{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290942",
      "dok_id": "GQ01AU5",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "AU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:AU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-11 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:57",
      "titel": "Arbetsmiljö",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01AU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01AU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:AU5</div><h1>Arbetsmiljö</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta betänkande behandlas 47 motionsförslag från\r\nallmänna  motionstiden  riksmötet  2002/03  som  rör\r\narbetsmiljöfrågor.\r\nI  motionerna  lämnas förslag om åtgärder avseende\r\nbl.a.   företagshälsovård,   skyddsombudsverksamhet,\r\ngränsvärden  och  personlig skyddsutrustning samt om\r\ninsatser för att motverka  våld,  hot och mobbning i\r\narbetslivet.  I  betänkandet behandlas  också  vissa\r\nlagstiftningsförslag avseende arbetsmiljön.\r\nUtskottet avstyrker  samtliga motionsförslag bl.a.\r\nmed hänvisning till det  program  som  nyligen lagts\r\nfram  i anslutning till de s.k. trepartssamtalen  om\r\narbetsmiljö samt med hänvisning till utredningar som\r\nregeringen avser att tillsätta inom kort.\r\nI  ärendet   finns  10  reservationer  avgivna  av\r\nföreträdare  för   Moderaterna,   Kristdemokraterna,\r\nVänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Företagshälsovård\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:A239\r\nyrkande 19 (c),  2002/03:  A273 (s), 2002/03:A288\r\n(s), 2002/03:A340 (s), 2002/03:A346 yrkandena 1-7\r\n(s),   2002/03:Sf291   yrkande   15    (m)    och\r\n2002/03:Sf331 yrkande 11 (c).\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n2. Vissa förebyggande åtgärder,\r\nskyddsombudsverksamhet m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:A211 (s),\r\n2002/03:A214 yrkandena 1 och 2 (fp), 2002/03:A272\r\n(fp), 2002/03:A311 (s) samt 2002/03: A313 yrkande\r\n1 (s).\r\n\r\n3. Gränsvärden\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:A309  (v)\r\noch 2002/03:Bo204\r\nyrkande 5 (mp).\r\nReservation 3 (v)\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n4. Personlig skyddsutrustning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:A209  (s)\r\nsamt 2002/03:A239 yrkandena 20 och 21 (c).\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5. Elektromagnetiska fält\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:A238 (mp)\r\noch 2002/03:A263 yrkandena 1-3 (mp).\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n6. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A235\r\nyrkandena  1  och  2 (kd), 2002/03:A268 (s)  samt\r\n2002/03:A353 (s).\r\n\r\n7. Våld och hot\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:A283  (s),\r\n2002/03:A345 (s) och 2002/03:A365 yrkande 6 (v).\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n8. Mobbning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:A239\r\nyrkande 23 (c),  2002/03:  A331 yrkandena 1-3 (s)\r\noch 2002/03:Ub492 yrkande 10 (kd).\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n9. Vissa lagstiftningsfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A223\r\nyrkande  1  (c),  2002/03: A231 (s), 2002/03:A248\r\n(s), 2002/03:A276 (v) och 2002/03:A349 (s).\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n10. Kostnader för arbetsmiljöarbete\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:A232  (s) och\r\n2002/03:A301 (s).\r\n\r\nStockholm den 11 mars 2003\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta   Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling  (s),  Sonja  Fransson (s), Patrik Norinder\r\n(m),  Lars  Lilja  (s), Tina  Acketoft  (fp),  Berit\r\nHögman (s), Henrik Westman  (m),  Britta  Lejon (s),\r\nUlf   Holm   (mp),  Luciano  Astudillo  (s),  Tobias\r\nBillström (m), Mauricio Rojas (fp), Annelie Enochson\r\n(kd), Anders Wiklund  (v)  och Mariam Osman Sherifay\r\n(s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nAU5\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet\r\n47  motionsförslag från allmänna  motionstiden  2002\r\nsom rör arbetsmiljöfrågor.\r\nTidigare   under   riksmötet   har   utskottet   i\r\nbetänkande    2002/03:AU2    behandlat   regeringens\r\nbudgetproposition   2002/03:1   volym   7   avseende\r\nutgiftsområde  14  Arbetsliv och 58  motionsyrkanden\r\nsom  väckts  under  den  allmänna  motionstiden.  De\r\nfrågor som togs upp i  det  nämnda budgetbetänkandet\r\navsåg inriktningen av arbetslivspolitiken och frågor\r\nom  ohälsan  i arbetslivet, förslag  av  i  huvudsak\r\nstrikt budgetrelaterad  art  samt ett antal motioner\r\nom      individuellt      kompetenssparande      och\r\nkompetensutveckling.\r\nOckså      i      andra      betänkanden      från\r\narbetsmarknadsutskottet   under   våren    behandlas\r\nmotionsförslag       med       anknytning       till\r\narbetslivsområdet.  Det  gäller bl.a. betänkanden om\r\narbetsrätt samt jämställdhet och diskriminering.\r\nSamtliga motioner anges nedan utan årtal, 2002/03.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Inledning\r\n\r\nSom     framgått     behandlades    i     ovannämnda\r\nbudgetbetänkande   2002/03:AU2    Utgiftsområde   14\r\nArbetsliv   bl.a.   frågor   om   inriktningen    av\r\narbetslivspolitiken   och   ohälsan  i  arbetslivet.\r\nDärvid   redovisade   utskottet  bl.a.   regeringens\r\nstrategi för bättre hälsa  i arbetslivet, vilken har\r\nformen av ett 11-punktsprogram.  Likaså  redovisades\r\nden  komponent i programmet som avser trepartssamtal\r\nmellan  regeringen  och  arbetsmarknadens  parter  i\r\nsyfte att minska ohälsan i arbetslivet.\r\n\r\nKort   efter   det   att  riksdagsbehandlingen  av\r\nbudgetbetänkande AU2 hade  slutförts i december 2002\r\nframlades    en   rapport   från   trepartssamtalen,\r\nprogrammet  En   arbetsmarknad   för   alla.   Efter\r\nremissbehandling    av    arbetsmarknadens    parter\r\npublicerades  den  19  februari  2003 en slutrapport\r\nfrån  samtalen.  Parternas  synpunkter   framgår  av\r\nslutrapporten.\r\nI    det   beslut   som   låg   till   grund   för\r\ntrepartssamtalen  angav  regeringen att dessa skulle\r\nskapa samsyn och samordna insatserna i strategin för\r\nbättre  hälsa i arbetslivet.  Samtalen  skulle  avse\r\nsåväl förebyggande arbete som rehabilitering.\r\nTre områden  som  var  angelägna  att  behandla  i\r\nsamtalen  framhölls  särskilt:  arbetsorganisationen\r\noch  inflytandet  över  den  egna arbetssituationen,\r\nledarskapet på arbetsplatserna  liksom möjligheterna\r\nför äldre att stanna kvar i arbetslivet. Vidare sågs\r\nfrågan  om införande av ekonomiska  drivkrafter  för\r\ndet förebyggande  och rehabiliterande arbetet som en\r\nviktig  del i samtalen.  Regeringen  slog  fast  att\r\nsamråd skulle  ske  med  arbetsmarknadsparterna  vad\r\navser  genomförandet  av  programmets olika delar. I\r\nanslutning   till   trepartssamtalen    skulle    en\r\ninformationssatsning göras tillsammans med parterna.\r\nSlutrapporten  från trepartssamtalen är publicerad\r\npå  Näringsdepartementets  hemsida.  Programmet  Ett\r\narbetsliv  för  alla som ingår i rapporten behandlar\r\nfrågor   om   ledarskap    och   arbetsorganisation,\r\nutbildning            i           arbetsmiljöfrågor,\r\nkonsekvensbeskrivning  av  arbetsmiljön,  ekonomiska\r\ndrivkrafter, äldre i arbetslivet, företagshälsovård,\r\nlivsstilsfrågor,     rörlighet,      rehabilitering,\r\nsjukskrivningsprocessen  och en informationssatsning\r\nför att minska ohälsan i arbetslivet.\r\nI slutrapporten finns förslag  om att tillsätta en\r\narbetsgrupp  med  representanter från  arbetsgivare,\r\narbetstagare och Regeringskansliet. Gruppen föreslås\r\nfölja upp och stämma  av  arbetet  utifrån  följande\r\nhållpunkter.\r\n\r\n2003: Gruppen initierar processer på arbetsplatserna\r\noch utarbetar en utvärderingsplan.\r\n\r\n2004:  Arbetsmarknadens parter behandlar de aktuella\r\nfrågorna i avtalsrörelsen.\r\n\r\n2006: Resultatet av avtalsrörelsen utvärderas liksom\r\nresultatet   av  andra  insatser  med  anledning  av\r\nprogrammet. Vid behov vidtas ytterligare åtgärder.\r\n\r\n2008: En slutlig  avstämning  av  insatserna  görs i\r\nsamband med att ohälsomålet (regeringens mål om  att\r\nhalvera  antalet  sjukdagar  till  2008)  skall vara\r\nuppnått.\r\n\r\nInledningsvis   kan  vidare  nämnas  att  regeringen\r\nnyligen har presenterat  ett  förslag  till  mål för\r\nfolkhälsan  i  proposition  2002/03:35. Där föreslås\r\nett  övergripande  nationellt  folkhälsomål  och  en\r\nsektorsövergripande målstruktur med elva målområden.\r\nEtt   av  målområdena,  Ökad  hälsa  i   arbetslivet\r\n(målområde 4), innebär enligt regeringen att ett bra\r\narbetsliv  med  väl fungerande arbetsvillkor minskar\r\nden arbetsrelaterade  ohälsan  och  bidrar  till  en\r\nallmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala\r\nskillnaderna  i  ohälsa.  Den aktuella propositionen\r\nbehandlas för närvarande i riksdagen.\r\n\r\nInom EU har en ny arbetsmiljöstrategi för 2002-2006 fastställts\r\n(KOM  (2003) 118, Regeringskansliet  Faktapromemoria\r\n2001/02:FPM97,   Europaparlamentets  resolution  A5-\r\n0310/2002  den  23 oktober  2002(.  Strategin  anger\r\ninriktningen      på     gemenskapsarbetet      inom\r\narbetsmiljöområdet  för den aktuella femårsperioden.\r\nUtskottet återkommer senare i betänkandet till vissa\r\nkomponenter i arbetsmiljöstrategin.\r\n\r\nKommissionen framhåller tre element i strategin:\r\n\r\n·  Den   anlägger   ett  övergripande   synsätt   på\r\narbetstrivsel med  beaktande  av förändringarna i\r\narbetslivet och de nya - särskilt  psykosociala -\r\nriskerna i arbetslivet, för att på så  sätt skapa\r\nen  ökad  arbetskvalitet  med  en  sund och trygg\r\narbetsmiljö som ett väsentligt inslag.\r\n·\r\n·  Den   grundas   på   en   konsolidering   av  det\r\nriskförebyggande  arbetet,  på en kombination  av\r\nolika politiska instrument - lagstiftning, social\r\ndialog, progressiva åtgärder  och kartläggning av\r\nde bästa lösningarna, företagens  sociala  ansvar\r\noch  ekonomiska incitament - och på en uppbyggnad\r\nav partnerskap  mellan alla aktörer som verkar på\r\narbetsmiljöområdet.\r\n·\r\n·  Den visar därmed att en ambitiös socialpolitik är\r\nen   konkurrensfaktor,   och   omvänt,   att   en\r\nbristfällig politik medför kostnader som belastar\r\nekonomi och samhälle.\r\n·\r\n\r\n2 Företagshälsovård\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt   behandlas   motioner   om\r\nföretagshälsovård.      Samtliga     motioner\r\navstyrks. Jämför reservationerna  1 (m) och 2\r\n(c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nFrågor rörande företagshälsovård tas  upp i motioner\r\nfrån  Moderaterna  och  Centerpartiet liksom  i  ett\r\nantal enskilda motioner från socialdemokrater.\r\n\r\nModeraterna är i motion Sf291 (yrk. 15) kritiska mot\r\natt    regeringen   genomfört    begränsningar    av\r\nföretagshälsovårdens  möjligheter att bedriva hälso-\r\noch sjukvård. Partiet föreslår  att  en  del  sådana\r\nuppgifter  återförs till företagshälsovården, vilket\r\nskulle  kunna   innebära   en   effektivisering   av\r\narbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.\r\n\r\nCenterpartiet  betonar  i  motionerna A239 (yrk. 19)\r\noch  Sf331  (yrk.  11)  att företagshälsovården  för\r\nmånga företag utgör en resurs  i arbetsmiljöarbetet.\r\nRegeringen  bör  lägga fram förslag  som  förbättrar\r\nförutsättningarna  för  företag att anlita kompetens\r\ninom företagshälsovården för förebyggande insatser.\r\n\r\nI   fyra   enskilda   motioner    behandlas    också\r\nföretagshälsovårdsfrågor.\r\n\r\nKerstin  Kristiansson  Karlstedt  och  Hans Stenberg\r\n(båda  s)  förordar  i  motion  A273  en översyn  av\r\nföretagshälsovården  och  lagstiftningen  om  denna.\r\nEnligt    motionärerna    har    företagshälsovården\r\nförsämrats avsevärt sedan statsbidragen  till  sådan\r\nverksamhet   togs   bort.  Motionärerna  hävdar  att\r\nföretagshälsovårdens   förebyggande  verksamhet  har\r\nupphört på många håll och att vissa företag har valt\r\natt avstå från företagshälsovård.\r\n\r\nKurt Kvarnström m.fl. (s)  menar  i  motion A288 att\r\nföretagshälsovård såsom oberoende expertresurs  inom\r\nområdena   arbetsmiljö   och   rehabilitering  skall\r\nförebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser\r\noch  ha  kompetens  att  identifiera   och  beskriva\r\nsambanden    mellan    arbetsmiljö,    organisation,\r\nproduktion och hälsa. Det måste bli en rättighet för\r\nalla     anställda     att    ha    tillgång    till\r\nföretagshälsovård som är bra och som är inriktad mot\r\nförebyggande arbete.\r\n\r\nI motion A340 poängterar  Gunnar  Sandberg m.fl. (s)\r\nföretagshälsovårdens  roll i arbetsmiljöarbetet  och\r\nbedömer att den skulle  kunna  förebygga  en hel del\r\narbetsskador.  Företagshälsovården  bör på sikt  bli\r\nobligatorisk på alla arbetsplatser.\r\n\r\nÄven  Siw  Wittgren-Ahl och Ronny Olander  (båda  s)\r\npläderar i motion  A346  (yrk. 1-7) för obligatorisk\r\nföretagshälsovård.    Detta    förutsätter    enligt\r\nmotionärerna  att statsbidrag för  sådan  verksamhet\r\nåterinförs.\r\n\r\nMotionärerna  anser att Arbetsmiljöverket (AV) bör\r\nåläggas    att    definiera     miniminormer     för\r\nbidragsberättigad                 företagshälsovård.\r\nFöretagshälsovården bör ges en aktiv och tydlig roll\r\nsåväl  när det gäller förebyggande arbetsmiljöarbete\r\nsom när  det  gäller  arbetsrelaterad  sjukvård  och\r\nrehabilitering.  Det  är enligt motionärerna viktigt\r\natt  de  fackliga  organisationerna  ges  ett  stort\r\ninflytande   över   företagshälsovården.   För   att\r\nunderlätta  för  småföretag  att  ansluta  sig  till\r\nföretagshälsovård   bör  man  utreda  ett  stöd  för\r\ntillskapande    av   samverkansformer,    exempelvis\r\narbetsgivarringar.\r\nUtan närmare motivering  begär motionärerna vidare\r\nen  översyn  av  de  personal-,   utbildnings-   och\r\nforskningsbehov som aktualiseras vid en utbyggnad av\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt    Statistiska   centralbyråns   undersökning\r\nArbetsmiljön  2001  uppgav nästan tre fjärdedelar av\r\nsysselsatta kvinnor respektive  män  som  är  30  år\r\neller    äldre    att    de   hade   tillgång   till\r\nföretagshälsovård.  I  åldersgruppen  16-29  år  var\r\nandelen betydligt lägre, drygt 60 % bland männen och\r\ndrygt 50 % bland kvinnorna.\r\n\r\nI undersökningen var det en större andel män (51,6\r\n%)  än  kvinnor  (38,1  %) som  hade  tillgång  till\r\nföretagshälsovård och som  uppgav  att de också hade\r\nvarit  i kontakt med företagshälsovården  under  det\r\nsenaste året.\r\nFöretagshälsovården  regleras  i  dag främst genom\r\narbetsmiljölagen (1977:1160) och genom  föreskrifter\r\noch allmänna råd som utfärdas av AV. Nedan redovisas\r\nhuvuddragen i denna reglering.\r\nFöretagshälsovårdsfrågor är som framgått ett av de\r\nämnen   som   behandlats  inom  ramen  för  de  s.k.\r\ntrepartssamtalen      mellan      regeringen     och\r\narbetsmarknadens parter.\r\nI rapporten från trepartssamtalen  föreslås  bl.a.\r\natt  regeringen tar upp diskussioner med landstingen\r\noch företrädare  för företagshälsovården i syfte att\r\ni ökad utsträckning  få  till  stånd  vårdavtal. Som\r\nexempel   på   en  samverkansform  nämns  den   s.k.\r\nVärmlandsmodellen   som  innefattar  dels  vårdavtal\r\nmellan           sjukvårdshuvudmannen            och\r\nföretagshälsovårdsenheter,  dels ett ramavtal mellan\r\nföretagshälsovården och försäkringskassan.  Modellen\r\nsyftar  till  att ge företagshälsovården möjligheter\r\natt behålla och utveckla kompetens inom arbetsmiljö-\r\noch  rehabiliteringsområdet   samtidigt   som   viss\r\nbehandling i form av läkarvård och sjukgymnastik kan\r\nbehållas.\r\nEn   annan  fråga  rörande  företagshälsovård  som\r\nbehandlas  i  rapporten från trepartssamtalen gäller\r\nförslag om att  utreda kvalitetssäkring/certifiering\r\nav sådan verksamhet. Vidare föreslås att reglerna om\r\narbetsgivarens      skyldighet      att      anordna\r\nföretagshälsovård  skall  stramas  upp.  Enligt  det\r\nförslag som förs fram  skall  skyddsombud,  eller om\r\nsådant saknas, en enskild arbetstagare, kunna begära\r\natt      arbetsgivaren     ansluter     sig     till\r\nföretagshälsovården.  Om  arbetsgivaren vägrar skall\r\nfrågan  kunna föras till en  företagshälsovårdsnämnd\r\nför avgörande.  Nämnden skall bestå av tre ledamöter\r\nutsedda    av    arbetsgivarorganisationerna,    tre\r\nledamöter  utsedda   av  arbetstagarorganisationerna\r\nsamt två ledamöter utsedda  av  AV.  Verket föreslås\r\ntillsätta ordföranden.\r\nSedan den 1 januari 2000 gäller enligt  3 kap. 2 b\r\n§  arbetsmiljölagen  att \"arbetsgivaren skall  svara\r\nför      att      den     företagshälsovård      som\r\narbetsförhållandena   kräver   finns   att  tillgå\".\r\nFöretagshälsovården definieras i samma paragraf  som\r\nen \"oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö\r\noch    rehabilitering.   Företagshälsovården   skall\r\nsärskilt  arbeta  för  att  förebygga  och undanröja\r\nhälsorisker  på arbetsplatser samt ha kompetens  att\r\nidentifiera   och    beskriva    sambanden    mellan\r\narbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa\".\r\nOrdalydelsen  gäller  enligt riksdagens beslut  om\r\nändring av arbetsmiljölagen  under hösten 1999 (bet.\r\n1999/2000:AU2, rskr. 8). Syftet  var  att förtydliga\r\narbetsgivarens ansvar för företagshälsovård  och att\r\ni lag införa en definition av företagshälsovård.\r\nFör      att      renodla     företagshälsovårdens\r\nkärnverksamhet   i   riktning    mot    förebyggande\r\narbetsmiljöarbete   och   rehabilitering   beslutade\r\nriksdagen också om ändringar i lagen (1993:1651)  om\r\nläkarvårdsersättning   och   lagen   (1993:1652)  om\r\nersättning  för  sjukgymnastik. Ändringarna  innebar\r\natt  en  läkare eller  en  sjukgymnast  inte  längre\r\nskulle kunna  få  ersättning  enligt dessa lagar för\r\nverksamhet  som  bedrevs  inom  företagshälsovårdens\r\nram.  Avsikten  med ändringarna var  inte  att  helt\r\navskilja   sjukvården    från   företagshälsovården.\r\nVerksamheten  förutsätter att  det  förekommer  viss\r\nsjukvård. Det skulle  dock  inte längre vara möjligt\r\nför företagshälsovårdsenheter att erbjuda offentligt\r\nfinansierad  sjukvård  utan  att   avtal   om  detta\r\nträffats          med          sjukvårdshuvudmannen.\r\nÖvergångsbestämmelsen utformades  så  att  de läkare\r\noch    sjukgymnaster    som   vid   tidpunkten   för\r\nikraftträdandet  av  lagändringen   hade  rätt  till\r\nläkarvårds-    respektive    sjukgymnastikersättning\r\nenligt de nyssnämnda lagarna skulle ha fortsatt rätt\r\ntill ersättning enligt äldre regler till utgången av\r\når 2003. Lagändringarna har alltså  ännu  inte  fått\r\nverkan fullt ut.\r\nEnligt    AV:s    föreskrifter   om   systematiskt\r\narbetsmiljöarbete (AFS  2001:1)  skall arbetsgivarna\r\nundersöka,  bedöma,  åtgärda  och  följa  upp  såväl\r\nfysiska  som  psykosociala  risker  i  arbetsmiljön.\r\nDetta skall ske kontinuerligt och ingå i det dagliga\r\narbetet. Saknas bred arbetsmiljökompetens  inom  den\r\negna verksamheten skall företagshälsovård anlitas.\r\nI kommentarerna till de nämnda föreskrifterna sägs\r\natt  företagshälsovård  kan upphandlas utifrån eller\r\nordnas  som  en  självständig   del   av  företagets\r\nverksamhet.  Det är viktigt att den är partsneutral.\r\nDet är angeläget att arbetstagarna och skyddsombuden\r\nfår  möjlighet   att  medverka  vid  upphandling  av\r\nföretagshälsovård  liksom  vid  beslut om uppdragets\r\nutformning     och    genomförande.    Frågor     om\r\nföretagshälsovård tas upp i skyddskommittén.\r\nI    föreskrifterna     framhålls     också    att\r\nföretagshälsovården  skall kunna utnyttjas  av  både\r\narbetsgivare och arbetstagare.  Det  är lämpligt att\r\nden  anlitas  som  en sammanhållen resurs  och  inte\r\nenbart   för   enstaka   tjänster.   Därmed   säkras\r\nkontinuitet   och   en   allsidig    bedömning    av\r\narbetsmiljöförhållandena.       Företagshälsovårdens\r\nexpertkunskap är ofta nödvändig både  när det gäller\r\natt  undersöka  och  bedöma de fysiska och  psykiska\r\nriskerna och när det gäller att föreslå åtgärder och\r\nmedverka vid genomförandet.  Företagshälsovården  är\r\nockså        en        viktig       resurs       när\r\nrehabiliteringsutredningar   skall   göras  och  vid\r\narbetsanpassningsåtgärder för enskilda  arbetstagare\r\noch  grupper  av anställda. Det gäller exempelvis  i\r\nfråga om arbetstagare  som  är särskilt känsliga för\r\nrisker i den aktuella arbetsmiljön.\r\nOm det finns särskilda arbetsmiljöproblem  kan det\r\nenligt  föreskrifterna   ibland  vara ändamålsenligt\r\natt    arbetsgivaren    ansluter    sig   till    en\r\nföretagshälsovård med speciell branschkompetens. Det\r\nkan ibland finnas behov av resurser som  saknas inom\r\nföretagshälsovården.   I   dessa   situationer   kan\r\narbetsgivaren  behöva  anlita annan sakkunnig hjälp.\r\nDet  är  viktigt  att  arbetsgivaren  samverkar  med\r\nföretagshälsovården.  I föreskrifterna  betonas  att\r\narbetsgivaren dock alltid  har  kvar sitt ansvar för\r\narbetsmiljön.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  framgått  skall  resultatet av  programmet  Ett\r\narbetsliv för alla följas  upp  och utvärderas genom\r\nen rad olika aktiviteter åren 2003-2008.  Ett  av de\r\nområden    som    behandlas   i   programmet   avser\r\nföretagshälsovård.   Enligt  vad  utskottet  erfarit\r\navser  regeringen  att  inom   kort   tillsätta   en\r\nutredning  med  uppgift att närmare överväga förslag\r\nom företagshälsovård som lagts fram i programmet.\r\n\r\nMed   anledning   av   Moderaternas   förslag   om\r\nföretagshälsovård  i  motion  Sf291  vill  utskottet\r\nframhålla att företagshälsovårdens huvuduppgift även\r\nframgent bör vara förebyggande arbetsmiljöarbete och\r\narbetslivsinriktad rehabilitering. Detta innebär att\r\nutskottet vidhåller den uppfattning som redovisats i\r\nbetänkande 2001/02:AU4.\r\nUtskottet  vill  dock  peka   på   att  offentligt\r\nfinansierad  sjukvård  även  i  fortsättningen   kan\r\nbedrivas   av   en   företagshälsovårdsenhet   under\r\nförutsättning  att  vårdavtal  träffats mellan denna\r\noch sjukvårdshuvudmannen, något  som utskottet också\r\nframhöll i det nyss nämnda betänkandet.\r\nMöjligheterna  att  i  ökad  utsträckning   träffa\r\nvårdavtal  är  som  framgått en av de frågor som har\r\ntagits upp inom ramen  för de s.k. trepartssamtalen.\r\nFrågan   skall   behandlas  i   den   utredning   om\r\nföretagshälsovårdsfrågor  som  regeringen  avser att\r\ntillsätta inom kort.\r\nMotion Sf291 yrkande 15 (m) avstyrks av utskottet.\r\n\r\nFlera   av   de   frågor   som   tas  upp  i  övriga\r\nmotionsförslag om företagshälsovård  berör  aspekter\r\nsom  skall behandlas av den nyss nämnda utredningen.\r\nDet gäller  bl.a. förbättringar av förutsättningarna\r\nför  att  anlita   företagshälsovård,   rätten  till\r\nföretagshälsovård och kvalitetssäkringsfrågor.\r\n\r\nNär   det   gäller   frågor   om  metodutveckling,\r\nforskning  och  utbildning  inom företagshälsovården\r\nvill utskottet inledningsvis  framhålla  att  det ur\r\nstatsbudgeten  för åren 2001 och 2002 satsats totalt\r\n10 miljoner kronor på utbildning och metodutveckling\r\ninom företagshälsovården.\r\nAv beloppet har  4,4  miljoner  kronor använts för\r\nregionala utbildningsinsatser särskilt  avsedda  för\r\natt   främja   företagshälsovårdens   arbetsmetoder.\r\nVidare har 2,1 miljoner kronor avsatts till åtgärder\r\nför      att      öka      tillgängligheten     till\r\narbetsmiljörelaterad information  medan 0,5 miljoner\r\nkronor     avsett    analys    av    hittillsvarande\r\nkvalitetsarbete.  Dessutom  har  3  miljoner  kronor\r\nanslagits   till   att   utveckla   god   praxis   i\r\nföretagshälsovårdens        arbete,       exempelvis\r\nkvalitetssäkring och metodutveckling på nya områden.\r\nAv budgetpropositionen för  2003  (utg.  omr.  14)\r\nframgår  att  15  miljoner  kronor  av anslaget till\r\nArbetslivsinstitutet   i  år  skall  användas   till\r\nförstärkt     utbildning    av     personal     inom\r\nföretagshälsovården.\r\nAV  skall  enligt   instruktionen   (2000:1211)  i\r\nsamverkan med berörda myndigheter och organisationer\r\nfölja och främja företagshälsovårdens utveckling.  I\r\nregleringsbrevet  för  2002  begärde  regeringen att\r\nmyndigheten skulle redovisa vilka insatser som under\r\nåret  gjordes  från  verkets  sida  inom  ramen  för\r\ntillsynsverksamheten för att förmå arbetsgivare  att\r\nmer  effektivt  utnyttja  en  oberoende expertresurs\r\ninom   områdena   arbetsmiljö   och   rehabilitering\r\n(företagshälsovård).   Inriktningen   av  krav   och\r\nförelägganden         skulle        belysas        i\r\nresultatredovisningen.\r\nUtskottet   kan   konstatera    att    AV   enligt\r\nårsredovisningarna  för  2001 och 2002 har utarbetat\r\nen tillsynsstrategi för företagshälsovården.  Enligt\r\nden senaste årsredovisningen, som verket överlämnade\r\ntill  regeringen den 20 februari 2003, har strategin\r\nbörjat  tillämpas  i  hela  tillsynsverksamheten. Av\r\nårsredovisningen framgår också att AV under perioden\r\n2000-2002 i väsentligt ökad utsträckning ställt krav\r\npå arbetsgivare att utnyttja  företagshälsovård.  År\r\n2000   ställdes   17   sådana   krav   i   form   av\r\ninspektionsmeddelanden  medan  antalet  uppgick till\r\n428 år 2002. Enligt verket har inga krav senare lett\r\ntill förelägganden, vilket uppges vara en indikation\r\npå att kraven också tillgodosetts.\r\nUtskottet ser för sin del positivt på att  en  rad\r\ninsatser  görs  för att främja företagshälsovård och\r\nvill framhålla att expertis inom företagshälsovården\r\nkan  göra  viktiga   insatser  när  det  gäller  att\r\nmotverka    såväl    kemiska     och     fysikaliska\r\narbetsmiljörisker   av  mer  traditionell  art   som\r\nexempelvis   stressrelaterad   ohälsa.   Likaså   är\r\nutskottet övertygat  om  att företagshälsovården kan\r\nutgöra ett viktigt stöd i  det  lokala  förebyggande\r\nskyddsarbetet.\r\nDe   diskussioner   om  åtgärder  för  att  främja\r\nföretagshälsovård som förts  i  trepartssamtalen har\r\nlett  till  att  företagshälsovårdsfrågor   i   ökad\r\nutsträckning  kommit  i  blickpunkten. Utskottet ser\r\ndetta  som  mycket positivt.  Genom  förslaget  till\r\nstegvis uppföljning och avstämning av programmet Ett\r\narbetsliv  för   alla  (se  avsnitt  1)  ökar  också\r\nförutsättningarna  för  att arbetet med dessa frågor\r\nskall ge långsiktiga effekter.\r\nMed hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker\r\nutskottet motionerna A239  yrkande 19 (c), A273 (s),\r\nA288 (s), A340 (s), A346 yrkandena 1-7 (s) och Sf331\r\nyrkande 11 (c).\r\n\r\n3 Vissa förebyggande åtgärder,\r\nskyddsombudsverksamhet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlas  motioner   om\r\nfriskvård    i   arbetet,    måltidsuppehåll,\r\nutbildning        i        arbetsmiljöfrågor,\r\nskyddsombudsverksamhet m.m. Samtliga motioner\r\navstyrks.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nVissa förebyggande åtgärder\r\n\r\nHans Unander m.fl. (s) begär  i  motion A311 att det\r\ninförs regler om obligatorisk friskvård i arbetet.\r\n\r\nNyamko Sabuni (fp) poängterar i motion  A214 (yrk. 1\r\noch  2)  måltidsuppehållets betydelse för hälsa  och\r\ntrivsel på arbetsplatsen och hävdar att utvecklingen\r\ni arbetslivet  innebär  att  det  tidigare naturliga\r\nuppehållet mitt på dagen, lunchen,  håller på att gå\r\nförlorad. I dag kastar många i sig maten, ibland vid\r\nsin  arbetsplats, eller hoppar över lunchen.  Enligt\r\nmotionären     visar     en     undersökning     att\r\noffentliganställda    har    sämre   villkor   kring\r\narbetsmåltiden och motionären menar att staten måste\r\nta  sitt  arbetsgivaransvar  i syfte  att  förbättra\r\nförhållandena.\r\n\r\nYvonne Ångström och Nyamko Sabuni  (båda fp) anser i\r\nmotion   A272   att  information  till  dagens   och\r\nmorgondagens  arbetstagare  om  hur  de  själva  kan\r\npåverka sin arbetsmiljö  borde  ha positiv effekt på\r\nsjuktalen  i  arbetslivet. Därför bör  en  utredning\r\ngöras  av  möjligheterna  att  införa  utbildning  i\r\narbetsmiljöfrågor      på     olika     nivåer     i\r\nutbildningssystemet.\r\n\r\nSkyddsombudsverksamhet m.m.\r\n\r\nI  motion  A211  förespråkar   Göte   Wahlström  och\r\nChristina  Nenes  (båda  s)  att  medel anslås  till\r\nutbildning   av   lokala  skyddsombud.  Motionärerna\r\nhänvisar  till  uppgifter   om   att  problemen  att\r\nrekrytera skyddsombud sammanhänger med attitydfrågor\r\noch    anser    att   arbetsmiljöcertifiering    bör\r\nkompletteras med  åtgärder  för  att  få  till stånd\r\nattitydförändringar  gentemot  dem som åtar sig  att\r\narbeta med lokala arbetsmiljöförbättringar.\r\n\r\nOckså  i  motion  A313  (yrk.  1)  av   Ann-Kristine\r\nJohansson  och Helena Zakariasén (båda s)  behandlas\r\ndet lokala arbetsmiljöarbetet.  Enligt  motionärerna\r\nbehövs fler skyddsombud, ett ökat samhällsstöd  till\r\nden    regionala    skyddsombudsverksamheten    samt\r\nförbättrad   skyddsombudsutbildning   och   en  bred\r\nfolkbildningsinsats.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVissa förebyggande åtgärder\r\n\r\nSom  framgått  (avsnitt  1)  har  ett  förslag  till\r\ninformationssatsning  lagts  fram  i  programmet Ett\r\narbetsliv  för  alla.  Där  identifieras  ett  antal\r\nviktiga   områden   för  ökad  kunskap,  debatt  och\r\ninformation, däribland vikten av återhämtningspauser\r\ni  arbetet och betydelsen  av  att  öka  skolelevers\r\nkunskaper   om  förebyggande  arbetsmiljöarbete  och\r\nsjukskrivningar,   alltså   frågor  som  tas  upp  i\r\nmotionerna A214 (fp) och A272 (fp).\r\n\r\nUtskottet välkomnar för sin  del ett ökat intresse\r\nkring  de nämnda områdena och vill  framhålla  såväl\r\nbetydelsen  av  återhämtning i arbetet som vikten av\r\natt dagens och morgondagens  arbetstagare vet hur de\r\nsjälva skall kunna påverka sin arbetsmiljö.\r\nNär   det   gäller   frågan   om  undervisning   i\r\narbetsmiljöfrågor inom utbildningssystemet  som  tas\r\nupp   i   den  sistnämnda  motionen  vill  utskottet\r\nframhålla att  skolan  i arbetsmiljölagens mening är\r\nen arbetsplats som alla  andra. Arbetsmiljölagen och\r\nAV:s  regler gäller för samtliga  personalkategorier\r\noch  i  stora   delar   för  elever  fr.o.m.  första\r\nskolåret.\r\nPå AV:s hemsida www.av.se  finns en s.k. ämnessida\r\nmed rubriken Skolan där man kan  få  information och\r\nhitta  länkar.  Där  kan  man  bl.a.  beställa  hela\r\nklassuppsättningar     av     material    som    rör\r\narbetsmiljökunskap och som tillhandahålls gratis. På\r\nämnessidan  finns  material  om arbetsmiljöarbete  i\r\nskolan   men   också  arbetsmiljöinformation   inför\r\nferiearbete och kommande yrkesliv.\r\nBetydelsen av måltidsuppehåll som betonas i motion\r\nA214 är också en  fråga  som berörs i programmet Ett\r\narbetsliv för alla. Där sägs följande.\r\n\r\nEn  ökad medvetenhet måste  också  finnas  om  de\r\n\"dåliga  vanor\"  som  arbetsplatsen kan generera.\r\nDet  kan  vara  sådant som  att  personalen  inte\r\nhinner äta, det finns  ingen  plats  där  man får\r\nlugn  och  ro  att  äta,  eller  inställning till\r\narbetet och att man ska arbeta över  och ha fullt\r\ni  almanackan. Tid för återhämtning är  avgörande\r\nför  att  klara  ett mer pressande arbetsliv, det\r\nhandlar om allt från  kaffepaus,  lunchrast  till\r\nledighet.  Dåliga  beteenden på arbetsplatsen bör\r\ntas upp i arbetsmiljöarbetet.\r\n\r\nI  fråga  om friskvård, en  fråga  som  behandlas  i\r\nmotion A311  (s), kan utskottet konstatera att man i\r\nprogrammet också  redovisar  huvuddragen  i gällande\r\nregler   om   skattefria   motionsförmåner.   Enligt\r\nprogrammet  finns  oklarheter  kring  hur omfattande\r\nfriskvårdssatsningar   får  vara  innan  skatteplikt\r\ninträder. Därför föreslås en översyn av regelverket.\r\nI   programmet   föreslås   vidare    att   särskild\r\nkompensation  ges  till offentliga arbetsgivare  och\r\natt omfattningen av  skattefri friskvård utökas till\r\natt avse exempelvis massage  och  andra åtgärder mot\r\nstress.  Parterna  bör  uppmuntra aktivt  arbete  på\r\narbetsplatserna med friskvårdsfrågor och uppföljning\r\nav vidtagna åtgärder. Man bör också aktivt verka för\r\natt minska missbruket av tobak, alkohol och droger.\r\n\r\nMed hänvisning till det  ovan anförda och till den\r\npågående   beredningen   i   Regeringskansliet    av\r\nförslagen   i  programmet  Ett  arbetsliv  för  alla\r\navstyrker utskottet  motionerna A214 yrkandena 1 och\r\n2 (fp), A272 (fp) samt A311 (s).\r\n\r\nSkyddsombudsverksamhet m.m.\r\n\r\nUtskottet har tidigare  under riksmötet i betänkande\r\n2002/03:AU2  behandlat  några   motioner  om  lokalt\r\narbetsmiljöarbete  och tillsyn. I  det  sammanhanget\r\nunderströk utskottet  att  det  är arbetsplatsen och\r\nparterna som måste stå i fokus för  arbetet  för ett\r\nhållbart arbetsliv. De enskilda arbetsgivarna  måste\r\nta  ett större ansvar för att integrera förebyggande\r\noch rehabiliterande arbete i verksamheten.\r\n\r\nNär  det  gäller  AV:s  tillsyn kan här nämnas att\r\nRiksdagens  revisorer  för  närvarande  genomför  en\r\nförstudie rörande utveckling  av  och  inriktning på\r\narbetsmiljöinspektioner.\r\nI    arbetsmiljöinsatserna    på    den   enskilda\r\narbetsplatsen  har  skyddsombuden  en  viktig  roll.\r\nGenom   arbetsmiljölagen   har   stabila  spelregler\r\nskapats  för  skyddsombudens  verksamhet.  Av  lagen\r\nframgår att arbetsgivare och arbetstagare  gemensamt\r\nsvarar   för   att   skyddsombud   får   erforderlig\r\nutbildning.\r\nEnligt   arbetsmiljölagen   (1977:1160)  får   ett\r\nskyddsombud utanför kretsen av  arbetstagare  på ett\r\narbetsställe   (regionalt   skyddsombud)  utses  för\r\narbetsställe som saknar skyddskommitté.\r\nUtbildningen  av regionala skyddsombud  bekostades\r\ninledningsvis genom  en  särskild  arbetsmiljöavgift\r\nsom   arbetsgivaren  betalade.  I  dag  lämnas   via\r\nstatsbudgeten    bidrag   till   finansieringen   av\r\nutbildningen. Som  ett  led  i  satsningarna  på att\r\nmotverka    ohälsan    i   arbetslivet   förstärktes\r\nresurserna för utbildning  av  regionala skyddsombud\r\nmed 10 miljoner kronor under vart  och  ett  av åren\r\n2001  och  2002  samt  med  30 miljoner kronor under\r\n2003, utöver det årliga bidrag  på drygt 74 miljoner\r\nkronor  som  enligt  budgetpropositionen   för  2003\r\nbetalas  ut  till  regional  skyddsombudsverksamhet.\r\nEnligt den senaste budgetpropositionen har den extra\r\nsatsningen år 2002 resulterat  i utbildning av 1 200\r\npersoner inom LO, 237 inom TCO och 40 inom SACO.\r\nSom framgått anslås också medel  via statsbudgeten\r\ntill särskilda insatser på företagshälsovårdsområdet\r\noch till informationsverksamhet. Företagshälsovården\r\nhar  en viktig roll när det gäller kunskapsspridning\r\noch stöd  i  det  förebyggande  och  rehabiliterande\r\nhälsoarbetet   på   arbetsplatserna,   såväl    till\r\narbetsgivarsidan som till arbetstagarsidan.\r\nNär det gäller information vill utskottet peka  på\r\natt det i programmet Ett arbetsliv för alla föreslås\r\nen   informationssatsning   i   syfte   att   stärka\r\narbetsmiljöarbetet och folkhälsoarbetet samt för att\r\ninitiera   en   diskussion   om   attityderna   till\r\nsjukskrivning.  För  att få ett effektivt arbete mot\r\nohälsa   i  arbetslivet  krävs   enligt   programmet\r\ngemensamma   kunskaper,  värderingar  och  insatser.\r\nKunskapen   om   det    förebyggande    arbetet   på\r\narbetsplatsen   och   sjukskrivningarna   och  deras\r\neffekter  måste  öka  i  alla  grupper  i samhället,\r\nvilket  kan  leda  till  att fler engagerar sig  och\r\ndeltar i förbättringsarbetet på arbetsplatserna. För\r\natt  åstadkomma  detta krävs  enligt  programmet  en\r\nomfattande  samhällsdebatt  som  kan  initieras  via\r\ninformationsaktiviteter. Goda exempel på \"hälsofräm-\r\njande arbetsplatser\" skall redovisas och spridas.\r\nI statsbudgeten  för  2003  har 20 miljoner kronor\r\navsatts för en informationssatsning enligt förslaget\r\ni  Ett  arbetsliv  för  alla.  En förutsättning  för\r\nsatsningen är enligt regeringen att arbetsmarknadens\r\nparter    medverkar   i   både   genomförande    och\r\nfinansiering.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna A211 (s) och A313 yrkande 1 (s)\r\ni  den  mån de inte kan anses tillgodosedda med  vad\r\nutskottet anfört.\r\nUtskottet  återkommer  i  avsnitt 7 till frågan om\r\nfinansiering         av         den        regionala\r\nskyddsombudsverksamheten.\r\n\r\n4 Särskilda arbetsmiljöfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlas  motioner   om\r\nhygieniska   gränsvärden,   gränsvärden   för\r\nbuller,      personlig      skyddsutrustning,\r\nelektromagnetiska   fält,  arbetsförhållanden\r\ninom jord- och skogsbruk  samt för personliga\r\nassistenter.   Samtliga  motioner   avstyrks.\r\nJämför reservationerna  3  (v), 4 (mp), 5 (c)\r\noch 6 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nGränsvärden\r\n\r\nEn utvärdering av dagens system  för  utarbetande av\r\nhygieniska gränsvärden begärs av Sven-Erik Sjöstrand\r\nm.fl. (v) i motion A309. Motionärerna kräver  vidare\r\nförslag   om  hur  säkrare  gränsvärdesnivåer  skall\r\nutarbetas och  anser  att  man  vid  bedömningen  av\r\ngränsvärden   skall   gå   ifrån   de  tekniska  och\r\nekonomiska  avvägningarna.  Arbetet skall  innefatta\r\nett könsperspektiv.\r\n\r\nBarbro Feltzing och Helena Hillar  Rosenqvist  (båda\r\nmp)  tar  i  motion  Bo204  (yrk.  5)  upp frågan om\r\ngränsvärden för buller i fabriksmiljö och  begär att\r\ndagens gränsvärde på 85 dB sänks till 70 dB.\r\n\r\nPersonlig skyddsutrustning\r\n\r\nCenterpartiet kräver i motion A239 (yrk. 20  och 21)\r\natt arbetsgivare skall ansvara för att behovs- eller\r\nprojektanställda   och   uppdragstagare   skall   ha\r\ntillgång  till  personlig  skyddsutrustning  som  är\r\nutformad  efter  deras  behov  och  förutsättningar.\r\nVidare  begär  partiet  att regeringen initierar  en\r\növersyn av under vilka förhållanden skyddsutrustning\r\ntestas.\r\n\r\nRiktvärdena för skyddsfilter  och  andningsskydd bör\r\nses  över, anser Göte Wahlström och Christina  Nenes\r\n(båda s) i motion A209. Den forskning som legat till\r\ngrund  för  riktvärdena  utfördes på 1940-talet, och\r\növersynen skall beakta förhållanden  på  dagens  och\r\nmorgondagens arbetsmarknad.\r\n\r\nElektromagnetiska fält\r\n\r\nI  Miljöpartiets  motion A263 (yrk. 1-3) förespråkas\r\natt  man  på  arbetsplatser   där   det   förekommer\r\nelektromagnetiska            fält           använder\r\nförsiktighetsprincipen, vilket  innebär  mätning och\r\nreducering  av eventuell hälsofarlig exponering  för\r\nlågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Partiet\r\nhävdar att undersökningar  och  forskning  visar  på\r\nrisker  för  hjärntumörer  och  kromosomförändringar\r\ntill följd av påverkan från starka elektromagnetiska\r\nfält.   Mot  denna  bakgrund  bör  gränsvärden   för\r\nelektromagnetiska   fält  tas  fram  och  anges  för\r\nspårvagnsförare  och lokförare.  Likaså  krävs  ökad\r\nforskning    om    hälsoeffekter     från     starka\r\nelektromagnetiska fält.\r\n\r\nOckså  i  motion  A238 av Barbro Feltzing m.fl. (mp)\r\npläderar    motionärerna    för    tillämpning    av\r\nförsiktighetsprincipen vid elektromagnetiska fält.\r\n\r\nArbetsmiljöförhållanden i viss bransch eller\r\nför viss grupp, m.m.\r\n\r\nLars Gustafsson (kd) begär i motion A235 (yrk. 1 och\r\n2) att det tillsätts  en utredning för att kartlägga\r\nförekomsten  av  arbetsskaderisker  inom  jord-  och\r\nskogsbruk och läggs fram förslag om hur dessa risker\r\nkan minskas.\r\n\r\nAnne Ludvigsson (s)  kräver i motion A268 en översyn\r\nav  personliga assistenters  dåliga  skydd  eftersom\r\ndenna  yrkesgrupp  är  undantagen  från  reglerna  i\r\narbetsmiljölagen och arbetstidslagen.\r\n\r\nAV  bör enligt Marie Granlund (s) i motion A353 få i\r\nuppgift     att     prioritera     frågor    rörande\r\nfunktionshindrades  arbetsmiljö och sprida  kännedom\r\nom  dessa.  Det  behövs   bättre   information  till\r\narbetsgivare, arbetstagare och fackliga  företrädare\r\nom de möjligheter till anpassningsåtgärder som finns\r\nredan i dag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nGränsvärden\r\n\r\nArbetsmiljölagen ändrades från den 1 augusti 2002 så\r\natt  det  där  numera  framgår att när arbetsgivaren\r\nvidtar förebyggande åtgärder  skall  en utgångspunkt\r\nvara  att  allt  som  kan  leda  till  ohälsa  eller\r\nolycksfall skall ändras eller ersättas så att risken\r\nför sådant undanröjs. Arbetsgivaren skall  också  se\r\ntill   att   endast   arbetstagare   som   har  fått\r\ntillräckliga   instruktioner   får   tillträde  till\r\nområden  där det finns en påtaglig risk  för  ohälsa\r\neller olycksfall.  Lagändringen  föranleddes  av ett\r\ns.k. motiverat yttrande från Europeiska kommissionen\r\nom   Sveriges   genomförande   av   rådets  direktiv\r\n89/391/EG  om åtgärder för att främja  förbättringar\r\nav arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.\r\n\r\nMed anledning  av  förslagen  i  motion  A309 (v) om\r\nutarbetande  av  säkrare  gränsvärden  kan utskottet\r\ninledningsvis   konstatera   att  AV  enligt  18   §\r\narbetsmiljöförordningen  (1977:1166)   får   meddela\r\nföreskrifter om gränsvärden.\r\n\r\nTillvägagångssättet  vid utarbetande av hygieniska\r\ngränsvärden har successivt utvecklats och förändrats\r\nunder  1990-taletsedan  1970-talet   då  den  första\r\ngränsvärdeslistan     gavs     ut    av    dåvarande\r\nArbetarskyddsstyrelsen (numera AV).\r\nSom  bakgrund  till  utskottets  ställningstagande\r\ntill den aktuella motionen redovisas här huvuddragen\r\ni dagens arbetsformer när det gäller  utarbetande av\r\nhygieniska gränsvärden.\r\nI ett första steg lämnar AV en skriftlig förfrågan\r\ntill Arbetslivsinstitutets kriteriegrupp att ta fram\r\nett   vetenskapligt  underlag  avseende  ett   antal\r\nangivna  ämnen.  För vart och ett av dessa ämnen ger\r\nverket en kort motivering  till  varför man begär en\r\nvetenskaplig bedömning av kriteriegruppen, t.ex. att\r\ninformation  från  nya vetenskapliga  undersökningar\r\ntyder  på  att  ämnet  kan   ha   en  sådan  negativ\r\nhälsoeffekt   som   kan   föranleda   att   gällande\r\ngränsvärde   revideras   alternativt  att  ett  nytt\r\ngränsvärde tillkommer för ämnet i fråga.\r\nKriteriegruppens uppgift  är att i ett första steg\r\nsamla och utvärdera information  som  kan  utgöra en\r\nvetenskaplig  grund  för  ett  förslag om hygieniska\r\ngränsvärden. Sådana förslag  läggs  fram  av  AV (se\r\nnedan)I    kriteriegruppens   uppdrag   ingår   inte\r\nuppgiftatt  föreslå   ett  hygieniskt  gränsvärde  i\r\nsifferform utan den skall i stället så långt möjligt\r\nange    förhållandet   dos-respons/dos-effekt    och\r\nkritiskerie  effekten av för ämnet i frågaexposition\r\ni arbetsmiljön. (Förenklat uttryckt kan dessa värden\r\nsägas ange sambandet  mellan olika exponeringsnivåer\r\nför   ett   ämne  och  olika   effekter   av   ämnet\r\n(dos-effekt)     respektive     sambandet     mellan\r\nexponeringsnivåer och andel påverkade individer i en\r\nexponerad    population   (dos-respons).   Begreppet\r\nkritisk effekt  avser  den  toxikologiska effekt som\r\nuppträder  vid den lägsta exponeringsnivå  som  över\r\nhuvud taget  ger  någon  toxikologisk  effekt av det\r\naktuella ämnet.)\r\nI   ett   andra   steg  genomför  kKriteriegruppen\r\ngenomför litteraturstudier,  går  igenom  befintliga\r\nkriteriedokument     framtagna     av     exempelvis\r\nVärldshälsoorganisationen,  EU  och  de  amerikanska\r\nmyndigheterna    NIOSH    (National   Institute   of\r\nOccupational    Safety   and   Health)    och    EPA\r\n(Environmental Protection  Agency).  Det  förekommer\r\nockså     att    man    inom    gruppen    utarbetar\r\nkriteriedokument   (omfattande  sammanställning  och\r\nutvärdering av ett ämne).\r\nEfter att ett utkast  till  rapport/vetenskapligt\r\nunderlag    (kortfattat   dokument   med    specifik\r\ninriktning på  gränsvärdesnivåer)   diskuterats  och\r\nvid behov reviderats i kriteriegruppen fastställs en\r\ns.k.  konsensusrapport  som  överlämnas till AV. Som\r\nnamnet  antyder  står samtliga medlemmar  i  gruppen\r\nbakom respektive konsensusrapport.  Dessa  rapporter\r\npubliceras i tidskriften Arbete och Hälsa som  finns\r\ntillgänglig    på   Arbetslivsinstitutets   hemsida,\r\nwww.niwl.se.   På    samma   hemsida   finns   också\r\ninformation om kriteriegruppens arbetsformer m.m.\r\nI  kriteriegruppen  ingår   ett  20-tal  personer.\r\nFlertalet    av    dessa    representerar    svenska\r\nforskningsinstitutioner   och  olika   vetenskapliga\r\ndiscipliner men ävenett par(?)  fackliga företrädare\r\ningår      i      gruppen.     Dåvarande     Svenska\r\nArbetsgivareföreningen,  numera  Svenskt Näringsliv,\r\nhar valt att lämna ett antal partssammansatta organ,\r\ndäribland kriteriegruppen. Vidare är rRepresentanter\r\nföremikalieinspektionen,            AV           och\r\nArbetslivsinstitutetär adjungerade till gruppen.\r\nSom  framgått  skall  kriteriegruppen   så   långt\r\nmöjligt   ange  förhållandet  dos-respons/dos-effekt\r\nsamt angeoch kritiskerie effekten för ämnet i fråga.\r\nav exposition  i arbetsmiljönDessa uppgifter är inte\r\nalltid  tillgängliga   i   vetenskaplig  litteratur.\r\nInformation  om  ämnet  och  dess  effekter  baseras\r\nexempelvis ofta på djurtester  och  tester  av annat\r\nslag. Det underlag som lämnas av gruppenär indikerar\r\nsåledes  inte  alltid  entydigt vid vilken nivå  som\r\neffekter på människa uppstår  eller  vilken nivå som\r\när  lämplig  gränsvärdesnivå.  Detta  beror   enligt\r\nföreträdare för kriteriegruppen på problemet med att\r\nfastställa  gränsen  mellan  farligt  och  ofarligt.\r\nOrsaken   till   detta  är  främst  att  det  saknas\r\nvetenskapligt underlag.\r\nKriteriegruppens   rapport   utgör  ett  av  flera\r\nunderlag när AV därefter utformar  ett  förslag till\r\nkonsekvensbedömning   för  hygieniskta  gränsvärden.\r\nVerketskall också vägera  i  denna bedömning in även\r\nfaktorer  av ekonomisk och teknisk  art,  exempelvis\r\nmöjligheter  att mäta och kontrollera förekomsten av\r\nrespektive ämne  i  arbetsmiljön. I detta sammanhang\r\ntas  också  hänsyn  till   om   ämnet   bedöms  vara\r\ncancerframkallande   eftersom   detta  ses  som   en\r\nförsvårande   omständighetGenom   att    den    s.k.\r\ngränsvärdeslistan   fortlöpande  revideras  kan  man\r\nbeakta nya forskningsrön, kunskaper och erfarenheter\r\nom ämnen som hanteras i arbetsmiljön.\r\nDet    sammanvägdaUtkastet     till    hygieniskta\r\ngränsvärden  med  konsekvensbedömning   som  således\r\nutarbetas   av   AV   skickas  sedan  på  en  första\r\nremissomgångtill   arbetsmarknadens    parter    för\r\neventuella  synpunkter och kompletteringar. Utkastet\r\ninnefattar såväl  kvantitativt  angivnaförslag  till\r\ngränsvärdenn  samt  för varje ämne även uppgifter om\r\nexempelvis     användning,     antal     exponerade,\r\nexponeringsdata  (t.ex.  halter  i  luften  på olika\r\narbetsplatser)   och   en   beskrivning   av   andra\r\nomständigheter  kring  användningen  i  det  svenska\r\narbetslivet.I\r\nAV:s   utkast  om  nya  eller  sänkta  gränsvärden\r\nåtföljsingår   alltiden  avsammanvägd  en  bedömning\r\navbl.a.  beräknade   kostnader   för  exempelvis  de\r\ntekniska  förändringar i arbetslivet  som  erfordras\r\ntill följd  av  ändrade gränsvärdesnivåer. Enligt AV\r\neftersträvar myndigheten också att göra en bedömning\r\nav de ekonomiska  vinsterna  för  samhället  av  ett\r\nlägre gränsvärde.  liksom uppgifter om antal berörda\r\nföretag.Sådana   konsekvensbeskrivningar   kan  vara\r\nutformade  på  skiftande  sätt,  beroende  på vilken\r\ninformation  som  föreligger och vilka effekter  som\r\nkan förväntas.\r\nEfter  att  gränsvärdesförslaget  remissbehandlats\r\nhos arbetsmarknadens  parter övervägs behovet av att\r\nrevidera  förslagetI  nästa   fas   av  utarbetandet\r\ninternremitteras   förslaget   inom   AV   inklusive\r\nArbetsmiljöinspektionen.  När  interna AV-synpunkter\r\nbeaktatsoch   skickassamtidigt   förslaget   påxtern\r\nremiss till de centrala parterna på arbetsmarknaden,\r\nandra  relevanta  myndigheter, branschorganisationer\r\nm.fl.\r\nBeslut om utfärdande  av  föreskrifter  fattas  av\r\nAV:s styrelse.\r\nI  detta  sammanhang kan nämnas att de nu gällande\r\nföreskrifterna   om   hygieniska   gränsvärden   och\r\nåtgärder  mot luftföroreningar härrör från 2000 (ASF\r\n2000:3). Enligt  vad  utskottet  erfarit planerar AV\r\natt hösten 2003 sända ut reviderade  föreskrifter på\r\nremiss.  Vidare kan nämnas att det finns  ett  antal\r\nföreskrifter  om  hantering  respektive planering av\r\narbetet     med     kemikalier,    bl.a.     Kemiska\r\narbetsmiljörisker  (AFS   2000:4)  och  Systematiskt\r\narbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).  Dessa skall beaktas\r\ni  kombination  med  föreskrifterna  om   hygieniska\r\ngränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.\r\nUtskottet  har  valt  att  ovan  redogöra  på  ett\r\nförhållandevis  ingående  sätt  för  hur  hygieniska\r\ngränsvärden  utarbetas.  Detta sker mot bakgrund  av\r\nkraven i ovannämnda motion  A309  (v)  om att dagens\r\nsystem   för  fastställande  av  gränsvärden   skall\r\nutvärderas    och    ersättas    av    ett   säkrare\r\ntillvägagångssätt.\r\nDet förfarande som i dag används vid fastställande\r\nav   hygieniska   gränsvärden  har  utvecklats   och\r\nförändrats  successivt   och   kännetecknas   enligt\r\nutskottets uppfattning av stor öppenhet.\r\nTillvägagångssättet  med  en  separat vetenskaplig\r\nbedömning    av    kriteriegruppen    och     själva\r\nfastställandet  av  gränsvärden  i  en annan instans\r\n(Arbetsmiljöverket) bör bidra till en  hög  grad  av\r\nlegitimitet  åt systemet. Också det faktum att såväl\r\nvetenskapliga   experter   som   representanter  för\r\narbetsmarknadens    parter   och   myndigheter    är\r\ninvolverade  i utarbetandet  bör  enligt  utskottets\r\nuppfattning främja  legitimiteten.  Utskottet  anser\r\nsamtidigt   att   det   är   angeläget  att  berörda\r\nmyndigheter och andra som medverkar  i  utarbetandet\r\nav  gränsvärden visar lyhördhet för förslag  om  hur\r\ntillvägagångssättet skall kunna förbättras.\r\nNär  det  gäller  förslaget  i  motion A309 om att\r\nfrångå  tekniska  och  ekonomiska  avvägningar   vid\r\nfastställande  av gränsvärden vill utskottet hänvisa\r\ntill de allmänna  föreskrifterna i verksförordningen\r\n(1995:1322) om myndigheters  skyldigheter  att  före\r\nbeslut  om  föreskrifter  eller  allmänna råd enligt\r\nförfattningssamlingsförordningen (1976:725)  göra en\r\nkonsekvensutredning    liksom    till   förordningen\r\n(1998:1820) om särskild konsekvensanalys  av reglers\r\neffekter      för      små      företags     villkor\r\n(Simplexförordningen).\r\nUtskottet  vill i detta sammanhang  framhålla  att\r\narbetsgivaren  skall  vidta förebyggande åtgärder om\r\ndet finns risk för att  luftföroreningar  förekommer\r\npå en arbetsplats. Detta följer av föreskrifterna om\r\nhygieniska gränsvärden (ASF 2000:3). Bedömningen  av\r\nom   det  förekommer  luftföroreningar  skall  göras\r\nenligt  AV:s  föreskrifter  om  kemiska  ämnen  (ASF\r\n2000:4).  Arbetsgivaren  skall, oavsett om det finns\r\nett gränsvärde eller ej och  även  om ett fastställt\r\ngränsvärde  inte  överskrids,  tillse  att   arbetet\r\nordnas,   utförs   och   följs  upp  så  att  halten\r\nluftförorening i andningszonen  blir  så låg som det\r\när praktiskt möjligt. När detta sker skall ett antal\r\nspecificerade förebyggande åtgärder övervägas.\r\nBeträffande frågan om könsperspektiv i arbetet med\r\natt ta fram hygieniska gränsvärden kan  utskottet se\r\nvissa beröringspunkter med den diskussion  som  förs\r\ninom den medicinska forskningen och som redovisas  i\r\nutbildningsutskottets    betänkande    2001/02:UbU12\r\nJämställdhet inom utbildning och forskning.\r\nDär konstateras bl.a. att behovet av att  utveckla\r\nett  genusperspektiv  inom  medicinsk  forskning  är\r\nstort   och   att  Vetenskapsrådet  valt  att  rikta\r\nsärskilda  medel   för  genusforskning  mot  området\r\nmedicin/vård/hälsa.   Enligt   utbildningsutskottets\r\nuppfattning   i  det  nämnda  betänkandet   är   det\r\nsjälvklart  att   könsspecifika   skillnader   måste\r\nuppmärksammas  både  vid  forskning  och vid klinisk\r\nläkemedelsprövning.       Detta       är      enligt\r\nutbildningsutskottet   inte   minst   viktigt   inom\r\ndiscipliner    som   medicin,   vårdforskning    och\r\nfolkhälsoforskning,  där  de biologiska skillnaderna\r\nmellan könen är tydliga.\r\nEnligt  vad arbetsmarknadsutskottet  erfarit  från\r\nföreträdare från AV respektive kriteriegruppen skall\r\ngruppen i sin  rapport belysa risker för foster- och\r\nreproduktionsskador  samt  könsspecifik  information\r\nnär  sådana uppgifter finns att tillgå. Ett  problem\r\när dock  enligt  uppgift att nästan all forskning om\r\nkemiska hälsorisker  har  avsett  män.  Hittills har\r\ndetta dock inte förekommit i något kriteriedokument.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet    förutsätter   att    de\r\nforskningsfinansierande organen  i  dag noga beaktar\r\nkönsaspekter   vid   forskning.   När   det   gäller\r\nutarbetande    av   hygieniska   gränsvärden   anser\r\nutskottet att det är angeläget att man utvecklar och\r\nanlägger   ett   tydligt   könsperspektiv   i   hela\r\nutarbetandeprocessen.  Utskottet är dock i dagsläget\r\ninte  berett att föreslå  något  tillkännagivande  i\r\nfrågan.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motion A309 (v).\r\n\r\nI   motion   Bo204  (mp)  krävs  sänkta  gränsvärden\r\navseende buller  i  fabriksmiljö.  Utskottet  har  i\r\nbetänkande  2001/02:AU4 relativt utförligt redovisat\r\nen rad uppgifter  om  buller  i arbetsmiljön. Därvid\r\nhar  utskottet  bl.a.  redovisat fakta  om  AV:s  nu\r\ngällande föreskrifter om  buller.  Vidare framgår av\r\ndet nämnda betänkandet att ett nytt  EG-direktiv  om\r\nbuller förbereds.\r\n\r\nI det nya bullerdirektivet, som beslutats men ännu\r\ninte   publicerats   i   EUT,   Europeiska  unionens\r\nofficiella tidning, fastslås två  s.k.  insatsvärden\r\noch  ett  gränsvärde, till vilka olika åtgärder  som\r\nskall  vidtas  av  arbetsgivaren  är  kopplade.  När\r\nbullret    når    det   lägre   insatsvärdet   skall\r\narbetsgivaren      tillhandahålla       individuella\r\nhörselskydd  samt  ge information och utbildning  om\r\nriskerna. När bullret  når  det  högre  insatsvärdet\r\nskall  arbetsgivaren  upprätta  ett  åtgärdsprogram.\r\nArbetstagarna     skall     använda     individuella\r\nhörselskydd,  och området där det högre insatsvärdet\r\növerskrids skall  avgränsas och markeras. Vidare har\r\narbetstagaren    rätt    till    hörselundersökning.\r\nÖverskrids  gränsvärdet  skall  omedelbara  åtgärder\r\nvidtas för att få ned bullerexpositionen.\r\nDirektivet   innebär   på  de  flesta  punkter  en\r\nskärpning  av kraven jämfört  med  det  nu  gällande\r\nbullerdirektivet  (86/188/EG).  I  huvudsak  har det\r\nhögre  insatsvärdet  sänkts  från  90  dB(A) till 85\r\ndB(A) och det lägre insatsvärdet från 85  dB(A) till\r\n80 dB(A). När det gäller rätt till hörselkontroll så\r\ngäller dock nivån 85 dB(A) som tidigare.\r\nGenom   det   nya   direktivet  införs  också  ett\r\ngränsvärde med krav på  omedelbara  åtgärder, vilket\r\ninte fanns tidigare. Som mest tillåts  en exponering\r\npå   87   dB(A)  mot  tidigare  90  dB(A).  Det  nya\r\ndirektivet  innefattar  även sjö- och luftfart vilka\r\när undantagna i 1986 års direktiv.\r\nKraven vid 85 dB(A) överensstämmer  väl med kraven\r\ni  de nu gällande svenska bullerföreskrifterna  från\r\n1992  (ASF  1992:10).  Kraven vid 80 dB(A) i det nya\r\ndirektivet innebär en viss  skärpning jämfört med de\r\nsvenska  föreskrifterna.  Gränsvärdet  på  87  dB(A)\r\ninnebär  dock  en högre tillåten  exponering  än  de\r\nsvenska reglerna.  Eftersom  direktivet  är ett s.k.\r\nminimidirektiv    så    kan   i   Sverige   även   i\r\nfortsättningen gränsvärdet 85 dB(A) tillämpas.\r\nMed hänvisning till det  anförda  och  till att AV\r\nenligt  instruktionen (SFS 2000:1211) skall  meddela\r\narbetsmiljöföreskrifter  avstyrker  utskottet motion\r\nBo204 yrkande 5 (mp).\r\n\r\nPersonlig skyddsutrustning\r\n\r\nAV   utfärdade  2001  en  reviderad  föreskrift   om\r\nanvändning   av   personlig   skyddsutrustning,  AFS\r\n2001:3. Föreskriften kompletteras av allmänna råd om\r\nhur  den  skall användas. De allmänna  råden  kan  i\r\nstora delar användas som checklistor.\r\n\r\nGenom AV:s  föreskrift  (ASF  1996:7) Utförande av\r\npersonlig      skyddsutrustning      samt      genom\r\nkonsumentlagstiftningen  har  Sverige genomfört EG:s\r\nproduktdirektiv  inklusive ändringsdirektiv.  Syftet\r\nmed direktivet är  att  uppnå  enhetlighet  avseende\r\npersonlig skyddsutrustning inom EU.\r\nI  fråga om kravet i motion A239 (c) på personligt\r\nanpassad    skyddsutrustning   för   behovs-   eller\r\nprojektanställda  och  uppdragstagare vill utskottet\r\npeka  på  att  denna  frågeställning  behandlades  i\r\nbetänkande 2001/02:AU4. Utskottet hänvisade där till\r\nföreskrifterna  om personlig  skyddsutrustning  (AFS\r\n2001:3).  Enligt dessa  jämställs  med  arbetsgivare\r\nbl.a. den som  anlitar  inhyrd  arbetskraft  för att\r\nutföra   arbetet   i   sin   verksamhet.  Gemensamma\r\nskyddsåtgärder prioriteras framför individinriktade.\r\nPersonlig skyddsutrustning skall användas när risken\r\ninte  kan  undvikas  eller  begränsas   tillräckligt\r\nmycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder  eller\r\narbetsorganisatoriska åtgärder. Närmare uppgifter om\r\nhur  personlig  skyddsutrustning  skall utprovas och\r\nväljas finns i AV:s allmänna råd om tillämpningen av\r\nföreskrifterna.\r\nAV  har  i  februari  2003  publicerat  boken  Din\r\npersonliga  skyddsutrustning  som  skall  vara  till\r\nhjälp och ge vägledning vid val  av  olika former av\r\npersonlig    skyddsutrustning.    I    boken   finns\r\ninformation  om vad de olika utrustningarna  skyddar\r\nmot och vid vilka arbeten de är tänkta att användas.\r\nI boken lämnas  också  information om riskbedömning,\r\nolika skyddsklasser, bruksanvisningar och märkning.\r\nI  motion  A239 (c) tar  Centerpartiet  också  upp\r\nfrågan om under  vilka  förhållanden  som  personlig\r\nskyddsutrustning  testas.  I  en annan motion,  A209\r\n(s), behandlas behovet av en översyn  av  riktvärden\r\nför skyddsfilter och andningsskydd.\r\nProblemställningar  som  tas  upp  i de sistnämnda\r\nmotionsyrkandena     var     under    hösten    2002\r\nuppmärksammade  i  en  del  facklig  press  där  man\r\nuttryckte  oro  för  att  de  uppställda  kraven  på\r\nandningsskyddsutrustning varit  otillräckliga. Detta\r\nföranledde AV att den 11 november  2002  ge  ut  ett\r\npressmeddelande där man förklarade läget beträffande\r\nandningsmasker.  Från  AV:s  avdelning  för  central\r\ntillsyn   gick   också   ut   vägledande   skriftlig\r\ninformation  om  säkerheten  hos andningsskydd  till\r\nsamtliga distrikt inom Arbetsmiljöinspektionen.\r\nAV  avsatte  vidare  medel till  ett  projekt  för\r\nmätning  av luftflöden och  tryck  i  andningsskydd.\r\nProjektet   genomfördes   av   Arbetslivsinstitutets\r\nklimatgrupp och avrapporterades  under  2002. Verket\r\nhar  nyligen  beviljat  medel till en kompletterande\r\nstudie  som  skall  genomföras  vid  Lunds  tekniska\r\nhögskola.\r\nAv det ovannämnda pressmeddelandet,  som återfinns\r\npå   verkets   hemsida,   framgår   bl.a.  att  ISO,\r\nInternationella standardiseringsorganisationen, 2002\r\nbeslutade  att  bedriva  standardiseringsarbete   om\r\nandningsskydd. Dagens standarder är framtagna av CEN\r\n(Comité   Européen   de   Normalisation,  Europeiska\r\nstandardiseringskommittén)    som   fortsättningsvis\r\nhänvisar  allt nytt standardiseringsarbete  avseende\r\nandningsskydd,  inklusive  revidering  av befintliga\r\nandningsskyddsstandarder, till ISO.\r\nInom   ISO:s   underkommitté   för   andningsskydd\r\n(ISO/TC/94/SC15 Respiratory protective devices)  har\r\nman  sedan  våren  2002  dragit upp riktlinjerna för\r\nstandardiseringsarbetet och  bl.a. enats om att utgå\r\nfrån människans behov. Det innebär  en  förändring i\r\nförhållande           till           hittillsvarande\r\nstandardiseringsarbete inom CEN där kraven enligt AV\r\nofta styrts av befintliga produkter.\r\nDen  ovannämnda  ISO-kommittén har tillsatt  tre\r\narbetsgrupper som påbörjat  sitt  arbete.  En  grupp\r\nskall  belysa  fysiologiska  aspekter,  ergonomi och\r\nmänniskokroppens  måttförhållanden som underlag  för\r\nde  båda  övriga  grupperna.  Dessa  skall  behandla\r\nfrågor        om       filterskydd        respektive\r\ntryckluftsutrustningar.\r\nI motion A209  betonar  motionärerna  att  man vid\r\nutarbetande   av  riktvärden  för  skyddsfilter  och\r\nandningsskydd bör  beakta förhållanden på dagens och\r\nmorgondagens arbetsmarknad.  Utskottet  delar  denna\r\nuppfattning   och   vill  peka  på  möjligheten  för\r\narbetsmarknadens  parter  att  i  ökad  utsträckning\r\ndelta i standardiseringsarbete.\r\nAv  AV:s  regleringsbrev   för   budgetåren   2002\r\nrespektive   2003   framgår   att  regeringen  under\r\nanslaget 23:1 för vardera året  avsatt  1,5 miljoner\r\nkronor för deltagande av arbetsmarknadens  parter  i\r\nstandardiseringsarbete.     Enlig    uppgift    från\r\nRegeringskansliet har dock budgetåret  2002 endast 1\r\nmiljon  kronor  av för året avsatta medel  tagits  i\r\nanspråk.  Någon  prognos   för   medelsförbrukningen\r\ninnevarande budgetår kan för närvarande inte lämnas.\r\nUtskottet ser positivt på att AV  öppet och aktivt\r\ninformerar   om   problem  och  överväganden   kring\r\narbetsmiljönormer,  exempelvis  på  det  sätt som på\r\nsenare tid skett i fråga om andningsskydd.\r\nMed    hänvisning    till    utskottets   tidigare\r\nställningstaganden om personlig  skyddsutrustning  i\r\nbetänkande 2001/02:AU4 och till vad som anförts ovan\r\navstyrker  utskottet  motionerna  A209 (s) samt A239\r\nyrkandena 20 och 21 (c) i den mån de  inte kan anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet anfört.\r\n\r\nElektromagnetiska fält\r\n\r\nUtskottet delar uppfattningen i motionerna A238 (mp)\r\noch  A263  (mp)  att  försiktighetsprincipen   skall\r\ntillämpas   på   arbetsplatser  där  det  förekommer\r\nelektromagnetiska  fält. Det är också en inställning\r\nsom  kommer  till  uttryck   i   en   vägledning  om\r\nhälsorisker  och  elektromagnetiska  fält   som  har\r\nutarbetats      i      samråd     mellan     Statens\r\nstrålskyddsinstitut,  Boverket,   Elsäkerhetsverket,\r\nSocialstyrelsen och dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen\r\n(numera    Arbetsmiljöverket).   Vägledningen    har\r\nbenämningen  Myndigheternas  försiktighetsprincip om\r\nlågfrekvent elektromagnetisk strålning.\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  nämnt   vägledningen   i\r\nbetänkande  2001/02:AU4  och  därvid  pekat  på  att\r\nmyndigheterna  rekommenderar en försiktighetsprincip\r\nsom baseras främst  på  cancerrisker  som  inte  kan\r\nuteslutas.   Om   åtgärder,  som  generellt  minskar\r\nexponeringen, kan vidtas  till rimliga kostnader och\r\nkonsekvenser  i  övrigt  bör man  sträva  efter  att\r\nreducera fält som avviker  starkt  från  vad som kan\r\nanses normalt i den aktuella miljön. När det  gäller\r\nnya  elanläggningar och byggnader bör man redan  vid\r\nplaneringen  sträva  efter  att  utforma och placera\r\ndessa så att exponeringen begränsas. Vägledningen är\r\npublicerad på Strålskyddsinstitutets  (SSI)  hemsida\r\nwww.ssi.se.\r\nInom   SSI  bedrivs  forskning  om  strålning  och\r\nstrålskydd.  Institutet beställer också forsknings-,\r\nutrednings- och utvecklingsinsatser från universitet\r\noch andra forskningsorgan.  Syftet är att skaffa ett\r\nmer gediget kunskapsunderlag  om  strålning och dess\r\neffekter, om hur man mäter strålning  på  rätt  sätt\r\noch  om hur man skall kunna förutse och begränsa nya\r\neller förändrade strålningsrisker.\r\nI arbetsmiljölagen  (1977:1160)  finns  regler som\r\nhar till ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall\r\ni  arbetet  samt  att  även  i  övrigt  uppnå en god\r\narbetsmiljö.  Enligt 2 kap. 1 § skall bl.a.  teknik,\r\narbetsorganisation  och  arbetsinnehåll  utformas så\r\natt  arbetstagaren  inte  utsätts för fysiska  eller\r\npsykiska belastningar som kan  medföra  ohälsa eller\r\nolycksfall.   I   2  kap.  4  §  uttalas  bl.a.  att\r\narbetshygieniska     förhållanden     skall     vara\r\ntillfredsställande.  Enligt   5  §  skall  maskiner,\r\nredskap  och  andra  tekniska  anordningar  vara  så\r\nbeskaffade och placerade och brukas  på  ett  sådant\r\nsätt  att  betryggande  säkerhet  ges mot ohälsa och\r\nolycksfall.\r\nDåvarande Arbetarskyddsstyrelsen  har  med stöd av\r\narbetsmiljölagen     utfärdat     föreskrifter    om\r\nhögfrekventa  elektromagnetiska fält  (AFS  1987:2).\r\nDessa föreskrifter,  som  fortfarande gäller, täcker\r\nendast  elektromagnetiska fält  i  det  högfrekventa\r\nområdet (3  MHz-300  GHz). Exponeringsvärden anges i\r\nelektrisk och magnetisk  fältstyrka.  Värdena gäller\r\nplats där personal uppehåller sig men avser  ostörda\r\nelektromagnetiska   fält   (utan  närvaro  av  någon\r\narbetstagare). Enligt vad utskottet  erfarit från AV\r\nhar  ett  internt arbete påbörjats för att  revidera\r\ndenna föreskrift.\r\nUtskottet  anser  att  det  är viktigt att berörda\r\nmyndigheter fortlöpande sammanställer information om\r\nkunskapsläget när det gäller elektromagnetiska  fält\r\noch  elöverkänslighet.  Det  är  mot  denna bakgrund\r\npositivt  att  Arbetslivsinstitutet  på sin  hemsida\r\nwww.niwl.se  söker  besvara  ett  antal  frågor   om\r\nmobiltelefoni   och   strålning.   Likaså   är   det\r\nvärdefullt  att  sex  myndigheter, däribland Statens\r\nstrålskyddsinstitut,    AV    och    Socialstyrelsen\r\nsammanställt kunskapsläget  när det gäller strålning\r\nfrån  mobiltelesystem.  Broschyren   Strålning  från\r\nmobiltelefonsystem finns tillgänglig på  de  berörda\r\nmyndigheternas  hemsidor.  I  den  nämnda broschyren\r\nkonstaterar     myndigheterna     att     det    för\r\nelektromagnetiska  fält  finns gräns- och riktvärden\r\nsom  bygger  på  resultat  från  forskning  som  har\r\nbedrivits under mer än 40 år.\r\nNär  Danmark  innehade  ordförandeposten   i  EU:s\r\nministerråd  andra  halvåret 2002 lade man fram  ett\r\ndirektivförslag  om åtgärder  mot  att  arbetstagare\r\nexponeras  för  elektromagnetiska  fält  och  vågor.\r\nFörslaget behandlas  för närvarande i ministerrådets\r\narbetsgrupp  för  arbetsmarknadsfrågor  och  sociala\r\nfrågor. Regeringen  har utarbetat en faktapromemoria\r\ni    frågan    (Regeringskansliet    Faktapromemoria\r\n2002/03:FPM41).\r\nEnligt promemorian  innebär  ett  genomförande  av\r\ndirektivförslaget    sannolikt    att    ytterligare\r\nbestämmelser  rörande  yrkesmässig  exponering   för\r\nelektromagnetiska   fält   införs   i   Sverige.  De\r\nnuvarande        reglerna        omfattar       inte\r\nlågfrekvensintervallet    0-3   MHz   samt    saknar\r\ngränsvärden  för  kontaktströmmar   och   inducerade\r\nströmmar. Vidare fordras förmodligen utökade krav på\r\nläkarundersökning     samt     kompletteringar    av\r\ninstruktionerna för medicinska undersökningar. Bland\r\nannat   finns   det   i   Sverige  inget   krav   på\r\nläkarundersökning vid tillfälliga  exponeringar  för\r\nelektromagnetiska fält, vilket motiveras med att det\r\nsaknas  vetenskapligt  underlag  som beskriver några\r\nomedelbara hälsoeffekter vid sådan exponering.\r\nNär   det   gäller  allmänhetens  exposition   för\r\nelektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz) kan nämnas att\r\ndet  sedan  1999   finns   en  EU-rekommendation  om\r\ngränsvärden.    Statens   strålskyddsinstitut    har\r\növerfört   de   rekommenderade   gränsvärdena   till\r\nallmänna råd från myndigheten.\r\nUtskottet vill  i  detta  sammanhang  också  något\r\nberöra  frågan om elöverkänslighet som har rönt stor\r\nuppmärksamhet  i  den  allmänna  debatten  under ett\r\nantal    år.   Utskottet   ser   positivt   på   att\r\nForskningsrådet  för  arbetsliv  och socialvetenskap\r\n(FAS) av regeringen fått i uppdrag  att  dokumentera\r\noch   informera  om  kunskapsläget  när  det  gäller\r\nforskning  om elöverkänslighet. Enligt vad utskottet\r\nerfarit  kommer  FAS  att  årligen  lämna  en  sådan\r\navrapportering.   Den   första  rapporten  av  denna\r\nkaraktär väntas bli publicerad i december 2003.\r\nI  den proposition om mål  för  folkhälsan  (prop.\r\n2002/03:35) som för närvarande behandlas i riksdagen\r\ntar regeringen  upp frågor om elektromagnetiska fält\r\noch elöverkänslighet  i anslutning till förslagen om\r\nmålområden för folkhälsan.  Sunda  och säkra miljöer\r\noch  produkter  har enligt regeringen  grundläggande\r\nbetydelse  för  folkhälsan   och  skall  utgöra  ett\r\nsärskilt målområde.\r\nI   propositionen   betonas   att   riskerna   med\r\nelektromagnetiska    fält    kontinuerligt     skall\r\nkartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med\r\natt  sådana  eventuella  risker identifieras. Vidare\r\npoängteras  att forskning och  kunskapsspridning  är\r\nangelägen när  det  gäller nya sjukdomsdiagnoser som\r\nexempelvis elöverkänslighet.\r\nMed hänvisning till  pågående  arbete  på  området\r\navstyrks motionerna A238 (mp) och A263 yrkandena 1-3\r\n(mp).\r\n\r\nArbetsmiljön inom jord- och skogsbruk\r\n\r\nI   motion   A235   (kd)  begär  motionären  att  en\r\nkartläggning görs av  arbetsskaderisker  inom  jord-\r\noch skogsbruket och åtgärder för att motverka sådana\r\nrisker.\r\n\r\nUtskottet  kan  konstatera  att flera återkommande\r\nundersökningar  belyser  arbetsmiljöförhållanden   i\r\nbl.a. olika yrken och näringsgrenar.\r\nSedan   1989  genomför  exempelvis  Statistiska\r\ncentralbyrån     löpande      undersökningar      om\r\narbetsförhållandena    i   arbetslivet   genom   att\r\nvartannat  år  ställa  frågor   till   10 000-15 000\r\npersoner. Arbetsmiljöundersökningen 2001 (SCB, AM 68\r\nSM 0201) är den senaste av dessa undersökningar  där\r\ndet     redovisas     exempelvis     uppgifter    om\r\narbetsmiljöförhållanden  inom jord- och  skogsbruket\r\nrespektive yrken med anknytning till verksamhet inom\r\njord-  och  skogsbruk.  Arbetsmiljöförhållanden   på\r\nbl.a.   dessa   områden   blir  även  belysta  i  de\r\nstatistiska  publikationerna  Arbetsorsakade  besvär\r\n2002 (SCB, AM  43  SM  0201) respektive Arbetsskador\r\n2001 (preliminära uppgifter) (SCB, AM 69 SM 0201).\r\nAV följer fortlöpande utvecklingen av arbetsskador\r\ninom olika branscher, däribland jord- och skogsbruk.\r\nDetta  gör man bl.a. med  hjälp  av  den  officiella\r\narbetsskadestatistiken      men      också     genom\r\ninrapportering      via     Arbetsmiljöinspektionens\r\ndistrikt,  tidningsartiklar   m.m.   Ett  problem  i\r\nsammanhanget är att många verksamma inom  jord-  och\r\nskogsbruk är s.k. självverksamma och att denna grupp\r\nhar en mindre benägenhet att anmäla arbetsskador.\r\nSåväl  jordbruk  som  skogsbruk  är  skadedrabbade\r\nbranscher.  Enligt  vad  utskottet erfarit  från  AV\r\nskedde  mellan  20  och  25  %  av  dödsolyckorna  i\r\narbetslivet förra året inom jordbruket samtidigt som\r\nandelen yrkesverksamma där uppgick till ca 2,5 %.\r\nJord- och skogsbruket bedrivs  över  hela  landet,\r\noch  många  personer  arbetar  ensamma  eller på små\r\nenheter.     Detta     påverkar     formerna     för\r\narbetsmiljöinspektionens  tillsynsarbete  men  också\r\nformerna  för arbetsmiljöinformation. Tillsynen sker\r\nofta genom  insatser  som  är  riktade  mot  en viss\r\nmaskin eller problemställning.\r\nI  ett  särskilt  tillsynsprojekt  har  exempelvis\r\nuppmärksamhet ägnats åt traktorkörning som  utgör en\r\nbetydande  arbetsmiljörisk.  I  fler  än hälften  av\r\ndödsolyckorna    inom    jordbruket   är   traktorer\r\ninblandade. AV har i projektet undersökt drygt 1 000\r\ntraktorer  vid  ca  400 lantbruk.  Fler  än  700  av\r\ntraktorerna    hade    brister     som    föranledde\r\ninspektionskrav. Tre fjärdedelar av  de inspekterade\r\njordbruksföretagen  hade inga anställda.  I  oktober\r\n2002 publicerade AV ett  informationsmaterial  under\r\nrubriken  Säkrare traktorkörning där det bl.a. ingår\r\nen checklista.\r\nI ett annat tillsynsprojekt har insatserna riktats\r\nmot  lantbruksmaskiner.   Där   har  man  exempelvis\r\nnoterat  stora  olycksfallsrisker  till   följd   av\r\nbristande     skydd    för    och    smörjning    av\r\nkraftöverföringsaxeln. En följd av detta är att AV i\r\ndet     internationella      standardiseringsarbetet\r\nuppmärksammat  behovet  av  bättre  plastkvalitet  i\r\nskyddet för kraftöverföringsaxeln.  Via  Lantbrukets\r\narbetsmiljökommitté  (LAMK)  försöker  man  föra  ut\r\ninformation  om  vikten  av  att lantbrukarna sköter\r\nsmörjningen ordentligt.\r\nEnligt  AV  är Lantbrukets arbetsmiljökommitté  en\r\nviktig  samarbetspartner.   I   LAMK  ingår  förutom\r\nrepresentanter  för  verket  även  företrädare   för\r\narbetsgivar-    och   arbetstagarorganisationer   på\r\nområdet, Lantbrukarnas  riksförbund  (LRF),  Svenskt\r\nKött,     Svensk     Mjölk,     Alfa    Laval    och\r\nmaskintillverkare.   Genom  seminarier   och   andra\r\ninformationsinsatser söker  LAMK  verka  för  bättre\r\narbetsmiljöförhållanden   inom   jordbruket.   Andra\r\nviktiga  aktörer  är exempelvis Prevent och Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.\r\nInom skogsbruket finns Skogsbrukets yrkesnämnd som\r\när inriktad på arbetsmiljöfrågor  och  utbildning. I\r\nnämnden         ingår        arbetsgivar-        och\r\narbetstagarföreträdare   liksom  representanter  för\r\nskogsägarorganisationer och  stora  skogsbolag. Även\r\nrepresentanter för AV ingår i nämnden.\r\nEtt  par  aktuella  projekt  med  anknytning  till\r\narbetsmiljön  inom skogsbruket är Säker  arbetsmiljö\r\nrespektive  Säker   skog.   I  båda  fallen  är  LRF\r\ninitiativtagare, och en rad andra intressenter ingår\r\ni     projektens     styrgrupp,    däribland     AV,\r\nSkogsvårdsstyrelsen,                 Skogsstyrelsen,\r\nSkogsägarförbundet,    försäkringsbolag,    Sveriges\r\nlantbruksuniversitet  och   vissa   tillverkare   av\r\nskogsutrustning.\r\nPå  AV:s  hemsida  -  www.av.se - går att beställa\r\ns.k. branschpaket avseende arbetsmiljöregler för ett\r\ndrygt    30-tal   olika   verksamheter,    däribland\r\nskogsarbete   respektive  jordbruk.  Det  kan  också\r\nnämnas att verket  på  hemsidan  har  publicerat ett\r\nsammandrag av en doktorsavhandling om utveckling och\r\npåverkan av AV:s insatser inom skogsbruket  (Rapport\r\n2001:10  Arbetsmiljöverket  och  dess  insatser  för\r\narbetsmiljön i svenskt skogsbruk).\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker\r\nutskottet motion A235 yrkandena 1 och 2 (kd).\r\n\r\nPersonliga assistenters arbetsmiljö\r\n\r\nNär det gäller motion A268 (s) om översyn av skyddet\r\nför    personliga    assistenter    kan    utskottet\r\ninledningsvis konstatera att personer som arbetar  i\r\ndetta  yrke  i  hög  grad  uppger  sig ha besvär som\r\npåverkar hälsan negativt. Detta framgår av rapporten\r\nArbetsorsakade  besvär  2002  (SCB AM 43   SM 0201).\r\nBland samtliga sysselsatta uppger drygt 27 %  att de\r\nunder  föregående  år  haft någon form av besvär som\r\nhänför sig till arbetet  medan  andelen är betydligt\r\nhögre,  drygt  37 %,  bland  bl.a. personer  som  är\r\npersonliga assistenter.\r\n\r\nInom Regeringskansliet har en  arbetsgrupp för att\r\nunderlätta  rekryteringen av personliga  assistenter\r\navlämnat   rapporten   Rekrytering   av   personliga\r\nassistenter  (Ds  2001:72).  Ett  av  de områden som\r\nbehandlas    i    rapporten   gäller   yrkesgruppens\r\narbetsförhållanden inklusive arbetsmiljöfrågor.\r\nEnligt  AV har Arbetsmiljöinspektionen  under  ett\r\nantal år fått signaler om brister i arbetsmiljön för\r\nden    aktuella     yrkesgruppen,     bl.a.    genom\r\narbetsskadeanmälningar,      telefonsamtal      från\r\nverksamhetsansvariga,  assistenter och anhöriga till\r\npersoner som arbetar som personliga assistenter.\r\nUtskottet finner det mot  denna  bakgrund positivt\r\natt  Arbetsmiljöinspektionen under de  senaste  åren\r\nägnat        betydande        uppmärksamhet       åt\r\narbetsmiljöförhållandena för personliga assistenter.\r\nUnder   1999   riktades  exempelvis   ett   särskilt\r\ntillsynsprojekt  mot  anordnare  av  verksamhet  med\r\npersonlig  assistans  i Dalarnas och Gävleborgs län.\r\nSärskilda effektmål sattes då upp. En uppföljning av\r\neffektmålen gjordes mellan  oktober  2000  och april\r\n2001.\r\nEftersom  det framgått såväl av detta projekt  som\r\npå annat sätt  att brister är vanligt förekommande i\r\nde personliga assistenternas arbetsmiljö genomfördes\r\nunder perioden april  2001-februari  2002 ett större\r\ntillsynsprojekt   i   AV:s  samtliga  tio  distrikt.\r\nProjektet riktades mot  anordnare  av verksamhet med\r\npersonlig assistans enligt lagen om stöd och service\r\ntill vissa funktionshindrade (LSS) och genomfördes i\r\nform  av 151 inspektioner vid 138 arbetsställen  hos\r\n130  arbetsgivare.   Som   underlag   för  tillsynen\r\nanvändes en checklista/tillsynsunderlag.  Sammanlagt\r\nställdes inom ramen för tillsynsprojektet 682 krav i\r\n119   inspektionsmeddelanden.   En  redovisning   av\r\nprojektet   återfinns  i  AV:s  rapport   Personliga\r\nassistenters   arbetsmiljö.   Ett   riksövergripande\r\nprojekt  (Rapport 2002:5). Under 2002  har  därefter\r\nuppföljningsbesök  genomförts  på  drygt  50 % av de\r\ninspekterade  arbetsställen  där  myndigheten   hade\r\nställt krav i anslutning till tillsynen.\r\nArbetsmiljölagen  gäller för alla arbetsgivare som\r\nbedriver verksamhet med  personlig  assistans.  I de\r\nfall  där  den  enskilde  brukaren  själv  anställer\r\nassistenter   och   är   arbetsgivare   gäller  inte\r\narbetsmiljölagen utan i stället lagen (1970:943)  om\r\narbetstid  m.m.  i husligt arbete. AV utövar tillsyn\r\növer efterlevnaden av båda dessa lagar.\r\nEnligt uppgift från  Regeringskansliet väntas inom\r\nkort en utredning bli tillsatt med uppgift bl.a. att\r\növerväga avskaffande av  lagen  om  arbetstid m.m. i\r\nhusligt  arbete  och  att bedöma behovet  av  ändrad\r\nreglering på arbetsmiljöområdet  så  att  exempelvis\r\npersonliga  assistenter  som  är  anställda  av  den\r\nenskilda     brukaren     skulle     omfattas     av\r\narbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Även ett antal\r\nandra   frågeställningar   rörande   bestämmelser  i\r\narbetsmiljölagen väntas ingå i utredningsuppdraget.\r\nMed  hänvisning  till  vad  som anförts  avstyrker\r\nutskottet motion A268 (s) i den  mån  den  inte  kan\r\nanses tillgodosedd med vad utskottet anfört.\r\n\r\nInformation om funktionshindrades arbetsmiljö\r\n\r\nI motion A353 (s) föreslås att AV skall få i uppdrag\r\natt    prioritera    och    sprida    kännedom    om\r\nfunktionshindrades       arbetsmiljö.      Utskottet\r\nkonstaterar att regeringsuppdrag  av  denna karaktär\r\nlämnades  till  AV  i  juni  2002  då  verket   fick\r\nsektorsansvar för handikappolitiken.\r\n\r\nGenom   en   ändring   av   regleringsbrevet   för\r\nbudgetåret  2002  uppdrogs  verket att definiera sin\r\nroll     som    sektorsansvarig    myndighet     för\r\nhandikappolitiken  och ta fram förslag till etappmål\r\nför hur myndigheterna  skall  kunna uppfylla sin del\r\nav de handikappolitiska målen. Etappmålen bör enligt\r\nregeringsuppdraget  vara  uppfyllda   senast   2010.\r\nArbetet  skall  genomföras  i samverkan med de andra\r\nsektorsmyndigheterna     och     i    samråd     med\r\nhandikapporganisationerna. Handikappombudsmannen har\r\nfått  i  uppdrag  att stödja sektorsmyndigheterna  i\r\narbetet med att ta fram etappmål.\r\nAV lämnade den 30  december  2002 en slutrapport i\r\nfrågan  till  regeringen. Av denna  framgår  att  AV\r\nförordar att arbetet med att nå de handikappolitiska\r\nmålen delas in i tre större övergripande uppgifter:\r\n1. Att följa den interna verksamheten när det gäller\r\ntillsyn       över        arbetsmiljö-        och\r\narbetstidslagstiftning    särskilt    vad   avser\r\nanpassning    av   arbetsförhållanden   och   med\r\nhänsynstagande    till    såväl   generella   som\r\nindividuella faktorer.\r\n2.\r\n3. Att ge stöd samt vara insamlande och pådrivande i\r\nförhållande till aktörer inom arbetsmiljöområdet.\r\n4.\r\n5. Att ge fördjupad kunskap och  sprida  information\r\ninom    verket    så    att    målen    för   det\r\nhandikappolitiska  arbetet  blir  väl  kända  och\r\nförankrade i verksamheten.\r\n6.\r\nInom AV har en intern arbetsgrupp tillsatts  för att\r\nutarbeta  förslag  till  handlingsplan för uppdraget\r\nrörande sektorsansvar.\r\n\r\nMed  hänvisning  till vad  som  anförts  avstyrker\r\nutskottet motion A353  (s)  i  den  mån den inte kan\r\nanses tillgodosedd med vad utskottet anfört.\r\nUpplysningsvis kan nämnas att utskottet  i avsnitt\r\n6  behandlar  ett  motionsförslag  om  att förbättra\r\nvillkoren för hörselskadade på arbetsplatserna.\r\n\r\n5 Våld, hot och mobbning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas motioner om våld\r\noch  hot  om våld, farligt  ensamarbete  samt\r\nmobbning  i  arbetslivet.  Samtliga  motioner\r\navstyrks. Jämför  reservationerna  7  (v),  8\r\n(kd) och 9 (c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nVåld och hot, farligt ensamarbete\r\n\r\nVänsterpartiet  begär  i  motion  A365  (yrk.  6) en\r\nanalys  av orsakerna till våld eller hot på kvinnors\r\narbetsplatser  och  efterlyser ett samlat förslag om\r\nhur förekomsten av detta skall kunna minimeras.\r\n\r\nHans Hoff (s) anser i motion A283 att det behövs ett\r\ngenerellt förbud mot  farligt  ensamarbete  på  hela\r\narbetsmarknaden    och   inte   bara   nattetid   på\r\nbensinstationer.\r\n\r\nGunilla Carlsson i Hisings  Backa  och Lena Sandlin-\r\nHedman (båda s) pekar i motion A345 på behovet av en\r\nstrategi för att begränsa farligt ensamarbete så att\r\ndetta minimeras, särskilt på kvällar och nätter.\r\n\r\nMobbning\r\n\r\nKristdemokraterna pekar i motion Ub492  (yrk. 10) på\r\ninternkontroll  av arbetsmiljön som ett redskap  mot\r\narbetsrelaterad vuxenmobbning.\r\n\r\nCenterpartiet betonar  i  motion  A239 (yrk. 23) att\r\ndet i en åtgärdsplan för god arbetsmiljö  skall ingå\r\nen handlingsplan mot mobbning.\r\n\r\nOckså i motion A331 (yrk. 1-3) av Ronny Olander  och\r\nSiw      Wittgren-Ahl     (båda     s)     behandlas\r\nmobbningsproblemet.     Motionärerna     vill    att\r\nforskningsmedel   satsas   på   att  undersöka  dess\r\nförekomst, upphov och konsekvenser.  Vidare anser de\r\natt    offentliga    arbetsgivare    särskilt    bör\r\nuppmärksamma  problem  med kränkande särbehandling i\r\narbetslivet och möjligheterna  att  motverka  detta.\r\nMan    pekar    på    att    de    fyra   befintliga\r\ndiskrimineringslagarna                    innefattar\r\nsanktionsmöjligheter  och  anser  att  kommittén  En\r\nsammanhållen    diskrimineringslagstiftning    (dir.\r\n2002:11) bör få i uppdrag att i en delrapport belysa\r\ninförande  av  liknande   sanktioner  vid  kränkande\r\nsärbehandling i arbetslivet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVåld och hot, farligt ensamarbete\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  behandlade   i   betänkande\r\n2001/02:AU4  en rad frågor rörande våld och  hot  om\r\nvåld i arbetslivet.  Utskottet  redovisade där bl.a.\r\nstatistiska  uppgifter  om  förekomsten.   I   SCB:s\r\npublikation Arbetsmiljön 2001 konstateras att det är\r\nbetydligt  vanligare  bland kvinnor än bland män att\r\nha varit utsatt för våld  eller hot om våld under de\r\nsenaste  12  månaderna,  17,3 %   mot  9,5 %.  Dessa\r\nandelar  ligger  på  samma  nivå  som  i  föregående\r\nundersökning,  vilket enligt SCB kan betyda  att  en\r\ntidigare långsam ökning upphört.\r\n\r\nI betänkande AU4  konstaterade  utskottet att våld\r\noch    hot   i   arbetslivet   är   ett   allvarligt\r\narbetsmiljöproblem  och att det är en viktig uppgift\r\natt  motverka  arbetsskador  till  följd  av  detta.\r\nUtskottet redovisade  i betänkandet en översikt över\r\ngällande regler om våld  och  hot i arbetsmiljön och\r\nvid  ensamarbete  och  konstaterade   att  det  inte\r\nföreföll nödvändigt med någon ytterligare  reglering\r\ni frågan.\r\nDe  då  gällande reglerna, bl.a. AV:s föreskrifter\r\nVåld och hot  i arbetsmiljön (AFS 1993:2) respektive\r\nEnsamarbete (AFS  1982:3), gäller alltjämt och någon\r\nytterligare  reglering   i  dessa  frågor  har  inte\r\ntillkommit.\r\nEnligt  AV:s  föreskrifter   Våld   och  hot  i\r\narbetsmiljön     gäller    följande    på    alla\r\narbetsplatser där  det  finns  risk  för våld och\r\nhot:\r\n·  Arbetsgivaren skall utreda riskerna  för våld och\r\nhot och vidta de åtgärder som kan behövas.\r\n·\r\n·  Arbetet skall ordnas så att riskerna för våld och\r\nhot så långt som möjligt förebyggs.\r\n·\r\n·  Arbetstagarna skall kunna kalla på snabb hjälp.\r\n·\r\n·  Alla  tillbud  och  händelser  skall utredas  och\r\ndokumenteras.\r\n·\r\n·  Arbetstagare som utsatts för våld eller hot skall\r\nsnabbt få hjälp och stöd.\r\n·\r\nUtskottet   vidhåller   uppfattningen   att    någon\r\nytterligare   reglering  kring  våld  och  hot  inte\r\nförefaller nödvändig.\r\n\r\nDet   finns   i   arbetsmiljölagen    regler    om\r\nstoppningsrätt  som  innefattar rätt för skyddsombud\r\natt    avbryta    ensamarbete    i    avvaktan    på\r\nställningstagande från  AV.  Förutsättningen  är att\r\ndet  är  påkallat från risksynpunkt och att rättelse\r\ninte  genast   kan  uppnås  genom  hänvändelse  till\r\narbetsgivaren.  Arbetsmiljöinspektionen   kan  också\r\nutfärda förelägganden.\r\nNär  det  gäller  åtgärder  mot  våld  och  hot  i\r\narbetslivet vill utskottet framhålla att det framför\r\nallt  är  kunskapsspridning  om  orsaker bakom dessa\r\nföreteelser, möjliga åtgärder för att motverka dessa\r\nliksom ansvarsförhållanden som måste uppmärksammas.\r\nUtskottet  vill peka på att en väsentlig  form  av\r\nkunskapsspridning  kring  arbetsmiljöfrågor  sker  i\r\nanslutning       till       Arbetsmiljöinspektionens\r\ntillsynsinsatser.\r\nEnligt uppgift från AV pågick  i  början av 2003 i\r\nflera  län  särskilda tillsynsinsatser  riktade  mot\r\nbensinstationer   och   detaljhandel  där  det  ofta\r\nförekommer ensamarbete och  sena  öppettider och där\r\narbetsmiljörisker  i  form  av  våld  och   hot   är\r\nbetydligt   vanligare  än  på  många  andra  håll  i\r\narbetslivet.\r\nI Skåne besöks  exempelvis  ca  400  arbetsplatser\r\nunder   tiden   20   januari-21   mars  2003.  Genom\r\ntillsynsinsatserna  vill  man  få  till   stånd  ett\r\nmedvetet    säkerhetstänkande    på    de   aktuella\r\narbetsplatserna  så att riskerna kan minimeras.  Det\r\nhandlar exempelvis  om säkerhetsinstruktioner, larm,\r\npenninghantering,   reträttvägar,    utformning   av\r\npersonalentré    och    kassaarbetsplatser    liksom\r\nbedömning av bemanningsbehov.\r\nI samband med dessa tillsynsinsatser beaktas också\r\naktuella     prejudicerande     regeringsbeslut    i\r\növerklagningsärenden    rörande   ensamarbete    och\r\nbemanning  nattetid i arbetsmiljöer  där  det  finns\r\nsärskilt stora risker för våld och hot.\r\nI detta sammanhang  bör  också  nämnas  att det på\r\nAV:s  hemsida www.av.se finns en s.k. ämnessida  med\r\nrubriken  Våld och hot där man kan finna information\r\noch länkar kring ämnet.\r\nUtskottet  har på olika ställen i detta betänkande\r\ngivit exempel  på  frågor  som  behandlas i EU:s nya\r\narbetsmiljöstrategi för 2002-2006.  När  det  gäller\r\npsykiska trakasserier och våld på arbetsplatsen  kan\r\nnämnas  att  kommissionen  i strategin slår fast att\r\nden   skall  undersöka  om  det  behövs   ett   s.k.\r\ngemenskapsinstrument   (exempelvis   direktiv  eller\r\nrekommendation,  utskottets  anm.) för att  motverka\r\ndenna   form   av   arbetsmiljöproblem    och    hur\r\ntillämpningsområdet i så fall skulle avgränsas.\r\nMed  hänvisning  till  vad  som  anförts avstyrker\r\nutskottet  motionerna A283 (s), A345  (s)  och  A365\r\nyrkande 6 (v).\r\n\r\nMobbning\r\n\r\nMed anledning  av  Centerpartiets  förslag  i motion\r\nA239 om att det i en åtgärdsplan för god arbetsmiljö\r\nskall   ingå  en  handlingsplan  mot  mobbning  vill\r\nutskottet  hänvisa  till  gällande föreskrifter från\r\nAV.  Som  framgår  nedan innefattar  dessa  krav  på\r\narbetsgivaren när det  gäller  agerande bl.a. i form\r\nav  handlings- eller åtgärdsplaner  och systematiskt\r\nförebyggande arbete.\r\n\r\nFöreskriften  Systematiskt arbetsmiljöarbete  (AFS\r\n2001:1) innebär att arbetsgivaren har ansvar för att\r\nundersöka, genomföra  och  följa upp verksamheten på\r\nett sådant sätt att ohälsa och  olycksfall i arbetet\r\nförebyggs  och  en  tillfredsställande   arbetsmiljö\r\nuppnås.  Det  systematiska arbetsmiljöarbetet  skall\r\ningå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.\r\nDet skall omfatta  alla  fysiska,  psykologiska  och\r\nsociala   förhållanden   som   har   betydelse   för\r\narbetsmiljön.\r\nDet    skall   enligt   föreskriften   finnas   en\r\narbetsmiljöpolicy       som       beskriver      hur\r\narbetsförhållandena  skall  vara utformade  för  att\r\nohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och\r\nen  tillfredsställande  arbetsmiljö  uppnås.  Likaså\r\nskall  det  finnas  rutiner   som   anger   hur  det\r\nsystematiska   arbetsmiljöarbetet   skall  gå  till.\r\nArbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall  dokumenteras\r\nskriftligt  om  det  finns minst tio arbetstagare  i\r\nverksamheten.\r\nFöreskriften  om  systematiskt   arbetsmiljöarbete\r\ninnefattar  som  framgått  bl.a.  psykologiska   och\r\nsociala  förhållanden  i  arbetsmiljön.  När det mer\r\nspecifikt   gäller   mobbning   i   arbetsmiljön  är\r\nföreskriften Kränkande särbehandling  i  arbetslivet\r\n(ASF 1993:17) av särskilt intresse. Till denna finns\r\nockså fogade allmänna råd i ämnet.\r\nFöreskrifterna  om kränkande särbehandling  gäller\r\nall verksamhet där  arbetstagare  kan  utsättas  för\r\nsådan behandling. Kränkande särbehandling definieras\r\ni föreskrifterna som återkommande klandervärda eller\r\nnegativt präglade handlingar som riktas mot enskilda\r\narbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till\r\natt dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.\r\nArbetsgivaren har enligt föreskrifterna ett ansvar\r\nför  att  planera  och  organisera  arbetet  så  att\r\nkränkande   särbehandling   så   långt  som  möjligt\r\nförebyggs  och  skall klargöra att sådan  behandling\r\ninte kan accepteras i verksamheten.\r\nFöreskriften om kränkande särbehandling innefattar\r\nockså krav på att  det  i  verksamheten skall finnas\r\nrutiner  för  att på ett tidigt  stadium  fånga  upp\r\nsignaler om och  åtgärda  sådana otillfredsställande\r\narbetsförhållanden, problem  i arbetets organisation\r\neller missförhållanden i samarbetet,  vilka  kan  ge\r\ngrund  för kränkande särbehandling. Vidare stadgas i\r\nföreskrifterna    att   om   tecken   på   kränkande\r\nsärbehandling visar  sig  skall motverkande åtgärder\r\nsnarast vidtas och följas upp.  Det  skall  särskilt\r\nutredas om orsakerna till brister i samarbetet  står\r\natt  finna  i  arbetets  organisation. Arbetsgivaren\r\nskall ha särskilda rutiner  för att arbetstagare som\r\nutsatts för kränkande särbehandling  snabbt skall få\r\nhjälp eller stöd.\r\nEnligt vad utskottet erfarit från AV  har  man där\r\npåbörjat  ett  internt arbete med att revidera eller\r\nomarbeta de befintliga  föreskrifterna  om kränkande\r\nsärbehandling  till  föreskrifter av mer principiell\r\nnatur om psykosociala faktorer i arbetsmiljön.\r\nUtskottet vill för sin  del  betona  vikten av att\r\nfrågor  om mobbning eller kränkande särbehandling  i\r\narbetslivet   uppmärksammas  och  motverkas  på  ett\r\nsystematiskt  sätt.   Utskottet   kan  å  ena  sidan\r\ninstämma  i  uppfattningen  i  motion A331  (s)  att\r\noffentliga arbetsgivare bör verka  för en föredömlig\r\narbetsmiljö  och  särskilt uppmärksamma  problem  av\r\ndenna art men vill å andra sidan framhålla att detta\r\ninte får tolkas som  om  ansvaret  för  arbetsgivare\r\ninom  andra sektorer på arbetsmarknaden skulle  vara\r\nmindre  långtgående.  Enligt  utskottets uppfattning\r\nvilar   ansvaret   för   att   motverka    kränkande\r\nsärbehandling  i  arbetslivet  lika  tungt  på  alla\r\narbetsgivare, oavsett arbetsmarknadssektor.\r\nI  motion  A331  (s) förespråkar motionärerna att\r\nfrågan om införande  av  sanktioner vid kränkande\r\nsärbehandling utreds. Utskottet  vill för sin del\r\npeka    på    att   bakgrunden   till   kränkande\r\nsärbehandling i  arbetslivet  ofta  är av komplex\r\nnatur.  Detta framgår också av AV:s allmänna  råd\r\nom  åtgärder   mot   kränkande   särbehandling  i\r\narbetslivet  vilka,  som nämnts, är  knutna  till\r\nföreskrifterna om kränkande  särbehandling.  I de\r\nallmänna råden sägs att bakgrunden till kränkande\r\nsärbehandling exempelvis kan vara\r\nbrister  i organisationen av arbetet, det interna\r\ninformationssystemet   eller   i   ledningen   av\r\narbetet,  för  hög eller för låg arbetsbelastning\r\neller   kravnivå,    brister   i   arbetsgivarens\r\npersonalpolitik   eller   hållning   till   eller\r\nbemötande av de anställda.\r\nOlösta och långvariga  organisatoriska  problem\r\norsakar  stark  och negativ psykisk belastning  i\r\narbetsgrupper. Stresstoleransen i gruppen minskar\r\noch kan orsaka \"syndabockstänkande\"  samt  utlösa\r\nutstötningshandlingar mot enskilda arbetstagare.\r\nAtt   orsaker   till   problemen  bör  sökas  i\r\nförhållanden på arbetsstället  framstår  särskilt\r\ntydligt  där  flera personer under en längre  tid\r\nstötts   ut   en   efter   en   genom   kränkande\r\nsärbehandling av olika slag.\r\nNaturligtvis  kan  det   ibland   också  finnas\r\norsaker till kränkande särbehandling eller försök\r\ntill utstötning, vilka står att finna  i enskilda\r\npersoners val av agerande eller beteende.  Ibland\r\nkan  man  dock  finna  att  det även i dessa fall\r\nhandlar om otillfredsställande  arbetssituationer\r\ndär   enskilda  arbetstagare  i  sin  oro   eller\r\nhjälplöshet  finner  orsak till att alltmer öppet\r\nvisa sitt missnöje och  agera på ett sätt som kan\r\nskada eller provocera omgivningen.\r\n\r\nUtskottet  vill  för  sin  del  framhålla  att  AV:s\r\nföreskrifter främst är inriktade  på  att  förebygga\r\nmobbning och trakasserier, att skapa rutiner för att\r\nfånga   upp   signaler   om   sådant   och   att  ge\r\nrekommendationer om hur problemen kan hanteras om de\r\ntrots  allt  skulle  uppstå.  Föreskrifterna grundar\r\ninte  några  rättigheter för en enskild  person  som\r\nutsatts för sådant.  Trakasserier  som  omfattas  av\r\nnågon  av  de  fyra  antidiskrimineringslagarna från\r\n1999  (se  nedan)  kan  däremot   grunda  rätt  till\r\nskadestånd   om   arbetsgivaren  inte  fullgör   sin\r\nskyldighet att utreda omständigheterna och att vidta\r\nåtgärder.  I  vissa  fall  kan  trakasserier  utgöra\r\ndiskriminering, och i  det  fallet kan arbetsgivaren\r\nbli skyldig att betala skadestånd.  Generellt gäller\r\nockså   att   allvarliga   fall   av  mobbning   och\r\ntrakasserier    kan    falla   under   brottsbalkens\r\nbestämmelser och vara skadeståndsgrundande.\r\n\r\nI en lagrådsremiss i dagarna  har  regeringen lagt\r\nfram   förslag   till  en  ny  lag  om  förbud   mot\r\ndiskriminering och förslag till ändringar i 1999 års\r\narbetsrättsliga  diskrimineringslagar,   dvs.  lagen\r\n(1999:130)  om åtgärder mot etnisk diskriminering  i\r\narbetslivet,   lagen   (1999:132)   om   förbud  mot\r\ndiskriminering   i   arbetslivet   av  personer  med\r\nfunktionshinder och lagen (1999:133)  om  förbud mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  på  grund av sexuell\r\nläggning.   Vidare   föreslås   ändringar  i   lagen\r\n(2001:1296)   om  likabehandling  av   studenter   i\r\nhögskolan  och  följdändringar  i  ett  antal  andra\r\nlagar.\r\nDen  föreslagna   lagstiftningen   är  ett  led  i\r\ngenomförandet   av   två   EG-direktiv.   Dessa   är\r\ndirektivet  2000/43/EG om genomförandet av principen\r\nom likabehandling  av  personer  oavsett  deras  ras\r\neller  etniska  ursprung  (etniska  direktivet)  och\r\ndirektivet 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram\r\nför        likabehandling        i       arbetslivet\r\n(arbetslivsdirektivet).\r\nDiskrimineringsbegreppet      i     de     svenska\r\ndiskrimineringslagarna  föreslås anpassas  till  EG-\r\nrätten i systematiskt och  språkligt  hänseende.  Av\r\nsärskilt intresse när det gäller frågan om kränkande\r\nsärbehandling  är  förslaget  om  att det av lagarna\r\nuttryckligen  skall  framgå  att  trakasserier   och\r\ninstruktioner   att   diskriminera   personer  utgör\r\ndiskriminering.    Med   trakasserier   avses    ett\r\nuppträdande som kränker en persons värdighet och som\r\nhar samband med etnisk  tillhörighet, religion eller\r\növertygelse, sexuell läggning eller funktionshinder.\r\nGenom    de    föreslagna   lagändringarna    skulle\r\ntrakasserier bli skadeståndsgrundande.\r\nRegeringen  har   aviserat   en   proposition   om\r\nändringar  i de aktuella diskrimineringslagarna till\r\nden 20 mars 2003.\r\nUtskottet kan med detta konstatera att det redan i\r\ndag finns sanktionsregler  på  det  aktuella området\r\noch att ytterligare regler kan tillkomma.  Utskottet\r\när  inte  berett  att  utöka  det  redan  omfattande\r\nuppdraget   för  2002  års  diskrimineringsutredning\r\n(dir. 2002:11)  till  att  även  omfatta  frågor  om\r\nkränkande särbehandling i arbetslivet.\r\nUtskottet  vill  i  stället  betona  vikten av ett\r\nförebyggande   arbetsmiljöarbete  kompletterat   med\r\nrelevanta tillsynsinsatser.  I  de  allmänna  råd om\r\nkränkande   särbehandling   som   nämnts   i   detta\r\nsammanhang framhålls betydelsen av att arbetsgivaren\r\nmedvetet    skapar    beredskap   att   åtgärda   de\r\npsykologiska,     sociala    och     organisatoriska\r\narbetsmiljöaspekterna  i  samma  mån  som  frågor av\r\nfysisk-teknisk art. Detta ingår också som en  del av\r\narbetsgivarens  skyldighet  enligt  arbetsmiljölagen\r\noch    innefattas   också   i   föreskrifterna    om\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete.\r\nI  fråga   om   forskning   om  mobbning/kränkande\r\nsärbehandling i arbetslivet kan utskottet konstatera\r\natt     Forskningsrådet     för    arbetsliv     och\r\nsocialvetenskap (FAS) har till  uppgift  att  främja\r\noch  stödja grundforskning och behovsstyrd forskning\r\ninom    arbetslivsområdet,    socialvetenskap    och\r\nfolkhälsovetenskap.\r\nFör närvarande  pågår  med  anslag  från  FAS  ett\r\nforskningsprojekt  om  mobbning  och psykisk ohälsa.\r\nForskningsrådet ger också stöd till  ett par nätverk\r\ninriktade  på  frågor rörande mobbning i  skola  och\r\narbetsliv.\r\nUtskottet kan  i  likhet  med  motionärerna se ett\r\nbehov  av ökade kunskaper om förekomst,  upphov  och\r\nkonsekvenser    av    kränkande    särbehandling   i\r\narbetslivet.   Enligt   uppgift   från  Verket   för\r\ninnovationssystem (Vinnova), som i likhet med FAS är\r\nforskningsfinansiär  när det gäller  bl.a.  psykiska\r\noch sociala arbetsmiljöfaktorer,  förekommer  sällan\r\nmedelsansökningar  om mobbning i arbetslivet. Enligt\r\nutskottets uppfattning  bör  det självfallet vara de\r\nforskningsbeviljande organen som utifrån gängse krav\r\npå  vetenskaplig  relevans  och  kvalitet  avgör  om\r\nforskningsanslag skall beviljas.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker\r\nutskottet  motionerna  A239  yrkande  23  (c),  A331\r\nyrkandena 1-3 (s) och Ub492 yrkande 10 (kd).\r\n\r\n6 Vissa lagstiftningsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas motionsförslag  om\r\nändringar i lagstiftningen. Samtliga motioner\r\navstyrks. Jämför reservation 10 (c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nAnn-Marie Fagerström (s) begär i motion A231 att det\r\ni arbetsmiljölagen  införs  en  skyldighet att kalla\r\nfacklig  organisation  när  en arbetsmiljöinspektion\r\nskall äga rum på arbetsplatsen.\r\n\r\nHillevi Larsson och Ronny Olander  (båda  s) anser i\r\nmotion  A248  att  lagstiftningen bör ändras så  att\r\narbetsgivarna tvingas  att  agera  för att förbättra\r\narbetsmiljön.  Det bör införas krav på  obligatorisk\r\nsjälvdeklaration    av    arbetsmiljön   för   varje\r\narbetsplats.\r\n\r\nSiw Wittgren-Ahl och Rolf Lindén  (båda  s)  menar i\r\nmotion A349 att det krävs en kedja bestående av  tre\r\nlänkar  för  att arbetsmiljölagen skall få praktiskt\r\ngenomslag.  Den   första   länken   avser   ett  väl\r\nfungerande  lokalt  skyddsarbete,  den  andra länken\r\neffektiva   insatser  från  arbetsmiljöinspektionens\r\nsida och den  tredje  länken  avser  möjligheter att\r\nbeivra arbetsmiljöbrott.\r\n\r\nMotionärerna anser att arbetsmiljölagen bör ändras\r\nså  att de delar av lagen som förutsätter  samverkan\r\nmellan  arbetsmarknadens parter medför möjlighet att\r\nbeivra överträdelser  genom  tvisteförhandlingar med\r\nskadeståndsmål  i  Arbetsdomstolen   som  slutpunkt.\r\nInförande  av  ett  sådant skadeståndsansvar  skulle\r\ngöra det möjligt att på ett helt annat sätt än i dag\r\nsätta press på arbetsgivare  som  inte  uppfyller de\r\nåligganden som följer av arbetsmiljölagen.\r\n\r\nSven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v)\r\ntar   i   motion   A276   upp  frågan  om  regionala\r\nskyddsombuds tillträdesrätt  till  arbetsplatser med\r\nskyddskommitté. Motionärerna hävdar  att även om ett\r\nlitet  företag uppges ha en skyddskommitté,  innebär\r\ndet inte att arbetsmiljöarbetet fungerar. Därför bör\r\ndet i arbetsmiljölagen  skrivas  in att de regionala\r\nskyddsombuden   skall   ha   tillträde  också   till\r\narbetsplatser  där det finns en  skyddskommitté.  Om\r\ntillträde nekas  bör sanktioner kunna riktas mot det\r\nenskilda företaget.\r\n\r\nBirgitta  Sellén  och  Birgitta  Carlsson  (båda  c)\r\nförespråkar i motion  A223  (yrk.  1) att en översyn\r\ngörs  av  arbetsmiljölagen  i  syfte  att  förbättra\r\nvillkoren för hörselskadade på arbetsplatserna.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed   anledning   av   förslagen   om   obligatorisk\r\nsjälvdeklaration  av  arbetsmiljön som förs  fram  i\r\nmotion   A248  (s)  vill  utskottet   peka   på   de\r\nföreskrifter  om systematiskt arbetsmiljöarbete (ASF\r\n2001:1) som utfärdats  av AV och som gäller för alla\r\narbetsgivare.\r\n\r\nEnligt  föreskrifterna   skall   det   finnas   en\r\narbetsmiljöpolicy       som       beskriver      hur\r\narbetsförhållandena   i  arbetsgivarens   verksamhet\r\nskall vara för att ohälsa  och  olycksfall i arbetet\r\nskall    förebyggas    och   en   tillfredsställande\r\narbetsmiljö uppnås.\r\nAv föreskrifterna framgår vidare att arbetsgivaren\r\nomedelbart eller så snart  det  är praktiskt möjligt\r\nskall  genomföra  de  åtgärder  som behövs  för  att\r\nförebygga   ohälsa   och   olycksfall   i   arbetet.\r\nArbetsgivaren  skall också vidta de åtgärder  som  i\r\növrigt behövs för  att  uppnå  en tillfredsställande\r\narbetsmiljö.  Åtgärder som inte genomförs omedelbart\r\nskall  föras  in  i  en  skriftlig handlingsplan.  I\r\nplanen  skall  anges  när  åtgärderna   skall   vara\r\ngenomförda   och  vem  som  skall  se  till  att  de\r\ngenomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras.\r\nArbetsgivaren  skall  varje år göra en uppföljning\r\nav det systematiska arbetsmiljöarbetet.  Om det inte\r\nfungerat  bra  skall  det  förbättras. Uppföljningen\r\nskall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio\r\narbetstagare i verksamheten.\r\nI sammanhanget kan nämnas  att  AV  på  uppdrag av\r\nregeringen  utreder  hur arbetsmiljöcertifiering  av\r\nprivata  och offentliga  arbetsgivares  verksamheter\r\nkan utvecklas till att bli en faktor som bidrar till\r\natt minska  ohälsa  och  olycksfall  i  arbetslivet.\r\nUppdraget skall slutredovisas den 31 mars 2003.\r\nFrågan  om arbetsmiljöcertifiering av företag  har\r\nockså diskuterats  på  Europanivå  på  senare  tid i\r\nanslutning   till   EU:s   arbetsmiljöstrategi   för\r\n2002-2006.  I  Europaparlamentets resolution rörande\r\nstrategin begär  parlamentet  att kommissionen skall\r\nta   initiativ   till  att  utveckla   sameuropeiska\r\nstandarder  för  certifiering   av  företag  med  en\r\nhälsosam  och säker arbetsmiljö samt  förbereda  ett\r\nförslag om  arbetsmiljöstyrning och -revision enligt\r\nden  modell  som   finns   på   miljöstyrnings-  och\r\nmiljörevisionsområdet (EMAS).\r\nI  detta sammanhang kan nämnas riksdagen  beslutat\r\nom obligatorisk  redovisning av sjukfrånvaro fr.o.m.\r\nden 1 juli 2003. Privata  arbetsgivare, kommuner och\r\nlandsting skall vara skyldiga att lämna uppgifter om\r\nanställdas  sjukfrånvaro i årsredovisningen.  Syftet\r\när   påverka   arbetsgivare   att   försöka   minska\r\nsjukfrånvaron (prop.  2002/03:6,  bet. 2002/03:LU1).\r\nRegeringen har i propositionen redovisat  sin avsikt\r\natt   införa  motsvarande  skyldighet  för  statliga\r\nmyndigheter.\r\nUtskottet avstyrker motion A248 (s).\r\n\r\nI motion  A231  (s)  förespråkar, som framgått ovan,\r\nmotionären   en   skyldighet   att   kalla   facklig\r\norganisation när en  arbetsmiljöinspektion skall äga\r\nrum på arbetsplatsen.\r\n\r\nEnligt  16  § arbetsmiljöförordningen  (1977:1166)\r\nskall tillsynsmyndigheten  kontakta  skyddsombud som\r\nkan    anträffas    på    arbetsstället    när    en\r\narbetsmiljöinspektion  äger rum. Av arbetsmiljölagen\r\nframgår att skyddsombud,  som  utses  av  den lokala\r\nfackliga  organisationen  om  det  finns  en  sådan,\r\nföreträder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och har\r\ntill  uppgift  att  verka  för en tillfredsställande\r\narbetsmiljö. Skyddsombudet skall delta vid planering\r\nav   nya   eller   ändrade   lokaler,   anordningar,\r\narbetsprocesser,      arbetsmetoder      och      av\r\narbetsorganisation   liksom    vid    planering   av\r\nanvändning  av  ämnen  som kan medföra ohälsa  eller\r\nolycksfall.  Skyddsombudet  skall  också  delta  vid\r\nupprättande av handlingsplaner.\r\nDet är enligt utskottets uppfattning angeläget att\r\nförutsättningar  skapas  för att skyddsombuden skall\r\nkunna  utföra  sin viktiga uppgift.  Därmed  är  det\r\nockså   väsentligt   att   de   kontaktas   när   en\r\narbetsmiljöinspektion äger rum på det sätt som anges\r\ni    arbetsmiljöförordningen.     Samtidigt    måste\r\ntillsynsarbetet  bedrivas  på  ett  effektivt  sätt.\r\nOnödig  tidsutdräkt måste undvikas exempelvis  genom\r\natt en förrättning  skjuts  upp  till  följd  av att\r\nvissa   personer   inte  är  anträffbara.  Utskottet\r\nbefarar att införande  av  en  skyldighet  att kalla\r\nfacklig   organisation   till  arbetsmiljöinspektion\r\nskulle kunna försvåra och  försinka tillsynsarbetet.\r\nTill  detta  kommer  att  det  skulle  kunna  uppstå\r\noklarheter kring rollfördelning  mellan  skyddsombud\r\noch  andra  fackliga  företrädare.  Motion A231  (s)\r\navstyrks av utskottet.\r\n\r\nI   motion   A276  (v)  föreslås  en  utökning   av   regionala\r\nskyddsombuds tillträdesrätt  till  arbetsplatser  så\r\natt    de    omfattar    även    arbetsplatser   med\r\nskyddskommitté.  Utskottet  menar  att   det   finns\r\nanledning   att   befara   att   det   i  dag  finns\r\narbetsplatser   som   har  skyddskommitté  men   där\r\narbetsmiljöarbetet  ändå   inte   fungerar   på  ett\r\ntillfredsställande  sätt.  Samtidigt  kan  utskottet\r\nkonstatera  att  det  har skett en ökning av antalet\r\nsmå  arbetsplatser  som inte  har  egna  skyddsombud\r\nparallellt   med   att  arbetsmiljöfrågorna   blivit\r\nalltmer komplicerade. I programmet Ett arbetsliv för\r\nalla hävdas att denna  förändring lett till ett ökat\r\nbehov  av  regionala  skyddsombud.   De   begränsade\r\nresurserna   för   regional   skyddsombudsverksamhet\r\nbehövs,  enligt  utskottet,  mer  än   väl   för  de\r\narbetsplatser som saknar skyddskommitté.\r\n\r\nAtt      flytta      resurser     för     regional\r\nskyddsombudsverksamhet,  som  många i dag anser vara\r\nalltför   knapphändiga,   från   de   allra   minsta\r\narbetsplatserna  till arbetsplatser som  trots  allt\r\nhar  en  skyddskommitté  skulle  kunna  framstå  som\r\nmindre lämpligt.  I  stället  vill utskottet peka på\r\nvikten av långsiktiga insatser i form av information\r\noch opinionsbildning som kan leda till ökat intresse\r\noch engagemang i frågor rörande lokalt skyddsarbete.\r\nHär kan som exempel nämnas den  informationssatsning\r\nsom  föreslås i programmet Ett arbetsliv  för  alla.\r\nUtskottet avstyrker förslaget i motion A276 (v).\r\n\r\nMed anledning  av  motion A349 (s) vill utskottet framhålla att\r\narbetsmiljölagen  bygger   på   ett  sanktionssystem\r\nriktat  mot  arbetsgivaren,  som  är   den  som  har\r\nhuvudansvaret       för       arbetsmiljön,      med\r\nstraffbestämmelser och sanktionsavgifter.  De regler\r\nsom  gäller  skyddsombudets möjligheter att fullgöra\r\nsina  uppgifter   är   skadeståndssanktionerade  och\r\nprövas  enligt  lagen (1974:371)  om  rättegången  i\r\narbetstvister.\r\n\r\nSamverkansreglerna innebär att såväl arbetsgivarna\r\nsom de anställda  är  skyldiga  att medverka i olika\r\nsamarbetsorgan och vara aktiva när  det  gäller  att\r\nutveckla arbetsmiljön i önskvärd riktning. Utskottet\r\nkänner  tveksamhet till att göra den typen av regler\r\nskadeståndssanktionerade för den ena sidan. I första\r\nhand måste  frivillighetens  och  samförståndets väg\r\ngälla,  vilket  kan illustreras med förslag  av  den\r\nkaraktär   som   lagts    fram    inom   ramen   för\r\ntrepartsdialogen.\r\nNär     det     däremot     gäller    brott    mot\r\narbetsmiljölagstiftningen  och  den  straffrättsliga\r\nlagstiftningen  i anslutning till  konkreta  ärenden\r\nrörande   arbetsolyckor   välkomnar   utskottet   de\r\nåtgärder som vidtagits inom AV för att få till stånd\r\nen effektivare  uppföljning  på området. Under några\r\når  har en arbetsgrupp med företrädare  för  verket,\r\nåklagare      och     polismyndigheter     utvecklat\r\nsamverkansformer.  Slutsatser  och erfarenheter från\r\narbetet har spridits bl.a. genom  en  konferens  som\r\nanordnades  i  november  2002 då 100-talet åklagare,\r\npoliser och arbetsmiljöjurister  samlades  under tre\r\ndagar för att diskutera effektivare handläggning  av\r\narbetsmiljöbrott.\r\nUtskottet avstyrker motion A349 (s).\r\n\r\nFrågan   om   att  förbättra  förutsättningarna  för\r\nhörselskadade på arbetsplatserna, vilken behandlas i\r\nmotion  A223  (c),   har   uppmärksammats   i   AV:s\r\nföreskrifter  och  allmänna  råd  om  arbetsplatsens\r\nutformning (AFS 2000:42).\r\n\r\nDär  sägs  bl.a.  att  exempel  på anpassning  för\r\nhörselskadade    är    tillräckligt    korta    s.k.\r\nefterklangstider       i      arbetslokaler      och\r\npersonalutrymmen,      låg      bakgrundsbullernivå,\r\ngolvbeläggning  som minimerar uppkomst  av  störande\r\nljud samt installation  av  hörselslinga  i  rum för\r\nundervisning.    I    föreskrifterna   betonas   att\r\nlokalernas tillgänglighet  och utformning tillhör de\r\nfaktorer  som  är  av  vikt både  för  arbetstagares\r\nmöjlighet  att  vara kvar  i  eller  återkomma  till\r\narbetslivet  och  för   arbetsgivarens  uppgift  att\r\nanpassa    arbetsförhållandena     till    enskildas\r\narbetsförmåga       och      funktionsnedsättningar.\r\nArbetsanpassnings-    och    rehabiliteringsaspekter\r\nbehöver  därför beaktas  redan  i  lokalplaneringen.\r\nDetta kan  t.ex.  göras  i samband med den generella\r\nhandikappanpassningen.      När      det      gäller\r\nhandikappanpassning   hänvisas   också   till   AV:s\r\nföreskrifter om arbetsanpassning  och rehabilitering\r\n(ASF 1994:1).\r\nPå  det  EG-rättsliga  området  är  direktivet  om\r\nlikabehandling   i   arbetslivet   (2000/78/EG)   av\r\nsärskilt  intresse  i  detta sammanhang.  Direktivet\r\nförbjuder all direkt och  indirekt diskriminering på\r\ngrund     av     religion     eller     övertygelse,\r\nfunktionshinder, ålder och sexuell läggning. I fråga\r\nom  funktionshinder  anges i detta direktiv  att  en\r\navsaknad    av   rimliga   anpassningsåtgärder    på\r\narbetsplatsen   kan  utgöra  diskriminering.  Sådana\r\nåtgärder kan exempelvis  avse anpassning av lokaler,\r\nutrustning   och   arbetstid   i   syfte   att   öka\r\nfunktionshindrades   möjligheter   att    delta    i\r\narbetslivet.\r\nInnebörden  av  likabehandlingsdirektivet  är  att\r\narbetsgivaren  skall  vidta lämpliga åtgärder så att\r\nfunktionshindrade kan få  tillträde  till,  delta  i\r\neller  göra  karriär  i  arbetslivet,  eller genomgå\r\nutbildning,  såvida sådana åtgärder inte  medför  en\r\noproportionerlig  börda  för arbetsgivaren. Målet är\r\ninte    att    uppnå    identiska    resultat    för\r\nfunktionshindrade  och icke funktionshindrade,  utan\r\natt helt enkelt se till  att  funktionshindrade  får\r\nsamma  möjligheter  att  uppnå  dessa  resultat. Som\r\nframgått av avsnitt 5 har regeringen i dagarna  i en\r\nlagrådsremiss  lagt  fram  förslag om genomförande i\r\nsvensk lagstiftning av likabehandlingsdirektivet.\r\nI  EU:s stadga om de grundläggande  rättigheterna,\r\nsom proklamerades  vid Europeiska rådets möte i Nice\r\nden  7  december 2000,  finns  ett  förbud  mot  all\r\ndiskriminering  på grund av funktionshinder (artikel\r\n21).\r\nArbetsmarknadsutskottet   avstyrker   motion  A223\r\nyrkande 1 (c).\r\n\r\n7 Kostnader för arbetsmiljöarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  två motioner om\r\nkostnader    för   arbetsmiljöarbete.    Båda\r\nmotionerna avstyrks.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motioner med  nära  nog  likadan  lydelse, A232 av\r\nAnn-Marie  Fagerström (s) respektive A301  av  Ronny\r\nOlander och  Bo  Bernhardsson  (båda s), konstateras\r\natt arbetsgivarna har huvudansvar  för  arbetsmiljön\r\noch   arbetsmiljöarbetet   och   kostnader  som   är\r\nförknippade med detta. Enligt motionärerna  har dock\r\nde    fackliga  organisationerna  överkostnader  för\r\narbetsmiljön.   Via   fackföreningsavgiften  betalar\r\nderas      medlemmar      stora      belopp      för\r\narbetsmiljöbevakning       i       företag      utan\r\nskyddskommittéer.   Enligt  motionärerna   har   det\r\nsammanlagda  beloppet   under   perioden   1991-2001\r\nuppgått till 390 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionärerna  menar  att  detta  står i strid  med\r\ngrunderna  för  nuvarande lagstiftning  och  ställer\r\nfrågan om det inte  också  strider mot EG-direktivet\r\n(89/391/EG) om åtgärder för att främja förbättringar\r\nav arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  en  interpellationsdebatt  i   riksdagen  den  21\r\njanuari 2003 (interpellation 2002/03:67) behandlades\r\ni  huvudsak  samma frågeställning som  i  motionerna\r\nA232 (s) och A301 (s).\r\n\r\nStatsrådet  Hans   Karlsson   (s)  konstaterade  i\r\ndebatten att utvecklingen under 1990-talet inneburit\r\nen försvagning av det lokala skyddsarbetet samtidigt\r\nsom   förekomsten  ökat  av  personaluthyrning   och\r\ntidsbegränsade    anställningar.   Därmed   har   de\r\nregionala skyddsombudens roll blivit viktigare.\r\nStatsrådet konstaterade  i  debatten  att  statens\r\nbidrag  till  verksamheten med regionala skyddsombud\r\nunder  2003 uppgår  till  ca  100  miljoner  kronor.\r\nGrundläggande  regler om regionala skyddsombud finns\r\ni arbetsmiljölagen men där ställs inte några krav på\r\nverksamhetens omfattning.  Statsrådet  betonade  att\r\nhan  skulle  verka  för  att  regeringen  i kommande\r\nbudgetar  tar  ansvar  för  att finansiera regionala\r\nskyddsombud på ett sätt som bättre  stämmer  överens\r\nmed behovet.\r\nNär  det  gäller  det  spörsmål  om  EG-direktivet\r\n89/391/EG,  det  s.k.  ramdirektivet om arbetsmiljö,\r\nsom  tas  upp  i motionen påpekade  statsrådet  Hans\r\nKarlsson att finansieringen av regionala skyddsombud\r\ninte  står  i strid  med  dessa  regler.  Direktivet\r\nreglerar förhållanden  på den enskilda arbetsplatsen\r\noch behandlar inte frågan om regionala skyddsombud.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks\r\nmotionerna A232 (s) och A301 (s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Företagshälsovård (punkt 1) (m)\r\n\r\nav  Patrik  Norinder  (m), Henrik Westman (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  1.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:Sf291 yrkande 15 (m)  samt avslår motionerna\r\n2002/03:A239  yrkande  19  (c),  2002/03:A273   (s),\r\n2002/03:A288  (s),  2002/03:A340  (s), 2002/03: A346\r\nyrkandena 1-7 (s) och 2002/03:Sf331 yrkande 11 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöretagshälsovården måste få ökade  möjligheter  att\r\nförebygga   ohälsa  i  arbetslivet.  Genom  att  den\r\nåterfår en del av sina tidigare uppgifter skulle det\r\nvara  möjligt   att   effektivisera   arbetsgivarnas\r\narbetsmiljöarbete.\r\n\r\nDen  omorganisation  av  företagshälsovården   som\r\ngenomfördes  för  ett decennium sedan har inte varit\r\nlyckad.  Företagsläkarna  och  företagen  samarbetar\r\ninte tillräckligt nära.\r\nTidigare  hade  företagsläkarna  möjlighet  att ge\r\nsjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna\r\ninom  landstingen.  Beslutsvägarna  var ofta kortare\r\nvilket     underlättade    åtgärder    mot    dåliga\r\narbetsmiljöer.   Vi   är   kritiska   mot   att  den\r\nsocialdemokratiska        regeringen       begränsat\r\nföretagshälsovårdens möjligheter  att bedriva hälso-\r\noch    sjukvård,    eftersom   det   har   försvårat\r\nföretagshälsovårdens verksamhet.\r\nVi tillstyrker därmed motion 2002/03:Sf291 yrkande\r\n15  (m)  samt  avstyrker   motionerna   2002/03:A239\r\nyrkande 19 (c), 2002/03:A273 (s), 2002/03:A288  (s),\r\n2002/03:A340 (s), 2002/03:A346 yrkandena 1-7 (s) och\r\n2002/03:Sf331 yrkande 11 (c).\r\n\r\n2. Företagshälsovård (punkt 1) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  2. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:A239  yrkande   19   (c)  och  2002/03:Sf331\r\nyrkande  11 (c) samt avslår motionerna  2002/03:A273\r\n(s),    2002/03:A288    (s),    2002/03:A340    (s),\r\n2002/03:A346  yrkandena  1-7  (s)  och 2002/03:Sf291\r\nyrkande 15 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån Centerpartiets sida anser vi att företag på ett\r\nbättre   sätt   än   i   dag   skall   kunna  anlita\r\nföretagshälsovården. Detta är ett av de  förslag som\r\nvi  har  lagt fram i syfte att skapa förutsättningar\r\nför    hållbar     välfärd.     Vi     menar     att\r\nföretagshälsovården   för  många  företag  utgör  en\r\nresurs i arbetsmiljöarbetet  och  måste  tillvaratas\r\nbättre.\r\n\r\n1997  hade  72  % av de sysselsatta tillgång  till\r\nföretagshälsovård.   Bland   företagare  är  andelen\r\nbetydligt lägre och den är lägre  bland kvinnliga än\r\nbland manliga företagare.\r\nJag  anser  att  regeringen  bör  återkomma   till\r\nriksdagen     med     förslag     som     förbättrar\r\nförutsättningarna   för   företag   att  anlita  den\r\nkompetens     för    förebyggande    insatser    som\r\nföretagshälsovården kan bidra med.\r\nJag  tillstyrker  därmed  motionerna  2002/03:A239\r\nyrkande 19 (c) och 2002/03:Sf331 yrkande 11 (c) samt\r\navstyrker  motionerna 2002/03:A273 (s), 2002/03:A288\r\n(s), 2002/03:A340  (s),  2002/03:A346  yrkandena 1-7\r\n(s) och 2002/03:Sf291 yrkande 15 (m).\r\n\r\n3. Gränsvärden (punkt 3) (v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A309  (v)  och  avslår motion  2002/03:Bo204\r\nyrkande 5 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKemiska  hälsorisker  utgör  fortfarande  ett  stort\r\nproblem   i  arbetsliv  och   samhälle.   Hygieniska\r\ngränsvärden   anger  ungefär  var  gränsen  går  för\r\nriskabla mängder.  Men  det kan finnas människor som\r\när känsligare än andra och som får obehag vid nivåer\r\nlångt  under  gränsvärdet.   Skadeverkningar  av  de\r\nflesta  kemiska  ämnena  är  dessutom  ofullständigt\r\nutredda.  Det  gäller särskilt i  fråga  om  ämnenas\r\nlångsiktiga verkan.\r\n\r\nEtt  hygieniskt  gränsvärde  är  uttryck  för  vad\r\nsamhället  anser  vara  acceptabelt.  Det finns dock\r\ningen  skarp gräns mellan farligt och ofarligt.  När\r\ngränsvärdet  fastställs  sker  detta  utifrån  flera\r\nolika  utgångspunkter.  Bland  annat  tar man hänsyn\r\ntill tekniska och ekonomiska faktorer. Jag anser att\r\nman   bör  frångå  sådana  tekniska  och  ekonomiska\r\navvägningar  i  syfte  att  få  bättre  och  säkrare\r\ngränsvärdenivåer.\r\nKunskapen   om  många  kemikalier  är  fortfarande\r\notillräcklig.  Därför   bör   försiktighetsprincipen\r\ntillämpas   i   produktionen  och  i   samband   med\r\nexponering. Om det  finns  risk  för att ett kemiskt\r\nämne  medför  fosterskador bör ämnet  förbjudas  och\r\nersättas  med säkrare  alternativ.  Gränsvärden  bör\r\nvara baserade  på  vetenskapliga  underlag  där  man\r\növerväger    risken   för   både   långsiktiga   och\r\nkortsiktiga besvär.\r\nJag anser att  en  utvärdering bör göras av dagens\r\nsystem för utarbetande  av  gränsvärden.  Regeringen\r\nbör återkomma med förslag om hur säkrare gränsvärden\r\nskall fastställas.\r\nUtvärderingen    bör    innefatta    ett   tydligt\r\nkönsperspektiv.\r\nJag tillstyrker därmed motion 2002/03:A309 (v) och\r\navstyrker motion 2002/03:Bo204 yrkande 5 (mp).\r\n\r\n4. Gränsvärden (punkt 3) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:Bo204  yrkande  5  (mp)  och  avslår  motion\r\n2002/03:A309 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDagens samhälle är hårt drabbat av bullerproblem som\r\ntilltar i omfattning. Fler och  fler  människor  mår\r\ndåligt  på  grund av buller. Därför bör gränsvärdena\r\nomvärderas och en hårdare bedömning göras.\r\n\r\nDagens gränsvärde  på  85  decibel  i fabriksmiljö\r\nmedför på sikt en risk för hörselskador. Jag anser i\r\nlikhet med bullerexperten professor Tor  Kihlman vid\r\nChalmers  tekniska  högskola  att  en rimlig nivå  i\r\nstället är ca 70 decibel.\r\nDet bör ges regeringen till känna  att gränsvärdet\r\nför   buller   i   fabriksmiljö   bör  sänkas.   Jag\r\ntillstyrker  därmed motion 2002/03:Bo204  yrkande  5\r\n(mp) och avstyrker motion 2002/03:A309 (v).\r\n\r\n5. Personlig skyddsutrustning (punkt 4) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  5.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A239 yrkandena  20  och  21  (c) samt avslår\r\nmotion 2002/03:A209 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsskador kan förebyggas genom att  anställda har\r\ntillgång  till  en  väl fungerande skyddsutrustning.\r\nDet  är viktigt att skyddsutrustningen  utformas  så\r\natt den  uppmuntrar  till  användning.  Om passform,\r\nvikt  och  tillgänglighet  inte passar arbetstagaren\r\nkommer   utrustningen  sällan  eller   aldrig   till\r\nanvändning.\r\n\r\nEn stor del av dagens skyddsutrustning är utformad\r\nefter traditionella  könsmönster på arbetsmarknaden.\r\nDetta innebär att utrustning  inom  exempelvis  vård\r\noch  omsorg  ofta  är  utformad  efter kvinnors mått\r\nmedan det motsatta gäller inom traditionellt manliga\r\nverksamheter som exempelvis tung industri.\r\nFrån  Centerpartiets  sida  menar vi  att  det  är\r\nangeläget att arbetsgivare har  ett  ansvar  för att\r\nbehovs-  eller  projektanställda  och uppdragstagare\r\nskall  ha  tillgång  till personlig skyddsutrustning\r\nsom   är   utformad   efter    deras    behov    och\r\nförutsättningar.   Vidare  är  det  viktigt  att  de\r\nmätningar som ligger  till grund för standardisering\r\nav  skyddsutrustning  genomförs   under  realistiska\r\nförhållanden och inte i laboratoriemiljö.  Vi  anser\r\natt  regeringen bör ta initiativ till en översyn  av\r\nunder  vilka  förhållanden  dagens  skyddsutrustning\r\ntestas.\r\nJag   tillstyrker   därmed   motion   2002/03:A239\r\nyrkandena  20  och  21  (c)  samt  avstyrker  motion\r\n2002/03:A209 (s).\r\n\r\n6. Elektromagnetiska fält (punkt 5) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A263  yrkandena  1-3  (mp) och avslår motion\r\n2002/03:A238 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEftersom undersökningar och forskning  världen  över\r\nvisar     på    risker    för    hjärntumörer    och\r\nkromosomförändringar   på  grund  av  påverkan  från\r\nstarka       elektromagnetiska        fält       bör\r\nförsiktighetsprincipen   råda   vid   arbeten    där\r\nelektromagnetiska fält förekommer.\r\n\r\nDet  bör vidare fastställas gränsvärden för arbete\r\nunder inverkan  av  elektromagnetiska  fält.  Sådana\r\ngränsvärden   bör  finnas  för  yrkeskategorier  som\r\narbetar  i  elektromagnetisk   strålning,  däribland\r\nspårvagnsförare, lokförare och annan tågpersonal.\r\nDet  är  också  angeläget  med ökad  forskning  om\r\nhälsoeffekter från starka elektromagnetiska fält.\r\nJag   tillstyrker   därmed   motion   2002/03:A263\r\nyrkandena 1-3 (mp) och avstyrker motion 2002/03:A238\r\n(mp) i den mån den inte kan anses  tillgodosedd  med\r\nvad som anförts ovan.\r\n\r\n7. Våld och hot (punkt 7) (v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  7.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A365  yrkande  6  (v) samt avslår motionerna\r\n2002/03:A283 (s) och 2002/03:A345 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSex av tio anmälningar om arbetsskador  på  grund av\r\nvåld eller hot kommer från vård- och omsorgssektorn.\r\nOm  man  inkluderar  sådana  arbetsolyckor  som inte\r\nleder  till  frånvaro  (s.k.  nollskador) är det  så\r\nmycket som åtta av tio anmälningar  som  härrör från\r\nvård och omsorg. Arbetsskador beroende på  våld  och\r\nhot  är  dubbelt  så vanliga bland kvinnor som bland\r\nmän. Kvinnorna är alltså  yrkesverksamma  på områden\r\ndär  våldet  och  hoten  i  arbetslivet  är som mest\r\nförekommande.\r\n\r\nFör   att   minska   våldet   och   skapa  säkrare\r\narbetsplatser  krävs  troligen  en  rad  samverkande\r\ninsatser   som  t.ex.  utbildning  och  information,\r\növersyn av arbetsorganisation  och  bemanning liksom\r\nfler  arbetsplatser  där  både  kvinnor och  män  är\r\nverksamma.\r\nFrån   Vänsterpartiets   sida  föreslår   vi   att\r\nregeringen uppdras att närmare  analysera  orsakerna\r\ntill våldet och återkomma med ett samlat förslag  om\r\nhur  våld  och  hot  på  arbetsplatserna skall kunna\r\nminimeras.\r\nJag tillstyrker därmed motion 2002/03:A365 yrkande\r\n6 (v) samt avstyrker motionerna 2002/03:A283 (s) och\r\n2002/03:A345 (s).\r\n\r\n8. Mobbning (punkt 8) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:Ub492 yrkande 10 (kd) samt avslår motionerna\r\n2002/03:A239   yrkande   23  (c)  och   2002/03:A331\r\nyrkandena 1-3 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHårdare  villkor,  större  konkurrens,   tilltagande\r\ntystnad,  oro och rädsla för att bli av med  arbetet\r\nliksom behov av att hitta en syndabock är exempel på\r\nvad som kan leda till vuxenmobbning.\r\n\r\nKränkning  i  form av mobbning är led i ett system\r\noch är alltså ett  problem  för arbetsplatsen. Varje\r\nmänniska har ansvar för sitt eget liv, för sig själv\r\nmen också för andra. Det är allas  vårt  ansvar  att\r\nskapa  trivsel  och det är allas ansvar att motverka\r\nmobbning på arbetsplatsen.\r\nArbetsgivaren  har   ansvar   för  att  skapa  ett\r\narbetsklimat  där  människor kan behålla  hälsa  och\r\narbetsglädje även vid  snabba  förändringar och högt\r\ntempo. Arbetsgivaren skall enligt  lag  svara för en\r\nrad   åtaganden,   exempelvis   att   använda   s.k.\r\ninternkontroll för ett aktivt arbetsmiljöarbete.\r\nDen  som  drabbas  av  mobbning  kommer  in  i  en\r\nallvarlig  livskris  som  i grava fall kan leda till\r\ntotal utslagning från gemenskapen  och  arbetslivet,\r\nförstörd     hälsa     och     t.o.m.     självmord.\r\nArbetsmiljöundersökningar  som genomförs av  AV  och\r\nSCB visar att åtminstone 250 000  vuxna  utsätts för\r\nmobbning.  Bland  elever  uppgår  antalet  till   ca\r\n100 000 per år enligt Barnombudsmannen (2001).\r\nFrån    kristdemokratiskt   håll   vill   vi   att\r\nmobbningsproblemet  skall uppmärksammas och pekar på\r\ninternkontroll av arbetsmiljön  som  ett redskap mot\r\narbetslivsrelaterad vuxenmobbning.\r\nJag  tillstyrker motion 2002/03:Ub492  yrkande  10\r\n(kd) samt  avstyrker motionerna 2002/03:A239 yrkande\r\n23 (c) och 2002/03:A331  yrkandena 1-3 (s) i den mån\r\nde inte kan anses tillgodosedda  med vad som anförts\r\novan.\r\n\r\n9. Mobbning (punkt 8) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  9.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A239 yrkande 23 (c) samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:A331  yrkandena  1-3  (s)  och 2002/03:Ub492\r\nyrkande 10 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDiskussionen om mobbning har varit livlig de senaste\r\nåren.       Enligt      en      kartläggning      av\r\nHandelstjänstemannaförbundet  (HTF)  så  utsätts sex\r\nprocent av deras medlemmar varje vecka för kränkande\r\nsärbehandling från arbetskamrater. Det kan handla om\r\nförtal,  grova  orättvisor, social utfrysning  eller\r\nillvilliga handlingar.  På  var  tionde  arbetsplats\r\nförekommer regelbundet kränkande särbehandling  från\r\nchefer mot anställda.\r\n\r\nKvinnorna  är  ofta  de  som  drabbas  värst  av\r\nmobbning  i  arbetslivet.  På  arbetsplatser med hög\r\narbetsbelastning och mycket stress  resulterar detta\r\nofta  i  att  de  sexuella trakasserierna  ökar  och\r\nkönsrollsmönster förstärks.\r\nYtterst   är   det   arbetsgivarens   ansvar   att\r\narbetsmiljön är bra såväl  i  fysiskt  som  psykiskt\r\navseende.  Från  Centerpartiets  sida vill vi betona\r\natt  det  i  en  åtgärdsplan för en god  arbetsmiljö\r\nskall ingå en handlingsplan mot mobbning.\r\nJag tillstyrker därmed motion 2002/03:A239 yrkande\r\n23  (c)  samt  avstyrker   motionerna   2002/03:A331\r\nyrkandena 1-3 (s) och 2002/03:Ub492 yrkande  10 (kd)\r\ni  den  mån de inte kan anses tillgodosedda med  vad\r\nsom anförts ovan.\r\n\r\n10. Vissa lagstiftningsfrågor (punkt 9) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 10.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A223  yrkande  1  (c) samt avslår motionerna\r\n2002/03:A231 (s), 2002/03:  A248  (s),  2002/03:A276\r\n(v) och 2002/03:A349 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga hörselskadade har problem i arbetslivet  genom\r\natt  de har svårt att uppfatta och sortera ljud.  De\r\nhamnar  lätt  utanför  när  information  lämnas  och\r\nkänner  sig  osäkra  på  vilka regler och normer som\r\ngäller  på  arbetsplatsen.  Detta   kan   leda  till\r\nutanförskap   vilket   i   sin   tur   kan   medföra\r\npsykosomatiska       besvär      som      exempelvis\r\nsömnsvårigheter, huvudvärk och värkande axlar.\r\n\r\nDe hörselskadades behov är dåligt tillgodosedda på\r\narbetsplatserna. Regler  saknas  i  arbetsmiljölagen\r\noch    kunskaperna    om    hörselskador   är   ofta\r\nbristfälliga. Mot denna bakgrund bör regeringen göra\r\nen översyn av problemområdet  och  införa  regler  i\r\narbetsmiljölagen i syfte att förbättra villkoren för\r\nhörselskadade.\r\nJag tillstyrker därmed motion 2002/03:A223 yrkande\r\n1  (c)  samt  avstyrker motionerna 2002/03:A231 (s),\r\n2002/03:A248 (s),  2002/03:A276 (v) och 2002/03:A349\r\n(s).\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande. I  rubriken  anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nVissa lagstiftningsfrågor (punkt 9) (v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nLågkonjunkturen  och den höga  arbetslösheten  under\r\n1990-talet ledde till försämrade förutsättningar att\r\ndriva arbetsmiljöfrågor  och en tillbakagång för det\r\nlokala arbetsmiljöarbetet.  Bakom  denna  utveckling\r\nlåg  den  snabba  omvandlingen  av  arbetslivet  som\r\nföljde  på  de  omfattande  personalminskningarna  i\r\nsåväl privat som offentlig sektor.  Nya riskfaktorer\r\nuppstod i arbetslivet samtidigt som resurserna  till\r\nföretagshälsovård,     arbetsmiljöutbildning     och\r\nregional skyddsombudsverksamhet minskade.\r\n\r\nDet  blev  också  svårare  att rekrytera folk till\r\nfackliga   uppdrag  och  uppdrag  som   skyddsombud.\r\nAntalet  skyddsombud  minskade  med  så  mycket  som\r\n30 000 under  1990-talet.  Problemen  förvärrades av\r\natt tillsynen från Arbetsmiljöinspektionens sida var\r\nhelt otillräcklig i förhållande till behoven  och de\r\nnya riskfaktorerna i arbetsmiljön. Det saknades både\r\nresurser och kompetens.\r\nKonsekvenserna  har  varit allvarliga. Det viktiga\r\nlokala arbetsmiljöarbetet  har  i  många  fall  inte\r\növerlevt  påfrestningarna,  och  det  är  långt kvar\r\ntills arbetsmiljöarbetet blivit en integrerad del av\r\nverksamhetsledning  och  -styrning  på  alla håll  i\r\narbetslivet.\r\nProblemen    när   det   gäller   rekrytering   av\r\nskyddsombud har  lett  till  svårigheter att bedriva\r\narbetsmiljöarbete  och  till sämre  möjligheter  att\r\nkontrollera att arbetsmiljölagen  följs.  Det  finns\r\nockså  ett  betydande  utbildningsbehov  eftersom en\r\nstor   del   av  dagens  skyddsombud  saknar  t.o.m.\r\ngrundläggande skyddsombudsutbildning. Det är viktigt\r\nmed insatser som  underlättar  skyddsombudens arbete\r\noch   därmed   rekryteringen  av  nya   skyddsombud.\r\nSkyddsombuden  spelar   en   central  roll  för  att\r\narbetsmiljöarbetet skall fungera på arbetsplatserna,\r\noch det är viktigt att skyddsombudens  kunskaper tas\r\ntill    vara,    inte    minst    i    samband   med\r\narbetsmiljöinspektioner på arbetsplatsen.\r\nAtt det på papperet finns en skyddskommitté på ett\r\nlitet    företag    är   ingen   garanti   för   att\r\narbetsmiljöarbetet  fungerar  i  realiteten.  Därför\r\nanser jag att det i arbetsmiljölagen  bör skrivas in\r\natt  regionala  skyddsombud  skall ha tillträdesrätt\r\näven   till   arbetsplatser   där   det   finns   en\r\nskyddskommitté.  Om  tillträde nekas bör  sanktioner\r\nkunna riktas mot det enskilda  företaget.  Jag menar\r\natt denna åtgärd skulle stärka arbetsmiljöarbetet.\r\nÅtgärder  borde  också  övervägas som kan påskynda\r\nutvecklingen av ett systematiskt arbetsmiljöarbete i\r\nhela   arbetslivet.   Fler   föreskrifter   avseende\r\nriskfaktorerna i dagens arbetsmiljöer,  vars främsta\r\nkännetecken  är  magra  arbetsorganisationer,   höga\r\nprestationskrav  och  uppdrivet  arbetstempo, skulle\r\nverksamt bidra till en sådan utveckling.  Det  borde\r\nockså  prövas  om inte sanktionsmöjligheter i större\r\nutsträckning  kunde  användas  för  att  ytterligare\r\nskärpa tillämpningen.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nföretagshälsovården  får   ökade  möjligheter  att\r\nförebygga ohälsa i arbetslivet.\r\n\r\n2002/03:Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att företag, på\r\nett  bättre sätt än  i  dag,  skall  kunna  anlita\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\n2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om internkontroll  av\r\narbetsmiljön      som      ett     redskap     mot\r\narbetslivsrelaterad vuxenmobbning.\r\n\r\n2002/03:A209 av Göte Wahlström  och  Christina Nenes\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om en översyn av  riktvärdena\r\nför skyddsfilter och andningsskydd.\r\n\r\n2002/03:A211  av  Göte Wahlström och Christina Nenes\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om åtgärder för utbildning av\r\nlokala skyddsombud samt  insatser för att lyfta fram\r\nlokalt verksamma skyddsombud  och  deras  roll i det\r\nförebyggande arbetsmiljöarbetet.\r\n\r\n2002/03:A214 av Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  måltidspausens\r\nbetydelse för hälsa och trivsel på arbetsplatsen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att staten måste\r\nta sitt arbetsgivaransvar och garantera anställdas\r\nmöjligheter    att     få    tillräckligt    långa\r\nmåltidspauser.\r\n\r\n2002/03:A223   av  Birgitta  Sellén   och   Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regler bör\r\ninföras  i  arbetsmiljölagen   för  att  förbättra\r\nvillkoren på arbetsplatserna för hörselskadade.\r\n\r\n2002/03:A231 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav arbetsmiljölagen i enlighet med  vad  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:A232 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   kostnaderna   för\r\narbetsmiljöarbetet.\r\n\r\n2002/03:A235 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  arbetsskador\r\noch olyckor inom jord- och skogsbruket.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning  för  att  kartlägga   arbetsskade-  och\r\nolycksrisker inom jord- och skogsbruk  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:A238 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att försiktighetsprincipen\r\nskall      användas     på     arbetsplatser     med\r\nelektromagnetiska fält.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n19. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med\r\nförslag   som  förbättrar  förutsättningarna   för\r\nföretag att  anlita den kompetens för förebyggande\r\ninsatser som företagshälsovården kan bidra med.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att arbetsgivare\r\nbör  ha  ett  ansvar   för   att   behovs-   eller\r\nprojektanställda   och   uppdragstagare  skall  ha\r\ntillgång   till   en  personlig   skyddsutrustning\r\nutformad efter dessas behov och förutsättningar.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nta  initiativ  till  en  översyn  av  under  vilka\r\nförhållanden dagens skyddsutrustning testas.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  inkludera\r\nhandlingsplan  mot  mobbning  i åtgärdsplan för en\r\nbra arbetsmiljö.\r\n\r\n2002/03:A248  av Hillevi Larsson och  Ronny  Olander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt  självdeklaration  beträffande  arbetsmiljön  på\r\nvarje arbetsplats skall bli obligatorisk.\r\n\r\n2002/03:A263  av  Barbro  Feltzing  och Mona Jönsson\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsiktighetsprincipen  bör  gälla vid arbeten där\r\nelektromagnetiska fält finns.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att gränsvärden\r\nför  arbeten  med elektromagnetiska fält  bör  tas\r\nfram  och  skall  anges  för  spårvagnsförare  och\r\nlokförare.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att forskning om\r\nhälsoeffekter  från  starka elektromagnetiska fält\r\nbör ökas.\r\n\r\n2002/03:A268 av Anne Ludvigsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  en  översyn  av personliga\r\nassistenters  skydd vad gäller arbetsmiljölagen  och\r\narbetstidslagen.\r\n\r\n2002/03:A272 av  Yvonne  Ångström  och Nyamko Sabuni\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av  utbildning  i\r\narbetsmiljöfrågor    på    olika   nivåer   i   vårt\r\nutbildningsväsen och på olika arbetsplatser.\r\n\r\n2002/03:A273 av Kerstin Kristiansson  Karlstedt  och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av en översyn av\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\n2002/03:A276 av Sven-Erik  Sjöstrand  och Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  regionala skyddsombuds\r\ntillträdesrätt      till      arbetsplatser      med\r\nskyddskommitté.\r\n\r\n2002/03:A283 av Hans Hoff (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  ett förbud mot\r\nfarligt ensamarbete.\r\n\r\n2002/03:A288 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om företagshälsovård.\r\n\r\n2002/03:A301  av  Ronny  Olander och Bo Bernhardsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   de    fackliga\r\norganisationernas överkostnader för arbetsmiljön.\r\n\r\n2002/03:A309 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om  utvärdering  av  dagens\r\nsystem  för  utarbetandet  av  gränsvärden  och  att\r\nregeringen skall  återkomma  med  förslag  till  hur\r\nsäkrare gränsvärden skall framarbetas.\r\n\r\n2002/03:A311 av Hans Unander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av friskvård.\r\n\r\n2002/03:A313  av  Ann-Kristine  Johansson och Helena\r\nZakariasén (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skyddsombud.\r\n\r\n2002/03:A331 av  Ronny  Olander och Siw Wittgren-Ahl\r\n(s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nforskningsresurser   bör    fördelas    till    en\r\nundersökning  av  förekomsten  av  vuxenmobbning i\r\narbetslivet samt dess upphov och konsekvenser.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att  offentliga\r\narbetsgivare  i  samband med åtgärder  för  bättre\r\nhälsa i arbetslivet  även uppmärksammas på problem\r\nmed kränkande särbehandling  i arbetslivet samt på\r\nvilka åtgärder som kan motverka desamma.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om vikten av att en\r\ndelrapport    från   kommittén   En   sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning  redovisas  i  god tid\r\nföre slutredovisningen den 1 december 2004.\r\n\r\n2002/03:A340 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om företagshälsovård.\r\n\r\n2002/03:A345 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och\r\nLena Sandlin-Hedman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av en strategi  för\r\nbegränsning av farligt ensamarbete.\r\n\r\n2002/03:A346  av  Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander\r\n(s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över\r\nmöjligheten till obligatorisk företagshälsovård.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om statligt  stöd för\r\ninrättandet av företagshälsovård.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nArbetsmiljöverket  ges  i  uppdrag  att vad gäller\r\nföretagshälsovård definiera minimikrav  men  också\r\nange riktlinjer för utvidgade åtaganden med hänsyn\r\ntill verksamhet och bransch.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nföretagshälsovården  i  dessa  minimikrav  ges  en\r\naktiv och tydlig roll, såväl  i  det  förebyggande\r\narbetsmiljöarbetet som i arbetsrelaterad  sjukvård\r\nsamt rehabilitering.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  särskilda\r\nåtgärder   för   att    underlätta   småföretagens\r\nanslutning       till       det      obligatoriska\r\nföretagshälsovårdssystemet övervägs.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att minimikraven\r\näven  innefattar  särskilda  skrivningar   om  den\r\nfackliga     organisationens     inflytande     på\r\nutformningen av företagshälsovården.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  en  översyn\r\ngenomförs  av  de   personal-,   utbildnings-  och\r\nforskningsbehov som aktualiseras av  en  utbyggnad\r\nav företagshälsovården.\r\n\r\n2002/03:A349  av  Siw  Wittgren-Ahl  och Rolf Lindén\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  att  arbetsmiljölagen\r\nutformas  som  en  ramlag i linje med andra delar av\r\nden arbetsrättsliga lagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:A353 av Marie Granlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i motionen  om  funktionshindrades\r\narbetsmiljö.\r\n\r\n2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om orsaksanalys samt\r\nåtgärdsförslag    på   hur   våld   och   hot   på\r\narbetsplatserna skall kunna minimeras.\r\n\r\n2002/03:Bo204 av Barbro  Feltzing  och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om sänkta gränsvärden\r\nför buller i fabriksmiljö.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Företagshälsovård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf291 yrkande 15, 2002/03:Sf331 yrkande 11, 2002/03:A239 yrkande 19, 2002/03:A273, 2002/03:A288, 2002/03:A340 och 2002/03:A346 yrkandena 1-7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5F4C51F8-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "50",
                    "21",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F4C51F8-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vissa förebyggande åtgärder, skyddsombudsverksamhet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A211, 2002/03:A214 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A272, 2002/03:A311 och 2002/03:A313 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Gränsvärden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A309 och 2002/03:Bo204 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "5F4C51FA-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "6",
                    "0",
                    "18",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "275",
                    "15",
                    "18",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F4C51FA-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Personlig skyddsutrustning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A209 och 2002/03:A239 yrkandena 20 och 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Elektromagnetiska fält",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A238 och 2002/03:A263 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "5F4C51FC-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "290",
                    "16",
                    "1",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F4C51FC-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A235 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A268 och 2002/03:A353.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Våld och hot",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A283, 2002/03:A345 och 2002/03:A365 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "5F4C51FE-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "3",
                    "0",
                    "12",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "24",
                    "12",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F4C51FE-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Mobbning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub492 yrkande 10, 2002/03:A239 yrkande 23 och 2002/03:A331 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "5F4C51FF-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "30",
                    "20",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F4C51FF-5923-11D7-AE98-000475530065",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A223 yrkande 1, 2002/03:A231, 2002/03:A248, 2002/03:A276 och 2002/03:A349.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kostnader för arbetsmiljöarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A232 och 2002/03:A301.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Företagshälsovård",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Företagshälsovård",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Gränsvärden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Gränsvärden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Personlig skyddsutrustning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Elektromagnetiska fält",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Våld och hot",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Mobbning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Mobbning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 09:00:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsmiljöfrågor. Motionerna handlar bl.a. om företagshälsovård, skyddsombudsverksamhet, gränsvärden och personlig skyddsutrustning samt insatser för att motverka våld, hot och mobbning i arbetslivet. ",
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om arbetsmiljö (AU5)",
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 09:00:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:02"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsmiljöfrågor. Motionerna handlar bl.a. om företagshälsovård, skyddsombudsverksamhet, gränsvärden och personlig skyddsutrustning samt insatser för att motverka våld, hot och mobbning i arbetslivet.</p>",
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:14"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om arbetsmiljö (AU5)",
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:14"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_5.docx",
          "filstorlek": "114508",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetsmiljö",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/EFB02996-AAD0-457B-85F4-FE78B6FBBC0C"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01AU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_5.pdf",
          "filstorlek": "542141",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_au_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/41BB1A97-1EAD-4002-83CB-07E7C91B5CCD"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A209 Riktvärden för skyddsfilter och andningsskydd",
          "ref_dok_id": "GQ02A209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A209",
          "ref_dok_titel": "Riktvärden för skyddsfilter och andningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A211 Lokalt arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02A211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A211",
          "ref_dok_titel": "Lokalt arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A214 Måltidspausens betydelse",
          "ref_dok_id": "GQ02A214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A214",
          "ref_dok_titel": "Måltidspausens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A223 Livskvaliteten för de hörselskadade",
          "ref_dok_id": "GQ02A223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A223",
          "ref_dok_titel": "Livskvaliteten för de hörselskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A231 Arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_id": "GQ02A231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A231",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A232 Kostnaderna för arbetsmiljöarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02A232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A232",
          "ref_dok_titel": "Kostnaderna för arbetsmiljöarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A235 Arbetsskador inom jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02A235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A235",
          "ref_dok_titel": "Arbetsskador inom jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A238 Arbetsplatser med elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GQ02A238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A238",
          "ref_dok_titel": "Arbetsplatser med elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A248 Självdeklaration om arbetsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02A248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A248",
          "ref_dok_titel": "Självdeklaration om arbetsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A263 Hälsorisker vid arbete i elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GQ02A263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A263",
          "ref_dok_titel": "Hälsorisker vid arbete i elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A268 Arbetslagstiftning för personliga assistenter",
          "ref_dok_id": "GQ02A268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A268",
          "ref_dok_titel": "Arbetslagstiftning för personliga assistenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A272 Utbildning i arbetsmiljöfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02A272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A272",
          "ref_dok_titel": "Utbildning i arbetsmiljöfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström och Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A273 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GQ02A273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A273",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A276 Regionala skyddsombuds tillträdesrätt",
          "ref_dok_id": "GQ02A276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A276",
          "ref_dok_titel": "Regionala skyddsombuds tillträdesrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A283 Förbud mot farligt ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02A283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A283",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot farligt ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A288 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GQ02A288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A288",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A301 Fackliga överkostnader för arbetsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02A301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A301",
          "ref_dok_titel": "Fackliga överkostnader för arbetsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A309 Säkrare gränsvärden",
          "ref_dok_id": "GQ02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Säkrare gränsvärden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A311 Behov av friskvård",
          "ref_dok_id": "GQ02A311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A311",
          "ref_dok_titel": "Behov av friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A313 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GQ02A313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A313",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A331 Kränkande särbehandling i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02A331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A331",
          "ref_dok_titel": "Kränkande särbehandling i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A340 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GQ02A340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A340",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A345 Begränsa farligt ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02A345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A345",
          "ref_dok_titel": "Begränsa farligt ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Lena Sandlin-Hedman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A346 Företagshälsovården",
          "ref_dok_id": "GQ02A346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A346",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovården",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A349 Tillämpning av arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_id": "GQ02A349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A349",
          "ref_dok_titel": "Tillämpning av arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Rolf Lindén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A353 Funktionshindrades arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GQ02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A365 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GQ02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo204 Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo204",
          "ref_dok_titel": "Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf291 Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf331 Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf331",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub492 Mobbning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub492",
          "ref_dok_titel": "Mobbning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-09",
          "ref_dok_id": "GQ0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2003-04-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-03",
          "ref_dok_id": "GQ0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2003-04-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}