1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande, underhåll och kontroll av byggnadsverk. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Lag (2026:712).
2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
3 § Lagen innehåller bestämmelser om
\r\n 1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
\r\n 2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
\r\n 3. översiktsplan (3 kap.),
\r\n 4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
\r\n 5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
\r\n 6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
\r\n 7. regional fysisk planering (7 kap.),
\r\n 8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
\r\n 9. lov och förhandsbesked (9 kap.),
\r\n 10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
\r\n 11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
\r\n 12. byggnadsnämnden (12 kap.),
\r\n 13. överklagande (13 kap.),
\r\n 14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
\r\n 15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
\r\n 16. bemyndiganden (16 kap.).
Lag (2025:974).
4 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nI denna lag avses med
\r\n\r\nallmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
\r\nbebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
\r\nbebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
\r\nbyggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
\r\n\r\nbyggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
\r\nbyggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
\r\nbyggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
\r\nbyggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
\r\nekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
\r\nexploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
\r\nfasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
\r\ngenomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
\r\nkomplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
\r\nkomplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
\r\nkvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
\r\nmarkanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
\r\nmedfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
\r\nmiljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
\r\nnybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
\r\nombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
\r\nomgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
\r\nplanläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
\r\nsammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
\r\nstudentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
\r\ntillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
\r\ntomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
\r\nunderhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
\r\n\r\nändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.
Lag (2025:974).
4 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nI denna lag avses med
\r\n\r\nallmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
\r\n\r\nbebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
\r\n\r\nbebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
\r\n\r\nbyggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
\r\n\r\nbyggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
\r\n\r\nbyggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
\r\n\r\nbyggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
\r\n\r\nbyggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
\r\n\r\nekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
\r\n\r\nexploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
\r\n\r\nfasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
\r\n\r\ngenomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
\r\n\r\nkomplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
\r\n\r\nkomplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
\r\n\r\nkvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
\r\n\r\nmarkanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
\r\n\r\nmedfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
\r\n\r\nmiljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
\r\n\r\nnybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
\r\n\r\nomgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
\r\n\r\nplanläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
\r\n\r\nsammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
\r\n\r\nstudentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
\r\nstörre byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
\r\n\r\ntillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
\r\n\r\ntomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
\r\n\r\nunderhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
\r\n\r\nändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.
Lag (2026:746).
5 § Med certifieringsorgan eller kontrollorgan avses i denna lag ett organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera eller kontrollera enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning \r\n(EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.
Lag (2026:712).
6 § Med certifikat avses i denna lag ett intyg eller annan handling som visar att en viss kvalitet eller kompetens som krävs enligt denna lag uppfylls och som har utfärdats
\r\n 1. av ett certifieringsorgan, eller
\r\n 2. enligt motsvarande bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Lag (2026:712).
7 § Med byggbedömare avses i denna lag ett företag som
\r\n 1. har ett kvalitetsledningssystem,
\r\n 2. har den lämplighet och den särskilda sakkunskap och erfa-\r\nrenhet som behövs i fråga om att uppfylla de krav som i lagen ställs på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, tillgänglig och användbar och ha väsentliga tekniska egen-\r\nskaper, och
\r\n 3. kan styrka sitt kvalitetsledningssystem och sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat.
Lag (2026:712).
8 § Med kontrollansvarig avses i denna lag en fysisk person som
\r\n 1. har den lämplighet, kunskap och erfarenhet som behövs för att kontrollera om en byggåtgärd, rivningsåtgärd eller markåtgärd utförs på rätt sätt,
\r\n 2. kan styrka sin lämplighet, kunskap och erfarenhet med ett certifikat, och
\r\n 3. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Lag (2026:712).
9 § Med sakkunnig avses i denna lag en fysisk person som
\r\n 1. har den lämplighet och den särskilda sakkunskap och er-\r\nfarenhet som behövs i fråga om att kontrollera åtgärder inom dennes sakområde, och
\r\n 2. kan styrka sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat.
Lag (2026:712).
10 § Med funktionskontrollant avses i denna lag en sakkunnig som har den särskilda sakkunskap och erfarenhet som behövs för att enligt lagen kontrollera funktionen hos en teknisk utrustning eller ett tekniskt system.
Lag (2026:712).
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får till ett certifieringsorgan eller ett kontrollorgan överlämna frågor om
\r\n 1. certifiering, och
\r\n 2. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2, 5 eller 6 § följs och att kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den \r\n9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG uppfylls.
Lag (2026:712).
12 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Lag (2026:712).
13 § Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.
Lag (2026:712).
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.\r\n1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas.
Lag (2014:862).
3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
\r\n 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
\r\n 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
\r\n 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
\r\n 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
\r\n 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
\r\n\r\nÄven i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5.
\r\n\r\nDen kommunala handlingsplanen för bostadsförsörjningen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska vara vägledande vid tillämpningen av första stycket 5.
Lag (2025:71).
4 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
\r\n 1. människors hälsa och säkerhet,
\r\n 2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
\r\n 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
\r\n 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
\r\n 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
\r\n\r\nBebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.
Lag (2018:636).
6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
\r\n 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
\r\n 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
\r\n 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
\r\n 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
\r\n 5. möjligheterna att hantera avfall,
\r\n 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
\r\n 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
\r\n 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
\r\n\r\nVid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Lag (2014:477).
6 a § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
\r\n 1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
\r\n 2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
\r\n\r\nMed olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
\r\n\r\nFörsta stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked.
Lag (2014:902).
7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
\r\n 1. gator och vägar,
\r\n 2. torg,
\r\n 3. parker och andra grönområden,
\r\n 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
\r\n 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Lag (2025:974).
10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
11 § Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
1 § Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
2 § Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.
\r\n\r\nPlanen ska även ge vägledning för beslut om
\r\n 1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
\r\n 2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
\r\n\r\nPlanen är inte bindande.
Lag (2020:76).
3 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.
\r\n\r\nAv planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Lag (2020:76).
4 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
\r\n\r\nAv planen ska det även framgå hur kommunen anser att
\r\n 1. riksintressen ska tillgodoses,
\r\n 2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
\r\n 3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas.
Lag (2020:76).
5 § Av översiktsplanen ska även följande framgå:
\r\n 1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
\r\n 2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
\r\n 3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken,
\r\n 4. sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena,
\r\n 5. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
\r\n 6. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
\r\n 7. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.
\r\n\r\nOm länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.
Lag (2025:974).
6 § Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår.
\r\n\r\nPlanen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt.
Lag (2020:76).
6 a § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser.
Lag (2020:76).
6 b § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
\r\n\r\nOm en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.
Lag (2020:76).
7 § Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen
\r\n 1. upprätta ett förslag till plan som uppfyller kraven i \r\n3-6 b §§,
\r\n 2. vid upprättandet av förslaget genomföra ett samråd enligt \r\n8-11 §§, och
\r\n 3. låta förslaget granskas enligt 12-18 a §§.
Lag (2020:76).
8 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
\r\n\r\nSyftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
\r\n\r\nUnder samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä-\r\nlen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget.
Lag (2020:76).
9 § Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
\r\n\r\nKommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
\r\n\r\nKraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.
Lag (2020:76).
9 a § Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. \r\n9 och 10 §§ miljöbalken.
\r\n\r\nTrots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
Lag (2020:76).
10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
\r\n 1. ta till vara och samordna statens intressen,
\r\n 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
\r\n 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken,
\r\n 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
\r\n 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
\r\n\r\nLänsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt.
Lag (2025:514).
11 § Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till.
\r\nSamrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget.
12 § Kommunen ska låta planförslaget granskas under minst två månader (granskningstid).
\r\n\r\nUnder granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för granskning. Kommunen ska också se till att samrådsredogörelsen och det förslag som samrådet har avsett finns tillgängliga.
Lag (2020:76).
13 § Kommunen ska före granskningstidens början kungöra att planförslaget finns tillgängligt för granskning. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
\r\n 1. var planförslaget hålls tillgängligt för granskning,
\r\n 2. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det senast under granskningstiden, och
\r\n 3. på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.
\r\n\r\nKungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2020:76).
14 § Kommunen ska senast den dag då kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs.
Lag (2020:76).
15 § Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under granskningstiden.
Lag (2020:76).
16 § Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett gransknings-yttrande över planförslaget.
\r\n\r\nLänsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
\r\n 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller \r\n4 kap. miljöbalken,
\r\n 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
\r\n 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken,
\r\n 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
\r\n 5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2025:514).
17 § Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till.
Lag (2020:76).
18 § Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på nytt.
Lag (2020:76).
18 a § På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §, om
\r\n 1. kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och
\r\n 2. länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant.
Lag (2020:76).
19 § Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen.
Lag (2020:76).
19 a § Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts
\r\n 1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen, och
\r\n 2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats.
\r\n\r\nSkyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft.
Lag (2020:76).
20 § Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen.
Lag (2020:76).
21 § Ett beslut att anta översiktsplanen gäller först sedan beslutet har fått laga kraft.
Lag (2020:76).
22 § När ett beslut att anta översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen inom sex veckor skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, regionen och de kommuner som berörs:
\r\n 1. översiktsplanen,
\r\n 2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §,
\r\n 3. det granskningsyttrande som avses i 16 §,
\r\n 4. det utlåtande som avses i 17 §, och
\r\n 5. ett protokollsutdrag med beslutet.
Lag (2020:76).
23 § Kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast \r\n24 månader efter ett ordinarie val. I strategin ska fullmäktige
\r\n 1. ta ställning till dels ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, dels kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen, och
\r\n 2. bedöma i vilken utsträckning planen är aktuell i förhållande till kraven i 3 §, 4 § andra stycket 1 och 2 samt \r\n5 §.
\r\n\r\nEn planeringsstrategi kan ändras fram till nästa ordinarie val.
\r\n\r\nKraven i första stycket gäller dock inte om fullmäktige i stället antar en ny översiktsplan inom den tid som anges där.
Lag (2020:76).
24 § När kommunfullmäktige har antagit eller ändrat planeringsstrategin ska kommunen inom två veckor från det att beslutet har tillkännagetts
\r\n 1. skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs, och
\r\n 2. hålla strategin tillgänglig på kommunens webbplats, tills en ny strategi antas.
Lag (2020:76).
25 § En översiktsplan är aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell.
\r\n\r\nEn översiktsplan upphör att vara aktuell när den tid som anges i första stycket har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess antar en planeringsstrategi.
Lag (2020:76).
26 § Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige.
\r\n\r\nI underlaget ska länsstyrelsen ange
\r\n 1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och
\r\n 2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller.
\r\n\r\nLänsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen när kommunen begär det.
Lag (2020:76).
27 § En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett visst allmänt intresse. Om inte annat följer av 28 §, ska 1-22 §§ tillämpas när planen ändras.
\r\n\r\nNär planen ändras ska sambanden med och konsekvenserna för den som helhet redovisas.
Lag (2020:76).
28 § Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor.
Lag (2020:76).
1 § Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt detta kapitel.
2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
\r\n 1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
\r\n 2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
\r\n 3. en åtgärd som omfattas av krav på bygglov,
\r\n a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
\r\n - ett industriområde,
\r\n - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
\r\n - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
\r\n - en hamn för fritidsbåtar,
\r\n - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar,
\r\n\r\nutanför sammanhållen bebyggelse,
\r\n - en campingplats,
\r\n - en nöjespark, eller
\r\n - en djurpark, och
\r\n b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
\r\n 4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket omfattas av krav på bygglov, eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, och
\r\n a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
\r\n b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
\r\n 5. en åtgärd som omfattas av krav på bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
\r\n\r\nFörsta stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\r\n\r\nTrots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked.
Lag (2025:974).
3 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om
\r\n 1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov,
\r\n 2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
\r\n 3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked.
Lag (2025:974).
4 § Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
5 § I en detaljplan ska kommunen
\r\n 1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
\r\n 2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
\r\n 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.
6 § I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.
7 § Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser.
Lag (2014:900).
8 § I en detaljplan får kommunen bestämma
\r\n 1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
\r\n 2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas.
Lag (2014:900).
9 § I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.
10 § I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.
11 § I en detaljplan får kommunen bestämma
\r\n 1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
\r\n 2. byggnaders användning, och
\r\n 3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
12 § I en detaljplan får kommunen bestämma
\r\n 1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
\r\n 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
\r\n 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.
13 § I en detaljplan får kommunen bestämma
\r\n 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
\r\n 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
\r\n 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.
14 § I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
\r\n 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
\r\n 2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
\r\n 3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
\r\n 4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
\r\n 5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.
Lag (2014:902).
15 § Inom eller i anslutning till sådana riksintresseområden för totalförsvarets anläggningar som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, får kommunen i en detaljplan bestämma att det krävs bygglov för att
\r\n 1. byta kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, eller
\r\n 2. på ett en- eller tvåbostadshus göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel.
\r\n\r\nReglering enligt första stycket får endast avse krav på bygglov som behövs för att pröva åtgärdernas inverkan på riksintresset.
Lag (2025:974).
16 § I en detaljplan får kommunen
\r\n 1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
\r\n 2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
\r\n 3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
\r\n 4. bestämma att byggnadsverk som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
\r\n 5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och \r\n5 §§ och bestämma undantag från sådana krav.
Lag (2025:974).
17 § I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt \r\n7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första stycket 2 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 e och 18 g-18 j §§ miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd.
Lag (2025:514).
17 a § Om strandskyddet för ett område som omfattas av en detaljplan eller av områdesbestämmelser har upphävts med stöd av 17 § eller mot-svarande äldre bestämmelser och planen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan där området ska ha samma användning som tidigare, får kommunen i den nya detaljplanen bestämma att strandskyddet även fortsatt ska vara upphävt. En sådan bestämmelse får tas in i den nya detaljplanen utan tillämpning av 7 kap. 18 e och 18 g-18 j §§ miljöbalken.
Lag (2025:514).
18 § I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.
\r\n\r\nOm det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
\r\n 1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
\r\n 2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
\r\n 3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
\r\n 4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.
\r\n\r\nEn detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen \r\n(1973:1144).
Lag (2015:668).
18 a § Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
Lag (2011:335).
19 § Har upphävts genom
lag (2012:187).
20 § Har upphävts genom
lag (2012:187).
21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.
\r\n\r\nTiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.
22 § Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser.
\r\n\r\nOm planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.
\r\n\r\nNågon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse.
Lag (2015:668).
23 § Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.
24 § Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
\r\n\r\nEn förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
25 § Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att genomföra detaljplanen men inte hinner fullfölja åtgärderna före genomförandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommunen råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastigheten.
\r\nFörlängningen ska ske med den tid som är skälig.
\r\n\r\nEn ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång.
26 § I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen.
27 § Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i planen.
\r\nTiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag som följer av 21 § andra stycket.
28 § Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig användning får pågå, är tiden fem år.
29 § Tiden för tillfällig användning får förlängas med högst fem år i sänder.
\r\nDen sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år.
30 § En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.
\r\n\r\nOm det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta.
Lag (2015:668).
31 § En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras\r\n(planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen.
32 § En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
\r\n\r\nDen avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
\r\n\r\nDetaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
Lag (2011:335).
33 § Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
\r\n 1. planeringsförutsättningarna,
\r\n 2. planens syfte,
\r\n 3. hur planen är avsedd att genomföras,
\r\n 4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
\r\n 5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
\r\n 6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.
\r\n\r\nPlanbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
\r\n\r\nAv redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Lag (2021:752).
33 a § Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
\r\n 1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
\r\n 2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Lag (2014:902).
33 b § Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.
Lag (2021:785).
34 § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av \r\n6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
\r\n\r\nRedovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36, \r\n37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga
\r\n 1. ett industriområde,
\r\n 2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
\r\n 3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
\r\n 4. en hamn för fritidsbåtar,
\r\n 5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
\r\n 6. en campingplats,
\r\n 7. en nöjespark,
\r\n 8. en djurpark,
\r\n 9. en spårväg, eller
\r\n 10. en tunnelbana.
Lag (2021:785).
35 § Redovisningen enligt 33 § första stycket 4 behöver inte innehålla någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för detaljplaneärendet, om planen är en sådan som avses i 5 kap. 7 a § och miljökonsekvensbeskrivningen i det andra ärendet återges i och är aktuell och tillräcklig för detaljplaneärendet.
Lag (2014:900).
36 § Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.
\r\n\r\nI de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 § ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
Lag (2014:900).
37 § En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.
38 § En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.
39 § En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
\r\n 1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
\r\n 2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket.
Lag (2015:668).
40 § De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång.
41 § Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.
42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
\r\n 1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
\r\n 2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
\r\n 3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, och
\r\n 4. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
\r\n a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde,
\r\n b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
\r\n c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.
\r\n\r\nI samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 4 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. \r\n6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Lag (2025:974).
42 a § Inom eller i anslutning till sådana riksintresseområden för totalförsvarets anläggningar som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, får kommunen, utöver det som anges i \r\n42 §, med områdesbestämmelser reglera att det krävs bygglov för
\r\n 1. ekonomibyggnader,
\r\n 2. fasadändringar,
\r\n 3. små tillbyggnader av en- eller tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse, och
\r\n 4. uppförande av komplementbyggnader, murar eller plank i omedelbar närhet av en- eller tvåbostadshus utanför sammanhållen bebyggelse.
\r\n\r\nReglering enligt första stycket får endast avse krav på bygglov som behövs för att pröva åtgärdernas inverkan på riksintresset.
Lag (2025:974).
43 § Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt.
\r\n\r\nEtt beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling.
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning.
Lag (2011:335).
2 § På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning.
Lag (2011:335).
3 § En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
\r\n\r\nOm åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
\r\n\r\nOm den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran.
Lag (2021:752).
4 § När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 §\r\nska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.
5 § Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
\r\n\r\nOm kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
\r\n 1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
\r\n a) inledas, och
\r\n b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
\r\n 2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
\r\n\r\nOm kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
Lag (2021:752).
5 a § Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt \r\n5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
\r\n\r\nEtt medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
\r\n\r\nMedgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet.
Lag (2021:752).
5 b § Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
\r\n\r\nLänsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet.
Lag (2021:752).
6 § Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det granskas enligt 8-10 och 11-37 §§.
\r\n\r\nFör vissa detaljplaner gäller enligt 7 och 7 a §§ även särskilda bestämmelser.
Lag (2020:76).
7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
\r\n 1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
\r\n 2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
\r\n 3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\r\n\r\nDet utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Lag (2021:785).
7 a § Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
\r\n 1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
\r\n 2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen \r\n(1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
\r\n\r\nBestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Lag (2021:785).
8 § I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera kartor som är lämpliga för ändamålet (grundkartor) och en fastighetsförteckning. Vidare ska det planeringsunderlag som behövs finnas.
\r\n\r\nUnderlagen enligt första stycket får tas fram av kommunen eller av annan.
Lag (2021:752).
9 § Av fastighetsförteckningen ska det framgå
\r\n 1. vilka fastigheter som är berörda, vilken berörd mark som är samfälld för flera fastigheter och vilka allmänna vattenområden som är berörda,
\r\n 2. vilka som är ägare till de fastigheter, den mark och de vattenområden som avses i 1,
\r\n 3. vilka som är innehavare av någon annan särskild rätt till egendom som avses i 1 än bostadsrätt eller hyresrätt, och
\r\n 4. vilka gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) som är berörda och vilka som är ägare till de fastigheter som deltar i anläggningarna.
\r\n\r\nOm en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning som avses i första stycket förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ska föreningen anges i förteckningen i stället för ägare eller innehavare.
10 § För att underlätta detaljplanearbetet får kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.
Lag (2021:785).
10 a § Under arbetet med att ta fram en detaljplan får kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §.
Lag (2017:424).
10 b § En kommun som avser att begära ett planeringsbesked innan samråd enligt 11-17 §§ är klart ska ge lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser tillfälle att komma in med synpunkter.
Lag (2017:424).
10 c § En kommun som, innan samråd enligt 11-17 §§ är klart, avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag som avses i 7 § ska kungöra detta.
\r\n\r\nEn sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
\r\n 1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
\r\n 2. vilket område åtgärden avser,
\r\n 3. om åtgärden avviker från översiktsplanen,
\r\n 4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och
\r\n 5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas.
\r\n\r\nKungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2017:424).
10 d § Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och \r\n10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna.
Lag (2017:424).
10 e § En begäran om planeringsbesked ska vara skriftlig och innehålla en redovisning enligt 10 d eller 17 §.
Lag (2017:424).
10 f § Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.
\r\n\r\nI beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap. \r\n10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.
\r\n\r\nEtt planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter.
Lag (2017:424).
11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
\r\n 1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
\r\n 2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
\r\n 3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
\r\n 4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
\r\n\r\nKommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
\r\n\r\nFör samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.
Lag (2020:76).
11 a § Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i \r\n6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
\r\n\r\nOm planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. \r\n34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. \r\n1 § 2 b.
\r\n\r\nKommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
\r\n\r\nKraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk.
Lag (2021:785).
11 b § Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
\r\n\r\nTrots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
Lag (2021:785).
11 c § Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
\r\n\r\nFör planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §.
Lag (2020:76).
11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
\r\n 1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
\r\n 2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
\r\n 3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
\r\n 4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
\r\n 5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
\r\n 6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
\r\n 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
\r\n 8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
\r\n 9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
\r\n\r\nKungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2021:785).
11 e § Har upphävts genom
lag (2021:785).
12 § Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
\r\n\r\nKommunen ska i förekommande fall även redovisa
\r\n 1. en grundkarta enligt 8 §,
\r\n 2. en fastighetsförteckning enligt 8 §,
\r\n 3. ett program enligt 10 §,
\r\n 4. det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
\r\n 5. sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd.
\r\n\r\nDen information som kommunen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska, med undantag av fastighetsförteckningen, finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet.
\r\n\r\nSkyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Lag (2021:785).
14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
\r\n 1. ta till vara och samordna statens intressen,
\r\n 2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
\r\n 3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
\r\n 4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
\r\n\r\nUnder samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt.
Lag (2020:76).
15 § Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
\r\n 1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
\r\n 2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§.
Lag (2014:900).
16 § För ett planförslag som avses i 7 a § behöver samråd enligt 11-15 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och
\r\n 1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller
\r\n 2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 11 §.
\r\n\r\nI ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet.
Lag (2014:900).
17 § Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §.
Lag (2017:965).
18 § När samrådet enligt 11-17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.
\r\n\r\nGranskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § första stycket 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § första stycket 3 minst 30 dagar.
\r\n\r\nOm kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
Lag (2021:785).
18 a § Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst tre veckor.
\r\n\r\nKungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §.
Lag (2020:76).
19 § En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
\r\n 1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
\r\n 2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
\r\n 3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
\r\n 4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
\r\n 5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
\r\n 6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga för granskning och hur lång granskningstiden är,
\r\n 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
\r\n 8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas,
\r\n 9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och
\r\n 10. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
Lag (2021:785).
20 § Kommunen ska senast den dag då underrättelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka
\r\n 1. ett meddelande om innehållet i underrättelsen till kända sakägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och
\r\n 2. förslaget och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs.
Lag (2014:900).
21 § Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att de grundkartor och den fastighetsförteckning som avses i 8 §, det program som avses i 10 § och den samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga, liksom det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Kommunen ska hålla informationen, med undantag av fastighetsförteckningen, tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden.
\r\n\r\nDessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
\r\n\r\nOm förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.
Lag (2021:785).
22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att
\r\n 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
\r\n 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
\r\n 3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,
\r\n 4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller
\r\n 5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2020:76).
22 a § Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 §\r\nförsta stycket 3 och tredje stycket.
Lag (2014:900).
23 § Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla
\r\n 1. en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden,
\r\n 2. en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna, och
\r\n 3. information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
\r\n\r\nOm förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
Lag (2021:785).
24 § Kommunen ska så snart som möjligt
\r\n 1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, och
\r\n 2. skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
\r\n\r\nGranskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Lag (2021:785).
25 § Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
Lag (2020:76).
26 § Om ett förslag till detaljplan kan medföra en sådan skada som avses i 14 kap. 7, 10 eller 12 §, får kommunen förelägga den som kan komma att drabbas av skadan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller inlösen.
\r\nFöreläggandet ska innehålla en upplysning om att rätten till ersättning annars kan gå förlorad.
\r\n\r\nFöreläggandet ska innehålla upplysningar om förslagets innebörd.
\r\n\r\nTidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader. En bestämmelse om att kommunen inte får anta planen innan tidsfristen har löpt ut finns i 28 §.
27 § En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
\r\n\r\nEtt sådant uppdrag får inte delegeras.
Lag (2017:424).
28 § Om kommunen har meddelat ett föreläggande enligt 26 §, får kommunen inte anta detaljplanen innan tidsfristen för anmälan av anspråk har löpt ut.
Lag (2014:900).
29 § När detaljplanen har antagits ska kommunen
\r\n 1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
\r\n 2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
\r\n\r\nUnderrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
\r\n\r\nSkyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Lag (2021:785).
30 § När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till
\r\n 1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,
\r\n 2. de kommuner som är berörda och till regionen om det i länet ska ske planering enligt 7 kap., och
\r\n 3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och
\r\n a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller
\r\n b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1.
\r\n\r\nMeddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra.
\r\n\r\nKommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §.
Lag (2021:785).
31 § Meddelandet enligt 30 § ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Lag (2021:785).
32 § När beslutet att anta detaljplanen har fått laga kraft ska kommunen
\r\n 1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen fick laga kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket har meddelats, det datum då förordnandet meddelades,
\r\n 2. inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen enligt 8 § till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, och
\r\n 3. med en kungörelse på det sätt som anges i 11 d § eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha motsvarande rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om innehållet i 15 kap. 5 §.
Lag (2021:752).
33 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till
\r\n 1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
\r\n 2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
\r\n 3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
Lag (2021:785).
34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.
Lag (2021:785).
35 § Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
\r\n 1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
\r\n 2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
\r\n a) föra in det i en ortstidning, eller
\r\n b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
\r\n\r\nOm kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.
Lag (2021:785).
36 § Om ett meddelande avser en detaljplan som innebär att ett mark- eller vattenområde eller ett utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 §, får 35 § inte tillämpas för meddelanden till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till området eller utrymmet.
Lag (2014:900).
37 § I fråga om den som har fått ett föreläggande enligt 26 § får kommunen inte tillämpa 35 § för att meddela att detaljplanen har antagits.
38 § Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan.
38 a § Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området.
Lag (2020:76).
38 b § I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen
\r\n 1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
\r\n 2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
\r\n 3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\r\n\r\nI fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
\r\n\r\nOm kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt \r\n19-24 §§.
\r\n\r\nBestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Lag (2020:76).
38 c § Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området.
Lag (2015:668).
38 d § Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet.
Lag (2021:785).
39 § I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och \r\n11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§, \r\n21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.
Lag (2021:785).
40 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.
\r\n\r\nBestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har vunnit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket.
41 § Områdesbestämmelser upphör att gälla när ett beslut att anta en detaljplan för området vinner laga kraft eller när en detaljplan för området får genomföras med stöd av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket.
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om genomförande av detaljplan för allmänna platser när kommunen är huvudman.
\r\nBestämmelserna avser
\r\n 1. kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen,
\r\n 2. ordnandet och underhållet av allmänna platser, och
\r\n 3. fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.
\r\n\r\nKapitlet innehåller även bestämmelser om exploateringsavtal.
\r\n\r\nVid enskilt huvudmannaskap tillämpas bestämmelserna om inrättande av anläggning som är gemensam för flera fastigheter i anläggningslagen (1973:1149). I anläggningslagen finns även bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap.
Lag (2014:900).
2 § Genomförandet av en detaljplan ska grundas på den planbeskrivning som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 §§.
Lag (2014:900).
3 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
4 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
5 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
6 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
7 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
8 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
9 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
10 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
11 § Har upphävts genom
lag (2012:187).
12 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
13 § Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för
\r\n 1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
\r\n 2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.
\r\n\r\nKommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 65 § första stycket och huvudmannen inte är ett offentligt organ.
\r\n\r\nBestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap.
Lag (2025:974).
14 § Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men vid genomförandetidens utgång omfattar flera fastigheter med olika ägare och kommunen enligt planen är huvudman för en allmän plats, får kommunen lösa in fastigheter eller delar av fastigheter så att fastighetsindelningen överensstämmer med planen.
Lag (2014:900).
15 § Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är avsedd att tillgodose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allmänna platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomförandetidens utgång inte har bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får kommunen lösa in marken eller utrymmet.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygglov som får tas i anspråk.
Lag (2014:900).
16 § Om någon har särskild rätt till mark eller annat utrymme som omfattas av kommunens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får kommunen också lösa in den särskilda rätten.
Lag (2014:900).
17 § Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska ersättningen bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719).
18 § Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
\r\n\r\nKommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
\r\n\r\nNär platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
19 § I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldighet att ordna gator i stället gälla staten.
\r\n\r\nOm en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden.
\r\n\r\nRegeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den merkostnad som avses i andra stycket.
20 § Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten
\r\n 1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
\r\n 2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
Lag (2011:335).
21 § Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.
22 § Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet med väglagen\r\n(1971:948).
\r\n\r\nOm underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock inte om regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden.
23 § Har upphävts genom
lag (2014:900).
24 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder.
\r\n\r\nKostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.
\r\n\r\nKommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen.
25 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid gatan.
\r\n\r\nKostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att
\r\n 1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper på gatan framför fastigheten,
\r\n 2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas lika, och
\r\n 3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna vid gatukorset.
\r\n\r\nOm kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist.
\r\n\r\nDet som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra allmänna platser än gator.
26 § Om en fastighet ligger vid en allmän plats som inte är en gata, ska platsen vid tillämpningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som motsvarar fem fjärdedelar av den högsta byggnadshöjd som enligt detaljplanen gällde för fastigheten när den mark som platsen ligger på uppläts för allmän användning.
27 § Till grund för bestämmandet av betalningsskyldighetens omfattning enligt 24 eller 25 § får kommunen lägga
\r\n 1. de faktiska kostnaderna, eller
\r\n 2. beräkningar av vad det erfarenhetsmässigt kostar att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser.
28 § Innan kommunen beslutar om betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 §, ska kommunen utreda frågan och upprätta det förslag till kostnadsfördelning som utredningen föranleder.
\r\n\r\nKommunen ska ge sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt andra sammanslutningar och enskilda som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle till samråd med kommunen. Samrådet ska syfta till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör kommunen redovisa skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och de viktigaste följderna av förslaget.
\r\n\r\nKommunen ska redovisa resultatet av samrådet och de förslag som samrådet har gett anledning till i en samrådsredogörelse.
29 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 24 §, ska kommunen kungöra att förslaget finns tillgängligt för granskning. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning enligt lagen (1977:654)\r\nom kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
\r\n\r\nAv kungörelsen ska det framgå vilket område som förslaget avser, att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss angiven granskningstid och till vem synpunkterna ska lämnas. Granskningstiden ska vara minst tre veckor. Kommunen ska skicka en underrättelse om kungörelsen och dess innehåll i brev till de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget.
30 § Under granskningstiden enligt 29 § ska kommunen hålla förslaget till kostnadsfördelning och samrådsredogörelsen enligt 28 § tillgängliga för dem som vill granska förslaget.
31 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 25 §, ska kommunen ge de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget tillfälle att senast en viss dag yttra sig över förslaget och samrådsredogörelsen.
32 § Kommunen får inte slutligt besluta om kostnadsfördelning
\r\n 1. enligt 24 § förrän granskningstiden enligt 29 § har löpt ut, eller
\r\n 2. enligt 25 § förrän tiden för yttrande enligt 31 § har löpt ut.
33 § En fastighetsägares betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 § ska jämkas, om
\r\n 1. kostnaden för kommunens åtgärder är oskäligt hög, eller
\r\n 2. den eller de åtgärder som kostnaden avser har en omfattning eller ett utförande som går utöver det som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för fastigheten.
34 § Om kommunen beslutar att en fastighetsägare ska betala kostnader enligt 24 eller 25 §, inträder betalningsskyldigheten när den anläggning som betalningen avser kan användas för fastigheten på avsett sätt.
35 § När betalningsskyldighet har inträtt enligt 34 §, ska betalningen ske när kommunen begär det.
\r\n\r\nPå obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 §\r\nräntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen.
36 § Trots 35 § får betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalningar med minst en tiondel årligen, om
\r\n 1. betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, och
\r\n 2. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.
\r\n\r\nPå obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 §\r\nräntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske.
\r\nPå obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 §\r\nräntelagen betalas från förfallodagen.
37 § Betalningsvillkoren enligt 36 § ska jämkas, om de är alltför betungande för fastighetsägaren.
38 § Om en fastighetsägare har blivit betalningsskyldig enligt 34 § och fastigheten därefter byter ägare, är den nya ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. Detta gäller dock inte belopp som har förfallit till betalning före tillträdesdagen.
39 § Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för
\r\n 1. fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner,
\r\n 2. medfinansieringsersättning, om kommunen avser att avtala om sådan ersättning, och
\r\n 3. andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal.
Lag (2017:181).
40 § Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.
\r\n\r\nEtt exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.
\r\n\r\nByggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen.
Lag (2017:181).
41 § Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla.
Lag (2014:900).
42 § Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning.
Lag (2017:181).
43 § Det som gäller i fråga om fastigheter enligt detta kapitel ska också tilllämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämpning ska
\r\n 1. det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten, och
\r\n 2. en samfällighet som inte är avsedd för bebyggelse anses vara bebyggd när samfälligheten i väsentlig omfattning har tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål.
\r\n\r\nOm en samfällighet ska anses vara bebyggd enligt första stycket 2, ska den högsta tillåtna byggnadshöjden anses vara den genomsnittliga högsta tillåtna byggnadshöjden för de fastigheter som har del i samfälligheten.
Lag (2014:900).
1 § Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i Skåne län och i Hallands län. Regionen ansvarar för denna planering.
\r\n\r\nRegionen ska
\r\n 1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
\r\n 2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
\r\n 3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
\r\n 4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
\r\n 5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
\r\n 6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
\r\n 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.
\r\n\r\nRegionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär.
Lag (2022:929).
2 § En regionplan ska ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Lag (2018:1732).
\r\n\r\nRegionplanen är inte bindande.
3 § Av regionplanen ska det framgå
\r\n 1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt \r\n2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt \r\n5 kap. miljöbalken har följts,
\r\n 2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
\r\n 3. hur planen är avsedd att genomföras.
\r\n\r\nPlanen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.
\r\n\r\nLänsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.
Lag (2020:76).
4 § Regionplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.
Lag (2018:1732).
5 § Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om samråd och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen. Granskningstiden ska dock vara minst tre månader.
Lag (2020:76).
6 § Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§ \r\n(aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§.
Lag (2020:76).
7 § När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange
\r\n 1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och
\r\n 2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller.
Lag (2020:76).
8 § När regionen begär berörda kommuners synpunkter enligt \r\n6 §, ska kommunerna redovisa sina synpunkter i fråga om sådana kommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen.
Lag (2019:949).
9 § Regionfullmäktige beslutar i frågor om antagande, aktualitetsprövning och ändring av en regionplan.
Lag (2019:949).
10 § När regionen antar, prövar aktualiteten hos eller ändrar en regionplan ska den
\r\n 1. senast dagen efter att beslutet har tillkännagetts skicka ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och
\r\n 2. skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till Boverket, länsstyrelsen och kommunerna i länet när beslutet har fått laga kraft.
\r\n\r\nNär regionen antar eller ändrar en regionplan ska den även skicka planen till den statliga lantmäterimyndigheten.
Lag (2020:76).
11 § Om regionen begär det, ska länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs lämna det underlag som behövs för att regionen ska kunna fullgöra de uppgifter som anges i \r\n1 § andra stycket.
Lag (2019:949).
1 § En byggnad ska
\r\n 1. vara lämplig för sitt ändamål,
\r\n 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
\r\n 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
2 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nOm inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
\r\n 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
\r\n 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
\r\n 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
\r\n\r\nNär det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
2 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid nybyggnad ska kraven i 1 § uppfyllas för hela byggnaden. Vid flyttning av en byggnad ska kraven dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
\r\n 1. flyttningens syfte,
\r\n 2. byggnadens förutsättningar,
\r\n 3. resurshushållning, och
\r\n 4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i \r\n13, 17 och 18 §§.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2 §.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
2 a § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid en ändring av en byggnad ska kraven i 1 § uppfyllas för det som ändras. Kraven ska dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
\r\n 1. ändringens omfattning,
\r\n 2. byggnadens förutsättningar,
\r\n 3. resurshushållning, och
\r\n 4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i \r\n13, 17 och 18 §§.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2 §.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
2 b § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nNär det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots 2 och 2 a §§ alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
2 c § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nDe krav som ska uppfyllas vid tillämpningen av 2 och \r\n2 a §§ är de krav som gäller när byggnaden uppförs eller ändringen görs. Kraven enligt 2-2 b §§ ska uppfyllas så att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
Lag (2026:746).
3 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nI den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som enligt 1 och \r\n2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning än en byggnad.
Lag (2025:974).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
3 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nI den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som enligt 1-2 c §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning än en byggnad.
Lag (2026:746).
4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
\r\n 1. bärförmåga, stadga och beständighet,
\r\n 2. säkerhet i händelse av brand,
\r\n 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
\r\n 4. säkerhet vid användning,
\r\n 5. skydd mot buller,
\r\n 6. energihushållning och värmeisolering,
\r\n 7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
\r\n 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
\r\n 9. hushållning med vatten och avfall,
\r\n 10. bredbandsanslutning, och
\r\n 11. hållbar mobilitet.
\r\n\r\nVad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Lag (2026:745).
4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.\r\n12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
\r\nOm en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan.
Lag (2014:900).
5 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nKraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
\r\n 1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
\r\n 2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
\r\n\r\nDe egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
\r\n\r\nDet som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
5 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid nybyggnad ska kraven i 4 § uppfyllas för hela byggnaden. Vid flyttning av en byggnad ska kraven dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
\r\n 1. flyttningens syfte,
\r\n 2. byggnadens förutsättningar,
\r\n 3. resurshushållning, och
\r\n 4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i \r\n13, 17 och 18 §§.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2 §.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
5 a § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid en ändring av en byggnad ska kraven i 4 § uppfyllas för det som ändras. Kraven ska dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
\r\n 1. ändringens omfattning,
\r\n 2. byggnadens förutsättningar,
\r\n 3. resurshushållning, och
\r\n 4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i \r\n13, 17 och 18 §§.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2 §.
Lag (2026:746).
5 b § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid en större byggnadsändring ska, utöver det som framgår av 5 a §,
\r\n 1. sådana brister i förhållande till kraven i 4 § första stycket 1-5 som medför betydande risker med avseende på hälsa och säkerhet undanröjas i hela byggnaden, och
\r\n 2. kraven i 4 § första stycket 6, 10 och 11 tillgodoses i den utsträckning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
5 c § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nDe krav som ska uppfyllas vid tillämpningen av 5 och \r\n5 a §§ är de krav som gäller när byggnaden uppförs eller ändringen görs. Kraven enligt 5-5 b §§ ska uppfyllas så att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
Lag (2026:746).
/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/
5 d § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nDet som enligt 5-5 c §§ gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Lag (2026:746).
6 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nKraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
\r\n 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
\r\n 2. ett fritidshus med högst två bostäder,
\r\n 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
\r\n 4. högst 80 procent av
\r\n a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
\r\n b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.
\r\n\r\nEn studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lag (2025:519).
6 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nKraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
\r\n 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
\r\n 2. ett fritidshus med högst två bostäder,
\r\n 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
\r\n 4. högst 80 procent av
\r\n a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
\r\n b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.
\r\n\r\nEn studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 och som inte ligger på en vind eller i suterräng ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lag (2026:746).
7 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nVid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
\r\n\r\nDet som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
Lag (2014:224).
7 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nVid en ändring av en byggnad som innebär att bostäder inreds på en vind eller i suterräng gäller inte kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 för den bostaden.
Lag (2026:746).
8 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nI fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
Lag (2011:335).
8 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nI fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska kraven
\r\n\r\ni 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 2 § 4.
Lag (2026:746).
9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
\r\n 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
\r\n 2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
\r\n 3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
\r\n 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
\r\n 5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
\r\n 6. risken för olycksfall begränsas.
\r\n\r\nOm tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Lag (2025:974).
10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.
11 § I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som omfattas av krav på lov enligt denna lag eller åtgärder som omfattas av krav på anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
Lag (2025:974).
12 § Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
\r\n\r\nEtt hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Lag (2011:335).
13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
\r\n\r\nFörsta stycket ska tillämpas också på
\r\n 1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov,
\r\n 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
\r\n 3. allmänna platser, och
\r\n 4. bebyggelseområden.
Lag (2025:974).
14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig syn-\r\npunkt.
\r\n\r\nOm byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
\r\n\r\nEn anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 1-4, \r\n6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
Lag (2026:712).
15 § En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
\r\n\r\nOm det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
\r\nLekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
\r\n\r\nByggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
16 § Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.
17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
18 § Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 § ska tillämpas också på ändring och flyttning av en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov.
Lag (2025:974).
19 § En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.
\r\n\r\nEn byggprodukt ska anses lämplig om den
\r\n 1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1-6, 8 och 9 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
\r\n 2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.
Lag (2013:306).
20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i
\r\n 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011,
\r\n 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel \r\n94 i förordning (EU) 2024/3110, och
\r\n 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.
\r\n\r\nEn byggprodukt som inte omfattas av EU-förordningarna i första stycket får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.
Lag (2026:66).
21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt
\r\n 1. de EU-förordningar som anges i 20 § första stycket, eller
\r\n 2. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.
Lag (2026:66).
22 § Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen \r\n(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
\r\n\r\nOm det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande).
\r\n\r\nEtt visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som typgodkännandet gäller.
Lag (2022:1122).
22 a § Bestämmelser av betydelse för annan märkning än CE-\r\nmärkning finns i artikel 19 i förordning (EU) 2024/3110 och artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011.
Lag (2026:66).
23 § Ett typgodkännande enligt 22 § får förenas med ett villkor om att tillverkningen av produkten fortlöpande kontrolleras (tillverkningskontroll).
\r\nÄven i fråga om materialslag, konstruktioner eller anordningar som inte är typgodkända får den som är behörig att typgodkänna enligt 22 § på ansökan besluta att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll.
\r\n\r\nMaterial, konstruktioner och anordningar som är tillverkningskontrollerade ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som tillverkningskontrollen gäller.
24 § Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.
25 § Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i bygg-\r\nnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en funktionskontrollant.
Lag (2026:712).
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel.
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
\r\n 1. bygglov för byggnader (3-18 §§ ),
\r\n 2. bygglov för andra anläggningar än byggnader (19-33 §§ ),
\r\n 3. bygglov nära gräns eller järnväg (34 och 35 §§ ),
\r\n 4. bygglov i områden till skydd för totalförsvarets behov \r\n(36 § ),
\r\n 5. bygglov för särskilt värdefulla byggnadsverk och i särskilt värdefulla områden (37 och 38 §§ ),
\r\n 6. tidsbegränsat bygglov och bygglov för ändamål av säsongskaraktär (39 och 40 §§ ),
\r\n 7. förhandsbesked (41 och 42 §§ ),
\r\n 8. rivningslov och marklov (43-50 §§ ),
\r\n 9. åtgärder för totalförsvaret (51 § ),
\r\n 10. lov för åtgärder som inte omfattas av krav på lov (52-54 §§ ),
\r\n 11. anmälningsplikt (55 § ),
\r\n 12. förutsättningar och villkor för lov och förhandsbesked \r\n(56-84 §§ ),
\r\n 13. handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked (85-113 §§ ), och
\r\n 14. när lov börjar gälla och giltighetstiden för lov (114 och \r\n115 §§ ).
Lag (2025:974).
2 § En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.
\r\n\r\nYtterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.
Lag (2025:974).
3 § Det krävs bygglov för nybyggnad.
Lag (2025:974).
4 § Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
\r\n 1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
\r\n 2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
\r\n 3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
\r\n 4. placeras inom tomten, och
\r\n 5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.
\r\n\r\nVid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser.
Lag (2025:974).
5 § Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
\r\n 1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
\r\n 2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
\r\n 3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
\r\n 4. placeras inom tomten, och
\r\n 5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.
\r\n\r\nVid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser.
Lag (2025:974).
6 § Trots 3 § krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Lag (2025:974).
7 § Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst \r\n3,0 meter.
Lag (2025:974).
8 § Även om bygglov inte krävs enligt 4-7 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 §.
Lag (2025:974).
9 § Det krävs bygglov för tillbyggnad.
Lag (2025:974).
10 § Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
\r\n 1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
\r\n 2. inte överstiger byggnadens taknock, och
\r\n 3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.
\r\n\r\nVid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser.
Lag (2025:974).
11 § Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
\r\n 1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
\r\n 2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
\r\n 3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
\r\n 4. placeras inom tomten, och
\r\n 5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.
\r\n\r\nVid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser.
Lag (2025:974).
12 § Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
\r\n 1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
\r\n 2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
\r\n 3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
\r\n 4. placeras inom tomten, och
\r\n 5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.
\r\n\r\nVid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser.
Lag (2025:974).
13 § Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Lag (2025:974).
14 § Även om bygglov inte krävs enligt 10-13 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 53 §.
Lag (2025:974).
15 § Det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än en tillbyggnad, om ändringen innebär att
\r\n 1. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
\r\n 2. det i byggnaden inreds ytterligare en bostad, eller
\r\n 3. det i ett område som omfattas av en detaljplan görs en fasadändring på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus och ändringen sker på en fasad eller på ett tak som vetter mot en allmän plats.
Lag (2025:974).
16 § Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
\r\n 1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
\r\n 2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov.
Lag (2025:974).
17 § Trots 15 § 2 krävs det inte bygglov för att inreda
\r\n 1. ytterligare en bostad i ett enbostadshus som inte är ett komplementbostadshus, eller
\r\n 2. ytterligare en eller flera bostäder i en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av detaljplan.
Lag (2025:974).
17 a § Trots 15 § 3 krävs det inte bygglov för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligen ändras, om anläggningen har en effekt om högst elva kilowatt.
Lag (2026:406).
18 § Även om bygglov inte krävs enligt 15-17 a §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 54 §.
Lag (2026:406).
19 § Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
\r\n 1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
\r\n 2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad.
Lag (2025:974).
20 § Trots 19 § krävs det inte bygglov för en mur eller ett plank som omfattas av ett undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Lag (2025:974).
21 § Även om bygglov inte krävs enligt 19 och 20 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §.
Lag (2025:974).
22 § Det krävs bygglov för att utomhus anordna eller väsentligt ändra en parkeringsplats som tillsammans med övriga parkeringsplatser på en fastighet upptar en markyta som
\r\n 1. är större än 50,0 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan, eller
\r\n 2. är större än 100,0 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Lag (2025:974).
23 § Trots 22 § krävs det inte bygglov om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i en detaljplan har avsatts till gata eller väg.
Lag (2025:974).
24 § Även om bygglov inte krävs enligt 22 och 23 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §.
Lag (2025:974).
25 § Det krävs bygglov för att utomhus anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning som är högre än 3,0 meter över markytan eller som upptar en markyta som tillsammans med andra upplag, materialgårdar eller fasta förvaringsanläggningar på en fastighet
\r\n 1. är större än 15,0 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan, eller
\r\n 2. är större än 50,0 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Lag (2025:974).
26 § Trots 25 § krävs det inte bygglov om anläggningen
\r\n 1. är ett upplag eller en materialgård som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen \r\n(1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, eller
\r\n 2. omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken.
Lag (2025:974).
27 § Även om bygglov inte krävs enligt 25 och 26 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §.
Lag (2025:974).
28 § Det krävs bygglov för att utomhus anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
\r\n 1. en transformatorstation,
\r\n 2. en tunnel eller ett bergrum som inte avses användas för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, eller
\r\n 3. en mast, ett torn, en skorsten eller ett vindkraftverk som är högre än 20,0 meter över markytan eller som placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än anläggningens höjd över marken.
Lag (2025:974).
29 § Trots 28 § krävs det inte bygglov om anläggningen
\r\n 1. omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken, eller
\r\n 2. är en transformatorstation som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Lag (2025:974).
30 § Även om bygglov inte krävs enligt 28 och 29 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §.
Lag (2025:974).
31 § Det krävs bygglov för att utomhus anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en
\r\n 1. skidbacke eller skidlift,
\r\n 2. linbana,
\r\n 3. idrottsanläggning som tillsammans med övriga idrottsanläggningar på en fastighet upptar en markyta som är större än 1 500 kvadratmeter,
\r\n 4. hamn för fritidsbåtar,
\r\n 5. campingplats,
\r\n 6. nöjespark,
\r\n 7. djurpark, eller
\r\n 8. begravningsplats.
32 § Trots 31 § 3 krävs det inte bygglov för en motorbana.
Lag (2025:974).
33 § Även om bygglov inte krävs enligt 31 och 32 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §.
Lag (2025:974).
34 § Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
\r\n 1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
\r\n 2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
\r\n 3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
\r\n 4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning.
Lag (2025:974).
35 § Trots 34 § krävs det inte bygglov om
\r\n 1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
\r\n 2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
\r\n 3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
\r\n a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
\r\n b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
\r\n\r\nVid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare.
Lag (2025:974).
36 § Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för
\r\n 1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält,
\r\n 2. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan,
\r\n 3. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och
\r\n 4. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar.
Lag (2025:974).
37 § Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasadändring, om
\r\n 1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § \r\n3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket,
\r\n 2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. \r\n13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1,
\r\n 3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller
\r\n 4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3.
Lag (2025:974).
38 § Det krävs bygglov för
\r\n 1. att utomhus flytta eller väsentligt ändra en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. \r\n42 § andra stycket, eller
\r\n 2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men som enligt de bestämmelserna inte kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om
\r\n a) åtgärden avser en särskilt värdefull anläggning enligt \r\n8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, eller
\r\n b) åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 och påverkar områdets karaktär eller byggnadsverkets yttre karaktärsdrag.
Lag (2025:974).
39 § Den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd som endast ska pågå under en begränsad tid får ansöka om ett tidsbegränsat bygglov.
Lag (2025:974).
40 § Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.
Lag (2025:974).
41 § Den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan får begära ett förhandsbesked i frågan om åtgärden kan lokaliseras till en viss plats.
Lag (2025:974).
42 § Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan lokaliseras till en viss plats är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet fick laga kraft.
Lag (2025:974).
43 § I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva
\r\n 1. en byggnad eller en del av en byggnad, eller
\r\n 2. hela eller del av en sådan annan anläggning än en byggnad som
\r\n a) i detaljplanen omfattas av ett förbud mot rivning, eller
\r\n b) är en sådan särskilt värdefull anläggning som avses i \r\n8 kap. 13 §.
Lag (2025:974).
44 § I ett område som inte omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva
\r\n 1. hela eller del av ett byggnadsverk som i områdesbestämmelser omfattas av ett krav på rivningslov eller ett förbud mot rivning,
\r\n 2. hela eller del av ett sådant byggnadsverk som avses i \r\n8 kap. 13 §, eller
\r\n 3. hela eller del av en byggnad inom ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Lag (2025:974).
45 § Trots 43 § 1 krävs det inte rivningslov om byggnaden eller byggnadsdelen
\r\n 1. har uppförts med stöd av ett tidsbegränsat bygglov enligt \r\n39 § eller ett bygglov för ändamål av säsongskaraktär enligt \r\n40 §, eller
\r\n 2. får uppföras utan bygglov och byggnaden inte är en sådan särskilt värdefull byggnad eller ligger inom ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Lag (2025:974).
46 § Trots 43 eller 44 § krävs det inte rivningslov om åtgärden är nödvändig för att följa ett föreläggande enligt \r\n11 kap.
Lag (2025:974).
47 § I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det marklov för
\r\n 1. schaktning eller fyllning, om åtgärden ändrar höjdläget mer än 0,5 meter och åtgärden inte innebär att markytan höjs eller sänks till den nivå som har bestämts i detaljplanen,
\r\n 2. åtgärder som i detaljplanen omfattas av krav på marklov, eller
\r\n 3. åtgärder som i detaljplanen regleras med stöd av 4 kap. \r\n10 § och är
\r\n a) trädfällning,
\r\n b) skogsplantering, eller
\r\n c) markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.
Lag (2025:974).
48 § I ett område som inte omfattas av en detaljplan krävs det marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering, om
\r\n 1. åtgärden ska genomföras i ett sådant område som avses i \r\n4 kap. 42 § första stycket 4 a, och
\r\n 2. åtgärden i områdesbestämmelser omfattas av krav på marklov eller bestämmelser enligt 4 kap. 42 § första stycket 4 a.
Lag (2025:974).
49 § Trots 47 § 3 c krävs det inte marklov för att anlägga en gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplanen får användas för det ändamålet.
Lag (2025:974).
50 § Trots 47 och 48 §§ krävs det inte marklov om markåtgärden omfattas av ett bygglov eller är nödvändig för att följa ett föreläggande enligt 11 kap.
Lag (2025:974).
51 § Krav på bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnadsverk eller mark som är avsedda för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sådana åtgärder ska i stället föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.
Lag (2025:974).
52 § Även om en åtgärd inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om lov för åtgärden.
Lag (2025:974).
53 § Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks.
Lag (2025:974).
54 § Den som avser att i samband med nybyggnad av ett enbostadshus inreda huset med en sådan ytterligare bostad som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för att inreda den ytterligare bostaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks.
Lag (2025:974).
55 § Bestämmelser om krav på anmälan av åtgärder som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov kan finnas i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. \r\n8 §.
Lag (2025:974).
56 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nBygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
\r\n 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
\r\n a) överensstämmer med detaljplanen,
\r\n b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
\r\n c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt \r\n3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
\r\n 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
\r\n 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
\r\n 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §, \r\n2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan.
Lag (2025:974).
56 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nBygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
\r\n 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
\r\n a) överensstämmer med detaljplanen,
\r\n b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
\r\n c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt \r\n3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
\r\n 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
\r\n 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
\r\n 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1-2 a, 2 c, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan.
Lag (2026:746).
57 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nBygglov ska ges för en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om åtgärden
\r\n 1. inte strider mot områdesbestämmelser,
\r\n 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
\r\n 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och \r\n13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 1 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot områdesbestämmelser.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt \r\n7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt \r\n6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen.
Lag (2025:974).
57 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nBygglov ska ges för en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om åtgärden
\r\n 1. inte strider mot områdesbestämmelser,
\r\n 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
\r\n 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1-2 a, \r\n2 c, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och \r\n18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 1 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot områdesbestämmelser.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt \r\n7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt \r\n6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen.
Lag (2026:746).
58 § Om åtgärden är en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, ska 56 § första stycket 1 inte tillämpas.
Lag (2025:974).
59 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nBestämmelserna i 57 § första stycket ska inte tillämpas, om åtgärden
\r\n 1. är att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med
\r\n a) en liten tillbyggnad, eller
\r\n b) en liten komplementbyggnad,
\r\n 2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i \r\n4 kap. 42 § första stycket 3 eller 4 c, och
\r\n 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och \r\n13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
Lag (2025:974).
59 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nBestämmelserna i 57 § första stycket ska inte tillämpas, om åtgärden
\r\n 1. är att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med
\r\n a) en liten tillbyggnad, eller
\r\n b) en liten komplementbyggnad,
\r\n 2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i \r\n4 kap. 42 § första stycket 3 eller 4 c, och
\r\n 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1-2 a, 2 c, 3, \r\n6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
Lag (2026:746).
60 § Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och \r\n59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
\r\n 1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
\r\n 2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
\r\n 3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
\r\n\r\nBygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut.
Lag (2025:974).
61 § Trots 56 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om planens genomförandetid har gått ut och
\r\n 1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
\r\n 2. åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen.
Lag (2025:974).
62 § Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
\r\n 1. en betydande miljöpåverkan, eller
\r\n 2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.
Lag (2025:974).
63 § Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser inte överensstämmer med detaljplanen vid en prövning enligt 56 § första stycket 1 a får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen godtas, om avvikelsen uppkom genom att planen antogs och
\r\n 1. är liten och förenlig med detaljplanens syfte,
\r\n 2. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
\r\n 3. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.
Lag (2025:974).
64 § Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits.
Lag (2025:974).
65 § Bygglov för en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål får endast ges om ändamålet är närmare angivet i planen. Bygglov får ges även om huvudmannen inte är ett offentligt organ.
\r\n\r\nTrots att det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i planen får bygglov ges om åtgärden innebär
\r\n 1. att fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden avser används för det allmänna ändamål som fastigheten eller byggnadsverket senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, eller
\r\n 2. en liten avvikelse från den senaste eller avsedda användningen.
Lag (2025:974).
66 § Bygglov enligt 65 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
\r\n 1. en betydande miljöpåverkan, eller
\r\n 2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.
Lag (2025:974).
67 § Har upphävts genom
lag (2026:712).
68 § Om en byggbedömare används för lovprövningen av nybyggnad som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n16 kap. 9 § 2, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i \r\n8 kap. 1 § 1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots det som sägs i 56 § första stycket 4, 57 § första stycket 3 och 59 § \r\n3.
Lag (2026:712).
69 § Har upphävts genom
lag (2026:712).
70 § Ett tidsbegränsat bygglov ska ges om sökanden begär det och åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.
Lag (2025:974).
71 § Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
\r\n 1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
\r\n 2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§.
Lag (2025:974).
71 a § /Upphör att gälla U:2036-07-01 genom
lag (2026:505)./\r\nEtt tidsbegränsat bygglov för en åtgärd som avser en kriminalvårds-
\r\n\r\nanstalt eller ett häkte får ges om sökanden begär det och
\r\n 1. det är tekniskt möjligt att återställa platsen eller byggnadsverket, och
\r\n 2. åtgärden uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§.
Lag (2026:504).
72 § Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om åtgärden är en sådan som avses i 71 § 2 och bygglovet ska användas för ett sådant ändamål av säsongskaraktär som avses i \r\n40 §.
Lag (2025:974).
72 a § /Upphör att gälla U:2036-07-01 genom
lag (2026:505)./\r\nTrots 72 § tredje meningen får den sammanlagda tiden för ett tidsbegränsat bygglov uppgå till högst tjugo år, om lovet avser en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte.
Lag (2026:504).
73 § Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har gått ut.
\r\n\r\nBestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket.
\r\n\r\nTrots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är tidsbegränsat för åtgärden.
Lag (2025:974).
74 § Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan lokaliseras till en viss plats får ges om åtgärden
\r\n 1. inte strider mot områdesbestämmelser,
\r\n 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
\r\n 3. uppfyller de krav på lokalisering som följer av 2 kap. i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt \r\n7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt \r\n6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen.
Lag (2025:974).
75 § Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk som inte omfattas av rivningsförbud i en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Lag (2025:974).
76 § Trots 75 § får rivningslov inte ges om byggnadsverket bör bevaras på grund av byggnadsverkets eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Lag (2025:974).
77 § Marklov ska ges för en åtgärd som
\r\n 1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
\r\n 2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
\r\n 3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a,
\r\n 4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
\r\n 5. uppfyller de krav som
\r\n a) om ansökan avser en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen, eller
\r\n b) om ansökan avser en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser.
Lag (2025:974).
78 § Trots 77 § 1 får marklov ges om avvikelsen från detaljplanen eller områdesbestämmelserna är liten och förenlig med syftet med detaljplanen eller områdesbestämmelserna.
Lag (2025:974).
79 § Vid prövning av en ansökan enligt 52-54 §§ ska lov ges om åtgärden uppfyller de krav på lokalisering, placering och utformning som finns på åtgärden i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Lag (2025:974).
80 § För att lov eller positivt förhandsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar om enligt \r\n97 § krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha underrättats.
Lag (2025:1079).
81 § Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har fått laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet får laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har fått laga kraft.
Lag (2025:974).
82 § I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersättningen.
Lag (2025:974).
83 § Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 § har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges.
Lag (2025:974).
84 § I ett bygglov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får byggnadsnämnden bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet ska nämnden i så fall ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda.
Lag (2025:974).
85 § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked.
Lag (2025:974).
86 § En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla
\r\n 1. fastighetens beteckning,
\r\n 2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
\r\n 3. uppgift om vem, inklusive person- eller organisationsnummer och adress, som
\r\n a) används som byggbedömare för lovprövningen eller är avsedd att användas som byggbedömare för kontroll vid genomförandet, eller
\r\n b) föreslås som kontrollansvarig, om det behövs en kontroll-\r\nansvarig enligt 10 kap. 9 och 10 §§,
\r\n 4. uppgift om vem som certifierat de byggbedömare och kontrollansvariga som avses i 3,
\r\n 5. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas,
\r\n 6. ett intyg från den byggbedömare som används vid lovpröv-\r\nningen om att kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 är uppfyllda, om sökanden önskar att bygglov med stöd av 68 § ska ges utan att de kraven ska prövas av byggnadsnämnden,
\r\n 7. de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen, och
\r\n 8. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt \r\n10 kap., om sökanden vill ge byggnadsnämnden förutsättningar att besluta om lov och startbesked samtidigt.
\r\n\r\nEn ansökan om bygglov ska också innehålla en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen \r\n(2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag.
Lag (2026:712).
87 § Har upphävts genom
lag (2026:712).
88 § En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 86 §, innehålla
\r\n 1. uppgifter om
\r\n a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
\r\n b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
\r\n c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
\r\n d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
\r\n e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
\r\n f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
\r\n 2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\r\n\r\nOm ansökan avser en åtgärd som, enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till denna lag, inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.
Lag (2025:974).
89 § Uppgifterna enligt 88 § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt \r\n6 kap. miljöbalken.
\r\n\r\nOm ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. \r\n28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt \r\n6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen.
Lag (2025:974).
90 § De handlingar som lämnas in i ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara lämpliga för arkivering, om byggnadsnämnden begär det.
Lag (2025:974).
91 § Om en ansökan är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.
\r\n\r\nOm föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick.
Lag (2025:974).
92 § Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med en ansökan också omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt annan lag eller författning, ska nämnden upplysa sökanden om detta.
Lag (2025:974).
93 § Om en ansökan avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n9 kap. 6 § miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att
\r\n 1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och
\r\n 2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang.
\r\n\r\nOm det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att det inte ska ske någon samordning enligt första stycket. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig.
Lag (2025:974).
94 § Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av \r\n95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
\r\n 1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
\r\n 2. en åtgärd som
\r\n a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
\r\n b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
\r\n c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.
\r\n\r\nUnderrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.
\r\n\r\nOm ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig.
Lag (2025:974).
95 § Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
\r\n 1. ansökans huvudsakliga innehåll,
\r\n 2. var ansökan hålls tillgänglig, och
\r\n 3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas.
Lag (2025:974).
96 § Meddelandet ska
\r\n 1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
\r\n 2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.
\r\n\r\nKungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2025:974).
97 § Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked
\r\n 1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och
\r\n 2. omfattas av krav på bygglov enligt bestämmelser som avses i \r\n2 § andra stycket eller enligt det som följer av 3-7, 9-13, \r\n15-17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer av 47-50 §§.
\r\n\r\nEn sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och underrättat kommunen om beslutet.
Lag (2025:1079).
98 § Innan byggnadsnämnden beslutar om lov eller förhandsbesked ska nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta sökanden och fastighetsägaren om allt underlag av betydelse för beslutet och ge dem tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över underlaget.
Lag (2025:974).
99 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från
\r\n 1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen),
\r\n 2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ,
\r\n 3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, eller
\r\n 4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen.
\r\n\r\nOm det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Om ärendet gäller lov eller förhandsbesked enligt 15 § 3 för installation av en solenergianläggning, får tioveckorsfristen bara förlängas med högst två veckor.
Lag (2026:406).
99 a § Trots 99 § första stycket ska byggnadsnämnden besluta i ett ärende inom fyra veckor om ärendet avser lov eller förhandsbesked enligt 15 § 3
\r\n\r\nför installation av en värmepump, med en installerad effekt som understiger 50 megawatt. Tidsfristen får inte förlängas.
Lag (2026:406).
100 § Byggnadsnämnden ska
\r\n 1. när en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in, skriftligen informera sökanden om
\r\n a) vilka tidsfrister som gäller för nämndens beslut i ärendet,
\r\n b) att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och
\r\n c) möjligheterna att överklaga nämndens beslut,
\r\n 2. om tidsfristen för beslut till följd av 99 § första stycket \r\n2, 3 eller 4 börjar löpa vid en annan tidpunkt än ansökningsdagen, skriftligen informera sökanden om den ändrade tidpunkten, och
\r\n 3. om tidsfristen förlängs enligt 99 § andra stycket, innan den ursprungliga tidsfristen gått ut skriftligen informera sökanden om förlängningen och skälen för den.
Lag (2025:974).
101 § Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, ska bestämmelserna om tidsfrister och information i 99-100 §§ tillämpas. Det som sägs där om ansökningsdagen ska då i stället gälla den dag beslutet om återförvisning fick laga kraft.
Lag (2026:406).
102 § Trots 99 § får byggnadsnämnden besluta att ett ärende om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän
\r\n 1. frågan om dispens från strandskydd har avgjorts, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av en ansökan om dispens från strandskydd,
\r\n 2. frågan om expropriation har avgjorts, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd, eller
\r\n 3. frågan om planarbete har avslutats, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.
\r\n\r\nOm kommunen inte har avslutat planarbetet enligt första stycket 3 inom två år från det att ansökan om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.
Lag (2025:974).
103 § Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett nytt expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det första expropriationstillståndet gavs.
Lag (2025:974).
104 § Ett positivt förhandsbesked ska innehålla
\r\n 1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked fick laga kraft,
\r\n 2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och
\r\n 3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.
Lag (2025:974).
105 § Ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov ska innehålla
\r\n 1. en upplysning om vilken giltighetstid lovet har,
\r\n 2. en upplysning om vem som har använts som byggbedömare för lovprövningen och vem som är avsedd att användas som byggbedömare för kontroll vid genomförandet,
\r\n 3. en upplysning om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
\r\n 4. en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas förrän lovet har börjat gälla enligt 114 § och byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap.,
\r\n 5. en upplysning om att en åtgärd som påbörjas innan beslutet fått laga kraft kan behöva återställas om beslutet ändras vid en överprövning, och
\r\n 6. de villkor och upplysningar som följer av 73, 81, 82, 83, \r\n84 eller 92 § eller behövs i övrigt.
\r\n\r\nOm ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska beslutet, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även innehålla beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Lag (2026:712).
106 § Om ett bygglov eller förhandsbesked avser en sådan åtgärd utanför detaljplan som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning i frågan om huruvida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska byggnadsnämnden i beslutet redovisa sin bedömning i den frågan och de omständigheter som lagts till grund för bedömningen.
\r\n\r\nBestämmelser om omständigheter som det ska tas hänsyn till vid bedömningen av om en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan finns i föreskrifter meddelade i anslutning till \r\n6 kap. miljöbalken.
Lag (2025:974).
107 § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har bestämts.
Lag (2025:974).
108 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
\r\n 1. sökanden och fastighetsägaren, och
\r\n 2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
\r\n\r\nOm delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.
\r\n\r\nDelgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen \r\n(2010:1932).
Lag (2025:974).
109 § Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.
\r\n\r\nI meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.
\r\n\r\nKungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2025:974).
110 § Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
\r\n 1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
\r\n 2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.
\r\n\r\nMeddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt \r\n108 §.
Lag (2025:974).
111 § Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt \r\n11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
Lag (2025:974).
112 § Om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar.
Lag (2025:1079).
113 § En underrättelse enligt 94, 96, 98, 108 eller 110 § till en samfällighet ska ske på det sätt som följer av 5 kap. 33 §.
Lag (2025:974).
114 § Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov gäller omedelbart, även om det inte har fått laga kraft.
\r\n\r\nByggnadsnämnden ska bestämma att beslutet ska gälla först när det har fått laga kraft, om det finns risk för att genomförandet av den åtgärd som lovet avser medför skador som inte kan återställas på
\r\n 1. natur- eller kulturvärden, eller
\r\n 2. totalförsvarets intressen inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvarets anläggningar.
Lag (2025:974).
115 § Om inte annat följer av 39 eller 40 §, upphör ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet fick laga kraft.
Lag (2025:974).
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
\r\n 1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk i bruk,
\r\n 2. aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder,
\r\n 3. byggherrens ansvar,
\r\n 4. kontrollplan, avfallshanteringsplan, kontrollansvariga och deras uppgifter,
\r\n 5. sakkunniga och deras uppgifter,
\r\n 6. byggbedömare och deras uppgifter,
\r\n 7. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas,
\r\n 8. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anläggning,
\r\n 9. byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, och
\r\n 10. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas.
Lag (2026:712).
2 § Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
\r\n 1. det lov som har getts för åtgärden, eller
\r\n 2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Lag (2025:974).
2 a § Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
\r\n 1. nybyggnad av
\r\n a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
\r\n b) ett komplementbostadshus,
\r\n 2. tillbyggnad av
\r\n a) ett en- eller tvåbostadshus,
\r\n b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
\r\n c) ett komplementbostadshus,
\r\n 3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
\r\n 4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
\r\n 5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter.
Lag (2025:974).
2 b § Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna.
Lag (2025:974).
2 c § Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §.
Lag (2025:974).
3 § En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
\r\n 1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
\r\n 2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
\r\n\r\nKravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden.
Lag (2025:974).
3 a § Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen.
Lag (2022:909).
4 § Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.
5 § Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-\r\nter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.
Lag (2026:712).
5 a § Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-\r\nbeskedet.
Lag (2026:712).
5 b § Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-\r\nnadsnämnden.
Lag (2026:712).
5 c § Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 § \r\n2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden.
Lag (2026:712).
6 § I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
\r\n\r\nKontrollplanen ska innehålla uppgifter om
\r\n 1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
\r\n 2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
\r\n 3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
\r\n 4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
8 § Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
\r\n 1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
\r\n 2. av en sakkunnig.
\r\n\r\nVid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
\r\n\r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll).
Lag (2026:712).
6 a § Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder.
Lag (2025:974).
7 § Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
\r\n 1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
\r\n 2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
\r\n 3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
Lag (2011:335).
8 § Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
\r\n 1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
\r\n 2. av en sakkunnig.
\r\n\r\nVid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
\r\n\r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll).
Lag (2026:712).
8 a § Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
\r\n 1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
\r\n 2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
\r\n a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
\r\n b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
\r\n\r\nKravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan.
Lag (2026:712).
9 § För den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera kontroll-\r\nansvariga.
\r\n\r\nOm det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.
Lag (2026:712).
10 § Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
\r\n 1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
\r\n 2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.
11 § En kontrollansvarig ska
\r\n 1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
\r\n 2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
\r\n 3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
\r\n 4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
\r\n 5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
\r\n 6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
\r\n 7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
\r\n 8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
11 a § En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet.
Lag (2026:712).
11 b § Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt \r\n11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
11 c § Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny.
Lag (2026:712).
12 § En sakkunnig ska
\r\n 1. kontrollera ett arbete utifrån de krav som gäller för åtgärden,
\r\n 2. utan dröjsmål meddela den som är kontrollansvarig om en åtgärd på ett betydande sätt avviker från de krav som gäller för åtgärden, och
\r\n 3. efter slutförd kontroll upprätta ett utlåtande och lämna det till den som är kontrollansvarig.
Lag (2026:712).
12 a § En sakkunnig får inte kontrollera ett arbete som han eller hon själv har varit delaktig i. I fråga om kontroll av sådana egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 § första stycket 1, \r\n2 och 4 får den sakkunnige inte vara anställd hos, närstående till eller i beroendeställning till byggherren, den som pro-\r\njekterar eller den som utför de åtgärder som kontrollen avser.
Lag (2026:712).
12 b § En sakkunnig som lämnar sitt uppdrag ska meddela det till byggherren, till den som är kontrollansvarig och till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
12 c § Om en sakkunnig åsidosätter sina skyldigheter, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
12 d § Om en sakkunnig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny.
Lag (2026:712).
13 § En byggbedömare får användas för kontroll vid genomförandet av nybyggnad som omfattas av föreskrifter som meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2. En byggbedömare får dock inte användas om någon åtgärd vid genomförandet omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll.
Lag (2026:712).
13 a § En byggbedömare som används för kontroll vid genomförandet ska
\r\n 1. mot bakgrund av en riskbedömning ta fram en skriftlig be-\r\nskrivning av vad som ska kontrolleras, vilka besök och andra kontroller som ska genomföras och vem som ska utföra kontrollerna,
\r\n 2. se till att kontrollerna utförs av någon som har kompetens för uppgiften och är självständig i förhållande till den som utför åtgärden,
\r\n 3. dokumentera de besök och andra kontroller som byggbedömaren ansvarar för,
\r\n 4. informera byggherren om avvikelser från de krav som gäller för åtgärden och vid behov meddela byggnadsnämnden det,
\r\n 5. delta vid tekniskt samråd och slutsamråd, och
\r\n 6. som underlag för slutbesked lämna en skriftlig redogörelse för de kontroller som byggbedömaren har ansvarat för och ett intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
Lag (2026:712).
13 b § Om byggbedömaren får kännedom om sådana förhållanden som kan föranleda förbud enligt 11 kap. 30 §, ska byggbedömaren utan dröjsmål meddela det till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
13 c § Om byggbedömaren avsäger sig sitt uppdrag eller upphör att vara certifierad, ska byggbedömaren omedelbart meddela det till byggherren och byggnadsnämnden och ange skälen för detta.
Lag (2026:712).
13 d § Om byggbedömarens uppdrag avbryts eller byggbedömaren inte utför sina uppgifter, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden.
Lag (2026:712).
13 e § Om det till följd av en sådan omständighet som avses i \r\n13 c eller 13 d § inte finns en byggbedömare vid genomförandet av en åtgärd, ska byggnadsnämnden kalla till det samråd som behövs för det fortsatta genomförandet.
Lag (2026:712).
14 § I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
\r\n 1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av \r\n9 och 10 §§,
\r\n 2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
\r\n 3. byggherren har begärt ett sådant samråd.
\r\n\r\nKallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga eller byggbedömare. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.
Lag (2026:712).
15 § Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor\r\n(arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.
\r\n\r\nOm samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet.
\r\n\r\nVid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med arbetstagare.
16 § Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs ett färdigställandeskydd enligt lagen (2014:227) om färdigställandeskydd, ska byggnadsnämnden ge den som svarar för skyddet tillfälle att delta i samrådet.
Lag (2014:228).
17 § Om samrådet avser en byggnad som innehåller ett skyddsrum eller en ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum, eller om samrådet avser en åtgärd som av särskild anledning kan antas påverka en sådan byggnad, ska byggnadsnämnden ge följande myndigheter tillfälle att yttra sig:
\r\n 1. den myndighet som avses i 3 kap. 1 § första stycket lagen \r\n(2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen, och
\r\n 2. den myndighet som ansvarar för kontroll av skyddsrummet enligt 7 kap. 1 § lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen.
Lag (2026:442).
18 § Byggherren ska senast fem arbetsdagar före det tekniska samrådet, eller inom den tidsfrist som byggnadsnämnden bestämmer, till nämnden lämna
\r\n 1. förslag till den kontrollplan och avfallshanteringsplan som krävs enligt detta kapitel, och
\r\n 2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 86 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Lag (2026:712).
19 § Det tekniska samrådet ska behandla följande frågor:
\r\n 1. arbetets planering och organisation och användning av bygg-\r\nbedömare,
\r\n 2. byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan och de handlingar i övrigt som bygg-\r\nherren har lämnat,
\r\n 3. behovet av sakkunnigkontroll,
\r\n 4. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
\r\n 5. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
\r\n 6. behovet av ett färdigställandeskydd,
\r\n 7. behovet av utstakning,
\r\n 8. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan, avfallshanteringsplan eller startbesked, och
\r\n 9. behovet av ytterligare sammanträden.
\r\n\r\nOm en byggbedömare används och byggnadsnämnden anser det lämp-\r\nligt, får nämnden bestämma att det tekniska samrådet inte ska behandla frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar eller att samrådet i de frågorna ska ersättas av en skriftlig kommunikation.
Lag (2026:712).
19 a § Om det tekniska samrådet avser en ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum, ska samrådet också behandla behovet av åtgärder för att uppfylla de krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 5 § lagen \r\n(2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen.
Lag (2026:442).
20 § Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet.
21 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.
22 § Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in
\r\n 1. ge startbesked, eller
\r\n 2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked.
\r\n\r\nOm byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.
23 § Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-\r\nkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-\r\nkontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.
\r\n\r\nStartbesked ska ges om
\r\n 1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
\r\n 2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
\r\n 3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
\r\n 4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt \r\n23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
\r\n 5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. \r\n83 § är uppfyllda.
Lag (2026:712).
23 a § Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i \r\n8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda.
Lag (2026:712).
23 b § När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §.
Lag (2025:974).
23 c § Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag.
Lag (2026:442).
24 § I ett startbesked ska byggnadsnämnden
\r\n 1. fastställa den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som ska gälla för åtgärderna, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
\r\n 2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
\r\n 3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
\r\n 4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
\r\n 5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
\r\n 6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 81 eller 82 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 9 kap. 114 § ska gälla först när det har fått laga kraft.
\r\n\r\nOm en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet, ska det i startbeskedet inte fastställas någon kontrollplan för kontroll som omfattas av byggbedömarens ansvar.
Lag (2026:712).
24 a § Ett startbesked gäller omedelbart.
Lag (2025:974).
25 § Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla.
\r\n\r\nEtt startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd.
\r\n\r\nDet som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked enligt första stycket upphör att gälla.
25 a § Har betecknats 23 a §
26 § När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämnden skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt.
\r\n\r\nOm byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.
27 § Efter ett startbesked enligt 23 eller 23 c § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om
\r\n 1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och
\r\n 2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.
\r\n\r\nEtt arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.
\r\n\r\nOm en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet krävs dock inte att byggnadsnämnden gör något arbetsplatsbesök.
Lag (2026:712).
28 § Byggnadsnämnden ska vid ett arbetsplatsbesök gå igenom hur genomförda åtgärder förhåller sig till de krav som gäller enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och de villkor som har beslutats.
\r\n\r\nByggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.
Lag (2026:712).
29 § Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
\r\n 1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
\r\n 2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.
\r\n\r\nOm en byggbedömare används får kompletterande villkor inte avse utformningskrav enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 eller tekniska egenskapskrav enligt 8 kap. 4 §.
Lag (2026:712).
30 § Byggnadsnämnden ska i samband med att byggåtgärder avslutas kalla till ett slutsamråd, om
\r\n 1. åtgärden har omfattats av ett tekniskt samråd, eller
\r\n 2. en byggbedömare används.
\r\n\r\nSlutsamråd behövs inte om det är uppenbart obehövligt.
Lag (2026:712).
31 § En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till
\r\n 1. byggherren,
\r\n 2. den eller dem som är kontrollansvariga, sakkunniga eller byggbedömare, och
\r\n 3. övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.
Lag (2026:712).
32 § Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Slutsamrådet ska behandla
\r\n 1. hur kontrollplanen, avfallshanteringsplanen och andra villkor som fastställts i startbeskedet har följts och hur kompletterande villkor har följts,
\r\n 2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
\r\n 3. utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga och byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller,
\r\n 4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
\r\n 5. behov av avslutande besiktning eller andra åtgärder, och
\r\n 6. förutsättningarna för ett slutbesked, inklusive byggbedömarens intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. \r\n1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
Lag (2026:712).
33 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet.
34 § Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
\r\n 1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
\r\n 2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
\r\n 3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt \r\n8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt \r\n8 kap. 4 § är uppfyllda.
\r\n\r\nOm en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
\r\n\r\nByggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad.
Lag (2026:712).
35 § Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.
\r\n\r\nByggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.
36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.
\r\n\r\nOm det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.
\r\n\r\nNär bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §.
Lag (2014:900).
37 § Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.
\r\n\r\nOm nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt \r\n11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.
38 § Om byggnadsnämnden enligt 23 b § har gett samtidiga startbesked för nybyggnad och för tillbyggnad eller för inredning av ytterligare en bostad, får nämnden även ge samtidiga slutbesked för åtgärderna.
Lag (2025:974).
39 § Ett slutbesked gäller omedelbart.
Lag (2025:974).
40 § Ett slutbesked hindrar inte ett ingripande enligt \r\n11 kap. 5 §, om det senare visar sig att ett krav inte är uppfyllt.
Lag (2026:712).
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
\r\n 1. tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked samt skyldighet att ge tillträde och lämna upplysningar för tillsynen,
\r\n 2. tillsynen över kommunala beslut,
\r\n 3. förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas,
\r\n 4. genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot fortsatt arbete eller användning av byggnadsverk,
\r\n 5. ingripanden mot kontrollanter, byggbedömare, kontrollansvariga och sakkunniga,
\r\n 6. att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska genomföras omedelbart,
\r\n 7. handräckning,
\r\n 8. anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,
\r\n 9. byggsanktionsavgifter,
\r\n 10. överlåtelse av egendom efter en överträdelse,
\r\n 11. tystnadsplikt, och
\r\n 12. avgift vid tillsyn.
Lag (2026:712).
2 § Tillsynen över att denna lag och EU-förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en sådan EU-förordning följs utövas enligt detta kapitel och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
3 § Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden\r\n(tillsynsmyndigheterna).
\r\n\r\nTillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.
4 § Har upphävts genom
lag (2018:578).
5 § En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
6 § Har upphävts genom
lag (2025:974).
7 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.
8 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
\r\n 1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
\r\n 2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och
\r\n 3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
\r\n a) få tillgång till produkter för kontroll,
\r\n b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
\r\n c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.
\r\n\r\nTillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.
\r\n\r\nEn myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.
\r\n\r\nOm det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad.
Lag (2022:909).
8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning \r\n(EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen
\r\n 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
\r\n 2. få tillträde till lokaler.
Lag (2026:66).
8 b § Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav.
Lag (2013:306).
8 c § Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det.
Lag (2013:306).
9 § Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillträde enligt 8 §.
Lag (2014:769).
10 § När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
\r\n\r\nLänsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
\r\n 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
\r\n 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
\r\n 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
\r\n 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken i strid med gällande bestämmelser upphävs eller fortsätter att vara upphävt, eller
\r\n 5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2025:514).
10 a § Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt \r\n5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser.
Lag (2017:424).
11 § Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i \r\n10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.
\r\n\r\nBeslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt \r\n10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter.
Lag (2017:424).
12 § För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.
\r\n\r\nOm länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats.
13 § Har upphävts genom
lag (2018:1732).
14 § Har upphävts genom
lag (2018:1732).
15 § Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2.
16 § Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen
\r\n 1. besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det förslag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detaljplanen eller områdesbestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas, och
\r\n 2. anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.
17 § Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
17 a § Om det behövs för att säkerställa att det krav på underhåll som gäller enligt 8 kap. 14 § uppfylls, får byggnadsnämnden förelägga byggnadsverkets ägare eller nyttjanderättshavare att se till att byggnadsverket kontrolleras och att resultatet av kontrollen redovisas \r\n(kontrollföreläggande). Föreläggandet får endast omfatta de tekniska egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 § första stycket \r\n1, 2 eller 4.
\r\n\r\nByggnadsnämnden ska i föreläggandet ange
\r\n 1. vad som ska kontrolleras,
\r\n 2. vilken kunskap och erfarenhet som krävs för att utföra kontrollen,
\r\n 3. när resultatet av kontrollen ska redovisas för nämnden, och
\r\n 4. att om en brist upptäcks vid kontrollen ska ägaren eller nyttjanderättshavaren redovisa vad den avser att göra för att åtgärda bristen och när bristen kommer att vara åtgärdad.
Lag (2026:712).
18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på upp-\r\ndraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.
Lag (2026:712).
\r\n\r\nDen sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.
19 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nOm en byggherre, byggbedömare, ägare, nyttjanderättshavare, väg-hållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).
\r\n\r\nFörelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i \r\n8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman.
Lag (2026:712).
19 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nOm en byggherre, byggbedömare, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).
\r\n\r\nFörelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i \r\n8 kap. 2 b § eller 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman.
Lag (2026:746).
20 § Byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att vidta rättelse inom en viss tid \r\n(rättelseföreläggande), när det på fastigheten eller i fråga om byggnadsverket har vidtagits en åtgärd
\r\n 1. i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller
\r\n 2. med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.
\r\n\r\nByggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
\r\n\r\nDen tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Lag (2025:974).
21 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).
\r\n\r\nEtt rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder.
Lag (2022:909).
22 § Om ett byggnadsverk inom ett område med detaljplan innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort byggnadsverket eller att vidta någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägenheterna.
\r\n\r\nOm byggnadsverket är en byggnad, får ett föreläggande att ta bort eller flytta byggnaden meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller har ett ringa värde.
23 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.
24 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det.
Lag (2022:909).
25 § Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande eller förbud som från skyddssynpunkt behövs för att bestämmelsen om byggprodukter i 8 kap. 20 § andra stycket ska följas.
Lag (2013:306).
26 § Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden som behövs för att de krav på byggprodukter som fastställs i föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 ska följas.
Lag (2022:1122).
26 a § Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den \r\n20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.
\r\n\r\nFörordning (EU) 2019/1020 ska tillämpas även på byggprodukter som kommer i kontakt med dricksvatten.
\r\n\r\nDen myndighet som regeringen bestämmer är marknadskontrollmyndighet.
Lag (2024:24).
26 b § Vid marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 har marknadskontrollmyndigheten befogenhet
\r\n 1. att enligt artikel 14.4 a-14.4 c kräva att ekonomiska aktörer ska tillhandahålla handlingar, specifikationer, data eller uppgifter,
\r\n 2. att enligt artikel 14.4 d utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter,
\r\n 3. att enligt artikel 14.4 e få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel,
\r\n 4. att enligt artikel 14.4 f inleda undersökningar på eget initiativ,
\r\n 5. att enligt artikel 14.4 g kräva att ekonomiska aktörer ska vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk,
\r\n 6. att enligt artikel 14.4 h själv vidta åtgärder,
\r\n 7. att enligt artikel 14.4 j införskaffa, inspektera och demontera varuprover, och
\r\n 8. att enligt artikel 14.4 k kräva att innehåll på ett onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller att åtkomsten ska begränsas.
\r\n\r\nMarknadskontrollmyndigheten får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) \r\n2019/1020 endast om det är nödvändigt för att syftet med kontrollen ska uppnås. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören om att införskaffandet har skett under dold identitet, så snart det går utan att syftet med åtgärden går förlorat.
\r\n\r\nBefogenheten enligt första stycket 8 gäller inte i fråga om databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd.
\r\n\r\nNär ändrade förhållanden ger anledning till det, ska marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet som avses i första stycket 8 inte längre ska gälla.
Lag (2022:1122).
26 c § Marknadskontrollmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska följas.
Lag (2022:1122).
26 d § Polismyndigheten ska på begäran av marknadskontrollmyndigheten lämna den hjälp som behövs för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt \r\n26 b §.
\r\n\r\nHjälp enligt första stycket får begäras endast om
\r\n 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller
\r\n 2. det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2022:1122).
27 § Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
\r\n\r\nNär den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
\r\n\r\nOm ett föreläggande enligt 17 a, 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
Lag (2026:712).
28 § Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.
\r\n\r\nNämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.
29 § Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.
30 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter.
31 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter.
32 § Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.
32 a § Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på nytt, om den kräver bygglov.
Lag (2014:900).
33 § Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
\r\n 1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
\r\n 2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.
\r\n\r\nOm ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det.
Lag (2014:900).
34 § Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses.
\r\n\r\nNämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten.
Lag (2026:712).
34 a § Om byggnadsnämnden bedömer att en byggbedömare har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i 8 kap. 1 § 1 eller \r\n3 eller 4 §, eller bedömer att byggbedömaren av något annat skäl är olämplig för sin uppgift, ska nämnden underrätta den som har certifierat byggbedömaren om detta.
Lag (2026:712).
35 § Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig eller sakkunnig har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, ska nämnden
\r\n 1. entlediga den kontrollansvarige eller sakkunnige från sitt uppdrag och underrätta certifieringsorganet om beslutet, och
\r\n 2. efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig eller sakkunnig.
Lag (2026:712).
36 § Om en byggbedömare, kontrollansvarig, sakkunnig eller funktionskontrollant har visat sig vara olämplig för sin uppgift, får certifieringsorganet återkalla certifieringen.
Lag (2026:712).
37 § Ett föreläggande enligt 17 a, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, \r\n26, 26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, \r\n30, 31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
\r\n\r\nVitet får inte förvandlas till fängelse.
\r\n\r\nFrågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol.
Lag (2026:712).
38 § I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har fått laga kraft.
\r\n\r\nBeslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.
Lag (2022:1122).
39 § Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
\r\n 1. som avses i 8 §, eller
\r\n 2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
\r\n\r\nDen tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
\r\n\r\nBestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Lag (2011:335).
40 § Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt \r\n17 a, 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.
Lag (2026:712).
41 § När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
\r\n\r\nInskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne.
Lag (2011:335).
42 § Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.
43 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
44 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
45 § När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten ta bort anteckningen.
46 § Om ett föreläggande enligt 17 a, 19, 20, 21, 22 eller \r\n23 § eller förbud enligt 33 § har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.
Lag (2026:712).
47 § Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §.
48 § Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot den nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i stället besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren.
49 § Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan.
50 § I ärenden om förelägganden eller förbud som avses i 46 § ska rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.
51 § Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§\r\neller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift\r\n(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.\r\n12 §.
52 § Byggsanktionsavgiftens storlek ska framgå av de föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.\r\n12 §. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. När regeringen meddelar föreskrifter om avgiftens storlek, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser.
Lag (2013:307).
53 § En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
\r\n\r\nAvgiften behöver dock inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till
\r\n 1. att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet,
\r\n 2. att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller
\r\n 3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.
53 a § En byggsanktionsavgift får i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel.
\r\n\r\nVid prövningen enligt första stycket ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.
Lag (2013:307).
54 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.
55 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört att ett vite har dömts ut.
56 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning av en byggnad och rivningen har
\r\n 1. gjorts med stöd av annan lag eller författning,
\r\n 2. varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa eller för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, eller
\r\n 3. gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse.
57 § En byggsanktionsavgift ska tas ut av
\r\n 1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser,
\r\n 2. den som begick överträdelsen, eller
\r\n 3. den som har fått en fördel av överträdelsen.
58 § Innan tillsynsmyndigheten beslutar att ta ut en byggsanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig.
\r\n\r\nEn byggsanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år efter överträdelsen.
59 § Ett beslut om att ta ut en byggsanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige.
60 § Om två eller flera är avgiftsskyldiga för samma överträdelse, är de solidariskt ansvariga för betalningen.
61 § En byggsanktionsavgift ska betalas inom två månader efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige enligt 59 §. Det gäller dock inte, om tillsynsmyndigheten i beslutet har bestämt en senare betalningsdag.
\r\n\r\nEtt beslut om byggsanktionsavgift får efter sista betalningsdagen verkställas som en dom som har vunnit laga kraft.
\r\n\r\nOm ett beslut om byggsanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från det att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas.
62 § Byggsanktionsavgiften ska tillfalla kommunen när det är byggnadsnämnden som har beslutat att ta ut avgiften och i övrigt tillfalla staten.
63 § Om en skyldighet att betala en byggsanktionsavgift har upphävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft, ska tillsynsmyndigheten återbetala avgiften jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från den dag avgiften betalades till och med den dag återbetalningen sker.
64 § Bestämmelserna om rätt till avdrag på köpeskilling eller hävning av köp i 4 kap. 12 § jordabalken ska tillämpas när egendom överlåts mot ersättning efter en överträdelse som avses i 51 § men innan rättelse har skett, om inte överlåtaren vid överlåtelsen upplyst om överträdelsen eller förvärvaren annars känt till eller bort känna till överträdelsen.
65 § Den som i ett ärende som gäller tillsyn eller marknadskontroll enligt denna lag eller EU-förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en sådan EU-förordning har fått information om någons affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar, får inte obehörigen röja eller utnyttja informationen.
\r\n\r\nI det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lag (2022:1122).
66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning \r\n(EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering.
Lag (2026:66).
1 § I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.
2 § Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
\r\n 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-\r\noch landskapsmiljö,
\r\n 2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
\r\n 3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
3 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.
4 § Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta.
5 § Bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om nämnder ska gälla för byggnadsnämnden.
Lag (2017:761).
6 § Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen \r\n(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
\r\n 1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
\r\n 2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
\r\n 3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
\r\n 4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap.
Lag (2018:578).
7 § Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
\r\n 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
\r\n 2. beslut om lov,
\r\n 3. tekniska samråd,
\r\n 4. slutsamråd,
\r\n 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
\r\n 6. upprättande av nybyggnadskartor,
\r\n 7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
\r\n 8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 108-112 §§, och
\r\n 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
Lag (2025:974).
8 a § Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt \r\n9 kap. 99 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 102 §.
\r\n\r\nOm en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap. 55 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 a § överskrids.
Lag (2025:974).
9 § Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om
\r\n 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och
\r\n 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna.
\r\n\r\nDet som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som omfattas av krav på bygglov.
Lag (2025:974).
10 § En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser.
\r\n\r\nGrunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
11 § En avgift enligt 8 eller 9 § ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser.
\r\nAvgiften får tas ut i förskott.
1 § Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
\r\n 1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
\r\n 2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
\r\n 3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
\r\n 4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
\r\n 5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
\r\n 6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
\r\n 7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
\r\n 8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
\r\n 9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
\r\n 10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan.
Lag (2020:76).
2 § Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
\r\n 1. avbrytande av ett planarbete,
\r\n 2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
\r\n 3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
\r\n 4. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 99 §,
\r\n 5. behovet av kontrollplan, avfallshanteringsplan, kontrollansvarig, sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
\r\n 6. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
\r\n 7. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
\r\n\r\nAtt tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
\r\n\r\nBeslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt.
Lag (2026:712).
2 a § Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen.
Lag (2016:252).
3 § Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i \r\n1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen.
Lag (2016:252).
3 a § Ett certifieringsorgans beslut i fråga om certifiering får överklagas till Boverket.
Lag (2026:712).
3 b § Ett kontrollorgans beslut i fråga om besiktning av en motordriven anordning får överklagas till länsstyrelsen i det län där besiktningen ägt rum.
Lag (2026:712).
4 § Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas:
\r\n 1. beslut enligt 3 kap. 18 a § om ett reviderat granskningsyttrande,
\r\n 2. beslut enligt 5 kap. 5 b § om vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 kap. 22 §,
\r\n 3. beslut enligt 11 kap. 10 § i frågan om att överpröva kommunens beslut, eller
\r\n 4. beslut enligt 11 kap. 12 § om att överprövningsbestämmelserna också ska gälla lov eller förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning har avslutats.
Lag (2021:752).
5 § Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen. Länsstyrelsens beslut att inte upphäva kommunens beslut, helt eller i en viss del, får inte överklagas.
Lag (2025:974).
5 a § Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. \r\n10 f § får överklagas till regeringen.
Lag (2017:424).
6 § Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet enligt denna lag får överklagas till mark- och miljödomstol.
Lag (2017:424).
7 § Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forsknings-\r\ninstitut och domstolen inte kan avgöra målet utan att pröva frågan, ska domstolen överlämna målet till regeringen för prövning.
Lag (2026:937).
8 § En bestämmelse om vem som får överklaga beslut finns i \r\n42 § förvaltningslagen (2017:900).
\r\n\r\nBestämmelsen i 42 § förvaltningslagen ska tillämpas i fråga om överklaganden av beslut som avses i 3 a och 3 b §§.
Lag (2026:712).
9 § Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§.
Lag (2016:252).
10 § Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten.
10 a § Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen.
Lag (2017:424).
11 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.
\r\n\r\nDen inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte
\r\n 1. om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden,
\r\n 2. om överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning, eller
\r\n 3. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket.
Lag (2022:1055).
12 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
\r\n 1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
\r\n 2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\r\n\r\nRätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut.
Lag (2026:937).
13 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. \r\n13 § miljöbalken eller en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 14 §\r\nmiljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som innebär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd enligt 7 kap.
\r\nmiljöbalken.
14 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a får överklagas av
\r\n 1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats,
\r\n 2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och
\r\n 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, i andra fall än de som anges i 1 och 2.
Lag (2025:1079).
15 § Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet.
Lag (2015:668).
16 § Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i \r\n2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen \r\n(2017:900).
\r\n\r\nTiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt \r\n43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
\r\n\r\nTiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 108 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts på kommunens anslagstavla.
Lag (2025:974).
17 § Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.
\r\n\r\nOm myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.
\r\n\r\nOm kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade beslutet i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får genomföras trots att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Ett sådant förordnande får inte överklagas.
18 § Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § har beslutat att överpröva en kommuns beslut om ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.
Lag (2016:252).
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
\r\n 1. skyldighet för kommunen att betala ersättning för skador som uppkommer till följd av beslut enligt denna lag,
\r\n 2. skyldighet för kommunen och andra att lösa in eller på annat sätt förvärva rätt till egendom,
\r\n 3. hur en skada ska bedömas och ersättning beräknas,
\r\n 4. kommunens rätt till ersättning i vissa fall, och
\r\n 5. att rätten till ersättning eller inlösen kan gå förlorad.
2 § Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller tredje stycket, har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten.
Lag (2018:59).
3 § Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför.
Lag (2014:900).
4 § Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 24 eller 25 §\r\neller enligt motsvarande äldre bestämmelser, ska kommunen betala tillbaka ersättningen i den mån skada uppkommer genom att fastighetsägaren på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut.
\r\n\r\nKommunen ska också betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag ersättningen betalades till kommunen.
5 § Om bygglov vägras för en åtgärd som avser att en byggnad som är förstörd genom en olyckshändelse eller riven ska ersättas med en i huvudsak likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade bygglovet medför.
\r\n\r\nOm den byggnad som ska ersättas inte är förstörd genom en olyckshändelse, gäller rätten till ersättning endast om den skada som det vägrade bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.
\r\n\r\nRätten till ersättning gäller endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes.
6 § Om marklov vägras med stöd av 9 kap. 77 § 2 eller 3, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade marklovet medför.
\r\n\r\nRätten till ersättning gäller dock endast om det vägrade marklovet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten.
Lag (2025:974).
7 § Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivningsförbud eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. \r\n76 §, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför.
\r\n\r\nRätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.
Lag (2025:974).
8 § Om ett område som enligt en detaljplan har varit avsett för allmän samfärdsel kommer att helt eller delvis användas för ett annat ändamål eller få sitt höjdläge ändrat när en ny eller ändrad detaljplan genomförs, har den som äger en fastighet som ligger intill området rätt till ersättning av väghållaren för den skada som genomförandet av den nya eller ändrade detaljplanen medför för ägaren.
9 § Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång, har den som äger en fastighet rätt till ersättning av kommunen för den skada som ändringen eller upphävandet medför för ägaren.
\r\n\r\nEn sådan rätt till ersättning gäller också om ändringen eller upphävandet sker efter genomförandetidens utgång och skadan avser en åtgärd som när genomförandetiden löpte ut omfattades av ett bygglovsärende som inte var slutligt avgjort.
10 § Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § 3 eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § andra stycket, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
\r\n\r\nRätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §.
Lag (2014:900).
11 § Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
\r\n\r\nRätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
Lag (2025:974).
12 § Det som enligt 5-11 §§ gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla också den som har en särskild rätt till fastigheten.
13 § Om ett beslut som avses i 5, 6 eller 7 §, 9 § första stycket eller 10 eller 11 § medför att användningen av fastigheten synnerligen försvåras, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in fastigheten.
14 § Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för
\r\n 1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
\r\n 2. annat än enskilt byggande.
\r\n\r\nSkyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte om bygglov ges enligt 9 kap. 65 § första stycket och huvudmannen inte är ett offentligt organ.
Lag (2025:974).
15 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en allmän plats som har enskilt huvudmannaskap, är den som ska vara huvudman för platsen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om staten enligt 16 § eller kommunen enligt 17 § är skyldig att lösa in marken eller utrymmet.
Lag (2014:900).
16 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en väg som staten ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948) och som har enskilt huvudmannaskap, är staten skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet.
Lag (2014:900).
17 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en väg som kommunen ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948) men som har enskilt huvudmannaskap, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet.
Lag (2014:900).
18 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för enskilt byggande men också för en allmän ledning, en allmän trafikanläggning eller en trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter, är den som ska vara huvudman för anläggningen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet.
19 § Den som är skyldig att förvärva en rätt till mark eller utrymme enligt 15, 16, 17 eller 18 § får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse.
20 § Skyldigheterna i 14-17 §§ gäller inte för tid då tillfällig användning av marken eller utrymmet enligt detaljplanen får pågå enligt det som följer av 4 kap. 26-29 §§.
21 § Har upphävts genom
lag (2012:187).
22 § Vid bedömningen av en skadas betydelse enligt någon av bestämmelserna i 5-7 och 10-13 §§ ska hänsyn också tas till
\r\n 1. andra beslut som avses i 5-7 och 10-13 §§,
\r\n 2. beslut enligt 3 kap. 2 § kulturmiljölagen (1988:950),
\r\n 3. beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § miljöbalken,
\r\n 4. beslut som innebär att tillstånd enligt 7 kap. 11 § andra stycket eller 28 b-29 a §§ miljöbalken inte ges,
\r\n 5. förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket miljöbalken,
\r\n 6. beslut som innebär att dispens inte ges i fråga om de bestämmelser som avses i 1-5,
\r\n 7. beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429), och
\r\n 8. inverkan av föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n30 § skogsvårdslagen.
\r\n\r\nFörsta stycket gäller endast i fråga om beslut och föreskrifter som har meddelats inom tio år före det senaste beslutet.
\r\n\r\nAtt en talerätt eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av ett beslut som avses i första stycket har gått förlorad till följd av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller kulturmiljölagen hindrar inte att hänsyn tas till beslutet.
Lag (2017:568).
23 § Vid bestämmande av ersättning enligt detta kapitel ska 4 kap.
\r\nexpropriationslagen (1972:719) tillämpas.
24 § I fall som avses i någon av bestämmelserna i 3 och 5-8 §§, 9 § första stycket samt 10-12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersättning för minskning av en fastighets marknadsvärde bestämmas
\r\n 1. som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet eller den åtgärd som avses i 8 §, och
\r\n 2. utan hänsyn till förväntningar om ändring av markanvändningen.
\r\n\r\nVid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen\r\n(1972:719) tillämpas.
\r\n\r\nI fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersättningen minskas med ett belopp som motsvarar det som på grund av 5 § andra stycket och 7 § andra stycket ska tålas utan ersättning.
25 § Om kommunens införande av ett rivningsförbud som avses i 7 § eller en bestämmelse som avses i 10 § har gjorts efter ett planföreläggande enligt 11 kap. 15 § och för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.
\r\nmiljöbalken, är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.
26 § Om kommunen har betalat ersättning på grund av någon av bestämmelserna i 6, 11 och 12 §§, är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.
27 § Den som inte anmäler sina anspråk inom den tid som avses i 5 kap. 26 §\r\nförlorar sin rätt till ersättning eller inlösen.
\r\n\r\nTrots det som sägs i första stycket gäller rätt till ersättning eller inlösen om skadan inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden.
1 § Om annat inte anges i denna lag, ska, utöver det som följer av 6 kap. 17 §\r\noch 14 kap. 23 och 24 §§ denna lag, expropriationslagen (1972:719) tillämpas i mål om
\r\n 1. inlösen enligt 6 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och
\r\n 2. ersättning eller inlösen eller förvärv av nyttjanderätt eller annan särskild rätt i fall som avses i någon av bestämmelserna i 14 kap. 2-18 §§.
2 § En talan om inlösen enligt 6 kap. 13 § får väckas även om beslutet att anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft.
3 § Om en talan om inlösen av ett markområde enligt 6 kap. 14 § har väckts, ska mark- och miljödomstolen omedelbart underrätta lantmäterimyndigheten.
\r\n\r\nOm det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om fastighetsbildning i överensstämmelse med den detaljplan som gäller för markområdet, ska målet om inlösen förklaras vilande till dess att fastighetsbildningsärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\nOm en fastighet bildas som överensstämmer med detaljplanen, förfaller kommunens talan om inlösen.
4 § En talan om inlösen av mark eller utrymme enligt 6 kap. 15 § ska väckas inom tre år efter utgången av detaljplanens genomförandetid.
\r\n\r\nOm det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om en förlängning eller förnyelse av genomförandetiden, ska målet om inlösen förklaras vilande till dess ärendet om genomförandetiden är slutligt avgjort.
\r\n\r\nOm genomförandetiden förlängs eller förnyas, förfaller kommunens talan om inlösen.
5 § I fall som avses i 14 kap. 3-7 och 9-13 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då det beslut som talan grundas på vann laga kraft.
\r\n\r\nI fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då den åtgärd som talan grundas på utfördes.
\r\n\r\nEn talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena, om skadan inte rimligen kunde förutses inom tvåårsperioden.
6 § Ersättning enligt 14 kap. 2, 3 och 5-13 §§ ska bestämmas i pengar som ska betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med ett visst årligt belopp. Om ersättningen ska betalas årligen och förhållandena ändras, ska det årliga beloppet omprövas på begäran av kommunen, fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt till fastigheten.
\r\n\r\nOm kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska domstolen förordna att ersättning enligt 14 kap. 7, 10 eller 12 § ska betalas ut först när vissa åtgärder med byggnaden har utförts.
7 § Om kommunen och fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt till fastigheten har träffat avtal eller uppenbarligen förutsatt att något ska gälla i fråga om ersättning gäller det även mot en ny ägare av fastigheten eller en ny innehavare av den särskilda rätten.
8 § Om domstolen i ett mål som avses i 1 § ogillar en talan på grund av att en fastighetsägare eller någon som har en särskild rätt till en fastighet har inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att den som väckte talan ska bära sina egna kostnader. Om rättegången inleddes trots att det måste ha varit uppenbart för den som väckte talan att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom förplikta den som väckte talan att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader.
9 § På begäran av den som har rätt till ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen enligt denna lag, ska den väckta frågan om avstående av mark eller annat utrymme förfalla i den del som rör dennes rätt, om
\r\n 1. ersättningen inte har nedsatts på det sätt som sägs i expropriationslagen\r\n(1972:719), och
\r\n 2. marken eller utrymmet inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap. 10 §\r\nexpropriationslagen.
10 § En tvist mellan kommunen och en fastighetsägare om ersättning för gatukostnader eller kostnader för andra allmänna platser eller om villkoren för betalning av sådan ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område fastigheten ligger.
\r\n\r\nI ett sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar tilllämpas. I mål om jämkning av ersättning enligt 6 kap. 33 § ska dock expropriationslagen (1972:719)\r\ntillämpas i fråga om rättegångskostnader.
\r\n\r\nOm fastighetsägaren förlorar ett mål om jämkning på grund av att fastighetsägaren har inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att fastighetsägaren ska bära sina egna kostnader. Om fastighetsägaren inledde rättegången trots att det måste ha varit uppenbart för fastighetsägaren att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom förplikta fastighetsägaren att ersätta kommunens rättegångskostnader.
Lag (2012:820).
1 § Regeringen får meddela föreskrifter om
\r\n 1. att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan,
\r\n 2. när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att
\r\n a) vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3, eller
\r\n b) genomföra en detaljplan på grund av ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, och
\r\n 3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller \r\n39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
Lag (2021:785).
1 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om standarder för utformning av
\r\n 1. översiktsplaner enligt 3 kap.,
\r\n 2. detaljplaner med planbeskrivningar och områdesbestämmelser enligt 4 kap.,
\r\n 3. grundkartor enligt 5 kap. 8 §, och
\r\n 4. regionplaner enligt 7 kap.
Lag (2020:76).
2 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
\r\n 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och \r\n2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,
\r\n 2. vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
\r\n 3. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,
\r\n 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,
\r\n 5. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. \r\n5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
\r\n 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. \r\n5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus, och
\r\n 7. vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet i 8 kap. 6 § andra stycket och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för.
Lag (2025:974).
2 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
\r\n 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1-2 c §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,
\r\n 2. vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
\r\n 3. att vissa krav trots 8 kap. 2, 2 a, 5 och 5 a §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 8 § alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, en större byggnadsändring eller en annan ändring av en byggnad,
\r\n 4. att vissa krav trots 8 kap. 2-2 b, 5 och 5 a §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 8 § inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, en större byggnadsändring eller en annan ändring av en byggnad,
\r\n 5. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 och 5 a §§ alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
\r\n 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 och 5 a §§ alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus,
\r\n 7. vad som krävs för att en studentbostad ska uppfylla kravet i 8 kap. 6 § andra stycket och sådana undantag från det kravet som det finns särskilda skäl för, och
\r\n 8. när en bygglovspliktig eller anmälningspliktig åtgärd avseende en byggnad uppfyller kriterierna för att vara en större byggnadsändring.
Lag (2026:746).
3 § /Upphör att gälla U:2027-01-01/ \r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbarhet vid tillämpningen av 8 kap. 2 eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa.
3 § /Träder i kraft I:2027-01-01/ \r\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbarhet vid tillämpningen av 8 kap. \r\n2 b eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa.
Lag (2026:746).
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana undantag från de tekniska egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 § som det finns särskilda skäl för och avser nybyggnad eller ändring av en byggnad i experimentsyfte. Undantagen får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och annat som omfattas av 8 kap. och som utöver bestämmelserna i 8 kap. behövs
\r\n 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, och
\r\n 2. för en lämplig utformning av byggnadsverk, tomter, områden för andra anläggningar än byggnader och allmänna platser.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
\r\n 1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,
\r\n 2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 2 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,
\r\n 3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,
\r\n 4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk,
\r\n 5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
\r\n 6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§,
\r\n 7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §, och
\r\n 8. villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter som kommer i kontakt med dricksvatten på marknaden.
\r\n\r\nFöreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännanden som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.
Lag (2026:712).
7 § Har upphävts genom
lag (2025:974).
7 a § Har upphävts genom
lag (2025:974).
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att anmälan krävs för vissa åtgärder enligt 9 kap. 55 §.
Lag (2025:974).
8 a § Regeringen får meddela föreskrifter om byggnadsnämndens handläggning av anmälningsärenden och om utformning av beslut i sådana ärenden.
Lag (2025:974).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
\r\n 1. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet, lämplighet och certifiering krävs av byggbedömare, kontrollansvariga, sakkunniga och funktionskontrollanter,
\r\n 2. föreskrifter om vilka nybyggnader som ska omfattas av \r\n9 kap. 68 § och 10 kap. 23 a §,
\r\n 3. föreskrifter om vad som krävs av certifieringsorgan som utfärdar certifiering för byggbedömare, och
\r\n 4. föreskrifter om vilka handlingar för arkivering som ska lämnas inför slutbesked när en byggbedömare används.
Lag (2026:712).
10 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka små åtgärder som enligt 10 kap. 10 § 2 innebär ett undantag från kravet på kontrollansvarig enligt 10 kap.\r\n9 §.
10 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder enligt 10 kap. 2 c §.
Lag (2025:974).
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om
\r\n 1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av \r\n2, 5 eller 6 § följs,
\r\n 2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls, och
\r\n 3. obligatorisk sakkunnigkontroll av åtgärder och byggnadsverk.
Lag (2026:712).
12 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om tillsyn och byggsanktionsavgifter enligt 11 kap.
12 a § Om det behövs för att kunna åtgärda en akut och påtaglig risk för en allvarlig brist på platser i kriminalvårdsanstalter eller häkten, får regeringen meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från
\r\n 1. kraven enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§ på att hänsyn ska tas till allmänna intressen,
\r\n 2. kraven enligt 8 kap. 9-12 §§ på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader,
\r\n 3. kraven enligt 9 kap. på bygglov, rivningslov och marklov, och
\r\n 4. bestämmelserna i 10 kap. 2-4 §§ om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder.
\r\n\r\nUndantagen i sådana föreskrifter ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket 1-4 avser att skydda eller främja.
Lag (2026:504).
13 § Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
\r\n 1. krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap.,
\r\n 2. krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap.,
\r\n 3. krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller områdesbestämmelser,
\r\n 4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., samt
\r\n 5. bestämmelserna i 10 kap. om förfarandet efter bygg- och rivningslov m.m.
13 a § /Upphör att gälla U:2026-07-12/ \r\nOm tillströmningen av asylsökande eller personer som ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att snabbt kunna anordna boenden för sådana utlänningar, eller för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som har uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet, får regeringen meddela föreskrifter om undantag från
\r\n 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
\r\n 2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
\r\n 3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., och
\r\n 4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
\r\n\r\nSådana föreskrifter om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket 1-4 avser att skydda och främja. Föreskrifterna får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år.
Lag (2025:974).
13 a § /Träder i kraft I:2026-07-12/ \r\nOm tillströmningen av personer som söker internationellt skydd eller ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att snabbt kunna anordna boenden för sådana utlänningar, eller för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som har uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet, får regeringen meddela föreskrifter om undantag från
\r\n 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
\r\n 2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
\r\n 3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., och
\r\n 4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
\r\n\r\nSådana föreskrifter om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket 1-4 avser att skydda och främja. Föreskrifterna får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år.
Lag (2026:1157).
13 b § Om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till, och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
\r\n 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen enligt \r\n2 kap. 6, 9 och 10 §§,
\r\n 2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
\r\n 3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., och
\r\n 4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
\r\n\r\nFöreskrifterna om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket avser att skydda och främja.
Lag (2025:974).
14 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som beror på krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter som är av betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras.
\r\n2010:900
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska upphöra att gälla.
\r\n 2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 3. För överträdelser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre bestämmelser tillämpas på prövningen i sak. Den nya lagen ska dock tillämpas, om den leder till lindrigare påföljd.
\r\n 4. Generalplaner som den 1 maj 2011 gäller som områdesbestämmelser enligt 17 kap. 3 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.
\r\n 5. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska även i fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen. Bestämmelserna i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för sådana planer.
\r\n 6. Bestämmelserna i 6 kap. 15 § gäller inte i fråga om planer som avses i punkten 5.
\r\n 7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5.
Lag (2011:335).
\r\n 8. Bestämmelserna i 9 kap. 32 § gäller inte inom områden som omfattas av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5.
\r\n 9. Fastighetsplaner enligt den upphävda plan- och bygglagen och tomtindelningar som före den 2 maj 2011 gäller som fastighetsplaner enligt 17 kap. 11 § i den upphävda lagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap. 18 § i den nya lagen.
\r\n 10. Sådana förbud mot nybyggnad som avses i 17 kap. 14 § i den upphävda plan-\r\noch bygglagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap. 14 § 1 i den nya lagen.
\r\n 11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.
\r\n 12. Har upphävts genom
lag (2025:974).
\r\n 13. Har upphävts genom
lag (2025:974).
\r\n 14. Har upphävts genom
lag (2014:900).
\r\n 15. Den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för ersättning med anledning av
\r\n a) ett sådant beslut som avses i 14 kap. 3, 5, 7 och 8 §§ i den lagen, om beslutet har meddelats före den 2 maj 2011, och
\r\n b) en sådan åtgärd som avses i 14 kap. 4 och 6 §§ i den lagen, om åtgärden har utförts före den 2 maj 2011.
\r\n 16. För sådana mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 men som vid denna tidpunkt inte har inletts hos en allmän förvaltningsdomstol respektive hos regeringen ska, trots vad som anges i punkten 2, bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen tillämpas.
Lag (2011:413).
\r\n 17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen utses till kontrollansvarig före den 1 juli 2013, om det finns synnerliga skäl för det.
Lag (2012:820).
\r\n 18. Förordnanden som avses i 17 kap. 19 § i den upphävda plan- och bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta mark ska upphöra att gälla efter utgången av år 2018.
Lag (2014:900).
\r\n 19. Förordnanden enligt 6 kap. 19 § i den upphävda plan- och bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme ska upphöra att gälla den dag då genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast efter utgången av år 2018.
Lag (2014:900).
\r\n 20. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen\r\n(1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 17 § eller 14 kap. 1 § i den upphävda plan- och bygglagen eller motsvarande äldre bestämmelser pågår när förordnanden som avses i punkten 18 eller 19 ska upphöra att gälla, ska förordnandena att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\nDetsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Lag (2014:900).
\r\n\r\n2012:187
\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden om exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.
\r\n\r\n2012:444
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för vägar och järnvägar som planeras eller prövas enligt väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649)\r\nom byggande av järnväg i den lydelse lagarna hade före den 1 januari 2013.
\r\n\r\n2012:820
\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Bestämmelserna i 15 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 2 maj 2011.
\r\n\r\n2013:307
\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2013. Bestämmelserna i 11 kap. 53 a § tillämpas dock för tid från och med den 2 maj 2011.
\r\n\r\n2013:867
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 1 januari 2014.
\r\n\r\n2014:224
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för översiktsplaner som har påbörjats före den 1 juli 2014.
\r\n\r\n2014:477
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2014.
\r\n 2. För åtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 6 § i dess äldre lydelse.
\r\n 3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 §\r\nförsta stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 4 a-4 c §§, till dess att kommunen bestämmer annat.
\r\n\r\n2014:900
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
\r\n 2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 januari 2015 och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana detaljplaner och områdesbestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 3. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ansökningar som har gjorts före den 1 januari 2016 avseende länsstyrelsens prövning enligt den upphävda 6 kap. 5 § om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme.
\r\n 4. Beslut enligt de upphävda 6 kap. 3 och 4 §§ om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme ska upphöra att gälla den dag då genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast efter utgången av år 2018.
\r\n 5. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen\r\n(1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § pågår när beslut som avses i punkten 4 ska upphöra att gälla, ska besluten att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 6. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för exploateringsavtal som avser sådana ärenden om detaljplaner som har påbörjats före den 1 januari 2015.
\r\n\r\n2014:902
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2015.
\r\n 2. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 januari 2015 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2015:235
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2015:668
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
\r\n 2. För ärenden om detaljplaner som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 33 § och 5 kap. 13 § i den äldre lydelsen. Detsamma gäller för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana detaljplaner till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2016:252
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016.
\r\n\r\n2016:537
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
\r\n 2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov har gjorts före den 1 januari 2017 och för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmälan har gjorts före denna tidpunkt.
\r\n\r\n2017:424
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
\r\n 2. Har en länsstyrelse före den 1 juli 2017 enligt 11 kap. \r\n10 § första stycket beslutat om överprövning, ska tidsfristen om två månader i 11 kap. 11 § andra stycket räknas från den 1 juli 2017.
\r\n 3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. \r\n8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 b §, ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 5 a §, till dess kommunen bestämmer annat.
\r\n\r\n2017:761
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2017:965
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden om planer som har påbörjats före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2018:59
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april \r\n2018.
\r\n\r\n2018:674
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
\r\n 2. Tidsfristen i 9 kap. 42 a § första stycket gäller inte för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2018:1136
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar om lov, förhandsbesked och anmälningar som avses i 9 kap. 16 § och som inkommit till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2018:1370
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i ärenden om antagande eller ändring av översiktsplan som har påbörjats före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2018:1732
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
\r\n 2. En regionplan enligt 7 kap. ska antas senast den \r\n31 december 2022.
\r\n 3. En regionplan som har antagits enligt äldre bestämmelser ska gälla som regionplan enligt 7 kap.
\r\n 4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
\r\n a) för ärenden om regionplaner och översiktsplaner som har påbörjats före den 1 januari 2019, och
\r\n b) vid överklagande och överprövning av beslut om sådana regionplaner och vid överklagande av beslut om sådana översiktsplaner till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2020:76
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
\r\n 2. Bestämmelserna i 3 kap. 25 § i den nya lydelsen, 5 kap. 7 § andra stycket, 7 a § andra stycket och 38 b § fjärde stycket tillämpas för första gången vid den tidpunkt då en planeringsstrategi senast ska ha antagits.
\r\n 3. Äldre bestämmelser, förutom 3 kap. 19 a och 22 §§, 7 kap. \r\n10 § och 16 kap. 1 a §, gäller fortfarande för ärenden om översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och regionplaner som har påbörjats före den 1 april 2020 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 4. Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025. Även en översiktsplan som har antagits den 1 januari 2004 eller senare men före den 1 april \r\n2020 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025, i den del planen innehåller en sådan ändring som avses i 3 kap. 27 § första stycket första meningen eller motsvarande äldre bestämmelser och där ändringen ursprungligen har antagits före den 1 januari 2004.
\r\n\r\n2020:239
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för
\r\n a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och
\r\n b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före den 11 mars 2021.
\r\n\r\n2020:253
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020.
\r\n 2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 b § får avse tid från och med den 15 mars 2020.
\r\n\r\n2021:752
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.
\r\n 2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 33 § gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner som har påbörjats före den 1 augusti \r\n2021 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana detaljplaner till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2021:785
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
\r\n 2. Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och \r\n16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 3. Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och \r\n16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2022:296
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2022.
\r\n 2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 a § i den nya lydelsen får avse tid från och med den 15 mars 2022.
\r\n\r\n2022:929
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
\r\n 2. Region Halland ska anta en regionplan enligt 7 kap. senast den 31 december 2026.
\r\n 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om översiktsplaner som har påbörjats före den 1 januari 2023 och vid överklagande av beslut om sådana översiktsplaner, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2025:974
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd.
\r\n 3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.
\r\n 4. Bestämmelserna i 9 kap. 65 § gäller inte inom områden som omfattas av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900).
\r\n\r\n2026:406
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2026:442
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n\r\n2026:505
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2036.
\r\n 2. De upphävda paragraferna gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före den 1 juli 2036 och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
\r\n 3. De upphävda paragraferna gäller fortfarande i fråga om förlängning av lov som har getts eller förlängts med stöd av bestämmelserna.
\r\n\r\n2026:712
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
\r\n 2. Bestämmelserna om kontrollplan i 10 kap. 6 § ska tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om åtgärder för vilka ansökan om lov eller anmälan har gjorts före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2026:745
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
\r\n 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för
\r\n a) åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och
\r\n b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet.
\r\n\r\n2026:746
\r\n 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
\r\n 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd.