1 § Denna förordning gäller domstolarna och de myndigheter som anges i 22-32 §§.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen. Förordning (2015:229).
2 § I denna förordning avses med
indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information, och
direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.
3 § En myndighet som anges i 22-32 §§ ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.
En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör
1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG, eller
2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001.
Om det av 22-32 §§ framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöledningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Förordning (2015:229).
4 § Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning).
Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten.
5 § Miljöutredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning.
6 § Om myndigheten har ett förenklat miljöledningssystem men miljöutredningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt miljöpåverkan, ska miljöledningssystemet omfatta denna indirekta miljöpåverkan.
7 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en miljöpolicy och fastställda miljömål för verksamheten.
Miljömålen ska vara mätbara i den mån som det är praktiskt möjligt att mäta målen och hur de uppnåtts.
Miljömålen ska hållas aktuella genom att de ses över och uppdateras minst vart tredje år.
8 § Miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
9 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en handlingsplan för arbetet med att nå miljömålen.
De resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för arbetet ska framgå av handlingsplanen.
10 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten tydligt anger den ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen.
Ansvarsfördelningen ska framgå av handlingsplanen.
11 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har sådana dokumenterade rutiner för styrningen av verksamheten som
1. säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler följs,
2. bidrar till att minska negativ miljöpåverkan så långt möjligt, och
3. bidrar till att nå myndighetens miljömål.
12 § Handlingsplanen, ansvarsfördelningen och rutinerna ska innebära att arbetet med att följa handlingsplanen och nå miljömålen dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras så att arbetet fortlöpande förbättras.
13 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten miljöanpassar sina upphandlingar i den mån en sådan anpassning är möjlig.
14 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten genom information och utbildning fortlöpande utvecklar personalens kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet.
15 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så långt det är möjligt använder en energieffektiv informationsteknik som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta en mötes- och resepolicy.
16 § Har upphävts genom förordning (2015:229).
17 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten årligen genomför interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande miljöregler och andra styrande dokument för myndighetens miljöledning och miljöarbete.
18 § Myndigheten ska årligen göra en genomgång av miljöledningssystemet och följa upp resultatet av arbetet så att
1. det framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen, och
2. det finns underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet.
19 § För uppföljningen enligt 18 § ska myndigheten
1. utföra den kontroll och göra de mätningar av verksamhetens miljöpåverkan som behövs,
2. utvärdera hur handlingsplanen enligt 9 § har fungerat, och
3. utvärdera hur gällande miljöregler har följts.
20 § En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilagan.
Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. Förordning (2015:229).
20 a § Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan som rör energieffektiva inköp enligt förordningen (2014:480)
om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Förordning (2015:229).
20 b § Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år till regeringen lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar enligt 20 §. Förordning (2015:229).
21 § En myndighet som inrättar ett miljöledningssystem för första gången ska inom åtta månader från det att myndigheten enligt denna förordning blev skyldig att ha ett miljöledningssystem
1. ha en projektplan för inrättandet som innehåller en tidsplan för inrättandet samt uppgifter om hur inrättandet är avsett att organiseras och vilka som är ansvariga för det arbetet, och
2. redovisa en miljöutredning enligt 4 §, den miljöpolicy och de miljömål som avses i 7 §, den handlingsplan som avses i 9 §
samt hur miljöledningssystemet är avsett att integreras i den ordinarie verksamheten.
Redovisningen enligt första stycket 2 ska ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
22 § I fråga om myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Arbetsdomstolen,
2. Arbetsförmedlingen,
3. Arbetsmiljöverket,
4. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och
5. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.
De myndigheter som anges i första stycket 4 och 5 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:229).
23 § I fråga om myndigheter som hör till Finansdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Allmänna reklamationsnämnden,
2. Arbetsgivarverket,
3. Ekonomistyrningsverket,
4. Finansinspektionen,
5. Fortifikationsverket,
6. Kammarkollegiet,
7. Konjunkturinstitutet,
8. Konsumentverket,
9. Kronofogdemyndigheten,
10. länsstyrelserna,
11. Riksgäldskontoret,
12. Skatteverket,
13. Spelinspektionen,
14. Statens fastighetsverk,
15. Statens servicecenter,
16. Statens tjänstepensionsverk,
17. Statistiska centralbyrån,
18. Statskontoret,
19. Tullverket, och
20. Upphandlingsmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 4, 11 och 13 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2018:1642).
24 § I fråga om myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Försvarets materielverk,
2. Försvarets radioanstalt,
3. Totalförsvarets forskningsinstitut, och
4. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.
Förordning (2020:1287).
25 § I fråga om myndigheter som hör till Justitiedepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Brottsförebyggande rådet,
2. Brottsoffermyndigheten,
3. Domstolsverket,
4. Ekobrottsmyndigheten,
5. Integritetsskyddsmyndigheten,
6. Justitiekanslern,
7. Kriminalvården,
8. Kustbevakningen,
9. Migrationsverket,
10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
11. Polismyndigheten,
12. Revisorsinspektionen,
13. Rättsmedicinalverket,
14. Statens haverikommission,
15. Säkerhetspolisen, och
16. Åklagarmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 5, 6, 12 och
14 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2020:1130).
26 § I fråga om myndigheter som hör till Kulturdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Diskrimineringsombudsmannen,
2. Institutet för språk och folkminnen,
3. Konstnärsnämnden,
4. Mediemyndigheten,
5. Moderna museet,
6. Myndigheten för tillgängliga medier,
7. Nationalmuseum,
8. Naturhistoriska riksmuseet,
9. Riksantikvarieämbetet,
10. Riksarkivet,
11. Sametinget,
12. Statens centrum för arkitektur och design,
13. Statens försvarshistoriska museer,
14. Statens historiska museer,
15. Statens konstråd,
16. Statens kulturråd,
17. Statens maritima och transporthistoriska museer,
18. Statens museer för världskultur,
19. Statens musikverk, och
20. Valmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 2, 3, 6, 10, 15, 16 och 20 får ha ett förenklat miljöledningssystem.
Förordning (2023:849).
27 § Har upphävts genom förordning (2015:229).
28 § I fråga om myndigheter som hör till Miljö- och energidepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 §
finnas hos
1. Affärsverket svenska kraftnät,
2. Elsäkerhetsverket,
3. Energimarknadsinspektionen,
4. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,
5. Havs- och vattenmyndigheten,
6. Kemikalieinspektionen,
7. Naturvårdsverket,
8. Statens energimyndighet,
9. Statens geotekniska institut,
10. Strålsäkerhetsmyndigheten, och
11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Elsäkerhetsverket får ha ett förenklat miljöledningssystem.
Förordning (2015:696).
29 § I fråga om myndigheter som hör till Näringsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Bolagsverket,
2. Boverket,
3. Konkurrensverket,
4. Lantmäteriet,
5. Livsmedelsverket,
6. Luftfartsverket,
7. Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser,
8. Patent- och registreringsverket,
9. Post- och telestyrelsen,
10. Sjöfartsverket,
11. Skogsstyrelsen,
12. Statens jordbruksverk,
13. Statens veterinärmedicinska anstalt,
14. Statens väg- och transportforskningsinstitut,
15. Sveriges geologiska undersökning,
16. Sveriges lantbruksuniversitet,
17. Tillväxtverket,
18. Trafikanalys,
19. Trafikverket,
20. Transportstyrelsen, och
21. Verket för innovationssystem (Vinnova).
Förordning (2015:229).
30 § I fråga om myndigheter som hör till Socialdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Barnombudsmannen,
2. E-hälsomyndigheten,
3. Folkhälsomyndigheten,
4. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd,
5. Försäkringskassan,
6. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
7. Inspektionen för vård och omsorg,
8. Läkemedelsverket,
9. Myndigheten för delaktighet,
10. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd,
11. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys,
12. Pensionsmyndigheten,
13. Socialstyrelsen,
14. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
15. Statens institutionsstyrelse, och
16. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 10 och 14 får ha ett förenklat miljöledningssystem.
Förordning (2016:711).
31 § I fråga om myndigheter som hör till Utbildningsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Blekinge tekniska högskola,
2. Centrala studiestödsnämnden,
3. Försvarshögskolan,
4. Gymnastik- och idrottshögskolan,
5. Göteborgs universitet,
6. Högskolan Dalarna,
7. Högskolan i Borås,
8. Högskolan i Gävle,
9. Högskolan i Halmstad,
10. Högskolan i Skövde,
11. Högskolan Kristianstad,
12. Högskolan Väst,
13. Institutet för rymdfysik,
14. Karlstads universitet,
15. Karolinska institutet,
16. Konstfack,
17. Kungl. biblioteket,
18. Kungl. Konsthögskolan,
19. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,
20. Kungl. Tekniska högskolan,
21. Linköpings universitet,
22. Linnéuniversitetet,
23. Luleå tekniska universitet,
24. Lunds universitet,
25. Malmö universitet,
26. Mittuniversitetet,
27. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor,
28. Myndigheten för yrkeshögskolan,
29. Mälardalens högskola,
30. Polarforskningssekretariatet,
31. Rymdstyrelsen,
32. Sameskolstyrelsen,
33. Specialpedagogiska skolmyndigheten,
34. Statens skolinspektion,
35. Statens skolverk,
36. Stockholms konstnärliga högskola,
37. Stockholms universitet,
38. Södertörns högskola,
39. Umeå universitet,
40. Universitets- och högskolerådet,
41. Universitetskanslersämbetet,
42. Uppsala universitet,
43. Vetenskapsrådet,
44. Örebro universitet, och
45. Överklagandenämnden för studiestöd.
De myndigheter som anges i första stycket 4, 19, 28, 32, 36,
43 och 45 får ha ett förenklat miljöledningssystem.
Förordning (2017:1331).
32 § I fråga om myndigheter som hör till Utrikesdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Exportkreditnämnden,
2. Folke Bernadotteakademien,
3. Inspektionen för strategiska produkter,
4. Kommerskollegium,
5. Nordiska Afrikainstitutet,
6. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,
7. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, och
8. Svenska institutet.
De myndigheter som anges i första stycket 2, 3 och 5 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2014:80).
2009:907
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Om en statlig myndighet genom ett särskilt beslut före den 1 januari 2010 har fått i uppdrag av regeringen att införa eller ha ett miljöledningssystem eller att följa riktlinjer för redovisning av arbete med miljöledning, ska myndigheten anses ha fullföljt uppdraget genom att följa bestämmelserna i denna förordning.
Bilaga 1 Har upphävts genom förordning (2014:80).
Del 1 Miljöledningssystemet
1. Är myndigheten miljöcertifierad?
_ Ja ISO14001 _ Ja Emas _ Nej
2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?
3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?
4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön?
5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön?
6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?
7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts.
8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?
9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning (t.ex. it-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter
1. Tjänsteresor och övriga transporter
1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från
a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi),
c) tågresor,
d) bussresor, och
e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten.
1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt 1.1 a-e.
1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft.
1.4 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
_ Eget uppföljningssystem
_ Leverantörsuppgifter
_ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:
_ Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
_ Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:
2. Energianvändning
2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på
a) verksamhetselektricitet, och
b) övrig energianvändning
2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad?
_ Ja _ Nej _ Delvis
2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen
(anges i procent).
2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal?
_ Ja _ Nej _ Delvis
2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare?
_ Ja _ Nej
Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat av samarbetet.
2.6 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
2.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
_ Eget uppföljningssystem
_ Leverantörsuppgifter
_ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
3. Miljökrav i upphandling
3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop (anges i procent).
3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts.
Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det:
_ Kostnadseffektivitet
_ Ekonomisk genomförbarhet
_ Hållbarhet i vidare bemärkelse
_ Teknisk lämplighet
_ Tillräcklig konkurrens
_ Annat, nämligen:
3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader?
_ Ja _ Nej
Om nej, ange skälen för det:
_ Kostnadseffektivitet
_ Ekonomisk genomförbarhet
_ Hållbarhet i vidare bemärkelse
_ Teknisk lämplighet
_ Tillräcklig konkurrens
_ Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes
_ Annat, nämligen:
3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år.
3.5 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.
3.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
_ Eget uppföljningssystem
_ Leverantörsuppgifter
_ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
Förordning (2015:229).