3109196G80229231984/852923motmotMotion 1984/85:2923 Arne NygrenMotionMotion292301985-03-20 00:00:002014-11-04 17:28:572014-11-04 00:00:00Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)Arne Nygrenhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022923/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022923https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022923
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1984/85:2923<br />
Arne Nygren</p>
<p>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p>
<p>I proposition 1984/85:115 föreslås att nuvarande stödområdesindelning<br />
inte utökas eller ändras i övrigt. Det innebär att en för utvecklingen i norr<br />
viktig kommun, nämligen Umeå, hamnar utanför. Det innebär också att<br />
kommunen Malå, som är en utpräglad inlandskommun efter kommundelningen,<br />
hamnar i stödområde B, men borde inplaceras i stödområde A.</p>
<p>Fram till och med 1982 års ändring i stödområdesindelningen har Umeå<br />
kommun legat inom stödområdet. Enligt min mening talar många skäl för att<br />
Umeå bör inplaceras i stödområde C. Hittillsvarande regionalpolitik bygger i<br />
stor utsträckning på att i varje län/region skall finnas minst en tätort som skall<br />
utgöra stödjepunkt för utvecklingen i stort inom länet/regionen. Även i<br />
regionalpolitiska utredningen (RUT) förs ett omfattande resonemang om<br />
behovet av sådana stödjepunkter. Umeå anges också som en sådan<br />
stödjepunkt.</p>
<p>Umeå konkurrerar i första hand med landets övriga universitetsorter om<br />
nyetableringar och kompetent arbetskraft. Den företagsutveckling som<br />
tidigare gjorts möjlig i Umeå med lokaliseringsbidrag har till den helt<br />
övervägande delen gått till företag som inte haft någon alternativ ort i länet<br />
för sin verksamhet. Umeå behöver för att utjämna de kostnadskillnader som<br />
klimat och avstånd ger i förhållande till Stockholm, Uppsala, Linköping,<br />
Göteborg och Lund lokaliseringsstöd. Att ställa Umeå utanför stödområde C<br />
innebär att den norrländska universitetsorten får stora svårigheter att<br />
utveckla en med de tidigare nämnda orterna jämbördig regional arbetsmarknad.<br />
Detta påverkar mycket negativt Norrlands utveckling i övrigt.</p>
<p>Umeå kommun har under 1960- och 1970-talen haft en positiv utveckling.<br />
Bakom den kraftiga tillväxten ligger naturligtvis universitetslokaliseringen,<br />
landstingets utbyggnad av regionsjukhuset och vårdorganisationen samt<br />
kommunens egna investeringar för att möjliggöra och stödja dessa satsningar.</p>
<p>I mitten av år 1980 inträffade en omsvängning som radikalt ändrade bilden.<br />
De nedskärningar som den offentliga sektorn drabbades av från slutet av<br />
1970-talet fick för Umeå negativa effekter. Dessa har sedan förstärkts under<br />
fortsättningen av 1980-talet. Detta har medfört att den öppna arbetslösheten<br />
i Umeå nära nog fördubblats sedan 1980 från knappt 1 000 arbetslösa till ca<br />
1 800 arbetslösa (3,1 %). Detta har också kunnat avläsas i att en tidigare<br />
stadig flyttningsvinst 1984 förbytts i en flyttningsförlust. Umeå som tidigare<br />
genom eget stort födelseöverskott och flyttningsvinster balanserat länets i<br />
övrigt negativa befolkningsutveckling har också under år 1984 för första<br />
gången på länge fått notera en befolkningsminskning. Att mot bakgrund av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2923</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>detta år 1985 placera Umeå utanför stödberättigade områden innebär ett<br />
mycket allvarligt hot mot Västerbottens framtida utvecklingsmöjligheter.</p>
<p>Malå - en A-kommun</p>
<p>Malå kommun ligger i inre Lappland och gränsar till Norrbottens län.<br />
Kommunen tillhör den geografiskt avgränsade enhet inom norra inlandet<br />
som bildas av landskapet Lappland. Kommunen tillhör de kommuner i<br />
Västerbotten som redovisar den lägsta sysselsättningsgraden. Sänkningen av<br />
arbetsgivaravgiften i Norrbotten har inneburit mycket stora svårigheter för<br />
Målås småföretag, med tillverkning inom trä-, pappers-, plast- och annan<br />
verkstadsindustri att konkurrera med grannkommuner i norr.</p>
<p>Vid kommunsammanläggningen med Norsjö 1974 kom den inre kommundelen<br />
(Malö) att följa med Norsjö i kommande placeringar i stödområden. I<br />
1982 års indelningsreform tillfördes också hela Norsjö kommun stödområde<br />
B.</p>
<p>Nu är Malå, sedan 1982, egen kommun igen, men alltjämt placerad enligt<br />
propositionens förslag i ett stödområde som inte svarar mot kommunens<br />
geografiska läge. Detta måste justeras genom att kommunen placeras i<br />
stödområde A.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85:115<br />
placera Umeå kommun i stödområde C,</p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85:115<br />
placera Malå kommun i stödområde A.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1985</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ARNE NYGREN (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0ARNE NYGRENs1undertecknareG8022923Arne Nygrenmot_198485__2923.pdf87689pdfRegional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)https://data.riksdagen.se/fil/A1F91D22-5325-4908-A973-961222125D5E