sfs-1979-19719791979:197sfssfstJustitiedepartementet L519701979-04-20 00:00:002026-04-03 04:34:162026-04-03 04:34:16Bötesverkställighetsförordning (1979:197)t.o.m. SFS 2026:168Inledande bestämmelser 1 § Förordningens bestämmelser om böter gäller också viten. Vad som föreskrivs i 1-6, 8, 11, 23, 25 och 26 §§ gäller dessutom sådant självständigt förverkande och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Bestämmelserna i 17-22 §§ gäller inte sådana böter och viten som enligt särskilda föreskrifter inte får förvandlas. Med föreläggande avses sådant föreläggande som utfärdas enligt 48 kap. rättegångsbalken. Förordning (2024:1190). Förskott 2 § Förskottsbetalning av böter görs till Polismyndigheten. I mål som Tullverket eller Kustbevakningen handlägger får förskottsbetalning även göras till respektive myndighet. Kustbevakningen ska redovisa mottagna medel till Polismyndigheten. Förordning (2014:1127). Uppbörd 3 § Verkställighet på grund av föreläggande eller på grund av dom eller slutligt beslut som meddelats av allmän domstol ska, med de begränsningar som framgår av andra och tredje styckena, i första hand ske genom uppbörd. Polismyndigheten är uppbördsmyndighet. Uppbörd får inte ske i fråga om böter och belopp som avser särskild rättsverkan av brott, om betalningsskyldighet har ålagts flera med solidariskt betalningsansvar. Uppbörd får inte ske om kvarstad beslutats till säkerhet för fullgörande av betalningsskyldigheten. Vid uppbörd på grund av föreläggande ska gäldenären ges tillfälle att betala frivilligt inom tre månader från den dag föreläggandet godkändes. Om minst halva beloppet har betalats inom den tiden ska gäldenären ges tillfälle att frivilligt betala det resterande beloppet inom ytterligare tre månader. När en domstol dömer ut ett belopp som kan bli föremål för uppbörd enligt denna paragraf, ska domstolen samtidigt upplysa den bötfällde om möjligheten till frivillig betalning. Om betalning av böter grundas på ett föreläggande av ordningsbot som har utfärdats för någon som endast tillfälligt uppehåller sig i Sverige, får betalningen tas emot av en tjänsteman vid Polismyndigheten, en tulltjänsteman eller en kustbevakningstjänsteman. Inbetalda medel ska i sådant fall redovisas till Polismyndigheten eller, då böterna har betalats till en tulltjänsteman, till Tullverket. Förordning (2022:1505). 4 § Har böter betalats i förskott, ska Polismyndigheten eller Tullverket, om verket tagit emot medlen, ta dessa i anspråk för verkställighet. Förordning (2022:827). 5 § Om det mottagna bötesbeloppet ska tillfalla någon annan än staten eller återbetalas, ska Polismyndigheten underrätta den som är berättigad till beloppet och översända detta. Förordning (2014:1127). Indrivning 6 § Polismyndigheten ska begära indrivning av 1. obetalda böter som har ålagts genom allmän domstols lagakraftvunna dom eller slutliga beslut eller genom godkänt föreläggande och som varit föremål för uppbörd, och 2. böter som har ålagts genom allmän domstols lagakraftvunna dom eller slutliga beslut och som undantagits från uppbörd enligt 3 §. Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (2014:1127). 7 § Har upphävts genom förordning (2010:357). 8 § I fråga om andra böter än sådana som anges i 6 § ska den domstol eller myndighet som dömt ut böterna genast sedan bötesavgörandet vunnit laga kraft begära indrivning. Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (2010:357). 9 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 10 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 11 § Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Tullverket för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn. Tullverket ska i övrigt medverka vid verkställighet av bötesstraff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller tullagen (2016:253). Förordning (2016:288). 12 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 13 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 14 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 15 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). 16 § Har upphävts genom förordning (1993:1241). Förvandling av böter 17 § Om indrivning av böter har avbrutits utan att böterna har blivit fullt betalda och om det enligt Kronofogdemyndighetens bedömning finns anledning att anta att böterna ska förvandlas, ska Kronofogdemyndigheten skyndsamt sända en redogörelse för förhållandet till åklagare som är behörig att föra talan om böternas förvandling. Redogörelsen ska innehålla upplysningar om den bötfällde och hans eller hennes förmåga att betala böterna samt utdrag från Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning. Om böterna betalas helt eller delvis, sedan handlingarna har sänts till åklagaren men innan rätten har meddelat slutligt beslut i målet, ska Kronofogdemyndigheten genast underrätta åklagaren. Uppgift om att handlingarna har översänts till åklagaren och vilken dag detta har skett ska registreras hos Kronofogdemyndigheten. Utfärdar Kronofogdemyndigheten därefter nytt utdrag från Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, ska även uppgift om detta registreras. På grund av ett sådant utdrag får inte någon åtgärd vidtas för böternas förvandling utan att samtycke lämnas av den åklagare till vilken utdrag först sänts. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte i fråga om en bötfälld, som inte har kunnat anträffas eller som vistas utomlands. Förordning (2026:168). 18 § Betalas böterna helt sedan beslut om förvandlingsstraff har meddelats men innan verkställighet av straffet har avslutats, skall Kronofogdemyndigheten genast lämna underrättelse om detta till Kriminalvården. Förordning (2006:761). 19 § När sådana handlingar som nämns i 17 § första stycket har kommit åklagaren till handa, ska åklagaren skyndsamt ta ställning till om talan om förvandling av böterna ska väckas. Om det behövs får åklagaren för detta ändamål besluta om ytterligare utredning och anlita biträde av Polismyndigheten. I fråga om utredningen gäller det som är föreskrivet om förundersökning i brottmål, med undantag för bestämmelserna om hämtning till förhör och om tvångsmedel. Beslutar åklagaren att inte väcka talan om förvandling av böterna, ska de handlingar som har kommit in från Kronofogdemyndigheten återställas med uppgift om skälen för att sådan talan inte har väckts. Förordning (2014:1127). 20 § Talan om förvandling av böter väcks genom ansökan. Ansökan skall innehålla uppgift om den domstol eller myndighet som har ådömt böterna, dagen för bötesbeslutet, brottets beskaffenhet samt de ådömda böterna och vad som har erlagts av dem. Ansökan skall också innehålla uppgift om grunden för yrkandet. Vid ansökningen skall fogas de från Kronofogdemyndigheten inkomna handlingarna samt protokoll över utredning som åklagaren har verkställt. Förordning (2006:761). 21 § Rättens slutliga beslut i mål om förvandling av böter skall innehålla sådana uppgifter rörande böterna som enligt 20 § andra meningen skall upptas i ansökan. I övrigt skall i fråga om beslutets innehåll gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om ett slutligt beslut. Förordning (1983:358). 22 § När slutligt beslut i mål om förvandling av böter har meddelats skall tingsrätt senast inom en vecka och hovrätt genast till Kronofogdemyndigheten sända en avskrift av beslutet och det utdrag av saköreslängd eller av expedition av bötesbeslutet som hör till målet. Har en tingsrätt ålagt förvandlingsstraff, skall dock sändas endast sådant utdrag som nyss har angetts med bevis om utgången av målet. Dessutom skall, om hovrätt ändrar tingsrättens beslut, avskrift av hovrättens beslut genast sändast till länsstyrelsen eller den myndighet som annars har att se till att bötesbeslutet befordras till verkställighet. Om expeditioner i mål om förvandling av böter finns dessutom särskilda föreskrifter. I övrigt skall i fråga om expeditioner i mål om förvandling av böter i tillämpliga delar iakttas vad som gäller beträffande brottmål i allmänhet. Förordning (2006:761). Övriga bestämmelser 23 § Kronofogdemyndigheten skall underrätta åklagaren i den ort där den bötfällde finns om förordnande enligt 12 § bötesverkställighetslagen (1979:189). Underrättelsen skall sändas inom tre veckor från det förordnandet meddelades. 24 § Har upphävts genom förordning (1986:1367). 25 § Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Ytterligare föreskrifter som gäller vid indrivning av böter finns i utsökningsförordningen (1981:981) och indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (1993:1241). 26 § De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och förvandling av böter får meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Domstolsverket, var och en för sitt verksamhetsområde. Förordning (2014:1127). Övergångsbestämmelser 1987:1092 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff, som ådömts enligt tullagen (1973:670) eller tullstadgan (1973:671). 1988:215 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om domar och slutliga beslut som meddelats före ikraftträdandet. 2000:1308 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff som ådömts enligt tullagen (1994:1550) eller tullförordningen (1994:1558). 2016:288 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2016. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff som före ikraftträdandet dömts ut enligt tullagen (2000:1281). <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1979:197<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet L5 <br /> <b>Utfärdad</b>: 1979-04-20 <br /> <b>Omtryck</b>: SFS 1983:358 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2026:168<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1979:197">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1979:197">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Inledande bestämmelser"><a name="Inledande bestämmelser">Inledande bestämmelser</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   Förordningens bestämmelser om böter gäller också viten. Vad som föreskrivs i 1-6, 8, 11, 23, 25 och 26 §§ gäller dessutom sådant självständigt förverkande och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Bestämmelserna i 17-22 §§ gäller inte sådana böter och viten som enligt särskilda föreskrifter inte får förvandlas.<p><a name="P1S2"></a></p> Med föreläggande avses sådant föreläggande som utfärdas enligt 48 kap. rättegångsbalken. Förordning (2024:1190).<p><a name="P1S3"></a></p><h4 name="Förskott"><a name="Förskott">Förskott</a></h4><p><a name="P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Förskottsbetalning av böter görs till Polismyndigheten. I mål som Tullverket eller Kustbevakningen handlägger får förskottsbetalning även göras till respektive myndighet.<p><a name="P2S2"></a></p> Kustbevakningen ska redovisa mottagna medel till Polismyndigheten. Förordning (2014:1127).<p><a name="P2S3"></a></p><h4 name="Uppbörd"><a name="Uppbörd">Uppbörd</a></h4><p><a name="P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Verkställighet på grund av föreläggande eller på grund av dom eller slutligt beslut som meddelats av allmän domstol ska, med de begränsningar som framgår av andra och tredje styckena, i första hand ske genom uppbörd. Polismyndigheten är uppbördsmyndighet. <p><a name="P3S2"></a></p> Uppbörd får inte ske i fråga om böter och belopp som avser särskild rättsverkan av brott, om betalningsskyldighet har ålagts flera med solidariskt betalningsansvar. <p><a name="P3S3"></a></p> Uppbörd får inte ske om kvarstad beslutats till säkerhet för fullgörande av betalningsskyldigheten.<p><a name="P3S4"></a></p> Vid uppbörd på grund av föreläggande ska gäldenären ges tillfälle att betala frivilligt inom tre månader från den dag föreläggandet godkändes. Om minst halva beloppet har betalats inom den tiden ska gäldenären ges tillfälle att frivilligt betala det resterande beloppet inom ytterligare tre månader. <p><a name="P3S5"></a></p> När en domstol dömer ut ett belopp som kan bli föremål för uppbörd enligt denna paragraf, ska domstolen samtidigt upplysa den bötfällde om möjligheten till frivillig betalning. <p><a name="P3S6"></a></p> Om betalning av böter grundas på ett föreläggande av ordningsbot som har utfärdats för någon som endast tillfälligt uppehåller sig i Sverige, får betalningen tas emot av en tjänsteman vid Polismyndigheten, en tulltjänsteman eller en kustbevakningstjänsteman. Inbetalda medel ska i sådant fall redovisas till Polismyndigheten eller, då böterna har betalats till en tulltjänsteman, till Tullverket. Förordning (2022:1505).<p><a name="P3S7"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   Har böter betalats i förskott, ska Polismyndigheten eller Tullverket, om verket tagit emot medlen, ta dessa i anspråk för verkställighet. Förordning (2022:827).<p><a name="P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Om det mottagna bötesbeloppet ska tillfalla någon annan än staten eller återbetalas, ska Polismyndigheten underrätta den som är berättigad till beloppet och översända detta.<br /> Förordning (2014:1127).<p><a name="P5S2"></a></p><h4 name="Indrivning"><a name="Indrivning">Indrivning</a></h4><p><a name="P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Polismyndigheten ska begära indrivning av<br />    1. obetalda böter som har ålagts genom allmän domstols lagakraftvunna dom eller slutliga beslut eller genom godkänt föreläggande och som varit föremål för uppbörd, och<br />    2. böter som har ålagts genom allmän domstols lagakraftvunna dom eller slutliga beslut och som undantagits från uppbörd enligt 3 §.<p><a name="P6S2"></a></p> Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (2014:1127).<p><a name="P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (2010:357).<p><a name="P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   I fråga om andra böter än sådana som anges i 6 § ska den domstol eller myndighet som dömt ut böterna genast sedan bötesavgörandet vunnit laga kraft begära indrivning.<br /> Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (2010:357).<p><a name="P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Tullverket för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn.<p><a name="P11S2"></a></p> Tullverket ska i övrigt medverka vid verkställighet av bötesstraff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller tullagen (2016:253). Förordning (2016:288).<p><a name="P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1993:1241).<p><a name="P16S2"></a></p><h4 name="Förvandling av böter"><a name="Förvandling av böter">Förvandling av böter</a></h4><p><a name="P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Om indrivning av böter har avbrutits utan att böterna har blivit fullt betalda och om det enligt Kronofogdemyndighetens bedömning finns anledning att anta att böterna ska förvandlas, ska Kronofogdemyndigheten skyndsamt sända en redogörelse för förhållandet till åklagare som är behörig att föra talan om böternas förvandling. Redogörelsen ska innehålla upplysningar om den bötfällde och hans eller hennes förmåga att betala böterna samt utdrag från Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning. <p><a name="P17S2"></a></p> Om böterna betalas helt eller delvis, sedan handlingarna har sänts till åklagaren men innan rätten har meddelat slutligt beslut i målet, ska Kronofogdemyndigheten genast underrätta åklagaren.<p><a name="P17S3"></a></p> Uppgift om att handlingarna har översänts till åklagaren och vilken dag detta har skett ska registreras hos Kronofogdemyndigheten. Utfärdar Kronofogdemyndigheten därefter nytt utdrag från Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, ska även uppgift om detta registreras. På grund av ett sådant utdrag får inte någon åtgärd vidtas för böternas förvandling utan att samtycke lämnas av den åklagare till vilken utdrag först sänts.<p><a name="P17S4"></a></p> Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte i fråga om en bötfälld, som inte har kunnat anträffas eller som vistas utomlands. Förordning (2026:168).<p><a name="P17S5"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Betalas böterna helt sedan beslut om förvandlingsstraff har meddelats men innan verkställighet av straffet har avslutats, skall Kronofogdemyndigheten genast lämna underrättelse om detta till Kriminalvården. Förordning (2006:761).<p><a name="P18S2"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   När sådana handlingar som nämns i 17 § första stycket har kommit åklagaren till handa, ska åklagaren skyndsamt ta ställning till om talan om förvandling av böterna ska väckas.<br /> Om det behövs får åklagaren för detta ändamål besluta om ytterligare utredning och anlita biträde av Polismyndigheten.<br /> I fråga om utredningen gäller det som är föreskrivet om förundersökning i brottmål, med undantag för bestämmelserna om hämtning till förhör och om tvångsmedel.<p><a name="P19S2"></a></p> Beslutar åklagaren att inte väcka talan om förvandling av böterna, ska de handlingar som har kommit in från Kronofogdemyndigheten återställas med uppgift om skälen för att sådan talan inte har väckts. Förordning (2014:1127).<p><a name="P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   Talan om förvandling av böter väcks genom ansökan. Ansökan skall innehålla uppgift om den domstol eller myndighet som har ådömt böterna, dagen för bötesbeslutet, brottets beskaffenhet samt de ådömda böterna och vad som har erlagts av dem. Ansökan skall också innehålla uppgift om grunden för yrkandet. Vid ansökningen skall fogas de från Kronofogdemyndigheten inkomna handlingarna samt protokoll över utredning som åklagaren har verkställt. Förordning (2006:761).<p><a name="P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   Rättens slutliga beslut i mål om förvandling av böter skall innehålla sådana uppgifter rörande böterna som enligt 20 § andra meningen skall upptas i ansökan.<p><a name="P21S2"></a></p> I övrigt skall i fråga om beslutets innehåll gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om ett slutligt beslut. Förordning (1983:358).<p><a name="P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   När slutligt beslut i mål om förvandling av böter har meddelats skall tingsrätt senast inom en vecka och hovrätt genast till Kronofogdemyndigheten sända en avskrift av beslutet och det utdrag av saköreslängd eller av expedition av bötesbeslutet som hör till målet.<br /> Har en tingsrätt ålagt förvandlingsstraff, skall dock sändas endast sådant utdrag som nyss har angetts med bevis om utgången av målet.<br /> Dessutom skall, om hovrätt ändrar tingsrättens beslut, avskrift av hovrättens beslut genast sändast till länsstyrelsen eller den myndighet som annars har att se till att bötesbeslutet befordras till verkställighet.<p><a name="P22S2"></a></p> Om expeditioner i mål om förvandling av böter finns dessutom särskilda föreskrifter. I övrigt skall i fråga om expeditioner i mål om förvandling av böter i tillämpliga delar iakttas vad som gäller beträffande brottmål i allmänhet. Förordning (2006:761).<p><a name="P22S3"></a></p><h4 name="Övriga bestämmelser"><a name="Övriga bestämmelser">Övriga bestämmelser</a></h4><p><a name="P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   Kronofogdemyndigheten skall underrätta åklagaren i den ort där den bötfällde finns om förordnande enligt 12 § bötesverkställighetslagen (1979:189). Underrättelsen skall sändas inom tre veckor från det förordnandet meddelades.<p><a name="P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   Har upphävts genom förordning (1986:1367).<p><a name="P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.<br /> Ytterligare föreskrifter som gäller vid indrivning av böter finns i utsökningsförordningen (1981:981) och indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (1993:1241).<p><a name="P25S2"></a></p><a class="paragraf" name="P26"><b>26 §</b></a>   De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och förvandling av böter får meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Domstolsverket, var och en för sitt verksamhetsområde. Förordning (2014:1127).<p><a name="P26S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1987:1092<p><a name="P26S2"></a></p> Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff, som ådömts enligt tullagen (1973:670) eller tullstadgan (1973:671).<p><a name="P26S3"></a></p> 1988:215<p><a name="P26S4"></a></p> Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om domar och slutliga beslut som meddelats före ikraftträdandet.<p><a name="P26S5"></a></p> 2000:1308<p><a name="P26S6"></a></p> Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff som ådömts enligt tullagen (1994:1550) eller tullförordningen (1994:1558).<p><a name="P26S7"></a></p> 2016:288<br />    1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2016.<br />    2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bötesstraff som före ikraftträdandet dömts ut enligt tullagen (2000:1281).</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1979utfardadutfardad1979-04-20andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:168omtryckomtryckSFS 1983:358utdragutdragInledande bestämmelser 1 § Förordningens bestämmelser om böter gäller också viten. Vad som föreskrivs i 1-6, 8, 11, 23, 25 och 26 §§ gäller dessutom sådant självständigt förverkande och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet.artalartal1979utfardadutfardad1979-04-20andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2026:168omtryckomtryckSFS 1983:358utdragutdragInledande bestämmelser 1 § Förordningens bestämmelser om böter gäller också viten. Vad som föreskrivs i 1-6, 8, 11, 23, 25 och 26 §§ gäller dessutom sådant självständigt förverkande och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet.