FÖRSTA AVDELNINGEN
1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om högskolan utöver vad som
sägs i högskolelagen (1977:218).
2 § Inom högskolan finns de statliga högskoleenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning.
3 § Enligt 15 § högskolelagen (1977:218) kan kommun och landsting medges
rätt att anordna grundläggande högskoleutbildning (kommunal
högskoleutbildning). Förordning (1991:1611)
4 § Grundläggande högskoleutbildning bedrives även vid de statliga
läroanstalter, som regeringen bestämmer särskilt.
5 § har upphävts genom förordning (1991:1284)
6 § har upphävts genom förordning (1988:811).
7 § Med utbildning inom vårdområdet avses i denna förordning utbildning
på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn för
utbildning för vårdyrken samt lokala och individuella linjer och
fristående kurser i anslutning till de nämnda utbildningslinjerna.
Förordning (1991:1082).
8 § Sveriges lantbruksuniversitet är direkt underställt regeringen.
Förordning (1991:1284).
9 § För Sveriges lantbruksuniversitet gäller ej 9--25 kap. denna
förordning.
10 § Med kommun jämställes i denna förordning kommunalförbund mellan
kommuner. Med landsting jämställes kommunalförbund mellan landsting
eller mellan en eller flera landsting och en eller flera kommuner, som
ej ingår i landsting. Förordning (1991:1611).
11 § I förordningen avses med styrelse för utbildning dels en styrelse
för statlig högskoleenhet (högskolestyrelse) enligt 17 § högskolelagen
(1977:218), dels den eller de nämnder hos en kommun eller ett landsting
som är styrelse för grundläggande högskoleutbildning. Förordning
(1991:1611).
12 § För viss utbildning i Arvika gäller förordningen (1978:748) om
landstingskommunal högskoleutbildning på musiklärarlinjen.
ANDRA AVDELNINGEN
1 § Allmänna riktlinjer för grundläggande högskoleutbildning finns i 2, 5 och 7 §§ samt 9 § första stycket högskolelagen (1977:218).
2 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall utformas så att hänsyn
tas till skillnader mellan studerande i fråga om kunskaper, erfarenheter
och studievana. Förordning (1988:811).
3 § Grundläggande högskoleutbildning skall så långt det är möjligt
anordnas så, att studerande som så önskar kan bedriva studier på deltid.
4 § Den, som bedriver studier inom grundläggande högskoleutbildning
eller som avser att börja sådana studier, bör beredas tillgång till
studievägledning och yrkesorientering.
5 § Grundläggande högskoleutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret
skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer
av bilaga 2 till denna förordning.
Läsåret skall delas på två terminer.
6 § Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av
högskolestyrelserna. Förordning (1988:811).
7 § Med hänsyn till utbildningens art eller de studerandes önskemål får
grundläggande högskoleutbildning förläggas även till annan tid än läsår.
Beslut härom fattas av styrelsen för utbildningen eller det organ som
styrelsen utser.
8 § Om ej regeringen eller myndighet som regeringen utser förordnar
annat, anges omfattningen av grundläggande högskoleutbildning enligt ett
poängsystem, där 40 poäng motsvarar heltidsstudier under ett läsår.
9 § Grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas på linjer och på
fristående kurser.
Om inte något annat är föreskrivet, får högskolestyrelsen bestämma att
utbildningen skall förläggas till annan ort än högskoleorten. Förordning
(1990:745).
10 § Huvudman för statsunderstödd läroanstalt är skyldig att ställa
läroanstalten till förfogande för grundläggande högskoleutbildning som
avser utbildning av lärare och syofunktionärer i den utsträckning detta
behövs för praktik, försök och demonstrationer eller liknande
verksamhet. Motsvarande gäller för huvudman för barnavårdande
institution i vad avser utbildning på fritidspedagoglinjen,
förskollärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen. Förordning
(1990:745).
11 § Praktik för studerande på specialpedagogiska påbyggnadslinjen får
förläggas till sjukhus, skolenhet med specialskola eller särskolan eller
annan liknande inrättning. Sådan praktik får förläggas till inrättning
som ej är statlig, om huvudmannen medger det. Förordning (1990:745).
1 § Inom grundläggande högskoleutbildning finns allmänna, lokala och
individuella utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer.
2 § Sådant behov av utbildning som är av mera bestående och allmän
karaktär skall tillgodoses genom allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer.
3 § Vad som sägs om linjenämnd i detta kapitel skall, när linjenämnd ej
finns, avse styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen
utser.
4 § Allmän utbildningslinje skall utformas så, att den förbereder för
verksamhet inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor av
arbetslivet.
5 § Allmän utbildningslinje tillhör någon av följande fem
yrkesutbildningssektorer, nämligen
1. sektorn för utbildning för tekniska yrken,
2. sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken,
3. sektorn för utbildning för vårdyrken,
4. sektorn för utbildning för undervisningsyrken samt
5. sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.
6 § Allmänna utbildningslinjer finns enligt bilaga 3 till denna
förordning.
Antalet antagningsplatser för allmän utbildningslinje som anordnas vid
en högskoleenhet beslutas av högskolestyrelsen inom ramen för de
resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha
meddelats.
7 § Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan ges olika
inriktningar. För studerande som har vissa kunskaper eller viss praktisk
erfarenhet kan utbildningen på en allmän utbildningslinje avkortas.
Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan inom ramen för
tillgängliga res urser ges en annan längd än den som anges i bilaga 3.
Beslut om en sådan avvikelse fattas av styrelsen för utbildningen.
Förordning (1992:716).
8 § Allmän utbildningslinje skall delas upp på kurser. Så skall dock ej
ske om det är uppenbart olämpligt med hänsyn till utbildningens art.
Varje kurs skall ges ett poängtal, om ej annat följer av föreskrifter
som regeringen meddelar särskilt.
9 § Linjenämnden skall besluta om hur allmän utbildningslinje skall
delas upp på kurser. Förordning (1988:811).
10 § I allmän utbildningslinje kan ingå praktik.
Praktik kan utgöra en hel kurs eller en del av kurs. Praktik kan, om
särskilda skäl föreligger, även utgöra ett från kurs fristående
utbildningsmoment.
Praktik som utgör ett från kurs fristående utbildningsmoment skall ej
ges ett särskilt poängtal.
11 § Föreskrifter om att i linje skall ingå sådan praktik som utgör ett
från kurs fristående utbildningsmoment skall ges i utbildningsplanen.
12 § Allmän utbildningslinje skall om det är ändamålsenligt och möjligt
anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.
13 § För en allmän utbildningslinje skall det finnas en lokal
utbildningsplan vid varje läroanstalt som anordnar linjen. För sådana
allmänna utbildningslinjer , som anges i bilaga 11 till denna
förordning, skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner.
Förordning (1988:1060).
14 § I utbildningsplan för allmän utbildningslinje skall anges
1. innehållet i beslut om inrättande av linjen,
2. de riktlinjer i övrigt som kan ha meddelats för linjen,
3. syftet med linjen,
4. det huvudsakliga innehållet i linjen,
5. den huvudsakliga uppläggningen av linjen,
6. de föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till
linjen ell er del av den som har meddelats,
7. de betyg som skall användas samt
8. de övriga föreskrifter som behövs.
I lokal utbildningsplan skall även anges de kurser och andra
utbildningsmoment s om anordnas.
Skall det finnas olika inriktningar eller skall utbildningen avkortas
skall detta anges i planerna. Förordning (1992:716).
15 § En lokal utbildningsplan fastställs av linjenämnden. En central
utbildnings plan bestäms av regeringen eller i fråga om en
utbildningsplan för en allmän utbildningslinje som anordnas av Sveriges
lantbruk suniversitet av styrelsen för lantbruksuniversitetet.
Förordning (1992:716).
16 § Innan en central utbildningsplan fastställs eller ändras skall den
eller de linjenämnder, till vilkas verksamhetsområden linjen hör,
beredas tillfälle att yttra sig. Detta behövs inte när ändringen är av
mindre vikt. Förordning (1988:1060).
17 § har upphävts genom förordning (1988:811).
18 § har upphävts genom förordning (1988:811).
19 § har upphävts genom förordning (1988:811).
20 § För kurs som ingår i allmän utbildningslinje vid läroanstalt skall
finnas en kursplan.
21 § I kursplan skall anges
1. kursens benämning,
2. kursens poängtal,
3. syftet med kursen,
4. det huvudsakliga innehållet i kursen,
5. den huvudsakliga karaktären av den undervisning och de läromedel som
kan, bör eller skall förekomma i kursen,
6. de föreskrifter om krav på förkunskaper och om andra villkor som
gäller för t illträdet till kursen eller moment inom kursen,
7. formerna för att bedöma de studerandes prestationer,
8. föreskrifter om rätten att genomgå förnyat prov samt
9. de övriga föreskrifter som behövs.
I kursplanen skall även anges om kursen är uppdelad i delar.
Om litteratur förekommer som läromedel i en kurs skall litteraturen
förtecknas. Förordning (1992:716).
22 § Kursplaner skall fastställas av linjenämnden. Om en kurs hör till
flera linjenämnders verksamhetsområden, skall kursplanen fastställas av
linjenämnderna i samråd. Om linjenämnderna inte kan komma överens, skall
frågan överlämnas till styrelsen för utbildningen.
När en kursplan fastställs skall behovet av att utnyttja kursen som en
fristående kurs beaktas. Förordning (1988:811).
23 § För två eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer får
finnas ett gemensamt inledande studieprogram.
Inledande studieprogram skall omfatta 40 poäng, om ej särskilda skäl
föranleder annat.
Föreskrifter om inledande studieprogram meddelas i utbildningsplanerna.
24 § Lokal utbildningslinje inrättas av styrelse för utbildning.
25 § Lokal utbildningslinje bör förbereda för verksamhet inom ett visst
yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet.
25 a § Lokal utbildningslinje får bygga på allmän utbildningslinje eller
annan lokal utbildningslinje.
26 § Lokal utbildningslinje skall knyta an till styrelsens
verksamhetsområde i fråga om högskoleutbildning eller forskning. Sådan
linje får inrättas endast om det är ändamålsenligt med hänsyn till
lokala förutsättningar och möjligt inom ramen för de resurser som står
till förfogande och de riktlinjer som kan ha meddelats. Lokal
utbildningslinje får ej inrättas för behov som tillgodoses genom allmän
utbildningslinje eller påbyggnadslinje.
27 § Styrelsen för utbildningen får förlägga del av utbildningen inom
lokal utbildningslinje till annan läroanstalt än den vid vilken linjen
har inrättats. Styrelsen för den andra läroanstalten skall ha samtyckt
härtill.
28 § Lokal utbildningslinje som inte bygger på allmän eller annan lokal
utbildningslinje skall omfatta lägst 60 och högst 160 poäng, om inte
särskilda skäl föranleder annat.
Lokal utbildningslinje som bygger på allmän eller annan lokal
utbildningslinje skall omfatta lägst 20 poäng. Förordning
(1988:1060).
29 § Föreskrifterna i 7--12 §§ äger motsvarande tillämpning på lokal
utbildningslinje. Förordning (1988:1060).
30 § För lokal utbildningslinje skall finnas en utbildningsplan.
Föreskrifterna i 14 § skall i tillämpliga delar äga motsvarande
tillämpning på utbildningsplan för lokal utbildningslinje.
31 § Utbildningsplan för lokal utbildningslinje skall fastställas av
linjenämnden.
32 § Föreskrifterna i 20--22 §§ skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om kursplan för kurs som ingår i lokal utbildningslinje.
33 § Om gemensamt inledande studieprogram finns föreskrifter i 23 §.
34 § Individuell utbildningslinje får finnas för att tillgodose en eller
flera studerandes särskilda önskemål om kombination av kurser eller
andra utbildningsmoment.
35 § Individuell utbildningslinje får inrättas av styrelse för
utbildning.
Individuell utbildningslinje skall knyta an till högskoleenhetens
verksamhetsområde .Sådan linje får inrättas endast inom ramen för de
resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha
meddelats. Förordning (1988:1060).
36 § Individuell utbildningslinje inrättas för att tillgodose en
studerandes önskemål om ett visst innehåll för en linje. Innehållet för
linjen bestäms antingen
1. genom att en utbildningsplan fastställs för den studerande, eller
2. genom att den studerande successivt väljer innehållet.
Om tillgängliga resurser inte medger att samtliga begärda linjer enligt
första stycket 1 inrättas, får styrelsen för utbildningen begränsa
antalet linjer. Vid beslut om sådan begränsning skall styrelsen i
tillämpliga delar iaktta de föreskrifter som gäller för urval till
allmän eller lokal utbildningslinje enligt 5 kap. 24--38 och 40 §§.
För individuell utbildningslinje som avses i första stycket 2 finns
föreskrifter om urval i 5 kap. 42 §. Förordning (1988:1060).
37 § Individuell utbildningslinje skall bestå av två eller flera kurser
eller andra utbildningsmoment. Förordning (1986:460).
38 § I fråga om omfattningen av individuell utbildningslinje äger
föreskrifterna i 28 § motsvarande tillämpning.
39 § För individuell utbildningslinje som avses i 36 § första stycket 1 skall finnas en utbildningsplan och för linje som avses i 36 § första
stycket 2 en förteckning över de kurser och andra utbildningsmoment som
en studerande får välja. Utbildningsplan och förteckning skall
fastställas av styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen
utser. Förordning (1986:460).
40 § Påbyggnadslinje bygger på allmän utbildningslinje.
41 § Påbyggnadslinjer finns enligt bilaga 4 till denna förordning.
42 § Föreskrifterna om allmän utbildningslinje i detta kapitel skall äga
motsvarande tillämpning på påbyggnadslinje.
1 § En fristående kurs inom den grundläggande högskoleutbildningen skall
tillgodose sådana behov av fortbildning eller vidareutbildning och
sådana andra behov av eller önskemål om utbildning som inte motsvaras av
linjer.
En fristående kurs skall även kunna tillgodose behov av kompletterande
utbildning för studerande som önskar gå över till forskarutbildning men
som inte uppfyller villkoren för särskild behörighet att antas till
sådan utbildning. Förordning (1988:811).
2 § En fristående kurs kan avse utbildning som inte ingår i någon linje
vid högskoleenheten. Sådan fristående kurs inrättas av
högskolestyrelsen. Kursplaner för dessa fristående kurser fastställs av
den linjenämnd som högskolestyrelsen anger. Förordning (1988:811).
3 § Efter beslut av högskolestyrelsen får som fristående kurs även
utnyttjas en kurs som ingår i någon av linjerna vid högskoleenheten.
Linjenämnden skall fastställa kursplaner för dessa fristående kurser.
Förordning (1988:811).
4 § När en fristående kurs inrättas skall hänsyn tas till behovet av
utbildning även för dem som är bosatta på andra orter än den där
högskoleenheten finns. Förordning (1990:745).
5 § I en fristående kurs kan det ingå specialarbete eller praktik.
Förordning (1988:811).
6 § Varje fristående kurs skall ges ett poängtal. Detta omfattar även
sådan praktik som anges i 5 §.
En fristående kurs får omfatta högst 60 poäng. Om det föreligger
särskilda skäl får kursen omfatta högre poängtal än 60. Förordning
(1988:811).
7 § har upphävts genom förordning (1988:811).
8 § har upphävts genom förordning (1988:811).
1 § Föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning
finns i 10 och 11--13 §§ högskolelagen (1977:218). Förordning (1989:73).
2 § Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas enligt 37 § högskolelagen
(1977:218) av regeringen eller av den myndighet som regeringen utser.
Förordning (1989:73).
3 § Villkor för behörighet att antas till grundläggande
högskoleutbildning omfattar villkor för dels allmän, dels särskild
behörighet. Förordning (1989:73).
4 § Om den sökande saknar de formella meriter som föreskrivits som
behörighetsvillkor, skall antagningsmyndigheten bedöma om den sökande
har motsvarande meriter.
Om det föreligger särskilda skäl får antagningsmyndigheten besluta om
dispens från något eller några behörighetsvillkor. Förordning (1989:73).
5 § I 7--9 §§ finns föreskrifter om behörighet för
1. allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 5,
2. lokala utbildningslinjer som inte bygger på en annan
utbildningslinje,
3. individuella utbildningslinjer och
4. fristående kurser. Förordning (1989:73).
6 § För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas
före skrifter om behörighet av regeringen eller i fråga om sådana
allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuniversitet
av styrelsen för lantbruksuniversitetet.
Den myndighet som fastställer utbildningsplan för lokala
utbildningslinjer som b ygger på annan utbildningslinje meddelar
föreskrifter om behörighet för dessa linjer. Förordning (1992:716).
7 § Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan har gått igenom en
tvååri g linje eller en treårig linje eller de tre första årskurserna av
den fyraåriga tekniska linjen eller som har motsvarande utbildni ng
samt
1. har följt en sådan fullständig studiekurs som avses i
gymnasieförordningen (1 992:394),
2. har fått betyg i alla de ämnen i vilka betyg sätts,
3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar en slutförd
lärokurs om mi nst två årskurser i gymnasieskolan.
Närmare föreskrifter om vilken annan svensk utbildning inom
gymnasieskolan, stat lig eller kommunal vuxenutbildning, folkhögskolan
eller annan utbildning som ger allmän behörighet samt om vilken
utbildning som ger de kunskaper i svenska och engelska som krävs för
allmän behörighet meddelar regeringen särskilt. Förordning (1992:716).
8 § Allmän behörighet har även den som
1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
2. varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderhalvår då
utbildningen börj ar eller på annat sätt förvärvat motsvarande
erfarenhet,
3. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser i gymnasieskolan och
4. är svensk medborgare eller är bosatt i Sverige och har bosatt sig i
riket i annat syfte än att studera.
Den som har annat modersmål än svenska, danska, norska, isländska eller
färöiska har allmän behörighet enligt denna paragraf om han har sådana
kunskaper i svenska som regeringen föreskriver särskilt. Förordning
(1992:716).
9 § Allmän behörighet har även den som
1. har utländsk utbildning som i huvudsak motsvarar sådan svensk
utbildning som anges i 7 § punkt 1 och 2,
2. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser i gymnasieskolan och
3. har de kunskaper i övrigt som anges i andra eller tredje stycket.
Den som har svenska, danska, norska, isländska eller färöiska som
modersmål och som fått sådan utbildning som avses i första stycket 1 skall antingen i sista årskursen av utbildningen ha fått betyg i det s
pråk som har använts vid denna utbildning eller ha kunskaper i svenska
som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser på nå gon linje i
gymnasieskolan.
Den som har annat modersmål än som angetts i andra stycket skall ha
sådana kunsk aper i svenska som regeringen föreskriver särskilt.
Förordning (1992:716).
10 § Föreskrifter med villkor för särskild behörighet skall meddelas i
utbil dningsplanen och kursplanen om regeringen inte föreskriver något
annat. För de allmänna linjer som anordnas av Sveriges lantbru
ksuniversitet fastställer styrelsen villkoren för särskild behörighet.
För övriga allmänna utbildningslinjer fastställs villkoren av
regeringen. Förordning (1992:716).
11 § Kraven på särskilda förkunskaper skall avse kunskaper i ämne i
gymnasieskolan eller inom motsvarande utbildning.
Även andra villkor får uppställas som betingas av utbildningen eller som
är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Förordning (1989:73).
12 § Kraven skall avse lägst betyget 3 i det eller de ämnen som fordras.
Kravet på betyg kan även avse medelvärdet 3,0 av betygen i de ämnen som
ingår i förkunskapskraven. Om det föreligger synnerliga skäl kan för
viss utbildning högre betyg än 3 krävas i ett enskilt ämne. Förordning
(1989:73).
13 § Den som söker till en fristående kurs och som är minst 25 år och
har mi nst fyra års yrkeserfarenhet behöver inte dokumentera de
förkunskaper i ämne i gymnasieskolan som krävs för allmän eller s
ärskild behörighet. Den sökande får själv avgöra om han har erforderliga
kunskaper.
Den som inte har svenska som modersmål skall dock styrka sina kunskaper
i svenska.
Antagningsmyndigheten får besluta om självprövningsrätten skall gälla
även andra sökande till fristående kurs. Förordning (1992:716).
14 § Vid urval till högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer
enligt bilaga 7 och lokala utbildningslinjer som inte bygger på annan
linje skall finnas ett betygsurval och ett provurval. Förordning
(1989:73).
15 § Andelen platser som tillsätts genom betygsurval och provurval får
vari era mellan olika utbildningslinjer inom intervallet 1/3--2/3.
Fördelningen för allmänna utbildningslinjer bestäms av Verket för
högskoleservic e och styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet och för
lokala utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen, efter de
riktlinjer som regeringen kan ha meddelat. Förordning (1992:716).
16 § Sökande som uppfyller kraven för båda urvalen skall ingå i båda.
Förordning (1989:73).
17 § Antagningsmyndigheten får utanför betygs- och provurvalet anta
enstaka sökande på grund av särskilda skäl. Förordning (1989:73).
18 § För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas
fö reskrifter om urval av regeringen särskilt eller i fråga om sådana
allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuni
versitet av styrelsen för Lantbruksuniversitetet. Förordning (1992:716).
19 § I betygsurvalet skall ingå följande grupper
1. de som genomgått treårig eller de tre första åren av fyraårig
gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning,
2. de som genomgått tvåårig gymnasieutbildning eller treårig
yrkesinriktad gymnasieutbildning eller motsvarande samt
3. de som har allmän behörighet genom utbildning vid folkhögskola och
studieomdöme från utbildningen.
Platserna skall fördelas mellan dessa grupper i proportion till antalet
sökande i varje grupp.
En sökande med utländsk förutbildning får delta i betygsurvalet på
motsvarande villkor.
En sökande får delta i urvalet till den eller de grupper till vilka han
uppfyller kraven. Förordning (1989:73).
20 § Sökande i betygsurvalet skall antas på grundval av betygspoäng
eller p oäng för studieomdöme. Betygspoängen utgörs av medelvärdet av
betygen i de ämnen som ingår i avgångsbetyget.
Betyg i frivilligt ämne och i ämne som kompletterats för behörighet
skall medräk nas om ämnet krävs för behörighet. Betyg i ämnet idrott
skall medräknas om medelvärdet därigenom blir högre.
Betyg i annan betygsskala än 1--5 skall omräknas enligt föreskrifter som
regerin gen meddelar särskilt. Förordning (1992:716).
21 § Föreskrifter om poäng för studieomdöme meddelas av regeringen
särskilt. Förordning (1992:716).
22 § I provurvalet skall sådana sökanden ingå som deltagit i
högskoleprovet. Förordning (1990:106).
23 § Av sökandena i provurvalet skall hälften antas på grundval av poäng
fö r högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet, och hälften enbart
på grundval av poäng för högskoleprov.
Poäng för högskoleprov är 0,1 till 2,0 och resultatet är giltigt i två
år.
Poäng för arbetslivserfarenhet ges med 0,5 poäng efter fem års arbete på
minst h alvtid. Arbete parallellt med studier i gymnasieskolan får inte
medräknas. Förordning (1992:716).
24 § De som vill delta i högskoleprovet skall erlägga en avgift i
samband med anmälan. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Förordning
(1989:73).
25 § Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom
1. arbete i en eller flera anställningar,
2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare,
3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år,
4. arbete i eget hem med vård av en eller flera personer som på grund av
sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt
5. värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och
vapenfri tjänst. Förordning (1989:73).
26 § Företräde i betygsurvalet bestäms av ett jämförelsetal som utgörs
av betygspoäng eller av poäng för studieomdöme.
Företräde i provurvalet bestäms av ett jämförelsetal som består av
summan av poäng för högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet.
Alla poängtal anges med en decimal. Om den andra decimalen är fem eller
högre skall den första decimalen höjas till närmast högre tal.
Förordning (1989:73).
27 § När sökande har lika jämförelsetal skall först de sökande antas som
ti llhör visst kön så länge dess andel av de antagna understiger 30 procent.
Därefter antas sökande som har angivit utbildningen som tidigare
alternativ än v ad övriga återstående sökande gjort.
Ytterligare föreskrifter om företräde meddelas av regeringen särskilt.
Förordning (1992:716).
Urval till fristående kurser m. m.
28 § Vid urval till fristående kurser skall en eller flera av
urvalskriterierna, betyg, behov av utbildning, tidigare utbildning,
högskoleprov och arbetslivserfarenhet användas. Även av sökande
åberopade särskilda skäl skall kunna läggas till grund för urvalet.
Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier för urvalet som
skall användas. Förordning (1989:73).
29 § Vid urval till individuella utbildningslinjer med successivt val av
kurser skall urval till den första kursen ske med utgångspunkt i de
kriterier som tillämpas vid urval till allmänna utbildningslinjer.
Förordning (1989:73).
30 § Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier som skall
användas vid urval till lokala utbildningslinjer som bygger på annan
utbildningslinje samt individuella utbildningslinjer med fastställd
utbildningsplan. Förordning (1989:73).
31 § Den som vill delta i grundläggande högskoleutbildning skall anmäla
det ta till den myndighet som avgör frågan om antagning. Anmälan skall
göras inom den tid och på det sätt regeringen föreskri ver.
Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för
sent, om det finns särskilda skäl för det. Förordning (1992:716).
32 § Beträffande allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer avgörs
frå gor om antagning
1. för de allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 9 samt för de
påbyggnads linjer som regeringen föreskriver särskilt av Verket för
högskoleservice eller, efter dess bemyndigande, av styrelsen för
utbildninge n eller det organ som styrelsen utser,
2. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i kommunal
högskoleutbild ning och för statlig sjukgymnastutbildning av
Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning,
3. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i övrigt av
högskolestyre lsen eller det organ som styrelsen utser. Förordning
(1992:716).
33 § Beträffande lokala och individuella utbildningslinjer avgörs frågor
om antagning
1. för lokala utbildningslinjer i statlig högskoleutbildning av
högskolestyrelsen,
2. för lokala utbildningslinjer i kommunal högskoleutbildning av
styrelsen för u tbildningen eller, om Landstingsförbundets
antagningsnämnd för högskoleutbildning efter framställan av styrelsen
så medger, av nämnden,
3. för individuella utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen
eller av org an som styrelsen utser. Förordning (1992:716).
34 § Beträffande fristående kurser avgörs frågor om antagning av
styrelsen för utbildningen eller av organ som styrelsen utser.
Förordning (1989:73).
35 § I Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning skall
företrädare för de studerande och de anställda som berörs av
utbildningen ha rätt att ingå. Förordning (1989:73).
36 § Antagningsmyndigheten skall lämna skriftligt besked till den som
åbero par allmän behörighet enligt 9 § om denne uppfyller villkoren för
behörighet att antas till grundläggande högskoleutbildning.
Annan antagningsmyndighet än Verket för högskoleservice bör samråda med
verket i de fall någon begär besked om sin behörighet och till stöd för
sin allmänna behörighet enligt 7--9 §§ åberopar utbildning ell er
kunskaper som är svåra att bedöma, innan antagningsmyndigheten lämnar
besked om behörigheten.
Verket för högskoleservice är skyldigt att på begäran av viss person
lämna skrif tligt besked om denne uppfyller villkoren för allmän
behörighet.
Besked som lämnats om att någon är behörig att antas till grundläggande
högskole utbildning är bindande vid senare antagning till sådan
utbildning vid varje läroanstalt där den meddelas. Förordning
(1992:716).
37 § har upphävts genom förordning (1992:716).
1 § Kan ej alla studerande på en allmän eller lokal utbildningslinje vid
en läroanstalt beredas plats på en av två eller flera alternativa kurser
inom linjen sker ett urval.
2 § Vid urval till viss kurs som avses i 1 § skall företräde ges den
studerande, som antingen har anmält att han önskar plats endast vid
denna kurs eller som i sin anmälan har angivit denna kurs som det första
av två eller flera alternativ. Därefter ges företräde åt den studerande
som i sin anmälan har angivit kursen som ett tidigare alternativ än
övriga studerande gjort. Detta gäller inte om annat föranleds av de
studerandes behov av utbildningen, tidigare utbildning och
yrkesverksamhet. Om de studerande inte kan skiljas åt skall lottning
ske. Förordning (1988:811).
Anstånd för antagna samt studieuppehåll och byte av
utbildningslinje eller läroanstalt
3 § Om det föreligger särskilda skäl får styrelsen för utbildningen
medge att den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning får
anstånd med studiernas påbörjande och att studerande får fortsätta
studierna efter ett uppehåll samt att studerande på en linje får övergå
till en annan linje eller till samma linje vid annan läroanstalt. Avser
bytet övergång till annan läroanstalt prövas frågan av styrelsen för
denna. Förordning (1988:1060).
3 a § Föreskrifter om antagning till del av grundläggande
högskoleutbildning på linje samt om anstånd, studieuppehåll och byte
enligt 3 § meddelar regeringen särskilt. Förordning (1992:716).
4 § har upphävts genom förordning (1988:811).
5 § har upphävts genom förordning (1988:1060).
6 § har upphävts genom förordning (1988:811).
7 § har upphävts genom förordning (1988:811).
1 § Inom den grundläggande högskoleutbildningen skall betyg sättas på
kurs.
I utbildningsplan eller i kursplan kan föreskrivas att betyg inte skall
sättas eller skall sättas i annan omfattning än som anges i första
stycket.
Regeringen kan föreskriva att betyg skall sättas i annan omfattning än
som anges i första stycket. Förordning (1988:1060).
2 § I fråga om praktik som utgör ett från kurs fristående
utbildningsmoment skall betyg sättas endast om så anges i
utbildningsplanen.
3 § Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd
och väl godkänd, eller endast uttrycken underkänd och godkänd.
För viss grundläggande högskoleutbildning kan, om det föreligger
särskilda skäl, föreskrivas att betyg skall sättas på annat sätt.
Föreskrifter om betyg meddelas av regeringen särskilt eller, i fråga om
Sveriges lantbruksuniversitet, av universitetets styrelse. Förordning
(1992:716).
4 § Betyg skall bestämmas av lärare som utses av linjenämnden eller det
organ nämnden bestämmer. Förordning (1988:1060).
5 § I utbildningsplanen för allmän utbildningslinje, lokal
utbildningslinje eller påbyggnadslinje skall tas in de föreskrifter om
betygsättning som behövs, utöver 1--4 §§, för att utbildningen på linjen
skall kunna gås igenom på ett ändamålsenligt sätt.
6 § Studerande som har underkänts i prov har rätt att genomgå förnyat
prov för att få godkänt betyg. Närmare föreskrifter om rätten att
genomgå ett förnyat prov skall meddelas i lokal utbildningsplan eller
kursplan.
Studerande, som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del
av kurs, har rätt att hos det organ som utser den lärare som skall
bestämma betyget för kursen eller del av kursen, begära att en annan
lärare utses för att bestämma betyget för honom.
Den som har godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre
betyg. Förordning (1988:811).
7 § Har studerande vid en läroanstalt inom landet gått igenom viss
grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har han rätt att
tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid annan
läroanstalt.
8 § Studerande, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i
Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med
godkänt resultat, har rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande
grundläggande högskoleutbildning här i landet. Föreskrifter om
tillgodoräknande av utbildning i nordiskt land skall meddelas av
regeringen eller, i fråga om Sveriges lantbruksuniversitet, av
universitetets styrelse. Förordning (1992:716).
9 § Studerande har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än som
avses i 7 eller 8 §. Studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande
kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.
Frågan om tillgodoräknande prövas, efter framställning av den
studerande, i fråga om utbildning på en linje av linjenämnden och i
annat fall av den myndighet som fastställer kursplanen.
Framställningen skall bifallas om den utbildning eller de kunskaper och
färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan beskaffenhet och
har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för
vilken de är avsedda att tillgodoräknas. När framställningen prövas
skall det tas skälig hänsyn till syftet med utbildningen som helhet
enligt den för linjen eller kursen fastställda planen. Förordning
(1988:811).
10 § Studerande som har godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment
eller som i övrigt på ett tillfredsställande sätt har gått igenom kurs
eller annat utbildningsmoment, skall på begäran få bevis över
utbildningen (utbildningsbevis). Förordning (1988:1060).
11 § Utbildningsbevis kan avse en eller flera kurser eller andra
utbildningsmoment som den studerande har gått igenom.
I utbildningsbevis skall de kurser och andra utbildningsmoment anges i
vilka den studerande har fått lägst betyget godkänd. Poängtal samt betyg
som har givits skall anges. I fråga om kurser och andra
utbildningsmoment där betyg inte skall ges, skall i beviset anges vilka
kurser och andra utbildningsmoment som den studerande har fullgjort. I
utbildningsbevis skall datum för betyg anges. Förordning (1988:1060).
12 § Om utbildningsbeviset avser samtliga utbildningsmoment som för den
studerande ingår i en linje, skall linjens benämning och poängtal anges
i beviset.
Om utbildningen inom fristående kurser motsvarar utbildningen enligt en
viss allmän eller lokal linje skall första stycket tillämpas.
Förordning (1988:811).
13 § Styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser kan
besluta att i utbildningsbevis skall ingå eller till beviset skall
fogas en beskrivning över utbildningen.
14 § Utbildningsbevis skall utfärdas, om inte regeringen eller myndighet
som regeringen utser föreskriver annat,
1. vid statlig högskoleenhet av rektorsämbetet, och
2. vid grundläggande högskoleutbildning i övrigt av den arbetstagare som
styrelsen för utbildningen utser.
Skall utbildningsbevis avse utbildning vid mer än en läroanstalt, skall
beviset utfärdas av den läroanstalt där den studerande senast har
godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning. Därvid skall första
stycket äga motsvarande tillämpning. Förordning (1988:811).
15 § Till utbildningsbevis kan knytas en examensbenämning.
Examensbenämningen bö r utformas så att den ger en meningsfull
information om utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga
inriktning . Examensbenämningen skall översättas till det engelska
språket. Närmare föreskrifter om examensbenämning meddelar regeringen
särskilt. Förordning (1992:716).
1 § Allmänna riktlinjer för forskarutbildning finns i 2, 5 och 7 §§
högskolelagen (1977:218).
2 § Utöver de allmänna riktlinjer som avses i 1 § skall gälla att
forskarutbildning skall anordnas så att de studerande förvärvar
kunskaper, utöver vad som ges i grundläggande högskoleutbildning, samt
färdigheter i forskningsmetodik och erfarenheter av forskning.
3 § Forskarutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer av föreskrifter
som kan ha meddelats av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Läsåret skall delas på två terminer.
4 § Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av
högskolestyrelserna. Förordning (1988:811).
5 § Undervisning och prov inom ramen för forskarutbildning får förläggas
även till annan tid än läsår om det är motiverat med hänsyn till
utbildningens art eller de studerandes önskemål. Beslut härom fattas av
högskolestyrelsen eller det organ som styrelsen utser. Förordning
(1988:1060).
6 § Forskarutbildning skall anordnas inom de fakulteter och vid de
högskoleenheter som anges i bilaga 10 till denna förordning. Har en
fakultet enligt vad som föreskrivs i 14 kap. 3 § indelats i sektioner
skall forskarutbildningen inom fakulteten anordnas inom sektionerna.
Utöver vad som följer av första stycket skall forskarutbildning anordnas
inom forskningsområden som regeringen bestämmer. För sådana
forskningsområden gäller de föreskrifter som regeringen meddelar
särskilt.
7 § Forskarutbildning anordnas inom de ämnen där det finns lärare som
kan ge handledning av den omfattning som anges i 15 och 16 §§. För varje
fakultet eller sektion och högskoleenhet skall ämnen fastställas
antingen av fakultets- eller sektionsnämnden eller av något av de organ
som avses i 23 § tredje och femte styckena, 24 a § och 25 §
högskolelagen (1977:218).
Forskarutbildningen inom ett ämne kan ges olika inriktningar.
Forskarutbildningen omfattar för varje studerande ett av de ämnen som
avses i första stycket. Förordning (1988:811).
7 a § Forskarutbildning skall om det är ändamålsenligt och möjligt
anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.
8 § Forskarutbildning får avslutas med doktorsexamen.
Doktorsexamen skall ges beteckning, som svarar mot namnet på den
fakultet, inom vilken examen avlägges. Om särskilda skäl föreligger får
doktorsexamen ges annan benämning.
En examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis som avses i 39 §
andra styc ket enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.
Förordning (1992:716).
9 § Forskarutbildningen anordnas där så är ändamålsenligt, i samarbete
med lärare inom andra fakulteter och sektioner inom högskoleenheten och
vid andra högskoleenheter samt med andra myndigheter och inrättningar
som bedriver forskning. Förordning (1988:811).
10 § Föreskrifterna nedan i detta kapitel om fakultets- eller
sektionsnämnder gäller även för sådana andra organ som avses i 24 a och 25 §§ högskolelagen (1977:218).
11 § Fordringarna för doktorsexamen skall bestämmas och utbildningen
planläggas så, att studierna normalt kräver fyra läsår. Därvid
förutsätts att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels
ägnar sig helt åt studierna, dels utnyttjar undervisningen effektivt.
För studerande som har tjänst som assistent skall utbildningen normalt
planläggas så, att studierna för doktorsexamen kräver högst fem år.
I tid som anges i första eller andra stycket inräknas inte den tid för
klinisk verksamhet, som inom medicinsk, odontologisk eller
veterinärmedicinsk fakultet behövs för forskarutbildning inom ett
kliniskt ämne. Förordning 1988:811).
12 § För varje ämne inom en fakultet eller sektion, inom vilket
forskarutbildning anordnas vid en högskoleenhet, skall finnas en
studieplan.
13 § I varje studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges
1. syftet med utbildningen,
2. det huvudsakliga innehållet i utbildningen,
3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
4. de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att antagas
till utbildningen eller till en viss del av utbildningen,
5. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen,
6. de krav på kunskaper och vetenskaplig skicklighet som gäller för
doktorsexamen,
7. de prov som ingår i utbildningen.
Kraven på kunskaper för doktorsexamen skall avse dels moment som skall
gälla för samtliga studerande som följer studieplanen, dels moment som
skall fastställas för varje studerande särskilt av handledare efter
samråd med den studerande enligt riktlinjer som anges i studieplanen.
Skall det finnas sådana etapper inom utbildningen som avses i 7 a §,
skall detta anges i studieplanen.
14 § Studieplan för forskarutbildning skall fastställas av fakultets-
eller sektionsnämnden.
15 § För varje studerande inom forskarutbildningen skall utses en eller
flera handledare.Utses flera handledare skall en av dessa utses till
huvudhandledare. Forskarstuderande har rätt till handledning,
heltidsstuderande under fyra år och deltidsstuderande som innehar
arvodestjänst som assistent under fem år. Annan deltidsstuderande har
rätt till handledning av motsvarande omfattning.
Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnden medge
att viss studerande ges handledning under längre tid eller, i fråga om
deltidsstuderande, i större omfattning än som avses i första stycket.
Förordning (1988:1060).
16 § Forskarstuderande inom kliniskt ämne inom medicinsk, odontologisk
eller veterinärmedicinsk fakultet har rätt till handledning även under
den tid för klinisk verksamhet som behövs för forskarutbildningen.
Förordning (1988:1060).
17 § Till forskarutbildning får endast antas det antal studerande som
kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor
i övrigt. Beslut om det högsta antal studerande, som under ett läsår får
finnas antagna till forskarutbildning, fattas av fakultets- eller
sektionsnämnd efter förslag av berörd institution. Förordning
(1988:1060).
18 § Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels
villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet, och
som har sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom
utbildningen.
19 § Allmän behörighet att antagas till forskarutbildning har den som på
ett tillfredsställande sätt har gått igenom allmän, lokal eller
individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om
minst 80 poäng.
En sådan allmän utbildningslinje som enligt bilaga 3 omfattar 80 poäng
eller mer, skall ge allmän behörighet även om regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer har beslutat att linjen för vissa studerande
skall omfatta mindre än 80 poäng.
20 § Föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till
forskarutbi ldning meddelas i studieplan enligt riktlinjer som, för
forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets
område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid
Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.
Förordning (1992:716).
21 § Krav som avses i 19 eller 20 § skall anses vara uppfyllt även av
den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak
motsvarande kunskaper.
Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnd för en
enskild sökande medge undantag från villkor för allmän behörighet.
22 § Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning är
graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Fakultets- eller sektionsnämnden meddelar i studieplan föreskrifter om
urvalet b land behöriga sökande enligt riktlinjer, som för
forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets
område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid
Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.
Förordning (1992:716).
23 § Den som vill antas till forskarutbildningen vid en högskoleenhet
skall anmäla det till rektorsämbetet inom den tid och i den ordning som
ämbetet föreskriver.
Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för
sent om det föreligger särskilda skäl. Förordning (1988:811).
24 § har upphävts genom förordning (1988:811).
25 § Fråga om antagning prövas i den ordning som följer av 15 kap.
7--12 §§. Förordning (1988:1060).
26 § Doktorsexamen får avläggas av studerande som har gått igenom
forskarutbildning.
Doktorsexamen får avläggas också av den som inte har gått igenom
forskarutbildning, om han är behörig att antas som studerande inom
forskarutbildning. Föreskrift om studerande i 27--39 §§ gäller även
sådan person. Förordning (1988:1060).
27 § För doktorsexamen fordras att den studerande har fått betyget
godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen samt för en
vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Dessutom krävs att han
muntligen har försvarat doktorsavhandlingen vid en offentlig
disputation.
28 § Prov som ingår i forskarutbildning skall bedömas med något av
betygen underkänd och godkänd.
När prov bedömes skall hänsyn tagas till såväl grundligheten av den
studerandes kunskaper som den grad av mogenhet och förmåga till
självständigt omdöme och kritisk analys som den studerande har visat.
Betyg skall bestämmas av lärare som utses av fakultets- eller
sektionsnämnden eller organ som nämnden bestämmer.
29 § Studerande, som vid en högskoleenhet har godkänts i prov som ingår
i forskarutbildning, har rätt att tillgodoräkna sig detta även vid annan
högskoleenhet.
Lärare som bestämmer betyg får medge studerande rätt att tillgodoräkna
sig utbildning vid utländsk läroanstalt.
30 § Doktorsavhandling skall utformas antingen som ett enhetligt,
sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en
sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av
dessa (sammanläggningsavhandling) som den studerande har författat ensam
eller gemensamt med annan person.
Doktorsavhandling skall skrivas på svenska, danska, norska, engelska,
franska el ler tyska. I fråga om språkvetenskapligt ämne får fakultets-
eller sektionsnämnd medge att doktorsavhandling skrives på annat spr
åk. Doktorsavhandling som ej har skrivits på engelska, franska eller
tyska skall innehålla en sammanfattning på något av dess a språk.
Till doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat engelskspråkigt
referat. Förordning (1992:716).
31 § Doktorsavhandling skall under minst tre terminsveckor omedelbart
före disputationen finnas tillgänglig vid högskoleenhetens bibliotek i
det antal exemplar som behövs för att möjliggöra en tillfredsställande
granskning av avhandlingen vid disputationen.
Minst tre terminsveckor före disputationen skall doktorsavhandlingen
sändas dels till varje sådan institution vid högskoleenhet inom vars
verksamhetsområde ämnet för avhandlingen faller, dels till bibliotek vid
sådan högskoleenhet vid vilken det finns arbetstagare som är ledamöter i
det fakultets- eller sektionskollegium inom vars verksamhetsområde
doktorsavhandlingen faller.
Om det föreligger särskilda skäl, får rektorsämbetet medge att viss
doktorsavhandling görs tillgänglig eller utsänds senare än som anges i
första respektive andra stycket. Förordning (1988:811).
32 § Disputation skall äga rum under terminstid på tid och plats som
rektorsämbetet bestämmer. Tillkännagivande av rektorsämbetets beslut
skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla minst tre terminsveckor
före disputationen.
Om särskilda skäl föreligger, får rektorsämbetet medge att viss
disputation får ske under annan tid än terminstid. I sådant medgivande
får ämbetet även medge att doktorsavhandlingen får göras tillgänglig och
utsändas enligt 31 § under annan tid än terminstid. Tillkännagivande om
tiden för sådan disputation skall anslås på högskoleenhetens
anslagstavla minst tre veckor före disputationen.
33 § Disputation skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall
finnas en opponent (fakultetsopponent). Ordförande och fakultetsopponent
utses av fakultets- eller sektionsnämnden.
34 § Åhörarna vid disputationen har rätt att ställa frågor till den
studerande i den ordning ordföranden bestämmer. Förordning (1988:1060).
35 § Doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd
eller godkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i
avhandlingen och till försvaret av avhandlingen.
Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer
gemensamt får godkännas som doktorsavhandling för sådan författare vars
insatser kan särskiljas.
När sammanläggningsavhandling bedömes, får vetenskaplig uppsats, som den
studerande har författat gemensamt med annan person, beaktas endast i
den mån den studerandes insatser kan särskiljas.
36 § Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd.
Denna skall utses särskilt för varje avhandling.
37 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Antalet
ledamöter skall bestämmas och utses av fakultets- eller sektionsnämnden.
Flertalet av ledamöterna i betygsnämnden skall hämtas utanför den
institution som den studerande tillhör om det inte finns särskilda skäl
mot detta. Minst en av dem bör utses bland lärare inom en annan fakultet
eller vid en annan högskoleenhet. Nämnden utser ordförande inom sig.
Den lärare som har utsetts att vara handledare skall vara närvarande vid
sammanträden med nämnden och delta i överläggningarna men inte i
besluten.Har flera handledare utsetts skall detta gälla
huvudhandledaren. Endast om det finns särskilda skäl för detta, får
handledare utses till ledamot i nämnden.
Fakultetsopponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med
nämnden och att delta i överläggningarna men inte i besluten.
Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Som
nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Om
avhandlingen godkänns, får skälen för nämndens beslut inte redovisas i
protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om de skäl som
en enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan
ordning.
Om avhandlingen underkänns, får däremot skälen för nämndens beslut
redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om
de skäl som en enskild ledamot i sådant fall kan ha anfört i skiljaktig
mening eller i annan ordning. Förordning (1988:1060).
38 § Bevis om doktorsexamen skall utfärdas av rektorsämbetet.
39 § Den som utan att uppfylla fordringarna för doktorsexamen har
godkänts i prov för sådan examen får på begäran bevis därom. Beviset
skall utfärdas av rektorsämbetet.
Motsvarande skall gälla i fråga om den som utan att uppfylla
fordringarna för doktorsexamen har godkänts i samtliga moment som ingår
i en sådan etapp som avses i 7 a §. I 8 § tredje stycket ges
föreskrifter om att en examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis
som avses i detta stycke.
TREDJE AVDELNINGEN
1 § har upphävts genom förordning (1988:811).
2 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på högskoleenheterna
med undantag av 2, 4, 11--13, 19, 21--26 och 30 §§. Vid tillämpningen av
verksförordningen förstås med chefen för myndigheten, rektorsämbetet.
Vid universiteten, tekniska högskolan i Stockholm, karolinska
institutet, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå får dock
högskolestyrelsen inrätta personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 §
verksförordningen. Sådan nämnd består -- förutom av rektorn och de
företrädare för de anställda som ingår i högskolestyrelsen -- av
förvaltningschefen samt ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen
utser. Rektorn är nämndens ordförande. Förordning (1990:957).
3 § En högskoleenhet eller ett organ inom högskolan får inte utan
regeringens medgivande i varje enskilt fall delta i bildande av
stiftelser, aktiebolag eller handelsbolag eller bedriva verksamhet i
sådan form.
1 § Enligt 17 § högskolelagen (1977:218) skall styrelsen för statlig
högskoleenhet (högskolestyrelsen) ha inseende över högskoleenhetens alla
angelägenheter och svara för att enhetens uppgifter fullgöres.
2 § Högskolestyrelsen skall särskilt
1. verka för goda villkor för utbildning, forskning och
utvecklingsarbete samt f ör goda arbetsförhållanden,
2. verka för att resurserna för högskoleutbildning och forskning
fördelas så att behov och önskemål tillgodoses i möjligaste mån,
3. verka för att resurserna utnyttjas effektivt,
4. svara för samordnande planering av den grundläggande
högskoleutbildningen,
5. främja sambandet mellan den grundläggande utbildningen samt forskning
och for skarutbildning,
6. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av
utbildn ingen och forskningen,
7. svara för samordnande planering i fråga om resurser för forskning och
forskar utbildning samt resurser som är gemensamma för grundläggande
utbildning, forskning och forskarutbildning,
8. svara för att verksamheten följs upp och att dess resultat
analyseras,
9. svara för att beslutsorganisationen utformas ändamålsenligt,
10. svara för förvaltning av de statsmedel och övriga medel som har
anvisats för verksamheten,
11. stödja och främja verksamheten genom information, rådgivning och
andra åtgär der,
12. stödja och främja samarbetet med andra högskoleenheter,
13. fatta beslut om anslagsframställning, årsredovisning och andra
viktigare fra mställningar,
14. fatta beslut i anledning av Riksrevisionsverkets
revisionsberättelser och re visionsrapporter.
Vid högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, där enligt
särskild föreskrift av regeringen linjenämnd inte skall finnas, åligger
det styrelsen att fullgöra de uppgifter som ankommer på linjenämnden en
ligt 12 kap. 5--7 §§. Förordning (1992:716).
3 § Befogenhet enligt 15 kap. 1 § första stycket och 3 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning utövas av högskolestyrelsen i den
mån ej annat följer av 21 kap. 3 §.
4 § Om sammansättningen av högskolestyrelserna finns föreskrifter i 18 §
högskolelagen (1977:218).
Efter framställan från högskolestyrelsen kan regeringen föreskriva att
antalet ledamöter i styrelsen skall vara högst 13 eller 15.
Förordning (1988:811).
5 § Företrädare för allmänna intressen utses av regeringen.
Företrädare för verksamheten utses av de arbetstagare vid
högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. De närmare
föreskrifter som behövs om utseende av företrädare för verksamheten
meddelas av högskolestyrelsen. Förordning (1988:811).
6 § Företrädare för de anställda skall utses om en
arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de
anställda vid högskoleenheten begär det.
Företrädarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen
(1987:1101).
Företrädare för de studerande i högskolestyrelsen utses enligt
föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer,
nationer och studentföreningar för fakultet. Förordning
(1988:1060).
7 § Rektor är högskolestyrelsens ordförande, om ej regeringen beslutar
annat.
Högskolestyrelsen utser vice ordförande bland ledamöterna.
8 § Regeringen beslutar, efter framställan av högskolestyrelsen, om
suppleanter skall finnas för ledamöter i styrelsen. Suppleanter utses i
samma ordning som ledamöter. Vid förfall för rektor inträder prorektor
som ledamot i styrelsen. Förordning (1988:1060).
8 a § har upphävts genom förordning (1988:1060).
8 b § Högskolestyrelsen skall avgöra
1. frågor som avser fastställande av plan för fördelning och användning
av enhetens resurser,
2. frågor som avser anslagsframställningar och viktigare framställningar
i övrigt,
3. viktigare frågor om enhetens organisation,
4. frågor med anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och
revisionsrapporter,
5. viktigare frågor om föreskrifter,
6. frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning från tjänst,
läkarundersökning eller frågor om skiljande från uppdrag eller från
anställning, utom då det är fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist
eller besked om avbrytande av provanställning vid eller före prövotidens
utgång,
7. frågor i övrigt som är av principiell vikt samt
8. frågor som rektorsämbetet hänskjuter till styrelsen.
Frågor som avses i första stycket 6 avgörs dock av
personalansvarsnämnden vid högskoleenhet, där sådan finns inrättad.
Förordning (1990:745).
9 § Högskolestyrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna,
bland dem ordföranden eller vice ordföranden och, om rektor inte är
ordförande, rektor eller prorektor är närvarande.
Val förrättas med slutna sedlar. Faller rösterna lika vid ett val
skiljer lotten. Förordning (1986:999).
10 § Är styrelseärende så brådskande att högskolestyrelsen ej hinner
sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelande
mellan fler än hälften av styrelsens ledamöter, bland dem ordföranden
eller vice ordföranden samt rektor, om han ej är ordförande eller vice
ordförande. Kan ärendet ej lämpligen avgöras på detta sätt, får
ordföranden eller vice ordföranden besluta ensam i närvaro av den
föredragande till vars uppgifter ärendet hör.
Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa
sammanträde med styrelsen.
10 b § Ärenden, som inte enligt 8 b § skall avgöras av
högskolestyrelsen, avgörs av rektorsämbetet, såvida de inte med stöd av
beslut enligt 11 § skall avgöras av annan. Förordning (1984:930).
11 § Högskolestyrelsen får i arbetsordningen eller genom särskilt beslut
överlämna till annat beslutande organ vid högskoleenheten att avgöra
ärenden som inte enligt 8 b § skall avgöras av styrelsen. Sådant
överlämnande får också ske till en eller flera ledamöter, till
arbetstagare vid enheten eller till beslutande organ som är gemensamt
för högskoleenheten och en eller flera andra läroanstalter.
Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om
uppsägning på grund av arbetsbrist. Förordning (1988:1060).
12 § Ärenden avgörs efter föredragning av förvaltningschefen eller av
den som rektor eller förvaltningschefen utser.
Om det finns överbibliotekarie vid en högskoleenhet föredras ärenden som
avser högskolebibliotek av denne eller av den arbetstagare som
överbibliotekarien utser.
Ärenden som handläggs av arbetstagare enligt 11 § första stycket får
avgöras utan föredragning om detta medgetts i arbetsordningen eller
genom särskilt beslut.
Ordföranden får själv överta föredragning av ärenden. Förordning
(1988:1060).
13 § Ledamot får ej utan laga förfall utebli från sammanträde.
14 § har upphävts genom förordning (1986:999).
15 § I skrivelse till myndighet skall anges
-- dagen för beslutet,
-- beslutets innehåll,
-- vem som har fattat beslutet,
-- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i
avgörandet,
-- vem som har varit föredragande.
Har skiljaktig mening förekommit i ärendet, skall denna anges i
skrivelsen eller framgå av protokollsutdrag som bifogas skrivelsen.
Förordning (1988:1060).
16 § Om rektor begär det skall högskolestyrelsen sammankallas.
Förordning (1989:646).
17 § Om inte annat föreskrivs i 18--20 §§, får högskolestyrelsen inrätta
rådgivande och beredande organ efter vad den finner lämpligt. Förordning
(1989:646).
18 § Vid högskoleenheter som har konstnärlig utbildning skall styrelsen
ha ett rådgivande organ för planering, beredning och fördelning av medel
för konstnärligt utvecklingsarbete, rådet för konstnärligt
utvecklingsarbete. Förordning (1989:646).
19 § Rådet för konstnärligt utvecklingsarbete bör ha högst tolv
medlemmar. Det bör till en tredjedel bestå av personer verksamma inom
den berörda högskoleenheten, till en tredjedel av personer från andra
högskoleenheter med verksamhet inom området och till en tredjedel av
personer som är konstnärligt verksamma utanför högskolan. Förordning
(1989:646).
20 § Högskolestyrelsen vid berörd högskoleenhet skall bestämma antal
ledamöter i rådet samt hur de skall utses. Förordning (1989:646).
1 § Vid högskoleenhet skall finnas ett rektorsämbete.
2 § Rektorsämbetet består av rektor och, om sådan finns,
förvaltningschef.
3 § Vid högskoleenhet skall finnas en förvaltningschef om regeringen
föreskriver det.
4 § Rektor är högskoleenhetens främste företrädare.
5 § Rektorsämbetet skall under styrelsen ha det närmaste inseendet över
allt som rör högskoleenheten. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
6 § Inom rektorsämbetet skall förvaltningschefen svara för den
administrativa och ekonomiska verksamheten.
Förvaltningschefen skall också svara för de uppgifter som gäller den för
högskoleenheten gemensamma förvaltningsorganisationen. Det åligger
förvaltningschefen särskilt att
1. svara för beredningen av ärenden och verkställigheten av beslut av
styrelsen och av rektorsämbetet och
2. tillse att skilda organ får det biträde av
förvaltningsorganisationens personal som behövs. Förordning (1988:811).
7 § Finns ej förvaltningschef vid högskoleenheten skall rektor fullgöra
de uppgifter som ankommer på förvaltningschef.
8 § Ärende som ankommer på rektorsämbetet avgöres av rektor i närvaro av
förvaltningschefen, om sådan finns.
9 § Rektorsämbetet får överlämna till de personer och organ som anges i 10 § att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på ämbetet.
Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om
uppsägning på grund av arbetsbrist. Förordning (1988:1060).
10 § Delegering enligt 9 § får ske till en eller flera arbetstagare vid
högskoleenheten eller till beslutande organ vid enheten eller till
beslutande organ som är gemensamt för enheten och en eller flera andra
läroanstalter. Förordning (1988:811).
11 § Ärenden som ankommer på rektorsämbetet avgörs efter föredragning.
Rektor eller förvaltningschefen får medge att ärenden som handläggs av
arbetstagare enligt 9 och 10 §§ får avgöras utan föredragning.
Förordning (1988:811).
12 § Rektor och förvaltningschef har rätt att närvara vid sammanträde
med organ inom högskoleenheten och därvid deltaga i överläggningarna men
ej i besluten.
/Prorektor
13 § När rektor är förhindrad att utöva sina åligganden enligt denna
förordning med undantag av uppdrag som ordförande i högskolestyrelsen,
skall de utövas av den arbetstagare vid högskoleenheten som
högskolestyrelsen därtill utser (prorektor).
14 § Högskolestyrelsen kan besluta att förslag till innehavare av
uppdrag som prorektor skall avges av valförsamling som avses i 18 kap.
3 §.
15 § När rektor är förhindrad att fullgöra åligganden som ledamot i
högskolestyrelsen, skall prorektor inträda såsom ledamot i hans ställe.
Prorektor som ej är ledamot i styrelsen, har rätt att närvara vid
sammanträde med denna och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
1 § För den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 21 § första
stycket högskolelagen (1977:218) finnas linjenämnder, om inte annat
följer av 24 a § samma lag eller föreskrifter som regeringen meddelar.
2 § En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera
allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I
verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera individuella
utbildningslinjer eller fristående kurser. Om det föreligger särskilda
skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde omfatta enbart en eller flera
fristående kurser. Förordning (1988:811).
3 § En linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid
enbart en högskoleenhet inrättas av högskolestyrelsen.
Styrelsen beslutar om vilka linjer eller kurser som skall ingå i
linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
4 § En linjenämnd, vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid
mer än en högskoleenhet eller vid högskoleenhet och kommunal eller
landstingskommunal läroanstalt, inrättas efter gemensamt beslut av
styrelserna för berörda läroanstalter.
Styrelserna skall även gemensamt besluta om till vilken högskoleenhet
linjenämnden skall vara knuten samt vilka linjer eller kurser som skall
ingå i linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811).
*/-k/
5 § Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor
om utbildningens innehåll och organisation. */k/ Förordning (1988:811).
*/-k/
6 § Utöver vad som följer av 5 § åligger det linjenämnden särskilt att
1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och
yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,
2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en
utbildningslinje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt,
3. lämna högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar och andra
framställningar ,
4. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelning och
användning av enhetens resurser samt
5. verka för att resurserna utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
7 § Linjenämnden skall samarbeta med de institutioner och andra
arbetsenheter som berörs. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
8 § Om ledamöter i linjenämnden finns föreskrifter i 22 § högskolelagen
(1977:218).
Linjenämnden skall bestå av
1. företrädare för lärarna, som avses i 19 kap. 1 §, inom nämndens
verksamhetsområde och
2. om inte särskilda skäl föranleder annat företrädare för yrkeslivet
med anknytning till nämndens verksamhetsområde.
Ordföranden utses av högskolestyrelsen efter förslag av nämnden. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
9 § Företrädare för de anställda som enligt 22 § första stycket
högskolelagen (1977:218) har rätt att ingå i linjenämnd skall vara
företrädare för den tekniska och administrativa personal vid
högskoleenheten, som är verksam inom nämndens verksamhetsområde.
10 § Enligt 22 § första stycket högskolelagen (1977:218) har företrädare
för de studerande inom linjenämnds verksamhetsområde rätt att ingå i
nämnden.
11 § Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för
sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens
verksamhetsområde men som ej ingår i detta.
12 § Skall ledamöter som avses i 8 § 2 och 11 § ingå i linjenämnd skall
antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses
i 8 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem
vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 8 § 1.
Utses företrädare för de anställda som avses i 9 §, skall antalet vara
en. Har högskolestyrelse med stöd av 15 kap. 12 eller 25 § beslutat att
uppgifter som ankommer på institutionsstyrelse eller på styrelse för
annan arbetsenhet skall handläggas av linjenämnd, kan antalet
företrädare för de anställda som avses i 9 § vara två eller tre.
13 § Företrädarna för lärare skall utses av de lärare som undervisar
inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan företrädare
utses av styrelsen för berörd högskoleenhet efter förslag av en
arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland lärarna.
*/k/ Förordning (1988:811). */-k/
14 § Företrädarna för yrkeslivet eller sådan annan högskoleutbildning
som avses i 11 § utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/
Förordning (1988:811). */-k/
15 § Företrädarna för teknisk och administrativ personal skall ingå i
linjenämnden om en arbetstagarorganisation, som har en eller flera
medlemmar bland denna personal vid högskoleenheten, begär det.
Företrädarna utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/
Förordning (1988:811). */-k/
16 § Företrädare för de studerande i linjenämnden skall utses enligt
föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer,
nationer och studentföreningar för fakultet.
I en linjenämnd som är gemensam för statliga högskoleenheter får
företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid
enheterna kommer överens om.
I en linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta en högskoleenhet
och en eller flera kommunala eller landstingskommunala läroanstalter
utses företrädare för de studerande enligt föreskrifter i 16 §
förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar för fakultet och av den eller de sammanslutningar av
studerande som finns vid berörda läroanstalter. */k/ Förordning
(1988:811). */-k/
17 § För var och en av ledamöterna i linjenämnden får finnas en
suppleant.
Ärendenas handläggning m. m.
18 § Linjenämnden får överlämna till en eller flera ledamöter eller till
en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till en eller flera
arbetstagare vid högskoleenheten eller till styrelsen för en institution
eller annan arbetsenhet att avgöra ärenden som inte är av sådant slag
att de bör prövas av nämnden.
19 § Ärenden avgörs efter föredragning av arbetstagare som rektor eller
förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.
Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden. */k/ Förordning
(1988:811). */-k/
20 § I fråga om handläggningen i linjenämnden av ärenden skall 10 kap. 9
§ första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/
Förordning (1989:646). */-k/
21 § Den myndighet som har inrättat linjenämnden skall meddela de
ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.
22 § har upphävts genom förordning (1984:100).
23 § har upphävts genom förordning (1984:100).
23 § har upphävts genom förordning (1984:100).
24 § har upphävts genom förordning (1984:100).
25 § har upphävts genom förordning (1984:100).
26 § har upphävts genom förordning (1984:100).
1 § Styrelsen för en högskoleenhet kan inrätta en antagningsnämnd för
grundläggande högskoleutbildning vid enheten.
2 § Antagningsnämnden skall bereda frågor av allmän eller principiell
karaktär rörande tillträde till grundläggande högskoleutbildning.
Det åligger antagningsnämnd att besluta i de frågor som
högskolestyrelsen hänskjuter till nämnden.
3 § Antagningsnämnden skall bestå av ordförande och åtta andra
ledamöter. I nämnden skall ingå företrädare för allmänna intressen samt
lärare. Företrädare för de studerande har rätt att ingå i nämnden.
4 § Ordföranden och de ledamöter som skall vara företrädare för allmänna
intressen i antagningsnämnden skall utses av högskolestyrelsen.
5 § Lärarna som avses i 3 § skall utses av arbetstagare vid
högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
6 § Företrädare för de studerande i antagningsnämnden skall utses enligt
föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer,
nationer och studentföreningar för fakultet.
7 § För var och en av ledamöterna i antagningsnämnden får finnas en
suppleant.
Ärendenas handläggning m. m.
8 § Ärenden avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor
eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.
Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden. Förordning
(1988:811).
9 § I fråga om handläggningen i antagningsnämnden av ärenden som avses i 2 § andra stycket skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13 och 15 §§ tillämpas. Förordning (1986:999).
10 § Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om
antagningsnämnden som behövs.
1 § I bilaga 10 anges de fakulteter som skall finnas och de
högskoleenheter som fakulteterna skall vara knutna till. Vid varje
fakultet skall det finnas ett fakultetskollegium, om inte annat följer
av beslut enligt 2 eller 4 §.
Fakultetskollegiet är gemensamt för vissa högskoleenheter enligt vad som
anges i bilaga 10 a. Förordning (1989:646).
2 § Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken fakultetskollegier är
knutna får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser besluta
att det i stället för eller vid sidan av fakultetskollegier skall finnas
ett för två eller flera fakulteter gemensamt kollegium
(fakultetsgruppskollegium).
Om fakultetskollegierna är knutna till olika högskoleenheter får de
berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett
fakultetsgruppskollegium skall inrättas. Om fakultetsgruppskollegium
skall finnas vid sidan av fakultetskollegier skall högskolestyrelsen
eller högskolestyrelserna ange hur uppgifterna skall fördelas mellan
fakultetskollegierna och fakultetsgruppskollegiet. Förordning
(1988:811).
3 § Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium
är knutet, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser,
besluta om indelning av fakulteten i sektioner.
För varje sektion skall det finnas ett sektionskollegium, om inte annat
följer av beslut enligt 5 §.
Sektionskollegiet skall knytas till samma högskoleenhet som
fakultetskollegiet.
Sektionskollegiet är gemensamt för högskoleenheter på samma sätt som
fakultetskollegium enligt bilaga 10 a. Förordning (1988:811).
3 a § Om fördelningen av uppgifter mellan fakultets- och
sektionskollegier beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken
kollegierna är knutna.
4 § Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium
skall vara knutet, får i fråga om fakulteter som är delade i sektioner
besluta att fakultetskollegium ej skall finnas. Har sådant beslut
meddelats, fullgörs de uppgifter som ankommer på fakultetskollegiet av
sektionskollegierna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av
styrelsen.
5 § Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken sektionskollegier är
knutna, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser, besluta
att det i stället för eller vid sidan av sektionskollegier skall finnas
ett för två eller flera sektioner gemensamt kollegium
(sektionsgruppskollegium).
Om sektionskollegierna är knutna till olika högskoleenheter, får de
berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett
sektionsgruppskollegium skall inrättas. Förordning (1988:811).
6 § Om ett sektionsgruppskollegium skall finnas vid sidan av
sektionskollegier skall berörda högskolestyrelser ange hur uppgifterna
skall fördelas mellan sektionsgruppskollegiet och sektionskollegierna.
Förordning (1988:811).
6 a § Föreskrifter om fakultetskollegier och sektionskollegier skall
tillämpas på fakultetsgruppskollegier och sektionsgruppskollegier.
7 § Fakultets- eller sektionskollegiet skall såsom samrådsorgan för
fakultet och sektion främja forskningen och dess kontakt med
samhällslivet samt sambandet mellan forskning, forskarutbildning och
grundläggande högskoleutbildning.
Det åligger kollegiet att besluta i de frågor som fakultets- eller
sektionsnämnden överlämnar till kollegiet.
Det åligger vidare fakultets- eller sektionskollegiet att utse ledamöter
i organ inom högskolan enligt föreskrifter i denna förordning och de
föreskrifter som meddelas särskilt av regeringen eller av styrelsen för
den högskoleenhet till vilken kollegiet är knutet.
Fakultets- eller sektionskollegiet får utse hedersdoktor.
Sammansättning
8 § I fakultets- eller sektionskollegium skall ingå den som i ämne som
tillhör fakulteten eller sektionen vid de högskoleenheter som anges i
bilaga 10 a
1. innehar eller uppehåller tjänst som professor,
2. innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken det krävs lägst
doktorsexamen eller motsvarande kompetens,
3. innehar eller uppehåller tjänst vid forskningsråd, vilken motsvarar
tjänst under 1 eller 2.
För att en arbetstagare skall ingå i kollegium fordras dessutom att han
innehar eller uppehåller en tjänst som avses i första stycket utan
tidsbegränsning eller med förordnande för minst sex månader. Tjänsten
skall avse minst halvtidstjänstgöring. För att den som uppehåller en
tjänst som avses i första stycket skall ha rätt att ingå i kollegiet
krävs att han uppfyller behörighetskraven för tjänsten. Förordning
(1988:811).
9 § Om det finns särskilda skäl får styrelsen för den högskoleenhet,
till vilken fakultets- eller sektionskollegiet är knutet, besluta att i
kollegiet skall ingå endast företrädare för de grupper, som avses i 8 och 10 §§, enligt de närmare föreskrifter som styrelsen meddelar.
10 § På förslag av eller efter hörande av fakultets- eller
sektionskollegium får styrelsen för den högskoleenhet till vilken
kollegiet är knutet besluta att vetenskapligt meriterad person, som är
verksam i utbildning eller forskning inom högskolan, skall ingå i
kollegiet utan hinder av att han ej innehar eller uppehåller tjänst som
avses i 8 §.
11 § Om en fakultet har fått uppgifter beträffande kommunal
högskoleutbildning s kall i fakultets- eller sektionskollegium ingå en
företrädare för sådan utbildning. Företrädaren utses av styrelsen för
den högsko leenhet till vilket kollegiet är knutet efter förslag av
berörda läroanstalter. Förordning (1992:716).
12 § Fakultets- eller sektionskollegium skall välja en ordförande
(dekanus) och en vice ordförande (prodekanus) bland de ledamöter som
avses i 8 § första stycket 1 och 2. Valbar är dock ej den som innehar
eller uppehåller tjänst med tidsbegränsat förordnande.
13 § Fakultets- eller sektionskollegium får överlämna till en eller
flera ledamöter eller till fakultets- eller sektionsnämnd eller
utbildnings- och forskningsnämnd att avgöra ärende eller grupp av
ärenden. Sådant överlämnande får dock ej avse val av dekanus eller
prodekanus eller utseende av ledamöter i fakultets- eller sektionsnämnd.
Vidare gäller i fråga om ärenden om att utse vissa ledamöter i
tjänsteförslagsnämnd bestämmelserna i andra stycket.
Fakultets- eller sektionskollegium får överlåta till fakultets- eller
sektionsnämnd att utse sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som skall
vara särskilt förtrogna med ämnet för den ledigförklarade tjänsten.
Finns inte fakultets- eller sektionsnämnd får sådana ledamöter utses av
de innehavare av tjänst som professor som ingår i det organ som ersätter
fakultets- eller sektionsnämnd, under förutsättning att dessa är minst
fyra till antalet. Förordning (1990:745).
14 § I fråga om handläggningen i fakultets- och sektionskollegium av
ärenden om utseende av ledamöter i organ enligt 7 § tredje stycket och
om val av dekanus och prodekanus enligt 12 § skall 10 kap 9 § samt 13 §
tillämpas. Förordning (1988:811).
14 a § Styrelsen för den högskoleenhet till vilken ett fakultets- eller
sektionskollegium är knutet skall, efter samråd med övriga berörda
högskoleenheter, meddela de ytterligare föreskrifter för kollegiet som
behövs. Förordning (1988:811).
15 § För forskarutbildningen och forskningen inom högskolan skall enligt 23 § första stycket högskolelagen (1977:218) finnas fakultetsnämnder och
sektionsnämnder, om ej annat följer av 24 a och 25 §§ samma lag.
Enligt 23 § tredje stycket högskolelagen kan det för två eller flera
fakulteter finnas en gemensam fakultetsnämnd och för två eller flera
sektioner en gemensam sektionsnämnd.
För varje fakultets- eller fakultetsgruppskollegium skall finnas en
fakultetsnämnd och för varje sektions- eller sektionsgruppskollegium en
sektionsnämnd, om ej annat följer av 24 a § högskolelagen.
15 a § För sådan forskning och forskarutbildning som ej avser ett
särskilt vetenskapsområde får enligt 23 § högskolelagen (1977:218)
finnas andra organ än fakultets- och sektionsnämnder. Föreskrifter om
sådana organ meddelas särskilt.
16 § Fakultets- eller sektionsnämnd är knuten till samma högskoleenhet
som motvarande fakultets- eller sektionskollegium.
16 a § Fakultetsnämnd kan finnas för fakultet som avses i 4 §.
Förordning (1984:930).
16 b § Finns ej fakultetsnämnd för en fakultet, som är delad i
sektioner, skall de uppgifter som ankommer på en sådan nämnd fullgöras
av sektionsnämnderna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av
högskolestyrelsen. Förordning (1984:930).
17 § Om fördelningen av uppgifter mellan fakultetsnämnd och
sektionsnämnd beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken
nämnderna är knutna, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser.
Om nämnderna är knutna till två eller flera högskoleenheter beslutar
berörda styrelser gemensamt om fördelningen av uppgifter mellan
nämnderna. Förordning (1988:811).
18 § har upphävts genom förordning (1984:100).
19 § Fakultets- eller sektionsnämnden skall inom sitt verksamhetsområde
1. planera forskarutbildningen,
2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla
och om hur forskarutbildningen skall organiseras samt
3. handlägga vissa frågor om planeringen av forskningen. Förordning
(1988:811).
20 § Fakultets- eller sektionsnämnden skall särskilt
1. till högskolestyrelsen överlämna underlag för anslagsframställningar
och andra framställningar ,
2. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelningen och
användningen av högskoleenhetens resurser innefattande även resurser för
externt finansierad forskning,
3. till högskolestyrelser och linjenämnder föra fram sådana synpunkter
och förslag rörande den grundläggande högskoleutbildningens innehåll och
organisation, som betingas av den vetenskapliga utvecklingen och
forskarutbildningens behov samt
4. i övrigt främja forskningen och forskarutbildningen och upprätthålla
kontakterna med myndigheter och andra. Förordning (1988:1060).
21 § Om ledamöter i fakultets- och sektionsnämnder finns föreskrifter i 24 § högskolelagen (1977:218).
Fakultets- eller sektionsnämnd skall bestå av fakultets- eller
sektionskollegiets dekanus, som är ordförande, och dess prodekanus, som
är vice ordförande, samt fem andra ledamöter som är ledamöter av
fakultets- eller sektionskollegiet.
Två företrädare vardera för de anställda och de studerande har rätt att
ingå i fakultets- eller sektionsnämnden.
En företrädare vardera för sådan grundläggande högskoleutbildning som
saknar representation i fakultetskollegiet och för allmänna intressen
kan ingå i fakultets- eller sektionsnämnden. Förordning (1988:811).
22 § I stället för en av de fem ledamöter utöver dekanus och prodekanus,
får i fakultets- eller sektionsnämnden ingå en företrädare för forskning
och utvecklingsarbete utanför högskolan med anknytning till nämndens
verksamhetsområde. Denna företrädare utses av högskolestyrelsen efter
förslag eller hörande av fakultets- eller sektionskollegiet.
Förordning (1988:811).
23 § I stället för en av de företrädare för de anställda som avses i 21
§ tredje stycket får i fakultets- eller sektionsnämnd ingå en
företrädare för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan med
anknytning till nämndens verksamhetsområde. Sådan företrädare utses av
högskolestyrelsen efter om möjligt gemensamt förslag av den eller de
arbetstagarorganisationer som avses i 26 §. Förordning (1984:930).
23 a § Högskolestyrelsen bestämmer om en företrädare för sådan
grundläggande högskoleutbildning som saknar representation i
fakultetskollegiet skall ingå i fakultets- eller sektionsnämnden. Denna
företrädare utses av högskolestyrelsen. Förordning (1988:811).
23 b § Högskolestyrelsen bestämmer efter förslag av fakultets- eller
sektionsnämnd om en företrädare för allmänna intressen skall ingå i
nämnden. Sådan företrädare utses av högskolestyrelsen.
24 § Av de ledamöter som avses i 21 § andra stycket skall fyra vara
professorer, ytterligare två inneha tjänst där forskning ingår som en
arbetsuppgift samt en vara högskolelektor, om inte särskilda skäl
föranleder annat. Dessa ledamöter utses av fakultets- eller
sektionskollegiet.
I fakultets- eller sektionsnämnd skall ingå minst en högskolelektor från
högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte är knuten och som
enligt bilaga 10 a hör till nämndens verksamhetsområde. Förordning
(1990:745).
25 § har upphävts genom förordning (1988:811).
26 § Företrädare för de anställda skall utses att ingå i fakultets-
eller sektionsnämnden, om en arbetstagarorganisation som har en eller
flera medlemmar bland de anställda som är verksamma inom nämndens
verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av styrelsen för
den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten. Förordning (1988:811).
27 § Företrädare för de studerande i fakultets- eller sektionsnämnden
skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om
studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.
Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande
utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer överens om.
Förordning (1988:811).
28 § För var och en av ledamöterna i fakultets- eller sektionsnämnden
får finnas en suppleant.
29 § Fakultets- eller sektionsnämnden får överlämna till en eller flera
ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller
till en eller flera arbetstagare vid den högskoleenhet, till vilken
nämnden är knuten, eller till fakultets- eller sektionskollegiet eller
till styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet att avgöra
ärenden som inte är av sådant slag att de bör prövas av nämnden.
30 § Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor
eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i fakultets-
eller sektionsnämnden. Ordföranden får själv överta föredragningen av
ärenden. Förordning (1988:811).
31 § I fråga om handläggningen i fakultets- eller sektionsnämnden av
ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. Förordning (1989:646).
32 § Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken en fakultets- eller
sektionsnämnd är knuten, skall, efter hörande av övriga berörda
högskolestyrelser, meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som
behövs. Förordning (1988:811).
1 § Enligt 24 a § högskolelagen (1977:218) får uppgifter som ankommer på
linjenämnder och fakultets- eller sektionsnämnder fullgöras av en
utbildnings- och forskningsnämnd.
2 § Utbildnings- och forskningsnämnder, vars verksamhetsområde skall
omfatta utbildning och forskning vid endast en högskoleenhet, inrättas
av högskolestyrelsen.
Utbildnings- och forskningsnämnder som är gemensamma för flera
högskoleenheter inrättas efter gemensamt beslut av berörda
högskolestyrelser. Styrelserna skall även besluta om till vilken
högskoleenhet nämnden skall vara knuten. Förordning (1988:811).
2 b § Enligt 14 kap. 16 b § fullgörs en fakultetsnämnds uppgifter av
sektionsnämnderna gemensamt när fakultetsnämnd saknas för fakulteten.
Har en utbildnings- och forskningsnämnd inrättats som skall fullgöra
sektionsnämnds uppgifter vid sådan fakultet ankommer det på utbildnings-
och forskningsnämnden att gemensamt med andra utbildnings- och
forskningsnämnder och sektionsnämnder fullgöra de uppgifter som ankommer
på en fakultetsnämnd enligt föreskrifter som meddelas av
högskolestyrelsen. Förordning (1984:930).
3 § Utbildnings- och forskningsnämnden skall fullgöra de uppgifter som
ankommer på linjenämnd och fakultets- eller sektionsnämnd.
Förordning (1988:811).
4 § Utbildnings- och forskningsnämnden skall när den fullgör sina
uppgifter samarbeta med de institutioner och andra arbetsenheter som
berörs.
5 § I fråga om utbildnings- och forskningsnämnden gäller att
1. de ledamöter som skall företräda verksamheten skall vara lärare inom
nämndens verksamhetsområde och utgöra minst hälften av antalet
ledamöter,
2. företrädare för yrkeslivet bör utgöra omkring en fjärdedel av antalet
ledamöter,
3. de anställda skall ha rätt att bli företrädda av en ledamot, om inte
annat följer av 8 §,
4. de studerande skall ha rätt att bli företrädda av omkring en
fjärdedel av antalet ledamöter.
Av de ledamöter som skall företräda verksamheten i nämnden bör omkring
hälften vara professorer. Vid behandling av en fråga som ankommer på
fakultets- eller sektionsnämnd skall i nämnden ingå minst en
högskolelektor från högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte
är knuten och som enligt bilaga 10 a hör till nämndens
verksamhetsområde.
Om det föreligger särskilda skäl att inte utse företrädare för
yrkeslivet, skall de ledamöter som företräder verksamheten i nämnden
utgöra omkring tre fjärdedelar av antalet ledamöter. Förordning
(1990:957).
6 § Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter
som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en
företrädare för sådant forsknings- och utvecklingsarbete utanför
högskolan som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.
Förordning (1988:1060).
7 § Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter
som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en
företrädare för allmänna intressen. Förordning (1988:1060).
8 § Om högskolestyrelsen har beslutat att uppgifter som ankommer på
styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet skall handläggas av
en utbildnings- och forskningsnämnd, kan antalet företrädare för de
anställda vara två eller tre. Förordning (1988:811).
9 § Företrädare för lärare skall utses av fakultets- eller
sektionskollegiet och av sådana lärare som avses i 19 kap. 1 § och som
är verksamma inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan
företrädare utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden
är knuten, efter förslag av en arbetstagarorganisation som har en eller
flera medlemmar bland lärarna. Förordning (1988:811).
10 § Företrädare för yrkeslivet eller sådana företrädare som avses i 6 och 7 §§ skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken
nämnden är knuten. Förordning (1988:811).
11 § Företrädare för de anställda skall utses att ingå om en
arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de
anställda inom nämndens verksamhetsområde begär det. Sådana företrädare
skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är
knuten. Förordning (1988:811).
12 § Företrädare för de studerande utses enligt föreskrifterna i 16 §
förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar för fakultet. Såväl studerande inom den grundläggande
högskoleutbildningen som forskarstuderande bör vara företrädda i
nämnden.
I en nämnd som är gemensam för flera statliga högskoleenheter får
företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid
högskoleenheterna kommer överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
13 § För var och en av ledamöterna i utbildnings- och forskningsnämnden
får finnas en suppleant.
Ärendenas handläggning m. m.
14 § Utbildnings- och forskningsnämnden får överlämna till en eller
flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns,
eller till en eller flera arbetstagare eller till fakultets- eller
sektionskollegium eller till styrelsen för en institution eller annan
arbetsenhet vid högskoleenheten att avgöra ärenden som inte är av sådant
slag att de bör prövas av nämnden.
15 § Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor
eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i nämnden.
Ordföranden får själv överta föredragningen av ärendena. */k/ Förordning
(1988:811). */-k/
16 § I fråga om handläggningen i utbildnings- och forskningsnämnden av
ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/
17 § Den myndighet som har inrättat utbildnings- och forskningsnämnden
skall meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.
1 § Enligt 26 § första stycket högskolelagen (1977:218) skall
utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet vid högskoleenhet
bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter.
2 § Högskolestyrelsen skall besluta om indelning i institutioner och
andra arbetsenheter, om ej annat följer av beslut enligt 3 §.
Styrelsen för en högskoleenhet i Stockholm för konstnärlig utbildning
och, om särskilda skäl föreligger, styrelsen för en annan högskoleenhet
får besluta att högskoleenheten i sin helhet skall betraktas som en
arbetsenhet. För en sådan enhet gäller inte föreskrifterna om
arbetsenhet i denna förordning.
3 § En institution eller annan arbetsenhet kan vara gemensam för två
eller flera högskoleenheter om berörda högskolestyrelser beslutar det.
De skall då även besluta om att sådan arbetsenhet skall stå under
tillsyn av styrelsen för en av högskoleenheterna eller av ett särskilt
organ som är gemensamt för högskoleenheterna. */k/ Förordning
(1988:811). */-k/
4 § Innan beslut fattas om sådan indelning i institutioner som berör
resurser inom kliniskt område, skall sjukvårdshuvudmannen beredas
tillfälle att yttra sig.
5 § Institutionen skall ledas av en styrelse (institutionsstyrelse), om
inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/
Förordning (1 988:811). */-k/
6 § Under institutionsstyrelsen skall institution ledas av en prefekt.
7 § Institutionsstyrelse skall fullgöra uppgifter enligt något av de två
alternativ som anges i 8 och 9 §§.
8 § Institutionsstyrelsen skall ha allmän tillsyn över och vård om
institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och
studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med
andra institutioner. Styrelsen skall ta initiativ till och främja
utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom
institutionens område.
Vidare skall institutionsstyrelsen för institutionen
1. besluta om riktlinjer för organisation av arbetet samt för fördelning
av göromål mellan arbetstagarna,
2. besluta om riktlinjer för dispositionen av lokaler och materiella
resurser i övrigt, dock med undantag av lokaler och materiel som
sjukvårdshuvudman tillhandahåller,
2 a. följa upp verksamheten och analysera resultaten samt se till att
resurserna utnyttjas effektivt,
3. besluta om riktlinjer för anordnande av undervisning och prov,
4. utarbeta och avge förslag till föreskrivna planer för utbildningen,
5. utarbeta underlag för förslag till anslagsframställningar,
6. avge förslag som avses i 19 kap. 48 § angående lärartjänst som är
eller blir ledig,
7. avge förslag om inrättande av tjänst,
8. informera de anställda och de studerande om styrelsens uppgifter,
9. besluta i frågor som har överlämnats till styrelsen genom beslut,
10. yttra sig i fråga om tillsättning av ledig tjänst där förslag inte
upprättas av annat organ samt
11. anta studerande till forskarutbildningen. */k/ Förordning
(1988:1060). */-k/
9 § Institutionsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som avses i 8 §
första stycket och 8 § andra stycket 1--9.
De uppgifter som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall fullgöras av
prefekten.
Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 skall han samråda med de ledamöter i fakultets- eller sektionskollegium
som tillhör institutionen.
Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 11,
skall han samråda med de lärare som tjänstgör som handledare i
forskarutbildningen i det ämne inom institutionen som antagningen avser.
Institutionsstyrelsen kan föreskriva att prefekten i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall samråda med styrelsen eller avdelning
inom styrelsen.
10 § Beslut om vilket av alternativen som skall gälla för en
institutionsstyrelse fattas av högskolestyrelsen. I fråga om styrelsen
för institution som är gemensam för flera högskoleenheter fattas
beslutet gemensamt av berörda högskolestyrelser.
Innan ett beslut fattas enligt första stycket, skall samråd ske med
företrädare för de anställda och för de studerande vid institutionen.
*/k/ Förordning (1988:811). */-k/
11 § Högskolestyrelsen eller berörda högskolestyrelser får om det
föreligger särskilda skäl föreskriva att en institution skall förvaltas
enbart av prefekten. Sådant beslut får avse högst ett år. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
12 § Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på en
institutionsstyrelse i stället skall handläggas av en linjenämnd, en
fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings- och
forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
13 § Institutionsstyrelse skall bestå av prefekten, som är ordförande,
samt företrädare för de anställda och de studerande vid institutionen.
För var och en av ledamöterna i institutionsstyrelse får finnas
suppleant enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.
14 § Högskolestyrelsen får föreskriva att i styrelsen
1. för institution, som har verksamhet också inom kliniskt område, skall
ingå även en eller flera företrädare för sådana anställda inom
sjukvården som berörs samt
2. för institution, vars verksamhetsområde också omfattar studiepraktik,
skall ingå även en eller flera företrädare för berörd praktisk
verksamhet.
Beslut enligt första stycket 1 får meddelas om sjukvårdshuvudmannen har
begärt det och beslut enligt första stycket 2 får meddelas om berörd
arbetsgivare har begärt det eller efter samråd medgivit det.
15 § Andra ledamöter i institutionsstyrelsen än prefekten skall utses
genom val av berörda grupper vid institutionen. Om det finns flera
valkorporationer än en, får ingen av dem välja mer än hälften av det
antal ledamöter som skall utses genom val. Företrädare för de studerande
får också utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om
studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.
Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande
utses på det sätt studerandekårerna vid högskoleenheterna kommer överens
om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
16 § har upphävts genom förordning (1984:100).
17 § Efter förslag av institutionsstyrelse får högskolestyrelsen inrätta
en eller flera nämnder (institutionsnämnder) med rätt att i stället för
institutionsstyrelsen avgöra vissa ärenden eller grupper av ärenden.
18 § har upphävts genom förordning (1988:811).
19 § Institutionsstyrelse får överlämna till en eller flera ledamöter,
till en eller flera suppleanter, om sådana finns, till
institutionsnämnd, till prefekten eller till annan arbetstagare som
tillhör institutionen att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ej är
av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på
institutionsstyrelsen.
Prefekt får överlämna till arbetstagare som tillhör institutionen att
avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på prefekten. Ärende
eller grupp av ärenden som institutionsstyrelsen har överlämnat till
prefekten enligt första stycket får prefekten överlämna endast om
institutionsstyrelsen har medgivit det.
20 § Ärende skall avgöras efter föredragning av prefekten eller annan
arbetstagare, som tillhör institutionen, som denne utser. I
arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att ärende som
handläggs av arbetstagare enligt 19 § avgörs utan föredragning. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
20 a § Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att
en eller flera företrädare för yrkeslivet med anknytning till
institutionens verksamhetsområde får närvara och delta i
överläggningarna när ärenden om den grundläggande utbildningens innehåll
och organisation handläggs i institutionsstyrelsen. Sådana företrädare
har rätt att få skiljaktig mening antecknad.
21 § I fråga om handläggningen i institutionsstyrelsen av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§
tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/
21 a § Närmare föreskrifter om institutionsstyrelser skall meddelas av
högskolestyrelsen eller i de fall institutionerna är gemensamma av
berörda högskolestyrelser gemensamt. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
Prefekt m. m.
22 § Prefekten har den omedelbara ledningen av verksamheten vid
institutionen.
Det åligger prefekten särskilt att
1. främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete
inom institutionen,
2. tillse att institutionsstyrelsens beslut verkställs,
3. fullgöra de uppgifter som i övrigt åvilar prefekt enligt gällande
föreskrifter eller högskolemyndighets beslut,
4. ansvara för den ekonomiska förvaltningen för institutionen,
5. vara arbetsledare för personalen vid institutionen, fördela göromålen
på arbetstagarna och tillse att dessa fullgör sina skyldigheter. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
23 § Rektorsämbetet får förordna en eller flera arbetstagare som
uppfyller de fordringar som anges i 18 kap. 14 § första stycket att som
studierektor fullgöra sådana uppgifter i fråga om utbildningen vilka
ankommer på prefekt. Förordning (1990:745).
24 § Annan arbetsenhet än institution skall ledas av en styrelse och en
föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som
meddelas av högskolestyrelsen.
Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att
företrädare för forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan
skall ingå i styrelsen för annan arbetsenhet.
Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, utse en ledamot i
styrelsen för annan arbetsenhet.
Föreskrifterna i 7--11, 13--15 och 17--23 §§ skall tillämpas på annan
arbetsenhet.
25 § Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på
styrelsen för annan arbetsenhet än institution skall handläggas av en
linjenämnd, en fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings-
och forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
1 § Tillgång till bibliotek skall finnas vid alla högskoleenheter. En
högskoleenhet skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja för
biblioteksservice.
Högskolebiblioteket skall inom de områden som anknyter till utbildning
och forskning vid högskoleenheten svara för biblioteksservice inom
högskoleenheten och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge
biblioteksservice. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
2 § har upphävts genom förordning (1988:811).
3 § Vid högskoleenhet kan finnas en eller flera andra inrättningar som
har till uppgift att tillhandahålla service åt utbildningen och
forskningen vid enheten samt att bedriva utvecklingsarbete inom sitt
verksamhetsområde. Beslut om sådan inrättning skall meddelas av
högskolestyrelsen.
4 § En inrättning kan vara gemensam för två eller flera högskoleenheter,
om berörda högskolestyrelser så beslutar. Inrättningen skall förvaltas
under tillsyn av styrelsen för en av enheterna eller av ett särskilt
organ som är gemensamt för enheterna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
5 § En inrättning, som avses i 1 eller 3 §, skall ledas av en nämnd och
en föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som
meddelas av högskolestyrelsen. I förekommande fall är överbibliotekarien
föreståndare för högskolebiblioteket. Han är även ordförande i nämnden.
Nämnden skall bestå av föreståndaren samt företrädare för verksamheten
inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Företrädare
för de anställda och de studerande inom eller med anknytning till
nämndens verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden. */k/ Förordning
(1988:1060). */-k/
6 § Företrädarna för verksamheten i en nämnd som avses i 5 § skall utses
av högskolestyrelsen.
7 § Företrädare för de anställda skall utses att ingå i nämnd som avses
i 5 §, om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar
bland de anställda inom eller med anknytning till nämndens
verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av
högskolestyrelsen.
8 § Företrädare för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i 16
§ förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar för fakultet.
Om två eller flera högskoleenheter berörs får företrädare för de
studerande utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer
överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
9 § har upphävts genom förordning (1988:811).
10 § har upphävts genom förordning (1988:1060).
11 § Närmare föreskrifter om nämnder skall meddelas av berörda
högskolestyrelser. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
12 § har upphävts genom förordning (1988:811).
12 a § För att göra forskningsanläggningar vid en högskoleenhet
tillgängliga för forskare från hela landet kan regeringen inrätta
särskilda nationella forskningsanläggningar.
För en nationell forskningsanläggning skall finnas en särskild styrelse,
i vilken skall ingå företrädare för nationella forskningsorgan och
nyttjare. Styrelsens ordförande utses av regeringen.
Anslagsframställning för nationell forskningsanläggning inges av
styrelsen för anläggningen. Förordning (1991:1284).
13 § För särskilda uppgifter kan vid en högskoleenhet finnas andra
inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
14 § har upphävts genom förordning (1984:100).
1 § För uppgifter som enligt 10 kap. 1 och 2 §§ ankommer på
högskolestyrelsen får finnas en eller flera förvaltningsnämnder.
2 § Förvaltningsnämnd inrättas av högskolestyrelsen.
3 § Högskolestyrelsen skall då förvaltningsnämnd inrättas ange vilka
uppgifter som nämnden skall fullgöra. Till nämnden får inte överlämnas
ärenden av följande slag, nämligen frågor
1. om övergripande planering för utbildningen och forskningen inom
högskoleenheten,
2. om planeringen för och fördelningen av enhetens samlade resurser,
3. om anslagsframställningar eller andra viktigare framställningar,
4. om övergripande ansvar för personalpolitik och
personaladministration. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
4 § I förvaltningsnämnden skall ingå företrädare för
1. allmänna intressen och
2. verksamheten inom nämndens verksamhetsområde.
Företrädare för de anställda och de studerande har rätt att ingå i
nämnden.
Antalet företrädare för allmänna intressen skall vara lika stort som
antalet förträdare för verksamheten. Skall företrädare för de anställda
och de studerande ingå i nämnden skall antalet sådana ledamöter
tillsammans vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 4 § 1.
5 § Företrädarna för allmänna intressen samt företrädarna för
verksamheten, vilka skall vara lärare, skall utses av högskolestyrelsen.
Företrädare för de anställda skall utses att ingå i förvaltningsnämnden
om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de
anställda inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde
begär det. Företrädarna skall utses av högskolestyrelsen. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
6 § Företrädare för de studerande i förvaltningsnämnden skall utses
enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer,
nationer och studentföreningar för fakultet.
7 § Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om
förvaltningsnämnden som behövs.
1 § har upphävts genom förordning (1988:811).
Utseende av rektor m. m.
2 § Rektor vid högskoleenhet förordnas av regeringen för högst sex år
efter förslag av högskolestyrelsen.
3 § Innan högskolestyrelsen avger förslag enligt 2 § skall förslag
inhämtas från en valförsamling. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
4 § Av ledamöterna i valförsamlingen skall två tredjedelar vara
arbetstagare vid högskoleenheten och en tredjedel vara studerande vid
enheten.
5 § Av de ledamöter i valförsamlingen som skall vara arbetstagare skall
minst hälften inneha tjänster, som avses i 19 kap. 1 § och utses av
dessa.
De övriga ledamöter som skall vara arbetstagare skall utses gemensamt av
de arbetstagarorganisationer som har en eller flera medlemmar bland
arbetstagarna vid högskoleenheten och som vill deltaga vid utseende av
ledamöter.
Företrädarna för de studerande i valförsamlingen skall utses enligt
föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer,
nationer och studentföreningar för fakultet. */k/ Förordning (1 988:1060). */-k/
6 § Högskolestyrelsen får besluta att förslag till innehavare av uppdrag
som prorektor enligt 11 kap. 14 § skall avges av valförsamling som avses
i 3--5 §§.
7 § Närmare föreskrifter om valförsamlingen meddelas av
högskolestyrelsen.
8 § Tjänst som rektor ledigkungöres om högskolestyrelsen beslutar det.
*/k/ Förordning (1988:1060). */-k/
9 § Behörig att vara rektor är den som är behörig att ha lärartjänst vid
en högskoleenhet och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra
kvalifikationer som behövs. Motsvarande skall gälla i fråga om
prorektor. */k/ Förordning (1988:811). */-k/
9 a § har upphävts genom förordning (1988:1060).
9 b § När innehavare av tjänst som professor, tillsatt med fullmakt,
innehaft en tjänst som rektor en hel tjänstgöringsperiod förordnas för
en andra period får hans tjänst som professor efter beslut av regeringen
föras över stat. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
Tjänstetillsättning m. m.
10 § I ärende om förslag till tjänst som överbiblitekarie får
högskolestyrelsen inhämta yttrande av högst tre sakkunniga.
Vid tillsättning av tjänst som överbibliotekarie, förste bibliotekarie
eller bibliotekarie skall som befordringsgrunder gälla utbildning
erhållen på bibliotekarielinjen eller inom bibliotekstjänst visad
duglighet i biblioteksarbete samt de förutsättningar för sådan tjänst,
som i övrigt har visats i vetenskapligt, bibliografiskt, administrativt
eller annat avseende. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
11 § Tjänster som universitetsdirektör, högskoledirektör samt annan
tjänst som omfattas av chefslöneavtalet tillsätts av regeringen efter
anmälan av högskolestyrelsens ordförande.
Övriga tjänster och vikariat tillsätts av rektorsämbetet. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
12 § Prorektor utses för högst sex år.
Ledamöterna utom rektor i högskolestyrelser, dekanus, prodekanus samt
ledamöterna i linjenämnder, antagningsnämnder, lokalnämnder,
fakultetsnämnder, sektionsnämnder, utbildnings- och forskningsnämnder,
styrelser för institutioner eller andra arbetsenheter samt
förvaltningsnämnder skall utses för tre år, om inte annat följer av
tredje eller femte styckena.
Ledamöter som företräder de studerande skall utses för ett år.
Om en ledamot eller en suppleant avgår under förordnandetiden skall en
ny ledamot eller suppleant utses för återstoden av tiden.
Om det finns särskilda skäl får ledamöter utses för kortare tid än som
anges i första--tredje styckena. Förordning (1991:1082).
12 a § När ledamot i högskoleorgan eller suppleant för sådan ledamot är
tjänstledig får högskolestyrelsen besluta att han ej skall ha rätt att
delta i organets överläggningar och beslut enligt de närmare
föreskrifter som styrelsen meddelar. Detta gäller dock endast sådan
ledamot eller suppleant,
1. som i högskolestyrelsen i egenskap av lärare företräder verksamheten
vid högskoleenheten,
2. som i linjenämnden företräder lärarna inom nämndens
verksamhetsområde,
3. som i egenskap av lärare ingår i antagningsnämnden,
4. som i lokalnämnden företräder verksamheten vid högskoleenheten,
5. som ingår i fakultets- eller sektionskollegiet,
6. som i egenskap av ledamot i fakultets- eller sektionskollegiet ingår
i en fakultets- eller sektionsnämnd,
7. som i utbildnings- och forskningsnämnden företräder lärarna inom
nämndens verksamhetsområde,
8. som genom val har utsetts att ingå i institutionsstyrelsen eller
styrelsen för en annan arbetsenhet,
9. som i nämnden för en inrättning som avses i 16 kap. 1 eller 3 §
företräder verksamheten inom eller med anknytning till nämndens
verksamhetsområde,
10. som i förvaltningsnämnden företräder verksamheten inom nämndens
område,
11. som enligt 19 kap. 57 § 1 och 2 ingår i en tjänsteförslagsnämnd.
Har en ledamot i ett högskoleorgan eller en suppleant för sådan ledamot
ej rätt att under viss tid delta i organets överläggningar och beslut
får högskolestyrelsen besluta att det för sådan tid utses en personlig
ersättare för ledamoten eller suppleanten. */k/ Förordning (1988:811).
*/-k/
12 b § Om en ledamot eller suppleant som avses i 12 a § 1--7 och 9--10 eller en ledamot eller suppleant som företräder de anställda i en
institutionsstyrelse lämnar sin tjänst vid högskoleenheten får
högskolestyrelsen besluta att uppdraget skall upphöra. */k/ Förordning
(1984:930). */-k/
13 § Högskolestyrelsen beslutar vem som skall vara prefekt vid en
institution eller föreståndare för en annan arbetsenhet än institution
eller ett organ som avses i 16 kap.Sådant beslut skall gälla tills
vidareför högst tre år. Högskolestyrelsen skall samråda med styrelsen
för institutionen eller, arbetsenheten eller nämnden för en inrättning
eller, där sådana organ inte finns, med företrädare för de anställda och
de studerande vid institutionen, arbetsenheten eller inrättningen.
I ärenden om utseende av prefekt vid institutioner som har verksamhet
också inom kliniskt område skall högskolestyrelsen samråda med
sjukvårdshuvudmannen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
14 § Till prefekt kan utses sådan arbetstagare vid institutionen som är
behörig att inneha tjänst som lärare vid en högskoleenhet och som har
sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs
för uppdraget. Företrädesvis skall till uppdrag som prefekt utses
innehavare av tjänst som professor.
Vid en institution som har verksamhet också inom kliniskt område kan
även en klinikchef, som inte är anställd vid högskoleenheten, utses till
prefekt. Förordning (1990:745).
15 § har upphävts genom förordning (1988:1060).
16 § har upphävts genom förordning (1988:1060).
17 § har upphävts genom förordning (1985:702).
18 § har upphävts genom förordning (1985:702).
19 § har upphävts genom förordning (1991:1082).
1 § Vid högskoleenheterna finns följande tjänster som lärare nämligen
tjänster som adjungerad professor, assistenttandläkare,
forskarassistent, högskoleadjunkt, högskolelektor, lärare i
odontologiskt ämne med klinisk anknytning, nordisk lektor, professor
samt utländsk lektor. Förordning (1990:745).
2 § Vid högskoleenheterna får finnas timlärare och gästlärare.
Vid högskoleenheterna får även finnas oavlönade docenter. */k/
Förordning (1988:811). */-k/
3 § Tjänster som lärare är avsedda för utbildning, forskning och
administrativt arbete.
Tjänster som timlärare är avsedda för utbildning.
Tjänster som gästlärare är avsedda att tillfälligt tillföra högskolan
kunskaper och erfarenheter utifrån. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
4 § I utbildning ingår främst
1. undervisning samt förberedelse- och efterarbete i samband med
undervisning,
2. pedagogiskt utvecklingsarbete,
3. planering och samordning av utbildningsmoment,
4. handledning av såväl forskarstuderande som andra studerande,
5. utveckling av läromedel,
6. bedömning av studerandes prestationer,
7. bedömning av sökande i samband med antagning till högskoleutbildning.
*/k/ Förordning (1985:702). */-k/
5 § I forskning ingår främst
1. forskning och utvecklingsarbete,
2. information om forskning och utvecklingsarbete.
Med forskning och utvecklingsarbete jämställs konstnärligt
utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
6 § I administrativt arbete ingår främst
1. verksamhets- och personalplanering,
2. förberedelser för och deltagande i sammanträden med beslutande,
beredande och rådgivande organ inom högskoleorganisationen samt
verkställighetsuppgifter i anslutning till sådana organs arbete,
3. uppgifter som prefekt eller studierektor, annan arbetsledning och
därmed sammanhängande uppgifter,
4. studievägledning samt
5. kontakter med arbetslivet utanför högskolan. */k/ Förordning
(1988:1060). */-k/
7 § Lärare skall ägna sig åt utbildning och administrativt arbete samt
åt egen fortbildning. Med egen fortbildning avses bland annat att följa
utvecklingen inom det egna ämnesområdet.
Lärare skall ägna sig åt forskning i den omfattning som följer av 8, 10 och 11 §§.
Lärares verksamhet skall anordnas på det sätt som är mest ändamålsenligt
med hänsyn till ämnets beskaffenhet samt forskningens och utbildningens
krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
8 § Professorer, högskolelektorer och forskarassistenter skall, utöver
vad som föreskrivs i 7 §, bedriva forskning. Förordning (1990:745).
9 § Professorer och innehavare av tjänst som lärare, för vilken krävs
doktorsexamen eller motsvarande kompetens, är skyldiga att vara
fakultetsopponent vid högskoleenheten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
10 § Högskolestyrelsen beslutar i vilken omfattning högskolelektorer och
högskoleadjunkter skall bedriva eller medverka i forskning inom ramen
för tjänsten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
11 § Innehavare av tjänst som nordisk lektor skall dels ägna sig åt
utbildning och administrativt arbete, dels bedriva forskning inom sitt
ämnesområde och informera om kulturella förhållanden i sitt hemland.
*/k/ Förordning (1985:702). */-k/
12 § har upphävts genom förordning (1986:760).
13 § Professorer bör beredas utrymme för återkommande, längre
sammanhängande perioder för forskning på heltid. */k/ Förordning
(1985:702). */-k/
14 § Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor är skyldig att
tjänstgöra minst en femtedel av full arbetstid.
Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor skall inom
forskarutbildning eller grundläggande högskoleutbildning undervisa,
handleda och bedöma de studerandes prestationer i den omfattning som
högskolestyrelsen bestämmer. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
15 § Innehavare av tjänst som forskarassistent kan efter beslut av
högskolestyrelsen åläggas arbetsuppgifter avseende utbildning och
administrativt arbete om högst 200 timmar per läsår.
Denna del av tjänstgöringsskyldigheten skall i så stor omfattning som
möjligt avse medverkan i forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702).
*/-k/
16 § En nordisk lektor skall ägna omkring 55 procent av sin arbetstid åt
utbildning och administrativt arbete och återstoden åt forskning inom
sitt ämnesområde samt information om kulturella förhållanden i sitt
hemland. */k/ Förordning (1986:760). */-k/
17 § Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den
omfattning högskolestyrelsen beslutar med hänsyn till verksamhetens
krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
18 § En lärare är skyldig att i mån av behov tjänstgöra vid annan
högskoleenhet än den vid vilken han är anställd. Beslut härom fattas av
högskolestyrelsen efter samråd med styrelsen för den högskoleenhet dit
tjänstgöringen skall förläggas och med den berörde läraren. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
19 § Lärare som tjänstgör inom sektorn för undervisningsyrken och som
har praktisk-pedagogiska arbetsuppgifter är skyldiga att tjänstgöra vid
statlig eller statsunderstödd grund- eller gymnasieskola i den
omfattning som högskolestyrelsen beslutar.
Högskolelektor eller högskoleadjunkt får i tjänsten inräkna
fyllnadstjänstgöring i gymnasieskolan. */k/ Förordning (1988:1060).
*/-k/
20 § Rektorsämbetet beslutar i förekommande fall efter förslag av
institutionsstyrelsen, vem som skall vara studierektor. Förordning
(1989:646).
20 a § I stället för vad som följer av 2 § inrättandeförordningen
(1991:1749) g äller i fråga om inrättande av tjänster som lärare vid
högskoleenheter vad som följer av andra och tredje styckena.
Tjänst som professor som tillsätts med fullmakt eller med förordnande av
regerin gen inrättas av regeringen.
Annan tjänst som lärare inrättas av högskolestyrelsen. Sådan tjänst får
inrättas som arvodestjänst om tjänsten anges som arvodestjänst i 43 §
och skall i annat fall inrättas som lönetjänst.
Tjänst som professor som tillsätts med förordnande av rektorsämbetet får
inrättas endast vid högskoleenhet som har fasta resurser för forskning
eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Förordning (1992:716).
20 b § Högskolestyrelse får, efter medgivande av vederbörande
sjukvårdshuvudman, vid inrättandet av en tjänst som professor eller
högskolelektor föreskriva att denna skall vara förenad med en tjänst för
specialistutbildad läkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för
medicinsk utbildning och forskning. Efter medgivande av regeringen kan
lärartjänst få förenas även med annan tjänst vid sådan sjukvårdsenhet.
Förordning (1990:745).
21 § Behörig till lärartjänst är den som har den vetenskapliga och
pedagogiska skicklighet och den förmåga i övrigt som behövs för att
fullgöra tjänsten väl.
För vissa tjänster som lärare finns dessutom särskilda
behörighetsvillkor i 22--27 §§.
För vissa tjänster för konstnärlig utbildning jämställs konstnärlig
skicklighet med vetenskaplig skicklighet. */k/ Förordning (1985:702).
*/-k/
22 § Behörig till arvodestjänst som adjungerad professor är endast den
som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd utanför högskolan. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
23 § Behörig till andra lärartjänster än tjänst som professor eller
adjungerad professor är den som har genomgått allmän utbildningslinje
eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning, som är av betydelse
för tjänsten, eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper
och erfarenheter. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
24 § För behörighet till tjänst som högskolelektor krävs, utöver vad som
anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande
vetenskapliga kompetens eller ha kompetens av annat slag. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
25 § För behörighet till tjänst som forskarassistent krävs, utöver vad
som anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen tidigast fem år före
ansökningstidens utgång.
Rektorsämbetet får dock medge att sökande som har avlagt doktorsexamen
mer än fem år före ansökningstidens utgång skall anses behörig, om
sökanden under tiden efter examen antingen har varit ledig och därvid
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har varit berättigad till
föräldrapenning eller på grund av långvarig sjukdom har varit oförmögen
att söka tjänst eller om andra särskilda skäl föreligger.
Den som innehaft en tjänst som forskarassistent är inte behörig till en
ny sådan tjänst inom samma eller närliggande ämnesområde. Förordning
(1989:646).
26 § Behörig till tjänst som nordisk lektor eller utländsk lektor är den
som har det språk i vilket undervisning skall meddelas som sitt
modersmål och under åren närmast före förordnandet huvudsakligen har
vistats i land där språket talas.
För behörighet till tjänst som nordisk lektor krävs, utöver vad som
föreskrivs i första stycket, erfarenhet av egen undervisning samt viss
forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
27 § För behörighet till tjänst som lärare i odontologiskt ämne med
klinisk anknytning krävs behörighet enligt 24 § till tjänst som
högskolelektor samt klinisk skicklighet. Förordning (1990:745).
28 § Tillsättningsmyndigheten får medge en sökande befrielse från
behörighetsvillkor som avses i 24--27 §§ om särskilda skäl föreligger
och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till
meriterna i övrigt. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
29 § Behörig att antas som oavlönad docent är den som har avlagt
doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens samt har
erforderlig vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
Oavlönad docent får antas endast om det är till nytta för forskningen
och utbildningen. Oavlönad docent får anlitas som fakultetsopponent.
*/k/ Förordning (1985:702). */-k/
30 § Som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare gäller
graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av
betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i
övrigt. Vikt skall även fästas vid förmåga att informera om forskning
och utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
31 § Vid tillsättning av tjänst som professor skall särskild vikt fästas
vid vetenskaplig skicklighet, som har visats genom egen forskning samt
genom planering och ledning av forskning.
Vid tillsättningen skall särskild vikt även fästas vid pedagogisk
skicklighet, som har visats genom handledning av forskarstuderande,
ledning, utveckling och planering av forskarutbildning samt undervisning
i sådan utbildning, genom ledning, utveckling och planering av
grundläggande högskoleutbildning och undervisning i sådan utbildning
samt genom utarbetande av läromedel för högskoleutbildning. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
32 § Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor skall särskild vikt
fästas vid vetenskaplig skicklighet eller vetenskaplig och pedagogisk
skicklighet i lika mån eller sådan skicklighet av betydelse för tjänsten
som har erhållits genom verksamhet utanför högskolan.
Med vetenskaplig skicklighet avses skicklighet, som har visats genom
egen forskning, och med pedagogisk skicklighet avses skicklighet, som
har visats genom undervisning, handledning, planering och ledning av
undervisning samt genom utarbetande av läromedel.
Högskolestyrelsen skall senast vid ledigförklaring av en tjänst som
högskolelektor besluta om vilken av de befordringsgrunder som nämns i
första stycket som det skall fästas särskild vikt vid. Förordning
(1990:745).
33 § Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall särskild vikt
fästas vid vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning.
*/k/ Förordning (1985:702). */-k/
34 § I den mån beskaffenheten av en tjänst som avses i 31--33 §§
påkallar det, skall särskild vikt fästas även vid annan egenskap än som
där anges, såsom klinisk, teknisk eller konstnärlig skicklighet. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
35 § Tjänst som professor som tillsätts av regeringen tillsätts efter
förslag av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten
hör. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
36 § har upphävts genom förordning (1992:716).
37 § Annan tjänst som lärare än som avses i 35 § tillsätts av
rektorsämbetet. Härvid gäller föreskrifterna i andra--femte styckena.
Innan tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor tillsätts,
skall förs lag avges av den tjänsteförslagsnämnd till vars
verksamhetsområde tjänsten hör.
Tjänst som adjungerad professor eller tjänst som forskarassistent
tillsätts efte r förslag från den fakultets- eller sektionsnämnd och den
institution till vars verksamhetsområde tjänsten hör.
Annan tjänst än sådana som avses i andra och tredje styckena tillsätts
efter för slag från den institution eller arbetsenhet till vilken
tjänsten hör.
Rektorsämbetet får besluta att tjänst skall tillsättas efter förslag av
tjänstef örslagsnämnd i stället för på det sätt som sägs i tredje och
fjärde styckena. Förordning (1992:716).
38 § En tjänst som lärare som avses i 1 § och som är en lönetjänst skall
kungöras ledig till ansökan.
Föreskriften i första stycket gäller inte
1. lönetjänst som lärare enligt 43 § 10, om förordnandet skall avse
kortare tid än sex månader,
2. annan tjänst än tjänst som professor eller som forskarassistent som
tillsätts med den som har företrädesrätt till återanställning eller med
den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om
anställningsskydd,
3. tjänst som tillsätts med den som är uppsagd från en statligt reglerad
anställning,
4. tjänst som tillsätts med en arbetshandikappad som har anvisats av den
offentliga arbetsförmedlingen,
5. tjänst som enligt vad regeringen har föreskrivit är inrättad som
personlig tjänst.
Föreskrifterna i 10 och 12 §§ anställningsförordningen (1965:601) gäller
inte vid tillsättning av tjänst som professor eller tjänst som
högskolelektor. Förordning (1990:85).
38 a § har upphävts genom förordning (1990:85).
39 § Tjänst som lärare skall kungöras ledig under termin. Om särskilda
skäl föreligger får för annan tjänst än sådan tjänst som enligt 35 och 37 §§ skall tillsättas under medverkan av tjänsteförslagsnämnd eller av
fakultets- eller sektionsnämnd ledigkungörande ske vid annan tidpunkt.
*/k/ Förordning (1985:702). */-k/
40 § Förfarande för tillsättning av tjänst som lärare får inte inledas
förrän fråga som avses i 47--51 §§ har blivit slutligt avgjord. */k/
Förordning (1988:1060). */-k/
41 § Avser förordnande på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om
minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med
den sista undervisningsdagen under ett kalenderhalvår skall förordnandet
meddelas att gälla från och med kalenderhalvårets början. Innehar
läraren vid ingången av kalenderhalvåret en sådan tjänst, som inte kan
förenas med lärartjänsten, gäller förordnandet på lärartjänsten från den
senare tidpunkten då förordnandet på vederbörandes tidigare tjänst
upphör enligt 7 kap. 13 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.
Avser vikariat på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista
undervisningsdagen under en termin skall förordnandet meddelas att gälla
under sex månader i följd under den tid som högskolestyrelsen bestämmer.
*/k/ Förordning (1988:811). */-k/
42 § För tillsättning av vissa lärartjänster som är förenade med
tandläkarbefattning meddelar regeringen särskilda föreskrifter.
Förordning (1990:745).
42 a § Vid tillsättning av tjänst som avses i 20 b § får rektorsämbetet,
om behörig sökande inte finns vad gäller den kliniska tjänsten, besluta
att endast tillsätta lärartjänsten. Förordning (1990:745).
43 § Förordnande på tjänst som anges under någon av punkterna 1--12 nedan i denna paragraf meddelas i enlighet med vad som anges där.
Tjänst Förordnandetid
1. Tjänst som professor för Förordnande skall meddelas tills vi-
högre konstnärlig utbildning, dare för högst fem år. Förordnandet
med vilken är förenat konstnär- får förnyas utan att tjänsten kun-
ligt utvecklingsarbete. görs ledig. Tjänsten får innehas under
högst tio år.
2. Arvodestjänst som Förordnandet skall meddelas tills vi-
adjungerad professor. dare för högst tre år. Förordnandet får
förnyas.
3. Tjänst som högskolelektor Förordnande får meddelas tills vi-
som är avsedd för långsiktig dare för sammanlagt högst sex år.
kunskapsuppbyggnad och är Rektorsämbetet bör före förord-
finansierad med andra externa nandetidens utgång pröva frågan
medel än medel från forsknings- om anställning med tills vidare-
råd. förordnande för tjänstens inne-
havare inom högskoleenheten.
4. Tjänst som högskoleadjunkt Förordnande skall meddelas tills vi-
för scenisk utbildning (scenisk dare för högst tre år. Förordnandet
framställning, scenisk teknik får förnyas utan att tjänsten kun-
och rollgestaltning). görs ledig. Tjänsten får innehas under
högst sex år.
5. Tjänst som forskarassistent. Förordnandet skall meddelas tills vidare
för högst två år. Förordnandet får
förnyas utan att tjänsten kungörs ledig.
Tjänsten får innehas under högst fyra
år. Den får dock innehas
under ytterligare den tid som bedöms
skälig.
1. om innehavaren under den tid som han
har haft tjänsten har varit ledig och
därvid enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring har varit berättigad till
föräldrapenning.
2. om innehavaren under den tid som han
har haft tjänsten på grund av sjukdom
under en längre tid har varit oförmögen
att uppehålla den,
3. om innehavaren under den tid som han
har haft tjänsten har fullgjort
militärtjänstgöring,
4. om innehavaren under den tid som han
har haft tjänsten har varit facklig
förtroendeman och därvid helt eller
delvis har varit
befriad från de arbetsuppgifter som
åligger en forskarassistent, eller
5. om det finns andra särskilda skäl.
6. Arvodestjänst som utländsk Förordnande skall meddelas tills vidare
lektor. för högst tre år. Förordnandet får
förnyas utan att tjänsten kungörs ledig.
Tjänsten får innehas under högst sex år.
7. Arvodestjänst som nordisk Förordnande skall meddelas tills vidare
lektor. för högst tre år. Förordnandet får
förnyas utan att tjänsten kungörs ledig.
Tjänsten får innehas under högst sex år.
8. Tjänst som högskolelektor Förordnande skall meddelas tills vi-
eller högskoleadjunkt i hem- dare om verksamheten avser fortlö-
språk för hemspråkslärarutbild- pande utbildning av hemspråkslärare.
ning. I övrigt skall förordnande meddelas
tills vidare för högst två år.
9. Tjänst som högskolelektor Förordnande skall meddelas till vi-
och högskoleadjunkt om inneha- dare för högst ett år. Förordnande
varen saknar föreskriven be- får dock meddelas tills vidare,
hörighet. under förutsättning att sökanden under
minst tre år har innehaft och utövat
extra tjänst som högskolelektor vid
högskoleenhet och att det finns
särskilda skäl för en
tillsvidareanställning.
10. Tjänst som lärare som har Förordnande skall meddelas tills vi-
inrättats för fullgörande av dare om ett fortlöpande behov kan
arbetsuppgifter som normalt konstateras. I övrigt får förord-
ankommer på annan eller andra nande meddelas tills vidare, dock
arbetstagare. längst tills dess de andra arbetstagarna
åter skall fullgöra arbetsuppgifterna.
11. Arvodestjänst som tim- Förordnande skall meddelas tills vidare.
lärare. Tidsbegränsat förordnande kan dock
meddelas.
1. om arbetstagaren inte har föreskriven
behörighet för motsvarande tjänst,
2. om arbetstagare innehar
heltidsanställning inom högskolan
eller anställning som avser mer än 40
procent av heltidstjänst utanför
högskoleområdet,
3. om anställningen kan beräknas vara
mindre än ett helt läsår,
4. om anställningen skall avse mindre än
20 procent av motsvarande heltidstjänst,
eller
5. om arbetstagaren uppbär
utbildningsbidrag för doktorander.
12. Arvodestjänst som gäst- Förordnandet skall meddelas gälla tills
lärare. vidare, längst till viss tidpunkt.
*/k/ Förordning (1988:1060) */-k/
44 § Avser ett förordnande anställning under högst en termin, utfärdas
anställningsbevis enligt 17 § anställningsförordningen (1965:601) endast
om arbetstagaren begär det. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
45 § Besked enligt 15 § första stycket lagen (1982:80) om
anställningsskydd behöver inte lämnas, om förordnande avser anställning
under högst en termin och kan beräknas omfatta mindre än tio procent av
motsvarande heltidstjänst. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
46 § Bestämmelserna i 43 § innebär ej inskränkning i den rätt att
tidsbegränsa förordnande som följer av 5 och 6 §§ lagen (1982:80) om
anställningsskydd eller av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/
Förordning (1985:702). */-k/
46 a § har upphävts genom förordning (1988:1060). */-k/
47 § I samband med att en tjänst som lärare blir ledig skall prövas om t
jänsten bör
1. återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll,
2. ges ändrat ämnesinnehåll,
3. ersättas med någon annan lärartjänst,
4. hållas vakant för viss angiven tid, eller
5. dras in.
I fråga om sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen eller
arvodest jänst som nordisk lektor skall prövningen avse även frågan om
tjänsten bör omfatta tjänstgöringsskyldighet vid flera högskoleenheter.
I fråga om tjänst som lärare som är förenad med tjänst vid
sjukvårdsenhet skall prövningen avse även frågan om fortsatt förening
med sådan tjänst.
I fråga om tjänster som inte tillsätts av regeringen skall prövningen
göras av h ögskolestyrelsen. Förordning (1992:716).
48 § Vad gäller sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen
åligger det den institution eller arbetsenhet som tjänsten tillhör att
avge förslag till sådant beslut som avses i 47 § 1--5.
Sådant förslag som avses i första stycket skall avges senast tre år
innan innehavaren av tjänsten uppnår den för tjänsten gällande
pensionsperiodens nedre gräns eller, om tjänsten blir ledig på annan
grund än uppnådd pensionsålder, snarast möjligt. */k/ Förordning
(1988:1060). */-k/
49 § Sådant förslag som avses i 48 § avges till fakultets- eller
sektionsnämnden. Denna skall avge eget förslag som tillsammans med
förslaget från institutionen eller arbetsenheten överlämnas till
högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen får inhämta yttrande från annan
fakultets- eller sektionsnämnd eller linjenämnd som berörs.
Högskolestyrelsen skall med eget yttrande överlämna förslagen till
regeringen. Förordning (1991:1284).
50 § har upphävts genom förordning (1991:1284).
51 § Det ämnesinnehåll som regeringen har fastställt för tjänst som prof
essor skall närmare anges, om det behövs såsom vägledning vid
tillsättning av tjänsten eller av annat skäl. Är tjänsten förenad med
särskilda skyldigheter i fråga om fullgörande av utbildning, forskning
eller andra uppgifter, skall även detta anges. Förordning (1992:716).
52 § För varje fakultet skall vid de högskoleenheter, som anges i bilaga 10, finnas en tjänsteförslagsnämnd.*/k/ Förordning (1988:1060). */-k/
53 § I fråga om fakultet, som är delad i sektioner, kan berörd
högskolestyrelse föreskriva att det skall finnas en tjänsteförslagsnämnd
för varje sektion.
Även för annan fakultet än sådan som avses i första stycket får
högskolestyrelsen föreskriva att det skall finnas mer än en
tjänsteförslagsnämnd, om stadigvarande behov finns. Varje sådan nämnds
verksamhet skall avse en särskild del av fakultetsområdet. Om
stadigvarande behov finns, får högskolestyrelsen också föreskriva att
det för en sektion skall finnas mer än en tjänsteförslagsnämnd.
Förordning (1990:745).
54 § Särskilda föreskrifter om tjänsteförslagsnämnd kan finnas för
fakultet eller sektion som ej avser ett särskilt vetenskapsområde samt
för högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegium inte
är knutet men vid vilken sådan tjänst som professor som tillsätts av
regeringen finns inrättad. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
55 § Tjänsteförslagsnämnden kan vara gemensam för
1. två eller flera sektioner inom en fakultet eller skilda fakulteter,
eller
2. två eller flera fakulteter.
Föreskrifter om en sådan nämnd får meddelas av styrelsen för den
högskoleenhet s om berörs. Föreskrifter som berör mer än en
högskoleenhet skall meddelas av regeringen. Förordning (1992:716).
56 § I tjänsteförslagsnämnd skall ingå fakultets- eller
sektionskollegiets dekanus, tillika ordförande, och en ledamot, tillika
vice ordförande, som utses för tre år av fakultets- eller
sektionsnämnden. Finns i enlighet med 53 § andra stycket mer än en
tjänsteförslagsnämnd inrättad för en fakultet eller en sektion, skall
fakultets- eller sektionskollegiets dekanus vara ordförande i en av
nämnderna. Ordförande i annan sådan nämnd utses för tre år av fakultets-
eller sektionskollegiet.
En företrädare för de anställda inom tjänsteförslagsnämndens
verksamhetsområde och en företrädare för de studerande inom samma område
har rätt att ingå i nämnden.
Företrädaren för de anställda skall utses att ingå i
tjänsteförslagsnämnden om en arbetstagarorganisation som har en eller
flera medlemmar bland de anställda inom tjänsteförslagsnämndens
verksamhetsområde begär det. Företrädaren skall utses av
högskolestyrelsen för tre år.
Företrädaren för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i 16 §
förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar för fakultet. Företrädaren skall utses för ett år.
Den avgående innehavaren av en tjänst, som skall tillsättas med
oförändrat eller i huvudsak oförändrat ämnesinnehåll, får inte ingå i
tjänsteförslagsnämnden vid handläggning av ärende avseende den tjänsten,
om det inte föreligger synnerliga skäl. Förordning (1990:745).
57 § Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor
skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå följande
ledamöter utöver dem som anges i 56 §, nämligen
1. en ledamot som utses för tre år av fakultets- eller sektionsnämnden,
2. en ledamot som utses för tre år på sätt högskolestyrelsen bestämmer,
3. tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som
skall utses för varje ärende av fakultets- eller sektionskollegiet.
Högst en av de ledamöter som avses i första stycket 3 bör utses bland
ledamöterna i det fakultets- eller sektionskollegium som tjänstens
innehavare skall tillhöra. Den som är verksam inom den institution eller
arbetsenhet som tjänstens innehavare skall tillhöra och som i huvudsak
har arbetsuppgifter inom området för tjänsten bör inte utses till sådan
ledamot, om det inte föreligger särskilda skäl. Förordning (1990:745).
58 § Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som
högskolelektor skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå
tre ledamöter utöver de ledamöter som anges i 56 §. Dessa tre
ytterligare ledamöter skall utses för varje ärende på sätt
högskolestyrelsen bestämmer. Av dessa ledamöter skall en vara särskilt
förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/
59 § I tjänsteförslagsnämnd för en sådan högskoleenhet, till vilken
fakultets- eller sektionskollegium inte är knutet och som inte avses i 59 a §, skall ingå följande ledamöter, nämligen
1. som ordförande respektive vice ordförande de ledamöter som avses i 56
§ första stycket i motsvarande tjänsteförslagsnämnd vid den
högskoleenhet till vars fakultets- eller sektionskollegium lärare vid
högskoleenheten i fråga är knuten enligt 14 kap. 8 §,
2. tre ledamöter som skall utses för varje ärende på sätt
högskolestyrelsen bestämmer, av vilka en skall vara särskilt förtrogen
med tjänstens ämne.
I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom
tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 §
andra -- fjärde styckena tillämpas. Förordning (1990:745).
59 a § För handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor
och som högskolelektor inom det konstnärliga området, skall
högskolestyrelsen inrätta en särskild tjänsteförslagsnämnd. I
tjänsteförslagsnämnden skall ingå följande ledamöter, nämligen 1. en
ordförande, vilken skall vara rektor, om tjänsten är placerad vid
högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, och i annat fall
prefekt eller motsvarande,
2. en vice ordförande, som utses för tre år av de lärare som innehar
tjänster vid högskoleenheten och som tjänstgör vid den berörda
institutionen eller motsvarande,
3. en ledamot som utses för tre år av högskolestyrelsen,
4. i vad avser förslag till tjänst som professor, tre ledamöter som är
särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som skall utses för varje
ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer,
5. i vad avser förslag till tjänst som högskolelektor, tre ledamöter som
skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer och av
vilka en skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne.
I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom
tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 §
andra -- fjärde styckena tillämpas.
59 b § Sökandena till tjänst som professor skall beredas tillfälle att
yttra sig över förslag till sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnden
som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne, innan beslut fattas.
Sökandena skall underrättas om beslut om utseende av sådana ledamöter av
tjänsteförslagsnämnden. Förordning (1990:745).
60 § I sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 55 § skall ingå ledamöter
av samma slag och till samma antal som anges i 56--58 §§. Ordföranden
och övriga ledamöter skall utses enligt de föreskrifter som meddelas av
den myndighet som har föreskrivit att nämnden skall finnas. Meddelas
sådana föreskrifter av annan myndighet än regeringen, skall denna
myndighet utforma föreskrifterna med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 56--58 §§. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
61 § För varje ledamot i en tjänsteförslagsnämnd utom sådan ledamot som
avses i 57 § första stycket 3, 58 §, 59 § första stycket 2 och 59 a §
första stycket 4 och 5 skall finnas en suppleant. Detsamma skall gälla i
fråga om samma slag av ledamöter i en tjänsteförslagsnämnd som avses i 60 §.
När fakultets- eller sektionskollegiets dekanus är förhindrad att
närvara, skall dess prodekanus inträda som ledamot i hans ställe. Annan
suppleant utses på samma sätt som föreskrivs i fråga om ledamoten. */k/
Förordning (1986:461). */-k/
62 § En tjänsteförslagsnämnd är beslutför när fler än hälften av
ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden,
samt vid handläggning av ärenden som avses i 57 § och 59 a § 4 två av de
ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och vid
handläggning av ärenden som avses i 58 § och 59 a § 5 den ledamot som är
särskilt förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1986:999). */-k/
62 a § Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden när
tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Denna sammanträdesform bör
dock användas restriktivt.
Vid telefonsammanträden skall minst så många ledamöter delta som krävs
för att nämnden skall vara beslutför enligt 62 §. */k/ Förordning
(1986:999). */-k/
63 § Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden, när
tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Beträffande beslutförhet
vid sådana sammanträden skall vad som stadgas i 62 § tillämpas.
Förordning (1990:745).
64 § I fråga om ärendenas handläggning i en tjänsteförslagsnämnd skall 10 kap. 13 och 15 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1986:999). */-k/
65 § har upphävts genom förordning (1990:745).
66 § Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om
tjänsteförslagsnämnd som behövs. */k/ Förordning (1985:702). */-k/
67 § Tjänst som professor skall ledigkungöras i Post- och Inrikes
Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från
dagen för kungörandet. Kungörelsen skall anslås på högskoleenhetens
anslagstavla. I kungörelsen skall tas in erinran om 69 §.
Om ej annat följer av 40 § skall rektorsämbetet utfärda kungörelse
enligt följande, nämligen
1. i fråga om tjänst vars innehavare skall avgå med ålderspension, minst
ett år och sex månader före avgången där så kan ske, eller
2. i fråga om tjänst som blir ledig på annan grund, snarast möjligt.
Förordning (1990:745).
68 § Anmäler sig inte någon sökande till ledigkungjord tjänst som
professor som tillsätts av regeringen inom den ansökningstid som har
angetts i kungörelsen eller i inbjudan enligt 71 §, skall rektorsämbetet
utfärda ny kungörelse. Beslutar regeringen att inte tillsätta tjänsten
med någon som har sökt den, skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse.
Leder inte den nya kungörelsen till att tjänsten blir tillsatt, skall
rektorsämbetet inhämta yttrande av den fakultets- eller sektionsnämnd
till vars verksamhetsområde tjänsten hör och överlämna ärendet till
regeringen. Förordning (1990:745).
69 § Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna ge in en
kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska
verksamhet. Av redogörelsen skall framgå vilka undersökningar och
resultat samt prestationer i övrigt som enligt sökandens mening främst
bör beaktas i tillsättningsärendet.
Om fakultets- eller sektionsnämnden har föreskrivit det i
tillsättningsärendet, skall sökanden ange ett begränsat antal skrifter
eller andra arbeten som åberopas i första hand.
Sökande skall före ansökningstidens utgång antingen ge in de handlingar
han vill åberopa eller anmäla vilka handlingar han vill åberopa. I det
senare fallet skall handlingarna ges in inom tre veckor från
ansökningstidens utgång. Ingivandet skall ske på det sätt rektorsämbetet
bestämmer.
De vetenskapliga arbeten som sökande åberopar skall ges in i fyra
exemplar, om rektorsämbetet inte medger annat. Har föreskrift meddelats
enligt andra stycket, behöver sökande dock endast ge in de i första hand
åberopade arbetena i fyra exemplar. Övriga åberopade arbeten skall i så
fall ges in i ett exemplar. Förordning (1990:745).
70 § Tjänsteförslagsnämnden skall vid sin handläggning beakta även
ansökningar och andra handlingar som har kommit in för sent, om det kan
ske utan avsevärd olägenhet. Endast sådana skrifter och andra arbeten
som kan visas vara fullbordade senast tre veckor efter ansökningstidens
utgång skall beaktas.
Även sådana för sent inkomna ansökningar som inte har beaktats av
tjänsteförslagsnämnden skall, i fråga om tjänst som tillsätts av
regeringen, överlämnas till regeringen. Förordning (1990:745).
71 § Har ingen sökt en ledigkungjord tjänst vid utgången av den
ansökningstid som har angetts i kungörelsen om ledigheten, får
tjänsteförslagsnämnden bjuda in viss person att söka tjänsten.
Även om sökande har anmält sig inom föreskriven tid, får nämnden bjuda
in en person som inte har sökt tjänsten att göra detta. Sådan inbjudan
får inte utfärdas senare än tre månader efter det att de ledamöter som
avses i 57 § första stycket 3 har utsetts, och den får avse endast sådan
person som kan antas ha haft anledning att inte anmäla sig som sökande
och som med fog kan antas vara bättre skickad att sköta tjänsten än var
och en som sökt den.
I en inbjudan enligt första eller andra stycket skall föreläggas tre
veckors ansökningstid, räknat från den dag då den inbjudne har fått del
av beslutet. Bestämmelserna i 69 § skall tillämpas. Förordning
(1990:745).
72 § Var och en av de ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 57 §
första stycket 3 skall skriftligen med kortfattad motivering ange
skickligheten hos de sökande som ledamoten anser främst bör komma i
fråga till tjänsten samt ordningen mellan dem. Om de omständigheter som
föreligger i ärendet föranleder det, får tjänsteförslagsnämnden dock
besluta, att dessa ledamöters utlåtanden får avges i annan ordning eller
avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand.
Förordning (1990:745).
73 § Tjänsteförslagsnämnden får även inhämta annan utredning än som
avses i 72 §. Förordning (1985:702).
74 § Tjänsteförslagsnämnden skall föreslå den sökande som nämnden anser
främst bör komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får nämnden i
sitt förslag ange ytterligare sökande som bör komma i fråga samt
ordningen mellan dem.
Skälen för tjänsteförslagsnämndens förslag skall redovisas. Har endast
en sökande anmält sig och föreslår nämnden att han skall få tjänsten,
behöver skälen inte anges. Förordning (1990:745).
74 a § Innan en tjänst som professor som är förenad med tjänst vid en
sjukvårdsenhet tillsätts, skall tjänsteförslagsnämnden bereda hälso- och
sjukvårdsnämnden tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning
(1990:745).
75 § Tillkännagivande om tjänsteförslagsnämndens förslag skall genast
anslås på högskoleenhetens anslagstavla med uppgift om den dag då
anslaget skedde. Förslaget skall, i fråga om tjänst som tillsätts av
regeringen, avges till regeringen. Förordning (1990:745).
76 § har upphävts genom förordning (1990:745).
77 § Vid tillsättning av sådan tjänst som professor som tillsätts av
rektorsämbetet skall tjänsteförslagsnämndens förslag avges till
rektorsämbetet.
Ämnet för tjänsten skall bestämmas innan tjänsten kungörs ledig. Beslut
om ämnet skall meddelas av högskolestyrelsen efter förslag av den
fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör.
Förordning (1990:745).
78 § har upphävts genom förordning (1990:745).
Handläggning av ärenden om tillsättning av arvodestjänst som
adjungerad professor
79 § Innan en fakultets- eller sektionsnämnd föreslår att någon skall
förordnas som adjungerad professor, skall nämnden inhämta skriftligt
samtycke därtill från den person som nämnden avser att föreslå och från
dennes arbetsgivare. I ärendet skall nämnden inhämta yttrande från två
personer som är särskilt förtrogna med arvodestjänstens ämne. I
yttrandet skall anges om den person som nämnden avser att föreslå har
den kompetens som krävs. Sådant yttrande om nämnda persons vetenskapliga
skicklighet behövs dock inte, om denna tidigare har granskats vid
tillsättning av tjänst som professor eller vid tillsättning av annan
motsvarande tjänst och förnyad granskning är obehövlig. Förordning
(1985:702).
Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som
högskolelektor
80 § Blir tjänst som högskolelektor ledig, skall rektorsämbetet utfärda
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors
ansökningstid räknat från dagen för kungörandet. Förordning (1989:646).
81 § I fråga om tillsättning av tjänst som högskolelektor skall, om inte
annat är särskilt föreskrivet, bestämmelserna om tillsättning av
professor tillämpas. Tjänsteförslagsnämndens förslag avges dock alltid
till rektorsämbetet. Förordning (1990:745).
Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som
forskarassistent
82 § Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall tjänstens
ämne bestämmas, innan tjänsten kungörs ledig.
Om det finns särskilda skäl får tjänsten kungöras ledig i en grupp av
ämnen. I sådant fall skall tjänstens ämne bestämmas i samband med
tillsättningen.
Beslut som avses i första stycket om ämne för tjänst skall meddelas av
högskolestyrelsen efter förslag av den fakultets- eller sektionsnämnd
till vars verksamhetsområde tjänsten hör. Förordning (1985:702).
83 § I fråga om tillsättning av tjänst som avses i 82 § skall 67 §
första stycket och 69 § första stycket tillämpas.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får förordnande på sådan
tjänst förnyas utan att tjänsten har kungjorts ledig, om förordnandet
meddelas den som innehar tjänsten eller som innehade tjänsten vid den
tidpunkt då tjänsten senast blev ledig. Förordning (1985:702).
84 § Oavlönad docent antas av vederbörande fakultets- eller
sektionsnämnd.
Den som vill bli antagen som oavlönad docent skall göra ansökan därom
hos nämnden och vid ansökningen foga de vetenskapliga arbeten och andra
handlingar med vilka han vill styrka sin vetenskapliga skicklighet.
Fakultets- eller sektionsnämnden får inhämta yttrande i ärendet från en
eller flera sakkunniga.
Det åligger sökanden att genom lärarprov styrka sin skicklighet att
meddela undervisning i forskarutbildningen. Kan sökanden anses redan ha
styrkt att han har den skicklighet som krävs, får nämnden befria honom
från lärarprovet. Förordning (1985:702).
1 § Vid högskoleenheter får inrättas arvodestjänster som assistent,
amanuens eller klinisk assistent. Förordning (1990:1186).
2 § Tjänsterna som amanuens och assistent är avsedda för undervisning,
medverkan i forskning och allmänt institutionsarbete.
Tjänsterna som klinisk assistent är avsedda för tjänstgöring inom
klinisk utbildning och forskning. Förordning (1991:1082).
3 § För behörighet till en tjänst som assistent krävs att sökanden
uppbär utbildningsbidrag enligt förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander.
För behörighet till en tjänst som amanuens krävs att sökanden har
antagits till grundläggande högskoleutbildning.
För behörighet till en tjänst som klinisk assistent krävs att sökanden
har avlagt läkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid
medicinsk fakultet. Förordning (1991:1082).
4 § Innehavaren av en tjänst som assistent eller amanuens är skyldig att
tjänstgöra under den tid som motsvarar lägst en femtedel och högst
hälften av full arbetstid. Tjänstgöringsskyldigheten fastställs av
högskolestyrelsen.
5 § En tjänst som assistent får endast innehas under sådan tid som
innehavaren uppbär utbildningsbidrag enligt förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander.
6 § Ett förordnande på en tjänst som assistent eller amanuens skall
meddelas att gälla tills vidare, dock längst till viss tidpunkt.
Förordnandet får avse högst ett år.
En tjänst som amanuens får innehas under högst tre år.
Ett förordnande på en tjänst som klinisk assistent skall meddelas tills
vidare, dock längst ett år. En tjänst som klinisk assistent får innehas
under högst tre år. Förordning (1990:1186).
7 § Tjänster som assistent, amanuens eller klinisk assistent skall
tillsättas av rektorsämbetet efter förslag från institutionen.
Förordning (1990:1186).
8 § har upphävts genom förordning (1990:1186).
9 § har upphävts genom förordning (1990:1186).
1 § Förläggningen av personalens semester bestäms av rektorsämbetet, som
också beviljar annan ledighet än semester. Förordning (1988:811).
1 a § Vid tillsättning av vikariat på tjänst som professor eller tjänst
som högskolelektor skall bestämmelserna om tillsättning av
långtidsvikariat i anställningsförordningen (1965:601) inte tillämpas,
om vikariatet beräknas vara kortare tid än två år.
Vikariat på en arvodestjänst som adjungerad professor får inte
förekomma. Förordning (1988:1060).
2 § Arbetsgivarens åligganden enligt 37 § anställningsförordningen
(1965:601) fullgöres av
1. högskolestyrelsen i fråga om rektor och förvaltningschef,
2. rektorsämbetet i fråga om annan arbetstagare. Förordning (1992:716).
2 a § Rektorsämbetet skall på lämpligt sätt informera lärare om vilka
bisysslor eller slag av bisysslor som enligt ämbetets bedömning inte är
förenliga med 36 b § högskolelagen (1977:218).
Rektorsämbetet skall ge lärare råd om huruvida viss bisyssla enligt
ämbetets bedömning är förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om en lärare
begär det, skall ämbetet lämna honom skriftligt besked i sådan fråga.
Förordning (1986:63).
2 b § Lärare vid en högskoleenhet, i vars tjänst kan ingå forskning, är
skyldig att underrätta rektorsämbetet om de bisysslor av nämnvärd
omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde som han innehar.
Förordning (1988:1060).
3 § I fråga om den som innehar eller uppehåller sådan tjänst som
regeringen tillsätter prövas fråga som avses i 15 kap. 3 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning av statens ansvarsnämnd. Förordning
(1988:1060).
FJÄRDE AVDELNINGEN
1 § har upphävts genom förordning (1991:1611).
2 § Det åligger en styrelse för utbildningen inom vårdområdet särskilt a
tt i fråga om den kommunala högskoleutbildningen inom sitt
verksamhetsområde
1. verka för goda villkor för utbildningen,
2. verka för goda arbetsförhållanden,
3. svara för samordnande planering,
4. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av
utbildn ingen,
5. verka för att planerings- och utvecklingsarbetet i fråga om
utbildningen sker i kontakt med yrkeslivet och samhället i övrigt och
med myndigheter och organisationer som anordnar andra slag av
utbildningar,
6. svara för den samordnade planeringen som behövs för att främja
sambandet mellan utbildningen samt forskning och forskarutbildning,
7. till regeringen lämna underlag för beräkning av statsbidrag,
8. årligen fastställa en plan för fördelning och användning av
utbildningens samlade resurser samt förvalta statsmedel som har ställts
till utbildningens förfogande och övriga medel som har anvisats för
sådan verksamhet som är avsedd att bedrivas inom utbildningen,
9. stödja och främja utbildningen genom information, rådgivning och
andra åtgärder,
10. meddela de föreskrifter i fråga om utbildningen som behövs utöver
vad som har föreskrivits av regeringen och
11. ombesörja de övriga angelägenheter avseende utbildningen, som är att
hänföra till förvaltning och verkställighet, allt i den mån sådana
angelägenheter inte tillkommer annan. Förordning (1992:716).
2 a § har upphävts genom förordning (1990:745).
3 § Bestämmelser om linjenämnder för den grundläggande
högskoleutbildningen finns i högskolelagen (1977:218). Förordning
(1988:811).
4 § En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera
allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I
verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera fristående
kurser.
Om det föreligger särskilda skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde
omfatta enbart en eller flera fristående kurser. Förordning (1988:811).
5 § Styrelsen för utbildningen får besluta att viss linje inte skall
ingå i en linjenämnds verksamhetsområde. Linjenämndens uppgifter skall i
sådant fall fullgöras av styrelsen eller det organ som styrelsen utser.
Förordning (1988:811).
6 § En linjenämnds verksamhetsområde skall avse en kommunal eller
landstingskommunal läroanstalt. Vid tillämpning av 21 § andra stycket
högskolelagen (1977:218) skall all utbildning som en kommun eller en
landsting anordnar på samma utbildningslinje anses tillhöra samma
läroanstalt. Förordning (1991:1611).
7 § En linjenämnd inrättas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen
skall ange vilken eller vilka linjer eller kurser som skall ingå i
nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
8 § Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor
om utbildningens innehåll och organisation. Förordning (1988:811).
9 § Utöver vad som framgår av 8 § åligger det linjenämnden särskilt att
1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och
yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,
2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en
linje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt med hänsyn till
syftet med utbildningen,
3. biträda styrelsen för utbildningen med att utarbeta planer för hur
utbildningen bör organiseras samt planer för vilket antal studerande som
bör kunna antagas samt
4. svara för att verksamheten följs upp och dess resultat analyseras.
Förordning (1988:811).
10 § Linjenämnden skall samarbeta med de organ som har motsvarande
uppgifter för kommunens eller landstingets gymnasieskola samt med de
organ som i övrigt berörs. Förordning (1991:1611).
11 § Om ledamöter i linjenämnd finns föreskrifter i 22 § högskolelagen
(1977:218).
12 § Linjenämnden skall bestå av
1. företrädare för de lärare som meddelar undervisning inom nämndens
verksamhetsområde och
2. om inte särskilda skäl föranleder annat, företrädare för yrkeslivet
med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
13 § Företrädare för de anställda som har rätt att ingå i nämnden skall
vara företrädare för den tekniska och administrativa personalen som är
verksam inom nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
14 § Företrädare för de studerade inom nämndens verksamhetsområde har
rätt att ingå i nämnden. Förordning (1988:811).
15 § Styrelsen för utbildningen har rätt att utse ytterligare en ledamot
i nämnden. Förordning (1988:811).
16 § Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för
sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens
verksamhetsområde men som ej ingår i detta.
17 § Skall ledamöter som avses i 12 § 2 och 16 § ingå i linjenämnd skall
antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses
i 12 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem
vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1.
Utses företrädare för de anställda som avses i 13 §, skall antalet var
en.
18 § Styrelsen för utbildningen beslutar om linjenämndens
sammansättning.
19 § Ordförande i linjenämnd skall utses bland ledamöterna i nämnden, om
ej särskilda skäl föranleder annat.
Ordföranden i linjenämnd skall utses av styrelsen för utbildningen.
Linjenämnd skall utse vice ordförande bland ledamöterna.
20 § För var och en av ledamöterna i linjenämnd får finnas suppleanter
enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen för utbildningen.
21 § I linjenämnd skall företrädarna för lärarna utses av de lärare som
meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde. Högst en sådan
företrädare får dock utses av styrelsen för utbildningen efter förslag
av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar bland
lärarna.
Närmare föreskrifter om hur företrädarna för lärarna skall utses
meddelas av styrelsen för utbildningen.
22 § I linjenämnd skall företrädare för yrkeslivet eller för sådan annan
högskoleutbildning som avses i 16 § utses av styrelsen för utbildningen.
I ärendet skall styrelsen bereda berörda myndigheter och organisationer
tillfälle att avge förslag.
23 § Företrädare för teknisk och administrativ personal skall ingå i
linjenämnd, om arbetstagarorganisation, som har en eller flera medlemmar
bland denna personal, begär det. Företrädare utses av styrelsen för
utbildningen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller
flera medlemmar bland denna personal. Finns mer än en sådan
organisation, som vill avge förslag, skall organisationerna om möjligt
avge ett gemensamt förslag.
24 § Företrädare för de studerande skall ingå i linjenämnd, om de
studerande eller sammanslutning av studerande begär det. Företrädare
utses av de studerande eller av den eller de sammanslutningar av
studerande som beröres.
Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av
styrelsen för utbildningen.
25 § Ledamöter i linjenämnd skall utses för tre år eller, i fråga om
ledamot som företräder de studerande, för ett år. Tjänstgöringstiden
räknas för annan ledamot än företrädare för de studerande från den 1 januari året närmast efter det år då val i hela riket har ägt rum. Avgår
ledamot under förordnandetiden, skall ny ledamot utses för återstoden av
tiden.
26 § Om styrelsen för utbildningen medger det, får en linjenämnd
överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera
suppleanter, om sådana finns, eller till rektor för utbildningen eller
till en eller flera lärare som meddelar undervisning inom nämndens
verksamhetsområde att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av
sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden. Förordning
(1985:601).
27 § Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på ordföranden
eller den ordföranden utser.
28 § En linjenämnd är beslutför när fler än hälften av de ledamöter som
har utsetts, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är
närvarande. Förordning (1986:999).
29 § har upphävts genom förordning (1986:999).
30 § har upphävts genom förordning (1988:811).
1 § I detta kapitel meddelas särskilda föreskrifter om kommunal
högskoleutbildning inom vårdområdet. Förordning (1990:745).
2 § En kommun eller landsting som anordnar utbildning inom vårdområdet
skall tillse att det antal utbildningsplatser som behövs står till
förfogande inom primärvården samt inom läns- och regionssjukvården.
Förordning (1991:1611).
3 § För utbildningen inom en kommun eller landsting skall det finnas en
rektor. Förordning (1991:1611).
4 § För utbildningen skall det finnas två slag av tjänster som lärare,
nämligen tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning och som
kommunal högskolelektor. Förordning (1992:716).
5 § Behörig till en tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning är
den som
1. dels har gått igenom en allmän utbildningslinje eller motsvarande
grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har förvärvat
motsvarande kunskaper och erfarenheter,
2. dels har gått igenom praktisk-pedagogisk utbildning med den
inriktning tjänsten avser, och
3. dels har de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som
behövs för att fullgöra tjänsten väl.
6 § För behörighet till en tjänst som kommunal högskolelektor krävs,
utöver vad som föreskrivs i 5 § 1 och 3, doktorsexamen eller motsvarande
kompetens samt erforderlig pedagogisk skicklighet. Förordning
(1992:716).
7 § En sökande får medges befrielse från sådant behörighetsvillkor som
avses i 5 § 2 och 6 § om särskilda skäl föreligger och om bristen i
sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till dennes meriter i
övrigt.
8 § Tjänster som lärare tillsätts av styrelsen för utbildningen.
Innan tjänst som kommunal högskolelektor tillsätts får styrelsen för
utbildninge n inhämta yttrande av högst tre sakkunniga som är särskilt
förtrogna med tjänstens ämne. Förordning (1992:716).
FEMTE AVDELNINGEN
1 § Tjänsteförslagsnämndens förslag till sådan tjänst som professor som
tillsätts av regeringen får överklagas hos regeringen. Skrivelsen med
överklagandet ges in till regeringen och skall ha kommit in dit inom tre
veckor från den dag då anslaget med förslaget sattes upp på
högskoleenhetens anslagstavla.
Att tjänsteförslagsnämndens förslag till tillsättning av annan tjänst
inte får överklagas följer av 40 § andra stycket
anställningsförordningen (1965:601). Förordning (1990:85).
2 § Beslut av en högskoleenhet i ärenden om tjänstledighet och i ärenden
som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren, får överklagas
hos Statens arbetsgivarverk. Verkets beslut får in te överklagas.
Andra beslut av en högskoleenhet som rör arbetstagare och som får
överklagas enl igt särskilda föreskrifter överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Förordning (1992:716).
3 § har upphävts genom förordning (1987:498).
4 § Beslut i ärende om utseende av ledamot i tjänsteförslagsnämnd eller
ärende om inbjudan att söka tjänst som lärare får inte överklagas.
Förordning (1987:498).
5 § Beslut av högskolestyrelse eller valförsamling om förslag till
befattning som rektor eller valförsamlings förslag om uppdrag som
prorektor får inte överklagas. Förordning (1987:498).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1082).
7 § Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning eller enligt en
föreskrift som avses i förordningen av en högskolemyndighet får, om
något annat inte följer av andra stycket eller 2 elle r 11--14 §§ eller
annan föreskrift, överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.
Vad som sägs i första stycket gäller inte beslut om tidsbegränsning av
anställni ng som avses i 19 kap. 43 §. Förordning (1992:716).
7 a § har upphävts genom förordning (1991:1082).
8 § har upphävts genom förordning (1992:716).
8 a § har upphävts genom förordning (1986:461).
9 § Beslut, som har meddelats av Verket för högskoleservice eller av
Landstingsf örbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning, om
antagning av studerande till grundläggande högskoleutbildning enligt
denna fö rordning eller enligt föreskrifter som avses i förordningen,
får överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Därvid tillä mpas
bestämmelserna i 23--25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur beslut
överklagas. Förordning (1992:716).
9 a § har upphävts genom förordning (1991:1082).
10 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.
Förordning (1992:716).
11 § Beslut om betyg får inte överklagas. Förordning (1987:498).
12 § Beslut om antagning till fristående kurs får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om antagning till individuell linje med
successivt val av innehåll. Förordning (1988:811).
13 § Beslut om antagning till utbildning, för vilken prov avgör
antagningen, får inte överklagas. Förordning (1987:498).
14 § Beslut om besked som avses i 5 kap. 36 § får inte överklagas.
Förordning (1991:1082).
15 § har upphävts genom förordning (1992:716).
16 § har upphävts genom förordning (1992:716).
17 § Om denna förordnings ikraftträdande gäller de föreskrifter, som
regeringen meddelar särskilt.
18 § Studerande som antagits till och påbörjat undervisning enligt någon
äldre u tbildning skall beredas tillfälle att inom viss tid fullfölja
denna utbildning. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur såda n
utbildning och examination skall anordnas och under vilken tid.
Förordning (1992:716).
1978:549
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978.
2. Om ej annat föreskrivs av regeringen eller av Universitets- och
högskoleämbetet före den 1 juli 1992, skall vad Kungl. Maj:t eller
regeringen i författning eller i särskilt beslut föreskrivit om
a. sådan statlig läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i
högskoleenhet, i stället avse högskoleenheten,
b. organ vid sådan statlig läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i
högskoleenhet, i stället avse högskolestyrelsen eller det organ
högskolestyrelsen bestämmer. Förordning (1992:716).
3. Utbildning, som har påbörjats vid sådan statlig läroanstalt som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, skall avslutas vid den högskoleenhet
i vilken läroanstalten går upp. För utbildningen gäller de föreskrifter
som anges i dessa övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt.
4. Studerande som har påbörjat utbildningen före utgången av mars 1978,
har rätt att deltaga i sådan äldre utbildning som avses i 3., dock
endast under förutsättning att den studerande har deltagit i utbildning
under tiden den 1 juli 1975--den 30 juni 1978 i den omfattning som
styrelsen bedömer som tillräcklig.
5. Undervisning för den som deltagar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning, som behövs för att
utbildningen skall kunna slutföras senast inom den tid som följer av
bestämmelser om anordnande av examination i 6. och 7. Om skyldighet för
den som deltager i äldre utbildning att deltaga i undervisning enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller föreskrifter, som avses i den,
finns föreskrifter i 15 § förordningen (1977:459) om införande av
högskoleförordningen (1977:263).
6. Examination och efterprövning enligt äldre föreskrifter skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av
högskoleförordningen (1977:263), anordnas, såvitt avser
a. stadgarna (1938:485) för konsthögskolan, till utgången av år 1984,
b. kungl. brev den 29 juni 1945 med provisorisk stadga för
konstfackskolan, till utgången av år 1984.
7. Examination och efterprövning enligt skrivelsen den 27 maj 1971 angående provisorisk stadga för musikhögskolan i Stockholm skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av
högskoleförordningen (1977:263), anordnas
b. såvitt avser påbyggnadskurs på kyrkomusikerlinje, till utgången av år 1984,
c. såvitt avser efterprövning enligt skrivelsen, till utgången av år 1985.
8. Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen för utbildningen eller
organ som styrelsen utser bestämma senare tidpunkt än som följer av 5.--7. för undervisning, examination, särskild prövning eller
fyllnadsprövning.
9. Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
deltar i sådan utbildning som avses i 3. om ej annat föreskrivs av
regeringen eller har föreskrivits av Universitets- och högskoleämbetet
före den 1 juli 1992. Förordning (1992:716).
10. Övergångsbestämmelser till författning eller annan föreskrift som
avses i 6. och 7. och som avser rätt för studerande att efter utgången
av juni 1978 slutföra utbildning enligt äldre föreskrifter äger
fortfarande giltighet.
12. Den som vid utgången av juni 1978 innehar tjänst eller vikariat på
tjänst vid läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet,
skall anses inneha motsvarande tjänst respektive vikariat på motsvarande
tjänst vid högskoleenheten. Om tjänsten ej har någon motsvarighet, skall
innehavaren om möjligt erhålla andra likvärdiga arbetsuppgifter inom
högskoleverksamheten.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren av tjänsten
eller vikariatet är förordnad för tid efter den 1 juli 1978 och att
innehavaren ej har uppnått övre gränsen inom den pensionsperiod som
gäller för honom.
13. har upphävts genom förordning (1985:702).
14. Ärende om tillsättning av tjänst vid läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, och som ej avgjorts före den 1 juli 1978 handläggs vid enheten av högskolestyrelsen eller det organ som styrelsen
bestämmer.
15. Utöver 2.--14. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1979:472
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979.
2. Om ej annat föreskrivs av regeringen, skall vad Kungl. Maj:t eller
regeringen i författning föreskrivit om statens skogsinstitut i stället
avse Sveriges lantbruksuniversitet.
3. Utbildning, som har påbörjats vid skogsinstitut före den 1 juli 1979,
skall avslutas vid Sveriges lantbruksuniversitet. För utbildningen
gäller de föreskrifter som anges i dessa övergångsbestämmelser eller
eljest meddelas särskilt.
4. Undervisning för den som deltar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning som behövs för att
utbildningen skall kunna slutföras.
5. Studerande som deltar i undervisning eller examination enligt äldre
föreskrifter skall i stället delta i motsvarande undervisning eller
examination enligt högskoleförordningen (1977:263) eller enligt
föreskrifter som avses i den, om styrelsen eller organ som styrelsen
utser bestämmer det.
Styrelsen för utbildningen eller organ som styrelsen utser får för visst
fall medge undantag från vad som föreskrivs om fordringarna för examen
enligt äldre föreskrifter.
6. Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
deltar i sådan utbildning som avses i 3. om ej annat föreskrivs av
styrelsen.
7. Utöver 2.--6. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1979:857
1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 16, 21 och 34 §§ samt 8 kap. 18--20 §§ i sin
nya lydelse tillämpas första gången vid antagning till utbildning med
början andra halvåret 1980.
1980:49
1. Denna förordning träder i kraft den juli 1980.
2. Om ej annat föreskrivs av regeringen eller av Universitets- och
högskoleämbetet före den 1 juli 1992, skall vad Kungl. Maj:t eller
regeringen i författning eller särskilt beslut föreskrivit om
a) en sjöbefälsskola i stället avse den högskoleenhet, som skolan går
upp i,
b) organ vid en sjöbefälsskola i stället avse styrelsen för den
högskoleenhet, som skolan går upp i, eller det organ som styrelsen
bestämmer. Förordning (1992:716).
3. Utbildning, som har påbörjats vid en sjöbefälsskola skall avslutas
vid en sådan högskoleenhet i vilken en sjöbefälsskola går upp. För
utbildningen gäller de föreskrifter som anges i dessa
övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt.
4. En studerande som har påbörjat utbildning före utgången av mars 1980,
har rätt att deltaga i sådan äldre utbildning som avses i 3., dock
endast under förutsättning att den studerande har deltagit i utbildning
under tiden den 1 juli 1977--den 30 juni 1980 i den omfattning som
styrelsen bedömmer tillräcklig.
4 a. Utbildning till skeppare av 1:a klass, fartygsmekaniker av 1:a
klass, styrman, maskintekniker, sjökapten, sjöingenjör och driftingenjör
enligt äldre föreskrifter får påbörjas vid en högskoleenhet även under 1980 och 1981. För utbildningen gäller de föreskrifter som meddelas i
dessa övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt. Förordning
(1980:433).
4 b. Vid antagning till utbildning som avses i 4 a. tillämpas äldre
föreskrifter om behörighet och urval. Förordning (1980:433).
5. Undervisning för den som deltar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning, som behövs för att
utbildningen skall kunna slutföras senast inom den tid som följer av
bestämmelser om anordnande av examination i 6. och 7. Om skyldighet för
den som deltar i äldre utbildning att delta i undervisning enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller föreskrifter, som avses i den,
finns föreskrifter i 15 § förordningen (1977:459) om införande av
högskoleförordningen (1977:263).
6. Examination, särskild prövning och fyllnadsprövning skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av
högskoleförordningen (1977:263), anordnas, såvitt avser
a) förordningen (1959:425) om sjöbefälsskolor till utgången av år 1986.
Förordning (1980:433).
7. Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen för utbildningen eller
organ som styrelsen utser bestämma senare tidpunkt än som följer av 5.
och 6. för undervisning, examination, särskild prövning och
fyllnadsprövning.
8. Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
avses i 3. och 4 a. om ej annat föreskrivs av regeringen eller har
föreskrivits av Universitets- och högskoleämbetet före den 1 juli 1992.
Förordning (1992:716).
9. Övergångsbestämmelser till författning eller annan föreskrift som
avses i 6. och som avser rätt för studerande att efter utgången av år 1980 slutföra utbildning enligt äldre föreskrifter äger fortfarande
giltighet.
10 a. Den som vid utgången av juni 1980 innehar en anställning med
fullmakt eller förordnande tills vidare vid en sjöbefälsskola, som den 1 juli 1980 går upp i en högskoleenhet, skall från och med denna dag ha
anställningen vid högskoleenheten. Förordning (1980:433).
12. Utöver 2.--11. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1982:616
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982.
4. Undervisning inom kommunal högskoleutbildning inom sektorn för
utbildning för vårdyrken får intill utgången av juni 1985 fullgöras av
lärare som vid utgången av juni 1982 innehar statligt reglerad tjänst
vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. För sådan lärare
skall bestämmelserna i 23 kap. 14--26 §§ i deras lydelse vid utgången av
juni 1982 tillämpas. I fråga om överklagande av beslut som avses i 25 kap. 2 § andra stycket och som rör sådan lärare gäller äldre
bestämmelser om beslutet har meddelats före den 1 juli 1985.
1982:1261
1. Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 10 kap. 11 § två veckor
efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från
trycket i Svensk författningssamling, såvitt avser 8 kap. 15 § och 20 kap. 1--7 §§ den 1 juli 1983, och i övrigt den 1 juli 1984.
Bestämmelserna i 5 kap. 21 och 32 §§ i sin nya lydelse tillämpas dock
första gången vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 1984.
2. Den som har förordnats på en tjänst som assistent eller amanuens
enligt bestämmelserna i 20 kap. i deras lydelse vid utgången av juni 1983 får inneha tjänsten till den tidpunkt då tiden för förordnandet
utgår.
1983:746 har upphävts genom förordning (1985:702).
1985:601
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.
2. För den som den 30 juni 1985 innehar en tjänst som skolchef eller
biträdande skoldirektör och som efter utgången av juni 1985 kvarstår på
tjänsten och utövar den gäller, så länge tjänsten utövas, de upphävda
bestämmelserna i 24 kap. 8 och 9 §§. Detsamma gäller för den som får en
statligt reglerad tjänst som skolchef eller biträdande skoldirektör från
och med den 1 juli 1985 eller senare.
1985:683
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 5 kap. 5, 17 och 35 §§,
två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1986. Bestämmelserna i 5 kap. 26 och 41 §§ i sin lydelse före den 1 januari 1986 skall tillämpas sista gången vid antagning till vårterminen 1986.
1985:702
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
2. Fullmakter och förordnanden för innehavare av nedan angivna tjänster
kvarstår oförändrade om fullmakten eller förordnandet avser tid efter
den 30 juni 1986: -- adjungerad professor -- avdelningstandläkare --
forskardocent -- klinisk lärare -- lärare i medicinskt och odontologiskt
ämne med klinisk anknytning -- nordisk lektor -- professor -- utländsk
lektor.
Motsvarande skall gälla långtidsvikariat på nämnda tjänster. Förordning
(1986:461).
3. Den som den 30 juni 1986 innehar någon av nedan angivna ordinarie
eller extra ordinarie tjänster skall förordnas på extra ordinarie tjänst
som högskolelektor: -- docent -- förste assistent -- lektor för vilken
krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens -- lärare i medicinskt
ämne som saknar klinisk anknytning -- universitetslektor.
Innehavare av tjänst som förste assistent, som huvudsakligen har haft
administrativa arbetsuppgifter, skall i stället förordnas på lämplig
extra ordinarie tjänst med administrativa uppgifter.
Första och andra styckena gäller under förutsättning att innehavaren
inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod som gäller för
vederbörande.
Ordinarie tjänst som avses i första stycket skall föras på övergångsstat
när innehavaren har fått förordnande som högskolelektor. Annan tjänst
dras in vid förordnande som avses i första stycket. Personlig extra
ordinarie tjänst som förste assistent dras in utan särskilt beslut därom
vid förordnande som här avses.
Den som den 30 juni 1986 innehar tjänst som extra ordinarie docent och
har fått förordnande på extra ordinarie tjänst som högskolelektor skall
tillförsäkras utrymme för forskning i tjänsten, motsvarande det i
docenttjänsten för den tid som vid övergången återstår av sex års
innehav av tjänst som docent eller av det löpande förordnandet.
4. Den som den 30 juni 1986 innehar extra tjänst som universitetslektor
eller annan extra tjänst som lektor för vilken krävs doktorsexamen eller
motsvarande kompetens skall förordnas på extra tjänst som
högskolelektor.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren är förordnad
tills vidare och inte har uppnått övre gränsen för den
pensioneringsperiod som gäller för vederbörande.
Extra tjänst som avses i första stycket dras in när innehavaren har fått
förordnande som högskolelektor.
5. Den som vid utgången av juni 1986 innehar sådan ordinarie eller extra
ordinarie tjänst som lärare, för vilken inte krävs doktorsexamen, skall
förordnas på extra ordinarie tjänst som högskoleadjunkt. Den som innehar
extra tjänst som här avses förordnas på extra tjänst som
högskoleadjunkt.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren av tjänsten är
tillsatt med fullmakt eller är förordnad tills vidare och att
innehavaren inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod
som gäller för tjänsten.
Ordinarie tjänst som avses i första stycket skall föras på övergångsstat
när innehavaren har fått förordnande som där avses. Annan tjänst dras in
vid förordnande enligt första stycket.
6. Den som den 30 juni 1986 innehar extra tjänst som docent får inneha
denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
Omförordnande enligt tidigare regler får ske, men ej för längre tid än
att den sammanlagda förordnandetiden blir sex år, undantagsvis sju år.
Därefter skall tjänsten dras in. Högskolestyrelsen bör i samband härmed
pröva frågan om fortsatt anställning som högskolelektor för
tjänsteinnehavaren inom högskoleenheten.
7. Den som den 30 juni 1986 innehar extra ordinarie eller extra tjänst
som forskarassistent får inneha sådan tjänst till utgången av
förordnandetiden. Extra ordinarie tjänst som forskarassistent skall
därefter dras in.
Den som den 1 januari 1985 innehade tjänst som forskarassistent får
efter den 1 juli 1986 förordnas på sådan tjänst under ytterligare tid så
att den sammanlagda tiden för innehav av sådan tjänst uppgår till sex
år. Den som har förordnats på sådan tjänst första gången efter den 1 januari 1985 får efter den 1 januari 1986 förordnas på sådan tjänst
under ytterligare tid så att den sammanlagda tiden för innehav av tjänst
som forskarassistent uppgår till fem år. Utöver vad som nu har sagts får
tjänst innehas under ytterligare den tid som bedöms skälig, om
innehavaren under den tid som han har haft tjänsten har varit ledig och
därvid enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring char varit
berättigad till föräldrapenning eller på grund av sjukdom under en
längre tid har varit oförmögen att uppehålla den eller om det finns
andra särskilda skäl. För den som efter utgången av juni 1986 innehar
tjänst som forskarassistent skall de bestämmelser om åligganden som
träder i kraft den 1 juli 1986 gälla.
8. Den som den 30 juni 1986 innehar lärartjänst och åtnjuter
tjänstledighet, som även omfattar tid därefter, från denna tjänst för
forskning eller för fullgörande inom den egna högskoleenheten av andra
arbetsuppgifter, vilka från och med den 1 juli 1986 kan åligga lärare,
skall återgå i tjänst.
9. Den som den 30 juni 1986 innehar långtidsvikariat på lärartjänst och
vars förordnande även omfattar tid därefter, skall, om tjänstens
innehavare är tjänstledig av annan anledning än som avses i 8, förordnas
på långtidsvikariat på motsvarande tjänst som avses i 3, 4 eller 5.
Den som den 30 juni 1986 innehar långtidsvikariat på lärartjänst och
vars förordnande omfattar tid därefter, skall, om tjänstens innehavare
återgår i tjänst enligt 8, förordnas på tidsbegränsad extra tjänst som
högskolelektor eller högskoleadjunkt av motsvarande omfattning. Om
särskilda skäl föreligger kan dock extra tjänst med
tillsvidareförordnande inrättas.
10. Den som den 30 juni 1986 innehar extra ordinarie eller extra tjänst
som studievägledare vid institution skall förordnas på extra ordinarie
eller extra tjänst som högskoleadjunkt om innehavaren är behörig till
sådan tjänst. I annat fall skall innehavaren förordnas på extra
ordinarie eller extra tjänst med administrativa uppgifter.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren är förordnad
tills vidare och att innehavaren inte har uppnått övre gränsen för den
pensioneringsperiod som gäller för tjänsten.
Extra ordinarie eller extra tjänst som avses i första stycket skall dras
in när innehavaren har fått förordnande på tjänst som högskoleadjunkt
eller annan tjänst.
För den som innehar långtidsvikariat på tjänst som avses i första
stycket skall 9 tillämpas.
11. Den som den 30 juni 1986 innehar lärartjänst vid scenisk utbildning
med tidsbegränsat förordnande, som även omfattar tid därefter, skall
förordnas på extra tjänst som högskoleadjunkt. Tjänsten får innehas
under den tid som återstår enligt det ursprungliga förordnandet.
12. Den som den 30 juni 1986 innehar ordinarie tjänst som huvudlärare
vid konstfackskolan och har förordnats på sådan tjänst utan
sakkunnigförfarande skall meddelas fortsatt förordnande som huvudlärare
under resten av förordnandetiden under förutsättning att innehavaren är
förordnad f tid efter sättning att innehavaren är förordnad f den 30 juni 1986. Sådan tjänst får innehas under sammanlagt högst tio år.
13. Den som innehar arvodestjänst som utländsk lektor med
tillsvidareförordnande får inte förena tjänsten med arvodestjänst som
nordisk lektor.
14. Ordinarie eller extra tjänst som studierektor samt tjänst som
biträdande utbildningsledare skall dras in i samband med nuvarande
tjänsteinnehavares avgång. Förordning (1986:461).
15. För innehavare av lärartjänst med klinisk anknytning vid
odontologisk fakultet gäller äldre bestämmelser. Förordning (1990:1186).
16. I fråga om besvär över beslut som avses i 25 kap. 8 a § och som har
meddelats före den 1 juli 1986 gäller äldre bestämmelser.
1986:460
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
2. Den som den 30 juni 1986 innehar tidsbegränsad tjänst som
forskningsassistent får inneha sådan tjänst till utgången av
förordnandetiden. Vid nytt förordnande som forskningsassistent efter den 30 juni 1986 skall vid beräkning av anställningstid tidigare förordnande
som forskningsassistent inräknas. Utan hinder därav får dock förordnande
till den 1 juli 1988 meddelas.
3. Den som den 30 juni 1986 innehar tjänst som forskningsassistent med
förordnande tills vidare får inneha sådan tjänst även efter den 1 juli 1986.
4. Möjligheten att förordna på annan tjänst än som forskningsassistent
enligt 20 kap. 1 § andra stycket skall intill den 1 juli 1988 alltid
prövas beträffande dem som avses i 2 och 3 ovan. Förordning (1988:74).
5. har upphävts genom förordning (1992:716).
1987:38
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1987. Föreskriften att
skrivelse med överklagande av tjänsteförslagsnämnds förslag skall inges
till regeringen gäller inte förslag som har tillkännagivits genom anslag
före ikraftträdandet.
1987:498
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
tillämpas äldre föreskrifter.
1987:710
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. I fråga om lärare vid gymnasieskolan som är huvudlärare eller
institutionsföreståndare även för kommunal högskoleutbildning gäller
punkt erna 1 och 8--10 i övergångsbestämmelserna till förordningen
(1987:709) om ändring i skolförordningen (1971:235) i tillämpliga delar.
Hänvisningen i punkt 9 till 14 kap. 13 b § skall i stället avse 24 kap.
19 § högskoleförordningen.
1988:1060
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.
Ärende om tillsättning av tjänst som högskolelektor och som inte har
avgjorts före den 1 november 1988 handläggs enligt äldre föreskrifter.
1989:597
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989 och gäller till den 1 juli 1991, då förordningen (1989:73) om ändring i högskoleförordningen
(1977:263) träder i kraft.
1990:745
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.
2. För den som den 30 juni 1990 innehar tjänst som högskolelektor och
inte är antagen som oavlönad docent och inte heller har varit innehavare
av tjänst som docent skall äldre bestämmelser om arbetsuppgifter för
högskolelektorer gälla.
3. Har sådan ledamot i tjänsteförslagsnämnd som skall vara särskilt
förtrogen med ämnet för den ledigförklarade tjänsten utsetts före
ikraftträdandet av denna förordning, skall vad som sägs i 19 kap. 59 b §
inte gälla.
4. Den som den 30 juni 1990 innehar tjänst som klinisk lärare
får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande
förordnandetiden. Omförordnande enligt tidigare regler får ske,
men inte för längre tid än att den sammanlagda förordnandetiden
blir sex år. Därefter skall tjänsten dras in. Förordning
(1990:1186).
5. Den som den 30 juni 1990 innehar arvodestjänst som klinisk amanuens
får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
6. Om ledamöter av fakultets- eller sektionsnämnd har utsetts före den 1 juli 1990 utan att det bland dem ingår någon sådan ledamot som avses i 14 kap. 24 § andra stycket, skall, intill dess nya ledamöter utses,
nämnden utökas med en sådan ledamot som nyss sagts. Förordning
(1990:957).
1990:957
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1990.
Utbildnings- och forskningsnämnd som saknar en sådan ledamot som avses i 14 a kap. 5 § andra stycket andra meningen skall omgående efter
ikraftträdandet utökas med en sådan ledamot.
1990:1186
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 20 kap. den 1 juli 1991, och i övrigt den 1 januari 1991.
2. Tjänst som forskningsassistent skall dras in i samband med
nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1991 innehar ett tidsbegränsat förordnande som forskningsassistent får
inneha denna tjänst intill utgången av den löpande
förordnandetiden.
1992:405
Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1992 och tillämpas första
gången vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 1992.
1992:716
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Intill dess regeringen bestämmer något annat skall de centrala
utbildningspla
ner och kompletterande föreskrifter till dessa som
Universitets- och högskoleämbetet fastställt och som gäller den 30 juni 1992 for
tsätta att tillämpas.
3. Intill dess regeringen föreskriver något annat skall vid
tillämpningen av 5 k
ap. iakttas Universitets- och högskoleämbetets
föreskrifter (UHÄ-FS 1990:1, ändrad UHÄ-FS 1991:1) för tillämpningen av 5 kap. h
ögskoleförordningen.
4. Föreskrifter om behörighet, urval, högskoleprov, betyg, studieomdöme,
företrä
de, antagning, anstånd, studieuppehåll, byte,
tillgodoräknande av tidigare genomgången utbildning och examensbenämning
som Uni
versitets- och högskoleämbetet har meddelat
och som gäller den 30 juni 1992 och för vilka det finns bemyndigande i 5 kap. 6-
-10, 18, 20--21, 27 och 31 §§, 6 kap. 3a §, 7 kap. 3, 8 och 15 §§ samt 8 kap. 8, 20 och 22 §§ högskoleförordningen i deras
lydelse den 3 0 juni 1992 eller enligt motsvarande äldre föreskrifter
skall fortsätta att tillämpas intill dess regeringen föreskriver något
annat.
5. Beslut som har överklagats till Universitets- och högskoleämbetet
enligt 25 k
ap. 2 § andra stycket och 7 § i deras äldre lydelse och
som inte avgjorts den 1 juli 1992 skall prövas av Överklagandenämnden
för högsko
lan.
Detsamma gäller överklaganden som enligt äldre bestämmelser skulle göras
hos Uni
versitets- och högskoleämbetet men där tiden för
överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet.
6. I fråga om beslut som har meddelats enligt 25 kap. 8 § i dess äldre
lydelse f
öre ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande
inte har gått ut vid ikraftträdandet gäller gamla bestämmelser.
7. Beslut som har överklagats till Besvärsnämnden för högskoleutbildning
enligt 25 kap. 9 § i dess äldre lydelse och som inte avgjorts
den 1 juli 1992 skall prövas av Överklagandenämnden för högskolan.
Detsamma gäller överklaganden som enligt äldre bestämmelser skulle göras
hos Bes
värsnämnden för högskoleutbildning men där
tiden för överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet.
8. Intill dess regeringen föreskriver något annat skall vad
Universitets- och hö
gskoleämbetet föreskrivit med anledning av 25 kap. 18 §
i dess äldre lydelse fortsätta att tillämpas.
Bilaga 1
Universitetet i Stockholm
Tekniska högskolan i Stockholm
Karolinska institutet
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning
Konstfackskolan
Konsthögskolan
Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Idrottshögskolan i Stockholm
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Universitetet i Linköping
Högskolan i Jönköping
Universitetet i Lund
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Växjö
Universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Universitetet i Umeå
Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i Östersund
Sveriges lantbruksuniversitet
Förordning (1992:716).
Bilaga 2
Förteckning över sådan grundläggande högskoleutbildning, där
läsårets längd avviker från den i 2 kap. 5 § angivna tiden
Statlig högskoleutbildning Linje Läsårets längd
Musikdramatiska linjen vid
operahögskolan i Stockholm 34 veckor
Kommunal högskoleutbildning
Linje Läsårets längd
Hälso- och sjukvårdslinjen,
inriktning mot onkologi 50 veckor
Hälso- och sjukvårdslinjen,
inriktning mot diagnostisk
radiologi 50 veckor
Utbildning i obstetrisk och
gynekologisk vård 50 veckor
Förordning (1986:460).
Bilaga 3
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta om annan
längd på utbildningslinjen än som anges i förteckningen.
Agronomlinjen 180 poäng
Arkitektlinjen 180 poäng
Brandingenjörslinjen 100 poäng
Byggnadstekniklinjen 60 poäng
Dataingenjörslinjen 80 poäng
Data- och elektroniklinjen 80 poäng
Datatekniklinjen 180 poäng
Datavetenskapliga linjen 160 poäng
Driftteknikerlinjen 80 poäng
Elektrotekniklinjen 180 poäng
Farkosttekniklinjen 180 poäng
Fiskevårdslinjen 80 poäng
Geoteknologilinjen 180 poäng
Hortonomlinjen 180 poäng
Industriell arbetsmiljö-linjen 180 poäng
Industriell ekonomi-linjen 180 poäng
Industriell teknik-linjen 60 poäng
Jägmästarlinjen 200 poäng
Kemitekniklinjen 180 poäng
Landskapsarkitektlinjen 200 poäng
Lantmästarlinjen 40 poäng
Lantmäterilinjen 180 poäng
Maskinteknikerlinjen 80 poäng
Maskintekniklinjen 180 poäng
Matematisk-naturvetenskapliga linjen 160 poäng
Materialfysiklinjen 180 poäng
Materialtekniklinjen 180 poäng
Miljö- och hälsoskyddslinjen 120 poäng
Produktionsteknikerlinjen 80 poäng
Radiokommunikationslinjen 40 poäng
Samhällsbyggnadstekniklinjen 180 poäng
Skogsmästarlinjen 40 poäng
Skogsteknikerlinjen 80 poäng
Styrmanslinjen 80 poäng
Teknisk fysik-linjen 180 poäng
Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen 180 poäng
Textilingenjörslinjen 80 poäng
Textil- och konfektionstekniklinjen 80 poäng
Trädgårdsteknikerlinjen 40 poäng
Verkstadsingenjörslinjen 80 poäng
Väg- och vattenbyggnadslinjen 180 poäng
II Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken
ADB-linjen 60 poäng
Ekonomlinjen 140 poäng
Förvaltningslinjen 140 poäng
Handelslinjen 60 poäng
Hotell- och restaurangekonomlinjen 140 poäng
Internationella ekonomlinjen 160 poäng
Juristlinjen 180 poäng
Kontorslinjen 60 poäng
Linjen för kostekonomi och kostterapi 120 poäng
Linjen för personal- och arbetslivsfrågor 140 poäng
Psykologlinjen 200 poäng
Samhällsvetarlinjen 120 poäng
Sociala linjen 140 poäng
Storhushålls- och restauranglinjen 60 poäng
Systemvetenskapliga linjen 120 poäng
Turismlinjen 80 poäng
III Sektorn för utbildning för vårdyrken
Apotekarlinjen 180 poäng
Djursjukvårdarlinjen 40 poäng
Hälso- och sjukvårdslinjen 80/90 poäng
Hörselvårdslinjen 80 poäng
Laboratorieassistentlinjen 90 poäng
Logopedlinjen 160 poäng
Läkarlinjen 220 poäng
Ortopedtekniska linjen 80/100 poäng
Receptarielinjen 40/80 poäng
Rehabiliteringslinjen 100 poäng
Sociala omsorgslinjen 80/100 poäng
Tandhygienistlinjen 80 poäng
Tandläkarlinjen 180 poäng
Veterinärlinjen 220 poäng
IV Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
Barnavårdslärarlinjen 120 poäng
Bildlärarlinjen 120 poäng
Folkhögskollärarlinjen 40 poäng
Fritidspedagoglinjen 50/80/100 poäng
Förskollärarlinjen 50/80/100 poäng
Grundskollärarlinjen 40/140/160/180 poäng
Handels- och kontorslärarlinjen 40 poäng
Hushållslärarlinjen 120 poäng
Idrottslärarlinjen 120 poäng
Industri- och hantverkslärarlinjen 40 poäng
Musiklärarlinjen 160 poäng
Slöjdlärarlinjen 120 poäng
Studie- och yrkesorienteringslinjen 120 poäng
Textillärarlinjen 120 poäng
Vårdlärarlinjen 60 poäng
Ämneslärarlinjen 160/180/200/220 poäng
V Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
Allmänpraktiska medielinjen 40 poäng
Bebyggelseantikvariska linjen 120 poäng
Bibliotekarielinjen 40/80 poäng
Danslinjen 40/60/120 poäng
Designlinjen 170 poäng
Fotograflinjen 120 poäng
Grafiska linjen 40/80 poäng
Informationslinjen 120 poäng
Journalistlinjen 40/120 poäng
Konservatorslinjen 120 poäng
Konsthantverkslinjen 170 poäng
Kulturvetarlinjen 120 poäng
Kyrkomusikerlinjen 160 poäng
Linjen för bild och miljö 200 poäng
Linjen för fri konst 200 poäng
Linjen för grafisk design och illustration 170 poäng
Linjen för industridesign 170 poäng
Linjen för inredningsarkitektur 170 poäng
Linjen för textil konst och formgivning 170 poäng
Linjen för tredimensionell gestaltning 170 poäng
Medielinjen för film/TV, radio och teater 80/120 poäng
Mimlinjen 120 poäng
Musikdramatiska linjen 40/140 poäng
Musikerlinjen 80/160 poäng
Reklam- och kommunikationslinjen 60 poäng
Religionsvetenskapliga linjen 140 poäng
Skådespelarlinjen 40/140 poäng
Förordning (1992:716).
Bilaga 4
Biotekniklinjen E) 40 poäng
Dokumentalistutbildning B) 20 poäng
Driftingenjörslinjen E) 80 poäng
Fortbildning i socialt behandlingsarbete A) 30 poäng
Fördjupning i arbetsterapi D) 20 poäng
Fördjupning i sjukgymnastik D) 20 poäng
Konsthögskolans arkitekturskola B) 40 poäng
Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsskötsel C) 20 poäng
Sjöingenjörslinjen E) 40 poäng
Sjökaptenslinjen E) 40 poäng
Pedagogik/metodiklärarlinjen C) 20 poäng
Psykologutbildning efter grundutbildning A) 80 poäng
Påbyggnadsutbildning i socialt arbete A) 40 poäng
Specialpedagogisk påbyggnadslinje 40/60 poäng
Påbyggnadslinje för lärare för
grundläggande vuxenutbildning C) 20 poäng
Utbildning i anestesisjukvård och
intensivvård D) 40 poäng
Utbildning i blodgruppsserologi D) 6 poäng
Utbildning i hälso- och sjukvård för barn och
ungdom D) 40 poäng
Utbildning i klinisk cytologi D) 24 poäng
Utbildning i kostadministration A) 20 poäng
Utbildning i kostterapi A) 20 poäng
Utbildning i arbetsterapi D) 20 poäng
Utbildning i molekylärbiologi och bioteknik D) 40 poäng
Utbildning i musik B) 80--160 poäng
Utbildning i onkologisk omvårdnad D) 20 poäng
Utbildning i sjukgymnastik D) 20 poäng
Utbildning i obstetrisk och gynekologisk vård D) 50 poäng
Utbildning i ortoptik D) 40 poäng
Utbildning i psykoterapi D) 60 poäng
Utbildning i restaureringskonst B) 40 poäng
Utbildning i toxikologi D) 20/80 poäng
Utbildning i öppen hälso- och sjukvård D) 40 poäng
A) Tillhör sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken.
B) Tillhör sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.
C) Tillhör sektorn för utbildning för undervisningsyrken.
Pedagogik/metodiklärarlinjen ger utbildning för verksamhet som lärare
inom förskollärar- och fritidspedagoglinjerna.
D) Tillhör sektorn för utbildning för vårdyrken. E) Tillhör sektorn för
utbildning för tekniska yrken.
Förordning (1992:716).
Bilaga 5
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer för vilka
föreskrifterna om allmän behörighet i 5 kap. 7--9 §§ gäller
agronomlinjen
arkitektlinjen
brandingenjörslinjen
dataingenjörslinjen
data- och elektroniklinjen
datatekniklinjen
datavetenskapliga linjen
driftteknikerlinjen
elektrotekniklinjen
farkosttekniklinjen
fiskevårdslinjen
geoteknologilinjen
hortonomlinjen
industriell arbetsmiljö-linjen
industriell ekonomi-linjen
jägmästarlinjen
kemitekniklinjen
landskapsarkitektlinjen
lantmäterilinjen
maskinteknikerlinjen
maskintekniklinjen
matematisk-naturvetenskapliga linjen
materialfysiklinjen
materialtekniklinjen
miljö- och hälsoskyddslinjen
produktionsteknikerlinjen
radiokommunikationslinjen
samhällsbyggnadstekniklinjen
styrmanslinjen
teknisk fysik-linjen
teknisk fysik- och elektroteknik-linjen
textilingenjörslinjen
textil- och konfektionstekniklinjen
verkstadsingenjörslinjen
väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
ADB-linjen
ekonomlinjen
förvaltningslinjen
hotell- och restaurangekonomlinjen
internationella ekonomlinjen
juristlinjen
linjen för kostekonomi och kostterapi
linjen för personal- och arbetslivsfrågor
psykologlinjen
samhällsvetarlinjen
sociala linjen
systemvetenskapliga linjen
turismlinjen
apotekarlinjen
hälso- och sjukvårdslinjen
hörselvårdslinjen
laboratorieassistentlinjen
logopedlinjen
läkarlinjen
ortopedtekniska linjen
receptarielinjen
rehabiliteringslinjen
sociala omsorgslinjen
tandläkarlinjen
veterinärlinjen
barnavårdslärarlinjen
bildlärarlinjen
fritidspedagoglinjen
förskollärarlinjen
grundskollärarlinjen
hushållslärarlinjen
idrottslärarlinjen
musiklärarlinjen
slöjdlärarlinjen
studie- och yrkesorienteringslinjen
textillärarlinjen
ämneslärarlinjen
bebyggelseantikvariska linjen
bibliotekarielinjen
fotograflinjen
grafiska linjen
informationslinjen
journalistlinjen
kulturvetarlinjen
reklam- och kommunikationslinjen
religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1991:1082).
Bilaga 6 har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 6 a har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 7
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer för vilka
föreskrifterna om urval i 5 kap. 14--17 och 19--27 §§ gäller
agronomlinjen
arkitektlinjen
brandingenjörslinjen
dataingenjörslinjen
data- och elektroniklinjen
datatekniklinjen
datavetenskapliga linjen
driftteknikerlinjen
elektrotekniklinjen
farkosttekniklinjen
fiskevårdslinjen
geoteknologilinjen
hortonomlinjen
industriell arbetsmiljö-linjen
industriell ekonomi-linjen
jägmästarlinjen
kemitekniklinjen
landskapsarkitektlinjen
lantmäterilinjen
maskinteknikerlinjen
maskintekniklinjen
matematisk-naturvetenskapliga linjen
materialfysiklinjen
materialtekniklinjen
miljö- och hälsoskyddslinjen
produktionsteknikerlinjen
radiokommunikationslinjen
samhällsbyggnadstekniklinjen
styrmanslinjen
teknisk fysik-linjen
teknisk fysik- och elektrotekniklinjen
textilingenjörslinjen
textil- och konfektionstekniklinjen med inriktning mot
tillverkningsteknik
verkstadsingenjörslinjen
väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
ADB-linjen
ekonomlinjen
förvaltningslinjen
hotell- och restaurangekonomlinjen
internationella ekonomlinjen
juristlinjen
linjen för kostekonomi och kostterapi
linjen för personal- och arbetslivsfrågor
psykologlinjen
samhällsvetarlinjen
sociala linjen
systemvetenskapliga linjen
turismlinjen
apotekarlinjen
hälso- och sjukvårdslinjen
hörselvårdslinjen
laboratorieassistentlinjen
logopedlinjen
läkarlinjen
ortopedtekniska linjen
receptarielinjen
rehabiliteringslinjen
sociala omsorgslinjen
tandläkarlinjen
veterinärlinjen
barnavårdslärarlinjen
bildlärarlinjen
fritidspedagoglinjen
förskollärarlinjen utom i vad avser antagning till utbildning för
tvåspråkiga förskollärare
grundskollärarlinjen utom i vad avser antagning till praktiskt-estetiska
kombinationer
hushållslärarlinjen
idrottslärarlinjen utom i vad avser antagning till särskild utbildning
av specialidrottslärare
slöjdlärarlinjen
studie- och yrkesorienteringslinjen
textillärarlinjen
ämneslärarlinjen
bebyggelseantikvariska linjen
informationslinjen
kulturvetarlinjen
religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1991:1082).
Bilaga 8 har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 9
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer till vilka
studerande antas av Verket för högskoleservice eller, efter bemyndigande
av verket, av styrelsen för utbildningen eller myndighet som styrelsen
utser
agronomlinjen
arkitektlinjen
brandingenjörslinjen
byggnadstekniklinjen
dataingenjörslinjen
data- och elektroniklinjen
datatekniklinjen
datavetenskapliga linjen
driftteknikerlinjen
elektrotekniklinjen
farkosttekniklinjen
fiskevårdslinjen
geoteknologilinjen
hortonomlinjen
industriell arbetsmiljö-linjen
industriell ekonomi-linjen
industriell teknik-linjen
jägmästarlinjen
kemitekniklinjen
landskapsarkitektlinjen
lantmäterilinjen
maskinteknikerlinjen
maskintekniklinjen
materialfysiklinjen
materialtekniklinjen
miljö- och hälsoskyddslinjen
produktionsteknikerlinjen
radiokommunikationslinjen
samhällsbyggnadstekniklinjen
styrmanslinjen
teknisk fysik-linjen
teknisk fysik- och elektroteknik-linjen
textilingenjörslinjen
textil- och konfektionstekniklinjen
verkstadsingenjörslinjen
väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
ADB-linjen
ekonomlinjen
förvaltningslinjen
handelslinjen
hotell- och restaurangekonomlinjen
internationella ekonomlinjen
juristlinjen
kontorslinjen
linjen för kostekonomi och kostterapi
linjen för personal- och arbetslivsfrågor
psykologlinjen
samhällsvetarlinjen
sociala linjen
storhushålls- och restauranglinjen
systemvetenskapliga linjen
turismlinjen
apotekarlinjen
logopedlinjen
läkarlinjen
receptarielinjen
tandläkarlinjen
veterinärlinjen
barnavårdslärarlinjen
bildlärarlinjen
folkhögskollärarlinjen
fritidspedagoglinjen
förskollärarlinjen
grundskollärarlinjen
handels- och kontorslärarlinjen
hushållslärarlinjen
idrottslärarlinjen
industri- och hantverkslärarlinjen
musiklärarlinjen
slöjdlärarlinjen
studie- och yrkesorienteringslinjen
textillärarlinjen
vårdlärarlinjen
ämneslärarlinjen
bebyggelseantikvariska linjen
informationslinjen
journalistlinjen
kulturvetarlinjen
religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1992:716).
Bilaga 10 finns inte med här.
Förordning (1990:745).
Bilaga 10 a
Verksamhetsområdet för fakultetsorganen skall omfatta de högskoleenheter
som anges i nedanstående sammanställning.
Universitetet i Linköping
Högskolan i Jönköping
Universitetet i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Universitetet i Lund
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Växjö
Universitetet i Göteborg
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Universitetet i Umeå
Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i Östersund
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Universitetet i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Universitetet i Lund
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Växjö
Universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Universitetet i Umeå
Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i Östersund
Karolinska institutet
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Universitetet i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Universitetet i Lund
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Växjö
Universitetet i Göteborg
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Universitetet i Umeå
Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i Östersund
Universitetet i Linköping
Högskolan i Jönköping
Universitetet i Lund
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Växjö
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i Östersund
Efter särskilda beslut av regeringen kan verksamhetsområdet för ett
fakultetsorgan omfatta även annan högskoleenhet än vad som angivits
ovan. Förordning (1992:716).
Bilaga 11
Förteckning över utbildningslinjer för vilka regeringen fastställer
utbildningsplan
Maskinteknikerlinjen
Sjöingenjörslinjen (påbyggnadslinje)
Sjökaptenslinjen (påbyggnadslinje)
Styrmanslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
Psykologlinjen
Sociala linjen
Psykologutbildning efter grundutbildning (påbyggnadslinje)
Apotekarlinjen
Hälso- och sjukvårdslinjen
Hörselvårdslinjen
Laboratorieassistentlinjen
Logopedlinjen
Läkarlinjen
Receptarielinjen
Rehabiliteringslinjen
Sociala omsorgslinjen
Tandhygienistlinjen
Tandläkarlinjen
Utbildning i anestesisjukvård och intensivvård (påbyggnadslinje)
Utbildning i blodgruppsserologi (påbyggnadslinje)
Utbildning i hälso- och sjukvård för barn och
ungdom (påbyggnadslinje)
Utbildning i klinisk cytologi (påbyggnadslinje)
Utbildning i molekylärbiologi och bioteknik (påbyggnadslinje)
Utbildning i obstetrisk och gynekologisk vård (påbyggnadslinje)
Utbildning i onkologisk omvårdnad (påbyggnadslinje)
Utbildning i ortoptik (påbyggnadslinje)
Utbildning i psykoterapi (påbyggnadslinje)
Utbildning i öppen hälso- och sjukvård (påbyggnadslinje)
Barnavårdslärarlinjen
Bildlärarlinjen
Folkhögskollärarlinjen
Fritidspedagoglinjen
Förskollärarlinjen
Grundskollärarlinjen
Handels- och kontorslärarlinjen
Hushållslärarlinjen
Idrottslärarlinjen
Industri- och hantverkslärarlinjen
Musiklärarlinjen
Slöjdlärarlinjen
Studie- och yrkesorienteringslinjen
Textillärarlinjen
Vårdlärarlinjen
Ämneslärarlinjen
Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
(påbyggnadslinje)
Pedagogik/metodiklärarlinjen (påbyggnadslinje)
Specialpedagogiska påbyggnadslinjen
Förordning (1992:716).