/Träder i kraft I:2026-12-01
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Ord och uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i den lagen.
2 § Denna förordning är meddelad med stöd av
- 1 kap. 10 § andra stycket lagen (2026:1358) om statlig e-
legitimation och elektronisk identifiering i fråga om 2 kap.
4 §,
- 1 kap. 11 § samma lag i fråga om 5 kap. 4 § 2,
- 2 kap. 12 § samma lag i fråga om 3 kap. 3 och 4 §§,
- 3 kap. 4 § samma lag i fråga om 5 kap. 4 § 3 och 4,
- 4 kap. 2 § samma lag i fråga om 4 kap. 1 § och 5 kap. 7 §,
- 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 5 kap. 4 § 1 och 5 och 5 §, och
- 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
1 § Den statliga e-legitimationen ska
1. uppfylla kraven för tillitsnivå hög enligt artikel 8.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, här benämnd EU:s förordning om elektronisk identifiering, och
2. möjliggöra att kvalificerade elektroniska underskrifter enligt artikel 3.12 i EU:s förordning om elektronisk identifiering skapas.
2 § Den statliga e-legitimationen får utfärdas på ett identitetskort.
För svenska medborgare ska den statliga e-legitimationen utfärdas på ett nationellt identitetskort enligt förordningen
(2005:661) om nationellt identitetskort.
3 § Lagringsmediet i den statliga e-legitimationen ska, utöver de uppgifter som anges i 2 kap. 5 § lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, innehålla innehavarens
1. fullständiga namn, och
2. personnummer enligt folkbokföringslagen (1991:481) eller samordningsnummer enligt lagen (2022:1697) om samordningsnummer.
4 § En statlig e-legitimation ska i följande fall utfärdas med en kortare giltighetstid än den som föreskrivs i 1 kap. 10 § första stycket lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering:
1. Sökanden är tillfälligt förhindrad att lämna fingeravtryck. E-legitimationen ska då vara giltig i högst ett år.
2. Sökanden kan antas komma att förlora eller befrias från sitt svenska medborgarskap. E-legitimationen ska då vara giltig endast till den tidpunkt då medborgarskapet beräknas upphöra.
1 § Ansökan om en statlig e-legitimation ska göras hos en utfärdande myndighet.
2 § Ansökan om en statlig e-legitimation ska göras skriftligen och undertecknas av sökanden i närvaro av den person som tar emot den. Kravet på att ansökan ska undertecknas gäller inte den som inte kan skriva sitt namn.
Vårdnadshavares medgivande enligt 2 kap. 1 § andra stycket lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering ska också vara skriftligt.
Om en statlig e-legitimation tidigare har utfärdats för sökanden på ett identitetskort och identitetskortet inte har förstörts, förkommit eller makulerats, ska kortet, om det fortfarande är giltigt, ges in för makulering i samband med ansökan. Det gäller inte om särskilda skäl föranleder annat.
3 § Skyldigheten att låta den utfärdande myndigheten ta fingeravtryck enligt 2 kap. 4 § lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering gäller inte personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.
4 § För prövning av en ansökan om statlig e-legitimation som utfärdas på ett nationellt identitetskort ska sökanden endast betala den avgift som avses i 25 § första stycket förordningen
(2005:661) om nationellt identitetskort.
För prövning av en ansökan om statlig e-legitimation som utfärdas på en annan bärare än den som avses i första stycket ska sökanden betala en ansökningsavgift om 500 kronor.
För prövning av ansökan gäller i övrigt bestämmelserna i 11-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191).
5 § Polismyndigheten beslutar om återkallelse och spärr av en statlig e-legitimation enligt 2 kap. 9 och 10 §§ lagen
(2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering.
Myndigheten ska inleda ett ärende om återkallelse och spärr så snart som möjligt efter att den har fått kännedom om en sådan omständighet som avses i 2 kap. 9 § samma lag.
1 § Kravet på erkännande av medel för elektronisk identifiering enligt 4 kap. 1 § lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering gäller inte för
1. Inspektionen för strategiska produkter,
2. Regeringskansliet,
3. Säkerhetspolisen, och
4. myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.
1 § En innehavare av en statlig e-legitimation har rätt att hos en utfärdande myndighet kontrollera den information som har sparats i lagringsmediet i bäraren av e-legitimationen.
2 § Polismyndigheten ska registrera sådana uppgifter som avses i 3 kap. 6 § lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering och som myndigheten bedömer som nödvändiga i registret över ärenden om statlig e-legitimation enligt 3 kap. 5 § samma lag.
3 § Migrationsverket ska på begäran av Polismyndigheten lämna ut sådana uppgifter till Polismyndigheten som anges i 9 § andra stycket utlänningsdataförordningen (2016:30) och som Polismyndigheten behöver för handläggning av en ansökan om statlig e-legitimation.
4 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
1. aktivering av den statliga e-legitimationen,
2. villkor för användningen av den statliga e-legitimationen,
3. begränsning av tillgången till personuppgifter enligt
3 kap. 4 § första stycket lagen (2026:1358) om statlig e-
legitimation och elektronisk identifiering,
4. säkerhetsåtgärder till skydd för personuppgifter som en utfärdande myndighet får behandla enligt lagen om statlig e-
legitimation och elektronisk identifiering och föreskrifter meddelade i anslutning till lagen, och
5. avskiljande och begränsningar av åtkomsten till personuppgifter som har behandlats i registret över ärenden om statlig e-legitimation och som fortsätter att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål.
5 § Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om förfarandet vid
1. ansökan,
2. utfärdande,
3. utlämnande, och
4. återkallelse och spärr.
Polismyndigheten får även meddela ytterligare föreskrifter om
1. utformningen av den statliga e-legitimationen, och
2. verkställigheten av denna förordning när det gäller statliga e-legitimationer som utfärdas i Sverige.
6 § Innan Polismyndigheten meddelar föreskrifter ska myndigheten ge Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) tillfälle att yttra sig.
7 § Myndigheten för digital förvaltning får meddela föreskrifter om hur kravet i 4 kap. 1 § lagen (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering ska fullgöras.