Förordning (2015:922) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

SFS nr: 2015:922
Departement/myndighet: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 2015-12-10
Ändrad: t.o.m. SFS 2024:657
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

1 §   Denna förordning gäller vid sådant utbyte av upplysningar som avses i lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

2 §   Uppgifterna som avses i 2 § lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska överföras till de behöriga myndigheterna i rapporteringspliktiga jurisdiktioner snarast möjligt, men senast den 30 september kalenderåret efter det kalenderår som uppgifterna avser.

3 §   Skatteverket ska ingå överenskommelser med de behöriga myndigheterna i deltagande stater och jurisdiktioner om hur det automatiska utbytet av upplysningar ska genomföras och om formerna för annan kommunikation mellan Skatteverket och de behöriga myndigheterna i andra deltagande stater och jurisdiktioner.

Skatteverket ska arbeta med de behöriga myndigheterna i andra stater och jurisdiktioner för att enas om en eller flera metoder för dataöverföring, inklusive krypteringsstandarder, i syfte att åstadkomma största möjliga standardisering och minsta möjliga komplexitet samt att minimera kostnaderna. Skatteverket ska meddela dessa metoder till sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Skatteverket ska meddela koordineringsorganets sekretariat när lämpliga åtgärder vidtagits för att säkerställa att nödvändiga krav på sekretess och datasäkerhet är uppfyllda och bifoga det besvarade frågeformulär om sekretess och datasäkerhet som ska ingå i bilaga D till det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som undertecknades den 29 oktober 2014.

Om det uppstår svårigheter i samband med genomförandet av det avtal som avses i tredje stycket, får Skatteverket begära att samråd hålls med behöriga myndigheter i en eller flera andra stater eller jurisdiktioner så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att säkerställa att avtalet uppfylls. Om Skatteverket begär samråd ska verket säkerställa att koordineringsorganets sekretariat på lämpligt sätt underrättas om åtgärder som utformats. Förordning (2016:20).

4 §   Skatteverket ska kontrollera att de rapporteringsskyldiga finansiella instituten tillämpar de granskningsprocedurer som framgår av lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och att de lämnar kontrolluppgifter i enlighet med 22 b kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244).

Skatteverket ska underrätta Finansinspektionen när
   1. Skatteverket beslutar att förelägga ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som inte fullgjort sin skyldighet att lämna kontrolluppgifter enligt 22 b kap.
skatteförfarandelagen att fullgöra skyldigheten, eller
   2. det finns skäl att tro att ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte har fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton eller 22 b kap.
skatteförfarandelagen.

5 §   Med deltagande jurisdiktion avses vid tillämpning av lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton en sådan stat eller jurisdiktion som anges i avsnitt A i bilagan till denna förordning. Därutöver avses en sådan stat eller jurisdiktion med vars behöriga myndighet Skatteverket har ingått en överenskommelse om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton med stöd av 16 § första stycket förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses vid tillämpning av lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton en sådan stat eller jurisdiktion som anges i avsnitt B i bilagan till denna förordning. Därutöver avses en sådan stat eller jurisdiktion med vars behöriga myndighet Skatteverket har ingått en överenskommelse om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton med stöd av 16 § första stycket förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Detta gäller dock endast om överenskommelsen är gällande och innebär att Skatteverket ska överföra upplysningar om finansiella konton till den andra statens eller jurisdiktionens behöriga myndighet. Förordning (2016:1236).


Övergångsbestämmelser

2015:922
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
   2. Bestämmelserna i 2 § tillämpas första gången kalenderåret 2017 avseende uppgifter som gäller kalenderåret 2016.

2017:954
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2017.
   2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017.

2018:1540
   1. Denna förordning träder i kraft den 18 september 2018.
   2. Förteckning B i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017.
   3. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018.

2019:150
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2019.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.
   3. Förteckning B i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018.
   4. Förteckning B i den nya lydelsen får tillämpas även på uppgifter som avser kalenderåret 2017.

2020:47
   1. Denna förordning träder i kraft den 4 mars 2020.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2020.
   3. Förteckning B i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.
   4. Förteckning B i den nya lydelsen får tillämpas även på uppgifter som avser kalenderåret 2018.

2020:760
   1. Denna förordning träder i kraft den 16 september 2020.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2020.
   3. Förteckning B i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.

2021:837
   1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 2021.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2021.
   3. Förteckning B i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2020.

2022:293
   1. Denna förordning träder i kraft den 24 maj 2022.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2022.

2022:1417
   1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 2022.
   2. Förteckning A i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2022.

Bilaga

      A. Deltagande jurisdiktioner

Följande stater och jurisdiktioner är deltagande jurisdiktioner.
   - Albanien
   - Andorra
   - Anguilla
   - Antigua och Barbuda
   - Argentina
   - Aruba
   - Australien
   - Azerbajdzjan
   - Bahamas
   - Bahrain
   - Barbados
   - Belgien
   - Belize
   - Bermuda
   - Bonaire, Sint Eustatius och Saba
   - Brasilien
   - Brittiska Jungfruöarna
   - Brunei
   - Bulgarien
   - Caymanöarna
   - Chile
   - Colombia
   - Cooköarna
   - Costa Rica
   - Curacao
   - Cypern
   - Danmark
   - Dominica
   - Ecuador
   - Estland
   - Finland
   - Frankrike
   - Färöarna
   - Förenade Arabemiraten
   - Förenade kungariket
   - Ghana
   - Gibraltar
   - Grekland
   - Grenada
   - Grönland
   - Guernsey
   - Hong Kong
   - Indien
   - Indonesien
   - Irland
   - Island
   - Isle of Man
   - Israel
   - Italien
   - Jamaica
   - Japan
   - Jersey
   - Kanada
   - Kazakstan
   - Kenya
   - Kina
   - Kroatien
   - Kuwait
   - Lettland
   - Libanon
   - Liechtenstein
   - Litauen
   - Luxemburg
   - Macao
   - Malaysia
   - Maldiverna
   - Malta
   - Marshallöarna
   - Mauritius
   - Mexiko
   - Monaco
   - Montserrat
   - Nauru
   - Nederländerna
   - Nigeria
   - Niue
   - Norge
   - Nya Kaledonien
   - Nya Zeeland
   - Oman
   - Pakistan
   - Panama
   - Peru
   - Polen
   - Portugal
   - Qatar
   - Rumänien
   - Saint Kitts och Nevis
   - Saint Lucia
   - Saint Vincent och Grenadinerna
   - Samoa
   - San Marino
   - Saudiarabien
   - Schweiz
   - Seychellerna
   - Singapore
   - Sint Maarten
   - Slovakien
   - Slovenien
   - Spanien
   - Sverige
   - Sydafrika
   - Sydkorea
   - Thailand
   - Tjeckien
   - Turkiet
   - Turks- och Caicosöarna
   - Tyskland
   - Ungern
   - Uruguay
   - Vanuatu
   - Österrike
      B. Rapporteringspliktiga jurisdiktioner

Följande stater och jurisdiktioner är rapporteringspliktiga jurisdiktioner.
   - Albanien
   - Andorra
   - Antigua och Barbuda
   - Argentina
   - Aruba
   - Australien
   - Azerbajdzjan
   - Barbados
   - Belgien
   - Bonaire, Sint Eustatius och Saba
   - Brasilien
   - Bulgarien
   - Chile
   - Colombia
   - Cooköarna
   - Costa Rica
   - Curacao
   - Cypern
   - Danmark
   - Ecuador
   - Estland
   - Finland
   - Frankrike
   - Färöarna
   - Förenade kungariket
   - Ghana
   - Gibraltar
   - Grekland
   - Grenada
   - Grönland
   - Guernsey
   - Hong Kong
   - Indien
   - Indonesien
   - Irland
   - Isle of Man
   - Island
   - Israel
   - Italien
   - Jamaica
   - Japan
   - Jersey
   - Kanada
   - Kazakstan
   - Kenya
   - Kina
   - Kroatien
   - Lettland
   - Liechtenstein
   - Litauen
   - Luxemburg
   - Malaysia
   - Maldiverna
   - Malta
   - Mauritius
   - Mexiko
   - Monaco
   - Nederländerna
   - Nigeria
   - Norge
   - Nya Zeeland
   - Pakistan
   - Panama
   - Peru
   - Polen
   - Portugal
   - Rumänien
   - Saint Kitts och Nevis
   - Saint Lucia
   - San Marino
   - Saudiarabien
   - Schweiz
   - Seychellerna
   - Singapore
   - Slovakien
   - Slovenien
   - Spanien
   - Sydafrika
   - Sydkorea
   - Thailand
   - Tjeckien
   - Turkiet
   - Tyskland
   - Ungern
   - Uruguay
   - Österrike Förordning (2024:657).