Förordning (1976:260) om hyresförlustlån

SFS nr: 1976:260
Departement/myndighet: Bostadsdepartementet
Utfärdad: 1976-05-13
Upphävd: 1992-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS1991:1929
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

Inledande bestämmelser

1 §   Till ägare av hus som har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), bostadslånekungörelsen (1967:552) eller någon av de kungörelser som omnämnes under 2 i övergångsbestämmelserna till bostadslånekungörelsen, utgår lån av statsmedel (hyresförlustlån) enligt denna förordning.

Med ägare jämställes studentbostadsföretag i fråga om sådan lägenhet som företaget hyr för upplåtelse i andra hand.

I fråga om lån som avser hus tillhörande bostadsrättsförening, vilken är ansluten till HSB:s riksförbund ek. för. eller Svenska riksbyggen förening u. p. a. får Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond träda in som lånesökande och låntagare i stället för bostads rättsförening.
Härvid skall vad som i 3, 5 och 18 § sägs om lånesökande och vad som i 10, 11 och 15 §§ sägs om låntagare i stället avse bostadsrättsföreningen.

2 §   Låneverksamheten utövas av plan- och bostadsverket, länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Organ för kommuns låneförmedling och verksamhet som sammanhänger med den (förmedlingsorgan) är kommunstyrelsen, om ej kommunen har beslutat att låneverksamheten skall utövas av annat kommunalt organ.

I ärende enligt denna förordning, vari kommun ej är sökande får, beslut som innebär avvikelse från förmedlingsorganets yttrande i ärendet meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Förordning (1988:309).

Förutsättningar för lån

3 §   Lån utgår för utebliven hyra under åren 1971-1980 för färdigställd lägenhet i hus som anges i 1 § under förutsättning att lägenheten har varit avsedd att nyttjas för annat ändamål än förvärvsverksamhet och att hyran uteblivit på grund av att avtal om upplåtelse av lägenheten ej har träffats. Med lägenhet jämställs öppen bilplats som är avsedd för de boende.

I fall där lånesökandens räkenskapsår ej sammanfaller med kalender året, skall vad som sägs i första stycket om åren 1971-1980 i stället avse de räkenskapsår som utlöper under dessa år.

Med hyra jämställes årsavgift för bostadsrättslägenhet eller annan avgift som erlägges för nyttjandet av lägenhet. Förordning (1979:226).

Lånets storlek m.m.

4 §   Lån beviljas för ett kalenderår eller räkenskapsår i sänder.

Lån får beviljas preliminärt för del av kalenderår eller räkenskapsår, om uteblivna hyror som avses i 3 § uppgår till betydande belopp och lånesökandens fortsatta verksamhet äventyras på grund härav. Preliminärt beviljat lån skall utgöra förskott på lån som senare beviljas för hela kalenderåret eller räkenskapsåret. Förordning (1978:394).

5 §   Lån utgår högst med belopp som motsvarar summan av sådan utebliven hyra som avses i 3 § minskad med ett belopp motsvarande normalt hyresbortfall. Detta skall bestämmas till 1,5 procent av lånesökandens beräknade hyresintäkter, såväl uppburna som uteblivna, av lägenheter som har nyttjats eller varit avsedda att nyttjas för annat ändamål än förvärvsverksamhet. Beräkningen av utebliven hyra och normalt hyresbortfall skall omfatta sökandens samtliga i samma kommun belägna hus som har uppförts eller byggts om med stöd av lån som anges i 1 §. I fråga om studentbostadsföretag skall beräkningen omfatta även förhyrda lägenheter som avses i 1 § andra stycket.

Lån utgår endast om det enligt första stycket beräknade lånebeloppet uppgår till minst hälften av det normala hyresbortfallet, dock lägst till 10 000 kronor.

6 §   Lån till allmännyttigt bostadsföretag utgår endast om kommunen har åtagit sig borgensansvar för lånet som för egen skuld.

För lån till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond skall ställas säkerhet i form av borgen som för egen skuld av HSB:s riksförbund ek.för. eller Svenska riksbbyggen förening u. p. a.

För lån till annan än som avses i första och andra styckena skall ställas säkerhet i form av sådan borgen som för egen skuld, som kan antagas utgöra betryggande säkerhet, eller panträtt i fastighet eller tomträtt inom högst 115 procent av det pantvärde som har fastställts för bostadslånet.

Kan säkerhet enligt tredje stycket ej ställas och föreligger särskilda skäl, kan lån utgå mot annan säkerhet.

Första-fjärde styckena har motsvarande tillämpning på förskott på lån.

Ränta och amortering

7 §   Lån och förskott på lån löper med ränta från utbetalningsdagen.
Räntesatsen fastställes av regeringen för ett kalenderår i sänder.

Lån skall amorteras från halvårsskiftet närmast efter det att två år har förflutit från den dag lånet betalades ut. Amorteringstiden skall vara 10 år. Om lånets storlek och övriga omständigheter föranleder det får längre amorteringstid bestämmas, dock högst 20 år.

8 §   Ränta och amotering betalas i form av annuiteter som beräknas efter 6,5 procent ränta och den för lånet fastställda amorteringstiden.

Är den räntesats som fastställes enligt 7 § första stycket högre än 6,5 procent, betalas jämte annuiteten en mot skillnaden svarande tilläggsränta. Är den fastställda räntesatsen lägre än 6,5 procent, minskas annuiteten med ett mot ränteskillanden svarande belopp.

9 §   Ränta och amortering betalas halvårsvis i efterskott.

På belopp som ej betalas inom föreskriven tid skall låntagaren erlägga dröjsmålsränta enligt grunder som regeringen bestämmer.

Räntefrihet och eftergift m.m.

10 §   Räntefrihet för lån eller del därav kan beviljas under förutsättning att summan av de lån som har utgått för låntagarens hus i kommunen uppgår till minst 1 procent av de taxerade byggnadsvärdet för samtliga dessa hus med undantag av hus som ingår i centrumanläggning.
Finnes ej taxeringsvärde skall i stället hänsyn tagas till ett däremot svarande beräknat byggnadsvärde.

Under förutsättning som anges i första stycket får medgivande lämnas att amortering skall börja vid senare tidpunkt än i 7 § andra stycket sägs.

Beslut om räntefrihet och framflyttning av amorteringstid meddelas för högst ett år i sänder och får ej avse längre tid än fem år efter halvårsskiftet närmast efter den dag lånet betalades ut.

11 §   Lån eller del därav får efterges om summan av de lån som har utgått för låntagarens hus i kommunen uppgår till minst 2 procent av byggnadsvärdet enligt 10 § första stycket.

Eftergift skall beräknas på grundval av ett belopp som motsvarar lånet minskat med av låntagaren lämnad vinstutdelning för det räkenskapsår som lånet avser. Lånet skall vidare minskas med 0,5 procent av byggnadsvärdet enligt 10 § första stycket, om ej sådan minskning har gjorts i samband med tidigare beslut om eftergift beträffande lån som har utgått för låntagarens hus i kommunen.

Av lånet efterges 60 procent av det belopp som har beräknats enligt andra stycket om lånet avser bostadsrättsförening.

Eftergift enligt tredje stycket lämnas även när låntagaren är kommun eller bostadsföretag gentemot vilket kommunen har åtagit sig att svara för kapitaltillskott som avses i 12 § tredje stycket om
   1. kommunen för det år då eftergift söks har beviljats extra skatteutjämningsbidrag enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag eller
   2. kommunen samma år har en total kommunal utdebitering enligt statistiska centralbyråns redovisning som överstiger den för samma år av byrån framräknade medelutdebiteringen i riket för kommunal inkomstskatt och kostnaderna för kapitaltillskottet tillsammans med tillskott som kommunen har lämnat tidigare motsvarar mer än 50 öre per skattekrona.

I övriga fall efterges av lånet 50 procent av det belopp som har beräknats enligt andra stycket.

Vid tillämpningen av fjärde stycket 2 skall hänsyn tas till det antal skattekronor som utgör skatteunderlag enligt 2 § lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag jämte tillskott av skatteunderlag enligt 4 § samma lag. Förordning (1981:190).

12 §   Som villkor för eftergift av lån som avser bostadsrättsförening gäller att låntagaren inom sex månader, räknat från månadsskiftet närmast efter dagen för beslutet om eftergift, inlöser hälften av det lånebelopp som ej efterges. Den andra hälften av detta belopp skall från dagen för inlösen utgöra ett särskilt hyresförlustlån. Om särskilda skäl föreligger kan den angivna tiden om sex månader förlängas.

Särskilt hyresförlustlån skall vara räntefritt under 10 år. Därefter skall lånet löpa med ränta enligt 7 § första stycket. Lånet skall amorteras från halvårsskiftet närmast efter det att lånet har börjat löpa med ränta. Amorteringstiden skall vara 10 år.

Som villkor för eftergift av lån som ej avser bostadsrättsförening gäller, om ej medgivande enligt 13 § andra stycket lämnas, att låntagaren inom tid som anges i första stycket med kapitaltillskott, som ej är förenat med återbetalningsskyldighet för låntagaren, inlöser det lånebelopp som ej efterges.

Eftergift skall förenas med räntefrihet för hela lånebeloppet för tiden till och med dagen för inlösen eller, i fall som avses i 13 § andra stycket, den dag då annars inlösen senast skulle ha skett. Förordning (1978:394).

13 §   Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen efter ansökan medge undantag från de i 10 och 11 §§ angivna förutsättningarna för räntefrihet, framflyttning av amorteringstid samt eftergift eller besluta om eftergift av hela lånet eller större del därav än som kan efterges enligt 11 § tredje-femte styckena.

Om kommun har åtagit sig att svara för kapitaltillskott enligt 12 § tredje stycket, kan regeringen efter ansökan av kommunen medge att det lånebelopp som ej efterges får övertas av kommunen som ett särskilt hyresförlustlån. Har eftergiften bestämts enligt 11 § femte stycket lämnas sådant medgivande endast om det lånebelopp som ej efterges motsvarar mer än 50 öre per skattekrona under det år då ansökan om eftergift ges in. I fråga om beräkning av antalet skattekronor gäller bestämmelserna i 11 § sjätte stycket.

Särskilt hyresförlustlån enligt andra stycket skall löpa med ränta enligt 7 § första stycket från den dag då annars inlösen senast skulle ha skett och amorteras från halvårsskiftet närmast därefter.
Amorteringstiden skall vara 10 år, om ej regeringen föreskriver kortare tid. Förordning (1981:190).

14 §   Bestämmelserna om räntefrihet för lån och eftergift av lån har motsvarande tillämpning på förskott på lån.

Uppsägning och övertagande av lån

15 §   Länsbostadsnämnden kan säga upp lån till betalning helt eller delvis om lånevillkor eller föreskrift beträffande lånet åsidosättes eller om till låntagaren utlämnat lån enligt någon av de i 1 § angivna kungörelserna säges upp.

16 §   Om det eller de hus som omfattas av beräkningen enligt 5 § övergår till ny ägare, skall lånet sägas upp till betalning.

Omfattar beräkningen enligt 5 § även annat hus än sådant som övergått till ny ägare, skall beslut om uppsägning avse den del av lånet som beräknas belöpa på det eller de hus som har övergått till ny ägare.

Innan länsbostadsnämnden beslutar om uppsägning av lån, skall nämnden upplysa den nya ägaren om möjligheten att få lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål och ge denne skälig tid för att ansöka om ett sådant lån. Förordning (1989:863).

Förfarandet i låneärenden

17 §   Fråga om lån prövas av länsbostadsnämnden.

18 §   Ansökan om lån eller förskott på lån ges in till förmedlingsorganet i den kommun där det med ansökan avsedda huset är beläget. Ansökan om lån skall ges in inom ett år från utgången av det kalenderår eller räkenskapsår som lånet avser.

Till ansökningshandlingen skall fogas utredning som visar sökandens uppburna och uteblivna hyresintäkter enligt 5 §. Förordning (1978:394).

19 §   Förmedlingsorganet skall föranstalta om behövlig komplettering av ansökningshandlingarna och därefter sända handlingarna med eget yttrande till länsbostadsnämnden.

20 §   I beslut om lån eller förskott på lån skall anges storleken av och villkoren för lånet eller förskottet. Förordning (1978:394).

21 §   Fråga om räntefrihet, framflyttning av amorteringstid och eftergift enligt 10-12 §§ prövas av länsbostadsnämnden.

Ansökan om sådan åtgärd ges in till förmedlingsorganet som med eget yttrande sänder den till länsbostadsnämnden. Förordning (1978:394).

22 §   Ansökan som avses i 13 § skall ges in till länsbostadsnämnden.
Nämnden skall med eget yttrande sända handlingarna till regeringen.
Förordning (1978:394).

Utbetalning av lån

23 §   Låntagaren skall senast den dag länsbostadsnämnden bestämmer göra framställning hos nämnden om utbetalning av beviljat lån eller förskott på lån. Till framställningen skall fogas skuldförbindelse, intecknings- eller borgenshandlingar samt de övriga handlingar som plan- och bostadsverket bestämmer. Förordning (1988:309).

24 §   Länsbostadsnämnden beslutar om utbetalning av lån eller förskott på lån. Plan- och bostadsverket ombesörjer utbetalningen. Förordning (1988:309).

Låneförvaltning

25 §   Hyresförlustlånen förvaltas av länsbostadsnämnden på uppdrag av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Förordning (1989:579).

Övriga föreskrifter

26 §   Talan mot länsbostadsnämnds beslut i fråga som avses i denna förordning föres hos plan- och bostadsverket genom besvär.

Talan mot plan- och bostadsverkets beslut föres hos regeringen genom besvär. Förordning (1988:309).

27 §   Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av plan- och bostadsverket. Förordning (1988:309).


Övergångsbestämmelser

1988:309

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Bestämmelserna i 16 § i sin äldre lydelse tillämpas fortfarande om huset har förvärvats före ikraftträdandet.

1989:863

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om huset eller husen övergått till ny ägare före ikraftträdandet. I sådana ärenden skall dock de nya bestämmelserna tillämpas, om den nya ägaren begär det och frågan om ersättningslån ännu inte prövats av länsbostadsnämnden.

1991:1929

De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om lån eller bidrag som har beviljats enligt förordningarna.