1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- utbildningen (2 kap.),
- behörighet och urval (3 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
- utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
- betygsrätt för vuxenutbildning (6 kap.), och
- övriga bestämmelser (7 kap.).
2 § Med utbildning avses i förordningen kommunal vuxenutbildning, om inte något annat framgår.
Förordning (2020:461).
3 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning ska utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa delar av den kommunala vuxenutbildningen kan kombineras med studier inom den kommunala vuxenutbildningens andra delar.
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra delar av den kommunala vuxenutbildningen och andra skolformer inom skolväsendet. Förordning (2022:1623).
4 § I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen (2010:800) får den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter endast överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § för motsvarande utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 § får dock inte överlämnas till entreprenören.
Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har en kommun eller en region sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9-11 §§ studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2020:747).
5 § I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om vissa uppgifter i kommunal vuxenutbildning och att sådan samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt samverkansområde. Förordning (2022:1093).
6 § Kravet på att samverka med minst två andra kommuner enligt
2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1093).
1 § Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Förordning (2022:1623).
2 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.
En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning motsvarar
800 verksamhetspoäng. Förordning (2022:1623).
3 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och delkurser samt orienteringskurser.
Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det ämnen, orienteringskurser, individuella kurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om
100 gymnasiepoäng som eleverna genomför.
Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå finns det ämnen, orienteringskurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om
100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför.
Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser. Förordning (2023:655).
4 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser om nationella delkurser saknas. Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser.
Av 20 kap. 5 § skollagen (2010:800) följer att ämnen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå består av en eller flera nivåer. Dessa nivåer får delas upp i delnivåer. Förordning (2023:655).
5 § En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En huvudman eller annan intressent får också ansöka hos Skolverket om en ny nivå i ett befintligt ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:655).
6 § En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs eller ett ämne och ska ha ett eller flera av följande syften:
- medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
- ge ökade studietekniska färdigheter,
- vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
- ge tillfälle till validering,
- ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål,
- ge stöd i form av yrkessvenska,
- ge grundläggande digital kompetens,
- ge grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige.
En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng.
Förordning (2023:655).
7 § En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser, ämnen eller orienteringskurser. Förordning (2023:655).
8 § Validering får ske inom ramen för alla kurser och nivåer i ämnen och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs eller nivå i ett ämne behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen eller nivån. Förordning (2023:655).
9 § Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser, ämnen och nivåer i ämnen som utbildning ska ges i. Förordning (2023:655).
10 § Rektorn beslutar om
1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
2. vilka individuella kurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser enligt
4 § och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta, och
4. huruvida nivåer i ämnen ska delas upp i delnivåer enligt
4 § och hur många verksamhetspoäng varje delnivå ska omfatta.
Förordning (2023:655).
10 a § En sammanhållen yrkesutbildning i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska bestå av ämnen eller nivåer i ämnen. Detta gäller såväl nationella sammanhållna yrkesutbildningar som sammanhållna yrkesutbildningar som har utformats av en huvudman. Förordning (2023:655).
10 b § En nationell sammanhållen yrkesutbildning ska bestå av ämnen och nivåer i ämnen som ger kunskaper som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå inom ett yrkesområde där det ställs särskilda krav på ett nationellt likvärdigt innehåll i utbildningen.
Statens skolverk får, efter att ha gett berört nationellt programråd för gymnasial yrkesutbildning tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilka ämnen och nivåer i ämnen som ska ingå i dem. Förordning (2023:655).
11 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.
Av kursplanen ska följande framgå:
1. kursens syfte,
2. kursens centrala innehåll,
3. antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och
4. betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper för kursen.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, inklusive för nationella delkurser, och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Förordning (2022:1623).
12 § För kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas en kursplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av kursplanen ska betygskriterierna för varje kurs framgå.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplanen. Förordning (2022:282).
13 § I 20 kap. 6 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I paragrafen anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. den eller de nivåer som ämnet består av,
3. det centrala innehållet för varje nivå,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje nivå omfattar, och
5. betygskriterierna för ämnet.
Förutom när det gäller ämnen som är gymnasiegemensamma enligt bilaga 2 till skollagen får Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:655).
14 § För elever med intellektuell funktionsnedsättning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
15 § Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana kurser ska inte heller ingå i ämnesplaner, och gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola ska inte beräknas för dem. Detsamma gäller för individuella kurser.
Förordning (2022:1623).
15 a § I 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) anges att hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning erbjuds en inledande kartläggning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om den inledande kartläggningen. Förordning (2024:270).
16 § I 20 kap. 8 a § skollagen (2010:800) anges att hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev och att planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.
I den individuella studieplanen ska omfattningen av studierna anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundwläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot. Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av planen.
Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.
Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen. Förordning (2024:270).
17 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen av individuella studieplaner.
17 a § Studiehandledning kan tillhandahållas elever inom kommunal vuxenutbildning på ett språk som eleven behärskar.
Förordning (2016:458).
18 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i form av
- kurser i svenska,
- kurser svenska som andraspråk,
- kurser i engelska,
- kurser i matematik,
- grundläggande kurser i samhällsorienterande ämnen,
- kurser i samhällskunskap,
- kurser i religionskunskap,
- kurser i historia,
- kurser i geografi,
- grundläggande kurser i naturorienterande ämnen,
- kurser i fysik,
- kurser i kemi, och
- kurser i biologi.
Grundläggande kurs i samhällsorienterande ämnen och grundläggande kurs i naturorienterande ämnen bedrivs i form av en inledande kurs och en fortsättningskurs.
Förordning (2018:753).
19 § Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av utbildning i alla ämnen som finns i gymnasieskolan, om inte något annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 § tredje stycket. Utbildning får inte bedrivas i tränings- och tävlingslära eller i specialidrott. Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får det också finnas komvuxarbete.
Därutöver får kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivas i ämnen med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av den rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan som avses i 20 kap. 19 b § skollagen
(2010:800). Det ska vara fråga om ämnen och nivåer i dessa ämnen som är vanligt förekommande som förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar. Förordning (2023:655).
20 § Rektorn ska för varje elev som genomför ett komvuxarbete utse en lärare att vara ansvarig för komvuxarbetet.
Förordning (2021:96).
20 a § Har upphävts genom förordning (2016:1052).
21 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom ämnen i anpassade grundskolan bedrivs i form av kurser i
- svenska,
- svenska som andraspråk,
- engelska,
- matematik,
- samhällskunskap,
- religionskunskap,
- historia,
- geografi,
- fysik,
- kemi,
- biologi,
- hem- och konsumentkunskap, och
- teknik. Förordning (2022:1623).
22 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom ämnesområden i anpassad grundskola bedrivs i form av kurser i
- språk och kommunikation,
- natur och miljö, och
- individ och samhälle. Förordning (2022:1623).
23 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av utbildning inom alla ämnen som finns i anpassade gymnasieskolan med undantag av idrott och hälsa och idrottsfördjupning. Dessutom får det finnas komvuxarbete.
Därutöver får kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivas i form av ämnen med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska ge.
Rektorn ska för varje elev som genomför ett komvuxarbete utse en lärare att vara ansvarig för komvuxarbetet.
Förordning (2023:655).
24 § Sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna, ska utformas utifrån de nyanlända elevernas utbildningsbehov. Vid utformningen av utbildningen ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen och andra berörda aktörer såsom regionen, andra kommuner och enskilda utbildnings-anordnare.
Utbildningen ska innehålla
1. utbildning i svenska för invandrare,
2. orienteringskurser, och
3. kurser på grundläggande nivå eller ämnen på gymnasial nivå.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen. Förordning (2023:655).
25 § Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.
26 § Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan.
27 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och för att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen.
När det gäller sammanhållna yrkesutbildningar beslutar rektorn vilka nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. När det gäller övrig utbildning beslutar rektorn om utbildningen ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande och i så fall vilka nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska förläggas till arbetsplatser. Förordning (2023:655).
28 § I en sammanhållen yrkesutbildning ska omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande för varje elev vara minst
15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen.
Om det är lämpligt med hänsyn till en elevs behov och förutsättningar och eleven begär det, får rektorn besluta att det arbetsplatsförlagda lärandet ska omfatta mindre än
15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen eller undantas helt för den eleven. Förordning (2022:1093).
29 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på en sammanhållen yrkesutbildning, får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som de samverkande kommunerna inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhets- eller hälsoskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med representanter för det lokala arbetslivet.
Om utbildning har skolförlagts på grund av omständigheter som anges i första stycket, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska kunna förläggas till en arbetsplats. Förordning (2022:1093).
30 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
Förordning (2022:1093).
1 § I 20 kap. 11-11 b, 19-19 b, 20, 20 a och 31 §§ skollagen
(2010:800) finns bestämmelser om rätt och behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning. I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om behörighet och bestämmelser om urval.
Förordning (2020:461).
2 § Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning är också den som är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § eller 20 § första stycket respektive
20 kap. 11 a § första stycket eller 20 a § första stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl.
Förordning (2022:1623).
3 § Behörig att tas emot till utbildning i ett modersmål inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål.
Förordning (2023:655).
4 § Behörig att tas emot till utbildning i ämnet svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå är endast den som har ett annat språk än svenska som modersmål. Förordning (2023:655).
5 § En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot till en kurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå om eleven i gymnasieskolan studerar ett grundskoleämne som motsvarar kursen. En elev i gymnasieskolan är inte heller behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå om eleven studerar samma nivå i ämnet i gymnasieskolan.
En elev i anpassade gymnasieskolan är inte behörig att tas emot till en kurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå om eleven studerar ett grundskoleämne som motsvarar kursen. En elev i anpassade gymnasieskolan är inte heller behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå om eleven studerar motsvarande nivå i ämnet i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2023:655)
6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav för ämnen och nivåer i ämnen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2023:655).
7 § Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Av 20 kap. 2 § andra stycket skollagen
(2010:800) framgår att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras.
Vid urvalet ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
3. är eller riskerar att bli arbetslös,
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19, 19 a eller 19 b § skollagen.
Förordning (2021:96).
8 § Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Av 20 kap. 2 § andra stycket skollagen (2010:800) framgår att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras.
Vid urvalet ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
2. inte har genomgått utbildning i form av ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan eller någon utbildning som motsvarar ett sådant program,
3. är eller riskerar att bli arbetslös,
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Förordning (2022:1623).
1 § I 2-5 a §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2022:1093).
2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.
3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:855).
4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 2 och 3 §§ gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller
3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenutbildning.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
Förordning (2022:1623).
5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
5 a § Betyg i ett ämne på en nivå som helt eller delvis genomförs som arbetsplatsförlagt lärande ska beslutas av läraren i ämnet efter inhämtande av synpunkter från handledaren. Förordning (2023:655).
6 § Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxen-utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som inte motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola.
För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (2023:655).
6 a § Betyg ska sättas på varje avslutad delnivå inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
För en elev som har fått betyg på samtliga delnivåer av en nivå i ett ämne ska ett sammanfattande betyg sättas på nivån i dess helhet. Förordning (2023:655).
7 § Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och individuella kurser.
8 § Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för komvuxarbetet, ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.
Betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska beslutas av läraren efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.
När komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2021:96).
8 a § Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för komvuxarbetet.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Förordning (2022:1623).
9 § I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas betygskriterier för betygen A-E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:655).
9 a § I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen på en kurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget Godkänt ska vara uppfyllda för att eleven ska få detta betyg.
Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas betygskriterier för betyget Godkänt. Förordning (2022:1623).
10 § Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i de ämnen på de nivåer som anges i 10 a § och inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare i de kurser som anges i samma paragraf. Syftet med proven är att stödja betygssättningen.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:655).
10 a § Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på
1. nivå 1 och 2 i ämnet engelska,
2. nivå 1 och 2 i ämnet matematik,
3. nivå 1 och 2 i ämnet matematik - fortsättning, och
4. nivå 1 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk.
Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.
Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare i slutet av kurserna B, C och D.
Förordning (2023:655).
10 b § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på dator eller annan digital enhet.
Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1109).
10 c § Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:689).
11 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 kap. skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs, delkurs, nivå i ett ämne, delnivå och på komvuxarbetet eller efter prövning, och
2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § skollagen.
Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap. 35 a § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå.
Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:655).
12 § Den som har slutfört kurser eller nivåer i ämnen inom kommunal vuxenutbildning ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser, delkurser, nivåer i ämnen eller delnivåer som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna och nivåerna. Om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap.
35 a § skollagen (2010:800) ska detta framgå av utdraget. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser, delkurser, nivåer eller delnivåer som ska ingå i utdraget.
Det som anges i första stycket om kurser och nivåer i ämnen gäller också för komvuxarbetet. Förordning (2023:655)
12 a § Om ett utdrag ur betygskatalogen begärs av en person som har genomgått en sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning, ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för. Om personen kan visa att den i ett annat sammanhang har slutfört en nivå i ett ämne och nivån motsvarar en nivå som ingår i yrkesutbildningen, ska bilagan även innehålla uppgifter om en sådan nivå. Förordning (2023:655).
12 b § Om den som har genomgått kurs D i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare vill ha ett utdrag ur betygskatalogen ska utdraget innehålla uppgift om att betyget från kurs D motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förordning (2023:272).
13 § Den som har fått betyget Godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap eller grundläggande kurs i samhällsorienterade ämnen
(fortsättningskurs) i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning.
I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in från sådan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. Förordning (2023:272).
13 a § Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå än som avses i 13 § får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas in i slutbetyget.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:272).
13 b § Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 1 i referensramen. Förordning (2023:272).
14 § Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i ämnet engelska,
3. nivå 1 a i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta
1. betyg i ämnena historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. betyg om sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng som till övervägande del är satta i ämnen på nivåer som får ingå i
a) ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan, eller
b) en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Förordning (2023:655).
15 § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett studieområde. Det ska finnas två olika studieområden som benämns samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik. Förordning (2021:96).
15 a § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar
2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska,
3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena
1. historia om 100 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng, och
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.
Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
Förordning (2023:655).
15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar
2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska,
3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena
1. historia om 50 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng,
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi, och
5. matematik och matematik - fortsättning om sammanlagt
200 gymnasiepoäng eller matematik - fortsättning om 200 gymnasiepoäng.
Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan. Förordning (2023:655).
16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande nivå i ämnet matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket
3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.
Om eleven tidigare har fått godkänt betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. På samma sätt får ett godkänt betyg i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om
100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:655).
17 § Nivåer i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får för döva eller hörselskadade elever ersätta en eller flera sådana nivåer som avses i 14, 15 a och 15 b §§. Nivåer i ämnet svenska får dock inte ersättas.
Nivåer i ämnena svenska för döva respektive engelska för döva får för döva elever ersätta de nivåer i ämnena svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska som avses i 14,
15 a eller 15 b §.
Dessa beslut fattas av rektorn. Förordning (2023:655).
18 § I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå. Ett betyg i ämnet idrott och hälsa får bara ingå i examen till den del det överstiger 100 gymnasiepoäng.
I en gymnasieexamen får inte betyg på en delnivå ingå.
Förordning (2023:655).
19 § För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas.
För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.
20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit, och
5. att examen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. vilka nivåer som ingår i examen och i förekommande fall vilka som inte ingår i examen,
5. vilka nivåer som personen har läst eller prövat inom kommunal vuxenutbildning, och
6. i förekommande fall på vilka nivåer som personen har genomfört prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev där. Förordning (2023:655).
20 a § /Upphör att gälla U:2025-07-01/
Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom anpassade gymnasieskolan. Av komvuxbeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i anpassade gymnasieskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola med betyget E, vad arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för arbetet, och
3. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Av komvuxbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som betyget omfattar.
Enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av bristande deltagande. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett komvuxbevis också anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:655).
20 a § /Träder i kraft I:2025-07-01/
Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom anpassade gymnasieskolan. Av komvuxbeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i anpassade gymnasieskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola med betyget E, vad arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för arbetet, och
3. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Av komvuxbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som betyget omfattar.
Om en elev inte har uppnått betyget E i ett ämne ska det enligt 20 kap. 36 § skollagen (2010:800) utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av bristande deltagande ska det enligt 20 kap. 39 § samma lag inte sättas något betyg. Om betyg, med stöd av någon av bestämmelserna, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett komvuxbevis också anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2024:1043).
20 b § Av ett komvuxbevis som utfärdas för en person som har genomfört arbetsplatsförlagt lärande ska omfattningen av lärandet framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet. Förordning (2023:655).
21 § För den som har flera betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examensbeviset eller komvuxbeviset. Detsamma gäller för den som har flera betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:655).
22 § Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av rektorn.
En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller komvuxbevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll. Förordning (2021:96).
23 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2020:461).
24 § Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg, examensbevis och komvuxbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.
I 20 kap. 42-44 §§ skollagen (2010:800) och valideringsförordningen (2022:1549) finns bestämmelser om validering. I 20 kap. 43 § skollagen anges att betyg efter en validering ska sättas genom prövning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning och validering. Förordning (2022:1554).
25 § Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. I 20 kap. 44 § skollagen
(2010:800) anges att den som har genomgått en validering och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Förordning (2022:1106).
26 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel.
När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:746).
1 § I 24 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt.
Förordning (2020:461).
2 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten.
Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
3 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
4 § Kriminalvården ska se till att rektorerna går en sådan särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen
(2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.
Kriminalvårdens skyldighet enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.
5 § Kriminalvården ska för undervisningen använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det med hänsyn till eleverna finns något annat särskilt skäl.
6 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel.
Förordning (2016:458).
7 § Inom utbildning enligt detta kapitel som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas nationella kurser och orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska det finnas ämnen, orienteringskurser, individuella kurser och sådant komvuxarbete som avses i 2 kap. 3 § andra stycket. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas ämnen, orienteringskurser, individuella kurser och sådant komvuxarbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas nationella kurser.
I utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande, förutsatt att Kriminalvården i det enskilda fallet kan medge det.
Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4 och 6-10 b §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17-23, 26, 27 och 30 §§ om kommunal vuxenutbildning ska också tillämpas på motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §. Föreskrifterna i 2 kap. 28 § ska också tillämpas på motsvarande utbildning enligt detta kapitel om Kriminalvården i det enskilda fallet har medgett att utbildning genomförs som arbetsplatsförlagt lärande. Förordning (2023:655).
8 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.
För elever med intellektuell funktionsnedsättning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
9 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 §
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).
10 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.
Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).
11 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grundskolan syftar till att ge, och
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Förordning (2022:1623).
12 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2022:1623).
13 § Har upphävts genom förordning (2016:458).
14 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
15 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17-21 §§ och 20 kap.
35-45 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 6-26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av
4 kap. 8, 8 a, 10 c, 13, 21 och 24-26 §§. Förordning (2023:655).
16 § Kriminalvården får meddela föreskrifter om urval och de föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.
1 § Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för skolväsendet får enligt föreskrifterna i detta kapitel ges till
1. en enskild utbildningsanordnare för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning som på uppdrag av juridiska personer anordnas för uppdragsgivarnas räkning och för de personer som uppdragsgivarna utser, och
2. en folkhögskola för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.
Förordning (2020:461).
2 § Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.
Det som sägs om en enskild utbildningsanordnare gäller även en folkhögskola som bedrivs av en kommun eller en region.
Förordning (2019:1087).
3 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten.
Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
4 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
5 § Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna går en sådan särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.
Skyldigheten för en utbildningsanordnare enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.
6 § Utbildningsanordnaren ska för undervisningen använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.
7 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel.
Förordning (2016:458).
8 § Inom utbildning enligt detta kapitel som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas nationella kurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas ämnen.
I utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande.
Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 8, 10 a och 10 b §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17-19, 21-23 och 26-30 §§ om kommunal vuxenutbildning ska också tillämpas på motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om komvuxarbete. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.
Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal vuxen-utbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen
(2010:800). Nivåerna i ämnen får delas upp i delnivåer om det är fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som bedrivs på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen.
Förordning (2023:655).
9 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.
För elever med intellektuell funktionsnedsättning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§
och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
11 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2-4 §§ och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2013:700).
11 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.
Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).
12 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grundskolan syftar till att ge, och
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå. Förordning (2022:1623).
13 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller
20 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2-4 §§ och
5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Förordning (2022:1623).
14 § Har upphävts genom förordning (2016:458).
15 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
16 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17-21 §§ och 20 kap.
35-45 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 5 a, 9-12 och 22-26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska också tillämpas på motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om komvuxarbete, delkurser, delnivåer, examensbevis, komvuxbevis, orienteringskurser och individuella kurser. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10 c, 24 och
26 §§. Förordning (2023:655).
17 § Utbildningsanordnaren ska lämna betygshandlingar och intyg när det gäller utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.
18 § En folkhögskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800) anordnar utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven börjar utbildningen och när elevens utbildning upphör, eleven frivilligt avbryter eller på annat sätt avslutar utbildningen. Förordning (2016:458).
Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2016:458).
19 § Tillstånd enligt 1 § lämnas efter ansökan.
Ansökan om tillstånd ges in till Statens skolinspektion. Ansökan får överföras elektroniskt till Skolinspektionen.
Skolinspektionen får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).
20 § Statens skolinspektion beslutar om tillstånd enligt 1 §.
Tillstånd ska lämnas om utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt detta kapitel och om utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet.
21 § Om inte kommunen och folkhögskolan kommer överens om något annat, ska ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen
(2010:800) lämnas för den tid som eleven deltar i folkhögskolans utbildning i svenska för invandrare och för ett kalenderhalvår i sänder med en sjättedel per månad.
Ersättningen ska avse sådant som
1. undervisning,
2. läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesvägledning. Förordning (2024:270).
22 § Ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska inte längre lämnas om
1. elevens utbildning har upphört eller eleven frivilligt har avbrutit utbildningen,
2. eleven på annat sätt har avslutat utbildningen, eller
3. tillstånd enligt detta kapitel för elevens utbildning har återkallats.
Kommunen får även under en pågående ersättningsperiod i de fall som avses i första stycket 1-3 omedelbart sluta att betala ut ersättning.
23 § Om en kommun som ska lämna ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) inte anordnar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, ska ersättningen bestämmas med ledning av Statistiska centralbyråns officiella statistik över kommunernas kostnader för utbildning i svenska för invandrare. Förordning (2016:458).
24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera utbildning som tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 25 och 26 §§ skollagen
(2010:800) ska gälla för sådan uppföljning och utvärdering.
25 § Statens skolinspektion har tillsyn över utbildning som tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 6-13, 15, 16 och 18-23 §§ skollagen (2010:800) ska tillämpas för sådan utbildning. Föreskrifterna i 26 kap. 10-13, 15, 16 och 18 §§ skollagen ska även tillämpas i fråga om en entreprenör med tillstånd enligt detta kapitel. Det som i de bestämmelserna sägs om enskild huvudman ska även gälla entreprenören och det som sägs om godkännande och beslut om rätt till bidrag ska gälla tillstånd enligt detta kapitel.
Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse. Detsamma gäller för en nivå i ett ämne för de elever som har påbörjat nivån före beslutet om återkallelse. Förordning (2023:655).
26 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska anses vara sådana betygshandlingar som avses i 17 § och när handlingarna och intygen ska lämnas till kommunerna samt de ytterligare föreskrifter om handlingarna och intygen som behövs.
Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.
1 § Om en elev har påbörjat utbildning på en kurs, en delkurs, en nivå i ett ämne eller en delnivå och därefter uteblivit från utbildningen på kursen, delkursen, nivån eller delnivån under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen, delkursen, nivån eller delnivån. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2023:655).
2 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, ska det snarast anmälas till rektorn.
3 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter.
4 § Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om avstängning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.
Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.
5 § Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning
(nordiska sökande), ska i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.
Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland.
6 § En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning på gymnasial nivå har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever som är bosatta i kommunen och som samtidigt genomgår vuxenutbildning på gymnasial nivå i något annat nordiskt land, har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.
Förordning (2019:521).
7 § En region som i sin kommunala vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå eller i svenska för invandrare har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning. Förordning (2020:461).
8 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 §§ beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast möjligt.
Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet.
Förordning (2016:597).
8 a § En kommun får låta en person som avses i 1 § första stycket 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. delta i utbildning i svenska eller svenska som andraspråk i kommunal vuxenutbildning och i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, om han eller hon uppfyller villkoren för att delta i utbildningen. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare får dock erbjudas först från och med andra kalenderhalvåret det år personen fyller 18 år. Förordning (2023:655).
9 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om tillstånd enligt 6 kap. 20 § samt om återkallelse av sådant tillstånd och tillfälligt verksamhetsförbud enligt 6 kap. 25 § första stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:1065).
10 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen
(2010:800) ska bedrivas i den kommunala vuxenutbildningen.
Förordning (2022:943).
11 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i den kommunala vuxenutbildningen. Förordning (2022:943).
2011:1108
1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2011. Genom förordningen upphävs
a) förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning,
b) förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda,
c) förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare,
d) förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt, och
e) förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning.
2. Förordningen ska tillämpas på kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012.
Bestämmelserna i 4 kap. 1-5 §§ ska dock tillämpas första gången i fråga om betyg som ska beslutas efter utgången av november 2013. De upphävda förordningarna gäller fortfarande för kurser, delkurser eller projektarbeten som har påbörjats före den 1 juli 2012. Denna punkt ska inte gälla om annat följer av dessa ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Förordning (2012:500).
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 4 kap. 2 och 3 §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser.
4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller projektarbeten enligt någon av de förordningar som avses i 1 a-d före den 1 juli 2012 eller enligt gymnasieförordningen
(1992:394) före den 1 juli 2011, och som vill fortsätta eller återuppta studierna inom vuxenutbildningen efter utgången av juni 2012 och vilkas påbörjade utbildning inte erbjuds enligt denna förordning, ska fullfölja utbildningen enligt de föreskrifter som gäller för utbildning som påbörjas efter utgången av juni 2012. För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i denna förordning. I en sådan examen får betyg som är satta före den
1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat föreskrifter om det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande.
- Mycket väl godkänt ska motsvara A,
- Väl godkänt ska motsvara C,
- Godkänt ska motsvara E, och
- Icke godkänt ska motsvara F.
Betygen ska anges i examensbeviset med betygsstegen A-F och kurser ska anges enligt ämnesplanerna som gäller kurser som påbörjats före den 1 juli 2025.
Om en elev har ett eller flera betyg som är satta före den 1 juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandling skulle innebära en nackdel för eleven, får rektorn besluta om att utfärda slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning om eleven uppfyller de villkor för ett sådant slutbetyg som ställs i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I slutbetyget får då betyg som är satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Det villkor som ställs i
4 kap. 12 § tredje stycket i den nämnda förordningen, att ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget bara får tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det, ska inte längre gälla. Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning får utfärdas senast den 1 juli 2025.
Förordning (2023:655).
5. Har upphävts genom förordning (2012:107).
6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2012 men före den 1 juli 2025 och som får ingå i en gymnasieexamen. Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om detta och för tillämpningen av punkt 4. Förordning (2023:655).
7. För den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande får en sådan examen som avses i 4 kap. inte utfärdas.
8. Den som har påbörjat en kurs eller delkurs eller ett projektarbete före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning enligt de kursplaner som gällde fram till utgången av juni 2012. Den som har påbörjat en kurs före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare enligt den kursplan som gällde fram till utgången av juni 2012. Sådana prövningar som avses i denna punkt får göras senast den 30 juni 2016.
9. Ett tillstånd enligt förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning som gäller vid utgången av juni 2012 ska jämställas med ett tillstånd enligt 6 kap. Tillståndet får före den 1 juli 2013 endast återkallas på grund av att villkoren för tillståndet enligt förordningen om betygsrätt för vuxenutbildning inte är uppfyllda.
2012:107
Denna förordning träder i kraft den 10 april 2012. De nya bestämmelserna tillämpas på kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012.
2012:500
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 4 kap. 4 § och i övrigt den 30 juni 2012.
2012:746
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 24 § i sin nya lydelse tillämpas på kurser eller delkurser som har påbörjats efter utgången av juni 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser eller delkurser som har påbörjats före utgången av juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11, 13 och 16 §§ samt 4 kap. 9 § tillämpas första gången på kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2013. För kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas före utgången av juni 2013 gäller nämnda paragrafer i sin äldre lydelse. För kurser, delkurser eller projektarbeten som har påbörjats före utgången av juni 2012 gäller enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen om vuxenutbildning äldre bestämmelser.
2013:360
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på kurser, delkurser eller gymnasiesärskolearbeten som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser eller delkurser som har påbörjats före den 1 juli 2013.
2013:700
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2013.
Bestämmelserna i 4 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter ikraftträdandet.
2. För kurser eller delkurser som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 § i sin äldre lydelse.
2013:750
1. Denna förordning träder i kraft den 5 november 2013.
2. Vid tillämpningen av 3 kap. 8 § i sin nya lydelse ska slutbetyg från gymnasiesärskolan jämställas med gymnasiesärskolebevis.
2014:98
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014.
2014:855
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter den 30 juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 2 kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i den äldre lydelsen.
2015:1046
1. Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2016 i fråga om 2 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2017.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på kurser som påbörjas efter den 25 januari
2016.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den äldre lydelsen gäller för kurser som påbörjats före den 26 januari 2016.
2017:1109
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Förordningen tillämpas på genomförande av nationella prov från och med den 29 juni 2018.
2018:753
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Elever som har påbörjat en kurs i hem- och konsumentkunskap före den 1 juli 2018 ska få fullfölja sin utbildning fram till den 1 juli 2019.
2020:747
1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.
2021:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 9 och 13 §§ och i övrigt den 1 juli 2021.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 7 och 8 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter utgången av juni 2021.
3. För individuella studieplaner som har upprättats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 16 § i den äldre lydelsen.
4. För utdrag ur betygskatalogen som avser gymnasiearbeten eller gymnasiesärskolearbeten som har genomförts före ikraftträdandet gäller 4 kap. 12 § i den äldre lydelsen.
5. För kurser som har slutförts före ikraftträdandet gäller
4 kap. 13 § i den äldre lydelsen.
2022:1093
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024.
2023:655
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser och sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före den 1 juli 2025.
4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni
2025.
5. En elev i gymnasieskolan som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2025 är inte behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå om eleven studerar en kurs i gymnasieskolan som motsvarar nivån. En elev i anpassade gymnasieskolan som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2025 är inte behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning om eleven studerar en kurs i anpassade gymnasieskolan som motsvarar nivån.
6. Ett utdrag ur betygskatalogen enligt 4 kap. 12 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 ska, om personen som utdraget gäller begär det, även visa vilka kurser och delkurser enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025 som personen har slutfört och vilka betyg personen har fått på kurserna.
7. Om en person som genomgått sammanhållen yrkesutbildning har läst en eller flera kurser enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 och kursen eller kurserna motsvarar en eller flera nivåer i ämnen som ingår i yrkesutbildningen ska en sådan bilaga som avses i
4 kap. 12 a § även innehålla uppgifter om kursen eller kurserna i fråga.
8. En gymnasieexamen enligt 4 kap. 14-15 b §§ som utfärdas efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg i ämnen, innehålla betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. En sådan examen får inte innehålla nivåer och kurser som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i en sådan examen.
9. Ett examensbevis enligt 4 kap. 20 § och ett komvuxbevis enligt 4 kap. 20 a § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Bevisen får dock inte innehålla betyg på kurser och nivåer i ämnen som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av examensbevis och komvuxbevis som innehåller betyg både på kurser och i ämnen.
10. Om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i ett ämne på en nivå som motsvarar kursen ska det högsta av dessa betyg tas med i examensbeviset eller komvuxbeviset.
11. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
12. En enskild utbildningsanordnare som enligt 6 kap. 1 § har tillstånd att sätta betyg, anordna prövning eller utfärda betyg och intyg avseende kurser inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska anses ha ett tillstånd som avser ämnen på nivåer som motsvarar kurserna. Övriga tillstånd ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska tillstånden upphöra att gälla senast den 30 juni 2030.
2024:1043
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före ikraftträdandet.