1 § I denna lag finns bestämmelser om mervärdesskatt.
Mervärdesskatt är en transaktionsbaserad, indirekt och allmän skatt på konsumtion. Skatten ska betalas till staten i enlighet med denna lag.
2 § Lagens innehåll är uppdelat enligt följande.
1 kap. Lagens innehåll
2 kap. Definitioner och förklaringar
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
4 kap. Beskattningsbara personer
5 kap. Beskattningsbara transaktioner
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning
8 kap. Beskattningsunderlag
9 kap. Skattesatser
10 kap. Generell skatteplikt och undantag
11 kap. Varor i vissa lager
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
13 kap. Avdrag för ingående skatt
14 kap. Återbetalning av skatt
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
17 kap. Fakturering
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import
24 kap. Överklagande
3 § Ytterligare bestämmelser om mervärdesskatt finns i
1. lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund, och
2. lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
4 § Bestämmelser om mervärdesskatt finns även i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv
2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.
5 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatt finns i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelser om förfarandet finns även i
1. 14 kap. om återbetalning av skatt,
2. 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster,
3. 23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import, och
4. tullagen (2016:253).
6 § Bestämmelser om omräkning från euro till svenska kronor finns, förutom i denna lag, även i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
7 § Vid beräkning av en sådan statlig skatt eller avgift som enligt särskilda bestämmelser ska tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande värde ska värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Var definitioner och förklaringar finns framgår av följande uppställning:
Definition eller förklaring av finns i
- ankomstort vid del av persontransport
inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- anläggning för tillfällig lagring 24 §
- avgångsort vid del av persontransport
inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- benämningar för vissa EU-rättsakter 2 §
- beskattningsbar person 4 kap. 2 och 3 §§
- beskattningsbara transaktioner 5 kap. 2 §
- beskattningsbar återförsäljare av el
m.m. 6 kap. 21 §
- beskattningsbar återförsäljare av
begagnade varor m.m. 20 kap. 10 §
- beskattningsgrundande händelse 7 kap. 3 §
- beskattningsår 3-6 §§
- del av persontransport inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- distansförsäljning av varor 7 och 8 §§
- ekonomisk verksamhet 4 kap. 2 §
- elektronisk faktura 10 §
- enfunktionsvoucher 27 §
- EU eller EU-land 21 §
- faktura 9 §
- fastighet 11 §
- felaktigt debiterad mervärdesskatt 12 §
- flerfunktionsvoucher 27 §
- fri omsättning 24 §
- frizon 24 §
- icke-unionsvara 24 §
- import av varor 5 kap. 37 §
- ingående skatt 13 kap. 4 och 5 §§
- investeringsguld 21 kap. 2 §
- justeringsbelopp 15 kap. 16 §
- justeringsperiod 15 kap. 10 §
- kommun 13 §
- korttidsuthyrning av transportmedel 6 kap. 52 §
- leverans av varor 5 kap. 3 §
- marknadsvärde 14 och 15 §§
- mellanhand vid leverans av varor i
flera led 6 kap. 16 §
- mervärdesskattegrupper 4 kap. 7 §
- nya transportmedel 16 §
- personbil 17 §
- punktskattepliktiga varor 18 §
- representant 22 kap. 8 §
- skatteupplag 11 kap. 2 §
- statliga affärsverk 19 §
- särskild mervärdesskattedeklaration 22 kap. 6 §
- telekommunikationstjänster 20 §
- temporärt exporterade varor 24 §
- tillhandahållande av tjänster 5 kap. 26 §
- tredje territorium 22 §
- tullager 24 §
- tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv
förädling och tillfällig införsel 24 §
- tullskuld 24 §
- unionsintern varutransport 6 kap. 42 §
- unionsinternt förvärv av varor 5 kap. 22 §
- unionsvara 24 §
- utgående skatt 25 §
- uttag av tjänster 5 kap. 29 och 30 §§
- uttag av varor 5 kap. 8-10 §§
- voucher 26 §
1 §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Var definitioner och förklaringar finns framgår av följande uppställning:
Definition eller förklaring av finns i
- ankomstort vid del av persontransport
inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- anläggning för tillfällig lagring 24 §
- avgångsort vid del av persontransport
inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- benämningar för vissa EU-rättsakter 2 §
- beskattningsbar person 4 kap. 2 och 3 §§
- beskattningsbara transaktioner 5 kap. 2 §
- beskattningsbar återförsäljare av
el m.m. 6 kap. 21 §
- beskattningsbar återförsäljare av
begagnade varor m.m. 20 kap. 10 §
- beskattningsgrundande händelse 7 kap. 3 §
- beskattningsår 3-6 §§
- del av persontransport inom EU 6 kap. 19 och 50 §§
- distansförsäljning av varor 7 och 8 §§
- ekonomisk verksamhet 4 kap. 2 §
- elektronisk faktura 10 §
- enfunktionsvoucher 27 §
- EU eller EU-land 21 §
- faktura 9 §
- fastighet 11 §
- felaktigt debiterad mervärdesskatt 12 §
- flerfunktionsvoucher 27 §
- fri omsättning 24 §
- frizon 24 §
- icke-unionsvara 24 §
- import av varor 5 kap. 37 §
- ingående skatt 13 kap. 4 och 5 §§
- investeringsguld 21 kap. 2 §
- justeringsbelopp 15 kap. 16 §
- justeringsperiod 15 kap. 10 §
- kommun 13 §
- korttidsuthyrning av transportmedel 6 kap. 52 §
- leverans av varor 5 kap. 3 §
- marknadsvärde 14 och 15 §§
- mellanhand vid leverans av varor i
flera led 6 kap. 16 §
- mervärdesskattegrupper 4 kap. 7 §
- nya transportmedel 16 §
- personbil 17 §
- punktskattepliktiga varor 18 §
- representant 22 kap. 8 §
- skatteupplag 11 kap. 2 §
- statliga affärsverk 19 §
- särskild mervärdesskattedeklaration 22 kap. 6 §
- telekommunikationstjänster 20 §
- temporärt exporterade varor 24 §
- tillhandahållande av tjänster 5 kap. 26 §
- tredje territorium 22 §
- tullager 24 §
- tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv
förädling och tillfällig införsel 24 §
- tullskuld 24 §
- unionsintern varutransport 6 kap. 42 §
- unionsinternt förvärv av varor 5 kap. 22 §
- unionsvara 24 §
- utgående skatt 25 §
- uttag av tjänster 5 kap. 29 och 30 §§
- uttag av varor 5 kap. 8-10 §§
- voucher 26 §
- årsomsättning inom EU 18 kap. 3 §
- årsomsättning inom landet 18 kap. 2 §
Lag (2024:942).
2 § I denna lag avses med
- direktivet om handel med utsläppsrätter: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1416,
- dricksvattendirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten, i den ursprungliga lydelsen,
- EU:s livsmedelsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2019/1381,
- EU-återbetalningsdirektivet: rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, i lydelsen enligt rådets direktiv 2010/66/EU,
- förordningen om tullbefrielse: rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse,
- genomförandeförordningen: rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt,
- mervärdesskattedirektivet: rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU)
2022/890,
- unionstullkodexen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.
3 § Med beskattningsår avses beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229), om inte annat följer av
4-6 §§.
4 § Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte gäller enligt inkomstskattelagen (1999:1229), avses med beskattningsår
1. kalenderåret, eller
2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).
5 § I ärenden om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som avses i 14 kap. 3 § avses med beskattningsår det kalenderår som ansökan om återbetalning gäller.
6 § Med beskattningsår avses kalenderåret när det gäller skatt enligt denna lag som redovisas enligt
1. 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller
2. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artiklarna
358a-369, 369a-369k eller 369l-369x i mervärdesskattedirektivet.
7 § Med unionsintern distansförsäljning av varor avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från ett annat EU-land än det där försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas, om
1. varorna levereras till
a) en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
4-7 §§ eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 3.1 i mervärdesskattedirektivet, eller
b) någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2. varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
8 § Med distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från en plats utanför EU till en förvärvare i ett EU-land, om
1. varan levereras till
a) en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
4-7 §§ eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 3.1 i mervärdesskattedirektivet, eller
b) någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2. varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
9 § Med faktura avses dokument eller meddelande i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren för fakturor i 17 kap. eller, om faktureringsreglerna i ett annat EU-land gäller enligt artikel 219a i mervärdesskattedirektivet, som uppfyller villkoren för fakturor i det landet.
10 § Med elektronisk faktura avses en faktura enligt 9 § som utfärdas och tas emot i ett elektroniskt format.
11 § Med fastighet avses fast egendom enligt artikel 13b i genomförandeförordningen.
12 § Med felaktigt debiterad mervärdesskatt avses belopp som inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag men som i en faktura eller liknande handling har betecknats som mervärdesskatt.
13 § Med kommun avses en kommun eller region enligt kommunallagen (2017:725).
14 § Med marknadsvärde avses hela det belopp som förvärvaren av en vara eller tjänst i samma försäljningsled som det där varan levereras eller tjänsten tillhandahålls, vid tidpunkten för leveransen eller tillhandahållandet och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende leverantör eller tillhandahållare inom landet för en sådan vara eller tjänst.
15 § Om ingen jämförbar leverans av varor eller inget jämförbart tillhandahållande av tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet
1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, av självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
2. när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger den beskattningsbara personens kostnad för att tillhandahålla tjänsten.
16 § Med nya transportmedel avses
1. motordrivna marktransportmedel som är avsedda för transporter till lands av personer eller varor och som har en motor med en cylindervolym på mer än 48 kubikcentimeter eller en effekt på mer än 7,2 kilowatt, om leveransen utförs inom sex månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har körts högst 6 000 kilometer,
2. fartyg vars längd överstiger 7,5 meter, utom sådana fartyg som anges i 10 kap. 69 § 1 och 2, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har färdats högst 100 timmar, och
3. luftfartyg vars startvikt överstiger 1 550 kilogram, utom sådana luftfartyg som anges i 10 kap. 69 § 3, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har flugits högst
40 timmar.
17 § Med personbil avses även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Med personbil avses i 5 kap. 31 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 7 § och
13 kap. 20-23 §§ dock inte fordon som är personbil klass II enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och har en totalvikt som
1. överstiger 3 500 kilogram, eller
2. är högst 3 500 kilogram, om fordonets förarhytt utgör en separat karosserienhet.
18 § Med punktskattepliktiga varor avses energiprodukter, alkohol, alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror såsom dessa varor definieras i gällande unionslagstiftning för punktskatter. Det gäller dock inte gas som levereras genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system.
19 § Vid tillämpning av denna lag utgör de statliga affärsverken inte en del av staten.
20 § Med telekommunikationstjänster avses tjänster för
1. överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information i övrigt via tråd, radio eller optiska eller andra elektromagnetiska medel, eller
2. överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning, inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.
21 § Med EU eller EU-land avses de territorier som tillhör en medlemsstat enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med undantag för de territorier som anges i
22 §.
Furstendömet Monaco, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia likställs med EU eller EU-land.
22 § Med tredje territorium avses
1. berget Athos,
2. Kanarieöarna,
3. de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
4. Åland,
5. Kanalöarna,
6. Campione d'Italia,
7. de italienska delarna av Luganosjön,
8. ön Helgoland,
9. territoriet Büsingen,
10. Ceuta,
11. Melilla,
12. Livigno.
Territorierna i första stycket 1-7 ingår i unionens tullområde medan territorierna i första stycket 8-12 inte ingår i området.
23 § Transaktioner med ursprung i eller avsedda för
1. Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike,
2. Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket,
3. Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern.
24 § Med anläggning för tillfällig lagring, fri omsättning, frizon, icke-unionsvara, temporärt exporterade varor, tullager, tullskuld, unionsvara och tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel avses detsamma som i unionstullkodexen.
25 § Med utgående skatt avses sådan mervärdesskatt som ska redovisas till staten vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor eller import av varor.
26 § Med voucher avses ett instrument för vilket det finns en skyldighet att godta det som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. De varor som ska levereras eller tjänster som ska tillhandahållas eller de potentiella leverantörernas eller tillhandahållarnas identitet måste anges antingen på instrumentet eller i tillhörande dokumentation som inbegriper villkoren för användning av instrumentet.
27 § Med enfunktionsvoucher avses en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt dels med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor eller tjänster som vouchern avser, dels på vilken plats varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls.
Med flerfunktionsvoucher avses en annan voucher än en enfunktionsvoucher.
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Enligt denna lag är följande transaktioner föremål för mervärdesskatt:
1. leverans av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap,
2. unionsinternt förvärv av varor mot ersättning, om
a) förvärvet görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
b) säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte omfattas av
- bestämmelserna om undantag från skatteplikt för små företag i artiklarna 282-292 i mervärdesskattedirektivet,
- bestämmelserna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskattedirektivet, eller
- bestämmelserna om monteringsleverans i artikel 36 i mervärdesskattedirektivet,
3. tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, och
4. import av varor till landet.
1 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Enligt denna lag är följande transaktioner föremål för mervärdesskatt:
1. leverans av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap,
2. unionsinternt förvärv av varor mot ersättning, om
a) förvärvet görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
b) säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte omfattas av
- bestämmelserna om undantag från skatteplikt för små företag i artikel 284 i mervärdesskattedirektivet,
- bestämmelserna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskatte-direktivet, eller
- bestämmelserna om monteringsleverans i artikel 36 i mervärdesskatte-direktivet,
3. tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, och
4. import av varor till landet.
Lag (2024:942).
2 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är även unionsinterna förvärv mot ersättning av nya transportmedel, om förvärvet görs inom landet av
1. en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med 4-6 §§, eller
2. varje annan person som inte är en beskattningsbar person.
3 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är dessutom unionsinterna förvärv mot ersättning av punktskattepliktiga varor, om
1. förvärvet görs inom landet,
2. förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med 4-6 §§, och
3. varorna har transporterats till Sverige under ett sådant uppskovsförfarande som avses i 1 kap. 20 § och 4 a kap. 1-8 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1 kap. 11 § och 4 kap.
2-10 §§ lagen (2022:155) om tobaksskatt, eller 1 kap. 12 § och
4 kap. 2-11 §§ lagen (2022:156) om alkoholskatt.
4 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om
1. förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
2. en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt
- 10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 § om leveranser avseende fartyg och luftfartyg,
- 10 kap. 78 § om leveranser av motorfordon till utländska beskickningar m.fl., eller
- 10 kap. 93 a § om leveranser till väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater.
Lag (2024:556).
5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte heller föremål för mervärdesskatt om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap. 60-67 c §§.
Om villkoren enligt första stycket upphör att vara uppfyllda för att det inte längre skulle finnas rätt till återbetalning enligt 14 kap. 66 §, ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Det unionsinterna förvärvet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
Lag (2024:556).
6 § Med avvikelse från 1 § 2 är andra unionsinterna förvärv av varor än dels de förvärv som avses i 4, 5 och 9 §§, dels förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om förvärvet görs av
1. en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som varken medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§, eller
2. en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
7 § Bestämmelserna i 6 § gäller bara om det sammanlagda beloppet för förvärven inte överstiger ett tröskelvärde på
90 000 kronor under vare sig det löpande eller det närmast föregående kalenderåret.
Tröskelvärdet i första stycket utgörs av det sammanlagda beloppet för unionsinterna förvärv av varor enligt 6 §, exklusive mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i det EU-land som försändningen eller transporten avgick från.
8 § Skatteverket ska på begäran av en sådan förvärvare som anges i 6 § besluta att dennes unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt, även om tröskelvärdet i
7 § inte överstigs. Beslutet ska gälla från datum för beslutet och under två påföljande kalenderår.
9 § Unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter är inte föremål för mervärdesskatt, om de förvärvade varorna har
1. levererats av en beskattningsbar återförsäljare eller en auktionsförrättare som agerar i denna egenskap, och
2. varit föremål för mervärdesskatt i det EU-land där transporten till Sverige påbörjades i enlighet med någon av de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312-341 i mervärdesskattedirektivet.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (2 §),
- beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel (3 §),
- viss offentlig verksamhet (4 och 5 §§),
- ideella föreningar och registrerade trossamfund (6 §),
- mervärdesskattegrupper (7-14 §§), och
- beskattningsbara personer i särskilda fall (15-19 §§).
2 § Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats det sker och oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den utsträckning de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande i fråga om arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.
Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter av dem ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.
3 § Med beskattningsbar person avses även var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel som sänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land.
4 § Verksamhet som bedrivs av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun anses inte som ekonomisk verksamhet om den
1. ingår som ett led i myndighetsutövning, eller
2. avser bevis, protokoll eller motsvarande vid myndighetsutövning.
5 § Bestämmelserna i 4 § tillämpas inte om det skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen.
Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som ekonomisk verksamhet även i sådana fall som avses i 4 §, när åtgärderna utförs mot ersättning.
6 § Som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när inkomsten därifrån utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken dessa inte är skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Det som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen
(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen
(1999:1229).
7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller flera beskattningsbara personer anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) om förutsättningarna i 8-13 §§ är uppfyllda. Den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet.
8 § En mervärdesskattegrupp får bestå av någon av följande grupperingar av personer:
1. Beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som tillhandahåller tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 32 eller
33 §. I gruppen får det också ingå beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att leverera varor eller tillhandahålla tjänster till dem som anges i första meningen. De personer som avses i denna punkt får inte ingå i fler än en mervärdesskattegrupp.
2. Beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
9 § Enbart beskattningsbara personers fasta etableringsställen i Sverige får ingå i en mervärdesskattegrupp.
10 § En mervärdesskattegrupp får bara bestå av beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende.
11 § En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket beslutar att de beskattningsbara personerna ska registreras som en sådan grupp (gruppregistrering), eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. Av beslutet ska det framgå vem Skatteverket utsett som huvudman för gruppen.
Grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp som
1. avses i 8 § första stycket 1 ska vara den medlem i mervärdesskattegruppen som de övriga i gruppen föreslår, om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta, eller
2. avses i 8 § första stycket 2 ska vara en medlem i mervärdesskattegruppen som är kommittentföretag.
12 § Efter beslut av Skatteverket får nya beskattningsbara personer träda in i gruppen, medlemmar träda ur gruppen eller grupphuvudmannen bytas ut.
Gruppregistreringen består till dess Skatteverket har beslutat att den ska upphöra.
Ett beslut om ändring av registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.
13 § Skatteverket ska besluta om gruppregistrering, ändring eller avregistrering om berörda beskattningsbara personer ansöker om detta och det inte finns särskilda skäl som talar mot ett sådant beslut.
Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.
14 § Om ett förhållande som har legat till grund för gruppregistrering har ändrats, ska grupphuvudmannen underrätta Skatteverket om ändringen. Underrättelsen ska lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade.
Skatteverket får förelägga en grupphuvudman att lämna en underrättelse enligt första stycket. I fråga om sådant föreläggande gäller 44 kap. 2-4 §§ och 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
15 § När ett handelsbolag självständigt bedriver ekonomisk verksamhet är bolaget en beskattningsbar person.
16 § När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag eller partrederi är varje delägare som bedriver verksamheten självständigt en beskattningsbar person. Skyldigheter och rättigheter enligt denna lag gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller rederiet.
I 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om när Skatteverket får besluta att en av delägarna ska vara representant.
17 § När ett statligt affärsverk bedriver ekonomisk verksamhet är affärsverket en beskattningsbar person.
18 § Om en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkursboet en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter konkursbeslutet.
19 § Om en beskattningsbar person avlider, är dödsboet en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter dödsfallet.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- leverans av varor (3-21 §§),
- unionsinternt förvärv av varor (22-25 §§),
- tillhandahållande av tjänster (26-36 §§),
- import av varor (37 §),
- överlåtelse av verksamhet (38 §),
- försäljning av varor och tjänster för en producents räkning
(39 §), och
- voucher (40-44 §§).
2 § Med beskattningsbara transaktioner avses leverans av varor, unionsinternt förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
I vilka fall en beskattningsbar transaktion anses gjord inom landet anges i 6 kap.
3 § Med leverans av varor avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.
Med leverans av varor avses även
1. överföring av äganderätten till en vara mot ersättning i enlighet med beslut av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun eller på uppdrag av någon av dessa,
2. faktiskt överlämnande av en vara i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalningsköp, enligt vilket äganderätten normalt ska övergå senast när den sista avbetalningen har gjorts, eller
3. överföring av en vara i enlighet med ett kommissionsavtal om köp eller försäljning.
4 § Med elektroniskt gränssnitt avses i 5 och 6 §§ en marknadsplats, en plattform, en portal eller motsvarande.
5 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
6 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor inom EU från en beskattningsbar person som inte är etablerad i EU till någon som inte är en beskattningsbar person, ska den som möjliggör leveransen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
7 § Med materiella tillgångar likställs el, gas, värme, kyla och liknande.
8 § Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning. Vad som utgör uttag av varor framgår av 9 och
10 §§.
9 § Med uttag av varor avses att en beskattningsbar person tar ut en vara ur sin rörelse
1. för sitt eget eller personalens privata bruk,
2. för överlåtelse av varan utan ersättning, eller
3. annars för användning för andra ändamål än den egna rörelsen.
Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om varorna är gåvor av mindre värde eller varuprover och ges inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse.
10 § Med uttag av varor avses även att en beskattningsbar person för över en vara från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren där transaktionerna inte alls eller bara delvis medför avdragsrätt.
Första stycket gäller även om en vara förs över från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren som omfattas av avdragsbegränsningen i 13 kap.
18 §.
11 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ om uttag av varor gäller bara om
1. den ingående skatten vid förvärvet av varan eller dess beståndsdelar helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2. den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan har undantagits från skatteplikt enligt
10 kap. 69, 70, 71 eller 73 §, eller
3. den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71 eller
73 §.
12 § En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land likställs med en leverans av varor mot ersättning, om inte annat följer av 15 §.
Med överföring av varor till ett annat EU-land avses, med undantag för de försändningar och transporter som anges i
13 §, varje försändning eller transport av materiell lös egendom som utförs
1. av en beskattningsbar person eller för denna persons räkning,
2. inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse, och
3. från det EU-land där varan finns till ett annat EU-land.
13 § En sådan försändning eller transport av varor som avses i
12 § utgör inte en överföring av varor till annat EU-land om den avser någon av följande transaktioner:
1. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a) inom landet i enlighet med förutsättningarna om distansförsäljning i 6 kap. 7 §, eller
b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar i artikel 33 i mervärdesskattedirektivet,
2. en leverans av varan för installation eller montering, om leveransen utförs av den beskattningsbara personen
a) inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 13 §, eller
b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar i artikel 36 i mervärdesskattedirektivet,
3. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a) inom landet i enlighet med förutsättningarna om leveranser ombord på ett fartyg, ett luftfartyg eller ett tåg under en persontransport i 6 kap. 18 §, eller
b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar i artikel 37 i mervärdesskattedirektivet,
4. en leverans av el, gas, värme eller kyla
a) inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 21-24 eller 25-28 §§, eller
b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar i artikel 38 eller 39 i mervärdesskattedirektivet,
5. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a) inom landet, i enlighet med förutsättningarna i 10 kap. 34
§ 4 eller 42, 64, 65, 66, 69, 70, 71, 72, 73, 84, 88, 92, 93 eller 94 §, eller
b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar i artikel 138, 146, 147, 148, 151 eller 152 i mervärdesskattedirektivet,
6. ett tillhandahållande av en tjänst som utförs för den beskattningsbara personen och som innebär att arbete på eller värdering av varan faktiskt utförs i det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, om varan, efter att arbetet eller värderingen utförts, sänds tillbaka till den beskattningsbara personen i det EU-land som försändningen eller transporten av varan ursprungligen avgick från,
7. tillfällig användning av varan i det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, för tillhandahållanden av tjänster som görs av den beskattningsbara person som är etablerad i det EU-land som försändningen eller transporten avgick från, eller
8. tillfällig användning av varan under högst två år i ett annat EU-land, under förutsättning att motsvarande import av varan från en plats utanför EU skulle omfattas av förfarandet för tillfällig införsel och vara helt befriad från importtullar i det EU-landet.
14 § När någon av de förutsättningar som anges i 13 § inte längre uppfylls, anses varan ha överförts till ett annat EU-
land i enlighet med 12 §. Överföringen anses i detta fall ske vid den tidpunkt då förutsättningen inte längre uppfylls.
15 § En överföring av varor från en beskattningsbar persons rörelse till ett avropslager i ett annat EU-land ska inte likställas med en leverans av varor mot ersättning enligt
12 §.
Första stycket gäller bara om
1. varan sänds eller transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från ett EU-land till ett annat EU-land för att där levereras till en annan beskattningsbar person som enligt ett befintligt avtal dem emellan har rätt att förvärva varan,
2. den som överför varan varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller något fast etableringsställe i det land som varan sänds eller transporteras till,
3. den som har rätt att förvärva varan är registrerad för mervärdesskatt i det land som varan sänds eller transporteras till och den som överför varan har kännedom om den avsedda förvärvarens identitet och registreringsnummer för mervärdesskatt när försändningen eller transporten avgår, och
4. den som överför varan
a) registrerar överföringen i det register som föreskrivs i
39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 243.3 i mervärdesskattedirektivet, samt
b) för in uppgifter om den avsedda förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt i det EU-land som varan sänds eller transporteras till i en
- periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen, eller
- sammanställning enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 262.2 i mervärdesskattedirektivet.
16 § Vid överföring av en vara enligt 15 § anses följande transaktioner ha gjorts vid den tidpunkt då varan överlåts till den avsedda förvärvaren, eller någon som ersatt denne enligt 19 § :
1. Den som har överfört varan gör en leverans i det EU-land från vilket varan sändes eller transporterades som undantas från skatteplikt enligt
a) 10 kap. 42 och 43 §§ i det fall leveransen görs inom landet, eller
b) bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 138.1 i mervärdesskattedirektivet i det fall leveransen görs i ett annat EU-land.
2. Den som förvärvar varan gör ett unionsinternt förvärv av varor i det EU-land till vilket varan sändes eller transporterades.
Första stycket gäller om varan överlåts till förvärvaren inom
12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till.
17 § Om varan inte har levererats till en sådan beskattningsbar person som avses i 16 § inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ha skett enligt 12 §. Tidpunkten för överföringen ska vara dagen efter 12-månadersperiodens utgång.
18 § Vid överföring av en vara enligt 15 § får varan skickas tillbaka till det EU-land som den sändes eller transporterades från utan att en överföring av varan ska anses ha skett enligt
12 §, om
1. rätten att såsom ägare förfoga över varan inte har överförts,
2. varan återsänds inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, och
3. den beskattningsbara person som sände eller transporterade varan anger återsändandet av varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat EU-
land motsvarar artikel 243.3 i mervärdesskattedirektivet.
19 § Om förvärvaren som avses i 15 § byts ut mot en annan beskattningsbar person inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, ska inte någon överföring av varan enligt 12 § anses ske vid bytet, om
1. övriga villkor i 15 § är uppfyllda, och
2. bytet registreras av den som överför varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen
(2011:1244) eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 243.3 i mervärdesskattedirektivet.
20 § Om något av villkoren i 15 eller 19 § upphör att vara uppfyllt inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-
land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ske enligt 12 § vid den tidpunkt då villkoret inte längre är uppfyllt.
21 § Om en vara levereras till en annan person än en sådan beskattningsbar person som avses i 16 §, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda omedelbart före tidpunkten för leveransen.
Om varan sänds eller transporteras från avropslagret till ett annat land än det EU-land som den ursprungligen sändes eller transporterades från, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda omedelbart före den tidpunkt då försändningen eller transporten inleds.
Om varan förstörts, gått förlorad eller stulits, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda den dag då varan förstördes eller försvann eller, om det är omöjligt att fastställa vilken dag detta skedde, den dag det upptäcktes att varan var förstörd eller försvunnen.
22 § Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som sänds eller transporteras av säljaren, förvärvaren eller för någonderas räkning till förvärvaren i ett annat EU-land än det EU-land som försändningen eller transporten av varorna avgick från.
Om varor som förvärvats av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person sänds eller transporteras från en plats utanför EU och importeras av förvärvaren till ett annat EU-
land än det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, anses varorna ha sänts eller transporterats från det EU-land dit varorna importerats.
Med unionsinternt förvärv enligt första stycket avses även förvärv från ett avropslager enligt 16 §.
23 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs en beskattningsbar persons användning inom ramen för den egna rörelsen av varor som sänts eller transporterats av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning från ett annat EU-land där varorna
1. producerats, utvunnits, bearbetats, köpts in,
2. förvärvats genom ett unionsinternt förvärv i den mening som avses i artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet, eller
3. importerats till det andra EU-landet av den beskattningsbara personen inom ramen för rörelsen.
Försändningar och transporter som enligt 13 § inte utgör överföring av varor till annat EU-land ska dock inte likställas med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning.
24 § Vid överföring av varor från ett EU-land till ett avropslager i ett annat EU-land enligt 15-21 §§ gäller 23 § bara om överföringen likställs med en leverans av varor mot ersättning enligt 12 §.
25 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs även användning av varor, om
1. varorna används av
a) de väpnade styrkorna i ett EU-land, som deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem, eller
b) de väpnade styrkorna i en stat som är part i Nato, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem,
2. varorna inte har förvärvats enligt de allmänna regler om beskattning som gäller för ett EU-lands hemmamarknad, och
3. import av varorna till det EU-land som varan överförs till inte skulle omfattas av undantag från skatteplikt enligt
10 kap. 61, 61 a eller 61 b § eller enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 143.1 ga eller 143.1 h i mervärdesskattedirektivet.
Lag (2024:556).
26 § Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.
27 § Om en beskattningsbar person i eget namn men för någon annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och tillhandahållit dessa tjänster.
28 § Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Vad som utgör uttag av tjänster framgår av 29-34 §§.
29 § Med uttag av tjänster avses att en beskattningsbar person utan ersättning utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen.
30 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person använder eller låter personalen använda en vara som hör till rörelsen för privat bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen, om
1. den ingående skatten vid förvärvet, tillverkningen eller förhyrningen av varan helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2. leveransen eller tillhandahållandet som den beskattningsbara personen förvärvat eller hyrt varan genom har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71, 73 eller 74 §, eller
3. den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import av varan inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71 eller
73 §.
Första stycket gäller bara om värdet av användningen är mer än ringa.
31 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en personbil eller motorcykel som hör till rörelsen.
Första stycket gäller bara om värdet av användningen är mer än ringa och
1. vid förvärv eller tillverkning av personbilen eller motorcykeln, den ingående skatten helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen, eller
2. vid förhyrning av personbilen eller motorcykeln, hela den ingående skatt som hänför sig till hyran har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen.
32 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person i en byggnadsrörelse utför eller förvärvar följande tjänster och tillför dem en egen fastighet eller en lägenhet som denna person innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:
1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, eller
2. ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster.
Första stycket gäller bara om
1. den beskattningsbara personen även tillhandahåller tjänster åt andra (byggentreprenader),
2. fastigheten eller lägenheten utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och
3. tjänsterna hänför sig till en del av fastigheten eller lägenheten som inte används för en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.
Första stycket gäller även i de fall den beskattningsbara personen utför tjänsterna på en fastighet eller lägenhet som utgör en annan tillgång i byggnadsrörelsen än lagertillgång, om kraven i andra stycket 1 och 3 är uppfyllda.
33 § Med uttag av tjänster avses även att en fastighetsägare utför följande tjänster på en egen fastighet:
1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
2. ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster, eller
3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.
Första stycket gäller bara om
1. fastigheten utgör en tillgång i fastighetsägarens ekonomiska verksamhet,
2. fastighetsägaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3. de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
34 § Med uttag av tjänster avses även att en hyresgäst eller bostadsrättshavare utför följande tjänster på en lägenhet som denne innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:
1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, eller
2. ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster.
Första stycket gäller bara om
1. lägenheten innehas med hyresrätt eller bostadsrätt i hyresgästens eller bostadsrättshavarens ekonomiska verksamhet,
2. hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3. de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
35 § När en fastighetsägare som även är hyresgäst eller bostadsrättshavare utför tjänster enligt 33 och 34 §§, gäller beloppsgränsen 300 000 kronor det sammanlagda värdet av de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
36 § Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en medlem i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 4 kap. 7 §, ska gruppen anses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare vid tillämpning av 33-35 §§.
37 § Med import av varor avses införsel till EU av
1. varor som inte är i fri omsättning, och
2. varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde.
38 § En sådan överlåtelse av tillgångar i en verksamhet som sker i samband med att verksamheten överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mottagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.
39 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket 3 och 27 § tillämpas även om ett producentföretag säljer en vara eller en tjänst på auktion för en producents räkning.
Med producentföretag avses ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.
40 § Varje överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser.
Det faktiska överlämnandet av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en enfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren är inte en självständig transaktion, om inte annat följer av 42 §.
41 § Om en överlåtelse av en enfunktionsvoucher görs av en beskattningsbar person som agerar i en annan beskattningsbar persons namn, ska den i vars namn överlåtelsen sker anses leverera de varor eller tillhandahålla de tjänster som vouchern avser.
42 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster i utbyte mot en enfunktionsvoucher inte är den beskattningsbara person som i eget namn ställt ut vouchern, ska leverantören eller tillhandahållaren anses ha levererat varorna eller tillhandahållit tjänsterna till denna beskattningsbara person.
43 § Den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 1 §. Tidigare överlåtelser av flerfunktionsvouchern ska dock inte vara föremål för mervärdesskatt.
44 § När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt enligt 43 §, ska alla tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras, exempelvis distributions- eller marknadsföringstjänster, vara föremål för mervärdesskatt.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser som anger om platsen för en beskattningsbar transaktion anses vara inom landet eller utomlands. Bestämmelserna gäller för
- leverans av varor (4-28 §§),
- unionsinternt förvärv av varor (29-31 §§),
- tillhandahållande av tjänster (32-61 §§),
- tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster (62-65 §§), och
- import av varor (66-68 §§).
2 § Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns även i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer.
3 § En transaktion som inte är gjord inom landet enligt detta kapitel eller 19 kap. anses gjord utomlands.
4 § Om en vara inte sänds eller transporteras, är leveransen gjord inom landet om varan finns här när leveransen sker.
5 § Om en vara sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, är leveransen gjord inom landet, om varan finns här vid den tidpunkt då försändningen eller transporten till förvärvaren påbörjas. Det gäller under förutsättning att
1. annat inte följer av 8 eller 14 §, eller
2. transporten inte ska hänföras till en annan leverans enligt
15 §.
6 § Om försändningen eller transporten av en vara påbörjas utanför EU men varan importeras till Sverige, är leveransen gjord inom landet om den görs av den som är skyldig att betala mervärdesskatten för importen enligt 16 kap. 18-22 §§. Detsamma gäller efterföljande leveranser.
Första stycket gäller inte en sådan distansförsäljning av varor som är gjord enligt 10 §.
7 § Vid unionsintern distansförsäljning av varor är leveransen gjord inom landet om varan finns här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
Första stycket gäller dock inte om leveransen av varan är gjord i ett annat EU-land enligt bestämmelser om tröskelvärden som i det landet motsvarar artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet.
8 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i
5 §, är leveransen av varan gjord utomlands, om
1. det är fråga om unionsintern distansförsäljning av varor,
2. försändningen eller transporten av varan avslutas i ett annat EU-land, och
3. annat inte följer av 62 § om tröskelvärden.
9 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till ett annat EU-land är leveransen gjord inom landet om varan finns här i landet när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
10 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige är leveransen gjord utomlands om försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas i ett annat EU-land.
11 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige är leveransen gjord inom landet, om
1. försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas här, och
2. mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt
a) 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller
b) bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar den särskilda ordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet.
12 § Bestämmelserna om distansförsäljning av varor i 7-11 §§ tillämpas inte på leveranser av varor som är föremål för mervärdesskatt i
1. Sverige enligt bestämmelser om vinstmarginalbeskattning i
20 kap., eller
2. ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312-341 i mervärdesskattedirektivet.
13 § En leverans av en vara är gjord inom landet om varan sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan för att monteras eller installeras här, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
14 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 §, är leveransen av varan gjord utomlands, om varan
1. sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, och
2. ska installeras eller monteras, med eller utan provning, i ett annat land av leverantören eller för dennes räkning.
15 § Vid flera på varandra följande leveranser av samma vara, med en försändning eller transport av varan från ett EU-land till ett annat EU-land direkt från den första leverantören till den sista kunden i kedjan, ska försändningen eller transporten hänföras till den leverans som görs till mellanhanden.
Försändningen eller transporten ska dock hänföras till den leverans som görs av mellanhanden om denne till sin leverantör har meddelat sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det EU-land som varan sändes eller transporterades från.
Första och andra styckena gäller dock inte för sådana leveranser av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt som omfattas av 5 kap. 6 §.
16 § Med mellanhand avses en leverantör i kedjan som är annan än den första leverantören och som sänder eller transporterar varan eller låter sända eller transportera varan.
17 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat en vara enligt 5 kap. 5 eller 6 §, ska försändningen eller transporten av varan hänföras till den personens leverans.
18 § En leverans av en vara ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU är gjord inom landet om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
19 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
20 § En leverans av en vara ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 18 § är gjord utomlands.
21 § Med en beskattningsbar återförsäljare avses i 22-24 §§ en beskattningsbar person vars huvudsakliga verksamhet när det gäller köp av el, gas, värme eller kyla består i att sälja sådana varor vidare och vars egen konsumtion av dessa varor är försumbar.
22 § Leverans av el till en beskattningsbar återförsäljare är gjord inom landet, om återförsäljaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om återförsäljaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är leveransen av elen gjord inom landet, om återförsäljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
23 § En leverans som avses i 22 § är dock gjord utomlands om elen levereras för ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utomlands.
24 § Bestämmelserna i 22 och 23 §§ gäller även för leverans av
1. gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
25 § Leverans av el är gjord inom landet, om
1. förvärvarens faktiska användning och förbrukning av elen sker i Sverige, och
2. leveransen görs till någon annan än en sådan beskattningsbar återförsäljare som avses i 21 §.
26 § Om elen inte helt förbrukas av förvärvaren, ska den återstående delen av varan ändå anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om förvärvaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, ska elen anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
27 § Elen ska inte anses ha använts och förbrukats i Sverige enligt 26 § om den levereras till ett fast etableringsställe som förvärvaren har utomlands.
28 § Bestämmelserna i 25-27 §§ gäller även för leverans av
1. gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
29 § Ett unionsinternt förvärv är gjort inom landet om varan befinner sig här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
30 § Ett unionsinternt förvärv är gjort inom landet även om varan inte finns i Sverige när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas, om
1. det är ett sådant förvärv som avses i 3 kap. 1 § 2,
2. förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet och har angett sitt svenska registreringsnummer för mervärdesskatt vid förvärvet, och
3. förvärvaren inte visar att förvärvet varit föremål för mervärdesskatt i det EU-land där försändningen eller transporten till förvärvaren avslutats.
I 7 kap. 47 § finns bestämmelser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket ska återfås, i de fall förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat EU-land efter det att förvärvaren har redovisat förvärvet i sin mervärdesskattedeklaration här i landet.
31 § Bestämmelserna i 30 § gäller inte om det unionsinterna förvärvet har ansetts vara föremål för mervärdesskatt i det EU-land där försändningen eller transporten av varan avslutas.
Ett unionsinternt förvärv ska anses ha varit föremål för mervärdesskatt enligt första stycket, om
1. förvärvaren visar att förvärvet gjorts för en efterföljande leverans i det EU-land där försändningen eller transporten av varan avslutas,
2. mottagaren av den leveransen är betalningsskyldig för mervärdesskatten i enlighet med tillämpningen av artikel 197 i mervärdesskattedirektivet, och
3. förvärvaren har lämnat uppgift om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244).
32 § Vid tillämpningen av 33-65 §§ ska en
1. beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller genomför transaktioner som inte innefattar sådana beskattningsbara leveranser av varor eller beskattningsbara tillhandahållanden av tjänster som anges i 3 kap. 1 §, anses vara en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar,
2. juridisk person som inte är en beskattningsbar person men som är registrerad för mervärdesskatt eller som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § varit tillämplig, anses vara en beskattningsbar person.
33 § En tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap är tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta.
Om den beskattningsbara personen varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är tjänsten tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
34 § Om tjänsten tillhandahålls till ett fast etableringsställe som den beskattningsbara personen har utomlands är den dock tillhandahållen utomlands.
35 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om den som tillhandahåller tjänsten antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
Om den som tillhandahåller tjänsten varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är tjänsten tillhandahållen inom landet, om denne är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
36 § Om tjänsten tillhandahålls från ett fast etableringsställe som den som tillhandahåller tjänsten har utomlands är den dock tillhandahållen utomlands.
37 § En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om
1. förmedlaren utför tjänsten för någon annans räkning i dennes namn, och
2. den transaktion som förmedlingen avser är gjord inom landet enligt denna lag.
38 § En tjänst med anknytning till en fastighet är tillhandahållen inom landet, om fastigheten ligger i Sverige.
39 § En persontransporttjänst är tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
40 § En varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
Första stycket gäller inte en sådan unionsintern varutransporttjänst som avses i 41 §.
41 § En unionsintern varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
42 § Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångsorten och ankomstorten finns i två olika EU-
länder.
Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig.
Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt avslutas.
43 § En tjänst med anknytning till transport såsom lastning, lossning, godshantering och liknande tjänster är tillhandahållen inom landet, om tjänsten
1. tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2. fysiskt utförs i Sverige.
44 § En tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som är lös egendom är tillhandahållen inom landet om tjänsten
1. tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2. fysiskt utförs i Sverige.
45 § Bestämmelserna i 46 och 47 §§ gäller evenemang och aktiviteter som är
1. kulturella,
2. konstnärliga,
3. idrottsliga,
4. vetenskapliga,
5. pedagogiska,
6. av underhållningskaraktär, eller
7. liknande dem som anges i 1-6, såsom mässor och utställningar.
46 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
En tjänst som avser tillträde till ett sådant evenemang som anges i 45 § och som tillhandahålls en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster med anknytning till tillträdet.
46 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
En tjänst som avser tillträde till ett sådant evenemang som anges i 45 § och som tillhandahålls en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster med anknytning till tillträdet.
Första stycket gäller inte tillträde till evenemang där närvaron är virtuell.
Lag (2024:942).
47 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med en aktivitet som anges i
45 § är tillhandahållen inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten.
47 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med en aktivitet som anges i
45 § är tillhandahållen inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten.
En tjänst som avser en aktivitet som strömmas eller på annat sätt görs tillgänglig virtuellt och som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är dock tillhandahållen inom landet om förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst.
Lag (2024:942).
48 § En restaurang- eller cateringtjänst är tillhandahållen inom landet, om den fysiskt utförs i Sverige och inte annat följer av 49-51 §§.
49 § En restaurang- eller cateringtjänst som fysiskt utförs ombord på tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU är tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
50 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
51 § En tjänst som tillhandahålls och fysiskt utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik är tillhandahållen utomlands.
52 § En tjänst som avser korttidsuthyrning av transportmedel är tillhandahållen inom landet om transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande i Sverige.
Med korttidsuthyrning avses att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period på
1. högst 30 dagar, eller
2. högst 90 dagar, när det gäller fartyg.
53 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 52 § är tillhandahållen inom landet, om
1. den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,
2. kunden är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och
3. annat inte följer av 54 §.
54 § En tjänst enligt 53 § anses dock vara tillhandahållen utomlands, om
1. den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i ett annat EU-land än Sverige,
2. uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det EU-landet, och
3. tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
55 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 52 § är tillhandahållen inom landet, om
1. den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,
2. den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i Sverige,
3. uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige, och
4. tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
56 § Telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållna inom landet, om förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige.
Första stycket gäller inte för tjänster som är tillhandahållna i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet motsvarar artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet.
57 § Med elektroniska tjänster avses bland annat tillhandahållande av
1. webbplatser, webbhotell samt distansunderhåll av programvara och utrustning,
2. programvara och uppdatering av denna,
3. bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,
4. musik, filmer och spel, inklusive hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar och evenemang, och
5. distansundervisning.
Om en tjänst tillhandahålls via e-post, ska detta i sig inte innebära att tjänsten är en elektronisk tjänst.
58 § De tjänster som anges i 59 § är tillhandahållna utomlands, om
1. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2. förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför EU.
Tjänster som anses vara tillhandahållna utomlands enligt första stycket anses dock tillhandahållna inom landet, om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
59 § Följande tjänster är tillhandahållna utomlands under de förutsättningar som anges i 58 § :
1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,
2. reklam- och annonseringstjänster,
3. tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister och revisorer och andra liknande tjänster samt databehandling och tillhandahållande av information,
4. bank- och finansieringstjänster, med undantag för uthyrning av förvaringsutrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster,
5. tillhandahållande av personal,
6. uthyrning av varor som är lös egendom, med undantag för alla slags transportmedel,
7. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet,
8. tillträde till och överföring eller distribution genom
a) ett system för el,
b) ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
c) ett nät för värme eller kyla, och
9. tjänster som är direkt kopplade till sådana tjänster som avses i 8.
60 § Tjänster som anges i 59 § och som tillhandahålls från en plats utanför EU är tillhandahållna inom landet, om
1. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
2. förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och
3. tjänsterna faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
61 § En varutransporttjänst, en sådan tjänst med anknytning till transport som avses i 43 § eller en tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som avses i 44 § är tillhandahållen utomlands, om tjänsten
1. tillhandahålls en beskattningsbar person, och
2. uteslutande utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs utanför EU.
62 § Tillhandahållande av tjänster som omfattas av 56 § och leverans av varor som omfattas av 8 § är också gjorda inom landet om
1. tillhandahållaren eller leverantören
a) är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land, eller
b) saknar etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat EU-land,
2. tjänsterna tillhandahålls någon som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land, eller varorna sänds eller transporteras till ett annat EU-land, och
3. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller översteg detta belopp under det närmast föregående kalenderåret.
63 § Om det belopp som avses i 62 § 3 överskrids, är tillhandahållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna gjorda utomlands. Detta gäller från och med det tillhandahållande eller den leverans som medför att beloppet överskrids.
64 § Även om villkoren i 62 § är uppfyllda får tillhandahållaren eller leverantören begära att tillhandahållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna ska anses gjorda där förvärvaren av tjänsterna är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas eller där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.
65 § Efter en begäran enligt 64 § ska Skatteverket besluta att tillhandahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna ska anses gjorda utomlands. Beslutet gäller tills vidare.
Om ett beslut har fattats enligt första stycket, får bestämmelsen i 62 § inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.
66 § Import av en vara anses äga rum i Sverige om varan finns här när den förs in i EU.
67 § Även om varan finns här när den förs in i EU ska importen inte anses äga rum i Sverige, om varan finns i ett annat EU-
land när den upphör att omfattas av ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från tull eller ett förfarande för extern transitering.
Detsamma gäller en vara som är i fri omsättning och förs in till Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varan
1. förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unionstransitering enligt unionens tullbestämmelser och hänfördes till det förfarandet genom en deklaration när den fördes in till landet, eller
2. när den förs in till Sverige hade omfattats av 11 kap. 4 § eller ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtullar, om den hade importerats i den mening som avses i 5 kap. 37 § 1.
68 § Import av en vara anses äga rum i Sverige även om varan förs in till ett annat EU-land, om
1. varan omfattas av ett förfarande eller en situation enligt det landets tillämpning av artikel 61 i mervärdesskattedirektivet, och
2. varan finns här i landet när den upphör att omfattas av ett sådant förfarande eller sådan situation.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med beskattningsgrundande händelse (3 §),
- beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (4-11 §§),
- beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv
(12 §),
- beskattningsgrundande händelse vid import (13 §),
- redovisning av utgående skatt - huvudregler (14-17 §§),
- redovisning av utgående skatt - specialregler (18-25 §§),
- utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (26 §),
- utgående skatt hänförlig till import (27 §),
- valuta vid redovisning av utgående skatt (28 §),
- redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (29 och 30 §§),
- redovisning av ingående skatt - huvudregler (31-34 §§),
- redovisning av ingående skatt - specialregler (35-39 §§),
- ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (40 §),
- ingående skatt hänförlig till import (41 §),
- valuta vid redovisning av ingående skatt (42 §),
- ändring av tidigare redovisad utgående skatt (43-47 §§),
- ändring av tidigare redovisad ingående skatt (48 §),
- redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt (49 och
50 §§), och
- redovisning vid justering av avdrag (51-54 §§).
2 § Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
3 § Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska kunna tas ut är uppfyllda. I 4 och 7-13 §§ anges vid vilken tidpunkt den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när leveransen eller tillhandahållandet sker, om inte annat följer av 7-11 §§.
5 § Vid sådan leverans eller överföring av varor till ett annat EU-land som är undantagen från skatteplikt enligt
10 kap. 42 eller 46 § och som pågår kontinuerligt under mer än en kalendermånad, anses leveransen eller överföringen ske vid utgången av varje kalendermånad till dess den upphör.
6 § Vid sådana tillhandahållanden av tjänster i ett annat EU-
land för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt i det landet i enlighet med artikel 196 i mervärdesskattedirektivet, och av tjänster som avses i 16 kap.
9 §, anses tillhandahållandet ske den 31 december varje år, om
1. tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt under en tidsperiod som överstiger ett år, och
2. tillhandahållandet inte ger upphov till avräkningar eller betalningar under tidsperioden.
Första stycket gäller till dess tillhandahållandet av tjänsterna upphör.
7 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster får ersättning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst före den tidpunkt som avses i 4 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen när ersättningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo. Detta gäller dock bara om leveransen eller tillhandahållandet omfattas av skatteplikt när ersättningen kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo.
Första stycket gäller inte för leverans eller överföring av varor som är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 42 och
46 §§.
8 § Vid tillhandahållande av bygg- och anläggningstjänster och leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när faktura har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura när betalning tas emot eller om faktura inte har utfärdats inom den tid som anges i 17 kap. 16 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen dock enligt 4 eller 7 §.
9 § Vid leverans av en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning och levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU och som avser att föra fordonet till en plats utanför EU, inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.
10 § Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog i de fall som avses i 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) inträffar den beskattningsgrundande händelsen allteftersom betalningen tas emot av upplåtaren.
11 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat varor enligt 5 kap. 5 eller 6 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen för den leverans av varorna som görs av den beskattningsbara personen när betalningen har godkänts. Detsamma gäller för den leverans av varorna som görs till den beskattningsbara personen.
12 § Vid unionsinterna förvärv av varor inträffar den beskattningsgrundande händelsen när förvärvet sker. Tidpunkten för förvärvet motsvarar den tidpunkt då leverans av liknande varor inom landet sker enligt 4 och 5 §§.
13 § Vid import inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull.
I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i det andra EU-landet.
14 § Om inget annat följer av 15-27 §§, ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod då
1. den som enligt 16 kap. 5 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för en leverans av en vara eller ett tillhandahållande av en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört leveransen eller tillhandahållandet,
2. den som enligt 16 kap. 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för förvärv av en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
3. den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a conto-betalning.
15 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat.
16 § Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den som är betalningsskyldig för skatten till godo, om värdet av dennes sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut.
Första stycket gäller också för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14,
15 eller 16 §.
Första och andra styckena gäller dock inte
1. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller
2. finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de lagar som anges i 1.
17 § Den som tillämpar de allmänna bestämmelserna i 14 § i fråga om redovisning av utgående skatt kan inte övergå till att tillämpa bestämmelserna i 16 § utan att först ansöka om detta hos Skatteverket. Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket besluta om att utgående skatt får redovisas enligt 16 §.
18 § Utgående skatt för överlåtelse av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har överlämnats eller betalning dessförinnan har tagits emot.
Första stycket gäller inte om den som är betalningsskyldig för skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
19 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den som är betalningsskyldig för skatten har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., ska säljaren alltid redovisa den utgående skatten för den redovisningsperiod då fakturan enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde ha utfärdats.
20 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har försatts i konkurs, ska denne redovisa den utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrundande händelse har inträffat före konkursbeslutet för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas
43-45 §§.
21 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har överlåtit sin verksamhet till någon annan, ska överlåtaren redovisa utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrundande händelse har inträffat före övertagandet, för den redovisningsperiod då övertagandet har skett. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.
22 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som sträcker sig över mer än en redovisningsperiod ska det till varje redovisningsperiod hänföras den del av tjänsten som har tillhandahållits under perioden, om inte annat framgår av
23 eller 24 §.
23 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i inkomstskattelagen (1999:1229) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större delen avser ny-, till- eller ombyggnad av en egen fastighet eller en lägenhet som denne innehar med hyresrätt eller bostadsrätt, ska denne redovisa sådan utgående skatt som hänför sig till uttaget senast för den redovisningsperiod då fastigheten, lägenheten eller den del av fastigheten eller lägenheten som uttaget avser har kunnat tas i bruk.
24 § Vid tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster ska den utgående skatten på tillhandahållandet eller leveransen redovisas för den redovisningsperiod då faktura har utfärdats. Om den som utför bygg- eller anläggningstjänsten har fått betalning i förskott eller a conto utan faktura, ska redovisning ske för den redovisningsperiod då betalningen har tagits emot. Redovisning ska dock ske senast för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.
Första stycket gäller inte om skatten med tillämpning av 20 eller 21 § ska redovisas tidigare eller om redovisning sker enligt 16 §.
25 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt tar ut en tjänst enligt 5 kap. 31 § genom att själv använda eller låta någon annan använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen av den utgående skatten för uttaget skjutas upp till dess redovisning ska lämnas för den sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller motorcykeln använts.
26 § Utgående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Den utgående skatten ska dock redovisas senast för den redovisningsperiod som omfattar den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat enligt 12 §.
27 § Utgående skatt som hänför sig till import av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut en tullräkning eller ett tullkvitto för importen.
I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § ska utgående skatt dock redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen för importen har inträffat.
28 § Om den utgående skattens belopp enligt 17 kap. 29 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska den som är betalningsskyldig för skatten vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.
29 § Sådan leverans eller överföring av varor till ett annat EU-land som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 42 eller
46 § ska redovisas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura vid den tidpunkt då den senast ska utfärdas enligt 17 kap. 17 §, ska leveransen eller överföringen dock redovisas för den redovisningsperiod då fakturan senast skulle ha utfärdats.
30 § Tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244), ska redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
31 § Om inget annat följer av 32-41 §§ eller av 20 kap. 18 §, ska ingående skatt dras av för den redovisningsperiod då
1. den som förvärvar en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
2. den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller a conto-betalning.
32 § Om den som ska redovisa ingående skatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod då varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits till denne.
33 § Den som redovisar utgående skatt enligt 16 § ska dra av den ingående skatten först för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut eller då betalning dessförinnan har gjorts.
34 § Ingående skatt som hänför sig till leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 6, 8, 9,
10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 § ska, om den utgående skatten redovisas enligt 16 §, tas upp för den redovisningsperiod för vilken den utgående skatten ska redovisas.
35 § Ingående skatt för förvärv av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har tagits emot eller betalning dessförinnan har gjorts.
Första stycket gäller inte om den som ska redovisa skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
36 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får den ingående skatten alltid dras av för den redovisningsperiod då en faktura tagits emot.
37 § Vid förvärv av sådana tjänster och varor som avses i 24 § får den ingående skatten dras av när redovisning ska ske enligt första stycket i den paragrafen.
Första stycket gäller inte om redovisning sker enligt 16 §.
38 § Den som har försatts i konkurs ska senast för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a conto-betalning under tiden innan denne försattes i konkurs.
39 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog ska, i de fall ersättningen för avverkningsrätten ska betalas under flera år, avdrag för ingående skatt göras för den redovisningsperiod då betalning görs.
40 § Ingående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska dras av för den redovisningsperiod då den utgående skatten ska redovisas enligt 26 §.
41 § Ingående skatt som hänför sig till import av varor ska dras av för den redovisningsperiod då utgående skatt för den import som avdraget avser ska redovisas.
Om den utgående skatten inte ska redovisas till Skatteverket, ska den ingående skatten dras av för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut tullräkning eller tullkvitto för importen.
42 § Om skattens belopp enligt 17 kap. 29 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska vid redovisningen av den ingående skatten det skattebelopp användas som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro. Om skattebeloppet inte har angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, i euro, ska det skattebelopp användas som angetts i den valuta som fakturan är utställd i.
Om skattebeloppet måste räknas om till svenska kronor ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap. 21-23 §§.
Andra stycket gäller även i de fall skattebeloppet i fakturan bara angetts i en valuta.
43 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust enligt 8 kap. 14, 15 eller 16 §, får den som har redovisat skatten minska skatten med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till ändringen. Om en kundförlust har medfört en sådan minskning av skatten och betalning därefter görs, ska det belopp med vilket skatten minskats redovisas på nytt i motsvarande mån.
Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en verksamhet från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra den i första stycket angivna minskningen.
44 § En minskning av skatten enligt 43 § ska, om inte annat följer av 45 § eller av andra stycket, göras för den redovisningsperiod då nedsättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.
Om den som ska minska skatten enligt 43 § redovisar utgående skatt enligt 15 eller 16 §, ska minskningen av skatten göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt, om inte annat följer av 45 §.
45 § Om den som har redovisat utgående skatt försätts i konkurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit, ska en sådan minskning av skatten som avses i 43 § göras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats.
46 § En minskning av skatten enligt 43 § på grund av nedsättning av priset ska grundas på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.
47 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt får på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande utgående skatt som har redovisats i en deklaration, om
1. den redovisade skatten hänför sig till sådana unionsinterna förvärv av varor som avses i 6 kap. 30 §, och
2. förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat EU-land.
48 § Om den som har gjort avdrag för ingående skatt därefter har tagit emot en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § avseende denna skatt, ska den avdragna skatten återföras med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset. Avdraget ska återföras på det sätt som gäller för dennes redovisning av ingående skatt.
I det fall en handling eller ett meddelande som avses i
17 kap. 22 § avser en ändring enligt 50 § av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska hela det felaktiga skattebeloppet återföras enligt första stycket, om det inte redan skett.
Om den som har gjort avdrag för ingående skatt har överlåtit sin verksamhet efter tidpunkten för avdraget, ska det som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.
49 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska även redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt. Om det felaktiga skattebeloppet i en faktura eller liknande handling inte motsvaras av någon leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst, ska det redovisas för den period då fakturan eller handlingen har utfärdats.
Av 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) framgår hur den som inte är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt.
50 § Om ett belopp som avses i 49 § första stycket har redovisats, ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet enligt första stycket på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.
51 § Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 12 kap.
28-31 §§ samt 15 kap. 3-24 och 27 §§ ska justeras för den första redovisningsperioden efter det beskattningsår då användningen ändrats eller överlåtelse skett, om inte annat följer av 52 eller 53 §.
52 § Vid överlåtelse av en fastighet ska överlåtaren justera avdrag för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett. Om redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår, ska avdraget i stället justeras i enlighet med 51 §.
53 § Vid konkurs ska avdrag justeras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Om konkursboet senare ska överta rättighet och skyldighet enligt
15 kap. 25 §, ska även ändringen av justeringsbeloppet göras i konkursgäldenärens redovisning för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelades. De ändringar på grund av justering som konkursboet ska göra genom övertagandet, ska göras i konkursboets redovisning för de redovisningsperioder som anges i 51 och 52 §§.
54 § När ett tidigare verkställt avdrag ska minskas, justeras det genom att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i
48 §. När ytterligare avdrag för ingående skatt får göras, justeras avdraget genom att redovisad ingående skatt för redovisningsperioden ökas.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlag. Ytterligare bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlag finns i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer och i 20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.
2 § Vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen, om inte annat följer av 17 eller 18 §.
Första stycket gäller dock inte uttag av varor eller tjänster eller överföring av varor till ett annat EU-land.
3 § Med ersättning avses i 2, 11, 17 och 18 §§ allt det som leverantören eller tillhandahållaren har fått eller ska få för varan eller tjänsten från förvärvaren eller en tredje part, inbegripet sådana bidrag som är direkt kopplade till priset för varan eller tjänsten.
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot en flerfunktionsvoucher ska den ersättning som betalas för vouchern anses som ersättning enligt 2 §. Om det saknas information om det beloppet, ska det monetära värde som anges på flerfunktionsvouchern eller i tillhörande dokumentation anses som ersättning.
5 § Vid uttag av varor utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för uttaget.
6 § Vid uttag av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av kostnaden vid tidpunkten för uttaget för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna, om inte annat följer av
7, 8 eller 9 §. Med kostnad för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna avses den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som hör till tjänsterna.
7 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat ändamål enligt 5 kap. 31 § utgörs beskattningsunderlaget av det värde som enligt 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen (2000:980) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt anställda.
När det gäller den beskattningsbara personens eget nyttjande får Skatteverket efter ansökan bestämma beskattningsunderlaget enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.
8 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 32, 33 eller
34 § utgörs beskattningsunderlaget av
1. de nedlagda kostnaderna,
2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, och
3. värdet av arbete som personligen utförts av de personer som avses i 5 kap. 32, 33 eller 34 §.
9 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 33 eller 34 § utgörs dock beskattningsunderlaget av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader, om fastighetsägaren i 5 kap. 33 § eller hyresgästen eller bostadsrättshavaren i 5 kap. 34 § begär det.
10 § Vid överföring av varor till ett annat EU-land utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för överföringen av varorna.
11 § Vid unionsinternt förvärv av varor utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat EU-land, om inte annat följer av 17 §.
Första stycket gäller dock inte överföring av varor från ett annat EU-land.
12 § Vid överföring av varor från ett annat EU-land utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för överföringen av varorna.
13 § I beskattningsunderlaget ska det ingå skatter och avgifter utom skatt enligt denna lag. I beskattningsunderlaget ska det även ingå bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som leverantören eller tillhandahållaren tar ut av förvärvaren.
14 § Följande belopp ska inte ingå i beskattningsunderlaget:
1. prisnedsättning på grund av betalning före förfallodagen,
2. prisnedsättning och rabatt till förvärvaren som ges vid tidpunkten för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna,
3. prisnedsättning som ges efter leveransen eller tillhandahållandet om inte annat följer av andra stycket.
I beskattningsunderlaget ska det ingå belopp som avses i första stycket 3 om leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren avtalat om detta.
15 § Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får leverantören minska beskattningsunderlaget med vad denne vid avräkning med förvärvaren tillgodoräknar förvärvaren för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller bara om leverantören kan visa att den ingående skatt som hänför sig till förvärvet av varan inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren.
16 § Om en förlust uppkommer på leverantörens eller tillhandahållarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får denne minska beskattningsunderlaget med förlusten.
17 § I de fall som avses i 2 och 11 §§ utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet respektive marknadsvärdet och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat EU-land, om
1. ersättningen är lägre än marknadsvärdet,
2. mervärdesskatten inte är fullt avdragsgill för förvärvaren,
3. leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
4. den som är skyldig att betala mervärdesskatten inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.
18 § I det fall som avses i 2 § utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet, om
1. ersättningen är lägre än marknadsvärdet och avser en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster som ska undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 5, 6, 9, 11, 12,
15, 16, 17, 18, 27, 28, 29, 30, 32 eller 33 §, 34 § 2,
35 eller 37 §, eller är högre än marknadsvärdet,
2. leverantören eller tillhandahållaren inte har full avdragsrätt,
3. leverantörens eller tillhandahållarens avdragsbelopp med stöd av 13 kap. 29 § andra stycket om uppdelning efter skälig grund bestäms genom att den del av årsomsättningen som medför avdragsrätt sätts i relation till den totala årsomsättningen,
4. leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
5. leverantören eller tillhandahållaren inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.
19 § En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses förbundna med varandra enligt 17 och 18 §§, om det finns familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band.
Som band på grund av anställning ska även anses band mellan arbetsgivare och en arbetstagares familj eller andra personer som står arbetstagaren nära.
20 § När leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster bara delvis ska beskattas och den delen av beskattningsunderlaget inte kan fastställas, ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första stycket tillämpas också i fråga om uppdelning av beskattningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procentsatser.
21 § När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor uttrycks i en annan valuta än svenska kronor, ska omräkning göras till svenska kronor med användande av
1. den senaste genomsnittliga växelkurs som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, eller
2. den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
22 § Omräkning enligt 21 § 2 mellan andra valutor än euro ska göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta.
23 § För beskattningsbara personer som har sin redovisning i euro gäller, i stället för vad som anges i 21 §, följande. När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget uttrycks i en annan valuta än euro ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 21 §.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.
24 § Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, fastställt av Tullverket, enligt unionstullkodexen.
25 § I beskattningsunderlaget ska det även ingå tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som
1. tas ut av Tullverket vid import, och
2. inte redan ingår i varans värde.
26 § I beskattningsunderlaget ska det dessutom ingå bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som uppkommer fram till första bestämmelseorten här i landet.
Om det när den beskattningsgrundande händelsen inträffar är känt att varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EU-land, ska också bikostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.
27 § Med första bestämmelseort i 26 § första stycket avses den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige. Ska varan transporteras till någon annan bestämmelseort ska detta anses känt när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.
28 § I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § ska varans värde för tulländamål i 24 § utgöras av det värde som fastställts av det andra EU-landets tullmyndighet enligt unionstullkodexen. Tull och avgifter i 25 § ska i dessa fall utgöras av tull och avgifter som tas ut av det andra EU-
landets tullmyndighet eller av Tullverket.
29 § Vid återimport av sådana varor som exporterats temporärt med användning av tullförfarandet passiv förädling och bearbetats utanför EU på något annat sätt än genom reparation, ska beskattningsunderlaget beräknas på det sätt som anges i
24, 25, 26 och 28 §§. Avdrag ska dock göras för beskattningsunderlaget för mervärdesskatt som tidigare tagits ut i Sverige eller i ett annat EU-land för de temporärt exporterade varorna.
30 § Bestämmelserna i 29 § ska också gälla när sådant material som utgör unionsvaror exporterats temporärt med användning av tullförfarandet passiv förädling och varor som helt eller delvis tillverkats av detta material utanför EU återimporteras.
31 § Om unionsvaror exporterats för att repareras utanför EU, ska beskattningsunderlaget vid återimport utgöras av ersättningen för reparationen samt tull och statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut med anledning av importen.
Om den tidigare exporten av varorna har medfört avdrag eller återbetalning av mervärdesskatt eller om varorna annars inte har blivit belagda med mervärdesskatt på grund av den tidigare exporten, ingår även varornas värde vid exporten i beskattningsunderlaget.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpliga skattesatser på leverans av varor, unionsinternt förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
2 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av 3-18 §§.
3 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i EU:s livsmedelsförordning, med undantag för
1. vatten som avses i artikel 6 i dricksvattendirektivet, och
2. spritdrycker, vin och starköl.
Skatt ska dock tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av vatten som tappats på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning.
4 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet.
5 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
6 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1. leverans av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 § och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och
2. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 20 kap. 7-9 §§.
6 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1. leverans och unionsinternt förvärv av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 § och som inte omfattas av den särskilda ordningen för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap., och
2. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 20 kap. 7-9 §§.
Lag (2024:942).
7 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
8 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för persontransporttjänster, med undantag för sådan transport där resemomentet är av underordnad betydelse.
9 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av
1. böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,
2. tidningar och tidskrifter,
3. bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,
4. musiknoter, och
5. kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor.
Första stycket gäller under förutsättning att annat inte följer av 10 kap. 20 och 21 §§ och under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
10 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1. leverans, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 14, 15 eller 18 §, och
2. annan leverans än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 10 kap. 25 §.
Första stycket gäller under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
11 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1. tillhandahållande av radiotidningar om inte annat följer av
10 kap. 24 §,
2. leverans, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 10 kap. 24 §, och
3. leverans, unionsinternt förvärv och import av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 9 §.
12 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 10 kap.
6 och 9 §§.
13 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tillhandahållande på elektronisk väg av sådana produkter som avses i 9-12 §§.
Första stycket gäller inte produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och inte heller produkter som helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik.
14 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra liknande föreställningar, och
2. tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura
2000-områden.
15 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster i biblioteks- och museiverksamhet som anges i 10 kap.
30 § 2 och 4 och som inte undantas från skatteplikt enligt samma paragraf.
16 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1,
4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Första stycket gäller dock inte fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan liknande upptagning som avser information.
17 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk.
18 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster inom idrottsområdet som anges i 10 kap. 28 § och som inte undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 29 §.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om generell skatteplikt i 2 § och om undantag från skatteplikt som avser
- postområdet (4 och 5 §§),
- området för sjukvård och tandvård (6-13 §§),
- området för social omsorg (14 §),
- utbildningsområdet (15-18 §§),
- tjänster inom fristående grupper (19 §),
- massmedieområdet (20-27 §§),
- idrottsområdet (28 och 29 §§),
- kulturområdet (30 och 31 §§),
- försäkringsområdet (32 §),
- området för finansiella tjänster (33 §),
- sedlar, mynt, lotterier, gravskötsel och guld (34 §),
- fastighetsområdet (35 och 36 §§),
- leverans av vissa tillgångar (37-39 §§),
- statens och kommuners uttag (40 och 41 §§),
- unionsinterna transaktioner (42-52 §§),
- import (53-63 §§),
- export (64-67 §§),
- tjänster i samband med export eller import av varor (68 §),
- fartyg och luftfartyg (69-77 §§),
- transaktioner som likställs med export (78-94 §§),
- förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU (95 §),
- exportbutiker (96 §), och
- leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt (97 §).
2 § Leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor samt import av varor är skattepliktiga, om inget annat följer av detta kapitel.
3 § Bestämmelser om undantag från skatteplikt finns även i
- 11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
- 18 kap. om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
- 20 kap. om en särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, och
- 21 kap. om en särskild ordning för investeringsguld.
4 § Från skatteplikt undantas
1. tillhandahållanden av posttjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045), till den del de tillhandahålls av någon som med stöd av samma lag är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av denna tjänst, och
2. leveranser av frimärken som sker till det nominella värdet, om frimärkena är giltiga som betalningsmedel för posttjänster som avses i 1.
Tillhandahållanden av posttjänster för vilka villkoren förhandlats individuellt omfattas dock inte av undantaget i första stycket 1.
5 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av transporttjänster och tillhörande tjänster i samband med distribution av brev eller paket, om tjänsterna tillhandahålls mellan ett utländskt postbefordringsföretag och någon som är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045).
6 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av sjukvård eller tandvård.
7 § Med sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt mödra- och förlossningsvård, om åtgärderna
1. vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller
2. annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
Med sjukvård avses även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.
Med sjukvård likställs medicinskt betingad fotvård.
8 § Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.
9 § Undantaget i 6 § omfattar även
1. tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller vården, och
2. tillhandahållanden av kontroller och analyser av prov.
Första stycket gäller under förutsättning att tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvården eller tandvården.
10 § Skatteplikt gäller dock för
1. leveranser av glasögon eller andra synhjälpmedel, även om leveransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvård,
2. leveranser av varor av apotekare eller receptarier, och
3. tillhandahållanden av vård av djur.
11 § Från skatteplikt undantas leveranser av dentaltekniska produkter och tillhandahållanden av tjänster som avser sådana produkter, om produkten levereras eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker.
12 § Från skatteplikt undantas leveranser av modersmjölk, blod och organ från människor.
13 § Från skatteplikt undantas
1. leveranser av läkemedel till sjukhus,
2. leveranser av läkemedel som lämnas ut enligt recept, eller
3. läkemedel som förs in i landet i anslutning till en sådan leverans eller utlämning som avses i 1 eller 2.
14 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av social omsorg. Undantaget omfattar även tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller omsorgen, om tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i omsorgen.
Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd eller service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.
15 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare.
16 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av utbildning som berättigar de studerande till
1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller
3. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för
a) kortare studier om funktionshinder,
b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och
c) studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Lag (2023:359).
17 § Undantagen enligt 15 och 16 §§ omfattar också tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor, om tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i utbildningen.
18 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av uppdragsutbildning, om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt 15 eller 16 §.
Med uppdragsutbildning avses utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas.
19 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer, om
1. gruppens eller personernas verksamhet i övrigt antingen omfattas av undantag från skatteplikt eller är en sådan verksamhet för vilken de inte är en beskattningsbar person,
2. tjänsterna är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, och
3. ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Första stycket gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
20 § Från skatteplikt undantas leveranser av periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar till utgivaren, medlemmar eller anställda eller när en sådan publikation delas ut gratis till någon. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från skatteplikt om publikationen förs in till landet för att distribueras på något av dessa sätt.
21 § Från skatteplikt undantas leveranser och införsel av periodiska organisationstidskrifter.
Med en organisationstidskrift avses en publikation
1. som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personaltidning, och
2. som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera sammanslutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda medlemmar med funktionshinder.
22 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt ändamål avses sammanslutningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet eller som är representerade i Sveriges olympiska kommitté.
Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål avses sådan sammanslutning som enligt gällande föreskrifter får statligt stöd till sin verksamhet.
23 § En publikation som anges i 20 och 21 §§ anses som periodisk bara om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året.
24 § Undantagen i 20 och 21 §§ omfattar även tillhandahållanden av radiotidningar och leveranser av kassettidningar.
25 § Från skatteplikt undantas leveranser av program och kataloger för en egen verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt för ingående skatt.
26 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster som
1. avser införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter som anges i 20 och 21 §§, eller
2. tillhandahålls en utgivare av sådana publikationer som avses i 1 på uppdrag av denne, om tjänsterna avser
a) framställning av publikationen, det vill säga mångfaldigandet eller de tekniska tjänster som krävs för mångfaldigandet av publikationen, eller
b) distribution av upplagan eller någon annan åtgärd som naturligt hänger samman med framställningen.
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som avser införande av annonser i sådana publikationer som anges i 25 §.
27 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster i en verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten huvudsakligen finansieras genom statsanslag.
28 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster varigenom någon ges tillträde till idrottsligt evenemang eller möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, om dessa tjänster tillhandahålls av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.
29 § Undantagen inom idrottsområdet gäller bara om tjänsterna tillhandahålls av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap.
6 §.
30 § Från skatteplikt undantas följande tillhandahållanden:
1. en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. tillhandahållanden i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
3. förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkivhandlingar och uppgifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
4. anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
5. av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund, och
6. kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun.
31 § Från skatteplikt undantas leveranser av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 §, om
1. leveransen görs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
2. konstverket vid leveransen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och
3. beskattningsunderlagen för beskattningsåret sammanlagt understiger 300 000 kronor.
På begäran av en upphovsman eller dennes dödsbo ska Skatteverket besluta att leveranser av sådana konstverk som omfattas av första stycket är skattepliktiga oavsett beskattningsunderlagens storlek. Skatteverkets beslut ska då gälla för alla sådana leveranser till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.
32 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar.
33 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av bank- och finansieringstjänster samt sådana tillhandahållanden som utgör värdepappershandel eller liknande verksamhet.
Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen.
Med värdepappershandel avses
1. tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och
2. förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
34 § Från skatteplikt undantas leveranser och tillhandahållanden av följande varor och tjänster:
1. sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse,
2. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,
3. tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på allmän begravningsplats när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för eller innehavaren av begravningsplatsen, och
4. guld som levereras till Sveriges riksbank.
35 § Från skatteplikt undantas leveranser av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.
Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar också underordnade tillhandahållanden, exempelvis upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, el, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållandet är en del av upplåtelsen av nyttjanderätten.
36 § Skatteplikt gäller dock för
1. upplåtelse eller överlåtelse av maskiner och utrustning som har installerats varaktigt,
2. leveranser av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,
3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan liknande rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,
4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5. upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och ankring, av transportmedel,
6. upplåtelse av förvaringsboxar,
7. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
8. upplåtelse av byggnader eller mark för djur,
9. upplåtelse av väg, bro eller tunnel för trafik samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik,
10. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning,
11. upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer, och
12. upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen.
I 12 kap. finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse.
37 § Från skatteplikt undantas leveranser av andra tillgångar än omsättningstillgångar, om
1. den beskattningsbara person som levererar tillgången kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor eller tjänster som tillförts tillgången, eller
2. en överföring av tillgången från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren enligt 5 kap. 10 § har medfört uttagsbeskattning.
Tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet anses inte som omsättningstillgångar.
38 § Skatteplikt gäller dock för
1. ett försäkringsföretags leverans av tillgångar som övertagits i samband med skadereglering, och
2. ett finansieringsföretags leverans av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal.
39 § Skatteplikt gäller också om
1. den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan har undantagits från skatteplikt enligt 69,
70, 71 eller 73 §, eller
2. det unionsinterna förvärvet eller importen av varan inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 69, 70, 71 eller 73 §.
40 § Från skatteplikt undantas statens uttag av sådana tjänster avseende en fastighet som avses i 5 kap. 33 och 34 §§ under förutsättning att tjänsterna inte avser en stadigvarande bostad.
41 § Från skatteplikt undantas en kommuns uttag av varor och tjänster för eget behov.
Skatteplikt gäller dock för uttag av tjänster avseende en stadigvarande bostad i de fall som avses i 5 kap. 33 och 34 §§ utom i fråga om sådana boendeformer som avses i 4 § lagen
(2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.
42 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land, om villkoren i 43, 44 eller 45 § är uppfyllda.
43 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 42 §, om
1. förvärvaren är en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person och agerar i denna egenskap i ett annat EU-land,
2. förvärvaren har ett registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat EU-land och har meddelat säljaren sitt registreringsnummer, och
3. säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter om leveransen i en periodisk sammanställning enligt
35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) eller kan förklara på ett tillfredsställande sätt varför så inte skett.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller inte om annat följer av 47 §.
44 § Utöver de leveranser som avses i 43 § undantas leverans av punktskattepliktiga varor från skatteplikt enligt 42 §, om
1. förvärvaren är
a) en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som varken medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§,
b) en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, eller
c) en beskattningsbar person som gör förvärvet för sin jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeverksamhet som omfattas av schablonbeskattning enligt bestämmelserna i 2 kap. i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet,
2. det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna förvärv av andra varor än punktskattepliktiga varor i det EU-
land där förvärvet görs, varken under kalenderåret eller det närmast föregående kalenderåret överstiger det belopp som landet har fastställt enligt artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet, och
3. förvärvaren inte heller har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det EU-land som avses i 2.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara om försändningen eller transporten utförs i enlighet med ett sådant uppskovsförfarande som avses i 1 kap. 20 § och 4 a kap.
1-8 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1 kap. 11 § och
4 kap. 2-10 §§ lagen (2022:155) om tobaksskatt, eller 1 kap.
12 § och 4 kap. 2-11 §§ lagen (2022:156) om alkoholskatt.
45 § Utöver de leveranser som avses i 43 § undantas leverans av nya transportmedel från skatteplikt enligt 42 §, om förvärvaren är
1. en sådan person som avses i 44 § första stycket, eller
2. en annan person som inte är en beskattningsbar person.
46 § Från skatteplikt undantas en sådan överföring från Sverige till ett annat EU-land som enligt 5 kap. 12 § likställs med en leverans av varor mot ersättning under förutsättning att leveransen skulle ha omfattats av undantag från skatteplikt enligt 42 § om den hade gjorts till en annan beskattningsbar person.
47 § Om förvärvaren är en beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ eller är en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, gäller undantaget i 43 § bara om
1. det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna förvärv i det EU-land där förvärvet görs, under kalenderåret eller det närmast föregående kalenderåret, överstiger det belopp som landet har fastställt enligt artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet, eller
2. förvärvaren har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det EU-land som avses i 1.
Detsamma gäller om förvärvaren är en beskattningsbar person vars förvärv avser en jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeverksamhet som omfattas av schablonbeskattning enligt bestämmelserna i 2 kap. i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet.
Första och andra styckena gäller inte leveranser av punktskattepliktiga varor eller nya transportmedel.
48 § Undantagen från skatteplikt i 42 och 46 §§ gäller inte en sådan leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt 20 kap.
Undantaget från skatteplikt i 42 § gäller inte heller vid leveranser som avses i 43 och 44 §§ om leveransen av varorna undantas från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
49 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om motsvarande leverans av varor inom landet skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
50 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och som vid en motsvarande leverans inom landet skulle haft rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ av hela skatten med anledning av förvärvet.
51 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor, om
1. förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet,
2. den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt i ett annat EU-land,
3. förvärvet görs för en efterföljande leverans av varorna här i landet,
4. varorna sänds eller transporteras direkt till Sverige från ett annat EU-land än det där den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt, och
5. mottagaren av den efterföljande leveransen är en annan beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, som
a) är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
b) är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen enligt
16 kap. 10 §.
52 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som avser varutransporter till eller från Azorerna eller Madeira eller mellan dessa öar.
53 § Från skatteplikt undantas import av varor om motsvarande leverans av varor inom landet skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
54 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
55 § Från skatteplikt undantas import av varor, om
1. importen följs av en leverans av varorna till ett annat EU-
land, och
2. leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 42, 46 eller 84 §.
56 § Om det är fråga om sådana leveranser av varor som avses i
43 eller 46 § och leveransen som följer därför undantas från skatteplikt, gäller undantaget från skatteplikt i 55 § bara om importören har
1. angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i Sverige,
2. angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det EU-land dit varan överförs eller det registreringsnummer för mervärdesskatt som den kund till vilken varorna levereras har i ett annat EU-land än Sverige, och
3. lämnat bevisning till Tullverket om att varan är avsedd att sändas eller transporteras till ett annat EU-land.
Registreringsnumren i första stycket 1 och 2 ska anges vid den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar för importen enligt 7 kap. 13 §.
Första stycket 3 gäller bara om Tullverket begär sådan bevisning. Bevisningen ska i sådana fall ha inkommit till Tullverket innan varan övergår till fri omsättning.
57 § Från skatteplikt undantas import av
1. el,
2. gas som
a) transporteras genom ett naturgassystem eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
b) förs över från ett fartyg som transporterar gas till ett naturgassystem eller till ett rörledningsnät uppströms, och
3. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
58 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av en beskattningsbar person eller en representant som har ett identifieringsbeslut och identifieringsnummer enligt
1. 22 kap. 15 och 25 §§, eller
2. motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.
Första stycket gäller bara om identifieringsnumret har tillhandahållits Tullverket senast i samband med att tulldeklarationen lämnas in.
59 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av ett kontor eller anläggning i Sverige som tillhör
- Europeiska unionen,
- Europeiska atomenergigemenskapen,
- Europeiska centralbanken,
- Europeiska investeringsbanken, eller
- ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller bara i den omfattning undantaget inte leder till att konkurrensen snedvrids.
60 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om
1. Europeiska kommissionen, byrån eller organet importerar varorna för att utföra uppgifter som har tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera covid-19-pandemin, och
2. varorna inte säljs vidare direkt eller vid en senare tidpunkt.
Om villkoren för undantaget upphör att vara uppfyllda ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har gjort importen underrätta Skatteverket i de fall som avses i
2 kap. 2 § tullagen (2016:253), eller i andra fall Tullverket. Importen av varorna ska då vara föremål för mervärdesskatt på de villkor som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
Import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-
land
61 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
61 a § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater om varorna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem, eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.
Från skatteplikt undantas även import som görs av medlemmarna av dessa styrkor, inklusive civilpersonal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk.
Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Lag (2024:556).
61 b § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som inte omfattas av 61 a § och som görs av väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.
Lag (2024:556).
62 § Från skatteplikt undantas import av varor av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker, om varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik.
63 § Om ersättningen för en tillhandahållen tjänst är en sådan bikostnad som enligt 8 kap. 26 § ska ingå i beskattningsunderlaget för import, är tillhandahållandet av tjänsten undantaget från skatteplikt.
Detsamma gäller om en sådan bikostnad ska ingå i beskattningsunderlaget vid införsel till ett annat EU-land i enlighet med det landets tillämpning av artikel 86.1 b i mervärdesskattedirektivet.
64 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1. säljaren levererar varan till en plats utanför EU,
2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en speditör eller fraktförare, eller
3. en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
65 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU,
2. ersättningen uppgår till minst 200 kronor, och
3. säljaren kan visa att förvärvaren har medfört varan vid resa till en plats utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad då leveransen av varan gjordes.
Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland är dock leveransen undantagen från skatteplikt bara om
1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen uppgår till minst
1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen, och
2. säljaren kan visa att förvärvaren i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.
66 § Från skatteplikt undantas leverans av en sådan personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning, under förutsättning att
1. fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU, och
2. säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.
67 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som består av arbete på lös egendom, om
1. egendomen förvärvats eller importerats för att genomgå sådant arbete inom EU, och
2. egendomen efter det att arbetet utförts transporteras ut ur EU
a) av den som tillhandahåller tjänsterna,
b) av förvärvaren om denne inte är etablerad inom landet, eller
c) för någonderas räkning.
68 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av lastning, lossning, transport och andra tjänster i direkt samband med
1. export av varor från Sverige eller ett annat EU-land, och
2. import av varor
a) som omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 4 §,
b) som omfattas av 6 kap. 67 §, eller
c) som förs in till ett annat EU-land om införseln av varorna omfattas av det landets tillämpning av artikel 61 eller
157.1 a i mervärdesskattedirektivet.
69 § Från skatteplikt undantas leverans av
1. fartyg som används på öppna havet och transporterar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeverksamhet,
2. fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller för kustfiske, och
3. luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.
70 § Från skatteplikt undantas leverans av utrustning, inklusive fiskeriutrustning, som utgör en del av eller används i ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 69 §.
71 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för
1. förbrukning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § 1 och 3,
2. försäljning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § 1 och 3
a) i andra fall än som avses i 6 kap. 18 §,
b) i de fall som avses i 6 kap. 18 §, om varorna är sådana livsmedel som anges i artikel 2 i EU:s livsmedelsförordning, och
3. förbrukning eller försäljning ombord på fartyg som anges i
69 § 2, dock inte fartygsproviant för fartyg som används för kustfiske.
72 § I fråga om punktskattepliktiga varor för vilka det krävs tillstånd enligt 7 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg gäller 71 § 1 och 2 a bara om leveransen uppfyller villkoren för proviantering i 7-9 §§ den lagen. För punktskattepliktiga varor gäller inte 71 § 2 b.
Leverans av varor för försäljning ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland undantas från skatteplikt enligt 71 § 2 endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.
73 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigsfartyg som lämnar svenskt territorium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför svenskt territorium.
Första stycket gäller för krigsfartyg som kan hänföras till KN-nummer 8906 10 00 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i lydelsen enligt kommissionens genomförandeförordning (EU)
2021/1832.
74 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av
1. tjänster i form av ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana fartyg eller luftfartyg som anges i 69 §,
2. tjänster i form av uthyrning, reparation och underhåll av sådan utrustning som avses i 70 §, och
3. andra tjänster för att täcka direkta behov för de fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § och deras laster.
75 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av sådana mäklare och andra förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, om tjänsten avser sådana leveranser eller tillhandahållanden som anges i någon av 69-74 §§.
76 § Från skatteplikt undantas leverans av flygbensin och flygfotogen.
77 § Från skatteplikt undantas leverans av varor ombord på fartyg eller luftfartyg, om leveransen görs för konsumtion ombord under en sådan persontransport inom EU som avses i
6 kap. 18 §.
78 § Från skatteplikt undantas leverans av motorfordon, om förvärvaren är någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt
1. enligt 14 kap. 60 eller 64 §, eller
2. enligt 14 kap. 61 eller 63 §, om fordonet är avsett för förvärvarens personliga bruk.
Undantaget gäller bara om förvärvaren lämnar över ett intyg till leverantören som visar att förutsättningarna i första stycket är uppfyllda.
79 § Om ett motorfordon har förvärvats genom en leverans som undantagits från skatteplikt men sedan överlåtits tidigare än två år efter förvärvet, ska överlåtaren till staten betala ett belopp som motsvarar den mervärdesskatt som överlåtaren skulle ha fått betala om denne hade varit betalningsskyldig för mervärdesskatt för sin överlåtelse. Beloppet ska dock inte överstiga den mervärdesskatt som skulle ha betalats vid överlåtarens förvärv om 78 § inte hade tillämpats.
Första stycket gäller inte om annat följer av 82 §.
80 § Om det inte betalas någon ersättning vid överlåtelsen av motorfordonet eller om ersättningen väsentligen understiger marknadsvärdet, ska det belopp som avses i 79 § första stycket beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet.
81 § Bestämmelserna i 79 och 80 §§ gäller även om motorfordonet förvärvats genom ett unionsinternt förvärv som undantagits från skatteplikt eller inte varit föremål för mervärdesskatt.
82 § Skyldighet att betala ett belopp till staten enligt 79 § gäller inte, om
1. fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit, eller
2. den som fordonet överlåts till kan förvärva motorfordon genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 78 §.
Detsamma gäller vid överlåtelse av ett fordon på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, om fordonet innehafts av ägaren minst sex månader.
Om en överlåtelse sker enligt första stycket 2, ska den som förvärvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 78 §.
83 § Vid beräkning av det belopp som ska betalas till staten gäller 8 kap. om beskattningsunderlag och 9 kap. om skattesats. Beloppet betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalningen ska göras senast 35 dagar efter överlåtelsen av motorfordonet.
84 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land, om villkoren i 85, 86 eller 87 § är uppfyllda.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges en motsvarande leverans i det EU-land som förvärvaren finns i.
85 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om förvärvaren är en
1. beskickning eller ett konsulat i ett annat EU-land, eller
2. medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat.
86 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om förvärvaren är ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som tillhör
1. Europeiska unionen,
2. Europeiska atomenergigemenskapen,
3. Europeiska centralbanken,
4. Europeiska investeringsbanken, eller
5. ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
87 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om förvärvaren är
1. ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som tillhör en annan internationell organisation än som anges i 86 §,
2. en medlemsstats ombud vid en sådan organisation,
3. en person med tjänst hos en sådan organisation, eller
4. en person med uppdrag hos en sådan organisation.
88 § Från skatteplikt undantas leverans av varor till Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om
1. varorna sänds eller transporteras från Sverige till ett annat EU-land,
2. Europeiska kommissionen, byrån eller organet förvärvar varorna för att utföra uppgifter som har tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera covid-19-pandemin, och
3. Europeiska kommissionen, byrån eller organet inte säljer de förvärvade varorna vidare, vare sig direkt eller vid en senare tidpunkt.
Om villkoren för undantaget i första stycket upphör att vara uppfyllda ska Europeiska kommissionen, byrån eller organet som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Leveransen av varorna till Europeiska kommissionen, byrån eller organet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
89 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som tillhör
1. Europeiska unionen eller ett sådant EU-organ som avses i
86 §, eller
2. en sådan internationell organisation som avses i 87 §.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket 1 gäller bara i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
90 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till en person som i en sådan internationell organisation som avses i 87 §
1. är en medlemsstats ombud,
2. har en tjänst, eller
3. har uppdrag.
91 § Undantagen från skatteplikt enligt 89 och 90 §§ gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges ett motsvarande tillhandahållande i det EU-land som förvärvaren finns i.
92 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som har ett annat EU-land som destinationsland, om
1. leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor som tillhör något annat EU-land än destinationslandet,
2. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
3. styrkorna deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i destinationslandet för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
93 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som har ett annat EU-land som destinationsland, om
1. leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande någon annan stat som är part i Nato än destinationslandet,
2. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
3. styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i destinationslandet för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
93 a § Den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster som inte har något annat land som destinationsland får välja att undanta leveransen eller tillhandahållandet från skatteplikt om
1. leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,
2. varorna eller tjänsterna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter, och
3. förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de väpnade styrkorna som visar att förutsättningarna i 1 och 2 är uppfyllda.
Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i första stycket 3.
Lag (2024:556).
94 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med Fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, om
1. leveransen eller tillhandahållandet är till för dessa styrkor, och
2. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
95 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster, om
1. tillhandahållandet görs av förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, och
2. tjänsten avser sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som
a) är undantagna från skatteplikt enligt någon av 64-68 §§ eller 96 §, eller
b) anses gjorda utanför EU.
96 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1. leveransen avser obeskattade unionsvaror av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik, eller
2. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 4 § första stycket lagen om exportbutiker.
97 § Från skatteplikt undantas leverans av en vara till en beskattningsbar person som anses ha förvärvat och levererat varan i enlighet med 5 kap. 6 §.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med skatteupplag (2 §),
- varor i skatteupplag (3 §),
- undantag från skatteplikt (4 och 5 §§),
- när mervärdesskatt ska tas ut (6 §),
- vem som är betalningsskyldig (7 §),
- vad mervärdesskatten ska motsvara (8 §),
- ingående skatt (9 §), och
- godkännande av upplagshavare och skatteupplag (10 och 11 §§
).
2 § Med skatteupplag avses
1. för sådana varor i 3 § som utgör energiprodukter enligt
1 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och omfattas av de förfaranderegler som anges i 3 a § i samma kapitel, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 4 kap. 1 § i den lagen,
2. för etylalkohol, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 3 kap. 2 § lagen
(2022:156) om alkoholskatt, och
3. för övriga varor som anges i 3 §, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 10 §.
3 § I 2 § och 4 § 1 och 4 avses varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nummer) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen:
1. tenn (KN-nummer 8001),
2. koppar (KN-nummer 7402, 7403, 7405 eller 7408),
3. zink (KN-nummer 7901),
4. nickel (KN-nummer 7502),
5. aluminium (KN-nummer 7601),
6. bly (KN-nummer 7801),
7. indium (KN-nummer ex 8112 91 eller ex 8112 99),
8. spannmål (KN-nummer 1001 till 1005, 1006: endast obehandlat ris, eller 1007 till 1008),
9. oljeväxter och oljehaltiga frukter (KN-nummer 1201 till
1207), kokosnöt, brasiliansk nöt och cashewnöt (KN-
nummer 0801), andra nötter (KN-nummer 0802) eller oliver (KN-
nummer 0711 20),
10. spannmål och utsäde, inklusive sojabönor (KN-nummer 1201 till 1207),
11. kaffe, inte rostat (KN-nummer 0901 11 00 eller
0901 12 00),
12. te (KN-nummer 0902),
13. kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade
(KN-nummer 1801),
14. råsocker (KN-nummer 1701 11 eller 1701 12),
15. gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor (KN-nummer 4001 eller 4002),
16. ull (KN-nummer 5101),
17. kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),
18. mineraloljor, inklusive hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, naturgas, biogas, propan och butan; också inklusive råpetroleumoljor (KN-nummer 2709, 2710,
2711 11 00, 2711 12, 2711 13, 2711 19 00, 2711 21 00 eller
2711 29 00),
19. silver (KN-nummer 7106),
20. platina; palladium, rhodium (KN-nummer 7110 11 00,
7110 21 00 eller 7110 31 00),
21. potatis (KN-nummer 0701),
22. vegetabiliska oljor och fetter och deras fraktioner, oavsett om de är raffinerade eller inte, dock inte kemiskt modifierade (KN-nummer 1507 till 1515),
23. virke (KN-nummer 4407 10 eller 4409 10),
24. etylalkohol, E85 och ED95 (KN-nummer 2207 eller
3823 90 99),
25. fettsyrametylestrar (KN-nummer 3823 90 99),
26. råtallolja (KN-nummer 3803 00 10), och
27. tillsatser i motorbränsle (KN-nummer 3811 11 10,
3811 11 90, 3811 19 00 eller 3811 90 00).
4 § Från skatteplikt undantas
1. leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som anges i 3 §, om de är avsedda att placeras i skatteupplag inom landet,
2. tillhandahållande av tjänster som avser en sådan leverans av varor eller ett sådant unionsinternt förvärv av varor som anges i 1,
3. leverans av icke-unionsvaror och tillhandahållande av tjänster, om leveransen eller tillhandahållandet görs i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon inom landet under den tid varorna är placerade där, och
4. leverans av varor som anges i 3 § och tillhandahållande av tjänster, om leveransen eller tillhandahållandet görs i ett skatteupplag inom landet under den tid varorna är placerade i skatteupplaget.
5 § Undantaget gäller bara om leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av varor inte syftar till slutlig användning eller konsumtion.
6 § När en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § ska mervärdesskatt tas ut. Om den beskattningsgrundande händelsen för import enligt 7 kap. 13 § inträffar samtidigt, ska bara skatt enligt den här paragrafen tas ut.
7 § Den som är ansvarig för att en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § är skyldig att betala den mervärdesskatt som anges i 6 § till staten.
8 § Den mervärdesskatt som avses i 6 § ska, i de fall varan inte har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den leverans, det unionsinterna förvärv eller den import av varor som undantagits enligt 4 §, med tillägg av den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 §.
I de fall varan har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, ska den mervärdesskatt som avses i 6 § i stället motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den sista av dessa leveranser, med tillägg för den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 § och som utförts efter den sista leveransen.
9 § När mervärdesskatt ska tas ut enligt 6 §, utgörs ingående skatt för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt 7 § av beloppet av den mervärdesskatt som denne ska betala eller har betalat.
10 § Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare och som i egenskap av beskattningsbar person i större omfattning lagrar sådana varor som avses i 2 § 3.
Upplagshavarens lagring av varor ska äga rum i godkänt skatteupplag.
11 § Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag prövas av Skatteverket efter särskild ansökan.
Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av Skatteverket, om förutsättningarna för godkännande inte längre finns.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som annars skulle vara undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 35 §. Bestämmelserna avser
- vad som avses med ingående skatt (2 §),
- vad som avses med fastighet och fastighetsägare (3 och 4 §§),
- förutsättningar för frivillig beskattning (5-13 §§),
- när frivillig beskattning börjar gälla (14 §),
- frivillig beskattning vid överlåtelse (15 §),
- när den frivilliga beskattningen upphör (16-19 §§),
- anmälningsskyldighet (20 och 21 §§),
- avdrag för ingående skatt (22-25 §§),
- utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet (26 §), och
- justering av avdrag för ingående skatt (27-31 §§).
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och
5 §§. Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till en tidigare ägares förvärv enligt 22 § andra stycket.
3 § Det som sägs i 14-31 §§ om fastighet gäller fastigheter eller delar av fastigheter som är eller kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning enligt 8 eller 12 §.
4 § Det som sägs i 14-31 §§ om fastighetsägare gäller även andra som är skyldiga att betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna om frivillig beskattning i 8 eller 12 §.
5 § Om en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ eller 60, 64, 65 eller 66 § helt eller delvis hyr ut en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, får uthyrningen omfattas av frivillig beskattning. Detta gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad.
6 § En uthyrning som avses i 5 § till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, får omfattas av frivillig beskattning även om uthyrningen sker för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och
37 §§ eller 60, 64, 65 eller 66 §.
Första stycket gäller dock inte om kommunen, kommunalförbundet eller samordningsförbundet vidareuthyr fastigheten för användning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund och där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ eller 60, 64, 65 eller 66 §.
7 § Det som sägs om uthyrning i 5 och 6 §§ gäller även vid
1. upplåtelse av bostadsrätt,
2. uthyrning i andra och tredje hand, och
3. bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.
8 § En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp som väljer frivillig beskattning genom att ange mervärdesskatt i en faktura för sådan fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som avses i 5-7 §§, är skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i uthyrarens eller upplåtarens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
9 § Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, blir gruppen skyldig att betala mervärdesskatt om fakturan har utfärdats av den som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den som innehar hyresrätten eller bostadsrätten.
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
10 § Frivillig beskattning enligt 8 § för uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 60, 64 eller 65 § gäller bara om upplåtaren har ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning.
11 § En faktura som avses i 8 § ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser.
En fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse ska inte anses ha omfattats av frivillig beskattning enligt 8 § om hela skattebeloppet sätts ned genom en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 22 §. Det gäller dock bara om handlingen eller meddelandet utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan utfärdades.
12 § När en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis ska kunna hyras ut eller upplåtas enligt 5 eller 6 §, får en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp ansöka om frivillig beskattning. Om Skatteverket beslutar om frivillig beskattning, blir sökanden skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.
Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, ska ansökan göras av en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 § med samtycke av den beskattningsbara personen.
13 § Skatteverket ska besluta om frivillig beskattning enligt
12 § bara om
1. det finns särskilda skäl,
2. den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §, och
3. det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.
14 § Frivillig beskattning enligt 8 § gäller från och med den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser, dock tidigast den dag då hyresgästen eller bostadsrättshavaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som uthyrningen eller upplåtelsen avser.
Frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § gäller från och med den dag då ansökan kommer in till Skatteverket eller den senare dag som sökanden angett.
15 § En fastighetsägare som överlåter en fastighet och som efter försäljningen fortsätter att hyra ut eller upplåta fastigheten, ska vara skyldig att betala mervärdesskatt till staten enligt detta kapitel för uthyrningen eller upplåtelsen till dess den nya ägaren tillträder fastigheten.
Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskattningen till den nya ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.
16 § Den frivilliga beskattningen upphör
1. när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5-7 §§, eller
2. när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastighetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.
17 § Skatteverket får besluta att frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § ska upphöra, om det inte längre finns förutsättningar för en sådan beskattning. Ett sådant beslut får endast fattas innan uthyrning eller annan upplåtelse påbörjats.
18 § I de fall en fastighet överlåts, ska Skatteverket besluta att frivillig beskattning för uthyrning eller annan upplåtelse ska upphöra vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren gemensamt ansöker om detta före tillträdesdagen.
Första stycket gäller dock bara om
1. frivillig beskattning beslutats enligt 12 §, och
2. överlåtelsen sker innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats.
19 § Om en fastighet överlåts i andra fall än som avses i 18 § upphör den frivilliga beskattningen vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga beskattningen inte ska övergå.
20 § Om en fastighet som omfattas av frivillig beskattning enligt 12 § överlåts innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, ska överlåtelsen anmälas till Skatteverket av både den tidigare och den nya ägaren.
21 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör i enlighet med 16 § innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, är fastighetsägaren skyldig att anmäla det förhållande som medför att beskattningen upphör till Skatteverket.
22 § En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 13 kap.
Fastighetsägaren får göra avdrag i stället för att korrigera den ingående skatten genom justering av avdrag, om
1. frivillig beskattning enligt 8 § har börjat gälla inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten, eller
2. vid frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 §, en uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten.
23 § Om fastighetsägaren har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnaden av fastigheten, gäller 22 § andra stycket bara om den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte tagits i bruk efter åtgärderna.
24 § Om en tidigare ägare av fastigheten har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnaden av fastigheten, gäller 22 § andra stycket bara om
1. den nya ägaren inte har avdragsrätt enligt 13 kap. 8 § 4,
2. den tidigare ägaren inte varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt 8 eller 12 §, och
3. varken den tidigare eller den nya ägaren tagit den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden i bruk efter åtgärderna.
25 § Avdrag enligt 22 § andra stycket får göras för den ingående skatt som hänför sig till byggarbetena och som motsvarar den upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning. Avdrag får dock inte göras för ingående skatt som det gjorts avdrag för efter beslut enligt 12 §.
26 § Vid förvärv av en fastighet ska avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till en tidigare ägares ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten som avses i 22 § andra stycket, styrkas genom en av överlåtaren utfärdad handling.
Handlingen ska innehålla uppgift om
1. den ingående skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad och som överlåtaren inte har dragit av,
2. överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3. överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4. transaktionens art, och
5. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och förvärvarens avdragsrätt.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
27 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till fastighet som är eller har varit föremål för uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas eller har omfattats av frivillig beskattning, ska justeras enligt vad som föreskrivs i 28-31 §§ och 15 kap.
28 § Avdrag för ingående skatt ska justeras när frivillig beskattning upphör enligt 16-19 §§. Justering ska dock inte göras om
1. den frivilliga beskattningen upphör enligt 16 § 2, eller
2. fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.
29 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör innan någon uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § kommit till stånd, ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden. Dessutom ska ingående skatt som hänför sig till tiden mellan beslutet om frivillig beskattning och dennas upphörande, betalas in till staten. På justerings- och skattebelopp ska kostnadsränta betalas. Räntan ska motsvara den fastställda basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) och löpa från och med dagen för återbetalning av den ingående skatten till fastighetsägaren.
När en fastighetsägare har avdragsrätt enligt 22 § andra stycket beräknas justeringsperioden från ingången av det beskattningsår då avdragsrätten inträtt.
30 § Bestämmelserna i 15 kap. 21-23 §§ gäller också vid överlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig beskattning, även om den frivilliga beskattningen övergår till den nya ägaren först vid tillträdet enligt 15 § andra stycket.
Om den frivilliga beskattningen upphör enligt 18 eller 19 § är den tidigare ägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt, om inte den nya ägaren övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag enligt 15 kap. 21-23 §§.
31 § Om frivillig beskattning upphör på grund av åtgärder som vidtagits av en hyresgäst eller en bostadsrättshavare är såväl denne som fastighetsägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt. Skyldigheten omfattar den ingående skatt som var och en av dem dragit av och som hänför sig till den del av fastigheten som omfattas av hyres- eller bostadsrätten.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med ingående skatt (4 och 5 §§),
- avdragsrättens omfattning (6-12 §§),
- begränsningar och preciseringar av avdragsrätten (13-28 §§
),
- uppdelning av den ingående skatten (29 och 30 §§), och
- att avdrag ska styrkas (31-36 §§).
2 § Bestämmelser om avdrag för ingående skatt finns även i de särskilda ordningarna för
- beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.,
- resebyråer i 19 kap.,
- begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i
20 kap.,
- investeringsguld i 21 kap., och
- distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster i 22 kap.
3 § Särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt, om avdrag och om justering av avdrag för ingående skatt finns i
- 11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
- 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser, och
- 15 kap. om justering av avdrag för ingående skatt hänförlig till investeringsvaror.
4 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1. ersättning för varor som har levererats eller kommer att levereras av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för leveransen har inträffat,
2. ersättning för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet har inträffat,
3. ersättning för unionsinterna förvärv av varor,
4. sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. 23-25 §§, och
5. import av varor.
5 § Ingående skatt utgörs också av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1. förvärv som avses i 8 § 4, och
2. uttag av tjänster i byggnadsrörelse som avses i 8 § 5.
6 § I den utsträckning en beskattningsbar person använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får denne, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1. leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen,
2. sådana unionsinterna förvärv av varor som görs av den beskattningsbara personen,
3. sådana överföringar som enligt 5 kap. 23-25 §§ likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning och som görs av den beskattningsbara personen, och
4. import av varor.
7 § Den som är en beskattningsbar person bara på grund av en tillfällig leverans av ett nytt transportmedel enligt 4 kap.
3 § har rätt till avdrag för ingående skatt om leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 42 §. Avdragsrätten avser den mervärdesskatt som ingår i säljarens inköpspris eller som denne har betalat vid importen eller det unionsinterna förvärvet av transportmedlet. Avdragsrätten är dock begränsad till högst det skattebelopp säljaren skulle vara skyldig att betala om leveransen inte hade varit undantagen från skatteplikt.
Avdrag enligt första stycket får göras först sedan transportmedlet har levererats.
8 § I den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får avdrag också göras enligt följande uppställning.
Om den får avdrag göras för under förutsättning att
beskattningsbara
personen
1. övertar en den ingående skatt som den tidigare ägaren inte
verksamhet från hänför sig till har gjort avdrag men den
en annan ingående skatten skulle
beskattningsbar - leveranser av varor ha varit avdragsgill om
person, och tillhandahållanden denne hade fortsatt att
av tjänster till den driva rörelsen,
tidigare ägaren för
rörelsens behov, och
- unionsinterna förvärv
av varor och import som
gjorts av den tidigare
ägaren för rörelsens
behov,
2. är delägare den ingående skatt som den fastighet som ingår
i en motsvarar den i samfälligheten används
samfällighet beskattningsbara för den beskattningsbara
för vatten- personens andel i personens transaktioner
reglering, samfälligheten och som som medför avdragsrätt,
väghållning hänför sig till
eller liknande
ändamål, - leveranser av varor
och tillhandahållanden
av tjänster till
samfälligheten, och
- unionsinterna förvärv
av varor och import som
gjorts av
samfälligheten,
3. har fått en den skatt som leverantören inte är
vara levererad Tullverket tagit ut, betalningsskyldig enligt
till sig och då denna lag för annat än
har betalat importen och den ingående
skatt vid skatten skulle ha varit
importen av avdragsgill om den
varan utan att beskattningsbara
ha betalnings- personen själv hade
skyldighet för varit betalningsskyldig
importen eller för importen,
har betalat
ersättning för
denna skatt
till den som
haft sådan
betalnings-
skyldighet,
4. förvärvar en den utgående skatt som fastigheten eller
fastighet, en säljaren har redovisat lägenheten i säljarens
hyresrätt eller eller ska redovisa för byggnadsrörelse har
en bostadsrätt uttagen, tillförts tjänster som
till en uttagsbeskattas med stöd
lägenhet, av 5 kap. 32 §, utan att
fastigheten eller
lägenheten därefter har
tagits i bruk av
säljaren,
5. i sin den utgående skatt som fastigheten eller
byggnadsrörelse fastighetsägaren, lägenheten därefter tas
tillfört en hyresgästen eller i bruk av den
egen fastighet bostadsrättshavaren beskattningsbara personen
eller en har redovisat eller för transaktioner som
lägenhet som ska redovisa för medför avdragsrätt.
innehas med uttagen,
hyresrätt eller
bostadsrätt
sådana
tjänster som
uttagsbeskattas
med stöd av
5 kap. 32 §,
Första stycket 1 gäller även om den tidigare ägaren har använt varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet.
9 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner utanför landet som
1. utförs i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap.
2 §, och
2. skulle ha medfört rätt till avdrag för ingående skatt om de hade gjorts inom landet.
9 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner utanför landet som
1. utförs i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap.
2 §, och
2. skulle ha medfört rätt till avdrag för ingående skatt om de hade gjorts inom landet.
Avdrag får inte göras för ingående skatt som är hänförlig till transaktioner som är undantagna från skatteplikt i ett annat EU-land enligt bestämmelser som motsvarar artikel 284 i mervärdesskattedirektivet.
Lag (2024:942).
10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 13 § om läkemedel,
- 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,
- 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
- 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor,
- 52 § om transporttjänster - Azorerna och Madeira,
- 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
- 64, 65, 66 eller 67 § om export,
- 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
- 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
- 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
- 73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
- 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
- 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
- 76 eller 77 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luftfartyg,
- 78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
- 84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-
organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,
- 89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
- 94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,
- 95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,
- 96 § om exportbutiker, eller
- 97 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.
Lag (2024:556).
11 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i
6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 32 § om tjänster inom försäkringsområdet,
- 33 § om tjänster inom det finansiella området, utom i fråga om sådan fondförvaltning som avses i tredje stycket 2 eller liknande verksamhet, eller
- 34 § 1 om leveranser av sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel.
Första stycket gäller bara om
1. förvärvaren är en beskattningsbar person som i ett land utanför EU har antingen sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls eller, om sådant säte eller etableringsställe saknas i det landet, den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas där,
2. förvärvaren inte är en beskattningsbar person och är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, eller
3. transaktionerna är direkt kopplade till varor som ska exporteras till ett land utanför EU.
12 § Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning av ingående skatt i 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ har inte avdragsrätt enligt 6 § eller någon av 8-11 §§.
13 § Ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 6 § eller någon av 8-11 §§ och som hänför sig till en fastighet som ingår i en beskattningsbar persons rörelsetillgångar, får bara dras av i proportion till den beskattningsbara personens användning av fastigheten för rörelsen, om fastigheten används både för
1. rörelsen, och
2. eget privat bruk, personalens privata bruk eller annars för andra ändamål än den egna rörelsen.
Första stycket gäller inte
1. en stadigvarande bostad som omfattas av avdragsförbudet i
26 §, eller
2. ingående skatt som får dras av i enlighet med 27 § vid utförande av sådana tjänster för vilka uttagsbeskattning ska ske och vid jordbruksarrende som omfattar bostad.
14 § Om den avdragsgilla delen av den ingående skatten inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
15 § Om användningen av fastigheten ändras, ska avdraget för den ingående skatten justeras i enlighet med 15 kap.
Bestämmelserna i 5 kap. 29 och 30 §§ är inte tillämpliga vid ändrad användning av fastigheten.
16 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till kostnader vid uttag av sådana tjänster i en fastighetsförvaltande verksamhet där beskattningsunderlaget beräknats enligt 8 kap. 9 §.
17 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansieringsföretaget.
Första stycket gäller bara om finansieringsföretaget kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill för förvärvaren.
18 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till leveranser, unionsinterna förvärv eller import av varor för försäljning från fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland.
19 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte om leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen avser spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- och konfektyrvaror.
I fråga om punktskattepliktiga varor är det dock en förutsättning för avdrag att varorna får provianteras utan punktskatt enligt 5-9 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
20 § Den som förvärvar eller importerar en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av fordonet.
Första stycket gäller dock inte om en beskattningsbar person förvärvar eller importerar fordonet för
1. återförsäljning,
2. uthyrning,
3. persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
4. transporter av avlidna, eller
5. körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
21 § Den som hyr en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till hyran av fordonet.
Första stycket gäller dock inte om en beskattningsbar person använder det hyrda fordonet för
1. uthyrning,
2. persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
3. transporter av avlidna, eller
4. körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
22 § En beskattningsbar person som använder en hyrd personbil eller motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av hälften av den ingående skatt som hänför sig till hyran, om fordonet
1. i mer än ringa omfattning används i den verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, och
2. hyrs för andra ändamål än för uthyrning, persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211), transporter av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet bara delvis används i verksamheten.
23 § En beskattningsbar person som använder en personbil eller en motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av ingående skatt som hänför sig till driftskostnader, om fordonet tillhör inventarierna i verksamheten eller har hyrts för användning i denna.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet bara delvis används i verksamheten.
24 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den beskattningsbara personen inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).
25 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte ingående skatt som avser måltider eller liknande förtäring, om
1. utgifterna har ett sådant omedelbart samband med verksamheten som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen
(1999:1229),
2. avdraget inte överstiger vad som kan anses skäligt, och
3. avdraget högst uppgår till den ingående skatten på
300 kronor per person och tillfälle.
26 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad.
27 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte ingående skatt som hänför sig till
1. leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 5 kap. 32-34 §§ för vilka uttagsbeskattning ska ske,
2. ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.
28 § Ingående skatt är inte avdragsgill för staten.
29 § Avdrag ska göras enligt andra stycket om den ingående skatten avser en beskattningsbar persons förvärv eller import som
1. bara delvis är avdragsgill,
2. görs gemensamt för flera ekonomiska verksamheter, av vilka det saknas avdragsrätt i någon, eller
3. görs för en verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag.
Avdrag får då endast göras för skatten på den del av ersättningen eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som är avdragsgill respektive hänför sig till en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om denna del inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första och andra styckena gäller även ingående skatt som till viss del avser annat än den ekonomiska verksamheten.
30 § I det fall den ingående skatten avser förvärv eller import för en ekonomisk verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag, får hela den ingående skatten för ett visst förvärv eller en viss import ändå dras av, om
1. förvärvet eller importen till mer än 95 procent görs för de transaktioner som medför rätt till avdrag, eller
2. skatten för förvärvet eller importen inte överstiger
1 000 kronor och ersättningen för transaktionerna som medför rätt till avdrag uppgår till mer än 95 procent av ersättningen i verksamheten.
31 § En beskattningsbar person har bara rätt att göra avdrag för ingående skatt om den kan styrkas.
32 § Avdraget ska styrkas genom faktura, om den ingående skatten hänför sig till
1. leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, eller
2. unionsinternt förvärv av varor.
33 § Faktura för att styrka avdraget behövs dock inte, om
1. det finns särskilda skäl,
2. avdraget kan styrkas genom annan dokumentation, och
3. den ingående skatten hänför sig till unionsinterna förvärv av varor eller sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten enligt 16 kap. 6 § eller någon av 8-16 §§.
34 § Om den ingående skatten hänför sig till sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. 23-25 §§, ska avdraget styrkas genom annan dokumentation än faktura.
35 § Om den ingående skatten hänför sig till import, ska avdraget styrkas genom importdokument som anger eller medger beräkning av den mervärdesskatt som har betalats eller ska betalas.
Av importdokumentet eller av en annan handling ska det dessutom framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna.
36 § Om den ingående skatten hänför sig till ett sådant förvärv av en fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till en lägenhet som avses i 8 § 4, ska avdraget styrkas genom en av överlåtaren utfärdad handling.
Handlingen ska innehålla uppgift om
1. den mervärdesskatt som överlåtaren har redovisat eller ska redovisa för sina gjorda uttag av tjänster på fastigheten eller lägenheten,
2. överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3. överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4. transaktionens art, och
5. övrigt av betydelse för bedömningen av överlåtarens skyldighet att betala mervärdesskatt och förvärvarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder (3-32 §§),
- återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU (33-48 §§),
- återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),
- återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt (51-54 §§),
- återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder (55-58 §§),
- återbetalning till hjälporganisationer (59 §),
- återbetalning till utländska beskickningar m.fl. (60-63 §§),
- återbetalning till EU och vissa EU-organ (64-66 §),
- återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-
land (67 §),
- återbetalning till väpnade styrkor som tillhör part i Nato
(67 a-c §§),
- gemensamma bestämmelser för 59-67 c §§ (68 och 69 §§),
- att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),
- skattetillägg (71 §),
- omprövning i vissa fall (72-75 §§), och
- indrivning och verkställighet (76 §).
Lag (2024:556).
2 § Bestämmelser om återbetalning av ingående skatt finns även i
- 19 kap. om en särskild ordning för resebyråer, och
- 22 kap. om de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
3 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-
land och som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta, om den beskattningsbara personen under den återbetalningsperiod som avses i 14 §
1. varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och
2. inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 4-6 §§.
4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i
10 kap.:
- 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
- 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
- 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
- 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
- 89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,
- 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
- 94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
- 95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.
Lag (2024:556).
5 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i 16 kap.:
- 6 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
- 8 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
- 9 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap.
33 §,
- 10 § om trepartshandel,
- 13 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
- 14 § om handel med avfall och skrot.
6 § Den beskattningsbara personen får dessutom inom landet ha levererat varor och tillhandahållit tjänster, om mervärdesskatten för leveransen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster redovisats enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 369a-369x i mervärdesskattedirektivet.
7 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i 3-6 §§ har rätt till återbetalning av ingående skatt som debiterats för varor som levererats eller tjänster som tillhandahållits inom landet till denne av andra beskattningsbara personer eller för import av varor till landet. Rätten till återbetalning gäller även sådan ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 13 kap. 8 §.
Första stycket gäller bara i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
- 13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet,
- 13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
- 5 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
8 § Den beskattningsbara personen har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 7 § under förutsättning att denne utför transaktioner som medför rätt till avdrag i det EU-land där denne är etablerad.
Om den beskattningsbara personen utför både transaktioner som medför rätt till avdrag och sådana som inte medför rätt till avdrag i det EU-land där denne är etablerad, omfattar rätten till återbetalning enligt 7 § bara sådan ingående skatt som hänför sig till transaktionerna som medför rätt till avdrag i enlighet med tillämpningen av artikel 173 i mervärdesskattedirektivet i etableringslandet.
9 § Rätten till återbetalning omfattar bara sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
10 § Någon rätt till återbetalning finns inte för
1. sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap.
12 §, eller
2. mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
- 64 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
11 § En ansökan om återbetalning ska avse
1. förvärv av varor eller tjänster
a) som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovisningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller
b) för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalningsperioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
12 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land ska ansöka om återbetalning av ingående skatt hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i etableringslandet.
En ansökan anses ingiven till den behöriga myndigheten i etableringslandet bara om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som ansökan ska innehålla enligt 13 §.
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3-5 skatteförfarandelagen (2011:1244) finns i 51-54 §§.
13 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1. ansökans innehåll,
2. vilka språk som får användas i en ansökan, och
3. när uppgifter lämnas enligt 18 och 19 §§.
14 § En ansökan om återbetalning ska avse en period på minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
15 § En ansökan om återbetalning ska senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden ha kommit in till den behöriga myndigheten i det EU-land där den beskattningsbara personen är etablerad.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
16 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalenderår, ska det sökta beloppet vara minst
4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
17 § Skatteverket ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta sökanden om vilket datum en ansökan om återbetalning kom in till Skatteverket.
18 § Om Skatteverket inte har alla uppgifter som behövs för att fatta beslut i fråga om hela eller en del av en ansökan om återbetalning, får Skatteverket inom den fyramånadersperiod som anges i 21 § på elektronisk väg begära ytterligare uppgifter från
1. sökanden,
2. den behöriga myndigheten i det EU-land där sökanden är etablerad, eller
3. någon annan.
En begäran enligt första stycket 3 får göras på elektronisk väg endast om den kan tas emot på det sättet.
19 § Skatteverket får även begära originalet eller en kopia av den berörda fakturan eller importdokumentet, om det finns rimligt tvivel om giltigheten eller riktigheten av en fordran.
20 § Uppgifter som Skatteverket har begärt enligt 18 eller
19 § ska ha kommit in till Skatteverket inom en månad från den dag då mottagaren fick begäran.
21 § Skatteverket ska meddela beslut avseende en ansökan om återbetalning senast fyra månader från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
22 § Om Skatteverket begär ytterligare uppgifter enligt 18 §, ska beslutet om återbetalning meddelas senast två månader från den dag då
1. uppgifterna kom in till Skatteverket, eller
2. tidsfristen som anges i 20 § har löpt ut, om begäran inte har besvarats.
Skatteverket har dock alltid sex månader på sig att slutligt avgöra ärendet, räknat från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
Om Skatteverket har begärt kompletterande ytterligare uppgifter, ska ett slutligt beslut avseende ansökan meddelas inom åtta månader från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
23 § En ansökan ska anses ha avslagits om Skatteverket inte meddelar sitt beslut inom de tidsfrister som anges i 21 och
22 §§.
24 § Sökanden ska korrigera det belopp som sökts eller som redan har betalats tillbaka, om den avdragsgilla andelen av den ingående skatten har justerats i enlighet med tillämpningen av artikel 175 i mervärdesskattedirektivet i det EU-land där sökanden är etablerad, efter det att en ansökan om återbetalning gavs in.
Korrigeringen ska göras senast under kalenderåret efter återbetalningsperioden
1. i en ansökan om återbetalning, eller
2. genom inlämnande av en särskild anmälan genom den elektroniska portal som inrättats av det EU-land där sökanden är etablerad, om sökanden inte ger in någon återbetalningsansökan under det kalenderåret.
25 § Om sökanden har gjort en korrigering i en ansökan om återbetalning, ska Skatteverket i sitt beslut avseende den ansökan även fatta beslut om att med anledning av korrigeringen höja eller sänka det belopp som ska återbetalas.
26 § Om sökanden har gjort en korrigering i en särskild anmälan, ska Skatteverket besluta att
1. betala tillbaka det belopp som sökanden har att fordra, eller
2. sökanden ska betala tillbaka vad som har betalats ut för mycket.
Ett beslut enligt första stycket 2 får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
27 § Om någon har fått en återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tillgodoförts ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då Skatteverket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
28 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som felaktigt tillgodoförts får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
29 § Om Skatteverket bifaller en ansökan om återbetalning, ska Skatteverket betala ut det beviljade beloppet till sökanden eller den som sökanden anger senast 10 arbetsdagar från den dag då
1. tidsfristen i 21 § löpte ut, eller
2. tidsfristerna i 22 § löpte ut, om ytterligare uppgifter eller kompletterande ytterligare uppgifter har begärts av Skatteverket.
30 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1. Sverige, eller
2. ett annat EU-land, om sökanden begär det.
Vid utbetalning i ett annat EU-land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för överföringen.
31 § Sökanden ska tillgodoföras ränta på det beviljade beloppet, om utbetalningen görs efter den senaste tidpunkt som anges i 29 §.
Om Skatteverket har begärt ytterligare uppgifter eller kompletterande ytterligare uppgifter, tillämpas första stycket bara om sökanden har kommit in till Skatteverket med uppgifterna i enlighet med 20 §.
32 § Ränta ska beräknas från och med dagen efter den i 29 § angivna senaste dagen för utbetalning till den dag då utbetalningen faktiskt görs.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap.
4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
33 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land och som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta.
Med beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-
land avses en beskattningsbar person som under den återbetalningsperiod som avses i 42 §
1. varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet inom EU eller ett fast etableringsställe inom EU från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats inom EU, och
2. inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 34 och
35 §§.
34 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i
10 kap.:
- 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
- 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
- 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
- 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
- 89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,
- 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
- 94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
- 95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.
Lag (2024:556).
35 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i 16 kap.:
- 6 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
- 8 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
- 9 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap.
33 §,
- 10 § om trepartshandel,
- 13 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
- 14 § om handel med avfall och skrot.
36 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i 33-35 §§ har rätt till återbetalning av ingående skatt som debiterats för varor som levererats eller tjänster som tillhandahållits inom landet till denne av andra beskattningsbara personer eller för import av varor till landet. Rätten till återbetalning gäller även sådan ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 13 kap. 8 §.
Första stycket gäller bara i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
- 13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet,
- 13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
- 35 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
37 § Rätten till återbetalning omfattar bara sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
38 § Någon rätt till återbetalning finns inte för
1. sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap.
12 §, eller
2. mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
- 64 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
39 § En ansökan om återbetalning ska avse
1. förvärv av varor eller tjänster
a) som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovisningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller
b) för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalningsperioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
40 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land ska ansöka om återbetalning av ingående skatt hos Skatteverket. Ansökan ska göras på ett fastställt formulär som tillhandahålls av Skatteverket.
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3-5 skatteförfarandelagen (2011:1244) finns i 51-54 §§.
41 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1. ansökans innehåll,
2. vilka språk som får användas i en ansökan, och
3. vilka handlingar som ska bifogas en ansökan.
42 § En ansökan om återbetalning ska avse en period på minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
43 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in senast sex kalendermånader efter utgången av det kalenderår som den avser.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
44 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalenderår, ska det sökta beloppet vara minst
4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
45 § Skatteverket ska meddela beslut avseende en ansökan om återbetalning senast sex månader från den dag då en fullständig ansökan och övriga föreskrivna handlingar kom in till Skatteverket.
46 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1. Sverige, eller
2. ett annat land, om sökanden begär det.
Vid utbetalning i ett annat land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för överföringen.
47 § Om någon har fått en återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tillgodoförts ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då Skatteverket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
48 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som felaktigt tillgodoförts får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
49 § Om en vara har importerats till Sverige för att sändas eller transporteras till ett annat EU-land, har importören rätt till återbetalning av den mervärdesskatt som betalats vid importen. Detta gäller dock bara om importören kan styrka att varan har beskattats som unionsinternt förvärv i det EU-landet i enlighet med tillämpningen av artikel 20 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.
50 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta i enlighet med 51-53 §§.
51 § Om den som vill få återbetalning är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3-5 skatteförfarandelagen (2011:1244), ska ansökan om återbetalning av ingående skatt göras hos Skatteverket.
52 § Ansökan ska göras i en skattedeklaration i enlighet med det förfarande för deklaration av mervärdesskatt som anges i
26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
För den som ansöker gäller även i övrigt bestämmelserna om förfarandet i skatteförfarandelagen.
53 § Mervärdesskatten ska redovisas i enlighet med 7 kap.
54 § Det som sägs i 16 och 44 §§ om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även en ansökan i en skattedeklaration.
55 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige, men inte i det EU-land där återbetalning av mervärdesskatt söks, och som vill få återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämpning av EU-återbetalningsdirektivet, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet. Ansökan ska ges in till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.
En ansökan anses ingiven endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som krävs enligt tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i EU-återbetalningsdirektivet i det EU-
land som ansökan riktas till.
56 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
57 § Skatteverket ska utan dröjsmål skicka en elektronisk bekräftelse till sökanden om vilket datum ansökan kom in till Skatteverket.
58 § Skatteverket ska vidarebefordra en ansökan till det EU-
land som ansökan riktats till.
Skatteverket ska dock besluta att inte vidarebefordra ansökan, om sökanden under återbetalningsperioden
1. inte är en beskattningsbar person,
2. i Sverige endast utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt utan rätt till avdrag för ingående skatt, eller
3. omfattas av undantaget från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
Skatteverket ska på elektronisk väg underrätta sökanden om ett beslut enligt andra stycket.
59 § Den som bedriver en verksamhet för Förenta nationernas eller något av dess fackorgans räkning har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt. Detta gäller bara om skatten hänför sig till varor som förvärvas eller importeras för att föras ut ur EU och användas i denna verksamhet utanför EU.
Även en riksomfattande hjälporganisation har sådan återbetalningsrätt, om varorna förs ut ur EU för att användas i en hjälpverksamhet.
60 § Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer som avses i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren,
2. inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av förvärvaren,
3. tillbehör eller utrustning till motorfordon som ägs av förvärvaren,
4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i 1-3 eller på motorfordon,
5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,
6. sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut,
7. alkohol- och tobaksvaror,
8. tjänster avseende uthyrning av byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, under förutsättning att uthyrningstjänsten är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren, och
9. bevakningstjänster avseende fastighet eller lokal som är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren.
61 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige och karriärkonsuler vid utländska konsulat i Sverige som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta här i landet, har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1. utrustning för hemmabruk avsedd för mottagning, inspelning eller uppspelning av ljud eller bild,
2. kameror, objektiv till kameror och annan utrustning för film- eller bildåtergivning,
3. vitvaror och hushållsmaskiner,
4. datorer och utrustning med liknande användning,
5. möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och flyglar,
6. tillbehör eller utrustning till motorfordon eller till sådana varor som anges i 1-5,
7. tjänster på sådana varor som anges i 1-6 eller på motorfordon,
8. tjänster på en fastighet i samband med inmontering av vitvaror och hushållsmaskiner,
9. bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut, och
10. alkohol- och tobaksvaror.
62 § Sådan återbetalningsrätt finns dock bara om
1. förvärvet görs för personligt bruk, och
2. den sammanlagda ersättningen enligt varje faktura uppgår till minst
- 1 000 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 1-8,
- 200 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 9 och
10.
63 § Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som anges i 61 § andra stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.
64 § Ett kontor eller en anläggning som ligger i Sverige har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt, om kontoret eller anläggningen tillhör
- Europeiska unionen,
- Europeiska atomenergigemenskapen,
- Europeiska centralbanken,
- Europeiska investeringsbanken, eller
- ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till sådana förvärv som anges i 60 § andra stycket.
65 § Återbetalningsrätten gäller dock bara i den omfattning återbetalningen inte leder till att konkurrensen snedvrids.
66 § Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om
1. Europeiska kommissionen, byrån eller organet förvärvar varorna eller tjänsterna för att utföra uppgifter som tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera covid-19-
pandemin, och
2. Europeiska kommissionen, byrån eller organet inte säljer de förvärvade varorna eller tjänsterna vidare, vare sig direkt eller vid en senare tidpunkt.
Om villkoren för återbetalning enligt första stycket upphör att vara uppfyllda, ska Europeiska kommissionen, byrån eller organet som har förvärvat varorna eller tjänsterna underrätta Skatteverket och betala tillbaka det belopp som tidigare återbetalats.
Återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-
land
67 § Väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om
1. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
2. styrkorna deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
67 a § Väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller andra liknande militära serviceverksamheter.
Den som har levererat en vara eller tillhandahållit en tjänst till styrkorna har också efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, i den utsträckning det inte finns rätt till avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock inte staten, kommuner, kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i
4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Lag (2024:556).
67 b § Medlemmar av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater, inklusive civilpersonal, och deras anhöriga har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt för förvärv av varor eller tjänster som inte har något annat land som destinationsland om förvärvet görs för privat bruk.
Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Lag (2024:556).
67 c § Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om
1. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier,
2. styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna, och
3. det inte finns rätt till återbetalning enligt 67 a §.
Lag (2024:556).
68 § Skatteverket ska fatta beslut om återbetalning enligt 59-67 c §§.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning enligt 59-67 c §§.
Lag (2024:556).
69 § Bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt finns även i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
70 § Rätten till återbetalning enligt 3-54 §§ och 59-67 c §§ ska styrkas.
Lag (2024:556).
71 § Bestämmelserna om skattetillägg i 49, 51 och 52 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller också i fråga om uppgifter som lämnas i en ansökan om återbetalning av ingående skatt enligt detta kapitel.
72 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om
1. återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land som avses i 3-6 §§ och som ansöker om återbetalning enligt
12 § första stycket, och
2. att inte vidarebefordra en ansökan om återbetalning riktad till ett annat EU-land enligt 58 § andra stycket.
Första stycket 1 gäller dock inte omprövningsbeslut enligt 27 och 28 §§.
73 § Ett beslut i en fråga om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 33-35 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 40 § första stycket, ska på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär återbetalning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut meddelats.
En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Den ska ha kommit in till Skatteverket senast två år efter utgången av det kalenderår som den tidigare ansökan gäller.
74 § En begäran om omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt 59-67 c §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det. I övrigt gäller bestämmelserna i
66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid omprövning av ett sådant beslut.
Lag (2024:556).
75 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte omprövas enligt 73 § om den har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.
76 § Skatteverket ska utan dröjsmål överlämna obetalda belopp enligt ett beslut enligt 26, 27 eller 47 § för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Skatteverket får besluta att inte överlämna en fordran för indrivning om fordran avser ett ringa belopp.
Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt som avser investeringsvaror. Bestämmelserna avser
- vad som avses med ingående skatt (2 §),
- särskilt om hyresrätter och bostadsrätter (3 §),
- vad som är en investeringsvara (4-6 §§),
- i vilka fall avdrag ska justeras (7-9 §§),
- justeringsperiod (10 och 11 §§),
- hur avdrag ska justeras (12-19 §§),
- övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
(20-27 §§),
- utfärdande av justeringshandling (28-30 §§), och
- justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag (31 §).
Ytterligare bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt finns i 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser.
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och
5 §§. När någon enligt 20-27 §§ övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt utgörs dock dennes ingående skatt för den övertagna investeringsvaran av den andres ingående skatt.
3 § För hyresrätter och bostadsrätter gäller det som sägs om fastigheter i 7 § 3-5, 11 § andra stycket, 14 § andra stycket,
21-23, 25 och 26 §§. Rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt vid överlåtelse och ändrad användning samt övertagande av sådan rätt och skyldighet gäller i dessa fall hyresgästen eller bostadrättshavaren.
4 § Med investeringsvaror avses
1. maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst
50 000 kronor,
2. fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor,
3. fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom uttag enligt 5 kap. 32 §, om avdrag för ingående skatt har gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5 med minst 100 000 kronor, och
4. bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om bostadsrättshavaren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av lägenheten och om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor.
5 § Maskin, utrustning och särskild inredning ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som sådan tillgång som avses i 4 § 1, om den
1. tillförts sådan byggnad eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål, och
2. anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten.
6 § Har under ett beskattningsår avseende en viss fastighet både en åtgärd som avses i 4 § 2 företagits och ett avdrag enligt 4 § 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller mer än ett avdrag gjorts, ska åtgärderna och avdragen läggas samman vid tillämpning av beloppsgränsen. Avdrag och åtgärder som avses i 4 § 3 och 4 ska på motsvarande sätt läggas samman med andra avdrag och åtgärder som avser samma hyresrätt eller bostadsrätt.
7 § Om inte annat följer av 9 § eller 20-27 §§, ska avdrag för ingående skatt justeras i följande fall:
1. om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen varit helt eller delvis avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen minskar,
2. om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen inte varit avdragsgill eller bara delvis varit avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen ökar,
3. om en annan investeringsvara än en fastighet avyttras och leveransen är skattepliktig, under förutsättning att den ingående skatten för förvärvet eller importen av varan bara delvis varit avdragsgill,
4. om en fastighet överlåts under förutsättning att avdrag gjorts för ingående skatt på kostnader för ny-, till- eller ombyggnad som avses i 4 § 2 eller 4,
5. om en fastighet som avses i 4 § 3 överlåts, eller
6. om en fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs, under förutsättning att ingående skatt som hänför sig till kostnader för investeringsvaror som avses i
4 § 2, 3 eller 4 varit avdragsgill för denne.
8 § Statens fordran på grund av justering av avdrag för ingående skatt enligt 7 § 6 får göras gällande i en konkurs, om fordran uppkommer på grund av att gäldenären försätts i konkurs.
9 § Avdrag för ingående skatt ska inte justeras
1. om en förändring i användandet av en investeringsvara leder till uttagsbeskattning med stöd av 5 kap., eller
2. om förändringen av den avdragsgilla delen i förhållande till den avdragsgilla delen som gällde vid anskaffandet är mindre än fem procentenheter.
10 § Avdrag för ingående skatt ska justeras bara när de fall som avses i 7 § inträffar inom en viss tid
(justeringsperioden). Justeringsperioden är
1. tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 2 eller 4,
2. tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 3 räknat från det att avdrag gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5, och
3. fem år från tidpunkten för förvärvet eller importen för andra investeringsvaror.
11 § Det beskattningsår då avdraget gjorts eller förvärvet, importen, ny-, till- eller ombyggnaden skett ska räknas in i justeringsperioden.
Ny-, till- eller ombyggnad i de fall som avses i 10 § 1 ska anses ha skett det beskattningsår då fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgärderna eller, vid bygg- eller anläggningsentreprenader, det beskattningsår då slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för ingående skatt har gjorts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett det år då avdrag har gjorts.
12 § Vid ändrad användning av en investeringsvara ska avdrag för ingående skatt justeras för varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden.
Vid övergång till det undantag från skatteplikt som avses i
18 kap. ska dock avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden, om inte den beskattningsbara personen motsätter sig det. Även om den beskattningsbara personen motsätter sig det ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle, om det finns särskilda skäl för det.
13 § Vid överlåtelse av investeringsvaror och i de fall som avses i 7 § 6 ska avdrag som gjorts för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och justeringen ska avse återstoden av justeringsperioden.
14 § I återstoden av justeringsperioden ska det beskattningsår då användningen ändras eller överlåtelse sker räknas in.
Om en ändrad användning eller en överlåtelse bara avser en del av en fastighet, ska endast avdrag för den ingående skatt som hänför sig till denna del justeras.
15 § Den ingående skatt som ska justeras (ursprungsbeloppet) är
1. i de fall som avses i 4 § 2 eller 4 den ingående skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnaden,
2. i de fall som avses i 4 § 3 den ingående skatt som dragits av,
3. för övriga investeringsvaror den ingående skatten vid förvärvet eller importen av varan.
16 § Det belopp som avdrag för ingående skatt årligen ska justeras med (justeringsbeloppet) ska beräknas utifrån justeringsperioden som en tiondel respektive en femtedel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen.
17 § Om en förvärvare övertagit rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt 21 §, ska justeringsbeloppet för förvärvaren beräknas som en tiondel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan överlåtarens avdragsgilla andel ingående skatt vid överlåtelsen och förvärvarens avdragsgilla andel ingående skatt efter förändringen.
18 § Justeringsbeloppet får i de fall som avses i 7 § 3 uppgå till högst 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan exklusive skatt enligt denna lag.
19 § Om avdrag för ingående skatt ska justeras till följd av ändrad användning, ska andelen avdragsgill ingående skatt under justeringsåret bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av året. Om det finns särskilda skäl får andelen avdragsgill ingående skatt i stället bestämmas efter vad som är skäligt.
20 § Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig beskattning, i samband med att en verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock bara om förvärvaren har avdragsrätt.
21 § Vid överlåtelse av fastighet i annat fall än som avses i
20 § ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt, om förvärvaren har avdragsrätt. Detta gäller dock inte om överlåtaren och förvärvaren har träffat avtal om att överlåtaren ska justera avdragen.
22 § Om en förvärvare som avses i 21 § övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag, ska överlåtaren inte till följd av överlåtelsen justera avdrag för ingående skatt. Överlåtaren ska dock justera avdrag på grund av ändringar som inträffat under dennes innehavstid.
23 § En överlåtare som avses i 21 § ska fullgöra skyldighet att justera avdrag som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat användningen av fastigheten eller överlåtit den, om överlåtaren
1. dragit av ingående skatt och inte tagit upp den i en justeringshandling som avses i 28 §, eller
2. inte lämnat uppgift om justeringshandling som avses i 29 §.
24 § När en beskattningsbar person inträder i en mervärdesskattegrupp, övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt.
När en beskattningsbar person utträder ur en mervärdesskattegrupp övertar den beskattningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt hänförlig till den beskattningsbara personens investeringsvaror.
25 § Om en fastighetsägare försätts i konkurs får konkursboet överta konkursgäldenärens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt under förutsättning att
1. konkursboet är en beskattningsbar person enligt 4 kap. 18 § för den ekonomiska verksamheten i fastigheten, och
2. verksamheten består helt eller delvis av beskattade transaktioner.
Övertagandet ska ske innan konkursboet överlåter fastigheten, men gäller från det att konkursboet blivit en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten i fastigheten.
26 § Konkursgäldenären ska dock alltid justera avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess denne försatts i konkurs.
Om en fastighet överlåts av konkursboet ska bestämmelserna i
21-23 §§ gälla för konkursboet och förvärvaren.
27 § Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt, utan att överlåta den till någon annan, ska fastighetsägaren överta rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt på kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad som tillförts av hyresgästen eller bostadsrättshavaren.
28 § När rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt övertas enligt 20-27 §§, ska den som rättigheten och skyldigheten övertas från utfärda en handling som innehåller de uppgifter som framgår av 30 §
(justeringshandling).
Om utfärdaren av en justeringshandling efter utfärdandet fått förändrad ingående skatt eller förändrad avdragsgill andel avseende denna skatt, ska denne utfärda en kompletterande handling om ändringen.
29 § Om utfärdaren har en justeringshandling som utfärdats av en tidigare ägare till en investeringsvara och som innehåller uppgifter av betydelse för rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för den som övertar denna rättighet och skyldighet, ska ett exemplar av handlingen överlämnas till denne.
30 § En justeringshandling ska innehålla följande uppgifter:
1. den ingående skatt som hänför sig till utfärdarens förvärv eller import av investeringsvaran eller ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt,
2. den del av den ingående skatten i 1 som utfärdaren efter eventuell justering gjort avdrag för,
3. vid vilka tidpunkter förvärven, importerna och avdragen i 1 och 2 har skett,
4. om det finns en justeringshandling som avses i 29 §,
5. utfärdarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
6. namn och adress till den som ska överta rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt, eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
7. transaktionens art,
8. utfärdarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
9. om justeringshandlingen avser en fastighet, uppgift om hur den ingående skatten fördelar sig mellan olika delar av fastigheten, och
10. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och avdrag för ingående skatt för den som ska överta rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt.
31 § Den som enligt 20-27 §§ övertar rättighet och skyldighet när det gäller justering av avdrag för ingående skatt, ska i sina räkenskaper ha en sådan justeringshandling som avses i
28 § som grund för justeringen.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (3 §)
- vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet (4 §),
- leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (5-16 §§
),
- unionsinternt förvärv av varor (17 §),
- import av varor (18-22 §§), och
- felaktigt debiterad mervärdesskatt (23 §).
2 § Bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt finns även i
- 11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
- 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser,
- 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, och
- 23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import.
3 § Bestämmelserna i detta kapitel om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är tillämpliga på beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet.
4 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska en beskattningsbar person som har ett fast etableringsställe i Sverige anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, om
1. personen utför en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster inom landet, och
2. leveransen eller tillhandahållandet sker utan medverkan av det svenska etableringsstället.
5 § En beskattningsbar person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om inte annat följer av 6-16 §§.
6 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i Sverige är den som förvärvar varan eller tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om
1. förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
2. den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i
13 § eller i 12 kap.
7 § En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet har dock på begäran rätt att bli betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som förvärvaren annars skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 6 §. Denna betalningsskyldighet ska då gälla för alla sådana leveranser eller tillhandahållanden.
8 § Vid leverans av el, gas, värme eller kyla i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 21-28 §§ är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om
1. förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
2. den som levererar varan är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
9 § Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet tillhandahåller sådana tjänster som avses i 6 kap.
33 §, är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om denne är
1. en beskattningsbar person,
2. en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är registrerad för mervärdesskatt här, eller
3. en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § om ideella föreningar och registrerade trossamfund varit tillämplig.
10 § Vid sådan efterföljande leverans av varor inom landet som avses i 10 kap. 51 §, är mottagaren av leveransen skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om
1. mottagaren är en annan beskattningsbar person eller juridisk person som inte är en beskattningsbar person,
2. mottagaren är registrerad för mervärdesskatt här, och
3. den beskattningsbara person som gör den efterföljande leveransen har utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna
219a-237 i mervärdesskattedirektivet.
11 § Vid leverans av investeringsguld är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt till staten för leveransen, om
1. leverantören har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 21 kap. 7 eller 8 §, och
2. både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
12 § Vid leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
13 § Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om 9 § inte gäller och förvärvaren är
1. en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
2. en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i 1 sådana tjänster.
Första stycket gäller
1. sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till
- mark- och grundarbeten,
- bygg- och anläggningsarbeten,
- bygginstallationer,
- slutbehandling av byggnader, eller
- uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,
2. byggstädning, och
3. tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.
14 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
Första stycket gäller
1. avfall och skrot av järn, stål, koppar, nickel, aluminium, bly, zink, tenn och andra oädla metaller,
2. omsmältningsgöt av järn och stål, och
3. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer.
15 § Vid tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om både tillhandahållaren och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet och 9 § inte gäller.
Första stycket gäller överlåtelse av
1. sådana utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i direktivet om handel med utsläppsrätter som kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, och
2. andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa direktivet om handel med utsläppsrätter.
16 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varorna skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om
1. både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet, och
2. beskattningsunderlaget för leveransen av dessa varor i en faktura sammantaget överstiger 100 000 kronor och registreringsskyldigheten för förvärvaren inte endast är en konsekvens av förvärvet.
Första stycket gäller leveranser av
1. mobiltelefoner, det vill säga apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte,
2. integrerade kretsanordningar, om dessa inte har integrerats i slutanvändningsprodukter, och
3. spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.
17 § Den som gör ett unionsinternt förvärv av varor är skyldig att betala mervärdesskatt för förvärvet.
18 § Om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av en import av varor, är den som är skyldig att betala tullen även skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 20 §.
19 § Om en import av varor avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av
20 §.
20 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 18 eller 19 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
21 § Om det vid en import av varor i Sverige uppkommer en tullskuld i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, är den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen i det andra EU-landet skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av
22 §.
22 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 21 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
23 § Den som felaktigt debiterar mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig till staten för beloppet.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fakturering och bevarande av fakturor. Bestämmelserna avser
- hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp
(3 §),
- tillämpningsområde för bestämmelserna om fakturering (4-9 §§
),
- faktureringsskyldighet (10-14 §§),
- självfakturering (15 §),
- särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura (16-18 §§),
- samlingsfaktura (19 §),
- elektronisk faktura (20 och 21 §§),
- handling eller meddelande som likställs med faktura (22 och
23 §§),
- fakturans innehåll (24 och 25 §§),
- förenklad faktura (26-28 §§),
- valuta (29 §),
- säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet (30 §),
- bevarande av faktura (31 och 32 §§),
- åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg (33 och
34 §§), och
- dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt (35-37 §§).
2 § Bestämmelser om fakturering finns även i
- 18 kap. om särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
- 19 kap. om särskild ordning för resebyråer, och
- 20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.
3 § När detta kapitel tillämpas på en mervärdesskattegrupp, avses med beskattningsbar person den person i gruppen som levererar varor eller tillhandahåller tjänster utanför gruppen. Med leverantörens, tillhandahållarens eller förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt avses det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 §.
4 § Bestämmelserna om fakturering i 10-29 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet enligt 6 kap. och 19 kap. 4 § om inte annat följer av
5 §.
5 § Bestämmelserna i 10-29 §§ ska inte tillämpas på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster inom landet, om
1. leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat EU-
land av en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta etableringsställe här i landet inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet, och
2. förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhandahållande som avses i första stycket, ska dock 10-29 §§ tillämpas.
6 § Bestämmelserna i 10-29 §§ ska inte heller tillämpas av en beskattningsbar person som redovisar mervärdesskatt enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 358a-369x i mervärdesskattedirektivet.
7 § Bestämmelserna i 10-29 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som enligt artiklarna 31-61 i mervärdesskattedirektivet har gjorts i ett annat EU-land, om
1. leverantören eller tillhandahållaren
a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
b) har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
c) varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet,
2. leverantören eller tillhandahållaren inte är etablerad i det EU-land där leveransen eller tillhandahållandet har gjorts eller vars fasta etableringsställe i detta land inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet, och
3. förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhandahållande som avses i första stycket, ska dock 10-29 §§ inte tillämpas.
8 § Bestämmelserna i 10-29 §§ ska också tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs i ett annat EU-land av en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 22 kap. 9 §.
9 § Bestämmelserna i 10-29 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som har gjorts utanför EU, om leverantören eller tillhandahållaren
1. har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
2. har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
3. varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
10 § Varje beskattningsbar person ska se till att faktura utfärdas av den beskattningsbara personen själv eller i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
11 § En beskattningsbar person ska även se till att faktura utfärdas vid
1. leverans av nya transportmedel enligt 10 kap. 45 § till en privatperson,
2. leverans av varor enligt 6 kap. 7 § första stycket till en förvärvare i Sverige, och
3. tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster till en privatperson och leverans av varor i samband med sådant tillhandahållande.
12 § Faktura behöver inte utfärdas för personbefordran som är tillhandahållen utomlands enligt 6 kap. Faktura behöver inte heller utfärdas för leveranser eller tillhandahållanden som avses i någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 6, 9 eller 11 § om undantag inom sjukvård och tandvård,
- 12 § om modersmjölk, blod eller organ från människor,
- 13 § om läkemedel,
- 14 § om undantag inom social omsorg,
- 15, 16, 17 eller 18 § om undantag inom utbildningsområdet,
- 19 § om undantag inom fristående grupper,
- 26 § första stycket 1 om undantag för införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter,
- 27 § om undantag avseende verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram,
- 28 eller 29 § om undantag inom idrottsområdet,
- 30 § om undantag inom kulturområdet,
- 32 § om undantag inom försäkringsområdet,
- 33 § om undantag inom området för finansiella tjänster,
- 34 § 2 om lotterier, eller
- 35 § om undantag på fastighetsområdet.
13 § Faktura behöver inte heller utfärdas för unionsintern distansförsäljning av varor, om den beskattningsbara personen omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 22 kap. 12, 13 eller 14 §.
14 § Varje beskattningsbar person ska se till att en faktura utfärdas av den beskattningsbara personen själv eller i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för betalningar i förskott eller a conto som gjorts till den beskattningsbara personen för en sådan leverans eller ett sådant tillhandahållande som avses i 10 eller 11 §.
Faktura behöver dock inte utfärdas för betalningar i förskott eller a conto för leveranser eller tillhandahållanden som avses i 12 § eller 10 kap. 42 §.
15 § Faktura får utfärdas av förvärvaren om det finns
1. ett i förväg träffat avtal om detta mellan leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren, och
2. ett förfarande för leverantörens eller tillhandahållarens godkännande av varje faktura.
16 § Faktura för bygg- eller anläggningstjänster eller varor som levereras i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.
17 § Faktura för sådan leverans av varor till annat EU-land som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 42 § ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen för leveransen inträffar.
18 § Faktura för sådant tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet inträffar.
19 § Samlingsfaktura får utfärdas för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.
Vid utfärdande av samlingsfaktura ska tidsfristerna i 16-18 §§ beaktas.
20 § Elektronisk faktura får utfärdas bara om mottagaren godkänner det.
I 5 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling finns bestämmelser om skyldighet att ta emot elektroniska fakturor som har utfärdats till följd av offentlig upphandling.
21 § Om flera elektroniska fakturor översänds samlat till samma mottagare eller ställs till dennes förfogande, behöver gemensamma uppgifter bara anges en gång om alla uppgifter är åtkomliga för varje faktura.
22 § Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprungliga fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan likställs med en faktura.
23 § En sådan handling eller ett sådant meddelande ska utfärdas vid
1. sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 14 § första stycket 1 eller 3 om förutsättningarna i 8 kap. 14 § andra stycket inte är uppfyllda,
2. sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 14 § första stycket 2 om nedsättningen inte framgår av tidigare upprättad faktura, och
3. kundkreditering av annat slag än som avses i 1 och 2.
24 § Fakturor som utfärdas i enlighet med 10, 11 eller 14 § ska, om inte annat följer av 25 eller 26 §, innehålla följande uppgifter:
1. datum för utfärdandet,
2. ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som unikt identifierar fakturan,
3. leverantörens eller tillhandahållarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna har levererats eller tjänsterna har tillhandahållits,
4. förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna eller tjänsterna har förvärvats, om förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna eller det är fråga om en unionsintern varuförsäljning enligt 10 kap. 42 §,
5. leverantörens eller tillhandahållarens fullständiga namn och adress,
6. förvärvarens fullständiga namn och adress,
7. de levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art,
8. datum då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan förskotts- eller a conto-betalning som avses i 14 § gjorts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande,
9. beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset,
10. tillämpad mervärdesskattesats,
11. det mervärdesskattebelopp som ska betalas, om inte en särskild ordning tillämpas som utesluter en sådan uppgift,
12. när faktura utfärdas av förvärvaren enligt 15 §, uppgiften självfakturering,
13. vid undantag från skatteplikt, en hänvisning till
a) den tillämpliga bestämmelsen i denna lag,
b) den tillämpliga bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet, eller
c) en annan uppgift om att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster undantas från skatteplikt,
14. när förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, uppgiften omvänd betalningsskyldighet,
15. vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat EU-
land, de uppgifter i 2 kap. 16 § som avgör att varan ska hänföras till ett sådant transportmedel,
16. vid tillämpning av den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap., uppgiften vinstmarginalbeskattning för resebyråer, och
17. vid tillämpning av den särskilda ordningen för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap., den eller de av följande uppgifter som är relevanta:
a) vinstmarginalbeskattning för begagnade varor,
b) vinstmarginalbeskattning för konstverk, eller
c) vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.
25 § Uppgifterna som avses i 24 § 9-11 får utelämnas i fakturan om förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten. Fakturan ska då i stället innehålla uppgift om beskattningsunderlaget för varorna eller tjänsterna med hänvisning till de uppgifter som avses i 24 § 7.
26 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Förenklad faktura får utfärdas, om
1. fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mervärdesskatt,
2. handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksamhetssektorn eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 24 §, eller
3. fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 22 §.
26 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Förenklad faktura får utfärdas, om
1. fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mervärdesskatt,
2. handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksamhetssektorn eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 24 §,
3. fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 22 §, eller
4. den beskattningsbara personen omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
Lag (2024:942).
27 § Förenklad faktura får dock inte utfärdas för
1. leverans av varor som avses i 6 kap. 7 § första stycket eller 10 kap. 42 §,
2. leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som avses i 7 § första stycket, eller
3. leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten och den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är
a) en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, eller
b) en sådan beskattningsbar person som enligt 16 kap. 4 § ska anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
28 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
En förenklad faktura ska minst innehålla följande uppgifter:
1. datum för utfärdandet,
2. identifiering av leverantören eller tillhandahållaren,
3. identifiering av den typ av varor som har levererats eller tjänster som har tillhandahållits,
4. det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta, och
5. om fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 22 §, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.
28 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
En förenklad faktura ska minst innehålla följande uppgifter:
1. datum för utfärdandet,
2. identifiering av leverantören eller tillhandahållaren,
3. identifiering av den typ av varor som har levererats eller tjänster som har tillhandahållits,
4. det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta,
5. om fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 22 §, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras, och
6. om den beskattningsbara personen tillämpar undantaget från skatteplikt i 18 kap. 4 §, uppgift om att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster undantas från skatteplikt enligt den bestämmelsen.
Lag (2024:942).
29 § Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska mervärdesskattebeloppet även anges i svenska kronor om mervärdesskatten ska betalas till staten. Om den som ska se till att faktura utfärdas har sin redovisning i euro, ska mervärdesskattebeloppet i stället även anges i euro.
Om mervärdesskattebeloppet vid tillämpningen av första stycket måste anges efter omräkning, ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap. 21-23 §§.
30 § Den som enligt 31 § ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras, ska också från tidpunkten för utfärdandet av fakturan och under hela lagringstiden säkerställa
1. leverantörens, tillhandahållarens eller fakturautfärdarens identitet (ursprungets äkthet),
2. att det innehåll som krävs i fakturan inte har ändrats
(innehållets integritet) samt
3. att uppgifterna i fakturan är läsbara.
31 § Den som ska se till att faktura utfärdas är även skyldig att se till att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att se till att ett exemplar av fakturan bevaras gäller även fakturor som en beskattningsbar person tagit emot.
32 § I bokföringslagen (1999:1078) finns ytterligare bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation som ska tillämpas av fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.
Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt 31 §, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande av räkenskapsinformation i 7 kap. 1 och 6 §§ bokföringslagen och om platsen för bevarande av räkenskapsinformation i 7 kap. 2-4 §§ samma lag.
33 § Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses att data bevaras med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och med användning av kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel.
34 § När en behörig myndighet i ett annat EU-land under lagringstiden begär det, ska den som ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras ge denna myndighet omedelbar elektronisk åtkomst till en faktura som bevaras på elektronisk väg, om
1. begäran görs för kontrolländamål, och
2. mervärdesskatt som är hänförlig till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i fakturan ska betalas i detta EU-land.
För en sådan begäran som avses i första stycket gäller motsvarande begränsningar som enligt 47 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
35 § Med elektroniskt gränssnitt avses en marknadsplats, en plattform, portal eller motsvarande.
36 § En beskattningsbar person som genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till någon som inte är en beskattningsbar person ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för dessa leveranser och tillhandahållanden. Underlagen ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om den mervärdesskatt som redovisats för dessa leveranser och tillhandahållanden är korrekt.
37 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.
/Kapitlet upphör att gälla U:2025-01-01 genom
lag (2024:942)./
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet som görs av beskattningsbara personer med liten årsomsättning. Bestämmelserna avser
- undantag från skatteplikt (2-4 §§),
- ansökan och beslut om undantag (5 och 6 §§),
- hur årsomsättningen ska beräknas (7-11 §§),
- åtgärder om undantaget upphör (12 §),
- avdragsbegränsning (13 §),
- faktura (14 §), och
- ansökan och beslut om beskattning (15 §).
2 § Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet är undantagna från skatteplikt om de görs av en beskattningsbar person vars årsomsättning enligt 7-11 §§ inte beräknas överstiga 80 000 kronor under beskattningsåret, och inte heller har överstigit 80 000 kronor för något av de två närmast föregående beskattningsåren.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet justeras i motsvarande utsträckning.
3 § Undantaget från skatteplikt gäller inte leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs av beskattningsbara personer som
1. inte är etablerade här i landet,
2. utför sådana leveranser av konstverk som är skattepliktiga enligt 10 kap. 31 §,
3. hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning, eller
4. utför sådana leveranser av investeringsguld eller tillhandahållanden av förmedlingstjänster avseende investeringsguld som omfattas av frivillig beskattning enligt
21 kap. 7-9 §§.
4 § Undantaget gäller inte heller leveranser av nya transportmedel som undantas från skatteplikt enligt 10 kap.
42 § eller sådana uttag av varor som avses 5 kap. 9 §.
5 § Om den beskattningsbara personen inte är registrerad för mervärdesskatt, gäller undantaget från skatteplikt utan ansökan eller beslut.
6 § Om den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt, gäller undantaget bara om Skatteverket efter ansökan av den beskattningsbara personen har beslutat om det. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för beslutet.
Ett beslut om undantag enligt första stycket gäller dock tidigast från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades enligt 15 §.
7 § Den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas med hänsyn till de belopp som anges i 8-11 §§.
Mervärdesskatt enligt denna lag ska dock inte ingå i beloppen.
8 § I den beskattningsbara personens årsomsättning ingår värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet, i den utsträckning de är skattepliktiga om de utförs av en beskattningsbar person som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.
9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 13 § om läkemedel,
- 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,
- 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
- 64, 65, 66 eller 67 § om export,
- 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
- 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
- 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
- 73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
- 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
- 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
- 76 § om flygbensin och flygfotogen,
- 78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
- 84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-
organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,
- 89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
- 94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
- 95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.
Lag (2024:556).
10 § I årsomsättningen ingår också värdet av
- fastighetstransaktioner,
- försäkringstransaktioner,
- finansiella transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 33 §, och
- leveranser av sedlar och mynt som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 34 § 1.
Första stycket gäller dock inte beloppet för en transaktion som bara har karaktären av en bitransaktion.
11 § Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.
12 § Om förutsättningarna för att tillämpa undantaget upphör på grund av att årsomsättningen under beskattningsåret överstiger 80 000 kronor, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den leverans av en vara eller det tillhandahållande av en tjänst som medför att beloppet överskrids.
Den beskattningsbara personen ska också anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av
7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
13 § En beskattningsbar person som utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 2 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 § eller någon av 8-30 §§.
14 § Vid leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt ska mervärdesskatt inte anges i fakturan.
15 § Om en beskattningsbar person ansöker om det, ska Skatteverket besluta att skatt ska tas ut enligt denna lag trots att det fortfarande finns förutsättningar att undanta den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 2 §.
Beslutet gäller tidigast från ingången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ansökan kom in till Skatteverket.
/Kapitlet träder i kraft I:2025-01-01/
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som görs av beskattningsbara personer med liten årsomsättning. Bestämmelserna avser
- definitioner (2 och 3 §§ ),
- undantag från skatteplikt inom landet (4-17 §§ ),
- hur årsomsättningen ska beräknas (18-23 §§ ),
- undantag från skatteplikt i ett annat EU-land (24-40 §§ ),
- faktura (41 § ), och
- förfarandet i samband med beslut om villkor för undantag från skatteplikt, identifiering eller återkallelse (42-47 §§
).
Lag (2024:942).
2 § Med årsomsättning inom landet avses värdet av de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, exklusive mervärdesskatt, som en beskattningsbar person gör inom landet under ett kalenderår.
Lag (2024:942).
3 § Med årsomsättning inom EU avses värdet av de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, exklusive mervärdesskatt, som en beskattningsbar person gör inom EU under ett kalenderår.
Lag (2024:942).
4 § Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet är undantagna från skatteplikt om de görs av en beskattningsbar person vars årsomsättning inom landet
1. inte överstiger 120 000 kronor under kalenderåret, och
2. inte har överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren.
Lag (2024:942).
5 § Om den beskattningsbara personen är etablerad i ett annat EU-land gäller dessutom att denne ska vara identifierad i det landet i enlighet med bestämmelser som motsvarar artikel 284.3 i mervärdesskattedirektivet och att årsomsättningen inom EU inte får
1. överstiga 100 000 euro under kalenderåret, eller
2. ha överstigit 100 000 euro under det närmast föregående kalenderåret.
Lag (2024:942).
6 § Undantaget från skatteplikt gäller inte leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs av beskattningsbara personer som
1. inte är etablerade i något EU-land,
2. utför sådana leveranser av konstverk som är skattepliktiga enligt 10 kap. 31 §,
3. hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning, eller
4. utför sådana leveranser av investeringsguld eller tillhandahållanden av förmedlingstjänster avseende investeringsguld som omfattas av frivillig beskattning enligt
21 kap. 7-9 §§.
Lag (2024:942).
7 § Undantaget gäller inte heller leveranser av nya transportmedel som undantas från skatteplikt enligt 10 kap.
42 § eller sådana uttag av varor som avses i 5 kap. 9 §.
Lag (2024:942).
8 § Om en beskattningsbar person som är etablerad här i landet inte är registrerad för mervärdesskatt, gäller undantaget från skatteplikt här utan ansökan eller beslut.
Lag (2024:942).
9 § Om den beskattningsbara personen är etablerad här i landet och registrerad för mervärdesskatt, gäller undantaget från skatteplikt här bara om Skatteverket efter ansökan av den beskattningsbara personen har beslutat om det. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för beslutet.
Ett beslut om undantag enligt första stycket gäller dock tidigast från ingången av det tredje kalenderåret efter det kalenderår då ett beslut om beskattning fattades enligt 15 §.
Lag (2024:942).
10 § För en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land gäller undantaget från skatteplikt från och med den dag då den beskattningsbara personen informerats om sitt identifieringsnummer eller fått en bekräftelse av numret i enlighet med bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 284.5 a och b i mervärdesskattedirektivet.
Om den beskattningsbara personen tidigare har tillämpat undantaget från skatteplikt i Sverige ska dock undantaget tidigast gälla från ingången av det tredje kalenderåret efter det kalenderår då undantaget upphörde att gälla enligt 13 §.
Lag (2024:942).
11 § Om årsomsättningen inom landet överstiger 120 000 kronor under kalenderåret, upphör undantaget att gälla från den tidpunkten.
Lag (2024:942).
12 § För en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land upphör undantaget från skatteplikt också att gälla från den tidpunkt då årsomsättningen inom EU överstiger
100 000 euro under kalenderåret.
Lag (2024:942).
13 § Om en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land informerar den behöriga myndigheten i det landet om att personen inte längre vill tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige, upphör undantaget från skatteplikt att gälla
1. från och med den första dagen i det kalenderkvartal som följer efter att den behöriga myndigheten har tagit emot informationen, eller
2. från och med den första dagen i det påföljande kalenderkvartalets andra månad, om den behöriga myndigheten har tagit emot informationen under ett kalenderkvartals sista månad.
Lag (2024:942).
14 § En beskattningsbar person som utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 4 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 § eller någon av 8-30 §§.
Lag (2024:942).
15 § Om en beskattningsbar person som är etablerad här i landet ansöker om det, ska Skatteverket besluta att skatt ska tas ut enligt denna lag trots att det fortfarande finns förutsättningar att undanta den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 4 §.
Beslutet gäller tidigast från ingången av kalenderåret närmast före det kalenderår då ansökan kom in till Skatteverket.
Lag (2024:942).
16 § Om en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land har anmält till den behöriga myndigheten i det landet att den vill tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige, ska Skatteverket pröva om villkoren i 4 § är uppfyllda och fatta beslut om detta.
Lag (2024:942).
17 § Om villkoren i 4 § inte längre är uppfyllda för en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och som tillämpar undantaget från skatteplikt här, ska Skatteverket fatta beslut om att villkoren inte längre är uppfyllda.
Lag (2024:942).
18 § Den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas enligt vad som anges i 19-23 §§.
Lag (2024:942).
19 § I den beskattningsbara personens årsomsättning ingår värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, i den utsträckning de skulle ha beskattats om de hade utförts av en beskattningsbar person som inte omfattas av
1. bestämmelserna i detta kapitel, eller
2. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 284 i mervärdesskattedirektivet.
Lag (2024:942).
20 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
- 13 § om läkemedel,
- 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,
- 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
- 42 § om unionsinterna leveranser,
- 64, 65, 66 eller 67 § om export,
- 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
- 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
- 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
- 73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
- 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
- 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
- 76 § om flygbensin och flygfotogen,
- 78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
- 84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-
organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,
- 89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
- 94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
- 95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.
Lag (2024:942).
21 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt i ett annat EU-land enligt bestämmelser som motsvarar någon av följande artiklar i mervärdesskattedirektivet:
- 98.2 eller 105a om vissa undantag med rätt till avdrag,
- 138 om unionsinterna leveranser,
- 146 eller 147 om undantag för export,
- 148 eller 149 om undantag i samband med internationella transporter,
- 151 eller 152 om undantag för vissa med export likställda transaktioner, eller
- 153 om undantag för vissa tjänster som utförs av förmedlare.
Lag (2024:942).
22 § I årsomsättningen ingår också värdet av
- fastighetstransaktioner,
- försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, och
- finansiella transaktioner, inklusive leveranser av sedlar och mynt, som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap.
33 § eller 34 § 1, eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 135.1 b-g i mervärdesskattedirektivet.
Första stycket gäller dock inte värdet av transaktioner som bara har karaktären av bitransaktioner.
Lag (2024:942).
23 § Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.
Lag (2024:942).
24 § Om en beskattningsbar person som är etablerad här i landet vill tillämpa undantaget från skatteplikt för små företag i ett annat EU-land, enligt bestämmelser som i det landet motsvarar artikel 284 i mervärdes-skattedirektivet, ska en förhandsanmälan lämnas till Skatteverket på elektronisk väg.
Lag (2024:942).
25 § En förhandsanmälan ska innehålla
1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgift om varje annat EU-land där den beskattningsbara personen vill tillämpa undantaget från skatteplikt, och
3. det totala värdet av de varor som levererats och de tjänster som tillhandahållits här i landet och i varje annat EU-land under
a) det kalenderår då anmälan lämnas in, och
b) de två närmast föregående kalenderåren.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om identifikationsuppgifterna enligt första stycket 1.
Lag (2024:942).
26 § Om det andra EU-landet inte har tillämpat den möjlighet att förlänga perioden som anges i artikel 288a.1 första stycket i mervärdes-skattedirektivet, behöver värdet i 25 § första stycket 3 b bara anges för det föregående kalenderåret.
Värdena i 25 § första stycket 3 ska beräknas enligt vad som anges i 19-23 §§.
Lag (2024:942).
27 § Skatteverket ska efter förhandsanmälan från en beskattningsbar person fatta ett beslut om ett individuellt nummer (identifieringsnummer) för tillämpning av undantaget från skatteplikt i ett annat EU-land (identifieringsbeslut).
Lag (2024:942).
28 § Identifieringsbeslut ska fattas, om den beskattningsbara personen
1. har en årsomsättning inom EU som inte överstiger
100 000 euro och inte heller har överstigit 100 000 euro under det föregående kalenderåret,
2. har en årsomsättning i det EU-land där den beskattningsbara personen vill tillämpa undantaget som inte överskrider det tröskelvärde som gäller i det landet enligt bestämmelser som motsvarar artikel 284.1 i mervärdes-skattedirektivet, och
3. uppfyller villkoren i bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 288a.1 i mervärdesskattedirektivet.
Lag (2024:942).
29 § Om den beskattningsbara personen vill tillämpa undantag från skatteplikt i fler EU-länder än de som angetts i förhandsanmälan, ska den beskattningsbara personen uppdatera sin förhandsanmälan på elektronisk väg.
Uppdateringen ska innehålla identifieringsnumret för den beskattnings-bara personen och den information som anges i 25 och 26 §§, om inte informationen framgår av en särskild sammanställning.
Skatteverket ska efter en sådan uppdatering fatta ett identifieringsbeslut för varje EU-land som uppdateringen avser.
Lag (2024:942).
30 § Ett identifieringsbeslut ska fattas inom 35 arbetsdagar från att förhandsanmälan eller uppdateringen av förhandsanmälan togs emot.
Beslutet får dock fattas senare om den behöriga myndigheten i ett annat EU-land begär ytterligare tid för att utföra nödvändiga kontroller i syfte att undvika skatteundandragande eller skatteflykt.
Lag (2024:942).
31 § Den beskattningsbara personen ska genom att uppdatera sin förhandsanmälan på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringar i den information som tidigare lämnats enligt 25 §.
Detsamma gäller om verksamheten upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att undantas från skatteplikt i ett annat EU-land inte längre är uppfyllda.
Lag (2024:942).
32 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut, om den beskattningsbara personen
1. har en årsomsättning inom EU som överstiger 100 000 euro under ett kalenderår,
2. har meddelat att den upphört att tillämpa undantaget från skatteplikt,
3. har meddelat att den har upphört med sin verksamhet, eller
4. på annat sätt kan antas ha upphört med sin verksamhet.
Lag (2024:942).
33 § Skatteverket ska också återkalla ett identifieringsbeslut om den behöriga myndigheten i ett annat EU-land meddelat att den beskattningsbara personen inte längre har rätt att tillämpa undantaget från skatteplikt i det EU-landet, eller om undantaget från skatteplikt har upphört att vara tillämpligt där.
Lag (2024:942).
34 § En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje kalenderkvartal lämna en särskild sammanställning till Skatteverket på elektronisk väg.
Sammanställningen ska lämnas även om inga leveranser eller tillhandahållanden har gjorts.
Lag (2024:942).
35 § Den särskilda sammanställningen ska innehålla
1. identifieringsnumret för den beskattningsbara personen,
2. det totala värdet av de leveranser och tillhandahållanden som gjorts under kalenderkvartalet här i landet, och
3. det totala värdet av de leveranser och tillhandahållanden som gjorts under kalenderkvartalet i varje annat EU-land.
Värdena i första stycket 2 och 3 ska beräknas enligt vad som anges i 19-23 §§.
Lag (2024:942).
36 § Den särskilda sammanställningen ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter kalenderkvartalets utgång.
Lag (2024:942).
37 § Om tröskelvärdet för årsomsättningen inom EU enligt 5 § 1 överskrids, ska den beskattningsbara personen på elektronisk väg informera Skatteverket inom 15 arbetsdagar.
Den beskattningsbara personen ska lämna en särskild sammanställning med uppgift om värdet av de leveranser och tillhandahållanden som avses i 35 § och som har gjorts från och med början av det innevarande kalenderkvartalet fram till den dag då tröskelvärdet överskreds.
Lag (2024:942).
38 § Skatteverket får förelägga en beskattningsbar person att lämna en särskild sammanställning.
I fråga om sådant föreläggande gäller 44 kap. 2, 3 och 4 §§ och 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lag (2024:942).
39 § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som ombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut, om den som utsetts kan antas vara lämplig för uppdraget.
Den som godkänts som ombud får
1. lämna den särskilda sammanställningen, och
2. ta del av tidigare inlämnade särskilda sammanställningar.
Skatteverket ska återkalla ett godkännande som ombud om
1. ombudet eller den som omfattas av ett identifieringsbeslut har begärt det,
2. uppdraget har upphört att gälla, eller
3. det har visat sig att ombudet inte är lämplig för uppdraget.
Lag (2024:942).
40 § Beloppen i förhandsanmälan och den särskilda sammanställningen ska anges i euro.
Om leveranserna och tillhandahållandena har gjorts i annan valuta, ska den beskattningsbara personen använda den växelkurs som gällde på kalenderårets första dag. Omräkning ska göras enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken offentliggjort för den dagen eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurserna offentliggörs.
Lag (2024:942).
41 § Vid leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt ska mervärdesskatt inte anges i fakturan.
Förfarandet i samband med beslut om villkor för undantag från skatteplikt, identifiering eller återkallelse
Lag (2024:942).
42 § Skatteverket ska ompröva ett beslut enligt 16 eller 17 §, om
1. den som beslutet gäller har begärt det,
2. beslutet överklagas, eller
3. det finns andra skäl.
Lag (2024:942).
43 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse, om
1. den som beslutet gäller har begärt det,
2. beslutet överklagas, eller
3. det finns andra skäl.
Omprövningen får inte avse villkoren för undantag från skatteplikt som prövats av behörig myndighet i det andra EU-
landet.
Lag (2024:942).
44 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.
Lag (2024:942).
45 § Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol.
Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller.
Lag (2024:942).
46 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett sådant beslut om återkallelse som avses i 43 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.
Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.
Lag (2024:942).
47 § Vid prövning av frågor om identifiering, återkallelse eller villkor för undantag från skatteplikt tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i
4 kap.,
2. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§,
3. begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap.
18 §, och
4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
Lag (2024:942).
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpningsområde (2 och 3 §§),
- platsen för tillhandahållande av resetjänster (4 §),
- beskattningsunderlag (5 och 6 §§),
- resetjänst som likställs med förmedlingstjänst (7 §),
- begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning (8 §
),
- faktura (9 §), och
- tillämpning av de allmänna bestämmelserna (10 §).
2 § Detta kapitel tillämpas vid en resebyrås tillhandahållande av resor till resenärer, om resebyrån som ett led i det tillhandahållandet
1. förvärvar varor och tjänster från andra beskattningsbara personer, eller
2. förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning.
Med resebyrå avses i detta kapitel även researrangör.
3 § Vad resebyrån tillhandahåller en resenär på det sätt som avses i 2 § ska anses som ett enda tillhandahållande av tjänster (en resetjänst).
4 § En resetjänst är tillhandahållen inom landet om resebyrån har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
5 § Vid tillhandahållande av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av resebyråns marginal. Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för resetjänsten och resebyråns kostnader för sådana varor och tjänster som
1. levereras eller tillhandahålls till resebyrån av andra beskattningsbara personer, och
2. kommer resenären direkt till godo.
6 § Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska resebyråns kompensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.
7 § Om resebyrån som ett led i tillhandahållandet av resetjänsten förvärvat varor och tjänster som en annan beskattningsbar person levererat eller tillhandahållit resebyrån utanför EU, ska resetjänsten likställas med en sådan förmedlingstjänst som är undantagen från skatteplikt enligt
10 kap. 95 §.
Om förvärven avser varor och tjänster som den andra beskattningsbara personen levererat eller tillhandahållit resebyrån både inom och utanför EU, gäller bestämmelserna i
10 kap. 95 § bara för den del av tillhandahållandet av resetjänsten som avser varor och tjänster som levererats eller tillhandahållits utanför EU.
8 § Vid tillhandahållande av resetjänster är ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor eller tjänster som kommer resenären direkt till godo inte avdragsgill. Tillhandahållande av resetjänster medför inte heller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7-9 §§ eller 36 och 37 §§ av sådan ingående skatt.
9 § Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, behöver resebyrån inte redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan.
Om förvärvaren av resetjänsten är en beskattningsbar person, gäller dock de allmänna bestämmelserna i denna lag om en fakturas innehåll för rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.
10 § Om resenären är en beskattningsbar person som har avdragsrätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på ett tillhandahållande av resetjänster som omfattas av detta kapitel.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpningsområde (2-5 §§),
- vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel (6-10 §§),
- beskattningsunderlag (11-15 §§),
- begränsning av rätten till avdrag (16-18 §§),
- räkenskaper (19 §),
- faktura (20 §), och
- undantag från skatteplikt (21 §).
2 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Detta kapitel tillämpas vid en beskattningsbar återförsäljares leverans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, om dessa levererats till återförsäljaren inom EU av
1. någon som inte är en beskattningsbar person,
2. en beskattningsbar person som ska redovisa mervärdesskatt enligt bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312-341 i mervärdesskattedirektivet,
3. en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 37 § eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 136 i mervärdesskattedirektivet,
4. en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 31 §, eller
5. en beskattningsbar person vars leverans omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning enligt 18 kap. eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artiklarna 282-292 i mervärdesskattedirektivet, under förutsättning att den förvärvade varan utgjort anläggningstillgång hos den beskattningsbara personen.
2 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Detta kapitel tillämpas vid en beskattningsbar återförsäljares leverans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, om dessa levererats till återförsäljaren inom EU av
1. någon som inte är en beskattningsbar person,
2. en beskattningsbar person som ska redovisa mervärdesskatt enligt bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312-341 i mervärdesskattedirektivet,
3. en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 37 § eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 136 i mervärdesskattedirektivet,
4. en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 31 §, eller
5. en beskattningsbar person vars leverans omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning enligt 18 kap. eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 284 i mervärdesskattedirektivet, under förutsättning att den förvärvade varan utgjort anläggningstillgång hos den beskattningsbara personen.
Lag (2024:942).
3 § Detta kapitel tillämpas inte på en leverans av ett sådant nytt transportmedel som avses i 2 kap. 16 §, om
1. transportmedlet har förvärvats från ett annat EU-land enligt 3 kap. 1 § 2 eller 2 §, eller
2. leveransen är en sådan unionsintern leverans av varor som omfattas av undantag från skatteplikt enligt 10 kap. 42 §.
4 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare begär det ska Skatteverket besluta att återförsäljaren ska tillämpa detta kapitel vid leverans av
1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2. konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då beslutet fattades.
4 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare begär det ska Skatteverket besluta att återförsäljaren ska tillämpa detta kapitel vid leverans av
1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat,
2. konstverk som levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo, eller
3. konstverk som levererats till återförsäljaren av en annan beskattningsbar person än en beskattningsbar återförsäljare.
Ett sådant beslut gäller dock inte om en reducerad skattesats tillämpats vid leveransen till den beskattningsbara återförsäljaren eller vid dennes import av varan.
Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då beslutet fattades.
Lag (2024:942).
5 § En beskattningsbar återförsäljare har rätt att i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en leverans som annars skulle omfattas av bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel.
6 § Med begagnade varor avses varor som har varit i bruk och som är lämpliga för vidare användning i befintligt skick eller efter reparation, med undantag för
1. fastigheter,
2. konstverk, samlarföremål eller antikviteter,
3. varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om materialet är obearbetat eller i huvudsak obearbetat, samt skrot, avfall eller liknande som innehåller guld, silver eller platina, och
4. oinfattade naturliga eller syntetiska ädelstenar.
7 § Med konstverk avses
1. tavlor m.m. och konstgrafiska blad m.m. som kan hänföras till nummer 9701 eller 9702 00 00 i Kombinerade nomenklaturen
(KN-nummer) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den
23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen,
2. skulpturer enligt KN-nummer 9703 00 00 och avgjutningar av sådana skulpturer, om de gjutits under upphovsmannens eller dennes dödsbos övervakning i högst åtta exemplar, och
3. handvävda tapisserier enligt KN-nummer 5805 00 00 och väggbonader enligt KN-nummer 6304 00 00, under förutsättning att de utförts för hand efter upphovsmannens original i högst åtta exemplar.
8 § Med samlarföremål avses
1. frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev och liknande försedda med frimärke, under förutsättning att de är makulerade eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalningsmedel, allt enligt nummer
9704 00 00 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nummer) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen, och
2. samlingar och samlarföremål av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse, allt enligt KN-nummer 9705 00 00.
9 § Med antikviteter avses varor som är mer än 100 år gamla och som inte är konstverk eller samlarföremål, enligt nummer
9706 00 00 i Kombinerade nomenklaturen i rådets förordning
(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen.
10 § Med beskattningsbar återförsäljare avses en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar, använder eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter i syfte att sälja dem vidare.
Första stycket gäller också om den beskattningsbara personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid köp eller försäljning.
11 § Vid en sådan leverans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 2 eller 4 § utgörs beskattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.
Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 14 §.
12 § Om en beskattningsbar återförsäljare själv har importerat konstverk, samlarföremål eller antikviteter, ska som inköpspris anses beskattningsunderlaget vid importen med tillägg av den mervärdesskatt som hänför sig till importen.
13 § Om inköpspriset för en vara överstiger försäljningspriset för varan, får skillnaden räknas av mot vinst som uppkommit vid försäljning av andra varor bara i det fall som avses i
14 §.
14 § När flera varor köps eller säljs samtidigt utan att de enskilda varornas pris är känt, utgörs beskattningsunderlaget av den sammanlagda vinstmarginalen för sådana varor, minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen, under redovisningsperioden enligt 26 kap. 10-16 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av tredje stycket. Om olika skattesatser är tillämpliga, ska beskattningsunderlaget fördelas efter skattesats. Om det behövs får fördelningen bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra leveranser som avses i 2 eller 4 § ingå i beskattningsunderlaget.
Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon bara om de har förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.
15 § Om värdet av inköp av varor som avses i 14 § under en redovisningsperiod överstiger värdet av försäljningar av sådana varor under perioden, får det överskjutande beloppet läggas till värdet av inköpen under en efterföljande period, om beskattningsunderlaget bestäms enligt 14 § första eller andra stycket och inköpen är hänförliga till samma skattesats.
16 § En beskattningsbar person har inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till en leverans av varor
1. till den beskattningsbara personen,
2. av en beskattningsbar återförsäljare, och
3. som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312-341 i mervärdesskattedirektivet.
17 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare använder varorna för leveranser som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har återförsäljaren inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2. konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
17 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare använder varorna för leveranser som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har återförsäljaren inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat,
2. konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo, eller
3. konstverk som har levererats till återförsäljaren av en annan beskattningsbar person än en beskattningsbar återförsäljare.
Lag (2024:942).
18 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag för en leverans av varor som annars skulle omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har återförsäljaren rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2. konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Den ingående skatten får dras av för den redovisningsperiod då återförsäljaren utför den leverans av varor för vilken denne väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt denna lag.
18 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Om en beskattningsbar återförsäljare väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag för en leverans av varor som annars skulle omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har återförsäljaren rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat,
2. konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo, eller
3. konstverk som har levererats till återförsäljaren av en annan beskattningsbar person än en beskattningsbar återförsäljare.
Den ingående skatten får dras av för den redovisningsperiod då återförsäljaren utför den leverans av varor för vilken denne väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt denna lag.
Lag (2024:942).
19 § Den som redovisar mervärdesskatt både enligt de allmänna bestämmelserna i denna lag och enligt detta kapitel är skyldig att i sina räkenskaper särskilja de transaktioner som hänför sig till leveranser som vinstmarginalbeskattas enligt detta kapitel.
20 § När detta kapitel tillämpas vid vinstmarginalbeskattning av en leverans av varor, får varken skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet anges i fakturan.
21 § Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:
- 64, 65 eller 66 § om export,
- 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
- 71 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,
- 73 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,
- 78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
- 84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-
organ och andra internationella organisationer,
- 88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-
organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,
- 92 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
- 93 eller 93 a § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller
- 94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.
Lag (2024:556).
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om investeringsguld. Bestämmelserna avser
- vad som avses med investeringsguld (2-4 §§),
- i vilka fall investeringsguld undantas från skatteplikt (5 och 6 §§),
- frivillig beskattning (7-9 §§), och
- avdragsrätt vid undantagna leveranser (10 och 11 §§).
Ytterligare bestämmelser om investeringsguld finns i 16 kap. Det finns också bestämmelser om dokumentationsskyldighet vid leverans av investeringsguld i 39 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
2 § Med investeringsguld avses
1. guld i form av en tacka eller platta med en vikt som godtas på någon av marknaderna för sådant guld och med en finhalt av minst 995 tusendelar, oavsett om guldet representeras av värdepapper eller inte, och
2. guldmynt som
- har en finhalt av minst 900 tusendelar,
- är präglade efter år 1800,
- är eller har varit gällande betalningsmedel i ursprungslandet, och
- normalt säljs till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet för guldinnehållet i myntet med mer än
80 procent.
3 § Små tackor eller plattor med en vikt av 1 gram eller mindre omfattas inte av 2 § 1.
4 § Guldmynt som omfattas av den förteckning som årligen offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning ska anses uppfylla kriterierna i 2 § 2 under hela det år förteckningen gäller.
Guldmynt som avses i 2 § 2 ska inte anses vara sålda på grund av det numismatiska värdet.
5 § Från skatteplikt undantas leverans, unionsinternt förvärv och import av investeringsguld, inbegripet sådana transaktioner med investeringsguld representerat av värdepapper som medför en äganderätt till eller en fordran på guldet.
6 § Från skatteplikt undantas även förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn, om förmedlingen avser en leverans enligt 5 §.
7 § En säljare som är en beskattningsbar person har rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1. den beskattningsbara personen framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld, och
2. investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
8 § En säljare som är en beskattningsbar person har även rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1. den beskattningsbara personen inom ramen för sin ekonomiska verksamhet normalt levererar guld för industriella syften,
2. leveransen avser investeringsguld enligt 2 § 1, och
3. investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
9 § Ett ombud har rätt att välja frivillig beskattning av förmedling som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 6 §, om den för vars räkning förmedlingen görs har valt frivillig beskattning enligt 7 eller 8 §.
10 § Om en beskattningsbar person gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §, har denne rätt att göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till
1. leverans av investeringsguld till den beskattningsbara personen, om den som levererar investeringsguldet har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §,
2. leverans till den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning,
3. unionsinternt förvärv eller import som görs av den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning, och
4. tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.
11 § En beskattningsbar person har rätt att göra avdrag för ingående skatt i enlighet med andra stycket om denne
1. framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld, och
2. gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §.
Avdrag får göras för ingående skatt som ska betalas eller har betalats av den beskattningsbara personen för leverans, unionsinternt förvärv eller import av varor eller tillhandahållande av tjänster som är knutna till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om den efterföljande leveransen hade beskattats.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (2 §),
- de särskilda ordningarna (3-5 §§),
- definitioner (6-8 §§),
- identifieringsbeslut (9-31 §§),
- särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet (32 och 33 §§),
- deklaration och betalning av mervärdesskatt (34-44 §§),
- ändring av tidigare redovisad skatt (45 och 46 §§),
- förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse (47-54 §§),
- förfarandet i samband med beslut om skatt (55-62 §§),
- avdrag och återbetalning av ingående skatt (63-65 §§),
- ansökan om återbetalning av ingående skatt (66-73 §§),
- omprövning av beslut om återbetalning (74 och 75 §), och
- dokumentationsskyldighet (76-78 §§).
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller särskilda ordningar för beskattningsbara personer som tillhandahåller tjänster till förvärvare som inte är beskattningsbara personer, bedriver distansförsäljning av varor eller möjliggör vissa leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.
3 § Tredjelandsordningen avser tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett EU-land (11 §).
4 § Unionsordningen avser leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som
1. bedriver unionsintern distansförsäljning av varor (12 §),
2. genom att möjliggöra leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt omfattas av 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land (13 §), eller
3. är etablerade i ett EU-land om tjänsterna anses vara tillhandahållna i ett annat EU-land och förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person (14 §).
5 § Importordningen avser beskattningsbara personer som
1. är etablerade inom EU, eller företräds av en representant som är etablerad inom EU, och som bedriver distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU med ett verkligt värde på högst
150 euro (15 §), eller
2. är etablerade i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet och som bedriver distansförsäljning av varor från det landet (15 §).
6 § Med särskild mervärdesskattedeklaration avses i detta kapitel en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.
7 § Med motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land avses i detta kapitel bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin grund i 6 kap. i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet.
8 § Med representant avses i detta kapitel en person som är etablerad inom EU och som av en beskattningsbar person som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU har utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att fullgöra skyldigheterna enligt importordningen i 15 §, i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.
9 § Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person besluta att denne ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel
(identifieringsbeslut).
Om ansökan avser importordningen enligt 15 § och den beskattningsbara personen företräds av en representant, ska Skatteverket besluta att representanten ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.
10 § Ett identifieringsbeslut ska inte fattas, om
1. det redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EU-land som fortfarande gäller,
2. den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 369a.2 andra eller tredje stycket eller artikel 369l.3 andra stycket i mervärdesskattedirektivet, eller
3. den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i genomförandeförordningen.
11 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU,
2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3. tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land, och
4. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
12 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet, eller
b) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men bedriver unionsintern distansförsäljning av varor och försändningen eller transporten av varorna påbörjas här i landet,
2. mervärdesskatten avser unionsintern distansförsäljning av varor, och
3. leveranserna av varor ska beskattas i det EU-land där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
13 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas i samma EU-land, eller
b) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men levererar varor enligt 5 kap.
6 § och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas här i landet,
2. mervärdesskatten avser leverans av varor enligt 5 kap. 6 §, och
3. leveranserna ska beskattas här i landet eller i ett annat EU-land.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
14 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet,
2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3. tillhandahållandena ska beskattas i ett annat EU-land,
4. den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe i det EU-land där tillhandahållandena ska beskattas, och
5. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
15 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet,
b) företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om representanten inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här i landet, eller
c) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men är etablerad i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt antagen med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet, och bedriver distansförsäljning av varor från det landet,
2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst
150 euro, och
3. leveranserna ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-
land.
Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro är detsamma som motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
16 § En beskattningsbar person som företräds av en representant får bara utse en representant i taget.
17 § En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller
14 § eller för importordningen enligt 15 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren, om den beskattningsbara personen
1. har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU, och
2. har flera fasta etableringsställen i skilda EU-länder, varav minst ett i Sverige.
Detsamma gäller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 15 §.
18 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU och som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 13 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.
19 § En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg.
20 § Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslutet fattas för den huvudman som Skatteverket utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
21 § Den som ska redovisa mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inom landet i en särskild mervärdesskattedeklaration enligt detta kapitel, ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för dessa leveranser eller tillhandahållanden.
22 § En beskattningsbar person som är skyldig att betala mervärdesskatt i Sverige enligt 16 kap. för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster och som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, ska redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i det landet.
23 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer
(identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.
24 § Om en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller
14 § har ett registreringsnummer för mervärdesskatt här i landet, ska det numret användas som identifieringsnummer.
25 § Om Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 15 §, ska den beskattningsbara personen ges ett särskilt identifieringsnummer för tillämpning av importordningen.
En representant ska ges ett särskilt identifieringsnummer och ett separat identifieringsnummer för varje beskattningsbar person som representanten företräder.
Ett särskilt identifieringsnummer får bara användas för tillämpningen av importordningen.
26 § Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt detta kapitel inte längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats.
27 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 11 §, om den beskattningsbara personen
1. enligt en egen anmälan inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av tredjelandsordningen,
2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 11 §, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för tredjelandsordningen.
28 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 12-14 §§, om den beskattningsbara personen
1. enligt en egen anmälan inte längre levererar varor eller tillhandahåller tjänster som omfattas av unionsordningen,
2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för unionsordningen,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 12-14 §§, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för unionsordningen.
29 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant, om den beskattningsbara personen
1. enligt en egen anmälan inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,
2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
30 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en representant som
1. enligt en egen anmälan inte längre företräder någon beskattningsbar person som använder importordningen enligt
15 §,
2. under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som representant för en beskattningsbar person som använder importordningen i 15 §,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 8 eller 15 §, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
31 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som företräds av en representant, om den beskattningsbara personen
1. enligt en anmälan från dennes representant inte längre bedriver sådan distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,
2. enligt en anmälan från dennes representant inte längre företräds av representanten,
3. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen,
4. inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller
5. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
32 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU för vilken skatt enligt denna lag ska redovisas enligt importordningen inträffar den beskattningsgrundande händelse som avses i 7 kap. 3 §, när leveransen sker. Leveransen av varorna ska anses ske vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.
33 § Om en grupp av personer som i ett annat EU-land anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) levererar varor eller tillhandahåller tjänster som ska redovisas enligt bestämmelser som motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 369a-369x i mervärdesskattedirektivet, är mervärdesskattegruppen skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet.
34 § En beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.
Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen eller representanten inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.
35 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.
För en beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 15 § omfattar en redovisningsperiod dock en månad.
36 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla
1. identifieringsnumret för den beskattningsbara personen och, om denne företräds av en representant, identifieringsnumret för representanten,
2. följande uppgifter för varje EU-land där leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster ska beskattas:
a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster under redovisningsperioden,
b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveranserna av varor och tillhandahållandena av tjänster, fördelat på skattesatser, och
c) tillämpliga skattesatser, och
3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.
37 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § ska i deklarationen redovisa uppgifterna i 36 § 2 och 3 fördelat på
1. unionsintern distansförsäljning av varor,
2. leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-
land, och
3. tillhandahållande av tjänster.
38 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska även innehålla ändringar av tidigare inlämnade deklarationer, om ändringen tas med inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
En ändring ska innehålla uppgifter om det land där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten har eller skulle ha beskattats, redovisningsperiod och det mervärdesskattebelopp som ändringen avser.
39 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § bedriver unionsintern distansförsäljning av varor, eller är en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap.
6 §, och varorna sänds eller transporteras från ett annat EU-
land, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande:
1. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de leveranser av varor som omfattas av den särskilda ordningen, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från,
2. det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna fördelat på skattesatser, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, och
3. det registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift som tilldelats i varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, om den beskattningsbara personen har tilldelats ett sådant nummer.
40 § De uppgifter som ska lämnas enligt 39 § ska fördelas på
1. unionsintern distansförsäljning av varor som inte omfattas av 5 kap. 6 §,
2. unionsintern distansförsäljning av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och
3. leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.
41 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § tillhandahåller tjänster i enlighet med vad som anges i 14 § och har ett eller flera fasta etableringsställen i ett eller flera andra EU-
länder som tjänsterna tillhandahålls från, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållandena ska beskattas:
1. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de tillhandahållanden som omfattas av unionsordningen, uppdelat för varje annat EU-land där den beskattningsbara personen har ett fast etableringsställe, och
2. det fasta etableringsställets registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift.
42 § Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska anges i euro.
43 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter redovisningsperiodens utgång.
44 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.
Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för skattebetalningar enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot.
45 § Om skatt enligt denna lag har redovisats av en beskattningsbar person i enlighet med tredjelandsordningen i
11 §, unionsordningen i 12 eller 13 § eller importordningen i
15 § och den beskattningsbara personen därefter ska ändra de tidigare redovisade uppgifterna, ska ändringen göras för den ursprungliga redovisningsperioden. En sådan ändring ska tas med i en senare deklaration, men det förfarandet får bara användas inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
Första stycket gäller även skatt som har redovisats som skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar
1. tredjelandsordningen i artiklarna 358a-369,
2. unionsordningen i artiklarna 369a-369k, eller
3. importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet.
Första och andra styckena gäller inte ändringar som avser sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt, nedsättning av priset, återtagande av vara eller kundförlust som ska redovisas i en senare period enligt 46 § eller enligt 7 kap.
44 § första stycket eller 45 §.
46 § Om sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i
7 kap. 49 § första stycket har redovisats enligt 11, 12, 13 eller 15 § ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Första stycket gäller även om beloppet redovisats enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar
1. tredjelandsordningen i artiklarna 358a-369,
2. unionsordningen i artiklarna 369a-369k, eller
3. importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet.
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i
17 kap. 22 §.
47 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse, om
1. den som beslutet gäller har begärt det,
2. beslutet överklagas, eller
3. det finns andra skäl.
48 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
49 § Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.
Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller.
50 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett sådant beslut om återkallelse som avses i 47 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.
51 § Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.
Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
52 § I fråga om överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 19-22, 28-32 och 34-36 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
53 § Vid prövning av frågor om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen
(2011:1244) om
1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i
4 kap.,
2. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§,
3. begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap.
18 §, och
4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
54 § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller
14 §, om den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och
7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
I fråga om deklarationsombud som godkänts enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen om
1. behörighet och återkallelse av godkännande i 6 kap. 5 § första stycket 1-3 och 8 §,
2. omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., och
3. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § och 3 § 1.
55 § Om en särskild mervärdesskattedeklaration har lämnats och skatt enligt denna lag har redovisats i deklarationen, anses Skatteverket ha fattat ett beslut om skatten i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en myndighet i ett annat EU-land i enlighet med bestämmelserna i det landet.
56 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. 2-8,
18, 19, 21, 22 och 27-29 §§, 30 § första stycket och 31-35 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artiklarna 61 och 61a i genomförandeförordningen.
57 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.
I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap.
2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13, 19-25, 27-37 och 39 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
58 § I fråga om skatt enligt denna lag som ska redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i
4 kap.,
2. föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,
3. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§,
4. revision i 41 kap.,
5. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,
6. bevissäkring i 45 kap.,
7. betalningssäkring i 46 kap.,
8. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i
47 kap.,
9. skattetillägg i 49 kap. 4-7, 10-13, 15 och 19 §§,
10. befrielse från särskilda avgifter i 51 kap 1 §,
11. beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3-7, 10 och 11 §§,
12. skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,
13. ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15-21, 26 och 27 §§,
14. beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt i 60 kap.,
15. betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och
19 §§,
16. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2,
4-10, 16 och 22 §§,
17. överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap.
10 § första stycket,
18. kostnadsränta i 65 kap. 3 §, 4 § första stycket, 7, 8, 11,
13-15 och 19 §§,
19. besluts verkställbarhet i 68 kap.,
20. verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap.,
21. indrivning i 70 kap., och
22. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.
59 § Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestämmelser som räknas upp i 58 § tillämpas 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
60 § Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i
58 § ska följande gälla:
1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skattedeklaration eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.
2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt 15-35 kap. tillämpas även för uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
3. Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU-land.
61 § Om skatt enligt denna lag ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskattningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet. Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodoräknas.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap.
4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen.
62 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.
63 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. om denne redovisar mervärdesskatt enligt
1. tredjelandsordningen i 11 §,
2. importordningen i 15 § första stycket 1 b eller c, eller
3. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar tredjelandsordningen i artiklarna 358-369 eller importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet.
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna i första stycket 1-3. En ansökan om återbetalning ska göras enligt 66-68 §§.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §.
64 § En beskattningsbar person har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser förvärv eller import i verksamheter för vilka den beskattningsbara personen redovisar mervärdesskatt enligt
1. unionsordningen i 12, 13 eller 14 §,
2. importordningen i 15 § första stycket 1 a, eller
3. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar
a) unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet, eller
b) importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet, om den beskattningsbara personen är etablerad i det EU-landet.
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna i första stycket 1-3. En ansökan om återbetalning ska göras enligt 69 eller 73 §.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §.
65 § Den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i 63 och 64 §§ får dock göra avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna.
66 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 63 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket.
67 § En ansökan ska vara undertecknad av den sökande eller av dennes ombud. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in:
1. Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.
2. Om den ingående skatten avser en import av varor: ett importdokument utfärdat av Tullverket.
3. Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandes rätt till återbetalning.
68 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs i följande bestämmelser i 14 kap.:
- 40 § första stycket och 41 § om formulär för ansökan samt ansökans innehåll,
- 42 § om återbetalningsperiod,
- 43 § om ansökningstid,
- 44 § om minimibelopp,
- 47 och 48 §§ om återkrav och avräkning, och
- 76 § om indrivning av belopp.
69 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 64 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där den sökande är etablerad eller, om sökanden inte är etablerad inom EU, omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämpning av unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet.
70 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs om återbetalning i 14 kap. 11 §, 12 § andra stycket, 13-32 §§ och
76 §. Vad som sägs i dessa bestämmelser om det EU-land där den sökande är etablerad ska gälla även för det EU-land där en sökande som inte är etablerad inom EU omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämpning av unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet.
71 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som vill få återbetalning av mervärdesskatt i ett annat EU-
land avseende förvärv eller import i det EU-landet som hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som omfattas av
12, 13 eller 14 § eller av 15 § första stycket 1 a, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet. Detsamma gäller för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom EU men som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 § första stycket 1 b eller 13 § första stycket 1 b.
72 § Den som ansöker om återbetalning ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.
För den som är etablerad i Sverige gäller detsamma om förvärven eller importen hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som i ett annat EU-land omfattas av unionsordningen eller importordningen enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 369a-369x i mervärdesskattedirektivet.
73 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av mervärdesskatt avseende förvärv eller import som hänför sig till en beskattningsbar verksamhet här i landet som omfattas av unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § eller importordningen enligt 15 § första stycket 1 a ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portalen.
74 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 69 eller 73 §.
Första stycket gäller inte omprövningsbeslut enligt 14 kap. 27 och 28 §§.
75 § Bestämmelserna i 14 kap. 73 och 75 §§ gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 66 §.
76 § Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-
land ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av beslutet.
Underlagen ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-
land är korrekt.
För en representant gäller skyldigheten enligt första och andra styckena i fråga om varje beskattningsbar person som representanten företräder.
77 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant göra det underlag som avses i 76 § tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.
78 § Om ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 14 § eller för importordningen enligt 15 § gäller en mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 75 § finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om en särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import. Bestämmelserna avser
- tillämpningsområde (2 §),
- betalning och redovisning till Tullverket (3 §),
- dokumentationsskyldighet (4 och 5 §§), och
- omräkning av belopp till svenska kronor (6 §).
2 § Vid import av varor där försändningen eller transporten av varorna avslutas här i landet får den som anmäler varornas ankomst till Tullverket åt den person som varorna är avsedda för använda den särskilda ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt som framgår av 3 och 4 §§, om
1. varorna transporteras i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro,
2. varken den särskilda ordningen i 22 kap. 15 § eller bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar den särskilda ordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet används för varorna, och
3. varorna inte är punktskattepliktiga.
3 § Den person som varorna är avsedda för är skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
Den person som anmäler varornas ankomst till Tullverket enligt
2 § ska ta ut mervärdesskatt för importen från den som varorna är avsedda för och betala in mervärdesskatten månadsvis senast vid den tidpunkt då tullskuld skulle ha uppkommit enligt tullagstiftningen om varan hade varit belagd med tull.
Den som anmäler varorna ska också redovisa mervärdesskatten månadsvis i en sammanställning som ska ges in till Tullverket vid den tidpunkt som anges i andra stycket. I sammanställningen ska det totala beloppet av den mervärdesskatt som tagits ut under den aktuella kalendermånaden anges.
4 § Den som tillämpar den särskilda ordningen ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de importer som omfattas av den särskilda ordningen. Underlagen ska vara så detaljerade att Tullverket kan avgöra om en sammanställning enligt 3 § tredje stycket är korrekt.
5 § Om Tullverket begär det, ska den som tillämpar den särskilda ordningen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.
6 § Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro i 2 § är detsamma som motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse.
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av 2-7 §§.
1 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av 2-8 §§.
Lag (2024:942).
2 § Bestämmelser om överklagande finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om
1. betalningsskyldighet enligt 10 kap. 79 §,
2. återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i
14 kap. 33-35 §§ och som ansöker om återbetalning enligt
14 kap. 40 § första stycket,
3. betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och
4. återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 59-67 c §§.
Lag (2024:556).
4 § Beslut av Skatteverket om gruppregistrering enligt 4 kap.
11 § och om ändring eller avregistrering enligt 4 kap. 12 § som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen.
5 § Beslut om avräkning enligt 14 kap. 47 § får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt bara i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldighet.
6 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Ett överklagande enligt 3, 4 eller 5 § ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
6 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Ett överklagande enligt 3, 4 eller 5 § ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Detsamma gäller ett överklagande av beslut om villkor för undantag från skatteplikt, identifiering eller återkallelse enligt 18 kap. 16, 17, 27, 29, 32 eller 33 §.
Lag (2024:942).
7 § Ett beslut enligt 4 kap. 11 eller 12 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.
8 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Beslut om identifiering eller återkallelse enligt 18 kap.
27, 29, 32 eller 33 § får inte överklagas om överklagandet avser sådana villkor för undantag från skatteplikt som prövats av en behörig myndighet i ett annat EU-land.
Lag (2024:942).
2023:200
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Genom lagen upphävs
a) mervärdesskattelagen (1994:200),
b) lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.
3. Den upphävda mervärdesskattelagen gäller dock fortfarande enligt vad som anges i punkt 8, 9 och 17.
4. Den upphävda lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
5. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 27 §§, 5 kap. 40-44 §§,
7 kap. 18 och 35 §§ och 8 kap. 4 § tillämpas inte på vouchrar utställda före den 1 januari 2019.
6. Bestämmelserna i 6 kap. 62-65 §§ tillämpas inte på en beskattningsbar person som vid utgången av juni 2021 omfattades av ett gällande identifieringsbeslut enligt lagen
(2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster och vid utgången av juni 2023 fortfarande omfattas av ett sådant gällande identifieringsbeslut.
Om den beskattningsbara personen begär det ska Skatteverket dock besluta att den nya bestämmelsen i 6 kap. 62 § ska tillämpas om förutsättningarna för det är uppfyllda.
7. Bestämmelserna i 14 kap. 3-32 §§ om återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder och bestämmelserna i 14 kap. 33-48 §§ om återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU tillämpas inte på återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet.
8. För återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet gäller bestämmelserna i 10 och 19 kap. i den upphävda mervärdesskattelagen i fråga om återbetalning till beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder eller beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU.
9. Bestämmelserna om utfärdande av faktura i 11 kap. 3 § i den upphävda mervärdesskattelagen gäller om betalning eller a conto för leveransen har tagits emot före ikraftträdandet.
10. Om skattskyldigheten för en omsättning inträtt enligt
1 kap. 3 § i den upphävda mervärdesskattelagen för att varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav, ska en beskattningsgrundande händelse inte anses ske efter ikraftträdandet enligt 7 kap. 4 § vid den tidpunkt då varan lämnas ut.
11. Med mervärdesskatt enligt denna lag och skyldighet att betala mervärdesskatt likställs i tillämpliga delar skatt enligt den upphävda mervärdesskattelagen och skyldighet att betala sådan skatt.
12. Om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i denna lag, ska bestämmelsen i denna lag anses ha tillämpats.
13. En ny-, till- eller ombyggnad på en investeringsvara, eller en del av en investeringsvara ska vid tillämpning av
15 kap. ses som ett förvärv med en justeringsperiod på tio år, om investeringsvaran eller delen av investeringsvaran
- vid ett förvärv eller nybyggnad före den 1 januari 2017 ansågs som en fastighet enligt 1 kap. 11 § och 8 a kap. i den upphävda mervärdesskattelagen, och
- vid en överlåtelse eller ändrad användning som sker efter ikraftträdandet inte utgör en fastighet enligt 2 kap. 11 § och
15 kap.
14. Avdrag som avser ett förvärv eller ny-, till- eller ombyggnad som skett före den 1 januari 2017 ska inte justeras, om en investeringsvara eller en del av en investeringsvara
- vid en överlåtelse eller ändrad användning som sker efter ikraftträdandet anses utgöra en fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap., och
- vid förvärvet eller ny-, till- eller ombyggnaden inte ansågs som fastighet enligt 1 kap. 11 § och 8 a kap. i den upphävda mervärdesskattelagen.
15. En fastighet eller lägenhet som varit föremål för ny-, till-, eller ombyggnad ska vid tillämpning av 15 kap. anses som en investeringsvara, om
- avdrag för en ny-, till-, eller ombyggnad gjorts före den
1 januari 2016 i enlighet med 8 kap. 4 § första stycket 5 i den upphävda mervärdesskattelagen, och
- fastigheten eller lägenheten ansågs som en investeringsvara enligt den lagen.
16. För en hyresgäst eller bostadrättshavare som gjort ett sådant avdrag för en ny-, till- eller ombyggnad på en investeringsvara som avses i punkt 15 gäller detsamma som enligt 15 kap. 3 § gäller för hyresgäster eller bostadsrättshavare.
17. Den upphävda mervärdesskattelagen gäller i övrigt för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2024:497
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2024:942
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mervärdesskatt som avser beskattningsbara transaktioner för vilka den beskattningsgrundande händelsen inträffat före ikraftträdandet.