1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till
- socialtjänstlagen (2001:453),
- lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
- lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, och
- lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i dessa lagar. Förordning (2024:96).
2 § I förordningen finns bestämmelser om
- riksnormen och särskilda boendeformer för äldre (2 kap.),
- vad som avses med stödboende, skyddat boende, hem för vård eller boende och familjehem (3 kap. 1-2 §§ ),
- verksamheten vid stödboende, skyddat boende, hem för vård eller boende och familjehem (3 kap. 3-9 §§ ),
- inskrivning i och utskrivning från stödboende, skyddat boende och hem för vård eller boende (3 kap. 10-16 §§ ),
- hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (3 kap. 17 och
18 §§ ),
- vissa tillsynsfrågor som gäller barn och unga (3 kap. 19 och
20 §§ ),
- tillståndspliktig verksamhet och verksamhet som står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn (4 kap.),
- vissa uppgifter för socialnämnden (5 kap.),
- avgifter vid vissa stöd- och hjälpinsatser samt vid vård av barn (6 kap.),
- sammanställningar av personuppgifter och gallring (7 kap.),
- erkännande av utländsk utbildning för utförande av vissa uppgifter (7 a kap.), och
- vissa bemyndiganden (8 kap.). Förordning (2024:96).
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt
4 kap. 3 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453) grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller.
Riksnormen för ett hushåll under 2024 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hus-hållskostnaderna beräknade enligt följande tabeller.
ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år
2 470 2 700 2 410 2 620
med lunch
under 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20
1 år år år år år år år år
2 640 2 940 2 620 2 940 3 680 4 230 4 780 4 820
Personliga kostnader i kronor - vuxna
Ensamstående Sambor
3 800 6 850
Gemensamma hushållskostnader i kronor - medlemmar i hushållet
1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers.
1 230 1 360 1 720 1 950 2 240 2 540 2 730
För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer.
För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushållsgemenskap med flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Förordning (2023:630).
1 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt
4 kap. 3 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453) grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller.
Riksnormen för ett hushåll under 2025 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna beräknade enligt följande tabeller.
ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år
2 540 2 780 2 480 2 700
med lunch
under
1 år 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20
år år år år år år år
2 720 3 030 2 700 3 030 3 790 4 350 4 920 4 960
Personliga kostnader i kronor - vuxna
Ensamstående Sambor
3 910 7 050
Gemensamma hushållskostnader i kronor - medlemmar i hushållet
1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers.
1 270 1 400 1 770 2 010 2 310 2 620 2 810
För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer.
För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushållsgemenskap med flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Förordning (2024:1016).
1 a § Har upphävts genom förordning (2015:995).
1 b § Har upphävts genom förordning (2015:995).
2 § För det fall makar, sambor eller registrerade partner beviljas boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) skall med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende, om de begär det. Förordning (2006:287).
3 § I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Förordning (2018:1935).
1 § Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.
Som hem för vård eller boende räknas inte sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2018:1935).
1 a § Med ett stödboende avses en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16-20 år i ett eget boende med individanpassat stöd. Om en sådan verksamhet drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Förordning (2015:995).
1 b § Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Förordning (2024:96).
2 § Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.
3 § Verksamheten vid stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende ska bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde och utformas så att vistelsen i boendet eller hemmet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras. De insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar.
Förordning (2024:96).
3 a § Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld och andra övergrepp.
Om boendet tar emot barn ska det vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön, och det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet. Förordning (2024:96).
4 § Verksamheten skall bedrivas i fortlöpande samarbete med den socialnämnd som har det sammanhållande ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver.
5 § Vid varje stödboende, skyddat boende och hem för vård eller boende ska det finnas en person med lämplig utbildning som är föreståndare för verksamheten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Förordning (2024:96).
5 a § Föreståndaren vid ett skyddat boende eller vid ett hem för vård eller boende ansvarar för att det finns ordningsregler för de dagliga rutinerna på boendet eller hemmet. De ska syfta till att skapa trygghet och säkerhet för alla som vistas där.
Ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av företrädare för de boende och följas upp regelbundet.
Ordningsreglerna ska vara tillgängliga och välkända för både boende och personal. Förordning (2024:96).
6 § Hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall ha tillgång till läkare. En sådan läkare bör ha specialistkompetens inom barn- och ungdomspsykiatri eller allmän psykiatri.
Hem som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel bör ha tillgång till läkare med särskilda kunskaper som är lämpade för denna verksamhet.
Dessutom bör hem som avses i denna bestämmelse ha tillgång till psykologisk expertis.
7 § Den som vårdas i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende och vars skolplikt har upphört bör vid behov ges möjlighet till kompletterande undervisning och lämplig yrkesutbildning. I varje fall bör han eller hon ges möjlighet till sådan arbetsträning eller annan grundläggande yrkesträning som underlättar för honom eller henne att få anställning eller fortsatt yrkesutbildning.
Förordning (2015:995).
8 § Om den som vårdas i ett stödboende eller hem för vård eller boende drabbas av allvarlig sjukdom eller av allvarligt olycksfall ska någon anhörig till denne samt socialnämnden underrättas utan dröjsmål. Förordning (2015:995).
9 § Om en domstol eller en annan myndighet begär att den som vårdas i ett hem för vård eller boende skall inställa sig hos myndigheten, skall han eller hon ges möjlighet att göra det. Om inställelsen skulle vara uppenbart olämplig ur vårdsynpunkt eller annat hinder finns mot inställelsen, skall detta omedelbart anmälas hos myndigheten.
10 § Statens institutionsstyrelse beslutar om inskrivning i de hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 3 §
socialtjänstlagen (2001:453).
Av 25 § andra stycket lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall framgår att det förutom ett beslut om inskrivning fordras ett särskilt intagningsbeslut för den som tas in med stöd av nämnda lag.
För ungdomar som vårdas enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård gäller särskilda regler.
Förordning (2005:473).
11 § Inskrivning i ett stödboende, i ett skyddat boende eller i ett annat hem för vård eller boende än ett sådant som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, sker efter ansökan. Föreståndaren beslutar om inskrivning, om inte huvudmannen har bestämt annorlunda. Har huvudmannen bestämt en annan ordning för inskrivningen ska denne meddela Inspektionen för vård och omsorg vad som gäller.
Vid inskrivningsbeslutet ska det särskilt kontrolleras att hemmet eller boendet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt. Förordning (2024:96).
12 § Om socialnämnden ansöker om inskrivning enligt 10 eller 11 §§ skall nämnden foga sin utredning i ärendet till ansökan. Om ansökan görs av någon annan skall den som beslutar om inskrivning höra socialnämnden, om det behövs.
13 § Om det för den som ansökan avser finns ett beslut om omhändertagande eller om vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, ska en kopia av eller en annan underrättelse om det verkställbara beslutet lämnas in samtidigt med ansökan. Detsamma gäller beslut om skyddat boende eller en omedelbar sådan insats enligt lagen
(2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
Förordning (2024:96).
14 § När behovet av vård i hemmet eller boendet har upphört ska den som vårdas skrivas ut. Statens institutionsstyrelse beslutar om utskrivning från sådana hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). I övriga fall beslutar föreståndaren om utskrivning, om inte huvudmannen har bestämt annorlunda. För den som vårdas enligt socialtjänstlagen ska utskrivning ske tidigare om den enskilde eller dennes vårdnadshavare begär det. Om den enskilde har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och angelägenheten omfattas av förvaltarens uppdrag, ska utskrivning för den som vårdas enligt socialtjänstlagen ske tidigare om förvaltaren begär det.
Om den enskilde vårdas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får han eller hon skrivas ut bara om socialnämnden har begärt eller medgett det. Om Statens institutionsstyrelse enligt 11 § första stycket samma lag beslutar att den unge tillfälligtvis ska vistas på ett annat särskilt ungdomshem får dock han eller hon skrivas ut utan att socialnämnden har begärt eller medgett det. I lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall finns bestämmelser om utskrivning från vård med stöd av den lagen.
Om ett barn är placerat i ett skyddat boende med stöd av lagen
(2024:79) om placering av barn i skyddat boende, får han eller hon skrivas ut bara om socialnämnden har begärt eller medgett det. Om den vårdnadshavare som barnet är placerat tillsammans med begär det får dock barnet skrivas ut utan att socialnämnden har begärt eller medgett det.
Särskilda regler om fastställande av slutdag för verkställighet av sluten ungdomsvård finns i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Förordning (2024:96).
15 § Föreståndaren vid ett stödboende, ett skyddat boende eller ett hem för vård eller boende ska, om en enskild vårdas med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, snarast underrätta socialnämnden om han eller hon bedömer att den enskilde som vårdas i hemmet eller boendet omöjliggör eller allvarligt försvårar meningsfulla vård- eller hjälpinsatser för sig själv eller andra som vistas där, eller om den enskilde behöver annan vård än den hemmet eller boendet kan erbjuda.
Förordning (2024:96).
16 § Statens institutionsstyrelse skall omgående underrätta socialnämnden när det finns anledning till utskrivning. Nämnden skall underrättas i sådan tid att det finns möjlighet att vidta eller förbereda andra behövliga insatser.
Förordning (2005:473).
16 a § När Statens institutionsstyrelse enligt 11 § första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga beslutar att den unge tillfälligtvis ska vistas på annat särskilt ungdomshem ska styrelsen omgående underrätta socialnämnden om beslutet. Förordning (2007:1316).
17 § Statens institutionsstyrelse anger vilka av de hem som avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) som utgör hem för särskild tillsyn.
18 § För den som vårdas på ett särskilt ungdomshem ska det i journalen alltid antecknas den undersökning som vidtas enligt
15 q § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och de beslut som fattas av Statens institutionsstyrelse enligt 11 § första stycket, 15 a-15 d, 15 f-15 h, 15 j, 15 m,
15 n, 15 p, 16-17 a, 19 och 20 §§ och 43 § 3 samma lag. Även beslut enligt 31-32 a, 33 a-36 §§ och 45 § 4 lagen (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska antecknas i journalen.
Förordning (2024:261).
18 a § Upptagningar och uppteckningar som har tillkommit vid Statens institutionsstyrelses kontroll av elektronisk kommunikation ska förstöras så snart de inte längre behövs. Förordning (2024:261).
19 § Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn över stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga ska omfatta regelbundna inspektioner. Inspektioner ska göras minst en gång per år. Inspektionen för vård och omsorg ska i anslutning till en inspektion samtala med de barn och unga som samtycker till det.
I 13 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om att de boendes samtycke krävs för tillträde till bostäder vid tillsyn. Förordning (2024:96).
19 a § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg anmäla beslut om att placera barn eller unga i ett familjehem eller jourhem om beslutet innebär att fler än tre barn eller unga kommer att vara placerade i familjehemmet eller jourhemmet. Förordning (2016:516).
20 § Inspektionen för vård och omsorg ska ta fram information som riktar sig till barn och unga som stadigvarande vistas i familjehem, hem för vård eller boende, stödboenden eller sådana hem som avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) och till deras vårdnadshavare. Informationen ska kunna distribueras på lämpligt sätt och innehålla uppgifter om
1. barns och ungas rättigheter,
2. inspektionens tillsyn,
3. barns och ungas möjligheter att kontakta inspektionen samt hur de når rätt person inom myndigheten, och
4. inspektionens möjligheter att samtala med barn utan att vårdnadshavaren har samtyckt till det eller är närvarande.
Inspektionen för vård och omsorg ska även ta fram sådan information till barn och unga som vistas i skyddat boende och till deras vårdnadshavare. Förordning (2024:96).
1 § En ansökan till Inspektionen för vård och omsorg om tillstånd som avses i 7 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) för att bedriva enskild verksamhet ska vara skriftlig och ange
1. vilken verksamhet som ska bedrivas,
2. vem som ska bedriva verksamheten,
3. hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning,
4. för vilka grupper verksamheten är avsedd,
5. hur verksamheten ska finansieras,
6. vem som ska förestå verksamheten, och
7. uppgifter om personalen samt dess utbildning och erfarenhet.
För en ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte första stycket 4, 6 och 7.
Ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är ordnat ska ges in samtidigt med ansökan. Detta gäller inte verksamhet enligt 7 kap. 1 § första stycket 5 och
6 socialtjänstlagen. För en ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte kravet på att ritningar över verksamhetens lokaler ska ges in samtidigt med ansökan.
Vid en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet i form av stödboende eller skyddat boende ska även en förteckning över de lägenheter eller motsvarande som ska ingå i verksamheten ges in samtidigt med ansökan.
Om sökanden är ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse ska sökanden också bifoga bolagsordningen eller stadgarna och uppge vem som har behörighet att företräda bolaget, föreningen, samfälligheten eller stiftelsen.
Förordning (2024:96).
1 a § En anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt
7 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska vara skriftlig och ange
1. vem som bedriver verksamheten,
2. hur verksamheten bedrivs och dess omfattning,
3. för vilka grupper verksamheten är avsedd,
4. vem som förestår verksamheten, och
5. uppgifter om personalen samt dess utbildning och erfarenhet.
För en anmälan om att bedriva sådan verksamhet som avses i
5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte första stycket 3-5.
Ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är ordnat ska ges in samtidigt med anmälan. För en anmälan om att bedriva sådan verksamhet som avses i 5 kap.
5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte kravet på att ritningar över verksamhetens lokaler ska ges in samtidigt med anmälan.
Vid en anmälan om att bedriva verksamhet i form av stödboende eller skyddat boende ska även en förteckning över de lägenheter eller motsvarande som ingår i verksamheten ges in samtidigt med anmälan. Förordning (2024:96).
1 b § Om den som ansöker om tillstånd enligt 7 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) är en juridisk person, ska ansökan innehålla, utöver vad som anges i 1 §, följande handlingar gällande den juridiska personen:
1. handling som visar vem som är verkställande direktör och annan person som har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. handling som visar vem som är styrelseledamot eller styrelsesuppleant,
3. handling som visar samtliga bolagsmän, om sökanden är ett kommanditbolag eller annat handelsbolag,
4. handling som visar personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten, och
5. årsredovisning, årsbokslut eller motsvarande sammanställning av den juridiska personens räkenskaper samt verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för de närmast föregående räkenskapsåren, om verksamhet tidigare har bedrivits i den juridiska personen. Förordning (2018:1572).
2 § Avgift för en ansökan om att bedriva enskild verksamhet ska betalas med följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om att bedriva en ny
verksamhet 30 000
Ansökan om ändring av ett tillstånd
att bedriva verksamhet 21 000
Förordning (2018:1572).
3 § Inspektionen för vård och omsorg ska utfärda ett skriftligt bevis när tillstånd har meddelats. Beviset ska innehålla uppgifter om den juridiska eller fysiska person som ska bedriva verksamheten, för vilken grupp verksamheten är godkänd, det högsta antal personer som samtidigt får vårdas i eller omfattas av verksamheten, vem som ska förestå verksamheten samt övriga villkor för tillståndet. För sådan verksamhet som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) och som det hänvisas till i
7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte kraven på uppgifter om för vilka grupper verksamheten är avsedd, om det högsta antalet personer som samtidigt får vistas eller vårdas i verksamheten och kravet på uppgift om vem som ska förestå verksamheten.
Ett tillstånd ska meddelas tills vidare. Till verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § socialtjänstlagen
(2001:453) har överlämnat till enskild att utföra får även tidsbegränsade tillstånd meddelas.
Tillståndet får inte överlåtas. Förordning (2018:1935).
3 a § Inspektionen för vård och omsorg ska föra ett register över
1. dem som har tillstånd att bedriva verksamhet enligt 7 kap.
1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453), och
2. dem som har anmält verksamhet enligt 7 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen.
Registret ska utgöra underlag för tillsynsverksamheten.
Förordning (2017:213).
3 b § Socialstyrelsen får ha direktåtkomst till uppgifterna i det register som förs enligt 3 a § om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier.
Förordning (2013:184).
3 c § Inspektionen för vård och omsorg ska på begäran av Socialstyrelsen lämna ut uppgifter ur det register som förs enligt 3 a § om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier.
Första stycket gäller inte uppgifter om adresser till skyddade boenden och till hem för vård eller boende som bedriver verksamhet som motsvarar skyddat boende eller uppgifter om beteckning på fastigheter och tomträtt till fastigheter där sådana verksamheter bedrivs.
Socialstyrelsen har rätt att ta del av uppgifterna i det register som förs enligt 3 a § vid direktåtkomst enligt 3 b §.
Förordning (2024:96).
4 § Bestämmelserna i 3 kap. 3-5 och 8 §§ ska gälla på motsvarande sätt för verksamhet i form av
1. boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen
(2001:453) och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag,
2. hem för viss annan heldygnsvård som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 socialtjänstlagen, eller
3. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs som avses 7 kap. 1 § första stycket 4 socialtjänstlagen. Förordning (2018:1935).
5 § Om den som bedriver sådan enskild verksamhet som avses i 13 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) lägger ner verksamheten, ska denne omedelbart anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg. Förordning (2013:184).
1 § En ansökan enligt 4 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall, om det inte möter särskilda hinder, särskilt beskriva
1. den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående,
2. socialnämndens bedömning av den unges behov av vård och hans eller hennes vårdnadshavares förmåga att tillgodose detta behov, och
3. den unges och hans eller hennes vårdnadshavares syn på behovet av vård och förhållandena i övrigt.
En ansökan skall även innehålla en vårdplan.
Förordning (2003:304).
1 a § En vårdplan enligt 11 kap. 3 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva
1. de särskilda insatser som behövs,
2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,
3. målet med vården, och
4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården.
En genomförandeplan enligt 11 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva
1. målet med de särskilda insatser som behövs,
2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,
3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp,
4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,
5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,
6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och
7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården.
Förordning (2020:1261).
1 b § Innan socialnämnden fattar beslut om vård av ett barn i ett familjehem eller jourhem enligt 6 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden inhämta uppgifter från belastningsregistret som förs enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister och uppgifter från misstankeregistret som förs enligt förordningen
(1999:1135) om misstankeregister avseende den eller dem som nämnden avser att anlita för vård av ett barn i ett familjehem eller jourhem. Förordning (2016:516).
1 c § För att följa situationen för vuxna placerade i familjehem bör den socialnämnd som är ansvarig för en sådan placering fortlöpande hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmen och ge såväl dessa som de placerade behövligt stöd genom personliga besök av representanter för nämnden och på annat lämpligt sätt. Förordning (2003:304).
1 d § En arbetsplan för ungdomstjänst enligt 5 kap. 1 b § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall innehålla uppgifter om var arbetet skall utföras, vilka arbetstider som skall gälla, det lägsta och det högsta antalet timmar som den dömde har att fullgöra per vecka eller månad samt de övriga villkor som är nödvändiga för verksamheten. Arbetsplanen skall också innehålla uppgifter om innehållet i och omfattningen av annan särskilt anordnad verksamhet. Förordning (2006:1193).
2 § Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn, ska nämnden göra en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilken ärendet hör. Detsamma gäller om nämnden bedömer att ett barn är i behov av målsägandebiträde.
Framställningen eller ansökan ska göras av socialnämnden i den kommun som enligt 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453)
ansvarar för att tillgodose barnets behov av stöd och hjälp.
I fråga om särskilt förordnad vårdnadshavare enligt lagen
(2005:429) om god man för ensamkommande barn, gäller bestämmelserna i den lagen i stället för första och andra styckena. Förordning (2011:334).
3 § Socialnämnden skall anmäla till överförmyndaren om den finner
1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon,
2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller
3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt.
4 § När socialnämnden har fått en underrättelse enligt 16 kap. 2 eller 7 a § utsökningsförordningen (1981:981) om tiden för en avhysning eller ett avlägsnande, ska nämnden samma dag sända en bekräftelse av att underrättelsen tagits emot till Kronofogdemyndigheten. I bekräftelsen ska det anges vem som är ansvarig handläggare vid socialnämnden.
Vid avhysning ska en kopia av bekräftelsen sändas till den som avhysningen gäller. Förordning (2017:472).
1 § Den ersättning för uppehälle som kommunen får ta ut vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär enligt 8 kap.
1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) får uppgå till högst 80 kronor per dag.
2 § Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma betalningsskyldighet för var och en av dem enligt 19 kap.
socialförsäkringsbalken.
Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 18 kap. 20 §
socialförsäkringsbalken.
Skatteverket ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders del i kommunens kostnader enligt första stycket.
Förordning (2010:1716).
3 § Om en förälder har fullgjort en fastställd underhållsskyldighet mot ett barn genom att betala ett engångsbidrag eller annat bidrag till barnets underhåll till en behörig ställföreträdare för barnet för den tid då detta vårdas i ett annat hem än det egna, är föräldern i motsvarande mån fri från skyldighet att ersätta kommunen för dess kostnad under samma tid.
4 § Har socialnämnden fått underhållsbidrag enligt 8 kap. 1 §
andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall nämnden redovisa den del av underhållsbidraget som överstiger vad kommunen får tillgodoräkna sig till den som annars haft rätt till bidraget.
1 § Socialnämnden ska föra en förteckning över de barn som enligt nämndens beslut vistas i familjehem eller efter nämndens medgivande i något annat enskilt hem. Förteckningen ska föras på en särskild blankett.
Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter om den särskilda blanketten.
Socialnämnden ska senast den 31 januari varje år ge in en kopia av förteckningen till Inspektionen för vård och omsorg. Förordning (2013:184).
2 § Handlingar som avses i 7 kap. 3 a § andra stycket och 12 kap. 2 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska av hänsyn till forskningens behov undantas från gallring i de kommuner som ingår i Östergötlands, Gotlands och Västernorrlands län samt i Göteborgs kommun. I landets övriga kommuner ska sådana handlingar undantas från gallring när det gäller personer födda den femte, femtonde och tjugofemte i varje månad. Förordning (2007:1316).
1 § Socialstyrelsen prövar ansökningar om bevis om behörighet att utföra uppgifter enligt 3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) för den som har en utländsk utbildning. Förordning (2014:63).
2 § Den som har annan utländsk utbildning än sådan som avses i 3 kap. 3 b § socialtjänstlagen (2001:453) ska få bevis om behörighet enligt 1 § om
1. utbildningen till sin längd, nivå och till sitt innehåll motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 §, och
2. han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket och om svenska författningar. Förordning (2016:164).
3 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om behörighet enligt detta kapitel samt föreskrifter om i vilken form ett bevis om erkännande av utländsk utbildning ska lämnas. Förordning (2016:164).
4 § Ny beteckning 2 § genom förordning (2016:164).
5 § Har upphävts genom förordning (2016:164).
6 § Ny beteckning 3 § genom förordning (2016:164).
1 § Socialstyrelsen får meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser
1. barn och unga,
2. äldre personer,
3. personer med funktionsnedsättning,
4. missbrukare, och
5. personer som anges i 5 kap. 11 och 11 a §§ socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2021:649).
2 § Socialstyrelsen får meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet vid sådana hem som avses i 6 kap.
3 § socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:861).
3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kraven för att en annan examen än socionomexamen ska anses relevant för utförande av uppgifter enligt 3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2014:63).
3 a § Statens institutionsstyrelse får meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen av användningen av elektroniska kommunikationstjänster enligt 15 f § första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet.
Förordning (2024:261).
4 § Statens institutionsstyrelse får lämna medgivande enligt 18 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 33 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
5 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av
1. socialtjänstlagen (2001:453),
2. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
3. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i den utsträckning inte Statens institutionsstyrelse har en sådan rätt enligt 5 a §, och
4. lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
Myndigheten får även meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Förordning (2024:261).
5 a § Statens institutionsstyrelse får meddela föreskrifter om verkställigheten av 12 § andra och tredje stycket samt 15-20 a och 20 c §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förordning (2024:261).
6 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela ytterligare föreskrifter om förfarandet vid ansökningar och anmälningar enligt 7 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) samt vid betalning av avgift vid sådana ansökningar.
Inspektionen för vård och omsorg får även meddela föreskrifter om förfarandet vid ansökningar, anmälningar och rapporteringar enligt 2 a kap. 11 §, 14 kap. 7 § och 16 kap.
6 f-6 i §§ socialtjänstlagen och enligt 4 kap. 5 § denna förordning. Förordning (2018:1572).
7 § Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd får meddela föreskrifter om handläggning och dokumentation av ärenden som rör internationella adoptioner vid tillämpningen av
1. 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453),
2. 5 kap. 1 § socialtjänstlagen,
3. 6 kap. 6, 7 och 12-15 §§ socialtjänstlagen, och
4. 11 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen i samband med utredares redovisning av utredning och förslag till beslut till tingsrätten i enlighet med 4 kap. 15 § föräldrabalken.
Förordning (2021:845).
2001:937
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002, då socialtjänstförordningen (1981:750) skall upphöra att gälla.
2. Ett tillstånd eller ett förbud enligt den gamla förordningen skall anses som ett tillstånd eller förbud enligt denna förordning.
2011:334
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2011.
2. Äldre föreskrifter tillämpas på ärenden som inletts före ikraftträdandet om inte ärendet flyttas över till en annan kommun enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453).
2014:469
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Från och med ikraftträdandet till och med den 31 december 2014 begränsas högsta ersättningen för kostnader för fritidsaktiviteter enligt 2 kap. 1 b § till 1 500 kronor per barn.
2015:995
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en ansökan om ersättning för kostnader för barns fritidsaktiviteter som har kommit in före ikraftträdandet.
2024:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden och mål om tillsyn som har inletts före ikraftträdandet.