1 § Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.
Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg.
Bestämmelser om samordningsnummer för den som inte är eller har varit folkbokförd finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.
Lag (2022:1698).
2 § Ett barn som föds levande här i landet ska folkbokföras om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och vårdnadshavare.
Även ett barn som föds levande utom landet ska folkbokföras, om
1. modern är folkbokförd med stöd av 14 §,
2. fadern är folkbokförd med stöd av 14 § och vårdnadshavare, eller
3. det finns synnerliga skäl för att barnet ska folkbokföras.
Lag (2013:380).
2 a § Ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört, ska folkbokföras om fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken var folkbokförd med stöd av 14 § vid barnets födelse och senare blir vårdnadshavare.
Ett barn under 18 år som adopteras av en person som är folkbokförd med stöd av 14 §, ska folkbokföras när adoptionen blir giltig i Sverige.
Lag (2013:380).
3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här.
En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket.
Undantag från första-tredje styckena finns i 4, 5 och 5 a §§.
Lag (2024:454).
4 § En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska folkbokföras.
En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen
(2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas komma att vistas i landet med stöd av det beviljade tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock inte, om utlänningen har beviljats en flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring.
Av 2 § lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall framgår att andra stycket inte gäller för den som omfattas av den lagen.
Lag (2024:692).
5 § Den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning och omfattas av 2 eller
3 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.
Den som omfattas av 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra det internationella organet. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem.
Lag (2022:1698).
5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.
Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.
Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.
Lag (2024:538).
Rätt folkbokföringsort m. m.
6 § En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon enligt 7 och 8-13 §§ är att anse som bosatt. Den kommun där en person är folkbokförd är hans eller hennes folkbokföringsort.
En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.
Ett nyfött barn som enligt 2 § ska folkbokföras, folkbokförs där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, där fadern är folkbokförd. Den kommun där ett nyfött barn folkbokförs är hans eller hennes födelsehemort.
Undantag från första stycket finns i 14 och 16 §§.
Lag (2013:380).
7 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist.
En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Undantag från första stycket finns i 8-11 och 15 §§.
Lag (2013:380).
7 a § Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare som inte bor tillsammans och barnet under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan i ungefär samma omfattning hos var och en av dem, får barnet folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om.
Lag (2013:380).
8 § Om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han eller hon har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.
Lag (2013:380).
9 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av
1. befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet,
2. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare, eller
4. vistelse i skyddat boende.
En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.
Lag (2024:83).
10 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd eller heltidsarvoderad förtroendevald i region.
En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.
En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första eller andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.
Sammanlever en person som omfattas av första eller andra stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den fastigheten.
Lag (2019:871).
10 a § En vistelse av statsministerns familjemedlemmar i statsministerns tjänstebostad anses inte leda till ändrad bosättning.
En sådan familjemedlem som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast i statsministerns tjänstebostad, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.
Skatteverket får på ansökan besluta att en familjemedlem till statsministern ska folkbokföras på den fastighet som inrymmer tjänstebostaden.
Lag (2013:380).
11 § En elev under 18 år som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han eller hon till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.
Detsamma gäller om ett barn under 18 år, som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga, till följd av ett beslut om boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.
Första stycket tillämpas även efter det att barnet fyllt 18 år så länge han eller hon går i grundskola eller gymnasieskola eller genomgår annan jämförlig grundutbildning, dock längst till dess barnet fyller 21 år.
Lag (2013:380).
12 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till vilken han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning.
Lag (2013:380).
13 § Kan en persons bosättning med tillämpning av 7-12 §§
hänföras till en kommun men inte till en viss fastighet inom denna, ska han eller hon anses bosatt i kommunen.
Lag (2013:380).
13 a § Om en person sannolikt är felaktigt folkbokförd på en fastighet eller lägenhet och detta leder till besvär för någon annan som är folkbokförd på samma fastighet eller lägenhet eller som äger eller hyr fastigheten eller lägenheten, får personen i stället folkbokföras i den kommun där han eller hon senast var folkbokförd, till dess något annat har beslutats. Om personen inte har varit folkbokförd i någon annan kommun, får han eller hon folkbokföras i den aktuella kommunen.
Lag (2022:1280).
14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i den kommun där den utsände senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det, endast i kommunen.
Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en kommun där den utsände eller någon annan i familjen disponerar en bostad.
Vad som sägs i 11 § ska tillämpas på medföljande barn som för skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad.
Lag (2013:380).
15 § En vistelse för service och omvårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.
Första stycket ska även tillämpas på den som vistas i ett hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård eller stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket.
Lag (2018:1722).
16 § En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd.
Skyddad folkbokföring ska vid flyttning ske på den gamla folkbokföringsorten eller, om det bedöms ge ett bättre skydd, på en annan ort. Skyddad folkbokföring kan också ske utan att personen flyttar om det kan antas ge tillräckligt skydd.
Skyddad folkbokföring får även medges en familjemedlem som är bosatt tillsammans med den utsatta personen.
Lag (2018:684).
17 § Skyddad folkbokföring får begränsas till en viss tid.
Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att skyddad folkbokföring inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att den skyddade folkbokföringen ska upphöra att gälla.
Om ett barn har medgetts skyddad folkbokföring efter ansökan av socialnämnden enligt 30 § tredje stycket, upphör den skyddade folkbokföringen att gälla
1. om socialnämnden anmäler hos Skatteverket att den inte längre behövs,
2. om det finns särskilda skäl för det, eller
3. senast när vården enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga upphör.
Lag (2018:684).
17 a § Skatteverket ska begära biträde av Polismyndigheten vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring om det inte är obehövligt.
Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen.
Lag (2018:684).
17 b § Skatteverket ska lämna stöd till den som har medgetts skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas.
Lag (2018:684).
18 § För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.
Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person fyller 100 år.
Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en närliggande dag i månaden.
Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och två för dagen.
Lag (2009:272).
18 a § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
18 b § En person som enligt 5 § inte ska folkbokföras får tilldelas ett personnummer enligt 18 § om han eller hon har rätt att vistas i landet och uppfyller de förutsättningar som anges i 3 § första stycket.
Lag (2009:272).
18 c § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
18 d § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
18 e § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
18 f § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
19 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från folkbokföringen.
20 § Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av fjärde stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom landet.
En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Om en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i landet saknar ett sådant tillstånd, ska det särskilt beaktas vid tillämpningen av första och andra styckena.
En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot av Europaparlamentet efter val i Sverige ska inte leda till avregistrering enligt första stycket om ledamoten har anknytning till landet genom att disponera en bostad här. På ansökan av ledamoten får dock Skatteverket besluta om avregistrering under de förutsättningar som anges i första stycket.
Lag (2013:380).
21 § Den som inte anses bosatt på någon fastighet eller i någon kommun enligt 7-13 §§ och inte ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad enligt 20 §, ska avregistreras från folkbokföringen som försvunnen.
Den som folkbokförs med fingerade personuppgifter ska avregistreras när det gäller de tidigare uppgifterna.
Lag (2022:1280).
22 § Den som i folkbokföringen har registrerats under en falsk identitet ska avregistreras från folkbokföringen när det gäller den identiteten.
Lag (2018:684).
Anmälningar och ansökningar m. m.
23 § En anmälan eller ansökan enligt denna lag ska göras skriftligen, om inte annat anges.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att en anmälan, ansökan eller uppgift ska lämnas vid personlig inställelse.
Lag (2018:684).
24 § Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om barnet föds inom landet. Detsamma gäller om barnet föds utom landet och ska folkbokföras enligt 2 § andra stycket.
Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska inrättningen göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall, ska hon göra födelseanmälan. Anmälan ska göras så snart som möjligt.
I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad från födelsen.
Anmälan enligt första stycket ska göras för en nyfödd, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan.
Lag (2013:380).
25 § Den som är folkbokförd och har flyttat ska inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket.
Den som är folkbokförd och ändrar postadress utan att flyttning skett ska göra anmälan enligt första stycket om postadressen ska gälla för minst sex månader.
Lag (2013:380).
26 § Den som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras ska anmäla inflyttningen till Skatteverket. En sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att han eller hon har vistats i landet i tre månader. Om den som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige har vistats i landet i mer än tre månader utan att uppfylla villkoren i 4 §, ska dock anmälan göras inom fyra veckor efter den dag förutsättningarna för folkbokföring har uppfyllts.
En anmälan ska även göras när den som är avregistrerad som försvunnen ska folkbokföras och när ett barn ska folkbokföras här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket.
Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte en utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning.
Lag (2024:692).
26 a § Den som enligt 26 § ska lämna en anmälan om inflyttning från utlandet ska inställa sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll. Detsamma gäller i fråga om en anmälan enligt samma paragraf av den som är avregistrerad som försvunnen och ska folkbokföras.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från kravet på personlig inställelse.
Lag (2022:1280).
26 b § Vid en identitetskontroll enligt 26 a § ska den som innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande handling på begäran överlämna handlingen.
Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort.
Första och andra styckena gäller också när den som är folkbokförd vill ändra uppgift om sin identitet och Skatteverket enligt 23 § andra stycket har begärt att uppgiften ska lämnas vid personlig inställelse.
Lag (2022:1280).
26 c § Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.
Lag (2022:1280).
27 § Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet ska anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast en vecka före utresan och ska innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp ska detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.
Lag (2013:380).
27 a § Har upphävts genom
lag (2022:1698).
28 § En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:
1. namn och person- eller samordningsnummer,
2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
3. ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
1. uppgift om födelsetid och medborgarskap,
2. uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
3. uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
4. övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Lag (2022:1280).
29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:
1. namn och personnummer,
2. bostads- och postadress i Sverige,
3. datum för utresan,
4. adress i utlandet samt bostadstyp,
5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,
6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,
7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller förhyrs.
30 § För barn under 18 år ska anmälan enligt 25 §, 26 § första eller andra stycket eller 27 § göras av barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan anmälan.
För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren.
För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av socialnämnden, om barnet vårdas med stöd av ett lagakraftvunnet beslut enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och syftet med ansökningen är att skydda barnet
1. mot båda vårdnadshavarna eller, om barnet endast har en vårdnadshavare, mot vårdnadshavaren,
2. mot den ena vårdnadshavaren när den andre vårdnadshavaren inte vill eller förmår skydda barnet, eller
3. mot en annan person än vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte vill eller förmår skydda barnet.
Lag (2018:684).
30 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet i 26 c § på att låta Skatteverket ta ansiktsbild och fingeravtryck.
Lag (2022:1280).
31 § Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I föreläggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp.
Lag (2022:1280).
32 § Skatteverket får förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att uppge till vem bostaden upplåts och om denne med fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens medgivande upplåter bostaden åt någon annan samt vilka personer som enligt fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens kännedom bor i fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får föreläggandet också avse uppgift om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.
Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad.
Lag (2006:379).
32 a § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det behövs för bedömningen av frågan om folkbokföring. Ett sådant kontrollbesök får bara genomföras där den enskilde är folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anledning att anta att han eller hon är bosatt.
Om det finns skäl för det får Skatteverket också besluta om kontrollbesök på en fastighet eller i en lägenhet för att kontrollera vilka som kan anses bosatta där.
Skatteverket får vid kontrollbesök begära att de personer som befinner sig på fastigheten eller i lägenheten lämnar uppgift om sin identitet.
Lag (2022:1280).
32 b § Någon underrättelse om ett beslut om kontrollbesök enligt 32 a § behöver inte lämnas före besöket.
Kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär så litet intrång för den enskilde som möjligt.
Lag (2022:1280).
32 c § En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.
En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.
Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lag (2021:375).
33 § Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen (1990:1144).
Beslut om folkbokföring m. m.
34 § Skatteverket beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.
Lag (2003:657).
35 § Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen.
Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.
Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag.
Om ett sådant beslut avser ett barn som står under vårdnad av två vårdnadshavare och beslutet innebär att barnet folkbokförs på samma fastighet som den ena vårdnadshavaren har flyttat till, får Skatteverket bestämma att barnets nya folkbokföring ska gälla från och med den dag då vårdnadshavaren folkbokfördes på den fastigheten.
Lag (2013:380).
36 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på inflyttningsorten.
Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.
37 § Vite kan av Skatteverket föreläggas den som inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 §.
Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.
Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
Lag (2010:12).
38 § Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslutet gäller, vid tidpunkten för beslutet var eller, om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort, genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd.
Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.
Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm.
Lag (2010:12).
39 § Följande beslut enligt lagen får inte överklagas:
1. beslut om vitesföreläggande,
2. beslut om kontrollbesök, och
3. beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer.
Lag (2022:1698).
40 § Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överklagas av den person som beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Om en socialnämnd har ansökt om skyddad folkbokföring enligt 30 § tredje stycket, får beslutet även överklagas av nämnden. Ett beslut om en persons bosättning får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet.
En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring enligt
3-17, 20, 21 och 22 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i en annan fråga får överklagas av en enskild utan begränsning till en viss tid.
Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Lag (2021:375).
41 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1997:989).
42 § Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 25, 26 och 27 §§.
Är brottet med hänsyn till att brottsligheten utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars att anse som grovt, döms för grovt folkbokföringsbrott till fängelse i högst två år.
I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Lag (2022:1280).
43 § Skatteverket får inte vid vite förelägga någon att medverka i en utredning av en gärning som kan föranleda straff för honom eller henne.
En fråga om ansvar enligt 42 § för en gärning får inte prövas om gärningen ligger till grund för ett föreläggande om vite och Skatteverket har ansökt om utdömande av vitet.
Lag (2018:684).
1991:481
Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen (1991:482)
fom införande av folkbokföringslagen (1991:481).
1994:768
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatteverket före ikraftträdandet.
1995:1538
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.
1997:989
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i övrigt den 1 januari 1998.
2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången av år 1999.
3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall där det första beslutet i ärendet fattats efter ikraftträdandet.
2003:657
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om en skattemyndighet före ikraftträdandet enligt äldre föreskrifter i 23 § andra stycket har förelagt någon att inställa sig hos myndigheten, skall efter ikraftträdandet inställelse i stället ske hos Skatteverket.
3. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller 32 § har förelagt någon att göra en anmälan eller att lämna uppgifter till myndigheten, skall efter ikraftträdandet i stället anmälan göras eller uppgiften lämnas till Skatteverket.
4. Föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller inte för ansökan om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
5. Äldre föreskrifter i 38 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.
6. Äldre föreskrifter i 39 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
7. Äldre föreskrifter i 40 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
2013:380
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 6, 13 och 15 §§, den 1 juli 2013 i fråga om anmälningsfristen i 26 § första stycket och 35 § första stycket och i övrigt den 1 januari 2014.
2. Det som sägs om kommun i 13 a och 14 §§ ska till och med den 31 december 2015 i stället gälla församling.
3. Bestämmelserna om anmälningsfristen i 26 § första stycket i sin nya lydelse tillämpas även på inflyttningar som har skett före ikraftträdandet.
4. Äldre bestämmelser i 2 §, 6 § tredje stycket och 24 §
gäller fortfarande för förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.
2018:684
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 22,
32 a, 32 b, 39, 40, 42 och 43 §§ och i övrigt den 1 januari
2019.
2. Bestämmelsen i 40 § första stycket i den nya lydelsen ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.
3. Den som har medgetts kvarskrivning enligt 16 § i den äldre lydelsen ska från och med den 1 januari 2019 anses ha medgetts skyddad folkbokföring för den tid som återstår av beslutet om kvarskrivning.
4. Bestämmelserna i 16 och 17 §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande när en domstol prövar ett överklagande av ett beslut om kvarskrivning.
2021:375
1. Denna lag träder i kraft den 18 juni 2021.
2. Vid tillämpningen av 18 d § 1 ska en person som har tilldelats ett samordningsnummer före 2016 anses ha tilldelats numret under 2016.
2022:1280
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2023 i fråga om
26 c och 30 a §§ och i övrigt den 1 september 2022.
2. Bestämmelsen i 21 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för den som före den 1 september 2022 ansetts sakna känd hemvist.
2022:1698
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 5 § och i övrigt den 1 september 2023.