1 § Denna förordning tillämpas på myndigheter under regeringen i den omfattning som regeringen föreskriver i myndighetens instruktion eller i någon annan förordning.
2 § Inom sitt verksamhetsområde företräder myndigheten staten vid domstol. Myndigheten får uppdra åt en annan myndighet eller åt ett ombud att föra myndighetens talan. Förordning (1993:1140).
3 § Myndigheten leds av en chef.
Vid myndigheten finns också en styrelse som består av myndighetens chef och andra ledamöter.
4 § Myndighetens chef ansvarar för myndighetens verksamhet.
5 § Myndighetens chef skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt och att den utvecklas och anpassas till de krav som ställs på den.
Därvid skall beaktas de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken.
6 § Myndighetens chef skall
1. planera verksamheten,
2. övervaka att planerna följs,
3. följa upp verksamheten och analysera resultatet.
7 § Myndighetens chef skall också
1. samordna verksamheten med angränsande verksamheter,
2. se till att allmänhetens, organisationers, företags och offentliga myndigheters kontakter med myndigheten underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i myndighetens skrivelser och beslut,
3. se till att myndigheten har en rättvisande ekonomisk redovisning och att medlen förvaltas på ett betryggande sätt,
4. följa utvecklingen i de nordiska länderna och i andra länder vad gäller förhållanden som är av betydelse för myndigheten.
8 § Myndighetens chef skall hålla styrelsen informerad om verksamheten.
9 § Myndighetens chef skall se till att myndighetens personalpolitik motsvarar de krav som ställs på verksamheten. I personalpolitiken ingår strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män.
Chefen skall söka skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kunskaper, färdigheter och erfarenheter samt fördela arbetsuppgifterna inom myndigheten så, att var och en får uppgifter som är avpassade för honom.
Chefen skall se till att de anställda är väl förtrogna med målen för myndighetens verksamhet.
10 § Myndighetens chef skall se till att regeringen -- utöver vad som avses i 13 § -- får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamhetens olika delar.
Om Riksrevisionsverkets revisionsberättelse över myndighetens redovisning innehåller någon invändning, skall chefen, inom två månader efter berättelsens överlämnande, till regeringen redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av berättelsen. Förordning (1992:920).
11 § Styrelsen skall pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten.
12 § Styrelsen skall biträda myndighetens chef och föreslå honom de åtgärder som styrelsen finner motiverade.
13 § Styrelsen skall fatta beslut om
1. myndighetens anslagsframställning och årsredovisning,
2. åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets revisionsrapporter och den red ovisning myndighetens chef skall lämna till regeringen enligt 10
§ andra stycket,
3. sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Förordning (1992:920).
Myndighetens föreskrifter m. m.
14 § Innan myndigheten beslutar en föreskrift eller ett allmänt råd enligt författningssamlingsförordningen (1976:725), skall den
1. noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden,
2. utreda föreskriftens eller det allmänna rådets kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning,
3. lämna statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs samt Riksrevisionsverket tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen,
4. begära regeringens medgivande att besluta föreskriften om den leder till inte oväsentligt ökade kostnader för dem som berörs.
Föreligger det fara för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift eller ett allmänt råd inte beslutas, får vad som sägs i första stycket 2--4 anstå till efter beslutet.
Första stycket 2--4 gäller inte föreskrifter som uteslutande rör verksamheten inom myndigheten eller föreskrifter om avgifter för vilka samrådsskyldighet föreligger enligt 7 § avgiftsförordningen
(1992:191). Första stycket 4 gäller heller inte föreskrifter som beslutas av en myndighet för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och som inte går utöver vad som följer av förpliktelserna.
Myndigheten skall se till att de kostnadsmässiga konsekvenserna begränsas också när den utövar tillsyn. Förordning (1994:1347).
15 § Myndigheten skall fortlöpande se över sina föreskrifter och pröva om de behövs och om de är lämpligt utformade.
I 23 § förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning finns föreskrifter om uppföljning av regler.
Att myndigheterna skall ha en förteckning över sina föreskrifter m.
m. och hur förteckningarna skall utformas framgår av 18 c §
författningssamlingsförordningen (1976:725). Förordning (1994:1301).
16 § Myndigheten skall i en arbetsordning eller i särskilda beslut meddela de föreskrifter som behövs om myndighetens organisation och formerna för myndighetens verksamhet. Förordning (1994:1301).
17 § När myndigheten skall hämta in uppgifter från enskilda, kommuner eller landstingskommuner, skall den sträva efter att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet.
Ytterligare föreskrifter om detta finns i förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.
18 § Myndigheten skall varje år senast den 1 mars lämna justitiekanslern en förteckning över de ärenden som kommit in till myndigheten före utgången av juni föregående år men som inte blivit slutligt handlagda vid årets utgång.
Justitiekanslern får i det enskilda fallet besluta något annat.
19 § Följande frågor skall prövas av en personalansvarsnämnd med myndighetens chef som ordförande:
1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan,
4. avstängning. Förordning (1994:980).
20 § När ärenden av större vikt handläggs i styrelsen eller personalansvarsnämnden, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
21 § Myndighetens chef skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen eller av personalansvarsnämnden.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av chefen, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
Andra stycket gäller inte föreskrifter.
22 § Innan myndighetens chef avgör viktigare ärenden, skall styrelsen ges tillfälle att yttra sig.
Om ett ärende är så brådskande att ett yttrande inte hinner inhämtas, får chefen ändå avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.
23 § Myndighetens chef skall ha en ställföreträdare som tjänstgör i chefens ställe, när denne inte är i tjänst.
Ställföreträdaren inträder i övrigt i chefens ställe i den utsträckning som denne bestämmer.
24 § När varken myndighetens chef eller ställföreträdaren är i tjänst, sköts den ordinarie myndighetschefens uppgifter av den tjänsteman som denne bestämmer.
25 § Ärendena avgörs efter föredragning.
I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs av någon annan tjänsteman än myndighetens chef inte behöver föredras.
26 § Myndighetens chef får utan föredragning fatta beslut som inte kan uppskjutas till dess att ärendet hunnit föredras.
27 § I förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.
28 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall det bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.
29 § I fråga om varje beslut skall det finnas en handling som utvisar
-- dagen för beslutet,
-- beslutets innehåll,
-- vem som har fattat beslutet,
-- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
-- vem som har varit föredragande.
30 § Myndighetens beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av
-- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
-- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,
-- andra föreskrifter.
1987:1100
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
2. Allmänna verksstadgan (1965:600) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1988.
1992:920
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992.
2. Förordningen tillämpas första gången för revisionsberättelser som avser verks amhetsåret 1991/92.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för myndigheter som ännu inte skall lämna årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. Förordning (1993:434).
1994:1301
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1994, då begränsningsförordningen (1987:1347) och Riksrevisionsverkets föreskrifter för verkställigheten av begränsningsförordningen
(1987:1347), beslutade den 15 juni 1988, skall upphöra att gälla.