<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2339437</hangar_id>
 <dok_id>GH03111</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>111</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:111</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>111</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:10:26</publicerad>
 <titel>Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03111/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03111</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03111</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sikte på hållbar utveckling;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av besluten vid FN:s konferens&lt;br&gt;om miljö och utveckling - UNCED&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världens länder fick ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens om miljö&lt;br&gt;och utveckling (UNCED) att verka för en hållbar samhällsutveckling. I&lt;br&gt;denna proposition lägger regeringen fram sin strategi för det fortsatta&lt;br&gt;arbetet med att förverkliga målet om en hållbar utveckling i Sverige och&lt;br&gt;en strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet for hållbar&lt;br&gt;utveckling. Strategierna utgår från de vid konferensen beslutade&lt;br&gt;principerna i Riodeklarationen och från handlingsprogrammet Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av regeringens prioriterade områden är att verka för en långsiktig&lt;br&gt;och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för ekosystemens bärighet.&lt;br&gt;Detta mål är väl förenligt med Riodeklarationen och Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas allmänna riktlinjer för utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;inom olika problemområden och samhällssektorer. Tillsammans formar&lt;br&gt;de en nationell strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk&lt;br&gt;Agenda 21. Som grund ligger av riksdagen redan beslutade miljöpolitiska&lt;br&gt;mål och prioriteringar bl.a. i vad avser kretsloppsanpassad samhälls-&lt;br&gt;utveckling, klimatfrågor, biologisk mångfald och skogspolitik samt&lt;br&gt;ärenden under beredning och utveckling som miljöbalk, kemikaliefrågor&lt;br&gt;och miljöskulden. En redovisning av den aktuella miljösituationen -&lt;br&gt;regeringens årliga miljöredovisning till riksdagen - är bifogad proposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vidta åtgärder for att beskrivningar av&lt;br&gt;konsekvenserna för miljön som allmän regel skall göras redan före eller&lt;br&gt;i samband med principiella beslut som fattas av regeringen eller av&lt;br&gt;statliga myndigheter. Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljön innan de utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd. Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;Instruktioner, författningar m.m. ses över för att bedöma behovet av&lt;br&gt;miljöanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser regeringen att ge statliga myndigheter möjlighet att ta ett&lt;br&gt;särskilt miljöansvar i sin verksamhet. Uppfyllelsen av detta ansvar&lt;br&gt;förutsätts komma att granskas vid återkommande miljörevisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill stödja kommunerna i arbetet med att utarbeta lokala&lt;br&gt;handlingsprogram för en hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar&lt;br&gt;utveckling behövs en förbättrad resurshushållning, ändrade produktions-&lt;br&gt;och konsumtionsmönster och förändrade livsstilar. I propositionen&lt;br&gt;behandlas hur kommuner bl.a. i samband med upprättande av s.k. lokala&lt;br&gt;Agenda 21 kan bidra till denna utveckling. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma i 1994 års budgetproposition till ett förslag från utredningen&lt;br&gt;om kommmunemas arbete för en god livsmiljö om stimulans till arbetet&lt;br&gt;med lokala Agenda 21 i kommuner och ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen uppgiften att utveckla&lt;br&gt;uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;System för miljöövervakning är av central betydelse för bl.a.&lt;br&gt;uppföljningen av miljöarbetet och dess resultat. Sveriges kunnande inom&lt;br&gt;miljöövervakningsområdet är internationellt efterfrågat. Regeringen avser&lt;br&gt;att i 1994 års budgetproposition återkomma till frågan om medel för&lt;br&gt;internationellt utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vidare den svenska strategin när det&lt;br&gt;gäller det fortsatta arbetet med globala miljö- och utvecklingsfrågor. Mål,&lt;br&gt;prioriteringar och åtgärder redovisas, liksom därmed förknippade&lt;br&gt;organisations- och resursfrågor. En särskild arbetsgrupp tillsätts, som&lt;br&gt;skall behandla miljö- och biståndsfiågor i ljuset av Riobesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund ............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riokonferensen........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nationella uppföljningen - remissynpunkter på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riodokumenten........................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den internationella uppföljningen - remissynpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och enkätsvar ......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljö ’93 - Innehåll och remissynpunkter i samman-&lt;br&gt;fattning ............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationell strategi för en hållbar utveckling ........... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Strategins innehåll.................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Miljömål och prioriteringar ............ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Arbete med uppföljningen ............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Ansvar för den fortsatta uppföljningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riobesluten ...................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 EU-UNCED .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande frågor - miljö- och naturresurspolitik . . 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Effektivare regelsystem och miljööver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vakning ......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 På väg mot kretsloppssamhället..........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Miljörelaterade skatter - skatteväxling......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Biologisk mångfald..................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Hushållning med mark och vatten - fysisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planering........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Klimatpåverkan och luftföroreningar.......36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Försurning.......................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 Hav och vatten ....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.9 Tätortsmiljön .....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ursprungsbefolkningar ...........43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Integrerad miljöpolitik....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Areella näringar m.m.................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Jordbruk........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Skogsbruk.......................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Transporter ......................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Energi .........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Industrins miljöarbete................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 Försvaret och miljön.................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.8 Sysselsättning och miljö...............58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.9 Utbildning, forskning och utveckling.......60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Regionalt och kommunalt arbete..............62 &amp;nbsp;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Länsstyrelserna....................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Kommunerna och Agenda 21 ........... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Strategi för Sveriges globala samarbete för en hållbar ut-&lt;br&gt;veckling .................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De globala miljö-och utvecklingsfrågorna .......69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Instrument, institutioner och processer för globalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete - mål och prioriteringar ............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Utvecklingssamarbetet................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Miljö och handel...................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Konventioner och fördrag..............78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Normbildande samarbete.............. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 Organisations- och resursfrågor för det glo-&lt;br&gt;bala samarbetet...................  92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 ............................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 .............................. 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2................................ 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll ............................... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med&lt;br&gt;genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska&lt;br&gt;strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling&lt;br&gt;(kapitel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första redovisning med anledning av FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro år 1992 har tidigare lämnats till&lt;br&gt;riksdagen (skr. 1992/93:13, bet. 1992/93:JoU8, rskr. 1992/93:70). I&lt;br&gt;skrivelsen meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;i fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av konferensens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande dokument:&lt;br&gt;Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt&lt;br&gt;Skogsprincipema. Dokumenten har remissbehandlats, de två förstnämnda&lt;br&gt;av Miljö- och naturresursdepartementet och det tredje, Skogsprincipema,&lt;br&gt;av Jordbruksdepartementet. En sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;Riodeklarationen och Agenda 21 finns som bilaga 1.1 till denna&lt;br&gt;proposition. En sammanställning över remissyttrandena i fråga om&lt;br&gt;Skogsprincipema finns tillgänglig på Jordbruksdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riodeklarationen och Agenda 21 har av Utrikesdepartementet&lt;br&gt;remitterats till biståndsmyndighetema. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns i bilaga 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska ambassaderna i 28 länder har fått i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;i stora drag vilka åtgärder som vidtagits i länderna som ett led i&lt;br&gt;UNCED-upp följ ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag som bl.a. har samband med UNCED-uppföljningen har vidare&lt;br&gt;lagts fram i mars 1993 av Utredningen om kommunernas arbete för en&lt;br&gt;god livsmiljö (KLIV) i betänkandet Kommunerna och miljöarbetet (SOU&lt;br&gt;1993:19). Den s.k. KLIV-utredningen har remissbehandlats. Yttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr&lt;br&gt;M93/1070/8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som sammanhänger med uppföljningen av UNCED har också&lt;br&gt;aktualiserats av Statens naturvårdsverk i aktionsprogrammet Miljö 93.&lt;br&gt;Aktionsprogrammet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M93/2488/4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 15) lämnades&lt;br&gt;en redovisning av miljösituationen. En motsvarande, aktualiserad&lt;br&gt;redogörelse har tagits fram under hösten 1993 och återfinns i bilaga 2.&lt;br&gt;Underlaget för miljöredovisningen har tagits fram av Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk i samarbete med Statistiska centralbyrån, Boverket,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen och Statens strålskyddsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har pekat ut fyra stora uppgifter för sitt arbete: miljön,&lt;br&gt;Europasamarbetet, ekonomin och välfärdsfrågoma. Det är naturligt att&lt;br&gt;miljön ges en central plats i politiken med tanke på det intresse och&lt;br&gt;engagemang det svenska folket har för miljöfrågorna förutom den&lt;br&gt;betydelse miljöfrågorna har även för ekonomi och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål i miljöarbetet är att på sikt skapa hållbar utveckling&lt;br&gt;genom att arbeta för ett kretsloppssamhälle. Det samhället bygger på&lt;br&gt;principen att vad som utvinns ur naturen skall användas, återvinnas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas om hand utan att naturen skadas. Det innebär att i första hand&lt;br&gt;använda fömybara resurser som ingår i naturens eget kretslopp. Giftiga&lt;br&gt;och svåmedbrytbara kemikalier och miljöfarliga metaller skall inte&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplaneringen skall vara ett verktyg för att förbättra miljön och&lt;br&gt;för att underlätta byggandet av kretsloppssamhället. Miljöhänsynen skall&lt;br&gt;in i ett tidigt skede i planeringen. Konsekvenserna för miljön skall därför&lt;br&gt;redovisas före varje beslut som riskerar att ge en större miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete, till&lt;br&gt;exempel försurningen, uttunningen av ozonskiktet och frågan om&lt;br&gt;klimatförändringarna på grund av höjd koldioxidhalt i atmosfären. Ett&lt;br&gt;liknande samarbete behövs dessutom ofta för att skydda utrotningshotade&lt;br&gt;växter och djur. Sverige är aktivt i det internationella miljöarbetet såväl&lt;br&gt;inom Europa som inom FN och andra globala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bakgrundsbeskrivning avseende uppföljningen av FN-konferensen&lt;br&gt;om miljö och utveckling ges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Riokonferensen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum i Rio de Janeiro år&lt;br&gt;1992. Konferensen behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av&lt;br&gt;stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde och&lt;br&gt;sammankopplingen av miljö- och utvecklingsfrågorna, men även genom&lt;br&gt;att konferensbesluten, när de omsätts i åtgärder och handlingar, på ett&lt;br&gt;avgörande sätt kommer att påverka de långsiktiga levnadsvillkoren för&lt;br&gt;människor i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konferensen antogs som tidigare nämnts de tre grundläggande&lt;br&gt;dokumenten: Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt&lt;br&gt;Skogsprincipema. Två internationella miljökonventioner, konventionen&lt;br&gt;om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald var&lt;br&gt;tillgängliga för underskrift vid konferensen och skrevs under av&lt;br&gt;företrädare för mer än 150 länder och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riodeklarationen innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agenda 21 innehåller 40 kapitel med handlingsprogram och riktlinjer&lt;br&gt;för nationellt och internationellt handlande under återstoden av 1900-talet&lt;br&gt;och även in i nästa sekel, det 21 :a århundradet. Agenda 21 är inte&lt;br&gt;juridiskt bindande, men handlingsprogrammet är enligt regeringens&lt;br&gt;mening politiskt och moraliskt förpliktande. Agenda 21 är ett uppdrag till&lt;br&gt;alla regeringarna liksom till alla grupper och individer i samhället att&lt;br&gt;arbeta för att uppnå målet om en hållbar utveckling, utrota fattigdom och&lt;br&gt;undanröja hoten mot miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i Agenda 21 står i samklang med Riodeklarationens&lt;br&gt;principer. I handlingsprogrammet betonas t.ex. att miljöfrågorna måste&lt;br&gt;integreras socialt och ekonomiskt. Betydelsen av demokrati och&lt;br&gt;medverkan i beslutsfattandet stryks under liksom individers och olika&lt;br&gt;folkgruppers ansvar och medverkan i genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tredje dokumentet som behandlades vid Riokonferensen - Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;Skogsprincipema - ges grundläggande riktlinjer för ett hållbart&lt;br&gt;utnyttjande av världens skogar. Skogens alla funktioner skall skyddas.&lt;br&gt;Finansiella resurser och kunskaper skall ställas till förfogande för u-&lt;br&gt;länder med stora skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling&lt;br&gt;och återgå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska åtgärder&lt;br&gt;på skogsområdet måste vara förenliga med internationella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening får Riokonferensen betecknas som en&lt;br&gt;framgång. Sambandet mellan god miljö och hållbar utveckling&lt;br&gt;markerades kraftfullt. Den innebär ett viktigt steg for att nationellt och&lt;br&gt;internationellt lägga ökad vikt vid och ge ökade resurser till att lösa&lt;br&gt;världens miljö- och utvecklingsproblem. Vikten av de frågor som&lt;br&gt;behandlades och de beslut som togs understryks av det stora antal stats-&lt;br&gt;och regeringschefer som deltog. Konferensens beslut skall ses som böijan&lt;br&gt;på en långsiktig process mot en miljömässigt hållbar utveckling. Den&lt;br&gt;fullständiga utvärderingen av Riokonferensen kommer att kunna göras&lt;br&gt;först om ett antal år då man kan se hur konferensens rekommendationer&lt;br&gt;har omsatts i praktisk handling och resultatorienterad politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står dock klart att det är nödvändigt med ett fortsatt, långsiktigt&lt;br&gt;och uthålligt arbete på nationell och internationell nivå for att nå de mål&lt;br&gt;som konferensen angivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Den nationella uppföljningen - remissynpunkter på&lt;br&gt;Riodokumenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsdokumenten från Riokonferensen - Riodeklarationen om miljö och&lt;br&gt;utveckling, Skogsprincipema och Agenda 21 - har remitterats till en bred&lt;br&gt;krets. Sammanlagt 165 instanser har yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna meningen bland remissinstanserna är att&lt;br&gt;Riodeklarationen om miljö och utveckling samt Agenda 21 anger en&lt;br&gt;riktig och nödvändig inriktning av den framtida miljöpolitiken.&lt;br&gt;Åtgärdsprogrammet måste dock preciseras med mål och handlingsplaner&lt;br&gt;lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Den stora majoriteten av&lt;br&gt;remissvar uttrycker en stark vilja till handling men framhåller också&lt;br&gt;samtidigt bristen på resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter tillsammans med näringslivs- och intresse-&lt;br&gt;organisationer framhåller att Sverige i stor utsträckning uppfyller över-&lt;br&gt;enskommelserna från Riokonferensen. Andra instanser, däribland flertalet&lt;br&gt;högskolor, kommuner och folkrörelser ser i stället behov av genomgri-&lt;br&gt;pande förändringar av vårt samhälle för att motsvara de internationella&lt;br&gt;principerna och målen. Mest kritiska till Agenda 21 är folkrörelserna&lt;br&gt;som menar att dess rekommendationer är alltför allmänt formulerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utbildningsinstitutioner påpekar samstämmigt att tvär-&lt;br&gt;vetenskapliga ansatser är nödvändiga för att ta fram ett kunskapsunderlag&lt;br&gt;för en hållbar utveckling. Miljöaspekter bör beaktas i all utbildning på&lt;br&gt;alla nivåer och här framhålls sakkunskapen hos enskilda organisationer&lt;br&gt;som en särskilt viktig resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser har påpekat statens viktiga roll när det gäller att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hantera information till olika aktörer i arbetet med den nationella Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;uppföljningen av Riokonferensen. Bl.a. föreslås att en delegation knuten&lt;br&gt;till Miljö- och naturresursdepartementet tillsätts med uppgift att driva och&lt;br&gt;samordna arbetet med uppföljning och utvärdering av Agenda 21. Ett&lt;br&gt;annat förslag är att inrätta en nationalkommitté för att genomföra Agenda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en bättre samordning mellan olika sektorer i samhället&lt;br&gt;poängteras som medel för att miljöaspekter på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;skall kunna beaktas i arbetet. Flera instanser anser det viktigt att snabbt&lt;br&gt;få fram miljöräkenskaper som ett komplement till nationalräkenskaperna&lt;br&gt;samt en ökad miljöhänsyn vid den offentliga upphandlingen. Nya&lt;br&gt;organisations- och beslutsmodeller efterfrågas för att bättre främja ett&lt;br&gt;hänsynstagande till miljön. Vidare föreslås att alla myndigheter bör ha&lt;br&gt;sin egen miljöpolicy, miljöhandlingsplan, s.k. miljöcontroller samt&lt;br&gt;obligatorisk miljörevision som redovisas i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar bör, enligt flera instanser, få en vidgad&lt;br&gt;tillämpning och alltid föregå politiska beslut. En översyn av begräns-&lt;br&gt;ningsförordningen anses önskvärd så att förordningen ger stöd för att&lt;br&gt;beakta de ekonomiska konsekvenserna av en fördärvad eller förbättrad&lt;br&gt;miljö. Ett flertal förslag kring miljökonsekvensbeskrivningar läggs fram&lt;br&gt;i svaren. Direktiv till statliga utredningar bör innefatta krav på miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar och företag bör göra miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;på sina produkter och tjänster. Dessutom anges att en särskild&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning bör tas in i samtliga propositioner och&lt;br&gt;utskottsbetänkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma ett mer kretsloppsanpassat samhälle efterlyses ett&lt;br&gt;utvidgat och än mer konkretiserat producentansvar. Behovet av en&lt;br&gt;gemensam standard för miljömärkning understryks. Vikten av&lt;br&gt;information betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser betonar vikten av ekonomiska styrmedel. Bland&lt;br&gt;styrmedel som nämns märks sänkning av mervärdesskatten på miljö-&lt;br&gt;märkta varor och dubbel avdragsrätt for miljöinvesteringar i företag.&lt;br&gt;Vissa kommuner önskar få möjlighet att få ta ut miljörelaterad tätorts-&lt;br&gt;avgift på biltrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller att det är kommunstyrelsen som bör&lt;br&gt;ha ansvaret för framtagandet av den lokala Agenda 21 men att den för-&lt;br&gt;valtning som har ansvaret för miljö- och hälsoskyddet lämpligen bör hålla&lt;br&gt;i själva arbetet. Vidare föreslås att ett slags nätverk för kommuner skall&lt;br&gt;byggas upp, dels som stöd till små kommuner, dels för att generellt få till&lt;br&gt;stånd ett kunskapsutbyte på det kommunala planet kring frågor om en&lt;br&gt;hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den internationella uppföljningen - remissynpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och enkätsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor samstämmighet råder kring att Sverige bör vara ännu mer&lt;br&gt;pådrivande i det internationella miljöarbetet inom FN:s ram och flera&lt;br&gt;instanser efterfrågar bindande avtal på miljö- och utvecklingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare betonas att det är viktigt att finna lösningar på frågor kring u- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;ländernas skuldbörda. Vad gäller biståndet efterfrågas en tydligare&lt;br&gt;prioritering av svenska arbetsområden. Kommunallagen bör ändras så att&lt;br&gt;kommunerna kan delta mer i biståndsarbetet, såväl i tredje världen som&lt;br&gt;i Östeuropa. Flera instanser ger uttryck för en stor oro för miljöproble-&lt;br&gt;men i Östeuropa och menar att Sverige bör prioritera arbete i de närmast&lt;br&gt;liggande östeuropeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser betonar vikten av ett miljösamarbete med EU men&lt;br&gt;framhåller att Sverige vid ett medlemskap måste få behålla rätten till en&lt;br&gt;självständig miljö- och biståndspolitik. Sverige bör, menar flera in-&lt;br&gt;stanser, spela en aktiv roll inom OECD och GATT för att på olika sätt&lt;br&gt;ge miljöaspekter ökad tyngd i de handelspolitiska besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att döma av den enkät som Miljö- och naturresursdepartementet och&lt;br&gt;Utrikesdepartementet genomfort med hjälp av de svenska ambassaderna&lt;br&gt;har uppföljningsprocessen kommit i gång i alla länder, om än med&lt;br&gt;varierande takt och ambitionsnivå. Någon form av nationell handlingsplan&lt;br&gt;har presenterats eller är under utarbetande i de allra flesta länder. Nästan&lt;br&gt;alla har bildat någon form av arbetsgrupp - interdepartemental, parlamen-&lt;br&gt;tarisk eller med representation från flera samhällssektorer - för att arbeta&lt;br&gt;med uppföljningen. Icke statliga organ framstår som viktiga krafter i&lt;br&gt;uppföljningsarbetet. Utvecklingsländerna och länderna i Östeuropa&lt;br&gt;betonar att överföringen av finansiella och tekniska resurser är avgörande&lt;br&gt;för framgång i uppföljningen av Riokonferensens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har ännu inte ratificerat varken klimatkonventionen eller kon-&lt;br&gt;ventionen om biologisk mångfald. EU:s koldioxidmål och den därav&lt;br&gt;följande övervakningen av ländernas koldioxidutsläpp har blivit en&lt;br&gt;mycket kontroversiell fråga. Därmed har ratificering av klimatkon-&lt;br&gt;ventionen försenats. Före utgången av år 1993 skall EU-ländema&lt;br&gt;sammanställa nationalrapporter med anledning av klimatkonventionen och&lt;br&gt;konventionen om biologisk mångfald. Under Riokonferensen meddelade&lt;br&gt;EG att de avsåg att avsätta tre miljarder ECU till åtgärder i u-länder i&lt;br&gt;enlighet med Agenda 21. Hittills har 600 miljoner ECU anslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD har i en öppen workshop med deltagare från många av världens&lt;br&gt;länder kommit fram till att varje land måste utforma sin nationella&lt;br&gt;strategi i första hand efter sina egna förutsättningar. Det finns dock ett&lt;br&gt;antal gemensamma kriterier för vad en strategi bör innehålla. 1)&lt;br&gt;Ekologiska, ekonomiska och sociala frågor skall integreras. 2) Strategin&lt;br&gt;bör ses som en kontinuerlig process for planering och agerande. 3)&lt;br&gt;Strategisk planering innebär att den är långsiktig och gör prioriteringar.&lt;br&gt;4) Den sätter uppfoljbara mål. 5) Den ger ansvar till och integrerar olika&lt;br&gt;samhällssektorer som transporter, energi, jordbruk och industri. 6) Alla&lt;br&gt;huvudintressenter och alla beslutsnivåer deltar. 7) Den är flexibel. 8) I&lt;br&gt;utvecklingsländerna skall planerna utgå från mottagarnas behov och inte&lt;br&gt;i första hand ifrån givarnas villkor. Den lokala förankringen är av&lt;br&gt;avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Miljö ’93 - Innehåll och remissynpunkter i samman-&lt;br&gt;fattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverks rapport Ett miljöanpassat samhälle Miljö ’93 ger&lt;br&gt;en samlad bild av miljöproblemen. Verket föreslår aktionsprogram och&lt;br&gt;åtgärder för miljöarbetet de närmaste fem till tio åren inom en rad&lt;br&gt;sektorer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten anges att redovisade åtgärder är angelägna men inte&lt;br&gt;tillräckliga för att åstadkomma ett miljömässigt bärkraftigt samhälle.&lt;br&gt;Många samhällssektorer måste ändras i grunden for att detta mål skall&lt;br&gt;kunna uppnås. För att komma till rätta med miljöproblemen räcker det&lt;br&gt;inte att enbart se till miljöstörningarna eller deras effekter. De ekono-&lt;br&gt;miska, politiska och sociala mekanismerna bakom miljöproblemen är lika&lt;br&gt;viktiga att ta i beaktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för det framtida arbetet är att förhindra att&lt;br&gt;miljöskador uppstår. Miljöhänsyn måste därför komma in tidigare och få&lt;br&gt;större tyngd i all samhällsplanering. Med hänsyn härtill föreslås att&lt;br&gt;miljödirektiv ges till statliga utredare och kommittéer och att alla&lt;br&gt;regeringsförslag till riksdagen innehåller en beskrivning av dess&lt;br&gt;miljökonsekvenser. Det föreslås vidare att begränsningsförordningen&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även miljöaspekter. Miljöfrågorna måste enligt&lt;br&gt;verket få en central plats även i kommunernas fysiska planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel som instrument for att minska varornas och&lt;br&gt;avfallets miljöpåverkan bör utredas närmare, bl.a. miljöklassning av&lt;br&gt;ytterligare produkter, sänkt skatt på miljömärkta varor och skatt på&lt;br&gt;osorterat avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom energiområdet framhåller verket behovet av energisparande och&lt;br&gt;ökad användning av fömybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskattema bör höjas och omfatta fler områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att långsiktigt komma ifrån beroendet av fossila bränslen&lt;br&gt;bör prägla trafiksektorns miljöarbete i lika hög grad som energisektorns.&lt;br&gt;Ekonomiska och andra styrmedel som stimulerar till bättre miljöprestanda&lt;br&gt;behöver utvecklas för alla trafikslag. Avgaskrav bör finnas på alla&lt;br&gt;motorer. Det internationella samarbetet är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor och kemikalieprodukter måste redan från början utformas så att&lt;br&gt;de är materialsnåla och inte drar onödiga resurser under användningen.&lt;br&gt;Återanvändning, källsortering och återvinning skall underlättas och&lt;br&gt;produkterna skall innehålla så lite skadliga ämnen som möjligt. Det avfåll&lt;br&gt;som ändå blir kvar skall kunna tas om hand utan risk för miljön. Under&lt;br&gt;år 1995 kommer verket att presentera ett samlat program för att sanera&lt;br&gt;förorenade land- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin har en nyckelroll för varornas miljöpåverkan och måste ta ett&lt;br&gt;större ansvar. Tillstånden enligt miljöskyddslagen för industrier kommer&lt;br&gt;att omprövas enligt tidigare plan. Utbytesprincipen rörande kemikalier&lt;br&gt;bör tillämpas i högre grad, varorna bör miljöanpassas bättre och ökade&lt;br&gt;krav bör ställas beträffande avfallshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöarbetet inom VA-området bör särskilt prioritera minskade utsläpp&lt;br&gt;av närsalter i hav och inland svatten. Tillförseln av kemikalier från&lt;br&gt;anslutna industrier måste minska. Åtgärder för en förbättrad rening i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda avloppsanläggningar bör genomföras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bevara den biologiska mångfalden står i centrum for miljöarbetet&lt;br&gt;inom jord- och skogsbruket. Inom skogsbruket kräver detta att bruknings-&lt;br&gt;metoderna anpassas och att vissa områden och skogstyper undantas från&lt;br&gt;skogsbruk. Inom jordbruket bör de gödande utsläppen minska till&lt;br&gt;grundvatten, sjöar och hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga förslag märks de om ökad kalkning för att motverka&lt;br&gt;försurningen, skydd för odikade våtmarker, förbud och avgifter&lt;br&gt;beträffande ozonnedbrytande ämnen, ett heltäckande system för att&lt;br&gt;kontrollera dels forändring av genetisk sammansättning av organiskt liv,&lt;br&gt;dels spridning av sådana modifierade organismer. Bättre hushållning med&lt;br&gt;naturgrus måste eftersträvas och förslag till avgifter presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rennäringen framhålls att renhjordarnas storlek måste&lt;br&gt;anpassas till betesmarkernas produktionsförmåga. Övergripande miljömål&lt;br&gt;bör fastställas for rennäringen på samma sätt som för övriga areella&lt;br&gt;näringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets redovisning har remissbehandlats och remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga på Miljö- och naturresursdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har avgivits från hundratalet remissinstanser. Naturvårds-&lt;br&gt;verkets program får ett helt övervägande positivt mottagande. Särskilt&lt;br&gt;påpekas värdet av bredden i programmet samtidigt som det också&lt;br&gt;begränsat möjligheterna för remissinstanserna att mer ingående behandla&lt;br&gt;alla förslagen i redovisningen. Programmet ses som en god plattform för&lt;br&gt;det fortsatta miljöarbetet, bl.a. framhålls dess värde för kommunerna när&lt;br&gt;lokala Agenda 21 skall upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Nationell strategi för en hållbar utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De riktlinjer och bedömningar som redovisas&lt;br&gt;i det följande rörande övergripande frågor och integrerad miljöpo-&lt;br&gt;litik formar tillsammans grundläggande element i en nationell&lt;br&gt;strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda 21.&lt;br&gt;Denna strategi utvecklas fortlöpande i takt med att kunskapen om&lt;br&gt;miljösituationen i Sverige och i vår omvärld förfinas och fördjupas.&lt;br&gt;Strategins utveckling redovisas for riksdagen i samband med&lt;br&gt;regeringens årliga redovisning av miljötillståndet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riodeklarationen om miljö och&lt;br&gt;utveckling och dess principer för hållbar utveckling är ett grundläggande&lt;br&gt;uttryck for världssamfundets samsyn och solidariska ansvar i arbetet för&lt;br&gt;en hållbar utveckling inom ramen för ekosystemens bärighet. Dessa&lt;br&gt;principer måste enligt regeringens mening ses som politiskt och moraliskt&lt;br&gt;förpliktande. De ligger till grund för de förslag till riktlinjer och strategi&lt;br&gt;för hållbar utveckling i Sverige och för den svenska strategin för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsatta globala samarbetet i miljö- och utvecklingsfrågor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av regeringens prioriterade områden är att verka för en hållbar&lt;br&gt;utveckling i Sverige. Regeringen framhöll i sin skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;med redogörelse med anledning av FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling - UNCED (skr. 1992/93:13) att de i Riokonferensen deltagan-&lt;br&gt;de länderna åtagit sig att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling&lt;br&gt;inom ramen för ekosystemens bärighet, vilket efter Riokonferensen är ett&lt;br&gt;mellanstatligt erkänt långsiktigt mål för hela världssamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen anfördes vidare att Riokonferensens handlingsprogram&lt;br&gt;Agenda 21, som omfattar alla sektorer och grupper i samhället, är en&lt;br&gt;vägvisare till att förverkliga detta mål. Övergången till en hållbar&lt;br&gt;utveckling måste ses i långt tidsperspektiv och åtgärderna vidtas i de&lt;br&gt;enskilda länderna med tonvikt på insatser på det lokala planet. Strävan&lt;br&gt;mot hållbar utveckling måste i framtiden genomsyra och prägla alla delar&lt;br&gt;av samhällets verksamhet och vara vägledande vid utformningen av&lt;br&gt;ländernas politik inom olika sektorer. Sektorsansvaret för en hållbar&lt;br&gt;utveckling förstärks av Riobesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tagit del av vad som har anförts i skrivelsen (bet.&lt;br&gt;1992/93:JoU8, rskr. 1992/93:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen förutskickades ett brett samråd om Riobesluten. Ett sådant&lt;br&gt;brett samråd har ägt rum under våren 1993, bl.a. på grundval av ett&lt;br&gt;gemensamt brev från Miljö- och naturresursdepartementet och Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet riktat till samtliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riodokumenten har vidare remitterats. Remissutfallet ger allmänt vid&lt;br&gt;handen att remissinstanserna praktiskt taget enstämmigt ställer sig bakom&lt;br&gt;huvuddragen i besluten från Riokonferensen, och avser att efter råd och&lt;br&gt;läglighet framgent verka i Riokonferensens anda inom sina olika&lt;br&gt;verksamhetsområden i samhället. Det övervägande antalet remissinstanser&lt;br&gt;accepterar det övergripande målet att säkerställa en hållbar utveckling i&lt;br&gt;Sverige. Remiss och samråd har medverkat till att målet om en hållbar&lt;br&gt;utveckling i Sverige nu kan sägas vara väl förankrat i det svenska&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 sägs att länderna bör upprätta nationella strategier och&lt;br&gt;handlingsplaner för att genomföra åtagandena från Rio. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser understryker behovet av en övergripande strategi i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslag i Agenda 21 skall FN sammankalla till en&lt;br&gt;särskild session med generalförsamlingen senast år 1997 för en över-&lt;br&gt;gripande översyn och bedömning av hur Agenda 21 tillämpas i världens&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen det angeläget att utforma en&lt;br&gt;samlad nationell strategi för hållbar utveckling i Sverige. I första hand&lt;br&gt;bör tidsperspektivet för strategin vara åren fram till 1997, med inslag av&lt;br&gt;delar med mer långsiktig räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande anges allmänna riktlinjer för åtgärder inom olika pro-&lt;br&gt;blemområden och samhällssektorer, samt förslag till ändringar i vissa&lt;br&gt;regelsystem inom den statliga sektorn m.m. Tillsammans formar dessa&lt;br&gt;riktlinjer de grundläggande elementen i en nationell strategi för hållbar&lt;br&gt;utveckling och utgör därmed väsentliga inslag i en svensk Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna strategi skall fortlöpande utvecklas i takt med att kunskaper om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljösituationen i Sverige och i vår omvärld forfinas och fördjupas. Det Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;är regeringens avsikt att i fortsättningen redovisa strategins utveckling i&lt;br&gt;samband med regeringens årliga redovisning till riksdagen av miljötill-&lt;br&gt;ståndet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Strategins innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje land måste utforma sin nationella strategi i första hand efter sina&lt;br&gt;egna förutsättningar. Det finns dock ett antal gemensamma kriterier för&lt;br&gt;vad en strategi bör innehålla baserat på de viktigaste grundtankarna i&lt;br&gt;Agenda 21. Dessa är bl.a. att ekonomiska och ekologiska frågor skall&lt;br&gt;integreras och att ansvaret för miljön hos samhällets olika sektorer,&lt;br&gt;såsom t.ex. trafik, energi, jordbruk och industri, skall tydliggöras.&lt;br&gt;Vidare är den lokala förankringen av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella strategin för hållbar utveckling tar således sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i en strävan efter ökad integration av ekonomi och miljö. Det&lt;br&gt;innebär som tidigare nämnts att den ekonomiska utvecklingen måste ske&lt;br&gt;inom ramen för ekosystemens bärighet. Den ekonomiska utvecklingen får&lt;br&gt;inte hota livsvillkoren för människor, växter eller djur. En god miljö är&lt;br&gt;en av grundförutsättningarna för en långsiktigt bärkraftig ekonomi. I&lt;br&gt;planering och beslutsfattande på alla nivåer och inom alla delar av&lt;br&gt;samhället måste därför ekonomiska överväganden och miljöhänsyn vävas&lt;br&gt;samman. Miljökonsekvensbeskrivningar är ett viktigt instrument härför&lt;br&gt;och bör i ökad utsträckning komma till användning i princip- och&lt;br&gt;programinriktade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att öka integrationen mellan miljö och ekonomi är genom&lt;br&gt;ytterligare skatteväxling, dvs. att inom ramen för det totala skatteuttaget&lt;br&gt;göra förändringar, så att skattesystemet inriktas mot ett ökat inslag av&lt;br&gt;miljörelaterade skatter. För att säkerställa en god livsmiljö för framtida&lt;br&gt;generationer bör kostnad seffektiva ekonomiska styrmedel av olika slag&lt;br&gt;användas för att minska miljöpåverkan och gynna ett miljövänligt&lt;br&gt;beteende. Den som förorenar bör betala kostnaderna för detta. Den s.k.&lt;br&gt;miljöskulden, dvs. de ackumulerade kostnaderna for att återställa&lt;br&gt;miljöskador eller förlorade naturresurser, får inte tillåtas växa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 betonas starkt att våra produktions- och konsumtions-&lt;br&gt;mönster behöver ändras och ges ett ökat inslag av resurshushållning,&lt;br&gt;återanvändning och materialåtervinning, dvs. olika slag av kretslopps-&lt;br&gt;anpassning. För Sveriges del innebär detta att producenterna av varor,&lt;br&gt;produkter och förpackningar kommer att få ett ökat ansvar för att till-&lt;br&gt;verkning, användning och omhändertagande kan ske på ett miljöanpassat&lt;br&gt;sätt. Dessutom måste alla hjälpas åt i arbetet med att kretsloppsanpassa&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Industrin, handeln, myndigheter och den enskilde,&lt;br&gt;alla har ansvar för vår gemensamma livsmiljö, liksom de olika sam-&lt;br&gt;hällssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handlingsprogrammet Agenda 21 betonas också att en förutseende&lt;br&gt;samhällsplanering har stor betydelse för att främja målen om en god&lt;br&gt;livsmiljö och en hållbar samhällsutveckling. Behovet av en långsiktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god hushållning med naturresurser och en uthållig användning av mark- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;och vattenområden betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Mi|jömål och prioriteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 beskrivs tillståndet i miljön, hur det utvecklats under senare år&lt;br&gt;och i vilken utsträckning de mål som riksdagen har ställt upp inom&lt;br&gt;miljöområdet har kunnat uppfyllas. I flera fall har målen redan uppnåtts&lt;br&gt;eller kommer att uppnås inom angiven tid. Inom några områden krävs det&lt;br&gt;dock ytterligare åtgärder för att målen skall kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk har i en rapport år 1992 redovisat ett antal&lt;br&gt;framtidsscenarier över Sveriges miljö år 2020 under olika antaganden om&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. De visar klart att det behövs kraftfulla insatser om&lt;br&gt;vi skall kunna motverka försämringar och än större insatser för att&lt;br&gt;åstadkomma förbättringar. De mål vi hittills satt upp och redan ingångna&lt;br&gt;avtal räcker inte för att t.ex. försurningen och växthuseffekten inte skall&lt;br&gt;förvärras under de kommande 30 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket arbetar på regeringens uppdrag tillsammans med Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Naturvårdsverket med att&lt;br&gt;utveckla en nationell vision, Sverige 2009. Syftet är att bättre överblicka&lt;br&gt;de långsiktiga anspråken på mark och vatten. För att åstadkomma en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar utveckling när det gäller trafik, varuflöde, föroreningar&lt;br&gt;m.m. måste påverkan på resurserna mark och vatten klarläggas, bl.a.&lt;br&gt;beträffande möjligheter till utnyttjande och bevarande i ett långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit initiativ till ett samarbetsprojekt för länderna runt&lt;br&gt;Östersjön med uppgift att utarbeta en vision för Östersjön 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt anser regeringen att det är särskilt viktigt att vidta åtgärder&lt;br&gt;mot miljöproblemen försurning och övergödning av sjöar och hav och att&lt;br&gt;förebygga globala förändringar av klimatet. Trafiksystemen måste&lt;br&gt;miljöanpassas både genom en framsynt samhällsplanering och genom&lt;br&gt;utveckling av tekniken för att begränsa utsläppen. Åtgärder inom ener-&lt;br&gt;gisektorn spelar också en framträdande roll. Nyttjandet av biologiska&lt;br&gt;resurser måste anpassas till naturens gränser för att den biologiska&lt;br&gt;mångfalden skall kunna bevaras. Vidare har det internationella miljöar-&lt;br&gt;betet en stor betydelse eftersom vi bara delvis kan påverka miljötillstån-&lt;br&gt;det i Sverige genom egna åtgärder. Vi är i hög grad beroende av den&lt;br&gt;miljöpolitik som förs i andra länder och regeringen verkar därför för ett&lt;br&gt;brett internationellt samarbete inom miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Arbete med uppföljningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har efter konferensen bedrivit ett intensivt arbete för att&lt;br&gt;informera om konferensens beslut med syfte att påbörja och stimulera&lt;br&gt;processen mot en omvandling av besluten till konkreta åtgärder i det&lt;br&gt;svenska samhällets olika delar. En del av detta arbete beskrivs i den förut&lt;br&gt;nämnda regeringsskrivelsen till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första halvåret 1993 har alla landets kommuner fått en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam skrivelse från Miljö- och naturresursdepartementet och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet med information om Riokonferensen och en&lt;br&gt;uppmaning att påbörja arbetet med att omsätta besluten i praktisk&lt;br&gt;handling i kommunerna. Miljö- och naturresursdepartementet samt&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och dess länsförbund i samverkan har under&lt;br&gt;våren 1993 anordnat sju regionala konferenser om frågor rörande upp-&lt;br&gt;följningen av UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1993 har tillkommit material som rör uppföljningen av&lt;br&gt;Riokonferensens beslut i kommunerna. Det gäller bl.a. utredningen om&lt;br&gt;kommunernas arbete för en god livsmiljö och Statens naturvårdsverks&lt;br&gt;rapport med ett aktionprogram för ett miljöanpassat samhälle - Miljö ’93.&lt;br&gt;Verket har också som tidigare nämnts tillsammans med ett antal andra&lt;br&gt;myndigheter och Miljö- och naturresursdepartementet utarbetat en&lt;br&gt;redovisning av miljötillståndet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya skogspolitiken som riksdagen beslutade våren 1993 är ett&lt;br&gt;annat exempel på uppföljningsarbetet. Den tar sin utgångspunkt i Rio-&lt;br&gt;konferensens beslut. Andra exempel utgör regeringens propositioner om&lt;br&gt;godkännande av klimatkonventionen, konventionen om biologisk mång-&lt;br&gt;fald samt om kretsloppsanpassad samhällsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Ansvar för den fortsatta uppfödningen av Riobesluten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den fortsatta uppföljningen och genom-&lt;br&gt;förandet av Riobesluten bör ses som ett uppdrag till hela samhället&lt;br&gt;men också till den enskilda människan. En övergång till hållbar&lt;br&gt;utveckling måste genomsyra och prägla alla delar av samhällets&lt;br&gt;verksamhet och ligga till grund for utformningen och inriktningen&lt;br&gt;av politiken inom skilda samhällssektorer. Sektorernas ansvar för&lt;br&gt;sin miljöpåverkan och för hållbar utveckling förstärks av Riobeslu-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid remissbehandlingen har bl.a.&lt;br&gt;pekats på vikten av att ansvaret för samordningen av den fortsatta upp-&lt;br&gt;följningen av besluten och åtagandena från Riokonferensen ges en tydlig&lt;br&gt;organisatorisk hemvist. I flera länder har särskilda kommittéer eller&lt;br&gt;kommissioner inrättats för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för den fortsatta uppföljningen av Riobesluten bör i huvudsak&lt;br&gt;bygga på den befintliga ansvars- och organisationsstrukturen. Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementets roll i den löpande samordningen av upp-&lt;br&gt;följningen av Riokonferensen i regeringskansliet kvarstår oförändrad&lt;br&gt;liksom uppgifterna i denna del för olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen, som är regeringens råd i miljöfrågor, har&lt;br&gt;aktivt deltagit i förberedelsearbetet, genomförandet och uppföljningen av&lt;br&gt;Riokonferensen. Miljövårdsberedningen har anordnat konferenser om det&lt;br&gt;svenska förberedelsearbetet, om Riokonferensen i Sydperspektiv och ur&lt;br&gt;kvinnoperspektiv, samt om en hållbar utveckling speglad i bistånd och&lt;br&gt;handel. Efter Riokonferensen samlade beredningen idégivare från olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av det svenska samhället för att utarbeta en idérapport om den Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;svenska uppföljningen av konferensen (SOU 1992:104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen har i samarbete med Kommunförbundet&lt;br&gt;utarbetat boken Kretslopp - basen för en hållbar stadsutveckling (Eco-&lt;br&gt;cycles - The Basis of Sustainable Urban Development) som också var&lt;br&gt;Sveriges bidrag till stadskonferensen i Curitiba i Brasilien. Miljö-&lt;br&gt;vårdsberedningen har arbetat med att utveckla och inspirera det&lt;br&gt;kommunala arbetet med Lokal Agenda 21 i samarbete med kommuner&lt;br&gt;och idéella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör vara Miljövårdsberedningens uppgift att&lt;br&gt;inom ramen för sin verksamhet utveckla uppföljningen av Riobesluten i&lt;br&gt;det svenska samhället, bl.a. i kontakter med kommuner, folkrörelser,&lt;br&gt;forskning m.m. Väsentliga inslag i denna verksamhet blir också att&lt;br&gt;informera och skapa debatt om hur uppföljningen fortskrider i Sverige,&lt;br&gt;internationellt och i FN-systemet samt Sveriges roll i detta skeende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort ge beredningen direktiv med bl.a.&lt;br&gt;denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 EU-UNCED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En utgångspunkt för regeringens&lt;br&gt;EES/EU-arbete är att högsta tillämpade ambitionsnivå bör gälla i&lt;br&gt;miljöarbetet, både det svenska och det inom EU. Därmed kommer&lt;br&gt;inga miljökrav i olika rättsregler att sänkas. Sverige bör fortsätta&lt;br&gt;att driva på i det europeiska miljövårdsarbetet, bl.a. på kretslopps-&lt;br&gt;området och för att integrera ekonomi och ekologi. Regeringen&lt;br&gt;avser att kraftfullt agera i denna riktning redan från EES-avtalets&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En grund för arbetet på övergången&lt;br&gt;till en hållbar utveckling är ett vidgat regionalt och internationellt&lt;br&gt;samarbete mellan länder med i stora delar likartade problem och&lt;br&gt;förutsättningar. Vikten av sådant samarbete understryks genomgående i&lt;br&gt;Agenda 21 :s olika kapitel. Det är mot denna bakgrund som ett vidgat&lt;br&gt;samarbete mellan Sverige och EU bör ses. Genom EES-avtalet kommer&lt;br&gt;Sverige att få större möjligheter att påverka gemenskapens miljöpolitik&lt;br&gt;än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EU:s femte miljöhandlingsprogram (A European Community&lt;br&gt;Programme of Policy and Action in relation to the Environment and&lt;br&gt;Sustainable Development) som utarbetats av EG-kommissionen slås fest&lt;br&gt;att miljöproblem skall förebyggas och att målet är en hållbar utveckling.&lt;br&gt;Miljöhänsyn skall integreras i olika samhällssektorer. Ekonomiska och&lt;br&gt;andra styrmedel skall utvecklas. I en rådsresolution har EU:s miljömin-&lt;br&gt;istrar ställt sig bakom programmets allmänna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det närmare samarbetet med EU ges Sverige tillfälle att delta&lt;br&gt;i ett stort antal expertgrupper som har till uppgift att lägga fram förslag&lt;br&gt;till ändring och skärpning av miljöregler för EU/EES. Ett omfettande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd på politisk nivå förutses innan beslut om ny lagstiftning tas av Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;EES-organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare samarbetet med EU medför att inriktningen på gemen-&lt;br&gt;samma regler snarare än nationella särlösningar kommer att bli än&lt;br&gt;tydligare. Vi kommer att i allt högre utsträckning gemensamt med andra&lt;br&gt;EU/EES-länder utarbeta bindande miljöregler för hela Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent konkret kommer detta att medföra att Sverige i ökad utsträckning&lt;br&gt;kommer att delta i det europeiska internationella samarbetet redan från&lt;br&gt;utredningsstadiet. Det innebär sannolikt att ökade resurser måste&lt;br&gt;disponeras för att förbereda ett aktivt deltagande i olika EU-fora.&lt;br&gt;Samtidigt innebär detta att EU:s samlade utredningsresurser blir lättare&lt;br&gt;tillgängliga för den svenska förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 beräknas EES-avtalet träda i kraft. Det innefattar&lt;br&gt;ett långtgående samarbete mellan EU- och EFTA-ländema på miljö-&lt;br&gt;området. Genom avtalet tar Sverige över ett 5O-tal rättsakter, såväl s.k.&lt;br&gt;minimidirektiv (art 130) som harmoniserade produktkrav (art 100 A). På&lt;br&gt;det sistnämnda området har EFTA-ländema vissa undantag och över-&lt;br&gt;gångsregler i de fall man har mer långtgående miljökrav, exempel på&lt;br&gt;detta är bilavgasområdet samt kemikalier. EES-avtalet omfattar även&lt;br&gt;samarbete vad gäller miljöforskning, miljöövervakning, användningen av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel etc. Enligt avtalet skall Sverige tillämpa EU:s&lt;br&gt;regler om t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar, utsläpp av miljöfarliga&lt;br&gt;ämnen samt avfallshantering. EES-avtalet gör också att Sverige kommer&lt;br&gt;in i EU:s miljöarbete på centrala områden, t.ex. utsläpp från industrier.&lt;br&gt;Därutöver väntas ett samarbete med EU på områden som inte ingår&lt;br&gt;direkt i avtalet, t.ex. när det gäller att arbeta fram nya miljöavgifter.&lt;br&gt;Sverige deltar också i EU:s miljöövervakning och miljöforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förhandling om ett medlemsskap i EU är nu inne i ett&lt;br&gt;slutskede. Ett sådant vidgat samarbete innebär att Sverige kan bidra till&lt;br&gt;utvecklingen av det gemensamma regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet har efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande tillkallat en kommitté (M 1993:02) med uppdrag att&lt;br&gt;närmare belysa vilka konsekvenser olika former av deltagande från&lt;br&gt;svensk sida i den europeiska integrationen får för miljön. Kommittén&lt;br&gt;avslutar sitt arbete under böijan av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Övergripande frågor - miljö- och naturresurspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Effektivare regelsystem och miljöövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt presenteras ett antal konkreta åtgärder för att göra vissa&lt;br&gt;styrmedel effektivare och för att förbättra myndighetsorganisation och&lt;br&gt;uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett effektivt miljöarbete krävs verkningsfulla styrmedel. Några av&lt;br&gt;de styrmedel som kan användas är information och utbildning, miljöav-&lt;br&gt;gifter, lagar och samhällsplanering. Det är också viktigt att sätta upp&lt;br&gt;tydliga mål för miljöarbetet och en tidtabell för när målen skall vara &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedlen på miljöområdet kan liknas vid en trappa, där det svagaste Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;styrmedlet finns längst ned på trappen och det starkaste styrmedlet högst&lt;br&gt;upp. Första steget i trappen består av information och utbildning. Nästa&lt;br&gt;steg är frivilliga åtaganden från tillverkare eller leverantörer. Steget&lt;br&gt;därefter innebär ekonomiska styrmedel som panter, miljöavgifter och&lt;br&gt;miljöskatter. Det sista steget innebär föreskrifter eller andra lagar som i&lt;br&gt;vissa fall kan innebära forbud. Regeringens politik är att tydligt ange&lt;br&gt;miljömål och tidtabell för genomförandet men att låta aktörerna hitta&lt;br&gt;lösningar och tillvägagångssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att beskrivningar av&lt;br&gt;miljökonsekvenser systematiskt kommer in i ett tidigt skede av den&lt;br&gt;politiska processen. Sådana beskrivningar bör göras när det gäller&lt;br&gt;program, plan- och policyarbete i viktiga samhällssektorer.&lt;br&gt;Regeringen anser att beskrivningar av miljökonsekvenserna som&lt;br&gt;allmän regel skall innefattas i propositioner och andra förslag till&lt;br&gt;övergripande beslut av strategisk karaktär. Med den nu föreslagna&lt;br&gt;ordningen kommer konsekvenserna för miljön av större beslut av&lt;br&gt;strategisk karaktär att regelmässigt beskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för miljön innan de&lt;br&gt;utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd. Regering-&lt;br&gt;en avser att se över regelsystem, som instruktioner, författningar&lt;br&gt;m.m., i syfte att bedöma behovet av miljöanpassning av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt princip 17 i Riodeklarationen&lt;br&gt;skall miljökonsekvensbeskrivningar användas som ett nationellt in-&lt;br&gt;strument for sådana föreslagna verksamheter som kan antas ha en&lt;br&gt;betydande skadlig inverkan på miljön och som kräver beslut av behörig&lt;br&gt;nationell myndighet. I Agenda 21 framhålls bl. a. (kapitel 8) att det kan&lt;br&gt;bli nödvändigt med en justering eller till och med en grundläggande&lt;br&gt;förändring av beslutsfattandet om miljö och utveckling skall kunna sättas&lt;br&gt;i centrum för det ekonomiska och politiska beslutsfattandet och en&lt;br&gt;fullständig integrering av dessa frågor skall kunna uppnås i praktiken.&lt;br&gt;Det övergripande målet är att förbättra eller omstrukturera beslutsproces-&lt;br&gt;sen så att sociala, ekonomiska och miljöpolitiska frågor beaktas och&lt;br&gt;integreras och en bredare delaktighet från allmänhetens sida säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt aktionsprogram Ett miljöanpassat samhälle (Miljö ’93) har&lt;br&gt;Naturvårdsverket föreslagit att särskilda miljödirektiv skall införas for&lt;br&gt;statliga utredare och kommittéer. Miljöaspekterna föreslås också&lt;br&gt;redovisas tydligt i samband med övergripande politiska beslut och i&lt;br&gt;samtliga propositioner. Flera remissinstanser framför liknande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är regler om miljökonsekvensbeskrivningar intagna i ett&lt;br&gt;tjugotal olika lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i anslutning till 1988 års miljöpolitiska proposition&lt;br&gt;(prop. 1987/88:85, 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373) angett att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökonsekvensbeskrivningar är ett medel som bidrar till att kunna Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;tillmäta miljökonsekvenserna av ett beslut samma tyngd som de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna. Regeringen har i 1992 års budget-&lt;br&gt;proposition angett att miljökonsekvenserna skall redovisas före vaije&lt;br&gt;beslut som ger större miljöpåverkan. I proposition 1993/94:30 om en&lt;br&gt;strategi för biologisk mångfald anges vidare att miljömålen skall ges&lt;br&gt;samma vikt och betydelse som skilda ekonomiska överväganden i syfte&lt;br&gt;att bygga mänsklig verksamhet på ekologisk grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang noteras att EG-kommissionen i juni i år&lt;br&gt;beslutat att regelmässigt bedöma miljökonsekvenserna av sina förslag.&lt;br&gt;Vid viktigare lagförslag skall redovisas kostnader och nytta för miljön.&lt;br&gt;Inom kommissionen bereds vidare förslag till miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar i planeringsprocessen på policynivån under benämningen&lt;br&gt;Strategic Environmental Assessment (SEA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom Nordiska ministerrådet pågår arbete med miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar. En ad hoc-grupp har gått igenom arbetet med miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar i de nordiska länderna. Under en kommande&lt;br&gt;treårsperiod skall en arbetsgrupp, i vilken också representanter för den&lt;br&gt;fysiska planeringen ingår, arbeta for en integrering av miljö och fysisk&lt;br&gt;planering bl.a. vad gäller riktlinjer för användningen av miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar i strategisk planering (&amp;quot;policy, plans and programs&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu föreslagna ordningen lägger regeringen en grund for det&lt;br&gt;fortsatta nordiska och europeiska samarbetet i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö och standardisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringen har på senare tid fått en ökad betydelse för&lt;br&gt;miljöarbetet. Förutom den traditionella miljörelaterade standardiseringen,&lt;br&gt;som ofta avser mätmetoder och analyser, har nya områden som direkt&lt;br&gt;eller indirekt påverkar miljön blivit aktuella för standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas resurser är begränsade och insatser bör därför göras&lt;br&gt;där de får störst samhällsekonomisk nytta och bidrar till en mer effektiv&lt;br&gt;resurshushållning och kretsloppsanpassning. Kemikalieinspektionen och&lt;br&gt;Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen redovisat sin syn på&lt;br&gt;prioritering av arbetet som rör standardisering och miljö. Med beaktande&lt;br&gt;av myndigheternas ställningstaganden anser regeringen att hög prioritet&lt;br&gt;i det svenska miljörelaterade standardiseringsarbetet bör ges åt i första&lt;br&gt;hand sådan standardisering som görs på beställning av EU/EFTA, åt&lt;br&gt;riktlinjer för arbetet med att beakta miljöaspekter vid all produktstandar-&lt;br&gt;disering samt åt systeminriktad standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU kan standarder delvis komma att ersätta annan reglering&lt;br&gt;genom att EU (och EFTA) i flera fall överlämnar - ger mandat - åt de&lt;br&gt;europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI, att&lt;br&gt;precisera reglerna i direktiv och förordningar genom att ta fram&lt;br&gt;standarder som knyts till lagstiftningen. Inom miljöområdet kan s.k.&lt;br&gt;mandaterad standardisering förväntas komma att öka väsentligt i&lt;br&gt;omfattning i framtiden. EFTA-ländema kommer i och med EES-avtalet&lt;br&gt;att ges ökad möjlighet att medverka vid framtagandet av mandaten. En&lt;br&gt;sådan medverkan måste enligt regeringens mening betecknas som mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägen eftersom mandaten lägger grunden för den standard som Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;senare knyts till lagstiftningen. Vidare bör arbetet med standardiseringen&lt;br&gt;efter det att mandatet givits till CEN eller CENELEC utföras med hög&lt;br&gt;prioritet. Svenska intressenter bör verka för detta via den svenska&lt;br&gt;standardise ringsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöaspekter måste beaktas vid all produktstandardisering och&lt;br&gt;miljökonsekvenserna av en produktstandard bör bedömas innan den&lt;br&gt;fastställs. Standardisering kan annars innebära en styrning mot från&lt;br&gt;miljösynpunkt olämpligt val av material eller innehåll i en produkt. För&lt;br&gt;att möjliggöra detta behöver rutiner för att tillvarata miljöhänsyn byggas&lt;br&gt;in i själva standardiseringsarbetet. Det pågår för närvarande internatio-&lt;br&gt;nellt arbete med att ta fram riktlinjer för detta. Regeringen anser att&lt;br&gt;Sverige bör verka aktivt för att dessa riktlinjer utformas på sådant sätt att&lt;br&gt;de främjar en effektivare resursanvändning och en kretsloppsanpassad&lt;br&gt;utveckling. De bör utformas med syfte att kunna bidra till att avgifta&lt;br&gt;kretsloppen, dvs. minska mängden hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen&lt;br&gt;i produkter. Syftet bör också vara att bidra till att produkter av olika slag&lt;br&gt;utformas så att de lättare kan återanvändas, återvinnas eller energiutvin-&lt;br&gt;nas. Ett minimum bör vara att nya produktstandarder inte onödigtvis skall&lt;br&gt;medföra att ämnen eller produkter som kan ha skadliga miljöeffekter blir&lt;br&gt;nödvändiga att använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systeminriktade standardiseringen har som målsättning att vara ett&lt;br&gt;verktyg för att kvalitetssäkra företagens miljöarbete på samma sätt som&lt;br&gt;det i dag finns system för kvalitetssäkring av företagens produktion. Inom&lt;br&gt;den globala standardiseringsorganisationen, ISO, har ett arbete inletts för&lt;br&gt;att standardisera inom bl.a. områdena industrins kvalitetssäkringsarbete&lt;br&gt;avseende miljön, miljörevision, miljömärkning och livscykelanalyser.&lt;br&gt;Regeringen anser att arbetet kommer att ge främst industrin goda verktyg&lt;br&gt;för att förändra produktionsmönstren i miljövänlig riktning och att det är&lt;br&gt;viktigt för svenska intressenter att delta för att påverka utformningen av&lt;br&gt;standarderna. Ansvaret för detta arbete bör emellertid främst åvila&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med syfte att ge miljöstandardiseringsarbetet en ökad prioritet,&lt;br&gt;beslutades år 1992 att inom SIS inrätta en policygrupp för miljöfrågor.&lt;br&gt;Policygruppen skall bevaka att miljöaspekter beaktas vid standardisering&lt;br&gt;samt kunna initiera egna standardiseringsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår i Industriförbundets regi en utredning om arbetssätt och&lt;br&gt;organisation inom den svenska standardiseringen. Utredningen, som&lt;br&gt;väntas presentera sitt förslag före årsskiftet, kan leda till förändringar av&lt;br&gt;arbetssätt och organisation inom den svenska standardiseringen.&lt;br&gt;Regeringen avser återkomma i 1994 års budgetproposition till frågan om&lt;br&gt;medel till det svenska standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De lagar som gäller på miljöområdet kan&lt;br&gt;i dag vara svåra att överblicka och behöver i en del fall skärpas.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att samla flertalet miljölagar i en miljö-&lt;br&gt;balk. Regeringen kommer i enlighet med regeringsförklaringen att&lt;br&gt;lägga fram ett förslag under år 1994 om sådan samlad och i vissa&lt;br&gt;avseenden skärpt miljölagstiftning. Miljölagstiftningen skall därmed&lt;br&gt;bli effektivare och lättare att överblicka och tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Miljöskyddskommittén lämnade i&lt;br&gt;sitt huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27) förslag om att samman-&lt;br&gt;föra bl.a. följande viktiga lagar: naturvårdslagen (1964:882), miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387), renhållningslagen (1979:596), hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080), lagen (1985:426) om kemiska produkter och lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till miljöbalk har perspektivet vidgats till att omfatta målet&lt;br&gt;en på lång sikt hållbar utveckling av samhället, i linje med principerna&lt;br&gt;i Riodeklarationen och kretsloppsanpassningen av samhället. Allmänna&lt;br&gt;aktsamhetsregler föreslås där försiktighetsprincipen utgör ett bärande&lt;br&gt;element. Vissa stora trafikanläggningar skall tillåtlighetsprövas av&lt;br&gt;regeringen innan de byggs. Det skall vidare enligt förslaget bli möjligt&lt;br&gt;att utfärda miljökvalitetsnormer som skall ge uttryck för de krav som bör&lt;br&gt;ställas på kvalitén på vatten, luft och mark med utgångspunkt i vad&lt;br&gt;människan och naturen tål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till miljöbalk har remissbehandlats och bereds för närvarande&lt;br&gt;i regeringskansliet med sikte på en proposition under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att viktiga lagar sammanförs i en miljöbalk finns det behov av&lt;br&gt;att i vissa avseenden se över myndighetsorganisationen inom&lt;br&gt;miljöområdet. Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04) har därför fått&lt;br&gt;i uppgift av regeringen att bl.a. se över ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;centrala myndigheter, arbetet med generella föreskrifter, tillsyn inom det&lt;br&gt;område som balken täcker och vissa frågor som rör tillståndsprövning.&lt;br&gt;Utredningen skall redovisa sina förslag i september 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas interna miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir allt vanligare att företag och organisationer med verksamhet som&lt;br&gt;påverkar miljön har en miljöpolicy. Även myndigheter bör ha en egen&lt;br&gt;miljöpolicy, en miljöhandlingsplan, och utföra miljörevision. Som en&lt;br&gt;följd av EES-avtalet kommer Sverige att anta EG:s förordning om&lt;br&gt;miljöstymingssystem och miljörevision (Council Regulation EEC No&lt;br&gt;1836 &amp;nbsp;793). Systemet bygger på frivilligt deltagande från i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrin men det finns möjlighet att utvidga förordningen till att gälla&lt;br&gt;även för andra typer av verksamheter. Regeringen avser därför att ge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter möjlighet att ansluta sig till systemet. Finansieringen Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;förutsätts ske genom omprioritering inom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det internationella samarbetet med&lt;br&gt;miljöövervakning bör inriktas på det nordiska och europeiska&lt;br&gt;samarbetet samt på de övervakningsaktiviteter som sker inom FN.&lt;br&gt;Riokonferensens beslut och rekommendationer bör särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att i direktiv till fördjupad&lt;br&gt;anslagsframställning för Naturvårdsverket avseende budgetperioden&lt;br&gt;1995/96-1998/99 ge verket i uppdrag att redovisa en fördjupad&lt;br&gt;analys och förslag till strategi för det internationella samarbetet på&lt;br&gt;miljöövervakningsområdet. Verket bör också utifrån sina&lt;br&gt;utgångspunkter och behov redovisa förslag till hur ett&lt;br&gt;miljödatacentrum kan etableras i Kiruna samt kostnadsberäkna&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Rymdstyrelsen redovisar att data från fjärranalyssa-&lt;br&gt;telliter kan bidra till en effektiv uppföljning av Agenda 21. Det gäller&lt;br&gt;såväl framställning av dataunderlag för planering och beslutsfattande som&lt;br&gt;kontinuerlig övervakning av miljön (vegetation, jord, vatten och luft inkl,&lt;br&gt;ozon). Sverige har en väl utvecklad kompetens och kapacitet inom&lt;br&gt;området vilken bör användas i nationellt och internationellt arbete för&lt;br&gt;miljö och utveckling. Rymdstyrelsen konstaterar också att det finns ett&lt;br&gt;förslag om inrättande av ett miljödatacentrum i Kiruna och man&lt;br&gt;framhåller vikten av att ett formellt beslut fettas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk anför att olika uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingsinsatser kommer att vara centrala i den lokala Agenda 21-&lt;br&gt;processen. Verkets stöd i detta arbete kommer att ske genom fortsatt&lt;br&gt;förmedling av information om miljötillståndet på basis av bl.a.&lt;br&gt;miljöövervakningen. Naturvårdsverket framhåller också vikten av att ett&lt;br&gt;miljödatacentrum kan etableras i Kiruna. Sverige har inom detta område&lt;br&gt;en internationellt sett mycket hög kompetens som verket menar kan spela&lt;br&gt;en central roll i Agenda 21-processen. Verket anser att denna fråga även&lt;br&gt;har näringspolitisk betydelse och att kompetensen kan bli ett viktigt&lt;br&gt;svenskt bidrag till det globala miljöarbetet, inte minst i utvecklingsländer-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I Agenda 21 redovisas bl.a. att&lt;br&gt;länder och internationella organisationer bör inventera information om&lt;br&gt;miljön, resurser och utveckling med hänsyn till nationella globala prio-&lt;br&gt;riteringar vad avser arbetet med hållbar utveckling. De bör festslå vilka&lt;br&gt;luckor som finns och vidta åtgärder för att fylla dessa luckor. Länder och&lt;br&gt;internationella organisationer bör utnyttja ny teknik för datainsamling,&lt;br&gt;inkl, fjärrmätning per satellit. I Agenda 21 framhålls att praktiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekommendationer bör utarbetas för samordnad och harmoniserad da- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;tainsamling och utvärdering av information på nationell och internationell&lt;br&gt;nivå. Även i konventionen om biologisk mångfald finns bestämmelser om&lt;br&gt;identifiering och övervakning av särskilt betydelsefulla delar av den&lt;br&gt;biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt utbyggt program för nationell miljöövervakning genomförs för&lt;br&gt;närvarande i Sverige och avses slutföras under år 1994. 75 miljoner&lt;br&gt;kronor har satsats under en treårsperiod. Internationellt deltar Sverige i&lt;br&gt;en rad aktiviteter. Det finns sedan gammalt ett väletablerat nordiskt&lt;br&gt;samarbete inom monitoringområdet och år 1993 redovisade Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet en rapport rörande miljösituationen i Norden. Inom EG&lt;br&gt;finns en interimistisk organisation European Environmental Agency&lt;br&gt;(EEA), Task Force, vars uppgift är att göra sammanställningar och&lt;br&gt;utvärderingar av miljötillståndet i Europa. Sverige har förklarat sin avsikt&lt;br&gt;att aktivt delta i EEA:s arbete. Sverige har informellt etablerat ett visst&lt;br&gt;samarbete med EEA. Beslut har nyligen fettats om att myndigheten skall&lt;br&gt;lokaliseras till Danmark. Detta beräknas ske i mitten av år 1994. Med&lt;br&gt;stor sannolikhet kommer mycket av det miljöövervakningsarbete i Europa&lt;br&gt;som i dag drivs under olika huvudmän att samordnas genom EEA.&lt;br&gt;Sverige rapporterar vidare via sitt miljöövervakningsprogram till ett antal&lt;br&gt;internationella miljökonventioner och andra överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utvecklingsarbete pågår som syftar till att etablera ett centrum i&lt;br&gt;Kiruna som skall analysera och göra satellitinformation tillgänglig för&lt;br&gt;användarna inom miljösektom, nationellt och internationellt. Detta är ett&lt;br&gt;samarbete mellan Naturvårdsverket, Rymdbolaget, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Kiruna kommun och Lantmäteriverket. Sverige deltar&lt;br&gt;i en arbetsgrupp inom EU vars uppgift är att närmare precisera och&lt;br&gt;definiera vilka satellitdata som kan användas för miljöövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att Sveriges deltagande i det internatio-&lt;br&gt;nella arbetet med miljöövervakningsfrågor inriktats på det nordiska och&lt;br&gt;europeiska samarbetet samt på de övervakningsaktiviteter som sker inom&lt;br&gt;FN. Regeringens uppfettning är att detta bör vara inriktningen även i&lt;br&gt;framtiden. Riokonferensens beslut och rekommendationer bör särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av det internationella samarbetet på miljöövervaknings-&lt;br&gt;området har stor miljöpolitisk och näringspolitisk betydelse. Sveriges&lt;br&gt;kunnande är internationellt efterfrågat och det är angeläget att vi kan&lt;br&gt;delta aktivt i det internationella utvecklingsarbetet när det gäller miljö-&lt;br&gt;övervakning på det sätt som framhålls i Agenda 21. Den tilltagande&lt;br&gt;användningen av satellitbaserad information ger viktiga utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter för avancerad svensk elektronikindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition återkomma till&lt;br&gt;frågan om det internationella utvecklingsarbetet på miljöövervakningsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 På väg mot kretsloppssamhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de grundläggande målen for miljöpolitiken är att vårt sätt att leva&lt;br&gt;inte skall skapa problem för kommande generationer - att samhället skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara inriktat på hållbar utveckling. För att nå det målet krävs ett Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;samhälle, som är inriktat på att förebygga miljöskador och att hushålla&lt;br&gt;med naturresurser. Resursanvändningen måste effektiviseras och&lt;br&gt;kretsloppsanpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första viktiga steget mot kretsloppssamhället togs i den kretslopp-&lt;br&gt;sproposition (prop. 1992/93:180) som regeringen lämnade till riksdagen&lt;br&gt;i februari 1993. Propositionen, som antogs av riksdagen (bet.&lt;br&gt;1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344), syftar till att minska miljöpåverkan&lt;br&gt;från varor som används i dagens samhälle. Det skall ske genom att&lt;br&gt;minska mängden avfall och redan vid tillverkningen anpassa varorna till&lt;br&gt;återanvändning och återvinning, dvs. att ingå i ett kretslopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken i riksdagsbeslutet är att staten skall sätta krav och ange&lt;br&gt;ramar. Producenterna av varorna får sedan fritt utforma metoder for att&lt;br&gt;uppfylla kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor, produkter och förpackningar innehåller ett stort antal ämnen&lt;br&gt;vars effekter på miljön delvis är okända. Många av dessa ämnen har&lt;br&gt;kemiska egenskaper som liknar dem som finns hos kända miljögifter. När&lt;br&gt;produkterna används eller som uttjänta hamnar på soptipp eller förbränns&lt;br&gt;är det stor risk att giftet sprids till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att företagen skall ta hänsyn till varornas miljöbelastning kan det&lt;br&gt;vara nödvändigt att riksdag och regering genom exempelvis lagstiftning&lt;br&gt;eller ekonomiska styrmedel förstärker marknadssignalema och företagens&lt;br&gt;incitament att minska varornas miljöbelastning. Med anledning av&lt;br&gt;regeringens proposition om riktlinjer för en kretsloppsanpassad sam-&lt;br&gt;hällsutveckling har riksdagen i renhållningslagen (1979:596) bemyndigat&lt;br&gt;regeringen att föreskriva om producentansvar för olika varor och&lt;br&gt;produkter. Producenterna av vissa förpackningar får inom kort ansvar for&lt;br&gt;dessa t.o.m. avfallsledet. Från den 1 januari 1994 är producenterna&lt;br&gt;skyldiga att ombesöija återanvändning eller materialåtervinning av vissa&lt;br&gt;typer av använda förpackningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast i tiden kommer producentansvar att introduceras för övriga&lt;br&gt;förpackningar och returpapper. Nya produktgrupper och varuområden&lt;br&gt;kommer sedan successivt att omfattas av producentansvar, exempelvis&lt;br&gt;datorer, skrotdäck och bilar. Den av regeringen tillsatta Kretslopps-&lt;br&gt;delegationen (M 1993:A) har till uppgift att peka ut nya områden som&lt;br&gt;bör omfattas av producentansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eftersträvar även att skärpa innehavarens/producentens&lt;br&gt;skyldigheter i samband med hantering av miljöfarligt avfall. Regeringen&lt;br&gt;planerar att inom kort lämna ett förslag till riksdagen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förbereder regeringen en proposition med förslag om kemikali-&lt;br&gt;ekontroll och om det fortsatta arbetet med att begränsa användningen av&lt;br&gt;miljöskadliga kemikalier. Kemikalieinspektionen har i sitt yttrande&lt;br&gt;avseende Riodeklarationen konstaterat att förutsättningen för en god&lt;br&gt;kemikaliekontroll är ett fungerande samspel mellan tillsynsmyndigheterna&lt;br&gt;på central, regional och lokal nivå. Inte minst är detta viktigt för att få&lt;br&gt;genomslag för den s.k. substitutionsprincipen, dvs. att den som hanterar&lt;br&gt;eller importerar en kemisk produkt har ett ansvar för att byta ut farliga&lt;br&gt;ämnen och produkter mot mindre farliga. Regeringen fäster stor vikt vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att information, vägledning och kunskapsstöd till lokala tillsynsmyndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter i kemikaliefrågor inte försummas. I kretsloppspropositionen Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;föreslogs även vissa åtgärder i syfte att få ett renare slam från de&lt;br&gt;kommunala avloppsreningsverken för att öka möjligheten att använda&lt;br&gt;slammet som jordförbättrande medel i jordbruket. Genom en förändring&lt;br&gt;i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter&lt;br&gt;m.m. har regeringen nyligen infört bestämmelser om gränsvärden för&lt;br&gt;metaller i slam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med 1990 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 16, bet. 1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241) angett som&lt;br&gt;delmål för arbetet på avfallsområdet att källsortering bör utvecklas med&lt;br&gt;sikte på att allt avfall som går till slutbehandling sorteras i kategorier som&lt;br&gt;möjliggör ett från resurshushållningssynpunkt lämpligt omhändertagande&lt;br&gt;ff.o.m. år 1994. En ökad satsning på källsortering bör enligt riksdagsbe-&lt;br&gt;slutet leda till att förbränning och deponering av osorterat hushålls- och&lt;br&gt;industriavfall i allt väsentligt upphör. En särskild utredare (M 1993:09)&lt;br&gt;har tillsatts av regeringen for att analysera effekterna av olika alternativ&lt;br&gt;för beskattning av osorterat avfall och lämna förslag till den lagstiftning&lt;br&gt;som behövs. Syftet med en avfallsskatt är att styra mot miljöanpassad&lt;br&gt;varuproduktion, effektivare resursanvändning, bl.a. genom användning&lt;br&gt;av bioråvaror, en ökad återanvändning och återvinning, samt förbättrat&lt;br&gt;omhändertagande av avfåll. Utredningen skall presentera sitt förslag&lt;br&gt;senast den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tillkallat en särskild utredare (M 1993:16) som&lt;br&gt;skall klarlägga möjligheterna att utveckla och öka användningen av&lt;br&gt;biologiska råvaror i Sverige. En övergång till bioråvaror är också ett led&lt;br&gt;i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle. Utredaren skall&lt;br&gt;redovisa sina förslag före utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översyn av konsumentpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 tillsatte regeringen en kommitté (C 1992:04) med uppgift att&lt;br&gt;göra en översyn av den statliga konsumentverksamheten och att bedöma&lt;br&gt;arten, omfattningen och inriktningen av det statliga engagemanget.&lt;br&gt;Kommittén avser att lämna sina förslag vid årsskiftet 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven beskrivs den ökade betydelse miljöhänsynen fått för&lt;br&gt;konsumenterna och den starka kopplingen mellan miljöpolitik och&lt;br&gt;konsumentpolitik. Vidare sägs att allt fler människor i dag är beredda att&lt;br&gt;genom sitt levnadssätt verka för en minskad belastning på miljön.&lt;br&gt;Kommittén skall undersöka om det finns behov av ytterligare åtgärder på&lt;br&gt;det konsumentpolitiska området för att stimulera den utveckling som&lt;br&gt;pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nordiskt miljömärkningssystem - med svanmärke - inrättades år 1989&lt;br&gt;och har sedan starten i Sverige huvudsakligen finansierats med stats-&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår uppgår anslaget till 5 miljoner kronor,&lt;br&gt;vilket är en ökning från föregående budgetår med 2 miljoner kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen är främst avsedd att täcka kostnader för kriterieutveckling,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsföring och deltagande i EU:s expertgrupper. I dag finns Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;kriterier utarbetade för 17 produktgrupper. På den nordiska marknaden&lt;br&gt;finns omkring 500 produkter som märkts med miljömärket svanen, varav&lt;br&gt;ca 250 på den svenska marknaden, främst pappersprodukter och&lt;br&gt;tvättmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll och inom olika organisationer pågår verksamhet som&lt;br&gt;avser att ge konsumenterna underlag for deras val mellan mer eller&lt;br&gt;mindre miljöanpassade varor. De övriga miljömärkningssystem som nu&lt;br&gt;finns i Sverige för olika konsumentprodukter, t.ex. Naturskyddsförening-&lt;br&gt;ens Bra miljöval och KRAV:s ekologiskt odlade och framställda&lt;br&gt;produkter, ger viktiga signaler till köparna om produkternas risker eller&lt;br&gt;fördelar. Informationen måste vara klar och entydig när det gäller&lt;br&gt;produkternas miljöegenskaper för att konsumenterna skall kunna rikta&lt;br&gt;efterfrågan mot mer miljöanpassade alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Miljörelaterade skatter - skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En utvärdering av den hittillsvarande&lt;br&gt;användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken visar att&lt;br&gt;vissa miljöskatter/avgifter är effektiva styrmedel. Samhällsekono-&lt;br&gt;miskt och miljömässigt effektiva ekonomiska styrmedel bör därför&lt;br&gt;användas i ökad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesystemets struktur kan utformas så att den bidrar till att&lt;br&gt;uppfylla väsentliga miljömål. De intäkter som de miljörelaterade&lt;br&gt;skatterna ger kan skapa utrymme för angelägna skattesänkningar,&lt;br&gt;samtidigt som de kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet på&lt;br&gt;så sätt att de korrigerar brister i den samhällsekonomiska prissätt-&lt;br&gt;ningen. Det finns mot denna bakgrund anledning att utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för ytterligare miljörelatering inom skattesyste-&lt;br&gt;met. Hänsyn måste härvid självfallet tas till andra angelägna mål&lt;br&gt;som exempelvis en bibehållen konkurrenskraft och att skattetrycket&lt;br&gt;inte höjs av eventuella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot denna bakgrund anledning att utreda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en sådan skatteväxling som innebär ytterligare&lt;br&gt;miljörelatering inom skattesystemet. Regeringen avser att inom kort&lt;br&gt;återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;samhället får inte hota livsvillkoren för människor, växter och djur. I&lt;br&gt;1993 års budgetproposition läggs fest att miljöskulden inte får öka. Med&lt;br&gt;miljöskuld menas kostnaden för att åtgärda redan uppkomna miljöskador.&lt;br&gt;På samma sätt som Sveriges skuld på det ekonomiska området behöver&lt;br&gt;minskas, måste också Sveriges miljöskuld begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare slagit fest att miljöhänsyn måste integreras i&lt;br&gt;olika beslut och att de ekologiska konsekvenserna av olika förslag är lika&lt;br&gt;viktiga som de ekonomiska konsekvenserna. I regeringens proposition om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biologisk mångfald har lagts fest att miljömålen skall ges samma vikt och Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;betydelse som skilda ekonomiska överväganden. Syftet är att bygga all&lt;br&gt;mänsklig verksamhet på en ekologisk grund. Sambandet mellan ekonomi&lt;br&gt;och ekologi måste därför göras tydligare. Ett sätt är att använda&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel. Rätt utformade är de ofta mycket effektiva, såväl&lt;br&gt;ur miljömässig som samhällsekonomisk utgångspunkt, eftersom de&lt;br&gt;utnyttjar marknadsekonomiska styrmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag har Sverige infört fler miljöavgifter och miljöskatter än&lt;br&gt;något annat land, till exempel skatt eller avgift på utsläpp av koldioxid,&lt;br&gt;kväveoxider och svaveloxid samt miljöklassning av fordon och diesel-&lt;br&gt;bränsle. Vissa av dessa skatter och avgifter har varit effektiva för att&lt;br&gt;påverka i positiv riktning för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bereder för närvarande följande förslag till miljöavgifter&lt;br&gt;och miljöskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Breddning av miljöavgifter på kväveoxider från stora anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för energiproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Miljöklassning av bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utredning om avfellsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riodeklarationens princip 16 anges att enskilda länder skall sträva&lt;br&gt;efter att intemalisera miljökostnader genom användning av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel. I samma princip uttalas också klart förorenarens skyldighet att&lt;br&gt;betala för de skador som uppstår till följd av dennes verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 slås vidare fest att det är nödvändigt att utforma&lt;br&gt;ekonomiska och politiska reformer som främjar en effektiv planering och&lt;br&gt;användning av resurser för en hållbar utveckling genom en sund&lt;br&gt;ekonomisk och social politik, genom att införliva de sociala och&lt;br&gt;miljömässiga kostnaderna vid prissättning av resurser. Särskilt betonas&lt;br&gt;vikten av att låta miljökostnaderna påverka producenternas och konsu-&lt;br&gt;menternas beslut, att bryta tendensen att miljön behandlas som en &amp;quot;fri&lt;br&gt;nyttighet&amp;quot;, och därmed skjuta över miljökostnaderna på andra delar av&lt;br&gt;samhället, på andra länder eller på kommande generationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet av remissinstanserna stöder ambitionen att in-&lt;br&gt;temalisera miljökostnader genom användning av ekonomiska styrmedel.&lt;br&gt;Flera instanser pekar på vikten av att regeringen utarbetar en strategi för&lt;br&gt;användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, samt att det är&lt;br&gt;angeläget att Sverige offensivt driver utvecklingen internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige introducerades ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken i&lt;br&gt;mitten av 1970-talet. Användningen har därefter successivt ökat, och det&lt;br&gt;stora genombrottet kom under slutet av 1980- och början av 1990-talet&lt;br&gt;i samband med att Miljöavgiftsutredningen presenterade sina betänkanden&lt;br&gt;(SOU 1989:21, 1989:84 samt 1990:59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godtog våren 1992 utan erinran en av regeringen i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen framlagd strategi för ökad användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (prop. 1991/92:150 bil. 1:12, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet från en översiktlig utvärdering av de ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;som hittills använts i miljöpolitiken i Sverige visar att miljöskatter/av-&lt;br&gt;gifter med fördel kan användas för att minska miljöpåverkan. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen har styreffekten generellt varit god, och de administrativa Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;kostnaderna för insamling och kontroll av skatterna har varit låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten har tankar på en systematisk växling av vissa skatter mot&lt;br&gt;mera miljörelaterade framförts. Avsikten är att skatteuttaget ökas på&lt;br&gt;aktiviteter som bör dämpas, därför att de har negativa miljöeffekter, och&lt;br&gt;därmed kan minskas på verksamhet som bör uppmuntras, t.ex. före-&lt;br&gt;tagande, arbete och sparande. Skatteväxling innebär därmed i sig vare sig&lt;br&gt;en sänkning eller höjning av skattetrycket så länge miljöskatten inte&lt;br&gt;minskar utsläppen och därmed reducerar skattebasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av miljöskatterna som finansierar nya utgifter på t.ex&lt;br&gt;miljöns område skulle däremot innebära en höjning av det totala&lt;br&gt;skattetrycket och utgör därför inte någon skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken med skatteväxlingen är att uppnå två mål, nämligen en&lt;br&gt;dämpning av miljöfarlig verksamhet och skattesänkningar på andra&lt;br&gt;områden som sammantaget kan ge en rad dynamiska effekter, t.ex. öka&lt;br&gt;sysselsättningen. Det är dock inte självklart att dessa båda mål går att&lt;br&gt;uppfylla samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för skatteväxling är att utrymme skapas för skatte-&lt;br&gt;sänkningar på t.ex. arbete genom ökad miljöbeskattning. Det innebär en&lt;br&gt;övergång från en relativt konstant skattebas (arbete) till en ofta lättflyktig&lt;br&gt;skattebas (miljöfarlig verksamhet). En miljöskatt med stark styreffekt&lt;br&gt;innebär att skattebasen minskar i takt med den miljöskadliga verksam-&lt;br&gt;heten. Därmed minskar statens intäkter. Detta kan då kompenseras med&lt;br&gt;nya skattehöjningar men det finns svårigheter i att bedöma styrkan av&lt;br&gt;beteendeförändringar. För att undvika att skattebasen urholkas med&lt;br&gt;ökande budgetunderskott som följd, krävs därför att förutsättningarna&lt;br&gt;noga undersöks innan förändringar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säker finansiering kräver en miljöskatt med en stabil skattebas.&lt;br&gt;Detta kan erhållas genom att sätta skattesatsen till en sådan nivå att den&lt;br&gt;styrande effekten reduceras, vilket å andra sidan innebär att den positiva&lt;br&gt;miljöeffekten minskar. För att skattebasen skall kunna behållas krävs att&lt;br&gt;det är relativt svårt att minska utsläppen av de skattepliktiga förore-&lt;br&gt;ningarna. Detta inträffar bl.a. när den process som orsakar föroreningar-&lt;br&gt;na är svår att ersätta. Ett exempel på sådana utsläpp är i dag koldioxid.&lt;br&gt;Slutsatsen är att det är svårt att på samma gång uppnå en förbättrad miljö&lt;br&gt;och samtidigt säkerställa den finansiering som krävs för att kunna sänka&lt;br&gt;skatten på arbete. En skatteväxling kan dock innebära en samhällsekono-&lt;br&gt;misk förbättring även om utsläppen inte minskar, om skatten motsvarar&lt;br&gt;den samhällsekonomiska kostnaden för utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett land med redan högt skattetryck, som Sverige, är det vidare av&lt;br&gt;vikt att identifiera möjligheter att öka användningen av miljöskatter utan&lt;br&gt;att skattetrycket höjs totalt sett. Det finns många olika möjligheter att&lt;br&gt;uppnå sådana statsfinansiellt neutrala lösningar, och ett flertal har redan&lt;br&gt;utnyttjats i Sverige. Nedan följer en genomgång av alternativa möjlig-&lt;br&gt;heter, som kan användas för att uppnå kombinationen av styreffekt och&lt;br&gt;skattefinansiell neutralitet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Användning av differentierade skattesatser, dvs. i stället för att ha Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;enhetliga skattenivåer bör i ökad utsträckning övervägas möjligheten&lt;br&gt;att differentiera skattesatserna utifrån miljöpåverkan för det objekt som&lt;br&gt;är föremål för beskattning. Miljöklasserna för olika slag av drivmedel&lt;br&gt;samt miljöklassningen av nya bilar, lastbilar och bussar är exempel på&lt;br&gt;skatteneutrala lösningar som ändå styr effektivt mot en lägre grad av&lt;br&gt;miljöpåverkan. Vid utformningen av sådana system är det viktigt att&lt;br&gt;beakta utvecklingen inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I samband med den omfattande skatteomläggningen 1990/91&lt;br&gt;infördes nya miljöskatter samtidigt som skatten på bl.a. sparande och&lt;br&gt;arbetsinkomster sänktes. Härigenom kunde skatteuttaget i högre grad&lt;br&gt;baseras på aktiviteter som bör dämpas, samtidigt som skattetrycket&lt;br&gt;minskade på arbets- och kapitalinkomster. Riksdagen har informerats&lt;br&gt;om denna form av miljöstyrning i samband med behandling av&lt;br&gt;kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bilaga 1:12). I&lt;br&gt;sammanhanget bör också noteras att EU-kommissionens vitbok om&lt;br&gt;tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning framställer skatteväxling&lt;br&gt;som en intressant och möjlig åtgärd för att förbättra miljön och minska&lt;br&gt;arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avgiften på utsläpp av kväveoxider har på kort sikt bidragit till en&lt;br&gt;ca 40-procentig reduktion av kväveoxidutsläppen från de drygt&lt;br&gt;hundratalet större förbrukningsanläggningar som omfettas av systemet.&lt;br&gt;Systemets utformning med återbetalning av influtna avgiftsmedel&lt;br&gt;innebär att avgiften inte gett upphov till någon påtaglig konkurrens-&lt;br&gt;nackdel för de större pannorna i förhållande till mindre anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver skattefinansiellt neutrala lösningar bör även möjligheten för staten&lt;br&gt;att minska utgifterna i kombination med en ökad grad av miljöstyrning&lt;br&gt;övervägas genom att ta bort miljöskadliga subventioner. Detta är även&lt;br&gt;något som riksdagen ställt sig bakom i samband med behandlingen av&lt;br&gt;kompletteringspropositionen år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En form av ekonomiskt styrmedel som i teorin ger goda resultat men&lt;br&gt;som ännu ej prövats i praktiken i Sverige är handel med överlåtbara&lt;br&gt;utsläppsrätter. På regeringens uppdrag har Statens naturvårdsverk utrett&lt;br&gt;vissa förutsättningar för att i begränsad omfattning pröva tillämpligheten&lt;br&gt;av utsläppsrätter i praktiken. Naturvårdsverket kom till slutsatsen att&lt;br&gt;ytterligare utredning av frågan är nödvändig för att närmare precisera&lt;br&gt;svårigheter och möjligheter. Frågan om utsläppskvoter för närsalter&lt;br&gt;kommer att behandlas vidare, bl.a. inom en arbetsgrupp inom Helsing-&lt;br&gt;forskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder&lt;br&gt;för att begränsa miljöskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Biologisk mångfald&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1993/94:30 Strategi för biologisk mångfeld&lt;br&gt;föreslås att en svensk strategi med grundläggande principer för bevarande&lt;br&gt;och hållbart nyttjande av biologisk mångfeld antas av riksdagen.&lt;br&gt;Riksdagen har anslutit sig till regeringens förslag och beslutat att anta&lt;br&gt;strategins grundläggande principer (bet. 1993/94:JoU9, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:87). Strategin innebär att miljömålen skall ges samma vikt och Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;betydelse som skilda ekonomiska överväganden i syfte att bygga&lt;br&gt;mänsklig verksamhet på ekologisk grund. En helhetssyn skall tillämpas&lt;br&gt;vad gäller de åtgärder som måste vidtas för att upprätthålla ekologiska&lt;br&gt;processer och säkra arters långsiktiga överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämställdhet mellan miljömål och ekonomiska aktiviteter som lagts&lt;br&gt;fest och den helhetssyn som skall tillämpas för att uppnå dessa mål,&lt;br&gt;innebär bl.a. att en ökande tyngd skall läggas på att miljöanpassa&lt;br&gt;verksamheten inom olika samhällssektorer. Utveckling av naturvårdsan-&lt;br&gt;passade skogsbruksmetoder och av ekologiskt anpassat jordbruk och&lt;br&gt;fiske, anpassning av utsläpp av miljöskadliga ämnen till de ekologiska&lt;br&gt;belastningsgränserna, bebyggelse- och infrastrukturplanering på ekologisk&lt;br&gt;grund och ett fortsatt arbete med att skydda särskilt värdefulla naturområ-&lt;br&gt;den är hörnstenarna i politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att genomföra denna omfettande politik kräver en utvecklad dialog&lt;br&gt;mellan alla sektorer i samhället och de miljövårdande myndigheterna,&lt;br&gt;både centralt och regionalt. Ett lokalt engagemang är avgörande för&lt;br&gt;framgången i arbetet. Kommunernas arbete med lokala Agenda 21 måste&lt;br&gt;bygga på dessa principer. Enskilda företagare och brukare av biologiska&lt;br&gt;resurser skall engageras aktivt i arbetet. Kunskaperna om hur den&lt;br&gt;biologiska mångfelden skall utnyttjas hållbart måste förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas därför särskilda satsningar på forskning&lt;br&gt;genom inrättande av en vetenskaplig kommitté för biologisk mångfeld&lt;br&gt;samt ett centrum för forskning om biologisk mångfeld. Vidare görs&lt;br&gt;särskilda satsningar på information och utbildning samt inventeringar.&lt;br&gt;Förstärkta möjligheter för kommunerna att aktivt planera för bevarande&lt;br&gt;och hållbart nyttjande av biologisk mångfeld skall utredas. Behovet av en&lt;br&gt;förstärkt och aktiv dialog mellan olika aktörer lyfts fram. Särskilda&lt;br&gt;aktionsplaner för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfeld&lt;br&gt;inom de areella näringarna skall utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslutade skyddsbestämmelser i naturvårdslagen skall&lt;br&gt;tillämpas genom beslut om biotopskydd och förbud mot markawattning&lt;br&gt;i delar av Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen ges också en ingående redogörelse for de nya&lt;br&gt;förutsättningar och möjligheter som konventionen om biologisk mångfeld&lt;br&gt;innebär för det svenska utvecklingssamarbetet. Frågan om utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet och Riobesluten kommer att behandlas ytterligare i det&lt;br&gt;följande i anslutning till behandlingen av frågor om det globala samarbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:227 har regeringen föreslagit att riksdagen skall&lt;br&gt;godkänna konventionen om biologisk mångfeld för svenskt vidkomman-&lt;br&gt;de. Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit (bet. 1993/94:JoU4,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:27). Regeringen beslutade den 9 december 1993 att&lt;br&gt;ratificera konventionen om biologisk mångfeld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Hushållning med mark och vatten - fysisk planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det svenska planerings- och beslutssyste-&lt;br&gt;met motsvarar till stora delar de krav som beslutades vid Riokon-&lt;br&gt;ferensen. Formerna för planeringen och för prövning av föränd-&lt;br&gt;ringar i mark- och vattenanvändningen behöver emellertid ut-&lt;br&gt;vecklas för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling.&lt;br&gt;Pågående översyn av planlagstiftningen syftar till att stärka&lt;br&gt;planeringens möjligheter att förebygga miljöproblem och öka&lt;br&gt;miljöhänsynen. Översiktsplanen enligt plan- och bygglagen bör&lt;br&gt;utnyttjas som ett led i arbetet med lokala Agenda 21. Regionpla-&lt;br&gt;neinstrumentet bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den svenska mark- och planlagstift-&lt;br&gt;ningen - dvs. i första hand plan- och bygglagen, PBL, (1987:10) och&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) -&lt;br&gt;överensstämmer i väsentliga avseenden med de bärande principerna i&lt;br&gt;Agenda 21 och Riodeklarationen. Erfarenheten har visat att hela&lt;br&gt;samhället måste anpassas i miljövänlig och resurshushållande riktning. De&lt;br&gt;nationella miljömål som riksdagen beslutat om är viktiga uttryck för den&lt;br&gt;insikten. Vi har ett ansvar att leva upp till Riodeklarationens principer&lt;br&gt;om ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Målen kan förverkligas&lt;br&gt;bara om den lokala och regionala samhällsplaneringen mobiliseras for en&lt;br&gt;varaktigt hållbar utveckling. Detta kräver en öppen och demokratisk&lt;br&gt;beslutsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika exploateringsprojekt skall självfallet genomföras bara under&lt;br&gt;förutsättning att de prövas tillåtliga och lämpliga enligt gällande&lt;br&gt;lagstiftning. Miljökonsekvenserna skall då vara omsorgsfullt belysta.&lt;br&gt;Kommunerna har planeringsansvar för markanvändning och miljö inom&lt;br&gt;sina gränser och länsstyrelserna är statens företrädare i dessa frågor.&lt;br&gt;Kvalificerade insatser behövs från länsstyrelsernas och kommunernas sida&lt;br&gt;för att se till att projekten lokaliseras och utformas på ett sätt som är&lt;br&gt;förenligt med en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översyn av plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska planerings- och beslutssystemet kännetecknas av en&lt;br&gt;långtgående decentralisering till kommunerna, utvecklade former för&lt;br&gt;insyn och medborgarinflytande samt av förhållandevis effektiva och&lt;br&gt;ändamålsenliga beslutsprocesser. Flera remissinstanser, bl.a. Boverket,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Statskontoret och Vägverket, har emellertid föreslagit&lt;br&gt;förändringar i lagstiftningen och redovisat nya arbetssätt och planerings-&lt;br&gt;metoder som syftar till att Sverige bättre än i dag skall kunna uppfylla&lt;br&gt;intentionerna i handlingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av proposition om riktlinjer&lt;br&gt;för en kretsloppsanpassad utveckling (prop. 1992/93:180) har den&lt;br&gt;inledande paragrafen i plan- och bygglagen (PBL) också ändrats så att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart framgår att planläggning och beslut om markanvändningen syftar till Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i december 1992 tillsatt en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att se över vissa frågor i plan- och bygglagen m.m. (dir.&lt;br&gt;1992:104). I direktiven konstaterar regeringen bl.a. att FN-konferensen&lt;br&gt;om miljö och utveckling måste följas upp, bl.a. genom att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling och inrikta samhället&lt;br&gt;efter kretsloppsprincipen. Utredningen skall därför bl.a. belysa hur&lt;br&gt;planeringen i ökad utsträckning kan bidra till att förebygga miljöproblem,&lt;br&gt;åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande och en god hushållning med&lt;br&gt;naturresurserna. I detta sammanhang pekas på den kommunala över-&lt;br&gt;siktsplaneringens och den regionala planeringens roll i det övergripande&lt;br&gt;miljöarbetet. Utredningen har vidare till uppgift att överväga möjlig-&lt;br&gt;heterna till att stärka medborgarinflytandet, utan att planeringsprocessen&lt;br&gt;för den skull blir ineffektiv. Utredningen syftar även till avregleringar&lt;br&gt;och förenklingar. Utredningens resultat i dessa frågor redovisas i böijan&lt;br&gt;av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan konstateras att PBL:s bestämmelser om&lt;br&gt;översiktsplan i stora delar stämmer överens med principerna i hand-&lt;br&gt;lingsprogrammet Agenda 21. Översiktsplanen enligt PBL erbjuder bl.a.&lt;br&gt;sådana former för medborgarinflytande och förankring som Agenda 21&lt;br&gt;förutsätter. Arbetet med översiktsplanen förutsätter i hög grad ett&lt;br&gt;sektorövergripande arbetssätt i syfte att den antagna översiktsplanen skall&lt;br&gt;ge underlag för breda och allsidiga avvägningar. Kommunernas&lt;br&gt;översiktsplanering bör därför kunna utgöra ett viktigt led i deras arbete&lt;br&gt;med lokala handlingsprogram, lokala Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla kommuner har nu en antagen översiktsplan enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen. En dynamisk samhällsutveckling medför nya förutsättningar&lt;br&gt;och behov av nya idéer och nya analyser. Lagstiftningen förutsätter&lt;br&gt;därför att kommunernas översiktsplaner skall hållas aktuella och levande.&lt;br&gt;Behovet av genomtänkt planering gäller inte minst utvecklingen av&lt;br&gt;bebyggelse, trafik och energiförsörjning men också frågor som berör&lt;br&gt;exploatering av odlingslandskapet, skogsmark och vattenområden.&lt;br&gt;Landsbygdsperspektivet har lyfts fram i regeringens direktiv rörande&lt;br&gt;översyn av plan- och bygglagen m.m. Genom naturresurslagen knyts alla&lt;br&gt;lagar om hur mark-och vattenområden skall användas samman. Den skall&lt;br&gt;tillämpas av alla myndigheter som arbetar med utvecklingen av vår yttre&lt;br&gt;miljö. Till ytterligare ledning för detta arbete gäller sedan den 1 juli 1993&lt;br&gt;förordningen om tillämpning av naturresurslagen. Förordningen tydliggör&lt;br&gt;bl.a. ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i fråga om kun-&lt;br&gt;skapsförsöijningen. Översiktplanens nyckelroll vid tillämpningen av&lt;br&gt;naturresurslagen markeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regionplaneområdet pågår verksamhet i alla de tre storstadsom-&lt;br&gt;rådena. Regeringen har hösten 1992 med anledning av den s.k. Dennis-&lt;br&gt;överenskommelsen beslutat att pröva regionplanen för Stockholm enligt&lt;br&gt;12 kap. 5 § plan- och bygglagen. Prövningen avser frågan om planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoser riksintressen enligt naturresurslagen. Göteborgsregionens Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;kommunalförbund har ansökt om förlängt förordnande som regionplane-&lt;br&gt;forbund enligt 7 kap. 1 § plan- och bygglagen. För Malmöregionen har&lt;br&gt;regionberedningen föreslagit att en regional fysisk strukturplanering bör&lt;br&gt;bedrivas inom ramen för ett för Skåne gemensamt s.k. regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kunskapsnivån inom lantmäteri- och fastighetsdataom-&lt;br&gt;rådet, fysisk planering och geografiska informationssystem håller hög&lt;br&gt;internationell klass. Swedesurvey AB och Swedeplan bedriver verksam-&lt;br&gt;heter utomlands, bl.a. inom dessa områden, både i närområdet och i u-&lt;br&gt;länder genom finansiering av de svenska biståndsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivning i NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 infördes föreskrifter i naturresurslagen (NRL) med krav&lt;br&gt;på miljökonsekvensbeskrivningar inför beslut enligt de lagar som&lt;br&gt;anknyter till naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av regeringens proposition 1992/93:60 om ändring i&lt;br&gt;miljöskyddslagen m.m. har riksdagen beslutat om vissa ändringar i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen för att uppfylla EG:s direktiv på miljöområdet.&lt;br&gt;Bl.a. skall en miljökonsekvensbeskrivning i vissa fall ingå i underlaget&lt;br&gt;för detaljplan enligt plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har regeringens uppdrag att i samråd med Statens naturvårds-&lt;br&gt;verk, Riksantikvarieämbetet och Svenska kommunförbundet införa&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska planerings- och beslutssyste-&lt;br&gt;met. Arbetet omfattar i huvudsak tre områden: information/utbildning,&lt;br&gt;försöksverksamhet och föreskrifter/allmänna råd. Boverket har nyligen&lt;br&gt;lämnat en underhandsrapport om arbetet till regeringen. Av rapporten&lt;br&gt;framgår bl.a. att arbetet med föreskrifter och allmänna råd pågår med&lt;br&gt;inriktning mot ett ikraftträdande år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd föreslogs&lt;br&gt;genom ett tillägg till naturresurslagen att ytterligare 13 älvar och&lt;br&gt;älvsträckor skyddas mot vattenkraftsutbyggnad och att de fyra största&lt;br&gt;outbyggda älvarna skall utgöra Sveriges nationalälvar. Dessutom&lt;br&gt;föreslogs att regeringens rätt att förbehålla sig prövning av ett vattenföre-&lt;br&gt;tag förtydligas genom en ändring i vattenlagen (1983:291). Slutligen&lt;br&gt;aviserade regeringen fortsatt inventering av värdefulla vattenområden och&lt;br&gt;älvsträckor som bör skyddas mot vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen följde den 24 mars 1993 regeringens förslag om utökat&lt;br&gt;älvskydd (bet. 1992/93:BoU 07, rskr. 1992/93:214). Enligt riksdagen&lt;br&gt;borde dock ytterligare överväganden göras beträffande vissa älvsträckor&lt;br&gt;i Österdalälven, Gideälven, Gimån och Luleälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 juni 1993 att tillsätta en särskild utredare&lt;br&gt;(M 1993:12) som skall lämna förslag om vilka ytterligare värdefulla&lt;br&gt;vattenområden och älvsträckor i landet som bör skyddas mot vattenkrafts-&lt;br&gt;utbyggnad. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete före den 1&lt;br&gt;februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller&lt;br&gt;skyndsamt borde föreläggas riksdagen (bet. 1990/9 l:JoU17,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:27). Regeringen har tillkallat en särskild utredare som&lt;br&gt;överlämnade sitt betänkande (SOU 1993:65, Handlingsplan mot buller)&lt;br&gt;den 1 juli 1993. Utredaren lämnar förslag för att bl.a. komma till rätta&lt;br&gt;med bullerproblemen inom transportsektorn, t.ex. att en bullerklassad bil&lt;br&gt;med väsentliga skatteförmåner skall ingå i det nya miljöklassystemet för&lt;br&gt;bilar samt att ett bullersaneringsprogram skall genomföras i särskilt&lt;br&gt;störda bostadsområden och att detta skall finansieras med en ökad&lt;br&gt;fordonsskatt. Exempel på förslag som ges inom andra områden är att ett&lt;br&gt;särskilt miljömärke skall införas för den maskin eller apparat som är&lt;br&gt;särskilt tyst samt att ett ljudklassningssystem skall införas för alla nya&lt;br&gt;bostäder. Utredarens förslag, som remitterats för yttrande, bereds för&lt;br&gt;närvarande inom regeringskansliet med sikte på en proposition till&lt;br&gt;riksdagen våren 1994 om en handlingsplan mot buller i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar&lt;br&gt;m.m. överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1993:51) till regeringen&lt;br&gt;sommaren 1993. Utredaren har övervägt åtgärder för att i områden som&lt;br&gt;är särskilt värdefulla för det rörliga friluftslivet minska bullerstörningarna&lt;br&gt;från motorbuma fritidsaktiviteter bl.a. från trafiken med motorbåtar och&lt;br&gt;snöskotrar. Bullerrestriktioner, bullemormer och hastighetsbegränsningar&lt;br&gt;har övervägts. Utredningen har tidigare lämnat förslag som lett till&lt;br&gt;riksdagsbeslut som reglerar vattenskoteranvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av utredningens slutbetänkande har nyligen&lt;br&gt;avslutats. Regeringen avser att lämna förslag till riksdagen inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundvatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser aktualiserar frågor rörande Sveriges grundvatten-&lt;br&gt;tillgångar. Insikten om att vi också i Sverige måste betrakta grundvattnet&lt;br&gt;som en begränsad och sårbar naturresurs har successivt ökat. Regeringen&lt;br&gt;beslutade den 4 november 1993 att tillsätta en utredning (M 1993:15) om&lt;br&gt;förbättrad hushållning med grundvatten. Utgångspunkten är att våra&lt;br&gt;grundvattentillgångar måste värnas och utnyttjas på ett balanserat sätt. I&lt;br&gt;vissa bebyggelseområden med vattenbrist och saltvatteninträngning i&lt;br&gt;enskilda brunnar har problemen blivit akuta under senare år. Ansvarsför-&lt;br&gt;delningen hos berörda myndigheter är difius och lagstiftningen är&lt;br&gt;svåröverskådlig. Vidare saknas samordning vad gäller information,&lt;br&gt;teknikutveckling och gemensamhetslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen är ett av de viktigaste styrmedlen för att&lt;br&gt;förebygga brist och skador på grundvattnet. Utredaren skall bl.a.&lt;br&gt;klarlägga hur hushållningen med grundvatten skall kunna förbättras&lt;br&gt;genom en förbättrad fysisk planering och genom bättre reglering av&lt;br&gt;vattenuttag ur enskilda brunnar. Vidare skall undersökas vilka tekniska&lt;br&gt;möjligheter det finns att minska vattenförbrukningen, t.ex. genom nya&lt;br&gt;kretsloppsanpassade tekniska lösningar på VA-området. Utredningen&lt;br&gt;ligger i linje med riksdagens beslut (bet. 1990/9 l:JoU30, rskr.&lt;br&gt;1990/91:338) med anledning av propositionen En god livsmiljö. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger likaså i linje med regeringens proposition 1992/93:180 om Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Klimatpåverkan och luftföroreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatpåverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog i maj 1993 regeringens proposition om åtgärder mot&lt;br&gt;klimatpåverkan (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361). Den av riksdagen antagna målsättningen är att koldiox-&lt;br&gt;idutsläppen från fossila bränslen bör, i enlighet med klimatkonventionen,&lt;br&gt;år 2000 vara på 1990 års nivå, för att därefter minska. Innebörden av&lt;br&gt;målsättningen är såväl en precisering som en skärpning för Sveriges del&lt;br&gt;av de åtaganden som konventionen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudstrategin for att uppnå målet är att begränsa behovet av eldning&lt;br&gt;med fossila bränslen genom att ersätta dessa med fomybara energiråvaror&lt;br&gt;och att hushålla och effektivisera energisystemen. Jord- och skogsbruket&lt;br&gt;måste med dessa utgångspunkter ses som en resurs i miljöarbetet.&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Närings- och teknikutvecklingsver-&lt;br&gt;ket har därför fått regeringens uppdrag att göra en samlad bedömning av&lt;br&gt;hur jord- och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat&lt;br&gt;nettoutsläpp av koldioxid. Uppdraget kommer att redovisas till regeringen&lt;br&gt;senast den 15 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera växthusgaser som påverkar jordens klimat och som&lt;br&gt;förtjänar uppmärksamhet. Metan är en sådan gas. En viktig källa till&lt;br&gt;metan är deponier for hushållsavfall. I ett flertal kommuner har man i&lt;br&gt;dag system som tar tillvara den metan som bildas och använder den för&lt;br&gt;produktion av värme- eller elenergi. Det finns emellertid ett stort antal&lt;br&gt;deponeringsanläggningar där det inte är lönsamt med metanutvinning.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utarbetat en rapport om&lt;br&gt;styrmedel för att stimulera tillvaratagande av metan från deponeringsan-&lt;br&gt;läggningar. Målsättningen för arbetet är att flertalet tippar skall ha någon&lt;br&gt;form av behandlingssystem. Rapporten remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HFC- och FC-föreningar är kraftfulla s.k. växthusgaser. HFC-&lt;br&gt;fÖreningar har främst kommit till användning för att ersätta CFC- och&lt;br&gt;HCFC-föreningar som förstör jordens ozonskikt. Naturvårdsverket har&lt;br&gt;regeringens uppdrag att kartlägga och analysera användningen och&lt;br&gt;utsläppen av dessa substanser och lämna förslag till åtgärder. Uppdraget&lt;br&gt;skall redovisas senast den 1 februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor källa till koldioxidutsläpp är transportsektorn. För att ge&lt;br&gt;underlag till det fortsatta arbetet med att begränsa koldioxidutsläppen&lt;br&gt;inom denna sektor har regeringen tillsatt kommittén (dir. 1993:64) om&lt;br&gt;vidareutveckling av systemet med miljöklassning för bilar m.m samt&lt;br&gt;kommittén (dir. 1993:40) om att begränsa utsläppen av koldioxid från&lt;br&gt;trafiken. Uppdragen kommer att redovisas i juni nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av ozonskiktet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge är det känt att utsläpp av CFC-föreningar angriper ozonskik-&lt;br&gt;tet som omger jorden. Även utsläpp av HCFC-föreningar som använts&lt;br&gt;bl.a. för att ersätta CFC i olika sammanhang har visat sig vara aggressi-&lt;br&gt;va mot jordens ozonskikt om än inte med samma styrka som CFC.&lt;br&gt;HCFC-föreningar bryter emellertid ned ozonskiktet efter kortare tid än&lt;br&gt;CFC-utsläppen, vilket innebär att effekten av HCFC-utsläppen adderas&lt;br&gt;till effekten av tidigare gjorda CFC-utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av CFC har successivt förbjudits och fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1995 är all CFC-användning i princip förbjuden. I fråga om&lt;br&gt;användning av CFC som köldmedium gäller förbudet nya anläggningar.&lt;br&gt;I befintlig sådan utrustning får CFC användas tills vidare under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i Statens naturvårdsverks köldmediekungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även användningen av HCFC samt andra ozonförstörande ämnen har&lt;br&gt;successivt reglerats. Från den 1 januari 1994 är användningen av HCFC&lt;br&gt;begränsad till två områden, nämligen som isolergas i hård skumplast och&lt;br&gt;som köld- och värmeöverföringsmedium i kyl- och värmeanläggningar.&lt;br&gt;Regeringen har beslutat om notifiering (EFTA, GATT och EU) av en&lt;br&gt;ändring av HCFC-föreskriftema av innebörd att även användningen av&lt;br&gt;hård skumplast förbjuds successivt med början den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den negativa inverkan av CFC och HCFC på jordens&lt;br&gt;ozonskikt är det angeläget att utsläppen minimeras och att köldmedium&lt;br&gt;från konverterad eller skrotad utrustning tas om hand på ett betryggande&lt;br&gt;sätt. Det är vidare viktigt att tillse att ny utrustning inte tillkommer som&lt;br&gt;ökar mängden miljöskadligt köldmedium i samhället. Hanteringen av&lt;br&gt;befintlig CFC-baserad köldutrustning är reglerad genom de föreskrifter&lt;br&gt;Naturvårdsverket utfärdat i sin köldmediekungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts gäller att all produktion och förbrukning av&lt;br&gt;nytillverkat CFC skall ha upphört till den 1 januari 1995. Den nödvändi-&lt;br&gt;ga förbrukningen bör enligt regeringens mening efter detta datum hållas&lt;br&gt;mycket låg. Vidare bör även användningen av andra ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen såsom HBFC och metylbromid upphöra. Avvecklingen av de&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnena bör vara klar senast omkring år 2000. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk har regeringens uppdrag att utreda formerna för&lt;br&gt;avvecklingen och utarbeta förslag till nödvändiga åtgärder från regering&lt;br&gt;och riksdag för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Försurning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurning av mark- och vatten är ett av Sveriges allvarligaste och&lt;br&gt;tydligaste miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1988 ställde sig riksdagen bakom målsättningen att minska&lt;br&gt;de svenska svavelutsläppen med 80 % till år 2000 räknat från 1980 års&lt;br&gt;nivå. Fram till 1991 hade svavelutsläppen minskat med 65 %. Med&lt;br&gt;planerade åtgärder kommer 80-procentsmålet att kunna nås till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella arbetet på detta område bedrivs inom Genévekon-&lt;br&gt;ventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP)&lt;br&gt;som funktionellt är knutet till ECE i Genéve. Till konventionen som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertecknades 1979 finns ett antal bindande protokoll, bl.a. det rörande Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;svavel från år 1985, som innebär att svavelutsläppen i varje land skall&lt;br&gt;minskas med 30 % fram till år 1993 räknat från 1980 års nivå. Polen och&lt;br&gt;Storbritannien, dvs. två av de länder som bidrar med en stor del av det&lt;br&gt;svenska nedfallet, har inte undertecknat svavelprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom LRTAP pågår nu förhandlingar om ett nytt svavelprotokoll. Ett&lt;br&gt;omfettande arbete har lagts ned för att utforma underlag till förhand-&lt;br&gt;lingsprocessen. Sverige har tillsammans med bl.a. övriga nordiska&lt;br&gt;länder drivit ståndpunkten att ett nytt svavelprotokoll bör bygga på&lt;br&gt;kritiska belastningsgränser. Dataunderlag finns numera om såväl kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser som atmosfäriska transportbanor för luftföroreningar&lt;br&gt;i Europa. Med hjälp av kostnadskurvor som beskriver marginalkostnader&lt;br&gt;för olika åtgärdsnivåer har modeller konstruerats som visar hur stora&lt;br&gt;reduktioner av svavelutsläppen som är nödvändiga i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kalkyler tyder på att många länder kommer att behöva minska&lt;br&gt;sina utsläpp med 80-90 % till år 2000 räknat från 1980 års nivå för att&lt;br&gt;halvera överskridandet av de kritiska belastningsgränserna i Europa. Den&lt;br&gt;totala kostnaden för att få till stånd en sådan minskning uppskattas till&lt;br&gt;omkring 100 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige driver kraftfullt på i förhandlingsarbetet om ett nytt svavelpro-&lt;br&gt;tokoll. Möjligheterna att begränsa försurningen i Sverige beror till största&lt;br&gt;delen på framgången i detta arbete. Det är därför glädjande att kunna&lt;br&gt;konstatera att ett genombrott skett i förhandlingarna. Med största&lt;br&gt;sannolikhet kommer ett nytt svavelprotokoll att undertecknas i juni 1994.&lt;br&gt;Det fortsatta arbetet inom LRTAP kommer att avse en strategi för att&lt;br&gt;minska NOx-utsläpp i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med arbetet på att begränsa de sura utsläppen i Sverige och&lt;br&gt;i andra länder sker en omfettande kalkning i sjöar och vattendrag. En&lt;br&gt;fortsatt försurning av skogsmarken riskerar att leda till avsevärda skador&lt;br&gt;i form av virkesförluster. Detta kan få stor betydelse for skogsbrukets&lt;br&gt;framtida ekonomi liksom för sysselsättningen i skogsindustrin. Skogssty-&lt;br&gt;relsen har regeringens uppdrag att senast den 1 juni 1994 redovisa&lt;br&gt;skogsskadornas omfattning och föreslå relevanta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 Hav och vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödningen tillhör också de stora miljöproblemen. Problemet&lt;br&gt;uppmärksammades först när utsläppen av avloppsvatten från samhällen&lt;br&gt;och industrier gav störande algutveckling och fiskdöd i många sjöar och&lt;br&gt;vattendrag framför allt under 1960-talet. Den storskaliga övergödningen&lt;br&gt;av hav och kustvatten fick först ett par decennier senare större upp-&lt;br&gt;märksamhet. Utbyggnaden av reningsverk har förbättrat förhållandena i&lt;br&gt;utsläppskällomas närhet, men utsläppen av näringsämnen orsakar&lt;br&gt;fortfarande problem. Nu står också jordbruk, enskilda avlopp och andra&lt;br&gt;utspridda källor för en stor del av de samlade utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödning av havsområden kan bara bemästras genom samfällda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder i de kringliggande länderna. Reduktionerna av svenska utsläpp Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;kan dock ha stor betydelse för situationen i vikar och skärgårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige genomför för närvarande ett omfattande åtgärdsarbete för att&lt;br&gt;minska utsläppen av närsalter till vatten och hav. Målet för åtgärdsarbetet&lt;br&gt;är att halvera landbaserade utsläpp av antropogent kväve till havet samt&lt;br&gt;att kraftigt reducera motsvarande fosforutsläpp. Sverige har dessutom&lt;br&gt;gjort internationella åtaganden som innebär att såväl landbaserade kväve-&lt;br&gt;som fosforutsläpp skall reduceras med 50 % mellan 1985/1987 och 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet innebär att samtliga avloppsreningsverk dimensio-&lt;br&gt;nerade för minst 10 000 personer, utmed väst- och sydkusten samt&lt;br&gt;östkusten upp till och med Stockholms skärgård, skall omprövas.&lt;br&gt;Riktlinjerna för omprövningen är att kvävereduktionen skall vara minst&lt;br&gt;50 %. Åtgärdsprogrammet innebär för jordbrukets del att näringsläckaget&lt;br&gt;skall halveras. Åtgärderna är redan beslutade och håller på att genom-&lt;br&gt;föras. Naturvårdsverket har i Miljö ’93 redovisat det förväntade&lt;br&gt;resultatet. Frågan om ytterligare åtgärder behöver vidtas bereds för&lt;br&gt;närvarande inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i denna fråga under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metaller och organiska miljögifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Sverige i det fortsatta arbetet är att minska&lt;br&gt;utsläppen av metaller och organiska miljögifter till sådana nivåer att&lt;br&gt;miljön inte skadas och hälsan inte påverkas. Andra mål är att Sveriges&lt;br&gt;utsläpp av metaller skall minskas under perioden 1985-1995 med 70% for&lt;br&gt;kvicksilver, kadmium och bly samt med 50 % för övriga tungmetaller.&lt;br&gt;Målet för långlivade organiska ämnen, däribland klorerade organiska&lt;br&gt;ämnen, som orsakas av människans verksamhet är att de skall begränsas&lt;br&gt;så att de till sekelskiftet nått en sådan nivå att miljön inte tar skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av kvicksilver, kadmium och bly har minskat betydligt&lt;br&gt;under senare år. Riksdagen har efter förslag i miljöpropositionen&lt;br&gt;1990/91:90 beslutat om särskilda awecklingsprogram för dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har det åstadkommits en kraftig minskning av&lt;br&gt;metallutsläppen till luft och vatten genom åtgärder vid bl.a. punktkällor.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har vidare redovisat för regeringen ett tioårigt program&lt;br&gt;för översyn av industrins utsläppsvillkor. En mycket god utveckling kan&lt;br&gt;redovisas vad gäller reduktion av skogsindustrins utsläpp av organiska&lt;br&gt;stabila ämnen. Dessa har minskat med ca 90 % under en femtonårspe-&lt;br&gt;riod, vilket beror på en kombination av myndigheternas och industrins&lt;br&gt;arbete samt marknadens krav. Havsmålen och behovet av ytterligare&lt;br&gt;åtgärder för att uppnå dessa avser regeringen att återkomma till i en&lt;br&gt;proposition om miljöskulden våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marina konventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oslo- och Pariskonventionema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oslo- och Pariskonventionema tillkom för att förhindra föroreningar i&lt;br&gt;Nordsjön och Nordostatlanten. Konventionerna har reviderats under år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 vilket inneburit en sammanslagning av de två tidigare Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;konventionerna. Sverige har undertecknat den nya konventionen. Den&lt;br&gt;nya konventionen omfattar samtliga källor till föroreningar och skadliga&lt;br&gt;effekter på den marina miljön. Även föroreningar från landbaserade&lt;br&gt;källor som når havet via luften omfettas. Vidare beaktas försiktighetsprin-&lt;br&gt;cipen och principen om att förorenaren betalar. Genom den nya&lt;br&gt;konventionen omfettar bestämmelserna om dumpning även radioaktiva&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingforskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingforskonventionen (HELCOM) har tillkommit för att skydda&lt;br&gt;Östersjöns marina miljö. Konventionen som funnits sedan år 1974&lt;br&gt;reviderades år 1992. Revideringen innebär bl.a. att konventionen även&lt;br&gt;omfettar våra kustområden, inre vatten och vissa naturvårdsfrågor. Är&lt;br&gt;1992 års konvention har undertecknats av samtliga länder runt Östersjön&lt;br&gt;samt EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjön är med sitt bräckta vatten särskilt känsligt for föroreningar.&lt;br&gt;Havet är också mycket förorenat. Ett åtgärdsprogram för Östersjön -&lt;br&gt;Baltic Sea Joint Comprehensive Action Programme - har tagits fram för&lt;br&gt;att återställa Östersjöns ekologiska balans. Miljöministrarna i länderna&lt;br&gt;runt Östersjön ställde sig bakom programmets huvuddrag vid en&lt;br&gt;diplomatisk konferens år 1992. Programmet pekar ut 132 konkreta&lt;br&gt;utsläppskällor och anger åtgärder såsom kunskapsöverföring, institutions-&lt;br&gt;byggande, utbildning m.m. för att återställa Östersjöns ekologiska balans.&lt;br&gt;Tyngdpunkten ligger på investeringsprogrammet för att åtgärda de 132&lt;br&gt;s.k. &amp;quot;hot spots&amp;quot;. Den totala kostnaden för att genomföra programmet&lt;br&gt;uppskattas till 150 miljarder kronor eller 18 miljarder ECU. Program-&lt;br&gt;mets genomförande beräknas ta minst 20 år och har nyligen påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid genomförandet av åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;för Östersjön. Detta program, med sin stora betoning på att alla viktiga&lt;br&gt;aktörer aktivt deltar i arbetet med att rena Östersjön, utgör en ny form&lt;br&gt;av målstyrt internationellt miljösamarbete. Som ett resultat av ett tidigt&lt;br&gt;och omfettande samarbete mellan länderna kring Östersjön, de in-&lt;br&gt;ternationella finansieringsinstitutionerna och ideella organisationer med&lt;br&gt;att utveckla programmet, har arbetet med att genomföra programmet&lt;br&gt;snabbt kommit i gång. Samordnings- och samarbetsformer kring de tunga&lt;br&gt;delarna av åtgärdsprogrammet, främst investeringsdelen, har organiserats&lt;br&gt;inom PITF (Programme Implementation Task Force) inom HELCOM.&lt;br&gt;Sverige har speciellt åtagit sig ett samordnande ansvar för sektorn&lt;br&gt;kommunala avloppsreningsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har hittills avsatt ca 250 miljoner kronor för programmets&lt;br&gt;genomförande. Dessa medel används för bilateralt kunskapsutbyte,&lt;br&gt;avloppsreningsverk i Baltikum och insatser på jordbruksområdet.&lt;br&gt;Fortsatta insatser planeras med i stort samma inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I satsningarna ingår ett samarbete mellan Sverige och de baltiska&lt;br&gt;länderna kring kärnsäkerhet och strålskydd. Det krävs stora investeringar&lt;br&gt;för att snabbt höja säkerhetsnivån vid de östeuropeiska kärnkraftverken&lt;br&gt;till en acceptabel nivå. En del av hjälpen från Sverige syftar därför till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att minska de baltiska ländernas beroende av kärnkraft. Delar av det Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;svenska stödet går till exempel till bioenergianläggningar och åtgärder for&lt;br&gt;energisparande. Det är också nödvändigt med samlade internationella&lt;br&gt;insatser för att höja säkerheten på kärnkraftverken. De svenska insatserna&lt;br&gt;samordnas med arbetet i andra länder och i det internationella atomener-&lt;br&gt;giorganet IAEA och följer de prioriteringar och rekommendationer som&lt;br&gt;arbetas fram i internationellt samförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjövisionen 2010&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en ministerkonferens i Karlskrona i augusti 1992 enades de&lt;br&gt;deltagande staterna och regionerna om att tillsammans låta utarbeta ett&lt;br&gt;dokument &amp;quot;Vision and strategies for the Baltic Sea Region 2010&amp;quot; (prop.&lt;br&gt;1992/93:179, bet. 1992/93 :JoU 19, rskr. 1992/93:361, bet.&lt;br&gt;1992/93:JoU28, rskr. 1992/93:439). En inspirationskälla for arbetet är&lt;br&gt;det arbete inom EG som resulterat i rapporten &amp;quot;Europé 2000. Outlook for&lt;br&gt;the Development of the Community’s Territory&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjövisionen förväntas lyfta fram de industriella, kulturella och&lt;br&gt;naturgeografiska resurser som regionen sammanlagt förfogar över samt&lt;br&gt;hur ett intensifierat samarbete kan bidra till en regionalt hållbar&lt;br&gt;utveckling. Genom den form av samarbete som valts för att utarbeta&lt;br&gt;visionen kan nationella och lokala utvecklingsfrågor fogas in i ett&lt;br&gt;internationellt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänstemannagrupp för Östersjövisionen har tillsatts med företrädare&lt;br&gt;för Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Tyskland,&lt;br&gt;Ryssland (St Petersburg-området, Karelen och Kaliningrad), Sverige och&lt;br&gt;Vitryssland, som i sitt arbete samverkar med EU-kommissionen,&lt;br&gt;Nordiska ministerrådssekretariatet, HELCOM, Östersjöområdets&lt;br&gt;trafikministerkonferens, Östersjöstädemas råd, Östersjörådet, Barents-&lt;br&gt;rådet, Europarådet, ECE m.fl. i syfte att tillvarata redan framtagna&lt;br&gt;studier och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra högnivåmötet om utarbetandet av en vision för Östersjöom-&lt;br&gt;rådet, 2010, äger rum i Gdansk den 14-15 december 1993. Då kommer&lt;br&gt;ett första utkast till slutdokumentet för Östersjöområdets territoriella/-&lt;br&gt;rumsliga struktur att presenteras. Som gemensam utgångspunkt har tre&lt;br&gt;tematiska delrapporter utarbetats. Dessa syftar till att koncentrera det&lt;br&gt;fortsatta arbetet på lämpliga strategier för Östersjöområdets långsiktiga&lt;br&gt;miljöförbättringar och rumsliga/territoriella utveckling. Situationen i&lt;br&gt;Östersjöområdet beskrivs genom fyra sammanhängande områden&lt;br&gt;omfettande de norra delarna, bältet Oslo-Stockholm-Helsingfors-St&lt;br&gt;Petersburg, Öresundsregionen samt sydöstra Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen utarbetar Boverket en svensk vision, Sverige&lt;br&gt;2009. Boverket har tillsammans med NUTEK och Naturvårdsverket&lt;br&gt;bildat en särskild arbetsgrupp för detta arbete. Östersjövisionen kommer&lt;br&gt;att utgöra underlag for regeringens kommande överväganden inför den&lt;br&gt;regionalpolitiska proposition som skall föreläggas riksdagen under våren&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.9 Tätortsmiljön&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programområdena i Agenda 21 berör i hög grad livsmiljön i städer och&lt;br&gt;tätorter. Även om miljöproblemen i de svenska tätorterna i ett in-&lt;br&gt;ternationellt perspektiv är relativt begränsade, fokuseras en stor del av&lt;br&gt;miljöarbetet på att åtgärda och förebygga miljöproblem samt utveckla&lt;br&gt;kvaliteter och särdrag i våra städer och tätorter. Det gäller framför allt&lt;br&gt;trafikens miljöproblem, frågor om luftkvalitet, parker och grönområden&lt;br&gt;samt natur- och kulturvärden i den byggda miljön. För att komma till&lt;br&gt;rätta med miljöproblemen och förebygga framtida problem i städer och&lt;br&gt;tätorter krävs ett antal samverkande åtgärder. Dessa bör utgå från ett&lt;br&gt;långsiktigt handlingsprogram för utveckling av en god livsmiljö i staden&lt;br&gt;och stadsregionen. Också flera remissinstanser tar upp miljöfrågor i&lt;br&gt;tätorterna och betonar planeringens roll i arbetet med att förebygga&lt;br&gt;miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportfrågoma är av strategisk betydelse för tätortsmiljön. Enligt&lt;br&gt;Agenda 21 bör den övergripande utgångspunkten för administration och&lt;br&gt;transportplanering i alla länder vara att främja effektiva och miljömässigt&lt;br&gt;sunda transportsystem i städerna. Storstadsförhandlingama har resulterat&lt;br&gt;i överenskommelser om investeringar i storstädernas trafiksystem. För&lt;br&gt;att bl.a. klargöra överenskommelsernas effekter på tätortsmiljön har&lt;br&gt;regeringen begärt och fått redovisningar enligt 6 kap. 2 § naturresursla-&lt;br&gt;gen av berörda kommuner och länsstyrelser i Stockholm och Malmö och&lt;br&gt;avser att begära motsvarande redovisning för Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön i de tre storstadsområdena är särskilt hårt belastad. Boverket&lt;br&gt;och Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag kartlagt miljöproble-&lt;br&gt;men i storstadsområdena (Storstadsuppdraget, Boverket 1992 och&lt;br&gt;Storstädernas miljö, Naturvårdsverkets rapport 4159). Verkens rapporter&lt;br&gt;har medverkat till olika regeringsinitiativ i fråga om tätortsmiljön,&lt;br&gt;framför allt i fråga om förebyggande åtgärder i samhällsplaneringen.&lt;br&gt;Bl.a. har regeringen gett länsstyrelserna i storstadslänen i uppdrag att&lt;br&gt;analysera hur den planerade markanvändningen medverkar till att nå&lt;br&gt;miljömålen inom områdena luftkvalitet och buller, kulturmiljövård,&lt;br&gt;biologisk mångfald och grönstruktur. Analysen skall redovisas till&lt;br&gt;regeringen senast den 1 april 1995. Regeringen avser att under våren&lt;br&gt;1994 återkomma till riksdagen med vissa förslag till skydd av miljövärde-&lt;br&gt;na i Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående översynen av plan- och bygglagen skall bl.a. belysas&lt;br&gt;hur den fysiska planeringen kan bidra till att främja en god livsmiljö,&lt;br&gt;genom att begränsa och förebygga miljöproblem och värna miljökvalite-&lt;br&gt;ter. Översynen syftar även till avreglering och förenkling av lagstift-&lt;br&gt;ningen. Också formerna för den regionala planeringen av markan-&lt;br&gt;vändning för bebyggelse och trafik i storstadsregionerna skall ses över i&lt;br&gt;detta sammanhang. Regeringen har därutöver nyligen gett utredningen&lt;br&gt;i uppdrag att belysa hur planering och säkerställande av grönområden i&lt;br&gt;tätorterna kan förbättras. Även formerna för skötsel och förvaltning av&lt;br&gt;grönområden uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 Ursprungsbefolkningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet ägnades i Agenda 21 åt betydelsen av ursprungs-&lt;br&gt;befolkningarnas värderingar, kunskaper och metoder för hantering av&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i proposition 1992/93:32 Om samema och samisk&lt;br&gt;kultur m.m. bl.a. att ett sameting skulle inrättas. Den 26 augusti 1993&lt;br&gt;invigdes Sametinget i Sverige. Sametinget utses genom val av den&lt;br&gt;samiska befolkningen. Dess kansli är förlagt till Kiruna. Sametinget har&lt;br&gt;till uppgift att verka för en levande samisk kultur och att besluta om&lt;br&gt;fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk&lt;br&gt;kultur och samiska organisationer. Tinget skall vidare leda det samiska&lt;br&gt;språkarbetet, medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska&lt;br&gt;behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark&lt;br&gt;och vatten samt informera om samiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Integrerad miljöpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Areella näringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik på jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdena bygger&lt;br&gt;på klara målsättningar och bestämda miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen våren 1993 om ett&lt;br&gt;miljömål för skogsbruket som jämställs med produktionsmålet för&lt;br&gt;skogsbruket. Miljömålet innebär att skogen skall brukas så att växt- och&lt;br&gt;djurarter i skogen kan leva vidare. Hotade arter och naturtyper skall&lt;br&gt;skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 lades mål för jordbruket fest&lt;br&gt;som innebär att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och en&lt;br&gt;bevarad biologisk mångfeld och att minimera jordbrukets miljöbelastning&lt;br&gt;som beror på växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På fiskets område är det angeläget att fisk och skaldjur och deras&lt;br&gt;näringsorganismer bevaras i livskraftiga, naturligt reproducerade bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller rennäringen har miljörelaterade mål beslutats som&lt;br&gt;bl.a. innebär att näringen skall anpassas till den långsiktiga tillgången på&lt;br&gt;bete och till kravet på hänsyn till andra samhällsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande delar av besluten från Riokonferensen berör jordbruket. Det&lt;br&gt;gäller främst kapitel 14 i Agenda 21, att främja ett hållbart jordbruk och&lt;br&gt;en hållbar landsbygdsutveckling, men även kapitlen om biologisk&lt;br&gt;mångfeld, bioteknik, miljöanpassad hantering av giftiga kemikalier och&lt;br&gt;skydd av kvalitet och tillgång på farskvattenresurser. Indirekt berör&lt;br&gt;jordbruket också kapitlet om skydd av hav och kustområden genom den&lt;br&gt;påverkan som vattenföroreningar i jordbruket har. Även de kapitel som&lt;br&gt;handlar om markanvändning i vid mening berör jordbruket i många delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet inom jordbrukspolitiken är att slå vakt om ett rikt och&lt;br&gt;varierat odlingslandskap och dess kulturvärden, bevara den biologiska&lt;br&gt;mångfalden och minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av&lt;br&gt;växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Program för&lt;br&gt;ersättning till brukare för landskapsvårdande åtgärder har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett miljövänligt jordbruk kommer att ha en mycket viktig roll i arbetet&lt;br&gt;med att skapa kretsloppssamhället. Råvaror från jordbruket kan användas&lt;br&gt;för att ersätta icke-fömybara råvaror. Olika former av bioenergi, t.ex.&lt;br&gt;etanol, metanol eller flis, kan ersätta energi från kol, olja, naturgas och&lt;br&gt;kärnkraft. Plast tillverkad av stärkelse kan ersätta plast tillverkad av olja.&lt;br&gt;En utredare har som tidigare nämnts nyligen tillkallats för att klarlägga&lt;br&gt;möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekologiska jordbruket har en strategisk betydelse och bygger på&lt;br&gt;en helhetssyn som omfettar de ekologiska och sociala sidorna av&lt;br&gt;jordbruksproduktionen. Särskilt stöd lämnas till det ekologiska jord-&lt;br&gt;bruket, bl.a. i form av rådgivning och marknad sfrämjande åtgärder.&lt;br&gt;Tidigare har lämnats anläggningsstöd till ekologiskt jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksministern har den 25 november 1993 fått regeringens&lt;br&gt;bemyndigande att tillkalla en utredare med uppgift att lämna förslag till&lt;br&gt;ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning (nr 2078/92) om&lt;br&gt;miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Utredaren&lt;br&gt;bör redovisa sina förslag senast den 1 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odlin gslandskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har i många avseenden positiva miljöeffekter, inte minst&lt;br&gt;genom det äldre odlingslandskapet med betesmarker och ängar som&lt;br&gt;bidrar till en varierad landskapsbild och en artrik och varierad flora och&lt;br&gt;feuna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för landskapsvårdande åtgärder, vars syfte är att bevara&lt;br&gt;odlingslandskap med fastlagda natur- och kulturmiljövärden av nationellt&lt;br&gt;intresse, omfettade den 30 juni 1993 ca 266 000 hektar åker och&lt;br&gt;betesmark. Systemet bygger på avtal med brukarna av marken och som&lt;br&gt;underlag för avtalstecknandet ligger länsvisa bevarandeprogram.&lt;br&gt;Därutöver finns ett system för ersättning för naturvårdsåtgärder i&lt;br&gt;odlingslandskapet som riktas mot betes- och slåttermarker med stora&lt;br&gt;naturvärden och omfettar ca 45 600 hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrenarna är i dag den sammantaget största arealen som hävdas med&lt;br&gt;slåtter i Sverige. Ett flertal av det gamla odlingslandskapets slåttermark-&lt;br&gt;sväxter har i dag därför sin viktigaste hemvist längs vägrenarna, vilket&lt;br&gt;i många fell leder till att vägrenen är en estetisk upplevelse. Vägverket&lt;br&gt;har därför aktivt intresserat sig både för vägrenarnas botaniska värde och&lt;br&gt;för vägen som en del i det gamla kulturlandskapet. Det är av stor vikt för&lt;br&gt;bevarandet av den biologiska mångfalden i det gamla kulturlandskapet att&lt;br&gt;detta arbete fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 har hittills inte medfört några&lt;br&gt;drastiska förändringar av det svenska odlingslandskapet. Ca 380 000&lt;br&gt;hektar har anmälts för omställning inom ramen för det särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omställningsprogrammet. Den pågående utvärderingen av miljöeffekterna Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;av det livsmedelspolitiska beslutet tyder på att nedläggning av åker&lt;br&gt;utanför omställningsprogrammet är mycket liten. För att bevara de natur-&lt;br&gt;och kulturmiljö värden som finns i det svenska odlingslandskapet behövs&lt;br&gt;ett fortsatt informationsarbete riktat till brukarna och fortsatta landskap-&lt;br&gt;svård såtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (1990/91:90, bet. 1990/9 l:JoU30, rskr.&lt;br&gt;1990/91:338) skall kväveläckaget från jordbruket halveras mellan åren&lt;br&gt;1985 och 1995 och fosforläckaget minskas väsentligt. Hälso- och&lt;br&gt;miljöriskerna med användningen av kemiska bekämpningsmedel skall&lt;br&gt;elimineras och användningen halveras fram till strax efter mitten av&lt;br&gt;nittiotalet. En första halvering av förbrukningen av kemiska bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel uppnåddes redan år 1990. Vad gäller bekämpningsmedel har&lt;br&gt;användningen därefter minskat med 65 %, men vissa odlingskulturer står&lt;br&gt;fortfarande för en stor förbrukning. Användningen av handelsgödsel hade&lt;br&gt;år 1992 reducerats med 20% jämfört med år 1986. Enligt Jordbruksver-&lt;br&gt;kets bedömning kommer åtgärderna för att minska näringsläckaget, bl.a.&lt;br&gt;bestämmelser om djurtäthet, grönmark i kombination med en minskad&lt;br&gt;intensitet i odlingen och omställning av jordbruksareal, att leda till en i&lt;br&gt;det närmaste halvering av kväveförlustema. Det fortsatta arbetet inriktas&lt;br&gt;bl.a. på att utarbeta awecklingsplaner för vissa hälso- och miljömässigt&lt;br&gt;belastade bekämpningsmedel, t.ex. vissa medel som används vid odling&lt;br&gt;av potatis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående program fortsätter. Åtgärderna följs upp med hjälp av&lt;br&gt;jordbrukets recipientkontroll som nu vidareutvecklas och ingår i det&lt;br&gt;nationella miljöövervakningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är en av de tungmetaller som förekommer i miljön och som&lt;br&gt;kan förorsaka olika störningar på det levande, bl.a. genetiska skador och&lt;br&gt;njurskador hos människan. Tillförseln av kadmium till jordbruksmark&lt;br&gt;sker huvudsakligen genom nedfall via luften och genom användning av&lt;br&gt;handelsgödsel. För att minska kadmiumhalterna i handelsgödsel har ett&lt;br&gt;gränsvärde för högsta halt kadmium i handelsgödsel införts den 1 januari&lt;br&gt;1993. Vidare har riksdagen beslutat att införa en miljöavgift på kadmium&lt;br&gt;i handelsgödsel den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genetiska resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av genetiska resurser av betydelse för jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsproduktionen är av största vikt. De genetiska resurserna är en&lt;br&gt;förutsättning för att kommande generationer skall kunna förädla växter&lt;br&gt;och djur för att möta nya behov och ändrade förutsättningar. I framtiden&lt;br&gt;kommer sannolikt att ställas ökade krav på bl.a. förbättrade kvalitets- och&lt;br&gt;resistensegenskaper hos kulturväxterna när dessa skall ingå i miljövänliga&lt;br&gt;odlingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige arbetar ett flertal olika institutioner med bevarande av&lt;br&gt;genetiskt material, bl.a. Nordiska Genbanken för jordbruks- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädgårdsväxter, muséer, odlar- och avelsföreningar, frivilligorganisatio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner och stiftelsen Nordens Ark. Myndighetsansvaret åvilar numera Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;Jordbruksverket. Till verket finns knuten en rådgivande nämnd,&lt;br&gt;Genbanksnämnden. Särskilda bevarandeplaner för de svenska husdjurs-&lt;br&gt;rasema och lantsortema skall nu utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Uppföljningen av de vid UNCED&lt;br&gt;beslutade skogsprincipema sker såväl nationellt som inom ramen&lt;br&gt;för internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella uppföljningen har redan nått långt genom 1993 års&lt;br&gt;skogspolitiska beslut och de beslut om biologisk mångfeld i&lt;br&gt;skogslandskapet, som regeringen nyligen har fettat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Skogsprincipema slår fest att alla&lt;br&gt;typer av skog utgör basen för nuvarande och potentiella möjligheter att&lt;br&gt;skapa resurser som kan tillgodose mänskliga behov och tillhandahålla&lt;br&gt;miljövärden. Det är angeläget att skogarna brukas och bevaras på ett&lt;br&gt;riktigt sätt. Principerna bör tillämpas i enlighet med varje stats nationella&lt;br&gt;lagstiftning. Ett grundläggande ställningstagande är att skog och&lt;br&gt;skogsmark bör förvaltas på ett hållbart sätt for att tillgodose nuvarande&lt;br&gt;och kommande generationers sociala, ekonomiska, ekologiska, kulturella&lt;br&gt;och andliga mänskliga behov. Dessa behov omfettar produkter och&lt;br&gt;tjänster som virke, vatten, mat, djurfoder, läkemedel, bränsle, bostäder,&lt;br&gt;arbetstillfällen, fritidsaktiviteter, hemvist för djur, landskapsmångfeld,&lt;br&gt;kolsänkor och kolreservoarer. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att&lt;br&gt;skydda skogen mot skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsfrågoma behandlas inom ramen for Agenda 21 på ett sätt som är&lt;br&gt;i linje med Skogsprincipema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsprincipema har en direkt koppling till konventionen om biologisk&lt;br&gt;mångfeld. Konventionen introducerar på global bas ett modernt natur-&lt;br&gt;vårdstänkande. Den är bl.a. inriktad på att den biologiska mångfelden&lt;br&gt;måste skyddas också i de stora områden som används för skogsbruk,&lt;br&gt;jordbruk och fiske. Enligt konventionen räcker det alltså inte med ett&lt;br&gt;totalskydd för begränsade områden i form av naturreservat eller&lt;br&gt;nationalparker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är genom åtaganden vid konferensen i Rio de Janeiro förpliktat&lt;br&gt;att utforma skogspolitiken med hänsyn tagen till skogarnas globala&lt;br&gt;betydelse i olika avseenden, men också på sådant sätt att vi tillvaratar de&lt;br&gt;nyttigheter av olika slag som skogarna ger. Genom konferensen och det&lt;br&gt;uppföljningsarbete som sker uppmärksammas vår skogspolitik alltmer&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under våren 1993 beslutat om en ny skogspolitik som&lt;br&gt;i huvudsak böijar gälla den 1 januari 1994. Detta skogspolitiska beslut&lt;br&gt;tar sin utgångspunkt i de överenskommelser som träffades vid Riokon-&lt;br&gt;ferensen. Dagens kunskaper och värderingar har fått komma till uttryck&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den konkreta utformningen och tillämpningen av den nya skogspoliti- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;ken. Den nya skogspolitiken har därmed fått en både långsiktig och&lt;br&gt;ekologiskt anpassad inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk skogspolitik har sedan länge präglats av att staten mer eller&lt;br&gt;mindre starkt har ställt krav på en varaktig hushållning med skogs-&lt;br&gt;resursema. Med hänsyn till de långa växttider som gäller för svenskt&lt;br&gt;skogsbruk kommer beslut och åtgärder som vidtas att ge resultat först för&lt;br&gt;kommande generationer. I 1979 års skogspolitiska beslut slogs det bl.a.&lt;br&gt;låst att vi bör eftersträva en väl avvägd hushållning med skogarna som&lt;br&gt;gör det möjligt att kontinuerligt utnyttja det virke som skogarna kan ge.&lt;br&gt;Även om miljöfrågorna mer än i tidigare skogspolitiska beslut lyftes&lt;br&gt;fram, fick de inte den tyngd som vi i dag anser vara nödvändig och som&lt;br&gt;även kommer till uttryck i de globala skogsprincipema. Detta var ett av&lt;br&gt;de viktigare skälen att ompröva 1979 års skogspolitiska beslut, vilket&lt;br&gt;gjordes genom 1993 års riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grunderna för den nya skogspolitiken är att skogarna är en&lt;br&gt;nationell tillgång som skall vårdas och utnyttjas ansvarsfullt för vårt och&lt;br&gt;kommande generationers bästa. Härigenom för vi vidare en svensk&lt;br&gt;skogspolitisk tradition som gällt sedan länge. Det är ett ansvarstagande&lt;br&gt;som i olika sammanhang har väckt positiv uppmärksamhet internationellt.&lt;br&gt;Det är angeläget att fortsätta utvecklingen av skogspolitiken med detta&lt;br&gt;som grund och med inriktningen att bättre än hittills hävda ansvaret for&lt;br&gt;miljön både nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdens betydelse i skogsbruket förstärks också genom ett&lt;br&gt;miljömål som blir jämställt med produktionsmålet. Miljömålet innebär att&lt;br&gt;skogsmarkens naturliga produktionsförmåga skall bevaras och en&lt;br&gt;biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen&lt;br&gt;skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen&lt;br&gt;ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskrafti-&lt;br&gt;ga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas och skogens&lt;br&gt;kulturmiljö, estetiska och sociala värde värnas. Produktionsmålet innebär&lt;br&gt;att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så&lt;br&gt;att den uthålligt ger en god avkastning. Skogsproduktionens inriktning&lt;br&gt;skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen&lt;br&gt;producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjällnära skogen kräver i vissa delar ett särskilt skydd. Enligt&lt;br&gt;skogsvårdslagen gäller därför särskilda restriktioner för skogsbruket där.&lt;br&gt;Betydande delar av skogen i det fjällnära området har dessutom skyddats&lt;br&gt;som naturreservat under senare år. Bl.a. har det beslutats att merparten&lt;br&gt;av de fjällnära områden, som tidigare skyddats som s.k. Domänreservat,&lt;br&gt;vid ombildningen av Domänverket till aktiebolag skulle successivt&lt;br&gt;omföras till naturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det skogspolitiska beslutet ökades resurserna för&lt;br&gt;avsättning av naturreservat med ca 40%. Särskilda medel har också&lt;br&gt;anvisats för att bekosta civilrättsliga avtal om tidsbegränsade skydd för&lt;br&gt;vissa skogsområden. Något riktvärde för reservatbildning, så som vissa&lt;br&gt;forskare och organisationer har förordat, har inte lagts fast. Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarksarealen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedanför skogsodlingsgränsen kan behöva avsättas för att de miljöpo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litiska målen skall nås. Erfarenheterna av den nya skogspolitiken får visa Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya politiken ges skogsägaren en större handlingsfrihet&lt;br&gt;samtidigt som ansvaret både för produktion och miljö är klart uttalat.&lt;br&gt;Skogsmyndigheten får ett klart definierat planerings- och tillsynsansvar&lt;br&gt;för att miljöintressena blir tillgodosedda i skogsbruket. De skogspolitiska&lt;br&gt;medlen utgörs av många delar varav de viktigaste är forskning och&lt;br&gt;utbildning, information, rådgivning samt lagstiftning. De lagar som&lt;br&gt;används av de skogliga myndigheterna är förutom skogsvårdslagen också&lt;br&gt;naturvårdslagens bestämmelser om biotopskydd och bestämmelse om&lt;br&gt;samråd vid arbetsföretag som kan skada miljön. Med hjälp av de nämnda&lt;br&gt;skogspolitiska medlen integreras naturvården tydligare i skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för fisket är att haven skyddas - kapitel 17 i Agenda&lt;br&gt;21. Inom fisket är ett viktigt mål att bevara naturligt reproducerande&lt;br&gt;bestånd av fisk och skaldjur. Bevarandet av den biologiska mångfalden -&lt;br&gt;kapitel 15 - innebär att särskild hänsyn måste tas till inomartsvariationen.&lt;br&gt;Denna är betydande för t.ex. lax, som tillsammans med flodkräftan och&lt;br&gt;malen bör bli föremål för åtgärder inom ramen för ett handlingsprogram&lt;br&gt;för upprätthållande av bestånd av hotade akvatiska arter. Möjligheterna&lt;br&gt;att förbättra situationen för den naturligt reproducerade laxen ligger bl.a.&lt;br&gt;i att vid den omprövning av gamla vattenkraftsdomar som nu är&lt;br&gt;förestående, få till stånd skadeförebyggande åtgärder i form av nya&lt;br&gt;vandringsvägar och restaurering av lekbiotoper. Frågan om åtgärder för&lt;br&gt;att undanröja hoten mot den naturligt reproducerade laxen omnämns&lt;br&gt;närmare i regeringens proposition 1993/93:30 En strategi för biologisk&lt;br&gt;mångfeld. Frågan om bekostande av skadeförebyggande och skadekom-&lt;br&gt;penserande åtgärder vid omprövning av tillstånd enligt äldre vattenrättslig&lt;br&gt;lagstiftning bereds för närvarande i regeringskansliet med sikte på att&lt;br&gt;förslag skall lämnas till vårriksdagen 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av olika fiskbestånd är beroende av ett balanserat&lt;br&gt;utnyttjande av befintliga fiskresurser. Det är av stort intresse att nå en&lt;br&gt;selektering av fisket, som också gynnar fångstmöjlighetema på sikt och&lt;br&gt;som minskar oönskade bifångster. Internationella överenskommelser om&lt;br&gt;förvaltning av resurserna är av grundläggande betydelse för att bibehålla&lt;br&gt;bestånden av marina arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrängköming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i juni 1993 en särskild utredning (M 1993:11) för att&lt;br&gt;kartlägga vilka skador som snöskotrar åstadkommer för jordbruket och&lt;br&gt;skogsbruket. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1&lt;br&gt;februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i oktober 1993 lämnat ett särskilt uppdrag till&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län för att före den 1 februari 1994 utreda&lt;br&gt;snöskoteråkningens effekter på naturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att främja ett miljöanpassat transportsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 tas upp behoven av miljöanpassningar av trafiken och&lt;br&gt;transportsektorn i dess helhet. Målet är att begränsa utsläpp och annan&lt;br&gt;miljöpåverkan från transportsektorn. Bland åtgärder som rekommenderas&lt;br&gt;till regeringarna och andra aktörer märks att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckla kostnadseffektiva, mindre förorenande transportsystem,&lt;br&gt;särskilt kollektivtrafik i stad och på landsbygd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- integrera transportplaneringen i bostads- och bebyggelseplaneringen&lt;br&gt;i syfte att minska transporternas miljöeffekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underlätta tillgången till och överförandet av, säker, effektiv - även&lt;br&gt;resurseffektiv - och mindre förorenande transportteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intensifiera arbetet med att inhämta, analysera och utbyta relevant&lt;br&gt;information om sambandet mellan transporter och miljö samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inom ramen för FN:s och dess regionala ekonomiska kommissioners&lt;br&gt;verksamhet sammankalla regionala konferenser om transport och miljö&lt;br&gt;De utgångspunkter som anges i Agenda 21 ligger som grund för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska arbetet med att miljöanpassa det svenska transportsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna efterlyser på olika sätt en ökad systemsyn&lt;br&gt;inom transportsektorn. Till dessa hör dåvarande Transportforsknings-&lt;br&gt;beredningen, Kungliga Vetenskapsakademien, Vägverket, Boverket och&lt;br&gt;Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportsektorn är en väsentlig källa till utsläpp av koldioxid,&lt;br&gt;kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och cancerframkallande partiklar.&lt;br&gt;Den berörs därför i hög grad av de utsläppsmål som uppställts av&lt;br&gt;riksdagen och de åtaganden om utsläppsreduktioner som Sverige har gjort&lt;br&gt;internationellt. Trafikbuller är det buller som berör flest människor.&lt;br&gt;Antalet människor i Sverige som utsätts för buller från de olika trafiksla-&lt;br&gt;gen kan uppskattas till drygt 2 miljoner. Trafikanläggningar tar stora&lt;br&gt;arealer i anspråk och påverkar natur- och kulturlandskapet, förut-&lt;br&gt;sättningarna för friluftslivet och den biologiska mångfalden framför allt&lt;br&gt;genom barriäreffekter. De har också sekundäreffekter och långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenser för bebyggelsemönstret, transportmönstret, friluftslivet och&lt;br&gt;natur- och kulturmiljövården. Transporterna svarar också för en stor&lt;br&gt;andel av energiförbrukningen. Inom transportsektorn åtgick 1990 82,5&lt;br&gt;TWh, vilket är ca 20 % av den totala energianvändningen. Åren 1970-90&lt;br&gt;ökade energianvändningen inom transportsektorn med ca 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikens miljöpåverkan är komplex och måste angripas på ett&lt;br&gt;integrerat sätt. För att åstadkomma ett effektivt, säkert och miljöanpassat&lt;br&gt;transportsystem krävs åtgärder för bl.a. teknisk utveckling av fordon och&lt;br&gt;bränslen, utveckling av ekonomiska styrmedel m.m. Det är vidare&lt;br&gt;nödvändigt att lägga fast genomtänkta strategier for utvecklingen av&lt;br&gt;investeringar i bebyggelse och transportinfrastruktur samt åtgärder för att&lt;br&gt;främja övergång till miljövänliga transportsätt. Den fysiska planeringen&lt;br&gt;har här en viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete pågår på många håll med frågor av betydelse för utvecklingen&lt;br&gt;av ett miljöanpassat transportsystem. Boverket, Naturvårdsverket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har till regeringen redovisat en rapport, Sverige 2010 - Två Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;framtidsbilder av transporter och miljö. Verken arbetar nu på regeringens&lt;br&gt;uppdrag med att utforma en nationell vision för samhällsutvecklingen i&lt;br&gt;Sverige till år 2009. Därvid behandlas bl.a. frågan om miljöanpassade&lt;br&gt;kommunikationer. Vägverket har redovisat en rapport, Ett miljöanpassat&lt;br&gt;transportsystem. Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har inom&lt;br&gt;ramen för sitt uppdrag bl.a. till uppgift att belysa principerna för ett&lt;br&gt;miljöanpassat transportsystem. Naturvårdsverket aviserar i rapporten&lt;br&gt;Miljö’ 93, som överlämnats till regeringen, en utredning för att klargöra&lt;br&gt;innebörden av ett långsiktigt uthålligt transportsystem och kommer under&lt;br&gt;hösten 1993 att genomföra en förstudie tillsammans med trafikverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utveckla ett miljöanpassat transportsystem kräver forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser och ett aktivt deltagande från medborgare och företag.&lt;br&gt;Både att utforma handlingsprogram och att genomföra föreslagna åtgärder&lt;br&gt;är viktiga delar i det nödvändiga förändringsarbete som behöver utföras&lt;br&gt;centralt, regionalt och lokalt för att främja en miljöanpassad sam-&lt;br&gt;hällsutveckling. Det är också nödvändigt att utveckla genomförandepro-&lt;br&gt;cessen så att budgetprocess och investeringsplanering samspelar med den&lt;br&gt;fysiska planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter och fysisk planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av riksdagens beslut om investeringar i trafikens&lt;br&gt;infrastruktur m.m. ställer stora krav på samhällsplaneringen. De olika&lt;br&gt;projekten skall ges en lokalisering och utformning som är förnuftig i ett&lt;br&gt;brett och långsiktigt samhällsperspektiv. Ett genomtänkt program för ett&lt;br&gt;miljöanpassat trafiksystem i landets olika delar skall vara en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt för det långsiktiga arbetet for regional utveckling och&lt;br&gt;förnyelse av trafikens infrastruktur. Under de närmaste åren bör dessa&lt;br&gt;frågor utvecklas genom samverkan mellan länsstyrelserna, kommunerna&lt;br&gt;och berörda centrala organ, främst trafikverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har en viktig roll när det gäller bedömningar av detta&lt;br&gt;slag. De nationella miljömålen för begränsning av trafikens utsläpp skall&lt;br&gt;konkretiseras. Regeringen har därför gett samtliga länsstyrelser i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta en regional trafik- och miljöanalys som skall redovisas till&lt;br&gt;Boverket den 1 april 1995. Som en första etapp i arbetet skall länsstyrel-&lt;br&gt;serna senast den 1 april 1994 till Boverket redovisa ett program for&lt;br&gt;arbetet med analysen. Boverket skall redovisa resultatet av länsstyrelser-&lt;br&gt;nas arbete med regionala trafik- och miljöanalyser till regeringen senast&lt;br&gt;den 1 september 1995. Länsstyrelsernas remissvar över trafikverkens&lt;br&gt;förslag till 1 O-årsplaner inleder arbetet med regionala trafik- och&lt;br&gt;miljöanalyser. Regeringen avser att i förslag till tilläggsbudget I till&lt;br&gt;statsbudgeten för innevarande budgetår ta upp frågan om medel till&lt;br&gt;länsstyrelserna och Boverket för att genomföra dessa uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att snarast möjligt lägga fram ett förslag till&lt;br&gt;lagstiftning för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på&lt;br&gt;en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional&lt;br&gt;planering och bland berörd allmänhet. Det innebär bl.a. att krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar och hänsynstaganden till naturresurslagens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushållningsbestämmelser förs in i lagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över berörda&lt;br&gt;lagar för att i lokaliseringsbeslut om vägar och järnvägar ge ökade&lt;br&gt;möjligheter att beakta de politiska målen och de krav som naturresursla-&lt;br&gt;gen ställer. Utgångspunkten är att åstadkomma en allsidig och smidig&lt;br&gt;prövning samt eftersträva en god förankring i länsstyrelsernas och&lt;br&gt;kommunernas planering redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen kan påverka resmönstren mot ökad effektivitet&lt;br&gt;och resurshushållning. Hårt belastade punkter i trafiksystemet kan&lt;br&gt;avlastas, vilket leder till att det kapital som är bundet i infrastruktur&lt;br&gt;utnyttjas effektivare av både enskilda och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av sambanden mellan bebyggelse och trafik har upp-&lt;br&gt;märksammats alltmer i kommunernas och de statliga myndigheternas&lt;br&gt;arbete för en god miljö. Genom att utveckla kunskaperna om dessa&lt;br&gt;samband skapas en grund för de åtgärder som behövs för en sam-&lt;br&gt;hällsutveckling som både minskar behovet av transporter och trans-&lt;br&gt;portsektorns miljöpåverkan. Det gäller således att vända den bebyggel-&lt;br&gt;seutveckling som inneburit ett kraftigt ökat transportarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljösituationen i de svenska tätorterna är med internationella mått&lt;br&gt;god. Trots detta finns det anledning att vidta ytterligare åtgärder för att&lt;br&gt;sänka halterna av luftföroreningar i miljöer där många vistas dagligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av miljözoner kan vara ett led i att förbättra tätortsmiljön.&lt;br&gt;Regeringen har därför gett Utredningen om att begränsa utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid m.m. från trafiken (dir. 1993:40) i uppdrag att utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa tätorter för fordon med&lt;br&gt;nollutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftföroreningar och buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan ett par år genom en rad beslut påböljat en långsiktig&lt;br&gt;anpassning av transporternas miljöpåverkan mot uthållighet. Strängare&lt;br&gt;avgaskrav för personbilar, miljöklassystemet för dieselbränslen och&lt;br&gt;skattedifferentiering mellan blyad och oblyad bensin ger nu effekt. Den&lt;br&gt;framtida effekten blir än större. Därutöver har vägtrafiken minskat på&lt;br&gt;grund av lågkonjunkturen och ett högt bensinpris, vilket ytterligare&lt;br&gt;bidragit till en minskad miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med miljöklasser som infördes år 1993 för lätta och som&lt;br&gt;kommer att införas år 1994 för tunga vägfordon samt satsningarna på&lt;br&gt;infrastruktur förväntas minska utsläppen av avgaser ytterligare. Speciellt&lt;br&gt;satsningarna på järnvägsnätet kan leda till en ökad marknadsandel för&lt;br&gt;spårbunden trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt fordrar en miljöanpassning av transportsystemet nya&lt;br&gt;tekniker. Riksdagen fettade våren 1991 beslut om att anvisa 120 miljoner&lt;br&gt;kronor till Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) för ett fyraårigt&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram för användning av&lt;br&gt;motoralkoholer som fordonsbränsle. Våren 1993 beslutade riksdagen att&lt;br&gt;anvisa medel till KFB för ett fyraårigt utvecklingsarbete rörande el- och&lt;br&gt;hybridfordon. KFB har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag om hur&lt;br&gt;finansieringen av utvecklingsprogrammet skall ske. Regeringen åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer i 1994 års budgetproposition med förslag till finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag om&lt;br&gt;hur bensin kan delas in i miljöklasser grundat på innehållet i bensinen.&lt;br&gt;Förslaget bereds i regeringskansliet. Transporterna förblir under en&lt;br&gt;överskådlig tid en av de största källorna till luftföroreningar. Trafikver-&lt;br&gt;ken konstaterar i sin årliga miljörapport att transportsektorn ej når de av&lt;br&gt;riksdagen uppställda målen för utsläppen av koldioxid, kväveoxider och&lt;br&gt;svaveldioxid. Däremot uppfylls målet för utsläpp av kolväten. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk kommer fram till liknande slutsatser i rapporten Trafik&lt;br&gt;och Miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utsläppen av kväveoxider är situationen problematisk.&lt;br&gt;Trafikverket fann att transportsektorns samlade kväveoxidutsläpp minskar&lt;br&gt;med 13 % mellan 1980 och 1995 och med 23 % till år 2000, vilket i&lt;br&gt;stort överensstämde med Naturvårdsverkets bedömning. Trots att&lt;br&gt;vägtrafikens utsläppsminskning varit omfattande får denna minskning&lt;br&gt;inget genomslag, eftersom utsläppen från flyg och sjöfart har ökat.&lt;br&gt;Regeringen bedömer det dock som ogörligt att införa nationell särlagstifit-&lt;br&gt;ning med krav på avgasrening för flyg och sjöfart. Orsaken är dessa&lt;br&gt;transportgrenars internationella karaktär. Regeringen har dock i&lt;br&gt;september 1993 gett Sjöfartsverket i uppdrag att redovisa de tekniska och&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna för att införa avgaskrav och renare bränsle&lt;br&gt;för inrikes sjöfart. Förutsättningarna för att införa differentierade&lt;br&gt;miljörelaterade landningsavgifter inom luftfarten prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare ser över systemet med miljöklassning av&lt;br&gt;vägfordon. I utredningens direktiv ingår att överväga hur en komplette-&lt;br&gt;ring av systemet med en eller flera miljöklasser med mycket långt gående&lt;br&gt;miljökrav kan ske som en del i ett program för att påskynda introduktio-&lt;br&gt;nen av fordon med mycket låga utsläpp. Utredaren skall vidareutveckla&lt;br&gt;tillverkaransvaret. Från miljösynpunkt är det viktigt att avgasreningen&lt;br&gt;fungerar väl under bilens hela livslängd. Detta kan tillgodoses genom att&lt;br&gt;det ställs krav på både tillverkare och bilägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller koldioxidutsläppen från transportmedlen är över-&lt;br&gt;skridandet betydligt i förhållande till det uppställda målet. För närvarande&lt;br&gt;arbetar Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01)med att ta fram förslag&lt;br&gt;med syfte att begränsa utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser från&lt;br&gt;transportsektorn. Kommittén beräknas avlämna sitt förslag den 1 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom transportsektorn är energifrågan tätt kopplad till koldioxidpro-&lt;br&gt;blematiken. I Sverige är det enda större undantaget från detta den&lt;br&gt;eldrivna spårbundna trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att minska koldioxidutsläppen från trafiken innebär därför&lt;br&gt;automatiskt att energifrågorna ställs i fokus. Trafik- och Klimatkommit-&lt;br&gt;téns arbete kan ses som ett led i arbetet med att effektivisera energian-&lt;br&gt;vändningen inom transportsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredare som ser över systemet med miljöklasser för&lt;br&gt;vägfordon har även till uppgift att överväga om systemet skall komplette-&lt;br&gt;ras med krav på bränsleförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har bullerutredningen redovisat sitt betänkande&lt;br&gt;Handlingsplan mot buller till regeringen. Regeringen avser att under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;våren 1994 återkomma med förslag till riksdagen i dessa frågor. Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;Inriktningen är för väg- och tågtrafikbuller att redovisa långsiktiga&lt;br&gt;åtgärdsprogram för en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges medlemskapsförhandlingar markerar regeringen att det är&lt;br&gt;Sveriges ambition att ett medlemskap inte skall leda till sänkta miljökrav.&lt;br&gt;Då Sverige hittills har haft strängare miljökrav för vägfordon än EU&lt;br&gt;begär regeringen att Sverige skall få behålla sitt regelverk till dess att EU&lt;br&gt;nått upp till samma nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida skärpningar av miljökraven för bilar bör samordnas med&lt;br&gt;utvecklingen inom EU. Även vad beträffar miljökrav på andra typer av&lt;br&gt;fordon och på arbetsmaskiner bör arbetet samordnas med EU.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att noga följa utvecklingen av EU:s miljökrav&lt;br&gt;för olika typer av fordon och arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett svenskt initiativ föreslås i Agenda 21 att världsdelsvisa&lt;br&gt;konferenser om trafik och miljöfrågorna skall anordnas. Inom ECE -&lt;br&gt;FN:s regionala ekonomiska kommission för Europa - planläggs nu ett&lt;br&gt;beslut om att anordna en större europeisk trafik- och miljökonferens.&lt;br&gt;Sverige medverkar aktivt i arbetet med utformning och inriktning av&lt;br&gt;konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inom ramen för den europeiska transport-&lt;br&gt;ministerkonferensen - CEMT - tillsammans med den schweiziska&lt;br&gt;regeringen aktualiserat frågan om att anordna en ny internationell hearing&lt;br&gt;med världens bilindustri. Den första sammankomsten ägde rum år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbereda detta internationella möte kommer en särskild&lt;br&gt;förhandlingsgrupp med representanter for medlemsstaterna, bl.a. Sverige,&lt;br&gt;och företrädare för internationella bilindustriföreningen (OICA), att&lt;br&gt;inleda förhandlingar om utformningen av en samsyn när det gäller&lt;br&gt;koldioxidreduktion i fordon. Överläggningarna syftar till att arbeta fram&lt;br&gt;en avsiktsdeklaration i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agenda 21 innehåller även åtaganden om internationell samverkan på&lt;br&gt;transportområdet. Sverige tog redan hösten 1991 initiativ till ett sådant&lt;br&gt;samarbete. Inom Östersjöregionen pågår ett intensivt arbete med att&lt;br&gt;slutföra en ministerdeklaration mellan tolv stater runt Östersjön avseende&lt;br&gt;trafik-och miljöarbetets inriktning. Under våren 1994 sammankallas för&lt;br&gt;andra gången ministerkonferensen &amp;quot;Baltic Sea Conference of Ministers&lt;br&gt;of Transport&amp;quot; för att fetta beslut i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Riksdagen&lt;br&gt;godkände i allt väsentligt regeringens proposition, som baserades på en&lt;br&gt;överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och&lt;br&gt;Centerpartiet. Riktlinjerna innehöll ett program för omställning och&lt;br&gt;utveckling av energisystemet. Utgångspunkten för de energipolitiska&lt;br&gt;programmen för omställning och utveckling av energisystemen överens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer väl med de principer för energiområdet som angavs i Agenda Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att koldioxidutsläppen från energisektorn skall kunna hållas på en&lt;br&gt;så låg nivå som möjligt, måste energiförsörjningen på sikt klaras genom&lt;br&gt;ett effektivt utnyttjande av varaktiga och miljövänliga, helst fömybara&lt;br&gt;energikällor. Hushållning med energi och en ökad användning av&lt;br&gt;fömybara energikällor är därför avgörande inslag i en strategi för&lt;br&gt;minskad klimatpåverkan. Viktiga styrmedel från statens sida är de&lt;br&gt;energipolitiska programmen för energihushållning, främjande av&lt;br&gt;biobränslen, vindkraft och solenergi. Energibeskattningen har också stor&lt;br&gt;betydelse för att öka användningen av fömybara energikällor samt en&lt;br&gt;effektiv energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild programstyrelse knuten till NUTEK har inrättats för att&lt;br&gt;främja användningen av biobränsle. Från 1 juli 1992 disponerar styrelsen&lt;br&gt;625 miljoner kronor för en femårsperiod. Medlen kan användas till&lt;br&gt;projekt som syftar till att utveckla ny teknik för elproduktion från&lt;br&gt;biobränslen i försöks- eller fullskaleanläggning. Stöd kan också lämnas&lt;br&gt;till andra projekt som rör biobränslekedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisektorn belastar miljön även på annat sätt. Förutom trans-&lt;br&gt;portsektorn är energisektorn den största källan till utsläpp av NOx och&lt;br&gt;kolväten. Svavelutsläppen har kunnat begränsas kraftigt genom reningsåt-&lt;br&gt;gärder, minskad oljeanvändning och lägre svavelhalt i olja samt&lt;br&gt;svavelskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riktlinjerna skall landets energiförsörjning tryggas genom ett&lt;br&gt;energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga,&lt;br&gt;helst inhemska och fömybara energikällor samt en effektiv energihushåll-&lt;br&gt;ning. Vidare skall man trygga tillgången på el och annan energi på med&lt;br&gt;omvärlden konkurrenskraftiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattningen är också ett av medlen då det gäller att uppnå&lt;br&gt;riksdagens mål att koldioxidutsläppen från fossila källor, i enlighet med&lt;br&gt;klimatkonventionen, skall stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå for att&lt;br&gt;därefter minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att energibeskattningen skall tjäna sitt syfte är det viktigt att&lt;br&gt;reglerna och tillämpningen av skattesystemet uppfattas som stabila.&lt;br&gt;Härigenom skapas en fest grund for företagens långsiktiga planering av&lt;br&gt;produktionen och framtida investeringsbeslut i riktning mot stats-&lt;br&gt;makternas mål. Dagens skattesystem uppvisar brister på dessa punkter.&lt;br&gt;Reglerna uppfettas som komplicerade och oklara, särskilt inom kraft- och&lt;br&gt;fjärrvärme sektorn. El och värme beskattas enligt skilda principer och&lt;br&gt;skattesatserna är olika stora mellan industri- och övrigsektom. Detta&lt;br&gt;leder till gränsdragningsproblem. Energibeskattningen måste också&lt;br&gt;utformas med hänsyn till industrins konkurrenskraft i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningen för&lt;br&gt;kraft- och fjärrvärmesektom. Målet för detta arbete är att åstadkomma&lt;br&gt;ett skattesystem som främjar kraftproduktion i kraftvärmeverk med ett&lt;br&gt;högt elutbyte och ett högt energiutnyttjande och som bidrar med låga&lt;br&gt;koldioxidutsläpp genom bl.a. främjande av användningen av biobränslen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändrad energibeskattning i miljöanpassad riktning avses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggas riksdagen under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av omläggningen av energibeskattningen ff.o.m 1 januari&lt;br&gt;1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 en avsättning&lt;br&gt;av 500 miljoner kronor per år för att finansiera insatser vad gäller&lt;br&gt;fömybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa. Ytterligare program för att främja biobränslen och elfordon&lt;br&gt;har startats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att reformera den svenska elmarknaden fortsätter. Målet&lt;br&gt;för reformen är att genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av produktions- och distributionsresursema och att tillförsäkra&lt;br&gt;kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Regeringen&lt;br&gt;avser att våren 1994 till riksdagen överlämna en proposition med förslag&lt;br&gt;om en reformerad elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt pågår samarbete inom en rad organisationer. Av särskild&lt;br&gt;betydelse är samarbetet inom International Energy Agency (IEA) som&lt;br&gt;sedan länge bedriver en omfettande verksamhet inom området. Sverige&lt;br&gt;stöder aktivt vissa forsknings-och utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid IEA:s senaste ministermöte i juni 1993 betonades bl.a. att&lt;br&gt;nuvarande trender i riktning mot ökad användning av fossila bränslen&lt;br&gt;ställer stora krav på medlemsländerna att bl.a. främja effektivare&lt;br&gt;energianvändning genom ny teknik och utveckling av fömybara&lt;br&gt;energislag, minimera miljöeffekterna av energisystemet och inte minst&lt;br&gt;stödja icke IEA-länder i deras strävan att uppnå en effektiv energimar-&lt;br&gt;knad, minska miljöbelastningen och förbättra säkerheten i energisystemet.&lt;br&gt;Vid mötet överenskoms också att IEA skulle öka sina insatser för att&lt;br&gt;genomföra klimatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt arbete pågår inom International Panel of Climate Change&lt;br&gt;(IPCC) där energi och miljöfrågorna också kommer att beskrivas, med&lt;br&gt;tonvikt på klimatproblemen. Resultatet av arbetet kommer att presenteras&lt;br&gt;i slutet av 1995 och kommer att ligga till grund för den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen av klimatkonventionen. Flera svenska forskare deltar i&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns flera program bl.a. Thermie, SAVE och ALTERNER&lt;br&gt;som syftar till att öka energieffektiviteten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa finns bl.a. projektet&lt;br&gt;Energy Efficiency 2000, där NUTEK representerar Sverige. Projektet&lt;br&gt;startade år 1991 med målsättningen att främja handel med energieffektiva&lt;br&gt;produkter, tjänster, kunskap och arbetsmetoder mellan öst och väst.&lt;br&gt;Sverige har deltagit aktivt i detta arbete sedan starten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Östeuropa kännetecknas energisystemen av stora brister i alla led i&lt;br&gt;energisystemet, från utvinning och produktion till användning. Tillförseln&lt;br&gt;av energi baseras i de flesta fell på fossila bränslen som leder till&lt;br&gt;allvarlig miljöpåverkan. Bristerna i energisystemet leder till att det är&lt;br&gt;förhållandevis billigt att reducera utsläpp av koldioxid jämfört med&lt;br&gt;situationen i många västländer, särskilt i Sverige. Enligt klimatkon-&lt;br&gt;ventionen skall åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas&lt;br&gt;gemensamt av konventionens parter. Den första partskonferensen skall&lt;br&gt;utarbeta kriterier för gemensamt genomförande, s.k. joint implementa-&lt;br&gt;tion. Möjligheten till gemensamt genomförande har tagits in i klimatkon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionen för att möta kravet på kostnadseffektivitet. Detta innebär att Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;konventionens parter inte ser någon motsättning mellan nationella&lt;br&gt;ansträngningar och t.ex. regionalt samordnade insatser för att minska&lt;br&gt;globala miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bidrar aktivt till arbetet med att förbättra säkerheten,&lt;br&gt;energieffektiviteten och miljöanpassningen av energisystemen i Baltikum&lt;br&gt;och Östeuropa. Regeringen anser det också angeläget att frågor som rör&lt;br&gt;gemensamt genomförande blir uppmärksammade i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med klimatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Industrins miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins ansvar för miljöfororeningar och användning av naturresurser&lt;br&gt;uppmärksammas också särskilt i Agenda 21. Vidare påvisas industrins&lt;br&gt;roll vid övergången till mera resurshushållande produktions- och&lt;br&gt;konsumtionsmönster. Riktlinjer för industrins miljöåtaganden utarbetades&lt;br&gt;inför UNCED av ett särskilt organ inom näringslivet, Business Council&lt;br&gt;for Sustainable development och av Internationella Handelskammaren&lt;br&gt;(ICC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet ställer sig i sitt remissvar bakom de principer be-&lt;br&gt;träffande näringslivets ansvar för miljöfrågorna som avses i Agenda 21.&lt;br&gt;Man betonar vikten av samarbete mellan regering och näringsliv i&lt;br&gt;miljöfrågorna och det internationella miljöarbetets avgörande betydelse,&lt;br&gt;särskilt insatser i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöstyrning och miljörevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förordning om ett system för miljöstyrning och miljörevision trädde&lt;br&gt;i kraft i EG i juli 1993 (Council Regulation EEC No 1836/739). Sverige&lt;br&gt;kommer att anta förordningen i och med att EES-avtalet träder i kraft.&lt;br&gt;Systemet som bygger på frivilligt deltagande från industrin har till syfte&lt;br&gt;att förbättra och bedöma industrins miljöarbete och att tillhandahålla&lt;br&gt;offentlig information. Förordningen innehåller högt ställda krav på hur&lt;br&gt;miljöarbetet skall bedrivas inom de företag som väljer att ansluta sig till&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen omfattar i första hand industrin men försök kan göras&lt;br&gt;med att utvidga den även till andra samhällssektorer såsom transporter&lt;br&gt;och den offentliga sektorn. Små och medelstora företag kan ges stöd för&lt;br&gt;att kunna delta i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ansluter sig till systemet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ta fram en miljöpolicy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gå igenom verksamheten med utgångspunkt från policyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- infora ett miljöprogram och ett miljöstymingssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- låta utföra en miljörevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skriva en miljörapport (som blir offentlig)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;låta en extern, härför ackrediterad, miljöverifikatör verifiera&lt;br&gt;miljörapporten samt att företaget genomfort punkterna ovan i enlighet&lt;br&gt;med kraven i förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sända den verifierade miljörapporten till ett härfor utsett registre- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;ringsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gengäld får företaget använda en i förordningen angiven logotyp som&lt;br&gt;bevis på sitt deltagande i systemet. Logotypen får dock inte användas vid&lt;br&gt;annonsering för produkter, på produkterna eller på förpackningar till&lt;br&gt;produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är obligatoriskt för ett medlemsland att inrätta ett ackrediteringsor-&lt;br&gt;gan och ett registreringsorgan som båda skall vara oberoende och&lt;br&gt;opartiska. Ackrediteringsorganet skall ansvara för ackreditering och&lt;br&gt;tillsyn av miljöverifikatörer. Registreringsorganet skall föra en för-&lt;br&gt;teckning över deltagande foretag. Registreringsorganet skall också kunna&lt;br&gt;avföra ett företag från listan om kraven i förordningen inte längre följs&lt;br&gt;eller om tillsynsmyndigheten påvisar att företaget bryter mot miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl industrin som myndigheter är angelägna om att systemet snabbt&lt;br&gt;införs i Sverige. Regeringen kommer därför att i ett första steg ge&lt;br&gt;SWEDAC i uppdrag att förbereda sig for att kunna bli ackrediteringsor-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av miljöfarlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den individuella prövningen av miljöfarlig verksamhet vid industrier och&lt;br&gt;andra anläggningar har gått in i ett nytt skede med färre nyprövningar&lt;br&gt;och en ökad andel omprövningar. Naturvårdsverket har inlett genomfö-&lt;br&gt;randet av sin omprövningsplan som innefattar ett tioårigt program för&lt;br&gt;översyn av utsläppsvillkoren. Målsättningen är att till sekelskiftet&lt;br&gt;begränsa industrins utsläpp till sådana nivåer att miljön inte tar skada och&lt;br&gt;att människors hälsa inte påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 Försvaret och miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet.&lt;br&gt;1992/93 :FöU9, rskr. 1992/93:333) har en grundläggande inriktning för&lt;br&gt;försvarsmaktens miljöarbete lagts fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom totalförsvaret genomförs i enlighet med de mål&lt;br&gt;som har festställts av statsmakterna. Sålunda skall försvarsmakten i fred&lt;br&gt;bl.a. vidta förberedelser för verksamhet i krig. Regeringen har i 1993 års&lt;br&gt;regleringsbrev angett att detta är det övergripande målet också i&lt;br&gt;miljöhänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna uppfylla de krav som ställs kan det inte undvikas att&lt;br&gt;särskilt verksamheten inom totalförsvarets militära del redan i fred kan&lt;br&gt;komma i konflikt med samhällets miljömål. Att detta måste accepteras&lt;br&gt;blir särskilt tydligt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga&lt;br&gt;miljöhotet. Den fredstida verksamheten - att vidta förberedelser för att&lt;br&gt;förhindra krig - har därför redan i sig ett stort positivt miljövärde.&lt;br&gt;Regeringen anser att intresset att verksamheten inom totalförsvaret i fred&lt;br&gt;bedrivs på ett ändamålsenligt sätt har en sådan övergripande samhällelig&lt;br&gt;betydelse att det i vissa fell leder till att miljöferlig verksamhet måste&lt;br&gt;tillåtas. Detta innebär att det kan vara nödvändigt att regeringen meddelar&lt;br&gt;särskilda föreskrifter för att försvarsmakten skall kunna fullgöra sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvuduppgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det synsätt som nu redovisats utförs å andra sidan ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framsynt och betydelsefullt miljöarbete bl.a. inom försvarsmakten. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det angeläget att detta miljöarbete fortsätter och&lt;br&gt;utvecklas. En miljöpolicy har således antagits för försvarsmakten. Bland&lt;br&gt;målen i denna policy kan pekas på att vid materielanskaffning och&lt;br&gt;modifiering av materiel hänsyn skall tas till resursförbrukning, miljöfar-&lt;br&gt;lighet och återanvändningsmöjligheter. Exempel i policyn på åtgärder på&lt;br&gt;kort sikt är inrättandet av Försvarets miljöberedning och utarbetandet av&lt;br&gt;en försvarets miljöplan. Exempel på åtgärder på lång sikt är att fullfölja&lt;br&gt;miljöplanen, att förbättra miljöutbildningen inom försvarsmakten och att&lt;br&gt;öka strävandena att ersätta miljöskadliga ämnen och verksamhetsformer&lt;br&gt;med mindre miljöskadliga sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar vidare att försvarsmaktens verksamhet - med&lt;br&gt;beaktande av de villkor som måste gälla - i miljöhänseende så långt det&lt;br&gt;är möjligt och på olika plan integreras i samhället i övrigt. Ett steg i en&lt;br&gt;sådan integrering är Överbefälhavarens arbete att i samverkan med&lt;br&gt;berörda intressenter utarbeta en miljöplan, Agenda 21, för försvars-&lt;br&gt;makten. Denna bör också kunna vara ett värdefullt komplement till de&lt;br&gt;lokala Agenda 21 som kommunerna kommer att utarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det internationella planet pågår olika former av samarbete när det&lt;br&gt;gäller försvaret och miljön. Ett exempel på sådant samarbete utgör frågan&lt;br&gt;om hur man återställer mark efter militär verksamhet. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening angeläget att försvarsmakten så långt det är möjligt&lt;br&gt;skaffar sig erfarenheter från sådant återställningsarbete utomlands&lt;br&gt;samtidigt som våra erfarenheter kan spridas till andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1993 års planeringsanvisningar uppdrog regeringen åt&lt;br&gt;Överbefälhavaren att redovisa frågor om dels militärt bistånd vid&lt;br&gt;miljökatastrofer, dels försvarsmaktens miljöarbete i förhållande till de&lt;br&gt;nationella miljömålen. Överbefälhavaren skulle vidare lämna en&lt;br&gt;lägesredovisning avseende miljöarbetet inom försvarsmakten. Uppdraget&lt;br&gt;har redovisats i Överbefälhavarens programplan för åren 1994 - 1999.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i 1994 års budget-&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang också erinra om att FN:s&lt;br&gt;miljöprogram (UNEP) vid sitt styrelsemöte i Nairobi i maj 1993 på&lt;br&gt;svenskt och nordiskt initiativ fettat ett beslut om tillämpligheten av&lt;br&gt;miljönormer vid militär verksamhet. UNEP uppmanar i beslutet staterna&lt;br&gt;att upprätta en nationell miljöpolicy för den militära sektorn. Vidare&lt;br&gt;ombeds staterna att informera UNEP bl.a. om hur den militära sektorn&lt;br&gt;kan bidra till att nationella miljömål uppnås och om behovet och&lt;br&gt;lämpligheten av återställningsåtgärder inom områden som har skadats av&lt;br&gt;militär verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.8 Sysselsättning och miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nationell strategi för hållbar utveckling bör målen om en god&lt;br&gt;livsmiljö och full sysselsättning förenas. Den stora utmaningen ligger i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ställa om samhället så att de långsiktiga överlevnadshoten avvärjs. Det Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;innebär bl.a. att det behövs en kraftsamling på miljöområdet vad gäller&lt;br&gt;forskning och utveckling, teknik och nyföretagande. Sådana satsningar&lt;br&gt;ger också nya arbetstillfällen. En offensiv miljöpolitik bidrar därför till&lt;br&gt;att skapa det omvandlingstryck som krävs för att Sverige, utifrån sina&lt;br&gt;förutsättningar, skall kunna tillhöra täten i denna utveckling. Ekonomiskt&lt;br&gt;politiska åtgärder inom miljöområdet bör inriktas på att stimulera en&lt;br&gt;kretsloppsanpassad utveckling och på att begränsa miljöskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det arbetsmarknad spolitiska läge som nu råder är det även viktigt att&lt;br&gt;genomföra satsningar på sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Åtgärder&lt;br&gt;som rör vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra naturvårds-&lt;br&gt;objekt kan genomföras liksom inventeringar inom naturvårdsområdet. Det&lt;br&gt;handlar här om arbeten för att vårda natur- och kulturmiljöer. Detta är&lt;br&gt;arbeten som i stort ligger utanför ordinarie arbetsmarknad men som nu&lt;br&gt;skulle kunna genomforas. Regeringen har i ett nyligen presenterat forslag&lt;br&gt;(prop. 1993/94:66) framfört att omfattningen av den arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) skall öka och tydligare&lt;br&gt;inriktas mot bl.a. dessa områden. ALU-medel är avsedda att täcka&lt;br&gt;arbetskraftskostnader. Genom att utnyttja ledig kapacitet till följd av&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget kan något av miljöskulden saneras till lägre&lt;br&gt;kostnader än tidigare. Ungdomspraktik och andra former av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder kan med fördel utnyttjas för utbildning och&lt;br&gt;praktik inom miljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna kommer att påverka framtidens arbetsmarknad. Det&lt;br&gt;handlar om en överlevnadsstrategi i mångdubbel bemärkelse. Miljöfrå-&lt;br&gt;gorna, rena produkter, slutna system och kretslopp blir avgörande för vår&lt;br&gt;utveckling som industrination. Så är t.ex. marknaden för miljöteknik en&lt;br&gt;av de snabbast växande marknaderna i världen enligt en OECD-rapport&lt;br&gt;från 1991. Likaså ökar efterfrågan på miljöanpassade varor. De företag&lt;br&gt;som tillverkar varor som kan återanvändas och återvinnas och som&lt;br&gt;använder energi- och materialsnåla processer kommer att bli mark-&lt;br&gt;nad svinnama i framtiden. Vidare kommer uppgifter som redan i dag&lt;br&gt;förknippas med miljöarbete såsom att restaurera, underhålla och förbättra&lt;br&gt;vår gemensamma livsmiljö också att erbjuda en betydande arbets-&lt;br&gt;marknad. Sammantaget rymmer miljöperspektivet både på kort och lång&lt;br&gt;sikt en viktig möjlighet för svenskt näringsliv. Här finns betydande&lt;br&gt;konkurrensfördelar som kan uppnås på en öppen världsmarknad där det&lt;br&gt;globala målet är hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insikten om miljöfrågornas betydelse måste leda till en ökad vilja att&lt;br&gt;bära de kortsiktiga kostnader som är förenade med vissa miljöinsatser.&lt;br&gt;Här är det avgörande att de ekonomiska spelreglerna formas så att de&lt;br&gt;förenar miljö och sysselsättning. Produktion och konsumtion som&lt;br&gt;stimulerar en god livsmiljö främjas genom en övergång från beskattning&lt;br&gt;på arbete till skatt på råvaror och energi dvs. på miljöbelastande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.9 Utbildning, forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i de inledande paragraferna i skollagen festslås att &amp;quot;var och en&lt;br&gt;som verkar inom skolan skall främja...respekt för vår gemensamma&lt;br&gt;miljö&amp;quot;. I propositionerna (1992/93:220 och 230) om nya läroplaner för&lt;br&gt;grundskolan resp, för gymnasieskolan redovisar regeringen sin avsikt att&lt;br&gt;följa upp de beslut som fettades vid Riokonferensen på utbildningsom-&lt;br&gt;rådet. För grundskolan gäller detta bl.a. i det pågående kursplanearbetet,&lt;br&gt;där miljöfrågorna skall ges stor uppmärksamhet och integreras i alla&lt;br&gt;ämnen. I gymnasieskolan ges också miljöfrågorna en större tyngd i&lt;br&gt;kursplanerna i en rad ämnen. Regeringen konstaterande också att det är&lt;br&gt;väsentligt att lärare och rektorer, vilka det åligger att beakta dokument&lt;br&gt;av detta slag, får kännedom om dessa. Statens skolverk kommer under&lt;br&gt;våren att publicera en förteckning över internationella fördrag som&lt;br&gt;Sverige undertecknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, som har ansvar for utvecklingen inom skolväsendet, har&lt;br&gt;också med anledning av bl.a. Riokonferensen sedan hösten 1992 drivit&lt;br&gt;projektet Skolan och miljöundervisningen. Dessutom har det tidigare&lt;br&gt;miljösekretariatet inom Läroplanskommittén haft Skolverkets uppdrag att&lt;br&gt;vidareutveckla det arbete som bedrevs inom kommitténs ram. Detta&lt;br&gt;arbete har resulterat i bl.a. två rapporter i Skolverkets rapportserie, en&lt;br&gt;praktisk lärarhandledning kallad Lilla Miljönyckeln och en inspirations-&lt;br&gt;bok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna betonas också i ökad utsträckning inom högskoleut-&lt;br&gt;bildning. Ett exempel är det mer miljöinriktade ansvar som Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet har fått i enlighet med vad som redovisades i prop.&lt;br&gt;1992/93:170 om forskning för kunskap och framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare beslutat om särskilda medel för att stödja&lt;br&gt;integration av ett brett miljötänkande i universitetens och högskolornas&lt;br&gt;kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringarna inom miljöforskningen har lagts fest i den forsknings-&lt;br&gt;politiska proposition som presenterades i början av 1993 (prop.&lt;br&gt;1992/93:170, bet. 1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398). Där anges det att&lt;br&gt;för att fullfölja intentionerna i såväl Agenda 21 som i konventionerna om&lt;br&gt;biologisk mångfeld och om klimatfrågor kommer det att krävas ytterliga-&lt;br&gt;re forskning såväl nationellt som i internationellt samarbete. Särskilt&lt;br&gt;framhålls betydelsen av forskningssatsningar som berör biologisk&lt;br&gt;mångfeld, klimat och kretsloppsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har nått långt i fråga om forskning på miljöområdet. Regering&lt;br&gt;och riksdag har under år 1993 beslutat att en del av löntagarfondsmedlen&lt;br&gt;skall användas för att ge denna forskning ytterligare utveck-&lt;br&gt;lingsmöjligheter (prop. 1992/93:171, bet. 1992/93:JoU2, rskr.&lt;br&gt;1992/93:11, bet. 1992/93:UbU 16, rskr. 1992/93:387). Sålunda avsattes&lt;br&gt;2,5 miljarder kronor av löntagarfondsmedlen for miljöstrategisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning. Medlen som disponeras av en nyinrättad stiftelse, Stiftelsen för Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;miljöstrategisk forskning, skall användas på ett sätt som kompletterar den&lt;br&gt;forskning som redan utförs inom miljöområdet. Vidare bör stiftelsen,&lt;br&gt;enligt sina direktiv, särskilt stödja forskning som bedrivs inom nätverk&lt;br&gt;av samverkande forskargrupper och institutioner, företrädesvis vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Internationell samverkan skall främjas och&lt;br&gt;möjligheter att uppnå industriella tillämpningar skall tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning kan sägas innefatta allt från inomvetenskapligt&lt;br&gt;motiverad specialiserad forskning med möjlig miljörelevans till&lt;br&gt;tvärvetenskapliga studier av ekosystem eller miljökonsekvenser av&lt;br&gt;storskaliga tekniska system. Forskningsråden har, likaväl som universitet&lt;br&gt;och högskolor, på senare år prioriterat sådan forskning inom olika&lt;br&gt;discipliner som har relevans för lösande av miljöproblem. Genom hög&lt;br&gt;kvalitet hos forskningen inom sådana områden har god grund lagts för&lt;br&gt;den tvärvetenskapliga forskningen, som krävs för att hantera de komplexa&lt;br&gt;problem som de flesta miljöstörningar utgör. Regeringens&lt;br&gt;forskningspolitik innebär bl.a. att undvika detaljstyrning och att i stället&lt;br&gt;i allt högre grad låta universitet och högskolor själva välja områden för&lt;br&gt;kraftsamling. I ett flertal fall har institut och högskoleinstitutioner&lt;br&gt;organiserat sig i sektioner eller centra för att genom interdisciplinära&lt;br&gt;ansatser kunna behandla komplexa miljöproblem. Ett gott exempel är&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskolas och Göteborgs universitets gemensamma&lt;br&gt;sektion för miljöforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till den forskningspolitiska propositionen våren 1993&lt;br&gt;förändrades den övergripande verksamhetsinriktningen för Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet (SLU) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;br&gt;(SJFR) i en riktning som är i linje med våra åtaganden enligt&lt;br&gt;Riobesluten. SJFR skall sålunda främja och stödja i första hand forskning&lt;br&gt;som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser. SLU skall&lt;br&gt;i sin utbildning och forskning öka kunskaperna om förutsättningarna för&lt;br&gt;en varaktig och effektiv biologisk produktion. SLU:s verksamhet blir mer&lt;br&gt;än tidigare inriktad mot miljöfrågor. Ett exempel på nya insatser är det&lt;br&gt;centrum som nu inrättats vid SLU för forskning om biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift i miljöforskningen fullgörs vidare av Stockholm&lt;br&gt;Environment Institute (Stockholms internationella miljöinstitut), SEI, som&lt;br&gt;inrättades efter ett riksdagsbeslut år 1988. SEI deltog aktivt i&lt;br&gt;utformningen av Agenda 21 och stödde konferensens sekretariat med råd&lt;br&gt;och sakkunskap, framför allt beträffande klimatfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets program är inriktat på internationell strategisk&lt;br&gt;miljöforskning på några kritiska områden, som t.ex. klimat och energi,&lt;br&gt;miljöteknik och bioteknik, vatten samt hållbar utveckling. Programmet&lt;br&gt;har starka beröringspunkter med såväl Agenda 21 som med klimat- och&lt;br&gt;biomångfaldskonventionema. Särskilda medel har tillförts SEI för bl.a.&lt;br&gt;klimatarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har medverkat till grundandet av Earth Council, den&lt;br&gt;organisation som nu byggs upp för att samordna frivilligorganisationemas&lt;br&gt;arbete med uppföljningen av UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Regionalt och kommunalt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Länsstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har ansvar for samordning av fysisk planering, resurs-&lt;br&gt;hushållning, kultur- och miljövård på det regionala planet. Arbetet med&lt;br&gt;att utveckla och tillämpa miljökonsekvensbeskrivningar i en rad&lt;br&gt;verksamhetsområden accentueras alltmer. Med utgångspunkt i de&lt;br&gt;regionala miljöanalyserna omsätter länsstyrelserna de nationella målen i&lt;br&gt;regionala mål och utformar regionala handlingsprogram. Länsstyrelsen&lt;br&gt;har en viktig roll i det förebyggande miljövårdsarbetet och i arbetet med&lt;br&gt;att utveckla dialogen mellan stat och kommun. Härvid har länsstyrelsens&lt;br&gt;medverkan i den fysiska planeringen stor betydelse. Det är länsstyrelsens&lt;br&gt;uppgift att ha ett brett perspektiv på kulturmiljön i länet bl.a. som ett led&lt;br&gt;i arbetet för att skapa en god livsmiljö och regional utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöarbetet ställer höga krav på samarbetet mellan olika myndigheter.&lt;br&gt;Som framgår av budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 15)&lt;br&gt;skall länsstyrelserna i samverkan med övriga aktörer utveckla de&lt;br&gt;regionala miljöanalyserna till regionala handlingsprogram. Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket har utarbetat riktlinjer för länsstyrelsernas handlingsprogram.&lt;br&gt;Regeringen anser att en sådan strategi för regional miljövård skall finnas&lt;br&gt;i samtliga län år 1994 och att den sedan bör uppdateras vart tredje år.&lt;br&gt;Arbetet bör utföras inom ramen för länsstyrelsernas nuvarande verksam-&lt;br&gt;het. Arbetet med den regionala miljöstrategin bör genomföras i bred&lt;br&gt;samverkan mellan länsstyrelsen, kommunerna, landsting och bl.a. de&lt;br&gt;areella näringarna, transportsektorn och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som tidigare redovisats gett samtliga länsstyrelser i&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta en regional trafik- och miljöanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av särskild vikt att samordna planering och utveckling av&lt;br&gt;effektiva och miljömässigt bättre transportsystem och system för&lt;br&gt;avfallshantering. Vattenresurserna måste också omfattas av den regionala&lt;br&gt;planeringen. Inriktningen bör vara att dels säkra långsiktiga vattentäktsin-&lt;br&gt;tressen, dels ange krav på markanvändningen så att en god vattenkvalitet&lt;br&gt;vidmakthålls på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö (KLIV-&lt;br&gt;utredningen) anser i betänkandet Kommunerna och miljöarbetet (SOU&lt;br&gt;1993:19) att det behövs en dialog mellan regeringen eller berörd central&lt;br&gt;myndighet och kommunerna om vilka åtgärder som bör vidtas lokalt för&lt;br&gt;att följa upp internationella överenskommelser. Det finns också enligt&lt;br&gt;utredningen ett stort behov av att utveckla ett kommunikationssystem för&lt;br&gt;att nationella miljömål skall få genomslag på lokal nivå. Remissinstanser-&lt;br&gt;na instämmer i att behoven finns. Regeringen anser att det bör ingå i&lt;br&gt;länsstyrelsens samordnande roll att som regeringens företrädare svara för&lt;br&gt;denna kommunikation med kommunerna både avseende internationella&lt;br&gt;överenskommelser och nationella miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLIV-utredningen pekar på behovet av samverkan på central nivå&lt;br&gt;mellan de olika områden där den nämnd som svarar för miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddet lokalt har tillsynsansvaret. Utredningen föreslår att ett&lt;br&gt;samrådsorgan inrättas mellan de myndigheter som har ansvaret centralt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att underlätta den lokala planeringen. Samråd sorganet skulle Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;administrativt knytas till Naturvårdsverket. Flera centrala myndigheter&lt;br&gt;uttrycker i sina remissvar tveksamhet inför utredningens förslag medan&lt;br&gt;däremot flertalet av de kommuner som yttrat sig är positiva. Regeringen&lt;br&gt;anser att det till Naturvårdsverket knutna Tillsynsrådet väl kan fylla&lt;br&gt;funktionen som samrådsorgan på central nivå för det samlade miljöarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vid bemärkelse. Vad gäller övriga ansvarsområden såsom bl.a.&lt;br&gt;livsmedels- och djurskyddstillsyn bör ett informationsutbyte om aktuella&lt;br&gt;frågor och planering av insatser kunna komma till stånd på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Kommunerna och Agenda 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att kommunerna bör&lt;br&gt;följa rekommendationen i Agenda 21 om att alla lokala myndig-&lt;br&gt;heter i världen senast år 1996 skall utarbeta lokala handlingspro-&lt;br&gt;gram för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Ideella&lt;br&gt;insatser på miljöområdet bör främjas och stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissvaren på såväl Agenda 21 som KLIV-&lt;br&gt;utredningen stöder rekommendationen om att det i vatje kommun behövs&lt;br&gt;en samlad strategi, en lokal Agenda 21, för att skapa en god livsmiljö&lt;br&gt;och en långsiktigt hållbar utveckling. I samband med remissbehandlingen&lt;br&gt;av Agenda 21 ombads remissinstanserna komma med förslag till vad en&lt;br&gt;lokal Agenda 21 bör innehålla. Remissinstanserna framför också många&lt;br&gt;idéer och ger exempel på pågående verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I Agenda 21 finns en rekommenda-&lt;br&gt;tion om att alla lokala myndigheter i världen skall utarbeta lokala&lt;br&gt;handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa århundrade.&lt;br&gt;KLIV-utredningen framför med utgångspunkt häri att varje svensk&lt;br&gt;kommun bör ta fram en lokal Agenda 21 och att denna bör vara&lt;br&gt;kommunens samlade strategi för miljöarbetet. En av grundtankarna i&lt;br&gt;Agenda 21 är att dessa lokala strategier skall tas fram i bred samverkan&lt;br&gt;mellan medborgare, företag och organisationer. I Agenda 21 ges vidare&lt;br&gt;vissa anvisningar for hur en lokal Agenda 21 bör utformas och om dess&lt;br&gt;innehåll. KLIV-utredningen diskuterar också utformningen av lokala&lt;br&gt;Agenda 21 och hur de kan integreras med den traditionella planeringen&lt;br&gt;i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har en nyckelroll i arbetet med att utveckla en nationell&lt;br&gt;strategi för hållbar utveckling. I Agenda 21 betonas särskilt den lokala&lt;br&gt;nivåns betydelse och ansvar för att förverkliga åtagandet från Rio. De&lt;br&gt;lokala agendoma kommer därför att utgöra den grundstomme på vilken&lt;br&gt;vår nationella strategi skall vila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har med sina olika funktioner i samhället unika möjligheter&lt;br&gt;att få till stånd en mer effektiv resurshushållning och ökad kretsloppsan-&lt;br&gt;passning genom att verka som motor i den process som det innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utforma lokala Agenda 21. Inom miljöområdet har kommunen dels en Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;tydlig myndighetsfunktion som tillsynsmyndighet, dels ett ansvar för den&lt;br&gt;fysiska planeringen. Kommunen tillhandahåller vidare olika varor eller&lt;br&gt;tjänster som vatten, energi, omhändertagande av avfall och avloppsvat-&lt;br&gt;ten, kollektivtrafik: m.m. Kommunen är också förvaltare av fastigheter,&lt;br&gt;parker och andra markområden. I sin egenskap av stor upphandlare av&lt;br&gt;varor och tjänster har kommunen möjlighet att ställa krav på miljöanpas-&lt;br&gt;sade produkter och tjänster. Genom det kommunala ansvaret för&lt;br&gt;barnomsorg och skola har kommunen ett viktigt ansvar som utbildare.&lt;br&gt;Detta utbildningsansvar omfattar också självfallet en miljöutbildning.&lt;br&gt;Dessutom kan kommunen vara en viktig informatör for medborgarna&lt;br&gt;genom att upplysa om miljöanpassade konsumentprodukter och andra&lt;br&gt;miljörelaterade livsstilsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner använder redan i dag övergripande miljöhand-&lt;br&gt;lingsprogram och årliga miljöbokslut som strategiska verktyg i sitt&lt;br&gt;miljöarbete. I dessa kommuner kan arbetet med att utforma lokala&lt;br&gt;Agenda 21 samordnas med den befintliga miljöstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handlingsprogrammens innehåll är det viktigt att betona&lt;br&gt;att dessa bör ges en betydligt vidare inriktning än t.ex. enbart på&lt;br&gt;miljöskydd och avfall. Handlingsprogrammen skall således inte ersätta&lt;br&gt;andra planer som fysiska översiktsplaner, energiplaner och avfallsplaner,&lt;br&gt;utan de skall innebära en helhetssyn där miljö, ekonomi och olika&lt;br&gt;utvecklingsfrågor vävs samman och på ett tydligare sätt integreras i olika&lt;br&gt;verksamheter och sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att Agenda 21 även betonar de sociala aspekterna och&lt;br&gt;människors levnadsvillkor. Programmen bör därför utformas med hänsyn&lt;br&gt;framför allt till lokala problem och förutsättningar. Hänsyn till naturens&lt;br&gt;kretslopp, resurshushållningsaspekter och ett även i övrigt ekologiskt&lt;br&gt;synsätt skall genomsyra arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agenda 21 lägger stor vikt vid dialogen med medborgarna, lokala&lt;br&gt;organisationer och privata företag, dels som grund för informationsut-&lt;br&gt;byte, dels som ett led i att öka medvetenheten om miljöfrågor. Kvinnors&lt;br&gt;och ungdomars deltagande betonas särskilt. Arbetet med att utarbeta&lt;br&gt;lokala Agenda 21 ger därmed möjligheter att stärka medborgarengage-&lt;br&gt;manget och demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ideella engagemanget är viktigt inom miljöområdet och bör därför&lt;br&gt;stimuleras. Föreningar som Naturskyddsföreningen, Greenpeace,&lt;br&gt;Fältbiologerna,Det Naturliga Steget, konsumentföreningar, bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, fiskevårdsföreningar m.fl. tar i dag ett aktivt ansvar för&lt;br&gt;olika uppgifter, t.ex. kalkning av sjöar, miljömätningar, opinions-&lt;br&gt;bildning för bra miljöval, källsortering. Detta arbete är ett viktigt&lt;br&gt;komplement till kommunernas arbete. Andra organisationer bedriver&lt;br&gt;miljöutbildning för sina medlemmar, t.ex. LRF och Skogsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en beredning (C 1993 :A) för främjande av den&lt;br&gt;ideella sektoms utveckling. Beredningen skall bl.a. följa utvecklingspro-&lt;br&gt;jekt, där den ideella sektom tar ett ökat ansvar som komplement till&lt;br&gt;offentligt bedriven verksamhet. Detta gäller inte minst inom miljöom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna för Agenda 21 framför åsikten att Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;miljöarbetet är en strategisk kommunledningsfråga och att därför&lt;br&gt;kommunstyrelsen bör ha ansvaret för att den lokala Agenda 21 tas fram&lt;br&gt;och genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1993 anordnade Miljö- och naturresursdepartementet med&lt;br&gt;hjälp av Miljövårdsberedningen och Svenska kommunförbundet sju&lt;br&gt;regionala konferenser för att informera om lokala Agenda 21. Vid dessa&lt;br&gt;konferenser deltog lokala politiker och tjänstemän från flertalet av landets&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en av Kommunförbundet nyligen genomförd enkät har ca 30 %&lt;br&gt;av landets kommuner redan tagit formella fullmäktigebeslut om att&lt;br&gt;genomföra lokala Agenda 21 för sina kommuner och ett stort antal andra&lt;br&gt;kommuner planerar att göra det inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet från utredningen om kommunernas arbete för en god&lt;br&gt;livsmiljö, KLIV-utredningen, föreslås att stöd skall utgå med 10 miljoner&lt;br&gt;kronor för att stimulera arbete med lokala Agenda 21 i kommunerna och&lt;br&gt;i ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att statligt finansiellt bidrag bör anvisas har tillstyrkts vid&lt;br&gt;remissbehandlingen. Flera remissinstanser i remissen av såväl KLIV-&lt;br&gt;utredningen som Agenda 21 anser dock att föreslagna 10 miljoner kronor&lt;br&gt;inte är tillräckliga utan stödet bör ökas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med lokala Agenda 21 skiljer sig i många avseenden från&lt;br&gt;annan kommunal planering. Det som skiljer gäller dels planeringens&lt;br&gt;innehåll, dels hur planeringsprocessen bör bedrivas. Det lokala Agenda&lt;br&gt;21-arbetet skall vara inriktat på helheten, vara sektorövergripande och ha&lt;br&gt;ett långsiktigt mål samtidigt som det också innehåller vissa konkreta&lt;br&gt;avgränsade åtgärder. Arbetet med att ta fram handlingsprogrammet bör&lt;br&gt;vidare präglas av stor öppenhet där olika lokala aktörer såväl inom som&lt;br&gt;utom den kommunala organisationen involveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att det lokala Agenda 21-arbetet innehåller såväl omfettande&lt;br&gt;moment av breda utbildnings- som utvecklingsmoment, och genom att&lt;br&gt;arbetet är nyskapande i många avseenden krävs enligt KLIV-utredningens&lt;br&gt;mening olika former av vägledande centralt stöd. Detta kan uppdelas på&lt;br&gt;kunskapsstöd och finansiellt stöd för konkreta lokala utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kunskapsstöd fyller redan i dag de centrala myndigheterna&lt;br&gt;och länsstyrelserna till en del denna funktion. Eftersom det lokala&lt;br&gt;Agenda 21-arbetet skall involvera alla på lokalplanet är det emellertid&lt;br&gt;fråga om en betydligt mer omfettande verksamhet än dagens. I detta&lt;br&gt;arbetet krävs att kommunerna aktiverar sig betydligt mer än för&lt;br&gt;närvarande. Skolan och biblioteken bör kunna utgöra en betydande resurs&lt;br&gt;i detta arbete och för detta krävs visst centralt utvecklingsarbete t.ex. i&lt;br&gt;form av gemensamma kunskapsbaser o.d. av multimediakaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lokala Agenda 21-arbetet syftar vidare till att generera ett&lt;br&gt;nytänkande och experimenterande. Detta kräver tillgång till finansiella&lt;br&gt;resurser som i huvudsak bör finnas på det lokala planet. Särskild vikt bör&lt;br&gt;läggas vid medborgarinflytande och samarbete med ideella organisa-&lt;br&gt;tioner. I ett inledningsskede kan det dock som KLIV-utredningen påpekar&lt;br&gt;behöva utgå visst finansiellt stöd från staten. Detta kan användas for &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsarbete av innovativ karaktär och för att stimulera lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreativitet. Tävlingsformen bör i detta sammanhang prövas som en av Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;flera metoder för att locka fram ett lokalt nytänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stödja arbetet med en lokal Agenda 21 och för att ge in-&lt;br&gt;spiration för det fortsatta arbetet har såväl myndigheter som Naturvårds-&lt;br&gt;verket, Boverket och länsstyrelser och organisationer som Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Naturskyddsföreningen och Q 2000 påbörjat olika projekt. Även&lt;br&gt;Miljövårdsberedningen avser att under våren 1994 publicera en vägled-&lt;br&gt;ning for det fortsatta arbetet och en redovisning av initiativ i kommuner-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen 1994 till frågan&lt;br&gt;om medel för stöd till kommunernas utvecklingsarbete och till ideella&lt;br&gt;organisationer som medverkar i arbetet med lokala Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och opinionsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den nationella strategin bör vara att stimulera till bildandet av&lt;br&gt;lokalgrupper i varje kommun som skall genomföra en lokal Agenda 21.&lt;br&gt;En handbok för detta har tagits fram genom ungdomsprojektet Q-2000.&lt;br&gt;Här bör särskilda insatser företas för att mobilisera och ta tillvara&lt;br&gt;ungdomars miljöengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens barn- och ungdomsdelegation kan ge stöd ur Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden till nyskapande och utvecklande projekt som bl.a. tar tillvara&lt;br&gt;ungdomars miljöintresse och engagemang. Därmed uppmuntras insatser&lt;br&gt;som på ett kreativt sätt följer upp Riokonferensens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i kommunallagstiftningen om bistånd och tjänsteexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Sveriges 286 kommuner har många kommuner vänorter i Östeuropa.&lt;br&gt;Vänortssamarbetet förekommer på många områden och mest inom&lt;br&gt;miljöområdet. Svenska kommuner får ha samarbetsprojekt med sin vänort&lt;br&gt;men inte ge bistånd annat än under särskilda omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet framhåller i sitt yttrande över Riodokumenten att&lt;br&gt;den kommunala kompetensen på miljöområdet bör utnyttjas mer&lt;br&gt;genomtänkt och aktivt i det svenska utvecklingssamarbetet, både i&lt;br&gt;Östeuropa och i u-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande lagstiftning, lag (1991:901) om rätt för kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationellt katastrofhjälp&lt;br&gt;och annat humanitärt bistånd, får sådan hjälp lämnas till ett annat land,&lt;br&gt;om det där inträffar en katastrof eller på något annat sätt uppstår en&lt;br&gt;nödsituation. Biståndet får ges i form av utrustning som kan avvaras.&lt;br&gt;Lagen innebar en utvidgning i förhållande till den tidigare lagen&lt;br&gt;(1975:494) om rätt för kommun och landstingskommun att lämna&lt;br&gt;internationell katastrofhjälp bl.a. genom att medge att humanitärt bistånd&lt;br&gt;får lämnas i en nödsituation även om något direkt katastrofläge inte&lt;br&gt;föreligger. I propositionen (prop. 1990/91:117) åberopades därvid särskilt&lt;br&gt;förhållanden i de nya kommuner som byggs upp i Central- och Östeuro-&lt;br&gt;pa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) föreslår i sitt betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd (SOU 1993:77) en ny &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationell katastrofhjälp, humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;Till länder som är föremål för bistånd genom svensk statlig myndighet&lt;br&gt;får biståndet lämnas i form av ny utrustning, rådgivning/konsultverksam-&lt;br&gt;het, utbildning, kontant stöd eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på områden som är i behov av sådan hjälp anges&lt;br&gt;Östeuropa med ett enormt behov av kunskap på bl.a. miljöområdet. På&lt;br&gt;detta område kan svenska kommuners insatser i Polen och Baltikum leda&lt;br&gt;till förbättrade förhållanden i Östersjön, vilket även ligger i många&lt;br&gt;svenska kommuners eget intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ovan nämnda betänkande föreslår Lokaldemokratikommittén även en&lt;br&gt;ny lag om kommunal tjänsteexport. Den föreslagna lagen innebär en&lt;br&gt;utvidgning i förhållande till nuvarande lag (1986:753) om tjänsteexport&lt;br&gt;genom att föreslå att kommuner och landsting skall få bedriva tjänsteex-&lt;br&gt;port på egen hand och inte endast såsom underleverantörer åt svenska&lt;br&gt;företag eller staten. Ett område man pekar på där kommunernas stora&lt;br&gt;kunnande kan bli till stor nytta är uppbyggnaden av effektiva reningsverk&lt;br&gt;i länderna på andra sidan Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har i dag möjlighet att söka stöd till sitt vänortssam-&lt;br&gt;arbete med dessa länder med medel som BITS och SIDA avsätter för&lt;br&gt;ändamålet. Den vanligaste projekttypen inom detta stöd är miljöprojekt&lt;br&gt;med inriktning på kunskapsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommitténs förslag har remissbehandlats och bereds för&lt;br&gt;närvarande inom Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Strategi för Sveriges globala samarbete för en&lt;br&gt;hållbar utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges aktiva och pådrivande insatser i det&lt;br&gt;globala miljö- och utvecklingssamarbetet skall fortsätta och&lt;br&gt;utvecklas. Det övergripande målet är att åstadkomma en integrering&lt;br&gt;av UNCED-besluten i både det normativa och operativa internatio-&lt;br&gt;nella samarbetet, och där så är lämpligt, sträva efter att få till stånd&lt;br&gt;internationella avtal med konkreta och tidsbestämda åtaganden och&lt;br&gt;förpliktelser. De riktlinjer och bedömningar som redovisas utgör&lt;br&gt;grunden för regeringens strategi för den fortsatta inriktningen av&lt;br&gt;det globala samarbetet for hållbar utveckling enligt besluten från&lt;br&gt;Riokonferensen. Även denna strategi utvecklas fortlöpande och&lt;br&gt;fördjupas i ljuset av den globala miljösituationens förändringar och&lt;br&gt;den internationella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Riodeklarationens sjunde princip&lt;br&gt;stadgas att &amp;quot;stater skall samarbeta i en anda av samförstånd för att&lt;br&gt;bevara, skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens&lt;br&gt;ekosystem. Staterna har ett gemensamt ansvar härvidlag, men de&lt;br&gt;utvecklade länderna erkänner sitt ansvar i de internationella strävandena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot en hållbar utveckling, med hänsyn till de påfrestningar som deras Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;samhällen utsätter den globala miljön för och med tanke på de teknologis-&lt;br&gt;ka och finansiella resurser som de förfogar över&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna råder bred samstämmighet om att Sverige bör&lt;br&gt;vara fortsatt aktivt pådrivande i det internationella miljö- och utvecklings-&lt;br&gt;arbetet inom FN:s ram. Flera instanser efterfrågar avtal på miljö- och&lt;br&gt;utvecklingsområdet. Många fäster stor vikt vid och förhoppningar till&lt;br&gt;arbetet inom FN:s kommission för hållbar utveckling och till den roll,&lt;br&gt;som spelas av de icke-statliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riokonferensen måste enligt regeringens mening ses som ett led i en&lt;br&gt;fortlöpande och alltmer vidgad internationell samarbetsprocess. Genom&lt;br&gt;att lyfta upp de globala miljö- och utvecklingsfrågorna på ett högt&lt;br&gt;politiskt plan har förutsättningar skapats för att mer effektivt och&lt;br&gt;målinriktat möta de miljöhot som kräver global samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att fortsätta och utveckla Sveriges aktiva och&lt;br&gt;pådrivande insatser i förhandlingsarbetet på olika områden och i olika&lt;br&gt;fora, särskilt i de frågor, där svenska intressen och erfarenheter kan&lt;br&gt;komma att bidra till utvecklingen. UNCED-besluten måste integreras och&lt;br&gt;prägla verksamheten i hela det internationella systemet och sektororganen&lt;br&gt;ta sitt ansvar för att genomföra besluten. Sverige verkar också för&lt;br&gt;effektivare styr- och finansieringsformer i FN:s utvecklingsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande utgångspunkter för de svenska insatserna i strävan mot&lt;br&gt;en långsiktigt hållbar global utveckling inom ramen för ekosystemens&lt;br&gt;bärighet är kampen mot fattigdom och underutveckling i den fettiga delen&lt;br&gt;av världen, med respekt för mänskliga rättigheter och inom ramen för&lt;br&gt;demokratiska och pluralistiska samhällssystem och väl fungerande&lt;br&gt;marknadsekonomier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom FN-systemet att utveckla politik och riktlinjer inom olika&lt;br&gt;sakområden, den normbildande verksamheten, bör fördjupas i UNCED-&lt;br&gt;beslutens anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Sverige, där så är lämpligt, sträva efter&lt;br&gt;att få till stånd internationella avtal med konkreta och tidsbestämda&lt;br&gt;åtaganden och förpliktelser. Inom ramen för existerande regelverk, bl.a.&lt;br&gt;klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfeld, bör&lt;br&gt;åtaganden och förpliktelser konkretiseras och förstärkas. Riokonferensens&lt;br&gt;beslut bör utvecklas till mer förpliktande och operativa åtaganden i de&lt;br&gt;frågor i vilka internationell reglering ter sig ändamålsenlig. Vissa&lt;br&gt;problemkomplex kan med fördel regleras i form av regionala avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okat europeiskt och nordiskt samarbete i det fortsatta förhandlings-&lt;br&gt;arbetet kan medverka till bättre måluppfyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa övergripande mål och syften i sikte utvecklas i det följande&lt;br&gt;regeringens riktlinjer och strategi för Sveriges fortsatta arbete med de&lt;br&gt;globala miljö- och utvecklingsfrågorna för hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 De globala miljö- och utvecklingsfrågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNCED och dess beslut skall ses mot bakgrund av de utvärderingar av&lt;br&gt;miljötillstAndet i världen som ingick i förberedelserna. Effekterna på den&lt;br&gt;globala miljön av föroreningar från industri, areella näringar och tätorter&lt;br&gt;värderades. Förändringar i jordens atmosfär granskades. Dess orsaker&lt;br&gt;belystes. Trycket mot jordens biologiska mångfald samt dess jordbruks-&lt;br&gt;mark, skogar och sötvattentillgångar liksom mot havens levande resurser&lt;br&gt;klargjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade bilden av nuläget och bedömningen av den framtida&lt;br&gt;utvecklingen visade en växande press på den globala miljön och dess bas&lt;br&gt;av fömybara naturtillgångar. Två huvudorsaker kan anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena huvudorsaken till denna oroande utveckling är de industriali-&lt;br&gt;serade ländernas energi- och resurskrävande produktions- och konsum-&lt;br&gt;tionsmönster med högt och ständigt växande ianspråktagande av&lt;br&gt;naturresurser, och begränsningarna i miljöns förmåga att assimilera de&lt;br&gt;föroreningar som dessa livsstilar genererar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudorsaken är det ökande trycket på miljö- och naturre-&lt;br&gt;surser, som följer av underutveckling och fattigdom hos u-ländemas&lt;br&gt;kraftigt växande befolkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Globala miljöproblem i egentlig mening skapas när ekosystem, som är&lt;br&gt;gemensamma för hela planeten, hotas av nedbrytning eller försämring av&lt;br&gt;deras funktion till följd av föroreningar och andra mänskliga aktiviteter.&lt;br&gt;Allvarliga globala miljöproblem har redan identifierats i luftrummets&lt;br&gt;atmosfär och stratosfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda globala miljöproblemen i det för världen gemensamma&lt;br&gt;luftrummet, till vilket aktiviteter i alla länder bidrar och som därför för&lt;br&gt;sin lösning kräver insatser av alla länder, är dels uttunningen av det&lt;br&gt;stratosfäriska ozonlagret, dels uppbyggnaden i atmosfären av halten av&lt;br&gt;s.k. drivhusgaser, vilket hotar att leda till en global klimatförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den framtida utvecklingen av det globala miljötillstån-&lt;br&gt;det har påverkats av det faktum att de industrialiserade ländernas&lt;br&gt;produktions- och konsumtionsmönster fortfarande präglas av teknik och&lt;br&gt;teknologisk utveckling, som i otillräcklig grad tar hänsyn till produk-&lt;br&gt;tionens, varudistributionens och konsumtionens negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin, transportnäringarna liksom energisektorerna och de areella&lt;br&gt;näringarna har inte i tillräcklig omfattning integrerat miljöhänsynen i sina&lt;br&gt;beslutsprocesser. Förorenande verksamheter betalar endast till en del de&lt;br&gt;miljöskador som de orsakar inom länderna och nödvändig stimulans till&lt;br&gt;hushållning och miljövänlig produktion blir alltför svag. De skador som&lt;br&gt;de orsakar på andra länders miljö påverkar i än mindre grad investerings-&lt;br&gt;och produktionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indikatorerna på framgång i ländernas utveckling bygger fortfarande&lt;br&gt;nästan enbart på tillväxt i bruttonationalprodukten. Nedslitningen av miljö&lt;br&gt;och naturresurser förs inte in i ländernas nationalräkenskaper. Miljöskul-&lt;br&gt;den påverkar endast i begränsad omfattning nationellt beslutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av det globala miljötillståndet har också påverkats av&lt;br&gt;överföringen av i-ländemas energi- och resursslösande produktions- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtionsmönster till u-ländema. Denna överföring kan, tillsammans Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;med svagheter i de politiska, ekonomiska och sociala systemen, leda till&lt;br&gt;betydande lokala, nationella och regionala miljöproblem i u-lands-&lt;br&gt;regionema. Dessa problem skärps dels av ekosystemens känslighet i&lt;br&gt;många u-landsregioner, dels av u-ländemas begränsade resurser för&lt;br&gt;finansiering av insatser av nödvändig reningsteknik och av ny resurssnål&lt;br&gt;teknik samt den kraftiga befolkningsökningen i många u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Än större oro har uttryckts i industriländerna vad gäller de negativa&lt;br&gt;miljöeffekter, som överföringen av dessa länders produktions- och&lt;br&gt;konsumtionsmönster till u-ländema, kan komma att leda till. Detta gäller&lt;br&gt;såväl de globala miljöproblemen i egentlig mening som de miljöproblem&lt;br&gt;i u-ländema, vilka är av global betydelse och räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna oro har sin främsta grund i den snabba befolkningsökningen i&lt;br&gt;u-ländema i forhållande till naturresursbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världens befolkning är i dag 5,6 miljarder människor. År 2025&lt;br&gt;beräknas den komma att uppgå till mellan 7,6 och 9,4 miljarder. 95 % av&lt;br&gt;denna ökning kommer att äga mm i u-ländema. Under 2000-talets senare&lt;br&gt;hälft förväntas världens befolkningsökning att plana ut. Folkmängden då&lt;br&gt;uppskattas till mellan 11 och 14,5 miljarder människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna världsbefolkning skulle leva på samma nivå som människor-&lt;br&gt;na i dagens i-länder och med samma produktions- och konsumtionsmön-&lt;br&gt;ster är bedömningen att gränserna för de globala ekosystemens bärighet&lt;br&gt;passeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga befolkningsökningen i u-ländema är också en av huvud-&lt;br&gt;faktorerna bakom fattigdomens och underutvecklingens miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På landsbygden i många u-landsregioner framtvingar folkökningen, i&lt;br&gt;kombination med en begränsad resursbas, över- och felutnyttjande av&lt;br&gt;jordar, skog, sötvatten och havets levande resurser i kustområdena.&lt;br&gt;Resultatet har blivit ökenspridning, jorderosion, skogsskövling, artutrot-&lt;br&gt;ning, vattenknapphet och sinande fiskbestånd. I spåren har följt mass-&lt;br&gt;fattigdom, social misär, hungersnöd och svältkatastrofer. Livsmedelssä-&lt;br&gt;kerheten hotas redan i dag i många områden, främst i Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande förstöringen av landsbygdens ekosystem förstärker&lt;br&gt;migrationsströmmen till städerna. I dag lever 1,4 miljarder människor i&lt;br&gt;u-ländema i städerna. År 2025 förväntas u-ländemas stadsbefolkning&lt;br&gt;uppgå till över 4 miljarder människor. I Latinamerika kommer 85 % av&lt;br&gt;befolkningen att bo i städerna, i Afrika närmare 60% och i Asien över&lt;br&gt;50%. Den övervägande delen av dessa stadsbor kommer att leva i mindre&lt;br&gt;och medelstora städer. 17 av 20 jättestäder med över 11 miljoner&lt;br&gt;människor kommer att vara belägna i den tredje världen. Denna snabba&lt;br&gt;urbanisering kan förväntas öka trycket på den redan bristfälliga in-&lt;br&gt;frastrukturen. Tillsammans med massfattigdom och social misär kan detta&lt;br&gt;medverka till att de redan mycket allvarliga miljöproblemen i städerna&lt;br&gt;kan komma att anta närmast katastrofala proportioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala problemen och miljöproblemen går hand i hand. Det&lt;br&gt;belyses av indikatorerna på den sociala utvecklingen och på miljöns olika&lt;br&gt;medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling bör ses i perspektiv av den växande klyftan mellan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u- och i-länder. 85% av världens inkomster går i dag till i-ländemas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människor, som utgör drygt 20% av jordens befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu har detta lett till ett ökande migrationstryck på i-ländema.&lt;br&gt;Desperationen hos växande skaror av miljöflyktingar, som förlorat&lt;br&gt;grunden för sin försöijning, kan leda till ett än starkare tryck. Detta kan&lt;br&gt;ytterligare förstärkas av social oro, inomstatliga konflikter och konflikter&lt;br&gt;mellan stater om allt knappare naturresurser, som skall delas mellan allt&lt;br&gt;fler människor. I förlängningen finns risker för massmigration, legal och&lt;br&gt;illegal, från u-ländema till i-ländemas högproducerande samhällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-ländemas miljöproblem till följd av fattigdom och underutveckling&lt;br&gt;har redan i dag en global politisk räckvidd och bör därför värderas också&lt;br&gt;i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sveriges aktiva insatser i det globala&lt;br&gt;miljö- och utvecklingssamarbetet skall ses även i denna belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Instrument, institutioner och processer för globalt&lt;br&gt;samarbete - mål och prioriteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De globala miljö- och utvecklingsfrågorna diskuteras och förhandlas i&lt;br&gt;olika internationella fora med skiftande inriktning och arbetsformer.&lt;br&gt;Arbetet bedrivs i huvudsak inom ramen för FN-systemet, både i dess&lt;br&gt;operativa och normativa delar, de multilaterala finansieringsinstitutioner-&lt;br&gt;na, de multilaterala handelsorganen samt globala konventioner och&lt;br&gt;fördrag. Uppföljningen av arbetet på det internationella planet kommer&lt;br&gt;att ställa särskilda krav på ett samlat agerande och på nya samarbetsfor-&lt;br&gt;mer mellan olika internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Utvecklingssamarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild arbetsgrupp bör tillsättas för&lt;br&gt;att lämna förslag till principer, riktlinjer och arbetsmetoder för hur&lt;br&gt;UNCED-besluten och de globala miljöfrågorna kan integreras i det&lt;br&gt;svenska utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Miljö och fattiga människors&lt;br&gt;levnadsvillkor utgjorde ett huvudtema i UNCED, där sambanden mellan&lt;br&gt;å ena sidan fattigdom, miljö- och naturresursförstöring och å andra sidan&lt;br&gt;social och politisk instabilitet fick ett brett erkännande. Riokonferensen&lt;br&gt;slog fäst i- och u-ländemas gemensamma intresse av en global politik&lt;br&gt;som främjar en långsiktigt hållbar utveckling, bekämpar fattigdomen och&lt;br&gt;minskar belastningen på de globala ekosystemen. De frågor, som&lt;br&gt;framgent är av särskilt stort intresse för utvecklingsländerna, är framför&lt;br&gt;allt hur markförstöring och dess konsekvenser kan motverkas, och hur&lt;br&gt;tillgång till vatten för de areella näringarna och hushållsbruk kan&lt;br&gt;tillförsäkras. Betryggande sanitära förhållanden, motverkande av&lt;br&gt;okontrollerad tätortstillväxt och överutnyttjande av kustområden samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till utbildning och kapacitetsutveckling är andra väsentliga Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;insatsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för u-ländemas möjligheter att genomföra en övergång till&lt;br&gt;hållbar utveckling är självfallet ländernas politiska och ekonomiska&lt;br&gt;system. Men också faktorer som det internationella finansieringssystemet,&lt;br&gt;skuldfrågorna, handelsreglerna samt internationell lagstiftning och&lt;br&gt;normbildning på miljöområdet har väsentlig betydelse. Effektivt bistånd -&lt;br&gt;effektivt bl.a. med tanke på miljöaspekterna - bör vara inriktat på&lt;br&gt;kapacitetsutveckling, utbildning, hälsovård - inkl, familjeplanering -&lt;br&gt;förvaltningsbistånd, hushållning med naturresurser samt integration&lt;br&gt;mellan miljöpolitik och ekonomisk politik. Tekniköverföring i kom-&lt;br&gt;bination med kompetensuppbyggnad - bl.a. kapacitet för forskning - är&lt;br&gt;andra viktiga byggstenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella utvecklingssamarbetet kan spela en viktig katalytisk&lt;br&gt;roll, inte minst i de fattigaste länderna, där biståndets andel av det totala&lt;br&gt;resursflödet är betydande. Biståndet kan användas for att utveckla&lt;br&gt;kapacitet och kunnande, för att identifiera, analysera och utforma&lt;br&gt;strategier, för att hantera problem inom miljö- och naturresursområdet&lt;br&gt;samt for investeringar i god naturresurshushållning och miljöanpassade&lt;br&gt;energi-, transport- och produktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fortsätter att tillsammans med de övriga nordiska länderna&lt;br&gt;driva kravet att samtliga OECD-länder snarast och senast år 2000 skall&lt;br&gt;uppnå FN:s mål om att 0,7% av BNP skall avsättas för biståndet till&lt;br&gt;fettiga länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utvecklingssamarbetet i dess olika former är ett av de&lt;br&gt;centrala operativa instrumenten för Sverige i arbetet for att lösa eller&lt;br&gt;mildra de globala miljö- och utvecklingsproblemen. Ett förstärkt, mer&lt;br&gt;uttalat och fokuserat perspektiv på hållbar utveckling i det samlade&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet är angeläget och nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att inom kort tillsätta en särskild arbetsgrupp&lt;br&gt;under Utrikesdepartementet med representanter för närmast berörda&lt;br&gt;departement och myndigheter för att utarbeta förslag till principer,&lt;br&gt;riktlinjer och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala&lt;br&gt;miljöfrågorna kan integreras i det svenska utvecklingssamarbetet.&lt;br&gt;Arbetsgruppen bör bl.a. utgå från pågående arbete inom Utrikes-&lt;br&gt;departementet och skall slutföra sitt arbete senast i september 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilateralt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riobesluten skall prägla och genomsyra FN:s biståndsinsatser. En&lt;br&gt;utveckling i denna riktning har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har som mål att vara FN-systemets&lt;br&gt;centrala organ för finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har också&lt;br&gt;ansvar för att FN:s samlade biståndsverksamhet samordnas i samverkan&lt;br&gt;med mottagarländerna. UNDP har program i 174 länder och territorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tyngdpunkt på de fettigaste länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom&lt;br&gt;olika former av kunskapsöverföring och för investeringsstudier, dvs.&lt;br&gt;kapacitetsutveckling. Detta bistånd sker i form av expertrådgivning,&lt;br&gt;stipendier, konsulttjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogram, där man i&lt;br&gt;varje program festställer hur resurserna skall utnyttjas. Tyngdpunkten&lt;br&gt;med att förbereda och genomföra landprogrammen ligger på fältkontor,&lt;br&gt;dvs. verksamheten är i hög grad decentraliserad. Utvecklingen går mot&lt;br&gt;att mottagarländerna i allt större utsträckning själva skall avgöra vilken&lt;br&gt;hjälp de behöver med att genomföra projekt. FN-biståndets uppgift blir&lt;br&gt;allt mera att bistå länderna att utveckla förmågan att hantera projekt-&lt;br&gt;bistånd. Detta är något Sverige aktivt stödjer. Sverige verkar också aktivt&lt;br&gt;för en effektivare styrning av UNDP:s verksamhet. Därmed kan de&lt;br&gt;finansiella resurserna utnyttjas bättre, vilket också ligger i mottagarlän-&lt;br&gt;dernas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för UNDP:s verksamhet är att den skall leda till hållbar&lt;br&gt;mänsklig utveckling. UNDP har en särskilt viktig uppgift att stödja&lt;br&gt;ländernas kapacitetsutveckling. UNDP har vidare viktiga funktioner i den&lt;br&gt;globala miljöfonden GEF. Som en följd av Riokonferensen har UNDP&lt;br&gt;även inrättat en ny fond, Capacity 21. Syftet med fonden är att nya typer&lt;br&gt;av kapacitetsutvecklingsprogram skall kunna stödjas för att sedan kunna&lt;br&gt;integreras i UNDP:s reguljära verksamhet. Sverige bidrar till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare integration av FN:s program för Sudan och Sahel (UNSO)&lt;br&gt;i UNDP har påbörjats. Sverige välkomnar denna integration, eftersom&lt;br&gt;den möjliggör en vidgning av det operativa arbetet för en hållbar&lt;br&gt;utveckling i ökenområden till en global nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP:s nya ledning indikerar att UNDP på sikt kommer att effektiva-&lt;br&gt;re styra sin verksamhet och därmed också bättre utnyttja de finansiella&lt;br&gt;resurserna i mottagarländernas intresse. En sådan utveckling är i hög&lt;br&gt;grad i Sveriges intresse och regeringen verkar aktivt för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna beaktas&lt;br&gt;miljöfrågorna i ökande utsträckning. Ekonomisk tillväxt betraktas inte&lt;br&gt;längre isolerat utan inom ramen för en hållbar ekologisk utveckling. Ett&lt;br&gt;påtagligt uttryck för denna inställning är att Världsbanken, liksom de&lt;br&gt;regionala utvecklingsbankerna, tillfört sina organisationer särskilda&lt;br&gt;avdelningar för miljömässigt hållbar utveckling. Dessa avdelningar har&lt;br&gt;till uppgift att genomdriva en integration av miljöfrågorna i alla delar av&lt;br&gt;bankernas operativa verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens utlåning till miljöprojekt har ökat kraftigt, och banken&lt;br&gt;har vidare en central roll som en av samarbetspartema i den globala&lt;br&gt;miljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lån, som förväntas ha effekter på miljön, bedöms av ut-&lt;br&gt;vecklingsbankernas miljöavdelningar innan låneprogrammet läggs fram&lt;br&gt;för resp, styrelse. Sverige arbetar kontinuerligt med miljöfrågorna genom&lt;br&gt;sin representant i respektive utvecklingsbanks styrelse. Utvecklings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankerna har också en central roll i genomförandet av Agenda 21. Vid Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;de senaste förhandlingarna om påfyllnad av IDA (Världsbankens mjuka&lt;br&gt;lånefecilitet för de fettigaste länderna), den s.k. IDA 10, som avslutades&lt;br&gt;i december 1992, spelade miljöfrågorna en viktig roll. Sverige, till-&lt;br&gt;sammans med andra givarländer, drev igenom att IDA skall förstärka&lt;br&gt;inslaget av miljörelaterade åtgärder i sina låneprogram. Sverige kommer,&lt;br&gt;genom sin styrelserepresentant, att bevaka att detta sker på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den globala miljöfonden, (GEF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 tillskapades den globala miljöfonden, (GEF), där Världsbanken,&lt;br&gt;FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP)&lt;br&gt;samverkar. Fonden skall användas för att finansiera kostnader som&lt;br&gt;tillkommer i u-ländema och vissa andra länder för att uppnå positiva&lt;br&gt;effekter for den globala miljön. Fonden verkar inom fyra områden; att&lt;br&gt;förhindra globala klimatförändringar, att bevara den biologiska mång-&lt;br&gt;felden, att skydda internationella vatten samt att förhindra uttunning av&lt;br&gt;det stratosfariska ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den globala miljöfonden skall fungera som interimistisk finansiell&lt;br&gt;mekanism för klimatkonventionen och för konventionen om biologisk&lt;br&gt;mångfeld. För närvarande pågår omstruktureringsförhandlingar och&lt;br&gt;påfyllnadsförhandlingar inom GEF. Omstruktureringsförhandlingama&lt;br&gt;beräknas vara avslutade i december 1993, bl.a. i syfte att förändra&lt;br&gt;fonden så att den kan uppfylla funktionen som finansiell mekanism till&lt;br&gt;konventionerna. Sverige har medverkat aktivt i denna process och&lt;br&gt;kommer att inom ramen för sin representation göra så även i det&lt;br&gt;permanenta GEF. Sverige har beredskap för att delta, inom ramen för en&lt;br&gt;bred och rimlig bördefördelning, i den påfyllnad av GEF:s resurser som&lt;br&gt;blir nödvändig. I en första fes gäller detta en fördubbling, men på sikt&lt;br&gt;behövs en mer betydande finansiell förstärkning. Förhandlingar om hur&lt;br&gt;länkarna mellan GEF och konventionerna skall fungera pågår också inom&lt;br&gt;de båda konventionerna. En väl fungerande finansiell mekanism utgör en&lt;br&gt;viktig förutsättning för att u-ländema skall kunna medverka i arbetet&lt;br&gt;inom de berörda konventionerna och därmed bidra till en globalt sett&lt;br&gt;hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga delar av FN-systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnfond, UNICEF, är det mest faltorienterade av FN:s biståndsor-&lt;br&gt;gan. Organisationen antog i april 1993 en miljödagordning, som innebär&lt;br&gt;att miljöfrågorna ges en central roll i UNICEF:s arbete i fält. Även i&lt;br&gt;andra FN-organ med biståndsinriktning har miljöfrågorna fått ökat&lt;br&gt;genomslag, bl.a. hos FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och UNDCP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det område som hanteras i FN-sekretariatets avdelning för&lt;br&gt;humanitära frågor, DHA, finns miljökomponenter och det finns också&lt;br&gt;starka kopplingar till det program med inriktning på miljökatastrofer som&lt;br&gt;för närvarande drivs inom UNEP. Regeringen anser det angeläget att&lt;br&gt;främja samarbete mellan dessa båda. De svenska insatser som hittills&lt;br&gt;gjorts har öppnat för detta och kommer att fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkade också i Rioprocessen för att kvinnornas position, Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;särskilt i u-ländema, skulle lyftas fram i miljö- och utvecklingsperspekti-&lt;br&gt;vet. Genom bidrag till UNCED-uppföljning inom ramen för UNICEF&lt;br&gt;och UN IF EM förstärks jämställdhets- och könsrollsaspekter i miljö- och&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WFP, FN:s världslivsmedelsprogram, och IFAD, Internationella&lt;br&gt;jordbruksutvecklingsfonden, är jordbruks- och livsmedelsprogram med&lt;br&gt;stark fattigdomsinriktning. IFAD med sin tonvikt på torrområden har en&lt;br&gt;verksamhet där hållbar utveckling utgör ett viktigt inslag. En inom IFAD&lt;br&gt;pågående insats, som finansieras i första hand av Sverige, är utvecklingen&lt;br&gt;av en metodhandbok för hållbart jordbruk, med deltagande från SIDA&lt;br&gt;och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen ser det som&lt;br&gt;angeläget, inte minst i syfte att förebygga katastrofer, att inom dessa&lt;br&gt;organ ännu kraftfullare driva en politik som syftar till en hållbar&lt;br&gt;utveckling, som kan verka såväl katastrofförebyggande som konflikt-&lt;br&gt;förebyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilateralt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för år 1992 ålades de svenska biståndsorganen SIDA,&lt;br&gt;SAREC, BITS och SWEDECORP att till regeringen redovisa sitt arbete&lt;br&gt;när det gäller uppföljning av Agenda 21. Redovisade prioriteringar är&lt;br&gt;med nödvändighet olika och återspeglar biståndsorganens olika mandat&lt;br&gt;och arbetsformer. Redovisningarna tydliggör att miljöfrågorna alltmer&lt;br&gt;utgör ett i många fall både övergripande och sammanhållande ledmotiv&lt;br&gt;i utvecklingssamarbetet. I flera fåll förekommer ett aktivt samarbete&lt;br&gt;mellan myndigheterna. Medvetenheten om behovet av miljökonsekvensa-&lt;br&gt;nalyser i utvecklingsprojekt ökar och miljöfrågorna aktualiseras allt mer&lt;br&gt;i bilaterala samtal och förhandlingar. Biståndsmyndighetema pekar på&lt;br&gt;områden, där Sverige har särskilda förutsättningar att vara ledande, eller&lt;br&gt;där svenska ståndpunkter och insatser förväntas på centrala områden i det&lt;br&gt;internationella samarbetet. Samtidigt söker man tillvarata den svenska&lt;br&gt;resursbasen och svenska erfarenheter inom forskning, teknologi,&lt;br&gt;planering, lagstiftning, industriutveckling och genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre huvudsakliga koncentrationsområden kan skönjas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att främja ett uthålligt utnyttjande av naturresursbasen genom stöd till&lt;br&gt;forskning, försöks- och metodutveckling på områden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- biologisk mångfald och bioteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jordbruk/markvård, inkl. markägofÖrhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckling av alternativa bekämpningsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kemikalieanvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- byskogsmetodik, skogsinventeringar, föryngring av skog, nationella&lt;br&gt;skogsplaner, identifiering av skyddsvärda skogsområden, skogsför-&lt;br&gt;valtning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökenfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- marin/kustnära miljö och integrerad kustzonsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- energieffektivitet och miljöanpassade energialternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktionsplaner pä klimatområdet och utfesning av ozonförstörande Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;substanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppmärksammas fettigdomsproblematiken och de sociala&lt;br&gt;dimensionerna, särskilt familjeplanering, sexuell och reproduktiv hälsa&lt;br&gt;samt kvinnors situation i fattiga länder, boende- och bebyggelsefrågor&lt;br&gt;samt katastrofer och miljöflyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen berör samtliga myndigheter frågan om kapacitetsutveckling,&lt;br&gt;dvs. miljöundervisning och andra former av kunskapsuppbyggnad,&lt;br&gt;regelverk och institutionsuppbyggnad, forskning, utveckling av miljöstra-&lt;br&gt;tegier och teknologi som är anpassad till u-ländemas behov och utgår&lt;br&gt;från de miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningarna.&lt;br&gt;Kapacitet och kompetens för integration av ekonomisk politik och&lt;br&gt;miljöpolitik är därvid av central betydelse. Allt oftare understryks också&lt;br&gt;vikten av folklig förankring som grund för en hållbar utveckling. I detta&lt;br&gt;syfte stöds uppbyggnaden av enskilda organisationer i u-ländema, liksom&lt;br&gt;miljöarbetet inom andra enskilda organisationers utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det bilaterala samarbetet betonas också vikten av att medveten-&lt;br&gt;heten hos den svenska allmänheten om biståndets roll och möjligheter&lt;br&gt;stärks när det gäller att bidra till lösningar på globala miljöproblem och&lt;br&gt;miljöproblem i fettiga länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att begreppet hållbar utveckling präglar&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet. Förslag till en närmare integration av detta synsätt&lt;br&gt;även i det bilaterala utvecklingssamarbetet blir en uppgift för den tidigare&lt;br&gt;aviserade arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Miljö och handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Målet för det framtida GATT-arbetet är&lt;br&gt;att få till stånd förhandlingar om miljö och handel, med syfte att&lt;br&gt;skapa utrymme för handelsåtgärder för miljöskydd som vidtagits i&lt;br&gt;enlighet med internationella miljööverenskommelser. Förhand-&lt;br&gt;lingarna bör därför syfta till en tolkning/förändring av de in-&lt;br&gt;ternationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från grund-&lt;br&gt;läggande principer om icke-diskriminering och nationell behandling&lt;br&gt;när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra internationellt&lt;br&gt;överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sambanden mellan miljö- och&lt;br&gt;handelspolitik tilldrar sig ett ökande intresse och insikten växer om att&lt;br&gt;handelspolitiska åtgärder och regler måste utformas med hänsyn till de&lt;br&gt;miljöpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 slås fest att miljö- och handelspolitik skall vara ömsesidigt&lt;br&gt;stödjande i strävan att uppnå det gemensamma målet om en hållbar&lt;br&gt;utveckling. Stater uppmanas att basera miljöåtgärder riktade mot&lt;br&gt;gränsöverskridande eller globala miljöproblem på internationellt&lt;br&gt;samförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar mycket aktivt i det internationella samarbete som pågår Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;inom GATT, OECD och UNCTAD. Syftet är att åstadkomma lösningar&lt;br&gt;som gör miljö- och handelspolitiken ömsesidigt stödjande. Särskilt viktigt&lt;br&gt;är i detta avseende att utöka möjligheterna till handelsåtgärder för&lt;br&gt;miljöskydd i GATT, då sådana åtgärder vidtas i enlighet med internatio-&lt;br&gt;nella miljöavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med övriga EFTA-länder har Sverige initierat en teknisk&lt;br&gt;arbetsgrupp för frågor som rör miljö- och handelspolitik i GATT.&lt;br&gt;Gruppen har varit verksam sedan hösten 1990 och arbetar enligt en fast&lt;br&gt;dagordning som omfattar följande punkter: förhållandet mellan GATT&lt;br&gt;och internationella miljökonventioner, transparens dvs. information om&lt;br&gt;och insyn i nationellt vidtagna åtgärder, förpackningar och märkning.&lt;br&gt;Inom ramen för gruppens arbete görs även en uppföljning av UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska målsättningen i GATT-arbetet i detta avseende är att få&lt;br&gt;till stånd förhandlingar i dessa frågor. En första förutsättning for att&lt;br&gt;sådana förhandlingar skall kunna komma till stånd är att Uruguayrundan&lt;br&gt;kan avslutas. Enligt nu gällande tidtabell skall detta ske före den 15&lt;br&gt;december 1993. Sverige verkar aktivt för att rundan skall avslutas inom&lt;br&gt;denna tidsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ministerdeklaration som skall avges i samband med förhand-&lt;br&gt;lingarnas avslutande verkar Sverige för följande inriktning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett bindande åtagande att påbörja förhandlingar om miljö och handel&lt;br&gt;snarast,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antagande av ett arbetsprogram för hur förhandlingar skall komma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till stånd och vad som skall förhandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillskapande av erforderliga institutionella ramar för genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arbetsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande är den viktigaste förhandlingsftågan för-&lt;br&gt;hållandet mellan GATT och internationella miljökonventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OECD har en arbetsgrupp bestående av miljö- och handelsexperter&lt;br&gt;utarbetat riktlinjer för miljö och handel, vilka antogs av 1993 års&lt;br&gt;ministerrådsmöte. Riktlinjerna behandlar främst formella frågor om&lt;br&gt;vikten av ömsesidigt samarbete och information om vidtagna åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen analyserar nu sambanden mellan och effekterna av&lt;br&gt;handels- och miljöpolitik. Detta arbete bör, enligt svensk uppfattning,&lt;br&gt;inriktas på problemidentifiering och framtagande av material som kan&lt;br&gt;utgöra grund for en kommande förhandling inom ramen för GATT. Från&lt;br&gt;svensk sida prioriteras analysen beträffande process- och produktionsme-&lt;br&gt;toder, livscykelanalys samt förutsättningar för införande av gemensamma&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande analytiska arbete utförs även inom UNCTAD:s an-&lt;br&gt;svarsområde. Sverige ser detta som ett viktigt komplement till OECD-&lt;br&gt;arbetet, för att ge u-ländema möjlighet att delta i arbetet och för att&lt;br&gt;belysa u-ländemas speciella förhållanden. UNEP:s arbete inom miljö och&lt;br&gt;handel bör uppmärksammas och utvecklas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen har i rapporten Handel och miljö - mot en&lt;br&gt;hållbar spelplan (SOU 1993:79) belyst sambanden mellan miljö och&lt;br&gt;handel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Konventioner och fördrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Internationella legala instrument kan&lt;br&gt;vara verkningsfulla medel för att främja en hållbar utveckling och&lt;br&gt;genomföra besluten från UNCED i de fall där sådana instrument&lt;br&gt;bedöms vara den lämpligaste formen för mellanstatligt samarbete.&lt;br&gt;För svensk del har vi i enlighet med folkrätten alltid utgått från att&lt;br&gt;ingångna förpliktelser skall uppfyllas. Det är därför ett starkt&lt;br&gt;svenskt intresse att verka för att internationella legala instrument,&lt;br&gt;som syftar till att främja en hållbar utveckling, utformas så att de&lt;br&gt;innehåller klara och konkreta förpliktelser, som medger fortlöpande&lt;br&gt;uppföljning. Det är vidare angeläget att internationella legala&lt;br&gt;instrument på miljö- och utvecklingsområdet kompletterar var-&lt;br&gt;andra, och att överlappning eller motstridiga förpliktelser undviks.&lt;br&gt;Regeringen vill därför verka for förbättrad uppföljning av in-&lt;br&gt;ternationella konventioner och ökad samordning mellan berörda&lt;br&gt;konventionssekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sedan FN:s miljökonferens i&lt;br&gt;Stockholm 1972 har ett hundratal internationella miljöskyddskonventioner&lt;br&gt;tillkommit. Konventionernas tillkomst visar både på den stora politiska&lt;br&gt;vikt som läggs vid frågorna och på världssamfundets tilltro till kon-&lt;br&gt;ventionsformen som effektivt instrument för reglering av miljöproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet konventioner medför ökade krav på de anslutna&lt;br&gt;staterna. Det konventionsreglerade samarbetet försiggår såväl inom&lt;br&gt;ramen för reguljära internationella organisationer som vid partsmöten&lt;br&gt;mellan de anslutna staterna. Mångfalden av fora medför risk för&lt;br&gt;överlappande och till och med motstridig verksamhet liksom för bristande&lt;br&gt;effektivitet i uppföljning av konventionerna. En sådan utveckling bör&lt;br&gt;motverkas, så att tilltron till den internationella miljörätten inte under-&lt;br&gt;grävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNCED-processen har medfört ett ökat intresse hos stater och enskilda&lt;br&gt;organisationer för att utnyttja konventioner och fördrag som medel för&lt;br&gt;internationellt samarbete om hållbar utveckling och som drivkraft i det&lt;br&gt;nationella arbetet. Två nya globala FN-konventioner, en om klimat-&lt;br&gt;förändringar och en om biologisk mångfald, förhandlades fram inom&lt;br&gt;ramen för UNCED-förberedelsema och förelåg för undertecknande vid&lt;br&gt;Riokonferensen. Dessa två konventioner betraktas därför ofta som en del&lt;br&gt;av UNCED-resultaten. Som en följd av UNCED-överenskommelsema,&lt;br&gt;beslutade FN:s generalförsamling hösten 1992 att inleda förhandlingar&lt;br&gt;om en internationell konvention för att motverka ökenspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt kapitel i Agenda 21 ägnas åt internationella legala&lt;br&gt;instrument. Där betonas behovet av att öka effektiviteten hos legala&lt;br&gt;instrument som syftar till hållbar utveckling. Vidare framhålls att&lt;br&gt;staternas åtaganden bör vara bättre anpassade till de problem som avses&lt;br&gt;lösas. Staterna uppmanas också till bättre efterlevnad av ingångna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förpliktelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakkapitlen i Agenda 21 innehåller mer specifika rekommendationer&lt;br&gt;avseende det fortsatta arbetet inom ramen för ett stort antal existerande&lt;br&gt;internationella instrument, bl.a. 1982 års FN-konvention om havsrätt,&lt;br&gt;1972 års London-konvention om förhindrande av havsföroreningar till&lt;br&gt;följd av dumpning av avfall, 1989 års Basel-konvention om begränsning&lt;br&gt;av gränsöverskridande transporter av farligt avfall, 1985 års Wien-&lt;br&gt;konvention och 1987 års Montreal-protokoll om skydd av ozonlagret. I&lt;br&gt;dessa kapitel uttalas även rekommendationer avseende regionala och&lt;br&gt;bilaterala mellanstatliga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringarna har genom dessa uttalanden i Agenda 21 anslutit sig till&lt;br&gt;ett synsätt som innebär att legala instrument avses användas i enlighet&lt;br&gt;med de överenskomna rekommendationerna for att främja hållbar&lt;br&gt;utveckling inom ett stort antal olika sakområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkon veniionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter intensiva förhandlingar, i vilka Sverige spelade en viktig roll,&lt;br&gt;kunde klimatkonventionen öppnas för undertecknande vid FN:s konferens&lt;br&gt;om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992. I dag har 168&lt;br&gt;nationer undertecknat konventionen och ca 40 nationer ratificerat den,&lt;br&gt;däribland Sverige. Konventionen beräknas träda i kraft under första&lt;br&gt;halvåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkonventionen fortsätter att utvecklas. Sverige kommer att delta&lt;br&gt;aktivt under de fortsatta förhandlingarna med att klargöra och revidera&lt;br&gt;konventionen. Regeringen fäster stor uppmärksamhet vid frågor som rör&lt;br&gt;gemensamt genomförande, utvärdering av parternas rapporter och fortsatt&lt;br&gt;förhandlingsarbete rörande åtaganden. Nu pågår förhandlingar för att&lt;br&gt;förbereda det första partsmötet. Vid detta möte skall man bl.a. se över&lt;br&gt;de artiklar som reglerar industriländernas åtaganden. IPCC:s andra&lt;br&gt;utvärdering kommer att bli ett viktigt underlag för en bedömning av&lt;br&gt;åtgärdsbehovet och möjligheterna att begränsa utsläppen. Flera svenska&lt;br&gt;forskare är också aktiva i arbetet med IPCC:s andra utvärdering. De&lt;br&gt;svenska insatserna koordineras av delegationen (1993:13) för klimat-&lt;br&gt;frågor. Delegationen skall också samordna den svenska forskningen inom&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontroversiell fråga som det första partsmötet för klimatkon-&lt;br&gt;ventionen kommer att få ta ställning till är kriterier för gemensamt&lt;br&gt;genomförande av åtgärder. Detta begrepp innebär att en nation kan&lt;br&gt;genomföra åtgärder i andra länder för att uppfylla delar av sina åtagan-&lt;br&gt;den i enlighet med konventionen. Regeringen kommer att få underlag för&lt;br&gt;sin bedömning i denna del genom arbetet inom kommittén (1993:03) för&lt;br&gt;internationellt miljösamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den globala miljöfonden, GEF, har under ett övergångsskede getts&lt;br&gt;rollen som konventionens finansiella mekanism. Regeringen anser att det&lt;br&gt;är viktigt för klimatkonventionen att GEF ges en stark roll som förmed-&lt;br&gt;lare av industriländernas finansiella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om biologisk mångfald &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om biologisk mångfeld undertecknades vid UNCED i juni&lt;br&gt;1992 av sammanlagt 153 stater och EG. Därefter har ytterligare ett tiotal&lt;br&gt;stater undertecknat eller anslutit sig till konventionen. Drygt 30 länder,&lt;br&gt;däribland Sverige, har ratificerat konventionen, som kommer att träda i&lt;br&gt;kraft den 29 december 1993. Det första partsmötet kommer att hållas&lt;br&gt;under hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De interimsarrangemang som på nordiskt initiativ beslutades av den&lt;br&gt;mellanstatliga förhandlingskommittén för konventionen har gjort det&lt;br&gt;möjligt att redan inleda arbete inom konventionen. Ett första möte med&lt;br&gt;den mellanstatliga kommittén för konventionen (ICCBD) har hållits i&lt;br&gt;oktober 1993. Vid det mötet beslutades dels att hålla ytterligare minst ett&lt;br&gt;förberedande möte innan det första partsmötet, dels att hålla ett vetenska-&lt;br&gt;pligt möte i mars 1994 för att förbereda arbetet i den vetenskapliga&lt;br&gt;kommittén under konventionen. Regeringen har inrättat en svensk&lt;br&gt;vetenskaplig kommitté, som skall stödja och förbereda Sveriges agerande&lt;br&gt;i den vetenskapliga kommittén under konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och de nordiska länderna har spelat en mycket aktiv roll i&lt;br&gt;förhandlingen om konventionen liksom under det inledande interimistiska&lt;br&gt;arbetet. Regeringen anser att arbetet inom konventionen om biologisk&lt;br&gt;mångfeld kommer att bli betydelsefullt för den internationella norm-&lt;br&gt;bildningen inom en väsentlig del av miljö- och utvecklingskomplexet. Vi&lt;br&gt;bör därför även fortsättningsvis lägga stor vikt vid arbetet inom&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för konventionen bör de svenska erfarenheterna inom&lt;br&gt;miljöarbetet drivas vidare. Det gäller framför allt utvecklingen av&lt;br&gt;sektorsprincipen. Hotet mot den biologiska mångfalden härstammar i stor&lt;br&gt;utsträckning från de näringar som sorterar under FN:s livsmedels- och&lt;br&gt;jordbruksorgan, FAO, nämligen skogsbruket, jordbruket och fisket.&lt;br&gt;Samtidigt är dessa näringar helt beroende av den biologiska mångfelden&lt;br&gt;för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen tar sin utgångspunkt i nationellt handlande, vilket&lt;br&gt;återkommande skall rapporteras till konventionens parter. Stor vikt bör&lt;br&gt;läggas vid ett öppet rapporteringssystem, där ansvar utkrävs av de&lt;br&gt;fördragsslutande parterna och av det internationella samfundet. Även i&lt;br&gt;relationen mellan konventionen och andra FN-organ bör denna möjlighet&lt;br&gt;utnyttjas. Regeringen driver därför aktivt uppbyggnaden av ett ömsesidigt&lt;br&gt;rapporteringssystem mellan konventionen och FAO:s organ för skogs-&lt;br&gt;bruk, jordbruk och fiske. Det blir därvid konventionens uppgift att följa&lt;br&gt;upp det ansvar för bevarande av biologisk mångfeld, som åvilar dessa&lt;br&gt;sektorer genom konventionens krav på integrering av bevarande och&lt;br&gt;hållbart nyttjande av biologisk mångfeld i allt beslutsfettande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma ett effektivt rapporteringssystem i en konvention,&lt;br&gt;som är så omfettande och har så många parter, bör rapportering ske&lt;br&gt;regionalt och genom tematiska eller mediavisa redovisningar. Fördelarna&lt;br&gt;med ett sådant system är att likartade ekologiska, ekonomiska och sociala&lt;br&gt;förutsättningar kan ligga till grund för diskussioner om jordbruk,&lt;br&gt;skogsbruk eller fiske. I vissa regioner kan det vara nödvändigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kombinera vissa sektorer, t.ex. jordbruk och skogsbruk i begreppet Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;markanvändning. En samlad uppföljning kommer dock också att göras&lt;br&gt;av konventionens partskonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Londonkonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Londonkonventionen, som reglerar dumpning och all annan kvittblivning&lt;br&gt;av avfall och föroreningar till havs, revideras för att följa upp UNCED.&lt;br&gt;Regeringen noterar med tillfredsställelse framgångarna vid Londonkon-&lt;br&gt;ventionens 16:e konsultativa möte i november 1993 då parterna beslöt att&lt;br&gt;genomföra skärpta regler på tre väsentliga områden. Dumpning av&lt;br&gt;radioaktivt avfall förbjuds våren 1994. Förbränning respektive dumpning&lt;br&gt;av industriavfall till havs förbjuds fr.o.m. 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revidering av själva konventionen med flera viktiga förslag till&lt;br&gt;ändringar, t.ex. att militär verksamhet skall omfettas av konventionens&lt;br&gt;bestämmelser, kommer att fortsätta för att slutföras tidigast 1995 eller&lt;br&gt;senast 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktisfördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for Antarktisfördraget samt därtill knutna protokoll och avtal&lt;br&gt;är skyddet av miljön och naturresurserna i Antarktis den alltmer&lt;br&gt;dominerande uppgiften. Sverige är anslutet till fördraget sedan år 1984,&lt;br&gt;från 1988 som beslutande eller konsultativ part. Fördraget är öppet för&lt;br&gt;alla FN:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkret uttryck för miljöfrågornas växande betydelse är det miljös-&lt;br&gt;kyddsprotokoll till Antarktisfördraget, som år 1991 undertecknades av&lt;br&gt;Sverige samt av ytterligare 22 av de 26 konsultativa parterna. Sverige&lt;br&gt;spelade en aktiv och pådrivande roll i de förhandlingar som föregick&lt;br&gt;protokollets tillkomst. Riksdagen har nyligen godkänt miljöskyddsproto-&lt;br&gt;kollet (prop. 1992/93:140, bet. 1993/94:JoU7, rskr. 1993/94:28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktis har hittills inte utsatts för någon mera omfettande mänsklig&lt;br&gt;påverkan och utgör därigenom ett viktigt referensområde för forskningen,&lt;br&gt;inte minst avseende de globala miljöfrågorna. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;upprätthålla ett genomgripande och effektivt miljöskydd i Antarktis.&lt;br&gt;Regeringen avser att ta fortsatt aktiv del i miljöarbetet i Antarktis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wienkonventionen till skydd för ozonskiktet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet tillkom år 1985 och trädde&lt;br&gt;efter ratificering i kraft i september 1988. Konventionen förpliktar&lt;br&gt;parterna att skydda människor och miljö mot riskerna förknippade med&lt;br&gt;uppkomsten av ett uttunnat ozonskikt. Wienkonventionen utgör en ram&lt;br&gt;som ger förutsättningar för internationella åtgärder för att skydda&lt;br&gt;ozonskiktet. Konventionen utgör den folkrättsliga plattformen för ett&lt;br&gt;samarbete inom detta område. Förutom skydd av människor och miljö&lt;br&gt;behandlas i konventionen frågor om främjande av forskningssamarbete,&lt;br&gt;globala observationer och informationsutbyte. Till konventionen fogades&lt;br&gt;år 1987 ett protokoll - Montrealprotokollet - som reglerar produktion och&lt;br&gt;användning av ämnen som bryter ned ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1993 var antalet parter som ratificerat Wienkonventionen Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;131.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montrealprotokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att genomföra&lt;br&gt;en avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Sverige var en av de&lt;br&gt;pådrivande staterna vid protokollets tillkomst och har ratificerat både&lt;br&gt;detta och de tillägg som gjorts när det bl.a. gäller ytterligare substanser.&lt;br&gt;Sverige tillhör de 42 bidragsgivarna till den multilaterala fonden, som&lt;br&gt;avser hjälpa u-ländema att genomföra projekt i riktning mot en utfasning&lt;br&gt;av de ozonnedbrytande substanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av resurser ökar med antalet u-länder som ratificerar&lt;br&gt;protokollet. Regeringen anser det viktigt att det aktiva deltagandet från&lt;br&gt;svensk sida i arbetet inom protokollet fullföljs både när det gäller&lt;br&gt;avveckling av de ozonnedbrytande ämnena och de finansiella bidragen till&lt;br&gt;merkostnader för utfasningen i u-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Normbildande samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-SYSTEMET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Enligt regeringens bedömning är FN:s&lt;br&gt;kommission för hållbar utveckling ett politiskt viktigt organ för att&lt;br&gt;upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets&lt;br&gt;samsyn om miljö och utveckling som grundlädes i UNCED-&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Under generalförsamlingen och&lt;br&gt;ekonomiska och sociala rådet, ECOSOC, utgör FN:s kommission för&lt;br&gt;hållbar utveckling det centrala normativa organet för löpande över-&lt;br&gt;gripande granskning och bevakning av genomförandet av Riobesluten i&lt;br&gt;FN-systemet och på nationell nivå. Kommissionen möts årligen. Ett möte&lt;br&gt;med kommissionen med huvudsaklig organisatorisk inriktning ägde rum&lt;br&gt;i juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av det internationella uppföljningsarbetet inom särskilda&lt;br&gt;ämnesområden kommer att bedrivas i UNDP och UNEP, de sektoransva-&lt;br&gt;riga FN-organen och de finansiella institutionerna, framför allt Världs-&lt;br&gt;banksgruppen. Det är genom dessa organ som uppföljningen sker på&lt;br&gt;programnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall vid sina årliga möten behandla fem övergripande&lt;br&gt;frågekomplex beträffande de sociala och ekonomiska dimensionerna av&lt;br&gt;hållbar utveckling. Dessa inkluderar finansiella resurser och mekanismer,&lt;br&gt;kapacitetsutveckling, utbildning och forskning samt överföring av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljömässigt sund teknologi. För arbetet mellan sessionerna har två Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;arbetsgrupper, en för finansiella frågor och en för teknologiöverföring,&lt;br&gt;inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomgång av Agenda 21 har kommissionen även fastställt ett&lt;br&gt;flerårigt rullande tematiskt arbetsprogram. Vid kommissionens möte 1994&lt;br&gt;kommer hälsorelaterade frågor, bosättningsfrågor, frågor kring färskvat-&lt;br&gt;ten och frågor kring giftiga kemikalier och miljöfarligt avfall att&lt;br&gt;diskuteras. Övriga ämnesområden kommer successivt att behandlas så att&lt;br&gt;alla kapitel i Agenda 21 har gåtts igenom inför det uppföljningsmöte som&lt;br&gt;skall äga rum i generalförsamlingen 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss del av kommissionens möten skall avsättas till ett särskilt möte på&lt;br&gt;hög nivå, där ministrar förväntas delta för att diskutera de mest aktuella&lt;br&gt;miljö- och utvecklingspolitiska frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rådgivande grupp på hög nivå har inrättats för att bistå FN:s&lt;br&gt;generalsekreterare. Kommissionen bör bli ett forum för normativa beslut&lt;br&gt;i väsentliga miljö- och utvecklingsfrågor och för en fortlöpande politisk&lt;br&gt;dialog på hög nivå om övergången till hållbar utveckling. Kommissionens&lt;br&gt;framåtblickande roll är därvid av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga redovisningen till riksdagen av miljösituationen i Sverige&lt;br&gt;och utvecklingen av den svenska miljöstrategin avses utgöra Sveriges&lt;br&gt;bidrag till den årliga ländervisa rapporteringen till CSD om genomföran-&lt;br&gt;det av Agenda 21, som utgör grundvalen för kommissionens över-&lt;br&gt;väganden och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framhåller vikten av att i den svenska delegatio-&lt;br&gt;nen till CSD även ingår representanter för ideella organisationer med&lt;br&gt;hänsyn till dessa gruppers roll i uppföljningen av UNCED. Regeringen&lt;br&gt;delar denna bedömning och avser att positivt överväga möjligheterna att&lt;br&gt;tillgodose detta önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsprincipema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den internationella uppföljningen av&lt;br&gt;Skogsprincipema sker inom ramen för internationella organisa-&lt;br&gt;tioners, främst FAO:s, verksamhet. UppfÖljningsdiskussionema bör&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning föras inom FN:s regionala ekono-&lt;br&gt;miska kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner.&lt;br&gt;Sverige arbetar for en förankring på nationell nivå av Skogsprin-&lt;br&gt;cipema. Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för&lt;br&gt;en internationell överenskommelse av legalt bindande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: FN:s kommission för hållbar&lt;br&gt;utveckling (CSD) kommer 1995 att hålla ett tematiskt möte kring&lt;br&gt;markfrågor, ökenutbredning, skogar och biologisk mångfeld. Inför CSD&lt;br&gt;bör såväl på det regionala planet - inom FAO:s regionala skogskommis-&lt;br&gt;sioner och FN:s regionala ekonomiska kommissioner som globalt&lt;br&gt;uppföljningen av Skogsprincipema diskuteras. FAO:s konferens i&lt;br&gt;november 1993 har beslutat att FAO:s skogskommitté regelbundet bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskutera den nationella rapporteringen och att möten på skogsministemi- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;vå bör med viss periodisering äga rum i anslutning till skogskommitténs&lt;br&gt;möten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att FAO:s skogsavdelning ges resurser som&lt;br&gt;svarar mot de nya krav och förväntningar som arbetet med UNCED :s&lt;br&gt;uppföljning for med sig. FAO har också fått ansvaret för en stor del av&lt;br&gt;uppföljningsarbetet av den europeiska skogsministerkonferensen som i&lt;br&gt;juni 1993 ägde rum i Helsingfors. Särskilt viktigt är arbetet med&lt;br&gt;världsskogsinventeringama och utvärderingar av den biologiska mång-&lt;br&gt;falden i ett skogligt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör aktivt arbeta för att länder med stora skogstillgångar, som&lt;br&gt;ännu inte är medlemmar av FAO, ges möjlighet delta i dess arbete och&lt;br&gt;att FAO nära samarbetar med andra organisationer med verksamhet som&lt;br&gt;har skoglig inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Sveriges bistånd till länder såväl i närområdet som till&lt;br&gt;u-länder bör Sverige medverka till utveckling och utnyttjande av&lt;br&gt;skogsbruksmetoder, som tar sikte på skogens många användningsområden&lt;br&gt;och som bidrar till ett hållbart utnyttjande av skogens olika resurser och&lt;br&gt;aktivt engagerar den lokala befolkningen i linje med Skogsprincipema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNEP / Habit ai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkade i UNCED för en bibehållen stark position för FN:s&lt;br&gt;miljöprogram (UNEP) som centralt FN-organ i internationella miljöfrå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser verka för att UNEP:s styrelse behåller sin roll som&lt;br&gt;centralt forum i FN för beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen&lt;br&gt;och diskussion om miljötillståndet. Genom utövande av den katalytiska&lt;br&gt;rollen, stödd av miljöprogrammet och FN:s miljöfond, kan UNEP bli ett&lt;br&gt;centralt instrument som ger CSD:s beslut genomslagskraft i FN-systemet.&lt;br&gt;Förhållandet mellan organen bör bygga på arbetsfördelning och klara&lt;br&gt;roller, varvid UNEP:s utvärdering av miljötillståndet genom att ges en&lt;br&gt;politisk karaktär kan utgöra en central del i CSD:s granskningsprocess.&lt;br&gt;Regeringen avser verka för en årlig mellanstatlig styrning av UNEP:s&lt;br&gt;verksamhet, eventuellt genom återinförande av årliga möten med UNEP:s&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger särskild vikt vid UNEP:s roll i att övervaka och&lt;br&gt;utvärdera miljötillståndet och avser verka for en förstärkning och ökad&lt;br&gt;operationalisering av miljöövervakningsverksamheten. Särskild vikt skall&lt;br&gt;läggas vid att öka utvecklingsländernas utbyte av denna verksamhet.&lt;br&gt;Larmfunktionen vid miljöhot av sådan omfattning att de kan utgöra ett&lt;br&gt;hot mot internationell säkerhet bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNEP:s roll för utvecklande av den internationella miljörätten bör&lt;br&gt;utgöra ett annat prioriterat satsningsområde. UNEP:s insatser för att&lt;br&gt;stärka utvecklingsländernas kapacitet att utarbeta nationell miljölagstift-&lt;br&gt;ning bör utvecklas i samarbete med UNDP. Regeringen avser verka för&lt;br&gt;att samordningen av internationella konventioner på miljö- och utveck-&lt;br&gt;lingsområdet liksom UNEP:s samarbete med berörda sekretariat och&lt;br&gt;organisationer förstärks. UNEP:s aktiviteter på konventionsbundna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden bör syfta till att stödja konventionens intentioner, granska dess Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;effektivitet och utgöra grundlag för att utveckla miljöskyddande&lt;br&gt;åtaganden i konventionen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNEP:s miljöstyrelse fettade på svenskt/nordiskt initiativ vid sitt möte&lt;br&gt;år 1993 beslut om tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet.&lt;br&gt;Det är regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt delta&lt;br&gt;i den internationella utvecklingen när det gäller dels efterlevnad av&lt;br&gt;rekommendationen i Agenda 21 beträffande militärens hantering av&lt;br&gt;miljöfarligt avfell, dels miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande&lt;br&gt;av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNEP har en central roll i den globala miljöfonden GEF i kraft av&lt;br&gt;teknisk och vetenskaplig kompetens. Denna roll bör stärkas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen välkomnar den funktionella integrationen mellan UNEP&lt;br&gt;och Habitat, FN:s organ för boende- och bebyggelsefrågor. Genom en&lt;br&gt;gemensam biträdande generalsekreterare for sekretariaten, förbättras&lt;br&gt;förutsättningarna för att stärka samspelet mellan den byggda miljön och&lt;br&gt;naturmiljön i arbetet för hållbar utveckling. Arbetet bör dock även i&lt;br&gt;fortsättningen bedrivas genom två distinkta program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s fackorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har inom sitt&lt;br&gt;sakområde ansvar för delar av åtaganden inom ramen för den biologiska&lt;br&gt;mångfeldskonventionen, bl.a. avseende den domesticerade biologiska&lt;br&gt;mångfalden samt för flera områden i Agenda 21 och Skogsprincipema.&lt;br&gt;FAO förbereder inom ramen for sitt växtgenetiska program en in-&lt;br&gt;ternationell konferens om växtgenetiska resurser till 1995. Arbetet infor&lt;br&gt;konferensen syftar framför allt till att stärka inhemsk kapacitet, strukturer&lt;br&gt;och program för rationellt bevarande och hållbart utnyttjande av&lt;br&gt;växtgenetiska resurser för föda och ett hållbart jordbruk på nationell och&lt;br&gt;regional nivå. Inför konferensen kommer en statusrapport för världens&lt;br&gt;växtgenetiska resurser att tas fram. Vid konferensen skall vidare ett&lt;br&gt;handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av genetiska&lt;br&gt;resurser antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom svenskt initiativ kommer också överläggningar att inledas inom&lt;br&gt;FAO:s ram om villkoren för tillträde till genetiska resurser i enlighet&lt;br&gt;med överenskommelserna i konventionen om biologisk mångfeld. Sverige&lt;br&gt;verkar för att dessa överläggningar skall leda fram till ett protokoll om&lt;br&gt;växtgenetiska resurser under konventionen om biologisk mångfeld, men&lt;br&gt;med organisatoriskt säte i FAO, i syfte att tillämpa principen om&lt;br&gt;sektorernas miljöansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har här spelat en aktiv och pådrivande roll, inte minst för&lt;br&gt;att stärka kopplingen till den biologiska mångfeldskonventionen.&lt;br&gt;Regeringen önskar dock se en mer aktiv uppföljning av UNCED i&lt;br&gt;jordbruksprogrammet och avser här driva en politik som främjar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FAO:s mandat ligger också skogsfrågor. Inom detta område&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver regeringen som ovan angivits en aktiv politik för att stärka Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;FAO:s globala insatser. Regeringen ser FAO som det centrala organet att&lt;br&gt;ansvara för att Skogsprinciper från Rio uppfylls och genomsyrar den&lt;br&gt;internationella skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bevara fiskbestånden och säkerställa ett ansvarsfullt utnyttjande&lt;br&gt;av dem krävs internationellt samarbete. FAO:s arbete med en uppföran-&lt;br&gt;dekod för ansvarsfullt fiske bör även fortsättningsvis aktivt stödjas. FN-&lt;br&gt;konferensen sommaren 1993 om gränsöverskridande fiskbestånd kommer&lt;br&gt;att följas av ytterligare överläggningar i mars 1994. FAO/ICE:s&lt;br&gt;uppförandekod för introduktion och omplantering av nya arter i havet och&lt;br&gt;i sötvatten är ett viktigt instrument för att kontrollera oönskade ekologis-&lt;br&gt;ka effekter av introduktion av främmande arter. Av stor betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att bevara fiskbestånden är också globala miljövervaknings-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proteinintaget för närmare två tredjedelar av jordens befolkning&lt;br&gt;kommer från fisk. Betydelsen av ett småskaligt och kustnära fiske är stor&lt;br&gt;för många länder i tredje världen. Sverige bör fortsätta att främja ut-&lt;br&gt;vecklingen av en integrerad förvaltning av i första hand tropiska&lt;br&gt;kustområden, såväl bilateralt via SIDA/Fiskeriverket som multilateralt i&lt;br&gt;FAO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WHO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshälsoorganisationen, WHO, har inom sitt mandat många av de&lt;br&gt;ämnesområden som behandlades inom Rioprocessen. Regeringen ser&lt;br&gt;sambandet mellan miljö och hälsa som mycket viktigt. Kemikaliefrågor&lt;br&gt;och riskhantering i samband härmed är ett av de prioriterade områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VärldshälsofÖrsamlingen har beslutat att utarbeta en ny global WHO-&lt;br&gt;strategi för miljö och hälsa, med utgångspunkt bl.a. i Agenda 21 och&lt;br&gt;förslagen från WHO:s globala kommission om hälsa och miljö. Sverige&lt;br&gt;följer aktivt detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kring tillgång på vatten och sanitet, vilket bl.a. ligger inom&lt;br&gt;WHO:s mandat, tillhör de områden som regeringen avser att prioritera&lt;br&gt;inom ramen för utvecklingssamarbetet. Sverige deltar i en ministerkon-&lt;br&gt;ferens i Holland mars 1994 samt i ett speciellt OECD/DAC-möte kring&lt;br&gt;dessa frågor. Vattenfrågorna utgör också ett viktigt inslag i det bilaterala&lt;br&gt;biståndet via t.ex. SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNESCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNESCO har också en viktig roll att fylla i UNCED-uppfÖljningen,&lt;br&gt;såväl inom forskning som utbildningssektom. Regeringen finner det&lt;br&gt;angeläget att det svenska arbetet inom organet betonar vikten av en ökad&lt;br&gt;satsning på områden som leder till en kapacitetsutveckling inom u-&lt;br&gt;ländema när det gäller hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tematiska FN-konferenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under återstoden av 1990-talet anordnas en rad tematiska FN-kon-&lt;br&gt;ferenser, som till del kan ses som uppföljning och fördjupning av de mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna besluten från UNCED inom vissa sakområden. Till dessa hör Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;konferensen om befolkning och utveckling i Kairo hösten 1994,&lt;br&gt;världstoppmötet om sociala frågor i Köpenhamn 1995 och världskvinno-&lt;br&gt;konferensen i Beijing 1995. Vidare hålls FN:s andra konferens om&lt;br&gt;boende och bebyggelse (Habitat K) i Turkiet 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att dessa konferenser ges en inriktning, som utgår&lt;br&gt;från perspektivet hållbar utveckling och att sambandet mellan dessa olika&lt;br&gt;temata och hållbar utveckling ges en grundlig belysning och operativ&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferenserna behandlar områden av stor betydelse, inte minst för&lt;br&gt;kvinnor. Vid Nordiska rådets session i Mariehamn i november 1993&lt;br&gt;inbjöd statsrådet Thurdin övriga kvinnliga statsråd i de nordiska länderna&lt;br&gt;till ett särskilt samarbete inför de kommande FN-konferensema. Ett möte&lt;br&gt;med de kvinnliga ministrarna är planerat att äga rum i anslutning till&lt;br&gt;Nordiska rådets session i Stockholm i mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s konferens om befolkning och utveckling år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1994 hålls i Kairo FN:s internationella konferens om&lt;br&gt;befolkning och utveckling. Övergripande teman för konferensen är&lt;br&gt;befolkning, bärkraftig ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk nationalkommitté bildades år 1992 med uppgift att, som ett&lt;br&gt;rådgivande organ till regeringen, förbereda svenska ställningstaganden&lt;br&gt;inför den kommande konferensen och för att på sikt verka för att&lt;br&gt;riktlinjer för befolkningsrelaterade frågor arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under förberedelsearbetet verkat pådrivande för att in-&lt;br&gt;troducera en helhetssyn på befolkningsfrågorna. Som en naturlig och&lt;br&gt;logisk följd av besluten vid UNCED har regeringen framhållit att målet&lt;br&gt;för de åtgärder som bör vidtas är att uppnå en balans mellan befolk-&lt;br&gt;ningen och dess resursanvändning. Ohållbara livsstilar måste förändras&lt;br&gt;främst i i-ländema, men också i u-ländema om denna balans skall&lt;br&gt;uppnås. För u-ländemas del gäller att ta huvudansvaret for att uppnå en&lt;br&gt;rimlig befolkningsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att uppnå denna balans betonar regeringen vissa nyckelfrågor&lt;br&gt;av särskild relevans för balansen mellan befolkning och resurser. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är respekten för människans värdighet, integritet och frihet.&lt;br&gt;Av detta följer att ta avstånd från tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stärka kvinnans ställning ekonomiskt, rättsligt och socialt är ett mål&lt;br&gt;i sig, men också en av de viktigaste förutsättningarna för en rimlig&lt;br&gt;befolkningsutveckling. En följd av sådana satsningar på kvinnor, inte&lt;br&gt;minst i fråga om utbildning, är att de ofta väljer att föda färre barn. Det&lt;br&gt;gäller att samtidigt förändra mäns attityder och roller i förhållande till&lt;br&gt;sina partners och bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självklar följd av de prioriteringar som görs beträffande kvinnors&lt;br&gt;och mäns rätt till fritt val i fråga om sin sexualitet och reproduktion är&lt;br&gt;att se till att de har tillgång till ett säkert, billigt, lättillgängligt och&lt;br&gt;varierat utbud av preventivmedel inkl, rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens mening att en ökande del av det svenska utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet bör gå till befolkningsrelaterade insatser. En närmare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;precisering kommer att göras under de förberedelser som görs inför den Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;kommande konferensen och inom ramen för den arbetsgrupp om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNCED och utvecklingssamarbetet som tidigare aviserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världstoppmöte om social utveckling år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalförsamling har beslutat att den 6-12 mars 1995 inkalla ett&lt;br&gt;världstoppmöte om social utveckling. Tre huvudfrågor står på toppmötets&lt;br&gt;dagordning, nämligen fattigdomsbekämpning, främjande av produktiv&lt;br&gt;sysselsättning och social integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förberedande kommittén för toppmötet har hittills hållit endast ett&lt;br&gt;organisatoriskt möte. För det svenska förberedelsearbetet svarar en&lt;br&gt;nationalkommitté med bl.a. representanter för riksdagspartierna under&lt;br&gt;ledning av chefen för Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den förberedande kommitténs möte i böijan av år 1994 har&lt;br&gt;Sverige överlämnat en rapport med synpunkter på ämnena på dagord-&lt;br&gt;ningen. I en allmän kommentar till dagordningen framhölls dels&lt;br&gt;kvinnoperspektivet, dels behovet att anknyta frågorna på dagordningen&lt;br&gt;till Agenda 21, vilken framhåller fattigdomsbekämpning som ett&lt;br&gt;grundläggande inslag i en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s världskvinnokonferens i Beijing är 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s världskvinnokonferens i Beijing äger rum den 4-15 september&lt;br&gt;1995. Liksom vid FN:s tidigare kvinnokonferenser (Mexico år 1975,&lt;br&gt;Köpenhamn år 1980 och Nairobi år 1985) har generalförsamlingen utsett&lt;br&gt;FN:s kvinnokommission att vara det organ som förbereder och beslutar&lt;br&gt;i frågor som rör konferensen. Kommissionen inledde detta arbete år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet för konferensen är att skapa ett förnyat politiskt åtagande&lt;br&gt;om att de åtgärder som tas upp i slutdokumentet (de s.k. framåtsyftande&lt;br&gt;strategierna) från FN:s kvinnokonferens i Nairobi år 1985 skall kunna&lt;br&gt;genomföras före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen kommer att ägnas två huvudfrågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En utvärdering av i vilken utsträckning de framåtsyftande strategier-&lt;br&gt;na har genomförts, på nationell, regional och internationell nivå. Ut-&lt;br&gt;värderingen kommer att presenteras i en samlad huvudrapport, som&lt;br&gt;utarbetas av kvinnokommissionens sekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije land skall lämna en nationell rapport över jämställdhets-&lt;br&gt;arbetets utveckling sedan år 1985. Särskild uppmärksamhet skall ägnas&lt;br&gt;åt prioriterade frågor i den nationella jämställdhetspolitiken och åt de&lt;br&gt;områden som skall tas upp i handlingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Antagande av en handlingsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsplanen skall innehålla ett begränsat antal frågor av avgörande&lt;br&gt;betydelse för en majoritet av världens kvinnor. Utkastet till handlingsplan&lt;br&gt;skall arbetas fram av kvinnokommissionen. Ambitionen är att hand-&lt;br&gt;lingsplanen skall identifiera de viktigaste hindren för kvinnor samt sätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp konkreta, om möjligt tidsbestämda, mål for hur hindren skall Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;övervinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla regioner planerar regionala förberedelseaktiviteter inför värld-&lt;br&gt;skvinnokonferensen. FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har&lt;br&gt;nyligen beslutat att en europeisk regional förberedande konferens skall&lt;br&gt;avhållas i slutet av år 1994 i Wien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommitté har tillsatts för de svenska förberedelserna med chefen&lt;br&gt;för Socialdepartementet som ordförande. I kommittén ingår ledamöterna&lt;br&gt;i jämställdhetsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalförsamling beslutade i december 1992 att till år 1996 inkalla&lt;br&gt;en konferens benämnd FN:s konferens om boende- och bebyggelsefrågor&lt;br&gt;(Habitat II). Konferensen skall äga rum i Istanbul, Turkiet från den 3 till&lt;br&gt;den 14 juni 1996. Den första FN-konferensen om dessa frågor ägde rum&lt;br&gt;i Vancouver, Canada, 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen skall anvisa vägar för att nationellt och lokalt genomföra&lt;br&gt;de åtaganden i Agenda 21, som gjordes vid FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling inom boende- och bebyggelseområdet. Förslag skall även&lt;br&gt;lämnas om hur det nationella och internationella samarbetet kan stärkas&lt;br&gt;på boende- och bebyggelseområdet. Konferensen förväntas även anta ett&lt;br&gt;aktionsprogram samt principer och riktlinjer inom boende- och be-&lt;br&gt;byggelseområdet, som kan bidra till att lindra fattigdomen i u-ländemas&lt;br&gt;byggda miljö och utjämna levnadsvillkoren mellan tätorter och glesbyg-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av FN beslutad förberedelsekommitté har bildats som kommer att&lt;br&gt;mötas två gånger, dels i Genéve i april 1994, dels i Nairobi våren 1995.&lt;br&gt;Ett tillfälligt sekretariat har upprättats under ledning av UNCHS&lt;br&gt;(Habitats) tillförordnade exekutivdirektör i Nairobi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid första mötet med förberedelsekommittén utpekades följande&lt;br&gt;inriktning av det fortsatta förberedelsearbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förverkligandet av gjorda åtaganden inom boendeområdet inom&lt;br&gt;ramen för bl.a. Världsstrategin för boende fram till år 2000 och de&lt;br&gt;bosättningsrelaterade delarna av Agenda 21, inkl, teknikaspekter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utplånande av fattigdom i städer och på landsbygden på grundval av&lt;br&gt;människors egna förutsättningar och initiativ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bostadspolitik och finansiering, regleringar inom boende, byggsek-&lt;br&gt;torn och markanvändning och den privata sektorns roll. Investeringar&lt;br&gt;som ett bidrag till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och en förbättrad&lt;br&gt;livskvalitet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ekonomisk politik och fysisk planering samt utvecklingsstrategier&lt;br&gt;som främjar bosättningar i tätorter och på landsbygden samt dessas&lt;br&gt;ömsesidiga beroenden på ett långsiktig hållbart sätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Städers bidrag till en hållbar utveckling och de institutionella ramar Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;inom vilka dessa skall kunna utveckla hållbara strategier i tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s kommission för boende och bebyggelsefrågor har senare föreslagit&lt;br&gt;att konferensens dagordning primärt bör omfatta bostadsförsörjning åt&lt;br&gt;alla samt bebyggelse och hållbar utveckling i en urbaniserande värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i juni 1993 (dir. 1993:96) tillsätta en särskild&lt;br&gt;förberedelsegrupp för förberedelserna inför Habitat II med Mark- och&lt;br&gt;planministem som ordförande. I gruppen ingår företrädare för riksdagen,&lt;br&gt;berörda department samt för myndigheter och organisationer däribland&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det interna svenska förberedelsearbetet har pekats på möjligheterna&lt;br&gt;att låta Habitat II bli en &amp;quot;Kommunernas UNCED&amp;quot;, där särskilt männi-&lt;br&gt;skors boende och livsvillkor bör lyftas fram. Ett annat viktigt område rör&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter for markupplåtare resp, markanvändare&lt;br&gt;inklusive festighetsbildningsfrågor och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1993 års möte med Kommissionen för boende- och bebyggelse-&lt;br&gt;frågor anordnades i februari 1993 ett svensk-nederländskt seminarium i&lt;br&gt;Lund. I rapporten från seminariet understryks vikten av att planera&lt;br&gt;utifrån ett hushållsperspektiv i demokratiska former. Kvinnors kunskap&lt;br&gt;och erfarenheter är särskilt viktiga för att uppnå en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for Europarådssamarbetet har Sverige även inbjudit till ett&lt;br&gt;särskilt seminarium om kvinnor och planering våren 1994 i Örnskölds-&lt;br&gt;vik. Avsikten är att föra vidare erfarenheterna från detta seminarium&lt;br&gt;bl.a. till förberedelsearbetet inför Habitat II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förberedelsearbetet inför Habitat II har från olika håll understrukits&lt;br&gt;vikten av regionala förberedelser. Genom det svenska ordförandeskapet&lt;br&gt;i ECE:s bosättningskommitté under 1993/94, som omfettar 51 Europeiska&lt;br&gt;stater samt USA och Canada, har initiativ tagits till ett gemensamt&lt;br&gt;förberedelsearbete på alleuropeisk nivå, som kommer att diskuteras vid&lt;br&gt;ett särskilt inkallat möte i Genéve i april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda uppfojjningsaktiviteter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökenkonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en direkt följd av UNCED har FN:s generalförsamling beslutat att&lt;br&gt;förhandlingar skall inledas om en internationell konvention för att&lt;br&gt;förhindra ökenspridning med särskild tonvikt på situationen i Afrika.&lt;br&gt;Åtagandena inom ramen för konventionen kommer för de drabbade&lt;br&gt;regionerna att inkludera åtgärder inom såväl mark- som vattenområdet&lt;br&gt;samt inom det sociala och ekonomiska området. Sverige har ordförandes-&lt;br&gt;kapet i den speciella förhandlingskommitté, som inrättats för ändamålet.&lt;br&gt;Konventionsförhandlingama skall vara avslutade år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige stod i november 1993 som värd för ett internationellt ex-&lt;br&gt;pertseminarium runt &amp;quot;Mänskliga levnadsförhållanden i torrområden,&lt;br&gt;svårigheter och möjligheter&amp;quot;. I seminariet deltog 50 experter varav 22 u-&lt;br&gt;landsexperter och representanter for internationella organisationer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet från mötet bedömdes vara ett värdefullt bidrag i den pågående Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;förhandlingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i förhandlingarna angeläget om att konventionen baseras på&lt;br&gt;en helhetssyn, där naturvetenskapliga aspekter integreras med sociala och&lt;br&gt;ekonomiska. Sverige söker verka for en samordning av givarinsatser&lt;br&gt;inom drabbade områden så att befintliga resurser kan utnyttjas mer&lt;br&gt;effektivt. Vidare är vår strävan att konventionen skall ge utrymme för ett&lt;br&gt;ökat deltagande av lokalbefolkningen, framför allt kvinnorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferens om hållbar utveckling i små östater år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en direkt följd av UNCED-besluten är den FN-konferens om&lt;br&gt;hållbar utveckling i små östater som är under utveckling. Konferensens&lt;br&gt;bakgrund står att finna i de risker för höjning av havsytan som kan följa&lt;br&gt;av klimatförändringen, och som hotar att på sikt försämra levnadsbe-&lt;br&gt;tingelserna i många östater. Konferensen äger rum i Barbados under&lt;br&gt;våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser det som viktigt att det handlingsprogram, som kon-&lt;br&gt;ferensen förutsätts leda fram till och som kan förväntas att i stor&lt;br&gt;utsträckning bli biståndsorienterat, bidrar till att underlätta en hållbar&lt;br&gt;utveckling i dessa stater och innebär medverkan från lokalbefolkningens&lt;br&gt;sida. Sverige verkar också här för en starkare givarsamordning i avsikt&lt;br&gt;att mera verksamt utnyttja de insatser som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferens om gränsöverskridande fiskbestånd år 1994-1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I besluten vid UNCED ingick vidare att i FN:s regi arrangera en&lt;br&gt;konferens om gränsöverskridande fiskbestånd. Denna konferens har hållit&lt;br&gt;sina första möten under 1993. Ytterligare två möten beräknas äga rum&lt;br&gt;innan konferensens slutresultat kan presenteras för FN:s generalförsam-&lt;br&gt;ling hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens förhoppning att denna konferens kan leda fram till&lt;br&gt;beslut om bevarande och hållbart resursutnyttjande av de fiskarter och&lt;br&gt;fiskbestånd det är fråga om. Sverige agerar därför för att överbrygga den&lt;br&gt;motsättning som finns mellan stater som representerar olika exploate-&lt;br&gt;ringsintressen, för att i stället betona samarbetsmöjlighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikaliekonferens i Sverige i april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid UNCED beslutades att kraftfulla internationella satsningar skall göras&lt;br&gt;inom kemikalieområdet för att en global och aktiv kemikaliekontroll skall&lt;br&gt;kunna skapas. I detta sammanhang framlades förslaget att inom FN bilda&lt;br&gt;Intergovemmental Forum for Chemical Safety (IGF). En handlingsplan&lt;br&gt;för miljö- och utvecklingsarbetet på kemikalieområdet finns sammanfattad&lt;br&gt;för sex olika programområden i kapitel 19, Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förfrågan från Världshälsoorganisationen, WHO, har Sverige&lt;br&gt;åtagit sig värdskapet för ett första möte i ett mellanstatligt forum för&lt;br&gt;kemikaliesäkerhet. Regeringen har vidare lämnat ett särskilt bidrag för&lt;br&gt;att stödja deltagande av u-länder i konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1993 fick regeringarna i samtliga FN:s medlemsländer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika FN-organ samt internationella organisationer och NGO:s en Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;inbjudan från cheferna for WHO, ILO och UNEP att inom ramen för&lt;br&gt;IPCS (International Programme on Chemical Safety) delta i kemikalie-&lt;br&gt;konferensen International Conference on Chemical Safety (ICCS). Om&lt;br&gt;konferensen så beslutar övergår den direkt i det första Intergovemmental&lt;br&gt;Forum for Chemical Safety. En rapport från konferensen kommer att&lt;br&gt;lämnas till FN:s kommission för hållbar utveckling som vid sitt möte i&lt;br&gt;maj 1994 kommer att ta upp bl.a. kemikaliefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen äger rum den 25-29 april 1994 i Stockholm. Kemikaliein-&lt;br&gt;spektionen har fått i uppdrag att arrangera konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två förmöten har ägt rum ett i juni 1993 med företrädare från ett antal&lt;br&gt;utvecklingsländer och ett i november 1993 med företrädare för vissa öst-&lt;br&gt;och centraleuropeiska länder. Regeringen verkar genom förmötena och&lt;br&gt;konferensen särskilt för att dessa ländergrupper skall utveckla sin&lt;br&gt;kompetens på kemikaliekontrollens områden och därigenom stärka den&lt;br&gt;globala kemikaliesäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möte om skydd av den marina miljön från landbaserad verksamhet är&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 uppmanas UNEP att sammankalla ett mellanstatligt möte om&lt;br&gt;skydd av den marina miljön från landbaserad verksamhet. Vid UNEP:s&lt;br&gt;miljöstyrelse i maj 1993 beslutades att ett sådant möte skulle äga rum i&lt;br&gt;Washington år 1995. Infor detta möte kommer ett antal förberedande&lt;br&gt;möten att äga rum. Under den förberedande processen kommer bl.a. ett&lt;br&gt;förslag till handlingsprogram att utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överutnyttjande av kustområdena där merparten av världens be-&lt;br&gt;folkning i dag bor kan för framtiden skapa ytterst allvarliga miljö- och&lt;br&gt;utvecklingsproblem med långtgående konsekvenser. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att ett aktivt svenskt deltagande i processen är angeläget. Infor&lt;br&gt;utarbetandet av handlingsprogrammet har Sverige möjlighet att bidra med&lt;br&gt;den samlade erfarenheten från Östersjösamarbetet och det kommunala&lt;br&gt;arbetet på området, liksom svenska erfarenheter av samarbete med u-&lt;br&gt;ländema i dessa frågor, i första hand i Karibien men också i Sydostasien&lt;br&gt;och Östafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 Organisations- och resursfrågor för det globala samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster stor vikt vid den internationella dimensionen av&lt;br&gt;UNCED-uppföljningen. För att fullfölja regeringens ambitioner och&lt;br&gt;riktlinjer vad gäller den vidare uppföljningen av UNCED i det in-&lt;br&gt;ternationella samarbetet fordras effektivt utnyttjande och smidig&lt;br&gt;samordning av de administrativa resurserna. Ett nära nordiskt samarbete&lt;br&gt;ger möjlighet till ett mer kraftfullt internationellt agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig ledstjärna är att även den internationella uppföljningen av&lt;br&gt;Riobesluten skall integreras i regeringskansliets och den övriga för-&lt;br&gt;valtningens verksamhet. Hållbar utveckling, såsom det definierades vid&lt;br&gt;UNCED, skall vara vägledande i verksamheten. Det innebär att de olika &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementen inom regeringskansliet är ansvariga för uppföljningen även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den internationella delen av Riokonferensen i enlighet med gällande Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;ärendefördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de årliga mötena med FN:s kommission för hållbar ut-&lt;br&gt;veckling, CSD, och möten med parterna till de två konventionerna,&lt;br&gt;kommer sannolikt flera arbetsmöten på tjänstemannanivå att hållas. Detta&lt;br&gt;fordrar förberedelser och aktivt deltagande från svensk sida. Utrikes-&lt;br&gt;departementet och Miljö- och naturresursdepartementet kommer att&lt;br&gt;beröras i första hand av denna viktiga och resurskrävande uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om FN-systemet skall lyckas med att omsätta Riobeslu-&lt;br&gt;ten i konkret handling är hur de olika FN-organen agerar. Det gäller inte&lt;br&gt;minst FN:s fackorgan. De svenska delegaterna till möten inom dessa&lt;br&gt;organ kommer att instrueras att aktivt följa upp Riobesluten på sina resp,&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generalinstruktion kommer att utfärdas till samtliga svenska am-&lt;br&gt;bassader och delegationer vid de internationella organisationerna.&lt;br&gt;Utlandsmyndigheterna kommer att informeras om de svenska priorite-&lt;br&gt;ringarna och ges i uppdrag att aktivt söka påverka andra länder och&lt;br&gt;internationella organisationer i riktning mot svenska och nordiska&lt;br&gt;uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJÖ- OCH NATURRESURS-&lt;br&gt;DEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REMISSAMMANSTÄLLNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993-08-26 M93/785/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av yttranden över Riodeklarationen om miljö och&lt;br&gt;utveckling och Agenda 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss till 246 instanser har 164 yttranden lämnats. En förteckning&lt;br&gt;över de remissinstanser som har svarat återfinns i slutet av samman-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter. Det allmänna omdömet i remiss- yttrandena är&lt;br&gt;stor tillfredsställelse med att FN-konferensen om miljö och utveckling&lt;br&gt;(UNCED) mynnade ut i Agenda 21 och Riodeklarationen. Några&lt;br&gt;instanser anser dock att dokumenten är för allmänt hållna. Många ser&lt;br&gt;emellertid en potential i Rioöverenskommelsema om de tas rätt tillvara.&lt;br&gt;Likaså uttrycks en klar vilja att omsätta Agenda 21 i konkret verklighet&lt;br&gt;med mål och handlingsplaner som kännetecknas av realism, distinktion,&lt;br&gt;mätbarhet och avgränsning, nödvändiga prioriteringar, samt tydlig&lt;br&gt;ansvarsfördelning i genomförande och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-konferensens generalsekreterare Maurice Strong bedömde att&lt;br&gt;världens länder har ca 30-40 år på sig for omställning. I remissvaren&lt;br&gt;påminner man om detta och framhåller att det måste komma en&lt;br&gt;avgörande kursändring innan år 2000. En del instanser framför generella&lt;br&gt;synpunkter på Sveriges bidrag till denna kursändring i riktning mot målen&lt;br&gt;i Agenda 21 och Riodeklarationen och på hur dokumenten skall tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga vetenskapsakademien (KVA), liksom flera andra remissin-&lt;br&gt;stanser, påpekar att Agenda 21 förutsätter ledarskap och föredöme från&lt;br&gt;miljömedvetna nationer och framhåller vikten av att Sverige hör till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns ungdomsförbund (CUF) anser att Sverige måste göra en&lt;br&gt;hård tolkning och fastlägga långtgående mål med klara tidsgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och&lt;br&gt;Lunds universitet anser att det behövs ett nationellt handlingsprogram&lt;br&gt;vilket bör utgå från en analys av hur långt miljöförbättrande åtgärder&lt;br&gt;behöver drivas för att målen skall nås. Länsstyrelsen i Östergötlands&lt;br&gt;län ser Rio-deklarationens principer som en bas för fortsatt arbete med&lt;br&gt;lagstiftning, målformuleringar, riktlinjer och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försiktighetsprincipen, förorenaren betalar och miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar måste genomsyra det fortsatta miljöarbetet, anser q2000.&lt;br&gt;Svenska FN-förbundet menar att ett integrerat tankesätt och agerande&lt;br&gt;kring miljö och utveckling inte växt fram i tillräcklig utsträckning vare&lt;br&gt;sig internationellt eller i Sverige. Tillämpningen av nya insikter bedöms&lt;br&gt;som en utmaning for regeringar, folkrörelser, institutioner och kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga tekniska högskolan (KTH) tolkar budskapet från Rio som&lt;br&gt;att strävan efter en uthållig förvaltning av de globala, regionala och&lt;br&gt;lokala naturresurserna bör vara det centrala för alla mänskliga aktiviteter.&lt;br&gt;Statskontoret noterar att ett framträdande inslag i Riodeklarationen och&lt;br&gt;Agenda 21 är mångfalden av aktörer som ska utveckla sitt miljöhänsyn-&lt;br&gt;stagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) uttrycker glädje över&lt;br&gt;att en bred diskussion om Agenda 21 nu förs i en inventering av&lt;br&gt;handlingsmöjligheter. Socialstyrelsen menar att Agenda 21 kan bli ett&lt;br&gt;viktigt instrument för ett aktivt lokalt miljö- och folkhälsoarbete.&lt;br&gt;Nordiska Afrikainstitutet efterlyser en svensk definition av 'hållbar&lt;br&gt;utveckling’. Agenda 21 anses av Kulturrådet vara föredömligt ur&lt;br&gt;metodisk synpunkt och bör därför bli modell för ett liknande dokument&lt;br&gt;på kulturens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statens naturvårdsverks och NUTEKs uppfattning stämmer&lt;br&gt;ansatsen i Riodeklarationen och Agenda 21 väl överens med den&lt;br&gt;övergripande inriktning som har angetts för den svenska miljöpolitiken.&lt;br&gt;NUTEK anser att detta även gäller för energipolitiken. Kemikaliein-&lt;br&gt;spektionen, Statens strålskyddsinspektion, Statens kärnkraftsinspek-&lt;br&gt;tion, Boverket och Kungliga skogs- och lantbruksakademien bedömer&lt;br&gt;att inom verkens och akademiens respektive ansvarsområden lever&lt;br&gt;Sverige upp till Rio-deklarationens principer och Agenda 21 s mål.&lt;br&gt;Statens räddningsverk konstaterar att det arbete som verket deltar i på&lt;br&gt;kemikalieområdet stämmer väl överens med Agenda 21s kapitel 19 och&lt;br&gt;20 om kemikalier och miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna påpekar även brister i Agenda 21. Nordiska&lt;br&gt;Afrikainstitutet beklagar att Agenda 21 inte följs upp av bindande avtal&lt;br&gt;och finansieringsplaner. Fiskeriverket anser att finansieringen är Agenda&lt;br&gt;21s svagaste punkt. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-&lt;br&gt;forum och q2000 anser det påtagligt hur stora transnationella företag, t&lt;br&gt;ex kemikaliebolag, styrt utformningen. Med tanke på den betydelse&lt;br&gt;jordbruket har för överlevnaden av jordens växande befolkning anser&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund att den ringa uppmärksamhet som&lt;br&gt;jordbrukets frågor gavs vid Rio-konferensen och i Agenda 21 är ytterst&lt;br&gt;anmärkningsvärd och oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata kvinnoförbundet menar att den största bristen i Agenda 21&lt;br&gt;är att den inte anger marknadsekonomi och demokrati som nödvändiga&lt;br&gt;förutsättningar för en hållbar utveckling. Kvinnor för Fred och&lt;br&gt;Wendelin Muller-Wille anser att militärens roll i miljöfrågor borde ha&lt;br&gt;uppmärksammats i högre utsträckning. Trafikforskningsberedningen&lt;br&gt;beklagar att transportfrågoma fick ett relativt begränsat utrymme i Rio,&lt;br&gt;vilket bl a lämnade lokala trafikmiljöproblem utanför Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (IFK) spårar i Agenda 21 en&lt;br&gt;brist på kunskap och/eller oenighet om orsakssamband. Naturvetenska-&lt;br&gt;pliga forskningsrådet (NFR) anser att Agenda 21 speglar en allenast&lt;br&gt;fragmentarisk förståelse för syds komplexa miljöproblem, vilket gör att&lt;br&gt;de globala försöijningsfrågoma, inte minst vattenbrist, är grovt under-&lt;br&gt;skattade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tycker att befolk-ningsfrågan,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;migrationsproblem och konsumtionsmönster beaktats otillräckligt medan Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;genteknik övervärderats. Enligt Svenska kolinstitutet är huvudpro- Bilaga 1.1&lt;br&gt;blemet, som borde ha tagits upp i högre utsträckning, att människorna&lt;br&gt;strävar efter bättre levnadsvillkor samtidigt som befolkningen ökar i&lt;br&gt;snabb takt. Miljöförbundet tycker att många rekommendationer i&lt;br&gt;Agenda 21 helst skall lämnas åt sidan därför att de t ex utgår från samma&lt;br&gt;mekanismer som tidigare skapat sociala och miljömässiga katastrofer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. OMRÅDEN FÖR MILJÖPOLITIK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Miljö- och naturresurspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.a) Kretsloppsanpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 (kapitel 4 och 21) betonas vikten av retursystem,&lt;br&gt;återvinning, minskad användning av förpackningar och information till&lt;br&gt;konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun påpekar att på grund av koncentrationen på&lt;br&gt;avfallsfrågor och förpackningar finns det en tendens att reducera&lt;br&gt;kretsloppsbegreppet till en &amp;quot;avfallsfråga&amp;quot;. Det är angeläget att man&lt;br&gt;medvetet använder kretslopp som beteckning för en helhetssyn på&lt;br&gt;resurshushållning, effektiv energi- och materialanvändning och insikt om&lt;br&gt;samband mellan resursanvändning och miljöeffekter. Kungliga veten-&lt;br&gt;skapsakademien anser att samhällets kretslopp måste framställas som en&lt;br&gt;självklar del i de storskaliga biogeokemiska kretsloppen och inte bara en&lt;br&gt;form av sophantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten menar att Rio-deklarationens princip (18) att&lt;br&gt;&amp;quot;undanröja ohållbara produktionsmönster&amp;quot; behöver vidareutvecklas&lt;br&gt;genom att samhället utgår från andra värden, som att finna miljövänliga&lt;br&gt;lösningar. KTH ser behov av en snabb omorientering av produktion och&lt;br&gt;konsumtion mot en bättre hushållning genom information om kretslopp-&lt;br&gt;sprincipema. Lutherhjälpen tillsammans med U-forum hävdar att&lt;br&gt;energiförbrukning är den konsumtion som är viktigast att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Munkedals och Sorsele kommun krävs, för att uppnå ett&lt;br&gt;kretsloppsamhälle och gynna landsbygden, att småskalighet underlättas.&lt;br&gt;Idag ställs samma höga krav på t ex ett gårdsslakteri som på ett stort&lt;br&gt;slakteri, vilket innebär höga investeringskostnader för den lilla verksam-&lt;br&gt;heten. Väg- och trafikinstitutet (VTT) varnar för att kretsloppspolitik&lt;br&gt;kan öka transporterna, när material ska återföras till producenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentansvar. HSB anser att det råder stora oklarheter kring hur&lt;br&gt;kretsloppspropositionen praktiskt kommer att fungera för konsumenterna.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Malå, Munkedals och Sorsele&lt;br&gt;kommun påpekar att regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer&lt;br&gt;för kretsloppsanpassad samhällsutveckling bara anger frivilliga mål för&lt;br&gt;producentansvar. Det bör finnas föreskrifter om vad producentansvaret&lt;br&gt;skall innefatta och hur det skall utformas. Den geografiska avgränsningen&lt;br&gt;behöver preciseras så att inte producentansvaret upphör i glesbygden.&lt;br&gt;Redan idag finns ekonomiska problem att få avsättning för insamlat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papper och glas. Munkedals kommun anser dessutom att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde ha gått längre och gett fler styrmedel och ställt krav för att målen&lt;br&gt;skall nås inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund förordar en breddning av&lt;br&gt;kretsloppet med krav på återvinning av själva produkterna och inte bara&lt;br&gt;av förpackningarna. Kiruna kommun anser att det måste vara ekono-&lt;br&gt;miskt möjligt, även for en i landet perifert belägen kommun, att delta i&lt;br&gt;återanvändning och återvinningsprocessen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds och Katrineholms kommun anser att det främst är i produk-&lt;br&gt;tionsledet som miljövårdskrav skall ställas för att undvika problem i&lt;br&gt;samband med användningen och det slutliga omhändertagandet av&lt;br&gt;produkterna. Det kan t ex ske genom ett ökat ansvar for företagen for&lt;br&gt;sina förpackningar. LO anser att det kretsloppstänkande och pro-&lt;br&gt;ducentansvar som idag framhålls samtidigt med skärpta utsläppskrav&lt;br&gt;utgör en i princip riktig men ofullständig vägledning. Organisationen&lt;br&gt;föreslår därför att företrädare för berörda branch- och samhällsintressen&lt;br&gt;inom olika verksamheter bör få i uppgift att närmare pröva hur pro-&lt;br&gt;ducentansvaret bäst kan utformas i syfte att skapa miljömässigt och&lt;br&gt;samhällsekonomiskt optimala lösningar. I frågor som rör industriell&lt;br&gt;strategi bör företrädare för de anställda medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 efterlyser konkreta mål för återvinning och återanvändning samt&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel för att hjälpa fram miljövänliga produkter.&lt;br&gt;Återanvändning i industriella processer bör, enligt q2000, införas med&lt;br&gt;avseende på t ex vatten, metaller och plast. Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;framhåller att användningen av naturfrämmande och icke nedbrytbara&lt;br&gt;ämnen måste avvecklas. Föreningen föreslår ett regeringsförslag om&lt;br&gt;generellt producentansvar till år 2000, med möjlighet till dispens för&lt;br&gt;vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CUF menar att producentansvaret skall omfatta samtliga produkter&lt;br&gt;som tillverkas eller importeras i Sverige med straffavgifter för dem som&lt;br&gt;inte klarar kraven inom utsatt tid. Vidare bör allt avfall som deponeras&lt;br&gt;eller bränns avgiftsbeläggas och intäkterna retumeras till de producenter&lt;br&gt;som effektivast använt energi och resurser. Beslut bör tas om ett årtal då&lt;br&gt;i princip all deponering av avfall skall ha upphört. CUF föreslår också&lt;br&gt;att substitutionsprincipen skall gälla alla typer av produkter. Ung&lt;br&gt;Vänster menar att avgifter skall läggas på onödiga förpackningar och att&lt;br&gt;producentansvaret för kretslopp måste utvidgas och lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR anser att det är nödvändigt att övergå till en energi- och&lt;br&gt;materialförsöijning som nästan helt är baserad på ekosystemens&lt;br&gt;avkastning och andra flöden av solenergi, istället för resurser från&lt;br&gt;berggrunden. Detta blir en ny fes av industrisamhällets utveckling som&lt;br&gt;ökar de areella näringarnas betydelse. Boverket anser att byggmaterial&lt;br&gt;i alltför ringa utsträckning återanvänts och att otillräckliga krav ställts på&lt;br&gt;dess miljö- och hälsoegenskaper. Avfallsmängden kan minskas genom att&lt;br&gt;kretsloppsprincipen tillämpas i byggnadsmaterial, byggprocesser,&lt;br&gt;bruksskedet och vid rivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal nivå. Borlänge kommun anser att det behövs större&lt;br&gt;enheter än enstaka kommuner för att lösa många av kretsloppsfrågoma.&lt;br&gt;Karlstads kommun föreslår att varje statlig och kommunal förvaltning&lt;br&gt;bör göra en analys av egna inköp samt av utsläpp av flytande och fest&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avfäll ur ett kretsloppsperspektiv. Kommunerna bör, enligt q2000, göra Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;långsiktiga program för avfällsminskning, återvinning och källsortering. Bilaga 1.1&lt;br&gt;Mycket stöd bör ges till information om kretsloppstänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källsortering. Statens naturvårdsverk föreslår en vidarutvecklad&lt;br&gt;källsortering och avfällsplanering och prövning enligt miljöskyddslagen&lt;br&gt;av avfallsanläggningar. Helt avgörande för att insamling och sortering av&lt;br&gt;hushållsavfall skall fungera på ett tillfredsställande sätt är, enligt HSB,&lt;br&gt;att återtagningssystemen blir konsumentvänliga. För de boende är det&lt;br&gt;viktigt att källsorteringen baseras på enkla och nära lösningar och att inte&lt;br&gt;flera parallella system byggs upp med fördyring för konsumenten som&lt;br&gt;foljd. Renhållningsbestämmelser skall stimulera ett miljöriktigt beteende&lt;br&gt;och inte motverka värdet av den egna arbetsinsatsen. Flera kommuner&lt;br&gt;lämnar idag inte tillstånd till kompostering av hushållsavfall inom flera&lt;br&gt;bostadsområden. HSB föreslår att en generell rätt bör ges till komposte-&lt;br&gt;ring av hushållsavfall under kontrollerade former. Vidare anser före-&lt;br&gt;ningen att myndigheter och politiska församlingar måste hjälpa till att&lt;br&gt;genom lagar, regler och ekonomiska styrmedel skapa en marknad för&lt;br&gt;returmaterial. Kommuner bör utnyttja den möjlighet som finns till&lt;br&gt;taxesättning för att stimulera ett miljö vänligt agerande från konsumenter-&lt;br&gt;nas sida. Till exempel bör bostadsrättsföreningar som källsorterar och&lt;br&gt;komposterar premieras genom differentierad taxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sundsvalls kommun och länstyrelsen i Älvsborgs län föreslår&lt;br&gt;lägre taxa för hushåll som sorterar sitt avfall. Länsstyrelsen föreslår att&lt;br&gt;kretsloppsanpassning kan främjas också genom produktavgift för&lt;br&gt;godtagbart omhändertagande, märkning och krav på utrymme för&lt;br&gt;källsortering, kompostering och olika deponeringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Retur- och pantsystem. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Sundsvalls och&lt;br&gt;Lunds kommun vill att pantsystemet ska byggas ut och omfatta fler&lt;br&gt;varor. Återbruk bör gå före återvinning av råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna anser att miljövinsterna vid retur- och pantsystem&lt;br&gt;inte är tillräckligt utredda i förhållande till andra system. Engångsför-&lt;br&gt;packningar sparar, enligt förbundet, generellt sett mer resurser än de&lt;br&gt;förbrukar. Vidare ifrågasätter förbundet det politiskt acceptabla i att&lt;br&gt;bränna färskfiber i form av ved och flis samtidigt som man eftersträvar&lt;br&gt;materialåtervinning av pappersförpackningar från hushållen då båda utgör&lt;br&gt;ett biobränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodutveckling. Karlstads och Göteborgs kommun har upp-&lt;br&gt;märksammat stor brist på forskning och metodutveckling inom detta&lt;br&gt;tvärvetenskapliga område och anser att det bör beaktas av anslagsbevil-&lt;br&gt;jande myndigheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att särskilda&lt;br&gt;medel skall avsättas for att utveckla projekt som bidrar till ett framtida&lt;br&gt;kretsloppsanpassat samhälle. Med hänvisning till försöken i Tanums&lt;br&gt;kommun anser Enköpings kommun att man bör utveckla och undersöka&lt;br&gt;möjligheterna att i högre utsträckning installera torrdass, mulltoa,&lt;br&gt;multrum m m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.b) Fysisk planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 s kapitel 7 framhålls att målet är att till år 2025 säkerställa&lt;br&gt;en ändamålsenlig miljöinfrastruktur i alla bosättningar samt att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det möjligt för byggsektorn att undvika skadliga bieffekter på&lt;br&gt;människors hälsa och biosfären. I kapitel 10 anges konkreta mål som&lt;br&gt;regeringarna bör sträva efter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätta program för bästa möjliga markanvändning och en hållbar&lt;br&gt;hushållning med markresurser senast till år 1996,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättra system för planering, hushållning och utvärdering i fråga&lt;br&gt;om mark och markresurser senast till år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förstärka institutioner och samordningsmekanismer senast till år 1998&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- införa mekanismer för att ge befolkningen möjlighet till delaktighet&lt;br&gt;i beslut om markanvändning och hushållning med mark senast till år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering. Vägverket anser att förslaget till miljöbalk är alltför&lt;br&gt;inriktat på prövning av enskilda projekt, istället för en mer systemorien-&lt;br&gt;terad planeringsprocess. Katrineholms kommun och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborg och Bohus län menar att för ett hållbart boende och be-&lt;br&gt;byggelse krävs en ökad samverkan mellan olika sektorer i samhället och&lt;br&gt;föreslår ökat inflytande för t ex socialtjänsten i samhällsplaneringsfrågor.&lt;br&gt;Centerkvinnorna stöder utvecklingen mot större inflytande för kvinnor&lt;br&gt;och ungdomar i planeringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenhushållning. Statens naturvårdsverk föreslår att vattenförsöij-&lt;br&gt;ningen ges ökad uppmärksamhet i den fysiska planeringen. Naturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådets HlP-kommitté (NFR-IHP) anser att&lt;br&gt;markhushållning måste integreras med ett perspektiv på vattenkretsloppet.&lt;br&gt;Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) menar att Sveriges am-&lt;br&gt;bitioner för geologisk undersökning inte räcker för att nå målen i Agenda&lt;br&gt;21 om hushållning med naturresurser eller skydd av färskvatten. Därför&lt;br&gt;vill SGU att de svenska målen tidigareläggs och att kraven på omfattning&lt;br&gt;av undersökta ytor höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggplanering. Huddinge kommun anser att kraven på värmeåtervin-&lt;br&gt;ning i nybyggnadsregler bör ses över och kompletteras med krav på&lt;br&gt;effektivare elanvändning. Kristdemokratiska Samhällspartiets&lt;br&gt;Kvinnoförbund (KdS-K) vill att kök och bostäder skall byggas,&lt;br&gt;ombyggas och inredas så att källsortering av hushållsavfall kan ske&lt;br&gt;rutinmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings och Huddinge kommun anser att buller och vibrations-&lt;br&gt;stömingar bör beaktas i högre grad än tidigare i planeringen för att&lt;br&gt;förbättra boende- och bebyggelsekvalitet. Flera myndigheter (Boverket,&lt;br&gt;Vägverket, VTI m fl) framhåller att sambanden mellan trafik och boende&lt;br&gt;måste beaktas bättre för att minska transportbehoven. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Älvsborgs län anser att samhället bör skaffa sig instrument för att&lt;br&gt;begränsa tillkomst eller förändring av bebyggelse som innebär att behovet&lt;br&gt;av transporter ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att parkeringsmark i tätorter skall ges&lt;br&gt;marknadsmässiga priser. Miljöförbundet menar att utspridd och&lt;br&gt;ostrukturerad bebyggelse måste motverkas, förutom när den är knuten till&lt;br&gt;areell produktion, genom att göra utglesning olönsam för byggherrar.&lt;br&gt;Ung Vänster tycker att Sverige bör sträva efter små delvis självförsör-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jande samhällen för att minska påfrestningarna på miljön. Innerstäderna&lt;br&gt;bör göras bilfria och program bör utformas för odling i staden, växthus&lt;br&gt;i anslutning till husen och återföring av avfall till kringliggande jord-&lt;br&gt;bruksbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsmiljö. HSB anser att det vid nybyggnation, ombyggnad och&lt;br&gt;underhåll måste vara lönsamt att välja lösningar som verkligen gör det&lt;br&gt;möjligt att undvika miljö- och hälsorisker. Vidare föreslår förbundet att&lt;br&gt;det med lagstöd skall vara möjligt att omfördela och utjämna produktion-&lt;br&gt;skostnaderna i boendet över tiden så att det skapas ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar för ett miljövänligt boende. Inga nya byggmaterial skall&lt;br&gt;släppas ut på marknaden innan tillverkarna gett garantier för att de är&lt;br&gt;ofarliga. Dessutom bör alla befintliga byggmaterial analyseras så att&lt;br&gt;fårliga produkter kan rensas ut ur sortimentet. Folkkampanjen anser att&lt;br&gt;regeringen bör utarbeta ett saneringsprogram för osunda bostäder med&lt;br&gt;mögel och radonproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendeinflytande. Lunds universitet betraktar miljöproblem och&lt;br&gt;forändringsmotstånd kring infrastruktur och boende som sammanhän-&lt;br&gt;gande med storskalighet och förespråkar därför lokalt inflytande i&lt;br&gt;planering och genomförande av miljöförbättringar i redan befintlig&lt;br&gt;bebyggelse. Dessutom krävs en medveten satsning på forskning kring&lt;br&gt;tekniska innovationer med lokal förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund anser att den politiska riktningen går&lt;br&gt;mot ett minskat samhällsansvar med avreglering av bostads- och&lt;br&gt;byggmarknaden och föreslår att samhället genom lagstiftning och aktiva&lt;br&gt;åtgärder garanterar rätten till bostaden och inflytande över boendefor-&lt;br&gt;hållandena och boendevillkoren. En viktig kunskap är, enligt förbundet,&lt;br&gt;den övergripande dokumentationen av bostadsmarknaden som idag kan&lt;br&gt;inhämtas hos kommuner, Boverket och SCB. På detta område planeras&lt;br&gt;neddragningar, som enligt riksförbundets mening är förödande då dessa&lt;br&gt;kunskapskällor behövs om man eftersträvar en utveckling med tonvikt på&lt;br&gt;miljö- och naturresursaspektema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.c) Naturvård, biologisk mångfald och bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att snabbt kunna genomföra konventionen om biologisk mångfald&lt;br&gt;efter det att den har trätt i kraft rekommenderas bl a i kapitel 15 i&lt;br&gt;Agenda 21 att landstudier och nationella handlingsplaner utarbetas. I&lt;br&gt;kapitel 16 ges rekommendationer som syftar till att säkra miljöanpas-&lt;br&gt;sad hantering av biotekniken i enlighet med internationellt överen-&lt;br&gt;skomna principer. Mål och åtgärder vid tillämpning av bioteknik&lt;br&gt;behandlas för följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Öka tillgången på livsmedel, foder och fömybara råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbättra människans hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förstärka miljöskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Öka säkerheten och utveckla internationella samarbetsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upprätta kompetenshöjande mekanismer för utveckling av biotekni-&lt;br&gt;ken och en miljöanpassad tillämpning av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategier. Kungliga vetenskapsakademien ser en risk att konventionen&lt;br&gt;om biomångfald genom sin processkaraktär inte leder till att skyddsvärda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objekt uppmärksammas internationellt. Katrineholms kommun Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;framhåller att den biologiska mångfalden inte bara skall bevaras genom Bilaga 1.1&lt;br&gt;olika typer av reservat, utan att hänsyn till skyddet av mångfalden måste&lt;br&gt;tas vid alla former av utnyttjande av naturresurser. Uppsala universitet&lt;br&gt;anser att målet for biomångfaldspolitik bör vara att artrikedomen inom&lt;br&gt;olika grupper av organismer inte får tillåtas att sjunka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum saknar de&lt;br&gt;kvantitativa aspekterna på biomångfald (exemplar inom arter) i Agenda&lt;br&gt;21. Man påpekar att kulturell diversitet måste bevaras för att existensen&lt;br&gt;för många människo-beroende djur och växter skall tryggas. Markom-&lt;br&gt;råden, främst skog i södra Sverige, bör, enligt kyrkorna, avsättas i&lt;br&gt;reservat. q2000 förväntar sig en nationell plan för hur mångfalden skall&lt;br&gt;skyddas och en studie av de samhällsekonomiska konsekvenser som&lt;br&gt;utnyttjande av biologiska resurser får. Riksmuséet anser också att en plan&lt;br&gt;behövs för att bevara inhemska lantraser for jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata kvinnoförbundet framhåller att äganderätten är en&lt;br&gt;förutsättning för en långsiktig naturvård. ÖB menar att Försvarsmakten&lt;br&gt;aktivt bidragit till bevarandet av biomångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukslandskapet. Statens naturvårdsverk anser att mer&lt;br&gt;miljöanpassade skogsbruks- och jordbruksmetoder är avgörande för att&lt;br&gt;kunna stoppa förlusterna av biologisk mångfald i skogs- och odlingslands-&lt;br&gt;kapet. Om de styrmedel, som den nya skogspolitiken innebär, inte ger en&lt;br&gt;snabb förbättring måste styrmedlen stärkas under återstoden av 1990-&lt;br&gt;talet. Naturvårdsverket föreslår vidare att 600 000 ha odlingslandskap&lt;br&gt;skall bevaras till år 1998 genom ökat stöd till landskapsvårdande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet gör&lt;br&gt;bedömningen att bättre kännedom om artbestånden behöver skapas genom&lt;br&gt;taxonomiska undersökningar, inte minst i tropiska områden, för att kunna&lt;br&gt;skydda biomångfalden. Statens naturvårdsverk förespråkar att ett&lt;br&gt;generellt skydd för småbiotoper inom skogs- och odlingslandskap införs&lt;br&gt;med stöd av NVL. Naturskyddsföreningen föreslår tillståndsplikt för&lt;br&gt;utsättning av genmodifierade organismer, främmande arter och pro-&lt;br&gt;viniensförflyttning av inhemska arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Naturhistoriska riksmuséet kan man få snabbast positiva effekt&lt;br&gt;på svensk biomångfåld genom att återskapa våtmarker i det nedlagda&lt;br&gt;jordbrukslandskapet. Enköpings kommun hänvisar till avsnitt 14.45 b)&lt;br&gt;i Agenda 21 och föreslår att det i vissa lämpliga områden återigen bör&lt;br&gt;göras våtmark av de kärr som tidigare dikats ut. Våtmarker är kvävefäl-&lt;br&gt;lor, en biotop för hotade arter, och återställningen av våtmarker kan&lt;br&gt;bidra till att jordbruksöverskottet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk föreslår att de värdefullaste myrmarkerna&lt;br&gt;skyddas som nationalparker, naturreservat eller naturvårdsområde.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Alvsborgs län föreslår en utredning av möjligheten att&lt;br&gt;inrätta en miljöskadefond som t ex skulle kunna användas för att&lt;br&gt;efterbehandla täkter där möjligheter annars saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms och Borlänge kommun anser att naturvårdslagen är&lt;br&gt;alltför kraftlös för att vara verkningsfull. Borlänge kommun föreslår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför att ett nationellt organ skall inrättas som årligen följer upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionernas efterlevnad och föreslår förbättringar. Organet bör ha en&lt;br&gt;bred sammansättning. Inför detta organ bör envar kunna pröva enskilda&lt;br&gt;fall mot konventionstextema. Lunds kommun anser att hårdare&lt;br&gt;miljökrav kan ställas i områden som redan har en hårt belastad miljö än&lt;br&gt;i andra regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av miljön i bergsområden kräver, enligt Naturhistoriska&lt;br&gt;riksmuséet, verksamhetsramar för rennäringen i vilka antalet renar&lt;br&gt;anpassas efter lokal betesproduktion och balanseras mot skydd av&lt;br&gt;viltpopulationer som utnyttjar samma resurser. Helt renfria reservat bör&lt;br&gt;inrättas. Statens naturvårdsverk föreslår att 5 % av den produktiva&lt;br&gt;skogsmarken nedanför det fjällnära området undantas från skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordägarförbund anser att den svenska politiken i allt för&lt;br&gt;hög grad är inriktad på bevarande och skydd. Den bör ändras så att&lt;br&gt;politiken i högre grad inriktas på att återställa skadade miljöer och&lt;br&gt;ekosystem. Den svenska naturvårdspolitiken strider, enligt förbundet,&lt;br&gt;delvis mot princip 1 i Riodeklarationen, som uttrycker att människan står&lt;br&gt;i centrum med &amp;quot;rätt till ett rikt liv i samklang med naturen&amp;quot;, och bör&lt;br&gt;därför bli föremål för en översyn. Den svenska miljöpolitiken ser ofta&lt;br&gt;naturvård som ett särintresse i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hänvisar förbundet till princip 3 i Rio-deklarationen, som&lt;br&gt;behandlar rätten till ett rättvist tillgodoseende av nuvarande och&lt;br&gt;kommande generationers behov av utveckling och miljö och menar att&lt;br&gt;den svenska politiken ofta strider mot de i princip 3 angivna kraven på&lt;br&gt;rättvisa. Vissa delar av befolkningen får bära större delar än andra, t ex&lt;br&gt;skogsbrukarna. Även mellan generationer behöver kraven på rättvisa&lt;br&gt;skärpas. Kostnaderna för natur- och miljövård behöver i högre grad än&lt;br&gt;för närvarande ses som investeringar som kommer framtida generationer&lt;br&gt;till godo och bör därför genom periodisering av kostnaderna bäras även&lt;br&gt;av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bioteknik. Statens livsmedelsverk påpekar att Agenda 21 underlåter&lt;br&gt;att beskriva vissa risker med genteknik, t ex den ökade risken att en&lt;br&gt;förändrad organism producerar toxiska ämnen. Stockholms universitet&lt;br&gt;varnar for den ohämmade teknikoptimism och de förväntningar på&lt;br&gt;biotekniken som Agenda 21 representerar. Även CUF varnar för en&lt;br&gt;övertro på biotekniken och föreslår att Sverige verkar för internationella&lt;br&gt;regler för dess användning, som bl a förhindrar patent på levande&lt;br&gt;organismer och frisläppande av gentekniskt modifierade organismer i&lt;br&gt;naturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum menar att&lt;br&gt;beviljade patent på livsformer bör dras tillbaka och att inga nya bör&lt;br&gt;tillåtas i avvaktan på en utredning om nya immaterial-rättsliga för-&lt;br&gt;faranden. Genteknikberedningens betänkande SOU 1992:82 bör lämnas&lt;br&gt;obeaktat. Kyrkorna anser att försöken att bevara växtgenetisk mångfald&lt;br&gt;i genbanker i stora stycken har misslyckats och att satsningar i framtiden&lt;br&gt;bör inriktas på bevarande in-situ. Vinster på produkter som utvecklats&lt;br&gt;från växtgenetiska resurser måste komma dem som möjliggjort framväx-&lt;br&gt;ten till del. Vidare föreslås ett nationellt bioteknikinformationsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga vetenskapsakademien vill att immaterialrättsliga problem&lt;br&gt;rörande överföring av genmanipulerat material och tillgång till genetiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material utreds av en särskild expertgrupp. Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;föreslår att ett heltäckande kontrollsystem for genmodifierade organismer&lt;br&gt;skall skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biotekniken definieras for snävt i Agenda 21, enligt Lunds universi-&lt;br&gt;tet, som vill inkludera processteknologi i forskningen inom det bioteknis-&lt;br&gt;ka området för att bl a göra cellbiologisk och genteknisk kunskap&lt;br&gt;praktiskt användbar. Universitetet framhåller också att tillgång till halv-&lt;br&gt;och fullskaleanläggningar är väsentlig for bioteknik-forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 anser att biotekniken bör kunna användas till att framställa&lt;br&gt;biobränsle och att ur cellulosa ta fram plaster. Jordbruksverket&lt;br&gt;framhåller att internationella system för utbyte av genetiska resurser inte&lt;br&gt;i for hög grad bör tillåtas försvåra utbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ,d) Luft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21s kapitel 9, om skydd av atmosfären, behandlas fyra&lt;br&gt;områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Satsning på forskning för att få en bättre vetenskaplig grund for&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Främja en hållbar utveckling inom transport-, energi- och industri-&lt;br&gt;sektorerna samt ett hållbart nyttjande av mark och havsresurser till&lt;br&gt;skydd av atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förhindra uttunning av ozonskiktet i stratosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Minska gränsöverskridande föroreningar i atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthusgaser. Huddinge kommun begär i sitt remissvar en redovisning&lt;br&gt;av hur koldioxidutsläppen skall stabiliseras på 1990 års nivå samt vilka&lt;br&gt;åtgärder som skall vidtas mot utsläpp av andra växthusgaser, allt såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt. Lunds kommun vill att kraven vad gäller&lt;br&gt;utsläpp av växthusgaser skärps. Ung vänster bedömer att vi får leva med&lt;br&gt;en ökande växthuseffekt de kommande åren och anser det därför viktigt&lt;br&gt;att Sverige vårdar de ekologiska system som tar upp växthusgaser, t ex&lt;br&gt;skogar och hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bioenergiforeningen (SVEBIO) anser det angeläget att den&lt;br&gt;koldioxid skatt som för närvarande gäller från den 1 januari 1993 för den&lt;br&gt;s k övrigsektom (dvs värmedelen utanför industrin) så snart som&lt;br&gt;möjligt får genomslag också inom industri och elsektorn. I den mån det&lt;br&gt;politiskt inte är möjligt att låta dessa sektorer få bära kostnaden för sina&lt;br&gt;utsläpp nu, vill SVEBIO hänvisa till möjligheten att införa en avgift med&lt;br&gt;återbetalning motsvarande det system som gäller for kväveoxider. I den&lt;br&gt;takt omvärlden inför koldioxidskatter kan harmonisering ske genom&lt;br&gt;införande av samma skattenivå och motsvarande reduktion av avgifterna&lt;br&gt;för koldioxidutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser att Sverige för&lt;br&gt;att nå koldioxidmålet (stabilisering av utsläpp vid förbränning av fossila&lt;br&gt;bränslen till år 2000) måste ta till vara erfarenheterna i USA av&lt;br&gt;överförbara utsläppsrättigheter. Företagen bör få minska utsläppen där&lt;br&gt;det är billigast. Värmeverksföreningen anser, med hänvisning till&lt;br&gt;princip 16 i Rio-deklarationen - som anger att ekonomiska styrmedel bör&lt;br&gt;användas med beaktande av att inte störningar i den internationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handeln sker - att en koldioxidbeskattning på en nivå som avsevärt&lt;br&gt;överstiger omvärldens inte bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEBIO menar att inverkan på klimatet av alla växthusgaser förutom&lt;br&gt;koldioxid främst metan bör beaktas och omräknas till koldioxidekvivalen-&lt;br&gt;ter. Svenska Gasföreningen understryker att metanemissionema från&lt;br&gt;energisektorn är små jämfört med sådana emissioner från annan mänsklig&lt;br&gt;verksamhet. Skulle riset kunna kompletteras med något annat baslivsme-&lt;br&gt;del kan metanemissionema komma att minska radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ozonskiktet. Statens naturvårdsverk föreslår att fortsatta åtgärder bör&lt;br&gt;vidtas för att begränsa utsläppen och aweckla/begränsa användningen av&lt;br&gt;de ozonuttunnande ämnena CFC och HCFC (freoner). Ung vänster anser&lt;br&gt;inte att Sverige bör importera produkter gjorda med hjälp av freoner och&lt;br&gt;i likhet med KdS-K vill man stoppa undantagen som ges för användning&lt;br&gt;av freon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen föreslår att i första hand regeringen, men också&lt;br&gt;kommunalpolitikerna, skall ansvara för att utarbeta program för att&lt;br&gt;stoppa alla investeringar som försämrar luftföroreningssituationen.&lt;br&gt;Samtidigt bör investeringsprogram utarbetas för en radikal minskning av&lt;br&gt;alla utsläpp som är skadliga for atmosfären. Programmet bör koordineras&lt;br&gt;med programmet för kämkraftsavvecklingen och får ej tas till intäkt för&lt;br&gt;att fortsätta kämkraftsutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.e~) Vatten och avlopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 17 och 18 i Agenda 21 behandlar skyddet av hav och&lt;br&gt;färskvattenresurser. För att förhindra att den marina miljön förstörs&lt;br&gt;krävs ett synsätt som är baserat på försiktighetsprincipen och på&lt;br&gt;förebyggande åtgärder. MKB rekommenderas som skyddsåtgärd. För&lt;br&gt;att skydda tillgången och kvaliteten på färskvattenresurser föreslås bl&lt;br&gt;a integrerad utveckling och förvaltning samt kartläggning och&lt;br&gt;uppskattning av tillgängliga vattenresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färskvatten. Statens naturvårdsverk föreslår att fler och bättre&lt;br&gt;skyddsområden för vattentäkter inrättas. Ljusnarsbergs kommun anser&lt;br&gt;att det behöver göras en kartering av grundvattentillgångar och deras&lt;br&gt;behov av skydd. SGU menar att en utredning bör tillsättas med uppgift&lt;br&gt;att skriva ett handlingsprogram for effektiv vattenanvändning av&lt;br&gt;färskvatten. KdS-K anser att dricksvatten bör klassas som livsmedel och&lt;br&gt;innehållsdeklareras. KdS-K föreslår också att andra tillsatser än klor och&lt;br&gt;brom i badanläggningar skall undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 tycker att Agenda 21 beskriver färskvattenbristen som ett&lt;br&gt;tekniskt problem, istället för en fråga om användning och fördelning av&lt;br&gt;resurser. I u-länder saknas t ex åtgärder för att anpassa valet av grödor&lt;br&gt;efter vattentillgångarna och stoppa kalavverkningar som stör neder-&lt;br&gt;börden. Vidare präglas, enligt NFR-IHP, kapitel 18 om färskvatten av&lt;br&gt;70-talstänkande där den trängande frågan i många u-länder om försörj-&lt;br&gt;ning med både mat och vatten förbises till förmån för t ex tekniskt&lt;br&gt;krävande stationsnät för vattenresursbestämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlopps rening. Statens naturvårdsverk föreslår att utbyggnad av&lt;br&gt;kväverening i avloppsreningsverken fullföljs enligt tidigare planer och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att åtgärdsplaner for förbättrad rening i enskilda avloppsanläggningar&lt;br&gt;upprättas inom kommunerna inom fem år. Kiruna kommun tycker att&lt;br&gt;det bör ske en reglering av enstaka hushållsutsläpp av avloppsvatten i&lt;br&gt;vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuséet påpekar att en reduktion av närsaltutsläp-&lt;br&gt;pen till sjöar och vattendrag utan kompletterande åtgärder kan vara&lt;br&gt;ytterst allvarlig för den högre faunan, t ex utter, p g a en minskad&lt;br&gt;utspädningseffekt av miljögifter. Naturskyddsföreningen vill se en&lt;br&gt;utredning om hur växtnäringsämnen från avloppssystemet kan tas tillvara&lt;br&gt;i odling utan förluster och miljöstörningar. Jordbruksverket förordar att&lt;br&gt;bevattningsutredningens förslag om bildande av bevattningssamfalligheter&lt;br&gt;bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havsmiljön. Kustbevakningen menar att ansträngningarna för att&lt;br&gt;skydda havsmiljön bör breddas och intensifieras. Naturhistoriska&lt;br&gt;riksmuséet anser att organohalogener (t ex DDT och PCB) står för en&lt;br&gt;avgörande förorening av Östersjön och att produkter som innehåller&lt;br&gt;miljögifter måste tas om hand och destrueras. Ett annat problem i&lt;br&gt;havsmiljön är, enligt riksmuséet, bifångster vid fiske. En översyn bör&lt;br&gt;därför göras av i vilken utsträckning ändringar i fiskets utformning&lt;br&gt;(fiskeredskap, tider och område) kan minska problemet. Regler för&lt;br&gt;rapportering av bifångster bör utformas. Vidare anser riksmuséet att&lt;br&gt;beslut om jakt på sälar bör tas i internationell enighet och mot bakgrund&lt;br&gt;av korrekta uppgifter om beståndets storlek och hälsotillstånd. Jakt på de&lt;br&gt;tre svenska sälartema bör tillsvidare inte tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet hoppas att det internationella havsforsknings-&lt;br&gt;rådet, ICES, skall stå modell för att bygga upp liknande forsknings-&lt;br&gt;samarbete i andra delar av världen. SGU anser att rekommendationen i&lt;br&gt;Agenda 21 om att upprätta översiktsplaner för kust- och havsområden bör&lt;br&gt;vara en del av arbetet med att ta fram lokala Agenda 21, men förutsätter&lt;br&gt;att större resurser avsätts för att ta fram underlag. NFR-IHP beklagar att&lt;br&gt;Agenda 21 lägger större vikt vid effekter av föroreningar i havsområden&lt;br&gt;än vid hur man stryper tillförseln, inte minst från landbaserade källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.f) Kemikaliekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 (kapitel 19) framhålls att de största problemen med&lt;br&gt;hantering av giftiga kemikalier är bristen på tillräckligt vetenskapligt&lt;br&gt;underlag för riskbedömning av ett stort antal kemikalier samt att&lt;br&gt;resurser saknas för att utvärdera miljöeffekterna av de kemikalier for&lt;br&gt;vilka underlag finns. Sex programområden föreslås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- snabbare och utökad internationell riskbedömning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- harmonisering av klassificering och märkning av kemikalier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbyte av information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- riskbegränsningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förstärkning av nationell kompetens samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder mot olaglig handel med giftiga och fårliga produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning och information. Kemikalieinspektionen anser att väsentliga&lt;br&gt;förbättringar behövs i den internationella riskbedömningen av kemikalier.&lt;br&gt;Inspektionen framhåller vidare vikten av information på kemikalieom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet samt vägledning och kunskapsstöd till lokala tillsyns-myndigheter.&lt;br&gt;Katrineholms kommun anser att centrala myndigheter under en&lt;br&gt;övergångsperiod bör ges resurser för utökad bedömning och klassifice-&lt;br&gt;ring av kemiska ämnen. Resultaten av undersökningarna bör ges ut i&lt;br&gt;form av årligen uppdaterade förteckningar liknande de som finns för&lt;br&gt;bekämpningsmedel. Lunds universitet anser att vid bedömningar av&lt;br&gt;hälsorisker och miljöfaror bör persistenta kemikalier och bulkkemikalier&lt;br&gt;prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum ifrågasätter&lt;br&gt;utgångspunkterna för Agenda 21 s kapitel 19 om kemikalier, därför att&lt;br&gt;behovet av giftiga kemikalier inte ifrågasätts och effekterna bedöms&lt;br&gt;alltför enkelt. För att inte företagen själva i alltför hög grad skall kunna&lt;br&gt;styra riskbedömningar bör, enligt kyrkorna, ekotoxikologiska studier&lt;br&gt;utföras av myndigheter eller fristående institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att kraven på varuinformations-&lt;br&gt;blad för sammansatta produkter bör skärpas. Alla ingående substansers&lt;br&gt;eventuella miljöfarlighet förutsätts framgå. Produkter med bristfällig&lt;br&gt;information bör inte få användas. Vidare bör den årliga miljörapporte-&lt;br&gt;ringen från företagen göras mer heltäckande genom att även omfatta&lt;br&gt;redovisning av kemikalieutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen vill att regeringen uppdrar åt Kemikaliein-&lt;br&gt;spektionen att till år 1995 ta fram en &amp;quot;svart lista&amp;quot; över miljöfarliga&lt;br&gt;kemiprodukter som skall bort från produktion och försäljning och&lt;br&gt;uppmanar inspektionen att använda substitutionsprincipen som grund for&lt;br&gt;att förbjuda kemikalier om vilka konsensus råder att de är starkt&lt;br&gt;miljöfarliga, främst de ämnen som är upptagna på den s k begränsnings-&lt;br&gt;listan. Folkkampanjen föreslår att regeringen bör ansvara för att en&lt;br&gt;fullständig och öppen redovisning utarbetas över alla kemikalier som&lt;br&gt;transporteras och hanteras i anslutning till kämenergiverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR-IHP påpekar behovet av gott kunskapsunderlag innan beslut&lt;br&gt;fattas om giftiga kemikalier och miljöfarligt avfall, t ex vid långsamt&lt;br&gt;läckage av föroreningar, då överilade åtgärder kan förvärra problemen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att en samordning bör ske på&lt;br&gt;central nivå mellan brandsäkerhetskrav och miljökrav när det gäller&lt;br&gt;flamskyddsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning av hantering och användning. Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;föreslår en utredning om industriavfall, ökade krav på avfallshantering&lt;br&gt;och utformningen av deponier vid miljöskyddsprövningen samt ett särskilt&lt;br&gt;regelsystem for omhändertagande av miljöfarligt avfall. Skövde kommun&lt;br&gt;menar att kemikaliehanteringen behöver en hårdare kontroll vid införsel&lt;br&gt;av nya medel. Förbud mot kemikalier bör tillämpas i större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk vill att omhändertagandet av kvicksilver-&lt;br&gt;haltiga produkter förbättras. Katrineholms kommun anser att en&lt;br&gt;styrning av kemikalieandvändning bör ske redan i producentledet. I&lt;br&gt;stället för punktinsatser, som ofta sker långt ut i användarledet eller på&lt;br&gt;lokal tillsynsnivå, bör konsekventa krav ställas på tillverkningsindustrin&lt;br&gt;från central nivå. Kraven bör klart prioriteras utifrån miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att miljöavgift bör införas på&lt;br&gt;sådana stabila organiska ämnen som identifierats som särskilt miljöfarliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att det undantag från förprövningsplikt som gäller för mikrobiocider&lt;br&gt;bör upphävas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av&lt;br&gt;syntetiska organiska klor- och bromföreningar på sikt bör förbjudas&lt;br&gt;eftersom produktion, användning och avfallsbehandling medför oaccep-&lt;br&gt;tabla miljörisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund föreslår totalförbud mot&lt;br&gt;direkt miljöfarliga ämnen som PCB och en hög miljöavgift på miljöskad-&lt;br&gt;liga ämnen som kan tolereras men som skall hållas på en låg nivå.&lt;br&gt;Genom förhandsgranskning av alla kemikalier skall beslut om förbud tas.&lt;br&gt;Ung vänster menar att Sverige måste behålla sina jämförelsevis stränga&lt;br&gt;miljökrav på kemikalier och anamma strängare lagar där sådana finns i&lt;br&gt;andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholm och Borlänge kommun efterlyser konkreta direktiv för&lt;br&gt;tillämpningen av Lagen om kemiska produkter (LKP). Kiruna och&lt;br&gt;Sundsvalls kommun vill ha en ökad och mer systematisk tillämpning av&lt;br&gt;försiktighetsprincipen och substitutionsregeln inom LKP. Uppsala&lt;br&gt;universitet menar att försiktighetsprincipen bör tolkas så att substansen&lt;br&gt;X inte skall få släppas ut med hänvisning till att den inte bevisats vara&lt;br&gt;skadlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .g) Miljö och hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21s kapitel 6 betonas att åtgärder i fråga om hälsovård,&lt;br&gt;miljövård och samhälls-ekonomiska förhållanden måste samordnas.&lt;br&gt;Åtgärder som innefattar utbildning, bostadspolitik och infrastruktur-&lt;br&gt;arbeten bör inriktas på att göra det möjligt för människor att på lokal&lt;br&gt;nivå säkerställa en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer och mål. Folkhälsoinstitutet efterlyser nationella mål för&lt;br&gt;folkhälsan i Sverige och deras koppling till en hållbar utveckling och&lt;br&gt;olika samhällssektorers roll. Socialstyrelsen föreslår att mål for svensk&lt;br&gt;hälsa kan definieras genom att bryta ned och använda WHOs &amp;quot;Hälsa för&lt;br&gt;alla år 2000” i Sverige. Den svenska organisationen har fördelen att den&lt;br&gt;kopplar hälsoskydd till miljöfrågor genom inte minst kommunernas&lt;br&gt;nämnder. Statens bakteriologiska laboratorium bedömer att Agenda&lt;br&gt;21 s mål om hälsa kan visa sig omöjliga att nå inom utsatt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Uppsala län menar att skyddet av människors hälsa&lt;br&gt;måste få bli mer styrande för den svenska miljöpolitiken. De värderingar&lt;br&gt;som styr miljöarbetet idag tar ofta inte tillräcklig hänsyn till de kunskaper&lt;br&gt;som finns om hälsoeffekter på människan. I det fortsatta uppbyggandet&lt;br&gt;av infrastrukturer för hälso- och sjukvården i landet behövs en fortsatt&lt;br&gt;satsning på specialiserad miljömedicinsk verksamhet på regional nivå. En&lt;br&gt;sådan resurs kan tillgodose det regionala och lokala behovet av medicinsk&lt;br&gt;konsulthjälp i miljöfrågor, samt också delta i den regionala och lokala&lt;br&gt;utvecklingen av det hälsorelaterade miljöarbetet. Folkhälsoinstitutet&lt;br&gt;anser att hälsoarbete bör bedrivas i det vardagliga sammanhanget istället&lt;br&gt;för att, som hittills, vara inriktat på enskilda riskfaktorer som t ex&lt;br&gt;rökning och alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel. Statens livsmedelsverk hävdar att ökad miljöhänsyn inte&lt;br&gt;får ställa människors krav på rena, giftfria livsmedel åt sidan t ex i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med återanvändning av förpackningar av papper eller plast som&lt;br&gt;kan medföra hälsorisker om de kommer i kontakt med livsmedel.&lt;br&gt;Livsmedelsverket framhåller vidare att hot mot den yttre miljön från&lt;br&gt;exempelvis kemikalier och tungmetaller påverkar människors hälsa&lt;br&gt;genom förekomsten av resthalter i livsmedel, vilket ger anledning att se&lt;br&gt;miljöhoten också från livsmedelsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Psykosociala faktorer kan, enligt Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin påverka en befolkning exponerad för miljöstörningar minst&lt;br&gt;lika mycket som fysiska och kemiska faktorer. Därför bör hälsovård,&lt;br&gt;miljövård och samhällsekonomiska åtgärder integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det är av stor vikt&lt;br&gt;att de sociala aspekterna beaktas på alla nivåer i arbetet med Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljö. Arbetsmijjöinstitutet påpekar att hänsyn måste tas till&lt;br&gt;arbetsmiljöfrågor när förändringar görs avseende den yttre miljön. LO&lt;br&gt;och Landstinget i Uppsala län anser att företagshälsovården kan&lt;br&gt;användas som ett instrument i arbetsplatsens miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU föreslår att mätberedskapen för kärntekniska olyckor förstärks,&lt;br&gt;bl a genom förstärkning och uppbyggnad av SGUs flyggeografiska&lt;br&gt;utrustning, som också kan användas internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen föreslår att regeringen bör framlägga planer för hur&lt;br&gt;Sveriges befolkning sakta kan minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ,h) Miliökonsekvensbeskrivningar (MKB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rio-deklarationens princip 17 lyder &amp;quot;Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;skall användas som ett nationellt instrument for sådana föreslagna&lt;br&gt;verksamheter som kan antas ha en betydande skadlig inverkan på&lt;br&gt;miljön och som kräver beslut av behörig nationell myndighet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att en MKB vid&lt;br&gt;prövning av t ex nytillkommande industrier även bör omfatta verksam-&lt;br&gt;hetens kretsloppsanpassning. Flera instanser (Naturhistoriska&lt;br&gt;riksmuseet, Sundsvalls kommun, Ung vänster m fl) anser att det bör&lt;br&gt;ställas krav på MKB i samband med mer omfattande politiska beslut som&lt;br&gt;rör t ex den ekonomiska politiken, jord- och skogsbrukspolitik, kommu-&lt;br&gt;nala upphandlingsbeslut, kommunala investeringar eller planläggning av&lt;br&gt;bostadsområden och vägar. Fallen med Oresundsbron och trafiklederna&lt;br&gt;kring Stockholm visar, enligt Naturhistoriska riksmuséet, hur MKB kan&lt;br&gt;få en alltför undanskymd roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att MKB i god tid före beslut skall&lt;br&gt;ställas ut offentligt, inbegripa offentliga hearings och följas upp av&lt;br&gt;möjlighet för allmänheten att, efter amerikansk förebild, föra talan i&lt;br&gt;domstol om myndigheterna inte följer sina egna bestämmelser. Ung&lt;br&gt;vänster anser att i MKB bör ingå en värdering av inte bara ekologiska&lt;br&gt;utan också sociala och kulturella aspekter. MKB får inte utformas av&lt;br&gt;intressenterna allena, utan med hjälp av oberoende miljöskyddsombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och trafikinstitut anser att övergripande planer och&lt;br&gt;program för transportsystemet bör föregås av en strategisk MKB, vilket&lt;br&gt;förutsätter avsevärd forskning och utveckling av metoden. Boverket vill&lt;br&gt;att konsekvensbeskrivningar av planer - inte minst översiktsplaner - skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få en vidgad tillämpning och menar att arbetet på ett system för att på ett&lt;br&gt;stringent sätt miljömässigt utvärdera planer bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen påpekar att en MKB skall innehålla beskrivningar av&lt;br&gt;konsekvenser för hälsa och hushållning med naturresurser. Karlstads&lt;br&gt;kommun framhåller att införandet av MKB ännu inte har skett fullt ut i&lt;br&gt;den lagstiftning som reglerar hanteringen av den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pölarforskningssekretariatet hävdar att Antarktisfördragets miljös-&lt;br&gt;kyddsprotokoll har gjort miljökonsekvensbeskrivningar till en central del&lt;br&gt;av planeringen av alla nya aktiviteter i polarområdena. Motala kommun&lt;br&gt;har bifogat en checklista för en förberedande MKB i sitt remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering. Fiskeriverket anser att undersökningar bör bekostas av&lt;br&gt;den som vill släppa ut, bygga eller på annat sätt påverka miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Integrerad miljöpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.a) Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de områden som behandlas i kapitel 14 i Agenda 21 märks&lt;br&gt;översyn av jordbrukspolitiken, betydelsen av kunskap om ett hållbart&lt;br&gt;jordbruk, djurgenetiska resurser samt energiförsörjning. En friare&lt;br&gt;handel och minskade handelshinder för jordbruksprodukter och&lt;br&gt;livsmedel är viktiga för att nå en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel. Länsstyrelserna i Västmanlands och Älvsborgs län anser att&lt;br&gt;miljöfrågorna i högre grad måste beaktas vid framtida beslut om&lt;br&gt;förändringar i jordbrukspolitiken. Till exempel utgick det s k om-&lt;br&gt;ställningsstödet från 1990 utan att särskild hänsyn togs till skyddet av&lt;br&gt;miljön. Medlen kunde därför inte styras mot omställning av jordbruk i&lt;br&gt;markområden med stort markläckage eller för att etablera skyddszoner&lt;br&gt;kring vattenområden, vilket enligt länsstyrelsernas mening hade varit&lt;br&gt;önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket menar att offentliga styrmedel behövs i jordbruket för att&lt;br&gt;åstadkomma ett biologiskt varierat landskap. Dessutom bör jordbruket&lt;br&gt;förmås att bidra till en miljömässigt uthållig energiproduktion genom att&lt;br&gt;odling och nyttjande av energigrödor premieras i omställningen av&lt;br&gt;jordbruket. q2000 föreslår ökat stöd till och styrning i riktning mot&lt;br&gt;ekologiskt jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen föreslår en ersättning i hela riket på mellan&lt;br&gt;100 och 4400 kr per hektar till all jordbruksareal, differentierad efter&lt;br&gt;förekomst av biologiska och kulturhistoriska värden. Kostnaden på 3-4&lt;br&gt;miljarder kr årligen kan finansieras dels genom miljöavgifter inom&lt;br&gt;jordbruket, dels genom att arealsersättningen ersätter nuvarande bidrag&lt;br&gt;för landskapsvård och större delen av Norrlandsstödet. Vid ett eventuellt&lt;br&gt;medlemskap kan systemet åtminstone delvis finansieras med EG-medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund varnar för övertolkning och över-&lt;br&gt;utnyttjande av försiktighetsprincipen, Polluter Pays Principle (PPP) och&lt;br&gt;kraven på miljökonsekvens- beskrivningar då dessa principer kan vara ett&lt;br&gt;hinder för ett lönsamt jord- och skogsbruk. Jord- och skogsbruk kan inte&lt;br&gt;jämföras med industriell verksamhet då markens biologiska avkastning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tillgången till luft och vatten är grunden för all odling. Principen att&lt;br&gt;förorenaren skall betala kan därför inte utan vidare överföras till de&lt;br&gt;areella näringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närsaltsutsläpp. Naturhistoriska riksmuséet anser att det krävs&lt;br&gt;minskade läckage av gödningsämnen från jordbruket och en höjd grad av&lt;br&gt;återvinning av både organiska och oorganiska gödningsämnen. För att&lt;br&gt;begränsa jordbrukets närsaltsutsläpp föreslår Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;typprovning av gödselspridare, genomförande av tidigare lämnade förslag&lt;br&gt;för att minska ammoniakavgången från jordbruket (täckning av flyt-&lt;br&gt;gödselbehållare mm), samt utvidgning av tillämpningsområdet för&lt;br&gt;flertalet av åtgärderna mot ammoniakavgång till att omfatta hela Götaland&lt;br&gt;och Svealands slättbygder. Naturskyddföreningen förordar att delar av&lt;br&gt;NOx-avgiften från biltrafiken och handels-gödselavgiften kan användas&lt;br&gt;för ett experimentprogram kring anläggning av översilningsvåtmarker för&lt;br&gt;fastläggning av kväve. Våtmarkerna kan sedan användas för t ex&lt;br&gt;energiskogsodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningsmedel och handelsgödsel. Stockholms universitet menar&lt;br&gt;att ytterligare begränsningar i användningen av bekämpningsmedel och&lt;br&gt;andra giftiga substanser i jord- och skogsbruk är nödvändiga. Karlstads&lt;br&gt;och Borlänge kommun anser att sänkta pålagor på bekämpningsmedel&lt;br&gt;och handelsgödsel samt fortsatta bidrag till konventionell odling av&lt;br&gt;spannmål är exempel på åtgärder som effektivt hindrar ett kretsloppsan-&lt;br&gt;passat jordbruk från att växa fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk föreslår bibehållande av miljöavgiften på&lt;br&gt;handelsgödsel, internationellt samarbete for att få till stånd deklaration av&lt;br&gt;och sänkt gränsvärde för kadmiuminnehållet i handelsgödsel samt att&lt;br&gt;avvecklingsplaner utarbetas för vissa bekämpningsmedel. Vidare anser&lt;br&gt;verket att det bör finnas ett stödsystem för miljöanpassning i jordbruket.&lt;br&gt;q2000 påpekar att produktion och transporter av konstgödsel och&lt;br&gt;bekämpningsmedel förbrukar stora mängder fossila bränslen. Nya&lt;br&gt;energisystem för lantbruk bör, enligt q2000, kunna utvecklas med hjälp&lt;br&gt;av biobränsle, vind- och solenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ängsmarker. Enköpings kommun anser att kapitel 14 punkt 9h) i&lt;br&gt;Agenda 21, som berör utformningen och genomförandet av integrerade&lt;br&gt;jordbruksprojekt, även bör tillämpas på ängsmarker. Bevarande av ängar&lt;br&gt;har betydelse for den biologiska mångfalden men har även ett kultur-&lt;br&gt;historiskt värde. Vidare refererar Enköpings kommun till kapitel 14&lt;br&gt;punkt 41c) i Agenda 21 och föreslår att förhindrande av jorderosion och&lt;br&gt;skydd av ytvatten kan ske genom anläggning av skyddszoner utefter&lt;br&gt;åkerdiken och genom uppföring av skyddsplantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel. Karlstads och Sundsvalls kommun anser att livsmedel bör&lt;br&gt;produceras lokalt och att förädling av jordbruksprodukter bör ske så nära&lt;br&gt;producent och konsument som möjligt. Ung Vänster och KdS-K anser&lt;br&gt;att livsmedelsproduktion utan handelsgödsel och kemiska bekämpnings-&lt;br&gt;medel bör stödjas, liksom att monokulturer i jordbruket och storskalig&lt;br&gt;animalieproduktion bör motverkas. KdS-K vill att samma kvalitetskrav&lt;br&gt;skall gälla för importerade och svenska livsmedel. Inga kemiska färg-,&lt;br&gt;konsistens- eller kosmetiska ämnen skall få tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordägarförbundet anser att om Sverige för egen del, t ex för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksproduktion, väljer att ha strängare miljöregler än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i internationella överenskommelser, får detta inte hindra att&lt;br&gt;Sverige beträffande importerade livsmedel ställer motsvarande miljökrav.&lt;br&gt;Detta är nödvändigt för att inte den svenska livsmedelsproduktionen skall&lt;br&gt;slås ut av utländsk utan att någon förbättring av miljön uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KdS-K anser att kvinnors kunskaper om jordbruksarbete måste tas&lt;br&gt;tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.b) Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 11 i Agenda 21 betonas vikten av att säkerställa att skogspro-&lt;br&gt;dukter och tjänster utnyttjas och produceras på ett långsiktigt hållbart&lt;br&gt;sätt. Effektiv tillämpning av Skogsprincipema bör underlättas och&lt;br&gt;stödjas av länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassade skogsbruksmetoder. Naturhistoriska riksmuséet betonar&lt;br&gt;att hållbart skogsbruk innebär mycket mer än att bevara isolerade&lt;br&gt;reservat. Skogens naturliga föryngringsprocesser (bl a skogsbränder) bör&lt;br&gt;ges större spelrum och våtmarker (inklusive sumpskogar) bör ges en&lt;br&gt;framträdande roll i hela skogslandskapet för att lagra, leda och rena&lt;br&gt;vatten. Våtmarksdikning i södra Sverige bör förbjudas, enligt Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen, och i norra Sverige bör regler utformas som skyddar&lt;br&gt;tillräckliga ytor sumpskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuséet hävdar att skogsbruket behöver en&lt;br&gt;mekanism for regional planering på landskapsekologisk skala, så att olika&lt;br&gt;komponenter kan vara representerade. Statens naturvårdsverk föreslår,&lt;br&gt;med hänsyn till bevarandet av den biologiska mångfalden, en ökad&lt;br&gt;användning av miljöanpassade skogsbruksmetoder såsom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försiktig markberedning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- alternativ till trakthuggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade inslag av självföryngring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- längre omloppstider där det är lämpligt från produktions- och miljösyn-&lt;br&gt;punkt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försiktig tillämpning av helträdsutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser Naturvårdsverket att försöksverksamheten med skogsmark-&lt;br&gt;skalkning och vitaliseringsgödsling bör fortsätta. Liknande åsikter&lt;br&gt;framförs av Länsstyrelsen i Älvsborgs län som också föreslår att&lt;br&gt;hänsynsregler bör införas för att minimera kväveläckaget vid skogsav-&lt;br&gt;verkningar. Svenska Samernas riksförbund motsätter sig gödsling på&lt;br&gt;vinterbetesmarkerna och varnar för att gödsling av skogsmark främjar&lt;br&gt;mer näringskrävande växter varvid marklavarna trängs tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samernas riksförbund vill vidare att nuvarande bestämmelse om&lt;br&gt;slutavverkningsålder i skogsvårdslagen skall bibehållas samt att markbe-&lt;br&gt;redning och plantering av främmande trädslag som contortatall stoppas&lt;br&gt;för att skydda biomångfalden. Även Naturskyddsföreningen och q2000&lt;br&gt;förespråkar förbud mot plantering av contortatall. Naturhistoriska&lt;br&gt;riksmuséet varnar för införande av exotiskt genmaterial och vill att de&lt;br&gt;genetiska resurserna i landets skogar skall bevakas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesskydd och reservat. Naturhistoriska Riksmuséet anser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogstyper som helt skall undantas från skogsbruk (urskog och sumps-&lt;br&gt;kog) bör ges ett områdesskydd. q2000 anser att bevarande av primär-&lt;br&gt;skog, som Agenda 21 anvisar i punkt 11.13.a, bör tillämpas på svensk&lt;br&gt;urskog. För att veta hur orörda skogar fungerar behövs ett antal stora&lt;br&gt;reservat som täcker högproduktiv skogsmark. Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;föreslår att 5-15% av skogsmarken avsätts som reservat, finansierade&lt;br&gt;genom en fond med delat finansieringsansvar mellan skogsbruket&lt;br&gt;(naturvårdsavgift med 17 kr/m3 skogsråvara på levererat virke),&lt;br&gt;konsumenterna (miljöavgift med 1 kr/kg på icke-reuturpappersbaserat&lt;br&gt;papper) och staten. Med naturvårdsanpassade skogsbruksmetoder&lt;br&gt;beräknas kostnaderna och finansieringsbehoven sjunka till en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekoturism kan ibland visa sig lönsammare än avverkning, menar&lt;br&gt;q2000. Naturhistoriska riksmuséet påpekar att det som står i Agenda&lt;br&gt;21 om nyplantering och skogsrehabilitering på områden som avskogats&lt;br&gt;måste vägas mot värdet av ett bevarat kulturlandskap med hagmark och&lt;br&gt;slåtterängar etc. Intrång i pågående markanvändning bör, enligt Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och Naturskyddsföreningen, regleras såsom före år&lt;br&gt;1987, dvs i förhållande till hela fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin. Skogsstyrelsen anser inte att virkesproduktionen med&lt;br&gt;bibehållen konkurrenskraft gentemot andra material kan bära kostnaderna&lt;br&gt;för all miljöhänsyn. Man vill se stöd till aktivt skogsbruk. Kungliga skogs-&lt;br&gt;och lantbruksakademien anser det viktigt att skogspolitiken utformas&lt;br&gt;så att Sverige klarar den internationella konkurrensen. Ljusnarsbergs&lt;br&gt;kommun anser att skogsbruksindustrin bör delta i övervakningen av&lt;br&gt;skogsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna invänder mot krav på att det svenska skogsbruket&lt;br&gt;skall belastas med ekonomiska bördor for naturvård och friluftsliv som&lt;br&gt;de anser rätteligen bör bäras av samhället. Skogsägarna hänvisar till&lt;br&gt;Rio-deklarationens princip 7 som behandlar staters samarbete för att&lt;br&gt;&amp;quot;bevara, skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens&lt;br&gt;ekosystem&amp;quot; och anser att svenska staten har ett stort ansvar för att skydda&lt;br&gt;och återställa skogsmarkerna i södra och mellersta Sverige som är&lt;br&gt;skadade på grund av luftföroreningar och surt nedfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,c) Samhällsekonomi och näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen i Agenda 21 (kapitel 4 och 8) är att priser och andra&lt;br&gt;marknadssignaler måste spegla de miljökostnader som energiförbruk-&lt;br&gt;ningen och förbrukningen av naturresurser inklusive omhändertagande&lt;br&gt;av avfall från produktionen medför. Statlig upphandling bör ske med&lt;br&gt;beaktande av miljöaspekter. Nya marknader ska uppmuntras för en&lt;br&gt;miljömässigt sundare resurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbar utveckling. Kungliga vetenskapsakademien beskriver samspelet&lt;br&gt;mellan samhällelig och ekologisk bärkraft i termer av att ett samhälle&lt;br&gt;som degraderar ekosystemen skjuter de ekologiska gränserna närmare&lt;br&gt;och därmed minskar potentialen eller spelrummet för samhällsekonomisk&lt;br&gt;utveckling. Potentialen till hållbar utveckling ligger då i att nyttja&lt;br&gt;naturens kapital på ett ekologiskt hållbart och ekonomiskt effektivt sätt.&lt;br&gt;Akademien vill att forskningsresurser inom Beijerinstitutet skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 fäster vikt vid att subventioner som inte överensstämmer med&lt;br&gt;målen för en hållbar utveckling skall avvecklas eller minskas (Agenda&lt;br&gt;21, punkt 8.32.b). Särskilt bör detta tillämpas i Sverige inom områdena&lt;br&gt;energi och transporter. SLU anger som riktlinje att det som är önskvärt&lt;br&gt;ur samhällets synpunkt måste göras samhällsekonomiskt lönsamt genom&lt;br&gt;stimulanser till ett uthålligt utnyttjande av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöräkenskaper. Flera instanser anser att nationalräkenskaperna&lt;br&gt;måste kompletteras med miljöräkenskaper. Konjunkturinstitutet räknar&lt;br&gt;med att senast 1997 kunna slutrapportera sitt uppdrag att utveckla&lt;br&gt;metoder for att bygga upp miljöräkenskaper i monetär form. Dessa kan,&lt;br&gt;tror institutet, vara behjälpliga speciellt för att förklara konsumtionsmön-&lt;br&gt;strens betydelse för miljön och torde enligt nuvarande planer och med&lt;br&gt;tilldelade resurser kunna sjösättas först framåt sekelskiftet. Naturvårds-&lt;br&gt;verket föreslår att, i avvaktan på s k gröna räkenskaper, bör som ett&lt;br&gt;komplement SCB ges i uppdrag att utveckla enklare former av miljöeko-&lt;br&gt;nomiska redovisningar. Även för kommunernas, landstingens och&lt;br&gt;näringslivets miljövårdssatsningar bör motsvarande redovisningar&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån vill att en &amp;quot;miljöjusterad nationalprodukt&amp;quot;&lt;br&gt;(MNP) i framtiden ska kunna beräknas med miljöräkenskaper som grund.&lt;br&gt;Den miljöpåverkan som för Sveriges del är mest angelägen att upprätta&lt;br&gt;räkenskaper för är utsläpp, avfall, hälso- och miljöfarliga kemikalier,&lt;br&gt;energi och näringsämnen. På sikt bör förmodligen också viktiga&lt;br&gt;naturresurser, som skog, ingå i miljöräkenskapema. SLU föreslår att ett&lt;br&gt;system av indikatorer för hållbar utveckling skapas för nationalräkenska-&lt;br&gt;perna. Statskontoret menar att införande av ekonomiska styrmedel i&lt;br&gt;miljöpolitiken bör ske på underlag av en helhetsbedömning som även&lt;br&gt;rymmer administrativa konsekvenser hos verksamhetsutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna anser att miljöhänsyn och energiåtgärder måste&lt;br&gt;kombineras med ekonomisk tillväxt och sociala framsteg särskilt med&lt;br&gt;tanke på den ekonomiska kris som landet nu genomgår. SVEBIO anser&lt;br&gt;att det är viktigt att regering och riksdag klart uttalar sig för det&lt;br&gt;långsiktiga målet att införa miljöavgifter generellt och fullt ut med&lt;br&gt;tillämpning av principen att förorenaren skall betala. Nivån på avgifterna&lt;br&gt;bör sättas så att den antingen svarar mot den skada som miljöskadliga&lt;br&gt;utsläpp förorsakar eller så att de mål om utsläppsreduceringar som satts&lt;br&gt;upp av riksdagen kan fullföljas. Enligt SVEBIO uppnås inte kost-&lt;br&gt;nadseffektivitet i miljöarbetet och förtroendet för miljöpolitiken rubbas&lt;br&gt;om vissa områden får betala för miljöskadliga utsläpp, medan andra&lt;br&gt;slipper eller får stark reduktion. Ett exempel på det är utsläpp av&lt;br&gt;växthusgaser som enligt de från årsskiftet gällande reglerna vid värmep-&lt;br&gt;roduktion främst blir belastade i verksamheter utanför industrin.&lt;br&gt;Industriella utsläpp får starkt reducerade koldioxidskatter och elsektorn&lt;br&gt;är ännu så länge helt befriad från sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna understryker att konsumenters och opinioners krav&lt;br&gt;på miljöanpassade produkter och processer idag tenderar att bli en&lt;br&gt;starkare kraft än politiskt beslutade styrmedel. Därför måste politiska&lt;br&gt;åtgärder mer än tidigare inriktas på att säkerställa att en helhetssyn på&lt;br&gt;miljö och utveckling verkligen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botilda UN IF EM vill att kvinnors obetalda arbete skall värderas&lt;br&gt;rättvist i nationalräkenskaperna. Ung vänster och KDU vill att icke-&lt;br&gt;fömybara energikällor och material skall beskattas så att förbrukningen&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitik. Statens naturvårdsverk vill att miljökonsekvens-&lt;br&gt;bedömningar bör ligga som underlag för beslut om fördelning av&lt;br&gt;budgetmedel. Munkedals kommun anser att det saknas en rättvis&lt;br&gt;fördelning av Sveriges resurser mellan stat, regioner och kommuner.&lt;br&gt;Staten måste stimulera till utveckling även i de mer glest befolkade&lt;br&gt;delarna av landet om landsbygden skall ha en möjlighet att överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten beräknar att det är samhällsekonomiskt&lt;br&gt;lönsamt om förädling sker vid platsen för råvaruuttag och om småskalig-&lt;br&gt;het gynnas. Ett alternativ är att företagen beskattas i de kommuner eller&lt;br&gt;områden där de exploaterar. Myndigheten vill ha ett tydliggörande av&lt;br&gt;vem som äger naturresurserna och vem som ska bestämma hur de ska&lt;br&gt;användas - kommunen, länet, bolag eller staten? Vidare anser Glesbygd-&lt;br&gt;smyndigheten att kvinnors liv måste förbättras i glesbygden genom&lt;br&gt;tillgång till arbete, utbildning och service samt rikare kultur och fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen framhåller att Sverige genom att beskatta&lt;br&gt;oönskad och kostsam miljöförstöring och lindra beskattningen på arbete&lt;br&gt;och kapital kan minska arbetslösheten, få bättre råd med den arbetsin-&lt;br&gt;tensiva offentliga sektorn, minska utsläppen och stimulera förnyelsebara&lt;br&gt;energisystem med bibehållen konkurrenskraft. Folkkampanjen anser att&lt;br&gt;ojämlikhet och fattigdom i Sverige måste bemästras med bl.a. satsning&lt;br&gt;på miljövänlig energi och trafik, reparationer och återvinning. I den mån&lt;br&gt;det ej räcker bör det ske en fördelning av tillgängliga lönsamma arbeten&lt;br&gt;på flera individer genom en arbetstidsförkortning. Ung Vänster anser att&lt;br&gt;det viktigaste i den globala fåttigdomsbekämpningen är rikedomsbe-&lt;br&gt;kämpning, bl a genom att avskaffa lyxkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen vill att miljökvalitetsnormer som grund för&lt;br&gt;handel med utsläppsrätter (&amp;quot;bubblor&amp;quot;) eller avgiftssystem med gemensam-&lt;br&gt;ma investeringsfonder rörande t ex kväve, fosfor och syreförbrukande&lt;br&gt;ämnen skall utredas före 1995. Vidare bör regeringen konsekvent&lt;br&gt;genomföra 1988 års beslut om den svenska trafikens kostnadsansvar och&lt;br&gt;arbeta för att samma princip genomförs i EES och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling. Naturvårdsverket förordar en ökad miljöhänsyn vid den&lt;br&gt;offentliga upphandlingen och att statliga myndigheterna i sin årsredovis-&lt;br&gt;ning åläggs att redovisa vad de gjort under året för att anpassa sin&lt;br&gt;upphandling. Kiruna kommun anser att kommunförvaltningen skall köpa&lt;br&gt;miljöanpassade produkter for både drift och nybyggnation. Örebro&lt;br&gt;kommun anser att det är viktigt att kunna agera lokalt for att kunna styra&lt;br&gt;upphandlingen mot en långsiktigt hållbar utveckling och möta konkurren-&lt;br&gt;sen från producenter som exploaterar icke förnyelsebara resurser.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs också av Kiruna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Förbundet anser att miljöanpassade varor inte bör vara&lt;br&gt;dyrare än icke anpassade. För de flesta konsumenter kommer det även&lt;br&gt;i framtiden att vara svårt att ta ett miljöansvar genom valet av produkter,&lt;br&gt;så länge konventionella varor är billigare för att de inte belastas med sina&lt;br&gt;miljökostnader. Karlstads och Sundsvalls kommun tycker att kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nema bör föregå med gott exempel och gynna småskalig och lokal&lt;br&gt;produktion vilket kan leda till färre transporter och ett minskat behov av&lt;br&gt;förpackningar. Sundsvalls kommun anser vidare att i första hand lokala&lt;br&gt;energi- och naturresurs-tillgångar bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömärkning. Nästan 20% av yttrandena från kommuner samt svar&lt;br&gt;från flera andra instanser innehåller förslag om en gemensam standard&lt;br&gt;för miljömärkning. Det anses vilseledande för konsumenterna med olika&lt;br&gt;märkningar som svanmärkning, bra miljöval, miljövänligt, etc. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk anser att arbetet med bl a miljömärkning av produkter&lt;br&gt;samt avfalls- och miljö varudeklarationer bör fortsätta för att stödja bra&lt;br&gt;miljöval hos konsumenterna och i företagen. Liknande önskemål framförs&lt;br&gt;av Konsumentverket. Karlstads kommun tycker att intresseorganisatio-&lt;br&gt;ner som arbetar för att informera konsumenterna om miljöanpassade&lt;br&gt;varor bör understödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättning. Naturskyddsföreningen ger tre råd för att nå det&lt;br&gt;hållbara samhället:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;avskaffa samhällets subventioner till olönsamma investeringar i&lt;br&gt;ohållbara system;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avskaffa subventioner och speciallagar som gynnar drift av ohållbar&lt;br&gt;verksamhet; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inför fullt miljökostnadsansvar för all ekonomisk verksamhet och&lt;br&gt;använd miljöskatter för att finansiera statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Munkedals och Malå kommun menar att man bör underlätta för&lt;br&gt;miljövänliga produkter genom att se över moms- och skattesystemet. Som&lt;br&gt;exempel nämns miljöbränslet &amp;quot;SCAFI 101&amp;quot; som beskattas på samma sätt&lt;br&gt;som övriga petroleum produkter. Ung vänster och KDU vill att icke-&lt;br&gt;fömybara energikällor och material skall beskattas så att förbrukningen&lt;br&gt;minskar. Vägverket förordar att statsmakterna ser över system för&lt;br&gt;avgifter, bonus m m så att de ger signaler som åstadkommer ett hållbart&lt;br&gt;beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser det avgörande för den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen att det inte skapas vare sig protektionistiska hinder eller&lt;br&gt;ojämlika villkor för de ekonomiska aktörerna. Sveriges Jordägarför-&lt;br&gt;bund anser att i en väl fungerande marknadsekonomi måste resurser&lt;br&gt;betalas med sitt marknadsvärde även då de tas i anspråk för att tillgodose&lt;br&gt;samhällets behov. Moderata Kvinnoförbundet menar att Agenda 21&lt;br&gt;genomsyras av en övertro på politiska lösningar och hävdar att det istället&lt;br&gt;på många områden krävs avregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet menar att näringslivets miljöproblem ofta visar sig&lt;br&gt;endast i praktisk verksamhet men att de kan lösas bara i samverkan med&lt;br&gt;forskarsamhället. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum&lt;br&gt;tycker att näringslivet skall uppmanas att tillverka återanvändbara&lt;br&gt;produkter (både &amp;quot;recycle&amp;quot; och &amp;quot;precycle&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet påpekar betydelsen och möjligheten av att utnyttja&lt;br&gt;ändliga råvaror, som t ex råolja, optimalt. Miljöförbundet anser att&lt;br&gt;industrier som tillverkar förorenande varor som t ex bilar och flygplan&lt;br&gt;måste lägga om sitt produktsortiment. Detta kräver en uttalad industripo-&lt;br&gt;litik, t ex med ett program för att hjälpa bilindustrin att ställa om till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spårtaxi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.d) Trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9 i Agenda 21 rekommenderas till regeringar och andra&lt;br&gt;aktörer att utveckla kostnadseffektiva, mindre förorenande trans-&lt;br&gt;portsystem och att utveckla mekanismer för att integrera transport-&lt;br&gt;planeringen i bostads- och bebyggelseplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikens miljöproblem är väl kända, enligt Trafikforskningsbe-&lt;br&gt;redningen, och de kan inte lösas enbart genom tekniska förbättringar.&lt;br&gt;Dessa räcker inte till för att kompensera de utsläpp som följer av&lt;br&gt;trafikökningen. VTI ifrågasätter om mobilitet skall tolkas som uttryck för&lt;br&gt;ökad välfärd. Istället är den ökande mobiliteten delvis en uppoffring&lt;br&gt;orsakad av ökad otillgänglighet. Dessutom, menar VTI, är allmän&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt förbunden med en i stort sett likvärdig tillväxt av&lt;br&gt;transportarbetet, vilket är ett miljöpolitiskt dilemma. De flesta struktur-&lt;br&gt;prognoser pekar mot ännu starkare takt i godstransporternas ökning i&lt;br&gt;kontrast till en nödvändig minskning av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga vetenskapsakademien uttrycker oro över frånvaron av ett&lt;br&gt;helhetstänkande i trafikpolitiken. Akademien menar att Agenda 21s&lt;br&gt;rekommendation att &amp;quot;tillämpa ett förebyggande och försiktighetsgrundan-&lt;br&gt;de synsätt vid planering och genomförande av projekt&amp;quot; förpliktigar till&lt;br&gt;större respekt och ansvar än vad som hittills visats i handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket efterlyser övergripande mål för trafik och transporter,&lt;br&gt;miljökvalitet etc. Motstridiga mål borde diskuteras brett i samhället,&lt;br&gt;varefter berörda statliga verk kan avgränsa vilka åtgärder som är&lt;br&gt;förenliga med flera mål. Boverket har i studien &amp;quot;Storstadsuppdraget&amp;quot;&lt;br&gt;visat att bilberoendet ökar i storstäderna, vilket också skapar svårigheter&lt;br&gt;att upprätthålla den kollektiva trafikens standard. Denna utveckling måste&lt;br&gt;stoppas med förstärkt regional planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturprogrammet. Boverket menar att den massiva satsningen&lt;br&gt;på förbättrad transportinfrastruktur strider mot försiktighetsprincipen och&lt;br&gt;mot Agenda 21 s anda, där samråd och bred medverkan framhävs. Verket&lt;br&gt;anser att det hade varit önskvärt att en nationell vision förelåg som&lt;br&gt;underlag, eftersom utbyggnad av infrastruktur har utomordentligt&lt;br&gt;långsiktiga verkningar. Boverkets tveksamhet gäller även de s k&lt;br&gt;storstadsöverens-kommelsema. Också Statskontoret efterlyser, med&lt;br&gt;utgångspunkt bl a i fördelningen mellan olika trafikslag i infrastruktur-&lt;br&gt;satsningen, bättre beslutsmodeller med avseende på vilket sätt miljöhän-&lt;br&gt;syn beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbundet tolkar Agenda 21s punkt 9.15 a) om att utveckla och&lt;br&gt;främja kostnadseffektiva, mindre förorenande och säkrare transportsystem&lt;br&gt;som att praktiskt taget alla pengar som satsas på transporter måste gå till&lt;br&gt;kollektivtrafik, vilket medför behov av en omprövning av regeringens&lt;br&gt;infrastrukturprogram. Statens naturvårdsverk och Ung Vänster föreslår&lt;br&gt;MKB av övergripande planer för infrastruktursatsningar och av stora&lt;br&gt;investeringar i enskilda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen beräknar att om de medel som anslagits till&lt;br&gt;riksvägplanen halverades så skulle ca 2,3 miljarder kronor per år frigöras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämfört med riksdagsbeslutet. Dessa skulle kunna användas dels till att&lt;br&gt;öka Banverkets stomnätsanslag med 25% ( + 800 miljoner per är), dels&lt;br&gt;till att återinföra anslaget för &amp;quot;vissa investeringar i kollektivtrafik&amp;quot; (+400&lt;br&gt;miljoner per år), främst nya persontåg. Den föreslagna omprioriteringen&lt;br&gt;skulle, enligt föreningen, frigöra 1,1 miljarder per år för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket tolkar Rio-deklarationens princip (4) om att miljöskydd ska&lt;br&gt;behandlas integrerat, så att miljöprövning av t ex vägar bör ske som en&lt;br&gt;integrerad del av ett ordinarie planerings- och beslutssystem, vilket&lt;br&gt;stämmer väl överens med den i Sverige påbörjade sektoriseringen av&lt;br&gt;miljöansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att&lt;br&gt;samverkan mellan transportverken är nödvändig med hänsyn till bl a&lt;br&gt;miljö och resurser. Länsstyrelsen i Norbottens län, Sorsele, Munkedals&lt;br&gt;och Malå kommun anser att staten bör satsa på utbyggnad av järnväg i&lt;br&gt;hela landet och inte enbart runt storstadsregionerna. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Älvsborgs län och Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund vill ge&lt;br&gt;ökad prioritet åt investeringar som främjar kollektivtrafik och godstrafik&lt;br&gt;på järnväg. Ung vänster föreslår upprustning av järnvägsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Värmlands län anser att staten kan stimulera kollektivt&lt;br&gt;resande genom att minska avkastningskraven på SJ och genom att ge de&lt;br&gt;regionala länstrafikbolagen bättre ekonomiska förutsättningar att driva&lt;br&gt;och utveckla spårbunden trafik. Statens naturvårdsverk föreslår att&lt;br&gt;Banverket i samråd med Naturvårdsverket ges i uppdrag att utarbeta ett&lt;br&gt;förslag till miljörelaterade trafikavgifter på järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartens långsiktiga fördelar i form av hög energieffektivitet, hög&lt;br&gt;transportkapacitet och naturliga infrastrukturella förutsättningar framhävs&lt;br&gt;av Sjöfartsverket. Verket bedömer att Sverige har ett behov av&lt;br&gt;privatbilism men menar att transportsektorns miljöpåverkan kan&lt;br&gt;begränsas genom att mer godstransporter överförs till sjöfarten.&lt;br&gt;Sjöfartsverket utvecklar nu ett avgasreningsprojekt på två fartyg med&lt;br&gt;ambitionen att reningsgraden för kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och&lt;br&gt;stoft ska överstiga 90 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtrafik. Luftfartsverket pekar på att en miljöanpassning av&lt;br&gt;luftforten äger rum genom att flygplatser nu miljöprövas och att&lt;br&gt;miljörapporter årligen sammanställs. Naturskyddsföreningen föreslår att&lt;br&gt;miljörelaterade hamn- och landningsavgifter skall införas, med samma&lt;br&gt;avgift per kilo utsläpp som andra trafikslag. Landningsavgiftema bör&lt;br&gt;göras gemensamma inom Europa och landningsavgiften för flyg utifrån&lt;br&gt;EG/EFTA kan beräknas på halva distansen till första destination&lt;br&gt;utomlands. Även Naturvårdsverket förespråkar att miljörelaterade&lt;br&gt;landningsavgifter för flyget införs snarast och att miljörelaterade hamn-&lt;br&gt;eller ferleds-avgifter övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivtrafiken behöver byggas ut för att minska biltrafiken, anser&lt;br&gt;flera remissinstanser. Statens naturvårdsverk vill att investeringar skall&lt;br&gt;göras i mer miljövänlig kollektivtrafik. Ung vänster föreslår att taxorna&lt;br&gt;skall sänkas. Landstinget i Stockholms län anser att skattereglerna bör&lt;br&gt;stimulera kollektivtrafiken och gynna miljövänliga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen anser att kollektivtrafiken bör&lt;br&gt;inkluderas redan på ett tidigt skede och som en naturlig del i sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällsplaneringen. VTI anser att tätorterna måste få en miljöanpassad&lt;br&gt;stadsplanering i kombination med ett effektivt och miljöanpassat system&lt;br&gt;for kollektiva transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cykel. Huddige kommun vill att tvärkommunikationer förbättras och&lt;br&gt;att användningen av cykel stimuleras. Även Ung vänster vill ha fler&lt;br&gt;cykelbanor och föreslår forbud mot innerstadstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilism. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att satsningar bör&lt;br&gt;göras på tele- och informationsteknologin då det skulle kunna leda till ett&lt;br&gt;minskat resande. Huddinge kommun anser att eventuella restriktioner&lt;br&gt;för bilanvändningen eller ökade skatter och avgifter för att dämpa&lt;br&gt;bilresandet bör utredas på det regionala planet och nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, VTI och Naturskyddsföreningen föreslår att nya&lt;br&gt;regler för tjänstebilsförmåner och reseavdrag utarbetas så att för-&lt;br&gt;månstagama genom beskattning konfronteras med resandets rörliga&lt;br&gt;kostnader. Naturvårdsverket anser också att bilavgifter skall kunna&lt;br&gt;användas i flera tätorter än de tre största städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öresundsbron skulle, om den byggs, kunna orsaka irreversibel skada,&lt;br&gt;enligt Fiskeriverket. Att bygga bron skulle därför strida mot försiktig-&lt;br&gt;hetsprincipen (15) i Rio-deklarationen. KDU anser att försiktighetsprin-&lt;br&gt;cipen bör tillämpas på den föreslagna Öresundsbron. Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen vill stoppa statliga lånegarantier till Öresundsbron och Dennispa-&lt;br&gt;ketet och anser att studier av betalningsvilligheten skall göras eller&lt;br&gt;kommunala omröstningar hållas vid större vägprojekt. Vägverket anser&lt;br&gt;att det finns kunskapsbrister om ekologisk anpassning vid lokalisering&lt;br&gt;och utformning av vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fossilbränsledrivna redskap. Vägverket påpekar att utsläppen från&lt;br&gt;terrängfordon, arbetsredskap m m ökar i andel av totala utsläpp. Lunds&lt;br&gt;universitetet anser att all terrängköming med motorfordon bör regleras.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Huddinge kommun anser att det bör&lt;br&gt;ställas skärpta utsläppskrav på motordrivna arbetsredskap, som t ex&lt;br&gt;gräsklippare och på fritidsbåtar. Länsstyrelsen förordar också skärpta&lt;br&gt;utsläppskrav för arbetsfordon och tung trafik. Borlänge kommun&lt;br&gt;påpekar att sänkning av skatter på t ex oljebaserade drivmedel allvarligt&lt;br&gt;kan störa övergången till biobaserad energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslen. Statens naturvårdsverk föreslår miljöklassning av bensin&lt;br&gt;och förbud mot blyad bensin samt reglering av samtliga motorbränslens&lt;br&gt;egenskaper i förordningen om motorbränslen. Länsstyrelsen i Älvsborgs&lt;br&gt;län anser att utsläppen kan minskas genom komplementering av&lt;br&gt;klassningen av dieselbränslen med en miljöklass 0 och genom bidrag&lt;br&gt;stimulera till eftermontering av katalysatorer på gamla bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att bensin bör miljöklassas enligt&lt;br&gt;samma princip som diesel på en tregradig skala och föreslår en gradvis&lt;br&gt;höjning med 10% årligen till år 2000 av bensin- och dieselskatten till 6&lt;br&gt;kr/1. VTI anser att en teknisk utveckling mot lätta och energisnåla fordon&lt;br&gt;ska stimuleras för att minska koldioxidutsläppen och att bilar i miljöklass&lt;br&gt;1 och 2 ska marknadsintroduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CUF föreslår en svensk avvecklingsplan för fossila motorbränslen: år&lt;br&gt;2000 bör inga nya fossilbränsle-bilar få säljas; år 2010 inga nya&lt;br&gt;fossilbränsle-motorer (allt från gräsklippare till flygplan); och år 2025&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inga fossila bränslen. Planen kräver, enligt CUF, en massiv satsning på&lt;br&gt;biobränslen och nya energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet föreslår utveckling av bränslecelldrivna fordon med&lt;br&gt;väte som bränsle, vilket kunde medföras eller erhållas genom omvandling&lt;br&gt;av metanol, som kan framställas ur bioenergi. SLU anser att avgifter och&lt;br&gt;skatter på fossila bränslen är viktiga för att användningen av de&lt;br&gt;miljövänliga biobränslena skall stimuleras. Botilda UNIFEM förordar att&lt;br&gt;drivmedel från sockerbetor utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Huddinge kommun planeras el-bilar och hybridfordon vara&lt;br&gt;klara för serietillverkning år 1996 och då anser kommunen att en&lt;br&gt;lagstiftning bör komma till stånd som tvingar fram dem på marknaden.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län och VTI föreslår att hastighetsnivåerna&lt;br&gt;for personbilar bör sänkas på vägarna genom hastighetsbegränsningar&lt;br&gt;och/eller ökad hastighetsövervakning. Vidare föreslår länsstyrelsen&lt;br&gt;snabbare utskrotning av äldre bilar genom höjd skrotningspremie, krav&lt;br&gt;på införandet av teknik som minskar varmkömingstiden för personbilar,&lt;br&gt;samt införande av systemet med miljöklassning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI konstaterar att svenska raffinaderier saknar faciliteter för bl a&lt;br&gt;alkylering, katalytisk krackning och avsvavling. VTI föreslår därför en&lt;br&gt;plan för utbyggnad av svenska raffinaderiers kapacitet till storskalig&lt;br&gt;produktion av miljö- och hälsomässigt optimal bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.e) Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland åtgärder i i-länder nämns i Agenda 21, kapitel 7, speciellt&lt;br&gt;energihushållning och utvecklande av alternativa energikällor då sådant&lt;br&gt;utvecklingsarbete kan komma u-ländema till godo i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer att utsläppen från elproduktion kommer att öka - vid&lt;br&gt;hög ekonomisk tillväxt blir ökningen troligen kraftig. Verket menar&lt;br&gt;därför att normer för maximal energianvändning bör prövas. Kungliga&lt;br&gt;vetenskapsakademien anser att det sparande som framgångsrikt&lt;br&gt;genomfördes efter energikrisen 1973 måste återupptas, liksom satsningen&lt;br&gt;på alternativa energikällor. Akademien föreslår därför att en successiv&lt;br&gt;övergång till energisnål teknik påskyndas genom satsningar inom det&lt;br&gt;ekoteknologiska området via ekologisk-ekonomiska styrmedel. Sverige&lt;br&gt;satsar för närvarande, även internationellt sett, små medel på forskning&lt;br&gt;och utveckling om energi. Här krävs ökade resurser. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Älvsborgs län föreslår bättre ekonomiskt stöd till utveckling och&lt;br&gt;införande av förnyelsebara energikällor och att det bör underlättas för&lt;br&gt;lokala producenter att distribuera energi till det regionala nätet. Lunds&lt;br&gt;universitet menar att Sveriges möjligheter till fömybara energikällor&lt;br&gt;främst ligger i bioenergi, vindkraft och solvärme. Elproduktionen i&lt;br&gt;Sverige bör, enligt Skogsindustrierna, även i fortsättningen baseras på&lt;br&gt;vattenkraft och kärnkraft. Vidare anser förbundet att Sverige bör verka&lt;br&gt;för en ökad förbränning med energiutvinning av hushållens pappersför-&lt;br&gt;packningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen. Statens naturvårdsverk anser att lokal energiplanering&lt;br&gt;bör inriktas på effektivare energianvändning och ökad användning av&lt;br&gt;biobränslen och biokraftvärme. Skogsägarna och Skogsindustrierna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framhåller också att det bör skapas bättre förutsättningar för att utnyttja&lt;br&gt;biobränslen som energiråvara. SVEBIO anser att det är viktigt att&lt;br&gt;bioenergi och naturgas får bära sina kapitalkostnader på kommersiella&lt;br&gt;villkor for att inte en snedvridning av konkurrensen skall uppstå mellan&lt;br&gt;olika bioenergialtemativ. Den kommunala planeringen kan då byggas på&lt;br&gt;samhällsekonomiskt optimala bränsleval. Svenska Gasföreningen anser&lt;br&gt;att det finns en risk för att gränsöverskridande internationella eller&lt;br&gt;nationella energiförsöijningssystem (som t ex pipelinesystem för gas) inte&lt;br&gt;tas upp i arbetet med de lokala agendoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge kommun påpekar att största möjligheten för kommunen att&lt;br&gt;styra utvecklingen mot mer miljö vänligt energiutnyttjande ligger i att&lt;br&gt;påverka bränslealternativen för fjärrvärme. Det är dock inte rimligt att&lt;br&gt;kommunens ambitioner att minska CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-utsläppen enbart skall betalas av&lt;br&gt;fjärrvärmekundema med högre taxor medan elvärmekundema, oljekunder&lt;br&gt;m fl slipper kostnaderna för minskningen av utsläppen. Biobränslen&lt;br&gt;måste vara ekonomiskt konkurrenskraftiga för att de skall få en bred&lt;br&gt;användning. Det är staten som måste ändra förutsättningarna så att detta&lt;br&gt;blir fallet, så länge biobränslena inte av egen kraft kan konkurrera med&lt;br&gt;fossila bränslen eller billig el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipriser. Värmeverksföreningen påpekar att fjärrvärme och&lt;br&gt;kraftvärme kan utnyttja fömybara energiråvaror men att dessa energikäl-&lt;br&gt;lor för närvarande är dyrare än andra. Insatser måste göras för att sänka&lt;br&gt;kostnaderna för att använda de fömybara energiråvaroma så att dessa kan&lt;br&gt;konkurrera med fossila bränslen på lika villkor med beaktan av miljöpå-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund vill gynna en omställning av&lt;br&gt;energisystemet och hushållning med energi genom ett prissättningssystem&lt;br&gt;som tar hänsyn till marginalkostnaderna för ny el. SVEBIO påpekar att&lt;br&gt;de låga elpriserna i Sverige motverkar målet om energihushållning&lt;br&gt;samtidigt som det rådande överskottet på elkraft leder till att elvärmen&lt;br&gt;växer snabbare än andra elsektorer. Härigenom kommer också av-&lt;br&gt;vecklingen av kärnkraften att försvåras då omställning av energisystem&lt;br&gt;är relativt kostsamt inom bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att sänkta skatter för industrin kan minska incitamen-&lt;br&gt;ten till energibesparingar. Skövde kommun menar att elpriserna&lt;br&gt;fortfarande är så låga att direktverkande/vattenburen el oftast väljs istället&lt;br&gt;för fjärrvärme eller andra alternativ. Liknande åsikt framförs av Örebro&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malå kommun påpekar att priset på el från kärnkraft subventioneras&lt;br&gt;i förhållande till el från vattenkraft. Glesbygdsmyndigheten påpekar att&lt;br&gt;vid avregleringen av elmarknaden kommer Jokkmokk, som har egna&lt;br&gt;kraftverk, troligen att få de högsta elpriserna i landet p g a en för låg&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka biobränslenas konkurrenskraft föreslår Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk och Länsstyrelsen i Älvsborgs län att en koldioxidskatt införs&lt;br&gt;for samtliga fossileldade elproduktionsanläggningar. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser att skatten bör vara på 8 öre/kg och att den gradvis höjs. Luther-&lt;br&gt;hjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum och Ung Vänster&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordar att olje- och elskattema höjs kraftigt. Falkenbergs kommun&lt;br&gt;anser att lagen om fest bränsleförbränning måste tillämpas mera strikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att kraven på eldningsolja bör&lt;br&gt;skärpas i Västsverige så att högst 0,1 % svavelinnehåll tillåts. Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen menar att Sverige också bör införa samma ansvars-&lt;br&gt;regler för sjötransporter av olja som USA, dvs obegränsat ansvar för&lt;br&gt;redaren och krav på dubbla skrov för oljetankers som angör svensk&lt;br&gt;hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft. De politiska beslut om att avveckla kärnkraften till år 2010&lt;br&gt;och att inte bygga ut vattenkraften ytterligare, anser Skogsindustrierna,&lt;br&gt;måste starkt ifrågasättas i ett internationellt perspektiv. Ung Vänster och&lt;br&gt;Kvinnor för Fred menar att kärnkraften måste avvecklas enligt&lt;br&gt;folkomröstningens utslag senast år 2010. Barsebäck bör stängas inom en&lt;br&gt;snar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 ifrågasätter om slutförvaring av radioaktivt avfell kan tillåtas på&lt;br&gt;Östersjöns botten om försiktighetsprincipen skall tillämpas, såsom anges&lt;br&gt;i Agenda 21s punkt 22.5.c om radioaktivt avfell. Kvinnor för Fred vill&lt;br&gt;att importen av uran snarast skärs ned. Stöd till icke-fömyelsebara&lt;br&gt;energiformer bör successivt avvecklas och en mångdubbel satsning göras&lt;br&gt;på alternativ energi. Det bör bli lättare för svenska konsumenter att börja&lt;br&gt;använda förnyelsebara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gas. Svenska Gasföreningen anser att regering och riksdag bör inta&lt;br&gt;en ny hållning till pipelinesystemet för naturgas och överväga hur staten&lt;br&gt;skall främja tillkomsten av nya naturgasledningar i Sverige och i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 anser att energiåtervinning ur organiskt avfell är ett måste.&lt;br&gt;Hållbart odlade energigrödor bör främjas. Lunds universitet anser att&lt;br&gt;utsläppen av metan från soptippar kan minskas och att gasen bör tas&lt;br&gt;tillvara och användas för el- och/eller värmeproduktion. Regelsystemet&lt;br&gt;för elsektorn bör, enligt universitetet, ses över så att nyinvesteringar&lt;br&gt;alltid utnyttjar möjligheter att använda fömybar energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kol. Svenska Kolinstitutet understryker att 40% av världens&lt;br&gt;elproduktion är kolbaserad och ökar stadigt. I Sverige har bl a rökgas-&lt;br&gt;reningstekniker utvecklats under 80-talet. Sverige har möjlighet att&lt;br&gt;genomföra insatser för att effektivisera kolanvändningen i andra länder&lt;br&gt;vilket skulle ha mycket stor effekt på den globala miljön. Med svensk&lt;br&gt;teknik skulle t ex Kinas kolförbrukning kunna reduceras med ungefar&lt;br&gt;25% eller ca 300 miljoner ton. För att kunna utveckla miljöanpassad&lt;br&gt;teknik behövs svenska referensanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringar. Naturvårdsverket föreslår krav på bygglov vid&lt;br&gt;installation av vedeldade villa pannor och möjlighet för kommuner att&lt;br&gt;lämna generella föreskrifter för vedeldning i vissa bostadsområden.&lt;br&gt;Tillkommande vedeldning bör regleras i detaljplaner och kommunala&lt;br&gt;energiplaner. Vidare bör normer för elförbrukning i hushållsapparater&lt;br&gt;införas. Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Konsumentverket framför&lt;br&gt;liknande synpunkter. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår dessutom&lt;br&gt;att det på alla elapparater skall införas en obligatorisk energimärkning&lt;br&gt;som visar apparatens elförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge och Lunds kommuner anser att det för en minskning av&lt;br&gt;den individuella energiåtgången behövs en relativt hårdhänt styrning, t ex&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en reglering av hur stora ytor olika hushåll respektive arbetsplatser skall Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;få disponera, eller införande av avgifter/skatter som motverkar alltför Bilaga 1.1&lt;br&gt;hög konsumtion av energi. Skogsindustrierna anser att det är fel att vid&lt;br&gt;produktion av varor minska den mängd energi och råvara som används&lt;br&gt;per enhet utan att samtidigt ställa detta i relation till kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning. Malå kommun anser att informationen om bidrag till&lt;br&gt;allmänheten för att minska elförbrukningen är bristfällig. Till exempel är&lt;br&gt;det få människor som känner till möjligheten att söka bidrag för att&lt;br&gt;installera solceller. Enköpings kommun tycker att det bör finnas en&lt;br&gt;energirådgivare i varje kommun. SLU föreslår tydliga signaler och god&lt;br&gt;rådgivning till producenter och användare av fossila bränslen om vilka&lt;br&gt;villkor som gäller vid en övergång till bioenergi för att stimulera en&lt;br&gt;marknadsutveckling i riktning mot inhemskt producerad bioenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.f) Försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21s kapitel 20 om hanteringen av miljöfarligt avfell,&lt;br&gt;framhålls att regeringarna bör försäkra sig om att även militära&lt;br&gt;anläggningar följer gällande nationella miljökrav för hanteringen. I&lt;br&gt;kapitel 33 anges att militära resurser bör omfördelas för att finansiera&lt;br&gt;Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tror inte att Försvarsmakten kan undvika viss&lt;br&gt;miljöpåverkan och ser därför, i takt med att miljölagstiftningen skärps,&lt;br&gt;en ökande risk att Försvarsmakten inte skall kunna lösa sina uppgifter.&lt;br&gt;Det krävs därför balans mellan miljökrav och kravet att vara beredd på&lt;br&gt;krig. Försvarsmakten bör, anser ÖB, få direktiv angående Agenda 21&lt;br&gt;endast från regeringen och beträffande miljötillsyn lägst från Länsstyrel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövärn. Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet&lt;br&gt;(IKFF) och Kvinnor för Fred föreslår en svensk handlingsplan om hur&lt;br&gt;militära resurser kan användas for att skydda miljön, som en uppföljning&lt;br&gt;till 1991 års FN-studie, och en plan for omställning av försvarsindustrin&lt;br&gt;till civil produktion. Samarbete för Fred anser att ett miljövårds-&lt;br&gt;regemente bör inrättas och att SNV och FOA gemensamt bör admini-&lt;br&gt;strera en fond som med ett par miljarder till sitt förfogande under en&lt;br&gt;treårsperiod för nuvarande rustningsindustri skall skapa alternativ&lt;br&gt;sysselsättning med miljöriktig produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskuld. Samarbete för Fred och Kvinnor för Fred anser att&lt;br&gt;militären skall bära sina egna miljökostnader genom att moms införs på&lt;br&gt;krigsmateriel, skatt utmäts på militärt flygbränsle och miljöförstöring&lt;br&gt;orsakad av militären saneras, så att det i försvarsbudgeten framgår vad&lt;br&gt;säkerhetspolitiken kostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöhänsyn. ÖB framhåller att en särskild Agenda 21 för Försvars-&lt;br&gt;makten vore en fördel. Samarbete för Fred menar att Försvarets&lt;br&gt;miljöberedning bör presentera vad kretsloppssystem innebär för&lt;br&gt;totalförsvaret. ÖB bör ges i uppgift att i planeringen fram till 1988,&lt;br&gt;enlighet med Rio-deklarationens princip 8, ersätta ohållbara konsumtions-&lt;br&gt;mönster. Vidare bör, enligt Samarbete för Fred, försvarets dispens att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använda freoner genast dras in, strikta civila normer tillämpas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kemikalieanvändning och ett internationellt institut för kemikaliesäkerhet&lt;br&gt;inrättas i Sverige med resurser från FOA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.g) Forskning teknisk utveckling och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 35 i Agenda 21, om forskning för en hållbar utveckling,&lt;br&gt;framhålls att en uppgift för vetenskapen bör vara att tillhandahålla&lt;br&gt;information som underlag för en bättre utformning av miljö- och&lt;br&gt;utvecklingspolitik. För att uppfylla detta krav är det nödvändigt att&lt;br&gt;länderna bedömer och vidtar behövliga åtgärder i syfte att öka den&lt;br&gt;vetenskapliga insikten, förbättra den långsiktiga vetenskapliga&lt;br&gt;kapaciteten och säkerställa att vetenskapen svarar mot de nämnda&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum varnar för en&lt;br&gt;övertro i Agenda 21 på att forskning och information skall lösa alla&lt;br&gt;världens problem. Kungliga vetenskapsakademien tror att Agenda 21&lt;br&gt;kan genomföras endast med hjälp av en engagerad och kunnig allmänhet&lt;br&gt;och beskriver därför informationsbehovet som det kanske mest angelägna&lt;br&gt;problemet i strävan mot en hållbar utveckling. Dessutom måste miljöpo-&lt;br&gt;litiken stå på fast vetenskaplig grund. Försiktighetsprincipen kräver,&lt;br&gt;enligt akademien, t ex en utveckling av metoder för relativ riskbe-&lt;br&gt;dömning som hjälp för beslutsfattare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Naturvetenskapliga forskningsrådet ser högkvalitativ forskning&lt;br&gt;som en grundförutsättning för tillämpning av försiktighetsprincipen, i&lt;br&gt;synnerhet vid motstridande intressen nationer emellan. KTH menar att&lt;br&gt;den attitydförändring som krävs i samhället förutsätter omfettande&lt;br&gt;utbildning i &amp;quot;Rio-anda&amp;quot; av beslutsfattare, studenter och allmänhet.&lt;br&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin och Byggforskningsrådet&lt;br&gt;föreslår att staten främjar bättre kontakter på lokal och central nivå&lt;br&gt;mellan forskare, beslutsfattare och allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärvetenskap. TER menar att den forskning som berör Agenda 21&lt;br&gt;måste organiseras som ett långsiktigt projekt i konsortieform med aktiv&lt;br&gt;medverkan av rådsorganen och internationella kontakter. SLU anser att&lt;br&gt;utbildning på universitet och i skolan bör ge en helhetssyn på resurser,&lt;br&gt;lönsamhet och energiflöden samt önskar att behovet av tvärvetenskapligt&lt;br&gt;kunnande särskilt vid ökad biobränsleanvändning beaktas. SGU&lt;br&gt;framhåller betydelsen av sektorsforskning för att Agenda 21 skall kunna&lt;br&gt;förverkligas. Sektorsforskningen, i kontrast till universitets- och&lt;br&gt;högskoleforskningen, inriktas mot relevanta problem, har en långsiktig&lt;br&gt;struktur och är en garant för kontinuitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN) anser att Rio-deklarationen spränger&lt;br&gt;disciplinramen vilket ställer krav på kompletteringar av befintlig&lt;br&gt;grundforskning med en betydande breddning och sektorsövergripande&lt;br&gt;forskning i bärkraftighetsperspektiv. En lång rad instanser framhåller&lt;br&gt;betydelsen av tvärvetenskapliga forskningsprogram och föreslår att&lt;br&gt;grundforskningen bör ges incitament för helhetssyn och integration för&lt;br&gt;att rätt belysa olika miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöcentra. Stockholms universitet betonar att existerande miljöcen-&lt;br&gt;tra vid flera universitet är nödvändiga för tvärvetenskapligt samarbete.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet föreslår ökat stöd till dessa miljövetenskapliga centra,&lt;br&gt;som bör få en mer långsiktig och fest organisation. Dessutom föreslås&lt;br&gt;vidgat forskningssamarbete med länder inom och utom Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår, i enlighet med Agenda 21s punkt 17.17g om&lt;br&gt;integrerad kust- och havsskötsel, ett regionalt tvärvetenskapligt institut&lt;br&gt;för Östersjön. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att Norrbotten&lt;br&gt;skall bli ett svenskt centrum för miljöutvecklings-insatser riktade mot&lt;br&gt;norra Ishavet och Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsområden som anses vara viktiga är bl a analyser av&lt;br&gt;utövandet av äganderätter i förhållande till ekologi (KVA), vidareutveck-&lt;br&gt;ling av s k gröna räkenskaper (KVA) samt frågor om befolkningsut-&lt;br&gt;veckling/fettigdom (HSFR) och livsstil (TFB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Uppsala län hänvisar till forskningsområdena som&lt;br&gt;nämns i kapitel 6 i Agenda 21 punkt 41m) ii), som behandlar utveckling&lt;br&gt;och genomförande av tvärvetenskaplig forskning om de kombinerade&lt;br&gt;hälsoeffekterna av exponering för multipla miljörisker, inklusive&lt;br&gt;epidemiologiska undersökningar av långvarig exponering för låga&lt;br&gt;föroreningsnivåer och användningen av biologiska markörer, och påpekar&lt;br&gt;att det finns en rad etiska aspekter kring utnyttjandet av biologiska&lt;br&gt;markörer (t.ex studier som syftar till att spåra upp individer i be-&lt;br&gt;folkningen som är särskilt känsliga för vissa exponeringar) som ingående&lt;br&gt;bör diskuteras av forskare, myndigheter och politiska beslutsfattare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings kommun anser att det behövs mer forskning och in-&lt;br&gt;formation om kostens betydelse för hälsan, orsakerna till och lindrande&lt;br&gt;av allergier samt orsaken till ökningen av cancerfrekvensen hos personer&lt;br&gt;födda på 1950-talet i förhållande till tidigare decennier. Universitetet i&lt;br&gt;Linköping tycker att delmålen för läkarexamen bör kompletteras med&lt;br&gt;ansvar för identifiering av såväl psykosociala som fysikaliska och&lt;br&gt;biokemiska riskmiljöer. Vidare bör folkhälsofrågomas miljökomponenter&lt;br&gt;mer explicit betonas. Universitetet anser också att miljökurser på&lt;br&gt;engelska bör utvecklas och erbjudas utländska studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Blekinge län påpekar att med den ökade invandringen&lt;br&gt;i landet behövs forskning om ny metodik för alternativa sätt att nå ut till&lt;br&gt;befolkningen i ett samhälle med mångkulturell sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg- och Trafikinstitutet förordar forskning avseende metodik för&lt;br&gt;attitydförändringar. SJFR föreslår en översyn av ekonomisk forskning&lt;br&gt;för att uppmärksamma behovet av gränsområdet ekonomi-ekologi liksom&lt;br&gt;socioekonomisk forskning. På liknande sätt föreslår q2000 en prioritering&lt;br&gt;av effektiva metoder att använda ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket efterlyser resurser för kunskapsuppbyggnad om olika&lt;br&gt;avrinningsområdens hydrologi. Byggforskningsrådet är oroligt för&lt;br&gt;effekterna av att dess forskning kring grönytor nu överförs till SJFRs&lt;br&gt;Trädgårdsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten anser att det behövs mer forskning om&lt;br&gt;ungdomar och miljö. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att Luleå&lt;br&gt;Högskolas satsningar på forskning och utbildning inom området&lt;br&gt;geografiska informationssystem ges sådana ekonomiska möjligheter att&lt;br&gt;satsningen kan permanentas samt att ekonomiskt stöd bör ges till&lt;br&gt;forskning inom gruvavfellsområdet. Luleå kommun bedömer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå bör kunna spela en stor roll för att lösa de speciella&lt;br&gt;problem som orsakas av klimatet på Nordkalotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att särskilda medel bör tillskjutas för information,&lt;br&gt;utbildning och utveckling av energihushållning samt marknadsintroduk-&lt;br&gt;tion av ny teknik. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att det bör ske&lt;br&gt;en kraftigt ökad satsning på forskning och utveckling av bränslesnåla&lt;br&gt;motorer, elmotorer, samt biobränslen. Denna forskning bör dock&lt;br&gt;tidsmässigt samordnas med ökade krav på renare motorer m m. Vidare&lt;br&gt;bör forskning kring olika kemikaliers miljöfarlighet prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att det behövs insatser för forskning och&lt;br&gt;teknikutveckling i fråga om fömybara energislag samt förbättrade&lt;br&gt;kunskaper om långlivade organiska ämnen. Karlstads kommun tycker&lt;br&gt;att möjligheterna för att stödja byggandet av anläggningar för regenere-&lt;br&gt;ring av olja bör utredas och föreslår att Naturvårdsverket ges i uppdrag&lt;br&gt;att inventera, utvärdera samt sprida kunskaper om sådana metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen anser att regeringen bör låta utreda alternativ till&lt;br&gt;KBS-metoden för slutförvaring av högaktivt kärnavfall. Dessa ut-&lt;br&gt;redningar bör utföras av forskare och tekniker helt fria från anknytningar&lt;br&gt;till kraftindustrin. Kravet att minimera de producerade avfallsmängderna&lt;br&gt;skall beaktas när man utarbetar kämkraftsawecklingsplanen. IVL&lt;br&gt;föreslår en intensifiering av forskning och utveckling inom miljöövervak-&lt;br&gt;ningsområdet, kretsloppsinriktad miljöteknik och systemförståelse vad&lt;br&gt;gäller miljöfrågor (tätorts- och trafiksystem, miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar och miljörevision).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskartjänster. För att öka antalet forskarutbildade inom miljöområdet&lt;br&gt;föreslår Universitetet i Linköping föreslår att krav på eller belöning av&lt;br&gt;miljöinslag/miljöinriktning i avhandlingar skall prövas och att specialdes-&lt;br&gt;tinerade doktorandtjänster införs. Chalmers tekniska högskola till-&lt;br&gt;sammans med Göteborgs universitet anhåller om bl a en professur inom&lt;br&gt;ämnesområdet atmosfarvetenskap. SGU finner att energigeologi bör få&lt;br&gt;större uppmärksamhet med en egen position på universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningsinsatser. Enligt Statens naturvårdsverk behövs&lt;br&gt;mer information och utbildning för att höja det allmänna miljömedvetan-&lt;br&gt;det. För att miljöaspekterna skall ges erforderlig tyngd i all utbildning&lt;br&gt;bör det uppdras åt berörda myndigheter på skol- och högskoleområdet att&lt;br&gt;utarbeta program för hur detta skall ske och att det årligen, i en särskild&lt;br&gt;miljörapport, redovisas hur arbetet fortskrider. Folkhälsoinstitutet menar&lt;br&gt;att Agenda 21 måste populariseras i olika produkter för användning i&lt;br&gt;skolan, vid relevanta arbetsplatser och hos beslutsfattare. Innehållet bör&lt;br&gt;spridas genom modem folkupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att skolor med yrkesinriktade utbildningar bör stimuleras att&lt;br&gt;inom ramen för eller utöver den begränsade allmänna miljökunskap som&lt;br&gt;beslutats, även lägga in yrkesspecifika miljökunskaper i kursplanerna.&lt;br&gt;Vidare bör arbetsplatsanknuten miljöutbildning, såväl generell som&lt;br&gt;yrkesspecifik, stimuleras. Branchvisa utbildningsprogram bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet, KVA och Folkhälsointitutet understryker&lt;br&gt;betydelsen av kunskap och folkbildning i det lokala miljöarbetet.&lt;br&gt;Skolverket betonar vikten av fortbildning av yrkeslärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöundervisning. Skolverket redogör för att i propositionerna En ny&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läroplan (1992/93:220 och 250) betonas miljöperspektivet och sambandet&lt;br&gt;mellan miljö och teknik understryks. I de 16 nationella program som&lt;br&gt;omfattar den gymnasiala utbildningen ingår naturkunskap som ett&lt;br&gt;kärnämne med minst 30 klocktimmar. Ämnet rör ekologi, kretslopp,&lt;br&gt;energifrågor, resursutnyttjande och konkreta lokala och globala miljöp-&lt;br&gt;roblem. Därutöver finns redan idag skolor med miljöprofil. Flera&lt;br&gt;remissinstanser föreslår att en ekologisk grundsyn integreras i all&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner. Kommunförbundet anser att utbildnings-insatsema för en&lt;br&gt;uthållig samhällsutveckling och en god miljö i skolan och på universiteten&lt;br&gt;både i befintliga och planerade läroplaner är otillräckliga. Katrineholms&lt;br&gt;kommun och Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att delar&lt;br&gt;av Rio-deklarationen och Agenda 21 skall arbetas in i skolans läroplan.&lt;br&gt;Motala kommun påpekar att även om läroplaner beslutas av staten så&lt;br&gt;har kommunen ett ansvar för det praktiska resultatet. Läroplanen kan ges&lt;br&gt;en lokal profilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial medicin tror att läroplaner behöver&lt;br&gt;granskas för att bättre använda systemansatser i problemanalys och&lt;br&gt;problemlösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KdS-K vill att miljövård skall bli ett obligatoriskt ämne i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivering. q2000 anser att Agenda 21 s kapitel 36 om utbildning är bra&lt;br&gt;och väl genomtänkt, med möjlighet för västvärlden att nå målen inom ett&lt;br&gt;par år. Nedskärningar i utbildning är oacceptabelt. Ungdomskampanjen&lt;br&gt;vill se planer for hur miljö och utveckling skall integreras i alla ämnen&lt;br&gt;i grundskola och gymnasium (Agenda 21, punkt 36.5.b). Det är också&lt;br&gt;viktigt att skolan engagerar eleverna i lokala och regionala studier om en&lt;br&gt;god miljö (punkt 36.5.e). q2000 menar att organisationer och forskare&lt;br&gt;bör utnyttjas på ett organiserat sätt i undervisningen och att skolmiljön&lt;br&gt;bör ge elevema tillfallen att praktisera lösningar på miljö- och ut-&lt;br&gt;vecklingsproblem .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet menar att miljöundervisningen bör påbörjas redan&lt;br&gt;i förskolan. All kunskapsförmedling på området bör, enligt universitetet,&lt;br&gt;innehålla förslag till handlingsstrategier som går ända ned till vad&lt;br&gt;individen kan göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Internationellt miljösamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Agenda 21 (kapitel 2) framhålls önskvärda förändringar som stater&lt;br&gt;bör arbeta för inom ramen för samarbete i GATT, UNCTAD och&lt;br&gt;andra internationella fora; friare handel, bättre markndstillträde för u-&lt;br&gt;landsprodukter samt resursöverföring och skuldlättnader för u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 34 framhålls vikten av att överföra miljöanpassad teknologi&lt;br&gt;mellan och inom länder. Detta gäller särskilt till u-länder. I kapitel 38&lt;br&gt;och 39 har världens länder enats om att stärka samarbetet kring miljö&lt;br&gt;och utveckling främst inom ramen för FN-systemet samt att utvärdera&lt;br&gt;och främja effektiviteten i internationell miljörätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.a) Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret förordar en arbetsfördelning länder emellan i det in-&lt;br&gt;ternationella miljöarbetet, istället för att alla skall vara representerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i alla sammanhang. Kemikaliearbetet ses som ett positivt exempel.&lt;br&gt;Skogsstyrelsen betraktar Rio-deklarationens princip (2) om suveränitet&lt;br&gt;under ansvar som svår att förverkliga speciellt för de i-länder som&lt;br&gt;enträget försöker att påtvinga u-ländema sina egna uppfattningar om&lt;br&gt;hållbar utveckling samtidigt som de finner det svårt och smärtsamt att&lt;br&gt;minska sina gränsöverskridande luftföroreningar, hitta säkra energisys-&lt;br&gt;tem och finna vägar till ett kretsloppssamhälle så att de inte skadar&lt;br&gt;andra länders miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ansvar. Statens naturvårdsverk betonar att det måste finnas&lt;br&gt;utrymme för både internationellt samordnande åtgärder om regelsystem&lt;br&gt;och för enskilda länder att gå före och agera relativt fritt för att flytta&lt;br&gt;miljövårdens positioner framåt. Väg- och Trafikinstitutet menar att&lt;br&gt;solidaritet påkallar en avsevärd effektivisering av i-ländemas trans-&lt;br&gt;portsystem för att hejda energi- och råvarukonsumtionen. Mijjöförbun-&lt;br&gt;det menar att varje människa på jorden har samma rätt att ta i anspråk&lt;br&gt;resurser, varpå man definierar de tre viktigaste områdena för i-ländema&lt;br&gt;att åtgärda: kretsloppsproduktion; mindre köttkonsumtion; och mindre&lt;br&gt;bil- och flygtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen/U-forum förespråkar klara svenska ställningstaganden&lt;br&gt;for de fattigaste länderna och en ödmjuk inställning istället för en&lt;br&gt;teknikoptimistisk linje. Lunds universitet framhåller att Sverige avsevärt&lt;br&gt;måste förstärka sin personella och finansiella kapacitet för det in-&lt;br&gt;ternationella arbetet med att genomföra Agenda 21. NUTEK anser att&lt;br&gt;resurser bör satsas där man får mesta möjliga utdelning per satsad krona&lt;br&gt;för miljön. Uppsala universitet menar att nationell suveränitet måste&lt;br&gt;balanseras med internationella &amp;quot;maktmedel&amp;quot;. ÖB föreslår att internatio-&lt;br&gt;nellt miljösamarbete kring kartläggning av och sanering efter militär&lt;br&gt;verksamhet bör initieras med kostnadstäckning utanför försvarets&lt;br&gt;ordinarie budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.b) EG/EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk påpekar att en betydande del av den&lt;br&gt;storskaliga belastningen på svensk miljö härrör från länderna i&lt;br&gt;EG/EFTA-området. De miljöregler som berör den fria handeln&lt;br&gt;kommer i allt större utsträckning att bli gemensamma inom detta&lt;br&gt;område. Naturvårdsverket anser därför att det är rationellt ur svensk&lt;br&gt;miljöpolitisk synvinkel att lägga stor vikt vid EG/EFTA-ländema och&lt;br&gt;relevanta EG-institutioner liksom på de internationella konventionerna&lt;br&gt;i det fortsatta miljösamarbetet. Vidare anser verket att Sverige måste&lt;br&gt;verka för att miljöaspekterna får tillräcklig tyngd vid avvägningen&lt;br&gt;mellan frihandel och miljö inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett eventuellt inträde i EG anser länsstyrelsen i Malmöhus län att&lt;br&gt;möjligheterna för Sverige att driva en miljöpolitik i överensstämmelse&lt;br&gt;med Agenda 21 är beroende av att man lyckas få till stånd en sådan&lt;br&gt;miljöpolitik även i EG. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att i&lt;br&gt;förhandlingarna om EES-avtalet och eventuell anslutning till EG är det&lt;br&gt;viktigt att Sverige arbetar för att substitutionsprincipen skall ligga fäst.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU TEK föreslår att Sverige som medlem i EG bör arbeta för avveckling&lt;br&gt;av handelshindren gentemot Tredje världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen vill att Sverige i förhandlingarna med EG&lt;br&gt;värnar om en självständig miljöpolitik och ser till att fyra nya &amp;quot;friheter&amp;quot;&lt;br&gt;garanteras inom EES/EG: fri information; fri utveckling av miljöskydd;&lt;br&gt;fri utveckling av ett uthålligt, miljöanpassat jord- och skogsbruk; samt fri&lt;br&gt;internationell miljö- och biståndspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information. Naturskyddsföreningen framhåller att offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen, remissförfarandet och öppenheten i beslutsprocessen skall bevaras.&lt;br&gt;Den svenska regeringen bör offentliggöra utkast och beslutsunderlag,&lt;br&gt;liksom sina ställningstaganden samt ge miljörörelsen insyn och observa-&lt;br&gt;törsstatus i beredande organ. EG bör ha en generell miljöklausul som&lt;br&gt;stadgar att integrationsåtgärder skall miljökonsekvensbedömas och alla&lt;br&gt;miljödirektiv bör vara minimidirektiv som föregås av remissförfarande&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av miljöskydd. Naturskyddsföreningen framhåller att&lt;br&gt;EFTA-ländemas undantag i EES-avtalet för miljökrav på bl a kemikalier,&lt;br&gt;bilavgaser och avfall antingen måste bli EG-regler eller permanentas som&lt;br&gt;undantag i EG. Sverige får inte backa på kravet att vid medlemskap i EG&lt;br&gt;behålla reglerna för svavel i bränslen, liksom substitutionsprincipen,&lt;br&gt;försiktighetsregeln och producentansvaret, som är centrala bl a i&lt;br&gt;kemikalielagstiftningen. Sverige måste få rätt att bibehålla och skärpa&lt;br&gt;existerande bilavgasregler samt att fritt utveckla och införa miljöklass-&lt;br&gt;ningssystem, bl a för motorfordon och dieseloljor. Sverige skall kunna&lt;br&gt;avstå från import och förbjuda export av miljöfarligt avfall och kärnav-&lt;br&gt;fall. Sverige måste också kunna behålla sina miljöavgifter och -skatter&lt;br&gt;samt införa nya sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser vidare att Sverige måste ha rätt att&lt;br&gt;kompensera jordbruket för försvårande klimatförhållanden, höga krav på&lt;br&gt;djurens miljö och hälsa samt miljö- och naturvårdsåtaganden inom&lt;br&gt;jordbruket. Miljöskatter och -avgifter som försämrar lönsamheten i&lt;br&gt;jordbruket skall kunna återföras till näringen och avgifter på kväve och&lt;br&gt;kadmium skall kunna höjas. För att bevara biomångfalden och bekosta&lt;br&gt;reservat måste avgifter kunna tas ut från skogsnäringen samt undantag&lt;br&gt;göras från EGs beskogningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och biståndspolitik. Sverige skall behålla rätten till självständig&lt;br&gt;internationell miljö-, bistånds- och solidaritetspolitik. EG får inte,&lt;br&gt;påpekar Naturskyddsföreningen, ha tullar som diskriminerar u-länder.&lt;br&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum anser att svenskt&lt;br&gt;bistånd skall skötas från Sverige, även vid ett eventuellt medlemskap i&lt;br&gt;EG. Ung Vänster anser inte att hållbar utveckling är förenligt med&lt;br&gt;medlemskap i EG/EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.c) FN-systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på global nivå kunna förverkliga den hållbara utveckling som&lt;br&gt;anges i Agenda 21 krävs, enligt Statens naturvårdsverk, att de rika&lt;br&gt;länderna och utvecklingsländerna tillsammans snabbt enas om en&lt;br&gt;realistisk modell för hur det i praktiken skall gå till. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser att Sverige bör fortsätta att driva miljöfrågorna i viktiga in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temationella sektororgan, t ex FNs organisationer för sjöfart (IMO)&lt;br&gt;och luftfart (ICAO). Fiskeriverket anser att FNs fackorgan bör få en&lt;br&gt;mycket större roll i UNCED-uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 menar att Sverige bör verka för att FN samordnar utbildning i&lt;br&gt;upprättandet av nationella integrerade miljö- och ekonomiredovisningar.&lt;br&gt;q2000 föreslår också att Kommunförbundet aktivt skall medverka till&lt;br&gt;internationella samråd mellan berörda FN-organ m fl om de bästa&lt;br&gt;formerna för stöd till u-länders arbete med lokala Agenda 21 (punkt&lt;br&gt;28.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya bindande avtal. Svenska FN-förbundet föreslår att regeringen&lt;br&gt;undersöker möjligheten att skapa ett forum inom FNs ram där för-&lt;br&gt;handlingar kan leda till ett bindande generellt avtal på miljö- och&lt;br&gt;utvecklingsområdet. Agenda 21 skulle, enligt FN-fÖrbundet, därmed ges&lt;br&gt;den funktion av processdokument som avsågs genom att utgöra underlag&lt;br&gt;for ett sådant förhandlingsforum. Förbundet betonar att ekonomiska,&lt;br&gt;sociala och ekologiska intressen bör mötas i sådana förhandlingar, så att&lt;br&gt;parterna får möjlighet att utöva en form av byteshandel (&amp;quot;issue-trade&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Industriförbundet anser att det internationella miljöarbetet&lt;br&gt;måste stärkas och - till skillnad från Agenda 21 - inriktas på bindande&lt;br&gt;överenskommelser länderna emellan, i likhet med de som utarbetades för&lt;br&gt;reduktion av CFC i det s k Montreal protokollet. Framgången i den&lt;br&gt;internationella CFC-reduktionen borde sporra till vidare arbeten i denna&lt;br&gt;anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventioner. Lunds universitet betonar vikten av att Sverige driver&lt;br&gt;på det internationella miljöarbetet via FN och konventionerna om&lt;br&gt;biomångfald och klimat så att normerna på dessa områden skärps.&lt;br&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum anser inte att&lt;br&gt;USAs tolkning av bio-konventionen skall accepteras av Sverige. q2000&lt;br&gt;hävdar att Sverige är lämpat att leda den internationella utvecklingen av&lt;br&gt;säkerhetsprinciper kring bioteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 bedömer att skogsprincipema i vissa avseenden är lika svaga&lt;br&gt;som Världsbankens skogspolicy vars projekt delvis bidragit till till-&lt;br&gt;bakagång i återväxten av skog. q2000 vill därför att förhandlingar om en&lt;br&gt;skogskonvention bör inledas mycket snart med följande mål: stoppa&lt;br&gt;avskogningen; skydda existerande naturskog; ta itu med orsakerna till&lt;br&gt;skogsskövlingen; garantera ursprungsfolkens rätt; och öka den in-&lt;br&gt;ternationella finansieringen för att förverkliga målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Svenska Samernas Riksförbund anser att Sverige bör verka för&lt;br&gt;en konvention rörande skogar. Skogsstyrelsen föreslår utökat svenskt&lt;br&gt;finansiellt och personellt stöd till FAO och andra internationella&lt;br&gt;skogsorganisationer. Även FAO-kommittén menar att FAOs regionala&lt;br&gt;skogskommissioner bör stärkas så att de kan stödja nationella an-&lt;br&gt;strängningar att genomföra skogsprincipema samt förbereda CSDs&lt;br&gt;tematiska diskussion 1995 av bl a skogsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luft. Naturvårdsverket anser att Sverige skall arbeta för ett avtal om&lt;br&gt;metaller i luftkonventionen. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i&lt;br&gt;Älvsborgs län anser att det behövs väsentligt skärpta internationella avtal&lt;br&gt;för utsläpp av svavel, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det krävs internationell samverkan for att begränsa ammoniakutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser vidare att regeringen bör verka for internationellt&lt;br&gt;bindande överenkommelser för att minska svavelutsläppen från sjöfarten.&lt;br&gt;Arbetet inom ramen för det s k begränsningsuppdraget bör breddas och&lt;br&gt;intensifieras - i första hand med andra europeiska länder. Sverige bör inta&lt;br&gt;en ledande roll i detta arbete och avvecklingsmål bör fastställas för fler&lt;br&gt;miljöfarliga ämnen. Skogsägarnas Riksförbund och Folkkampanjen&lt;br&gt;anser att regeringen bör verka för internationell lagstiftning när det gäller&lt;br&gt;gränsöverskridande luftföroreningar. Bjuvs kommun efterlyser också en&lt;br&gt;förbättring inom det området, med hänvisning till Rio-deklarationens&lt;br&gt;princip 2 om att stater ska &amp;quot;tillse att verksamheter inom deras egen&lt;br&gt;jurisdiktion eller kontroll inte förorsaker skada på andra länders miljö&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitten. Naturvårdsverket föreslår att Sverige skall arbeta for en&lt;br&gt;prioritering bland de mål som har satts for närsalter, organiska miljögif-&lt;br&gt;ter och metaller i havskonventionema. Naturvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet anser att Sverige skall stödja förslaget från UN Committee on&lt;br&gt;Natural Resources att en global vattenkonvention utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU anser att skydd av Östersjön och Västerhavet kräver samordning&lt;br&gt;mellan ICES, HELCOM, PAROSKOM och berörda FN-organ. Lunds&lt;br&gt;universitet menar att Sverige bör verka för en begränsning och&lt;br&gt;internationell kontroll av exploateringen av mangan på djuphavens botten&lt;br&gt;för att förhindra ökad tillförsel av tungmetaller till biosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att Sverige, med ansvaret förlagt till Fiskeriver-&lt;br&gt;ket, i samverkan med FAO skall ta initiativ till ett internationellt&lt;br&gt;expertmöte om riktlinjer för fiske i situationer då tillräcklig information&lt;br&gt;saknas om beståndens möjliga avkastning. Verket menar att regionala&lt;br&gt;fiskerikommissioner för högsjöfisket måste skapas eller stärkas inom&lt;br&gt;ramen för UNCLOS, samt föreslår att Sverige kräver att alla i fisket&lt;br&gt;intresserade får både möjlighet och skyldighet att delta i detta regionala&lt;br&gt;arbete. Verket uppmärksammar också Agenda 21s förslag om en&lt;br&gt;internationell mekanism för att finansiera byggandet av reningsan-&lt;br&gt;läggningar för avloppsvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalier. Kemikalieinspektionen har haft ett möte med ett antal&lt;br&gt;utvecklingsländer där det framkom att det råder en skriande brist på&lt;br&gt;adekvat information om kemikalier och att relevant information som finns&lt;br&gt;inte når rätt mottagare. Stora ansträngningar behöver därför göras inom&lt;br&gt;FNs organisation för att bättre koordinera spridningen av information.&lt;br&gt;Naturvårdsverket framhåller behovet av skärpningar i det intemationalla&lt;br&gt;samarbetet kring kvicksilver, kadmium och bly. Vidare krävs ytterligare&lt;br&gt;åtgärder för att minska spridningen av långlivade organiska ämnen samt&lt;br&gt;insatser för att förbättra kunskapen om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft. Folkkampanjen förespråkar att Sveriges regering skall&lt;br&gt;verka för att energifrågor åter tas upp i FN i syfte att avskaffa kärnener-&lt;br&gt;gin, minska bruket av fossila bränslen samt stödja energieffektivisering&lt;br&gt;och fomybar energi. IAEA bör omvandlas till en institution som enbart&lt;br&gt;sysslar med kontroll av kärnenergi i dess båda former och verkar för en&lt;br&gt;snabb avveckling. Vidare anser föreningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige skall ta initiativ till att IAEA-avtalet och NPT-avtalet&lt;br&gt;omarbetas så att förpliktelsen att sprida kärnenergi tas bort och ersättes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med föreskrifter om ömsesidig förpliktelse att avveckla alla former av&lt;br&gt;kärnenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regeringen bör verka för att innehavare av kärnkraftverk ålägges ett&lt;br&gt;strikt ansvar utan begränsningar för skador - inom eller utom landet -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förorsakade av reaktorhaverier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det behövs en konvention som förbjuder all användning av kärnkraft-&lt;br&gt;drivna eller kämkraftbestyckade fartyg i Östersjön och Kattegatt/-&lt;br&gt;Skagerack.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regeringen skall verka internationellt för att all uranbrytning och&lt;br&gt;annan kärnteknisk verksamhet avbryts. Kämvapenmaktema måste av&lt;br&gt;det internationella samfundet tvingas att avveckla sina förstörelseva-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;regeringen skall verka internationellt för att vapenforskning,&lt;br&gt;vapenproduktion och forskning kring kärnenergi avvecklas. Sverige&lt;br&gt;bör vara berett att vara ledande inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär och miljö. Samarbete för Fred anser att Sverige vid UNEPs&lt;br&gt;artonde styrelsemöte bör föreslå att militärt radioaktivt avfall skall&lt;br&gt;hanteras enligt strikta miljönormer och ställas under internationell&lt;br&gt;kontroll. Vidare bör Sverige verka för ett internationellt förbud mot&lt;br&gt;produktion, innehav och användning av kärnvapen samt för att säkerhets-&lt;br&gt;rådet genom egna kommissioner och konsulter får större resurser för&lt;br&gt;förebyggande diplomati och konfliktlösning. Rymdstyrelsen framhåller&lt;br&gt;möjligheten att t ex inom FNs ram upprätta ett övervaknings- och&lt;br&gt;verifikationssystem för tidig upptäckt av olika krisområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkning och samhällsgrupper. Kungliga vetenskaps-akademien&lt;br&gt;menar bestämt att befolkningsfrågor i framtiden måste få avsevärt större&lt;br&gt;tyngd i det internationella miljösamarbetet än vad som antyds i Agenda&lt;br&gt;21, med en kraftfull insats från svensk sida när Kairo-konferensens&lt;br&gt;resultat finns tillgängligt. Akademien föreslår vidare att Sverige tar&lt;br&gt;initiativ till en internationell expertgrupp för biomångfåld, liknande&lt;br&gt;klimatpanelen IPCC. Lunds universitet anser att fattiga människors&lt;br&gt;migration bör styras så att överbefolkning i redan folkrika och fattiga&lt;br&gt;städer och regioner undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet anser att Sverige bör intensifiera sitt internationella&lt;br&gt;engagemang för att stärka kvinnors roll i beslutsprocesserna, rätten att&lt;br&gt;bestämma över sina egna liv och insatser för reproduktiv hälsa. Svenska&lt;br&gt;FN-förbundet vill att regeringen tillsammans med akademiska in-&lt;br&gt;stitutioner och lokala kvinnliga forskare i enlighet med Agenda 21s&lt;br&gt;kapitel 24 om kvinnor bör analysera och sprida information om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvinnors kunskaper om och erfarenheter av naturresurshållning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effekterna på kvinnor av strukturanpassningsprogram;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effekterna på kvinnor av miljöförstöring, särskilt torka, giftiga&lt;br&gt;kemikalier och väpnade konflikter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sambandet mellan könen relaterat till miljö- och utvecklingsfrågor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inberäkningar av värdet av obetalt arbete; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöanpassad teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-fÖrbundet föreslår också en utredning om hur det multilaterala&lt;br&gt;biståndet via FN har påverkat den sociala och ekonomiska klyftan mellan&lt;br&gt;kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rädda Barnen föreslår att Sverige skall ta initiativ till att en särskild&lt;br&gt;plan och strategi upprättas för att försäkra att barns särskilda behov ges&lt;br&gt;hög prioritet vid genomförandet av Rio-konferensens beslut nationellt och&lt;br&gt;internationellt. Härvid bör göras en sammanvägning av de åtaganden som&lt;br&gt;gjorts i Rio-deklarationen, Agenda 21, Bamtoppmötet och FNs kon-&lt;br&gt;vention om barns rätt. I uppföljningen av dessa åtaganden bör frivilligor-&lt;br&gt;ganisationemas särskilda kompetens och erfarenhet tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) saknar en&lt;br&gt;fungerande enhet inom FN som tar sig an ungdomar och föreslår svenska&lt;br&gt;insatser för att ge FN samordningsresurser för ungdomsorganisationer.&lt;br&gt;q2000 anser att ungdomar bör vara representerade i samtliga FN-&lt;br&gt;förhandlingar, vilket skulle ge nya perspektiv åt verksamheten. UNICEF,&lt;br&gt;UNESCO, UNDP och NGOs bör, enligt q2000, utveckla stödprogram&lt;br&gt;för att engagera ungdomar och barn i miljö- och utvecklingsfrågor, t ex&lt;br&gt;genom ett bamtoppmöte. Folkbildningsförbundet vill att UNESCO och&lt;br&gt;andra FN-organ ska ge ökat stöd åt NGOs inom miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och LO anser att det är angeläget att länder som Sverige&lt;br&gt;upprätthåller och fullföljer ILOs konventioner för att öka deras slagkraft&lt;br&gt;och skapa tryck gentemot de länder där fackliga rättigheter i dag kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 och Svenska Samernas Riksförbund föreslår att Sverige skall&lt;br&gt;ratificera ILO-konvention 169/1989 om urbefolkningar. Förbundet vill&lt;br&gt;också att Sverige skall ta initiativ till att internationella organisationer&lt;br&gt;inför årliga möten och administrativa förfaranden som säkerställer att&lt;br&gt;urbefolkningarnas synpunkter inarbetas i nationell politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.d) Globala miljöfonden. GEF. Världsbanken och IMF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS har ett växande samarbete med Världsbanken kring bl a miljöex-&lt;br&gt;pertis och avser att stärka samarbetet vad gäller u-krediter och insatser&lt;br&gt;på miljöområdet. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-&lt;br&gt;forum menar att Bretton Woods-institutionema måste reformeras och&lt;br&gt;demokratiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldfrågan. Folkkampanjen anser att Sverige bör bidra till lättandet av&lt;br&gt;u-ländemas skuldbörda, dels genom avskrivningar för egen del, dels&lt;br&gt;genom initiativ i internationella sammanhang. IKFF, CUF och Ung&lt;br&gt;Vänster kräver fullständig avskrivning av u-ländemas skulder och&lt;br&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum hävdar att även&lt;br&gt;multilaterala skulder bör kunna omförhandlas. q2000 föreslår att Sverige&lt;br&gt;skall ta initiativ som gör att fattiga länders skulder senast år 2000 har&lt;br&gt;reducerats så mycket att de inte längre hindrar en hållbar utveckling.&lt;br&gt;Skulder kan bl a bytas mot utbildning (swaps). Vidare föreslås en&lt;br&gt;internationell fond som kan köpa upp u-ländemas skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lutherhjälpen/Kyrkornas U-Forum vill att regeringen bjuder in&lt;br&gt;folkrörelse-representanter från u-länder till ett planerat skuldkrissemina-&lt;br&gt;rium år 1994 och verkar för en internationell konferens med alla berörda&lt;br&gt;parter angående det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att program för strukturanpassning ökar&lt;br&gt;fattigdomen och sätter miljön i andra hand. Lutherhjälpen/U-forum och&lt;br&gt;q2000 föreslår att varje program skall bedömas från social- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökonsekvenssynpunkt så att programmen kommer att gynna ett&lt;br&gt;hållbart utnyttjande av mänskliga resurser och minskar miljöskulden.&lt;br&gt;Kyrkorna betonar speciellt behovet av att studera strukturanpassnings-&lt;br&gt;programmens effekter på flickor och kvinnor i form av minskad&lt;br&gt;arbetsbörda och ökat inflytande i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GEF. Ung Vänster anser att svenskt miljöbistånd bör slussas via andra&lt;br&gt;vägar än GEF, så att u-länder får huvudinflytande över pengarna. IKFF&lt;br&gt;menar att GEF bör göras själständigt gentemot Världsbanken och att&lt;br&gt;Sverige skall kräva miljöansvar av Världsbanken. q2000 framhåller att&lt;br&gt;Sverige bör kräva att centrala dokument hos Bretton Woods-institutioner-&lt;br&gt;na i enlighet med Rio-deklarationen (princip 10) offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.e) Handel. GATT och OECD-samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium anser att det är för tidigt att föra in Agenda 21s&lt;br&gt;detaljerade sektorsrelaterade frågor i GATTs arbetsgrupper om&lt;br&gt;miljörelaterade handelsfrågor. Svenska beslut bör vänta tills pågående&lt;br&gt;förhandlingar i GATT, OECD och UNCTAD avslutats. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk menar att Sverige bör vara aktivt i det arbete inom&lt;br&gt;OECD och GATT som syftar till att ge miljöaspekter ökad tyngd vid&lt;br&gt;handelspolitiskt beslutsfattande och att det måste finnas öppningar för&lt;br&gt;enskilda länder eller grupper av länder att via miljöskatter, miljöklass-&lt;br&gt;ning, miljömärkning, producentansvar och liknande styrmedel gynna&lt;br&gt;miljövänliga alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihandel. Sveriges Jordägarförbund anser att Sverige i vissa viktiga&lt;br&gt;fäll måste förbehålla sig rätten att bestämma om sin egen miljöpolitik&lt;br&gt;även om det medför störningar för den internationella handeln. Vidare&lt;br&gt;kan det behövas ytterligare åtgärder för att svenskar i verksamheter på&lt;br&gt;områden utanför nationell jurisdiktion skall respektera samma regler som&lt;br&gt;gäller inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet påpekar att det framgår av princip 16 i Rio-&lt;br&gt;deklarationen, som behandlar principen att förorenaren skall betala, att&lt;br&gt;tillämpningen &amp;quot;skall ske på ett sådant sätt att det inte medför störningar&lt;br&gt;i den internationella handeln och investeringarna&amp;quot;. Förbundet menar att&lt;br&gt;om inte sådana störningar beaktas, då globala miljöproblem skall lösas,&lt;br&gt;är det stor risk att introduktionen av nationella miljöavgifter medför att&lt;br&gt;den nationella ekonomiska tillväxten minskar och att de globala miljöp-&lt;br&gt;roblemen inte löses - de bara förflyttas geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna anser att det på skogsområdet finns flera exempel&lt;br&gt;på hur åtgärder vidtas i andra europeiska länder under åberopande av att&lt;br&gt;de skyddar miljön, men där effekterna är klart handelshindrande och&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande genom att det gynnar den inhemska industrin,&lt;br&gt;styr råvarurvalet och produktionsprocessen eller frångår marknadslös-&lt;br&gt;ningar. Skogsstyrelsen framhåller att även Sverige med anledning av&lt;br&gt;andra länders förberedelser for importbegränsande åtgärder mot &amp;quot;icke&lt;br&gt;uthålliga skogsbruk&amp;quot; måste ta ställning till frågan om certifikat på&lt;br&gt;skogsprodukter. Skogsstyrelsen menar att den uppfostrande tanken i att&lt;br&gt;begränsa importen är god men bedömer att vissa u-länder och länder i&lt;br&gt;östra Europa saknar kapacitet att garantera ett uthålligt skogsbruk på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många år ännu, vilket gör att åtgärderna riskerar att bli godtyckliga i&lt;br&gt;strid med Rio-deklarationens paragraf (14) om gränsöverskridande&lt;br&gt;miljöförstöring. Vidare framhåller skogsstyrelsen att internationella&lt;br&gt;överenskommelser om åtgärder i de länder som skadar våra skogar med&lt;br&gt;luftbuma forsumingspartiklar är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ung Vänster anser att i-ländema måste avveckla protektionismen mot&lt;br&gt;u-länder, med undantag för att alla länder måste få skydda egen mer&lt;br&gt;miljöanpassad produktion. Folkkampanjen föreslår att Sverige bör verka&lt;br&gt;för att handeln med resurskrävande och miljöskadliga varor minskar&lt;br&gt;samtidigt som orättvisa handelshinder som drabbar u-ländema avskaffas.&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund anser att västvärlden måste sluta tära på&lt;br&gt;utvecklingsländernas resurser genom import av billigt foder, dumpning&lt;br&gt;av miljöfarligt avfell eller export av i västvärlden förbjudna kemikalier.&lt;br&gt;CUF föreslår att Sverige upprättar långsiktiga handelsavtal med u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutet framhåller att sambandet mellan ökad&lt;br&gt;handel och skydd av miljön är problematiskt och ifrågasätter därför den&lt;br&gt;ensidiga satsning på frihandel som förespråkas i Agenda 21 s kapitel 3 om&lt;br&gt;att påskynda hållbar utveckling i u-ländema. Vidare ifrågasätter institutet&lt;br&gt;att en friare marknad i u-länder skulle ge ökade inkomster där, mot&lt;br&gt;bakgrund av de sjunkande priserna på produkter som utsätts för&lt;br&gt;konkurrens på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstads och Sundsvalls kommun påpekar att enligt Agenda 21 skall&lt;br&gt;småskalig, lokal produktion gynnas, samtidigt som den internationella,&lt;br&gt;fria handeln skall öka vilket är motsägelsefullt. Det finns en intressekon-&lt;br&gt;flikt mellan den storskaliga produktionen för en stor och fri exporthandel&lt;br&gt;och den lilla produktionen för den lokala marknaden. Dessutom kräver&lt;br&gt;ökad internationell handel mer transporter vilket inte heller stämmer&lt;br&gt;överens med övriga intentioner i Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GATT. Naturskyddsföreningen menar att GATT-avtalet måste utgå&lt;br&gt;ifrån försiktighetsprincipen och PPP och erkänna att miljökostnader som&lt;br&gt;inte intemaliserats utgör en otillåten subvention. I avvaktan på full&lt;br&gt;intemalisering kan kompensation till länder som ställer högre miljökrav&lt;br&gt;än genomsnittet ges t ex i form av miljömoms på såväl inhemska som&lt;br&gt;importerade miljöstörande produkter eller i form av importtullar i&lt;br&gt;förhållande till i vilken grad kostnader för miljö- och naturresursut-&lt;br&gt;nyttjande inkorporerats i produktens pris. Inkomsterna härav föreslås bli&lt;br&gt;överförda till GEF för att motverka missbruk av kompensationsrätten i&lt;br&gt;protektionistiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stater skall, enligt föreningen, ha rätt att vidta handelsrestriktiva&lt;br&gt;åtgärder av miljöskäl, förutsatt att åtgärderna uppfyller de krav som&lt;br&gt;rimligen kan ställas vad gäller förebyggande av dolda handelshinder.&lt;br&gt;Åtgärder vad gäller varor eller produktionsmetoder som sker i enlighet&lt;br&gt;med internationella miljökonventioner får inte ses som tekniska handels-&lt;br&gt;hinder. Prövningen i GATT av om en handelsrestriktiv miljöåtgärd är&lt;br&gt;befogad måste ske enligt en mer demokratisk och öppen konfliktlösnings-&lt;br&gt;modell än hittills. Bevisbördan måste ligga hos den som anser sig&lt;br&gt;förfördelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk handel. q2000 anser att import av ekologiskt framställda&lt;br&gt;grönsaker, frukter och kläder bör ges stöd. Botilda UNIFEM föreslår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;import av sockerrörsbensin från u-länder. KdS-K vill kraftigt begränsa&lt;br&gt;importen av fiskmjöl och annat proteinfoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor för Fred anser att såväl import som export av radioaktivt&lt;br&gt;avfell bör stoppas av riksdagen och att Sverige verkar for en internatio-&lt;br&gt;nell lagstifning mot handel med radioaktivt avfell. Tillsammans med&lt;br&gt;EKFF föreslås stopp för svensk vapenexport. Samarbete för Fred anser&lt;br&gt;att vapenhandel bör beskattas internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD. Kemikalieinspektionen anser att det behövs en stark koppling&lt;br&gt;mellan begränsningsarbete på kemikalieområdet och bistånd for att de&lt;br&gt;åtgärder som OECD-ländema beslutar om inte skall få negativa effekter&lt;br&gt;på utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella standards. NUTEK menar att en större grupp i-länder&lt;br&gt;måste agera gemensamt mot de globala miljöproblemen för att kost-&lt;br&gt;nadseffektiva lösningar ska nås. Konkurrensverket tror att ett globalt&lt;br&gt;regelsystem för miljöskydd skulle öka möjligheterna till konkurrens på&lt;br&gt;lika villkor mellan företag i olika länder. Lunds universitet anser att&lt;br&gt;internationella standards för olika produkters energieffektivitet bör&lt;br&gt;utvecklas och antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ung Vänster menar att åtgärder måste riktas mot de transnationella&lt;br&gt;företagens aggressiva marknadsföring och ställa företagen under&lt;br&gt;demokratisk kontroll. Priset på tobak, kaffe och bomull borde höjas så&lt;br&gt;att större arealer kan användas för livsmedelsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att Sverige bör agera internationellt för att&lt;br&gt;genomdriva fungerande normer for innehållsdeklaration för varor och&lt;br&gt;saklig miljöinformation från producenterna, festställa obligatoriska&lt;br&gt;normer för bränsleförbrukning och utsläpp från fordon, samt för att&lt;br&gt;sprida systemet med bränsledeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet vill att fri internationell rörelse av forskare och&lt;br&gt;lärare skall uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patenträtter. Patent- och registreringsverket (PRV) motsätter sig&lt;br&gt;varje ensidig nationell reglering i syfte att försämra industriellt rättsskydd&lt;br&gt;och menar att multilaterala överenskommelser inom GATT om immateri-&lt;br&gt;alrättsligt skydd av olika ensamrätter istället kan tillgodose u-länders&lt;br&gt;behov genom särlösningar. Multilaterala regelverk bör också begränsa&lt;br&gt;tvångslicensiering av immaterialrättigheter, så att tvång utöver den&lt;br&gt;svenska patentlagens 43-50 §§ motverkas. Kommersiella kanaler bör vara&lt;br&gt;viktigast för tekniköverföring, enligt PRV, som föreslår att staten ska ge&lt;br&gt;incitament for den privata sektorn att bidra till teknisk utveckling på icke-&lt;br&gt;kommersiella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV välkomnar regionalt informationsutbyte men vänder sig mot&lt;br&gt;regional samordning av teknikinformation, som man menar bäst sköts av&lt;br&gt;nationella patentverk. (PRV påpekar också att &amp;quot;patent offices&amp;quot; felaktigt&lt;br&gt;har översatts till &amp;quot;patentbyråer&amp;quot; istället för &amp;quot;patentmyndigheter&amp;quot;.)&lt;br&gt;Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum vill att Sverige i&lt;br&gt;den europeiska patenträttsorganisationen verkar för att bioteknik inte&lt;br&gt;faller under det gängse patentförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.g) Bistånd Kvinnor för Fred föreslår att biståndet åter skall nå 1 %&lt;br&gt;av BNP, medan Ung Vänster föreslår en höjning till minst 2% och vill&lt;br&gt;att bistånd skall vara obundet. Samarbete för Fred föreslår att biståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall höjas till mottagarländer som sänker sina militärutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndets inriktning. Lunds universitet föreslår att fler länder än de&lt;br&gt;traditionella skall få svenskt bistånd och att miljö- och befolkningsfrågor&lt;br&gt;tydligare skall inkluderas. Universitetet betonar behovet av lokala nätverk&lt;br&gt;i genomförandet av biståndsprojekt samt värdet av breda utvärderingar&lt;br&gt;av projekten. BITS pekar på att kunnande finns i Sverige om energi,&lt;br&gt;industri, skog, gruvor och vattenrening, vilket talar för att svenskt&lt;br&gt;bistånd bör koncentreras till dessa områden. Kombinationer av olika&lt;br&gt;instrument, t ex studier, investeringar och krediter, kan användas för att&lt;br&gt;bättre integrera miljöfrågorna i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin föreslår att BITS och&lt;br&gt;SAREC skall ge högre prioritet åt systemansatser kring fattigdom, ohälsa&lt;br&gt;och miljöförstöring i problemanalys och utvecklingshjälp och därvid&lt;br&gt;beakta vad som motiverar konstruktiva respektive destruktiva beteenden.&lt;br&gt;Styrelsen för Internationellt Näringslivsbistånd (SwedeCorp) ser som&lt;br&gt;sin uppgift att vara en inspiratör som skall få näringslivet i u-länder och&lt;br&gt;Östeuropa att självt inse fördelarna med att införa förbättringar inom&lt;br&gt;området industriell miljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndets former. HSB och IKFF anser att en större del av SIDAs&lt;br&gt;bistånd bör kanaliseras via fnvilligorganisationema. Skövde kommun&lt;br&gt;och Kommunförbundet anser att kommunallagen bör ändras så att&lt;br&gt;komunema kan utnyttjas betydligt mer aktivt och genomtänkt än hittills&lt;br&gt;i det svenska biståndet både till Östeuropa och utvecklingsländerna.&lt;br&gt;Landstinget i Värmlands län påpekar att det är väsentligt att de&lt;br&gt;praktiska erfarenheter som finns på regional och lokal nivå tillvaratas i&lt;br&gt;biståndsarbete för kunskapsöverföring till regioner i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsöverföring. Patent- och registreringsverket (PRV) bedömer&lt;br&gt;att rättvis nyttofördelning mellan de som tillhandahåller resurser och de&lt;br&gt;som exploaterar dem kräver utbildning och kompetensförstärkning i u-&lt;br&gt;länder. FRN tycker att andelen av forskningsmedel under biståndsramen&lt;br&gt;bör förstärkas och efterlyser en plan för hur forskningen skall tas tillvara&lt;br&gt;i biståndet. I samma anda föreslår SAIHI en utredning till stöd till en&lt;br&gt;effektivare och mer kompetent kunskapsöverföring till u-ländema. HSFR&lt;br&gt;anser att större hänsyn än hittills bör tas till det kulturella sammanhanget&lt;br&gt;när ny teknik skall tillämpas i u-länder, en hänsyn som ger uppgifter till&lt;br&gt;antropologisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen vill att kurser om användning av Q ärranalysteknik skall&lt;br&gt;erbjudas planerare och beslutsfattare i u-länder. Enligt Lantmäteriverket&lt;br&gt;är det nödvändigt att det med alla tillgängliga politiska och formella&lt;br&gt;medel skapas bättre förutsättningar för överföring av informationsteknolo-&lt;br&gt;gi genom att t ex sänka licenskostnaderna för resurssvaga parter eller&lt;br&gt;genom bidrag via biståndspengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga vetenskapsakademien betonar i-ländemas ansvar för att u-&lt;br&gt;ländema blir delaktiga av utbildning. Folkbildningsförbundet föreslår&lt;br&gt;ökat SIDA-bidrag till International Council for Adult Educations&lt;br&gt;internationella miljönätverk. Nordiska Afrikainstitutet menar att för att&lt;br&gt;de &amp;quot;nationella rådfrågningsprocesser”, som kapitel 28 i Agenda 21&lt;br&gt;föreskriver, skall kunna genomföras i starkt stratifierade samhällen bör&lt;br&gt;grundlig forskning om kontrollen av lokala resurser stödjas. q2000 vill&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom att bistånd skall användas for att stärka u-ländemas för-&lt;br&gt;handlingskapacitet i samband med skuldavskrivningar och reformpro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Environment Institute anser att Sverige har goda&lt;br&gt;kunskaper att bistå med i internationella sammanhang. Institutet har&lt;br&gt;utvecklat metoder for att uppskatta emission av växthusgaser och har&lt;br&gt;expertis inom markanvändning och produktion i torra landområden.&lt;br&gt;Vidare har institutet etablerat en internationell kommission för bioteknisk&lt;br&gt;rådgivning (Biotechnology Advisory Commission) som kommer att&lt;br&gt;utveckla arbetet med bevarande och hållbar användning av genetiska&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniköverföring. NUTEK hävdar att tekniköverföring måste ske i&lt;br&gt;mycket nära samverkan med mottagarländerna, t ex genom att Sverige&lt;br&gt;bidrar till lokala kompetenskontor, så att den miljöanpassade tekniken&lt;br&gt;helst kan tillverkas och uppföras med lokala krafter. Stockholms&lt;br&gt;universitet vill att miljöanpassad teknologi skall marknadsföras.&lt;br&gt;Universitet och högskolor skulle med finansiering inom ramen för&lt;br&gt;biståndet eller genom statliga krediter kunna bidra med kunskap inom&lt;br&gt;sådana områden där svensk forskning kommit särskilt långt, t ex luft- och&lt;br&gt;vattenrening, skydd av skogar och kustvattenområden eller ergonomi i&lt;br&gt;arbetsmiljöskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS kräver MKB och åtgärdsplan för projekt med betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan, om de skall komma ifråga för u-krediter. BITS överväger&lt;br&gt;också att vidareutveckla försök med kreditramar till nationella ut-&lt;br&gt;vecklingsbanker for miljöförbättrande investeringar. Falkenbergs&lt;br&gt;kommun anser att Sverige bör undvika att exportera produkter och&lt;br&gt;system som inte är långsiktigt, miljömässigt riktiga. Landstinget i&lt;br&gt;Värmlands län menar att det är av största vikt att svenska biståndsorgan&lt;br&gt;stimulerar kunskapsöverföring av miljöteknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende och markanvändning. SABO konstaterar att Sverige under lång&lt;br&gt;tid byggt upp en bostadspolitik, en bostadsstandard och ett kunnande om&lt;br&gt;byggande och förvaltning av bostäder som bör kunna tjäna som exempel&lt;br&gt;och förebild i tillämpliga delar i länder som nu påbörjat en uppbyggnad&lt;br&gt;av sitt bostadsbestånd. SABO är berett att i samarbete med medlemsföre-&lt;br&gt;tagen bistå med kunskaper och erfarenheter till länder där sådan kunskap&lt;br&gt;är relevant och efterfrågad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata påpekar med hänvisning till&lt;br&gt;kapitel 7 i Agenda 21, som behandlar vikten av främjandet av långsiktig&lt;br&gt;planering och förvaltning av markanvändning samt behovet av upp-&lt;br&gt;byggnad av lämpliga fastighetsregistreringssystem i utvecklingsländer, att&lt;br&gt;det är viktigt att svenska och internationella biståndsorgan prioriterar&lt;br&gt;frågor kring mark, markanvändning och ägande. Då det i Sverige finns&lt;br&gt;stor erfarenhet inom fästighetsinformationsområdet kan en satsning från&lt;br&gt;svensk sida utgöra en viktig komponent i utvecklingen av markan-&lt;br&gt;vändningen i utvecklingsländerna. Lantmäteriverket anser att biståndet&lt;br&gt;inom detta område bör öka. Enligt verket är en konstruktiv fastig-&lt;br&gt;hetsindelning en förutsättning för att klara ut äganderätten och därmed&lt;br&gt;för kapitalbildning och ekonomisk utveckling genom modem marknads-&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall. Lunds universitet föreslår utökade resurser och utvidgat&lt;br&gt;ansvar till SAREC för stöd till forskning i u-länder om hantering av&lt;br&gt;miljöfarligt avfall. Statens kärnkraftsinspektion påpekar att vid&lt;br&gt;verksamhet som innebär att radioaktivt avfell uppstår måste avfallsfrågor&lt;br&gt;betraktas som en integrerad del i bistånd med ny teknik till utveck-&lt;br&gt;lingsländer for att förebygga eller åtminstone underlätta problem med&lt;br&gt;avfallshanteringen. Därför bör krav ställas på landet/organisationen vid&lt;br&gt;biståndsverksamhet att avfellsproblemet löses. Statens strålskyddsinsti-&lt;br&gt;tut anser att regeringen bör överväga om stödet till strålskydd i u-länder&lt;br&gt;bör utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalier. Kemikalieinspektionen hoppas att tillsammans med SIDA&lt;br&gt;och andra bistånsmyndigheter utveckla det svenska miljöbiståndet på&lt;br&gt;kemikalieområdet. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum&lt;br&gt;föreslår stöd till kompetens i u-länder för hanterandet av kemikalier.&lt;br&gt;Kungliga vetenskapsakademien, liksom Naturvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet menar att svensk övervakning och kontroll av kemikalier&lt;br&gt;utgör ett värdefullt informationskapital för internationellt samarbete. En&lt;br&gt;kraftfull sådan insats är, enligt akademien, i hög grad påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum&lt;br&gt;föreslår en kraftigare inriktning av biståndet på jordbruksutveckling och&lt;br&gt;livsmedelsproduktion. Vidare bör bistånd styra jordbruket så att ökad&lt;br&gt;produktion åstadkoms i första hand för den inhemska marknaden.&lt;br&gt;Forskning bör inriktas på att förse lokalbefolkningar med redskap att&lt;br&gt;utveckla sitt eget kunnande och sina odlingsmetoder. CUF och Folkkam-&lt;br&gt;panjen menar att Sveriges u-landsbistånd bör inriktas på att minska&lt;br&gt;fattigdomen i biståndsländema genom att stödja miljövänlig småskalig&lt;br&gt;produktion och återvinning, främst inom jordbruk och lokal produktion.&lt;br&gt;LRF framhåller att det finns all anledning att lära av utvecklingsländerna&lt;br&gt;inom t ex jordbruksområdet där det torde finnas betydande kunskaper om&lt;br&gt;bl a alternativa brukningsmetoder och bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skog. Skogsstyrelsen anser att Rio-deklarationens princip (5) om att&lt;br&gt;utrota fettigdomen motiverar en ytterligare kraftsamling av bistånd till&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad hos fettig landsbygdsbefolkning om markan-&lt;br&gt;vändning och avskogning. Skogsstyrelsen tycker också att Sverige i&lt;br&gt;samband med bistånd till skogsprogram bör markera betydelsen av&lt;br&gt;kunskap hos mottagarna, inte minst kvinnor. Studiecirklar förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet menar att beskogning med inhemska trädslag ofta&lt;br&gt;är bättre än med utländska och att kunskap om detta bör spridas genom&lt;br&gt;biståndsprojekt. Universitetet framhåller exempel på att avskogning i&lt;br&gt;vissa u-länder motverkats med energikällor som minskar behovet av ved,&lt;br&gt;t ex vattenkraft och solenergi. Universitetet anser att större kunskap&lt;br&gt;behövs om ökenspridning och föreslår att SCB skall samordna ett stöd till&lt;br&gt;uppbyggnad av politiskt oberoende informations- och övervakningssystem&lt;br&gt;for analyser av vegetationsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsägarnas Riksförbund avvisar bestämt alla förslag om att inom&lt;br&gt;&amp;quot;sektor skog&amp;quot; överföra finansiella resurser från i-länder till u-länder. De&lt;br&gt;direkta biståndsinsatserna måste ske på traditionellt sätt via stadsbud-&lt;br&gt;geten. För att förebygga brist på föda och bränsle i u-länder med en&lt;br&gt;snabb befolkningsökning, anser Arnold J. Ahlbäck att det är angeläget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att snabbt starta upp trädplanteringsprojekt i dessa länder. För att sådana&lt;br&gt;projekt skall kunna genomföras, med minsta möjliga kostnad och största&lt;br&gt;möjliga engagemang från befolkningen, föreslår Ahlbäck att frön skall&lt;br&gt;distribueras gratis och att varje familj genom lag skall vara tvingad att&lt;br&gt;plantera träd och vårda dem. Däremot bör befolkningen få förtroendet att&lt;br&gt;bestämma var, hur och vad som ska planteras. I Tanzanias fall skulle&lt;br&gt;varje familj behöva plantera minst 50 träd per år under en tioårsperiod&lt;br&gt;och därtill nyplantera alla träd som falls under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitten. SGU tycker att det marina biståndet måste förstärkas och&lt;br&gt;föreslår att biståndsmedel bekostar undersökningar åt u-länder av deras&lt;br&gt;kontinentalsocklar vintertid med fartyget Ocean Surveyor för att ta fram&lt;br&gt;underlag for planering av resurshushållning. Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet anser att SIDA och SAREC skall följa upp provisorisk&lt;br&gt;vattenresursbestämning i observationsfattiga u-länder. Fiskeriverket&lt;br&gt;föreslår att Sverige bekostar kurser om marin miljövård för deltagare&lt;br&gt;från u-länder samt ger stöd till u-länder så att de kan hävda sina intressen&lt;br&gt;utanför den egna ekonomiska fiskezonen. Det bör dessutom prövas om&lt;br&gt;det är möjligt att finansiera ett tvärvetenskapligt utbildningsprogram om&lt;br&gt;fiske, teknik och ekonomi för handläggare från små ö-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion. Skogsindustrierna anser att Sverige genom biståndsin-&lt;br&gt;satser bör verka för en ökad konsumtion av pappersförpackningar i u-&lt;br&gt;ländema för att minska förstörelsen av livsmedel. Lutherhjälpen&lt;br&gt;tillsammans med Kyrkornas U-forum samt q2000 anser att hållbar&lt;br&gt;konsumtion i Tredje världen kräver ökat stöd till konsumentorganisatio-&lt;br&gt;ner där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsgrupper. Lunds universitet anser att könsrollsfrågor bör få&lt;br&gt;ett klart definierat utrymme i biståndet. KdS-K framhåller att kvinnorna&lt;br&gt;som jordbrukare och försöijare skall prioriteras i biståndet. Flera&lt;br&gt;yttranden framhäver att kvinnor måste ges möjlighet att äga mark och&lt;br&gt;låna pengar och värnar deras rätt till kontroll över sin reproduktivitet.&lt;br&gt;Ung Vänster menar att uppbyggnad av primärvård och mödravård&lt;br&gt;stärker kvinnors roll. Folkkampanjen anser att regeringen bör framlägga&lt;br&gt;förslag om hur u-landsbiståndet kan främja social trygghet och familje-&lt;br&gt;planering i mottagarländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LSU efterlyser en stor satsning på bistånd där ungdomsperspektivet&lt;br&gt;sätts i centrum. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum&lt;br&gt;vill att regeringar vid konflikter med ursprungsfolk värnar om principen&lt;br&gt;att den som brukar jorden har rätt till den. Svenska Samernas Riksför-&lt;br&gt;bund anser att SIDA i samverkan med Samerådet bör göra en be-&lt;br&gt;skrivning av situationen för urbefolkningar med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.g) Samverkan med Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk anser att det krävs insatser på multilateral&lt;br&gt;nivå för att bistå länderna i Östeuropa att komma tillrätta med sina&lt;br&gt;miljöfarliga utsläpp, och att Sverige i första hand bör bidra till att&lt;br&gt;bygga upp kunskaper och institutioner i de närmast liggande östeuro-&lt;br&gt;peiska länderna. Verket avser att intensifiera arbetet med de in-&lt;br&gt;ternationella frågorna, främst gentemot EES/EG och Östeuropa och&lt;br&gt;kommer för det ändamålet att ta fram ett särskilt &amp;quot;intemationaliserings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program&amp;quot;, innefattande frågor om kompetensbehov, resurser,&lt;br&gt;organisation m m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMH1 anser att samarbete runt Östersjön och kunskapsuppbyggnad i de&lt;br&gt;nya staterna är nödvändigt. Moderata Kvinnoförbundet uppger att stora&lt;br&gt;insatser fordras för att reparera miljöskadorna i de forna kommu-&lt;br&gt;nistländerna. KdS-K föreslår att en del av intäkterna från miljöavgifter&lt;br&gt;skall fonderas för att rädda Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniköverföring. VTI föreslår överföring av teknik för energisnål&lt;br&gt;kollektivtrafik och icke-motoriserade transportmedel till öst och syd.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbotten län anser att stöd bör ges för att utveckla&lt;br&gt;kommunikationsmöjligheterna i nordvästra Ryssland vilket skulle skapa&lt;br&gt;möjligheter som ger direkta miljövinster. Vidare vill länsstyrelsen&lt;br&gt;intensifiera samarbetet med kartläggning och begränsning av utsläpp från&lt;br&gt;de stora ryska stålindustrierna i nordvästra Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär och miljö. Samarbete för Fred menar att reningen av&lt;br&gt;naturområden som förorenats av Sovjets militärmakt måste stödjas.&lt;br&gt;Vidare bör Sverige med hänvisning till Rio-deklarationen (principerna&lt;br&gt;14-15) kräva av Ryssland att landet avvecklar sina kemiska vapen på&lt;br&gt;säkrast möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och NGOs. Kommunförbundet uppmanar statsmakterna&lt;br&gt;att utarbeta ett samlat program för miljösatsningar i Östersjöområdet&lt;br&gt;varvid kommunerna bör ges goda möjligheter att delta. Stockholms&lt;br&gt;kommun har etablerat ett samarbete med miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;företrädare i Riga och planerar ett miljösamarbete med Litauen. IKFF&lt;br&gt;vill att svenska organisationer skall få rejäla bidrag för miljöprojekt i&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n. GENOMFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4, Åtgärder att genomföras av myndigheter, kommuner, folkrörelser,&lt;br&gt;näringsliv, fack, vetenskaps- och utbildningsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 23-32 i Agenda 21 behandlas vikten av att grupper utanför&lt;br&gt;den offentliga sektorn skall få information och delta i beslutsprocessen.&lt;br&gt;Stärkande av kvinnors, ungdomars och barns, ursprungsbefolkningar&lt;br&gt;samt NGOs inflytande tas upp i var sitt kapitel. Regeringar och&lt;br&gt;näringsliv bör främja ett aktivt deltagande från arbetarnas och&lt;br&gt;fackföreningars sida i beslut och program som rör miljö och ut-&lt;br&gt;veckling, inklusive anställningspolitik, industriell strategi och&lt;br&gt;anpassningsprogram för arbetstagare och tekniköverföring. Näringsli-&lt;br&gt;vet kan genom val av förbättrade produktionssystem och miljöteknik&lt;br&gt;bidra till en hållbar utveckling. Vetenskaplig och teknisk verksamhet&lt;br&gt;bör bygga på principer som i full utsträckning beaktar de livsuppehål-&lt;br&gt;lande systemens integritet när det gäller att bidra till en miljöanpassad&lt;br&gt;och hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,a) Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret föreslår att alla myndigheter, i likhet med vissa företag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska ha sin egen miljöpolicy, miljöhandlingsplan och miljöcontroller&lt;br&gt;samt obligatorisk miljörevision i årsredovisningen. Vidare bör avgifter&lt;br&gt;for offentliga tjänster studeras i ljuset av önskan att intemalisera&lt;br&gt;miljökostnader. q2000 föreslår att UD och biståndsmyndighetema&lt;br&gt;systematiskt skall utveckla miljömässigt hållbara lösningar för boende,&lt;br&gt;transporter och kontorsarbete vid svenska beskickningar och bistånd-&lt;br&gt;skontor i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter har nya idéer om vad de kunde göra. Boverket skulle&lt;br&gt;ha möjlighet att under 1994/95 utveckla ett miljöindexsystem utformat för&lt;br&gt;att utvärdera översiktsplaner. Vidare är Boverket berett att medverka till&lt;br&gt;rådgivningsmaterial och konferenser om Agenda 21-arbetets uppläggning&lt;br&gt;i kommunerna. Statistiska centralbyrån planerar att utveckla &amp;quot;krets-&lt;br&gt;Ioppsstatistik&amp;quot; som kopplar samman miljöstatistik med energi-, industri-&lt;br&gt;och handelsstatistik. NUTEK vill ta fram bättre verktyg för beslut om&lt;br&gt;miljöanpassade system och beräknar att under sju år en miljard kronor&lt;br&gt;kommer att satsas på statlig upphandling av ny, milj ovänlig teknik så att&lt;br&gt;den sprids på marknaden. Denna typ av upphandling får stöd av Lunds&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket vill ha bemyndigande att utfärda föreskrifter för att&lt;br&gt;minska sjöfartens utsläpp till luften. Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin anser att institutet mer aktivt bör anlitas i uppföljnings-&lt;br&gt;arbetet med Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet vill att tjänster inrättas i&lt;br&gt;departement, statliga verk, länsstyrelser, kommuner och näringsliv där&lt;br&gt;kompetens i ekologisk miljökonsekvensanalys efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lokala Agenda 21. Statens naturvårdsverk har fått i uppdrag&lt;br&gt;av regeringen (regleringsbrevet för 93/94) att bidra till att lokala Agenda&lt;br&gt;21 upprättas. Naturvårdsverket betonar att den grundläggande idén med&lt;br&gt;lokala Agenda 21-program är att de ska vara lokalt förankrade hand-&lt;br&gt;lingsprogram. Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas uppgift är att skapa&lt;br&gt;bra förutsättningar för det kommunala arbetet. Verket anser att deras&lt;br&gt;viktigaste roll i det lokala Agenda 21-arbetet är att bidra med kompeten-&lt;br&gt;sutveckling och försöka svara för eller förmedla behövlig expertkompe-&lt;br&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att det breda samråd, vari&lt;br&gt;denna remiss ingår, skall utmynna i en &amp;quot;checklista&amp;quot; som kan fungera som&lt;br&gt;utgångspunkt för bl a kommunernas vidare arbete med att utarbeta en&lt;br&gt;lokal Agenda 21. Sundsvalls kommun föreslår att för att påskynda&lt;br&gt;utvecklingen av en lokal agenda skulle centralt stöd och uppbackning&lt;br&gt;behövas av t ex Naturvårdsverket, Miljö- och naturresursdepartementet&lt;br&gt;och Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallentuna och Sundbybergs kommuner refererar till punkterna&lt;br&gt;28.1, 28.3 och 28.5 i Agenda 21 och vill ha en tydligare definition av&lt;br&gt;lokala myndigheter för att det inte ska råda några oklarheter om vem&lt;br&gt;eller vilka som har att upprätta en lokal agenda. Marks kommun anser&lt;br&gt;att statliga förvaltningar och organisationer bör utforma regler för&lt;br&gt;miljöanpassad upphandling. Statens ungdomsråd bedriver sedan drygt&lt;br&gt;ett år ett demokratiprojekt som syftar till att öka ungdomars makt i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktiga kommunala frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt stöd. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Botkyrka&lt;br&gt;kommun ser länsstyrelsemas roll främst som samordnare för detta arbete&lt;br&gt;inom regionerna. I samverkan med olika berörda aktörer kan för-&lt;br&gt;delningen av uppgifter närmare preciseras. Borlänge kommun föreslår&lt;br&gt;att länsstyrelserna åläggs att i handlingsprogram redovisa hur regionerna&lt;br&gt;kan arbeta mot kretsloppslösningar och hushållning med naturresurser.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att en bra grund för den&lt;br&gt;regionala samordningen av arbetet med Agenda 21 är länsstyrelsens&lt;br&gt;pågående regionala miljöanalys &amp;quot;Strategi för regional miljö, STRAM&amp;quot;,&lt;br&gt;som bl a innehåller ett probleminriktat åtgärdsprogram. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västmanlands län kommer att delta som pilotlän for att utveckla&lt;br&gt;länsstyrelsernas arbete med regionala miljöstrategier och även i övrigt&lt;br&gt;utveckla formerna i miljöarbetet. Arbetet med ett lokalt miljöprogram&lt;br&gt;kommer att bedrivas i nära samarbete med länets kommuner och övriga&lt;br&gt;regionala myndigheter och organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Västernorrlands län betonar att jämsides med att&lt;br&gt;utforma lokala agendor föreligger det ett behov av att också regionalt&lt;br&gt;omsätta agendans principer i en övergripande strategi för att säkerställa&lt;br&gt;en hållbar utveckling. Landstinget i Värmlands län menar att konkreta&lt;br&gt;mål och tidtabeller skulle ge alla berörda chans till en omställning i&lt;br&gt;lagom takt utan omfattande kapitalförstöring och ett trovärdigt incitament&lt;br&gt;för att agera hållbart, t.ex. vid investeringar i byggnader, maskinpark&lt;br&gt;eller infrastruktur. En jämförelse kan göras med beslutet i Los Angeles&lt;br&gt;att &amp;quot;förbjuda” bensindrivna fordon till år 2007 vilket gett en klar signal&lt;br&gt;till biltillverkarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att kretsloppsanpassning och transporter är&lt;br&gt;viktiga områden och är berett att medverka till att olika lokala ut-&lt;br&gt;vecklingsprojekt initieras. De förslag till mål och åtgärder som redovisas&lt;br&gt;i Miljö ’93 bör utgöra ett viktigt underlag för kommunernas arbete med&lt;br&gt;lokala Agenda 21. Som stöd för olika uppföljnings- och utvärderingsin-&lt;br&gt;satser kommer verket att arbeta med miljöövervakning och fortsätta att&lt;br&gt;förmedla information om miljötillståndet, miljöstatistik för olika&lt;br&gt;områden, samt insatser för att bidra till utveckling av olika utvärderings-&lt;br&gt;verkyg och informationssystem. Verket avser att följa upp det lokala&lt;br&gt;Agenda 21-arbetet som ett underlag för det nationella miljöarbetet, bl a&lt;br&gt;via länsstyrelsernas arbete med &amp;quot;Strategi för regional miljö&amp;quot; (STRAM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående verksamhet. Några miljö- och utvecklingsprojekt i linje med&lt;br&gt;Agenda 21s rekomendationer har redan påböljats. Landstinget i&lt;br&gt;Göteborg och Bohus län, Länsstyrelsen, Göteborgs stad och Göte-&lt;br&gt;borgsregionens kommunalförbund har beslutat att gemensamt genom-&lt;br&gt;föra ett sådant projekt, Miljö i Väst. Naturvårdsverket bedriver i&lt;br&gt;samarbete med länsstyrelsen i Norrbottens län, Kiruna kommun,&lt;br&gt;Rymdbolaget och Lantmäteriverket ett arbete för att etablera ett&lt;br&gt;miljödatacenter i Kiruna. Avsikten är att detta center skall tillhandahålla&lt;br&gt;och utifrån olika avnämares önskemål bearbeta miljödata från olika&lt;br&gt;jordresurs-satelliter. Detta projekt kan bli ett viktigt svenskt bidrag till&lt;br&gt;det globala miljöarbetet, inte minst i utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Värmlands län bedriver sedan år 1990 tillsammans med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i länet, Kommunförbundet och Utvecklingsfonden ett&lt;br&gt;samarbete under rubriken Miljöaktion Värmland. Syftet är att stimulera&lt;br&gt;och stödja idéer och utvecklingsprojekt samt sprida information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket utbildar lärare och anställda inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsförvaltningar att bli informatörer om t ex miljögifter i&lt;br&gt;livsmedel. Räddningsverket utvecklar metoder för riskanalys och&lt;br&gt;riskhantering i framför allt kommunerna och vill att relationer mellan&lt;br&gt;riskanalyser och MKB skall studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket lägger i sina fortbildningsinsatser riktade till lärare&lt;br&gt;på olika nivåer inom skolan stor vikt vid kopplingen mellan konsumtion&lt;br&gt;och miljö. Vidare har verket initierat provningar av bl a kompostorer och&lt;br&gt;inredningar i köksskåp för källsortering. Verket ger projektstöd till&lt;br&gt;organisationer i syfte att öka inte minst ungdomars engagemang och&lt;br&gt;medvetenhet i rollen som konsumenter. Katrineholms kommun anser att&lt;br&gt;Konsumentverket bör ta en mer aktiv del i miljöutbildningen av lokala&lt;br&gt;konsumentvägledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket vill informera om att verket tagit fram metoder for&lt;br&gt;planekonomiska analyser för värdering av planer på alla nivåer och där&lt;br&gt;hänsyn till miljöfaktorer kan tas på olika sätt. Verkets erfarenheter från&lt;br&gt;miljömässiga bedömningar vid plangenomförande bör kunna utnyttjas i&lt;br&gt;arbetet med MKB. Vid genomförandet av MKB kan vegetationskartor&lt;br&gt;som produceras av verket användas. Vegetationsinformation är också&lt;br&gt;nödvändigt vid fysisk planering för att kunna ta större miljöhänsyn, som&lt;br&gt;underlag för studie om biologisk mångfald samt för planering av&lt;br&gt;energiskogsproduktion. Centralnämnden för fastighetsdata anser att en&lt;br&gt;ökad användning av Fastighetsdatasystemet kan vara ett verktyg i&lt;br&gt;stödjandet av många frågor med anknytning till planeringsprocesser, som&lt;br&gt;till exempel kartering av översvämmningsområden, industriers påverkan&lt;br&gt;på befolkning, bullerzoner kring flygplatser och vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att föreskrifter skall ges om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud mot avverkning och andra skogsbruksåtgärder på skogliga&lt;br&gt;impediment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljökonsekvensbeskrivningar som underlag för beslut om nya&lt;br&gt;skogsbruksmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillståndsplikt för contortaodling och för längre skogsbilvägar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvävegödsling av skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår verket att en översyn görs av den nuvarande begräns-&lt;br&gt;ningsförordningen (SFS 1987:1347). Översynen bör riktas mot att&lt;br&gt;förtydliga reglerna så att den konsekvensutredning som skall göras innan&lt;br&gt;en myndighet beslutar om en regel, förutom de drabbade företagens/-&lt;br&gt;verksamhetsutövamas kostnader, skall innefatta även kostnader och&lt;br&gt;intäkter för samhället i form av fördärvad eller förbättrad miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår vidare att det skall ges i uppdrag att&lt;br&gt;tillsammans med Boverket och RRV utreda hur en sådan miljöanpassad&lt;br&gt;begränsningsförordning bör utformas. I arbetet bör ingå en vägledning&lt;br&gt;för den praktiska tillämpningen av förordningen. Naturvårdsverket&lt;br&gt;förordar även omprövning enligt MVL av industrianläggningar enligt&lt;br&gt;verkets omprövningsplan och begränsning av vissa verksamheters&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöpåverkan via generella föreskrifter. Universitetet i Linköping&lt;br&gt;föreslår att Naturvårdsverket bör åläggas samordningsansvar för stora&lt;br&gt;målinriktade tvärvetenskapliga program som bör byggas upp av&lt;br&gt;forskningsfinansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,b) Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att formella och eventuella andra hinder mot&lt;br&gt;miljösamverkan mellan kommuner bör ifrågasättas. Byggforsknings-&lt;br&gt;rådet tror att den andra generationens översiktsplaner kan utvecklas&lt;br&gt;till strategiska instrument för utveckling och vara plattform för&lt;br&gt;diskussioner mellan allmänhet och beslutsfattare. Boverket föreslår att&lt;br&gt;medborgarinflytandet genom t ex PBL skall stärkas genom kunskaps-&lt;br&gt;stöd och stimulans till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners uppgifter och befogenheter. KdS-K anser att varje kommun&lt;br&gt;skall ha en kommunekolog eller miljöombudsman. Dessutom bör&lt;br&gt;beslutsfattare och arbetstagare i kommuner och landsting utbildas i&lt;br&gt;miljövård. Vidare bör kommunerna årligen festslå en miljöskyddsplan.&lt;br&gt;Alla kommuner bör inventera grundvattnets beskaffenhet och upprätta&lt;br&gt;skyddsplaner för sina grundvattentäkter. Kommunerna bör, enligt KdS-K,&lt;br&gt;renovera vattenledningsnäten och utveckla biologisk-ekologisk latrin-&lt;br&gt;hantering med bidrag till dem som väljer alternativ till vattentoalett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen menar att kommunerna bör befrias från att&lt;br&gt;följa principen att de endast får ta ut skatt motsvarande sina egna&lt;br&gt;kostnader så att de kan göra skatteväxlingar, t ex genom att sänka&lt;br&gt;kommunalskatten och ta in den summan via höjda förbrukningsavgifter&lt;br&gt;for VA och hushållsel. Kommunerna bör också få rätt att ta ut miljörela-&lt;br&gt;terad tätortsavgift på biltrafiken, t ex genom zonavgifter. Vidare bör&lt;br&gt;minst hälften av landets kommuner före år 1997 ha infört differentierade&lt;br&gt;avfallstaxor och senast år 2000 ha minst en demonstrationsanläggning for&lt;br&gt;separerade toalettsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botilda UNIFEM önskar att kommunerna stödjer utvecklingen av&lt;br&gt;sunda energikällor och tar ansvar för sophanteringen i alla led. q2000&lt;br&gt;föreslår att kommuner via avgifter skall avveckla användningen av&lt;br&gt;tungmetaller och att de bör samverka kring inventering och användning&lt;br&gt;av förnyelsebar energi. Vidare bör tjänstecyklar tillhandahållas för&lt;br&gt;kommunalanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för lokala Agenda 21. Väldigt många yttranden tar festa på&lt;br&gt;punkt 28.2.a i Agenda 21, som föreskriver att de flesta lokala myndig-&lt;br&gt;heter i världen senast 1996 ska ha inlett ett samrådsförferande med&lt;br&gt;befolkningen och uppnått enighet om en &amp;quot;lokal Agenda 21&amp;quot;. Boverket&lt;br&gt;framhåller att stimulansåtgärder bör skapas speciellt för de kommuner&lt;br&gt;som hittills visat lägre miljöaktivitet, så att inte lokala Agenda 21 mest&lt;br&gt;blir ett nytt namn för pågående arbete i de mest aktiva kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings kommun tror att det kan finnas risk för att främst mindre&lt;br&gt;kommuner med otillräckliga resurser och kommuner som redan idag har&lt;br&gt;dåliga resurser avsatta för arbete med miljöfrågor kan komma att få&lt;br&gt;svårigheter att förverkliga en lokal agenda. För att motverka att&lt;br&gt;agendaarbetet genererar en A-grupp med mer miljöinriktade kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och en B-grupp med en spännvidd av lägre ambitionsnivåer anser&lt;br&gt;kommunen att regeringen kan komma att behöva ta ställning till eventuell&lt;br&gt;hjälp och vägledning i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet föreslår att erfarenheter från eko-kommuner som&lt;br&gt;anammat WHO:s ’Healthy Cities’ bör tas tillvara vid framtagandet av&lt;br&gt;lokala Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU anser att några pilotkommuner bör få hjälp att göra och testa&lt;br&gt;integrerade digitala markresursplaner. Dessutom bör geologiska&lt;br&gt;sårbarhetskartor upprättas i alla kommuner när underlag finns. ÖB anser&lt;br&gt;att lokala Agenda 21 inte bör tillåtas styra Försvarsmaktens verksamhet,&lt;br&gt;varför regeringen bör utarbeta anvisningar så att intressekonflikter&lt;br&gt;undviks. NUTEK pekar på kommunernas energiplanering med krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning som en samrådsprocess liknande vad som&lt;br&gt;rekommenderas i Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet anser att kommunerna redan från böljan i&lt;br&gt;Agenda 21-processen bör planera i nära samverkan med studieförbund&lt;br&gt;och folkhögskolor for att förankra verksamheten bland medborgarna.&lt;br&gt;Glesbygdsmyndigheten önskar att kommunen informerar sina ungdomar&lt;br&gt;och gör dem delaktiga i utformningen av bygdens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings kommun och Mi|jö- och Hälsoskyddstjänstemanna-&lt;br&gt;förbundet anser att det troligen är lämpligt att kommunstyrelsen är&lt;br&gt;ansvarig for framtagandet och genomförandet av en lokal agenda men att&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnden bör hålla i processen och tillsammans&lt;br&gt;med övriga förvaltningar, organisationer, industri och kommuninvånare&lt;br&gt;arbeta fram agendan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun påpekar att alla förvaltningar inom en kommun&lt;br&gt;bör ansvara för miljöproblem inom sitt ansvarsområde men att initiativet&lt;br&gt;och bärkraften finns samlad under miljö- och hälsoskyddsnämden som&lt;br&gt;kan förmedla kunskaper till den enhet som ansvarar för åtgärderna. Osby&lt;br&gt;kommun menar att från kommunalt perspektiv går den tiden mot sitt slut&lt;br&gt;när kommunalt miljöarbete är det samma som vad miljö- och hälsos-&lt;br&gt;kyddsförvaltningama gör. Miljöarbetet är en strategisk kommunlednings-&lt;br&gt;fråga och kommunens mandat i miljöarbetet är betydligt mera vidsträckt&lt;br&gt;än att utöva tillsyn över att lagstiftningen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll i lokal Agenda 21. Huddinge kommun anser att en lokal&lt;br&gt;agenda bör ange vilka som är de viktigaste frågorna i detta avseende och&lt;br&gt;lyfta fram de frågor som kräver bredare angreppssätt i samarbete med&lt;br&gt;andra myndigheter, organisationer och föreningar. Liknande åsikt&lt;br&gt;framförs av Kemikalieinspektionen. Sundsvalls kommun påpekar att&lt;br&gt;för att en lokal agenda skall ha framgång är det viktigt att den förankras&lt;br&gt;väl hos allmänhet, företag, intresseorganisationer och övriga myndigheter&lt;br&gt;inom kommunen genom till exempel information, debatter, seminarier&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk anser att miljökvalitetsmålen bör skrivas in&lt;br&gt;i kommunernas översiktsplaner för att koppla ihop Agenda 21-arbetet&lt;br&gt;med den fysiska planeringen. För att motverka kemiska hälso- och&lt;br&gt;miljörisker föreslår Kemikalieinspektionen att en lokal agenda kan&lt;br&gt;innefatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillsyn över kemikaliehanteringen hos de yrkesmässiga användarna,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras hantering av kemiska produkter inklusive avfell, deras åtgärder för&lt;br&gt;att förebygga kemikalie olyckor osv, samt detaljhandelns utbud av&lt;br&gt;kemiska produkter och deras information till köparna, yrkesmässiga och&lt;br&gt;privata,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunernas rutiner för inköp och hantering av kemikalier i sin&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunernas rutiner för mottagning av avfell och avloppsvatten&lt;br&gt;inkluderande krav på producenterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunal information, rådgivning och opinionsbildning som en del av&lt;br&gt;det politiska uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att det saknas praktiskt stöd till kommuner-&lt;br&gt;na for tillämpning av hushållningsbegreppet i naturresurslagen. SVEBIO&lt;br&gt;anser att kommunerna skall upprätta sina planer för energianvändning&lt;br&gt;och energieffektiviseringar inom ramen för en fri marknad där varje&lt;br&gt;bränsle eller energislag betalar för miljöskadliga utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående verksamhet. Ett antal komuner informerar i sina yttranden&lt;br&gt;om redan vidtagna och planerade åtgärder som står i överensstämmelse&lt;br&gt;med Agenda 21s rekommendationer. Eskilstuna kommun planerar att&lt;br&gt;använda en kommunal översiktsplanering där olika dokument legat till&lt;br&gt;grund for beslut vilket skulle vara de viktigaste formerna för lokalt&lt;br&gt;medborgarinflytande. Vidare kommer miljökonsekvensbeskrivningar att&lt;br&gt;användas inför alla kommunala beslut. Alternativa lösningar skall tas&lt;br&gt;fram tillsammans med ett s k O-altemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstads, Katrineholms, Örebro, Eskilstuna och Marks kommun&lt;br&gt;har program för miljömedveten upphandling av varor och tjänster.&lt;br&gt;Huddinge kommun kommer att inrätta en samrådsgrupp för att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa utvecklingen av miljöanpassade produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utarbeta information och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvärdera hur produkter fungerar i praktiken. Botkyrka kommun&lt;br&gt;har Nordens största projekt med kompostering av hushållsavfall i&lt;br&gt;flerfamiljshus. Även Eskilstuna och Örebro kommun har källsorte-&lt;br&gt;ringsprojekt i bostadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Huddinge kommun har miljökontoret inventerat områden som&lt;br&gt;misstänks ha hotade arter. Huddinge, Motala och Rartille kommun har&lt;br&gt;utarbetat en naturbank med uppgifter om sällsynta växter och djur samt&lt;br&gt;skyddsvärda områden. Partilie kommun har bl a även upprättat&lt;br&gt;kommunala naturvårdsinriktade skogsbruksplaner, riktlinjer för ekologiskt&lt;br&gt;byggande och VA-plan för vattenförsörjning och spillvatten. Katrine-&lt;br&gt;holms och Motala kommun avser att göra en revidering av den lokala&lt;br&gt;energiplanen för att öka energihushållningen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marks kommun har utvecklat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nätverk inom yrkesgrupper t ex förskollärarnas kompostgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Branch-projekt: miljöinformation till anställda inom livsmedels- och&lt;br&gt;kemikaliehandeln om deras produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- By-projekt: Miljökontoret gör en sammanställning över vilka miljöp-&lt;br&gt;roblem och naturvärden som finns i den aktuella byn. Invånarna&lt;br&gt;informeras och avgör själva vilket miljöproblem som är viktigast att&lt;br&gt;arbeta med. En arbetsgrupp utarbetar ett åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Paraplyorganisation med representanter från olika yrkesområden.&lt;br&gt;Miljörevision som visar vad som gjorts inom olika grupper publiceras&lt;br&gt;sedan i lokalpressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Katrineholms kommun kommer all personal inom kommunen att&lt;br&gt;genomgå &amp;quot;Det naturliga stegets&amp;quot; utbildningsprogram. Falkenbergs,&lt;br&gt;Katrineholms och Marks kommun kommer att satsa på kunskapsupp-&lt;br&gt;byggande inom den kommunala organisationens olika grenar. I Katrine-&lt;br&gt;holms kommun har enkla enhetliga rutiner utarbetats för miljöarbete i&lt;br&gt;kommunen och en checklista följer vaije ärende. Socialförvaltningen i&lt;br&gt;kommunen har ett program för kommunens folkhälsoarbete. Även&lt;br&gt;Falkenbergs kommun har liknande ambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har startat ett livsstilsprojekt med syfte att göra&lt;br&gt;medborgarna medvetna om att den egna livsstilen i hög grad påverkar&lt;br&gt;hälsan och närmiljön. En liknande målsättning finns i Vaxholms&lt;br&gt;kommun. Ett flertal kommuner har miljöaktiviteter som utställningar och&lt;br&gt;temakvällar, har utvecklat ett samarbete med skolan och har tagit fram&lt;br&gt;en avfallsplan. Borlänge, Ljusnarsbergs och Vallentuna kommun har&lt;br&gt;bifogat miljövårdsprogram till sitt remissvar. Munkfors och Södertälje&lt;br&gt;kommun avser att upprätta en lokal agenda senast år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet vill markera att landstingen som direktvalda&lt;br&gt;regionala organ också spelar en viktig roll i miljöarbetet. Förbundet har&lt;br&gt;tagit fram en handbok med kriterier för landstingens upphandling av&lt;br&gt;kemisk-tekniska produkter, och en handbok för hantering av sjukvårdsav-&lt;br&gt;fell samt, i samarbete med Arbetsmiljöfonden, producerat ett databaserat&lt;br&gt;utbildningsmaterial för att öka landstingspersonalens medvetenhet vid&lt;br&gt;hantering av kemiska ämnen och produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett projekt som står i överenstämmelse med Agenda 21 s rekommenda-&lt;br&gt;tioner bedrivs mellan Landstinget i Värmlands län och ett område i&lt;br&gt;södra Polen som gäller miljöanpassat byggande, ekologiskt lantbruk,&lt;br&gt;fortbildning i miljö och utveckling och omsorg för utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Landstinget i Västernorrlands län har bifogat ett miljöhandlings-&lt;br&gt;program till remissvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.c) Folkrörelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbundet uttyder Agenda 21s punkt 27.10d så att myndig-&lt;br&gt;heterna förbinder sig att motivera eventuella avsteg från de slutsatser&lt;br&gt;om UNCED-upp följ ning som icke-statliga organisationer kommer till.&lt;br&gt;Kooperativa Förbundet framhåller att folkrörelseorganisationema,&lt;br&gt;genom sin breda folkliga förankring, har alldeles särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar att på ett naturligt sätt informera, förankra och genomföra&lt;br&gt;åtgärder inom miljöområdet. Villaägarnas Riksförbund anser att&lt;br&gt;samråd är ett bra sätt att höja hushållens medvetande och intresse samt&lt;br&gt;ge olika organisationer möjlighet att ge synpunkter och påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket vill att okonventionella arbetssätt för att underlätta med-&lt;br&gt;borgarinflytande tidigt i den kommunala planeringsprocessen bör&lt;br&gt;uppmärksammas och utvärderas. Folkbildningsförbundet beskriver en&lt;br&gt;omfattande miljöcirkelverksamhet i studieförbunden och miljölinjer på&lt;br&gt;många folkhögskolor. ILO-kommittén förordar att arbetstagar- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivarorganisationer görs delaktiga i Sveriges uppföljning av&lt;br&gt;UNCED. LKFF är berett att bidra till arbetet med försvarets över-&lt;br&gt;gripande miljöpolicy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,d~) Näringsliv, fackföreningar och detaljhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att marknaden självmant bör utforma och&lt;br&gt;tillämpa regler som förverkligar av staten uppsatta miljömål. NUTEK&lt;br&gt;menar att Agenda 21 medför relativt stora förändringar och nya&lt;br&gt;åtaganden för näringslivet, som måsta satsa på att minska mängden&lt;br&gt;avfall och andelen olämpliga material redan vid källan. Verket tror att&lt;br&gt;små företag behöver statligt och kommunalt stöd genom personal som&lt;br&gt;bedriver uppsökande verksamhet, så att denna och företagaren till-&lt;br&gt;sammans kan hitta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv. q2000 hänvisar till Agenda 21 s kapitel 9 om klimat och&lt;br&gt;föreslår att företag skall göra MKB och livscykelanalyser av sina&lt;br&gt;produkter och tjänster. Ung Vänster föreslår att offentlighetsprincipen&lt;br&gt;skall utvidgas till att även gälla för företag, åtminstone vad gäller&lt;br&gt;miljöinformation. KdS-K anser att producenter skall bevisa att en vara&lt;br&gt;är ofarlig innan den släpps ut i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fackföreningar. LO tycker att förslag, som föranleds av Rio-kon-&lt;br&gt;ferensens beslut eller viktigare miljö- och resurshushållningsåtgärder i&lt;br&gt;övrigt, genomgående bör prövas under medverkan av fackföreningar,&lt;br&gt;arbetsgivare och regeringen i syfte att undvika negativa fördelnings-&lt;br&gt;politiska effekter mellan näringar, regioner eller socialgrupper. Vidare&lt;br&gt;anser organisationen att miljöskyddsarbete måste ingå i alla anställdas&lt;br&gt;yrkesutövning, såväl inom industriella verksamheter som inom service-&lt;br&gt;verksamheter, vilket är försummat inom den aktuella miljöpolitiken.&lt;br&gt;Sveriges Lantmätareförening kommer att verka för att lantmätarkåren&lt;br&gt;aktivt engagerar sig för miljöfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen menar att regering och riksdag särskilt bör beakta&lt;br&gt;arbetstagarnas problem i omställningen inom energi- och miljöområdet,&lt;br&gt;vilket kommer att innebära att vissa arbeten försvinner och andra skapas,&lt;br&gt;och söka samarbete med den fackliga rörelsen för att minska den&lt;br&gt;enskildes svårigheter i samband med omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel. I samarbete med butiker, bensinstationer och företag&lt;br&gt;som säljer kemiska produkter har miljö- och hälsoskyddsnämnden i&lt;br&gt;Katrineholms kommun utarbetat miljöinformation för att komma tillrätta&lt;br&gt;med små utsläpp från hushållen. Väg- och trafikinstitutet anser att det&lt;br&gt;behövs ett distributionssystem för biobränslen och alkoholinblandning i&lt;br&gt;motorbränslen. q2000 anser att direktimport från u-länder av hållbart&lt;br&gt;producerade varor utan mellanhänder kan startas eller stödjas. Svensk&lt;br&gt;Industriförening har ingenting att invända mot de förslag och riktlinjer&lt;br&gt;som finns angivna i UNCED-dokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,e) Forsknings- och utbildningsväsende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden vill att ett lämpligt organ, t ex FRN, ges i&lt;br&gt;uppgift att bevaka de forskningspolitiska och -organisatoriska frågorna&lt;br&gt;i uppföljning av UNCED. Statens naturvårdsverk har lagt fram ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nytt forskningsprogram med inriktning på att öka forskningsinsatserna&lt;br&gt;när det gäller frågor om åtgärdsstrategier i olika samhällssektorer,&lt;br&gt;hushållning med icke fömybara naturresurser, samt processer och&lt;br&gt;verksamheter i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolors uppgifter. K1H föreslår att regering och riksdag ger alla&lt;br&gt;universitets- och högskolestyrelser i uppdrag att senast 1995 redovisa en&lt;br&gt;plan över hur en lokal Agenda 21 för den egna utbildningen och&lt;br&gt;forskningen avser att genomföras. Vidare bör universitet och högskolor&lt;br&gt;åläggas att i sina verksamhetsberättelser redovisa i vilken utsträckning&lt;br&gt;planen följs. KTH menar att en miljöetisk diskussion bör föregå urval,&lt;br&gt;granskning och bedömning av forskningsprojekt, liksom tilldelning av&lt;br&gt;anslag. Likaså är Universitetet i Linköping intresserat av att göra&lt;br&gt;högskolorna till föregångare när det gäller att förebygga miljöproblem i&lt;br&gt;administration, laboratorier, restauranger och transporter. Inledningsvis&lt;br&gt;bör sådan verksamhet stödjas av statsmakterna. q2000 föreslår att&lt;br&gt;svenska universitet kan ikläda sig rollen som &amp;quot;faddrar&amp;quot; för universitet i&lt;br&gt;fattigare länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuséet och SLU förordar båda ett nationellt&lt;br&gt;centrum för biologisk mångfald och erbjuder sig var och en att hysa detta&lt;br&gt;centrum. Centrat skulle kartlägga Sveriges arters utbredning och&lt;br&gt;fördelning, vilket också skulle innebära en kontroll av hållbarhetsmålet&lt;br&gt;i andra sektorer. Muséet förordar också ett stort samordnat forsknings-&lt;br&gt;projekt om biomångfald, stöttat av SNV. Naturvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet förespråkar tvärvetenskapliga storskaliga fältexperiment där&lt;br&gt;olika faktorer kan manipuleras och effekten på miljön av t ex olika&lt;br&gt;antropogent betingade förändringar kan studeras. Vidare föreslår rådet&lt;br&gt;ett nytt påbyggnadsämne på naturvetarutbildningen benämt ekologisk&lt;br&gt;miljökonsekvensanalys för att öka antalet personer med förmåga att knyta&lt;br&gt;ihop befintlig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående verksamhet. SLU avser, med anledning av Agenda 21, att&lt;br&gt;bredda sammansättningen av sin styrelse och byta ut sina fakulteter mot&lt;br&gt;probleminriktade temaområden, varefter universitetet erbjuder sig att ta&lt;br&gt;ett samordningsansvar för syntesinriktad miljöforskning. SJFR är berett&lt;br&gt;att kontinuerligt bevaka forskningen i Sverige kring människors&lt;br&gt;basförsöijning, de areella näringarna och ekosfärens hälsa. KTH har&lt;br&gt;inrättat ett internationellt mastersprogram i Environmental Engineering&lt;br&gt;and Sustainable Infrastructure (60p).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola driver tillsammans med Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Göteborgs stad och näringslivet &amp;quot;Miljöprojekt Sankt Jörgen&amp;quot;&lt;br&gt;för stadsbyggande med ekologisk utgångspunkt och startar i februari 1994&lt;br&gt;en enhet på Medicinarberget som integrerar kemi, teknik och medicin i&lt;br&gt;miljöanpassad bioteknikforskning. Universitetet i Linköping har i&lt;br&gt;samarbete med länsstyrelsen inlett en verksamhet riktad till små och&lt;br&gt;medelstora företag med syfte att bidra till en miljöanpassning. Vid&lt;br&gt;universitetet diskuteras att utforma en miljöpolicy och bilda ett miljöråd&lt;br&gt;som kan ta initiativ, bevaka, ge riktlinjer och utvärdera. En annan idé är&lt;br&gt;att skapa en särskild enhet för att föra ut miljökunskap externt. Lunds&lt;br&gt;universitet tycker att universiteten bör erbjuda översiktskurser om miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att dessa skall kunna ingå i grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan. Skolverket anser att icke-statliga organisationer är en viktig&lt;br&gt;resurs för ett omfattande miljöarbete i skolan. Verket vill därför att&lt;br&gt;utvecklingen av nätverk mellan skolor och icke-statliga organisationer&lt;br&gt;skall stimuleras ytterligare. q2000 förordar också liknande nätverk samt&lt;br&gt;föreslår ämnesövergripande projekt i skolan med utgångspunkt i Agenda&lt;br&gt;21, där eleverna får söka svar på t ex hur kommunen får sin energi, hur&lt;br&gt;miljöavgifter påverkar utsläpp och vilken handel som förekommer mellan&lt;br&gt;företag i kommunen och u-länder. Projektet bör löpa under några veckor&lt;br&gt;och återkomma varje år som en del i den schemalagda planeringen för&lt;br&gt;alla berörda ämnen. Ett annat förslag från q2000 är att skolor bör visa&lt;br&gt;vad hållbar utveckling innebär genom att låta eleverna t ex bygga&lt;br&gt;vindkraftverk eller planera skolans avfallshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5, Frågor för övervägande och åtgärd av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av lagar och regler understryks i Agenda 21 (kapitel 8) men&lt;br&gt;tyngdpunkten i rekom-mendationema ligger på användningen av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel och marknadsincitament. I övrigt framhålls&lt;br&gt;angelägenheten av att regeringen och andra beslutsfattare integrerar&lt;br&gt;miljö- och utvecklingshänsyn på alla nivåer och att deltagande från&lt;br&gt;allmänhetens sida underlättas. Vidare rekommenderas att miljöaspekter&lt;br&gt;skall inkluderas i nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.a) Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser anser att staten bör tillse att ökad information om&lt;br&gt;miljö och utveckling - inte minst vad gäller livsstil - når ut i samhället.&lt;br&gt;Boverket tror att det finns behov av vägledning till kommunerna för&lt;br&gt;samordningen mellan STRAM (Strategier för regional miljö), över-&lt;br&gt;siktsplaner och lokal Agenda 21. Göteborgs kommun menar att med&lt;br&gt;underlagsmaterial, utrymme i läroplanen och resurser på högskola och&lt;br&gt;för folkbildning kan kommunerna ta ansvaret att förmedla, stödja och&lt;br&gt;driva utbildningsfrågorna. q2000 anser att regeringen bör delegera&lt;br&gt;ansvaret för det som i Agenda 21 kallas &amp;quot;information om följderna av&lt;br&gt;konsumentval och konsumentbeteende&amp;quot; till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerkvinnorna betonar värdet av information till allmänheten om&lt;br&gt;Agenda 21 s rekommendationer. SLU tror att ökad information om&lt;br&gt;följderna av nuvarande konsumentbeteende kan stimulera efterfrågan på&lt;br&gt;miljömässigt sunda produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet föreslår en tävling för organisationer, kommuner&lt;br&gt;och myndigheter i olika klasser för att stimulera tillämpning av Agenda&lt;br&gt;21. Forskningsrådsnämnden föreslår ett informationsinitiativ för att&lt;br&gt;möjliggöra en diskussion om alternativa levnadsmöjligheter. Initiativet&lt;br&gt;kan eventuellt göras som en medveten länk mellan forskningsvärlden och&lt;br&gt;de insatser som ändå görs för lokala Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen anser att regering och riksdag bör ta initiativ till ett&lt;br&gt;effektivt informations- och rådgivningssystem rörande energi- och&lt;br&gt;resursfrågor på lokal nivå i kommunernas regi. Regeringen bör rikta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda informationsinsatser inom miljö- och energiområdena gentemot&lt;br&gt;beslutsfattare inom riksdag, stadsförvaltning, landsting, kommuner,&lt;br&gt;näringsliv och fackföreningar. Huvudansvaret för detta bör åligga miljö-&lt;br&gt;och naturresursdepartementet. q2000 anser att kunskap hos media,&lt;br&gt;folkteater, underhållningsgrupper och reklamindustri om hur man&lt;br&gt;påverkar människors beteende bör tas tillvara för att förändra allmän-&lt;br&gt;hetens konsumtionsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömärkning. Malmö kommun uttalar ett behov av information om&lt;br&gt;utformandet av &amp;quot;gröna budgetar&amp;quot;. NUTEK anser att informationspridning&lt;br&gt;om miljökrav och miljöanpassad teknik måste systematiseras, inte minst&lt;br&gt;för små företags skull. Ung Vänster föreslår ett stopp för nedskär-&lt;br&gt;ningarna i konsumentrådgivningen och en enhetlig miljömärkning. KdS-&lt;br&gt;K vill att reklamen för livsmedel skall minska och att konsumenterna&lt;br&gt;skall få korrekt information om produkters inverkan på luften och&lt;br&gt;ozonlagret. CUF anser att miljömärkning skall göras obligatorisk för alla&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 anser att miljömärkningsprogrammet måste utredas grundligt,&lt;br&gt;med uppgiften att skapa en ny rollfördelning i programmets styrelse&lt;br&gt;genom att bl a byta ut bakåtsträvande industrifolk och ge bättre ekono-&lt;br&gt;miska resurser. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum&lt;br&gt;föreslår en utredning om instrument för att bedöma globala utvecklings-&lt;br&gt;frågor i relation till statlig inköpspolitik och marknaden i övrigt, vilket&lt;br&gt;kunde resultera i en Fair Trade-märkning av varor och tjänster.&lt;br&gt;Informationssystem. Lunds universitet föreslår att ett villkor för&lt;br&gt;koncession för distribution av Iedningsbunden energi skall vara att&lt;br&gt;distributören står för energirådgivning. Rymdstyrelsen och Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Norrbottens län föreslår att ett internationellt center for miljöin-&lt;br&gt;formation från satellitdata etableras i Kiruna för miljöövervakning och&lt;br&gt;miljödatabasproduktion. Statens engagemang bör omfatta såväl huvud-&lt;br&gt;mannaskapet som ett säkerställande av centrets initiala resursbehov.&lt;br&gt;Datainspektionen bedömer att nya databaser kan behövas med in-&lt;br&gt;formation om konsumtion, sociodemografi och byggmaterial. Skogssty-&lt;br&gt;relsen föreslår att Sverige ger ut en bok på flera språk om de senaste 100&lt;br&gt;årens skogspolitik som föredöme för andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.b) Riktlinjer, normer m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödirektiv. Statskontoret föreslår förnyad prövning av frågan att&lt;br&gt;direktiv till offentliga utredningar bör innefatta krav på MKB. Stats-&lt;br&gt;kontoret anser att innan nya miljökvalitetsnormer respektive generella&lt;br&gt;normer fastställs bör riskbedömningarna jämföras med de risker som&lt;br&gt;i övrigt accepteras i vårt samhälle. Det bör också slås fast vilken&lt;br&gt;organisation som ska bära det samlade ansvaret och kostnaderna för&lt;br&gt;jämförelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Statens naturvårdsverk föreslår att regeringen skall infora&lt;br&gt;särskilda &amp;quot;miljödirektiv&amp;quot; för samtliga statliga utredare och komittéer.&lt;br&gt;Miljödirektiven är tänkta som ett viktigt komplement till och en&lt;br&gt;precisering av nuvarande komittédirektiv om att komittéer och utredare&lt;br&gt;bl a skall betrakta EG-aspekter och regionalpolitiska aspekter, att de skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisa ekonomiska och andra konsekvenser av olika utredningsförslag,&lt;br&gt;samt hur utgiftsökningar eller inkomstminskningar som följer med&lt;br&gt;förslagen skall finansieras. Även Naturskyddsföreningen förespråkar ett&lt;br&gt;generellt miljödirektiv som innebär att miljöeffekter redovisas och&lt;br&gt;relateras till riksdagens miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Värmlands län föreslår att staten utformar generella&lt;br&gt;krav på miljöanpassad och hållbar upphandling inom hela den offentliga&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstyrning. ÖB anser att ett preciserat nationellt miljöprogram med&lt;br&gt;mål och prioriteringar mellan olika sektorer bör övervägas. Vidare&lt;br&gt;föreslår ÖB att krav på miljöhänsyn och återvinning bör tillföras&lt;br&gt;upphandlingskungörelsen genom att bl a modeller för miljövärdering i&lt;br&gt;samband med upphandling införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB menar att den svenska regeringen bör formulera tydliga mål och&lt;br&gt;riktlinjer i kombination med rejäla ekonomiska styrmedel för att&lt;br&gt;underlätta miljöarbetet. Katrineholms kommun tycker att former och&lt;br&gt;anvisningar bör ges för fastställda nationella miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LUF tycker att en &amp;quot;Lindbeckkommission&amp;quot; bör tillsättas för att föreslå&lt;br&gt;en strategi för omställning av det svenska samhället i hållbar riktning,&lt;br&gt;med rättsligt bindande mål, klar ansvarsfördelning och mekanismer för&lt;br&gt;uppföljning. Samarbete för Fred föreslår att Miljövårdsberedningen gör&lt;br&gt;en studie om miljöhot av säkerhetspolitisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Stockholms län anser att statens övergripande ansvar&lt;br&gt;på olika områden, t ex skattepolitiken, bör ges en klarare miljöprofil och&lt;br&gt;inriktas på att ge tydliga och pålitliga långsiktiga signaler och stimulanser&lt;br&gt;till medborgare, organisationer, företag, kommuner och landsting.&lt;br&gt;Kooperativa Förbundet menar att det är viktigt att skapa en långsiktig&lt;br&gt;kommunikationsstrategi för hantering av miljöfrågorna. Utan en sådan är&lt;br&gt;det stor risk att intresset, massmedialt och från konsumenternas sida,&lt;br&gt;fokuseras på punktvisa åtgärder. Detta kan sägas ha skett beträffande&lt;br&gt;åtgärder på förpackningsområdet som den antagna Kretsloppspropositio-&lt;br&gt;nen givit upphov till. Inom näringslivet finns en risk att så stora resurser&lt;br&gt;knyts upp av enskilda ftågor att det övergripande och långsiktiga&lt;br&gt;miljöarbetet kommer i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark. SLU föreslår att riksdagen festlägger den grundläggande&lt;br&gt;betydelsen av jordbruks-, trädgårds- och skogsmark som bas for uthålliga&lt;br&gt;produktionssystem. Lunds universitet föreslår att intensiv turism i&lt;br&gt;känsliga bergsekosystem noga kanaliseras och att all terrängköming med&lt;br&gt;motorfordon i sådana områden regleras. Avfall. Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola tillsammans med Göteborgs universitet anser att regering och&lt;br&gt;riksdag, för att leva upp till Agenda 21, måste dels formulera en&lt;br&gt;restproduktpolitik med mål att minimera avfallsmängderna, dels utveckla&lt;br&gt;metoder för att mäta effekterna av sina insatser. En koncentration bör&lt;br&gt;göras till det farligaste och kvantitativt mest betydelsefulla avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luft. LUF anser att en pågående utredning om koldioxidutsläpp måste&lt;br&gt;få nya direktiv eller läggas ned, så att inte uppgiften är att med bistånd-&lt;br&gt;spengar frita svenskarna från ansvar för egna utsläppsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi. Folkkampanjen anser att regeringen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätta planer för halvering av energiförbrukningen, för övergång&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fömybara energikällor samt för övergång till energisnål trafik och&lt;br&gt;transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omgående lägga fram en konkret tidsbestämd awecklingsplan för&lt;br&gt;svensk kärnkraft och en snabbawecklingsplan som kan tillgripas i&lt;br&gt;händelse av att svenska folket kräver snabbavveckling t.ex till följd av&lt;br&gt;ett stort reaktorhaveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utarbeta ett konkret program för övergång till fömybar energi som&lt;br&gt;viktigaste energikälla i bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- framlägga ett förslag till åtgärder för att snabbt öka produktion och&lt;br&gt;konsumtion av biobränsle. Detta kommer även, enligt Folkkampanjen,&lt;br&gt;att skapa arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- framlägga förslag att stoppa fortsatt användning av SFR-lagret&lt;br&gt;utanför Forsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen anser att, som underlag för att utveckla lokala&lt;br&gt;program på kemikalieområdet, bör de centrala myndigheterna utforma&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter till kemikalielagstiftningen, ge kunskapsstöd&lt;br&gt;genom att utöka sin information och vägledning till lokala tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursanvändning. Landstinget i Stockholms län anser att regionala&lt;br&gt;och lokala miljöavgifter, bubblor och liknande åtgärder inte bara bör&lt;br&gt;tillåtas utan direkt stödjas av politikerna. Folkkampanjen anser att till&lt;br&gt;de program som utarbetas av regeringen inom energi- och miljöområdena&lt;br&gt;alltid skall fogas ett avsnitt som klargör vilka insatser som kan göras på&lt;br&gt;kommunal nivå. Dorotea kommun anser att man bör sträva efter att&lt;br&gt;naturresurser i möjligaste mån tas ut, förädlas och används lokalt. Kravet&lt;br&gt;på kommunal källsortering av avfåll och sopor behöver, enligt Ung&lt;br&gt;Vänster, förtydligas, bl a genom direktiv för omhändertagande av&lt;br&gt;organiskt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning. Borlänge kommun anser att konkreta riktlinjer bör&lt;br&gt;utarbetas för hur miljöinformationen i samhället skall förbättras. Vissa&lt;br&gt;kommuner har anställt kommuninformatörer trots att kommunförbundets&lt;br&gt;representanter avråder. Universitetet i Linköping föreslår att kommuner&lt;br&gt;genom centrala anvisningar skall stimuleras att inrikta sina fortbildnings-&lt;br&gt;resurser för lärare på Agenda 21-fortbildning under några år. LSU vill&lt;br&gt;att kommuner skall få både instruktioner och medel for att bedriva&lt;br&gt;samrådsaktiviteter med ungdomar som deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.c) Lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen beskriver lagarna som spelplanen i samhället,&lt;br&gt;medan de ekonomiska styrmedlen avgör var och hur spelet skall&lt;br&gt;bedrivas på planen. Föreningen menar att lagarna bör grundas på&lt;br&gt;uppskattningar av vad naturen tål utan att utarmas. Även Folkpartiet&lt;br&gt;Liberalernas kvinnoförbund anser att lagstiftningen måste ändras&lt;br&gt;från en inriktning på vad som är tekniskt och ekonomiskt försvarbart&lt;br&gt;till att utgå ifrån hur mycket påverkan som kan accepteras. Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden för miljöskydd bör därför avskaffas och dess&lt;br&gt;uppgifter överföras till normal domstolsprövning. Vidare föreslås att&lt;br&gt;en norm for sämsta acceptabla miljö lagfästes, med rätt för enskilda&lt;br&gt;att stämma dem som bryter mot miljökvalitetsnormema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata kvinnoförbundet menar att Agenda 21 genomsyras av en&lt;br&gt;övertro på politiska lösningar och hävdar att det istället på många&lt;br&gt;områden krävs avregleringar. Glesbygdsmyndigheten föreslår att lagar&lt;br&gt;och regler skall göras flexibla och anpassas efter småskalighet så att de&lt;br&gt;inte dimensioneras endast efter storstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiruna kommun menar att det behövs ökade resurser och kunskaper&lt;br&gt;inom domstolsväsendet för hantering av miljömål. Karlstads kommun&lt;br&gt;anser att både tillsynsmyndigheter och företag brister i tillämpningen av&lt;br&gt;befintliga miljölagar. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att&lt;br&gt;miljöbalken och miljöstrategier på nationell, regional och lokal nivå bör&lt;br&gt;anpassas efter principerna i Rio-deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk förslår att bestämmelser införs om en särskild&lt;br&gt;&amp;quot;MKB-ruta&amp;quot; i samtliga propositioner och utskottsbetänkanden, samt även&lt;br&gt;i riksdagens skrivelser i de fall riksdagsbeslutet avviker från utskottets&lt;br&gt;förslag. Vad denna MKB-ruta bör innehålla utvecklas närmare i Miljö&lt;br&gt;’93. Statens kärnkraftsinspektion anser att samverkan med annan&lt;br&gt;lagstiftning, speciellt vad gäller procedurer för samverkan vid upprättan-&lt;br&gt;det av MKB, kan behöva ses över för att få till stånd ett ändamålsenligt&lt;br&gt;system som tillgodoser alla parters intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting. Botkyrka och Lunds kommun föreslår att&lt;br&gt;det obligatoriska kravet på en fristående Miljö- och hälsoskyddsnämnd&lt;br&gt;i varje kommun återinfors i kommunallagen. Erfarenheterna hittills talar&lt;br&gt;för att miljöarbetet försämras om det inte finns en renodlad miljöinstans&lt;br&gt;i kommunen. Botkyrka kommun föreslår att kommunallagen skall&lt;br&gt;ändras så att det blir möjligt för miljö- och hälsoskyddsmyndighetema att&lt;br&gt;samarbeta mellan kommunerna även i myndighetsutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Landstinget i Malmöhus län anser att i&lt;br&gt;miljöskyddsärenden, som behandlas av koncessionsnämden för miljös-&lt;br&gt;kydd och länsstyrelsen, bör landstinget ha ett lagfäst ansvar att yttra sig.&lt;br&gt;För närvarande bereds landstinget endast i vissa fall tillfälle till yttrande.&lt;br&gt;Landstinget förlorar därmed möjligheten att erhålla en helhetsbild av&lt;br&gt;miljösituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insyn och inflytande. Eskilstuna kommun anser att översynen av&lt;br&gt;miljölagstiftningen särskilt bör uppmärksamma behovet av ändringar med&lt;br&gt;avseende på allmänhetens och olika organisationers möjlighet att påverka&lt;br&gt;och delta i beslutsprocessen. ÖB anser att svensk lagstiftning väl täcker&lt;br&gt;behovet av samråd och insyn i miljöärenden. Likaså bedömer Datain-&lt;br&gt;spektionen att Sverige, i förhållande till Rio-deklarationens princip (10)&lt;br&gt;om rätt till miljöinformation som finns hos offentliga organ, har såväl&lt;br&gt;allsidig upplysning som ett väl avvägt sekretesskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB anser att försvarmaktens speciella förhållanden ur sekretessynpunkt&lt;br&gt;alltid bör beaktas. Samarbete för Fred föreslår att en juridisk ompröv-&lt;br&gt;ning bör göras av sekretessbestämmelser inom försvarsmakten kring t ex&lt;br&gt;lager av sprängämnen och kemikalier samt omfattningen av verksamhet&lt;br&gt;och utsläpp för att öka allmänhetens insyn i, kontroll av och åtgärder mot&lt;br&gt;miljöförstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån föreslår en utvidgad lagreglering av företags&lt;br&gt;skyldighet att lämna uppgifter om miljöförhållanden. Till detta bör&lt;br&gt;kopplas en samordning av reglerna för uppgiftsinsamling enligt miljös-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyddslagstifningen och statistiklagstiftningen, t ex uppgifter om avfell och&lt;br&gt;miljöskyddskostnader. Statens räddningsverk föreslår, med utgångs-&lt;br&gt;punkt i Rio-deklarationen (princip 10), att räddningstjänstlagen ska&lt;br&gt;kompletteras så att kommuner blir skyldiga att informera medborgarna&lt;br&gt;om ferliga material och verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet anser det av största vikt att ideella föreningar&lt;br&gt;får ovillkorlig och obegränsad talerätt inför svenska domstolar och menar&lt;br&gt;att förslaget till ny miljöbalk inte kommer i närheten av Agenda 21 s mål.&lt;br&gt;På liknande sätt menar Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund att&lt;br&gt;demokratiska miljöorganisationer utan egna ekonomiska intressen i ett&lt;br&gt;ärende skall få föra talan inför rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar att i samband med pågående översyn av arbetsrätten bör det&lt;br&gt;klargöras att de anställdas och de lokala feckliga organisationernas&lt;br&gt;rättigheter i fråga om utvecklade informations- och inflytandeformer även&lt;br&gt;bör omfetta arbetsplatsens yttre miljöfrågor. Vidare bör den nya&lt;br&gt;miljöbalken markera att vaije anställd skall ges förutsättningar att utöva&lt;br&gt;och påverka miljö- och resursbesparande insatser i yrkesutövningen.&lt;br&gt;Företrädare för de anställda skall också ges möjlighet att medverka i&lt;br&gt;utarbetandet av planer, revisioner och konsekvensbedömningar på&lt;br&gt;miljöområdet. En integration mellan arbetsmiljö och yttre miljöverksam-&lt;br&gt;heter bör samtidigt stimuleras. TCO och LO menar att det är väsentligt&lt;br&gt;att arbetsrätten fortsättningsvis kommer att rymma möjligheter för&lt;br&gt;partssamverkan, såväl på nationell som lokal och arbetsplatsnivå, i&lt;br&gt;långsiktiga och strategiska frågor. TCO anser att det är nödvändigt att&lt;br&gt;Förtroendemannalagen och Medbestämmandelagen ger möjlighet för de&lt;br&gt;feckliga representanterna att arbeta med yttre miljöfrågor. Garanteras inte&lt;br&gt;detta kommer möjligheterna till lokalt miljöarbete för de anställda att&lt;br&gt;försvåras på ett avgörande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri. Lunds kommun föreslår att en obligatorisk miljöprövning&lt;br&gt;skall införas för större projekt. Kiruna kommun anser att tillstånd enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen skall kunna dras in om utvecklingen påkallar det och&lt;br&gt;att anmälningsärenden enligt miljöskyddslagen skall kunna förses med&lt;br&gt;villkor, även for befintliga anläggningar. Länsstyrelsen i Älvsborgs län&lt;br&gt;anser att systemet med miljörapporter enligt miljöskyddslagen bör göras&lt;br&gt;mer heltäckande och även omfetta åtgärder för kretsloppsanpassning,&lt;br&gt;material- och energibalanser m m. Folkkampanjen föreslår att det i lag&lt;br&gt;skall festställas krav på obligatorisk livscykelspecifikation för alla&lt;br&gt;produkter av någon större betydelse, och att substitutionsprincipen inte&lt;br&gt;bara ska tillämpas på kemiska produkter. Genom livscykelspecifikation&lt;br&gt;kan de olika produkternas miljö- och energikonsekvenser jämföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försiktighetsprincipen. Motala kommun anser att det behövs en&lt;br&gt;översikt över motstridiga lagar och regelsystem. Malå kommun&lt;br&gt;ifrågasätter hur försiktighetsprincipen är förenlig med - svensk miljölag-&lt;br&gt;stiftning där teknisk och ekonomisk rimlighetsbedömning skall göras före&lt;br&gt;en bedömning från myndighetens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svensk hälsoskyddslagstiftning med begreppet sanitär olägenhet - en&lt;br&gt;olägenhet som inte får vara av ringa omfattning, inte får inträffa vid&lt;br&gt;enstaka tillfällen och som skall vara skadlig för människors hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän saknar en uppföljning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöbalkens inledande viljeriktning i den föreslagna lagtexten. Försiktig-&lt;br&gt;hetsprincipen är t ex ej reglerad eller straffsaktionerad. Sveriges&lt;br&gt;Fiskares Riksförbund anser att det är orimligt att tillämpningen av&lt;br&gt;försiktighetsprincipen skall innebära en omvänd bevisbörda då detta&lt;br&gt;skulle kunna leda till felaktiga åtgärder. Skogsindustrierna anser att&lt;br&gt;tillämpningen av försiktighetsprincipen måste ske med varsamhet. Klara&lt;br&gt;indikationer på påverkan måste finnas innan principen kan åberopas och&lt;br&gt;krav resas på långtgående och kostsamma åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskydd. Samarbete för Fred föreslår en utredning som grund för&lt;br&gt;undantagslöst lagskydd av de naturresurser som är av strategiskt värde&lt;br&gt;för svensk säkerhet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det, inom ramen for&lt;br&gt;miljökonsekvenbeskrivningar vid tillståndsansökan enligt miljöskyddsla-&lt;br&gt;gen, bör ställas krav på att gruvbolagen noggrant utreder vilka efterbe-&lt;br&gt;handlingsåtgärder som är nödvändiga att vidta efter avslutad gruvverk-&lt;br&gt;samhet. Vidare bör miljöskyddslagen ändras så att innehavaren av en&lt;br&gt;gruvanläggning åläggs att hålla försäkring eller annan ekonomisk garanti&lt;br&gt;av storlek som står i proportion till kostnaden för efterbehandling av&lt;br&gt;gruvområdet vid nedlagd drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordägarförbund tycker att lagstiftningen måste ändras, så&lt;br&gt;att de svenska producenterna inte belastas med högre kostnader för natur-&lt;br&gt;och miljövård än vad som gäller för konkurrenterna på den internationel-&lt;br&gt;la marknaden. Vidare menar förbundet att lagstiftningen inom miljö- och&lt;br&gt;naturvård och hushållning med naturresurserna måste underkastas en&lt;br&gt;grundläggande översyn för att anpassas till kraven på marknadsekonomi&lt;br&gt;i Agenda 21. Starka och tydliga äganderätter till naturtillgångarna, anser&lt;br&gt;förbundet, är en förutsättning för långsiktig vård och hushållning med&lt;br&gt;resurserna samt en förutsättning för att kunna rikta skadeståndsanspråk&lt;br&gt;mot dem som skadar miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten. Länsstyrelserna i Älvsborgs och Göteborg och Bohus län&lt;br&gt;föreslår en skärpning av vattenlagen som medför ett effektivt skydd av&lt;br&gt;grundområden och vattendrag för att hydrologisk balans, biologisk&lt;br&gt;mångfald och god vattenkvalitet skall kunna upprätthållas. Karlstads och&lt;br&gt;Katrineholms kommun föreslår att tillräckliga lag föreskrifter skall&lt;br&gt;utarbetas för att säkerställa det långsiktiga skyddet av nuvarande och&lt;br&gt;presumtiva vattentillgångar. Nya bestämmelser om skydd av dricksvatten&lt;br&gt;behöver inforas i annan lagstiftning än i vattenlagen - lämpligen i&lt;br&gt;miljöbalken - som blir rättsligt bindande oberoende av administrativa&lt;br&gt;gränser och ekonomiska ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelsen i Älvsborgslän anser att lagstiftningen om strandskydd&lt;br&gt;bör vidgas till att även omfatta strändernas betydelse för den biologiska&lt;br&gt;mångfalden. Naturhistoriska Riksmuséet föreslår att kuststräckan&lt;br&gt;mellan Västervik och Bråviken snarast bör avsättas som naturreservat,&lt;br&gt;vilket skulle bli det enda opåverkade området i sitt slag vid Östersjön för&lt;br&gt;långsiktiga studier av miljötillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU föreslår en författningsändring som ger ett adekvat och plan-&lt;br&gt;mässigt skydd av grundvattnet, vilket inte NRL anses göra. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att ett förbud&lt;br&gt;mot markavvattning infors successivt fram till år 2000 för en tredjedel av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återstående våtmarker. Kiruna kommun anser att vissa vattenföretag bör&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen, särskilt de som inte kräver vattendom.&lt;br&gt;Folkkampanjen föreslår att regeringen bör ta initiativ till en lagstiftning&lt;br&gt;som förbjuder byggandet av anläggningar för förvaring av kämbränsleav-&lt;br&gt;fall där risken finns att avfallet kan komma i kontakt med havsvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skog. Statens naturvårdsverk föreslår ett förbud mot kalavverkning&lt;br&gt;och inplantering av främmande arter och plantor/frön av främmande&lt;br&gt;härkomst i känsliga ekosystem som bl a fjällnära skogar, sumpskogar och&lt;br&gt;ädellövskogar. Svenska Samernas Riksförbund stöder skogspolitiska&lt;br&gt;kommitténs förslag till ändring av skogsvårdslagens portalparagraf&lt;br&gt;syftande till att den biologiska mångfalden lyfts fram. Förbundet kräver&lt;br&gt;ett skydd i samma lag for vinterbetesmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att staten skall införa tillstånd-&lt;br&gt;splikt för anläggande av skogsbilvägar och mer funktionella hänsyns-&lt;br&gt;regler för fauna- och floravård i skogsbruket, bl a genom krav på&lt;br&gt;alternativa skötselåtgärder för särskilt känsliga skogar. Sådana åtgärder&lt;br&gt;kan vara självforyngring, plockhuggning och blädning. Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket anser att den svenska lagstiftningen som reglerar markåtkomstffågor&lt;br&gt;har vissa brister bl a när det gäller områden som behövs for naturvårds-&lt;br&gt;ändamål. Vidare anser verket att inom ramen för nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;behöver bildande av gemensamhetsanläggningar, som till exempel&lt;br&gt;alternativa energikällor, vägar, landskapsvård, stödjas och uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalier. Lunds kommun anser att LKP bör ändras så att miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelser kan utfärda lokala respektive&lt;br&gt;regionala generella förbud och föreskrifter för produkter och varor.&lt;br&gt;Marks kommun påpekar att avvecklingsplaner saknas för ett stort antal&lt;br&gt;erkänt miljöfarliga ämnen. Av de avvecklingsplaner som finns är endast&lt;br&gt;ett fåtal omsatta i juridiskt bindande dokument, t ex förordningen om&lt;br&gt;CFC. Avvecklingsplaner bör beslutas för i första hand de 40 erkänt&lt;br&gt;miljöfarligaste ämnena. Alla avvecklingsplaner bör omsättas i juridiskt&lt;br&gt;bindande regler. Tidsplan för avveckling bör anpassas till miljöfarlig-&lt;br&gt;heten och tillgången på ersättningsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att skärpta hänsynsregler skall&lt;br&gt;införas i skötsellagen eller spridningskungörelsen vad gäller kemisk&lt;br&gt;bekämpning i anslutning till åkerholmar, diken, vattendrag, m m. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk vill att stallgödselhanteringen i hela landet regleras&lt;br&gt;genom ändring av skötsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen föreslår att djurhållningen genom lag gradvis&lt;br&gt;begränsas till max en djurenhet per hektar år 2000 för att bl a minska&lt;br&gt;kväveimporten i form av kraftfoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi. Lunds universitet och Naturskyddsföreningen föreslår att&lt;br&gt;varje innehavare av en energianläggning skall ha obegränsat ansvar för&lt;br&gt;kompensation till offren för såväl små som större olyckor. Lunds&lt;br&gt;universitet anser att konsumentlagstiftningen bör ändras så att den&lt;br&gt;innehåller krav på produktmärkning som tydligt och på ett jämförbart sätt&lt;br&gt;anger energiåtgången for att framställa och bruka den aktuella produkten.&lt;br&gt;Vidare bör privata och offentliga organisationer vara föremål för en årlig&lt;br&gt;energirevision. Naturskyddsföreningen anser att atomansvarighetslagens&lt;br&gt;friskrivningsgräns skall höjas från 1,2 miljarder till 12 miljarder kronor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett första steg. Folkkampanjen föreslår att all införsel av kämener-&lt;br&gt;giavfall - högaktivt såväl som lågaktivt - till Sverige skall förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik. Vägverket tror att en lagreglering av tidiga beslutsskeden i&lt;br&gt;vägprojektering kan säkra allmänhetens deltagande. Detta är på gång för&lt;br&gt;beslut om vägprojektering men i praktiken är behovet störst på strategisk&lt;br&gt;nivå i väghållningsplaneringen. Väg- och trafikinstitutet anser att hinder&lt;br&gt;mot ökad inblandning av motoralkoholer i bensin och diesel bör&lt;br&gt;undanröjas. Redan nu skulle inblandning av alkohol kunna ske till 20%&lt;br&gt;i personbilar med katalysator, respektive 5% i bilar utan katalysator.&lt;br&gt;Institutet menar vidare att en lag om minskad energiförbrukning per&lt;br&gt;fordonskilometer kan komma att krävas. KDU anser att förslaget till ny&lt;br&gt;miljöbalk motverkar lokala myndigheters medverkan i miljöpolitiken&lt;br&gt;genom att frånta kommunerna vetorätten över trafikanläggningar som&lt;br&gt;prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende. Boverket anser att PBL och den nya Miljöbalken bör ge&lt;br&gt;verket rätt att utfärda föreskrifter för mer än energihushållning i&lt;br&gt;byggandet. Det kunde gälla källsortering av avfell, återanvändning av&lt;br&gt;material, hushållning med grus m m eller riktlinjer för utsläpp av&lt;br&gt;koldioxid och miljöhänsyn vid rivning. Dessutom bör PBL förtydligas&lt;br&gt;när det gäller att begränsa behovet av framtida underhåll och underlätta&lt;br&gt;återanvändning av material. Ett tilläggsdirektiv till PBL-översynen borde,&lt;br&gt;enligt Boverket, ställa tydligare krav i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping menar att miljö och utveckling måste föras&lt;br&gt;in som ett allmänt mål i Högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Samernas Riksförbund efterlyser grundlagsskydd för&lt;br&gt;samernas rättigheter samt en nordisk samekonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.d) Ekonomiska styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEBIO anser att statsmakterna skall ha ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;införandet av ett enhetligt miljöavgift- och energiskattesystem.&lt;br&gt;Huddinge, Marks, Karlstads och Motala kommun anser att&lt;br&gt;regeringen bör beakta kapitel 8:31a-c i Agenda 21, som behandlar&lt;br&gt;målen vid utnyttjande av ekonomiska styrmedel. Regeringen bör arbeta&lt;br&gt;fram en samlad strategi, för olika former av stöd till kommunerna för&lt;br&gt;att målen i kapitel 8:31 skall kunna nås. Göteborgs kommun påpekar&lt;br&gt;att det är svårt att ge utrymme för goda lösningar ur miljösynpunkt i&lt;br&gt;samhällsplaneringen då de är kostsamma jämfört med andra alternativ.&lt;br&gt;Ibland beror detta på att alternativen inte betalar för de miljöeffekter&lt;br&gt;de orsakar. Avgiftssystem måste anpassas till den internationella&lt;br&gt;utvecklingen, men det är även angeläget att Sverige offensivt driver&lt;br&gt;denna utveckling och söker förmå andra länder att anpassa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms, Sundsvalls och Karlstads kommun vill att staten anger&lt;br&gt;tydliga och varaktiga mål och utformar regler, skatter och/eller miljöav-&lt;br&gt;gifter för att nå målen. Statens naturvårdsverk menar att det behövs&lt;br&gt;kraftfulla ekonomiska styrmedel för att ändra produktions- och konsum-&lt;br&gt;tionsmönster och föreslår en särskild utredning om nya ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel för att begränsa varornas och avfellets miljöpåverkan. En&lt;br&gt;begränsning av negativa miljöeffekter skulle, enligt verket, till exempel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna uppnås genom sänkning av mervärdesskatten på miljömärkta varor&lt;br&gt;och en regelbunden utvärdering och justering av svavelskatten och&lt;br&gt;kväveoxidavgiften så att god styreffekt bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds kommun anser att den s k Polluter Pays Principle (PPP) måste&lt;br&gt;få en praktisk tillämpning i Sverige vid politiska beslut, till exempel vid&lt;br&gt;beslut om trafikpolitik. Skogsindustrierna anser att de ekonomiska&lt;br&gt;styrmedlen skall anpassas nedåt till vad som gäller i vår omvärld.&lt;br&gt;Förbundet anser att de miljöproblem som svensk massa- och pappersindu-&lt;br&gt;stri har är av global eller regional natur och inte kan lösas genom&lt;br&gt;insatser av enskilda länder. Åtgärder måste genomforas i internationell&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen föreslår dubbel avdragsrätt för miljöin-&lt;br&gt;vesteringar i företag (vilket redan tillämpas i Holland).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi. Katrineholms kommun menar att det behövs ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel för att öka fjärrvärmeanslutningen, stödja möjligheterna att i&lt;br&gt;större utsträckning utnyttja olika typer av spillvärme samt stimulera&lt;br&gt;införandet av kretsloppsanpassade biobränslen, såsom etanol, rapsolja m&lt;br&gt;m, inom transportsektorn. SVEBIO menar att fömybara energislag skulle&lt;br&gt;kunna erhålla en premie i förhållande till fossila energislag för att på&lt;br&gt;detta sätt stimulera omställningen av energisystemen. Vidare föreslår&lt;br&gt;föreningen införande av en speciell skatt/avgift för icke fömybara&lt;br&gt;energislag, som idag kan anses ingå i den allmänna energiskatten inom&lt;br&gt;värmesektom. Fömybarhetsvärdet kan då bytas ut mot denna skatt.&lt;br&gt;Signal ges på så sätt om samhällsvärdet av fömybar energi gentemot&lt;br&gt;fossil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK påpekar att kärnkraften med sina eventuellt kraftiga miljöef-&lt;br&gt;fekter bör beskattas för att häva snedvridningen ur miljösynpunkt&lt;br&gt;gentemot vatten-, vind- och solkraft. Vidare bör torv beskattas efter sitt&lt;br&gt;kolinnehåll och alla miljöskatter räknas upp med inflationen. Lunds&lt;br&gt;universitet föreslår generella skatter på CO2, SO2 och NOx som&lt;br&gt;konsekvent bör gälla alla nettokällor och sättas så högt att Sverige&lt;br&gt;uppfyller gjorda åtaganden i internationella konventioner. Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen föreslår en utvidgning av koldioxidskatten till att gälla all&lt;br&gt;fossilbränsleanvändning, följd av en höjning av skatten till 50 öre/kg&lt;br&gt;CO2 och en sänkning av arbetsgivaravgiften med 3,5%. En återföring av&lt;br&gt;skattemedlen kan under en övergångsperiod göras till exportkänslig&lt;br&gt;industri. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;bör inforas för att främja utvecklandet av alternativa energikällor och&lt;br&gt;ökat energisparande samt minskade utsläpp från arbetsfordon och tunga&lt;br&gt;lastbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik. Landstinget i Stockholms län anser att skattereglerna bör&lt;br&gt;stimulera kollektivtrafiken och gynna miljövänliga bränslen. Sjöfartsver-&lt;br&gt;ket föreslår att milj ovänligare teknik och metoder skall stimuleras genom&lt;br&gt;kompensation för investeringskostnaderna. En anpassning av sjötrans-&lt;br&gt;porterna hör till de områden som bör prioriteras. För att stimulera en&lt;br&gt;övergång till fordon som genererar mindre CO2 föreslår Väg- och&lt;br&gt;trafikinstitutet att regeringen skall överväga miljöbaserad differentiering&lt;br&gt;av bilars inköpspris genom skatter baserade på prestanda och bränsle.&lt;br&gt;Vidare föreslås rörliga vägtrafikskatter relaterade till bränslecykelns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kolhalt. Vägverket tror på någon form av ekonomisk stimulans för att få&lt;br&gt;fram exempel på hållbara trafiklösningar t ex för en tätort eller delar av&lt;br&gt;tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall. Naturskyddsföreningen anser att deponering av avfell skall&lt;br&gt;beläggas med en avgift på förslagsvis 200 kronor per ton senast år 1995&lt;br&gt;efter dansk modell och med en avgift på 100 SEK per ton för avfell som&lt;br&gt;går till förbränning, med hänsyn till att aska och slagg går till deponi och&lt;br&gt;då också belastas med avfellsavgift. Avgift utgår därmed inte för avfell&lt;br&gt;som går till materialåtervinning, rena massor som återanvänds, rent trä&lt;br&gt;till förbränning samt kompost och slam som återgår till odling. Före-&lt;br&gt;ningen menar att intäkterna som beräknas uppgå till 1,1 miljarder kronor&lt;br&gt;per år kan återföras genom en fond till utbyggnad av kretsloppsanpassad&lt;br&gt;avfallshantering, stimulansåtgärder for att utveckla marknaderna för&lt;br&gt;återvunnet material samt för forskning och metodutveckling inom&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemiska ämnen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att en&lt;br&gt;minskad användning av stabila organiska ämnen kan uppnås genom&lt;br&gt;införande av miljöavgifter. Naturskyddsföreningen anser att riksdagens&lt;br&gt;mål om att reducera kväveläckaget och handelsgödselanvändningen till&lt;br&gt;år 2000 förutsätter att miljöavgifterna på handelsgödsel höjs, sannolikt till&lt;br&gt;över 5 kr/kg kväve. För fosforgödning är det lämpligt att i första steg&lt;br&gt;sänka gränsvärdena för tillåtet kadmiuminnehåll till 50 gram per ton&lt;br&gt;fosfor och att ta ut en hög miljöavgift på hela kadmiuminnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften på bekämpningsmedel bör höjas till upp emot 100 kr/dos.&lt;br&gt;Intäkterna kan finansiera bl a arealbidrag och kemikalieinspektionens&lt;br&gt;arbete. En miljöavgift på industriellt producerat kraftfoder bör också&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslen. Naturskyddsföreningen föreslår differentierad bilskatt&lt;br&gt;baserad på bränslesnålhet och CO2-utsläpp samt differentierad fastig-&lt;br&gt;hetsskatt utifrån värmesystem. Hus i klass ett skulle t ex ha ett helt&lt;br&gt;förnyelsebart koncept, klass två ha uppvärmning med icke förnyelsebara&lt;br&gt;energikällor men som monterat in ackumulatortank. Klass tre är övriga&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täkter. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår ökat nyttjande av&lt;br&gt;bergtäkt framför naturgrus genom differentierade täktavgifter. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk föreslår att skatt skall införas på naturgrus och en&lt;br&gt;höjning av täktavgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.e) Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser anför behov av anslag för att bättre kunna bidra till&lt;br&gt;en miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter. Statistiska centralbyrån och Konjunkturin-&lt;br&gt;stitutet föreslår förstärkta medel för att utveckla miljöräkenskaper samt&lt;br&gt;kretsloppsstatistik. SMHI föreslår att kunskapsmyndighetema får&lt;br&gt;ytterligare medel för att förmedla kunskap, riktlinjer och information&lt;br&gt;nationellt. SMHI, t ex, behöver mer resurser för att till speciellt&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser tillhandahålla energi-, klimat- och vatten-&lt;br&gt;relaterad datainformation och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket önskar medel för utveckling av utsläppsreducerande&lt;br&gt;teknik för att få försurande luftföroreningar från sjöfarten att i stort sett&lt;br&gt;upphöra. ÖB anser att resurser som frigörs i försvaret även fortsättnings-&lt;br&gt;vis i första hand skall användas för materiel inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner. Det finns en stark vilja att genomföra kretsloppsstrategier-&lt;br&gt;na inom de kommunförvaltningar som ansvarar för miljöfrågor, men&lt;br&gt;knappast ekonomiska och personella resurser, anser Landstinget i&lt;br&gt;Uppsala län. Glesbygdsmyndigheten hävdar att resurser måste avsättas&lt;br&gt;om kommunerna skall kunna ta sitt ökade ansvar för miljöarbete och&lt;br&gt;lokala Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge kommun anser att de nya uppgifter som åläggs kommuner-&lt;br&gt;na måste stå i proportion till de ekonomiska resurser som kommunerna&lt;br&gt;tilldelas. Enköpings och Sundbybergs kommun framför liknande&lt;br&gt;åsikter. Munkedals och Malå kommun undrar vilka arbetsuppgifter som&lt;br&gt;skall prioriteras när anslagen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att det ekonomiska stöd som utlovats av&lt;br&gt;regeringen, bör vara tillgängligt inte enbart för de s k &amp;quot;ekokommunerna&amp;quot;.&lt;br&gt;Sundbybergs kommun föreslår ett stimulansbidrag för att stimulera&lt;br&gt;kommunerna att utveckla och genomföra en lokal agenda. Botkyrka&lt;br&gt;kommmun föreslår att särskilda medel skall avsättas till en fond där&lt;br&gt;kommunerna kan söka ekonomisk hjälp för att starta miljöprojekt,&lt;br&gt;utvecklingsarbete, etc för att förverkliga den lokala agendan. Kommunen&lt;br&gt;kommer i år att genomföra en Kretsloppsmässa. Förutsatt att det ges&lt;br&gt;ekonomiskt stöd avser kommunen att årligen genomföra denna mässa&lt;br&gt;med planeringsseminarier, arbetsmetoder o dyl för att ge kommuner och&lt;br&gt;länsstyrelser konkreta modeller och olika exempel for genomförande av&lt;br&gt;Agenda 21-arbetet. Naturskyddsföreningen föreslår att statsbidragen till&lt;br&gt;kommunala energirådgivare skall återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelser. q2000, Lutherhjälpen/U-forum och KdS-K föreslår&lt;br&gt;stöd till ideella organisationers uppföljning av UNCED. IKFF vill att&lt;br&gt;svenska SEED (Solidarity for Ecology, Equality and Development) skall&lt;br&gt;få medel for att samordna detta. Folkbildningsförbundet och Statens&lt;br&gt;institut för psykosocial miljömedicin förordar ökat stöd till icke-statliga&lt;br&gt;organisationer för att kunna bygga upp miljönätverk. q2000 förordar&lt;br&gt;särskilda medel till kommunikationscentra i olika delar av världen för att&lt;br&gt;bygga upp och stärka nätverk med hjälp av elektronisk post, fåx, video,&lt;br&gt;satelliter, bibliotek m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen föreslår att stat och kommun bör söka stöd från och&lt;br&gt;anslå medel till NGOs for att genomföra informationskampanjer när det&lt;br&gt;gäller miljö, natur och energi. Miljöförbundet anser att eventuella&lt;br&gt;statliga pengar för miljöarbete skall fördelas opartiskt enligt en begriplig&lt;br&gt;och acceptabel norm. Statens ungdomsråd tycker att särskilt stöd bör&lt;br&gt;utgå till ungdomsorganisationer som bedriver lokala verksamheter med&lt;br&gt;miljöprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerkvinnorna önskar att många skall få resa till, samt förbereda&lt;br&gt;och efterbearbeta, FNs kvinnokonferens i Peking år 1995. Svenska&lt;br&gt;Samernas Riksförbund ser Rovaniemiprocessen som början till en&lt;br&gt;intressant modell för samarbete mellan urbefolkningar och regeringar&lt;br&gt;men hävdar att den har begränsat värde utan ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;urbefolkninars organisationer för förberedelser och deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fackföreningar. TCO tycker, med hänvisning till kapitel 29 i Agenda&lt;br&gt;21, som behandlar stärkandet av arbetstagarnas och deras fackföreningars&lt;br&gt;roll, att regeringen bör medverka till en aktiv trepartssamverkan på&lt;br&gt;miljöområdet, bl a genom att ge de fackliga organisationerna ekonomiska&lt;br&gt;möjligheter till ett aktivt miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utbildningsväsende. I stort sett alla remissinstanser&lt;br&gt;som bedriver forskning förordar nya och utökade anslag till olika&lt;br&gt;forskningsområden. Universitetet i Linköping menar att särskilda medel&lt;br&gt;för fortbildning av yrkeskategorier som civilingenjörer, ekonomer,&lt;br&gt;jurister etc samt för utveckling av miljöundervisning är nödvändiga.&lt;br&gt;Dessutom bör en kraftig satsning via existerande forskningsråd och&lt;br&gt;sektorsorgan göras på miljöforskning. q2000 föreslår starkt ökat stöd till&lt;br&gt;en expansion av de miljöekonomiska utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet föreslår särskilt stöd för att under SCBs ledning&lt;br&gt;bygga upp databaser kring befolkning, vatten-, mark- och atmosfäriska&lt;br&gt;förhållanden och bistå med kunskaper i det internationella databasarbetet.&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet anser inte att&lt;br&gt;1 % av renhållningskostnadema i Sverige (50 miljoner kr) till utveckling&lt;br&gt;av metoder för säker återanvändning av avfåll alls är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden föreslår att löntagarfondsmedel skall&lt;br&gt;användas för att finansiera satsningar på högkvalitativa forskningsmiljöer&lt;br&gt;för systemövergripande miljöfrågor, t ex energi, infrastruktur och livsstil.&lt;br&gt;Vidare anser FRN att insatserna för det s k Global Environmental&lt;br&gt;Change-programmet skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska FN-förbundet menar att FNs institut för nedrustnings-&lt;br&gt;forskning (UNIDIR) bör få ekonomiskt stöd eftersom det arbetar mom&lt;br&gt;områden där nedrustning tangerar miljö- och utvecklingsfrågor. Institutet&lt;br&gt;bedöms därigenom kunna bidra till att upptäcka och utnyttja möjligheter&lt;br&gt;i nedrustningens spår. Vidare föreslår FN-förbundet ökade bidrag till&lt;br&gt;FNs kvinnofond UNIFEM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda anslag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår en höjning&lt;br&gt;av anslagen for säkerställande av värdefull natur och att alternativa&lt;br&gt;finansieringsfomer bör utredas. Vidare föreslås höjda anslag till&lt;br&gt;landskapsvård och NOLA som ett led i 90-talets jordbrukspolitik. Medel&lt;br&gt;bör, enligt länsstyrelsen, även anslås för anläggande och återskapande av&lt;br&gt;biologiskt rika våtmarker och för skyddszoner efter vattendrag. Medlen&lt;br&gt;bör disponeras av länsstyrelsen och styras till områden där de gör mest&lt;br&gt;nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet anser att de aviserade nedskärningarna av&lt;br&gt;energiforskningsanslaget strider mot Rio-deklarationen och Agenda 21.&lt;br&gt;Landstinget i Uppsala län anser att det behövs ökade resurser för&lt;br&gt;miljömätningar och bedömningar av miljörelaterad hälsopåverkan inom&lt;br&gt;kommunerna samt för att minimera hälsorisker till följd av kemikaliehan-&lt;br&gt;tering på lokal, nationell och internationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att anslagen för säkerställande&lt;br&gt;av värdefull natur skall höjas och att alternativa finansieringsformer skall&lt;br&gt;utredas. Vidare föreslås höjda anslag till landskapsvård och NOLA som&lt;br&gt;ett led i 90-talets jordbrukspolitik. Medel bör, enligt länsstyrelsen, även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslås for anläggande och återskapande av biologiskt rika våtmarker och&lt;br&gt;for skyddszoner efter vattendrag. Medlen bör disponeras av länsstyrelsen&lt;br&gt;och styras till områden där de gör mest nytta. Länsstyrelsen i Norrbot-&lt;br&gt;tens län anser att resurser bör ställas till länsstyrelsens förfogande för att&lt;br&gt;permanenta det påbörjade Berentssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.f) Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att Naturvårdsverkets aktions-&lt;br&gt;program &amp;quot;Miljö ’93” kan utgöra en av grundstenarna för en nationell&lt;br&gt;strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitetsförstärkning. Statskontoret tycker att beslutsmodeller som&lt;br&gt;används vid stora offentliga beslut bör granskas och förbättras med&lt;br&gt;avseende på hur miljöhänsyn beaktas. Det gäller bl a beslutsfattandet&lt;br&gt;kring infrastruktursatsningar med fördelning av investeringar på olika&lt;br&gt;trafikslag. Statskontoret föreslår också en studie av vilka organisations-&lt;br&gt;former som bäst främjar miljöhänsynstagande i olika slags myndigheter.&lt;br&gt;Vidare bör organisationen för miljötillsyn anpassas och det som ofta&lt;br&gt;benämns &amp;quot;sektoransvar och decentralisering&amp;quot; vidareutvecklas i perspektiv&lt;br&gt;av Agenda 21 s betoning av mångfalden aktörer. Alternativ kan övervägas&lt;br&gt;vad gäller integration respektive särskiljande av information-rådgivning-&lt;br&gt;kontroll, marknadslösningar som alternativ till offentlig regi samt&lt;br&gt;branchorganisationemas roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundbybergs kommun anser att det i departementen bör finnas&lt;br&gt;kontaktpersoner som snabbt kan ta hand om kommunernas idéer/initiativ&lt;br&gt;till ändringar i lagstiftningen. Lunds universitet föreslår att miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementet inrättar en tjänst som miljöråd för att samordna&lt;br&gt;miljöfrågor med andra departement och med forskare. Universitetet anser&lt;br&gt;vidare att myndigheter som helt eller delvis arbetar med miljöfrågor,&lt;br&gt;liksom forskningsfinansiärer på området, bör samarbeta närmare. Ett&lt;br&gt;annat förslag är att de institutioner som främjar fömybara energikällor&lt;br&gt;bör stärkas. Sundsvalls kommun föreslår en samordning av olika&lt;br&gt;miljöåtgärder som följer av t ex miljöbalken, KLIV-utredningen,&lt;br&gt;utredningen om miljöövervakningens organisation, kretsloppspropositio-&lt;br&gt;nen och Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete för Fred föreslår att regeringen, för att öka möjligheterna&lt;br&gt;att uppfylla bl a Rio-deklarationens princip (26) om fredlig lösning av&lt;br&gt;miljötvister, skall inrätta ett fredsdepartement med ansvar för krigs-&lt;br&gt;förebyggande och fredsbyggande. Vidare anser föreningen att riksdag och&lt;br&gt;regering bör göra en översyn av hur totalförsvaret skall utformas för att&lt;br&gt;under 2000-talet ligga till grund för hållbar säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun föreslår att en delegation knuten till miljö-&lt;br&gt;och naturresursdepartementet tillsätts med uppgift att driva och samordna&lt;br&gt;arbetet med uppföljning och utvärdering av Agenda 21. Syftet med&lt;br&gt;delegationen är i huvudsak att uppnå en helhetssyn och kontinuitet över&lt;br&gt;myndighets- och sektorsgränser. Botkyrka kommun framför ett liknande&lt;br&gt;förslag. Borlänge kommun föreslår att ett kretsloppsinstitut skall inrättas&lt;br&gt;med uppgift att bevaka samhällets åtgärder för övergång till kretslopps-&lt;br&gt;samhället. Institutet bör ha högsta kompetens och bör t ex granska hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag till riksdagen är anpassade till kretsloppssamhällets införande,&lt;br&gt;följa länsstyrelsers och kommuners åtagande enligt Agenda 21, ge vitsord&lt;br&gt;till projekt till underlag för medelstilldelning osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bred medverkan. Forskningsrådsnämnden föreslår ett tvåårsprogram&lt;br&gt;som skapar plattformar för vetenskaplig medling om livsstil. Programmet&lt;br&gt;skulle vara en riktad dialog mellan politiker, forskare och allmänhet för&lt;br&gt;att öka deltagandet i prioriteringsarbete och beslutsprocesser. Kungliga&lt;br&gt;vetenskapsakademien vill att en nationalkommitté för genomförandet av&lt;br&gt;Agenda 21 bör (åter)skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 föreslår att Agenda 21 skall vidareutvecklas i Sverige vid en&lt;br&gt;konferens vartannat år där personer från kommuner, ideella organisa-&lt;br&gt;tioner, regeringskansliet, myndigheter och näringsliv lägger upp&lt;br&gt;gemensamma och/eller sektorsvisa strategier. Samarbete för Fred&lt;br&gt;föreslår en kommitté, med liknande sammansättning, för rapporteringen&lt;br&gt;till CSD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler folkomröstningar skulle utvidga demokratin, anser Ung Vänster.&lt;br&gt;Dessutom bör riksdagen bjuda in ungdomar till diskussioner om beslut&lt;br&gt;som rör deras framtid. Karlstads och Huddinge kommun påpekar med&lt;br&gt;hänvisning till kapitel 24:1,3,8 25:2 och 28:2 att fler kvinnor och&lt;br&gt;ungdomar måste beredas plats i riksdagen, kommunfullmäktige m fl&lt;br&gt;nämnder och styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors roll. Kvinnor för Fred efterlyser en strategi från regering&lt;br&gt;och riksdag inför valet 1994 för kvinnors fulla deltagande som besluts-&lt;br&gt;fattare, planerare och rådgivare i alla samhällets sektorer. Lutherhjälpen&lt;br&gt;tillsammans med Kyrkornas U-forum vill att som regel inget kön får ha&lt;br&gt;högre representation än 60% i offentlig planering och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomars roll. Statens ungdomsråd påpekar att ungdomar i&lt;br&gt;allmänhet värderar livskvalitet högre än ren materiellt tillväxt och har ett&lt;br&gt;mer globalt perspektiv på dessa frågor än den äldre generationen. Rådet&lt;br&gt;menar därför att det är angeläget att staten kan initiera och stödja&lt;br&gt;försöksverksamhet för att tillvarata ungdomars kompetens i det lokala&lt;br&gt;beslutsfattandet. Statens strålskyddsinstitut anser att regeringen bör ta&lt;br&gt;initiativ till erfarenhetsutbyte om myndigheternas samspel med ungdoms-&lt;br&gt;organisationer. Vidare anser institutet att de juridiska/formella följderna&lt;br&gt;av ökat deltagande av allmänheten i beslutsprocessen när det gäller&lt;br&gt;miljöfrågor bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q2000 anser att en folkrörelserepresentant bör inkluderas i delegatio-&lt;br&gt;nerna till internationella miljöförhandlingar och LSU begär att få ha en&lt;br&gt;permanent ungdomsdelegat vid generalförsamlingens och motsvarande&lt;br&gt;FN-möten. Statens ungdomsråd anser att LSU bör få i uppdrag att&lt;br&gt;utnämna en representant som ska följa arbetet i FNs generalförsamling.&lt;br&gt;q2000 påpekar att regeringen i Agenda 21s punkt 25.9h åtagit sig att ta&lt;br&gt;med ungdomsrepresentanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urbefolkningar. Glesbygdsmyndigheten föreslår att frågor som rör&lt;br&gt;samer delegeras till sameriksdagen. Svenska Samernas Riksförbund vill&lt;br&gt;att samema skall få delta i all planering och alla beslut som rör resursför-&lt;br&gt;valtning i de samiska områdena och att sametinget tilläggs reella&lt;br&gt;befogenheter. Förbundet föreslår vidare att samiska ledamöter skall ingå&lt;br&gt;i Miljövårdsberedningen och Nordiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan stat-kommun. Boverket hävdar att den regionala be- Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;slutsprocessen för infrastrukturutbyggnad och bevarandet av grönstruktur Bilaga 1.1&lt;br&gt;är bristfälligt utvecklad och tillräckligt starka beslutsorgan saknas. SMHI&lt;br&gt;ser en risk med alltför långtgående delegering av ansvar i övergripande&lt;br&gt;miljöfrågor. Huddinge kommun anser att regeringen bör klargöra&lt;br&gt;kommunernas befogenheter. Regeringen bör överväga vilka förändringar&lt;br&gt;i riktning mot ökade kommunala befogenheter som behövs för att främja&lt;br&gt;den svenska uppföljningen av Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borlänge kommun föreslår att kommuner med kompetens ges såväl&lt;br&gt;utökad befogenhet genom delegationsmöjligheter som rätt till över-&lt;br&gt;prövning i annan instans för att få en bredare prövning av beslut.&lt;br&gt;Borlänge kommun har på goda grunder avstyrkt ansökningar utan att få&lt;br&gt;gehör. Om ett beslut ogillas av skogsvårdsstyrelsen finns inga möjligheter&lt;br&gt;till överprövning. En kommun kan få gehör hos länsstyrelsen som i&lt;br&gt;enstaka fall kan överklaga. Overprövning sker då oftast i samma&lt;br&gt;myndighets övre instans, dvs skogsstyrelsen. Förfarandet har effektivt&lt;br&gt;hindrat en bredare prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lilla Edets kommun efterlyser någon form av nätverk som stöd för&lt;br&gt;de mindre kommunerna. Dock har även flera av de större kommunerna&lt;br&gt;uttryckt ett behov av att utveckla ett nätverk mellan kommunerna for&lt;br&gt;kunskapsutbyte. Motala kommun påpekar att det är nödvändigt med&lt;br&gt;samverkan mellan olika kommuner och staten eftersom miljöföroreningar&lt;br&gt;inte stannar vid kommungränsen. Kommunförbundet anser att samord-&lt;br&gt;ningen mellan kommuner och kommun-stat behöver avsevärt förbättras&lt;br&gt;om målen i Agenda 21 skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun föreslår att arbetet med de lokala agendoma skall&lt;br&gt;följas upp genom årliga konferenser och seminarier på såväl riks- som&lt;br&gt;regional och kommunal nivå. Ovanåkers kommun menar att det är&lt;br&gt;angeläget att centralt och regionalt fånga upp goda idéer som arbetats&lt;br&gt;fram inom olika lokala myndigheter i landet för att sedan delge in-&lt;br&gt;formationen till andra kommuner. Detta kommer att minska dubbelarbetet&lt;br&gt;och höja tempot i processen. Skövde kommun vill ha råd och ut-&lt;br&gt;vecklingsstöd om hur nätverk kan organiseras, lokala handlingsprogram&lt;br&gt;kan utarbetas samt hur information och kunskap kan spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malå kommun föreslår en central databas där samtliga kommuner kan&lt;br&gt;inhämta kunskap. Kiruna kommun anser att förutsättningen för att&lt;br&gt;kommunen skall lyckas är ett centralt stöd för utbildning av tjänstemän&lt;br&gt;och politiker inom alla sektorer, normbildning, kunskapsbaser, ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel och en effektiv lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJÖ- OCH NATURRRESURS&lt;br&gt;DEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* = instans som avgett yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Institutet för framtidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;*Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö u-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrum)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;*Nordiska Afrikainstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6* Beredningen for internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;(BITS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;*Styrelsen för internationellt näringslivs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bistånd (SWEDECORP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Stockholms internationella freds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsinstitut (SIPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;*Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Sveriges Exportråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Stiftelsen Östekonomiska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;* Överbefälhavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;* Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;*Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;Försvarets forskningsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;*Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 *Statens bakteriologiska laboratorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;*Statens institut för psykosocial miljömedicin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och&lt;br&gt;rationaliseringsinstitut (SPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Bammiljörådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;‘Folkhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;‘Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;‘Statens väg- och trafikinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;‘Transportforskningsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;‘Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;‘Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;‘Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;‘Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;‘Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;‘Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;‘Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;‘Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;‘Folkbildningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;‘Forskningsrådsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Polarforskningssekretariatet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Vetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Chalmers tekniska högskola Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna/Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Hämösand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska UNSECOrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens livsmedelsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Skogsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Fiskeriverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Skogs- och lantbruksakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Svenska FAO-kommittén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•ILO-kommittén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Glesbygdsmyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens kulturråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Naturhistoriska riksmuséet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkens muséum - etnografiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens pris- och konkurrensverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens råd för byggnadsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Sveriges geologiska undersökning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domän AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Programrådet för forskning för ett avfallssnålt&lt;br&gt;samhälle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Väste morr lands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Västmanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Älvsborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Länsstyrelsen i Östergötlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Konsumentverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens ungdomsråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Kemikalieinspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Institutet för vatten- och luftvårdsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Statens kämkraftinspektion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A le kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aneby kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Bjuvs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Borlänge kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Dorotea kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Enköpings kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Eskilstuna kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Falkenbergs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grästorps kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Göteborgs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hjo kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Huddinge kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Karlstads kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Katrineholms kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Kiruna kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kävlinge kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lessebo kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Lilla Edets kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Ljusnarsbergs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Luleå kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Lunds kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Malmö kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Malå kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Marks kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Motala kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Munkedals kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*Osby kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oxelösunds kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Partille kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Simrishamns kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;135. *Skövde kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136. *Sorsele kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137. *Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138. *Sundbybergs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139. ”Sundsvalls kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140. Tierps kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141. Timrå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142. Tomelilla kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144. Uppsala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145. * Vallentuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146. * Vaxholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147. Vänersborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148. Vännäs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149. Västerås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150. Ystads kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151. Ånge kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152. *Örebro kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153. Overtomeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154. ”Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155. ”Landstinget i Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156. ”Landstinget i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157. ”Landstinget i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158. ”Landstinget i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159. ”Landstinget i Södermanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160. ”Landstinget i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161. ”Landstinget i Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162. ”Landstinget i Västemorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163. ”Stockholm Environment Institute (SEI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164. ”Grossistförbundet Svensk handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165. ”Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166. ”Skogsindustrierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167. ”Kooperativa förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168. ”Lantbrukarnas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169. Swedish Cooperative Centre (SCC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170. ”Sveriges jordägarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Skogsvårdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172. ”Skogsägarnas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173. Sågverkens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174. ”Sveriges fiskares riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176. ”Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177. ”Tjänstemännens centralorganisation - TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178. ”Sveriges akademikers centralorganisation&lt;br&gt;SACO/SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179. Motormännens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180. Svenska Åkeriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181. Bilindustriföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182. Svenska Vägföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183. *Svenska Lokaltrafikföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184. ‘Naturskyddsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185. Jordens Vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186. Fältbiologerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187. ‘Miljöförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188. WWF Världsnaturfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189. Det Naturliga Steget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190. Greenpeace&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191. Röda korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192. ‘Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193. ‘Kyrkornas u-forum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194. SEED - Solidarity for Equality, Ecology and&lt;br&gt;Development&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195. ‘Svenska FN-förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197. Fredsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198. ‘Samarbete for fred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199. ‘Kvinnor för fred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200. ‘Internationella Kvinnoförbundet för Fred och&lt;br&gt;Frihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201. ‘BOTILDA UNIFEM i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202. Fredrika-Bremerförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203. LRF Emilia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204. ‘Centerkvinnoma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205. ‘Folkpartiets kvinnoförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206. ‘Kristdemokratiska Samhällspartiets Kvinnoförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207. ‘Moderata kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208. Svenska Kvinnors Vänsterförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210. ‘Landsrådet for Sveriges Ungdomsorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211. *q2000/Ungdomar inför UNCED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212. Arbetarnas Bildningsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213. Medborgarskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214. Studieförbundet vuxenskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215. Tjänstemännens Bildningsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216. Centers ungdomsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217. ‘Liberala Ungdomsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218. ‘Kristdemokratiska ungdomsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219. Moderata ungdomsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221. ‘Ung vänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222. Beijerinsstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223. Stockhomls Handelshögskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224. Movium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225. ‘Svenska Samernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226. Same ätnamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227. Saminuorra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228. KRAFTS AM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229. Svenska Elverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230. Riksförbundet Energileverantörema (REL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231. *Värmeverksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232. *Svenska Gasföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233. Svenska Petroleum Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234. *Svenska Kolinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235. *Svenska Bioenergiföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236. Svenska Kraftproducentföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237. Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239. *Svensk Industriförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240. *HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241. *Hyresgästemas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242. SBCBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243. *Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244. Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245. * Villaägare förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246. *Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247. ”Ovanåkers kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248. ”Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249. ”Wendelin Muller-Wille&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250. ”Sveriges Lantmätareförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251. ”Södertälje kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252. ”Munkfors kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253. ”Rädda Barnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254. ”Arnold J. Ahlbäck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255. ”Botkyrka kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av yttranden över Riodeklarationen och&lt;br&gt;Agenda 21 efter remiss från Miljö- och natumesursdepartemen-&lt;br&gt;tet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OMRÅDEN FÖR MILJÖPOLITIK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljö- och naturresurspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kretslppsanpassning ..................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysisk planering........................ 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvård och biologisk mångfald............ 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luft .............................. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vatten och avlopp...................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kemikaliekontroll...................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljö- och hälsa....................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökonsekvensbeskrivningar.............. 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Integrerad miljöpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbruk............................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogsbruk........................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsekonomi och näringsliv............. 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafik ............................. 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energi............................. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvar ............................ 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning, teknisk utveckling och utbildning ..... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Interationellt miljösamarabete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter.................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG/EU ............................ 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FN-systemet ......................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Globala miljöfonden, GEF,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbanken och IMF................... 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handel, GATT och OECD-samarbete ......... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bistånd ............................ 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan med Östeuropa ................ 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;GENOMFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder att genomföras av myndigheter, kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkrörelser, näringsliv, fack, vetenskaps- och utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsorg an&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga myndigheter................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommuner.......................... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkrörelser (NGOs).................... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringsliv, fackföreningar&amp;nbsp;och detaljhandel ...... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och utbildningsväsende........... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor för övervägande och åtgärd av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information.......................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer, normer mm .................. 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning.......................... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag............................. 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation ......................... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga: Remiss med företeckning över svarande instanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNINGEN FÖR INTERNATIONELLT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTVECKLINGSSAMARBETE&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993-11-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN FRÅN BI-&lt;br&gt;STÅNDMYNDIGHETERNA OM UPPFÖLJNING AV UNCED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Uppdrag och sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av juni 1992 gav regeringen biståndsmyndighetema i uppdrag att&lt;br&gt;redovisa hur de avser att folja upp FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling i Rio (UNCED) och vilka implikationer överenskommelserna&lt;br&gt;där har på deras verksamhet. Under hösten 1992 inkom yttranden över&lt;br&gt;UNCED från SIDA, SAREC, BITS och SwedeCorp med redovisning av&lt;br&gt;vilka åtgärder som planeras for att stödja genomförandet av det hand-&lt;br&gt;lingsprogram (Agenda 21) som antogs. Föreliggande sammanställning&lt;br&gt;redovisar respektive biståndsmyndighets yttranden över uppföljningen av&lt;br&gt;UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis menar biståndsmyndighetema att åtskilliga av de&lt;br&gt;grundläggande tankegångarna i Agenda 21 återfinns redan inom det&lt;br&gt;svenska biståndet. Det gäller bl.a. fattigdomsinriktningen, vikten av&lt;br&gt;folkligt deltagande i utvecklingsprocessen samt betoningen av enskilda&lt;br&gt;organisationers roll. Det femte biståndsmålet (&amp;quot;framsynt hushållning med&lt;br&gt;naturresurser och omsorg om miljön&amp;quot;) har, menar biståndsmyndig-&lt;br&gt;hetema, sedan mitten på 1980-talet varit vägledande i utformning av&lt;br&gt;biståndsinsatser med inriktning mot uthållig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av myndigheterna ger uttryck för behov av genomgripande&lt;br&gt;förändringar av verksamheten till följd av UNCED, men både SIDA och&lt;br&gt;SAREC menar att Rio-konferensen gav tillfälle att till viss del om-&lt;br&gt;prioritera och förstärka arbetet inom vissa verksamhetsområden. SIDA&lt;br&gt;och SAREC lyfter särskilt fram två huvudområden inom vilka särskilda&lt;br&gt;satsningar kommer att göras. Det gäller dels kapacitetsuppbyggnad i&lt;br&gt;mottagarländerna, med satsningar på bl.a. institutionsutveckling,&lt;br&gt;utbildning och miljöekonomi som viktiga komponenter, dels det uthålliga&lt;br&gt;utnyttjandet av naturresursbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fyra myndigheterna betonar vikten av samarbete och samordning&lt;br&gt;med andra biståndsgivare, såväl nationellt som internationellt. Likaså är&lt;br&gt;alla fyra eniga kring behovet av att integrera miljöaspekterna i den&lt;br&gt;dagliga biståndsverksamheten och att med hjälp av ett tvärsektoriellt&lt;br&gt;tänkande komma närmare problemens lösning. Miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar som instrument för bedömning av biståndsinsatser är något&lt;br&gt;som såväl SIDA som BITS och SwedeCorp säger sig använda, i en eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan form. Att arbetet med att genomföra Agenda 21 kräver omfattande&lt;br&gt;resursöverföringar lyfts fram av såväl SIDA som SAREC, BITS och&lt;br&gt;SwedeCorp. En gemensam inventering av den svenska resursbasen vad&lt;br&gt;gäller miljökunnande inom olika sektorer har gjorts och alla fyra&lt;br&gt;myndigheterna har eller planerar att på olika sätt stärka den egna&lt;br&gt;kompetensen inom miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. SIDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNCED slog fest de nära sambanden mellan miljö och utveckling. Det&lt;br&gt;femte biståndsmålet och den koppling mellan miljö och utveckling det&lt;br&gt;inneburit har varit en viktig plattform för utvecklingen av SIDA:s&lt;br&gt;(Swedish International Development Authority - Styrelsen for internatio-&lt;br&gt;nell utveckling) arbete med miljöfrågorna. Alla programområden i&lt;br&gt;Agenda 21 har relevans för u-ländema, men en del anses vara av större&lt;br&gt;betydelse för SIDA:s biståndsverksamhet än andra. Inget av avsnitten i&lt;br&gt;Agenda 21 som är viktiga från u-ländemas synpunkt kräver, menar&lt;br&gt;SIDA, några radikalt nya SIDA-insatser, men inom vissa områden bör&lt;br&gt;SIDA:s arbete förstärkas som ett resultat av UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA vill först och främst driva frågan om att integrera miljöaspek-&lt;br&gt;terna i samtliga program och projekt. Särskilda satsningar kommer vidare&lt;br&gt;att göras på två huvudområden, dels kapacitetsuppbyggnad i mottagar-&lt;br&gt;länderna, med satsningar på miljöplanering, institutionsutveckling,&lt;br&gt;utbildning och miljöekonomi som viktiga komponenter, dels det uthålliga&lt;br&gt;utnyttjandet av naturresursbasen - mark, skog och vatten, vilket även&lt;br&gt;inkluderar den marina miljön och den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att konkreta resultat skall uppnås är en inriktning på lokal och&lt;br&gt;nationell nivå viktigast. Goda resultat kräver långsiktighet och land-&lt;br&gt;kännedom. Mycket av uppföljningen av UNCED för SIDA:s del måste&lt;br&gt;därför ske inom ramen för insatser i de svenska programländerna.&lt;br&gt;Analysen av vad som kan göras i detta avseende kommer att återfinnas&lt;br&gt;i den miljöprofil som SIDA sammanställer för respektive mottagarland.&lt;br&gt;Miljöprofilerna som instrument för biståndet kommer att utvecklas och&lt;br&gt;utnyttjas intensivare och mer systematiskt. Behovet av policyutveckling&lt;br&gt;och planeringsinstrument för att stärka integreringen mellan miljö och&lt;br&gt;utveckling i mottagarländernas beslutsfettande måste, enligt SIDA,&lt;br&gt;betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutions- och kapacitetsbyggnad är av central betydelse enligt&lt;br&gt;SIDA, vilket bl.a. återspeglas i diskussionen kring ökade miljösatsningar&lt;br&gt;inom ramen för förvaltningsbistånd. Dels utgår stöd till skapandet av&lt;br&gt;miljömyndigheter i programländerna, dels ges stöd till utvecklandet av&lt;br&gt;miljölagstiftning. En allt större vikt läggs vid begreppet miljöekonomi&lt;br&gt;och ett program för kapacitetsuppbyggnad i mottagarländerna kring&lt;br&gt;förhållandet mellan ekonomi och ekologi har utarbetats. Den centrala roll&lt;br&gt;miljöundervisningen har att spela betonas och SIDA avser att på ett mera&lt;br&gt;samlat sätt bistå miljöundervisningsarbetet i vissa länder. I Agenda 21&lt;br&gt;betonas betydelsen av de enskilda organisationernas arbete. SIDA har ett&lt;br&gt;samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen avseende stöd till miljöorga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisationer i u-ländema. Enligt ett förslag skall de svenska organisationer-&lt;br&gt;na i sina bidragsansökningar hos SIDA ange miljökonsekvenserna av det&lt;br&gt;projekt man avser att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA avser fortsätta betoningen på insatser inriktade på ett uthålligt&lt;br&gt;utnyttjande av naturresursbasen. Vad gäller att få till stånd ett uthålligt&lt;br&gt;jordbruk har SIDA mångårig erfarenhet genom markvårdsprogrammen&lt;br&gt;i bl.a. östra och södra Afrika. Ett genomgående drag är att programmen&lt;br&gt;gått från en teknisk inriktning mot en större anpassning till lokala&lt;br&gt;ekologiska och socio-ekonomiska förhållanden och med ett större mått av&lt;br&gt;folkligt deltagande. De nordiska länderna betonade bl.a. inför UNCED&lt;br&gt;behovet av en ny syn på vattenresursernas skydd och användning. SIDA&lt;br&gt;planerar att utvidga sitt engagemang på vattenområdet, vilket även&lt;br&gt;inkluderar de marina miljöfrågorna. SIDA har även ett dokumenterat&lt;br&gt;intresse för frågor kring biomångfaldskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA har antagit riktlinjer för miljökonsekvensbedömningar av i&lt;br&gt;princip alla insatser. Intemutbildning i miljöfrågor inom SIDA pågår.&lt;br&gt;Riktlinjer för utvärdering av miljöaspekter av insatser håller på att&lt;br&gt;utarbetas. Avsikten är också att SIDA:s statistikredovisning i framtiden&lt;br&gt;skall spegla miljöinsatser och miljökomponenter i biståndet på ett mera&lt;br&gt;utförligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA betonar behovet av samarbete med andra givare, såväl nationella&lt;br&gt;som internationella, när det gäller uppföljningen av UNCED. I dis-&lt;br&gt;kussioner tillsammans med SAREC har ett antal områden identifierats där&lt;br&gt;en närmare samverkan mellan de båda myndigheterna kommer att ske i&lt;br&gt;syfte att uppnå större effekt i mottgar lände ma. Det gäller marin miljö,&lt;br&gt;markvård/skog, vattenresursutnyttjande, biologisk mångfeld, energi,&lt;br&gt;befolkningsområdet, miljöekonomi ocn allmänt en kapacitetsuppbyggnad&lt;br&gt;på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. SAREC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAREC (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing&lt;br&gt;Countries - Styrelsen för u-landsforskning) har inom sina olika verksam-&lt;br&gt;hetsområden gjort en genomgång av verksamheten i relation till&lt;br&gt;UNCED:s slutsatser och rekommendationer. Införandet av det femte&lt;br&gt;biståndsmålet i mitten på 1980-talet har inneburit att SAREC:s arbete på&lt;br&gt;flera områden utformats för att ftämja en långsiktig hushållning med&lt;br&gt;naturresurser. Genomgången har också pekat på behovet av tvärsektori-&lt;br&gt;ellt samarbete och samordning med andra biståndsorgan. Samarbete är&lt;br&gt;nödvändigt för att undvika splittring av biståndsmottagares verksamhet&lt;br&gt;och för att öka effektiviteten av insatser. Det minskar även deltagande&lt;br&gt;organisationers handläggningsarbete för varje insats. En viktig samarbets-&lt;br&gt;partner för SAREC är kanadensiska EDRC, en forskningsstödjande&lt;br&gt;organisation med i stort sett samma målsättningar som SAREC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen av UNCED erbjuder, menar SAREC, ett viktigt tillfälle&lt;br&gt;att prioritera ett antal delfrågor inom SAREC:s verksamhet. Kapacitets-&lt;br&gt;och kunskapsbyggande ges en framträdande plats i UNCED. Ländernas&lt;br&gt;ökade kapacitet att bygga upp och använda kunskap anges som en viktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättning för främjandet av en hållbar utveckling. Stödet till Prop. 1993/94:111&lt;br&gt;uppbyggnad av kapacitet i de fettiga länderna är därmed en central Bilaga 1.2&lt;br&gt;prioritering inom biståndet och SAREC lyfter särskilt fram sektorerna&lt;br&gt;utbildning, forskning och förvaltningsbistånd. SAREC anser det viktigt&lt;br&gt;att stödja forskning som arbetar med problemställningar kring uthålligt&lt;br&gt;naturbruk baserat på fettiga gruppers förutsättningar. Att utveckla&lt;br&gt;nyttjandeformer som medger produktion utan förslitning och förlust av&lt;br&gt;naturresurskapitalet är därför av hög angelägenhetsgrad. SAREC har med&lt;br&gt;denna utgångspunkt utarbetat riktlinjer för forskningsstödet rörande&lt;br&gt;grödor, husdjurshållning, skog och trädbruk, markanvändning och&lt;br&gt;vattenutnyttjande, akvatiska resurser, bioteknik samt olika sociala,&lt;br&gt;politiska och institutionella frågor med anknytning till utvecklingen i&lt;br&gt;landsbygdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med UNCED identifierades ett stort behov av kunskapsut-&lt;br&gt;veckling kring fektorer av socio-ekonomisk och kulturell karaktär. I ett&lt;br&gt;sådant arbete kommer enskilda organisationer, som bygger verksam-&lt;br&gt;heten på nära kontakt med lokalbefolkningen, att få betydelse. Det är&lt;br&gt;därför SAREC:s avsikt att fördjupa samarbetet med enskilda organisa-&lt;br&gt;tioner som har god förmåga att bidraga till forskning och policydialog i&lt;br&gt;miljöfrågor. Bärkraftig utveckling fordrar en milj ovänlig energistrategi&lt;br&gt;som är baserad på fömybara energikällor och effektiv energianvändning.&lt;br&gt;Fortsatt forskning samt spridning och marknadsföring av redan framtagen&lt;br&gt;kunskap är viktigt, menar SAREC. Det kommer, enligt SAREC, aldrig&lt;br&gt;bli möjligt att till fullo beakta miljöns roll i utvecklingsprocessen förrän&lt;br&gt;sambanden mellan ekonomi och ekologi blir bättre kartlagda och&lt;br&gt;erkända. Därför är det angeläget att stödja uppbyggnad av kapacitet inom&lt;br&gt;miljöekonomi. SAREC lyfter även fram forskning inom hälsoområdet.&lt;br&gt;Åtskilliga av världens hälsoproblem hänger samman med miljöförslitning&lt;br&gt;och miljöförstörelse och det finns behov av hälsoforskning som utgår inte&lt;br&gt;från sjukdomarna utan från miljön. Sambanden mellan befolkningstäthet,&lt;br&gt;folkökning, fattigdom och miljöförslitning är komplicerade och SAREC&lt;br&gt;avser därför öka stödet till forskning och spridning av resultat inom&lt;br&gt;befolkningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i arbetet att öka medvetenheten i olika länder kring&lt;br&gt;sambanden mellan miljö och utveckling förbereder SAREC, i samarbetet&lt;br&gt;med IDRC, att stödja utvecklingen av breda fora där representanter för&lt;br&gt;forskning, politik, näringsliv, folkrörelser m.fl. kan mötas och utväxla&lt;br&gt;tankar kring Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Brrs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete -&lt;br&gt;Swedish Agency for International Technical and Economic Co-operation)&lt;br&gt;verksamhet bygger på kunskaps- och teknologiöverföring samt kompeten-&lt;br&gt;sutveckling genom u-krediter, tekniskt samarbete, internationell&lt;br&gt;kursverksamhet samt samarbete med Östeuropa. Verksamheten styrs av&lt;br&gt;efterfrågan från samarbetsländema och bygger på den svenska resurs- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basens kompetens och konkurrenskraft. Miljöområdets andel av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten har, menar BITS, ökat under senare år och de ger följande&lt;br&gt;exempel. Inom det tekniska samarbetet svarade andelen miljöinsatser för&lt;br&gt;12 % av gjorda åtaganden 1990/91 och för 29 % 1991/92. I samarbetet&lt;br&gt;med Östeuropa har närmare 40 % avsett miljöinsatser. U-krediter på&lt;br&gt;närmare 300 miljoner kronor har lämnats till direkta miljöinvesteringar&lt;br&gt;och antalet internationella kurser i miljövård har utökats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS tror att UNCED-uppföljningen kommer att leda till en växande&lt;br&gt;efterfrågan på samarbete med Sverige inom miljöområdet både vad gäller&lt;br&gt;kunskapsöverföring inom det tekniska samarbetet och kursverksamheten&lt;br&gt;och teknologi- och processkunnande inom u-kreditgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS strävar efter att integrera miljöfrågorna i biståndet. Under våren&lt;br&gt;1992 utarbetades en miljöstrategi för i första hand u-kreditverksamheten&lt;br&gt;med krav på bl.a. miljökonsekvensbedömningar. Strategin kommer att&lt;br&gt;vidareutvecklas och anpassas till andra delar av BITS verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS inriktning på energi, industri, skog, gruvor, vattenrening m.m.&lt;br&gt;reflekterar det svenska kunnandet. Ett viktigt insatsområde inom framför&lt;br&gt;allt det tekniska samarbetet gäller uthålligt skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att genomföra Agenda 21 kräver omfattande investeringar&lt;br&gt;och resursöverföringar. Därmed är samverkan med andra organ viktigt.&lt;br&gt;BITS har ett växande samarbete med Världsbanken på miljöområdet, där&lt;br&gt;bankens kompetens och kapital förenas med medlemsländernas kunnande&lt;br&gt;och teknologi. En särskild miljöfond har inrättats i banken för att&lt;br&gt;möjliggöra utnyttjande av medlemsländernas kompetens i bankens&lt;br&gt;förberedelser, uppföljning och utvärdering av miljökrediter. BITS avser&lt;br&gt;att fördjupa samarbetet. Inom ramen för samarbete med Afrikanska&lt;br&gt;utvecklingsbanken lämnas stöd för uppbyggnad av bankens egen&lt;br&gt;kompetens på miljöområdet. Vad gäller u-krediter förutses ett närmare&lt;br&gt;samarbete med bl.a. Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.&lt;br&gt;Andra former för miljösamarbete som BITS överväger att vidareutveckla&lt;br&gt;är kreditramar till nationella utvecklingsbanker för miljöförbättrande&lt;br&gt;investeringar. Den första miljöramkrediten lämnades till en nationell&lt;br&gt;utvecklingsbank i Malaysia våren 1992. Med hänsyn till de stora behov&lt;br&gt;av resursöverföringar som beräknats för att genomföra Agenda 21&lt;br&gt;kommer BITS att vidareutveckla u-kreditsystemets möjligheter och verka&lt;br&gt;för större flexibilitet i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att utveckla kompetens och metoder för att öka förståelsen&lt;br&gt;och integrera miljöfrågorna i utvecklingsarbetet förväntas också leda till&lt;br&gt;en ökad samverkan mellan BITS olika verksamhetsområden. Former för&lt;br&gt;att kombinera BITS olika instrument utgör ett led i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med miljöstrategi för BITS verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. SwedeCorp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SwedeCorp (Swedish International Enterprise Development Corporation -&lt;br&gt;Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd) startade sin verksamhet&lt;br&gt;1991 och är inriktad på att främja god affärsmiljö och uthålligt goda&lt;br&gt;aflarer för u-länder och för Östeuropa. Sedan 1992 har ansvaret för&lt;br&gt;delområdet industriell miljövård (IM, vilket inbegriper såväl industriell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö som arbetsmiljö) överförts från SIDA till SwedeCorp. En kungstan-&lt;br&gt;ke i SwedeCorps verksamhetsidé är att integrera IM-frågor i det övriga&lt;br&gt;arbetet. SwedeCorp vill med sina insatser inspirera näringslivet i u-&lt;br&gt;ländema och i Östeuropa att självt inse fördelarna med att infora&lt;br&gt;förbättringar inom IM-området. Enligt SwedeCorp tyder den framgång&lt;br&gt;Internationella Handelskammaren rönt med sin &amp;quot;Business Charter for&lt;br&gt;Sustainable Development&amp;quot; på ett stort och växande intresse för IM-frågor&lt;br&gt;hos privata foretag i u-världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SwedeCorp arbetar inom tre verksamhetsområden: investeringsverk-&lt;br&gt;samhet, näringslivsutveckling och importfrämjande. Industriell miljövård&lt;br&gt;skall vara en integrerad del i dessa verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsverksamheten består av samriskprojekt med Swedfund&lt;br&gt;som partner och med företag i Sverige, u-länder och Östeuropa som&lt;br&gt;målgrupp. I ett projekts förberedelseskede görs normalt en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbedömning som syftar till lösningar som dels främjar god arbets-&lt;br&gt;miljö, dels minimerar projektets negativa inverkan på miljön. Enligt&lt;br&gt;SwedeCorp tyder erfarenheterna hittills på att miljöfrågorna tillmäts allt&lt;br&gt;större tyngd i beslutsfattandet och de uppmärksammas tidigt i berednings-&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det näringslivsfrämjande stödet inriktas på branschorganisationer och&lt;br&gt;institutioner i mottagarländerna som önskar förbättra förutsättningasr för&lt;br&gt;ökad export eller produktion för den inhemska marknaden. Stödet&lt;br&gt;koncentreras till länder där SwedeCorp bedriver proaktiva näringslivsin-&lt;br&gt;satser och företrädesvis till industribranscher inom vilka Sverige har ett&lt;br&gt;stort kunnande. Miljöinsatser kommer att genomföras huvudsakligen i de&lt;br&gt;ca femton samarbetsländer i vilka SwedeCorp avser att etablera ett&lt;br&gt;bredare samarbete med näringslivssektom. I de landanalyser som görs i&lt;br&gt;samband med beslut om bredare samarbete ingår dels avsnitt om det&lt;br&gt;allmänna läget i landet vad avser industriell miljövård, dels om intresset&lt;br&gt;från näringslivets sida för samarbete inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den importfrämjande verksamheten har som målgrupp företag och&lt;br&gt;exportorganisationer i u-länder samt svenska importörer och deras&lt;br&gt;organisationer. I samband med beredning av insatser undviks sådana&lt;br&gt;varor som i sin framställningsprocess har allvarliga miljökonsekvenser.&lt;br&gt;Inte heller ges stöd till sådana produkter vars konkurrenskraft på i-&lt;br&gt;landsmarknadema till stor del beror på lågt ställda miljökrav i till-&lt;br&gt;verkningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SwedeCorp har förstärkt sin kompetens med miljörådgivare som&lt;br&gt;tillsammans med interna kurser i miljövård för personalen kommer att&lt;br&gt;ytterligare tydliggöra IM-frågomas profil inom SwedeCorps verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Redovisning av miljösituationen&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna rapport redovisas miljösituationen i Sverige, speciellt vad&lt;br&gt;avser hoten mot de övergripande miljömål som riksdagen tidi-&lt;br&gt;gare beslutat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att skydda människors hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att bevara den biologiska mångfalden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnytt-&lt;br&gt;jas långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att skydda natur- och kulturlandskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till förra årets redovisning har det gjorts en uppda-&lt;br&gt;tering, och vissa nya redovisningar har kommit till. Underlaget&lt;br&gt;har tagits fram av Statens naturvårdsverk i samarbete med&lt;br&gt;Boverket, Kemikalieinspektionen, Statensstrålskyddsinstitutoch&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Användningen av mark och vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna&lt;br&gt;riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnybara resurser skall&lt;br&gt;utnyttjas inom ramen för&lt;br&gt;ekosystemens produktions-&lt;br&gt;förmåga. Användning av&lt;br&gt;icke fömybara naturresur-&lt;br&gt;ser skall i ännu högre grad&lt;br&gt;präglas av en ansvarsfull&lt;br&gt;hushållning, (prop. 1990/&lt;br&gt;91:90, bet. 1990/91 :JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:330)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1.1 Markanvändningen länsvis 1990, %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Bebyggd &amp;nbsp;&amp;nbsp;□ Jordbruks- 0 Skogs-&lt;br&gt;mark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mark&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Övrig&lt;br&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånen är angivna från norr till&lt;br&gt;söder. De fyra största sjöarnas&lt;br&gt;ytor är inte länsfördelade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västemorriands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-2.png" style="width:183pt;height:407pt;"/&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Markanvändningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges totala areal innanför kustlinjen är 45 milj&lt;br&gt;ha, varav 41,1 milj ha är land och 3,9 milj ha är&lt;br&gt;vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landarealen består av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 1,1 milj ha bebyggd mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 3,5 milj ha jordbruksmark (varav 2,9 milj ha är&lt;br&gt;åkermark och 0,6 milj ha betesmark)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 23,6 milj ha skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 12,9 milj ha övrig mark (varav 5,0 milj ha är myr,&lt;br&gt;6,0 milj ha är berg och fjäll och 1,9 milj ha övrig&lt;br&gt;mark)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan åren 1980 och 1990 ökade den bebyggda&lt;br&gt;marken med 32 500 ha medan jordbruksmarken&lt;br&gt;minskade med ca 100 000 ha. Sedan 1960 har&lt;br&gt;jordbruksmarken minskat med ca 0,4 milj ha.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Strandområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har långa kuststräckor och många sjöar&lt;br&gt;(9 procent av arealen innanför kustlinjen är&lt;br&gt;vatten). Under tidigare decennier har bety-&lt;br&gt;dande delar av kusten bebyggts och det blev&lt;br&gt;allt svårare för allmänheten att kunna ströva&lt;br&gt;och vistas utmed stränderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora regionala variationer i hur strän-&lt;br&gt;derna har bebyggts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms skärgård har stränderna längs&lt;br&gt;delar av fastlandet och på vissa öar bebyggts i stor&lt;br&gt;omfattning inom 100-meterszonen närmast vatt-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bebyggelse i skärgården innebär i&lt;br&gt;vissa områden också risk för saltvatteninträngning&lt;br&gt;i markens sötvattenmagasin pga. ökad vattenför-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nybebyggelsen vid stränderna har avtagit som&lt;br&gt;följd av det generella strandskyddet som infördes&lt;br&gt;1975. Förloppet är likartat över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jordbruk och skogsbruk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruket har bidragit till ett va-&lt;br&gt;rierat kulturlandskap och en variationsrike-&lt;br&gt;dom hos växt- och djurarter. Under de senaste&lt;br&gt;årtiondena har kraven på effektivisering och&lt;br&gt;ökad produktion medfört negativa miljö-&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har givit upphov till kultur-&lt;br&gt;värden som visar sig i landskapets utformning,&lt;br&gt;i vegetation, bebyggelse och fornlämningar.&lt;br&gt;Jordbrukets mångformiga markanvändning&lt;br&gt;har vidare skapat förutsättningar för ett stort&lt;br&gt;antal arter, framför allt sådana som är knutna&lt;br&gt;till olika former av hävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket skall beakta behovet av en god&lt;br&gt;miljö och en långsiktig hushållning med&lt;br&gt;naturresurser, (prop. 1989/90:146, bet.&lt;br&gt;1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruket skall bedrivas så att den&lt;br&gt;biologiska mångfalden behålls, (prop.&lt;br&gt;1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15,rskr. 1992/&lt;br&gt;93:352)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot natur- och kulturvärdena i odlings-&lt;br&gt;landskapet är förbundna med såväl ökad effektivi-&lt;br&gt;tet och intensitet i produktionen som med nedlägg-&lt;br&gt;ning av jordbruksmark och bristande hävd. För&lt;br&gt;natur- och kulturvärdena viktiga landskapselement&lt;br&gt;såsom öppna diken, stenmurar och åkerholmar&lt;br&gt;har bortrationaliserats på många håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningsprogrammet (till ett avreglerat&lt;br&gt;jordbruk) började genomföras år 1991. Spannmåls-&lt;br&gt;arealen har sjunkit från 1 330 000 ha år 1990 till ca&lt;br&gt;1 155 000 ha år 1993. Grovfoderarealen har under&lt;br&gt;samma period ökat från 940 000 ha till ca 1 070 000&lt;br&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för att ställa om till annan produktion&lt;br&gt;än livsmedelsproduktion har minskat, vilket fram-&lt;br&gt;går av bl.a. anslutningen till omställningspro-&lt;br&gt;grammet och jordbrukarnas tveksamhet till andra&lt;br&gt;alternativ än spannmålsodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jordbruksverket är anslutningen till om-&lt;br&gt;ställningsprogrammet för närvarande ca 371 000&lt;br&gt;ha. Omställningen har medfört en väsentlig redu-&lt;br&gt;cering av spannmålsöverskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt preliminära uppgifter som jordbrukarna&lt;br&gt;lämnat till lantbruksregistret (LBR) avseende för-&lt;br&gt;hållandena den 10 juni 1993 anger verket, i sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapport 1993:18Uppföljning av livsmedelspo litiken,&lt;br&gt;att drygt hälften av omställningsarealerna (ca 55&lt;br&gt;%) var åtgärdade, dvs. omställda, medan resten låg&lt;br&gt;i s.k. vänteläge. Av de åtgärdade arealerna ut-&lt;br&gt;gjorde 71 % extensivt bete, 13 % var omställda till&lt;br&gt;skog, energiskog och våtmark och 16 % till nisch-&lt;br&gt;grödor m.m. samt industri- och energigrödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anläggningsstöd lämnas utöver omställnings-&lt;br&gt;stöd vid anläggning av energiskog, lövskog och&lt;br&gt;våtmarker. Särskilt bidrag ges också till ädel-&lt;br&gt;lövskogsplantering. Den 30 juni 1993 hade ca 4 350&lt;br&gt;företag beviljats anläggningsstöd för ca 32 400 ha&lt;br&gt;till ett belopp om ca 415 miljoner kronor. Åtgärder&lt;br&gt;var genomförda och godkända på knappt hälften&lt;br&gt;av marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkningarna inom skogsbruket har ökat&lt;br&gt;väsentligt under 1900-talet. Trots detta har virkes-&lt;br&gt;förrådet i skogen under denna tid ökat med 60 %.&lt;br&gt;Barrträdens andel av virkesförrådet har stigit.&lt;br&gt;Under senare år har skogsdikningen minskat kraf-&lt;br&gt;tigt sedan tillståndsplikt infördes år 1986 och stats-&lt;br&gt;bidragen för dikning avskaffades år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsgödslingen har minskat kraftigt från mit-&lt;br&gt;ten av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1.2 Omställningsarealer 1993, ha.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-3.png" style="width:179pt;height:135pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nischgrödor m.m. samt&lt;br&gt;industri- och energi-&lt;br&gt;grödor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(16%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skog, energiskog&lt;br&gt;och våtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(73&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-4.png" style="width:123pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Extensivt bete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(71 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Naturtyper och arter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5-10 procent av landets växt- och djurarter är&lt;br&gt;hotade i den bemärkelsen att deras långsiktiga&lt;br&gt;överlevnad inte kan anses säker i just vårt land.&lt;br&gt;Den biologiska mångfalden - variationen bland&lt;br&gt;arter, inom arter och bland ekosystem och&lt;br&gt;biotoper - minskar, och minskningstakten har&lt;br&gt;ökat under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttjandet av marken och vattnet skall&lt;br&gt;ske på ett sätt som möjliggör att en rik&lt;br&gt;variation av naturtyper, biotoper och ar-&lt;br&gt;ter kan bibehållas och att naturligt före-&lt;br&gt;kommande arter kan bevaras i livskraftiga&lt;br&gt;bestånd, (prop. 1990/91:90, bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoU30, rskr. 1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hotade arter och naturtyper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För många arter, framför allt mossor, lavar&lt;br&gt;och svampar, är de skandinaviska förekoms-&lt;br&gt;terna viktiga att bevara också i ett internatio-&lt;br&gt;nellt perspektiv. De största hoten på artnivå&lt;br&gt;orsakas för närvarande av markanvändningen&lt;br&gt;inom skogs- och jordbruket, bl.a. beroende på&lt;br&gt;att dessa verksamheter bedrivs över större de-&lt;br&gt;len av Sveriges landyta. Vidare finns de flesta&lt;br&gt;djurarterna i skog och odlingslandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våtmarksarealerna har minskat kraftigt under de senaste 100 åren. I delar av&lt;br&gt;jordbrukslandskapet har upp till 90 % av de ursprungliga våtmarkerna dikats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens areal av naturbetesmark omfattar mindre än 25 % av den areal som fanns&lt;br&gt;vid mitten av 1920-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de naturliga slåttermarkerna återstår endast några få promille och av ur-&lt;br&gt;skogarna endast några få procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2.1 Hotade, sällsynta eller hänsynskrävande djur i Sverige. Andel arter av totalt samt hotorsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgrupp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ej hotade, sällsynta och hänsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal arter i Sverige krävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största hotorsak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däggdjur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåglar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kräl- och groddjur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryggradslösa djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 000'st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotade, sällsynta&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-5.png" style="width:195pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftföroreningar/&lt;br&gt;Övergödning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot mot vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruk&lt;br&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt eller okänd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Registrerade arter exkl. marina arter. Därutöver finns uppskattningsvis 3000 ännu ej&lt;br&gt;registrerade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Artfakta 1992, Databanken för hotade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 % av de hotade, sällsynta och hänsynskrävande&lt;br&gt;kärlväxterna är knutna till odlingslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 % av de hotade, sällsynta eller hänsyns-&lt;br&gt;krävande lavarna lever i skogsbiotoper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två viktigaste hotorsakerna är skogsbruket&lt;br&gt;och luftföroreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 % av de hotade, sällsynta eller hänsynskrä-&lt;br&gt;vande storsvamparna lever i skogsbiotoper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de hotade, sällsynta eller hänsyns-&lt;br&gt;krävande ryggradsdjuren påverkas 22 % av biotop-&lt;br&gt;förändringar m.m. orsakade av skogsbruket medan&lt;br&gt;23 % påverkas av biotopförändringar m.m. orsa-&lt;br&gt;kade av jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande siffror för de ryggradslösa djuren&lt;br&gt;är 44 % (skogsbruket) respektive 34 % (jordbru-&lt;br&gt;ket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop, 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skydd och vård av natur- och kulturlandskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagens olika skyddsformer är ett av&lt;br&gt;naturvårdens starkaste instrument. Inrättan-&lt;br&gt;det av nationalparker, naturreservat, natur-&lt;br&gt;vårdsområden och djurskyddsområden kom-&lt;br&gt;mer inte ensamt att kunna upprätthålla den&lt;br&gt;biologiska mångfalden, men kommer att vara&lt;br&gt;ett viktigt medel även framgent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt bevarandearbete möjliggörs också&lt;br&gt;genom de avtal som tryggar fortsatt vård av&lt;br&gt;värdefulla odlingslandskap och innebär att&lt;br&gt;samhället betalar för &amp;quot;naturvårdsproduktion ”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2.2 Lagstadgat skydd av natur fördelat på&lt;br&gt;skyddsformer 1993-06-30.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Områdestyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total-&lt;br&gt;areal (ha)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav land-&lt;br&gt;areal (ha)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationalparker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturreservat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 442 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;områden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurskydds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;områden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 366 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 753 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV, Naturvårdsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2.3 Den totalskyddade skogsmarksarealen&lt;br&gt;1990 fördelad på län och i de fyra nordvästligaste&lt;br&gt;länen ovanför resp, nedanför skogsodlings-&lt;br&gt;gränsen (1000 hektar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-6.png" style="width:151pt;height:348pt;"/&gt;
&lt;p&gt;27/12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5%/2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65%/4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17%/2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SLU Aapport 48, 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siffrorna inom&lt;br&gt;länen anger total-&lt;br&gt;skyddad skogs-&lt;br&gt;mark i 1000 hektar.&lt;br&gt;I de fyra nordväst-&lt;br&gt;liga lånen anges&lt;br&gt;arealen ovanför&lt;br&gt;resp, nedanför&lt;br&gt;skogsodlings-&lt;br&gt;gränsen. Procent-&lt;br&gt;talen som anges&lt;br&gt;förde fyra nord-&lt;br&gt;västligaste länen&lt;br&gt;visar andel av total-&lt;br&gt;skyddad skogs-&lt;br&gt;mark i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt skyddas ca 2,7 miljoner ha land vilket mot-&lt;br&gt;svarar ca 6 procent av Sveriges landareal. Naturre-&lt;br&gt;servat är den vanligaste skyddsformen. Skyddet&lt;br&gt;har på senare tid inriktats främst på olika typer av&lt;br&gt;naturskogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyddade arealen är mycket ojämnt förde-&lt;br&gt;lad i landet. Av nationalparks- och naturreservats-&lt;br&gt;arealen ligger ca 78 % i Norrbottens, Västerbott-&lt;br&gt;ens och Jämtlands län. Endast 5 % av den skyd-&lt;br&gt;dade arealen ligger i Götaland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt är knappt 3 % av Sveriges produktiva&lt;br&gt;skogsmark skyddad som reservat. Merparten av&lt;br&gt;denna areal ligger ovanför gränsen för fjällnära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skog. Där är ca 40 % av den produktiva skogsmar-&lt;br&gt;ken skyddad. Ytterligare ungefär 10 % betraktas&lt;br&gt;som svårföryngrad och kommer därför inte att&lt;br&gt;slutawerkas. Nedanför skogsodlingsgränsen är en-&lt;br&gt;dast ca 0,5 % av skogsmarken skyddad. Motsva-&lt;br&gt;rande tal för jordbruksmark är ca 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturliga slätter- och betesmarker har minskat&lt;br&gt;mycket kraftigt under 1900-talet. I dag finns endast&lt;br&gt;ca 200 000 ha naturbetesmark och ca 2 500 ha&lt;br&gt;naturlig slåttermark kvar med höga naturvärden.&lt;br&gt;Länsstyrelserna har tagit fram bevarandeprogram&lt;br&gt;för värdefulla odlingslandskap som preliminärt&lt;br&gt;omfattar 1,2 miljoner ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2.4 Arealer jordbruksmark som omfattas av skötselavtal 1993-06-30&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOLA-avtal&lt;br&gt;(ca 4 000 st)&lt;br&gt;ha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKAPSVÄRDs-avtal&lt;br&gt;(ca 11 000 st)&lt;br&gt;ha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturbetesmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slåttermark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultiverad betesmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åker (inkl, slätter och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;betesvall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(inkl, skogsbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vid fäbodar)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T otalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Återanvändning, återvinning och avfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Industrin ger upphov till den största mängden&lt;br&gt;avfall i Sverige. Det avfall som uppkommer&lt;br&gt;som en direkt följd av företagens produktion -&lt;br&gt;branschspecifikt avfall - svarar för nästan&lt;br&gt;75 % av den totala avfallsmängden. Gruvin-&lt;br&gt;dustrin är den enskilda bransch som genererat&lt;br&gt;mest. Huvuddelen av industriavfallet depone-&lt;br&gt;ras. Avfalls- och återvinningsfrågoma har&lt;br&gt;kommit att bli allt viktigare världen över. Den&lt;br&gt;andel av avfallet som återvinns har de senaste&lt;br&gt;20 åren ökat, och trenden pekar mot en fortsatt&lt;br&gt;ökad återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger nära genomsnittet i en internationell&lt;br&gt;jämförelse avseende återvinningen av papper/papp-&lt;br&gt;och glasavfall i de tolv OECD-länderna. Återvin-&lt;br&gt;ningen år 1990 var i dessa länder i genomsnitt 40 %&lt;br&gt;för papper/papp och 42 % för glas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallets volym och farlighet måste be-&lt;br&gt;gränsas och behandlingen av det avfall&lt;br&gt;som ändå uppkommer måste förbättras.&lt;br&gt;Avfall skall återanvändas och återvinnas i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning. Förbränning&lt;br&gt;och deponering av osorterat avfall skall i&lt;br&gt;allt väsentligt ha upphört vid utgången av&lt;br&gt;år 1993. (prop. 1989/90:100, bet. 1989/&lt;br&gt;90:JoU23,rskr. 1989/90:373 och prop. 1990/&lt;br&gt;91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/&lt;br&gt;91:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfarligt avfall skall klassificeras&lt;br&gt;samt samlas in, transporteras och omhän-&lt;br&gt;dertas på ett från miljösynpunkt säkert&lt;br&gt;sätt. Kasserade kyl- och frysskåp skall om-&lt;br&gt;händertas på ett miljöriktigt sätt senast&lt;br&gt;från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näringsämnen som finns i slam från&lt;br&gt;kommunala reningsverk bör i så hög grad&lt;br&gt;som möjligt nyttiggöras, förutsatt att slam-&lt;br&gt;met inte innehåller skadliga halter av&lt;br&gt;oönskade ämnen, (prop. 1992/93:180 bet.&lt;br&gt;1992/93:JoU14,1992/93:rskr. 1992/93:344.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3.1 Återvinningsgrad för glas samt papper och papp i några industriländer 1990, %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västra Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% &amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 30 40 50&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-7.png" style="width:113pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Papper och papp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;br&gt;Spanien&lt;br&gt;Nederländerna&lt;br&gt;Frankrike&lt;br&gt;Finland&lt;br&gt;Västra Tyskland&lt;br&gt;Danmark&lt;br&gt;Storbritannien&lt;br&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-8.png" style="width:114pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;% &amp;nbsp;10 20 30 40&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD Environmental Data 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunal avfallshantering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ansvarar för en heltäckande avfalls-&lt;br&gt;planering, och är skyldiga att upprätta särskilda&lt;br&gt;avfallsplaner. Av Sveriges 286 kommuner har hit-&lt;br&gt;tills 83 (september 1993) fastställt och inkommit&lt;br&gt;med avfallsplaner till Statens naturvårdsverk. Bland&lt;br&gt;de kommuner som har avfallsplaner återfinns&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta kommuner omfattar källsortering i&lt;br&gt;hushållen i dag utsortering av papper, glas, batte-&lt;br&gt;rier och annat miljöfarligt avfall. Många kommu-&lt;br&gt;ner bränner eller deponerar fortfarande osorterat&lt;br&gt;avfall. Riksdagens mål att förbränning eller depo-&lt;br&gt;nering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha&lt;br&gt;upphört vid utgången av år 1993 kommer inte att&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avfallsupplag och förorenade markområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i dagsläget cirka 300 kommunala&lt;br&gt;avfallsupplag i drift samt cirka 4 000 nedlagda.&lt;br&gt;Vidare tillkommer industrins egna deponier. I av-&lt;br&gt;fallsupplag (med organiskt avfall) bildas deponigas&lt;br&gt;som innehåller metan och koldioxid (se klimat-&lt;br&gt;påverkande gaser). I dagsläget har ca 50 upplag&lt;br&gt;anläggningar för utvinning av deponigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lakvattnet från avfallsupplagen riskerar att på&lt;br&gt;sikt förorena omgivande mark- och vattenområ-&lt;br&gt;den samt grundvatten om dagens lakvatten-&lt;br&gt;hantering inte utvecklas och förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en pågående kartläggning av industriellt föro-&lt;br&gt;renade markområden, gamla avfallsupplag och se-&lt;br&gt;diment har hittills ca 800 objekt identifierats, varav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 500 har bedömts vara i behov av ytterligare&lt;br&gt;undersökningar och åtgärder. Metallsektorn med&lt;br&gt;gruvindustri, ytbehandlingsindustri och järn- och&lt;br&gt;stålindustri svarar för de allvarligaste förorening-&lt;br&gt;arna, följd av kemisektom med bland annat kloral-&lt;br&gt;kaliindustri och skogssektorn med träimpregne-&lt;br&gt;ring och fibersediment från pappers- och massain-&lt;br&gt;dustrin. Dessa förorenade områden utgör bety-&lt;br&gt;dande källor för ämnen som i övrigt inte får använ-&lt;br&gt;das eller håller på att avvecklas, t.ex. PCB och&lt;br&gt;kvicksilver. Om vi ska uppnå miljömålen för me-&lt;br&gt;taller och långlivade organiska ämnen måste dessa&lt;br&gt;markområden åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Export och import av miljöfarligt avfall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Exporten av miljöfarligt avfall från Sverige upp-&lt;br&gt;gick under 1992 till ca 25 400 ton. Oljehaltigt och&lt;br&gt;metallhaltigt avfall dominerar med ca 11000 ton av&lt;br&gt;varje slag. De viktigaste mottagarländerna är Eng-&lt;br&gt;land, Spanien och Norge, som tog emot mellan&lt;br&gt;7 000 och 8 000 ton vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen uppgick till drygt 61 000 ton. Den&lt;br&gt;dominerades av blybatterier och metallhaltigt stoft,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behandlas genom återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden exporterat avfall var mindre år 1992&lt;br&gt;än tidigare år. Detta kan ha sin förklaring i den nya&lt;br&gt;förordning som Sverige antagit från 1 augusti 1992&lt;br&gt;och som begränsar möjligheterna till export utan-&lt;br&gt;för främst OECD-Iänderna. En annan förklaring&lt;br&gt;kan vara lågkonjunkturen. Det produceras mindre&lt;br&gt;mängder miljöfarligt avfall för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återanvändning, återvinning och producentansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av lagen om kemiska produkter kan&lt;br&gt;regeringen införa producentansvar för kemiska&lt;br&gt;varor och produkter. Detta har gjorts för bly-&lt;br&gt;batterier. Vidare kan regeringen fr. o. m. år 1994&lt;br&gt;med stöd av renhållningslagen föreskriva om pro-&lt;br&gt;ducentansvar för andra typer av varor och produk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förpackningar är den första varugrupp där rege-&lt;br&gt;ringen avser införa producentansvar för avfall en-&lt;br&gt;ligt renhållningslagen. Nedan anges vilka åter-&lt;br&gt;användnmgs-/återvinningsnivåer som uppnåtts år&lt;br&gt;1992 och vilka krav (beslutade av riksdagen) res-&lt;br&gt;pektive mål (enligt förslag i kretsloppsproposi-&lt;br&gt;tionen. Naturvårdsverket har i uppdrag att se över&lt;br&gt;förslagen.) som skall vara uppfyllda år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3.2 Återanvändnings-/återvinningsnivåer år 1992 och krav respektive mål till år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förpackningsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återanvändning/återvinning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glasförpackningar för öl och läsk (redan fungerande system)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glasförpackningar för vin och sprit (redan fungerande system)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga glasförpackningar (bl.a. import, vin- och spritflaskor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aluminiumburkar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förpackningar av wellpapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PET-flaskor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förpackningsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återanvändning/återvinning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga aluminiumförpackningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga förpackningar av papp, papper, kartong (ej wellpapp)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga plastförpackningar (PET-flaskor ingår inte)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förpackningar av stålplåt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Kemiska ämnen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kemikalieanvändningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Användningen av kemikalier är omfattande&lt;br&gt;och spridd inom de flesta områden av vårt&lt;br&gt;samhälle och kan ge upphov till problem för&lt;br&gt;såväl hälsa som miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag finns uppskattningsvis 20 000 kemiska ämnen&lt;br&gt;som marknadsförs för praktiskt bruk i Sverige. De&lt;br&gt;förekommer i ca 50 000 kemiska produkter och i en&lt;br&gt;stor mängd material och varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsarbetet syftar till total eller par-&lt;br&gt;tiell reduktion av särskilt hälso- och miljöfarliga&lt;br&gt;ämnen. Exempel på ämnesgrupper som avvecklas&lt;br&gt;genom förbud är klorerade lösningsmedel och&lt;br&gt;kvicksilver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på ämnesgrupper som är under av-&lt;br&gt;veckling utan detaljreglering inom berörda bran-&lt;br&gt;scher är bly (t.ex. i glas och färg) och glykoletrar i&lt;br&gt;färg och lack.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedåtgående trender vad gäller såväl antal pro-&lt;br&gt;dukter som använd volym rent ämne kan redan&lt;br&gt;noteras. Den minskande användningen innebär&lt;br&gt;bl.a. att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• konsumenternas exponering för tre flyktiga&lt;br&gt;klorerade lösningsmedel med bl.a. cancerfram-&lt;br&gt;kallande egenskaper har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att exponeringen för de reproduktionsstörande&lt;br&gt;glykoletrarna med spridd användning både yr-&lt;br&gt;kesmässigt och privat har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• den diffusa spridningen av metallerna bly och&lt;br&gt;kvicksilver minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.1 Årlig användning av bly i några varu-&lt;br&gt;grupper 1988 och 1991, ton.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Färg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glasmassa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kemikalieinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om awecklings-&lt;br&gt;planer för ett antal miljö- och hälsofarliga&lt;br&gt;ämnen, (prop. 1990/91:90, bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoU30,rskr. 1990/91:338och prop. 1992/&lt;br&gt;93:180 bet. 1992/93:JoU14, rskr. 1992/&lt;br&gt;93:344)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.2 Antal produkter i produktregistret inne-&lt;br&gt;hållande vissa hälsopåverkande kemiska ämnen&lt;br&gt;1988-1992.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-9.png" style="width:156pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kemikalieinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.3 Årlig användning av kvicksilver till i&lt;br&gt;Sverige tillverkade varor, samt i vissa importe-&lt;br&gt;rade varor, kg.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Febertermometrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga glastermometrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I ndustritermometrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra mätinstrument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Termostater&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivåvakter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reläer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elektriska brytare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kemikalieinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bekämpningsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Användningen av bekämpningsmedel kan&lt;br&gt;innebära risker för den yttre miljön, i arbets-&lt;br&gt;miljön och för allmänhetens hälsa vid expone-&lt;br&gt;ring genom resthalter i födan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala användningen av bekämpningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har minskat betydligt under 1980-talet. Antalet&lt;br&gt;godkända medel har minskat från 681 stycken år&lt;br&gt;1986 till 366 stycken vid 1993 års början. Det är de&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-10.png" style="width:187pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;om hälso- och miljörisker som gallrats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största minskningen har skett inom jord-&lt;br&gt;bruket. Den övervägande delen av minskningen&lt;br&gt;beror på minskad användning av godkända medel.&lt;br&gt;Det första målet, en halvering av bekämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmedelsanvändningen inom jordbruket, upp-&lt;br&gt;nåddes år 1990, och minskningen fram till år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna mål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1988 att använd-&lt;br&gt;ningen av kemiska bekämpningsmedel&lt;br&gt;inom jordbruk, räknat i aktiv substans,&lt;br&gt;skulle halveras till år 1990 med utgångs-&lt;br&gt;punkt från den genomsnittliga använd-&lt;br&gt;ningen 1981-1985. Användningen skall&lt;br&gt;halveras ytterligare en gång till strax efter&lt;br&gt;mitten av 1990-talet. (prop.1989/90: 146,&lt;br&gt;bet 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var 65 %. Detta har skett genom en total minsk-&lt;br&gt;ning av användningen som helhet, liksom av anta-&lt;br&gt;let medel. Åtgärder som vidtagits och som kom-&lt;br&gt;mer att vidtas för att nå också nästa mål omfattar&lt;br&gt;bl.a. introduktion och användning av medel som&lt;br&gt;innebär mindre risker, minskad användning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.4 Fördelning av bekämpningsmedel på olika användarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt år 1981-85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 13 500 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushålls-&lt;br&gt;konsum- Trädgårdsbruk&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-11.png" style="width:130pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(60 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Varav ca 0,15 % skogsplantskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 8 000 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushålls- Trädgårdsbruk&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-12.png" style="width:105pt;height:120pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt 8 700 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;br&gt;(17 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushålls-&lt;br&gt;konsum-&lt;br&gt;tion (3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trädgårdsbruk&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-13.png" style="width:90pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(76%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kemikalieinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkända medel, utbildning och information samt&lt;br&gt;indragna godkännanden och inskränkta använd-&lt;br&gt;ningsområden för de farligaste medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst mängd bekämpningsmedel används i dag&lt;br&gt;inom industrin och där i första hand för tryck- eller&lt;br&gt;vakuumimpregnering av virke. De försålda kvan-&lt;br&gt;titeterna av arsenik och krom har minskat de se-&lt;br&gt;naste tre åren. Kreosotanvändningen har legat still&lt;br&gt;men utveckling pågår mot en ny kreosotolja med&lt;br&gt;mindre farlig sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992/93 har medel mot påväxt på båt-&lt;br&gt;bottnar m.m. (antifoulingfärger) börjat förhands-&lt;br&gt;granskas. Kemikalieinspektionen har förbjudit&lt;br&gt;användningen av giftiga antifoulingfärger där&lt;br&gt;påväxtproblemen är minst dvs. i sötvatten och&lt;br&gt;Bottniska viken. Vissa produkter har förbjudits&lt;br&gt;även i saltare vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.5 Till industrin sålda krom- och arse-&lt;br&gt;nikföreningar i träskyddsmedel, ton verksam sub-&lt;br&gt;stans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ton&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-14.png" style="width:181pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kemikalieinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Metaller i miljön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tungmetaller såsom kvicksilver, kadmium och&lt;br&gt;bly kan i förhöjda halter ge upphov till skador&lt;br&gt;på växter och djur och innebära en risk också&lt;br&gt;för människor eftersom de ackumuleras i&lt;br&gt;näringskedjorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metaller sprids i miljön genom utsläpp och avfall&lt;br&gt;från industriprocesser, energiproduktion, trafiken&lt;br&gt;etc. Naturen tillförs också metaller från de många&lt;br&gt;varor och material i vårt samhälle som innehåller&lt;br&gt;metaller. Det finns också metaller upplagrade i&lt;br&gt;deponier. De största miljöproblemen orsakade av&lt;br&gt;metaller är i dag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kvicksilverhalten i fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kadmiumhalten i spannmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bly-, kvicksilver- och kadmiumhalterna i skogs-&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan åren 1985 och 1995 skall utsläppen&lt;br&gt;av kvicksilver, kadmium och bly minska&lt;br&gt;med 70% och utsläppen av koppar, zink,&lt;br&gt;nickel, krom och arsenik med 50%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All användning av kvicksilver, kad-&lt;br&gt;mium och bly som innebär att metallerna&lt;br&gt;sprids i naturen skall på sikt upphöra, (prop&lt;br&gt;1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/&lt;br&gt;91:338)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvicksilverhalten är hög i insjöfisk i stora delar&lt;br&gt;av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon minskning har inte skett mellan åren&lt;br&gt;1988 och 1992, men halterna ökar inte heller. I&lt;br&gt;regionala undersökningar har man funnit höga&lt;br&gt;halter i fisk i sjöar som förväntats vara opåverkade.&lt;br&gt;Kvicksilvret i fisken härrör dels från atmosfärisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop, 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deposition av kvicksilver på vattenytan, dels på&lt;br&gt;utlakning från omgivande mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationen av kadmium i vete i Sverige&lt;br&gt;har troligen fördubblats sedan början av 1900-&lt;br&gt;talet. I skånskt höstvete förekommer i viss ut-&lt;br&gt;sträckning halter i nivå med av FAO/WHO före-&lt;br&gt;slaget gränsvärde. Detta gäller i huvudsak områ-&lt;br&gt;den med hög kadmiumhalt i berggrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mängd kadmium som tillförs åkermarken&lt;br&gt;via fosforgödsel har minskat från mitten av 1970-&lt;br&gt;talet. Trots det är tillförseln i dag ca 2 gånger större&lt;br&gt;än bortförseln. Gränsvärdet 100 g kadmium per&lt;br&gt;ton fosfor gäller från den 1 januari 1993 för kad-&lt;br&gt;mium i handelsgödsel. (Se figur 4.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av metaller till luft och vatten har&lt;br&gt;minskat kraftigt under 1970- och 1980-talen och&lt;br&gt;förväntas minska ytterligare till 1995. Den kraftiga&lt;br&gt;minskningen är framför allt resultatet av åtgärder&lt;br&gt;vid industrier och andra punktkällor samt över-&lt;br&gt;gången till blyfri bensin. Därför har också nedfallet&lt;br&gt;av metaller minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1985 har nedfallet av bly minskat med&lt;br&gt;30 % och av kadmium med 15 % över Sverige.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halten av bly och kvicksilver i mark ökar dock&lt;br&gt;fortfarande genom ackumulation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet är störst i södra Sverige beroende på&lt;br&gt;de korta avstånden till utsläppskällor på kontinen-&lt;br&gt;ten och på relativt stora inhemska utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utsläppsbegränsningar till 1995 kom-&lt;br&gt;mer i huvudsak att nås, dock möjligen inte fullt ut&lt;br&gt;för kvicksilver, kadmium och nickel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.7 Kadmiumbalans för 1 hektar åkermark&lt;br&gt;i södra Sverige som gödslas med handelsgödsel&lt;br&gt;enligt rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillförsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/ha och år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bortförsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g/ha och år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läckage&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fosfor-&lt;br&gt;gödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upptag i&lt;br&gt;skörden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV-rapporter 4077 och 4251.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.6 Utsläpp av metaller 1985 och 1990 med prognos för 1995, ton/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ton/år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arsenik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-15.png" style="width:147pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Koppar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ton/år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-16.png" style="width:126pt;height:137pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-17.png" style="width:62pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 1990&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-18.png" style="width:14pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Metallerna och miljön, SNV Rapport 4135.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Metalltillförseln till Sveriges havsområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De två helt dominerande källorna för tillförseln av&lt;br&gt;metaller till Sveriges havsområden är transpor-&lt;br&gt;terna via vattendrag och nedfallet från luften. Av&lt;br&gt;mindre betydelse (relativt sett) är utsläppen till&lt;br&gt;vatten från kommunala reningsverk och industrier&lt;br&gt;i Sverige som ligger vid kusten. Enligt de undersök-&lt;br&gt;ningar som genomförts inom ramen för Helsingfors-&lt;br&gt;kommissionen står Ryssland och Polen alltjämt för&lt;br&gt;en stor del av den totala metallbelastningen på&lt;br&gt;Östersjön. När det gäller tillförseln av av zink och&lt;br&gt;koppar är också de svenska och finska bidragen av&lt;br&gt;stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tungmetallutsläppen till vatten i Sverige har&lt;br&gt;minskat mycket kraftigt under de senaste årtion-&lt;br&gt;dena, därmed också belastningen på Östersjön.&lt;br&gt;Däremot är belastningen från Polen, Ryssland och&lt;br&gt;Baltikum fortfarande mycket stor, speciellt via&lt;br&gt;floderna från de inre delarna av dessa länder.&lt;br&gt;Exempelvis är belastningen på egentliga Östersjön&lt;br&gt;av kadmium (Cd) från Sverige 0,41 ton av totalt&lt;br&gt;110 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.8 Belastningen av kvicksilver, kadmium&lt;br&gt;och bly pä havet från Sverige / totalt är 1990, ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X J&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-19.png" style="width:184pt;height:252pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; = Uppgiften är inte fullständig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bottenviken'och&lt;br&gt;Bottenhavet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Pollution load compilation 1990, A Widell, SNV&lt;br&gt;1990; Correction to PCL 90, A Widell, SNV 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastning totalt&lt;br&gt;Sverige/Samtl länder&lt;br&gt;Hg &amp;gt;0,18/54&lt;br&gt;Cd 3/140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pb 70/3 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, Pb 53/330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skagerralf: /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pb o.ops/o.r&lt;br&gt;CdO;l2/7&lt;br&gt;&lt;sup&gt;PbV/&lt;/sup&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kattegatt Cd,0,5/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Egentliga&lt;br&gt;; Östersjön&lt;br&gt;// 'r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pb Y,8/140&amp;gt;0,019/52&lt;br&gt;'—Cd 0.41/110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖresunrfC.I&lt;br&gt;och Bältbn ■&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.9 Vattenburen belastning av kadmium, bly och koppar på Sverige omgivande hav (ej Skagerrak)&lt;br&gt;1987 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ton/år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-20.png" style="width:107pt;height:115pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-21.png" style="width:115pt;height:105pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1987 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koppar&lt;br&gt;Ton/år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-22.png" style="width:113pt;height:115pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-23.png" style="width:14pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Transport via älvar och floder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| Utsläpp direkt till havet frän reningsverk och&lt;br&gt;industrier som ligger vid kusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metalltillförseln från svenska och utländska källor till havsområdena runt Sverige genom luftdeposition&lt;br&gt;var 1990: Kadmium 77 ton, Koppar 1200 ton och Bly 1600 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Report on Implementation of the 1988 HELCOM Ministral Dedaration, SNV Rapport 4241.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stabila organiska ämnen i miljön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stabila organiska ämnen är vitt spridda och&lt;br&gt;kan påträffas i miljön över hela jordklotet.&lt;br&gt;Spridningen sker via handel, med vindarna,&lt;br&gt;med havsströmmarna och med levande orga-&lt;br&gt;nismer. Substanserna är fettlösliga och har en&lt;br&gt;hög benägenhet att bindas till partiklar och&lt;br&gt;organiskt material. Till de ekologiska effek-&lt;br&gt;terna hör nedsatt reproduktion hos fåglar&lt;br&gt;(DDT), nedsatt reproduktion hos däggdjur&lt;br&gt;(PCB) och under senare år störningar av fort-&lt;br&gt;plantningen hos flera fiskarter (sannolikt sta-&lt;br&gt;bila organiska ämnen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av stabila organiska ämnen/&lt;br&gt;miljögifter skall begränsas så att de till&lt;br&gt;sekelskiftet nått en sådan nivå att miljön&lt;br&gt;inte tar skada, (prop. 1990/91:90, bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoU30, rskr. 1990/91:338)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabila organiska ämnen uppkommer till största&lt;br&gt;delen genom mänskliga aktiviteter. Bland dessa&lt;br&gt;ämnen återfinns både PCB och DDT. DDT för-&lt;br&gt;bjöds som bekämpningsmedel redan år 1975. För&lt;br&gt;PCB som används som isolervätska samt mjukgö-&lt;br&gt;rare m.m., har redan under 1970-talet införts bety-&lt;br&gt;dande restriktioner rörande användning och pro-&lt;br&gt;duktion. DDT är förbjudet i de flesta Östersjö-&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett är halterna av stabila organiska&lt;br&gt;ämnen förhöjda i närheten av större städer och&lt;br&gt;industrisamhällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller halterna i miljön har den mest omfat-&lt;br&gt;tande analysverksamheten gällt PCB- och DDT-&lt;br&gt;halter i fisk. Anledningen är den betydande DDT-&lt;br&gt;och PCB-föroreningen av Östersjön som uppmärk-&lt;br&gt;sammades i slutet av 1960-talet. Koncentrationerna&lt;br&gt;av DDT och PCB i sötvattensfisk är generellt sett&lt;br&gt;högst i södra Sverige. I havsområdena är koncentra-&lt;br&gt;tionerna i sill högst i norra egentliga Östersjön,&lt;br&gt;medan halterna är lägre i norra Bottenviken och&lt;br&gt;vid den svenska västkusten. Bland däggdjur är&lt;br&gt;halterna 10-100 gånger lägre i rent landlevande&lt;br&gt;arter än i arter som livnär sig på vattenlevande&lt;br&gt;föda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årtiondena har halterna av&lt;br&gt;DDT och PCB i faunan sjunkit. Halterna förefaller&lt;br&gt;nu ha stabiliserats på en lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.11 Halt av PBDE i sedimentpropp från&lt;br&gt;Bornholmsdjupet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-24.png" style="width:178pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Institutet för tillämpad miljöforskning 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.10 Medelhalter (mg/kg fettvikt) av DDT och PCB i ägg av sillgrissla från Stora Karlsö under&lt;br&gt;perioden 1969-1989.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-25.png" style="width:387pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra stabila organiska ämnen, exempelvis&lt;br&gt;bromerade difenyletrar (PBDE, flamskyddsme-&lt;br&gt;del) har man sett indikationer på en ökande trend&lt;br&gt;i sedimenten i Östersjön. (Se figur 4.11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrins utsläpp av stabila organiska&lt;br&gt;ämnen är exempel på oönskade biprodukter som&lt;br&gt;släpps ut i stor skala. Inom skogsindustrin används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årligen ca 1 milj ton tillsatskemikalier och ungefär&lt;br&gt;lika mycket processkemikalier. De mest miljö-&lt;br&gt;farliga ämnena byts nu ut (bl.a. går utvecklingen&lt;br&gt;mot helt klorkemikaliefria bleksekvenser). Bild-&lt;br&gt;ningen av högklorerade organiska ämnen har där-&lt;br&gt;vid minskat kraftigt vilket inneburit att utsläppen&lt;br&gt;av klorerad organisk substans minskat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.12 Utsläpp av klorerade organiska ämnen (AOX) till vatten från massablekerier samt produktion&lt;br&gt;av blekt massa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AOX &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 ton &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljoner ton&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-26.png" style="width:376pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV Rapport 3765, 3876, 3925, 4086 och 4233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Klimatpåverkan och luftföroreningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Klimatpåverkande gaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av klimatpåverkande gaser är ett&lt;br&gt;globalt miljöproblem. Utsläppen ger samma&lt;br&gt;verkan oavsett var på jordklotet de sker. Den&lt;br&gt;globala temperaturen har stigit något det se-&lt;br&gt;naste århundrandet. Stegringen är av den stor-&lt;br&gt;leksordning som kan förväntas på grund av&lt;br&gt;den ökande växthuseffekten, men kan dock&lt;br&gt;ännu inte med säkerhet skiljas från de natur-&lt;br&gt;liga klimatfluktuationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talet är den varmaste tioårsperioden sedan&lt;br&gt;mätningarna av den globala medeltemperaturen&lt;br&gt;började. År 1991 är det varmaste året. (Figur 5.1)&lt;br&gt;Växthusgaserna står för olika andelar av män-&lt;br&gt;niskans bidrag till växthuseffekten. Koldioxiden&lt;br&gt;svarar för 80 % av den totala växthuseffekten från&lt;br&gt;utsläpp i Sverige. (Figur 5.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid i Sverige har minskat&lt;br&gt;med ca 30 % under 1980-talet. De senaste årens&lt;br&gt;varma vintrar har gjort att utsläppen blivit något&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen från fossila källor bör,&lt;br&gt;i enlighet med klimatkonventionen, stabi-&lt;br&gt;liseras år 2000 till 1990 års nivå för att&lt;br&gt;därefter minska. Metanutsläppen från av-&lt;br&gt;fallsupplag bör minska med 30 % till år&lt;br&gt;2000. (prop. 1992/93:179, bet. 1992/&lt;br&gt;93:JoU19, rskr. 1992/93:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre än de skulle ha varit med ”normal” energiåt-&lt;br&gt;gång för uppvärmningsändamål. (Figur 5.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid per capita är i Sverige&lt;br&gt;förhållandevis låga jämfört med många industri-&lt;br&gt;länder - ca 1/3 av USA:s - men avsevärt högre än&lt;br&gt;utsläppen i utvecklingsländerna - ca 7 gånger Af-&lt;br&gt;rikas och Syd- och Ostasiens (förutom Japan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.1 Temperaturförändringarna i världen jämfört med&lt;br&gt;medelvärde för perioden 1950-1979.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-27.png" style="width:285pt;height:115pt;"/&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.2 Olika gasers bidrag till växthuseffekten&lt;br&gt;i Sverige 1990.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-28.png" style="width:187pt;height:202pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.3 Utsläpp till luft i Sverige 1980-1992 av&lt;br&gt;koldioxid (CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) från olika utsläppskällor, miljoner&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-29.png" style="width:179pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, SNV.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uttunning av ozonskiktet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Både i Sverige och i andra länder bedrivs ett&lt;br&gt;intensivt arbete med att avveckla användningen&lt;br&gt;av CFC, halon och andra stabila klorerade&lt;br&gt;ämnen som skadar ozonskiktet. I Sverige har&lt;br&gt;det hittills gått snabbare än väntat att minska&lt;br&gt;användningen av CFC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1992 hade förbrukningen av CFC i Sverige&lt;br&gt;minskat med ca 75 % jämfört med 1986 års för-&lt;br&gt;brukning och halon med 80 %. HCFC-förbruk-&lt;br&gt;ningen har ökat med ca 22 % sedan 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFC-, användningen skall i princip vara&lt;br&gt;helt avvecklad till år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haloner, användningen som brand-&lt;br&gt;släckningsmedel skall ha upphört senast&lt;br&gt;till 1 januari 1998. HCFC\ användningen&lt;br&gt;begränsas från 1 januari 1994 till de områ-&lt;br&gt;den där HCFC behövs som ersättning för&lt;br&gt;CFC och avvecklas inom dessa områden&lt;br&gt;så snart som möjligt. Ozonnedbrytande&lt;br&gt;lösningsmedel-, förbud mot tillverkning,&lt;br&gt;import och användning av 1,1,1 .trikloretan&lt;br&gt;från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av koltetraklorid skall&lt;br&gt;ha upphört till 1 november 1993. (prop.&lt;br&gt;1987/88:85, bet. 1987/88: Jo U23, rskr. 1987/&lt;br&gt;88:373 och prop. 1990/91:90, bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoU30, rskr. 1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.4 Förbrukningen av klorfluorkarboner (CFC) i Sverige 1986-1992 samt fördelning på använd-&lt;br&gt;ningsområden 1992, ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemtvätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 ton (10%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ton&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-30.png" style="width:171pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plasttill-&lt;br&gt;verkning&lt;br&gt;475 ton (39 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV, Kemikalieinspektionen: Produktregistret,&lt;br&gt;Plast- och kemikalieleverantörers förening (PKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kylan-&lt;br&gt;läggningar&lt;br&gt;620 ton (51 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 1 226 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.5 Variationer i ozonhalter&lt;br&gt;över Norrköping under 1992 och&lt;br&gt;fram t.o.m. september 1993.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-31.png" style="width:380pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet i figur 5.5 visar ut-&lt;br&gt;vecklingen av ozonskiktets tjocklek&lt;br&gt;från och med 1992 över Norrkö-&lt;br&gt;ping. Ozonkurvan jämförs med&lt;br&gt;ozonobservationer i Uppsala från&lt;br&gt;tiden före ozonuttunningen (det vita&lt;br&gt;fältet). Låga ozonhalter (s.k. mini-&lt;br&gt;hål) föreligger när den taggiga lin-&lt;br&gt;jen går ner i det tonade fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl år 1992 som 1993 har låga&lt;br&gt;ozonhalter observerats under sen-&lt;br&gt;vintern över Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av januari 1992 sjönk&lt;br&gt;ozonnivån kortvarigt nära de vär-&lt;br&gt;den som föreligger i det antarktiska&lt;br&gt;ozonhålet. Nya rekordlåga värden&lt;br&gt;har förekommit under första halvan&lt;br&gt;av 1993. En återgång till nära nor-&lt;br&gt;mala värden har dock skett under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fotokemiska oxidanter / marknära ozon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Höga halter av fotokemiska oxidanter kan&lt;br&gt;skada grödor och skog och påverka männis-&lt;br&gt;kors hälsa. Halten i luft av marknära ozon&lt;br&gt;ligger högt över vad miljö och hälsa tål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av flyktiga organiska kolväten&lt;br&gt;skall minska med 50% till år 2000 jämfört&lt;br&gt;med utsläppsnivån år 1988. Utsläppen från&lt;br&gt;trafiksektorn förutsätts minska med 70 %.&lt;br&gt;(prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,rskr.&lt;br&gt;1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC)&lt;br&gt;och kväveoxider bidrar till bildningen av marknära&lt;br&gt;ozon och andra fotokemiska oxidanter. Proble-&lt;br&gt;men är mer framträdande på kontinenten men&lt;br&gt;Sverige berörs också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sommarhalvåret ökar halterna av mark-&lt;br&gt;nära ozon i mellersta Sverige. I södra Sverige är&lt;br&gt;halterna stabila. Halterna når dock 50-70 % över&lt;br&gt;den kritiska nivån på 50 mikrogram per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. De&lt;br&gt;förhöjda halterna av marknära ozon uppskattas&lt;br&gt;enbart på jordbruksgrödor i Sverige ge skador som&lt;br&gt;motsvarar drygt en miljard kronor årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av VOC bedöms minska med om-&lt;br&gt;kring 50 % till år 2000 med nuvarande åtgärdspro-&lt;br&gt;gram. Hösten 1991 undertecknades ett protokoll&lt;br&gt;inom ramen för LRTAP (Konventionen om lång-&lt;br&gt;väga gränsöverskridande luftföroreningar) om en&lt;br&gt;30-procentig minskning av VOC-utsläpp till år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av kväveoxider behöver minska yt-&lt;br&gt;terligare för att halterna av marknära ozon ska nå&lt;br&gt;ofarliga nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.6 Luftens halt av marknära ozon vid&lt;br&gt;Aspvretens mätstation utanför Nyköping under&lt;br&gt;sommarhalvåret (1 april-30 september, kl. 09-16).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-32.png" style="width:180pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Övervakning av marknära ozon vid Aspvreten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport från verksamheten 1992, SNV Rapport 4212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5.7 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen 1988 och en bedömning av utsläppen är 2000.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-33.png" style="width:366pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Ett miljöanpassat samhälle, SNV Rapport 4234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Försurning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stora utsläppsminskningar i Europa krävs för&lt;br&gt;att förhindra att försurningsskadorna ökar&lt;br&gt;kraftigt i Sverige. Södra Sverige är mest skadat&lt;br&gt;av försurning. Omkring 75% av alla sjöar,&lt;br&gt;vattendrag och skogsmarker i sydvästra Sverige&lt;br&gt;är allvarligt påverkade. Försurningsskador har&lt;br&gt;konstaterats för våtmarker, sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag i Norrlands inland. I landet som helhet är&lt;br&gt;cirka 20% av alla vatten och skogsmarker&lt;br&gt;märkbart påverkade av försurningen. Genom&lt;br&gt;kalkning har skadorna minskat i cirka 5 000&lt;br&gt;sjöar och ett stort antal vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av svavel skall minska med 80%&lt;br&gt;till år 2000 jämfört med utsläppsnivån år&lt;br&gt;1980. Kväveoxidutsläppen skall minska&lt;br&gt;med 30% till år 1995 jämfört med 1980 års&lt;br&gt;nivå. (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sura nedfallet över Sverige utgörs till mer än&lt;br&gt;60 % av svavel i form av svavelsyra som har sitt&lt;br&gt;ursprung i utsläppen av svaveldioxid. (Figur 6.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utsläpp har övervägande utländskt ur-&lt;br&gt;sprung. (Se figur 6.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom större delen av Norden får skogsmarken&lt;br&gt;i dag ta emot mer syra än vad den förmår neutrali-&lt;br&gt;sera genom vittringsprocesser. Kartan i figur 6.3&lt;br&gt;ger en bild av hur mycket syranedfallet på skogs-&lt;br&gt;mark överskrider vad marken tål. Ett överskri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande av det kritiska syranedfallet med 50&lt;br&gt;milliekvivalenter per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och år motsvarar ett sva-&lt;br&gt;velnedfall som är 8 kg per hektar och år större än&lt;br&gt;vad skogsmarken anses tåla på lång sikt. Den kri-&lt;br&gt;tiska svavelbelastningen anses uppgå till 3-8 kg per&lt;br&gt;hektar och år i de granit- och gnejsområden som&lt;br&gt;dominerar Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaveldioxidutsläppen i Sverige har minskat&lt;br&gt;med 79 % mellan åren 1980 och 1991. Det betyder&lt;br&gt;att den nationella målsättningen för 1995 är upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6.1 Utsläpp av svaveldioxid från olika&lt;br&gt;utsläppskällor 1980-1992,1000 ton.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-34.png" style="width:181pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, SNV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6.2 Utsläpp av kväveoxider från olika&lt;br&gt;utsläppskällor 1980-1992,1000 ton.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-35.png" style="width:180pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, SNV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nådd. Det betyder inte att problemet är löst efter-&lt;br&gt;som svavelbelastningen från utlandet inte minskar&lt;br&gt;i motsvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av kväveoxider i Sverige har endast&lt;br&gt;minskat med några få procent sedan år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande utveckling tyder på att målet att&lt;br&gt;minska utsläppen med 30 % till år 1995 inte kan&lt;br&gt;nås. Mycket tyder på att Sverige inte heller kom-&lt;br&gt;mer att lyckas minska kväveoxidutsläppen i enlig-&lt;br&gt;het vad som utlovats (NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-deklarationen). Däre-&lt;br&gt;mot klarar Sverige konventionsmålet (stabilise-&lt;br&gt;ringsmålet) (30 % till år 1998 jämfört med valfritt&lt;br&gt;år 1980-1986). Skälet till fördröjningen är främst&lt;br&gt;att utsläppen av kväveoxider från vägtrafik, ar-&lt;br&gt;betsredskap, sjöfart och flyg inte minskar i önsk-&lt;br&gt;värd takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt har Sverige förbundit sig att&lt;br&gt;minska svavelutsläppen med 30 % till år 1993&lt;br&gt;räknat från 1980 års nivå samt att stabilisera&lt;br&gt;kväveoxidutsläppen år 1994 till 1987 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen bidrar naturligt till markförsurningen,&lt;br&gt;dock i betydligt mindre omfattning än nedfallet av&lt;br&gt;försurande ämnen. Granskog har högre försur-&lt;br&gt;ande inverkan än lövskog. Olika skogsbruks-&lt;br&gt;åtgärder bidrar till markförsurningen, men kan&lt;br&gt;reduceras genom anpassade åtgärder. I norra&lt;br&gt;Sverige dominerar skogsmarken och har därmed&lt;br&gt;högre andel i markförsurningen. I södra Sverige&lt;br&gt;ökar markförsurningen framför allt pga. luftdepo-&lt;br&gt;nerade försurande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte ytterligare insatser kan göras utöver de&lt;br&gt;reduktioner som planeras runt om i Europa, finns&lt;br&gt;påtaglig risk att arealen allvarligt försurad skogs-&lt;br&gt;mark och antalet allvarligt försurade sjöar och&lt;br&gt;vattendrag ökar med så mycket som 50% i Sverige&lt;br&gt;inom de kommande 10-20 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1970-talet har omfattande kalkningsin-&lt;br&gt;satser gjorts framförallt för att skydda sjöar, vat-&lt;br&gt;tendrag och våtmarker, men även skogsmark mot&lt;br&gt;försurning.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-36.png" style="width:383pt;height:285pt;"/&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6.4 Svenska svavelutsläpp till andra länder samt nedfall på Sverige från andra länder 1992,&lt;br&gt;procentuell fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Sverige till&lt;br&gt;(Totalt 64 000 ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Sverige från&lt;br&gt;(Totalt 187 000 ton)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.6HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;br&gt;Norge&lt;br&gt;Sverige&lt;br&gt;0,8| Danmark&lt;br&gt;1,11 Vitryssland&lt;br&gt;Ukraina&lt;br&gt;Ryssland&lt;br&gt;Estland&lt;br&gt;Lettland&lt;br&gt;Litauen&lt;br&gt;Polen&lt;br&gt;Tjeckoslovakien&lt;br&gt;Tyskland&lt;br&gt;Storbritannien&lt;br&gt;Frankrike&lt;br&gt;Övriga&lt;br&gt;Hav och obestämt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,4 I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,8|&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,9|&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-37.png" style="width:15pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,8|&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-38.png" style="width:146pt;height:155pt;"/&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: EMEP, Det norske meteorologiska institutt, Technical Report 109, 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6.5 Svenska kväveutsläpp till andra länder samt nedfall på Sverige från andra länder 1992,&lt;br&gt;procentuell fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Sverige till&lt;br&gt;(Totalt 120 000 ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Sverige från&lt;br&gt;(Totalt 199 000 ton)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-39.png" style="width:147pt;height:155pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;br&gt;Tjeckoslovakien&lt;br&gt;Tyskland&lt;br&gt;Storbritannien&lt;br&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hav och obestämt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-40.png" style="width:28pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-41.png" style="width:66pt;height:120pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-42.png" style="width:31pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: EMEP, Det norske meteorologiska institutt, Technical Report 109, 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop, 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Övergödning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla världens länder har omfattande&lt;br&gt;problem med övergödning. Problemen är störst&lt;br&gt;för kustnära havsområden och innanhav. I&lt;br&gt;Europa är övergödningen dock ett lika stort&lt;br&gt;problem för skogsmark, våtmarker, sjöar, vat-&lt;br&gt;tendrag och i vissa fall grundvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige är övergödningen av Östersjön&lt;br&gt;och Västerhavet det största problemet för den&lt;br&gt;marina miljön. Igenväxningen är ett stort pro-&lt;br&gt;blem längs stora delar av Östersjöns kust. Sy-&lt;br&gt;rebrist, döda bottnar och algblomningar till-&lt;br&gt;hör vardagen i både Östersjön och Västerha-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödningen av sjöar och vattendrag har&lt;br&gt;tidigare utgjort ett mycket stort problem i många&lt;br&gt;delar av Sverige, framför allt i närheten av&lt;br&gt;städer och i jordbruksbygder. Genom utbygg-&lt;br&gt;nadav den kommunala avloppsvattenreningen&lt;br&gt;under 1970-talet har bl. a. fosforutsläppen mins-&lt;br&gt;kat radikalt. Detta har lett till en mycket positiv&lt;br&gt;utveckling i bl.a. Vänern, Vättern och Mälaren&lt;br&gt;och är ett prov på lyckad svensk miljövård.&lt;br&gt;Problemet med övergödning i många sjöar&lt;br&gt;och vattendrag kvarstår dock. Ett åtgärdspro-&lt;br&gt;gram genomförs för närvarande för att under&lt;br&gt;perioden 1985-1995 kraftigt reducera land-&lt;br&gt;baserade utsläpp av kväve och fosfor till ha-&lt;br&gt;ven. Åtgärderna berör främst VA- och&lt;br&gt;jordbrukssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vattenburna utsläppen av kväve från&lt;br&gt;mänsklig verksamhet skall halveras mel-&lt;br&gt;lan 1985 och 1995. Målet omfattar alla&lt;br&gt;utsläpp längs med kusten upp till och med&lt;br&gt;Stockholms skärgård. Åtgärder som be-&lt;br&gt;gränsar utsläppen till Östersjön priorite-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxidutsläppen till luft skall&lt;br&gt;minska med 30% till år 1995 jämfört med&lt;br&gt;1980 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammoniakutsläppen i södra och väs-&lt;br&gt;tra Götaland skall minska med 25% till år&lt;br&gt;1995. Möjligheterna att halvera utsläppen&lt;br&gt;till år 2000 skall undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljösituationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp från jordbruket, biltrafiken och mänsklig&lt;br&gt;bebyggelse är de största källorna till övergödningen&lt;br&gt;i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figur 7.1 redovisas de svenska utsläppen av&lt;br&gt;kväve och fosfor till Sveriges omgivande hav från&lt;br&gt;Bottenviken till och med Skagerrak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala vattenburna belastningen från Sve-&lt;br&gt;rige uppgick år 1990 till cirka 125 000 ton kväve och&lt;br&gt;4 000 ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.1 Växtnäringstillförsel från olika källor till havet 1986-1990 (via vatten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VA-sektor&lt;br&gt;(25 901&lt;br&gt;(37%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KVÄVE&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-43.png" style="width:94pt;height:94pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(29 200 ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(42%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 280 ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(11%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;br&gt;(6 770 ton)&lt;br&gt;(10%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 69 200 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOSFOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VA-sektoi&lt;br&gt;(1 263 toi&lt;br&gt;(49%)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-44.png" style="width:98pt;height:93pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;br&gt;(51 ton)&lt;br&gt;(2 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(737 ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(28 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;br&gt;(544 ton)&lt;br&gt;(21 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 2 595 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustförlagda källor (direktutsläpp) och inlandsbaserade&lt;br&gt;källor (utsläpp till sötvatten). De senare har reducerats&lt;br&gt;genom förluster i vattendragen på väg till havet (reten-&lt;br&gt;tion). I VA-sektom ingår reningsverk och enskild be-&lt;br&gt;byggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV Rapport 4134, Eutrofiering av mark, sötvatten&lt;br&gt;och hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om belastning och utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastning innebär här ett samlat uttryck för den mängd närsalter som når havet.&lt;br&gt;Belastningen kan delas upp i luftdeposition på havet, direkta utsläpp till havet och&lt;br&gt;transporterade mängder till havet, företrädesvis via vattendrag. De transporterade&lt;br&gt;mängderna brukar delas upp i naturlig bakgrund respektive olika bidrag från mänsk-&lt;br&gt;liga aktiviteter (t.ex. jord- och skogsbruk, samhällen, industrier etc.) till vattendragen.&lt;br&gt;Dessa mängder, som efter varierande tid når havet, kan dessförinnan ha reducerats&lt;br&gt;genom retention som innebär en fastläggning i sedimenten (fosfor och kväve) eller&lt;br&gt;omvandling till gasform (kväve). Luftdepositionen i avrinningsområdet bidrar också&lt;br&gt;till den mängd närsalter som transporteras till havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige står jordbruket för såväl den största&lt;br&gt;andelen av kväveutsläppen till havet som den största&lt;br&gt;andelen av den totala belastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp från bebyggelse utgör den största&lt;br&gt;belastningskällan när det gäller fosfor i sötvatten&lt;br&gt;och Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet över Sverige av kväve är till cirka&lt;br&gt;80 % orsakad av utsläpp i andra länder än Sverige.&lt;br&gt;Det enskilda land som bidrar mest till kvävened-&lt;br&gt;fallet över Sverige är Sverige självt, tätt följt av&lt;br&gt;Tyskland. Totalt faller varje år ca 400 000 ton&lt;br&gt;kväve ned över den svenska landmassan. Nedfallet&lt;br&gt;per ytenhet är störst i södra Sverige och betydligt&lt;br&gt;mindre i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödningen av svenska sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag till följd av fosfor orsakas till allra största&lt;br&gt;delen av lokala utsläpp i Sverige. När det gäller&lt;br&gt;kväveövergödningen i näringsfattiga vatten i fjäl-&lt;br&gt;len är dock situationen omvänd och de svenska&lt;br&gt;utsläppen bidrar här endast med 15-20 % av be-&lt;br&gt;lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland och Polen är de största källorna till&lt;br&gt;belastningen av näringsämnen på Östersjön. Den&lt;br&gt;svenska belastningen utgör cirka 17 % av kväve-&lt;br&gt;belastningen i fråga. Dock är det svenska bidraget&lt;br&gt;mycket högre, ofta mer än 50 %, när det gäller de&lt;br&gt;kustnära zonerna kring Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.2 Sveriges bidrag till kvävebelastning på&lt;br&gt;havet från olika samhällssektorer (både via luft&lt;br&gt;och vatten) 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bebyggelse/&lt;br&gt;reningsverk (23 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;br&gt;(13%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;br&gt;(7%)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-45.png" style="width:114pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV Rapport 4134, Eutrofiering av mark, söt-&lt;br&gt;vatten och hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;br&gt;(48%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.3 Belastningen på Östersjön av kväve&lt;br&gt;från luft och vatten från olika länder 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;br&gt;(10%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland&lt;br&gt;(19%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(11 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9 %)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-46.png" style="width:125pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;br&gt;(18%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 735 310 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;br&gt;(1/ %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;br&gt;(17%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HELCOM, Pollution Load compilation 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska miljömål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Merparten av det kväve som faller ned över Sverige&lt;br&gt;härrör från andra länder. Utsläppen av kväveoxider&lt;br&gt;i Sverige har endast minskat med några få procent&lt;br&gt;sedan 1980. Nuvarande utveckling tyder på att&lt;br&gt;målsättningen att minska utsläppen med 30 % till&lt;br&gt;år 1995 inte kan nås (läs vidare i kapitlet om&lt;br&gt;försurning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att minska de nationella luftutsläppen av&lt;br&gt;ammoniak fram till 1995 kan bara nås om bety-&lt;br&gt;dande åtgärder sätts in för att minska ammoniak-&lt;br&gt;avgången från stallgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt har Sverige förbundit sig att&lt;br&gt;halvera landbaserade kväve- och fosforutsläpp&lt;br&gt;under perioden 1985-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterligare åtgärder ej vidtas kommer det&lt;br&gt;inte heller att vara möjligt att minska de vatten-&lt;br&gt;burna kväveutsläppen till havet med 50 % mellan&lt;br&gt;åren 1985 och 1995. Däremot kommer fosfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläppen genom redan beslutade och vidtagna&lt;br&gt;åtgärder att halveras under samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska vattenburna utsläppen av kväve till&lt;br&gt;havet kommer att minska med omkring 40 %&lt;br&gt;under perioden 1985 till 1995. Nuvarande åtgärds-&lt;br&gt;strategier innebär att jordbruket, som är en av de&lt;br&gt;två viktigaste utsläppskällorna i detta avseende,&lt;br&gt;kan ha reducerat sitt kväveläckage med 50 % då&lt;br&gt;åtgärder enligt det av riksdagen antagna program-&lt;br&gt;met genomförts. Vissa av reglerna träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den näst största källan (bebyggelsen) be-&lt;br&gt;träffar, kan de åtgärder som vidtagits och beslutats&lt;br&gt;för att förbättra avloppsreningen längs den svenska&lt;br&gt;kusten leda till att kväveutsläppen från avlopps-&lt;br&gt;reningsverken minskar med ca 8 000 ton/år från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 (dvs. med ca 50 %). Totalt kan kväveutsläppen&lt;br&gt;minska med 30 % fram till början av 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vintergrön mark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grödor som håller marken bevuxen under&lt;br&gt;höst och vinter minskar risken för utlakning av&lt;br&gt;växtnäring. Flerårig vallodling och höstsådda&lt;br&gt;grödor ger mindre näringsläckaget än vår-&lt;br&gt;sådd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen vinterbevuxen åkermark skall&lt;br&gt;öka i områden där utlakningsproblemen&lt;br&gt;är störst. Fr.o.m. 1992 skall minst 40 % av&lt;br&gt;åkerarealen på varje företag i Götaland&lt;br&gt;vara s.k. grön mark. 1994 skall 60 % av&lt;br&gt;arealen vara bevuxen i de sydligaste länen&lt;br&gt;och 50 % i övriga län i Götaland, (prop.&lt;br&gt;1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/&lt;br&gt;91:338)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.4 Vintergrön mark (% av total åkermark).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-47.png" style="width:174pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;□ Övrig vintergrön mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 Omställningsareal i vänteläge&lt;br&gt;lä Vallgrödor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Höstsådd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Lantbruksstatistiken, SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figuren redovisas andelen vintergrön mark i hela&lt;br&gt;landet och i Götaland. Som jämförelseår har an-&lt;br&gt;vänts vintern 1985/86, ett år som inte berördes av&lt;br&gt;de trädes- och omställningsprogram som inleddes&lt;br&gt;år 1987 för att minska spannmålsöverskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”omställningsareal i vänteläge” avses den&lt;br&gt;areal som enligt den nya livsmedelspolitiken&lt;br&gt;anmälts för annan produktion än livsmedel men&lt;br&gt;där den nya användningen ännu inte genomförts.&lt;br&gt;Denna mark ska enligt bestämmelserna vara vinter-&lt;br&gt;bevuxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen vinterbevuxen mark har ökat både i&lt;br&gt;Götaland och i landet som helhet. Viktigaste orsa-&lt;br&gt;ken torde vara omställningen av åkermark som&lt;br&gt;förutom arealer i vänteläge även medfört en bety-&lt;br&gt;dande ökning av betesvallen på åker, s.k. extensivt&lt;br&gt;bete. En annan orsak kan vara gynnsamt väder&lt;br&gt;under hösten, vilket bidragit till att möjliggöra&lt;br&gt;ökad höstsådd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Tätorter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tätorternas struktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;År 1990 utgjorde landets samlade tätortsareal drygt&lt;br&gt;0,5 milj ha (motsvarande ca 700 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per tätorts-&lt;br&gt;invånare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade ytan av det transport- och trafik-&lt;br&gt;nät som sammanbinder landets 1 843 tätorter med&lt;br&gt;varandra och med den omgivande glesbygden upp-&lt;br&gt;går till ca 0,27 milj ha (motsvarande ca 300 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per&lt;br&gt;tätortsinvånare). Av detta utgörs ca 80 % av vägar,&lt;br&gt;ca 15 % av järnvägar, resten av flygfält och hamn-&lt;br&gt;ytor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anlagda tätortsytan (inkluderande trans-&lt;br&gt;portnätet mellan tätorterna) uppgår alltså till ca&lt;br&gt;0,77 milj ha (motsvarande 1000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per tätorts-&lt;br&gt;invånare). Ytan utgör 1,9 % av rikets landareal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1960 och 1990 ökade tätorternas befolk-&lt;br&gt;ning med 31 % och arealen med 47 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba areella tillväxten och den något&lt;br&gt;långsammare befolkningstillväxten resulterade i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en utglesning av tätorternas struktur. Det ökade&lt;br&gt;avståndet mellan bostad och arbetsplats bidrog till&lt;br&gt;ett ökat transportarbete inom tätorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas areella tillväxt var snabbast mellan&lt;br&gt;1960 och 1980. Mellan 1980 och 1990 påbörjades en&lt;br&gt;förtätning av tätorterna. Denna skedde ofta på&lt;br&gt;bekostnad av tätorternas grönytor. Den obebyggda&lt;br&gt;andelen av tätorterna sjönk från 44 % år 1970 till&lt;br&gt;38 % år 1990. Sam tidigt in trädde en ökad rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persontransportarbetet fördubblades mellan&lt;br&gt;åren 1960 och 1990 från 6 280 till 12 810 km per&lt;br&gt;invånare och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godstransportarbetet ökade samtidigt med&lt;br&gt;42 % från 39 till 54 tonkm per person och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets samlade transportyta växte mycket&lt;br&gt;långsammare. Tillväxten mellan åren 1970 och&lt;br&gt;1990 uppskattas till 20 000-40 000 ha. Intensiteten&lt;br&gt;i transportarbetet ökade således väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mark för friluftliv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänt tillgängliga markarealen kring tätor-&lt;br&gt;terna varierar kraftigt inom landet. Inom 3 km från&lt;br&gt;tätortersgränserna finns per tätortsinvånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ca 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i Malmöhus län (lägsta värdet i landet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ca 600 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ca 3 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i Kopparbergs län (landets högsta&lt;br&gt;värde)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 - 1990 försvann i genomsnitt drygt 3 % all-&lt;br&gt;mänt tillgänglig mark genom tätortsförtätning. För&lt;br&gt;de 10 största städerna försvann drygt 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma period har omkring 3 % allmänt&lt;br&gt;tillgänglig mark i närområdet kring de 10 största&lt;br&gt;tätorterna försvunnit genom expansion vid tätorts-&lt;br&gt;gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshusbebyggelsen (det fanns 670 000 fri-&lt;br&gt;tidshus 1990) upptar ca 190 000 ha (motsvarande&lt;br&gt;40 % av tätorternas samlade areal). Sedan år 1963&lt;br&gt;har antalet fritidshus fördubblats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.1 Minskning av arealen allmänt tillgänglig&lt;br&gt;mark i närområdet (1 km) utanför 1980 års tätorts-&lt;br&gt;gräns kring de 10 största tätorterna 1980-1990.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tätort&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av total areal&lt;br&gt;i närområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Luftföroreningar och buller i tätorter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Problemen med tätortens luftföroreningar har&lt;br&gt;minskat vad gäller förekomsten av svaveldi-&lt;br&gt;oxid och sot, men de kvarstår beträffande&lt;br&gt;kvävedioxid, marknära ozon, vissa kolväten&lt;br&gt;och inandningsbara partiklar. Beslutade åt-&lt;br&gt;gärder rörande utsläpp från fordon och miljö-&lt;br&gt;klassning av bränslen kommer på sikt att&lt;br&gt;minska de lokala hälsoproblem som orsakas&lt;br&gt;av vägtrafiken. Fortsatt vedeldning med nuva-&lt;br&gt;rande teknik kan i vissa tätorter innebära pro-&lt;br&gt;blem med sot och kolväten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagen antagna riktlinjer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har antagit målet att halterna&lt;br&gt;av luftföroreningar år 2000 skall under-&lt;br&gt;skrida Naturvårdsverkets riktvärden för&lt;br&gt;luftkvalitet i tätorter av kolmonoxid,&lt;br&gt;kvävedioxid, svaveldioxid, sot och partik-&lt;br&gt;lar. Riksdagen har också antagit kravet att&lt;br&gt;utsläppen av cancerframkallande ämnen&lt;br&gt;skall halveras till 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets miljömål för buller-&lt;br&gt;kvalitet skall uppfyllas på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av svaveldioxid och stoft (sot) från&lt;br&gt;bostadsuppvärmning och industri har minskat kraf-&lt;br&gt;tigt under de senaste tjugo åren. Halterna av sva-&lt;br&gt;veldioxid ligger långt under riktvärdena, och&lt;br&gt;svaveldioxidhalterna utgör i dag inte något hälso-&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halterna av inandningsbara partiklar i stads-&lt;br&gt;luften ligger generellt nära de riktvärden som före-&lt;br&gt;slagits. Enligt det fåtal mätningar som föreligger är&lt;br&gt;dock risken stor att riktvärdena överskrids i gatu-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halterna av kvävedioxid i tätortsluften uppvi-&lt;br&gt;sar en något minskande trend som delvis kan bero&lt;br&gt;på de gynnsamma meteorologiska förhållandena&lt;br&gt;under slutet av 1980-talet. Den katalytiska avgas-&lt;br&gt;reningen ger en större effekt först en bit in på 90-&lt;br&gt;talet. I vissa orter finns en risk att riktvärdena&lt;br&gt;överskrids inom stora områden, men i första hand&lt;br&gt;är höga kvävedioxidhalter ett problem på starkt&lt;br&gt;trafikerade gator (med mer än 20 000 fordon per&lt;br&gt;dygn). Ca 300 000 människor är utsatta för halter&lt;br&gt;över riktvärdena. Detta innebär dock inte att alla&lt;br&gt;dessa människor drabbas av hälsoeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett miljöindex för luftkvaliteten vintertid i tät-&lt;br&gt;orter i Sverige har beräknats genom sammanväg-&lt;br&gt;ning av befolkningstal och halter av svaveldioxid,&lt;br&gt;sot och kvävedioxid. Indexvärdet (som satts till 100&lt;br&gt;för år 1990) har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av luftkvaliteten beror främst på&lt;br&gt;minskningen av svaveldioxid- och sotutsläpp. Ut-&lt;br&gt;byggnad av fjärrvärme samt direkta miljöåtgärder&lt;br&gt;när det gäller bostadsuppvärmning och industri&lt;br&gt;har haft störst betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som utsatts för bullernivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.2 Luftkvalitetsindex 1986/87-1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-48.png" style="width:161pt;height:108pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-49.png" style="width:165pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SC8, Na 24 SM 9301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över 55 dB A har halverats sedan 1970, i första hand&lt;br&gt;beroende på att vägtrafiken avletts från bostads-&lt;br&gt;områden och centrumområden samt att trafik och&lt;br&gt;bostäder skilts åt i nya områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 2 miljoner människor har en bullernivå&lt;br&gt;som ej kan anses acceptabel vid sin bostad. Av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.3 Bullerexponering. Antal invånare på landsbygd och i medelstora tätorter utsatta för&lt;br&gt;bullerexponering per bullernivåklass.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-50.png" style="width:318pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV Rapport 4139, Miljöstörningar och hälsa (MIST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa störs 1,6 milj av vägtrafik, 0,5 av tågtrafik,&lt;br&gt;65 000 av civil flygtrafik och 50 000 av militärt flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerstörningarna är betydligt mer spridda över&lt;br&gt;landets kommuner än problemen med luftförore-&lt;br&gt;ningar. Personer som utsätts för kvävedioxidhalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över riktvärdena bor till övervägande delen i Gö-&lt;br&gt;teborg och Stockholm. Av de personer som utsätts&lt;br&gt;för buller över 55 dBA bor däremot endast 15-20&lt;br&gt;% i de tre storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vägtrafiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utifrån långtidsutredningens prognos för det fram-&lt;br&gt;tida vägtrafikarbetet samt i dag fattade beslut om&lt;br&gt;bilars och bussars utsläppsegenskaper kan ett sce-&lt;br&gt;nario över vägtrafikens utsläpp fram till år 2015&lt;br&gt;konstrueras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken be-&lt;br&gt;döms minska med 45 % till år 2000 och med nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 % till år 2010 förutsatt att nuvarande regler för&lt;br&gt;miljöklassning av fordon finns kvar under 1990-&lt;br&gt;talet. Detta betyder att riktvärdena för kväve-&lt;br&gt;dioxid kommer att överskridas år 2000 i vissa&lt;br&gt;storstadsområden om inte ytterligare trafikbeslut&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.4 Utsläpp av kväveoxid från vägtrafiken 1980 och 1990/91 samt prognos fram till 2015.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton kväve-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oxider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV Rapport 4205, Trafik och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Skattesystemet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Miljöskatter och -avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet miljöskatter och miljöavgifter i Sverige är&lt;br&gt;stort i jämförelse med andra OECD-länder. Sve-&lt;br&gt;rige har, liksom de övriga nordiska länderna, rela-&lt;br&gt;tivt många avgifter/skatter på produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen lades grunden till en&lt;br&gt;större miljöanpassning av skattesystemet. Skatte-&lt;br&gt;uttaget baserades i ökad grad på aktiviteter med&lt;br&gt;skadliga miljöeffekter för att möjliggöra minskad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av aktiviteter som bör främjas, t.ex.&lt;br&gt;arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas några viktiga ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel som är i kraft i dag. Materialet är hämtat ur&lt;br&gt;rapporten ”Avgifter, skatter och bidrag med an-&lt;br&gt;knytning till miljövård” (SNV Rapport 4173 ) där&lt;br&gt;en översiktlig sammanställning ges av de olika&lt;br&gt;ekonomiska styr- och finansieringsmedel som för&lt;br&gt;närvarande finns i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 9.1 Några viktiga gällande ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift/skatt etc&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgår på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Införandetid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(miljoner kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsavgifter/-skatter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja, kol, naturgas,&lt;br&gt;fotogen, gasol och&lt;br&gt;bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 öre/kg&lt;br&gt;utsläpp&lt;br&gt;(för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 öre/kg)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän inkomst&lt;br&gt;i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500 miljoner&lt;br&gt;kr av 1992 års&lt;br&gt;höjning avsätts&lt;br&gt;till åtgärder för&lt;br&gt;bioenergi, Öster-&lt;br&gt;sjön och kärn-&lt;br&gt;säkerhet i&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja, kol och torv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 kr/kg svavel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän inkomst&lt;br&gt;i statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöskatt på&lt;br&gt;inrikesflyqet&lt;br&gt;(1991)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;och kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kr/kg utsläppta&lt;br&gt;kolväten och kväveoxider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän inkomst&lt;br&gt;i statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av koldioxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr/kg förbrukat&lt;br&gt;flygbränsle&lt;br&gt;(motsvarar 32 öre/kg&lt;br&gt;CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxidavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppmätta utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxid från större&lt;br&gt;anläggningar för&lt;br&gt;värme- och kraft-&lt;br&gt;produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 kr/kg utsläppta&lt;br&gt;kväveoxider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(räknat som kvävedioxid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalas&lt;br&gt;(Omsättning&lt;br&gt;1992, 612&lt;br&gt;miljoner kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna&lt;br&gt;återförs till de&lt;br&gt;avgiftsskyldiga&lt;br&gt;efter deras andel&lt;br&gt;av den nyttig-&lt;br&gt;gjorda energin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Koldioxidskatten utgår på bensin med 74 öre/liter, på kolbränslen med 800 kr/ton, på olje-&lt;br&gt;produkter (fotogen, motorbrännoljor, eldningsoljor) med 920 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Detta motsvarar 32 öre/kg&lt;br&gt;koldioxid. För industrin och trädgårdsnäringen är beloppen 1/4 av ovanstående (gäller ej&lt;br&gt;bensin). Skatten utgår ej för elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 9.1 Forts.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift/skatt etc&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgår på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Införandetid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(miljoner kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Produktavgifter/-skatter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift på&lt;br&gt;handelsgödsel&lt;br&gt;(1984)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveinnehåll&lt;br&gt;Fosforinnehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 öre/kg kväve&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 öre/kg fosfor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bekostar&lt;br&gt;rådgivning,&lt;br&gt;miljöforskning,&lt;br&gt;naturvård etc.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift på&lt;br&gt;bekämpninqsmedel&lt;br&gt;(1987)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kr/kg verksam&lt;br&gt;substans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift på batterier&lt;br&gt;(1987)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- alkaliska/kvicksilveroxid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nickel/kadmium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bly&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kr/kg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kr/kg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kr/st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(varav merparten&lt;br&gt;på blybatterier)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekostar&lt;br&gt;omhänderta-&lt;br&gt;gande och&lt;br&gt;information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på dryckes-&lt;br&gt;förpackningar&lt;br&gt;(1973/84,&lt;br&gt;upphörde i maj 1993)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Returförpackningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsförpackningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 öre/st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-25 öre/st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän inkomst&lt;br&gt;i statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skatt ed ifferentieringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blyad/oblyad&lt;br&gt;bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatten är 51 öre högre per liter för blyad än för oblyad&lt;br&gt;(dvs prisskillnaden exklusive moms mellan blyad och oblyad&lt;br&gt;bensin är 51 öre)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassade oljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna energiskatten är för standarddiesel 540 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, för&lt;br&gt;normal lättdiesel 290 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, för tätortsdiesel 90 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (från 1&lt;br&gt;oktober 1993 har skatten för tätortsdiesel sänkts till 5 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassade nya fordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatten på nya fordon (bilaccisen) differentieras&lt;br&gt;utifrån miljöklassning. För personbilar, lätta bussar och lätta&lt;br&gt;lastbilar gäller, förutom en grundavgift, för miljöklass 1:&lt;br&gt;- 4 000 kr, klass 2: 0 kr, klass 3: + 2 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Till de redovisade avgifterna och skatterna kom-&lt;br&gt;mer även de allmänna energiskatterna, som i viss&lt;br&gt;utsträckning får anses vara miljörelaterade. Några&lt;br&gt;sådana skatter redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 9.2 Miljörelaterade skatter.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst 1992/93 (milj kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt (exkl CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-del)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän energiskatt (exkl CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-del)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kilometerskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 803&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 584&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Kilometerskatten ersattes 1993-10-01 av en dieseloljeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av samhällets kostnader för miljövårds-&lt;br&gt;insatser finansieras av avgifter. Några exempel på&lt;br&gt;sådana avgifter är täktavgiften (inkomst 1992/93&lt;br&gt;29 miljoner kr), avgift för myndigheters verksam-&lt;br&gt;het enligt miljöskyddslagen (inkomst 1992/93 71&lt;br&gt;miljoner kr), jaktvårdsavgift (inkomst 1992/93 75&lt;br&gt;miljoner kr), avgift för registrering av bekämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmedel (inkomst 1991/92 9 miljoner kr) samt&lt;br&gt;kemikalieavgift (inkomst 1991/92 31 miljoner kr).&lt;br&gt;Avgifter betalas även av kärnkraftsindustrin för&lt;br&gt;att finansiera framtida slutförvaring av använt kärn-&lt;br&gt;bränsle och radioaktivt avfall samt för säker av-&lt;br&gt;veckling och rivning av reaktoranläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Exemplet NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-avgiften&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1992 finns en avgift på&lt;br&gt;utsläpp av kväveoxider (NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt;) från stora förbrän-&lt;br&gt;ningsanläggningar. Avgiften har kommit till för att&lt;br&gt;minska utsläppen av kväveoxider. Avgiften ska&lt;br&gt;betalas av produktionsenheter med en tillförd ef-&lt;br&gt;fekt av minst 10 megawatt och en uppmätt nyttig-&lt;br&gt;gjord energiproduktion av minst 50 gigawattimmar&lt;br&gt;per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen tog beslut om avgiftens infö-&lt;br&gt;rande uppskattades kväveoxidutsläppen från dessa&lt;br&gt;anläggningar till 27 000 ton per år. Dessutom upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattades avgiften initialt ge utsläppsminskningar&lt;br&gt;i storleksordningen 5 000 till 7 000 ton per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grov uppskattning visar att utsläppen från&lt;br&gt;de anläggningar som lagen omfattar minskat från&lt;br&gt;25 000 ton/år i slutet av 80-talet till omkring 15 300&lt;br&gt;ton/år för år 1992, dvs. med cirka 40 procent. Till&lt;br&gt;denna minskning har också förändrade villkor i&lt;br&gt;tillståndsbeslut bidragit, men lagen (1990:613) om&lt;br&gt;miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energi-&lt;br&gt;produktion bedöms ha bidragit mest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Kostnader för miljövård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att beräkna samhällets kostnader för miljö-&lt;br&gt;vård är svårt. Uppgifter saknas i stor utsträck-&lt;br&gt;ning, såväl för industrin, staten och kommu-&lt;br&gt;nerna somför de enskilda hushållen. De upp-&lt;br&gt;gifter som redovisas nedan bygger i viss ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning på uppskattningar. Det bör noteras&lt;br&gt;att den svenska statistiken över miljövårds-&lt;br&gt;kostnader inte kan jämföras med motsvarande&lt;br&gt;statistik från andra länder eftersom uppgifts-&lt;br&gt;underlaget inte är detsamma i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Industrins kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt SCB:s senast utförda undersökning, avse-&lt;br&gt;ende 1991, uppgick skogsindustrins investeringar i&lt;br&gt;miljöskyddsåtgärder till 600 miljoner kronor. Mot-&lt;br&gt;svarande siffra för järn- och stålindustrin var 125&lt;br&gt;miljoner kronor. De löpande miljöskyddskost-&lt;br&gt;naderna för dessa två branscher uppgick till 550&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive 425 miljoner kronor. Det bör påpekas&lt;br&gt;att siffrorna är behäftade med betydande osäker-&lt;br&gt;het. Någon totalsiffra för hela industrin kan inte&lt;br&gt;anges då underlaget för övriga branscher är mycket&lt;br&gt;osäkert.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statens kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1988/89 till 1993/94 har de statliga&lt;br&gt;anslagen till miljöskyddsåtgärder minskat medan&lt;br&gt;naturvårdens medel har ökat. Tillfälliga anslag har&lt;br&gt;förekommit, bl.a. gavs bidrag om 163 miljoner&lt;br&gt;kronor per år under åren 1989/90 och 1990/91 till&lt;br&gt;reningsutrustning till nya lastbilar, bussar och äldre&lt;br&gt;personbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På naturvårdsområdet har två nya anslag in-&lt;br&gt;förts sedan budgetåret 1986/87. Det gäller dels&lt;br&gt;bidrag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet&lt;br&gt;(NOLA), som successivt ökat från 5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor till närmare 40 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94, dels ersättningar för landskapsvårdande&lt;br&gt;åtgärder som budgetåret 1993/94 uppgår till 250&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 10.1 Statliga medel till miljövårdsverk-&lt;br&gt;samhet 1988/89-1993/94. Löpande och fast pen-&lt;br&gt;ningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;~~~~~~~~ Löpande — &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;• Fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-51.png" style="width:174pt;height:104pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, SNV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop, 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgetåret 1976/77 har kalkning av&lt;br&gt;svenska sjöar och vattendrag fått statligt stöd. De&lt;br&gt;försurade sjöarnas totala areal som på 1970-talet&lt;br&gt;uppgick till ca 440 000 ha har genom kalkning&lt;br&gt;minskat till ca 200 000 ha. Figur 10.2 visar hur de ca&lt;br&gt;148 miljoner kronor som budgetåret 1992/93 beta-&lt;br&gt;lades ut från länsstyrelserna fördelades. Från och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med budgetåret 1991/92 ingår också biologiskt&lt;br&gt;återställningsarbete i kalkningsprogrammet. Bio-&lt;br&gt;logiska återställningsåtgärder kan sättas in där&lt;br&gt;försurningshotade arter inte har återkommit efter&lt;br&gt;kalkning och kan bestå i utsättningar (t.ex. av fisk&lt;br&gt;och bottendjur) eller åtgärder som möjliggör en&lt;br&gt;återkolonisation (t.ex. rivning av dammar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 10.2 Kalkning och biologisk återställning av sjöar och vattendrag. Fördelning av statliga medel&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-52.png" style="width:385pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;Kommunernas kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas kostnader för miljövård inom de&lt;br&gt;olika kommunala förvaltningarna var år 1991 en-&lt;br&gt;ligt SCB:s undersökning 700 miljoner kronor eller&lt;br&gt;ca 80 kronor per person. I detta ingår dock inte&lt;br&gt;kostnader för åtgärder inom trafiksektorn (trafik-&lt;br&gt;sanering, bullerskydd etc.) eller för naturvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avloppshanteringen (renings-&lt;br&gt;verk och ledningsnät) var 5,0 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav 2,0 miljarder är kapitalkostnader, och för&lt;br&gt;kommunernas hantering av hushållsavfall omkring&lt;br&gt;2,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Radionuklider i den yttre miljön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 samband, med olyckan i kärnkraftverket i&lt;br&gt;Tjernobyl 1986 blev stora områden i Sverige&lt;br&gt;nedsmittade av avsevärda mängder radioak-&lt;br&gt;tivt nedfall, särskilt radiocesium. I de värst&lt;br&gt;drabbade områdena väntas vissa delar av eko-&lt;br&gt;systemet (t.ex. insjöfisk och ren) ha förhöjda&lt;br&gt;halter av cesium under de närmaste decen-&lt;br&gt;nierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de stråldoser som hittills uppmätts i Sverige&lt;br&gt;pga. kontaminering av den yttre miljön föreligger&lt;br&gt;ingen risk för akuta skador på människa. Många&lt;br&gt;undersökningar med syfte att fastställa samband&lt;br&gt;mellan cesiumnedfallet från Tjernobyl och biolo-&lt;br&gt;giska effekter i miljön har också pågått sedan&lt;br&gt;olyckan (bl.a. om savflugor, sork och fiskfysiologi).&lt;br&gt;Inga säkra resultat har kunnat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väg till bestrålning från de radioaktiva&lt;br&gt;nukliderna utgörs av inandning och konsumtion av&lt;br&gt;födoämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdet för de flesta livsmedel är i Sverige&lt;br&gt;300 Bequerel per kg färskvikt. För vissa livsmedel&lt;br&gt;som inte intas dagligen (ren, vilt, insjöfisk, svamp,&lt;br&gt;vilda bär och nötter) är gränsvärdet 1500 Bequerel&lt;br&gt;per kg färskvikt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vatten och&lt;br&gt;mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte vid något tillfälle har man, ens i de mest drabbade områdena, funnit halter som&lt;br&gt;överstiger 5 Bq/liter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odlade&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spannmål, grönsaker, rotfrukter, frukt och odlade bär har under hela tiden efter&lt;br&gt;Tjernobyl alltid haft låga, ofta knappt detekterbara, halter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nöt och får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ar 1990 kasserades 3 % av undersökta slaktkroppar av nöt beroende på halter av Cs-&lt;br&gt;137 över 300 Bq/kg. Värdet var 17% för får.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ren, älg och&lt;br&gt;rådjur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inom de mest kontaminerade områdena av Jämlands och Västerbottens län skall&lt;br&gt;fortfarande (1993) allt renkött undersökas med avseende på Cs-137. Under slakten&lt;br&gt;hösten 1992 kasserades mindre än 10 % av slaktkropparna. Att inte fler behövde&lt;br&gt;kasseras beror huvudsakligen på att slaktdjuren utfodrats i stället för att beta. Sedan&lt;br&gt;gränsvärdet för älg ändrats (till 1500 Bq/kg) och dessutom i vissa fall en förskjutning&lt;br&gt;av älgjakten skett till senare delen av jaktperioden, förekommer inte längre någon&lt;br&gt;nämnvärd kassation av älgkött. Rådjur har i regel högre cesiumhalter än älg, särskilt&lt;br&gt;på hösten vilket främst antas bero på höga halter i svamp, som är ett av de viktigaste&lt;br&gt;födoämnena för rådjur under denna årstid. Rådjur som nedlagts tidigt på året&lt;br&gt;(januari, maj) har i medeltal 4-5 gånger lägre halter än under augusti-september.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 11.1 Ärstidsvariation av cesiumkoncentrationen (Cs-137) i renkött från samebyn Vilhelmina i södra&lt;br&gt;Västerbotten, september 1986-mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kBq/kg&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03111/prop_199394__111-53.png" style="width:352pt;height:229pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den framtida förändringen av halten Cs-137 i&lt;br&gt;renkött är i stor utsträckning beroende på halten&lt;br&gt;av cesiumisotoper i renlav, som är renens basföda,&lt;br&gt;speciellt vintertid. Halveringstiden för Cs-137 är&lt;br&gt;relativt kort i ren (cirka 30 dagar) men förhållande-&lt;br&gt;vis lång i renlav (4-10 år). Detta medför en årstids-&lt;br&gt;variation av Cs-137 i renkött (se figur 11.1). Ut-&lt;br&gt;vecklingen ger anledning befara att halten i ren&lt;br&gt;åtminstone under vintern en lång tid framåt förblir&lt;br&gt;hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havsfisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cesiumhaltema i muskel från havsfisk var i de värst drabbade områdena (speciellt&lt;br&gt;kustområden vid Ålands hav och södra Bottenhavet) i vissa fall förhöjda under en&lt;br&gt;kort tidsperiod efter Tjernobyl. I Öregrundsgrepen förekom t.ex. halter i abborre och&lt;br&gt;torsk med värden upp till 600 Bq/kg 8-10 månader efter nedfallet. Efter 1988 var dock&lt;br&gt;halterna i havsfisk betryggande långt under gränsvärdet 300 Bq/kg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insjöfisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inom de mest drabbade områdena ökade cesiumhaltema snabbt efter Tjernobyl-&lt;br&gt;olyckan till mer än 1 500 Bq/kg för de flesta fiskarter. I ett ganska stort antal sjöar&lt;br&gt;registreras fortfarande höga värden, vilket medfört avbräck för husbehovsfisket och&lt;br&gt;för saluförsel av fisk från dessa sjöar. Nedgången av cesiumhalten i fisk i närings-&lt;br&gt;fattiga sjöar med lång omsättningstid av vattenmassan väntas ske mycket långsamt.&lt;br&gt;För gädda kan det t.ex. i vissa sjöar behövas 10-20 år efter Tjernobyl tills värdena är&lt;br&gt;lägre än 1 500 Bq/kg färskvikt, för småabborre går det snabbare, mindre än 5 år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vilda bär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blåbär, hallon och lingon har under tiden efter Tjernobyl sällan uppvisat värden över&lt;br&gt;100 Bq/kg. Hjortron har i vissa fall högre halter t.ex. uppmättes hösten 1992 i norra&lt;br&gt;Uppland 1 500-2 000 Bq/kg färskvikt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svamp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa svampar (inte minst en del populära matsvampar) har ibland mycket höga&lt;br&gt;cesiumhalter. Haltema kan reduceras vid tillagning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Säkerheten i de svenska kärnkraftverken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten i de svenska kärnkraftverken över-&lt;br&gt;vakas av Statens kärnkraftinspektion (SKI).&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar&lt;br&gt;strålskyddet vid anläggningarna och kontrol-&lt;br&gt;lerar att radioaktiva utsläpp till luft och vatten&lt;br&gt;vid normaldrift hålls inom fastställda gränser.&lt;br&gt;SKI och SSI redovisar årligen till regeringen&lt;br&gt;säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska&lt;br&gt;kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reaktorer som dä saknade drifttillstånd förutsatte&lt;br&gt;denna bedömning att de åtgärder som avsåg att&lt;br&gt;lösa de problem som uppdagats genom händelsen&lt;br&gt;i Barsebäcksverket den 28 juli 1992 (det s.k. sil-&lt;br&gt;ärendet) visade sig godtagbara vid SKI:s säkerhets-&lt;br&gt;granskning. I det följande ges en sammanfattning&lt;br&gt;av myndigheternas bedömning baserad på erfar-&lt;br&gt;enheter från driftåret 1992-93. Myndigheterna har&lt;br&gt;inte funnit anledning att ompröva den riskbild som&lt;br&gt;ligger till grund för säkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten från december 1992, avseende drift-&lt;br&gt;året 1991-92, konstaterade SKI att en sammanväg-&lt;br&gt;ning av de erfarenheter som gjorts och de åtgärder&lt;br&gt;som vidtagits under perioden tydde på en fortsatt&lt;br&gt;oförändrad riskbild. SKI konstaterade vidare att&lt;br&gt;bedömningen rörande verkens åldrande och möj-&lt;br&gt;liga livslängd inte ändrats. Beträffande de fem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drifterfarenheter 1992-93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drifttillgängligheten har varit hög för den tid res-&lt;br&gt;pektive reaktor haft drifttillstånd. Snabbstopps-&lt;br&gt;frekvensen har fortsatt att ligga på en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande låg nivå. Inga störningar eller tillbud under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drift av väsentlig säkerhetsbetydelse har inträffat&lt;br&gt;sedan händelsen i Barsebäck den 28 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem reaktorer var avställda hösten 1992 för att&lt;br&gt;bl.a. bygga om intagssilarna för kylvatten till nöd-&lt;br&gt;kylsystemen. Oskarshamn 1 är fortfarande avställd&lt;br&gt;för omfattande kontroll- och renoveringsarbeten,&lt;br&gt;främst till följd av upptäckta skador på olika rör-&lt;br&gt;system. Ringhals 2 står sedan maj månad 1993&lt;br&gt;avställd till följd av upptäckta defekter i rör-&lt;br&gt;genomföringar i tanklocket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensen bränsleskador, som för vissa reak-&lt;br&gt;torer legat väl högt, har reducerats men årets drifter-&lt;br&gt;farenheter visar också att olika, tidigare kända,&lt;br&gt;skademekanismer kräver fortsatt hög uppmärk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal materialproblem, i flertalet fall ålders-&lt;br&gt;betingade, har lett till långvariga driftstillestånd&lt;br&gt;för tre av de äldre reaktorerna. Särskilt har omfat-&lt;br&gt;tande problem med sprickbildning i olika rörsystem&lt;br&gt;uppdagats vid kontroller i Oskarshamn 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade provningserfarenhetema tyder på&lt;br&gt;att de förbättrade kontrollprogrammen fångar upp&lt;br&gt;begynnande skadebildning på ett tidigt stadium.&lt;br&gt;Därigenom kan marginalerna till läckage och brott&lt;br&gt;av väsentlig säkerhetsbetydelse hållas på en till-&lt;br&gt;fredsställande nivå trots att anläggningarna blir&lt;br&gt;äldre. De utökade kontrollerna och reparationerna&lt;br&gt;har dock medfört en påtagligökning av stråldoserna&lt;br&gt;till berörda yrkesgrupper. Det senaste driftårets&lt;br&gt;erfarenheter styrker SKI:s tidigare bedömningar&lt;br&gt;om säkerhet, åldrande och behov av omfattande&lt;br&gt;kontroll- och reparationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden har ett flertal större problem&lt;br&gt;ställt förmågan hos kärnkraftföretagen på prov.&lt;br&gt;Särskilt gäller detta silärendet. Erfarenheterna vi-&lt;br&gt;sade på påtagliga behov av förbättringar på flera&lt;br&gt;områden. Hit hör skärpan i uppmärksamheten på&lt;br&gt;indikationer om säkerhetsbrister och målmed-&lt;br&gt;vetenheten i det agerande som följer, oberoende&lt;br&gt;av SKI:s ställningstaganden. En viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för detta är bl.a. en god dokumentation av&lt;br&gt;ursprungliga konstruktionsförutsättningar och&lt;br&gt;säkerhetsanalyser och verkens kännedom om dessa.&lt;br&gt;I de avseenden där behov av förbättringar påvisats&lt;br&gt;har kraftföretagen tagit kraftfulla initiativ som&lt;br&gt;tyder på en i grunden god säkerhetskultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddsläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen till luft och vatten har varit låga. Inga&lt;br&gt;händelser har inträffat vid anläggningarna som&lt;br&gt;inneburit utsläpp av betydelse från strålskydds-&lt;br&gt;synpunkt. Händelsen vid Barsebäcksverket under&lt;br&gt;sommaren 1992 gav ett utsläpp som i förhållande&lt;br&gt;till verkets normala utsläpp var stort men som&lt;br&gt;endast uppgick till en bråkdel av tillåtet värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den trend av låga stråldoser till personalen vid&lt;br&gt;anläggningarna som varit så typisk för de svenska&lt;br&gt;verken har tyvärr brutits. Orsaken är främst de&lt;br&gt;ökade arbetsinsatserna på de äldre reaktorerna,&lt;br&gt;men också förhöjda strålnivåer och många om-&lt;br&gt;byggnader har bidragit. SSI har inlett särskilda&lt;br&gt;överläggningar med kraftindustrin om hur denna&lt;br&gt;negativa trend skall kunna brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Silärendet och uppmärksammade materialproblem&lt;br&gt;har under året lett till betydelsefulla tekniska&lt;br&gt;säkerhetsförbättringar vid verken och avsevärda&lt;br&gt;förstärkningar av verkens eget säkerhetsarbete,&lt;br&gt;som kan förväntas få fullt genomslag under kom-&lt;br&gt;mande år. Samtidigt har erfarenheterna pekat på&lt;br&gt;vikten av en noggrann prövning av vissa äldre&lt;br&gt;säkerhetsanalyser och konstruktionsförutsätt-&lt;br&gt;ningar, liksom vikten av fortsatt skärpt uppmärk-&lt;br&gt;samhet på åldersbetingade förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gångna året har givit nyttiga påminnelser&lt;br&gt;om att det fortfarande kan finnas svagheter i&lt;br&gt;konstruktionslösningar och säkerhetsanalyser som&lt;br&gt;inte uppmärksammats tillräckligt. Det är då viktigt&lt;br&gt;att notera att den grundläggande säkerhetsstrategin&lt;br&gt;- ett djupförsvar i flera led mot allvarliga olyckor -&lt;br&gt;är utformad utifrån förutsättningen att dolda fel&lt;br&gt;och brister kan finnas, men att de inte skall leda&lt;br&gt;längre än till tillbud utan allvarligare konsekvenser&lt;br&gt;utanför anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund ser SKI och SSI vid en&lt;br&gt;samlad bedömning av nämnda faktorer ingen an-&lt;br&gt;ledning till omprövning av den riskbild som inled-&lt;br&gt;ningsvis refererats till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 BUaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Redovisning av miljösituationen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Användning av mark och vatten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markanvändningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strandområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och skogsbruk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Naturtyper och arter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotade arter och naturtyper &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd och vård av natur- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturlandskap &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanvändning, återvinning och avfall&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal avfallshantering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallsupplag och förorenade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export och import av miljöfarligt avfall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återanvändning, återvinning och&lt;br&gt;producentansvar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kemiska ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieanvändningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningsmedel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metaller i miljön &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metalltillförseln till Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havsområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabila organiska ämnen i miljön &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111 Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Klimatpåverkan och luftföroreningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatpåverkande gaser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttunning av ozonskiktet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotokemiska oxidanter / marknära ozon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Försurning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Övergödning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljösituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska miljömål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vintergrön mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Tätorter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för friluftsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftföroreningar och buller i tätorter&lt;br&gt;Vägtrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Skattesystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskatter och -avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplet NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Kostnader för miljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionuklider i den yttre miljön&lt;br&gt;Säkerheten i de svenska&lt;br&gt;kärnkraftverken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:111 Med sikte på hållbar&lt;br&gt;utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45530, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (kapitel 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (kapitel 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-01-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:04:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03111</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:04:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03111</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__111.pdf</filnamn>
<filstorlek>19591173</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/33DA9972-CF1F-42AD-8293-67DCAED46B40</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Med sikte på hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:111&lt;br/&gt;
Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s  konferens om miljö och utveckling - UNCED</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Svensk  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:111&lt;br/&gt;
Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s  konferens om miljö och utveckling - UNCED</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Svensk  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>