<dokumentstatus><dokument><hangar_id></hangar_id><dok_id>sfs-1988-183</dok_id><rm>1988</rm><beteckning>1988:183</beteckning><typ>sfs</typ><subtyp>sfst</subtyp><tempbeteckning></tempbeteckning><organ>Civildepartementet KY</organ><nummer>183</nummer><slutnummer>0</slutnummer><datum>1988-04-21 00:00:00</datum><publicerad>2025-10-17 04:36:30</publicerad><systemdatum>2025-10-17 04:36:30</systemdatum><titel>/r1/ Lag (1988:183)
om förvaltningen av kyrklig jord;
</titel><subtitel></subtitel><status></status><text>
/r3/ Definitioner m. m.

1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller 
komminister i visst pastorat */k/ (löneboställe), */-k/

2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister */k/ 
(prästgård), */-k/

3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov */k/ 
(församlingskyrkas fastighet), */-k/

4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och 
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i 
dessa pastorat */k/ (prästlönefondsfastighet), */-k/

5. vars avkastning tillförs kyrkofonden */k/ (kyrkofondsfastighet), 
*/-k/

6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov */k/ (domkyrkas 
fastighet), */-k/ eller

7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop  */-k/ (biskopsgård). */-k/

Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna 
löneboställe.

Vid tillämpning av 21 och 23 §§ skall även sådan fast egendom på vilken 
en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses 
som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.

2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller 
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.

3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare 
skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.

Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna om annat inte 
sägs i denna lag.

/r3/ Egendomsnämnden

4 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd. 
Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom 
stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som 
har meddelats med stöd av lagen.

5 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av 
stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet 
ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara 
minst lika stort som antalet ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även 
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter och suppleanter skall vara medlemmar av svenska kyrkan och 
vara kyrkobokförda inom stiftet. Den som är underårig eller har 
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är inte valbar. Om en 
ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans uppdrag 
genast. Lag (1988:1553).

6 § Följande bestämmelser i församlingslagen (1988:180) tillämpas på 
egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för uppdraget.

7 kap. 9 § andra och tredje styckena om verkan av ledamots avgång.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring.

7 kap. 13 § första stycket om beslutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på beslut och 
protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m. m.

7 kap. 17 § om reglemente och delegation.

7 kap. 21 § om förvaring av arkivhandlingar.

7 kap. 22 § första stycket om ersättning till ledamöter och suppleanter.

9 kap. 5 § om valperiodens längd.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen skall avse egendomsnämnden.

2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman 
skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.

3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta 
att egendomsnämndens protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på 
annat sätt än i kyrkoarkiv. Lag (1988:1553).

/r3/ Domkyrkorådet i Lund

6 a § I Lunds stift skall det finnas ett domkyrkoråd. Domkyrkorådet 
skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning 
ankommer på rådet.

Domkyrkorådet består av följande ledamöter:

1. biskopen i Lunds stift som ordförande,

2. domprosten,

3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,

4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige i Lunds stift.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses 
på samma sätt som ledamöterna. Lag (1988:1553).

/r3/ Förvaltningen

/r4/ Allmänna bestämmelser

7 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors 
fastigheter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkors fastigheter.

Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas 
fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds 
domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund 
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden 
skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar 
att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet 
kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter 
ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall 
förvaltas på annat sätt. Lag (1988:1553).

/r4/ Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar

8 § Vid förvaltningen av prästgårdar och biskopsgårdar skall 
naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig 
omfattning.

Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och användningen av 
prästgårdar som utgör en särpräglad miljö. Detsamma gäller sådana 
byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en 
viss tids byggnadsskick.

Vad som sägs om prästgård i första och andra styckena skall även gälla 
vid förvaltningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.

9 § Har ett pastorat enligt 48 § prästanställningslagen (1988:184) 
anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, 
skall pastoratet anordna prästgården.

Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på 
den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt 
föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på 
innehavaren av tjänstebostaden.

10 § Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärmning 
av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon 
annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård 
byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den 
myndighet som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift 
gäller dock de bestämmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 
ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt 
första stycket skall utföras. Lag (1988:1553).

/r4/ Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord

11 § Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter, 
prästlönefondsfastigheter, domkyrkors fastigheter och 
kyrkofondsfastigheter skall inriktas på att egendomens 
avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens 
och kulturminnesvårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning.

12 § Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden företa 
en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett 
löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller 
väsentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.

Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall nämnden 
begära in yttrande från länsstyrelsen och bereda kommunen där egendomen 
finns tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Lag 
(1990:1499).

13 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall 
upplåtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren 
för upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor 
om sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.

14 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar 
egendomen, om inte annat följer av andra stycket.

Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämnden 
förvaltar skogen på fastigheten. Pastoratet får dock med 
egendomsnämndens medgivande besluta om upplåtelse i fråga om sådan mark 
som inte är skogsmark och som ligger avskilt i förhållande till skogen. 
Sådant medgivande får inte lämnas om det med hänsyn till jaktvården 
finns skäl för gemensam upplåtelse.

15 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den 
som förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i 
vatten som hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas 
fastighet.

16 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för 
kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om 
upplåtelse av följande rättigheter:

1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, 
bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,

2. tomträtt,

3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,

4. servitut.

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om 
regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den 
kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, 
naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet. 
Lag (1988:1553).

17 § Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord i ärenden som rör 
upplåtelse av rätt till vattenkraft.

18 § En dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller 
sådant godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om 
löneboställe prövas av egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den 
som förvaltar egendomen. Egendomsnämnden skall dock i fråga om 
församlingskyrkas fastigheter pröva dispositionsändringar som föranleds 
av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt. Detsamma 
gäller om ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan 
bestå. Lag (1988:1553).

19 § Den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av 
prästlönefondsfastigheter skall egendomsnämnden fördela på pastoraten i 
förhållande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för 
vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 
föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

/r4/ Tillsynen över förvaltningen

20 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrklig 
jord som pastoraten och församlingarna enligt 7 § första och andra 
styckena har hand om. Regeringen eller den myndighet som regeringen 
bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall 
stå under nämndens tillsyn.

/r3/ Försäljning eller byte av kyrklig jord

21 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske

1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,

2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,

3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,

4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen 
(1972:719), eller

5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör 
behållas för sitt ändamål.

Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det 
allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte föreskrivs 
särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.

Om det finns särskilda skäl får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske 
som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.

22 § Frågor enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet, egendomsnämnden 
eller domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. 
Lag (1988:1553).

/r3/ Om prästlönefonder m. m.

23 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation, 
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen 
skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket skall ersättning som härrör 
från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning 
av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller 
prästlönefondsfastigheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att 
fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens 
bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

24 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från ett 
löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för 
pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en 
kyrkoherde eller komminister utgör prästlönefond.

Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras 
räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Regeringen 
får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat 
sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av 
kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond 
bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejordsfonderna 
skall förvaltas av egendomsnämnderna.

25 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en 
prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet 
och användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan 
komma till stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns 
i 28 §.

I annat fall än som avses i första stycket skall sådan ersättning som 
anges där tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till 
pastoratens andelar i fastigheten.

26 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en 
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för 
församlingskyrkan respektive domkyrkan.

Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från 
biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds 
domkyrka.

Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas 
fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.

En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras 
räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigas medel. Regeringen 
får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat 
sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av 
kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

27 § Ersättning som avses i 23 § och som kommer från en 
kyrkofondsfastighet eller från annan biskopsgård än biskopsgårdarna i 
Lunds och Visby stift skall tillföras kyrkofonden.

/r3/ Köp av fast egendom eller tomträtt

28 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmelser som 
regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller tomträtt 
för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlingskyrkas 
fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall 
tillskjutas till prästlönejordsfond.

/r3/ Överklagande m. m.

29 § Pastoratets, egendomsnämndens och domkyrkorådets i Lund beslut 
enligt denna lag får överklagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämndens 
beslut enligt 13 § får endast överklagas av den som förvaltar egendomen.

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande, om 
kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall 
då bifoga eget yttrande i ärendet.

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte överklagas. I 
övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 7 § 
fjärde stycket överklagas hos regeringen. Lag (1988:1553).

Övergångsbestämmelser

1988:183

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1970:939) om 
förvaltning av kyrklig jord skall upphöra att gälla.

2. Stiftsfullmäktige skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter i 
egendomsnämnden. Valet gäller från och med den 1 juli 1989 till dess 
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.

3. Räkenskapsåret för egendomsnämndens förvaltning under dess första 
verksamhetsår skall utgöras av tiden den 1 juli--den 31 december 1989.

4. Stiftsfullmäktige i Lund och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling 
skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter och ersättare i 
domkyrkorådet i Lund. Valet gäller från och med den 1 juli 1989 och till 
dess att nytt val förrättats under nästa valperiod.

Uppdraget för ledamöter och ersättare i domkyrkorådet som har utsetts av 
stiftsnämnden och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling enligt äldre 
bestämmelser upphör vid utgången av juni 1989. Lag (1988:1553).

</text><html>


&lt;style&gt;
.document div {
    overflow: visible !important;
    width: 550px !important;
}
&lt;/style&gt;

&lt;b&gt;SFS nr&lt;/b&gt;:     
1988:183&lt;br /&gt;

&lt;b&gt;Departement/myndighet&lt;/b&gt;:   
Civildepartementet KY &lt;br /&gt;  

&lt;b&gt;Utfärdad&lt;/b&gt;:   
1988-04-21 &lt;br /&gt;  


&lt;b&gt;Upphävd&lt;/b&gt;: 
1993-01-01&lt;br /&gt;

&lt;b&gt;Författningen har upphävts genom&lt;/b&gt;: 
SFS1992:301&lt;br /&gt;


&lt;b&gt;Ändringsregister&lt;/b&gt;:   
&lt;a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1988:183"&gt;SFSR (Regeringskansliet)&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;

&lt;b&gt;Källa&lt;/b&gt;: 

&lt;a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1988:183"&gt;Fulltext (Regeringskansliet)&lt;/a&gt; 


&lt;br /&gt;

&lt;hr /&gt;



&lt;style&gt;&lt;!-- 
div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} 
--&gt;&lt;/style&gt;
&lt;div class="sfstoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll:&lt;/h3&gt;
&lt;ul&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#overgang"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


/r3/ Definitioner m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P1"&gt;&lt;b&gt;1 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt&lt;br /&gt;
   1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller  komminister i visst pastorat */k/ (löneboställe), */-k/&lt;br /&gt;
   2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister */k/ 
(prästgård), */-k/&lt;br /&gt;
   3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov */k/ 
(församlingskyrkas fastighet), */-k/&lt;br /&gt;
   4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och  vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i  dessa pastorat */k/ (prästlönefondsfastighet), */-k/&lt;br /&gt;
   5. vars avkastning tillförs kyrkofonden */k/ (kyrkofondsfastighet), 
*/-k/&lt;br /&gt;
   6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov */k/ (domkyrkas  fastighet), */-k/ eller&lt;br /&gt;
   7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop  */-k/ (biskopsgård). */-k/&lt;p&gt;&lt;a name="P1S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna  löneboställe.&lt;p&gt;&lt;a name="P1S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid tillämpning av 21 och 23 §§ skall även sådan fast egendom på vilken  en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses  som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.&lt;p&gt;&lt;a name="P1S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P2"&gt;&lt;b&gt;2 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller  tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.&lt;p&gt;&lt;a name="P2S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P3"&gt;&lt;b&gt;3 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare  skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.&lt;p&gt;&lt;a name="P3S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna om annat inte  sägs i denna lag.&lt;p&gt;&lt;a name="P3S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Egendomsnämnden&lt;p&gt;&lt;a name="P3S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P4"&gt;&lt;b&gt;4 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.  Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom  stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som  har meddelats med stöd av lagen.&lt;p&gt;&lt;a name="P4S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P5"&gt;&lt;b&gt;5 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av  stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet  ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara  minst lika stort som antalet ledamöter.&lt;p&gt;&lt;a name="P5S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även  bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;p&gt;&lt;a name="P5S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ledamöter och suppleanter skall vara medlemmar av svenska kyrkan och  vara kyrkobokförda inom stiftet. Den som är underårig eller har  förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är inte valbar. Om en  ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans uppdrag  genast. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P5S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P6"&gt;&lt;b&gt;6 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Följande bestämmelser i församlingslagen (1988:180) tillämpas på  egendomsnämnden:&lt;p&gt;&lt;a name="P6S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för uppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 9 § andra och tredje styckena om verkan av ledamots avgång.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 11 § om sammanträden.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 13 § första stycket om beslutförhet.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på beslut och  protokoll.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 17 § om reglemente och delegation.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 21 § om förvaring av arkivhandlingar.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 kap. 22 § första stycket om ersättning till ledamöter och suppleanter.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

9 kap. 5 § om valperiodens längd.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Därvid skall följande gälla.&lt;br /&gt;
   1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen skall avse egendomsnämnden.&lt;br /&gt;
   2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman  skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;br /&gt;
   3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta  att egendomsnämndens protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på  annat sätt än i kyrkoarkiv. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P6S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Domkyrkorådet i Lund&lt;p&gt;&lt;a name="P6S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P6a"&gt;&lt;b&gt;6 a §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   I Lunds stift skall det finnas ett domkyrkoråd. Domkyrkorådet  skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning  ankommer på rådet.&lt;p&gt;&lt;a name="P6aS2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Domkyrkorådet består av följande ledamöter:&lt;br /&gt;
   1. biskopen i Lunds stift som ordförande,&lt;br /&gt;
   2. domprosten,&lt;br /&gt;
   3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,&lt;br /&gt;
   4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige i Lunds stift.&lt;p&gt;&lt;a name="P6aS3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses  på samma sätt som ledamöterna. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P6aS4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Förvaltningen&lt;p&gt;&lt;a name="P6aS5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r4/ Allmänna bestämmelser&lt;p&gt;&lt;a name="P6aS6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P7"&gt;&lt;b&gt;7 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors  fastigheter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.&lt;p&gt;&lt;a name="P7S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkors fastigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="P7S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas  fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds  domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund  enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;p&gt;&lt;a name="P7S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden  skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar  att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet  kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.&lt;p&gt;&lt;a name="P7S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter  ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall  förvaltas på annat sätt. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P7S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r4/ Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar&lt;p&gt;&lt;a name="P7S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P8"&gt;&lt;b&gt;8 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Vid förvaltningen av prästgårdar och biskopsgårdar skall  naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig  omfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="P8S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och användningen av  prästgårdar som utgör en särpräglad miljö. Detsamma gäller sådana  byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en  viss tids byggnadsskick.&lt;p&gt;&lt;a name="P8S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad som sägs om prästgård i första och andra styckena skall även gälla  vid förvaltningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.&lt;p&gt;&lt;a name="P8S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P9"&gt;&lt;b&gt;9 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Har ett pastorat enligt 48 § prästanställningslagen (1988:184)  anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård,  skall pastoratet anordna prästgården.&lt;p&gt;&lt;a name="P9S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på  den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt  föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på  innehavaren av tjänstebostaden.&lt;p&gt;&lt;a name="P9S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P10"&gt;&lt;b&gt;10 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärmning  av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon  annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård  byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den  myndighet som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift  gäller dock de bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;p&gt;&lt;a name="P10S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela  ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt  första stycket skall utföras. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P10S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r4/ Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord&lt;p&gt;&lt;a name="P10S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P11"&gt;&lt;b&gt;11 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter,  prästlönefondsfastigheter, domkyrkors fastigheter och  kyrkofondsfastigheter skall inriktas på att egendomens  avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens  och kulturminnesvårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="P11S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P12"&gt;&lt;b&gt;12 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden företa  en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett  löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller  väsentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.&lt;p&gt;&lt;a name="P12S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall nämnden  begära in yttrande från länsstyrelsen och bereda kommunen där egendomen  finns tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Lag 
(1990:1499).&lt;p&gt;&lt;a name="P12S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P13"&gt;&lt;b&gt;13 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall  upplåtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren  för upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor  om sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.&lt;p&gt;&lt;a name="P13S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P14"&gt;&lt;b&gt;14 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar  egendomen, om inte annat följer av andra stycket.&lt;p&gt;&lt;a name="P14S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämnden  förvaltar skogen på fastigheten. Pastoratet får dock med  egendomsnämndens medgivande besluta om upplåtelse i fråga om sådan mark  som inte är skogsmark och som ligger avskilt i förhållande till skogen.  Sådant medgivande får inte lämnas om det med hänsyn till jaktvården  finns skäl för gemensam upplåtelse.&lt;p&gt;&lt;a name="P14S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P15"&gt;&lt;b&gt;15 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den  som förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i  vatten som hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas  fastighet.&lt;p&gt;&lt;a name="P15S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P16"&gt;&lt;b&gt;16 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för  kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om  upplåtelse av följande rättigheter:&lt;br /&gt;
   1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,  bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,&lt;br /&gt;
   2. tomträtt,&lt;br /&gt;
   3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,&lt;br /&gt;
   4. servitut.&lt;p&gt;&lt;a name="P16S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om  regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den  kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,  naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.  &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P16S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P17"&gt;&lt;b&gt;17 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord i ärenden som rör  upplåtelse av rätt till vattenkraft.&lt;p&gt;&lt;a name="P17S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P18"&gt;&lt;b&gt;18 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   En dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller  sådant godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om  löneboställe prövas av egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den  som förvaltar egendomen. Egendomsnämnden skall dock i fråga om  församlingskyrkas fastigheter pröva dispositionsändringar som föranleds  av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt. Detsamma  gäller om ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan  bestå. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P18S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P19"&gt;&lt;b&gt;19 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av  prästlönefondsfastigheter skall egendomsnämnden fördela på pastoraten i  förhållande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för  vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.&lt;p&gt;&lt;a name="P19S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela  föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.&lt;p&gt;&lt;a name="P19S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r4/ Tillsynen över förvaltningen&lt;p&gt;&lt;a name="P19S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P20"&gt;&lt;b&gt;20 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrklig  jord som pastoraten och församlingarna enligt 7 § första och andra  styckena har hand om. Regeringen eller den myndighet som regeringen  bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall  stå under nämndens tillsyn.&lt;p&gt;&lt;a name="P20S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Försäljning eller byte av kyrklig jord&lt;p&gt;&lt;a name="P20S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P21"&gt;&lt;b&gt;21 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske&lt;br /&gt;
   1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,&lt;br /&gt;
   2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,&lt;br /&gt;
   3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;br /&gt;
   4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen 
(1972:719), eller&lt;br /&gt;
   5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör  behållas för sitt ändamål.&lt;p&gt;&lt;a name="P21S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det  allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte föreskrivs  särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.&lt;p&gt;&lt;a name="P21S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om det finns särskilda skäl får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske  som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.&lt;p&gt;&lt;a name="P21S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P22"&gt;&lt;b&gt;22 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Frågor enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet, egendomsnämnden  eller domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.  &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P22S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Om prästlönefonder m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="P22S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P23"&gt;&lt;b&gt;23 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,  upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen  skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.&lt;p&gt;&lt;a name="P23S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utan hinder av vad som sägs i första stycket skall ersättning som härrör  från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning  av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller  prästlönefondsfastigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="P23S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att  fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens  bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;p&gt;&lt;a name="P23S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P24"&gt;&lt;b&gt;24 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från ett  löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för  pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en  kyrkoherde eller komminister utgör prästlönefond.&lt;p&gt;&lt;a name="P24S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras  räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Regeringen  får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat  sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av  kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;p&gt;&lt;a name="P24S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond  bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejordsfonderna  skall förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;p&gt;&lt;a name="P24S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P25"&gt;&lt;b&gt;25 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en  prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet  och användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan  komma till stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns  i 28 §.&lt;p&gt;&lt;a name="P25S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I annat fall än som avses i första stycket skall sådan ersättning som  anges där tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till  pastoratens andelar i fastigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="P25S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P26"&gt;&lt;b&gt;26 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en  församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för  församlingskyrkan respektive domkyrkan.&lt;p&gt;&lt;a name="P26S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från  biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds  domkyrka.&lt;p&gt;&lt;a name="P26S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas  fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.&lt;p&gt;&lt;a name="P26S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras  räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigas medel. Regeringen  får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat  sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av  kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;p&gt;&lt;a name="P26S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P27"&gt;&lt;b&gt;27 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Ersättning som avses i 23 § och som kommer från en  kyrkofondsfastighet eller från annan biskopsgård än biskopsgårdarna i  Lunds och Visby stift skall tillföras kyrkofonden.&lt;p&gt;&lt;a name="P27S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Köp av fast egendom eller tomträtt&lt;p&gt;&lt;a name="P27S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P28"&gt;&lt;b&gt;28 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmelser som  regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller tomträtt  för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlingskyrkas  fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall  tillskjutas till prästlönejordsfond.&lt;p&gt;&lt;a name="P28S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

/r3/ Överklagande m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="P28S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;a class="paragraf" name="P29"&gt;&lt;b&gt;29 §&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;   Pastoratets, egendomsnämndens och domkyrkorådets i Lund beslut  enligt denna lag får överklagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämndens  beslut enligt 13 § får endast överklagas av den som förvaltar egendomen.&lt;p&gt;&lt;a name="P29S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande, om  kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall  då bifoga eget yttrande i ärendet.&lt;p&gt;&lt;a name="P29S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte överklagas. I  övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 7 §  fjärde stycket överklagas hos regeringen. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P29S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h3 name="overgang"&gt;&lt;a name="overgang"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;
1988:183&lt;br /&gt;
   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1970:939) om  förvaltning av kyrklig jord skall upphöra att gälla.&lt;br /&gt;
   2. Stiftsfullmäktige skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter i  egendomsnämnden. Valet gäller från och med den 1 juli 1989 till dess  stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;br /&gt;
   3. Räkenskapsåret för egendomsnämndens förvaltning under dess första  verksamhetsår skall utgöras av tiden den 1 juli--den 31 december 1989.&lt;br /&gt;
   4. Stiftsfullmäktige i Lund och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling  skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter och ersättare i  domkyrkorådet i Lund. Valet gäller från och med den 1 juli 1989 och till  dess att nytt val förrättats under nästa valperiod.&lt;p&gt;&lt;a name="P29S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget för ledamöter och ersättare i domkyrkorådet som har utsetts av  stiftsnämnden och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling enligt äldre  bestämmelser upphör vid utgången av juni 1989. &lt;i&gt;Lag (1988:1553)&lt;/i&gt;.&lt;p&gt;&lt;a name="P29S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</html><dokumentnamn>Svensk författningssamling</dokumentnamn><avdelningar><avdelning>dokument</avdelning></avdelningar></dokument><dokumentuppgift not="Obsolet - använd dokuppgift"><uppgift><kod>artal</kod><namn>artal</namn><text>1988</text></uppgift><uppgift><kod>utfardad</kod><namn>utfardad</namn><text>1988-04-21</text></uppgift><uppgift><kod>upphnr</kod><namn>upphnr</namn><text>SFS1992:301</text></uppgift><uppgift><kod>upphavd</kod><namn>upphavd</namn><text>1993-01-01 00:00:00</text></uppgift><uppgift><kod>utdrag</kod><namn>utdrag</namn><text>
/r3/ Definitioner m. m.

1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller 
komminister i visst pastorat */k/ (löneboställe), */-k/

2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister</text></uppgift></dokumentuppgift><dokuppgift><uppgift><kod>artal</kod><namn>artal</namn><text>1988</text></uppgift><uppgift><kod>utfardad</kod><namn>utfardad</namn><text>1988-04-21</text></uppgift><uppgift><kod>upphnr</kod><namn>upphnr</namn><text>SFS1992:301</text></uppgift><uppgift><kod>upphavd</kod><namn>upphavd</namn><text>1993-01-01 00:00:00</text></uppgift><uppgift><kod>utdrag</kod><namn>utdrag</namn><text>
/r3/ Definitioner m. m.

1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller 
komminister i visst pastorat */k/ (löneboställe), */-k/

2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister</text></uppgift></dokuppgift></dokumentstatus>