sfs-1996-38019961996:380sfssfstJustitiedepartementet DÅ38001996-05-23 00:00:002026-03-18 04:41:122026-03-18 04:41:12Förordning (1996:380) med kammarrättsinstruktiont.o.m. SFS 2025:1406Organisation m.m. 1 § I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och andra anställda. Om inte något annat anges ska det som föreskrivs i denna förordning om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning (2019:365). 2 § Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten. Kammarrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att kammarrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1087). 2 a § Kammarrättspresidenten är skyldig att vid kammarrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1087). 3 § Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1803). 4 § En avdelning består av ordinarie ledamöter, kammarrättsassessorer, adjungerade råd eller andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer. Kammarrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning (2019:365). 4 a § En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas. Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringsperiodens början. Kammarrätten ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information. Förordning (2014:1355). 5 § Chef för en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Om det på en avdelning som inte leds av kammarrättspresidenten finns flera kammarrättslagmän, bestämmer kammarrätten vem av kammarrättslagmännen som är chef för avdelningen. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer. Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får utövas endast av kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Förordning (2018:429). 6 § Har upphävts genom förordning (2018:429). 7 § Chefen för avdelningen ska, enligt de riktlinjer som kammarrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring. Kammarrätten ska, enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att adjungerade råd får en utvecklande och meriterande tjänstgöring i kammarrätten. Kammarrätten ska också ge vitsord över tjänstgöringen. För varje kammarrättsfiskal och adjungerat råd ska kammarrätten utse en ledamot som handledare. Den som utses till handledare ska ha ett särskilt intresse och i övrigt vara lämplig för uppdraget. Förordning (2019:365). 8 § Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande. Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1803). 8 a § I en arbetsordning ska kammarrätten meddela de föreskrifter som behövs om kammarrättens organisation och formerna för kammarrättens verksamhet. En kammarrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1087). Myndighetsförordningens tillämpning 9 § Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på kammarrätterna: 6 § om allmänna uppgifter, 8 § om arbetsgivarpolitik, 19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och 21 § om myndighetens beslut. Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1087). Fördelningen av mål 10 § Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen. Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:429). 11 § Har upphävts genom förordning (2003:326). 12 § Har upphävts genom förordning (2003:326). 13 § Har upphävts genom förordning (2003:326). 14 § Har upphävts genom förordning (2018:429). Handläggningen av mål 15 § För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare. Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:326). 16 § En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av målen. Han eller hon får dock inte 1. avvisa utredning, eller 2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1-6 förvaltningsprocesslagen (1971:291). Domaren får besluta om avskrivning av mål efter återkallelse. Om det finns särskilda skäl skall domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva. Förordning (2003:326). 17 § Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar bereda mål eller ärenden på de sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse frågor om offentligt biträde eller rättshjälp. Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Om en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet uppkommer ska den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvariga domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Kammarrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan ska göras. Förordning (2017:549). 18 § Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar 1. föra dagböcker, 2. begära in handlingar från en underinstans, 3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar, 4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden, 5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar, 6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar, 7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits, 8. utfärda lagakraft- och diariebevis, 9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191), 10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., och om ersättning till tolkar, 11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl., 12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs, och 13. förordna tolk. Förordning (2017:549). 19 § Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas. Målen föredras av anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Förordning (2006:90). 20 § Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen. 21 § En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske. Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt. 22 § Vid handläggning med två eller flera ledamöter ska minst en av dem vara en ordinarie domare i kammarrätt eller en kammarrättspresident, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning som har anställts av regeringen för viss tid. När tre eller flera ledamöter deltar vid handläggning av mål ska ytterligare minst en ledamot vara eller ha varit ordinarie domare. Med en ordinarie domare jämställs här ett kammarrättsråd eller en rådman i en förvaltningsrätt som har anställts av regeringen för viss tid. Förordning (2018:429). 22 a § Vid förstärkt sammansättning i Migrationsöverdomstolen enligt 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) gäller, utöver vad som i den bestämmelsen anges om ordföranden, att övriga ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare. Förordning (2018:429). 23 § Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art. 24 § Chefen för avdelningen bestämmer vilka särskilda ledamöter i mål om fastighetstaxering som ska ingå i rätten med hänsyn till vilken sakkunskap som behövs i målet. Förordning (2018:1965). Handläggningen av administrativa ärenden 25 § Administrativa ärenden avgörs av kammarrättspresidenten. Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium. Förordning (2004:1212). 26 § Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna, de adjungerade råden och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader och chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också sådana kammarrättslagmän och kammarrättsråd som har anställts av regeringen för en viss tid. Förordning (2019:365). 27 § Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten. För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet. Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i kammarrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder. Förordning (2004:1212). 28 § Har upphävts genom förordning (2004:1212). 29 § Har upphävts genom förordning (2004:1212). 30 § Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter. Kammarrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser 1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer, eller 2. arbetsordningen. Innan ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2004:1212). 31 § Har upphävts genom förordning (2004:1212). 32 § Har upphävts genom förordning (2004:1212). 33 § Kammarrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning när ett administrativt ärende avgörs bestäms av kammarrättspresidenten. Förordning (2017:549). 34 § I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av kammarrättspresidenten handläggs i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2004:1212). 35 § Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte kammarrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrättspresidenten utser. Förordning (2004:1212). Anställningar m.m. 36 § Har upphävts genom förordning (2010:1803). 37 § Bestämmelser om utnämning av kammarrättspresident, kammarrättslagman, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning och övriga kammarrättsråd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. Kammarrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas. Om en kammarrättslagman, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning eller ett kammarrättsråd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål. Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2016:1355). 37 a § Kammarrättspresidenten får förordna en ordinarie domare i en annan allmän förvaltningsdomstol eller i en allmän domstol eller ett hyresråd att tjänstgöra i kammarrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter. Förordning (2017:549). 38 § Andra anställningar beslutas av kammarrätten. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal. Förordning (2001:985). 39 § Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373). En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:985). 40 § Som kammarrättsassessor får endast den anställas som har tjänstgjort 1. under ett år som kammarrättsfiskal, 2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt, och 3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt. En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter. För fiskal som har tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt. I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal före den tid som han eller hon vill tillgodoräkna sig. Förordning (2020:959). 41 § Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som 1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och 2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469). Kammarrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl. Kammarrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd. En hovrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2008:424). 41 a § Som adjungerat råd får följande personer anställas: 1. en åklagare, 2. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne, 3. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller 4. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete. Anställningen som adjungerat råd omfattar tjänstgöring i kammarrätten och i förvaltningsrätt. Ett adjungerat råd anställs för en begränsad tid om ett år. Om det finns särskilda skäl får anställningen avse viss längre tid eller förlängas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst två år. Vid anställning som adjungerat råd gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2025:1406). 42 § När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie. 43 § Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas. Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd. I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1996:1122). 44 § Kammarrätten får förordna följande personer till adjungerad ledamot: 1. den som är eller har varit ordinarie domare, 2. den som är eller har varit lagman eller rådman som har anställts av regeringen för en viss tid, 3. den som har anställts som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som förvaltningsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman, 4. en åklagare, 5. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne, 6. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, 7. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, eller 8. den som förut har varit adjungerad. Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket 3, om någon behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2019:365). 44 a § Innan kammarrätten beslutar i ett ärende om anställning av en fiskal eller ett adjungerat råd, eller förordnar en person till adjungerad ledamot enligt 44 § första stycket 4-8, ska uppgifter om den som domstolen avser att anställa eller förordna inhämtas ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister. Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska kammarrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen om belastningsregister. Kammarrätten ska inhämta uppgifter enligt första eller andra stycket endast om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Förordning (2025:337). Tjänstgöringsskyldighet 45 § Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som justitiesekreterare i Högsta förvaltningsdomstolen, som lagman eller rådman i förvaltningsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till. Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en förvaltningsrätt. Förordning (2010:1803). 46 § Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt. Förordning (2009:883). 47 § Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en förvaltningsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en förvaltningsrätt under kammarrätten. Förordning (2009:883). 47 a § Ett adjungerat råd som har tjänstgjort minst sex månader i kammarrätten är skyldig att tjänstgöra i förvaltningsrätt. Förordning (2019:365). Ledigheter 48 § Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1122). 49 § Har upphävts genom förordning (1996:1122). 50 § Har upphävts genom förordning (1996:1122). Anställningars upphörande m.m. 51 § Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller kammarrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (2019:592). 52 § Har upphävts genom förordning (2001:985). 53 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter och kammarrättsfiskaler. Nämnden beslutar i frågor om avstängning enbart om ett förfarande om avskedande har inletts hos nämnden. Om ett sådant förfarande inte har inletts hos nämnden beslutar Domstolsverket i frågor om avstängning. Domstolsverket beslutar också i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket. En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av kammarrätten när det gäller andra ordinarie domare än kammarrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket. Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO) följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra en sådan anmälan när det gäller kammarrättspresidenten. Förordning (2025:1030). 53 a § En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:771). 54 § Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller kammarrättspresidenter. Förordning (2019:139). Överklagande av administrativa beslut 55 § Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas. Förordning (2008:424). Övergångsbestämmelser 1996:380 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:571) med kammarrättsinstruktion. 3. Utöver vad som föreskrivs i 40 § får som kammarrättsassessor anställas en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter och under minst nio månader har tjänstgjort som adjungerad ledamot i kammarrätt. 4. Utöver vad som föreskrivs i 41 § får som kammarrättsfiskal anställas en länsrättsassessor som är notariemeriterad och under minst sex månader har fullgjort en kammarrättsfiskalsaspirants arbetsuppgifter. 5. Utöver vad som föreskrivs i 44 § får kammarrätten till adjungerad ledamot förordna en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter. 6. Med en länsrättsfiskals arbetsuppgifter jämställs i fråga som avses under 3 och 5 likvärdiga domaruppgifter i länsrätt, länsskatterätt eller fastighetstaxeringsrätt före den 1 juli 1979. 1999:1387 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000. För den som har anställts som kammarrättsfiskal före den 1 februari 2000 gäller äldre bestämmelser. För den som anställs som kammarrättsfiskal under perioden den 1 februari 2000-den 31 augusti 2001 gäller följande tjänstgöringsperiod i länsrätt för att få antas till kammarrättsassessor 1. ett år och två månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 februari 2000 t.o.m. den 30 april 2000, 2. ett år och fyra månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 maj 2000 t.o.m. den 31 augusti 2000, 3. ett år och sex månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 september 2000 t.o.m. den 31 december 2000, 4. ett år och åtta månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 januari 2001 t.o.m. den 30 april 2001, samt 5. ett år och tio månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden den 1 maj 2001 t.o.m. den 31 augusti 2001. 2001:985 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. 2. För den som har anställts som överrättsnotarie före den 1 januari 2002 tillämpas förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna. 3. För en kammarrättsfiskal som har fullgjort tjänstgöring som överrättsnotarie enligt förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall tiden som överrättsnotarie jämställas med tid som kammarrättsfiskal. 4. För den som före den 1 januari 2002 påbörjat tjänstgöring som adjungerad ledamot i kammarrätt gäller äldre bestämmelser. 2006:1418 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana ärenden om anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler som har meddelats före ikraftträdandet. 2014:908 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2014. 2. Bestämmelsen i 44 a § tillämpas första gången för de nämndemän som utses 2014 för en tjänstgöringsperiod som börjar den 1 januari 2015. 2014:1355 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 4 a § första stycket tillämpas första gången för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod börjar den 1 januari 2016, även omvalda nämndemän. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod upphör senast den 31 december 2015. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1996:380<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet DÅ <br /> <b>Utfärdad</b>: 1996-05-23 <br /> <b>Omtryck</b>: SFS 2001:985 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2025:1406<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1996:380">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1996:380">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Organisation m.m."><a name="Organisation m.m.">Organisation m.m.</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och andra anställda.<p><a name="P1S2"></a></p> Om inte något annat anges ska det som föreskrivs i denna förordning om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning (2019:365).<p><a name="P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten. Kammarrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att kammarrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1087).<p><a name="P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="P2a"><b>2 a §</b></a>   Kammarrättspresidenten är skyldig att vid kammarrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1087).<p><a name="P2aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1803).<p><a name="P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   En avdelning består av ordinarie ledamöter, kammarrättsassessorer, adjungerade råd eller andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer.<p><a name="P4S2"></a></p> Kammarrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning (2019:365).<p><a name="P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="P4a"><b>4 a §</b></a>   En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas.<p><a name="P4aS2"></a></p> Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringsperiodens början.<p><a name="P4aS3"></a></p> Kammarrätten ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information.<br /> Förordning (2014:1355).<p><a name="P4aS4"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Chef för en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Om det på en avdelning som inte leds av kammarrättspresidenten finns flera kammarrättslagmän, bestämmer kammarrätten vem av kammarrättslagmännen som är chef för avdelningen. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.<p><a name="P5S2"></a></p> Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får utövas endast av kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Förordning (2018:429).<p><a name="P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2018:429).<p><a name="P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Chefen för avdelningen ska, enligt de riktlinjer som kammarrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring.<p><a name="P7S2"></a></p> Kammarrätten ska, enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att adjungerade råd får en utvecklande och meriterande tjänstgöring i kammarrätten. Kammarrätten ska också ge vitsord över tjänstgöringen.<p><a name="P7S3"></a></p> För varje kammarrättsfiskal och adjungerat råd ska kammarrätten utse en ledamot som handledare. Den som utses till handledare ska ha ett särskilt intresse och i övrigt vara lämplig för uppdraget. Förordning (2019:365).<p><a name="P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.<p><a name="P8S2"></a></p> Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning.<br /> Förordning (1998:1803).<p><a name="P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="P8a"><b>8 a §</b></a>   I en arbetsordning ska kammarrätten meddela de föreskrifter som behövs om kammarrättens organisation och formerna för kammarrättens verksamhet.<p><a name="P8aS2"></a></p> En kammarrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden.<br /> Förordning (2007:1087).<p><a name="P8aS3"></a></p><h4 name="Myndighetsförordningens tillämpning"><a name="Myndighetsförordningens tillämpning">Myndighetsförordningens tillämpning</a></h4><p><a name="P8aS4"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på kammarrätterna:<p><a name="P9S2"></a></p> 6 § om allmänna uppgifter,<br /> 8 § om arbetsgivarpolitik,<br /> 19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och<p><a name="P9S3"></a></p> 21 § om myndighetens beslut.<p><a name="P9S4"></a></p> Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1087).<p><a name="P9S5"></a></p><h4 name="Fördelningen av mål"><a name="Fördelningen av mål">Fördelningen av mål</a></h4><p><a name="P9S6"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.<p><a name="P10S2"></a></p> Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:429).<p><a name="P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2003:326).<p><a name="P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2003:326).<p><a name="P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2003:326).<p><a name="P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2018:429).<p><a name="P14S2"></a></p><h4 name="Handläggningen av mål"><a name="Handläggningen av mål">Handläggningen av mål</a></h4><p><a name="P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.<p><a name="P15S2"></a></p> Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt.<br /> Förordning (2003:326).<p><a name="P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av målen. Han eller hon får dock inte<br />    1. avvisa utredning, eller<br />    2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1-6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).<p><a name="P16S2"></a></p> Domaren får besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.<p><a name="P16S3"></a></p> Om det finns särskilda skäl skall domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva.<br /> Förordning (2003:326).<p><a name="P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar bereda mål eller ärenden på de sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse frågor om offentligt biträde eller rättshjälp.<p><a name="P17S2"></a></p> Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Om en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet uppkommer ska den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvariga domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Kammarrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan ska göras.<br /> Förordning (2017:549).<p><a name="P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar<br />    1. föra dagböcker,<br />    2. begära in handlingar från en underinstans,<br />    3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,<br />    4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,<br />    5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar,<br />    6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,<br />    7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,<br />    8. utfärda lagakraft- och diariebevis,<br />    9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),<br />    10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., och om ersättning till tolkar,<br />    11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,<br />    12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs, och<br />    13. förordna tolk. Förordning (2017:549).<p><a name="P18S2"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas.<p><a name="P19S2"></a></p> Målen föredras av anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Förordning (2006:90).<p><a name="P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.<p><a name="P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske.<p><a name="P21S2"></a></p> Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.<p><a name="P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   Vid handläggning med två eller flera ledamöter ska minst en av dem vara en ordinarie domare i kammarrätt eller en kammarrättspresident, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning som har anställts av regeringen för viss tid. När tre eller flera ledamöter deltar vid handläggning av mål ska ytterligare minst en ledamot vara eller ha varit ordinarie domare. Med en ordinarie domare jämställs här ett kammarrättsråd eller en rådman i en förvaltningsrätt som har anställts av regeringen för viss tid. Förordning (2018:429).<p><a name="P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="P22a"><b>22 a §</b></a>   Vid förstärkt sammansättning i Migrationsöverdomstolen enligt 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) gäller, utöver vad som i den bestämmelsen anges om ordföranden, att övriga ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare. Förordning (2018:429).<p><a name="P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.<p><a name="P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   Chefen för avdelningen bestämmer vilka särskilda ledamöter i mål om fastighetstaxering som ska ingå i rätten med hänsyn till vilken sakkunskap som behövs i målet.<br /> Förordning (2018:1965).<p><a name="P24S2"></a></p><h4 name="Handläggningen av administrativa ärenden"><a name="Handläggningen av administrativa ärenden">Handläggningen av administrativa ärenden</a></h4><p><a name="P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Administrativa ärenden avgörs av kammarrättspresidenten.<p><a name="P25S2"></a></p> Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium.<br /> Förordning (2004:1212).<p><a name="P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="P26"><b>26 §</b></a>   Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna, de adjungerade råden och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader och chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också sådana kammarrättslagmän och kammarrättsråd som har anställts av regeringen för en viss tid. Förordning (2019:365).<p><a name="P26S2"></a></p><a class="paragraf" name="P27"><b>27 §</b></a>   Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.<p><a name="P27S2"></a></p> För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.<p><a name="P27S3"></a></p> Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet.<br /> Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i kammarrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder.<br /> Förordning (2004:1212).<p><a name="P27S4"></a></p><a class="paragraf" name="P28"><b>28 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2004:1212).<p><a name="P28S2"></a></p><a class="paragraf" name="P29"><b>29 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2004:1212).<p><a name="P29S2"></a></p><a class="paragraf" name="P30"><b>30 §</b></a>   Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.<p><a name="P30S2"></a></p> Kammarrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser<br />    1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer, eller<br />    2. arbetsordningen.<p><a name="P30S3"></a></p> Innan ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2004:1212).<p><a name="P30S4"></a></p><a class="paragraf" name="P31"><b>31 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2004:1212).<p><a name="P31S2"></a></p><a class="paragraf" name="P32"><b>32 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2004:1212).<p><a name="P32S2"></a></p><a class="paragraf" name="P33"><b>33 §</b></a>   Kammarrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning när ett administrativt ärende avgörs bestäms av kammarrättspresidenten. Förordning (2017:549).<p><a name="P33S2"></a></p><a class="paragraf" name="P34"><b>34 §</b></a>   I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av kammarrättspresidenten handläggs i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2004:1212).<p><a name="P34S2"></a></p><a class="paragraf" name="P35"><b>35 §</b></a>   Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte kammarrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrättspresidenten utser. Förordning (2004:1212).<p><a name="P35S2"></a></p><h4 name="Anställningar m.m."><a name="Anställningar m.m.">Anställningar m.m.</a></h4><p><a name="P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="P36"><b>36 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2010:1803).<p><a name="P36S2"></a></p><a class="paragraf" name="P37"><b>37 §</b></a>   Bestämmelser om utnämning av kammarrättspresident, kammarrättslagman, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning och övriga kammarrättsråd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.<p><a name="P37S2"></a></p> Kammarrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.<p><a name="P37S3"></a></p> Om en kammarrättslagman, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning eller ett kammarrättsråd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål.<p><a name="P37S4"></a></p> Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2016:1355).<p><a name="P37S5"></a></p><a class="paragraf" name="P37a"><b>37 a §</b></a>   Kammarrättspresidenten får förordna en ordinarie domare i en annan allmän förvaltningsdomstol eller i en allmän domstol eller ett hyresråd att tjänstgöra i kammarrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter.<br /> Förordning (2017:549).<p><a name="P37aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P38"><b>38 §</b></a>   Andra anställningar beslutas av kammarrätten.<p><a name="P38S2"></a></p> Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal. Förordning (2001:985).<p><a name="P38S3"></a></p><a class="paragraf" name="P39"><b>39 §</b></a>   Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).<p><a name="P39S2"></a></p> En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:985).<p><a name="P39S3"></a></p><a class="paragraf" name="P40"><b>40 §</b></a>   Som kammarrättsassessor får endast den anställas som har tjänstgjort <br />    1. under ett år som kammarrättsfiskal, <br />    2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt, och <br />    3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt.<p><a name="P40S2"></a></p> En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter.<p><a name="P40S3"></a></p> För fiskal som har tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt.<p><a name="P40S4"></a></p> I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal före den tid som han eller hon vill tillgodoräkna sig. Förordning (2020:959).<p><a name="P40S5"></a></p><a class="paragraf" name="P41"><b>41 §</b></a>   Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som<br />    1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och<br />    2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469).<p><a name="P41S2"></a></p> Kammarrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl.<p><a name="P41S3"></a></p> Kammarrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader.<br /> En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd.<p><a name="P41S4"></a></p> En hovrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter.<br /> Förordning (2008:424).<p><a name="P41S5"></a></p><a class="paragraf" name="P41a"><b>41 a §</b></a>   Som adjungerat råd får följande personer anställas: <br />    1. en åklagare, <br />    2. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne, <br />    3. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller <br />    4. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete. <p><a name="P41aS2"></a></p> Anställningen som adjungerat råd omfattar tjänstgöring i kammarrätten och i förvaltningsrätt.<p><a name="P41aS3"></a></p> Ett adjungerat råd anställs för en begränsad tid om ett år. Om det finns särskilda skäl får anställningen avse viss längre tid eller förlängas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst två år. Vid anställning som adjungerat råd gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.<br /> Förordning (2025:1406).<p><a name="P41aS4"></a></p><a class="paragraf" name="P42"><b>42 §</b></a>   När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.<p><a name="P42S2"></a></p><a class="paragraf" name="P43"><b>43 §</b></a>   Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.<p><a name="P43S2"></a></p> Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd.<p><a name="P43S3"></a></p> I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1996:1122).<p><a name="P43S4"></a></p><a class="paragraf" name="P44"><b>44 §</b></a>   Kammarrätten får förordna följande personer till adjungerad ledamot:<br />    1. den som är eller har varit ordinarie domare,<br />    2. den som är eller har varit lagman eller rådman som har anställts av regeringen för en viss tid,<br />    3. den som har anställts som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som förvaltningsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman,<br />    4. en åklagare,<br />    5. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,<br />    6. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,<br />    7. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, eller<br />    8. den som förut har varit adjungerad.<p><a name="P44S2"></a></p> Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket 3, om någon behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2019:365).<p><a name="P44S3"></a></p><a class="paragraf" name="P44a"><b>44 a §</b></a>   Innan kammarrätten beslutar i ett ärende om anställning av en fiskal eller ett adjungerat råd, eller förordnar en person till adjungerad ledamot enligt 44 § första stycket 4-8, ska uppgifter om den som domstolen avser att anställa eller förordna inhämtas ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister.<p><a name="P44aS2"></a></p> Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska kammarrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen om belastningsregister.<p><a name="P44aS3"></a></p> Kammarrätten ska inhämta uppgifter enligt första eller andra stycket endast om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Förordning (2025:337).<p><a name="P44aS4"></a></p><h4 name="Tjänstgöringsskyldighet"><a name="Tjänstgöringsskyldighet">Tjänstgöringsskyldighet</a></h4><p><a name="P44aS5"></a></p><a class="paragraf" name="P45"><b>45 §</b></a>   Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som justitiesekreterare i Högsta förvaltningsdomstolen, som lagman eller rådman i förvaltningsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till.<p><a name="P45S2"></a></p> Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en förvaltningsrätt. Förordning (2010:1803).<p><a name="P45S3"></a></p><a class="paragraf" name="P46"><b>46 §</b></a>   Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt. Förordning (2009:883).<p><a name="P46S2"></a></p><a class="paragraf" name="P47"><b>47 §</b></a>   Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en förvaltningsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en förvaltningsrätt under kammarrätten. Förordning (2009:883).<p><a name="P47S2"></a></p><a class="paragraf" name="P47a"><b>47 a §</b></a>   Ett adjungerat råd som har tjänstgjort minst sex månader i kammarrätten är skyldig att tjänstgöra i förvaltningsrätt. Förordning (2019:365).<p><a name="P47aS2"></a></p><h4 name="Ledigheter"><a name="Ledigheter">Ledigheter</a></h4><p><a name="P47aS3"></a></p><a class="paragraf" name="P48"><b>48 §</b></a>   Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1122).<p><a name="P48S2"></a></p><a class="paragraf" name="P49"><b>49 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1996:1122).<p><a name="P49S2"></a></p><a class="paragraf" name="P50"><b>50 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1996:1122).<p><a name="P50S2"></a></p><h4 name="Anställningars upphörande m.m."><a name="Anställningars upphörande m.m.">Anställningars upphörande m.m.</a></h4><p><a name="P50S3"></a></p><a class="paragraf" name="P51"><b>51 §</b></a>   Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller kammarrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket. <p><a name="P51S2"></a></p> Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (2019:592).<p><a name="P51S3"></a></p><a class="paragraf" name="P52"><b>52 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2001:985).<p><a name="P52S2"></a></p><a class="paragraf" name="P53"><b>53 §</b></a>   Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter och kammarrättsfiskaler. Nämnden beslutar i frågor om avstängning enbart om ett förfarande om avskedande har inletts hos nämnden. Om ett sådant förfarande inte har inletts hos nämnden beslutar Domstolsverket i frågor om avstängning.<p><a name="P53S2"></a></p> Domstolsverket beslutar också i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.<p><a name="P53S3"></a></p> En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av kammarrätten när det gäller andra ordinarie domare än kammarrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.<p><a name="P53S4"></a></p> Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO) följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra en sådan anmälan när det gäller kammarrättspresidenten. Förordning (2025:1030).<p><a name="P53S5"></a></p><a class="paragraf" name="P53a"><b>53 a §</b></a>   En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:771).<p><a name="P53aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P54"><b>54 §</b></a>   Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller kammarrättspresidenter.<br /> Förordning (2019:139).<p><a name="P54S2"></a></p><h4 name="Överklagande av administrativa beslut"><a name="Överklagande av administrativa beslut">Överklagande av administrativa beslut</a></h4><p><a name="P54S3"></a></p><a class="paragraf" name="P55"><b>55 §</b></a>   Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.<p><a name="P55S2"></a></p> Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.<p><a name="P55S3"></a></p> Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas.<br /> Förordning (2008:424).<p><a name="P55S4"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1996:380<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.<br />    2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:571) med kammarrättsinstruktion.<br />    3. Utöver vad som föreskrivs i 40 § får som kammarrättsassessor anställas en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter och under minst nio månader har tjänstgjort som adjungerad ledamot i kammarrätt.<br />    4. Utöver vad som föreskrivs i 41 § får som kammarrättsfiskal anställas en länsrättsassessor som är notariemeriterad och under minst sex månader har fullgjort en kammarrättsfiskalsaspirants arbetsuppgifter.<br />    5. Utöver vad som föreskrivs i 44 § får kammarrätten till adjungerad ledamot förordna en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter.<br />    6. Med en länsrättsfiskals arbetsuppgifter jämställs i fråga som avses under 3 och 5 likvärdiga domaruppgifter i länsrätt, länsskatterätt eller fastighetstaxeringsrätt före den 1 juli 1979.<p><a name="P55S2"></a></p> 1999:1387<p><a name="P55S3"></a></p> Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000. För den som har anställts som kammarrättsfiskal före den 1 februari 2000 gäller äldre bestämmelser. För den som anställs som kammarrättsfiskal under perioden den 1 februari 2000-den 31 augusti 2001 gäller följande tjänstgöringsperiod i länsrätt för att få antas till kammarrättsassessor<br />    1. ett år och två månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 februari 2000 t.o.m. den 30 april 2000,<br />    2. ett år och fyra månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 maj 2000 t.o.m. den 31 augusti 2000,<br />    3. ett år och sex månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 september 2000 t.o.m. den 31 december 2000,<br />    4. ett år och åtta månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 januari 2001 t.o.m. den 30 april 2001, samt<br />    5. ett år och tio månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden den 1 maj 2001 t.o.m. den 31 augusti 2001.<p><a name="P55S4"></a></p> 2001:985<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.<br />    2. För den som har anställts som överrättsnotarie före den 1 januari 2002 tillämpas förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna.<br />    3. För en kammarrättsfiskal som har fullgjort tjänstgöring som överrättsnotarie enligt förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall tiden som överrättsnotarie jämställas med tid som kammarrättsfiskal.<br />    4. För den som före den 1 januari 2002 påbörjat tjänstgöring som adjungerad ledamot i kammarrätt gäller äldre bestämmelser.<p><a name="P55S5"></a></p> 2006:1418<p><a name="P55S6"></a></p> Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana ärenden om anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler som har meddelats före ikraftträdandet.<p><a name="P55S7"></a></p> 2014:908<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2014.<br />    2. Bestämmelsen i 44 a § tillämpas första gången för de nämndemän som utses 2014 för en tjänstgöringsperiod som börjar den 1 januari 2015.<p><a name="P55S8"></a></p> 2014:1355<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.<br />    2. Bestämmelsen i 4 a § första stycket tillämpas första gången för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod börjar den 1 januari 2016, även omvalda nämndemän.<br />    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod upphör senast den 31 december 2015.</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1996utfardadutfardad1996-05-23andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2025:1406omtryckomtryckSFS 2001:985utdragutdragOrganisation m.m. 1 § I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter,artalartal1996utfardadutfardad1996-05-23andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2025:1406omtryckomtryckSFS 2001:985utdragutdragOrganisation m.m. 1 § I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter,