1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen
(1994:1776) om skatt på energi.
Förordningen är meddelad med stöd av
- 2 kap. 9 a § lagen om skatt på energi i fråga om 18 §
- 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 4 § och 14 § andra stycket
- 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
3 § Med huvudsaklig verksamhet förstås
1. i 9 och 10 §§ den verksamhet där den största volymen bränsle avses att tillverkas, bearbetas, lagras eller tas emot, och
2. i 20 § den verksamhet där den största volymen bränsle förbrukats under den period som ansökan om återbetalning avser.
4 § Skatteverket får meddela föreskrifter om
1. förfarandet vid märkning och färgning enligt 18 §,
2. godkännande av skatteupplag,
3. säkerhet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. inbetalning av särskild avgift enligt 10 kap. 5 § lagen om skatt på energi,
5. det tekniska förfarandet för uppgiftslämnande i det datoriserade systemet,
6. hantering och dokumentation av alternativa bevis enligt
4 b kap. 12 § andra stycket och 4 e kap. 8 § lagen om skatt på energi och av ersättningsdokument i reservsystemet,
7. inköp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § tredje stycket lagen om skatt på energi,
8. avdrag för skatt på bränsle enligt 7 kap. 1 § första stycket 3-5 lagen om skatt på energi,
9. upplagshavares bokföring och inventering av lager enligt
4 kap. 3 § lagen om skatt på energi och skattebefriade förbrukares bokföring enligt 8 kap. 2 § lagen om skatt på energi,
10. hantering av mottagningsrapporter, när bränsle tas emot av mottagare som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 5 lagen om skatt på energi, och
11. bokföring av flyttningar vid proviantering till havs enligt 8 kap. 6 § lagen om skatt på energi.
Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen om skatt på energi.
Förordning (2022:1742).
5 § Om Skatteverket tar ut skatt enligt 5 kap. 22 eller 24 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska Skatteverket underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten. Om Skatteverket tar ut skatt enligt 5 kap. 24 § lagen om skatt på energi och mottagaren inte finns i Sverige, ska Skatteverket även underrätta den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten.
6 § Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av frivilligt skattskyldiga efter särskild ansökan.
7 § I en ansökan om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare eller registrerad avsändare eller av skatteupplag ska det anges vilket eller vilka bränslen den sökande avser att godkännandet ska omfatta.
I en anmälan för registrering som tillfälligt registrerad distansförsäljare, registrerad distansförsäljare, tillfälligt certifierad mottagare, certifierad mottagare, tillfälligt certifierad avsändare eller certifierad avsändare ska det anges vilket eller vilka bränslen anmälan avser.
I ett beslut om godkännande eller registrering ska det anges för vilket eller vilka bränslen godkännandet eller registreringen gäller.
Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet. Förordning (2022:1742).
8 § Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare ska i sin ansökan lämna uppgifter om
1. vilken typ av företag (inom kategorin små eller medelstora respektive inom kategorin stora) det hör till enligt bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni
2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,
2. den region där det är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och
3. det verksamhetsområde det hör till på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.
Den som bedriver eller avser att bedriva yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och kommer att få stöd genom den stödordning som avses i 1 kap. 11 a § 3 lagen
(1994:1776) om skatt på energi ska även lämna uppgift om
1. huruvida företaget bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning
(EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
2. hur stor andel av bränsleförbrukningen inom ramen för stödordningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion.
Förordning (2023:813).
9 § Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 8 § första stycket 2 ange den region på NUTS 2-nivå där företagets huvudkontor finns.
Om företaget ansöker om godkännande som upplagshavare eller lagerhållare och avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § lagen
(1994:1776) om skatt på energi, ska även regionen för sådan verksamhet anges på den NUTS 2-nivå där företagets huvudsakliga verksamhet avses att drivas inom respektive stödordning.
Andra stycket gäller även ett företag som ansöker om godkännande som registrerad varumottagare och avser att driva en verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § 2 lagen om skatt på energi.
Förordning (2023:141).
10 § Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 8 § första stycket 3 ange det verksamhetsområde som företagets verksamhet huvudsakligen hör till på Nace-gruppnivå. Om företaget avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska huvudsakligt verksamhetsområde även anges för respektive stödordning. Förordning (2023:141).
11 § I en ansökan om godkännande som frivilligt skattskyldig ska den sökande ange vilket eller vilka förbrukningsändamål godkännandet är avsett att grundas på.
I ett beslut om godkännande ska det anges vilket eller vilka förbrukningsändamål godkännandet grundas på.
12 § Upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare, lagerhållare, skattebefriade förbrukare, frivilligt skattskyldiga och de som har godkännande för särskild hantering av proviantering till havs ska anmäla till Skatteverket om
1. det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2. firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3. det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
a) har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
b) efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.
Upplagshavare ska även anmäla till Skatteverket om det sker ändringar av de uppgifter som lämnats i ansökan om godkännande av skatteupplag eller av sådana uppgifter om det godkända skatteupplaget som senare lämnats till Skatteverket.
Förordning (2022:1742).
13 § Upplagshavare och registrerade varumottagare som avser att ta emot bränsle på en direkt leveransplats ska anmäla den direkta leveransplatsen till Skatteverket. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket innan flyttningen av bränslet till den direkta leveransplatsen påbörjas.
Skatteverket får tilldela en direkt leveransplats en kod för identifiering. Identifikationskoden får ersätta uppgift om adressen till den direkta leveransplatsen i dokument som upprättas i samband med flyttning till Sverige enligt uppskovsförfarandet.
Upplagshavare och registrerade avsändare som avsänder bränsle enligt uppskovsförfarandet får i dokument som upprättas i samband med flyttningen ersätta uppgift om adressen till den direkta leveransplatsen i destinationsmedlemsstaten med den identifikationskod som tilldelats platsen av den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.
14 § Anmälningar som avses i 4 c kap. 2, 3 och 6 §§ och
4 d kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi samt i 13 § denna förordning samt ansökningar som avses i 4 kap. 16 §, 6 kap. 2 § och 8 kap. 1 a och 4 §§ lagen om skatt på energi samt i 6 § denna förordning ska göras enligt ett fastställt formulär.
Skatteverket ska fastställa sådana formulär som avses i första stycket. Förordning (2022:1742).
15 § Skatteverket tilldelar godkända skatteupplag och den som godkänns som upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare eller registrerad avsändare eller registreras som tillfälligt certifierad avsändare, certifierad avsändare, tillfälligt certifierad mottagare eller certifierad mottagare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004.
16 § Vid prövning av en ansökan om godkännande som upplagshavare ska kravet på lagerhållning enligt 4 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi anses uppfyllt om den sökande disponerar över en lagerkapacitet för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § lagen om skatt på energi på minst 500 kubikmeter.
17 § Vid prövning av en ansökan om godkännande som lagerhållare enligt 6 kap. 2 § första stycket 1 b lagen
(1994:1776) om skatt på energi ska kravet på lagerhållning anses uppfyllt om den sökande disponerar över en lagerkapacitet för andra skattepliktiga bränslen än dem som avses i 1 kap. 3 a § samma lag på minst 500 kubikmeter flytande bränsle eller minst 750 ton fast bränsle. Om den sökande har kapacitet att lagra både fasta och flytande skattepliktiga bränslen, ska varje kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast bränsle.
Vid prövning av en ansökan om godkännande som lagerhållare enligt 6 kap. 2 § första stycket 1 b lagen om skatt på energi ska kravet på återförsäljning eller förbrukning anses uppfyllt om den sökande beräknas ha en årlig omsättning på minst
3 miljoner kubikmeter gasformigt bränsle.
18 § En oljeprodukt ska enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi anses vara försedd med
1. märkämne om den innehåller minst 9,5 och högst
14,25 milligram butoxibensen (CAS-nummer 1126-79-0) per liter olja, och
2. färgämne om den innehåller ett stabilt blått färgämne som är ett derivat av 1,4-diaminoantrakinon av sådan halt att oljan får en tydligt blå, blågrön eller grön färg.
Med CAS-nummer avses sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS).
Förordning (2023:675).
19 § Har upphävts genom förordning (2023:813).
20 § Den som ansöker om återbetalning av skatt på bränsle och enligt 9 kap. 2 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi är skyldig att lämna sådana uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet som avses i 1 kap. 13 § 2 och 3 den lagen ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet för respektive stödordning ange
1. den region på NUTS 2-nivå där företagets huvudsakliga verksamhet bedrivits under den period som ansökan avser, och
2. det verksamhetsområde som företaget hör till på Nace-
gruppnivå för den huvudsakliga verksamhet som återbetalning av skatt söks för.
21 § Den som yrkar avdrag för eller ansöker om återbetalning av skatt och enligt 9 kap. 8 § tredje stycket eller 11 kap.
17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi är skyldig att lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § 2 och 3 den lagen ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet för respektive stödordning ange
1. den region på NUTS 2-nivå där stödmottagaren har förbrukat de bränslen och den elektriska kraft som skattenedsättningen avser, och
2. det verksamhetsområde på Nace-gruppnivå inom vilket stödmottagaren har förbrukat de bränslen och den elektriska kraft som skattenedsättningen avser.
Om bränsle eller elektrisk kraft har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden, ska uppgifterna enligt första stycket avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och elektrisk kraft har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden.
22 § I ett beslut om godkännande av skattebefriad förbrukare ska Skatteverket ange
1. för vilka ändamål förbrukaren har rätt att ta emot bränsle befriat från skatt,
2. vilka bränslen som får tas emot med skattebefrielse,
3. skattebefrielsens storlek, och
4. vilka villkor som gäller för godkännandet.
23 § Bestämmelser om dokument och om hanteringen av dokument i det datoriserade systemet samt om formen för pappersdokument i reservsystemet finns i
- kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 av den
5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, och
- kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1637 av den
5 juli 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv (EU) 2020/262 vad gäller användning av dokument i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande och flyttning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion, samt om fastställande av det formulär som ska användas för intyget om undantag. Förordning (2022:1742).
24 § När Skatteverket har tilldelat ett elektroniskt administrativt dokument en administrativ referenskod, ska Skatteverket utan dröjsmål via det datoriserade systemet vidarebefordra dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten eller, vid export eller flyttning till ett utförseltullkontor som även är avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering, till de behöriga myndigheterna i det land där exportdeklarationen har getts in.
25 § Om en exportdeklaration har getts in till Tullverket för bränsle som omfattas av ett elektroniskt administrativt dokument, ska Tullverket underrätta Skatteverket ifall det vid en kontroll eller på annat sätt framkommer att uppgifter i det elektroniska administrativa dokumentet inte stämmer överens med uppgifter i den eller de exportdeklarationer som avser bränslet. Skatteverket ska därefter via det datoriserade systemet underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om den bristande överensstämmelsen.
26 § Skatteverket ska vidarebefordra mottagningsrapporter för bränsle som tagits emot i Sverige till den behöriga myndigheten i respektive avsändarmedlemsstat via det datoriserade systemet.
Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av mottagningsrapporten. Är uppgifterna i mottagningsrapporten giltiga, ska Skatteverket bekräfta mottagandet av rapporten. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteverket i stället utan dröjsmål underrätta den som upprättat mottagningsrapporten om detta.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska Skatteverket i stället skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i 4 b kap. 16 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi till den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten. Förordning (2023:429).
27 § Skatteverket ska vidarebefordra elektroniska administrativa dokument som är ställda till upplagshavare, registrerade varumottagare eller tillfälligt registrerade varumottagare i Sverige, till mottagaren via det datoriserade systemet. Detsamma gäller mottagningsrapporter och exportrapporter som är ställda till upplagshavare eller registrerade avsändare i Sverige.
28 § En exportrapport ska grundas på den underrättelse om att det punktskattepliktiga bränslet har lämnat unionens territorium som lämnas av utförseltullkontoret enligt artikel 329 i kommissionens genomförandeförordning (EU)
2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen eller av det kontor där formaliteterna enligt artikel 2.2 i punktskattedirektivet fullgjorts.
I de fall som avses i artikel 16.1 a v i punktskattedirektivet ska exportrapporten grundas på underrättelse om att varorna övergått till förfarandet för extern transitering som lämnas av utförseltullkontoret enligt artikel 329.5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.
Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i underrättelsen. Om bränslet har avsänts från ett annat EU-
land, ska exportrapporten därefter snarast sändas till den behöriga myndigheten i det landet via det datoriserade systemet. Har bränslet avsänts från Sverige, ska exportrapporten i stället vidarebefordras via det datoriserade systemet till den som avsänt bränslet. När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska Skatteverket i stället skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i
4 b kap. 16 § lagen (1994:1776) om skatt på energi till den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten respektive den som från Sverige avsänt bränslet. Förordning (2023:429).
29 § Om bränsle för vilket en exportdeklaration har getts in till Tullverket har avsänts under uppskovsförfarandet till en destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 eller 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi från en plats i ett annat EU-land och Skatteverket får uppgifter från Tullverket om att bränslet inte längre ska föras ut ur unionens tullområde, ska Skatteverket underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om detta.
30 § När Skatteverket från en annan medlemsstat får ett sådant dokument som avses i artikel 27 i punktskattedirektivet om att bränsle tagits emot eller exporterats eller att bränsle inte längre ska föras ut, ska Skatteverket lämna en kopia av dokumentet till den som avsänt bränslet eller på annat sätt hålla dokumentet tillgängligt för denne.
31 § Om mottagaren inte är slutligt känd när upplagshavaren eller den registrerade avsändaren lämnar in det elektroniska administrativa dokumentet enligt 4 b kap. 4 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi, får uppgifter om mottagaren och leveransplatsen utelämnas. Detta gäller endast när bränslet flyttas med fartyg och får inte tillämpas på flyttningar som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 eller 4.
Så snart uppgifterna om mottagaren och leveransplatsen är kända för avsändaren eller senast när flyttningen avslutats, ska uppgifterna lämnas till Skatteverket via det datoriserade systemet enligt bestämmelserna om ändrad destinationsort i artikel 20.7 i punktskattedirektivet.
Närmare bestämmelser om upprättande och hantering av dokument finns i
- artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU)
2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, och
- artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/1637 av den 5 juli 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv (EU) 2020/262 vad gäller användning av dokument i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande och flyttning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion, samt om fastställande av det formulär som ska användas för intyget om undantag. Förordning (2022:1742).
32 § Sådan uppdelning av en flyttning av bränsle under uppskovsförfarande som avses i artikel 23 i punktskattedirektivet där flyttningen påbörjats i en annan medlemsstat får ske på svenskt territorium.
33 § För sådan uppdelning av en flyttning av bränsle under uppskovsförfarande som avses i artikel 23 i punktskattedirektivet där flyttningen påbörjats i Sverige krävs att
1. uppdelningen sker på svenskt territorium eller på territoriet hos en annan medlemsstat som tillåter sådan uppdelning,
2. den totala kvantiteten skattepliktigt bränsle inte ändras, och
3. avsändaren via det datoriserade systemet informerar Skatteverket om i vilken medlemsstat uppdelningen sker.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, får avsändaren på annat sätt informera Skatteverket om en sådan uppdelning. Informationen ska lämnas till Skatteverket innan uppdelningen sker. När det datoriserade systemet åter är tillgängligt ska avsändaren snarast lämna uppgifter i systemet om uppdelningen.
Första stycket 3 och andra stycket gäller inte flyttning av bränsle som sker enbart på svenskt territorium.
Närmare bestämmelser om meddelanden som ska utbytas genom det datoriserade systemet vid uppdelning av flyttning och om ersättningsdokument finns i
- artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/1637 av den 5 juli 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv (EU) 2020/262 vad gäller användning av dokument i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande och flyttning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion, samt om fastställande av det formulär som ska användas för intyget om undantag, och
- artiklarna 7 och 9.2 i kommissionens delegerade förordning
(EU) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet. Förordning (2023:429).
34 § När Skatteverket har tilldelat ett elektroniskt förenklat administrativt dokument en förenklad administrativ referenskod, ska Skatteverket utan dröjsmål vidarebefordra dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten via det datoriserade systemet.
35 § När Skatteverket vidarebefordrar mottagningsrapporter för bränsle som tagits emot i Sverige till den behöriga myndigheten i respektive avsändarmedlemsstat enligt 4 e kap.
7 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska det ske via det datoriserade systemet.
Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av mottagningsrapporten. Är uppgifterna i mottagningsrapporten giltiga, ska Skatteverket bekräfta mottagandet av rapporten. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteverket i stället utan dröjsmål underrätta den som upprättat mottagningsrapporten om detta.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska Skatteverket i stället, om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i 4 e kap. 10 § lagen om skatt på energi till den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten.
Förordning (2023:429).
36 § Skatteverket ska vidarebefordra elektroniska förenklade administrativa dokument som är ställda till tillfälligt certifierade mottagare eller certifierade mottagare i Sverige, till mottagaren via det datoriserade systemet. Detsamma gäller mottagningsrapporter som är ställda till tillfälligt certifierade avsändare eller certifierade avsändare i Sverige.
37 § När Skatteverket från en annan medlemsstat får en sådan rapport om att bränsle tagits emot som avses i artikel 39 i punktskattedirektivet, ska Skatteverket lämna en kopia av dokumentet till den som avsänt bränslet eller på annat sätt hålla dokumentet tillgängligt för denne.
38 § Skatteverket får ingå sådana överenskommelser med andra medlemsstater inom EU om att göra undantag från krav på säkerhet som avses i artikel 17.5 b i punktskattedirektivet.
2022:181
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7, 14 och 15 §§ och i övrigt den 13 februari 2023.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2010:178) om skatt på energi den 13 februari 2023.
3. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före upphävandet.
2023:141
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. En oljeprodukt som uppfyller det som anges i 18 § i den äldre lydelsen ska anses vara försedd med märkämne respektive färgämne till och med den 17 januari 2024.
3. Fram till och med den 31 december 2024 ska en oljeprodukt som innehåller märkämne enligt 18 § 1 i den äldre lydelsen eller från vilken sådant märkämne avlägsnats anses vara en oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats enligt 2 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi vid tillämpning av den bestämmelsen och bestämmelserna i 10 kap. lagen om skatt på energi.
2023:675
1. Denna förordning träder i kraft den 18 december 2023.
2. Bestämmelsen i 18 § första stycket 2 i den nya lydelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 2023.
2023:813
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.