<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074989</hangar_id>
 <dok_id>G8023150</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3150</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3150 Margareta Winberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:24:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/</titel>
 <subtitel>Margareta Winberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:3150&lt;br /&gt; 
Margareta Winberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/&lt;br /&gt; 
85:181)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;”SVBK = svid-, värk- och brännkärring” (uttryck introducerat vid första&lt;br /&gt; 
föreläsning i invärtesmedicin 1970)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Från år 1970 då detta djupt kvinnoföraktande uttryck utgjorde en lärdom,&lt;br /&gt; 
har forskningen med ett specifikt kvinnoperspektiv fått en alltmer ökad&lt;br /&gt; 
uppmärksamhet. Detta gäller främst inom samhällsvetenskaperna där man&lt;br /&gt; 
vunnit ny kunskap om kvinnors speciella livsvillkor i dagens samhälle och hur&lt;br /&gt; 
den rådande maktstrukturen verkat och verkar förtryckande på kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den medicinska vetenskapen har hittills betraktats som en objektiv&lt;br /&gt; 
vetenskap - och därmed också könsneutral. Med ökad kunskap om&lt;br /&gt; 
könsskillnader som samhällsvetenskapen har givit oss, har vi dock alltmer&lt;br /&gt; 
kommit att förstå att kvinnoförtryck också existerar inom det medicinska&lt;br /&gt; 
området.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Denna insikt kräver en utveckling av en specifik medicinsk kvinnoforskning&lt;br /&gt;
med uppgift att bevaka kvinnors behov och intressen när det gäller hälsa&lt;br /&gt; 
och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den medicinska vetenskapen är av historisk tradition uppbyggd av, och&lt;br /&gt; 
fortfarande i stor utsträckning praktiserad av män. Manliga värderingar och&lt;br /&gt; 
intressen har varit styrande för forskning och utveckling. En utveckling av&lt;br /&gt; 
den medicinska kvinnoforskningen är därför viktig för att avslöja hittills&lt;br /&gt; 
okända förhållanden när det gäller kvinnors hälsa och kan därmed bli en länk&lt;br /&gt; 
i kedjan till ökad jämställdhet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hur yttrar sig då den sjukvård som är uppbyggd av män? Med några&lt;br /&gt; 
exempel skall vi belysa kvinnornas hittillsvarande situation på hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1. Kvinnors värk&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Värkproblemen är vanligare bland kvinnor än män. Många av dessa&lt;br /&gt; 
patienter får en psykosomatisk etikett. Patienterna har ofta opererats,&lt;br /&gt; 
många gånger efter ”övertalning” från patientens sida. De är stora&lt;br /&gt; 
sjukvårdskonsumenter, medicin hjälper föga. Läkare lyssnar inte ”fullt ut”&lt;br /&gt; 
på patienten varpå hon utvecklar ett polysymptom, dvs. flera olika symptom.&lt;br /&gt; 
Kronisk smärta är ofta förbunden med depressivitet. Många forskare anser&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3150&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att kronisk smärta och depression är två sidor av samma sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska läkartidningen har under 1984 pågått en intensiv debatt om&lt;br /&gt; 
kronisk smärta. En kontroversiell fråga i sammanhanget är frågan om värken&lt;br /&gt; 
egentligen bottnar i en oförmåga att uttrycka känslor. Dessa värkbrutna&lt;br /&gt; 
kvinnor kan ofta mycket målande beskriva sina kroppsliga symptom. På&lt;br /&gt; 
frågan om hur det känns att ha så ont kan de inte svara. De har inte ord för det&lt;br /&gt; 
känslotillstånd de befinner sig i, därför upplever och beskriver de en i&lt;br /&gt; 
grunden olustsituation i konkreta kroppsliga termer och söker somatisk&lt;br /&gt; 
(kropps-)vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätt förstå en kvinna i en sådan här situation är det viktigt att se på&lt;br /&gt; 
henne ur olika aspekter, en yttre verklighet som t. ex. hemsituation, yrke,&lt;br /&gt; 
ergonomi, slitage, men också ur en inre verklighet, personlighet, uppväxt,&lt;br /&gt; 
livssituation nu, akut kris, kronisk belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna behandlingssituation är den närhet och kontinuitet bra som&lt;br /&gt; 
utvecklingen av primärvården står inför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en primärvård som lever med i närsamhället kan man hitta våra patienter&lt;br /&gt; 
tidigare, lära känna dem ordentligt och därmed satsa på en individuellt&lt;br /&gt; 
upplagd behandlingsplan inriktad på både kropp och själ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste den långsiktiga målsättningen vara att förebygga den&lt;br /&gt; 
kroniska värken. Den biologiska forskningen inom områden som kan utlösa&lt;br /&gt; 
skador på muskulatur och ge värk är viktig att lyfta fram. Kvinnors monotona&lt;br /&gt; 
arbeten, småbarnsmammors långvarigt störda djupsömn är därvidlag&lt;br /&gt; 
exempel att ta sig an. Lika viktigt är det att ägna depressionen som&lt;br /&gt; 
förklaringsmodell vidare uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sexuellt överförbara sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan uppenbar och förbisedd kvinnosjukdom är genitala infektioner.&lt;br /&gt; 
STD - sexuellt överförbara sjukdomar - är mycket vanligt och frekvensen är i&lt;br /&gt; 
stigande. Den hotar att äventyra den framtida hälsan hos unga kvinnor i alla&lt;br /&gt; 
delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte de vedertagna veneriska sjukdomarna, syfilis och gonorré, utan&lt;br /&gt; 
en ny generation av både bakterier och virus. De är chlamydia, trachomatis&lt;br /&gt; 
och virustyperna herpes genitalis och papillomvirus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till att dessa sjukdomar ökat är att befolkningen i sexuellt&lt;br /&gt; 
aktiv ålder ökar. En liberalare attityd och tillgång till effektiva p-medel har&lt;br /&gt; 
bidragit till kvinnors sexuella frigörelse. Det borde också ha inneburit ett steg&lt;br /&gt; 
mot ökad jämställdhet eftersom bruket av p-medel frikopplade sexualiteten&lt;br /&gt; 
ifrån barnalstring. Så blev dock inte fallet eftersom det framför allt är&lt;br /&gt; 
kvinnan som drabbas av sexuellt överförda infektioners konsekvenser. Det&lt;br /&gt; 
har därmed blivit uppenbart att det nu föreligger en annan risk än den att bli&lt;br /&gt; 
oönskat gravid: nämligen den att inte kunna bli gravid när man senare så&lt;br /&gt; 
önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har förebyggande åtgärder, dvs sådana som kan förhindra&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3150&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;uppkomsten av STD eller dess komplikationer rönt ett minimalt intresse.&lt;br /&gt; 
Forskning för att få fram ett preventivmedel som skyddar både mot oönskade&lt;br /&gt; 
graviditeter och mot infektioner, t. ex. en trådlös hormonspiral, måste&lt;br /&gt; 
stödjas. Dessutom måste diagnostik och behandling av STD förbättras. De&lt;br /&gt; 
ökade resursbehov detta medför reduceras på sikt eftersom antalet kvinnor&lt;br /&gt; 
som blir infertila eller får cancer kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3. Medicinsk teknologi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Propositionen tar upp värdering av medicinsk teknologi och beskriver ett&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete som påbörjats inom socialdepartementet. Vi understryker&lt;br /&gt; 
vikten av att en ordentlig utvärdering görs av olika medicinska teknologier.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Teknisk apparatur är bra - i vissa fall. Men man låter dem expandera innan&lt;br /&gt; 
de är utvärderade och metoder som är avsedda för riskfall smittar av sig till&lt;br /&gt; 
normalfall. Medicinsk teknologi är mycket påtaglig - ger mätbara effekter&lt;br /&gt; 
omedelbart. De stärker också utövarens makt och kontroll. Psykologiska&lt;br /&gt; 
metoder är inte lika synliga och effekterna är ofta långsiktiga och svåra att&lt;br /&gt; 
mäta. Metoderna för utvärdering är inte accepterade i den naturvetenskapligt&lt;br /&gt;
präglade forskningen. Ett sådant exempel är tillgången till ultraljud vid&lt;br /&gt; 
graviditet. På allt fler ställen börjar man nu ”screena” alla gravida kvinnor,&lt;br /&gt; 
alltså även de som har normalt graviditetsförlopp. Detta inför man innan&lt;br /&gt; 
man med säkerhet vet vilka långsiktiga effekter ultraljudet har.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är alltså en teknologi som expanderar mycket snabbt innan den är&lt;br /&gt; 
riktigt utvärderad ens på det medicinska planet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Men det finns en psykologisk sida dessutom. Vilken betydelse har det för&lt;br /&gt; 
kvinnan och mannen att för första gången få uppleva sitt barn på en&lt;br /&gt; 
bildskärm?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det kan vara så att ett normalt bearbetande av graviditetsupplevelsen&lt;br /&gt; 
störs. Det kanske är berikande att få gå nio månader och fundera över saker&lt;br /&gt; 
som besvaras när barnet är fött.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Teknisk övervakning av ”normalfall” kan dessutom lätt bidra till att vi inte&lt;br /&gt; 
längre lär oss lita till våra egna kroppssignaler utan behöver en läkare och&lt;br /&gt; 
apparater till hjälp. Detta mönster kan sedan fortsätta i samband med&lt;br /&gt; 
förlossningen i form av övervakning av fostret.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Kort uttryckt: Vad betyder det för en kvinna att förlora kontrollen över sin&lt;br /&gt; 
egen kropp och därmed känslan av att själv föda fram sitt barn? Vad betyder&lt;br /&gt; 
det för hennes självkänsla? För hennes relation till barnet? Vågar man sedan&lt;br /&gt; 
ta ett eget föräldraansvar eller överlåter man det till de experter som&lt;br /&gt; 
barnavårdscentral, daghem och skola utgör?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;I många länder har föräldrars missnöje med den högteknologiska&lt;br /&gt; 
förlossningsvården lett till en rad alternativa vårdformer där de psykosociala&lt;br /&gt; 
sidorna av barnafödandet får större utrymme. För att bl. a. motverka en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3150&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;sådan utveckling är det av vikt att den tvärvetenskapliga forskningen&lt;br /&gt; 
utvecklas inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bröstrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill vi i anslutning till den pågående mammografidebatten&lt;br /&gt; 
ta upp bröstcancer ur ett annat perspektiv. När en cancer är konstaterad, när&lt;br /&gt; 
en kvinna tvingas acceptera att hela eller delar av hennes bröst skall avlägsnas&lt;br /&gt; 
så befinner hon sig i en mycket svår situation. Att efter operationen dessutom&lt;br /&gt; 
få klargjort för sig att en bröstrekonstruktion på vissa håll i landet betraktas&lt;br /&gt; 
som en skönhetsoperation måste vara så nära gränsen till det omänskliga man&lt;br /&gt; 
kan komma. Det är en grundläggande självklarhet att varje kvinna som&lt;br /&gt; 
stympas på en kroppsdel skall få en rekonstruktion utan att behöva betala&lt;br /&gt; 
10 000 kr. och mer. Detta bör riksdagen uttala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ta kvinnor på allvar betyder att lyssna på kvinnliga patienter, ägna&lt;br /&gt; 
deras vardagssjukdomar respekt och tid, uppvärdera och inkludera kvinnors&lt;br /&gt; 
annorlunda livsvillkor i alla medicinska bedömningar, ge mer utrymme för&lt;br /&gt; 
medicinsk kvinnoforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först då skapas möjlighet till en sjukvård på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den&lt;br /&gt; 
medicinska och biologiska kvinnoforskningen ges en uttalad&lt;br /&gt; 
prioritet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
forskningen för att framställa ett p-medel mot både oönskad&lt;br /&gt; 
graviditet och infektioner därvid uppmärksammas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
diagnostik och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar&lt;br /&gt; 
förbättras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en&lt;br /&gt; 
tvärvetenskaplig forskning angående psykologisk och teknisk&lt;br /&gt; 
utveckling i samband med förlossning och graviditet knyts till&lt;br /&gt; 
den i socialdepartementet påbörjade utvärderingen av teknisk&lt;br /&gt; 
apparatur,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;5. att riksdagen uttalar sig för att varje kvinna har rätt till en&lt;br /&gt; 
kostnadsfri bröstrekonstruktion efter borttagande av hela eller&lt;br /&gt; 
del av bröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 april 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA WINBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MAJ BRITT THEORIN (s) MAJ-LIS LÖÖW (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WIVI-ANNE RADESJÖ (s) LAHJA EXNER (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA WINBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ BRITT THEORIN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ-LIS LÖÖW</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>WIVI-ANNE RADESJÖ</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LAHJA EXNER</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023150</dok_id>
<subtitel>Margareta Winberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3150.pdf</filnamn>
<filstorlek>111639</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4C0FE0FB-1288-40A6-86DC-77272D27AC30</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>