sfs-1982-94319821982:943sfssfstCivildepartementet94301982-11-11 00:00:002025-10-17 04:36:032025-10-17 04:36:03Lag (1982:943) om kyrkomötet Val till kyrkomötet Inledande bestämmelser 1 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län. Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra valkrets Västernorrlands län. Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra valkrets Norrbottens län. Lag (1985:360). 2 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september varje år, då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket, tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån. 3 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1130) 4 § För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare. 5 § Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer. Val av elektorer 6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera distrikt. I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 000-tal röstberättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. För elektorerna skall utses lika många ersättare. Lag (1985:360). 7 § Om ett pastorat eller annat valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet. Lag (1985:360). 8 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet. Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden. Lag (1985:360). 9 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det. Lag (1985:360). 10 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är folkbokförd inom valdistriktet eller, i fall som avses i 9 §, inom en församling som ingår i samfälligheten. Lag (1991:1776). 11 § Val av elektorer och deras ersättare skall ske på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. Lag (1985:360). 12 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domkapitlet. Lag (1985:360). 13 § En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadsersättning för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar sombildar valdistrikt för sig. Val av ledamöter och ersättare 14 § För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrättare. Sammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Lag (1985:360). 15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Omröstning skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 16 § tredje stycket. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Över förrättningen skall föras protokoll. Lag (1985:360). 16 § Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m. Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. Om det vid valet läggs fram en enda lista, som upptar namn på så många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation om elektorerna är ense om det. Vad som nu har föreskrivits gäller även vid val av ersättare. Om valet sker på det sätt som anges i andra eller tredje stycket, får valet av ledamöter och ersättare ske i ett sammanhang. Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. Lag (1985:360). 17 § En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt. Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. 18 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat. Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till dess valet har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller då det görs avbrott i förrättningen. 19 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar. Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken hon eller han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet. När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen. 20 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande. Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Lag (1985:360). 21 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enligt med 20 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till kyrkomötets ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet. Överklagande av val m.m. 22 § Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Lag (1985:360). 23 § Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet och vara detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om skrivelsen har kommit in till valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall domkapitlet samtidigt kungöra samtliga fall av överklagande och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över ett överklagande skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall dessutom skyndsamt yttra sig till valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Den som vill överklaga ett beslut har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen. Lag (1987:1130) 24 § I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande som avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas. Lag (1987:1130) 25 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamot av kyrkomötet. Om valet ändras, skall den nye ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för ersättare. Lag (1987:1130) Kyrkomötets sammanträden 26 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti. Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod. Lag (1990:299). 27 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i berättelse som avses i 21 § första stycket eller som i övrigt förekommer mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas, får deltaga i överläggningarna men ej i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag. 28 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde. 29 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet. Ärendenas beredning 30 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i utskott. 31 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 §. Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod. Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare. Utöver vad som följer av andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet om ordningen för den beredning av lärofrågor som föregår utskottsbehandlingen. 32 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de ej är ledamöter av kyrkomötet, vid beredningen av ärenden eller vid prövning av frågor som avses i 36 § får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar men ej i besluten. 33 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden. Ärendenas avgörande 34 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Lag (1985:360). 35 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val. Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36 § första stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning. 36 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts. Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag. 37 § Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Föreligger ett yrkande som avses i 36 § första stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Val inom kyrkomötet 38 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott. Lag (1985:892). 39 § Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. Val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd, utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m. tillämpas. Om ersättare ej väljs proportionellt, skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. Lag (1985:892). 40 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagandet. I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande skall tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om överklagande av val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet, kammaren och talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande. Lag (1987:1130) 41 § Val av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod. Svenska kyrkans centralstyrelse 42 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden, är skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det. 43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften. Föreskrifter om omröstning finns i 18 § förvaltningslagen (1986:223). Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten. Lag (1987:1130) 44 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av styrelsen. Lag (1985:892). 45 § Centralstyrelsens beslut får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet. Lag (1987:1130) Kyrkomötets besvärsnämnd 46 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet. Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod. Lag (1985:892). 47 § Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande, som båda skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare. För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare. Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs särskilt. Ledamöterna och ersättarna skall vara medlemmar av svenska kyrkan och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1990:299). 48 § Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden, biskopen och minst två andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet. Lag (1990:299). 49 § Besvärsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas. Lag (1985:892). Övergångsbestämmelser 1982:943 1. Denna lag träder i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande av antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1 december 1982 och i övrigt den 1 januari 1983. 2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförordningen (1949:174). Bestämmelsen i 14 § om utredningsnämnds verksamhet gäller dock till dess kyrkomötet sammanträder första gången efter lagens ikraftträdande. 3. Den centrala valmyndigheten skall senast den 10 december 1982 fastställa antalet valkretsmandat i varje valkrets avseende valet till det kyrkomöte som skall sammanträda år 1983. 4. Intill dess att kyrkomötet första gången enligt denna lag har valt ordförande skall vad som i 19-21 §§ sägs om kyrkomötets ordförande i stället avse ärkebiskopen. 5. Om 1982 års allmänna kyrkomöte har utsett sådan nämnd som avses i 14 § kyrkomötesförordningen (1949:174), skall ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet senast en månad före det att kyrkomötets sammanträde år 1983 börjar överlämnas till denna nämnd med uppgift att till 1983 års kyrkomöte breda och avge yttrande och förslag i sådant ärende. 6. har upphävts genom lag (1985:360). 7. Förekommer i lag, annan författning eller beslut som har meddelats av Kungl. Maj:t eller regeringen orden "allmänt kyrkomöte'' i olika böjningsformer skall de bytas ut mot "kyrkomöte'' i motsvarande form. Vad som i lag eller annan författning sägs om kyrkomöte skall gälla också i fråga om tidigare allmänt kyrkomöte. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1982:943<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Civildepartementet <br /> <b>Utfärdad</b>: 1982-11-11 <br /> <b>Upphävd</b>: 1993-01-01<br /> <b>Författningen har upphävts genom</b>: SFS 1992:301<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1982:943">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1982:943">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Val till kyrkomötet"><a name="Val till kyrkomötet">Val till kyrkomötet</a></h4><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Inledande bestämmelser"><a name="Inledande bestämmelser">Inledande bestämmelser</a></h4><p><a name="S3"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar.<p><a name="P1S2"></a></p> Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.<p><a name="P1S3"></a></p> Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra valkrets Västernorrlands län.<p><a name="P1S4"></a></p> Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra valkrets Norrbottens län. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P1S5"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat.<p><a name="P2S2"></a></p> Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september varje år, då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket.<br /> De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.<p><a name="P2S3"></a></p> Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket, tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.<p><a name="P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. <i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.<p><a name="P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.<p><a name="P5S2"></a></p><h4 name="Val av elektorer"><a name="Val av elektorer">Val av elektorer</a></h4><p><a name="P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera distrikt.<p><a name="P6S2"></a></p> I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 000-tal röstberättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.<p><a name="P6S3"></a></p> För elektorerna skall utses lika många ersättare. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Om ett pastorat eller annat valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Om ett pastorat består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet.<p><a name="P8S2"></a></p> Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.<p><a name="P8S3"></a></p> Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är folkbokförd inom valdistriktet eller, i fall som avses i 9 §, inom en församling som ingår i samfälligheten. <i>Lag (1991:1776)</i>.<p><a name="P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Val av elektorer och deras ersättare skall ske på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.<p><a name="P12S2"></a></p> Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domkapitlet.<br /><i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadsersättning för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar sombildar valdistrikt för sig.<p><a name="P13S2"></a></p><h4 name="Val av ledamöter och ersättare"><a name="Val av ledamöter och ersättare">Val av ledamöter och ersättare</a></h4><p><a name="P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrättare. Sammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.<br /> Omröstning skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 16 § tredje stycket. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.<p><a name="P15S2"></a></p> Över förrättningen skall föras protokoll. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.<p><a name="P16S2"></a></p> Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda.<br /> Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.<p><a name="P16S3"></a></p> Om det vid valet läggs fram en enda lista, som upptar namn på så många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation om elektorerna är ense om det.<p><a name="P16S4"></a></p> Vad som nu har föreskrivits gäller även vid val av ersättare. Om valet sker på det sätt som anges i andra eller tredje stycket, får valet av ledamöter och ersättare ske i ett sammanhang.<p><a name="P16S5"></a></p> Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P16S6"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt.<p><a name="P17S2"></a></p> Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses.<p><a name="P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.<br /> Därmed är valet avslutat.<p><a name="P18S2"></a></p> Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till dess valet har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller då det görs avbrott i förrättningen.<p><a name="P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.<p><a name="P19S2"></a></p> Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken hon eller han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.<p><a name="P19S3"></a></p> När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.<p><a name="P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.<p><a name="P20S2"></a></p> Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enligt med 20 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till kyrkomötets ordförande.<p><a name="P21S2"></a></p> Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet.<p><a name="P21S3"></a></p><h4 name="Överklagande av val m.m."><a name="Överklagande av val m.m.">Överklagande av val m.m.</a></h4><p><a name="P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.<p><a name="P23S2"></a></p> Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet och vara detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om skrivelsen har kommit in till valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.<p><a name="P23S3"></a></p> Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall domkapitlet samtidigt kungöra samtliga fall av överklagande och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över ett överklagande skall ha kommit in till valprövningsnämnden.<br /> Domkapitlet skall dessutom skyndsamt yttra sig till valprövningsnämnden.<br /> Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.<p><a name="P23S4"></a></p> Den som vill överklaga ett beslut har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen. <i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande som avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.<br /><i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamot av kyrkomötet. Om valet ändras, skall den nye ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för ersättare. <i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P25S2"></a></p><h4 name="Kyrkomötets sammanträden"><a name="Kyrkomötets sammanträden">Kyrkomötets sammanträden</a></h4><p><a name="P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="P26"><b>26 §</b></a>   Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti.<p><a name="P26S2"></a></p> Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar.<br /> Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod. <i>Lag (1990:299)</i>.<p><a name="P26S3"></a></p><a class="paragraf" name="P27"><b>27 §</b></a>   Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i berättelse som avses i 21 § första stycket eller som i övrigt förekommer mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas, får deltaga i överläggningarna men ej i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.<p><a name="P27S2"></a></p><a class="paragraf" name="P28"><b>28 §</b></a>   Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.<p><a name="P28S2"></a></p><a class="paragraf" name="P29"><b>29 §</b></a>   De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.<p><a name="P29S2"></a></p><h4 name="Ärendenas beredning"><a name="Ärendenas beredning">Ärendenas beredning</a></h4><p><a name="P29S3"></a></p><a class="paragraf" name="P30"><b>30 §</b></a>   Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i utskott.<p><a name="P30S2"></a></p><a class="paragraf" name="P31"><b>31 §</b></a>   Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 §.<p><a name="P31S2"></a></p> Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.<p><a name="P31S3"></a></p> Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.<p><a name="P31S4"></a></p> Utöver vad som följer av andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet om ordningen för den beredning av lärofrågor som föregår utskottsbehandlingen.<p><a name="P31S5"></a></p><a class="paragraf" name="P32"><b>32 §</b></a>   Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de ej är ledamöter av kyrkomötet, vid beredningen av ärenden eller vid prövning av frågor som avses i 36 § får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar men ej i besluten.<p><a name="P32S2"></a></p><a class="paragraf" name="P33"><b>33 §</b></a>   Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden.<p><a name="P33S2"></a></p><h4 name="Ärendenas avgörande"><a name="Ärendenas avgörande">Ärendenas avgörande</a></h4><p><a name="P33S3"></a></p><a class="paragraf" name="P34"><b>34 §</b></a>   Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. <i>Lag (1985:360)</i>.<p><a name="P34S2"></a></p><a class="paragraf" name="P35"><b>35 §</b></a>   Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.<p><a name="P35S2"></a></p> Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36 § första stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.<p><a name="P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="P36"><b>36 §</b></a>   Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.<p><a name="P36S2"></a></p> Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag.<p><a name="P36S3"></a></p><a class="paragraf" name="P37"><b>37 §</b></a>   Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Föreligger ett yrkande som avses i 36 § första stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.<p><a name="P37S2"></a></p><h4 name="Val inom kyrkomötet"><a name="Val inom kyrkomötet">Val inom kyrkomötet</a></h4><p><a name="P37S3"></a></p><a class="paragraf" name="P38"><b>38 §</b></a>   Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.<br /> Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott. <i>Lag (1985:892)</i>.<p><a name="P38S2"></a></p><a class="paragraf" name="P39"><b>39 §</b></a>   Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.<p><a name="P39S2"></a></p> Val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd, utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m. tillämpas.<p><a name="P39S3"></a></p> Om ersättare ej väljs proportionellt, skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. <i>Lag (1985:892)</i>.<p><a name="P39S4"></a></p><a class="paragraf" name="P40"><b>40 §</b></a>   Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats.<br /> Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagandet.<p><a name="P40S2"></a></p> I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande skall tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om överklagande av val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet, kammaren och talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande. <i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P40S3"></a></p><a class="paragraf" name="P41"><b>41 §</b></a>   Val av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.<p><a name="P41S2"></a></p><h4 name="Svenska kyrkans centralstyrelse"><a name="Svenska kyrkans centralstyrelse">Svenska kyrkans centralstyrelse</a></h4><p><a name="P41S3"></a></p><a class="paragraf" name="P42"><b>42 §</b></a>   Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden, är skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det.<p><a name="P42S2"></a></p><a class="paragraf" name="P43"><b>43 §</b></a>   Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.<p><a name="P43S2"></a></p> Föreskrifter om omröstning finns i 18 § förvaltningslagen (1986:223).<br /> Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten. <i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P43S3"></a></p><a class="paragraf" name="P44"><b>44 §</b></a>   Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av styrelsen. <i>Lag (1985:892)</i>.<p><a name="P44S2"></a></p><a class="paragraf" name="P45"><b>45 §</b></a>   Centralstyrelsens beslut får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.<br /><i>Lag (1987:1130)</i><p><a name="P45S2"></a></p><h4 name="Kyrkomötets besvärsnämnd"><a name="Kyrkomötets besvärsnämnd">Kyrkomötets besvärsnämnd</a></h4><p><a name="P45S3"></a></p><a class="paragraf" name="P46"><b>46 §</b></a>   Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.<p><a name="P46S2"></a></p> Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod. <i>Lag (1985:892)</i>.<p><a name="P46S3"></a></p><a class="paragraf" name="P47"><b>47 §</b></a>   Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande, som båda skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare. För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.<p><a name="P47S2"></a></p> Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs särskilt.<p><a name="P47S3"></a></p> Ledamöterna och ersättarna skall vara medlemmar av svenska kyrkan och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. <i>Lag (1990:299)</i>.<p><a name="P47S4"></a></p><a class="paragraf" name="P48"><b>48 §</b></a>   Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden, biskopen och minst två andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.<p><a name="P48S2"></a></p> Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.<br /> Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet. <i>Lag (1990:299)</i>.<p><a name="P48S3"></a></p><a class="paragraf" name="P49"><b>49 §</b></a>   Besvärsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas. <i>Lag (1985:892)</i>.<p><a name="P49S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1982:943<br />    1. Denna lag träder i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande av antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1 december 1982 och i övrigt den 1 januari 1983.<br />    2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförordningen (1949:174). Bestämmelsen i 14 § om utredningsnämnds verksamhet gäller dock till dess kyrkomötet sammanträder första gången efter lagens ikraftträdande.<br />    3. Den centrala valmyndigheten skall senast den 10 december 1982 fastställa antalet valkretsmandat i varje valkrets avseende valet till det kyrkomöte som skall sammanträda år 1983.<br />    4. Intill dess att kyrkomötet första gången enligt denna lag har valt ordförande skall vad som i 19-21 §§ sägs om kyrkomötets ordförande i stället avse ärkebiskopen.<br />    5. Om 1982 års allmänna kyrkomöte har utsett sådan nämnd som avses i 14 § kyrkomötesförordningen (1949:174), skall ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet senast en månad före det att kyrkomötets sammanträde år 1983 börjar överlämnas till denna nämnd med uppgift att till 1983 års kyrkomöte breda och avge yttrande och förslag i sådant ärende.<br />    6. har upphävts genom <i>lag (1985:360)</i>.<br />    7. Förekommer i lag, annan författning eller beslut som har meddelats av Kungl. Maj:t eller regeringen orden "allmänt kyrkomöte'' i olika böjningsformer skall de bytas ut mot "kyrkomöte'' i motsvarande form.<br /> Vad som i lag eller annan författning sägs om kyrkomöte skall gälla också i fråga om tidigare allmänt kyrkomöte.<p><a name="P49S2"></a></p></div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1982utfardadutfardad1982-11-11upphnrupphnrSFS 1992:301upphavdupphavd1993-01-01 00:00:00utdragutdrag Val till kyrkomötet Inledande bestämmelser 1 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus länartalartal1982utfardadutfardad1982-11-11upphnrupphnrSFS 1992:301upphavdupphavd1993-01-01 00:00:00utdragutdrag Val till kyrkomötet Inledande bestämmelser 1 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län