sfs-2010-80020102010:800sfssfstUtbildningsdepartementet80002010-06-23 00:00:002026-05-20 04:34:202026-05-20 04:34:20Skollag (2010:800)t.o.m. SFS 2026:5311 kap. Inledande bestämmelser Skolväsendet 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§. Skolväsendet omfattar skolformerna - förskola, - förskoleklass, - grundskola, - anpassad grundskola, - specialskola, - sameskola, - gymnasieskola, - anpassad gymnasieskola, och - kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Lag (2022:1315). 1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§. Skolväsendet omfattar skolformerna - förskola, - grundskola, - anpassad grundskola, - specialskola, - sameskola, - gymnasieskola, - anpassad gymnasieskola, och - kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Lag (2025:729). Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 § I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt. Definitioner 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I denna lag avses med - distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid, - elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, - fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid, - fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket, - fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola, - fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket, - förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, - konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag, - konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag, - lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever, - lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter, - läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art, - lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, - skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad, - undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och - utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. Lag (2023:951). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I denna lag avses med - distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid, - elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, - fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid, - fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket, - fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola, - fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket, - förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som om-fattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, - konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag, - konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag, - lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever, - lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter, - läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art, - lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, - skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad, - undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och - utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. Lag (2025:729). Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 5 a § Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. Lag (2017:1112). 6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. 7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Lag (2022:1088). 7 a § Om huvudmannen för en fristående skola, en fristående förskola eller ett fristående fritidshem har fått godkännande att bedriva utbildningen med konfessionell inriktning, får andra aktiviteter i utbildningen än undervisningen ha en sådan inriktning, med de begränsningar som följer av 7 b och 7 c §§. Lag (2022:1088). 7 b § I en utbildning med konfessionell inriktning får undantag från det som anges i 5 § tredje stycket om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enbart göras för konfessionella inslag. Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt. Huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn eller elever är införstådda med detta. Ett konfessionellt inslag ska avgränsas från andra aktiviteter i utbildningen. Om det i undantagsfall inte är möjligt att avgränsa ett konfessionellt inslag från en annan aktivitet i utbildningen utan att syftet med aktiviteten går förlorat, får det konfessionella inslaget ingå i aktiviteten. Om ett barn eller en elev inte vill delta i en aktivitet där ett konfessionellt inslag ingår ska barnet eller eleven erbjudas att ta del i en likvärdig aktivitet som inte innehåller sådana inslag. Lag (2022:1088). 7 c § Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om. Vid fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information ska lämnas till barnets vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare. Lag (2022:1315). 7 d § Information enligt 7 c § ska innehålla uppgifter om 1. vilka konfessionella inslag som kan förekomma och när de kan förekomma, 2. vilken likvärdig aktivitet utan konfessionella inslag som erbjuds som ett alternativ till en aktivitet där sådana inslag ingår enligt 7 b § tredje stycket, och 3. en påminnelse om att deltagande i konfessionella inslag är frivilligt enligt 7 b § andra stycket. Lag (2022:1088). Lika tillgång till utbildning 8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960). Likvärdig utbildning 9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Särskild hänsyn till barnets bästa 10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Läroplan 11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan. Lagens innehåll 12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Lagen är uppdelad i 32 kapitel. Dessa är - inledande bestämmelser (1 kap.), - huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), - barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), - kvalitet och inflytande (4 kap.), - trygghet och studiero (5 kap.), - åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), - säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte (6 a kap.), - skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), - förskolan (8 kap.), - förskoleklassen (9 kap.), - grundskolan (10 kap.), - anpassade grundskolan (11 kap.), - specialskolan (12 kap.), - sameskolan (13 kap.), - fritidshemmet (14 kap.), - gymnasieskolan (15-17 a kap.), - anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.), - kommunal vuxenutbildning (20 kap.), - fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.), - distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.), - entreprenad och samverkan (23 kap.), - särskilda utbildningsformer (24 kap.), - annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.), - behandling av personuppgifter (26 a kap.), - Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.), - överklagande (28 kap.), och - övriga bestämmelser (29 kap.). Lag (2025:625). 12 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Lagen är uppdelad i följande kapitel: - inledande bestämmelser (1 kap.), - huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), - barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), - kvalitet och inflytande (4 kap.), - trygghet och studiero (5 kap.), - åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), - säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte (6 a kap.), - skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), - förskolan (8 kap.), - grundskolan (10 kap.), - anpassade grundskolan (11 kap.), - specialskolan (12 kap.), - sameskolan (13 kap.), - fritidshemmet (14 kap.), - gymnasieskolan (15-17 a kap.), - anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.), - kommunal vuxenutbildning (20 kap.), - fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.), - distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.), - entreprenad och samverkan (23 kap.), - särskilda utbildningsformer (24 kap.), - annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.), - behandling av personuppgifter (26 a kap.), - Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.), - överklagande (28 kap.), och - övriga bestämmelser (29 kap.). Lag (2025:729). 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - huvudmän inom skolväsendet (2-8 a §§), - kommuners resursfördelning (8 b §), - ledningen av utbildningen (9-12 §§), - lärare och förskollärare (13-24 §§), - skolbibliotek (24 a-24 d §§), - elevhälsa (25-28 §§), - studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§), - registerkontroll av personal (31-33 §§), - nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling (34-34 d §§), och - lokaler och utrustning (35 §). Lag (2024:1074). Huvudmän inom skolväsendet Kommuner 2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2022:1315). 2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Kommuner är huvudmän för förskola, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2025:729). Samverkan mellan kommuner 2 a § Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även samverkan som sker på annan liknande grund anses som primärt samverkansavtal. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på samverkan med minst två kommuner med hänsyn till kommunernas geografiska placering. Sådana föreskrifter får ange vad som ska gälla i fråga om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för kommuner som omfattas av undantaget. Lag (2022:1089). 2 b § Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Bestämmelser om vilka utbildningar samverkansavtalet ska omfatta finns i 15 kap. 30 a § första stycket och 20 kap. 16 a § första stycket. Bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkansavtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21, 22 och 23 §§. Lag (2022:1089). Regioner 3 § En region får vara huvudman för gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning i den utsträckning som anges i denna lag. I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725). Lag (2022:1315). Staten 4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. 4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt för fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Lag (2025:729). Enskilda 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde 1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, 2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och 3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas. För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. Lag (2022:1315). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde 1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, 2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och 3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas. För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan grundskola eller anpassad grundskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. Lag (2025:729). 5 a § I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § andra stycket 1 sammantaget avse 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § tredje stycket avse de personer som anges i första stycket och den juridiska personen. Lag (2022:1088). 5 b § En sökande ska inte anses som lämplig enligt 5 § tredje stycket om det finns en risk för att barn eller elever i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för 1. våld, tvång eller hot, 2. diskriminering eller kränkande behandling, eller 3. påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Lag (2022:1088). 5 c § En enskild som ansöker enligt 5 § om att bli godkänd som huvudman för en utbildning ska i sin ansökan ange om den sökta verksamheten ska ha en konfessionell inriktning. Den sökande behöver inte ange vilken konfessionell inriktning. Lag (2022:1088). 5 d § Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande enligt 5 §. Lag (2022:1089). 5 e § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. villkor för godkännande enligt 5 § andra stycket 1 och 2 och tredje stycket, samt 2. avgifter för ansökningar hos Statens skolinspektion enligt 5 d §. Lag (2022:1088). 6 § För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller en region äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där att 1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller regioner eller juridiska personer där en kommun eller en region genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller en region och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och 3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. Lag (2019:947). 6 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2022:1315). 6 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Innan en enskild huvudman startar utbildning inom grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2025:729). 6 b § Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman senast en månad efter förändringen. Lag (2022:1088). 7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för - förskoleklass, - grundskola, - anpassad grundskola, - gymnasieskola, - anpassad gymnasieskola, eller - fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Lag (2022:1315). 7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för - grundskola, - anpassad grundskola, - gymnasieskola, - anpassad gymnasieskola, eller - fritidshem som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola. Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Lag (2025:729). Huvudmannens ansvar för utbildningen 8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Skolchef 8 a § Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten. Lag (2018:608). Kommuners resursfördelning 8 b § Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2018:608). Ledningen av utbildningen Rektor 9 § Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. En ställföreträdare får utses för en rektor. Lag (2018:1303). 10 § Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Lag (2018:1303). Behörighetskrav för rektor 11 § Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Lag (2018:1303). Befattningsutbildning för rektorer 12 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, inom fem år efter tillträdesdagen. Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som - tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning, - genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller - den 15 mars 2010 var verksamma som rektorer eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, den 1 juli 2019 är verksamma som sådana rektorer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket. Lag (2018:1303). Lärare och förskollärare Vilka som får undervisa i skolväsendet 13 § Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i anpassade grundskolan, specialskolan eller anpassade gymnasieskolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Lag (2022:1315). 14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1-3. Lag (2013:823). 16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen. Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legitimerad. Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket eller en ny ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet som följer av en examen som anges i första stycket, om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet. Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen. Lag (2014:417). 16 a § Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare. Lag (2011:189). 16 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av anställning. En sådan legitimation får kompletteras med behörighet enligt 16 § tredje stycket. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation och komplettering av legitimation. Lag (2014:417). 17 § Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva 1. annan undervisning på ett visst främmande språk än språkundervisning om de har a) en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen, och b) kompetens att undervisa på det främmande språket, 2. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med viss särskild pedagogisk inriktning, och 3. viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med viss särskild pedagogisk inriktning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk första stycket 1 gäller, vilka särskilda pedagogiska inriktningar första stycket 2 och andra stycket gäller och vilken undervisning första stycket 3 gäller samt om vilka krav på lämplighet och kompetens som ska gälla för lärare som bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 3. Lag (2021:452). 18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser 1. modersmål, 2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan, b) anpassade gymnasieskolan, c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller d) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller 3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:1315). 19 § Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta. Anställning av lärare och förskollärare 20 § Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i 1. modersmål, 2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan, b) anpassade gymnasieskolan, c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller d) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller 3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det som anges i andra stycket gäller bara om 1. det saknas sökande som har legitimation, 2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och 3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Lag (2022:1315). 21 § I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervisning 1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder, 2. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år, 3. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 c § får anställas för högst tre år. I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, och i fall som avses i första stycket 3 högst fyra år, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:452). 22 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor. Lag (2013:530). Introduktionsperiod 22 a § En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod. Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket. Lag (2014:417). Försöksverksamhet 22 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som 1. ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, 2. har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och 3. genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena. Lag (2016:15). 22 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska bedriva undervisning som lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning. Lag (2021:452). Varning och återkallelse av legitimation 23 § Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon 1. varit oskicklig i sin yrkesutövning, 2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller 3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning. Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade 1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning, 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, 3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande, 4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning, 5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller 6. begär att legitimationen ska återkallas. Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen. Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens§ skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse. Lag (2011:189). 24 § Om ansvarsnämnden eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar att återkalla en legitimation, ska ansvarsnämnden besluta att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i Schweiz om beslutet eller domen. Myndigheterna ska underrättas senast tre dagar efter den dag då det beslut eller den dom som underrättelsen avser har meddelats. Om detta beslut eller denna dom senare upphör att gälla, ska ansvarsnämnden utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz. Underrättelser enligt första stycket ska ske via informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Lag (2016:151). Skolbibliotek Tillgång 24 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Om det finns särskilda skäl, får skolbiblioteket i stället tillhandahållas - på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek, eller - genom att överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 a § till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek. Lag (2024:1072). 24 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Om det finns särskilda skäl, får skolbiblioteket i stället tillhandahållas - på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek, eller - genom att överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 a § till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek. Lag (2025:729). Ändamål 24 b § Utöver de ändamål som anges i 2 § bibliotekslagen (2013:801) ska ett skolbibliotek främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Lag (2024:1072). Biblioteksplaner 24 c § Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. En kommun eller en region kan anta en särskild skolbiblioteksplan eller beskriva skolbiblioteksverksamheten i den biblioteksplan som den ska anta enligt 17 § bibliotekslagen (2013:801). Om huvudmannen avser att med tillämpning av 24 a § tredje stycket tillhandahålla skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet på en annan plats än på den egna skolenheten ska även detta och de särskilda skälen anges i biblioteksplanen. Lag (2024:1072). Bemanning 24 d § Skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning. Lag (2024:1072). Elevhälsa Elevhälsans omfattning 25 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315). 25 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ För eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2025:729). 26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §. Lag (2020:446). Hälsobesök 27 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Lag (2022:1315). 27 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Lag (2025:729). Enkla sjukvårdsinsatser 28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Studie- och yrkesvägledning Tillgång 29 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 29 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Elever i alla skolformer utom förskolan ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Lag (2025:729). Behörighet 30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. Registerkontroll av personal Skyldighet att visa upp registerutdrag 31 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas. Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket. Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Lag (2022:1315). 31 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den som erbjuds en anställning inom förskolan, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas. Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket. Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Lag (2025:729). 32 § En kontroll av ett registerutdrag enligt 31 § ska dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Anteckningen ska göras av den inom verksamheten som beslutar om att anställa, anlita eller ta emot någon. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras. Lag (2021:452). Undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag 33 § Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon har visat upp ett registerutdrag. Lag (2021:452). Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling 34 § Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå. Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla 1. kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå, och 2. andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer. Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Lag (2023:393). 34 a § Huvudmannen ska se till att 1. all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och 2. personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling. Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Lag (2023:393). 34 b § Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Lag (2023:393). 34 c § Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft. Lag (2023:393). 34 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet. Lag (2023:393). Lokaler och utrustning 35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 § Har upphävts genom lag (2024:1072). 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Kapitlets innehåll 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §), - information om barnets och elevens utveckling (3 §), - garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4-4 b §§), - stöd i form av extra anpassningar (5 §), - särskilt stöd (6-12 §§), - mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a-12 i §§), - överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer (12 j §), och - allmänna bestämmelser om betyg (13-21 §§). Lag (2018:1098). 1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 § ), - information om barnets och elevens utveckling (3 §), - garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet (4-4 b §§), - stöd i form av extra anpassningar (5 §), - särskilt stöd (6-12 §§), - mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a- 12 i §§), - överlämning av uppgifter vid övergångar (12 j §), och - allmänna bestämmelser om betyg (13-21 §§). Lag (2025:729). Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2022:146). Information om barnets och elevens utveckling 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2022:1315). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2025:729). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling 4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och 3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Lag (2022:1315). 4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 2 eller 4, och 2. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 3 eller 5. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. Lag (2025:729). Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens 4 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Ansvarig förskollärare eller lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid 1. en särskild bedömning enligt 4 §, 2. planering av stöd som anges i 5 § när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och 3. uppföljning enligt 4 b §. Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens. Lag (2018:1098). 4 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Ansvarig lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid 1. en särskild bedömning enligt 4 §, 2. planering av stöd som anges i 5 § när det i lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och 3. uppföljning enligt 4 b §. Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga läraren har specialpedagogisk kompetens. Lag (2025:729). Uppföljning 4 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Lag (2022:1315). 4 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Lag (2025:729). Stöd i form av extra anpassningar 5 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet. Lag (2022:146). Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd 6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Lag (2025:729). Utredning 7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första-tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd. Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. Lag (2022:724). Hur särskilt stöd får ges 8 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Lag (2018:1098). Åtgärdsprogram 9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges 1. i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §, 2. i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller 3. i form av anpassad studiegång enligt 12 §. Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2020:605). Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 § För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Lag (2022:1315). Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Lag (2022:1315). Distansundervisning 11 a § Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap., om kraven i 22 kap. 5 eller 7 § är uppfyllda. Ett beslut enligt första stycket får avse högst en termin åt gången. Lag (2020:605). Anpassad studiegång 12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Lag (2022:1315). Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever Definition av nyanländ 12 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. Lag (2015:246). Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever 12 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. Lag (2025:729). 12 b § Bestämmelserna i 12 c-12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2022:1315). Bedömning av en elevs kunskaper 12 c § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som 1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller 2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2015:246). 12 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som 1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år, eller 2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2025:729). 12 d § En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §. Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och h §§, upprättande av individuell studieplan enligt 12 g § och bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet enligt 12 i § samt vid övrig planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2018:1303). Placering i årskurs och undervisningsgrupp 12 e § En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c § andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Lag (2015:246). Förberedelseklass 12 f § Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. Lag (2015:246). Individuell studieplan 12 g § För en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska en individuell studieplan upprättas senast inom två månader från mottagandet. Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder. Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper. Lag (2018:1303). Anpassad timplan 12 h § Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, ska ges undervisning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad timplan), om 1. rektorn efter att elevens kunskaper har bedömts enligt 12 c § eller senare, bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten eller motsvarande rätt till utbildning enligt 7 kap. 2 §, och 2. eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen. En anpassad timplan ska utformas så att 1. eleven ges undervisning i sådana ämnen och minst det antal ämnen som krävs för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan, 2. ett av de ämnen som avses i 1 är idrott och hälsa, och 3. eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skoltiden. Lag (2018:1303). Studiehandledning på modersmålet 12 i § En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. Lag (2022:1315). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer 12 j § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen. När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt. När den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare övergår till sådan utbildning hos en annan huvudman, ska den huvudman som personen lämnar överlämna en kopia av den individuella studieplanen enligt 20 kap. 8 a § till den mottagande huvud- mannen. Lag (2025:1311). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Överlämning av uppgifter vid övergångar 12 j § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Inför eller i samband med att ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § övergår till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta övergången för barnet. Inför eller i samband med att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen. När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt. När den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare övergår till sådan utbildning hos en annan huvudman, ska den huvudman som personen lämnar överlämna en kopia av den individuella studieplanen enligt 20 kap. 8 a § till den mottagande huvud- mannen. Lag (2025:1312). Allmänna bestämmelser om betyg Skolformer där betyg ges 13 § I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. Lag (2022:1315). 13 a § Har upphävts genom lag (2021:191). Rektorns ansvar 14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. 14 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras. En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig. Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2022:1315). 14 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 5 och 6 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 6 och 7 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras. En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig. Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2025:729). 14 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning. Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 4 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 5 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2022:1315). 14 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning. Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 5 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 6 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. Lag (2025:729). Information om grunderna för betygssättningen 15 § Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Beslut om betyg 16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som saknar legitimation. Lag (2013:823). Information om skälen för betyget 17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Utfärdande av betyg 18 § Betyg ska utfärdas skriftligt. Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende 19 § Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras. Ändring av uppenbart oriktiga betyg 20 § Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. Prövning för betyg 21 § För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag. Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 §§), och - inflytande och samråd (9-17 §§). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 § I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Lag (2022:940). Enhetsnivå 4 § Sådan planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Lag (2022:940). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras. Bemyndigande 6 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Lag (2022:940). Åtgärder 7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Huvudmannens klagomålshantering 8 § Huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta detta, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som har framfört klagomålet. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshanteringen och aktivt verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Lag (2022:940). Inflytande och samråd Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud. Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Ledighet och kompensation för elevföreträdare 11 § Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Lag (2022:1315). 12 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Lag (2025:729). Forum för samråd 13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Lag (2019:801). Planering och information 14 § Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §. Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas. Lag (2019:801). Lokala styrelser 15 § En kommun eller en region får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller regionen är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 8 kap. 4-8 §§ kommunallagen (2017:725) om inte annat följer av denna lag. Lag (2019:947). 16 § I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. Lag (2022:1315). 17 § Rektorn får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever. Lag (2019:801). 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde (2 §), - arbetsmiljö (3-4 e §§), - ordningsregler (5 §), - disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 §§), och - dokumentation (24 §). Lag (2022:940). Tillämpningsområde 2 § Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för fritidshemmet. Arbetsmiljö 3 § Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det förebyggande arbetet. Lag (2022:940). 4 § I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. 4 a § Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som 1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller 2. utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap. Om det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940). 4 b § Rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen. Rektorn eller en lärare får omhänderta sådan utrustning även för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller ett annat liknande utrymme. Rektorn eller en lärare får även i andra liknande situationer eller om det finns särskilda skäl omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning. Den som får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt första, andra eller tredje stycket får även uppdra åt någon annan att göra detta. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940). 4 c § Ett föremål som har omhändertagits enligt - 4 b § första stycket ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven, - 4 b § andra stycket ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen, - 4 b § tredje stycket ska återlämnas när skälet för omhändertagandet har upphört. Lag (2022:940). 4 d § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut. Rektorns beslut får avse högst ett år i taget. Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl. Lag (2022:1315). 4 d § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut. Rektorns beslut får avse högst ett år i taget. Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl. Lag (2025:729). 4 e § Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4 b-4 d §§. Rektorn beslutar om sådana rutiner. Lag (2022:940). Ordningsregler 5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. Ordningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940). Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för personalen 6 § Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. En åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Enligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål. Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Lag (2022:940). Utvisning ur undervisningslokalen 7 § I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren. Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. Lag (2022:1315). Kvarsittning 8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Lag (2022:1315). Utredning 9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2022:1315). 9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2025:729). 10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Skriftlig varning 11 § Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering 12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut. Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:1315). 12 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut. Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2025:729). Tillfällig placering utanför den egna skolenheten 13 § Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation. Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut. Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen. Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs. En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:940). Avstängning i vissa obligatoriska skolformer 14 § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad. Rektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra eller det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2022:940). Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 § Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Inhämtande av yttrande och information till berörda 16 § Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Avstängning i de frivilliga skolformerna 17 § I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning får huvudmannen eller rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad, 2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, 5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller 6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315). Avstängningstid i de frivilliga skolformerna 18 § Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket. Huvudmannen får besluta att förlänga avstängningen om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. Lag (2022:940). Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag 19 § Huvudmannen eller rektorn får, utöver vad som anges i 17 § första-tredje styckena, besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, om 1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och 2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315). Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag 20 § Huvudmannens beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. Rektorns beslut om avstängning enligt 19 § får inte avse längre tid än två veckor. Lag (2022:940). Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet 21 § Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning enligt 17 eller 19 §. Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om ett beslut enligt 17 eller 19 §. Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas enligt 17 eller 19 § som innebär att den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor. Lag (2022:940). Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet 21 a § I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Lag (2022:1315). Omhändertagande av föremål 22 § Personal får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen. Föremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § har omhändertagit med stöd av första stycket ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka enligt 23 §. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. Lag (2022:940). 23 § /Upphör att gälla U:2026-06-01/ Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2024:863). 23 § /Träder i kraft I:2026-06-01/ Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 18 kap. 12 § vapenlagen (2026:408), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2026:420). Dokumentation 24 § Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 § I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Lag (2018:1303). Förbud mot repressalier 11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 6 a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde (2 §), - beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer (3 §), - tillträde till förskoleenheten eller skolenheten (4 §), - undersökning av väskor och andra föremål (5-9 §§), och - anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott (10 och 11 §§). Lag (2025:625). Tillämpningsområde 2 § Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel för hela skolväsendet. Vid tillämpningen av detta kapitel ska fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet jämställas med skolenhet. Lag (2025:625). Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer 3 § Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet 1. finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation, och 2. bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. Lag (2025:625). Tillträde till förskoleenheten eller skolenheten 4 § Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till enheten under tid när verksamheten pågår. Lag (2025:625). Undersökning av väskor och andra föremål Beslut om och utförande av undersökning 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. En undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften. En rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. Lag (2025:625). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. En undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften. En rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. Lag (2025:730). 6 § För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller vad som anges om rektorn i 5 § i stället huvudmannen. Lag (2025:625). Omhändertagande 7 § Föremål som påträffas vid en undersökning enligt 5 § får omhändertas av rektorn om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Sådana föremål får också omhändertas av en person som rektorn har utsett att utföra undersökning enligt 5 § andra eller tredje stycket. Lag (2025:625). 8 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 7 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen har tagit med sig föremål som har kunnat befaras komma till användning för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att hota säkerheten eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 7 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2025:625). Dokumentation 9 § Ett utförande av en undersökning enligt 5 § och ett omhändertagande enligt 7 § ska dokumenteras. Om omhändertagandet sker under lektionstid behöver inte omhändertagandet dokumenteras om föremålet lämnas tillbaka vid lektionens slut. Lag (2025:625). Anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott 10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Lag (2025:625). 10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Lag (2025:730). 11 § För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten att anmäla brott enligt 10 § för den personal som huvudmannen utser. Lag (2025:625). 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Kapitlets innehåll 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - vilka som omfattas av skolplikt (2 §), - rätten till utbildning (3 §), - hur skolplikten fullgörs (4-9 §§), - när skolplikten inträder (10 §), - tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass (11-11 b §§), - att gå om en årskurs (11 c §), - när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§), - deltagande i utbildning (17-19 a §§), och - ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§). Lag (2022:1315). 1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - vilka som omfattas av skolplikt (2 §), - rätten till utbildning (3 §), - hur skolplikten fullgörs (4-9 §§), - när skolplikten inträder (10 §), - tidigare skolstart (11 §), - att gå om en årskurs (11 c §), - när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§), - deltagande i utbildning (17-19 a §§), och - ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§). Lag (2025:729). Vilka som omfattas av skolplikt 2 § Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Rätten till utbildning 3 § Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Av 2 § tredje stycket och 15 § följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. Lag (2017:1115). Hur skolplikten fullgörs /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Förskoleklassen och grundskolan 4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Lag (2022:1315). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Grundskolan 4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Skolplikten ska börja fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. Lag (2025:729). Anpassade grundskolan 5 § Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan. Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2022:1315). 5 a § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp. En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2022:1315). 5 b § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform. Lag (2022:1315). Specialskolan 6 § Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan ska tas emot i specialskolan om de 1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, 2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller 3. har en grav språkstörning. Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Lag (2022:1315). Sameskolan 7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen. 7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-7 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen. Lag (2025:729). Mottagande på försök 8 § Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Lag (2022:1315). Integrerade elever 9 § En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom anpassade grundskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Lag (2022:1315). När skolplikten inträder 10 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. Lag (2017:1115). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass 11 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Lag (2017:1115). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Tidigare skolstart 11 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Ett barn får tas emot i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Beslut enligt första stycket fattas av 1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan, 2. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan, och 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan. Lag (2025:729). 11 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/ Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om 1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller 2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av 1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan, 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och 3. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan. Lag (2022:1315). 11 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/ Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Lag (2022:1315). Gå om en årskurs 11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2022:1316). När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången Skolpliktens upphörande 12 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det tionde året eller, om eleven går i specialskolan, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, om inte annat följer av 13 eller 14 §. Lag (2017:1115). Senare upphörande 13 § För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare upphörande 14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten. Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Lag (2022:146). Rätt att slutföra skolgången 15 § En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan. En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket. Lag (2022:1315). 16 § Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Deltagande i utbildning Närvaro 17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för 1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och 2. elever i anpassade grundskolan. Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2024:410). 17 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de tre lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för 1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och 2. elever i anpassade grundskolan. Om en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2025:729). Ledighet 18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Befrielse 19 § En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut. Utredning om frånvaro 19 a § Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:1098). Ansvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar 20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunens ansvar 21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1315). 21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2025:729). Huvudmannens ansvar 22 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2022:1315). 22 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2025:729). Föreläggande och vite 23 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2017:1115). 23 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2025:729). 8 kap. Förskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-11 §§), - bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12-17 §§), och - bestämmelser om fristående förskola (18-24 §§). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Erbjudande av förskola 3 § Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Lag (2017:1115). 4 § Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5-7 §§. 5 § Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 6 § Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. 7 § Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Barngrupperna och miljön 8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Särskilt stöd 9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Lag (2018:1303). Modersmål 10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal 11 § Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Förskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och 1. vars vårdnadshavare önskar det, eller 2. som ska tas emot i förskolan efter ett erbjudande om plats enligt 14 a §. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Lag (2022:833). Uppsökande verksamhet 12 a § Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som inte har en plats i förskola och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Kontakt ska sedan tas inför varje höst och varje vår då barnet inte har en plats i förskola. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år. Kommunen behöver inte ta kontakt enligt första stycket med vårdnadshavare till barn som inte är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Lag (2022:833). Förskola på nationella minoritetsspråk 12 b § En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola som avses i första stycket. Lag (2022:833). Mottagande i en annan kommun 13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun. Erbjudande av plats 14 § När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. Ett särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska 14 a § Ett barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § ska av hemkommunen erbjudas en plats vid en förskoleenhet även utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare om 1. barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller 2. barnets vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år. Kommunen ska sträva efter att erbjuda även andra barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska en plats vid en förskoleenhet utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare. Lag (2022:833). 14 b § Kommunen behöver inte erbjuda en plats enligt 14 a § om barnet inte är folkbokfört i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Kommunen behöver inte heller erbjuda en plats enligt 14 a § första stycket om det med hänsyn till barnets levnadsförhållanden eller situation i övrigt är uppenbart obehövligt. Lag (2022:833). 14 c § Ett erbjudande om plats enligt 14 a § ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas till barnets vårdnadshavare senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunen ska hålla platsen reserverad för barnet till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunens skyldighet att hålla platsen reserverad upphör om barnet inte börjar i verksamheten inom den tiden eller det framgår på något annat sätt att det inte finns önskemål om den erbjudna platsen. Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst barnet inte har en plats i förskola till och med det år då barnet fyller fem år. Lag (2022:833). Placering vid en förskoleenhet 15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Avgifter 16 § En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Interkommunal ersättning 17 § En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket. Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Fristående förskola Mottagande 18 § Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket. Urval 19 § Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner. Avgifter 20 § Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Bidrag från hemkommunen 21 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §. 22 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. 23 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). 24 § Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§. /Kapitlet upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/ 9 kap. Förskoleklassen Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-11 §§), - bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 §§), och - bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Läsår och terminer 3 § Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. 4 § Har upphävts genom lag (2017:1115). 5 § Har upphävts genom lag (2017:1115). Tester och prov 6 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Lag (2014:1013). 6 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 6 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp. När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Lag (2014:1013). Omfattning 7 § Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. Avgifter 8 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 9 § Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Modersmål 10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utvecklingssamtal 11 § Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande. Förskoleklass med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som enligt denna lag har rätt att gå i förskoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Lag (2017:1115). Mottagande i en annan kommun 13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Ett barn som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottaget i en förskoleklass i den kommun där barnet vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för barnets utbildning. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun. Lag (2025:440). 14 § En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. Placering vid en skolenhet 15 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Om utbildningen vid en viss skolenhet har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola) gäller inte första stycket andra meningen. Om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Lag (2022:1104). 15 a § En elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 15 § andra stycket. Lag (2017:1115). Skolskjuts i hemkommunen 15 b § En elev i förskoleklass med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskoleklass med stöd av 13 §. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i dessa fall. Elevens hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas. Lag (2017:1115). Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 15 c § En elev som med stöd av 13 § första stycket går i en annan kommuns förskoleklass och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns förskoleklass på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400). Den kommun som anordnar utbildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2025:440). Resor och boende för elever vid en skolenhet med specialskola eller sameskola 15 d § En elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna. En elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Lag (2017:1115). Interkommunal ersättning 16 § En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första och andra styckena. Även i de fall som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2024:89). Fristående förskoleklass Mottagande 17 § En fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling (resurs-skola). Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Det särskilda stödet ska behövas för att eleven ska utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i lågstadiet i den eller de skolformer som det kan bli aktuellt för eleven att gå i eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. För en resursskola gäller inte 18 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket. Lag (2022:1104). Urval 18 § Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 17 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av ett beslut som har fattats med stöd av 6 a §. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. Lag (2016:911). Bidrag från hemkommunen 19 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §. 20 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. 21 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). Skolskjuts 21 a § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående förskoleklass inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 15 b § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. Lag (2017:1115). Insyn 22 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). 10 kap. Grundskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-13 §§), - bestämmelser om betyg (14-23 §§), - bestämmelser om lovskola (23 a-23 f §§), - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (23 g-23 i §§), - bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24-34 §§), och - bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§). Lag (2024:410). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Årskurser, stadier, läsår och terminer 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Grundskolan ska ha nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellan-stadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas 1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller 2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2022:730). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Grundskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas 1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller 2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2025:729). Ämnen 4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen: - bild, - engelska, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - matematik, - musik, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - slöjd, - svenska eller svenska som andraspråk, och - teknik. Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas skolans val. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. Av 6 § 2 och 23 g § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Lag (2024:411). Undervisningstid 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2017:620). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisnings-tiden (timplan). Lag (2025:729). Extra studietid 5 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Elever i årskurs 4-9 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör. Extra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. Lag (2022:730). 5 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Elever i årskurs 5-10 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör. Extra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. Lag (2025:729). Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, 2. avvikelser från 4 § och från timplanen för särskilda riksrekryterande utbildningar där undervisningen fördjupas eller breddas i ett eller flera ämnen eller bedrivs i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner (riksrekryterande spetsutbildningar), för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning och för andra särskilda utbildningar, 3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och 4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen. Lag (2024:411). 6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i grundskolan. Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag. Lag (2010:1997). Modersmålsundervisning 7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458). Integrerad samisk undervisning 7 a § En huvudman för grundskola får i sin grundskola anordna samisk undervisning för elever som får fullgöra en del av sin skolplikt i sameskolan, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. Lag (2020:605). 7 b § Utbildningen för de elever som avses i 7 a § ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan. Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den i 5 § garanterade undervisningstiden. Lag (2020:605). Kursplaner 8 § För varje ämne ska en kursplan gälla. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. Praktisk arbetslivsorientering 8 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105). 8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2025:729). Tester och prov 9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Lag (2014:1013). 9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 8 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 5. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Lag (2025:729). 9 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 9 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2 eller 3 vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen i de årskurser som ansökan avser före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp. När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Om huvudmannen har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp. Lag (2014:1013). 9 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Efter ansökan från en huvudman, får regeringen med undantag från 9 § första stycket besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i en årskurs i lågstadiet vid eller inom en skolenhet, om - färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före den 1 juli 2011, - färdighetsprov användes i en årskurs eller utbildning som enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 2011 motsvarar den eller de årskurser som ansökan avser, och - det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp. När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Lag (2025:729). Avgifter 10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2022:146). 13 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6. Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2022:146). 13 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7. Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2025:729). Betyg Tillämpliga bestämmelser 14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Betygssättning 15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2017:620). 15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. Lag (2025:729). 16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2021:191). 16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2025:729). 17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). Betyg innan ett ämne har avslutats 19 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, 2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och 3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9. Lag (2022:146). 19 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, 2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och 3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. Lag (2025:729). Betyg när ett ämne har avslutats 20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:146). 20 a § Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. Lag (2017:1104). 21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20§§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2022:146). 21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2025:729). 22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. Prövning 23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Den som har fått undervisning i lovskola enligt 23 b § andra stycket ska av huvudmannen erbjudas att i anslutning till lovskolan genomgå prövning för betyg i de ämnen undervisningen i lovskolan har avsett. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen. Lag (2022:730). Lovskola 23 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket. Lag (2022:146). 23 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket. Lag (2025:729). 23 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar. En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket. Lag (2022:730). 23 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar. En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 10 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket. Lag (2025:729). 23 c § Lovskolans verksamhet får omfatta högst åtta timmar per dag och får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. Lovskolan får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än ett erbjudande enligt 23 a eller 23 b § omfattar. Lag (2017:570). 23 d § En elev som accepterar ett erbjudande om lovskola ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i lovskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2017:570). 23 e § Huvudmannen bestämmer vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. På lovskola tillämpas inte 25 och 30 §§. Lag (2017:570). 23 f § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lovskola. Lag (2017:570). Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner 23 g § Rektorn för en skolenhet i grundskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Om det är fråga om en fristående skola ska godkännandet som huvudman för utbildningen vid skolenheten enligt 2 kap. 5 § anses omfatta även sådana ämnen som anges i första stycket, om 1. undervisningen i ämnena bedrivs av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §, eller 2. uppgifter som avser undervisning i ämnena överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 12 a §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning ett beslut enligt första stycket ska anmälas till Statens skolinspektion. Lag (2024:411). 23 h § Av 6 § 2 framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från 4 § och från timplanen för riksrekryterande spetsutbildningar. Om en riksrekryterande spetsutbildning bedrivs vid en fristående skola som bedriver grundskoleutbildning ska godkännandet som huvudman för utbildningen vid skolenheten enligt 2 kap. 5 § anses omfatta även sådana ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner som erbjuds i spetsutbildningen. Detta gäller dock bara om undervisningen i ämnena bedrivs av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §. Lag (2024:411). 23 i § Ämnen som en elev i grundskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner enligt 23 g § eller i en riksrekryterande spetsutbildning enligt 6 § 2 ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. Lag (2024:411). Grundskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. Mottagande i en annan kommun 25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottagen i en grundskola i den kommun där eleven vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för elevens utbildning. Lag (2025:440). 26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på utbildningen. 27 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. 28 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. Kommunens organisation av sin grundskola 29 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder. En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Hemkommunen ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25-27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars skulle ha placerats. Placering vid en skolenhet 30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 31 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet. Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten. Lag (2015:246). 31 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten. Lag (2025:729). Resursskola 31 a § En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 30 och 31 §§. Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det. Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Lag (2022:724). 31 b § Placeringen vid resursskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas. En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Om elevens vårdnadshavare begär att placeringen vid resursskolan ska upphöra ska eleven placeras vid en annan av kommunens skolenheter enligt 30 §. Lag (2022:724). Skolskjuts i hemkommunen 32 § Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 33 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns grundskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som aves i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400). Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2025:440). Interkommunal ersättning 34 § En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 §, 26 § eller 28 § andra stycket. Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2014:458). Fristående grundskola Mottagande 35 § En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse 1. vissa årskurser, 2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller 3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. Lag (2022:1104). Urval 36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 35 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av 1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket, 2. andra föreskrifter som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, eller 3. ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. Lag (2016:911). Bidrag från hemkommunen 37 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73). 38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som 1. har ett omfattande behov av särskilt stöd, 2. ska erbjudas modersmålsundervisning, eller 3. deltar i lovskola. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2017:570). Skolskjuts 40 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 41 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). 11 kap. Anpassade grundskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-17 §§), - bestämmelser om betyg (18-23 a §§), - bestämmelser om anpassad grundskola med offentlig huvudman (24-33 §§), och - bestämmelser om fristående anpassad grundskola (34-40 §§). Lag (2022:1315). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Anpassade grundskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. Lag (2022:1315). 3 § Har upphävts genom lag (2022:1315). Årskurser, stadier, läsår och terminer 4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Anpassade grundskolan ska ha nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2022:1315). 4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Anpassade grundskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2025:729). Ämnen och ämnesområden 5 § Anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Lag (2022:1315). 6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen: - bild, - engelska, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - matematik, - musik, - naturorienterande ämnen, - samhällsorienterande ämnen, - slöjd, - svenska eller svenska som andraspråk, och - teknik. Ämnesområden: - estetisk verksamhet, - kommunikation, - motorik, - vardagsaktiviteter, och - verklighetsuppfattning. Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Vidare ska det finnas skolans val. Lag (2022:1315). Undervisningstid 7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 6 890 timmar. För en elev som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 6 665 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2022:1315). 7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en elev som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 7 199 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2025:729). 8 § Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i anpassade grundskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Lag (2022:1315). Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning 9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §, 2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, och 3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen. Modersmålsundervisning 10 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458). Kursplaner 11 § För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. Tester och prov 12 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Avgifter 13 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 14 § Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2022:146). 16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6. Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2022:146). 16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7. Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2025:729). 16 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 6-9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i ämnet, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Lag (2022:146). 16 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 7-10 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i ämnet, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Lag (2025:729). Intyg och studieomdöme 17 § Eleverna ska efter avslutad anpassad grundskola få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Intyget ska undertecknas av läraren. Lag (2022:1315). Betyg Tillämpliga bestämmelser 18 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Betygssättning 19 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen. Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Lag (2022:1315). 19 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen. Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Lag (2025:729). 20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet. Lag (2022:146). 21 § Om en elev i anpassade grundskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas. Lag (2022:1315). Betyg innan ett ämne har avslutats 22 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, 2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och 3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9. Lag (2022:146). 22 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, 2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och 3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. Lag (2025:729). Betyg när ett ämne har avslutats 23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:146). 23 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl. Lag (2022:1315). 23 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl. Lag (2025:729). Anpassad grundskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i anpassade grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i anpassade grundskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen 1. anordnar anpassad grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller 2. kommer överens med en annan kommun att den i sin anpassade grundskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för. Lag (2022:1315). Mottagande i en annan kommun 25 § En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola i den kommun där eleven vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för elevens utbildning. Lag (2025:440). 26 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin anpassade grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. Lag (2022:1315). 27 § En elev som har tagits emot i en kommuns anpassade grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. Lag (2022:1315). Kommunens organisation av sin anpassade grundskola 28 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin anpassade grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin anpassade grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Lag (2022:1315). Placering vid en skolenhet 29 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin anpassade grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Lag (2022:1315). 30 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i anpassade grundskolan vid samma skolenhet. Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten. Lag (2022:1315). 30 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten. Lag (2025:729). Resursskola 30 a § En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 29 och 30 §§. Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det. Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Lag (2022:724). 30 b § Placeringen vid resursskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas. En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Om elevens vårdnadshavare begär att placeringen vid resursskolan ska upphöra ska eleven placeras vid en annan av kommunens skolenheter enligt 29 §. Lag (2022:724). Skolskjuts i hemkommunen 31 § Elever i anpassad grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns anpassade grundskola med stöd av 25 eller 26 §. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Lag (2022:1315). Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 32 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns anpassade grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns anpassade grundskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400). Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2025:440). Interkommunal ersättning 33 § En kommun som i sin anpassade grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket. Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna anpassade grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2022:1315). Fristående anpassad grundskola Mottagande 34 § En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse 1. vissa årskurser, 2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller 3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. Lag (2022:1315). Urval 35 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 34 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär undantag för vissa elever. Lag (2016:911). Bidrag från hemkommunen 36 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73). 37 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna anpassade grundskolan. Lag (2022:1315). 38 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). Skolskjuts 39 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående anpassad grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. Lag (2022:1315). Insyn 40 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). 12 kap. Specialskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-13 a §§), - bestämmelser om betyg (14-23 §§), - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (23 a §), och - bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24-26 §§). Lag (2024:410). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning. Årskurser, stadier, läsår och terminer 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Specialskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Lag (2017:620). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Specialskolan ska ha elva årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-5, mellanstadiet av årskurs 6-8 och högstadiet av årskurs 9-11. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Lag (2025:729). Ämnen 4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen: - bild, - engelska, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - matematik, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - rörelse och drama eller musik, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - slöjd, - svenska eller svenska som andraspråk, - teckenspråk, och - teknik. För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet rörelse och drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 och 3 gäller att ämnet svenska ersätter ämnet teckenspråk, om dessa elever inte har behov av teckenspråk. Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas skolans val. Av 23 a § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Lag (2024:411). Undervisningstid 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 070 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2017:620). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 604 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2025:729). Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, 2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och 3. avvikelser för elever med intellektuell funktionsnedsättning från den ämnesindelning som anges i 4 §. Lag (2022:1315). Modersmålsundervisning 7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458). Kursplaner 8 § För varje ämne ska gälla en kursplan. För elever med intellektuell funktionsnedsättning får anpassade grundskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Anpassade grundskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som anpassade grundskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. Lag (2022:1315). Praktisk arbetslivsorientering 8 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105). 8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 10 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2025:729). Tester och prov 9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Avgifter 10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2022:146). 13 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7. Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2022:146). 13 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 1-7 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8. Om en elev ges betyg i årskurs 6 och 7 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2025:729). 13 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 7-10 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Lag (2022:1315). 13 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 8-11 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Lag (2025:729). Betyg Tillämpliga bestämmelser 14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15-22 §§. För elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17-23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1. Lag (2022:1315). Betygssättning 15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Betyg ska sättas i specialskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. Lag (2017:620). 15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Betyg ska sättas i specialskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 8 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 8, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 8. Lag (2025:729). 16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2021:191). 16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 6 och 7 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2025:729). 17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). Betyg innan ett ämne har avslutats 19 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, 2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och 3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. Lag (2022:146). 19 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 och 7, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8, 2. i årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8, och 3. efter årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 11. Lag (2025:729). Betyg när ett ämne har avslutats 20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:146). 20 a § Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. Lag (2017:1104). 21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2022:146). 21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 8 eller 11. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2025:729). 22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. Prövning 23 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen. Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner 23 a § Rektorn för en skolenhet i specialskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Ämnen som en elev i specialskolan läser enligt första stycket ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. Lag (2024:411). Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall Ersättning från elevens hemkommun 24 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs 7-10. Lag (2015:73). 24 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs 8- 11. Lag (2025:729). Resor och boende 25 § En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna. En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Skolenheter 26 § Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter. 13 kap. Sameskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-14 §§), - bestämmelser om betyg (15-21 a §§), - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (21 c §), och - bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (22-24 §§). Lag (2024:410). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-6 i grundskolan. 2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-7 i grundskolan. Lag (2025:729). Årskurser, stadier, läsår och terminer 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Sameskolan ska ha sex årskurser, som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3 och mellanstadiet av årskurs 4-6. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Lag (2017:620). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Sameskolan ska ha sju årskurser, som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4 och mellanstadiet av årskurs 5-7. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Lag (2025:729). Ämnen 4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen: - bild, - engelska, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - matematik, - musik, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - samiska, - slöjd, - svenska eller svenska som andraspråk, och - teknik. Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas skolans val. Av 21 c § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Lag (2024:411). Undervisningstid 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 4 473 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2017:620). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 5 007 timmar. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2025:729). 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och 2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl. Modersmålsundervisning 7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458). Kursplaner 8 § För varje ämne ska en kursplan gälla. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Avgifter 10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2022:146). 13 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6. Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2022:146). 13 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-fällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7. Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna. Lag (2025:729). Intyg vid avgång 14 § När en elev avgår från en sameskola ska intyg om avgången utfärdas. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen som eleven undervisats i, och 4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits. Intyget ska undertecknas av rektorn. Betyg Tillämpliga bestämmelser 15 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Lag (2010:2022). Betygssättning 16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Betyg ska sättas i sameskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. Lag (2017:620). 16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Betyg ska sättas i sameskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. Lag (2025:729). 17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 6 i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen. Lag (2014:458). 17 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 7 i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen. Lag (2025:729). 17 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2021:191). 17 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2025:729). 18 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Lag (2010:2022). 19 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). Betyg innan ett ämne har avslutats 20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och 2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6. Lag (2022:146). 20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och 2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7. Lag (2025:729). Betyg när ett ämne har avslutats 21 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:146). 21 a § Vid betygssättning enligt 20 och 21 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. Lag (2017:1104). 21 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2022:146). 21 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Lag (2025:729). Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner 21 c § Rektorn för en skolenhet i sameskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Ämnen som en elev i sameskolan läser enligt första stycket ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. Lag (2024:411). Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall Ersättning från elevens hemkommun 22 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (2010:2022). 22 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (2025:729). Resor och boende 23 § En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna. En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Lag (2010:2022). 24 § Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter. Lag (2010:2022). 14 kap. Fritidshemmet Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-10 §§), - bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14 §§), och - bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Lag (2022:1315). 2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Fritidshemmet kompletterar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Lag (2025:729). Erbjudande av utbildning 3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. Lag (2022:1315). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens grundskola och anpassad grundskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. Lag (2025:729). 4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats. Omfattning 5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. 7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. 8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Elevgrupperna och miljön 9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Placering vid en skolenhet 10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En elev i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning. Lag (2022:1315). 10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning. Lag (2025:729). Fritidshem med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§ tillämpas. Avgifter 12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga. Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola 13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem. Interkommunal ersättning 14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola grundar sig på 9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §. Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §. Lag (2022:1315). 14 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens grundskola eller anpassad grundskola grundar sig på 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §. Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §. Lag (2025:729). Fritidshem med enskild huvudman Bidrag från hemkommunen 15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §. 16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. 17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). Insyn 18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). Avgifter 19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga. 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-20 §§), - bestämmelser om betyg (21-29 §§), - bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30-32 §§), - bestämmelser om fristående gymnasieskola (32 a-34 §§), och - bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35-40 §§). Lag (2022:1089). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning. Lag (2014:530). 3 § Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Samverkan med samhället i övrigt 4 § Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. Målgrupp 5 § Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år. I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan. Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2-5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning. Lag (2022:1315). 6 § Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan. Lag (2014:530). De olika utbildningarna 7 § Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i 17 a kap. Lag (2014:530). 8 § Varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Lag (2014:530). 8 a § Information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever ska tydligt ange utbildningens inriktning. Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier. Lag (2022:1089). Yrkesdansarutbildning 8 b § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan. Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag. Lag (2022:1089). Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar 9 § För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i 35-40 §§. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan utbildning. Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning. Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära undantag från vad som annars gäller för utbildning i gymnasieskolan. Läsår och terminer 10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Utbildningens förläggning 11 § Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket. Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda. Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd. Lag (2020:605). Antagning 12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh- anpassad utbildning. 13 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande. 14 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän. Lag (2022:1315). Information till hemkommunen 15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002). Elevers närvaro och information om frånvaro 16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2018:1098). Avgifter 17 § Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Modersmålsundervisning 19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2023:689). Mentor 19 a § Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal. Lag (2018:749). Utvecklingssamtal 20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. Betyg Tillämpliga bestämmelser 21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Betygssättning 22 § Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Betyg ska också sättas 1. efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och 2. i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. Lag (2022:147). 22 a § Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. Lag (2022:147). 23 § Har upphävts genom lag (2022:146). 24 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:147). 25 § Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas. Lag (2014:530). 25 a § Vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. Lag (2022:147). 26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. Lag (2022:146). 27 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. Prövning 28 § Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning. 29 § Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen. Gymnasieskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 30 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller enligt det som följer av 30 a §. Lag (2022:1089). 30 a § Ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En kommun i det primära samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon av kommunerna i samverkansområdet. Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal. När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal. Lag (2022:1089). 30 b § När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till 1. ungdomarnas efterfrågan, och 2. arbetsmarknadens behov. Kravet på att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. Lag (2022:1089). Utbildning anordnad av regioner 31 § En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna utbildning även på andra nationella program. Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får anordnas av en region. Av 17 a kap. 2 § följer att en region som anordnar utbildning på teknikprogrammet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Lag (2019:947). 31 a § När en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till 1. ungdomarnas efterfrågan, och 2. arbetsmarknadens behov. Första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. Lag (2022:1089). Stöd till inackordering 32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasie-skola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §, 2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 § tredje stycket, 3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller 4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2017:1104). Fristående gymnasieskola Erbjudande av utbildning 32 a § När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till 1. ungdomarnas efterfrågan, och 2. arbetsmarknadens behov. Första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever, i den utsträckning den enskilde har godkännande som huvudman för utbildningarna. Lag (2022:1089). Mottagande 33 § Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse 1. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller 2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen. Lag (2022:724). Insyn 34 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). Rh-anpassad utbildning Målgrupp 35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Rätt till utbildning 36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och 3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §§, när det gäller nationella program. Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har avslutats. Riksrekrytering 37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. Beslut om antagning och rätt till utbildning 38 § Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd. Avgifter 39 § Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller en region i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi. Lag (2019:947). Interkommunal ersättning 40 § Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemregionen eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket. Lag (2019:947). 16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - utbildningarnas utformning och innehåll (2-25 §§), - gymnasieexamen (26-28 §§), - behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29-41 §§), - utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42-51 §§), och - utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52-55 §§). Utbildningarnas utformning och innehåll Yrkesprogram och högskoleförberedande program 2 § Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. 3 § Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Ett yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. En elev ska dock ha rätt att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet enligt vad som framgår av bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om det som ska ingå i utbildningen för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Lag (2022:275). 4 § De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. De nationella programmen 5 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1. Lag (2018:749). Examensmål 6 § För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet. Nationella inriktningar och särskilda varianter 7 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. 8 § Inriktningarna är nationella. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 9 § Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av Statens skolverk. 10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. Gymnasial lärlingsutbildning 11 § Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Vid beräkningen av hur stor del av utbildningen som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från det som eleven får välja bort enligt 3 §. Lag (2022:275). 11 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet. I utbildningskontraktet ska det anges 1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen, 2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket, 3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och 4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2018:105). 11 b § En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning. Lag (2014:422). 11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningskontrakt. Lag (2018:105). Erbjudande av viss utbildning 12 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program. Avvikelser från ett nationellt programs innehåll 13 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på nationella program. Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 §. Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §. Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket. 14 § Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första stycket. Utbildningens längd 15 § De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. 15 a § Huvudmannen får för en enskild elev besluta att en utbildning ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Lag (2024:410). Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande 16 § Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §. Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 17 § Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. 18 § Eleverna har rätt till ett minsta antal undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Den garanterade undervisningstiden för elever på - yrkesprogram som omfattar 2 800 gymnasiepoäng är 2 720 undervisningstimmar, - yrkesprogram som omfattar 2 700 gymnasiepoäng är 2 625 undervisningstimmar, och - högskoleförberedande program är 2 180 undervisningstimmar. För elever som har valt bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet enligt 3 § minskas den garanterade undervisningstiden i motsvarande omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. Lag (2022:275). 19 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng. 20 § Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. Lag (2018:749). Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete 21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. Lag (2022:147). 22 § I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete. 23 § Ett ämne består av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar. Lag (2022:147). 24 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få 1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och 2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt. Lag (2022:147). Individuell studieplan 25 § För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. Gymnasieexamen 26 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda. Yrkesexamen 27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena 1. svenska eller svenska som andraspråk, 2. engelska, och 3. matematik. Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram, och 2. vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram. Lag (2022:147). Högskoleförberedande examen 28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 1. 300 gymnasiepoäng i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. 200 gymnasiepoäng i ämnet engelska, och 3. 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik. Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen. Lag (2022:147). Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen Behörighet 29 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30-34 §§. 30 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Lag (2018:749). 31 § För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen. Lag (2018:749). 32 § En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande 1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 33 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Lag (2018:749). 34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar. Ansökan 35 § En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. Beslut om behörighet och mottagande 36 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. Rätten att fullfölja utbildningen 37 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. 38 § Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. 39 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§. 40 § Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37-39 §§ gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll. 41 § I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 42 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vid bedömningen av om ett allsidigt urval erbjuds får kommunen även ta hänsyn till utbildningar som erbjuds av enskilda huvudmän med skolenheter i kommunen eller i en annan kommun inom ett primärt samverkansområde som kommunen ingår i. Lag (2022:1089). Mottagande i första hand 43 § Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. Lag (2025:440). 44 § Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till 1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §. Riksrekryterande utbildning 45 § Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. 46 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Mottagande i andra hand 47 § Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. Yttrande från hemkommunen 48 § Innan en kommun eller en region tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. Lag (2019:947). Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar 49 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller i det skyddade boendet. Lag (2025:440). 49 a § En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget. Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. Lag (2025:440). Interkommunal ersättning 50 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på ett nationellt program, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning. Lag (2022:1089). 51 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola Bidrag från hemkommunen 52 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73). 53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. 54 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). 55 § För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. För utbildning på särskilda varianter och för sådan utbildning som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. 17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-15 a §§), - bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16-27 §§), och - bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola (28-36 §§). Lag (2024:89). Allmänna bestämmelser De olika introduktionsprogrammen 2 § Introduktionsprogrammen är - programinriktat val, - yrkesintroduktion, - individuellt alternativ, och - språkintroduktion. Lag (2018:749). Utbildningens syfte 3 § Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med - programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet, - yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram, - individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och - språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Lag (2018:749). Utbildningens utformning 4 § Programinriktat val och yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev. Lag (2018:749). 5 § Har upphävts genom lag (2018:749). Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 6 § Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Eleverna har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan (garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning får dock minskas för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl. Lag (2018:749). Utbildningsplan och individuell studieplan 7 § Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningsplanen och den individuella studieplanen. Lag (2018:749). Behörighet 8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10-12 §§ för de olika introduktionsprogrammen. Lag (2018:749). 9 § Har upphävts genom lag (2018:749). 10 § Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program enligt 16 kap. 30 eller 31 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och - i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller - i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Lag (2018:749). 11 § Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 12 § Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. Lag (2015:246). Ansökan 13 § En ansökan till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. Lag (2018:749). Beslut om behörighet och mottagande 14 § Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. Lag (2018:749). Bedömning av en elevs kunskaper 14 a § När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan enligt 7 § kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Vad som avses med nyanländ framgår av 3 kap. 12 a §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2018:749). Rätten att fullfölja utbildningen 15 § En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de förutsättningar som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Om en elev har medgett att den individuella studieplanen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. Lag (2018:749). 15 a § En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram i den kommun eller i det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet finns. Utbildningen ska i ett sådant fall fullföljas enligt den nya huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de förutsättningar som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. En elev som påbörjat ett introduktionsprogram hos en huvudman och som efter en avslutad placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende återvänder till hemkommunen har rätt att fullfölja utbildningen på programmet eller på ett annat introduktionsprogram hos hemkommunen eller i hemkommunens samverkansområde enligt hemkommunens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Lag (2025:440). Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 16 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal. Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Lag (2022:1315). Utbildning anordnad av landsting 17 § En region som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. Lag (2019:947). Utbildning anordnad av regioner 18 § En region får, utöver vad som följer av 17 §, efter överenskommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Lag (2019:947). Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever 19 § En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen. Lag (2025:440). Riksrekryterande utbildning 20 § Statens skolverk får för programinriktat val som har utformats för en grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Lag (2018:749). Mottagande till utbildningar som utformats för en enskild elev 21 § En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen. Även en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer från. Lag (2019:947). 21 a § En kommun som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § första stycket ska ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning om de vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. Det gäller också för en region som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § andra stycket. Lag (2025:440). Interkommunal ersättning 22 § Har upphävts genom lag (2018:749). 23 § En kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på programinriktat val, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24-27 §§. Lag (2022:1089). 24 § Den interkommunala ersättningen vid programinriktat val består av 1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot, och 2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet. Ersättning enligt första stycket 2 ska lämnas under högst ett år. Lag (2018:749). 25 § Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad. Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet, ska ersättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2. Lag (2018:749). 26 § När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. 26 a § En kommun eller en region som enligt 19 § andra stycket har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller den kommun eller region som enligt 21 a § har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion. Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kom- mer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad. Lag (2019:947). 27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning. Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola Anordnande av utbildning 28 § En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion. En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion. Lag (2018:749). Mottagande 29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det. Bidraget ska bestämmas enligt 35 §. Lag (2018:749). 30 § Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot behöriga sökande till utbildningen. Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till utbildningen följer av 15 kap. 12-14 §§. Lag (2018:749). 31 § Har upphävts genom lag (2018:749). 32 § Har upphävts genom lag (2018:749). 33 § Har upphävts genom lag (2018:749). 34 § Har upphävts genom lag (2018:749). Bidrag från hemkommunen för programinriktat val 35 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades. Bidraget består av 1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot, och 2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet. Bidrag enligt andra stycket 2 ska lämnas under högst ett år. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2018:749). 36 § Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet enligt 16 kap. 52-55 §§. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra stycket 2. 17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - krav för att anordna utbildningen (2 §), - syfte och målgrupp (3 och 4 §§), - utbildningens utformning och innehåll (5-15 §§), och - behörighet, ansökan och mottagande (16-18 §§). Lag (2014:530). Krav för att anordna utbildningen 2 § En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Lag (2014:530). Syfte 3 § Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenjörsexamen och ska utgöra grund för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör. Lag (2014:530). Målgrupp 4 § Vidareutbildningen ska vara öppen endast för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen 1. terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning, eller 2. senast det kalenderår då han eller hon fyller 22 år. Lag (2014:530). Utbildningens utformning och innehåll Examensmål 5 § Det ska finnas examensmål som innehåller mål för utbildningen. Lag (2014:530). Nationella profiler 6 § Inom utbildningen ska det finnas särskilt profilerade utbildningsvägar (nationella profiler). Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella profiler som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella profiler. Lag (2014:530). Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 7 § Utbildningen är avsedd att genomgås på ett läsår. Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. Lag (2014:530). 8 § Elever på utbildningen har rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Lag (2014:530). 9 § Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng. Lag (2014:530). 10 § Utbildningen omfattar 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete. För utbildningen ska det finnas en poängplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om poängplanen. Lag (2014:530). Ämnen och nivåer i ämnen 11 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. Lag (2022:147). 12 § Ett ämne består av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne. Lag (2022:147). Individuell studieplan 13 § För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. Lag (2014:530). Rätt till ytterligare utbildning 14 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt. Lag (2022:147). Gymnasieingenjörsexamen 15 § Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen. Lag (2014:530). Behörighet, ansökan och mottagande Behörighet 16 § För behörighet till utbildningen krävs, utöver vad som föreskrivs i 4 §, gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Lag (2014:530). Ansökan och ansökningsförfarandet 17 § I en ansökan till utbildningen ska det anges vilken utbildningsanordnare och vilken nationell profil ansökan avser. Avser ansökan mer än en utbildning ska utbildningarna anges i prioritetsordning. Ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än den sökandes hemkommun, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. Lag (2014:530). Beslut om behörighet och mottagande 18 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Av 15 kap. 12 och 13 §§ framgår att huvudmannen ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen. Lag (2014:530). 18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-20 §§), - bestämmelser om betyg (21-26 a §§), - bestämmelser om anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (27-33 §§), och - bestämmelser om fristående anpassad gymnasieskola (34-37 §§). Lag (2022:1315). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 § Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller i motsvarande utbildning. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning ska gälla också för vissa andra ungdomar. Lag (2022:1315). Samverkan 3 § Huvudmannen för anpassade gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. Lag (2022:1315). Målgrupp 4 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas. De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Lag (2022:1315). 5 § Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Lag (2022:1315). 6 § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2022:1315). 7 § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utredning enligt 6 § visar detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade gymnasieskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning. Lag (2022:1315). De olika utbildningarna 8 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan består av nationella och individuella program. Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap. Lag (2022:1315). 9 § Varje kommun ska informera om anpassade gymnasieskolans olika program. Lag (2022:1315). Läsår och terminer 10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2012:109). Utbildningens förläggning 11 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd. Lag (2022:1315). Antagning 12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. Lag (2012:109). 13 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassade gymnasieskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassad gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän. Lag (2022:1315). 14 § I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan och elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Lag (2022:1315). Information till hemkommunen 15 § När en elev börjar eller slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. Lag (2022:1315). Elevens närvaro och information om frånvaro 16 § En elev i anpassade gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i anpassade gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Lag (2022:1315). Avgifter 17 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2023:951). 18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller av elevens vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Lag (2012:109). Modersmålsundervisning 19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2023:689). Mentor 19 a § Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal. Lag (2018:749). Utvecklingssamtal 20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven i ett utvecklingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella studieplan som grund. En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. Lag (2012:109). Betyg Allmänna bestämmelser 21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Lag (2012:109). Betygssättning 22 § På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23-26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22-27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 22 a § Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. Lag (2022:147). 23 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:147). 24 § Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. För den elev som inte har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betyg inte sättas. Lag (2022:1315). 25 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl. Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. Lag (2022:1315). 26 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. Lag (2012:109). Ämnesområden 26 a § Betyg ska inte sättas på ämnesområden. För ämnesområdena ska det finnas kriterier för bedömning av kunskaper. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av kunskaper. Lag (2022:146). Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 27 § Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Lag (2022:1315). Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan 28 § Varje kommun ska vid utformningen av anpassade gymnasieskolan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymnasieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasieskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Lag (2022:1315). Utbildning får anordnas av regioner 29 § Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella och individuella program. Lag (2022:1315). Skolskjuts 30 § Elever i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Lag (2022:1315). 31 § En elev som med stöd av 19 kap. 35-37 §§ går i anpassad gymnasieskola i en annan kommun än sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400). Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2025:440). Stöd till inackordering 32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2022:1315). Urval 33 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman. Lag (2022:1315). Fristående anpassad gymnasieskola Mottagande 34 § Varje fristående anpassad gymnasieskola ska vara öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket. För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. Lag (2022:1315). Skolskjuts 35 § Elever i anpassad gymnasieskola med enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2022:1315). Urval 36 § Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner. Lag (2012:109). Insyn 37 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). 19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - utbildningarnas utformning och innehåll (2-26 §§), - dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola (27 §), - ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28- 33 §§), - utbildning på program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (34-44 a §§), och - utbildning på program vid en fristående anpassad gymnasieskola (45-48 §§). Lag (2024:89). Utbildningarnas utformning och innehåll De nationella programmen 2 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 3. Lag (2018:749). 3 § I de nationella programmen ska följande ämnen ingå: - svenska eller svenska som andraspråk, - engelska, - matematik, - idrott och hälsa, - estetisk verksamhet, - historia, - samhällskunskap, - religionskunskap, och - naturkunskap. Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär. Det ska också finnas individuellt val. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne. Lag (2022:147). Programmål 5 § För varje nationellt program ska det finnas programmål. Lag (2012:109). Nationella inriktningar och särskilda varianter 6 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Lag (2012:109). 7 § Inriktningarna är nationella. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. Lag (2012:109). 8 § Inom de nationella programmen får det finnas särskilda varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av sådana varianter. Lag (2012:109). 9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. Lag (2012:109). Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan 10 § Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 10 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet. I utbildningskontraktet ska det anges 1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen, 2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket, 3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och 4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2018:105). Erbjudande av viss utbildning 11 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program. Lag (2012:109). Avvikelser från ett nationellt programs innehåll 12 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och programmål för utbildningar på nationella program. Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 37 §. Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 §. Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket. Lag (2012:109). 13 § Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser. Lag (2012:109). Individuella program 14 § Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå: - estetisk verksamhet, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - natur och miljö, - individ och samhälle, och - språk och kommunikation. Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven. Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program. Lag (2012:109). 15 § Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen enligt 3 § och ämnesområden enligt 14 §, om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan. Lag (2012:109). 16 § För de elever på individuella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne. Lag (2022:147). Utbildningens längd 17 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid. Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket. Lag (2022:1315). Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande 18 § Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i anpassade gymnasieskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan i 10 §. Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §. Lag (2022:1315). Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 19 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska bedrivas som heltidsstudier. Lag (2022:1315). 20 § Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid) fördelade på fyra läsår. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. Lag (2012:109). 21 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. Lag (2022:1315). Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola 22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner. Lag (2022:147). 23 § I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ingå. Lag (2022:1315). 24 § Ett ämne består av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Lag (2022:1315). 25 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få 1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och 2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt. Lag (2022:1315). Individuell studieplan 26 § För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. Lag (2012:109). Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola 27 § Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasieskolan ska få ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola. Lag (2023:689). Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen Ansökan 28 § En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Lag (2022:1315). Beslut om mottagande 29 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot. Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som möjligt. Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen. Lag (2022:1315). Rätten att fullfölja utbildningen 30 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår fullfölja sin utbildning. Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Lag (2012:109). 31 § Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program. Lag (2022:1315). 32 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§. Lag (2012:109). 33 § I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. Lag (2012:109). Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman Allsidigt urval 34 § Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i anpassade gymnasieskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Lag (2022:1315). Mottagande i första hand 35 § Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. Lag (2025:440). 36 § Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till 1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den anpassade gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §. Lag (2022:1315). Riksrekryterande utbildning 37 § Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Lag (2012:109). 38 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Lag (2012:109). Mottagande i andra hand 39 § Andra sökande till nationella program än de som ska tas emot i första hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. Lag (2012:109). Mottagande på individuella program 40 § En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin anpassade gymnasieskola under förutsättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning. Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen. Lag (2022:1315). 40 a § En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt program om 1. eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag, och 2. hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Lag (2025:440). Yttrande från hemkommunen 41 § Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Detsamma gäller innan en region tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §. Lag (2022:1315). Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar 42 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet. Lag (2025:440). 42 a § En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget. Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. Lag (2025:440). Interkommunal ersättning 43 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ersättning). Första stycket gäller även en region som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de nationella programmen. Lag (2019:947). 44 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad. När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta den ersättning som hemkommunen ska betala. Lag (2012:109). 44 a § En kommun eller en region som har tagit emot en elev på ett individuellt program enligt 40 a § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kom- mer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad. Lag (2019:947). Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola Bidrag från hemkommunen 45 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2022:1315). 46 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Lag (2012:109). 47 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). 48 § För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som är jämförbara vid fördelning av resurser. När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje stycket eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. Lag (2012:109). 20 kap. Kommunal vuxenutbildning Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-9 a §§ ), - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå (10-15 §§ ), - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå (16-23 §§ ), - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24-33 b §§ ), - bestämmelser om sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare (33 c och 33 d §§ ), - bestämmelser om betyg (34-41 a §§ ), - bestämmelser om validering (42 och 43 §§ ), och - bestämmelser om intyg (44 och 45 §§ ). Lag (2025:1311). Allmänna bestämmelser Övergripande mål 2 § Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att - vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, - vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, - den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och - den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras. Lag (2022:1315). Utbildningens innehåll 3 § Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas - på grundläggande nivå, - på gymnasial nivå, - som anpassad utbildning på grundläggande nivå, - som anpassad utbildning på gymnasial nivå, och - som svenska för invandrare. Lag (2022:1315). 3 a § I den kommunala vuxenutbildningen ska kommunerna tillhandahålla en sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna. Lag (2022:109). Utbildningens syfte 4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Anpassad utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i anpassade grundskolan ska ge. Anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge. Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Lag (2022:1315). 4 a § Den sammanhållna utbildning som kommunerna enligt 3 a § ska tillhandahålla för vissa nyanlända invandrare syftar till att i strukturerad form ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Lag (2022:109). Kurser, ämnen och gymnasiepoäng 5 § Utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser. Utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av 1. ämnen, och 2. ett komvuxarbete. Ett ämne består av en eller flera nivåer. På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng. Inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Lag (2022:1315). 5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser. Lag (2022:1315). 6 § För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas för vissa kurser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet. Lag (2022:1315). Sammanhållen yrkesutbildning 6 a § I utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman. Lag (2022:1318). 6 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet i sammanhållna yrkesutbildningar och om undantag från kravet på arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. Lag (2022:1089). Gemensamma bestämmelser om avgifter 7 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats. Lag (2023:951). Avgifter inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå 7 a § Elever inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får trots första stycket besluta att lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lag (2023:951). Avgifter inom utbildning i svenska för invandrare 7 b § Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får trots första stycket besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. Lag (2023:951). Inledande kartläggning 8 § Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom kommunal vuxenutbildning erbjuds en inledande kartläggning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om den inledande kartläggningen. Lag (2023:951). Individuella studieplaner 8 a § Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om 1. den enskildes utbildningsmål, 2. planerad omfattning av studierna, och 3. den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen, när det gäller utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om den individuella studieplanen. Lag (2025:1311). Rätt att fullfölja utbildningen 9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån. Rätten att fullfölja utbildning i svenska för invandrare gäller inom ramen för de tidsperioder som anges i 31 a §. Huvudmannen får trots första stycket och 31 a § besluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg. Den vars utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller anpassade utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske inom ramen för de tidsperioder som anges i 31 a §. Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§. Lag (2025:1311). 9 a § En elev ska alltid anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen har uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Lag (2025:1311). Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå Kommunens ansvar 10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Lag (2022:1315). Studie- och yrkesvägledning 10 a § Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning. Lag (2022:1315). Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå 11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Lag (2020:446). 11 a § En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grundskolan syftar till att ge, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna. Lag (2022:1315). 11 b § Den som har rätt att delta i utbildning enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. Lag (2020:446). 11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt 11 eller 11 a § ska inträda tidigare än vad som anges där. Lag (2020:446). 11 d § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Bestämmelserna i 11 §, 11 a § första stycket och 11 b § gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2020:446). 11 d § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Bestämmelserna i 11 §, 11 a § första stycket och 11 b § gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 b § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2026:531). Utbildning på ett annat språk än svenska 12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. Lag (2022:1315). Ansökan och mottagande 13 § En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 eller 11 a § är uppfyllda. Lag (2022:1315). 14 § Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 eller 11 a §. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen. Lag (2020:446). Interkommunal ersättning 15 § En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin anpassade utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen. Lag (2022:1315). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå Huvudmannens ansvar 16 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Varje kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt 16 a och 16 b §§. Lag (2022:1315). 16 a § Ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå. En kommuns erbjudande av sådan utbildning ska omfatta all den utbildning som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet. När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa ska kommunen ta hänsyn till 1. vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, och 2. arbetsmarknadens behov. Lag (2022:1089). 16 b § Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov. Lag (2022:1315). 17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. Lag (2022:1315). 18 § En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden. En region får tillhandahålla anpassad utbildning på gymnasial nivå efter överenskommelse med en kommun. Lag (2022:1315). Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå 19 § En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § men som inte har uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller utbildning inom yrkeshögskolan har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå sådan behörighet. Lag (2016:1184). 19 a § Om en vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och har uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, har han eller hon rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå särskild behörighet till sådan högskoleutbildning. Den som har uppnått såväl grundläggande som särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en eller flera andra särskilda behörigheter till sådan högskoleutbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången. Lag (2016:1184). 19 b § Om en vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan, har han eller hon rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Den som har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan och som uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för en eller flera andra utbildningar inom yrkeshögskolan. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången. Lag (2016:1184). 19 c § Om grundläggande behörighet enligt 19 § kan uppnås genom olika utbildningar på gymnasial nivå, bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då 1. utgå från den vuxnes behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och 2. så långt som möjligt beakta den vuxnes önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Lag (2016:1184). 19 d § Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller i en region, om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. Rätt att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen enligt första stycket gäller även om utbildningen erbjuds av hemkommunen när 1. utbildningen avser yrkesämnen eller en sammanhållen yrkesutbildning, och 2. den andra kommunen ingår i samma primära samverkansområde som hemkommunen. När det gäller ungdomar som har sådan rätt som avses i första stycket ska bestämmelserna i 15 kap. 32 § tillämpas till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Lag (2022:1089). 19 e § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§. Lag (2022:147). Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå 20 § En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. Lag (2020:446). 20 a § En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna. Lag (2022:1315). 20 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet enligt 20 § första stycket eller 20 a § första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Lag (2020:446). 20 c § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Bestämmelserna i 20 § och 20 a § första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2020:446). 20 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Bestämmelserna i 20 § och 20 a § första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 b § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2026:531). Ansökan 21 § En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse. Lag (2022:1315). Hemkommunens åtagande om interkommunal ersättning 21 a § Ett åtagande att svara för kostnaderna för utbildning hos en annan huvudman (interkommunal ersättning), ska alltid lämnas av hemkommunen om 1. den sökande har rätt till utbildningen enligt 19 d §, 2. ansökan avser ett yrkesämne eller en sammanhållen yrkesutbildning i utbildning på gymnasial nivå och den huvudman som anordnar utbildningen och hemkommunen ingår i samma primära samverkansområde, eller 3. den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande att svara för kostnaderna gäller även om den sökande därefter byter hemkommun. Lag (2022:1089). Mottagande 22 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §. En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om 1. de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och 2. hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot. Lag (2022:1315). Antagning 23 § Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också antas till utbildningen. I övrigt är det den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå som beslutar om en sökande ska antas till utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande. Lag (2022:1315). Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Utbildningens omfattning 24 § Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Lag (2015:482). Samverkan med arbetslivet 25 § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som - arbetslivsorientering, - validering, - praktik, eller - annan utbildning. Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Lag (2015:482). 26 § Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete. Lag (2015:482). 27 § Huvudmannen ska samråda med en berörd arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning. Lag (2015:482). Kommunens ansvar 28 § Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 31 § första stycket och 31 a § har rätt att delta i utbildningen. När det gäller den som enligt 31 § andra stycket har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare är det den kommun där han eller hon stadigvarande arbetar som är skyldig att se till att utbildningen erbjuds honom eller henne. Av 31 b § följer att en annan kommun än hemkommunen i vissa fall är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds. Lag (2025:1311). 29 § Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser. Insatserna ska beskrivas i planen. Handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och vid behov revideras. Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i svenska för invandrare hos kommunen. Lag (2025:1311). Studie- och yrkesvägledning 30 § Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning i svenska för invandrare erbjuds studie- och yrkesvägledning. Lag (2015:482). Rätt att delta 31 § En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, och 2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en svensk kommun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare. Lag (2015:482). 31 a § Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare gäller i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen. Huvudmannen ska besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen, om 1. tidsperioden inte har löpt ut, och 2. personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. Ett beslut om förlängning ska fattas för högst sex månader åt gången. De förutsättningar som gäller för ett beslut enligt andra stycket gäller också för ett förnyat beslut om förlängning. Den längsta totala tid en person kan ha rätt till förlängning är tre år. Lag (2025:1311). 31 b § Den som har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare enligt 31 och 31 a §§ har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning i den andra kommunen. Lag (2025:1311). 32 § Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen. Lag (2015:482). Mottagande 33 § Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildning i svenska för invandrare. Om huvudmannen är en annan kommun än hemkommunen och tar emot personen till utbildning i svenska för invandrare ska huvudmannen informera hemkommunen om att personen tagits emot och om tidpunkten för mottagandet. Lag (2025:1311). Bedömning av en persons kunskaper 33 a § När en person tas emot till utbildning i svenska för invandrare ska personens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2025:1311). Interkommunal ersättning 33 b § En kommun, som i sin utbildning i svenska för invandrare har tagit emot en elev som kommer från en annan kommun enligt 31 b §, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (2025:1311). Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare 33 c § Den sammanhållna utbildning som kommunerna enligt 3 a § ska tillhandahålla för vissa nyanlända invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan. Lag (2025:1311). 33 d § Den sammanhållna utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan enligt 8 §. Lag (2025:1311). Betyg Tillämpliga bestämmelser 34 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Lag (2015:482). Betygssättning 35 § I utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. Lag (2022:1315). 35 a § I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete. Lag (2022:1315). 35 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser. Lag (2022:147). 36 § Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas. Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas. Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Som betyg på anpassad utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E i ett ämne ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet. Lag (2024:411). 37 § Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda. Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. Lag (2022:147). 37 a § Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Detsamma gäller vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. Lag (2022:147). 38 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl. Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. Lag (2022:1315). 39 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs eller på en viss nivå i ett ämne på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen eller nivån. Lag (2022:147). Prövning 40 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35-37 och 38 §§. Lag (2022:1315). 40 a § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller. Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35-37 och 38 §§. Lag (2022:1315). 40 b § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser. Lag (2022:1315). 41 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn. Lag (2015:482). 41 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning. Lag (2022:147). Validering 42 § Huvudmannen är skyldig att se till att en elev erbjuds validering, om eleven behöver det och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser eller nivåer som bekostas av elevens hemkommun. Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats. Rektorn ska verka för att valideringen görs i enlighet med lag och andra författningar. I lagen (2015:478) med bemyndiganden att meddela föreskrifter om validering och om avgift för ansökan som avser kvalifikationer för livslångt lärande finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om validering av en persons kunnande. Lag (2022:912). 43 § Den som har genomgått en validering enligt 42 § ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Betyg efter en validering ska sättas genom prövning. Lag (2022:912). Intyg 44 § Den som har genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Detsamma gäller den som har genomgått utbildning på en eller flera nivåer i ett ämne eller en validering enligt 42 § och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser, vissa ämnen eller viss utbildning. Lag (2022:912). 45 § Rektorn utfärdar intyg. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. Lag (2015:482). 21 kap. Fjärrundervisning i vissa skolformer Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§), - när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§), - när fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (6 §), - när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem (7 §), - försöksverksamhet (8 §), - beslut om fjärrundervisning (9 §), - utförare av fjärrundervisning (10 §), - krav på fjärrundervisning (11-13 §§), och - bemyndigande (14 §). Lag (2022:1315). Allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer 2 § Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan. Lag (2022:1315). 3 § Fjärrundervisning får användas för en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan i ämnen som eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I övrigt får fjärrundervisning användas i de skolformer som anges i 2 § bara om 1. det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet enligt 2 kap. 13 § och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, 2. det, när det gäller integrerad samisk undervisning i grundskolan, inte finns någon lämplig lärare inom huvudmannens skolenhet som kan bedriva den integrerade samiska undervisningen och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller 3. elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Lag (2024:411). När fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer 4 § I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning användas endast i ämnena - engelska, - matematik, - moderna språk, - modersmål, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - samiska, - svenska, - svenska som andraspråk, - teckenspråk, och - teknik. I grundskolan får fjärrundervisning även användas för extra studietid och integrerad samisk undervisning. Av 3 § första stycket framgår att fjärrundervisning även får användas i ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Lag (2024:411). 5 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i fråga om i vilka årskurser som fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om 1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och 2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas. Lag (2022:1315). När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan meddela föreskrifter om 1. i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas, 2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och 3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas. Lag (2022:1315). När fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem 7 § Fjärrundervisning får användas för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§. För sådan utbildning ska samma bestämmelser om fjärrundervisning gälla som för den skolform som utbildningen ska motsvara, med undantag för 12 §. Lag (2020:605). Försöksverksamhet 8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i 1. förskoleklassen, och 2. grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i andra ämnen än de som anges i 4 §. En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2022:1315). 8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i andra ämnen än de som anges i 4 §. En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2025:729). Beslut om fjärrundervisning 9 § En huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne, för extra studietid eller för integrerad samisk undervisning i grundskolan ska fatta ett beslut om det. Huvudmannen får besluta om att använda fjärrundervisning för högst ett läsår åt gången. Lag (2024:411). Utförare av fjärrundervisning 10 § Fjärrundervisning får endast utföras av huvudmän inom skolväsendet. Fjärrundervisning som avses i 7 § får dock även utföras av den som är huvudman för det särskilda ungdomshemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken omfattning fjärrundervisning får utföras åt en annan huvudman. Lag (2020:605). Krav på fjärrundervisning Fjärrlärare 11 § Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva fjärrundervisning om 1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och 2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Lag (2022:1315). Lokaler 12 § Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. Lag (2020:605). Handledare 13 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig. Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person. Lag (2022:1315). Bemyndigande 14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 22 kap. Distansundervisning i vissa skolformer Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2-4 §§), - när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§), - när distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (7 och 8 §§), - utförare av distansundervisning (9 §), - krav på distansundervisning (10 och 11 §§), - resor och boende (12 §), - särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen (13-22 §§), och - bemyndigande (23 §). Lag (2022:1315). Allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer 2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Distansundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan och förskoleklassen. I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas. Lag (2022:1315). 2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Distansundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan. I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas. Lag (2025:729). 3 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används: - 2 kap. 6 a § om samråd, - 2 kap. 24 a-24 d §§ om skolbibliotek, - 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 §, 13 kap. 5 §, 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 §, 17 a kap. 8 § och 19 kap. 20 § om undervisningstid, och - 15 kap. 11 § första stycket och 18 kap. 11 § första stycket om huvudsakligen skolförlagd utbildning. För utbildning där distansundervisning används tillsammans med fjärrundervisning gäller inte 21 kap. om fjärrundervisning. Lag (2024:1072). 4 § För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan som har fått distansundervisning ska den totala undervisningstiden efter att eleven har återgått till ordinarie undervisning motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden. För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervisningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden. Lag (2022:1315). När distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer 5 § Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning används. I lågstadiet får dock sådan undervisning användas som särskilt stöd endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2022:1315). 6 § Distansundervisning enligt 5 § får användas endast i ämnena - engelska, - matematik, - moderna språk, - modersmål, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - samiska, - svenska, - svenska som andraspråk, - teckenspråk, och - teknik. Lag (2020:605). När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 7 § Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används. Lag (2022:1315). 8 § Distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl. Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13-15 §§. Lag (2022:1315). Utförare av distansundervisning 9 § Distansundervisning får endast utföras av en huvudman inom skolväsendet som efter ansökan har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används. För att godkännande ska lämnas krävs att 1. huvudmannen har förutsättningar att utföra distansundervisning av god kvalitet, och 2. det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Godkännandet ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att ett godkännande ska kunna lämnas och föreskrifter om urval bland sökande. Lag (2020:605). Krav på distansundervisning Distanslärare 10 § Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva distansundervisning om 1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och 2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Lag (2022:1315). Elevens kontakt med distansläraren 11 § Distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleven när distansundervisning används. Lag (2020:605). Resor och boende 12 § En elev som har distansundervisning har rätt till ersättning för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. Elevens hemkommun ska stå för kostnaderna. Om eleven i anslutning till en resa enligt första stycket måste övernatta utanför det egna hemmet, ska hemkommunen svara för kostnader för logi under resan. Lag (2020:605). Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen Behörighet 13 § För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller 1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29-33 §§, 17 kap. 8-12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller 2. anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §. Lag (2022:1315). Beslut om behörighet och mottagande samt riksrekrytering 14 § Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. Lag (2022:1315). Urval 15 § Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen. Urval ska göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner. Lag (2020:605). Särskilda kostnader för en elev 16 § Om en elev på grund av andra särskilda skäl har antagits till en utbildning där distansundervisning används med stöd av 8 § får, trots bestämmelserna om avgiftsfri utbildning i 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 §, eleven svara för kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildningens genomförande. Lag (2020:605). Ersättning till en offentlig huvudman 17 § En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning). Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat. Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2022:1315). Bidrag till en enskild huvudman 18 § Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §. Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan består bidraget av ett grundbelopp enligt 19 § som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §. Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat. Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2022:1315). 19 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Lag (2020:605). 20 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2020:605). Bemyndigande om ersättning och bidrag 21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om den ersättning och det bidrag som avses i 17-20 §§. Lag (2020:605). Rätt att fullfölja utbildningen med ordinarie undervisning 22 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, där distansundervisning används med stöd av 8 §, och som därefter önskar delta i ordinarie undervisning har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen med sådan undervisning hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. Lag (2022:1315). Bemyndigande 23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 23 kap. Entreprenad och samverkan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - allmänna förutsättningar för entreprenad (2-7 §§), - vad som får överlämnas på entreprenad (8-19 §§), - bemyndigande om entreprenad (20 §), - samverkan (21-24 §§), och - överlåtelse av ansvar för medicinska insatser (25 och 26 §§). Lag (2020:605). Allmänna förutsättningar för entreprenad Vad avses med entreprenad? 2 § Med entreprenad avses i denna lag att en huvudman sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet som huvudmannen ansvarar för enligt denna lag. Huvudmannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad. Ett avtal om entreprenad får endast slutas under de förutsättningar som anges i detta kapitel eller i bestämmelser som det hänvisas till i detta kapitel. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag gäller även för uppgifter som utförs på entreprenad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Lag (2024:1072). Kommuner och regioner får utföra uppgifter på entreprenad 3 § Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) om anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar får en kommun eller en region genom ett avtal enligt 2 § utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet eller sådana uppgifter som avses i 18 §. Lag (2020:605). Staten får utföra vissa uppgifter på entreprenad 4 § Staten får som huvudman för specialskolan och sameskolan utföra endast sådana uppgifter på entreprenad som 1. avses i 8 a, 12 a eller 15 §, eller 2. avser fjärrundervisning enligt 16 § i ett sådant ämne eller i en sådan verksamhet som avses i 12 a eller 15 §. Lag (2024:1072). Överlämnande av myndighetsutövning vid entreprenad 5 § Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får huvudmannen även överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift till utföraren. Lag (2020:605). 6 § En kommun eller en region får, när det gäller kommunal vuxenutbildning, överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter till utföraren. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2020:605). Lärare 7 § Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får, när det gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå undervisa vid entreprenad om 1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och 2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Lag (2022:1315). Vad som får överlämnas på entreprenad När alla uppgifter får överlämnas på entreprenad 8 § Alla uppgifter får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom 1. kommunal vuxenutbildning, och 2. sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. Lag (2020:605). När skolbiblioteksverksamhet får överlämnas på entreprenad 8 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Uppgiften att tillhandahålla skolbiblioteksverksamhet enligt 2 kap. 24 a § första stycket får, under de förutsättningar som anges i tredje stycket samma paragraf, överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller en huvudman för ett folkbibliotek på entreprenad inom 1. förskoleklassen, 2. grundskolan, 3. anpassade grundskolan, 4. specialskolan, 5. sameskolan, 6. gymnasieskolan, och 7. anpassade gymnasieskolan. Lag (2024:1072). 8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Uppgiften att tillhandahålla skolbiblioteksverksamhet enligt 2 kap. 24 a § första stycket får, under de förutsättningar som anges i tredje stycket samma paragraf, överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller en huvudman för ett folkbibliotek på entreprenad inom 1. grundskolan, 2. anpassade grundskolan, 3. specialskolan, 4. sameskolan, 5. gymnasieskolan, och 6. anpassade gymnasieskolan. Lag (2025:729). När andra uppgifter än undervisning får överlämnas på entreprenad 9 § Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom 1. grundskolan, 2. anpassade grundskolan, 3. specialskolan, och 4. sameskolan. Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad. Lag (2022:1315). 10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom 1. förskolan, 2. förskoleklassen, 3. fritidshemmet, 4. grundskolan, 5. anpassade grundskolan, 6. gymnasieskolan, och 7. anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). 10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom 1. förskolan, 2. fritidshemmet, 3. grundskolan, 4. anpassade grundskolan, 5. gymnasieskolan, och 6. anpassade gymnasieskolan. Lag (2025:729). När undervisning får överlämnas på entreprenad inom förskolan och fritidshemmet 11 § Uppgifter som är hänförliga till undervisning får inom förskolan och fritidshemmet överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad, om det behövs för att tillhandahålla verksamhet vid sådana tillfällen då endast få barn eller elever behöver förskola eller fritidshem. Lag (2020:605). När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom grundskolan, specialskolan och sameskolan 12 § Uppgifter som avser undervisning i lovskola enligt 10 kap. 23 a och 23 b §§ får inom grundskolan överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad. Lag (2020:605). 12 a § Uppgifter inom grundskolan, specialskolan och sameskolan som avser undervisning i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan enligt 10 kap. 23 g §, 12 kap. 23 a § eller 13 kap. 21 c § får överlämnas på entreprenad till 1. en huvudman för grundskola, 2. huvudmannen för specialskolan eller sameskolan, eller 3. en huvudman för gymnasieskola. Första stycket gäller bara om undervisningen i ämnet bedrivs av lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §. Om uppgifter överlämnas på entreprenad enligt första stycket får även uppgifter som avser fjärrundervisning i ämnet överlämnas till samma huvudman på entreprenad enligt 16 §. Lag (2024:411). 12 b § Alla uppgifter i en riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan, utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där undervisningen fördjupas eller breddas eller i ämnen som läses enligt gymnasieskolans ämnesplaner, får överlämnas till en annan huvudman inom grundskolan på entreprenad. Lag (2024:411). När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 13 § Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom 1. gymnasieskolan, och 2. anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). När modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer 14 § Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom 1. grundskolan, 2. anpassade grundskolan, 3. specialskolan, 4. sameskolan, 5. gymnasieskolan, och 6. anpassade gymnasieskolan. Ett överlämnande av uppgifter som avser studiehandledning på modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid. Lag (2022:1315). När undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad 15 § Uppgifter som avser undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad endast till staten. Lag (2020:605). När fjärrundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer 16 § Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom 1. grundskolan, 2. anpassade grundskolan, 3. specialskolan, 4. sameskolan, 5. gymnasieskolan, och 6. anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). När distansundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer 17 § Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har godkänts som utförare av distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på entreprenad inom 1. grundskolan, 2. anpassade grundskolan, 3. specialskolan, 4. sameskolan, 5. gymnasieskolan, och 6. anpassade gymnasieskolan. Lag (2022:1315). När uppgifter får överlämnas på entreprenad inom vissa särskilda utbildningsformer 18 § För utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ samt utbildning för elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution enligt 24 kap. 17-19 §§ ska samma bestämmelser om entreprenad gälla som för den skolform som utbildningen ska motsvara. Lag (2020:605). Dispensmöjlighet 19 § Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, en region eller en enskild huvudman i andra fall än de som anges i 11-14, 16 och 17 §§ medge att kommunen, regionen eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. Lag (2020:605). Bemyndigande om entreprenad 20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenad enligt 8- 18 §§. Lag (2020:605). Samverkan Vad avses med samverkan? 21 § Med samverkan avses i detta kapitel att en kommun sluter avtal med en annan kommun, en region eller staten om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter enligt denna lag på ett visst område. Ett sådant avtal om samverkan innebär att den som tar över ansvaret också tar över huvudmannaskapet för uppgifterna. Ett avtal om samverkan får endast avse sådana uppgifter som anges i 22-24 §§. Avtalet ska anmälas till Statens skolinspektion. Lag (2020:605). 21 a § Bestämmelser om annan samverkan mellan kommuner än som avses i detta kapitel finns i 2 kap. 2 a och 2 b §§. Lag (2022:1089). När en kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun 22 § En kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun om uppgifter inom 1. förskolan, 2. fritidshemmet, 3. kommunal vuxenutbildning, och 4. sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. Lag (2020:605). När en kommun får sluta avtal om samverkan med en region 23 § En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom 1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, och 2. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region. Lag (2022:1315). När en kommun får sluta avtal om samverkan med staten 24 § En kommun får sluta avtal om samverkan med staten som huvudman för sameskolan om uppgifter inom förskolan. Lag (2020:605). Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser 25 § En huvudman inom skolväsendet får överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ enligt andra eller tredje stycket även om huvudmannen i övrigt behåller huvudmannaskapet för utbildningen. En kommun som huvudman, en enskild huvudman eller staten som huvudman får överlåta ansvaret till en region, om båda parter är överens om detta. En region som huvudman, en enskild huvudman eller staten som huvudman får överlåta ansvaret till en kommun, om båda parter är överens om detta. Lag (2020:605). 26 § Vad som föreskrivs om överlåtelse av ansvar i 25 § gäller även för staten som huvudman för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§. Lag (2020:605). 24 kap. Särskilda utbildningsformer Kapitlets innehåll 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - internationella skolor (2-7 §§), - utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§), - utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §), - utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (11-15 §§), - utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus (16-19 §§), - utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20-22 §§), - annat sätt att fullgöra skolplikten (23-25 §§), och - bemyndiganden (26 §). Lag (2015:482). 1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - internationella skolor (2-7 §§), - utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§), - utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10-10 b §§), - utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (11-15 §§), - utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus (16-19 §§), - utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20-22 §§), - annat sätt att fullgöra skolplikten (23-25 §§), och - bemyndiganden (26 §). Lag (2026:531). Internationella skolor Definition 2 § I denna lag avses med internationell skola en skola 1. där utbildningen inte följer en sådan läroplan som avses i 1 kap. 11 §, utan ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, och 2. som i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid. Lag (2015:802). Internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman 3 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell skola på grundskolenivå som har en enskild huvudman, om huvudmannen har godkänts enligt 3 a § och 1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid, 2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, 3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämna Sverige för en längre tid, eller 4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att följa undervisningen. Regeringen får besluta att en sådan internationell skola som avses i första stycket får ta emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra sin skolplikt vid skolan. Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. Lag (2015:802). 3 a § En enskild får efter ansökan godkännas som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå. För att godkännande ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå för att ett godkännande ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått ett godkännande. Lag (2015:802). Internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman 4 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell skola på grundskolenivå som har en kommunal huvudman, om huvudmannen har fått ett medgivande enligt 4 a § och 1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid, 2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, 3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämna Sverige för en längre tid, eller 4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att följa undervisningen. Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. Lag (2015:802). 4 a § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en kommun får vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå, om utbildningen följer en internationell läroplan och det finns behov av utbildningen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett medgivande enligt första stycket. Lag (2015:802). Bidrag för en elev i en internationell skola på grundskolenivå 5 § Hemkommunen för en elev i en internationell skola på grundskolenivå, vars huvudman har fått ett godkännande enligt 3 a § eller ett medgivande enligt 4 a §, ska, om inte hemkommunen och huvudmannen är samma kommun, lämna bidrag till huvudmannen för skolan om 1. eleven får fullgöra sin skolplikt där, eller 2. hemkommunen får statsbidrag för eleven. Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Om inte hemkommunen och huvudmannen för skolan har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2015:802). 5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 1. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i 5 § andra stycket, om hemkommunen får statsbidrag för eleven, och 2. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt 5 §. Lag (2015:802). Bidrag för en elev i en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman 6 § En enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå får efter ansökan förklaras berättigad till bidrag för elever från deras hemkommuner enligt 6 a §. För att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Statens skolinspektion prövar frågor om förklaring om rätt till bidrag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på gymnasienivå för att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått en förklaring om rätt till bidrag. Lag (2015:802). 6 a § Hemkommunen för en elev i en internationell skola på gymnasienivå, vars huvudman har fått en förklaring enligt 6 §, ska lämna bidrag till huvudmannen för skolan om 1. eleven är folkbokförd i Sverige eller hemkommunen får statsbidrag för eleven, 2. eleven är bosatt i Sverige för en begränsad tid eller har andra särskilda skäl att få sin utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, och 3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska hemkommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått en gymnasieutbildning som erbjudits av kommunen. Kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Om inte hemkommunen och huvudmannen har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2015:802). 6 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 1. föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt 6 a § första stycket om kommunerna och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer överens om beloppet enligt samma paragrafs andra stycke, 2. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i 6 a § andra och tredje styckena, om hemkommunen får statsbidrag för eleven, och 3. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt 6 a §. Lag (2015:802). Insyn 7 § Den kommun där en internationell skola med enskild huvudman är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet, så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2015:802). Utbildning vid särskilda ungdomshem Utbildning för skolpliktiga 8 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. Den ska motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas: - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §). Lag (2022:1315). Utbildning för icke skolpliktiga 9 § Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas: - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §). Lag (2022:1315). Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt 10 § /Ny beteckning 24 kap. 10 b § U:2026-07-01/ För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården. Lag (2020:446). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Utbildning för skolpliktiga barn 10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Skolpliktiga barn som är intagna i kriminalvårdsanstalt och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska fullgöra den genom att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården. Utbildningen ska motsvara den i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna lag tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i en kriminalvårdsanstalt. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas: - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §). Lag (2026:531). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Utbildning för icke skolpliktiga barn 10 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den som inte längre är skolpliktig och är intagen i en kriminalvårdsanstalt och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolgång på annat sätt ska fram till dess att han eller hon fyller arton år ges möjlighet att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. För sådan utbildning ansvarar Krimi- nalvården. Utbildningen ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna lag tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i en kriminalvårdsanstalt. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas: - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §). Lag (2026:531). 10 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården. Lag (2026:531). Utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare 11 § Den som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas motsvarande utbildning, om 1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och 2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen. Lag (2015:482). 12 § Det som sägs i 20 kap. 2, 4-6, 7-9 a, 24-27 och 32 §§ om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas motsvarande utbildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådan utbildning. Lag (2025:1311). 13 § Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin hemkommun. Lag (2015:482). 14 § Hemkommunen ska i samband med att den fattar ett beslut om mottagande enligt 20 kap. 33 § förklara eleven behörig att delta i utbildning i folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare om 1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och 2. anmälan har lämnats enligt 13 §. Lag (2015:482). 15 § En folkhögskola som till sin utbildning i svenska för invandrare har antagit en elev som har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 14 §, har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun. Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får lämnas. Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem 16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om ett barn vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, ska huvudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem. Lag (2015:176). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Utbildning som motsvarar förskola och fritidshem 16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om ett barn vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, ska huvudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola eller fritidshem. Lag (2025:729). Särskild undervisning 17 § För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen, om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket. Lag (2022:1315). 18 § Särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. Huvudman 19 § Särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför skolväsendet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för första stycket i de fall där institutionen är belägen i två eller flera kommuner. Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats Särskild undervisning 20 § För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Lag (2022:1315). 21 § Särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. Särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker. Huvudman 22 § Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i. Annat sätt att fullgöra skolplikten Förutsättningar för medgivande 23 § Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om 1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl. 24 § Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns. Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 25 § Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund för att fullgöra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Bemyndigande 26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning som avses i 8-25 §§. Lag (2015:802). 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (2 och 2 a §§), - öppen förskola (3 §), - öppen fritidsverksamhet (4 §), - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (5 §), - annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk (5 a §), - övergripande krav på verksamheten (6-9 §§), och - enskilda huvudmän och bidrag (10-16 §§). Lag (2022:241). Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. I detta ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska huvudmannen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Lag (2022:241). 2 a § En person som är 15 år eller äldre och är folkbokförd där en sådan verksamhet som avses i 2 § ska bedrivas ska på begäran av kommunen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Om ett registerutdrag inte visas upp, får verksamheten inte bedrivas. Kontrollen av registerutdraget ska dokumenteras genom att kommunens handläggare antecknar att utdraget har visats upp. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras. Lag (2022:241). Öppen förskola 3 § En kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap. Öppen fritidsverksamhet 4 § Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. Lag (2022:1315). Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds 5 § Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk 5 a § En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller sådan verksamhet som avses i 2 eller 5 § ska sträva efter att erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i sådan verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Om kommunen erbjuder verksamhet enligt 2 eller 5 § ska vårdnadshavare som ansöker om sådan verksamhet tillfrågas om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Om en kommun som ingår i ett förvaltningsområde anordnar öppen förskola enligt 3 § ska kommunen, om det finns sådan efterfrågan, sträva efter att erbjuda hela eller en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2018:1368). Övergripande krav på verksamheten Utgångspunkter 6 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Kvalitetskrav 7 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. För sådan verksamhet som avses i 2 § gäller, utöver första stycket, att den ansvariga huvudmannen ska se till att personalen som har hand om omsorgen ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen för sådan verksamhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Lag (2022:241). Uppföljning och utvärdering 8 § En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan verksamhet som avses i 2-5 §§. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Avgifter 9 § För plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt för sådan omsorg som avses i 5 § får avgifter tas ut på det sätt som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive 14 kap. 12 §. Enskilda huvudmän och bidrag Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 10 § En enskild får godkännas som huvudman för en sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 §. Den kommun där verksamheten ska bedrivas ska efter ansökan lämna ett godkännande om 1. den enskilde har insikt i och förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, 2. den enskilde i övrigt bedöms lämplig, 3. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, 4. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och 5. avgifterna inte är oskäligt höga. Godkännandet att vara huvudman ska avse verksamhet på ett visst verksamhetsställe som bedöms lämpligt. Om verksamheten ska bedrivas där någon är folkbokförd kan en sökande inte anses lämplig utan att en registerkontroll enligt 2 a § har gjorts. Kommunen får godkänna en enskild som huvudman trots att villkoret i första stycket 4 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Lag (2022:241). 10 a § I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 10 § första stycket 1 sammantaget avse 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Vid lämplighetsbedömningen av den enskilde enligt 10 § första stycket 2 ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga i den krets av personer som anges i första stycket bedöms lämpliga. Lag (2022:241). 10 b § En enskild huvudman ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 10 a § första stycket till kommunen senast en månad efter förändringen. Lag (2022:241). 10 c § Kommunen får ta ut en avgift för en ansökan om godkännande enligt 10 §. Lag (2022:241). 11 § Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild som har godkänts som huvudman enligt 10 § för varje barn som tas emot. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 12 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §. Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. Om barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte skyldig att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för verksamheterna. När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra som har tagits emot. Lag (2022:241). 12 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll och omfattning. 13 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550). 14 § Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap. Öppen fritidsverksamhet 15 § Om en enskild som har godkänts som huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om kommunen där verksamheten är belägen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga. Bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Övriga verksamheter 16 § En kommun får även lämna bidrag till verksamhet som avses i 3-5 §§ och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas på det sätt som anges i 12 § andra stycket. 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tillsyn (2-9 a §§), - ingripanden vid tillsyn (10-18 §§), - statlig kvalitetsgranskning (19-23 §§), och - nationell uppföljning och utvärdering (24-28 §§). Lag (2014:903). Tillsyn Definition av tillsyn 2 § Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Om det vid tillsynen av verksamheten vid en skolenhet konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen, ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras. Lag (2014:903). Tillsynens omfattning 3 § Statens skolinspektion har tillsyn över 1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §, och 5. att enskilda som godkänts av Skolinspektionen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 6 b §§. Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. Lag (2022:1088). 3 a § Statens skolinspektion får med anledning av inkomna uppgifter från en enskild om en utbildning inom skolväsendet inleda tillsyn som rör ett enskilt barn eller en enskild elev endast om 1. den enskilde har anmält klagomål till huvudmannen och denne har fått möjlighet att fullgöra sina skyldigheter enligt 4 kap. 7 och 8 §§, eller 2. det finns särskilda skäl. Lag (2022:940). 3 b § Om Statens skolinspektion får uppgifter från en enskild eller en annan myndighet om en utbildning inom skolväsendet och Skolinspektionen inte inleder tillsyn får myndigheten överlämna uppgifterna till huvudmannen för hantering enligt 4 kap. 7 och 8 §§, om sekretess inte hindrar det. Lag (2022:940). 4 § En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har godkänt enligt 25 kap. 10 §, och 3. att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 6 b §§ och 25 kap. 10, 10 a och 10 b §§. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. Lag (2022:1088). 5 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning som bedrivs enligt avtal med staten. Lag (2022:1315). Tillträde till lokaler och andra utrymmen 6 § En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 § Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas. 8 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. Förebyggande åtgärder 9 § Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Etableringskontroll 9 a § Statens skolinspektion ska inom ramen för sin tillsyn genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om Skolinspektionen godkänt den enskilde som huvudman enligt 2 kap. 5 §. Etableringskontrollen ska genomföras innan utbildningen startar. Lag (2014:903). Ingripanden vid tillsyn Föreläggande 10 § En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Statens skolinspektion får förelägga en utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan att fullgöra sina skyldigheter om distansundervisningen inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för undervisningen eller de villkor som gäller för godkännandet som sådan utförare. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt missförhållande ska det anges. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna. Lag (2022:1315). Anmärkning 11 § En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Avstående från ingripande 12 § En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om 1. överträdelsen är ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. Återkallelse 13 § En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om 1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och 2. missförhållandet är allvarligt. Ett godkännande eller beslut enligt första stycket får också återkallas om 1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och 2. den enskilde vid den etableringskontroll som avses i 9 a § inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få till stånd ett samråd enligt 2 kap. 6 a §. Lag (2018:1158). 14 § Ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 5 § andra och tredje styckena och 6 §. Ett godkännande av en enskild som huvudman för pedagogisk omsorg får återkallas om förutsättningarna för godkännande enligt 25 kap. 10 § första stycket 1 och 2 och andra stycket inte längre är uppfyllda. Lag (2022:1088). 14 a § En kommun får återkalla ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och som kommunen har meddelat enligt denna lag, om den enskilde har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om tvångslikvidation. Lag (2022:115). 14 b § Statens skolinspektion ska återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om 1. utbildningen inte har startat senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet, eller 2. utbildningen i annat fall inte har bedrivits under en sammanhängande tid av två år. Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som inte har startat eller inte längre bedrivs, får återkallelsen avse denna del av utbildningen. Om det finns särskilda skäl får Skolinspektionen avstå från att återkalla godkännandet. Ett godkännande som avses i första stycket ska också återkallas om den enskilde begär det. Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som den enskilde inte längre vill ha godkännande för, ska återkallelsen avse denna del av utbildningen. Lag (2022:115). 14 c § En kommun ska återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet eller ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och som kommunen har meddelat enligt denna lag, om 1. verksamheten inte har startat senast två år efter den första tidpunkt som godkännandet avser, eller 2. verksamheten i annat fall inte har bedrivits under en sammanhängande tid av två år. Om det finns särskilda skäl får kommunen avstå från att återkalla godkännandet eller beslutet. Ett godkännande eller beslut som avses i första stycket ska också återkallas om den enskilde begär det. Lag (2022:115). 15 § Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får en tillsynsmyndighet återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, trots att föreläggandet har följts, om 1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och 2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten. Lag (2022:115). 16 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft. Verksamhetsförbud 16 a § Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region förbjuda huvudmannen att driva verksamheten vidare, om 1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och 2. missförhållandet är allvarligt. Lag (2022:115). 16 b § Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får ett verksamhetsförbud beslutas trots att föreläggandet har följts, om 1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och 2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten. Lag (2022:115). 16 c § Statens skolinspektion får besluta att ett verksamhetsförbud ska gälla trots att det inte har fått laga kraft. Lag (2022:115). 16 d § Ett beslut om verksamhetsförbud enligt 16 a eller 16 b § gäller tills vidare. Statens skolinspektion ska upphäva beslutet om huvudmannen begär det och något allvarligt missförhållande som kan ligga till grund för ett verksamhetsförbud inte finns om verksamheten återupptas. Lag (2022:115). Statliga åtgärder för rättelse 17 § Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region besluta att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen eller regionen 1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och 2. missförhållandet är allvarligt. Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får sådana åtgärder som avses i första stycket beslutas trots att föreläggandet har följts, om 1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och 2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten. Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen eller regionen. Lag (2022:115). Tillfälligt förbud att bedriva verksamheten 18 § Om det är sannolikt att ett beslut om ingripande enligt 13, 15, 16 a, 16 b eller 17 § kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månader. Lag (2022:115). Statlig kvalitetsgranskning Uppdrag 19 § Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel. Inriktningen 20 § Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. Tillträde till lokaler och andra utrymmen 21 § Statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen rätt att på plats granska sådan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den omfattning det behövs för kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 22 § Den vars verksamhet granskas ska på begäran av Statens skolinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar och övrigt material som behövs för granskningen. Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för granskningen ska vara skyldig att på begäran av Skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och annat material. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas. 23 § Statens skolinspektion får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 22 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. Nationell uppföljning och utvärdering Uppdrag 24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera 1. skolväsendet, 2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och 3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild. Uppgiftsskyldighet 25 § En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen. Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av Skolverket lämna uppgifter om verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska lämnas. 26 § Statens skolverk får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 25 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. Vite 27 § Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite. Statens skolinspektion ska förena ett föreläggande som avses i 10 § med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Om det finns anledning att anta att en person som är föremål för ett föreläggande har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den gärningen. Lag (2014:903). Bevarande av elevlösningar av nationella prov 28 § Huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket. Lag (2012:120). 26 a kap. Behandling av personuppgifter 1 § Detta kapitel tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestämmelser för utbildningen som finns i annan författning eller beslut som meddelats med stöd av någon av dessa författningar. Detta kapitel ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter i elevhälsan som utförs inom hälso- och sjukvården. Lag (2018:1354). Förhållande till annan dataskyddsreglering 2 § Bestämmelserna i detta kapitel kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. Termer och uttryck i detta kapitel har samma betydelse som i EU:s dataskyddsförordning. Lag (2018:1354). 3 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, här benämnd dataskyddslagen, och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Lag (2018:1354). Känsliga personuppgifter 4 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning behandlas hos en enskild huvudman enligt 2 kap. eller hos en enskild aktör enligt 24 eller 25 kap. 1. om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller 2. i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Vid behandling som sker med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. För myndigheter och vissa andra organ finns det bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och om sökbegränsningar i 3 kap. 3 § dataskyddslagen. Lag (2018:1354). 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbegränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för 1. anpassad grundskola, 2. specialskolan, 3. anpassad gymnasieskola, 4. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning 5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, 6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och 7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd. Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om 1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och 2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun. Lag (2022:1315). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbegränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för 1. anpassad grundskola, 2. specialskolan, 3. anpassad gymnasieskola, 4. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, 5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, 6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och 7. förskola eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd. Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om 1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och 2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun. Lag (2025:729). Personuppgifter som rör lagöverträdelser 6 § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas i verksamhet hos en huvudman för en fristående skola om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet 1. i löpande text inom elevhälsan, och 2. i skriftlig dokumentation som ska föras enligt 5 kap. 24 §. För myndigheter finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning i 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Där finns det även bestämmelser för andra än myndigheter som är skyldiga att följa föreskrifter om arkiv. Lag (2018:1354). 27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd Skolväsendets överklagandenämnd 1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd. Sammansättning 2 § Nämnden ska bestå av en ordförande, en eller två vice ordförande och fyra andra ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt. Det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna. Lag (2019:410). 3 § Ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av regeringen för en period om minst tre år. Lärarnas ansvarsnämnd 4 § Lärarnas ansvarsnämnd prövar efter anmälan av Statens skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas. Nämnden prövar dessutom efter ansökan 1. av en legitimerad om hans eller hennes legitimation ska återkallas, och 2. av en tidigare legitimerad om en ny legitimation ska meddelas. Vid en prövning av en ansökan enligt andra stycket 2 ska en ny legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § är uppfyllda. Lag (2014:417). Sammansättning 5 § Lärarnas ansvarsnämnd består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares uppdrag. För ordföranden ska för samma tid utses en eller flera ställföreträdare. En sådan ställföreträdare ska vara eller ha varit ordinarie domare. För varje annan ledamot ska det finnas ett tillräckligt antal ersättare som ska utses för samma tid som ledamoten. Lag (2011:189). Beslutförhet 6 § Lärarnas ansvarsnämnd är beslutför med ordföranden och minst sex andra ledamöter. Till sammanträde med nämnden ska samtliga ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, ska en ersättare kallas. I fråga om omröstning i ansvarsnämnden ska bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden ska säga sin mening först. Lag (2011:189). Beslut av ordföranden 7 § Ordföranden får ensam fatta beslut 1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, 2. om återkallelse på egen begäran av legitimation, 3. om återkallelse av legitimation när den legitimerade inte följt föreläggande om läkarundersökning, eller 4. om underrättelse enligt 2 kap. 24 §. Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Lag (2016:151). Anmälan och ansökan 8 § En anmälan eller ansökan till Lärarnas ansvarsnämnd ska göras skriftligen och innehålla uppgifter om 1. vem anmälan eller ansökan avser och uppgifter om yrke, adress och arbetsplats, 2. vad som yrkas i ärendet, och 3. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller ansökan. Om en part företräds av ombud ska fullmakt ges in. Lag (2011:189). 9 § Är en anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för en prövning i sak, ska Lärarnas ansvarsnämnd förelägga anmälaren eller den sökande att inom en viss tid komma in med kompletterande uppgifter. Av föreläggandet ska det framgå att ärendet annars inte tas upp till prövning. Lag (2011:189). Svaromål 10 § Anmälan och, i förekommande fall, bifogade handlingar ska snarast överlämnas till den lärare eller förskollärare som anmälan avser. Mottagaren ska föreläggas att svara inom en viss tid. En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att anmälan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig. Lag (2011:189). 11 § Den som förelagts att svara ska göra det skriftligen, om inte Lärarnas ansvarsnämnd bestämmer att svaret får lämnas vid en muntlig förhandling. Av svaret ska det framgå om den svarande godtar eller motsätter sig den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör den svarande ange skälen för sin inställning och de omständigheter som åberopas. Lag (2011:189). Skriftligt förfarande 12 § Förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd är skriftligt om inte annat följer av 16 §. Lag (2011:189). Läkarundersökning 13 § Lärarnas ansvarsnämnd får förelägga den legitimerade, eller den som söker om legitimation, att genomgå viss läkarundersökning om det behövs för att utröna dennes lämplighet att bedriva undervisning. Lag (2011:189). Inhämtande av yttrande 14 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden inhämta yttrande från myndigheter och andra med sådan särskild sakkunskap. I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning för sitt utlåtande endast om det är särskilt föreskrivet. Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning. Lag (2011:189). Jäv 15 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i Lärarnas ansvarsnämnd ska bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas. Lag (2011:189). Gemensamma bestämmelser Muntlig förhandling 16 § Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det, förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar mot att förhandlingen hålls. Till muntlig förhandling ska den som är part kallas. Av kallelsen ska framgå att nämnden kan handlägga och avgöra ärendet även om en part uteblir från förhandlingen. Lag (2011:189). 17 § Muntlig förhandling ska vara offentlig. Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. Lag (2011:189). 18 § En enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om nämnden finner att parten skäligen bör ersättas för sin inställelse. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om ersättning och förskott. Lag (2011:189). 28 kap. Överklagande Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - överklagande till allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§), - överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och - överklagandeförbud (18 §). Lag (2022:940). Överklagande till allmän förvaltningsdomstol Beslut av Statens skolinspektion 2 § Beslut av Statens skolinspektion får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 §, 22 kap. 9 § eller 24 kap. 3 a § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 b eller 15 §, 2. medgivande enligt 24 kap. 4 a § eller återkallelse av sådant medgivande enligt 26 kap. 13 eller 15 §, 3. förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 eller 15 §, 4. verksamhetsförbud enligt 26 kap. 16 a eller 16 b § eller upphävande av verksamhetsförbud enligt 16 d §, 5. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §, 6. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller 7. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. När ett beslut överklagas är Skolinspektionen motpart i domstolen. Lag (2022:940). Beslut av Statens skolverk 3 § Beslut av Statens skolverk får överklagas till allmän förvaltningsdomstol om beslutet gäller 1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §, 2. ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första stycket, 3. ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §, eller 4. ansökan om meriteringsnivå enligt 2 kap. 34 b §. Lag (2023:393). Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd 4 § Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Lärarnas ansvarsnämnds beslut får överklagas endast av 1. Statens skolinspektion för att tillvarata allmänna intressen, och 2. den lärare eller förskollärare som beslutet riktar sig mot. Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd som inte innebär att ett ärende avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden 1. ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller en invändning om att det finns hinder mot prövningen, 2. avvisat ett ombud eller ett biträde, 3. förelagt någon att genomgå läkarundersökning, eller 4. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet. Statens skolinspektion ska vara motpart till den lärare eller förskollärare som överklagat Lärarnas ansvarsnämnds eller en domstols slutliga beslut enligt denna lag. Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. Lag (2011:189). Beslut av en kommun eller en region 5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 §, 22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §, 3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §, 4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket, 6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket, 7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §, 8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §, 9. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller 10. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. Lag (2022:241). 5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 §, 22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §, 3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §, 4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket, 6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket, 7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §, 8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §, 9. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller 10. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. Lag (2025:729). Beslut av en enskild huvudman 6 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §. Den enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart. Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 2. kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 12 kap. 25 § första stycket, eller 3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §. Lag (2017:1115). 7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller 3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §. Lag (2025:729). Beslut av Sameskolstyrelsen 8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller 2. kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 13 kap. 23 § första stycket. Lag (2017:1115). 8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller 2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 23 § första stycket. Lag (2025:729). Beslut av en rektor 9 § Beslut av en rektor får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14, 17 eller 19 §, och 2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 §. Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. Lag (2022:940). Prövningstillstånd 10 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt 2-9 §§. 11 § Har upphävts genom lag (2022:940). Överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd Beslut av en kommun eller en region 12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i anpassade grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till anpassade grundskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket, 3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §, 5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket, 7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §, 8. tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §, 10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, 11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket, 12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, 13. förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 31 a § andra stycket, eller 14. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7-13 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. Lag (2025:1311). 12 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i anpassade grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till anpassade grundskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket, 3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §, 5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket, 7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §, 8. tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §, 10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, 11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket, 12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, 13. förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 31 a § andra stycket, eller 14. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7-13 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. Lag (2025:1312). Beslut av en enskild huvudman 13 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. mottagande enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §, eller 2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande. Lag (2020:605). Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §, 2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 3. åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. Lag (2017:1115). 14 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §, 2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. Lag (2025:729). Beslut av Sameskolstyrelsen 15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §, 2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. Lag (2017:1115). 15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §, 2. åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. Lag (2025:729). Beslut av en rektor 16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §, 3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §, eller 4. att gå om en årskurs enligt 7 kap. 11 c §. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. Lag (2022:1315). Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § 17 § Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som avses i samma paragraf får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av den som har begärt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss skolenhet får dock inte överklagas. Överklagandeförbud 18 § Andra beslut enligt denna lag än som anges i detta kapitel får överklagas bara om överklagande får ske enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får dock inte överklagas. Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. Lag (2017:759). 29 kap. Övriga bestämmelser Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - bosättning (2-5 §§), - hemkommun och hemregion (6 §), - utlandssvenska elever (7 §), - personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §), - kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §), - handläggning (10 och 11 §§), - talerätt (12 §), - samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §), - tystnadsplikt (14 §), - International Baccalaureate (17 §), - överlämnande av betygshandlingar (18 §), - informationsskyldighet (19 §), - uppgiftsskyldighet (19 a och 19 b §§), och - övriga bemyndiganden (20-29 §§). Lag (2025:182). Bosättning 2 § /Upphör att gälla U:2026-06-01/ Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som 1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716), 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, 4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, eller 5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i andra stycket 5. Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §. Lag (2017:582). 2 § /Träder i kraft I:2026-06-01/ Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som 1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716), 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, 4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, 5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, eller 6. har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen. Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i andra stycket 5. Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §. Första stycket gäller inte för en utlänning som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen. En sådan utlänning ska vid tillämpningen av lagen anses som bosatt i landet endast på den grund som anges i andra stycket 6. Lag (2026:387). 3 § /Upphör att gälla U:2026-06-01/ De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning. De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Lag (2022:1315). 3 § /Träder i kraft I:2026-06-01/ /Upphör att gälla U:2026-07-01/ De personer som avses i 2 § andra stycket 1, 2 och 6 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning. De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Lag (2026:387). 3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ De personer som avses i 2 § andra stycket 1, 2 och 6 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning. De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Lag (2026:388). 4 § Har upphävts genom lag (2017:1115). 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag för personer som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har rätt till utbildning enligt 3 §. Hemkommun och hemregion 6 § Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481). Med hemregion avses den region som hemkommunen hör till. Lag (2019:947). Utlandssvenska elever 7 § Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också annan ska anses som utlandssvensk elev. Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning 8 § Det som i denna lag sägs om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning endast om de också har en intellektuell funktionsnedsättning eller en sådan funktionsnedsättning som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. Lag (2022:1315). Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar 9 § En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som 1. inte har fyllt 20 år, 2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt, 3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning, 4. inte har en gymnasieexamen, 5. inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola, och 6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan med godkänt resultat. Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första-tredje styckena. Lag (2022:1315). Handläggning 10 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, en region eller en enskild huvudman tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900): - 10 § om partsinsyn, - 23 § om utredningsansvaret, - 24 § om när man får lämna uppgifter muntligt, - 25 § om kommunikation, - 27 § om dokumentation av uppgifter, - 31 § om dokumentation av beslut, - 32 § om motivering av beslut, - 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och - 36 § om rättelse av skrivfel eller liknande. I sådana ärenden hos en enskild huvudman tillämpas även bestämmelserna i 16-18 §§ förvaltningslagen. Trots första stycket tillämpas inte 1. bestämmelserna i 10 och 25 §§ förvaltningslagen i fråga om uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, och 2. bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen vid antagning för frivillig utbildning. Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning. Lag (2019:947). 11 § I ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. tillämpas också 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:844). Talerätt 12 § Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder. Lag (2022:1315). Samverkan och anmälan till socialnämnden 13 § Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldigheten att vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa genast anmäla det till socialnämnden finns i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400). Lag (2025:1497). Tystnadsplikt 14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1315). 14 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2025:729). 15 § Har upphävts genom lag (2015:73). 16 § Har upphävts genom lag (2015:73). International Baccalaureate 17 § En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten. Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Första och andra styckena gäller inte utbildning som anordnas av internationella skolor på gymnasienivå vars huvudmän har förklarats berättigade till bidrag enligt 24 kap. 6 §. För sådana skolor finns särskilda bestämmelser om bidrag för IB-utbildning i 24 kap. 6 a §. Lag (2015:802). Överlämnande av betygshandlingar 18 § Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen. Informationsskyldighet 19 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor, anpassade grundskolor, fritidshem, gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725). Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. Lag (2022:1315). 19 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, fritidshem, gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725). Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. Lag (2025:729). Uppgiftsskyldighet 19 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ En huvudman för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Lag (2022:1315). 19 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En huvudman för grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Lag (2025:729). 19 b § I lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna finns bestämmelser om skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Lag (2025:182). Övriga bemyndiganden 20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ledamöter eller andra företrädare i organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas av enskilda. 21 § Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolväsendet. När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom anpassade gymnasieskolan får regeringen meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna mer av utbildningen än som följer av första stycket. För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15-22 och 30 §§ och 34 § första stycket. Lag (2022:1315). 22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag. 22 a § Har upphävts genom lag (2020:605). 23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag. Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionsprogram. 24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om 1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet, 2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1, och 3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen och intyg. Lag (2012:109). 25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en enskild huvudman att lämna uppgifter om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning över verksamheten. 26 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av grundbelopp samt tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och lovskola som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 och 23 §§, 9 kap. 19 och 21 §§, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 och 17 §§, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 och 13 §§. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats. Lag (2022:724). 26 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av grundbelopp samt tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och lovskola som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 §, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 och 23 §§, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 och 17 §§, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 och 13 §§. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats. Lag (2025:729). 27 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad som anges i 8 kap. 21-23 §§, 9 kap. 19-21 §§, 10 kap. 37-39 §§, 11 kap. 36-38 §§, 16 kap. 52-55 §§ och 19 kap. 45-47 §§, när bidraget avser ett barn eller en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. Lag (2018:749). 27 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad som anges i 8 kap. 21-23 §§, 10 kap. 37- 39 §§, 11 kap. 36-38 §§, 16 kap. 52-55 §§ och 19 kap. 45- 47 §§, när bidraget avser ett barn eller en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. Lag (2025:729). 28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov. 28 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner. Lag (2022:1315). 28 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda 1. nationella kartläggningsmaterial i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan och i årskurs 1 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner, och 2. nationella bedömningsstöd i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 3 i specialskolan och i årskurs 2 och 4 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner. Lag (2025:729). 29 § Vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande inverkan på möjligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har rätt till enligt denna lag. I sådana föreskrifter får undantag göras från bestämmelser om utbildningens utformning, omfattning och förläggning. Föreskrifterna ska vara tidsbegränsade. Övergångsbestämmelser 2010:800 Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). 2010:877 Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och ska tillämpas på ut- bildning från och med den 1 juli 2012. 2010:1997 Denna lag träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna i 15 kap. 22 § första stycket tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. 2010:2022 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2012. 2011:189 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Lag (2012:493). 2. Bestämmelserna i 2 kap. 17, 18 och 22 §§ i sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 juli 2012. För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse. Lag (2012:493). 3. Bestämmelserna i 2 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § i sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 december 2013. För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse. Lag (2012:493). 4. Bestämmelserna i 2 kap. 15 § i den äldre lydelse som enligt 3 gäller till och med den 30 november 2013 är dock tillämpliga endast om ansökan om behörighetsbeviset har kommit in till Högskoleverket före den 1 juli 2011. Lag (2012:493). 5. Trots vad som anges i 3 gäller 2 kap. 15 § i sin äldre lydelse även för tid efter den 30 november 2013 för handläggning av ärenden som avses i 4. Efter den 31 december 2012 handläggs sådana ärenden av Universitets- och högskolerådet. Lag (2012:919). 6. Bestämmelsen i 2 kap. 16 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande till dess att ärenden som avses i 4 har avgjorts. Lag (2012:493). 7. Bestämmelsen i 28 kap. 4 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande för överklagande av beslut i ärenden som avses i 4. Lag (2012:493). 8. Vid tillämpningen av 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse jämställs legitimation med behörighetsbevis. Lag (2012:493). 9. Trots vad som anges i 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse får den som inte uppfyller kraven i första stycket samma paragraf anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa på individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller dock bara om a) det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervisning på den aktuella kursen, b) den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa på den aktuella kursen, och c) det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. Lag (2012:493). 2011:876 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 2. Bestämmelsen i 11 kap. 23 a § ska tillämpas vid betygssättning i årskurs 8 från och med höstterminen 2011 och i övrigt från och med höstterminen 2012. 3. Bestämmelserna i 10 kap. 21 §, 12 kap. 21 § och 13 kap. 21 a § ska tilllämpas från och med höstterminen 2012. 2012:109 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. 2. De nya bestämmelserna i 29 kap. 24 § tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ ska dock tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2012. 3. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2011 i fråga om 29 kap. 24 § och före den 1 juli 2012 i fråga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ och i övrigt för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013, om inte annat följer av 4 eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5. 4. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013 ska dock de nya bestämmelserna i 18 kap. 32 § tillämpas från och med den 1 juli 2013. 5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2013 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2013. 2012:493 Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 3 kap. 16 § och i övrigt den 30 juni 2012. 2013:248 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 2. För elever i grundskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive årskurs 3 gäller följande: - den totala undervisningstiden ska vara minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar, - undervisningstiden i matematik ska vara minst 980 timmar respektive 940 timmar, och - undervisningstiden i matematik samt antalet timmar i timplanen för svenska eller svenska som andraspråk och engelska får inte minskas vid skolans val. 3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan. 4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska den totala undervisningstiden vara minst 7 935 timmar, 7 905 timmar respektive 7 875 timmar. 5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara minst 4 280 timmar respektive 4 240 timmar. 6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan. 2013:298 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Bestämmelserna i 28 kap. 8 och 15 §§ i sina nya lydelser tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011. 2013:530 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 2. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 24 § första, andra och fjärde styckena gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet. 3. Bestämmelsen i 28 kap. 3 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet. 2013:823 Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 2 kap. 13, 15, 16, 16 b, 17 och 20 §§ och 28 kap. 3 § samt i övrigt den 2 december 2013. 2014:458 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 2 kap. 1, 8 a, 10, 17 och 20 §§, 3 kap. 3 §, 10 kap. 16 och 34 §§, 11 kap. 19 och 33 §§, 12 kap. 16 § samt 13 kap. 17 § och i övrigt den 1 juli 2015. 2014:530 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. 2. Lagen tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2015. 2014:903 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015 i fråga om 29 kap. 19 § och i övrigt den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a § och 26 kap. 13 § ska tillämpas på huvudmän som har ansökt om godkännande efter den 1 oktober 2014. 3. Bestämmelserna i 29 kap. 19 § ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2015. 2014:1002 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Kommunernas ansvar enligt 29 kap. 9 § gäller inte ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på ett specialutformat program i gymnasiesärskola, som har påbörjats före den 1 juli 2013. 2015:73 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 29 kap. 1, 15 och 16 §§ och i övrigt den 1 juli 2015. 2015:482 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2016. 3. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla till utgången av juni 2016. 4. Den som mottagits till utbildning i svenska för invandrare enligt äldre bestämmelser ska anses mottagen till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt de nya bestämmelserna. 2015:802 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Ett godkännande av en internationell skola på grundskolenivå enligt 24 kap. 2 § andra stycket i den äldre lydelsen ska, om det gäller vid utgången av december 2015, anses som ett godkännande som huvudman för en sådan skola enligt 24 kap. 3 a §, om huvudmannen har förklarats berättigad till sådant bidrag som avses i 24 kap. 4 § i den äldre lydelsen. I annat fall ska godkännandet upphöra att gälla den 1 januari 2016. 3. En elev som har skolplikt och som före ikraftträdandet har påbörjat utbildning i en godkänd internationell skola på grundskolenivå eller fått ett beslut om att han eller hon kommer att tas emot i en sådan skola får fullgöra skolplikten i en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett godkännande enligt 24 kap. 3 a § eller ett medgivande enligt 24 kap. 4 a §. 4. Ett beslut av regeringen enligt 24 kap. 2 § tredje stycket i den äldre lydelsen ska gälla som ett beslut enligt 24 kap. 3 § andra stycket i den nya lydelsen. 5. En förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 5 § i den äldre lydelsen ska, om den gäller vid utgången av december 2015, fortsätta att gälla som en förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § i den nya lydelsen. 2016:550 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Bestämmelserna i 21 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet. 3. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 21 kap. 4 § i den äldre lydelsen. 2016:553 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Lagen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan respektive årskurs 5 i specialskolan. 3. För elever i grundskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive årskurs 6 gäller följande: - den totala undervisningstiden ska vara minst 6 855 timmar respektive 6 820 timmar, och - undervisningstiden i ämnet matematik ska vara minst 1 090 timmar respektive 1 055 timmar. 4. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska den totala undervisningstiden vara minst 6 855 timmar respektive 6 820 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan. 5. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska den totala undervisningstiden vara minst 8 035 timmar respektive 8 000 timmar. 6. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska den totala undervisningstiden vara minst 4 390 timmar respektive 4 355 timmar. 7. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 a) påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan eller grundsärskolan eller b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan. 2017:595 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när en nyanländ invandrare har en etableringsplan enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, så länge den planen gäller. 2017:620 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017 i fråga om 12 kap. 5 § och i övrigt den 1 juli 2018. 2. Den upphävda bilagan gäller fortfarande för elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan. 2017:759 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. 2017:1104 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 2 kap. 20 §, 15 kap. 32 §, 20 kap. 21 och 29 kap. 3 och 12 §§ och i övrigt den 29 juni 2018. 2017:1115 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Lagen tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018. 3. Om eleven börjat fullgöra skolplikten före höstterminen 2018 gäller 7 kap. 12 § i den äldre lydelsen. 2018:105 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Bestämmelserna i 10 kap. 8 a § och 12 kap. 8 a § ska läsåret 2018/19 inte tillämpas för elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 9 i grundskolan eller årskurs 10 i specialskolan. 2018:608 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 8 a § och bestämmelserna i 26 kap. 17 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för verksamhet som bedrivs efter utgången av 2018. 2018:749 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 3 kap. 1, 3, 5 a, 8 och 12 g §§, 15 kap. 11, 16 och 33 §§, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 6, 8, 10, 13-17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 18 kap. 1, 14, 16, 22 och 26 a §§, 19 kap. 2 och 21 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 9, 26 och 27 §§ och i övrigt den 1 juli 2019. 2. Bestämmelserna i 15 kap. 11 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och 27 §§ i den nya lydelsen och bestämmelserna i den nya 17 kap. 14 a § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019. 3. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019 gäller 15 kap. 11 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och 27 §§ i den äldre lydelsen. 4. De upphävda bestämmelserna i 17 kap. 5, 9, 22 och 31-34 §§ gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019. 2018:1303 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018 i fråga om 3 kap. 1, 12 b, 12 d och 12 g-12 j §§ och i övrigt den 1 juli 2019. 2020:446 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020. 2. För kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning tillämpas bestämmelserna i 20 kap. 40 § första gången i fråga om prövningar som genomförs efter utgången av juni 2021. 3. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. 4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller bilaga 1 i den äldre lydelsen. 5. Den som enligt äldre bestämmelser har mottagits eller antagits till särskild utbildning för vuxna och bedriver studier efter utgången av juni 2020 ska i fortsättningen anses vara mottagen eller antagen till kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning enligt de nya bestämmelserna. 6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser handels- och administrationsprogrammet ska anses ha ett godkännande för försäljnings- och serviceprogrammet. 2020:447 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 20 kap. 36 § och i övrigt den 1 juli 2021. 2. Bestämmelserna i 20 kap. 2 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter utgången av juni 2021. 2020:605 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020. 2. Lagen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021. 3. För entreprenadavtal som ingåtts före den 1 juli 2021 gäller 23 kap. i den äldre lydelsen, dock längst till dess att entreprenadavtalet löpt ut. 2021:191 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021 i fråga om 3 kap. 13 a § och i övrigt den 1 april 2021. 2. Bestämmelserna i 10 kap. 13 och 19 §§, 11 kap. 16, 19 och 22 §§, 12 kap. 13 och 19 §§ och 13 kap. 13 och 20 §§ i den nya lydelsen samt bestämmelserna i de nya 10 kap. 16 §, 12 kap. 16 § och 13 kap. 17 a § tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2021. 2021:452 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 31 § i den nya lydelsen tillämpas inte för a) den som erbjuds eller tilldelas arbete inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom sådan anställning som avses i 2 kap. 31 § andra stycket 1 och som han eller hon hade före ikraftträdandet, b) den som tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom sådan utbildning som avses i 2 kap. 31 § andra stycket 2 och som han eller hon antagits till före ikraftträdandet, c) den som tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program som påbörjats före ikraftträdandet. 3. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 33 § gäller dock fortfarande för registerutdrag som har lämnats före ikraftträdandet. 2022:115 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. De nya bestämmelserna i 26 kap. 14 b § första-tredje styckena och 14 c § första och andra styckena tillämpas inte i fråga om ett godkännande av en enskild som huvudman eller ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem som har meddelats före ikraftträdandet. Statens skolinspektion eller den kommun som har meddelat ett sådant godkännande eller beslut om rätt till bidrag ska i stället återkalla godkännandet eller beslutet, om utbildningen eller verksamheten inte har startat senast två år efter det att lagen har trätt i kraft eller utbildningen eller verksamheten i annat fall inte har bedrivits under denna period. Detsamma gäller om huvudmannen startat eller återupptagit verksamheten efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna men därefter gjort ett uppehåll och inte bedrivit verksamheten under en sammanhängande tid av två år. Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som omfattas av ett godkännande och som inte har startat eller inte längre bedrivs, får återkallelsen av godkännandet avse denna del av utbildningen. Om det finns särskilda skäl får Skolinspektionen eller den kommun som har meddelat ett godkännande eller ett beslut om bidrag avstå från att återkalla godkännandet eller beslutet. Ett beslut om återkallelse får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid prövning i domstol av beslut meddelade före ikraftträdandet. 2022:147 1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. För utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser och sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före den 1 juli 2025. Lag (2022:1319). 4. Utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. Lag (2022:1317). 5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller. Lag (2022:1317). 6. En gymnasieexamen enligt 16 kap. 26-28 §§ och en gymnasieingenjörsexamen enligt 17 a kap. 15 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg i ämnen, innehålla betyg som satts på kurser enligt de äldre bestämmelserna. 7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på. Lag (2022:1317). 8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet. Lag (2022:1317). 2022:241 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. De nya bestämmelserna i 25 kap. 2 a § tillämpas inte på den som vid ikraftträdandet är folkbokförd där det redan bedrivs sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap. 2 §. 3. En enskild som vid ikraftträdandet är huvudman för en befintlig pedagogisk omsorg och enligt beslut av kommunen har rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 § i den äldre lydelsen ska anses vara godkänd som huvudman enligt 25 kap. 10 § i den nya lydelsen. 2022:275 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före höstterminen 2023. 2022:724 1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2022. 2. De nya bestämmelserna i 10 kap. 31 a och 31 b §§ och 11 kap. 30 a och 30 b §§ och bestämmelserna i 3 kap. 7 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 35 §, 11 kap. 34 §, 15 kap. 33 § och 28 kap. 12 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023. 2022:833 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023. 2022:940 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2022:1088 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2023. 2. För en enskild som före ikraftträdandet har fått ett godkännande som huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola eller gymnasiesärskola gäller föreskrifterna i 1 kap. 7 § andra stycket första meningen och 2 kap. 5 § femte stycket i den äldre lydelsen i stället för föreskrifterna i 1 kap. 7 a § och 2 kap. 5 § femte stycket i den nya lydelsen, om huvudmannen senast den 1 juli 2023 anmäler till tillsynsmyndigheten att verksamheten ska ha en konfessionell inriktning. Huvudmannen behöver inte ange vilken konfessionell inriktning det är fråga om. Från och med att en sådan anmälan har inkommit till tillsynsmyndigheten ska bestämmelserna i 1 kap. 7 b-7 d §§ tillämpas på verksamheten. 2022:1089 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller kommunal vuxenutbildning och i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2025 när det gäller kommunal vuxenutbildning och för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 när det gäller gymnasieskolan. 2022:1104 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Bestämmelserna om urval i 9 kap. 17 §, 10 kap. 35 § och 11 kap. 34 § tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024. 2022:1315 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 §, den 1 juli 2024 i fråga om 3 kap. 4 och 4 b §§ och 29 kap. 28 a § och i övrigt den 2 juli 2023. 2022:1318 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet. 2023:354 1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2023. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. 4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. En elev som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 ska, i stället för rätten att fullfölja utbildningen enligt 16 kap. 40 §, ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande nya studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen. 6. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser hantverksprogrammet i gymnasieskolan ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. Regeringen får meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från avgifter enligt 2 kap. 5 d §. Sådana föreskrifter får avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt och som behöver ansöka om ett nytt godkännande som huvudman för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. 7. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för administration, handel och varuhantering i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service. 8. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation. 2023:689 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Bestämmelserna i 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 gäller 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § i den äldre lydelsen. 2023:943 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024. 2024:411 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. För utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före ikraftträdandet samt för kurser och sammanhållna yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som har påbörjats före detta datum gäller 20 kap. 36 § och 21 kap. 9 § i den äldre lydelsen. 3. Utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter ikraftträdandet. 2025:729 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 j § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027. I övrigt tillämpas lagen första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028, med undantag för bestämmelserna i 3 kap. 12 j § i den äldre lydelsen som gäller för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 januari 2028. 4. En elev som har gått i förskoleklassen läsåret 2027/28 ska i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan börja direkt i årskurs 2. En elev som i någon av dessa skolformer höstterminen 2028 skulle ha börjat i årskurs 2 eller en högre årskurs ska i stället börja i en årskurs som överstiger den årskursen med ett år. Detta gäller dock inte om annat beslutas i fråga om vilken årskurs eleven ska gå med stöd av undantagsbestämmelser i skollagen eller anslutande föreskrifter. 5. Ett godkännande av en enskild som huvudman för förskoleklass ska upphöra att gälla den 1 juli 2028. Ett godkännande av en enskild som huvudman för viss utbildning i grundskolan eller anpassade grundskolan enligt 2 kap. 5 § i den äldre lydelsen gäller som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen för årskurser som överstiger årskurserna i det befintliga godkännandet med ett år. Ett godkännande för årskurs 1 i grundskolan eller anpassade grundskolan enligt 2 kap. 5 § i den äldre lydelsen gäller, förutom som ett godkännande för årskurs 2, även som ett godkännande för den nya årskursen 1 enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen. Statens skolinspektion får fatta beslut om godkännanden i enlighet med 2 kap. 5 § i den nya lydelsen med nya årskursbeteckningar, som ersätter befintliga beslut. 6. Bestämmelsen i 3 kap. 12 j § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om överlämning av uppgifter om en elev som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28. 7. Ett beslut som har fattats enligt 3 kap. 14 a § i den äldre lydelsen gäller som ett beslut enligt 3 kap. 14 a § i den nya lydelsen. Ett sådant beslut behöver inte anmälas på nytt till Statens skolverk. 8. Ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i förskoleklassen enligt de upphävda bestämmelserna i 9 kap. 6 a § gäller som ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i årskurs 1 i grundskolan enligt 10 kap. 9 a § i den nya lydelsen. 9. Ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i årskurs 1, 2 eller 3 i grundskolan enligt 10 kap. 9 a § i den äldre lydelsen gäller som ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik enligt 10 kap. 9 a § i den nya lydelsen i årskurs 2, 3 eller 4. 10. En huvudman som har tillstånd att använda färdighetsprov i musik i grundskolan enligt åttonde eller nionde punkten och som läsåret 2027/28 har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov i musik enligt de upphävda bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får inte använda färdighetsprov som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp. 11. För elever som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28 gäller 10 kap. 31 § och 11 kap. 30 § i den äldre lydelsen. 12. För elever som höstterminen 2028 påbörjar årskurs 2 eller en högre årskurs i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan gäller 10 kap. 5 § första stycket, 11 kap. 7 § första stycket, 12 kap. 5 § första stycket och 13 kap. 5 § första stycket i den äldre lydelsen. 13. Bestämmelsen i 29 kap. 14 § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen. 2025:730 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Lagen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028. 2025:1311 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 j §, 20 kap. 8 a, 9, 28 och 33 §§ och 28 kap. 12 § i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 20 kap. 31 a, 31 b, 33 a och 33 b §§ tillämpas första gången i fråga om den som tas emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare för första gången efter den 31 december 2025. 3. För den som har tagits emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet gäller rätten att delta i utbildningen i tre år från och med ikraftträdandet. Huvudmannen ska besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen, om tidsperioden inte har löpt ut och personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. Ett sådant beslut ska fattas för högst sex månader åt gången. De förutsättningar som gäller för ett beslut om förlängning enligt första stycket gäller också för ett förnyat beslut om förlängning. Den längsta totala tid en person kan ha rätt till förlängning är tre år. 4. Den som har tagits emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet har rätt att fullfölja utbildningen enligt 20 kap. 9 § första stycket inom ramen för de tidsperioder som anges i 3. Huvudmannen får dock när som helst besluta att utbildningen för en sådan elev ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg. 5. Den som har tagits emot till kommunala vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet och vars utbildning har upphört enligt 4 eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske inom ramen för de tidsperioder som anges i 3. 6. Beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om a) förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 3, b) upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 4, eller c) att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 5. Ett sådant beslut får överklagas endast av eleven eller den sökande. 2026:387 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026. 2. Den äldre lydelsen av 29 kap. 3 § gäller för en utlänning som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 6 som har påbörjat utbildning i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning före ikraftträdandet. Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Frisör- och stylistprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lag (2023:354). Bilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng Gymnasiegemensamma ämnen Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 300(1.) Engelska 200(2.) Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200(3.) Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/200(4.) Samhällskunskap 100/200(5.) Religionskunskap 50 Naturkunskap 50/100(6.) Karaktärsämnen Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Yrkesprogram 1 500/1 600(7.) Högskoleförberedande program 950/1 050/1 150(8.) Individuellt val och gymnasiearbete Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här. Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 800(9.) 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng. 2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng. 3. I estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 100 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng. I naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik - fortsättning. 4. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng, i ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng och i estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 200 gymnasiepoäng. 5. I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng. 6. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet. 7. I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng. 8. I ekonomiprogrammet ingår 950 gymnasiepoäng, i estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 1 050 gymnasiepoäng och i naturvetenskapsprogrammet och teknik programmet ingår 1 150 gymnasiepoäng. 9. Högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet omfattar 2 700 gymnasiepoäng och övriga yrkesprogram omfattar 2 800 gymnasiepoäng. Lag (2023:354). Bilaga 3 Nationella program i anpassade gymnasieskolan De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är - Programmet för estetiska verksamheter, - Programmet för fastighet och byggnation, - Programmet för fordonsvård och godshantering, - Programmet för handel och service, - Programmet för hantverk och produktion, - Programmet för hotell, restaurang och bageri, - Programmet för hälsa, vård och omsorg, - Programmet för samhälle, natur och språk, och - Programmet för skog, mark och djur. Lag (2023:354). Bilaga 4 Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan Ämne Gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen. Svenska eller svenska som andraspråk 200 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och hälsa 200 Estetisk verksamhet 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Ämnen som ger programmet dess karaktär 1 300 Individuellt val 200 Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola 100 Summa gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola 2 500 Lag (2022:1315). Bilaga 5 Har upphävts genom lag (2017:620). <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 2010:800<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Utbildningsdepartementet <br /> <b>Utfärdad</b>: 2010-06-23 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2026:531<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=2010:800">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#K1">1 kap. Inledande bestämmelser </a></li> <li><a href="#K2">2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning </a></li> <li><a href="#K3">3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen </a></li> <li><a href="#K4">4 kap. Kvalitet och inflytande </a></li> <li><a href="#K5">5 kap. Trygghet och studiero </a></li> <li><a href="#K6">6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling </a></li> <li><a href="#K6a">6 a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte </a></li> <li><a href="#K7">7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning </a></li> <li><a href="#K8">8 kap. Förskolan </a></li> <li><a href="#K9">9 kap. Förskoleklassen </a></li> <li><a href="#K10">10 kap. Grundskolan </a></li> <li><a href="#K11">11 kap. Anpassade grundskolan </a></li> <li><a href="#K12">12 kap. Specialskolan </a></li> <li><a href="#K13">13 kap. Sameskolan </a></li> <li><a href="#K14">14 kap. Fritidshemmet </a></li> <li><a href="#K15">15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan </a></li> <li><a href="#K16">16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan </a></li> <li><a href="#K17">17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan </a></li> <li><a href="#K17a">17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år </a></li> <li><a href="#K18">18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan </a></li> <li><a href="#K19">19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan </a></li> <li><a href="#K20">20 kap. Kommunal vuxenutbildning </a></li> <li><a href="#K21">21 kap. Fjärrundervisning i vissa skolformer </a></li> <li><a href="#K22">22 kap. Distansundervisning i vissa skolformer </a></li> <li><a href="#K23">23 kap. Entreprenad och samverkan </a></li> <li><a href="#K24">24 kap. Särskilda utbildningsformer </a></li> <li><a href="#K25">25 kap. Annan pedagogisk verksamhet </a></li> <li><a href="#K26">26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering </a></li> <li><a href="#K26a">26 a kap. Behandling av personuppgifter </a></li> <li><a href="#K27">27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd </a></li> <li><a href="#K28">28 kap. Överklagande </a></li> <li><a href="#K29">29 kap. Övriga bestämmelser </a></li> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><br /><h3 name="K1"><a name="K1">1 kap. Inledande bestämmelser </a></h3><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Skolväsendet"><a name="Skolväsendet">Skolväsendet</a></h4><p><a name="S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§.<p><a name="K1P1S2"></a></p> Skolväsendet omfattar skolformerna<br />    - förskola,<br />    - förskoleklass,<br />    - grundskola,<br />    - anpassad grundskola,<br />    - specialskola,<br />    - sameskola,<br />    - gymnasieskola,<br />    - anpassad gymnasieskola, och<br />    - kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K1P1S3"></a></p> I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K1P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§.<p><a name="K1P1S2"></a></p> Skolväsendet omfattar skolformerna<br />    - förskola,<br />    - grundskola,<br />    - anpassad grundskola,<br />    - specialskola,<br />    - sameskola,<br />    - gymnasieskola,<br />    - anpassad gymnasieskola, och<br />    - kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K1P1S3"></a></p> I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K1P1S4"></a></p><h4 name="Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet"><a name="Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet">Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet</a></h4><p><a name="K1P1S5"></a></p><a class="paragraf" name="K1P2"><b>2 §</b></a>   I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt.<p><a name="K1P2S2"></a></p><h4 name="Definitioner"><a name="Definitioner">Definitioner</a></h4><p><a name="K1P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I denna lag avses med<br />    - distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,<br />    - elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, <br />    - fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,<br />    - fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket, <br />    - fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,<br />    - fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,<br />    - förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,<br />    - konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag, <br />    - konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,<br />    - lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,<br />    - lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter, <br />    - läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art,<br />    - lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,<br />    - skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,<br />    - undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och<br />    - utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K1P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I denna lag avses med<br />    - distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,<br />    - elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,<br />    - fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,<br />    - fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,<br />    - fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,<br />    - fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,<br />    - förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som om-fattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,<br />    - konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,<br />    - konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,<br />    - lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,<br />    - lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,<br />    - läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art,<br />    - lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,<br />    - skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,<br />    - undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och<br />    - utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K1P3S2"></a></p><h4 name="Syftet med utbildningen inom skolväsendet"><a name="Syftet med utbildningen inom skolväsendet">Syftet med utbildningen inom skolväsendet</a></h4><p><a name="K1P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P4"><b>4 §</b></a>   Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.<p><a name="K1P4S2"></a></p> I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<p><a name="K1P4S3"></a></p> Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.<p><a name="K1P4S4"></a></p><h4 name="Utformningen av utbildningen"><a name="Utformningen av utbildningen">Utformningen av utbildningen</a></h4><p><a name="K1P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K1P5"><b>5 §</b></a>   Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.<p><a name="K1P5S2"></a></p> Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.<p><a name="K1P5S3"></a></p> Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.<p><a name="K1P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P5a"><b>5 a §</b></a>   Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet.<p><a name="K1P5aS2"></a></p> Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund.<p><a name="K1P5aS3"></a></p> Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. <i>Lag (2017:1112)</i>.<p><a name="K1P5aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P6"><b>6 §</b></a>   Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.<p><a name="K1P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7"><b>7 §</b></a>   Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.<br /><i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K1P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7a"><b>7 a §</b></a>   Om huvudmannen för en fristående skola, en fristående förskola eller ett fristående fritidshem har fått godkännande att bedriva utbildningen med konfessionell inriktning, får andra aktiviteter i utbildningen än undervisningen ha en sådan inriktning, med de begränsningar som följer av 7 b och 7 c §§.<br /><i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K1P7aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7b"><b>7 b §</b></a>   I en utbildning med konfessionell inriktning får undantag från det som anges i 5 § tredje stycket om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enbart göras för konfessionella inslag. <p><a name="K1P7bS2"></a></p> Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt. Huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn eller elever är införstådda med detta. <p><a name="K1P7bS3"></a></p> Ett konfessionellt inslag ska avgränsas från andra aktiviteter i utbildningen. Om det i undantagsfall inte är möjligt att avgränsa ett konfessionellt inslag från en annan aktivitet i utbildningen utan att syftet med aktiviteten går förlorat, får det konfessionella inslaget ingå i aktiviteten. Om ett barn eller en elev inte vill delta i en aktivitet där ett konfessionellt inslag ingår ska barnet eller eleven erbjudas att ta del i en likvärdig aktivitet som inte innehåller sådana inslag. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K1P7bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7c"><b>7 c §</b></a>   Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.<p><a name="K1P7cS2"></a></p> Vid fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information ska lämnas till barnets vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K1P7cS3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7d"><b>7 d §</b></a>   Information enligt 7 c § ska innehålla uppgifter om<br />    1. vilka konfessionella inslag som kan förekomma och när de kan förekomma, <br />    2. vilken likvärdig aktivitet utan konfessionella inslag som erbjuds som ett alternativ till en aktivitet där sådana inslag ingår enligt 7 b § tredje stycket, och <br />    3. en påminnelse om att deltagande i konfessionella inslag är frivilligt enligt 7 b § andra stycket. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K1P7dS2"></a></p><h4 name="Lika tillgång till utbildning"><a name="Lika tillgång till utbildning">Lika tillgång till utbildning</a></h4><p><a name="K1P7dS3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P8"><b>8 §</b></a>   Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.<p><a name="K1P8S2"></a></p> I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. <i>Lag (2014:960)</i>.<p><a name="K1P8S3"></a></p><h4 name="Likvärdig utbildning"><a name="Likvärdig utbildning">Likvärdig utbildning</a></h4><p><a name="K1P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P9"><b>9 §</b></a>   Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.<p><a name="K1P9S2"></a></p><h4 name="Särskild hänsyn till barnets bästa"><a name="Särskild hänsyn till barnets bästa">Särskild hänsyn till barnets bästa</a></h4><p><a name="K1P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P10"><b>10 §</b></a>   I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.<p><a name="K1P10S2"></a></p> Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.<br /> Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.<p><a name="K1P10S3"></a></p><h4 name="Läroplan"><a name="Läroplan">Läroplan</a></h4><p><a name="K1P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P11"><b>11 §</b></a>   För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag.<br /> Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.<p><a name="K1P11S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner.<p><a name="K1P11S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan.<p><a name="K1P11S4"></a></p><h4 name="Lagens innehåll"><a name="Lagens innehåll">Lagens innehåll</a></h4><p><a name="K1P11S5"></a></p><a class="paragraf" name="K1P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Lagen är uppdelad i 32 kapitel.<p><a name="K1P12S2"></a></p> Dessa är<br />    - inledande bestämmelser (1 kap.),<br />    - huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),<br />    - barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),<br />    - kvalitet och inflytande (4 kap.),<br />    - trygghet och studiero (5 kap.),<br />    - åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),<br />    - säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte (6 a kap.),<br />    - skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),<br />    - förskolan (8 kap.),<br />    - förskoleklassen (9 kap.),<br />    - grundskolan (10 kap.),<br />    - anpassade grundskolan (11 kap.),<br />    - specialskolan (12 kap.),<br />    - sameskolan (13 kap.),<br />    - fritidshemmet (14 kap.),<br />    - gymnasieskolan (15-17 a kap.),<br />    - anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),<br />    - kommunal vuxenutbildning (20 kap.),<br />    - fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),<br />    - distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),<br />    - entreprenad och samverkan (23 kap.),<br />    - särskilda utbildningsformer (24 kap.),<br />    - annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),<br />    - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),<br />    - behandling av personuppgifter (26 a kap.),<br />    - Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),<br />    - överklagande (28 kap.), och<br />    - övriga bestämmelser (29 kap.).<br /><i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K1P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Lagen är uppdelad i följande kapitel:<br />    - inledande bestämmelser (1 kap.),<br />    - huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),<br />    - barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),<br />    - kvalitet och inflytande (4 kap.),<br />    - trygghet och studiero (5 kap.),<br />    - åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),<br />    - säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte (6 a kap.),<br />    - skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),<br />    - förskolan (8 kap.),<br />    - grundskolan (10 kap.),<br />    - anpassade grundskolan (11 kap.),<br />    - specialskolan (12 kap.),<br />    - sameskolan (13 kap.),<br />    - fritidshemmet (14 kap.),<br />    - gymnasieskolan (15-17 a kap.),<br />    - anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),<br />    - kommunal vuxenutbildning (20 kap.),<br />    - fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),<br />    - distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),<br />    - entreprenad och samverkan (23 kap.),<br />    - särskilda utbildningsformer (24 kap.),<br />    - annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),<br />    - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),<br />    - behandling av personuppgifter (26 a kap.),<br />    - Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),<br />    - överklagande (28 kap.), och<br />    - övriga bestämmelser (29 kap.). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K1P12S2"></a></p><br /><h3 name="K2"><a name="K2">2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning </a></h3><p><a name="K1P12S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K1P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - huvudmän inom skolväsendet (2-8 a §§),<br />    - kommuners resursfördelning (8 b §),<br />    - ledningen av utbildningen (9-12 §§),<br />    - lärare och förskollärare (13-24 §§),<br />    - skolbibliotek (24 a-24 d §§),<br />    - elevhälsa (25-28 §§),<br />    - studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),<br />    - registerkontroll av personal (31-33 §§),<br />    - nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling (34-34 d §§), och<br />    - lokaler och utrustning (35 §). <i>Lag (2024:1074)</i>.<p><a name="K2P1S2"></a></p><h4 name="Huvudmän inom skolväsendet"><a name="Huvudmän inom skolväsendet">Huvudmän inom skolväsendet</a></h4><p><a name="K2P1S3"></a></p><h4 name="Kommuner"><a name="Kommuner">Kommuner</a></h4><p><a name="K2P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.<p><a name="K2P2S2"></a></p> I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.<p><a name="K2P2S3"></a></p> För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Kommuner är huvudmän för förskola, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.<p><a name="K2P2S2"></a></p> I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.<p><a name="K2P2S3"></a></p> För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P2S4"></a></p><h4 name="Samverkan mellan kommuner"><a name="Samverkan mellan kommuner">Samverkan mellan kommuner</a></h4><p><a name="K2P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P2a"><b>2 a §</b></a>   Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även samverkan som sker på annan liknande grund anses som primärt samverkansavtal. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. <p><a name="K2P2aS2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på samverkan med minst två kommuner med hänsyn till kommunernas geografiska placering. Sådana föreskrifter får ange vad som ska gälla i fråga om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för kommuner som omfattas av undantaget.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K2P2aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P2b"><b>2 b §</b></a>   Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Bestämmelser om vilka utbildningar samverkansavtalet ska omfatta finns i 15 kap. 30 a § första stycket och 20 kap. 16 a § första stycket. <p><a name="K2P2bS2"></a></p> Bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkansavtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21, 22 och 23 §§. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K2P2bS3"></a></p><h4 name="Regioner"><a name="Regioner">Regioner</a></h4><p><a name="K2P2bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P3"><b>3 §</b></a>   En region får vara huvudman för gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning i den utsträckning som anges i denna lag.<p><a name="K2P3S2"></a></p> I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag.<p><a name="K2P3S3"></a></p> För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P3S4"></a></p><h4 name="Staten"><a name="Staten">Staten</a></h4><p><a name="K2P3S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.<p><a name="K2P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt för fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P4S2"></a></p><h4 name="Enskilda"><a name="Enskilda">Enskilda</a></h4><p><a name="K2P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem.<p><a name="K2P5S2"></a></p> Godkännande ska lämnas om den enskilde<br />    1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,<br />    2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och<br />    3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.<p><a name="K2P5S3"></a></p> Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.<p><a name="K2P5S4"></a></p> Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas.<p><a name="K2P5S5"></a></p> För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.<p><a name="K2P5S6"></a></p> Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P5S7"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem.<p><a name="K2P5S2"></a></p> Godkännande ska lämnas om den enskilde<br />    1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,<br />    2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och<br />    3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.<p><a name="K2P5S3"></a></p> Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.<p><a name="K2P5S4"></a></p> Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas.<p><a name="K2P5S5"></a></p> För att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra-fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser ansökan grundskola eller anpassad grundskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.<p><a name="K2P5S6"></a></p> Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell inriktning. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P5S7"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5a"><b>5 a §</b></a>   I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § andra stycket 1 sammantaget avse<br />    1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, <br />    2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, <br />    3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och <br />    4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.<p><a name="K2P5aS2"></a></p> I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § tredje stycket avse de personer som anges i första stycket och den juridiska personen. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K2P5aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5b"><b>5 b §</b></a>   En sökande ska inte anses som lämplig enligt 5 § tredje stycket om det finns en risk för att barn eller elever i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för <br />    1. våld, tvång eller hot, <br />    2. diskriminering eller kränkande behandling, eller <br />    3. påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.<br /><i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K2P5bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5c"><b>5 c §</b></a>   En enskild som ansöker enligt 5 § om att bli godkänd som huvudman för en utbildning ska i sin ansökan ange om den sökta verksamheten ska ha en konfessionell inriktning. Den sökande behöver inte ange vilken konfessionell inriktning.<br /><i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K2P5cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5d"><b>5 d §</b></a>   Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande enligt 5 §.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K2P5dS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5e"><b>5 e §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om <br />    1. villkor för godkännande enligt 5 § andra stycket 1 och 2 och tredje stycket, samt<br />    2. avgifter för ansökningar hos Statens skolinspektion enligt 5 d §. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K2P5eS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P6"><b>6 §</b></a>   För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller en region äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där att <br />    1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller regioner eller juridiska personer där en kommun eller en region genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande, <br />    2. samverkan mellan en kommun eller en region och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och<br />    3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K2P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P6a"><b>6 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P6aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P6a"><b>6 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Innan en enskild huvudman startar utbildning inom grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P6aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P6b"><b>6 b §</b></a>   Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman senast en månad efter förändringen.<br /><i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K2P6bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för<br />    - förskoleklass,<br />    - grundskola,<br />    - anpassad grundskola,<br />    - gymnasieskola,<br />    - anpassad gymnasieskola, eller<br />    - fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.<p><a name="K2P7S2"></a></p> Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för<br />    - grundskola,<br />    - anpassad grundskola,<br />    - gymnasieskola,<br />    - anpassad gymnasieskola, eller<br />    - fritidshem som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola.<p><a name="K2P7S2"></a></p> Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P7S3"></a></p><h4 name="Huvudmannens ansvar för utbildningen"><a name="Huvudmannens ansvar för utbildningen">Huvudmannens ansvar för utbildningen</a></h4><p><a name="K2P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P8"><b>8 §</b></a>   Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.<p><a name="K2P8S2"></a></p><h4 name="Skolchef"><a name="Skolchef">Skolchef</a></h4><p><a name="K2P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P8a"><b>8 a §</b></a>   Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten. <i>Lag (2018:608)</i>.<p><a name="K2P8aS2"></a></p><h4 name="Kommuners resursfördelning"><a name="Kommuners resursfördelning">Kommuners resursfördelning</a></h4><p><a name="K2P8aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P8b"><b>8 b §</b></a>   Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. <i>Lag (2018:608)</i>.<p><a name="K2P8bS2"></a></p><h4 name="Ledningen av utbildningen"><a name="Ledningen av utbildningen">Ledningen av utbildningen</a></h4><p><a name="K2P8bS3"></a></p><h4 name="Rektor"><a name="Rektor">Rektor</a></h4><p><a name="K2P8bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P9"><b>9 §</b></a>   Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<p><a name="K2P9S2"></a></p> Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor.<p><a name="K2P9S3"></a></p> En ställföreträdare får utses för en rektor.<br /><i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K2P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P10"><b>10 §</b></a>   Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.<p><a name="K2P10S2"></a></p> Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K2P10S3"></a></p><h4 name="Behörighetskrav för rektor"><a name="Behörighetskrav för rektor">Behörighetskrav för rektor</a></h4><p><a name="K2P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P11"><b>11 §</b></a>   Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.<br /><i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K2P11S2"></a></p><h4 name="Befattningsutbildning för rektorer"><a name="Befattningsutbildning för rektorer">Befattningsutbildning för rektorer</a></h4><p><a name="K2P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P12"><b>12 §</b></a>   Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, inom fem år efter tillträdesdagen.<p><a name="K2P12S2"></a></p> Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som<br />    - tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,<br />    - genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller<br />    - den 15 mars 2010 var verksamma som rektorer eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, den 1 juli 2019 är verksamma som sådana rektorer.<p><a name="K2P12S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.<br /><i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K2P12S4"></a></p><h4 name="Lärare och förskollärare"><a name="Lärare och förskollärare">Lärare och förskollärare</a></h4><p><a name="K2P12S5"></a></p><h4 name="Vilka som får undervisa i skolväsendet"><a name="Vilka som får undervisa i skolväsendet">Vilka som får undervisa i skolväsendet</a></h4><p><a name="K2P12S6"></a></p><a class="paragraf" name="K2P13"><b>13 §</b></a>   Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.<p><a name="K2P13S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.<p><a name="K2P13S3"></a></p> Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i anpassade grundskolan, specialskolan eller anpassade gymnasieskolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P14"><b>14 §</b></a>   Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.<p><a name="K2P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P15"><b>15 §</b></a>   En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.<p><a name="K2P15S2"></a></p> Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1-3. <i>Lag (2013:823)</i>.<p><a name="K2P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P16"><b>16 §</b></a>   Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.<p><a name="K2P16S2"></a></p> Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legitimerad.<p><a name="K2P16S3"></a></p> Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket eller en ny ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet som följer av en examen som anges i första stycket, om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet.<p><a name="K2P16S4"></a></p> Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen.<br /><i>Lag (2014:417)</i>.<p><a name="K2P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P16a"><b>16 a §</b></a>   Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K2P16aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P16b"><b>16 b §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om att legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av anställning. En sådan legitimation får kompletteras med behörighet enligt 16 § tredje stycket.<p><a name="K2P16bS2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation och komplettering av legitimation.<br /><i>Lag (2014:417)</i>.<p><a name="K2P16bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P17"><b>17 §</b></a>   Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva<br />    1. annan undervisning på ett visst främmande språk än språkundervisning om de har<br />       a) en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen, och<br />       b) kompetens att undervisa på det främmande språket,<br />    2. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med viss särskild pedagogisk inriktning, och<br />    3. viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.<p><a name="K2P17S2"></a></p> Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med viss särskild pedagogisk inriktning. <p><a name="K2P17S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk första stycket 1 gäller, vilka särskilda pedagogiska inriktningar första stycket 2 och andra stycket gäller och vilken undervisning första stycket 3 gäller samt om vilka krav på lämplighet och kompetens som ska gälla för lärare som bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 3. <i>Lag (2021:452)</i>.<p><a name="K2P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P18"><b>18 §</b></a>   Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska<br />    1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och<br />    2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.<p><a name="K2P18S2"></a></p> En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser<br />    1. modersmål,<br />    2. ett yrkesämne i<br />       a) gymnasieskolan,<br />       b) anpassade gymnasieskolan,<br />       c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller<br />       d) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller<br />    3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P19"><b>19 §</b></a>   Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta.<p><a name="K2P19S2"></a></p><h4 name="Anställning av lärare och förskollärare"><a name="Anställning av lärare och förskollärare">Anställning av lärare och förskollärare</a></h4><p><a name="K2P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P20"><b>20 §</b></a>   Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.<p><a name="K2P20S2"></a></p> Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i<br />    1. modersmål, <br />    2. ett yrkesämne i <br />       a) gymnasieskolan,<br />       b) anpassade gymnasieskolan,<br />       c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller<br />       d) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller<br />    3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. <p><a name="K2P20S3"></a></p> Det som anges i andra stycket gäller bara om<br />    1. det saknas sökande som har legitimation, <br />    2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och <br />    3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. <p><a name="K2P20S4"></a></p> Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P20S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P21"><b>21 §</b></a>   I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervisning <br />    1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,<br />    2. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år,<br />    3. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 c § får anställas för högst tre år.<p><a name="K2P21S2"></a></p> I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, och i fall som avses i första stycket 3 högst fyra år, om det finns särskilda skäl.<br /><i>Lag (2021:452)</i>.<p><a name="K2P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P22"><b>22 §</b></a>   Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning.<br /> Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.<p><a name="K2P22S2"></a></p> Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor. <i>Lag (2013:530)</i>.<p><a name="K2P22S3"></a></p><h4 name="Introduktionsperiod"><a name="Introduktionsperiod">Introduktionsperiod</a></h4><p><a name="K2P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P22a"><b>22 a §</b></a>   En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.<p><a name="K2P22aS2"></a></p> Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.<p><a name="K2P22aS3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket. <i>Lag (2014:417)</i>.<p><a name="K2P22aS4"></a></p><h4 name="Försöksverksamhet"><a name="Försöksverksamhet">Försöksverksamhet</a></h4><p><a name="K2P22aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P22b"><b>22 b §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som <br />    1. ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, <br />    2. har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och <br />    3. genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena. <i>Lag (2016:15)</i>.<p><a name="K2P22bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P22c"><b>22 c §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska bedriva undervisning som lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning.<br /><i>Lag (2021:452)</i>.<p><a name="K2P22cS2"></a></p><h4 name="Varning och återkallelse av legitimation"><a name="Varning och återkallelse av legitimation">Varning och återkallelse av legitimation</a></h4><p><a name="K2P22cS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P23"><b>23 §</b></a>   Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon<br />    1. varit oskicklig i sin yrkesutövning,<br />    2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller<br />    3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning.<p><a name="K2P23S2"></a></p> Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade<br />    1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,<br />    2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,<br />    3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,<br />    4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,<br />    5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller<br />    6. begär att legitimationen ska återkallas.<p><a name="K2P23S3"></a></p> Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.<p><a name="K2P23S4"></a></p> Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens§ skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K2P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24"><b>24 §</b></a>   Om ansvarsnämnden eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar att återkalla en legitimation, ska ansvarsnämnden besluta att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i Schweiz om beslutet eller domen. Myndigheterna ska underrättas senast tre dagar efter den dag då det beslut eller den dom som underrättelsen avser har meddelats. Om detta beslut eller denna dom senare upphör att gälla, ska ansvarsnämnden utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz.<p><a name="K2P24S2"></a></p> Underrättelser enligt första stycket ska ske via informationssystemet för den inre marknaden (IMI).<br /><i>Lag (2016:151)</i>.<p><a name="K2P24S3"></a></p><h4 name="Skolbibliotek"><a name="Skolbibliotek">Skolbibliotek</a></h4><p><a name="K2P24S4"></a></p><h4 name="Tillgång"><a name="Tillgång">Tillgång</a></h4><p><a name="K2P24S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24a"><b>24 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.<p><a name="K2P24aS2"></a></p> Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.<p><a name="K2P24aS3"></a></p> Om det finns särskilda skäl, får skolbiblioteket i stället tillhandahållas<br />    - på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek, eller<br />    - genom att överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 a § till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek. <i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K2P24aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24a"><b>24 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.<p><a name="K2P24aS2"></a></p> Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.<p><a name="K2P24aS3"></a></p> Om det finns särskilda skäl, får skolbiblioteket i stället tillhandahållas<br />    - på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek, eller<br />    - genom att överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 a § till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P24aS4"></a></p><h4 name="Ändamål"><a name="Ändamål">Ändamål</a></h4><p><a name="K2P24aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24b"><b>24 b §</b></a>   Utöver de ändamål som anges i 2 § bibliotekslagen (2013:801) ska ett skolbibliotek främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. <i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K2P24bS2"></a></p><h4 name="Biblioteksplaner"><a name="Biblioteksplaner">Biblioteksplaner</a></h4><p><a name="K2P24bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24c"><b>24 c §</b></a>   Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås.<p><a name="K2P24cS2"></a></p> En kommun eller en region kan anta en särskild skolbiblioteksplan eller beskriva skolbiblioteksverksamheten i den biblioteksplan som den ska anta enligt 17 § bibliotekslagen (2013:801).<p><a name="K2P24cS3"></a></p> Om huvudmannen avser att med tillämpning av 24 a § tredje stycket tillhandahålla skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet på en annan plats än på den egna skolenheten ska även detta och de särskilda skälen anges i biblioteksplanen.<br /><i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K2P24cS4"></a></p><h4 name="Bemanning"><a name="Bemanning">Bemanning</a></h4><p><a name="K2P24cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24d"><b>24 d §</b></a>   Skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås.<p><a name="K2P24dS2"></a></p> Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning. <i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K2P24dS3"></a></p><h4 name="Elevhälsa"><a name="Elevhälsa">Elevhälsa</a></h4><p><a name="K2P24dS4"></a></p><h4 name="Elevhälsans omfattning"><a name="Elevhälsans omfattning">Elevhälsans omfattning</a></h4><p><a name="K2P24dS5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P25"><b>25 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.<p><a name="K2P25S2"></a></p> För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P25"><b>25 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> För eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.<p><a name="K2P25S2"></a></p> För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P26"><b>26 §</b></a>   En huvudman för kommunal vuxenutbildning får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.<br /><i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K2P26S2"></a></p><h4 name="Hälsobesök"><a name="Hälsobesök">Hälsobesök</a></h4><p><a name="K2P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P27"><b>27 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.<p><a name="K2P27S2"></a></p> Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.<p><a name="K2P27S3"></a></p> Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P27S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P27"><b>27 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.<p><a name="K2P27S2"></a></p> Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P27S3"></a></p><h4 name="Enkla sjukvårdsinsatser"><a name="Enkla sjukvårdsinsatser">Enkla sjukvårdsinsatser</a></h4><p><a name="K2P27S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P28"><b>28 §</b></a>   Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.<p><a name="K2P28S2"></a></p><h4 name="Studie- och yrkesvägledning"><a name="Studie- och yrkesvägledning">Studie- och yrkesvägledning</a></h4><p><a name="K2P28S3"></a></p><h4 name="Tillgång"><a name="Tillgång">Tillgång</a></h4><p><a name="K2P28S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P29"><b>29 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.<p><a name="K2P29S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P29"><b>29 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Elever i alla skolformer utom förskolan ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P29S2"></a></p><h4 name="Behörighet"><a name="Behörighet">Behörighet</a></h4><p><a name="K2P29S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P30"><b>30 §</b></a>   För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.<p><a name="K2P30S2"></a></p> Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.<p><a name="K2P30S3"></a></p><h4 name="Registerkontroll av personal"><a name="Registerkontroll av personal">Registerkontroll av personal</a></h4><p><a name="K2P30S4"></a></p><h4 name="Skyldighet att visa upp registerutdrag"><a name="Skyldighet att visa upp registerutdrag">Skyldighet att visa upp registerutdrag</a></h4><p><a name="K2P30S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P31"><b>31 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas.<p><a name="K2P31S2"></a></p> Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som<br />    1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,<br />    2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller<br />    3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.<p><a name="K2P31S3"></a></p> Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K2P31S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P31"><b>31 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den som erbjuds en anställning inom förskolan, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för den som erbjuder anställningen. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anställas.<p><a name="K2P31S2"></a></p> Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som<br />    1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,<br />    2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller<br />    3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.<p><a name="K2P31S3"></a></p> Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K2P31S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P32"><b>32 §</b></a>   En kontroll av ett registerutdrag enligt 31 § ska dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Anteckningen ska göras av den inom verksamheten som beslutar om att anställa, anlita eller ta emot någon. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras.<br /><i>Lag (2021:452)</i>.<p><a name="K2P32S2"></a></p><h4 name="Undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag"><a name="Undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag">Undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag</a></h4><p><a name="K2P32S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P33"><b>33 §</b></a>   Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon har visat upp ett registerutdrag.<br /><i>Lag (2021:452)</i>.<p><a name="K2P33S2"></a></p><h4 name="Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling"><a name="Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling">Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling</a></h4><p><a name="K2P33S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P34"><b>34 §</b></a>   Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.<p><a name="K2P34S2"></a></p> Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.<p><a name="K2P34S3"></a></p> Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla<br />    1. kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå, och<br />    2. andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.<p><a name="K2P34S4"></a></p> Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. <i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K2P34S5"></a></p><a class="paragraf" name="K2P34a"><b>34 a §</b></a>   Huvudmannen ska se till att<br />    1. all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och<br />    2. personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.<p><a name="K2P34aS2"></a></p> Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. <i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K2P34aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P34b"><b>34 b §</b></a>   Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. <i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K2P34bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P34c"><b>34 c §</b></a>   Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft. <i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K2P34cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P34d"><b>34 d §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå.<p><a name="K2P34dS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet. <i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K2P34dS3"></a></p><h4 name="Lokaler och utrustning"><a name="Lokaler och utrustning">Lokaler och utrustning</a></h4><p><a name="K2P34dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P35"><b>35 §</b></a>   För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.<p><a name="K2P35S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P36"><b>36 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K2P36S2"></a></p><br /><h3 name="K3"><a name="K3">3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen </a></h3><p><a name="K2P36S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K2P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),<br />    - information om barnets och elevens utveckling (3 §),<br />    - garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4-4 b §§),<br />    - stöd i form av extra anpassningar (5 §),<br />    - särskilt stöd (6-12 §§),<br />    - mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a-12 i §§),<br />    - överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer (12 j §), och <br />    - allmänna bestämmelser om betyg (13-21 §§).<br /><i>Lag (2018:1098)</i>.<p><a name="K3P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K3P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 § ),<br />    - information om barnets och elevens utveckling (3 §),<br />    - garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet (4-4 b §§),<br />    - stöd i form av extra anpassningar (5 §),<br />    - särskilt stöd (6-12 §§),<br />    - mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a- 12 i §§),<br />    - överlämning av uppgifter vid övergångar (12 j §), och<br />    - allmänna bestämmelser om betyg (13-21 §§). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P1S2"></a></p><h4 name="Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling"><a name="Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling">Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling</a></h4><p><a name="K3P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P2"><b>2 §</b></a>   Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.<p><a name="K3P2S2"></a></p> Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.<p><a name="K3P2S3"></a></p> Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K3P2S4"></a></p><h4 name="Information om barnets och elevens utveckling"><a name="Information om barnets och elevens utveckling">Information om barnets och elevens utveckling</a></h4><p><a name="K3P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K3P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P3S2"></a></p><i><i>/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K3P3S3"></a></p><h4 name="Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet"><a name="Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet">Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet</a></h4><p><a name="K3P3S4"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K3P3S5"></a></p><h4 name="Garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet"><a name="Garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet">Garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet</a></h4><p><a name="K3P3S6"></a></p><h4 name="En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling"><a name="En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling">En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling</a></h4><p><a name="K3P3S7"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i<br />    1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,<br />    2. lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och<br />    3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4. <p><a name="K3P4S2"></a></p> Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.<p><a name="K3P4S3"></a></p> Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i<br />    1. lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 2 eller 4, och<br />    2. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 3 eller 5.<p><a name="K3P4S2"></a></p> Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.<p><a name="K3P4S3"></a></p> Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P4S4"></a></p><h4 name="Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens"><a name="Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens">Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens</a></h4><p><a name="K3P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4a"><b>4 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Ansvarig förskollärare eller lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid <br />    1. en särskild bedömning enligt 4 §, <br />    2. planering av stöd som anges i 5 § när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och <br />    3. uppföljning enligt 4 b §. <p><a name="K3P4aS2"></a></p> Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens. <i>Lag (2018:1098)</i>.<p><a name="K3P4aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4a"><b>4 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Ansvarig lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid<br />    1. en särskild bedömning enligt 4 §,<br />    2. planering av stöd som anges i 5 § när det i lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och<br />    3. uppföljning enligt 4 b §.<p><a name="K3P4aS2"></a></p> Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga läraren har specialpedagogisk kompetens. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P4aS3"></a></p><h4 name="Uppföljning"><a name="Uppföljning">Uppföljning</a></h4><p><a name="K3P4aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4b"><b>4 b §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P4bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4b"><b>4 b §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P4bS2"></a></p><h4 name="Stöd i form av extra anpassningar"><a name="Stöd i form av extra anpassningar">Stöd i form av extra anpassningar</a></h4><p><a name="K3P4bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P5"><b>5 §</b></a>   Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.<p><a name="K3P5S2"></a></p> Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. <p><a name="K3P5S3"></a></p> Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.<br /><i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K3P5S4"></a></p><h4 name="Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd"><a name="Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd">Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd</a></h4><p><a name="K3P5S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P6"><b>6 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K3P6"><b>6 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P6S2"></a></p><h4 name="Utredning"><a name="Utredning">Utredning</a></h4><p><a name="K3P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P7"><b>7 §</b></a>   Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.<p><a name="K3P7S2"></a></p> Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.<p><a name="K3P7S3"></a></p> Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.<p><a name="K3P7S4"></a></p> Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första-tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.<p><a name="K3P7S5"></a></p> Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.<p><a name="K3P7S6"></a></p> Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K3P7S7"></a></p><h4 name="Hur särskilt stöd får ges"><a name="Hur särskilt stöd får ges">Hur särskilt stöd får ges</a></h4><p><a name="K3P7S8"></a></p><a class="paragraf" name="K3P8"><b>8 §</b></a>   Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. <i>Lag (2018:1098)</i>.<p><a name="K3P8S2"></a></p><h4 name="Åtgärdsprogram"><a name="Åtgärdsprogram">Åtgärdsprogram</a></h4><p><a name="K3P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P9"><b>9 §</b></a>   Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.<p><a name="K3P9S2"></a></p> Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges<br />    1. i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,<br />    2. i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller<br />    3. i form av anpassad studiegång enligt 12 §.<p><a name="K3P9S3"></a></p> Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K3P9S4"></a></p><h4 name="Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer"><a name="Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer">Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer</a></h4><p><a name="K3P9S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P10"><b>10 §</b></a>   För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P10S2"></a></p><h4 name="Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning"><a name="Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning">Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning</a></h4><p><a name="K3P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P11"><b>11 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P11S2"></a></p><h4 name="Distansundervisning"><a name="Distansundervisning">Distansundervisning</a></h4><p><a name="K3P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P11a"><b>11 a §</b></a>   Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap., om kraven i 22 kap. 5 eller 7 § är uppfyllda.<p><a name="K3P11aS2"></a></p> Ett beslut enligt första stycket får avse högst en termin åt gången. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K3P11aS3"></a></p><h4 name="Anpassad studiegång"><a name="Anpassad studiegång">Anpassad studiegång</a></h4><p><a name="K3P11aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12"><b>12 §</b></a>   Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.<p><a name="K3P12S2"></a></p> Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P12S3"></a></p><h4 name="Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever"><a name="Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever">Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever</a></h4><p><a name="K3P12S4"></a></p><h4 name="Definition av nyanländ"><a name="Definition av nyanländ">Definition av nyanländ</a></h4><p><a name="K3P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12a"><b>12 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Med nyanländ avses i denna lag den som<br />    1. har varit bosatt utomlands,<br />    2. nu är bosatt i landet, och<br />    3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.<p><a name="K3P12aS2"></a></p> En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.<p><a name="K3P12aS3"></a></p> Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. <i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K3P12aS4"></a></p><h4 name="Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever"><a name="Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever">Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever</a></h4><p><a name="K3P12aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12a"><b>12 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Med nyanländ avses i denna lag den som<br />    1. har varit bosatt utomlands,<br />    2. nu är bosatt i landet, och<br />    3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år.<p><a name="K3P12aS2"></a></p> En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.<p><a name="K3P12aS3"></a></p> Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P12aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12b"><b>12 b §</b></a>   Bestämmelserna i 12 c-12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P12bS2"></a></p><h4 name="Bedömning av en elevs kunskaper"><a name="Bedömning av en elevs kunskaper">Bedömning av en elevs kunskaper</a></h4><p><a name="K3P12bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12c"><b>12 c §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.<p><a name="K3P12cS2"></a></p> Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som<br />    1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller<br />    2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.<p><a name="K3P12cS3"></a></p> Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.<p><a name="K3P12cS4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.<br /><i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K3P12cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12c"><b>12 c §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.<p><a name="K3P12cS2"></a></p> Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som<br />    1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år, eller<br />    2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.<p><a name="K3P12cS3"></a></p> Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.<p><a name="K3P12cS4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P12cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12d"><b>12 d §</b></a>   En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §.<p><a name="K3P12dS2"></a></p> Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och h §§, upprättande av individuell studieplan enligt 12 g § och bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet enligt 12 i § samt vid övrig planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K3P12dS3"></a></p><h4 name="Placering i årskurs och undervisningsgrupp"><a name="Placering i årskurs och undervisningsgrupp">Placering i årskurs och undervisningsgrupp</a></h4><p><a name="K3P12dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12e"><b>12 e §</b></a>   En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c § andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.<p><a name="K3P12eS2"></a></p> Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. <i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K3P12eS3"></a></p><h4 name="Förberedelseklass"><a name="Förberedelseklass">Förberedelseklass</a></h4><p><a name="K3P12eS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12f"><b>12 f §</b></a>   Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.<p><a name="K3P12fS2"></a></p> En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till.<p><a name="K3P12fS3"></a></p> En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. <i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K3P12fS4"></a></p><h4 name="Individuell studieplan"><a name="Individuell studieplan">Individuell studieplan</a></h4><p><a name="K3P12fS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12g"><b>12 g §</b></a>   För en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska en individuell studieplan upprättas senast inom två månader från mottagandet.<p><a name="K3P12gS2"></a></p> Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder.<p><a name="K3P12gS3"></a></p> Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K3P12gS4"></a></p><h4 name="Anpassad timplan"><a name="Anpassad timplan">Anpassad timplan</a></h4><p><a name="K3P12gS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12h"><b>12 h §</b></a>   Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, ska ges undervisning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad timplan), om<br />    1. rektorn efter att elevens kunskaper har bedömts enligt 12 c § eller senare, bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten eller motsvarande rätt till utbildning enligt 7 kap. 2 §, och<br />    2. eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.<p><a name="K3P12hS2"></a></p> En anpassad timplan ska utformas så att<br />    1. eleven ges undervisning i sådana ämnen och minst det antal ämnen som krävs för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan,<br />    2. ett av de ämnen som avses i 1 är idrott och hälsa, och<br />    3. eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skoltiden. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K3P12hS3"></a></p><h4 name="Studiehandledning på modersmålet"><a name="Studiehandledning på modersmålet">Studiehandledning på modersmålet</a></h4><p><a name="K3P12hS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12i"><b>12 i §</b></a>   En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.<p><a name="K3P12iS2"></a></p> Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P12iS3"></a></p><i><i>/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K3P12iS4"></a></p><h4 name="Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer"><a name="Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer">Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer</a></h4><p><a name="K3P12iS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12j"><b>12 j §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.<p><a name="K3P12jS2"></a></p> När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.<p><a name="K3P12jS3"></a></p> När den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare övergår till sådan utbildning hos en annan huvudman, ska den huvudman som personen lämnar överlämna en kopia av den individuella studieplanen enligt 20 kap. 8 a § till den mottagande huvud- mannen. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K3P12jS4"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K3P12jS5"></a></p><h4 name="Överlämning av uppgifter vid övergångar"><a name="Överlämning av uppgifter vid övergångar">Överlämning av uppgifter vid övergångar</a></h4><p><a name="K3P12jS6"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12j"><b>12 j §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Inför eller i samband med att ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § övergår till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta övergången för barnet.<p><a name="K3P12jS2"></a></p> Inför eller i samband med att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.<p><a name="K3P12jS3"></a></p> När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.<p><a name="K3P12jS4"></a></p> När den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare övergår till sådan utbildning hos en annan huvudman, ska den huvudman som personen lämnar överlämna en kopia av den individuella studieplanen enligt 20 kap. 8 a § till den mottagande huvud- mannen. <i>Lag (2025:1312)</i>.<p><a name="K3P12jS5"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser om betyg"><a name="Allmänna bestämmelser om betyg">Allmänna bestämmelser om betyg</a></h4><p><a name="K3P12jS6"></a></p><h4 name="Skolformer där betyg ges"><a name="Skolformer där betyg ges">Skolformer där betyg ges</a></h4><p><a name="K3P12jS7"></a></p><a class="paragraf" name="K3P13"><b>13 §</b></a>   I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.<p><a name="K3P13S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P13a"><b>13 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2021:191)</i>.<p><a name="K3P13aS2"></a></p><h4 name="Rektorns ansvar"><a name="Rektorns ansvar">Rektorns ansvar</a></h4><p><a name="K3P13aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P14"><b>14 §</b></a>   Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.<p><a name="K3P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K3P14a"><b>14 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras.<p><a name="K3P14aS2"></a></p> En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.<p><a name="K3P14aS3"></a></p> Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.<p><a name="K3P14aS4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P14aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P14a"><b>14 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 5 och 6 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 6 och 7 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras.<p><a name="K3P14aS2"></a></p> En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.<p><a name="K3P14aS3"></a></p> Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.<p><a name="K3P14aS4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P14aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P14b"><b>14 b §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.<p><a name="K3P14bS2"></a></p> Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 4 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 5 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §.<p><a name="K3P14bS3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K3P14bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P14b"><b>14 b §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.<p><a name="K3P14bS2"></a></p> Ett sådant beslut kan avse endast kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller även omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 5 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 6 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §.<p><a name="K3P14bS3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K3P14bS4"></a></p><h4 name="Information om grunderna för betygssättningen"><a name="Information om grunderna för betygssättningen">Information om grunderna för betygssättningen</a></h4><p><a name="K3P14bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P15"><b>15 §</b></a>   Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen.<p><a name="K3P15S2"></a></p><h4 name="Beslut om betyg"><a name="Beslut om betyg">Beslut om betyg</a></h4><p><a name="K3P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P16"><b>16 §</b></a>   Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.<p><a name="K3P16S2"></a></p> Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.<p><a name="K3P16S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.<p><a name="K3P16S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som saknar legitimation. <i>Lag (2013:823)</i>.<p><a name="K3P16S5"></a></p><h4 name="Information om skälen för betyget"><a name="Information om skälen för betyget">Information om skälen för betyget</a></h4><p><a name="K3P16S6"></a></p><a class="paragraf" name="K3P17"><b>17 §</b></a>   Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.<p><a name="K3P17S2"></a></p><h4 name="Utfärdande av betyg"><a name="Utfärdande av betyg">Utfärdande av betyg</a></h4><p><a name="K3P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P18"><b>18 §</b></a>   Betyg ska utfärdas skriftligt.<p><a name="K3P18S2"></a></p><h4 name="Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende"><a name="Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende">Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende</a></h4><p><a name="K3P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P19"><b>19 §</b></a>   Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.<p><a name="K3P19S2"></a></p><h4 name="Ändring av uppenbart oriktiga betyg"><a name="Ändring av uppenbart oriktiga betyg">Ändring av uppenbart oriktiga betyg</a></h4><p><a name="K3P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P20"><b>20 §</b></a>   Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt.<br /> En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.<p><a name="K3P20S2"></a></p> Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om<br />    1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,<br />    2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller<br />    3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.<p><a name="K3P20S3"></a></p><h4 name="Prövning för betyg"><a name="Prövning för betyg">Prövning för betyg</a></h4><p><a name="K3P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P21"><b>21 §</b></a>   För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag.<p><a name="K3P21S2"></a></p> Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.<p><a name="K3P21S3"></a></p><br /><h3 name="K4"><a name="K4">4 kap. Kvalitet och inflytande </a></h3><p><a name="K3P21S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K3P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 §§), och<br />    - inflytande och samråd (9-17 §§).<p><a name="K4P1S2"></a></p><h4 name="Systematiskt kvalitetsarbete"><a name="Systematiskt kvalitetsarbete">Systematiskt kvalitetsarbete</a></h4><p><a name="K4P1S3"></a></p><h4 name="Nationell nivå"><a name="Nationell nivå">Nationell nivå</a></h4><p><a name="K4P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P2"><b>2 §</b></a>   I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.<p><a name="K4P2S2"></a></p><h4 name="Huvudmannanivå"><a name="Huvudmannanivå">Huvudmannanivå</a></h4><p><a name="K4P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P3"><b>3 §</b></a>   Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K4P3S2"></a></p><h4 name="Enhetsnivå"><a name="Enhetsnivå">Enhetsnivå</a></h4><p><a name="K4P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P4"><b>4 §</b></a>   Sådan planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.<p><a name="K4P4S2"></a></p> Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.<p><a name="K4P4S3"></a></p> Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K4P4S4"></a></p><h4 name="Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet"><a name="Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet">Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet</a></h4><p><a name="K4P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K4P5"><b>5 §</b></a>   Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.<p><a name="K4P5S2"></a></p><h4 name="Dokumentation"><a name="Dokumentation">Dokumentation</a></h4><p><a name="K4P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P6"><b>6 §</b></a>   Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.<p><a name="K4P6S2"></a></p><h4 name="Bemyndigande"><a name="Bemyndigande">Bemyndigande</a></h4><p><a name="K4P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P6a"><b>6 a §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K4P6aS2"></a></p><h4 name="Åtgärder"><a name="Åtgärder">Åtgärder</a></h4><p><a name="K4P6aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P7"><b>7 §</b></a>   Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.<p><a name="K4P7S2"></a></p><h4 name="Huvudmannens klagomålshantering"><a name="Huvudmannens klagomålshantering">Huvudmannens klagomålshantering</a></h4><p><a name="K4P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P8"><b>8 §</b></a>   Huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta detta, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som har framfört klagomålet. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshanteringen och aktivt verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K4P8S2"></a></p><h4 name="Inflytande och samråd"><a name="Inflytande och samråd">Inflytande och samråd</a></h4><p><a name="K4P8S3"></a></p><h4 name="Allmänt om barnens och elevernas inflytande"><a name="Allmänt om barnens och elevernas inflytande">Allmänt om barnens och elevernas inflytande</a></h4><p><a name="K4P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P9"><b>9 §</b></a>   Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.<p><a name="K4P9S2"></a></p> Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br /> Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.<p><a name="K4P9S3"></a></p> I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud.<p><a name="K4P9S4"></a></p><h4 name="Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse"><a name="Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse">Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse</a></h4><p><a name="K4P9S5"></a></p><a class="paragraf" name="K4P10"><b>10 §</b></a>   Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.<p><a name="K4P10S2"></a></p><h4 name="Ledighet och kompensation för elevföreträdare"><a name="Ledighet och kompensation för elevföreträdare">Ledighet och kompensation för elevföreträdare</a></h4><p><a name="K4P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P11"><b>11 §</b></a>   Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen.<p><a name="K4P11S2"></a></p> Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.<p><a name="K4P11S3"></a></p><h4 name="Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet"><a name="Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet">Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet</a></h4><p><a name="K4P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K4P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="K4P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K4P12S2"></a></p><h4 name="Forum för samråd"><a name="Forum för samråd">Forum för samråd</a></h4><p><a name="K4P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P13"><b>13 §</b></a>   Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.<p><a name="K4P13S2"></a></p> Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.<p><a name="K4P13S3"></a></p> Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.<br /><i>Lag (2019:801)</i>.<p><a name="K4P13S4"></a></p><h4 name="Planering och information"><a name="Planering och information">Planering och information</a></h4><p><a name="K4P13S5"></a></p><a class="paragraf" name="K4P14"><b>14 §</b></a>   Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §.<p><a name="K4P14S2"></a></p> Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas. <i>Lag (2019:801)</i>.<p><a name="K4P14S3"></a></p><h4 name="Lokala styrelser"><a name="Lokala styrelser">Lokala styrelser</a></h4><p><a name="K4P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P15"><b>15 §</b></a>   En kommun eller en region får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller regionen är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 8 kap. 4-8 §§ kommunallagen (2017:725) om inte annat följer av denna lag. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K4P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K4P16"><b>16 §</b></a>   I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K4P16S2"></a></p><a class="paragraf" name="K4P17"><b>17 §</b></a>   Rektorn får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever. <i>Lag (2019:801)</i>.<p><a name="K4P17S2"></a></p><br /><h3 name="K5"><a name="K5">5 kap. Trygghet och studiero </a></h3><p><a name="K4P17S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K4P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om <br />    - tillämpningsområde (2 §),<br />    - arbetsmiljö (3-4 e §§), <br />    - ordningsregler (5 §), <br />    - disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 §§), och <br />    - dokumentation (24 §).<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P1S2"></a></p><h4 name="Tillämpningsområde"><a name="Tillämpningsområde">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name="K5P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P2"><b>2 §</b></a>   Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för fritidshemmet.<p><a name="K5P2S2"></a></p><h4 name="Arbetsmiljö"><a name="Arbetsmiljö">Arbetsmiljö</a></h4><p><a name="K5P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P3"><b>3 §</b></a>   Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.<p><a name="K5P3S2"></a></p> Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero. <p><a name="K5P3S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det förebyggande arbetet. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4"><b>4 §</b></a>   I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.<p><a name="K5P4S2"></a></p> I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag.<p><a name="K5P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4a"><b>4 a §</b></a>   Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som<br />    1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller<br />    2. utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap.<p><a name="K5P4aS2"></a></p> Om det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket. <p><a name="K5P4aS3"></a></p> Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P4aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4b"><b>4 b §</b></a>   Rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen.<p><a name="K5P4bS2"></a></p> Rektorn eller en lärare får omhänderta sådan utrustning även för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller ett annat liknande utrymme.<p><a name="K5P4bS3"></a></p> Rektorn eller en lärare får även i andra liknande situationer eller om det finns särskilda skäl omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning.<p><a name="K5P4bS4"></a></p> Den som får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt första, andra eller tredje stycket får även uppdra åt någon annan att göra detta.<p><a name="K5P4bS5"></a></p> Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P4bS6"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4c"><b>4 c §</b></a>   Ett föremål som har omhändertagits enligt<br />    - 4 b § första stycket ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven,<br />    - 4 b § andra stycket ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen,<br />    - 4 b § tredje stycket ska återlämnas när skälet för omhändertagandet har upphört. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P4cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4d"><b>4 d §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.<p><a name="K5P4dS2"></a></p> Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.<p><a name="K5P4dS3"></a></p> Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P4dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4d"><b>4 d §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.<p><a name="K5P4dS2"></a></p> Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.<p><a name="K5P4dS3"></a></p> Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K5P4dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4e"><b>4 e §</b></a>   Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4 b-4 d §§. Rektorn beslutar om sådana rutiner. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P4eS2"></a></p><h4 name="Ordningsregler"><a name="Ordningsregler">Ordningsregler</a></h4><p><a name="K5P4eS3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P5"><b>5 §</b></a>   Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. Ordningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna.<p><a name="K5P5S2"></a></p> Rektorn beslutar om ordningsregler.<p><a name="K5P5S3"></a></p> Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P5S4"></a></p><h4 name="Disciplinära och andra särskilda åtgärder"><a name="Disciplinära och andra särskilda åtgärder">Disciplinära och andra särskilda åtgärder</a></h4><p><a name="K5P5S5"></a></p><h4 name="Allmänna befogenheter för personalen"><a name="Allmänna befogenheter för personalen">Allmänna befogenheter för personalen</a></h4><p><a name="K5P5S6"></a></p><a class="paragraf" name="K5P6"><b>6 §</b></a>   Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. <p><a name="K5P6S2"></a></p> En åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.<p><a name="K5P6S3"></a></p> Enligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål. Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P6S4"></a></p><h4 name="Utvisning ur undervisningslokalen"><a name="Utvisning ur undervisningslokalen">Utvisning ur undervisningslokalen</a></h4><p><a name="K5P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K5P7"><b>7 §</b></a>   I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om<br />    1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och<br />    2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.<p><a name="K5P7S2"></a></p> Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P7S3"></a></p><h4 name="Kvarsittning"><a name="Kvarsittning">Kvarsittning</a></h4><p><a name="K5P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P8"><b>8 §</b></a>   Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P8S2"></a></p><h4 name="Utredning"><a name="Utredning">Utredning</a></h4><p><a name="K5P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P9"><b>9 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.<p><a name="K5P9S2"></a></p> Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P9"><b>9 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.<p><a name="K5P9S2"></a></p> Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K5P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P10"><b>10 §</b></a>   Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.<p><a name="K5P10S2"></a></p><h4 name="Skriftlig varning"><a name="Skriftlig varning">Skriftlig varning</a></h4><p><a name="K5P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P11"><b>11 §</b></a>   Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.<p><a name="K5P11S2"></a></p> Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.<p><a name="K5P11S3"></a></p><h4 name="Tillfällig omplacering"><a name="Tillfällig omplacering">Tillfällig omplacering</a></h4><p><a name="K5P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.<p><a name="K5P12S2"></a></p> Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.<p><a name="K5P12S3"></a></p> Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.<p><a name="K5P12S4"></a></p> Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.<p><a name="K5P12S5"></a></p> En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P12S6"></a></p><a class="paragraf" name="K5P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.<p><a name="K5P12S2"></a></p> Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.<p><a name="K5P12S3"></a></p> Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.<p><a name="K5P12S4"></a></p> Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.<p><a name="K5P12S5"></a></p> En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K5P12S6"></a></p><h4 name="Tillfällig placering utanför den egna skolenheten"><a name="Tillfällig placering utanför den egna skolenheten">Tillfällig placering utanför den egna skolenheten</a></h4><p><a name="K5P12S7"></a></p><a class="paragraf" name="K5P13"><b>13 §</b></a>   Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation.<p><a name="K5P13S2"></a></p> Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.<p><a name="K5P13S3"></a></p> Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.<p><a name="K5P13S4"></a></p> Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten.<p><a name="K5P13S5"></a></p> Elevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs.<p><a name="K5P13S6"></a></p> En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P13S7"></a></p><h4 name="Avstängning i vissa obligatoriska skolformer"><a name="Avstängning i vissa obligatoriska skolformer">Avstängning i vissa obligatoriska skolformer</a></h4><p><a name="K5P13S8"></a></p><a class="paragraf" name="K5P14"><b>14 §</b></a>   I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad.<p><a name="K5P14S2"></a></p> Rektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om<br />    1. åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra eller det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och<br />    2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.<p><a name="K5P14S3"></a></p> Eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.<p><a name="K5P14S4"></a></p> Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.<p><a name="K5P14S5"></a></p> Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P14S6"></a></p><h4 name="Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer"><a name="Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer">Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer</a></h4><p><a name="K5P14S7"></a></p><a class="paragraf" name="K5P15"><b>15 §</b></a>   Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.<p><a name="K5P15S2"></a></p> En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.<p><a name="K5P15S3"></a></p><h4 name="Inhämtande av yttrande och information till berörda"><a name="Inhämtande av yttrande och information till berörda">Inhämtande av yttrande och information till berörda</a></h4><p><a name="K5P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P16"><b>16 §</b></a>   Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.<p><a name="K5P16S2"></a></p> Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.<p><a name="K5P16S3"></a></p><h4 name="Avstängning i de frivilliga skolformerna"><a name="Avstängning i de frivilliga skolformerna">Avstängning i de frivilliga skolformerna</a></h4><p><a name="K5P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P17"><b>17 §</b></a>   I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning får huvudmannen eller rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om<br />    1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,<br />    2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, <br />    3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, <br />    4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, <br />    5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller <br />    6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.<p><a name="K5P17S2"></a></p> Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.<p><a name="K5P17S3"></a></p> En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.<p><a name="K5P17S4"></a></p> Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P17S5"></a></p><h4 name="Avstängningstid i de frivilliga skolformerna"><a name="Avstängningstid i de frivilliga skolformerna">Avstängningstid i de frivilliga skolformerna</a></h4><p><a name="K5P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K5P18"><b>18 §</b></a>   Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket.<p><a name="K5P18S2"></a></p> Huvudmannen får besluta att förlänga avstängningen om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P18S3"></a></p><h4 name="Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag"><a name="Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag">Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag</a></h4><p><a name="K5P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P19"><b>19 §</b></a>   Huvudmannen eller rektorn får, utöver vad som anges i 17 § första-tredje styckena, besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, om<br />    1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och <br />    2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.<p><a name="K5P19S2"></a></p> Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.<p><a name="K5P19S3"></a></p> Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P19S4"></a></p><h4 name="Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag"><a name="Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag">Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag</a></h4><p><a name="K5P19S5"></a></p><a class="paragraf" name="K5P20"><b>20 §</b></a>   Huvudmannens beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning.<p><a name="K5P20S2"></a></p> Rektorns beslut om avstängning enligt 19 § får inte avse längre tid än två veckor. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P20S3"></a></p><h4 name="Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet"><a name="Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet">Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet</a></h4><p><a name="K5P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P21"><b>21 §</b></a>   Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.<p><a name="K5P21S2"></a></p> Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning enligt 17 eller 19 §.<p><a name="K5P21S3"></a></p> Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om ett beslut enligt 17 eller 19 §.<p><a name="K5P21S4"></a></p> Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas enligt 17 eller 19 § som innebär att den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P21S5"></a></p><h4 name="Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet"><a name="Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet">Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet</a></h4><p><a name="K5P21S6"></a></p><a class="paragraf" name="K5P21a"><b>21 a §</b></a>   I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K5P21aS2"></a></p><h4 name="Omhändertagande av föremål"><a name="Omhändertagande av föremål">Omhändertagande av föremål</a></h4><p><a name="K5P21aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P22"><b>22 §</b></a>   Personal får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.<p><a name="K5P22S2"></a></p> Föremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § har omhändertagit med stöd av första stycket ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka enligt 23 §.<p><a name="K5P22S3"></a></p> Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K5P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P23"><b>23 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-06-01/</i> Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.<p><a name="K5P23S2"></a></p> Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. <i>Lag (2024:863)</i>.<p><a name="K5P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P23"><b>23 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-06-01/</i> Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.<p><a name="K5P23S2"></a></p> Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 18 kap. 12 § vapenlagen (2026:408), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. <i>Lag (2026:420)</i>.<p><a name="K5P23S3"></a></p><h4 name="Dokumentation"><a name="Dokumentation">Dokumentation</a></h4><p><a name="K5P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K5P24"><b>24 §</b></a>   Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.<p><a name="K5P24S2"></a></p><br /><h3 name="K6"><a name="K6">6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling </a></h3><p><a name="K5P24S2"></a></p><h4 name="Ändamål och tillämpningsområde"><a name="Ändamål och tillämpningsområde">Ändamål och tillämpningsområde</a></h4><p><a name="K5P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P1"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.<p><a name="K6P1S2"></a></p> Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.<p><a name="K6P1S3"></a></p><h4 name="Diskriminering"><a name="Diskriminering">Diskriminering</a></h4><p><a name="K6P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P2"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).<p><a name="K6P2S2"></a></p><h4 name="Definitioner"><a name="Definitioner">Definitioner</a></h4><p><a name="K6P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P3"><b>3 §</b></a>   I detta kapitel avses med<br />    - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,<br />    - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,<br />    - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och<br />    - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.<p><a name="K6P3S2"></a></p><h4 name="Tvingande bestämmelser"><a name="Tvingande bestämmelser">Tvingande bestämmelser</a></h4><p><a name="K6P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P4"><b>4 §</b></a>   Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.<p><a name="K6P4S2"></a></p><h4 name="Ansvar för personalen"><a name="Ansvar för personalen">Ansvar för personalen</a></h4><p><a name="K6P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P5"><b>5 §</b></a>   Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.<p><a name="K6P5S2"></a></p><h4 name="Aktiva åtgärder"><a name="Aktiva åtgärder">Aktiva åtgärder</a></h4><p><a name="K6P5S3"></a></p><h4 name="Målinriktat arbete"><a name="Målinriktat arbete">Målinriktat arbete</a></h4><p><a name="K6P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P6"><b>6 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.<p><a name="K6P6S2"></a></p><h4 name="Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling"><a name="Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling">Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling</a></h4><p><a name="K6P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P7"><b>7 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.<p><a name="K6P7S2"></a></p><h4 name="Plan mot kränkande behandling"><a name="Plan mot kränkande behandling">Plan mot kränkande behandling</a></h4><p><a name="K6P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P8"><b>8 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<p><a name="K6P8S2"></a></p><h4 name="Förbud mot kränkande behandling"><a name="Förbud mot kränkande behandling">Förbud mot kränkande behandling</a></h4><p><a name="K6P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P9"><b>9 §</b></a>   Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.<p><a name="K6P9S2"></a></p><h4 name="Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling"><a name="Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling">Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling</a></h4><p><a name="K6P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P10"><b>10 §</b></a>   En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.<p><a name="K6P10S2"></a></p> Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).<p><a name="K6P10S3"></a></p> För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K6P10S4"></a></p><h4 name="Förbud mot repressalier"><a name="Förbud mot repressalier">Förbud mot repressalier</a></h4><p><a name="K6P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K6P11"><b>11 §</b></a>   Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.<p><a name="K6P11S2"></a></p><h4 name="Skadestånd"><a name="Skadestånd">Skadestånd</a></h4><p><a name="K6P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P12"><b>12 §</b></a>   Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.<p><a name="K6P12S2"></a></p> Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.<p><a name="K6P12S3"></a></p><h4 name="Rättegången"><a name="Rättegången">Rättegången</a></h4><p><a name="K6P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P13"><b>13 §</b></a>   Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.<p><a name="K6P13S2"></a></p> I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.<p><a name="K6P13S3"></a></p><h4 name="Bevisbörda"><a name="Bevisbörda">Bevisbörda</a></h4><p><a name="K6P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P14"><b>14 §</b></a>   Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.<p><a name="K6P14S2"></a></p><h4 name="Rätt att föra talan"><a name="Rätt att föra talan">Rätt att föra talan</a></h4><p><a name="K6P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P15"><b>15 §</b></a>   I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.<p><a name="K6P15S2"></a></p> Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.<p><a name="K6P15S3"></a></p> När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.<p><a name="K6P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P16"><b>16 §</b></a>   Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.<p><a name="K6P16S2"></a></p> När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.<p><a name="K6P16S3"></a></p><br /><h3 name="K6a"><a name="K6a">6 a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte </a></h3><p><a name="K6P16S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K6P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - tillämpningsområde (2 §),<br />    - beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer (3 §),<br />    - tillträde till förskoleenheten eller skolenheten (4 §),<br />    - undersökning av väskor och andra föremål (5-9 §§), och<br />    - anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott (10 och 11 §§). <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP1S2"></a></p><h4 name="Tillämpningsområde"><a name="Tillämpningsområde">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name="K6aP1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP2"><b>2 §</b></a>   Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel för hela skolväsendet.<p><a name="K6aP2S2"></a></p> Vid tillämpningen av detta kapitel ska fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet jämställas med skolenhet. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP2S3"></a></p><h4 name="Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer"><a name="Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer">Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer</a></h4><p><a name="K6aP2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP3"><b>3 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet<br />    1. finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation, och<br />    2. bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP3S2"></a></p><h4 name="Tillträde till förskoleenheten eller skolenheten"><a name="Tillträde till förskoleenheten eller skolenheten">Tillträde till förskoleenheten eller skolenheten</a></h4><p><a name="K6aP3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP4"><b>4 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till enheten under tid när verksamheten pågår.<br /><i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP4S2"></a></p><h4 name="Undersökning av väskor och andra föremål"><a name="Undersökning av väskor och andra föremål">Undersökning av väskor och andra föremål</a></h4><p><a name="K6aP4S3"></a></p><h4 name="Beslut om och utförande av undersökning"><a name="Beslut om och utförande av undersökning">Beslut om och utförande av undersökning</a></h4><p><a name="K6aP4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.<p><a name="K6aP5S2"></a></p> En undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.<p><a name="K6aP5S3"></a></p> En rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.<p><a name="K6aP5S2"></a></p> En undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.<p><a name="K6aP5S3"></a></p> En rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. <i>Lag (2025:730)</i>.<p><a name="K6aP5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP6"><b>6 §</b></a>   För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller vad som anges om rektorn i 5 § i stället huvudmannen. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP6S2"></a></p><h4 name="Omhändertagande"><a name="Omhändertagande">Omhändertagande</a></h4><p><a name="K6aP6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP7"><b>7 §</b></a>   Föremål som påträffas vid en undersökning enligt 5 § får omhändertas av rektorn om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Sådana föremål får också omhändertas av en person som rektorn har utsett att utföra undersökning enligt 5 § andra eller tredje stycket.<br /><i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP8"><b>8 §</b></a>   Ett föremål som har omhändertagits enligt 7 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen har tagit med sig föremål som har kunnat befaras komma till användning för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att hota säkerheten eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.<p><a name="K6aP8S2"></a></p> Om ett föremål som har omhändertagits enligt 7 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP8S3"></a></p><h4 name="Dokumentation"><a name="Dokumentation">Dokumentation</a></h4><p><a name="K6aP8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP9"><b>9 §</b></a>   Ett utförande av en undersökning enligt 5 § och ett omhändertagande enligt 7 § ska dokumenteras. Om omhändertagandet sker under lektionstid behöver inte omhändertagandet dokumenteras om föremålet lämnas tillbaka vid lektionens slut. <i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP9S2"></a></p><h4 name="Anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott"><a name="Anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott">Anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott</a></h4><p><a name="K6aP9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP10"><b>10 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.<br /><i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP10"><b>10 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. <i>Lag (2025:730)</i>.<p><a name="K6aP10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K6aP11"><b>11 §</b></a>   För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten att anmäla brott enligt 10 § för den personal som huvudmannen utser.<br /><i>Lag (2025:625)</i>.<p><a name="K6aP11S2"></a></p><br /><h3 name="K7"><a name="K7">7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning </a></h3><p><a name="K6aP11S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K6aP11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - vilka som omfattas av skolplikt (2 §),<br />    - rätten till utbildning (3 §),<br />    - hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),<br />    - när skolplikten inträder (10 §),<br />    - tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass (11-11 b §§),<br />    - att gå om en årskurs (11 c §),<br />    - när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§),<br />    - deltagande i utbildning (17-19 a §§), och<br />    - ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K7P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - vilka som omfattas av skolplikt (2 §),<br />    - rätten till utbildning (3 §),<br />    - hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),<br />    - när skolplikten inträder (10 §),<br />    - tidigare skolstart (11 §),<br />    - att gå om en årskurs (11 c §),<br />    - när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§),<br />    - deltagande i utbildning (17-19 a §§), och<br />    - ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P1S2"></a></p><h4 name="Vilka som omfattas av skolplikt"><a name="Vilka som omfattas av skolplikt">Vilka som omfattas av skolplikt</a></h4><p><a name="K7P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P2"><b>2 §</b></a>   Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.<p><a name="K7P2S2"></a></p> Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.<p><a name="K7P2S3"></a></p> Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.<p><a name="K7P2S4"></a></p><h4 name="Rätten till utbildning"><a name="Rätten till utbildning">Rätten till utbildning</a></h4><p><a name="K7P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K7P3"><b>3 §</b></a>   Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.<p><a name="K7P3S2"></a></p> Av 2 § tredje stycket och 15 § följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K7P3S3"></a></p><h4 name="Hur skolplikten fullgörs"><a name="Hur skolplikten fullgörs">Hur skolplikten fullgörs</a></h4><p><a name="K7P3S4"></a></p><i><i>/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K7P3S5"></a></p><h4 name="Förskoleklassen och grundskolan"><a name="Förskoleklassen och grundskolan">Förskoleklassen och grundskolan</a></h4><p><a name="K7P3S6"></a></p><a class="paragraf" name="K7P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.<p><a name="K7P4S2"></a></p> Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P4S3"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K7P4S4"></a></p><h4 name="Grundskolan "><a name="Grundskolan ">Grundskolan </a></h4><p><a name="K7P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K7P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Skolplikten ska börja fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P4S2"></a></p><h4 name="Anpassade grundskolan"><a name="Anpassade grundskolan">Anpassade grundskolan</a></h4><p><a name="K7P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P5"><b>5 §</b></a>   Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan.<p><a name="K7P5S2"></a></p> Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.<p><a name="K7P5S3"></a></p> Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P5a"><b>5 a §</b></a>   Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp.<p><a name="K7P5aS2"></a></p> En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P5aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P5b"><b>5 b §</b></a>   Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P5bS2"></a></p><h4 name="Specialskolan"><a name="Specialskolan">Specialskolan</a></h4><p><a name="K7P5bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P6"><b>6 §</b></a>   Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan ska tas emot i specialskolan om de<br />    1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,<br />    2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller<br />    3. har en grav språkstörning.<p><a name="K7P6S2"></a></p> Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P6S3"></a></p><h4 name="Sameskolan"><a name="Sameskolan">Sameskolan</a></h4><p><a name="K7P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.<p><a name="K7P7S2"></a></p> Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen.<p><a name="K7P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-7 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.<p><a name="K7P7S2"></a></p> Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P7S3"></a></p><h4 name="Mottagande på försök"><a name="Mottagande på försök">Mottagande på försök</a></h4><p><a name="K7P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P8"><b>8 §</b></a>   Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P8S2"></a></p><h4 name="Integrerade elever"><a name="Integrerade elever">Integrerade elever</a></h4><p><a name="K7P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P9"><b>9 §</b></a>   En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom anpassade grundskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.<p><a name="K7P9S2"></a></p> För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P9S3"></a></p><h4 name="När skolplikten inträder"><a name="När skolplikten inträder">När skolplikten inträder</a></h4><p><a name="K7P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P10"><b>10 §</b></a>   Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.<p><a name="K7P10S2"></a></p> Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.<p><a name="K7P10S3"></a></p> Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K7P10S4"></a></p><i><i>/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K7P10S5"></a></p><h4 name="Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass"><a name="Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass">Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass</a></h4><p><a name="K7P10S6"></a></p><a class="paragraf" name="K7P11"><b>11 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.<br /><i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K7P11S2"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K7P11S3"></a></p><h4 name="Tidigare skolstart"><a name="Tidigare skolstart">Tidigare skolstart</a></h4><p><a name="K7P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P11"><b>11 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Ett barn får tas emot i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det.<p><a name="K7P11S2"></a></p> Beslut enligt första stycket fattas av<br />    1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,<br />    2. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan, och<br />    3. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P11a"><b>11 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/</i> Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om<br />    1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller<br />    2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.<p><a name="K7P11aS2"></a></p> Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av<br />    1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,<br />    2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och<br />    3. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P11aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P11b"><b>11 b §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/</i> Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P11bS2"></a></p><h4 name="Gå om en årskurs"><a name="Gå om en årskurs">Gå om en årskurs</a></h4><p><a name="K7P11bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P11c"><b>11 c §</b></a>   Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.<p><a name="K7P11cS2"></a></p> Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. <i>Lag (2022:1316)</i>.<p><a name="K7P11cS3"></a></p><h4 name="När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången"><a name="När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången">När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången</a></h4><p><a name="K7P11cS4"></a></p><h4 name="Skolpliktens upphörande"><a name="Skolpliktens upphörande">Skolpliktens upphörande</a></h4><p><a name="K7P11cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K7P12"><b>12 §</b></a>   Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det tionde året eller, om eleven går i specialskolan, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, om inte annat följer av 13 eller 14 §. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K7P12S2"></a></p><h4 name="Senare upphörande"><a name="Senare upphörande">Senare upphörande</a></h4><p><a name="K7P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P13"><b>13 §</b></a>   För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år.<p><a name="K7P13S2"></a></p> Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.<p><a name="K7P13S3"></a></p><h4 name="Tidigare upphörande"><a name="Tidigare upphörande">Tidigare upphörande</a></h4><p><a name="K7P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P14"><b>14 §</b></a>   Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.<p><a name="K7P14S2"></a></p> Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K7P14S3"></a></p><h4 name="Rätt att slutföra skolgången"><a name="Rätt att slutföra skolgången">Rätt att slutföra skolgången</a></h4><p><a name="K7P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P15"><b>15 §</b></a>   En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.<p><a name="K7P15S2"></a></p> En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.<p><a name="K7P15S3"></a></p> En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P16"><b>16 §</b></a>   Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.<p><a name="K7P16S2"></a></p><h4 name="Deltagande i utbildning"><a name="Deltagande i utbildning">Deltagande i utbildning</a></h4><p><a name="K7P16S3"></a></p><h4 name="Närvaro"><a name="Närvaro">Närvaro</a></h4><p><a name="K7P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P17"><b>17 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.<p><a name="K7P17S2"></a></p> Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.<p><a name="K7P17S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för<br />    1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och<br />    2. elever i anpassade grundskolan.<p><a name="K7P17S4"></a></p> Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.<br /><i>Lag (2024:410)</i>.<p><a name="K7P17S5"></a></p><a class="paragraf" name="K7P17"><b>17 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.<p><a name="K7P17S2"></a></p> Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de tre lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.<p><a name="K7P17S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för<br />    1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och <br />    2. elever i anpassade grundskolan.<p><a name="K7P17S4"></a></p> Om en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P17S5"></a></p><h4 name="Ledighet"><a name="Ledighet">Ledighet</a></h4><p><a name="K7P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K7P18"><b>18 §</b></a>   En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.<p><a name="K7P18S2"></a></p> Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.<p><a name="K7P18S3"></a></p><h4 name="Befrielse"><a name="Befrielse">Befrielse</a></h4><p><a name="K7P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P19"><b>19 §</b></a>   En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.<p><a name="K7P19S2"></a></p> Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.<p><a name="K7P19S3"></a></p><h4 name="Utredning om frånvaro"><a name="Utredning om frånvaro">Utredning om frånvaro</a></h4><p><a name="K7P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P19a"><b>19 a §</b></a>   Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. <p><a name="K7P19aS2"></a></p> Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. <p><a name="K7P19aS3"></a></p> När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.<br /><i>Lag (2018:1098)</i>.<p><a name="K7P19aS4"></a></p><h4 name="Ansvar för att skolplikten fullgörs"><a name="Ansvar för att skolplikten fullgörs">Ansvar för att skolplikten fullgörs</a></h4><p><a name="K7P19aS5"></a></p><h4 name="Vårdnadshavares ansvar"><a name="Vårdnadshavares ansvar">Vårdnadshavares ansvar</a></h4><p><a name="K7P19aS6"></a></p><a class="paragraf" name="K7P20"><b>20 §</b></a>   Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.<p><a name="K7P20S2"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K7P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.<p><a name="K7P21S2"></a></p> Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.<p><a name="K7P21S2"></a></p> Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P21S3"></a></p><h4 name="Huvudmannens ansvar"><a name="Huvudmannens ansvar">Huvudmannens ansvar</a></h4><p><a name="K7P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.<p><a name="K7P22S2"></a></p> När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K7P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.<p><a name="K7P22S2"></a></p> När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P22S3"></a></p><h4 name="Föreläggande och vite"><a name="Föreläggande och vite">Föreläggande och vite</a></h4><p><a name="K7P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P23"><b>23 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.<p><a name="K7P23S2"></a></p> Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.<p><a name="K7P23S3"></a></p> Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K7P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K7P23"><b>23 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.<p><a name="K7P23S2"></a></p> Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.<p><a name="K7P23S3"></a></p> Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K7P23S4"></a></p><br /><h3 name="K8"><a name="K8">8 kap. Förskolan </a></h3><p><a name="K7P23S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K7P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-11 §§),<br />    - bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12-17 §§), och<br />    - bestämmelser om fristående förskola (18-24 §§).<p><a name="K8P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K8P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K8P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P2"><b>2 §</b></a>   Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.<p><a name="K8P2S2"></a></p> Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.<p><a name="K8P2S3"></a></p><h4 name="Erbjudande av förskola"><a name="Erbjudande av förskola">Erbjudande av förskola</a></h4><p><a name="K8P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P3"><b>3 §</b></a>   Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K8P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P4"><b>4 §</b></a>   Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5-7 §§.<p><a name="K8P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P5"><b>5 §</b></a>   Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.<p><a name="K8P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P6"><b>6 §</b></a>   Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.<p><a name="K8P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P7"><b>7 §</b></a>   Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.<p><a name="K8P7S2"></a></p><h4 name="Barngrupperna och miljön"><a name="Barngrupperna och miljön">Barngrupperna och miljön</a></h4><p><a name="K8P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P8"><b>8 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.<p><a name="K8P8S2"></a></p><h4 name="Särskilt stöd"><a name="Särskilt stöd">Särskilt stöd</a></h4><p><a name="K8P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P9"><b>9 §</b></a>   Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.<p><a name="K8P9S2"></a></p> Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. <i>Lag (2018:1303)</i>.<p><a name="K8P9S3"></a></p><h4 name="Modersmål"><a name="Modersmål">Modersmål</a></h4><p><a name="K8P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P10"><b>10 §</b></a>   Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.<p><a name="K8P10S2"></a></p><h4 name="Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal"><a name="Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal">Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal</a></h4><p><a name="K8P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P11"><b>11 §</b></a>   Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet.<p><a name="K8P11S2"></a></p><h4 name="Förskola med offentlig huvudman"><a name="Förskola med offentlig huvudman">Förskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K8P11S3"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K8P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P12"><b>12 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och<br />    1. vars vårdnadshavare önskar det, eller<br />    2. som ska tas emot i förskolan efter ett erbjudande om plats enligt 14 a §.<p><a name="K8P12S2"></a></p> Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.<p><a name="K8P12S3"></a></p> Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P12S4"></a></p><h4 name="Uppsökande verksamhet"><a name="Uppsökande verksamhet">Uppsökande verksamhet</a></h4><p><a name="K8P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P12a"><b>12 a §</b></a>   Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som inte har en plats i förskola och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola.<p><a name="K8P12aS2"></a></p> Första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Kontakt ska sedan tas inför varje höst och varje vår då barnet inte har en plats i förskola. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år. <p><a name="K8P12aS3"></a></p> Kommunen behöver inte ta kontakt enligt första stycket med vårdnadshavare till barn som inte är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P12aS4"></a></p><h4 name="Förskola på nationella minoritetsspråk"><a name="Förskola på nationella minoritetsspråk">Förskola på nationella minoritetsspråk</a></h4><p><a name="K8P12aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P12b"><b>12 b §</b></a>   En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. <p><a name="K8P12bS2"></a></p> Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola som avses i första stycket. <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P12bS3"></a></p><h4 name="Mottagande i en annan kommun"><a name="Mottagande i en annan kommun">Mottagande i en annan kommun</a></h4><p><a name="K8P12bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P13"><b>13 §</b></a>   Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.<p><a name="K8P13S2"></a></p> Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.<p><a name="K8P13S3"></a></p><h4 name="Erbjudande av plats"><a name="Erbjudande av plats">Erbjudande av plats</a></h4><p><a name="K8P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P14"><b>14 §</b></a>   När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.<p><a name="K8P14S2"></a></p> Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.<p><a name="K8P14S3"></a></p><h4 name="Ett särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska"><a name="Ett särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska">Ett särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska</a></h4><p><a name="K8P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P14a"><b>14 a §</b></a>   Ett barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § ska av hemkommunen erbjudas en plats vid en förskoleenhet även utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare om<br />    1. barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller<br />    2. barnets vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år.<p><a name="K8P14aS2"></a></p> Kommunen ska sträva efter att erbjuda även andra barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska en plats vid en förskoleenhet utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare. <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P14aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P14b"><b>14 b §</b></a>   Kommunen behöver inte erbjuda en plats enligt 14 a § om barnet inte är folkbokfört i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).<p><a name="K8P14bS2"></a></p> Kommunen behöver inte heller erbjuda en plats enligt 14 a § första stycket om det med hänsyn till barnets levnadsförhållanden eller situation i övrigt är uppenbart obehövligt. <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P14bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P14c"><b>14 c §</b></a>   Ett erbjudande om plats enligt 14 a § ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas till barnets vårdnadshavare senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot. <p><a name="K8P14cS2"></a></p> Kommunen ska hålla platsen reserverad för barnet till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunens skyldighet att hålla platsen reserverad upphör om barnet inte börjar i verksamheten inom den tiden eller det framgår på något annat sätt att det inte finns önskemål om den erbjudna platsen.<p><a name="K8P14cS3"></a></p> Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst barnet inte har en plats i förskola till och med det år då barnet fyller fem år. <i>Lag (2022:833)</i>.<p><a name="K8P14cS4"></a></p><h4 name="Placering vid en förskoleenhet"><a name="Placering vid en förskoleenhet">Placering vid en förskoleenhet</a></h4><p><a name="K8P14cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P15"><b>15 §</b></a>   Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.<p><a name="K8P15S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K8P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P16"><b>16 §</b></a>   En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.<p><a name="K8P16S2"></a></p> Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.<p><a name="K8P16S3"></a></p> För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.<p><a name="K8P16S4"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K8P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P17"><b>17 §</b></a>   En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.<p><a name="K8P17S2"></a></p> Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K8P17S3"></a></p><h4 name="Fristående förskola"><a name="Fristående förskola">Fristående förskola</a></h4><p><a name="K8P17S4"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K8P17S5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P18"><b>18 §</b></a>   Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.<p><a name="K8P18S2"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.<p><a name="K8P18S3"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K8P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P19"><b>19 §</b></a>   Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner.<p><a name="K8P19S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K8P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P20"><b>20 §</b></a>   Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga.<p><a name="K8P20S2"></a></p> Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.<p><a name="K8P20S3"></a></p> För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.<p><a name="K8P20S4"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K8P20S5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P21"><b>21 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten.<p><a name="K8P21S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.<p><a name="K8P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P22"><b>22 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. omsorg och pedagogisk verksamhet,<br />    2. pedagogiskt material och utrustning,<br />    3. måltider,<br />    4. administration,<br />    5. mervärdesskatt, och<br />    6. lokalkostnader.<p><a name="K8P22S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.<p><a name="K8P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P23"><b>23 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.<p><a name="K8P23S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K8P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P24"><b>24 §</b></a>   Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§.<p><a name="K8P24S2"></a></p><i>/Kapitlet upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/</i><p><a name="K8P24S3"></a></p><br /><h3 name="K9"><a name="K9">9 kap. Förskoleklassen </a></h3><p><a name="K8P24S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K8P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-11 §§),<br />    - bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 §§), och<br />    - bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§).<p><a name="K9P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K9P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K9P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P2"><b>2 §</b></a>   Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.<br /> Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.<p><a name="K9P2S2"></a></p> Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.<p><a name="K9P2S3"></a></p><h4 name="Läsår och terminer"><a name="Läsår och terminer">Läsår och terminer</a></h4><p><a name="K9P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P3"><b>3 §</b></a>   Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K9P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P4"><b>4 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P5"><b>5 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P5S2"></a></p><h4 name="Tester och prov"><a name="Tester och prov">Tester och prov</a></h4><p><a name="K9P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P6"><b>6 §</b></a>   Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.<p><a name="K9P6S2"></a></p> Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. <i>Lag (2014:1013)</i>.<p><a name="K9P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P6a"><b>6 a §</b></a>   Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 6 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet.<br /> Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.<p><a name="K9P6aS2"></a></p> När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.<br /><i>Lag (2014:1013)</i>.<p><a name="K9P6aS3"></a></p><h4 name="Omfattning"><a name="Omfattning">Omfattning</a></h4><p><a name="K9P6aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P7"><b>7 §</b></a>   Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår.<p><a name="K9P7S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K9P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P8"><b>8 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri. <p><a name="K9P8S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K9P8S3"></a></p> Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. <p><a name="K9P8S4"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.<br /><i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K9P8S5"></a></p><a class="paragraf" name="K9P9"><b>9 §</b></a>   Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K9P9S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K9P9S3"></a></p><h4 name="Modersmål"><a name="Modersmål">Modersmål</a></h4><p><a name="K9P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P10"><b>10 §</b></a>   Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.<p><a name="K9P10S2"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal"><a name="Utvecklingssamtal">Utvecklingssamtal</a></h4><p><a name="K9P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P11"><b>11 §</b></a>   Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.<p><a name="K9P11S2"></a></p><h4 name="Förskoleklass med offentlig huvudman"><a name="Förskoleklass med offentlig huvudman">Förskoleklass med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K9P11S3"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K9P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P12"><b>12 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som enligt denna lag har rätt att gå i förskoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.<p><a name="K9P12S2"></a></p> Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.<p><a name="K9P12S3"></a></p> Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.<br /><i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P12S4"></a></p><h4 name="Mottagande i en annan kommun"><a name="Mottagande i en annan kommun">Mottagande i en annan kommun</a></h4><p><a name="K9P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K9P13"><b>13 §</b></a>   Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.<p><a name="K9P13S2"></a></p> Ett barn som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottaget i en förskoleklass i den kommun där barnet vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för barnets utbildning.<p><a name="K9P13S3"></a></p> Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K9P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P14"><b>14 §</b></a>   En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.<p><a name="K9P14S2"></a></p><h4 name="Placering vid en skolenhet"><a name="Placering vid en skolenhet">Placering vid en skolenhet</a></h4><p><a name="K9P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15"><b>15 §</b></a>   En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. <p><a name="K9P15S2"></a></p> Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K9P15S3"></a></p> Om utbildningen vid en viss skolenhet har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola) gäller inte första stycket andra meningen. Om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. <i>Lag (2022:1104)</i>.<p><a name="K9P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15a"><b>15 a §</b></a>   En elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 15 § andra stycket. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P15aS2"></a></p><h4 name="Skolskjuts i hemkommunen"><a name="Skolskjuts i hemkommunen">Skolskjuts i hemkommunen</a></h4><p><a name="K9P15aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15b"><b>15 b §</b></a>   En elev i förskoleklass med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.<p><a name="K9P15bS2"></a></p> Denna rätt gäller dock inte för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskoleklass med stöd av 13 §. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i dessa fall. <p><a name="K9P15bS3"></a></p> Elevens hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas.<br /><i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P15bS4"></a></p><h4 name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen"><a name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen">Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen</a></h4><p><a name="K9P15bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15c"><b>15 c §</b></a>   En elev som med stöd av 13 § första stycket går i en annan kommuns förskoleklass och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns förskoleklass på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400).<p><a name="K9P15cS2"></a></p> Den kommun som anordnar utbildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K9P15cS3"></a></p><h4 name="Resor och boende för elever vid en skolenhet med specialskola eller sameskola"><a name="Resor och boende för elever vid en skolenhet med specialskola eller sameskola">Resor och boende för elever vid en skolenhet med specialskola eller sameskola</a></h4><p><a name="K9P15cS4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15d"><b>15 d §</b></a>   En elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.<p><a name="K9P15dS2"></a></p> En elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P15dS3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K9P15dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P16"><b>16 §</b></a>   En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första och andra styckena.<p><a name="K9P16S2"></a></p> Även i de fall som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2024:89)</i>.<p><a name="K9P16S3"></a></p><h4 name="Fristående förskoleklass"><a name="Fristående förskoleklass">Fristående förskoleklass</a></h4><p><a name="K9P16S4"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K9P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K9P17"><b>17 §</b></a>   En fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling (resurs-skola). <p><a name="K9P17S2"></a></p> Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Det särskilda stödet ska behövas för att eleven ska utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i lågstadiet i den eller de skolformer som det kan bli aktuellt för eleven att gå i eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. <p><a name="K9P17S3"></a></p> För en resursskola gäller inte 18 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.<p><a name="K9P17S4"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket. <i>Lag (2022:1104)</i>.<p><a name="K9P17S5"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K9P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K9P18"><b>18 §</b></a>   Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 17 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av ett beslut som har fattats med stöd av 6 a §.<p><a name="K9P18S2"></a></p> Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. <i>Lag (2016:911)</i>.<p><a name="K9P18S3"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K9P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P19"><b>19 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.<p><a name="K9P19S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §.<p><a name="K9P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P20"><b>20 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<p><a name="K9P20S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass.<p><a name="K9P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P21"><b>21 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K9P21S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K9P21S3"></a></p><h4 name="Skolskjuts"><a name="Skolskjuts">Skolskjuts</a></h4><p><a name="K9P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P21a"><b>21 a §</b></a>   Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående förskoleklass inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 15 b § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K9P21aS2"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K9P21aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P22"><b>22 §</b></a>   Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K9P22S2"></a></p><br /><h3 name="K10"><a name="K10">10 kap. Grundskolan </a></h3><p><a name="K9P22S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K9P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-13 §§),<br />    - bestämmelser om betyg (14-23 §§),<br />    - bestämmelser om lovskola (23 a-23 f §§),<br />    - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (23 g-23 i §§),<br />    - bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24-34 §§), och<br />    - bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§).<br /><i>Lag (2024:410)</i>.<p><a name="K10P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K10P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K10P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P2"><b>2 §</b></a>   Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.<p><a name="K10P2S2"></a></p> Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.<p><a name="K10P2S3"></a></p> Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.<p><a name="K10P2S4"></a></p><h4 name="Årskurser, stadier, läsår och terminer"><a name="Årskurser, stadier, läsår och terminer">Årskurser, stadier, läsår och terminer</a></h4><p><a name="K10P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Grundskolan ska ha nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellan-stadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9.<p><a name="K10P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K10P3S3"></a></p> I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas<br />    1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller<br />    2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket.<p><a name="K10P3S4"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. <i>Lag (2022:730)</i>.<p><a name="K10P3S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Grundskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10.<p><a name="K10P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K10P3S3"></a></p> I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas<br />    1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller<br />    2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket.<p><a name="K10P3S4"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P3S5"></a></p><h4 name="Ämnen"><a name="Ämnen">Ämnen</a></h4><p><a name="K10P3S6"></a></p><a class="paragraf" name="K10P4"><b>4 §</b></a>   Undervisningen ska omfatta följande ämnen:<br />    - bild,<br />    - engelska,<br />    - hem- och konsumentkunskap,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - matematik,<br />    - musik,<br />    - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,<br />    - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />    - slöjd,<br />    - svenska eller svenska som andraspråk, och<br />    - teknik.<p><a name="K10P4S2"></a></p> Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.<p><a name="K10P4S3"></a></p> Vidare ska det finnas skolans val. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.<p><a name="K10P4S4"></a></p> Av 6 § 2 och 23 g § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K10P4S5"></a></p><h4 name="Undervisningstid"><a name="Undervisningstid">Undervisningstid</a></h4><p><a name="K10P4S6"></a></p><a class="paragraf" name="K10P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar.<p><a name="K10P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K10P5S3"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K10P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar.<p><a name="K10P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K10P5S3"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisnings-tiden (timplan). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P5S4"></a></p><h4 name="Extra studietid"><a name="Extra studietid">Extra studietid</a></h4><p><a name="K10P5S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P5a"><b>5 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Elever i årskurs 4-9 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör.<p><a name="K10P5aS2"></a></p> Extra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. <i>Lag (2022:730)</i>.<p><a name="K10P5aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P5a"><b>5 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Elever i årskurs 5-10 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör.<p><a name="K10P5aS2"></a></p> Extra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P5aS3"></a></p><h4 name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning"><a name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning">Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning</a></h4><p><a name="K10P5aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P6"><b>6 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om<br />    1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,<br />    2. avvikelser från 4 § och från timplanen för särskilda riksrekryterande utbildningar där undervisningen fördjupas eller breddas i ett eller flera ämnen eller bedrivs i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner (riksrekryterande spetsutbildningar), för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning och för andra särskilda utbildningar,<br />    3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och<br />    4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K10P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P6a"><b>6 a §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i grundskolan.<p><a name="K10P6aS2"></a></p> Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag.<br /><i>Lag (2010:1997)</i>.<p><a name="K10P6aS3"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K10P6aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P7"><b>7 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.<p><a name="K10P7S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K10P7S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K10P7S4"></a></p><h4 name="Integrerad samisk undervisning"><a name="Integrerad samisk undervisning">Integrerad samisk undervisning</a></h4><p><a name="K10P7S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P7a"><b>7 a §</b></a>   En huvudman för grundskola får i sin grundskola anordna samisk undervisning för elever som får fullgöra en del av sin skolplikt i sameskolan, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.<p><a name="K10P7aS2"></a></p> Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K10P7aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P7b"><b>7 b §</b></a>   Utbildningen för de elever som avses i 7 a § ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.<p><a name="K10P7bS2"></a></p> Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den i 5 § garanterade undervisningstiden. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K10P7bS3"></a></p><h4 name="Kursplaner"><a name="Kursplaner">Kursplaner</a></h4><p><a name="K10P7bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P8"><b>8 §</b></a>   För varje ämne ska en kursplan gälla.<p><a name="K10P8S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.<p><a name="K10P8S3"></a></p><h4 name="Praktisk arbetslivsorientering"><a name="Praktisk arbetslivsorientering">Praktisk arbetslivsorientering</a></h4><p><a name="K10P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. <p><a name="K10P8aS2"></a></p> Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. <i>Lag (2018:105)</i>.<p><a name="K10P8aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.<p><a name="K10P8aS2"></a></p> Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P8aS3"></a></p><h4 name="Tester och prov"><a name="Tester och prov">Tester och prov</a></h4><p><a name="K10P8aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P9"><b>9 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.<p><a name="K10P9S2"></a></p> Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.<p><a name="K10P9S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.<br /><i>Lag (2014:1013)</i>.<p><a name="K10P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P9"><b>9 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.<p><a name="K10P9S2"></a></p> Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.<p><a name="K10P9S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 8 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 5. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P9a"><b>9 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 9 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2 eller 3 vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen i de årskurser som ansökan avser före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.<p><a name="K10P9aS2"></a></p> När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.<p><a name="K10P9aS3"></a></p> Om huvudmannen har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp. <i>Lag (2014:1013)</i>.<p><a name="K10P9aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P9a"><b>9 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Efter ansökan från en huvudman, får regeringen med undantag från 9 § första stycket besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i en årskurs i lågstadiet vid eller inom en skolenhet, om<br />    - färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före den 1 juli 2011,<br />    - färdighetsprov användes i en årskurs eller utbildning som enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 2011 motsvarar den eller de årskurser som ansökan avser, och <br />    - det finns särskilda skäl.<p><a name="K10P9aS2"></a></p> Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.<p><a name="K10P9aS3"></a></p> När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P9aS4"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K10P9aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri. <p><a name="K10P10S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K10P10S3"></a></p> Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. <p><a name="K10P10S4"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K10P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P11"><b>11 §</b></a>   Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K10P11S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K10P11S3"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan"><a name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan">Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan</a></h4><p><a name="K10P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P12"><b>12 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.<p><a name="K10P12S2"></a></p> Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K10P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K10P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K10P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.<p><a name="K10P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P13S6"></a></p><a class="paragraf" name="K10P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K10P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K10P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K10P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.<p><a name="K10P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P13S6"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K10P13S7"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K10P13S8"></a></p><a class="paragraf" name="K10P14"><b>14 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§.<p><a name="K10P14S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K10P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K10P15S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K10P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K10P15S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. <p><a name="K10P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2021:191)</i>.<p><a name="K10P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K10P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P17"><b>17 §</b></a>   Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.<p><a name="K10P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P18"><b>18 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. <i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K10P18S2"></a></p><h4 name="Betyg innan ett ämne har avslutats"><a name="Betyg innan ett ämne har avslutats">Betyg innan ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K10P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K10P19S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6,<br />    2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och<br />    3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K10P19S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7,<br />    2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och<br />    3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P19S3"></a></p><h4 name="Betyg när ett ämne har avslutats"><a name="Betyg när ett ämne har avslutats">Betyg när ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K10P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P20"><b>20 §</b></a>   När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. <p><a name="K10P20S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P20a"><b>20 a §</b></a>   Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. <i>Lag (2017:1104)</i>.<p><a name="K10P20aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20§§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P22"><b>22 §</b></a>   I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.<p><a name="K10P22S2"></a></p> Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.<p><a name="K10P22S3"></a></p><h4 name="Prövning"><a name="Prövning">Prövning</a></h4><p><a name="K10P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23"><b>23 §</b></a>   Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.<p><a name="K10P23S2"></a></p> Den som har fått undervisning i lovskola enligt 23 b § andra stycket ska av huvudmannen erbjudas att i anslutning till lovskolan genomgå prövning för betyg i de ämnen undervisningen i lovskolan har avsett.<p><a name="K10P23S3"></a></p> Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.<br /><i>Lag (2022:730)</i>.<p><a name="K10P23S4"></a></p><h4 name="Lovskola"><a name="Lovskola">Lovskola</a></h4><p><a name="K10P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23a"><b>23 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.<p><a name="K10P23aS2"></a></p> En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K10P23aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23a"><b>23 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 och som riskerar att i nästa <p><a name="K10P23aS2"></a></p> årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.<p><a name="K10P23aS3"></a></p> En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P23aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23b"><b>23 b §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.<p><a name="K10P23bS2"></a></p> En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.<p><a name="K10P23bS3"></a></p> Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.<p><a name="K10P23bS4"></a></p> En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket. <i>Lag (2022:730)</i>.<p><a name="K10P23bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23b"><b>23 b §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.<p><a name="K10P23bS2"></a></p> En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.<p><a name="K10P23bS3"></a></p> Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.<p><a name="K10P23bS4"></a></p> En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 10 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P23bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23c"><b>23 c §</b></a>   Lovskolans verksamhet får omfatta högst åtta timmar per dag och får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. Lovskolan får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än ett erbjudande enligt 23 a eller 23 b § omfattar. <i>Lag (2017:570)</i>.<p><a name="K10P23cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23d"><b>23 d §</b></a>   En elev som accepterar ett erbjudande om lovskola ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.<p><a name="K10P23dS2"></a></p> Om en elev i lovskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. <i>Lag (2017:570)</i>.<p><a name="K10P23dS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23e"><b>23 e §</b></a>   Huvudmannen bestämmer vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. På lovskola tillämpas inte 25 och 30 §§. <i>Lag (2017:570)</i>.<p><a name="K10P23eS2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23f"><b>23 f §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lovskola.<br /><i>Lag (2017:570)</i>.<p><a name="K10P23fS2"></a></p><h4 name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner"><a name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner">Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner</a></h4><p><a name="K10P23fS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23g"><b>23 g §</b></a>   Rektorn för en skolenhet i grundskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla.<p><a name="K10P23gS2"></a></p> Om det är fråga om en fristående skola ska godkännandet som huvudman för utbildningen vid skolenheten enligt 2 kap. 5 § anses omfatta även sådana ämnen som anges i första stycket, om<br />    1. undervisningen i ämnena bedrivs av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §, eller<br />    2. uppgifter som avser undervisning i ämnena överlämnas på entreprenad enligt 23 kap. 12 a §.<p><a name="K10P23gS3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning ett beslut enligt första stycket ska anmälas till Statens skolinspektion.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K10P23gS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23h"><b>23 h §</b></a>   Av 6 § 2 framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från 4 § och från timplanen för riksrekryterande spetsutbildningar.<p><a name="K10P23hS2"></a></p> Om en riksrekryterande spetsutbildning bedrivs vid en fristående skola som bedriver grundskoleutbildning ska godkännandet som huvudman för utbildningen vid skolenheten enligt 2 kap. 5 § anses omfatta även sådana ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner som erbjuds i spetsutbildningen. Detta gäller dock bara om undervisningen i ämnena bedrivs av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K10P23hS3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P23i"><b>23 i §</b></a>   Ämnen som en elev i grundskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner enligt 23 g § eller i en riksrekryterande spetsutbildning enligt 6 § 2 ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K10P23iS2"></a></p><h4 name="Grundskola med offentlig huvudman"><a name="Grundskola med offentlig huvudman">Grundskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K10P23iS3"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K10P23iS4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P24"><b>24 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt.<p><a name="K10P24S2"></a></p> Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.<p><a name="K10P24S3"></a></p> Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.<p><a name="K10P24S4"></a></p><h4 name="Mottagande i en annan kommun"><a name="Mottagande i en annan kommun">Mottagande i en annan kommun</a></h4><p><a name="K10P24S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P25"><b>25 §</b></a>   En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.<p><a name="K10P25S2"></a></p> En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottagen i en grundskola i den kommun där eleven vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för elevens utbildning. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K10P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P26"><b>26 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på utbildningen.<p><a name="K10P26S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P27"><b>27 §</b></a>   En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare.<p><a name="K10P27S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P28"><b>28 §</b></a>   En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.<p><a name="K10P28S2"></a></p> Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.<p><a name="K10P28S3"></a></p><h4 name="Kommunens organisation av sin grundskola"><a name="Kommunens organisation av sin grundskola">Kommunens organisation av sin grundskola</a></h4><p><a name="K10P28S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P29"><b>29 §</b></a>   Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.<p><a name="K10P29S2"></a></p> Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.<br /> Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder.<p><a name="K10P29S3"></a></p> En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Hemkommunen ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25-27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars skulle ha placerats.<p><a name="K10P29S4"></a></p><h4 name="Placering vid en skolenhet"><a name="Placering vid en skolenhet">Placering vid en skolenhet</a></h4><p><a name="K10P29S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P30"><b>30 §</b></a>   En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.<p><a name="K10P30S2"></a></p> Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om<br />    1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller<br />    2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.<p><a name="K10P30S3"></a></p> Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.<p><a name="K10P30S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P31"><b>31 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet.<p><a name="K10P31S2"></a></p> Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.<br /><i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K10P31S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P31"><b>31 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket.<p><a name="K10P31S2"></a></p> Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K10P31S3"></a></p><h4 name="Resursskola"><a name="Resursskola">Resursskola</a></h4><p><a name="K10P31S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P31a"><b>31 a §</b></a>   En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 30 och 31 §§.<p><a name="K10P31aS2"></a></p> Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.<p><a name="K10P31aS3"></a></p> Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det.<p><a name="K10P31aS4"></a></p> Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K10P31aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P31b"><b>31 b §</b></a>   Placeringen vid resursskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas.<p><a name="K10P31bS2"></a></p> En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder.<p><a name="K10P31bS3"></a></p> Om elevens vårdnadshavare begär att placeringen vid resursskolan ska upphöra ska eleven placeras vid en annan av kommunens skolenheter enligt 30 §. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K10P31bS4"></a></p><h4 name="Skolskjuts i hemkommunen"><a name="Skolskjuts i hemkommunen">Skolskjuts i hemkommunen</a></h4><p><a name="K10P31bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P32"><b>32 §</b></a>   Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.<p><a name="K10P32S2"></a></p> Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.<p><a name="K10P32S3"></a></p> Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.<p><a name="K10P32S4"></a></p><h4 name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen"><a name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen">Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen</a></h4><p><a name="K10P32S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P33"><b>33 §</b></a>   En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns grundskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som aves i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400).<p><a name="K10P33S2"></a></p> Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K10P33S3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K10P33S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P34"><b>34 §</b></a>   En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 §, 26 § eller 28 § andra stycket.<p><a name="K10P34S2"></a></p> Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K10P34S3"></a></p><h4 name="Fristående grundskola"><a name="Fristående grundskola">Fristående grundskola</a></h4><p><a name="K10P34S4"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K10P34S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P35"><b>35 §</b></a>   En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse <br />    1. vissa årskurser, <br />    2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller <br />    3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. <p><a name="K10P35S2"></a></p> Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.<p><a name="K10P35S3"></a></p> För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.<p><a name="K10P35S4"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.<p><a name="K10P35S5"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. <i>Lag (2022:1104)</i>.<p><a name="K10P35S6"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K10P35S7"></a></p><a class="paragraf" name="K10P36"><b>36 §</b></a>   Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 35 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av<br />    1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket,<br />    2. andra föreskrifter som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, eller<br />    3. ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §.<p><a name="K10P36S2"></a></p> Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. <i>Lag (2016:911)</i>.<p><a name="K10P36S3"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K10P36S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P37"><b>37 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.<p><a name="K10P37S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.<p><a name="K10P37S3"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2015:73)</i>.<p><a name="K10P37S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P38"><b>38 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<p><a name="K10P38S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.<p><a name="K10P38S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P39"><b>39 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som<br />    1. har ett omfattande behov av särskilt stöd,<br />    2. ska erbjudas modersmålsundervisning, eller<br />    3. deltar i lovskola.<p><a name="K10P39S2"></a></p> Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. <p><a name="K10P39S3"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<br /><i>Lag (2017:570)</i>.<p><a name="K10P39S4"></a></p><h4 name="Skolskjuts"><a name="Skolskjuts">Skolskjuts</a></h4><p><a name="K10P39S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P40"><b>40 §</b></a>   Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.<p><a name="K10P40S2"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K10P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P41"><b>41 §</b></a>   Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K10P41S2"></a></p><br /><h3 name="K11"><a name="K11">11 kap. Anpassade grundskolan </a></h3><p><a name="K10P41S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K10P41S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-17 §§),<br />    - bestämmelser om betyg (18-23 a §§),<br />    - bestämmelser om anpassad grundskola med offentlig huvudman (24-33 §§), och<br />    - bestämmelser om fristående anpassad grundskola (34-40 §§).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K11P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K11P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P2"><b>2 §</b></a>   Anpassade grundskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.<p><a name="K11P2S2"></a></p> Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.<p><a name="K11P2S3"></a></p> Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.<p><a name="K11P2S4"></a></p> Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P3"><b>3 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P3S2"></a></p><h4 name="Årskurser, stadier, läsår och terminer"><a name="Årskurser, stadier, läsår och terminer">Årskurser, stadier, läsår och terminer</a></h4><p><a name="K11P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Anpassade grundskolan ska ha nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9.<p><a name="K11P4S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K11P4S3"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P4"><b>4 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Anpassade grundskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10.<p><a name="K11P4S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K11P4S3"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P4S4"></a></p><h4 name="Ämnen och ämnesområden"><a name="Ämnen och ämnesområden">Ämnen och ämnesområden</a></h4><p><a name="K11P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P5"><b>5 §</b></a>   Anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K11P6"><b>6 §</b></a>   Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden.<p><a name="K11P6S2"></a></p> Ämnen:<br />    - bild,<br />    - engelska,<br />    - hem- och konsumentkunskap,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - matematik,<br />    - musik,<br />    - naturorienterande ämnen,<br />    - samhällsorienterande ämnen,<br />    - slöjd,<br />    - svenska eller svenska som andraspråk, och<br />    - teknik.<p><a name="K11P6S3"></a></p> Ämnesområden:<br />    - estetisk verksamhet,<br />    - kommunikation,<br />    - motorik,<br />    - vardagsaktiviteter, och<br />    - verklighetsuppfattning.<p><a name="K11P6S4"></a></p> Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.<p><a name="K11P6S5"></a></p> Vidare ska det finnas skolans val. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P6S6"></a></p><h4 name="Undervisningstid"><a name="Undervisningstid">Undervisningstid</a></h4><p><a name="K11P6S7"></a></p><a class="paragraf" name="K11P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 6 890 timmar. För en elev som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 6 665 timmar.<p><a name="K11P7S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K11P7S3"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en elev som läser <p><a name="K11P7S2"></a></p> ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 7 199 timmar.<p><a name="K11P7S3"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K11P7S4"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P7S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P8"><b>8 §</b></a>   Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i anpassade grundskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.<p><a name="K11P8S2"></a></p> Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P8S3"></a></p><h4 name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning"><a name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning">Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning</a></h4><p><a name="K11P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P9"><b>9 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om<br />    1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §,<br />    2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, och<br />    3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.<p><a name="K11P9S2"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K11P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P10"><b>10 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.<p><a name="K11P10S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K11P10S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K11P10S4"></a></p><h4 name="Kursplaner"><a name="Kursplaner">Kursplaner</a></h4><p><a name="K11P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P11"><b>11 §</b></a>   För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan.<p><a name="K11P11S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.<p><a name="K11P11S3"></a></p><h4 name="Tester och prov"><a name="Tester och prov">Tester och prov</a></h4><p><a name="K11P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P12"><b>12 §</b></a>   Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.<p><a name="K11P12S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K11P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P13"><b>13 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri. <p><a name="K11P13S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K11P13S3"></a></p> Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. <p><a name="K11P13S4"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K11P13S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P14"><b>14 §</b></a>   Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K11P14S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K11P14S3"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan"><a name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan">Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan</a></h4><p><a name="K11P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P15"><b>15 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.<p><a name="K11P15S2"></a></p> Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K11P16S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K11P16S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K11P16S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.<p><a name="K11P16S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P16S6"></a></p><a class="paragraf" name="K11P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K11P16S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K11P16S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K11P16S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.<p><a name="K11P16S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P16S6"></a></p><a class="paragraf" name="K11P16a"><b>16 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 6-9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till <br />       a) betygskriterierna i ämnet, eller <br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.<p><a name="K11P16aS2"></a></p> Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K11P16aS3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K11P16aS4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P16aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P16a"><b>16 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 7-10 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) betygskriterierna i ämnet, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.<p><a name="K11P16aS2"></a></p> Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K11P16aS3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K11P16aS4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P16aS5"></a></p><h4 name="Intyg och studieomdöme"><a name="Intyg och studieomdöme">Intyg och studieomdöme</a></h4><p><a name="K11P16aS6"></a></p><a class="paragraf" name="K11P17"><b>17 §</b></a>   Eleverna ska efter avslutad anpassad grundskola få intyg om den utbildning de gått igenom.<p><a name="K11P17S2"></a></p> Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.<p><a name="K11P17S3"></a></p> Intyget ska undertecknas av läraren. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P17S4"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K11P17S5"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K11P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K11P18"><b>18 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§.<p><a name="K11P18S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K11P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen.<p><a name="K11P19S2"></a></p> Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K11P19S3"></a></p> Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen.<p><a name="K11P19S2"></a></p> Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K11P19S3"></a></p> Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P20"><b>20 §</b></a>   Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.<p><a name="K11P20S2"></a></p> För den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P21"><b>21 §</b></a>   Om en elev i anpassade grundskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P21S2"></a></p><h4 name="Betyg innan ett ämne har avslutats"><a name="Betyg innan ett ämne har avslutats">Betyg innan ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K11P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. <p><a name="K11P22S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6,<br />    2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och <br />    3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K11P22S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7,<br />    2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och<br />    3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P22S3"></a></p><h4 name="Betyg när ett ämne har avslutats"><a name="Betyg när ett ämne har avslutats">Betyg när ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K11P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P23"><b>23 §</b></a>   När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K11P23S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K11P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P23a"><b>23 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.<p><a name="K11P23aS2"></a></p> En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P23aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P23a"><b>23 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.<p><a name="K11P23aS2"></a></p> En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P23aS3"></a></p><h4 name="Anpassad grundskola med offentlig huvudman"><a name="Anpassad grundskola med offentlig huvudman">Anpassad grundskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K11P23aS4"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K11P23aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P24"><b>24 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att utbildning i anpassade grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i anpassade grundskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt.<p><a name="K11P24S2"></a></p> Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen<br />    1. anordnar anpassad grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller<br />    2. kommer överens med en annan kommun att den i sin anpassade grundskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P24S3"></a></p><h4 name="Mottagande i en annan kommun"><a name="Mottagande i en annan kommun">Mottagande i en annan kommun</a></h4><p><a name="K11P24S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P25"><b>25 §</b></a>   En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.<p><a name="K11P25S2"></a></p> En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola i den kommun där eleven vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för elevens utbildning. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K11P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P26"><b>26 §</b></a>   En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin anpassade grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P26S2"></a></p><a class="paragraf" name="K11P27"><b>27 §</b></a>   En elev som har tagits emot i en kommuns anpassade grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.<p><a name="K11P27S2"></a></p> Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P27S3"></a></p><h4 name="Kommunens organisation av sin anpassade grundskola"><a name="Kommunens organisation av sin anpassade grundskola">Kommunens organisation av sin anpassade grundskola</a></h4><p><a name="K11P27S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P28"><b>28 §</b></a>   Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin anpassade grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.<p><a name="K11P28S2"></a></p> Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin anpassade grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.<p><a name="K11P28S3"></a></p> I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P28S4"></a></p><h4 name="Placering vid en skolenhet"><a name="Placering vid en skolenhet">Placering vid en skolenhet</a></h4><p><a name="K11P28S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P29"><b>29 §</b></a>   En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin anpassade grundskola.<p><a name="K11P29S2"></a></p> Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om<br />    1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller<br />    2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.<p><a name="K11P29S3"></a></p> Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P29S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P30"><b>30 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i anpassade grundskolan vid samma skolenhet.<p><a name="K11P30S2"></a></p> Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P30"><b>30 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket.<p><a name="K11P30S2"></a></p> Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K11P30S3"></a></p><h4 name="Resursskola"><a name="Resursskola">Resursskola</a></h4><p><a name="K11P30S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P30a"><b>30 a §</b></a>   En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 29 och 30 §§. <p><a name="K11P30aS2"></a></p> Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.<p><a name="K11P30aS3"></a></p> Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det.<p><a name="K11P30aS4"></a></p> Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K11P30aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P30b"><b>30 b §</b></a>   Placeringen vid resursskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas.<p><a name="K11P30bS2"></a></p> En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder.<p><a name="K11P30bS3"></a></p> Om elevens vårdnadshavare begär att placeringen vid resursskolan ska upphöra ska eleven placeras vid en annan av kommunens skolenheter enligt 29 §. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K11P30bS4"></a></p><h4 name="Skolskjuts i hemkommunen"><a name="Skolskjuts i hemkommunen">Skolskjuts i hemkommunen</a></h4><p><a name="K11P30bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P31"><b>31 §</b></a>   Elever i anpassad grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.<p><a name="K11P31S2"></a></p> Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns anpassade grundskola med stöd av 25 eller 26 §. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.<p><a name="K11P31S3"></a></p> Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P31S4"></a></p><h4 name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen"><a name="Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen">Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen</a></h4><p><a name="K11P31S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P32"><b>32 §</b></a>   En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns anpassade grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns anpassade grundskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400).<p><a name="K11P32S2"></a></p> Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K11P32S3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K11P32S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P33"><b>33 §</b></a>   En kommun som i sin anpassade grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.<p><a name="K11P33S2"></a></p> Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna anpassade grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P33S3"></a></p><h4 name="Fristående anpassad grundskola"><a name="Fristående anpassad grundskola">Fristående anpassad grundskola</a></h4><p><a name="K11P33S4"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K11P33S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P34"><b>34 §</b></a>   En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse<br />    1. vissa årskurser,<br />    2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller<br />    3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.<p><a name="K11P34S2"></a></p> Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.<p><a name="K11P34S3"></a></p> För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.<p><a name="K11P34S4"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.<p><a name="K11P34S5"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P34S6"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K11P34S7"></a></p><a class="paragraf" name="K11P35"><b>35 §</b></a>   Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 34 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner.<p><a name="K11P35S2"></a></p> Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär undantag för vissa elever.<br /><i>Lag (2016:911)</i>.<p><a name="K11P35S3"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K11P35S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P36"><b>36 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.<p><a name="K11P36S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §.<p><a name="K11P36S3"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2015:73)</i>.<p><a name="K11P36S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P37"><b>37 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<p><a name="K11P37S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna anpassade grundskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P38"><b>38 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K11P38S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<br /><i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K11P38S3"></a></p><h4 name="Skolskjuts"><a name="Skolskjuts">Skolskjuts</a></h4><p><a name="K11P38S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P39"><b>39 §</b></a>   Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående anpassad grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K11P39S2"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K11P39S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P40"><b>40 §</b></a>   Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K11P40S2"></a></p><br /><h3 name="K12"><a name="K12">12 kap. Specialskolan </a></h3><p><a name="K11P40S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K11P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-13 a §§),<br />    - bestämmelser om betyg (14-23 §§),<br />    - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (23 a §), och<br />    - bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24-26 §§). <i>Lag (2024:410)</i>.<p><a name="K12P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K12P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K12P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P2"><b>2 §</b></a>   Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.<p><a name="K12P2S2"></a></p><h4 name="Årskurser, stadier, läsår och terminer"><a name="Årskurser, stadier, läsår och terminer">Årskurser, stadier, läsår och terminer</a></h4><p><a name="K12P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Specialskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10.<p><a name="K12P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<br /><i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K12P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Specialskolan ska ha elva årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-5, mellanstadiet av årskurs 6-8 och högstadiet av årskurs 9-11.<p><a name="K12P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P3S3"></a></p><h4 name="Ämnen"><a name="Ämnen">Ämnen</a></h4><p><a name="K12P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P4"><b>4 §</b></a>   Undervisningen ska omfatta följande ämnen:<br />    - bild,<br />    - engelska,<br />    - hem- och konsumentkunskap,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - matematik,<br />    - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,<br />    - rörelse och drama eller musik,<br />    - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />    - slöjd,<br />    - svenska eller svenska som andraspråk, <br />    - teckenspråk, och<br />    - teknik.<p><a name="K12P4S2"></a></p> För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet rörelse och drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 och 3 gäller att ämnet svenska ersätter ämnet teckenspråk, om dessa elever inte har behov av teckenspråk.<p><a name="K12P4S3"></a></p> Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.<p><a name="K12P4S4"></a></p> Vidare ska det finnas skolans val.<p><a name="K12P4S5"></a></p> Av 23 a § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K12P4S6"></a></p><h4 name="Undervisningstid"><a name="Undervisningstid">Undervisningstid</a></h4><p><a name="K12P4S7"></a></p><a class="paragraf" name="K12P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 070 timmar.<p><a name="K12P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K12P5S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K12P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 604 timmar.<p><a name="K12P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K12P5S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P5S4"></a></p><h4 name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning"><a name="Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning">Ytterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning</a></h4><p><a name="K12P5S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P6"><b>6 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om<br />    1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,<br />    2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och<br />    3. avvikelser för elever med intellektuell funktionsnedsättning från den ämnesindelning som anges i 4 §.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K12P6S2"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K12P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P7"><b>7 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.<p><a name="K12P7S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K12P7S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K12P7S4"></a></p><h4 name="Kursplaner"><a name="Kursplaner">Kursplaner</a></h4><p><a name="K12P7S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P8"><b>8 §</b></a>   För varje ämne ska gälla en kursplan.<p><a name="K12P8S2"></a></p> För elever med intellektuell funktionsnedsättning får anpassade grundskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Anpassade grundskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som anpassade grundskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas.<p><a name="K12P8S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K12P8S4"></a></p><h4 name="Praktisk arbetslivsorientering"><a name="Praktisk arbetslivsorientering">Praktisk arbetslivsorientering</a></h4><p><a name="K12P8S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. <p><a name="K12P8aS2"></a></p> Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. <i>Lag (2018:105)</i>.<p><a name="K12P8aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 10 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. <p><a name="K12P8aS2"></a></p> Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P8aS3"></a></p><h4 name="Tester och prov"><a name="Tester och prov">Tester och prov</a></h4><p><a name="K12P8aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P9"><b>9 §</b></a>   Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.<p><a name="K12P9S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K12P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri. <p><a name="K12P10S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K12P10S3"></a></p> Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. <p><a name="K12P10S4"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K12P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P11"><b>11 §</b></a>   Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K12P11S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K12P11S3"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan"><a name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan">Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan</a></h4><p><a name="K12P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P12"><b>12 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.<p><a name="K12P12S2"></a></p> Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K12P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K12P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K12P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K12P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.<p><a name="K12P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K12P13S6"></a></p><a class="paragraf" name="K12P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 1-7 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K12P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K12P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K12P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8.<p><a name="K12P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 6 och 7 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P13S6"></a></p><a class="paragraf" name="K12P13a"><b>13 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 7-10 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till <br />       a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och <br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.<p><a name="K12P13aS2"></a></p> Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. <p><a name="K12P13aS3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K12P13aS4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K12P13aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P13a"><b>13 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 8-11 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till<br />       a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller<br />       b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.<p><a name="K12P13aS2"></a></p> Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K12P13aS3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K12P13aS4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P13aS5"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K12P13aS6"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K12P13aS7"></a></p><a class="paragraf" name="K12P14"><b>14 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§.<p><a name="K12P14S2"></a></p> För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15-22 §§.<p><a name="K12P14S3"></a></p> För elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17-23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K12P14S4"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K12P14S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i specialskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K12P15S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K12P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i specialskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 8 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K12P15S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 8, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 8. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. <p><a name="K12P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2021:191)</i>.<p><a name="K12P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 6 och 7 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K12P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P17"><b>17 §</b></a>   Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.<p><a name="K12P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P18"><b>18 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. <i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K12P18S2"></a></p><h4 name="Betyg innan ett ämne har avslutats"><a name="Betyg innan ett ämne har avslutats">Betyg innan ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K12P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K12P19S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7,<br />    2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och<br />    3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K12P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K12P19S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 6 och 7, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8,<br />    2. i årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8, och<br />    3. efter årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 11. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P19S3"></a></p><h4 name="Betyg när ett ämne har avslutats"><a name="Betyg när ett ämne har avslutats">Betyg när ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K12P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P20"><b>20 §</b></a>   När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K12P20S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K12P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P20a"><b>20 a §</b></a>   Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. <i>Lag (2017:1104)</i>.<p><a name="K12P20aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K12P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P21"><b>21 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 8 eller 11. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P22"><b>22 §</b></a>   I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.<p><a name="K12P22S2"></a></p> Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.<p><a name="K12P22S3"></a></p><h4 name="Prövning"><a name="Prövning">Prövning</a></h4><p><a name="K12P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P23"><b>23 §</b></a>   Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.<p><a name="K12P23S2"></a></p> Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap.<br /> ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.<p><a name="K12P23S3"></a></p><h4 name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner"><a name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner">Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner</a></h4><p><a name="K12P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P23a"><b>23 a §</b></a>   Rektorn för en skolenhet i specialskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla.<p><a name="K12P23aS2"></a></p> Ämnen som en elev i specialskolan läser enligt första stycket ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K12P23aS3"></a></p><h4 name="Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall"><a name="Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall">Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall</a></h4><p><a name="K12P23aS4"></a></p><h4 name="Ersättning från elevens hemkommun"><a name="Ersättning från elevens hemkommun">Ersättning från elevens hemkommun</a></h4><p><a name="K12P23aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P24"><b>24 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan.<p><a name="K12P24S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.<p><a name="K12P24S3"></a></p> Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs 7-10. <i>Lag (2015:73)</i>.<p><a name="K12P24S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P24"><b>24 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan.<p><a name="K12P24S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.<p><a name="K12P24S3"></a></p> Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs 8-11. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K12P24S4"></a></p><h4 name="Resor och boende"><a name="Resor och boende">Resor och boende</a></h4><p><a name="K12P24S5"></a></p><a class="paragraf" name="K12P25"><b>25 §</b></a>   En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.<p><a name="K12P25S2"></a></p> En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven.<p><a name="K12P25S3"></a></p><h4 name="Skolenheter"><a name="Skolenheter">Skolenheter</a></h4><p><a name="K12P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P26"><b>26 §</b></a>   Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter.<p><a name="K12P26S2"></a></p><br /><h3 name="K13"><a name="K13">13 kap. Sameskolan </a></h3><p><a name="K12P26S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K12P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-14 §§),<br />    - bestämmelser om betyg (15-21 a §§),<br />    - bestämmelser om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner (21 c §), och<br />    - bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (22-24 §§). <i>Lag (2024:410)</i>.<p><a name="K13P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K13P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K13P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-6 i grundskolan.<p><a name="K13P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-7 i grundskolan. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P2S2"></a></p><h4 name="Årskurser, stadier, läsår och terminer"><a name="Årskurser, stadier, läsår och terminer">Årskurser, stadier, läsår och terminer</a></h4><p><a name="K13P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Sameskolan ska ha sex årskurser, som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3 och mellanstadiet av årskurs 4-6.<p><a name="K13P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.<br /><i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K13P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Sameskolan ska ha sju årskurser, som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4 och mellanstadiet av årskurs 5-7.<p><a name="K13P3S2"></a></p> Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P3S3"></a></p><h4 name="Ämnen"><a name="Ämnen">Ämnen</a></h4><p><a name="K13P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P4"><b>4 §</b></a>   Undervisningen ska omfatta följande ämnen:<br />    - bild,<br />    - engelska,<br />    - hem- och konsumentkunskap,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - matematik,<br />    - musik,<br />    - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,<br />    - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />    - samiska,<br />    - slöjd,<br />    - svenska eller svenska som andraspråk, och<br />    - teknik.<p><a name="K13P4S2"></a></p> Härutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.<p><a name="K13P4S3"></a></p> Vidare ska det finnas skolans val.<p><a name="K13P4S4"></a></p> Av 21 c § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K13P4S5"></a></p><h4 name="Undervisningstid"><a name="Undervisningstid">Undervisningstid</a></h4><p><a name="K13P4S6"></a></p><a class="paragraf" name="K13P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 4 473 timmar.<p><a name="K13P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K13P5S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K13P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 5 007 timmar.<p><a name="K13P5S2"></a></p> För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K13P5S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P6"><b>6 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om<br />    1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och<br />    2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl.<p><a name="K13P6S2"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K13P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P7"><b>7 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.<p><a name="K13P7S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K13P7S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K13P7S4"></a></p><h4 name="Kursplaner"><a name="Kursplaner">Kursplaner</a></h4><p><a name="K13P7S5"></a></p><a class="paragraf" name="K13P8"><b>8 §</b></a>   För varje ämne ska en kursplan gälla.<p><a name="K13P8S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.<p><a name="K13P8S3"></a></p><h4 name="Tester och prov"><a name="Tester och prov">Tester och prov</a></h4><p><a name="K13P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P9"><b>9 §</b></a>   Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.<p><a name="K13P9S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K13P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri. <p><a name="K13P10S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K13P10S3"></a></p> Eleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. <p><a name="K13P10S4"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.<br /><i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K13P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K13P11"><b>11 §</b></a>   Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K13P11S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K13P11S3"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan"><a name="Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan">Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan</a></h4><p><a name="K13P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P12"><b>12 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.<p><a name="K13P12S2"></a></p> Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K13P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K13P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K13P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K13P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.<p><a name="K13P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K13P13S6"></a></p><a class="paragraf" name="K13P13"><b>13 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />    1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, och<br />    2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.<p><a name="K13P13S2"></a></p> Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<p><a name="K13P13S3"></a></p> Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-fällen än vid ett utvecklingssamtal.<p><a name="K13P13S4"></a></p> Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.<p><a name="K13P13S5"></a></p> Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P13S6"></a></p><h4 name="Intyg vid avgång"><a name="Intyg vid avgång">Intyg vid avgång</a></h4><p><a name="K13P13S7"></a></p><a class="paragraf" name="K13P14"><b>14 §</b></a>   När en elev avgår från en sameskola ska intyg om avgången utfärdas.<p><a name="K13P14S2"></a></p> Intyget ska innehålla uppgifter om<br />    1. den årskurs från vilken eleven avgått,<br />    2. tiden för avgången,<br />    3. de ämnen som eleven undervisats i, och<br />    4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.<p><a name="K13P14S3"></a></p> Intyget ska undertecknas av rektorn.<p><a name="K13P14S4"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K13P14S5"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K13P14S6"></a></p><a class="paragraf" name="K13P15"><b>15 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. <i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P15S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K13P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i sameskolans ämnen.<p><a name="K13P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. <i>Lag (2017:620)</i>.<p><a name="K13P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i sameskolans ämnen.<p><a name="K13P16S2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P17"><b>17 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 6 i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen.<br /><i>Lag (2014:458)</i>.<p><a name="K13P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P17"><b>17 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 7 i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P17a"><b>17 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. <p><a name="K13P17aS2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2021:191)</i>.<p><a name="K13P17aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P17a"><b>17 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.<p><a name="K13P17aS2"></a></p> Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P17aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P18"><b>18 §</b></a>   Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.<br /> Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.<br /><i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P18S2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P19"><b>19 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. <i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P19S2"></a></p><h4 name="Betyg innan ett ämne har avslutats"><a name="Betyg innan ett ämne har avslutats">Betyg innan ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K13P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P20"><b>20 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K13P20S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och<br />    2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K13P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P20"><b>20 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K13P20S2"></a></p> Vid bedömningen ska elevens kunskaper<br />    1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och<br />    2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P20S3"></a></p><h4 name="Betyg när ett ämne har avslutats"><a name="Betyg när ett ämne har avslutats">Betyg när ett ämne har avslutats</a></h4><p><a name="K13P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P21"><b>21 §</b></a>   När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K13P21S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K13P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P21a"><b>21 a §</b></a>   Vid betygssättning enligt 20 och 21 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. <i>Lag (2017:1104)</i>.<p><a name="K13P21aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P21b"><b>21 b §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K13P21bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K13P21b"><b>21 b §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P21bS2"></a></p><h4 name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner"><a name="Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner">Utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner</a></h4><p><a name="K13P21bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P21c"><b>21 c §</b></a>   Rektorn för en skolenhet i sameskolan får besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla.<p><a name="K13P21cS2"></a></p> Ämnen som en elev i sameskolan läser enligt första stycket ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K13P21cS3"></a></p><h4 name="Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall"><a name="Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall">Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall</a></h4><p><a name="K13P21cS4"></a></p><h4 name="Ersättning från elevens hemkommun"><a name="Ersättning från elevens hemkommun">Ersättning från elevens hemkommun</a></h4><p><a name="K13P21cS5"></a></p><a class="paragraf" name="K13P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan.<p><a name="K13P22S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.<br /><i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P22"><b>22 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan.<p><a name="K13P22S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K13P22S3"></a></p><h4 name="Resor och boende"><a name="Resor och boende">Resor och boende</a></h4><p><a name="K13P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K13P23"><b>23 §</b></a>   En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.<p><a name="K13P23S2"></a></p> En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. <i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P24"><b>24 §</b></a>   Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter.<br /><i>Lag (2010:2022)</i>.<p><a name="K13P24S2"></a></p><br /><h3 name="K14"><a name="K14">14 kap. Fritidshemmet </a></h3><p><a name="K13P24S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K13P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-10 §§),<br />    - bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14 §§), och<br />    - bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§).<p><a name="K14P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K14P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K14P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.<p><a name="K14P2S2"></a></p> Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K14P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Fritidshemmet kompletterar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.<p><a name="K14P2S2"></a></p> Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K14P2S3"></a></p><h4 name="Erbjudande av utbildning"><a name="Erbjudande av utbildning">Erbjudande av utbildning</a></h4><p><a name="K14P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.<p><a name="K14P3S2"></a></p> Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K14P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens grundskola och anpassad grundskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.<p><a name="K14P3S2"></a></p> Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K14P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P4"><b>4 §</b></a>   Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.<p><a name="K14P4S2"></a></p><h4 name="Omfattning"><a name="Omfattning">Omfattning</a></h4><p><a name="K14P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P5"><b>5 §</b></a>   En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.<p><a name="K14P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P6"><b>6 §</b></a>   Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.<p><a name="K14P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P7"><b>7 §</b></a>   Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.<p><a name="K14P7S2"></a></p> Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.<p><a name="K14P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P8"><b>8 §</b></a>   Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.<p><a name="K14P8S2"></a></p><h4 name="Elevgrupperna och miljön"><a name="Elevgrupperna och miljön">Elevgrupperna och miljön</a></h4><p><a name="K14P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P9"><b>9 §</b></a>   Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.<p><a name="K14P9S2"></a></p><h4 name="Placering vid en skolenhet"><a name="Placering vid en skolenhet">Placering vid en skolenhet</a></h4><p><a name="K14P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P10"><b>10 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En elev i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K14P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P10"><b>10 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K14P10S2"></a></p><h4 name="Fritidshem med offentlig huvudman"><a name="Fritidshem med offentlig huvudman">Fritidshem med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K14P10S3"></a></p><h4 name="Hemkommunens ansvar"><a name="Hemkommunens ansvar">Hemkommunens ansvar</a></h4><p><a name="K14P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P11"><b>11 §</b></a>   Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§ tillämpas.<p><a name="K14P11S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K14P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P12"><b>12 §</b></a>   En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anordnar.<p><a name="K14P12S2"></a></p> Avgifterna ska vara skäliga.<p><a name="K14P12S3"></a></p><h4 name="Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola"><a name="Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola">Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola</a></h4><p><a name="K14P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P13"><b>13 §</b></a>   Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem.<p><a name="K14P13S2"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K14P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola grundar sig på 9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.<p><a name="K14P14S2"></a></p> Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K14P14S3"></a></p> Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K14P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens grundskola eller anpassad grundskola grundar sig på 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.<p><a name="K14P14S2"></a></p> Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K14P14S3"></a></p> Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K14P14S4"></a></p><h4 name="Fritidshem med enskild huvudman"><a name="Fritidshem med enskild huvudman">Fritidshem med enskild huvudman</a></h4><p><a name="K14P14S5"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K14P14S6"></a></p><a class="paragraf" name="K14P15"><b>15 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.<p><a name="K14P15S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.<p><a name="K14P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P16"><b>16 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. omsorg och pedagogisk verksamhet,<br />    2. pedagogiskt material och utrustning,<br />    3. måltider,<br />    4. administration,<br />    5. mervärdesskatt, och<br />    6. lokalkostnader.<p><a name="K14P16S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem.<p><a name="K14P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P17"><b>17 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K14P17S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K14P17S3"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K14P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K14P18"><b>18 §</b></a>   Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn.<br /><i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K14P18S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K14P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K14P19"><b>19 §</b></a>   Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga.<p><a name="K14P19S2"></a></p><br /><h3 name="K15"><a name="K15">15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan </a></h3><p><a name="K14P19S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K14P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns <br />    - allmänna bestämmelser (2-20 §§), <br />    - bestämmelser om betyg (21-29 §§), <br />    - bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30-32 §§), <br />    - bestämmelser om fristående gymnasieskola (32 a-34 §§), och <br />    - bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35-40 §§).<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K15P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K15P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P2"><b>2 §</b></a>   Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.<p><a name="K15P2S2"></a></p> Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.<p><a name="K15P2S3"></a></p> Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K15P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P3"><b>3 §</b></a>   Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.<p><a name="K15P3S2"></a></p><h4 name="Samverkan med samhället i övrigt"><a name="Samverkan med samhället i övrigt">Samverkan med samhället i övrigt</a></h4><p><a name="K15P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P4"><b>4 §</b></a>   Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.<p><a name="K15P4S2"></a></p><h4 name="Målgrupp"><a name="Målgrupp">Målgrupp</a></h4><p><a name="K15P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P5"><b>5 §</b></a>   Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.<p><a name="K15P5S2"></a></p> I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan.<p><a name="K15P5S3"></a></p> Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2-5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K15P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P6"><b>6 §</b></a>   Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K15P6S2"></a></p><h4 name="De olika utbildningarna"><a name="De olika utbildningarna">De olika utbildningarna</a></h4><p><a name="K15P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P7"><b>7 §</b></a>   Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.<p><a name="K15P7S2"></a></p> I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.<p><a name="K15P7S3"></a></p> Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i 17 a kap. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K15P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P8"><b>8 §</b></a>   Varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K15P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P8a"><b>8 a §</b></a>   Information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever ska tydligt ange utbildningens inriktning. <p><a name="K15P8aS2"></a></p> Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P8aS3"></a></p><h4 name="Yrkesdansarutbildning"><a name="Yrkesdansarutbildning">Yrkesdansarutbildning</a></h4><p><a name="K15P8aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P8b"><b>8 b §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan.<p><a name="K15P8bS2"></a></p> Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P8bS3"></a></p><h4 name="Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar"><a name="Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar">Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar</a></h4><p><a name="K15P8bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P9"><b>9 §</b></a>   För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i 35-40 §§. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan utbildning.<p><a name="K15P9S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning.<p><a name="K15P9S3"></a></p> Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära undantag från vad som annars gäller för utbildning i gymnasieskolan.<p><a name="K15P9S4"></a></p><h4 name="Läsår och terminer"><a name="Läsår och terminer">Läsår och terminer</a></h4><p><a name="K15P9S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K15P10S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.<p><a name="K15P10S3"></a></p><h4 name="Utbildningens förläggning"><a name="Utbildningens förläggning">Utbildningens förläggning</a></h4><p><a name="K15P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P11"><b>11 §</b></a>   Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket.<p><a name="K15P11S2"></a></p> Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.<p><a name="K15P11S3"></a></p> Introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda.<p><a name="K15P11S4"></a></p> Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K15P11S5"></a></p><h4 name="Antagning"><a name="Antagning">Antagning</a></h4><p><a name="K15P11S6"></a></p><a class="paragraf" name="K15P12"><b>12 §</b></a>   Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen.<p><a name="K15P12S2"></a></p> I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh- anpassad utbildning.<p><a name="K15P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P13"><b>13 §</b></a>   Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande.<p><a name="K15P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P14"><b>14 §</b></a>   Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.<p><a name="K15P14S2"></a></p> Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K15P14S3"></a></p><h4 name="Information till hemkommunen"><a name="Information till hemkommunen">Information till hemkommunen</a></h4><p><a name="K15P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P15"><b>15 §</b></a>   När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.<p><a name="K15P15S2"></a></p> Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. <i>Lag (2014:1002)</i>.<p><a name="K15P15S3"></a></p><h4 name="Elevers närvaro och information om frånvaro"><a name="Elevers närvaro och information om frånvaro">Elevers närvaro och information om frånvaro</a></h4><p><a name="K15P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P16"><b>16 §</b></a>   En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. <p><a name="K15P16S2"></a></p> Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. <p><a name="K15P16S3"></a></p> Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.<br /><i>Lag (2018:1098)</i>.<p><a name="K15P16S4"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K15P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P17"><b>17 §</b></a>   Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. <p><a name="K15P17S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. <p><a name="K15P17S3"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K15P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P18"><b>18 §</b></a>   Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K15P18S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<p><a name="K15P18S3"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K15P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P19"><b>19 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har goda kunskaper i språket.<p><a name="K15P19S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K15P19S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2023:689)</i>.<p><a name="K15P19S4"></a></p><h4 name="Mentor"><a name="Mentor">Mentor</a></h4><p><a name="K15P19S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P19a"><b>19 a §</b></a>   Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K15P19aS2"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal"><a name="Utvecklingssamtal">Utvecklingssamtal</a></h4><p><a name="K15P19aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P20"><b>20 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).<br /> En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket.<p><a name="K15P20S2"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K15P20S3"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K15P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P21"><b>21 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§.<p><a name="K15P21S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K15P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P22"><b>22 §</b></a>   Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.<p><a name="K15P22S2"></a></p> När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.<p><a name="K15P22S3"></a></p> Betyg ska också sättas<br />    1. efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och<br />    2. i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K15P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P22a"><b>22 a §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K15P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P23"><b>23 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2022:146)</i>.<p><a name="K15P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P24"><b>24 §</b></a>   Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.<p><a name="K15P24S2"></a></p> Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K15P24S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K15P24S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P25"><b>25 §</b></a>   Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K15P25S2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P25a"><b>25 a §</b></a>   Vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.<br /><i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K15P25aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K15P26"><b>26 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.<p><a name="K15P26S2"></a></p> Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K15P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P27"><b>27 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.<p><a name="K15P27S2"></a></p><h4 name="Prövning"><a name="Prövning">Prövning</a></h4><p><a name="K15P27S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P28"><b>28 §</b></a>   Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning.<p><a name="K15P28S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning.<p><a name="K15P28S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P29"><b>29 §</b></a>   Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen.<p><a name="K15P29S2"></a></p><h4 name="Gymnasieskola med offentlig huvudman"><a name="Gymnasieskola med offentlig huvudman">Gymnasieskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K15P29S3"></a></p><h4 name="Kommunens ansvar"><a name="Kommunens ansvar">Kommunens ansvar</a></h4><p><a name="K15P29S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P30"><b>30 §</b></a>   Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.<p><a name="K15P30S2"></a></p> Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller enligt det som följer av 30 a §. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P30a"><b>30 a §</b></a>   Ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En kommun i det primära samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon av kommunerna i samverkansområdet. <p><a name="K15P30aS2"></a></p> Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal. <p><a name="K15P30aS3"></a></p> När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P30aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P30b"><b>30 b §</b></a>   När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till <br />    1. ungdomarnas efterfrågan, och<br />    2. arbetsmarknadens behov.<p><a name="K15P30bS2"></a></p> Kravet på att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P30bS3"></a></p><h4 name="Utbildning anordnad av regioner"><a name="Utbildning anordnad av regioner">Utbildning anordnad av regioner</a></h4><p><a name="K15P30bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P31"><b>31 §</b></a>   En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. <p><a name="K15P31S2"></a></p> Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna utbildning även på andra nationella program. <p><a name="K15P31S3"></a></p> Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får anordnas av en region. <p><a name="K15P31S4"></a></p> Av 17 a kap. 2 § följer att en region som anordnar utbildning på teknikprogrammet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K15P31S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P31a"><b>31 a §</b></a>   När en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till<br />    1. ungdomarnas efterfrågan, och<br />    2. arbetsmarknadens behov.<p><a name="K15P31aS2"></a></p> Första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P31aS3"></a></p><h4 name="Stöd till inackordering"><a name="Stöd till inackordering">Stöd till inackordering</a></h4><p><a name="K15P31aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P32"><b>32 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasie-skola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte<br />    1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §,<br />    2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 § tredje stycket,<br />    3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller<br />    4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).<p><a name="K15P32S2"></a></p> Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.<p><a name="K15P32S3"></a></p> Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. <i>Lag (2017:1104)</i>.<p><a name="K15P32S4"></a></p><h4 name="Fristående gymnasieskola"><a name="Fristående gymnasieskola">Fristående gymnasieskola</a></h4><p><a name="K15P32S5"></a></p><h4 name="Erbjudande av utbildning"><a name="Erbjudande av utbildning">Erbjudande av utbildning</a></h4><p><a name="K15P32S6"></a></p><a class="paragraf" name="K15P32a"><b>32 a §</b></a>   När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till<br />    1. ungdomarnas efterfrågan, och<br />    2. arbetsmarknadens behov.<p><a name="K15P32aS2"></a></p> Första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever, i den utsträckning den enskilde har godkännande som huvudman för utbildningarna. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K15P32aS3"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K15P32aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P33"><b>33 §</b></a>   Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse<br />    1. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller<br />    2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.<p><a name="K15P33S2"></a></p> Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.<p><a name="K15P33S3"></a></p> När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning.<p><a name="K15P33S4"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.<p><a name="K15P33S5"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen. <i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K15P33S6"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K15P33S7"></a></p><a class="paragraf" name="K15P34"><b>34 §</b></a>   Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K15P34S2"></a></p><h4 name="Rh-anpassad utbildning"><a name="Rh-anpassad utbildning">Rh-anpassad utbildning</a></h4><p><a name="K15P34S3"></a></p><h4 name="Målgrupp"><a name="Målgrupp">Målgrupp</a></h4><p><a name="K15P34S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P35"><b>35 §</b></a>   I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom<br />    1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och<br />    2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.<p><a name="K15P35S2"></a></p><h4 name="Rätt till utbildning"><a name="Rätt till utbildning">Rätt till utbildning</a></h4><p><a name="K15P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P36"><b>36 §</b></a>   Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de<br />    1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,<br />    2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och<br />    3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §§, när det gäller nationella program.<p><a name="K15P36S2"></a></p> Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har avslutats.<p><a name="K15P36S3"></a></p><h4 name="Riksrekrytering"><a name="Riksrekrytering">Riksrekrytering</a></h4><p><a name="K15P36S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P37"><b>37 §</b></a>   En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.<p><a name="K15P37S2"></a></p><h4 name="Beslut om antagning och rätt till utbildning"><a name="Beslut om antagning och rätt till utbildning">Beslut om antagning och rätt till utbildning</a></h4><p><a name="K15P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P38"><b>38 §</b></a>   Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd.<p><a name="K15P38S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K15P38S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P39"><b>39 §</b></a>   Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller en region i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.<p><a name="K15P39S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.<br /><i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K15P39S3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K15P39S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P40"><b>40 §</b></a>   Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemregionen eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.<p><a name="K15P40S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.<br /><i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K15P40S3"></a></p><br /><h3 name="K16"><a name="K16">16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan </a></h3><p><a name="K15P40S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K15P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - utbildningarnas utformning och innehåll (2-25 §§),<br />    - gymnasieexamen (26-28 §§),<br />    - behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29-41 §§),<br />    - utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42-51 §§), och<br />    - utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52-55 §§).<p><a name="K16P1S2"></a></p><h4 name="Utbildningarnas utformning och innehåll"><a name="Utbildningarnas utformning och innehåll">Utbildningarnas utformning och innehåll</a></h4><p><a name="K16P1S3"></a></p><h4 name="Yrkesprogram och högskoleförberedande program"><a name="Yrkesprogram och högskoleförberedande program">Yrkesprogram och högskoleförberedande program</a></h4><p><a name="K16P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P2"><b>2 §</b></a>   Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.<p><a name="K16P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P3"><b>3 §</b></a>   Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. <p><a name="K16P3S2"></a></p> Ett yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. En elev ska dock ha rätt att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet enligt vad som framgår av bilaga 2. <p><a name="K16P3S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om det som ska ingå i utbildningen för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.<br /><i>Lag (2022:275)</i>.<p><a name="K16P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P4"><b>4 §</b></a>   De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.<p><a name="K16P4S2"></a></p><h4 name="De nationella programmen"><a name="De nationella programmen">De nationella programmen</a></h4><p><a name="K16P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P5"><b>5 §</b></a>   Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K16P5S2"></a></p><h4 name="Examensmål"><a name="Examensmål">Examensmål</a></h4><p><a name="K16P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P6"><b>6 §</b></a>   För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet.<p><a name="K16P6S2"></a></p><h4 name="Nationella inriktningar och särskilda varianter"><a name="Nationella inriktningar och särskilda varianter">Nationella inriktningar och särskilda varianter</a></h4><p><a name="K16P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P7"><b>7 §</b></a>   Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.<p><a name="K16P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P8"><b>8 §</b></a>   Inriktningarna är nationella.<p><a name="K16P8S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas.<p><a name="K16P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P9"><b>9 §</b></a>   Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av Statens skolverk.<p><a name="K16P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P10"><b>10 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter.<p><a name="K16P10S2"></a></p><h4 name="Gymnasial lärlingsutbildning"><a name="Gymnasial lärlingsutbildning">Gymnasial lärlingsutbildning</a></h4><p><a name="K16P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P11"><b>11 §</b></a>   Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. <p><a name="K16P11S2"></a></p> Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Vid beräkningen av hur stor del av utbildningen som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från det som eleven får välja bort enligt 3 §. <i>Lag (2022:275)</i>.<p><a name="K16P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P11a"><b>11 a §</b></a>   Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas.<p><a name="K16P11aS2"></a></p> Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.<p><a name="K16P11aS3"></a></p> I utbildningskontraktet ska det anges<br />    1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen,<br />    2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket,<br />    3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och<br />    4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. <i>Lag (2018:105)</i>.<p><a name="K16P11aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P11b"><b>11 b §</b></a>   En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning. <i>Lag (2014:422)</i>.<p><a name="K16P11bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P11c"><b>11 c §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.<p><a name="K16P11cS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningskontrakt. <i>Lag (2018:105)</i>.<p><a name="K16P11cS3"></a></p><h4 name="Erbjudande av viss utbildning"><a name="Erbjudande av viss utbildning">Erbjudande av viss utbildning</a></h4><p><a name="K16P11cS4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P12"><b>12 §</b></a>   När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.<p><a name="K16P12S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.<p><a name="K16P12S3"></a></p><h4 name="Avvikelser från ett nationellt programs innehåll"><a name="Avvikelser från ett nationellt programs innehåll">Avvikelser från ett nationellt programs innehåll</a></h4><p><a name="K16P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P13"><b>13 §</b></a>   Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på nationella program.<p><a name="K16P13S2"></a></p> Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 §.<p><a name="K16P13S3"></a></p> Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.<p><a name="K16P13S4"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.<p><a name="K16P13S5"></a></p><a class="paragraf" name="K16P14"><b>14 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.<p><a name="K16P14S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första stycket.<p><a name="K16P14S3"></a></p><h4 name="Utbildningens längd"><a name="Utbildningens längd">Utbildningens längd</a></h4><p><a name="K16P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P15"><b>15 §</b></a>   De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår.<p><a name="K16P15S2"></a></p> Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår.<p><a name="K16P15S3"></a></p> Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.<p><a name="K16P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P15a"><b>15 a §</b></a>   Huvudmannen får för en enskild elev besluta att en utbildning ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. <i>Lag (2024:410)</i>.<p><a name="K16P15aS2"></a></p><h4 name="Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande"><a name="Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande">Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande</a></h4><p><a name="K16P15aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P16"><b>16 §</b></a>   Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §.<p><a name="K16P16S2"></a></p> Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.<p><a name="K16P16S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §.<p><a name="K16P16S4"></a></p><h4 name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid"><a name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid">Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid</a></h4><p><a name="K16P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K16P17"><b>17 §</b></a>   Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.<p><a name="K16P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P18"><b>18 §</b></a>   Eleverna har rätt till ett minsta antal undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Den garanterade undervisningstiden för elever på<br />    - yrkesprogram som omfattar 2 800 gymnasiepoäng är 2 720 undervisningstimmar, <br />    - yrkesprogram som omfattar 2 700 gymnasiepoäng är 2 625 undervisningstimmar, och<br />    - högskoleförberedande program är 2 180 undervisningstimmar.<p><a name="K16P18S2"></a></p> För elever som har valt bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet enligt 3 § minskas den garanterade undervisningstiden i motsvarande omfattning. <p><a name="K16P18S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. <i>Lag (2022:275)</i>.<p><a name="K16P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P19"><b>19 §</b></a>   Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng.<p><a name="K16P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P20"><b>20 §</b></a>   Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2.<p><a name="K16P20S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K16P20S3"></a></p><h4 name="Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete"><a name="Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete">Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete</a></h4><p><a name="K16P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P21"><b>21 §</b></a>   För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.<p><a name="K16P21S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K16P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P22"><b>22 §</b></a>   I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.<p><a name="K16P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P23"><b>23 §</b></a>   Ett ämne består av en eller flera nivåer.<p><a name="K16P23S2"></a></p> För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K16P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P24"><b>24 §</b></a>   Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.<p><a name="K16P24S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få<br />    1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och<br />    2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.<br /><i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K16P24S3"></a></p><h4 name="Individuell studieplan"><a name="Individuell studieplan">Individuell studieplan</a></h4><p><a name="K16P24S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P25"><b>25 §</b></a>   För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.<p><a name="K16P25S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.<p><a name="K16P25S3"></a></p><h4 name="Gymnasieexamen"><a name="Gymnasieexamen">Gymnasieexamen</a></h4><p><a name="K16P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P26"><b>26 §</b></a>   Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.<p><a name="K16P26S2"></a></p> För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda.<p><a name="K16P26S3"></a></p><h4 name="Yrkesexamen"><a name="Yrkesexamen">Yrkesexamen</a></h4><p><a name="K16P26S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P27"><b>27 §</b></a>   Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena<br />    1. svenska eller svenska som andraspråk,<br />    2. engelska, och<br />    3. matematik.<p><a name="K16P27S2"></a></p> Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.<p><a name="K16P27S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om<br />    1. vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram, och<br />    2. vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.<br /><i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K16P27S4"></a></p><h4 name="Högskoleförberedande examen"><a name="Högskoleförberedande examen">Högskoleförberedande examen</a></h4><p><a name="K16P27S5"></a></p><a class="paragraf" name="K16P28"><b>28 §</b></a>   Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst<br />    1. 300 gymnasiepoäng i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,<br />    2. 200 gymnasiepoäng i ämnet engelska, och<br />    3. 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.<p><a name="K16P28S2"></a></p> Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.<p><a name="K16P28S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K16P28S4"></a></p><h4 name="Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen"><a name="Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen">Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen</a></h4><p><a name="K16P28S5"></a></p><h4 name="Behörighet"><a name="Behörighet">Behörighet</a></h4><p><a name="K16P28S6"></a></p><a class="paragraf" name="K16P29"><b>29 §</b></a>   För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30-34 §§.<p><a name="K16P29S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P30"><b>30 §</b></a>   För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K16P30S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P31"><b>31 §</b></a>   För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K16P31S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P32"><b>32 §</b></a>   En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande<br />    1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och<br />    2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.<p><a name="K16P32S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P33"><b>33 §</b></a>   En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K16P33S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P34"><b>34 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar.<p><a name="K16P34S2"></a></p><h4 name="Ansökan"><a name="Ansökan">Ansökan</a></h4><p><a name="K16P34S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P35"><b>35 §</b></a>   En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.<p><a name="K16P35S2"></a></p> Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.<p><a name="K16P35S3"></a></p><h4 name="Beslut om behörighet och mottagande"><a name="Beslut om behörighet och mottagande">Beslut om behörighet och mottagande</a></h4><p><a name="K16P35S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P36"><b>36 §</b></a>   Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.<p><a name="K16P36S2"></a></p><h4 name="Rätten att fullfölja utbildningen"><a name="Rätten att fullfölja utbildningen">Rätten att fullfölja utbildningen</a></h4><p><a name="K16P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P37"><b>37 §</b></a>   En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten.<p><a name="K16P37S2"></a></p> Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.<p><a name="K16P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P38"><b>38 §</b></a>   Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning.<p><a name="K16P38S2"></a></p> Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.<p><a name="K16P38S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P39"><b>39 §</b></a>   Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§.<p><a name="K16P39S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P40"><b>40 §</b></a>   Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37-39 §§ gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.<p><a name="K16P40S2"></a></p> Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll.<p><a name="K16P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P41"><b>41 §</b></a>   I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.<p><a name="K16P41S2"></a></p><h4 name="Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman"><a name="Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman">Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K16P41S3"></a></p><h4 name="Skyldighet att erbjuda utbildning"><a name="Skyldighet att erbjuda utbildning">Skyldighet att erbjuda utbildning</a></h4><p><a name="K16P41S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P42"><b>42 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. <p><a name="K16P42S2"></a></p> Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vid bedömningen av om ett allsidigt urval erbjuds får kommunen även ta hänsyn till utbildningar som erbjuds av enskilda huvudmän med skolenheter i kommunen eller i en annan kommun inom ett primärt samverkansområde som kommunen ingår i. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K16P42S3"></a></p><h4 name="Mottagande i första hand"><a name="Mottagande i första hand">Mottagande i första hand</a></h4><p><a name="K16P42S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P43"><b>43 §</b></a>   Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.<p><a name="K16P43S2"></a></p> En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K16P43S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P44"><b>44 §</b></a>   Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till<br />    1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,<br />    2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,<br />    3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,<br />    4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,<br />    5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller<br />    6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §.<p><a name="K16P44S2"></a></p><h4 name="Riksrekryterande utbildning"><a name="Riksrekryterande utbildning">Riksrekryterande utbildning</a></h4><p><a name="K16P44S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P45"><b>45 §</b></a>   Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering).<p><a name="K16P45S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.<p><a name="K16P45S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P46"><b>46 §</b></a>   Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.<p><a name="K16P46S2"></a></p><h4 name="Mottagande i andra hand"><a name="Mottagande i andra hand">Mottagande i andra hand</a></h4><p><a name="K16P46S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P47"><b>47 §</b></a>   Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.<p><a name="K16P47S2"></a></p><h4 name="Yttrande från hemkommunen"><a name="Yttrande från hemkommunen">Yttrande från hemkommunen</a></h4><p><a name="K16P47S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P48"><b>48 §</b></a>   Innan en kommun eller en region tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K16P48S2"></a></p><h4 name="Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar"><a name="Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar">Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar</a></h4><p><a name="K16P48S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P49"><b>49 §</b></a>   En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.<p><a name="K16P49S2"></a></p> Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.<p><a name="K16P49S3"></a></p> En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller i det skyddade boendet. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K16P49S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P49a"><b>49 a §</b></a>   En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.<p><a name="K16P49aS2"></a></p> Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.<br /><i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K16P49aS3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K16P49aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P50"><b>50 §</b></a>   En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på ett nationellt program, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).<p><a name="K16P50S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K16P50S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P51"><b>51 §</b></a>   Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.<p><a name="K16P51S2"></a></p> När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.<p><a name="K16P51S3"></a></p> När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.<p><a name="K16P51S4"></a></p><h4 name="Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola"><a name="Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola">Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola</a></h4><p><a name="K16P51S5"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K16P51S6"></a></p><a class="paragraf" name="K16P52"><b>52 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.<p><a name="K16P52S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §.<p><a name="K16P52S3"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2015:73)</i>.<p><a name="K16P52S4"></a></p><a class="paragraf" name="K16P53"><b>53 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<p><a name="K16P53S2"></a></p><a class="paragraf" name="K16P54"><b>54 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K16P54S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<br /><i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K16P54S3"></a></p><a class="paragraf" name="K16P55"><b>55 §</b></a>   För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.<p><a name="K16P55S2"></a></p> För utbildning på särskilda varianter och för sådan utbildning som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.<p><a name="K16P55S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.<p><a name="K16P55S4"></a></p><br /><h3 name="K17"><a name="K17">17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan </a></h3><p><a name="K16P55S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K16P55S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-15 a §§),<br />    - bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16-27 §§), och<br />    - bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola (28-36 §§). <i>Lag (2024:89)</i>.<p><a name="K17P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K17P1S3"></a></p><h4 name="De olika introduktionsprogrammen"><a name="De olika introduktionsprogrammen">De olika introduktionsprogrammen</a></h4><p><a name="K17P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P2"><b>2 §</b></a>   Introduktionsprogrammen är<br />    - programinriktat val,<br />    - yrkesintroduktion,<br />    - individuellt alternativ, och<br />    - språkintroduktion.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P2S2"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K17P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P3"><b>3 §</b></a>   Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med<br />    - programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,<br />    - yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,<br />    - individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och<br />    - språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P3S2"></a></p><h4 name="Utbildningens utformning"><a name="Utbildningens utformning">Utbildningens utformning</a></h4><p><a name="K17P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P4"><b>4 §</b></a>   Programinriktat val och yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P5"><b>5 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P5S2"></a></p><h4 name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid"><a name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid">Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid</a></h4><p><a name="K17P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P6"><b>6 §</b></a>   Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier.<p><a name="K17P6S2"></a></p> Eleverna har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan (garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning får dock minskas för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P6S3"></a></p><h4 name="Utbildningsplan och individuell studieplan"><a name="Utbildningsplan och individuell studieplan">Utbildningsplan och individuell studieplan</a></h4><p><a name="K17P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P7"><b>7 §</b></a>   Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.<p><a name="K17P7S2"></a></p> För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.<p><a name="K17P7S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningsplanen och den individuella studieplanen. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P7S4"></a></p><h4 name="Behörighet"><a name="Behörighet">Behörighet</a></h4><p><a name="K17P7S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17P8"><b>8 §</b></a>   Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10-12 §§ för de olika introduktionsprogrammen. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P9"><b>9 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P10"><b>10 §</b></a>   Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program enligt 16 kap. 30 eller 31 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och<br />    - i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller<br />    - i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P11"><b>11 §</b></a>   Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.<p><a name="K17P11S2"></a></p> Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.<p><a name="K17P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P12"><b>12 §</b></a>   Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. <i>Lag (2015:246)</i>.<p><a name="K17P12S2"></a></p><h4 name="Ansökan"><a name="Ansökan">Ansökan</a></h4><p><a name="K17P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P13"><b>13 §</b></a>   En ansökan till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ges in till den sökandes hemkommun.<p><a name="K17P13S2"></a></p> Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P13S3"></a></p><h4 name="Beslut om behörighet och mottagande"><a name="Beslut om behörighet och mottagande">Beslut om behörighet och mottagande</a></h4><p><a name="K17P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P14"><b>14 §</b></a>   Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P14S2"></a></p><h4 name="Bedömning av en elevs kunskaper"><a name="Bedömning av en elevs kunskaper">Bedömning av en elevs kunskaper</a></h4><p><a name="K17P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P14a"><b>14 a §</b></a>   När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan enligt 7 § kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Vad som avses med nyanländ framgår av 3 kap. 12 a §.<p><a name="K17P14aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P14aS3"></a></p><h4 name="Rätten att fullfölja utbildningen"><a name="Rätten att fullfölja utbildningen">Rätten att fullfölja utbildningen</a></h4><p><a name="K17P14aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P15"><b>15 §</b></a>   En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.<p><a name="K17P15S2"></a></p> En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de förutsättningar som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.<p><a name="K17P15S3"></a></p> Om en elev har medgett att den individuella studieplanen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.<p><a name="K17P15S4"></a></p> Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P15S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17P15a"><b>15 a §</b></a>   En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram i den kommun eller i det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet finns. Utbildningen ska i ett sådant fall fullföljas enligt den nya huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.<p><a name="K17P15aS2"></a></p> Under de förutsättningar som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.<p><a name="K17P15aS3"></a></p> En elev som påbörjat ett introduktionsprogram hos en huvudman och som efter en avslutad placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende återvänder till hemkommunen har rätt att fullfölja utbildningen på programmet eller på ett annat introduktionsprogram hos hemkommunen eller i hemkommunens samverkansområde enligt hemkommunens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.<br /><i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K17P15aS4"></a></p><h4 name="Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman"><a name="Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman">Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K17P15aS5"></a></p><h4 name="Skyldighet att erbjuda utbildning"><a name="Skyldighet att erbjuda utbildning">Skyldighet att erbjuda utbildning</a></h4><p><a name="K17P15aS6"></a></p><a class="paragraf" name="K17P16"><b>16 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.<p><a name="K17P16S2"></a></p> Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.<p><a name="K17P16S3"></a></p> Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K17P16S4"></a></p><h4 name="Utbildning anordnad av landsting"><a name="Utbildning anordnad av landsting">Utbildning anordnad av landsting</a></h4><p><a name="K17P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17P17"><b>17 §</b></a>   En region som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K17P17S2"></a></p><h4 name="Utbildning anordnad av regioner"><a name="Utbildning anordnad av regioner">Utbildning anordnad av regioner</a></h4><p><a name="K17P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P18"><b>18 §</b></a>   En region får, utöver vad som följer av 17 §, efter överenskommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt alternativ. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K17P18S2"></a></p><h4 name="Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever"><a name="Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever">Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever</a></h4><p><a name="K17P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P19"><b>19 §</b></a>   En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.<p><a name="K17P19S2"></a></p> En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag.<p><a name="K17P19S3"></a></p> Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K17P19S4"></a></p><h4 name="Riksrekryterande utbildning"><a name="Riksrekryterande utbildning">Riksrekryterande utbildning</a></h4><p><a name="K17P19S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17P20"><b>20 §</b></a>   Statens skolverk får för programinriktat val som har utformats för en grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering).<p><a name="K17P20S2"></a></p> Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P20S3"></a></p><h4 name="Mottagande till utbildningar som utformats för en enskild elev"><a name="Mottagande till utbildningar som utformats för en enskild elev">Mottagande till utbildningar som utformats för en enskild elev</a></h4><p><a name="K17P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P21"><b>21 §</b></a>   En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen.<p><a name="K17P21S2"></a></p> Även en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer från. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K17P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P21a"><b>21 a §</b></a>   En kommun som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § första stycket ska ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning om de vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. Det gäller också för en region som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § andra stycket. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K17P21aS2"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K17P21aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P22"><b>22 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P23"><b>23 §</b></a>   En kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på programinriktat val, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). <p><a name="K17P23S2"></a></p> Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24-27 §§. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K17P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P24"><b>24 §</b></a>   Den interkommunala ersättningen vid programinriktat val består av<br />    1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot, och<br />    2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet.<p><a name="K17P24S2"></a></p> Ersättning enligt första stycket 2 ska lämnas under högst ett år. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P25"><b>25 §</b></a>   Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad.<p><a name="K17P25S2"></a></p> Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet, ska ersättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden.<p><a name="K17P25S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P26"><b>26 §</b></a>   När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.<p><a name="K17P26S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P26a"><b>26 a §</b></a>   En kommun eller en region som enligt 19 § andra stycket har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller den kommun eller region som enligt 21 a § har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion.<p><a name="K17P26aS2"></a></p> Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kom- mer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K17P26aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P27"><b>27 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning.<p><a name="K17P27S2"></a></p><h4 name="Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola"><a name="Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola">Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola</a></h4><p><a name="K17P27S3"></a></p><h4 name="Anordnande av utbildning"><a name="Anordnande av utbildning">Anordnande av utbildning</a></h4><p><a name="K17P27S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P28"><b>28 §</b></a>   En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion.<p><a name="K17P28S2"></a></p> En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P28S3"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K17P28S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17P29"><b>29 §</b></a>   Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.<p><a name="K17P29S2"></a></p> Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det. Bidraget ska bestämmas enligt 35 §.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P29S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P30"><b>30 §</b></a>   Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot behöriga sökande till utbildningen.<p><a name="K17P30S2"></a></p> Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till utbildningen följer av 15 kap. 12-14 §§. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P31"><b>31 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P31S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P32"><b>32 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P32S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P33"><b>33 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P33S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17P34"><b>34 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P34S2"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen för programinriktat val"><a name="Bidrag från hemkommunen för programinriktat val">Bidrag från hemkommunen för programinriktat val</a></h4><p><a name="K17P34S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17P35"><b>35 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.<p><a name="K17P35S2"></a></p> Bidraget består av<br />    1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot, och<br />    2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet.<p><a name="K17P35S3"></a></p> Bidrag enligt andra stycket 2 ska lämnas under högst ett år.<p><a name="K17P35S4"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K17P35S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17P36"><b>36 §</b></a>   Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet enligt 16 kap. 52-55 §§.<p><a name="K17P36S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra stycket 2.<p><a name="K17P36S3"></a></p><br /><h3 name="K17a"><a name="K17a">17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år </a></h3><p><a name="K17P36S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K17P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - krav för att anordna utbildningen (2 §),<br />    - syfte och målgrupp (3 och 4 §§),<br />    - utbildningens utformning och innehåll (5-15 §§), och<br />    - behörighet, ansökan och mottagande (16-18 §§).<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP1S2"></a></p><h4 name="Krav för att anordna utbildningen"><a name="Krav för att anordna utbildningen">Krav för att anordna utbildningen</a></h4><p><a name="K17aP1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP2"><b>2 §</b></a>   En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP2S2"></a></p><h4 name="Syfte"><a name="Syfte">Syfte</a></h4><p><a name="K17aP2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP3"><b>3 §</b></a>   Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenjörsexamen och ska utgöra grund för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP3S2"></a></p><h4 name="Målgrupp"><a name="Målgrupp">Målgrupp</a></h4><p><a name="K17aP3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP4"><b>4 §</b></a>   Vidareutbildningen ska vara öppen endast för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen<br />    1. terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning, eller<br />    2. senast det kalenderår då han eller hon fyller 22 år.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP4S2"></a></p><h4 name="Utbildningens utformning och innehåll"><a name="Utbildningens utformning och innehåll">Utbildningens utformning och innehåll</a></h4><p><a name="K17aP4S3"></a></p><h4 name="Examensmål"><a name="Examensmål">Examensmål</a></h4><p><a name="K17aP4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP5"><b>5 §</b></a>   Det ska finnas examensmål som innehåller mål för utbildningen. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP5S2"></a></p><h4 name="Nationella profiler"><a name="Nationella profiler">Nationella profiler</a></h4><p><a name="K17aP5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP6"><b>6 §</b></a>   Inom utbildningen ska det finnas särskilt profilerade utbildningsvägar (nationella profiler).<p><a name="K17aP6S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella profiler som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella profiler. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP6S3"></a></p><h4 name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid"><a name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid">Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid</a></h4><p><a name="K17aP6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP7"><b>7 §</b></a>   Utbildningen är avsedd att genomgås på ett läsår.<br /> Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP8"><b>8 §</b></a>   Elever på utbildningen har rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP9"><b>9 §</b></a>   Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen omfattar 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete.<p><a name="K17aP10S2"></a></p> För utbildningen ska det finnas en poängplan.<p><a name="K17aP10S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om poängplanen. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP10S4"></a></p><h4 name="Ämnen och nivåer i ämnen"><a name="Ämnen och nivåer i ämnen">Ämnen och nivåer i ämnen</a></h4><p><a name="K17aP10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP11"><b>11 §</b></a>   För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.<p><a name="K17aP11S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K17aP11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP12"><b>12 §</b></a>   Ett ämne består av en eller flera nivåer.<p><a name="K17aP12S2"></a></p> För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.<p><a name="K17aP12S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne.<br /><i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K17aP12S4"></a></p><h4 name="Individuell studieplan"><a name="Individuell studieplan">Individuell studieplan</a></h4><p><a name="K17aP12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP13"><b>13 §</b></a>   För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.<p><a name="K17aP13S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP13S3"></a></p><h4 name="Rätt till ytterligare utbildning"><a name="Rätt till ytterligare utbildning">Rätt till ytterligare utbildning</a></h4><p><a name="K17aP13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP14"><b>14 §</b></a>   Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.<p><a name="K17aP14S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.<br /><i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K17aP14S3"></a></p><h4 name="Gymnasieingenjörsexamen"><a name="Gymnasieingenjörsexamen">Gymnasieingenjörsexamen</a></h4><p><a name="K17aP14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP15"><b>15 §</b></a>   Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg.<p><a name="K17aP15S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP15S3"></a></p><h4 name="Behörighet, ansökan och mottagande"><a name="Behörighet, ansökan och mottagande">Behörighet, ansökan och mottagande</a></h4><p><a name="K17aP15S4"></a></p><h4 name="Behörighet"><a name="Behörighet">Behörighet</a></h4><p><a name="K17aP15S5"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP16"><b>16 §</b></a>   För behörighet till utbildningen krävs, utöver vad som föreskrivs i 4 §, gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper.<p><a name="K17aP16S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.<br /><i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP16S3"></a></p><h4 name="Ansökan och ansökningsförfarandet"><a name="Ansökan och ansökningsförfarandet">Ansökan och ansökningsförfarandet</a></h4><p><a name="K17aP16S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP17"><b>17 §</b></a>   I en ansökan till utbildningen ska det anges vilken utbildningsanordnare och vilken nationell profil ansökan avser. Avser ansökan mer än en utbildning ska utbildningarna anges i prioritetsordning.<p><a name="K17aP17S2"></a></p> Ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än den sökandes hemkommun, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP17S3"></a></p><h4 name="Beslut om behörighet och mottagande"><a name="Beslut om behörighet och mottagande">Beslut om behörighet och mottagande</a></h4><p><a name="K17aP17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K17aP18"><b>18 §</b></a>   Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot.<p><a name="K17aP18S2"></a></p> Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering).<p><a name="K17aP18S3"></a></p> Av 15 kap. 12 och 13 §§ framgår att huvudmannen ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen. <i>Lag (2014:530)</i>.<p><a name="K17aP18S4"></a></p><br /><h3 name="K18"><a name="K18">18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan </a></h3><p><a name="K17aP18S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K17aP18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-20 §§),<br />    - bestämmelser om betyg (21-26 a §§),<br />    - bestämmelser om anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (27-33 §§), och<br />    - bestämmelser om fristående anpassad gymnasieskola (34-37 §§).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K18P1S3"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K18P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P2"><b>2 §</b></a>   Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.<p><a name="K18P2S2"></a></p> Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.<p><a name="K18P2S3"></a></p> Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller i motsvarande utbildning.<p><a name="K18P2S4"></a></p> Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning ska gälla också för vissa andra ungdomar. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P2S5"></a></p><h4 name="Samverkan"><a name="Samverkan">Samverkan</a></h4><p><a name="K18P2S6"></a></p><a class="paragraf" name="K18P3"><b>3 §</b></a>   Huvudmannen för anpassade gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P3S2"></a></p><h4 name="Målgrupp"><a name="Målgrupp">Målgrupp</a></h4><p><a name="K18P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P4"><b>4 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.<p><a name="K18P4S2"></a></p> De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P5"><b>5 §</b></a>   Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K18P6"><b>6 §</b></a>   Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.<p><a name="K18P6S2"></a></p> En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P7"><b>7 §</b></a>   Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utredning enligt 6 § visar detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade gymnasieskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P7S2"></a></p><h4 name="De olika utbildningarna"><a name="De olika utbildningarna">De olika utbildningarna</a></h4><p><a name="K18P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P8"><b>8 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan består av nationella och individuella program.<p><a name="K18P8S2"></a></p> Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P9"><b>9 §</b></a>   Varje kommun ska informera om anpassade gymnasieskolans olika program. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P9S2"></a></p><h4 name="Läsår och terminer"><a name="Läsår och terminer">Läsår och terminer</a></h4><p><a name="K18P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P10"><b>10 §</b></a>   Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin.<p><a name="K18P10S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P10S3"></a></p><h4 name="Utbildningens förläggning"><a name="Utbildningens förläggning">Utbildningens förläggning</a></h4><p><a name="K18P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P11"><b>11 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra eller tredje stycket.<p><a name="K18P11S2"></a></p> Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.<p><a name="K18P11S3"></a></p> Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P11S4"></a></p><h4 name="Antagning"><a name="Antagning">Antagning</a></h4><p><a name="K18P11S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P12"><b>12 §</b></a>   Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="K18P13"><b>13 §</b></a>   Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassade gymnasieskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.<p><a name="K18P13S2"></a></p> Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassad gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P14"><b>14 §</b></a>   I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan och elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P14S2"></a></p><h4 name="Information till hemkommunen"><a name="Information till hemkommunen">Information till hemkommunen</a></h4><p><a name="K18P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P15"><b>15 §</b></a>   När en elev börjar eller slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.<p><a name="K18P15S2"></a></p> Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P15S3"></a></p><h4 name="Elevens närvaro och information om frånvaro"><a name="Elevens närvaro och information om frånvaro">Elevens närvaro och information om frånvaro</a></h4><p><a name="K18P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P16"><b>16 §</b></a>   En elev i anpassade gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.<p><a name="K18P16S2"></a></p> Om en elev i anpassade gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.<p><a name="K18P16S3"></a></p> Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P16S4"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K18P16S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P17"><b>17 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. <p><a name="K18P17S2"></a></p> Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K18P17S3"></a></p> Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K18P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P18"><b>18 §</b></a>   Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<p><a name="K18P18S2"></a></p> I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller av elevens vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P18S3"></a></p><h4 name="Modersmålsundervisning"><a name="Modersmålsundervisning">Modersmålsundervisning</a></h4><p><a name="K18P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P19"><b>19 §</b></a>   En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om<br />    1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och<br />    2. eleven har goda kunskaper i språket.<p><a name="K18P19S2"></a></p> En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.<p><a name="K18P19S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. <i>Lag (2023:689)</i>.<p><a name="K18P19S4"></a></p><h4 name="Mentor"><a name="Mentor">Mentor</a></h4><p><a name="K18P19S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P19a"><b>19 a §</b></a>   Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K18P19aS2"></a></p><h4 name="Utvecklingssamtal"><a name="Utvecklingssamtal">Utvecklingssamtal</a></h4><p><a name="K18P19aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P20"><b>20 §</b></a>   Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven i ett utvecklingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation.<p><a name="K18P20S2"></a></p> Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella studieplan som grund. En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P20S3"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K18P20S4"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K18P20S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P21"><b>21 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P21S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K18P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P22"><b>22 §</b></a>   På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.<p><a name="K18P22S2"></a></p> Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.<p><a name="K18P22S3"></a></p> När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. <p><a name="K18P22S4"></a></p> Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23-26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22-27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P22S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P22a"><b>22 a §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K18P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K18P23"><b>23 §</b></a>   Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.<p><a name="K18P23S2"></a></p> Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K18P23S3"></a></p> För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.<p><a name="K18P23S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K18P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P24"><b>24 §</b></a>   Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. För den elev som inte har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betyg inte sättas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="K18P25"><b>25 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.<p><a name="K18P25S2"></a></p> En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.<p><a name="K18P25S3"></a></p> Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P26"><b>26 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P26S2"></a></p><h4 name="Ämnesområden"><a name="Ämnesområden">Ämnesområden</a></h4><p><a name="K18P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P26a"><b>26 a §</b></a>   Betyg ska inte sättas på ämnesområden. För ämnesområdena ska det finnas kriterier för bedömning av kunskaper.<p><a name="K18P26aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av kunskaper. <i>Lag (2022:146)</i>.<p><a name="K18P26aS3"></a></p><h4 name="Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman"><a name="Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman">Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K18P26aS4"></a></p><h4 name="Kommunens ansvar"><a name="Kommunens ansvar">Kommunens ansvar</a></h4><p><a name="K18P26aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P27"><b>27 §</b></a>   Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan.<p><a name="K18P27S2"></a></p> Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.<p><a name="K18P27S3"></a></p> Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P27S4"></a></p><h4 name="Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan"><a name="Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan">Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K18P27S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P28"><b>28 §</b></a>   Varje kommun ska vid utformningen av anpassade gymnasieskolan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymnasieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasieskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P28S2"></a></p><h4 name="Utbildning får anordnas av regioner"><a name="Utbildning får anordnas av regioner">Utbildning får anordnas av regioner</a></h4><p><a name="K18P28S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P29"><b>29 §</b></a>   Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella och individuella program. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P29S2"></a></p><h4 name="Skolskjuts"><a name="Skolskjuts">Skolskjuts</a></h4><p><a name="K18P29S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P30"><b>30 §</b></a>   Elever i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.<p><a name="K18P30S2"></a></p> För elever som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.<p><a name="K18P30S3"></a></p> Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P30S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P31"><b>31 §</b></a>   En elev som med stöd av 19 kap. 35-37 §§ går i anpassad gymnasieskola i en annan kommun än sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400).<p><a name="K18P31S2"></a></p> Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K18P31S3"></a></p><h4 name="Stöd till inackordering"><a name="Stöd till inackordering">Stöd till inackordering</a></h4><p><a name="K18P31S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P32"><b>32 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.<p><a name="K18P32S2"></a></p> Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P32S3"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K18P32S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P33"><b>33 §</b></a>   Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P33S2"></a></p><h4 name="Fristående anpassad gymnasieskola"><a name="Fristående anpassad gymnasieskola">Fristående anpassad gymnasieskola</a></h4><p><a name="K18P33S3"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K18P33S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P34"><b>34 §</b></a>   Varje fristående anpassad gymnasieskola ska vara öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman.<p><a name="K18P34S2"></a></p> Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.<p><a name="K18P34S3"></a></p> För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P34S4"></a></p><h4 name="Skolskjuts"><a name="Skolskjuts">Skolskjuts</a></h4><p><a name="K18P34S5"></a></p><a class="paragraf" name="K18P35"><b>35 §</b></a>   Elever i anpassad gymnasieskola med enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.<p><a name="K18P35S2"></a></p> Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K18P35S3"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K18P35S4"></a></p><a class="paragraf" name="K18P36"><b>36 §</b></a>   Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K18P36S2"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K18P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="K18P37"><b>37 §</b></a>   Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K18P37S2"></a></p><br /><h3 name="K19"><a name="K19">19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan </a></h3><p><a name="K18P37S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K18P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - utbildningarnas utformning och innehåll (2-26 §§),<br />    - dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola (27 §),<br />    - ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28-33 §§),<br />    - utbildning på program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (34-44 a §§), och<br />    - utbildning på program vid en fristående anpassad gymnasieskola (45-48 §§). <i>Lag (2024:89)</i>.<p><a name="K19P1S2"></a></p><h4 name="Utbildningarnas utformning och innehåll"><a name="Utbildningarnas utformning och innehåll">Utbildningarnas utformning och innehåll</a></h4><p><a name="K19P1S3"></a></p><h4 name="De nationella programmen"><a name="De nationella programmen">De nationella programmen</a></h4><p><a name="K19P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P2"><b>2 §</b></a>   Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 3.<br /><i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K19P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P3"><b>3 §</b></a>   I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:<br />    - svenska eller svenska som andraspråk,<br />    - engelska,<br />    - matematik,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - estetisk verksamhet,<br />    - historia,<br />    - samhällskunskap,<br />    - religionskunskap, och<br />    - naturkunskap.<p><a name="K19P3S2"></a></p> Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.<p><a name="K19P3S3"></a></p> Det ska också finnas individuellt val.<p><a name="K19P3S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P3S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P4"><b>4 §</b></a>   För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K19P4S2"></a></p><h4 name="Programmål"><a name="Programmål">Programmål</a></h4><p><a name="K19P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P5"><b>5 §</b></a>   För varje nationellt program ska det finnas programmål.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P5S2"></a></p><h4 name="Nationella inriktningar och särskilda varianter"><a name="Nationella inriktningar och särskilda varianter">Nationella inriktningar och särskilda varianter</a></h4><p><a name="K19P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P6"><b>6 §</b></a>   Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P7"><b>7 §</b></a>   Inriktningarna är nationella.<p><a name="K19P7S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P8"><b>8 §</b></a>   Inom de nationella programmen får det finnas särskilda varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av sådana varianter. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P9"><b>9 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P9S2"></a></p><h4 name="Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan"><a name="Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan">Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K19P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P10"><b>10 §</b></a>   Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.<p><a name="K19P10S2"></a></p> Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.<p><a name="K19P10S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P10a"><b>10 a §</b></a>   Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas.<p><a name="K19P10aS2"></a></p> Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.<p><a name="K19P10aS3"></a></p> I utbildningskontraktet ska det anges<br />    1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen,<br />    2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket, <br />    3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och <br />    4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. <i>Lag (2018:105)</i>.<p><a name="K19P10aS4"></a></p><h4 name="Erbjudande av viss utbildning"><a name="Erbjudande av viss utbildning">Erbjudande av viss utbildning</a></h4><p><a name="K19P10aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P11"><b>11 §</b></a>   När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.<p><a name="K19P11S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P11S3"></a></p><h4 name="Avvikelser från ett nationellt programs innehåll"><a name="Avvikelser från ett nationellt programs innehåll">Avvikelser från ett nationellt programs innehåll</a></h4><p><a name="K19P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P12"><b>12 §</b></a>   Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och programmål för utbildningar på nationella program.<p><a name="K19P12S2"></a></p> Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 37 §.<p><a name="K19P12S3"></a></p> Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 §.<p><a name="K19P12S4"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P13"><b>13 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.<p><a name="K19P13S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P13S3"></a></p><h4 name="Individuella program"><a name="Individuella program">Individuella program</a></h4><p><a name="K19P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P14"><b>14 §</b></a>   Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.<p><a name="K19P14S2"></a></p> I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå:<br />    - estetisk verksamhet,<br />    - hem- och konsumentkunskap,<br />    - idrott och hälsa,<br />    - natur och miljö,<br />    - individ och samhälle, och<br />    - språk och kommunikation.<p><a name="K19P14S3"></a></p> Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.<p><a name="K19P14S4"></a></p> Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P14S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P15"><b>15 §</b></a>   Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen enligt 3 § och ämnesområden enligt 14 §, om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P16"><b>16 §</b></a>   För de elever på individuella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K19P16S2"></a></p><h4 name="Utbildningens längd"><a name="Utbildningens längd">Utbildningens längd</a></h4><p><a name="K19P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P17"><b>17 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.<p><a name="K19P17S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P17S3"></a></p><h4 name="Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande"><a name="Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande">Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande</a></h4><p><a name="K19P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P18"><b>18 §</b></a>   Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i anpassade gymnasieskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan i 10 §.<p><a name="K19P18S2"></a></p> Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.<p><a name="K19P18S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P18S4"></a></p><h4 name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid"><a name="Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid">Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid</a></h4><p><a name="K19P18S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P19"><b>19 §</b></a>   Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska bedrivas som heltidsstudier. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P20"><b>20 §</b></a>   Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid) fördelade på fyra läsår.<p><a name="K19P20S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P21"><b>21 §</b></a>   Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.<p><a name="K19P21S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P21S3"></a></p><h4 name="Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola"><a name="Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola">Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola</a></h4><p><a name="K19P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P22"><b>22 §</b></a>   För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.<p><a name="K19P22S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K19P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P23"><b>23 §</b></a>   I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ingå. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P24"><b>24 §</b></a>   Ett ämne består av en eller flera nivåer.<p><a name="K19P24S2"></a></p> För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P25"><b>25 §</b></a>   Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.<p><a name="K19P25S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få<br />    1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och<br />    2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P25S3"></a></p><h4 name="Individuell studieplan"><a name="Individuell studieplan">Individuell studieplan</a></h4><p><a name="K19P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P26"><b>26 §</b></a>   För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.<p><a name="K19P26S2"></a></p> Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen.<p><a name="K19P26S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P26S4"></a></p><h4 name="Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola"><a name="Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola">Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola</a></h4><p><a name="K19P26S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P27"><b>27 §</b></a>   Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasieskolan ska få ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.<p><a name="K19P27S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola. <i>Lag (2023:689)</i>.<p><a name="K19P27S3"></a></p><h4 name="Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen"><a name="Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen">Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen</a></h4><p><a name="K19P27S4"></a></p><h4 name="Ansökan"><a name="Ansökan">Ansökan</a></h4><p><a name="K19P27S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P28"><b>28 §</b></a>   En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.<p><a name="K19P28S2"></a></p> Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P28S3"></a></p><h4 name="Beslut om mottagande"><a name="Beslut om mottagande">Beslut om mottagande</a></h4><p><a name="K19P28S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P29"><b>29 §</b></a>   Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.<p><a name="K19P29S2"></a></p> Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som möjligt.<p><a name="K19P29S3"></a></p> Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P29S4"></a></p><h4 name="Rätten att fullfölja utbildningen"><a name="Rätten att fullfölja utbildningen">Rätten att fullfölja utbildningen</a></h4><p><a name="K19P29S5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P30"><b>30 §</b></a>   En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår fullfölja sin utbildning.<p><a name="K19P30S2"></a></p> Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P31"><b>31 §</b></a>   Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.<p><a name="K19P31S2"></a></p> Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P31S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P32"><b>32 §</b></a>   Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P32S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P33"><b>33 §</b></a>   I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P33S2"></a></p><h4 name="Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman"><a name="Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman">Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K19P33S3"></a></p><h4 name="Allsidigt urval"><a name="Allsidigt urval">Allsidigt urval</a></h4><p><a name="K19P33S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P34"><b>34 §</b></a>   Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i anpassade gymnasieskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P34S2"></a></p><h4 name="Mottagande i första hand"><a name="Mottagande i första hand">Mottagande i första hand</a></h4><p><a name="K19P34S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P35"><b>35 §</b></a>   Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.<p><a name="K19P35S2"></a></p> En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K19P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P36"><b>36 §</b></a>   Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till<br />    1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den anpassade gymnasieskola dit de har sökt,<br />    2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,<br />    3. gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,<br />    4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,<br />    5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller<br />    6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P36S2"></a></p><h4 name="Riksrekryterande utbildning"><a name="Riksrekryterande utbildning">Riksrekryterande utbildning</a></h4><p><a name="K19P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P37"><b>37 §</b></a>   Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering).<p><a name="K19P37S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P38"><b>38 §</b></a>   Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P38S2"></a></p><h4 name="Mottagande i andra hand"><a name="Mottagande i andra hand">Mottagande i andra hand</a></h4><p><a name="K19P38S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P39"><b>39 §</b></a>   Andra sökande till nationella program än de som ska tas emot i första hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P39S2"></a></p><h4 name="Mottagande på individuella program"><a name="Mottagande på individuella program">Mottagande på individuella program</a></h4><p><a name="K19P39S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P40"><b>40 §</b></a>   En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin anpassade gymnasieskola under förutsättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning.<p><a name="K19P40S2"></a></p> Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P40a"><b>40 a §</b></a>   En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt program om<br />    1. eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag, och<br />    2. hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K19P40aS2"></a></p><h4 name="Yttrande från hemkommunen"><a name="Yttrande från hemkommunen">Yttrande från hemkommunen</a></h4><p><a name="K19P40aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P41"><b>41 §</b></a>   Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Detsamma gäller innan en region tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P41S2"></a></p><h4 name="Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar"><a name="Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar">Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar</a></h4><p><a name="K19P41S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P42"><b>42 §</b></a>   En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.<p><a name="K19P42S2"></a></p> Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.<p><a name="K19P42S3"></a></p> En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet. <i>Lag (2025:440)</i>.<p><a name="K19P42S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P42a"><b>42 a §</b></a>   En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.<p><a name="K19P42aS2"></a></p> Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.<br /><i>Lag (2025:440)</i>. <p><a name="K19P42aS3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K19P42aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P43"><b>43 §</b></a>   En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ersättning).<p><a name="K19P43S2"></a></p> Första stycket gäller även en region som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.<p><a name="K19P43S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de nationella programmen. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K19P43S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P44"><b>44 §</b></a>   Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad.<p><a name="K19P44S2"></a></p> När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.<p><a name="K19P44S3"></a></p> När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta den ersättning som hemkommunen ska betala. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P44S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P44a"><b>44 a §</b></a>   En kommun eller en region som har tagit emot en elev på ett individuellt program enligt 40 a § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.<p><a name="K19P44aS2"></a></p> Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kom- mer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad. <i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K19P44aS3"></a></p><h4 name="Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola"><a name="Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola">Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola</a></h4><p><a name="K19P44aS4"></a></p><h4 name="Bidrag från hemkommunen"><a name="Bidrag från hemkommunen">Bidrag från hemkommunen</a></h4><p><a name="K19P44aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K19P45"><b>45 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.<p><a name="K19P45S2"></a></p> Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.<p><a name="K19P45S3"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K19P45S4"></a></p><a class="paragraf" name="K19P46"><b>46 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P46S2"></a></p><a class="paragraf" name="K19P47"><b>47 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K19P47S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K19P47S3"></a></p><a class="paragraf" name="K19P48"><b>48 §</b></a>   För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program.<p><a name="K19P48S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som är jämförbara vid fördelning av resurser.<p><a name="K19P48S3"></a></p> När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje stycket eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala.<p><a name="K19P48S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.<br /><i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K19P48S5"></a></p><br /><h3 name="K20"><a name="K20">20 kap. Kommunal vuxenutbildning </a></h3><p><a name="K19P48S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K19P48S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns<br />    - allmänna bestämmelser (2-9 a §§ ),<br />    - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå (10-15 §§ ),<br />    - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå (16-23 §§ ),<br />    - bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24-33 b §§ ),<br />    - bestämmelser om sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare (33 c och 33 d §§ ),<br />    - bestämmelser om betyg (34-41 a §§ ),<br />    - bestämmelser om validering (42 och 43 §§ ), och<br />    - bestämmelser om intyg (44 och 45 §§ ). <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna bestämmelser"><a name="Allmänna bestämmelser">Allmänna bestämmelser</a></h4><p><a name="K20P1S3"></a></p><h4 name="Övergripande mål"><a name="Övergripande mål">Övergripande mål</a></h4><p><a name="K20P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P2"><b>2 §</b></a>   Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att<br />    - vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,<br />    - vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,<br />    - den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och<br />    - den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.<p><a name="K20P2S2"></a></p> Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P2S3"></a></p><h4 name="Utbildningens innehåll"><a name="Utbildningens innehåll">Utbildningens innehåll</a></h4><p><a name="K20P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P3"><b>3 §</b></a>   Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K20P3S2"></a></p> Utbildningen ska tillhandahållas<br />    - på grundläggande nivå,<br />    - på gymnasial nivå,<br />    - som anpassad utbildning på grundläggande nivå,<br />    - som anpassad utbildning på gymnasial nivå, och<br />    - som svenska för invandrare.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P3a"><b>3 a §</b></a>   I den kommunala vuxenutbildningen ska kommunerna tillhandahålla en sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna. <i>Lag (2022:109)</i>.<p><a name="K20P3aS2"></a></p><h4 name="Utbildningens syfte"><a name="Utbildningens syfte">Utbildningens syfte</a></h4><p><a name="K20P3aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P4"><b>4 §</b></a>   Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.<p><a name="K20P4S2"></a></p> Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.<p><a name="K20P4S3"></a></p> Anpassad utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i anpassade grundskolan ska ge.<p><a name="K20P4S4"></a></p> Anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge.<p><a name="K20P4S5"></a></p> Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P4S6"></a></p><a class="paragraf" name="K20P4a"><b>4 a §</b></a>   Den sammanhållna utbildning som kommunerna enligt 3 a § ska tillhandahålla för vissa nyanlända invandrare syftar till att i strukturerad form ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. <i>Lag (2022:109)</i>.<p><a name="K20P4aS2"></a></p><h4 name="Kurser, ämnen och gymnasiepoäng"><a name="Kurser, ämnen och gymnasiepoäng">Kurser, ämnen och gymnasiepoäng</a></h4><p><a name="K20P4aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P5"><b>5 §</b></a>   Utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser. Utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av<br />    1. ämnen, och <br />    2. ett komvuxarbete.<p><a name="K20P5S2"></a></p> Ett ämne består av en eller flera nivåer.<p><a name="K20P5S3"></a></p> På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng.<p><a name="K20P5S4"></a></p> Inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P5S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P5a"><b>5 a §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P5aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P6"><b>6 §</b></a>   För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.<p><a name="K20P6S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas för vissa kurser.<p><a name="K20P6S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P6S4"></a></p><h4 name="Sammanhållen yrkesutbildning"><a name="Sammanhållen yrkesutbildning">Sammanhållen yrkesutbildning</a></h4><p><a name="K20P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P6a"><b>6 a §</b></a>   I utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande.<p><a name="K20P6aS2"></a></p> Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.<br /><i>Lag (2022:1318)</i>.<p><a name="K20P6aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P6b"><b>6 b §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet i sammanhållna yrkesutbildningar och om undantag från kravet på arbetsplatsförlagt lärande. <p><a name="K20P6bS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K20P6bS3"></a></p><h4 name="Gemensamma bestämmelser om avgifter"><a name="Gemensamma bestämmelser om avgifter">Gemensamma bestämmelser om avgifter</a></h4><p><a name="K20P6bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P7"><b>7 §</b></a>   Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. <p><a name="K20P7S2"></a></p> Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K20P7S3"></a></p><h4 name="Avgifter inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå"><a name="Avgifter inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå">Avgifter inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå</a></h4><p><a name="K20P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P7a"><b>7 a §</b></a>   Elever inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K20P7aS2"></a></p> Huvudmannen får trots första stycket besluta att lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K20P7aS3"></a></p><h4 name="Avgifter inom utbildning i svenska för invandrare "><a name="Avgifter inom utbildning i svenska för invandrare ">Avgifter inom utbildning i svenska för invandrare </a></h4><p><a name="K20P7aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P7b"><b>7 b §</b></a>   Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. <p><a name="K20P7bS2"></a></p> Huvudmannen får trots första stycket besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K20P7bS3"></a></p><h4 name="Inledande kartläggning"><a name="Inledande kartläggning">Inledande kartläggning</a></h4><p><a name="K20P7bS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P8"><b>8 §</b></a>   Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom kommunal vuxenutbildning erbjuds en inledande kartläggning.<p><a name="K20P8S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om den inledande kartläggningen. <i>Lag (2023:951)</i>.<p><a name="K20P8S3"></a></p><h4 name="Individuella studieplaner"><a name="Individuella studieplaner">Individuella studieplaner</a></h4><p><a name="K20P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P8a"><b>8 a §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om<br />    1. den enskildes utbildningsmål,<br />    2. planerad omfattning av studierna, och<br />    3. den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen, när det gäller utbildning i svenska för invandrare.<p><a name="K20P8aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om den individuella studieplanen. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P8aS3"></a></p><h4 name="Rätt att fullfölja utbildningen"><a name="Rätt att fullfölja utbildningen">Rätt att fullfölja utbildningen</a></h4><p><a name="K20P8aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P9"><b>9 §</b></a>   Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån. Rätten att fullfölja utbildning i svenska för invandrare gäller inom ramen för de tidsperioder som anges i 31 a §.<p><a name="K20P9S2"></a></p> Huvudmannen får trots första stycket och 31 a § besluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg.<p><a name="K20P9S3"></a></p> Den vars utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller anpassade utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.<p><a name="K20P9S4"></a></p> Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske inom ramen för de tidsperioder som anges i 31 a §.<p><a name="K20P9S5"></a></p> Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P9S6"></a></p><a class="paragraf" name="K20P9a"><b>9 a §</b></a>   En elev ska alltid anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen har uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet.<br /><i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P9aS2"></a></p><h4 name="Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå"><a name="Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå">Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå</a></h4><p><a name="K20P9aS3"></a></p><h4 name="Kommunens ansvar"><a name="Kommunens ansvar">Kommunens ansvar</a></h4><p><a name="K20P9aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P10"><b>10 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning.<p><a name="K20P10S2"></a></p> Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P10S3"></a></p><h4 name="Studie- och yrkesvägledning"><a name="Studie- och yrkesvägledning">Studie- och yrkesvägledning</a></h4><p><a name="K20P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P10a"><b>10 a §</b></a>   Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P10aS2"></a></p><h4 name="Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå"><a name="Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå">Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå</a></h4><p><a name="K20P10aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11"><b>11 §</b></a>   En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon <br />    1. är bosatt i landet, <br />    2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och <br />    3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br /><i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11a"><b>11 a §</b></a>   En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon<br />    1. är bosatt i landet,<br />    2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grundskolan syftar till att ge, och<br />    3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<p><a name="K20P11aS2"></a></p> Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P11aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11b"><b>11 b §</b></a>   Den som har rätt att delta i utbildning enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där.<br /><i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P11bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11c"><b>11 c §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt 11 eller 11 a § ska inträda tidigare än vad som anges där. <i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P11cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11d"><b>11 d §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 11 §, 11 a § första stycket och 11 b § gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.<br /><i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P11dS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P11d"><b>11 d §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 11 §, 11 a § första stycket och 11 b § gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 b § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.<br /><i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K20P11dS2"></a></p><h4 name="Utbildning på ett annat språk än svenska"><a name="Utbildning på ett annat språk än svenska">Utbildning på ett annat språk än svenska</a></h4><p><a name="K20P11dS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P12"><b>12 §</b></a>   Om en elev i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P12S2"></a></p><h4 name="Ansökan och mottagande"><a name="Ansökan och mottagande">Ansökan och mottagande</a></h4><p><a name="K20P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P13"><b>13 §</b></a>   En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 eller 11 a § är uppfyllda. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P14"><b>14 §</b></a>   Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 eller 11 a §.<p><a name="K20P14S2"></a></p> Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen.<br /><i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P14S3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K20P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P15"><b>15 §</b></a>   En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin anpassade utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P15S2"></a></p><h4 name="Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå"><a name="Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå">Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå</a></h4><p><a name="K20P15S3"></a></p><h4 name="Huvudmannens ansvar"><a name="Huvudmannens ansvar">Huvudmannens ansvar</a></h4><p><a name="K20P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P16"><b>16 §</b></a>   Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Varje kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt 16 a och 16 b §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P16S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P16a"><b>16 a §</b></a>   Ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå. <p><a name="K20P16aS2"></a></p> En kommuns erbjudande av sådan utbildning ska omfatta all den utbildning som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet. <p><a name="K20P16aS3"></a></p> När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa ska kommunen ta hänsyn till<br />    1. vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, och<br />    2. arbetsmarknadens behov.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K20P16aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P16b"><b>16 b §</b></a>   Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P16bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P17"><b>17 §</b></a>   Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P18"><b>18 §</b></a>   En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.<p><a name="K20P18S2"></a></p> En region får tillhandahålla anpassad utbildning på gymnasial nivå efter överenskommelse med en kommun. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P18S3"></a></p><h4 name="Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå"><a name="Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå">Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå</a></h4><p><a name="K20P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19"><b>19 §</b></a>   En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § men som inte har uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller utbildning inom yrkeshögskolan har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå sådan behörighet. <i>Lag (2016:1184)</i>.<p><a name="K20P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19a"><b>19 a §</b></a>   Om en vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och har uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, har han eller hon rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå särskild behörighet till sådan högskoleutbildning.<p><a name="K20P19aS2"></a></p> Den som har uppnått såväl grundläggande som särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en eller flera andra särskilda behörigheter till sådan högskoleutbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången. <i>Lag (2016:1184)</i>.<p><a name="K20P19aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19b"><b>19 b §</b></a>   Om en vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan, har han eller hon rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan.<p><a name="K20P19bS2"></a></p> Den som har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan och som uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för en eller flera andra utbildningar inom yrkeshögskolan. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången. <i>Lag (2016:1184)</i>.<p><a name="K20P19bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19c"><b>19 c §</b></a>   Om grundläggande behörighet enligt 19 § kan uppnås genom olika utbildningar på gymnasial nivå, bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då<br />    1. utgå från den vuxnes behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och<br />    2. så långt som möjligt beakta den vuxnes önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. <i>Lag (2016:1184)</i>.<p><a name="K20P19cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19d"><b>19 d §</b></a>   Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller i en region, om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. <p><a name="K20P19dS2"></a></p> Rätt att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen enligt första stycket gäller även om utbildningen erbjuds av hemkommunen när <br />    1. utbildningen avser yrkesämnen eller en sammanhållen yrkesutbildning, och<br />    2. den andra kommunen ingår i samma primära samverkansområde som hemkommunen.<p><a name="K20P19dS3"></a></p> När det gäller ungdomar som har sådan rätt som avses i första stycket ska bestämmelserna i 15 kap. 32 § tillämpas till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K20P19dS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P19e"><b>19 e §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P19eS2"></a></p><h4 name="Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå"><a name="Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå">Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå</a></h4><p><a name="K20P19eS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P20"><b>20 §</b></a>   En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon <br />    1. är bosatt i landet, <br />    2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, <br />    3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och <br />    4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.<p><a name="K20P20S2"></a></p> Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. <i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P20a"><b>20 a §</b></a>   En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon<br />    1. är bosatt i landet,<br />    2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,<br />    3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och<br />    4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.<p><a name="K20P20aS2"></a></p> Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.<p><a name="K20P20aS3"></a></p> Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P20aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P20b"><b>20 b §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet enligt 20 § första stycket eller 20 a § första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där. <p><a name="K20P20bS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. <i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P20bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P20c"><b>20 c §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 20 § och 20 a § första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. <i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K20P20cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P20c"><b>20 c §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Bestämmelserna i 20 § och 20 a § första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 b § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. <i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K20P20cS2"></a></p><h4 name="Ansökan"><a name="Ansökan">Ansökan</a></h4><p><a name="K20P20cS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P21"><b>21 §</b></a>   En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.<p><a name="K20P21S2"></a></p> Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P21S3"></a></p><h4 name="Hemkommunens åtagande om interkommunal ersättning"><a name="Hemkommunens åtagande om interkommunal ersättning">Hemkommunens åtagande om interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K20P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P21a"><b>21 a §</b></a>   Ett åtagande att svara för kostnaderna för utbildning hos en annan huvudman (interkommunal ersättning), ska alltid lämnas av hemkommunen om<br />    1. den sökande har rätt till utbildningen enligt 19 d §,<br />    2. ansökan avser ett yrkesämne eller en sammanhållen yrkesutbildning i utbildning på gymnasial nivå och den huvudman som anordnar utbildningen och hemkommunen ingår i samma primära samverkansområde, eller<br />    3. den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen.<p><a name="K20P21aS2"></a></p> Ett åtagande att svara för kostnaderna gäller även om den sökande därefter byter hemkommun. <i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K20P21aS3"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K20P21aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P22"><b>22 §</b></a>   Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.<p><a name="K20P22S2"></a></p> Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.<p><a name="K20P22S3"></a></p> En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om<br />    1. de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och<br />    2. hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.<p><a name="K20P22S4"></a></p> Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P22S5"></a></p><h4 name="Antagning"><a name="Antagning">Antagning</a></h4><p><a name="K20P22S6"></a></p><a class="paragraf" name="K20P23"><b>23 §</b></a>   Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också antas till utbildningen. I övrigt är det den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå som beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.<p><a name="K20P23S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P23S3"></a></p><h4 name="Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare"><a name="Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare">Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare</a></h4><p><a name="K20P23S4"></a></p><h4 name="Utbildningens omfattning"><a name="Utbildningens omfattning">Utbildningens omfattning</a></h4><p><a name="K20P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P24"><b>24 §</b></a>   Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.<p><a name="K20P24S2"></a></p> Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P24S3"></a></p><h4 name="Samverkan med arbetslivet"><a name="Samverkan med arbetslivet">Samverkan med arbetslivet</a></h4><p><a name="K20P24S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P25"><b>25 §</b></a>   Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som<br />    - arbetslivsorientering,<br />    - validering,<br />    - praktik, eller<br />    - annan utbildning.<p><a name="K20P25S2"></a></p> Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P26"><b>26 §</b></a>   Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P26S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P27"><b>27 §</b></a>   Huvudmannen ska samråda med en berörd arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P27S2"></a></p><h4 name="Kommunens ansvar"><a name="Kommunens ansvar">Kommunens ansvar</a></h4><p><a name="K20P27S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P28"><b>28 §</b></a>   Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 31 § första stycket och 31 a § har rätt att delta i utbildningen.<p><a name="K20P28S2"></a></p> När det gäller den som enligt 31 § andra stycket har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare är det den kommun där han eller hon stadigvarande arbetar som är skyldig att se till att utbildningen erbjuds honom eller henne.<p><a name="K20P28S3"></a></p> Av 31 b § följer att en annan kommun än hemkommunen i vissa fall är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P28S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P29"><b>29 §</b></a>   Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser. Insatserna ska beskrivas i planen. Handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och vid behov revideras.<p><a name="K20P29S2"></a></p> Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.<p><a name="K20P29S3"></a></p> Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i svenska för invandrare hos kommunen. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P29S4"></a></p><h4 name="Studie- och yrkesvägledning"><a name="Studie- och yrkesvägledning">Studie- och yrkesvägledning</a></h4><p><a name="K20P29S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P30"><b>30 §</b></a>   Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning i svenska för invandrare erbjuds studie- och yrkesvägledning. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P30S2"></a></p><h4 name="Rätt att delta"><a name="Rätt att delta">Rätt att delta</a></h4><p><a name="K20P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P31"><b>31 §</b></a>   En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon<br />    1. är bosatt i landet, och<br />    2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.<p><a name="K20P31S2"></a></p> En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en svensk kommun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P31S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P31a"><b>31 a §</b></a>   Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare gäller i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen.<p><a name="K20P31aS2"></a></p> Huvudmannen ska besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen, om<br />    1. tidsperioden inte har löpt ut, och<br />    2. personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.<p><a name="K20P31aS3"></a></p> Ett beslut om förlängning ska fattas för högst sex månader åt gången. De förutsättningar som gäller för ett beslut enligt andra stycket gäller också för ett förnyat beslut om förlängning. Den längsta totala tid en person kan ha rätt till förlängning är tre år. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P31aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P31b"><b>31 b §</b></a>   Den som har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare enligt 31 och 31 a §§ har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning i den andra kommunen.<br /><i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P31bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P32"><b>32 §</b></a>   Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P32S2"></a></p><h4 name="Mottagande"><a name="Mottagande">Mottagande</a></h4><p><a name="K20P32S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P33"><b>33 §</b></a>   Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildning i svenska för invandrare.<p><a name="K20P33S2"></a></p> Om huvudmannen är en annan kommun än hemkommunen och tar emot personen till utbildning i svenska för invandrare ska huvudmannen informera hemkommunen om att personen tagits emot och om tidpunkten för mottagandet. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P33S3"></a></p><h4 name="Bedömning av en persons kunskaper"><a name="Bedömning av en persons kunskaper">Bedömning av en persons kunskaper</a></h4><p><a name="K20P33S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P33a"><b>33 a §</b></a>   När en person tas emot till utbildning i svenska för invandrare ska personens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.<p><a name="K20P33aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.<br /><i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P33aS3"></a></p><h4 name="Interkommunal ersättning"><a name="Interkommunal ersättning">Interkommunal ersättning</a></h4><p><a name="K20P33aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P33b"><b>33 b §</b></a>   En kommun, som i sin utbildning i svenska för invandrare har tagit emot en elev som kommer från en annan kommun enligt 31 b §, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P33bS2"></a></p><h4 name="Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare "><a name="Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare ">Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare </a></h4><p><a name="K20P33bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P33c"><b>33 c §</b></a>   Den sammanhållna utbildning som kommunerna enligt 3 a § ska tillhandahålla för vissa nyanlända invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P33cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P33d"><b>33 d §</b></a>   Den sammanhållna utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.<p><a name="K20P33dS2"></a></p> För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan enligt 8 §. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K20P33dS3"></a></p><h4 name="Betyg"><a name="Betyg">Betyg</a></h4><p><a name="K20P33dS4"></a></p><h4 name="Tillämpliga bestämmelser"><a name="Tillämpliga bestämmelser">Tillämpliga bestämmelser</a></h4><p><a name="K20P33dS5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P34"><b>34 §</b></a>   Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P34S2"></a></p><h4 name="Betygssättning"><a name="Betygssättning">Betygssättning</a></h4><p><a name="K20P34S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P35"><b>35 §</b></a>   I utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs.<p><a name="K20P35S2"></a></p> Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P35a"><b>35 a §</b></a>   I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.<p><a name="K20P35aS2"></a></p> När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.<p><a name="K20P35aS3"></a></p> Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P35aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P35b"><b>35 b §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P35bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P36"><b>36 §</b></a>   Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas.<p><a name="K20P36S2"></a></p> Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.<p><a name="K20P36S3"></a></p> Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.<p><a name="K20P36S4"></a></p> Som betyg på anpassad utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E i ett ämne ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K20P36S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P37"><b>37 §</b></a>   Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda. <p><a name="K20P37S2"></a></p> Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.<p><a name="K20P37S3"></a></p> Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.<p><a name="K20P37S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P37S5"></a></p><a class="paragraf" name="K20P37a"><b>37 a §</b></a>   Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Detsamma gäller vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P37aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P38"><b>38 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.<p><a name="K20P38S2"></a></p> Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.<p><a name="K20P38S3"></a></p> Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P38S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P39"><b>39 §</b></a>   Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs eller på en viss nivå i ett ämne på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen eller nivån. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P39S2"></a></p><h4 name="Prövning"><a name="Prövning">Prövning</a></h4><p><a name="K20P39S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P40"><b>40 §</b></a>   Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.<p><a name="K20P40S2"></a></p> Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.<p><a name="K20P40S3"></a></p> Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35-37 och 38 §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P40S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P40a"><b>40 a §</b></a>   Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.<p><a name="K20P40aS2"></a></p> Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.<p><a name="K20P40aS3"></a></p> Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35-37 och 38 §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P40aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P40b"><b>40 b §</b></a>   Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.<p><a name="K20P40bS2"></a></p> Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K20P40bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P41"><b>41 §</b></a>   Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P41S2"></a></p><a class="paragraf" name="K20P41a"><b>41 a §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning. <i>Lag (2022:147)</i>.<p><a name="K20P41aS2"></a></p><h4 name="Validering"><a name="Validering">Validering</a></h4><p><a name="K20P41aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P42"><b>42 §</b></a>   Huvudmannen är skyldig att se till att en elev erbjuds validering, om eleven behöver det och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser eller nivåer som bekostas av elevens hemkommun. Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats.<p><a name="K20P42S2"></a></p> Rektorn ska verka för att valideringen görs i enlighet med lag och andra författningar.<p><a name="K20P42S3"></a></p> I lagen (2015:478) med bemyndiganden att meddela föreskrifter om validering och om avgift för ansökan som avser kvalifikationer för livslångt lärande finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om validering av en persons kunnande.<br /><i>Lag (2022:912)</i>.<p><a name="K20P42S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P43"><b>43 §</b></a>   Den som har genomgått en validering enligt 42 § ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Betyg efter en validering ska sättas genom prövning. <i>Lag (2022:912)</i>.<p><a name="K20P43S2"></a></p><h4 name="Intyg"><a name="Intyg">Intyg</a></h4><p><a name="K20P43S3"></a></p><a class="paragraf" name="K20P44"><b>44 §</b></a>   Den som har genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Detsamma gäller den som har genomgått utbildning på en eller flera nivåer i ett ämne eller en validering enligt 42 § och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg.<p><a name="K20P44S2"></a></p> Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.<p><a name="K20P44S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser, vissa ämnen eller viss utbildning.<br /><i>Lag (2022:912)</i>.<p><a name="K20P44S4"></a></p><a class="paragraf" name="K20P45"><b>45 §</b></a>   Rektorn utfärdar intyg.<p><a name="K20P45S2"></a></p> Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg.<p><a name="K20P45S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K20P45S4"></a></p><br /><h3 name="K21"><a name="K21">21 kap. Fjärrundervisning i vissa skolformer </a></h3><p><a name="K20P45S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K20P45S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),<br />    - när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),<br />    - när fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (6 §),<br />    - när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem (7 §),<br />    - försöksverksamhet (8 §),<br />    - beslut om fjärrundervisning (9 §),<br />    - utförare av fjärrundervisning (10 §),<br />    - krav på fjärrundervisning (11-13 §§), och<br />    - bemyndigande (14 §).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer"><a name="Allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer">Allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer</a></h4><p><a name="K21P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P2"><b>2 §</b></a>   Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K21P3"><b>3 §</b></a>   Fjärrundervisning får användas för en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan i ämnen som eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.<p><a name="K21P3S2"></a></p> I övrigt får fjärrundervisning användas i de skolformer som anges i 2 § bara om<br />    1. det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet enligt 2 kap. 13 § och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan,<br />    2. det, när det gäller integrerad samisk undervisning i grundskolan, inte finns någon lämplig lärare inom huvudmannens skolenhet som kan bedriva den integrerade samiska undervisningen och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller<br />    3. elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K21P3S3"></a></p><h4 name="När fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer"><a name="När fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer">När fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer</a></h4><p><a name="K21P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K21P4"><b>4 §</b></a>   I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning användas endast i ämnena<br />    - engelska,<br />    - matematik,<br />    - moderna språk,<br />    - modersmål,<br />    - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,<br />    - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />    - samiska,<br />    - svenska,<br />    - svenska som andraspråk,<br />    - teckenspråk, och<br />    - teknik.<p><a name="K21P4S2"></a></p> I grundskolan får fjärrundervisning även användas för extra studietid och integrerad samisk undervisning.<p><a name="K21P4S3"></a></p> Av 3 § första stycket framgår att fjärrundervisning även får användas i ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K21P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K21P5"><b>5 §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i fråga om i vilka årskurser som fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.<p><a name="K21P5S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om<br />    1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och<br />    2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P5S3"></a></p><h4 name="När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan"><a name="När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan">När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K21P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K21P6"><b>6 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan meddela föreskrifter om<br />    1. i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas,<br />    2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och<br />    3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P6S2"></a></p><h4 name="När fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem"><a name="När fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem">När fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem</a></h4><p><a name="K21P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P7"><b>7 §</b></a>   Fjärrundervisning får användas för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§. För sådan utbildning ska samma bestämmelser om fjärrundervisning gälla som för den skolform som utbildningen ska motsvara, med undantag för 12 §. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K21P7S2"></a></p><h4 name="Försöksverksamhet"><a name="Försöksverksamhet">Försöksverksamhet</a></h4><p><a name="K21P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P8"><b>8 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i<br />    1. förskoleklassen, och<br />    2. grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i andra ämnen än de som anges i 4 §.<p><a name="K21P8S2"></a></p> En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P8"><b>8 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i andra ämnen än de som anges i 4 §.<p><a name="K21P8S2"></a></p> En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K21P8S3"></a></p><h4 name="Beslut om fjärrundervisning"><a name="Beslut om fjärrundervisning">Beslut om fjärrundervisning</a></h4><p><a name="K21P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K21P9"><b>9 §</b></a>   En huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne, för extra studietid eller för integrerad samisk undervisning i grundskolan ska fatta ett beslut om det. Huvudmannen får besluta om att använda fjärrundervisning för högst ett läsår åt gången. <i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K21P9S2"></a></p><h4 name="Utförare av fjärrundervisning"><a name="Utförare av fjärrundervisning">Utförare av fjärrundervisning</a></h4><p><a name="K21P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P10"><b>10 §</b></a>   Fjärrundervisning får endast utföras av huvudmän inom skolväsendet.<p><a name="K21P10S2"></a></p> Fjärrundervisning som avses i 7 § får dock även utföras av den som är huvudman för det särskilda ungdomshemmet.<p><a name="K21P10S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken omfattning fjärrundervisning får utföras åt en annan huvudman. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K21P10S4"></a></p><h4 name="Krav på fjärrundervisning"><a name="Krav på fjärrundervisning">Krav på fjärrundervisning</a></h4><p><a name="K21P10S5"></a></p><h4 name="Fjärrlärare"><a name="Fjärrlärare">Fjärrlärare</a></h4><p><a name="K21P10S6"></a></p><a class="paragraf" name="K21P11"><b>11 §</b></a>   Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva fjärrundervisning om<br />    1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och<br />    2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P11S2"></a></p><h4 name="Lokaler"><a name="Lokaler">Lokaler</a></h4><p><a name="K21P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P12"><b>12 §</b></a>   Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K21P12S2"></a></p><h4 name="Handledare"><a name="Handledare">Handledare</a></h4><p><a name="K21P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K21P13"><b>13 §</b></a>   Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig.<p><a name="K21P13S2"></a></p> Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P13S3"></a></p><h4 name="Bemyndigande"><a name="Bemyndigande">Bemyndigande</a></h4><p><a name="K21P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K21P14"><b>14 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K21P14S2"></a></p><br /><h3 name="K22"><a name="K22">22 kap. Distansundervisning i vissa skolformer </a></h3><p><a name="K21P14S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K21P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2-4 §§),<br />    - när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),<br />    - när distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (7 och 8 §§),<br />    - utförare av distansundervisning (9 §),<br />    - krav på distansundervisning (10 och 11 §§),<br />    - resor och boende (12 §),<br />    - särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen (13-22 §§), och<br />    - bemyndigande (23 §).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer"><a name="Allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer">Allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer</a></h4><p><a name="K22P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Distansundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan och förskoleklassen.<p><a name="K22P2S2"></a></p> I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Distansundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan.<p><a name="K22P2S2"></a></p> I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K22P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P3"><b>3 §</b></a>   Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används:<br />    - 2 kap. 6 a § om samråd, <br />    - 2 kap. 24 a-24 d §§ om skolbibliotek,<br />    - 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 §, 13 kap. 5 §, 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 §, 17 a kap. 8 § och 19 kap. 20 § om undervisningstid, och<br />    - 15 kap. 11 § första stycket och 18 kap. 11 § första stycket om huvudsakligen skolförlagd utbildning.<p><a name="K22P3S2"></a></p> För utbildning där distansundervisning används tillsammans med fjärrundervisning gäller inte 21 kap. om fjärrundervisning.<br /><i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K22P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P4"><b>4 §</b></a>   För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan som har fått distansundervisning ska den totala undervisningstiden efter att eleven har återgått till ordinarie undervisning motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.<p><a name="K22P4S2"></a></p> För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervisningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P4S3"></a></p><h4 name="När distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer"><a name="När distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer">När distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer</a></h4><p><a name="K22P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K22P5"><b>5 §</b></a>   Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning används. I lågstadiet får dock sådan undervisning användas som särskilt stöd endast om det finns synnerliga skäl. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K22P6"><b>6 §</b></a>   Distansundervisning enligt 5 § får användas endast i ämnena<br />    - engelska,<br />    - matematik,<br />    - moderna språk,<br />    - modersmål,<br />    - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,<br />    - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />    - samiska,<br />    - svenska,<br />    - svenska som andraspråk,<br />    - teckenspråk, och<br />    - teknik.<br /><i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P6S2"></a></p><h4 name="När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan"><a name="När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan">När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K22P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P7"><b>7 §</b></a>   Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K22P8"><b>8 §</b></a>   Distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl.<p><a name="K22P8S2"></a></p> Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13-15 §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P8S3"></a></p><h4 name="Utförare av distansundervisning"><a name="Utförare av distansundervisning">Utförare av distansundervisning</a></h4><p><a name="K22P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K22P9"><b>9 §</b></a>   Distansundervisning får endast utföras av en huvudman inom skolväsendet som efter ansökan har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används. För att godkännande ska lämnas krävs att<br />    1. huvudmannen har förutsättningar att utföra distansundervisning av god kvalitet, och<br />    2. det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.<p><a name="K22P9S2"></a></p> Godkännandet ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.<p><a name="K22P9S3"></a></p> Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande.<p><a name="K22P9S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att ett godkännande ska kunna lämnas och föreskrifter om urval bland sökande. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P9S5"></a></p><h4 name="Krav på distansundervisning"><a name="Krav på distansundervisning">Krav på distansundervisning</a></h4><p><a name="K22P9S6"></a></p><h4 name="Distanslärare"><a name="Distanslärare">Distanslärare</a></h4><p><a name="K22P9S7"></a></p><a class="paragraf" name="K22P10"><b>10 §</b></a>   Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva distansundervisning om<br />    1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och<br />    2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P10S2"></a></p><h4 name="Elevens kontakt med distansläraren"><a name="Elevens kontakt med distansläraren">Elevens kontakt med distansläraren</a></h4><p><a name="K22P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P11"><b>11 §</b></a>   Distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleven när distansundervisning används. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P11S2"></a></p><h4 name="Resor och boende"><a name="Resor och boende">Resor och boende</a></h4><p><a name="K22P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P12"><b>12 §</b></a>   En elev som har distansundervisning har rätt till ersättning för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. Elevens hemkommun ska stå för kostnaderna.<p><a name="K22P12S2"></a></p> Om eleven i anslutning till en resa enligt första stycket måste övernatta utanför det egna hemmet, ska hemkommunen svara för kostnader för logi under resan. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P12S3"></a></p><h4 name="Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen"><a name="Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen">Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen</a></h4><p><a name="K22P12S4"></a></p><h4 name="Behörighet"><a name="Behörighet">Behörighet</a></h4><p><a name="K22P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K22P13"><b>13 §</b></a>   För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller<br />    1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29-33 §§, 17 kap. 8-12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller<br />    2. anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P13S2"></a></p><h4 name="Beslut om behörighet och mottagande samt riksrekrytering"><a name="Beslut om behörighet och mottagande samt riksrekrytering">Beslut om behörighet och mottagande samt riksrekrytering</a></h4><p><a name="K22P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P14"><b>14 §</b></a>   Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.<p><a name="K22P14S2"></a></p> Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P14S3"></a></p><h4 name="Urval"><a name="Urval">Urval</a></h4><p><a name="K22P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K22P15"><b>15 §</b></a>   Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen. Urval ska göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P15S2"></a></p><h4 name="Särskilda kostnader för en elev"><a name="Särskilda kostnader för en elev">Särskilda kostnader för en elev</a></h4><p><a name="K22P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P16"><b>16 §</b></a>   Om en elev på grund av andra särskilda skäl har antagits till en utbildning där distansundervisning används med stöd av 8 § får, trots bestämmelserna om avgiftsfri utbildning i 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 §, eleven svara för kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildningens genomförande.<br /><i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P16S2"></a></p><h4 name="Ersättning till en offentlig huvudman"><a name="Ersättning till en offentlig huvudman">Ersättning till en offentlig huvudman</a></h4><p><a name="K22P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P17"><b>17 §</b></a>   En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).<p><a name="K22P17S2"></a></p> Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.<p><a name="K22P17S3"></a></p> Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.<p><a name="K22P17S4"></a></p> Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P17S5"></a></p><h4 name="Bidrag till en enskild huvudman"><a name="Bidrag till en enskild huvudman">Bidrag till en enskild huvudman</a></h4><p><a name="K22P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K22P18"><b>18 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §.<p><a name="K22P18S2"></a></p> Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan består bidraget av ett grundbelopp enligt 19 § som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §.<p><a name="K22P18S3"></a></p> Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.<p><a name="K22P18S4"></a></p> Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P18S5"></a></p><a class="paragraf" name="K22P19"><b>19 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. undervisning,<br />    2. lärverktyg,<br />    3. elevhälsa,<br />    4. måltider,<br />    5. administration,<br />    6. mervärdesskatt, och<br />    7. lokalkostnader.<br /><i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="K22P20"><b>20 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.<p><a name="K22P20S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<br /><i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P20S3"></a></p><h4 name="Bemyndigande om ersättning och bidrag"><a name="Bemyndigande om ersättning och bidrag">Bemyndigande om ersättning och bidrag</a></h4><p><a name="K22P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K22P21"><b>21 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om den ersättning och det bidrag som avses i 17-20 §§. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K22P21S2"></a></p><h4 name="Rätt att fullfölja utbildningen med ordinarie undervisning"><a name="Rätt att fullfölja utbildningen med ordinarie undervisning">Rätt att fullfölja utbildningen med ordinarie undervisning</a></h4><p><a name="K22P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K22P22"><b>22 §</b></a>   En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, där distansundervisning används med stöd av 8 §, och som därefter önskar delta i ordinarie undervisning har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen med sådan undervisning hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder sådan utbildning.<p><a name="K22P22S2"></a></p> Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P22S3"></a></p><h4 name="Bemyndigande"><a name="Bemyndigande">Bemyndigande</a></h4><p><a name="K22P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K22P23"><b>23 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K22P23S2"></a></p><br /><h3 name="K23"><a name="K23">23 kap. Entreprenad och samverkan </a></h3><p><a name="K22P23S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K22P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - allmänna förutsättningar för entreprenad (2-7 §§),<br />    - vad som får överlämnas på entreprenad (8-19 §§),<br />    - bemyndigande om entreprenad (20 §),<br />    - samverkan (21-24 §§), och<br />    - överlåtelse av ansvar för medicinska insatser (25 och 26 §§).<br /><i>Lag (2020:605)</i>. <p><a name="K23P1S2"></a></p><h4 name="Allmänna förutsättningar för entreprenad"><a name="Allmänna förutsättningar för entreprenad">Allmänna förutsättningar för entreprenad</a></h4><p><a name="K23P1S3"></a></p> Vad avses med entreprenad?<p><a name="K23P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P2"><b>2 §</b></a>   Med entreprenad avses i denna lag att en huvudman sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet som huvudmannen ansvarar för enligt denna lag. Huvudmannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad.<p><a name="K23P2S2"></a></p> Ett avtal om entreprenad får endast slutas under de förutsättningar som anges i detta kapitel eller i bestämmelser som det hänvisas till i detta kapitel.<p><a name="K23P2S3"></a></p> De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag gäller även för uppgifter som utförs på entreprenad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. <i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K23P2S4"></a></p><h4 name="Kommuner och regioner får utföra uppgifter på entreprenad"><a name="Kommuner och regioner får utföra uppgifter på entreprenad">Kommuner och regioner får utföra uppgifter på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K23P3"><b>3 §</b></a>   Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) om anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar får en kommun eller en region genom ett avtal enligt 2 § utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet eller sådana uppgifter som avses i 18 §.<br /><i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P3S2"></a></p><h4 name="Staten får utföra vissa uppgifter på entreprenad"><a name="Staten får utföra vissa uppgifter på entreprenad">Staten får utföra vissa uppgifter på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P4"><b>4 §</b></a>   Staten får som huvudman för specialskolan och sameskolan utföra endast sådana uppgifter på entreprenad som<br />    1. avses i 8 a, 12 a eller 15 §, eller<br />    2. avser fjärrundervisning enligt 16 § i ett sådant ämne eller i en sådan verksamhet som avses i 12 a eller 15 §.<br /><i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K23P4S2"></a></p><h4 name="Överlämnande av myndighetsutövning vid entreprenad"><a name="Överlämnande av myndighetsutövning vid entreprenad">Överlämnande av myndighetsutövning vid entreprenad</a></h4><p><a name="K23P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P5"><b>5 §</b></a>   Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får huvudmannen även överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift till utföraren. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K23P6"><b>6 §</b></a>   En kommun eller en region får, när det gäller kommunal vuxenutbildning, överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter till utföraren.<p><a name="K23P6S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P6S3"></a></p><h4 name="Lärare"><a name="Lärare">Lärare</a></h4><p><a name="K23P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P7"><b>7 §</b></a>   Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13-19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får, när det gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå undervisa vid entreprenad om<br />    1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och<br />    2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P7S2"></a></p><h4 name="Vad som får överlämnas på entreprenad"><a name="Vad som får överlämnas på entreprenad">Vad som får överlämnas på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P7S3"></a></p><h4 name="När alla uppgifter får överlämnas på entreprenad"><a name="När alla uppgifter får överlämnas på entreprenad">När alla uppgifter får överlämnas på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P8"><b>8 §</b></a>   Alla uppgifter får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom<br />    1. kommunal vuxenutbildning, och <br />    2. sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P8S2"></a></p><h4 name="När skolbiblioteksverksamhet får överlämnas på entreprenad"><a name="När skolbiblioteksverksamhet får överlämnas på entreprenad">När skolbiblioteksverksamhet får överlämnas på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Uppgiften att tillhandahålla skolbiblioteksverksamhet enligt 2 kap. 24 a § första stycket får, under de förutsättningar som anges i tredje stycket samma paragraf, överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller en huvudman för ett folkbibliotek på entreprenad inom<br />    1. förskoleklassen, <br />    2. grundskolan, <br />    3. anpassade grundskolan, <br />    4. specialskolan,<br />    5. sameskolan,<br />    6. gymnasieskolan, och<br />    7. anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2024:1072)</i>.<p><a name="K23P8aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K23P8a"><b>8 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Uppgiften att tillhandahålla skolbiblioteksverksamhet enligt 2 kap. 24 a § första stycket får, under de förutsättningar som anges i tredje stycket samma paragraf, överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller en huvudman för ett folkbibliotek på entreprenad inom<br />    1. grundskolan,<br />    2. anpassade grundskolan,<br />    3. specialskolan,<br />    4. sameskolan,<br />    5. gymnasieskolan, och<br />    6. anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K23P8aS2"></a></p><h4 name="När andra uppgifter än undervisning får överlämnas på entreprenad"><a name="När andra uppgifter än undervisning får överlämnas på entreprenad">När andra uppgifter än undervisning får överlämnas på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P8aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P9"><b>9 §</b></a>   Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom<br />    1. grundskolan,<br />    2. anpassade grundskolan,<br />    3. specialskolan, och<br />    4. sameskolan.<p><a name="K23P9S2"></a></p> Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P10"><b>10 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom<br />    1. förskolan,<br />    2. förskoleklassen,<br />    3. fritidshemmet,<br />    4. grundskolan,<br />    5. anpassade grundskolan,<br />    6. gymnasieskolan, och<br />    7. anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K23P10"><b>10 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom<br />    1. förskolan,<br />    2. fritidshemmet,<br />    3. grundskolan,<br />    4. anpassade grundskolan,<br />    5. gymnasieskolan, och<br />    6. anpassade gymnasieskolan. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K23P10S2"></a></p><h4 name="När undervisning får överlämnas på entreprenad inom förskolan och fritidshemmet"><a name="När undervisning får överlämnas på entreprenad inom förskolan och fritidshemmet">När undervisning får överlämnas på entreprenad inom förskolan och fritidshemmet</a></h4><p><a name="K23P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P11"><b>11 §</b></a>   Uppgifter som är hänförliga till undervisning får inom förskolan och fritidshemmet överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad, om det behövs för att tillhandahålla verksamhet vid sådana tillfällen då endast få barn eller elever behöver förskola eller fritidshem. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P11S2"></a></p><h4 name="När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom grundskolan, specialskolan och sameskolan"><a name="När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom grundskolan, specialskolan och sameskolan">När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom grundskolan, specialskolan och sameskolan</a></h4><p><a name="K23P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P12"><b>12 §</b></a>   Uppgifter som avser undervisning i lovskola enligt 10 kap. 23 a och 23 b §§ får inom grundskolan överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="K23P12a"><b>12 a §</b></a>   Uppgifter inom grundskolan, specialskolan och sameskolan som avser undervisning i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan enligt 10 kap. 23 g §, 12 kap. 23 a § eller 13 kap. 21 c § får överlämnas på entreprenad till<br />    1. en huvudman för grundskola,<br />    2. huvudmannen för specialskolan eller sameskolan, eller<br />    3. en huvudman för gymnasieskola.<p><a name="K23P12aS2"></a></p> Första stycket gäller bara om undervisningen i ämnet bedrivs av lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 §.<p><a name="K23P12aS3"></a></p> Om uppgifter överlämnas på entreprenad enligt första stycket får även uppgifter som avser fjärrundervisning i ämnet överlämnas till samma huvudman på entreprenad enligt 16 §.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K23P12aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P12b"><b>12 b §</b></a>   Alla uppgifter i en riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan, utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där undervisningen fördjupas eller breddas eller i ämnen som läses enligt gymnasieskolans ämnesplaner, får överlämnas till en annan huvudman inom grundskolan på entreprenad.<br /><i>Lag (2024:411)</i>.<p><a name="K23P12bS2"></a></p><h4 name="När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan"><a name="När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan">När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K23P12bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P13"><b>13 §</b></a>   Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom<br />    1. gymnasieskolan, och<br />    2. anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P13S2"></a></p><h4 name="När modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer"><a name="När modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer">När modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer</a></h4><p><a name="K23P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P14"><b>14 §</b></a>   Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom<br />    1. grundskolan,<br />    2. anpassade grundskolan,<br />    3. specialskolan,<br />    4. sameskolan,<br />    5. gymnasieskolan, och<br />    6. anpassade gymnasieskolan.<p><a name="K23P14S2"></a></p> Ett överlämnande av uppgifter som avser studiehandledning på modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P14S3"></a></p><h4 name="När undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad"><a name="När undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad">När undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad</a></h4><p><a name="K23P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P15"><b>15 §</b></a>   Uppgifter som avser undervisning i teckenspråk eller samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan får överlämnas på entreprenad endast till staten. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P15S2"></a></p><h4 name="När fjärrundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer"><a name="När fjärrundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer">När fjärrundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer</a></h4><p><a name="K23P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P16"><b>16 §</b></a>   Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom<br />    1. grundskolan,<br />    2. anpassade grundskolan,<br />    3. specialskolan,<br />    4. sameskolan,<br />    5. gymnasieskolan, och<br />    6. anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P16S2"></a></p><h4 name="När distansundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer"><a name="När distansundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer">När distansundervisning får överlämnas på entreprenad inom vissa skolformer</a></h4><p><a name="K23P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P17"><b>17 §</b></a>   Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har godkänts som utförare av distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på entreprenad inom<br />    1. grundskolan,<br />    2. anpassade grundskolan,<br />    3. specialskolan,<br />    4. sameskolan,<br />    5. gymnasieskolan, och<br />    6. anpassade gymnasieskolan.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P17S2"></a></p><h4 name="När uppgifter får överlämnas på entreprenad inom vissa särskilda utbildningsformer"><a name="När uppgifter får överlämnas på entreprenad inom vissa särskilda utbildningsformer">När uppgifter får överlämnas på entreprenad inom vissa särskilda utbildningsformer</a></h4><p><a name="K23P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P18"><b>18 §</b></a>   För utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ samt utbildning för elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution enligt 24 kap. 17-19 §§ ska samma bestämmelser om entreprenad gälla som för den skolform som utbildningen ska motsvara. <i>Lag (2020:605)</i>. <p><a name="K23P18S2"></a></p><h4 name="Dispensmöjlighet"><a name="Dispensmöjlighet">Dispensmöjlighet</a></h4><p><a name="K23P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P19"><b>19 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, en region eller en enskild huvudman i andra fall än de som anges i 11-14, 16 och 17 §§ medge att kommunen, regionen eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P19S2"></a></p><h4 name="Bemyndigande om entreprenad"><a name="Bemyndigande om entreprenad">Bemyndigande om entreprenad</a></h4><p><a name="K23P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P20"><b>20 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenad enligt 8-18 §§. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P20S2"></a></p><h4 name="Samverkan"><a name="Samverkan">Samverkan</a></h4><p><a name="K23P20S3"></a></p> Vad avses med samverkan?<p><a name="K23P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P21"><b>21 §</b></a>   Med samverkan avses i detta kapitel att en kommun sluter avtal med en annan kommun, en region eller staten om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter enligt denna lag på ett visst område. Ett sådant avtal om samverkan innebär att den som tar över ansvaret också tar över huvudmannaskapet för uppgifterna.<p><a name="K23P21S2"></a></p> Ett avtal om samverkan får endast avse sådana uppgifter som anges i 22-24 §§.<p><a name="K23P21S3"></a></p> Avtalet ska anmälas till Statens skolinspektion. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P21a"><b>21 a §</b></a>   Bestämmelser om annan samverkan mellan kommuner än som avses i detta kapitel finns i 2 kap. 2 a och 2 b §§.<br /><i>Lag (2022:1089)</i>.<p><a name="K23P21aS2"></a></p><h4 name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun"><a name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun">När en kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun</a></h4><p><a name="K23P21aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P22"><b>22 §</b></a>   En kommun får sluta avtal om samverkan med en annan kommun om uppgifter inom<br />    1. förskolan,<br />    2. fritidshemmet,<br />    3. kommunal vuxenutbildning, och<br />    4. sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P22S2"></a></p><h4 name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med en region"><a name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med en region">När en kommun får sluta avtal om samverkan med en region</a></h4><p><a name="K23P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P23"><b>23 §</b></a>   En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom<br />    1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, och<br />    2. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.<p><a name="K23P23S2"></a></p> I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K23P23S3"></a></p><h4 name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med staten"><a name="När en kommun får sluta avtal om samverkan med staten">När en kommun får sluta avtal om samverkan med staten</a></h4><p><a name="K23P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P24"><b>24 §</b></a>   En kommun får sluta avtal om samverkan med staten som huvudman för sameskolan om uppgifter inom förskolan. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P24S2"></a></p><h4 name="Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser"><a name="Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser">Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser</a></h4><p><a name="K23P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K23P25"><b>25 §</b></a>   En huvudman inom skolväsendet får överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ enligt andra eller tredje stycket även om huvudmannen i övrigt behåller huvudmannaskapet för utbildningen.<p><a name="K23P25S2"></a></p> En kommun som huvudman, en enskild huvudman eller staten som huvudman får överlåta ansvaret till en region, om båda parter är överens om detta.<p><a name="K23P25S3"></a></p> En region som huvudman, en enskild huvudman eller staten som huvudman får överlåta ansvaret till en kommun, om båda parter är överens om detta. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K23P26"><b>26 §</b></a>   Vad som föreskrivs om överlåtelse av ansvar i 25 § gäller även för staten som huvudman för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K23P26S2"></a></p><br /><h3 name="K24"><a name="K24">24 kap. Särskilda utbildningsformer </a></h3><p><a name="K23P26S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K23P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - internationella skolor (2-7 §§),<br />    - utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),<br />    - utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),<br />    - utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (11-15 §§),<br />    - utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus (16-19 §§),<br />    - utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20-22 §§),<br />    - annat sätt att fullgöra skolplikten (23-25 §§), och<br />    - bemyndiganden (26 §).<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K24P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P1"><b>1 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - internationella skolor (2-7 §§),<br />    - utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),<br />    - utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10-10 b §§),<br />    - utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (11-15 §§),<br />    - utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus (16-19 §§),<br />    - utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20-22 §§),<br />    - annat sätt att fullgöra skolplikten (23-25 §§), och<br />    - bemyndiganden (26 §). <i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K24P1S2"></a></p><h4 name="Internationella skolor"><a name="Internationella skolor">Internationella skolor</a></h4><p><a name="K24P1S3"></a></p><h4 name="Definition"><a name="Definition">Definition</a></h4><p><a name="K24P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P2"><b>2 §</b></a>   I denna lag avses med internationell skola en skola<br />    1. där utbildningen inte följer en sådan läroplan som avses i 1 kap. 11 §, utan ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, och<br />    2. som i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P2S2"></a></p><h4 name="Internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman"><a name="Internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman">Internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman</a></h4><p><a name="K24P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P3"><b>3 §</b></a>   Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell skola på grundskolenivå som har en enskild huvudman, om huvudmannen har godkänts enligt 3 a § och<br />    1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid,<br />    2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige,<br />    3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämna Sverige för en längre tid, eller<br />    4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att följa undervisningen.<p><a name="K24P3S2"></a></p> Regeringen får besluta att en sådan internationell skola som avses i första stycket får ta emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra sin skolplikt vid skolan.<p><a name="K24P3S3"></a></p> Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P3a"><b>3 a §</b></a>   En enskild får efter ansökan godkännas som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå.<p><a name="K24P3aS2"></a></p> För att godkännande ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.<p><a name="K24P3aS3"></a></p> Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande.<p><a name="K24P3aS4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå för att ett godkännande ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått ett godkännande. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P3aS5"></a></p><h4 name="Internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman"><a name="Internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman">Internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman</a></h4><p><a name="K24P3aS6"></a></p><a class="paragraf" name="K24P4"><b>4 §</b></a>   Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell skola på grundskolenivå som har en kommunal huvudman, om huvudmannen har fått ett medgivande enligt 4 a § och<br />    1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid,<br />    2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige,<br />    3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämna Sverige för en längre tid, eller<br />    4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att följa undervisningen.<p><a name="K24P4S2"></a></p> Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P4a"><b>4 a §</b></a>   Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en kommun får vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå, om utbildningen följer en internationell läroplan och det finns behov av utbildningen.<p><a name="K24P4aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett medgivande enligt första stycket. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P4aS3"></a></p><h4 name="Bidrag för en elev i en internationell skola på grundskolenivå"><a name="Bidrag för en elev i en internationell skola på grundskolenivå">Bidrag för en elev i en internationell skola på grundskolenivå</a></h4><p><a name="K24P4aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P5"><b>5 §</b></a>   Hemkommunen för en elev i en internationell skola på grundskolenivå, vars huvudman har fått ett godkännande enligt 3 a § eller ett medgivande enligt 4 a §, ska, om inte hemkommunen och huvudmannen är samma kommun, lämna bidrag till huvudmannen för skolan om<br />    1. eleven får fullgöra sin skolplikt där, eller<br />    2. hemkommunen får statsbidrag för eleven.<p><a name="K24P5S2"></a></p> Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K24P5S3"></a></p> Om inte hemkommunen och huvudmannen för skolan har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.<br /><i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P5a"><b>5 a §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela<br />    1. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i 5 § andra stycket, om hemkommunen får statsbidrag för eleven, och<br />    2. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt 5 §. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P5aS2"></a></p><h4 name="Bidrag för en elev i en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman"><a name="Bidrag för en elev i en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman">Bidrag för en elev i en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman</a></h4><p><a name="K24P5aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P6"><b>6 §</b></a>   En enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå får efter ansökan förklaras berättigad till bidrag för elever från deras hemkommuner enligt 6 a §.<p><a name="K24P6S2"></a></p> För att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.<p><a name="K24P6S3"></a></p> Statens skolinspektion prövar frågor om förklaring om rätt till bidrag.<p><a name="K24P6S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på gymnasienivå för att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått en förklaring om rätt till bidrag. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K24P6a"><b>6 a §</b></a>   Hemkommunen för en elev i en internationell skola på gymnasienivå, vars huvudman har fått en förklaring enligt 6 §, ska lämna bidrag till huvudmannen för skolan om<br />    1. eleven är folkbokförd i Sverige eller hemkommunen får statsbidrag för eleven,<br />    2. eleven är bosatt i Sverige för en begränsad tid eller har andra särskilda skäl att få sin utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, och<br />    3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.<p><a name="K24P6aS2"></a></p> Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om.<p><a name="K24P6aS3"></a></p> För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska hemkommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått en gymnasieutbildning som erbjudits av kommunen. Kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K24P6aS4"></a></p> Om inte hemkommunen och huvudmannen har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.<br /><i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P6aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K24P6b"><b>6 b §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela<br />    1. föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt 6 a § första stycket om kommunerna och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer överens om beloppet enligt samma paragrafs andra stycke,<br />    2. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i 6 a § andra och tredje styckena, om hemkommunen får statsbidrag för eleven, och<br />    3. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt 6 a §. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P6bS2"></a></p><h4 name="Insyn"><a name="Insyn">Insyn</a></h4><p><a name="K24P6bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P7"><b>7 §</b></a>   Den kommun där en internationell skola med enskild huvudman är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet, så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn.<br /><i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P7S2"></a></p><h4 name="Utbildning vid särskilda ungdomshem"><a name="Utbildning vid särskilda ungdomshem">Utbildning vid särskilda ungdomshem</a></h4><p><a name="K24P7S3"></a></p><h4 name="Utbildning för skolpliktiga"><a name="Utbildning för skolpliktiga">Utbildning för skolpliktiga</a></h4><p><a name="K24P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P8"><b>8 §</b></a>   Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.<p><a name="K24P8S2"></a></p> Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. Den ska motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:<br />    - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och<br />    - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K24P8S3"></a></p><h4 name="Utbildning för icke skolpliktiga"><a name="Utbildning för icke skolpliktiga">Utbildning för icke skolpliktiga</a></h4><p><a name="K24P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P9"><b>9 §</b></a>   Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.<p><a name="K24P9S2"></a></p> För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:<br />    - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och<br />    - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K24P9S3"></a></p><h4 name="Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt"><a name="Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt">Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt</a></h4><p><a name="K24P9S4"></a></p> 10 § /Ny beteckning 24 kap. 10 b § U:2026-07-01/ För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården. <i>Lag (2020:446)</i>.<p><a name="K24P9S5"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K24P9S6"></a></p><h4 name="Utbildning för skolpliktiga barn"><a name="Utbildning för skolpliktiga barn">Utbildning för skolpliktiga barn</a></h4><p><a name="K24P9S7"></a></p><a class="paragraf" name="K24P10"><b>10 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Skolpliktiga barn som är intagna i kriminalvårdsanstalt och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska fullgöra den genom att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården.<p><a name="K24P10S2"></a></p> Utbildningen ska motsvara den i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna lag tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i en kriminalvårdsanstalt. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:<br />    - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och<br />    - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).<br /><i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K24P10S3"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K24P10S4"></a></p><h4 name="Utbildning för icke skolpliktiga barn"><a name="Utbildning för icke skolpliktiga barn">Utbildning för icke skolpliktiga barn</a></h4><p><a name="K24P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K24P10a"><b>10 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den som inte längre är skolpliktig och är intagen i en kriminalvårdsanstalt och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolgång på annat sätt ska fram till dess att han eller hon fyller arton år ges möjlighet att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. För sådan utbildning ansvarar Krimi- nalvården.<p><a name="K24P10aS2"></a></p> Utbildningen ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna lag tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i en kriminalvårdsanstalt. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:<br />    - bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31-33 §§), och<br />    - bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).<br /><i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K24P10aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P10b"><b>10 b §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården. <i>Lag (2026:531)</i>.<p><a name="K24P10bS2"></a></p><h4 name="Utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare"><a name="Utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare">Utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare</a></h4><p><a name="K24P10bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P11"><b>11 §</b></a>   Den som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas motsvarande utbildning, om<br />    1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och<br />    2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K24P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P12"><b>12 §</b></a>   Det som sägs i 20 kap. 2, 4-6, 7-9 a, 24-27 och 32 §§ om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas motsvarande utbildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §.<p><a name="K24P12S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådan utbildning. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K24P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P13"><b>13 §</b></a>   Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin hemkommun. <i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K24P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P14"><b>14 §</b></a>   Hemkommunen ska i samband med att den fattar ett beslut om mottagande enligt 20 kap. 33 § förklara eleven behörig att delta i utbildning i folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare om<br />    1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och<br />    2. anmälan har lämnats enligt 13 §.<br /><i>Lag (2015:482)</i>.<p><a name="K24P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P15"><b>15 §</b></a>   En folkhögskola som till sin utbildning i svenska för invandrare har antagit en elev som har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 14 §, har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun.<p><a name="K24P15S2"></a></p> Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen utbildning i svenska för invandrare.<p><a name="K24P15S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får lämnas.<p><a name="K24P15S4"></a></p><h4 name="Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution"><a name="Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution">Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution</a></h4><p><a name="K24P15S5"></a></p><i><i>/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K24P15S6"></a></p><h4 name="Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem"><a name="Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem">Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem</a></h4><p><a name="K24P15S7"></a></p><a class="paragraf" name="K24P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Om ett barn vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, ska huvudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem. <i>Lag (2015:176)</i>.<p><a name="K24P16S2"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/</i></i><p><a name="K24P16S3"></a></p><h4 name="Utbildning som motsvarar förskola och fritidshem"><a name="Utbildning som motsvarar förskola och fritidshem">Utbildning som motsvarar förskola och fritidshem</a></h4><p><a name="K24P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P16"><b>16 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Om ett barn vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, ska huvudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola eller fritidshem. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K24P16S2"></a></p><h4 name="Särskild undervisning"><a name="Särskild undervisning">Särskild undervisning</a></h4><p><a name="K24P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P17"><b>17 §</b></a>   För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen, om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.<p><a name="K24P17S2"></a></p> Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K24P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P18"><b>18 §</b></a>   Särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.<p><a name="K24P18S2"></a></p><h4 name="Huvudman"><a name="Huvudman">Huvudman</a></h4><p><a name="K24P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P19"><b>19 §</b></a>   Särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför skolväsendet.<p><a name="K24P19S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för första stycket i de fall där institutionen är belägen i två eller flera kommuner.<p><a name="K24P19S3"></a></p><h4 name="Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats"><a name="Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats">Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats</a></h4><p><a name="K24P19S4"></a></p><h4 name="Särskild undervisning"><a name="Särskild undervisning">Särskild undervisning</a></h4><p><a name="K24P19S5"></a></p><a class="paragraf" name="K24P20"><b>20 §</b></a>   För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K24P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P21"><b>21 §</b></a>   Särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.<br /> Särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker.<p><a name="K24P21S2"></a></p><h4 name="Huvudman"><a name="Huvudman">Huvudman</a></h4><p><a name="K24P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P22"><b>22 §</b></a>   Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i.<p><a name="K24P22S2"></a></p><h4 name="Annat sätt att fullgöra skolplikten"><a name="Annat sätt att fullgöra skolplikten">Annat sätt att fullgöra skolplikten</a></h4><p><a name="K24P22S3"></a></p><h4 name="Förutsättningar för medgivande"><a name="Förutsättningar för medgivande">Förutsättningar för medgivande</a></h4><p><a name="K24P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K24P23"><b>23 §</b></a>   Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag.<br /> Medgivande ska lämnas om<br />    1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,<br />    2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och<br />    3. det finns synnerliga skäl.<p><a name="K24P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="K24P24"><b>24 §</b></a>   Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns.<p><a name="K24P24S2"></a></p> Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas.<p><a name="K24P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P25"><b>25 §</b></a>   Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund för att fullgöra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten.<p><a name="K24P25S2"></a></p><h4 name="Bemyndigande"><a name="Bemyndigande">Bemyndigande</a></h4><p><a name="K24P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K24P26"><b>26 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning som avses i 8-25 §§.<br /><i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K24P26S2"></a></p><br /><h3 name="K25"><a name="K25">25 kap. Annan pedagogisk verksamhet </a></h3><p><a name="K24P26S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K24P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (2 och 2 a §§),<br />    - öppen förskola (3 §),<br />    - öppen fritidsverksamhet (4 §),<br />    - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (5 §),<br />    - annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk (5 a §),<br />    - övergripande krav på verksamheten (6-9 §§), och<br />    - enskilda huvudmän och bidrag (10-16 §§).<br /><i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P1S2"></a></p><h4 name="Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem"><a name="Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem">Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem</a></h4><p><a name="K25P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P2"><b>2 §</b></a>   Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.<p><a name="K25P2S2"></a></p> Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. I detta ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet.<p><a name="K25P2S3"></a></p> Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska huvudmannen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.<br /><i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P2a"><b>2 a §</b></a>   En person som är 15 år eller äldre och är folkbokförd där en sådan verksamhet som avses i 2 § ska bedrivas ska på begäran av kommunen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt.<p><a name="K25P2aS2"></a></p> Om ett registerutdrag inte visas upp, får verksamheten inte bedrivas.<p><a name="K25P2aS3"></a></p> Kontrollen av registerutdraget ska dokumenteras genom att kommunens handläggare antecknar att utdraget har visats upp. Någon annan dokumentation om kontrollen får inte göras.<br /><i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P2aS4"></a></p><h4 name="Öppen förskola"><a name="Öppen förskola">Öppen förskola</a></h4><p><a name="K25P2aS5"></a></p><a class="paragraf" name="K25P3"><b>3 §</b></a>   En kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg.<p><a name="K25P3S2"></a></p> Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.<p><a name="K25P3S3"></a></p><h4 name="Öppen fritidsverksamhet"><a name="Öppen fritidsverksamhet">Öppen fritidsverksamhet</a></h4><p><a name="K25P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P4"><b>4 §</b></a>   Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.<p><a name="K25P4S2"></a></p> Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K25P4S3"></a></p><h4 name="Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds"><a name="Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds">Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds</a></h4><p><a name="K25P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P5"><b>5 §</b></a>   Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.<p><a name="K25P5S2"></a></p><h4 name="Annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk"><a name="Annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk">Annan pedagogisk verksamhet på nationella minoritetsspråk</a></h4><p><a name="K25P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P5a"><b>5 a §</b></a>   En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller sådan verksamhet som avses i 2 eller 5 § ska sträva efter att erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i sådan verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. <p><a name="K25P5aS2"></a></p> Om kommunen erbjuder verksamhet enligt 2 eller 5 § ska vårdnadshavare som ansöker om sådan verksamhet tillfrågas om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.<p><a name="K25P5aS3"></a></p> Om en kommun som ingår i ett förvaltningsområde anordnar öppen förskola enligt 3 § ska kommunen, om det finns sådan efterfrågan, sträva efter att erbjuda hela eller en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska. <i>Lag (2018:1368)</i>.<p><a name="K25P5aS4"></a></p><h4 name="Övergripande krav på verksamheten"><a name="Övergripande krav på verksamheten">Övergripande krav på verksamheten</a></h4><p><a name="K25P5aS5"></a></p><h4 name="Utgångspunkter"><a name="Utgångspunkter">Utgångspunkter</a></h4><p><a name="K25P5aS6"></a></p><a class="paragraf" name="K25P6"><b>6 §</b></a>   Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.<p><a name="K25P6S2"></a></p> Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.<p><a name="K25P6S3"></a></p><h4 name="Kvalitetskrav"><a name="Kvalitetskrav">Kvalitetskrav</a></h4><p><a name="K25P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P7"><b>7 §</b></a>   Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.<p><a name="K25P7S2"></a></p> För sådan verksamhet som avses i 2 § gäller, utöver första stycket, att den ansvariga huvudmannen ska se till att personalen som har hand om omsorgen ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen för sådan verksamhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. <i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P7S3"></a></p><h4 name="Uppföljning och utvärdering"><a name="Uppföljning och utvärdering">Uppföljning och utvärdering</a></h4><p><a name="K25P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P8"><b>8 §</b></a>   En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan verksamhet som avses i 2-5 §§.<p><a name="K25P8S2"></a></p> Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.<p><a name="K25P8S3"></a></p> Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.<p><a name="K25P8S4"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="K25P8S5"></a></p><a class="paragraf" name="K25P9"><b>9 §</b></a>   För plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt för sådan omsorg som avses i 5 § får avgifter tas ut på det sätt som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive 14 kap. 12 §.<p><a name="K25P9S2"></a></p><h4 name="Enskilda huvudmän och bidrag"><a name="Enskilda huvudmän och bidrag">Enskilda huvudmän och bidrag</a></h4><p><a name="K25P9S3"></a></p><h4 name="Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem"><a name="Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem">Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem</a></h4><p><a name="K25P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P10"><b>10 §</b></a>   En enskild får godkännas som huvudman för en sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 §. Den kommun där verksamheten ska bedrivas ska efter ansökan lämna ett godkännande om<br />    1. den enskilde har insikt i och förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten,<br />    2. den enskilde i övrigt bedöms lämplig,<br />    3. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet,<br />    4. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och<br />    5. avgifterna inte är oskäligt höga.<p><a name="K25P10S2"></a></p> Godkännandet att vara huvudman ska avse verksamhet på ett visst verksamhetsställe som bedöms lämpligt. Om verksamheten ska bedrivas där någon är folkbokförd kan en sökande inte anses lämplig utan att en registerkontroll enligt 2 a § har gjorts.<p><a name="K25P10S3"></a></p> Kommunen får godkänna en enskild som huvudman trots att villkoret i första stycket 4 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.<br /><i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P10a"><b>10 a §</b></a>   I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 10 § första stycket 1 sammantaget avse<br />    1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, <br />    2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, <br />    3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och <br />    4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.<p><a name="K25P10aS2"></a></p> Vid lämplighetsbedömningen av den enskilde enligt 10 § första stycket 2 ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga i den krets av personer som anges i första stycket bedöms lämpliga. <i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P10aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P10b"><b>10 b §</b></a>   En enskild huvudman ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 10 a § första stycket till kommunen senast en månad efter förändringen. <i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P10bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K25P10c"><b>10 c §</b></a>   Kommunen får ta ut en avgift för en ansökan om godkännande enligt 10 §. <i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P10cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K25P11"><b>11 §</b></a>   Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild som har godkänts som huvudman enligt 10 § för varje barn som tas emot. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 12 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §.<p><a name="K25P11S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. Om barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte skyldig att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för verksamheterna.<p><a name="K25P11S3"></a></p> När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra som har tagits emot. <i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K25P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P12"><b>12 §</b></a>   Grundbeloppet ska avse ersättning för<br />    1. omsorg och pedagogisk verksamhet,<br />    2. pedagogiskt material och utrustning,<br />    3. måltider,<br />    4. administration,<br />    5. mervärdesskatt, och<br />    6. lokalkostnader.<p><a name="K25P12S2"></a></p> Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll och omfattning.<p><a name="K25P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P13"><b>13 §</b></a>   Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.<p><a name="K25P13S2"></a></p> Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. <i>Lag (2016:550)</i>.<p><a name="K25P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P14"><b>14 §</b></a>   Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap.<p><a name="K25P14S2"></a></p><h4 name="Öppen fritidsverksamhet"><a name="Öppen fritidsverksamhet">Öppen fritidsverksamhet</a></h4><p><a name="K25P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K25P15"><b>15 §</b></a>   Om en enskild som har godkänts som huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om kommunen där verksamheten är belägen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga.<p><a name="K25P15S2"></a></p> Bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen motsvarande verksamhet.<br /> Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.<p><a name="K25P15S3"></a></p><h4 name="Övriga verksamheter"><a name="Övriga verksamheter">Övriga verksamheter</a></h4><p><a name="K25P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K25P16"><b>16 §</b></a>   En kommun får även lämna bidrag till verksamhet som avses i 3-5 §§ och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas på det sätt som anges i 12 § andra stycket.<p><a name="K25P16S2"></a></p><br /><h3 name="K26"><a name="K26">26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering </a></h3><p><a name="K25P16S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K25P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - tillsyn (2-9 a §§),<br />    - ingripanden vid tillsyn (10-18 §§),<br />    - statlig kvalitetsgranskning (19-23 §§), och<br />    - nationell uppföljning och utvärdering (24-28 §§).<br /><i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K26P1S2"></a></p><h4 name="Tillsyn"><a name="Tillsyn">Tillsyn</a></h4><p><a name="K26P1S3"></a></p><h4 name="Definition av tillsyn"><a name="Definition av tillsyn">Definition av tillsyn</a></h4><p><a name="K26P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P2"><b>2 §</b></a>   Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.<p><a name="K26P2S2"></a></p> Om det vid tillsynen av verksamheten vid en skolenhet konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen, ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras.<br /><i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K26P2S3"></a></p><h4 name="Tillsynens omfattning"><a name="Tillsynens omfattning">Tillsynens omfattning</a></h4><p><a name="K26P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P3"><b>3 §</b></a>   Statens skolinspektion har tillsyn över <br />    1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag, <br />    2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §, <br />    3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, <br />    4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §, och<br />    5. att enskilda som godkänts av Skolinspektionen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 6 b §§.<p><a name="K26P3S2"></a></p> Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K26P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P3a"><b>3 a §</b></a>   Statens skolinspektion får med anledning av inkomna uppgifter från en enskild om en utbildning inom skolväsendet inleda tillsyn som rör ett enskilt barn eller en enskild elev endast om<br />    1. den enskilde har anmält klagomål till huvudmannen och denne har fått möjlighet att fullgöra sina skyldigheter enligt 4 kap. 7 och 8 §§, eller <br />    2. det finns särskilda skäl. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K26P3aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P3b"><b>3 b §</b></a>   Om Statens skolinspektion får uppgifter från en enskild eller en annan myndighet om en utbildning inom skolväsendet och Skolinspektionen inte inleder tillsyn får myndigheten överlämna uppgifterna till huvudmannen för hantering enligt 4 kap. 7 och 8 §§, om sekretess inte hindrar det.<br /><i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K26P3bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P4"><b>4 §</b></a>   En kommun har tillsyn över <br />    1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, <br />    2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har godkänt enligt 25 kap. 10 §, och<br />    3. att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 6 b §§ och 25 kap. 10, 10 a och 10 b §§.<p><a name="K26P4S2"></a></p> Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K26P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P5"><b>5 §</b></a>   Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning som bedrivs enligt avtal med staten.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K26P5S2"></a></p><h4 name="Tillträde till lokaler och andra utrymmen"><a name="Tillträde till lokaler och andra utrymmen">Tillträde till lokaler och andra utrymmen</a></h4><p><a name="K26P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P6"><b>6 §</b></a>   En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn.<br /> Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.<p><a name="K26P6S2"></a></p><h4 name="Uppgiftsskyldighet"><a name="Uppgiftsskyldighet">Uppgiftsskyldighet</a></h4><p><a name="K26P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P7"><b>7 §</b></a>   Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen.<p><a name="K26P7S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material.<p><a name="K26P7S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas.<p><a name="K26P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P8"><b>8 §</b></a>   Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet.<p><a name="K26P8S2"></a></p><h4 name="Förebyggande åtgärder"><a name="Förebyggande åtgärder">Förebyggande åtgärder</a></h4><p><a name="K26P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P9"><b>9 §</b></a>   Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning.<p><a name="K26P9S2"></a></p><h4 name="Etableringskontroll"><a name="Etableringskontroll">Etableringskontroll</a></h4><p><a name="K26P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P9a"><b>9 a §</b></a>   Statens skolinspektion ska inom ramen för sin tillsyn genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om Skolinspektionen godkänt den enskilde som huvudman enligt 2 kap. 5 §. Etableringskontrollen ska genomföras innan utbildningen startar. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K26P9aS2"></a></p><h4 name="Ingripanden vid tillsyn"><a name="Ingripanden vid tillsyn">Ingripanden vid tillsyn</a></h4><p><a name="K26P9aS3"></a></p><h4 name="Föreläggande"><a name="Föreläggande">Föreläggande</a></h4><p><a name="K26P9aS4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P10"><b>10 §</b></a>   En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag.<p><a name="K26P10S2"></a></p> Statens skolinspektion får förelägga en utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan att fullgöra sina skyldigheter om distansundervisningen inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för undervisningen eller de villkor som gäller för godkännandet som sådan utförare.<p><a name="K26P10S3"></a></p> Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.<p><a name="K26P10S4"></a></p> Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt missförhållande ska det anges. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K26P10S5"></a></p><h4 name="Anmärkning"><a name="Anmärkning">Anmärkning</a></h4><p><a name="K26P10S6"></a></p><a class="paragraf" name="K26P11"><b>11 §</b></a>   En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.<p><a name="K26P11S2"></a></p><h4 name="Avstående från ingripande"><a name="Avstående från ingripande">Avstående från ingripande</a></h4><p><a name="K26P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P12"><b>12 §</b></a>   En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om<br />    1. överträdelsen är ringa,<br />    2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller<br />    3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.<p><a name="K26P12S2"></a></p><h4 name="Återkallelse"><a name="Återkallelse">Återkallelse</a></h4><p><a name="K26P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P13"><b>13 §</b></a>   En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om <br />    1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och <br />    2. missförhållandet är allvarligt. <p><a name="K26P13S2"></a></p> Ett godkännande eller beslut enligt första stycket får också återkallas om<br />    1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och<br />    2. den enskilde vid den etableringskontroll som avses i 9 a § inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få till stånd ett samråd enligt 2 kap. 6 a §. <i>Lag (2018:1158)</i>.<p><a name="K26P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P14"><b>14 §</b></a>   Ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 5 § andra och tredje styckena och 6 §.<p><a name="K26P14S2"></a></p> Ett godkännande av en enskild som huvudman för pedagogisk omsorg får återkallas om förutsättningarna för godkännande enligt 25 kap. 10 § första stycket 1 och 2 och andra stycket inte längre är uppfyllda. <i>Lag (2022:1088)</i>.<p><a name="K26P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P14a"><b>14 a §</b></a>   En kommun får återkalla ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och som kommunen har meddelat enligt denna lag, om den enskilde har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om tvångslikvidation. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P14aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P14b"><b>14 b §</b></a>   Statens skolinspektion ska återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om<br />    1. utbildningen inte har startat senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet, eller<br />    2. utbildningen i annat fall inte har bedrivits under en sammanhängande tid av två år.<p><a name="K26P14bS2"></a></p> Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som inte har startat eller inte längre bedrivs, får återkallelsen avse denna del av utbildningen.<p><a name="K26P14bS3"></a></p> Om det finns särskilda skäl får Skolinspektionen avstå från att återkalla godkännandet.<p><a name="K26P14bS4"></a></p> Ett godkännande som avses i första stycket ska också återkallas om den enskilde begär det. Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som den enskilde inte längre vill ha godkännande för, ska återkallelsen avse denna del av utbildningen. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P14bS5"></a></p><a class="paragraf" name="K26P14c"><b>14 c §</b></a>   En kommun ska återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet eller ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och som kommunen har meddelat enligt denna lag, om<br />    1. verksamheten inte har startat senast två år efter den första tidpunkt som godkännandet avser, eller<br />    2. verksamheten i annat fall inte har bedrivits under en sammanhängande tid av två år.<p><a name="K26P14cS2"></a></p> Om det finns särskilda skäl får kommunen avstå från att återkalla godkännandet eller beslutet.<p><a name="K26P14cS3"></a></p> Ett godkännande eller beslut som avses i första stycket ska också återkallas om den enskilde begär det. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P14cS4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P15"><b>15 §</b></a>   Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får en tillsynsmyndighet återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, trots att föreläggandet har följts, om <br />    1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och <br />    2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P16"><b>16 §</b></a>   Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.<p><a name="K26P16S2"></a></p><h4 name="Verksamhetsförbud"><a name="Verksamhetsförbud">Verksamhetsförbud</a></h4><p><a name="K26P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P16a"><b>16 a §</b></a>   Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region förbjuda huvudmannen att driva verksamheten vidare, om <br />    1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och <br />    2. missförhållandet är allvarligt.<br /><i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P16aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P16b"><b>16 b §</b></a>   Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får ett verksamhetsförbud beslutas trots att föreläggandet har följts, om <br />    1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och <br />    2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P16bS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P16c"><b>16 c §</b></a>   Statens skolinspektion får besluta att ett verksamhetsförbud ska gälla trots att det inte har fått laga kraft. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P16cS2"></a></p><a class="paragraf" name="K26P16d"><b>16 d §</b></a>   Ett beslut om verksamhetsförbud enligt 16 a eller 16 b § gäller tills vidare. Statens skolinspektion ska upphäva beslutet om huvudmannen begär det och något allvarligt missförhållande som kan ligga till grund för ett verksamhetsförbud inte finns om verksamheten återupptas.<br /><i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P16dS2"></a></p><h4 name="Statliga åtgärder för rättelse"><a name="Statliga åtgärder för rättelse">Statliga åtgärder för rättelse</a></h4><p><a name="K26P16dS3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P17"><b>17 §</b></a>   Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region besluta att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen eller regionen<br />    1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och <br />    2. missförhållandet är allvarligt.<p><a name="K26P17S2"></a></p> Inom två år från ett beslut om föreläggande enligt 10 § som gäller ett allvarligt missförhållande får sådana åtgärder som avses i första stycket beslutas trots att föreläggandet har följts, om <br />    1. det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och <br />    2. huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten.<p><a name="K26P17S3"></a></p> Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen eller regionen. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P17S4"></a></p><h4 name="Tillfälligt förbud att bedriva verksamheten"><a name="Tillfälligt förbud att bedriva verksamheten">Tillfälligt förbud att bedriva verksamheten</a></h4><p><a name="K26P17S5"></a></p><a class="paragraf" name="K26P18"><b>18 §</b></a>   Om det är sannolikt att ett beslut om ingripande enligt 13, 15, 16 a, 16 b eller 17 § kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare.<p><a name="K26P18S2"></a></p> Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månader. <i>Lag (2022:115)</i>.<p><a name="K26P18S3"></a></p><h4 name="Statlig kvalitetsgranskning"><a name="Statlig kvalitetsgranskning">Statlig kvalitetsgranskning</a></h4><p><a name="K26P18S4"></a></p><h4 name="Uppdrag"><a name="Uppdrag">Uppdrag</a></h4><p><a name="K26P18S5"></a></p><a class="paragraf" name="K26P19"><b>19 §</b></a>   Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.<p><a name="K26P19S2"></a></p><h4 name="Inriktningen"><a name="Inriktningen">Inriktningen</a></h4><p><a name="K26P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P20"><b>20 §</b></a>   Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.<p><a name="K26P20S2"></a></p><h4 name="Tillträde till lokaler och andra utrymmen"><a name="Tillträde till lokaler och andra utrymmen">Tillträde till lokaler och andra utrymmen</a></h4><p><a name="K26P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P21"><b>21 §</b></a>   Statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen rätt att på plats granska sådan verksamhet som ska granskas.<br /> Skolinspektionen har i den omfattning det behövs för kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.<p><a name="K26P21S2"></a></p><h4 name="Uppgiftsskyldighet"><a name="Uppgiftsskyldighet">Uppgiftsskyldighet</a></h4><p><a name="K26P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P22"><b>22 §</b></a>   Den vars verksamhet granskas ska på begäran av Statens skolinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar och övrigt material som behövs för granskningen.<p><a name="K26P22S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för granskningen ska vara skyldig att på begäran av Skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och annat material.<p><a name="K26P22S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas.<p><a name="K26P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P23"><b>23 §</b></a>   Statens skolinspektion får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 22 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet.<p><a name="K26P23S2"></a></p><h4 name="Nationell uppföljning och utvärdering"><a name="Nationell uppföljning och utvärdering">Nationell uppföljning och utvärdering</a></h4><p><a name="K26P23S3"></a></p><h4 name="Uppdrag"><a name="Uppdrag">Uppdrag</a></h4><p><a name="K26P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P24"><b>24 §</b></a>   Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera<br />    1. skolväsendet,<br />    2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och<br />    3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild.<p><a name="K26P24S2"></a></p><h4 name="Uppgiftsskyldighet"><a name="Uppgiftsskyldighet">Uppgiftsskyldighet</a></h4><p><a name="K26P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P25"><b>25 §</b></a>   En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen.<p><a name="K26P25S2"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av Skolverket lämna uppgifter om verksamheten.<p><a name="K26P25S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska lämnas.<p><a name="K26P25S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26P26"><b>26 §</b></a>   Statens skolverk får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 25 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet.<p><a name="K26P26S2"></a></p><h4 name="Vite"><a name="Vite">Vite</a></h4><p><a name="K26P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26P27"><b>27 §</b></a>   Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite.<p><a name="K26P27S2"></a></p> Statens skolinspektion ska förena ett föreläggande som avses i 10 § med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.<p><a name="K26P27S3"></a></p> Om det finns anledning att anta att en person som är föremål för ett föreläggande har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den gärningen. <i>Lag (2014:903)</i>.<p><a name="K26P27S4"></a></p><h4 name="Bevarande av elevlösningar av nationella prov"><a name="Bevarande av elevlösningar av nationella prov">Bevarande av elevlösningar av nationella prov</a></h4><p><a name="K26P27S5"></a></p><a class="paragraf" name="K26P28"><b>28 §</b></a>   Huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven.<p><a name="K26P28S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket. <i>Lag (2012:120)</i>.<p><a name="K26P28S3"></a></p><br /><h3 name="K26a"><a name="K26a">26 a kap. Behandling av personuppgifter </a></h3><p><a name="K26P28S2"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP1"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestämmelser för utbildningen som finns i annan författning eller beslut som meddelats med stöd av någon av dessa författningar. <p><a name="K26aP1S2"></a></p> Detta kapitel ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter i elevhälsan som utförs inom hälso- och sjukvården. <i>Lag (2018:1354)</i>.<p><a name="K26aP1S3"></a></p><h4 name="Förhållande till annan dataskyddsreglering "><a name="Förhållande till annan dataskyddsreglering ">Förhållande till annan dataskyddsreglering </a></h4><p><a name="K26aP1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP2"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. <p><a name="K26aP2S2"></a></p> Termer och uttryck i detta kapitel har samma betydelse som i EU:s dataskyddsförordning. <i>Lag (2018:1354)</i>.<p><a name="K26aP2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP3"><b>3 §</b></a>   Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, här benämnd dataskyddslagen, och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.<br /><i>Lag (2018:1354)</i>.<p><a name="K26aP3S2"></a></p><h4 name="Känsliga personuppgifter "><a name="Känsliga personuppgifter ">Känsliga personuppgifter </a></h4><p><a name="K26aP3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP4"><b>4 §</b></a>   Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning behandlas hos en enskild huvudman enligt 2 kap. eller hos en enskild aktör enligt 24 eller 25 kap. <br />    1. om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller <br />    2. i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. <p><a name="K26aP4S2"></a></p> Vid behandling som sker med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. <p><a name="K26aP4S3"></a></p> För myndigheter och vissa andra organ finns det bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och om sökbegränsningar i 3 kap. 3 § dataskyddslagen. <i>Lag (2018:1354)</i>.<p><a name="K26aP4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbegränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för<br />    1. anpassad grundskola,<br />    2. specialskolan,<br />    3. anpassad gymnasieskola,<br />    4. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning<br />    5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,<br />    6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och<br />    7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.<p><a name="K26aP5S2"></a></p> Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om<br />    1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och<br />    2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K26aP5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbegränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för<br />    1. anpassad grundskola,<br />    2. specialskolan,<br />    3. anpassad gymnasieskola,<br />    4. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning,<br />    5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,<br />    6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och<br />    7. förskola eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.<p><a name="K26aP5S2"></a></p> Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om<br />    1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och<br />    2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K26aP5S3"></a></p><h4 name="Personuppgifter som rör lagöverträdelser "><a name="Personuppgifter som rör lagöverträdelser ">Personuppgifter som rör lagöverträdelser </a></h4><p><a name="K26aP5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K26aP6"><b>6 §</b></a>   Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas i verksamhet hos en huvudman för en fristående skola om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet <br />    1. i löpande text inom elevhälsan, och <br />    2. i skriftlig dokumentation som ska föras enligt 5 kap. 24 §. <p><a name="K26aP6S2"></a></p> För myndigheter finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning i 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Där finns det även bestämmelser för andra än myndigheter som är skyldiga att följa föreskrifter om arkiv. <i>Lag (2018:1354)</i>.<p><a name="K26aP6S3"></a></p><br /><h3 name="K27"><a name="K27">27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd </a></h3><p><a name="K26aP6S2"></a></p><h4 name="Skolväsendets överklagandenämnd"><a name="Skolväsendets överklagandenämnd">Skolväsendets överklagandenämnd</a></h4><p><a name="K26aP6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P1"><b>1 §</b></a>   För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.<br /> Sammansättning<p><a name="K27P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K27P2"><b>2 §</b></a>   Nämnden ska bestå av en ordförande, en eller två vice ordförande och fyra andra ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt. Det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna. <i>Lag (2019:410)</i>.<p><a name="K27P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K27P3"><b>3 §</b></a>   Ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av regeringen för en period om minst tre år.<p><a name="K27P3S2"></a></p><h4 name="Lärarnas ansvarsnämnd"><a name="Lärarnas ansvarsnämnd">Lärarnas ansvarsnämnd</a></h4><p><a name="K27P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P4"><b>4 §</b></a>   Lärarnas ansvarsnämnd prövar efter anmälan av Statens skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas.<p><a name="K27P4S2"></a></p> Nämnden prövar dessutom efter ansökan<br />    1. av en legitimerad om hans eller hennes legitimation ska återkallas, och<br />    2. av en tidigare legitimerad om en ny legitimation ska meddelas.<p><a name="K27P4S3"></a></p> Vid en prövning av en ansökan enligt andra stycket 2 ska en ny legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § är uppfyllda. <i>Lag (2014:417)</i>.<p><a name="K27P4S4"></a></p><h4 name="Sammansättning"><a name="Sammansättning">Sammansättning</a></h4><p><a name="K27P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K27P5"><b>5 §</b></a>   Lärarnas ansvarsnämnd består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares uppdrag.<p><a name="K27P5S2"></a></p> För ordföranden ska för samma tid utses en eller flera ställföreträdare. En sådan ställföreträdare ska vara eller ha varit ordinarie domare. För varje annan ledamot ska det finnas ett tillräckligt antal ersättare som ska utses för samma tid som ledamoten. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P5S3"></a></p><h4 name="Beslutförhet"><a name="Beslutförhet">Beslutförhet</a></h4><p><a name="K27P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K27P6"><b>6 §</b></a>   Lärarnas ansvarsnämnd är beslutför med ordföranden och minst sex andra ledamöter. Till sammanträde med nämnden ska samtliga ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, ska en ersättare kallas.<p><a name="K27P6S2"></a></p> I fråga om omröstning i ansvarsnämnden ska bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden ska säga sin mening först. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P6S3"></a></p><h4 name="Beslut av ordföranden"><a name="Beslut av ordföranden">Beslut av ordföranden</a></h4><p><a name="K27P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K27P7"><b>7 §</b></a>   Ordföranden får ensam fatta beslut<br />    1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §,<br />    2. om återkallelse på egen begäran av legitimation,<br />    3. om återkallelse av legitimation när den legitimerade inte följt föreläggande om läkarundersökning, eller<br />    4. om underrättelse enligt 2 kap. 24 §.<p><a name="K27P7S2"></a></p> Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. <i>Lag (2016:151)</i>.<p><a name="K27P7S3"></a></p><h4 name="Anmälan och ansökan"><a name="Anmälan och ansökan">Anmälan och ansökan</a></h4><p><a name="K27P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K27P8"><b>8 §</b></a>   En anmälan eller ansökan till Lärarnas ansvarsnämnd ska göras skriftligen och innehålla uppgifter om 1. vem anmälan eller ansökan avser och uppgifter om yrke, adress och arbetsplats,<br />    2. vad som yrkas i ärendet, och<br />    3. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller ansökan.<p><a name="K27P8S2"></a></p> Om en part företräds av ombud ska fullmakt ges in.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P9"><b>9 §</b></a>   Är en anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för en prövning i sak, ska Lärarnas ansvarsnämnd förelägga anmälaren eller den sökande att inom en viss tid komma in med kompletterande uppgifter. Av föreläggandet ska det framgå att ärendet annars inte tas upp till prövning. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P9S2"></a></p><h4 name="Svaromål"><a name="Svaromål">Svaromål</a></h4><p><a name="K27P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P10"><b>10 §</b></a>   Anmälan och, i förekommande fall, bifogade handlingar ska snarast överlämnas till den lärare eller förskollärare som anmälan avser. Mottagaren ska föreläggas att svara inom en viss tid.<p><a name="K27P10S2"></a></p> En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att anmälan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P11"><b>11 §</b></a>   Den som förelagts att svara ska göra det skriftligen, om inte Lärarnas ansvarsnämnd bestämmer att svaret får lämnas vid en muntlig förhandling.<p><a name="K27P11S2"></a></p> Av svaret ska det framgå om den svarande godtar eller motsätter sig den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör den svarande ange skälen för sin inställning och de omständigheter som åberopas. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P11S3"></a></p><h4 name="Skriftligt förfarande"><a name="Skriftligt förfarande">Skriftligt förfarande</a></h4><p><a name="K27P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K27P12"><b>12 §</b></a>   Förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd är skriftligt om inte annat följer av 16 §. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P12S2"></a></p><h4 name="Läkarundersökning"><a name="Läkarundersökning">Läkarundersökning</a></h4><p><a name="K27P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P13"><b>13 §</b></a>   Lärarnas ansvarsnämnd får förelägga den legitimerade, eller den som söker om legitimation, att genomgå viss läkarundersökning om det behövs för att utröna dennes lämplighet att bedriva undervisning. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P13S2"></a></p><h4 name="Inhämtande av yttrande"><a name="Inhämtande av yttrande">Inhämtande av yttrande</a></h4><p><a name="K27P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P14"><b>14 §</b></a>   Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden inhämta yttrande från myndigheter och andra med sådan särskild sakkunskap.<p><a name="K27P14S2"></a></p> I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.<p><a name="K27P14S3"></a></p> De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning för sitt utlåtande endast om det är särskilt föreskrivet.<p><a name="K27P14S4"></a></p> Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<br /> Jäv<p><a name="K27P14S5"></a></p><a class="paragraf" name="K27P15"><b>15 §</b></a>   I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i Lärarnas ansvarsnämnd ska bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P15S2"></a></p><h4 name="Gemensamma bestämmelser"><a name="Gemensamma bestämmelser">Gemensamma bestämmelser</a></h4><p><a name="K27P15S3"></a></p><h4 name="Muntlig förhandling"><a name="Muntlig förhandling">Muntlig förhandling</a></h4><p><a name="K27P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K27P16"><b>16 §</b></a>   Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det, förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar mot att förhandlingen hålls.<p><a name="K27P16S2"></a></p> Till muntlig förhandling ska den som är part kallas. Av kallelsen ska framgå att nämnden kan handlägga och avgöra ärendet även om en part uteblir från förhandlingen.<br /><i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P17"><b>17 §</b></a>   Muntlig förhandling ska vara offentlig.<p><a name="K27P17S2"></a></p> Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K27P18"><b>18 §</b></a>   En enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om nämnden finner att parten skäligen bör ersättas för sin inställelse. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen.<p><a name="K27P18S2"></a></p> Regeringen meddelar närmare föreskrifter om ersättning och förskott. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K27P18S3"></a></p><br /><h3 name="K28"><a name="K28">28 kap. Överklagande </a></h3><p><a name="K27P18S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K27P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - överklagande till allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§),<br />    - överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och<br />    - överklagandeförbud (18 §). <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K28P1S2"></a></p><h4 name="Överklagande till allmän förvaltningsdomstol"><a name="Överklagande till allmän förvaltningsdomstol">Överklagande till allmän förvaltningsdomstol</a></h4><p><a name="K28P1S3"></a></p><h4 name="Beslut av Statens skolinspektion"><a name="Beslut av Statens skolinspektion">Beslut av Statens skolinspektion</a></h4><p><a name="K28P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P2"><b>2 §</b></a>   Beslut av Statens skolinspektion får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om <br />    1. godkännande enligt 2 kap. 5 §, 22 kap. 9 § eller 24 kap. 3 a § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 b eller 15 §, <br />    2. medgivande enligt 24 kap. 4 a § eller återkallelse av sådant medgivande enligt 26 kap. 13 eller 15 §, <br />    3. förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 eller 15 §, <br />    4. verksamhetsförbud enligt 26 kap. 16 a eller 16 b § eller upphävande av verksamhetsförbud enligt 16 d §, <br />    5. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §, <br />    6. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller <br />    7. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.<p><a name="K28P2S2"></a></p> När ett beslut överklagas är Skolinspektionen motpart i domstolen. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K28P2S3"></a></p><h4 name="Beslut av Statens skolverk"><a name="Beslut av Statens skolverk">Beslut av Statens skolverk</a></h4><p><a name="K28P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P3"><b>3 §</b></a>   Beslut av Statens skolverk får överklagas till allmän förvaltningsdomstol om beslutet gäller<br />    1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,<br />    2. ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första stycket,<br />    3. ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §, eller<br />    4. ansökan om meriteringsnivå enligt 2 kap. 34 b §.<br /><i>Lag (2023:393)</i>.<p><a name="K28P3S2"></a></p><h4 name="Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd"><a name="Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd">Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd</a></h4><p><a name="K28P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P4"><b>4 §</b></a>   Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.<p><a name="K28P4S2"></a></p> Lärarnas ansvarsnämnds beslut får överklagas endast av<br />    1. Statens skolinspektion för att tillvarata allmänna intressen, och<br />    2. den lärare eller förskollärare som beslutet riktar sig mot.<p><a name="K28P4S3"></a></p> Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd som inte innebär att ett ärende avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden<br />    1. ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller en invändning om att det finns hinder mot prövningen,<br />    2. avvisat ett ombud eller ett biträde,<br />    3. förelagt någon att genomgå läkarundersökning, eller<br />    4. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.<p><a name="K28P4S4"></a></p> Statens skolinspektion ska vara motpart till den lärare eller förskollärare som överklagat Lärarnas ansvarsnämnds eller en domstols slutliga beslut enligt denna lag.<p><a name="K28P4S5"></a></p> Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. <i>Lag (2011:189)</i>.<p><a name="K28P4S6"></a></p><h4 name="Beslut av en kommun eller en region"><a name="Beslut av en kommun eller en region">Beslut av en kommun eller en region</a></h4><p><a name="K28P4S7"></a></p><a class="paragraf" name="K28P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §,<br />    2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 §, 22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §,<br />    3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §, <br />    4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, <br />    5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket, <br />    6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket, <br />    7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,<br />    8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §,<br />    9. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller<br />    10. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.<br /><i>Lag (2022:241)</i>.<p><a name="K28P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K28P5"><b>5 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §,<br />    2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 §, 22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §,<br />    3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,<br />    4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,<br />    5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,<br />    6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,<br />    7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,<br />    8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §,<br />    9. tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller<br />    10. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K28P5S2"></a></p><h4 name="Beslut av en enskild huvudman"><a name="Beslut av en enskild huvudman">Beslut av en enskild huvudman</a></h4><p><a name="K28P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P6"><b>6 §</b></a>   Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §. Den enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart.<p><a name="K28P6S2"></a></p><h4 name="Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten"><a name="Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten">Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten</a></h4><p><a name="K28P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,<br />    2. kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 12 kap. 25 § första stycket, eller<br />    3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K28P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K28P7"><b>7 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,<br />    2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller<br />    3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K28P7S2"></a></p><h4 name="Beslut av Sameskolstyrelsen"><a name="Beslut av Sameskolstyrelsen">Beslut av Sameskolstyrelsen</a></h4><p><a name="K28P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P8"><b>8 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller<br />    2. kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 13 kap. 23 § första stycket. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K28P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K28P8"><b>8 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt<p><a name="K28P8S2"></a></p> 7 kap. 23 §, eller<br />    2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 23 § första stycket.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K28P8S3"></a></p><h4 name="Beslut av en rektor"><a name="Beslut av en rektor">Beslut av en rektor</a></h4><p><a name="K28P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P9"><b>9 §</b></a>   Beslut av en rektor får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om<br />    1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14, 17 eller 19 §, och<br />    2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 §.<p><a name="K28P9S2"></a></p> Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. <i>Lag (2022:940)</i>.<p><a name="K28P9S3"></a></p><h4 name="Prövningstillstånd"><a name="Prövningstillstånd">Prövningstillstånd</a></h4><p><a name="K28P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P10"><b>10 §</b></a>   Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt 2-9 §§.<p><a name="K28P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K28P11"><b>11 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2022:940)</i>.<p><a name="K28P11S2"></a></p><h4 name="Överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd"><a name="Överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd">Överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd</a></h4><p><a name="K28P11S3"></a></p><h4 name="Beslut av en kommun eller en region"><a name="Beslut av en kommun eller en region">Beslut av en kommun eller en region</a></h4><p><a name="K28P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i anpassade grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till anpassade grundskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,<br />    2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,<br />    3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,<br />    4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,<br />    5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,<br />    6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,<br />    7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,<br />    8. tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,<br />    9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,<br />    10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,<br />    11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,<br />    12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §,<br />    13. förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 31 a § andra stycket, eller<br />    14. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P12S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7-13 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. <i>Lag (2025:1311)</i>.<p><a name="K28P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P12"><b>12 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i anpassade grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till anpassade grundskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,<br />    2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,<br />    3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,<br />    4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,<br />    5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,<br />    6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,<br />    7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,<br />    8. tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,<br />    9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,<br />    10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,<br />    11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,<br />    12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §,<br />    13. förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 31 a § andra stycket, eller<br />    14. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P12S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7-13 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. <i>Lag (2025:1312)</i>.<p><a name="K28P12S3"></a></p><h4 name="Beslut av en enskild huvudman"><a name="Beslut av en enskild huvudman">Beslut av en enskild huvudman</a></h4><p><a name="K28P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P13"><b>13 §</b></a>   Beslut av en enskild huvudman får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om <br />    1. mottagande enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §, eller<br />    2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P13S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande. <i>Lag (2020:605)</i>.<p><a name="K28P13S3"></a></p><h4 name="Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten"><a name="Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten">Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten</a></h4><p><a name="K28P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,<br />    2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,<br />    3. åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller<br />    4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P14S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K28P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,<br />    2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,<br />    3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller<br />    4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P14S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K28P14S3"></a></p><h4 name="Beslut av Sameskolstyrelsen"><a name="Beslut av Sameskolstyrelsen">Beslut av Sameskolstyrelsen</a></h4><p><a name="K28P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,<br />    2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller<br />    3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P15S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. <i>Lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K28P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P15"><b>15 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,<br />    2. åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller<br />    3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.<p><a name="K28P15S2"></a></p> Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K28P15S3"></a></p><h4 name="Beslut av en rektor"><a name="Beslut av en rektor">Beslut av en rektor</a></h4><p><a name="K28P15S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P16"><b>16 §</b></a>   Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />    1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,<br />    2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §,<br />    3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §, eller<br />    4. att gå om en årskurs enligt 7 kap. 11 c §.<p><a name="K28P16S2"></a></p> Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K28P16S3"></a></p> Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 §<p><a name="K28P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="K28P17"><b>17 §</b></a>   Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som avses i samma paragraf får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av den som har begärt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss skolenhet får dock inte överklagas.<p><a name="K28P17S2"></a></p><h4 name="Överklagandeförbud"><a name="Överklagandeförbud">Överklagandeförbud</a></h4><p><a name="K28P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="K28P18"><b>18 §</b></a>   Andra beslut enligt denna lag än som anges i detta kapitel får överklagas bara om överklagande får ske enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får dock inte överklagas.<p><a name="K28P18S2"></a></p> Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. <i>Lag (2017:759)</i>.<p><a name="K28P18S3"></a></p><br /><h3 name="K29"><a name="K29">29 kap. Övriga bestämmelser </a></h3><p><a name="K28P18S2"></a></p><h4 name="Kapitlets innehåll"><a name="Kapitlets innehåll">Kapitlets innehåll</a></h4><p><a name="K28P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P1"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />    - bosättning (2-5 §§),<br />    - hemkommun och hemregion (6 §),<br />    - utlandssvenska elever (7 §),<br />    - personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),<br />    - kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),<br />    - handläggning (10 och 11 §§),<br />    - talerätt (12 §),<br />    - samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),<br />    - tystnadsplikt (14 §),<br />    - International Baccalaureate (17 §),<br />    - överlämnande av betygshandlingar (18 §),<br />    - informationsskyldighet (19 §),<br />    - uppgiftsskyldighet (19 a och 19 b §§), och<br />    - övriga bemyndiganden (20-29 §§). <i>Lag (2025:182)</i>.<p><a name="K29P1S2"></a></p><h4 name="Bosättning"><a name="Bosättning">Bosättning</a></h4><p><a name="K29P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-06-01/</i> Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).<p><a name="K29P2S2"></a></p> Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som<br />    1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,<br />    2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),<br />    3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer,<br />    4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, eller<br />    5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.<p><a name="K29P2S3"></a></p> Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i andra stycket 5.<p><a name="K29P2S4"></a></p> Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §. <i>Lag (2017:582)</i>.<p><a name="K29P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P2"><b>2 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-06-01/</i> Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). <p><a name="K29P2S2"></a></p> Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som <br />    1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,<br />    2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),<br />    3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer,<br />    4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3,<br />    5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, eller<br />    6. har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen.<p><a name="K29P2S3"></a></p> Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i andra stycket 5.<p><a name="K29P2S4"></a></p> Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §.<p><a name="K29P2S5"></a></p> Första stycket gäller inte för en utlänning som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen. En sådan utlänning ska vid tillämpningen av lagen anses som bosatt i landet endast på den grund som anges i andra stycket 6. <i>Lag (2026:387)</i>.<p><a name="K29P2S6"></a></p><a class="paragraf" name="K29P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-06-01/</i> De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K29P3S2"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola.<p><a name="K29P3S3"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-06-01/</i><i><i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i></i><p><a name="K29P3S2"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 1, 2 och 6 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K29P3S3"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola.<p><a name="K29P3S4"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. <i>Lag (2026:387)</i>.<p><a name="K29P3S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P3"><b>3 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> De personer som avses i 2 § andra stycket 1, 2 och 6 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.<p><a name="K29P3S2"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola.<p><a name="K29P3S3"></a></p> De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.<br /><i>Lag (2026:388)</i>.<p><a name="K29P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P4"><b>4 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2017:1115)</i>.<p><a name="K29P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P5"><b>5 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag för personer som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har rätt till utbildning enligt 3 §.<p><a name="K29P5S2"></a></p><h4 name="Hemkommun och hemregion"><a name="Hemkommun och hemregion">Hemkommun och hemregion</a></h4><p><a name="K29P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P6"><b>6 §</b></a>   Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som personen är folkbokförd i. <p><a name="K29P6S2"></a></p> För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).<p><a name="K29P6S3"></a></p> Med hemregion avses den region som hemkommunen hör till.<br /><i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K29P6S4"></a></p><h4 name="Utlandssvenska elever"><a name="Utlandssvenska elever">Utlandssvenska elever</a></h4><p><a name="K29P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P7"><b>7 §</b></a>   Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.<p><a name="K29P7S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också annan ska anses som utlandssvensk elev.<p><a name="K29P7S3"></a></p><h4 name="Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning"><a name="Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning">Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning</a></h4><p><a name="K29P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P8"><b>8 §</b></a>   Det som i denna lag sägs om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.<p><a name="K29P8S2"></a></p> Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning endast om de också har en intellektuell funktionsnedsättning eller en sådan funktionsnedsättning som avses i första stycket.<p><a name="K29P8S3"></a></p> I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P8S4"></a></p><h4 name="Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar"><a name="Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar">Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar</a></h4><p><a name="K29P8S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P9"><b>9 §</b></a>   En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som<br />    1. inte har fyllt 20 år,<br />    2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,<br />    3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning,<br />    4. inte har en gymnasieexamen,<br />    5. inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola, och<br />    6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan med godkänt resultat.<p><a name="K29P9S2"></a></p> Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.<p><a name="K29P9S3"></a></p> Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.<p><a name="K29P9S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första-tredje styckena.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P9S5"></a></p><h4 name="Handläggning"><a name="Handläggning">Handläggning</a></h4><p><a name="K29P9S6"></a></p><a class="paragraf" name="K29P10"><b>10 §</b></a>   I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, en region eller en enskild huvudman tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900):<br />    - 10 § om partsinsyn,<br />    - 23 § om utredningsansvaret,<br />    - 24 § om när man får lämna uppgifter muntligt,<br />    - 25 § om kommunikation,<br />    - 27 § om dokumentation av uppgifter,<br />    - 31 § om dokumentation av beslut,<br />    - 32 § om motivering av beslut, <br />    - 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och<br />    - 36 § om rättelse av skrivfel eller liknande. <p><a name="K29P10S2"></a></p> I sådana ärenden hos en enskild huvudman tillämpas även bestämmelserna i 16-18 §§ förvaltningslagen.<p><a name="K29P10S3"></a></p> Trots första stycket tillämpas inte <br />    1. bestämmelserna i 10 och 25 §§ förvaltningslagen i fråga om uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, och <br />    2. bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen vid antagning för frivillig utbildning. <p><a name="K29P10S4"></a></p> Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.<br /><i>Lag (2019:947)</i>.<p><a name="K29P10S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P11"><b>11 §</b></a>   I ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. tillämpas också 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900).<br /><i>Lag (2018:844)</i>.<p><a name="K29P11S2"></a></p><h4 name="Talerätt"><a name="Talerätt">Talerätt</a></h4><p><a name="K29P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P12"><b>12 §</b></a>   Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.<p><a name="K29P12S2"></a></p> Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P12S3"></a></p><h4 name="Samverkan och anmälan till socialnämnden"><a name="Samverkan och anmälan till socialnämnden">Samverkan och anmälan till socialnämnden</a></h4><p><a name="K29P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P13"><b>13 §</b></a>   Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).<p><a name="K29P13S2"></a></p> Bestämmelser om skyldigheten att vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa genast anmäla det till socialnämnden finns i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400).<br /><i>Lag (2025:1497)</i>.<p><a name="K29P13S3"></a></p><h4 name="Tystnadsplikt"><a name="Tystnadsplikt">Tystnadsplikt</a></h4><p><a name="K29P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.<p><a name="K29P14S2"></a></p> Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.<p><a name="K29P14S3"></a></p><h4 name="Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad "><a name="Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad ">Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad </a></h4><p><a name="K29P14S4"></a></p> han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.<p><a name="K29P14S5"></a></p> För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P14S6"></a></p><a class="paragraf" name="K29P14"><b>14 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.<p><a name="K29P14S2"></a></p> Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.<p><a name="K29P14S3"></a></p> Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.<p><a name="K29P14S4"></a></p> För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P14S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P15"><b>15 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2015:73)</i>.<p><a name="K29P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P16"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2015:73)</i>.<p><a name="K29P16S2"></a></p><h4 name="International Baccalaureate"><a name="International Baccalaureate">International Baccalaureate</a></h4><p><a name="K29P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P17"><b>17 §</b></a>   En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB).<br /> Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten.<p><a name="K29P17S2"></a></p> Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar.<p><a name="K29P17S3"></a></p> Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.<p><a name="K29P17S4"></a></p> Första och andra styckena gäller inte utbildning som anordnas av internationella skolor på gymnasienivå vars huvudmän har förklarats berättigade till bidrag enligt 24 kap. 6 §. För sådana skolor finns särskilda bestämmelser om bidrag för IB-utbildning i 24 kap. 6 a §. <i>Lag (2015:802)</i>.<p><a name="K29P17S5"></a></p><h4 name="Överlämnande av betygshandlingar"><a name="Överlämnande av betygshandlingar">Överlämnande av betygshandlingar</a></h4><p><a name="K29P17S6"></a></p><a class="paragraf" name="K29P18"><b>18 §</b></a>   Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.<p><a name="K29P18S2"></a></p><h4 name="Informationsskyldighet"><a name="Informationsskyldighet">Informationsskyldighet</a></h4><p><a name="K29P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor, anpassade grundskolor, fritidshem, gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725).<p><a name="K29P19S2"></a></p> Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P19"><b>19 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, fritidshem, gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725).<p><a name="K29P19S2"></a></p> Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P19S3"></a></p><h4 name="Uppgiftsskyldighet"><a name="Uppgiftsskyldighet">Uppgiftsskyldighet</a></h4><p><a name="K29P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P19a"><b>19 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> En huvudman för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn.<p><a name="K29P19aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.<br /><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P19aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P19a"><b>19 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> En huvudman för grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn.<p><a name="K29P19aS2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P19aS3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P19b"><b>19 b §</b></a>   I lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna finns bestämmelser om skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. <i>Lag (2025:182)</i>.<p><a name="K29P19bS2"></a></p><h4 name="Övriga bemyndiganden"><a name="Övriga bemyndiganden">Övriga bemyndiganden</a></h4><p><a name="K29P19bS3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P20"><b>20 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ledamöter eller andra företrädare i organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas av enskilda.<p><a name="K29P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P21"><b>21 §</b></a>   Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolväsendet.<p><a name="K29P21S2"></a></p> När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom anpassade gymnasieskolan får regeringen meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna mer av utbildningen än som följer av första stycket.<p><a name="K29P21S3"></a></p> För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15-22 och 30 §§ och 34 § första stycket. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P22"><b>22 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.<p><a name="K29P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P22a"><b>22 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2020:605)</i>.<p><a name="K29P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P23"><b>23 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.<p><a name="K29P23S2"></a></p> Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionsprogram.<p><a name="K29P23S3"></a></p><a class="paragraf" name="K29P24"><b>24 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om<br />    1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet,<br />    2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1, och<br />    3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen och intyg. <i>Lag (2012:109)</i>.<p><a name="K29P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P25"><b>25 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en enskild huvudman att lämna uppgifter om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning över verksamheten.<p><a name="K29P25S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P26"><b>26 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av grundbelopp samt tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och lovskola som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 §.<p><a name="K29P26S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 och 23 §§, 9 kap. 19 och 21 §§, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 och 17 §§, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 och 13 §§.<p><a name="K29P26S3"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.<br /><i>Lag (2022:724)</i>.<p><a name="K29P26S4"></a></p><a class="paragraf" name="K29P26"><b>26 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av grundbelopp samt tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och lovskola som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 §, 10 kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 §.<p><a name="K29P26S2"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag i form av tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt 8 kap. 21 och 23 §§, 10 kap. <p><a name="K29P26S3"></a></p> 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38 §§, 14 kap. 15 och 17 §§, 16 kap. 52 och 54 §§, 19 kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 och 13 §§.<p><a name="K29P26S4"></a></p> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P26S5"></a></p><a class="paragraf" name="K29P27"><b>27 §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad som anges i 8 kap. 21-23 §§, 9 kap. 19-21 §§, 10 kap. 37-39 §§, 11 kap. 36-38 §§, 16 kap. 52-55 §§ och 19 kap. 45-47 §§, när bidraget avser ett barn eller en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. <i>Lag (2018:749)</i>.<p><a name="K29P27S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P27"><b>27 §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad som anges i 8 kap. 21-23 §§, 10 kap. 37-39 §§, 11 kap. 36-38 §§, 16 kap. 52-55 §§ och 19 kap. 45-47 §§, när bidraget avser ett barn eller en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. <i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P27S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P28"><b>28 §</b></a>   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.<p><a name="K29P28S2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P28a"><b>28 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2026-07-01/</i> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner. <i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P28aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P28a"><b>28 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2026-07-01/</i> Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda<br />    1. nationella kartläggningsmaterial i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan och i årskurs 1 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner, och <br />    2. nationella bedömningsstöd i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 3 i specialskolan och i årskurs 2 och 4 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.<br /><i>Lag (2025:729)</i>.<p><a name="K29P28aS2"></a></p><a class="paragraf" name="K29P29"><b>29 §</b></a>   Vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande inverkan på möjligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har rätt till enligt denna lag. I sådana föreskrifter får undantag göras från bestämmelser om utbildningens utformning, omfattning och förläggning.<br /> Föreskrifterna ska vara tidsbegränsade.<p><a name="K29P29S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 2010:800<p><a name="K29P29S2"></a></p> Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).<p><a name="K29P29S3"></a></p> 2010:877<p><a name="K29P29S4"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och ska tillämpas på ut- bildning från och med den 1 juli 2012.<p><a name="K29P29S5"></a></p> 2010:1997<p><a name="K29P29S6"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna i 15 kap. 22 § första stycket tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.<p><a name="K29P29S7"></a></p> 2010:2022<p><a name="K29P29S8"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2012.<p><a name="K29P29S9"></a></p> 2011:189<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. <i>Lag (2012:493)</i>.<br />    2. Bestämmelserna i 2 kap. 17, 18 och 22 §§ i sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 juli 2012. För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse.<br /><i>Lag (2012:493)</i>.<br />    3. Bestämmelserna i 2 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § i sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 december 2013.<br /> För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse. <i>Lag (2012:493)</i>.<br />    4. Bestämmelserna i 2 kap. 15 § i den äldre lydelse som enligt 3 gäller till och med den 30 november 2013 är dock tillämpliga endast om ansökan om behörighetsbeviset har kommit in till Högskoleverket före den 1 juli 2011. <i>Lag (2012:493)</i>.<br />    5. Trots vad som anges i 3 gäller 2 kap. 15 § i sin äldre lydelse även för tid efter den 30 november 2013 för handläggning av ärenden som avses i 4. Efter den 31 december 2012 handläggs sådana ärenden av Universitets- och högskolerådet. <i>Lag (2012:919)</i>.<br />    6. Bestämmelsen i 2 kap. 16 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande till dess att ärenden som avses i 4 har avgjorts.<br /><i>Lag (2012:493)</i>.<br />    7. Bestämmelsen i 28 kap. 4 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande för överklagande av beslut i ärenden som avses i 4. <i>Lag (2012:493)</i>.<br />    8. Vid tillämpningen av 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse jämställs legitimation med behörighetsbevis. <i>Lag (2012:493)</i>.<br />    9. Trots vad som anges i 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse får den som inte uppfyller kraven i första stycket samma paragraf anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa på individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller dock bara om<br />       a) det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervisning på den aktuella kursen,<br />       b) den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa på den aktuella kursen, och<br />       c) det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. <i>Lag (2012:493)</i>.<p><a name="K29P29S10"></a></p> 2011:876<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.<br />    2. Bestämmelsen i 11 kap. 23 a § ska tillämpas vid betygssättning i årskurs 8 från och med höstterminen 2011 och i övrigt från och med höstterminen 2012.<br />    3. Bestämmelserna i 10 kap. 21 §, 12 kap. 21 § och 13 kap. 21 a § ska tilllämpas från och med höstterminen 2012.<p><a name="K29P29S11"></a></p> 2012:109<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013.<br />    2. De nya bestämmelserna i 29 kap. 24 § tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ ska dock tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2012.<br />    3. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2011 i fråga om 29 kap. 24 § och före den 1 juli 2012 i fråga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ och i övrigt för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013, om inte annat följer av 4 eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5.<br />    4. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013 ska dock de nya bestämmelserna i 18 kap. 32 § tillämpas från och med den 1 juli 2013.<br />    5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2013 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2013.<p><a name="K29P29S12"></a></p> 2012:493<p><a name="K29P29S13"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 3 kap. 16 § och i övrigt den 30 juni 2012.<p><a name="K29P29S14"></a></p> 2013:248<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.<br />    2. För elever i grundskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive årskurs 3 gäller följande:<br />    - den totala undervisningstiden ska vara minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar,<br />    - undervisningstiden i matematik ska vara minst 980 timmar respektive 940 timmar, och<br />    - undervisningstiden i matematik samt antalet timmar i timplanen för svenska eller svenska som andraspråk och engelska får inte minskas vid skolans val.<br />    3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.<br />    4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska den totala undervisningstiden vara minst 7 935 timmar, 7 905 timmar respektive 7 875 timmar.<br />    5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara minst 4 280 timmar respektive 4 240 timmar.<br />    6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan.<p><a name="K29P29S15"></a></p> 2013:298<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.<br />    2. Bestämmelserna i 28 kap. 8 och 15 §§ i sina nya lydelser tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011.<p><a name="K29P29S16"></a></p> 2013:530<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.<br />    2. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 24 § första, andra och fjärde styckena gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet.<br />    3. Bestämmelsen i 28 kap. 3 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S17"></a></p> 2013:823<p><a name="K29P29S18"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 2 kap. 13, 15, 16, 16 b, 17 och 20 §§ och 28 kap. 3 § samt i övrigt den 2 december 2013.<p><a name="K29P29S19"></a></p> 2014:458<p><a name="K29P29S20"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 2 kap. 1, 8 a, 10, 17 och 20 §§, 3 kap. 3 §, 10 kap. 16 och 34 §§, 11 kap. 19 och 33 §§, 12 kap. 16 § samt 13 kap. 17 § och i övrigt den 1 juli 2015.<p><a name="K29P29S21"></a></p> 2014:530<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.<br />    2. Lagen tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2015.<p><a name="K29P29S22"></a></p> 2014:903<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015 i fråga om 29 kap. 19 § och i övrigt den 1 januari 2015.<br />    2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a § och 26 kap. 13 § ska tillämpas på huvudmän som har ansökt om godkännande efter den 1 oktober 2014.<br />    3. Bestämmelserna i 29 kap. 19 § ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2015.<p><a name="K29P29S23"></a></p> 2014:1002<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.<br />    2. Kommunernas ansvar enligt 29 kap. 9 § gäller inte ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på ett specialutformat program i gymnasiesärskola, som har påbörjats före den 1 juli 2013.<p><a name="K29P29S24"></a></p> 2015:73<p><a name="K29P29S25"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 29 kap. 1, 15 och 16 §§ och i övrigt den 1 juli 2015.<p><a name="K29P29S26"></a></p> 2015:482<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.<br />    2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2016.<br />    3. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla till utgången av juni 2016.<br />    4. Den som mottagits till utbildning i svenska för invandrare enligt äldre bestämmelser ska anses mottagen till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt de nya bestämmelserna.<p><a name="K29P29S27"></a></p> 2015:802<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.<br />    2. Ett godkännande av en internationell skola på grundskolenivå enligt 24 kap. 2 § andra stycket i den äldre lydelsen ska, om det gäller vid utgången av december 2015, anses som ett godkännande som huvudman för en sådan skola enligt 24 kap. 3 a §, om huvudmannen har förklarats berättigad till sådant bidrag som avses i 24 kap. 4 § i den äldre lydelsen. I annat fall ska godkännandet upphöra att gälla den 1 januari 2016.<br />    3. En elev som har skolplikt och som före ikraftträdandet har påbörjat utbildning i en godkänd internationell skola på grundskolenivå eller fått ett beslut om att han eller hon kommer att tas emot i en sådan skola får fullgöra skolplikten i en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett godkännande enligt 24 kap. 3 a § eller ett medgivande enligt 24 kap. 4 a §.<br />    4. Ett beslut av regeringen enligt 24 kap. 2 § tredje stycket i den äldre lydelsen ska gälla som ett beslut enligt 24 kap. 3 § andra stycket i den nya lydelsen.<br />    5. En förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 5 § i den äldre lydelsen ska, om den gäller vid utgången av december 2015, fortsätta att gälla som en förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § i den nya lydelsen.<p><a name="K29P29S28"></a></p> 2016:550<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.<br />    2. Bestämmelserna i 21 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.<br />    3. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 21 kap. 4 § i den äldre lydelsen.<p><a name="K29P29S29"></a></p> 2016:553<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.<br />    2. Lagen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan respektive årskurs 5 i specialskolan.<br />    3. För elever i grundskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive årskurs 6 gäller följande:<br />    - den totala undervisningstiden ska vara minst 6 855 timmar respektive 6 820 timmar, och<br />    - undervisningstiden i ämnet matematik ska vara minst 1 090 timmar respektive 1 055 timmar.<br />    4. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska den totala undervisningstiden vara minst 6 855 timmar respektive 6 820 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.<br />    5. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska den totala undervisningstiden vara minst 8 035 timmar respektive 8 000 timmar.<br />    6. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska den totala undervisningstiden vara minst 4 390 timmar respektive 4 355 timmar.<br />    7. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 <br />       a) påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan eller grundsärskolan eller<br />       b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan.<p><a name="K29P29S30"></a></p> 2017:595<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />    2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när en nyanländ invandrare har en etableringsplan enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, så länge den planen gäller.<p><a name="K29P29S31"></a></p> 2017:620<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017 i fråga om 12 kap. 5 § och i övrigt den 1 juli 2018.<br />    2. Den upphävda bilagan gäller fortfarande för elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan.<p><a name="K29P29S32"></a></p> 2017:759<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />    2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S33"></a></p> 2017:1104<p><a name="K29P29S34"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 2 kap. 20 §, 15 kap. 32 §, 20 kap. 21 och 29 kap. 3 och 12 §§ och i övrigt den 29 juni 2018.<p><a name="K29P29S35"></a></p> 2017:1115<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />    2. Lagen tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018.<br />    3. Om eleven börjat fullgöra skolplikten före höstterminen 2018 gäller 7 kap. 12 § i den äldre lydelsen.<p><a name="K29P29S36"></a></p> 2018:105<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.<br />    2. Bestämmelserna i 10 kap. 8 a § och 12 kap. 8 a § ska läsåret 2018/19 inte tillämpas för elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 9 i grundskolan eller årskurs 10 i specialskolan.<p><a name="K29P29S37"></a></p> 2018:608<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.<br />    2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 8 a § och bestämmelserna i 26 kap. 17 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för verksamhet som bedrivs efter utgången av 2018.<p><a name="K29P29S38"></a></p> 2018:749<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 3 kap. 1, 3, 5 a, 8 och 12 g §§, 15 kap. 11, 16 och 33 §§, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 6, 8, 10, 13-17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 18 kap. 1, 14, 16, 22 och 26 a §§, 19 kap. 2 och 21 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 9, 26 och 27 §§ och i övrigt den 1 juli 2019.<br />    2. Bestämmelserna i 15 kap. 11 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och 27 §§ i den nya lydelsen och bestämmelserna i den nya 17 kap. 14 a § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.<br />    3. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019 gäller 15 kap. 11 och 33 §§, 17 kap. 2-4, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 19-21, 23-25, 26 a, 28-30 och 35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och 27 §§ i den äldre lydelsen.<br />    4. De upphävda bestämmelserna i 17 kap. 5, 9, 22 och 31-34 §§ gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019.<p><a name="K29P29S39"></a></p> 2018:1303 <pre></pre> Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018 i fråga om 3 kap. 1, 12 b, 12 d och 12 g-12 j §§ och i övrigt den 1 juli 2019.<p><a name="K29P29S40"></a></p> 2020:446<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020. <br />    2. För kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning tillämpas bestämmelserna i 20 kap. 40 § första gången i fråga om prövningar som genomförs efter utgången av juni 2021.<br />    3. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. <br />    4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller bilaga 1 i den äldre lydelsen. <br />    5. Den som enligt äldre bestämmelser har mottagits eller antagits till särskild utbildning för vuxna och bedriver studier efter utgången av juni 2020 ska i fortsättningen anses vara mottagen eller antagen till kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning enligt de nya bestämmelserna. <br />    6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser handels- och administrationsprogrammet ska anses ha ett godkännande för försäljnings- och serviceprogrammet.<p><a name="K29P29S41"></a></p> 2020:447<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 20 kap. 36 § och i övrigt den 1 juli 2021.<br />    2. Bestämmelserna i 20 kap. 2 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter utgången av juni 2021.<p><a name="K29P29S42"></a></p> 2020:605<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020.<br />    2. Lagen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.<br />    3. För entreprenadavtal som ingåtts före den 1 juli 2021 gäller 23 kap. i den äldre lydelsen, dock längst till dess att entreprenadavtalet löpt ut. <p><a name="K29P29S43"></a></p> 2021:191<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021 i fråga om 3 kap. 13 a § och i övrigt den 1 april 2021. <br />    2. Bestämmelserna i 10 kap. 13 och 19 §§, 11 kap. 16, 19 och 22 §§, 12 kap. 13 och 19 §§ och 13 kap. 13 och 20 §§ i den nya lydelsen samt bestämmelserna i de nya 10 kap. 16 §, 12 kap. 16 § och 13 kap. 17 a § tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2021.<p><a name="K29P29S44"></a></p> 2021:452<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.<br />    2. Bestämmelserna i 2 kap. 31 § i den nya lydelsen tillämpas inte för <br />       a) den som erbjuds eller tilldelas arbete inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom sådan anställning som avses i 2 kap. 31 § andra stycket 1 och som han eller hon hade före ikraftträdandet,<br />       b) den som tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom sådan utbildning som avses i 2 kap. 31 § andra stycket 2 och som han eller hon antagits till före ikraftträdandet,<br />       c) den som tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program som påbörjats före ikraftträdandet.<br />    3. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 33 § gäller dock fortfarande för registerutdrag som har lämnats före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S45"></a></p> 2022:115<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.<br />    2. De nya bestämmelserna i 26 kap. 14 b § första-tredje styckena och 14 c § första och andra styckena tillämpas inte i fråga om ett godkännande av en enskild som huvudman eller ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem som har meddelats före ikraftträdandet. Statens skolinspektion eller den kommun som har meddelat ett sådant godkännande eller beslut om rätt till bidrag ska i stället återkalla godkännandet eller beslutet, om utbildningen eller verksamheten inte har startat senast två år efter det att lagen har trätt i kraft eller utbildningen eller verksamheten i annat fall inte har bedrivits under denna period. Detsamma gäller om huvudmannen startat eller återupptagit verksamheten efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna men därefter gjort ett uppehåll och inte bedrivit verksamheten under en sammanhängande tid av två år. Om det endast är en del av utbildningen vid en viss skolenhet som omfattas av ett godkännande och som inte har startat eller inte längre bedrivs, får återkallelsen av godkännandet avse denna del av utbildningen. Om det finns särskilda skäl får Skolinspektionen eller den kommun som har meddelat ett godkännande eller ett beslut om bidrag avstå från att återkalla godkännandet eller beslutet. Ett beslut om återkallelse får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid prövning i domstol av beslut meddelade före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S46"></a></p> 2022:147<br />    1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022.<br />    2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.<br />    3. För utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser och sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före den 1 juli 2025.<br /><i>Lag (2022:1319)</i>.<br />    4. Utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.<br /><i>Lag (2022:1317)</i>.<br />    5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller. <i>Lag (2022:1317)</i>.<br />    6. En gymnasieexamen enligt 16 kap. 26-28 §§ och en gymnasieingenjörsexamen enligt 17 a kap. 15 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg i ämnen, innehålla betyg som satts på kurser enligt de äldre bestämmelserna. <br />    7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på. <i>Lag (2022:1317)</i>.<br />    8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet. <i>Lag (2022:1317)</i>.<p><a name="K29P29S47"></a></p> 2022:241<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.<br />    2. De nya bestämmelserna i 25 kap. 2 a § tillämpas inte på den som vid ikraftträdandet är folkbokförd där det redan bedrivs sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap. 2 §.<br />    3. En enskild som vid ikraftträdandet är huvudman för en befintlig pedagogisk omsorg och enligt beslut av kommunen har rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 § i den äldre lydelsen ska anses vara godkänd som huvudman enligt 25 kap. 10 § i den nya lydelsen.<p><a name="K29P29S48"></a></p> 2022:275<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. <br />    2. Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023. <br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före höstterminen 2023. <p><a name="K29P29S49"></a></p> 2022:724<br />    1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2022.<br />    2. De nya bestämmelserna i 10 kap. 31 a och 31 b §§ och 11 kap. 30 a och 30 b §§ och bestämmelserna i 3 kap. 7 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 35 §, 11 kap. 34 §, 15 kap. 33 § och 28 kap. 12 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.<p><a name="K29P29S50"></a></p> 2022:833<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.<br />    2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023. <p><a name="K29P29S51"></a></p> 2022:940<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. <br />    2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S52"></a></p> 2022:1088<br />    1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2023.<br />    2. För en enskild som före ikraftträdandet har fått ett godkännande som huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola eller gymnasiesärskola gäller föreskrifterna i 1 kap. 7 § andra stycket första meningen och 2 kap. 5 § femte stycket i den äldre lydelsen i stället för föreskrifterna i 1 kap. 7 a § och 2 kap. 5 § femte stycket i den nya lydelsen, om huvudmannen senast den 1 juli 2023 anmäler till tillsynsmyndigheten att verksamheten ska ha en konfessionell inriktning. Huvudmannen behöver inte ange vilken konfessionell inriktning det är fråga om. Från och med att en sådan anmälan har inkommit till tillsynsmyndigheten ska bestämmelserna i 1 kap. 7 b-7 d §§ tillämpas på verksamheten.<p><a name="K29P29S53"></a></p> 2022:1089<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.<br />    2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller kommunal vuxenutbildning och i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. <br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2025 när det gäller kommunal vuxenutbildning och för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 när det gäller gymnasieskolan.<p><a name="K29P29S54"></a></p> 2022:1104<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.<br />    2. Bestämmelserna om urval i 9 kap. 17 §, 10 kap. 35 § och 11 kap. 34 § tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024. <p><a name="K29P29S55"></a></p> 2022:1315<p><a name="K29P29S56"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 §, den 1 juli 2024 i fråga om 3 kap. 4 och 4 b §§ och 29 kap. 28 a § och i övrigt den 2 juli 2023.<p><a name="K29P29S57"></a></p> 2022:1318<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.<br />    2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S58"></a></p> 2023:354<br />    1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2023.<br />    2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.<br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025.<br />    4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.<br />    5. En elev som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 ska, i stället för rätten att fullfölja utbildningen enligt 16 kap. 40 §, ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande nya studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen. Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen.<br />    6. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som avser hantverksprogrammet i gymnasieskolan ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 ska godkännandet upphöra att gälla senast den 30 juni 2030. <p><a name="K29P29S59"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om att en enskild huvudman, vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt, efter anmälan till Statens skolinspektion ska anses ha ett godkännande för viss inriktning inom frisör- och stylistprogrammet. <p><a name="K29P29S60"></a></p> Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från avgifter enligt 2 kap. 5 d §. Sådana föreskrifter får avse undantag från avgiften för enskilda huvudmän vars godkännande upphör att gälla enligt denna punkt och som behöver ansöka om ett nytt godkännande som huvudman för att kunna fortsätta bedriva motsvarande utbildning. <br />    7. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för administration, handel och varuhantering i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för handel och service.<br />    8. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 ska en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § avseende programmet för fastighet, anläggning och byggnation i anpassade gymnasieskolan i stället anses ha ett godkännande för programmet för fastighet och byggnation.<p><a name="K29P29S61"></a></p> 2023:689<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />    2. Bestämmelserna i 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.<br />    3. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 gäller 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § i den äldre lydelsen.<p><a name="K29P29S62"></a></p> 2023:943<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.<br />    2. Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.<p><a name="K29P29S63"></a></p> 2024:411<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. <br />    2. För utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före ikraftträdandet samt för kurser och sammanhållna yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som har påbörjats före detta datum gäller 20 kap. 36 § och 21 kap. 9 § i den äldre lydelsen. <br />    3. Utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter ikraftträdandet.<p><a name="K29P29S64"></a></p> 2025:729<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.<br />    2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 j § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027. I övrigt tillämpas lagen första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.<br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028, med undantag för bestämmelserna i 3 kap. 12 j § i den äldre lydelsen som gäller för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 januari 2028.<br />    4. En elev som har gått i förskoleklassen läsåret 2027/28 ska i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan börja direkt i årskurs 2. En elev som i någon av dessa skolformer höstterminen 2028 skulle ha börjat i årskurs 2 eller en högre årskurs ska i stället börja i en årskurs som överstiger den årskursen med ett år. Detta gäller dock inte om annat beslutas i fråga om vilken årskurs eleven ska gå med stöd av undantagsbestämmelser i skollagen eller anslutande föreskrifter.<br />    5. Ett godkännande av en enskild som huvudman för förskoleklass ska upphöra att gälla den 1 juli 2028. Ett godkännande av en enskild som huvudman för viss utbildning i grundskolan eller anpassade grundskolan enligt 2 kap. 5 § i den äldre lydelsen gäller som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen för årskurser som överstiger årskurserna i det befintliga godkännandet med ett år. Ett godkännande för årskurs 1 i grundskolan eller anpassade grundskolan enligt 2 kap. 5 § i den äldre lydelsen gäller, förutom som ett godkännande för årskurs 2, även som ett godkännande för den nya årskursen 1 enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen. Statens skolinspektion får fatta beslut om godkännanden i enlighet med 2 kap. 5 § i den nya lydelsen med nya årskursbeteckningar, som ersätter befintliga beslut.<br />    6. Bestämmelsen i 3 kap. 12 j § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om överlämning av uppgifter om en elev som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28.<br />    7. Ett beslut som har fattats enligt 3 kap. 14 a § i den äldre lydelsen gäller som ett beslut enligt 3 kap. 14 a § i den nya lydelsen. Ett sådant beslut behöver inte anmälas på nytt till Statens skolverk.<br />    8. Ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i förskoleklassen enligt de upphävda bestämmelserna i 9 kap. 6 a § gäller som ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i årskurs 1 i grundskolan enligt 10 kap. 9 a § i den nya lydelsen.<br />    9. Ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i årskurs 1, 2 eller 3 i grundskolan enligt 10 kap. 9 a § i den äldre lydelsen gäller som ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik enligt 10 kap. 9 a § i den nya lydelsen i årskurs 2, 3 eller 4.<br />    10. En huvudman som har tillstånd att använda färdighetsprov i musik i grundskolan enligt åttonde eller nionde punkten och som läsåret 2027/28 har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov i musik enligt de upphävda bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får inte använda färdighetsprov som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp.<br />    11. För elever som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28 gäller 10 kap. 31 § och 11 kap. 30 § i den äldre lydelsen.<br />    12. För elever som höstterminen 2028 påbörjar årskurs 2 eller en högre årskurs i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan gäller 10 kap. 5 § första stycket, 11 kap. 7 § första stycket, 12 kap. 5 § första stycket och 13 kap. 5 § första stycket i den äldre lydelsen.<br />    13. Bestämmelsen i 29 kap. 14 § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen.<p><a name="K29P29S65"></a></p> 2025:730<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.<br />    2. Lagen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.<br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028.<p><a name="K29P29S66"></a></p> 2025:1311<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. <br />    2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 j §, 20 kap. 8 a, 9, 28 och 33 §§ och 28 kap. 12 § i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 20 kap. 31 a, 31 b, 33 a och 33 b §§ tillämpas första gången i fråga om den som tas emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare för första gången efter den 31 december 2025.<br />    3. För den som har tagits emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet gäller rätten att delta i utbildningen i tre år från och med ikraftträdandet. Huvudmannen ska besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen, om tidsperioden inte har löpt ut och personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.<p><a name="K29P29S67"></a></p> Ett sådant beslut ska fattas för högst sex månader åt gången. De förutsättningar som gäller för ett beslut om förlängning enligt första stycket gäller också för ett förnyat beslut om förlängning. Den längsta totala tid en person kan ha rätt till förlängning är tre år.<br />    4. Den som har tagits emot till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet har rätt att fullfölja utbildningen enligt 20 kap. 9 § första stycket inom ramen för de tidsperioder som anges i 3. Huvudmannen får dock när som helst besluta att utbildningen för en sådan elev ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg. <br />    5. Den som har tagits emot till kommunala vuxenutbildning i svenska för invandrare före ikraftträdandet och vars utbildning har upphört enligt 4 eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske inom ramen för de tidsperioder som anges i 3.<br />    6. Beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om<br />       a) förlängning av rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 3,<br />       b) upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 4, eller<br />       c) att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 5.<p><a name="K29P29S68"></a></p> Ett sådant beslut får överklagas endast av eleven eller den sökande.<p><a name="K29P29S69"></a></p> 2026:387<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.<br />    2. Den äldre lydelsen av 29 kap. 3 § gäller för en utlänning som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 6 som har påbörjat utbildning i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning före ikraftträdandet. <h3>Bilaga 1 </h3><p><a name="K29P29S2"></a></p><h4 name="Nationella program"><a name="Nationella program">Nationella program</a></h4><p><a name="K29P29S3"></a></p><h4 name="Yrkesprogram"><a name="Yrkesprogram">Yrkesprogram</a></h4><p><a name="K29P29S4"></a></p><h4 name="Barn- och fritidsprogrammet"><a name="Barn- och fritidsprogrammet">Barn- och fritidsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S5"></a></p><h4 name="Bygg- och anläggningsprogrammet"><a name="Bygg- och anläggningsprogrammet">Bygg- och anläggningsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S6"></a></p><h4 name="El- och energiprogrammet"><a name="El- och energiprogrammet">El- och energiprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S7"></a></p><h4 name="Fordons- och transportprogrammet"><a name="Fordons- och transportprogrammet">Fordons- och transportprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S8"></a></p><h4 name="Frisör- och stylistprogrammet"><a name="Frisör- och stylistprogrammet">Frisör- och stylistprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S9"></a></p><h4 name="Försäljnings- och serviceprogrammet"><a name="Försäljnings- och serviceprogrammet">Försäljnings- och serviceprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S10"></a></p><h4 name="Hotell- och turismprogrammet"><a name="Hotell- och turismprogrammet">Hotell- och turismprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S11"></a></p><h4 name="Industritekniska programmet"><a name="Industritekniska programmet">Industritekniska programmet</a></h4><p><a name="K29P29S12"></a></p><h4 name="Naturbruksprogrammet"><a name="Naturbruksprogrammet">Naturbruksprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S13"></a></p><h4 name="Restaurang- och livsmedelsprogrammet"><a name="Restaurang- och livsmedelsprogrammet">Restaurang- och livsmedelsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S14"></a></p><h4 name="VVS- och fastighetsprogrammet"><a name="VVS- och fastighetsprogrammet">VVS- och fastighetsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S15"></a></p><h4 name="Vård- och omsorgsprogrammet"><a name="Vård- och omsorgsprogrammet">Vård- och omsorgsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S16"></a></p><h4 name="Högskoleförberedande program"><a name="Högskoleförberedande program">Högskoleförberedande program</a></h4><p><a name="K29P29S17"></a></p><h4 name="Ekonomiprogrammet"><a name="Ekonomiprogrammet">Ekonomiprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S18"></a></p><h4 name="Estetiska programmet"><a name="Estetiska programmet">Estetiska programmet</a></h4><p><a name="K29P29S19"></a></p><h4 name="Humanistiska programmet"><a name="Humanistiska programmet">Humanistiska programmet</a></h4><p><a name="K29P29S20"></a></p><h4 name="Naturvetenskapsprogrammet"><a name="Naturvetenskapsprogrammet">Naturvetenskapsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S21"></a></p><h4 name="Samhällsvetenskapsprogrammet"><a name="Samhällsvetenskapsprogrammet">Samhällsvetenskapsprogrammet</a></h4><p><a name="K29P29S22"></a></p> Teknikprogrammet <i>Lag (2023:354)</i>. <h3>Bilaga 2 </h3><p><a name="K29P29S2"></a></p><h4 name="Poängplan för nationella program i gymnasieskolan"><a name="Poängplan för nationella program i gymnasieskolan">Poängplan för nationella program i gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K29P29S3"></a></p><pre>Ämne Gymnasiepoäng </pre> Gymnasiegemensamma ämnen<p><a name="K29P29S4"></a></p> Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.<p><a name="K29P29S5"></a></p><h4 name="Yrkesprogram"><a name="Yrkesprogram">Yrkesprogram</a></h4><p><a name="K29P29S6"></a></p> Svenska eller svenska <pre>som andraspråk 300(1.) </pre><pre>Engelska 200(2.) </pre><pre>Matematik 100 </pre><pre>Idrott och hälsa 100 </pre><pre>Historia 50 </pre><pre>Samhällskunskap 50 </pre><pre>Religionskunskap 50 </pre><pre>Naturkunskap 50 </pre> Högskoleförberedande program<p><a name="K29P29S7"></a></p><pre>Svenska eller svenska som andraspråk 300 </pre><pre>Engelska 200 </pre><pre>Matematik 100/200(3.) </pre><pre>Idrott och hälsa 100 </pre><pre>Historia 50/100/200(4.) </pre><pre>Samhällskunskap 100/200(5.) </pre><pre>Religionskunskap 50 </pre><pre>Naturkunskap 50/100(6.) </pre> Karaktärsämnen<p><a name="K29P29S8"></a></p> Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.<p><a name="K29P29S9"></a></p><pre>Yrkesprogram 1 500/1 600(7.) </pre><pre>Högskoleförberedande program 950/1 050/1 150(8.) </pre> Individuellt val och gymnasiearbete<p><a name="K29P29S10"></a></p> Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.<p><a name="K29P29S11"></a></p><pre>Individuellt val 200 </pre><pre>Gymnasiearbete 100 </pre><pre>Summa gymnasiepoäng 2 500/2 700/2 800(9.) </pre> 1. Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får eleverna välja bort 200 gymnasiepoäng.<br />    2. Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.<br />    3. I estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 100 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng. I naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik - fortsättning.<br />    4. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng, i ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng och i estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 200 gymnasiepoäng.<br />    5. I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.<br />    6. I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng och i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsämnen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet. <br />    7. I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.<br />    8. I ekonomiprogrammet ingår 950 gymnasiepoäng, i estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 1 050 gymnasiepoäng och i naturvetenskapsprogrammet och teknik programmet ingår 1 150 gymnasiepoäng.<br />    9. Högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet omfattar 2 700 gymnasiepoäng och övriga yrkesprogram omfattar 2 800 gymnasiepoäng.<br /><i>Lag (2023:354)</i>. <h3>Bilaga 3 </h3><p><a name="K29P29S2"></a></p><h4 name="Nationella program i anpassade gymnasieskolan"><a name="Nationella program i anpassade gymnasieskolan">Nationella program i anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K29P29S3"></a></p> De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är<br />    - Programmet för estetiska verksamheter,<br />    - Programmet för fastighet och byggnation,<br />    - Programmet för fordonsvård och godshantering,<br />    - Programmet för handel och service,<br />    - Programmet för hantverk och produktion,<br />    - Programmet för hotell, restaurang och bageri,<br />    - Programmet för hälsa, vård och omsorg,<br />    - Programmet för samhälle, natur och språk, och<br />    - Programmet för skog, mark och djur.<br /><i>Lag (2023:354)</i>. <h3>Bilaga 4 </h3><p><a name="K29P29S2"></a></p><h4 name="Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan"><a name="Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan">Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan</a></h4><p><a name="K29P29S3"></a></p><pre>Ämne Gymnasiepoäng i </pre><pre> anpassad gymnasieskola </pre> Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.<p><a name="K29P29S4"></a></p><pre>Svenska eller svenska som andraspråk 200 </pre><pre>Engelska 100 </pre><pre>Matematik 100 </pre><pre>Idrott och hälsa 200 </pre><pre>Estetisk verksamhet 100 </pre><pre>Historia 50 </pre><pre>Samhällskunskap 50 </pre><pre>Religionskunskap 50 </pre><pre>Naturkunskap 50 </pre><pre>Ämnen som ger programmet dess karaktär 1 300 </pre><pre>Individuellt val 200 </pre><pre>Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola 100 </pre><pre>Summa gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola 2 500 </pre><i>Lag (2022:1315)</i>.<p><a name="K29P29S5"></a></p> Bilaga 5 Har upphävts genom <i>lag (2017:620)</i>.</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal2010utfardadutfardad2010-06-23andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:531utdragutdrag1 kap. Inledande bestämmelser Skolväsendet 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§. Skolväsendet omfattar skolformerna -artalartal2010utfardadutfardad2010-06-23andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:531utdragutdrag1 kap. Inledande bestämmelser Skolväsendet 1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§. Skolväsendet omfattar skolformerna -