{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286350",
      "dok_id": "GQ01AU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "AU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:AU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-28 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:45",
      "titel": "Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01AU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01AU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01AU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:AU1</div><h1>Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar\r\nutskottet regeringens\r\nbudgetproposition  för  år  2003\r\nmed  förslag  till\r\nanslag  på utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad. Ramen för\r\nutgiftsområdet  uppgår till 60,3\r\nmiljarder kronor. I\r\närendet  behandlas   också\r\nregeringens   skrivelse\r\n2001/02:187    Sveriges\r\ngenomförande    av   EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\n\r\nUtgiftsområde     13    omfattar\r\npolitikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik.  Anslagen\r\ninom utgiftsområdet\r\nhänför sig främst till kontantstöd\r\nvid arbetslöshet\r\noch deltagande i\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nI  betänkandets inledande del\r\nredovisar  utskottet\r\nsin syn  på inriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nUtskottet    konstaterar    att\r\nosäkerheten    om\r\nutvecklingen   på  arbetsmarknaden\r\nhar  ökat  sedan\r\nbudgetpropositionen   lades  fram\r\nmen  finner  inte\r\nanledning att frångå de\r\nbedömningar  som regeringen\r\ngrundat sina förslag på.\r\nUtskottet delar regeringens\r\nuppfattning att det är\r\nen stor utmaning att skapa\r\nförutsättningar  för  att\r\nalla  delar  av  landet  och  hela\r\nden  potentiella\r\narbetskraften  skall få del av en\r\npositiv utveckling\r\nframöver. En viktig  del  av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\när att höja sysselsättningsgraden\r\nbland  invandrade\r\npersoner.    Den    yrkesmässiga\r\noch   geografiska\r\nrörligheten måste öka  för  att\r\nmotverka flaskhalsar\r\noch samtidigt utjämna skillnader  i\r\narbetslöshet och\r\nsysselsättning  mellan  olika\r\nregioner   och  olika\r\ngrupper  av  människor.  Risken  är\r\nannars stor  att\r\nklyftorna ökar.\r\nNär     det     gäller\r\narbetsmarknadspolitikens\r\ntillväxtpolitiska roll anser\r\nutskottet att frågor om\r\nden  framtida\r\nkompetensförsörjningen  måste  ha\r\nhög\r\nprioritet    eftersom   de\r\nsammanhänger   med   de\r\nlångsiktiga  förutsättningarna\r\nför   tillväxt  och\r\nvälfärd.\r\nArbetsmarknadsutbildningen   skall\r\nvara\r\nefterfrågestyrd  och  i  första\r\nhand syfta till  att\r\nmotverka brist på arbetskraft  och\r\nflaskhalsar  och\r\ndärmed bidra till\r\nsysselsättningstillväxt.\r\nI      fråga      om\r\narbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska roll behandlar\r\nutskottet bl.a.\r\nförslag  om  åtgärder för att\r\nfrämja arbetsmarknaden\r\nför arbetshandikappade.  Riksdagen\r\ngjorde för två år\r\nsedan på utskottets förslag  (bet.\r\n2000/01:AU1) ett\r\ntillkännagivande till regeringen om\r\njustering av det\r\ns.k.  lönebidragstaket.  Någon\r\njustering  har  inte\r\ngjorts.   Utskottet   pekar   i\r\ndet  nu   aktuella\r\nbetänkandet     på\r\nsvårigheterna    för    många\r\narbetshandikappade personer  som\r\nvill ha en plats på\r\narbetsmarknaden   och   anser  det\r\nangeläget   att\r\nregeringen  snarast  och  i\r\npositiv   anda  prövar\r\nmöjligheterna  att  höja\r\nlönebidragstaket.   Enligt\r\nutskottet   är   det  rimligt  att\r\nsnarast  frigöra\r\nekonomiskt utrymme  för  denna\r\nreform. Utskottet kan\r\ninte se att det skall vara\r\nnödvändigt  att  avvakta\r\nresultatet av den pågående\r\nutredningen om lönebidrag\r\nm.m. (dir. 2002:22) innan en sådan\r\nprövning görs.\r\nDet  är  enligt  utskottet\r\nviktigt att regeringen\r\ninformerar   riksdagen   om\r\nresultatet    av   den\r\nuppföljning  och  utvärdering som\r\ngörs av AMV:s  nya\r\norganisation  och även  redovisar\r\nsin  syn  på  hur\r\nstyrningen av verket bör utformas.\r\nResultatskrivelsen  om  Sveriges\r\ngenomförande  av\r\nEU:s  sysselsättningsstrategi  är\r\nden ena av de två\r\nförsta skrivelserna av denna\r\nkaraktär  som avlämnats\r\ntill  riksdagen.  Utskottet\r\nkonstaterar  att  dessa\r\nskrivelser   är  tänkta  att  ha\r\nen  koppling  till\r\nbudgetprocessen  och  den\r\nekonomiska styrningen men\r\natt något sådant samband inte\r\nomedelbart kan utläsas\r\nav   skrivelsen.   Utskottet\r\nställer   sig   bakom\r\nregeringens redovisning av de\r\nåtgärder som vidtagits\r\nför      att      genomföra\r\nriktlinjerna      i\r\nsysselsättningssamarbetet   och\r\nmed  anledning  av\r\nMinisterrådets\r\nsysselsättningsrekommendationer\r\ntill\r\nSverige.   Motioner   med\r\nanledning  av  skrivelsen\r\navstyrks.\r\nBudgetförslaget  innefattar   en\r\nhöjning  av  den\r\nlägsta ersättningsnivån i\r\naktivitetsstödet, dvs. det\r\nstöd   som   lämnas   till   dem\r\nsom   deltar    i\r\narbetsmarknadspolitiska  program,\r\nfrån nuvarande 183\r\nkronor  per  dag  till  223  kronor\r\nfrån  år  2003.\r\nUtskottet     tillstyrker     en\r\nhöjning      av\r\nutvecklingsersättningen     till\r\ndeltagare     i\r\nungdomsgarantin  från  3 160\r\nkronor  per månad till\r\n3 280 kronor från 2003.\r\nSom   ett   led   i   insatserna\r\nför   att   öka\r\nsysselsättningen  och  minska\r\narbetslösheten  bland\r\ninvandrare      kommer      de\r\nsatsningar     på\r\nbristyrkesutbildning  för  personer\r\nmed   utländsk\r\nhögskoleexamen  som  inleddes  år\r\n2001 att fortsätta\r\nunder  2003.  Minst  70 miljoner\r\nkronor  kommer  att\r\navsättas  för  det  ändamålet   och\r\nytterligare  10\r\nmiljoner kronor skall disponeras\r\nav  regeringen för\r\nåtgärder  som  kan  komma  att\r\naktualiseras  senare.\r\nUtskottet ställer sig bakom\r\nsatsningarna.\r\nDen  1  juli  2003  inrättas  en\r\nny   myndighet,\r\nInspektionen   för\r\narbetslöshetsförsäkringen,   som\r\nbl.a.    kommer    att    överta\r\nAMS    nuvarande\r\ntillsynsuppgifter      i\r\nförhållande      till\r\narbetslöshetskassorna. Regeringen\r\nhar  tillsatt  en\r\nsärskild  utredare  som har fått i\r\nuppdrag att bl.a.\r\nutreda   förutsättningarna   för\r\nlokalisering   av\r\nmyndigheten.  I  vad  mån\r\nlokaliseringsfrågan efter\r\nutredarens överväganden visar  sig\r\nvara av sådan art\r\natt  den  bör underställas\r\nriksdagen  avgörs  enligt\r\nutskottets mening i första hand av\r\nregeringen.\r\nSammanfattningsvis\r\ntillstyrker      utskottet\r\nregeringens   förslag   till\r\nanslagsfördelning  på\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad.\r\n\r\nReservationer och särskilda\r\nyttranden\r\n\r\nI  en  gemensam  reservation  från\r\nföreträdana  för\r\nModeraterna,   Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna   och\r\nCenterpartiet förordar  de  en helt\r\nannan politik än\r\nregeringen   för   att   komma\r\ntill    rätta   med\r\nstrukturproblemen på\r\narbetsmarknaden och för  att få\r\nen  väl  fungerande arbetsmarknad.\r\nDe fyra partierna\r\npoängterar   att   den  ekonomiska\r\npolitiken  måste\r\nutformas så att fler  människor\r\nkommer i arbete och\r\nantalet  arbetade  timmar  ökar.\r\nMer   än   650 000\r\npersoner i arbetsför ålder saknar\r\nett riktigt arbete\r\neller vill arbeta mer. Av den\r\nsysselsättningsuppgång\r\nsom  skett  mellan  1997  och  2001\r\nutgörs  70 % av\r\nersättningsjobb  för  dem  som  är\r\nsjukskrivna eller\r\nförtidspensionerade.\r\n\r\nParallellt  med att arbetslösheten\r\nminskat  under\r\n1990-talets senare  del har det\r\nskett en motsvarande\r\nuppgång        av\r\nsjukskrivningar         och\r\nförtidspensioneringar.  Det finns\r\nalltfler tecken på\r\natt    sjukskrivningar   och\r\nförtidspensioneringar\r\nanvänds för att avlasta\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nDen    nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiken    har\r\nmisslyckats.  De mest utsatta på\r\narbetsmarknaden får\r\ninte  tillräcklig   hjälp,   den\r\nenskilde   saknar\r\nvalfrihet,    arbetsförmedlarna\r\nhar   dubbla   och\r\nmotsägelsefulla    roller,\r\nförmedlingsverksamheten\r\nrespektive  matchningen  är\r\nineffektiv  och  dagens\r\narbetsmarknadsåtgärder\r\nmedför       betydande\r\nundanträngningseffekter.  Åtgärder\r\nkrävs  för  att\r\nfrämja invandrares tillträde till\r\narbetsmarknaden.\r\nDen ekonomiska politiken måste\r\nstärka incitamenten\r\ntill    företagande,    arbete\r\noch    utbildning.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste\r\nunderlätta och  främja\r\narbete  och  göra  arbetsmarknaden\r\ntillgänglig  för\r\nalla.   Den   geografiska  och\r\nsociala  rörligheten\r\nbehöver öka. Den  stora\r\narbetskraftsreserven  måste\r\ntas till vara.\r\nEn    effektivare\r\narbetsmarknadspolitik   måste\r\nutformas.  Den  arbetslöse   skall\r\nvända  sig  till\r\nservicekontor  som  skall  fungera\r\nsom  guide  för\r\narbetslösa  och  för  företag som\r\nsöker arbetskraft.\r\nDet  skall finnas utrymme  för\r\nmånga  konkurrerande\r\naktörer inom\r\narbetsmarknadspolitiken som kan\r\nerbjuda\r\nden arbetslöse  alternativa\r\nåtgärder.  Den som inte\r\ninom en viss tid har hittat ett\r\nnytt arbete  behöver\r\nåtgärder som kan kräva en ekonomisk\r\ninsats, en  s.k.\r\nomställningspeng.\r\nArbetsmarknadsverket   och   AMS\r\nersätts av en ny myndighet.\r\nI  en  annan  reservation  från\r\nde fyra partierna\r\nbehandlas    regeringens\r\nskrivelse   om   Sveriges\r\ngenomförande   av    EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\nPartierna  kritiserar genomförandet\r\ni  Sverige  och\r\npekar  bl.a.   på  att  regeringen\r\ninom  ramen  för\r\nsysselsättningssamarbetet\r\nmedverkat  till antagande\r\nav  rådsrekommendationer  till\r\nSverige,  vilka  man\r\nsedan inte beaktat på hemmaplan.\r\nVänsterpartiet  kräver  i en\r\nreservation utredning\r\nav en rad frågor kring EMU och\r\narbetsmarknaden.\r\nTotalt  har  nio  reservationer\r\noch   ett  antal\r\nsärskilda yttranden avgivits i\r\närendet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Allmän inriktning av\r\npolitiken m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna\r\n2002/03:A206,\r\n2002/03:A225    yrkandena    1-7,\r\n2002/03:A228,\r\n2002/03:A239  yrkandena 2, 5-13,\r\n28-30  och  33,\r\n2002/03:A244 yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:A257,\r\n2002/03:A259,     2002/03:A266,\r\n2002/03:A277,\r\n2002/03:A291,      2002/03:A292,\r\n2002/03:A294\r\nyrkandena 1-6, 2002/03:A306\r\nyrkandena  1  och 2,\r\n2002/03:A314  yrkandena  1-3,  5, 8-\r\n12 och 14-16,\r\n2002/03:A320 yrkandena 1-4, 6, 14,\r\n17-19, 26, 28\r\noch  29,  2002/03:A321  yrkandena\r\n1,  3  och  4,\r\n2002/03:A324  yrkandena  1, 2 och\r\n6, 2002/03:A330\r\nyrkandena  1 och 2, 2002/03:A332\r\nyrkandena  1-9,\r\n11-14  och  17,   2002/03:A335\r\nyrkandena   1-5,\r\n2002/03:A364  yrkandena  1-4  och\r\n5 i denna del,\r\n2002/03:A367  yrkandena  1  och  4,\r\n2002/03:Sf226\r\nyrkande 8, 2002/03:Sf332 yrkande 6,\r\n2002/03:Sf336\r\nyrkande 6, 2002/03:So296 yrkande 4,\r\n2002/03:Kr230\r\nyrkandena   3-5,   2002/03:Kr264\r\nyrkande    13,\r\n2002/03:Kr296    yrkandena   1-3,\r\n2002/03:Kr372\r\nyrkande 29, 2002/03:Ub272 yrkande\r\n2, 2002/03:N227\r\nyrkande 8 och 2002/03:N395 yrkande\r\n11.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. EMU och arbetsmarknaden\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion\r\n2002/03:A258 yrkandena\r\n1-4.\r\n\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n3. Lönebidragsfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna\r\n2002/03:A220,\r\n2002/03:A222,    2002/03:A239\r\nyrkande     31,\r\n2002/03:A245,     2002/03:A261,\r\n2002/03:A282,\r\n2002/03:A284,     2002/03:A285,\r\n2002/03:A302,\r\n2002/03:A330     yrkande     3,\r\n2002/03:A341,\r\n2002/03:A342,   2002/03:A367\r\nyrkande   2    och\r\n2002/03:So513 yrkandena 1-4 och 6.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n4. Arbetskraftsbehov i\r\nträdgårdsnäringen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion\r\n2002/03:Sk347 yrkande\r\n3.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n5. Naturvårdsarbete inom\r\narbetsmarknadspolitikens ram\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna\r\n2002/03:A204  och\r\n2002/03:A205.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n6. Sveriges genomförande av\r\nEU:s\r\nsysselsättningsstrategi\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna\r\n2001/02:A10\r\nyrkandena  1-3,  2001/02:A11\r\nyrkandena 1  och  2,\r\n2002/03:A1 yrkandena  1-3,\r\n2002/03:A2  yrkandena\r\n1-16  och  2002/03:A320  yrkande\r\n25. Regeringens\r\nskrivelse  2001/02:187  Sveriges\r\ngenomförande  av\r\nEU:s    sysselsättningsstrategi\r\nläggs    till\r\nhandlingarna.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. Mål för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion\r\n2002/03:A364  yrkande\r\n14.\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\n8. Lokalisering av Inspektionen\r\nför\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:A278.\r\n\r\n9. Anslag på utgiftsområde 13\r\nför 2003\r\n\r\na) Tillsynen av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att   15\r\n650   000   kr  av  inflytande\r\narbetsmarknadsavgifter  enligt\r\nsocialavgiftslagen\r\n(2000:980)   får   användas   för\r\ntillsynen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nDärmed     bifaller\r\nriksdagen  proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde  13\r\npunkt 4.\r\n\r\nb) Bemyndigande beträffande\r\nanslaget 22:3\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen\r\natt under 2003 för ramanslaget\r\n22:3  Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning  och\r\növriga\r\nkostnader   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden   medför\r\nutgifter   på  högst  3  000  000\r\n000  kr   under\r\n2004-2006. Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde 13 punkt\r\n5.\r\n\r\nc) Bemyndigande beträffande\r\nanslaget 22:4\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2003 för ramanslaget\r\n22:4  Särskilda  insatser  för\r\narbetshandikappade\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser\r\nsom   inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst\r\n6 000 000 000 kr under  2004-2006.\r\nDärmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde  13\r\npunkt 6.\r\n\r\nd) Bemyndigande beträffande\r\nanslaget 22:6\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2003 för  ramanslaget\r\n22:6  Europeiska  socialfonden\r\nm.m.  för perioden\r\n2000-2006   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden   medför\r\nutgifter  på  högst  5 000   000\r\n000   kr  under\r\n2004-2008.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde 13 punkt\r\n7.\r\n\r\ne) Bemyndigande beträffande\r\nanslaget 22:7\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen\r\natt under 2003 för ramanslaget\r\n22:7    Institutet    för\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda\r\netaganden   innebär\r\nutgifter på högst 7 000  000  kr\r\nunder 2004-2006.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde 13 punkt 8.\r\n\r\nf) Ändring i lagen om\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i lagen\r\n(2002:545)  om  ändring   i  lagen\r\n(1997:238)  om\r\narbetslöshetsförsäkring enligt\r\nbilaga  3.  Därmed\r\nbifaller     riksdagen\r\nproposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 13 punkt 1.\r\n\r\ng) Ändring i lagen om\r\narbetslöshetskassor\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i lagen\r\n(2002:543)  om   ändring  i  lagen\r\n(1997:239)  om\r\narbetslöshetskassor   enligt\r\nbilaga   3.  Därmed\r\nbifaller     riksdagen\r\nproposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 13 punkt 2.\r\n\r\nh)  Ändring  i  lagen  om\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogram\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i lagen\r\n(2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska  program med\r\nden  justeringen  i förhållande\r\ntill propositionen\r\natt lagens 4 § tillförs  ett\r\nfjärde stycke enligt\r\nvad  som  framgår  av  bilaga  4.\r\nDärmed  bifaller\r\nriksdagen     delvis\r\nproposition     2002/03:1\r\nutgiftsområde 13 punkt 3.\r\n\r\ni) Anvisning av anslag under\r\nutgiftsområde 13\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  anslagen  för\r\n2003 under  utgiftsområde  13\r\nArbetsmarknad enligt vad som\r\nframgår  av bilaga 2.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1\r\nUtgiftsområde   13  punkt  9  och\r\navslår   motion\r\n2002/03:A364 yrkande 7.\r\n\r\nj) Motionsyrkanden om\r\nbudgetförslagen för år 2003\r\n\r\nRiksdagen  avslår  de\r\nmotionsyrkanden  som  finns\r\nupptagna i efterföljande\r\nförteckning.\r\n\r\nStockholm den 28 november 2002\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit i\r\nbeslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta\r\nAndersson   (c)*,   Laila\r\nBjurling  (s),  Erik  Ullenhag\r\n(fp)*, Christer Skoog\r\n(s),  Sonja  Fransson (s),  Stefan\r\nAttefall  (kd)*,\r\nCinnika Beiming  (s),  Patrik\r\nNorinder  (m)*,  Lars\r\nLilja  (s),  Tina  Acketoft (fp)*,\r\nBerit Högman (s),\r\nHenrik Westman (m)*,  Britta  Lejon\r\n(s),  Ulf  Holm\r\n(mp), Tobias Billström (m)* och\r\nAnders Wiklund (v).\r\n\r\n* Deltar inte i förslaget till\r\nriksdagsbeslut såvitt\r\navser förslagspunkt 9.\r\n\r\nFörteckning över av utskottet i\r\npunkt 9 j) avstyrkta\r\nmotionsyrkanden (utgiftsområde 13)\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nMotion      Motionärer     Yrkande\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A320Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd)           32 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A330Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)        4 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           8\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A320Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd)           32 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A330Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)        4 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           9\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A320Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd)           32 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A330Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)        4 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           10\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:4 Särskilda insatser\r\nför arbetshandikappade\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A320Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd)           32 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A330Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)        4 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:6 Europeiska\r\nsocialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A330Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)        4 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           6 och 11\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:8 Bidrag till\r\nadministration av grundbeloppet\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           12\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:9 Bidrag till Samhall\r\nAB\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A320Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd)           32 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslaget 22:10 Bidrag till\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           13\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nforts. Förteckning över av\r\nutskottet i punkt 9  j)  avstyrkta\r\nmotionsyrkanden (utgiftsområde 13)\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nMotion      Motionärer     Yrkande\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nFörslag om nytt anslag: Ny\r\narbetsmarknadsmyndighet\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A364Anders G Högmark m.fl.\r\n(m)           5 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nFörslag om nytt anslag: Jobbgaranti\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:Fi232Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)          16 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2002/03:A332Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)  19 i denna\r\ndel\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nAU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlas\r\nregeringens  budgetproposition\r\n2002/03:1  volym  7  avseende\r\nutgiftsområde  13 Arbetsmarknad\r\noch 176 motionsyrkanden som är\r\nväckta  under  den  allmänna\r\nmotionstiden.\r\nArbetsmarknadsutskottet  har  i  år\r\nvalt  att i budgetbetänkandet i\r\nhuvudsak\r\nbehandla inriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken utöver rent\r\nbudgetrelaterade frågor.\r\n\r\nBudgetproposition   2002/03:1\r\nvolym   7  avseende  utgiftsområde\r\n14   Arbetsliv   och\r\nmotionsyrkanden   behandlas   i\r\nbetänkande   2002/03:AU2.\r\nUtgiftsområde   14   omfattar\r\npolitikområdena Arbetslivspolitik\r\nrespektive Jämställdhetspolitik. I\r\ndet sistnämnda ärendet\r\nbehandlas utöver direkt\r\nbudgetrelaterade frågor  även  vissa\r\nfrågor  av  mer  övergripande\r\nkaraktär.\r\nI  detta  betänkande behandlas även\r\nregeringens skrivelse (skr.\r\n2001/02:187) om  Sveriges\r\ngenomförande  av  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  med\r\nmotioner  som väckts med anledning\r\nav\r\nresultatskrivelsen.  Motioner  med\r\nanledning  av  skrivelsen  har\r\navlämnats   både  under\r\nföregående riksmöte (2001/02) och\r\ninnevarande riksmöte (2002/03).\r\nMotioner som väckts under\r\nföregående riksmöte refereras med\r\nangivande av årtal  (2001/02)\r\nmedan motioner från innevarande\r\nriksmöte refereras utan angivande av\r\nårtal.\r\nI  anslutning  till  beredningen\r\nav  ärendet  har  information\r\nlämnats till utskottet av\r\ngeneraldirektörerna vid AMS,\r\nMedlingsinstitutet och\r\nKonjunkturinstitutet.\r\nFrågor  om  bl.a.\r\narbetsmarknadspolitiska  program\r\noch  vissa   särskilda   grupper  på\r\narbetsmarknaden,\r\narbetslöshetsförsäkring,\r\narbetsrätt,  jämställdhet  och\r\ndiskriminering,\r\narbetstid och ledighet kommer att\r\ntas upp i särskilda betänkanden\r\nunder våren.\r\nRiksdagen   kommer   den   4\r\ndecember  2002  att  behandla\r\nfinansutskottets  betänkande\r\n2002/03:FiU1  där  propositionens\r\nförslag  till  utgiftsram  för\r\nbl.a.  utgiftsområde  13\r\nbehandlas. Arbetsmarknadsutskottet\r\nlägger  i  detta  betänkande  fram\r\nförslag beträffande\r\nanslagsfördelningen  inom\r\nutgiftsområde  13  under\r\nförutsättning  att riksdagen\r\nbifaller\r\nfinansutskottets förslag till\r\nutgiftsram för utgiftsområdet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Allmänna frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\ngodkänner den allmänna inriktningen\r\nav politiken\r\nsom regeringen redovisar i\r\nbudgetpropositionen.\r\nBudgetpropositionen bygger  på en\r\növerenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen och\r\nVänsterpartiet.\r\nUtskottet avstyrker de förslag som\r\nförs fram i motionerna. Jämför\r\nreservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2\r\n(v), 3 (fp), 4 (kd), 5 (c), 6 (kd)\r\noch 7 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\n\r\nMål m.m.\r\n\r\nMålet för den ekonomiska politiken\r\när full sysselsättning och ökat\r\nvälstånd  genom  en  god\r\noch  uthållig  ekonomisk\r\ntillväxt.  Sunda  offentliga\r\nfinanser, stabila priser och en väl\r\nfungerande lönebildning är\r\ngrundläggande förutsättningar för\r\natt målet skall kunna nås. Den\r\nekonomiska  politiken skall bidra\r\ntill att minska klyftorna  i\r\nsamhället  när  det  gäller\r\nsocial bakgrund, kön, etnisk\r\ntillhörighet, sexuell läggning och\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nHuvudinriktningen  för\r\narbetsmarknadspolitiken  ligger\r\nfast.  Målet  är  således en väl\r\nfungerande arbetsmarknad med full\r\nsysselsättning och god uthållig\r\nekonomisk tillväxt.\r\nArbetsmarknadspolitiken skall\r\ntillsammans med övrig politik bidra\r\ntill att målet  för den\r\nekonomiska   politiken   uppnås.\r\nMålet  för  arbetsmarknadspolitiken\r\när  fastställt  med\r\nutgångspunkt från de uppgifter på\r\nområdet  som  riksdagen  beslutade\r\nom  våren 2000 (prop.\r\n1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7,\r\nrskr. 1999/2000:230).\r\nArbetsmarknadspolitiken skall också\r\nutformas  i  linje  med  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi (se nedan i\r\navsnittet om  regeringens\r\nskrivelse 2001/02:187).\r\nSom ett delmål satte regeringen\r\n1996 upp målet att halvera den öppna\r\narbetslösheten till\r\n4 %. Detta mål uppnåddes under\r\n2000.  Nu  fortsätter kampen mot\r\narbetslösheten och för full\r\nsysselsättning  som prioriterade\r\nuppgifter.  Nu  står  ytterligare\r\nett  delmål,  det  s.k.\r\nsysselsättningsmålet,  i  fokus:\r\n80  % av befolkningen i åldern 20-64\r\når skall ha reguljär\r\nsysselsättning 2004. Den samlade\r\npolitiken inriktas på att uppnå\r\ndetta mål.\r\nRegeringen har också satt upp som\r\nmål  att halvera\r\nsocialbidragsberoendet mellan 1999\r\noch\r\n2004 vilket avrapporteras i en\r\nsärskild bilaga  till  finansplanen.\r\nEtt annat viktigt mål,\r\ndet s.k. ohälsomålet, som satts\r\nupp av regeringen är att antalet\r\nsjukdagar  skall  halveras\r\ntill   2008.   Parallellt  skall\r\nantalet  nya  aktivitets-  och\r\nsjukersättningar  minska.\r\nOhälsomålet behandlas ytterligare\r\ni betänkande 2002/03:AU2.\r\n\r\nMåluppfyllelse\r\n\r\nMålet för arbetsmarknadspolitiken\r\när  mångdimensionellt  och\r\nresultaten  låter  sig  inte\r\nkvantifieras med en eller ett\r\nfåtal indikatorer. Inte heller går\r\ndet att empiriskt bestämma\r\ni  vilken  utsträckning\r\nutvecklingen på arbetsmarknaden och\r\ninom ekonomin styrs av annat än\r\narbetsmarknadspolitik,  exempelvis\r\ninsatser  inom  andra\r\npolitikområden och inhemsk eller\r\ninternationell\r\nkonjunkturutveckling. I\r\nbudgetpropositionen redovisas en rad\r\nindikatorer för\r\nutvecklingen  på  arbetsmarknaden,\r\nbl.a.  avseende  sysselsättningen,\r\narbetslösheten  och\r\narbetskraften.\r\n\r\nEnligt   den  bedömning  som\r\nredovisas  i  budgetpropositionen\r\nhar   målen   för   ar-\r\nbetsmarknadspolitiken  till  stor\r\ndel  uppnåtts.  När det gäller\r\nfrågan om arbetsmarknaden\r\nfungerar väl hänvisar regeringen\r\ntill att AMS under 2001 och 2002\r\nhaft ett särskilt uppdrag\r\natt studera den s.k. matchningen\r\npå arbetsmarknaden. Resultaten ger\r\ninte belägg för att ar-\r\nbetsmarknadens funktionssätt\r\nförsämrats.\r\nSverige  har visserligen inte full\r\nsysselsättning,  men  utvecklingen\r\när  förhållandevis\r\npositiv trots\r\nkonjunkturavmattningen  från  hösten\r\n2001. Arbetslösheten har under 2001\r\noch\r\nförsta halvåret 2002 varit omkring\r\n4 %. Den ekonomiska  tillväxten i\r\nSverige har de senaste\r\nåren varit högre än genomsnittet i\r\nEU och OECD.\r\n\r\nDe arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen\r\n\r\nDe arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen har central betydelse\r\nför  att förbättra matchningen\r\npå  arbetsmarknaden  genom bl.a.\r\nutbildning eller andra\r\nkompetenshöjande  insatser.  Dagens\r\nprogramstruktur redovisas i\r\navsnitt 4.\r\n\r\nGenom  arbetsmarknadsutbildning\r\nkan  den  enskildes  möjligheter\r\ntill  arbete  stärkas\r\nsamtidigt som man motverkar s.k.\r\nflaskhalsar på arbetsmarknaden.\r\nArbetsmarknadsutbildningen\r\när inriktad mot yrken där det är\r\neller kan väntas bli\r\narbetskraftsbrist.\r\nAv  budgetpropositionen  framgår\r\natt   aktivitetsgarantin   syftar\r\ntill   att   minska\r\nlångtidsarbetslösheten och\r\nmotverka långtidsinskrivning vid\r\narbetsförmedlingen.\r\nArbetsmarknadssituationen  för\r\npersoner  med  utländskt\r\nmedborgarskap  har  förbättrats\r\npåtagligt under de senaste åren\r\näven om arbetslösheten fortfarande\r\när väsentligt  högre och\r\nsysselsättningen lägre för denna\r\ngrupp än för genomsnittet. I\r\nbudgetpropositionen framhålls\r\natt AMS även fortsättningsvis\r\nmåste prioritera arbetet med att få\r\ndem som står längst  från\r\narbetsmarknaden i arbete.\r\n\r\nEU:s sysselsättningssamarbete\r\n\r\nEn  viktig del i EU-samarbetet\r\nkring sysselsättningsfrågorna är den\r\ns.k. Lissabonstrategin.\r\nStrategin  lades  fast  vid  EU-\r\ntoppmötet i Lissabon våren 2000 då\r\nföljande strategiska mål\r\netablerades: \"Fram till 2010 skall\r\nEU  bli  världens mest dynamiska och\r\nkonkurrenskraftiga\r\nkunskapsdrivna ekonomi med hållbar\r\nekonomisk tillväxt,  fler  och\r\nbättre  jobb  samt  ökad\r\nsocial sammanhållning.\"\r\n\r\nLissabonstrategin  och den i\r\nGöteborg antagna strategin för\r\nhållbar utveckling kommer med\r\nstor sannolikhet att sätta  sin\r\nprägel på EU-samarbetet under en\r\nlång tid framöver. Den nya\r\nöppna samordningsmetoden innebär\r\natt  medlemsländerna  mäter  sig med\r\nvarandra och utbyter\r\nerfarenheter. Varje land sporras\r\natt bli bättre på de områden där\r\ndet  i  dag ligger sämre\r\ntill än de andra länderna.\r\n\r\nAMV:s målsättningar och organisation\r\n\r\nI  budgetpropositionen\r\nkonstaterar  regeringen  att det är\r\notillfredsställande  att  AMV:s\r\nmålsättningar för 2001 inte\r\nuppnåtts, liksom att vissa\r\nmålsättningar  för 2002 inte heller\r\nser  ut att uppnås. Det är\r\nangeläget att detta kan ske kommande\r\når och att  skillnaderna  i\r\nresultat minskar mellan\r\nlänsarbetsnämnderna.\r\n\r\nIntentionerna  från  propositionen\r\nEn  rättvisare  och tydligare\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n(prop. 1999/2000:139) måste få\r\nfullt genomslag.\r\nArbetsförmedlingarna  måste  verka\r\nför att\r\narbetslösa  som  uppburit\r\narbetslöshetsersättning  mer  än 100\r\ndagar vidgar sitt sökområde\r\ngeografiskt och yrkesmässigt.\r\nFörmedlingarna måste också främja\r\natt  personer som deltar i\r\narbetsmarknadspolitiska  program i\r\nstörre utsträckning aktivt söker\r\narbete  under  tiden  i\r\nprogram.  Det gäller inte  minst\r\npersoner i aktivitetsgarantin och\r\npersoner i yrkesinriktad\r\narbetsmarknadsutbildning som är i\r\nslutfasen av sin utbildning.\r\nÄven om AMV inte uppnådde  sina\r\nmålsättningar fullt ut under 2001 är\r\ndet regeringens be-\r\ndömning att verksamheten utvecklas\r\npositivt.  AMV:s  organisation  har\r\nändrats i syfte att\r\nstärka AMS roll som chefsmyndighet\r\noch öka effektiviteten i de\r\narbetsmarknadspolitiska  in-\r\nsatserna. AMV skall bli en mera\r\nsammanhållen organisation där varje\r\narbetsförmedling erbju-\r\nder  likvärdig  service  och\r\ntillämpar  regelverket  på  ett\r\nenhetligt  vis. Vidare skall\r\nplanering,  styrning  och\r\nuppföljning  förbättras.  Inom  AMV\r\npågår  för  närvarande  ett\r\nomfattande  förändringsarbete  med\r\ndenna inriktning utifrån AMS s.k. 5-\r\npunktsprogram.  Re-\r\ngeringen följer AMS\r\nförändringsarbete  och  anser att\r\ndet ligger väl i linje med\r\npolitikens\r\ninriktning.\r\n\r\nHandikappolitik, lönebidrag och\r\nSamhall\r\n\r\nAMV  är sektorsansvarig myndighet\r\nför handikappolitiken  och  har  på\r\nregeringens  uppdrag\r\nlämnat  förslag  till  hur rollen\r\nskall definieras och hur etappmål\r\nskall formuleras så att\r\nmyndigheten uppfyller sin del av\r\nde handikappolitiska målen.\r\n\r\nArbetsmarknadsverket  uppnådde\r\n2001  det  kvantitativa  målet  att\r\nantalet  personer  i\r\nsärskilda program för\r\narbetshandikappade  skulle  uppgå\r\ntill 57 000 per månad. I slutet av\r\nåret  var  antalet  sysselsatta\r\nmed  lönebidrag  eller  skyddat\r\narbete   hos  offentliga\r\narbetsgivare (OSA) nära 59 000.\r\nDen genomsnittliga bidragsnivån i\r\nlönebidrag som lämnas till andra\r\narbetsgivare  än  all-\r\nmännyttiga organisationer uppgick\r\ntill 59 % under 2001. Målsättningen\r\nvar 58 %. Den främsta\r\nförklaringen  till att den angivna\r\nmålsättningen inte kunde uppnås är\r\nden kraftiga ökningen\r\nav antalet nya  beslut och att den\r\nanställdes arbetsförmåga som regel\r\nbedöms vara lägre vid\r\nanställningens början.\r\nBidragsnivån  till  arbetsgivare\r\ninom allmännyttiga organisationer\r\nuppgick till 76 %.\r\nTvå av de kvantitativa målen för\r\nSamhallkoncernens verksamhet  för\r\n2001 uppnåddes med god\r\nmarginal.  Det  ena  gäller\r\nkravet  på att minst 40 % av de\r\npersoner som  rekryteras  till\r\nkoncernen skall tillhöra någon av\r\nde prioriterade  grupperna,  dvs.\r\nvara psykiskt sjuka, ha\r\nflera  handikapp eller vara\r\nintellektuellt handikappade. Det\r\nandra  avser  övergångar  från\r\nSamhall till en anställning på den\r\nreguljära arbetsmarknaden där\r\nandelen uppgick till 5,7 %\r\nunder 2001,  vilket  skall\r\njämföras  med  en  målsättning på 5\r\n%. Av dem som övergick till\r\nanställning utanför Samhall gjorde\r\n71 % detta med  hjälp av lönebidrag.\r\nEn tredjedel av dem\r\nsom gick över till anställning\r\nutanför Samhall återvände inom tolv\r\nmånader.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ\r\ntill inriktning av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\n\r\nModeraterna presenterar i\r\nmotionerna A225 (yrk. 1-7),  A294\r\n(yrk. 1-6), A314 (yrk. 1-3, 5,\r\n8-12 och 14-16), A321 (yrk. 1, 3\r\noch 4), A364 (yrk. 1-4 och 5 i denna\r\ndel), Sf332 (yrk. 6),\r\nKr230 (yrk. 3-5), Kr264 (yrk. 13)\r\noch N227 (yrk. 8) sin syn på  hur\r\narbetsmarknadspolitiken\r\nbör förändras. Partiet menar att\r\nden nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiken  inte\r\nfungerar  och\r\nvarnar  för  dess  konsekvenser.\r\nArbetsförmedlingen  ger  inte den\r\nenskilde arbetslöse den\r\nservice man har rätt att kräva\r\nsamtidigt som den fråntar arbetslösa\r\neget  ansvar.  Det  är\r\nkraven    på    statistik    och\r\nkraven    från   administrationen\r\nsom   avgör   vilka\r\narbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser    som    erbjuds,   inte\r\nden    enskildes    behov.\r\nArbetsmarknadspolitiken leder till\r\nminskad rörlighet, såväl geografiskt\r\nsom branschmässigt.\r\nSju av tio företag rapporterar\r\nsvårigheter att få tag på utbildad\r\noch kompetent arbetskraft\r\noch  bristsituationen  kommer  att\r\nförvärras.  Samtidigt   kan\r\nkonstateras   att  dagens\r\narbetsmarknadspolitik inte\r\nunderlättar de arbetshandikappades\r\noch invandrarnas situation.\r\n\r\nDet  växande  utanförskapet  i\r\nSverige måste brytas och\r\narbetsmarknaden måste öppnas  för\r\nmänniskor som i dag är utestängda\r\ndärifrån.  Det  kan  ske  bl.a.\r\ngenom  goda villkor för\r\nföretagande   och   en   öppen\r\ntjänstesektor,   en   moderniserad\r\narbetsrätt  respektive\r\narbetsmarknadsutbildning,\r\nförbättrad  validering  av  utländsk\r\nutbildning  och  effektiv\r\nsvenskundervisning.\r\nModeraterna menar att det är\r\nangeläget att skapa ett\r\nsamhällsklimat som stimulerar arbete\r\noch kunskap. Det skall löna sig\r\natt arbeta och driva företag.\r\nSkatten på arbete och kunskap\r\nbör  sänkas  för  alla.\r\nUtbildning  måste  prioriteras  i\r\nalla  led från grundskola  till\r\nkontinuerlig  vidareutbildning.\r\nFastighetsskatten motverkar den\r\nekonomiska  tillväxten  och\r\nbör på sikt avskaffas. Reglerna\r\nsom omgärdar start och drift av\r\nföretag måste förenklas och\r\nantalet regler  minskas.\r\nLönebildning bör ske lokalt.\r\nIndividuella löner belönar mer\r\ndirekt\r\nde anställdas kunskaper  och\r\narbetsresultat. Det måste bli\r\nenklare bl.a. att anställa fler\r\nmedarbetare.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste\r\nläggas  om  för  att  uppmuntra\r\narbetslinjen fullt ut och\r\nmöjliggöra  individuella\r\nlösningar. Den enskilde måste få ett\r\nökat inflytande  över  vilken\r\nutbildning eller aktivitet han\r\neller hon vill satsa på. Åtgärder\r\nsom leder till nya arbeten\r\nmåste prioriteras framför\r\ntillfälliga lösningar med bidrag och\r\nmeningslös terapiverksamhet.\r\nOlika arbetsmarknadsåtgärder  som\r\ninnebär  subventionerad\r\nsysselsättning slår ut ordinarie\r\narbetstillfällen. Sådana\r\nundanträngningseffekter måste\r\nmotverkas.\r\nFlera av de traditionella\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna\r\nliksom  aktivitetsgarantin\r\nbör  slopas  till  förmån  för mer\r\nindividuellt inriktade insatser med\r\nutbildning  som  ett\r\ndominerande inslag. Så bör t.ex.\r\ntraditionella arbetsmarknadsprogram\r\nför ungdomar under 25\r\når ersättas med företagsinriktad\r\nlärlingsutbildning.  Insatserna\r\nskall vara oberoende av om\r\nden   arbetslöse   uppbär\r\narbetslöshetsersättning  eller\r\nsocialbidrag.   Rörligheten   på\r\narbetsmarknaden måste öka.\r\nArbetshandikappade  personer  måste\r\nbehandlas med respekt och måste få\r\nrimlig valfrihet.\r\nRegelverken måste tydliggöra vem\r\nsom anses  vara  arbetshandikappad\r\noch  därmed i behov av\r\nstöd.  De som är\r\narbetshandikappade skall ges ett\r\nfullgott stöd, anser Moderaterna.\r\nStöden\r\ntill  arbetshandikappade   bör\r\nkontinuerligt  utvärderas  och\r\nredovisas  offentligt.  De\r\narbetshandikappades  möjligheter\r\ntill   rehabilitering   och   arbete\r\npå  den  reguljära\r\narbetsmarknaden måste stärkas.\r\nIncitamenten måste ändras så att\r\nviss ekonomisk belöning kan\r\nutgå för varje genomförd åtgärd\r\nsom avser rehabilitering och för\r\nindivider  som  har blivit\r\nanställda på den reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\nEn ny effektiv statlig myndighet\r\nbör ersätta AMS. Den nya myndigheten\r\nfår ansvar  för att\r\ngodtagbara   förmedlingstjänster\r\nerbjuds  över  hela  landet  och\r\nför  administration  av\r\narbetsmarknadspolitiska  stöd  och\r\nden myndighetsutövning som det\r\ninnebär att fördela medel\r\nfrån statsbudgeten. Andra aktörer\r\nän  stat  och  kommun skall i fri\r\nkonkurrens kunna sköta\r\narbetsförmedling,  genom\r\nexempelvis  att  lokala\r\nförmedlingar  avknoppas  från  AMS,\r\natt\r\nrekryteringsföretag hjälper vissa\r\narbetssökande och genom att\r\nbemanningsföretag vidgar sina\r\nverksamhetsfält.  Arbetsförmedling\r\nskall  vara  kostnadsfri  för  den\r\nsom  är  arbetslös.\r\nResultatbaserad ersättning till\r\narbetsförmedlingen bör prövas.\r\nUtformningen  och  genomförandet\r\nav  arbetsmarknadspolitiken   måste\r\nkännetecknas   av\r\nkonkurrens  och  mångfald.\r\nBemanningsföretagen symboliserar\r\nenligt Moderaterna en ny syn på\r\narbete och företagande och\r\nerbjuder såväl arbetsgivare som\r\narbetstagare flexibla lösningar.\r\nDe regler som i dag snedvrider\r\nkonkurrensen mellan\r\nbemanningsföretag och andra\r\nverksamheter\r\nmåste avskaffas. Det  gäller\r\nbl.a.  diskriminerande regler i\r\narbetslöshetsförsäkringen och\r\nkarensregler i lagen (1993:440) om\r\nprivat arbetsförmedling och\r\nuthyrning av arbetskraft. De\r\nregler för bemanningsföretag som\r\nförbereds på EU-nivå måste\r\nkraftfullt avvisas.\r\nDen nuvarande\r\narbetslöshetsförsäkringen måste\r\nenligt Moderaterna reformeras.\r\nFörsäkringen\r\nskall  vara  allmän och\r\nobligatorisk för  alla  arbetstagare\r\nsom  uppfyller  försäkringens\r\nvillkor. Arbetslöshetsförsäkringen\r\nskall  vara  en\r\nomställningsförsäkring  och\r\nersättning\r\nskall  lämnas  maximalt  300\r\nersättningsdagar. En\r\növergångslösning mellan en strikt\r\nbortre\r\nparentes och socialbidrag  måste\r\ndock  prövas.  Ett  bättre\r\nförsäkringsmässigt samband bör\r\nskapas genom en utökad\r\nsjälvfinansiering. En\r\nförsäkringspremie, vars storlek\r\nrelateras till\r\nmånadslönen,   bör   ersätta\r\ndagens   fasta  avgifter  till  a-\r\nkassorna.   De   nuvarande\r\narbetslöshetskassorna bör upplösas\r\noch Riksförsäkringsverket och\r\nförsäkringskassorna överta\r\nhela ansvaret för den nya\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Därmed\r\nkan  man slopa huvuddelen av\r\ndagens  regel-,  kontroll-  och\r\nsanktionssystem.  I  en motion om\r\nkulturskaparnas  villkor\r\nkonstaterar Moderaterna att en\r\nkonstnär som erhåller\r\narbetslöshetsersättning skall stå\r\ntill\r\narbetsmarknadens  förfogande.\r\nVederbörande skall vara anmäld  vid\r\narbetsförmedlingen  och\r\nskall ha en individuell\r\nhandlingsplan.\r\nModeraterna  förespråkar  en\r\nmodernisering  av  arbetsrätten.\r\nEtt  av  hindren  för  nya\r\narbetstillfällen  i  Sverige  är\r\nden   ålderdomliga   och\r\nkomplicerade  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen som är dåligt\r\nanpassad till den arbetsmarknad som\r\nväxer  fram.  Det  behövs\r\nreformer  inom  arbetsrätten  som\r\nger  största  möjliga  utrymme för\r\nnya anställningar och\r\nsamtidigt stärker den enskildes\r\nställning på arbetsmarknaden.\r\n\r\nFolkpartiets övergripande\r\nsynpunkter på\r\narbetsmarknadspolitiken  framgår av\r\nmotionerna A332\r\n(yrk.  1-9,  11-14  och 17), Sf226\r\n(yrk. 8) och Kr372 (yrk. 29).\r\nPartiet  betonar  arbetets\r\nvärde. Ett arbete har inte bara\r\nprivatekonomisk utan också social\r\nbetydelse och innebär att\r\nden enskilde har en uppgift  som\r\nandra  i  samhället  efterfrågar.\r\nArbetsmarknadspolitiken\r\nmåste  ta  sin  utgångspunkt i ett\r\nunderifrånperspektiv där  man  hyser\r\ntilltro  till  den\r\nenskilde individen som också skall\r\nstå i centrum för insatserna.\r\n\r\nI dagens Sverige  förekommer\r\narbetslöshet  och  arbetskraftsbrist\r\nsida vid sida, vilket\r\nvisar   att   arbetsmarknaden\r\ninte   fungerar  som  den  skall.\r\nDen  absolut  viktigaste\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärden\r\när att  skapa  ett företagsklimat\r\noch ett skattesystem som\r\ngör att nya arbeten tillkommer. En\r\nav arbetsmarknadspolitikens\r\ncentrala uppgifter framöver\r\nblir att underlätta yrkesmässig\r\noch geografisk rörlighet, vilket  i\r\nsin  tur  bidrar  till\r\nframväxten av nya företag och\r\nbranscher.\r\nÖkad    valfrihet    måste\r\nerbjudas    i    de\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna.\r\nArbetsmarknadsutbildningen har på\r\nsenare år anpassats  bättre  till\r\nden enskildes behov och\r\ndagens arbetsmarknad. Denna\r\nutveckling måste få fortsätta\r\nsamtidigt som volymen minskar och\r\nkvaliteten ökar.\r\nPlatsförmedlingsverksamheten måste\r\nreformeras så att såväl den\r\narbetslöses\r\nsom platsförmedlarens roll stärks.\r\nDagens arbetsförmedling måste få\r\nkonkurrens från privata\r\nförmedlingar eller\r\nbranschförmedlingar, privata\r\nutbildnings- och bemanningsföretag,\r\nideella\r\nföreningar, kooperativ och\r\nnätverk. AMS bör läggas ned och\r\nersättas  av  en  liten, central\r\norganisation för vissa\r\nmyndighetsuppgifter inklusive\r\ntillsyn.\r\nVissa  delar av de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna\r\nkan privatiseras och genomföras  av\r\nandra aktörer  som\r\nutbildningsföretag,  komvux,\r\nfolkhögskolor  m.fl.  Ett system med\r\ns.k.\r\nomställningspeng  kan  vara  ett\r\nsätt att öka den enskilde\r\narbetslöses valfrihet  och  bör\r\nutredas. Med ett sådant system kan\r\npersonen  vända  sig till\r\narbetsförmedlingen för att få\r\nhjälp  och  för  att ansöka om en\r\nomställningspeng. Beloppets  storlek\r\nbestäms  efter  den\r\nenskildes åtgärdsbehov.\r\nFör långtidsarbetslösa  som\r\nfastnat  i bidragsberoende föreslår\r\nFolkpartiet en jobb- och\r\nutvecklingsgaranti som är ett\r\nslags övergångssysselsättning.\r\nGarantin  syftar till att den\r\narbetslöse snarast skall finna ett\r\narbete på den reguljära\r\narbetsmarknaden.  Den  består av\r\ntvå  delar  som  kombineras efter\r\nindividens behov. Den ena delen\r\nbestår av samhällsnyttigt\r\narbete   som   förmedlas   av\r\nbemanningspooler,   startade   av\r\nbemanningsföretag   och\r\nfrivilligorganisationer.  Den\r\nandra delen, som också organiseras\r\nav bemanningspooler, skall\r\nerbjuda vidareutveckling,\r\nexempelvis  i form av\r\nspråkutbildning,\r\ninformationsförmedling och\r\nyrkesorienterade kurser.\r\nEnligt Folkpartiet sker en osund\r\nform  av kulturfinansiering genom\r\narbetsmarknadsåtgärder\r\noch  arbetslöshetsförsäkring.\r\nMånga kulturarbetare  som  erhåller\r\nutbildningsbidrag  eller\r\narbetslöshetsersättning\r\nfortsätter  ändå  att  arbeta  men\r\nmed  den låga ersättning de då\r\nuppbär.   Partiet   menar   att\r\nen   omflyttning   av   en   bråkdel\r\nav   medlen   från\r\narbetsmarknadspolitiska insatser\r\nskulle göra större nytta om de\r\nanvändes till att förbättra\r\nvillkoren  för  producenter  och\r\ndistributörer  av  konst  och\r\nkultur. Det bör byggas upp\r\nkulturfonder   liknande   de\r\nstiftelser  för  forskning  och\r\nkultur  som  skapades   när\r\nlöntagarfonderna lades ned.\r\nArbetet  har  ett  särskilt  stort\r\nsocialt  värde  för\r\narbetshandikappade  personer.\r\nArbetslinjen  måste  gälla  även\r\nför dessa och  förtidspensioneringar\r\nundvikas  i  största\r\nmöjliga utsträckning. Antalet\r\nlönebidragsanställningar måste\r\nenligt Folkpartiet öka för att\r\nbehovet av sådana skall\r\ntillgodoses.  Permanenta\r\nlönebidragsanställningar  är många\r\ngånger\r\nbättre för de  berörda än\r\nexempelvis förtidspensionering.\r\nAnställning med lönebidrag  måste\r\ni   största   möjliga\r\nutsträckning   förbehållas\r\narbetshandikappade   och   taket\r\nför\r\nlönebidragsanställningar   måste\r\nhöjas.  Detta  underlättar  för\r\narbetshandikappade  med\r\nkvalificerade utbildningar att få\r\nlämpligt arbete.\r\nFolkpartiet anser att\r\narbetslöshetsförsäkringen  bör\r\nomfatta alla på arbetsmarknaden. Den\r\nskall  utformas  som  en\r\nomställningsförsäkring med\r\ntidsbegränsad  ersättning  baserad\r\npå\r\ninkomstbortfall för alla som\r\narbetat  under en viss tid.\r\nErsättningen bör motsvara 80 % av\r\ninkomstbortfallet upp till en viss\r\nnivå.  Ersättningen  skall\r\nsuccessivt  trappas ned. För\r\nutförsäkrade   bör   ett\r\nefterskydd  finnas  som  visserligen\r\nger  lägre  ersättning   än\r\narbetslöshetsförsäkringen    men\r\nsom   inte   påverkas   av   t.ex.\r\nbesparingar   eller\r\nfastighetsinnehav.\r\nFå politiska uppgifter är enligt\r\nFolkpartiet  viktigare än att\r\nmodernisera arbetsrätten.\r\nDen  lagstiftning  som i dag styr\r\nden svenska arbetsmarknaden  bidrar\r\ntill  att  cementera\r\narbetslösheten på en  högre nivå\r\nän nödvändigt och till att skapa\r\nproblem i lönebildningen.\r\nDagens arbetsrättsliga\r\nlagstiftning  är  anpassad till 1970-\r\ntalets behov och arbetsmarknad\r\noch har som utgångspunkt att\r\nskydda \"insiders\",  eller  anställda\r\nsom  arbetar  hos en och\r\nsamma   arbetsgivare  hela  sin\r\nyrkesverksamma  tid.  När\r\narbetsrätten  reformeras  skall\r\ninriktningen  bl.a.  vara  att de\r\nsom har projekt- eller\r\nkorttidsanställningar skall få ett\r\nbättre skydd än i dag och att\r\nöppna  arbetsmarknaden  för\r\n\"outsiders\".  Vidare  bör bl.a.\r\nvetomöjligheterna  i  samband  med\r\nentreprenader tas bort, undantaget i\r\nturordningsreglerna\r\nför småföretag vidgas till att\r\ngälla  alla  företag  och\r\nmöjligheterna till provanställning\r\nförlängas.  En  parlamentarisk\r\nutredning  bör  tillsättas  för  att\r\ngöra  en  översyn  av\r\narbetsrätten.\r\n\r\nKristdemokraternas  syn på\r\ninriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken  framgår  av\r\nmotionerna\r\nA320 (yrk. 1-4, 6, 14,  17-19, 26,\r\n28 och 29), A324 (yrk 1, 2 och 6),\r\nSk347 (yrk. 3), Ub272\r\n(yrk. 2) och N395 (yrk. 11).\r\nPartiet kritiserar regeringens mål\r\nför arbetsmarknadspolitiken\r\noch  dess  ensidiga  fokusering\r\npå   den   öppna   arbetslösheten\r\nsamt   pekar  på  att\r\nförtidspensioneringarna och\r\nsjukskrivningarna ökat.\r\n\r\nDet  kristdemokratiska\r\nalternativet innebär en ny\r\narbetsmarknadspolitik som syftar\r\ntill\r\nökad trygghet och valfrihet för\r\nden enskilde individen. Den moderna\r\narbetsmarknaden präglas\r\nav ett ökat behov av flexibilitet\r\noch kunskap och fler\r\nkorttidsanställningar. Detta kräver\r\natt  ett  nytt  övergripande  mål\r\nför sysselsättningen  formuleras\r\noch  att  de  nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna   ses  över.  Den  lokala\r\nsamverkan  mellan  kommuner,\r\narbetsförmedlingar  och\r\nförsäkringskassor  bör  öka  och\r\nrundgången  i  åtgärder  minska.\r\nArbetsmarknadsutbildningen bör i\r\nhögre grad samordnas med det\r\nreguljära utbildningsväsendet\r\noch  den  kvalificerade\r\nyrkesutbildningen  utökas.\r\nIndividen  skall  stå  i  centrum\r\nför\r\ninsatserna.  För  att  svara   mot\r\nföretagens  behov  av  yrkesutbildad\r\narbetskraft  bör\r\nlärlingsutbildning  utgöra  en\r\narbetsmarknadspolitisk  åtgärd.\r\nBehovet  av  säsongsmässig\r\narbetskraft i trädgårdsnäringen\r\nbör utredas.\r\nServicekontor bör inrättas runt  om\r\ni  landet  där  arbetslösa  skall få\r\ninformation och\r\nservice  och  där  beslut  skall\r\nfattas  om  s.k. omställningspeng.\r\nDenna  är  avsedd  för\r\narbetslösa  som  inte  får  ett\r\nnytt  arbete snabbt  och  skall\r\nfinansiera  deltagande  i\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder.\r\nDe arbetslösa  personerna  skall\r\nfritt kunna välja mellan\r\nett  flertal olika aktörer som\r\ngenomför åtgärderna, t.ex.\r\nbemanningsföretag,  folkhögskolor\r\noch  fackliga   organisationer.\r\nMed  konkurrens  ökar  kvaliteten\r\npå  åtgärderna,  menar\r\nKristdemokraterna.\r\nBland  de  personer som är\r\nlångtidsinskrivna  vid\r\narbetsförmedlingarna  och  som  i\r\ndag\r\nåterfinns inom  aktivitetsgarantin\r\när  många  inte  anställbara  på\r\ngrund  av  exempelvis\r\nspråkproblem,  handikapp, sociala\r\nproblem, bristande självförtroende\r\neller utbildning.  För\r\ndem krävs nära samverkan  mellan\r\narbetsförmedling,  kommun,\r\nförsäkringskassa  och sociala\r\nmyndigheter.  Aktiviteter behövs i\r\nfrämst kommunal- eller föreningsregi\r\ninom ramen  för  en\r\ns.k. övergångsarbetsmarknad.\r\nRegeringen  bör  lägga  fram\r\nförslag till konkurrensneutrala\r\nregler för en\r\növergångsarbetsmarknad.\r\nArbetshandikappade personer måste\r\nenligt Kristdemokraterna\r\ntillförsäkras möjligheter till\r\nett  fortsatt  aktivt  arbetsliv.\r\nI  dag  är  osäkerheten  betydande\r\nom  den  långsiktiga\r\ninriktningen  på  politiken  på\r\ndetta  område.  En  möjlighet  att\r\navstå  från  att  sänka\r\nlönebidraget bör återinföras i de\r\nfall det föreligger risk för\r\nuppsägning  av  en  anställd\r\nmed  lönebidrag.  Likaså  behövs\r\nförbättrade villkor för\r\nlönebidragsanställningar i ideella\r\norganisationer. Partiet\r\nkonstaterar  att  det  är svårt att\r\nförena Samhalls sociala uppdrag\r\noch effektivitetskraven på\r\nverksamheten. Eventuellt  bör\r\nSamhalls volym minska något och i\r\nstället bör ökad tonvikt läggas på\r\nlönebidrag.\r\nArbetslöshetsförsäkringen skall\r\nenligt partiet vara allmän  och\r\nobligatorisk och betalas\r\nsolidariskt  av  alla.  Den  bör\r\nha  en högre grad av\r\negenfinansiering än  i  dag.  Vidare\r\nefterlyser  Kristdemokraterna\r\nenhetliga   regelsystem   i  privata\r\nrespektive  offentligt\r\norganiserade bemanningsföretag.\r\nEn  ny  myndighet skall ersätta\r\nArbetsmarknadsverket och AMS.  Denna\r\nmyndighet  har  att\r\nutifrån de  mål  för\r\narbetsmarknadspolitiken  som\r\nriksdagen fastställt ansvara för en\r\nrad\r\nuppgifter. Bland dessa ingår bl.a.\r\natt göra prognoser  och analyser av\r\narbetsmarknadsläget,\r\natt  svara  för  anslagsfördelning\r\ntill  och  drift  av\r\nservicekontoren,   att  ombesörja\r\nauktorisation  av  de  aktörer\r\nsom  genomför\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder\r\noch   att\r\ntillhandahålla  platsinformation.\r\nDen  nya  myndigheten  skall  också\r\nsvara  för att alla\r\narbetssökande får tillgång till\r\ngod information om vilka\r\nservicekontor som finns, om lediga\r\nplatser och om hur man söker\r\narbete och utbildning.\r\nPå det arbetsrättsliga området\r\nförespråkar Kristdemokraterna en\r\növersyn av lagstiftningen\r\ni syfte att modernisera och\r\nförenkla denna. Arbetsrätten är\r\nuppbyggd för att skydda dem som\r\nhar  arbete men motverkar\r\nsamtidigt rörlighet på\r\narbetsmarknaden genom\r\nturordningsreglerna.\r\nDen skapar  därigenom  otrygghet\r\nför  dem  som  inte  har  arbete.\r\nNuvarande regelverk är\r\nsvårgenomträngligt för det lilla\r\nföretaget och avhåller många företag\r\nfrån att nyanställa.\r\nEn rad komponenter ingår i partiets\r\nstrategi för god lönebildning. De\r\nekonomisk-politiska\r\nramarna skall vara stabila och\r\nfrämja ansvarstagande. Statlig\r\ninkomstpolitik  avvisas.  Det\r\nbehövs  skattesänkningar  för  att\r\nuppmuntra  arbete,  utbildning och\r\nkompetensutveckling.\r\nArbetslöshetsförsäkringen  måste\r\nvara  obligatorisk och i större\r\nutsträckning  än  i  dag\r\nfinansieras  genom  avgifter  från\r\nde  försäkrade.   Kristdemokraterna\r\nförespråkar  också\r\nvinstdelningssystem och ökad\r\nflexibilitet i lönebildningen för\r\nungdomar. Lagstiftningen som\r\nreglerar kollektivavtal och\r\nstridsåtgärder måste också ses över.\r\nI motionen fastslås att det är\r\narbetsmarknadens parter  som  har\r\ndet direkta ansvaret för\r\nlönebildningen  medan\r\nMedlingsinstitutets  roll  i\r\nsammanhanget bl.a.  är  att  verka\r\nför\r\nsamordnade  avtalsperioder,  ge\r\nråd  och  stöd  i  sammanhanget,\r\nkunna  medla,  ta  fram\r\nlönestatistik och analysera\r\nlöneutvecklingen ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\nCenterpartiet lägger i motionerna\r\nA239 (yrk. 2, 5-13, 28-31 och 33),\r\nA330  (yrk.  1-3) och\r\nSo296    (yrk.   4)   fram\r\nförslag   om\r\narbetsmarknadspolitiken.   Fler\r\nbeslut   inom\r\narbetsmarknadspolitiken  bör\r\nenligt Centerpartiet decentraliseras\r\noch flyttas från statlig\r\noch regional nivå till lokal nivå\r\neftersom  en framgångsrik matchning\r\nmellan arbetssökande\r\noch  företag  bygger  på  goda\r\nrelationer  mellan  förmedlare   och\r\narbetsgivare.  Dagens\r\narbetsmarknadspolitiska insatser\r\nbör förändras så att man tillåter\r\nfler  aktörer men också\r\ngenom att beslut om vilka åtgärder\r\nsom skall erbjudas fattas på lokal\r\nnivå.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken måste bli\r\nmer individinriktad. De arbetslösa\r\nbör så långt möjligt\r\nsjälva fatta beslut om åtgärder\r\noch utbildningar. Deras rättigheter\r\noch skyldigheter  måste\r\nklargöras.  Möjligheterna  att\r\ninföra ett system med s.k.\r\nomställningspeng bör utredas. Med\r\nett sådant system skulle en\r\nperson som riskerar arbetslöshet\r\nunder längre tid tilldelas en\r\nomställningspeng som kan användas\r\nför  inköp av tjänster i form av\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder.\r\nStrategier måste utformas för att\r\nmöta  framtidens  behov  av\r\nutbildad  arbetskraft. Det\r\ngäller att få bukt med\r\nsjukskrivningarna, att göra reglerna\r\nför arbetskraftsinvandring  mer\r\ngenerösa  och att öka rörligheten\r\npå arbetsmarknaden bl.a. genom\r\nmöjligheter till livslångt\r\nlärande.\r\nCenterpartiet  anser  att\r\nArbetsmarknadsverket  måste\r\nreformeras och minskas. En central\r\nmyndighet  bör  ha  i  uppgift att\r\nsamla in statistik, göra\r\nkvalitetsbedömningar,  fördela\r\nanslag och auktorisera aktörer,\r\nmen i övrigt bör beslut i så stor\r\nutsträckning som möjligt\r\nfattas på lägre nivå. Flera olika\r\naktörer  bör  få  auktorisation  att\r\nerbjuda och utföra\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder.\r\nDe aktörer som i konkurrens skall\r\nkunna  erbjuda tjänster\r\ntill arbetslösa är exempelvis\r\nutbildnings-, rekryterings- och\r\nbemanningsföretag och ideella\r\norganisationer. Statens skall ha\r\nansvar för att arbetslösa kan\r\nerbjudas åtgärder  på  orter\r\ndär  inga  andra  aktörer\r\netableras.  Arbetsmarknadspolitiken\r\nbehöver förankras lokalt och\r\nregelverket för\r\narbetsmarknadsnämnderna liksom deras\r\norganisation bör utvärderas.\r\nSärskilda insatser behövs för\r\npersoner  som  riskerar  att bli\r\nlångtidsarbetslösa. De bör\r\nerbjudas  anställningsstöd  i\r\nform  av  s.k.\r\növergångsarbetsmarknader   som\r\ninnebär  att\r\narbetsgivarna bildar regionala\r\npartnerskap där den arbetslöse kan\r\nfå prova olika arbeten på\r\nskilda  arbetsplatser.  Den\r\narbetslöse  får  på  så  vis\r\npersonliga kontakter vilket  ökar\r\nmöjligheterna till anställning.\r\nArbetsgivaren får i sin tur\r\narbetsgivaravgiften nedsatt för\r\nen anställd när man tagit emot en\r\narbetslös.\r\nDecentralisering  och ökad lokal\r\nfrihet behövs enligt  Centerpartiet\r\nockså  i  fråga  om\r\narbetsmarknadspolitiska   program\r\nför  personer  som  inte  kommer  in\r\npå  den  reguljära\r\narbetsmarknaden och där\r\naktivitetsgarantin  upplevs  som\r\nmeningslös. I sådana fall bör det\r\nvara möjligt för\r\narbetsmarknadsnämnden att införa\r\nåtgärder liknande OSA och OTA,\r\noffentliga\r\ntillfälliga anställningar.\r\nArbetslivet måste bli mer\r\ntillgängligt för personer med\r\nfunktionshinder.  Regeringen  bör\r\nenligt Centerpartiet återkomma med\r\nförslag till metoder för att minska\r\narbetslösheten bland\r\npersoner  med  funktionshinder.\r\nRegeringen  bör  också  utreda\r\nSamhalls verksamhetsmål och\r\ntillse   att   lönsamhetsmål\r\ninte   går   före   ansvaret   för\r\nde   funktionshindrade.\r\nLönebidragssystemet måste utökas\r\noch utformas mer flexibelt. För\r\nanställda  med  lönebidrag\r\nbör  den  bidragsgrundande\r\nlönekostnaden, det s.k.\r\nbidragstaket, höjas från 13 700 kr\r\ntill\r\n15 000 kr per månad.\r\nI     fråga    om\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\nförespråkar     Centerpartiet\r\natt\r\nsjälvfinansieringsgraden   höjs\r\ntill   en   tredjedel   av\r\nkostnaden  samtidigt  som  en\r\nskattereduktion på 40 % av\r\navgiften införs.\r\nArbetslöshetsförsäkringen bör\r\nförändras och bli\r\nmer av en omställningsförsäkring\r\nsamtidigt som ersättningen  stegvis\r\ntrappas  ned  till en\r\nlägsta nivå, ett garantibelopp.\r\n\r\nÖvriga motioner om inriktningen på\r\narbetsmarknadspolitiken\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet tar i motionerna\r\nA258 (yrk. 1-4), A259, Sf336 (yrk.\r\n6), So513 (yrk. 1-4  och\r\n6)  och  Kr296 (yrk. 1-3) upp ett\r\nantal centrala\r\narbetsmarknadspolitiska frågor. I\r\nmotionen\r\nkonstateras  att målet är full\r\nsysselsättning i hela landet och att\r\ndet satts upp delmål om\r\natt halvera den  öppna\r\narbetslösheten  och  om  att 80 % av\r\nbefolkningen i åldern 20-64 år\r\nskall ha reguljär sysselsättning\r\n2004. Partiet anser att målen för\r\nsysselsättningspolitiken\r\nbör vidareutvecklas till att\r\ninnefatta även en ambition om\r\nminskade regionala obalanser och\r\natt målen även bör väga in\r\nbefolkningsutvecklingen.  En\r\nhöjning  av  sysselsättningsgraden\r\nbland invandrade personer måste\r\nvara en grundläggande del av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nNär  det  gäller\r\narbetshandikappades  möjligheter\r\natt  delta  på arbetsmarknaden\r\nmenar\r\nVänsterpartiet att lönebidrag är\r\nett bra instrument. Eftersom\r\nalternativen till anställning\r\nmed lönebidrag är förtidspension\r\neller försörjning via sjuk- eller\r\narbetslöshetsförsäkring\r\nvill partiet se ökade möjligheter\r\ntill lönebidragsanställning.\r\nLönebidrag  bör kunna prövas\r\npå  ett  flexibelt  sätt,  och\r\ndet  bör  inte  göras  några\r\nautomatiska neddragningar  av\r\nlönebidraget.\r\nFör   att   lönebidragstaket\r\nskall   kunna   höjas   bör\r\nantalet   beslut    om   nya\r\nlönebidragsanställningar\r\nbegränsas.   Utredningen\r\nArbetsmarknadspolitiska  program\r\nför\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga\r\n(dir. 2002:22) bör få\r\ntilläggsdirektiv om att utreda den\r\nbegränsningsregel  i  förordningen\r\n(2000:630)  om  särskilda  insatser\r\nför  personer  med\r\narbetshandikapp som avser\r\nkombination av arbetsbiträde med\r\nstödformerna lönebidrag, skyddat\r\narbete eller utbildning i företag.\r\nVänsterpartiet vill  att  det  i\r\ntilläggsuppdraget också\r\nskall ingå att lämna förslag om\r\nhur lönebidragsanställda skall få\r\nsamma möjlighet som andra\r\natt stanna kvar på arbetsmarknaden\r\ntill 67 års ålder. Lönebidrag är  av\r\nstor betydelse för\r\natt  få  till  stånd  övergångar\r\nfrån skyddat arbete inom Samhall\r\ntill anställning  på  den\r\nreguljära arbetsmarknaden.  Därför\r\nbör det sättas av en särskild kvot\r\nav lönebidragsmedlen\r\nför detta ändamål.\r\nI fråga om villkoren på\r\nkulturarbetarnas  arbetsmarknad\r\npoängterar partiet vikten av ett\r\ntryggt och förutsägbart skydd vid\r\narbetslöshet. Partiet begär att\r\nförslag läggs fram om hur\r\nett sådant skydd skall utformas.\r\nDärvid bör man utreda om ansvaret\r\nskall  ligga på kultur-\r\neller arbetsmarknadsområdet.\r\nEtablerade kulturarbetare som är\r\narbetssökande  skall kunna få\r\nsådan arbetsmarknadsutbildning som\r\ngör att de lättare kan ta lediga\r\narbeten. En utvärdering\r\nbör   göras   av   hur\r\nkulturarbetare  påverkats  av  de\r\nsenaste  årens  förändringar  av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nI en partimotion från\r\nVänsterpartiet  behandlas  EMU  och\r\narbetsmarknaden. Motionärerna\r\nanser   att   förutsättningarna\r\nför  hur  arbetsrätten,  och  inte\r\nminst   reglerna   om\r\nanställningstrygghet, bör utformas\r\nblir olika beroende på om Sverige är\r\nmedlem i EMU eller\r\ninte.  Partiet  hävdar att EMU\r\nstärker  incitamenten  för\r\nantifackliga  lagar,  uppluckrad\r\narbetsrätt,  lägre   lönenivåer,\r\nförsämringar   i\r\narbetslöshetsersättningen  och\r\nökade\r\ninkomstskillnader. Löntagarna och\r\nderas fackliga organisationer\r\nriskerar att ställas inför\r\ntvå  alternativ,  försämringar  av\r\nexempelvis  nyssnämnda slag eller\r\narbetslöshet.  Därför\r\nbehövs en översyn av arbetsrätten\r\ndär särskilt EMU:s  inverkan\r\nredovisas.  Likaså bör alla\r\nkommande förslag och beslut inom\r\narbetsmarknadsområdet och\r\ntrygghetssystemen åtföljas av en\r\nkonsekvensbeskrivning där EMU:s\r\neventuella inverkan redovisas.\r\nEffekterna  av  ett  svenskt  EMU-\r\nmedlemskap för Norrland och\r\nnorrländskt näringsliv  bör\r\nockså  analyseras. Det finns\r\nenligt  Vänsterpartiet  skäl  att\r\nutreda  hur  och  i  vilken\r\nomfattning  dessa  negativa\r\nkonsekvenser  kan  motverkas. De\r\nökade krav på flexibilitet på\r\narbetsmarknaden,  skattesänkningar\r\noch minskade offentliga  utgifter\r\nsom  enligt  partiet\r\nföljer av EMU-medlemskap bör\r\nanalyseras ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\nI två motioner, A266 av Helena\r\nZakariasén  m.fl. (s) och A291 av\r\nAnn-Kristine Johansson m.fl. (s)\r\nförespråkas en\r\nkombination av friår och möjlighet\r\natt starta eller utveckla eget\r\nföretagande.\r\n\r\nCristina   Husmark   Pehrsson\r\n(m)   förespråkar   i   motion\r\nA206   att   konkurrerande\r\narbetsförmedlingar i alternativa\r\ndriftsformer skall tillåtas.\r\n\r\nAna  Maria  Narti (fp) påtalar i\r\nmotion A244 (yrk. 1 och  2)  behovet\r\nav  en  sanering  av\r\narbetsmarknadspolitiken  och\r\nmenar  att  det  endast behövs tre\r\nstödformer för arbetslösa:\r\nsubventionerad   provanställning,\r\nsubventionerade   yrkesstudier\r\nsamt   en   jobb-   och\r\nutvecklingsgaranti för grupper\r\nutan en någorlunda aktuell\r\nerfarenhet av svenskt arbetsliv.\r\n\r\nAnnelie Enochson och  Stefan\r\nAttefall  (båda  kd)  begär  i\r\nmotion  A261  att rätten till\r\nanställning med lönebidrag\r\nförlängs till 67 års ålder.\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  och  Sven\r\nBergström (båda c) föreslår i motion\r\nA205 att arbetslösa  som\r\ndeltagit i aktivitetsgarantin\r\nutan  att  komma ut på den öppna\r\narbetsmarknaden skall kunna\r\nutföra  naturvårdsarbete  inom\r\nramen för en övergångsarbetsmarknad.\r\nBarbro  Feltzing  (mp)\r\npresenterar i motion A204 ett\r\nliknande förslag och menar att s.k.\r\ngröna jobb som innefattar\r\nexempelvis skötsel av\r\nnaturreservat  bör kunna utföras som\r\növergångsarbeten. Därmed förenas\r\nmiljö- och sysselsättningsmål.\r\n\r\nSofia Larsen och Claes Västerteg\r\n(båda  c)  pläderar  i  motion  A306\r\n(yrk. 1 och 2) för en\r\növersyn av Samhalls verksamhetsmål\r\nså att kravet på lönsamhet inte går\r\nföre ansvaret för de\r\narbetshandikappade.  Motionärerna\r\nförespråkar  också  ett  regelverk\r\nför  decentraliserade\r\nåtgärder riktade till\r\narbetshandikappade.\r\n\r\nGöran Lindblad (m) anser i motion\r\nA335 (yrk. 1-5) att AMS bör  läggas\r\nned  och  kommunerna\r\nåläggas att införa en jobbgaranti\r\nså att arbetslösa får arbete.\r\nFinansiering bör ske  genom\r\natt merparten av AMS anslag\r\növerförs till kommunerna.\r\nJobbgarantin skulle främst skötas\r\nav\r\nprivata  entreprenörer.  Genom  en\r\nkompetensutvecklingspeng bör den\r\nenskilde arbetssökanden\r\nsjälv kunna välja utbildning eller\r\npraktikplats.\r\n\r\nI ett antal enskilda\r\nsocialdemokratiska  motioner  samt i\r\nen enskild motion från en moderat\r\noch en folkpartist läggs förslag\r\nfram om att höja lönebidragsnivån\r\neller  att utreda denna\r\neller mer generella frågor om\r\narbetshandikappades situation på\r\narbetsmarknaden.  Det gäller\r\nmotionerna  A220  av Lars Wegendal\r\nm.fl. (s), A222 av Håkan Juholt och\r\nAnn-Marie Fagerström\r\n(båda s), A282 av Göte Wahlström\r\nm.fl. (s), A284 av Hans Hoff (s),\r\nA285 av Gunilla Carlsson\r\ni Hisings Backa och  Christina\r\nNenes (båda s), A302 av Rezene\r\nTesfazion m.fl. (s), A341 av\r\nAgneta Lundberg och Hans Stenberg\r\n(båda  s),  A342  av Lena Sandlin-\r\nHedman och Karl Gustav\r\nAbramsson (båda s) samt A245 av\r\nUlla Löfgren (m) och Yvonne Ångström\r\n(fp).\r\n\r\nSiw Wittgren-Ahl och Ronny Olander\r\n(båda s) vill i motion  A367 (yrk.\r\n1, 2 och 4) utöver en\r\növersyn  av  lönebidragen  också\r\nha  en  översyn av inriktningen  på\r\nSamhalls  verksamhet\r\nrespektive användningen av\r\nfrämjandelagen.\r\n\r\nI motionerna A277 av Margareta\r\nSandgren m.fl.  (s) och A257 av\r\nRaimo Pärssinen och Per-Olof\r\nSvensson (båda s) krävs\r\nklarläggande av avvägningen  mellan\r\nSamhalls sociala och ekonomiska\r\nmål.\r\n\r\nI två motioner behandlas frågan om\r\ngränssamarbete mellan  Sverige och\r\nNorge. Marie Engström\r\n(v)  begär i motion A228 konkreta\r\nförslag till åtgärder för  att\r\navskaffa  gränshinder  av\r\nolika slag och för att få till\r\nstånd ett effektivt samarbete på\r\narbetsmarknadsområdet. Ann-\r\nKristine  Johansson  m.fl.  (s)\r\nkräver i motion A292 förenklingar av\r\nde lagar och regelverk\r\nsom hindrar arbetskraftens\r\nrörlighet  mellan de båda länderna\r\noch pekar på betydelsen av en\r\narbetsförmedling med både svensk\r\noch norsk  personal  som  går  under\r\nbenämningen  AF Inre\r\nSkandinavia.\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets syn på den\r\nallmänna inriktningen av politiken\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsläget\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet har\r\nnyligen i 2002/03:AU1y yttrat sig\r\ntill finansutskottet om ramar\r\nför utgiftsområdena 13 och 14.\r\nUtskottet har där översiktligt\r\nredovisat senast tillgängliga\r\nmånadsstatistik  från  AMS  och\r\nSCB, Konjunkturinstitutets\r\nmånadsbarometer samt vissa andra\r\nmätningar   och   prognoser.\r\nGeneraldirektörerna    för   AMS,\r\nMedlingsinstitutet   och\r\nKonjunkturinstitutet  har  lämnat\r\ninformation till utskottet  om\r\nbl.a.  konjunkturläget  i\r\nanslutning till beredningen av\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nMed utgångspunkt från den  samlade\r\ninformation  som  utskottet tagit\r\ndel av konstaterade\r\nutskottet  i ovannämnda yttrande\r\natt osäkerheten om utvecklingen  på\r\narbetsmarknaden  ökat\r\nsedan budgetpropositionen lades\r\nfram. Arbetsmarknadsutskottet ansåg\r\nemellertid att det inte\r\nfanns underlag för att frångå de\r\nbedömningar som regeringens förslag\r\ngrundats på. Utskottet\r\nframhöll dock  att  det är av\r\nstörsta vikt att det finns en\r\nberedskap för att på olika sätt\r\nmöta  en  ökande  arbetslöshet.\r\nStora   ansträngningar  måste  också\r\ngöras  för  att  nå\r\nsysselsättningsmålet.\r\nVissa uppgifter ur den senast\r\ntillgängliga  statistiken  från AMS\r\noch SCB redovisas här i\r\nkoncentrat.\r\nAMS-statistiken härrör sig från den\r\n7 november och avser oktober  månad.\r\nAMS konstaterar\r\natt  konjunkturuppgången dröjer\r\nmen att arbetsmarknaden trots det är\r\nfortsatt  stabil.  Den\r\nöppna arbetslösheten fortsätter\r\natt gå ned trots den svaga\r\nkonjunkturen. Arbetslösheten har\r\nminskat främst bland kvinnor men\r\nhar även sjunkit för äldre och\r\nlångtidsinskrivna. Det s.k.\r\nobalanstalet,  dvs.  öppet\r\narbetslösa  och  deltagare  i\r\narbetsmarknadspolitiska program,\r\nuppgick i oktober till 6,6 % av\r\narbetskraften.\r\nEnligt  SCB:s\r\narbetskraftsundersökningar (AKU) låg\r\nbåde antalet  arbetslösa  och\r\nantalet\r\nsysselsatta  på  en  oförändrad\r\nnivå  i  oktober jämfört med\r\nseptember. Andelen arbetslösa\r\nuppgick i oktober till 3,7 % av\r\narbetskraften  jämfört  med  4,0  %\r\ni oktober 2001. Andelen\r\nsysselsatta i åldersgruppen 20-64\r\når på den reguljära arbetsmarknaden\r\nlåg i oktober på 77,6\r\n%, vilket kan jämföras med 78,4 %\r\ni september.\r\nDen bedömning av\r\narbetsmarknadsläget som utskottet\r\nnyligen gjorde  i  sitt  yttrande\r\ntill\r\nfinansutskottet  framgår  ovan.\r\nDen  information  om  utvecklingen\r\npå arbetsmarknaden  som\r\nutskottet  tagit del av efter det\r\natt yttrandet tillkom föranleder\r\ningen  ändring  av  den\r\nbedömning som då gjordes.\r\n\r\nMål för politiken på utgiftsområde\r\n13 m.m.\r\n\r\nSom framgått  av  betänkandets\r\ninledande del redovisas i\r\nbudgetpropositionen målen för den\r\nekonomiska politiken och\r\narbetsmarknadspolitiken.  Där  finns\r\nockså  information  om bl.a.\r\nsysselsättningsmålet  om  att  80\r\n%  av  befolkningen  i åldern 20-64\r\når skall ha reguljär\r\nsysselsättning 2004. Utskottet\r\nställer sig bakom regeringens\r\ndeklaration  att  den samlade\r\npolitiken  skall  inriktas på att\r\nuppnå detta mål. En god uthållig\r\nekonomisk tillväxt,  det\r\ns.k. högtillväxtalternativet\r\nenligt  regeringens  finansplan,  i\r\nkombination  med  en rad\r\npolitiska  åtgärder  erfordras för\r\natt målet skall kunna uppnås.\r\nUtskottet ser positivt  på\r\natt regeringen i bilaga  2  till\r\nfinansplanen  redovisat\r\nutvecklingen  hittills liksom en\r\nprognos när det gäller målet om\r\nreguljär sysselsättning.\r\n\r\nRegeringens   mål  att  halvera\r\nsocialbidragsberoendet  mellan  1999\r\noch  2004   liksom\r\nohälsomålet är enligt  utskottet\r\nuttryck för höga och lovvärda\r\npolitiska ambitioner som har\r\nstor betydelse också för\r\narbetsmarknaden.\r\nI årets regeringsförklaring  pekade\r\nstatsministern  ut  två\r\nsamhällsproblem  -  de höga\r\nsjuktalen   och  många\r\ninvandrares  utanförskap  -  som\r\ndenna  mandatperiods  allt  annat\r\növerskuggande arbetsuppgifter. Han\r\nbetonade att ansvaret är gemensamt.\r\nMedverkan kommer att\r\nbehövas från alla aktörer.\r\nAtt öka de  invandrade  svenskarnas\r\ntillträde till arbetsmarknaden är en\r\ncentral uppgift\r\nför arbetsmarknadspolitiken.\r\nViljan att arbeta måste tas till\r\nvara och en arbetsmarknad för\r\nalla skapas. Om detta råder det en\r\nbred politisk enighet.\r\nUtskottet   instämmer   i   såväl\r\nModeraternas    uppfattning   att\r\nutanförskap   och\r\nlångtidsarbetslöshet måste\r\nmotverkas som i vad Folkpartiet\r\nanför om arbetets betydelse för\r\nindividen  liksom  om  att\r\nindividen  skall  stå i centrum för\r\nde  arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna.\r\nUtskottet delar vidare\r\nVänsterpartiets åsikt att en viktig\r\ndel av arbetsmarknadspolitiken\r\när  att  höja\r\nsysselsättningsgraden  bland\r\ninvandrade   personer.\r\nArbetsförmedling  och\r\narbetsvägledning  måste i högre\r\ngrad anpassas efter individens\r\nförutsättningar.  Regeringen\r\nhar aviserat ett förslag  om  ett\r\nnytt stöd för dem som trots lång tid\r\ni aktivitetsgarantin\r\ninte fått fotfäste på\r\narbetsmarknaden.  Därtill  skall\r\nundervisningen i svenska förbättras\r\noch   former   och   metoder  för\r\nvärdering  av  utländsk\r\nyrkeskompetens   utvecklas.   I\r\nregeringsförklaringen aviserades\r\nett utökat skydd mot diskriminering.\r\nAv regeringsförklaringen  framgår\r\natt samtliga myndigheter liksom\r\nkommuner och landsting\r\nskall  sätta upp mål och utarbeta\r\nhandlingsplaner  för  att  öka\r\nmångfalden  och  motverka\r\ndiskriminering  vid  anställning.\r\nEn  motsvarande  utveckling  i  den\r\nprivata  sektorn är\r\nönskvärd.  Det är utskottets\r\növertygelse att ökad mångfald i\r\narbetslivet främjar tillväxten\r\ni ekonomin.\r\nDet  är  enligt   utskottets\r\nuppfattning  viktigt  att  en  grund\r\nför  tillträdet  till\r\narbetsmarknaden läggs  redan under\r\nflyktingars och invandrares första\r\ntid i Sverige. Det är\r\ndärför positivt att AMS  i\r\nregleringsbrevet för innevarande år\r\nfått i uppgift att utarbeta\r\nen strategi för hur man i\r\nverksamheten skall säkerställa att\r\narbetsförmedlingarnas insatser\r\nför de nämnda grupperna under\r\nintroduktionsperioden prioriteras\r\noavsett konjunkturläge och\r\ngenerell   medelstilldelning.\r\nStrategin    skall    redovisas\r\ntill   Regeringskansliet\r\n(Näringsdepartementet).\r\nArbetsförmedlingen måste motverka\r\ndiskriminering. När det gäller\r\netnisk diskriminering i\r\nsamband  med arbetsförmedling\r\nfinns det anledning att påpeka att\r\nen arbetsgivare  inte  får\r\nställa krav  som  framstår som\r\nneutrala men i praktiken ställer en\r\narbetstagare med en viss\r\netnisk tillhörighet  i  ett sämre\r\nläge. Ett exempel på det är att man\r\ninte får kräva bättre\r\nsvenskkunskaper av den som söker\r\narbete än vad som är nödvändigt för\r\narbetet.\r\nUtskottet  delar  regeringens\r\nuppfattning   i\r\nbudgetpropositionen   att   målet\r\nför\r\narbetsmarknadspolitiken   bör\r\nligga  fast:  En  väl  fungerande\r\narbetsmarknad  med  full\r\nsysselsättning och god uthållig\r\nekonomisk tillväxt.\r\nUr detta mål kan huvuduppgifterna\r\nför den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten härledas.\r\nDessa  är  i  dag  formulerade  på\r\nföljande   sätt   i   förordningen\r\n(2000:628)  om  den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten:\r\n·  Att effektivt sammanföra den\r\nsom söker arbete med den som söker\r\narbetskraft.\r\n·\r\n·  Att främja sysselsättning och\r\nkompetensutveckling för arbetslösa\r\npersoner på en effektiv\r\noch flexibel arbetsmarknad.\r\n·\r\n·  Att  underlätta för personer\r\nmed svag ställning på\r\narbetsmarknaden  att  få  arbete\r\noch\r\nförhindra utslagning från\r\narbetsmarknaden.\r\n·\r\n·  Att motverka långa tider utan\r\nreguljärt arbete.\r\n·\r\n·  Att  motverka   en\r\nkönsuppdelad  arbetsmarknad  och  på\r\nandra  sätt  bidra  till  ökad\r\njämställdhet mellan kvinnor och män\r\nsamt till ökad mångfald i\r\narbetslivet.\r\n·\r\nModeraterna  respektive\r\nKristdemokraterna   anser,   som\r\nframgått  ovan,  att  ett  nytt\r\nsysselsättningsmål bör formuleras,\r\noch Vänsterpartiet föreslår  i  en\r\nmotion att målen för\r\nsysselsättningspolitiken  bör\r\nvidareutvecklas  till  att  avse\r\näven  minskade   regionala\r\nobalanser inklusive\r\nbefolkningsutveckling.\r\n\r\nUtskottet   kan   konstatera   att\r\nregionala   obalanser,   exempelvis\r\ni   fråga   om\r\nbefolkningsutveckling  och\r\nsysselsättningsgrad, påverkas av en\r\nlång rad faktorer. Att så är\r\nfallet framgår också av vad\r\nregeringen anför i\r\nbudgetpropositionen rörande\r\nutgiftsområde 19\r\nRegionalpolitik. Där konstateras\r\natt  målen  för  regionalpolitiken\r\ninnebär att den skall\r\nskapa  förutsättningar  för\r\nhållbar  ekonomisk  tillväxt,\r\nrättvisa och valfrihet  så  att\r\nlikvärdiga levnadsvillkor skapas\r\nför medborgarna i hela riket.\r\nRegeringen har i regleringsbrev\r\ntill myndigheter inom de\r\npolitikområden  som är av störst\r\nbetydelse för den regionala\r\nutvecklingen ställt krav på att de\r\nskall bidra till  att  uppnå\r\nmålet   för   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken.   Så   anges\r\nexempelvis  följande  i\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nregleringsbrev för 2002:\r\n\r\nMålet  för  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken är väl\r\nfungerande  och  hållbara  lokala\r\narbetsmarknadsregioner  med  en\r\ngod servicenivå i alla delar av\r\nlandet. AMV skall bidra\r\ntill att målet uppnås genom att\r\nvara  samverkanspart  och  kan  vara\r\nmedfinansiär  i de\r\nregionala  tillväxtavtalen. De\r\ninsatser som görs inom de regionala\r\ntillväxtavtalen skall\r\nrymmas inom  ramen  för  de\r\narbetsmarknadspolitiska  reglerna.\r\nDe skall också göras med\r\nutgångspunkt i de mål och\r\nprioriteringar som finns uppsatta\r\nför arbetsmarknadspolitiken.\r\nAMV skall återrapportera på vilket\r\nsätt verksamheten bidragit  till\r\natt  nå ovan nämnda\r\nmål  inom regional\r\nutvecklingspolitik. AMV skall i\r\nsärskild redovisning, senast  den\r\n22\r\nfebruari  2003,  redovisa  beslut\r\nom  finansiella  åtaganden  inom\r\nramen för regionala\r\ntillväxtavtal.  Av redovisningen\r\nskall det per åtagande framgå vilka\r\nsamverkande  parter\r\när, vilket eller  vilka  av\r\nmyndighetens  anslag  som  använts\r\nsamt belopp. Den närmare\r\nutformningen    av    redovisningen\r\nskall   ske   i   samråd   med\r\nRegeringskansliet\r\n(Näringsdepartementet).\r\n\r\nSCB publicerar varje månad\r\nstatistik  om  arbetsmarknadsläget.\r\nMyndigheten  har  också  i\r\nuppdrag  att månatligen redovisa\r\nstatistik om det s.k.\r\nsysselsättningsmålet som innebär att\r\n80  %  av  befolkningen   i\r\nåldern  20-64  år  skall  vara\r\nsysselsatt  på  den  reguljära\r\narbetsmarknaden år 2004. Dessa\r\nuppgifter  redovisas för riket i\r\nanslutning till att gängse\r\nAKU-statistik publiceras men kan\r\nockså tas fram fördelade på län.\r\n\r\nVid  en  nedbrytning  på länsnivå\r\nav den reguljära  sysselsättningen\r\nframkommer  att  de\r\nregionala skillnaderna är\r\nbetydande. Medan riksgenomsnittet\r\nunder tredje kvartalet 2002 var\r\n78,7 % låg Stockholms län  på\r\n82,5  %  medan  Jämtlands  län\r\nendast nådde 70,5 % reguljär\r\nsysselsättningsgrad. De lokala\r\nvariationerna är sannolikt ännu\r\nstörre.\r\n\r\n-----------------------------------\r\n----------------\r\nSysselsatta    20-64    år    på\r\nden   reguljära\r\narbetsmarknaden\r\n\r\nPer län tredje kvartalet  2002\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Län   |Antal         |Andel\r\nsysselsatta|\r\n|      |sysselsatta   |i % av\r\n|\r\n|      |20-64 år,     |befolkningen\r\n20-64\r\n|\r\n|      |1 000-tal     |år    |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Stockholms       |    0928      |\r\n82,5       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Uppsala          |    0147      |\r\n79,6       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Södermanlands    |    0118      |\r\n79,1       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Östergötlands    |    0186      |\r\n78,0       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Jönköpings       |    0156      |\r\n83,8       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Kronobergs       |    0083      |\r\n80,3       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Kalmar           |    0102      |\r\n76,9       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Gotlands         |    0027      |\r\n77,8       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Blekinge         |    0066      |\r\n73,9       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Skåne |    0508      |      76,1\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Hallands         |    0131      |\r\n81,6       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Västra Götalands |    0699      |\r\n80,6       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Värmlands        |    0117      |\r\n72,6       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Örebro           |    0122      |\r\n76,5       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Västmanlands     |    0114      |\r\n74,9       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Dalarnas         |    0123      |\r\n77,4       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Gävleborgs       |    0120      |\r\n74,6       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Västernorrlands  |    0108      |\r\n76,4       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Jämtlands        |    0055      |\r\n70,5       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Västerbottens    |    0117      |\r\n78,0       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Norrbottens      |    0107      |\r\n71,0       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\n|Hela riket       |   4 135      |\r\n78,7       |\r\n-----------------------------------\r\n-----------------\r\nAnm. Som sysselsatta på den\r\nreguljära arbetsmarknaden räknas\r\nsysselsatta enl. AKU exkl.\r\nsysselsatta i de\r\nkonjunkturberoende\r\narbetsmarknadspolitiska programmen\r\nallmänt\r\nanställningsstöd, förstärkt\r\nanställningsstöd, särskilt\r\nanställningsstöd till personer över\r\n57 år och start av\r\nnäringsverksamhet. Ovanstående är\r\nskattningar med en viss osäkerhet.\r\n\r\nKälla: SCB,\r\nArbetskraftsundersökningarna (AKU)\r\n\r\nNär det  gäller  den\r\narbetsmarknadspolitiska  verksamhet\r\nsom bedrivs av AMV\r\nfördelas resurserna till länen via\r\nlänsarbetsnämnderna  enligt  en\r\nsärskild\r\nresursfördelningsmodell. Utskottet\r\nkan konstatera att den modell som\r\nanvänds\r\nav    AMS   vid   fördelning   till\r\nlänsarbetsnämnderna   av   medel\r\nför\r\narbetsmarknadspolitiska  insatser\r\ntar  hänsyn till kvarstående sökande\r\nutan\r\narbete och i program under den\r\nsenaste tolvmånadersperioden, alltså\r\ndet s.k.\r\nsökandetrycket.  Utöver  detta tar\r\nman hänsyn  till  en\r\nfördelningspolitisk\r\nfaktor som skall mäta svårigheten\r\npå arbetsmarknaden.\r\n\r\nUtskottet har i tidigare\r\nsammanhang  tagit upp frågan om\r\nresursfördelning\r\ninom AMV. Senast i betänkande\r\n2001/02:AU1  uttalade  utskottet\r\natt  det  är\r\nangeläget   att   AMV   även\r\nfortsättningsvis  utformar  och\r\nomprövar  de\r\nresursfördelningsmodeller som\r\nanvänds  inom  verket. Utifrån de\r\nvvergripande\r\nriktlinjer  som  riksdag  och\r\nregering  ger i mål-  och\r\nresultatstyrningen\r\nåligger det verket att fördela\r\nanslagna medel  på  mest\r\nändamålsenliga sätt.\r\nUtskottet  vidhåller  denna\r\nuppfattning.  Nedan återkommer\r\nutskottet  till\r\nfrågan om AMV:s organisation och\r\nstyrning.\r\nDe  regionala  skillnaderna  är\r\nstora  inte  bara  i  fråga  om\r\nreguljär\r\nsysselsättning och arbetslöshet\r\nutan också i fråga  om  ohälsa. I\r\nbetänkande\r\n2002/03:AU2 behandlar utskottet\r\nnärmare frågan om åtgärder  och\r\nförslag för\r\natt minska ohälsan.\r\nUtskottet  ställer sig bakom\r\nregeringens uppfattning i\r\nbudgetpropositionen\r\natt det är en  stor utmaning att\r\nskapa förutsättningar för att alla\r\ndelar av\r\nlandet och hela  den  potentiella\r\narbetskraften skall få del av den\r\npositiva\r\nutvecklingen  framöver.   Det   är\r\nockså   viktigt   att  uppmärksamma\r\nde\r\ninomregionala  skillnader  som är\r\nmycket stora, bl.a. i\r\nstorstadsregionerna.\r\nDen yrkesmässiga och geografiska\r\nrörligheten  måste  öka  för  att\r\nmotverka\r\nflaskhalsar  och samtidigt utjämna\r\nskillnader i arbetslöshet och\r\nsysselsätt-\r\nning mellan olika  regioner och\r\nolika grupper av människor. Risken\r\när annars\r\nstor att klyftorna ökar.\r\nI  detta  sammanhang  vill\r\nutskottet  också  peka  på  att  de\r\nregionala\r\naspekterna  även   framhålls   i\r\nEU:s   sysselsättningsriktlinjer.\r\nEnligt\r\nriktlinjerna   för   2002   skall\r\nmedlemsstaterna,    när    de\r\nomsätter\r\nsysselsättningsriktlinjerna   i\r\nnationell  politik,  ta  hänsyn\r\ntill   den\r\nregionala   dimensionen  och\r\nregionala   skillnader   genom   att\r\nutforma\r\ndifferentierade  åtgärder eller\r\nmål. Utskottet återkommer nedan\r\nnärmare till\r\nfrågan om EU:s\r\nsysselsättningssamarbete.\r\nAv det anförda framgår  att\r\nutskottet  delar  Vänsterpartiets\r\noro över de\r\nregionala  och  inomregionala\r\nklyftor  som  finns i landet.\r\nSamtidigt  kan\r\nutskottet konstatera att vad som\r\nsägs i sysselsättningsriktlinjerna\r\nom  den\r\nregionala  dimensionen  ligger  i\r\nlinje med vad som anförs i\r\nVänsterpartiets\r\nmotion.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitikens\r\ntillväxtfrämjande och\r\nfördelningspolitiska\r\nroll\r\n\r\nMålet för arbetsmarknadspolitiken\r\när,  som framgått ovan, en väl\r\nfungerande\r\narbetsmarknad   med  full\r\nsysselsättning  och   god\r\nekonomisk   tillväxt.\r\nArbetsmarknadspolitiken  skall\r\nbidra  till  att  målet  för  den\r\nekonomiska\r\npolitiken uppnås och har därmed en\r\nviktig tillväxtfrämjande roll.\r\n\r\nMen arbetsmarknadspolitiken kan\r\nsjälvfallet inte på egen hand klara\r\nav att\r\nuppnå  målen  för  den ekonomiska\r\npolitiken - full sysselsättning  och\r\nökat\r\nvälstånd genom en god  och uthållig\r\nekonomisk tillväxt. För detta krävs,\r\nsom\r\npåtalas också i motioner,  ett\r\ngynnsamt företagsklimat och ett\r\nskattesystem\r\nsom främjar företagande och arbete.\r\nUtskottet avstår här från att\r\nnärmare gå\r\nin  på  de  reformer som genomförts\r\nmed  bl.a.  denna  inriktning  men\r\nkan\r\nkonstatera att  detta  redovisas\r\nsåväl i budgetpropositionen som i\r\nskrivelse\r\n2001/02:187 om Sveriges\r\ngenomförande av EU:s\r\nsysselsättningssamarbete som -\r\nutöver budgetpropositionen -\r\nbehandlas i detta\r\nutskottsbetänkande. Utskottet\r\nåterkommer  nedan  till  frågan\r\nom   lönebildningens,\r\narbetsrättens  och\r\narbetslöshetsförsäkringens\r\nbetydelse  för  tillväxten  och\r\narbetsmarknadens\r\nfunktionssätt.\r\n\r\nAtt   arbetsmarknadspolitiken   har\r\nsåväl  en  tillväxtfrämjande   som\r\nen\r\nfördelningspolitisk    roll\r\nframgår     av     uppgifterna\r\nför    den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten, vilka redovisats ovan.\r\n\r\nFlera  motioner  tar upp\r\nrörligheten på arbetsmarknaden och\r\nman menar  att\r\ndenna i dag är otillräcklig. Den\r\ngeografiska och yrkesmässiga\r\nrörligheten är\r\nav central betydelse för\r\nmatchningen på arbetsmarknaden.\r\nRörligheten är, som\r\npåpekas i motioner bl.a.  från\r\nModeraterna och Folkpartiet,\r\notillräcklig och\r\nmåste öka för att flaskhalsar\r\nskall  kunna  motverkas.  En  ökad\r\nrörlighet\r\nmedverkar  också  till att utjämna\r\nskillnader i arbetslöshet och\r\nsysselsätt-\r\nning  mellan olika regioner  och\r\nolika  grupper  av  människor.\r\nOckså  den\r\ninomregionala obalansen i bl.a.\r\nstorstadsregionerna måste\r\nuppmärksammas. Som\r\nregeringen  påpekar  i\r\nbudgetpropositionen kan otillräcklig\r\nrörlighet bidra\r\ntill ökade klyftor i samhället.\r\nDet är mot denna bakgrund  positivt\r\natt regeringen tillkallat en\r\nsärskild\r\nutredare   som   skall   göra   en\r\növersyn  av  generella   åtgärder\r\ninom\r\narbetsmarknadspolitiken  som\r\nstimulerar  arbetsmarknadsrelaterad\r\ngeografisk\r\nrörlighet (dir. 2002:80).\r\nFlyttningsbidragets  betydelse\r\nbetonas särskilt i\r\nutredningsdirektiven. I utredarens\r\nuppdrag ingår  också  att  se  över\r\nandra\r\nmöjligheter   att   främja\r\ntillgången   till   nyckelpersoner\r\ni   lokala\r\narbetsmarknadsregioner  av  mindre\r\nstorlek. Utredaren skall bl.a. lägga\r\nfram\r\nförslag    om    uppföljningsbara\r\nmål     för    geografisk\r\nrörlighet.\r\nUtredningsuppdraget skall\r\nslutredovisas senast den 31 mars\r\n2003.\r\nDe  lokala arbetsmarknaderna har\r\nvidgats väsentligt  under  de\r\ngångna  30\r\nåren, visar  statistik  från SCB.\r\nUtskottet ser positivt på denna\r\nutveckling\r\noch vill i sammanhanget peka  på\r\natt pendlingsstödet reformerats från\r\nden 1\r\njanuari 2002.\r\nVikten   av  ökad  rörlighet  på\r\narbetsmarknaden   ingår   också   i\r\nde\r\ntrepartssamtal  mellan  regeringen\r\noch arbetsmarknadens parter som\r\npågår för\r\nnärvarande och som utskottet  tar\r\nupp  närmare  i betänkande\r\n2002/03:AU2. I\r\ndessa  samtal  kommer  man  bl.a.\r\natt diskutera utvecklande  av\r\nsystem  som\r\nunderlättar\r\narbetsplatsbyten/provanställningar\r\npå såväl interna som externa\r\narbetsmarknader.\r\nUtskottet  återkommer  nedan till\r\nmotionsförslag  om  rörligheten  på\r\nden\r\nnordiska arbetsmarknaden.\r\n\r\nSom  framgått  har  AMS\r\ngeneraldirektör  nyligen  informerat\r\nutskottet  om\r\naktuella  arbetsmarknadsfrågor.  En\r\nav  de  frågor  som  togs  upp  var\r\nde\r\ndemografiska   förändringar   som\r\nSverige   står   inför  och  den\r\ndärmed\r\nsammanhängande  arbetskraftsbrist\r\nsom  är  att  vänta.  Den\r\növerskuggande\r\narbetsmarknadspolitiska  frågan  är\r\nenligt  chefen  för  AMV hur man\r\nskall\r\nutforma  en  politik  som  framgent\r\nkan erbjuda ett tillräckligt  utbud\r\nav\r\narbetskraft    och    en    god\r\nkompetensförsörjning.     Det\r\nframtida\r\narbetskraftsbehovet kommer inte\r\nbara att finnas i \"teknikdrivna\"\r\nbranscher i\r\nstorstadsområdena,    vilket\r\nvarit    kännetecknande   för   de\r\nsenaste\r\nhögkonjunkturerna,  utan  behovet\r\nkommer  också  i  helt  andra\r\nbranscher,\r\nexempelvis vård och omsorg, och i\r\nmindre orter.\r\n\r\nDet finns i dag många människor som\r\när arbetslösa  men  som  vill  ha\r\nett\r\narbete. Likaså finns det många\r\nmänniskor som på grund av ohälsa\r\nstår utanför\r\narbetslivet.  Kraftfulla insatser\r\nmåste till så att man kan ta till\r\nvara den\r\narbetskraft som dessa människor\r\nskulle kunna erbjuda. Politiken\r\nmåste enligt\r\nutskottet utformas  för  att  göra\r\ndetta  möjligt. I betänkande\r\n2002/03:AU2\r\nbehandlar utskottet frågor om hur\r\nohälsa i arbetslivet skall\r\nmotverkas.\r\nCenterpartiet efterlyser i en\r\nmotion en strategi  för att möta\r\nframtidens\r\nbehov av utbildad arbetskraft inom\r\nden offentliga sektorn  medan\r\nModeraterna\r\npekar på behovet av yrkesutbildad\r\narbetskraft.\r\nStrategiska frågor kring\r\nkompetensförsörjningen har nyligen\r\nutretts av en\r\narbetsgrupp inom Regeringskansliet\r\n(Ds 2002:47). Bland de frågor som\r\ntas upp\r\ni  gruppens  rapport kan nämnas\r\nkompetensförsörjningen i några\r\nyrkesgrupper,\r\ndäribland   sjuksköterskor,\r\ngymnasielärare,   byggnadsarbetare\r\noch   IT-\r\nspecialister.  Vidare  behandlas\r\ngraden av överensstämmelse mellan\r\ntillgång\r\ntill och efterfrågan på  utbildad\r\narbetskraft samt\r\nanpassningsmekanismer för\r\nen effektiv kompetensförsörjning.\r\nEn  annan  arbetsgrupp i\r\nRegeringskansliet  utarbetar  för\r\nnärvarande  en\r\nrapport om arbetskraftsutbud  och\r\nvälfärd  där  man bl.a. kommer att\r\nbelysa\r\nframtida arbetskraftsbehov och\r\nvilka arbetskraftsreserver som\r\nfinns. Gruppen\r\nskall  också  peka  ut viktiga\r\ninsatsområden för att\r\narbetskraftsreserverna\r\nskall kunna tas till vara.\r\nYtterligare en aktuell utredning\r\nsom kan nämnas i detta sammanhang\r\nbelyser\r\nden  framtida\r\npersonalförsörjningen   inom  vård-\r\noch  omsorgssektorn  med\r\ninriktning  på tillgång och\r\nrekryteringsbehov  till  2015  (Ura\r\n2002:3).  I\r\nutredningen,  som  gjorts  av  AMS,\r\nutpekas  tre  avgörande  frågor för\r\nden\r\nframtida   kompetens-   och\r\npersonalförsörjningen  inom  vård\r\noch  omsorg:\r\narbetsorganisationen inom  sektorn\r\nmåste  förändras  samtidigt som\r\nåtgärder\r\nvidtas  för  att höja statusen på\r\narbete där, utbildningens  innehåll\r\nmåste\r\nstämma överens med framtida\r\nkompetensbehov i sektorn och\r\nbehörighetsreglerna\r\ntill högre vårdutbildningar måste\r\nses över så att exempelvis\r\nundersköterskor\r\nmed    lång    arbetslivserfarenhet\r\nkan     genomgå     en     förkortad\r\nsjuksköterskeutbildning.\r\nUtformningen  av grund- och\r\nhögskoleutbildningen och\r\nkompetensutvecklingen\r\ni arbetslivet är  naturligtvis  av\r\nstörsta vikt för den framtida\r\ntillgången\r\ntill   arbetskraft.\r\nGymnasiekommittén   2000    väntas\r\npresentera   ett\r\nslutbetänkande   i   december\r\n2002.  Enligt  vad  utskottet\r\nerfarit   från\r\nRegeringskansliet kan  kommitténs\r\nförslag,  om  det genomförs, komma\r\natt få\r\nbetydande inverkan på utformningen\r\nav den eftergymnasiala\r\nutbildningen, och\r\ndå inte minst yrkesutbildningen på\r\nhögskolenivå.\r\nUtskottet  anser  att  frågor  om\r\nden framtida kompetensförsörjningen\r\npå\r\narbetsmarknaden redan i dag har hög\r\nprioritet.  Så  måste vara fallet\r\näven i\r\nframtiden  eftersom\r\nkompetensförsörjningen  så  nära\r\nsammanhänger  med  de\r\nlångsiktiga  förutsättningarna  för\r\ntillväxt och välfärd.  De\r\ndemografiska\r\nutmaningarna kräver att stor\r\nuppmärksamhet riktas mot frågan.\r\nEn av grunduppgifterna för AMV och\r\narbetsförmedlingen är att medverka\r\ntill\r\natt arbetskraften är utbildad och\r\nfår  utveckling  och ökade\r\nkvalifikationer\r\nså  att  den  motsvarar\r\narbetsmarknadens  efterfrågan  på\r\nkompetens   och\r\nyrkeskunnande.\r\nArbetsmarknadsutbildningen  skall\r\nvara efterfrågestyrd och i\r\nförsta hand syfta till att motverka\r\nbrist på arbetskraft och flaskhalsar\r\noch\r\ndärmed bidra till\r\nsysselsättningstillväxt.\r\nOckså kortsiktigt är naturligtvis\r\ntillgången  till arbetskraft viktig.\r\nAMS\r\nföljer      exempelvis     noga\r\nhur     länsarbetsnämnderna\r\nanvänder\r\narbetsmarknadsutbildning  för  att\r\nmotverka  flaskhalsar,  bl.a.  genom\r\natt\r\nrapporter begärs in om detta vid\r\ntvå tillfällen under året.\r\nMyndigheten  har\r\nvidare  i  oktober tillsatt en\r\nsärskild arbetsgrupp för att hitta\r\nformer för\r\nhur övertalig  arbetskraft  inom\r\ntelekomsektorn skall tas till vara i\r\nandra\r\nsektorer eller regioner i landet.\r\nMotionsyrkandet   om   att   utreda\r\nträdgårdsnäringens    säsongsmässiga\r\narbetskraftsbehov är utskottet inte\r\nberett att tillstyrka. Det  är  i\r\nförsta\r\nhand  ett  ansvar  för  den\r\nenskilda  branschen  att  analysera\r\noch åtgärda\r\nsvårigheter att rekrytera\r\narbetskraft som kan hänga samman\r\nmed faktorer som\r\nlönesättning,  arbetsmiljö,\r\narbetstider, lokala förhållanden\r\netc.  Utskottet\r\nkonstaterar vidare att den period\r\nför vilken länsarbetsnämnderna kan\r\nbevilja\r\narbetstillstånd  för\r\nsäsongsanställd  arbetskraft  har\r\nförlängts  till sju\r\nmånader per år, vilket tidigare\r\nredovisats i betänkande\r\n2001/02:MJU17.\r\n\r\nEn  rad  motionsförslag  under\r\nallmänna motionstiden avser insatser\r\nför  att\r\nstärka arbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska roll. Det\r\ngäller bl.a.\r\nförslag  om  att underlätta\r\nsituationen  på  arbetsmarknaden\r\nför  särskilda\r\ngrupper, exempelvis\r\narbetshandikappade, invandrare,\r\nungdomar och äldre. Det\r\ngäller också förslag av mer\r\növergripande karaktär kring vad som\r\nmotionärerna\r\nbenämner  övergångsarbetsmarknad,\r\njobbgaranti,  omställningspeng  m.m.\r\nDen\r\nsistnämnda   typen   av   förslag\r\nbehandlas   i  detta  betänkande\r\nliksom\r\nmotionsförslag   om  att  stärka\r\narbetsmarknaden  för\r\narbetshandikappade.\r\nUtskottet räknar med att behandla\r\növriga motioner om särskilda grupper\r\ni ett\r\nbetänkande i början av 2003.\r\n\r\nUtskottet behandlade våren 2002 i\r\nbetänkande 2001/02:AU5 ett antal\r\nförslag\r\nom att införa s.k.\r\növergångsarbeten  eller förstärkt\r\naktivitetsgaranti. Med\r\nanledning av de motioner som\r\nbehandlas  i detta betänkande och\r\nsom tar sikte\r\npå vad motionärerna benämner jobb-\r\noch utvecklingsgaranti,\r\növergångsarbete,\r\növergångssysselsättning  och\r\növergångsarbetsmarknad vill\r\nutskottet  hänvisa\r\ntill sitt ställningstagande i\r\nbetänkande AU5:\r\n\r\nUtskottet kan konstatera att det\r\ninom en relativt snar framtid kommer\r\natt\r\nuppstå arbetskraftsbrist. Inom\r\nmånga viktiga sektorer på\r\narbetsmarknaden\r\nkommer efterfrågan på arbetskraft\r\natt  bli  större  än  utbudet. I\r\ndenna\r\nsituation  kommer alla arbetsföra\r\natt behövas. Aktivitetsgarantin\r\nkommer\r\nutifrån detta  perspektiv  att\r\nspela en allt viktigare roll för att\r\ninför\r\nframtiden stärka och rusta\r\npersoner  som  i dag har svårt att\r\nkomma in på\r\nden reguljära arbetsmarknaden.\r\n\r\nÄven i en situation med\r\narbetskraftsbrist  kan  det  inte\r\nuteslutas att\r\ndet fortfarande finns grupper som\r\nstår mycket långt utanför den\r\nreguljära\r\narbetsmarknaden,  exempelvis\r\nvissa  äldre  arbetslösa  och\r\npersoner  som\r\naldrig  har  fått  något  fotfäste\r\npå arbetsmarknaden. Enligt\r\nutskottets\r\nmening   bör   det   finnas\r\nytterligare   insatser,   inom\r\nramen   för\r\naktivitetsgarantin, som  kan\r\nvidtas  för  att  stödja  och\r\nhjälpa dessa\r\ngrupper.\r\nVid utformningen av dessa insatser\r\nbör man ta till vara de erfarenheter\r\nsom  finns  inom den kommunala\r\nsektorn av bl.a. OTA och lokalt\r\ngenomförda\r\nsysselsättningsprojekt.  Även  OSA\r\nbör kunna tjäna som förebild för\r\ndessa\r\nåtgärder. En annan lösning kan\r\nvara  meningsfulla sysselsättningar,\r\nt.ex.\r\ninom  miljö-  och  naturvård,  som\r\nsubventioneras  genom  någon  form\r\nav\r\nanställningsstöd.\r\n\r\nMot   bakgrund   av   det  anförda\r\ngjorde   riksdagen   på   förslag\r\nfrån\r\narbetsmarknadsutskottet  ett\r\ntillkännagivande till regeringen om\r\nytterligare\r\ninsatser inom aktivitetsgarantin\r\n(bet.  2001/02:AU5,  rskr. 216).\r\nUtskottet\r\nnoterar  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen  aviserat  att\r\nden  under\r\nriksmötet  avser  att  återkomma\r\ntill  riksdagen  med  förslag såväl\r\nom att\r\nytterligare  förbättra  matchningen\r\npå arbetsmarknaden som  när  det\r\ngäller\r\nvidareutveckling av\r\naktivitetsgarantin och det särskilda\r\nanställningsstödet.\r\n\r\nOmställningspeng och alternativa\r\naktörer, m.m.\r\n\r\nSom framgått föreslår Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  i\r\nskilda motioner att arbetslösa\r\nskall kunna få en s.k.\r\nomställningspeng om de\r\ninte  får  nytt  arbete  snabbt.\r\nOmställningspengen skall användas\r\ntill att\r\nfinansiera  arbetsmarknadsåtgärder\r\nför   den  arbetslösa.  En  mångfald\r\nav\r\naktörer, däribland exempelvis\r\nbemanningsföretag  av  olika slag,\r\nskall kunna\r\nsvara  för  utförandet  av  de\r\nåtgärder som erbjuds till\r\narbetslösa,  enligt\r\nsåväl de tre nämnda partierna som\r\nenligt Moderaterna.\r\n\r\nBeslut om att omställningspeng\r\nskall betalas ut liksom om storleken\r\npå den\r\nskall  enligt  Kristdemokraternas\r\nförslag  fattas  av  ett  organ  som\r\nman\r\nbenämner  som  servicekontor  medan\r\nden  arbetslösa personen i\r\nFolkpartiets\r\nversion vänder sig till en\r\narbetsförmedling,  benämnd\r\njobbkontor,  för  att\r\nansöka  om  en  omställningspeng.\r\nCenterpartiet,  som  i  likhet med\r\növriga\r\nborgerliga  partier  förordar att\r\nAMV reformeras och minskas,  vill\r\natt  en\r\ncentral  myndighet  skall\r\n\"förmedla   omställningspengar  och\r\nauktorisera\r\naktörer, men i övrigt bör så mycket\r\nsom möjligt beslutas på en lägre\r\nnivå\".\r\nGemensamt för de skilda\r\nmotionsförslagen  är  att  de\r\nresurser som erbjuds\r\nden  arbetslöse  skall  variera\r\nutifrån  den  enskildes  behov,\r\nnågot  som\r\nutskottet  närmast  ser  som en\r\nsjälvklarhet. Att individen står  i\r\ncentrum\r\nmåste redan i dag anses vara ett\r\nrättesnöre för förmedlingsinsatserna\r\nliksom\r\natt de resurser som ställs  till\r\nförfogande också anpassas till den\r\nenskilde\r\narbetssökandens behov av stöd  och\r\nhjälp. Som framgår av\r\nbudgetpropositionen\r\nbedriver AMS i samarbete med\r\nlänsarbetsnämnderna  ett\r\nutvecklingsarbete med\r\nfokus på bl.a. förbättrade\r\nbehovsanalyser.\r\nUtskottet kan inte av de\r\nsinsemellan varierande och relativt\r\nknapphändiga\r\nbeskrivningar  som  görs  i de tre\r\nnämnda borgerliga partiernas\r\nmotioner  få\r\nnågon klarare bild av hur det  är\r\ntänkt  att  storleken  på  den\r\nföreslagna\r\nomställningspengen  skall\r\nbestämmas  -  enligt en av\r\nmotionerna skall  dock\r\nutgångspunkten vara exempelvis\r\nålder, utbildning och\r\narbetslivserfarenhet.\r\nInte  heller har utskottet lyckats\r\nfinna  någon  närmare  motivering\r\ntill\r\nvarför motionärerna  förutsätter\r\natt en omställningspeng automatiskt\r\nskulle\r\nmedföra  att arbetslösa stod mer i\r\ncentrum  för  de\r\narbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna  än vad som är fallet i\r\ndag. Det finns redan i dag krav på\r\natt en\r\nindividuell handlingsplan  skall\r\nupprättas inom tre månader från det\r\natt den\r\nenskilde anmäler sig som\r\narbetssökande hos den offentliga\r\narbetsförmedlingen\r\n(SFS 2000:628). För att\r\nhandlingsplanen  skall  vara\r\neffektiv måste den utgå\r\nfrån  individens  behov och\r\nupprättas i samråd mellan\r\narbetsförmedlare  och\r\narbetssökande.\r\nI  en studie genomförd  av  en\r\narbetsgrupp  inom\r\narbetsmarknadsutskottet\r\nrörande  Arbetsmarknadsverkets\r\narbete  med individuella\r\nhandlingsplaner har\r\ngruppen funnit att sådana\r\nhandlingsplaner  är  en bra metod\r\nför att uppnå en\r\nstrukturerad  sökprocess  som kan\r\nunderlätta för den  arbetssökande\r\natt  få\r\narbete. Arbetsgruppen framhöll  att\r\nhandlingsplanen, för att vara\r\neffektiv,\r\nmåste  utgå  från  individens\r\nbehov  och  upprättas   i  en\r\ndialog  mellan\r\narbetsförmedlare och arbetssökande.\r\nGruppen presenterade  i  sin\r\nrapport  i\r\napril  2002  också  förslag  om\r\nhur  arbetet  med  handlingsplanerna\r\nkunde\r\nförbättras  och  effektiviseras.\r\nEtt utvecklingsarbete rörande\r\nindividuella\r\nhandlingsplaner pågår inom AMV.\r\nI Folkpartiets förslag om en jobb-\r\noch  utvecklingsgaranti  på en form\r\nav\r\növergångsarbetsmarknad    ingår\r\natt    bemanningspooler,    startade\r\nav\r\nbemanningsföretag  och\r\nfrivilligorganisationer, skall\r\norganisera  och  sköta\r\nförmedlingsverksamheten.\r\nI motionsförslagen  från\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet\r\nom omställningspeng pekar man på\r\nbemanningsföretagens betydelse som\r\nutförare\r\nav   åtgärder.  Bemanningsföretag\r\nhar   redan   i   dag   en   roll\r\ninom\r\nförmedlingsverksamheten.\r\nEn grundtanke  bakom\r\naktivitetsgarantin  är att den skall\r\nutformas i nära\r\nsamverkan mellan stat, kommuner,\r\nföretag och  arbetsmarknadens\r\nparter.  Det\r\nskall  också  finnas  möjligheter\r\natt  använda  sig  av\r\nbemanningsföretag.\r\nUtskottet betonade i betänkande\r\n2001/02:AU5 att det är viktigt att\r\nsamverkan\r\nsker     med    föreningslivet;\r\ninte    minst    gäller    detta\r\nolika\r\ninvandrarorganisationer  där\r\nengagemang  och  stora  kunskaper\r\nkan tas till\r\nvara.  Detta, framhöll utskottet,\r\när i första hand en fråga  för  de\r\nlokala\r\naktörerna.\r\nAMS  utarbetade   under   2001\r\nriktlinjer   för  AMV  om  samverkan\r\nmed\r\nbemanningsföretag  inom ramen för\r\naktivitetsgarantin.  Sådan\r\nsamverkan  som\r\nleder till att deltagarna  får\r\nnågon  form  av  anställning  ses\r\nsom  mest\r\nangelägen  och  alla  möjligheter\r\nsom främjar det målet skall prövas,\r\nenligt\r\nriktlinjerna. I riktlinjerna  anges\r\nvidare  att syftet med samverkan är\r\natt\r\naktivitetsgarantins deltagare skall\r\nfå vidgade möjligheter och nya\r\nkontakter\r\nmed arbetsgivare, vilket förväntas\r\nöka deras chanser  att  åter\r\netablera sig\r\npå arbetsmarknaden.\r\nI de nämnda riktlinjerna ges bl.a.\r\nkonkreta exempel på hur samverkan\r\nkring\r\ninformation,  praktik  och\r\npersonaluthyrning kan utformas.\r\nEftersom  det  är\r\nfråga om en form av\r\nutvecklingsarbete har\r\nlänsarbetsnämnderna haft i uppdrag\r\natt rapportera om erfarenheterna\r\nav  denna  samverkan. På central\r\nnivå inom\r\nAMS  har  en  grupp  med\r\nföreträdare  från\r\nbemanningsbranschen,   fackliga\r\norganisationer och AMS följt\r\nverksamheten.\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  är\r\ndet  viktigt att\r\nArbetsmarknadsverket\r\nvisar  stor öppenhet när det gäller\r\nsamverkan  med  olika  aktörer  för\r\natt\r\nförbättra  matchningen på\r\narbetsmarknaden och för att\r\nförhindra och motverka\r\nlångtidsarbetslöshet.  Det  bör\r\ndock enligt utskottets uppfattning i\r\nförsta\r\nhand vara arbetsförmedlingarna och\r\nAMV som skall avgöra i vilken\r\nomfattning\r\nolika aktörer anlitas.\r\nUtskottet återkommer nedan till\r\nfrågan  om  samverkan och lokal\r\nförankring\r\nav arbetsmarknadspolitiken.\r\nUppföljning och utvärdering är, som\r\nutskottet många gånger har\r\nframhållit,\r\nav stor betydelse i den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten. Utskottet vill\r\ni detta sammanhang betona att det\r\när väsentligt  att  olika\r\nsamverkansformer\r\nföljs  upp.  Det  är  inte  alls,\r\nsom  vissa  motionärer tycks  utgå\r\nfrån,\r\nsjälvklart  att nya\r\nsamverkansformer eller aktörer\r\nautomatiskt  leder  till\r\nbättre resultat  för  de\r\narbetslösa  individerna  än  vad som\r\när fallet med\r\ndagens förmedlingsinsatser.\r\nDetta  kan  illustreras med ett\r\nexempel. Det gäller ett\r\npilotprojekt  för\r\narbetslösa invandrare,  där  man\r\njämfört utfallet av\r\nförmedlingsaktiviteter\r\nvia  bemanningsföretag  med\r\narbetsförmedlingen.   Slutsatsen\r\nblev  att  de\r\narbetslösa     invandrare     som\r\nerhållit    förmedlingsinsatser\r\nvia\r\narbetsförmedlingen  fått arbete  i\r\nstörre  utsträckning  än  de  som\r\nvarit\r\nhänvisade till bemanningsföretag.\r\nResultaten från pilotprojektet\r\nredovisas i\r\nen rapport från Centrum  för\r\narbetsmarknadspolitisk  forskning\r\n(CAFO)  vid\r\nVäxjö universitet som har\r\npublicerats av AMS (Ura 2002:6).\r\nMot bakgrund av vad utskottet\r\nanfört om betydelsen av samverkan\r\nmellan AMV\r\noch  andra  aktörer  ser  utskottet\r\npositivt  på  att en särskild enhet\r\nför\r\nsamverkansfrågor  bildades  inom\r\nAMS den 1 juli 2002.  Enheten  är\r\nen  s.k.\r\nstabsfunktion och skall bl.a.\r\narbeta  med  policyfrågor kring\r\nsamverkan med\r\nexterna parter liksom med planering\r\noch uppföljning  av verkets insatser\r\nför\r\natt   främja   mångfald,\r\njämställdhet,   integration   och\r\ninsatser   mot\r\ndiskriminering.\r\n\r\nI   anslutning   till   vad\r\nutskottet   här  anfört  om\r\nsamverkan  mellan\r\narbetsförmedlingen och bl.a.\r\nbemanningsföretag vill utskottet\r\nockså redovisa\r\nsin syn på förslag från Moderaterna\r\noch Kristdemokraterna  om  villkoren\r\nför\r\nbemanningsföretagen.\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal\r\ntillfällen under senare år behandlat\r\nolika\r\nmotioner som tagit  upp  frågor\r\nkring  bemanningsföretagens villkor,\r\nsenast\r\nvåren 2002 (se bet. 2001/02:AU5).\r\nPå   förslag   av   utskottet\r\nbeslutade  riksdagen   tidigare   om\r\nett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av\r\nen översyn  av  bemanningsföretagen\r\n(bet.\r\n1999/2000:AU1,  rskr.\r\n1999/2000:83).   Bakgrunden   var\r\nde  slutsatser  om\r\nbranschens verksamhet som\r\npresenterades i betänkandet\r\nPersonaluthyrning (SOU\r\n1997:58)  och  ett  antal  motioner\r\nsom  bl.a.  behandlade  de\r\nanställdas\r\nsituation,     exempelvis\r\nlöneform     och     arbetstid,\r\nmen    även\r\nkonkurrensförhållandena.    Enligt\r\nutskottet   väckte   verksamheten\r\ni\r\nbemanningsföretagen, reglerna för\r\nsjälva\r\nverksamheten,   verksamhetens\r\nförhållande    till    andra\r\nregelsystem,\r\nkonkurrensförhållanden m.m. en rad\r\nfrågor. Utskottet ansåg att\r\növersynen  av\r\nverksamheten  borde  bedrivas\r\nförutsättningslöst,  men  att  de\r\nanställdas\r\nsituation  och övriga problem som\r\nkan vara förknippade med en\r\nanställning  i\r\nbemanningsföretag måste stå i\r\nfokus.\r\nInom Regeringskansliet  tillsattes\r\nunder  hösten  2001 en arbetsgrupp\r\nmed\r\nuppdrag att inventera de problem\r\nsom kan vara förknippade  med\r\nanställning i\r\nett    bemanningsföretag.    I\r\narbetsgruppen    ingår   företrädare\r\nför\r\nNäringsdepartementet,\r\narbetsmarknadens   parter   och\r\nbranschföreträdare.\r\nArbetsgruppen  skall  samråda med\r\nde myndigheter som kan  tillföra\r\nsärskild\r\nsakkunskap,  såsom  de  ombudsmän\r\nsom   har   till  uppgift  att\r\nmotverka\r\ndiskriminering  i  arbetslivet.\r\nBland  de  frågor  som   skall  tas\r\nupp  i\r\narbetsgruppen är tillämpningen av\r\narbetslöshetsförsäkringen  för\r\nanställda i\r\nbemanningsföretag.\r\nDen 21 mars 2002 lade EU:s\r\nkommission fram ett förslag till\r\ndirektiv (KOM\r\n[2002]   149   slutlig)  om\r\narbetsvillkor  för  personal  som\r\nhyrs  ut  av\r\nbemanningsföretag.  Förslaget\r\ninnebär i huvudsak att en uthyrd\r\narbetstagare\r\ninte  får  behandlas  på  ett\r\nmindre   förmånligt   sätt   när\r\ndet  gäller\r\ngrundläggande arbetsvillkor än\r\nanställda med identiskt eller\r\nlikartat arbete\r\ni kundföretaget.\r\nMed    anledning    av\r\ndirektivförslaget   utvidgades   den\r\novannämnda\r\narbetsgruppens uppdrag till att\r\näven avse ett samråd rörande detta.\r\nEnligt  det  ursprungliga\r\nuppdraget  skulle  arbetsgruppen  ha\r\nredovisat\r\nresultatet  av  sitt  arbete\r\nsenast  den  30  november  2002.\r\nArbetet  har\r\nemellertid fördröjts  huvudsakligen\r\npå  grund  av  behandlingen  inom EU\r\nav\r\nkommissionens  förslag till\r\ndirektiv. Av den preliminära\r\ndagordningen  inför\r\nEuropeiska rådets  möte  den 2-3\r\ndecember 2002 framgår t.ex. att\r\ninformation\r\nkring direktivet skall lämnas  vid\r\nmötet.  Frågan  är  inte upptagen\r\nsom en\r\nbeslutspunkt.\r\nEnligt   vad   utskottet   inhämtat\r\nfrån  Regeringskansliet  dröjer\r\nett\r\nställningstagande från\r\narbetsgruppen,  bl.a.  i  avvaktan\r\npå  resultatet av\r\nbehandlingen inom EU av\r\nkommissionsförslaget.\r\nMed  anledning  av vad Moderaterna\r\nanför om att regeringen i EU-\r\nsamarbetet\r\nskall verka för att arbetsvillkoren\r\nskall vara en fråga för\r\narbetsmarknadens\r\nparter och inte regleras i\r\ndirektivet vill utskottet påpeka att\r\nregeringen i\r\nförhållande till EU  i fråga om\r\nbemanningsföretagen intagit\r\nståndpunkten att\r\narbetsmarknadens  parter   skall\r\nha  rätt  att  via  kollektivavtal\r\nträffa\r\növerenskommelser om\r\nanställningsavtalens innehåll.\r\nMot bakgrund av det anförda  och\r\ndå  utskottet utgår från att många\r\nav de\r\nfrågor som tas upp i motionerna\r\nkommer att  behandlas  av  den  ovan\r\nnämnda\r\narbetsgruppen, ser utskottet inte\r\nnågot skäl att föregripa de\r\nslutsatser som\r\nden kan komma att dra.\r\n\r\nSom  framgått har utskottet i detta\r\navsnitt behandlat förslag om\r\nalternativa  aktörer  på  det\r\narbetsmarknadspolitiska  området.\r\nDet  har  också  väckts\r\nmotionsförslag om\r\nalternativa  aktörer  när  det\r\ngäller arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser  för\r\nkulturskapare som utskottet\r\nbehandlar i det följande.\r\n\r\nUtskottet har vid ett antal\r\ntillfällen  behandlat  frågor  med\r\nanknytning\r\ntill kulturarbetarnas villkor på\r\narbetsmarknaden. Senast utskottet\r\nuttalade\r\nsig var i mars i år i betänkande\r\n2001/02:AU5.\r\nKulturarbetarna  har  i likhet med\r\nandra arbetslösa möjlighet att delta\r\ni\r\nolika arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram. Inom ramen för dessa\r\nprogram anordnas\r\nsådana  insatser  som  är utformade\r\nefter  deras  behov.  Det  finns\r\nockså\r\nsärskilda kulturarbetsförmedlingar.\r\nSådana  finns  i  fem  län:\r\nStockholms,\r\nSkåne,  Västra  Götalands, Örebro\r\noch Västerbottens län. Dessa\r\nförmedlingar\r\nhar ett regionalt  ansvar  för\r\nflera  län  och  har koppling till\r\nregionala\r\nkulturarbetsnämnder.\r\nVåren  2002  tillsattes  inom  AMS\r\nen utredning i syfte  att  får  en\r\nmer\r\nsammanhållen      organisation\r\növer      hela      landet\r\navseende\r\nkulturarbetsförmedlingarna.\r\nUppdraget  var  att  ta   fram\r\nunderlag   för\r\nförändringar   av   förmedlingarnas\r\nstyrning,  ledning  och\r\norganisation.\r\nUtredaren  skulle  också redovisa\r\nhur samarbetet  och  gränsdragningen\r\ntill\r\nannan förmedlingsverksamhet skall\r\nutformas.\r\nEnligt  vad  utskottet  inhämtat\r\nfrån  AMS  presenterades  resultatet\r\nav\r\növersynen i juni  2002  för  AMS\r\nstyrelse.  Denna  fattade  beslut\r\nom  att\r\narbetsförmedlingsorganisationen\r\ninom  kultur-medie-området  fr.o.m.\r\nden  1\r\njanuari  2003  skall  vara  en\r\nrikstäckande organisation inom AMS.\r\nSamtidigt\r\nuppdrogs åt generaldirektören  att\r\nvidta  de åtgärder som erfordras för\r\natt\r\ngenomföra detta.\r\nUtskottet har också inhämtat från\r\nAMS att  det  pågår  en översyn\r\nbl.a. av\r\nden befintliga strukturen på\r\narbetsmarknadspolitiska program  för\r\natt kunna\r\nanpassa   de  olika  insatserna\r\nbättre  efter  de  behov  som  finns\r\nbland\r\nkulturarbetarna.\r\nNär det gäller\r\narbetslöshetsförsäkringen  vill\r\nutskottet  erinra  om att\r\nhänsyn  tas  till kulturarbetarnas\r\nsärskilda situation. Utskottet vill\r\nockså\r\nerinra om att  det  vid  AMS finns\r\nen särskild kulturarbetsdelegation\r\nsom är\r\nett rådgivande organ till\r\ngeneraldirektören. Utskottet vill\r\näven påpeka att\r\ndet sedan några år tillbaka finns\r\nen verksamhet som benämns\r\nTeateralliansen.\r\nSyftet med verksamheten är att\r\nbereda  skådespelare  anställning\r\nså att de\r\näven under perioder då de inte har\r\nnågot engagemang har försörjning  i\r\nform\r\nav lön.\r\nVad  gäller  önskemålet från\r\nVänsterpartiet om en översyn av\r\nvillkoren för\r\nkulturarbetarna  avseende  bl.a.\r\narbetslöshetsförsäkringen  vill\r\nutskottet\r\nockså  påminna  om att betydande\r\nregeländringar gjordes så sent som\r\når  2001\r\n(prop. 1999/2000:139,  bet.\r\n2000/01:AU5,  rskr.  102).  I det\r\närendet angav\r\nregeringen  att den skulle följa\r\nutvecklingen av de nya\r\nanställningsformerna\r\ni gränslandet  mellan\r\negenföretagande och anställning.\r\nEnligt vad utskottet\r\ninhämtat har det tillsatts  en\r\ninterdepartemental utredning med\r\nuppdrag att\r\nse   över   dessa   frågor.\r\nSlutsatserna    skall    presenteras\r\ni   en\r\ndepartementspromemoria.   Utskottet\r\nanser  att  det  pågående  arbetet\r\nbör\r\navvaktas innan någon ytterligare\r\növersyn inleds.\r\nUtskottet är inte heller berett att\r\nställa sig bakom förslagen om att\r\nföra\r\növer en del medel från AMS  till\r\nkultursektorn. Enligt utskottet är\r\ndet dock\r\nangeläget   att  det  finns\r\nresurser   inom   ramen   för   den\r\nordinarie\r\narbetsmarknadspolitiken   för   att\r\nstärka  kulturarbetarnas  ställning\r\npå\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nSituationen på arbetsmarknaden för\r\nmänniskor med  arbetshandikapp\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\nUtskottet  har  ovan  berört\r\narbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska\r\nroll.  I  denna  ingår  åtgärder\r\nför   att   främja   arbetsmarknaden\r\nför\r\narbetshandikappade.    Utskottet\r\ndelar   Folkpartiets   uppfattning\r\natt\r\narbetslinjen måste innefatta även\r\npersoner  med arbetshandikapp.\r\nArbetet har\r\nett värde för alla. Likaså delar\r\nutskottet naturligtvis Moderaternas\r\nsyn att\r\npersoner med funktionshinder skall\r\nbehandlas  med  respekt och att man\r\nmåste\r\nse till individens speciella behov\r\noch önskemål. Det är självklart att\r\ndessa\r\npersoner, liksom andra i samhället,\r\nskall få ett korrekt  bemötande  i\r\nsina\r\nkontakter   med  myndigheter  och\r\nandra  officiella  organ  och  att\r\nderas\r\nintegritet inte  får  kränkas i\r\nsamband med olika former av\r\nbeslutsfattande.\r\nEnligt utskottets mening  är det\r\nviktigt att detta efterlevs i den\r\npraktiska\r\nhanteringen.  Denna  ståndpunkt,\r\nsom   utskottet  uttryckte  i\r\nbetänkande\r\n2001/02:AU5, kan det finnas\r\nanledning att  upprepa.  I\r\nnyssnämnda betänkande\r\nupplyste   utskottet   också   om\r\natt   Statens   institut   för\r\nsärskilt\r\nutbildningsstöd  (Sisus)  har  ett\r\nsärskilt  uppdrag  att  verka  för\r\nökad\r\nkompetens om bemötande av personer\r\nmed funktionshinder.\r\n\r\nUtskottet  delar  också\r\nModeraternas  uppfattning  att\r\nregelverken måste\r\ntydliggöra vem som kan anses vara\r\narbetshandikappad och därmed  i\r\nbehov  av\r\nstöd. Utskottet anser att det är\r\nviktigt att de riktlinjer som finns\r\nför att\r\nfastslå förekomsten av\r\narbetshandikapp tillämpas på ett\r\nlikartat sätt i hela\r\nlandet och utgår från att AMV\r\nverkar för att så blir fallet.\r\nArbetshandikappad   är   enligt\r\nden  definition  som  slagits  fast\r\nför\r\nverksamheten  inom  AMV  en  person\r\nsom \"på  grund  av  fysiskt,\r\npsykiskt,\r\nförståndsmässigt eller\r\nsocialmedicinskt  handikapp  har\r\neller  förväntas få\r\nsvårigheter   med   att  få  eller\r\nbehålla  ett  arbete  på  den\r\nreguljära\r\narbetsmarknaden\". I verkets\r\ninterna riktlinjer anges också att\r\ndet är först\r\nom personens funktionsnedsättning\r\npåverkar  hennes förmåga att utföra\r\neller\r\nfå ett arbete som personen kan\r\nkallas arbetshandikappad.\r\nDokumentation om arbetshandikapp\r\nkan bestå av en utredning av någon\r\nexpert\r\ninom  AMV,  exempelvis  en\r\narbetspsykolog, socialkonsulent\r\neller  liknande,\r\neller av ett utlåtande från  en\r\nextern  expert,  exempelvis  i  form\r\nav ett\r\nläkarutlåtande   eller   en  remiss\r\nfrån  socialtjänsten.  I  ett\r\nsärskilt\r\nlönebidragsprojekt som AMV  på\r\nregeringens uppdrag genomfört åren\r\n1998-2000\r\nhar en rad åtgärder vidtagits för\r\natt  åstadkomma  fullgod\r\ndokumentation av\r\narbetshandikapp i samband med\r\nbeslut om lönebidrag.\r\nEn  sökande  som  klassificeras\r\nsom  arbetshandikappad   i\r\nförmedlingens\r\nregister  skall  lämna  skriftligt\r\nmedgivande  till detta.\r\nKlassificeringen\r\ninnebär  att personen skall kunna\r\nfå tillgång till  särskilda\r\ninsatser  för\r\narbetshandikappade  inklusive\r\nfördjupad  service  hos  speciell\r\nhandläggare\r\neller arbetsförmedling.\r\nEn sådan särskild insats är\r\nlönebidrag. Denna stödform\r\nförutsätter enligt\r\nAMS  allmänna  råd  (AMSFS\r\n2001:20)  att  det  föreligger  ett\r\ndokumenterat\r\narbetshandikapp. I första hand bör\r\nhandikappet kompenseras genom\r\nhjälpmedel,\r\nanordningar   eller   personligt\r\nbiträde.  Är  detta  inte  möjligt\r\neller\r\ntillräckligt kan lönebidrag\r\nbeviljas.\r\nOckså en anvisning till skyddat\r\narbete  hos  Samhall  AB  skall\r\nföregås av\r\nerforderlig och dokumenterad\r\nutredning. Rekryteringsprocessen  in\r\ni Samhall\r\nregleras   i  ett  samarbetsavtal\r\nmellan  AMS  och  bolaget.  Den\r\npågående\r\nutredningen  (dir. 2002:34)\r\nStyrning och inriktning av Samhall\r\nAB (se nedan)\r\nhar till uppdrag  att  bl.a.  se\r\növer rekryteringsprocessen in i\r\nSamhall och\r\nvid behov lämna förslag om\r\nförändringar.\r\nI detta sammanhang kan också nämnas\r\natt sökande med arbetshandikapp\r\nenligt\r\nAMV:s  internt fastställda\r\nprioriteringar  skall  ha  större\r\ntillgång  till\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder\r\nän  övriga  sökande.  De indikatorer\r\növer\r\nverksamheten som verket publicerar\r\nvarje månad visar att dessa grupper\r\nockså\r\nerbjuds  arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder  i större utsträckning  än\r\nandra\r\nsökandegrupper (senaste uppgifter\r\nåterfinns i Ure 2002:11).\r\nMed  anledning  av  Moderaternas\r\nkrav på bl.a.  offentlig\r\nredovisning  av\r\narbetsmarknadspolitiska  stöd  till\r\narbetshandikappade kan nämnas att en\r\nrad\r\nstatistiska  och  andra  uppgifter\r\nom  arbetsmarknadspolitiska  stöd\r\ntill\r\narbetshandikappade publiceras i\r\nrapporter  från  AMS.  Det  gäller\r\nsåväl  i\r\nlöpande   statistik   över\r\nprogramdeltagande   som  i\r\nårsredovisning  och\r\nkvartalsrapporter    samt\r\nexempelvis   i   anslutning   till\r\nsärskilda\r\nuppföljningsrapporter  som\r\nregeringen  begärt  i\r\nregleringsbrev.  Också  i\r\nbudgetpropositionen redovisas\r\nuppgifter om sådana stöd.\r\nAtt arbetslivet skall bli mer\r\ntillgängligt  för  funktionshindrade\r\när en\r\nuppfattning  som  förs  fram  av\r\nCenterpartiet och som utskottet\r\nsjälvfallet\r\nstår  bakom.  Samma  inställning\r\nkan   också  sägas  vara\r\nunderförstådd  i\r\ndirektiven  till de båda pågående\r\nutredningarna  om\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogram för arbetshandikappade\r\nrespektive Samhalls verksamhet.\r\nEffektiva  metoder   kan,   som\r\nCenterpartiet  mycket  riktigt\r\npåpekar,\r\nunderlätta för arbetshandikappade\r\npersoner att vara verksamma i\r\narbetslivet.\r\nDet ovannämnda lönebidragsprojektet\r\ninom  AMV  kan  nämnas  som  exempel\r\npå\r\nmetodutvecklingsarbete.   Projektet\r\nhade   till   syfte  att  uppnå\r\nhögre\r\neffektivitet  och  säkrad  kvalitet\r\ni  hanteringen  och  uppföljningen\r\nav\r\nlönebidrag.\r\n\r\nUppdraget för Samhall\r\n\r\nMål  och  inriktning  på\r\nverksamheten vid Samhall liksom\r\navvägningen mellan\r\nskyddat  arbete där och andra\r\nformer  av  insatser  för\r\narbetshandikappade\r\npersoner tas  upp i ett antal\r\nmotioner. Som framgått pågår för\r\nnärvarande en\r\nutredning om styrning  och\r\ninriktning av Samhall AB. Den\r\nsärskilde utredare\r\nsom utsetts skall senast den 15\r\nmars 2003 ha övervägt följande\r\nfrågor:\r\n\r\n-  analysera  resultatet  av\r\nSamhalls   verksamhet   i\r\nförhållande   till\r\nregeringens mål och krav på\r\nverksamheten,\r\n-\r\n-  pröva  Samhalls\r\narbetsmarknadspolitiska  uppdrag\r\noch  vid  behov  lämna\r\nförslag till ändringar,\r\n-\r\n-  pröva  ändamålsenligheten med\r\nnuvarande finansieringsmodell och\r\nvid behov\r\nlämna förslag till alternativ\r\nmodell,\r\n-\r\n-  se över nuvarande\r\nrekryteringsprocess för anställning\r\ni Samhall,\r\n-\r\n-  föreslå alternativa insatser som\r\nkan kompensera en eventuell\r\nminskning av\r\narbetstillfällen vid Samhall samt\r\n-\r\n-  utvärdera   Samhalls   nuvarande\r\nassociationsform   och   analysera\r\nom\r\nutgångspunkterna  i proposition\r\n1991/92:91 om ombildning av Samhall\r\ntill\r\naktiebolag fortfarande är giltiga.\r\n-\r\nFlera motionsförslag om  Samhall\r\nhar  direkt anknytning till frågor\r\nsom tas\r\nupp  i  direktiven  till\r\nutredningen  om  Samhall.\r\nUtredningsarbetet  bör\r\navvaktas. Förslagen avstyrks därför\r\nav utskottet.\r\n\r\nLönebidrag m.m.\r\n\r\nI  ett  flertal  motionsförslag  om\r\narbetsmarknaden  för\r\narbetshandikappade\r\nförordar  motionärerna att olika\r\naspekter på lönebidrag  utreds.  Ett\r\nantal\r\nmotionsförslag   behandlar   vidare\r\nfrågan   om   höjning   av   det\r\ns.k.\r\nlönebidragstaket.\r\n\r\nSamtidigt  med  den ovannämnda\r\nutredningen om Samhall tillsattes\r\nockså  en\r\nutredning  om  lönebidrag  och\r\nandra  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram  för\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga\r\n(dir. 2002:22).\r\nI    den   sistnämnda\r\nutredningen    skall    prövas    om\r\nnuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska  program är\r\neffektiva på dagens arbetsmarknad så\r\natt\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga\r\ndärigenom får ett stöd som möjliggör\r\nför\r\ndem  att  försörja  sig  med eget\r\narbete.  Vid  behov  skall  den\r\nsärskilda\r\nutredaren föreslå förändringar.\r\nVidare  skall utredaren pröva  om\r\nmålen  för  det  flexibla\r\nlönebidraget\r\nuppfylls.    I\r\nutredningsarbetet     ingår\r\nockså    att    analysera\r\nfinansieringsmodellen  för\r\nanställning  med  lönebidrag  och\r\nOSA  och  att\r\nundersöka  om  och  i  vilken  mån\r\nomförhandlingar  av\r\nlönebidragsnivåerna\r\ngenomförs  och  vilka  resultat\r\nsom  uppnås.  Vidare  skall\r\nkvalitet  och\r\neffektivitet i förhandlingsarbetet\r\nbelysas.\r\nUtredaren skall föreslå\r\nregelförändringar som - inom ramen\r\nför  tilldelade\r\nresurser  -  dels  kan leda till\r\natt fler personer med nedsatt\r\narbetsförmåga\r\nkan erbjudas anställning med\r\nlönebidrag, dels innebär att antalet\r\növergångar\r\nfrån Samhall AB till  den  övriga\r\narbetsmarknaden ökar och dels medför\r\nsåväl\r\neffektivitet  som kvalitet för\r\nalla  inblandade  parter  i\r\nhanteringen  av\r\nlönebidragen.\r\nUtredningsdirektiven   omfattar\r\nockså  en  rad  andra  frågor,\r\ndäribland\r\nföljande:\r\n\r\n·  Föreslå åtgärder för att öka\r\növergångarna från anställning med\r\nlönebidrag\r\ntill anställning utan subvention.\r\n·\r\n·  Bedöma och redovisa för- och\r\nnackdelar med att medge lönebidrag\r\nför redan\r\nanställda som efter sjukdom eller\r\nskada fått nedsatt arbetsförmåga.\r\n·\r\n·  Föreslå hur regler och\r\nersättningar till allmännyttiga\r\norganisationer kan\r\nutformas  så  att\r\narbetshandikappade  skall  kunna\r\nberedas  meningsfulla\r\narbetsuppgifter.\r\n·\r\n·  Pröva behovet av  fortsatt\r\nsärskilt  stöd vid start av\r\nnäringsverksamhet\r\ninom ramen för\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n·\r\nSom framgått anser utskottet att\r\nmånga av  motionsförslagen  ligger\r\ni linje\r\nmed  vad  som  ingår i\r\nutredningsuppdraget. Utskottet anser\r\natt det pågående\r\nutredningsarbetet   bör   avvaktas\r\noch   är  inte  berett  att\r\ntillstyrka\r\nmotionsförslag  som kan innebära en\r\nutökning  av  ett  redan  nu\r\nomfattande\r\nutredningsuppdrag.  Inte  heller\r\nkan utskottet i dagsläget ställa sig\r\nbakom\r\nkrav  på en översyn av hur lagen\r\n(1974:13)  om  vissa\r\nanställningsfrämjande\r\nåtgärder  används. Den sistnämnda\r\nfrågan ingick i uppdraget till\r\nutredningen\r\n(dir. 1997:8)  Förbud  mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  av\r\npersoner med\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nDen  nu  behandlade  utredningen\r\nliksom  den tidigare berörda\r\nutredningen\r\nrörande     Samhall     tillsattes\r\nefter     ställningstaganden\r\nfrån\r\narbetsmarknadsutskottet i\r\nbetänkande 2000/01:AU1.  Dessa\r\ngodkändes senare av\r\nriksdagen.\r\nI det sammanhanget uttalade sig\r\nutskottet också om  nivån på\r\nlönebidragen.\r\nUtskottet gjorde bedömningen att\r\nlönebidragstaket på 13  700  kr  per\r\nmånad\r\ninverkar   menligt  på\r\nmöjligheterna  att  skapa\r\nlönebidragsanställningar.\r\nUtskottet såg  starka\r\nsysselsättnings-  och\r\nfördelningspolitiska  skäl att\r\nanpassa  inkomstnivån  som  läggs\r\ntill  grund  för lönebidraget till\r\nen mer\r\nrealistisk nivå och utgick ifrån\r\natt regeringen,  när  utrymme  gavs,\r\nskulle\r\npröva möjligheterna att justera\r\nnivån på den maximala inkomst som\r\nfår läggas\r\ntill grund för lönebidraget.\r\nUtskottet  kan  nu efter två år\r\nkonstatera att någon sådan justering\r\ninte\r\nhar gjorts. Den högsta\r\nlönebidragsnivån  är  oförändrad.\r\nUtskottet har inte\r\nändrat  uppfattning  om  behovet\r\nav  en  justering.   Med  kännedom\r\nom  de\r\nsvårigheter som möter många\r\narbetshandikappade personer som vill\r\nha en plats\r\npå  arbetsmarknaden  anser\r\nutskottet  att det är angeläget  att\r\nregeringen\r\nsnarast och i positiv anda prövar\r\nmöjligheterna  att  höja\r\nlönebidragstaket.\r\nEnligt utskottets uppfattning är\r\ndet rimligt att snarast  frigöra\r\nekonomiskt\r\nutrymme  för  denna  reform.\r\nUtskottet  kan  inte  se  att  det\r\nskall  vara\r\nnödvändigt  att  avvakta resultatet\r\nav den ovannämnda utredningen  innan\r\nen\r\nsådan prövning görs.\r\n\r\nNär det gäller motionsförslag  om\r\natt anställda med lönebidrag skall\r\nha rätt\r\natt kvarstå i arbete till 67 års\r\nålder vill utskottet anföra\r\nföljande. Efter\r\nriksdagsbeslut infördes från den  1\r\nseptember  2001 en ny tvingande\r\nregel i\r\nlagen  om  anställningsskydd (LAS)\r\nsom ger en arbetstagare  rätt,  men\r\ninte\r\nskyldighet, att stanna kvar i\r\nanställningen till 67 års ålder.\r\n\r\nI det utskottsbetänkande  (bet.\r\n2000/01:AU10)  som  låg  till  grund\r\nför\r\nriksdagsbeslutet  avstyrkte\r\narbetsmarknadsutskottet\r\nmotionsförslag  om att\r\npersoner som deltar i\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nskall kunna delta fram\r\ntill 67 års ålder. Utskottets\r\nmotivering var följande.\r\n\r\nEnligt  6  §  förordningen\r\n(2000:634) om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nskall en anvisning vara\r\narbetsmarknadspolitiskt  motiverad.\r\nDet  betyder\r\natt  den  skall  framstå  som\r\nlämplig  både  för den enskilde och\r\nur ett\r\növergripande\r\narbetsmarknadspolitiskt\r\nperspektiv.   Motsvarande  gäller\r\nenligt 9 § förordningen (2000:630)\r\nom särskilda insatser för personer\r\nmed\r\narbetshandikapp.\r\n\r\nEnligt utskottets mening kan den\r\nhöjda åldern för rätt  att  stå kvar\r\ni\r\nanställningen  till  67  års\r\nålder  inte få medföra att personer\r\ni olika\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\neller  i  olika former av\r\nsubventionerade\r\nanställningar generellt skall ha\r\nmotsvarande  rätt  att  delta  till\r\nden\r\nhögre  åldern. Skäligheten måste\r\nprövas mot de allmänna\r\nförutsättningarna\r\nsom gäller  för  de  olika\r\nprogrammen,  vilket i allmänhet bör\r\nleda till\r\nslutsatsen att en insats inte är\r\narbetsmarknadspolitiskt motiverad ur\r\nett\r\növergripande perspektiv. Med tanke\r\npå att  den  som  fyllt  65 år har\r\nsin\r\nförsörjning  tryggad  genom\r\ngarantipension är en anvisning i\r\nregel  inte\r\nheller motiverad av hänsyn till\r\nindividen. Utskottet vill emellertid\r\ninte\r\nutesluta att bedömningen i något\r\nfall kan bli den motsatta. Till\r\nexempel\r\nskall man kunna låta en\r\nlönebidragsanställning  för  en\r\nfunktionshindrad\r\nperson fortsätta även om han eller\r\nhon fyllt 65 år om detta  är\r\nbefogat.\r\nDetta kräver inte någon ändring i\r\nnu gällande regler.\r\n\r\nUtskottet  delade därmed\r\nregeringens bedömning i proposition\r\n2000/01:78  att  några  ändringar\r\ninte bör göras  vad  gäller\r\nmöjligheten att delta i\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogram, men ansåg att detta inte\r\nfår innebära något absolut hinder\r\nmot att\r\nen  person  som är över 65 år\r\ndeltar.  Arbetsmarknadsutskottet\r\nfinner  inte\r\nanledning  att   ändra   det\r\nställningstagande  som  gjordes  i\r\nbetänkande\r\n2000/01:AU10.\r\n\r\nLönebildning, arbetsrätt respektive\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nDet råder - utifrån vitt skilda\r\nutgångspunkter  -  bred politisk\r\nenighet om\r\natt  en  väl fungerande\r\nlönebildning, arbetsrätt och\r\narbetslöshetsförsäkring\r\nhar betydelse  för  tillväxten.\r\nDäremot  är spännvidden stor när det\r\ngäller\r\nvalet av metoder.\r\n\r\nChefen för Medlingsinstitutet,\r\ngeneraldirektör Anders Lindström,\r\nhar den 5\r\nnovember   2002   informerat\r\nutskottet   om   aktuella    frågor\r\nrörande\r\nlönebildningen. Han erinrade om att\r\nen väl fungerande lönebildning bl.a.\r\nger\r\nreallöneutveckling      och\r\nsysselsättningstillväxt,     medför\r\natt\r\nkostnadsutvecklingen inte\r\növerstiger den i våra viktigaste\r\nkonkurrentländer,\r\ni så liten utsträckning som möjligt\r\nger upphov till\r\narbetsmarknadskonflikter\r\noch åstadkommer jämställda löner\r\nmellan kvinnor och män.\r\nKonjunkturinstitutet har i\r\nrapporten  Lönebildningen  -\r\nSamhällsekonomiska\r\nförutsättningar  i  Sverige  2002\r\n(oktober  2002)  slagit  fast   att\r\nden\r\nlångsiktiga   löneökningstakten\r\ninte   får   överstiga   3,5   %\r\nper  år.\r\nGeneraldirektör  Lindström  bedömde\r\ndock  att löneökningstakten i\r\nkommuner,\r\nlandsting  och staten kan komma att\r\növerstiga  4 %  under  2003.\r\nIndustrins\r\nparter, som  skall  ha  en\r\nnormerande  roll i lönebildningen,\r\nfår svårt att\r\nhävda denna. Det finns enligt\r\nMedlingsinstitutets chef en\r\nbetydande risk att\r\nlöneökningarna  inom offentliga\r\nsektorn får  överspridningseffekter\r\nframför\r\nallt under 2004 då  förhandlingar\r\nom nya löneavtal skall äga rum på ca\r\n80 %\r\nav arbetsmarknaden.\r\nI  den information som lämnades\r\ntill  utskottet  från\r\nMedlingsinstitutets\r\nsida ingick  också  uppgifter  om\r\navrapporteringar  som nyligen gjorts\r\ntill\r\nregeringen   om   dels   hur  de\r\ncentrala  förbundsparterna  har\r\nreglerat\r\nförutsättningarna för de lokala\r\nparterna  att genomföra\r\njämställdhetslagens\r\nkrav  i  träffade  kollektivavtal,\r\ndels hur institutet  har  fullgjort\r\nett\r\nuppdrag om att i sina\r\növerläggningar  med\r\narbetsmarknadens  parter behandla\r\nfrågan om hur jämställda löner kan\r\nfrämjas i kollektivavtal.\r\nUtskottet understryker vikten av en\r\nlönebildning som ligger inom ramen\r\nför\r\nvad som är samhällsekonomiskt\r\ngodtagbart.\r\nMedlingsinstitutet, som enligt sin\r\ninstruktion (2000:258) bl.a.  har\r\ntill\r\nuppgift  att samråda med parterna\r\nom de samhällsekonomiska\r\nförutsättningarna\r\nför förhandlingarna,  har en viktig\r\nroll när det gäller att verka för en\r\nväl\r\nfungerande lönebildning.\r\nNär  det gäller frågan  om\r\nlöneskillnader  mellan  kvinnor  och\r\nmän  får\r\nutskottet  anledning  att\r\nåterkomma  till  denna viktiga fråga\r\nsenare under\r\nriksmötet med anledning av motioner\r\nsom väckts  under allmänna\r\nmotionstiden.\r\nRegeringen  har dessutom aviserat\r\natt en nationell  handlingsplan  för\r\nökad\r\njämställdhet skall läggas fram\r\nunder riksmötet.\r\nUtskottet kan konstatera att\r\nstatsministern i\r\nregeringsförklaringen har\r\ndeklarerat att  det  skall  göras\r\nnoggranna  analyser  av utfallet av\r\nde\r\nskärpningar  som  gjorts  i\r\njämställdhetslagen  som  bl.a.\r\ninnebär  att\r\nosakliga löneskillnader skall\r\nkartläggas och åtgärdas inom tre\r\når. Om så\r\nkrävs, är regeringen beredd att\r\nskärpa lagen ytterligare.\r\n\r\nI  motioner  från Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna\r\npresenteras\r\nförslag om att  reformera\r\nrespektive göra en översyn av den\r\narbetsrättsliga\r\nlagstiftningen.   Motionärerna\r\nmenar    att    utformningen   av\r\ndagens\r\narbetsrättsliga  lagstiftning\r\npåverkar  arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt  i\r\nnegativ riktning.\r\n\r\nEn  arbetsrättslig  översyn  har\r\nslutförts i dagarna.\r\nArbetslivsinstitutet\r\nhar  på  uppdrag  av  regeringen\r\nsett   över   behovet  av  att\r\nändra  den\r\narbetsrättsliga lagstiftningen så\r\natt den uppfyller  kraven  på\r\ntrygghet och\r\ninflytande  för  de  anställda\r\ninom  ramen  för  en  flexibel  och\r\neffektiv\r\narbetsmarknad.   Genom   ett\r\ntilläggsuppdrag   har   det  också\r\ningått  i\r\nArbetslivsinstitutets  uppdrag  att\r\növerväga  om  det finns  behov  av\r\natt\r\nförstärka skyddet för de\r\narbetstagare som väljer att\r\nutnyttja sin rätt till\r\nledighet  i  samband  med\r\nföräldraskap. Utredningen\r\navrapporterades  den  12\r\nnovember 2002 och bereds nu i\r\nRegeringskansliet.\r\nI regeringsförklaringen tog\r\nstatsministern upp vissa frågor med\r\nanknytning\r\ntill arbetsrätten och framhöll att\r\nlöntagarnas inflytande över\r\narbetsvillkor\r\noch arbetstid måste öka.  Vidare\r\npoängterades  att  antalet\r\ntidsbegränsade\r\nanställningsformer     skall\r\nminska     och     möjligheten\r\natt    få\r\ntillsvidareanställning    öka\r\nliksom   att\r\nanställningstryggheten    för\r\nföräldralediga skall stärkas.\r\nArbetsmarknadsutskottet företräder\r\nen annan syn än de ovannämnda\r\npartierna\r\npå hur arbetsrätten påverkar\r\narbetsmarknadens funktionssätt.\r\nUtskottet anser\r\natt  trygghet  och  inflytande\r\nför   de   anställda   medverkar\r\ntill  att\r\narbetsmarknaden fungerar mer\r\nsmidigt och flexibelt och därmed\r\nbättre bidrar\r\ntill   tillväxt.   Motionärerna\r\nförefaller   ha  i  det  närmaste\r\nmotsatt\r\nuppfattning.\r\nUtskottet  avser  att  våren  2003\r\nbehandla  en  rad   motionsförslag\r\nom\r\narbetsrätt från allmänna\r\nmotionstiden i ett särskilt\r\nbetänkande.\r\n\r\nUtskottet   kan   inte   heller\r\nställa   sig   bakom  de  fyra\r\nborgerliga\r\noppositionspartiernas  syn  på hur\r\narbetslöshetsförsäkringen  bör\r\nutformas.\r\nOckså i denna fråga är utskottets\r\ngrundinställning att en försäkring\r\nsom är\r\nså utformad att den ger trygghet i\r\nomställningssituationer  bidrar\r\ntill att\r\narbetsmarknaden fungerar bättre och\r\ntill att exempelvis\r\nstrukturförändringar\r\ninte skapar samma oro som annars\r\nskulle vara fallet.\r\n\r\nI sitt yttrande nyligen till\r\nfinansutskottet (yttr. 2002/03:AU1y)\r\nom ramar\r\nför   utgiftsområdena  13\r\nArbetsmarknad  och  14  Arbetsliv\r\nhar  utskottet\r\nbehandlat motionsförslag rörande\r\narbetslöshetsförsäkringen från\r\nModeraterna,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet och därvid redovisat\r\nen rad\r\ninvändningar  mot  förslagen.\r\nOckså  i  betänkandena 2001/02:AU1\r\nrespektive\r\n2001/02:AU5  har  utskottet ställt\r\nsig avvisande  till  förslag  från\r\nsamma\r\npartier om\r\narbetslöshetsförsäkringens\r\nutformning. Utskottet har inte\r\nändrat\r\nuppfattning i denna fråga.\r\n\r\nEMU och arbetsmarknaden\r\n\r\nVänsterpartiet  konstaterar i en\r\nmotion att  man  är  motståndare\r\ntill  att\r\nSverige blir medlem  i Europeiska\r\nmonetära unionen, EMU. Partiet\r\nefterfrågar\r\nen  rad  analyser  av hur  ett\r\nsvenskt  EMU-medlemskap  skulle\r\npåverka  de\r\narbetsrättsliga     reglerna,\r\nframtida      ställningstaganden\r\ninom\r\narbetsmarknadsområdet och när det\r\ngäller trygghetssystemens\r\nutformning  men\r\nockså  Norrland och norrländskt\r\nnäringsliv bl.a. genom ett starkare\r\ntryck på\r\ngeografisk   rörlighet  från  norr\r\ntill  söder.  Vänsterpartiet  menar\r\natt\r\nsambandet mellan  EMU  och  rådande\r\nkönsmaktsordning  medför  behov  av\r\natt\r\nanalysera den monetära unionen\r\nockså ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\nUtskottet  vill  för  sin  del\r\nframhålla att det sker en rad\r\nstrukturella\r\nförändringar på arbetsmarknaden\r\nvare sig Sverige blir medlem i EMU\r\neller ej.\r\nDetta bekräftas också såväl i den\r\narbetsrättsutredning,  Hållfast\r\narbetsrätt\r\n-  för  ett  föränderligt\r\narbetsliv  (Ds 2002:56), som\r\nArbetslivsinstitutet\r\npublicerat i november 2002 som i en\r\nforskarrapport[1]  som  utgör  en\r\nbilaga\r\ntill utredningen.\r\nVarken   Arbetslivsinstitutets\r\narbetsrättsutredning   eller  den\r\nnämnda\r\nforskarrapporten  har dock\r\nbehandlat frågan om och i så fall\r\nhur  ett  EMU-\r\nmedlemskap skulle påverka\r\narbetsrätten och förhållandena på\r\narbetsmarknaden\r\ni övrigt samt jämställdheten.  Det\r\nhar däremot skett i bl.a. andra\r\nstatliga\r\nutredningar och forskarrapporter.\r\nEMU-utredningen (dir. 1995:128)\r\ninitierade  en  rad studier när det\r\ngällde\r\ncentrala  frågeställningar  och\r\npresenterade  i  sitt\r\nhuvudbetänkande,  SOU\r\n1996:158 Sverige och EMU, ett antal\r\növerväganden kring  arbetsmarknaden\r\noch\r\nvalutaunionen.   Dessa\r\ninnefattade  frågor  om  bl.a.\r\nanpassningskrav  på\r\narbetsmarknaden, lönebildning,\r\narbetslöshet och arbetskraftens\r\nrörlighet. En\r\nsärskild  bilaga  med  rubriken\r\nEMU,   sysselsättningen  och  den\r\nsvenska\r\narbetsmarknadens\r\nanpassningsförmåga  finns   fogad\r\ntill  EMU-utredningens\r\nhuvudbetänkande (bilaga 13 till\r\ndenna utredning).\r\nDen  statliga  utredning  om  EMU\r\nsom  publicerats  i  år,  SOU\r\n2002:16\r\nStabiliseringspolitik  i\r\nvalutaunionen,  innefattar  också\r\nresonemang  och\r\nbedömningar  av påverkan på\r\narbetsmarknaden av ett EMU-\r\nmedlemskap. Kommittén\r\nför stabiliseringspolitik för full\r\nsysselsättning vid ett svenskt\r\nmedlemskap\r\ni  valutaunionen  har  tagit  fram\r\nen  rad  underlagsrapporter  inför\r\nsina\r\nställningstaganden      i\r\nutredningsbetänkandet.\r\nFöreträdare     för\r\ncentralorganisationer på\r\narbetsmarknaden  inom  den  enskilda\r\nsektorn  har\r\nutarbetat  en gemensam rapport,\r\nbenämnd partsgruppens rapport, som\r\ningår som\r\nbilaga 1 till  det  nyss nämnda\r\nbetänkandet. I andra bilagor\r\nbehandlas bl.a.\r\nEMU:s effekter på lönebildningen\r\noch frågor om personalutbildning.\r\nMot   bakgrund   av  det\r\nomfattande   offentliga\r\nutredningsarbete   om\r\narbetsmarknads- och  andra\r\neffekter  av  EMU  som  redan\r\nutförts  kan inte\r\nutskottet  se  att det i dagsläget\r\nfinns anledning att initiera någon\r\nanalys\r\nav den karaktär som Vänsterpartiet\r\nefterfrågar.\r\n\r\nAMV:s organisation och\r\ndecentralisering av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\n\r\nI  motionsförslag   från\r\nModeraterna,  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet    framförs    krav\r\npå    stora    förändringar\r\navseende\r\nArbetsmarknadsverket.  Förslagen\r\navser nedläggning eller kraftig\r\nbantning av\r\nAMV respektive besparingar  och\r\neffektivisering  av\r\nmyndighetsutövningen på\r\narbetsmarknadsområdet.\r\n\r\nI föregående års budgetbetänkande\r\n(bet. 2001/02:AU1)  behandlade\r\nutskottet\r\nrelativt  utförligt  en  rad frågor\r\nom AMV:s organisation och\r\nledningsform.\r\nBakgrunden till detta var  dels  en\r\nskrivelse  från regeringen,\r\n2000/01:142\r\nArbetsmarknadsverkets organisation,\r\ndels ett antal motionsförslag som\r\nväckts\r\nbåde med anledning av skrivelsen\r\noch under allmänna motionstiden\r\n2001.\r\nUtskottet   redovisade  i\r\nbetänkande  2001/02:AU1  sin   syn\r\npå   såväl\r\nförändringarna  i  AMV:s\r\nledningsform  som i fråga om de\r\nstora förändringar\r\navseende  AMV som föreslagits i\r\nmotioner.  När  det  gällde  den\r\nsistnämnda\r\nfrågan påminde  utskottet  om  att\r\nen av arbetsmarknadspolitikens\r\nviktigaste\r\nuppgifter  är att ge stöd till den\r\nsom  har  det  svårast  att  få\r\narbete.\r\nDrastiska förändringar  kan  vara\r\nsvårförenliga med\r\narbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska mål. Utskottet\r\nmenade  att det inte är realistiskt\r\natt\r\ntro att offentlig\r\narbetsförmedlingsverksamhet  kan\r\nbedrivas på ett effektivt\r\nsätt  enbart  i  glest  befolkade\r\neller  arbetsmarknadssvaga  regioner\r\nsom\r\nFolkpartiet förordar.\r\nUtifrån  vad  som  kan sägas vara\r\nde grundläggande  uppgifterna  för\r\nAMV,\r\nnämligen matchning, medverkan till\r\nkompetensförsörjning och aktivering\r\npågår\r\nför närvarande ett\r\nförändringsarbete  inom  verket med\r\nutgångspunkt från AMS\r\ns.k. 5-punktsprogram. Detta kan\r\nbeskrivas som en arbets- och\r\nutvecklingsplan\r\nför  hela  verket  med syfte att\r\nutveckla och upprätthålla  hög\r\nkvalitet  i\r\nverksamheten.\r\nRegeringen  anger  i\r\nbudgetpropositionen  att  den\r\nföljer  AMS  föränd-\r\nringsarbete och anser att  det\r\nligger väl i linje med politikens\r\ninriktning.\r\nRegeringen  har  också  uppdragit\r\ntill  Statskontoret  att  följa  upp\r\noch\r\nutvärdera\r\norganisationsförändringen.  Första\r\ndelrapporten skall lämnas till\r\nregeringen i januari 2003.\r\nUtskottet vill också  erinra  om att\r\nregeringen i\r\nskrivelse  2000/01:142  om  AMV:s\r\norganisation angav att\r\nförändringarna  av\r\nverkets organisation skulle\r\nutvärderas  efter  två  år  och  att\r\nregeringen\r\ndärefter  skulle  ta  ställning\r\ntill  hur  den  fortsatta styrningen\r\nav AMV\r\nlämpligen bör ske.\r\nArbetsmarknadsutskottet har noterat\r\natt Riksdagens  revisorer nu i\r\ndagarna\r\nhar  publicerat  en  rapport  om\r\nStyrningen  av AMS och\r\nlänsarbetsnämnderna\r\n(Rapport 2002/03:2) där revisorerna\r\npekar på brister i\r\nresultatstyrningen av\r\narbetsmarknadspolitiken.  Rapporten\r\när  nu  föremål  för\r\nremissbehandling.\r\nUtskottet vill för sin del inte\r\nföregripa vare  sig denna eller\r\nRevisorernas\r\nsenare ställningstagande och\r\neventuella förslag till riksdagen.\r\nDet  är enligt utskottet viktigt\r\natt regeringen  informerar\r\nriksdagen  om\r\nresultatet  av  den  uppföljning\r\noch  utvärdering  som  görs  av\r\nAMV:s nya\r\norganisatoriska  ordning  och  även\r\nredovisar sin syn på hur styrningen\r\nav\r\nverket bör utformas.\r\n\r\nCenterpartiet   betonar   i\r\nmotionsförslag   betydelsen   av\r\natt   arbetsmarknadspolitiken\r\ndecentraliseras. Utskottet\r\ninstämmer i att regional och lokal\r\nförankring och\r\nsamverkan i arbetsmarknadspolitiken\r\när av stor vikt. Som utskottet\r\ntidigare\r\nhar framhållit i olika sammanhang -\r\nsenast  i förra årets\r\nbudgetbetänkande -\r\när det viktigt att den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten  anpassas  till\r\nskilda förutsättningar och behov i\r\nolika delar av landet.\r\n\r\nArbetsmarknadsnämnderna har en\r\nviktig roll i detta sammanhang.\r\nNämnden  är\r\nett    samarbetsorgan    med\r\nuppgift    att   medverka   till\r\natt   den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten   inom   ramen   för\r\nden   statliga\r\narbetsmarknadspolitiken  utformas\r\nutifrån lokala förutsättningar  och\r\nbehov\r\n(SFS 2001:623).\r\nLänsarbetsnämnden överlåter  frågor\r\ntill  arbetsmarknadsnämnden  och\r\ndet\r\nskall   i   första   hand   ske   i\r\nfrågor   där  ett  utökat  ansvar\r\nför\r\narbetsmarknadsnämnden  påtagligt\r\nökar  förutsättningarna   för   en\r\nlokal\r\nanpassning av verksamheten. En\r\nmajoritet av ledamöterna i nämnden,\r\ndäribland\r\nordföranden,  skall  utses  på\r\nförslag av den eller de kommuner som\r\nberörs.\r\nUtöver företrädare för kommunen,\r\narbetsförmedlingen  och\r\nlänsarbetsnämnden\r\nskall  det  i nämnden också ingå\r\nrepresentanter för det lokala\r\nnäringslivet\r\noch lokala\r\narbetstagarorganisationer.\r\nInstitutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering,\r\nIFAU, konstaterade 2000\r\ni en studie (Working Paper 2000:6)\r\nav effekter av ett ökat lokalt\r\ninflytande\r\ni arbetsmarknadspolitiken att\r\ndecentralisering av beslutsfattande\r\ntill lokal\r\nnivå genom vad som nu benämns\r\narbetsmarknadsnämnder kan öka\r\neffektiviteten i\r\nden aktiva arbetsmarknadspolitiken\r\neftersom  kunskap om lokala\r\nförhållanden\r\nkan   utnyttjas   fullt   ut.\r\nNackdelen   är   att  centralt\r\nfastställda\r\narbetsmarknadspolitiska mål kan bli\r\nåsidosatta - exempelvis  kan\r\nledamöterna\r\ni nämnderna lägga vikt vid vissa\r\nbefolkningsmål och strävanden  att\r\növerföra\r\npersoner  från  socialbidrag till\r\narbetsmarknadsåtgärder, vilket kan\r\nstå  i\r\nkonflikt med nationella  mål  om\r\ngeografisk  rörlighet  och\r\neffektivitet i\r\nprogrammen.\r\nUtöver  verksamheten  i\r\narbetsmarknadsnämnden skall nära\r\nsamverkan  mellan\r\nAMV och kommunerna också  ske  på\r\nen  rad andra områden med anknytning\r\ntill\r\narbetsmarknadspolitiken.  Ett\r\naxplock av  aktuella  exempel\r\nlämnas  i  det\r\nföljande.\r\nVid planeringen av de senaste\r\nårens  omfattande riktade\r\narbetsmarknadsin-\r\nsatser,   bl.a.\r\nbristyrkesutbildning   på\r\nhögskolenivå   för   att   öka\r\nsysselsättningen bland invandrare\r\nhar en nära samverkan  ägt rum\r\nmellan AMV,\r\nkommuner,  landsting,  företag  och\r\nparterna på arbetsmarknaden.  AMS\r\nskall\r\nvidare samverka med bl.a.\r\nkommunerna  och Migrationsverket för\r\natt nyanlända\r\ninvandrares och asylsökandes\r\nkompetens  tidigt  skall kunna tas\r\ntill vara på\r\nett sådant sätt att\r\narbetsmarknadsinträdet\r\neffektiviseras och tidigareläggs.\r\nFör att rekrytera kortutbildade\r\nvuxna som antingen  är  eller\r\nriskerar att\r\nbli arbetslösa till vuxenutbildning\r\ninförs ett rekryteringsbidrag till\r\nvuxna\r\n(prop. 2001/02:161, bet.\r\n2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312).\r\nBidraget lämnas\r\nunder  högst  50  veckor.  Det  är\r\nkommunerna som prövar om den sökande\r\nhar\r\nförutsättningar att få bidraget,\r\nmen  kommunerna  skall också verka\r\nför att\r\nsamråd sker med arbetsförmedlingen\r\neller andra parter  så  att\r\nbidraget når\r\ndem som har det största behovet av\r\nkompetensutveckling.\r\nSom  ett  sista  exempel  kan  här\r\nockså nämnas att finansiell\r\nsamordning\r\nbeträffande  rehabilitering  skall\r\ninföras   under  2003.  Den  utgår\r\nfrån\r\nsamverkan mellan socialtjänst,\r\nsocialförsäkring,  hälso-  och\r\nsjukvård  och\r\narbetsmarknadsmyndigheter.\r\nSom   framgått   ser   utskottet\r\npositivt   på  att  många  beslut\r\ninom\r\narbetsmarknadspolitiken fattas på\r\nlokal nivå och att kontakter och\r\nsamarbete\r\nutvecklas  mellan  AMV,  kommuner\r\noch  andra  lokala  intressenter.\r\nDenna\r\nsamverkan  måste  i  största\r\nmöjliga  utsträckning  bygga  på\r\nfrivillighet.\r\nUtskottet ställer sig därför\r\navvisande till ett förslag i en\r\nenskild motion\r\nfrån  en  moderat  ledamot  om att\r\nkommunerna skulle åläggas att införa\r\noch\r\nadministrera vad motionären\r\nbenämner jobbgaranti för arbetslösa.\r\nÄven    om    utskottet    som\r\nframgått    är    positivt    till\r\natt\r\narbetsmarknadspolitiken anpassas\r\ntill  lokala  förhållanden  kan det\r\nfinnas\r\nanledning  att  framhålla  att den\r\nservice och det stöd som en\r\narbetssökande\r\nerbjuds måste vara likvärdig i hela\r\nriket. Likaså måste\r\nmyndighetsutövningen\r\npå det arbetsmarknadspolitiska\r\nområdet  av  rättssäkerhetsskäl  ske\r\npå ett\r\nenhetligt  sätt  överallt  i\r\nlandet.  Mot  denna  bakgrund  delar\r\nutskottet\r\nregeringens uppfattning att AMV\r\nmåste bli en mer sammanhållen\r\norganisation.\r\n\r\nFriår\r\n\r\nUnder  perioden  februari 2002-\r\ndecember 2004 pågår en\r\nförsöksverksamhet  med\r\ns.k. friår i tolv  kommuner.\r\nFörsöksverksamheten  regleras  i\r\nförordningen\r\n(2001:1300) om friåret. I två\r\nenskilda motioner föreslås att det\r\nskall vara\r\nmöjligt  för  den som har friår att\r\nstarta eget företag eller utveckla\r\neget\r\nföretagande.\r\n\r\nUtredningen om  statens  regionala\r\ninsatser för företagsutveckling\r\n(STRIF)\r\nlade den 8 november 2002 fram\r\nbetänkande  (SOU 2002:101)\r\nFöretagsutveckling\r\npå  regional nivå. Utredningen\r\nanser att starta-eget-bidrag  på\r\nförsök  och\r\nunder  vissa angivna villkor skall\r\nkunna ges också till personer som\r\ninte är\r\narbetslösa  för  innovations-  och\r\nproduktutveckling  och företagande.\r\nÄven\r\nfriåret  skall kunna användas på\r\ndetta sätt. Också en rad\r\nförenklingar  för\r\nföretag liksom  satsningar  på\r\nföretagsutveckling i tidiga faser\r\nföreslås i\r\nutredningen.\r\nRegeringen konstaterar i\r\nbudgetpropositionen för 2003 att den\r\ni föregående\r\nårs budgetproposition aviserade att\r\nden skulle återkomma till riksdagen\r\nmed\r\nett förslag angående\r\nförsöksverksamhet  med  ett  s.k.\r\nfriår under perioden\r\n2002-2004. Utformningen av friåret\r\nhar dock enligt regeringen\r\ninneburit att\r\nnågot riksdagsbeslut inte\r\nerfordrats.\r\nIFAU  har i uppdrag att följa upp\r\noch utvärdera de\r\narbetsmarknadspolitiska\r\neffekterna  av  den  pågående\r\nförsöksverksamheten med friår.\r\nRapporter skall\r\nlämnas till regeringen med början\r\nden 31 december 2002.\r\nEn överenskommelse träffades den 4\r\noktober 2002 mellan\r\nSocialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet om\r\natt friår senast den 1 januari 2005\r\nskall\r\ninföras  i  hela  landet   med\r\nlägst  samma  villkor,\r\nersättningsnivå  och\r\nomfattning  per  kommun  som det\r\npågående  friårsförsöket.  Det  är\r\nenligt\r\nutskottet värdefullt att regeringen\r\ninformerar riksdagen om vilka\r\nslutsatser\r\nsom   kan   dras   när   det\r\ngäller    arbetsmarknadspolitiska\r\neffekter,\r\nvälfärdsförbättringar  och\r\nmöjligheter att  bryta  den  ökande\r\ntrenden  av\r\nsjukskrivningar på grund av stress.\r\nUtskottet utgår också från att\r\nriksdagen\r\ninformeras om vilka villkor som\r\nskall  gälla  för  friåret när det\r\ninförs i\r\nhela landet.\r\n\r\nNordisk arbetsmarknad\r\n\r\nEtt par motioner tar upp problem\r\nsom kan uppstå när någon  väljer att\r\narbeta\r\neller  bo  i ett annat nordiskt\r\nland. Enligt utskottets uppfattning\r\när  det\r\nangeläget att  så långt som möjligt\r\nta bort sådana hinder mot ökat\r\nutbyte av\r\narbetskraft.\r\n\r\nUtskottet kan  notera  att  det\r\nsedan  några  år inletts en dialog\r\nmellan\r\nSverige och Norge om hur man skall\r\nlösa dessa problem.  Till  exempel\r\npågår\r\nkontakter  mellan  de  båda\r\nländerna  bl.a.  på ministernivå.\r\nHär kan också\r\nnämnas att Sverige kommer att vara\r\nordförandeland  i  Nordiska\r\nministerrådet\r\nunder  2003.  Enligt  vad\r\nutskottet inhämtat från\r\nRegeringskansliet  kommer\r\nSverige i det sammanhanget att\r\narbeta  aktivt  för  att identifiera\r\ndels de\r\nområden där resultat kan nås för\r\natt konkret undanröja  gränshinder,\r\ndels de\r\nområden där samordning inte går att\r\ngenomföra på kort sikt,  men  där\r\nökade\r\ninformationsinsatser   kan\r\nbehövas.  Av  det  svenska\r\nordförandeprogrammet\r\nframgår också att frågan  om\r\nundanröjande  av  gränshinder  är\r\nen  av fyra\r\nhuvudpunkter.  Bland  de åtgärder\r\nsom den svenska regeringen avser att\r\nvidta\r\när bl.a. att\r\n\r\n·  följa upp arbetet med  att\r\navskaffa olika gränshinder med\r\nutgångspunkt i\r\nministerrådsförslaget om nordbors\r\nrättigheter samt utifrån\r\nerfarenheterna\r\ni det bilaterala samarbetet\r\n·\r\n·  arrangera särskilda\r\nmötesaktiviteter  kring\r\navlägsnandet  av gränshinder\r\nmed deltagande av berörda\r\ninstanser\r\n·\r\n·  tillsätta     en     särskild\r\nrepresentant    för\r\nordförandelandets\r\nsamarbetsminister som  i  bl.a.\r\nbilaterala  kontakter  kan verka för\r\natt\r\narbetet med gränshinder följs upp\r\neffektivt\r\n·\r\n·  öka   insatserna   för\r\nutbildning,   information   och\r\nsamverkan   på\r\nsocialförsäkringsområdet.\r\n·\r\nAv programmet framgår också att\r\nförbättrade informationsinsatser\r\nplaneras bl.a. vid den norsk-\r\nsvenska gränsen för frågor gällande\r\nSverige och Norge.\r\n\r\nUtskottet delar som anförts\r\nmotionärernas uppfattning att det\r\när  viktigt\r\natt  gränshindren  elimineras  och\r\natt  resurser  byggs  upp  för\r\nsamordnad\r\ninformation.  Som  framgått har det\r\nvidtagits och kommer att vidtas  en\r\nrad\r\nåtgärder för att underlätta  för\r\nden  som  väljer  att  arbeta  i ett\r\nannat\r\nnordiskt  land.  Utskottet utgår\r\nfrån att man inom detta arbete även\r\nkommer\r\natt beakta de erfarenheter  som\r\nfinns  från  bl.a. AF Inre\r\nSkandinavia, ett\r\ngemensamt norsk-svenskt\r\nförmedlingssamarbete.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nMed hänvisning till vad som anförts\r\nfinner utskottet  inte  anledning\r\ntill\r\nnågot  uttalande  från  riksdagens\r\nsida  med  anledning  av  de\r\nbehandlade\r\nmotionerna. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna A204 (mp), A205\r\n(c),  A206\r\n(m), A220 (s), A222 (s), A225\r\nyrkandena 1-7 (m), A228 (v), A239\r\nyrkandena 2,\r\n5-13,  28-31  och 33 (c), A244\r\nyrkandena 1 och 2 (fp), A245 (m och\r\nfp), A257\r\n(s), A258 yrkandena  1-4  (v), A259\r\n(v), A261 (kd), A266 (s), A277 (s),\r\nA282\r\n(s), A284 (s), A285 (s), A291  (s),\r\nA292  (s), A294 yrkandena 1-6 (m),\r\nA302\r\n(s),  A306 yrkandena 1 och 2 (c),\r\nA314 yrkandena 1-3, 5, 8-12 och 14-\r\n16 (m),\r\nA320  yrkandena 1-4, 6, 14, 17-19,\r\n26, 28 och  29  (kd), A321 yrkandena\r\n1, 3\r\noch  4  (m), A324 yrkandena 1, 2\r\noch 6 (kd), A330 yrkandena  1-3\r\n(c),  A332\r\nyrkandena  1-9,  11-14  och  17\r\n(fp), A335 yrkandena 1-5 (m), A341\r\n(s), A342\r\n(s), A364 yrkandena 1-4 och 5  i\r\ndenna  del  (m), A367 yrkandena 1, 2\r\noch 4\r\n(s), Sk347 yrkande 3 (kd), Sf226\r\nyrkande 8 (fp),  Sf332 yrkande 6\r\n(m), Sf336\r\nyrkande 6 (v), So296 yrkande 4 (c),\r\nSo513 yrkandena  1-4  och  6  (v),\r\nKr230\r\nyrkandena  3-5  (m),  Kr264\r\nyrkande  13 (m), Kr296 yrkandena 1-3\r\n(v), Kr372\r\nyrkande 29 (fp), Ub272 yrkande 2\r\n(kd),  N227 yrkande 8 (m) samt N395\r\nyrkande\r\n11 (kd).\r\n\r\n2. Regeringens skrivelse\r\n2001/02:187 Sveriges genomförande av\r\nEU:s\r\nsysselsättningsstrategi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet redovisar synpunkter på\r\ninriktningen  av  skrivelsen  mot\r\nbakgrund    av\r\nRiksdagsutredningens   förslag   om\r\nsyftet   med\r\nresultatskrivelser. Utskottet\r\nställer sig bakom den redogörelse\r\nför\r\nerfarenheterna     av    samarbetet\r\ninom    ramen    för    EU:s\r\nsysselsättningsstrategi som lämnas\r\ni skrivelsen. Jämför reservation\r\n8 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nSkrivelse 187\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen har beslutat att\r\nregeringen skall lämna\r\nresultatredovisningar till\r\nriksdagen  i form av  skrivelser.\r\nDessa  utgör  komplement  till\r\nnuvarande\r\nbudgetdokument   och  syftar  till\r\natt  bättre  integrera  uppföljning\r\noch\r\nutvärdering i budgetprocessen och\r\nge riksdagen ett bättre\r\nbeslutsunderlag.\r\n\r\nHuvuddrag i EU:s\r\nsysselsättningssamarbete\r\n\r\nSysselsättningsstrategin  bygger\r\npå  mellanstatligt samarbete utan\r\nbindande\r\ndirektiv  och  lagstiftning.\r\nSysselsättningspolitiken   är\r\nnationell  och\r\nansvaret  för  såväl  utformningen\r\nsom  genomförandet  ligger  således\r\nhos\r\nmedlemsstaterna.  Strategin\r\ngenomförs  med  hjälp  av\r\ngemensamma  mål  och\r\nriktlinjer,  uppföljning i form av\r\nnationella handlingsplaner och\r\ngemensamma\r\nindikatorer samt utbyte av goda\r\nerfarenheter. Drivkraften i\r\nprocessen utgörs\r\nav det gemensamma  åtagandet  och\r\ndet politiska trycket. Denna form av\r\nmel-\r\nlanstatligt samarbete har kommit\r\natt  kallas  den  öppna\r\nsamordningsmetoden.\r\nGrunden  för  det gemensamma\r\nsysselsättningssamarbetet  i\r\nunionen  anges  i\r\nAmsterdamfördraget.\r\n\r\nVarje  år lägger  rådet,  på\r\nförslag  av  kommissionen,  fast\r\ngemensamma\r\nriktlinjer  för\r\nsysselsättningspolitiken  som  skall\r\nligga  till grund för\r\nländernas nationella\r\nsysselsättningspolitik. Antalet\r\nriktlinjer  uppgår  för\r\når 2002 till 18 stycken.\r\nRiktlinjerna har varit strukturerade\r\nunder följande\r\nfyra pelare sedan\r\nsysselsättningsstrategin\r\ntillskapades:\r\n\r\n·  att förbättra anställbarheten,\r\n·\r\n·  att utveckla företagarandan och\r\nskapandet av arbetstillfällen,\r\n·\r\n·  att uppmuntra företagens och de\r\nanställdas anpassningsförmåga samt\r\n·\r\n·  att stärka\r\njämställdhetspolitiken.\r\n·\r\nRiktlinjerna  har  reviderats något\r\nvarje år, både innehållsmässigt och\r\ntill\r\nantalet, för att bättre  svara  mot\r\nnya utmaningar. Vissa områden har\r\ntill-\r\nkommit och andra har fått ökat\r\nfokus.  I  riktlinjerna  för år 2000\r\ninfördes\r\nför  första  gången  övergripande\r\nhorisontella mål innefattande\r\nnationella\r\nsysselsättningsmål, kvalitet i\r\narbetet,  strategier  för  livslångt\r\nlärande,\r\nsamarbete   med   arbetsmarknadens\r\nparter,   policy   mix  och\r\ngemensamma\r\nindikatorer.\r\n\r\nI  ett  nästa  steg formulerar\r\nmedlemsländerna sina nationella\r\nhandlings-\r\nplaner för sysselsättning  som\r\npresenterar den politik och de\r\ninitiativ som\r\nländerna  har  vidtagit  mot\r\nbakgrund   av\r\nsysselsättningsriktlinjerna.  I\r\nhandlingsplanerna presenterar\r\nmedlemsländerna goda exempel.\r\nHandlingsplanerna blir föremål för\r\ngranskning  av  rådet  och\r\nkommissionen\r\noch denna utmynnar i den gemensamma\r\nrapporten om sysselsättning  från\r\nrådet\r\noch  kommissionen.  Där  görs en\r\nbedömning av\r\nsysselsättningssituationen och\r\nsysselsättningspolitiken inom\r\nunionen och i de enskilda\r\nmedlemsstaterna.\r\nEtt  viktigt  inslag  i\r\nsysselsättningsstrategin   är\r\nutvecklandet   av\r\nindikatorer  och  jämförbar\r\nstatistik  för att underlätta och\r\neffektivisera\r\nuppföljning.\r\nFördraget  ger  rådet möjlighet att\r\navge  rekommendationer  till\r\nenskilda\r\nländer om sysselsättningspolitikens\r\ngenomförande. Rekommendationerna\r\nbaseras\r\npå analysen och bedömningen  av\r\nsysselsättningspolitiken  i  de\r\nnationella\r\nhandlingsplanerna och i den\r\ngemensamma rapporten.\r\n\r\nRegeringens bedömning av samband\r\nmellan sysselsättningsriktlinjerna\r\noch nationell  politik\r\n\r\nRegeringen    slår    i\r\nresultatskrivelsen    fast    att\r\nden   svenska\r\nsysselsättningspolitiken     skall\r\nligga     i     linje     med\r\nEU:s\r\nsysselsättningsriktlinjer.  I\r\nskrivelsen redovisas den förda\r\npolitiken  med\r\nutgångspunkt från strategins mål\r\noch  riktlinjer. I fokus står en\r\nanalys av\r\ninriktningen på politiken och hur\r\ndenna har förändrats.\r\n\r\nSysselsättningspolitiken är en\r\nnationell  angelägenhet,  men\r\nsamtidigt har\r\nden  öppna  samordningsmetoden  en\r\nviktig  roll  på\r\nsysselsättningsområdet.\r\nMetoden  utgör ett betydelsefullt\r\ninstrument i EU-arbetet  och  ett\r\nviktigt\r\nkomplement   till   gemensam\r\nlagstiftning.  Ett  utökat\r\nsamarbete  mellan\r\nmedlemsländerna kan enligt\r\nregeringen  skapa  förutsättningar\r\nför tillväxt,\r\nsysselsättning och en väl\r\nfungerande arbetsmarknad i Europa.\r\nSysselsättningsstrategin är en\r\ndynamisk process som vuxit fram\r\nsuccessivt.\r\nDet är därför enligt regeringen\r\nsvårt att i efterhand avgöra vilka\r\npolitiska\r\ninitiativ  på nationell nivå som är\r\nen direkt följd av strategin  och\r\nvilka\r\nsom skulle ha  genomförts  ändå.\r\nEn  av målsättningarna under senare\r\når har\r\nvarit att effektivisera processen.\r\nI skrivelsen anges att\r\nsysselsättningspolitiken  i  Sverige\r\nligger  väl i\r\nlinje    med    de    övergripande\r\nmålen   och   riktlinjerna   för\r\nEU:s\r\nsysselsättningsstrategi.  Sverige\r\nuppfyller med god marginal EU:s\r\ngemensamma\r\nkvantitativa sysselsättningsmål\r\nför  år  2010  avseende\r\nsysselsättningsgrad\r\ntotalt på 70 %, för kvinnor på 60 %\r\nsamt för personer 55-64 år på 50 %.\r\nSverige  har  goda erfarenheter av\r\natt arbeta med  kvantitativa  mål\r\ninom\r\nramen för den ekonomiska politiken\r\noch ambitionerna har varit och är i\r\nflera\r\nfall också mer långtgående än vad\r\nsysselsättningsriktlinjerna anger.\r\nÅr 1996\r\nsatte regeringen  upp  som  mål att\r\nden öppna arbetslösheten skulle\r\nhalveras\r\ntill   4   %   före   utgången  av\r\når   2000,   vilket   också\r\nuppnåddes.\r\nArbetslöshetsmålet kompletterades\r\nmed ett sysselsättningsmål som\r\ninnebär att\r\nsysselsättningsgraden i  termer  av\r\nreguljärt  arbete för personer i\r\nåldern\r\n20-64 år skall uppgå till 80 % år\r\n2004. Målet ligger  enligt\r\nregeringen inom\r\nräckhåll.\r\nNär   det   gäller\r\nsysselsättningsstrategins  första\r\npelare   poängterar\r\nregeringen att  Sverige har en lång\r\ntradition av aktiv\r\narbetsmarknadspolitik\r\nför  att  främja  arbetskraftens\r\nanställbarhet.   Den   s.k.  arbets-\r\noch\r\nkompetenslinjen  utgör\r\ngrundprincipen i den svenska\r\narbetsmarknadspolitiken\r\noch ligger enligt regeringen  väl i\r\nlinje med den preventiva ansatsen i\r\nEU:s\r\nsysselsättnings-\r\nstrategi. Sverige uppfyller\r\nsamtliga tre kvantitativa mål under\r\nriktlinjerna\r\n1 och 2 i strategin.\r\nAtt främja ett gott företagsklimat\r\när en av hörnstenarna i regeringens\r\npo-\r\nlitik  för  ökad  sysselsättning\r\noch  tillväxt  och  står  i\r\nsamklang  med\r\nsysselsättningsstrategins   andra\r\npelare.   Tyngdpunkten   i\r\nregeringens\r\nnäringspolitik ligger i första hand\r\npå generella åtgärder för att skapa\r\ngoda\r\nförutsättningar för nyetableringar\r\nav  företag  och  möjligheter  för\r\nredan\r\netablerade  företag att växa. Den\r\nsvenska politiken ligger enligt\r\nregeringen\r\nväl i linje med EU:s riktlinjer på\r\ndetta område.\r\nReformer av  skatte-  och\r\nbidragssystemen  har varit ett\r\nbärande inslag i\r\nsåväl  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi som i\r\nregeringens  ekonomiska  politik.\r\nGenomförda reformer  inom ramen för\r\nskatte- och bidragssystemen har\r\nbidragit\r\ntill att minska marginaleffekterna\r\noch främja arbete och att söka\r\narbete.\r\nDen svenska strategin  för\r\nlivslångt  lärande  ligger  väl  i\r\nlinje  med\r\nsysselsättningsstrategins   tredje\r\npelare.   Utbildningspolitiken   är\r\nen\r\nbetydelsefull  del  av  strävandena\r\natt  öka  sysselsättningen  och\r\nminska\r\narbetslösheten.  Sverige  har  ett\r\nväl  utvecklat system för utbildning\r\noch\r\nkompetensutveckling både inom ramen\r\nför skolsystemet,  vuxenutbildningen\r\noch\r\nden högre utbildningen liksom för\r\nkompetensutveckling i arbetslivet.\r\nEtt  viktigt mål för regeringens\r\npolitik är att alla skall  ges\r\nmöjlighet\r\ntill ett  bra  arbetsliv  med  väl\r\nfungerande arbetsvillkor. Detta\r\nskall ske\r\ngenom att främja ett arbetsliv som\r\nger utrymme för utveckling och\r\nförnyelse\r\noch  som  inte leder till att\r\nindivider  förslits,  skadas  eller\r\nslås  ut.\r\nDärigenom   bidrar\r\narbetslivspolitiken   till   ökad\r\nproduktivitet   och\r\neffektivitet,  vilket leder till\r\nhögre tillväxt och lägre\r\nsamhällskostnader.\r\nArbetsmarknadens  parter  spelar\r\nen  viktig  roll  för att uppnå\r\nkvalitet i\r\narbetet  i  och med att många\r\nfrågor om anställningsvillkor\r\nregleras  genom\r\nkollektivavtal.  Regeringen  anser\r\natt den svenska politiken på detta\r\nområde\r\nligger väl i linje med\r\nsysselsättningsriktlinjerna.\r\nOckså när det gäller jämställdhet\r\nligger politiken enligt regeringen\r\nväl i\r\nlinje med EU:s riktlinjer och\r\nsysselsättningsstrategins  fjärde\r\npelare. Det\r\növergripande målet för\r\njämställdhetspolitiken i Sverige är\r\natt  kvinnor och\r\nmän skall ha samma möjligheter,\r\nrättigheter och skyldigheter på\r\nlivets  alla\r\nområden.  Arbetet  för  ett\r\njämställt samhälle skall genomsyra\r\nalla delar av\r\npolitiken   och  alla  nivåer   av\r\nsamhället.   Sverige   har   ett\r\nhögt\r\narbetskraftsdeltagande  och  en\r\nhög sysselsättning bland kvinnor och\r\nuppnår\r\nmed god marginal EU:s mål om en\r\nsysselsättningsgrad  på  60 % för\r\nkvinnor år\r\n2010. Det är resultatet av en\r\nlångsiktig politik som inkluderar\r\nreformer på\r\nen rad områden.\r\n\r\nMotioner med anledning av skrivelse\r\n2001/02:187\r\n\r\nFyra  motioner har avlämnats med\r\nanledning av skrivelse 2001/02:187\r\nSveriges  genomförande  av\r\nEU:s sysselsättningsstrategi.\r\n\r\nI  fyrpartimotion   2001/02:A11\r\n(yrk.   1   och   2)   från\r\nModeraterna,\r\nKristdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch Folkpartiet behandlas den\r\narbetsform,\r\nöppna      samordningsmetoden,\r\ngenom     vilken      EU-\r\nmedlemsstaternas\r\nsysselsättningspolitik  samordnas.\r\nMotionärerna  menar att det är\r\nuppenbart\r\natt den öppna samordningsmetoden\r\nkan bidra till att sätta politiskt\r\nfokus på\r\nangelägna samhällsproblem. De\r\nbetonar samtidigt att metoden inte\r\nfår urholka\r\nsubsidiariteten  genom att på ett\r\nsmygande sätt föra  över\r\nbeslutskompetens\r\nfrån medlemsstaterna till unionen.\r\n\r\nStark  kritik  riktas  i  motionen\r\nmot  att  regeringen  år  efter  år\r\ni\r\nministerrådet  medverkat  till\r\nrådsrekommendationer  till  Sverige\r\nom  hur\r\nsysselsättningspolitiken  bör\r\nutformas  utan  att  regeringen\r\nsedan beaktat\r\ndessa. Trots rådsrekommendationerna\r\när skattetrycket  extremt högt,\r\nsärskilt\r\npå låg- och medelinkomsttagare, och\r\ninga egentliga reformer  har\r\ngenomförts\r\ninom  stöd-  och bidragssystemen.\r\nInte heller har försök gjorts att\r\nmotverka\r\nden könssegregerade arbetsmarknaden\r\ngenom att bryta upp offentliga\r\nmonopol.\r\nI fyrpartimotionen tillbakavisas\r\nregeringens påstående i skrivelsen\r\natt de\r\nsvenska   erfarenheterna   av   att\r\narbeta   med   horisontella   mål\r\npå\r\nsysselsättningsområdet  är  goda.\r\nDe  svenska  målen att reducera den\r\nöppna\r\narbetslösheten till 4 % före\r\nutgången av 2000 respektive uppnå 80\r\n% reguljär\r\nsysselsättningsgrad år 2004 har\r\nlett till \"statistikpolitik\"  i\r\nstället för\r\nansträngningar att öka utbudet av\r\narbetskraft.\r\nNär  det  gäller\r\nsysselsättningsstrategins första\r\npelare om att förbättra\r\nanställbarheten menar  motionärerna\r\natt de svenska resultaten lämnar\r\nmycket\r\növrigt att önska och pekar på\r\nnegativ  utveckling  och\r\nmisslyckanden när det\r\ngäller ungdomsarbetslöshet,\r\nlångtidsarbetslöshet, invandrares\r\ndelaktighet på\r\narbetsmarknaden,  individuellt\r\nkompetenssparande, minskande\r\nrörlighet  och\r\nineffektiv matchning på\r\narbetsmarknaden  samt  AMS-\r\nbyråkrati.  Vid upprepade\r\ntillfällen  har Sverige fått\r\nsysselsättningsrekommendationer om\r\natt  åtgärda\r\ndet höga skattetrycket  men\r\nskattetrycket på låginkomsttagare är\r\nfortfarande\r\noerhört högt.\r\nI  fråga  om\r\nsysselsättningsstrategins   andra\r\npelare  om  att  utveckla\r\nföretagaranda  och  att  skapa\r\narbetstillfällen   kritiserar\r\nModeraterna,\r\nKristdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch Folkpartiet att Sverige inte\r\nbeaktat\r\nvad  som sägs i\r\nsysselsättningsriktlinjerna  om\r\nskattereformer  som  gynnar\r\nsysselsättning  och  utbildning,\r\nminskat  regelkrångel  och\r\navskaffande av\r\nhinder för nyföretagande. I\r\nmotionen riktas också stark kritik\r\nmot  att man\r\ninte  öppnat  den  offentliga\r\nsektorn  för  konkurrens och sänkt\r\nskatten på\r\nhemnära    tjänster   och   därmed\r\ninte   beaktat   vad   som    sägs\r\ni\r\nsysselsättningsriktlinjerna  om\r\natt  tillvarata tjänstesektorns\r\nmöjligheter\r\nför skapandet av fler och bättre\r\narbetstillfällen.\r\nI den aktuella fyrpartimotionen\r\nvänder sig motionärerna mot att\r\nregeringen\r\nframhåller  Kunskapslyftet som ett\r\nsätt  att  uppmuntra  företagens\r\noch  de\r\nanställdas  anpassningsförmåga\r\nenligt   sysselsättningsstrategins\r\ntredje\r\npelare.   Fler   konkreta\r\nåtgärder  behövs,  exempelvis\r\nmodernisering  av\r\narbetsrätten,   bättre   service\r\nhos    myndigheter    och\r\nindividuellt\r\nkompetenssparande.\r\nAtt  stärka jämställdhetspolitiken\r\nutgör sysselsättningsstrategins\r\nfjärde\r\npelare.  För att bryta obalansen\r\nmellan könen på den svenska\r\narbetsmarknaden\r\nbör  de  offentliga   monopolen\r\nöppnas   för  konkurrens  från\r\nfristående\r\narbetsgivare och skattetrycket\r\nminskas så att  familjer  bättre\r\nkan  förena\r\narbetsliv  och  familjeliv.  Likaså\r\nbehövs åtgärder till för att minska\r\ndet\r\noavlönade arbetet, exempelvis genom\r\nskattereduktion för hemnära\r\ntjänster.\r\nFolkpartiet hävdar i motion\r\n2001/02:A10  (yrk.  1-3) att\r\nnäringspolitiken\r\när en bortglömd del av\r\nsysselsättningsstrategin och att\r\nsynen på företagande\r\nmåste ändras. Krånglet måste\r\nminska, skatterna sänkas  och\r\nkonkurrensen öka.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste\r\nutformas på ett flexibelt  sätt  och\r\nutgå från\r\nmänniskors  olika  behov.  I\r\nredovisningen till EU av\r\narbetslöshetsstatistik\r\nbör faktiska förhållanden framgå.\r\nMed anledning av resultatskrivelsen\r\nförordar  Vänsterpartiet  i motion\r\nA1\r\n(yrk.   1-3)   en   utvärdering  av\r\nden  öppna  samordningsmetoden\r\nutifrån\r\ndemokratiaspekter. Metoden  avser\r\nenligt partiet samordning, inte\r\nsamarbete.\r\nDen har dessutom brister när  det\r\ngäller  insyn  och den är otydlig\r\nnär det\r\ngäller möjligheter att utkräva\r\nansvar. Därför bör metoden\r\nanalyseras  inför\r\nEU:s framtidsdebatt.\r\nVänsterpartiet  välkomnar  den\r\nmålsättning  om  konkurrenskraft\r\nbyggd på\r\nkunskap  som  kommit  till  uttryck\r\ni  den  s.k. Lissabonstrategin. För\r\natt\r\nrealisera  en  sådan målsättning\r\nkrävs långsiktighet,  statligt\r\nansvar  för\r\nforskning och teknikutveckling  och\r\nett  synsätt där arbetskraften utgör\r\nen\r\nresurs och där\r\nanställningsvillkoren är goda.  Det\r\nbör utarbetas ett program\r\nför tillväxt och konkurrenskraft\r\nbaserad på kunskap.\r\nKönssegregeringen  på\r\narbetsmarknaden  måste  brytas\r\nsamtidigt  som  den\r\noffentliga  verksamheten\r\nförsvaras. Personal med tillfälliga\r\nanställningar\r\nhar   sämre  möjligheter  till\r\npåverkan   i   arbetet   och   får\r\nmindre\r\npersonalutbildning.  Otryggheten\r\nhämmar också kreativiteten och\r\nutrymmet för\r\natt uttrycka kritik. För  att  öka\r\ntillväxtmöjligheterna baserade på\r\nkunskap\r\nmåste    andelen    otrygga\r\nanställningar     minska    och\r\nfler    få\r\ntillsvidareanställningar.\r\nBarbro Feltzing (mp) ställer sig i\r\nmotion 2002/03:A2  (yrk.  1-16)\r\npositiv\r\ntill  den  öppna samverkan som EU:s\r\nsysselsättningsstrategi ger uttryck\r\nför\r\neftersom det  mellanstatliga\r\nsamarbetet  bedrivs utan tvingande\r\nlagar eller\r\ndirektiv.  Motionären  anser  dock\r\natt det saknas  en  hållbar\r\nstrategi  på\r\nsysselsättningsområdet och vill\r\nförbättra insatserna på\r\narbetsmarknads- och\r\narbetslivsområdena. Det gäller\r\nbl.a. åtgärder för att förebygga\r\narbetslöshet\r\ni  vissa  grupper,  främja\r\nlivslångt   lärande  och  ny\r\narbetsorganisation\r\nrespektive  entreprenörskap  och\r\nnya arbetstillfällen.  Motionärens\r\nförslag\r\ninnefattar också skattepolitik  och\r\nåtgärder  för  att  främja\r\njämställdhet\r\nmellan kvinnor och män.\r\n\r\nMotion väckt under allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\nUtskottet  bedömer  att  följande\r\nmotionsförslag lämpligen kan\r\nbehandlas  i  anslutning  till\r\nställningstagandet rörande\r\nskrivelse 187.\r\n\r\nKristdemokraterna riktar  i motion\r\nA320 yrkande 25 kritik mot\r\nregeringen för\r\natt den inte beaktat\r\nrådsrekommendationerna  till\r\nSverige  om  åtgärder  på\r\nsysselsättningsområdet.  Regeringen\r\nbör  snarast  revidera  den\r\nnationella\r\nhandlingsplanen  för\r\nsysselsättning  och omsätta\r\nrådsrekommendationerna  om\r\nsänkta  skatter  m.m.  i praktisk\r\ntillämpning.  Vidare  bör  Sverige\r\ni  EU-\r\nsamarbetet betona en konsekvent\r\ntillämpning av\r\nsubsidiaritetsprincipen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAllmänt om resultatskrivelsen\r\n\r\nSkrivelse 2001/02:187 Sveriges\r\ngenomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi\r\när  den ena av de två första\r\nresultatskrivelser  som  regeringen\r\növerlämnat\r\ntill   riksdagen.   Som  framgått\r\nansåg  Riksdagskommittén  att\r\nriksdagens\r\nmöjligheter att arbeta  med\r\nuppföljning  och utvärdering i\r\nbudgetsammanhang\r\nskulle bli bättre om\r\nresultatredovisningar varje år\r\nlämnades till riksdagen.\r\nRedovisningarna skulle ge riksdagen\r\noch ansvarigt  utskott  underlag\r\nför en\r\nmer  inträngande  granskning  av\r\nviss  statlig  verksamhet.\r\nHuvudsyftet med\r\nresultatskrivelserna  skulle\r\nenligt  Riksdagskommittén   vara\r\natt  ge  ett\r\nunderlag för en diskussion i\r\nriksdagen om uppnådda resultat.\r\n\r\nRiksdagskommittén (förslag till\r\nriksdagen 2000/01:RS1 s.  76 f.)\r\nansåg att\r\nbudgetarbetet   i   riksdagen\r\nborde  utvecklas  mot  att\r\nuppföljning   och\r\nutvärdering blir en integrerad  del\r\nav budgetprocessen.\r\nResultatskrivelserna\r\nskall syfta till att förbättra\r\nförutsättningarna  för  detta  inom\r\nramen för\r\nden ekonomiska styrningen.\r\nKommittén   betonade  vidare  att\r\nskrivelserna  inte  behöver  avse\r\nall\r\nverksamhet inom  ett  utgiftsområde\r\nutan att de med fördel kan\r\nkoncentreras\r\ntill  vissa delar.\r\nRiksdagskommittén bedömde  vidare\r\natt  uppföljningen  av\r\nriksdagens  beslut  troligen  blir\r\nmer meningsfull för mål på lägre\r\nnivåer,\r\nt.ex.  verksamhetsområdesnivå\r\neller  anslagsnivå.\r\nResultatinformation  på\r\nutgiftsområdesnivå  skulle enligt\r\nkommittén kunna bli alltför\r\nabstrakt  och\r\ngenerell.\r\nDen resultatskrivelse  som\r\narbetsmarknadsutskottet har att\r\nbehandla och en\r\nmotsvarande  skrivelse om kultur\r\noch  delaktighet  (skr.\r\n2001/02:176)  som\r\nbereds i kulturutskottet  utgör de\r\ntvå första redovisningarna av detta\r\nslag.\r\nErfarenheterna av\r\nriksdagsbehandlingen  av  dessa  kan\r\ndärmed  komma att ge\r\nvägledning inför utformning och\r\nomfattning av framtida\r\nresultatskrivelser.\r\nI   och   med   att  syftet  med\r\nresultatskrivelser  är  att  bidra\r\ntill\r\nförbättringar av den  ekonomiska\r\nstyrningen  finns  det anledning att\r\nnågot\r\nberöra hur denna styrning går till\r\nefter det att riksdagen  tagit\r\nställning\r\ntill  förslagen i\r\nbudgetpropositionen. Då sker\r\nregeringens medelstilldelning\r\ngenom den årliga statsliggaren med\r\nregleringsbrev. Regleringsbreven\r\nutformas\r\ni  dialog  mellan  respektive\r\ndepartement  och  berörd  myndighet.\r\nDe  kan\r\nrevideras under löpande budgetår.\r\nI  AMV:s  regleringsbrev för 2002,\r\nsom kan anses vara av särskilt\r\nintresse\r\nnär det gäller\r\nsysselsättningsfrågor, anger\r\nregeringen förutom anslagsbelopp\r\noch anslagsvillkor  också  ett\r\nantal  verksamhetsgrenar.  För var\r\noch en av\r\nverksamhetsgrenarna finns mål och\r\navrapporteringskrav angivna.\r\nI budgetpropositionen för 2003\r\nredovisar regeringen under\r\nutgiftsområde 13\r\nviss information om\r\nsysselsättningssamarbetet inom EU. I\r\nanslutning till att\r\nmålet för arbetsmarknadspolitiken\r\nbehandlas konstaterar regeringen att\r\ndetta\r\nockså skall ligga i linje med EU:s\r\nsysselsättningsriktlinjer.  Vidare\r\nnämner\r\nregeringen att frågan om hur\r\nSverige genomför EU:s\r\nsysselsättningsriktlinjer\r\nvarje år redovisas i\r\nhandlingsplanen för sysselsättning.\r\nVarken  i  budgetpropositionen för\r\n2003 eller i skrivelse 187 finns\r\nnågra\r\nuppgifter som  tyder  på  att  det\r\nskulle föreligga ett samband mellan\r\nå ena\r\nsidan Sveriges deltagande i\r\nsysselsättningssamarbetet  inom  EU\r\noch  å  den\r\nandra  statsbudgeten  eller\r\nförslagen i budgetpropositionen.\r\nInte heller har\r\nregeringen  i Arbetsmarknadsverkets\r\nregleringsbrev  för  2002  givit\r\nnågra\r\nsådana indikationer. I det\r\nsistnämnda dokumentet saknas helt\r\nreferenser till\r\nEU:s sysselsättningssamarbete\r\nrespektive Sveriges deltagande i\r\ndetta. Omvänt\r\nfinns inte heller  i  Sveriges\r\nhandlingsplan  för sysselsättning\r\n2002 någon\r\nhänvisning till att budgetmedel\r\navsatts för att uppnå vissa\r\nresultat.\r\nArbetsmarknadsutskottet har\r\ntidigare berört det  faktum  att\r\nnågot samband\r\ninte  finns  beskrivet  i  sitt\r\nyttrande 2001/02:AU4y till\r\nutrikesutskottet\r\nangående verksamheten i Europeiska\r\nunionen under år 2001. I anslutning\r\ntill\r\natt arbetsmarknadsutskottet\r\nkommenterade  utvärderingen  av\r\ndittillsvarande\r\nsysselsättningssamarbete  påpekade\r\nutskottet att det kunde finnas\r\nanledning\r\natt  se  närmare på samspelet\r\nmellan  den  nationella\r\nhandlingsplanen  för\r\nsysselsättning   och   den\r\npraktiska,   konkreta  utformningen\r\nav  svensk\r\nsysselsättningspolitik bl.a. såsom\r\nden kommer  till  uttryck  i den\r\nstatliga\r\nbudgetprocessen inklusive\r\nregleringsbreven. Här kan det finnas\r\nett  utrymme\r\nför ökad reell ömsesidig påverkan\r\npå nationellt, regionalt respektive\r\nlokalt\r\nplan,  menade\r\narbetsmarknadsutskottet  i\r\nyttrandet. Utrikesutskottet delade\r\narbetsmarknadsutskottets bedömning\r\n(bet. 2001/02:UU10).\r\nBeträffande   det   ämne  som\r\nbehandlas  i  resultatskrivelse\r\n187   kan\r\narbetsmarknadsutskottet  konstatera\r\natt regeringen inte hänvisar till\r\nnågon\r\nkoppling vare sig till de båda\r\nutgiftsområden  som  ligger  inom\r\nutskottets\r\nberedningsområde - utgiftsområdena\r\n13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv -\r\neller\r\ntill budgetprocessen i stort.\r\nUtskottet  har  tagit  del av\r\ninformation om EU:s\r\nsysselsättningssamarbete\r\nalltsedan detta inleddes och har\r\nunder förra riksmötet också följt\r\nden av EU\r\ninitierade utvärderingen av\r\nunionens sysselsättningssamarbete.\r\nUtvärderingen\r\nskulle ske efter det att samarbetet\r\nbedrivits i fem år. Huvudsyftet var\r\natt\r\nanalysera vilken påverkan\r\nsysselsättningsstrategin  har haft\r\npå utformningen\r\nav   den   nationella   politiken\r\noch  på  sysselsättningsutvecklingen\r\ni\r\nmedlemsländerna. Resultatet skall\r\nbidra  till  att  vidareutveckla\r\nstrategin\r\nför  framtiden  i  syfte  att\r\nuppnå de gemensamt uppsatta  målen\r\nför  ökad\r\ntillväxt och sysselsättning i\r\nEuropa.\r\nUtskottet  har mot slutet av den\r\nförra  mandatperioden  fortlöpande\r\nfått\r\ninformation om  det  svenska\r\nutvärderingsarbetet och därvid under\r\nhand bl.a.\r\ntagit del av utvärderingsrapporter\r\nsåväl  i  preliminär som i slutlig\r\nform.\r\nLikaså  har utskottet informerats\r\nom regeringens\r\nsammanfattningsrapport  om\r\nSveriges nationella utvärdering av\r\nEU:s sysselsättningsstrategi (mars\r\n2002).\r\nI samband  med  att  företrädare\r\nför Näringsdepartementet i\r\nanslutning till\r\nutskottssammanträden lämnat\r\nupplysningar  till  utskottet  om\r\naktuella  EU-\r\nfrågor har utvärderingsarbetet\r\ntagits upp vid flera tillfällen.\r\nSammanfattningsvis  anser\r\nutskottet att det kan anses ha ett\r\nvärde med en\r\nsammanhållen och översiktlig\r\nredovisning  av  Sveriges\r\ngenomförande av EU:s\r\nsysselsättningssamarbete på det\r\nsätt som görs i skrivelse 187.\r\nUtskottet kan\r\ndock sägas ha haft förhållandevis\r\ngoda möjligheter att fortlöpande\r\nfölja det\r\nämne som behandlas i\r\nresultatskrivelsen.\r\nSom  framgått  är\r\nresultatskrivelser  enligt\r\nRiksdagskommitténs  förslag\r\ntänkta  att  ha  en  koppling  till\r\nbudgetprocessen  och   den\r\nekonomiska\r\nstyrningen. Det går dock inte att\r\nur resultatskrivelsen omedelbart\r\nutläsa om\r\ndet  finns  ett  samband  mellan\r\nSveriges  genomförande  av  den\r\neuropeiska\r\nsysselsättningsstrategin och\r\nbudgetprocessen och den ekonomiska\r\nstyrningen.\r\nUtskottet kan dock inte utesluta\r\natt så kan vara fallet.\r\nFör fullständighetens skull bör\r\ndock här nämnas att utskottet\r\nnoterat  att\r\ndet  av  skrivelse  187  framgår\r\natt  \"det  för närvarande övervägs\r\nhur ett\r\njämställdhetsperspektiv mera\r\nstrukturerat ska  integreras inom\r\nramen för den\r\nstatliga budgetprocessen\".\r\n\r\nSveriges deltagande i EU:s\r\nsysselsättningssamarbete\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  kan\r\ninledningsvis konstatera  att\r\nfrågan  om  full\r\nsysselsättning har fått en\r\nframträdande roll i EU-samarbetet.\r\nDet är enligt\r\nutskottets  uppfattning mycket\r\npositivt  att\r\nsysselsättningsfrågorna  inte\r\nminst genom Lissabonstrategin fått\r\nen så stor betydelse i\r\nunionssamarbetet.\r\n\r\nDen  europeiska\r\nsysselsättningsstrategin  har  haft\r\nstor  betydelse  för\r\nunionen  i  dess  helhet  när det\r\ngäller att öka sysselsättningen och\r\nminska\r\narbetslösheten.  Den öppna\r\nsamordningsmetoden  har  utgjort\r\nett  värdefullt\r\ninstrument  för att  utveckla\r\nsysselsättningspolitiken  i\r\nmedlemsstaterna.\r\nMålsättningarna  om  full\r\nsysselsättning och en öppen\r\narbetsmarknad är dock\r\nännu  inte  förverkligade.  De\r\nförändringar   av\r\nsysselsättningsstrategin\r\n(Luxemburgprocessen) som för\r\nnärvarande förbereds  inom  bl.a.\r\nkommissionen\r\nkommer  att  påverka\r\nförutsättningarna för att nå dessa\r\nmålsättningar.  Även\r\nutformningen  av  bl.a.  det\r\nekonomisk-politiska  samarbetet\r\ninom  EU  har\r\nsjälvfallet stor inverkan.\r\nI     det    ovannämnda\r\nyttrandet     (yttr.\r\n2001/02:AU4y)     tog\r\narbetsmarknadsutskottet    upp\r\nen    mer    övergripande\r\nkommentar   om\r\nsysselsättningsstrategins  påverkan\r\npå  svensk  politik   som   lämnats\r\ni\r\nStatskontorets  utvärderingsrapport\r\nrörande sysselsättningssamarbetet\r\n(EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  och\r\nutformningen   av  den  nationella\r\npolitiken.\r\nDelprojekt  6  i  nationell\r\nutvärdering av\r\nsysselsättningssamarbetet,  april\r\n2002). Enligt Statskontorets\r\nrapport  var  det  en allmän\r\nuppfattning bland\r\ntjänstemän  vid  departement  och\r\nmyndigheter  och  bland  företrädare\r\nför\r\narbetsmarknadens parter att EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  inte\r\nnämnvärt har\r\npåverkat  svensk  politik  och  att\r\nstrategin är relativt okänd utanför\r\nden\r\ngrupp  av  personer  som  direkt\r\narbetar  med  den.  Enligt\r\nStatskontorets\r\nutvärdering uppgavs en anledning\r\ntill  att  strategin inte har haft\r\nså stort\r\ninflytande  vara  att den svenska\r\nsysselsättningspolitiken  redan\r\nligger  i\r\nlinje med EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\nUtskottet kan konstatera  att\r\nregeringen  inte  berört  frågan om\r\ninhemsk\r\nförankring av\r\nsysselsättningssamarbetet närmare i\r\nskrivelse  187. Enligt vad\r\nutskottet  inhämtat  har dock\r\nregeringen under året vidtagit vissa\r\nåtgärder\r\nför att sprida kännedom om EU:s\r\nsysselsättningsstrategi, vilket är\r\npositivt.\r\nMålgrupp   för\r\ninformationsinsatserna   är   bl.a.\r\nArbetsmarknadsverkets,\r\nArbetsmiljöverkets  och  Nuteks\r\npersonal  samt  arbetsmarknadens\r\nparter och\r\nandra aktörer på\r\nsysselsättningsområdet. Ett magasin\r\nom strategin har tagits\r\nfram  för  spridning  i\r\npappersform. På regeringens hemsida\r\nunder  adressen\r\nwww.jobben.regeringen.se  finns\r\nförutom  en  översikt över\r\nsamarbetet också\r\nuppgifter om bakgrund, mål, syfte,\r\nmetoder m.m.  Vidare  finns  länkar\r\ntill\r\nbl.a.  olika  former av\r\ngrunddokument. I regeringens\r\ninformationsinsatser om\r\nsysselsättningssamarbetet  ingår\r\nockså  bl.a.  medverkan av\r\nföreträdare för\r\nRegeringskansliet i seminarier runt\r\nom i landet.\r\nArbetsmarknadsutskottet  ser\r\npositivt  på  en  ökad  regional\r\noch  lokal\r\nförankring   av\r\nsysselsättningssamarbetet.  Denna\r\nuppfattning   redovisade\r\nutskottets ordförande  i en\r\nutfrågning om\r\nsysselsättningssamarbetet som ägde\r\nrum i Europaparlamentet  i januari\r\n2002. Här kan tilläggas att en\r\nförankring\r\nockså hos exempelvis\r\narbetsmarknadens  parter på\r\nnationell nivå är angelägen\r\nliksom att det fortsatta\r\nsysselsättningssamarbetet tar sig an\r\nviktiga frågor\r\nsom framtida arbetskraftsbehov och\r\nkompetensförsörjning,  åtgärder  för\r\natt\r\nfrämja deltagande på\r\narbetsmarknaden och kvalitet i\r\narbetet.\r\nVikten av regional och lokal\r\nförankring betonades också av\r\nutskottet i det\r\ntidigare  nämnda  yttrandet  till\r\nutrikesutskottet (yttr.\r\n2001/02:AU4y). Där\r\nredovisade  utskottet  också vissa\r\nmer  allmänna  synpunkter  på\r\nönskvärda\r\nförändringar av\r\nsysselsättningssamarbetet.\r\nArbetsmarknadsutskottet framförde\r\ni sitt yttrande synpunkter  på\r\nbehovet av att framtida riktlinjer\r\nförenklas\r\noch blir lätta att tillämpa, att\r\nmål  för  samarbetet slås fast på\r\nlång och\r\nmedellång sikt och att tydliga och\r\nändamålsenliga  indikatorer\r\nutformas  så\r\natt   det  blir  möjligt  att\r\nfölja  upp  och  utvärdera\r\ngenomförandet  av\r\nriktlinjerna.  Vidare  framhölls\r\nbetydelsen av att de nationella\r\nparlamenten\r\ninvolveras i det framtida\r\nsysselsättningssamarbetet så att\r\ndetta får större\r\ndemokratisk  legitimitet. Detta  är\r\nav  största  betydelse  när  den\r\nöppna\r\nsamordningsmetoden   används.   Som\r\nframgått  delar  utrikesutskottet\r\nden\r\nbedömning  som\r\narbetsmarknadsutskottet gjort  i\r\nyttrandet.  Riksdagen  har\r\nställt sig bakom detta (bet.\r\n2001/02:UU10, rskr. 294).\r\nI  anslutning till  vad  utskottet\r\nhär  anfört  om  vikten  av\r\nnationell\r\nförankring av\r\nsysselsättningssamarbetet vill\r\nutskottet något närmare beröra\r\nfrågan om subsidiaritet i\r\nsamarbetet.\r\nSubsidiaritetsprincipen  skall\r\nenligt  Romfördragets artikel 5\r\ngälla inom\r\nområden  där  det  råder  gemensam\r\nkompetens. Enligt  denna  artikel\r\nskall\r\ngemenskapen, på de områden där den\r\ninte ensam är behörig, dvs. där det\r\nråder\r\ngemensam kompetens, i\r\növerensstämmelse  med\r\nsubsidiaritetsprincipen vidta en\r\nåtgärd endast om och i den mån som\r\nmålen  för  den planerade åtgärden\r\ninte i\r\ntillräcklig utsträckning kan uppnås\r\nav medlemsstaterna  och därför, på\r\ngrund\r\nav den planerade åtgärdens\r\nomfattning eller verkningar, bättre\r\nkan uppnås på\r\ngemenskapsnivå. Principen slår fast\r\natt gemenskapen inte  skall  vidta\r\nnågon\r\nåtgärd som går utöver vad som är\r\nnödvändigt för att uppnå målen i\r\nfördraget.\r\nPå nationell nivå försöker man i\r\ndag på en rad samhällsområden sporra\r\ntill\r\nförbättringar  genom  att  jämföra\r\nresultat  med  hjälp av indikatorer\r\noch\r\nframgångsanalys (benchmarking),\r\nförenklat uttryckt \"genom  att\r\njämföra  sig\r\nmed  den som är bäst\". Inom\r\nArbetsmarknadsverket redovisas t.ex.\r\nfortlöpande\r\nen rad  indikatorer  över\r\nverksamheten där man kan jämföra\r\nresultaten i det\r\negna länet eller förmedlingen  med\r\nandra. Ett annat exempel kan hämtas\r\nfrån\r\ndet regionala utvecklingsarbetet\r\ndär  man bl.a. genom framgångsanalys\r\njämför\r\nkluster  i  och  utanför Sverige\r\nmed varandra.  I  dessa  kluster\r\nsamspelar\r\nföretag inom ett gemensamt\r\nstrategiskt kompetensområde med\r\nvarandra och med\r\nandra företag och aktörer.\r\nPå  motsvarande  sätt  är  det\r\nenligt   utskottet  värdefullt  att\r\nEU:s\r\nmedlemsstater genom den öppna\r\nsamordningsmetoden  stimuleras  att\r\nfå fram de\r\nbästa metoderna för tillväxt. De\r\ninstrument som används vid\r\ngenomförandet av\r\nstrategin är som framgått\r\ngemensamma mål och riktlinjer,\r\nuppföljning  i form\r\nav  nationella  handlingsplaner och\r\nmed hjälp av gemensamma indikatorer\r\nsamt\r\nutbyte av goda erfarenheter.\r\nUtskottet ser\r\nsubsidiaritetsprincipen  som  en\r\nutgångspunkt och anser det\r\npositivt  att  man  inom ramen för\r\nden öppna samordningsmetoden  har\r\nutökat\r\nutbyte  av erfarenheter  och\r\nkunskaper  mellan  medlemsstaterna.\r\nUtskottet\r\nfinner också  anledning  att\r\nbetona  att  det  är  viktigt att\r\nvärna om det\r\nelement  av frivillighet som finns\r\ni sysselsättningssamarbetet  -\r\nprocessen\r\ndrivs framåt  genom  mellanstatligt\r\nsamarbete utan politiska utfästelser\r\noch\r\nmed avsaknad av bindande direktiv,\r\nlagstiftning och sanktioner.\r\nNär  det gäller Sveriges\r\ngenomförande  av  EU:s\r\nsysselsättningssamarbete\r\nredovisar  regeringen  i skrivelse\r\n187 utförligt uppgifter om vilka\r\nåtgärder\r\nsom vidtagits för att genomföra\r\nriktlinjerna  under  var  och en av\r\nde fyra\r\npelarna  i samarbetet liksom vilka\r\nåtgärder som vidtagits med\r\nanledning  av\r\nministerrådets\r\nsysselsättningsrekommendationer till\r\nSverige.\r\nUtskottet   ställer  sig  bakom\r\nden  redovisning  som  regeringen\r\ngör  i\r\nskrivelsen. Med  hänvisning  till\r\ndetta  och till vad utskottet anfört\r\novan\r\navstyrks  de  motionsförslag  som\r\nväckts  med anledning  av\r\nskrivelsen.  I\r\nsammanhanget  avstyrker  utskottet\r\nockså  Kristdemokraternas   motion\r\nA320\r\nyrkande  25  som  avlämnats  under\r\nallmänna  motionstiden  men  som  i\r\nallt\r\nväsentligt rör frågor som behandlas\r\ni skrivelsen.\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen\r\nlägger regeringens skrivelse\r\n2001/02:187\r\ntill handlingarna.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: En arbetsmarknad  i\r\nförändring?  Av  docent  Jan\r\nOttosson, fil.dr\r\nKarsten Lundeqvist  och professor\r\nLars Magnusson.\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlas  en\r\nmotion  som  gäller  målen  för\r\npolitikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik.  Motionen\r\navstyrks.  Jämför\r\nreservation 9 (m).\r\nUtskottet   tillstyrker\r\nregeringens   förslag   till\r\nanslag  på\r\nutgiftsområde   13  för  budgetåret\r\n2003  och  avstyrker  samtliga\r\nmotionsyrkanden som rör anslagen.\r\nUtskottet tillstyrker  vidare\r\nregeringens  förslag  om höjning av\r\nersättningen till\r\ndeltagare  i  ungdomsgarantin, en\r\nsenareläggning av tidpunkten  för\r\nikraftträdandet  av  vissa\r\nlagändringar knutna till inrättandet\r\nav\r\nden nya myndigheten Inspektionen\r\nför arbetslöshetsförsäkringen, en\r\nkonsekvensändring med anledning av\r\natt sagda myndighet skall överta\r\nAMS tillsyn över\r\narbetslöshetsförsäkringen,\r\ngodkännande att använda\r\nen  del  av inflytande\r\narbetsmarknadsavgifter  för\r\ntillsynen  över\r\narbetslöshetsförsäkringen  och  om\r\nbemyndiganden  rörande  fyra av\r\nanslagen på utgiftsområdet.\r\nEn motion om vidgat uppdrag för\r\nIFAU när det gäller utvärdering  av\r\nde  arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna avstyrks med hänvisning\r\ntill\r\natt förslaget  redan  är\r\ntillgodosett  inom  ramen  för\r\nnuvarande\r\nresurser.   En   motion   om\r\nlokalisering   av  Inspektionen  för\r\narbetslöshetsförsäkringen  avstyrks\r\nmed hänvisning  till  kommande\r\növerväganden i Regeringskansliet.\r\n\r\n3. Mål för politikområde\r\nArbetsmarknadspolitik\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik  gäller  för\r\når 2003 samma mål som\r\nunder  innevarande budgetår, dvs.\r\nen väl fungerande arbetsmarknad  med\r\nfull\r\nsysselsättning och god ekonomisk\r\ntillväxt.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  anser i\r\nmotion A364 (yrk. 14) att\r\nregeringens mål\r\nför politikområdet Arbetsmarknad\r\nskall avvisas. Partiet hänvisar\r\ndärvid till\r\nförslagen i motionerna A225\r\nArbetshandikappade, A294\r\nBemanningsföretag, A314\r\nArbetsmarknaden, A315 Jämställdhet,\r\nA316  Arbetstid  och A321 En rörlig\r\noch\r\nindividuell yrkesutbildning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  behandlade\r\ni  betänkande  2000/01:AU1\r\nregeringens\r\nförslag om att målet för\r\npolitikområdet Arbetsmarknadspolitik\r\nskall vara en\r\nväl  fungerande  arbetsmarknad  med\r\nfull  sysselsättning  och god\r\nekonomisk\r\ntillväxt.  Utskottet  tillstyrkte\r\nförslaget  och  avstyrkte  samtidigt\r\nett\r\navslagsyrkande från Moderaterna med\r\nsamma innebörd som partiet nu\r\nåterkommit\r\nmed.  Riksdagen  beslutade  i\r\nenlighet  med utskottets förslag.\r\nMotsvarande\r\nförslag av Moderaterna avstyrktes\r\näven i förra årets betänkande\r\n2001/02:AU1.\r\nUtskottet delar regeringens\r\nuppfattning att nuvarande mål för\r\npolitikområdet\r\nbör kvarstå oförändrat under\r\nbudgetåret 2003  och  avstyrker\r\ndärmed  motion\r\nA364 yrkande 14 (m).\r\n\r\n\r\n4. Arbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\n\r\nStrukturen på\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\n\r\nOlika arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram berörs i flera förslag i\r\nanslagsfrågor\r\ni  avsnittet  nedan.  Av  detta\r\nskäl finns här en förteckning över\r\nde olika\r\narbetsmarknadspolitiska programmen\r\noch  övrigt  stöd,  som  de\r\nredovisas på\r\nArbetsmarknadsverkets hemsida.\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nArbetsmarknadspolitiska program och\r\növrigt stöd\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n1. Arbetsmarknadsutbildning\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n2. Arbetspraktik\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n3. Stöd till start av\r\nnäringsverksamhet\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n4. Aktivitetsgaranti\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n5.     Projekt    med\r\narbetsmarknadspolitisk\r\ninriktning\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n6. Ungdomsinsatser\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nUngdomsgaranti för ungdomar 20-24\r\når\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nKommunala ungdomsprogram\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nInterpraktik\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n7. Förberedande insatser\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nAktiviteter inom vägledning och\r\nplatsförmedling\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nArbetslivsinriktad rehabilitering\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nDatortek\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nFörberedande eller orienterande\r\nutbildningar\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n8. Aktivitetsstöd\r\n9. Arbetsmiljöansvar och\r\nförsäkringsskydd vid\r\narbetsmarknadspolitiska insatser\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n10. Anställningsstöd\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nAllmänt anställningsstöd\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nFörstärkt anställningsstöd (2-\r\nårsinskrivna)\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nFörstärkt anställningsstöd (4-\r\nårsinskrivna)\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nSärskilt anställningsstöd (personer\r\növer 57 år)\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n11.  Anställningsstöd  som\r\nkombineras med vård-\r\noch omsorgsutbildning\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\n12.   Särskilda   insatser   för\r\npersoner  med\r\narbetshandikapp\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nStöd till hjälpmedel på\r\narbetsplatsen\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nStöd till personligt biträde\r\nLönebidrag\r\nSkyddat arbete hos Samhall\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nOSA     (Skyddat    arbete    hos\r\noffentliga\r\narbetsgivare)\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nSIUS     (Särskilt\r\nintroduktions-      och\r\nuppföljningsstöd)\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nSärskilt stöd vid start av\r\nnäringsverksamhet\r\n-----------------------------------\r\n-------------\r\nUtöver de ovan angivna programmen\r\noch stöden finns ytterligare former\r\nav  arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser,  exempelvis\r\nflyttningsbidrag,\r\nfriårsförsöket, stöd till\r\nutbildning av anställda och  medel\r\nför s.k.\r\nbrytprojekt.\r\n\r\n\r\nErsättning till deltagare i\r\nungdomsgarantin\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets\r\nställningstagande\r\n\r\nDen lägsta nivån på\r\naktivitetsstödet kommer att uppgå\r\ntill 223 kr per\r\ndag från och med 2003. För att\r\nutvecklingsersättningen till\r\ndeltagare\r\ni    ungdomsgarantin    skall\r\növerensstämma    med    det   lägsta\r\naktivitetsstödet,  som till\r\nskillnad från\r\nutvecklingsersättningen  är\r\nskattepliktigt, föreslår\r\nregeringen att\r\nutvecklingsersättningen höjs\r\ntill 3 280 kr per månad fr.o.m.\r\nden 1 januari 2003. Ersättningsnivån\r\nregleras i 4 § lagen (2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska program. I\r\npropositionen föreslås att\r\nriksdagen  antar  regeringens\r\nförslag till\r\nlag  om  ändring i denna lag (prop.\r\npunkt 3). Regeringens  lagförslag\r\nframgår av  bilaga  3  till\r\nbetänkandet.  Utskottet  noterar att\r\nden\r\nberörda  paragrafens  fjärde\r\nstycke i nu gällande lydelse  saknas\r\ni\r\npropositionens lagförslag.\r\nUtskottet föreslår att regeringens\r\nförslag\r\nbifalles  med  den  justeringen\r\natt   detta  stycke  tillförs  4  §.\r\nUtskottets lagförslag framgår av\r\nbilaga 4 till betänkandet.\r\n\r\n\r\n5. Anslagsfrågor\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall       4 416 765\r\nsparande\r\n-1 954\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag       4 517 058\r\nprognos          4 456 408\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag      4 621 614\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat     4 724 111  1\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1 Motsvarar 4 622 195 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nFrån  anslaget  finansieras\r\nkostnaderna  för  personal  och\r\nlokaler   samt   andra\r\nförvaltningskostnader   vid    AMS,\r\nlänsarbetsnämnderna,\r\narbetsförmedlingarna     och     de\r\navgiftsfinansierade  verksamheterna\r\nvid  Arbetslivstjänster\r\n(ALT)  och  Aske  kursgård.  Under\r\nanslaget redovisas  också\r\nIAESTE-praktik (The International\r\nAssociation  for Exchange\r\nof Students for Technical\r\nExperience).\r\n\r\nUnder budgetåret 2002 har 15,2\r\nmiljoner kronor av anslaget\r\navsatts för AMS tillsyn över\r\narbetslöshetsförsäkringen  m.m.\r\nSom  framgår  i avsnittet om\r\nanslaget 22:12 Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen   kommer\r\nen   ny  myndighet  att\r\ninrättas  under år 2003 med uppgift\r\natt utöva  tillsyn  över\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nRegeringen    återkommer    i\r\ntilläggsbudgeten  i  anslutning\r\ntill  nästa  års  ekonomiska\r\nvårproposition med förslag  om\r\növerföring av medel från AMV\r\ntill den nya myndigheten.\r\nÄven om situationen på\r\narbetsmarknaden  för  utrikes födda\r\nunder  senare  år  förbättrats\r\nväsentligt  är skillnaden  i\r\nförhållande till inrikes födda\r\noacceptabelt stor.   För  att\r\nstärka  ställningen  på\r\narbetsmarknaden  för  personer  med\r\nutländsk  bakgrund  bedömer\r\nregeringen det som angeläget med\r\npersonalförstärkningar under 2003.\r\nUnder 2003 fortsätter också den\r\nsatsning på kompletterande\r\nutbildning för personer  med\r\nutländsk  högskoleexamen  inom\r\nolika bristyrken som inleddes 2001.\r\nMinst 70 miljoner kronor\r\nskall användas för detta ändamål.\r\nInsatserna   för  att  bättre  ta\r\ntill  vara  invandrares\r\nkompetens  i  arbetslivet   måste\r\nutvecklas  ytterligare.\r\nYtterligare   10   miljoner\r\nkronor  skall  disponeras   av\r\nregeringen för åtgärder som kan öka\r\nsysselsättningen och som\r\nkan komma att aktualiseras senare.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på\r\n4 621 614 000 kr för 2003. Vidare\r\nföreslås att 15 650 000 kr\r\nav       inflytande\r\narbetsmarknadsavgifter       enligt\r\nsocialavgiftslagen  (2000:980) får\r\nanvändas för tillsynen av\r\narbetslöshetsförsäkringen (prop.\r\npunkt 4).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental  kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|4 621 614   |        - 250|      -\r\n1 200|    - 400|       -\r\n700 000          |\r\n| |     853  |      000  |      000\r\n|          |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nModerata  samlingspartiet  förordar\r\ni motion A364 (yrk. 5 i denna del)\r\natt en ny statlig\r\narbetsmarknadsmyndighet  inrättas\r\nhelt  och fullt år\r\n2005  samt föreslår ett anslag för\r\ndetta om 25 miljoner kronor  för  år\r\n2003. Utskottet  återkommer  till\r\ndetta  förslag  i  senare  delen  av\r\nbetänkandet.  Den  nya statliga\r\nmyndigheten skall ersätta den\r\nnuvarande\r\norganisationen som består av 21\r\nmyndigheter och 418\r\narbetsförmedlingar.\r\nMyndigheten  skall  ansvara   för\r\natt  godtagbara  förmedlingstjänster\r\nerbjuds     i     hela     landet,\r\nadministrera     schabloniserade\r\narbetsmarknadspolitiska     stöd\r\noch    bedriva     den     yttersta\r\nmyndighetsutövning som behövs  för\r\natt fördela de medel som anslås över\r\nstatsbudgeten för övriga insatser.\r\n-  Moderaterna  vill även införa en\r\nmer  individuell och effektiv\r\narbetsförmedling, bl.a.  med\r\nmöjligheter\r\ntill förmedling  av  arbeten  i\r\nfri  konkurrens. - Partiets förslag\r\nom\r\nreformering    av\r\narbetslöshetsförsäkringen    innebär\r\natt    AMS\r\növervakningsansvar  kan   upphöra\r\nnär   försäkringen   flyttas   från\r\narbetslöshetskassorna     till\r\nden    allmänna\r\nförsäkringskassan.\r\nAdministration   och  beslut  om\r\nlönebidrag   flyttas   likaså   till\r\nförsäkringskassan.  Detta\r\nmöjliggör nedläggning av AMS. För\r\nbudgetåret\r\n2003 beräknar Moderaterna anslaget\r\ntill  ett 251 miljoner kronor lägre\r\nbelopp än regeringen (yrk. 8).\r\n\r\nFolkpartiet vill enligt motionerna\r\nFi232 (yrk. 16 i denna del) och A332\r\n(yrk.  19  i  denna  del) att\r\narbetsmarknadspolitiken  reformeras.\r\nDet\r\nföreslås att AMS i sin  nuvarande\r\nform läggs ned och ersätts på\r\ncentral\r\nnivå av en förhållandevis  liten\r\norganisation  för  tillsyn  och\r\nrena\r\nmyndighetsuppgifter.      Delar\r\nav      \"servicefunktionen\"      i\r\narbetsmarknadspolitiken,  som\r\njobbförmedling  och yrkesutbildning,\r\nbör\r\ntill stor del kunna genomföras av\r\nandra aktörer som\r\nutbildningsföretag,\r\nkomvux,   folkhögskolor   etc.\r\nYtterst   bör   dock   ansvaret\r\nför\r\nförmedlingsverksamheten ligga kvar\r\npå det offentliga.  Folkpartiet vill\r\nvidare    se    en    reformering\r\nav   platsförmedlingsverksamheten.\r\nArbetsförmedlingen  måste få\r\nkonkurrens  från  andra  aktörer\r\nnär  det\r\ngäller platsförmedlingen.\r\nSammantaget  räknar partiet med att\r\nanslaget\r\nkan  minskas  med  1 200  miljoner\r\nkronor i förhållande  till  vad  som\r\nföreslås i budgetpropositionen.\r\n\r\nKristdemokraterna pekar i sin\r\nmotion  A320  på  behovet  av en\r\nhelt ny\r\narbetsmarknadspolitik och en ny,\r\nmindre arbetsmarknadsmyndighet.\r\nInnan\r\nden  nya  arbetsmarknadspolitiken\r\när sjösatt fullt ut anser partiet\r\natt\r\nAMS i egenskap  av  central\r\nmyndighet  bör  förändras mot en\r\ntydligare\r\nstabsroll  med  möjlighet  till\r\nytterligare rationaliseringar.\r\nPartiet\r\nmenar  att det finns tydliga\r\nindikationer  på  problem  med\r\nstyrning,\r\nresultatuppföljning  och  kontroll\r\nav  medelsanvändningen.  Till detta\r\nkommer  att  internadministrationen\r\ndr  alltför  stor.  För att minska\r\ninternadministrationen  och  öka\r\nmöjligheterna  till  samordning\r\noch\r\ntydlighet   när  det  gäller\r\nbeslut  och  ansvar  bör  enligt\r\npartiet\r\nlänsarbetsnämnderna  avvecklas  som\r\nsjälvständiga myndigheter. Även ett\r\nlägre antal program kan minska\r\nadministrationen centralt i AMS och\r\ninom\r\nlänsarbetsnämnderna,  vilket skulle\r\nmöjliggöra  besparingar.  Partiets\r\nbudgetalternativ innebär\r\nbesparingar på 400 miljoner kronor\r\npå anslaget\r\ni förhållande till propositionen\r\n(yrk. 32 i denna del).\r\n\r\nCenterpartiet ser i motion  A330\r\n(yrk.  4 i denna del) möjligheten\r\natt\r\nminska Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader genom en\r\nreformering\r\nav verket. Därigenom räknar man med\r\natt kunna  minska  anslaget med 700\r\nmiljoner kronor i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot  bakgrund  av  vad  utskottet\r\nanfört i avsnitt 1 Allmänna  frågor\r\nrörande oppositionens förslag  om\r\nen förändrad arbetsmarknadsmyndighet\r\navstyrker utskottet motionerna A320\r\nyrkande  32 i denna del (kd), A330\r\nyrkande  4  i denna del (c), A332\r\nyrkande 19 i denna  del  (fp),\r\nFi232\r\nyrkande 16 i  denna  del  (fp)  och\r\nA364 yrkande 8 (m) och tillstyrker\r\nregeringens förslag till\r\nmedelsanvisning  under  anslaget.\r\nSist i detta\r\navsnitt  finns  en  sammanställning\r\nav utskottets ställningstagande  i\r\nfråga om anslagen på utgiftsområde\r\n13.\r\n\r\nUtskottet biträder vidare\r\nregeringens  förslag  att 15 650 000\r\nkronor\r\nav    inflytande\r\narbetsmarknadsavgifter   enligt\r\nsocialavgiftslagen\r\n(2000:980) skall få användas för\r\ntillsynen av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n(prop. punkt 4).\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------\r\n---------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall      35 956 502\r\nsparande\r\n1 957 645\r\n----------------------------------\r\n---------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag      35 923 000  1\r\nprognos         36 637 000\r\n----------------------------------\r\n---------------------------\r\n2003   Förslag     36 363 000\r\n----------------------------------\r\n---------------------------\r\n2004   Beräknat    35 562 000\r\n----------------------------------\r\n---------------------------\r\n1 Varav minskning med 100 miljoner\r\nkronor på tilläggsbudget i\r\nbudgetpropositionen för\r\n2003.\r\n\r\nAnslaget    används   huvudsakligen\r\ntill   finansiering   av\r\nkostnaderna för\r\narbetslöshetsersättning vid öppen\r\narbetslöshet\r\noch    aktivitetsstöd    för\r\npersoner    som    deltar    i\r\narbetsmarknadspolitiska  program.\r\nAktivitetsstödet  motsvarar\r\nden  arbetslöshetsersättning\r\ndeltagarna skulle ha fått  om  de\r\nvarit  öppet  arbetslösa.  Den  som\r\ninte  är  berättigad till\r\narbetslöshetsersättning får fr.o.m.\r\nnästa år 223  kr per dag i\r\naktivitetsstöd.\r\n\r\nAktivitetsstöd  får  även  användas\r\nför  viss  nationell\r\nmedfinansiering  som  svarar  mot\r\nutbetalningar från anslaget\r\n22:6  Europeiska  socialfonden\r\nm.m. för  perioden  2000-2006.\r\nLikaså  får  aktivitetsstöd\r\nanvändas  för  medfinansiering  av\r\nregionala tillväxtavtal  för\r\ninsatser som ryms inom ramen för\r\nde arbetsmarknadspolitiska reglerna\r\nmed utgångspunkt i de mål\r\noch     prioriteringar     som\r\nfinns     uppsatta      för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Av\r\nmedlen  under anslaget får högst\r\n400 miljoner kronor användas för\r\nutgifter enligt ändamålet för\r\nanslaget  22:3  Köp  av\r\narbetsmarknadsutbildning  och\r\növriga\r\nkostnader.\r\nUtgifterna för\r\narbetslöshetsersättningen  har\r\nfortsatt  att\r\nminska.  Trots  att  den högsta\r\nersättningen och grundbeloppet\r\nhöjdes   fr.o.m.   den   2   juli\r\n2001    har   den   lägre\r\narbetslöshetsnivån  och  ett  lägre\r\nuttag av ersättningsdagar\r\nbidragit till att utgifterna\r\nminskat.  Efter  den  ytterligare\r\nhöjningen   från   och   med   den\r\n1 juli   2002  utges  den\r\ninkomstrelaterade ersättningen med\r\nhögst 730 kr  per dag under\r\nde   första   hundra   dagarna.\r\nFör  dagar  därutöver  lämnas\r\nersättning med högst 680  kr om\r\ndagen. Grundbeloppet har höjts\r\ntill 320 kr per dag.\r\nUtgifterna  för  aktivitetsstödet\r\nökade   under   2001   i\r\nförhållande  till  år  2000\r\nsamtidigt som antalet personer med\r\naktivitetsstöd    minskade.\r\nDetta     berodde    på    att\r\nersättningsnivåerna   höjdes  under\r\n2001.  Under   2002   har\r\nytterligare   höjningar  av\r\nersättningsnivåerna   genomförts\r\nmotsvarande  ersättningen   i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Den\r\nlägsta nivån för aktivitetsstödet\r\nuppgår  sedan den 1 januari\r\n2002  till 183 kr per dag. Från och\r\nmed år 2003  kommer  nivån\r\natt höjas till 223 kr per dag.\r\nRegeringen  har  initierat en\r\nförsöksverksamhet med ett s.k.\r\nfriår    under    perioden     2002-\r\n2004.    Utgifterna    för\r\nförsöksverksamheten beräknas till\r\n159 miljoner  kronor brutto\r\nrespektive 65 miljoner kronor netto\r\nper år.\r\nUtskottet  har  ovan  behandlat\r\nregeringens förslag  om  en\r\nhöjning  av  ersättningen  till\r\ndeltagare   i  den  kommunala\r\nungdomsgarantin. Regeringen avser\r\natt återkomma till riksdagen\r\nunder   våren  2003  med  ett\r\nförslag  om  hur  de  kommunala\r\nungdomsprogrammen skall avvecklas.\r\nAntalet   s.k.\r\ninterpraktikstipendier  för  att\r\nfinansiera\r\npraktikperioder  utomlands har\r\nunder första halvåret 2002 ökat\r\njämfört med föregående  år.\r\nFörklaringen  är  i  huvudsak att\r\nantalet avslagna ansökningar\r\nminskat avsevärt. Regeringen  ser\r\nanledning  att  närmare  granska  i\r\nvilken  grad stipendierna\r\nutnyttjas av den avsedda\r\nmålgruppen, nämligen  personer\r\nmellan\r\n20 och 30 år som är eller riskerar\r\natt bli långtidsarbetslösa.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett  ramanslag  på\r\n36  363  miljoner  kronor för\r\nbudgetåret 2003. Av detta belopp\r\nberäknas 9 666 miljoner  kronor\r\nför  aktivitetsstöd,  23  507\r\nmiljoner kronor för bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och  3\r\n189   miljoner   kronor  för\r\nstatliga  ålderspensionsavgifter\r\navseende      aktivitetsstöden\r\noch      bidrag      till\r\narbetslöshetsersättning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental  kronor\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |    m      |    fp      |    kd\r\n|    c    |\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n|36 363 000  |         - 3 175|\r\n- 10 750|   - 7 055|    -\r\n7 915  |\r\n| |      000  |       000  |\r\n000  |      000|\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\nModerata samlingspartiet\r\nförespråkar i motion A364 införandet\r\nav en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring  som\r\nadministreras  av staten.\r\nFörsäkringen skall\r\nvara en omställningsförsäkring som\r\nfinansieras  med  en\r\nförsäkringspremie\r\nsom  relateras  till  månadslönen.\r\nPremien  betalas  med  2  % på\r\nsådana\r\ninkomster som är\r\nersättningsberättigande och skall\r\nvara avdragsgill. Ingen\r\nförändring  av  arbetsvillkoret\r\nföreslås.  Ersättning skall endast\r\nkunna\r\nutges under en ersättningsperiod om\r\n300 dagar  och återkvalificering\r\nskall\r\nkunna ske bara genom ett riktigt\r\narbete. Genom den föreslagna\r\nförsäkringen\r\nblir  det  möjligt att slopa\r\nhuvuddelen av dagens  regel-,\r\nkontroll-  och\r\nsanktionssystem,   vilket   får\r\nekonomiska   konsekvenser   för\r\nberörda\r\nmyndigheter.  Den  enskilde\r\nkompenseras för de höjda\r\negenavgifterna  genom\r\nsänkt skatt.\r\n\r\nSammanfattningsvis  beräknar\r\nModeraterna  besparingarna  för\r\nbudgetåret\r\n2003 till 3 175 miljoner kronor,\r\nvarav 2 100 miljoner kronor  avser\r\nhögre\r\negenfinansiering (yrk. 9).\r\n\r\nFolkpartiet räknar i motionerna\r\nFi232 (yrk. 16 i denna del) och A332\r\n(yrk.\r\n19 i denna del) med\r\nanslagsbesparingar på 10 750\r\nmiljoner kronor, varav  7\r\n300    miljoner    kronor    till\r\nföljd   av   höjda   egenavgifter\r\ni\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nKristdemokraterna vill enligt\r\nmotion A320  införa  en  allmän\r\nobligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring  fr.o.m.\r\nden 1 januari 2003. Motsvarande\r\nyrkande\r\nfinns även i Kristdemokraternas\r\nmotion  A324  som behandlas i\r\navsnittet om\r\nden   allmänna   inriktningen   av\r\npolitiken.  Försäkringen   skall\r\nge\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet så\r\nlänge  som  den  arbetslösa  står\r\ntill\r\narbetsmarknadens förfogande. Den\r\nbör utformas så att det alltid lönar\r\nsig\r\nbättre   att   ta   ett   kort,\r\ntillfälligt  arbete  än  att  låta\r\nbli.\r\nEgenfinansieringen\r\n(finansieringsavgiften)  bör  höjas\r\ntill en tredjedel i\r\nden nya försäkringen. Höjningen\r\nkompenseras för den  enskilde  genom\r\nsänkt\r\ninkomstskatt,  däribland genom\r\nhöjning av grundavdraget. - Partiet\r\nstöder\r\näven de förslag som lades fram i Ds\r\n1999:58 Kontrakt för arbete -\r\nrättvisa\r\noch  tydliga  regler  i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Ett\r\ngenomförande  av\r\nförslagen skulle  enligt  partiet\r\nminska  den  arbetslöses söktid,\r\nvarvid\r\nkostnaderna för\r\narbetslöshetsförsäkringen skulle\r\nminska. - Genom satsning\r\npå  en  bättre  småföretagspolitik,\r\nsänkt skatt för hushållstjänster\r\noch\r\nandra   reformer   anser   partiet\r\natt  resurser   kan   frigöras\r\nfrån\r\naktivitetsstödet  och\r\narbetsmarknadsutbildningen.   -\r\nKristdemokraterna\r\navvisar   regeringens   extra\r\nanslag   på   65   miljoner   kronor\r\ntill\r\nfriårsförsöket. I stället anser\r\npartiet att projektet, som bygger\r\npå  att\r\na-kassemedel  skall  utnyttjas,\r\nbör  finansieras inom befintliga\r\nramar. -\r\nSammantaget beräknas anslaget\r\nminska med  7  055  miljoner kronor,\r\nvarav 4\r\n790 miljoner kronor till följd av\r\nhöjd egenavgift, (yrk. 32 i denna\r\ndel).\r\n\r\nCenterpartiet betonar i motion A330\r\n(yrk. 4 i denna del) att arbete\r\nalltid\r\nmåste  löna  sig  och att\r\nförsäkringssystemen måste skapa\r\nincitament  för\r\narbete.\r\nArbetslöshetsförsäkringen\r\nreformeras      genom      att\r\nsjälvfinansieringsgraden  ökas\r\ntill en tredjedel av kostnaden. De\r\nsom har\r\narbete  betalar  full avgift medan\r\nde  arbetslösa  betalar  halv\r\navgift.\r\nEffekten  av  den höjda\r\negenfinansieringen  minskas  genom\r\natt  avgiften\r\nberättigar till  en\r\nskattereduktion  på 40 % av\r\navgiften. Då partiet vill\r\nomvandla\r\narbetslöshetsförsäkringen   till\r\natt    bli    mer   av   en\r\nomställningsförsäkring föreslås\r\näven en snabbare nedtrappning  av a-\r\nkassan\r\nän  hittills.  Vidare föreslås en\r\nengångsindragning av anslagssparande\r\npå\r\n600 miljoner kronor.  Partiet\r\navvisar  slutligen  regeringens\r\nförslag om\r\nytterligare   försök   med   friår\r\npå  65  miljoner  kronor.  I\r\npartiets\r\nbudgetförslag minskas anslaget  med\r\ntotalt 7 915 miljoner kronor, varav\r\n5\r\n500 miljoner kronor till följd av\r\nhöjd egenavgift.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  hänvisning till utskottets\r\nställningstagande  i  avsnitt  1\r\nAllmänna\r\nfrågor till oppositionens förslag\r\nom en reformerad\r\narbetslöshetsförsäkring\r\nbiträder utskottet regeringens\r\nförslag till medelsanvisning för\r\nbudgetåret\r\n2003 och  avstyrker  motionerna\r\nA320  yrkande  32  i denna del (kd),\r\nA330\r\nyrkande 4 i denna del (c), A332\r\nyrkande 19 i denna del (fp), Fi232\r\nyrkande\r\n16 i denna del (fp) och A364\r\nyrkande 9 (m). Sist i detta  avsnitt\r\nfinns en\r\nsammanställning  av  utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall       5 033 713\r\nsparande\r\n509 247\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag       4 652 582  1\r\nprognos          4 923 130\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag      4 708 812\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat     4 235 557\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1 Varav minskning med 30 miljoner\r\nkronor på tilläggsbudget i\r\nbudgetpropositionen för\r\n2003.\r\n\r\nAnslagets   ändamål   är    i\r\nhuvudsak   köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning,\r\nflyttningsbidrag      och\r\növriga     kringkostnader      vid\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\nAnslaget  får även användas för\r\nviss nationell medfinansiering som\r\nsvarar mot  utbetalningar från\r\nanslaget   22:6   Europeiska\r\nsocialfonden   m.m.  för  perioden\r\n2000-2006.  Anslaget  får  även\r\nanvändas för medfinansiering  av\r\nregionala   tillväxtavtal   och\r\nlokala   utvecklingsavtal   inom\r\nstorstadspolitiken  för insatser\r\nsom  ryms  inom  ramen  för  de\r\narbetsmarknadspolitiska  reglerna\r\nmed  utgångspunkt i de mål och\r\nprioriteringar   som   gäller  för\r\narbetsmarknadspolitiken.   Av\r\nanslaget  får  högst 400 miljoner\r\nkronor  användas  för  ändamål\r\nenligt anslaget  22:2  Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning  och\r\naktivitetsstöd.\r\n\r\nUtgifterna  för  köp  av\r\narbetsmarknadsutbildning  och\r\növriga\r\nkostnader  uppgick  under  år  2001\r\ntill  4 955 miljoner kronor,\r\nvilket var 200 miljoner kronor\r\nlägre än år 2000.  Detta förklaras\r\nfrämst av att antalet deltagare i\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nminskat  i förhållande till år\r\n2000.  Under första halvåret  2002\r\nutbetalades    2    065    miljoner\r\nkronor    för    köp    av\r\narbetsmarknadsutbildning  och\r\növriga kostnader. Det är drygt 300\r\nmiljoner kronor mindre än första\r\nhalvåret 2001.\r\nSom redovisats ovan kommer, som\r\nett  led  i insatserna för att\r\nöka sysselsättningen och minska\r\narbetslösheten  bland invandrare,\r\nsatsningar på utbildning för\r\npersoner med utländsk högskoleexamen\r\nsom  inleddes  2001 att fortsätta\r\nunder 2003. Minst  70  miljoner\r\nkronor kommer att  avsättas  för\r\ndet  ändamålet.  Ytterligare 10\r\nmiljoner skall disponeras av\r\nregeringen för åtgärder  som kan öka\r\nsysselsättningen och som kan komma\r\natt aktualiseras senare.\r\nI budgetpropositionen föreslår\r\nregeringen att riksdagen anvisar\r\nett  ramanslag  på  4 708 812 000\r\nkr för budgetåret 2003.  Vidare\r\nföreslås att riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen att under 2003 för\r\nanslaget  ingå ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare\r\nåtaganden medför  utgifter  om\r\nhögst  3  miljarder  kronor under\r\n2004-2006 (prop. punkt 5).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental  kronor\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande   till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |    m       |    fp     |    kd\r\n|    c    |\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n|4 708 812   |          - 1 000|\r\n- 1 300|    - 900|      -\r\n3 500  |\r\n| |       000  |      000  |\r\n000  |      000|\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\nModerata samlingspartiet  anser\r\natt  flera  av  de  traditionella\r\nprogrammen\r\ninklusive  aktivitetsgarantin  bör\r\navskaffas  till förmån  för\r\nindividuellt\r\ninriktade  insatser.  Detta\r\nförslag framförs i motion  A364\r\n(yrk.  10)  som\r\nbehandlas i detta sammanhang och\r\ndär det också framhålls att de\r\nindividuella\r\nåtgärderna  kan och måste få\r\nvarierande  inriktning  beroende  på\r\nindividens\r\nbakgrund,  behov  och  motivation.\r\nUtbildning  skall  vara  den\r\ndominerande\r\ninsatsen. Partiet  betonar att\r\nansvar och valmöjligheter måste\r\nflyttas så att\r\nden som är arbetslös  får  eget\r\ninflytande  på bekostnad av beslut\r\nhos olika\r\nmyndigheter.\r\n\r\nAnslaget beräknas uppgå till 3 709\r\nmiljoner  kronor,  vilket  motsvarar\r\nen\r\nminskning med 1 000 miljoner kronor\r\ni förhållande till regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFolkpartiets  budgetförslag i\r\nmotionerna Fi232 (yrk. 16 i denna\r\ndel) och A332\r\n(yrk. 19 i denna  del)  utgår  från\r\natt  arbetsmarknadspolitiken\r\nreformeras,\r\nvilket  leder  till  ett  minskat\r\nantal deltagare  i\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogram liksom lägre anslagsbehov.\r\nPartiet  beräknar ett anslag som är\r\n1 300\r\nmiljoner kronor lägre än vad som\r\nföreslås i budgetpropositionen.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion\r\nA320 (yrk.  32  i denna del) att\r\nanslaget\r\nminskas  med  900 miljoner kronor,\r\nfrämst till följd av  att\r\nefterfrågan  på\r\narbetsmarknadsutbildningen  bedöms\r\nminska som en konsekvens av en\r\nsatsning på\r\nen bättre småföretagspolitik,\r\nsänkt  skatt  för  hushållstjänster\r\noch andra\r\nreformer inom den ekonomiska\r\npolitiken. Flyttningsbidraget\r\nföreslås avskaffat\r\neftersom  bidraget  inte anses ha\r\nnågon avgörande effekt på\r\nbenägenheten  att\r\nbyta bostadsort för ett  arbete.\r\nReseersättningen för\r\nanställningsintervjuer\r\noch/eller studiebesök för\r\narbetssökande  bör  dock  finnas\r\nkvar. Partiet vill\r\nunderlätta  pendling  med bil genom\r\natt öka avdragsrätten  för  resor\r\nmellan\r\nbostad och arbete.\r\n\r\nCenterpartiet räknar i  motion\r\nA330  (yrk. 4 i denna del) med\r\nbesparingar på\r\nanslaget. Dessa följer av en\r\ndecentraliserad\r\narbetsmarknadspolitik och friare\r\nanvändning  av\r\narbetsmarknadspolitiska medel.\r\nGenom  en  satsning  på  s.k.\r\növergångsarbetsmarknader,  varvid\r\narbetsgivare mot sänkta\r\narbetsgivaravgifter\r\nlåter  arbetslösa få prova på  att\r\narbeta  på  olika  arbetsplatser,\r\nräknar\r\nCenterpartiet   med   att\r\narbetslösheten   och   därmed\r\nkostnaderna   för\r\narbetslöshetsförsäkringen och för\r\narbetsmarknadsutbildningar minskas.\r\n\r\nAnslaget   reduceras   ytterligare\r\ntill  följd  av  satsningar  på\r\nandra\r\nutgiftsområden avseende\r\nkvalificerad yrkesutbildning och\r\nkomvux samt genom en\r\nminskad  volym  på  de\r\narbetsmarknadspolitiska   programmen\r\noch  genom  att\r\nflyttbidraget  slopas. Sammantaget\r\nförs under anslaget  upp  ett\r\nbelopp  som\r\nunderstiger regeringens förslag med\r\n3 500 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänvisning  till  utskottets\r\nsynpunkter  i  avsnitt  1  Allmänna\r\nfrågor\r\navstyrker utskottet motionerna A320\r\nyrkande 32 i denna del (kd), A330\r\nyrkande\r\n4 i denna del (c), A332 yrkande 19\r\ni denna del (fp), A364 yrkande  10\r\n(m) och\r\nFi232  yrkande  16  i  denna  del\r\n(fp) och biträder regeringens\r\nförslag till\r\nmedelsanvisning. Sist i detta\r\navsnitt  finns en sammanställning av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag  i  fråga  om bemyndigande\r\nför år\r\n2003 (prop. punkt 5).\r\n\r\nAnslaget 22:4 Särskilda insatser\r\nför arbetshandikappade\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall       6 327 757\r\nsparande\r\n647 851\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag       6 435 492\r\nprognos\r\n1        6 850 426\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag      7 185 857\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat     7 245 715\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1  Varav  minskning  med  704  000\r\ntkr  på  tilläggsbudget i  samband\r\nmed  den  ekonomiska\r\nvårpropositionen 2002.\r\n\r\nÄndamålet  för  anslaget  är\r\nstatsbidrag  till  skyddat   arbete\r\nhos  offentliga\r\narbetsgivare   (OSA),\r\nanställningar   med   lönebidrag,\r\nsärskilt\r\nintroduktions-   och\r\nuppföljningsstöd   (SIUS),\r\nprojektmedel  för\r\npersoner   med   arbetshandikapp\r\noch  stöd  till   hjälpmedel   på\r\narbetsplatsen m.m. Anslaget får\r\näven  användas  för  viss  nationell\r\nmedfinansiering  som  svarar  mot\r\nutbetalningar  från anslaget 22:6\r\nEuropeiska  socialfonden  m.m.  för\r\nperioden 2000-2006.  Utgifterna\r\nunder anslaget påverkas främst av\r\nomfattningen av lönebidrag och OSA\r\nsamt av den genomsnittliga\r\nbidragsnivån för dessa stödformer.\r\nSyftet\r\nmed bidragen är att arbetssökande\r\npersoner med arbetshandikapp skall\r\nges  samma  möjligheter att delta i\r\narbetslivet  som  personer  utan\r\narbetshandikapp.\r\n\r\nOberoende  av  konjunkturläge  har\r\npersoner  med  arbetshandikapp\r\nsvårare att få  arbete  än personer\r\nutan arbetshandikapp. Inom ramen\r\nför en samlad översyn av  hur\r\npersoner  med  arbetshandikapp\r\nskall\r\nkunna   få   sin   ställning\r\nstärkt  på  framtidens\r\narbetsmarknad\r\ntillkallade regeringen i mars 2002\r\nen särskild utredare. Utredaren,\r\nsom  skall redovisa sitt uppdrag\r\nden 22  september  2003,  har  till\r\nuppgift   att   analysera   de\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen\r\nanställning   med   lönebidrag,\r\nskyddat   arbete   hos   offentliga\r\narbetsgivare (OSA) och  särskilt\r\nstöd vid start av näringsverksamhet\r\n(dir. 2002:22).\r\nRegeringen avser att permanenta\r\nförsöksverksamheten Kulturarvs-IT\r\nfrån  och  med  den  1  januari\r\n2003. När  Kulturarvs-IT  övergår  i\r\nordinarie verksamhet skall\r\nregelverket för lönebidrag följas.\r\nDärmed\r\nskall det ske regelbundna\r\nomprövningar  av bidragsstorleken,\r\nvilket\r\ninte    skett   under\r\nförsöksverksamheten.   Anställningar\r\ninom\r\nverksamheten   är   avtalsenliga\r\nmed   löner  och  andra  förmåner\r\nmotsvarande de i branschen\r\nförekommande. Under projekttiden har\r\n15,5\r\nmiljoner  kronor  årligen avsatts\r\nunder anslaget  för  verksamheten.\r\nFrån och med 2003 överförs  13\r\nmiljoner  kronor  av  anslaget  till\r\nutgiftsområde  17  Kultur,  medier,\r\ntrossamfund och fritid för löner\r\ntill arbetsledare och\r\nadministrativa kostnader.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 7 185\r\n857 000 kr för år 2003. Regeringen\r\nföreslår därutöver  att riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003 för anslaget ingå ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför\r\nutgifter  på högst 6 miljarder\r\nkronor under 2004-2006  (prop.\r\npunkt\r\n6).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental  kronor\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n------------------------------------\r\n------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n------------------------------------\r\n------------------------\r\n|7 185 857   |          |         +\r\n150|      + 100|       +\r\n100 000          |\r\n| |          |      000  |      000\r\n|          |\r\n------------------------------------\r\n------------------------\r\nFolkpartiet  betonar i motionerna\r\nFi232 (yrk. 16 i denna del) och A332\r\n(yrk. 19 i\r\ndenna del) vikten av särskilda\r\ninsatser för arbetshandikappade för\r\natt underlätta\r\nderas  situation   på\r\narbetsmarknaden.   Arbetslinjen\r\nmåste  gälla  även  för\r\narbetshandikappade.\r\nFörtidspensioneringar  måste\r\nundvikas  i   största  möjliga\r\nutsträckning. För många i gruppen\r\när anställning med lönebidrag eller\r\narbete inom\r\nSamhall  bra  alternativ.\r\nLönebidragstaket har varit\r\noförändrat under  många  år.\r\nDetta  har  lett   till   allt\r\nstörre  svårigheter  för\r\nfunktionshindrade  med\r\nkvalificerade utbildningar att få\r\nett  adekvat arbete. Därför måste\r\ntaket höjas.\r\nFolkpartiet anser att anslaget bör\r\nhöjas  med 150 miljoner kronor\r\njämfört med vad\r\nsom föreslås i budgetpropositionen.\r\n\r\nKristdemokraterna konstaterar i\r\nmotion A320  att de\r\nfunktionshindrade inte kommit\r\nin på arbetsmarknaden på det sätt\r\nsom man kunnat  förvänta  sig,  och\r\ndetta trots\r\natt det finns en bred politisk\r\nsamstämmighet om att alla människor\r\nskall ha samma\r\nrättigheter  och  möjligheter. Den\r\nöppna arbetslösheten är dubbelt så\r\nhög  bland\r\nfunktionshindrade som  i\r\nbefolkningen  i  övrigt.  Partiet\r\nförespråkar därför en\r\növersyn dels av hur\r\narbetsförmedlingarna ger stöd till\r\nfunktionshindrade för att\r\nde skall kunna komma ut i\r\narbetslivet, dels av hur Samhall\r\nfungerar  och vad som\r\nbehöver  göras  för  att  Samhall\r\nbättre  skall lyckas med sitt\r\nuppdrag. Det  är\r\nönskvärt  att  ökad tonvikt läggs\r\npå att använda  lönebidrag  bl.a.\r\nför  att  de\r\npersoner som vill  och  kan  arbeta\r\npå  vanliga  arbetsplatser  skall\r\nfå större\r\nmöjligheter  till  detta. Partiet\r\nföreslår att 100 miljoner kronor\r\növerförs  till\r\ndetta anslag från anslaget 22:9\r\nBidrag till Samhall AB (yrk. 32 i\r\ndenna del).\r\n\r\nVid anställning med  lönebidrag  i\r\nen ideell organisation bör det såväl\r\nför en\r\nnyanställd person som för den som\r\nhade en sådan anställning efter den\r\n1 juli 1995\r\nvara möjligt med en bidragsnivå på\r\n90 %.  Om  det finns risk för\r\nuppsägning av en\r\nlönebidragsanställd skall\r\nlönebidraget inte kunna sänkas.\r\n\r\nCenterpartiet pekar i motion A330\r\n(yrk. 4 i denna del) på att många\r\nanställda med\r\nlönebidrag halkat efter lönemässigt\r\nde senaste  åren.  För  att de skall\r\nkunna få\r\ndet bättre ställt föreslås att den\r\nbidragsgrundande lönekostnaden  i\r\nlönebidraget\r\nhöjs  från  dagens  13 700 kr per\r\nmånad till 15 000 kr per månad.  För\r\nändamålet\r\nföreslås att anslaget höjs med 100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nSom framgår av avsnitt  1  Allmänna\r\nfrågor  anser Vänsterpartiet att en\r\nsärskild\r\nkvot  av lönebidragen bör sättas av\r\nför att underlätta  övergångar  från\r\nskyddat\r\narbete inom Samhall.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot bakgrund  av  utskottets\r\nställningstagande  i avsnitt 1\r\nAllmänna frågor till\r\nFolkpartiets, Kristdemokraternas\r\noch Centerpartiets  förslag  rörande\r\nlönebidrag\r\nm.m.  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  A320  yrkande  32  i\r\ndenna del (kd), A330\r\nyrkande 4 i denna del (c), A332\r\nyrkande 19 i denna del (fp)  och\r\nFi232 yrkande 16\r\ni  denna del (fp) och tillstyrker\r\nregeringens förslag till\r\nmedelsanvisning  under\r\nanslaget.   Sist   i   detta\r\navsnitt  finns  en  sammanställning\r\nav  utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens\r\nförslag i fråga om bemyndigande för\r\når 2003\r\n(prop. punkt 6).\r\n\r\nAnslaget 22:5 Rådet för Europeiska\r\nsocialfonden i Sverige\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets\r\nställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-  2 268\r\n2001   Utfall          95 460\r\nsparande\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag          92 400\r\nprognos  93 935\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag         94 133\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat        96 250  1\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1Motsvarar 94 133 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nÄndamålet för anslaget är\r\nförvaltningskostnader vid Rådet för\r\nEuropeiska\r\nsocialfonden   i   Sverige\r\n(Svenska  ESF-rådet)   och\r\nkostnader   för\r\nmedfinansiering   av   s.k.\r\ntekniskt    stöd    inom    de\r\nberörda\r\nsocialfondsprogrammen.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 94 133  000\r\nkr för budgetåret 2003.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens\r\nförslag till medelsanvisning under\r\nanslaget. Sist i detta avsnitt\r\nfinns  en  sammanställning av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:6 Europeiska\r\nsocialfonden m.m. för perioden 2000-\r\n2006\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall         680 679\r\nsparande         1 619 902\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag       1 721 460\r\n1 727 250\r\nprognos\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n2003   Förslag      1 533 000\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\n2004   Beräknat     1 538 000\r\n------------------------------------\r\n-------------------------\r\nUnder detta anslag redovisas\r\nutbetalningarna av stöd från\r\nEuropeiska socialfonden för\r\nprogramperioden 2000-2006.\r\nUtbetalningarna  avser\r\ndelfinansiering  av  insatser inom\r\nstrukturfondsmålen  1,  2  och  3\r\nsamt  gemenskapsinitiativet  Equal.\r\nFrån anslaget\r\nbekostas även den statliga\r\nmedfinansieringen av insatsområdet\r\nKompetensutveckling för\r\nsysselsatta i mål 3 och motsvarande\r\nåtgärd i mål 1.\r\n\r\nPå  regeringens uppdrag har RRV i\r\nmars 2002 lämnat en utvärdering av\r\nsatsningen  på\r\ninsatsområdet  Kompetensutveckling\r\nför  sysselsatta  i  mål  3 inför\r\nutformningen av\r\nkompetensutvecklingen för\r\nsysselsatta efter 2002.\r\nUtvärderingen tyder på ett hittills\r\nframgångsrikt genomförande av\r\nsatsningen. Regeringen anser därför\r\natt  det  aktuella\r\ninsatsområdet,   med  avsteg  från\r\nden  nuvarande  finansieringsplanen,\r\nbör  ha  en\r\nbibehållen   nivå  jämfört   med\r\nåren   2000-   2002.   Under\r\nförutsättning   att\r\növervakningskommittéerna  också\r\nföreslår  en  bibehållen  nivå på\r\nsatsningen och EG-\r\nkommissionen fastställer nödvändiga\r\nförändringar av finansieringsplanen\r\nför  mål  3,\r\nbör  anslaget  för  programperioden\r\nsom helhet ökas med totalt ca 290\r\nmiljoner kronor\r\nför  den  statliga\r\nmedfinansieringen  av  satsningen.\r\nDå  betydande  anslagssparande\r\nberäknas under de närmaste åren och\r\nutbetalningar sker t.o.m. 2008\r\nbedömer regeringen\r\natt medlen behöver anvisas först\r\n2007.\r\nI budgetpropositionen  föreslås ett\r\nramanslag på 1 533 miljoner kronor\r\nför år 2003.\r\nVidare föreslår regeringen  att\r\nriksdagen  bemyndigar  regeringen\r\natt under 2003 för\r\nanslaget ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför\r\nutgifter om högst 5 miljarder\r\nkronor under 2004-2008 (prop. punkt\r\n7).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|1 533 000   |          |\r\n|           |          -\r\n60 000           |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nCenterpartiet  förordar  i  motion\r\nA330  (yrk.  4  i denna del) att\r\nanslaget minskas med 60 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som konstaterar att\r\nCenterpartiet inte närmare motiverat\r\nsitt förslag till anslagsbesparing,\r\nfinner regeringens\r\nförslag till medelsanvisning väl\r\navvägt. Utskottet avstyrker därför\r\nmotion A330 yrkande 4 i denna del\r\n(c) och biträder regeringens\r\nförslag till medelsanvisning  under\r\nanslaget. Sist i detta avsnitt finns\r\nen sammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker också\r\nregeringens förslag till\r\nbemyndigande för år 2003 (prop.\r\npunkt 7).\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall          18 495\r\nsparande\r\n6 099\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag          20 596\r\nprognos  26 028\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag         20 903\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat        21 367  1\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1 Motsvarar 20 903 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nÄndamålet   för  anslaget  är\r\nkostnader  för  projekt,  personal,\r\nlokaler   och   andra\r\nförvaltningskostnader vid\r\nInstitutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n(IFAU).\r\n\r\nDet arbete  inom\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\nsom IFAU har bedrivit under år 2001\r\nligger väl i linje  med  de  behov\r\nav  utvärdering som riksdagen har\r\npåvisat för att öka\r\nkunskapen om\r\narbetsmarknadspolitikens effekter.\r\nArbetsmarknadspolitiska  program\r\ninnebär\r\nen  stor  offentlig  utgift  och\r\ndet  är  därför  viktigt  att  följa\r\nupp och utvärdera\r\ninsatsernas effektivitet.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 20 903 000\r\nkronor för 2003.\r\nVidare  föreslås att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2003\r\nför  anslaget  ingå\r\nekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter om högst\r\n7 miljoner kronor under 2004-2006\r\n(prop. punkt 8).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|20 903      |        + 4 097|\r\n|           |          |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nModerata  samlingspartiet vill i\r\nmotion A364 (yrk. 6 och 11) få till\r\nstånd ett vidgat uppdrag för IFAU så\r\natt institutet  får  i uppgift att\r\nårligen utvärdera resultaten av de\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna.\r\nRegering och riksdag behöver  ett\r\nbättre beslutsunderlag.\r\nUtvärderingarna skall vara\r\noffentliga. Anslaget\r\ntill institutet bör öka med 4 097\r\n000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag och således\r\nberäknas till\r\n25 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nIFAU:s  uppgift  är  att främja,\r\nstödja  och  genomföra\r\nutvärderingsstudier  av\r\narbetsmarknadspolitiskt\r\nmotiverade åtgärder och\r\narbetsmarknadens  funktionssätt  och\r\natt  bedriva  utvärdering av\r\neffekterna på\r\narbetsmarknaden av åtgärder inom\r\nutbildningsväsendet. En lång rad\r\nforskningsprojekt pågår, planeras\r\neller\r\nhar redan avslutats inom IFAU.\r\n\r\nUtskottet  har  i  förra  årets\r\nbudgetbetänkande 2001/2002:AU1\r\nnärmare behandlat en  i  allt\r\nväsentligt\r\nlikalydande motion från Moderaterna\r\nom  ett  vidgat  uppdrag  för IFAU.\r\nI betänkandet framhöll utskottet\r\nvikten av att fortlöpande och\r\nnoggrant undersöka effektiviteten  i\r\nde arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna\r\nsamt att en fortlöpande utvärdering\r\nockså sker inom ramen för IFAU:s\r\nnuvarande  uppdrag,  men  även inom\r\nramen  för  AMS  och  en  rad\r\nhögskolors verksamhet. Utskottet\r\npekade också på att resultaten från\r\nIFAU:s\r\nutvärderingsverksamhet finns\r\nallmänt tillgängliga bl.a. genom\r\ninstitutets hemsida www.ifau.se.\r\n\r\nUtskottet har underhand erfarit\r\natt  IFAU  också  avser  att\r\nåterkommande  utge  en översikt över\r\nden\r\nforskning  och de\r\nforskningsresultat som finns om\r\narbetsmarknadspolitikens effekter på\r\nsysselsättningen.\r\nDen första översikten  har givits\r\nut i år under titeln Vad vet vi om\r\nden svenska arbetsmarknadspolitikens\r\nsysselsättningseffekter?\r\n\r\nSammanfattningsvis finner\r\nutskottet  inte  skäl  till  något\r\nannat  ställningstagande  än  i\r\nfjolårets\r\nbudgetbetänkande   utan   anser\r\natt   behovet  av  en  fortlöpande\r\nutvärdering  av  resultaten  av  de\r\narbetsmarknadspolitiska insatserna\r\när väl tillgodosett inom ramen för\r\nIFAU:s nuvarande uppdrag.\r\n\r\nUtskottet finner regeringens\r\nförslag till  medelsanvisning  under\r\nanslaget  väl avvägt och tillstyrker\r\ndetta. Därmed avstyrks motion A364\r\nyrkandena 6 och 11 (m). Sist i detta\r\navsnitt  finns en sammanställning\r\nav utskottets ställningstagande i\r\nfråga om anslagen på utgiftsområde\r\n13.\r\nUtskottet tillstyrker också\r\nregeringens förslag till\r\nbemyndigande för år 2003 (prop.\r\npunkt 8).\r\n\r\nAnslaget 22:8 Bidrag till\r\nadministration av grundbeloppet\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall          57 100\r\nsparande\r\n8 018\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag          61 000\r\nprognos  57 246\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2003   Förslag         57 427\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n2004   Beräknat        58 777  1\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n1 Motsvarar 57 427 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nÄndamålet    för    anslaget   är\r\nvissa   förvaltningskostnader   i\r\nden   kompletterande\r\narbetslöshetskassan ALFA.\r\nUtgifterna  avser  administrationen\r\nav grundbeloppet för de icke\r\nanslutna.\r\n\r\nDet totala antalet anslutna\r\nuppgick i slutet av 2001 till\r\nnärmare  35  800 personer. Under\r\når 2001 betalade ALFA-kassan ut\r\narbetslöshetsersättning till drygt\r\n41 000 personer,  varav 9\r\n900   personer   var   anslutna\r\ntill  kassan.   Av  de  anslutna\r\nerhöll  6  800  personer\r\ninkomstrelaterad  ersättning. Övriga\r\n34  200,  både  anslutna  och  icke\r\nanslutna,  erhöll\r\ngrundbelopp.\r\nRegeringen bedömer att\r\nresursbehovet kommer att minska\r\nnästa budgetår, bl.a. till följd av\r\nminskade  utgifter  för\r\nteknikinvesteringar   som   också\r\ninnebär  att  administrationen\r\neffektiviseras.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 57 427 000\r\nkr för 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental  kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|57 427      |        - 57|\r\n|           |          |\r\n| |     427  |           |\r\n|          |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nEtt  införande  av  en  allmän\r\narbetslöshetsförsäkring enligt\r\nModerata samlingspartiets förslag\r\nmedför enligt\r\nmotion A364 (yrk. 12) att anslaget\r\n22:8 kan utgå.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har ovan avstyrkt\r\nModeraternas  förslag  om  införande\r\nav  en  allmän\r\narbetslöshetsförsäkring. I\r\nkonsekvens med detta avstyrker\r\nutskottet också partiets förslag i\r\nmotion A364 yrkande  12  (m)  om\r\natt  låta\r\nanslaget  22:8  utgå.  Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget. Sist\r\ni\r\ndetta avsnitt finns en\r\nsammanställning  av  utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde\r\n13.\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:9 Bidrag till Samhall\r\nAB\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall      4 262 419\r\nsparande\r\n0\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag      4 262 419\r\nprognos          4 262 419\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2003   Förslag     4 262 419\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2004   Beräknat    4 262 419\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nSamhall  AB  har som uppgift att\r\ngenom produktion  av  efterfrågade\r\nvaror  och  tjänster  erbjuda\r\npersoner  med  arbetshandikapp\r\nmeningsfullt och utvecklande arbete\r\nmed god arbetsmiljö. Anslaget avser\r\natt täcka de merkostnader som\r\nSamhall AB har i  jämförelse\r\nmed andra företag.  Ersättningen\r\nskall  bl.a.  täcka  kostnader  för\r\nanpassad  arbetstakt,  geografisk\r\nspridning, diversifierad\r\nverksamhet och stödinsatser för\r\narbetsanpassning. Utgifterna på\r\nanslaget styrs främst av antalet\r\nanställda med arbetshandikapp och\r\nantalet timmar som dessa arbetat.\r\n\r\nRegeringen   har   i   avtalet\r\nmed   Samhall   för   2001   ställt\r\nett  återrapporteringskrav  om\r\nuppföljning  av  bolagets\r\npersonalutvecklingsarbete.  Mot\r\nden  bakgrunden  utvecklade Samhall\r\nunder 2000  en  ny  modell  för  att\r\nmäta  effektiviteten  i\r\npersonalutvecklingsarbetet.\r\nModellen var avsedd att  användas på\r\nalla nivåer i organisationen. Den\r\nbörjade på försök att tillämpas\r\n2001. För 2002 har målvärden och\r\nförbättringskrav fastställts.\r\nUppföljningen av uppsatta\r\npersonalutvecklingsmål kommer under\r\nåret\r\natt göras kvartalsvis. Om målen\r\ninte uppnås måste handlingsplanen\r\nredovisas.\r\nRegeringen aviserade i\r\nbudgetpropositionen för 2002 en\r\nsamlad översyn  av hur de\r\narbetshandikappades ställning skulle\r\nstärkas på\r\nframtidens arbetsmarknad. I mars\r\n2002 beslutade regeringen - som\r\nnämnts ovan  - att tillkalla en\r\nsärskild utredare med uppgift att\r\nse över styrningen och inriktningen\r\nav Samhall AB (dir. 2002:34).\r\nUtredaren skall redovisa sitt\r\nuppdrag senast den 15 mars 2003.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 4 262 419\r\n000 kr för 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental  kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|4 262 419   |          |         -\r\n100|      - 100|       |\r\n| |          |      000  |      000\r\n|          |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nFolkpartiet  pekar  i  motionerna\r\nFi232  (yrk. 16 i denna del) och\r\nA332 (yrk. 19 i denna del) på\r\nproblem kring Samhall AB:s\r\nverksamhet som enligt partiet\r\nuppmärksammats på senare tid.\r\nRapporter har  kommit  om  att\r\nvinstkravet på bolaget gör att många\r\nanställda känner sig stressade.\r\nVidare finns en risk för\r\nkonkurrenssnedvridning när det\r\nstatligt ägda bolaget konkurrerar\r\npå  den  öppna  marknaden.  Även  om\r\nverksamheten  är  förenad med en del\r\nproblem anser\r\nFolkpartiet  att  det  är\r\nangeläget  att  verksamheten  finns\r\nkvar, inte minst i glesbygdskommuner\r\ndär möjligheterna till alternativa\r\narbetsplatser  med\r\nlönebidrag är begränsade. Samhalls\r\nverksamhet bör dock renodlas  så\r\natt den enbart inriktas på\r\nfunktionshindrade. Bolagets\r\nvinstkrav måste även ses över.\r\nSom ett första steg vill\r\nFolkpartiet minska anslaget med 100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna pekar i motion\r\nA320 (yrk. 32 i denna del) på\r\nsvårigheten  att  finna en balans\r\nmellan Samhalls sociala uppdrag å\r\nena sidan och uppdraget\r\natt bedriva verksamheten så\r\neffektivt som möjligt å den andra.\r\nDet sociala uppdraget  måste  enligt\r\npartiet komma mer i fokus utan att\r\nkostnaderna skenar\r\niväg.  Samtidigt  talar mycket för\r\natt Samhalls roll i\r\narbetsmarknadspolitiken bör tonas\r\nned i förhållande  till  andra\r\ninstrument.  I  avvaktan  på  den\r\nutredning som regeringen  nu\r\ntillsatt  för att se över Samhall\r\nbör enligt Kristdemokraterna 100\r\nmiljoner kronor överföras från detta\r\nanslag till anslaget\r\n22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade. Förslaget har\r\nberörts ovan under anslag 22:4.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot bakgrund av utskottets\r\nställningstagande  i avsnitt 1\r\nAllmänna frågor till förslag rörande\r\nSamhall AB avstyrker utskottet\r\nmotionerna A320 yrkande 32 i\r\ndenna del (kd), A332 yrkande 19 i\r\ndenna del (fp) och Fi232 yrkande 16\r\ni denna del (fp) och biträder\r\nregeringens förslag till\r\nmedelsanvisning. Sist i detta\r\navsnitt finns en sammanställning\r\nav utskottets ställningstagande i\r\nfråga om anslagen på utgiftsområde\r\n13.\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:10 Bidrag till\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall          7 229\r\nsparande\r\n0\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag          7 229\r\nprognos   7 229\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2003   Förslag         7 750\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2004   Beräknat        7 750\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten\r\ndrivs  av  Sverige,  Finland  och\r\nNorge enligt en överenskommelse från\r\n1990. Från anslaget utges ersättning\r\ntill stiftelsen för de åtaganden\r\nsvenska\r\nstaten har för verksamheten samt\r\nkompensation för de kostnadsökningar\r\nsom  uppstår för Finland och Norge\r\ntill följd av att\r\nutbildningstjänsterna är\r\nmervärdesskattepliktiga i Sverige.\r\nUtöver statsbidraget finansierar\r\nstiftelsen verksamheten genom\r\nintäkter från kurs- och\r\nuppdragsverksamhet.\r\n\r\nFör närvarande pågår förhandlingar\r\nmellan de finska, norska och svenska\r\nregeringarna  om  en ny\r\növerenskommelse som skall gälla\r\nt.o.m. 2005. Överenskommelsen väntas\r\nbli undertecknad\r\nföre årets utgång.\r\nInför kommande avtalsperiod har\r\nNorge aviserat att landet kommer att\r\nupphandla ytterligare\r\nutbildningsplatser.  Detta innebär\r\natt utgifterna för kompensationen\r\nför kostnadsökningar\r\nsom uppstår till följd av att\r\nutbildningstjänsterna är\r\nmervärdesskattepliktiga i Sverige\r\nökar med 521 000 kr.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\nanvisar ett obetecknat anslag om\r\n7 750 000 kr för 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental  kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Regeringens | Oppositionens\r\nförslag  i  förhållande  till|\r\n|förslag     |regeringens förslag\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n| |   m      |    fp     |    kd\r\n|    c     |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n|7 750       |        - 7 750|\r\n|           |          |\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nModerata samlingspartiet anser i\r\nmotion A364 (yrk. 13) att\r\nverksamheten vid Stiftelsen\r\nUtbildning Nordkalotten bör\r\navvecklas och anslaget därmed utgå.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  instämmer  inte  i\r\nModeraternas  uppfattning  att\r\nstiftelsen  bör avvecklas och\r\nbiträder regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning. Därmed avstyrks\r\nmotion A364 yrkande 13 (m). Sist i\r\ndetta avsnitt finns en\r\nsammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:11 Bidrag till\r\nlönegarantiersättning\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets\r\nställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nAnslags-\r\n2001   Utfall      1 275 877\r\nsparande\r\n- 96 300\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\nUtgifts-\r\n2002   Anslag      2 196 300  1\r\nprognos          2 100 000\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2003   Förslag     1 447 000\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2004   Beräknat    1 364 000\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n1 Varav 1 808 300 tkr på\r\ntilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2002 och\r\ni samband med budgetpropositionen\r\nför 2003.\r\n\r\nFrån anslaget finansieras\r\nutbetalningen av ersättningar till\r\narbetstagare för lönefordringar  vid\r\nkonkurs i enlighet med\r\nlönegarantilagen (1992:497).\r\nAnslaget skall även täcka\r\nadministrativa\r\nkostnader dels för Kammarkollegiets\r\nförvaltning av anslaget, dels för\r\nlänsstyrelsernas utbetalning  av\r\nersättning  för lönefordringar. Från\r\noch med budgetåret 2001\r\nnettobudgeteras anslaget.\r\nDet innebär att belopp som\r\nåtervinns från konkurser förs till\r\nanslaget och får användas till\r\nutgifter under anslaget.\r\n\r\nDe viktigaste utgiftsstyrande\r\nfaktorerna för anslaget är\r\nutvecklingen av antalet anställda\r\nsom är berörda av företagskonkurser\r\noch de lönenivåer som de anställda\r\nhar.\r\nUtgifterna under anslaget har ökat\r\nkraftigt de senaste budgetåren,\r\nfrämst på grund av att fler\r\nanställda berörts av\r\nföretagskonkurser och att\r\nlönenivåerna för dem som drabbats är\r\nhögre än\r\ntidigare.\r\nFör budgetåret 2003 föreslår\r\nregeringen att riksdagen anvisar ett\r\nanslag på 1 447 miljoner kronor.\r\nUtskottet  biträder  regeringens\r\nförslag  till medelsanvisning under\r\nanslaget. Sist i detta avsnitt finns\r\nen sammanställning  av  utskottets\r\nställningstagande  i  fråga  om\r\nanslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:12 Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n(nytt anslag)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2003   Förslag         4 774\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n2004   Beräknat        4 879  1\r\n-----------------------------------\r\n-------------------------\r\n1 Motsvarar 4 774 tkr i 2003 års\r\nprisnivå.\r\n\r\nAnslagets ändamål är kostnader för\r\npersonal,  lokaler  och  andra\r\nförvaltningskostnader  vid\r\nInspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen som\r\ninrättas den 1 juli 2003. Under\r\nförsta halvåret 2003 avser\r\nanslaget även kostnader i samband\r\nmed inrättandet av den nya\r\nmyndigheten.\r\n\r\nInspektionen  skall, med undantag\r\nför utbetalningen av statsbidrag,\r\növerta samtliga av AMS nuvarande\r\ntillsynsuppgifter  i  förhållande\r\ntill  arbetslöshetskassorna.\r\nInspektionen skall  också  granska\r\nrutiner  för  hanteringen  och\r\nhandläggningen av ärenden gällande\r\narbetslöshetsersättning hos\r\nmyndigheterna inom AMV. Vidare skall\r\ninspektionen för AMS påtala brister\r\nsom framkommit vid granskningen\r\ninom  AMV,  varefter  AMS  till\r\ninspektionen  och  regeringen  skall\r\nredovisa vilka åtgärder som\r\nvidtagits  eller kommer att vidtas\r\nför att åtgärda bristerna.\r\nMedelsbehovet för inspektionen\r\nkommer slutligt att fastställas\r\nunder våren  2003  efter  förslag\r\nav  en\r\nsärskild utredare  som  har  i\r\nuppgift att förbereda och genomföra\r\ninrättandet av den nya myndigheten.\r\nDen nya myndigheten kommer\r\nhuvudsakligen att finansieras genom\r\nmedel som nu förts upp under\r\nanslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader och genom att\r\nanslaget 22:8 Bidrag till\r\nadministration av grundbeloppet\r\nminskas\r\nfrån 2003. Regeringen avser att\r\nåterkomma till riksdagen i samband\r\nmed 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition med förslag om\r\njustering av det nu föreslagna\r\nanslaget.\r\nFör budgetåret 2003 föreslår\r\nregeringen att riksdagen anvisar ett\r\nramanslag på 4 774 000 kr.\r\nI budgetpropositionen läggs det\r\nockså  fram  förslag  dels  om  en\r\nsenareläggning av tidpunkten för\r\nikraftträdande av vissa lagändringar\r\nknutna till inrättandet av\r\nInspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen, dels om\r\nen konsekvensändring  med anledning\r\nav att inspektionen skall överta\r\nviss uppgift som AMS ansvarat för.\r\nRegeringen\r\nföreslår att riksdagen antar\r\nförslagen till dels lag om ändring i\r\nlagen (2002:545)  om ändring i lagen\r\n(1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring (prop. punkt\r\n1), dels lag\r\nom ändring i lagen (2002:543) om\r\nändring i lagen (1997:239) om\r\narbetslöshetskassor (prop. punkt 2).\r\nLagförslagen framgår av bilaga 3\r\ntill betänkandet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI den enskilda motionen A278 av Jan\r\nBjörkman och Kerstin Andersson (båda\r\ns) föreslås att den nya myndigheten\r\nlokaliseras till Olofströms kommun i\r\nBlekinge.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad först gäller frågan om\r\nlokaliseringen av den nya\r\nmyndigheten är följande att säga.\r\n\r\nRiksdagen har vid en rad tillfällen\r\nuttalat sig om allmänna principer\r\nför  om- och  nylokalisering  av\r\nstatlig verksamhet m.m. (bet.\r\n1996/97:AU2, bet. 2001/02:NU4).\r\nVarje beslut om omlokalisering av\r\nbefintlig verksamhet eller\r\nlokalisering av nya myndigheter bör\r\nföregås  av  noggranna  överväganden\r\nom möjligheten att i första hand\r\nplacera dem i t.ex. länscentrum\r\neller orter eller regioner där\r\nstatlig verksamhet läggs ned. Det\r\nhar ansetts att i vart fall  en\r\nannan  lokaliseringsort än Stockholm\r\nbör  övervägas.  Samtidigt  har\r\ndet  sagts att en utgångspunkt måste\r\nvara att myndigheten även efter en\r\nsådan lokalisering skall kunna\r\nutföra  sina  arbetsuppgifter.\r\nRiksdagen har också vid flera\r\ntillfällen  uttalat  att frågor om\r\nlokalisering av statlig verksamhet\r\nsom är av större vikt eller på annat\r\nsätt av principiell natur bör\r\nunderställas riksdagen. Det\r\nföreligger dock alltid en  möjlighet\r\nför  utskott  och  riksdag  att\r\ngöra  bedömningen  att  det  inte\r\nfinns skäl att ta ställning i ett\r\nlokaliseringsärende (bet.\r\n2001/02:NU4). Utskottet anser att\r\ndessa principer alltjämt bör gälla.\r\nRegeringen har tillsatt en särskild\r\nutredare med uppdrag att förbereda\r\noch genomföra inrättandet av den nya\r\nmyndigheten för att den skall kunna\r\nbörja sin verksamhet\r\nden 1 juli 2003. I\r\nkommittédirektiven (dir. 2002:111)\r\nhar utredaren bl.a. fått uppdraget\r\natt i en första etapp lämna förslag\r\ni fråga  om lokalisering av\r\nmyndigheten i\r\nenlighet med riksdagens principer\r\nför lokalisering av statlig\r\nverksamhet.\r\nUtskottet har under hand erfarit\r\natt regeringen avser att ge\r\nutredaren tilläggsdirektiv i frågan\r\nom myndighetens lokalisering.\r\nInriktningen  skall  vara  att\r\nutreda\r\nförutsättningarna för en\r\nlokalisering i Stockholmsområdet.\r\nUtskottet, som noterar att\r\nutredarens uppdrag utgår från de av\r\nriksdagen angivna principerna för\r\nlokalisering, vill inte föregripa\r\nresultatet av utredarens  arbete,\r\nmen  förutsätter  att även\r\nalternativet med en lokalisering\r\nutanför Stockholmsområdet noga\r\növervägs. I vad mån\r\nlokaliseringsfrågan efter dessa\r\növerväganden visar  sig\r\nvara av sådan art att den bör\r\nunderställas riksdagen måste i\r\nförsta hand avgöras av regeringen.\r\nMed hänvisning till detta avstyrks\r\nmotion A278 (s).\r\n\r\nUtskottet vill i detta  sammanhang\r\näven  upplysningsvis  nämna  att\r\nregeringen  i  proposition\r\n2001/02:190 Riksrevisionen, som för\r\nnärvarande behandlas i riksdagen,\r\nföreslagit att Riksrevisionen bör\r\nfå möjlighet att granska\r\narbetslöshetskassornas handläggning\r\nav arbetslöshetsersättningen inom\r\nramen för en effektivitetsrevision.\r\n\r\nUtskottet biträder regeringens\r\nförslag till medelsanvisning under\r\nanslaget. Sist i detta avsnitt finns\r\nen sammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\nUtskottet tillstyrker vidare\r\nregeringens förslag till lag dels om\r\nändring i lagen (2002:545)  om\r\nändring i lagen (1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring (prop. punkt\r\n1), dels om ändring i lagen\r\n(2002:543) om ändring i lagen\r\n(1997:239) om arbetslöshetskassor\r\n(prop. punkt 2).\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: Ny\r\narbetsmarknadsmyndighet (m)\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nSom framgår under anslaget 22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader förordar\r\nModeraterna i motion  A364\r\ninrättandet  av  en ny effektiv\r\nmyndighet som år 2005\r\nhelt och fullt skall ersätta AMS.\r\nFör att finansiera uppbyggnaden av\r\nden nya myndigheten föreslås att 25\r\nmiljoner kronor anvisas på detta nya\r\nanslag år 2003 (yrk. 5 i\r\ndenna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI konsekvens med utskottets\r\nställningstagande i avsnitt 1\r\nAllmänna frågor avstyrks\r\nModeraternas förslag om en ny\r\narbetsmarknadsmyndighet  i  motion\r\nA364  yrkande 5 i\r\ndenna del (m).\r\n\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: Jobbgaranti\r\n(fp)\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  i\r\nmotionerna  Fi232  (yrk.  16  i\r\ndenna  del)  och  A332  (yrk.   19\r\ni denna del) införandet av en jobb-\r\noch utvecklingsgaranti - en form av\r\növergångssysselsättning för\r\nlångtidsarbetslösa - som så snart\r\nsom möjligt skall slussa den\r\narbetslöse  till  den  öppna\r\narbetsmarknaden.  För den föreslagna\r\ngarantin\r\navsätter Folkpartiet 300 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i avsnitt 1 Allmänna\r\nfrågor avstyrkt Folkpartiets förslag\r\nom en jobb- och utvecklingsgaranti.\r\nI konsekvens härmed avstyrker\r\nutskottet  motionerna  Fi232\r\nyrkande  16 i denna del (fp) och\r\nA332 yrkande 19 i denna del (fp).\r\n\r\n\r\nSammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om\r\nanslagen m.m. på utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad\r\n\r\n\r\nAv nedanstående tabell framgår\r\nregeringens förslag (prop. punkt 9)\r\nrespektive oppositionspartiernas\r\nförslag till fördelning av anslag på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|      |Anslag |Regeringen| m\r\n|           |         |  c    |\r\n|      |       |         |\r\n|           |         |       |\r\n|      |       |         |\r\n|   fp      |  kd     |       |\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:1  |Arbetsmarknadsverkets|4 621\r\n|-250 853 |-1 200 000 |-400 000 |-\r\n700 000\r\n|\r\n|      |förvaltningskostnader| 614\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:2  |Bidrag till       | 36 363\r\n| -3 175  |  -10 750  | -7 055  | -7\r\n915|\r\n|      |arbetslöshetsersättning|000\r\n|   0001  |     0002  |   0003  |\r\n0004|\r\n|      |och    |         |\r\n|           |         |       |\r\n|      |aktivitetsstöd    |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:3  |Köp av |  4 708  | -1 000\r\n|-1 300 000 |-900 000 | -3 500|\r\n|\r\n|arbetsmarknadsutbildning|812|\r\n000  |           |         |    000|\r\n|      |och övriga        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |kostnader         |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:4  |Särskilda         |  7 185\r\n|      -  | +150 000  |+100 000\r\n|+100 000\r\n|\r\n|      |insatser för      |    857\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |arbetshandikappade|\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:5  |Rådet för         | 94 133\r\n|      -  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |Europeiska        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |socialfonden i    |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |Sverige           |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:6  |Europeiska        |  1 533\r\n|      -  |        -  |      -  |-60\r\n000|\r\n|      |socialfonden m.m. |    000\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |för perioden      |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |2000-2006         |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:7  |Institutet för    | 20 903\r\n| +4 097  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |arbetsmarknadspolitisk|\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |utvärdering       |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:8  |Bidrag till       | 57 427\r\n|-57 427  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |administration av |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |grundbeloppet     |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:9  |Bidrag till       |  4 262\r\n|      -  | -100 000  |-100 000 |\r\n-|\r\n|      |Samhall AB        |    419\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:10 |Bidrag till       |  7 750\r\n| -7 750  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |Stiftelsen        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |Utbildning        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |Nordkalotten      |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:11 |Bidrag till       |  1 447\r\n|      -  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |lönegaranti-      |    000\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |ersättning        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|22:12 |Inspektionen för  |  4 774\r\n|      -  |        -  |      -  |\r\n-|\r\n|      |arbetslöshetsförsäkringen|\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|      |Ny     |      -  |+25 000\r\n|        -  |      -  |      -|\r\n|      |arbetsmarknads-   |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n|      |myndighet5        |\r\n|         |           |         |\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n------\r\n|      |Jobbgaranti6      |      -\r\n|      -  | +300 000  |      -  |\r\n-|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n-----\r\n|Summa        | 60 306  | -4 461  |\r\n-12 900  | -8 355  |-12 075|\r\n|  |    689  |    933  |      000\r\n|    000  |    000|\r\n-----------------------------------\r\n------------------------------------\r\n-----\r\n1 Varav 2 100 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad självfinansiering av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n2 Varav 7 300 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad självfinansiering av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n3 Varav 4 790 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad självfinansiering av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n4 Varav 5 550 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad självfinansiering av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n5 Nytt anslag (m).\r\n6 Nytt anslag (fp).\r\nAv avsnitt 5 framgår att utskottet\r\nanslutit sig till regeringens\r\nförslag om fördelning på anslag av\r\nutgifterna på utgiftsområde 13. Det\r\ninnebär att propositionen tillstyrks\r\ni  denna  del (prop. punkt\r\n9),  samtidigt  som utskottet\r\navstyrker motionerna A320 yrkande 32\r\ni denna del (kd), A330 yrkande 4\r\n(c), A332 yrkande 19 (fp), A364\r\nyrkande 5 i denna del och yrkandena\r\n6-14 (m) samt Fi232 yrkande  16  i\r\ndenna del (fp).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av politiken\r\nm.m. (punkt 1) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Erik\r\nUllenhag (fp), Stefan Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m), Tina Acketoft\r\n(fp), Henrik Westman (m) och Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad\r\nsom  framförs  under\r\nStällningstagande  i reservation 1.\r\nRiksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:A206, 2002/03:A225 yrkandena\r\n1-7,\r\n2002/03:A239 yrkandena 2, 5-13, 28-\r\n30 och 33, 2002/03:A294 yrkandena 1-\r\n6, 2002/03:A314 yrkandena 1-3, 5, 8-\r\n12  och  14-16, 2002/03:A320\r\nyrkandena 1-4, 6, 14, 17-19, 26, 28\r\noch 29, 2002/03:A321 yrkandena\r\n1, 3 och 4, 2002/03:A324 yrkandena\r\n1, 2 och 6, 2002/03:A330 yrkandena 1\r\noch 2, 2002/03:A332 yrkandena 1-9,\r\n11-14 och  17,  2002/03:A335\r\nyrkande  1,  2002/03:A364  yrkandena\r\n1-4  och  5  i  denna  del,\r\n2002/03:Sf226  yrkande 8,\r\n2002/03:Sf332 yrkande 6,\r\n2002/03:So296 yrkande 4,\r\n2002/03:Kr230 yrkandena 3-5,\r\n2002/03:Kr264 yrkande 13,\r\n2002/03:Kr372 yrkande 29,\r\n2002/03:Ub272 yrkande 2,\r\n2002/03:N227 yrkande\r\n8 samt 2002/03:N395  yrkande  11\r\noch  avslår  motionerna\r\n2002/03:A228,  2002/03:A244\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:A257,\r\n2002/03:A259, 2002/03:A266,\r\n2002/03:A277, 2002/03:A291,\r\n2002/03:A292, 2002/03:A306\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:A335\r\nyrkandena 2-5, 2002/03:A367\r\nyrkandena 1 och 4, 2002/03:Sf336\r\nyrkande 6 och 2002/03:Kr296\r\nyrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nVi anser att ett nytt övergripande\r\nmål för sysselsättningen bör\r\nformuleras. Likaså behövs en förnyad\r\narbetsmarknadspolitik med individen\r\ni centrum.\r\n\r\nSituationen för svensk ekonomi och\r\ndet därmed sammanhängande\r\narbetsmarknadsläget  är  enligt  vår\r\nbedömning  klart sämre än vad\r\nregeringen antagit i\r\nbudgetpropositionen. Det största\r\nproblemet är inte\r\nkonjunkturavmattningen utan\r\nregeringens oförmåga att höja\r\ntillväxtkraften i ekonomin och att\r\ngenomföra de strukturella reformer\r\nsom är nödvändiga.\r\nNuvarande mål för\r\nsysselsättningspolitiken är\r\nmissvisande. Ett realistiskt,\r\nväldefinierat mål bör fastställas\r\ndär  det  tydligt  framgår  hur\r\nstor  andel  människor  som är i\r\narbete. Vi menar att den\r\nofficiella  statistiken måste\r\nreformeras och utformas så att den\r\nutvisar utvecklingen av befolkning,\r\nstuderande, förtidspensionärer,\r\narbetskraft, sysselsatta,\r\nsjukfrånvarande  och  människor  i\r\narbete.\r\nRedovisningen bör innehålla\r\nkomponenter i enlighet med förslag\r\nsom lagts fram i SOU 2002:5.\r\nVi efterlyser  åtgärder  på\r\nområden  som  regering  och  riksdag\r\nkan påverka. Det gäller reformer för\r\nbättre hälsa och bättre fungerande\r\narbetsmarknad samt strategiska\r\nskattesänkningar på arbete och\r\nföretagande. Nedan redovisar vi\r\nnärmare vilka åtgärder vi vill\r\nprioritera för att få en väl\r\nfungerande arbetsmarknad.\r\n\r\nFler i arbete och fler arbetade\r\ntimmar\r\n\r\nVi menar att den ekonomiska\r\npolitiken måste utformas så att fler\r\nmänniskor kommer i arbete och så att\r\nantalet arbetade timmar ökar:\r\n\r\n-  Gör det mer lönsamt att arbeta\r\n-\r\n-  Utforma regler och skatter så\r\natt de främjar förvärvsarbete och\r\nhälsa\r\n-\r\n-  Gör regler bättre och enklare så\r\natt de underlättar för invandrare\r\natt snabbt komma in på\r\narbetsmarknaden\r\n-\r\n-  Stärk förutsättningarna för\r\näldre att vilja arbeta längre\r\n-\r\n-  Förbättra familjepolitiken så\r\natt det blir lättare att kombinera\r\nfamiljeliv och förvärvsarbete\r\n-\r\n-  Effektivisera\r\narbetsmarknadspolitiken så att fler\r\nkommer i arbete\r\nsnabbare\r\n-\r\nUtöver åtgärderna för att fler\r\nskall komma i arbete och att antalet\r\narbetade  timmar  skall  öka  så\r\nbehövs  bl.a.\r\nproduktivitetsfrämjande  insatser\r\nliksom  sunda offentliga finanser.\r\nVi vill i detta\r\nsammanhang särskilt betona vikten\r\nav att stärka det direkta sambandet\r\nmellan lönebildning och höjda\r\nreallöner. Arbetsmarknadens parter\r\nhar ansvar för löneförhandlingarna,\r\nmen staten bör bl.a. tydliggöra\r\nkopplingen mellan arbetslösheten\r\noch avgiften till\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nDen totala arbetslösheten, som den\r\nofficiellt redovisas inklusive\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder,\r\nligger kvar på 6-7 % av\r\narbetskraften, vilket framgår av\r\ntabellen  nedan.  Utöver detta är\r\nett stort\r\nantal  individer  latent\r\narbetssökande,  dvs.  de  har  velat\r\noch  kunnat  arbeta men inte sökt\r\narbete. I denna grupp ingår också 61\r\n000 heltidsstuderande som sökt\r\narbete. Dessutom är många  människor\r\nundersysselsatta, dvs. de arbetar\r\nav arbetsmarknadsskäl mindre än de\r\nskulle vilja.\r\n\r\nTabell 1. Öppet arbetslösa, i\r\narbetsmarknadsåtgärder, latent\r\narbetssökande och undersysselsatta,\r\nantal respektive andel i %\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|            |Antal      |I      %\r\nav|\r\n|            |\r\n|arbetskraften  |\r\n|            |individer  |    |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|Öppet arbetslösa       |160 000\r\n|3,7 |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|I           |123 000    |2,8 |\r\n|arbetsmarknadsåtgärder |\r\n|    |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|Sammanlagd total       |283 000\r\n|6,5 |\r\n|officiell arbetslöshet |\r\n|    |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|Latent arbetssökande   |140 000\r\n|3,2 |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|Undersysselsatta       |231 000\r\n|5,3 |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\n|Antal människor i      |654 000\r\n|15,0           |\r\n|arbetsför ålder som    |\r\n|    |\r\n|inte har ett riktigt   |\r\n|    |\r\n|arbete eller som vill  |\r\n|    |\r\n|arbeta mer  |           |    |\r\n----------------------------------\r\n-------------------\r\nKälla: SCB:s översikt över\r\narbetsmarknadsläget i oktober 2002.\r\n\r\nUtvecklingen är dyster  också  när\r\ndet gäller det av regeringen\r\nfastslagna målet om att 80 % av\r\nbefolkningen i åldern 20-64 år\r\nskall vara sysselsatta på den\r\nreguljära  arbetsmarknaden  år\r\n2004.  SCB:s  senaste  statistik\r\nvisar  att   andelen  reguljärt\r\nsysselsatta minskade mellan oktober\r\n2001 och oktober 2002 från 78,2 %\r\ntill 77,6 %.\r\n\r\nDiagram. Andelen reguljärt\r\nsysselsatta mellan 20 och 64 år.\r\nOfficiella sysselsättningstal\r\nrespektive faktisk andel människor\r\ni\r\narbete\r\n\r\n\r\n\r\nDen  negativa utvecklingen på\r\narbetsmarknaden kan också\r\nillustreras med att 70 % av den\r\nsysselsättningsuppgång som skett\r\nmellan\r\n1997 och 2001 utgörs av\r\nersättningsjobb för dem som är\r\nsjukskrivna och förtidspensionerade.\r\nOm nuvarande tendenser håller i sig\r\nkommer snart antalet personer som\r\när sjukskrivna mer än ett år att\r\nvara större än antalet personer som\r\när öppet arbetslösa.\r\n\r\nBrister i dagens\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\nDen nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiken har\r\nmisslyckats. Vår kritik mot\r\nnuvarande system kan sammanfattas i\r\nföljande punkter:\r\n\r\n·  den förda politiken ger inte\r\ntillräcklig hjälp till dem som är\r\nmest utsatta på arbetsmarknaden\r\n·\r\n·  dagens politik ger ingen\r\nvalfrihet för den enskilde\r\n·\r\nI.    arbetsförmedlarna  har\r\ndubbla  och  motsägelsefulla  roller\r\ngentemot  de  arbetslösa genom att\r\nde både skall hjälpa och\r\nkontrollera\r\nII.\r\nIII.  förmedlingsverksamheten är\r\norganiserad på ett byråkratiskt och\r\nineffektivt sätt - det leder till\r\natt alldeles för få jobb\r\nförmedlas\r\nIV.\r\nV.    matchningen är ineffektiv -\r\narbetslösheten är hög samtidigt som\r\ndet är brist på arbetskraft i många\r\nyrken\r\nVI.\r\nVII.  dagens arbetsmarknadsåtgärder\r\nleder till betydande\r\nundanträngningseffekter -  för\r\nvarje  hundratal personer som deltar\r\ni\r\narbetsmarknadsåtgärder som innebär\r\nsubventionerad sysselsättning\r\nförsvinner mellan 60 och 70 riktiga\r\njobb\r\nVIII.\r\nIX.   arbetsmarknadspolitiken har\r\nmisslyckats i fråga om samarbete med\r\nföretag och näringsliv\r\nX.\r\nXI.   arbetsmarknadspolitiken\r\nförefaller att motverka snarare än\r\natt främja rörligheten på\r\narbetsmarknaden\r\nXII.\r\n·  arbetslöshetsförsäkringen  har\r\ntappat sin funktion som\r\nomställningsförsäkring - i stället\r\nför att  erbjuda  ett  tillfälligt\r\nekonomiskt stöd mellan två arbeten\r\nanvänds den för att försörja\r\nmänniskor under långa perioder\r\n·\r\n·  Sverige är det land som i\r\nförhållande  till sin samlade\r\nekonomi satsar mest resurser på\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder men\r\nde konkreta resultaten står inte i\r\nrimlig proportion till de satsade\r\nresurserna\r\n·\r\nTill detta kommer en rad andra\r\nproblem som  måste  åtgärdas  och\r\nsom  har  klara  beröringspunkter\r\nmed  strukturproblemen  på\r\narbetsmarknaden. Här skall\r\nytterligare tre av dessa nämnas.\r\n\r\nFör  det  första  gäller  det\r\nsvårigheterna  för  invandrare att\r\nfå tillträde till arbetsmarknaden,\r\nvilket innebär ett stort\r\nslöseri med resurser och orsakar\r\nstort lidande. För att  bryta\r\nutanförskapet  krävs åtgärder som\r\nomspänner ett brett spektrum,\r\ndär  förändringar  av\r\narbetsmarknadslagar  och\r\nlönebildning  sannolikt  är\r\nviktigast.   AMS   konstaterar   i\r\nsin  rapport\r\nArbetsmarknadsutsikterna  för år\r\n2003 (Ura 2002:8) att den\r\nförbättring i arbetsmarknadsläget\r\nbland utomnordiska medborgare  som\r\nhar ägt rum sedan 1997 har  planat\r\nut  under  det senaste året. Enligt\r\nAMS finns det nu risk för att\r\narbetsmarknadssituationen\r\nförsämras för denna grupp.\r\n\r\nFör det andra gäller det problemet\r\nmed att monopoliseringen  på  de\r\ntraditionella offentliga\r\narbetsmarknaderna medför att många\r\nkvinnor går miste om karriärvägar,\r\nbra löneutveckling och arbetstider\r\nsom tillgodoser deras önskemål.\r\n\r\nFör det tredje har det parallellt\r\nmed att arbetslösheten minskat\r\nunder  1990-talets  senare del skett\r\nen ungefär motsvarande\r\nuppgång  av  sjukskrivningar  och\r\nförtidspensioneringar.  Det  finns\r\nalltfler tecken som tyder  på  att\r\nsjukskrivningar  och\r\nförtidspensioneringar används för\r\natt avlasta arbetsmarknadspolitiken,\r\nvilket bl.a. framgår av följande\r\ntabell.\r\n\r\nTabell 2. Befolkning, arbetskraft,\r\nofficiell sysselsättning samt\r\nmänniskor  i  reguljärt  arbete\r\n1997  och 2001, åldersgruppen\r\n20-64 år\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|            1997 Andel1\r\n2001Andel1 Förändr.\r\nFörändr.    |\r\n|  |\r\n|           Antal           Antal\r\n1997-\r\nprocent-    |\r\n|            2001      |\r\n|   enheter1|\r\n|           Antal      |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Befolkningen 20-64    5 145\r\n5 225         79 300      |\r\n|år           700  000          |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Ej i arbetskraften  981 100 19,1\r\n%  957 250  18,3  -23 850  -0,7|\r\n|      %    |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|varav    363 000  7,1 %  400 000\r\n7,7 %   37 000  +0,6|\r\n|förtidspensionerade   |\r\n|(heltid)   |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|varav studerande    273 000  5,3\r\n%  278 500 5,3 %    5 500   0,0|\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|övriga   345 100  6,7 %  278 750\r\n5,3 %  -66 350  -1,4|\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Arbetskraften         4 164 80,9\r\n%    4 276  81,9  112 150  +0,9|\r\n|  600  750     %    |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|varav arbetslösa    328 000  6,4\r\n%  162 750 3,1 % -165 250  -3,3|\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Sysselsatta           3 836 74,6\r\n%    4 114  78,7  277 400  +4,2|\r\n|  600  000     %    |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|varav sysselsatta i  32 000  0,6\r\n%   26 000 0,5 %   -6 000  -0,1|\r\n|arbetsmarknadsåtgärder\r\n|\r\n|2          |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Reguljärt  3 804 73,9 %    4 088\r\n78,2  283 400  +4,3|\r\n|sysselsatta  600  000     %    |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|varav    200 000  3,9 % 400 0003\r\n7,7 %  200 000  +3,8|\r\n|sjukfrånvarande       |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\n|Människor i arbete    3 604 70,1\r\n%    3 688  70,6   83 400  +0,5|\r\n|  600  000     %    |\r\n----------------------------------\r\n--------------------------------\r\nKällor: Regeringens utredning S\r\n2000:7, SOU 2002:5 samt SCB, AKU\r\n\r\n1)  Andel  av  befolkningen  i\r\nåldrarna  20-64  år  samt\r\nförändring  (sista kolumnen) av\r\ndessa andelar i\r\nprocentenheter.\r\n2) Endast de personer som deltar i\r\narbetsmarknadsåtgärder och som i AKU-\r\nstatistiken räknas som sysselsatta\r\n(i  arbetskraften).  Detta  är\r\nsamma  personer  som  regeringen\r\nräknar  bort  när   de  definierar\r\nsitt\r\nsysselsättningsmål  (80 procent\r\nreguljärt sysselsatta i åldrarna 20-\r\n64 år). Raden \"Reguljärt\r\nsysselsatta\"\r\nanger alltså de personer  som\r\nräknas  in  i  regeringens\r\nsysselsättningsmål,  dock  inte de\r\nsom faktiskt\r\narbetar. Antalet människor i arbete\r\nkan utläsas på sista raden.\r\n3) I stort sett hela ökningen beror\r\npå att de längre sjukfallen har\r\nökat.\r\n\r\nEn ny politik mot strukturproblem\r\npå arbetsmarknaden\r\n\r\nEn  helt  annan  politik  måste\r\ntill för att komma till rätta med de\r\nstrukturella problemen på\r\narbetsmarknaden.  Den ekonomiska\r\npolitiken  måste  mer  långsiktigt\r\nstärka  incitamenten  till\r\nföretagande,  arbete  och\r\nutbildning.  Skattesänkningar\r\nbehövs  på  arbete,  företagande\r\noch\r\nhushållstjänster.  Företagandets\r\nvillkor  måste  förbättras, en\r\nallmän avreglering genomföras,\r\noffentliga monopol slopas och\r\nsocialförsäkringarna reformeras.\r\n\r\nSom  framgått  anser vi att det\r\ndirekta sambandet mellan\r\nlönebildning  och  höjda  reallöner\r\nbehöver stärkas. Arbetsmarknadens\r\nparter  har  ansvar  för\r\nlöneförhandlingarna, men staten bör\r\nbl.a. tydliggöra kopplingen mellan\r\narbetslösheten och avgiften till\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nDe arbetsrättsliga regleringar som\r\nskapar problem för såväl\r\nnytillträdande på arbetsmarknaden\r\nsom för bl.a. småföretagen måste\r\nundanröjas.\r\nVi menar att det finns en stor\r\ntillväxtpotential i möjligheten att\r\nmobilisera de utomnordiska\r\ninvandrare i arbetsför ålder som\r\nstår utanför arbetsmarknaden. De\r\nmåste bli möjligt för dem att\r\nfå arbete motsvarande deras\r\nkompetens, bl.a. genom bättre\r\nvalideringssystem,  möjligheter  att\r\nstarta företag och språkkunskaper.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken skall\r\nunderlätta och främja arbete\r\n\r\nSverige måste få en arbetsmarknad\r\nsom är rörlig och öppen - en\r\narbetsmarknad som är tillgänglig\r\nför  alla.  Den  geografiska och\r\nsociala rörligheten behöver öka. Som\r\nframgått anser vi att den\r\nstora arbetskraftsreserv  som finns\r\nockså måste tas till vara, både för\r\ndem som ingår i den och\r\nför samhällets skull. Avgörande för\r\nmöjligheten att få en radikal ökning\r\nav sysselsättningen är\r\nett dynamiskt företagsklimat  där\r\ngamla  och  nya  företag  har\r\nmöjlighet  att  anställa fler\r\nmedarbetare.\r\n\r\nDen  arbetslöse  skall inte längre\r\nfå vara en klient hos en\r\narbetsmarknadsmyndighet  utan  en\r\nmedborgare med rätt att få\r\nkvalificerad service.\r\nVi vill därför slå  fast  att  den\r\nsom blivit arbetslös har ett antal\r\nrättigheter som staten\r\nmåste uppfylla. Samtidigt har den\r\nsom blivit arbetslös ett antal\r\nskyldigheter som hon eller han\r\ni sin tur måste uppfylla gentemot\r\ndet övriga  samhället.  Det handlar\r\nom att etablera klara och\r\ntydliga spelregler:\r\nAlla  arbetslösa  skall  ha  rätt\r\ntill kostnadsfri arbetsförmedling\r\noavsett  vem  som  utför\r\nförmedlingstjänsten.  Samtidigt\r\nskall  det  finnas  en  skyldighet\r\natt  anmäla  sig  till  ett\r\nservicekontor i samband med att man\r\nförlorat sitt jobb.\r\nAlla skall ha rätt att  välja\r\narbetsförmedling  och  där  bli\r\nbehandlade  med  respekt  och\r\nhänsynsfullhet.\r\nAlla  arbetslösa  skall  ha rätt\r\natt få stöd efter sina behov,\r\nförutsättningar och intressen.\r\nÅtgärderna skall vara individuellt\r\nutformade med det enda övergripande\r\nsyftet att så snart som\r\nmöjligt ge de arbetslösa möjlighet\r\natt  finna  ett nytt arbete.\r\nSamtidigt skall alla arbetslösa\r\nsom uppbär arbetslöshetsersättning\r\neller annat ekonomiskt stöd från\r\nsamhället ha skyldighet att\r\naktivt söka jobb och delta i de\r\nåtgärder som är relevanta. Alla\r\narbetslösa skall ha rätt att ha\r\nett avgörande inflytande över\r\nvilken åtgärd som skall vidtas.\r\nEn  allmän  obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring   skall\r\ninföras.   Samtidigt  måste  alla\r\narbetstagare uppfylla ett antal\r\ngrundläggande villkor för att bli\r\nberättigade  till ersättning.\r\nDen som blivit arbetslös skall inte\r\nkunna tacka nej till anvisade\r\narbeten utan att ersättningen\r\nfrån arbetslöshetsförsäkringen\r\npåverkas.\r\n\r\nEn effektivare\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige  måste  ha en aktiv och\r\neffektiv arbetsmarknadspolitik som\r\nsyftar till att  snabbt  och\r\nsmidigt bidra till att matcha den\r\narbetssökande med de arbeten som\r\nfinns tillgängliga och rusta\r\nden arbetslöse för  att  kunna  ta\r\nde  arbeten  som  finns till\r\nförfogande. Arbetslinjen skall\r\nhävdas,  det  vill  säga  att\r\narbetssökande  i  första  hand\r\nskall   erbjudas   arbete  eller\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder.\r\nFörst  när  sådana  åtgärder inte\r\nfinns tillgängliga  skall\r\narbetslöshetsunderstöd   lämnas.\r\nAktivitet   skall   alltid\r\nprioriteras   framför   passivt\r\nbidragsberoende.\r\n\r\nServicekontor\r\n\r\nPå grund av arbetsförmedlingens\r\ndåliga resultat är det många som  i\r\ndag  försöker  få  jobb på\r\nannat  sätt. Arbetsförmedlingen har\r\ndärmed förlorat en viktig funktion\r\npå arbetsmarknaden.  Med\r\nvårt förslag  vänder  sig  den\r\narbetslöse  i  stället till ett\r\nservicekontor. Detta är inte en\r\ntraditionell arbetsförmedling.\r\nServicekontor skall finnas i varje\r\nkommun och skall framför allt\r\nfungera som guide för arbetslösa\r\noch för företag som söker\r\narbetskraft.\r\n\r\nFör att få ersättning från\r\narbetslöshetsförsäkringen  anmäler\r\nman  sig till servicekontoret.\r\nTill  att  börja  med  skall  den\r\narbetslöse, liksom i dag, fritt\r\nkunna begränsa  sitt  sökande\r\ngeografiskt och yrkesmässigt. Efter\r\ndenna  första period finns det dock\r\nmänniskor som av olika\r\nanledningar inte lyckats få ett\r\narbete. Då bokas  på\r\nservicekontorets  initiativ  ett\r\nmöte för\r\nplanering av framtiden.\r\n\r\nFlera olika aktörer\r\n\r\nVi  vill  se  många konkurrerande\r\naktörer inom\r\narbetsmarknadspolitikens område.\r\nKonkurrens  och\r\nmångfald ökar kvaliteten  och\r\nvalfriheten  för  den  arbetslöse.\r\nVi räknar med att en rad nya\r\naktörer såsom privata\r\narbetsförmedlingar,\r\nbranschförmedlingar - exempelvis i\r\nfackföreningsregi,\r\nprivata  utbildningsföretag,\r\nideella föreningar och\r\nbemanningsföretag  växer  fram.\r\nAktörerna\r\nkommer att kunna erbjuda en mängd\r\nolika  alternativ  med  olika\r\nspecialinriktningar  till den\r\narbetslöse.\r\n\r\nI  glest  befolkade områden finns\r\ndet inte alltid underlag för privata\r\nbemanningsföretag.  Om\r\ndet inte finns  privata  aktörer\r\nskall myndigheten upphandla sådana\r\ntjänster eller i sista hand\r\ndriva egna.\r\n\r\nOmställningspeng\r\n\r\nDen som inte inom en viss  tid  har\r\nhittat ett nytt jobb på egen hand\r\neller via den service som\r\nerbjuds på servicekontoren behöver\r\nåtgärder  som  kan  kräva en\r\nekonomisk insats som vi kallar\r\nomställningspeng.\r\n\r\nOmställningspengens storlek styrs\r\nutifrån en behovsbedömning  som\r\ngörs  på  servicekontoren.\r\nPengens storlek bestäms efter olika\r\nkriterier såsom ålder, utbildning\r\noch arbetslivserfarenhet.\r\nTill  pengen kan kopplas olika\r\nformer av arbetsmarknadspolitiskt\r\nstöd som kräver  ett  särskilt\r\nregelverk, exempelvis\r\nanställningsstöd, lönebidrag eller\r\nstarta-eget-bidrag.\r\nIndividen  tar  med  sig\r\nomställningspengen  till  den  aktör\r\nsom  väljs  för  att komma ur\r\narbetslösheten.  I  en  del  fall\r\nkommer  den arbetslöse att få jobb\r\ninnan beräknad insats  är\r\nförbrukad. Då bör aktören få\r\nbehålla hela pengen  som  bonus.  Om\r\npersonen åter blir arbetslös\r\nfryser bonusen inne. Förbrukas\r\nomställningspengen utan att den\r\narbetslöse  får  arbete måste en\r\nny prövning ske.\r\n\r\nNy myndighet ersätter AMV/AMS\r\n\r\nArbetsmarknadsverket  har  stor\r\nmedelstilldelning.  Trots  detta\r\nvisar  nu  senast Riksdagens\r\nrevisorer att nyttan av\r\nverksamheten är minst sagt tveksam.\r\n\r\nNuvarande    myndighetsstrukturer\r\npå    arbetsmarknadsområdet\r\nersätts    med    en   ny\r\narbetsmarknadsmyndighet med\r\novanstående uppgifter.\r\nDärtill  har  den också till\r\nuppgift att garantera att det finns\r\njobbkontor/bemanningsföretag\r\ninom rimligt avstånd från alla\r\njobbsökande i hela landet. Om det\r\ninte finns privata aktörer bör\r\nmyndigheten upphandla sådana\r\ntjänster eller i sista hand driva\r\nverksamheten i egen regi.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nSom framgått förordar  vi  en  helt\r\nannan  politik  än regeringen för\r\natt komma till rätta med\r\nstrukturproblemen på\r\narbetsmarknaden och för att få en\r\nväl fungerande arbetsmarknad.\r\n\r\n\r\n2. EMU och arbetsmarknaden (punkt\r\n2) (v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n2.   Riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening   vad\r\nsom   framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 2.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:A258 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nOm Sverige ansluter  sig  till EMU\r\nkommer det att innebära stora\r\nförändringar, sannolikt större\r\nän de som EU-medlemskapet fört  med\r\nsig.  Vänsterpartiet  är motståndare\r\ntill att Sverige blir\r\nEMU-medlem  och  anser  att en rad\r\naspekter på EMU:s inverkan på\r\narbetsmarknaden  bör  belysas\r\nnärmare.\r\n\r\nEMU ett högriskprojekt\r\n\r\nEkonomer brukar beskriva  EMU  som\r\nett högriskprojekt eftersom det är\r\nomöjligt att förutse alla\r\nkonsekvenser av att avhända sig\r\nden  egna  penningpolitiken.  Den\r\nslutsatsen  drar också EMU-\r\nutredningen \"Stabiliseringspolitik\r\ni valutaunionen\" (SOU 2002:16) där\r\ndet förutses att det blir\r\nsvårare att stabilisera ekonomin\r\ninom EMU än utanför.\r\n\r\nI dag använder vi penningpolitiken\r\nför att stabilisera sysselsättning\r\noch produktion.  Det är\r\ninte  möjligt i EMU. Blir Sverige\r\nmedlem i valutaunionen blir det\r\nsvårare att motverka negativa\r\neffekter  av  ekonomiska\r\nstörningar  som  specifikt  träffar\r\nvår  ekonomi. Det är därför EMU-\r\nutredningen kommer fram till att\r\nett medlemskap skulle innebära ökad\r\ninstabilitet  med  större\r\nsvängningar i produktion och\r\nsysselsättning. Efterfrågestörningar\r\nkommer, till skillnad från  i\r\ndag, att \"slå igenom med full\r\nkraft\".\r\nI  EMU  ökar  riskerna  både för\r\növerhettning i ekonomin och för\r\ndjupare konjunkturnedgångar.\r\nUtredningen  konstaterar  att\r\ndetta  är  förenat  med\r\n\"välfärdsförluster  för\r\nmedborgarna\".\r\nErfarenheter  visar att hög\r\narbetslöshet  vid  en  djup\r\nkonjunkturnedgång  \"tenderar  att\r\nbli\r\nbestående, eller åtminstone mycket\r\nlångvarig\". Förutom risk för ökad\r\narbetslöshet till följd av\r\ninstabilitet inger också EMU:s\r\nhårda inflationsmål farhågor.\r\nPer Lundborg  och  Hans  Sacklén\r\nvid Fackföreningsrörelsens Institut\r\nför Ekonomisk Forskning\r\n(FIEF) har studerat effekterna av\r\nett  EMU-medlemskap.  Går  Sverige\r\nmed i EMU får vi räkna med\r\natt  arbetslösheten  kan  stiga upp\r\ntill 6 %, vilket skall jämföras  med\r\natt  vi  utanför  EMU\r\nberäknas ha förutsättningar  att\r\nminska  arbetslösheten till 2 %.\r\nDessutom visar Lundborgs och\r\nSackléns empiriska studier att\r\narbetslösheten  inom  EMU  kan gå\r\nmot \"extrema nivåer\" i samband\r\nmed ekonomiska kriser.\r\n\r\nArbetsmarknaden får stå för\r\nanpassningen\r\n\r\nÄven i framtiden kommer ekonomiska\r\nstörningar att äga rum.  När  vi\r\ninte längre kan använda oss\r\nav penningpolitiken och rörlig\r\nväxelkurs måste det till andra\r\nmekanismer  för  att undvika höga\r\nnivåer  på  arbetslösheten.  Inom\r\nEMU kommer kravet på anpassning att\r\ntill stor del  läggas  på\r\narbetsmarknaden och på löntagarna.\r\nDe  mekanismer  som i första hand\r\nstår till buds handlar, i\r\nmångt och mycket, om att få till\r\nstånd konjunkturvariationer i löner\r\noch lönekostnader och ökad\r\nrörlighet på arbetsmarknaden.\r\n\r\nFlexibla löner och hot om\r\narbetslöshet\r\n\r\nEtt  medlemskap  i EMU ställer till\r\nproblem, framför allt  när  vi  får\r\nstora  förändringar  i\r\nefterfrågan, och dessa  påverkar\r\nSverige  på  ett  annat  sätt  än\r\növriga euroländer. I sådana\r\nsituationer  blir  det angeläget\r\natt lönekostnaderna snabbt kan\r\nanpassas  till  nivån  i  andra\r\nländer. Det kan med  andra  ord\r\nytterst  bli  aktuellt  med\r\nlönesänkningar  för  att  undvika\r\nmassarbetslöshet.  Samtidigt finns\r\ndet bland löntagarna ovilja och\r\nmotstånd mot lönesänkningar.\r\nDärför driver EMU på förändringar\r\nsom leder till \"mindre motstånd mot\r\nlåga löneökningar\".\r\n\r\nDet är ingen nyhet  att\r\narbetslöshet  och  hot  om\r\narbetslöshet är en maktfaktor som\r\npressar\r\ntillbaka löntagarna. EMU-\r\nutredningen konstaterar också  detta\r\ngenom att tala om \"arbetsgivarnas\r\nökade förhandlingsstyrka\".\r\nVid ett EMU-medlemskap kan vi som\r\nframgått räkna med ökade  krav på\r\nförändringar som skall ge\r\nlägre löneökningar och därmed\r\nminskad risk för arbetslöshet.\r\nHur  kan då sådana förändringar se\r\nut? I EMU-utredningen redovisar  man\r\nresultat  av  modern\r\nforskning:   \"Denna   forskning\r\nger   starkt   stöd   för   att\r\nhög  ersättning  och  långa\r\nersättningsperioder  i\r\narbetslöshetsförsäkringen,  hög\r\nfacklig  organisationsgrad   samt\r\nhög\r\ntäckningsgrad   för\r\nkollektivavtalen   tenderar   att\r\nleda  till  höga  reallöner  och\r\nhög\r\njämviktsarbetslöshet.\" Vidare ges\r\nexempel på reformer som Frankrike\r\ngenomfört  och  som enligt\r\nutredningen   inte   anses   passa\r\nihop   med   ett   EMU-medlemskap.\r\nSådana   reformer  är\r\narbetstidsförkortning, höjda\r\nminimilöner och starkare\r\nanställningsskydd.\r\nFlera av dessa frågor återfinns i\r\nEU:s riktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken 2002.  Ett  av\r\nde  exempel  som nämns där avser\r\narbetslöshetsersättningen och dess\r\n\"incitamentseffekter, t.ex.\r\nförmånernas   villkor,\r\nkriterierna   för   att   erhålla\r\nbidrag,   bidragens   varaktighet,\r\nersättningsnivån\".\r\nEnligt  vår  uppfattning  skulle\r\nett  EMU-medlemskap  innebära  en\r\nmaktförskjutning  mellan\r\narbetsgivare och  arbetstagare.\r\nEMU  stärker  incitamenten  för\r\nantifackliga lagar, uppluckrad\r\narbetsrätt,   lägre   lönenivåer,\r\nförsämringar   i\r\narbetslöshetsersättningen    och\r\nökade\r\ninkomstskillnader. Löntagarna och\r\nderas fackliga organisationer\r\nriskerar att ställas  inför två\r\nalternativ, försämringar enligt\r\novan eller arbetslöshet.\r\n\r\nVisstidsanställningar skapar\r\nflexibilitet\r\n\r\nEMU-utredningen konstaterar att vid\r\nett EMU-medlemskap tar ekonomins\r\nanpassning till ekonomiska\r\nstörningar formen av en\r\nkvantitetsanpassning,\r\n\"dvs.  att produktion och\r\nsysselsättning ökar eller minskar,\r\neller en anpassning av priser  och\r\nlöner\".   Som  nämnts  ses\r\nlöneflexibilitet  som  ett  sätt\r\natt  anpassa  kostnadsläget.  Men\r\nlönekostnaderna  kan  också  göras\r\nflexibla och konjunkturanpassade\r\ngenom att företagen snabbt\r\nförändrar personalgruppens storlek\r\noch sammansättning.\r\n\r\nDen  utveckling  vi  har sett de\r\nsenaste  åren,  där  huvudregeln  om\r\ntillsvidareanställning\r\nurholkats, visstidsanställningarna\r\nökat  och  undantag  införts i de\r\ns.k. turordningsreglerna,\r\npassar väl in i den flexibilitet\r\noch anpassning av arbetsmarknaden\r\nsom EMU kräver.\r\nVi vänsterpartister anser att\r\nförutsättningarna för hur\r\narbetsrätten  utformas,  och då inte\r\nminst  anställningstryggheten,\r\npåverkas  av  om  vi  är  medlemmar\r\ni EMU eller ej. Därför bör\r\nregeringen göra en särskild översyn\r\nav arbetsrätten där EMU:s inverkan\r\nsärskilt redovisas.\r\n\r\nInternationalisering, flexibla\r\nanställningsvillkor och regionala\r\neffekter\r\n\r\nVilka krav ställs på\r\narbetsmarknaden utifrån den allmänna\r\ntrenden med ökad\r\ninternationalisering\r\noch vilka krav kan direkt hänföras\r\ntill ett EMU-medlemskap? Enligt EMU-\r\nutredningen  skiljer sig\r\nförutsättningarna  i  respektive\r\nland  utanför  valutaunionen på ett\r\n\"fundamentalt sätt\".  Den\r\navgörande skillnaden ligger i det\r\nfaktum att en anpassning  av\r\nkostnadsläget  inte kan ske via\r\nrörlig  växelkurs  om  vi  går  med\r\ni EMU. I stället måste anpassningen\r\ntill stor del  ske  via\r\nflexibilitet på arbetsmarknaden.\r\n\r\nVi   menar   att  alla  kommande\r\nförslag   och   beslut   inom\r\narbetsmarknadsområdet   och\r\ntrygghetssystemen  bör  åtföljas\r\nav  en  konsekvensbeskrivning  där\r\nEMU:s eventuella inverkan\r\nredovisas.\r\nFörutom flexibilitet i löner och\r\nanställningsvillkor kan\r\nsysselsättningen  stabiliseras  inom\r\nEMU  genom  att arbetskraften blir\r\nmer rörlig. För att åstadkomma detta\r\nkan skattepolitiken och\r\nutformningen  av\r\narbetslöshetsförsäkringen  utgöra\r\nredskap.  Vi  anser mot denna\r\nbakgrund att\r\nkommande förslag om förändringar i\r\narbetslöshetsersättningen skall\r\nåtföljas  av  en redovisning\r\nav EMU:s eventuella påverkan.\r\nI  en  bilaga  till  EMU-\r\nutredningen  från  1996  (SOU\r\n1996:158)  konstateras att kraven\r\npå\r\nrörligheten inom landet, framför\r\nallt mellan norra och södra Sverige,\r\nsannolikt kommer att vara\r\nhögre  med ett medlemskap i EMU än\r\nutan. I många fall är det, enligt\r\nEMU-bilagan,  rimligt  att\r\ntänka sig  att  en extern ekonomisk\r\nchock påverkar södra Sverige och den\r\neuropeiska kontinenten\r\nrelativt likartat, medan norra\r\nSverige drabbas på ett helt annat\r\nsätt.\r\nVi anser att det  finns  starka\r\nskäl för att närmare analysera vilka\r\nkonsekvenser ett svenskt\r\nEMU-medlemskap får för Norrland\r\noch  norrländskt  näringsliv  samt\r\natt  utröna  hur  negativa\r\nkonsekvenser kan motverkas.\r\n\r\nKonsekvenser för jämställdheten\r\n\r\nIngen  av  de  båda  stora  EMU-\r\nutredningar  som  resulterat i SOU\r\n1996:158 och SOU 2002:16 har\r\nanalyserat konsekvenserna av ett\r\nEMU-medlemskap ur ett jämställdhets-\r\noch könsperspektiv.\r\n\r\nFram till 1990-talet har svensk\r\npolitik aktivt varit  inriktad  på\r\nfull sysselsättning och en\r\nväl  utbyggd offentlig sektor,\r\nvilket är en förutsättning för\r\nkvinnors  höga  förvärvsfrekvens.\r\nInom EMU är prisstabilitet och\r\nstrama finanspolitiska normer\r\növerordnade sysselsättningen.\r\nI en bilaga till SOU 1996:158 visas\r\natt det är länder med en stor\r\noffentlig sektor som kan få\r\nsvårast  att uppfylla EMU:s\r\nfinanspolitiska normer. Beskattning\r\noch utgifter måste göras mindre\r\nkonjunkturberoende,  vilket  kan\r\nmedföra att \"välfärdsstaten måste\r\nminska i omfattning\". I EU:s\r\nriktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken  2002 sägs i klartext att\r\nmålsättningen är att \"minska\r\ndet totala skattetrycket\".\r\nEMU-utredningen från 2002 föreslår\r\natt nuvarande  saldomål höjs till\r\n2,5 % alternativt 3 % av\r\nBNP,  vilket  innebär att 10-20\r\nmiljarder skall avsättas  för  att\r\nhantera  problem  som  EMU-\r\nmedlemskapet bedöms  föra med sig.\r\nRisken är enligt vår uppfattning\r\nstor att en sådan ökning av\r\növerskottsmålet i första hand\r\nkommer att uppnås via minskade\r\noffentliga utgifter.\r\nOm EMU skall fungera  behöver,  som\r\nnämnts,  också  rörligheten  hos\r\narbetskraften öka. Det\r\nställer  i sin tur krav på\r\nharmonisering av\r\nsocialförsäkringssystemen\r\nmedlemsländerna  emellan.\r\nÄven om våra  kollektiva\r\nförsäkrings-  och trygghetssystem\r\nhar brister i könsneutralitet och i\r\nvissa fall ger olika utfall för\r\nkvinnor och  män  har  Sverige,\r\njämförelsevis, kommit längre i\r\nfråga om att skapa förutsättningar\r\nför att kvinnor skall kunna vara\r\nekonomiskt  oberoende. När\r\nnu  trygghetssystemen  samordnas\r\nkommer  det också att krävas en\r\nsamsyn kring utformningen  av\r\ndessa.\r\nMånga av de grundläggande\r\nförutsättningar  som  gjort  att\r\nSverige, i förhållande till andra\r\nländer, kommit relativt långt i\r\nsina jämställdhetsambitioner är\r\nalltså  utsatta  för press vid\r\nett  EMU-medlemskap.  Det  gäller\r\nframför  allt  den  offentliga\r\nsektorn  och  den  generella\r\nvälfärdsmodellen. Till det kan\r\nläggas det faktum att det i stor\r\nutsträckning är kvinnor som får\r\nutgöra  en  sorts  buffert  när\r\narbetsmarknaden  görs  mer\r\nflexibel, exempelvis genom otrygga\r\nvisstidsanställningar.\r\nSammantaget är det av vikt att de\r\nökade kraven på flexibilitet  på\r\narbetsmarknaden  och  den\r\npress  på skattesänkningar och\r\nminskade offentliga utgifter som EMU\r\nför med sig ses i ljuset av\r\nrådande  könsmaktsordning.\r\nVänsterpartiet  anser  därför  att\r\nen utredning bör tillsättas med\r\nuppgift att analysera EMU ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\nVad  jag  anfört här bör ges\r\nregeringen till känna. Det anförda\r\ninnebär  att  jag  anser  att\r\nmotion A258 yrkandena 1-4 (v) bör\r\nbifallas.\r\n\r\n3. Lönebidragsfrågor (punkt 3) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp) och Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n3.  Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen   som   sin   mening  vad\r\nsom  framförs  under\r\nStällningstagande  i reservation 3.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:A245  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:A220,\r\n2002/03:A222,  2002/03:A239  yrkande\r\n31, 2002/03:A261, 2002/03:A282,\r\n2002/03:A284, 2002/03:A285,\r\n2002/03:A302, 2002/03:A330 yrkande\r\n3,  2002/03:A341,  2002/03:A342,\r\n2002/03:A367 yrkande 2 samt\r\n2002/03:So513 yrkandena 1-4 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOavsett  om konjunkturen är bra\r\neller dålig har handikappade\r\npersoner alltid en svår  situation\r\npå arbetsmarknaden.  De  statliga\r\ninsatserna  för  att stärka deras\r\nställning är därför mycket\r\nviktiga och måste alltid\r\nprioriteras. Arbetslinjen måste\r\ngälla även för denna grupp.\r\n\r\nLönebidragstaket  på 13 700 kr per\r\nmånad har av besparingsskäl  inte\r\nhöjts sedan 1993. I AMS\r\nsenaste   anslagsframställan\r\nföreslogs  en  ökning  men\r\nregeringen  har  inte  visat   något\r\ntillmötesgående i frågan.\r\nDet är diskriminerande att\r\nlönesättningen och löneutvecklingen\r\nhar stått stilla i närmare tio\r\når för de personer som har\r\nanställning  med  lönebidrag.  Den\r\narbetsmarknadspolitiska insatsen\r\nlönebidragsanställning har stor\r\nbetydelse för att människor med\r\nfunktionsnedsättningar skall få\r\nmöjlighet att utföra ett\r\nsamhällsnyttigt arbete. Det skall\r\nalltid  löna  sig att arbeta. Därför\r\när  det  centralt  att arbete också\r\nger ett rejält ekonomiskt utfall för\r\nden  enskilde,  varför\r\nlönebidragstaket snarast måste\r\nhöjas.\r\nVad vi anfört här  bör ges\r\nregeringen till känna. Det anförda\r\ninnebär att vi anser att motion\r\nA245 (m och fp) bör bifallas  medan\r\nmotionerna  A220  (s), A222 (s),\r\nA239 yrkande 31 (c), A261\r\n(kd), A282 (s), A284 (s), A285 (s),\r\nA302 (s), A330 yrkande  3  (c),\r\nA341  (s),  A342 (s), A367\r\nyrkande  2  (s)  och  So513\r\nyrkandena  1-4  och  6  (v) bör\r\navslås i den mån de inte kan anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet\r\nanfört.\r\n\r\n4. Lönebidragsfrågor (punkt 3) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n3.   Riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening   vad\r\nsom   framförs   under\r\nStällningstagande  i  reservation\r\n4.  Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:A261 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:A220,\r\n2002/03:A222, 2002/03:A239  yrkande\r\n31,  2002/03:A245,  2002/03:A282,\r\n2002/03:A284,  2002/03:A285,\r\n2002/03:A302, 2002/03:A330 yrkande\r\n3, 2002/03:A341, 2002/03:A342,\r\n2002/03:A367 yrkande 2 samt\r\n2002/03:So513 yrkandena 1-4 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen 1 januari 2003 träder fullt  ut\r\nnya  regler  i kraft, som ger\r\narbetstagare möjligheten att\r\nvara  kvar i arbetslivet till 67\r\nårs ålder om så önskas.  Dessa\r\nregler  är  dels  bra  för  de\r\npersoner  som  inte önskar gå i\r\npension vid 65 års ålder utan mår\r\nbäst av att få fortsätta sitt\r\nyrkesliv några år  till, dels en\r\ntrygghet för de grupper som under\r\nsina tjänsteår inte har fått\r\nihop tillräckligt hög pension för\r\natt bedömas som skälig att leva på\r\nunder åren som pensionär.\r\n\r\nLönebidrag är en\r\narbetsmarknadsåtgärd som har funnits\r\nunder mycket lång tid, men\r\ninnehållet i\r\nåtgärden har följt utvecklingen  på\r\narbetsmarknaden och förändrats. Det\r\nhar däremot inte skett\r\nnu  när  de nya reglerna om rätt\r\natt arbeta  till  67  års  ålder\r\nträder  i  kraft  fullt  ut.\r\nBestämmelserna  kring användningen\r\nav lönebidrag har inte omarbetats\r\noch anpassats tillräckligt\r\nsnabbt. Lönebidrag  kan  utges för\r\narbete som utförs av personer med\r\narbetshandikapp fram tills\r\nde uppnått 65 års ålder men inte\r\ntill 67 år, vilket borde vara det\r\nnaturliga.\r\nLönebidragsanställda, som  bl.a.\r\ninnefattar  många  lågutbildade\r\nkvinnor, är en ur ekonomisk\r\nsynvinkel utsatt grupp och de bör\r\nfå möjlighet att fortsätta  att\r\narbeta till 67 års ålder, om\r\nde så önskar.\r\nVad  jag  anfört här bör ges\r\nregeringen till känna. Det anförda\r\ninnebär  att  jag  anser  att\r\nmotion A261 (kd) bör bifallas medan\r\nmotionerna A220 (s), A222 (s), A239\r\nyrkande 31 (c), A245 (m\r\noch fp), A282  (s),  A284 (s), A285\r\n(s), A302 (s), A330 yrkande 3 (c),\r\nA341 (s), A342 (s), A367\r\nyrkande 2 (s) samt So513  yrkandena\r\n1-4  och  6  (v)  bör  avslås  i den\r\nmån de inte kan anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet\r\nanfört.\r\n\r\n5. Lönebidragsfrågor (punkt 3) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n3.   Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen   som  sin  mening  vad\r\nsom  framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 5.\r\nRiksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:A239 yrkande 31\r\noch  2002/03:A330  yrkande 3 samt\r\navslår motionerna 2002/03:A220,\r\n2002/03:A222,  2002/03:A245,\r\n2002/03:A261,   2002/03:A282,\r\n2002/03:A284,    2002/03:A285,\r\n2002/03:A302,   2002/03:A341,\r\n2002/03:A342, 2002/03:A367 yrkande\r\n2 och 2002/03:So513 yrkandena 1-4\r\noch 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan 1992 har den högsta\r\nbidragsgrundande lönekostnaden  inom\r\nlönebidraget  varit oförändrad.\r\nDetta  har  lett  till att\r\nanställda med lönebidrag har fått en\r\nsämre löneutveckling  än  andra\r\ngrupper trots att lönebidraget\r\ninte  skall  vara  lönestyrande.\r\nMånga  arbetsgivare  som  har\r\nanställda med lönebidrag, ofta inom\r\nden ideella sektorn, saknar dock\r\nekonomiska förutsättningar\r\natt  se  till  att  anställda  med\r\nlönebidrag  följer den allmänna\r\nlöneutvecklingen. Detta har\r\ndrabbat de arbetshandikappade i\r\nform av lägre lön eller\r\nuppsägningar.\r\n\r\nDet är dags att förbättra\r\nmöjligheterna för arbetsgivare med\r\nlönebidragsanställda att ge sina\r\nanställda  en  rättvis  lön.  Den\r\nhögsta  bidragsgrundande\r\nlönekostnaden   bör  därför,  vid\r\nnyanställningar och när\r\nlönebidragen omförhandlas, höjas\r\nfrån dagens 13 700 kr  per  månad\r\ntill\r\n15 000   kr   per   månad.\r\nMöjligheterna  att  använda  medlen\r\nmer  flexibelt  efter  lokala\r\nförutsättningar bör också\r\nförbättras.\r\nVad vi anfört här bör ges\r\nregeringen  till  känna.  Det\r\nanförda  innebär  att  vi  anser att\r\nmotionerna  A239 yrkande 31 (c) och\r\nA330 yrkande 3 (c) bör bifallas\r\nmedan motionerna A220  (s),\r\nA222 (s), A245  (m  och  fp), A261\r\n(kd), A282 (s), A284 (s), A285 (s),\r\nA302 (s), A341 (s), A342\r\n(s), A367 yrkande 2 (s) och  So513\r\nyrkandena  1-4  och  6 (v) bör\r\navslås i den mån de inte kan\r\nanses tillgodosedda med vad\r\nutskottet anfört.\r\n\r\n6. Arbetskraftsbehov i\r\nträdgårdsnäringen (punkt 4) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 4 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n4.   Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad\r\nsom   framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 6.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Sk347 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom trädgårdsnäringen är\r\nkostnaderna  för  tillfälligt\r\nanställd  arbetskraft  -  skörde-\r\noch\r\nsäsongsarbetskraft  -  mycket\r\nstora.  Näringen har dessutom stora\r\nproblem att rekrytera svensk\r\nsäsongsanställd arbetskraft. Därför\r\när det  avgörande  för  verksamheten\r\natt  det  finns  goda\r\nmöjligheter till rekrytering av\r\nsäsongsarbetskraft från andra\r\nländer.\r\n\r\nSäsongsarbetstillstånd   för\r\narbetskraft  utanför  EU/EES-området\r\nregleras  genom  kvoter.\r\nArbetstillstånden avser en\r\narbetsperiod på tre månader under\r\ntiden den 1 april-31 oktober.\r\nDen tilltagande bristen på svensk\r\narbetskraft  liksom\r\nkonkurrenstrycket  på  företagen\r\ninom\r\ndenna  sektor har kommit att\r\ninnebära att efterfrågan på\r\narbetskraft med\r\nsäsongsarbetstillstånd\r\nökat dramatiskt  både  i vad avser\r\nkvotens storlek, behov utanför den\r\nnu gällande perioden från\r\napril till och med oktober  samt  i\r\nvad  avser de individuella\r\narbetstillståndens längd. Flera\r\nlänsarbetsnämnder klarar inte att\r\ntillgodose det regionala\r\narbetskraftsbehovet om inte reglerna\r\nanpassas till de enskilda\r\nföretagens behov.  Dock  skall inte\r\navkall göras på kraven om att den\r\nsvenska  arbetsmarknadens  avtal\r\noch  regler  skall  följas  liksom\r\natt  arbetsgivaren  skall\r\ntillgodose rimliga krav på den\r\nsociala standard som erbjuds denna\r\ntillfälliga arbetskraft.\r\nI en situation där sysselsättningen\r\ni samhället generellt  förbättras\r\noch incitamenten att ta\r\ntillfällig  anställning  i  denna\r\nsektor  därmed ytterligare minskar\r\när  det  nödvändigt  att\r\nregeringen vidtar de åtgärder som\r\nkrävs för  att\r\narbetskraftssituationen  för\r\nnäringen  skall\r\nkunna  få  en  tillfredsställande\r\nlösning.  Jag  vill  därför  upprepa\r\nen tidigare begäran om\r\ntillsättande av en utredning om\r\nträdgårdsnäringens säsongsmässiga\r\narbetskraftsbehov.\r\nVad  jag  anfört  här bör ges\r\nregeringen till känna. Det anförda\r\ninnebär att  jag  anser  att\r\nmotion Sk347 yrkande 3 (kd) bör\r\nbifallas.\r\n\r\n7. Naturvårdsarbete inom\r\narbetsmarknadspolitikens ram (punkt\r\n5) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen   som   sin   mening\r\nvad  som  framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation\r\n7. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:A205  och  avslår\r\nmotion 2002/03:A204.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör nationalparker, naturreservat\r\noch  liknande  finns  ofta\r\nskötselplaner för att säkerställa\r\nflora  och  fauna men också för att\r\ngöra områdena tillgängliga  för\r\nbesökare.  Däremot  saknas\r\nskötsel- och  underhållsstruktur\r\nför  andra  områden  av\r\nallmänintresse liksom när det gäller\r\nkulturminnesmärken som exempelvis\r\nhäradsstenar, milstenar och\r\nminnesplatser.\r\n\r\nDet finns i dag en stor grupp\r\nmänniskor som står utanför den\r\nordinarie arbetsmarknaden. Dessa\r\nmänniskors  försörjning baseras på\r\nstöd av olika slag från den\r\noffentliga  sektorn.  Det  vore\r\nenligt vår uppfattning  lämpligt\r\natt låta naturvårdsprojekt av den\r\nkaraktär som beskrivits ovan\r\ningå i en övergångsarbetsmarknad.\r\nDenna form av anställning  kan\r\nvara  aktuell  för personer som\r\ndeltagit i aktivitetsgarantin\r\nutan att komma ut på den öppna\r\narbetsmarknaden och som känner att\r\naktivitetsgarantin inte leder\r\nvidare. En utbildning före eller\r\nparallellt med anställningen  är\r\nnödvändig  för  att  arbetet\r\nskall utföras på rätt sätt.\r\nEtt  genomförande  av  förslaget om\r\nnaturvårdsarbete inom\r\narbetsmarknadspolitikens ram skulle\r\nmedföra ett flertal fördelar:  ökad\r\nlivskvalitet  och  minskat\r\nbidragsberoende för de berörda\r\nindividerna, sänkt arbetslöshet och\r\ndessutom en landskapsbild som  i  än\r\nhögre  grad  än  idag\r\nattraherar  turister,  andra\r\nbesökare  och  boende  i de aktuella\r\nområdena. Dessutom skulle de\r\nföreslagna  åtgärderna  inte\r\ninkräkta  på det privata\r\nnäringslivet  men  däremot  kunna\r\nskapa\r\nförutsättningar för\r\nturistinkomster.\r\nVad jag anfört här bör ges\r\nregeringen till  känna.  Det\r\nanförda  innebär  att  jag anser att\r\nmotion  A205  (c)  bör bifallas\r\nmedan motion A204 (mp) bör avslås i\r\nden mån den inte kan  anses\r\ntillgodosedd med vad utskottet\r\nanfört.\r\n\r\n8. Sveriges genomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi (punkt 6)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson  (c),  Erik\r\nUllenhag (fp), Stefan Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m),\r\nTina Acketoft (fp), Henrik Westman\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen   som   sin   mening\r\nvad   som   framförs  under\r\nStällningstagande i reservation 8.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion\r\n2001/02:A11 yrkandena 1 och\r\n2  och  avslår  motionerna\r\n2001/02:A10  yrkandena  1-3,\r\n2002/03:A1  yrkandena 1-3,\r\n2002/03:A2\r\nyrkandena 1-16 och 2002/03:A320\r\nyrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAllmänt om resultatskrivelsen\r\n\r\nI utskottsmajoritetens\r\nställningstagande till regeringens\r\nskrivelse 2001/02:187  konstateras\r\natt resultatskrivelser\r\nenligt  Riksdagskommitténs  förslag\r\när tänkta att ha en koppling till\r\nbudgetprocessen  och  den\r\nekonomiska styrningen. Vi delar\r\nmajoritetens  uppfattning  att  det\r\när svårt att utläsa något\r\nsådant samband ur den aktuella\r\nskrivelsen.\r\n\r\nSveriges deltagande i EU:s\r\nsysselsättningssamarbete\r\n\r\nInledning\r\n\r\nSverige lider av en rad\r\nstrukturproblem på arbetsmarknaden.\r\nI reservation  1  redovisar  vi  en\r\nrad statistiska och\r\nandra   uppgifter  om  dagens\r\nallvarliga  arbetsmarknadssituation\r\nliksom  våra  förslag  till\r\nreformering  av\r\narbetsmarknadspolitiken.  I detta\r\nsammanhang inriktar vi oss på att\r\nkommentera\r\noch komplettera ett antal punkter i\r\nregeringens  redovisning  av\r\nSveriges genomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\n\r\nDen öppna samordningsmetoden och\r\nsysselsättningsrekommendationerna\r\n\r\nVi anser att den öppna\r\nsamordningsmetoden kan bidra till\r\natt sätta  politiskt  fokus  på\r\nangelägna samhällsproblem.\r\nArbetsmetodiken  bidrar  till  och\r\nunderlättar  utbyte av erfarenheter\r\noch goda exempel mellan\r\nmedlemsstaterna.\r\n\r\nSamtidigt är det viktigt att\r\nmetoden inte tillåts  urholka\r\nsubsidiariteten  genom att på ett\r\nfördolt  sätt  föra  över\r\nbeslutsfattande i frågor som tillhör\r\nmedlemsstaternas kompetens  till\r\nunionen.\r\nRespekten för både de  gemensamma\r\nstrategierna  och för övriga\r\nmedlemsstater förutsätter att\r\nman i någon mån lever som man lär.\r\nInom ramen för\r\nsysselsättningssamarbetet  har\r\nregeringen år\r\nefter  år  medverkat till antagande\r\nav rådsrekommendationer till\r\nSverige, vilka man sedan  helt\r\nstruntat i på  hemmaplan. För detta\r\nförtjänar regeringen stark kritik.\r\nVi återkommer nedan till\r\nvår kritik rörande bl.a. bristen på\r\nåtgärder för att minska\r\nskattetrycket på arbete och när det\r\ngäller att motverka den\r\nkönssegregerade arbetsmarknaden.\r\n\r\nSysselsättningsstrategins\r\nhorisontella mål\r\n\r\nI skrivelsen hävdar  regeringen att\r\nSverige har goda erfarenheter av att\r\narbeta med kvantitativa mål inom\r\nramen för\r\nden ekonomiska politiken. Vi delar\r\ninte regeringens bedömning av\r\nerfarenheterna. Särskilt målet\r\natt  reducera den öppna\r\narbetslösheten  till  4 %  har  lett\r\ntill  ett  påtagligt  inslag  av\r\n\"statistikpolitik\"   inom   främst\r\narbetsmarknadspolitikens  område.\r\nOproportionerligt  stora\r\nresurser  har  ianspråktagits  för\r\nåtgärder  som  bara  inneburit  att\r\nmänniskor  flyttats  i\r\narbetslöshetsstatistiken från\r\nkolumnen \"öppet arbetslösa\" till\r\nandra kolumner. Även i dagsläget\r\nförefaller de kvantitativa målen\r\nstyra  politiken  på  ett  sätt  som\r\ninte långsiktigt gagnar\r\nsamhällsekonomin och\r\nsysselsättningen.\r\n\r\nSysselsättningsstrategins\r\ngenomförande\r\n\r\nUnder pelare I - att förbättra\r\nanställbarheten - anges ett antal\r\nriktlinjer  med  syftet att\r\nförbättra medborgarnas\r\nanställbarhet  på arbetsmarknaden.\r\nTre av dessa handlar om att bekämpa\r\nungdomsarbetslöshet  och\r\nlångtidsarbetslöshet, att främja\r\nett aktivt åldrande respektive att\r\nmotverka diskriminering och\r\nfrämja den sociala  integrationen.\r\nI dessa avseenden lämnar de svenska\r\nresultaten mycket övrigt\r\natt önska.\r\n\r\nUngdomsarbetslösheten  ökade  under\r\nförsta  halvåret  jämfört  med\r\nsamma period förra året.\r\nLångtidsarbetslösheten har långsamt\r\nminskat under åren av högkonjunktur,\r\nmen  håller nuvarande\r\ntakt  i  sig  kommer  många  av\r\ndem  som är långtidsarbetslösa\r\naldrig att komma tillbaka  till\r\narbetsmarknaden igen. Invandrarnas\r\nutanförskap på den svenska\r\narbetsmarknaden är omfattande och\r\nriskerar att förvärras, något som\r\nvi också behandlar i reservation 1.\r\nBehovet av att Sverige bättre\r\nintegrerar  invandrare  på\r\narbetsmarknaden påtalas också i det\r\nutkast  till  gemensam\r\nsysselsättningsrapport  som  lagts\r\nfram  av  EG-kommissionen  och  som\r\ndiskuteras vid ministerrådsmötet\r\n(EPSCO-rådet) den 2-3 december 2002.\r\nI  utkastet till rapport\r\npåtalas  behovet av att Sverige\r\nreformerar skatte- och\r\nbidragssystemen och ökar\r\narbetsutbudet.\r\nPå dessa områden och i fråga om\r\nåtgärder för att stärka det\r\nlivslånga lärandet, att utveckla e-\r\nlärandet samt  att  utveckla\r\nmatchningen mellan utbud och\r\nefterfrågan på arbetskraft redovisar\r\nregeringen enligt vår uppfattning\r\nen bild som är föga förankrad i\r\nverkligheten.\r\nNär det gäller det livslånga\r\nlärandet  vill  vi  peka  på  att\r\nregeringen om och om igen har\r\nförhalat införandet av individuellt\r\nkompetenssparande. Här har  både\r\nTCO  och SACO uttalat att\r\nregeringen borde ta del av det\r\nborgerliga förslaget om individuellt\r\nkompetenssparande.\r\nMatchningen på arbetsmarknaden är\r\ninte effektiv. Rörligheten på\r\narbetsmarknaden förefaller ha\r\nmotverkats snarare än främjats av\r\nden förda arbetsmarknadspolitiken.\r\nPelare  II  -  att  utveckla\r\nföretagaranda  och  skapandet av\r\narbetstillfällen -  innefattar\r\nriktlinjer  för att skapa ett gott\r\noch sysselsättningsfrämjande\r\nföretagsklimat.  En  av  dessa\r\nhandlar om skattereformer,  något\r\nsom  vi  redan  berört.  En  annan\r\nhandlar  om  att  minska\r\nregelkrångel  och  hinder  för\r\nnyföretagande.  Trots  detta  har\r\ninte  den svenska regeringen\r\ngenomfört  de  81 åtgärder som\r\nSmåföretagsdelegationen föreslagit\r\nför att minska  regelkrånglet\r\noch byråkratin för  företagen.  En\r\nriktlinje  handlar  om  att  ta\r\ntill  vara tjänstesektorns\r\nmöjligheter för skapandet av fler\r\noch bättre arbetstillfällen. Här\r\nfinns skäl  att  rikta stark\r\nkritik  mot regeringen och dess\r\nstödpartier för att man inte öppnat\r\nden offentliga sektorn  och\r\ninte heller sänkt skatten för\r\nhushållsnära tjänster.\r\nI fråga  om  pelare  III  -  att\r\nuppmuntra företagens och de\r\nanställdas anpassningsförmåga -\r\nefterlyser vi fler konkreta\r\netgärder,  bl.a.  i  form  av\r\nmodernisering av den arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen, en förbättring av\r\nserviceandan hos myndigheter  och\r\nsatsningar på individuellt\r\nkompetenssparande.\r\nSyftet   med  pelare  IV  -  att\r\nstärka  jämställdhetspolitiken  -\r\när  att  integrera   ett\r\njämställdhetsperspektiv inom\r\nsamtliga fyra pelare och att\r\nutvärdera och mäta resultaten,\r\nminska\r\nklyftorna mellan könen samt stärka\r\nmöjligheterna att kunna kombinera\r\narbete och familj.\r\nVi har lätt  att instämma i\r\nregeringens övergripande mål för\r\njämställdhetspolitiken, nämligen\r\natt kvinnor och  män  skall  ha\r\nsamma möjligheter, rättigheter och\r\nskyldigheter på livets alla\r\nområden. Samtidigt kvarstår faktum\r\natt den svenska arbetsmarknaden är\r\nstarkt könssegregerad. Vi\r\nhar en hög sysselsättningsgrad\r\nbland kvinnor, men många av dem har\r\nlågbetalda jobb i offentliga\r\nmonopolverksamheter inom vård,\r\nskola  och omsorg. För att bryta\r\nobalansen är det därför viktigt\r\natt öppna de offentliga monopolen\r\nför konkurrens från fristående\r\narbetsgivare. Skattetrycket på\r\narbete försvårar också för många\r\nfamiljer att förena arbetsliv och\r\nfamiljeliv.\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nVi anser sammanfattningsvis att\r\nförutsättningarna  för\r\nsysselsättning och tillväxt måste\r\nförbättras genom åtgärder\r\npå  en  rad  områden.  Det  gäller\r\nförutom  åtgärder för en bättre\r\nfungerande  arbetsmarknad,\r\njämställda villkor och ökad\r\nintegration även åtgärder  för\r\nbl.a.  tillväxt  genom företagande,\r\nminskad  frånvaro,  bättre\r\nutbildning  och  infrastruktur,\r\nlägre skatter och lägre  offentliga\r\nutgifter och bättre fungerande\r\noffentliga system.\r\n\r\n\r\n9. Mål för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik (punkt 7) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m), Henrik\r\nWestman (m) och Tobias Billström\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag\r\nunder punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n7.   Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin   mening   vad\r\nsom   framförs   under\r\nStällningstagande i reservation 9.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:A364 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi kan  inte  ställa  oss bakom\r\nregeringens mål för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik utan\r\nanser att detta bör avvisas  av\r\nriksdagen.  I  stället  förordar  vi\r\nen  politik  som  skapar\r\nförutsättningar  för  ett\r\nekonomiskt, kulturellt och socialt\r\nväxande Sverige. Den nya politiken\r\nskall utformas så att den\r\narbetslöse  sätts i centrum.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste utgå\r\nfrån\r\natt alla människor är olika och\r\ndärmed har olika behov, intressen\r\noch förutsättningar men samma\r\nrätt till det stöd hon eller han\r\nbehöver  för att snabbt kunna få ett\r\nnytt arbete. Vi utvecklar\r\nvår syn på arbetsmarknadspolitiken\r\nnärmare  i  motionerna  2002/03:A225\r\nom arbetshandikappade,\r\n2002/03:A294   om\r\nbemanningsföretag,   2002/03:A314\r\nom  arbetsmarknaden,  2002/03:A315\r\nom\r\njämställdhet,  2002/03:A316  om\r\narbetstid  och  2002/03:A321  om  en\r\nrörlig  och  individuell\r\nyrkesutbildning.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har\r\nföranlett följande  särskilda\r\nyttranden.  I rubriken anges\r\ninom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. EMU och arbetsmarknaden (punkt\r\n2) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nOm  Sverige ansluter sig till EMU\r\nkommer det att innebära stora\r\nförändringar, sannolikt  större\r\nän de  som EU-medlemskapet fört med\r\nsig. Vi är motståndare till att\r\nSverige blir EMU-medlem och\r\nanser att en rad aspekter på EMU:s\r\ninverkan på arbetsmarknaden bör\r\nbelysas närmare.\r\n\r\nEMU ett högriskprojekt\r\n\r\nEkonomer  brukar  beskriva EMU som\r\nett högriskprojekt eftersom det är\r\nomöjligt att förutse alla\r\nkonsekvenser av att  avhända  sig\r\nden  egna  penningpolitiken.  Den\r\nslutsatsen drar också EMU-\r\nutredningen \"Stabiliseringspolitik\r\ni valutaunionen\" (SOU 2002:16) där\r\ndet förutses att det blir\r\nsvårare att stabilisera ekonomin\r\ninom EMU än utanför.\r\n\r\nI dag använder vi penningpolitiken\r\nför att stabilisera sysselsättning\r\noch produktion. Det är\r\ninte möjligt i EMU. Blir Sverige\r\nmedlem i valutaunionen blir det\r\nsvårare att  motverka negativa\r\neffekter  av  ekonomiska\r\nstörningar  som  specifikt  träffar\r\nvår ekonomi. Det är därför  EMU-\r\nutredningen kommer fram till att\r\nett medlemskap skulle innebära  ökad\r\ninstabilitet  med större\r\nsvängningar i produktion och\r\nsysselsättning. Efterfrågestörningar\r\nkommer, till skillnad  från i\r\ndag, att \"slå igenom med full\r\nkraft\".\r\nI  EMU  ökar  riskerna  både för\r\növerhettning i ekonomin och för\r\ndjupare konjunkturnedgångar.\r\nUtredningen  konstaterar  att\r\ndetta  är  förenat  med\r\n\"välfärdsförluster  för\r\nmedborgarna\".\r\nErfarenheter  visar att hög\r\narbetslöshet  vid  en  djup\r\nkonjunkturnedgång  \"tenderar  att\r\nbli\r\nbestående, eller åtminstone mycket\r\nlångvarig\". Förutom risk för ökad\r\narbetslöshet till följd av\r\ninstabilitet inger också EMU:s\r\nhårda inflationsmål farhågor.\r\nPer Lundborg  och  Hans  Sacklén\r\nvid Fackföreningsrörelsens Institut\r\nför Ekonomisk Forskning\r\n(FIEF) har studerat effekterna av\r\nett  EMU-medlemskap.  Går  Sverige\r\nmed i EMU får vi räkna med\r\natt  arbetslösheten  kan  stiga upp\r\ntill 6 %, vilket skall jämföras  med\r\natt  vi  utanför  EMU\r\nberäknas ha förutsättningar  att\r\nminska  arbetslösheten till 2 %.\r\nDessutom visar Lundborgs och\r\nSackléns empiriska studier att\r\narbetslösheten  inom  EMU  kan gå\r\nmot \"extrema nivåer\" i samband\r\nmed ekonomiska kriser.\r\n\r\nArbetsmarknaden får stå för\r\nanpassningen\r\n\r\nÄven i framtiden kommer ekonomiska\r\nstörningar att äga rum.  När  vi\r\ninte längre kan använda oss\r\nav penningpolitiken och rörlig\r\nväxelkurs måste det till andra\r\nmekanismer  för  att undvika höga\r\nnivåer  på  arbetslösheten.  Inom\r\nEMU kommer kravet på anpassning att\r\ntill stor del  läggas  på\r\narbetsmarknaden och på löntagarna.\r\nDe  mekanismer  som i första hand\r\nstår till buds handlar, i\r\nmångt och mycket, om att få till\r\nstånd konjunkturvariationer i löner\r\noch lönekostnader och ökad\r\nrörlighet på arbetsmarknaden.\r\n\r\nFlexibla löner och hot om\r\narbetslöshet\r\n\r\nEtt  medlemskap  i EMU ställer till\r\nproblem, framför allt  när  vi  får\r\nstora  förändringar  i\r\nefterfrågan, och dessa  påverkar\r\nSverige  på  ett  annat  sätt  än\r\növriga euroländer. I sådana\r\nsituationer  blir  det angeläget\r\natt lönekostnaderna snabbt kan\r\nanpassas  till  nivån  i  andra\r\nländer. Det kan med  andra  ord\r\nytterst  bli  aktuellt  med\r\nlönesänkningar  för  att  undvika\r\nmassarbetslöshet.\r\n\r\nVid ett EMU-medlemskap kan vi som\r\nframgått räkna med ökade krav på\r\nförändringar som skall  ge\r\nlägre löneökningar och därmed\r\nminskad risk för arbetslöshet.\r\nHur  kan  då  sådana  förändringar\r\nse ut? I EMU-utredningen redovisar\r\nman resultat av modern\r\nforskning:   \"Denna  forskning  ger\r\nstarkt   stöd   för   att   hög\r\nersättning   och   långa\r\nersättningsperioder   i\r\narbetslöshetsförsäkringen,  hög\r\nfacklig  organisationsgrad  samt\r\nhög\r\ntäckningsgrad  för\r\nkollektivavtalen   tenderar   att\r\nleda   till   höga  reallöner  och\r\nhög\r\njämviktsarbetslöshet.\" Vidare ges\r\nexempel på reformer som Frankrike\r\ngenomfört  och  som  enligt\r\nutredningen   inte   anses   höra\r\nihop   med   ett   EMU-medlemskap.\r\nSådana   reformer   är\r\narbetstidsförkortning, höjda\r\nminimilöner och starkare\r\nanställningsskydd.\r\n\r\nVisstidsanställningar skapar\r\nflexibilitet\r\n\r\nEMU-utredningen konstaterar att vid\r\nett EMU-medlemskap tar ekonomins\r\nanpassning till ekonomiska\r\nstörningar  formen  av  en\r\nkvantitetsanpassning,  \"dvs. att\r\nproduktion och sysselsättning ökar\r\neller minskar, eller en anpassning\r\nav priser och löner.\"  Som  nämnts\r\nses löneflexibilitet som\r\nett  sätt  att  anpassa\r\nkostnadsläget.  Men  lönekostnaderna\r\nkan  också  göras  flexibla  och\r\nkonjunkturanpassade   genom  att\r\nföretagen  snabbt  förändrar\r\npersonalgruppens  storlek   och\r\nsammansättning.\r\n\r\nJag  anser  att  förutsättningarna\r\nför   hur  arbetsrätten  utformas,\r\noch  då  inte  minst\r\nanställningstryggheten, påverkas av\r\nom vi är medlemmar  i  EMU  eller\r\nej. Därför bör regeringen\r\ngöra en särskild översyn av\r\narbetsrätten där EMU:s inverkan\r\nsärskilt redovisas.\r\n\r\nInternationalisering, flexibla\r\nanställningsvillkor och regionala\r\neffekter\r\n\r\nVilka krav ställs på\r\narbetsmarknaden utifrån den allmänna\r\ntrenden med ökad\r\ninternationalisering\r\noch vilka krav kan direkt hänföras\r\ntill ett EMU-medlemskap? Enligt  EMU-\r\nutredningen skiljer sig\r\nförutsättningarna i respektive\r\nutanför valutaunionen på ett\r\n\"fundamentalt  sätt\". Den avgörande\r\nskillnaden  ligger  i  det  faktum\r\natt en anpassning av kostnadsläget\r\ninte kan ske  via  rörlig\r\nväxelkurs om vi går med i EMU.  I\r\nstället måste anpassningen till stor\r\ndel ske via flexibilitet\r\npå arbetsmarknaden.\r\n\r\nVi   menar   att  alla  kommande\r\nförslag   och   beslut   inom\r\narbetsmarknadsområdet   och\r\ntrygghetssystemen  bör  åtföljas\r\nav  en  konsekvensbeskrivning  där\r\nEMU:s eventuella inverkan\r\nredovisas.\r\nFörutom flexibilitet i löner och\r\nanställningsvillkor kan\r\nsysselsättningen  stabiliseras  inom\r\nEMU  genom  att arbetskraften blir\r\nmer rörlig. För att åstadkomma detta\r\nkan skattepolitiken och\r\nutformningen  av\r\narbetslöshetsförsäkringen  utgöra\r\nredskap.  Jag anser mot denna\r\nbakgrund att\r\nkommande förslag till förändringar\r\ni arbetslöshetsersättningen skall\r\nåtföljas av en redovisning\r\nav EMU:s eventuella påverkan.\r\nI  en  bilaga  till  EMU-\r\nutredningen  från  1996  (SOU\r\n1996:158) konstateras  att  kraven\r\npå\r\nrörligheten inom landet, framför\r\nallt mellan norra och södra Sverige,\r\nsannolikt kommer att vara\r\nhögre med ett medlemskap i EMU än\r\nutan. I många fall  är  det,  enligt\r\nEMU-bilagan, rimligt att\r\ntänka sig att en extern ekonomisk\r\nchock påverkar södra Sverige och\r\nden  europeiska kontinenten\r\nrelativt likartat, medan norra\r\nSverige drabbas på ett helt annat\r\nsätt.\r\nJag anser att det finns starka skäl\r\nför att närmare analysera vilka\r\nkonsekvenser  ett svenskt\r\nEMU-medlemskap  får  för  Norrland\r\noch  norrländskt  näringsliv  samt\r\natt utröna hur negativa\r\nkonsekvenser kan motverkas.\r\n\r\nKonsekvenser för jämställdheten\r\n\r\nIngen  av  de  båda  stora EMU-\r\nutredningar som resulterat i SOU\r\n1996:158 och  SOU  2002:16  har\r\nanalyserat konsekvenserna av ett\r\nEMU-medlemskap ur ett jämställdhets-\r\noch könsperspektiv.\r\n\r\nFram till 1990-talet  har  svensk\r\npolitik aktivt varit inriktad på\r\nfull sysselsättning och en\r\nväl utbyggd offentlig sektor,\r\nvilket  är  en förutsättning för\r\nkvinnors höga förvärvsfrekvens.\r\nInom EMU är prisstabilitet och\r\nstrama finanspolitiska normer\r\növerordnade sysselsättningen.\r\nI en bilaga till SOU 1996:158 visas\r\natt det är länder med en stor\r\noffentlig sektor som kan få\r\nsvårast att uppfylla EMU:s\r\nfinanspolitiska normer.  Beskattning\r\noch utgifter måste göras mindre\r\nkonjunkturberoende, vilket kan\r\nmedföra att \"välfärdsstaten  måste\r\nminska i omfattning\". I EU:s\r\nriktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken 2002 sägs i klartext att\r\nmålsättningen  är  att \"minska\r\ndet totala skattetrycket\".\r\nOm  EMU  skall  fungera  behöver,\r\nsom  nämnts, också rörligheten hos\r\narbetskraften öka.  Det\r\nställer i sin tur krav på\r\nharmonisering av\r\nsocialförsäkringssystemen\r\nmedlemsländerna emellan.\r\nÄven  om våra kollektiva\r\nförsäkrings- och trygghetssystem har\r\nbrister i könsneutralitet  och  i\r\nvissa fall  ger  olika  utfall för\r\nkvinnor och män, har Sverige,\r\njämförelsevis, kommit längre i\r\nfråga om att skapa förutsättningar\r\nför  att kvinnor skall kunna vara\r\nekonomiskt oberoende. När\r\nnu trygghetssystemen samordnas\r\nkommer det  också  att  krävas  en\r\nsamsyn kring utformningen av\r\ndessa.\r\nMånga  av de grundläggande\r\nförutsättningar som gjort att\r\nSverige, i  förhållande  till  andra\r\nländer, kommit  relativt  långt  i\r\nsina jämställdhetsambitioner är\r\nalltså utsatta för press vid\r\nett  EMU-medlemskap.  Det  gäller\r\nframför  allt  den  offentliga\r\nsektorn  och  den  generella\r\nvälfärdsmodellen. Till det kan\r\nläggas  det faktum att det i hög\r\nutsträckning är kvinnor som får\r\nutgöra  en  sorts  buffert när\r\narbetsmarknaden  görs  mer  flexibel\r\nexempelvis  genom  otrygga\r\nvisstidsanställningar.\r\nSammantaget är det  av  vikt  att\r\nde ökade kraven på flexibilitet på\r\narbetsmarknaden och den\r\npress på skattesänkningar och\r\nminskade  offentliga utgifter som\r\nEMU för med sig ses i ljuset av\r\nrådande könsmaktsordning. Jag anser\r\ndärför  att  en  utredning  bör\r\ntillsättas med uppgift att\r\nanalysera EMU ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\n2. Sveriges genomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi (punkt 6)\r\n(v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nÖppna samordningsmetoden\r\n\r\nVänsterpartiet  menar  att  det  är\r\nviktigt  att  värna  det nationella\r\nsjälvbestämmandet  och\r\ninstämmer  i  regeringens\r\nuppfattning att\r\nsysselsättningspolitiken  skall\r\nvara  en  nationell\r\nangelägenhet.\r\n\r\nNär det gäller den öppna\r\nsamordningsmetoden vill jag peka på\r\natt den, som namnet anger, är en\r\nmetod för samordning och inte för\r\nsamarbete. Metoden har dessutom\r\nbrister när det gäller insyn,\r\noch processen är otydlig som  grund\r\nför  ansvarsutkrävande. Jag menar\r\natt en närmare analys av\r\nmetoden bör göras utifrån\r\ndemokratiaspekter.\r\n\r\nKunskapsbaserad ekonomi\r\n\r\nI  Lissabon beslutade Europeiska\r\nrådet om ett  nytt  strategiskt  mål\r\nför  unionen:  \"Att  bli\r\nvärldens  mest  konkurrenskraftiga\r\noch  dynamiska kunskapsbaserade\r\nekonomi ...\". Jag välkomnar\r\nmålsättningen om en konkurrenskraft\r\nbyggd på kunskap och menar att detta\r\nunderstryker våra krav\r\npå  långsiktighet,  behov  av\r\nstatligt  ansvar   för   forskning\r\noch  teknikutveckling,  att\r\narbetskraften  ses  som  en  resurs\r\natt  utveckla,  trygga\r\nanställningar,  goda   utvecklande\r\narbetsmiljöer och bra löner.\r\n\r\nJag  menar  att  ett  kraftfullt,\r\nsamlat  initiativ bör tas för att\r\nutarbeta breda politiska\r\nstrategier för kunskap som\r\nkonkurrensmedel.\r\n\r\nJämställdhet\r\n\r\nVi kan konstatera att Sverige har\r\nen hög förvärvsfrekvens  bland\r\nkvinnor och att den offentliga\r\nsektorn är en viktig orsak till\r\ndetta. Arbetet med att bryta\r\nkönssegregeringen skall därför gå\r\nhand i hand med ett försvar av\r\noffentlig verksamhet.\r\n\r\nKvinnor  har  också  oftare  än\r\nmän  tillfälliga och otrygga\r\nanställningar.  Flexibilitet  i\r\nekonomin  får  inte  innebära\r\nökade  sociala   klyftor  och\r\notrygga  och  könsdiskriminerande\r\nanställningsformer.  Flexibiliteten\r\nmåste  i  stället   utgå   från\r\nett  bättre  system  för\r\nvuxenutbildning,    individuell\r\nkompetensutveckling   etc.,   och\r\nkombineras   med    färre\r\nvisstidsanställningar,  ökade\r\nmöjligheter  att  prova  nya yrken\r\noch branscher och förbättrade\r\nmöjligheter att pendla. Andelen\r\notrygga anställningar måste minska.\r\n\r\n3. Sveriges genomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi (punkt 6)\r\n(mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFrån  Miljöpartiets  sida  är  vi\r\ni  princip  positiva  till  den\r\nöppna  samverkan  som  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi ger uttryck\r\nför. Det är så ett mellanstatligt\r\nsamarbete skall gå till,\r\nutan tvingande lagar eller\r\ndirektiv.\r\n\r\nJag   menar   dock   att  Sverige\r\ni  stora  drag  i  dag  saknar  en\r\nhållbar  strategi   på\r\nsysselsättningsområdet.  Det  är\r\nenligt  min  mening paradoxalt att\r\nregeringen i ministerrådet\r\nmedverkar  till  utarbetande  av\r\nriktlinjer  för  EU-medlemsstaternas\r\nsysselsättningspolitik\r\nsamtidigt som man i den nationella\r\npolitiken inte vidtar de åtgärder\r\nsom krävs för att uppfylla\r\nsysselsättningsstrategins\r\nmålsättningar.\r\nJag  vill  lyfta  fram ett exempel\r\npå detta. Det gäller behovet av att\r\nfrämja  ett  livslångt\r\nlärande, något som betonas  starkt\r\ni  sysselsättningsstrategin och som\r\njag anser vara viktigt,\r\noavsett EU-medlemskap. Enligt min\r\nuppfattning  är de insatser som\r\nhittills gjorts i Sverige när\r\ndet gäller kompetensutveckling och\r\nlivslångt lärande  otillräckliga,\r\noch  ytterligare åtgärder\r\nbehövs.\r\n\r\nI.    Arbetslösa  som  i  dag\r\ndeltar  i  aktivitetsgaranti  och\r\narbetsmarknadsutbildning  får\r\notillräcklig  kompetensutveckling.\r\nKvaliteten  i  de\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna\r\nmåste   förbättras   så   att\r\nbåde   individernas   och\r\nmarknadens   efterfrågan   kan\r\ntillfredsställas.\r\nII.\r\n·  Politiken för livslångt lärande\r\när otillräcklig beträffande  de\r\näldre på arbetsmarknaden. I\r\ndagsläget beviljas inte studielån\r\ntill personer över 50 år -\r\nåldersgränsen  bör i ett första\r\nsteg höjas till 55 år.\r\n·\r\n·  Systemet  för  individuellt\r\nkompetenssparande  måste  utformas\r\npå ett sådant sätt  att  det\r\nverkligen  stimulerar\r\nkompetensutveckling.  Detta  ligger\r\ni  såväl  arbetsgivarnas  som  de\r\nanställdas intresse. Bristen på\r\nkompetens är å ena sidan  skriande\r\ninom  vissa branscher. Å\r\nandra  sidan  har  alltför  många\r\nmänniskor arbete under sin\r\nkompetens, vilket  framgår  av\r\nrapporten Kompetensparadox? (Ds\r\n2000:49).\r\n·\r\nEn annan fråga i\r\nsysselsättningssamarbetet  som  jag\r\ni  korthet vill beröra i detta\r\nsammanhang\r\ngäller skattefrågorna. Från\r\nMiljöpartiets sida är vi starkt\r\nkritiska till att EU:s ministerråd\r\noch EG-kommissionen inom ramen för\r\nsysselsättningsstrategin lägger  sig\r\ni  hur  och  i  vilken\r\nutsträckning   Sverige   och\r\nandra   medlemsstater   genomför\r\nskattereformer  och  utformar\r\nskattereglerna.  Vi  menar  att\r\ndet helt och hållet måste vara en\r\nnationell  angelägenhet  att\r\navgöra hur skattesystemet skall se\r\nut.\r\n\r\n\r\n4. Moderaternas anslagsförslag för\r\nutgiftsområde 13 (punkt 9) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m), Henrik\r\nWestman (m) och Tobias Billström\r\n(m).\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet har under\r\nberedningen av detta betänkande\r\narbetat under förutsättningen\r\natt en riksdagsmajoritet bestående\r\nav socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister\r\nden\r\n4 december 2002 kommer att\r\nfastställa  ekonomiska  ramar  för\r\nde  olika  utgiftsområdena i den\r\nstatliga  budgeten  och  en\r\nberäkning  av  statens  inkomster\r\navseende 2003 samt  besluta  om\r\npreliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i\r\nparti- och kommittémotioner förordat\r\nen  annan  inriktning av\r\nden ekonomiska politiken och\r\nbudgetpolitiken. Ett övergripande\r\nmål för den ekonomiska politiken\r\nbör vara att möjliggöra ökad\r\ntillväxt. Då måste utgiftskvoten\r\nsänkas. För detta krävs  bl.a. en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad,\r\navregleringar,  sänkta  skatter  och\r\nlägre  offentliga utgifter.\r\nAntalet sjukskrivna och\r\nförtidspensionerade måste minskas\r\ngenom att sjukvård och\r\nrehabilitering\r\nförbättras.\r\nVåra förslag syftar också till att\r\nskapa förutsättningar för ett\r\nekonomiskt,  kulturellt  och\r\nsocialt  växande  Sverige.  Vi vill\r\nsatsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre möjligheter till\r\nett rikare liv. Genom en större\r\nenskild  sektor  och  ett  starkare\r\ncivilt  samhälle kan både\r\nföretag  och  människor  växa.\r\nÄnnu  fler  kan komma in på den\r\nordinarie arbetsmarknaden.  Den\r\nsociala tryggheten ökar också i\r\nandra bemärkelser  genom  att\r\nhushållen får en större ekonomisk\r\nsjälvständighet. Friheten att välja\r\nbidrar både till mångfald, en bättre\r\nkvalitet och en större\r\ntrygghet. De enskilda människorna\r\nfår ett större inflytande över sina\r\nliv.\r\nVi  har  föreslagit  en\r\nlångtgående växling från\r\nsubventioner  och  bidrag  till\r\nomfattande\r\nskattesänkningar för alla, främst\r\nlåg- och medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser och som har små eller inga\r\nmöjligheter att påverka\r\nsin egen situation. Vi slår också\r\nfast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett\r\ntillfredsställande sätt kunna\r\ngenomföra  de  uppgifter  som  måste\r\nvara gemensamma. Avsevärda\r\nresurser   tillförs   t.ex.   för\r\natt   bryta   den   ökade\r\nsjukfrånvaron   och  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt   budgetalternativ   -   med\r\nvåra   förslag  till  utgiftstak,\r\nanslagsfördelning  och\r\nskatteförändringar - bör ses som en\r\nhelhet där  inte  någon eller några\r\ndelar kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nOm riksdagens majoritet  den 4\r\ndecember beslutar om ramar för\r\nde olika utgiftsområdena i enlighet\r\nmed finansutskottets förslag  och\r\ndärmed  väljer  en annan\r\ninriktning  av  politiken, deltar\r\nvi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelning  inom\r\nutgiftsområde 13.\r\nBeträffande de olika anslagen har\r\nvi följande uppfattning.\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nEn ny effektiv myndighet  bör\r\ninrättas som ersätter AMS. Den nya\r\nmyndigheten skall ansvara för\r\natt godtagbara förmedlingstjänster\r\nerbjuds  över  hela  landet,\r\nadministrera  schabloniserade\r\narbetsmarknadspolitiska  stöd  som\r\nflytt-  och  starta-eget-bidrag\r\nsamt  bedriva den yttersta\r\nmyndighetsutövning  som  fordras\r\nför  att  fördela de medel som\r\nanslås över statsbudgeten  för\r\növriga insatser.\r\n\r\nEn reformering av\r\narbetslöshetsförsäkringen medför att\r\nAMS övervakningsansvar kan upphöra\r\nnär\r\nförsäkringen flyttas från a-\r\nkassorna till de allmänna\r\nförsäkringskassorna liksom\r\nadministration\r\noch beslut om lönebidrag.\r\nGenom den reformering av\r\narbetslöshetsförsäkringen  och de\r\narbetsmarknadspolitiska programmen\r\nsom  vi förordar kan anslaget 22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader  reduceras\r\nmed\r\n251 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nVi förespråkar  införandet  av  en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring som\r\nadministreras av staten.\r\nFörsäkringen skall vara en\r\nomställningsförsäkring  som\r\nfinansieras  med  en\r\nförsäkringspremie\r\nrelaterad   till   månadslön.\r\nPremien   skall   tas   ut   med   2\r\n%  på  inkomster  som  är\r\nersättningsberättigande  och  vara\r\navdragsgill.  Den höjda egenavgiften\r\nkompenseras  för  den\r\nenskilde genom sänkt skatt.\r\n\r\nErsättning  skall  som  längst\r\nkunna lämnas under en\r\nersättningsperiod  om  300  dagar\r\ndär\r\nåterkvalificering endast skall\r\nkunna  ske  genom  ett  riktigt\r\narbete.  Genom  att  införa den\r\narbetslöshetsförsäkring   vi\r\nföreslår   kan   huvuddelen  av\r\ndagens  regel-,  kontroll-  och\r\nsanktionssystem  slopas.  Detta\r\nmedför ekonomiska konsekvenser  för\r\nberörda  myndigheter.  Vi\r\nberäknar sammantaget att\r\nbesparingar kan ske om 3 175\r\nmiljoner kronor inom anslaget 22:2\r\nBidrag\r\ntill arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd.\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nFlera av de traditionella\r\nprogrammen inklusive\r\naktivitetsgarantin bör avskaffas\r\ntill förmån för\r\nmer individuellt inriktade\r\ninsatser.  Inriktningen  på\r\nåtgärderna måste tillåtas variera\r\noch ta\r\nsin utgångspunkt i individens\r\nbakgrund, behov och motivation.\r\nAnsvar  och beslut måste flyttas\r\nså  att  den  arbetssökande  får\r\neget  inflytande  och  ges  större\r\nansvar och valmöjligheter.\r\nUtbildning måste utgöra ett\r\ngrundläggande inslag för att kunna\r\nge  alla  arbetslösa  som  vill\r\narbeta  bra  förutsättningar  att\r\nfinna ett nytt arbete. Våra förslag\r\ninnebär att anslaget 22:3\r\nKöp av arbetsmarknadsutbildning\r\noch  övriga  kostnader kan reduceras\r\nmed 1 000 miljoner kronor\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslaget 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n\r\nRiksdag och regering behöver ett\r\nbättre beslutsunderlag. Ett utökat\r\nuppdrag ges till Institutet\r\nför arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering (IFAU). Institutet skall\r\nårligen utvärdera resultaten av\r\nde  arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder  som  vidtas   och\r\nutvärderingsresultaten   skall  vara\r\noffentliga.  Vi  föreslår  att\r\nanslaget 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\nökas till 25 miljoner kronor, dvs.\r\ndrygt 4 miljoner kronor mer än\r\nenligt regeringens förslag.\r\n\r\nAnslaget 22:8 Bidrag till\r\nadministration av grundbeloppet\r\n\r\nAnslaget 22:8 Bidrag till\r\nadministration av grundbeloppet kan\r\ni sin helhet avvecklas till följd\r\nav införandet av en ny\r\narbetslöshetsförsäkring enligt vårt\r\nförslag.\r\n\r\nAnslaget 22:10 Bidrag till\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten\r\n\r\nVi anser att anslaget 22:10 Bidrag\r\ntill  Stiftelsen  Utbildning\r\nNordkalotten  bör  utgå i sin\r\nhelhet.\r\n\r\nAnslag till ny\r\narbetsmarknadsmyndighet\r\n\r\nDen  nya myndighet som vi föreslår\r\nskall kunna införas helt och fullt\r\ner 2005. För uppbyggnaden\r\nav den  nya  myndigheten  föreslår\r\nvi att det i ett första steg\r\ntillförs 25 miljoner kronor för\r\n2003.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1-\r\n22:3, 22:7, 22:8 och 22:10 samt\r\nanslag till ny\r\narbetsmarknadsmyndighet\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|    |Anslag\r\n|Anslagstyp|Utskottet|\r\nModeraterna   |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:1|Arbetsmarknadsverkets|ramansla\r\ng| 4 621  |- 250 853|\r\n|    |förvaltningskostnader|\r\n|    614  |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:2|Bidrag till\r\n|ramanslag| 36 363  |  - 3 175|\r\n|    |arbetslöshetsersättning|\r\n|    000  |     0001|\r\n|    |och aktivitetsstöd  |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:3|Köp av   |ramanslag|  4 708\r\n|  - 1 000|\r\n|    |arbetsmarknadsutbildning|\r\n|    812  |      000|\r\n|    |och övriga          |\r\n|         |         |\r\n|    |kostnader           |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:7|Institutet för\r\n|ramanslag| 20 903  |  + 4 097|\r\n|    |arbetsmarknadspolitisk|\r\n|         |         |\r\n|    |utvärdering         |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:8|Bidrag till\r\n|ramanslag| 57 427  | - 57 427|\r\n|    |administration av   |\r\n|         |         |\r\n|    |grundbeloppet       |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:10|Bidrag till\r\n|obetecknat| 7 750  |  - 7 750|\r\n|    |Stiftelsen          |anslag\r\n|         |         |\r\n|    |Utbildning          |\r\n|         |         |\r\n|    |Nordkalotten        |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|    |Ny       |         |\r\n| + 25 000|\r\n|    |arbetsmarknadsmyndighet2|\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|Totalt för    |         | 60 306\r\n|  - 4 461|\r\n|utgiftsområdet           |\r\n|    689  |      933|\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\nVarav 2 100 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad själv-\r\nfinansiering av en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n2 Nytt anslag.\r\n\r\n5. Folkpartiets anslagsförslag för\r\nutgiftsområde 13 (punkt 9) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp) och Tina\r\nAcketoft (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas\r\nbudgetförslag för år 2003 innebär i\r\nsina huvuddrag sänkta skatter på\r\narbete och företagande som\r\nsyftar till att uppnå en långsiktig\r\noch uthållig tillväxt. Det syftar\r\nockså till en mera rättvis\r\nskattepolitik för bl.a.\r\nbarnfamiljer. Våra utgiftsökningar\r\navser  främst  bistånd, utbildning,\r\nvård och omsorg, förbättringar för\r\nhandikappade,\r\nåtgärder mot ohälsan samt\r\nsatsningar på miljö och\r\nrättssäkerhet.\r\n\r\nVårt  förslag till utgiftsram för\r\nutgiftsområde 13  har  emellertid\r\navslagits  i  budgetprocessens\r\nförsta  steg.  Då\r\nFolkpartiets budgetförslag är en\r\nhelhet är det inte meningsfullt att\r\ndelta i fördelningen på anslag inom\r\nutgiftsområdet.\r\nI det följande redovisas i\r\nsammanfattning innehållet i vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nVi anser  från  Folkpartiets  sida\r\natt  arbetsmarknadspolitiken  bör\r\nreformeras.  Arbetsmarknadsstyrelsen\r\n(AMS) i sin\r\nnuvarande  form  skall  läggas ned.\r\nPå central nivå skall AMS ersättas\r\nav en förhållandevis liten\r\norganisation för  rena\r\nmyndighetsuppgifter och tillsyn.\r\nArbetsförmedlingen och den\r\nplatsförmedling som sker bör kunna\r\nutföras av andra aktörer\r\nän dagens arbetsförmedlingar, och\r\nyrkesutbildningen  bör till stor del\r\nkunna utföras av exempelvis komvux,\r\nfolkhögskolor\r\noch olika utbildningsföretag. På de\r\norter där det inte  finns utrymme\r\nför privata bemanningsföretag eller\r\nliknande skall\r\ndet   offentliga   sköta\r\narbetsförmedlingen.   Genom   våra\r\nförslag    kan   anslaget   22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader reduceras med\r\n1 200 miljoner kronor jämfört med\r\nvad som föreslås i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nDen enskildes trygghet och\r\nrörlighet på arbetsmarknaden gynnas\r\nav att det finns  ett\r\nförsäkringsskydd vid arbetslöshet.\r\nSom en del i den generella\r\nvälfärdspolitiken behövs en\r\narbetslöshetsförsäkring som omfattar\r\nalla på arbetsmarknaden och\r\nger  inkomstskydd då en arbetslös\r\nsöker ny anställning. En större\r\nandel av arbetslöshetsförsäkringen\r\nskall  finansieras\r\ngenom  högre  egenavgifter\r\nsamtidigt som den enskilde får en\r\nskattelättnad.\r\nArbetslöshetsförsäkringen skall\r\nutformas som\r\nen omställningsförsäkring  där\r\nersättning  baserad  på\r\ninkomstbortfall  lämnas till alla\r\nsom arbetat länge nog för att\r\nkvalificera sig. Den\r\ninkomstrelaterade ersättningen bör\r\nvara tidsbegränsad. Inledningsvis\r\nbör ersättningen motsvara 80 %\r\nav  inkomstbortfallet  för  att\r\nsuccessivt  trappas  ned.  Vårt\r\nförslag  innebär  att   anslaget\r\n22:2   Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd kan minskas med 10\r\n750 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nArbetsmarknadsutbildningen måste\r\ninriktas på en mindre volym med\r\nhögre kvalitet. För att öka\r\nindividernas valfrihet  bör\r\nregeringen tillsätta en utredning\r\nom att tillskapa en\r\nomställningspeng. Genom den\r\nreformering av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\nsom  vi föreslår minskar antalet\r\ndeltagare i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram. Vårt förslag innebär att\r\nanslaget 22:3 Köp\r\nav arbetsmarknadsutbildning och\r\növriga kostnader kan minskas med 1\r\n300 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslaget 22:4 Särskilda insatser\r\nför arbetshandikappade\r\n\r\nVi anser  att  de statliga\r\ninsatserna för att stärka\r\narbetshandikappade personers\r\nställning på arbetsmarknaden är\r\nmycket\r\nviktiga och bör  prioriteras.\r\nArbetslinjen  bör  gälla  även  för\r\narbetshandikappade och\r\nförtidspensioneringar måste i\r\nstörsta möjliga utsträckning\r\nundvikas. Anställning med lönebidrag\r\neller  arbete inom Samhall kan vara\r\nbra alternativ för\r\nmånga  med  arbetshandikapp.\r\nLönebidragets  tak  är  oförändrat\r\nsedan  många år.  För  att  minska\r\nsvårigheterna  för\r\nfunktionshindrade  med\r\nkvalificerade  utbildningar  att  få\r\nett  adekvat  arbete   anser\r\nFolkpartiet  att  taket  för\r\nlönebidragsanställningar  skall\r\nhöjas.  Folkpartiet anser att\r\nanslaget 22:4 Särskilda insatser\r\nför  arbetshandikappade\r\nskall ökas med 150 miljoner kronor\r\njämfört med vad som föreslås i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nAnslaget 22:9 Bidrag till Samhall\r\nAB\r\n\r\nFör personer som inte kan beredas\r\narbete på  den  reguljära\r\narbetsmarknaden måste det finnas\r\nalternativ. Samhall är ett\r\nsådant. Verksamheten drivs i\r\nbolagsform och konkurrerar med\r\nverksamhet  på den öppna marknaden.\r\nVerksamheten vid Samhall\r\nmåste  renodlas  och enbart\r\ninriktas på funktionshindrade. Det\r\när viktigt att  de\r\nfunktionshindrade  som  arbetar\r\ninom\r\nSamhall kan få känna  lugn  och\r\ntrygghet i sitt arbete. Samhalls\r\nvinstkrav behöver därför ses över.\r\nMed hänvisning till\r\nden renodling av Samhalls uppgifter\r\nsom  Folkpartiet  föreslår  anser\r\nvi  att anslaget 22:9 Bidrag till\r\nSamhall AB kan\r\nminskas med 100 miljoner kronor.\r\n\r\nNytt anslag: Jobb- och\r\nutvecklingsgaranti\r\n\r\nVi  föreslår  att  en  jobb-  och\r\nutvecklingsgaranti införs i form av\r\növergångssysselsättning  för\r\nlångtidsarbetslösa.\r\nGarantin syftar till att den\r\narbetslöse  så  snart  som  möjligt\r\nskall  slussas till den öppna\r\narbetsmarknaden. För den\r\nföreslagna jobb- och\r\nutvecklingsgarantin avsätter vi 300\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1-\r\n22:4 och 22:9 samt anslag till ny\r\njobb- och utvecklingsgaranti\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|    |Anslag\r\n|Anslagstyp|Utskottet|\r\nFolkpartiet   |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:1|Arbetsmarknadsverkets|ramansla\r\ng| 4 621  |  - 1 200|\r\n|    |förvaltningskostnader|\r\n|    614  |      000|\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:2|Bidrag till\r\n|ramanslag| 36 363  | - 10 750|\r\n|    |arbetslöshetsersättning|\r\n|    000  |     0001|\r\n|    |och aktivitetsstöd  |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:3|Köp av   |ramanslag|  4 708\r\n|  - 1 300|\r\n|    |arbetsmarknadsutbildning|\r\n|    812  |      000|\r\n|    |och övriga          |\r\n|         |         |\r\n|    |kostnader           |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:4|Särskilda insatser\r\n|ramanslag|  7 185  |+ 150 000|\r\n|    |för      |         |    857\r\n|         |\r\n|    |arbetshandikappade  |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|22:9|Bidrag till Samhall\r\n|ramanslag|  4 262  |- 100 000|\r\n|    |AB       |         |    419\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|    |Ny jobb- och        |\r\n|         |+ 300 000|\r\n|    |utvecklingsgaranti2 |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n|Totalt för    |         | 60 306\r\n| - 12 900|\r\n|utgiftsområdet           |\r\n|    689  |      000|\r\n-----------------------------------\r\n----------------------\r\n1 Varav 7 300 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad\r\nsjälvfinansiering av en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n2 Nytt anslag.\r\n\r\n6. Kristdemokraternas\r\nanslagsförslag för utgiftsområde 13\r\n(punkt 9) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har  i  parti-\r\noch  kommittémotioner  förordat  en\r\nannan  inriktning   av  den\r\nekonomiska  politiken  och\r\nbudgetpolitiken än den regeringen\r\noch dess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas\r\nbudgetalternativ  tar  sikte  på\r\natt  långsiktigt  förbättra\r\nSveriges  tillväxtförutsättningar\r\ngenom\r\nstrukturella reformer för  minskad\r\nohälsa,  förbättrad  lönebildning\r\noch strategiska skattesänkningar på\r\narbete och sparande.\r\nDärigenom skapas förutsättningar\r\nför att sysselsättningen skall kunna\r\nöka  i  en  sådan  utsträckning att\r\nvälfärden tryggas för\r\nalla.\r\nDet handlar bl.a. om\r\narbetsmarknaden, som måste göras mer\r\nflexibel och där den kraftigt\r\nökande sjukfrånvaron måste mötas med\r\nen förbättrad arbetsmiljö och\r\nrehabilitering. Det handlar om\r\nskatterna på arbete och företagande\r\nsom  måste sänkas och på sikt\r\nanpassas till omvärldens betydligt\r\nlägre skattetryck. Det handlar om\r\ndet svenska konkurrenstrycket som\r\nmåste förbättras. Vidare\r\nmåste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas  för att bättre möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och\r\nbättre tillvarata  personalens\r\nkompetens  och  idéer.  Dessutom\r\nmåste valfriheten  inom\r\nfamiljepolitiken  öka,\r\nrättsväsendet  återupprättas,\r\npensionärernas\r\nekonomiska situation stärkas och\r\ninfrastrukturen förbättras.\r\nMålet för våra reformer  på  dessa\r\nområden  är  att skapa\r\nförutsättningar för en uthållig\r\ntillväxt på åtminstone 3 % över en\r\nkonjunkturcykel, där\r\nsysselsättningen kan öka utan\r\npolitisk detaljstyrning, där den\r\noffentliga sektorn kan vitaliseras\r\noch möta\r\nökande behov utan att jagas av\r\nkrympande skattebaser och där\r\nstatens finanser blir mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av\r\nsocialdemokrater,  vänsterpartister\r\noch  miljöpartister - har nu genom\r\nförslag till ramar\r\nför de olika utgiftsområdena samt\r\nberäkningen av statens inkomster\r\nställt sig bakom  en  annan\r\ninriktning  av  politiken i det\r\nförsta rambeslutet om\r\nstatsbudgeten. Därför redovisar jag\r\ni detta särskilda yttrande (i\r\nstället för i en reservation)  den\r\ndel\r\nav  vår  politik  som  rör\r\nutgiftsområde  13  och  som  jag\r\nskulle ha yrkat bifall till om vårt\r\nförslag till ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första\r\nbeslutsomgången.\r\nBeträffande de olika anslagen har\r\njag följande uppfattning.\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader är för 2003\r\nberäknade  till  drygt  4,6\r\nmiljarder  kronor.  Dessa  kostnader\r\nkan\r\nreduceras kraftigt. AMV-\r\norganisationens sätt att fungera i\r\nden arbetsmarknadsmiljö som präglar\r\ninledningen av 2000-talet lämnar\r\nen hel del övrigt att önska.\r\n\r\nDet behövs en helt ny\r\narbetsmarknadspolitik och en ny,\r\nmindre arbetsmarknadsmyndighet.\r\nInnan den nya\r\narbetsmarknadspolitiken\r\när sjösatt fullt ut anser  vi\r\nKristdemokrater att AMS i egenskap\r\nav central myndighet bör förändras\r\nmot en tydligare stabsroll\r\nmed möjlighet till ytterligare\r\nrationaliseringar.  Det  finns\r\ntydliga indikationer på problem med\r\nstyrning, resultatuppföljning\r\noch kontroll av medelsanvändningen\r\nför myndigheten. Till  detta  kommer\r\nen  oklar  rollfördelning  på  flera\r\nområden  och  en\r\nomfattande  byråkrati  som  gör\r\natt  den  interna administrationen\r\när alltför stor. Minskad byråkrati\r\noch kortare söktider för\r\narbetssökande frigör resurser som\r\nkan satsas  på  dem  som  har  allra\r\nsvårast  att  få  jobb.  För  att\r\nminska  den  interna\r\nadministrationen  och  öka\r\nmöjligheterna till samordning och\r\ntydlighet när det gäller beslut och\r\nansvar bör länsarbetsnämnderna\r\nenligt vår uppfattning avvecklas\r\nsom  självständiga  myndigheter.\r\nÄven  ett  lägre  antal program kan\r\nminska administrationen\r\ncentralt  i  AMS  och  inom\r\nlänsarbetsnämnderna.  Jämfört  med\r\nmajoritetens förslag kan de\r\nföreslagna  insatserna  tillsammans\r\nmöjliggöra besparingar om 400\r\nmiljoner kronor på anslaget 22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nFör  att  arbetslöshetsförsäkringen\r\nskall bli en trygghet för alla\r\narbetstagare  vill  vi\r\nkristdemokrater  införa  en  allmän\r\nobligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring  fr.o.m.\r\nden  1 januari 2003. Försäkringen\r\nskall ge grundläggande ekonomisk\r\ntrygghet för\r\nalla som står till arbetsmarknadens\r\nförfogande.\r\nArbetslöshetsförsäkringen skall\r\nsamtidigt fungera som en\r\nomställningsförsäkring\r\ndär incitamenten att ta ett nytt\r\narbete är stora.\r\n\r\nReglerna för\r\narbetslöshetsförsäkringen skall vara\r\nenkla  och  överblickbara  för  alla\r\noch  allt arbete skall uppmuntras\r\noch\r\nräknas  den arbetslöse till godo i\r\nsystemet. Under det första året bör\r\nersättningsnivån vara 80 %  av  den\r\nlön  man  hade  vid\r\ninträdet i arbetslöshet. Därefter\r\nskall den ersättningsgrundande\r\ninkomsten beräknas som 80 % av\r\ngenomsnittsinkomsten de senaste\r\n24 månaderna.  Golv och tak i\r\narbetslöshetsförsäkringen hålls\r\noförändrade. Ersättningsnivån skall\r\nhöjas för varje arbetad timme\r\noch vid en kommande arbetslöshet\r\nkan timmar från arbetsintensiva\r\nperioder tillgodoräknas motsvarande\r\nflera dagars eller veckors\r\narbete. Arbetslöshetsförsäkringen\r\nskall  innebära  att  arbetslösa\r\nstimuleras att söka arbete i annat\r\nyrke, annan bransch och\r\nannat inkomstläge och till ökad\r\ngeografisk rörlighet.\r\nEgenfinansieringen i den nya\r\nallmänna och obligatoriska\r\narbetslöshetsförsäkringen  bör\r\nhöjas till en tredjedel samtidigt\r\nsom\r\nden  enskilde  kompenseras  genom\r\nsänkt  inkomstskatt,  bl.a.  genom\r\nett  kraftigt höjt grundavdrag,\r\ndetta  för  att  minska\r\nmarginaleffekterna vid övergång\r\nfrån arbetslöshet till arbete.\r\nDe  stora  skillnader  som finns\r\nmellan olika regioner innebär att\r\ndet är av stor  vikt  att\r\narbetslöshetsförsäkringen  även\r\nfortsättningsvis förblir en statlig\r\nangelägenhet.\r\nVi Kristdemokrater avvisar\r\nregeringens  förslag  om  extra\r\nanslag på 65 miljoner kronor till\r\nfriårsförsöket. Projektet, som\r\nbygger på att a-kassemedel skall\r\nutnyttjas, bör i stället finansieras\r\ninom befintliga ramar.\r\nPartiet beräknar att medelsbehovet\r\nunder anslaget 22:2 Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd kan minska med\r\n7 055 miljoner kronor. I huvudsak\r\nberor detta på vårt förslag till\r\nreformering av\r\narbetslöshetsförsäkringen, men också\r\npå våra\r\nförslag till företagsfrämjande och\r\ntillväxtpolitiska insatser.\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nGenom  satsningar på en bättre\r\nsmåföretagspolitik, sänkt skatt på\r\nhushållstjänster  och  andra\r\nreformer  inom  den  ekonomiska\r\npolitiken bedöms efterfrågan på\r\narbetsmarknadsutbildning minska.\r\n\r\nFlyttbidraget  har  ingen\r\navgörande  betydelse  för\r\nbenägenheten  att  byta bostadsort\r\nför ett arbete. Reseersättningen för\r\narbetssökande till\r\nanställningsintervjuer och/eller\r\nstudiebesök bör dock finnas  kvar.\r\nVi Kristdemokrater vill också\r\nunderlätta\r\npendling med bil genom höjt avdrag\r\nför resor mellan bostad och\r\narbetsplats.\r\nMed hänvisning till ovanstående\r\nåtgärder och med hänsyn till de\r\nföretagsfrämjande  och\r\ntillväxtorienterade  åtgärder  som\r\nvi\r\nföreslår, beräknar\r\nKristdemokraterna anslaget 22:3 Köp\r\nav arbetsmarknadsutbildning och\r\nvvriga kostnader till ett belopp som\r\när\r\n900 miljoner kronor lägre än vad\r\nsom föreslagits i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nAnslaget 22:4 Särskilda insatser\r\nför arbetshandikappade\r\n\r\nVår målsättning är att alla skall\r\nkunna delta i samhällslivet på lika\r\nvillkor. Trots en bred politisk\r\nsamstämmighet om att alla\r\nmänniskor  skall  ha  samma\r\nrättigheter  och  möjligheter  till\r\ndelaktighet ser verkligheten inte\r\nsådan ut. Bland personer med\r\nfunktionshinder  är  den  öppna\r\narbetslösheten  ca 9 %, vilket kan\r\njämföras  med  ca  4  %  för\r\nbefolkningen  i  övrigt.  Vi\r\nKristdemokrater förespråkar därför\r\nen översyn dels  av  hur\r\narbetsförmedlingarna ger stöd till\r\npersoner med funktionshinder för\r\natt de skall kunna komma ut i\r\narbetslivet, dels av hur Samhall\r\nfungerar och vad som behöver göras\r\nför att Samhall bättre skall\r\nlyckas med sitt uppdrag. Det är\r\nönskvärt att ökad tonvikt läggs på\r\natt använda lönebidrag, bl.a. för\r\natt personer som vill och\r\nkan arbeta på vanliga arbetsplatser\r\nskall få större möjligheter till\r\ndetta.  I  avvaktan på översynen\r\nanser vi Kristdemokrater\r\natt anslaget 22:4 Särskilda\r\ninsatser för arbetshandikappade bör\r\ntillföras ytterligare  100  miljoner\r\nkronor i förhållande till\r\nregeringens förslag. Motsvarande\r\nminskning bör göras på anslaget 22:9\r\nBidrag till Samhall AB.\r\n\r\nAnslaget 22:9 Bidrag till Samhall\r\nAB\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  ökade\r\nanslag  som förordas för lönebidrag\r\ntill arbetshandikappade föreslår vi\r\nKristdemokrater  att\r\nanslaget 22:9 Bidrag till Samhall\r\nAB minskas med 100 miljoner kronor.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1-\r\n22:4 och 22:9\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|     |Anslag\r\n|Anslagstyp|Utskottet|\r\nKristdemokraterna         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|22:1\r\n|Arbetsmarknadsverkets|ramanslag| 4\r\n621  |- 400 000|\r\n|     |förvaltningskostnader|\r\n|    614  |         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|22:2 |Bidrag till\r\n|ramanslag| 36 363  |  - 7 055|\r\n|     |arbetslöshetsersättning|\r\n|    000  |     0001|\r\n|     |och aktivitetsstöd  |\r\n|         |         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|22:3 |Köp av   |ramanslag|  4 708\r\n|- 900 000|\r\n|     |arbetsmarknadsutbildning|\r\n|    812  |         |\r\n|     |och övriga          |\r\n|         |         |\r\n|     |kostnader           |\r\n|         |         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|22:4 |Särskilda insatser\r\n|ramanslag|  7 185  |+ 100 000|\r\n|     |för      |         |    857\r\n|         |\r\n|     |arbetshandikappade  |\r\n|         |         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|22:9 |Bidrag till Samhall\r\n|ramanslag|  4 262  |- 100 000|\r\n|     |AB       |         |    419\r\n|         |\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\n|Totalt för utgiftsområdet |\r\n| 60 306  |  - 8 355|\r\n|    |         |    689  |\r\n000|\r\n----------------------------------\r\n------------------------\r\nVarav 4 790 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad själv-\r\nfinansiering av en allmän\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n7. Centerpartiets anslagsförslag\r\nför utgiftsområde 13 (punkt 9) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nUtskottsmajoriteten har i detta\r\nbetänkande  lagt  fram  förslag\r\nbeträffande  anslagsfördelningen\r\ninom  utgiftsområde  13 under\r\nförutsättning av att riksdagen\r\nbifaller finansutskottets förslag\r\ntill utgiftsram för utgiftsområdet.\r\n\r\nAlltför många människor är\r\narbetslösa i dag. För att fler\r\narbetslösa skall kunna få ett jobb\r\nförordar Centerpartiet en  förnyad,\r\ndecentraliserad och flexibel\r\narbetsmarknadspolitik inriktad på\r\ntre spår till arbete: rätt till\r\ngrundläggande utbildning,\r\nhögkvalitativa yrkesutbildningar\r\noch  övergångsarbetsmarknader för\r\nlångtidsarbetslösa. Det är viktigt\r\natt ha ett arbete, inte bara för\r\nförsörjningen utan även för\r\nsjälvkänslan och livskvaliteten. Det\r\nskall  löna sig att jobba\r\noch det är viktigt att våra\r\nförsäkringssystem skapar incitament\r\nför arbete och inte bidrar till\r\ninlåsningseffekter. Centerpartiet\r\nvill att fler människor skall\r\nfå ett arbete genom att göra det\r\nenklare att starta, driva och\r\nutveckla företag och genom att göra\r\ndet billigare att anställa.\r\nDå jag inte deltar i beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde\r\n13 redovisar jag i detta särskilda\r\nyttrande min uppfattning beträffande\r\nanslagen.\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken måste\r\nreformeras i grunden och bli mer\r\nindividinriktad. Centerpartiet vill\r\nreformera och minska\r\nArbetsmarknadsverket för  att i\r\nstället\r\ndecentralisera  beslut  och\r\nresurser till regional och lokal\r\nnivå samt inrätta en\r\nomställningspeng som gör att\r\narbetslösa själva beslutar om vilken\r\nåtgärd  som\r\nbehövs. För att öka valfriheten\r\nför  de  arbetslösa bör fler aktörer\r\ntillåtas erbjuda\r\narbetsmarknadsåtgärder. Genom en\r\nreformering av Arbetsmarknadsverket\r\nkan\r\nanslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader minskas med\r\n700 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nArbete måste alltid löna sig och\r\nförsäkringssystemen  skall skapa\r\nincitament för arbete. En viktig\r\nstrukturreform är att öka\r\nfinansieringsgraden i den allmänna\r\narbetslöshetsförsäkringen så att\r\nkostnaden för arbetslösheten blir\r\ntydligare. Arbetslöshetsförsäkringen\r\nreformeras genom att\r\nsjälvfinansieringsgraden ökas till\r\nen tredjedel av kostnaden. Personer\r\ni arbete betalar full  avgift  och\r\narbetslösa  erlägger  halv  avgift.\r\nEffekten av den höjda\r\nmedlemsavgiften till a-kassan\r\nminskas genom att denna avgift\r\nberättigar till en skattereduktion\r\npå 40 % av avgiften. Centerpartiet\r\nvill  omvandla\r\narbetslöshetsförsäkringen till att\r\nbli mer\r\nav en omställningsförsäkring och\r\nnedtrappningen av a-kassan bör\r\ndärför ske snabbare än i dag. En\r\nsatsning på s.k.\r\növergångsarbetsmarknader där\r\narbetsgivare mot\r\nsänkta arbetsgivaravgifter låter\r\narbetslösa prova på arbete på olika\r\narbetsplatser bör enligt\r\nCenterpartiets uppfattning kunna\r\nleda till att arbetslösheten och\r\ndärmed kostnaderna för\r\narbetslöshetsförsäkringen och för\r\narbetsmarknadsutbildningar minskar.\r\nCenterpartiet föreslår en engångsvis\r\nindragning av anslagssparande\r\nom  600  miljoner  kronor  och\r\navvisar  regeringens  förslag  om\r\nytterligare försök med friår på 65\r\nmiljoner kronor.  Totalt  räknar\r\nCenterpartiet  med  att\r\nförändringarna medför besparingar\r\nom 7 915 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nAlltför många av dagens\r\nutbildningsprogram som startas för\r\natt minska  arbetslösheten  har\r\nvisat sig vara misslyckade. Det är\r\nviktigt att stärka de arbetslösas\r\nsjälvbestämmande över åtgärder och\r\nutbildningar. Valfriheten för de\r\narbetslösa ökar genom  större\r\nmångfald  av  åtgärder  och  av\r\nutförare som erbjuder dessa.\r\nUtförare  av\r\narbetsmarknadsutbildning  ersätts\r\nmed  s.k.  omställningspeng.\r\nCenterpartiet  räknar  med att en\r\ndecentraliserad\r\narbetsmarknadspolitik,  friare\r\nanvändning  av\r\narbetsmarknadspolitiska  medel och\r\nen satsning på\r\növergångsarbetsmarknader tillsammans\r\nmed  en  minskad  volym  på  de\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen och slopat flyttbidrag\r\nger utrymme  för  en\r\nanslagsbesparing.  Centerpartiet\r\nföreslår  också under andra\r\nutgiftsområden förstärkningar\r\nriktade mot\r\nkomvux och ky-utbildningar.\r\nAnslaget 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader beräknas  till  ett belopp\r\nsom är 3 500 miljoner kronor lägre\r\nän\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1-\r\n22:4 och 22:6\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|     |Anslag\r\n|Anslagstyp|Utskottet|\r\nCenterpartiet     |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:1 |Arbetsmarknadsverkets\r\n|ramanslag|  4 621  |- 700 000|\r\n|     |förvaltningskostnader  |\r\n|    614  |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:2 |Bidrag till |ramanslag| 36\r\n363  |  - 7 915|\r\n|     |arbetslöshetsersättning|\r\n|    000  |     0001|\r\n|     |och aktivitetsstöd     |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:3 |Köp av      |ramanslag|  4\r\n708  |  - 3 500|\r\n|     |arbetsmarknadsutbildning|\r\n|    812  |      000|\r\n|     |och övriga kostnader   |\r\n|         |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:4 |Särskilda insatser för\r\n|ramanslag|  7 185  |+ 100 000|\r\n|     |arbetshandikappade     |\r\n|    857  |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:6 |Europeiska  |ramanslag|  1\r\n533  | - 60 000|\r\n|     |socialfonden           |\r\n|    000  |         |\r\n|     |            |         |\r\n|         |\r\n|     |m. m. för perioden     |\r\n|         |         |\r\n|     |2000-2006   |         |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Totalt för utgiftsområdet    |\r\n| 60 306  | - 12 075|\r\n|       |         |    689  |\r\n000|\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nVarav 5 550 miljoner kronor avser\r\nutgiftsminskning till följd av en\r\nutökad självfinansiering av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1\r\n\r\n\r\nI proposition 2002/03:1 föreslår\r\nregeringen för utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad att riksdagen\r\n\r\n1. antar förslaget till lag om\r\nändring i lagen (2002:545) om\r\nändring i lagen (1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring,\r\n2. antar förslaget till lag om\r\nändring i lagen (2002:543) om\r\ndndring i lagen (1997:239) om\r\narbetslöshetskassor,\r\n3. antar förslaget till lag om\r\nändring i lagen (2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska program,\r\n4.  godkänner  att  15  650  000\r\nkronor  av inflytande\r\narbetsmarknadsavgifter enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980)  får\r\nanvändas  för  tillsynen  av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n(ramanslaget  22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader),\r\n5. bemyndigar regeringen att under\r\n2003 för  ramanslaget  22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader ingå ekonomiska åtaganden\r\nsom inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter\r\npå högst 3 000 000 000 kronor under\r\n2004-2006,\r\n6. bemyndigar regeringen att under\r\n2003 för ramanslaget 22:4  Särskilda\r\ninsatser  för  arbetshandikappade\r\ningå ekonomiska åtaganden som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst\r\n6 000 000 000 kronor under 2004-\r\n2006,\r\n7. bemyndigar regeringen att under\r\n2003 för ramanslaget 22:6 Europeiska\r\nsocialfonden m.m. för perioden 2000-\r\n2006 ingå ekonomiska åtaganden som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på\r\nhögst 5 000 000 000 kronor under\r\n2004-2008,\r\n8. bemyndigar regeringen att under\r\n2003 för ramanslaget 22:7 Institutet\r\nför arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering ingå ekonomiska\r\nåtaganden som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden innebär utgifter på\r\nhögst 7 000 000 kronor under 2004-\r\n2006,\r\n9. för budgetåret 2003 anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad enligt uppställning i\r\npropositionen.\r\n\r\nRegeringens skrivelse 2001/02:187\r\n\r\n\r\nI skrivelsen lämnar regeringen en\r\nredogörelse för erfarenheterna av\r\nsamarbetet inom ramen för EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp)\r\n\r\n16. (del av, resterande del\r\nbehandlas i bet. 2002/03:AU2)\r\nRiksdagen anvisar för budgetåret\r\n2003 anslagen under utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad (samt utgiftsområde 14\r\nArbetsliv) enligt uppställningen\r\ni tabell 9 i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sk347 av Sven Gunnar\r\nPersson m.fl. (kd)\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning om\r\nträdgårdsnäringens säsongsmässiga\r\narbetskraftsbehov.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp)\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en\r\nfortsatt reformering av\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hur\r\narbetsmarknadens stelhet och\r\nreglering drabbar människor som är\r\nnya på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman\r\nm.fl. (v)\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att en höjning\r\nav sysselsättningsgraden  bland\r\ninvandrade  personer  måste  vara\r\nen  central  del  av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2002/03:So296 av Kenneth Johansson\r\nm.fl. (c)\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen\r\nlägger fram förslag om ett utökat\r\noch mer flexibelt lönebidragssystem.\r\n\r\n2002/03:So513 av Gudrun Schyman\r\nm.fl. (v)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lönebidraget\r\ngörs flexiblare så att inga\r\nautomatiska nedskrivningar sker.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen\r\nbör  överväga  att inom ramen för\r\nutgiftsområde 13 anslag 22:4\r\nbegränsa antalet beslut om nya\r\nbidrag\r\noch i stället höja taket för\r\nlönebidraget.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen\r\nlåter avsätta en särskild\r\nlönebidragskvot för att bättre klara\r\növergångar mellan anställning hos\r\nSamhall och annat arbete.\r\n4.  Riksdagen  begär  att\r\nregeringen  låter utarbeta\r\ntilläggsdirektiv för\r\nArbetsmarknadspolitiska utredningen\r\n(dir. 2002:22)  för  att  se  över\r\nbidragstakets  konstruktion  och\r\nförordningen  om\r\narbetshjälpmedel till\r\nfunktionshindrade.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tilläggsdirektiv\r\ntill Arbetsmarknadspolitiska\r\nutredningen gällande lönebidrag.\r\n\r\n2002/03:Kr230 av Kent Olsson m.fl.\r\n(m)\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förändrad\r\narbetsrätt.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en reformerad\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lärlings- och\r\narbetsmarknadsutbildning.\r\n\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl.\r\n(m)\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konstnärerna och\r\narbetsmarknadsstödet.\r\n\r\n2002/03:Kr296 av Camilla Sköld\r\nJansson m.fl. (v)\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen\r\nlägger  fram  förslag  till  hur\r\nkulturarbetarnas behov av ett tryggt\r\noch förutsägbart skydd vid\r\narbetslöshet skall kunna utformas i\r\nenlighet med det som anförs i\r\nmotionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  man  i\r\nsamband  med  förslag  enligt\r\novanstående  även  utreder  om\r\nansvaret skall ligga på kultur-\r\neller\r\narbetsmarknadsområdet.\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om utvärdering av de\r\nsenaste årens förändringar av\r\narbetsmarknadspolitik och\r\narbetslöshetsförsäkring  utifrån\r\nkulturarbetarnas perspektiv.\r\n\r\n2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats\r\nm.fl. (fp)\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kultur- och\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder.\r\n\r\n2002/03:Ub272 av Stefan Attefall\r\nm.fl. (kd)\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen\r\nlägger fram förslag om införande av\r\nen lärlingsutbildning som\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd.\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl.\r\n(m)\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att\r\nmodernisera den arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd)\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om framtidens\r\narbetsmarknad.\r\n\r\n2002/03:A204 av Barbro Feltzing\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa\r\növergångsarbeten.\r\n\r\n2002/03:A205 av Birgitta Carlsson\r\noch Sven Bergström (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att arbete i\r\nmiljövården kan utföras av\r\narbetslösa i en\r\növergångsarbetsmarknad.\r\n\r\n2002/03:A206 av Cristina Husmark\r\nPehrsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten av\r\natt tillåta arbetsförmedlingar i\r\nalternativa driftsformer.\r\n\r\n2002/03:A220 av Lars Wegendal m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga en\r\nförändring av lönebidragstaket.\r\n\r\n2002/03:A222 av Håkan Juholt och\r\nAnn-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidraget.\r\n\r\n2002/03:A225 av Anders G Högmark\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att\r\narbetshandikappade behandlas med\r\nrespekt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökade möjligheter\r\ntill valfrihet också för\r\narbetshandikappade.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tydligare\r\nregelverk och föreskrifter avseende\r\nstöden till arbetshandikappade.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stärka de\r\narbetshandikappades möjligheter till\r\nrehabilitering och arbete på den\r\nreguljära arbetsmarknaden.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av att\r\nincitamenten ändras för\r\nrehabilitering och nyanställningar.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stöden till\r\narbetshandikappade kontinuerligt\r\nskall utvärderas och offentligt\r\nredovisas.\r\n7. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de grundläggande\r\nriktlinjerna för stöden till\r\narbetshandikappade.\r\n\r\n2002/03:A228 av Marie Engström (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förslag som\r\nunderlättar gränssamarbetet mellan\r\nSverige och Norge.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen vad i motionen anförs om\r\natt regeringen bör återkomma till\r\nriksdagen med förslag om att införa\r\növergångsarbetsmarknader.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra\r\narbetslösas rättigheter och\r\nskyldigheter.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en mer\r\nindividinriktad\r\narbetsmarknadspolitik.\r\n7. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att flytta fler\r\nbeslut från statlig och regional\r\nnivå till lokal nivå.\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utvärdering av\r\nregelverk och organisationen för\r\narbetsförmedlingsnämnderna.\r\n9. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en reformering av\r\nAMS/AMV.\r\n10. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda hur\r\nden arbetssökandes självbestämmande\r\nkan ökas med inriktning mot att\r\ninföra en omställningspeng.\r\n11. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa\r\nauktoriserade aktörer inom\r\narbetsmarknadsområdet.\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att beslut om\r\narbetsmarknadsåtgärder skall fattas\r\nlokalt.\r\n13. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ta fram\r\nstrategier för hur man skall möta\r\nframtidens behov av utbildad\r\narbetskraft inom offentlig sektor.\r\n28. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om metoder för att\r\nminska arbetslöshet bland personer\r\nmed funktionshinder.\r\n29. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbetslivets\r\ntillgänglighet för personer med\r\nfunktionshinder.\r\n30. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda\r\nSamhalls verksamhetsmål så att\r\nlönsamhetsmål inte går före ansvaret\r\nför de funktionshindrade.\r\n31. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att  den\r\nbidragsgrundande  lönekostnaden,\r\nvid nyanställningar och när\r\nlönebidragen omförhandlas, bör höjas\r\nfrån\r\ndagens 13 700 kr per månad till 15\r\n000 kr per månad.\r\n33. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lagstiftning som\r\ngör det möjligt för\r\narbetsmarknadsnämnderna  i  samråd\r\nmed  kommuner  och  landsting  att\r\ninföra\r\nanställningsstöd.\r\n\r\n2002/03:A244 av Ana Maria Narti\r\n(fp)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av\r\nsanering inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tre nya\r\nstödformer för arbetslösa:\r\nsubventionerad provanställning,\r\nsubventionerade yrkesstudier samt\r\njobb- och\r\nutvecklingsgaranti.\r\n\r\n2002/03:A245 av Ulla Löfgren och\r\nYvonne Ångström (m, fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att\r\nlönebidragstaket bör höjas.\r\n\r\n2002/03:A257 av Raimo Pärssinen och\r\nPer-Olof Svensson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Samhall.\r\n\r\n2002/03:A258 av Gudrun Schyman\r\nm.fl. (v)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en särskild\r\növersyn av arbetsrätten där EMU:s\r\ninverkan särskilt redovisas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  kommande\r\nförslag  och  beslut  inom\r\narbetsmarknadsområdet  och\r\ntrygghetssystemen  skall åtföljas av\r\nen\r\nkonsekvensbeskrivning där EMU:s\r\neventuella inverkan redovisas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en närmare analys\r\nav ett svenskt EMU-medlemskaps\r\nkonsekvenser för Norrland och\r\nnorrländskt näringsliv samt på\r\nvilket\r\nsätt och i vilken utsträckning\r\ndessa konsekvenser kan motverkas.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning som får till uppgift att\r\nanalysera EMU ur ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\n2002/03:A259 av Camilla Sköld\r\nJansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen\r\nlägger fram förslag till hur\r\nmålformuleringarna om sysselsättning\r\nkan vidareutvecklas så att de även\r\ninnefattar en ambition om att minska\r\nregionala obalanser.\r\n\r\n2002/03:A261 av Annelie Enochson\r\noch Stefan Attefall (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rätten till\r\nlönebidrag förlängs till 67 år.\r\n\r\n2002/03:A266 av Helena Zakariasén\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om möjlighet att\r\nstarta eget företag under den tid\r\nman är friårsledig.\r\n\r\n2002/03:A277 av Margareta Sandgren\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en\r\növersyn av Samhalls mål.\r\n\r\n2002/03:A278 av Jan Björkman och\r\nKerstin Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lokalisering av\r\nInspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen till\r\nOlofström i Blekinge.\r\n\r\n2002/03:A282 av Göte Wahlström\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av\r\nkrontalstaket för lönebidrag.\r\n\r\n2002/03:A284 av Hans Hoff (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att stärka\r\narbetshandikappades förutsättningar\r\npå arbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:A285 av Gunilla Carlsson i\r\nHisings Backa och Christina Nenes\r\n(s): Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidraget.\r\n\r\n2002/03:A291 av Ann-Kristine\r\nJohansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om företagarår som\r\nkomplement till friår.\r\n\r\n2002/03:A292 av Ann-Kristine\r\nJohansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en gemensam\r\nsvensk-norsk arbetsmarknad.\r\n\r\n2002/03:A294 av Anders G Högmark\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nbemanningsföretagens betydelse för\r\nen flexibel arbetsmarknad.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konkurrens på\r\nlika villkor för\r\nbemanningsbranschen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om diskriminerande\r\nregler i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n4. Riksdagen beslutar att upphäva\r\nkarensreglerna i lagen (1993:440) om\r\nprivat arbetsförmedling och\r\nuthyrning av arbetskraft.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa de\r\nregler som snedvrider konkurrensen\r\nför bemanningsföretagen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om EU:s planerade\r\nförändringar av arbetsvillkoren för\r\nbemanningsföretag.\r\n\r\n2002/03:A302 av Rezene Tesfazion\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av\r\növersyn av lönebidragsnivån.\r\n\r\n2002/03:A306 av Sofia Larsen och\r\nClaes Västerteg (c)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av\r\nSamhalls verksamhetsmål så att\r\nkravet på lönsamhet ej går före\r\nansvaret för de arbetshandikappade.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förslag till\r\nregelverk för decentraliserade\r\nåtgärder för arbetshandikappade.\r\n\r\n2002/03:A314 av Anders G Högmark\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av att\r\nbryta det växande utanförskapet i\r\nSverige.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att\r\nkunna skapa en arbetsmarknad för\r\nalla.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebildningens\r\nbetydelse.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbete i stället\r\nför bidrag.\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett nytt\r\nsysselsättningsmål.\r\n9. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sätta den\r\narbetslöse i centrum.\r\n10. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att mångfald ger\r\nfler jobb.\r\n11. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa en\r\nindividuell arbetsförmedling.\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om mer utbildning\r\noch mindre arbetsmarknadspolitik.\r\n14. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge\r\narbetshandikappade makten över sina\r\nliv.\r\n15. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa en ny\r\neffektiv myndighet.\r\n16. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n2002/03:A320 av Stefan Attefall\r\nm.fl. (kd)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\narbetsmarknadspolitikens inriktning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om principer och mål\r\nför arbetsmarknadspolitiken.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen\r\nlägger fram ett nytt förslag till\r\növergripande mål för\r\nsysselsättningen i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny\r\narbetsmarknadspolitik med individen\r\ni centrum.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en\r\ns.k. övergångsarbetsmarknad.\r\n14. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om omställningspeng,\r\nmångfald och valfrihet inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n17. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebildningen.\r\n18. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nMedlingsinstitutets arbetsuppgifter\r\noch roll i lönebildningen.\r\n19. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en moderniserad\r\narbetsrätt.\r\n25. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en svensk\r\nhandlingsplan för att genomföra de\r\nåtgärder mot arbetslöshet som EU-\r\nländerna gemensamt kommit fram till.\r\n26. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om besparingar inom\r\nAMS/AMV.\r\n28. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag i\r\nideella organisationer.\r\n29. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Samhall AB och\r\nlönebidragen.\r\n32.  (del  av,  resterande  del\r\nbehandlas  i bet. 2002/03:AU2)\r\nRiksdagen beslutar att för\r\nbudgetåret 2003 anvisa anslagen\r\nunder utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n(och utgiftsområde 14 Arbetsliv)\r\nmed\r\nangivna ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag, enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:A321 av Anders G Högmark\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\narbetsmarknadspolitikens\r\nkonsekvenser.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behoven av\r\nyrkeskunnande.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det växande\r\nutanförskapet på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:A324 av Annelie Enochson\r\nm.fl. (kd)\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om en allmän\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring\r\nsom skall gälla fr.o.m. den 1\r\njanuari 2003.\r\n2. Riksdagen beslutar att höja\r\negenfinansieringen av\r\narbetslöshetsförsäkringen enligt vad\r\ni motionen anförs fr.o.m. den 1\r\njanuari 2003.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av\r\nenhetliga regelsystem i privata och\r\noffentliga bemanningsföretag vad\r\ngäller a-kasseregler.\r\n\r\n2002/03:A330 av Margareta Andersson\r\nm.fl. (c)\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar höja\r\negenfinansieringen i a-kassan till\r\n33 % i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändringar av\r\narbetslöshetsförsäkringen till att\r\nbli mer av en\r\nomställningsförsäkring.\r\n3. Riksdagen beslutar höja den\r\nbidragsgrundande lönekostnaden i\r\nlönebidraget från 13 700 till 15 000\r\nkr per månad.\r\n4. Riksdagen anvisar med angivna\r\nändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad,\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:A332 av Erik Ullenhag m.fl.\r\n(fp)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbetets\r\nbetydelse för individen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att\r\nskapa fler riktiga jobb.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lägga ned\r\nAMS.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett\r\nunderifrånperspektiv i\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ökad\r\nrörlighet på arbetsmarknaden.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nplatsförmedlingens uppgift.\r\n7. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om större valfrihet\r\ni de arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna.\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att\r\ntillsätta en utredning om\r\nomställningspeng.\r\n9. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att\r\ninföra en jobb- och\r\nutvecklingsgaranti.\r\n11. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de\r\narbetshandikappades situation.\r\n13. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att taket för\r\nlönebidragsanställningar bör höjas.\r\n14. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nlångtidsarbetslöshet.\r\n17. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en\r\nmodernisering av arbetsrätten.\r\n19. Riksdagen anvisar till\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad för\r\nbudgetåret 2003 enligt uppställning\r\ni motionen.\r\n\r\n2002/03:A335 av Göran Lindblad (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lägga ned\r\nAMS.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunerna i\r\nSverige åläggs att införa\r\njobbgaranti för arbetslösa.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att merparten av\r\nAMS anslag överförs till kommunerna\r\nför att hantera jobbgarantin.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en\r\nkompetenspeng.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att privata\r\nentreprenörer i huvudsak skall sköta\r\nden kommunala jobbgarantin.\r\n\r\n2002/03:A341 av Agneta Lundberg och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av\r\nregelverket för\r\nlönebidragsanställning.\r\n\r\n2002/03:A342 av Lena Sandlin-Hedman\r\noch Karl Gustav Abramsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag.\r\n\r\n2002/03:A364 av Anders G Högmark\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om egenfinansiering\r\ni den allmänna\r\narbetslöshetsförsäkringen och dess\r\nekonomiska konsekvenser.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av en\r\nindividuell och effektiv\r\narbetsförmedling.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny\r\narbetsmarknadspolitik.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny\r\narbetsmarknadsmyndighet samt anvisar\r\nför år 2003 25 000 000 kr under ett\r\nnytt anslag.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett vidgat\r\nuppdrag för Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering.\r\n7. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de totala\r\nutgiftsramarna gällande\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad.\r\n8. Riksdagen anvisar i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 13 politikområde 22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader för år 2003 4\r\n370 761 000 kr.\r\n9. Riksdagen anvisar i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 13 politikområde 22:2\r\nBidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd för år 2003 35\r\n288 000 000 kr.\r\n10. Riksdagen anvisar i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 13 politikområde 22:3\r\nKöp av arbetsmarknadsutbildning och\r\növriga kostnader för år 2003 3 708\r\n812 000 kr.\r\n11. Riksdagen anvisar i enlighet\r\nmed vad som  anförs  i  motionen\r\ntill  utgiftsområde  13\r\npolitikområde  22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\nför år 2003 4 097 000 kr utöver vad\r\nregeringen föreslagit eller således\r\n25 000 000 kr.\r\n12. Riksdagen beslutar att låta\r\nanslaget till utgiftsområde 13\r\npolitikområde 22:8 Bidrag till\r\nadministration  av  grundbelopp\r\ntill  icke  anslutna  för år 2003\r\nutgå i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n13. Riksdagen beslutar att låta\r\nanslaget till utgiftsområde 13\r\npolitikområde 22:10 Bidrag till\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten\r\nför år 2003 utgå i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n14. Riksdagen avslår regeringens\r\nförslag till mål för politikområdet\r\nArbetsmarknad i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:A367 av Siw Wittgren-Ahl\r\noch Ronny Olander (s)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av\r\ninriktningen av verksamheten inom\r\nSamhall.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av\r\nanvändandet av lönebidrag.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av\r\nanvändandet av främjandelagen.\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av\r\nskrivelse 2001/02:187\r\n\r\n\r\n2001/02:A10 av Elver Jonsson m.fl.\r\n(fp)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av\r\nföretagsreformer i Sverige och inom\r\nEU.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en tydligare\r\nredovisning av den faktiska\r\narbetslöshetsnivån i Sverige.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en vidgad och\r\nflexibel arbetsmarknad i avsikt att\r\nfrämja näringsliv och fler jobb som\r\nett led i en strategi för ökad\r\nsysselsättning.\r\n\r\n2001/02:A11 av Mikael Odenberg\r\nm.fl. (m, kd, c, fp)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sveriges\r\ngenomförande av EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett reformprogram\r\nför fler företag och nya jobb.\r\n\r\n2002/03:A1 av Camilla Sköld Jansson\r\noch Anders Wiklund (v)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utvärdering av\r\nden öppna samordningsmetoden utifrån\r\ndemokratihänsyn.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett program för\r\ntillväxt och konkurrenskraft baserat\r\npå kunskap.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att andelen\r\nvisstidsanställningar skall minska.\r\n\r\n2002/03:A2 av Barbro Feltzing (mp)\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att\r\ninrätta särskilda arbetsmiljöfonder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att\r\narbetsgivare skall vara skyldiga att\r\nföra in sjukskrivningsnivåerna i sin\r\nårsredovisning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att\r\növertidstaket bör sänkas från 200\r\ntill 100 timmar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att ett\r\nkooperatörsbidrag bör utgå vid\r\narbete i sociala arbetskooperativ.\r\n5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att utreda\r\nmöjligheten till ett stimulansbidrag\r\nför handledarlöner i sociala\r\narbetskooperativ.\r\n6. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidragets\r\nkoppling till prisbasbeloppet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att\r\nkvaliteten i aktiviteterna inom\r\nramen för aktivitetsgarantin måste\r\nförbättras.\r\n8. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening att den\r\növre åldersgränsen för att få\r\nstudielån bör höjas till 55 år.\r\n9. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka\r\nbeloppsgränserna för privatpersoners\r\noch företagens sparande till\r\nkompetensutveckling.\r\n10. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nåldersdiskrimineringen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den lokala\r\nmarknadens betydelse.\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att göra\r\nforskningen mer tillgänglig för\r\nsmåföretagen.\r\n13. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om starta-eget-\r\nbidrag.\r\n14. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att spara till\r\nstart av företag.\r\n15. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utökad\r\nföretagsrådgivning.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förkortad\r\nveckoarbetstid för jämställdhetens\r\nskull.\r\n\r\nBILAGA 2\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 13\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|     |Anslag   |Anslagstyp\r\n|Regeringen\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:1 |Arbetsmarknadsverkets\r\n|ramanslag  |4 621 614|\r\n|     |förvaltningskostnader\r\n|           |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:2 |Bidrag till\r\n|ramanslag  |36 363 000\r\n|\r\n|     |arbetslöshetsersättning och\r\n|           |         |\r\n|     |aktivitetsstöd      |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:3 |Köp av   |ramanslag  |4 708\r\n812|\r\n|     |arbetsmarknadsutbildning och\r\n|           |         |\r\n|     |övriga kostnader    |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:4 |Särskilda insatser för\r\n|ramanslag  |7 185 857|\r\n|     |arbetshandikappade  |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:5 |Rådet för Europeiska\r\n|ramanslag  |   94 133|\r\n|     |socialfonden i Sverige\r\n|           |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:6 |Europeiska socialfonden m.m.\r\n|ramanslag  |1 533 000|\r\n|     |för perioden 2000-2006\r\n|           |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:7 |Institutet för\r\n|ramanslag  |   20 903|\r\n|     |arbetsmarknadspolitisk\r\n|           |         |\r\n|     |utvärdering         |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22.8 |Bidrag till administration\r\nav  |ramanslag  |   57 427|\r\n|     |grundbeloppet       |\r\n|         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:9 |Bidrag till Samhall AB\r\n|ramanslag  |4 262 419|\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:10|Bidrag till Stiftelsen\r\n|obetecknat |    7 750|\r\n|     |Utbildning Nordkalotten\r\n|anslag     |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:11|Bidrag till\r\n|ramanslag  |1 447 000|\r\n|     |lönegarantiersättning\r\n|           |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|22:12|Inspektionen för\r\n|ramanslag  |    4 774|\r\n|     |arbetslöshetsförsäkringen\r\n|           |         |\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\n|Summa |           |60 306 689\r\n|\r\n-----------------------------------\r\n--------------------------\r\nBILAGA 3\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen har följande förslag\r\ntill lagtext.\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 13\r\n\r\n\r\n1. Lag om ändring i lagen\r\n(2002:545) om ändring i lagen\r\n(1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att\r\nikraftträdandebestämmelsen till\r\nlagen (2002:545) om ändring i lagen\r\n(1997:238) om\r\narbetslöshetsförsäkring skall ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli\r\n2003.\r\n\r\n\r\n2. Lag om ändring i lagen\r\n(2002:543) om ändring i lagen\r\n(1997:239) om arbetslöshetskassor\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att i fråga om\r\nlagen (2002:543) om ändring i lagen\r\n(1997:239) om arbetslöshetskassor\r\ndels att i 91 § första stycket\r\nordet \"styrelsen\" skall bytas ut mot\r\nordet \"inspektionen\",\r\ndels att ikraftträdandebestämmelsen\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli\r\n2003.\r\n\r\n3. Lag om ändring i lagen\r\n(2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nHärigenom föreskrivs att 4 § lagen\r\n(2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nskall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\nNuvarande lydelse\r\nFöreslagen lydelse\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\n4 §\r\nDen som är berättigad till\r\nersättning enligt lagen\r\n(1997:238)   om\r\narbetslöshetsförsäkring   har  vid\r\ndeltagande  i  verksamhet  som\r\nanordnas av kommunen\r\nenligt 3 § rätt till\r\naktivitetsstöd.\r\nKommunen   skall   till   den  som\r\ntar   del   av\r\nverksamhet(en)   enligt   3   §\r\noch   som   uppbär\r\nförsörjningsstöd enligt 4 kap. 1 §\r\nsocialtjänstlagen\r\n(2001:453)  när  han  eller  hon\r\nbörjar   delta   i\r\nverksamheten  utge  ersättning  med\r\nett  belopp som\r\nmotsvarar  försörjningsstödet.\r\nDetsamma skall  gälla\r\nbeträffande  den  för vilken fattas\r\nbeslut om sådant\r\nförsörjningsstöd som  avses  i\r\nförsta stycket under\r\ntid som han eller hon deltar i\r\nverksamheten.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\nKommunen    skall    till\r\nKommunen   skall   till\r\ndeltagare     som    inte\r\ndeltagare     som    inte\r\nerhåller       ersättning  erhåller\r\nersättning\r\nenligt första eller andra  enligt\r\nförsta eller andra\r\nstycket     betala     ut  stycket\r\nbetala     ut\r\nersättning   med   3  160\r\nersättning   med   3  280\r\nkronor per månad.          kronor\r\nper månad.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\n______________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1\r\njanuari 2003 och tillämpas första\r\ngången vid utbetalning av\r\nutvecklingsersättning som avser\r\njanuari månad 2003.\r\n\r\n\r\n\r\nBILAGA 4\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet har följande förslag till\r\nlagtext.\r\n\r\n\r\nLag om ändring i lagen (2000:625)\r\nom arbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 4 § lagen\r\n(2000:625) om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nskall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\nNuvarande lydelse\r\nFöreslagen lydelse\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\n4 §\r\nDen som är berättigad till\r\nersättning enligt lagen\r\n(1997:238)   om\r\narbetslöshetsförsäkring   har  vid\r\ndeltagande  i  verksamhet  som\r\nanordnas av kommunen\r\nenligt 3 § rätt till\r\naktivitetsstöd.\r\nKommunen skall till den som tar\r\ndel av verksamhet\r\nenligt 3 § och som uppbär\r\nförsörjningsstöd  enligt 4\r\nkap. 1 § socialtjänstlagen\r\n(2001:453) när han  eller\r\nhon börjar delta i verksamheten\r\nutge ersättning  med\r\nett   belopp   som   motsvarar\r\nförsörjningsstödet.\r\nDetsamma  skall  gälla  beträffande\r\nden  för  vilken\r\nfattas beslut om sådant\r\nförsörjningsstöd som avses i\r\nförsta stycket under tid  som han\r\neller hon deltar i\r\nverksamheten.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\nKommunen    skall    till\r\nKommunen   skall   till\r\ndeltagare     som    inte\r\ndeltagare     som    inte\r\nerhåller       ersättning  erhåller\r\nersättning\r\nenligt första eller andra  enligt\r\nförsta eller andra\r\nstycket     betala     ut  stycket\r\nbetala     ut\r\nersättning   med   3  160\r\nersättning   med   3  280\r\nkronor per månad.          kronor\r\nper månad.\r\n-----------------------------------\r\n------------------\r\nErsättningen enligt andra och\r\ntredje stycket skall benämnas\r\nutvecklingsersättning.\r\n\r\n______________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1\r\njanuari 2003 och tillämpas första\r\ngången vid utbetalning av\r\nutvecklingsersättning som avser\r\njanuari månad 2003.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 8, 2002/03:Sf332 yrkande 6, 2002/03:Sf336 yrkande 6, 2002/03:So296 yrkande 4, 2002/03:Kr230 yrkandena 3-5, 2002/03:Kr264 yrkande 13, 2002/03:Kr296 yrkandena 1-3, 2002/03:Kr372 yrkande 29, 2002/03:Ub272 yrkande 2, 2002/03:N227 yrkande 8, 2002/03:N395 yrkande 11, 2002/03:A206, 2002/03:A225 yrkandena 1-7, 2002/03:A228, 2002/03:A239 yrkandena 2, 5-13, 28-30 och 33, 2002/03:A244 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A257, 2002/03:A259, 2002/03:A266, 2002/03:A277, 2002/03:A291, 2002/03:A292, 2002/03:A294 yrkandena 1-6, 2002/03:A306 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A314 yrkandena 1-3, 5, 8-12 och 14-16, 2002/03:A320 yrkandena 1-4, 6, 14, 17-19, 26, 28 och 29, 2002/03:A321 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:A324 yrkandena 1, 2 och 6, 2002/03:A330 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A332 yrkandena 1-9, 11-14 och 17, 2002/03:A335 yrkandena 1-5, 2002/03:A364 yrkandena 1-5, det senare i denna del, och 2002/03:A367 yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F0140FFA-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "140",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F0140FFA-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "EMU och arbetsmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A258 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "F0140FFB-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "14",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "25",
                    "14",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F0140FFB-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Lönebidragsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So513 yrkandena 1-4 och 6, 2002/03:A220, 2002/03:A222, 2002/03:A239 yrkande 31, 2002/03:A245, 2002/03:A261, 2002/03:A282, 2002/03:A284, 2002/03:A285, 2002/03:A302, 2002/03:A330 yrkande 3, 2002/03:A341, 2002/03:A342 och 2002/03:A367 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "F0140FFC-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "1",
                    "4",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "44",
                    "52",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F0140FFC-0E95-11D7-AE47-0004755046D0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Arbetskraftsbehov i trädgårdsnäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk347 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Naturvårdsarbete inom arbetsmarknadspolitikens ram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A204 och 2002/03:A205.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A10 yrkandena 1-3, 2001/02:A11 yrkandena 1 och 2, 2002/03:A1 yrkandena 1-3, 2002/03:A2 yrkandena 1-16 och 2002/03:A320 yrkande 25 och lägger skrivelse 2001/02:187 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A364 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lokalisering av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A278.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Anslag på utgiftsområde 13 för 2003",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 13 punkterna 1-9 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 16, 2002/03:A320 yrkande 32, 2002/03:A330 yrkande 4, 2002/03:A332 yrkande 19 och 2002/03:A364 yrkandena 5 i denna del och 6-13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "EMU och arbetsmarknaden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Lönebidragsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Lönebidragsfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Lönebidragsfrågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Arbetskraftsbehov i trädgårdsnäringen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Naturvårdsarbete inom arbetsmarknadspolitikens ram",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:28:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 60,3 miljarder kronor i anslag inom arbetsmarknadsområdet för 2003. Anslagen går främst till kontantstöd vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Lägsta ersättningsnivån i aktivitetsstödet, dvs. det stöd som lämnas till dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, höjs från nuvarande 183 kronor per dag till 223 kronor från 2003. Utvecklingsersättningen till deltagare i ungdomsgarantin (20-24-åringar) höjs från 3 160 kronor per månad till 3 280 kronor från 2003. De satsningar på bristyrkesutbildning för personer med utländsk högskoleexamen som inleddes år 2001 fortsätter under 2003. Minst 70 miljoner kronor avsätts för det ändamålet och ytterligare 10 miljoner kronor ska disponeras av regeringen för åtgärder som kan bli aktuella senare. Vidare lade riksdagen regeringens resultatskrivelse om Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi till handlingarna. ",
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till arbetsmarknad (AU1)",
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:28:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:25:02"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 60,3 miljarder kronor i anslag inom arbetsmarknadsområdet för 2003. Anslagen går främst till kontantstöd vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Lägsta ersättningsnivån i aktivitetsstödet, dvs. det stöd som lämnas till dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, höjs från nuvarande 183 kronor per dag till 223 kronor från 2003. Utvecklingsersättningen till deltagare i ungdomsgarantin (20-24-åringar) höjs från 3 160 kronor per månad till 3 280 kronor från 2003. De satsningar på bristyrkesutbildning för personer med utländsk högskoleexamen som inleddes år 2001 fortsätter under 2003. Minst 70 miljoner kronor avsätts för det ändamålet och ytterligare 10 miljoner kronor ska disponeras av regeringen för åtgärder som kan bli aktuella senare. Vidare föreslås att riksdagen lägger regeringens resultatskrivelse om Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi till handlingarna.</p>",
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till arbetsmarknad (AU1)",
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_1.docx",
          "filstorlek": "247048",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B59CE2DE-40A5-44C0-A64C-E25E372EF315"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_au_1.pdf",
          "filstorlek": "1379633",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_au_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FBF1D48D-45A3-4F64-891D-B433369DEA99"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:A10 med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_id": "GP02A10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "A10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Elver Jonsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:A11 med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_id": "GP02A11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "A11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M, KD, C, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A1 med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_id": "GQ02A1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson och Anders Wiklund (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A2 med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_id": "GQ02A2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A204 Gröna jobb som övergångsarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02A204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A204",
          "ref_dok_titel": "Gröna jobb som övergångsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A205 Naturvården",
          "ref_dok_id": "GQ02A205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A205",
          "ref_dok_titel": "Naturvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A206 Antalet arbetsförmedlingar",
          "ref_dok_id": "GQ02A206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A206",
          "ref_dok_titel": "Antalet arbetsförmedlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A220 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02A220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A220",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A222 Lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GQ02A222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A222",
          "ref_dok_titel": "Lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A225 Arbetshandikappade ",
          "ref_dok_id": "GQ02A225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A225",
          "ref_dok_titel": "Arbetshandikappade ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A228 Gränssamarbetet mellan Sverige och Norge",
          "ref_dok_id": "GQ02A228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A228",
          "ref_dok_titel": "Gränssamarbetet mellan Sverige och Norge",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A244 Sanering av arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02A244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A244",
          "ref_dok_titel": "Sanering av arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A245 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GQ02A245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A245",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren (M) och Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A257 Samhall",
          "ref_dok_id": "GQ02A257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A257",
          "ref_dok_titel": "Samhall",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A258 EMU och arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "EMU och arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A259 Regionala sysselsättningsmål",
          "ref_dok_id": "GQ02A259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A259",
          "ref_dok_titel": "Regionala sysselsättningsmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A261 Lönebidragstagare över 65 år",
          "ref_dok_id": "GQ02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstagare över 65 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Stefan Attefall (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A266 Möjlighet att starta eget under friåret",
          "ref_dok_id": "GQ02A266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A266",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet att starta eget under friåret",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A277 Samhall som arbetsgivare",
          "ref_dok_id": "GQ02A277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A277",
          "ref_dok_titel": "Samhall som arbetsgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A278 Lokalisering av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ",
          "ref_dok_id": "GQ02A278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A278",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A282 Lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GQ02A282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A282",
          "ref_dok_titel": "Lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A284 De arbetshandikappades ställning",
          "ref_dok_id": "GQ02A284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A284",
          "ref_dok_titel": "De arbetshandikappades ställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A285 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GQ02A285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A285",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A291 Företagarår som komplement till friår",
          "ref_dok_id": "GQ02A291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A291",
          "ref_dok_titel": "Företagarår som komplement till friår",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A292 Gemensam svensk-norsk arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GQ02A292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A292",
          "ref_dok_titel": "Gemensam svensk-norsk arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A294 Bemanningsföretag",
          "ref_dok_id": "GQ02A294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A294",
          "ref_dok_titel": "Bemanningsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A302 Översyn av lönebidragsnivån",
          "ref_dok_id": "GQ02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lönebidragsnivån",
          "ref_dok_subtitel": "av Rezene Tesfazion m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A306 Samhalls utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02A306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A306",
          "ref_dok_titel": "Samhalls utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A314 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A320 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A321 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A324 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02A324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A324",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A330 Arbetsmarknad, utgiftsområde 13",
          "ref_dok_id": "GQ02A330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A330",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad, utgiftsområde 13",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A332 Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02A332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A332",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A335 Nedläggning av AMS",
          "ref_dok_id": "GQ02A335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A335",
          "ref_dok_titel": "Nedläggning av AMS",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A341 Översyn av regelverket för lönebidragsanställning",
          "ref_dok_id": "GQ02A341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A341",
          "ref_dok_titel": "Översyn av regelverket för lönebidragsanställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A342 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02A342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A342",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A364 Anslagsmotion, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A364",
          "ref_dok_titel": "Anslagsmotion, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A367 Anpassade arbetsplatser",
          "ref_dok_id": "GQ02A367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A367",
          "ref_dok_titel": "Anpassade arbetsplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr230 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr230",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr296 Kulturarbetares möjlighet att försörja sig",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr296",
          "ref_dok_titel": "Kulturarbetares möjlighet att försörja sig",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr372",
          "ref_dok_titel": "Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk347 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk347",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So296 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So296",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So513 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So513",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub272 Lärlingsutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub272",
          "ref_dok_titel": "Lärlingsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2001/02:187 Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_id": "GP03187",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "187",
          "ref_dok_titel": "Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-19",
          "ref_dok_id": "GQ0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2002-12-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:78",
          "ref_dok_id": "GQ0K78",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "78",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:78",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1133",
          "ref_dok_id": "2000:625",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1134",
          "ref_dok_id": "1997:238",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1135",
          "ref_dok_id": "1997:239",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}