1 § Grundläggande bestämmelser om studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395).
I denna förordning finns det närmare bestämmelser om studiestöd. Det finns bestämmelser om
- studiehjälp i 2 kap.,
- studiemedel i 3 kap.,
- återbetalning av studielån i 4 kap.,
- återkrav av studiestöd i 5 kap.,
- studiestöd i övrigt i 6 kap.
I enlighet med vad regeringen bestämmer kan ytterligare bestämmelser om studiestöd meddelas av Centrala studiestödsnämnden eller någon annan myndighet.
2 § Regeringen bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.
Läroanstalterna och utbildningarna anges i bilagan till denna förordning.
Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 2 kap. 15-17 §§ och 3 kap. 20-25 b §§ och om vissa utbildningar i förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar.
Förordning (2015:509).
3 § För utbildning i Sverige hos någon annan enskild utbildningsanordnare än en folkhögskola eller en fristående gymnasieskola meddelas beslut enligt 2 § första stycket efter ansökan av utbildningsanordnaren. Innan beslut fattas ska de upplysningar och yttranden som behövs hämtas in från Statens skolverk, Statens skolinspektion eller Universitetskanslersämbetet. Förordning (2012:967).
4 § En ansökan enligt 3 § kan bifallas, om utbildningen kan ingå i en examen som utbildningsanordnaren får utfärda med stöd av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller av regeringen bedöms motsvara en utbildning som kan ingå i en högskoleexamen.
En ansökan kan bifallas också i andra fall. Detta gäller dock bara om utbildningen
1. är ställd under statlig tillsyn,
2. uppfyller de krav på kvalitet som gäller för andra utbildningar på motsvarande nivå, där de studerande kan få studiestöd,
3. är värdefull från nationell synpunkt,
4. är avgiftsfri för de studerande eller förenad med avgifter som bedöms som skäliga, och
5. enligt åtagande av utbildningsanordnaren kan följas upp och utvärderas.
En ansökan kan bifallas bara om det finns anvisade medel.
5 § Ett beslut om att studiestöd får lämnas till studerande hos en enskild utbildningsanordnare får begränsas till att avse en viss tid.
6 § Regeringen kan besluta att studiestöd inte får lämnas till de studerande, om kraven enligt 4 § inte längre är uppfyllda.
7 § Med läroanstalt avses i fortsättningen sådan läroanstalt eller utbildning som tas upp i bilagan till denna förordning, om inte något annat anges.
8 § Med enskild utbildningsanordnare avses i denna förordning en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.
9 § Med prisbasbelopp avses i denna förordning prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1389).
10 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§
studiestödslagen (1999:1395). Förordning (2013:605).
1 § Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A i bilagan till denna förordning.
Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 15-17 §§. Förordning (2007:643).
2 § Inackorderingstillägg får lämnas till studerande vid andra läroanstalter och utbildningar än sådana som ingår i skolväsendet och har offentlig huvudman enligt skollagen
(2010:800). Det får också lämnas för studier vid utbildningar med offentlig huvudman inom skolväsendet, om den studerande är utlandssvensk eller deltar i förberedande dansarutbildning i grundskolan.
Inackorderingstillägg får utöver vad som anges i 1 § lämnas till en studerande
1. i grundskoleutbildning i någon av årskurserna 7-9 inom skolväsendet, om den studerande är utlandssvensk,
2. vid en fristående anpassad gymnasieskola, eller
3. vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman, om den studerande är utlandssvensk.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vem som kan få inackorderingstillägg.
Förordning (2022:1612).
3 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 4 §
andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare.
Förordning (2006:862).
4 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid.
Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i 2 kap. 5 § studiestödslagen
(1999:1395) om att studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier. Förordning (2006:862).
5 § Har upphävts genom förordning (2006:862).
6 § Ett läsår om 40 veckor skall anses omfatta nio månader. En hösttermin skall därvid anses omfatta fyra månader och en vårtermin fem månader, om inte Centrala studiestödsnämnden bestämmer något annat för en viss utbildning.
Ett läsår som är kortare eller längre än 40 veckor skall anses omfatta det antal hela tidsperioder om 15 dagar som Centrala studiestödsnämnden bestämmer. Nämnden får också bestämma om ett sådant läsårs längd och fördelning på höst- och vårterminer.
6 a § Om en studerande under ett läsår bedriver studier som ger rätt till studiehjälp under minst nio månader, får studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg lämnas för tio månader. Även om studiehjälp lämnas under kortare tid än nio månader under ett läsår får studiebidrag och extra tillägg lämnas för en månad utöver studietiden, om det finns särskilda skäl.
Studiebidrag och extra tillägg får inte lämnas för längre tid med anledning av ett beslut om andra lärotider för en elev enligt 3 kap. 4 a § skolförordningen (2011:185) eller 3 kap.
3 a § gymnasieförordningen (2010:2039).
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om när studiebidrag och extra tillägg enligt 2 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för annan tid än läsår. Förordning (2024:680).
7 § Grundläggande bestämmelser om storleken av studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget finns i 2 kap.
7 och 8 §§ studiestödslagen (1999:1395).
8 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om inackorderingstilläggets storlek.
9 § Extra tillägg lämnas enligt följande tabell.
Ekonomiskt underlag Belopp per månad
mindre än 85 000 kronor 855 kronor
85 000-104 999 kronor 570 kronor
105 000-124 999 kronor 285 kronor
Bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas finns i 10-14 §§.
10 § Det ekonomiska underlaget utgörs av summan av
1. den studerandes och hans eller hennes föräldrars beräknade inkomster, och
2. en femtedel av den del av den studerandes och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kronor.
För en studerande som är gift beräknas det ekonomiska underlaget utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.
Om det i annat fall finns synnerliga skäl, får det ekonomiska underlaget beräknas utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.
Det ekonomiska underlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor. Förordning (2006:862).
11 § Med förmögenhet avses i 10 § förmögenhet beräknad enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Förordning (2009:1223).
12 § Vid beräkning av det ekonomiska underlaget avses med föräldrar
1. en förälder som har vårdnaden eller, i fråga om en studerande som har fyllt 18 år, senast har haft vårdnaden om den studerande, och
2. en förälder som är sambo med en sådan vårdnadshavare.
Med föräldrar jämställs den som är gift med sådan förälder till den studerande som ensam har eller, i fråga om studerande som fyllt 18 år, senast ensam har haft vårdnaden om den studerande.
Förordning (2006:862).
13 § Vid beräkning av det ekonomiska underlaget skall vad som sägs om en studerande som är gift tillämpas bara om äktenskapet har ingåtts senast under kalenderhalvåret närmast före det för vilket det extra tillägget skall lämnas.
Bestämmelserna om gifta studerande tillämpas även på en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en annan person, med vilken den studerande tidigare har varit gift eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.
14 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om det ekonomiska underlaget.
15 § Trots föreskrifterna i 2 kap. 9 § första stycket 1 och 2 studiestödslagen (1999:1395) får studiehjälp lämnas för studier vid en läroanstalt eller utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge, om
1. utbildningen är ställd under statlig tillsyn i det land där studierna bedrivs, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.
Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om utbildningen är kortare än tre månader.
16 § Studiehjälp får lämnas för studier i ett land utanför Norden, om
1. den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.
Trots villkoren i första stycket får studiehjälp lämnas till studerande vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, Nairobi och Paris, om de studerande på heltid tar del i undervisning som motsvarar ett nationellt program i den svenska gymnasieskolan.
Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda.
17 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studiehjälp för studier utomlands.
18 § I 19 och 20 §§ finns det bestämmelser om studiehjälp för tid då en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.
I 19 § avses med
sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit oförmögen att bedriva sina studier,
studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.
19 § Studiehjälp får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiehjälp.
För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiehjälp lämnas i form av extra tillägg och inackorderingstillägg bara om en ansökan om denna studiehjälp har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början.
För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiehjälp får studiehjälp lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna. Förordning (2003:500).
20 § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om att studieoförmåga på grund av sjukdom skall styrkas genom läkarintyg.
21 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt enligt 2 kap. 10 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) till studiehjälp vid ledighet
1. för tillfällig vård av barn,
2. för närståendevård, eller
3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.
Förordning (2012:293).
22 § Studiehjälp får inte lämnas för tid då den studerande
1. får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, eller
2. tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.
Förordning (2017:837).
23 § Om en studerandes uppehälle i annat fall än som anges i
22 § helt eller till väsentlig del bekostas av staten, en kommun eller en region, får studiehjälp lämnas bara i form av studiebidrag och extra tillägg.
Om en studerande i fall som avses i första stycket också får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning, får inte någon form av studiehjälp lämnas. Till en studerande som får bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan får dock studiehjälp lämnas i form av studiebidrag och extra tillägg.
Förordning (2019:1039).
24 § Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiehjälp till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).
25 § Om en studerande som har fått studiehjälp övergår till en annan läroanstalt eller avbryter sina studier, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till den läroanstalt där den studerande närmast dessförinnan var inskriven. I fråga om studiehjälp för studier utomlands skall detta i stället anmälas till Centrala studiestödsnämnden.
26 § Om det inträffar någon annan ändring av förhållandena än som avses i 25 § och ändringen har betydelse för rätten till studiehjälp eller studiehjälpens storlek, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till Centrala studiestödsnämnden.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet.
27 § Den studerandes rätt till studiehjälp skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det. Förhållanden som avses i 13 § skall beaktas bara om förändringen har inträffat senast före utgången av närmast föregående kalenderhalvår.
28 § Studiehjälp i form av studiebidrag för studier i Sverige får lämnas utan ansökan.
Studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands, inackorderingstillägg eller extra tillägg får lämnas bara efter ansökan.
29 § En ansökan om studiehjälp skall vara undertecknad av den studerandes förmyndare eller, om den studerande är myndig, av den studerande själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan, om det ingår i uppdraget.
Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare bestämmelser om ansökan.
30 § I ett beslut om att bevilja studiehjälp, skall Centrala studiestödsnämnden lämna upplysningar om innehållet i 25 och 26 §§.
31 § Studiehjälp får betalas ut bara om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiehjälpen har beviljats.
32 § Studiehjälp betalas ut månadsvis i efterskott.
Om det finns särskilda skäl, får studiehjälpen betalas ut på något annat sätt för viss studerande eller för de studerande vid en viss utbildning. Utbetalning får dock ske för högst ett kalenderhalvår i sänder.
33 § Studiehjälp skall betalas ut till den studerandes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av allmänt barnbidrag. Om den studerande är myndig, skall dock studiehjälpen betalas ut till honom eller henne själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall studiehjälpen betalas ut till förvaltaren, om det ingår i uppdraget.
Om det finns särskilda skäl, kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till en socialnämnd eller någon annan för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle.
34 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiehjälp.
1 § Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i bilagan till denna förordning.
Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka utbildningar på folkhögskola som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2 eller B 1 i bilagan.
Det finns särskilda bestämmelser om utlandsstudier i 20-25 b §§. Förordning (2015:50).
2 § För studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A i bilagan får studiemedel lämnas först från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år. Studiemedel får dock lämnas även dessförinnan för de utbildningar som anges i avdelning A 3.
Förordning (2017:1155).
3 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 4 §
andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare.
Förordning (2006:862).
4 § Vid studier på utbildning som bedrivs enligt högskolelagen
(1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina motsvarar en och en halv högskolepoäng en veckas studier på heltid.
Vid studier i övrigt avses med vecka enligt 3 kap. 5 §
studiestödslagen (1999:1395) en hel kalendervecka.
Om studietiden inte är uttryckt i ett antal veckor och utbildningen inte pågår hela den första och den sista kalenderveckan, skall studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgår till minst sju dagar.
Studiemedel får inte lämnas för mer än heltidsstudier.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena.
Förordning (2006:990).
4 a § Vid högskolestudier på ett utbildningsprogram som omfattar 60 högskolepoäng under ett normalstudieår får studiemedel lämnas för studier på heltid under 40 veckor även om studierna bedrivs under ett färre antal veckor, dock minst 36 veckor. Detta gäller bara för studier på
1. utbildningsprogram som före den 1 januari 2010 har haft ett sådant upplägg, eller
2. utbildningsprogram med ett sådant upplägg som har startat den 1 januari 2010 eller senare, dock längst för studier till och med utgången av 2014.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om för vilka utbildningsprogram som studiemedel ska kunna lämnas enligt första stycket. Förordning (2011:1598).
5 § Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av
1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första
40 veckorna med studiemedel eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd för heltidsstudier, och
2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med studiemedel eller omställningsstudiestöd enligt lagen om omställningsstudiestöd.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än sådan som anges i första stycket. Förordning (2022:866).
5 a § Med äldre studieresultat enligt 3 kap. 7 § andra stycket 2 studiestödslagen (1999:1395) avses resultat från perioder med studiemedel, studiestartsstöd enligt lagen
(2017:527) om studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd som har avslutats för mer än tio år sedan.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 3 kap. 7 § studiestödslagen om studiemedel med prövning av studieresultat. Förordning (2022:866).
6 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid respektive deltid, om detta inte framgår av någon annan författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.
Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka studier på folkhögskola som vid tilllämpningen av 3 kap. 8 och 10 §§ studiestödslagen (1999:1395) skall anses ligga på grundskolenivå respektive gymnasienivå.
7 § Om en studerande samtidigt bedriver studier enligt 3 kap.
8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395) eller enligt andra och tredje styckena i den paragrafen, skall studietiden fördelas i förhållande till omfattningen av studierna enligt respektive stycke.
8 § Studietiden ska anses som en sammanhängande period enligt
3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) även om den studerande har gjort ett avbrott i studierna under högst ett år på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar oförutsedd händelse.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om den begränsning av rätten till studielån som enligt 3 kap.
9 § studiestödslagen gäller från och med det kalenderår då den studerande fyller 51 år och om förutsättningarna för att bevilja nya lån enligt tredje stycket samma paragraf.
Förordning (2021:477).
9 § Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 §
studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning. Det får även lämnas för motsvarande studier på gymnasial nivå i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz.
Det högre bidragsbeloppet får lämnas till studerande som
1. vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning,
2. vid gymnasieutbildning: saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller
3. repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.
Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande studier i utlandet.
Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden.
Förordning (2015:50).
9 a § Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestudiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år till och med det kalenderår då den studerande fyller 24 år, om
1. den studerande i anslutning till studiernas början är arbetslös och saknar en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper och är inskriven i jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin enligt förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin,
2. studierna bedrivs på grundläggande eller gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning i folkhögskola, och
3. den studerande inte har bedrivit studier med studiestöd under de senaste sex månaderna innan studierna som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet inleds.
Det högre bidragsbeloppet får lämnas till dess att den studerande får slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett studieomdöme från folkhögskola.
Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2019:1157).
9 b § Har upphävts genom förordning (2023:941).
9 c § Har upphävts genom förordning (2023:941).
10 § Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärar- eller ämneslärarexamen.
Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2021:1339).
11 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om förtur till det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395).
11 a § Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§
studiestödslagen (1999:1395) får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
1. 0,33 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,21 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).
11 b § Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§
studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
1. 0,25 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,08 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).
11 c § Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§
studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
1. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,11 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,06 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).
11 d § När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser skall tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) lämnas till den som barnet är folkbokfört hos, om inte vårdnadshavarna kommer överens om att bidraget skall lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.
Beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget skall lämnas till den andre vårdnadshavaren skall endast avse kalenderveckor för vilka bidraget inte har betalats ut.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggsbidrag i de fall båda vårdnadshavarna studerar.
Förordning (2005:619).
12 § Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen
(1999:1395) får lämnas till en studerande som under kalenderåret närmast före studiernas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.
Tilläggslån får också lämnas till en studerande som sammanhängande fått föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.
Tilläggslån får lämnas för studier i Sverige, i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Förordning (2015:50).
13 § Merkostnadslån enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen
(1999:1395) får lämnas för
1. utlandsstudier enligt 20 §,
2. undervisningsavgifter, och
3. andra skäliga merkostnader i samband med studierna.
För särskild utrustning eller studiemateriel får dock merkostnadslån lämnas bara till studerande vid en högskolas musikerprogram eller lärarutbildning som omfattar ämnet musik eller motsvarande utbildning för inköp till skälig kostnad av ett musikinstrument som är nödvändigt för att genomföra utbildningen. Förordning (2015:50).
13 a § För utlandsstudier får merkostnadslån lämnas till en studerande som har beviljats studielån för utlandsstudier, med ett belopp som för varje vecka utgör
1. 1,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
2. 0,95 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och
3. 0,60 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.
Förordning (2015:50).
13 b § För undervisningsavgifter får merkostnadslån lämnas med ett grundbelopp som för varje vecka utgör
- 3,2 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
- 2,4 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och
- 1,6 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.
Merkostnadslån för undervisningsavgifter får lämnas med sammanlagt högst 3,2 procent av prisbasbeloppet gånger 240,
120 eller 80, beroende på det högsta antal veckor som studiemedel får lämnas för studierna enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395). För vissa äldre studerande ska dock den begränsning av antalet veckor med studielån som gäller enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen tillämpas.
Till en studerande som vid något tillfälle totalt har fått det högsta lånebeloppet enligt andra stycket, får inte ytterligare merkostnadslån för undervisningsavgifter lämnas. Förordning (2018:156).
13 c § Merkostnadslån för undervisningsavgifter får lämnas med ett högre belopp än det som anges i 13 b §, om avgiften avser studier på eftergymnasial nivå. För sådana undervisningsavgifter får merkostnadslån lämnas med ett belopp som för varje vecka högst utgör
- 6,4 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
- 4,8 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och
- 3,2 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.
Det högre lånebeloppet får lämnas med sammanlagt högst 3,2 procent av prisbasbeloppet gånger 240, vilket är det högsta antal veckor som studiemedel får lämnas för studierna enligt
3 kap. 8 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). För vissa äldre studerande ska dock den begränsning av antalet veckor med studielån som gäller enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen tillämpas.
Till en studerande som vid något tillfälle totalt har fått det högsta lånebeloppet enligt 13 b § eller andra stycket, får inte ytterligare merkostnadslån för undervisningsavgifter lämnas. Förordning (2018:156).
14 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggslån och merkostnadslån.
Förordning (2015:50).
15 § Om en studerande har en inkomst av den storleken att studiemedel inte alls får lämnas på grund av bestämmelserna om inkomstprövning i 3 kap. 16-22 §§ studiestödslagen
(1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte heller tilläggsbidrag, tilläggslån eller merkostnadslån lämnas. Förordning (2015:50).
16 § Om studiemedlen skall minskas enligt bestämmelserna i 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395), skall vad som anges i andra stycket tillämpas i fråga om studiemedel för studier på en utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Ett studieår om 40 veckor skall anses omfatta 20 veckor under höstterminen och 20 veckor under vårterminen. 20 veckors studier under en hösttermin skall i sin helhet anses pågå under det andra kalenderhalvåret även om en del av kurstiden är förlagd till januari månad följande kalenderhalvår.
Studiemedlen skall minskas i förhållande till det belopp som enligt 3 kap. 11 § första stycket studiestödslagen får lämnas för 20 veckors studier.
17 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelsen om inkomstberäkning i 3 kap. 19 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).
En studerande som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska vid inkomstprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som studerande som beskattas i Sverige.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av inkomst för sådana studerande.
Förordning (2011:1455).
18 § Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiemedel till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).
19 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av fribelopp och reducering enligt 3 kap. 17 och 18 §§ studiestödslagen (1999:1395) samt 3 kap. 16 §
i denna förordning och om beräkning av veckobelopp enligt 3 kap. 11-22 §§ studiestödslagen.
20 § För utlandsstudier enligt 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller 21-25 b §§. Studier som bedrivs utanför Sverige ska anses vara utlandsstudier oavsett om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands eller i Sverige. Distansstudier ska anses vara utlandsstudier om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands.
Förordning (2015:50).
21 § Studiemedel får lämnas för utlandsstudier på gymnasial eller eftergymnasial nivå, om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.
Centrala studiestödsnämnden beslutar om godtagbar standard för utbildningar på gymnasial nivå. Universitets- och högskolerådet beslutar om godtagbar standard för utbildningar på eftergymnasial nivå.
Om en del av en utbildning som ger rätt till studiemedel enligt bilagan till denna förordning förläggs utomlands, ska den dock anses ha en godtagbar standard. Förordning (2015:50).
21 a § Har upphävts genom förordning (2015:50).
22 § För studier på gymnasial nivå i länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz får studiemedel lämnas bara om motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige. Studiemedel får dock lämnas för gymnasiala studier i språk i länder utanför EES och Schweiz om språket har officiell status i studielandet.
Förordning (2015:50).
22 a § Studiemedel för utbildning där det saknas möjlighet att examineras får lämnas bara om anledningen till avsaknaden väsentligen är densamma som för en jämförbar studiemedelsberättigande utbildning i Sverige. Förordning (2019:1312).
23 § Studiemedel får inte lämnas för en utbildning som
1. är jämförbar med en utbildning i Sverige som inte ger rätt till studiemedel, eller
2. på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl inte rimligen bör ge rätt till studiemedel.
Studiemedel för distansstudier vid läroanstalter utanför EES och Schweiz får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2018:156).
24 § Studiemedel får lämnas för studier i ett land inom EES eller i Schweiz, om studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid och pågår under minst 3 veckor.
Vid studier i ett land utanför EES och Schweiz får studiemedel lämnas om studierna bedrivs på heltid och pågår under minst 13 veckor. Studiemedel får dock lämnas även för sådana studier som bedrivs på minst 50 procent av heltid, om det finns särskilda skäl för det.
Därutöver får studiemedel lämnas för utlandsstudier som kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige, i ett annat land inom EES eller i Schweiz, om
1. studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid, och
2. utbildningen i sin helhet pågår under minst 3 veckor.
Förordning (2015:50).
24 a § Till en studerande som inte är svensk medborgare, och inte heller ska jämställas med svenska medborgare enligt 1 kap. 4 och 5 §§ studiestödslagen (1999:1395), får studiemedel för utlandsstudier lämnas bara om
1. studierna kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige,
2. studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid, och
3. utbildningen i sin helhet pågår under minst 3 veckor.
Studiemedel för utlandsstudier inom ramen för ett utbytesprogram får lämnas under högst ett år till en studerande som avses i första stycket. Förordning (2015:50).
25 § Studiemedel för utlandsstudier får lämnas med de belopp som anges i 3 kap. 11 och 12 §§ studiestödslagen (1999:1395).
Tilläggsbidrag får lämnas med de belopp som anges i 11 a-11 c §§. Därutöver får merkostnadslån lämnas enligt 13-13 c §§.
Vid studier i länder inom EES och i Schweiz får högre studiebidrag och tilläggslån lämnas med de belopp som anges i 3 kap. 13 och 14 §§ studiestödslagen. Förordning (2015:50).
25 a § Det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller inte för utlandsstudier som kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige. Förordning (2015:50).
25 b § Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om godtagbar standard för utbildningar på eftergymnasial nivå enligt 21 § andra stycket.
Centrala studiestödsnämnden får meddela
1. föreskrifter om godtagbar standard för utbildningar på gymnasial nivå enligt 21 § andra stycket,
2. föreskrifter om ytterligare undantag från det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395),
3. föreskrifter om att den studerande i ansökan om studiemedel för studier vid en läroanstalt utomlands ska lämna ett medgivande till att läroanstalten får lämna sådana uppgifter om studierna till Centrala studiestödsnämnden, som har betydelse för den studerandes rätt till studiemedel,
4. föreskrifter om utbetalning av studiemedel för utlandsstudier, och
5. närmare föreskrifter om studiemedel för utlandsstudier.
Förordning (2015:50).
26 § I 27-32 §§ finns bestämmelser om studiemedel vid sjukdom i vissa fall.
I nämnda paragrafer avses med
1. sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit
a) helt oförmögen att bedriva sina studier, eller
b) till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier och det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som motsvarar villkoren för särskilt högriskskydd enligt 13 § första stycket 2 lagen (1991:1047) om sjuklön,
2. studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.
Bestämmelserna om studiemedel under sjukdom gäller även vid utlandsstudier enligt 20-25 b §§. De frågor som enligt 28-32
§§ ska skötas av Försäkringskassan ska då hanteras av Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2017:846).
27 § Studiemedel får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiemedel.
För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiemedel lämnas bara om en ansökan om studiemedel har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början.
För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiemedel får studiemedel lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna.
28 § Om en studerande på grund av sjukdom blir helt oförmögen att bedriva sina studier ska han eller hon anmäla detta till Försäkringskassan.
Detta gäller också en studerande som blir till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier om det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som avses i 26 § andra stycket 1 b.
Försäkringskassan får meddela närmare föreskrifter om anmälan enligt första och andra stycket. Förordning (2017:846).
29 § En studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del av den som har godkänts av Försäkringskassan.
Försäkringskassan ska godkänna sjukperioden om Försäkringskassan bedömer att en studerande på grund av sjukdom är
1. helt oförmögen att bedriva sina studier, eller
2. till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier och att det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som avses i 26 § andra stycket 1 b.
Vad som anges i andra stycket gäller dock inte om något annat följer av 30 eller 31 §. Förordning (2017:846).
30 § Ett godkännande enligt 29 § får inte avse längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan har gjorts enligt 28 §. Om den studerande har varit förhindrad att göra en anmälan eller om det finns något annat särskilt skäl, får godkännande dock avse även tid dessförinnan.
Försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller en del av den, om den studerande
1. låter bli att, på begäran av Försäkringskassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och hindret för studierna,
2. under en sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av Försäkringskassan,
3. har ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som den studerande har dömts för genom en dom som har vunnit laga kraft,
4. vägrar att genomgå undersökning av läkare eller låter bli att följa läkares föreskrift, eller
5. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod. Förordning (2013:1002).
31 § När omständigheterna motiverar det, får Försäkringskassan vägra att godkänna sjukperiod eller del av den, också om den studerande
1. vägrar att ta emot besök av en person som har Försäkringskassans uppdrag att reda ut studieförmågan eller behovet av en rehabiliteringsåtgärd,
2. låter bli att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress, när han eller hon under en sjukperiod vistas annat än tillfälligt på någon annan adress än den som angetts till Försäkringskassan. Förordning (2004:964).
32 § Om sjukperioden för en studerande som har beviljats studiemedel enligt 28 § uppgår till 90 dagar, eller om det finns något annat särskilt skäl, ska Försäkringskassan undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd för att förkorta sjukdomstiden eller på något annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.
Om Försäkringskassan bedömer att en åtgärd som avses i första stycket behövs, ska den underrätta den studerande om det och se till att åtgärden vidtas. Om den studerande vägrar att underkasta sig åtgärden kan Försäkringskassan besluta att inte godkänna den del av sjukperioden som infaller efter att den studerande fått underrättelse om Försäkringskassans beslut. I underrättelsen ska den studerande informeras om att ett sådant beslut kan meddelas.
Försäkringskassan får meddela närmare föreskrifter om undersökning som avses i första stycket.
Förordning (2017:846).
32 a § En studerande som studerar med studiemedel och som är förälder har enligt andra och tredje styckena rätt att behålla studiemedlen under den tid då han eller hon helt avstår från studier för tillfällig vård av barn (vårdperiod). Med förälder likställs personer som enligt 11 kap. 4-6 §§ socialförsäkringsbalken ska likställas med föräldrar i fråga om rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn.
En studerande som avses i första stycket har rätt att behålla studiemedlen i situationer som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken eller i sådana föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § samma balk.
En studerande som avses i första stycket får behålla studiemedlen under den längsta tid per kalenderår och barn som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken eller i sådana föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § samma balk. Vid omräkning från dagar med tillfällig föräldrapenning till veckor med studiemedel ska 60 dagar motsvara 12 veckor och
10 dagar motsvara 2 veckor. Förordning (2020:251).
32 b § En studerande som har studiemedel och som avstår från studier på grund av tillfällig vård av barn ska till Centrala studiestödsnämnden
1. anmäla vården när den inleds, eller, om det finns särskilda skäl, efter det att den har inletts, och
2. när vården har avslutats lämna en försäkran om att han eller hon under vårdtiden har varit förhindrad att studera på grund av tillfällig vård av barn.
Om vårdperiodens längd överstiger sju dagar, ska den studerande från och med den åttonde vårddagen med läkarintyg styrka att uppehållet i studierna beror på en sådan situation som anges i 13 kap.
socialförsäkringsbalken. Vid beräkning av vårdperiodens längd motsvarar en kalendervecka sju vårddagar.
Förordning (2010:1389).
32 c § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter för verkställigheten av 32 a och 32 b §§.
Förordning (2010:442).
32 d § En studerande som studerar med studiemedel har rätt att behålla studiemedlen under den tid då han eller hon helt avstår från studier för vård av en svårt sjuk närstående i Sverige (vårdperiod) enligt 47 kap. 3, 4 och 13 §§ socialförsäkringsbalken. Det villkor som anges i 47 kap. 3 § första stycket 1 socialförsäkringsbalken gäller dock inte.
En studerande som avses i första stycket får behålla studiemedlen under högst 48 veckor för vård av en person som avses i 47 kap. 4 § socialförsäkringsbalken och i högst 20 veckor för varje annan person som vårdas.
Förordning (2010:1389).
32 e § En studerande som har studiemedel och som avstår från studier på grund av vård av en svårt sjuk närstående ska till Centrala studiestödsnämnden
1. anmäla vården när den inleds, och
2. när vården har avslutats lämna en försäkran om att han eller hon under vårdtiden har varit förhindrad att studera på grund av vård av svårt sjuk närstående.
Till en försäkran enligt första stycket 2 ska ett samtycke från den sjuke fogas enligt 47 kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket socialförsäkringsbalken samt ett läkarutlåtande enligt 110 kap. 25 § första stycket samma balk. Förordning (2010:1389).
32 f § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter för verkställigheten av 32 d och 32 e §§.
Förordning (2010:442).
32 g § En studerande som studerar med studiemedel och som är förälder har rätt att behålla studiemedlen under den tid som anges i andra stycket, om han eller hon helt avstår från studier i samband med att hans eller hennes barn under 18 år har avlidit. Med förälder likställs personer som enligt 11 kap. 4 och 5 §§ socialförsäkringsbalken ska likställas med föräldrar i fråga om rätt till tillfällig föräldrapenning.
Rätten att behålla studiemedlen enligt första stycket omfattar högst två veckor per barn och gäller tidigast från och med dagen efter den dag då barnet har avlidit och senast den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit. Förordning (2013:1002).
32 h § En studerande som avstår från studier enligt 32 g § ska anmäla det till Centrala studiestödsnämnden när ledigheten från studierna inleds eller därefter, dock senast två år från dagen för dödsfallet. Förordning (2012:293).
32 i § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 32 g och 32 h §§. Förordning (2012:293).
33 § Har upphävts genom förordning (2010:442).
33 a § Med studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land avses offentligt reglerade och finansierade ersättningar som lämnas till studerande och som utgör eller kan jämställas med sociala förmåner enligt EU-
rätten.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av första stycket. Förordning (2010:68).
34 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 27 §
studiestödslagen (1999:1395).
35 § Den studerandes rätt till studiemedel skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det.
I fråga om tid för vilken den studerande har fått studiemedel, finns vissa bestämmelser om ändring till den studerandes nackdel i 5 kap. studiestödslagen (1999:1395). I övrigt får i sådant fall ändring till den studerandes nackdel ske bara om följande två villkor är uppfyllda.
1. Beslutet om ändring meddelas före utgången av den tidsperiod som de utbetalda studiemedlen hänför sig till.
2. Ändringen kan verkställas genom avdrag på studiemedel som skall betalas ut senare under samma tidsperiod.
Förordning (2002:1109).
36 § En ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av den studerande. Om han eller hon är omyndig eller om förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för honom eller henne, skall förmyndaren eller, om det ingår i uppdraget, förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan.
Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.
En ansökan skall kunna lämnas in till Centrala studiestödsnämnden när som helst under året. Ansökan skall i övrigt göras på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.
36 a § Centrala studiestödsnämnden får trots vad som anges i 3 kap. 36 § första stycket första meningen meddela föreskrifter om
1. att ansökningar om studiemedel även får göras elektroniskt, och
2. hur sådana ansökningar ska överföras.
Förordning (2009:1223).
37 § Studiemedel får beviljas för högst ett år i sänder och för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden. Nämnden får meddela närmare föreskrifter om detta.
38 § Om studiemedel beviljas, skall beslutet utvisa storleken av bidraget, lånet och det sammanlagda studiemedelsbeloppet.
Beslutet skall dessutom innehålla information om den studerandes skyldighet att till Centrala studiestödsnämnden anmäla ändrade förhållanden och om omprövningsreglerna i 35 §.
39 § Utbetalning av studiemedel sker förskottsvis varje månad.
Om det finns särskilda skäl, får utbetalning göras på något annat sätt.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiemedel.
1 § Ränta skall inte beräknas på studielån för den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
2 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om ansökan om ny återbetalningstid enligt 4 kap.
6 § studiestödslagen (1999:1395).
2 a § Ny återbetalningstid enligt 4 kap. 6 § studiestödslagen
(1999:1395) får bestämmas även utan ansökan av låntagaren, om han eller hon har sådana sammanlagda lån som anges där.
Detsamma skall gälla om återbetalningstiden har räknats om med stöd av 4 kap. 11 § 3 samma lag och krav på återbetalning därefter upphävts.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur återbetalningstiden enligt första stycket skall beräknas.
Förordning (2005:619).
Nedsättning av årsbelopp
3 § Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år ska tillägg för förmögenhet göras till den inkomst som anges i 4 kap. 14 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).
Tillägg ska göras med 20 procent av den förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Med förmögenhet avses i första stycket förmögenhet beräknad enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Förordning (2009:1223).
4 § En låntagare som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst eller förmögenhet i Sverige ska vid inkomst- och förmögenhetsprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som låntagare som beskattas i Sverige.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av inkomst och förmögenhet för sådana låntagare.
Förordning (2011:1455).
5 § Om ett belopp skall betalas i efterhand enligt 4 kap. 17 §
andra stycket studiestödslagen (1999:1395), skall låntagaren också betala en tilläggsavgift med 6 procent av det beloppet.
6 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om nedsättning av årsbelopp.
7 § Årsbelopp och administrativa avgifter enligt 4 kap.
studiestödslagen (1999:1395) skall betalas inom den tid och på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.
Belopp som har betalats in skall i första hand räknas av på de administrativa avgifterna, i andra hand på den upplupna räntan och i sista hand på kapitalskulden.
8 § Om årsbelopp inte har betalats senast fem dagar efter förfallodagen, får Centrala studiestödsnämnden skicka en påminnelse till den betalningsskyldige.
Avskrivning av lån
9 § Har upphävts genom förordning (2017:534).
10 § Om någon har fått studielån för en sjukperiod eller en vårdperiod då han eller hon har vårdat barn eller en svårt sjuk närstående enligt 3 kap. 26-32 f §§ och de bestämmelser som anges där, gäller 11 § i fråga om återbetalningen.
Studielån för sådan tid vid barns dödsfall som avses i 3 kap.
32 g-32 i §§ ska inte betalas tillbaka. Förordning (2012:293).
11 § Studielån som avser den del av en sjukperiod eller vårdperiod som följer efter en karenstid om 30 dagar ska inte betalas tillbaka.
I karenstiden får bara räknas in tid under sådan studietid som avses i
1. 3 kap. 26 § när det gäller egen sjukdom,
2. 3 kap. 32 a § när det gäller vård av barn, och
3. 3 kap. 32 d § när det gäller vård av svårt sjuk närstående.
Vid beräkningen av karenstiden ska
1. två eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade, och
2. två eller flera vårdperioder då den studerande har vårdat barn respektive vårdat en svårt sjuk närstående räknas som en sammanhängande vårdperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.
Förordning (2010:442).
12 § Har upphävts genom förordning (2010:442).
13 § Centrala studiestödsnämnden ska bevaka statens fordran på årsbelopp, tilläggsavgift enligt 5 § samt expeditionsavgift och påminnelseavgift enligt 6 kap. 5 §. Förordning (2007:798).
14 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur ett studielån som har sagts upp enligt 4 kap. 27 a § studiestödslagen (1999:1395) och hur de förfallna avgifter som hör till lånet ska betalas.
Förordning (2010:442).
1 § Vid återkrav av studiemedel enligt 5 kap. 1 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) skall belopp under 300 kronor inte krävas tillbaka.
1 § Vad som föreskrivs i denna förordning om studiestöd för tid då den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier ska gälla även för tid då den studerande är att anse som smittbärare enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken och på grund av beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) i andra fall än som avses i 3 kap. 8 eller 10 § smittskyddslagen eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt oförmögen att bedriva sina studier. Förordning (2010:1389).
2 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om återbetalning av studiestöd enligt 6 kap. 2 §
studiestödslagen (1999:1395).
3 § Föreskrifterna i 113 kap. 3-17 och 19 §§
socialförsäkringsbalken tilllämpas i fråga om ärenden enligt denna förordning som i första instans handläggs av Försäkringskassan.
Försäkringskassan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning, om det gäller bestämmelser om åtgärder av Försäkringskassan.
Förordning (2013:400).
4 § Den som beviljas studielån enligt studiestödslagen
(1999:1395) skall betala en avgift för de administrativa kostnaderna (uppläggningsavgift). För lån som avser ett kalenderhalvår är uppläggningsavgiften 150 kronor.
5 § Avgifter för administrativa kostnader ska tas ut för debitering av årsbelopp (expeditionsavgift) och vid påminnelse om förfallna årsbelopp (påminnelseavgift).
Expeditionsavgiften är 150 kronor för varje årsbelopp som debiteras och påminnelseavgiften är 450 kronor för varje påminnelse. Förordning (2014:1581).
6 § Vid återkrav av studiestöd skall en avgift för administrativa kostnader tas ut (expeditionsavgift).
Expeditionsavgiften är 100 kronor för varje kalenderår som återbetalning enligt återkravet pågår.
7 § Avgifter enligt 4-6 §§ skall betalas inom den tid och på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.
8 § Om ett belopp enligt denna förordning slutar på ett öretal, rundas det av till närmaste lägre krontal.
9 § En läroanstalt skall lämna uppgift till Centrala studiestödsnämnden, om en studerande som har studiehjälp har övergått till en annan läroanstalt eller avbrutit sina studier.
Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall en läroanstalt också i övrigt till nämnden lämna uppgifter om en studerande som har tagits in i utbildning som ger rätt till studiehjälp.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om läroanstalters uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena.
10 § Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall en läroanstalt till nämnden lämna uppgift om tid och omfattning för utbildningar vid läroanstalten som ger rätt till studiemedel.
Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall läroanstalten för en studerande som har ansökt om eller beviljats studiemedel till nämnden lämna uppgift om
1. utbildning,
2. studietid,
3. studiernas omfattning,
4. studieaktivitet, och
5. studieresultat.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om läroanstalters uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena.
11 § En läroanstalt ska lämna sådana uppgifter som anges i 9 och 10 §§ till Överklagandenämnden för studiestöd, om nämnden begär det. Förordning (2008:734).
12 § För tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. får Centrala studiestödsnämnden hämta in uppgifter från Försäkringskassan och andra myndigheter som kan lämna upplysningar om den studerandes eller föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Förordning (2004:964).
13 § Försäkringskassan ska till Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd lämna uppgift om
1. sådan sjukperiod enligt 3 kap. 26 § som har godkänts av Försäkringskassan,
2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning under ett arbetsmarknadspolitiskt program, och
3. rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Första stycket gäller dock bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Förordning (2017:837).
13 a § Migrationsverket skall på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om en utlänning vistas i Sverige enligt utlänningslagen
(2005:716). Uppgiftsskyldigheten avser
1. namn,
2. personnummer eller samordningsnummer,
3. medborgarskap,
4. tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige med angivande av vilken typ av tillstånd eller annat bevis som har beviljats eller utfärdats,
5. dag för beslut om tillstånd eller utfärdande av annat bevis om rätt att vistas i Sverige samt uppgift om hur länge tillståndet eller beviset gäller,
6. klassning av tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige enligt Migrationsverkets klassificeringssystem, och
7. upplysning om en person saknas.
Detta gäller dock bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av 2 och 3 kap. studiestödslagen (1999:1395)
eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Förordning (2006:862).
14 § Ett beslut av Centrala studiestödsnämnden om studiestöd i ett ärende enligt studiestödslagen (1999:1395) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Överklagandenämnden för studiestöd. Detta gäller dock inte beslut i ärenden om återbetalning av studielån. Av 6 kap. 10 § studiestödslagen framgår att sådana beslut i stället får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Beslut enligt 3 kap. 21 § andra stycket i frågan om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard får inte överklagas. Förordning (2015:50).
2000:655
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001, då studiestödsförordningen (1973:418) och förordningen
(1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa ska upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande, med undantag för det som anges i punkterna 10 och 11, i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet eller som därefter lämnas enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av de lagarna. Förordning (2009:1536).
2. Bestämmelserna i 1 kap. 3 och 4 §§ skall inte tillämpas, om regeringen före den 1 juli 2001 har fattat beslut om att studiestöd får lämnas till studerande vid en viss läroanstalt eller utbildning.
2 a. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av punkten 5 a i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
Förordning (2001:361).
3. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur en ansökan om ändrade betalningsvillkor enligt punkt 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) ska göras och vid vilken tidpunkt en sådan ansökan senast ska göras. Förordning (2021:477).
3 a. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur en ansökan om ändrade betalningsvillkor enligt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2021:475) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) ska göras och vid vilken tidpunkt en sådan ansökan senast ska göras.
Förordning (2021:477).
4. Om äldre lån har lagts samman med nya lån enligt punkt 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) och låntagaren begär nedsättning av årsbeloppet, får årsbeloppet enligt 4 kap. 14 § första stycket studiestödslagen sättas ned till fyra procent av inkomsten när det gäller den del av det sammanlagda lånet som är studielån enligt den gamla lagen.
Beslut om hur årsbeloppet ska sättas ned i förhållande till storleken på de olika lånen ska fattas i samband med ett beslut om nedsättning.
När återbetalning sker på lån som har lagts samman ska det återbetalade beloppet räknas av i första hand på återbetalningspliktiga studiemedel, i andra hand på studielån enligt den gamla lagen och i sista hand på studielån enligt den nya lagen.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur en ansökan om sammanläggning av lån enligt punkt 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen ska göras och vid vilken tidpunkt en sådan ansökan senast ska göras. Förordning (2021:477).
5. Föreskrifterna i bilagan skall i fråga om Luftfartsverkets flygledarutbildning tillämpas på utbildning som påbörjats den 1 januari 2001 eller senare. Förordning (2001:361).
6. Låntagaren ska lämna uppgifter till Centrala studiestödsnämnden om det utländska beslut om skatt som avses i punkten 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla vid fastställande av årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige eller det finns anledning att anta att den inte huvudsakligen sker här enligt punkten 14 i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen.
Förordning (2011:1455).
7. Om en låntagare har gjort betalningar på ett årsbelopp som fastställts till en tjugondel av den kvarstående låneskulden enligt punkten 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) och ett nytt årsbelopp avseende samma betalningsår därefter fastställs, skall det inbetalda beloppet som överstiger det nya årsbeloppet inte betalas ut till låntagaren utan i stället avräknas mot lånet.
Förordning (2005:619).
8. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om att preliminär och slutlig avgift inte ska utgå eller ska sättas ned om den återbetalningsskyldige tar emot studiestartsstöd.
En låntagare som beviljas nedsättning enligt 8 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349) kan inte få årsbeloppet nedsatt till ett lägre belopp än vad som redan har betalats in för betalningsåret. Förordning (2017:534).
9. Om ett belopp skall betalas i efterhand enligt punkten 16 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395), skall låntagaren betala en tilläggsavgift med sex procent av det beloppet.
Förordning (2005:619).
10. I stället för det som anges i 8 kap. 1 §
studiestödsförordningen (1973:418) ska expeditionsavgiften vara 150 kronor för varje årsbelopp som debiteras och påminnelseavgiften 450 kronor för varje påminnelse.
Förordning (2014:1581).
11. I stället för det som anges i punkt 1 a i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen (1973:418) ska expeditionsavgiften vara 150 kronor för varje avgiftsår som preliminär avgift debiteras och påminnelseavgiften 450 kronor för varje påminnelse. Förordning (2014:1581).
12. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur ett studielån som har beviljats enligt studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse efter den 31 december 1988 och därefter sagts upp med stöd av bestämmelsen i punkten 19 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) och hur de förfallna avgifter som hör till lånet ska betalas.
Förordning (2010:442).
2002:1109
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 23 § gäller fortfarande i fråga om studiehjälp som avser tid före ikraftträdandet.
3. Föreskrifterna i bilagan skall i fråga om
- Statens räddningsverks utbildning i skydd mot olyckor tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 augusti 2003,
- utbildning vid Beckmans skola AB tillämpas på utbildning som äger rum från och med den 1 januari 2003.
2003:500
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 9 § tillämpas på den som har påbörjat repetitions- eller kompletteringsstudier på gymnasienivå före den 1 januari 2004. Det högre bidragsbeloppet får dock inte lämnas enligt de äldre bestämmelserna för längre tid än till och med den 30 juni 2004.
2004:267
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) som har fattats före ikraftträdandet.
2004:964
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Beträffande omprövning och överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.
2004:1229
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Föreskrifterna skall i fråga om utbildning vid Statens räddningsverk som leder fram till examen som skorstensfejare tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 2005.
2005:619
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006 i fråga om 3 kap. 2, 8 och 9 §§ och i övrigt den 1 januari 2006.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.
3. Studiebidrag enligt 3 kap. 2 § får efter den 1 juli 2006 lämnas till studerande som påbörjat en utbildning före den 1 juli 2006, om det behövs för att utbildningen skall kunna avslutas. Bidrag får dock inte lämnas för längre tid än till och med den 30 juni 2009.
4. Det högre bidragsbeloppet får lämnas till en studerande enligt 3 kap. 9 § i dess tidigare lydelse, om han eller hon före den 1 juli 2006 fått det högre bidragsbeloppet med förtur.
2006:19
Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2006. Den skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2006.
2006:862
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007 i fråga om 6 kap. 13 §, den 1 juli 2007 i fråga om 2 kap. 6 a § och i övrigt den 1 juli 2006.
2. Äldre bestämmelser i 1 kap. 10 §, 2 kap. 3-5, 6 a, 10 och 12 §§, 3 kap. 3 § och 6 kap. 13 och 13 a §§ gäller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.
2006:990
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2006 i fråga om bilagan och i övrigt den 1 juli 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet om inte annat följer av 3-5.
3. Vid beräkning enligt 3 kap. 4 § av omfattningen på kurser som löper både före och efter den 1 juli 2007, skall en poäng som före den 1 juli 2007 angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng.
4. Om en studerande före den 1 juli 2007 genomfört sådana högskolestudier som avses i 3 kap. 9 §, skall antalet poäng multipliceras med en och en halv och därefter läggas samman med antalet högskolepoäng för tid från och med den 1 juli 2007 vid prövningen av om han eller hon har rätt till det högre bidragsbeloppet.
5. Till en studerande som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till yrkesteknisk examen som avses i 3 kap. 10 § i dess äldre lydelse och som beviljats studiemedel för utbildningen eller som före nämnda datum har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, får studiemedel lämnas i enlighet med bestämmelsens äldre lydelse även för tid efter den 1 juli 2007, dock längst till och med utgången av juni 2015.
Förordning (2007:107).
2007:643
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007.
2. Studerande som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen för vilken studiestöd kan lämnas enligt bestämmelserna i avdelning B 2 i bilagan i dess äldre lydelse skall fortfarande kunna få studiestöd för utbildning till en sådan examen, dock längst till och med juni 2015.
2007:821
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008 i fråga om 3 kap. 12 § och i övrigt den 3 december 2007. Bilagan i dess nya lydelse ska dock tilllämpas för tid från och med den 11 oktober 2007.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 12 § gäller fortfarande för tilläggslån som avser studier före ikraftträdandet.
3. För studerande som före den 1 juli 2008 har beviljats tilläggslån ska äldre bestämmelser i 3 kap. 12 § fortfarande tillämpas vid prövning av den studerandes rätt till tilläggslån för tid efter den 1 juli 2008, under förutsättning att de studier som tilläggslån söks för är en direkt fortsättning på de studier som tilläggslån tidigare har beviljats för.
2008:734
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2008. Bilagan i sin nya lydelse ska dock tillämpas för tid från och med den 1 augusti 2008.
2009:91
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2009.
Avdelning A 2 i bilagan i sin nya lydelse ska dock tillämpas i fråga om utbildning som ges från och med den 1 januari 2009.
2. Till studerande som före ikraftträdandet har påbörjat en företagshälsovårdsutbildning och har beviljats studiemedel för utbildningen, eller som har antagits till en sådan utbildning, får studiemedel lämnas enligt bestämmelserna i avdelning B 1 i bilagan i dess äldre lydelse även för tid därefter, dock längst till och med utgången av 2009.
2009:210
1. Denna förordning träder i kraft den 16 april 2009 i fråga om 3 kap. 9 a § och i övrigt den 1 juli 2009.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 9 a § tillämpas i fråga om studier på utbildning som har påbörjats efter den 14 mars 2009.
3. Studerande som före den 1 september 2009 har påbörjat en utbildning för vilken studiestöd kan lämnas enligt avdelning A 2 i bilagan i dess äldre lydelse ska fortfarande kunna få studiestöd för utbildningen, dock längst till och med utgången av 2011.
4. Äldre bestämmelser i avdelning B 1 i bilagan gäller fortfarande för kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som bedrivs med stöd av punkten 2 eller 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.
2009:1536
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om expeditions- och påminnelseavgifter som beslutas av Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet.
2010:442
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011 i fråga om 3 kap. 10 § och i övrigt den 1 juli 2010.
2. I fråga om ansökningar om studiemedel som kommit in till Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet och som avser tid efter ikraftträdandet tillämpas 3 kap. 5 § i dess nya lydelse.
3. I fråga om studerande som före den 1 januari 2011 har beviljats studiemedel med den högre bidragsnivån med stöd av 3 kap. 10 § gäller fortfarande den upphävda paragrafen i fråga om utbildning som omfattas av denna, dock längst till och med den 30 juni 2012.
2010:443
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 i fråga om 3 kap. 21 § och i övrigt den 1 januari 2010.
2010:1389
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
Bilagan i dess nya lydelse ska dock tillämpas från och med den 1 augusti 2010.
2010:2019
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
Bestämmelsen i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om studiemedel som har lämnats för tid före ikraftträdandet.
2011:945
1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2011.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § och bilagan i sin nya lydelse ska dock tilllämpas för tid från och med den 1 juli 2011.
3. Bestämmelserna i 3 kap. 4 a § ska dock tillämpas i fråga om studier som har bedrivits från och med den 1 juli 2008.
4. Äldre föreskrifter i bilagan gäller för
- studiestöd som avser tid före den 1 juli 2011,
- fristående gymnasieskolor med sådana förklaringar om rätt till bidrag som avses i 15 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800),
- påbyggnadsutbildning som bedrivs med stöd av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2009:129) om ändring i skollagen (1985:1100), och
- utbildning som bedrivs med stöd av punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen
(2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun.
5. Vid tillämpningen av bilagan i sin nya lydelse ska
- vuxenutbildning för utvecklingsstörda jämställas med särskild utbildning för vuxna och svenskundervisning för invandrare jämställas med utbildning i svenska för invandrare, och
- förberedande dansutbildning i grundskolan jämställas med förberedande dansarutbildning i grundskolan.
2011:1455
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar.
2011:1598
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 a § i sin nya lydelse tillämpas dock i fråga om studier som har bedrivits efter den 30 juni 2008.
2012:293
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 9 och 9 a §§ gäller dock fortfarande för
- gymnasieutbildning som med stöd av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till gymnasieförordningen (2010:2039)
bedrivs enligt gymnasieförordningen (1992:394), och
- kommunal vuxenutbildning som med stöd av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning bedrivs enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.
3. Vid tillämpningen av avdelning B 1 i bilagan i dess nya lydelse ska ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper jämställas med en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper.
2012:967
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 9 a § gäller dock fortfarande i fråga om studier som har bedrivits före ikraftträdandet.
3. Beslut av Högskoleverket om att en eftergymnasial utbildning kan anses ha en godtagbar standard ska gälla till dess att Universitets- och högskolerådet beslutar något annat.
2013:148
1. Denna förordning träder i kraft den 30 april 2013.
2. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § andra stycket i sin nya lydelse ska tillämpas för tid från och med den 1 juli 2013.
2013:400
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2013:529
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 och ska tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med den 1 juli 2013.
2013:872
1. Denna förordning träder i kraft den 25 december 2013. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2014.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sådan utbildning som avses i punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Förordning (2015:509).
2013:1002
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 30 § första stycket i sin nya lydelse får även dagar som har infallit före ikraftträdandet beaktas.
2013:1120
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studier som har bedrivits före ikraftträdandet.
2014:158
1. Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2014.
2. Bilagan i den nya lydelsen ska dock i fråga om utbildning av Svenska kyrkans utbildningsinstitut tillämpas för studier som bedrivs från och med den 1 augusti 2014.
2014:1581
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 9 a § i den nya lydelsen tillämpas för studier som bedrivs från och med den 1 januari 2015.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 5 § och punkterna 10 och 11 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas i fråga om expeditions- och påminnelseavgifter som beslutas av Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet.
2015:50
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2015.
2. Förordningen tillämpas för studieperioder som inleds efter den 1 juli 2015, om ansökan om studiemedel har kommit in till Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet och den studerande inte redan har beviljats studiemedel för samma period enligt äldre föreskrifter.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för studieperioder som förordningen inte tillämpas för enligt 2.
4. Vid tillämpningen av 3 kap. 13 c § ska lån för undervisningsavgifter som en studerande tidigare har fått räknas av från det gällande maximala lånebeloppet.
2015:509
1. Denna förordning träder i kraft den 3 augusti 2015.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 9 a § i den nya lydelsen tillämpas för studier som bedrivs efter ikraftträdandet.
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 10 § tillämpas för studier som bedrivs efter ikraftträdandet.
2015:737
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Äldre bestämmelser om inackorderingstillägg gäller fortfarande för studerande som före den 1 januari 2016 har påbörjat grundskoleutbildning i någon av årskurserna 7-9 vid en sådan internatskola som vid utgången av 2015 hade ställning som riksinternatskola, dock längst till utgången av juni 2019.
2017:534
1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2017.
2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande i fråga om studiemedel som lämnats för tid före den 1 januari 2018.
2017:837
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. För uppgifter om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning enligt den upphävda förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd gäller 6 kap. 13 § i den äldre lydelsen.
2017:1155
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som lämnats för tid före den 1 januari 2018.
2017:1175
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. För den som har deltagit i insatser enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som inte får ta del av insatser enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller 3 kap. 9 a § i den äldre lydelsen.
2018:63
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2018.
2. Förordningen tillämpas för studiemedel som lämnas för tid från och med den 1 juli 2018.
2018:156
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2018.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 13 b och 13 c §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för studier med studiemedel som påbörjas efter utgången av juni 2018, om ansökan om studiemedel har kommit in till Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 b och 13 c §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande för studier med studiemedel som påbörjats före utgången av juni 2018, dock längst till och med 2019 för studier på gymnasial nivå och längst till och med 2023 för studier på eftergymnasial nivå.
4. Bestämmelserna i 3 kap. 23 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för studier som bedrivs efter utgången av juni
2018, om den studerande beviljas studiemedel för studierna efter ikraftträdandet.
5. Bestämmelserna i 3 kap. 23 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för studier som bedrivs efter utgången av juni
2018, om den studerande har beviljats studiemedel för studierna före ikraftträdandet.
2018:526
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Förordningen tillämpas för studier som bedrivs efter ikraftträdandet.
2018:2011
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studerande som före den 1 juli 2019 har påbörjat en utbildning enligt den upphävda förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning eller den upphävda förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Bestämmelserna gäller dock längst till utgången av juni 2022.
2019:1157
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet.
2020:1262
1. Denna förordning träder i kraft den 20 januari 2021.
2. Bilagan i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2021.
2021:795
1. Denna förordning träder i kraft den 12 juli 2021.
2. Bilagan i den nya lydelsen tillämpas dock för studiestöd som lämnas för tid från och med 1 juni 2021.
2023:941
De upphävda paragraferna gäller fortfarande för studerande som före ikraftträdandet har beviljats det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 9 b §.
I avdelning A anges de läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas i form av
- studiehjälp till och med det första kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år (jfr 2 kap. 1 § ), eller
- studiemedel från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år (jfr 3 kap. 1 och 2 §§ ).
Studiemedel får dock lämnas även före 20 års ålder för de utbildningar som anges i A 3 (jfr 3 kap. 2 § ).
För studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A får studiemedel lämnas vid studier på heltid under högst den tid som anges i 3 kap. 8 § andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395).
Studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A 1 kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet för grundskole- eller gymnasiestudier (jfr 3 kap. 9 § ).
A 1 Utbildningar som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet men för vilka studiemedel inte får lämnas före
20 års ålder
Internationell gymnasieutbildning för International Baccalaureate (IB)
Kommunal vuxenutbildning: utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, utom uppdragsutbildning
Tyska skolan: utbildning på gymnasial nivå
Utbildning som har förklarats berättiga till studiestöd genom beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan enligt förordningen
(2024:107) om stöd för en nationell yrkesutbildning
A 2 Utbildningar som inte ger rätt till det högre bidragsbeloppet och för vilka studiemedel inte får lämnas före
20 års ålder
Folkhögskola: annan utbildning än sådan som anges i A 1 och B
1, dock inte utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning
Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola för Gammelkroppa skogsskola: arbetsledarfortbildning
Sveriges lantbruksuniversitet: seminörutbildning
A 3 Utbildningar som inte ger rätt till det högre bidragsbeloppet men för vilka studiemedel får lämnas även före
20 års ålder
Utbildning enligt förordningen (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan
I avdelning B anges de läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas i form av studiemedel utan den åldersbegränsning som gäller för avdelning A (jfr 3 kap. 2 §
).
För studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning B får studiemedel lämnas vid studier på heltid under högst den tid som anges i 3 kap. 8 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).
Entry Point North AB: utbildning till flygledare
Ersta Sköndal Bräcke högskola AB
- kyrkokameral utbildning,
- teologisk baskurs 60 högskolepoäng, och
- påbyggnadsutbildning i psykosocialt arbete
Flygteoriskolan i Barkarby AB: ATPL-teori
Folkhögskola
- fritidsledarutbildning,
- utbildning till tolk mellan hörande och barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade, och
- yrkesutbildning motsvarande högst 80 veckors studier på heltid som utgör påbyggnad till gymnasieskolan och som för tillträde kräver en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper
Korteboskolan
- pastors- och missionärsutbildning, och
- utbildning i kristen terapeutisk själavård
Marionetteatern: dockspelarutbildning
Missionsskolan Götabro: pastors- och missionärsutbildning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer,
- tvåårig utbildning i skydd mot olyckor som leder fram till examen i säkerhets- och räddningsarbete,
- utbildning som leder fram till examen som skorstensfejare,
- vidareutbildning som leder fram till examen som skorstensfejartekniker, och
- vidareutbildningarna systematiskt säkerhetsarbete, räddningstjänst samt tillsyn och olycksförebyggande arbete
Stiftelsen Skandinaviska Kiropraktorhögskolan: fyraårig kiropraktorutbildning
Svenska kyrkans utbildningsinstitut: utbildning till diakon, församlingspedagog, kyrkomusiker och präst
Utbildning inom yrkeshögskolan enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan som inte är uppdragsutbildning
Waldorfseminariet i Kungälv: lärarutbildning
B 2 Utbildningar vid statliga universitet och högskolor och vid enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina
Akademi för Ledarskap och Teologi för Örebro Teologiska Högskola
- kandidatexamen i teologi,
- högskoleexamen, teologisk utbildning,
- magisterexamen i teologi, och
- masterexamen inom området teologi
Brunnsviks folkhögskola: konstnärlig högskoleexamen i musik, inriktning mot musikskapande
Enskilda Högskolan Stockholm AB
- doktorsexamen inom området teologi/religionsvetenskap,
- licentiatexamen inom området teologi/religionsvetenskap,
- masterexamen inom området mänskliga rättigheter,
- masterexamen i teologi,
- magisterexamen i mänskliga rättigheter,
- magisterexamen i teologi,
- kandidatexamen i teologi,
- kandidatexamen i mänskliga rättigheter,
- högskoleexamen, teologisk utbildning, och
- högskoleexamen i mänskliga rättigheter
Ersta Sköndal Bräcke högskola AB
- doktorsexamen inom området människan i välfärdssamhället,
- licentiatexamen inom området människan i välfärdssamhället,
- masterexamen i socialt arbete,
- masterexamen i vårdvetenskap,
- magisterexamen i omvårdnad,
- magisterexamen i socialt arbete,
- kandidatexamen i omvårdnad,
- kandidatexamen i socialt arbete,
- kandidatexamen i teologi,
- kandidatexamen, kyrkomusikalisk utbildning,
- högskoleexamen, kyrkomusikalisk utbildning,
- högskoleexamen, teologisk utbildning,
- konstnärlig kandidatexamen i kyrkomusik,
- konstnärlig högskoleexamen i kyrkomusik,
- sjuksköterskeexamen,
- socionomexamen, och
- specialistsjuksköterskeexamen
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola
- masterexamen inom området teologi,
- magisterexamen i teologi,
- kandidatexamen i teologi, och
- högskoleexamen, teologisk utbildning
Newmaninstitutet
- kandidatexamen i filosofi,
- masterexamen inom området teologi,
- kandidatexamen i teologi, och
- högskoleexamen i teologi
Sophiahemmet, Ideell förening för Sophiahemmet Högskola
- doktorsexamen inom området människan i sjukdom, vård och hälsa,
- licentiatexamen inom området människan i sjukdom, vård och hälsa,
- magisterexamen i omvårdnad,
- kandidatexamen i omvårdnad,
- barnmorskeexamen,
- sjuksköterskeexamen,
- specialistsjuksköterskeexamen,
- magisterexamen i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, och
- introduktion till svensk hälso- och sjukvård
Statliga universitet och högskolor, utom när det gäller
- seminörutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet,
- utbildning enligt 3 § första stycket 1 och 2 förordningen
(2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning,
- utbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, eller
- öppen nätbaserad utbildning enligt högskoleförordningen
(1993:100), förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan
Stiftelsen Högskolan i Jönköping (Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping AB, Hälsohögskolan i Jönköping AB, Tekniska Högskolan i Jönköping AB)
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)
- kandidatexamen i musikpedagogik,
- högskoleexamen i musikpedagogik,
- högskoleexamen med inriktning logonomi, och
- utbildning för pedagogiskt arbete i kulturskolan
Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola för Gammelkroppa skogsskola: skogsteknikerexamen Förordning (2024:108).