utsätta en  får inte utsätta  en\r\narbetstagare    för  arbetstagare     för\r\nrepressalier     på  repressalier      på\r\ngrund    av     att  grund     av     att\r\narbetstagaren   har  arbetstagaren    har\r\nanmält               anmält\r\narbetsgivaren   för  arbetsgivaren    för\r\netnisk               diskriminering,\r\ndiskriminering.      påtalat\r\ndiskriminering\r\neller  medverkat   i\r\nen  utredning enligt\r\ndenna lag.\r\n\r\n13 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nsom får kännedom om  som får kännedom  om\r\natt en arbetstagare  att  en arbetstagare\r\nanser sig ha blivit  anser  sig ha blivit\r\nutsatt  för etniska  utsatt           för\r\ntrakasserier av  en  trakasserier     som\r\nannan  arbetstagare  avses  i 9 a § andra\r\nskall        utreda  stycket av en  annan\r\nomständigheterna     arbetstagare   skall\r\nkring  de  uppgivna  utreda\r\ntrakasserierna  och  omständigheterna\r\ni förekommande fall  kring   de  uppgivna\r\nvidta  de  åtgärder  trakasserierna   och\r\nsom   skäligen  kan  i  förekommande fall\r\nkrävas   för    att  vidta   de  åtgärder\r\nförhindra fortsatta  som   skäligen   kan\r\ntrakasserier.        krävas    för    att\r\nförhindra  fortsatta\r\ntrakasserier.\r\n\r\n14 §\r\nEtt    avtal    är   Ett    avtal     är\r\nogiltigt i  den  ut  ogiltigt  i  den  ut\r\nsträckning som  det  sträckning  som  det\r\nföreskriver   eller  föreskriver    eller\r\nmedger sådan etnisk  medger         sådan\r\ndiskriminering  som  diskriminering   som\r\när förbjuden enligt  avses i 8-10 §§.\r\ndenna lag.\r\n\r\n16 §\r\nOm              en   Om               en\r\narbetssökande eller  arbetssökande  eller\r\nen     arbetstagare  en      arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni  8 eller 9 §§ och  i  8, 9, 9 a eller 9\r\n10  §  punkterna  1  b  §  och 10 §  1-3,\r\noch 2, skall arbets  skall  arbetsgivaren\r\ngivaren      betala  betala    skadestånd\r\nskadestånd till den  till             den\r\ndiskriminerade  för  diskriminerade   för\r\nden  kränkning  som  den   kränkning  som\r\ndiskrimineringen     diskrimineringen\r\ninnebär.             innebär.\r\n\r\n17 §\r\nOm en arbetstagare   Om  en arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni  8 eller 9 §§ och  i  8, 9, 9 a eller 9\r\n10 § punkterna 3-5,  b  §  och 10 §  4-7,\r\nskall arbetsgivaren  skall  arbetsgivaren\r\nbetala   skadestånd  betala    skadestånd\r\ntill  arbetstagaren  till   arbetstagaren\r\nför den förlust som  för  den förlust som\r\nuppkommer  och  för  uppkommer  och   för\r\nden  kränkning  som  den   kränkning  som\r\ndiskrimineringen     diskrimineringen\r\ninnebär.             innebär.\r\n\r\n24 §\r\nEn arbetsgivare är   En  arbetsgivare är\r\nskyldig   att    på  skyldig    att    på\r\nuppmaning        av  uppmaning         av\r\nOmbudsmannen    mot  Ombudsmannen     mot\r\netnisk               etnisk\r\ndiskriminering       diskriminering\r\nlämna  de uppgifter  lämna  de  uppgifter\r\nom förhållandena  i  om  förhållandena  i\r\narbetsgivarens       arbetsgivarens\r\nverksamhet som  kan  verksamhet  som  kan\r\nvara  av  betydelse  vara   av  betydelse\r\nför   ombudsmannens  för    ombudsmannens\r\ntillsyn      enligt  tillsyn       enligt\r\n21       §.      En  21       §.       En\r\narbetsgivare     är  arbetsgivare      är\r\nvidare skyldig  att  vidare  skyldig  att\r\nlämna uppgifter när  lämna uppgifter  när\r\nombudsmannen         ombudsmannen\r\nbiträder en begäran  biträder en  begäran\r\nav    en    enskild  av     en    enskild\r\narbetssökande eller  arbetssökande  eller\r\narbetstagare enligt  arbetstagare  enligt\r\n11  §. Arbetsgivare  11   §.  Finns   sär\r\nfår  inte  betungas  skilda    skäl    är\r\nonödigt       genom  arbetsgivaren   inte\r\nuppgiftsskyldighete  skyldig  att   lämna\r\nn.  Finns särskilda  ut uppgifter.\r\nskäl             är\r\narbetsgivaren  inte\r\nskyldig  att  lämna\r\nut uppgifter.\r\n\r\n36 §\r\nMål  om tillämpningen av 8-10 och  12-20\r\n§§    skall   handläggas   enligt   lagen\r\n(1974:371)      om     rättegången      i\r\narbetstvister.\r\nDärvid  anses  som   Därvid  anses   som\r\narbetstagare  också  arbetstagare   också\r\narbetssökande   och  arbetssökande    och\r\nsom    arbetsgivare  den  som söker eller\r\nockså den som någon  fullgör\r\nhar   sökt   arbete  yrkespraktik   eller\r\nhos.                 utför  arbete på  en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad       arbets\r\nkraft.    Den    hos\r\nvilken praktik  söks\r\neller       fullgörs\r\neller  arbete   söks\r\neller  utförs  anses\r\nsom arbetsgivare.\r\nAndra  stycket gäller också när reglerna\r\nom  tvisteförhandling i lagen  (1976:580)\r\nom medbestämmande i arbetslivet tillämpas\r\ni en tvist enligt 8-10 och 12-20 §§.\r\n\r\nBevisbörda\r\n\r\n36 a §\r\nOm  den  som  anser\r\nsig     ha    blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt    för     re\r\npressalier     visar\r\nomständigheter   som\r\nger   anledning  att\r\nanta  att han  eller\r\nhon           blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt           för\r\nrepressalier,     är\r\ndet    arbetsgivaren\r\nsom  skall visa  att\r\ndiskriminering\r\neller   repressalier\r\ninte förekommit.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n3. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:132) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet av personer med\r\nfunktionshinder\r\n\r\nHärigenom föreskrivs1 i fråga  om  lagen\r\n(1999:132) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet      av     personer      med\r\nfunktionshinder\r\ndels  att 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 12,  13,\r\n18 och 24 §§ skall ha följande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas  fem\r\nnya  paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b,  och\r\n24 a §§ samt närmast före 4 a, 4 b och 24\r\na §§ nya rubriker, av följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 a §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd söker\r\neller        fullgör\r\nyrkespraktik  på  en\r\narbetsplats    skall\r\nanses            som\r\narbetssökande\r\nrespektive    arbets\r\ntagare           vid\r\ntillämpning       av\r\nförbuden         mot\r\ndiskriminering   och\r\nrepressalier  i  3-4\r\nb  §§, 5 § 3 och 8 §\r\nsamt  bestämmelserna\r\ni      9-12      och\r\n14-16 §§.\r\nDen    hos   vilken\r\npraktiken       söks\r\neller       fullgörs\r\nskall  anses som  ar\r\nbetsgivare.\r\n2 b §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd utför\r\narbete     på     en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad  arbetskraft\r\nskall   anses    som\r\narbetstagare     vid\r\ntillämpning       av\r\nbestämmelserna i  8,\r\n9 och 14-16 §§.\r\nDen    hos   vilken\r\narbetet       utförs\r\nskall   anses    som\r\narbetsgivare.\r\n\r\n3 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller            en  eller             en\r\narbetstagare    med  arbetstagare   genom\r\nfunktionshinder      att  behandla  honom\r\ngenom  att behandla  eller   henne  sämre\r\nhonom  eller  henne  än     arbetsgivaren\r\nmindre   förmånligt  behandlar,  har   be\r\nän    arbetsgivaren  handlat        eller\r\nbehandlar     eller  skulle  ha behandlat\r\nskulle ha behandlat  någon  annan  i   en\r\npersoner       utan  jämförbar      situa\r\nsådant               tion,             om\r\nfunktionshinder   i  missgynnandet    har\r\nen    likartad   si  samband          med\r\ntuation,  om   inte  funktionshinder.\r\narbetsgivaren visar\r\natt   missgynnandet\r\nsaknar samband  med\r\nfunktionshindret.\r\nFörbudet    gäller\r\ninte     om      be\r\nhandlingen       är\r\nberättigad  av  hän\r\nsyn till ett sådant\r\nideellt eller annat\r\nsärskilt   intresse\r\nsom   uppenbarligen\r\när   viktigare   än\r\nintresset  av   att\r\nförhindra\r\ndiskriminering    i\r\narbetslivet      av\r\npersoner  med  funk\r\ntionshinder.\r\n\r\n4 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller            en  eller             en\r\narbetstagare    med  arbetstagare   genom\r\nvisst     funktions  att   tillämpa    en\r\nhinder  genom   att  bestämmelse,     ett\r\ntillämpa   en    be  kriterium eller  ett\r\nstämmelse,      ett  förfaringssätt   som\r\nkriterium eller ett  framstår         som\r\nförfaringssätt  som  neutralt men  som  i\r\nframstår        som  praktiken   särskilt\r\nneutralt men som  i  missgynnar  personer\r\npraktiken  särskilt  med            visst\r\nmissgynnar personer  funktionshinder\r\nmed          sådant  jämfört          med\r\nfunktionshinder      personer        utan\r\njämfört         med  sådant          funk\r\npersoner       utan  tionshinder.   Detta\r\nsådant         funk  gäller dock inte  om\r\ntionshinder.  Detta  bestämmelsen,\r\ngäller såvida  inte  kriteriet      eller\r\nsyftet          med  förfaringssättet\r\nbestämmelsen,   kri  kan   motiveras   av\r\nteriet        eller  ett  berättigat  mål\r\nförfaringssättet     och    medlen     är\r\nkan  motiveras   av  lämpliga         och\r\nsakliga skäl och åt  nödvändiga  för  att\r\ngärden  är  lämplig  uppnå målet.\r\noch  nödvändig  för\r\natt   syftet  skall\r\nuppnås.\r\n\r\nTrakasserier\r\n4 a §\r\nEn     arbetsgivare\r\nfår    inte   diskri\r\nminera            en\r\narbetssökande  eller\r\nen      arbetstagare\r\ngenom            att\r\ntrakassera     honom\r\neller henne.\r\nMed    trakasserier\r\navses  i  denna  lag\r\nuppträdande        i\r\narbetslivet      som\r\nkränker           en\r\narbetssökandes\r\neller             en\r\narbetstagares\r\nvärdighet  och   som\r\nhar    samband   med\r\nfunktionshinder.\r\nInstruktioner att\r\ndiskriminera\r\n4 b §\r\nEn     arbetsgivare\r\nfår    inte    lämna\r\norder          eller\r\ninstruktioner   till\r\nen  arbetstagare  om\r\ndiskriminering    av\r\nen   person   enligt\r\n8-9 a §§.\r\n\r\n5 §\r\nFörbuden       mot   Förbuden        mot\r\ndiskriminering i  3  diskriminering i\r\noch 4 §§ gäller när  3-4  b §§ gäller när\r\narbetsgivaren        arbetsgivaren\r\n1.  beslutar i en anställningsfråga, tar\r\nut    en   arbetssökande   till   anställ\r\nningsintervju eller vidtar  annan  åtgärd\r\nunder anställningsförfarandet,\r\n2. beslutar om befordran eller tar ut en\r\narbetstagare    till    utbildning    för\r\nbefordran,\r\n3.    beslutar   om\r\neller  vidtar  annan\r\nåtgärd    som    rör\r\nyrkespraktik,\r\n4.    beslutar   om\r\neller  vidtar  annan\r\nåtgärd    som    rör\r\nannan     utbildning\r\neller\r\nyrkesvägledning,\r\n3. tillämpar löne-   5.  tillämpar löne-\r\neller   andra    an  eller    andra    an\r\nställningsvillkor,   ställningsvillkor,\r\n4.    leder    och   6.     leder    och\r\nfördelar    arbetet  fördelar     arbetet\r\neller                eller\r\n5.    säger   upp,   7.    säger    upp,\r\navskedar,  permitte  avskedar,   permitte\r\nrar   eller  vidtar  rar   eller   vidtar\r\nannan    ingripande  annan     ingripande\r\nåtgärd    mot    en  åtgärd    mot     en\r\narbetstagare.        arbetstagare.\r\nFörbudet        mot\r\ndirekt    diskrimine\r\nring   gäller   inte\r\nvid  beslut  om   an\r\nställning,\r\nbefordran      eller\r\nutbildning       för\r\nbefordran   om   ett\r\nvisst\r\nfunktionshinder   är\r\nnödvändigt på  grund\r\nav   arbetets  natur\r\neller            det\r\nsammanhang  där  det\r\nutförs.\r\n\r\n6 §\r\nFörbudet  i  3   §   Förbudet  i   3   §\r\ngäller även  då  ar  gäller  även  då  ar\r\nbetsgivaren     vid  betsgivaren      vid\r\nanställning,     be  anställning,      be\r\nfordran       eller  fordran        eller\r\nutbildning      för  utbildning       för\r\nbefordran genom att  befordran genom  att\r\nvidta stöd- och  an  vidta  stöd- och  an\r\npassningsåtgärder    passningsåtgärder\r\nkan    skapa     en  kan     skapa     en\r\nsituation  för   en  situation   för   en\r\nperson   med   funk  person   med    funk\r\ntionshinder som  är  tionshinder  som  är\r\nlikartad  med   den  jämförbar  med   den\r\nför  personer  utan  för   personer  utan\r\nsådant         funk  sådant          funk\r\ntionshinder och det  tionshinder och  det\r\nskäligen kan krävas  skäligen kan  krävas\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nvidtar       sådana  vidtar        sådana\r\nåtgärder.            åtgärder.\r\n\r\n8 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår inte utsätta en  får inte utsätta  en\r\narbetstagare    för  arbetstagare     för\r\nrepressalier     på  repressalier      på\r\ngrund    av     att  grund     av     att\r\narbetstagaren   har  arbetstagaren    har\r\nanmält               anmält\r\narbetsgivaren   för  arbetsgivaren    för\r\ndiskriminering       diskriminering,\r\nenligt denna lag.    påtalat\r\ndiskriminering\r\neller  medverkat   i\r\nen  utredning enligt\r\ndenna lag.\r\n9 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nsom får kännedom om  som får kännedom  om\r\natt en arbetstagare  att  en arbetstagare\r\nanser sig ha blivit  anser  sig ha blivit\r\nutsatt          för  utsatt           för\r\ntrakasserier     på  trakasserier     som\r\ngrund            av  avses  i 4 a § andra\r\nfunktionshinder  av  stycket av en  annan\r\nen     annan     ar  arbetstagare   skall\r\nbetstagare    skall  utreda            om\r\nutreda               ständigheterna\r\nomständigheterna     kring   de  uppgivna\r\nkring  de  uppgivna  trakasserierna   och\r\ntrakasserierna  och  i  förekommande fall\r\ni förekommande fall  vidta   de  åtgärder\r\nvidta  de  åtgärder  som   skäligen   kan\r\nsom   skäligen  kan  krävas    för    att\r\nkrävas   för    att  förhindra  fortsatta\r\nförhindra fortsatta  trakasserier.\r\ntrakasserier.\r\nMed   trakasserier\r\npå     grund     av\r\nfunktionshinder\r\navses  sådant   upp\r\nträdande          i\r\narbetslivet     som\r\nkränker          en\r\narbetstagares\r\nintegritet och  som\r\nhar   samband   med\r\narbetstagarens\r\nfunktionshinder.\r\n10 §\r\nEtt    avtal    är   Ett    avtal     är\r\nogiltigt i  den  ut  ogiltigt  i  den  ut\r\nsträckning      det  sträckning  som  det\r\nföreskriver   eller  föreskriver    eller\r\nmedger sådan diskri  medger         sådan\r\nminering   som   är  diskriminering   som\r\nförbjuden    enligt  avses i 3-6 §§.\r\ndenna lag.\r\n12 §\r\nOm              en   Om               en\r\narbetssökande eller  arbetssökande  eller\r\nen     arbetstagare  en      arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni 3 eller 4 § och 5  i  3, 4, 4 a eller 4\r\n§ 1 eller 2 eller 6  b  §  och  5  §  1-3\r\n§,            skall  eller 6 §, skall  ar\r\narbetsgivaren    be  betsgivaren   betala\r\ntala     skadestånd  skadestånd till  den\r\ntill den diskrimine  diskriminerade   för\r\nrade    för     den  den   kränkning  som\r\nkränkning       som  diskrimineringen\r\ndiskrimineringen     innebär.\r\ninnebär.\r\n13 §\r\nOm en arbetstagare   Om  en arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni  3  eller 4 § och  i  3, 4, 4 a eller 4\r\n5   §   3-5,  skall  b  §  och 5  §  4-7,\r\narbetsgivaren        skall  arbetsgivaren\r\nbetala   skadestånd  betala    skadestånd\r\ntill  arbetstagaren  till   arbetstagaren\r\nför den förlust som  för  den förlust som\r\nuppkommer  och  för  uppkommer  och   för\r\nden  kränkning  som  den   kränkning  som\r\ndiskrimineringen     diskrimineringen\r\ninnebär.             innebär.\r\n18 §\r\n\r\nEn   arbetsgivare  är  skyldig  att   på\r\nuppmaning av Handikappombudsmannen  lämna\r\nde    uppgifter   om   förhållandena    i\r\narbetsgivarens verksamhet som kan vara av\r\nbetydelse   för   ombudsmannens   tillsyn\r\nenligt 17 §.\r\nEn  arbetsgivare är vidare  skyldig  att\r\nlämna uppgifter när Handikappombudsmannen\r\nbiträder   en  begäran  av   en   enskild\r\narbetssökande eller arbetstagare enligt 7\r\n§.\r\nArbetsgivaren  får   Finns           det\r\ninte       betungas  särskilda  skäl   är\r\nonödigt       genom  arbetsgivaren   inte\r\nuppgiftsskyldig      skyldig  att   lämna\r\nheten.  Finns   det  ut uppgifter.\r\nsärskilda  skäl  är\r\narbetsgivaren  inte\r\nskyldig  att  lämna\r\nut uppgifter.\r\n\r\n\r\n24 §\r\nMål om tillämpningen av 3-6 och 8-16  §§\r\nskall  handläggas enligt lagen (1974:371)\r\nom rättegången i arbetstvister.\r\nDärvid  anses  som   Därvid  anses   som\r\narbetstagare  också  arbetstagare   också\r\narbetssökande   och  arbetssökande    och\r\nsom    arbetsgivare  den  som söker eller\r\nockså den som någon  fullgör\r\nhar   sökt   arbete  yrkespraktik   eller\r\nhos.                 utför  arbete på  en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad       arbets\r\nkraft.    Den    hos\r\nvilken praktik  söks\r\neller       fullgörs\r\neller  arbete   söks\r\neller  utförs  anses\r\nsom arbetsgivare.\r\nAndra  stycket gäller också när reglerna\r\nom  tvisteförhandling i lagen  (1976:580)\r\nom medbestämmande i arbetslivet tillämpas\r\ni en tvist enligt 3-6 och 8-16 §§.\r\n\r\nBevisbörda\r\n\r\n24 a §\r\nOm  den  som  anser\r\nsig     ha    blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt    för     re\r\npressalier     visar\r\nomständigheter   som\r\nger   anledning  att\r\nanta  att han  eller\r\nhon           blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt           för\r\nrepressalier,     är\r\ndet    arbetsgivaren\r\nsom  skall visa  att\r\ndiskriminering\r\neller   repressalier\r\ninte förekommit.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n4. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell läggning\r\n\r\nHärigenom föreskrivs1 i fråga  om  lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell läggning\r\ndels  att 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11,  12,  17\r\noch 23 §§ skall ha följande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas  fem\r\nnya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b och 23\r\na §§, samt närmast före 4 a, 4 b och 23 a\r\n§§ nya rubriker, av följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n2 a §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd söker\r\neller        fullgör\r\nyrkespraktik  på  en\r\narbetsplats    skall\r\nanses     som     ar\r\nbetssökande\r\nrespektive    arbets\r\ntagare           vid\r\ntillämpning       av\r\nförbuden         mot\r\ndiskriminering   och\r\nrepressalier i\r\n3-4  b §§, 5 § 3 och\r\n7       §       samt\r\nbestämmelserna     i\r\n8-11 och 13-15 §§.\r\nDen    hos   vilken\r\npraktiken       söks\r\neller       fullgörs\r\nskall  anses som  ar\r\nbetsgivare.\r\n2 b §\r\nDen  som  utan  att\r\nvara  anställd utför\r\narbete     på     en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad  arbetskraft\r\nskall   anses    som\r\narbetstagare     vid\r\ntillämpning       av\r\nbestämmelserna i  7,\r\n8 och 13-15 §§.\r\nDen    hos   vilken\r\narbetet       utförs\r\nskall   anses    som\r\narbetsgivare.\r\n\r\n3 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller            en  eller             en\r\narbetstagare  genom  arbetstagare   genom\r\natt  behandla honom  att  behandla  honom\r\neller  henne mindre  eller   henne  sämre\r\nförmånligt       än  än     arbetsgivaren\r\narbetsgivaren        behandlar,  har   be\r\nbehandlar     eller  handlat        eller\r\nskulle ha behandlat  skulle  ha behandlat\r\npersoner med  annan  någon  annan  i   en\r\nsexuell läggning  i  jämförbar      situa\r\nen         likartad  tion,             om\r\nsituation, om  inte  missgynnandet    har\r\narbetsgivaren visar  samband  med sexuell\r\natt   missgynnandet  läggning.\r\nsaknar samband  med\r\nden    missgynnades\r\nsexuella läggning.\r\nFörbudet    gäller\r\ninte     om      be\r\nhandlingen       är\r\nberättigad  av  hän\r\nsyn till ett sådant\r\nideellt eller annat\r\nsärskilt   intresse\r\nsom   uppenbarligen\r\när   viktigare   än\r\nintresset  av   att\r\nförhindra\r\ndiskriminering    i\r\narbetslivet      på\r\ngrund   av  sexuell\r\nläggning.\r\n4 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår  inte missgynna  får  inte  missgynna\r\nen    arbetssökande  en     arbetssökande\r\neller            en  eller             en\r\narbetstagare    med  arbetstagare   genom\r\nviss  sexuell  lägg  att   tillämpa    en\r\nning   genom    att  bestämmelse,     ett\r\ntillämpa   en    be  kriterium eller  ett\r\nstämmelse,      ett  förfaringssätt   som\r\nkriterium eller ett  framstår         som\r\nförfaringssätt  som  neutralt men  som  i\r\nframstår        som  praktiken   särskilt\r\nneutralt men som  i  missgynnar  personer\r\npraktiken  särskilt  med   viss   sexuell\r\nmissgynnar personer  läggning.      Detta\r\nmed   den  sexuella  gäller dock inte  om\r\nläggningen.   Detta  bestämmelsen,\r\ngäller såvida  inte  kriteriet      eller\r\nsyftet          med  förfaringssättet\r\nbestämmelsen,        kan   motiveras   av\r\nkriteriet     eller  ett  berättigat  mål\r\nförfaringssättet     och    medlen     är\r\nkan  motiveras   av  lämpliga         och\r\nsakliga  skäl   och  nödvändiga  för  att\r\nåtgärden är lämplig  uppnå målet.\r\noch  nödvändig  för\r\natt   syftet  skall\r\nuppnås.\r\nTrakasserier\r\n4 a §\r\nEn     arbetsgivare\r\nfår    inte   diskri\r\nminera            en\r\narbetssökande  eller\r\nen      arbetstagare\r\ngenom            att\r\ntrakassera     honom\r\neller henne.\r\nMed    trakasserier\r\navses  i  denna  lag\r\nuppträdande        i\r\narbetslivet      som\r\nkränker           en\r\narbetssökandes\r\neller             en\r\narbetstagares\r\nvärdighet  och   som\r\nhar    samband   med\r\nsexuell läggning.\r\nInstruktioner att\r\ndiskriminera\r\n4 b §\r\nEn     arbetsgivare\r\nfår    inte    lämna\r\norder          eller\r\ninstruktioner   till\r\nen  arbetstagare  om\r\ndiskriminering    av\r\nen   person   enligt\r\n3-4 a §§.\r\n\r\n5 §\r\nFörbuden       mot   Förbuden        mot\r\ndiskriminering i  3  diskriminering i\r\noch 4 §§ gäller när  3-4  b §§ gäller när\r\narbetsgivaren        arbetsgivaren\r\n1.  beslutar i en anställningsfråga, tar\r\nut    en   arbetssökande   till   anställ\r\nningsintervju eller vidtar  annan  åtgärd\r\nunder anställningsförfarandet,\r\n2. beslutar om befordran eller tar ut en\r\narbetstagare    till    utbildning    för\r\nbefordran,\r\n3.    beslutar   om\r\neller  vidtar  annan\r\nåtgärd    som    rör\r\nyrkespraktik,\r\n4.    beslutar   om\r\neller  vidtar  annan\r\nåtgärd    som    rör\r\nannan     utbildning\r\neller\r\nyrkesvägledning,\r\n\r\n3. tillämpar löne-   5.  tillämpar löne-\r\neller   andra    an  eller    andra    an\r\nställningsvillkor,   ställningsvillkor,\r\n4.    leder    och   6.     leder    och\r\nfördelar    arbetet  fördelar     arbetet\r\neller                eller\r\n5.    säger   upp,   7.    säger    upp,\r\navskedar,  permitte  avskedar,   permitte\r\nrar   eller  vidtar  rar   eller   vidtar\r\nannan    ingripande  annan     ingripande\r\nåtgärd    mot    en  åtgärd    mot     en\r\narbetstagare.        arbetstagare.\r\nFörbudet        mot\r\ndirekt    diskrimine\r\nring   gäller   inte\r\nvid  beslut  om   an\r\nställning,\r\nbefordran      eller\r\nutbildning       för\r\nbefordran  om   viss\r\nsexuell läggning  är\r\nnödvändig  på  grund\r\nav   arbetets  natur\r\neller    det     sam\r\nmanhang där  det  ut\r\nförs.\r\n\r\n7 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nfår inte utsätta en  får inte utsätta  en\r\narbetstagare    för  arbetstagare     för\r\nrepressalier     på  repressalier      på\r\ngrund    av     att  grund     av     att\r\narbetstagaren   har  arbetstagaren    har\r\nanmält               anmält\r\narbetsgivaren   för  arbetsgivaren    för\r\ndiskriminering       diskriminering,\r\nenligt denna lag.    påtalat\r\ndiskriminering\r\neller  medverkat   i\r\nen  utredning enligt\r\ndenna lag.\r\n\r\n8 §\r\nEn    arbetsgivare   En     arbetsgivare\r\nsom får kännedom om  som får kännedom  om\r\natt en arbetstagare  att  en arbetstagare\r\nanser sig ha blivit  anser  sig ha blivit\r\nutsatt          för  utsatt           för\r\ntrakasserier     på  trakasserier     som\r\ngrund   av  sexuell  avses  i 4 a § andra\r\nläggning   av    en  stycket av en  annan\r\nannan  arbetstagare  arbetstagare   skall\r\nskall        utreda  utreda            om\r\nomständigheterna     ständigheterna\r\nkring  de  uppgivna  kring   de  uppgivna\r\ntrakasserierna  och  trakasserierna   och\r\ni förekommande fall  i  förekommande fall\r\nvidta  de  åtgärder  vidta   de  åtgärder\r\nsom   skäligen  kan  som   skäligen   kan\r\nkrävas   för    att  krävas    för    att\r\nförhindra fortsatta  förhindra  fortsatta\r\ntrakasserier.        trakasserier.\r\nMed   trakasserier\r\npå grund av sexuell\r\nläggning      avses\r\nsådant  uppträdande\r\ni  arbetslivet  som\r\nkränker          en\r\narbetstagares\r\nintegritet och  som\r\nhar samband med  ar\r\nbetstagarens\r\nsexuella läggning.\r\n\r\n9 §\r\nEtt    avtal    är   Ett    avtal     är\r\nogiltigt i  den  ut  ogiltigt  i  den  ut\r\nsträckning      det  sträckning  som  det\r\nföreskriver   eller  föreskriver    eller\r\nmedger sådan diskri  medger         sådan\r\nminering   som   är  diskriminering   som\r\nförbjuden    enligt  avses i 3-5 §§.\r\ndenna lag.\r\n\r\n11 §\r\nOm              en   Om               en\r\narbetssökande eller  arbetssökande  eller\r\nen     arbetstagare  en      arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni 3 eller 4 § och 5  i  3, 4, 4 a eller 4\r\n§  1 eller 2, skall  b  §  och 5  §  1-3,\r\narbetsgivaren        skall  arbetsgivaren\r\nbetala   skadestånd  betala    skadestånd\r\ntill            den  till             den\r\ndiskriminerade  för  diskriminerade   för\r\nden  kränkning  som  den   kränkning  som\r\ndiskrimineringen     diskrimineringen\r\ninnebär.             innebär.\r\n\r\n12 §\r\nOm en arbetstagare   Om  en arbetstagare\r\ndiskrimineras genom  diskrimineras  genom\r\natt   arbetsgivaren  att    arbetsgivaren\r\nbryter mot förbuden  bryter  mot förbuden\r\ni  3  eller 4 § och  i  3, 4, 4 a eller 4\r\n5   §   3-5,  skall  b  §  och 5  §  3-7,\r\narbetsgivaren        skall  arbetsgivaren\r\nbetala   skadestånd  betala    skadestånd\r\ntill  arbetstagaren  till   arbetstagaren\r\nför den förlust som  för  den förlust som\r\nuppkommer  och  för  uppkommer  och   för\r\nden  kränkning  som  den   kränkning  som\r\ndiskrimineringen     diskrimineringen\r\ninnebär.             innebär.\r\n\r\n17 §\r\nEn   arbetsgivare  är  skyldig  att   på\r\nuppmaning     av     Ombudsmannen     mot\r\ndiskriminering   på  grund   av   sexuell\r\nläggning  lämna  de  uppgifter   om   för\r\nhållandena  i  arbetsgivarens  verksamhet\r\nsom    kan   vara   av   betydelse    för\r\nombudsmannens tillsyn enligt 16 §.\r\nEn  arbetsgivare är vidare  skyldig  att\r\nlämna uppgifter när ombudsmannen biträder\r\nen  begäran  av  en enskild arbetssökande\r\neller arbetstagare enligt 6 §.\r\nArbetsgivaren  får   Finns           det\r\ninte       betungas  särskilda  skäl   är\r\nonödigt       genom  arbetsgivaren   inte\r\nuppgiftsskyldig      skyldig  att   lämna\r\nheten.  Finns   det  ut uppgifter.\r\nsärskilda  skäl  är\r\narbetsgivaren  inte\r\nskyldig  att  lämna\r\nut uppgifter.\r\n\r\n23 §\r\nMål om tillämpningen av 3-5 och 7-15  §§\r\nskall  handläggas enligt lagen (1974:371)\r\nom rättegången i arbetstvister.\r\nDärvid  anses  som   Därvid  anses   som\r\narbetstagare  också  arbetstagare   också\r\narbetssökande   och  arbetssökande    och\r\nsom    arbetsgivare  den  som söker eller\r\nockså den som någon  fullgör\r\nhar   sökt   arbete  yrkespraktik   eller\r\nhos.                 utför  arbete på  en\r\narbetsplats      som\r\ninhyrd         eller\r\ninlånad       arbets\r\nkraft.    Den    hos\r\nvilken praktik  söks\r\neller       fullgörs\r\neller  arbete   söks\r\neller  utförs  anses\r\nsom arbetsgivare.\r\nAndra  stycket gäller också när reglerna\r\nom  tvisteförhandling i lagen  (1976:580)\r\nom medbestämmande i arbetslivet tillämpas\r\ni en tvist enligt 3-5 och 7-15 §§.\r\n\r\nBevisbörda\r\n23 a §\r\nOm  den  som  anser\r\nsig     ha    blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt    för     re\r\npressalier     visar\r\nomständigheter   som\r\nger   anledning  att\r\nanta  att han  eller\r\nhon           blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt           för\r\nrepressalier,     är\r\ndet    arbetsgivaren\r\nsom  skall visa  att\r\ndiskriminering\r\neller   repressalier\r\ninte förekommit.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n\r\n5. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2001:1286) om likabehandling av\r\nstudenter i högskolan\r\n\r\nHärigenom föreskrivs1 i fråga  om  lagen\r\n(2001:1286)    om    likabehandling    av\r\nstudenter i högskolan\r\ndels  att  1-5, 7-9 och 13 §§  skall  ha\r\nföljande lydelse,\r\ndels  att det i lagen skall införas  tre\r\nnya paragrafer, 8 a, 8 b och 17 a §§ samt\r\nnärmast  före 8 a, 8 b och 17  a  §§  nya\r\nrubriker av följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 §\r\nDenna lag har till   Denna lag har  till\r\nändamål   att    på  ändamål    att    på\r\nhögskoleområdet      högskoleområdet\r\nfrämja         lika  främja          lika\r\nrättigheter     för  rättigheter      för\r\nstudenter  och   sö  studenter   och   sö\r\nkande    och    att  kande    och     att\r\nmotverka   diskrimi  motverka    diskrimi\r\nnering på grund  av  nering  på grund  av\r\nkönstillhörighet,    könstillhörighet,\r\netnisk               etnisk\r\ntillhörighet,        tillhörighet,\r\nsexuell    läggning  religion       eller\r\noch                  annan\r\nfunktionshinder.     trosuppfattning,\r\nsexuell     läggning\r\noch\r\nfunktionshinder.\r\n2 §\r\n\r\nI denna lag avses med\r\nhögskola:  ett  universitet   eller   en\r\nhögskola som har staten, en kommun  eller\r\nett   landsting  som  huvudman  och   som\r\nomfattas   av  högskolelagen  (1992:1434)\r\nsamt en enskild utbildningsanordnare  som\r\nhar  tillstånd att utfärda examina enligt\r\nlagen (1993:792) om tillstånd att utfärda\r\nvissa examina,\r\nstudent:  den  som är antagen  till  och\r\nbedriver grundläggande högskoleutbildning\r\neller       forskarutbildning      enligt\r\nhögskolelagen  eller utbildning  som  kan\r\nleda  fram till en examen som en  enskild\r\nutbildningsanordnare får  utfärda  enligt\r\nlagen  om  tillstånd  att  utfärda  vissa\r\nexamina;   den   som  är   anställd   som\r\ndoktorand  skall  dock  inte  anses   som\r\nstudent vid tillämpningen av denna lag,\r\nsökande:  den som i vederbörlig  ordning\r\nhar  anmält att han eller hon vill  antas\r\ntill   grundläggande   högskoleutbildning\r\neller       forskarutbildning      enligt\r\nhögskolelagen  eller till utbildning  som\r\nkan  leda  fram  till en  examen  som  en\r\nenskild  utbildningsanordnare får utfärda\r\nenligt  lagen  om tillstånd  att  utfärda\r\nvissa examina,\r\netnisk               etnisk\r\ntillhörighet:   att  tillhörighet:    att\r\nnågon  tillhör   en  någon   tillhör   en\r\ngrupp  av  personer  grupp   av  personer\r\nsom    har    samma  som     har    samma\r\nhudfärg, nationella  hudfärg        eller\r\neller       etniska  nationella     eller\r\nursprung eller tros  etniska ursprung,\r\nbekännelse,\r\nsexuell läggning: homosexuell, bisexuell\r\neller heterosexuell läggning,\r\nfunktionshinder: varaktiga fysiska,\r\npsykiska eller begåvningsmässiga\r\nbegränsningar av funktionsförmågan som\r\ntill följd av en skada eller en sjukdom\r\nfanns vid födelsen, har uppstått därefter\r\neller kan förväntas uppstå.\r\n3 §\r\nEn  högskola skall   En  högskola  skall\r\ninom ramen för  sin  inom  ramen för  sin\r\nverksamhet  bedriva  verksamhet   bedriva\r\nett     målinriktat  ett      målinriktat\r\narbete   för    att  arbete    för    att\r\naktivt       främja  aktivt        främja\r\nstudenters     lika  studenters      lika\r\nrättigheter oavsett  rättigheter  oavsett\r\nderas                könstillhörighet,\r\nkönstillhörighet,    etnisk     tillhörig\r\netniska              het,  religion eller\r\ntillhörighet,        annan\r\nsexuella   läggning  trosuppfattning,\r\neller                sexuell     läggning\r\nfunktionshinder.     eller      funktions\r\nhinder.\r\nNärmare   föreskrifter   om   högskolans\r\nskyldigheter enligt första stycket  finns\r\ni 4 och 5 §§.\r\n\r\n4 §\r\nEn  högskola skall   En  högskola  skall\r\nvidta åtgärder  för  vidta  åtgärder  för\r\natt  förebygga  och  att   förebygga  och\r\nförhindra  att   en  förhindra        att\r\nstudent utsätts för  studenter      eller\r\nett uppträdande som  sökande utsätts  för\r\nkränker hans  eller  trakasserier.    Med\r\nhennes integritet i  trakasserier   avses\r\nhögskolestudierna,   i   denna  lag   ett\r\nom uppträdandet har  uppträdande      som\r\nsamband med          kränker  en students\r\neller   en  sökandes\r\nvärdighet          i\r\nhögskolestudierna,\r\n-       studentens  om  uppträdandet har\r\netniska              samband med\r\ntillhörighet\r\n(etniska              -            etnisk\r\ntrakasserier),       tillhörighet\r\n(etniska         tra\r\nkasserier),\r\n-       studentens   -   religion  eller\r\nsexuella   läggning  annan\r\n(trakasserier    på  trosuppfattning\r\ngrund   av  sexuell  (trakasserier     på\r\nläggning),           grund   av  religion\r\neller          annan\r\n-       studentens  trosuppfattning),\r\nfunktionshinder\r\n(trakasserier    på   -  sexuell läggning\r\ngrund    av    funk  (trakasserier     på\r\ntionshinder), eller  grund   av   sexuell\r\nläggning),\r\n-       studentens\r\nkönstillhörighet      -   funktionshinder\r\neller är av sexuell  (trakasserier     på\r\nnatur     (sexuella  grund             av\r\ntrakasserier).       funktionshinder),\r\neller\r\n-  könstillhörighet\r\neller  är av sexuell\r\nnatur      (sexuella\r\ntrakasserier).\r\n\r\n5 §\r\nEn  högskola skall   En  högskola  skall\r\nvarje  år  upprätta  varje   år  upprätta\r\nen  plan som  skall  en  plan  som  skall\r\ninnehålla        en  innehålla         en\r\növersikt  över   de  översikt   över   de\r\nåtgärder som behövs  åtgärder som  behövs\r\nför    att   främja  för    att    främja\r\nstudenters     lika  studenters      lika\r\nrättigheter oavsett  rättigheter  oavsett\r\nderas                könstillhörighet,\r\nkönstillhörighet,    etnisk\r\netniska   tillhörig  tillhörighet,   reli\r\nhet,       sexuella  gion   eller   annan\r\nläggning eller funk  trosuppfattning,\r\ntionshinder och för  sexuell     läggning\r\natt  förebygga  och  eller\r\nförhindra            funktionshinder  och\r\ntrakasserier enligt  för   att  förebygga\r\n4  §.  Planen skall  och        förhindra\r\nvidare innehålla en  trakasserier  enligt\r\nredogörelse     för  4  §.  Planen  skall\r\nvilka  av dessa  åt  vidare innehålla  en\r\ngärder          som  redogörelse      för\r\nhögskolan avser att  vilka    av    dessa\r\npåbörja       eller  åtgärder   som   hög\r\ngenomföra under det  skolan   avser   att\r\nkommande året.       påbörja        eller\r\ngenomföra under  det\r\nkommande året.\r\nEn redovisning av hur de planerade\r\nåtgärderna enligt första stycket har\r\ngenomförts skall tas in i efterföljande\r\nårs plan.\r\n7 §\r\nEn   högskola  får   En   högskola   får\r\ninte  missgynna  en  inte  missgynna   en\r\nstudent  eller   en  student   eller   en\r\nsökande  genom  att  sökande  genom   att\r\nbehandla      honom  behandla       honom\r\neller  henne mindre  eller   henne  sämre\r\nförmånligt       än  än         högskolan\r\nhögskolan behandlar  behandlar,  har   be\r\neller   skulle   ha  handlat        eller\r\nbehandlat  personer  skulle  ha behandlat\r\nmed           annan  någon  annan  i   en\r\nkönstillhörighet,    jämförbar      situa\r\nannan        etnisk  tion,    om     miss\r\ntillhörighet, annan  gynnandet  har   sam\r\nsexuell    läggning  band             med\r\neller          utan  könstillhörighet,\r\nfunktionshinder   i  etnisk     tillhörig\r\nen  likartad  situa  het,  religion eller\r\ntion,    om    inte  annan\r\nhögskolan visar att  trosuppfattning,\r\nmissgynnandet        sexuell     läggning\r\nsaknar samband  med  eller      funktions\r\nkönstillhörigheten,  hinder.\r\nden         etniska\r\ntillhörigheten, den\r\nsexuella läggningen\r\neller\r\nfunktionshindret.\r\nFörbudet gäller inte, om behandlingen är\r\nberättigad av hänsyn till ett särskilt\r\nintresse som uppenbarligen är viktigare\r\nän intresset av att förhindra\r\ndiskriminering i högskolan.\r\n8 §\r\nEn   högskola  får   En   högskola   får\r\ninte  missgynna  en  inte  missgynna   en\r\nstudent  eller   en  student   eller   en\r\nsökande  genom  att  sökande  genom   att\r\ntillämpa         en  tillämpa          en\r\nbestämmelse,    ett  bestämmelse,     ett\r\nkriterium eller ett  kriterium eller  ett\r\nförfaringssätt  som  förfaringssätt   som\r\nframstår        som  framstår         som\r\nneutralt men som  i  neutralt men  som  i\r\npraktiken  särskilt  praktiken   särskilt\r\nmissgynnar personer  missgynnar  personer\r\nmed     en     viss  med     viss    köns\r\nkönstillhörighet,    tillhörighet,\r\nen    viss   etnisk  etnisk\r\ntillhörighet,    en  tillhörighet,\r\nviss  sexuell  lägg  religion       eller\r\nning   eller    ett  annan\r\nvisst                trosuppfattning,\r\nfunktionshinder.     eller  sexuell  lägg\r\nDetta  gäller  dock  ning   eller   visst\r\ninte    om   bestäm  funktionshinder.\r\nmelsen,   kriteriet  Detta  gäller   dock\r\neller    förfarings  inte    om    bestäm\r\nsättet    objektivt  melsen,    kriteriet\r\nkan  motiveras   av  eller     förfarings\r\nett  berättigat mål  sättet     objektivt\r\noch    medlen    är  kan   motiveras   av\r\nlämpliga  och   nöd  ett  berättigat  mål\r\nvändiga   för   att  och    medlen     är\r\nuppnå målet.         lämpliga   och   nöd\r\nvändiga   för    att\r\nuppnå målet.\r\nTrakasserier\r\n8 a §\r\nEn   högskola   får\r\ninte    diskriminera\r\nen  student eller en\r\nsökande  genom   att\r\ntrakassera     honom\r\neller henne.\r\nInstruktioner att\r\ndiskriminera\r\n8 b §\r\nEn   högskola   får\r\ninte   lämna   order\r\neller  instruktioner\r\ntill              en\r\narbetstagare     hos\r\nhögskolan         om\r\ndiskriminering    av\r\nen  student eller en\r\nsökande       enligt\r\n7-8 a §§.\r\n9 §\r\nFörbuden       mot   Förbuden        mot\r\ndirekt och indirekt  diskriminering i\r\ndiskriminering i  7  7-8   b   §§   skall\r\noch   8   §§  skall  gälla,  när  en  hög\r\ngälla,    när    en  skola\r\nhögskola\r\n1.    beslutar    om   tillträde    till\r\nhögskoleutbildning  eller  vidtar   någon\r\nannan   åtgärd  som  har  betydelse   för\r\ntillträdet,\r\n2.  beslutar  om examination  eller  gör\r\nnågon     annan    bedömning    av     en\r\nstudieprestation,\r\n3.   beslutar  eller  gör  någon   annan\r\nliknande bedömning i fråga om\r\na) tillgodoräknande av utbildning,\r\nb)    anstånd    med    studier    eller\r\nfortsättning     av     studier     efter\r\nstudieuppehåll,\r\nc) byte av handledare,\r\nd)  indragning av handledare  och  andra\r\nresurser vid forskarutbildning,\r\ne)  utbildningsbidrag  för  doktorander,\r\neller\r\n4.  vidtar en ingripande åtgärd  mot  en\r\nstudent.\r\n\r\n13 §\r\n\r\nStaten,  en  kommun eller ett  landsting\r\nsom  är  huvudman för en högskola och  en\r\nenskild   utbildningsanordnare  som   har\r\ntillstånd  att  utfärda  examina   enligt\r\nlagen (1993:792) om tillstånd att utfärda\r\nvissa examina skall betala skadestånd för\r\nden kränkning som en student eller en  sö\r\nkande  har  blivit utsatt för  genom  att\r\nhögskolan har åsidosatt\r\n- skyldigheten enligt 6 § att utreda och\r\nvidta   åtgärder  mot  trakasserier   mot\r\nstudenter,\r\n-   förbuden  i  7   -  förbuden i 7, 8,\r\neller 8 § och  9  §  8  a eller 8 b § och\r\neller   10  §   mot  9  §  eller 10 § mot\r\ndiskriminering   av  diskriminering    av\r\nstudenter     eller  studenter      eller\r\nsökande,             sökande,\r\n-  förbudet  i  11  §  mot  att  utsätta\r\nstudenter eller sökande för repressalier.\r\nOm  det  är  skäligt,  kan  skadeståndet\r\nsättas ned eller helt falla bort.\r\nBevisbörda\r\n17 a §\r\nOm  den  som  anser\r\nsig     ha    blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt           för\r\nrepressalier   visar\r\nomständigheter   som\r\nger   anledning  att\r\nanta  att han  eller\r\nhon           blivit\r\ndiskriminerad  eller\r\nutsatt           för\r\nrepressalier,     är\r\ndet   högskolan  som\r\nskall    visa    att\r\ndiskriminering\r\neller   repressalier\r\ninte förekommit.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n6. Förslag till lag om ändring i\r\nhögskolelagen (1992:1434)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 1 kap.  5  a  §\r\nhögskolelagen   (1992:1434)   skall    ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 kap.\r\n5 a §1\r\nI            lagen   I             lagen\r\n(2001:1286) om lika  (2001:1286) om  lika\r\nbehandling       av  behandling        av\r\nstudenter   i   hög  studenter   i    hög\r\nskolan        finns  skolan         finns\r\nbestämmelser om att  bestämmelser om  att\r\nhögskolorna    inom  högskolorna     inom\r\nramen    för    sin  ramen    för     sin\r\nverksamhet    skall  verksamhet     skall\r\nbedriva   ett   mål  bedriva   ett    mål\r\ninriktat arbete för  inriktat arbete  för\r\natt  aktivt  främja  att   aktivt  främja\r\nlika    rättigheter  lika     rättigheter\r\nför  studenter  och  för   studenter  och\r\nsökande     oavsett  sökande      oavsett\r\nderas          köns  könstillhörighet,\r\ntillhörighet,        etnisk\r\netniska              tillhörighet,\r\ntillhörighet,        religion       eller\r\nsexuella   läggning  annan\r\noch       funktions  trosuppfattning,\r\nhinder.              sexuell     läggning\r\neller\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n7. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs att 1-5  §§  lagen\r\n(1999:131)  om  Ombudsmannen  mot  etnisk\r\ndiskriminering skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 §\r\nDenna lag har till   Denna lag har  till\r\nändamål         att  ändamål          att\r\nmotverka     etnisk  motverka\r\ndiskriminering. Med  diskriminering   som\r\netnisk               har    samband   med\r\ndiskriminering       etnisk\r\navses att en person  tillhörighet,\r\neller  en grupp  av  religion       eller\r\npersoner missgynnas  annan\r\ni  förhållande till  trosuppfattning.\r\nandra   eller    på\r\nannat  sätt utsätts\r\nför  orättvis eller\r\nkränkande        be\r\nhandling  på  grund\r\nav   ras,  hudfärg,\r\nnationellt    eller\r\netniskt    ursprung\r\neller        trosbe\r\nkännelse.\r\n2 §\r\nRegeringen   utser   Regeringen    utser\r\nen   ombudsman  som  en   ombudsman   som\r\nskall verka för att  skall verka för  att\r\netnisk          dis  diskriminering   som\r\nkriminering    inte  har    samband   med\r\nförekommer        i  etnisk\r\narbetslivet   eller  tillhörighet,\r\npå andra områden av  religion       eller\r\nsamhällslivet.       annan\r\ntrosuppfattning\r\ninte  förekommer   i\r\narbetslivet    eller\r\npå  andra områden av\r\nsamhällslivet.\r\n\r\n3 §\r\nOmbudsmannen skall   Ombudsmannen  skall\r\ngenom  råd  och  på  genom  råd  och   på\r\nannat sätt medverka  annat  sätt medverka\r\ntill  att  den  som  till  att  den   som\r\nutsatts för  etnisk  utsatts          för\r\ndiskriminering  kan  diskriminering   kan\r\nta  till vara  sina  ta  till  vara  sina\r\nrättigheter.         rättigheter.\r\nOmbudsmannen skall   Ombudsmannen  skall\r\nvidare        genom  vidare         genom\r\növerläggningar  med  överläggningar   med\r\nmyndigheter,         myndigheter,\r\nföretag  och   orga  företag   och   orga\r\nnisationer     samt  nisationer      samt\r\ngenom         opini  genom          opini\r\nonsbildning,         onsbildning,\r\ninformation och  på  information  och  på\r\nannat liknande sätt  annat liknande  sätt\r\nta  initiativ  till  ta   initiativ  till\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder         mot\r\ndiskriminering.      diskriminering.\r\n4 §1\r\nOmbudsmannen skall   Ombudsmannen  skall\r\nsärskilt   motverka  särskilt    motverka\r\natt   arbetssökande  att    arbetssökande\r\nutsätts för  etnisk  utsätts          för\r\ndiskriminering.  Om  diskriminering.   Om\r\nbudsmannen    skall  budsmannen     skall\r\nockså i kontakt med  också i kontakt  med\r\narbetsgivare    och  arbetsgivare och  be\r\nberörda          ar  rörda         arbets\r\nbetstagarorganisati  tagarorganisationer\r\noner   främja   ett  främja   ett    gott\r\ngott    förhållande  förhållande   mellan\r\nmellan   olika   et  olika        etniska\r\nniska   grupper   i  grupper            i\r\narbetslivet.         arbetslivet.\r\n\r\n5 §2\r\nOmbudsmannen skall   Ombudsmannen  skall\r\nutöva tillsyn  över  utöva  tillsyn  över\r\nefterlevnaden    av  efterlevnaden     av\r\nlagen (1999:130) om  lagen (1999:130)  om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder   mot   dis\r\ndiskriminering i ar  kriminering        i\r\nbetslivet och lagen  arbetslivet       på\r\n(2001:1286) om lika  grund    av   etnisk\r\nbehandling       av  tillhörighet,\r\nstudenter   i   hög  religion       eller\r\nskolan  i  enlighet  annan\r\nmed  bestämmelserna  trosuppfattning,\r\ni lagarna.           lagen    (2001:1286)\r\nom    likabehandling\r\nav  studenter i  hög\r\nskolan   och   lagen\r\n(2003:000)        om\r\nförbud   mot  diskri\r\nminering  i enlighet\r\nmed   bestämmelserna\r\ni lagarna.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n8. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:749) om Handikappombudsmannen\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  1  §   lagen\r\n(1994:749) om Handikappombudsmannen skall\r\nha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 §1\r\nHandikappombudsmannen har  till  uppgift\r\natt     bevaka    frågor    som     angår\r\nfunktionshindrade  personers  rättigheter\r\noch  intressen.  Målet för  ombudsmannens\r\nverksamhet  skall vara att  personer  med\r\nfunktionshinder  ges full  delaktighet  i\r\nsamhällslivet     och     jämlikhet     i\r\nlevnadsvillkor.\r\nHandikappombudsmannens verksamhet  skall\r\navse uppföljning och utvärdering i frågor\r\nsom anges i första stycket.\r\nHandikappombudsman   Handikappombudsman\r\nnen   skall  enligt  nen   skall   enligt\r\nlagen (1999:132) om  lagen (1999:132)  om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       av\r\npersoner        med  personer         med\r\nfunktionshinder och  funktionshinder,\r\nlagen   (2001:1286)  lagen    (2001:1286)\r\nom   likabehandling  om    likabehandling\r\nav   studenter    i  av    studenter    i\r\nhögskolan  se  till  högskolan och  lagen\r\natt  lagarna  följs  (2003:000)        om\r\noch  äger även rätt  förbud           mot\r\natt  för en enskild  diskriminering    se\r\narbetssökande eller  till   att   lagarna\r\narbetstagare  eller  följs och äger  även\r\nen   student  eller  rätt   att  för   en\r\nsökande föra  talan  enskild  föra  talan\r\ni  tvister angående  i  tvister  angående\r\ntillämpningen    av  tillämpningen     av\r\nlagarna.             lagarna.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n9. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1974:371) om rättegången i arbetstvister\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs att  1  kap.  3  §\r\nlagen   (1974:371)   om   rättegången   i\r\narbetstvister1 skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n1 kap.\r\n3 §2\r\nTvist  som skall handläggas enligt denna\r\nlag  får i stället genom avtal hänskjutas\r\ntill avgörande av skiljemän. Detta gäller\r\ndock  inte fall som avses i 31  §  första\r\neller tredje stycket lagen (1976:580)  om\r\nmedbestämmande i arbetslivet. Inte heller\r\nfår avtal som före tvistens uppkomst träf\r\nfats  om  att  tvisten skall  avgöras  av\r\nskiljemän  utan  förbehåll  om  rätt  för\r\nparterna  att klandra skiljedomen,  göras\r\ngällande i tvist om föreningsrätt eller i\r\ntvist enligt\r\n1. jämställdhetslagen (1991:433),\r\n2.           lagen   2.            lagen\r\n(1999:130)       om  (1999:130)        om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder         mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet,         arbetslivet       på\r\ngrund    av   etnisk\r\ntillhörighet,\r\nreligion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning,\r\n3.   lagen  (1999:132)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering i arbetslivet av  personer\r\nmed funktionshinder,\r\n4.   lagen  (1999:133)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund  av\r\nsexuell läggning, eller\r\n5.   lagen  (2002:293)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering     av    deltidsarbetande\r\narbetstagare    och   arbetstagare    med\r\ntidsbegränsad anställning.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n10. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:678) om utstationering av\r\narbetstagare\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs1 att 5 och  10  §§\r\nlagen  (1999:678)  om  utstationering  av\r\narbetstagare skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n5 §2\r\nEn  arbetsgivare skall,  oavsett  vilken\r\nlag   som   annars  gäller  för   anställ\r\nningsförhållandet,   tillämpa    följande\r\nbestämmelser   för   utstationerade    ar\r\nbetstagare:\r\n-  2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §\r\nförsta  och  andra stycket, 16,  17,  24,\r\n27-29,   31   och   32  §§  semesterlagen\r\n(1977:480),\r\n-  2  §, 4 § första stycket och 16-22  §§\r\nföräldraledighetslagen (1995:584),\r\n-  15  och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28  §§\r\njämställdhetslagen (1991:433),\r\n-  3, 8 och 9  §§,   -  8-9 b §§,  10  §\r\n10 § 2-5 samt 11-20  2-7  samt  11-20  §§\r\n§§ lagen (1999:130)  lagen (1999:130)  om\r\nom   åtgärder   mot  åtgärder         mot\r\netnisk               diskriminering     i\r\ndiskriminering    i  arbetslivet       på\r\narbetslivet,         grund    av   etnisk\r\ntillhörighet,\r\n-  2-4 §§, 5 § 2-5  religion       eller\r\noch  6-16 §§  lagen  annan\r\n(1999:132)       om  trosuppfattning,\r\nförbud          mot\r\ndiskriminering    i   -  2, 3-4 b §§, 5 §\r\narbetslivet av  per  2-7   och  6-16   §§\r\nsoner           med  lagen (1999:132)  om\r\nfunktionshinder,     förbud           mot\r\ndiskriminering     i\r\n-  2-4 §§, 5 § 2-5  arbetslivet  av  per\r\noch  6-15 §§  lagen  soner            med\r\n(1999:133)       om  funktionshinder,\r\nförbud          mot\r\ndiskriminering    i   -  2, 3-4 b §§, 5 §\r\narbetslivet      på  2-7   och  6-15   §§\r\ngrund   av  sexuell  lagen (1999:133)  om\r\nläggning samt        förbud           mot\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet       på\r\ngrund   av   sexuell\r\nläggning samt\r\n-  2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot\r\ndiskriminering     av    deltidsarbetande\r\narbetstagare    och   arbetstagare    med\r\ntidsbegränsad anställning.\r\nVid utstationering gäller även\r\nbestämmelserna i arbetstidslagen\r\n(1982:673) och arbetsmiljölagen\r\n(1977:1160) samt, när det gäller arbets\r\ngivare som bedriver uthyrning av\r\narbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen\r\n(1993:440) om privat arbetsförmedling och\r\nuthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i\r\nförsta och andra stycket hindrar inte att\r\narbetsgivaren tillämpar bestämmelser\r\neller villkor som är förmånligare för\r\narbetstagaren.\r\n10 §\r\nMål  om  tillämpningen  av  5  §  första\r\nstycket  samt 7 § handläggs enligt  lagen\r\n(1974:371)      om     rättegången      i\r\narbetstvister. Därvid gäller\r\n-   33  §  semesterlagen  (1977:480)  om\r\npreskription,\r\n-      23      §      andra      stycket\r\nföräldraledighetslagen   (1995:584)    om\r\nrättegången,\r\n- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)\r\nom   rätt   att   föra  talan,   gemensam\r\nhandläggning och om preskription m.m.,\r\n-  37, 38, 40,  41   -  36 a-38, 40,  41\r\noch   43  §§  lagen  och   43  §§   lagen\r\n(1999:130)       om  (1999:130)        om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder   mot   dis\r\ndiskriminering    i  kriminering        i\r\narbetslivet om rätt  arbetslivet       på\r\natt  föra talan och  grund    av   etnisk\r\nom     preskription  tillhörighet,\r\nm.m.,                religion       eller\r\nannan\r\ntrosuppfattning   om\r\nbevisbörda,     rätt\r\natt  föra talan  och\r\npreskription m.m.,\r\n-  25, 26, 28,  29   -  24 a-26, 28,  29\r\noch   31  §§  lagen  och   31  §§   lagen\r\n(1999:132)       om  (1999:132)        om\r\nförbud mot diskrimi  förbud  mot diskrimi\r\nnering            i  nering             i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       av\r\npersoner        med  personer         med\r\nfunktionshinder  om  funktionshinder   om\r\nrätt att föra talan  bevisbörda,     rätt\r\noch om preskription  att  föra talan  och\r\nm.m. samt            preskription    m.m.\r\nsamt\r\n-  24, 25, 27,  28   -  23 a-25, 27,  28\r\noch   30  §§  lagen  och   30  §§   lagen\r\n(1999:133)       om  (1999:133)        om\r\nförbud mot diskrimi  förbud  mot diskrimi\r\nnering            i  nering             i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av  sexuell  grund   av   sexuell\r\nläggning  om   rätt  läggning          om\r\natt  föra talan och  bevisbörda,     rätt\r\nom     preskription  att  föra talan  och\r\nm.m.                 preskription m.m.\r\nTalan  får föras vid tingsrätten  i  ort\r\ndär  arbetstagaren  är  eller  har  varit\r\nutstationerad.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n11. Förslag till lag om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 9 kap.  20  och\r\n21 §§ sekretesslagen (1980:100)1 skall ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse    Föreslagen lydelse\r\n\r\n9 kap.\r\n20 §2\r\nSekretess   gäller  hos   domstol,   för\r\nuppgift  om  enskilds  personliga   eller\r\nekonomiska förhållanden om det kan  antas\r\natt  den  enskilde eller någon närstående\r\ntill  den  enskilde lider avsevärd  skada\r\neller betydande men om uppgiften röjs,\r\n1. i mål om kollektivavtal,\r\n2.    i   mål   om   2.    i   mål    om\r\ntillämpningen av la  tillämpningen av  la\r\ngen  (1982:80)   om  gen   (1982:80)   om\r\nanställningsskydd,   anställningsskydd,\r\nlagen (1976:580) om  lagen (1976:580)  om\r\nmedbestämmande    i  medbestämmande     i\r\narbetslivet,         arbetslivet,\r\n31-33    §§   lagen  31-33    §§    lagen\r\n(1994:260)  om   of  (1994:260)   om   of\r\nfentlig              fentlig\r\nanställning,         anställning,\r\n4-11    §§    lagen  4-11     §§    lagen\r\n(1994:261)       om  (1994:261)        om\r\nfullmaktsanställ     fullmaktsanställ\r\nning,   15-28    §§  ning,    15-28    §§\r\njämställdhetslagen   jämställdhetslagen\r\n(1991:433), 8-20 §§  (1991:433), 8-20  §§\r\nlagen (1999:130) om  lagen (1999:130)  om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder   mot   dis\r\ndiskriminering    i  kriminering        i\r\narbetslivet,         arbetslivet       på\r\n3-16    §§    lagen  grund    av   etnisk\r\n(1999:132)       om  tillhörighet,\r\nförbud          mot  religion       eller\r\ndiskriminering    i  annan\r\narbetslivet      av  trosuppfattning,\r\npersoner        med  3-16     §§    lagen\r\nfunktionshinder,     (1999:132)        om\r\n3-15    §§    lagen  förbud   mot  diskri\r\n(1999:133)       om  minering           i\r\nförbud          mot  arbetslivet       av\r\ndiskriminering    i  personer         med\r\narbetslivet      på  funktionshinder,\r\ngrund   av  sexuell  3-15     §§    lagen\r\nläggning, 6-11  och  (1999:133)        om\r\n13     §§     lagen  förbud           mot\r\n(2001:1286)      om  diskriminering     i\r\nlikabehandling   av  arbetslivet       på\r\nstudenter   i   hög  grund   av   sexuell\r\nskolan samt 3-7  §§  läggning,  6-11  och\r\nlagen (2002:293) om  13      §§     lagen\r\nförbud  mot  diskri  (2001:1286)       om\r\nminering         av  likabehandling    av\r\ndeltidsarbetande ar  studenter   i    hög\r\nbetstagare      och  skolan,    3-7    §§\r\narbetstagare    med  lagen (2002:293)  om\r\ntidsbegränsad        förbud           mot\r\nanställning.         diskriminering    av\r\ndeltidsarbetande\r\narbetstagare     och\r\narbetstagare     med\r\ntidsbegränsad\r\nanställning     samt\r\n5-18     §§    lagen\r\n(2003:000)        om\r\nförbud   mot  diskri\r\nminering.\r\nI  fråga  om  uppgift i allmän  handling\r\ngäller sekretessen i högst tjugo år.\r\n\r\n21 §3\r\nSekretess     gäller    hos     följande\r\nmyndigheter  för uppgift om enskilds  per\r\nsonliga eller ekonomiska förhållanden, om\r\ndet  kan  antas  att den  enskilde  eller\r\nnågon  närstående till den enskilde lider\r\nskada eller men om uppgiften röjs:\r\n1.    Jämställdhetsombudsmannen    eller\r\nJämställdhetsnämnden  i   ärende   enligt\r\njämställdhetslagen (1991:433)  och  lagen\r\n(2001:1286)    om    likabehandling    av\r\nstudenter    i   högskolan   samt,    hos\r\nJämställdhetsombudsmannen, i annat ärende\r\nsom rör rådgivning åt enskild,\r\n2.    Ombudsmannen   2.     Ombudsmannen\r\nmot          etnisk  mot           etnisk\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\närende enligt lagen  ärende enligt  lagen\r\n(1999:130)       om  (1999:130)        om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder         mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet     och  arbetslivet       på\r\nlagen   (2001:1286)  grund    av   etnisk\r\nom   likabehandling  tillhörighet,   reli\r\nav  studenter i hög  gion   eller   annan\r\nskolan samt i annat  trosuppfattning,\r\närende   som    rör  lagen    (2001:1286)\r\nrådgivning       åt  om    likabehandling\r\nenskild,             av    studenter    i\r\nhögskolan och  lagen\r\n(2003:000)        om\r\nförbud   mot  diskri\r\nminering   samt    i\r\nannat   ärende   som\r\nrör  rådgivning   åt\r\nenskild,\r\n\r\n3.   Nämnden   mot   3.    Nämnden   mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\närende enligt lagen  ärende enligt  lagen\r\n(1999:130)       om  (1999:130)        om\r\nåtgärder mot etnisk  åtgärder         mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet,  lagen  arbetslivet       på\r\n(1999:132)       om  grund    av   etnisk\r\nförbud          mot  tillhörighet,\r\ndiskriminering    i  religion       eller\r\narbetslivet      av  annan\r\npersoner  med  funk  trosuppfattning,\r\ntionshinder     och  lagen (1999:132)  om\r\nlagen (1999:133) om  förbud           mot\r\nförbud          mot  diskriminering     i\r\ndiskriminering    i  arbetslivet       av\r\narbetslivet      på  personer         med\r\ngrund   av  sexuell  funktionshinder  och\r\nläggning,            lagen (1999:133)  om\r\nförbud           mot\r\ndiskriminering i  ar\r\nbetslivet  på  grund\r\nav    sexuell   lägg\r\nning,\r\n4.  Handikappombuds  4.   Handikappombuds\r\nmannen   i   ärende  mannen    i   ärende\r\nenligt        lagen  enligt         lagen\r\n(1999:132)       om  (1999:132)        om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering i ar  diskriminering i  ar\r\nbetslivet        av  betslivet         av\r\npersoner  med  funk  personer  med   funk\r\ntionshinder     och  tionshinder,   lagen\r\nlagen   (2001:1286)  (2001:1286)       om\r\nom   likabehandling  likabehandling    av\r\nav   studenter    i  studenter   i    hög\r\nhögskolan  samt   i  skolan   och   lagen\r\nverksamhet   enligt  (2003:000)        om\r\nlagen (1994:749) om  förbud           mot\r\nHandi                diskriminering  samt\r\nkappombudsmannen,    i  verksamhet enligt\r\nlagen (1994:749)  om\r\nHandikapp\r\nombudsmannen,\r\n5.     Ombudsmannen  5.      Ombudsmannen\r\nmot  diskriminering  mot   diskriminering\r\npå grund av sexuell  på  grund av sexuell\r\nläggning  i  ärende  läggning  i   ärende\r\nenligt        lagen  enligt         lagen\r\n(1999:133)       om  (1999:133)        om\r\nförbud  mot  diskri  förbud   mot  diskri\r\nminering          i  minering           i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av  sexuell  grund   av   sexuell\r\nläggning och  lagen  läggning,      lagen\r\n(2001:1286)      om  (2001:1286)       om\r\nlikabehandling   av  likabehandling    av\r\nstudenter         i  studenter          i\r\nhögskolan  samt   i  högskolan och  lagen\r\nannat  ärende   som  (2003:000)        om\r\nrör  rådgivning  åt  förbud   mot  diskri\r\nenskild,             minering   samt    i\r\nannat   ärende   som\r\nrör  rådgivning   åt\r\nenskild,\r\n6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt\r\nlagen   (1997:379)  om  försöksverksamhet\r\navseende   medverkan  av  Konsumentombuds\r\nmannen i vissa tvister.\r\nI  fråga  om  uppgift i allmän  handling\r\ngäller sekretessen i högst tjugo år.\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\nbilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nUtskottet   har  följande  förslag   till\r\nlagtext.\r\n\r\n1. Förslag till lag om förbud mot\r\ndiskriminering\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n2 §\r\nBestämmelser om   Bestämmelser     om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering       diskriminering\r\nfinns också i        finns också i\r\n\r\n- jämställdhetslage  -  jämställdhetslage\r\nn (1991:433),        n (1991:433),\r\n- lagen (1999:130)   -  lagen (1999:130)\r\nom   åtgärder   mot  om    åtgärder   mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av   etnisk  grund    av   etnisk\r\ntillhörighet,        tillhörighet,\r\nreligion      eller  religion       eller\r\nannan                annan\r\ntrosuppfattning,     trosuppfattning,\r\n- lagen (1999:132)   -  lagen (1999:132)\r\nom    förbud    mot  om     förbud    mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       på\r\npersoner        med  grund             av\r\nfunktionshinder,     funktionshinder,\r\n- lagen (1999:133)   -  lagen (1999:133)\r\nom    förbud    mot  om     förbud    mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av  sexuell  grund   av   sexuell\r\nläggning, och        läggning, och\r\n-            lagen   -             lagen\r\n(2001:1286)      om  (2001:1286)       om\r\nlikabehandling   av  likabehandling    av\r\nstudenter         i  studenter          i\r\nhögskolan.           högskolan.\r\nI   16  kap.  9  §   I   16  kap.  9   §\r\nbrottsbalken  finns  brottsbalken   finns\r\nbestämmelser     om  bestämmelser      om\r\nolaga                olaga\r\ndiskriminering.      diskriminering.\r\n\r\n\r\n2. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:749) om Handikappombudsmannen\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n1 §1\r\nHandikappombudsmannen har  till  uppgift\r\natt     bevaka    frågor    som     angår\r\nfunktionshindrade  personers  rättigheter\r\noch  intressen.  Målet för  ombudsmannens\r\nverksamhet  skall vara att  personer  med\r\nfunktionshinder  ges full  delaktighet  i\r\nsamhällslivet     och     jämlikhet     i\r\nlevnadsvillkor.\r\nHandikappombudsmannens verksamhet  skall\r\navse uppföljning och utvärdering i frågor\r\nsom anges i första stycket.\r\nHandikappombudsman   Handikappombudsman\r\nnen   skall  enligt  nen   skall   enligt\r\nlagen (1999:132) om  lagen (1999:132)  om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       på\r\npersoner        med  grund             av\r\nfunktionshinder,     funktionshinder,\r\nlagen   (2001:1286)  lagen    (2001:1286)\r\nom   likabehandling  om    likabehandling\r\nav   studenter    i  av    studenter    i\r\nhögskolan och lagen  högskolan och  lagen\r\n(2003:000)       om  (2003:000)        om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering   se  diskriminering    se\r\ntill   att  lagarna  till   att   lagarna\r\nföljs och äger även  följs och äger  även\r\nrätt  att  för   en  rätt   att  för   en\r\nenskild föra  talan  enskild  föra  talan\r\ni  tvister angående  i  tvister  angående\r\ntillämpningen    av  tillämpningen     av\r\nlagarna.             lagarna.\r\n\r\n\r\n3. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1974:371) om rättegången i arbetstvister\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n1 kap.\r\n3 §2\r\nTvist  som skall handläggas enligt denna\r\nlag  får i stället genom avtal hänskjutas\r\ntill avgörande av skiljemän. Detta gäller\r\ndock  inte fall som avses i 31  §  första\r\neller tredje stycket lagen (1976:580)  om\r\nmedbestämmande i arbetslivet. Inte heller\r\nfår avtal som före tvistens uppkomst träf\r\nfats  om  att  tvisten skall  avgöras  av\r\nskiljemän  utan  förbehåll  om  rätt  för\r\nparterna  att klandra skiljedomen,  göras\r\ngällande i tvist om föreningsrätt eller i\r\ntvist enligt\r\n1. jämställdhetslagen (1991:433),\r\n2.  lagen  (1999:130)  om  åtgärder  mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund  av\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan\r\ntrosuppfattning,\r\n3.           lagen   3.           lagen\r\n(1999:132)       om (1999:132)        om\r\nförbud          mot förbud           mot\r\ndiskriminering    i diskriminering     i\r\narbetslivet av  per arbetslivet       på\r\nsoner           med grund             av\r\nfunktionshinder,    funktionshinder,\r\n4.   lagen  (1999:133)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund  av\r\nsexuell läggning, eller\r\n\r\n5. lagen (2002:293) om förbud mot\r\ndiskriminering av deltidsarbetande\r\narbetstagare och arbetstagare med\r\ntidsbegränsad anställning.\r\n\r\n\r\n4. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:678) om utstationering av\r\narbetstagare\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n5 §2\r\nEn  arbetsgivare skall,  oavsett  vilken\r\nlag   som   annars  gäller  för   anställ\r\nningsförhållandet,   tillämpa    följande\r\nbestämmelser   för   utstationerade    ar\r\nbetstagare:\r\n- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §\r\nförsta  och  andra stycket, 16,  17,  24,\r\n27-29,   31   och   32  §§  semesterlagen\r\n(1977:480),\r\n-  2 §, 4 § första stycket och 16-22  §§\r\nföräldraledighetslagen (1995:584),\r\n-  15 och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28  §§\r\njämställdhetslagen (1991:433),\r\n- 8-9 b §§, 10 § 2-7 samt 11-20 §§ lagen\r\n(1999:130) om åtgärder mot diskriminering\r\ni   arbetslivet   på  grund   av   etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning,\r\n- 2, 3-4 b §§, 5 §   -  2, 3-4 b §§, 5 §\r\n2-7  och  6-16   §§  2-7   och  6-16   §§\r\nlagen (1999:132) om  lagen (1999:132)  om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet av  per  arbetslivet       på\r\nsoner           med  grund             av\r\nfunktionshinder,     funktionshinder,\r\n- 2, 3-4 b §§, 5 § 2-7 och 6-15 §§ lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell  läggning\r\nsamt\r\n-  2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot\r\ndiskriminering     av    deltidsarbetande\r\narbetstagare    och   arbetstagare    med\r\ntidsbegränsad anställning.\r\nVid utstationering gäller även\r\nbestämmelserna i arbetstidslagen\r\n(1982:673) och arbetsmiljölagen\r\n(1977:1160) samt, när det gäller arbets\r\ngivare som bedriver uthyrning av\r\narbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen\r\n(1993:440) om privat arbetsförmedling och\r\nuthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i\r\nförsta och andra stycket hindrar inte att\r\narbetsgivaren tillämpar bestämmelser\r\neller villkor som är förmånligare för\r\narbetstagaren.\r\n10 §\r\nMål  om  tillämpningen  av  5  §  första\r\nstycket  samt 7 § handläggs enligt  lagen\r\n(1974:371)      om     rättegången      i\r\narbetstvister. Därvid gäller\r\n-   33  §  semesterlagen  (1977:480)  om\r\npreskription,\r\n-      23      §      andra      stycket\r\nföräldraledighetslagen   (1995:584)    om\r\nrättegången,\r\n- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)\r\nom   rätt   att   föra  talan,   gemensam\r\nhandläggning och preskription m.m.,\r\n-  36  a-38,  40,  41 och  43  §§  lagen\r\n(1999:130) om åtgärder mot diskriminering\r\ni   arbetslivet   på  grund   av   etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning om bevisbörda,  rätt  att\r\nföra talan och preskription m.m.,\r\n\r\n-  24 a-26, 28, 29   -  24 a-26, 28,  29\r\noch   31  §§  lagen  och   31  §§   lagen\r\n(1999:132)       om  (1999:132)        om\r\nförbud mot diskrimi  förbud  mot diskrimi\r\nnering            i  nering             i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       på\r\npersoner        med  grund             av\r\nfunktionshinder  om  funktionshinder   om\r\nbevisbörda,    rätt  bevisbörda,     rätt\r\natt  föra talan och  att  föra talan  och\r\npreskription   m.m.  preskription    m.m.\r\nsamt                 samt\r\n-  23  a-25,  27,  28 och  30  §§  lagen\r\n(1999:133) om förbud mot diskriminering i\r\narbetslivet på grund av sexuell  läggning\r\nom  bevisbörda, rätt att föra  talan  och\r\npreskription m.m.\r\nTalan  får föras vid tingsrätten  i  ort\r\ndär  arbetstagaren  är  eller  har  varit\r\nutstationerad.\r\n\r\n5. Förslag till lag om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100)\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  Utskottets förslag\r\n9 kap.\r\n20 §2\r\nSekretess   gäller  hos   domstol,   för\r\nuppgift  om  enskilds  personliga   eller\r\nekonomiska förhållanden om det kan  antas\r\natt  den  enskilde eller någon närstående\r\ntill  den  enskilde lider avsevärd  skada\r\neller betydande men om uppgiften röjs,\r\n1. i mål om kollektivavtal,\r\n2.    i   mål   om   2.    i   mål    om\r\ntillämpningen av la  tillämpningen av  la\r\ngen  (1982:80)   om  gen   (1982:80)   om\r\nanställningsskydd,   anställningsskydd,\r\nlagen (1976:580) om  lagen (1976:580)  om\r\nmedbestämmande    i  medbestämmande     i\r\narbetslivet,         arbetslivet,\r\n31-33    §§   lagen  31-33    §§    lagen\r\n(1994:260)  om   of  (1994:260)   om   of\r\nfentlig              fentlig\r\nanställning,         anställning,\r\n4-11    §§    lagen  4-11     §§    lagen\r\n(1994:261)       om  (1994:261)        om\r\nfullmaktsanställ     fullmaktsanställ\r\nning,   15-28    §§  ning,    15-28    §§\r\njämställdhetslagen   jämställdhetslagen\r\n(1991:433), 8-20 §§  (1991:433), 8-20  §§\r\nlagen (1999:130) om  lagen (1999:130)  om\r\nåtgärder  mot   dis  åtgärder   mot   dis\r\nkriminering       i  kriminering        i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av   etnisk  grund    av   etnisk\r\ntillhörighet,        tillhörighet,\r\nreligion      eller  religion       eller\r\nannan                annan\r\ntrosuppfattning,     trosuppfattning,\r\n3-16    §§    lagen  3-16     §§    lagen\r\n(1999:132)       om  (1999:132)        om\r\nförbud  mot  diskri  förbud   mot  diskri\r\nminering          i  minering           i\r\narbetslivet      av  arbetslivet       på\r\npersoner        med  grund             av\r\nfunktionshinder,     funktionshinder,\r\n3-15    §§    lagen  3-15     §§    lagen\r\n(1999:133)       om  (1999:133)        om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering    i  diskriminering     i\r\narbetslivet      på  arbetslivet       på\r\ngrund   av  sexuell  grund   av   sexuell\r\nläggning, 6-11  och  läggning,  6-11  och\r\n13     §§     lagen  13      §§     lagen\r\n(2001:1286)      om  (2001:1286)       om\r\nlikabehandling   av  likabehandling    av\r\nstudenter   i   hög  studenter   i    hög\r\nskolan,   3-7    §§  skolan,    3-7    §§\r\nlagen (2002:293) om  lagen (2002:293)  om\r\nförbud          mot  förbud           mot\r\ndiskriminering   av  diskriminering    av\r\ndeltidsarbetande     deltidsarbetande\r\narbetstagare    och  arbetstagare     och\r\narbetstagare    med  arbetstagare     med\r\ntidsbegränsad        tidsbegränsad\r\nanställning    samt  anställning     samt\r\n5-18    §§    lagen  5-18     §§    lagen\r\n(2003:000)       om  (2003:000)        om\r\nförbud  mot  diskri  förbud   mot  diskri\r\nminering.            minering.\r\nI fråga om uppgift i allmän handling\r\ngäller sekretessen i högst tjugo år.\r\n21 §3\r\nSekretess     gäller    hos     följande\r\nmyndigheter  för uppgift om enskilds  per\r\nsonliga eller ekonomiska förhållanden, om\r\ndet  kan  antas  att den  enskilde  eller\r\nnågon  närstående till den enskilde lider\r\nskada eller men om uppgiften röjs:\r\n1.    Jämställdhetsombudsmannen    eller\r\nJämställdhetsnämnden  i   ärende   enligt\r\njämställdhetslagen (1991:433)  och  lagen\r\n(2001:1286)    om    likabehandling    av\r\nstudenter    i   högskolan   samt,    hos\r\nJämställdhetsombudsmannen, i annat ärende\r\nsom rör rådgivning åt enskild,\r\n2.      Ombudsmannen     mot      etnisk\r\ndiskriminering  i  ärende  enligt   lagen\r\n(1999:130) om åtgärder mot diskriminering\r\ni   arbetslivet   på  grund   av   etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller    annan\r\ntrosuppfattning,  lagen  (2001:1286)   om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\noch lagen (2003:000) om förbud mot diskri\r\nminering  samt  i annat  ärende  som  rör\r\nrådgivning åt enskild,\r\n3.   Nämnden   mot   3.   Nämnden   mot\r\ndiskriminering    i diskriminering     i\r\närende enligt lagen ärende enligt  lagen\r\n(1999:130)       om (1999:130)        om\r\nåtgärder        mot åtgärder         mot\r\ndiskriminering    i diskriminering     i\r\narbetslivet      på arbetslivet       på\r\ngrund   av   etnisk grund    av   etnisk\r\ntillhörighet,       tillhörighet,\r\nreligion      eller religion       eller\r\nannan               annan\r\ntrosuppfattning,    trosuppfattning,\r\nlagen (1999:132) om lagen (1999:132)  om\r\nförbud          mot förbud           mot\r\ndiskriminering    i diskriminering     i\r\narbetslivet      av arbetslivet       på\r\npersoner        med grund  av  funktions\r\nfunktionshinder och hinder   och   lagen\r\nlagen (1999:133) om (1999:133)        om\r\nförbud          mot förbud           mot\r\ndiskriminering i ar diskriminering i  ar\r\nbetslivet på  grund betslivet  på  grund\r\nav   sexuell   lägg av    sexuell   lägg\r\nning,               ning,\r\n4. Handikappombuds   4. Handikappombuds\r\nmannen   i   ärende mannen    i   ärende\r\nenligt        lagen enligt         lagen\r\n(1999:132)       om (1999:132)        om\r\nförbud          mot förbud           mot\r\ndiskriminering i ar diskriminering i  ar\r\nbetslivet        av betslivet  på  grund\r\npersoner  med  funk av  funktionshinder,\r\ntionshinder,  lagen lagen    (2001:1286)\r\n(2001:1286)      om om    likabehandling\r\nlikabehandling   av av  studenter i  hög\r\nstudenter   i   hög skolan   och   lagen\r\nskolan  och   lagen (2003:000)        om\r\n(2003:000)       om förbud           mot\r\nförbud          mot diskriminering  samt\r\ndiskriminering samt i  verksamhet enligt\r\ni verksamhet enligt lagen (1994:749)  om\r\nlagen (1994:749) om Handikapp\r\nHandikapp           ombudsmannen,\r\nombudsmannen,\r\n5.  Ombudsmannen  mot diskriminering  på\r\ngrund av sexuell läggning i ärende enligt\r\nlagen  (1999:133)  om förbud  mot  diskri\r\nminering   i  arbetslivet  på  grund   av\r\nsexuell  läggning, lagen  (2001:1286)  om\r\nlikabehandling av studenter  i  högskolan\r\noch lagen (2003:000) om förbud mot diskri\r\nminering  samt  i annat  ärende  som  rör\r\nrådgivning åt enskild,\r\n6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt\r\nlagen   (1997:379)  om  försöksverksamhet\r\navseende   medverkan  av  Konsumentombuds\r\nmannen i vissa tvister.\r\nI  fråga  om  uppgift i allmän  handling\r\ngäller sekretessen i högst tjugo år.\r\n\r\n\r\n\r\n_______________________________\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/43/EG  om\r\ngenomförandet     av     principen     om\r\nlikabehandling av personer oavsett  deras\r\nras  eller etniska ursprung (EGT  L  180,\r\n19.7.2000,  s.  22, Celex  3000LO43)  och\r\nrådets  direktiv 2000/78/EG om inrättande\r\nav  en  allmän  ram för likabehandling  i\r\narbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,\r\nCelex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT\r\nL  2,  5.1.2001, s. 42, Celex  3000LOO78R\r\n(01)).\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/43/EG  om\r\ngenomförandet     av     principen     om\r\nlikabehandling av personer oavsett  deras\r\nras  eller etniska ursprung (EGT  L  180,\r\n19.7.2000,  s.  22, Celex  3000LO43)  och\r\nrådets  direktiv 2000/78/EG om inrättande\r\nav  en  allmän  ram för likabehandling  i\r\narbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,\r\nCelex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT\r\nL  2,  5.1.2001, s. 42, Celex  3000LOO78R\r\n(01)).\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/78/EG  om\r\ninrättande   av   en   allmän   ram   för\r\nlikabehandling i arbetslivet (EGT L  303,\r\n2.12.2000,   s.   16,  Celex   3000LOO78;\r\nrättelse  av rubriken EGT L 2,  5.1.2001,\r\ns. 42, Celex 3000LOO78R (01)).\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/78/EG  om\r\ninrättande   av   en   allmän   ram   för\r\nlikabehandling i arbetslivet (EGT L  303,\r\n2.12.2000,   s.   16,  Celex   3000LOO78;\r\nrättelse  av rubriken EGT L 2,  5.1.2001,\r\ns. 42, Celex 3000LOO78R (01)).\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/43/EG  om\r\ngenomförandet     av     principen     om\r\nlikabehandling av personer oavsett  deras\r\nras  eller etniska ursprung (EGT  L  180,\r\n19.7.2000,  s.  22, Celex  3000LO43)  och\r\nrådets  direktiv 2000/78/EG om inrättande\r\nav  en  allmän  ram för likabehandling  i\r\narbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,\r\nCelex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT\r\nL  2,  5.1.2001, s. 42, Celex  3000LOO78R\r\n(01)).\r\n1 Senaste lydelse 2001:1288.\r\n1 Senaste lydelse 2001:1296.\r\n2 Senaste lydelse 2001:1296.\r\n1 Senaste lydelse 2001:1287.\r\n1 Lagen omtryckt 1977:520.\r\n2 Senaste lydelse 2002:295.\r\n1   Jfr  rådets  direktiv  2000/43/EG  om\r\ngenomförandet     av     principen     om\r\nlikabehandling av personer oavsett  deras\r\nras  eller etniska ursprung (EGT  L  180,\r\n19.7.2000,  s.  22, Celex  3000LO43)  och\r\nrådets  direktiv 2000/78/EG om inrättande\r\nav  en  allmän  ram för likabehandling  i\r\narbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,\r\nCelex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT\r\nL  2,  5.1.2001, s. 42, Celex  3000LOO78R\r\n(01)).\r\n2 Senaste lydelse 2002:294.\r\n1 Lagen omtryckt 1992:1474.\r\n2 Senaste lydelse 2002:296.\r\n3 Senaste lydelse 2002:1124.\r\n1 Senaste lydelse 2001:1287.\r\n2 Senaste lydelse 2002:295.\r\n2 Senaste lydelse 2002:294.\r\n2 Senaste lydelse 2002:296.\r\n3 Senaste lydelse 2002:1124.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "En sammanhållen diskrimineringslagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A10, 2002/03:A11 yrkande 2 och 2002/03:A12 yrkandena 1 i denna del och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2455F769-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "45",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "162",
                    "128",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2455F769-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Genomförande av de två EG-direktiven",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utbildningsväsendet utanför högskoleområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A13 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Begreppet ras",
          "forslag": "Riksdagen antar de enligt bilaga 2 av regeringen framlagda förslaget till \na)  lag om förbud mot diskriminering såvitt avser 4 § 1, \nb)  lag om ändring i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet såvitt avser  1 § andra stycket.\r\nRiksdagen antar de enligt bilaga 2 av regeringen framlagda förslaget till \na)  lag om förbud mot diskriminering såvitt avser 4 § 1, \nb)  lag om ändring i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet såvitt avser  1 § andra stycket. \n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:65 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion 2002/03:A12 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "8E948E43-836F-11D7-8096-00047552FA16",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "2",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "43",
                    "0",
                    "60"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E948E43-836F-11D7-8096-00047552FA16",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Skydd mot diskriminering på grund av kön",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A13 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "2455F771-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "13",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2455F771-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Skydd mot diskriminering på grund av sexuell identitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A13 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "B98E423D-8438-11D7-8097-00047552FA16",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "15",
                    "0",
                    "60"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B98E423D-8438-11D7-8097-00047552FA16",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Skydd för juridiska personer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A12 yrkande 5 och 2002/03:A13 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ansvar för handlingar i privatlivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A12 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Preskription",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A12 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "En sammanslagning av ombudsmännen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A11 yrkande 3 och 2002/03:A12 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2455F77C-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "44",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "179",
                    "110",
                    "1",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2455F77C-793A-11D7-AF1D-00047552FA16",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A11 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:65 punkterna 1 i denna del och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Antagande av lagförslag i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:65 punkterna 1, 2, båda i denna del, och 4-11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "En sammanhållen diskrimineringslagstiftning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Genomförande av de två EG-direktiven",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utbildningsväsendet utanför högskoleområdet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Begreppet ras",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Skydd mot diskriminering på grund av kön",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Skydd mot diskriminering på grund av sexuell identitet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Skydd för juridiska personer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Skydd för juridiska personer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ansvar för handlingar i privatlivet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Preskription",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "En sammanslagning av ombudsmännen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:37:58"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "En ny lag om förbud mot diskriminering börjar gälla den 1 juli 2003. Den nya lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder på följande områden: arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. Den nya lagen förbjuder också diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning på ytterligare områden, nämligen socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt hälso- och sjukvård. Riksdagen beslutade också om ändringar i de tre lagar mot diskriminering som redan gäller inom arbetslivet och i den lag som förbjuder diskriminering på högskoleområdet. Besluten grundas på två EG-direktiv. ",
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utvidgat skydd mot diskriminering (AU7)",
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:37:58"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till en ny lag om förbud mot diskriminering. Den nya lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder på följande områden: arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. Den nya lagen förbjuder också diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning på ytterligare områden, nämligen socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt hälso- och sjukvård. Ändringar föreslås också i de tre lagar mot diskriminering som redan gäller inom arbetslivet och i den lag som förbjuder diskriminering på högskoleområdet. Förslagen grundas på två EG-direktiv.</p>",
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utvidgat skydd mot diskriminering (AU7)",
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 09:44:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_7.docx",
          "filstorlek": "218387",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6C8E1507-6EC3-4E6B-A29B-BFA673E9126F"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01AU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_7.pdf",
          "filstorlek": "854085",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_au_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/374D362A-7FA8-44DA-AFF1-85C8C2D67197"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A10 med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02A10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A11 med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02A11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A12 med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02A12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A13 med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02A13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ0365",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "65",
          "ref_dok_titel": "Ett utvidgat skydd mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-03",
          "ref_dok_id": "GQ09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2003-06-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-03",
          "ref_dok_id": "GQ09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2003-06-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:207",
          "ref_dok_id": "GQ0K207",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "207",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:207",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:43",
          "ref_dok_id": "GQB343",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "43",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:43",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:307",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:308",
          "ref_dok_id": "1999:130",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:309",
          "ref_dok_id": "1999:132",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:310",
          "ref_dok_id": "1999:133",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:311",
          "ref_dok_id": "2001:1286",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:312",
          "ref_dok_id": "1992:1434",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:313",
          "ref_dok_id": "1999:131",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:314",
          "ref_dok_id": "1994:749",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:315",
          "ref_dok_id": "1974:371",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:316",
          "ref_dok_id": "1999:678",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:317",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}