1 § I denna lag finns bestämmelser om varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten. Lagen innehåller bestämmelser om
- vilka som får begära sändning av viktiga meddelanden till allmänheten,
- hur sändning av sådana meddelanden begärs,
- under vilka förutsättningar sändning får begäras,
- vilka kanaler som ska användas vid sändning, och
- vem som ansvarar för sändning.
Lagen innehåller även bestämmelser om kommunernas uppgifter i förhållande till anläggningar för utomhusvarning som ligger inom kommunen.
2 § Regeringen får begära sändning av viktiga meddelanden till allmänheten enligt denna lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter eller i enskilda fall besluta om vilka som därutöver får begära sändning av viktiga meddelanden till allmänheten.
3 § En begäran om sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten ska göras till samhällets alarmeringstjänst. Samhällets alarmeringstjänst ska ta emot och vidareförmedla begäran till den eller dem som ansvarar för sändning av meddelandet.
Ett viktigt meddelande till allmänheten om flyglarm får sändas i anläggningar för utomhusvarning utan att en begäran om sändning har gjorts hos samhällets alarmeringstjänst.
4 § Sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten om varning och information får begäras när det finns fara för liv eller hälsa eller för omfattande skada på egendom eller miljö, om meddelandet omedelbart behöver nå allmänheten för att förhindra eller begränsa faran eller skadan.
5 § Sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten om flyglarm får begäras vid fara för luftanfall.
6 § Sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten om att faran är över ska begäras när den händelse som gett upphov till ett tidigare meddelande är över och det inte längre finns någon fara. En sådan begäran får underlåtas om det finns särskilda skäl med hänsyn till händelseutvecklingen eller omständigheterna i övrigt.
7 § Ett viktigt meddelande till allmänheten ska sändas i ljudradio och tv samt till terminalutrustning. Den som begär sändning får begära att ett meddelande även ska sändas som ljudsignaler i anläggningar för utomhusvarning.
Om det finns särskilda skäl, får den som begär sändning besluta att meddelandet inte ska sändas till terminalutrustning.
Ett viktigt meddelande till allmänheten om flyglarm får även sändas enbart i anläggningar för utomhusvarning.
8 § Bestämmelser om skyldighet att sända viktiga meddelanden till allmänheten i ljudradio och tv finns i radio- och tv-
lagen (2010:696).
9 § Bestämmelser om skyldighet att medverka till att förmedla viktiga meddelanden till allmänheten till terminalutrustning finns i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vem som ansvarar för sändning av viktiga meddelanden till allmänheten till terminalutrustning.
10 § Vid ett viktigt meddelande till allmänheten om flyglarm ska den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för sändning i anläggningar för utomhusvarning. I övriga fall ska kommunerna ansvara för sändning i anläggningar för utomhusvarning, om det finns sådana anläggningar inom kommunen.
11 § Kommunerna ska genomföra regelbundna prov av anläggningar för utomhusvarning, om det finns sådana anläggningar inom kommunen. I samband med sådana prov ska kommunerna se till att allmänheten informeras om provet och ljudsignalerna.
12 § Kommunerna ska få ersättning av staten för kostnader för de uppgifter som de utför enligt denna lag.
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om kommunernas ansvar för regelbundna prov av anläggningar för utomhusvarning och om ersättningen enligt
12 §.
14 § Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap innehåller särskilda bestämmelser om hur beslut om höjd beredskap ska tillkännages.
Om regeringen har beslutat om tillkännagivande av att det råder högsta beredskap genom beredskapslarm, gäller kommunernas ansvar enligt 10 §.