1 § Denna förordning är meddelad med stöd av
- 10 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter i fråga om 23 §,
- 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 55 och 56 §§, och
- 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
2 § Med Studsviksavgifter avses i denna förordning avgifter enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.
I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma betydelse som i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
3 § Vid beräkning av kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp ska
1. grundkostnader och merkostnader räknas om från fast till löpande penningvärde baserat på en inflationskurva, och
2. de omräknade grundkostnaderna och merkostnaderna och de förväntade inbetalningarna till kärnavfallsfonden, vid diskontering enligt 7 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, beräknas med en riskfri diskonteringsräntekurva med ett tillägg på 0,75 procentenheter.
4 § Vid bedömning av förväntade inbetalningar enligt 7 § andra stycket 1 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska varje kärnkraftsreaktor som inte är permanent avstängd antas ha
1. en total driftstid om 50 år, eller
2. en återstående driftstid om minst sex år, om reaktorn har varit i drift i minst 44 år.
Om det finns särskilda skäl att anta att driften kan komma att upphöra vid en tidigare tidpunkt, ska den förväntade driftstiden i stället bestämmas utifrån den tidpunkten.
5 § De förväntade inbetalningarna enligt 7 § andra stycket 2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska avse avgifter under de närmast kommande tre kalenderåren.
Om det finns särskilda skäl, får en kärnavfallsavgift bestämmas utifrån inbetalningar under en kortare eller längre tidsperiod.
6 § En kärnavfallsavgift ska anges som ett årligt belopp i kronor. För en reaktorinnehavare som har tillstånd för en eller flera kärnkraftsreaktorer som inte är permanent avstängda ska avgiften dock anges i kronor per levererad kilowattimme el och bestämmas utifrån den mängd el som reaktorinnehavaren kan antas leverera under återstående driftstid.
7 § Kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp ska bestämmas för en period om tre kalenderår i taget. Om det finns särskilda skäl, får de bestämmas för en kortare period.
8 § Reaktorinnehavarna ska tillsammans ge in den kostnadsberäkning som avses i 21 § 2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter till Riksgäldskontoret. Beräkningen ska ges in senast under september månad vart tredje år, samma år som det program som avses i 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ges in enligt 25 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Förordning (2018:1450).
9 § Kostnadsberäkningen ska
1. redovisa den sammanlagda grundkostnaden för alla reaktorinnehavare,
2. redovisa den del av grundkostnaden som är gemensam för alla reaktorinnehavare,
3. för varje reaktorinnehavare redovisa den del av grundkostnaden som är hänförlig till reaktorinnehavarens reaktorer,
4. redovisa hur stor del av grundkostnaden som avser
a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt kärnbränsle,
b) avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter, specificerat för varje reaktor,
c) slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling, specificerat för varje reaktor, och
d) forsknings- och utvecklingsverksamhet, och
5. i fråga om den del av grundkostnaden som avser tiden från det att kostnadsberäkningen ges in och återstoden av den driftstid som följer av 4 § redovisa hur stor kostnaden är sammanlagt för alla reaktorinnehavare och hur stor del som
a) är gemensam för alla reaktorinnehavare,
b) är hänförlig till var och en av reaktorinnehavarna, och
c) bör läggas till grund för varje reaktorinnehavares finansieringsbelopp.
De redovisade grundkostnaderna ska avse det sannolikhetsvägda medelvärdet av samtliga kostnader i den utfallsmängd som har antagits för beräkningen.
10 § Tillsammans med kostnadsberäkningen ska det ges in uppgifter om hur mycket el som varje reaktorinnehavare årligen planerar att leverera per reaktor under tiden från det att kostnadsberäkningen ges in och återstoden av den driftstid som följer av 4 §.
11 § En tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska, enskilt eller tillsammans med andra sådana tillståndshavare, ge in den kostnadsberäkning som avses i
21 § 2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter till Riksgäldskontoret senast den 7 januari vart tredje år. Förordning (2018:1450).
12 § Kostnadsberäkningen ska redovisa
1. grundkostnaden för de anläggningar som omfattas av tillståndshavarens eller de redovisande tillståndshavarnas tillstånd,
2. hur stor del av grundkostnaden som bör läggas till grund för finansieringsbeloppet,
3. hur stor del av grundkostnaden som avser
a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen,
b) avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter,
c) slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling, och
d) forsknings- och utvecklingsverksamhet, och
4. vilka åtgärder och vilken verksamhet som kan berättiga till fondmedel enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
13 § Tillsammans med kostnadsberäkningen ska det ges in uppgift om den förväntade återstående driftstiden för anläggningar som inte permanent har stängts av.
14 § Riksgäldskontoret ska inför varje avgiftsperiod enligt 7 § föreslå den kärnavfallsavgift och det finansieringsbelopp som ska gälla för var och en av tillståndshavarna. För reaktorinnehavare ska också ett kompletteringsbelopp föreslås. Förslaget ska
1. utgå från kostnadsberäkningen enligt 8 eller 11 §, och
2. ta hänsyn till den totala merkostnaden och tillståndshavarens eventuella rätt till sådana fondmedel som avses i 15 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Förordning (2018:1450).
15 § Riksgäldskontoret ska ge tillståndshavaren tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Om förslaget gäller en reaktorinnehavare, ska även berörda myndigheter, kommuner och organisationer ges tillfälle att lämna synpunkter.
Förordning (2018:1450).
16 § För varje reaktorinnehavare ska Riksgäldskontoret, med hänsyn till det som kommit fram i synpunkter enligt 15 §, ge in ett förslag till regeringen om vilken kärnavfallsavgift och vilka finansierings- och kompletteringsbelopp som ska gälla under den kommande avgiftsperioden. Förslagen ska ges in inom tolv månader från det att reaktorinnehavarnas kostnadsberäkning senast ska ha getts in enligt 8 §.
Förordning (2018:1450).
17 § För varje tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska Riksgäldskontoret, med hänsyn till det som kommit fram i synpunkter enligt 15 §, besluta den kärnavfallsavgift och det finansieringsbelopp som ska gälla under den kommande avgiftsperioden.
Om ett ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, ska Riksgäldskontoret lämna över ärendet till regeringen för beslut tillsammans med ett eget förslag till beslut. Ärendet ska då lämnas över inom sex månader från det att tillståndshavarens kostnadsberäkning senast ska ha getts in enligt 11 §. Förordning (2018:1450).
18 § I förslagen till regeringen ska Riksgäldskontoret yttra sig över kostnadsberäkningen och redovisa
1. de närmare skälen för myndighetens bedömning,
2. merkostnaden och beräkningsunderlaget för den, och
3. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för kostnadsutvecklingen. Förordning (2018:1450).
19 § Riksgäldskontoret får ge dispens från avgiftsskyldigheten enligt 8 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
Förordning (2018:1450).
20 § En reaktorinnehavare ska betala kärnavfallsavgiften kvartalsvis senast en månad efter varje kalenderkvartals utgång.
21 § En tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska betala kärnavfallsavgiften årsvis senast en månad efter varje kalenderårs utgång.
22 § Kärnavfallsavgifterna ska betalas till Kärnavfallsfonden.
23 § En säkerhet som ställs av en reaktorinnehavare ska vara utan tidsbegränsning och får inte vara en fastighet som det bedrivs kärnteknisk verksamhet på.
24 § En tillståndshavare ska föreslå säkerheter enligt 9 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter till Riksgäldskontoret senast två månader efter det att
1. regeringen har beslutat om finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp, om tillståndshavaren är reaktorinnehavare, och
2. Riksgäldskontoret har beslutat om finansieringsbelopp, i övriga fall. Förordning (2018:1450).
25 § Riksgäldskontoret ska, inom två månader från det att tillståndshavaren senast ska ha lämnat sitt förslag enligt
24 §, överlämna förslaget tillsammans med ett eget yttrande till regeringen för prövning av om förslaget är godtagbart.
Om det behövs för att säkerställa statens rätt, ska Riksgäldskontoret föreslå de villkor som en säkerhet bör förenas med.
26 § En tillståndshavare ska ställa godtagbara tilläggssäkerheter motsvarande ett visst belopp, om
1. värdebeständigheten på den eller de säkerheter som har ställts har försämrats och inte längre är godtagbar, eller
2. sådana villkor som avses i 25 § andra stycket har åsidosatts.
27 § Säkerheter enligt 9 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter och enligt 26 § denna förordning ska ställas till Kärnavfallsfonden och förvaltas av Riksgäldskontoret.
28 § Riksgäldskontoret ska
1. följa värdet på de säkerheter som ställts enligt 9 § lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter och enligt 26 § denna förordning,
2. bevaka att de villkor som säkerheterna har förenats med följs, och
3. meddela regeringen om myndigheten bedömer att ställda säkerheters värdebeständighet har försämrats väsentligt eller att sådana villkor som avses i 25 § andra stycket har åsidosatts.
29 § Om Riksgäldskontoret anser att en tilläggssäkerhet behövs, ska myndigheten föreslå ett lämpligt belopp för en sådan säkerhet och yttra sig till regeringen över tillståndshavarens förslag till säkerhet.
30 § Riksgäldskontoret ska meddela regeringen om myndigheten bedömer att ställda säkerheter bör tas i anspråk. Förordning (2018:1450).
31 § En tillståndshavare ska senast den 30 oktober varje år ge in den utbetalningsplan som avses i 21 § 1 lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter till Riksgäldskontoret. Förordning (2018:1450).
32 § En tillståndshavare får ansöka om utbetalning av fondmedel för sådana kostnader som avses i 4 § 1-3 och 9 lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Ansökan ska lämnas in till Riksgäldskontoret senast
1. den 31 oktober för utbetalningar som avser nästa kalenderårs första kvartal,
2. den 28 februari för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs andra kvartal,
3. den 30 maj för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs tredje kvartal, och
4. den 31 augusti för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs fjärde kvartal.
En tillståndshavare får även ansöka om utbetalning av sådana fondmedel i efterskott för kostnader som tillståndshavaren har haft under innevarande eller tidigare kvartal. Ansökan får i så fall lämnas in vid en senare tidpunkt.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
33 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får användas av tillståndshavaren. Beslutet får endast avse kostnader som tillståndshavaren förväntas få under det kvartal som ansökan avser och som avser åtgärder och verksamheter som ingår i de kostnadsberäkningar som har använts då kärnavfallsavgiften beslutades.
Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om utbetalning av fondmedel
1. för åtgärder och verksamheter som inte har ingått i de kostnadsberäkningar som avses i första stycket, eller
2. i efterskott efter ansökan enligt 32 § andra stycket.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott för kvartal. Om fondmedlen ska betalas ut i efterskott enligt andra stycket 2 ska fondmedlen i stället betalas ut senast under det kvartal som infaller närmast efter beslutet. Förordning (2022:254).
34 § En kommuns ansökan om fondmedel för sådana kostnader som avses i 4 § 8 och 9 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret senast tre månader före ingången av den period som ansökan avser.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
35 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får användas av kommunen. Ersättning får endast ges till kommuner där en anläggning för slutförvar för restprodukter planeras eller byggs och får bestämmas till högst 10 miljoner kronor per kommun och kalenderår.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott. Förordning (2018:1450).
36 § En ideell förenings ansökan om fondmedel för sådant stöd som avses i 4 § 10 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret senast den 30 september året före det kalenderår som ansökan avser. Förordning (2024:301).
37 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får användas av den ideella föreningen. Stöd får endast ges till en ideell förening som
1. utnyttjar rätten att delta i sådant samråd som föreskrivs i 6 kap. 28 § 1 a miljöbalken avseende anläggning för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle,
2. har en styrelse som utses av medlemmarna i demokratiska former och årligen håller stämma som medlemmarna får delta i,
3. har stadgar som beslutas av stämman och anger föreningens namn och ändamål, hur beslut fattas, hur styrelsen utses samt hur revisorer som kontrollerar styrelsens verksamhet utses,
4. inte har näringsverksamhet som sin huvudsakliga inkomstkälla, och
5. har minst 1 000 medlemmar, eller är en sammanslutning av ideella föreningar som tillsammans har minst 1 000 olika personer som medlemmar och där varje förening som ingår uppfyller kraven i 2 och 4.
Stöd får ges med högst 2,5 miljoner kronor per förening och kalenderår och med totalt högst 3,5 miljoner kronor per kalenderår. Förordning (2018:1450).
38 § Stödet ska avse föreningens kostnader för att delta i samrådsförfaranden enligt 6 kap. miljöbalken eller 5 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och yttra sig enligt
6 kap. 39 § första stycket miljöbalken över ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning för en anläggning för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle samt kostnader för att kunna följa och bedöma frågor som rör slutförvaring av använt kärnbränsle och slutförvaringens påverkan på människors hälsa eller miljön. Kostnaderna får omfatta lönekostnader, lokalkostnader och övriga administrativa kostnader. Stödet får inte avse kostnader för information riktad direkt till allmänheten utöver vad som avser samrådsförfarandet. Stödet får inte avse insatser som föreningen gör efter att tolv månader har förflutit från det att tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har kungjorts enligt 6 kap. 39-41 §§ miljöbalken.
Om de ansökningar som avser godtagbara kostnader totalt omfattar större belopp än vad som finns tillgängligt för stöd under ett visst kalenderår, ska Riksgäldskontoret fördela stödet så att det ges en jämn geografisk spridning och med beaktande av föreningarnas medlemsantal och behov samt tidigare erhållet stöd.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott för kalenderår. Förordning (2018:1450).
39 § En statlig myndighets ansökan om ersättning för sådana kostnader som avses i 4 § 4-7 och 9 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska ges in till och prövas av regeringen.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
40 § Kärnavfallsfonden betalar ut fondmedel efter beslut enligt 33, 35 och 37 §§ på begäran av Riksgäldskontoret.
Förordning (2018:1450).
41 § Fondmedel som betalas ut efter beslut enligt 35, 37 och
39 §§ ska, om inte annat anges i beslutet, dras från varje tillståndshavares fondmedel med en så stor andel att det motsvarar tillståndshavarens ansvar för kostnaderna enligt
6 § andra stycket lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
42 § En ansökan om utbetalning av fondmedel som är hänförliga till Studsviksavgifter ska lämnas in till Riksgäldskontoret senast
1. den 31 oktober för utbetalningar som avser nästa kalenderårs första kvartal,
2. den 28 februari för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs andra kvartal,
3. den 30 maj för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs tredje kvartal, och
4. den 31 augusti för utbetalningar som avser innevarande kalenderårs fjärde kvartal.
En tillståndshavare får även ansöka om utbetalning av sådana fondmedel i efterskott för kostnader under innevarande eller tidigare kvartal. Ansökan får i så fall lämnas in vid en senare tidpunkt.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som medlen ska finansiera och under vilket kvartal de förväntas uppkomma eller har uppkommit. Det ska även anges om kostnaderna är hänförliga till
1. behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen,
2. avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter, eller
3. slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling.
Förordning (2022:254).
43 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel som är hänförliga till Studsviksavgifter får användas. Fondmedel får betalas ut endast till den som är skyldig att genomföra sådana åtgärder som Studsviksavgifterna har fonderats för eller till en myndighet som är huvudman för ett sådant genomförande. Beslutet får endast avse kostnader för åtgärder som förväntas genomföras under det kvartal som ansökan avser och som ingått i de kostnadsberäkningar som har använts då Studsviksavgifterna beslutades.
Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om utbetalning i efterskott efter ansökan enligt 42 § andra stycket.
Fondmedel ska betalas ut i förskott för kvartal. Om fondmedlen ska betalas ut i efterskott enligt andra stycket ska fondmedlen i stället betalas ut senast under det kvartal som infaller närmast efter beslutet. Förordning (2022:254).
44 § Kärnavfallsfonden betalar ut fondmedel efter beslut enligt 43 § på begäran av Riksgäldskontoret. Förordning (2018:1450).
45 §Riksgäldskontoret får besluta att en tillståndshavare ska lämna in en kostnadsberäkning enligt 8 eller 11 § vid en annan tidpunkt än som anges där, om det finns särskilda skäl. Förordning (2018:1450).
46 § Redovisning av hur utbetalade fondmedel har använts ska
1. för tillståndshavare avse föregående kalenderår och ges in till Riksgäldskontoret senast den 28 februari varje år,
2. för kommuner avse varje ersättningsperiod och ges in till Riksgäldskontoret senast tre månader efter periodens slut,
3. för ideella föreningar avse föregående kalenderår och ges in till Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år,
4. för statliga myndigheter avse föregående kalenderår och ges in till regeringen senast den 31 mars varje år, och
5. för övriga som har mottagit fondmedel efter beslut enligt
43 § avse föregående kalenderår och ges in till Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år.
Förordning (2018:1450).
47 § En reaktorinnehavare ska senast den 1 februari varje år redovisa till Riksgäldskontoret hur mycket el som reaktorinnehavaren har levererat under föregående kalenderår. Förordning (2018:1450).
48 § Riksgäldskontoret ska
1. kontrollera att beslutade kärnavfallsavgifter har betalats in och revidera hur utbetalade fondmedel har använts,
2. senast den 1 februari varje år underrätta Kärnavfallsfonden om alla planerade och prognostiserade inbetalningar till och utbetalningar från fonden, och
3. för varje kalenderår lämna en sammanfattning till regeringen över användningen av utbetalade medel. Förordning (2018:1450).
49 § Riksgäldskontoret prövar frågor om återbetalning, avräkning och kompensation enligt 17 § första stycket 1 och
2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Förordning (2018:1450).
50 § Riksgäldskontoret ska anmäla till regeringen att återbetalning av fondmedel enligt 14 § andra stycket lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter bör ske, om
1. en tillståndshavares skyldigheter enligt 11 § samma lag har upphört, eller
2. det dessförinnan finns särskilda skäl att återbetala medel som inte behövs. Förordning (2018:1450).
51 § En ansökan om återbetalning enligt 14 § andra stycket lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret.
Förordning (2018:1450).
52 § Riksgäldskontoret ska med ett eget yttrande överlämna en ansökan enligt 51 § till regeringen. Förordning (2018:1450).
Dispenser
53 § Riksgäldskontoret får i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna om tidsfrister i 8, 10, 11, 13,
20, 21, 24, 31, 32, 34, 36, 42, 46 och 47 §§, om det kan ske utan att syftet med bestämmelserna åsidosätts.
Förordning (2018:1450).
54 § Har upphävts genom förordning (2018:1450).
55 § Riksgäldskontoret får meddela
1. föreskrifter om hur inflationskurvan och den riskfria diskonteringsräntekurvan enligt 3 § ska beräknas, och
2. föreskrifter som behövs för verkställigheten av 8, 9, 11,
12, 20, 21, 24-29, 31-38 och 45-49 §§. Förordning (2018:1450).
56 § Har upphävts genom förordning (2018:1450).
57 § Tillsynen över att lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen följs utövas av Riksgäldskontoret. Förordning (2018:1450).
58 § Beslut enligt 17 § första stycket, 19, 33, 35, 37,
43, 45, 49, 53 och 57 §§ får överklagas till regeringen. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Beslut enligt denna förordning gäller omedelbart om inte annat bestäms i beslutet. Förordning (2018:1450).
59 § När Riksgäldskontoret överlämnar ett överklagat ärende till regeringen enligt 58 § ska myndigheten samtidigt yttra sig över överklagandet.
Om ett samtidigt överlämnande av yttrandet hindrar att ärendet överlämnas skyndsamt ska Riksgäldskontoret i stället yttra sig över överklagandet så snart som möjligt efter det att ärendet överlämnats till regeringen. Förordning (2022:254).
2017:1179
1. Denna förordning träder i kraft den 20 december 2017.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.
3. Reaktorinnehavarna ska första gången ge in en kostnadsberäkning enligt 8 § senast den 30 september 2019.
4. Tillståndshavaren ska första gången ge in en kostnadsberäkning enligt 11 § senast den 7 januari 2019.
2022:254
1. Denna förordning träder i kraft den 10 maj 2022.
2. Ansökan om medel i efterskott enligt 32 § andra stycket eller 42 § andra stycket får inte avse kostnader som uppstått före 2018.
2024:301
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för kommuners kostnader som hänför sig till 2024.