3109227G80229541984/852954motmotMotion 1984/85:2954 Arne Nygren m. fl.MotionMotion295401985-03-20 00:00:002014-11-04 17:29:232014-11-04 00:00:00Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)Arne Nygren m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022954/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022954https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022954
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1984/85:2954<br />
Arne Nygren m. fl.</p>
<p>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p>
<p>Fram till mitten på 1970-talet hade de sju skogslänen en mycket positiv<br />
utvecklingstrend. Den statliga skatteutjämningen, lokaliseringsstödet, fraktstödet<br />
och andra regionalt utjämnande åtgärder, som tillskapades i slutet på<br />
1960- och början av 1970-talen, gav goda effekter för en regional utjämning.</p>
<p>Utlokaliseringen av statliga verksamheter från Stockholm och en målmedveten<br />
aktivitet i regeringen att via investeringsfondmedel styra filialverksamhet<br />
från storföretagen norrut hade också mycket stor betydelse för att vända<br />
en hotande avveckling i skogslänen till en positiv utveckling.</p>
<p>Dessa åtgärder hade skapat möjligheter för en mycket god industri- och<br />
företagsverksamhet i den norra halvan av riket. Flera tiotusentals nya<br />
arbetstillfällen tillskapades under de första åren på 1970-talet i skogslänen.<br />
Detta resulterade i att de sju länen åren 1975,1976 och 1977 redovisade plus i<br />
såväl antalet inflyttade i förhållande till antalet utflyttade som i fråga om<br />
befolkningstal.</p>
<p>Flyttningsresultaten summerades så här för de tre åren:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:76px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1975</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1976</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1977</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Värmland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">855</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">859</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">854</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kopparberg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p>2 010</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p>2 234</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p>1 129</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gävleborg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p>1 681</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">455</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">377</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västernorrland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">498</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">387</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">399</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jämtland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">651</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">508</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">758</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västerbotten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">723</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">605</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p>1 109</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norrbotten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p>1 120</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">160</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">—</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">381</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Målet för de regionalpolitiska åtgärderna under början av 1970-talet var<br />
att minska på storstädernas och de expansiva områdenas utveckling till<br />
förmån för utveckling i skogslänen. Resultatet för dessa tre år blev också att<br />
skogslänen hade en vinst i inflyttning på nära 17 000 medan Stockholms län<br />
redovisade ett minus på ca 2 000.</p>
<p>Genom att arbetstillfällen skapades i skogslänen kunde folk flytta norrut<br />
och behovet av utflyttning från länen minskade. Detta medförde också att<br />
skogslänens folkmängd under dessa tre år ökade med drygt 19 000.</p>
<p>Denna utvecklingstrend bröts sedan i slutet på 1970-talet och förbyttes i<br />
direkt negativa flyttnings- och befolkningstal för de sju nordligaste länen.</p>
<p>Flyttningsresultaten för åren 1981, 1982 och 1983 summerades så här för<br />
skogslänen:</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:70px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1981</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1982</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1983</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Värmland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">_</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">70</p>
</td>
<td><p>_</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">332</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 148</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kopparberg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">84</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">169</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 109</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gävleborg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">434</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">167</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 483</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västernorrland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">270</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">598</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 537</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jämtland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">416</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">251</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 301</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västerbotten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">498</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">101</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 120</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norrbotten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">—</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 067</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">—</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1 812</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 1 225</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Denna summering visar att effekten av de regionalpolitiska åtgärderna<br />
förändrats klart negativt från mitten på 1970-talet till in på 1980-talet. För de<br />
tre åren 1981,1982 och 1983 hade skogslänen drabbats av ett utflyttningsnetto<br />
på drygt 5 000 medan t. ex. Stockholm hade haft ett inflyttningsöverskott<br />
för dessa år på drygt 13 000.</p>
<p style="margin-left:3px;">Av den positiva trenden i befolkningutvecklingen från 1970-talets mitt<br />
fanns ingenting kvar i början på 1980-talet. För de tre ovan nämnda åren fick<br />
skogslänen se befolkningstalen minska med drygt 11 000 medan folkmängden<br />
i Stockholm hade ökat med nära 23 000 den tidsperioden.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om det skall vara möjligt att på nytt åstadkomma en regional utjämning av<br />
arbetstillfällen och möjlighet för folk i skogslänen att bo kvar och åstadkomma<br />
ny utveckling i den norra halvan av Sverige måste mycket kraftfulla<br />
åtgärder vidtas. Resultaten av sysselsättningsutveckling och befokningstal<br />
för 1984, som nu också finns redovisade, inger inte mycket hopp att<br />
konjunkturuppgången skall medverka till önskade resultat.</p>
<p style="margin-left:3px;">Behov av åtgärder</p>
<p style="margin-left:3px;">Om man på ett avgörande sätt vill förändra villkoren för utvecklingen i<br />
skogslänen är det nödvändigt att åstadkomma en starkare styrning av såväl<br />
företagens som myndigheternas utvecklingsplanering.</p>
<p style="margin-left:3px;">I många av storföretagen planeras nu betydande utveckling av verksamheter.<br />
Men i dessa planer finns som regel inte någon satsning i skogslänen. I<br />
samband med det s. k. Uddevallapaketet fick Volvo medgivande att ta i<br />
anspråk ca 12 miljarder ur företagets investeringsfonder. Utbyggnadsplanerna<br />
för dessa medel redovisades uteslutande lokaliserade till Syd- och<br />
Mellansverige. Andra storföretags planer har också uteslutit satsningar i<br />
skogslänen i sin utvecklingsplanering. Om det skall bli möjligt att åstadkomma<br />
balans i storföretagens investeringsplanering måste regeringen och de<br />
statliga myndigheterna få en möjlighet att påverka utvecklingen. Den<br />
styrning av företagsutveckling norrut som förekom med regeringsmedverkan<br />
i samband med fondmedels ianspråktagande i början på 1970-talet måste<br />
återinföras.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Centrala myndigheter måste också påskynda det planeringsarbete som<br />
regeringen initierat i syfte att åstadkomma utflyttning av statliga arbetsuppgifter<br />
från centrala organ ut till länsnivå.</p>
<p>Ytterligare statliga satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete i<br />
skogslänen är en annan angelägen åtgärd. Nästa forskningspolitiska proposition<br />
bör innehålla förslag till FoU-insatser i skogslänen, som kan åstadkomma<br />
ny högteknologisk industri och bidra till förnyelse inom de befintliga<br />
basnäringarna i de sju länen.</p>
<p>Sammansättningen av näringlivet i skogslänen är annorlunda än i övriga<br />
landet. Den stora andelen mindre och medelstora företag medför ett stort<br />
behov av fort- och vidareutbildningsinsatser. Detta är nödvändigt för att<br />
bibehålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv. Inom det obligatoriska<br />
skolväsendet bör i framtiden större uppmärksamhet ägnas åt behovet<br />
att främja övergång till naturvetenskapliga och tekniska linjer i gymnasieskolan<br />
i norrlänen.</p>
<p>Förstärkningsinsatser</p>
<p>På en viktig punkt finns anledning att komplettera det förslag till<br />
teknikspridningsinsatser som propositionen innehåller. Bristen på kompetent<br />
arbetskraft, främst då inom data- och elektronikområdet, i skogslänen<br />
kräver särskilda insatser. Obalansen mellan regionerna är redan mycket stor.<br />
Koncentrationen till storstadsområdena - och då i första hand Stockholmsområdet<br />
- är väl dokumenterad. Av landets samlade resurer inom data- och<br />
elektroniksektorn finns endast en mindre del i skogslänen. Från många håll<br />
har föreslagits någon form av mellaningenjörsutbildning som ett sätt att<br />
åstadkomma en nödvändig komplettering. Men då är det viktigt att en<br />
betydande del av en sådan utbildning förläggs till de nordligare delarna av<br />
landet.</p>
<p>Den regionalpolitiska utredningen föreslog att högsta möjliga regionalpolitiska<br />
stöd borde utgå för uppförande av lokaler för uthyrning till s. k.<br />
avknoppnings- och groddföretag. I propositionen anges inte i vilken utsträckning<br />
stiftelser med denna målsättning av typen UMINOVA, CENTEK, kan<br />
påräkna lokaliseringsstöd. De goda resultat i form av företagsbildningar som<br />
åstadkommits med denna verksamhetsform talar starkt för fortsatta satsningar<br />
inom regionalpolitikens ram. Detta bör riksdagen understryka.</p>
<p>Såväl den regionalpolitiska utredningen som föredragande statsråd framhåller<br />
vikten av samhällsvetenskaplig forskning för att utveckla kunskapsunderlaget<br />
för den framtida regionalpolitiken. För skogslänens del utgör<br />
centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå (CERUM) en viktig<br />
resurs. I propositionen anges att forskningsprogrammet om Norrbottens<br />
utvecklingsproblematik och Kommunerna och framtiden för närvarande är<br />
de viktigaste delarna av CERUM:s verksamhet. Om CERUM skall kunna<br />
fullgöra sin uppgift är det viktigt att verksamheten också får behövliga<br />
resursförstärkningar. Detta bör beaktas inför kommande års budgetarbete.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:43px;">att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförts</p>
<p style="margin-left:43px;">1. om behovet av starkare styrning av såväl företagens som myndigheternas<br />
utvecklingsplanering,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. om ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete i skogslänen,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. om behovet av utbildningsinsatser i regionalpolitisk! syfte,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. om teknikspridningsinsatser till skogslänen,</p>
<p style="margin-left:43px;">5. om satsning på s. k. avknoppnings- och groddföretag med lokaliseringsstöd.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 20 mars 1985</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ARNE NYGREN (s)<br />
BO FORSLUND (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)<br />
RUNE JONSSON (s)</p>
<p>GUNNAR OLSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ING-MARI HANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>OVE KARLSSON (s)<br />
ÅKE SELBERG (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0ARNE NYGRENs1undertecknare0BO FORSLUNDs2undertecknare0NILS-OLOF GUSTAFSSONs3undertecknare0RUNE JONSSONs4undertecknare0GUNNAR OLSSONs5undertecknare0ING-MARI HANSSONs6undertecknare0OVE KARLSSONs7undertecknare0ÅKE SELBERGs8undertecknareG8022954Arne Nygren m. fl.mot_198485__2954.pdf130427pdfRegional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)https://data.riksdagen.se/fil/C031D202-8805-45F9-9E4B-E1B59277C229