<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109210</hangar_id>
 <dok_id>G8022937</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2937</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2937 Rune Ångström m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2937</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:10</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Rune Ångström m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022937/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022937</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022937</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:2937&lt;br /&gt; 
Rune Ångström m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja&lt;br /&gt; 
arbete och bostadsort och åstadkomma en mer likvärdig ekonomisk, social&lt;br /&gt; 
och kulturell standard för landets olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitik har bedrivits med särskilda statliga stödmedel sedan&lt;br /&gt; 
mitten av 1960-talet, när det statliga lokaliseringsstödet introducerades. En&lt;br /&gt; 
stor mängd medel har sedan dess tillkommit. I viss men alltför ringa grad har&lt;br /&gt; 
de nya och gamla medlen anpassats till de resultat som framkommit från de&lt;br /&gt; 
undersökningar som gjorts om regionalpolitikens effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att regional balans är ett av de viktigaste målen för den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politiken. Samtidigt är det uppenbart att detta mål är lättare att&lt;br /&gt; 
uppnå vid god tillväxt i ekonomin som helhet och när den allmänna&lt;br /&gt; 
ekonomiska politiken skapar goda förutsättningar för en expansion av&lt;br /&gt; 
näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förverkligande av dessa allmänna mål förutsätter en balanserad&lt;br /&gt; 
utveckling inte bara mellan och inom olika delar av landet utan också mellan&lt;br /&gt; 
olika typer av orter. Härigenom skapas förutsättningar för en ändamålsenlig&lt;br /&gt; 
lokalisering av arbetsplatser och servicefunktioner. En sådan samhällsstruktur&lt;br /&gt;
underlättar också en god hushållning med naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av de allmänna målen har behandlats vid flera&lt;br /&gt; 
tidigare beslut om regionalpolitiken. Vi vill här erinra om de uttalanden som&lt;br /&gt; 
har gjorts om arbetets betydelse för både individen och samhället. Full&lt;br /&gt; 
sysselsättning är en förutsättning för ett maximalt utnyttjande av landets&lt;br /&gt; 
tillgångar. Undersysselsättning och arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga&lt;br /&gt; 
resurser. Regionalpolitiska insatser för att öka sysselsättningen bidrar därför&lt;br /&gt; 
också till att övergripande ekonomisk-politiska mål kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet arbete åt alla innebär också att det skall finnas goda möjligheter att&lt;br /&gt; 
välja mellan olika typer av arbeten samt att dessa skall ge trygg sysselsättning.&lt;br /&gt;
De senaste årens strukturförändringar inom industrin visar betydelsen&lt;br /&gt; 
av väldifferentierade arbetsmarknader som är motståndskraftiga vid sådana&lt;br /&gt; 
förändringar. Särskilda insatser behövs för att åstadkomma differentierade&lt;br /&gt; 
arbetsmarknader även på mindre och medelstora orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande är hur arbetsplatserna lokaliseras. Utan meningsfullt&lt;br /&gt; 
arbete finns inga realistiska möjligheter att leva på den ort man önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämnare regional fördelning av arbetstillfällen bör uppnås genom att&lt;br /&gt; 
förutsättningarna för produktionen förbättras i områden med långvarig&lt;br /&gt; 
undersysselsättning. De medel som används bör i hög grad vara generella.&lt;br /&gt; 
Det krävs ”ett rundare Sverige”.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Förenklat regionalpolitisk stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska regionalpolitiken har vuxit fram under en följd av år och&lt;br /&gt; 
omfattar en lång rad medel. Det är svårt att få en tillfredsställande överblick&lt;br /&gt; 
över dessa och någon samlad utvärdering av deras effekter har inte gjorts av&lt;br /&gt; 
den regionalpolitiska kommittén. Utredningen föreslår inte heller några&lt;br /&gt; 
förenklingar trots att detta var ett av syftena med utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det regionalpolitiska stödet i högre grad bör vara generellt.&lt;br /&gt; 
Det skall vara lätt att administrera och lätt för den enskilde näringsidkaren&lt;br /&gt; 
att veta vilka förutsättningar som gäller. Stödformer som förutsätter&lt;br /&gt; 
långtgående förhandlingar mellan företag och staten eller innehåller betydande&lt;br /&gt;
inslag av godtycke bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som återfinns i proposition 1984/85:115 bygger i allt väsentligt&lt;br /&gt; 
på den regionalpolitik som redan förs. Mål och indelning i stödområde ligger&lt;br /&gt; 
fast. Medlen föreslås förändras endast marginellt. Ett persontransportstöd&lt;br /&gt; 
införs och godstransportstödet justeras något. Lokaliseringsbidragen föreslås&lt;br /&gt;
minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av socialförsäkringsavgifterna inom vissa delar av landet&lt;br /&gt; 
introducerades som medel inom regionalpolitiken genom proposition 1981/&lt;br /&gt; 
82:113 som lades fram av mittenregeringen våren 1982. Avsikten var att&lt;br /&gt; 
generellt förbättra förutsättningarna för näringsverksamheten i några speciellt&lt;br /&gt;
utsatta delar av Norrlands inland. Ett år senare ändrades reglerna så att&lt;br /&gt; 
bara viss industriell verksamhet men i hela Norrbotten omfattades av&lt;br /&gt; 
nedsättningen. Detta beslut fick åtminstone tre negativa verkningar. För det&lt;br /&gt; 
första blev det en relativ försämring av konkurrensläget för de kommuner&lt;br /&gt; 
som redan tidigare hade nedsatta avgifter. För det andra innebar begränsningen&lt;br /&gt;
till vissa branscher att stödet blev mindre effektivt -1, ex. undantogs&lt;br /&gt; 
jord- och skogsbruk - och för det tredje blev systemet mer krångligt och&lt;br /&gt; 
ibland godtyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser fortfarande att stödet måste prioriteras till de delar av landet som&lt;br /&gt; 
har de svåraste problemen. Det borde vara uppenbart för alla att t. ex. Bergs&lt;br /&gt; 
kommun i Jämtland och Sorsele kommun i Västerbotten har mycket större&lt;br /&gt; 
problem än Luleå kommun i Norrbotten. Regeringens förslag innebär&lt;br /&gt; 
emellertid att Luleå får stöd medan Berg och Sorsele blir utan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både den regionalpolitiska kommittén och glesbygdsdelegationen anser&lt;br /&gt; 
att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna måste gälla hela stödområde A,&lt;br /&gt; 
och denna uppfattning delas också av flertalet remissinstanser. Det är&lt;br /&gt; 
anmärkningsvärt att regeringen inte har tagit intryck av de fakta som&lt;br /&gt; 
redovisas som stöd för denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör alla kommuner i stödområde A erhålla nedsatta&lt;br /&gt; 
socialförsäkringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar den branschmässiga omfattningen redovisas i propositionen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;att det har uppkommit problem som hänger samman med klassificeringen av&lt;br /&gt; 
företagens näringsgrenstillhörighet. Detta har då medfört olycklig konkurrenspåverkan&lt;br /&gt;
mellan företagen. 1 propositionen föreslås för att motverka&lt;br /&gt; 
detta att verksamheter som ligger utanför de stödberättigade ”i vissa fall och&lt;br /&gt; 
efter särskild prövning” också skall kunna få nedsättning av socialförsäkringsavgifterna.&lt;br /&gt;
Vi anser att detta vore en mycket olycklig utveckling med&lt;br /&gt; 
risk för betydande inslag av godtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare krävt, och vi vidhåller denna uppfattning, att nedsättningen&lt;br /&gt; 
av socialförsäkringsavgifterna skall omfatta all icke-offentlig verksamhet. Vi&lt;br /&gt; 
anser det självklart att näringsgrenar som jord- och skogsbruk, servicenäringar,&lt;br /&gt;
transportverksamhet m. m. som spelar en stor roll i Norrlands inland&lt;br /&gt; 
skall stödjas på samma sätt som industriell tillverkning genom lägre&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgifter. Regeringen är här liksom på flera andra punkter alltför&lt;br /&gt; 
ensidigt inriktad på att stödja industriell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den befrielse från arbetsgivaravgifter som gäller i Svappavaara bör också&lt;br /&gt; 
utvidgas till all verksamhet exkl. stat, kommun och försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser vi alltså att arbetsgivaravgifterna skall sänkas&lt;br /&gt; 
med 10 procentenheter i hela stödområde A och för all verksamhet utom&lt;br /&gt; 
stat, kommun och försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionalpolitiska utredningen föreslår ett något utvidgat godstransportstöd&lt;br /&gt;
och införandet av ett persontransportstöd. Detta anser vi vara&lt;br /&gt; 
mycket viktigt. Transportstödet är ett förhållandevis generellt stöd och det&lt;br /&gt; 
ligger således helt i linje med de principer för det regionalpolitiska stödet som&lt;br /&gt; 
vi ovan lagt fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt tillkomsten av ett persontransportstöd är betydelsefull för att&lt;br /&gt; 
minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga personkontakter&lt;br /&gt;
med andra delar av Sverige och med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att bidrag skulle lämnas för resekostnader med flyg.&lt;br /&gt; 
Vi anser, vilket också föreslås i propositionen, att resor med både flyg och tåg&lt;br /&gt; 
bör kunna utgöra underlag för ett persontransportstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i propositionen skall resenären vara anställd vid det&lt;br /&gt; 
bidragsberättigade företaget. Därigenom utesluts ett stort antal egenföretagare&lt;br /&gt;
från detta stöd. Detta anser vi vara felaktigt. Vi föreslår således att varje&lt;br /&gt; 
resa i tjänsten som faktureras på företaget, med den geografiska fördelning&lt;br /&gt; 
som redovisas i propositionen, skall vara underlag för persontransportstödet,&lt;br /&gt; 
dvs. att även resa för egenföretagare inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämnade teletaxor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bra och billiga kommunikationer är en viktig förutsättning för expansion&lt;br /&gt; 
av näringslivet. För att åstadkomma ”ett rundare Sverige” är det därför&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;FiHurS.d Kommuner i&lt;br /&gt; 
de rcHionalpohtiska Modt&lt;br /&gt;
un råd ena.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;angeläget att inte bara förutsättningarna för direkta personkontakter förbättras&lt;br /&gt;
utan även förutsättningarna för personkontakter via telefon. I takt med&lt;br /&gt; 
att utnyttjandet av datatjänster ökar kommer kostnaderna för telefonkontakter&lt;br /&gt;
att bli alltmer betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att ett sådant generellt regionalpolitisk! stöd som vi&lt;br /&gt; 
förespråkar bör inkludera en utjämning av taxorna för rikssamtal inom&lt;br /&gt; 
landets olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka är kostnaderna för brev och andra postförsändelser&lt;br /&gt; 
desamma inom landet oberoende av om brevet skickas från Malmö till Lund&lt;br /&gt; 
eller från Malmö till Kiruna. Detta är självfallet av stor regionalpolitisk&lt;br /&gt; 
betydelse. Mycket talar för att en motsvarande uppläggning vad avser&lt;br /&gt; 
telefonsamtal skulle ha stor regionalpolitisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör begära ett förslag från regeringen om utjämnade teletaxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, i likhet med regionalpolitiska kommittén, att den&lt;br /&gt; 
maximala andelen som kan ges som lokaliseringsbidrag sänks något. I&lt;br /&gt; 
stödområde A skall den högsta andelen fortsättningsvis vara 50 %. I&lt;br /&gt; 
undantagsfall skall stödet dock, efter beslut av regeringen, kunna utgå med&lt;br /&gt; 
70 % över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att de argument som framförs för denna neddragning är&lt;br /&gt; 
acceptabla. Det måste vara självklart att stöd endast skall ges till verksamhet&lt;br /&gt; 
som på sikt kan bli lönsam. Verksamheten skall i en framtid kunna drivas&lt;br /&gt; 
utan annat stöd än det som ges generellt i form av t. ex. lägre arbetsgivaravgifter,&lt;br /&gt;
transportstöd och enhetliga post- och teletaxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokaliseringsstöd ingår även lokaliseringslån. Näringslivets möjligheter&lt;br /&gt; 
till finansiering har förbättrats väsentligt de senaste åren. Därigenom har&lt;br /&gt; 
subventionsinslagen i lokaliseringslånen kunnat minskas väsentligt. Det&lt;br /&gt; 
framgår av redovisningen i propositionen att avbetalningsanstånd har&lt;br /&gt; 
medgivits i mycket ringa omfattning (i genomsnitt ca 1 år) och att ett fåtal&lt;br /&gt; 
företag har beviljats ränteanstånd. Sammanfattningsvis sägs att någon direkt&lt;br /&gt; 
statlig subvention i samband med långivningen inte längre förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att systemet med statliga lokaliseringslån bör avskaffas.&lt;br /&gt; 
Långivningen bör i stället ske på den normala kreditmarknaden. I vissa fall&lt;br /&gt; 
kan de säkerheter som företagen kan lämna vara otillräckliga. Därför bör&lt;br /&gt; 
någon form av statliga garantier införas för lån till företag inom stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag till garantisystem för lån&lt;br /&gt; 
till företag inom stödområdet. Möjligheten att erhålla lokaliseringslån bör då&lt;br /&gt; 
ersättas av ett sådant garantisystem.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Offertstöd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för offertstöd bestäms från fall till fall. Stödet är avsett att&lt;br /&gt; 
användas som ett ”anbudsförfarande” när andra stödformer inte är tillämpliga.&lt;br /&gt;
Konstruktionen av offertstödet medger förhandlingar mellan staten och&lt;br /&gt; 
enskilda företag, vilket kan medföra risker för missbruk. Statens förhandlingsläge&lt;br /&gt;
är sällan sådant att flera ”anbud” för en regionalpolitisk! eller&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitisk! motiverad åtgärd finns utan man är oftast hänvisad&lt;br /&gt; 
till diskussioner med ett enda företag. Detsamma gäller i viss mån utnyttjandet&lt;br /&gt;
av investeringsfondssystemet för regionalpolitiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås 40 milj. kr. reserveras för offertstöd och det&lt;br /&gt; 
föreslås också att möjligheterna att använda investeringsfonderna inom&lt;br /&gt; 
regionalpolitiken utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1983/84 användes avsevärt mindre än en fjärdedel av det&lt;br /&gt; 
anslagna beloppet på 40 milj. kr. för offertstöd. Mot bakgrund av ovan&lt;br /&gt; 
nämnda risker anser vi att anslaget för offertstöd bör begränsas till 10&lt;br /&gt; 
milj. kr. Tillsammans med de ca 30 milj. kr. som föreslås för regeringens stöd&lt;br /&gt; 
till s. k. teknikcentra finns ändå enligt vår uppfattning tillräckliga medel för&lt;br /&gt; 
det stöd som kan behövas för denna typ av insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet krävde redan vid föregående riksmöte att bidragsnivåerna&lt;br /&gt; 
inom glesbygdsstödet skulle höjas. Glesbygdsstödet har visat sig fungera väl.&lt;br /&gt; 
Handläggningen har varit snabb och det har bidragit till fler arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
och främjat samhällsservicen. Glesbygdsdelegationen och den regionalpolitiska&lt;br /&gt;
kommittén har båda föreslagit att högsta belopp för avskrivningslån&lt;br /&gt; 
(dvs. bidrag) höjs från 200 000 kr. till 300 000 kr., att högsta belopp för&lt;br /&gt; 
uthyrningsstugor höjs från 30 000 kr. till 50 000 kr. och att högsta belopp för&lt;br /&gt; 
IKS-stöd till enskilda projekt höjs från 30 000 kr. till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår emellertid i propositionen en betydligt mindre&lt;br /&gt; 
höjning av stödnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de positiva erfarenheterna av stödet bör utredningarnas&lt;br /&gt; 
förslag accepteras. Vi föreslår att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda länsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har under flera år föreslagit en ytterligare decentralisering av&lt;br /&gt; 
de regionalpolitiska insatserna. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i våra förslag&lt;br /&gt; 
om en utökning av de anslag som disponeras av de olika länsstyrelserna för&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatser. Det är därför glädjande att regeringen nu till viss&lt;br /&gt; 
del tillmötesgår dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att regionalpolitikens genomförande till stor del kan och bör&lt;br /&gt; 
decentraliseras till länsnivån. En sådan princip innebär ett fullföljande av de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;principer som lades fast i mittenregeringens proposition 1981/82:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att ytterligare 30 milj. kr. avsätts för länsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner har under senare år engagerat sig i näringslivs- och&lt;br /&gt; 
sysselsättningspolitiska frågor. Statens industriverk har i en rapport visat att&lt;br /&gt; 
sådana kommunala insatser i viss omfattning inneburit direkta och indirekta&lt;br /&gt; 
subventioner till enskilda företag och industriella projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser en sådan utveckling olycklig. Den kan lätt ge upphov till kamp&lt;br /&gt; 
mellan olika kommuner med allt högre subventioner för att locka till sig&lt;br /&gt; 
företag och sysselsättningstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit den s. k. stat-kommunberedningen i uppdrag att&lt;br /&gt; 
utreda kommunernas och landstingskommunernas roll i närings- och sysselsättningspolitiken.&lt;br /&gt;
Vi anser att kommunernas insatser inom näringspolitiken&lt;br /&gt; 
bör begränsas till att skapa goda förutsättningar för företagsamheten genom&lt;br /&gt; 
allmänna insatser för service, transporter, arbetsplatsområden, boende&lt;br /&gt; 
m. m. Någon förändring av den allmänna kompetensregeln i kommunallagens&lt;br /&gt;
fjärde kapitel som säger att kommuner själva får vårda sina angelägenheter&lt;br /&gt;
bör självfallet inte ske. Detta bör riksdagen ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriverkets roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi konstaterat ovan är det regionalpolitiska stödet enligt regeringens&lt;br /&gt; 
förslag alltför ensidigt inriktat på industriell verksamhet. En aspekt av detta&lt;br /&gt; 
är den centrala roll som statens industriverk tilldelas i propositionen. Vi har&lt;br /&gt; 
tidigare påpekat de risker detta kan medföra. Dessa kommer sannolikt att bli&lt;br /&gt; 
alltmer uppenbara i och med att tjänstesektorn i framtiden kan beräknas&lt;br /&gt; 
svara för en allt större del av sysselsättningstillfällena. Regionalpolitiken bör&lt;br /&gt; 
inte bara vara en regional industripolitik utan en generell politik för att ta&lt;br /&gt; 
vara på och utveckla de naturliga förutsättningarna för näringslivet inom&lt;br /&gt; 
olika regioner i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget ovan att utvidga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till all&lt;br /&gt; 
icke-offentlig verksamhet betyder ökade kostnader, liksom utvidgningen till&lt;br /&gt; 
hela stödområde A (dvs. även vissa kommuner i Jämtlands och Västerbottens&lt;br /&gt;
län). Detta kompenseras dock till stor del av att vissa kustkommuner i&lt;br /&gt; 
Norrbottens län föreslås undantas från nedsättningen. Totalt sett kan&lt;br /&gt; 
kostnaderna beräknas öka med ca 100 milj. kr., dvs. från 360 milj. kr. till 460&lt;br /&gt; 
milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen föreslås också att lokaliseringslån inte längre skall ges utan att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kreditgivningen skall skötas av det ordinarie kreditväsendet kompletterat&lt;br /&gt; 
med statliga garantier. Därigenom bortfaller behovet av anslaget C 3, vilket&lt;br /&gt; 
innebär en i förhållande till propositionen lägre budgetbelastning med 300&lt;br /&gt; 
milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i fråga om minskning av anslaget för offertstöd innebär att&lt;br /&gt; 
anslaget C 2 bör reduceras med 30 milj. kr. Samtidigt bör anslaget för&lt;br /&gt; 
Regionala utvecklingsinsatser m. m. (C 4) ökas med 30 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett kommer den totala belastningen på statsbudgeten genom våra&lt;br /&gt; 
förslag att minska med 200 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförs hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken&lt;br /&gt;
som framförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att socialförsäkringsavgifterna skall sättas&lt;br /&gt; 
ned med 10 procentenheter i de kommuner som tillhör stödområde&lt;br /&gt;
A för all verksamhet utom den som bedrivs av stat, kommun&lt;br /&gt; 
och försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att befrielse från socialavgifter i Svappavaara&lt;br /&gt; 
omfattar all verksamhet utom den som bedrivs av stat, kommun&lt;br /&gt; 
och försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att inte bara resa för anställd person utan&lt;br /&gt; 
även för egenföretagare skall berättiga till persontransportstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utjämnade teletaxor&lt;br /&gt; 
för rikssamtal i enlighet med motionens riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system med&lt;br /&gt; 
statliga kreditgarantier som ersätter lokaliseringslånen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om den kommunala kompetensen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att till anslaget C 6 Ersättning för nedsättning&lt;br /&gt;
av socialavgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag&lt;br /&gt;
om 460 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;9. att riksdagen avslår förslaget om 300 milj. kr. till Lokaliseringslån&lt;br /&gt; 
(anslaget C 3),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;10. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 332 milj. kr. för&lt;br /&gt; 
Lokaliseringsbidrag m. m. (anslaget C 2),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom&lt;br /&gt; 
glesbygdsstödet skall vara 300 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;12. att riksdagen beslutar att högsta belopp för uthyrningsstugor inom&lt;br /&gt; 
glesbygdsstödet skall vara 50 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;13. att riksdagen beslutar att högsta belopp för IKS-stöd till enskilda&lt;br /&gt; 
projekt skall vara 50 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2937&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;14. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.&lt;br /&gt; 
anvisa ett reservationsanslag om 518 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;br /&gt; 
RUNE ÅNGSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELVER JONSSON (fp) KARL ERIK ERIKSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIC HÄGELMARK (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE ÅNGSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVER JONSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC HÄGELMARK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022937</dok_id>
<subtitel>Rune Ångström m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2937.pdf</filnamn>
<filstorlek>303629</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/50360AB7-52A8-414A-AA0C-86DD7F6D3D75</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>