Förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

SFS nr: 2008:463
Departement/myndighet: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 2008-06-05
Omtryck: SFS 2009:668
Ändrad: t.o.m. SFS 2024:2
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

1 §   Denna förordning är meddelad med stöd av
   - 30 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet i fråga om 4, 5, 6-11 a, 13-15 och 19 §§,
   - 10 kap. 4 § strålskyddslagen (2018:396) i fråga om 4, 5 a-6, 11 b-12 och 16-19 §§,
   - 56 a § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 4 och 5 §§,
   - 20 § andra stycket 16 lagen (2006:263) om transport av farligt gods i fråga om 4, 5, 6, 10 och 19 §§, och
   - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
Förordning (2021:1144).

Ordförklaringar

2 §   Ord och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, strålskyddslagen (2018:396), strålskyddsförordningen (2018:506) och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. Förordning (2021:1312).

3 §   I denna förordning avses med

provdrift: drift enligt ett provprogram inför övergång till normaldrift,
normaldrift: drift inom de fastställda villkor och begränsningar som framgår av en anläggnings säkerhetstekniska driftsförutsättningar,

avveckling: åtgärder som, efter att den verksamhet som en anläggning är avsedd för har upphört och inte kommer att återupptas, vidtas av tillståndshavaren för att på ett säkert sätt montera ned och riva anläggningen samt hantera det kärnämne och det kärnavfall som finns på anläggningsplatsen,
kärnteknisk anläggning kategori 1: en kärnkraftsreaktor, en anläggning för mellanlagring eller slutförvaring av kärnämne eller använt kärnbränsle, en anläggning för inkapsling för slutförvaring av använt kärnbränsle eller en anläggning för slutförvaring av kärnavfall som inte är en sådan markdeponering som avses i 5 § andra stycket 11,

kärnteknisk anläggning kategori 2: en forsknings- eller materialprovningsreaktor,

kärnteknisk anläggning kategori 3: en anläggning för framställning av kärnbränsle,
kärnteknisk anläggning kategori 4: en anläggning för hantering, bearbetning och annan lagring än mellanlagring av kärnämne som inte utgör anläggning för inkapsling för slutförvaring av använt kärnbränsle och anläggning för hantering, bearbetning och lagring av låg- och medelaktivt kärnavfall. Förordning (2023:48).

Ansökningsavgift

4 §   En ansökningsavgift ska betalas av den som ansöker om
   1. tillstånd enligt 5 eller 5 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
   2. tillstånd enligt strålskyddslagen (2018:396), strålskyddsförordningen (2018:506) eller föreskrifter meddelade med stöd av dessa,
   3. Strålsäkerhetsmyndighetens prövning av ett ärende enligt 8 eller 18 § andra stycket förordningen (2006:311) om transport av farligt gods, eller
   4. beslut enligt 24 eller 31 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Förordning (2021:1144).

5 §   Avgift enligt 4 § 1 ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten med 101 400 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en kärnkraftsreaktor som ska ersätta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor, varav 34 476 000 kronor när ansökan ges in, 33 462 000 kronor senast ett år efter att ansökan gavs in och 33 462 000 kronor senast två år efter att ansökan gavs in.

Avgift enligt 4 § 1, 3 eller 4 ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när ansökan ges in
   1. med 2 268 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en kärnteknisk anläggning kategori 1, dock inte en kärnkraftsreaktor eller anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle,
   2. med 1 129 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en kärnteknisk anläggning kategori 2,
   3. med 568 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en kärnteknisk anläggning kategori 3,
   4. med 113 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en kärnteknisk anläggning kategori 4,
   5. med 1 558 000 kronor, om ansökan avser drift av en kärnteknisk anläggning kategori 1,
   6. med 568 000 kronor, om ansökan avser drift av en kärnteknisk anläggning kategori 2,
   7. med 284 000 kronor, om ansökan avser drift av en kärnteknisk anläggning kategori 3,
   8. med 56 000 kronor, om ansökan avser drift av en kärnteknisk anläggning kategori 4,
   9. med 113 000 kronor, om ansökan avser innehav av en kärnteknisk anläggning,
   10. med 56 000 kronor, om ansökan avser särskilt tillstånd enligt 5 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
   11. med 280 000 kronor, om ansökan avser en anläggning för markdeponering av lågaktivt kärnavfall som inte härrör från kommersiell uranbrytning och anläggningar för behandling eller lagring som hör till en sådan anläggning, förutsatt att aktiviteten hos den totala mängden avfall i markdeponeringsanläggningen inte överstiger 10 terabecquerel varav högst 10 gigabecquerel utgörs av alfaaktiva ämnen,
   12. med 43 000 kronor, om ansökan avser gränsöverskridande transport av använt kärnbränsle eller kärnavfall,
   13. med 110 000 kronor, om ansökan avser transport av radioaktiva ämnen enligt en särskild överenskommelse om säkerhetsåtgärder,
   14. med 45 000 kronor, om ansökan avser förvärv, innehav, överlåtelse, bearbetning, transport eller annan hantering av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall och denna hantering eller befattning inte omfattas av en ansökan enligt 1-13,
   15. med 110 000 kronor, om ansökan inte omfattas av en ansökan enligt 13 och avser godkännande eller bekräftelse av certifikat inför transport enligt
      a) bilagorna till ADR,
      b) RID,
      c) IMDG-koden, eller
      d) ICAO-TI,
   16. med 75 000 kronor, om ansökan avser att en transportör ska vara ersättningsansvarig vid en radiologisk olycka i stället för en eller flera anläggningshavare, och
   17. med 190 000 kronor, om ansökan avser ett lägre ansvarsbelopp vid en radiologisk olycka för en anläggning eller en transport.

Om en ansökan som avser en och samma anläggning omfattas av mer än en avgift enligt första stycket eller andra stycket 1-9, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Förordning (2024:2).

5 a §   Avgift enligt 4 § 2 ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när ansökan ges in
   1. med 600 kronor per tillstånd för starka laserpekare med uteffekt som inte överskrider 30 milliwatt,
   2. med 9 700 kronor per tillstånd för starka laserpekare med

uteffekt som överskrider 30 milliwatt,
   3. med 1 300 kronor per tillstånd för andra tillståndspliktiga lasrar än de som avses i 1 och 2,
   4. med 5 700 kronor per generator för medicinsk röntgendiagnostik,
   5. med 2 200 kronor per generator för odontologisk röntgendiagnostik,
   6. med 3 500 kronor per generator för veterinärmedicinsk

röntgendiagnostik,
   7. med 2 300 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som är högst 100 megabecquerel,
   8. med 6 900 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som överstiger 100 megabecquerel men inte 10 gigabecquerel,
   9. med 38 900 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som överstiger 10 gigabecquerel,
   10. med 6 900 kronor per accelerator som överstiger 1 megaelektronvolt men inte 100 megaelektronvolt,
   11. med 26 100 kronor per accelerator som överstiger 100 megaelektronvolt,
   12. med 3 500 kronor per utrustning för radiografering,
   13. med 2 300 kronor per sluten strålkälla som inte är en sluten strålkälla med hög aktivitet,
   14. med 11 600 kronor per utrustning som innehåller en eller flera slutna strålkällor med hög aktivitet,
   15. med 11 400 kronor per tillstånd för installation och underhåll av strålkällor,
   16. med 14 000 kronor per utrustning för acceleratorer och koboltapparater för extern strålterapi,
   17. med 4 800 kronor per utrustning för röntgenterapiutrustning för extern strålterapi,
   18. med 14 000 kronor per efterladdningsutrustning för brachyterapi,
   19. med 21 100 kronor per tillstånd för annan sluten strålkälla för brachyterapi med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel,
   20. med 85 700 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som är högst 100 gigabecquerel,
   21. med 138 500 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel,
   22. med 3 500 kronor per teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning som inte överstiger 1 megaelektronvolt,
   23. med 7 283 000 kronor per anläggning för acceleratorbaserad spallation för neutronforskningsändamål med en stråleffekt som överstiger 1 megawatt,
   24. med 353 000 kronor för verksamhet med elektronacceleratorbaserade synkrotronljusanläggningar,
   25. med 43 000 kronor, om ansökan avser gränsöverskridande transport av radioaktivt avfall som inte omfattas av en ansökan enligt 5 § andra stycket 12, och
   26. med 18 500 kronor, om ansökan avser transport av ett radioaktivt ämne som inte omfattas av en ansökan enligt 7-9, 13, 14, 16, 18-21 eller 25 eller av 5 § andra stycket 1-14.

Om en och samma strålkälla omfattas av mer än en avgift enligt första stycket, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Förordning (2024:2).

5 b §   Den som ansöker om tillstånd till en verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396) som inte omfattas av 5 a § ska betala avgift med 1 400 kronor per timme för arbete med tillståndsprövning som Strålsäkerhetsmyndigheten har utfört. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering. Förordning (2023:48).

6 §   Om Strålsäkerhetsmyndighetens prövning av en ansökan medför kostnader som väsentligt överstiger de belopp som anges i 5 eller 5 a §, får myndigheten besluta att sökanden ska betala tilläggsavgift med 1 400 kronor per timme för arbete som myndigheten har utfört. Tilläggsavgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2023:48).

Granskningsavgift

7 §   Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor som ska ersätta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor ska betala en granskningsavgift
   1. med 100 000 000 kronor per kalenderår från och med det kalenderår som följer efter det att tillståndet gavs till och med det kalenderår då reaktorn efter ett särskilt godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten har tagits i provdrift, och
   2. med 15 000 000 kronor per kalenderkvartal från och med det kalenderår som följer efter det att reaktorn har tagits i provdrift till och med det kalenderkvartal som följer efter det att reaktorn efter ett särskilt godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten har tagits i normaldrift.

Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering. Förordning (2011:1568).

7 a §   Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning kategori 1, dock inte en sådan reaktor som avses i 7 § eller en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle, ska betala granskningsavgift med 4 790 000 kronor för granskning av de tillståndsvillkor som måste uppfyllas innan anläggningen tas i normaldrift för första gången efter det att tillståndet gavs.

Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering sedan tillståndshavaren har gett in handlingar till myndigheten för granskning. Förordning (2019:74).

8 §   Om den granskning som en avgift enligt 7 eller 7 a § är avsedd att täcka medför granskningsarbete som inte täcks av avgiftens belopp, får Strålsäkerhetsmyndigheten besluta att tillståndshavaren ska betala tilläggsavgift med 1 400 kronor per timme för det arbete som myndigheten har utfört som inte täcks av beloppet. För en granskning som avses i 7 a § får dock tilläggsavgiften för varje granskningsarbete uppgå till högst 2 000 000 kronor.

Tilläggsavgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering. Förordning (2023:48).

9 §   Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska betala en avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av en sådan helhetsbedömning som avses i 10 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Avgiften ska efter särskild debitering betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten
   1. med 5 470 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under normaldrift, och
   2. med 2 320 000 kronor för övriga kärntekniska anläggningar.
Förordning (2023:48).

Konsultkostnader

10 §   Den som ansöker om eller har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska ersätta Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för att anlita konsult i samband med sådan prövning eller granskning som avses i 4-9 §§ med avseende på den del av konsultkostnaderna som understiger 1 000 000 kronor, i den mån konsultarbetet kan hänföras till en viss eller till vissa verksamheter. Ersättningen betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2009:668).

Tillsynsavgift

11 §   Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska betala avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn över att lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, strålskyddslagen (2018:396), förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddsförordningen (2018:506) samt villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar och förordningar följs. Avgiften ska, efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas förskottsvis för varje kalenderkvartal
   1. med 4 730 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under normaldrift,
   2. med 1 626 000 kronor för en anläggning för framställning av bränsle för kärnkraftsreaktorer,
   3. med 600 000 kronor för en forsknings- och materialprovningsreaktor under normaldrift,
   4. med 1 626 000 kronor för en anläggning där mer än 1 000 ton använt kärnbränsle mellanlagras,
   5. med 350 000 kronor för en anläggning där använt kärnbränsle mellanlagras och den lagrade mängden inte överstiger 1 000 ton,
   6. med 1 626 000 kronor för en anläggning för slutförvaring av kärnavfall som inte utgör sådan markdeponering som avses i 5 § andra stycket 11,
   7. med 400 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av kärnavfall,
   8. med 867 000 kronor för en anläggning för behandling av kärnämne som inte utgör en anläggning för framställning av bränsle,
   9. med 867 000 kronor för en anläggning för behandling av kärnavfall,
   10. med 812 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under avveckling,
   11. med 252 000 kronor för en forsknings- och materialprovningsreaktor under avveckling, och
   12. med 11 600 kronor för en sådan markdeponering som avses i 5 § andra stycket 11.

En avgift enligt första stycket 1-4, 10 eller 11 omfattar även tillsyn över anläggningar för mellanlagring eller behandling av använt kärnbränsle, kärnämne eller kärnavfall som finns inom det anläggningsområde som omfattas av tillståndet och som tillståndshavaren driver uteslutande i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt 10 § första stycket 2 och 3 lagen om kärnteknisk verksamhet.

Om en tillståndshavare har flera anläggningar för mellanlagring eller behandling av använt kärnbränsle, kärnämne eller kärnavfall inom ett och samma anläggningsområde, ska avgift betalas endast för den anläggning som har den högsta avgiften.

Avgiftsskyldigheten inträder kalenderkvartalet efter det då tillståndet började gälla och upphör från och med det kalenderkvartal som följer efter det att tillståndshavaren har fullgjort sina skyldigheter enligt 10 § lagen om kärnteknisk verksamhet eller Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att fortlöpande tillsyn med hänsyn till säkerheten och strålskyddet inte längre behövs. Förordning (2021:1312).

11 a §   Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor som ersätter en permanent avstängd kärnkraftsreaktor ska betala avgift enligt 11 § endast från och med det kalenderkvartal som följer efter det att reaktorn tas i normaldrift. Förordning (2011:1568).

11 b §   Den som har tillstånd till någon sådan verksamhet som avses i 5 a § första stycket 1-22 ska betala avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till tillståndet. Avgiften ska, efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje kalenderår från och med det år som följer efter det att beslut om tillstånd har getts med ett belopp som motsvarar den gällande ansökningsavgiften för verksamheten enligt 5 a §. Om ett tillstånd förnyas, ska ingen avgift betalas för det år då ansökan om att förnya tillståndet gavs in.

För en verksamhet som avses i 5 a § första stycket 23 eller 24 ska avgift enligt första stycket betalas för varje påbörjat kalenderår från och med det år som följer efter det år då ansökan om tillstånd gavs in.

Förhållanden som är anmälda skriftligt till Strålsäkerhetsmyndigheten före den 1 januari ska ligga till grund för beräkningen av avgiften. Förordning (2021:43).

11 c §   Den som i annat fall än som avses i 11 b § har tillstånd till en verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396), ska betala avgift med 1 400 kronor per timme för arbete med tillsyn och övriga åtgärder med anknytning till tillståndet som Strålsäkerhetsmyndigheten har utfört. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering. Förordning (2023:48).

Beredskapsavgift

12 §   Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en verksamhet som tillhör någon av beredskapskategorierna 1 a-2 enligt den klassificering som följer av föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 4 kap. 9 § strålskyddsförordningen (2018:506), ska betala beredskapsavgift. Avgiften ska efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten betalas förskottsvis för varje kalenderkvartal
   1. med 8 400 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksamheter i beredskapskategori 1 a inom samma anläggningsområde,
   2. med 6 300 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksamheter i beredskapskategori 1 b eller 1 c inom samma anläggningsområde,
   3. med 270 000 kronor för en kärnteknisk verksamhet i beredskapskategori 2, och
   4. med 270 000 kronor för en annan verksamhet i beredskapskategori 2 än som avses i 3.

Om en tillståndshavare har flera verksamheter som omfattas av en avgift enligt första stycket inom ett och samma anläggningsområde, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen.

Avgiften ska betalas från och med det kalenderkvartal då en anläggning har tagits i provdrift. Avgiftsskyldigheten upphör det kalenderkvartal som följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att verksamheten inte längre tillhör någon av beredskapskategorierna. Förordning (2021:43).

Avgift för nukleär icke-spridningskontroll

13 §   Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska betala en avgift för den tillsyn som utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt de internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen som Sverige tillträtt. Avgiften ska, efter debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje kalenderkvartal
   1. med 512 000 kronor för en anläggning för framställning av bränsle för kärnkraftsreaktorer,
   2. med 218 000 kronor för en forsknings- och materialprovningsreaktor,
   3. med 270 000 kronor för en kärnkraftsreaktor,
   4. med 265 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av använt kärnbränsle med en bränslemängd som överstiger 1 000 ton,
   5. med 13 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av använt kärnbränsle med en bränslemängd som inte överstiger 1 000 ton, och
   6. med 10 000 kronor för en anläggning för annan behandling av kärnämne än framställning av bränsle.

Avgiften ska betalas från och med kalenderkvartalet efter det att tillståndet gavs till och med det kalenderkvartal som följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att allt kärnämne avlägsnats från anläggningen. För en kärnkraftsreaktor under uppförande som ska ersätta en permanent avstängd reaktor ska avgiften betalas från och med kalenderkvartalet efter att en ansökan om provdrift lämnats in till Strålsäkerhetsmyndigheten. Förordning (2019:1314).

14 §   Den som i annat fall än som avses i 13 § innehar ett kärnämne ska betala avgift för kärnämneskontroll med 1 400 kronor per timme för kontroll som Strålsäkerhetsmyndigheten har utfört. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2023:48).

Forskningsavgift

15 §   Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor ska betala avgift till Strålsäkerhetsmyndigheten för den grundläggande och tillämpade forskning samt de studier och utredningar som myndigheten initierar i syfte att utveckla nationell kompetens och stödja och utveckla myndighetens verksamhet inom de av myndighetens ansvarsområden som är relevanta för den verksamhet som tillståndshavaren bedriver. Avgiften ska efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten betalas för varje kalenderkvartal
   1. med 7 821 000 kronor för en reaktor som är under uppförande från och med det kalenderkvartal som följer efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt att anläggningen får börja uppföras till och med det kalenderkvartal då reaktorn tas i normaldrift,
   2. med 1 850 000 kronor för varje annan reaktor än en sådan som avses i 1 från och med det kalenderkvartal som följer efter det att den tas i normaldrift fram till det kalenderkvartal som följer efter det att den är permanent avstängd, och
   3. med 388 000 kronor för en reaktor som är permanent avstängd och där kärnämne i form av använt kärnbränsle finns kvar för den tid då avgift inte betalas enligt 2.

Avgiftsskyldigheten upphör det kalenderkvartal som följer efter det att tillståndshavaren har fullgjort sina skyldigheter enligt 10 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Förordning (2024:2).

Avgift för anmälningspliktig verksamhet

16 §   Den som anmäler en verksamhet med strålning enligt föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 5 kap. 3, 4 eller 14 § strålskyddsförordningen (2018:506), ska betala avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verksamheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när anmälan ges in. Avgiften är 1 850 kronor för varje
   1. anmälningspliktig verksamhet med laser,
   2. anmälningspliktig verksamhet med mikrovågstorkning,
   3. teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning i en anmälningspliktig verksamhet,
   4. anmälningspliktig verksamhet med komponenter som är tillverkade för att ingå i tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning,
   5. anmälningspliktig verksamhet med öppna strålkällor,
   6. anmälningspliktig verksamhet med handel med radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning,
   7. sluten strålkälla i en anmälningspliktig verksamhet,
   8. anmälningspliktig verksamhet med ett eller flera medicinska solarier,
   9. anmälningspliktig verksamhet med hantering av naturligt förekommande radioaktivt material,
   10. anmälningspliktig verksamhet med detektorer med elektroninfångning (EC-detektorer) som har en aktivitet som är högst 2 gigabecquerel,
   11. anmälningspliktig verksamhet med jonisatorer som har en aktivitet som är högst 2 gigabecquerel, och
   12. anmälningspliktig verksamhet med kalibreringsstrålkällor som har en aktivitet som är högst 100 kilobecquerel eller slutna strålkällor som används för nuklearmedicin.
Förordning (2024:2).

17 §   Den som enligt föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 5 kap. 7 § strålskyddsförordningen (2018:506) ansvarar för att anmäla en verksamhet med arbetsplatser, där aktivitetskoncentrationen för radon överstiger referensnivån 200 becquerel per kubikmeter, ska betala avgift med 3 700 kronor för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verksamheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när anmälan ges in.
Förordning (2023:48).

18 §   Den som ansvarar för en verksamhet som avses i 17 § med arbetsställen, där arbetstagare riskerar att få en radonexponering som överstiger 0,72 megabecquereltimmar per kubikmeter, ska för varje sådant arbetsställe betala avgift med 35 000 kronor för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verksamheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering för varje påbörjat kalenderår från och med det år då anmälan ges in.
Förordning (2021:1312).

Nedsättning av avgift

19 §   Om det finns särskilda skäl, får Strålsäkerhetsmyndigheten i det enskilda fallet sätta ned eller efterskänka en avgift.

Verkställighetsföreskrifter

20 §   Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.

Överklagande

21 §   I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:1035).


Övergångsbestämmelser

2008:463
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008, då förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut och förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion ska upphöra att gälla.
   2. Avgifter som före den 1 juli 2008 har debiterats av Statens kärnkraftinspektion eller Statens strålskyddsinstitut ska i den mån betalning inte har skett före detta datum betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten.
   3. I fråga om avgift som avser tiden före den 1 juli 2008 ska Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpa äldre bestämmelser.

2009:668
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.
   2. Avgift enligt 12 § för tredje kalenderkvartalet 2009 får i den del avgiften har höjts genom denna förordning betalas i efterskott efter särskild debitering.

2024:2
   1. Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2024.
   2. Bestämmelsen i 15 § i den nya lydelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 2024.