{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2225200",
      "dok_id": "GQ01AU6",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "AU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:AU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-29 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:25",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:29",
      "titel": "Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01AU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01AU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:AU6</div><h1>Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nDetta betänkande är uppdelat i två huvudavsnitt. Den\r\nförsta delen avser regeringens förslag i proposition\r\n2002/03:47   Statens   ansvarsnämnds   funktion  och\r\nkompetensområde, m.m., den andra avser motioner  som\r\nväckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet\r\n2002/03 och avser arbetsrätten i övrigt.\r\n\r\nFörslagen  i  propositionen  syftar  bl.a.  till att\r\nutvidga Statens ansvarsnämnds behörighetsområde till\r\natt även omfatta arbetstagare med verksledande eller\r\ndärmed  jämförlig  ställning  som  inte är anställda\r\ngenom    beslut   av   regeringen.   Tidigare    har\r\nbehörighetsområdet  enbart omfattat arbetstagare som\r\nanställts av regeringen  och sådana arbetstagare som\r\nregeringen särskilt har föreskrivit skall omfattas.\r\n\r\nVidare  föreslår  regeringen   i  propositionen  att\r\nföreskrifterna  om  grunden för avskedande  i  lagen\r\n(1982:80)  om  anställningsskydd   (LAS)   genom  en\r\nändring  i lagen (1994:260) om offentlig anställning\r\n(LOA)  görs   tillämpliga   även   på  tidsbegränsat\r\nanställda arbetstagare i verksledande  eller  därmed\r\njämförlig  ställning.  Detta  gäller  sedan tidigare\r\ntillsvidareanställda arbetstagare i denna ställning.\r\n\r\nDärutöver föreslår regeringen i propositionen att en\r\narbetstagare    som   är   anställd   med   särskilt\r\nanställningsstöd  undantas  från tillämpningsområdet\r\nför LOA och att ordet beredskapsarbete utmönstras ur\r\nlagen. Motsvarande ändringar  har redan genomförts i\r\nLAS.\r\n\r\nSlutligen  föreslår  regeringen  att   det  i  lagen\r\n(1994:261)  om fullmaktsanställning (LFA)  görs  ett\r\nförtydligande  om  att avgångsskyldighet på grund av\r\nålder enligt 5 § LFA  kan  följa  även  av ett annat\r\nkollektivavtal än kollektivavtal om statlig pension.\r\n\r\nDen nya lagstiftningen föreslås träda i kraft  den 1\r\njuli 2003.\r\n\r\nInga   motioner   har   väckts   med   anledning  av\r\npropositionen. Utskottet godtar lagförslagen.\r\n\r\nI den andra delen av betänkandet behandlas ett stort\r\nantal   motioner   som   gäller   krav  på  allmänna\r\nförändringar  av  arbetsrätten  och  en  översyn  av\r\ndenna.   Vidare  lämnas  i  motionerna  förslag   om\r\nändringar  i  centrala  delar  av de arbetsrättsliga\r\nlagarna, t.ex. turordningsbestämmelserna i LAS. Även\r\nvissa enskilda frågor tas upp.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   ett  antal   motioner   om\r\nupphävande   av   tvåpersonsundantaget    för    små\r\nföretagare  i LAS turordningsregler. Övriga motioner\r\navstyrks.\r\n\r\nI  betänkandet   finns   18  reservationer.  I  en\r\nfempartireservation  (m,  fp,   kd,   c,  mp)  anser\r\npartierna att tvåpersonsundantaget skall finnas kvar\r\ni lagstiftningen.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Statens ansvarsnämnds funktion och\r\nkompetensområde, m.m.\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag   enligt\r\nbilaga 2 till\r\n- lag om ändring i lagen (2002:1032) om ändring i\r\nlagen (1994:260) om offentlig anställning,\r\n-  lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig\r\nanställning, och\r\n-  lag   om   ändring   i   lagen  (1994:261)  om\r\nfullmaktsanställning.\r\n\r\n2. Översyn av arbetsrätten\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A216\r\nyrkandena  1  och  2,  2002/03:A229  yrkande   1,\r\n2002/03:A236  yrkande 2 samt 2002/03:A365 yrkande\r\n4.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 2 (v)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n3. Tidsbegränsad anställning m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:A208,\r\n2002/03:A210, 2002/03:A215 yrkande 4 i denna del,\r\n2002/03:A254,     2002/03:A296,     2002/03:A312,\r\n2002/03:A320 yrkandena  20 och 22, 2002/03:A347 i\r\ndenna del, 2002/03:A359 samt 2002/03:N211 yrkande\r\n6.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n4. Rätt till heltidsanställning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A215\r\nyrkande    4    i    denna   del,   2002/03:A230,\r\n2002/03:A289, 2002/03:A351 och 2002/03:A361.\r\n\r\n5. Anhöriganställning\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:A252.\r\n\r\n6. Turordning vid uppsägning\r\n\r\nRiksdagen  antar  utskottets   förslag   enligt\r\nbilaga 3 till lag om\r\nändring  i  lagen (1982:80) om anställningsskydd.\r\nRiksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:A215\r\nyrkande   5,   2002/03:A218,    2002/03:    A219,\r\n2002/03:A234,     2002/03:A262,     2002/03:A295,\r\n2002/03:A333,   2002/03:A347  i  denna  del   och\r\n2002/03:A350  samt   avslår  motion  2002/03:A229\r\nyrkande 2.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n7. Stärkt anställningsskydd för\r\ntjänstlediga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A337 yrkande 2.\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n8. Åldersdiskriminering i LAS\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A226\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2002/03:A332 yrkande 16.\r\nReservation 7 (fp, c)\r\n\r\n9. Företagsnedläggning m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:A251,\r\n2002/03:A255, 2002/03:\r\nA279, 2002/03:A303, 2002/03:A339 och 2002/03:N306\r\nyrkande 30.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n10. Stridsåtgärder\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:A229\r\nyrkande 4 och 2002/03:\r\nA320 yrkandena 23 och 24.\r\nReservation 9 (m, kd)\r\n\r\n11. Förstärkt skydd för gravida och\r\nföräldralediga\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:A241\r\nyrkande    15,    2002/03:A242     yrkande    17,\r\n2002/03:A304,     2002/03:A320     yrkande     9,\r\n2002/03:A337  yrkande 1, 2002/03:A347 i denna del\r\noch 2002/03:A366 yrkande 15.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n12. Ett barnvänligt arbetsliv\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:A239  yrkande\r\n24.\r\n\r\n13. Drogtester och kontroll i\r\nbelastningsregistret\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:A247,\r\n2002/03:A253, 2002/03:\r\nA358 och 2002/03:So446 yrkande 2.\r\n\r\n14. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:A286  samt\r\n2002/03:A307 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 13 (m) - motiv.\r\nReservation 14 (mp)\r\n\r\n15. Översyn av reglerna för\r\narbetskraftsinvandring\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:A239  yrkande\r\n27.\r\n\r\n16. Tilläggsförsäkring till\r\nföräldraförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:A366 yrkande\r\n16.\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n17. Förkortad företrädesrätt till\r\nåteranställning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:A320  yrkande\r\n21.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n18. Au pair-anställdas situation m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A270\r\nyrkandena  1  och  2, 2002/03:A336, 2002/03:A352,\r\n2002/03:A355 samt 2002/03:A356.\r\n\r\n19. Enskilda arbetstagares rätt att teckna\r\navtal\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A229 yrkande 3.\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n20. Uppförandekoder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:U325 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 29 april 2003\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson   (s),  Margareta  Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling (s),  Anders  G Högmark (m), Christer Skoog\r\n(s),  Sonja  Fransson  (s),  Stefan  Attefall  (kd),\r\nCamilla Sköld Jansson (v), Patrik Norinder (m), Lars\r\nLilja (s), Tina Acketoft  (fp),  Berit  Högman  (s),\r\nHenrik Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf Holm (mp),\r\nMauricio Rojas (fp) och Mariam Osman Sherifay (s).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nAU6\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlar  arbetsmarknadsutskottet\r\ndels  regeringens  proposition  2002/03:47   Statens\r\nansvarsnämnds  funktion  och  kompetensområde, m.m.,\r\ndels   motioner  som  väckts  under   den   allmänna\r\nmotionstiden  hösten  2002  som rör andra frågor med\r\narbetsrättslig anknytning. Motionerna refereras utan\r\nårtal då alla härrör från 2002/2003.\r\n\r\nPropositionens och motionernas  yrkanden återfinns i\r\nbilaga till betänkandet.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:47 Statens\r\nansvarsnämnds funktion och\r\nkompetensområde, m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  godtar  regeringens  förslag  till\r\nändringar  i  lagen  om offentlig anställning\r\noch i lagen om ändring  i  lagen om offentlig\r\nanställning  samt  om  ändring   i  lagen  om\r\nfullmaktsanställning.\r\n\r\nPropositionen  innehåller förslag till  ändringar  i\r\nlagen (1994:260) om offentlig anställning (32 och 34\r\n§§), lagen (2002:1032) om ändring i lagen (1994:260)\r\nom offentlig anställning  och  lagen  (1994:261)  om\r\nfullmaktsanställning (5 §).\r\n\r\n\r\nStatens ansvarsnämnd\r\n\r\n\r\nDet  första  ändringsförslaget   som gäller lagen om\r\noffentlig anställning (LOA) avser  att utöka Statens\r\nansvarsnämnds       behörighetsområde.       Statens\r\nansvarsnämnd beslutar i dag enligt 34 § LOA i frågor\r\nom disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande  när\r\ndet  gäller arbetstagare som anställs av regeringen.\r\nÄndringsförslaget   innebär  att  behörighetsområdet\r\nutvidgas till att även  omfatta  sådana arbetstagare\r\nsom  utan  att  vara  anställda  genom   beslut   av\r\nregeringen   har   en   verksledande   eller  därmed\r\njämförlig ställning. Liksom tidigare får  regeringen\r\nföreskriva att Statens ansvarsnämnd skall besluta  i\r\nsådana   frågor   också   när   det   gäller   andra\r\narbetstagare.\r\n\r\nPå  det  sättet  kommer  frågor  om disciplinansvar,\r\nåtalsanmälan  och  avskedande  för arbetstagare  med\r\nverksledande  eller därmed jämförlig  ställning  att\r\nprövas  av  nämnden  i  stället  för  av  respektive\r\nanställningsmyndighet.\r\n\r\nStatens ansvarsnämnd inrättades den 1 januari 1976 i\r\nsamband med den s.k. ämbetsansvarsreformen. Reformen\r\ninnebar   bl.a.    att    beslut    i    frågor   om\r\ndisciplinpåföljd,  åtalsanmälan och avskedande  m.m.\r\nsom    huvudregel    placerades    hos    respektive\r\narbetstagares anställningsmyndighet. Det ansågs dock\r\ninte  lämpligt  att  vissa  högre  befattningshavare\r\nskulle  bedömas  av  sina   kolleger   på  den  egna\r\nmyndigheten.  Av den anledningen inrättades  Statens\r\nansvarsnämnd.   Från   början   omfattade   nämndens\r\nbehörighetsområde  enbart vissa högre tjänstemän vid\r\nstatliga myndigheter  och  ordinarie domare. För den\r\nsenare kategorin är frågan reglerad  i 15 § lagen om\r\nfullmaktsanställning (LFA) och berörs  inte  av  den\r\nföreslagna lagändringen.\r\n\r\nNämnden   beslutar   i  frågor  om  disciplinansvar,\r\navskedande  och åtalsanmälan.  Ärenden  anhängiggörs\r\ngenom anmälan av anställningsmyndigheten, Riksdagens\r\nombudsmän (JO)  eller Justitiekanslern (JK). Nämnden\r\nprövar i varje enskilt  fall om den arbetstagare som\r\nanmälts till nämnden har  en  anställning som faller\r\ninom behörighetsområdet.\r\n\r\n\r\nAvskedande av arbetstagare i verksledande eller\r\ndärmed jämförlig ställning som är anställd för\r\nbegränsad tid\r\n\r\n\r\nRegeringens  andra ändringsförslag  är  ett  tillägg\r\ntill 32 § LOA  med  innebörden att föreskrifterna om\r\ngrunden  för  avskedande   i   lagen   (1982:80)  om\r\nanställningsskydd  (LAS)  görs tillämpliga  även  på\r\narbetstagare i verksledande  eller  därmed jämförlig\r\nställning som är anställda för begränsad  tid. Detta\r\ngäller     sedan    tidigare    tillsvidareanställda\r\narbetstagare i denna ställning.\r\n\r\nFram till ikraftträdandet  av  nya LOA år 1994 fanns\r\nmöjlighet    att   avskeda   arbetstagare    oavsett\r\nanställningsform.   Vid   införandet   av   nya  LOA\r\nframhölls i förarbetena att anställningsskyddet  för\r\narbetstagare  i  verksledande eller därmed jämförlig\r\nställning i sak skulle behållas oförändrat.\r\n\r\nDe aktuella arbetstagarna  är  generellt  undantagna\r\nfrån  LAS  tillämpningsområde.  Enligt LAS kan  både\r\ntidsbegränsat   anställda  och  tillsvidareanställda\r\narbetstagare avskedas  om  arbetstagaren  grovt  har\r\nåsidosatt   sina   åligganden   mot   arbetsgivaren.\r\nTidsbegränsade anställningar kan däremot  sägas  upp\r\nendast om parterna har avtalat om denna möjlighet.\r\n\r\nI  gällande  32  §  LOA  stadgas,  för här relevanta\r\ndelar, att föreskrifterna om grunden  för uppsägning\r\neller avskedande i LAS också skall tillämpas  på  en\r\narbetstagare  i  verksledande eller därmed jämförlig\r\nställning som är anställd tills vidare.\r\n\r\nFör tidsbegränsat  anställda  arbetstagare  i  denna\r\nställning  har  LOA  avskedanderegler endast för två\r\nkategorier  anställda,   nämligen   chefen  för  ett\r\nstatligt affärsverk eller för Arbetsgivarverket.  Om\r\nen  sådan  arbetstagare  är anställd för bestämd tid\r\nfår han eller hon skiljas  från sin anställning före\r\nutgången av denna tid om det är nödvändigt av hänsyn\r\ntill  verkets  bästa.  Är  chefen  för  någon  annan\r\nförvaltningsmyndighet  som  lyder  omedelbart  under\r\nregeringen anställd för bestämd  tid  får  han eller\r\nhon förflyttas till en annan statlig anställning som\r\ntillsätts  på  samma  sätt  om  det  är  påkallat av\r\norganisatoriska  skäl eller annars är nödvändigt  av\r\nhänsyn till myndighetens  bästa.  Någon  bestämmelse\r\nsom  gör  det  möjligt  att  avskeda  personen finns\r\nalltså inte.\r\n\r\nRegeringen   har  angett  som  skäl  för  ändringen,\r\nförutom förarbetsuttalandena  vid  införandet av nya\r\nLOA,     att     skillnaderna     som    råder    är\r\notillfredsställande och att det saknas skäl till att\r\nanställningsformen  skall  vara  avgörande  i  detta\r\navseende.\r\n\r\n\r\nUndantag från tillämpningen av LOA\r\n\r\n\r\nDet tredje förslaget innebär att en arbetstagare som\r\när  anställd med särskilt anställningsstöd  undantas\r\nfrån  tillämpningsområdet  för LOA och att begreppet\r\nberedskapsarbete utmönstras ur lagen (3 § LOA).\r\n\r\nAnledningen   till   att  anställda   med   särskilt\r\nanställningsstöd undantas  anges  vara att man sedan\r\ntidigare    från   LOA:s   tillämpningsområde    har\r\nundantagit arbetstagare som är föremål för särskilda\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder   av   tillfällig\r\nnatur.   Personer  som  är  anställda  med  särskilt\r\nanställningsstöd  skall behandlas på samma sätt. Vad\r\nbeträffar  beredskapsarbeten   finns   inte   sådana\r\narbeten  längre  varför  begreppet kan tas bort från\r\nundantagsbestämmelsen i LOA.\r\n\r\nMotsvarande ändring har redan med giltighet från och\r\nmed den 1 augusti 2000 genomförts i LAS.\r\n\r\n\r\nAvgångsskyldighet för fullmaktsanställda\r\n\r\n\r\nSlutligen föreslår regeringen  i sin proposition att\r\ndet    i    LFA    görs   ett   förtydligande    att\r\navgångsskyldighet på  grund  av ålder enligt 5 § LFA\r\nomfattas  av  samtliga slags kollektivavtal,  alltså\r\ninte bara av kollektivavtal om statlig pension.\r\n\r\nFör merparten av  de  statliga  arbetstagarna följer\r\nfr.o.m.  den 1 januari 2003  avgångsskyldigheten  av\r\nAllmänt löne-  och  förmånsavtal  (ALFA)  som är ett\r\ncentralt  löne-  och  förmånsavtal. Med lagändringen\r\nklargörs att avgångsskyldigheten  kan  följa även av\r\nett sådant kollektivavtal.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInga   motioner   har   väckts   med   anledning  av\r\npropositionen.  Utskottet  tillstyrker propositionen\r\noch föreslår att riksdagen antar de lagändringar som\r\nframgår av bilaga 2 till betänkandet.\r\n\r\n\r\nÖversyn av arbetsrätten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet avstyrks motioner  om  krav på en\r\növersyn     av     arbetsrätten.    Utskottet\r\nkonstaterar  att en översyn  av  arbetsrätten\r\nnyligen  genomförts  av  Arbetslivsinstitutet\r\nsom    överlämnat     betänkandet    Hållfast\r\narbetsrätt  - för ett föränderligt  arbetsliv\r\ntill  regeringen.  Beredning  av  frågan  bör\r\navvaktas.\r\nJämför  reservationerna  1  (m, fp, kd, c), 2\r\n(v) och 3 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nDen svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad\r\nmenar  Vänsterpartiet.  Kvinnors   arbetsmarknad  är\r\nväsentligt  smalare,  ger  lägre  löner  samt  sämre\r\nmöjligheter     till     kompetensutveckling     och\r\nbefordringsgång. Vänsterpartiet vill därför i motion\r\nA365  att den utredning som  ser  över  arbetsrätten\r\nlämnar    en    särskild    redogörelse   över   hur\r\nkönsperspektivet beaktats i utredningen (yrk. 4).  I\r\nmotionen framhålls att tidsbegränsade  anställningar\r\nhar  tydliga  könsmönster. Sådana anställningar  ger\r\nofta  lägre inkomster,  vilket  påverkar  sjuklönen,\r\nsocialförsäkringarna  och  pensionen. Det blir också\r\nsvårare      att      kvalificera      sig       för\r\narbetslöshetsförsäkringen,  hyra  lägenhet  och låna\r\npengar från banken. Vänsterpartiet vill därför också\r\natt  utredningen  ger  förslag  på  åtgärder för att\r\nsnabbt minska antalet visstidsanställningar.\r\n\r\nMiljöpartiet konstaterar i motion A236  att  företag\r\noch   myndigheter   mer   systematiskt  än  tidigare\r\nanvänder   sig   av   det  som  i  motionen   kallas\r\ntillfällighetsanställda.                   Begreppet\r\ntillfällighetsanställning       inkluderar      både\r\nvisstidsanställning och t.ex. inhyrd  personal  från\r\nannan   arbetsgivare.   De   allra   flesta,   menar\r\nMiljöpartiet,  föredrar  en fast anställning framför\r\ntillfälliga flexibla anställningsformer eller att ha\r\neget företag. För dem som  även  i  framtiden kommer\r\natt vara tillfällighetsanställda behövs förändringar\r\nför att motverka den stress som utsattheten en sådan\r\nanställning innebär. Miljöpartiet gör  gällande  att\r\ndet  finns  behov  av  att utreda hur användandet av\r\ntillfällighetsanställningar  i  samhället kan minska\r\n(yrk. 2).\r\n\r\nCatharina  Elmsäter-Svärd (m) menar  i  motion  A216\r\n(yrk. 1 och 2) att en allmän översyn av arbetsrätten\r\nskall ske. De  principer som skall läggas till grund\r\nför översynen kan  sammanfattas  enligt följande. De\r\nanställda skall ses som individer och inte som delar\r\nav   ett   kollektiv.   Enskilda  arbetsgivare   och\r\narbetstagare  skall vara innehavare  av  rättigheter\r\noch skyldigheter.  De  skyddsregler som behövs skall\r\nvara tvingande.  Arbetstvister  skall  avgöras av de\r\nallmänna domstolarna eller, om parterna  är  överens\r\nom det, genom skiljeförfarande. Arbetsdomstolen  bör\r\nläggas  ned. Den fackliga vetorätten skall avskaffas\r\noch  det  skall   inte   vara   tillåtet  att  vidta\r\nsympatiåtgärder som en stridsåtgärd.\r\n\r\nMikael Odenberg (m) kräver i motion  A229  (yrk.  1)\r\natt  en arbetsrättskommission skall tillsättas. Dess\r\nuppdrag  skall  vara  att under mandatperioden lägga\r\nfram  förslag till en genomgripande  reformering  av\r\nden  arbetsrättsliga  lagstiftningen.  Syftet  skall\r\nvara  att  anpassa  arbetsrätten  till  det  moderna\r\nkunskapssamhället.  En  sådan anpassning innebär att\r\nhinder  för  nyanställning   skall  undanröjas,  att\r\nframväxten av nya anställningsformer  skall  bejakas\r\noch  att  man  skall  vidga  möjligheterna till ökad\r\nflexibilitet och anpassningsförmåga  i näringslivet.\r\nAlla arbetstagare skall tillförsäkras  grundläggande\r\nrättigheter  oavsett kollektivavtalsförhållande  och\r\nfacklig tillhörighet. Arbetstagarna skall garanteras\r\nbåde    positiv   och    negativ    föreningsfrihet.\r\nReformeringen skall leda till ett kraftigt förenklat\r\nregelverk.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI utskottets betänkande 1999/2000:AU5 angavs att det\r\nfanns  skäl   att   se   över   den  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen. Regeringen beslutade  i enlighet med\r\nriksdagsbeslutet  att  en  översyn  av  arbetsrätten\r\nskulle     ske     och     gav     uppdraget    till\r\nArbetslivsinstitutet  (ALI). Uppdraget  har  utförts\r\nunder ledning av professor  Niklas  Bruun och docent\r\nJonas Malmberg. Syftet med uppdraget var att se över\r\nden  arbetsrättsliga  lagstiftningen  så   att   den\r\nuppfyller  kraven  på trygghet och inflytande för de\r\nanställda inom ramen  för  en  flexibel och effektiv\r\narbetsmarknad. Det angavs särskilt  att  ALI  skulle\r\neftersträva balanserade lösningar som på längre sikt\r\nkan utgöra en hållbar grund för en rättvis reglering\r\nav  förhållandena i arbetslivet. Uppdraget omfattade\r\nfyra områden: bestämningen av arbetstagarbegreppet i\r\narbetsrätten,      tidsbegränsade     anställningar,\r\nsamverkan mellan arbetstagare  och arbetsgivare samt\r\nvissa anställningsskyddsfrågor.\r\n\r\nUtskottet  konstaterade  i betänkande  2000/01:AU9\r\natt det förekommer arbetsgivare  som  försvårar  för\r\nföräldrar  att  utnyttja rätten till ledighet enligt\r\nföräldraledighetslagen  (1995:584) och att det fanns\r\nstarka skäl att överväga  om  det finns behov av att\r\nförstärka skyddet för de arbetstagare som väljer att\r\nutnyttja  sin  rätt  till  ledighet  i  samband  med\r\nföräldraskap. Under utredningens  löpande arbete gav\r\nregeringen,  också  i enlighet med riksdagsbeslutet,\r\ndärför ALI ett tilläggsuppdrag  att även överväga om\r\ndet finns behov av att förstärka  skyddet  för denna\r\nkategori arbetstagare.\r\nTill   stöd  för  utredningen  tillsatte  ALI  två\r\nreferensgrupper,  en  intern referensgrupp bestående\r\nav  forskare med olika inriktningar  och  en  extern\r\nreferensgrupp   bestående   av   representanter  för\r\narbetsmarknadens parter och intresseorganisationer.\r\nALI  har haft två utgångspunkter  i  sin  allmänna\r\növersyn   av   arbetsrätten.   Den   första  är  att\r\nlagstiftningsbehovet  skall vara klart  dokumenterat\r\noch vägande för att lagstiftaren  skall  införa  nya\r\nregler.  ALI förordar således en restriktiv hållning\r\ntill  nyregleringar.   För   det   andra  skall  när\r\nlagstiftning föreslås reglerna vara transparenta och\r\ninformativa. När lagstiftningen ger en felaktig bild\r\nav   rättsläget   kan   därför  en  kodifiering   av\r\nrättsläget vara befogad.\r\nUtredningen  lämnade  i  slutet   av   2002   sitt\r\nbetänkande    Hållfast    arbetsrätt   -   för   ett\r\nföränderligt arbetsliv (Ds 2002:56) till regeringen.\r\nI   de   delar  utredningen  lämnat   förslag   på\r\nlagstiftning är det fråga om ändringar och tillägg i\r\nredan  befintliga  lagar,  främst  LAS.  Betänkandet\r\ninnehåller  sammanfattningsvis  följande  slutsatser\r\noch förslag till lagändringar.\r\n\r\n1. Arbetstagarbegreppet\r\n\r\nI svensk rätt finns inom olika rättsområden  en icke\r\nenhetlig   definition   av  begreppet  arbetstagare.\r\nUtredningen  konstaterar  att   arbetstagarbegreppet\r\nspelar en viktig roll inom arbetsrätten eftersom det\r\nanger        de       arbetsrättsliga       lagarnas\r\ntillämpningsområde.  Begreppet  får  sitt innehåll i\r\nrättspraxis genom att det är domstolarna som ytterst\r\navgör  vem  som  är  att  betrakta som arbetstagare.\r\nDenna     klassificering     görs     utifrån     en\r\nhelhetsbedömning av alla relevanta omständigheter  i\r\ndet enskilda fallet.\r\n\r\nUtredningen menar att det inte framkommit några så\r\nallvarliga   problem   att  lagstiftningsingrepp  är\r\nmotiverat.   Utredningen   föreslår    därför   inga\r\nlagändringar i denna del.\r\n\r\n2.  Uppsägning  på  grund  av  arbetsbrist  och   av\r\npersonliga skäl\r\n\r\nLAS  bygger  på  att arbetsgivares uppsägning kräver\r\nsaklig grund. Sådan  uppsägning  kan ske av skäl som\r\när  att  hänföra till personliga förhållanden  eller\r\nske   på  grund   av   arbetsbrist.   Begreppen   är\r\nlagtekniska till sin karaktär och bygger på att alla\r\nuppsägningar skall kunna hänföras till den ena eller\r\nandra   kategorin.   De   personliga   förhållandena\r\nförutsätter  omständigheter  av  viss  karaktär  och\r\nsvårighetsgrad.     Sådana     omständigheter    har\r\npreciserats   i   förarbetena   till   LAS   och   i\r\nrättspraxis. Begreppet arbetsbrist har blivit  något\r\nav   en  samlingsrubrik  under  vilken  alla  övriga\r\nuppsägningsfall inordnas.\r\n\r\nVid uppsägning på grund av personliga förhållanden\r\nkan arbetsgivarens skäl för uppsägningen underkastas\r\ningående      granskning     av     domstol.     Vid\r\narbetsbristuppsägning  görs  normalt sett inte någon\r\növerprövning  av  de företagsekonomiska  bedömningar\r\nsom ligger till grund för arbetsgivarens beslut.\r\nI  utredningens  uppdrag   ingick   att   göra  en\r\nbedömning  av om den strikta uppdelningen mellan  de\r\ntvå uppsägningsgrunderna  är  ändamålsenlig  för att\r\nLAS   skall   uppfylla   kraven   på   trygghet  och\r\nförutsägbarhet  för de anställda inom ramen  för  en\r\nflexibel arbetsmarknad.\r\nUtredningen konstaterar  att  skäl  för  beslut om\r\narbetsbristuppsägning                     innefattar\r\nlämplighetsavgöranden,  vilka inte är ändamålsenliga\r\nför domstol att överpröva.  Det är också viktigt att\r\nanställningsskyddsreglerna  innefattar   möjligheter\r\ntill   omställning,   även   om   det   innebär  att\r\narbetskraft sägs upp.\r\nSituationen  blir delvis annan, menar utredningen,\r\nom en eller några  enstaka arbetstagare blir föremål\r\nför arbetsbristuppsägning.  Problemet  får  särskild\r\nrelevans   vid   uppsägning   där   det  både  finns\r\nverksamhetsanknutna  skäl  och skäl hänförliga  till\r\narbetstagaren personligen. I  sådana  fall  kan  det\r\nförekomma   att   uppsägning   sker   på   grund  av\r\narbetsbrist  trots  att  de egentliga skälen är  att\r\nhänföra till arbetstagaren  personligen. Utredningen\r\ngör  gällande att kraven i rättspraxis  för  när  en\r\nuppsägning   skall   anses  ha  skett  på  grund  av\r\narbetsbrist har satts  påtagligt  lågt  i sådana här\r\nfall.\r\nUtredningen    poängterar    att   hittillsvarande\r\nrättspraxis  inte  fullt  ut  tillgodoser   enskilda\r\narbetstagares  skydd mot godtyckliga uppsägningar  i\r\nfall  där  såväl  arbetsbrist  som  personliga  skäl\r\nfinns. Utredningen anser att lösningen i första hand\r\ninte  står  att  finna   i   lagstiftningen  utan  i\r\nrättstillämpningen.\r\nSlutsatsen  är  att den nuvarande  gränsdragningen\r\nmellan uppsägning på  grund  av  arbetsbrist  och av\r\npersonliga   skäl  skall  behållas  och  utredningen\r\nföreslår  därför   inga   lagändringar.  Utredningen\r\nunderstryker  dock  behovet  av   att   skyddet  mot\r\ngodtyckliga uppsägningar beaktas i domstol.\r\n\r\n3. Tidsbegränsade anställningar\r\n\r\nUtgångspunkten i LAS är att anställningsavtal gäller\r\ntills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får\r\nträffas i de fall som anges i LAS (5, 5 a och 6 §§).\r\nUtredningens   uppdrag   innefattade   att  se  över\r\nregleringen av tidsbegränsade anställningar.  Enligt\r\nuppdraget  har  utredningen haft att särskilt bedöma\r\nom  det  är  möjligt   att   minska  skillnaderna  i\r\nanställningsvillkor och anställningstrygghet  mellan\r\ntillsvidareanställningar      och     tidsbegränsade\r\nanställningar. Utredningen skulle  också  lägga fram\r\nförslag till balanserade och på längre sikt hållbara\r\nlösningar.\r\n\r\nUtredningen  har  lagt fram konkreta förslag  till\r\nlagändringar som i detalj  kommer  att   redovisas i\r\ndetta   betänkande   under   rubriken  Tidsbegränsad\r\nanställning m.m.\r\n\r\n4. Samverkan och lojalitet mellan  arbetsgivare  och\r\narbetstagare\r\n\r\nUtredningen      föreslår      att     en     allmän\r\nmålsättningsparagraf införs i LAS  om  arbetsgivares\r\noch arbetstagares ömsesidiga lojalitetsplikt. Syftet\r\när att lagfästa parternas skyldighet till samverkan.\r\nBestämmelsen         skall         inte         vara\r\nskadeståndssanktionerad.  Avsikten  är att den skall\r\nfå  betydelse  vid tolkning av hur arbetsgivare  och\r\narbetstagare  skall   utöva   sina  rättigheter  och\r\nskyldigheter. Den avser också att  få  betydelse vid\r\nbestämmandet av sanktioner och skadestånd.\r\n\r\nEtt  annat  förslag  är  att  särskilt  ingripande\r\nförändringar   som  hänför  sig  till  arbetstagaren\r\npersonligen skall  grunda  sig  på  godtagbara skäl.\r\nArbetsgivaren skall i sådana fall enbart samråda med\r\nden    enskilda   arbetstagaren.   Information    om\r\nindividuellt samråd skall lämnas till arbetstagarens\r\narbetstagarorganisation.      Samtidigt     föreslår\r\nutredningen      att     arbetsgivarens      primära\r\nförhandlingsskyldighet  avskaffas  i  dessa  fall. I\r\nstället   för  det  individuella  samrådet  ges  det\r\nmöjlighet för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan\r\natt påkalla förhandling.\r\nEn  arbetstagare   har  i  fall  då  arbetsgivaren\r\nväsentligen åsidosatt  sina  skyldigheter  mot denne\r\nrätt  att  frånträda sin anställning. I utredningens\r\nförslag ges  arbetstagare  en  uttrycklig  rätt till\r\nsåväl  ekonomiskt  som  allmänt  skadestånd i sådana\r\nsituationer.\r\nUtredningen föreslår en ändring  i  7  §  LAS  som\r\nunderstryker  att  uppsägning är en sista åtgärd när\r\nandra  lösningar  utretts.   I  dag  omnämns  endast\r\narbetsgivarens       omplaceringsskyldighet        i\r\nbestämmelsen.  För  att klargöra rättsläget föreslås\r\nett tillägg med innebörden att en uppsägning inte är\r\nsakligt grundad om det  är  skäligt  att  kräva  att\r\narbetsgivaren    förutom    omplaceringsskyldigheten\r\nvidtar andra åtgärder till undvikande av uppsägning.\r\nEn ny lagregel föreslås i LAS,  vars  syfte  skall\r\nvara    att    begränsa   tillåtligheten   av   s.k.\r\nkonkurrensklausuler.  En  konkurrensklausul  innebär\r\nett  åtagande  från  arbetstagaren  att låta bli att\r\nkonkurrera       med       arbetsgivaren       efter\r\nanställningsförhållandets upphörande.\r\n\r\n5. Skydd för gravida och föräldralediga\r\n\r\nUtredningen  har  kommit  fram  till  att  det finns\r\ndemografiska   skäl,  missförhållanden  och  viktiga\r\nrättviseskäl  som   gör  det  motiverat  att  stärka\r\nföräldralediga  arbetstagares  rättsliga  ställning.\r\nUtredningen lägger därför fram tre förslag som skall\r\nöka skyddet. Förslaget kommer att i detalj redovisas\r\ni detta betänkande  under  rubriken  Förstärkt skydd\r\nför gravida och föräldralediga.\r\n\r\nI  bilaga IV till utredningen finns  ett bidrag av\r\nprofessor  Lena Gonäs och fil. dr Anders  Wikman  om\r\nföräldraskapets villkor på svensk arbetsmarknad.\r\n\r\nUtskottet  kan  konstatera  att  ett  ofta  framfört\r\nargument för  att ändra den nuvarande lagstiftningen\r\när att den har  tillkommit  i en annan tid med andra\r\nförutsättningar och att den därför  inte  svarar mot\r\nde  krav som dagens arbetsmarknad ställer. Utskottet\r\nkan  konstatera   att   det  har  skett  en  gradvis\r\nförändring  av  arbetsmarknaden,  som  skulle  kunna\r\nmotivera justeringar  och  tillägg  i vissa delar av\r\nden  gällande arbetsrättsliga lagstiftningen,  t.ex.\r\nnär   det   gäller   att   förstärka   skyddet   för\r\nföräldralediga.\r\n\r\nAtt lagstiftningen  skall  utgå  från  regler  som\r\ntillförsäkrar  den  enskilde  arbetstagaren trygghet\r\noch   samtidigt   tar   vederbörlig   hänsyn    till\r\narbetsgivares   behov   och   ger   möjlighet   till\r\nnödvändiga   förändringar   i   verksamheten  gäller\r\nalltjämt. Utredningen har i sitt betänkande Hållfast\r\narbetsrätt  -  för ett föränderligt  arbetsliv   (Ds\r\n2002:56) gjort en  grundlig genomgång och översyn av\r\nden gällande arbetsrätten i Sverige. Utredningen har\r\nockså lämnat en rad konkreta lagförslag.\r\nBetänkandet som har remissbehandlats är nu föremål\r\nför  regeringens  beredning.  Utskottet  finner  det\r\ndärför  inte  meningsfullt   att   i  detalj  bemöta\r\nsamtliga  motionsyrkanden utan avvaktar  regeringens\r\nvidare åtgärder  med anledning av betänkandet. De nu\r\nbehandlade motionerna  A216  yrkandena  1 och 2 (m),\r\nA229  yrkande  1  (m), A236 yrkande 2 (mp) och  A365\r\nyrkande 4 (v) avstyrks.\r\n\r\nTidsbegränsad anställning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar  i detta avsnitt motioner\r\nfrån allmänna motionstiden  som rör frågor om\r\ntidsbegränsad anställning.\r\nUtskottet,  som  avstyrker samtliga  motioner\r\nfrämst   med  hänvisning   till   regeringens\r\npågående   beredning   av   ALI:s   utredning\r\nHållfast arbetsrätt  -  för  ett föränderligt\r\narbetsliv, anser att det inte  finns skäl att\r\nföregripa resultatet av denna beredning.\r\nJämför reservation 4 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSom  huvudregel  gäller enligt LAS  att  anställning\r\nskall gälla tills  vidare. Tidsbegränsad anställning\r\nfår dock avtalas för  viss  tid,  viss  säsong eller\r\nvisst arbete om det föranleds av arbetets  särskilda\r\nbeskaffenhet.  Tidsbegränsad  anställning får  också\r\nanvändas    för   vikariat,   praktikarbete    eller\r\nferiearbete eller vid tillfällig arbetsanhopning och\r\nvissa    andra    situationer.     Vid    tillfällig\r\narbetsanhopning  gäller dock att visstidsanställning\r\nfår avse sammanlagt  högst sex månader under två år.\r\nOm  en  arbetstagare  har   varit  anställd  hos  en\r\narbetsgivare som vikarie i sammanlagt  mer än tre år\r\nunder  de  senaste  fem  åren, övergår anställningen\r\ntill  en  tillsvidareanställning.  Avtal  får  också\r\nträffas om  provanställning  i  högst  sex  månader.\r\nDärutöver       finns       s.k.       överenskommen\r\nvisstidsanställning. Avtal om sådan anställning  får\r\nför  en  och  samma  arbetstagare omfatta högst tolv\r\nmånader under tre år,  och  ingen  avtalsperiod  får\r\nvara kortare än en månad.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nSom ett led i att göra arbetsrätten mer flexibel och\r\nbättre  anpassad till de mindre företagens situation\r\nföreslår Kristdemokraterna i kommittémotion A320 att\r\nmöjligheten  till  provanställning  skall  förlängas\r\ntill    tolv    månader    (yrk.    20)    och   att\r\nvisstidsanställning vid arbetsanhopning bör tillåtas\r\nupp  till två år (yrk. 22). Kristdemokraterna  menar\r\natt det  är  i  de  små företagen som de nya idéerna\r\nföds och de nya jobben  skapas.  De mindre företagen\r\nsom  är  under utveckling upplever arbetsrätten  som\r\nett stort problem.\r\n\r\nSamma krav  i  fråga  om  provanställning ställs i\r\nTobias  Krantz (fp) motion N211  (yrk.  6)  för  att\r\nunderlätta   att   anställa   t.ex.   ungdomar   och\r\ninvandrare   som   i   dag   ofta  stängs  ute  från\r\narbetsmarknaden.  Även  andra  visstidsanställningar\r\nskall enligt motionen förlängas  från  sex till tolv\r\nmånader.\r\nI den enskilda flerpartimotionen A296 av Elizabeth\r\nNyström  m.fl.  (m,  fp, kd och c) påtalas  att  det\r\nfinns  ett  behov  av  att  reformera  reglerna  för\r\ntidsbegränsade anställningar. En utgångspunkt är att\r\ndet  skall vara likvärdigt  att  vara  tidsbegränsat\r\nanställd      och     tillsvidareanställd.     Andra\r\nutgångspunkter  är att reglerna blir enklare och att\r\nen hel del former  av  tidsbegränsade  anställningar\r\nrensas    bort.   Lagstiftningen   måste   ge   goda\r\nmöjligheter   att   anställa   för   begränsad  tid.\r\nHuvudmodellen för tidsbegränsade anställningar skall\r\nfölja       riktlinjerna      för      överenskommen\r\nvisstidsanställning  enligt  5  a  § LAS, varvid den\r\ntillåtna tiden bör utsträckas till 24 månader.\r\nI ett flertal enskilda s-motioner  framförs kritik\r\nmot   utvecklingen  av  antalet  och  formerna   för\r\ntidsbegränsade  anställningar.  Inger Lundberg m.fl.\r\nmenar  i  motion  A208  att  antalet  tidsbegränsade\r\nanställningar    bland    unga   arbetstagare   ökat\r\ndramatiskt och att det i många  fall är den gällande\r\nanställningsformen  när  ungdomar  anställs.   Denna\r\nutveckling  innebär  bl.a.  att barnafödandet skjuts\r\nupp.  I motionen framförs att  det  finns  skäl  att\r\nbegränsa   antalet   anställningsformer   till  två,\r\ntillsvidareanställning  och renodlade vikariat.  Det\r\nkonstateras i motion A215  av Christina Axelsson och\r\nAnn-Kristine  Johansson  att antalet  tidsbegränsade\r\nanställningar ökar och att  30  % av kvinnorna i LO-\r\nkollektivet  i  åldern  25-29  år  är  tidsbegränsat\r\nanställda. I motionen ställs krav på  att  det i LAS\r\nskall  slås  fast att grunden för anställning  skall\r\nvara tillsvidareanställning  (yrk.  4).  Britt-Marie\r\nLindkvist och Christina Nenes vill i motion  A254 få\r\ntill stånd en översyn av arbetsrätten för att stärka\r\nmöjligheten till tillsvidareanställning och för  att\r\nse  över  formerna  för  visstidsanställning för att\r\nförhindra missbruk. Lena Sandlin-Hedman  och Gunilla\r\nCarlsson  i  Hisings  Backa kräver i motion A312  en\r\növersyn av lagstiftningen  för  att komma till rätta\r\nmed  den försämring av villkoren på  arbetsmarknaden\r\nsom  det   ökade   antalet   behovs-,  projekt-  och\r\nobjektanställningar innebär. Behovsanställningar  är\r\nvanligast  bland LO-kvinnor och leder i mycket liten\r\nutsträckning  till  tillsvidareanställning.  Otrygga\r\nanställningsformer är enligt motionen både en  köns-\r\noch  en klassfråga. Siw Wittgren-Ahl m.fl. önskar  i\r\nmotion   A347   stärka   unga  kvinnors  villkor  på\r\narbetsmarknaden genom förändringar  i  bl.a.  LAS så\r\natt  möjligheten  att  visstidsanställa  under långa\r\ntider begränsas. För att få fram fasta arbeten  till\r\nungdomar föreslår Mikael Damberg m.fl. i motion A359\r\nen    översyn   av   systemet   med   tidsbegränsade\r\nanställningar  i  syfte  att begränsa antalet osäkra\r\nanställningar   och  göra  det   lättare   att   bli\r\ntillsvidareanställd    som    ung.    Tidsbegränsade\r\nanställningar   minskar   människors  trygghet   och\r\nfrihet. Ett annat allvarligt  problem  som tas upp i\r\nmotionen   är  att  personer  utan  fasta  inkomster\r\navvaktar  med   att   bilda   familj.   Dagens  låga\r\nbarnafödande har stark koppling till att många yngre\r\nsaknar   fast   anställning   och  därmed  ekonomisk\r\ntrygghet.\r\n\r\nHans Backman (fp) menar i motion  A210 att det skall\r\ninföras  ett  tillägg  i  LAS  om  att  det  åligger\r\narbetsgivaren   att   erbjuda   personer  som  varit\r\ntimanställda  hos samma arbetsgivare  i  18  månader\r\nfast anställning. På tio år har antalet timanställda\r\nmer  än fördubblats  och  timanställning  förekommer\r\nbåde inom vård- och omsorgssektorn. Timanställningen\r\när för  arbetsgivaren  en idealisk anställningsform.\r\nFör arbetstagaren innebär det en risk att hamna i en\r\ngrupp    som    aldrig    erbjuds     någon    annan\r\nanställningsform. Timanställda får allt  svårare att\r\nleva. Utan fast inkomst får man t.ex. inget  banklån\r\neller hyreskontrakt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   kan  till  stora  delar  instämma  i  de\r\nsynpunkter som framförs i s-motionerna om betydelsen\r\nför  den  enskilde   arbetstagaren   av   att   vara\r\ntillsvidareanställd.   Genom  en  sådan  anställning\r\nerhåller han eller hon en högre grad av trygghet och\r\nen  större möjlighet att  planera  sitt  liv.  Detta\r\ngynnar  inte  bara den enskilde utan i förlängningen\r\näven arbetsgivarna  och samhället i stort. Utskottet\r\nkan  konstatera  att huvudprincipen  i  LAS  är  att\r\narbetstagare skall  anställas  tills vidare. Det har\r\ndock  i  praktiken  skett  en  viss  förändring   på\r\narbetsmarknaden  i  riktning  mot  en  större  andel\r\ntidsbegränsade anställningar.\r\n\r\nUtskottet vill i detta sammanhang peka på att  det\r\nfr.o.m.  den  1 juli 2002 gäller en ny lag, nämligen\r\nlagen (2002:293)  om  förbud  mot  diskriminering av\r\ndeltidsarbetande  arbetstagare och arbetstagare  med\r\ntidsbegränsad anställning.  Ändamålet  med  lagen är\r\natt motverka diskriminering av deltidsarbetande  och\r\ntidsbegränsat  anställda arbetstagare när det gäller\r\nlöne- och andra  anställningsvillkor. Lagen har sitt\r\nursprung   i   två  EG-direktiv,   deltidsdirektivet\r\n97/81/EG och visstidsdirektivet 1999/70/EG.\r\nUtredningen  Hållfast   arbetsrätt   -   för   ett\r\nföränderligt  arbetsliv (Ds 2002:56) konstaterar att\r\ngruppen tidsbegränsat  anställda  har  ökat  markant\r\nunder 1990-talet. Det rör sig numera om i varje fall\r\nen  halv miljon arbetstagare eller en dryg sjättedel\r\nav den samlade arbetskraften. Det är framför allt de\r\nprojekt-   och   behovsanställda   som   har   ökat.\r\nTidsbegränsade   anställningar   förekommer  i  stor\r\nutsträckning  inom  bl.a.  vård  och  omsorg,  olika\r\nföretagstjänster,  handel  samt inom utbildning  och\r\nforskning. Tidsbegränsade anställningar  är  vanliga\r\nbland  yngre arbetstagare och kvinnor. Även personer\r\nmed utländsk  bakgrund  är  klart överrepresenterade\r\ninom vissa sektorer. Effekten på individnivå skiljer\r\nsig åt men allmänt sett får tidsbegränsat  anställda\r\njämfört      med     tillsvidareanställda     mindre\r\nkompetensutveckling,  har  mindre  kontroll över hur\r\narbetet  utförs,  har  ett sämre hälsotillstånd  och\r\nupplever större oro för sin ekonomiska situation.\r\n\r\nUnder 1990-talet har mer  än  hälften av dem som har\r\nhaft tidsbegränsad anställning  funnits kvar i sådan\r\nanställning eller helt saknat anställning  efter två\r\når.\r\n\r\nDet   står  dock  klart,  menar  utredningen,  att\r\ntidsbegränsade anställningar är något som behövs och\r\när legitimt på en modern arbetsmarknad.\r\nUtredningen  konstaterar att anställningsskyddet i\r\nLAS är kopplat till  de tillsvidareanställda. Endast\r\ni några begränsade hänseenden  finns regler om skydd\r\nför   tidsbegränsat   anställda.  Ett   exempel   är\r\nföreträdesrätt  till återanställning  efter  normalt\r\nsett mer än tolv  månaders  anställning  om fortsatt\r\nanställning  inte erbjudits på grund av arbetsbrist.\r\nDen  övergripande  strategin  i  lagstiftningen  har\r\nvarit    att   begränsa   möjligheterna   att   ingå\r\ntidsbegränsade anställningar.\r\nUtredningens  förslag  innebär  att  den nuvarande\r\nlistan över tillåtna tidsbegränsade anställningar  i\r\nLAS  tas  bort  och ersätts med en regel som innebär\r\natt det är tillåtet för en arbetsgivare att anställa\r\nen person tidsbegränsat upp till 18 månader under en\r\nperiod av fem år.  Vikariat för att ersätta en annan\r\nanställd kan pågå under ytterligare 18 månader under\r\nsamma  period. Provanställningar  tillåts  på  samma\r\nvillkor  som  i  dag  och  räknas  in  i  de angivna\r\ntidsfristerna.  För  att  förbättra de tidsbegränsat\r\nanställdas    ställning    införs    en    förstärkt\r\nföreträdesrätt  till  återanställning.  Den  som  är\r\nanställd  för  begränsad   tid  och  som  inte  fått\r\nfortsatt  arbete  har,  oavsett   skälet   till  att\r\nanställningen  inte  fortsatte, företrädesrätt  till\r\nåteranställning.  Denna   rätt  inträder  efter  sex\r\nmånaders  anställning  under   en  tvåårsperiod  och\r\ngäller i nio månader från anställningens upphörande.\r\nArbetstagaren måste ha tillräckliga  kvalifikationer\r\nför  det arbete som avses med återanställningen.  Om\r\narbetstagaren     tidigare    misskött    sig    kan\r\nföreträdesrätten gå  förlorad genom att denne därmed\r\ninte  längre  har tillräckliga  kvalifikationer  för\r\narbetet.\r\nDet införs en  helt  ny  sanktion  för  brott  mot\r\nreglerna    om    tidsbegränsad    anställning   och\r\nföreträdesrätt     till     återanställning.     Den\r\narbetsgivare som bryter mot dessa bestämmelser skall\r\nbetala   ett   särskilt  vederlag   motsvarande   en\r\ntredjedels    månadslön    för    varje    fullgjord\r\nanställningsmånad,  dock  lägst tre månadslöner. Vid\r\nflera eller upprepade brott  har  arbetsgivaren rätt\r\natt  räkna av vad som tidigare kan ha  utgetts  till\r\narbetstagaren  som  sådant särskilt vederlag. Rätten\r\ntill vederlag förfaller  om  arbetsgivaren  erbjuder\r\ntillsvidareanställning  på villkor som arbetstagaren\r\nskäligen  kan  godta eller  om  arbetstagaren  själv\r\nsäger  upp sig från  anställningen.  Vederlaget  kan\r\naldrig överstiga  det  högsta  belopp för skadestånd\r\nsom med dagens system kan utges enligt 39 § LAS.\r\nUtredningen  föreslår vidare att  en  arbetstagare\r\nskall kunna säga  upp  en  tidsbegränsad anställning\r\nmed en månads uppsägningstid.\r\nDe föreslagna ändringarna  i LAS skall inte beröra\r\nredan       träffade      kollektivavtal       eller\r\nanställningsavtal.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att utvecklingen inneburit att\r\nandelen tidsbegränsade  anställningar  har  ökat  på\r\nbekostnad    av   tillsvidareanställningar.   Enligt\r\nutskottets uppfattning  går det inte att bortse från\r\natt det även i framtiden  måste  finnas olika former\r\nav tidsbegränsade anställningar för  att  tillgodose\r\narbetsgivares  behov i vissa situationer, t.ex.  för\r\natt    stärka    arbetsstyrkan    vid    tillfälliga\r\narbetstoppar,  eller   fylla   ut   vid  tillfälliga\r\nvakanser och tjänstledigheter m.m.\r\n\r\nFör  utskottet  är det angeläget att  det  tydligt\r\nframgår att tillsvidareanställningen  alltjämt skall\r\nvara  huvudregeln  vid anställning. Möjligheten  för\r\narbetsgivare     att     använda      tidsbegränsade\r\nanställningar  måste  vara  begränsad  och  reglerna\r\nmåste  vara  utformade  så  att  de inte leder  till\r\nmissbruk. I vilken utsträckning lagändringar  behövs\r\nför  att markera detta måste i första hand övervägas\r\nav regeringen.\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  bör  man  invänta\r\nresultatet   av   regeringens   beredning  av  ALI:s\r\nutredning innan något ytterligare  initiativ  tas  i\r\nfrågan.\r\nMed   hänsyn   till  det  ovan  anförda  avstyrker\r\nutskottet  motionerna  A208  (s),  A210  (fp),  A215\r\nyrkande 4 i  denna  del  (s), A254 (s), A296 (m, fp,\r\nkd, c), A312 (s), A320 yrkandena  20  och  22  (kd),\r\nA347  i  denna del (s), A359 (s) och N211 yrkande  6\r\n(fp) i de  delar  de  inte  kan  anses tillgodosedda\r\ngenom det som utskottet anfört.\r\n\r\nRätt till heltidsanställning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta avsnitt  motioner\r\nfrån den allmänna motionstiden som rör frågor\r\nom rätt till heltidsanställning. För att inte\r\nföregripa  den utredning som skall tillsättas\r\nav regeringen  i  frågan,  avstyrks  samtliga\r\nmotioner.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtgångspunkten   inom  svensk  arbetsrätt   är   att\r\narbetsgivaren  fritt  leder  och  fördelar  arbetet.\r\nGenom lagstiftning  och rättspraxis har vissa avsteg\r\ngjorts från denna princip.  Avsteg har skett när det\r\ngäller  t.ex.  arbetsgivares uppsägning  som  kräver\r\nsaklig grund och  genom  att arbetsbristuppsägningar\r\nskall   ske   i   viss   turordning.    När   sådana\r\ninskränkningar har skett i arbetsledningsrätten  har\r\narbetstagarna regelmässigt givits möjligheten att få\r\nsaken överprövad i domstol.\r\n\r\nI  mer verksamhetsrelaterade frågor, som t.ex. hur\r\narbetet   skall   organiseras,   har  arbetsgivarens\r\nsjälvständiga beslutanderätt bevarats ograverad, låt\r\nvara  efter  vederbörlig  förhandling  med  fackliga\r\norganisationer    enligt   lagen    (1976:580)    om\r\nmedbestämmande    i   arbetslivet     (MBL)    eller\r\nkollektivavtal.\r\nI    arbetsledningsrätten    ingår    också    att\r\narbetsgivaren   beslutar   om   hur   heltids-   och\r\ndeltidstjänster   skall   organiseras.   En   senare\r\nförändring i LAS är införandet av en bestämmelse (25\r\na  §)  om  företrädesrätt till anställning med högre\r\nsysselsättningsgrad.    Regeln    innebär   att   om\r\narbetsgivaren anser sig ha behov av att anställa mer\r\narbetskraft  och  detta behov kan tillgodoses  genom\r\natt   en   deltidsanställd    anställs   med   högre\r\nsysselsättningsgrad, då är arbetsgivaren skyldig att\r\nlämna ett sådant erbjudande. Bestämmelsen  bygger på\r\nförutsättningen   att   arbetstagaren   har   anmält\r\nintresse   för  högre  sysselsättningsgrad  och  har\r\ntillräckliga     kvalifikationer     för    arbetet.\r\nBestämmelsen  innebär  att arbetsgivarens  rätt  att\r\nleda  arbetet  alltjämt  är   orörd   och  inte  kan\r\növerprövas  rättsligt.  Frågan om arbetstagaren  har\r\ntillräckliga kvalifikationer  för  arbetet  kan dock\r\nbli föremål för domstolsprövning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrågor om heltids- och deltidsarbete tas upp  i  ett\r\nantal  enskilda s-motioner. De flesta motionerna ser\r\nfrågan ur ett könsperspektiv. Christina Axelsson och\r\nAnn-Kristine  Johansson  gör  i motion A215 (yrk. 4)\r\ngällande  att  grunden  för anställning  skall  vara\r\nheltid  som en rättighet och  deltidsarbete  som  en\r\nmöjlighet.  Motionärerna  menar  att det är orimligt\r\nmed  den  höga  andel  deltidsarbete  som   finns  i\r\nkvinnodominerade   branscher,  som  handel,  hotell,\r\nrestaurang,  fastighetsförvaltning   samt  vård  och\r\nomsorg.  Motsvarande  krav  på  att grunden  i  alla\r\nanställningar    skall    vara    heltidsanställning\r\nframställs i motion A289 av Anneli  Särnblad  Stoors\r\nm.fl.,  som  menar  att  saken måste bli föremål för\r\nlagstiftning.   I   motion  A230   anser   Ann-Marie\r\nFagerström  att  regeringen   skall  verka  för  att\r\ndeltidstjänster      skall      omvandlas       till\r\nheltidstjänster.  Lena  Sandlin-Hedman  och  Gunilla\r\nCarlsson  i Hisings Backa påtalar i motion A351  att\r\nLAS behöver  förtydligas  och skärpas, varvid heltid\r\nskall  utgöra norm och grund  för  anställningar  på\r\nhela arbetsmarknaden.  Problemet är att omfattningen\r\nav tjänster bestäms utifrån  det  arbetsgivaren tror\r\nsig veta om kvinnor som grupp i stället  för  att se\r\ntill  kvinnors enskilda förutsättningar och önskemål\r\nom sysselsättningsgrad.  Det  blir därför närmast en\r\nsjälvklarhet   att  anställa  kvinnor   på   deltid.\r\nDeltidsarbete innebär  en  rad sämre förutsättningar\r\nbl.a.    när    det    gäller   kompetensutveckling,\r\nkarriärmöjligheter    och    löneutveckling.    Från\r\nhuvudregeln att grunden för anställning  skall  vara\r\nheltidsanställning   skall   det   dock   finnas  en\r\nmöjlighet för den enskilde att gå ned i arbetstid om\r\nhan  eller hon önskar det. Undantag från huvudregeln\r\ni en sådan  lagstiftning om heltidsanställning skall\r\nkunna    göras    genom     kollektivavtal    mellan\r\narbetsmarknadens  parter.  Inger   Segelström  m.fl.\r\nförespråkar i motion A361 heltid som  rättighet  och\r\ndeltid  genom  kollektivavtal som möjlighet. Omkring\r\n40  %  av Sveriges  kvinnor  arbetar  deltid,  varav\r\nhälften  ofrivilligt  då  arbetsgivaren  inte kan ge\r\nhögre   sysselsättningsgrad.  Drygt  80  %  av  alla\r\nregistrerade deltidsarbetslösa är kvinnor.\r\n\r\nSlutligen  tar  Anita  Jönsson  och  Kerstin Engle\r\n(båda    s)    i   motion   A252   upp   frågan   om\r\nanhöriganställdas    situation   mot   bakgrund   av\r\ndiskussionerna om rätten till heltid och möjligheten\r\ntill  deltid.  I  motionen   vill  motionärerna  att\r\nmöjligheten   till  nationella  åtgärder   för   att\r\nsärskilt uppmärksamma  situationen  för personer med\r\nanhöriganställning skall övervägas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI de ovan redovisade motionerna tas frågorna om hel-\r\noch    deltidsarbete   upp   från   en   rad   olika\r\nutgångspunkter.   Genomgående   vill   man   öka  de\r\nanställdas    möjlighet   att   påverka   den   egna\r\nsysselsättningsgraden, antingen genom regler riktade\r\ndirekt    till    den     enskilde     eller     via\r\narbetstagarorganisationerna.\r\n\r\nI  mars  2003  var, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen\r\n(AMS),    77   067   personer    registrerade    som\r\ndeltidsarbetslösa  (60  678 kvinnor och 16 389 män).\r\nDärutöver   hade   74   416   personer   tillfälliga\r\ntimanställningar (47 245 kvinnor  och  27 171  män).\r\nEnligt     Statistiska     centralbyråns     (SCB:s)\r\narbetskraftsundersökningar    för   samma   tidpunkt\r\nuppgick    antalet    undersysselsatta,    som    av\r\narbetsmarknadsskäl jobbar  mindre än de önskar, till\r\n234 000 personer, dvs. avsevärt fler än de som finns\r\nregistrerade   hos  AMS.  Skillnaderna   kan   bl.a.\r\nförklaras av olika mätmetoder.\r\nUtskottet vill  också  i  detta sammanhang peka på\r\nden  nya  lagen  om  förbud  mot  diskriminering  av\r\ndeltidsarbetande  arbetstagare och arbetstagare  med\r\ntidsbegränsad anställning  som  utskottet kortfattat\r\nredogjort  för  i  detta betänkande  under  rubriken\r\nTidsbegränsad anställning m.m.\r\nPå    initiativ    av    regeringen    finns    på\r\nArbetsmiljöverket (AV) en styrgrupp  som tillsatts i\r\nsyfte att minska deltidsarbetslösheten.  Gruppen har\r\nantagit   namnet   HelaProjektet.  I  gruppen  ingår\r\nföreträdare   för   ALI,   Jämställdhetsombudsmannen\r\n(JämO), AMS och Svenska  ESF-rådet. Uppgiften är att\r\npåverka  de  omständigheter   som  hindrar  dem  som\r\narbetar deltid och som vill arbeta  mer  att  få den\r\nönskade   sysselsättningsgraden.   Projektet   skall\r\nfördela   medel  till  aktiviteter  som  prövar  nya\r\narbetssätt  och  arbetsorganisationer  och  som  kan\r\növerföras i ordinarie verksamhet.\r\nHelaProjektets  handlingsplan  utgår från att alla\r\nsom vill skall ha möjlighet att arbeta  heltid.  Det\r\nmålet   kan   enligt  handlingsplanen  uppnås  genom\r\nexempelvis   nya    decentraliserade   lösningar   i\r\narbetsorganisationen,   nya   sätt   att  lägga  upp\r\narbetet,  en  bra  arbetsmiljö,  möjlighet   för  de\r\nanställda   att  påverka  sin  arbetssituation  samt\r\nutrymme  för  kompetensutveckling  och  lärande.  De\r\növergripande målen är\r\n\r\n-  att minska  deltidsarbetslösheten  för deltids-\r\noch timanställda\r\n-\r\n-  att        minska        den        ofrivilliga\r\ndeltidsarbetslösheten\r\n-\r\n-  att   minska   hindren   för  möjligheten  till\r\nheltidsarbete\r\n-\r\n-  att verka för bestående förändringar.\r\n-\r\nDrygt 90 projekt befinner sig i  olika  faser,  från\r\nförsta   kontakt   och  förankring  till  beslut  om\r\nbeviljade bidrag. De handlar om allt från satsningar\r\npå   heltidsjobb   i   norrländsk    glesbygd   till\r\nkompetensutveckling   inom  kooperativa  butiker   i\r\nMalmöregionen. De flesta  projekten  berör  kommunal\r\nverksamhet,  men  även  det privata näringslivet  är\r\nrepresenterat.\r\n\r\nI juli 2001 avrapporterade  AMS till regeringen om\r\nden        översiktliga        kartläggning       av\r\ndeltidsarbetslösheten  som AMS genomfört  under  maj\r\n2001.  Kartläggningen visar  att  deltidsarbete  och\r\ndeltidsarbetslöshet  främst  förekommer  inom  vård,\r\nomsorg och handel och att kvinnor berörs i betydligt\r\nhögre  grad än män. Deltidsproblematiken är relativt\r\nsett störst i skogslänen och i Gotlands län. Län med\r\nhög      arbetskraftsefterfrågan      har      lägre\r\ndeltidsarbetslöshet.     Det     största     antalet\r\ndeltidsarbetslösa  finns dock i Västra Götaland  och\r\nSkåne.\r\nI Arbetsmarknadsverkets  regleringsbrev  för  2003\r\nangav  regeringen  att  \"en  väl fungerande sök- och\r\nmatchningsprocess       i      kombination       med\r\nprogramverksamheten skall  medverka  till att minska\r\narbetslösheten  och deltidsarbetslösheten  samt  öka\r\nsysselsättningen\".  AMS  huvudinriktning  för  detta\r\narbete under 2003 innebär följande.\r\n·  Överenskommelser    mellan   AMS   och   samtliga\r\nlänsarbetsnämnder      för       att       minska\r\ndeltidsarbetslösheten och timanställningarna.\r\n·\r\n·  Den  särskilda  intygsrutinen  utvidgas  till att\r\ngälla      samtliga     deltidsarbetslösa     och\r\ntimanställda.\r\n·\r\n·  Fortsatt och utvecklad samverkan med arbetsgivar-\r\noch   arbetstagarorganisationer   om   gemensamma\r\ninsatser  för  att minska deltidsarbetslöshet och\r\ntimanställningar samt samverka med HelaProjektet.\r\n·\r\nI  slutet av januari  2003  meddelade  AMS  att  det\r\nåtagande     som    regeringen    tillsammans    med\r\nLandstingsförbundet,     Svenska    Kommunförbundet,\r\nSvenska Kommunalarbetareförbundet  och SACO gjort om\r\natt  halvera  deltidsarbetslösheten  inom  vård  och\r\nomsorg uppfyllts. Åtagandet handlade om  att  minska\r\ndeltidsarbetslösheten  inom vård och omsorg från  30\r\n000  till  15 000 personer.  Timanställningarna  har\r\nsamtidigt   sjunkit    med    26    %.   Den   ökade\r\nsysselsättningsgraden beror på att kvinnor  i mindre\r\nutsträckning  arbetar deltid. Skillnaden mellan  män\r\noch    kvinnor    i   genomsnittlig    överenskommen\r\nsysselsättningsgrad  har  under  perioden  1997-2001\r\nminskat    från    omkring    8   till   omkring   6\r\nprocentenheter. Mäns sysselsättningsgrad  har  varit\r\nungefär  oförändrad  på  96 %, medan den för kvinnor\r\nökat  från  omkring  88 % till  omkring  90  %.   De\r\nkraftigaste minskningarna har skett i Västerbottens,\r\nKronobergs, Uppsala, Dalarnas  och  Stockholms  län.\r\nKommunerna,  som är stora arbetsgivare inom området,\r\nhar i stor omfattning  erbjudit  de  som  så önskade\r\nökad sysselsättningsgrad.\r\n\r\nHär  finns  det  anledning  att  uppmärksamma  att\r\nregeringen i vårpropositionen 2002/03:100  anger att\r\nutvecklingen  för deltidsarbetslösa noga kommer  att\r\nföljas och att regeringen vid behov kommer att vidta\r\nytterligare åtgärder.  Dessutom  meddelar regeringen\r\natt  det  skall  tillsättas  en  utredning  för  att\r\nundersöka  möjligheterna  att införa  en  rätt  till\r\nheltidsanställning.\r\nUtskottet kan med det ovan  redovisade  konstatera\r\natt  arbete  pågår som i stora delar ligger i  linje\r\nmed de förslag och synpunkter som framförs i de ovan\r\nredovisade motionerna  och  som också överensstämmer\r\nmed utskottets uppfattning. Med  hänvisning till det\r\nanförda  och till att det inte finns  anledning  att\r\nföregripa  resultatet  av den nyssnämnda utredningen\r\navstyrks\r\nmotionerna A215 yrkande  4   i  denna  del (s), A230\r\n(s), A289 (s), A351 (s) och A361 (s).\r\n\r\nAnhöriga  står  för  större  delen  av all vård  och\r\nomsorg till äldre och funktionshindrade.  En  allmän\r\nuppskattning som är gjord av Kommunförbundet i  dess\r\nskrift \"Aktuellt om äldreomsorgen 2002\" är att 60-70\r\n%  utförs  av anhöriga eller närstående. Den största\r\ngruppen anhörigvårdare  finns bland de äldre. I 65 %\r\nav landets kommuner finns möjlighet att få ekonomisk\r\nersättning för anhörigvården. Ersättning kan utges i\r\nform av ett bidrag från kommunen till den som vårdas\r\nav  anhörig,  och  i  speciella  fall  kan  vårdaren\r\nanställas av kommunen.  Antalet  personer  65 år och\r\näldre som fick hjälp av anhörig eller närstående som\r\nanställts  av  kommunen  år  2001  var  2  100.  Vid\r\nanställningen är det vårdtagarens behov av hjälp som\r\nstyr   omfattningen   av   anställningen   och  inte\r\nanhörigvårdarens  behov  av anställning med en  viss\r\nsysselsättningsgrad.     Kommunens     beslut     om\r\nanhöriganställning   och   dess    omfattning    kan\r\növerklagas till länsrätt.\r\n\r\nUtskottet avstyrker därmed motion A252 (s).\r\n\r\n\r\nTurordning vid uppsägning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  motionsförslag om att\r\nupphäva  tvåpersonsundantaget   i   LAS   för\r\nsmåföretag  och  avstyrker  en  motion om att\r\nhelt avskaffa turordningsreglerna i LAS.\r\nJämför reservationerna 5 (m, fp,  kd,  c, mp)\r\noch 6 (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLAS  innehåller  turordningsregler  som arbetsgivare\r\nskall iaktta vid uppsägning på grund av arbetsbrist.\r\nHuvudregeln  är  i  enlighet med principen  sist  in\r\nförst    ut,   dvs.   arbetstagare    med    kortare\r\nanställningstid står först i tur att sägas upp, före\r\narbetstagare   med  längre  anställningstid.  Om  en\r\narbetstagare måste  omplaceras  för  att få fortsatt\r\narbete,  krävs  att  arbetstagaren  har tillräckliga\r\nkvalifikationer för det fortsatta arbetet. Därutöver\r\nfinns  vissa  särregler, t.ex. för arbetstagare  med\r\nnedsatt  arbetsförmåga   och  som  beretts  särskild\r\nsysselsättning hos arbetsgivaren.  Domstol kan pröva\r\nom  arbetsgivarens  uppsägning  står  i   strid  med\r\nturordningsreglerna    och    ålägga    arbetsgivare\r\nskadestånd i sådana fall.\r\n\r\nEfter   förslag   av   arbetsmarknadsutskottet   i\r\nbetänkande  2000/01:04  Undantag  från  turordningen\r\nm.m. infördes med giltighet  fr.o.m.  den  1 januari\r\n2001  i  22  §  andra  stycket LAS ett undantag från\r\ndenna  turordningsprincip.  Regeln  innebär  att  en\r\narbetsgivare  med högst tio arbetstagare får undanta\r\nhögst  två arbetstagare  som  enligt  arbetsgivarens\r\nbedömning är av särskild betydelse för den fortsatta\r\nverksamheten. Den eller de personer som undantas har\r\nföreträde    till   fortsatt   anställning   oavsett\r\nturordningen.  Väljer  arbetsgivaren  att undanta en\r\neller  två  personer från uppsägning får  i  stället\r\narbetstagarna  efter  dem  i turordningen sägas upp.\r\nArbetsgivarens       beslut       att       tillämpa\r\nundantagsbestämmelsen kan i normalfallet inte prövas\r\nrättsligt.\r\nBakom  förslaget  stod  en majoritet bestående  av\r\nföreträdare   för  Moderaterna,   Kristdemokraterna,\r\nCenterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.\r\nFrågan om att upphäva undantagsregeln har därefter\r\nvarit  uppe  till   behandling   och   avstyrkts  av\r\nutskottet    i    betänkandena    2000/01:AU10   och\r\n2001/02:AU6.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet    anser    i    motion   A262    att\r\ntvåpersonsundantaget i 22 § LAS skall  avskaffas och\r\nger förslag på lydelse av lagtexten efter  en  sådan\r\nändring.  Som  skäl  för  ändring  anges  bl.a.  att\r\nrättstryggheten  satts ur spel då arbetsgivaren inte\r\nbehöver  visa  saklig   grund   för   att   tillämpa\r\nundantagen  och då arbetstagaren inte heller kan  få\r\nundantaget rättsligt  prövat.  Mycket  talar för att\r\ngravida     och     föräldralediga    drabbats    av\r\nundantagsbestämmelsen.  Vänsterpartiet  understryker\r\nvikten av att småföretag kan växa och anställa fler.\r\nSämre anställningstrygghet lockar inte fler att söka\r\nsig  till  småföretag. Vägen för att underlätta  för\r\nsmåföretag måste  ta  andra  banor än via försämrade\r\nvillkor för de anställda.\r\n\r\nI  ett  flertal  enskilda  s-motioner   krävs  att\r\nundantaget       för       två       personer      i\r\nturordningsbestämmelsen  i  22  § andra stycket  LAS\r\navskaffas.  Skäl som anförs för ett  avskaffande  är\r\nbl.a.  att  det   urholkar  anställningsskyddet  och\r\nsärskilt missgynnar  kvinnor  samt  att  regeln ökar\r\nrisken för godtycke och orättvis behandling eftersom\r\ndess tillämpning inte kan prövas rättsligt.  Krav på\r\navskaffande  framställs  av  Christina  Axelsson och\r\nAnn-Kristine  Johansson i motion A215 (yrk.  5),  av\r\nCatherine  Persson  i  motion  A218  och  av  Carina\r\nAdolfsson Elgestam  m.fl.  i  motion  A219. I de två\r\nsenare     motionerna     påpekas    att    ensidiga\r\narbetsgivarbeslut  minskar rättssäkerheten  för  den\r\nenskilde och oftast  missgynnar  den svagare parten.\r\nBestämmelsen      rubbar     maktbalansen     mellan\r\narbetsmarknadens parter  till arbetsgivarens fördel.\r\nDet  är  väl etablerat på arbetsmarknaden  att  göra\r\navvikelser   från   lagens  turordningsregler  genom\r\nkollektivavtal. Motsvarande  krav  om avskaffande av\r\nundantagsbestämmelsen  i  22  §  andra  stycket  LAS\r\nställs i motion A234 av Håkan Juholt m.fl., i motion\r\nA295  av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson  i\r\nHisings  Backa samt i motion A333 av Kurt Kvarnström\r\nm.fl.  I  den   senare   motionen   understryks  att\r\nundantaget   särskilt   drabbar   yngre  kvinnor   i\r\nbarnfamiljer. Siw Wittgren-Ahl m.fl.,  som  i motion\r\nA347   vill   stärka   unga   kvinnors   villkor  på\r\narbetsmarknaden,        anser        också       att\r\ntvåpersonsundantaget  skall  tas  bort. Utvecklingen\r\nför  främst yngre kvinnor riskerar annars  att  leda\r\ntill betydande ojämlikhet mellan arbetsvillkoren för\r\nmän och kvinnor. Även Lena Sandlin-Hedman och\r\nGunilla  Carlsson i Hisings Backa vill i motion A350\r\nåterställa  turordningsreglerna. De anser att det av\r\nflera skäl är  viktigt  att  minimera  utrymmet  för\r\ngodtycke i beslutsprocessen vid uppsägningar. Att ha\r\nen  lagstiftning  som  bygger  på ensidighet är inte\r\nacceptabelt.  Frågan  om  att  undanta   någon  från\r\nturordningen  avgörs  bäst  av de lokala parter  som\r\nkänner  förhållandena  på arbetsplatsen  bäst,  dvs.\r\narbetsgivaren och arbetstagarorganisationen.\r\nMikael Odenberg (m) vill  i  motion  A229 (yrk. 2)\r\nhelt avskaffa turordningsreglerna i LAS.  Skälen för\r\ndetta  är  att turordningsreglerna straffar den  som\r\nbyter   jobb   med    sämre    anställningstrygghet,\r\navskräcker    småföretagare    att   anställa    nya\r\nmedarbetare, försvårar för invandrare  och  ungdomar\r\noch   andra   nytillträdande   att   komma   in   på\r\narbetsmarknaden   och   försvårar  överlevnaden  för\r\nföretag i kris. Ett avskaffande  understryker  också\r\natt  varje  medarbetare  är unik och skall behandlas\r\ndärefter.\r\nEnligt Ulf Holm och Barbro  Feltzing  (båda  mp) i\r\nmotion A337 (yrk. 2) bör skyddet för personer som är\r\ntjänstlediga  för  studier  eller av annan anledning\r\nöka vid uppsägning på grund av  arbetsbrist  och vid\r\ntillämpning av gällande turordningsbestämmelser. Det\r\nskall  inte  gå  att undanta andra arbetstagare från\r\nturordningen vid uppsägning  för  att i stället säga\r\nupp tjänstlediga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLAS  är  en skyddslagstiftning till förmån  för  den\r\nsvagare parten i anställningsförhållandet. Det är av\r\nstor vikt  att  lagen uppfattas som klar och rättvis\r\nbåde i sin utformning och i sin tillämpning.\r\n\r\nInförandet av tvåpersonsundantaget  i  22  § andra\r\nstycket LAS innebar en avvikelse från en tydlig  och\r\nvälkänd  turordningsprincip,  nämligen  principen om\r\nsist in - först ut. Undantaget ger stort utrymme för\r\nensidiga   och   godtyckliga   arbetsgivarbeslut   i\r\nanställningsskyddsfrågor.      Tillämpningen      av\r\nundantaget  har  bland  arbetstagare   upplevts  som\r\nkränkande och diskriminerande. Det finns  exempel på\r\nicke-godtagbar   tillämpning  som  särskilt  drabbat\r\ngravida och föräldralediga  arbetstagare.  Det finns\r\näven  tecken  som  tyder  på  att  gamla  och  sjuka\r\ndrabbats  i  större  utsträckning.  Att i ett sådant\r\nläge  inte  ha  möjlighet  att  rättsligt  överpröva\r\narbetsgivarens  beslut försvagar anställningsskyddet\r\nytterligare och bidrar  även  starkt till känslan av\r\nrättsosäkerhet hos arbetstagarna.\r\nUtskottet har förståelse för  att det i vissa fall\r\nkan   finnas   behov  av  att  göra  undantag   från\r\nturordningsreglerna   i   22   §   LAS.  Redan  före\r\ninförandet   av  undantagsbestämmelsen   fanns   det\r\nmöjlighet  att   genom  kollektivavtal  avvika  från\r\nturordningsprincipen   sist   in  -  först  ut.  Att\r\narbetsgivaren  och  arbetstagarorganisationen  måste\r\nvara  överens  borgar  för  en  saklig  och  rättvis\r\nhantering av frågorna samtidigt  som anpassning till\r\nverksamheten och de lokala förhållandena kan göras.\r\nAtt såsom Mikael Odenberg föreslår  i  motion A229\r\n(yrk.  2)  helt avskaffa turordningsreglerna  skulle\r\nenligt   utskottets    mening   väsentligt   urholka\r\nanställningsskyddet i LAS  och  även  ge upphov till\r\norättvis  och godtycklig hantering av dessa  frågor.\r\nDet skulle  i praktiken innebära att de som sägs upp\r\npå  grund  av  arbetsbrist   inte  skulle  ha  något\r\nanställningsskydd alls.\r\nSammantaget finns det tungt  vägande  skäl för att\r\navskaffa  tvåpersonsundantaget  i LAS. Tillämpningen\r\nav regeln har drabbat orättvist och godtyckligt utan\r\natt möjlighet finns att få frågan  rättsligt prövad.\r\nDet  innebär  att  utskottet  tillstyrker   samtliga\r\nmotioner om avskaffande av tvåpersonsundantaget i 22\r\n§   andra  stycket  LAS,  nämligen  motionerna  A215\r\nyrkande  5  (s),  A218 (s), A219 (s), A234 (s), A262\r\n(v), A295 (s), A333  (s),  A347  i denna del (s) och\r\nA350 (s). Motion A229 yrkande 2 (m) avstyrks.\r\nRiksdagen  bör  därför fatta beslut  om  en  sådan\r\nlagändring. I bilaga 3 lägger utskottet fram förslag\r\ntill lagtext. Lagändringen  bör  träda i kraft den 1\r\njuli 2003.\r\n\r\nI motion A337 (yrk. 2) anför som framgått  Ulf  Holm\r\noch   Barbro   Feltzing   (mp)   att   skyddet   för\r\ntjänstlediga bör stärkas. Utskottet kan instämma med\r\nmotionärerna  i  att  diskriminering inte får ske av\r\ntjänstlediga        vid        tillämpning        av\r\nturordningsbestämmelserna i LAS.  Möjligheterna  att\r\nträffa kollektivavtal om turordningen är inte heller\r\noinskränkta. En avtalsturlista kan förklaras ogiltig\r\nom den är diskriminerande eller strider mot god sed.\r\nDärutöver         finns        skyddsregler        i\r\nledighetslagstiftningen.   Utskottet   ser   inte  i\r\nnuläget  att  det  finns  underlag  för  att utvidga\r\nlagstiftningen   på   det   sätt   som  motionärerna\r\nförespråkar.\r\n\r\nUtskottet avstyrker motion A337 yrkande 2 (mp).\r\n\r\n\r\nÅldersdiskriminering i LAS\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslag  om  att\r\nändring  skall  ske  av  3 § LAS så att äldre\r\narbetstagare vid beräkning av anställningstid\r\ninte    kan    tillgodoräkna    sig     extra\r\nanställningsmånader efter fyllda 45 år.\r\nJämför reservation 7 (fp, c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI   LAS  är  en  del  bestämmelser  och  rättigheter\r\nrelaterade  till  arbetstagarens anställningstid hos\r\narbetsgivaren.   Det    kan    gälla   placering   i\r\nturordningen vid arbetsbristuppsägning  (22  §)  och\r\nvid  företrädesrätt till återanställning (26 §) samt\r\nvid bestämmandet  av  taket  för antalet månadslöner\r\nsom  arbetsgivaren  kan  bli skyldig  att  betala  i\r\nskadestånd  för  brott  mot LAS  (38  §)  eller  det\r\nsammanlagda  skadestånd  som   en  arbetsgivare  som\r\nvägrar rätta sig efter domstols dom i vissa fall kan\r\nbli skyldig att betala (39 §).\r\n\r\nI dessa avseenden får enligt 3  § andra stycket en\r\narbetstagare     tillgodoräkna    sig    en    extra\r\nanställningsmånad  för  varje  anställningsmånad som\r\narbetstagaren  har  påbörjat  efter  fyllda  45  år.\r\nSammanlagt får tillgodoräknande  ske  med  högst  60\r\nsådana extra anställningsmånader.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  anser  i  kommittémotion A332 (yrk. 16)\r\nliksom Karin Pilsäter (fp)  i motion A226 (yrk. 1och\r\n2) att 3 § skall ändras så att  den  regel  tas bort\r\nsom innebär att äldre arbetstagare får tillgodoräkna\r\nsig    en    extra   anställningsmånad   för   varje\r\nanställningsmånad  han  eller hon har påbörjat efter\r\nfyllda 45 år. I motionerna  görs  det  gällande  att\r\nreglerna   är   diskriminerande.   Om   regeln   har\r\ntillkommit   för   att   skydda   arbetstagare   med\r\nförsörjningsbörda    för    barn   menar   man   att\r\nåldersgränsen    är    godtyckligt    bestämd    och\r\ndiskriminerar yngre. Om  regeln  tillkommit  för att\r\nförstärka    anställningsskyddet    för   äldre   så\r\ndiskrimineras  de  äldre eftersom det försvårar  för\r\ndem som försöker ta sig in på arbetsmarknaden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI   motionerna   A332  och   A226   ifrågasätts   en\r\nbestämmelse i LAS  som  tillkommit  för  att  skydda\r\näldre   arbetstagare.   Bestämmelserna   har  enligt\r\nförarbetena till den äldre lagen (prop. 1973:129  s.\r\n155),   som   alltjämt   får   anses  ha  giltighet,\r\ntillkommit som skydd för den arbetskraft  som  löper\r\nstörst  risk  att  slås  ut  och som har svårast att\r\nklara sig på arbetsmarknaden.\r\n\r\nVid nyanställningssituationen kan det naturligtvis\r\ninte    uteslutas    att   arbetsgivare    överväger\r\nkonsekvenserna  av  en framtida  uppsägning  av  den\r\nperson som just skall  anställas.  Risken skall dock\r\ninte  överdrivas.  Vid  en  avvägning  mellan  olika\r\nintressen  väger  skyddet för de äldre arbetstagarna\r\ntyngre.\r\nFrågan om diskriminering  på  grund  av  ålder har\r\näven en EG-rättslig aspekt. Frågan är reglerad i EG-\r\ndirektivet 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram\r\nför  likabehandling  i arbetslivet (jämte rättelse).\r\nSyftet med direktivet  är  att  fastställa en allmän\r\nram för bekämpning av diskriminering  i  arbetslivet\r\npå  grund av flera omständigheter, däribland  ålder.\r\nUtskottet  har  noterat  att  det i direktivet finns\r\nangivet att befogad särbehandling  på grund av ålder\r\nfår ske om det kan motiveras av ett  berättigat  mål\r\nsom     särskilt     rör     sysselsättningspolitik,\r\narbetsmarknad  och  yrkesutbildning  om  sättet  att\r\ngenomföra detta syfte  är  lämpligt  och nödvändigt.\r\nGenomförandet  av  direktivet skall ha skett  senast\r\nden 2 december 2003. Den del av direktivet som bl.a.\r\navser åldersdiskriminering  har  Sverige ytterligare\r\ntre år på sig för att införa i svensk  lagstiftning.\r\nDen   s.k.   diskrimineringskommittén,  som  är   en\r\nparlamentarisk  kommitté med hovrättslagmannen Göran\r\nEwerlöf som ordförande, har bl.a. fått i uppdrag att\r\nlämna   förslag   till    hur    bestämmelserna   om\r\nåldersdiskriminering i direktivet  om likabehandling\r\ni  arbetslivet  skall  genomföras  i  Sverige  (dir.\r\n2002:11).  Kommittén  skall  redovisa  sitt  uppdrag\r\nsenast den 1 december 2004. Enligt utskottets mening\r\nbör  man  alltså  inte,  som  föreslås i motionerna,\r\nförsämra skyddet för de äldre.  I stället bör man ta\r\ntill  vara  den  resurs som den äldre  arbetskraften\r\nutgör genom att satsa  på kompetensutveckling och på\r\natt  anpassa arbetsplatser  och  arbetsvillkor  till\r\näldres  förutsättningar.  Man bör också verka för en\r\nförändring av den negativa  attityd  som  kan finnas\r\nmot äldre arbetskraft.\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionerna A226 yrkandena  1 och\r\n2 (fp) och A332 yrkande 16 (fp).\r\n\r\n\r\nFöretagsnedläggning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i  detta  avsnitt olika\r\nmotionsförslag    som    berör    frågor   om\r\nanställningsskydd och medinflytande i samband\r\nmed   företagsnedläggning   m.m.   Motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 8 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEtt antal motioner tar från olika utgångspunkter upp\r\nfrågor  med  anknytning  till  omstrukturering   och\r\nnedläggning  av  företag.  Centerpartiet  pläderar i\r\nmotion N306 (yrk. 30) för att regeringen skall  låta\r\nutreda  ansvarsfördelningen  avseende  personal  vid\r\nföretagsnedläggning.  Uppdraget skall även inkludera\r\nkommuners och statens roll  för att lindra de lokala\r\neffekterna  av  en nedläggning.  Jämfört  med  andra\r\neuropeiska länder  är  det  i Sverige lätt att lägga\r\nned  företag. I Kontinentaleuropa  krävs  omfattande\r\nkontroller  och  förhandlingar med myndigheter innan\r\nen   nedläggning   godkänns.   Exempelvis   kan   en\r\nnedläggning stoppas om argumentet om dålig lönsamhet\r\ninte anses hålla. I  många  länder  är varseltiderna\r\nkortare och företagen riktar in sig på  att upprätta\r\nsociala planer, exempelvis i form av utbildning  och\r\nomskolning.  I  Sverige  hanteras  ansvaret  för  de\r\nvarslade  arbetstagarna  mycket  olika  i företagen.\r\nOfta  är  även  kommunen  och  i  vissa  fall staten\r\naktörer  för att lindra de lokala effekterna  av  en\r\nnedläggning.\r\n\r\nHillevi Larsson  och  Britt-Marie Lindkvist (båda s)\r\nmenar  i  motion A251 att  det  svenska  regelverket\r\nskall anpassas  till  internationella regler som ger\r\narbetstagare        större       trygghet        vid\r\nföretagsnedläggningar. Motionärerna hänvisar till en\r\nOECD-sammanställning   av   27   länders  regler  om\r\nanställningstrygghet. En tredjedel  av  länderna har\r\nsammantaget  ett starkare skydd för de anställda  på\r\nde tre områden  som undersöktes. Enligt motionen bör\r\nregeringen se över  gällande  regler och anpassa dem\r\nefter internationella förutsättningar, dvs. ändra de\r\nregler som ger Sverige dålig placering  jämfört  med\r\nde bästa EU- och OECD-länderna.\r\n\r\nI  motion  A255 anser Raimo Pärssinen och Per-Olof\r\nSvensson (båda  s)  att  det  finns behov av att öka\r\nlöntagarnas trygghet och att stärka fackens roll och\r\nsamhällets   inflytande  vid  strukturomvandling   i\r\nnäringslivet.   Företags   skyldighet   att  vid  en\r\nsituation  med  större förändringar föra dialog  med\r\növriga  parter  i samhället  måste  lagfästas.  Alla\r\nmåste ta ansvar och  skapa  gemensamma  resurser som\r\nskall  tas  i  bruk  vid  större  förändringar.  Med\r\nresurser   avses  bl.a.  tid  för  genomförande   av\r\nomställning  för  såväl individen som samhället, men\r\nockså gemensam finansiering där näringslivet tar sin\r\ndel av ansvaret. Ett  sätt att hantera problemet kan\r\nvara att ingå lokala omställningsavtal.\r\n\r\nJan Björkman och Kerstin  Andersson  (båda s) vill i\r\nmotion A279 förstärka arbetsgivarens sociala  ansvar\r\nvid  företagsnedläggning.  Det  är  inte rimligt att\r\nsamhället  tar  hela  ansvaret  för  dem  som   blir\r\narbetslösa.  Om  överenskommelse  inte  kan  träffas\r\nmåste lagstiftning tillgripas. Företagen måste i ett\r\ntidigare  skede  än  i  dag  informera  de  fackliga\r\norganisationerna  och  de  berörda myndigheterna  på\r\norten. Dessa måste ges möjlighet  att  påverka vilka\r\nåtgärder som skall vidtas för att underlätta för dem\r\nsom   blir   arbetslösa.   Det  måste  också  finnas\r\nenhetliga  regler  för  alla  länder   inom   EU  om\r\narbetsgivares ansvar vid företagsnedläggningar.\r\n\r\nEn  översyn måste genomföras av reglerna om varsel\r\ntill länsarbetsnämnden  menar  Göte  Wahlström m.fl.\r\n(s)  i  motion  A303,  detta  för  att skapa  bättre\r\nförutsättningar  för att den enskilde  som  varslats\r\nkan komma i arbete  och för att skadeverkningarna av\r\neventuell arbetslöshet skall kunna minimeras.\r\n\r\nHans  Stenberg  och Kerstin  Kristiansson  Karlstedt\r\n(båda s) anser i  motion  A339  att  regeringen  bör\r\narbeta  för enhetliga regler för företagsnedläggning\r\ni EU:s alla medlemsländer.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMotionerna i detta avsnitt  har olika inriktning men\r\nhar samma  utgångspunkt  i  olika  problem  som  kan\r\nuppstå  vid företagsnedläggning. En del motioner tar\r\nupp ansvarsfördelningen  mellan  de  olika aktörerna\r\ninom   Sverige,   andra   har  ett  mera  europeiskt\r\nperspektiv  och  jämför  medlemsstaternas   inhemska\r\nbestämmelser med varandra.\r\n\r\nRegeringen gav i december 2001 AMS i uppdrag att i\r\nsamverkan  med   ALI  kartlägga  rättsläget  i  EU:s\r\nmedlemsstater  vad  gäller  arbetsgivares ansvar vid\r\nföretagsnedläggningar.\r\nBakgrunden till uppdraget var  det  ökade  antalet\r\nvarsel  om  driftsinskränkningar  som  hade skett  i\r\nSverige under de senaste åren. Därför kom  frågan om\r\narbetsgivarens ansvar för anställda som har drabbats\r\nav   driftsinskränkning   i   fokus,   särskilt  när\r\nverksamheter  helt  lagts  ned  eller flyttats  till\r\nandra  länder. Det ifrågasattes om  det  kan  finnas\r\nsärskilda  vinster för internationella koncerner med\r\natt lägga ned sin verksamhet just i Sverige.\r\nKartläggningen  presenterades  i  maj 2002 och har\r\nkoncentrats  på de stora medlemsstaterna  Frankrike,\r\nItalien, Spanien,  Storbritannien och Tyskland samt,\r\nförutom  Sverige,  vissa  medlemsstater  i  Sveriges\r\nnärhet, nämligen Danmark  och  Finland och därutöver\r\nNederländerna.    Det    är    framför    allt    de\r\narbetsrättsliga  reglerna om uppsägning på grund  av\r\narbetsbrist (s.k.  kollektiva  uppsägningar) som har\r\nkartlagts.   Även   myndigheternas   tillsyns-   och\r\ntillståndsuppgifter   i   samband   med  varsel   om\r\ndriftsinskränkningar har utretts.\r\nEnligt kartläggningen finns en utbredd uppfattning\r\natt    det   inom   EU   finns   vissa   särdrag   i\r\nmedlemsstaternas  arbetsmarknadsregleringar  som gör\r\ndet   möjligt   att   tala  om  en  kontinental,  en\r\nanglosaxisk och en nordisk  modell. De grundläggande\r\nskillnaderna    mellan    modellerna    avser    den\r\narbetsrättsliga    strukturen,     kollektivavtalets\r\nställning    samt    statens    och    de   fackliga\r\norganisationernas     varierande     betydelse    på\r\narbetsmarknaden.\r\nDen  kontinentala  modellen,  som  finns  i  bl.a.\r\nTyskland  och  Frankrike,  präglas  av  låg  facklig\r\norganisationsgrad    och    har    en   pluralistisk\r\nfackföreningsrörelse    med   inbördes   konkurrens.\r\nAvtalsförhandlingarna   är   decentraliserade,   och\r\nlagstiftningen är främst  inriktad  på  skyddsregler\r\nför  den  individuella arbetstagaren. Kollektivavtal\r\nhar   underordnad    betydelse    men    kan   genom\r\nmyndighetsbeslut    utsträckas    till   att   gälla\r\narbetsgivare och arbetstagare inom  det  geografiska\r\noch  yrkesmässiga  område  som  avtalet gäller  för.\r\nKontrollen  av  efterlevnaden av anställningsskyddet\r\nsker vanligen genom myndigheter eller företagsråd.\r\n\r\nDen anglosaxiska  modellen  finns i Storbritannien\r\noch Irland. Den kännetecknas av  statens  svaga roll\r\npå    arbetsmarknaden    och   den   låga   fackliga\r\norganisationsgraden.   Rättssystemet    bygger    på\r\nrättspraxis.    Kollektivavtal    saknar   rättsligt\r\nbindande  verkan  och är endast gällande  mellan  de\r\nparter    som    uttryckligen     angett    det    i\r\nanställningsavtalet. Anställningsavtalet  är  bärare\r\nav rättigheter och skyldigheter.\r\nDen nordiska modellen präglas av den grundläggande\r\nsynen  att  staten  så långt möjligt skall hålla sig\r\nutanför och överlåta den arbetsrättsliga regleringen\r\ntill            arbetsmarknadens             parter.\r\nArbetstagarorganisationerna har en central roll,  de\r\när  välorganiserade  och organisationsgraden är hög.\r\nKollektivavtal    är    rättsligt    bindande    för\r\norganisationerna      och      deras      medlemmar.\r\nAvtalsverksamheten är centraliserad.\r\nSlutsatsen  av  AMS  kartläggning   är   att   EU-\r\nmedlemsstaternas           regelsystem           för\r\nföretagsnedläggningar   uppvisar   vissa  gemensamma\r\ndrag.  Dessa beror på att staternas reglering  utgår\r\nfrån  samma  minimikrav  i  ILO-instrument  och  EG-\r\ndirektiv.  Det finns också många olikheter som beror\r\npå  staternas   olika   syn   på  arbetsrättens  och\r\narbetsmarknadsmyndigheternas roll  och funktionssätt\r\ni samhället. Dessutom är sambandet med bl.a. skatte-\r\noch socialförsäkringssystemen så komplicerat att det\r\ninte  går  att  göra  några  enkla  jämförelser   av\r\nkostnaderna vid företagsnedläggningar i de olika EU-\r\nmedlemsstaterna.\r\nEtt annat arbete som presenterats det senaste året\r\när  den särskilda utredaren landshövdingen Lars Eric\r\nEricssons   betänkande   Omställningsavtal   -   Ett\r\naktivare   stöd   till   uppsagda   (SOU   2002:59).\r\nBetänkandet  framlägger  en  redovisning  av hur  de\r\nomställnings- och trygghetsavtal som finns på svensk\r\narbetsmarknad verkar och en analys av vilka effekter\r\nde har.\r\nUtredningens utgångspunkt är att omställningsavtal\r\när   ett   sätt   att   ta   ansvar  i  samband  med\r\nomstruktureringar som väl ansluter  till den svenska\r\ntraditionen  på  arbetsmarknaden. Omställnings-  och\r\ntrygghetsavtal är  kollektivavtal,  som  syftar till\r\natt  ge  arbetstagare  som  sagts  upp  på grund  av\r\narbetsbrist  stöd i omställning till ny försörjning.\r\nDetta sker genom  ett  aktivt omställningsarbete som\r\nkan påbörjas vid uppsägningstillfället eller i vissa\r\nfall  tidigare.  Avtalet  ger   också   under  vissa\r\nförutsättningar ekonomisk ersättning som  komplement\r\ntill   den  allmänna  arbetslöshetsersättningen   på\r\nlönedelar över det s.k.\r\na-kassetaket.   En  tidsbegränsad  kompensation  för\r\nlönemellanskillnad  vid  övergång  till lägre betalt\r\narbete  kan  också  utges. Verksamheten  finansieras\r\ngenom att de företag som omfattas av avtalet betalar\r\nen avgift som beräknas  som  en procentuell andel av\r\nlönesumman.    Omställningsarbetet    genomförs    i\r\nsamverkan med de  uppsagda  av  de  trygghetsråd som\r\ninrättats      av      parterna      som     träffat\r\nomställningsavtalet.        Kännetecknade        för\r\narbetsformerna  är  en  hög  grad  av  individ-  och\r\nsituationsanpassning.  Individens  aktiva  medverkan\r\nförutsätts.  Omställningsstödet  kan  vara  av olika\r\nslag.  Normalt ingår någon form av startaktivitet  i\r\nform av  rådgivning,  vägledning  och nyorientering,\r\noch därefter sätts vid behov in ytterligare åtgärder\r\ni  form  av  stöd  för att söka arbete,  utbildning,\r\npraktik  eller stöd för  att  starta  eget  företag.\r\nTrygghetsråden   har  en  självständig  ställning  i\r\nförhållande till de  lokala  parterna  och  har inga\r\nmyndighetsfunktioner.\r\nOmställningsavtal   finns   framför  allt  på  det\r\nprivata tjänstemannaområdet och  för statsanställda.\r\nAntalet arbetstagare som omfattas av sådana avtal är\r\nknappt  en  miljon.  Omställningsavtal   saknas  för\r\nhuvuddelen  av  det privata LO-området och för  hela\r\nden kommunala arbetsmarknaden.\r\nOmställningsavtal   har   positiva   effekter   på\r\nindividnivå. Risken för arbetslöshet minskar, och de\r\nflesta  övergår  efter  relativt  kort tid till egen\r\nförsörjning  i  nytt arbete eller eget  företag.  De\r\nviktigaste  framgångsfaktorerna   i  trygghetsrådets\r\nverksamhet  är  enligt  utredningens  bedömning  den\r\ntidiga  starten,  det  individinriktade arbetssättet\r\noch de arbetsformer trygghetsråden tillämpar.\r\nUtredningen har bedömt  att  det  inte finns några\r\negenskaper   i   de   tillkommande   grupperna    på\r\narbetsmarknaden  som ännu inte har omställningsavtal\r\nsom talar för att resultatet skulle bli sämre.\r\nAvtalen bidrar till  ett  ökat omvandlingstryck på\r\narbetsmarknaden,       vilket      har      positiva\r\nsamhällsekonomiska effekter.  Effekterna  är framför\r\nallt en följd av minskade kostnader för a-kassa  och\r\nåtgärder  inom arbetsmarknadspolitiken samt av ökade\r\nintäkter i  form  av  inkomstskatt, sociala avgifter\r\noch konsumtionsskatter.\r\nAvtalen får fördelningspolitiska effekter eftersom\r\nstödet är tillgängligt  för  alla  som  omfattas  av\r\navtalen. De som mest behöver stöd får också tillgång\r\ntill det.\r\nI  förhandlingarna om omställningsavtal har det på\r\ndet privata  tjänstemannaområdet  skett  en koppling\r\nmellan  turordningsreglerna  och omställningsavtalen\r\nså  att  det  uppstått  en \"köp-säljsituation\".  Det\r\nvisade    sig    i   utredningens    material    att\r\nomställningsstödet  har  positiva företagsekonomiska\r\neffekter.\r\nUtskottet      konstaterar     att      det      i\r\nbudgetpropositionen   för   år   2003   angetts  att\r\nregeringen  med  anledning  av  ovannämnda SOU  noga\r\nföljer utvecklingen och delar utredningens bedömning\r\natt  formerna  för  nya  avtal  skall   avgöras   av\r\nparterna.  Regeringen  ansåg vidare att det material\r\nsom utredningen tagit fram  om omställningsavtal har\r\nett värde för att driva processen framåt.\r\nUtskottet anser att frågorna  om anställningsskydd\r\noch  inflytande vid strukturförändring  är  av  stor\r\nvikt. Frågorna har en svårgenomtränglig komplexitet,\r\ni synnerhet i Europaperspektivet. Utskottet avvaktar\r\nregeringens   beredning   och  vidare  åtgärder  med\r\nanledning  av AMS kartläggning  och  betänkandet  om\r\nomställningsavtal.\r\nUtskottet,    som   förutsätter   att   regeringen\r\nåterkommer  till  riksdagen   i   frågan,  avstyrker\r\nmotionerna A251 (s), A255 (s), A279  (s),  A303 (s),\r\nA339 (s) och N306 yrkande 30 (c).\r\n\r\nStridsåtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt behandlas motionsförslag om\r\natt  förbjuda   sympatiåtgärder  och  om  att\r\ninföra ett krav på  att  stridsåtgärder skall\r\nvara proportionerliga. Motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 9 (m, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna anser i kommittémotion A320 att en\r\nrimligare  balans  mellan  arbetsmarknadens   parter\r\nskall    etableras    vid    konflikter    och   att\r\nstridsåtgärder  skall  vara  proportionerliga  (yrk.\r\n23).  Möjligheterna  till  stridsåtgärder som kostar\r\nlite  för den egna organisationen  men  som  orsakar\r\nstora kostnader  för  motparten och tredje man måste\r\nbegränsas.  Proportionalitetskravet   skall  omfatta\r\nsåväl  den inledande åtgärden som svarsåtgärden  och\r\navse alla typer av stridåtgärder. Proportionaliteten\r\nbör prövas utifrån själva åtgärden och den skada den\r\norsakar.  Den  snabba  tekniska utvecklingen gör att\r\nföretag är extremt känsliga när arbetstagare med den\r\nrätta kompetensen tas ut i strejk. Kristdemokraterna\r\nhävdar   vidare  att  sympatiåtgärder   inte   skall\r\ntillåtas som instrument vid arbetsmarknadskonflikter\r\n(yrk.  24).   Den   egentliga   orsaken   till   att\r\narbetsmarknadens  parter får vidta stridsåtgärder är\r\natt de inte träffat kollektivavtal med varandra. Vid\r\nsympatiåtgärder är  däremot  de  stridande  parterna\r\nbundna  av  kollektivavtal,  och  det är därför inte\r\nrimligt att tillåta sympatiåtgärder.\r\n\r\nMikael Odenberg (m) kräver i motion  A229  att  en\r\nproportionalitetsregel   för   stridsåtgärder  skall\r\ninföras i MBL (yrk. 4). Motionären  menar att regeln\r\nbör   ta   sikte   på  proportionalitet  mellan   en\r\nstridsåtgärds omfattning  och  den skada som drabbar\r\nmotparten. Även förhållandet mellan en stridsåtgärds\r\nomfattning  och  åtgärdens  syfte  bör  omfattas  av\r\nproportionalitetsprincipen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRätten  till  fackliga  sympatiåtgärder  berördes  i\r\nanslutning   till   behandlingen    av    den   s.k.\r\nlönebildningspropositionen  (prop. 1999/2000:32  och\r\nbet.   1999/2000:AU5)  liksom  i   betänkandena   om\r\narbetsrättsliga frågor 2000/01:AU7 och 2001/02:AU6.\r\n\r\nFrågan  hade  tagits  upp  i utredningsbetänkandet\r\nMedling    och    lönebildning    (SOU    1998:141).\r\nUtredningens  slutsats var att sympatiåtgärder  inte\r\nborde förbjudas.\r\nAtt kunna vidta sympatiåtgärder utgör en del i den\r\nnordiska traditionen  och  är  också  väsentligt för\r\nhela  kollektivavtalssystemet.  En  inskränkning  av\r\nmöjligheterna till sympatiåtgärder skulle  sannolikt\r\nockså  komma i konflikt med Sveriges internationella\r\nförpliktelser.   Utskottet   har  tidigare  avstyrkt\r\nmotioner med samma innehåll och  har  inte ändat sin\r\nuppfattning i denna fråga.\r\nÄven  frågan  om  stridsåtgärders proportionalitet\r\ningick i den ovannämnda  utredningen.  I  denna  del\r\nföreslog   utredningen   en  proportionalitetsregel.\r\nFörslaget  tog sikte på tre  olika  situationer  och\r\nmotiverades  med  att  det borde skapas en rimligare\r\nbalans  mellan  parterna.   Vid   remissbehandlingen\r\nutsattes dock förslaget för kritik  av  många  olika\r\nslag,  bl.a.  skulle  sådana  regler kunna försvåra,\r\nfördyra  och  försena förhandlingsprocessen  och  de\r\nskulle  kunna  bli  svårtillämpade.  Regeringen  kom\r\naldrig  att lägga  fram  något  förslag  med  sådant\r\ninnehåll. Utskottet fann också vid sin behandling av\r\nlönebildningspropositionen att starka skäl talar mot\r\nproportionalitetsregler.   Utskottet  står  alltjämt\r\nfast vid detta.\r\n\r\nMed  beaktande  av  det som sagts  ovan  bör  de  nu\r\nbehandlade motionerna  A229  yrkande  4 (m) och A320\r\nyrkandena 23 och 24 (kd) avstyrkas.\r\n\r\n\r\nFörstärkt skydd för gravida och\r\nföräldralediga\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett antal\r\nmotioner som avser frågor om förstärkt  skydd\r\nför gravida och föräldralediga.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motioner.\r\nJämför  reservationerna  10 (fp), 11 (kd) och\r\n12 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet    anser    i    motion     A241     att\r\nanställningsskyddet  för  gravida och föräldralediga\r\nskall stärkas (yrk. 15). Många kvinnor och några män\r\nvittnar   om  att  de  blir  sämre   behandlade   på\r\narbetsplatsen efter att ha varit föräldralediga. Det\r\nkan vara fråga  om  omplacering och i vissa fall att\r\nde drabbats hårdare vid  uppsägning.  Villkoren  vid\r\nuppsägningar  bör  noga granskas. Framkommer det att\r\narbetsgivare och fackföreningar  missgynnar  gravida\r\noch föräldralediga vid uppsägningsförhandlingar  bör\r\nman  överväga att skärpa lagstiftningen. En metod är\r\natt   uppsägningslön    skall    utges   även   till\r\nföräldralediga, vilket minskar frestelsen  att  säga\r\nupp    föräldralediga    för   att   slippa   betala\r\nuppsägningslön.\r\n\r\nKristdemokraterna  hänvisar  i  kommittémotion  A242\r\ntill det som EU:s ministerråd  kommit  fram till när\r\ndet gäller anställdas rätt att återuppta sitt arbete\r\nutan  försämrade villkor efter föräldraledighet  och\r\nmöjligheterna att tillgodoräkna sig de förbättringar\r\nsom arbetskamraterna erhållit under tiden (yrk. 17).\r\nDet kan  gälla lönehöjning eller utbildning. Partiet\r\nmenar att  föräldraledigheten i dag kan vägas in som\r\nskäl för förändring  av  tjänsten och att detta inte\r\när     förenligt    med    de    nya    EU-reglerna.\r\nKristdemokraterna ställer i en annan kommittémotion,\r\nA320, kravet att lagstiftningen måste skärpas så att\r\nden ger ett användbart skydd för kvinnor och män som\r\nunder föräldraledigheten blir diskriminerade i något\r\navseende (yrk. 9). Ett exempel på skärpning kan vara\r\nförbud mot att föräldraledighet skall kunna användas\r\nsom  uppsägningsskäl.   Den  extra  kostnad  som  en\r\narbetsgivare   har   för   en   anställd    som   är\r\nföräldraledig i form av semesterersättning motverkar\r\nanställning  av  personer,  främst kvinnor, i åldrar\r\ndär   föräldraskap   är  troligt.   Ersättning   för\r\nsemesterersättning till  en föräldraledig bör därför\r\nbetalas       via      försäkringskassan       genom\r\narbetsgivaravgiften  och  inte  belasta den enskilde\r\narbetsgivaren.  Det måste också ges  möjlighet  till\r\nbåde deltids- och  heltidsarbete på arbetsmarknaden.\r\nEtt stort ansvar vilar  på  den offentliga sektorn i\r\ndetta avseende.\r\n\r\nCenterpartiet  framför i kommittémotion,  A239,  att\r\nregeringen  bör  ta   initiativ  till  en  fördjupad\r\nuppföljning   av  den  lagstiftning   som   reglerar\r\nmöjligheten till  ett  barnvänligt  arbetsliv  (yrk.\r\n24).  Ett barnvänligt arbetsliv bör kännetecknas  av\r\nhög  flexibilitet  och  tillåtande  attityder.  Lika\r\nmöjligheter  för  kvinnor och män att förena karriär\r\nmed familjebildning  skall eftersträvas. Det bör tas\r\ninitiativ      till      överläggningar       mellan\r\narbetsmarknadens   parter   kring   frågor   om  ett\r\nbarnvänligt  arbetsliv.  Varken vid graviditet eller\r\nföräldraledighet skall anställda  få  diskrimineras.\r\nCenterpartiet  kräver  i  kommittémotion  A366   att\r\nföräldraledighetslagen    skall   stärkas   så   att\r\nföräldraledighet inte får räknas  som uppsägningstid\r\n(yrk. 15).\r\n\r\nI  motion  A304  av Lars U Granberg  och  Birgitta\r\nAhlqvist  (båda  s)  konstateras   att   stödet  för\r\nföräldralediga   är   för   svagt.   Därför  är  det\r\nnödvändigt  att  en  skärpning  görs i LAS  för  att\r\nförhindra  uppsägning och omplacering  av  anställda\r\nunder föräldraledighet.  Siw  Wittgren-Ahl m.fl. (s)\r\nanser  i  motion A347 att unga kvinnors  villkor  på\r\narbetsmarknaden  måste  stärkas  genom  förändring i\r\nbl.a.      LAS,      föräldraledighetslagen      och\r\njämställdhetslagen  (1991:433).  Det är oacceptabelt\r\natt  unga  kvinnor  som  väljer  att  bli  föräldrar\r\nriskerar     avskedande,     uppsägning,    avbruten\r\nprovanställning,   försämrad  löneutveckling   eller\r\nandra försämringar i anställningsvillkoren.\r\n\r\nUlf Holm och Barbro  Feltzing  (båda  mp)  kräver  i\r\nmotion   A337  att  regeringen  skyndsamt  utarbetar\r\nlagförslag  om  skärpning  av föräldraledighetslagen\r\nför att skydda gravida och föräldralediga i enlighet\r\nmed den skärpning av lagen som riksdagen förordade i\r\nsitt beslut den 5 april 2001 (yrk. 1).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  vid ett flertal  tillfällen  betonat\r\nvikten av att skapa  gynnsammare förutsättningar för\r\natt  arbetstagare  skall  kunna  förena  arbete  och\r\nföräldraskap.\r\n\r\nUtskottet konstaterade  i  betänkande  2000/01:AU9\r\natt  det  förekommer att arbetsgivare försvårar  för\r\nföräldrar att  utnyttja  rätten till ledighet enligt\r\nföräldraledighetslagen. Regeringen fick av riksdagen\r\ni uppdrag att överväga om  det  finns  behov  av att\r\nförstärka skyddet för de arbetstagare som väljer att\r\nutnyttja  sin  rätt  till  ledighet  i  samband  med\r\nföräldraskap.   Den   då   pågående   översynen   av\r\narbetsrätten    fick   sedan   av   regeringen   ett\r\ntilläggsuppdrag  att  se  över  den  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen även i detta avseende.\r\nI  betänkandet  Hållfast   arbetsrätt  -  för  ett\r\nföränderligt  arbetsliv  (Ds  2002:56)   anges   att\r\ntillgänglig  statistik visar att barnafödandet under\r\ndet senaste årtiondet har minskat dramatiskt, främst\r\nbland kvinnor  mellan  20  och 29 år. Det kan enligt\r\nutredningen antas att en av många orsaker till detta\r\nstora samhällsproblem är svårigheter  att  på dagens\r\narbetsmarknad  kunna  kombinera  förvärvsarbete  och\r\nföräldraskap.  Enligt  JämO har antalet  anmälningar\r\noch förfrågningar med anknytning  till  föräldraskap\r\noch  graviditet  ökat  under  senare  år, och  samma\r\ntendens  har  observerats från fackligt håll.  Någon\r\nentydig statistik  som  talar  för  att  gravida och\r\nföräldralediga     regelmässigt     missgynnas    på\r\narbetsmarknaden  har  dock utredningen  inte  kunnat\r\nfinna. Befintlig statistik  visar emellertid att det\r\nfinns  en  tendens  till  försämrad   situation  för\r\nsmåbarnsföräldrar, särskilt kvinnor, som  har en lös\r\nförankring  i arbetslivet när de skaffar barn.  Helt\r\nklart är att en persons ställning på arbetsmarknaden\r\nåtminstone riskerar  att  försämras  i  och  med  en\r\nplanerad  eller  föreliggande  graviditet och därmed\r\nsammanhörande föräldraledighet. Särskilt drabbade av\r\ndetta förhållande är kvinnor, som av tradition eller\r\nekonomiska  skäl  ofta  är  den  av föräldrarna  som\r\nutnyttjar huvuddelen av rätten till  ersättning  för\r\nföräldraledighet och stannar hemma med barnet.\r\nNär  det  gäller  gravida  kvinnors  ställning  på\r\narbetsmarknaden  konstaterar utredningen att skyddet\r\nförstärkts genom de  ändringar  i jämställdhetslagen\r\nsom trädde i kraft den 1 januari  2001 och genom EG-\r\ndomstolens  praxis i fråga om tillämpningen  av  det\r\ns.k.  likabehandlingsdirektivet   under  senare  år.\r\nSenast genom det uppmärksammade avgörandet  i  målet\r\nTele  Danmark  har domstolen understrukit det starka\r\nskyddet  för  gravida   kvinnor  på  arbetsmarknaden\r\nenligt direktivet.\r\nVad gäller föräldralediga  arbetstagare är skyddet\r\nemellertid betydligt svagare,  både  enligt gällande\r\nEG-rätt och svensk rätt. Enligt utredningens  mening\r\nfinns  inte  några  sakliga skäl för att skyddet för\r\nföräldralediga arbetstagare  skall vara sämre än för\r\ngravida  arbetstagare. Vidare har  nyligen  inom  EU\r\nbeslutats          om         förändringar         i\r\nlikabehandlingsdirektivet  som bl.a. syftar till att\r\nstärka  skyddet för föräldralediga  när  det  gäller\r\nsåväl anställningen som anställningsvillkoren.\r\nUtredningen  har  mot  den nu beskrivna bakgrunden\r\nlagt   fram   tre   lagförslag   för    att   stärka\r\nföräldralediga arbetstagares rättsliga ställning.\r\nDet  första förslaget tar sikte på ändrade  regler\r\nför tidsbegränsade  anställningar,  se  under rubrik\r\nTidsbegränsad   anställning  m.m.,  som  avser   att\r\nförhindra     långvariga      visstidsanställningar.\r\nFörslaget har tillkommit bl.a.  med  hänsyn till att\r\nkvinnor  i  fertil ålder är klart överrepresenterade\r\ninom gruppen tidsbegränsat anställda.\r\nDet andra förslaget är att ett särskilt förbud mot\r\natt    diskriminera    föräldralediga    införs    i\r\nföräldraledighetslagen. Diskrimineringsförbudet är i\r\nallt  väsentligt   uppbyggt   på   samma   sätt  som\r\njämställdhetslagens  förbud  mot könsdiskriminering.\r\nVid  sidan  av  arbetsmarknadens   parter  ges  JämO\r\nuppgiften att övervaka denna reglering.\r\nMissgynnande  av  föräldralediga  blir   därigenom\r\nförbjudet  på  motsvarande  sätt  som när det gäller\r\nmissgynnande     på     grund    av    kön    enligt\r\njämställdhetslagen.\r\nDiskrimineringsskyddet   skall   även   täcka  den\r\nsituationen att en arbetstagare missgynnas  av  skäl\r\nsom  har  samband  med  att  han  eller hon tidigare\r\nutnyttjat   sin  rätt  till  föräldraledighet.   Den\r\nföreslagna  regeln  medför  att  varje  beslut  från\r\narbetsgivarens   sida   att   t.ex.   säga   upp  en\r\nföräldraledig  arbetstagare  eller  att  avbryta  en\r\nprovanställning  kommer  att kunna prövas rättsligt.\r\nÄven  skyddet  avseende  anställningsvillkoren  blir\r\nenligt utredningen starkare än vad det är i dag.\r\nDen ovan föreslagna regleringen  medför inte något\r\nabsolut  förbud  mot  uppsägning  av  föräldralediga\r\narbetstagare.    Det    kan    enligt    utredningen\r\nnaturligtvis     förekomma     att    föräldralediga\r\narbetstagare sägs upp utan att arbetsgivarens beslut\r\nhar något samband med föräldraledigheten  i sig. Ett\r\nproblem  i  detta sammanhang är att uppsägningstiden\r\nenligt LAS löper  under tiden som föräldraledigheten\r\nfortgår. Det är således möjligt att uppsägningstiden\r\nhar  löpt  ut  och  anställningen  har  upphört  när\r\nföräldraledigheten sedermera  avslutas. Detta medför\r\näven att företrädesrätten till  återanställning  för\r\ndenna kategori av arbetstagare inte blir reell.\r\nDet  tredje  förslaget  till  åtgärd är därför att\r\nuppsägningstiden   vid   uppsägning  på   grund   av\r\narbetsbrist av en anställd som är helt föräldraledig\r\nskall börja löpa först när  arbetstagaren helt eller\r\ndelvis  återupptar sitt arbete.  Därigenom  ges  den\r\nföräldralediga arbetstagaren en rätt till lagstadgad\r\nuppsägningstid  när  han  eller  hon återkommer till\r\narbete, och tiden kan  t.ex. utnyttjas  för att söka\r\nnytt  arbete. Genom denna lösning kommer man  enligt\r\nutredningen  även till rätta med problematiken kring\r\nföreträdesrätt      till     återanställning     för\r\nföräldralediga  arbetstagare  eftersom  tiden  under\r\nvilken denna kan göras gällande bl.a. är knuten till\r\nanställningens  upphörande   sedan  uppsägningstiden\r\nlöpt ut.\r\nMed anledning av Centerpartiets  motion A239 (yrk.\r\n24) har utskottet noterat att JämO just  avslutat en\r\nnio  månader  lång  kampanj  mot  diskriminering  av\r\ngravida kvinnor i arbetslivet. Kampanjen har kallats\r\n\"barn OCH jobb: nio månader\". Syftet  med  kampanjen\r\nhar varit att informera allmänheten om de regler och\r\nrättigheter som gäller. Syftet har vidare varit  att\r\ninformera och aktivt påverka arbetsmarknadens parter\r\noch  politiska  beslutsfattare så att diskriminering\r\nsom  har  samband  med   graviditet   kan   upphöra.\r\nGraviditet och barnafödande skall ses som en  normal\r\ndel    av    \"livets    regler\",    inte   som   ett\r\narbetslivsproblem.  Kampanjens  huvudsyfte  var  att\r\nföra  fram att det är diskriminering  att  missgynna\r\ngravida  kvinnor  och  att det är en kränkning av en\r\nmänsklig rättighet och ett lagbrott.\r\nI ett första skede valde JämO att uppmärksamma den\r\ndiskriminering som enbart  drabbar kvinnor, faktiskt\r\neller förväntat. JämO:s avsikt  är att senare, under\r\nsamlingsnamnet \"barn OCH jobb: föräldraskap\"  belysa\r\nde problem som följer när barnet har fötts.\r\nUtskottet  anser att frågorna om stärkt skydd  för\r\nföräldralediga  måste ha hög prioritet. Det hör inte\r\nhemma på svensk arbetsmarknad  att bli missgynnad på\r\ngrund  av  att  man  som arbetstagare  nyttjat  sina\r\nlagstadgade  rättigheter   som  förälder.  Utskottet\r\nförutsätter att regeringen skyndsamt återkommer till\r\nriksdagen  med  förslag för att  utöka  skyddet  för\r\nföräldralediga   arbetstagare.    I    avvaktan   på\r\nregeringens beredning av frågan avstyrks  motionerna\r\nA239  yrkande  24  (c),  A241 yrkande 15 (fp),  A242\r\nyrkande 17 (kd), A304 (s), A320 yrkande 9 (kd), A337\r\nyrkande  1  (mp),  A347 i denna  del  (s)  och  A366\r\nyrkande  15  (c),  i  den  mån  de  inte  kan  anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet anfört.\r\n\r\nDrogtester och kontroll i\r\nbelastningsregistret\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas  motionsförslag som\r\nberör frågor om drogtester och  arbetsgivares\r\nrätt   att  få  del  av  personuppgifter   ur\r\nbelastningsregistret. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDen s.k.  Integritetsutredningen lämnade i mars 2002\r\nsitt   slutbetänkande    Personlig    integritet   i\r\narbetslivet   (SOU   2002:18)  till  regeringen.   I\r\nutredningen föreslogs  en  helt  ny lag om skydd för\r\nden   personliga  integriteten  (LIA).   Utredningen\r\nkonstaterade   att   det  inte  finns  någon  samlad\r\nreglering till skydd för den personliga integriteten\r\ni arbetslivet och inte heller någon lagstiftning som\r\nutformats   med  hänsyn  till   den   tekniska   och\r\nmedicinska utvecklingen.  De  frågor som utredningen\r\nframför  allt  inriktade  sig  på  var   risker  för\r\nkränkningar  av arbetstagarnas personliga integritet\r\ni    samband    med     dels     användningen     av\r\ninformationsteknik      i      arbetslivet,     dels\r\narbetsgivarens  kontroller  av arbetstagarnas  hälsa\r\neller   droganvändning.   Lagförslaget    tog    sin\r\nutgångspunkt i personuppgiftslagen (1998:204) (PUL).\r\n\r\nLagförslaget innebar i här relevanta delar följande.\r\n\r\n-    Förbud   att   behandla   personuppgifter   om\r\narbetstagarens  eller  arbetssökandens  hälsa eller\r\ndroganvändning utom när det är nödvändigt  för  att\r\nbedöma  om  arbetstagaren är lämpad för uppgifter i\r\narbetsgivarens  verksamhet  eller, om arbetstagaren\r\nbegärt det, för att bedöma rätten till förmåner.\r\n\r\n-  Hälsoundersökningar  och  drogtester   får  bara\r\nutföras  av  personal  inom  hälso-  och sjukvården\r\neller   under   överinseende   av  sådan  personal;\r\ndrogtesterna  måste  dessutom analyseras  på  visst\r\nföreskrivet sätt.\r\n\r\n-   Förbud   för   arbetsgivaren    att    behandla\r\npersonuppgifter     om     arbetstagarens     eller\r\narbetssökandens  lagöverträdelser  utom  när det är\r\nnödvändigt  för  att bedöma tillförlitligheten  med\r\nhänsyn till säkerheten  för  det allmänna eller för\r\narbetsgivarens verksamhet; arbetsgivaren skall inte\r\nrutinmässigt kunna ställa krav på att arbetstagaren\r\neller arbetssökanden företer registerutdrag före en\r\nanställning.\r\n\r\nI  fråga om tillåtligheten att genomföra  drogtester\r\nkonstaterade   utredningen  att  ingen  lagreglering\r\nfinns.  Har inte  frågan  reglerats  i  avtal  måste\r\nfrågan     anses      ingå      i     arbetsgivarens\r\narbetsledningsrätt   under   vissa  förutsättningar.\r\nFörutsättningarna har utvecklats  av Arbetsdomstolen\r\nbl.a. i rättsfallet AD 2001 nr 3. Det förutsätts att\r\narbetsgivaren inte överskrider gränserna  för  denna\r\nrätt  genom  att utöva den i strid med lag eller god\r\nsed. Vid bedömningen  av  om  arbetsgivarens  beslut\r\nstår  i  strid  med  god  sed har i praxis gjorts en\r\navvägning  mellan  arbetsgivarens  intresse  av  att\r\nutföra  testet och arbetstagarens  intresse  av  att\r\nvärna  sin   personliga   integritet.   Intrånget  i\r\narbetstagarens  personliga  integritet måste  stå  i\r\nproportion  till  det  intresse  arbetsgivaren  vill\r\ntillgodose.\r\n\r\nDet finns lagregler som  begränsar  arbetsgivarens\r\narbetsledningsrätt  i  detta  avseende;  av   störst\r\nbetydelse är 2 kap. 6 § regeringsformen (bl.a. skydd\r\nmot  påtvingat  kroppsligt  ingrepp)  och  30  § LOA\r\n(periodiska hälsoundersökningar).\r\nNär det gäller rätten att få ut personuppgifter ur\r\nbelastningsregistret  är den frågan reglerad i lagen\r\n(1998:620)          om          belastningsregister.\r\nBelastningsregistret    innehåller   uppgifter    om\r\npersoners brottmålsdomar  och beslut som meddelats i\r\nSverige    och   som   avser   brottspåföljd    m.m.\r\nBelastningsregistret   motsvarar  det  som  tidigare\r\nbenämndes kriminalregistret  och  som  även kallades\r\nbrottsregistret.   Rätten  att  få  uppgifter   från\r\nregistret tillkommer  vissa  myndigheter  för  deras\r\ntillsynsverksamhet,   t.ex.   Datainspektionen   och\r\ndomstolar och myndigheter i vissa fall. I övrigt kan\r\nregeringen  för  vissa ärenden föreskriva sådan rätt\r\noch  i  särskilda fall  ge  tillstånd  för  det.  En\r\nenskild  har   dock   alltid  rätt  att  på  begäran\r\nskriftligen  få  ta  del av  samtliga  uppgifter  ur\r\nregistret om sig själv.\r\nEnligt  lagen (2000:873)  om  registerkontroll  av\r\npersonal   inom    förskoleverksamhet,   skola   och\r\nskolbarnsomsorg skall den som erbjuds en anställning\r\ninom  sådan  verksamhet   till   den   som  erbjuder\r\nanställningen lämna ett utdrag som är mindre  än ett\r\når gammalt ur det register som förs enligt lagen  om\r\nbelastningsregister.  För sådant ändamål används ett\r\nsärskilt utdrag med ett  begränsat innehåll. Den som\r\ninte   har  lämnat  ett  registerutdrag   får   inte\r\nanställas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion  A253  vill  Ronny  Olander och Britt-Marie\r\nLindkvist  (båda  s)  att  ett  kommande  lagförslag\r\ntydligare   än   enligt  utredningen  om   Personlig\r\nintegritet i arbetslivet  (SOU 2002:18) skall skydda\r\noch stärka individens integritet  vid  drogtester  i\r\narbetslivet. Det vällovliga syftet med drogtester är\r\natt  uppnå  en god arbetsmiljö genom att säkerställa\r\ndrogfria arbetsplatser  och  på det sättet förebygga\r\nrisker för ohälsa och olycksfall.  Samtidigt,  menar\r\nmotionärerna,   måste   en   sådan  på  tvång  byggd\r\nkontrollverksamhet bedrivas på  ett  sätt  som  inte\r\nkränker   individen.  Lagstiftningen  måste  på  ett\r\nbättre  sätt  än  vad  som  föreslås  i  betänkandet\r\nsäkerställa rättssäkerheten och integriteten för den\r\nenskilde vid drogtester.\r\n\r\nHillevi Larsson  (s)  menar i motion A247 att de som\r\narbetar med utvecklingsstörda skall kunna granskas i\r\nbrottsregistret   innan   de    anställs,   eftersom\r\nutvecklingsstörda  på  många sätt liknar  barn  även\r\nsedan  de blivit vuxna. Utvecklingsstörda  uppfattas\r\nsom lätta  offer.  De är lättmanipulerade, har lägre\r\ntrovärdighet hos omgivningen  och  de  berättar inte\r\nutan  vidare om vad de har varit med om.  Det  måste\r\nvara möjligt att förhindra de systematiska övergrepp\r\nsom begås  mot utvecklingsstörda under täckmantel av\r\nomsorg.  Med   tanke  på  att  det  finns  en  grupp\r\nmänniskor som aktivt söker sig till yrken där de kan\r\nutnyttja utvecklingsstörda  bör  det bli möjligt att\r\nkräva   att   de   arbetssökande  visar  utdrag   ur\r\nbrottsregistret    som    en    förutsättning    för\r\nanställning.  Jan Emanuel  Johansson  (s)  kräver  i\r\nmotion A358 att  det införs en skyldighet att utföra\r\nregisterkontroll för  personal  som arbetar inom små\r\nboendeenheter, familjehem, flyktingförläggningar och\r\nsom  företrädare för ensamkommande  barn  eller  god\r\nman. Arbetsgivare  bör vara skyldiga att kontrollera\r\natt de som erbjuds anställning  själva  införskaffar\r\nett    registerutdrag    ur    belastningsregistret.\r\nRegisterutdraget  bör  vara  begränsat   och  endast\r\ninnehålla uppgifter om brott som är av betydelse för\r\natt förebygga övergrepp eller annan skada på barnen.\r\nExempelvis    bör   sexual-,   barnpornografi-   och\r\nnarkotikabrott ingå.\r\n\r\nKerstin-Maria Stalin (mp) framför i motion So446 att\r\nmöjligheter  till   drogtestning   och   kontroll  i\r\nbrottsregistret  skall  införas  för  personal   som\r\narbetar  med  psykiskt  funktionshindrade,  eftersom\r\ndenna grupp är lika hjälplös som små barn (yrk.  2).\r\nHon  menar  vidare  att det i vården och omsorgen av\r\npsykiskt funktionshindrade  är viktigt med en skälig\r\nlönesättning   och  god  personalpolitik   för   att\r\npersonalen skall  må  bra, fungera väl i sitt arbete\r\noch vilja stanna kvar.  Det blir allt svårare att få\r\ntag på personal till vård-  och omsorgsyrken. Det är\r\ndärför särskilt viktigt att klargöra  att  man  inte\r\ngör  avkall på kvaliteten. Som ett led i detta måste\r\npersonalen  kunna drogtestas och kontroll få göras i\r\nbrottsregistret.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer  i vad som i motion A253 sägs om\r\nbetydelsen  av ett starkt  skydd  för  arbetstagares\r\npersonliga integritet vid drogtestning. Lagstiftning\r\npå området bör  syfta  till att ge arbetstagarna ett\r\nlångtgående skydd i det avseendet.\r\n\r\nVad beträffar tillåtligheten  av  drogtester anser\r\nutskottet  att  det enligt gällande rättspraxis  ges\r\nrimliga möjligheter  till drogtestning. Utskottet är\r\ninte  berett  att medverka  till  en  utvidgning  av\r\narbetsgivares  rätt  att  tvångsvis  drogtesta  sina\r\nanställda  utan  att  det  föreligger  mycket  tungt\r\nvägande skäl. Sådana  skäl  har  inte  framkommit  i\r\nmotion So446.\r\n\r\nNär  det gäller motionerna A247, A358 och So446 i de\r\ndelar  som  gäller  arbetsgivares rätt att ta del av\r\npersonuppgifter    ur   belastningsregistret    vill\r\nutskottet  se  som en  allmän  utgångspunkt  att  en\r\nperson som har avtjänat  sitt  straff skall kunna gå\r\nvidare   i   livet   och   arbetslivet   utan    att\r\ndiskrimineras  eller  särbehandlas  på annat sätt på\r\ngrund av tidigare brottslighet. En situation som kan\r\ninnebär   ett  allvarligt  hot  mot  den  personliga\r\nintegriteten  är  att  en  arbetsgivare får tillgång\r\ntill    och   kan   behandla   personuppgifter    om\r\nlagöverträdelser    som   en   arbetssökande   eller\r\narbetstagare har gjort  sig  skyldig  till.  Det  är\r\ndärför  av  stor  vikt  att bara de arbetsgivare som\r\nverkligen   kan   anses  ha  berättigat   behov   av\r\npersonuppgifter  om  lagöverträdelser  får  behandla\r\nsådana personuppgifter.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att utredningen om Personlig\r\nintegritet i arbetslivet  anser  att  det finns risk\r\nför att skyddet för den personliga integriteten  har\r\nbörjat  \"erodera\"  när  det gäller krav på utdrag ur\r\nbelastningsregistret.    Enligt    uppgifter    från\r\nRikspolisstyrelsen  som  utredningen   inhämtat  har\r\nansökningar    från    enskilda    om    utdrag   ur\r\nbelastningsregistret  ökat  kraftigt,  även när  man\r\nräknar bort ansökningarna för dem som sökt och söker\r\narbete  inom  förskola  och  barnomsorg. Utredningen\r\nföreslår  därför  en  uppstramning  genom  att  alla\r\narbetsgivare förbjuds att  samla  in personuppgifter\r\nom lagöverträdelser om arbetstagare  om det inte kan\r\nvisas  att det är nödvändigt från säkerhetssynpunkt.\r\nInte ens  om  arbetstagaren  på  eget initiativ vill\r\növerlämna ett registerutdrag till  arbetsgivaren får\r\narbetsgivaren behandla detta på ett  sätt som står i\r\nstrid med reglerna i övrigt.\r\nBetänkandet Personlig integritet i arbetslivet har\r\nremissbehandlats  och  fått  ett  tämligen  kritiskt\r\nmottagande. Bland annat har stark kritik  lämnats  i\r\nLO:s,  TCO:s  och  SACO:s  gemensamma  remissvar.  I\r\nremissvaret  förs  fram  att lagförslaget inte lever\r\nupp  till  utredningsdirektivens   mål   att  stärka\r\nskyddet    av    den   personliga   integriteten   i\r\narbetslivet.   Lagförslaget    innebär,   fortsätter\r\nremissvaret,  att  det  rättsliga  skyddet  för  den\r\npersonliga integriteten i arbetslivet  läggs fast på\r\nnuvarande   nivå,   försämras   i   vissa  fall  och\r\nförbättras i några få avseenden. Vidare  menade  man\r\natt  behovet av en lag är akut bl.a. med hänsyn till\r\nteknikutvecklingen.\r\nArbetsdomstolen  har  i sitt remissvar uppgett att\r\nden allmänt sett inte har  några starka invändningar\r\nmot  de  sakliga  lösningar  som   utredningen   har\r\nföreslagit. Däremot har förslaget fått en lagteknisk\r\nutformning    som    gör    det    svårtillgängligt.\r\nArbetsdomstolen  ifrågasätter också om  lagförslaget\r\nhar den breda inriktning  på  personlig integritet i\r\narbetslivet som dess rubrik antyder.  Om  det  skall\r\ninföras  en  särskild lag om personlig integritet  i\r\narbetslivet bör  denna  ha  ett mera brett anslag än\r\ndet remitterade förslaget.\r\nFrågan  om  skydd för den personliga  integriteten\r\nhar även aktualiserats  inom  EU. Kommissionen tog i\r\naugusti  2001 initiativ till att  påbörja  den  s.k.\r\nsociala dialogen  med  arbetsmarknadens parter genom\r\natt  påkalla ett första samråd.   Samrådet  inbegrep\r\nfrågor  om  behandling  av känslig information såsom\r\nhälsouppgifter,   uppgifter    om   drogtester   och\r\ngenetiska     undersökningar,     övervakning     av\r\narbetstagares  e-post  och  Internetanvändning.  Det\r\nandra formella samrådet inleddes i slutet av oktober\r\n2002. Kommissionen har tagit  fram  ett  utkast till\r\nett  ramverk  om skydd för arbetares personuppgifter\r\noch förklarat sin  avsikt  att  återkomma i maj/juni\r\n2003 med ett konkret förslag. Kommissionen  har gett\r\nuttryck  för  att  frågan bäst löses genom ett avtal\r\nmellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå.\r\nEnligt     uppgifter    som     inhämtats     från\r\nRegeringskansliet  har  regeringen  för  avsikt  att\r\navvakta vad initiativet inom EU kommer att leda till\r\ninnan vidare åtgärder vidtas.\r\n\r\nMed   anledning   av  det  som  redovisats  ovan  är\r\nutskottet inte berett  att  nu  ta ställning till de\r\nkonkreta förslagen i motionerna A247  (s), A253 (s),\r\nA358  (s)  och  So446  yrkande  2  (mp)  som  därför\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nYttrandefrihet för privatanställda\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt behandlas motionsförslag om\r\nyttrandefrihet      för      privatanställda.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 13 (m) och 14 (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGrundlagsbestämmelserna  i  tryckfrihetsförordningen\r\n(1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)\r\ngaranterar var och en ett skydd  för  yttrande-  och\r\nmeddelarfriheten  mot  ingripande från det allmänna.\r\nDetta innebär att alla medborgare  - utom i särskilt\r\nangivna  undantagsfall  - har rätt att  t.ex.  lämna\r\nuppgifter till massmedierna  utan  att  straffas för\r\ndet.  Det  allmänna får inte heller efterforska  vem\r\nsom har lämnat  uppgifter  till  medierna.  Att  det\r\nallmänna  inte  får  göra  några ingripanden innebär\r\näven att den offentliga arbetsgivaren inte får vidta\r\nnågra åtgärder som medför negativa  konsekvenser för\r\nen  offentligt  anställd,  t.ex.  uppsägning   eller\r\nomplacering,  med  anledning  av att denne utnyttjat\r\nsin yttrande- eller meddelarfrihet.\r\n\r\nFör privatanställda finns det  inte  något tydligt\r\nlagfäst skydd för yttrande- och meddelarfriheten mot\r\ningripande   från   arbetsgivaren.  Den  så  kallade\r\nlojalitetsplikten     som      anses      ingå     i\r\nanställningsförhållandet  kan  i vissa fall innebära\r\natt  lämnande  av  meddelanden för  publicering  kan\r\nutgöra ett avtalsbrott  vilket  skulle  kunna ge den\r\nprivata  arbetsgivaren  grund  för  t.ex. uppsägning\r\neller  omplacering.  Det  är också tillåtet  för  en\r\nprivat  arbetsgivare  att efterforska  vem  som  har\r\nmeddelat sig med massmedierna.\r\nI promemorian Yttrandefrihet  för  privatanställda\r\n(Ds 2001:9) som presenterades för ett  par  år sedan\r\nredovisas ett utredningsuppdrag som avser frågan  om\r\nyttrande-   och   meddelarfrihet   för  anställda  i\r\nverksamheter  med  anknytning  till  det   allmänna.\r\nPromemorian innehåller ett lagförslag, lag om  skydd\r\nför  privatanställdas  yttrandefrihet. Syftet är att\r\nskydda  arbetstagare  hos   andra   arbetsgivare  än\r\nmyndigheter  och andra allmänna organ  mot  åtgärder\r\nfrån arbetsgivaren  för  att de utnyttjat tryck- och\r\nyttrandefriheten.     Lagen     föreslås     omfatta\r\nprivatanställdas    utnyttjande   av   tryck-    och\r\nyttrandefrihet i fråga  om  åsikter och upplysningar\r\nom sådan verksamhet som bedrivs\r\n\r\n- av myndigheter och andra allmänna organ\r\n\r\n-  av  privata  företag  med  verksamheter  som  har\r\nallmänna handlingar, t.ex. därför att de sysslar med\r\nmyndighetsutövning\r\n\r\n- av kommunala företag som har allmänna handlingar\r\n\r\n-   avseende   sådan   driftsentreprenad   som   har\r\nupphandlats av myndigheter och andra allmänna organ,\r\noch\r\n\r\n- avseende förskoleverksamhet,  skolbarnsomsorg  och\r\nutbildning  för  barn  och  ungdom enligt skollagen,\r\nhälso-  och sjukvård samt tandvård  som  bedrivs  av\r\nprivata rättssubjekt  och  för detta tar emot bidrag\r\neller annan ersättning från det allmänna.\r\n\r\nEtt  skadeståndssanktionerat   förbud  föreslås  mot\r\narbetsgivare  att  ingripa mot en  arbetstagare  som\r\nutnyttjat  sin  tryck-   och  yttrandefrihet.  Vissa\r\nundantag skall gälla, bl.a. för företagshemligheter,\r\nuppgifter  om  enskildas  personliga  eller  privata\r\nekonomiska förhållanden och  för hemliga affärs- och\r\ndriftsförhållanden i övrigt. Arbetsgivaren  får inte\r\nheller efterforska vem som har utnyttjat tryck-  och\r\nyttrandefriheten.  Sådan efterforskning föreslås bli\r\nstraffad med böter eller fängelse. Det föreslås även\r\nen  regel  om att myndigheter  och  andra  inte  får\r\ningripa mot  någon för att en arbetstagare utnyttjat\r\nsina rättigheter enligt lagen.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMiljöpartiet  tar  i  kommittémotion  A307  upp  det\r\nväxande problemet  med  \"tystnaden\" på arbetsplatsen\r\n(yrk.  1  och  2).  Enligt partiet  är  rädslan  att\r\nframföra  kritik  på  arbetsplatsen  ett  stort  och\r\nväxande arbetsmiljöproblem. Många arbetsgivare anser\r\natt lojalitet innebär att  arbetstagarna  inte skall\r\nkritisera  dem. Detta gäller i hög grad arbetsgivare\r\ninom  den  offentliga  sektorn.  Arbetstagare  vågar\r\ndärför inte  öppet  kritisera  sin  arbetsgivare  av\r\nrädsla för att få problem på arbetsplatsen. Särskilt\r\nutsatta  är  de  arbetstagare som har tidsbegränsade\r\nanställningar.      För       att      kunna      få\r\ntillsvidareanställningar   berättar   de   inte   om\r\neventuella missförhållanden.  Miljöpartiet menar att\r\ndepartementspromemorian Ds 2001:9  om yttrandefrihet\r\nför privatanställda skall läggas till  grund  för en\r\nproposition  för  att komma till rätta med tystnaden\r\npå arbetsplatserna.\r\n\r\nVidare anser Miljöpartiet  att  det  bör  göras en\r\nändring   i  medbestämmandelagen  för  att  ge  ökad\r\nyttrandefrihet till de privatanställda.\r\nAtt det skall  vidtas  åtgärder  för att förbättra\r\nyttrandefriheten  för  anställda  inom  den  privata\r\nsektorn  anser  Christina  Nenes och Göte  Wahlström\r\n(båda  s)  i  motion  A286. När  tidigare  offentlig\r\nverksamhet  går  över i privat  regi  försämras  den\r\nformella     yttrandefriheten      kraftigt.     Den\r\nyttrandefrihet  som  medborgaren tillförsäkrats  mot\r\ndet   allmänna   skall  även   gälla   mot   privata\r\narbetsgivare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe  krav  på  förändringar  av  den  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen   som  redovisas  ovan  har  tidigare\r\nbehandlats     av    utskottet.     Privatanställdas\r\nyttrandefrihet har  också vid flera tillfällen varit\r\nföremål  för  utredning.   Bland   annat   har   det\r\nföreslagits  att  ett  skydd för privatanställda mot\r\ningripanden    från    arbetsgivaren     införs    i\r\ntryckfrihetsförordningen.  Regeringen har dock  inte\r\nlagt fram något sådant lagförslag.\r\n\r\nDen  ovannämnda  promemorian   Yttrandefrihet  för\r\nprivatanställda  (Ds 2001:9) har varit  föremål  för\r\nremissbehandling. Vid remissbehandlingen framkom att\r\nflera instanser i  och för sig var positiva till att\r\ndet meddelarskydd som  gäller för offentliganställda\r\nutsträcks  till att omfatta  också  privatanställda.\r\nPromemorian  mötte dock kritik från både sakliga och\r\nlagtekniska utgångspunkter från flera olika håll och\r\nhar  ännu inte  lett  till  någon  proposition  från\r\nregeringen.\r\nEnligt  vad  utskottet  erfarit  har  frågan  inte\r\navförts  från dagordningen utan övervägs vidare inom\r\nRegeringskansliet.   Utskottet  skulle  välkomna  en\r\nstärkt   yttrandefrihet   för   privatanställda,   i\r\nsynnerhet  för  arbetstagare som arbetat i offentlig\r\nverksamhet  som  överförts   till  privat  regi  med\r\noffentlig  finansiering.  Av remissutfallet  framgår\r\natt  frågan är komplex. Utskottet  förutsätter  dock\r\natt regeringen  återkommer  i  frågan  inom  en inte\r\nalltför lång framtid.\r\nMotionerna  A286  (s)  och A307 yrkandena 1 och  2\r\n(mp)  avstyrks i avvaktan på  vidare  åtgärder  från\r\nregeringen.\r\n\r\nÖvriga frågor inom arbetsrätten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker    i   detta   avsnitt\r\nmotionsförslag som väckts under  den allmänna\r\nmotionstiden som bl.a. gäller frågor  om  att\r\nförkorta   tiden   för   företrädesrätt  till\r\nåteranställning  i LAS. Även  en  motion  som\r\ngäller enskilda arbetstagares rätt att teckna\r\navtal avstyrks. I  avsnittet  behandlas också\r\nen  motion  med  anknytning  till  frågan  om\r\narbetskraftsinvandring  och  ett förslag  som\r\ngäller de au pair-anställdas situation.\r\nJämför reservationerna 15 (c),  16  (kd),  17\r\n(m) och 18 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nÖversyn av reglerna för arbetskraftsinvandring\r\n\r\nCenterpartiet   anser   i  kommittémotion  A239  att\r\nSverige  bör tillåta arbetskraftsinvandring  i  ökad\r\ngrad för att  klara framtidens behov av arbetskraft.\r\nFackföreningar    har   påtalat   risken   för   att\r\nlönedumpning  och  sämre   villkor   kan  komma  att\r\ntillämpas  på de personer som arbetskraftsinvandrat.\r\nDetta torde vara ett marginellt problem, menar man i\r\nmotionen,  eftersom   kollektivavtal  och  befintlig\r\nlagstiftning fortfarande  kommer att gälla. Oseriösa\r\narbetsgivare  skulle  dock  kunna   utnyttja   vissa\r\narbetskraftsinvandrade     arbetstagares    känsliga\r\nsituation  och  ge lägre löner  och  sämre  villkor.\r\nReglerna   för   att   motverka   lönedumpning   och\r\nurholkande        av        arbetsrätten         för\r\narbetskraftsinvandrare  bör  därför  ses  över (yrk.\r\n27).\r\n\r\nTilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen\r\n\r\nI  en annan kommittémotion A366 (yrk. 16) poängterar\r\nCenterpartiet att en lag borde finnas som hindrar de\r\nfackliga  organisationerna  att inskränka företagens\r\nmöjlighet   att  teckna  tilläggsförsäkringar   till\r\nföräldraförsäkringen. De initiativ som har tagits av\r\nstörre företag  för  att  ge de föräldralediga högre\r\nersättningar måste ses som positiva och uppmuntras.\r\n\r\nFörkortad företrädesrätt till återanställning\r\n\r\nKristdemokraterna vill i kommittémotion  A320  (yrk.\r\n21) som ett led i att göra arbetsrätten mer flexibel\r\noch   bättre  anpassad  till  de  mindre  företagens\r\nsituation    förkorta    tiden   för   arbetsgivares\r\nskyldighet att återanställa till sex månader.\r\n\r\nAu pair-anställdas situation\r\n\r\nI motion A270  pläderar  Hillevi Larsson (s) för att\r\nen  bred  översyn  bör övervägas  rörande  au  pair-\r\nverksamheten i Sverige.  Översynen  bör  också  avse\r\nomfattningen av eventuell svart verksamhet (yrk.  1)\r\noch   klargöra   vilken  kontrollinstans  som  skall\r\ngarantera efterlevnaden av reglerna på området (yrk.\r\n2). Motionären menar  att  det  inte är någon större\r\nskillnad på arbetsvillkor och arbetsförhållanden för\r\nde kvinnor som arbetar som au pair i dag jämfört med\r\n\"pigorna i Fattigsverige\". De har  långa  arbetspass\r\noch  usla  löner. De som arbetar som au pair  känner\r\ninte till att  de har rättigheter i Sverige eftersom\r\nde inte behärskar svenska språket. Många är dessutom\r\nanställda som svart  arbetskraft.  Även  de  lagligt\r\nanställda    saknar    tillräckligt   skydd.   Lagen\r\n(1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete gäller\r\nför dem som arbetar som au pair men reglerar bara de\r\ngrundläggande arbetsförhållandena.  Det  finns  inte\r\nnågon  tillsyn  över  efterlevnaden  av  de krav som\r\nmåste  vara uppfyllda för att arbetstillstånd  skall\r\nkunna  beviljas.   Det   finns   inte  heller  några\r\nsanktioner vid brott mot dessa. Det  är  vårt ansvar\r\natt förhindra att dessa unga människor utnyttjas när\r\nde kommer till Sverige, sägs det i motionen.\r\n\r\nBeräkning av anställningstid vid\r\nverksamhetsövergång\r\n\r\nHans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s) betonar\r\ni motion A336 att det skall finnas rätt att på samma\r\nsätt    tillgodoräkna    sig   anställningstid   vid\r\nverksamhetsövergång i samband  med  konkurs  som vid\r\nandra former av verksamhetsöverlåtelser.\r\n\r\nFöretagarutbildning\r\n\r\nEnligt  Lena  Sandlin-Hedman och Gunilla Carlsson  i\r\nHisings Backa (båda  s)  i  motion A352 är bristande\r\nkunskap  hos arbetsgivare om arbetsrättsliga  frågor\r\nen  betydande   orsak   till   missförhållandena  på\r\narbetsmarknaden. De anser därför  att  alla blivande\r\nföretagare   bör   genomgå   en   utbildning   i  de\r\ngrundläggande  reglerna på arbetsmarknaden vid start\r\nav  företag. Utbildningen  skall  vara  inriktad  på\r\narbetsrätt,  förhandling och avtal och också omfatta\r\nde gängse reglerna  på  den svenska arbetsmarknaden.\r\nEn avklarad utbildning skall  vara  ett krav för att\r\nbl.a. vara berättigad till starta-eget-bidrag.\r\n\r\nTrygghet för personal i personalkooperativ\r\n\r\nI  motion A355 understryker Christina  Axelsson  och\r\nKrister  Örnfjäder  (båda  s)  behovet av att främja\r\ntryggheten  för  dem  som startar personalkooperativ\r\ngenom att överta  tidigare  kommunal verksamhet. Det\r\när möjligt för kommuner och landsting att besluta om\r\nen policy som innebär att verksamhet som läggs ut på\r\nentreprenad  skall  främja  lokal   utveckling   och\r\nföreningsengagemang.    Detta    bidrar   till   att\r\nexempelvis  personalkooperativ startas  och  kan  ta\r\növer verksamhet.  En  väsentlig fråga för personalen\r\nblir i en sådan situation  att  de trygghetsförmåner\r\nsom  de  har  som  kommun-  och  landstingsanställda\r\nbeaktas   eftersom   de   har   behov   av  att   få\r\ntillgodoräkna sig dessa i den nya verksamheten.\r\n\r\nUtökat medbestämmande\r\n\r\nAnders  Ygeman  (s) föreslår i motion A356  åtgärder\r\nför att utöka medbestämmandet. De anställda skall ha\r\nrätt att på jämlika  villkor delta i såväl utförande\r\nsom planering och organisering  av  arbetet.  Det är\r\nsvårt,  enligt  motionären,  att  förverkliga  genom\r\nlagstiftning.  Lagstiftningen  måste i stället skapa\r\nen grund för att avtalsvägen hitta lokala lösningar.\r\nMBL bör ändras så att det krävs  av företagen att de\r\nsluter     medbestämmandeavtal     och     upprättar\r\ndemokratiseringsplaner.   Genom  medbestämmandeavtal\r\nkan    arbetsgivarna   och   de   lokala    fackliga\r\norganisationerna     tillsammans     utveckla    det\r\ndemokratiska      inflytandet      över     arbetet.\r\nDemokratiseringsplanernas  uppgift är  att  beskriva\r\nhur företagen avser att göra  de anställda delaktiga\r\ni  planerings-  och organisationsfrågor.  Motionären\r\nanser    också    att    lagen     (1987:1245)    om\r\nstyrelserepresentation    för   de   privatanställda\r\n(styrelserepresentationslagen)  bör  ändras  så  att\r\nlöntagarnas  representation  i  framför  allt mindre\r\nföretag  kan  förbättras. Sverige bör genom  EU  och\r\nandra internationella  forum  verka  för regleringar\r\nför  förbättrat  inflytande  för de anställda  i  de\r\ntransnationella företagen.\r\n\r\nEnskild arbetstagares rätt att teckna avtal\r\n\r\nEnskilda arbetstagare skall enligt  Mikael  Odenberg\r\n(m) i motion A229 få rätt att teckna egna avtal  med\r\narbetsgivaren   (yrk.  3).  På  en  arbetsplats  med\r\nkollektivavtal är  det i dag omöjligt för en enskild\r\nanställd att ställa  sig  vid  sidan  av  avtalet då\r\narbetsgivaren     är     skyldig     att    tillämpa\r\nkollektivavtalet  även  på  en arbetstagare  som  är\r\noorganiserad   eller   organiserad    i    en   icke\r\nkollektivavtalsbärande fackförening.\r\n\r\nUppförandekoder\r\n\r\nI  motion  U325  (yrk.  1 och 2) anser Lars Ångström\r\n(mp)  att  företag, organisationer  och  myndigheter\r\nskall ta fram  uppförandekoder  för utlandsarbetande\r\npersonal och att uppförandekoderna  skall  innehålla\r\npåföljder när det gäller att köpa sexuella tjänster.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nÖversyn av reglerna för arbetskraftsinvandring\r\n\r\nFrågan    om   arbetskraftsinvandring   och   därmed\r\nsammanhängande    frågor    har    hög   aktualitet.\r\nArbetsmarknadsutskottet kommer inom  kort  att ordna\r\nen öppen utfrågning om detta.\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att ett betänkande om  EU:s\r\nutvidgning   och   arbetskraftens   rörlighet   (SOU\r\n2002:116) under  våren  överlämnats till regeringen.\r\nDen särskilda utredaren Berit Rollén ser inga risker\r\nför  att  den seriösa arbetskraftsinvandringen  till\r\nSverige från de nya medlemsländerna blir ett problem\r\näven om rörligheten  bland  arbetstagare  skulle bli\r\nstörre  än  i EU i dag. Många arbetar redan här  och\r\ngör  stora insatser  i  bristyrken.  Hon  tror  inte\r\nheller  att  utvandringen  till  Sverige  från dessa\r\nländer blir ett problem för dem. Hennes slutsats  är\r\ndärför att arbetsmarknaden bör öppnas omedelbart för\r\nseriös    arbetskraftsinvandring    från    de   nya\r\nmedlemsstaterna   i  EU.  Hon  anser  samtidigt  att\r\nSverige  bör  sätta  upp  hinder  för  missbruk  och\r\nbrottslighet. Formen för  detta  är att behålla krav\r\npå   arbetstillstånd  för  de  nya  medlemsländernas\r\nmedborgare,  ändra riktlinjerna för arbetstillstånd,\r\ninföra   en   bättre    kontroll   än   i   dag   av\r\narbetserbjudandenas   seriositet    och   att   inte\r\nomedelbart bevilja femårigt EU/EES-tillstånd.\r\nRiksdagen  fattade  den 11 april 2003  beslut  med\r\nanledning av betänkandet  2002/03:SfU8  om  att låta\r\nregeringen tillsätta en parlamentarisk utredning med\r\nuppdrag  att utreda konsekvenser av och ta fram  ett\r\nregelverk  som  medger vidgad arbetskraftsinvandring\r\nfrån länder utanför EU.\r\nMed anledning av  det som redovisats ovan avstyrks\r\nmotion A239 yrkande 27  (c)  i  den mån den inte kan\r\nanses tillgodosedd med vad utskottet anfört.\r\n\r\nTilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen\r\n\r\nVad avser Centerpartiets förslag i motion A366 (yrk.\r\n16) om att lagstiftningsvägen förhindra  de fackliga\r\norganisationerna   från   att  inskränka  företagens\r\nmöjlighet   att  teckna  tilläggsförsäkringar   till\r\nföräldraförsäkringen  vill  utskottet  hänvisa  till\r\nbehandlingen  av  motsvarande förslag i betänkandena\r\n2001/02:AU3 och AU6.\r\n\r\nI   anslutning   till   Långtidsutredningen   2003\r\ngenomfördes ett antal specialstudier, varav en avsåg\r\nföräldraförsäkringen  och  rubricerades En jämställd\r\nföräldraförsäkring? (Finansdepartementet,  LU  2003,\r\nbilaga  12, SOU 2003:36). I studien analyseras bl.a.\r\nhur föräldraförsäkringen i dess nuvarande utformning\r\npåverkar   fördelningen  av  föräldraledigheten  och\r\nvilka ekonomiska incitament föräldraförsäkringen ger\r\nföräldrarna att dela på föräldraledigheten.\r\nNågra slutsatser  som specialstudien kom fram till\r\när att en ökad inkomst  leder  till  att pappor dels\r\ntar ut ledighet, dels tenderar att ta ut fler dagar.\r\nTaket  i  föräldraförsäkringen leder dock  till  att\r\nuttaget av  pappaledighet  avstannar.  En minst lika\r\nviktig slutsats från studien är att pappor  med låga\r\ninkomster  tar ut färre föräldraledighetsdagar.  Att\r\npåverka denna  grupp skulle kunna ge större effekter\r\npå pappauttaget  än  att  höja taket. En ytterligare\r\naspekt  på  problematiken  med   ojämnt   uttag   av\r\nföräldraledigheten   är   att   också  insatser  som\r\nförbättrar  kvinnornas situation på  arbetsmarknaden\r\nkan    leda    till    ett    jämnare    uttag    av\r\nföräldraförsäkringen.\r\nUtskottet vill  understryka att det är ett uttalat\r\nmål   för   politiken   att    männens    uttag   av\r\nföräldrapenning  ökar. Det är dock flera samverkande\r\nfaktorer  som  kan  påverka   om   pappor   tar   ut\r\nföräldraledighet  och  i  vilken utsträckning som de\r\ngör detta. Det finns alltså  mer  än  en väg att gå.\r\nUtskottet  utgår  från  att regeringen följer  dessa\r\nfrågor  och, om så är erforderligt,  återkommer  med\r\nförslag till förändringar.\r\n\r\nMed det ovan anförda avstyrker utskottet motion A366\r\nyrkande 16 (c).\r\n\r\nFörkortad företrädesrätt till återanställning\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  i motion A320 som ett led i\r\natt  få  ett  enklare  regelverk   vid   anställning\r\nförkorta företrädesrätten till återanställning i LAS\r\nför viss arbetskraft, t.ex. äldre, till sex  månader\r\n(yrk. 21).\r\n\r\nUtskottet  vill allmänt understryka betydelsen  av\r\nföreträdesrätten   till   återanställning   och  den\r\nsärskilda  vikt  den har för de äldre arbetstagarnas\r\nmöjlighet att återkomma  i  arbete.  De  äldre är en\r\nutsatt grupp på arbetsmarknaden och skall snarare ha\r\nökat än minskat skydd än de yngre arbetstagarna. Det\r\nförstärkta  skyddet  har  i  LAS  skapats genom  att\r\narbetstagare   som   är   45   år   och  äldre   får\r\ntillgodoräkna sig extra anställningsmånader,  vilket\r\ntidigare berörts under rubriken Åldersdiskriminering\r\ni LAS.\r\nFrågan om företrädesrätt till återanställning  har\r\ndessutom   varit   föremål   för   ALI:s  översyn  i\r\nbetänkandet   Hållfast   arbetsrätt   -   för    ett\r\nföränderligt  arbetsliv (Ds 2002:56). I utredningens\r\nförslag   förstärks    företrädesrätten    för    de\r\ntidsbegränsat   anställda.   Förslaget  innebär  att\r\nföreträdesrätt  intjänas redan  efter  sex  månaders\r\nanställning under  en  period  av  två  år  och  att\r\nföreträdesrätt skall finnas oavsett anledningen till\r\natt arbetstagaren inte fick fortsatt anställning.\r\n\r\nUtskottet vill inte föregripa regeringens behandling\r\nav  utredningsförslaget  och avstyrker därför motion\r\nA320 yrkande 21 (kd).\r\n\r\nAu pair-anställdas situation m.m.\r\n\r\nUtskottet har stor förståelse för de problem som tas\r\nupp i motion A270 om au pair-verksamheten i Sverige.\r\nHur många ungdomar som kommer  till  Sverige för att\r\narbeta   som  au  pair  kan  inte  fastställas.   De\r\nuppgifter   som   finns   tillgängliga  rör  antalet\r\nbeviljade arbetstillstånd för  personer  som  kommer\r\nfrån  länder utanför EU/EES. Enligt Migrationsverket\r\nuppgick   dessa  2002  till  omkring  600  personer.\r\nUppgift om hur många personer som kommer från länder\r\ninom EU/EES  för denna typ av arbete är mycket svårt\r\natt få fram.\r\n\r\nPersoner som  inte  är  EU/EES-medborgare måste ha\r\narbetstillstånd. Om arbetet  skall  pågå  mer än tre\r\nmånader   krävs  även  uppehållstillstånd.  Beviljat\r\ntillstånd  gäller  för  högst  ett  års  vistelse  i\r\nSverige. Den  som  söker tillstånd att arbeta som au\r\npair skall vara mellan  18  och  30  år  och  ha ett\r\nuttalat   intresse   för   eller  nytta  av  svenska\r\nspråkstudier.   Därutöver   krävs   ett   skriftligt\r\nerbjudande från värdfamiljen i Sverige där villkoren\r\nför anställningen skall framgå. Bruttolönen får vara\r\nlägst 3 500 kr i månaden och fri kost och logi skall\r\ningå. För att tillstånd skall  beviljas  får arbetet\r\nvara högst 25 timmar per vecka. En avsevärd  del  av\r\nden  återstående  tiden  skall  ägnas  åt  studier i\r\nsvenska. Intyg om studieplats skall bifogas  ansökan\r\nom tillstånd.\r\nPersoner  som  är medborgare i länder inom EU/EES-\r\nområdet  måste  ansöka   om   uppehållstillstånd  om\r\nvistelsen i Sverige är längre än  tre  månader.  Det\r\nkrävs   också  att  det  till  ansökan  bifogas  ett\r\nanställningsbevis undertecknat av arbetsgivaren.\r\nUppfyller inte sökanden kraven avslås ansökan.\r\nPersoner  som är anställda som au pair betraktas i\r\nSverige som arbetstagare  men  är undantagna från en\r\ndel arbetsrättslig lagstiftning på grund av arbetets\r\nsärskilda karaktär. Till exempel är den arbetstagare\r\nsom  är anställd för arbete i arbetsgivarens  familj\r\nundantagen  från  LAS  tillämpningsområde. För denna\r\nkategori gäller i stället  lagen om arbetstid m.m. i\r\nhusligt arbete. Liksom LAS är denna lag en skyddslag\r\nsom är tvingande till förmån  för  arbetstagaren.  I\r\nlagen  regleras  bl.a. frågor om ordinarie arbetstid\r\n(högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av\r\nhögst fyra veckor),  övertid  (högst 48 timmar under\r\nen tid av fyra veckor, dock högst  300  timmar under\r\nett  kalenderår),  rätten  till  övertidsersättning,\r\nnattvila  och om anställningsavtalets  ingående  och\r\nupphörande. Även arbetsgivarens skyldighet att vidta\r\nalla åtgärder  som  behövs  för  att  förebygga  att\r\narbetstagare  utsätts  för  ohälsa och olycksfall är\r\nlagfäst.\r\nArbetsmiljöverket     utövar     tillsyn      över\r\nbestämmelserna  om  arbetstid, övertid, nattvila och\r\nfrågan om arbetsgivarens  skyldighet  att  förebygga\r\nohälsa    och    olycksfall.    Undersökningar    på\r\narbetsstället, dvs. i arbetsgivarens hem, får endast\r\ngöras  på  begäran av part eller om det annars finns\r\nsärskild anledning.  I  tillsynsverksamheten  gäller\r\narbetsmiljölagen  i  tillämpliga delar. Arbetsgivare\r\nsom   inte  rättar  sig  efter   föreläggande   från\r\nArbetsmiljöverket   eller   som  uppsåtligen  lämnar\r\noriktiga    eller    vilseledande    uppgifter    om\r\növertidsarbete  kan  dömas  till  böter.  Lagen   om\r\narbetstid  m.m.  i  husligt  arbete  är liksom övrig\r\narbetsrättslig lagstiftning skadeståndssanktionerad.\r\nSom framgått ovan finns det skyddsregler  även för\r\nanställda  som  arbetar som au pair. Ett problem  är\r\natt  reglerna  inte   alltid   följs.   Det  innebär\r\nnaturligtvis  också en särskild utsatthet  att  inte\r\nkänna till landet och språket och att arbeta ensam i\r\nnågon annans hem.\r\nI själva karaktären  av  arbetet  ligger  dock att\r\narbetstagaren  själv  måste fästa någon utomståendes\r\nuppmärksamhet  på  missförhållanden   som  råder.  I\r\nsedvanlig    ordning    kan    sedan    brott    mot\r\nanställningsavtalet  t.ex.  genom  att  för  låg lön\r\nutbetalats eller brott mot lagen om arbetstid m.m. i\r\nhusligt arbete påtalas.\r\nÄven om au  pair-anställda många gånger kan  ha en\r\nutsatt   situation  ter  det  sig  varken  praktiskt\r\nmöjligt eller  ekonomiskt  försvarbart  att utöva en\r\nallmän  statlig tillsyn av arbetsgivare som  har  en\r\nanställd som arbetar som au  pair.\r\nDet är  således  inte  lätt  att  hitta  praktiska\r\nlösningar  på  problemen. En förbättring borde  dock\r\nkunna åstadkommas  genom  väl  utformad  information\r\ntill  dem  som  söker arbets- och uppehållstillstånd\r\nför  au pair-anställning  i  Sverige.  Informationen\r\nskulle bl.a. redogöra för deras rättigheter och vart\r\nde kan vända sig om  problem uppstår.\r\n\r\nMotion    A336   (s)   tar   upp   frågor   om   hur\r\nanställningstid   beräknas   enligt  3  §  LAS.  Vid\r\nberäkning  av  anställningstid får  en  arbetstagare\r\nlägga samman all sin sammanlagda anställningstid hos\r\nsamma  arbetsgivare,   dvs.   samma   fysiska  eller\r\njuridiska person. Vid övergång av verksamhet  enligt\r\n6 b § LAS övergår anställningen från en fysisk eller\r\njuridisk  person till en annan fysisk eller juridisk\r\nperson. För  att kunna sammanräkna anställningstiden\r\nfrån  båda  arbetsgivarna  regleras  i  3  §  första\r\nstycket p. 2  LAS  att  en  arbetstagare  som  byter\r\nanställning  i  samband med en övergång som omfattas\r\nav 6 b § LAS får  tillgodoräkna  sig  tiden  hos den\r\nförre   arbetsgivaren   när   anställningstid  skall\r\nberäknas hos den senare. Detta  gäller  uttryckligen\r\näven vid byte av anställning i samband med konkurs.\r\n\r\nEn förutsättning för att bestämmelsen skall  kunna\r\ntillämpas  är  att  arbetstagaren  är  anställd  vid\r\ntidpunkten  för  övergången  av verksamheten och att\r\nsjälva övergången uppfyller kraven enligt 6 b § LAS.\r\nÄr    det   ett   avbrott   i   anställningen    vid\r\növergångstidpunkten   kan  anställningstiden  alltså\r\ninte sammanräknas. Något  undantag  i detta avseende\r\nsom enbart gäller konkurssituationen finns inte.\r\n\r\nKravet  på  utbildning  av  blivande företagare  som\r\nframställs  i  motion  A352 kan  utskottet  ha  viss\r\nförståelse  för.  En del problem  som  uppstår  inom\r\narbetslivet kan förklaras med bristande kunskap. Det\r\nbär  dock  för  långt   att   ställa   upp  formella\r\nutbildningskrav  på blivande företagare.  Risken  är\r\natt personer i onödan  kommer  att  tveka att starta\r\nnya  företag.  För  den  som  ansluter sig  till  en\r\nintresseorganisation  för  småföretagare   eller  en\r\narbetsgivarorganisation  kan  information och  hjälp\r\nerhållas när problem uppstår.\r\n\r\nEnligt utskottet bör man fortsätta  att  förbättra\r\nmöjligheten   för  nya  företagare  att  skaffa  sig\r\ninformation. Som  utskottet  poängterat  i  tidigare\r\nbetänkanden    har    dessa   möjligheter   avsevärt\r\nförbättrats.        Förutom        Verket        för\r\nnäringslivsutvecklings,    NUTEK,   Internetbaserade\r\nelektroniska    tjänster    för   information    och\r\närendehantering   för  företagare   på   webbplatsen\r\nbenämnd företagarguiden,  finns  ett  flertal  andra\r\nInternetbaserade     informationswebbplatser     för\r\npersoner som skall eller har startat eget företag.\r\n\r\nDe   frågor  som  tas  upp  i  motion  A355  (s)  är\r\nväsentliga  för  den  personal som tar över tidigare\r\nkommunal  och  landstingskommunal   verksamhet   och\r\nstartar   personalkooperativ.  Frågorna  måste  dock\r\nlösas i samband  med att upphandling av verksamheten\r\nsker och är inte i  första hand frågor för riksdagen\r\natt behandla.\r\n\r\nAnders Ygeman (s) vill,  som  nämnts,  i motion A356\r\natt en skärpning skall ske av MBL så att  det  krävs\r\nav  företag  att de skall sluta medbestämmandeavtal.\r\nMed anledning av detta krav kan utskottet konstatera\r\nföljande. Huvudlinjen  vid  1976 års arbetsrättsliga\r\nreform  var  att  MBL  i möjligaste  mån  skulle  ge\r\nparterna  på arbetsmarknaden  frihet  att  finna  de\r\nformer  för  arbetstagarinflytande  som  passar  dem\r\nbäst.   Lagen    slår   fast   vissa   grundläggande\r\nrättigheter  av  betydelse   för   inflytandet   och\r\növerlåter  åt  parterna  att  bygga  vidare  på  den\r\ngrunden.  I MBL ges också möjlighet för parterna att\r\ningå medbestämmandeavtal.  I  32  §  föreskrivs  att\r\nparter   som  sluter  kollektivavtal  om  löner  och\r\nallmänna     anställningsvillkor      bör     träffa\r\nkollektivavtal om medbestämmande för arbetstagarna i\r\nfrågor som bl.a. avser ledningen och fördelningen av\r\narbetet  och verksamhetens bedrivande i  övrigt,  om\r\narbetstagarparten  begär  det. Det tillkommer alltså\r\narbetstagarparten  att begära  medbestämmanderätt  i\r\nden takt och i den omfattning  som arbetstagarparten\r\nsjälv  väljer. Arbetstagarsidan har  även  rätt  att\r\nvidta stridsåtgärder  för att försöka åstadkomma ett\r\nmedbestämmandeavtal.   Har   arbetstagarparten   vid\r\nförhandlingar om kollektivavtal  begärt att någon av\r\nde  frågor  som  avses i 32 § MBL skall  regleras  i\r\navtalet och detta  ändå  inte  leder till att frågan\r\nuttryckligt  blir  reglerad,  finns   det   en  s.k.\r\nkvarvarande stridsrätt för parten. Det har dock inte\r\nvarit  lagstiftarens avsikt att den fackliga striden\r\nskall ses  som det främsta medlet att åstadkomma ett\r\ninflytande för de anställda.\r\n\r\nUtskottet  vill  med det anförda peka på att det i\r\nMBL finns möjligheter  att uppnå medbestämmandeavtal\r\nom  de frågor som tas upp  i  motionen.  Ett  sådant\r\navtal  måste för att fungera väl i praktiken vila på\r\nbåda  parters  ömsesidiga  vilja  att  avtalsreglera\r\narbetstagarinflytandet.  Utskottet  anser  att MBL:s\r\nmodell har bättre förutsättningar att uppnå verkligt\r\nmedbestämmande   än   den   modell   om   tvång  som\r\nförespråkas i motionen.\r\nI      motion      A356     anges     även     att\r\nstyrelserepresentationslagen  bör  förändras  så att\r\nlöntagarnas  representation  i  framför  allt mindre\r\nföretag förbättras. Frågan om medbestämmande  har  i\r\nlagstiftningen  hanterats på två sätt. Den ena vägen\r\ngår   genom  MBL  och   tar   sin   utgångspunkt   i\r\narbetstagarens    ställning    som    motpart   till\r\narbetsgivaren  i ett avtalsförhållande som  regleras\r\ngenom  kollektiv-  och  anställningsavtal.  I  detta\r\nförhållande     löses     tvister    och    utjämnas\r\nintressemotsättningar   vid   förhandlingar   mellan\r\narbetsgivaren  och fackföreningen  som  representant\r\nför  arbetstagarna.   Det  andra  sättet  är  direkt\r\nfackligt  inflytande  i  arbetsgivarens   beslutande\r\norgan.       Detta       är      reglerat      genom\r\nstyrelserepresentationslagen.    Lagens   viktigaste\r\nfunktion  är att ge insyn. Andra syften  är  att  de\r\nanställda   skall    få    följa    och    delta   i\r\nbeslutsprocessen.    Det    är    inte   tänkt   att\r\narbetstagarrepresentanterna skall ha någon avgörande\r\nbestämmanderätt.  Arbetstagarledamöterna  förutsätts\r\nalltid           vara          i          minoritet.\r\nStyrelserepresentationslagen   grundar   rätt   till\r\narbetstagarrepresentanter  i  styrelsen om företaget\r\nhar  sysselsatt  minst 25 arbetstagare  det  senaste\r\nräkenskapsåret.  Företaget  kan  också  besluta  att\r\nlagen  skall  gälla  även  om  företaget  har  färre\r\nanställda än 25.\r\nFrågan  om  representationsrätten  i  företag  med\r\nfärre än 25 anställda  har i lagstiftningssammanhang\r\ninte varit en stor tvistefråga.  Reglerna  i MBL ger\r\narbetstagarna på små arbetsplatser samma rättigheter\r\ntill  medbestämmande  som  på  stora  arbetsplatser.\r\nArbetsgivare med få anställda har typiskt sett korta\r\noch      nära      beslutsvägar.     Ofta     består\r\naktiebolagsstyrelser  i  så små företag enbart av en\r\nordinarie   styrelseledamot    och   en   suppleant.\r\nUtskottet kan mot denna bakgrund  inte finna att det\r\nföreligger något vägande behov av att införa en rätt\r\ntill  styrelserepresentation  i  företag  med  färre\r\nanställda än 25.\r\n\r\nUtskottet  avstyrker med hänvisning  till  det  ovan\r\nanförda motionerna A270 yrkandena 1 och 2 (s),  A336\r\n(s), A352 (s), A355 (s) och  A356 (s).\r\n\r\nEnskilda arbetstagares rätt att teckna avtal\r\n\r\nMotion A229  (m)  ifrågasätter  kollektivavtalet och\r\ndess  verkningar.  Kollektivavtalet  är  en  del  av\r\ngrunden     till    den    svenska     arbetsrätten.\r\nKollektivavtal  ingås mellan arbetstagarorganisation\r\noch  arbetsgivare   eller   arbetsgivarorganisation.\r\nKollektivavtalet binder inom sitt tillämpningsområde\r\näven  medlem  i organisationen.  Tillämpningsområdet\r\nbestämmer parterna  i  avtalet.  Det förekommer både\r\natt tillämpningsområdet avser alla  arbetstagare som\r\nutför arbete som regleras genom kollektivavtalet och\r\natt  det  endast är medlemmarna i den avtalsslutande\r\norganisationen som omfattas.\r\n\r\nIngår  arbetsgivaren   i  det  första  fallet  ett\r\nenskilt avtal med en arbetstagare  som  står i strid\r\nmed kollektivavtalet, äger avtalet ingen giltighet i\r\nden  delen  (27  §  MBL).  Arbetsgivaren bryter  mot\r\nkollektivavtalet  och  blir  skadeståndsskyldig  mot\r\narbetstagarorganisationen enligt  regeln \"pacta sunt\r\nservanda\" (avtal skall hållas). Detta gäller oavsett\r\nom  arbetstagaren  är  medlem  eller  inte   i   den\r\nkollektivavtalsbärande organisationen.\r\nFör   den   arbetstagare  som  inte  är  medlem  i\r\norganisationen  får,  i  det  senare fallet, avtalet\r\ninga  sådana  konsekvenser  utan  båda  avtalen  kan\r\ntillämpas         parallellt.         Arbetsgivarens\r\nhandlingsutrymme bestäms alltså av innehållet  i  de\r\nkollektivavtal      som      arbetsgivaren     eller\r\narbetsgivarorganisationen ingått.\r\nKollektivavtalet  fyller  en  viktig  funktion  på\r\nsvensk    arbetsmarknad.    Kollektivavtal    gagnar\r\narbetsfreden  och stabiliteten  på  arbetsmarknaden.\r\nMånga  kollektivavtal  på  arbetsmarknaden  tillåter\r\ndessutom  arbetsgivare och enskilda arbetstagare att\r\ningå  avtal  som  innebär  bättre  förmåner  än  vad\r\nkollektivavtalet  ger.  Det  är  endast de avtal som\r\ninnebär sämre förmåner för arbetstagaren som då blir\r\nogiltiga enligt MBL.\r\nFör utskottet råder det inget tvivel  om  att  den\r\nmodell  på  arbetsmarknaden som motionen förespråkar\r\nskulle leda till  försämringar  för  många  enskilda\r\narbetstagare.\r\n\r\nMotion A229 yrkande 3 (m) avslås.\r\n\r\nUppförandekoder\r\n\r\nMotion  U325 (mp) tar upp frågor som berör företags,\r\nmyndigheters     och     organisationers     interna\r\nangelägenheter.  Att  upprätta en uppförandekod  kan\r\nför ett företag innebära  ett  formellt uttalande om\r\nföretagets  värderingar  med ett löfte  till  andra,\r\nt.ex.  leverantörer och kunder,  att  företaget  och\r\ndess personal skall iaktta den antagna koden.\r\n\r\nI EU-sammanhang  har  frågan om företagens sociala\r\nansvar  fått  genomslag. På  området  finns  det  en\r\ngrönbok  om  främjande   av  en  europeisk  ram  för\r\nföretagens sociala ansvar. Företagens sociala ansvar\r\nkan  beskrivas som att företag  på  frivillig  grund\r\nintegrerar  sociala  och  miljömässiga  hänsyn i sin\r\nverksamhet  och  i  samverkan med sina intressenter.\r\nAtt ta socialt ansvar  innebär  inte  endast att man\r\nuppfyller  de  rättsliga  kraven  fullständigt  utan\r\nockså att man går längre än vad som  krävs genom att\r\ninvestera  mer i humankapital, miljö och  relationer\r\ntill  intressenter.   Den   interna  dimensionen  av\r\nföretagens sociala ansvar rör  främst  de  anställda\r\noch   kan   avse  personalförvaltning,  arbetsmiljö,\r\nanpassning till  strukturförändringar samt hantering\r\nav miljöpåverkan och  naturresurser.   I  företagens\r\nexterna   sociala  ansvar  ingår  t.ex.  att  iaktta\r\nmänskliga  rättigheter   särskilt  i  internationell\r\nverksamhet.\r\nDe aktuella frågorna som  motionen tar upp avser i\r\nförsta    hand    företags,   organisationers    och\r\nmyndigheters  interna   angelägenheter   och  ligger\r\nutanför vad riksdagen normalt sett fattar beslut om.\r\nUtskottet som i stora delar kan hålla med motionären\r\nom  värdet av uppförandekoder avstyrker motion  U325\r\nyrkandena 1 och 2 (mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Översyn av arbetsrätten (punkt 2) (m, fp,\r\nkd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder  (m),  Tina\r\nAcketoft  (fp),  Henrik  Westman (m) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 1. Riksdagen bifaller  därmed motionerna\r\n2002/03:A216   yrkandena  1 och 2 samt  2002/03:A229\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:A236 yrkande\r\n2 samt 2002/03:A365 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörhållandena på arbetsmarknaden  förändras. Sverige\r\nhar  gått  från  ett  traditionellt industrisamhälle\r\ntill     ett    modernt    kunskapssamhälle.     Den\r\narbetsrättsreglering  som infördes på 1970-talet ter\r\nsig alltmer otidsenlig.  Det  är ett komplicerat och\r\noöverskådligt regelverk. Det behövs  en lagstiftning\r\nsom  har  en  modernare  syn  på  medarbetarnas  och\r\nföretagens ömsesidiga relationer. De anställda skall\r\nses som individer och inte bara som  en  del  av ett\r\nkollektiv.\r\n\r\nVi   vill   stärka   den  enskildes  ställning  på\r\narbetsmarknaden. Det är  de  enskilda  arbetsgivarna\r\noch  arbetstagarna  som  skall  vara  innehavare  av\r\nrättigheter och skyldigheter, men som på  frivilliga\r\ngrunder  kan  delegeras  till  olika organisationer.\r\nAlla arbetstagare skall tillförsäkras  grundläggande\r\nrättigheter,   oavsett   avtalsförhållanden    eller\r\nfacklig  tillhörighet.  Alla arbetstagare skall vara\r\ngaranterade både positiv och negativ föreningsrätt.\r\nMöjligheterna till lokala  överenskommelser  måste\r\nvidgas  för  att  anpassning  skall  kunna  ske till\r\narbetstagarnas     och    företagens    individuella\r\nförutsättningar. Den  fackliga vetorätten har spelat\r\nut sin roll och skall avskaffas.\r\nVi anser att ett modernt arbetsrättsligt regelverk\r\nskall präglas av flexibla sätt att knyta arbetskraft\r\ntill sig. Hindren mot nyanställning  måste avskaffas\r\noch nya anställningsformer införas.\r\nDen  översyn som ALI i slutet av 2002  överlämnade\r\ntill regeringen,  menar  vi,  inte  har  lyckats att\r\nförutsättningslöst  göra en översyn av arbetsrätten,\r\nutan har lagt fram sina  förslag  utifrån begränsade\r\ndirektiv    och    det    gällande   arbetsrättsliga\r\nregelverket.\r\n\r\nDet anförda innebär att motionerna A216 yrkandena 1\r\noch 2 (m) samt A229 yrkande  1  (m)  bör bifallas av\r\nriksdagen och motionerna A236 yrkande  2  (mp)  samt\r\nA365 yrkande 4 (v) avslås.\r\n\r\n\r\n2. Översyn av arbetsrätten (punkt 2) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  2.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A365   yrkande   4  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A216 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A229 yrkande\r\n1 och 2002/03:A236 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiets  utgångspunkt   är   att   när   ett\r\nanställningsavtal  ingås  skall  det  som huvudregel\r\ngälla  tills vidare. När anställningar tidsbegränsas\r\nskall det  finnas  särskilda skäl för det. Detta har\r\nockså, åtminstone inledningsvis, varit lagstiftarens\r\nintentioner. LAS har  dock  över  åren luckrats upp,\r\noch det finns numera stora möjligheter  att anställa\r\nen   arbetstagare   för   begränsad   tid.   Antalet\r\ntidsbegränsade  anställningar  har  under de senaste\r\n10-15 åren dramatiskt ökat. I dag är det omkring 500\r\n000  personer som är tidsbegränsat anställda,  varav\r\nmerparten  är  kvinnor.  Offentliga  arbetsgivare är\r\nsämst  att erbjuda anställningstrygghet  i  form  av\r\ntillsvidareanställningar.\r\n\r\nAtt  vara  tidsbegränsat  anställd  innebär  många\r\nnegativa konsekvenser. Det ger oftast lägre inkomst,\r\nvilket       påverkar        bl.a.        sjuklönen,\r\nsocialförsäkringarna  och pensionen. Det blir  också\r\nsvårare      att      kvalificera       sig      för\r\narbetslöshetsförsäkringen,  hyra  lägenhet  och  bli\r\nbeviljad banklån.\r\nAnställningsform  och  anställningsvillkor  är  en\r\nfråga  om  makt  och  har  en tydlig  könsdimension.\r\nVänsterpartiet menar att det är nödvändigt att hitta\r\nlösningar för hur de tidsbegränsade  anställningarna\r\nkan minska.\r\nDet  ingick  inte  i  direktivet  till utredningen\r\nHållfast arbetsrätt - för ett föränderligt arbetsliv\r\n(Ds  2002:56)  att föreslå åtgärder för  att  minska\r\nmöjligheterna  till   att   anställa  tidsbegränsat.\r\nUtredningen har föreslagit att  den nuvarande listan\r\növer tidsbegränsade anställningar i LAS tas bort och\r\nersätts med en regel som innebär  att  det  är fritt\r\nfram  för  en  arbetsgivare  att  anställa en person\r\ntidsbegränsat upp till 18 månader under en period av\r\nfem år.\r\nVänsterpartiet  gör  bedömningen  att  ett  sådant\r\nförslag   kommer   att   öka  antalet  tidsbegränsat\r\nanställda, i vart fall kommer  det  inte att minska.\r\nDet måste vara fråga om helt andra lösningar för att\r\nkomma till rätta med problemet med det  höga antalet\r\ntidsbegränsat anställda.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motion A365 yrkande  4  (v)\r\nbör  bifallas   av  riksdagen  och  motionerna  A216\r\nyrkandena 1 och 2  (m), A229 yrkande 1 (m) samt A236\r\nyrkande 2 (mp) avslås.\r\n\r\n\r\n3. Översyn av arbetsrätten (punkt 2) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A236   yrkande   2  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A216 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A229 yrkande\r\n1 och 2002/03:A365 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöretag  och  myndigheter har  mer  systematiskt  än\r\ntidigare               börjat               utnyttja\r\ntillfällighetsanställningar.       I       begreppet\r\ntillfälliganställning     ingår     personer     med\r\nprojektanställning    och    andra    tidsbegränsade\r\nanställningar men även personer som är  föremål  för\r\npersonaluthyrning.  Många  företag väljer att endast\r\nta in folk vid produktionstoppar  i  stället för att\r\ntillsvidareanställa dem. Unga människor  anställs  i\r\nstor    utsträckning    i    olika    tidsbegränsade\r\nanställningar. Fasta arbeten erbjuds sällan till dem\r\nunder  25  år.  Andelen tidsbegränsat anställda  har\r\nökat från 9 % för år 1990 till drygt 14 %.\r\n\r\nMånga arbetsgivare ser tillfällighetsanställningar\r\nsom positivt. De  arbetstagare  som  inte  orkar med\r\narbetet  är  lätta  att  bli  av  med, liksom de som\r\nställer krav i arbetet.\r\nNästan      alla      människor     tycker     att\r\nanställningstrygghet  är viktigt.  De  allra  flesta\r\nföredrar   en  tillsvidareanställning   framför   en\r\ntillfällighetsanställning eller att ha eget företag.\r\nRegeringen  bör  ta initiativ till en utredning om\r\nhur tillfällighetsanställningar kan minska.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion A236 yrkande 2 (mp)\r\nbör  bifallas  av  riksdagen  och   motionerna  A216\r\nyrkandena 1 och 2 (m), A229 yrkande  1 (m) samt A365\r\nyrkande 4 (v) avslås.\r\n\r\n\r\n4. Tidsbegränsad anställning m.m. (punkt 3)\r\n(kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A320  yrkandena  20  och   22   samt  avslår\r\nmotionerna  2002/03:A208, 2002/03:A210, 2002/03:A215\r\nyrkande 4 i denna  del,  2002/03:A254, 2002/03:A296,\r\n2002/03:A312, 2002/03:A347 i denna del, 2002/03:A359\r\noch 2002/03:N211 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna har under  flera år hävdat behovet\r\nav  att  göra arbetsrätten mer flexibel  och  bättre\r\nanpassad till  de  mindre  företagens situation. Det\r\nfinns   behov   av   att  reformera   reglerna   för\r\ntidsbegränsade anställningar. En utgångspunkt är att\r\nreglerna skall bli enklare.  Att  förlänga  perioden\r\nför  provanställning  till  tolv månader skulle  öka\r\nföretagens benägenhet att nyanställa  i  stället för\r\natt  nyttja  övertid  vid  konjunkturuppgångar.   En\r\nmotsvarande effekt skulle en lagändring kunna få som\r\ninnebär  att visstidsanställning vid arbetsanhopning\r\ni stället för sex månader tillåts i två år.\r\n\r\nDe konkreta  lagändringarna  skulle  kunna träda i\r\nkraft  och  börja tillämpas relativt omedelbart  och\r\nkunna påverka  nyanställningssituationen  i  framför\r\nallt de små företagen.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A320 yrkandena 20 och\r\n22  (kd)  bör  bifallas  av riksdagen och motionerna\r\nA208 (s), A210 (fp), A215 yrkande 4 i denna del (s),\r\nA254 (s), A296 (m, fp, kd,  c),  A312  (s),  A347  i\r\ndenna  del  (s),  A359  (s)  och N211 yrkande 6 (fp)\r\navslås.\r\n\r\n\r\n5. Turordning vid uppsägning (punkt 6) (m, fp,\r\nkd, c, mp)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik  Norinder  (m), Tina\r\nAcketoft (fp), Henrik Westman (m), Ulf Holm  (mp)\r\noch Mauricio Rojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:A215 yrkande 5,\r\n2002/03:A218,  2002/03:A219, 2002/03:A229 yrkande 2,\r\n2002/03:A234,      2002/03:A262,       2002/03:A295,\r\n2002/03:A333,   2002/03:A347   i   denna   del   och\r\n2002/03:A350.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   utskottet  har  åter  frågan  om  upphävande  av\r\ntvåpersonsundantaget  i 22 § andra stycket LAS varit\r\nuppe för behandling. Sedan bestämmelsen infördes den\r\n1 januari 2001 har drygt två år passerat. Undantaget\r\nhar tillämpats vid arbetsbrist  i små företag. Dessa\r\nföretag har kunnat fortsätta sin verksamhet med sina\r\nnyckelpersoner    kvar    i    anställning     trots\r\nnedskärningar.  Bestämmelsen  har  fått den positiva\r\neffekt för små företag som utskottet hoppades på vid\r\ninförandet.\r\n\r\nSom  framfördes  vid  införandet av regeln  skulle\r\nregeln i enstaka fall kunna  komma  att tillämpas på\r\nett diskriminerande sätt. Därför framhölls  särskilt\r\nmöjligheten  att  pröva  ett beslut om undantag  med\r\nstöd av det skydd för arbetstagaren  som  följer  av\r\njämställdhetslagen  och  andra diskrimineringslagar.\r\nUndantag från turordningsreglerna  kan  också prövas\r\nenligt  allmänna  rättsgrundsatser  om  beslutet  är\r\notillbörligt   eller   strider   mot   god   sed  på\r\narbetsmarknaden. Vi vill understryka att tillämpning\r\nav  undantagsregeln är avsedd för att nyckelpersoner\r\nskall kunna stanna kvar i verksamheten.\r\nVår slutsats är att det inte finns några skäl att\r\nupphäva undantagsbestämmelsen.\r\n\r\nMotionerna  A215  yrkande 5 (s), A218 (s), A219 (s),\r\nA229 yrkande 2 (m),  A234  (s),  A262 (v), A295 (s),\r\nA333  (s),  A347   i  denna  del  (s) och  A350  (s)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n6. Stärkt anställningsskydd för tjänstlediga\r\n(punkt 7) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A337  yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid tillämpningen av turordningsreglerna  i 22 § LAS\r\nhar  det  tyvärr visat sig att det förekommit  vissa\r\nformer av diskriminering  från  arbetsgivarens sida.\r\nTurordningsreglerna bör finnas kvar  men det är dags\r\natt förbättra andra delar av arbetsrätten.\r\n\r\nÅtgärder måste vidtas mot diskriminering  i  olika\r\nformer.  Miljöpartiet  värnar  särskilt  om gravida,\r\nföräldralediga, äldre och tjänstlediga. Lagändringar\r\nmåste  komma  till  stånd  som  stärker skyddet  mot\r\ndiskriminering av dessa grupper.\r\nFör  den  som är tjänstledig finns  det  risk  för\r\ndiskriminering    i    samband   med   arbetsgivares\r\ntillämpning av turordningsreglerna.  Det  är  därför\r\nnödvändigt att skydda den grupp som av studier eller\r\nannan  anledning  beviljats ledighet. Det skall inte\r\ngå   att   undanta  folk   från   turordningen   vid\r\nuppsägningar och i stället säga upp tjänstlediga.\r\n\r\nDet anförda  innebär  att motion A337 yrkande 2 (mp)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n7. Åldersdiskriminering i LAS (punkt 8) (fp, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson  (c),  Tina  Acketoft (fp)\r\noch Mauricio Rojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  7. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:226 yrkandena  1  och  2  samt  2002/03:A332\r\nyrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna  i  LAS som ger arbetstagare rätt  att  vid\r\nberäkning  av  anställningstid   i  vissa  avseenden\r\ntillgodoräkna  sig  en  extra anställningsmånad  för\r\nvarje anställningsmånad som  arbetstagaren  påbörjat\r\nefter  fyllda  45 år är åldersdiskriminerande.  Både\r\nyngre   och   äldre    diskrimineras.    De    yngre\r\ndiskrimineras  eftersom  de  äldre  som  redan  är i\r\nanställning    får    bättre   placering   i   t.ex.\r\nturordningshänseende även  om  de  egentligen  varit\r\nanställda  lika  länge  eller  längre. De äldre blir\r\ndiskriminerade eftersom de har svårare att få arbete\r\nefter fyllda 45 år på grund av dessa regler.\r\n\r\nDe  skäl  till  skydd  för äldre arbetstagare  som\r\nanförs av utskottsmajoriteten  och  som  hämtats  ur\r\nlagförarbete  från  tidigt  1970-tal  är inte längre\r\nrelevanta. En arbetstagare som är 45 år  kan  i  det\r\nmoderna  kunskapssamhället  inte  rimligen betraktas\r\nsom en sådan äldre arbetstagare som behöver särskilt\r\nskydd för att över huvud taget kunna  hävda  sig  på\r\narbetsmarknaden.    Bestämmelserna    i    LAS    är\r\nåldersdiskriminerande och det finns inte berättigade\r\nskäl för det.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motionerna A226 yrkandena 1\r\noch 2 (fp) samt A332 yrkande 16 (fp) bör bifallas av\r\nriksdagen.\r\n\r\n\r\n8. Företagsnedläggning m.m. (punkt 9) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:N306   yrkande  30  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A251,      2002/03:A255,       2002/03:A279,\r\n2002/03:A303 och 2002/03:A339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  senaste  åren har andelen av de största  svenska\r\nföretagen  som   flyttat  sitt  huvudkontor  utanför\r\nlandet ökat, för år  2000  var  det  30%. Även andra\r\ndelar  av företagens verksamheter har flyttats  till\r\nandra länder.  Centerpartiet  ser  med  oro på denna\r\nutveckling.  Det  är viktigt att Sverige skapar  ett\r\nföretagsklimat som  gör att företag vill flytta till\r\noch stanna kvar i Sverige.  I  Sverige är företagens\r\nansvar  när de flyttar utomlands  begränsat  jämfört\r\nmed andra  länder.  I  Kontinentaleuropa krävs t.ex.\r\nomfattande   kontroller   och    förhandlingar   med\r\nmyndigheter   innan  en  nedläggning  godkänns.   En\r\nnedläggning kan  stoppas  ifall  argument  om  dålig\r\nlönsamhet  inte  bedöms  hålla. I många länder finns\r\ndet kortare varseltider med  en  inriktning  mot att\r\nupprätta  sociala  planer, ofta i form av utbildning\r\noch  omskolning.   I  Sverige   hanterar   företagen\r\nansvaret för den uppsagda personalen på olika  sätt.\r\nExempel  finns  där företag, stat och kommun tar ett\r\ngemensamt ansvar,  men  det  finns  också exempel på\r\nmotsatsen. Ansvarsfördelningen mellan olika tänkbara\r\nparter vid en företagsnedläggning bör ses över.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion N306 yrkande  30  (c)\r\nbör  bifallas  av riksdagen och motionerna A251 (s),\r\nA255 (s), A279 (s), A303 (s) och A339 (s) avslås.\r\n\r\n\r\n9. Stridsåtgärder (punkt 10) (m, kd)\r\n\r\nav Anders G Högmark  (m),  Stefan  Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 9. Riksdagen bifaller  därmed motionerna\r\n2002/03:A229  yrkande 4 samt 2002/03:A320  yrkandena\r\n23 och 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening    bör    det    införas   ett\r\nproportionalitetskrav  för  att begränsa möjligheten\r\ntill stridsåtgärder som kostar  lite  för  den  egna\r\norganisationen  men orsakar stor skada för motparten\r\noch tredje man. Kravet på proportionalitet bör gälla\r\nvid  såväl primärkonflikten  som  svarsåtgärden  och\r\nbåde vid  konflikter  som syftar till ett nytt avtal\r\noch vid konflikter som syftar till s.k. hängavtal.\r\n\r\nVi anser även att rätten  till sympatiåtgärder bör\r\navskaffas. Enligt vår uppfattning  är  det svårt att\r\nrättsligt  motivera denna stridsåtgärd. Rätten  till\r\nsympatiåtgärder   försvaras  i  dag  endast  av  den\r\nfackliga sidan som  uppfattar  den  som  en  del  av\r\nkollektivavtalssystemet.  Den  egentliga grunden för\r\nrätten    till    stridsåtgärder   -   att    träffa\r\nkollektivavtal - finns inte vid sympatiåtgärder. Det\r\nkan t.o.m. vara så  att  en  part  som  har  träffat\r\nkollektivavtal   efter   stridsåtgärder  i  de  egna\r\nförhandlingarna    sedan    också     drabbas     av\r\nsympatiåtgärder.  Ett  annat skäl för ett förbud mot\r\nsympatiåtgärder   är  den  ökade   sårbarheten   hos\r\nföretagen till följd av den tekniska utvecklingen.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motionerna  A229 yrkande 4\r\n(m)  och A320 yrkandena 23 och 24 (kd) bör  bifallas\r\nav riksdagen.\r\n\r\n\r\n10. Förstärkt skydd för gravida och\r\nföräldralediga (punkt 11) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Mauricio Rojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  10.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2002/03:A241   yrkande  15  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A242 yrkande  17, 2002/03:A304, 2002/03:A320\r\nyrkande 9, 2002/03:A337  yrkande  1,  2002/03:A347 i\r\ndenna del och 2002/03:A366 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga kvinnor och män vittnar om att de  blir  sämre\r\nbehandlade     på     arbetsplatsen     efter    sin\r\nföräldraledighet.  Det  kan  vara  fråga om att  bli\r\nföremål för omplacering eller uppsägning. Den som är\r\neller har varit föräldraledig kan inte  helt skyddas\r\nfrån  sådana  åtgärder  men  de  tycks  behöva   ett\r\nförstärkt diskriminerings- och anställningsskydd.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motion A241 yrkande 15 (fp)\r\nbör  bifallas   av  riksdagen  och  motionerna  A242\r\nyrkande 17 (kd), A304 (s), A320 yrkande 9 (kd), A337\r\nyrkande  1 (mp), A347  i  denna  del  (s)  och  A366\r\nyrkande 15 (c) avslås.\r\n\r\n\r\n11. Förstärkt skydd för gravida och\r\nföräldralediga (punkt 11) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 11. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:A242  yrkande  17 och 2002/03:A320 yrkande 9\r\nsamt  avslår  motionerna  2002/03:A241  yrkande  15,\r\n2002/03:A304,  2002/03:A337  yrkande 1, 2002/03:A347\r\ni denna del och 2002/03:A366 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är oroande att det föds så  få  barn  i Sverige.\r\nKristdemokraterna  menar att politiker, arbetsgivare\r\noch  fackföreningar tillsammans  måste  arbeta  fram\r\nformer   för  ett  mer  barnvänligt  arbetsliv,  ett\r\narbetsliv    som    också   möjliggör   ett   aktivt\r\nföräldraskap och där  föräldraskap  betraktas som en\r\nkompetenshöjning   och  en  viktig  samhällsuppgift.\r\nUtgångspunkten  skall  vara  att  förbättra  barnens\r\nsituation och minska föräldrarnas stress.\r\n\r\nAlla typer av hinder  eller diskriminering som män\r\neller kvinnor utsätts för  med anledning av uttag av\r\nföräldraledighet måste med all  tydlighet  bekämpas.\r\nEtt   förslag  är  att  den  extra  kostnad  som  en\r\narbetsgivare har i form av semesterersättning för en\r\nanställd  som är föräldraledig motverkar anställning\r\nav   personer   främst   kvinnor,   i   åldrar   där\r\nföräldraskap     är    troligt.    Ersättning    för\r\nsemesterersättning  till  föräldralediga  bör därför\r\nbetalas       via       försäkringskassan      genom\r\narbetsgivaravgiften och inte  belasta  den  enskilde\r\narbetsgivaren.  Det  måste också ges möjlighet  till\r\nbåde deltids- och heltidsarbete.  Ett  stort  ansvar\r\nvilar på den offentliga sektorn i detta avseende.\r\nEU:s ministerråd har enats om att garantera rätten\r\natt  återuppta  sitt  arbete utan försämrade villkor\r\nnär  man varit föräldraledig.  Man  skall  också  få\r\nräkna    sig    till    godo    förbättringar    som\r\narbetskamraterna erhållit under tiden. Det kan gälla\r\ngenerella  lönehöjningar  eller  utbildningar. I dag\r\nkan  föräldraledigheten  vägas  in  som   skäl   för\r\nförändring   av   tjänsten,   vilket  nu  inte  blir\r\nförenligt med de nya EU-reglerna.  Kristdemokraterna\r\nser  fram  mot att den svenska lagen snarast  kommer\r\natt skärpas i detta avseende.\r\n\r\nDet anförda  innebär  att motionerna A242 yrkande 17\r\n(kd)  och  A320  yrkande  9  (kd)  bör  bifallas  av\r\nriksdagen och motionerna A241  yrkande 15 (fp), A304\r\n(s), A337 yrkande 1 (mp), A347 i  denna  del (s) och\r\nA366 yrkande 15 (c) avslås.\r\n\r\n\r\n12. Förstärkt skydd för gravida och\r\nföräldralediga (punkt 11) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  12.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A366  yrkande   15  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A241 yrkande 15,  2002/03:A242  yrkande  17,\r\n2002/03:A304,  2002/03:A320  yrkande 9, 2002/03:A337\r\nyrkande 1 och 2002/03:A347 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarken   gravida  eller  föräldralediga   skall   få\r\ndiskrimineras  när  det  gäller  löneutveckling  och\r\nkarriärmöjligheter. En åtgärd för att stärka skyddet\r\nför  föräldralediga  är  att föräldraledigheten inte\r\nräknas med i uppsägningstiden  vid  förändringar  på\r\narbetsplatsen.\r\n\r\nDet  anförda  innebär att motion A366 yrkande 15 (c)\r\nbör  bifallas  av   riksdagen  och  motionerna  A241\r\nyrkande 15 (fp), A242  yrkande  17  (kd),  A304 (s),\r\nA320 yrkande 9 (kd), A337 yrkande 1 (mp) och  A347 i\r\ndenna del (s) avstyrks.\r\n\r\n\r\n13. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n(punkt 14, motiveringen)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m)  och\r\nHenrik Westman (m).\r\nVi  anser att det näst sista stycket i utskottets\r\nställningstagande borde ha följande lydelse:\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vad utskottet erfarit har frågan inte avförts\r\nfrån  dagordningen   utan   övervägs   vidare   inom\r\nRegeringskansliet.  Av  remissutfallet  framgår  att\r\nfrågan  är  komplex.  Utskottet förutsätter dock att\r\nregeringen återkommer i  frågan inom en inte alltför\r\nlång framtid.\r\n\r\nMed  hänsyn  till  vad  vi  anfört   anser   vi  att\r\nmotionerna A286 (s) och A307 yrkandena 1 och 2  (mp)\r\nbör avstyrkas.\r\n\r\n\r\n14. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n(punkt 14) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  14.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A307 yrkandena  1  och  2 samt avslår motion\r\n2002/03:A286.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  stort  och  växande  problem  är  tystnaden  på\r\narbetsplatsen.  De  anställda  är  rädda   för   att\r\nframföra  kritik.  Många  arbetsgivare  kräver i dag\r\ntystnad  och  lojalitet  av sina medarbetare,  detta\r\ngäller både inom den privata och offentliga sektorn.\r\nRädslan för att kritisera  är  störst  bland kvinnor\r\noch  äldre arbetstagare och administrativ  personal.\r\nDe som  har tidsbegränsade anställningar har svårast\r\natt säga  ifrån.  Ju  osäkrare  anställningar, desto\r\nsvårare är det att framföra kritik. Yttrandefriheten\r\noch meddelarfriheten är reglerade  i  grundlagen och\r\ngäller   bara  i  förhållande  till  den  offentliga\r\narbetsgivaren.  När  privata  företag  tar  över den\r\nverksamheten gäller inte längre dessa rättigheter.\r\n\r\nMiljöpartiet  anser  att  det borde införas en  ny\r\nregel  i medbestämmandelagen.  Dessutom  borde  även\r\narbetstagare  hos  privata  arbetsgivare omfattas av\r\nökad   yttrandefrihet.   Miljöpartiet    anser   att\r\ndepartementspromemorian  Ds  2001:9 bör läggas  till\r\ngrund för ny lagstiftning. Regeringen  bör återkomma\r\nmed  förslag  om  en  sådan  lag och om ändringar  i\r\nmedbestämmandelagen.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion  A307 yrkandena 1 och\r\n2 (mp) bör bifallas av riksdagen  samt  motion  A286\r\n(s) avslås.\r\n\r\n\r\n15. Tilläggsförsäkring till\r\nföräldraförsäkringen (punkt 16) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  15.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A366 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  är  för   ökat  självbestämmande  för\r\nbarnfamiljerna   när   det  gäller   att   kombinera\r\nfamiljeliv  och  arbetsliv.   Det   förutsätter  att\r\nfamiljernas  ekonomiska möjligheter förbättras.  För\r\natt öka möjligheterna  och incitamenten för både män\r\noch kvinnor att utnyttja sin rätt att vara hemma med\r\nbarnen när de är små vill  Centerpartiet  bl.a. höja\r\ntaket   i   föräldraförsäkringen   och   införa   en\r\njämställdhetsbonus  för  de familjer där kvinnan och\r\nmannen delar på föräldraförsäkringen.\r\n\r\nDet blir dessutom allt vanligare att stora företag\r\nvill       teckna      tilläggsförsäkring       till\r\nföräldraförsäkringen   för   att  garantera  att  de\r\nanställda  får  en  högre  ersättning   när   de  är\r\nföräldralediga.  I  stället  för att uppmuntra detta\r\nhar  det  förekommit  motstånd  från   de   fackliga\r\norganisationerna    mot    denna   lösning,   vilket\r\nförhindrat genomförandet av förslaget. Centerpartiet\r\nanser  att det inte bör vara  möjligt  för  fackliga\r\norganisationer    att   förhindra   denna   typ   av\r\ntilläggsförsäkring.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion A366 yrkande 16 (c)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n16. Förkortad företrädesrätt till\r\nåteranställning (punkt 17) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 16.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A320 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDagens    arbetsrätt    är    anpassad    till   hur\r\narbetsmarknaden  såg ut och fungerade på 1970-talet.\r\nUtgångspunkten   var   de   stora   varuproducerande\r\nföretagen   där   arbetstagarna    betraktades   som\r\nutbytbara   som   en   del   av   produktionskedjan.\r\nArbetsmarknaden  har  genomgått stora  förändringar.\r\nArbetstagarna är mer välutbildade och är svårare att\r\nbyta ut. Många av de nya  arbetena  skapas  i de små\r\nföretagen.  Varken  företag  som är i snabb tillväxt\r\neller de stora företagen uppfattar  arbetsrätten som\r\nså problematisk. Däremot upplever mindre  företag  i\r\nförändring  arbetsrätten  som ett stort problem. Det\r\nhar   över  tiden  skapats  ett   svårgenomträngligt\r\nregelverk.   Detta  skrämmer  många  småföretag  att\r\nnyanställa och  skapar  en känsla av vanmakt. Det är\r\nnödvändigt  med en mera flexibel  arbetsmarknad  med\r\nförenklat regelverk för att möjliggöra en anpassning\r\ntill de förhållanden under vilka de mindre företagen\r\nlever. Kristdemokraterna  har  som  ett  led i denna\r\nprocess     föreslagit    att    möjligheten    till\r\nprovanställning  skall  förlängas från sex till tolv\r\nmånader, att visstidsanställning vid arbetsanhopning\r\nbör  tillåtas  i  två år och  att  skyldigheten  för\r\narbetsgivare att återanställa  ändras  från nio till\r\nsex månader för viss arbetskraft, t.ex. för personer\r\növer 55 år.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A320 yrkande  21 (kd)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n17. Enskilda arbetstagares rätt att teckna\r\navtal (punkt 19) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m)  och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  17.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2002/03:A229 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRelationerna  på  arbetsmarknaden  är  en  fråga  om\r\nrespekt   för   den  enskildes  rätt.  Varje  svensk\r\narbetstagare skall  vara tillförsäkrad grundläggande\r\nrättigheter på arbetsmarknaden.  Det skall han eller\r\nhon vara i sin egenskap av arbetstagare,  inte i sin\r\negenskap av medlem i en viss organisation eller  att\r\nhan  eller hon omfattas av ett visst kollektivavtal.\r\nDen    enskilde    arbetstagarens    ställning    på\r\narbetsmarknaden        måste       stärkas.       En\r\nkollektivavtalsbunden arbetsgivare  är i dag skyldig\r\natt   tillämpa   kollektivavtalet   inte   bara   på\r\nmotpartens   medlemmar  utan  även  på  oorganiserad\r\narbetskraft och  på  arbetstagare  som tillhör annan\r\nfackförening.   På   arbetsplatser  där  det   finns\r\nkollektivavtal är det därför omöjligt för en enskild\r\nanställd att ställa sig vid sidan av avtalet. Det är\r\ninte rimligt att den enskildes rätt träds förnär och\r\natt  arbetstagare  är tvingade  att  underordna  sig\r\nkollektivavtal även mot sin egen uttryckliga vilja.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion  A229 yrkande 3 (m)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n18. Uppförandekoder (punkt 20) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  18. Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:U325  yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är   ett  ökande   problem   i   världen   med\r\nmänniskohandel.   Enligt   Förenta  nationerna  (FN)\r\nfaller mellan 700 000 och 2 miljoner människor offer\r\nför  människohandel  varje år.  De  som  drabbas  är\r\nfattiga och maktlösa och deras mänskliga rättigheter\r\nkränks.\r\n\r\nDet är många faktorer som påverkar omfattningen av\r\ndenna verksamhet. En sådan  faktor är efterfrågan på\r\nsexuella   tjänster.   Det   är  tydligt   t.ex.   i\r\nkrigsdrabbade länder att problemet  växer  i och med\r\nökad  internationell närvaro. Utländska personer  på\r\ninternationella  uppdrag  köper  sex  och  utnyttjar\r\nkvinnor    och    flickor    som    råkat   ut   för\r\nmänniskohandlare.\r\nI  Sverige  gäller  sedan  juli  2002 en  lag  som\r\nkriminaliserar människohandel för sexuella  ändamål,\r\näven  FN  och  EU  har  på olika sätt agerat i denna\r\nfråga.\r\nDet är viktigt att lyfta  fram  svenska  företags,\r\nmyndigheters  och  organisationers ansvar när  dessa\r\nsänder  sin  personal   utomlands.   Det  behövs  en\r\ngemensam  uppförandekod så att inte svenskar  bidrar\r\ntill verksamheten  med  människohandel.  I  dag  har\r\nflera svenska organisationer uppförandekoder. Det är\r\ndock  inte  många  som  behandlar  frågan om hur man\r\nskall   agera   om   en   anställd   utnyttjar    en\r\nprostituerad.  Ännu färre pekar på kopplingen mellan\r\nsexköp och stöd  till människohandel och organiserad\r\nbrottslighet.  Påföljden  för  den  som  bryter  mot\r\nuppförandekoden skall också vara tydlig och kännbar.\r\nDet anförda innebär  att  motion  U325 yrkandena 1\r\noch 2 (mp) bör bifallas av riksdagen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nFörstärkt skydd för gravida och föräldralediga\r\n(punkt 11) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nEn  viktig  fråga för Miljöpartiet  är  skyddet  mot\r\nolika former  av diskriminering. En drabbad grupp är\r\ngravida och föräldralediga.  Denna grupp är särskilt\r\nutsatt  och behöver förstärkt skydd.  Med  anledning\r\ndärav bör  regeringen  skyndsamt utarbeta lagförslag\r\nom skärpning av föräldraledighetslagen  för  att öka\r\nskyddet  för  gravida  och föräldralediga i enlighet\r\nmed den skärpning av lagen som riksdagen förordade i\r\nsitt beslut den 5 april 2001.\r\n\r\n\r\nDrogtester och kontroll i belastningsregistret\r\n(punkt 13) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nMiljöpartiet  värnar om olika  utsatta  grupper,  en\r\nsådan grupp är  de psykiskt funktionshindrade. Deras\r\nrättsskydd bör stärkas på en rad punkter.\r\n\r\nEn grundläggande  och  viktig  fråga är hur vården\r\noch  omsorgen  om  de psykiskt funktionshindrade  är\r\norganiserad     och    fungerar.     De     psykiskt\r\nfunktionshindrade  är  i stor utsträckning utlämnade\r\ntill den personal som tar  hand  om  dem.  De  är på\r\nmånga sätt lika värn- och hjälplösa som små barn.\r\nDet  blir allt svårare att få tag på personal inom\r\nvård- och  omsorgsområdet.  I  en sådan situation är\r\ndet viktigt att betona att man inte  gör  avkall  på\r\nkvaliteten.   Personlig   lämplighet   och  relevant\r\nutbildning   måste  fortsätta  att  vara  av  högsta\r\nbetydelse vid  anställning.  Skälig lönesättning och\r\ngod personalpolitik är viktigt  för  att  personalen\r\nskall  må bra, fungera väl och vilja stanna  kvar  i\r\nsitt arbete.\r\nSom ett  skydd  för  de psykiskt funktionshindrade\r\nmåste  det  bli  möjligt  att   vid  anställning  av\r\npersonal   kunna   begära   och   få  uppgifter   ur\r\nbelastningsregistret liksom att genomföra drogtester\r\nav den redan anställda personalen.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\n2002/03:47:\r\n\r\n1.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag till\r\n\r\nlag  om  ändring  i lagen (2002:1032) om  ändring  i\r\nlagen (1994:260) om offentlig anställning.\r\n\r\n2.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag till\r\n\r\nlag  om  ändring  i lagen  (1994:260)  om  offentlig\r\nanställning.\r\n\r\n3.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag till\r\n\r\nlag    om    ändring   i   lagen    (1994:261)    om\r\nfullmaktsanställning.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:U325 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att företag,\r\norganisationer   och  myndigheter  skall  ta  fram\r\nuppförandekoder för utlandsarbetande personal.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nuppförandekoder när det gäller  problemet  med köp\r\nav sexuella tjänster skall innehålla påföljder  om\r\ndessa bryts.\r\n\r\n2002/03:So446 av Kerstin-Maria Stalin (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   god\r\npersonalpolitik,  kontroll  i  brottsregister  och\r\nmöjlighet till drogtester.\r\n\r\n2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en förlängning av\r\nperioden  för prov- och visstidsanställningar från\r\nsex till tolv månader.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n30. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda\r\nansvarsfördelningen   vad   gäller   personal  vid\r\nföretagsnedläggning.\r\n\r\n2002/03:A208 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om visstidsanställningar  för\r\nungdomar.\r\n\r\n2002/03:A210 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i    motionen   anförs   om   att   lagen   om\r\nanställningsskydd  (LAS)  bör  få  ett  tillägg  som\r\nålägger arbetsgivarna att erbjuda personer som varit\r\ntimanställda  hos  samma  arbetsgivare  i 18 månader\r\nfast anställning.\r\n\r\n2002/03:A215 av Christina Axelsson och Ann-Kristine\r\nJohansson (s):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  LAS  bör\r\ninnehålla skrivningar  som  slår  fast att grunden\r\nför anställning skall vara tills vidare  samt  att\r\nheltidsarbete   är   en   rättighet  -  deltid  en\r\nmöjlighet.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\nundantaget   för   arbetsplatser  med  högst   tio\r\nanställda enligt 22 § LAS.\r\n\r\n2002/03:A216 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en allmän översyn\r\nav arbetsrätten.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om de synpunkter  som\r\nlagts på de allmänna principer som bör läggas till\r\ngrund för översynen.\r\n\r\n2002/03:A218 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar   att  22  §  LAS,  vad  gäller\r\nturordningsregler vid uppsägning,  skall ändras till\r\nden lydelse som gällde före den 1 januari 2001.\r\n\r\n2002/03:A219 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att ta initiativ  till  att\r\nåterställa LAS vad gäller turordningsreglerna.\r\n\r\n2002/03:A226 av Karin Pilsäter (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  avskaffa\r\nåldersdiskrimineringen   i   lagen  (1982:80)   om\r\nanställningsskydd.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag   till  ändring  av  lagen  (1982:80)   om\r\nanställningsskydd enligt vad som anförs i motionen\r\nom åldersdiskriminering.\r\n\r\n2002/03:A229 av Mikael Odenberg (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en genomgripande\r\nreformering av den arbetsrättsliga lagstiftningen.\r\n\r\n2.     Riksdagen     beslutar      att      avskaffa\r\nturordningsreglerna    i    lagen   (1982:80)   om\r\nanställningsskydd i enlighet  med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om den enskildes rätt\r\natt teckna egna avtal.\r\n\r\n4.   Riksdagen   beslutar   om   införande   av   en\r\nproportionalitetsregel    i    medbestämmandelagen\r\n(1976:580)  i  enlighet  med  vad  som   anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:A230 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om heltidstjänster.\r\n\r\n2002/03:A234 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att avskaffa undantaget  i\r\nturordningsreglerna.\r\n\r\n2002/03:A236 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om behovet av att\r\nutreda          hur         användandet         av\r\ntillfällighetsanställningar    i   samhället   kan\r\nminskas.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n24.  Riksdagen  begär att regeringen  tar  initiativ\r\ntill  att göra en  fördjupad  uppföljning  av  den\r\nlagstiftning  som  reglerar  möjligheten  till ett\r\nbarnvänligt arbetsliv.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om reglerna för att\r\nmotverka    lönedumpning    och   urholkande    av\r\narbetsrätten för arbetskraftsinvandrare.\r\n\r\n2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nanställningsskyddet      för      gravida      och\r\nföräldralediga.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av  svensk  lagstiftning i\r\nenlighet  med  det  som ministerrådet kommit  fram\r\ntill  avseende  föräldraledighet  och  rätten  att\r\nåterta  sin  tjänst  utan  försämrade  villkor,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:A247 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  de  som  arbetar med\r\nutvecklingsstörda    skall    kunna    granskas    i\r\nbrottsregistret innan de anställs.\r\n\r\n2002/03:A251 av Hillevi Larsson och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om anställningstrygghet vid\r\nföretagsnedläggning.\r\n\r\n2002/03:A252 av Anita Jönsson och Kerstin Engle (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt mot bakgrund av  diskussionen  om att heltid bör\r\nvara  en rättighet och deltid en möjlighet  överväga\r\nmöjligheten   till   nationella   åtgärder  för  att\r\nsärskilt uppmärksamma situationen för  personer  med\r\nanhöriganställning.\r\n\r\n2002/03:A253 av Ronny Olander och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om behovet av att i den\r\nföreslagna lagstiftningen  om personlig integritet i\r\narbetslivet tydligare skydda  och  stärka individens\r\nintegritet vid drogtester.\r\n\r\n2002/03:A254 av Britt-Marie Lindkvist och Christina\r\nNenes (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs   om   tillfälliga\r\nanställningar.\r\n\r\n2002/03:A255 av Raimo Pärssinen och Per-Olof\r\nSvensson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  om  lokala  omställningsavtal  vid\r\nstörre förändringar inom näringslivet.\r\n\r\n2002/03:A262 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  22  § lagen  (1982:80)  om\r\nanställningsskydd   ges   följande    lydelse:   Vid\r\nuppsägning    på    grund   av   arbetsbrist   skall\r\narbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.\r\n\r\n2002/03:A270 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  att  en bred översyn bör övervägas rörande\r\nau pair-verksamheten i Sverige och omfattningen av\r\neventuell svart verksamhet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    att    det    bör    klargöras    vilken\r\nkontrollinstans  som skall garantera efterlevnaden\r\nav reglerna på området.\r\n\r\n2002/03:A279 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  behovet  av  att  stärka\r\nansvaret vid företagsnedläggningar.\r\n\r\n2002/03:A286 av Christina Nenes och Göte Wahlström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen anförs om att vidta åtgärder för att\r\nförbättra  yttrandefriheten  för  anställda inom den\r\nprivata sektorn.\r\n\r\n2002/03:A289 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att heltider  skall  vara\r\ngrunden för alla anställningar.\r\n\r\n2002/03:A295 av Claes-Göran Brandin och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i motionen om att ta bort undantagen\r\ni turordningsprinciperna.\r\n\r\n2002/03:A296 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av att reformera\r\nreglerna för tidsbegränsade anställningar.\r\n\r\n2002/03:A303 av Göte Wahlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om översyn av varselregler vid\r\npersonalneddragning.\r\n\r\n2002/03:A304 av Lars U Granberg och Birgitta\r\nAhlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av ändring  i lagen\r\nom      anställningsskydd     när     det     gäller\r\nföräldraledighet.\r\n\r\n2002/03:A307 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ndepartementspromemorian   om   yttrandefrihet  bör\r\nläggas till grund för en proposition för att komma\r\ntill rätta med tystnaden på våra arbetsplatser.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning om en\r\nändring i medbestämmandelagen.\r\n\r\n2002/03:A312 av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av en översyn av\r\nlagstiftningen  för  att  komma till rätta  med  den\r\nförsämring av villkoren på  arbetsmarknaden  som det\r\nökade      antalet     behovs-,     projekt-     och\r\nobjektanställningar innebär.\r\n\r\n2002/03:A320 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om jämställdhet  och\r\ndiskriminering av föräldralediga.\r\n\r\n20.  Riksdagen   beslutar   att   möjligheten   till\r\nprovanställning förlängs till tolv månader.\r\n\r\n21.   Riksdagen   beslutar   att   ändra  tiden  för\r\narbetsgivares skyldighet att återanställa till sex\r\nmånader.\r\n\r\n22.  Riksdagen beslutar att visstidsanställning  vid\r\narbetsanhopning bör tillåtas upp till två år.\r\n\r\n23.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nlagförslag  som  innebär  att stridsåtgärder skall\r\nvara proportionerliga.\r\n\r\n24.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nlagförslag  om  att  sympatiåtgärder   inte  skall\r\ntillåtas         som         instrument        vid\r\narbetsmarknadskonflikter.\r\n\r\n2002/03:A332 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n16.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring av 3 §  tredje  stycket lagen\r\n(1982:80) om anställningsskydd i enlighet  med vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:A333 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om att ta bort undantagen\r\ni  lagen   vid   arbetsplatser  med  mindre  än  tio\r\nanställda.\r\n\r\n2002/03:A336 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs    om    beräkning    av\r\nanställningstid vid övergång av verksamhet.\r\n\r\n2002/03:A337 av Ulf Holm och Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  skyndsamt bör\r\nutarbeta  ett  förslag till lagändring i  enlighet\r\nmed     vad     i     motionen      anförs      om\r\nföräldraledighetslagen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om ökat skydd för\r\ntjänstlediga.\r\n\r\n2002/03:A339 av Hans Stenberg och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  enhetliga  regler  vid\r\nnedläggning av företag.\r\n\r\n2002/03:A347 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att stärka  unga  kvinnors\r\nvillkor  på arbetsmarknaden och att förändringar bör\r\nske   i   de  lagar   som   rör   anställningsskydd,\r\nföräldraledighet och jämställdhet.\r\n\r\n2002/03:A350 av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  återställa  LAS vad\r\ngäller turordningsreglerna.\r\n\r\n2002/03:A351 av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rätten till heltidsarbete.\r\n\r\n2002/03:A352 av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  utbildning  av  nya\r\nföretagare   för   att   undvika    konflikter    på\r\narbetsmarknaden som grundas i okunskap.\r\n\r\n2002/03:A355 av Christina Axelsson och Krister\r\nÖrnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av att främja\r\ntryggheten för dem som startar personalkooperativ.\r\n\r\n2002/03:A356 av Anders Ygeman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om utökat medbestämmande.\r\n\r\n2002/03:A358 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  skyldighet att  utföra\r\nregisterkontroll på personal som  arbetar  inom  små\r\nboendeenheter,   familjehem,  flyktingförläggningar,\r\nsom företrädare för  ensamkommande barn eller är god\r\nman.\r\n\r\n2002/03:A359 av Mikael Damberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om en översyn av systemet med\r\ntidsbegränsade anställningar  i  syfte  att begränsa\r\nantalet  osäkra  anställningar och göra det  lättare\r\natt bli tillsvidareanställd.\r\n\r\n2002/03:A361 av Inger Segelström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om lag om heltid som rättighet\r\noch deltid som möjlighet i avtal.\r\n\r\n2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att den utredning\r\nsom  ser  över  arbetsrätten  lämnar  en  särskild\r\nredogörelse  över  hur  könsperspektivet  beaktats\r\nsamt ger förslag på åtgärder för att snabbt minska\r\nantalet visstidsanställningar.\r\n\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  stärka\r\nföräldraledighetslagen så att  föräldraledighet ej\r\nfår medräknas som uppsägningstid.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att lagstifta  bort\r\nmöjligheten  för  facken  att  inskränka  företagens\r\nmöjlighet   att   teckna  tilläggsförsäkringar  till\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen har följande förslag till lagtext.\r\n\r\n1. Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2002:1032) om ändring i lagen\r\n(1994:260) om offentlig anställning\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs  att  3 § lagen (1994:260) om\r\noffentlig  anställning i stället  för  dess  lydelse\r\nenligt lagen  (2002:1032)  om  ändring  i nämnda lag\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nLydelse enligt SFS         Föreslagen lydelse\r\n2002:1032\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n3 §[1]\r\nLagen gäller inte\r\n1. statsråden,\r\n2. riksdagens ombudsmän,\r\n3. riksrevisorerna,\r\n4.  arbetstagare  som är lokalanställda av svenska\r\nstaten utomlands och som inte är svenska medborgare,\r\n-----------------------------------------------------\r\n5. arbetstagare som har    5.  arbetstagare som är\r\nanvisats beredskapsarbete  anställda   med  särskilt\r\neller skyddat arbete.      anställningsstöd  eller i\r\nskyddat arbete.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFör justitiekanslern, justitieråden och\r\nregeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder\r\nvid anställning, 7-7 d §§ om bisysslor, 23-29 §§ om\r\narbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut och\r\n42 § andra stycket om vissa undantag från lagen\r\n(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Senaste lydelse 2001:1016.\r\n2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om\r\noffentlig anställning\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att  32  och  34   §§ lagen (1994:260) om offentlig\r\nanställning skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n32 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nFöreskrifterna  om  grunden  för  uppsägning  eller\r\navskedande,    turordning    vid    uppsägning   och\r\nföreträdesrätt   till   återanställning   i    lagen\r\n(1982:80) om anställningsskydd skall också tillämpas\r\npå  en  arbetstagare  i  verksledande  eller  därmed\r\njämförlig  ställning som är anställd tills vidare,\r\nom något annat  inte  följer  av  denna  lag  eller,\r\nsåvitt  rör  andra  frågor än grunden för uppsägning\r\neller  avskedande, av  föreskrifter  som  regeringen\r\nmeddelar.\r\n-----------------------------------------------------\r\nVad  som  sägs  i första\r\nstycket   om   avskedande\r\ngäller   även   för    en\r\narbetstagare            i\r\nverksledande eller därmed\r\njämförlig  ställning  som\r\när anställd för begränsad\r\ntid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n34 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nStatens    ansvarsnämnd    Statens    ansvarsnämnd\r\nbeslutar   i   frågor  om  beslutar   i   frågor  om\r\ndisciplinansvar,   åtals-  disciplinansvar,   åtals-\r\nanmälan  och  avskedande,  anmälan  och  avskedande,\r\nnär       det      gäller  när det gäller\r\narbetstagare som anställs\r\nav regeringen.               1.  arbetstagare som är\r\nanställda genom beslut av\r\nregeringen,\r\n2.   arbetstagare   som\r\nutan att  vara  anställda\r\ngenom      beslut      av\r\nregeringen     har     en\r\nverksledande eller därmed\r\njämförlig ställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen får föreskriva att nämnden skall besluta i sådana frågor också\r\nnär det gäller andra arbetstagare.\r\n\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n2. I ärende som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 34\r\n§ i sin äldre lydelse.\r\n\r\n3. Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:261) om fullmaktsanställning\r\n\r\n\r\nHärigenom   föreskrivs   att  5   §   lagen   (1994:261)   om\r\nfullmaktsanställning skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n5 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nEn    arbetstagare   är    En    arbetstagare   är\r\nskyldig   att  avgå  från  skyldig   att  avgå  från\r\nanställningen   vid   den  anställningen   vid   den\r\nålder    som    anges   i  ålder    som    anges   i\r\nförfattningar       eller  författningar       eller\r\nkollektivavtal om statlig  kollektivavtal.\r\npension.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd\r\nHärigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd skall ha följande lydelse.\r\n22 §\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Utskottets förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\nVid   uppsägning   på  grund  av  arbetsbrist  skall\r\narbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.\r\n-----------------------------------------------------\r\nInnan        turordningen   .\r\nfastställs     får     en\r\narbetsgivare  med   högst\r\ntio  arbetstagare oavsett\r\nantalet\r\nturordningskretsar\r\nundanta     högst     två\r\narbetstagare  som  enligt\r\narbetsgivarens  bedömning\r\när  av särskild betydelse\r\nför     den     fortsatta\r\nverksamheten.         Vid\r\nberäkningen   av  antalet\r\narbetstagare          hos\r\narbetsgivaren     bortses\r\nfrån   arbetstagare   som\r\navses  i  1 §.  Den eller\r\nde    arbetstagare    som\r\nundantas   har  företräde\r\ntill fortsatt anställning\r\n-----------------------------------------------------\r\nHar arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en\r\nturordning för  varje  enhet  för  sig.  Enbart  den\r\nomständigheten   att   en   arbetstagare   har   sin\r\narbetsplats   i  sin  bostad  medför  inte  att  den\r\narbetsplatsen  utgör   en   egen   driftsenhet.   Om\r\narbetsgivaren   är   eller  brukar  vara  bunden  av\r\nkollektivavtal, fastställs  en  särskild  turordning\r\nför varje avtalsområde. Finns det i ett sådant  fall\r\nflera  driftsenheter  på  samma  ort,  skall inom en\r\narbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en\r\ngemensam turordning för samtliga enheter  på  orten,\r\nom organisationen begär det senast vid förhandlingar\r\nenligt 29 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\nTurordningen    för    de   Arbetstagarens  plats  i\r\narbetstagare   som   inte  turordningen  bestäms med\r\nundantagits  bestäms  med  utgångspunkt    i   varje\r\nutgångspunkt    i   varje  arbetstagares sammanlagda\r\narbetstagares sammanlagda  anställningstid       hos\r\nanställningstid       hos  arbetsgivaren.\r\narbetsgivaren.             Arbetstagare  med  längre\r\nArbetstagare  med  längre  anställningstid       har\r\nanställningstid       har  företräde         framför\r\nföreträde         framför  arbetstagare  med kortare\r\narbetstagare  med kortare  anställningstid. Vid lika\r\nanställningstid. Vid lika  anställningstid ger högre\r\nanställningstid ger högre  ålder  företräde.  Kan en\r\nålder  företräde.  Kan en  arbetstagare endast efter\r\narbetstagare endast efter  omplacering       beredas\r\nomplacering       beredas  fortsatt    arbete    hos\r\nfortsatt    arbete    hos  arbetsgivaren, gäller som\r\narbetsgivaren, gäller som  förutsättning         för\r\nförutsättning         för  företräde          enligt\r\nföreträde          enligt  turordningen          att\r\nturordningen          att  arbetstagaren         har\r\narbetstagaren         har  tillräckliga\r\ntillräckliga               kvalifikationer  för  det\r\nkvalifikationer  för  det  fortsatta arbetet.\r\nfortsatta arbetet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------\r\n\r\nÖvergångsbestämmelser\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n2.  Äldre  föreskrifter  om  turordning  enligt  22  §  skall\r\ntillämpas i\r\nsamband med förhandling enligt lagen (1976:580) om\r\nmedbestämmande  i  arbetslivet i fråga om uppsägning på grund\r\nav\r\narbetsbrist,  om  förhandlingen   har   begärts  före  lagens\r\nikraftträdande.\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:47 punkterna 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A216 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A229 yrkande 1, 2002/03:A236 yrkande 2 och 2002/03:A365 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5E597761-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "18",
                    "0",
                    "6",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "141",
                    "122",
                    "18",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E597761-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N211 yrkande 6, 2002/03:A208, 2002/03:A210, 2002/03:A215 yrkande 4 i denna del, 2002/03:A254, 2002/03:A296, 2002/03:A312, 2002/03:A320 yrkandena 20 och 22, 2002/03:A347 i denna del och 2002/03:A359.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Rätt till heltidsanställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A215 yrkande 4 i denna del, 2002/03:A230, 2002/03:A289, 2002/03:A351 och 2002/03:A361.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Anhöriganställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A252.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Turordning vid uppsägning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:A215 yrkande 5, 2002/03:A218, 2002/03:A219, 2002/03:A234, 2002/03:A262, 2002/03:A295, 2002/03:A333, 2002/03:A347 i denna del och 2002/03:A350 och avslår motion 2002/03:A229 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "5E59777E-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "135",
                    "136",
                    "0",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 5"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E59777E-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "reservation 5",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Stärkt anställningsskydd för tjänstlediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A337 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Åldersdiskriminering i LAS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A226 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:A332 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Företagsnedläggning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N306 yrkande 30, 2002/03:A251, 2002/03:A255, 2002/03:A279, 2002/03:A303 och 2002/03:A339.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Stridsåtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A229 yrkande 4 och 2002/03:A320 yrkandena 23 och 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för gravida och föräldralediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A241 yrkande 15, 2002/03:A242 yrkande 17, 2002/03:A304, 2002/03:A320 yrkande 9, 2002/03:A337 yrkande 1, 2002/03:A347 i denna del och 2002/03:A366 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "5E59779A-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "3",
                    "0",
                    "9",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "192",
                    "39",
                    "50",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E59779A-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ett barnvänligt arbetsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A239 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Drogtester och kontroll i belastningsregistret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So446 yrkande 2, 2002/03:A247, 2002/03:A253 och 2002/03:A358.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A286 och 2002/03:A307 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "5E5977A9-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "5",
                    "0",
                    "39",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "13",
                    "39",
                    "69"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E5977A9-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A239 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Tilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A366 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "5E5977AF-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "15",
                    "0",
                    "69"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E5977AF-853A-11D7-AE87-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Förkortad företrädesrätt till återanställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A320 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Au pair-anställdas situation m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A270 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A336, 2002/03:A352, 2002/03:A355 och 2002/03:A356.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Enskilda arbetstagares rätt att teckna avtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A229 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Uppförandekoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U325 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Turordning vid uppsägning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Stärkt anställningsskydd för tjänstlediga",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Åldersdiskriminering i LAS",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Företagsnedläggning m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Stridsåtgärder",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för gravida och föräldralediga",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för gravida och föräldralediga",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för gravida och föräldralediga",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Tilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Förkortad företrädesrätt till återanställning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Enskilda arbetstagares rätt att teckna avtal",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Uppförandekoder",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till motioner om turordning vid uppsägning. Avslag på övriga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:57:25"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen. Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003. Riksdagen avslog motionsförslag om att ta bort rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS. Detta med anledning av ett förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsrätt.",
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statens ansvarsnämnd (AU6)",
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Dels bifall till reservation 5 under punkt 6 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:57:25"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda  verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen.  Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2003. Slutligen föreslår utskottet, med anledning av motionsförslag, att rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS tas bort. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lämnat en gemensam reservation. De anser att det nuvarande undantaget från turordningen bör finnas kvar.</p>",
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:04"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statens ansvarsnämnd (AU6)",
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:04"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_6.docx",
          "filstorlek": "163397",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2B68E964-8548-4B65-98FF-1E512DB027F1"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01AU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_6.pdf",
          "filstorlek": "734743",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_au_6",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/65CC8CAC-4AEE-4BC3-9366-79329F96F0DC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A208 Visstidsanställningar bland unga",
          "ref_dok_id": "GQ02A208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A208",
          "ref_dok_titel": "Visstidsanställningar bland unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A210 Timanställdas utsatta position",
          "ref_dok_id": "GQ02A210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A210",
          "ref_dok_titel": "Timanställdas utsatta position",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A215 Jämställdhet i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02A215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A215",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A216 Arbetsrätt och anställningsregler",
          "ref_dok_id": "GQ02A216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A216",
          "ref_dok_titel": "Arbetsrätt och anställningsregler",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A218 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GQ02A218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A218",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A219 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02A219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A219",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A226 Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GQ02A226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A226",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A229 Den arbetsrättsliga lagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02A229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A229",
          "ref_dok_titel": "Den arbetsrättsliga lagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A230 Heltidstjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02A230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A230",
          "ref_dok_titel": "Heltidstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A234 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02A234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A234",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A236 Arbetstidsförkortning",
          "ref_dok_id": "GQ02A236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A236",
          "ref_dok_titel": "Arbetstidsförkortning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A241 Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A247 Övergrepp mot  utvecklingsstörda",
          "ref_dok_id": "GQ02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Övergrepp mot  utvecklingsstörda",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A251 Skydd för anställda vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_id": "GQ02A251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A251",
          "ref_dok_titel": "Skydd för anställda vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A252 Anhörigvårdarnas ställning på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A252",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvårdarnas ställning på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson och Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A253 Drogtester i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02A253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A253",
          "ref_dok_titel": "Drogtester i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A254 Tillfälliga anställningar",
          "ref_dok_id": "GQ02A254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A254",
          "ref_dok_titel": "Tillfälliga anställningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A255 Löntagarnas trygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02A255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A255",
          "ref_dok_titel": "Löntagarnas trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A262 Undantag i LAS",
          "ref_dok_id": "GQ02A262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A262",
          "ref_dok_titel": "Undantag i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A270 Aupair - dagens pigor",
          "ref_dok_id": "GQ02A270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A270",
          "ref_dok_titel": "Aupair - dagens pigor",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A279 Lagen om anställningsskydd ",
          "ref_dok_id": "GQ02A279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A279",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A286 De privatanställdas yttrandefrihet",
          "ref_dok_id": "GQ02A286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A286",
          "ref_dok_titel": "De privatanställdas yttrandefrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A289 Heltidsanställning",
          "ref_dok_id": "GQ02A289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A289",
          "ref_dok_titel": "Heltidsanställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A295 Undantagen i turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02A295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A295",
          "ref_dok_titel": "Undantagen i turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A296 Anställningsformer",
          "ref_dok_id": "GQ02A296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A296",
          "ref_dok_titel": "Anställningsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A303 Översyn av regler vid varselförfarande",
          "ref_dok_id": "GQ02A303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A303",
          "ref_dok_titel": "Översyn av regler vid varselförfarande",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A304 Ändring av lagen om anställningsskydd vid föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GQ02A304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A304",
          "ref_dok_titel": "Ändring av lagen om anställningsskydd vid föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A307 Yttrandefrihet och medbestämmandelagen",
          "ref_dok_id": "GQ02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Yttrandefrihet och medbestämmandelagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A312 Otrygga anställningsvillkor",
          "ref_dok_id": "GQ02A312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A312",
          "ref_dok_titel": "Otrygga anställningsvillkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A320 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A332 Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02A332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A332",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A333 Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GQ02A333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A333",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A336 Beräkning av anställningstid vid övergång av verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A336",
          "ref_dok_titel": "Beräkning av anställningstid vid övergång av verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A337 Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden ",
          "ref_dok_id": "GQ02A337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A337",
          "ref_dok_titel": "Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A339 Enhetliga regler vid nedläggning av företag",
          "ref_dok_id": "GQ02A339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A339",
          "ref_dok_titel": "Enhetliga regler vid nedläggning av företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A347 Unga kvinnors arbetsvillkor",
          "ref_dok_id": "GQ02A347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A347",
          "ref_dok_titel": "Unga kvinnors arbetsvillkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A350 Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GQ02A350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A350",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A351 Rätt till heltidsarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02A351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A351",
          "ref_dok_titel": "Rätt till heltidsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A352 Utbildning för företagare",
          "ref_dok_id": "GQ02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A355 Trygghet för anställda som vill starta personalkooperativ",
          "ref_dok_id": "GQ02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Trygghet för anställda som vill starta personalkooperativ",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A356 Utökat medbestämmande",
          "ref_dok_id": "GQ02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Utökat medbestämmande",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Ygeman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A358 Kontroll genom registerutdrag",
          "ref_dok_id": "GQ02A358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A358",
          "ref_dok_titel": "Kontroll genom registerutdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A359 Fasta jobb för ungdomar",
          "ref_dok_id": "GQ02A359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A359",
          "ref_dok_titel": "Fasta jobb för ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A361 Heltid rättighet och deltid möjlighet",
          "ref_dok_id": "GQ02A361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A361",
          "ref_dok_titel": "Heltid rättighet och deltid möjlighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A365 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GQ02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N211 Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GQ02N211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N211",
          "ref_dok_titel": "Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So446 Rättssäkerhetsaspekter för psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So446",
          "ref_dok_titel": "Rättssäkerhetsaspekter för psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U325 Uppförandekoder för utlandsarbetande personal",
          "ref_dok_id": "GQ02U325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U325",
          "ref_dok_titel": "Uppförandekoder för utlandsarbetande personal",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:47 Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ0347",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-15",
          "ref_dok_id": "GQ09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2003-05-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-15",
          "ref_dok_id": "GQ09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2003-05-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:177",
          "ref_dok_id": "GQ0K177",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "177",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:177",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:296",
          "ref_dok_id": "1994:260",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:297",
          "ref_dok_id": "1994:260",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:298",
          "ref_dok_id": "1994:261",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}