<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074933</hangar_id>
 <dok_id>G8023094</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3094</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3094 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3094</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:23:44</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023094/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023094</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023094</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;3094-3098&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1984/85:3094&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket i norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordbrukspolitiken ingår sedan lång tid ett av regionalpolitiska skäl&lt;br /&gt; 
betingat statligt stöd till jordbruket i norra Sverige. Även i livsmedelskommitténs&lt;br /&gt;
betänkande rådde enighet om det angelägna i att behålla jordbruket i&lt;br /&gt; 
norra Sverige i ungefär nuvarande omfattning. När betänkandet remissbehandlades&lt;br /&gt;
underströk många instanser hur nödvändigt ett stöd till Norrlandsjordbruket&lt;br /&gt;
var. Bl. a. anförs det viktiga i att åtgärder vidtas för att nuvarande&lt;br /&gt; 
obalans i den regionala basproduktionen inte förstärks ytterligare. Det sägs&lt;br /&gt; 
också att utvecklingen inom livsmedels- och förädlingsindustrin mot ökande&lt;br /&gt; 
koncentration och förläggning till Syd- och Mellansverige måste hejdas.&lt;br /&gt; 
Dessa synpunkter framförs utifrån regionala beredskapsmotiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu finns det emellertid även andra starka skäl för ett kraftigt stöd till&lt;br /&gt; 
Norrlandsjordbruket. I Norrlandslänens glesbygder där alternativa sysselsättningstillfällen&lt;br /&gt;
saknas blir arbetstillfällena i jordbruket till stor del en&lt;br /&gt; 
förutsättning för näringslivet i övrigt. Den lönsamhetskris som har drabbat&lt;br /&gt; 
jordbruksnäringen i Norrland måste också ses som mycket allvarlig. Lantbruksnämnden&lt;br /&gt;
i Norrbottens län anför bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamhetsutvecklingen i jordbruket under 80-talet har varit mycket&lt;br /&gt; 
negativ. Särskilt jordbruk som gjort större investeringar från senaste hälften&lt;br /&gt; 
av 1970-talet har i stor utsträckning fått ekonomiska svårigheter till följd av&lt;br /&gt; 
räntehöjningar och annan fördyring av kostnader samtidigt som producentpriset&lt;br /&gt;
på mjölk, bl. a. till följd av en viss överproduktion i riket och&lt;br /&gt; 
förlustbringande export, blivit pressat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra beräkningar för ett typföretag om 26 kor visar att sedan 1978 har&lt;br /&gt; 
överskottet från själva jordbruksdriften försämrats med 75 000-90 000&lt;br /&gt; 
kronor mätt i dagens penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta skall nu också läggas att jordbruket i norra Sverige inte kommer&lt;br /&gt; 
att undgå att beröras av förändringar i den jordbrukspolitik som gäller för&lt;br /&gt; 
hela landet. När det nu åter är aktuellt att vidta åtgärder för att minska&lt;br /&gt; 
produktionen av i första hand animalieprodukter, visar bl. a. den minskning&lt;br /&gt; 
av jordbrukets produktionsresurser som skedde under 1960-talet att detta&lt;br /&gt; 
drabbade de svagaste jordbruksbygderna hårdast och därför fick långtgående&lt;br /&gt;
konsekvenser för norra Sverige. Kraftfulla åtgärder måste nu vidtas för att&lt;br /&gt; 
skydda jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs nu: ”Jordbruksproduktionen i norra Sverige bör&lt;br /&gt; 
bibehållas i ungefär nuvarande omfattning. Stödet till jordbruket i norra&lt;br /&gt; 
Sverige bör liksom hittills utgå i form av prisstöd och rationaliseringsstöd.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3094-3098&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3094&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Skälen för departementschefens förslag är: ”Med hänsyn till jordbrukets&lt;br /&gt; 
stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service, miljö m.m. i norra&lt;br /&gt; 
Sverige finns det anledning att även fortsättningsvis behålla ett regionalpolitisk&lt;br /&gt;
motiverat stöd för näringen i denna del av landet. Detta är betydelsefullt&lt;br /&gt; 
även från försörjningssynpunkt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan instämma i de här allmänna uttalandena till fromma för Norrlandsjordbruket,&lt;br /&gt;
men vi nödgas konstatera att de konkreta förslag som framläggs&lt;br /&gt; 
inte kommer att vara till fyllest för att ens bibehålla den nuvarande&lt;br /&gt; 
omfattningen av jordbruksproduktionen. Vi kommer därför i det följande att&lt;br /&gt; 
föreslå ytterligare insatser som vi anser vara behövliga för att den uppställda&lt;br /&gt; 
målsättningen, som det råder stor enighet om, skall kunna uppnås. För vår&lt;br /&gt; 
del vill vi också framhålla att vi delar den uppfattningen som framförts från&lt;br /&gt; 
regionalt håll att målet bör vara att ytterligare öka jordbruksproduktionen i&lt;br /&gt; 
norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige är att kompensera&lt;br /&gt; 
jordbruket för de högre produktionskostnader som råder i denna del av&lt;br /&gt; 
landet. För det första måste därför riksdagen klart uttala att detta stöd årligen&lt;br /&gt; 
räknas upp fullt ut enligt utvecklingen av PM-index. Nu måste prisstödet,&lt;br /&gt; 
utöver kostnadsutvecklingen, även baseras på produktionsutvecklingen för&lt;br /&gt; 
att därigenom trygga en oförändrad produktionsvolym. Gjorda beräkningar&lt;br /&gt; 
visar att nyinvesteringar blir möjliga först när resultatet i mjölkproduktionen&lt;br /&gt; 
kan förbättras motsvarande ca 30 öre/kg mjölk. Nu har prisstödet icke&lt;br /&gt; 
räknats upp alla år och i full utsträckning och därför finns en eftersläpning att&lt;br /&gt; 
hämta in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån den enighet som råder om att behålla Norrlandsjordbruket och&lt;br /&gt; 
mot bakgrund av den lönsamhetskris som där råder, vill vi denna gång föreslå&lt;br /&gt; 
en rejäl uppräkning av detta stöd. Vi föreslår att stödet uppräknas med 80&lt;br /&gt; 
milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året beslöt riksdagen att prisstödet inkl. dess höjning skulle ske över&lt;br /&gt; 
budgetmedel. Nu föreslås i propositionen att finansieringen av det ökade&lt;br /&gt; 
prisstödet till norra Sverige bör ske genom minskning av vissa budgetmedel&lt;br /&gt; 
som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det&lt;br /&gt; 
innebär att medel som i dag används för andra ändamål i prisregleringen,&lt;br /&gt; 
vilka sägs inte i propositionen, skall finansiera höjningen. Detta innebär,&lt;br /&gt; 
liksom fallet var förra året, att regeringen åter försöker övervältra kostnaderna&lt;br /&gt;
för höjningarna av pristilläggen i norra Sverige på konsumenterna eller på&lt;br /&gt; 
jordbruksnäringen. I slutändan leder detta till ytterligare matprishöjningar&lt;br /&gt; 
och med en orättvis matskatt ovanpå. Vi kan självfallet inte acceptera den nu&lt;br /&gt; 
föreslagna finansieringen. Vi står fast vid att detta är ett regionalpolitisk!&lt;br /&gt; 
stöd, vilket skall betalas över budget. Vad vi här har anfört om prisstödet i&lt;br /&gt; 
norra Sverige och dess finansiering bör regeringen ges till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3094&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Rationaliseringsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen anmäler i propositionen att rationaliseringsstödet till&lt;br /&gt; 
jordbruket i norra Sverige skall ses över, även så de frågor som rör&lt;br /&gt; 
investeringar i markanläggningar och huvudavlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första vill vi framhålla det angelägna i att den aviserade översynen&lt;br /&gt; 
görs mycket snabbt. En stor andel av jordbrukarna i Norrlandslänen närmar&lt;br /&gt; 
sig pensionsåldern, vilket gör att de som tänker etablera sig som jordbrukare&lt;br /&gt; 
har ett starkt intresse av vilka regler som kommer att gälla i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu finns ett mycket stort behov av markförbättringar i Norrlandslänen.&lt;br /&gt; 
Under de senaste åren har stora omfördelningar skett inom ramen för bidrag&lt;br /&gt; 
till jordbrukets rationalisering. Tidigare dominerade bidrag till djurstallar&lt;br /&gt; 
medan bidragsmedlen för närvarande går till markanläggningar och byggnadskompletteringar&lt;br /&gt;
bland företag som tidigare fått stöd samt ett och annat&lt;br /&gt; 
djurstall i anslutning till dispensärenden. Byggnadskompletteringar syftar till&lt;br /&gt; 
att på kort sikt sänka pruduktionskostnaderna. medan markinvesteringar på&lt;br /&gt; 
litet längre sikt verksamt kommer att bidra till en höjning av avkastningsnivån&lt;br /&gt;
i växtodlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från budgetåret 1984/85 sänktes den totala ramen för bidrag till jordbrukets&lt;br /&gt;
rationalisering från 50 milj. kr. till 40 milj. kr. Förslaget i propositionen&lt;br /&gt; 
för 1985/86 är oförändrad, 40 milj. kr. För närvarande kan inte lantbruksnämnderna&lt;br /&gt;
möta behovet av bidragsmedel och det gäller särskilt i Västerbottens&lt;br /&gt;
och Norrbottens län, där investeringarna i markanläggningar är&lt;br /&gt; 
omfattande. Det betyder att angelägna investeringar för att sänka produktionskostnaderna&lt;br /&gt;
och därmed säkra en så effektiv produktion som möjligt&lt;br /&gt; 
inte kan stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att anslaget bör uppräknas till sin tidigare nivå. Anslaget&lt;br /&gt; 
bör därför uppräknas med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåprissystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tvåprissystem för mjölk införs måste Norrlandsjordbruket undantas&lt;br /&gt;
från detta. Vi ser detta som ett oåterkalleligt villkor om vi skall behålla&lt;br /&gt; 
Norrlandsjordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill här föreslå att om inte näringen själv medverkar till att Norrlandsjordbruket&lt;br /&gt;
undantas från tvåprissystemet, måste staten ta ansvaret för detta.&lt;br /&gt; 
Regeringen bör därför följa denna fråga med uppmärksamhet och i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som här anförs vidta de erforderliga åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Utöver vad som i propositionen berörs om Norrlandsjordbruket vill vi&lt;br /&gt; 
aktualisera några frågor som också är av betydelse för jordbruket och&lt;br /&gt; 
livsmedelspolitiken i norr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket i norra Sverige arbetar under yttre betingelser i form av långa&lt;br /&gt; 
avstånd, kort odlingssäsong och begränsat grödval som försätter norra&lt;br /&gt; 
Sverige i ett sämre konkurrensläge gentemot södra Sverige. Traditionella&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3094&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;effektivitetsmått, där ekologiska aspekter och livsmedelskvalitetshänsyn&lt;br /&gt; 
tonas ner, skärper ytterligare detta konkurrensförhållande. Sett från ekologisk&lt;br /&gt;
synpunkt utgör jordbruket i norra Sverige en tillgång genom att sol och&lt;br /&gt; 
kyla på ett verksamt sätt bidrar till att jämförelsevis små insatser av kemiska&lt;br /&gt; 
bekämpningsmedel krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullt ut kunna nyttiggöra sig dessa odlingsmässiga fördelar fordras&lt;br /&gt; 
att jordbruket har tillgång till välhävdad mark, till för norrländska förhållanden&lt;br /&gt;
anpassad odlingsteknik och till djurstallar som alltid erbjuder en god&lt;br /&gt; 
inomhusmiljö trots den under vissa perioder kärva utomhusmiljön etc. Även&lt;br /&gt; 
från livsmedelskvalitetssynpunkt är en välavvägd närings- och vattenbalans i&lt;br /&gt; 
jorden, en välutformad odlingsteknik och goda djurstallsmiljöer av största&lt;br /&gt; 
vikt. Lantbruksnämnden i Västerbotten har sedan länge påtalat behovet av&lt;br /&gt; 
en utbyggd agrar forsknings- och försöksverksamhet på såväl byggnads-,&lt;br /&gt; 
mekaniserings- som växtodlingsområdet utifrån de specifika förhållanden&lt;br /&gt; 
som råder inom norrländska jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta som bakgrund anser vi att ökade resurser måste tillföras&lt;br /&gt; 
lantbruksuniversitetets avdelning på Röbäcksdalen i Umeå. Vilka resurser&lt;br /&gt; 
som behövs och hur detta skall ske bör bli föremål för en snabb översyn. Det&lt;br /&gt; 
bör ankomma på regeringen att ta initiativ i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som inte heller har berörts i propositionen är stödet till sortprovning&lt;br /&gt; 
som utgått inom ramen för prisstödet till norra Sverige. Vi utgår ifrån att&lt;br /&gt; 
detta stöd bibehålls och att beloppet räknas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också har stor betydelse för Norrlandsjordbruket är hur läget&lt;br /&gt; 
utvecklas i fråga om slakterier och mejerier. Norrlands slakteriförening&lt;br /&gt; 
utreder nu frågan om att lägga ned något eller några av de slakterier som&lt;br /&gt; 
föreningen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mejerierna och då främst tankhämtningen är läget också&lt;br /&gt; 
oroande. På grund av de stora avstånden aviseras skärpta krav när det gäller&lt;br /&gt; 
mängden mjölk, som skall hämtas vid jordbruken. Detta innebär ett hot mot&lt;br /&gt; 
de små jordbruken i Norrlands inland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att denna fråga måste följas med uppmärksamhet. Vi vill här&lt;br /&gt; 
föreslå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vidtar&lt;br /&gt; 
nödvändiga åtgärder för att inte jordbruk slås ut på grund av att förädlingsföretag&lt;br /&gt;
läggs ned eller att transporter upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts råder stor enighet om att Norrlandsjordbruket&lt;br /&gt; 
skall bibehållas bl. a. av regionala och sysselsättningsskäl. Ett annat tungt&lt;br /&gt; 
vägande skäl är även beredskapsskälet. Detta gör enligt vår mening att det&lt;br /&gt; 
bör övervägas om inte en del av kostnaderna för prisstödet till norra Sverige&lt;br /&gt; 
bör betalas från till försvaret anvisade medel. Vi vill därför föreslå att&lt;br /&gt; 
regeringen noga överväger frågan om en delfinansiering över försvarets&lt;br /&gt; 
budget.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3094&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Under hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1.att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:166 beslutar att&lt;br /&gt; 
prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall beräknas till&lt;br /&gt; 
80 000 000 kr. utöver regeringens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om prisstödets finansiering,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om rationaliseringsstödet till jordbruket i norra&lt;br /&gt; 
Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om tvåprissystemet på mjölk,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om ökning av resurserna till lantbruksuniversitetets&lt;br /&gt; 
avdelning i Röbäcksdalen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om slakteri- och mejeriverksamheten i norra&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 april 1985&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PAUL LESTANDER (vpk) JOHN ANDERSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) SVEN HENRICSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BJÖRN SAMUELSON (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1984185.3 sami. Nr3094-3098&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL LESTANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOHN ANDERSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN HENRICSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN SAMUELSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-OVE HAGBERG</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023094</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3094.pdf</filnamn>
<filstorlek>150617</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1F4DC9EA-E6AE-446D-89CD-A694A2D5F1C8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>