sfs-1979-14119791979:141sfssfstJustitiedepartementet L114101979-03-22 00:00:002025-10-17 04:35:522025-10-17 04:35:52Jordbruksbokföringslag (1979:141) t.o.m. SFS 1990:1440 Inledande bestämmelser 1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet. Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret. Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125). Lag (1981:1205) 2 § Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som - med iakttagande av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna - överensstämmer med god redovisningssed. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras. Redovisningsskyldigheten innefattar att 1. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter, 2. med undantag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket till upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut, 3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial. Löpande bokföring 3 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetalningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också näringsidkarens tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret. 4 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna (verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling förvaras. För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar. Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. 5 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt. Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelsepost, skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kännedom om rättelsen. 6 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i sådan post. Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed. Bokföringen av fordringar och skulder får dock dröja tills betalning sker. Som förutsättning härför gäller att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. 7 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara förenad med grundbokföringen. Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll. Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god redovisningssed. 8 § Kalenderåret skall utgöra räkenskapsår. När redovisningsskyldighet inträder får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas till att omfatta högst arton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör. Lag (1990:666). Årsbokslut 9 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras. 10 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång. Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås, med nedan angivna undantag, utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen). Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt värde eller, om dylikt värde ej fastställts, allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och inventarier, som anskaffats före övergång till bokföringsmässig redovisning, förstås med anskaffningsvärde det ingångsvärde som fastställts vid övergången till sådan redovisning. För tillgång, som efter övergången förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, förstås med anskaffningsvärde det anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt kommunalskattelagens (1928:370) regler beräknas vid förvärvet. 11 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Djur, jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager får icke upptagas till lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta värdena. Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller, i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet i förekommande fall med avdrag för inkurans, skall skillnaden upptagas som lagerreserv. 12 § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock upptagas till detta värde även om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. Om anläggningstillgång upptages till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången under räkenskapsåret, skall anges med vilket belopp höjning skett. 13 § Fordran som är osäker, tages upp till belopp, varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång. 14 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit. För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n1/. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan uppställningsform får användas om den uppfyller de krav som anges i första stycket. //n1//finns inte med här.// Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art. 15 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens tillgångar och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen. För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n2/ eller annan uppställningsform som ger en likvärdig överblick över verksamhetens ställning. //n2// schemat finns inte med här// I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt. Övriga bestämmelser 16 § Om det behövs för att ge en överblick över tillämpat bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton och deras användning (kontoplan). Används automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskrivning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet. All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena är räkenskapsmaterial. 17 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av 1. material i vanlig läsbar form, 2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, 3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2. Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbokföring. Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt. 18 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden. Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 § första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel. Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden. Lag (1990:374). 19 § Myndigheters beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Lag (1990:1440). Övergångsbestämmelser 1985:930 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om överklagande av beslut som länsstyrelser har meddelat före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1990:374 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991. 1990:666 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Ett brutet räkenskapsår, som har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991, skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår som börjar löpa under perioden den 1 juli -- den 31 december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991. 1999:1078 Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1979:141<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet L1 <br /> <b>Utfärdad</b>: 1979-03-22 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 1990:1440<br /> <b>Upphävd</b>: 2001-01-01<br /> <b>Författningen har upphävts genom</b>: SFS 1999:1078<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1979:141">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1979:141">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Inledande bestämmelser"><a name="Inledande bestämmelser">Inledande bestämmelser</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet.<p><a name="P1S2"></a></p> Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret.<p><a name="P1S3"></a></p> Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125). <i>Lag (1981:1205)</i><p><a name="P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som - med iakttagande av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna - överensstämmer med god redovisningssed.<br /> Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras.<p><a name="P2S2"></a></p> Redovisningsskyldigheten innefattar att<br />    1. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter,<br />    2. med undantag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket till upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut,<br />    3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial.<p><a name="P2S3"></a></p><h4 name="Löpande bokföring"><a name="Löpande bokföring">Löpande bokföring</a></h4><p><a name="P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetalningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också näringsidkarens tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.<p><a name="P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna (verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation.<p><a name="P4S2"></a></p> Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling förvaras.<p><a name="P4S3"></a></p> För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar.<p><a name="P4S4"></a></p> Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.<p><a name="P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt.<p><a name="P5S2"></a></p> Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelsepost, skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.<p><a name="P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i sådan post.<p><a name="P6S2"></a></p> Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.<p><a name="P6S3"></a></p> Bokföringen av fordringar och skulder får dock dröja tills betalning sker. Som förutsättning härför gäller att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.<p><a name="P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara förenad med grundbokföringen.<p><a name="P7S2"></a></p> Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll.<p><a name="P7S3"></a></p> Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god redovisningssed.<p><a name="P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Kalenderåret skall utgöra räkenskapsår. När redovisningsskyldighet inträder får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas till att omfatta högst arton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör. <i>Lag (1990:666)</i>.<p><a name="P8S2"></a></p><h4 name="Årsbokslut"><a name="Årsbokslut">Årsbokslut</a></h4><p><a name="P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.<p><a name="P9S2"></a></p> När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras.<p><a name="P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång.<p><a name="P10S2"></a></p> Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås, med nedan angivna undantag, utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).<p><a name="P10S3"></a></p> Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt värde eller, om dylikt värde ej fastställts, allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och inventarier, som anskaffats före övergång till bokföringsmässig redovisning, förstås med anskaffningsvärde det ingångsvärde som fastställts vid övergången till sådan redovisning. För tillgång, som efter övergången förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, förstås med anskaffningsvärde det anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt kommunalskattelagens (1928:370) regler beräknas vid förvärvet.<p><a name="P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Djur, jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager får icke upptagas till lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta värdena.<p><a name="P11S2"></a></p> Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller, i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet i förekommande fall med avdrag för inkurans, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.<p><a name="P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock upptagas till detta värde även om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. Om anläggningstillgång upptages till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången under räkenskapsåret, skall anges med vilket belopp höjning skett.<p><a name="P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Fordran som är osäker, tages upp till belopp, varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.<p><a name="P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.<p><a name="P14S2"></a></p> För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n1/.<br /> Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan uppställningsform får användas om den uppfyller de krav som anges i första stycket.<p><a name="P14S3"></a></p> //n1//finns inte med här.//<p><a name="P14S4"></a></p> Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.<p><a name="P14S5"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens tillgångar och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen.<p><a name="P15S2"></a></p> För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n2/ eller annan uppställningsform som ger en likvärdig överblick över verksamhetens ställning.<p><a name="P15S3"></a></p> //n2// schemat finns inte med här//<p><a name="P15S4"></a></p> I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.<p><a name="P15S5"></a></p><h4 name="Övriga bestämmelser"><a name="Övriga bestämmelser">Övriga bestämmelser</a></h4><p><a name="P15S6"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Om det behövs för att ge en överblick över tillämpat bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton och deras användning (kontoplan).<p><a name="P16S2"></a></p> Används automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskrivning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.<p><a name="P16S3"></a></p> All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena är räkenskapsmaterial.<p><a name="P16S4"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av<br />    1. material i vanlig läsbar form,<br />    2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel,<br />    3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2.<p><a name="P17S2"></a></p> Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbokföring.<p><a name="P17S3"></a></p> Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt.<p><a name="P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.<p><a name="P18S2"></a></p> Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 § första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.<p><a name="P18S3"></a></p> Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt.<br /> Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden. <i>Lag (1990:374)</i>.<p><a name="P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   Myndigheters beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. <i>Lag (1990:1440)</i>.<p><a name="P19S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1985:930<p><a name="P19S2"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om överklagande av beslut som länsstyrelser har meddelat före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.<p><a name="P19S3"></a></p> 1990:374<p><a name="P19S4"></a></p> Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.<p><a name="P19S5"></a></p> 1990:666<p><a name="P19S6"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Ett brutet räkenskapsår, som har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991, skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår som börjar löpa under perioden den 1 juli -- den 31 december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991.<p><a name="P19S7"></a></p> 1999:1078<p><a name="P19S8"></a></p> Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.<p><a name="P19S9"></a></p></div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1979utfardadutfardad1979-03-22upphnrupphnrSFS 1999:1078andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 1990:1440upphavdupphavd2001-01-01 00:00:00utdragutdrag Inledande bestämmelser 1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukarartalartal1979utfardadutfardad1979-03-22upphnrupphnrSFS 1999:1078andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 1990:1440upphavdupphavd2001-01-01 00:00:00utdragutdrag Inledande bestämmelser 1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar