sfs-2022-80720222022:807sfssfstArbetsmarknadsdepartementet AA80702022-06-07 00:00:002026-04-03 04:35:522026-04-03 04:35:52Förordning (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobbt.o.m. SFS 2026:1941 § Denna förordning innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Syftet med insatsen är att stimulera arbetsgivare att anställa vissa nyanlända invandrare och vissa långtidsarbetslösa personer samt att anställningen i normalfallet ska leda till en tillsvidareanställning på heltid. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 2 § Den statliga ersättning som betalas enligt denna förordning är en individersättning som betalas till arbetstagaren. Ersättningen utgör samtidigt ett statligt stöd till arbetstagarens arbetsgivare. Om stöd till en arbetsgivare, i form av individersättning till en arbetstagare, har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp kan arbetsgivaren i vissa fall vara skyldig att betala det belopp till staten som felaktigt har betalats ut till arbetstagaren. Stödet får lämnas i enlighet med Europeiska kommissionens beslut den 16 maj 2022 i ärende SA.100209 (2022/N). Vad ett etableringsjobb är 3 § Med etableringsjobb avses arbeten som omfattas av ett sådant centralt kollektivavtal om etableringsjobb som uppfyller kraven i 4 §. 4 § Ett centralt kollektivavtal om etableringsjobb får ligga till grund för ett beslut om rätt till statlig ersättning enligt denna förordning om avtalet 1. har getts in till Arbetsförmedlingen, 2. innehåller uppgifter om referenslöner, det vill säga de lägsta löner som tillämpas enligt parternas ordinarie kollektivavtal, 3. innehåller en uppgift om den lön som ska gälla för etableringsjobb, och 4. innehåller kontaktuppgifter till de centrala kollektivavtalsparter som har tecknat kollektivavtalet om etableringsjobb. Förordning (2023:600). Vem som kan få den statliga ersättningen 5 § Ersättning kan beviljas den som vid beslutstillfället har fyllt 20 år, är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och som 1. har varit arbetslös, eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program, på heltid under minst 24 av de 27 månaderna närmast före dagen för ansökan, 2. är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, eller 3. inom de senaste 36 månaderna före dagen för ansökan har beviljats a) uppehållstillstånd enligt - 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, - 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller - 21 eller 22 kap. utlänningslagen, eller b) uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES- medborgare efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen. Ersättning får inte beviljas enligt första stycket 2-3 till en arbetssökande som redan har fått ersättning enligt denna förordning. 6 § Vid tillämpning av bestämmelserna om tidsperioder i 5 § första stycket ska det bortses från tid som den arbetssökande har varit förhindrad att arbeta på grund av vård av eget barn som inte har fyllt två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets ankomst till familjen. 7 § Om en sökande har beviljats ersättning och anställningen på grund av förhållanden som beror på arbetsgivaren har pågått kortare tid än 24 månader, får ersättning lämnas för anställning hos en annan arbetsgivare under den återstående tid som ersättning som längst får lämnas utan att den sökande på nytt uppfyller de krav för ersättning som anges i 5 §. Förutsättningar för att ersättning ska kunna beviljas 8 § Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får bara beviljas för sådana arbeten som avses i 3 § som är heltidsanställningar med en månadslön som betalas ut elektroniskt. Månadslönen ska utgöras av produkten av - 7 374 kronor och - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som statlig ersättning beviljas för och inkomstbasbeloppet för kalenderåret 2023. Den omräknade månadslönen ska avrundas till helt krontal. Förordning (2023:600). 8 a § Om arbetstagaren utnyttjar en rätt till ledighet enligt lag eller kollektivavtal krävs för rätt till ersättning att lönen minskas proportionellt mot minskningen av arbetstiden. Förordning (2023:600). 9 § Anställningen får inte ha påbörjats före beslutet om rätt till ersättning. 10 § Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får bara beviljas för arbete hos en arbetsgivare som är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. När ersättning inte får beviljas 11 § Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får inte beviljas om 1. de parter som slutit det aktuella kollektivavtalet om etableringsjobb har meddelat Arbetsförmedlingen att de är eniga om att den aktuella anställningen inte är förenlig med det kollektivavtalet, eller 2. de parter som slutit det aktuella kollektivavtalet inte har yttrat sig och det finns särskild anledning att anta att insatsen inte kommer att leda till en tillsvidareanställning. 12 § Ersättning får inte beviljas för arbete hos en arbetsgivare som 1. senare än 12 månader före den aktuella anställningen har sagt upp en eller flera anställda på grund av arbetsbrist inom det avtalsområde och på den driftsenhet där den anställde är tänkt att placeras, 2. har näringsförbud, skatte- eller avgiftsskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller en betalningsanmärkning som inte är obetydlig, eller 3. utgör eller är en del av ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Vid tillämpningen av första stycket 3 har ordet företag samma betydelse som i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Den statliga ersättningens storlek och ersättningsperiodens längd 13 § Ersättningen bestäms utifrån anställningens ersättningsnivå och utbetalad lön. Med utbetalad lön avses i denna förordning kontant ersättning som har betalats ut av arbetsgivaren och som ligger till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter. 14 § Anställningens ersättningsnivå baseras på den referenslön som framgår av det tillämpliga kollektivavtalet. Referenslönen ska räknas om för varje kalenderår. Den omräknade referenslönen ska utgöras av produkten av - den tillämpliga referenslönen och - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som ersättningsnivån ska fastställas för och inkomstbasbeloppet för det år som referenslönen avser enligt det tillämpliga kollektivavtalet. Den omräknade referenslönen ska avrundas till helt krontal. Förordning (2023:600). 14 a § Anställningens ersättningsnivå är - 8 778 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 16 152 och 19 613 kronor, - 12 239 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 19 614 och 20 766 kronor, - 13 393 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 20 767 och 21 920 kronor, - 14 404 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 21 921 och 23 074 kronor, och - 15 162 kronor i det fall referenslönen är 23 075 kronor eller mer. Ersättningsnivå och intervall för referenslön ska räknas om för varje kalenderår. Varje belopp i första stycket ska då utgöras av produkten av - beloppet och - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som ersättningsnivån ska fastställas för och inkomstbasbeloppet för kalenderåret 2023. De omräknade beloppen ska avrundas till hela krontal. Förordning (2023:600). 15 § För en månad där den lön som gäller enligt 8 § andra och tredje styckena eller mer har betalats ut ska ersättningen motsvara den ersättningsnivå som har fastställts för anställningen. För en månad där mindre har betalats ut i lön ska ersättningen motsvara ersättningsnivån minskad med samma andel som den andel med vilken den utbetalade lönen understiger den lön som gäller enligt 8 § andra och tredje styckena. Förordning (2023:600). 16 § Ersättningen lämnas som längst för totalt 24 månader. Ersättningen får aldrig lämnas för tid efter utgången av det år som arbetstagaren uppnår riktåldern för pension. Förordning (2023:601). Hur man ansöker om den statliga ersättningen 17 § En ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska ges in till Arbetsförmedlingen. Ansökan ska minst innehålla 1. arbetstagarens person- och kontaktuppgifter, 2. arbetsgivarens organisationsnummer, 3. ett åtagande från arbetstagaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till den statliga ersättningen eller ersättningens storlek, och 4. ett intyg från arbetsgivaren som uppfyller villkoren i 18 §. 18 § Det arbetsgivarintyg som ska bifogas en ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska innehålla 1. namn och person- eller samordningsnummer på den person som ska anställas, 2. arbetsgivarens organisationsnummer och kontaktuppgifter, 3. uppgifter om tillämpligt centralt kollektivavtal om etableringsjobb och om tillämplig referenslön för den aktuella anställningen samt kontakt-uppgifter till de centrala kollektivavtalsparterna och i förekommande fall till den lokala arbetstagarorganisationen, 4. uppgifter om anställningens tillträdesdag och lön, 5. en försäkran om att arbetsgivaren gör löneutbetalningar elektroniskt, 6. en försäkran om att arbetsgivaren inte senare än 12 månader före den aktuella anställningen har sagt upp en eller flera anställda på grund av arbetsbrist inom det avtalsområde och på den driftsenhet där den anställde ska placeras, 7. ett åtagande från arbetsgivaren att omgående till Arbetsförmedlingen anmäla förändringar som kan påverka rätten till den statliga ersättningen eller ersättningens storlek, och 8. en bekräftelse av att arbetsgivaren är medveten om att denne kan bli betalningsskyldig för felaktigt utbetalt stöd. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete. Förordning (2023:600). Prövning av rätten till den statliga ersättningen 19 § Arbetsförmedlingen prövar frågor om rätt till ersättning och fastställer den ersättningsnivå som ska ligga till grund för ersättningen. 20 § Arbetsförmedlingen ska pröva en ansökan om ersättning skyndsamt. Ett beslut om rätt till ersättning får dock inte fattas tidigare än sju arbetsdagar från det att ansökan och arbetsgivarintyget kom in till myndigheten. 21 § I ett beslut om rätt till ersättning ska Arbetsförmedlingen ange 1. arbetsgivarens organisationsnummer, 2. vilken ersättningsnivå som ska gälla, och 3. för vilken period som ersättningen ska betalas. 22 § Vid ändrade förhållanden eller om Arbetsförmedlingen på annan grund har anledning att anta att ersättning betalas ut på felaktig grund eller med fel belopp ska Arbetsförmedlingen göra en förnyad prövning av rätten till ersättning. 22 a § Om den tillämpliga referenslönen för den aktuella anställningen ändras på något annat sätt än genom den årliga omräkningen ska Arbetsförmedlingen ompröva ersättningsnivån. Förordning (2023:600). 23 § Arbetsförmedlingen ska underrätta arbetstagaren, arbetsgivaren, de partsorganisationer som avses i 18 § första stycket 3 och Försäkringskassan om ett beslut om att Arbetsförmedlingen 1. har beslutat att bevilja rätt till ersättning, 2. har ändrat ett beslut om rätt till ersättning efter en prövning enligt 22 §, 3. ändrar ersättningsnivån genom en årlig omräkning, eller 4. ändrar ersättningsnivån efter en prövning enligt 22 a §. Förordning (2023:600). Fastställande av storleken på och utbetalning av den statliga ersättningen 24 § Försäkringskassan hanterar utbetalning av ersättningen och fastställer hur stort belopp som ska betalas ut vid varje enskild utbetalning. 25 § Ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott. 26 § Försäkringskassan ska före varje utbetalning kontrollera mot inhämtade uppgifter från Skatteverkets beskattningsverksamhet hur mycket utbetalad lön som arbetsgivaren har redovisat för den aktuella arbetstagaren den aktuella månaden. Försäkringskassan ska därefter betala ut den statliga ersättningen i enlighet med Arbetsförmedlingens beslut om rätt till ersättning och det som anges i 15 §. Förordning (2026:194). Återbetalning och återkrav Återkrav mot arbetsgivaren 27 § Om en arbetsgivare har fått statligt stöd i form av individersättning till en arbetstagare och ersättningen har beviljats på felaktig grund eller på en för hög nivå, ska arbetsgivaren till staten betala ett belopp som motsvarar det som felaktigt har betalats ut. Om stöd till en arbetsgivare, i form av individersättning till en arbetstagare, har betalats ut för tid efter utgången av det år som arbetstagaren uppnådde riktåldern för pension är dock arbetsgivaren betalningsskyldig endast om arbetsgivaren insett eller skäligen borde ha insett felet. Detsamma gäller om stöd har betalats ut till en arbetstagare som inte uppfyller förutsättningarna i 5-7 §§. Förordning (2023:601). 28 § Om en arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 27 § ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det belopp arbetsgivaren är skyldig att betala. Återkrav mot arbetstagaren 29 § Om ersättning till en arbetstagare har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp till följd av ett beslut som har fattats av Arbetsförmedlingen är arbetstagaren återbetalningsskyldig, om arbetstagaren har förorsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte anmäla ändrade förhållanden. Detta gäller under förutsättning att arbetsgivaren inte är betalningsskyldig enligt 27 §. 30 § Om en arbetstagare är återbetalningsskyldig enligt 29 § ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. Om det med hänsyn till arbetstagarens personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis avstå från krav på återbetalning. 31 § Om ersättning till en arbetstagare har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp till följd av ett beslut som har fattats av Försäkringskassan är arbetstagaren återbetalningsskyldig, om arbetstagaren har förorsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte anmäla ändrade förhållanden. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och arbetstagaren har insett eller skäligen borde ha insett felet. 32 § Om en arbetstagare är återbetalningsskyldig enligt 31 § ska Försäkringskassan besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. Om det med hänsyn till arbetstagarens personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Försäkringskassan helt eller delvis avstå från krav på återbetalning. 33 § Vid återkrav enligt 32 § får Försäkringskassan, vid en senare utbetalning av ersättning enligt denna förordning, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på det som har betalats ut för mycket. Gemensamma bestämmelser 34 § Vid återkrav får den myndighet som har fattat beslutet om återkrav bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Myndigheten ska i så fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet skulle ha betalats. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. 35 § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige har beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalningen inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller av avtalet. 36 § Det som anges i 33 och 34 §§ om avräkning och anstånd gäller även ränta enligt 34 och 35 §§. Omprövning och överklagande 37 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ges in till Arbetsförmedlingen. Begäran ska ha kommit in till Arbetsförmedlingen inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. 38 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Av Arbetsförmedlingens beslut är det endast beslut enligt 37 § om omprövning av beslut om rätt till ersättning enligt 3-14 a, 16-18 och 20-22 a §§ som får överklagas. Förordning (2023:600). Bemyndiganden 39 § Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i frågor som Arbetsförmedlingen beslutar om. 40 § Försäkringskassan får, efter att ha gett Arbetsförmedlingen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i frågor som Försäkringskassan beslutar om. Övergångsbestämmelser 2023:601 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 2022:807<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Arbetsmarknadsdepartementet AA <br /> <b>Utfärdad</b>: 2022-06-07 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2026:194<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=2022:807">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2022:807">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   Denna förordning innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. <p><a name="P1S2"></a></p> Syftet med insatsen är att stimulera arbetsgivare att anställa vissa nyanlända invandrare och vissa långtidsarbetslösa personer samt att anställningen i normalfallet ska leda till en tillsvidareanställning på heltid. <p><a name="P1S3"></a></p> Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.<p><a name="P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Den statliga ersättning som betalas enligt denna förordning är en individersättning som betalas till arbetstagaren. Ersättningen utgör samtidigt ett statligt stöd till arbetstagarens arbetsgivare. <p><a name="P2S2"></a></p> Om stöd till en arbetsgivare, i form av individersättning till en arbetstagare, har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp kan arbetsgivaren i vissa fall vara skyldig att betala det belopp till staten som felaktigt har betalats ut till arbetstagaren.<p><a name="P2S3"></a></p> Stödet får lämnas i enlighet med Europeiska kommissionens beslut den 16 maj 2022 i ärende SA.100209 (2022/N).<p><a name="P2S4"></a></p><h4 name="Vad ett etableringsjobb är"><a name="Vad ett etableringsjobb är">Vad ett etableringsjobb är</a></h4><p><a name="P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Med etableringsjobb avses arbeten som omfattas av ett sådant centralt kollektivavtal om etableringsjobb som uppfyller kraven i 4 §.<p><a name="P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   Ett centralt kollektivavtal om etableringsjobb får ligga till grund för ett beslut om rätt till statlig ersättning enligt denna förordning om avtalet<br />    1. har getts in till Arbetsförmedlingen,<br />    2. innehåller uppgifter om referenslöner, det vill säga de lägsta löner som tillämpas enligt parternas ordinarie kollektivavtal,<br />    3. innehåller en uppgift om den lön som ska gälla för etableringsjobb, och<br />    4. innehåller kontaktuppgifter till de centrala kollektivavtalsparter som har tecknat kollektivavtalet om etableringsjobb. Förordning (2023:600).<p><a name="P4S2"></a></p><h4 name="Vem som kan få den statliga ersättningen "><a name="Vem som kan få den statliga ersättningen ">Vem som kan få den statliga ersättningen </a></h4><p><a name="P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Ersättning kan beviljas den som vid beslutstillfället har fyllt 20 år, är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och som<br />    1. har varit arbetslös, eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program, på heltid under minst 24 av de 27 månaderna närmast före dagen för ansökan,<br />    2. är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, eller<br />    3. inom de senaste 36 månaderna före dagen för ansökan har beviljats <br />       a) uppehållstillstånd enligt<br />    - 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser,<br />    - 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller<br />    - 21 eller 22 kap. utlänningslagen, eller<br />       b) uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES- medborgare efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen.<p><a name="P5S2"></a></p> Ersättning får inte beviljas enligt första stycket 2-3 till en arbetssökande som redan har fått ersättning enligt denna förordning.<p><a name="P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna om tidsperioder i 5 § första stycket ska det bortses från tid som den arbetssökande har varit förhindrad att arbeta på grund av vård av eget barn som inte har fyllt två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets ankomst till familjen. <p><a name="P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Om en sökande har beviljats ersättning och anställningen på grund av förhållanden som beror på arbetsgivaren har pågått kortare tid än 24 månader, får ersättning lämnas för anställning hos en annan arbetsgivare under den återstående tid som ersättning som längst får lämnas utan att den sökande på nytt uppfyller de krav för ersättning som anges i 5 §. <p><a name="P7S2"></a></p><h4 name="Förutsättningar för att ersättning ska kunna beviljas"><a name="Förutsättningar för att ersättning ska kunna beviljas">Förutsättningar för att ersättning ska kunna beviljas</a></h4><p><a name="P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får bara beviljas för sådana arbeten som avses i 3 § som är heltidsanställningar med en månadslön som betalas ut elektroniskt.<p><a name="P8S2"></a></p> Månadslönen ska utgöras av produkten av<br />    - 7 374 kronor och<br />    - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som statlig ersättning beviljas för och inkomstbasbeloppet för kalenderåret 2023.<p><a name="P8S3"></a></p> Den omräknade månadslönen ska avrundas till helt krontal.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="P8a"><b>8 a §</b></a>   Om arbetstagaren utnyttjar en rätt till ledighet enligt lag eller kollektivavtal krävs för rätt till ersättning att lönen minskas proportionellt mot minskningen av arbetstiden.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P8aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Anställningen får inte ha påbörjats före beslutet om rätt till ersättning. <p><a name="P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får bara beviljas för arbete hos en arbetsgivare som är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.<p><a name="P10S2"></a></p><h4 name="När ersättning inte får beviljas"><a name="När ersättning inte får beviljas">När ersättning inte får beviljas</a></h4><p><a name="P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb får inte beviljas om <br />    1. de parter som slutit det aktuella kollektivavtalet om etableringsjobb har meddelat Arbetsförmedlingen att de är eniga om att den aktuella anställningen inte är förenlig med det kollektivavtalet, eller<br />    2. de parter som slutit det aktuella kollektivavtalet inte har yttrat sig och det finns särskild anledning att anta att insatsen inte kommer att leda till en tillsvidareanställning. <p><a name="P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Ersättning får inte beviljas för arbete hos en arbetsgivare som<br />    1. senare än 12 månader före den aktuella anställningen har sagt upp en eller flera anställda på grund av arbetsbrist inom det avtalsområde och på den driftsenhet där den anställde är tänkt att placeras,<br />    2. har näringsförbud, skatte- eller avgiftsskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller en betalningsanmärkning som inte är obetydlig, eller<br />    3. utgör eller är en del av ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. <p><a name="P12S2"></a></p> Vid tillämpningen av första stycket 3 har ordet företag samma betydelse som i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.<p><a name="P12S3"></a></p><h4 name="Den statliga ersättningens storlek och ersättningsperiodens längd"><a name="Den statliga ersättningens storlek och ersättningsperiodens längd">Den statliga ersättningens storlek och ersättningsperiodens längd</a></h4><p><a name="P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Ersättningen bestäms utifrån anställningens ersättningsnivå och utbetalad lön. <p><a name="P13S2"></a></p> Med utbetalad lön avses i denna förordning kontant ersättning som har betalats ut av arbetsgivaren och som ligger till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter.<p><a name="P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Anställningens ersättningsnivå baseras på den referenslön som framgår av det tillämpliga kollektivavtalet. Referenslönen ska räknas om för varje kalenderår.<p><a name="P14S2"></a></p> Den omräknade referenslönen ska utgöras av produkten av<br />    - den tillämpliga referenslönen och<br />    - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som ersättningsnivån ska fastställas för och inkomstbasbeloppet för det år som referenslönen avser enligt det tillämpliga kollektivavtalet.<p><a name="P14S3"></a></p> Den omräknade referenslönen ska avrundas till helt krontal.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="P14a"><b>14 a §</b></a>   Anställningens ersättningsnivå är <br />    - 8 778 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 16 152 och 19 613 kronor, <br />    - 12 239 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 19 614 och 20 766 kronor, <br />    - 13 393 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 20 767 och 21 920 kronor, <br />    - 14 404 kronor i det fall referenslönen ligger mellan 21 921 och 23 074 kronor, och <br />    - 15 162 kronor i det fall referenslönen är 23 075 kronor eller mer.<p><a name="P14aS2"></a></p> Ersättningsnivå och intervall för referenslön ska räknas om för varje kalenderår. Varje belopp i första stycket ska då utgöras av produkten av<br />    - beloppet och<br />    - kvoten mellan inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det år som ersättningsnivån ska fastställas för och inkomstbasbeloppet för kalenderåret 2023.<p><a name="P14aS3"></a></p> De omräknade beloppen ska avrundas till hela krontal.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P14aS4"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   För en månad där den lön som gäller enligt 8 § andra och tredje styckena eller mer har betalats ut ska ersättningen motsvara den ersättningsnivå som har fastställts för anställningen. För en månad där mindre har betalats ut i lön ska ersättningen motsvara ersättningsnivån minskad med samma andel som den andel med vilken den utbetalade lönen understiger den lön som gäller enligt 8 § andra och tredje styckena. Förordning (2023:600).<p><a name="P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Ersättningen lämnas som längst för totalt 24 månader. Ersättningen får aldrig lämnas för tid efter utgången av det år som arbetstagaren uppnår riktåldern för pension.<br /> Förordning (2023:601).<p><a name="P16S2"></a></p><h4 name="Hur man ansöker om den statliga ersättningen"><a name="Hur man ansöker om den statliga ersättningen">Hur man ansöker om den statliga ersättningen</a></h4><p><a name="P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   En ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska ges in till Arbetsförmedlingen.<p><a name="P17S2"></a></p> Ansökan ska minst innehålla<br />    1. arbetstagarens person- och kontaktuppgifter,<br />    2. arbetsgivarens organisationsnummer,<br />    3. ett åtagande från arbetstagaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till den statliga ersättningen eller ersättningens storlek, och<br />    4. ett intyg från arbetsgivaren som uppfyller villkoren i 18 §.<p><a name="P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Det arbetsgivarintyg som ska bifogas en ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska innehålla<br />    1. namn och person- eller samordningsnummer på den person som ska anställas,<br />    2. arbetsgivarens organisationsnummer och kontaktuppgifter,<br />    3. uppgifter om tillämpligt centralt kollektivavtal om etableringsjobb och om tillämplig referenslön för den aktuella anställningen samt kontakt-uppgifter till de centrala kollektivavtalsparterna och i förekommande fall till den lokala arbetstagarorganisationen,<br />    4. uppgifter om anställningens tillträdesdag och lön,<br />    5. en försäkran om att arbetsgivaren gör löneutbetalningar elektroniskt,<br />    6. en försäkran om att arbetsgivaren inte senare än 12 månader före den aktuella anställningen har sagt upp en eller flera anställda på grund av arbetsbrist inom det avtalsområde och på den driftsenhet där den anställde ska placeras,<br />    7. ett åtagande från arbetsgivaren att omgående till Arbetsförmedlingen anmäla förändringar som kan påverka rätten till den statliga ersättningen eller ersättningens storlek, och<br />    8. en bekräftelse av att arbetsgivaren är medveten om att denne kan bli betalningsskyldig för felaktigt utbetalt stöd.<p><a name="P18S2"></a></p> Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete. Förordning (2023:600).<p><a name="P18S3"></a></p><h4 name="Prövning av rätten till den statliga ersättningen "><a name="Prövning av rätten till den statliga ersättningen ">Prövning av rätten till den statliga ersättningen </a></h4><p><a name="P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   Arbetsförmedlingen prövar frågor om rätt till ersättning och fastställer den ersättningsnivå som ska ligga till grund för ersättningen.<p><a name="P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   Arbetsförmedlingen ska pröva en ansökan om ersättning skyndsamt. <p><a name="P20S2"></a></p> Ett beslut om rätt till ersättning får dock inte fattas tidigare än sju arbetsdagar från det att ansökan och arbetsgivarintyget kom in till myndigheten. <p><a name="P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   I ett beslut om rätt till ersättning ska Arbetsförmedlingen ange<br />    1. arbetsgivarens organisationsnummer,<br />    2. vilken ersättningsnivå som ska gälla, och<br />    3. för vilken period som ersättningen ska betalas.<p><a name="P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   Vid ändrade förhållanden eller om Arbetsförmedlingen på annan grund har anledning att anta att ersättning betalas ut på felaktig grund eller med fel belopp ska Arbetsförmedlingen göra en förnyad prövning av rätten till ersättning.<p><a name="P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="P22a"><b>22 a §</b></a>   Om den tillämpliga referenslönen för den aktuella anställningen ändras på något annat sätt än genom den årliga omräkningen ska Arbetsförmedlingen ompröva ersättningsnivån.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   Arbetsförmedlingen ska underrätta arbetstagaren, arbetsgivaren, de partsorganisationer som avses i 18 § första stycket 3 och Försäkringskassan om ett beslut om att Arbetsförmedlingen<br />    1. har beslutat att bevilja rätt till ersättning, <br />    2. har ändrat ett beslut om rätt till ersättning efter en prövning enligt 22 §, <br />    3. ändrar ersättningsnivån genom en årlig omräkning, eller<br />    4. ändrar ersättningsnivån efter en prövning enligt 22 a §.<br /> Förordning (2023:600).<p><a name="P23S2"></a></p><h4 name="Fastställande av storleken på och utbetalning av den statliga ersättningen"><a name="Fastställande av storleken på och utbetalning av den statliga ersättningen">Fastställande av storleken på och utbetalning av den statliga ersättningen</a></h4><p><a name="P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   Försäkringskassan hanterar utbetalning av ersättningen och fastställer hur stort belopp som ska betalas ut vid varje enskild utbetalning.<p><a name="P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott. <p><a name="P25S2"></a></p><a class="paragraf" name="P26"><b>26 §</b></a>   Försäkringskassan ska före varje utbetalning kontrollera mot inhämtade uppgifter från Skatteverkets beskattningsverksamhet hur mycket utbetalad lön som arbetsgivaren har redovisat för den aktuella arbetstagaren den aktuella månaden.<p><a name="P26S2"></a></p> Försäkringskassan ska därefter betala ut den statliga ersättningen i enlighet med Arbetsförmedlingens beslut om rätt till ersättning och det som anges i 15 §.<br /> Förordning (2026:194).<p><a name="P26S3"></a></p><h4 name="Återbetalning och återkrav "><a name="Återbetalning och återkrav ">Återbetalning och återkrav </a></h4><p><a name="P26S4"></a></p><h4 name="Återkrav mot arbetsgivaren"><a name="Återkrav mot arbetsgivaren">Återkrav mot arbetsgivaren</a></h4><p><a name="P26S5"></a></p><a class="paragraf" name="P27"><b>27 §</b></a>   Om en arbetsgivare har fått statligt stöd i form av individersättning till en arbetstagare och ersättningen har beviljats på felaktig grund eller på en för hög nivå, ska arbetsgivaren till staten betala ett belopp som motsvarar det som felaktigt har betalats ut.<p><a name="P27S2"></a></p> Om stöd till en arbetsgivare, i form av individersättning till en arbetstagare, har betalats ut för tid efter utgången av det år som arbetstagaren uppnådde riktåldern för pension är dock arbetsgivaren betalningsskyldig endast om arbetsgivaren insett eller skäligen borde ha insett felet. Detsamma gäller om stöd har betalats ut till en arbetstagare som inte uppfyller förutsättningarna i 5-7 §§. Förordning (2023:601).<p><a name="P27S3"></a></p><a class="paragraf" name="P28"><b>28 §</b></a>   Om en arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 27 § ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det belopp arbetsgivaren är skyldig att betala.<p><a name="P28S2"></a></p><h4 name="Återkrav mot arbetstagaren"><a name="Återkrav mot arbetstagaren">Återkrav mot arbetstagaren</a></h4><p><a name="P28S3"></a></p><a class="paragraf" name="P29"><b>29 §</b></a>   Om ersättning till en arbetstagare har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp till följd av ett beslut som har fattats av Arbetsförmedlingen är arbetstagaren återbetalningsskyldig, om arbetstagaren har förorsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte anmäla ändrade förhållanden.<p><a name="P29S2"></a></p> Detta gäller under förutsättning att arbetsgivaren inte är betalningsskyldig enligt 27 §.<p><a name="P29S3"></a></p><a class="paragraf" name="P30"><b>30 §</b></a>   Om en arbetstagare är återbetalningsskyldig enligt 29 § ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. <p><a name="P30S2"></a></p> Om det med hänsyn till arbetstagarens personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis avstå från krav på återbetalning.<p><a name="P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="P31"><b>31 §</b></a>   Om ersättning till en arbetstagare har betalats ut på felaktig grund eller med ett för högt belopp till följd av ett beslut som har fattats av Försäkringskassan är arbetstagaren återbetalningsskyldig, om arbetstagaren har förorsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte anmäla ändrade förhållanden.<p><a name="P31S2"></a></p> Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och arbetstagaren har insett eller skäligen borde ha insett felet.<p><a name="P31S3"></a></p><a class="paragraf" name="P32"><b>32 §</b></a>   Om en arbetstagare är återbetalningsskyldig enligt 31 § ska Försäkringskassan besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.<p><a name="P32S2"></a></p> Om det med hänsyn till arbetstagarens personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Försäkringskassan helt eller delvis avstå från krav på återbetalning. <p><a name="P32S3"></a></p><a class="paragraf" name="P33"><b>33 §</b></a>   Vid återkrav enligt 32 § får Försäkringskassan, vid en senare utbetalning av ersättning enligt denna förordning, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på det som har betalats ut för mycket.<p><a name="P33S2"></a></p><h4 name="Gemensamma bestämmelser"><a name="Gemensamma bestämmelser">Gemensamma bestämmelser</a></h4><p><a name="P33S3"></a></p><a class="paragraf" name="P34"><b>34 §</b></a>   Vid återkrav får den myndighet som har fattat beslutet om återkrav bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Myndigheten ska i så fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet skulle ha betalats. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. <p><a name="P34S2"></a></p><a class="paragraf" name="P35"><b>35 §</b></a>   Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige har beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalningen inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller av avtalet. <p><a name="P35S2"></a></p><a class="paragraf" name="P36"><b>36 §</b></a>   Det som anges i 33 och 34 §§ om avräkning och anstånd gäller även ränta enligt 34 och 35 §§. <p><a name="P36S2"></a></p><h4 name="Omprövning och överklagande"><a name="Omprövning och överklagande">Omprövning och överklagande</a></h4><p><a name="P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="P37"><b>37 §</b></a>   Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. <p><a name="P37S2"></a></p> En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ges in till Arbetsförmedlingen. Begäran ska ha kommit in till Arbetsförmedlingen inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. <p><a name="P37S3"></a></p> Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. <p><a name="P37S4"></a></p><a class="paragraf" name="P38"><b>38 §</b></a>   I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.<p><a name="P38S2"></a></p> Av Arbetsförmedlingens beslut är det endast beslut enligt 37 § om omprövning av beslut om rätt till ersättning enligt 3-14 a, 16-18 och 20-22 a §§ som får överklagas. Förordning (2023:600).<p><a name="P38S3"></a></p><h4 name="Bemyndiganden"><a name="Bemyndiganden">Bemyndiganden</a></h4><p><a name="P38S4"></a></p><a class="paragraf" name="P39"><b>39 §</b></a>   Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i frågor som Arbetsförmedlingen beslutar om. <p><a name="P39S2"></a></p><a class="paragraf" name="P40"><b>40 §</b></a>   Försäkringskassan får, efter att ha gett Arbetsförmedlingen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i frågor som Försäkringskassan beslutar om.<p><a name="P40S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 2023:601<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.<br />    2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal2022utfardadutfardad2022-06-07andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:194utdragutdrag1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Syftet med insatsen är att stimulera arbetsgivare att anställa vissa nyanlända invandrare och vissa långtidsarbetslösa personer samtartalartal2022utfardadutfardad2022-06-07andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:194utdragutdrag1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Syftet med insatsen är att stimulera arbetsgivare att anställa vissa nyanlända invandrare och vissa långtidsarbetslösa personer samt