sfs-1974-15219741974:152sfssfstJustitiedepartementet L615201974-02-28 00:00:002025-10-17 04:37:532025-10-17 04:37:53Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsformt.o.m. SFS 2022:16001 kap. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408). 3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471). 4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408). 5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408). 6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871). 7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408). 8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). 10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408). 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter Opinionsfriheter 1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408). 2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408). 3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408). Kroppslig integritet och rörelsefrihet 4 § Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408). 5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408). 6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408). 7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408). 8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. Lag (2010:1408). Rättssäkerhet 9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat. Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol. Lag (2010:1408). 10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (2010:1408). 11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål. En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408). Skydd mot diskriminering 12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). 13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408). Stridsåtgärder på arbetsmarknaden 14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Lag (2010:1408). Egendomsskydd och allemansrätt 15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408). Upphovsrätt 16 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Näringsfrihet 17 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (2010:1408). Utbildning och forskning 18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns. Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Europakonventionen 19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408). Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter 20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21-24 §§, begränsas genom lag: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1-5), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §), 3. rörelsefriheten (8 §), och 4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408). 21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408). 22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet. Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör 1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, 2. husrannsakan eller liknande intrång, eller 3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408). 23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408). 24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot. Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag (2022:1565). 25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket), 2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §), 4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen), 5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen), 7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §), 8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §), 9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen). På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas. Lag (2010:1408). 3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammansättning 1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385). 2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408). Ordinarie val 3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag (2010:1408). Rösträtt och valbarhet 4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år. Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag (2010:1408). Valkretsar 5 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408). Mandatfördelningen mellan valkretsarna 6 § Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder. Lag (2010:1408). Mandatfördelningen mellan partierna 7 § Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt deltagande i valet i enlighet med bestämmelser som meddelas i särskild lag. Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna. Lag (2014:1385). 8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt första stycket har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i särskild lag. Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot röstetalet i hela riket för de partier som deltar i fördelningen. Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått så många mandat som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar. Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,2. Lag (2014:1385). 9 § För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne. Lag (2010:1408). Valperiod 10 § Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408). Extra val 11 § Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska tillträda. Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §. Lag (2010:1408). Överklagande av val 12 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas. Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare. Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt. Lag (2010:1408). Ytterligare bestämmelser 13 § Ytterligare bestämmelser om det som anges i 3-12 §§ och om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan särskild lag. Lag (2014:1385). 4 kap. Riksdagsarbetet Riksmöte 1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. Lag (2010:1408). Talmannen 2 § Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408). Utskotten 3 § Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Rätten att väcka förslag 4 § Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). Ärendenas beredning 5 § Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). Ärendenas avgörande 6 § När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag (2010:1408). 7 § Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i denna regeringsform eller, när det gäller frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Uppföljning och utvärdering 8 § Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Lag (2010:1408). Offentlighet i kammaren 9 § Sammanträden i kammaren är offentliga. Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Ledamöternas ställning 10 § Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan skyldighet. Lag (2010:1408). 11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag. En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408). 12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget. Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Lag (2010:1408). 13 § Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig. Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för talmannen och hans eller hennes uppdrag. För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot. Lag (2010:1408). Ytterligare bestämmelser 14 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 5 kap. Statschefen 1 § Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408). 2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408). 3 § Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap. Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern. Lag (2010:1408). 4 § Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. Lag (2010:1408). 5 § Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare. Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år. Lag (2010:1408). 6 § Om konungen eller drottning som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått. Lag (2010:1408). 7 § Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra. Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag (2010:1408). 8 § Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408). 6 kap. Regeringen Regeringens sammansättning 1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4-6 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd. Lag (2010:1408). 2 § Statsråden ska vara svenska medborgare. Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne. Lag (2010:1408). Statsministeromröstning efter val 3 § En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas. Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats. Lag (2010:1408). Regeringsbildningen 4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen. Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408). 5 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid. Lag (2010:1408). 6 § När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen. Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. Lag (2010:1408). Entledigande av statsministern eller annat statsråd 7 § Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske. I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag (2010:1408). 8 § Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd. Lag (2010:1408). 9 § Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de övriga statsråden. Lag (2010:1408). Ställföreträdare för statsministern 10 § Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2010:1408). Övergångsregering 11 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det. Lag (2010:1408). Förhinder för talmannen 12 § Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408). 7 kap. Regeringsarbetet Regeringskansliet och dess uppgifter 1 § För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Lag (2010:1408). Ärendenas beredning 2 § Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Lag (2010:1408). 3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde. Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till. Lag (2010:1408). 4 § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet. Lag (2010:1408). 5 § Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Lag (2010:1408). Protokoll och skiljaktig mening 6 § Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408). 7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under eller på annat sätt bekräftas av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under eller på annat sätt bekräfta beslut som ska expedieras. Besluten ska bekräftas genom ett förfarande som uppfyller höga krav på säkerhet. Lag (2022:1600). 8 kap. Lagar och andra föreskrifter 1 § Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. Lag (2010:1408). Föreskrifter som meddelas genom lag 2 § Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser 1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes, 2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, 3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden, 4. trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund, 5. rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller 6. val till Europaparlamentet. Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag. Lag (2010:1408). Föreskrifter som meddelas av regeringen 3 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse 1. annan rättsverkan av brott än böter, 2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller 3. konkurs eller utsökning. Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet. Lag (2010:1408). 4 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 1-3 om anstånd med att fullgöra förpliktelser. Lag (2010:1408). 5 § Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om 1. när lagen ska träda i kraft, 2. när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller 3. tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation. Lag (2010:1408). 6 § Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det. Lag (2010:1408). 7 § Regeringen får utöver vad som följer av 3-5 §§ meddela 1. föreskrifter om verkställighet av lag, och 2. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag (2010:1408). 8 § Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne. Lag (2010:1408). Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen 9 § Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser 1. avgifter, eller 2. skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. Lag (2010:1408). 10 § Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet. Lag (2010:1408). 11 § Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). 12 § Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det. Lag (2010:1408). 13 § Riksdagen kan bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområden enligt 9 kap. och dess övriga uppgifter i fråga om det finansiella systemet, kontanter och andra betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap och internationell verksamhet. Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2022:1566). Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408). 15 § Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget. Lag (2010:1408). 16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott. Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning. Lag (2010:1408). 17 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första-tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet. Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet. Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4. Lag (2010:1408). Ändring och upphävande av lag 18 § En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag. I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsordningen tillämpas 14-17 §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket. Lag (2010:1408). Utfärdande och kungörande av föreskrifter 19 § En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen. Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408). Lagrådet 20 § För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2010:1408). 21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar 1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar, 2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar, 3. lag som avses i 2 kap. 14-16 §§, 20 § eller 25 §, 4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad, 5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna, 6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller 7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1-6. Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Lag (2022:1529). 22 § Lagrådets granskning ska avse 1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, 4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag (2010:1408). 9 kap. Finansmakten Beslut om statens inkomster och utgifter 1 § Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Lag (2010:1408). Förslag till budget 2 § Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408). Beslut om budget 3 § Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål. Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden. Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag. Lag (2010:1408). 4 § Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Lag (2010:1408). 5 § Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar. Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408). Riktlinjebeslut 6 § Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden. Lag (2010:1408). Användning av anslag och inkomster 7 § Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. Lag (2010:1408). Statens tillgångar och åtaganden 8 § Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning. Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag (2010:1408). 9 § Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408). Årsredovisning för staten 10 § Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen. Lag (2010:1408). Ytterligare bestämmelser om budgeten 11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag. Lag (2010:1408). Valutapolitiken 12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408). Riksbanken 13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för att 1. utforma och genomföra penningpolitiken, 2. genomföra valutainterventioner, 3. inneha och förvalta en valutareserv, 4. främja ett väl fungerande betalningssystem, och 5. utföra andra grundläggande uppgifter som följer av särskild lag. Lag (2022:1566). 14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Föreskrifter om utgivning och giltighet av sedlar och mynt meddelas genom lag. Lag (2022:1566). 15 § Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som den ansvarar för enligt 13 §. Inom dessa ansvarsområden får Riksbanken inte heller begära eller ta emot instruktioner från någon. Lag (2022:1566). 16 § Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige. Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Föreskrifter om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas genom lag. Lag (2022:1566). 10 kap. Internationella förhållanden Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser 1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen. Lag (2010:1408). 2 § Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Lag (2010:1408). Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser 3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som 1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller 2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen. Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. Lag (2010:1408). 4 § En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408). Andra internationella förpliktelser samt uppsägning 5 § Bestämmelserna i 1-4 §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser. Lag (2010:1408). Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet 6 § Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408). Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet 7 § I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket. Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408). 8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408). Framtida ändringar i internationella överenskommelser 9 § Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408). Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet 10 § Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Utrikesnämnden 11 § Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske. Lag (2010:1408). 12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408). Statliga myndigheters underrättelseskyldighet 13 § Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. Lag (2010:1408). Mellanfolkliga brottmålsdomstolar 14 § Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408). 11 kap. Rättskipningen Domstolarna 1 § Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt kan begränsas genom lag. Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall. I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål. Lag (2010:1408). 2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408). Rättskipningens självständighet 3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408). 4 § Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 5 § Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar. Lag (2010:1408). Utnämningen av ordinarie domare 6 § Ordinarie domare utnämns av regeringen. Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408). Ordinarie domares rättsställning 7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om 1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller 2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan. Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning. Lag (2010:1408). 8 § Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen. Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408). 9 § Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd. Lag (2010:1408). 10 § Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408). Krav på medborgarskap 11 § Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408). Andra anställda vid domstolarna 12 § För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap. 5-7 §§. Lag (2010:1408). Resning och återställande av försutten tid 13 § Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol. Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag. Lag (2010:1408). Lagprövning 14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408). 12 kap. Förvaltningen Den statliga förvaltningsorganisationen 1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen. Lag (2010:1408). Förvaltningens självständighet 2 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. Lag (2010:1408). 3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Överlämnande av förvaltningsuppgifter 4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner. Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag. Lag (2010:1408). Särskilda bestämmelser om statligt anställda 5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408). 6 § Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408). 7 § Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408). Dispens och nåd 8 § Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408). 9 § Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet. Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas. Lag (2010:1408). Lagprövning 10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408). 13 kap. Kontrollmakten Konstitutionsutskottets granskning 1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag (2010:1408). 2 § När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en framställning till regeringen. Lag (2010:1408). Åtal mot statsråd 3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Lag (2010:1408). Misstroendeförklaring 4 § Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den. Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning. Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott. Lag (2010:1408). Interpellationer och frågor 5 § En riksdagsledamot får framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Riksdagens ombudsmän 6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen. Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran biträda en ombudsman. Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). Riksrevisionen 7 § Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet meddelas i lag. Statliga myndigheter ska lämna den hjälp och de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. Andra som får granskas har en motsvarande skyldighet beträffande den del av den egna verksamheten som granskas. Lag (2018:1903). 8 § Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste enas om beslutet att skilja en riksrevisor från uppdraget. En riksrevisor beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare självständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag (2018:1903). 9 § Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). 14 kap. Kommunerna 1 § Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Lag (2010:1408). 2 § Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Lag (2010:1408). 3 § En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Lag (2010:1408). 4 § Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Lag (2010:1408). 5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Lag (2010:1408). 6 § Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408). 15 kap. Krig och krigsfara Inkallande av riksdagen 1 § Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda någon annanstans än i Stockholm. Lag (2010:1408). Krigsdelegationen 2 § Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det. Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det. Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det. Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller fjärde stycket. Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet. Lag (2010:1408). Regeringsbildning och regeringens arbetsformer 4 § Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag (2010:1408). Regeringens befogenheter 5 § Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget. Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). 6 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas. I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). Begränsningar av fri- och rättigheter 7 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 § första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe. Lag (2010:1408). Befogenheter för andra myndigheter än regeringen 8 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas. Lag (2010:1408). Förhållanden under ockupation 9 § Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd. Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas på ockuperat område. Lag (2010:1408). Statschefen 10 § Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408). Val till riksdagen 11 § Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter röstar för det. Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7-9 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjämningsmandat. Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs för detta blir vidtagna. Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Beslutanderätten i kommunerna 12 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag. Lag (2010:1408). Rikets försvar 13 § Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium. Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Lag (2010:1408). Krigsförklaring 14 § Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408). Vapenstillestånd 15 § Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket. Lag (1979:933). Insättande av väpnade styrkor 16 § Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen. Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in om 1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller 2. riksdagen medger det i ett särskilt fall. Lag (2010:1408). Övergångsbestämmelser 1974:152 1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre regeringsformen. Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även därefter. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6. Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer något annat. Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla i fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385). 7. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [...] gälla regeringen, såvida det icke följer av författning eller i övrigt framgår av omständigheterna att konungen personligen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas. Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag. 8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag (1985:864). 1976:871 1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. (Lag 2014:1385). 3. har upphävts genom lag (1998:1700). 4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får det i lag föreskrivas att filmer och videogram inte får förevisas offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för sådan visning. I lag får det också föreskrivas att offentlig uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan uppspelning. (Lag 2010:1408). 5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse. 1979:933 1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980. 2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap. 10 § andra stycket. 2010:1408 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består. 3. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. 4. Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare. 5. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. 6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 2014:1385 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1974:152<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet L6 <br /> <b>Utfärdad</b>: 1974-02-28 <br /> <b>Omtryck</b>: SFS 2011:109, 2014:1385, 2018:1903, 2022:1600 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2022:1600<br /> <b>Övrig text</b>: Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits. Rättelsesida 2022:1600 har iakttagits. <br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1974:152">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1974:152">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#K1">1 kap. Statsskickets grunder </a></li> <li><a href="#K2">2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter </a></li> <li><a href="#K3">3 kap. Riksdagen </a></li> <li><a href="#K4">4 kap. Riksdagsarbetet </a></li> <li><a href="#K5">5 kap. Statschefen </a></li> <li><a href="#K6">6 kap. Regeringen </a></li> <li><a href="#K7">7 kap. Regeringsarbetet </a></li> <li><a href="#K8">8 kap. Lagar och andra föreskrifter </a></li> <li><a href="#K9">9 kap. Finansmakten </a></li> <li><a href="#K10">10 kap. Internationella förhållanden </a></li> <li><a href="#K11">11 kap. Rättskipningen </a></li> <li><a href="#K12">12 kap. Förvaltningen </a></li> <li><a href="#K13">13 kap. Kontrollmakten </a></li> <li><a href="#K14">14 kap. Kommunerna </a></li> <li><a href="#K15">15 kap. Krig och krigsfara </a></li> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><br /><h3 name="K1"><a name="K1">1 kap. Statsskickets grunder </a></h3><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P1"><b>1 §</b></a>   All offentlig makt i Sverige utgår från folket.<p><a name="K1P1S2"></a></p> Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.<p><a name="K1P1S3"></a></p> Den offentliga makten utövas under lagarna.<p><a name="K1P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K1P2"><b>2 §</b></a>   Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.<p><a name="K1P2S2"></a></p> Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.<p><a name="K1P2S3"></a></p> Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.<p><a name="K1P2S4"></a></p> Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.<p><a name="K1P2S5"></a></p> Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.<p><a name="K1P2S6"></a></p> Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K1P2S7"></a></p><a class="paragraf" name="K1P3"><b>3 §</b></a>   Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. <i>Lag (1991:1471)</i>.<p><a name="K1P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P4"><b>4 §</b></a>   Riksdagen är folkets främsta företrädare.<p><a name="K1P4S2"></a></p> Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K1P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K1P5"><b>5 §</b></a>   Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K1P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P6"><b>6 §</b></a>   Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. <i>Lag (1976:871)</i>.<p><a name="K1P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P7"><b>7 §</b></a>   I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408).<p><a name="K1P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P8"><b>8 §</b></a>   För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. <i>Lag (1976:871)</i>.<p><a name="K1P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P9"><b>9 §</b></a>   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K1P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K1P10"><b>10 §</b></a>   Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K1P10S2"></a></p><br /><h3 name="K2"><a name="K2">2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter </a></h3><p><a name="K1P10S2"></a></p><h4 name="Opinionsfriheter"><a name="Opinionsfriheter">Opinionsfriheter</a></h4><p><a name="K1P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P1"><b>1 §</b></a>   Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad<br />    1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,<br />    2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,<br />    3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,<br />    4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,<br />    5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och<br />    6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.<p><a name="K2P1S2"></a></p> I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.<p><a name="K2P1S3"></a></p> I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P2"><b>2 §</b></a>   Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P3"><b>3 §</b></a>   Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P3S2"></a></p><h4 name="Kroppslig integritet och rörelsefrihet"><a name="Kroppslig integritet och rörelsefrihet">Kroppslig integritet och rörelsefrihet</a></h4><p><a name="K2P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P4"><b>4 §</b></a>   Dödsstraff får inte förekomma. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P5"><b>5 §</b></a>   Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P6"><b>6 §</b></a>   Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.<p><a name="K2P6S2"></a></p> Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P7"><b>7 §</b></a>   Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.<p><a name="K2P7S2"></a></p> Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P8"><b>8 §</b></a>   Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P8S2"></a></p><h4 name="Rättssäkerhet"><a name="Rättssäkerhet">Rättssäkerhet</a></h4><p><a name="K2P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P9"><b>9 §</b></a>   Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.<p><a name="K2P9S2"></a></p> Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.<p><a name="K2P9S3"></a></p> Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P10"><b>10 §</b></a>   Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.<p><a name="K2P10S2"></a></p> Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P11"><b>11 §</b></a>   Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.<p><a name="K2P11S2"></a></p> En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P11S3"></a></p><h4 name="Skydd mot diskriminering"><a name="Skydd mot diskriminering">Skydd mot diskriminering</a></h4><p><a name="K2P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P12"><b>12 §</b></a>   Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P13"><b>13 §</b></a>   Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P13S2"></a></p><h4 name="Stridsåtgärder på arbetsmarknaden"><a name="Stridsåtgärder på arbetsmarknaden">Stridsåtgärder på arbetsmarknaden</a></h4><p><a name="K2P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P14"><b>14 §</b></a>   En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P14S2"></a></p><h4 name="Egendomsskydd och allemansrätt"><a name="Egendomsskydd och allemansrätt">Egendomsskydd och allemansrätt</a></h4><p><a name="K2P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P15"><b>15 §</b></a>   Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.<p><a name="K2P15S2"></a></p> Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.<p><a name="K2P15S3"></a></p> Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.<p><a name="K2P15S4"></a></p> Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. <i>Lag (2010:1408)</i>. <p><a name="K2P15S5"></a></p><h4 name="Upphovsrätt"><a name="Upphovsrätt">Upphovsrätt</a></h4><p><a name="K2P15S6"></a></p><a class="paragraf" name="K2P16"><b>16 §</b></a>   Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P16S2"></a></p><h4 name="Näringsfrihet"><a name="Näringsfrihet">Näringsfrihet</a></h4><p><a name="K2P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P17"><b>17 §</b></a>   Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.<p><a name="K2P17S2"></a></p> Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P17S3"></a></p><h4 name="Utbildning och forskning"><a name="Utbildning och forskning">Utbildning och forskning</a></h4><p><a name="K2P17S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P18"><b>18 §</b></a>   Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.<p><a name="K2P18S2"></a></p> Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P18S3"></a></p><h4 name="Europakonventionen"><a name="Europakonventionen">Europakonventionen</a></h4><p><a name="K2P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P19"><b>19 §</b></a>   Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P19S2"></a></p><h4 name="Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter"><a name="Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter">Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter</a></h4><p><a name="K2P19S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P20"><b>20 §</b></a>   Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21-24 §§, begränsas genom lag:<br />    1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1-5),<br />    2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),<br />    3. rörelsefriheten (8 §), och<br />    4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).<p><a name="K2P20S2"></a></p> Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P20S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P21"><b>21 §</b></a>   Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P21S2"></a></p><a class="paragraf" name="K2P22"><b>22 §</b></a>   Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.<p><a name="K2P22S2"></a></p> Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör<br />    1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,<br />    2. husrannsakan eller liknande intrång, eller<br />    3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.<p><a name="K2P22S3"></a></p> Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).<p><a name="K2P22S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P23"><b>23 §</b></a>   Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.<p><a name="K2P23S2"></a></p> Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.<p><a name="K2P23S3"></a></p> Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P23S4"></a></p><a class="paragraf" name="K2P24"><b>24 §</b></a>   Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.<p><a name="K2P24S2"></a></p> Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag (2022:1565).<p><a name="K2P24S3"></a></p><a class="paragraf" name="K2P25"><b>25 §</b></a>   För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:<br />    1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),<br />    2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),<br />    3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),<br />    4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),<br />    5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),<br />    6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),<br />    7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),<br />    8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),<br />    9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och<br />    10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).<p><a name="K2P25S2"></a></p> På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K2P25S3"></a></p><br /><h3 name="K3"><a name="K3">3 kap. Riksdagen </a></h3><p><a name="K2P25S2"></a></p><h4 name="Riksdagens bildande och sammansättning"><a name="Riksdagens bildande och sammansättning">Riksdagens bildande och sammansättning</a></h4><p><a name="K2P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P1"><b>1 §</b></a>   Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.<p><a name="K3P1S2"></a></p> Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. <i>Lag (2014:1385)</i>.<p><a name="K3P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P2"><b>2 §</b></a>   Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K3P2S2"></a></p><h4 name="Ordinarie val"><a name="Ordinarie val">Ordinarie val</a></h4><p><a name="K3P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P3"><b>3 §</b></a>   Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag (2010:1408).<p><a name="K3P3S2"></a></p><h4 name="Rösträtt och valbarhet"><a name="Rösträtt och valbarhet">Rösträtt och valbarhet</a></h4><p><a name="K3P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P4"><b>4 §</b></a>   Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.<p><a name="K3P4S2"></a></p> Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.<p><a name="K3P4S3"></a></p> Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K3P4S4"></a></p><h4 name="Valkretsar"><a name="Valkretsar">Valkretsar</a></h4><p><a name="K3P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P5"><b>5 §</b></a>   För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).<p><a name="K3P5S2"></a></p><h4 name="Mandatfördelningen mellan valkretsarna"><a name="Mandatfördelningen mellan valkretsarna">Mandatfördelningen mellan valkretsarna</a></h4><p><a name="K3P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P6"><b>6 §</b></a>   Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.<p><a name="K3P6S2"></a></p> De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder. Lag (2010:1408).<p><a name="K3P6S3"></a></p><h4 name="Mandatfördelningen mellan partierna"><a name="Mandatfördelningen mellan partierna">Mandatfördelningen mellan partierna</a></h4><p><a name="K3P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P7"><b>7 §</b></a>   Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt deltagande i valet i enlighet med bestämmelser som meddelas i särskild lag.<p><a name="K3P7S2"></a></p> Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna. <i>Lag (2014:1385)</i>.<p><a name="K3P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P8"><b>8 §</b></a>   De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.<p><a name="K3P8S2"></a></p> Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt första stycket har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i särskild lag.<p><a name="K3P8S3"></a></p> Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot röstetalet i hela riket för de partier som deltar i fördelningen. Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått så många mandat som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.<p><a name="K3P8S4"></a></p> Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,2. Lag (2014:1385).<p><a name="K3P8S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P9"><b>9 §</b></a>   För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne. Lag (2010:1408).<p><a name="K3P9S2"></a></p><h4 name="Valperiod"><a name="Valperiod">Valperiod</a></h4><p><a name="K3P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K3P10"><b>10 §</b></a>   Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.<p><a name="K3P10S2"></a></p> Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K3P10S3"></a></p><h4 name="Extra val"><a name="Extra val">Extra val</a></h4><p><a name="K3P10S4"></a></p><a class="paragraf" name="K3P11"><b>11 §</b></a>   Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.<p><a name="K3P11S2"></a></p> Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska tillträda.<p><a name="K3P11S3"></a></p> Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §. Lag (2010:1408).<p><a name="K3P11S4"></a></p><h4 name="Överklagande av val"><a name="Överklagande av val">Överklagande av val</a></h4><p><a name="K3P11S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P12"><b>12 §</b></a>   Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.<p><a name="K3P12S2"></a></p> Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.<p><a name="K3P12S3"></a></p> Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K3P12S4"></a></p><h4 name="Ytterligare bestämmelser"><a name="Ytterligare bestämmelser">Ytterligare bestämmelser</a></h4><p><a name="K3P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K3P13"><b>13 §</b></a>   Ytterligare bestämmelser om det som anges i 3-12 §§ och om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan särskild lag. <i>Lag (2014:1385)</i>.<p><a name="K3P13S2"></a></p><br /><h3 name="K4"><a name="K4">4 kap. Riksdagsarbetet </a></h3><p><a name="K3P13S2"></a></p><h4 name="Riksmöte"><a name="Riksmöte">Riksmöte</a></h4><p><a name="K3P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P1"><b>1 §</b></a>   Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. Lag (2010:1408).<p><a name="K4P1S2"></a></p><h4 name="Talmannen"><a name="Talmannen">Talmannen</a></h4><p><a name="K4P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P2"><b>2 §</b></a>   Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).<p><a name="K4P2S2"></a></p><h4 name="Utskotten"><a name="Utskotten">Utskotten</a></h4><p><a name="K4P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P3"><b>3 §</b></a>   Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P3S2"></a></p><h4 name="Rätten att väcka förslag"><a name="Rätten att väcka förslag">Rätten att väcka förslag</a></h4><p><a name="K4P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P4"><b>4 §</b></a>   Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P4S2"></a></p><h4 name="Ärendenas beredning"><a name="Ärendenas beredning">Ärendenas beredning</a></h4><p><a name="K4P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P5"><b>5 §</b></a>   Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P5S2"></a></p><h4 name="Ärendenas avgörande"><a name="Ärendenas avgörande">Ärendenas avgörande</a></h4><p><a name="K4P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P6"><b>6 §</b></a>   När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen.<p><a name="K4P6S2"></a></p> I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag (2010:1408).<p><a name="K4P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P7"><b>7 §</b></a>   Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i denna regeringsform eller, när det gäller frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P7S2"></a></p><h4 name="Uppföljning och utvärdering"><a name="Uppföljning och utvärdering">Uppföljning och utvärdering</a></h4><p><a name="K4P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P8"><b>8 §</b></a>   Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P8S2"></a></p><h4 name="Offentlighet i kammaren"><a name="Offentlighet i kammaren">Offentlighet i kammaren</a></h4><p><a name="K4P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P9"><b>9 §</b></a>   Sammanträden i kammaren är offentliga.<p><a name="K4P9S2"></a></p> Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P9S3"></a></p><h4 name="Ledamöternas ställning"><a name="Ledamöternas ställning">Ledamöternas ställning</a></h4><p><a name="K4P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P10"><b>10 §</b></a>   Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan skyldighet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K4P11"><b>11 §</b></a>   En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det.<p><a name="K4P11S2"></a></p> När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.<p><a name="K4P11S3"></a></p> En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="K4P12"><b>12 §</b></a>   Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.<p><a name="K4P12S2"></a></p> Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K4P13"><b>13 §</b></a>   Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.<p><a name="K4P13S2"></a></p> Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för talmannen och hans eller hennes uppdrag.<p><a name="K4P13S3"></a></p> För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P13S4"></a></p><h4 name="Ytterligare bestämmelser"><a name="Ytterligare bestämmelser">Ytterligare bestämmelser</a></h4><p><a name="K4P13S5"></a></p><a class="paragraf" name="K4P14"><b>14 §</b></a>   Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K4P14S2"></a></p><br /><h3 name="K5"><a name="K5">5 kap. Statschefen </a></h3><p><a name="K4P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P1"><b>1 §</b></a>   Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P2"><b>2 §</b></a>   Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P3"><b>3 §</b></a>   Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.<p><a name="K5P3S2"></a></p> Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P4"><b>4 §</b></a>   Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P5"><b>5 §</b></a>   Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare.<p><a name="K5P5S2"></a></p> Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P6"><b>6 §</b></a>   Om konungen eller drottning som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K5P7"><b>7 §</b></a>   Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.<p><a name="K5P7S2"></a></p> Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag (2010:1408).<p><a name="K5P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K5P8"><b>8 §</b></a>   Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K5P8S2"></a></p><br /><h3 name="K6"><a name="K6">6 kap. Regeringen </a></h3><p><a name="K5P8S2"></a></p><h4 name="Regeringens sammansättning"><a name="Regeringens sammansättning">Regeringens sammansättning</a></h4><p><a name="K5P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P1"><b>1 §</b></a>   Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.<p><a name="K6P1S2"></a></p> Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4-6 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P2"><b>2 §</b></a>   Statsråden ska vara svenska medborgare.<p><a name="K6P2S2"></a></p> Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P2S3"></a></p><h4 name="Statsministeromröstning efter val"><a name="Statsministeromröstning efter val">Statsministeromröstning efter val</a></h4><p><a name="K6P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P3"><b>3 §</b></a>   En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.<p><a name="K6P3S2"></a></p> Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P3S3"></a></p><h4 name="Regeringsbildningen"><a name="Regeringsbildningen">Regeringsbildningen</a></h4><p><a name="K6P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P4"><b>4 §</b></a>   När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.<p><a name="K6P4S2"></a></p> Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P5"><b>5 §</b></a>   Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K6P6"><b>6 §</b></a>   När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen.<p><a name="K6P6S2"></a></p> Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P6S3"></a></p><h4 name="Entledigande av statsministern eller annat statsråd"><a name="Entledigande av statsministern eller annat statsråd">Entledigande av statsministern eller annat statsråd</a></h4><p><a name="K6P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K6P7"><b>7 §</b></a>   Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.<p><a name="K6P7S2"></a></p> I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag (2010:1408).<p><a name="K6P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P8"><b>8 §</b></a>   Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K6P9"><b>9 §</b></a>   Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de övriga statsråden. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P9S2"></a></p><h4 name="Ställföreträdare för statsministern"><a name="Ställföreträdare för statsministern">Ställföreträdare för statsministern</a></h4><p><a name="K6P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P10"><b>10 §</b></a>   Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2010:1408).<p><a name="K6P10S2"></a></p><h4 name="Övergångsregering"><a name="Övergångsregering">Övergångsregering</a></h4><p><a name="K6P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P11"><b>11 §</b></a>   Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K6P11S2"></a></p><h4 name="Förhinder för talmannen"><a name="Förhinder för talmannen">Förhinder för talmannen</a></h4><p><a name="K6P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K6P12"><b>12 §</b></a>   Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).<p><a name="K6P12S2"></a></p><br /><h3 name="K7"><a name="K7">7 kap. Regeringsarbetet </a></h3><p><a name="K6P12S2"></a></p><h4 name="Regeringskansliet och dess uppgifter"><a name="Regeringskansliet och dess uppgifter">Regeringskansliet och dess uppgifter</a></h4><p><a name="K6P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P1"><b>1 §</b></a>   För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K7P1S2"></a></p><h4 name="Ärendenas beredning"><a name="Ärendenas beredning">Ärendenas beredning</a></h4><p><a name="K7P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P2"><b>2 §</b></a>   Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K7P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K7P3"><b>3 §</b></a>   Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.<p><a name="K7P3S2"></a></p> Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K7P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P4"><b>4 §</b></a>   Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet. Lag (2010:1408).<p><a name="K7P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K7P5"><b>5 §</b></a>   Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Lag (2010:1408).<p><a name="K7P5S2"></a></p><h4 name="Protokoll och skiljaktig mening"><a name="Protokoll och skiljaktig mening">Protokoll och skiljaktig mening</a></h4><p><a name="K7P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K7P6"><b>6 §</b></a>   Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K7P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K7P7"><b>7 §</b></a>   Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under eller på annat sätt bekräftas av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under eller på annat sätt bekräfta beslut som ska expedieras.<p><a name="K7P7S2"></a></p> Besluten ska bekräftas genom ett förfarande som uppfyller höga krav på säkerhet. <i>Lag (2022:1600)</i>.<p><a name="K7P7S3"></a></p><br /><h3 name="K8"><a name="K8">8 kap. Lagar och andra föreskrifter </a></h3><p><a name="K7P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P1"><b>1 §</b></a>   Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.<p><a name="K8P1S2"></a></p> Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P1S3"></a></p><h4 name="Föreskrifter som meddelas genom lag"><a name="Föreskrifter som meddelas genom lag">Föreskrifter som meddelas genom lag</a></h4><p><a name="K8P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P2"><b>2 §</b></a>   Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser<br />    1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,<br />    2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,<br />    3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,<br />    4. trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,<br />    5. rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller<br />    6. val till Europaparlamentet.<p><a name="K8P2S2"></a></p> Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P2S3"></a></p><h4 name="Föreskrifter som meddelas av regeringen"><a name="Föreskrifter som meddelas av regeringen">Föreskrifter som meddelas av regeringen</a></h4><p><a name="K8P2S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P3"><b>3 §</b></a>   Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse<br />    1. annan rättsverkan av brott än böter,<br />    2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller<br />    3. konkurs eller utsökning.<p><a name="K8P3S2"></a></p> Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P4"><b>4 §</b></a>   Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 1-3 om anstånd med att fullgöra förpliktelser. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P5"><b>5 §</b></a>   Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om<br />    1. när lagen ska träda i kraft,<br />    2. när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller<br />    3. tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P6"><b>6 §</b></a>   Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det. Lag (2010:1408).<p><a name="K8P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P7"><b>7 §</b></a>   Regeringen får utöver vad som följer av 3-5 §§ meddela<br />    1. föreskrifter om verkställighet av lag, och<br />    2. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.<p><a name="K8P7S2"></a></p> Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag (2010:1408).<p><a name="K8P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P8"><b>8 §</b></a>   Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P8S2"></a></p><h4 name="Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen"><a name="Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen">Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen</a></h4><p><a name="K8P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P9"><b>9 §</b></a>   Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser<br />    1. avgifter, eller<br />    2. skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P10"><b>10 §</b></a>   Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P11"><b>11 §</b></a>   Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P12"><b>12 §</b></a>   Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P13"><b>13 §</b></a>   Riksdagen kan bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområden enligt 9 kap. och dess övriga uppgifter i fråga om det finansiella systemet, kontanter och andra betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap och internationell verksamhet.<p><a name="K8P13S2"></a></p> Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag (2022:1566)</i>.<p><a name="K8P13S3"></a></p><h4 name="Stiftande av grundlag och riksdagsordningen"><a name="Stiftande av grundlag och riksdagsordningen">Stiftande av grundlag och riksdagsordningen</a></h4><p><a name="K8P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P14"><b>14 §</b></a>   Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408).<p><a name="K8P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P15"><b>15 §</b></a>   Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P16"><b>16 §</b></a>   Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.<p><a name="K8P16S2"></a></p> Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K8P17"><b>17 §</b></a>   Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första-tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.<p><a name="K8P17S2"></a></p> Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.<p><a name="K8P17S3"></a></p> Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P17S4"></a></p><h4 name="Ändring och upphävande av lag"><a name="Ändring och upphävande av lag">Ändring och upphävande av lag</a></h4><p><a name="K8P17S5"></a></p><a class="paragraf" name="K8P18"><b>18 §</b></a>   En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag.<p><a name="K8P18S2"></a></p> I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsordningen tillämpas 14-17 §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P18S3"></a></p><h4 name="Utfärdande och kungörande av föreskrifter"><a name="Utfärdande och kungörande av föreskrifter">Utfärdande och kungörande av föreskrifter</a></h4><p><a name="K8P18S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P19"><b>19 §</b></a>   En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.<p><a name="K8P19S2"></a></p> Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P19S3"></a></p><h4 name="Lagrådet"><a name="Lagrådet">Lagrådet</a></h4><p><a name="K8P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P20"><b>20 §</b></a>   För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K8P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="K8P21"><b>21 §</b></a>   Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan.<p><a name="K8P21S2"></a></p> Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar<br />    1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar,<br />    2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,<br />    3. lag som avses i 2 kap. 14-16 §§, 20 § eller 25 §,<br />    4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad,<br />    5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,<br />    6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller<br />    7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1-6.<p><a name="K8P21S3"></a></p> Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. <i>Lag (2022:1529)</i>.<p><a name="K8P21S4"></a></p><a class="paragraf" name="K8P22"><b>22 §</b></a>   Lagrådets granskning ska avse<br />    1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,<br />    2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,<br />    3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,<br />    4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och<br />    5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag (2010:1408).<p><a name="K8P22S2"></a></p><br /><h3 name="K9"><a name="K9">9 kap. Finansmakten </a></h3><p><a name="K8P22S2"></a></p><h4 name="Beslut om statens inkomster och utgifter"><a name="Beslut om statens inkomster och utgifter">Beslut om statens inkomster och utgifter</a></h4><p><a name="K8P22S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P1"><b>1 §</b></a>   Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P1S2"></a></p><h4 name="Förslag till budget"><a name="Förslag till budget">Förslag till budget</a></h4><p><a name="K9P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P2"><b>2 §</b></a>   Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408).<p><a name="K9P2S2"></a></p><h4 name="Beslut om budget"><a name="Beslut om budget">Beslut om budget</a></h4><p><a name="K9P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P3"><b>3 §</b></a>   Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.<p><a name="K9P3S2"></a></p> Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.<p><a name="K9P3S3"></a></p> Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P4"><b>4 §</b></a>   Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P5"><b>5 §</b></a>   Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.<p><a name="K9P5S2"></a></p> Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P5S3"></a></p><h4 name="Riktlinjebeslut"><a name="Riktlinjebeslut">Riktlinjebeslut</a></h4><p><a name="K9P5S4"></a></p><a class="paragraf" name="K9P6"><b>6 §</b></a>   Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden. Lag (2010:1408).<p><a name="K9P6S2"></a></p><h4 name="Användning av anslag och inkomster"><a name="Användning av anslag och inkomster">Användning av anslag och inkomster</a></h4><p><a name="K9P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P7"><b>7 §</b></a>   Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P7S2"></a></p><h4 name="Statens tillgångar och åtaganden"><a name="Statens tillgångar och åtaganden">Statens tillgångar och åtaganden</a></h4><p><a name="K9P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P8"><b>8 §</b></a>   Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.<p><a name="K9P8S2"></a></p> Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag (2010:1408).<p><a name="K9P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P9"><b>9 §</b></a>   Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P9S2"></a></p><h4 name="Årsredovisning för staten"><a name="Årsredovisning för staten">Årsredovisning för staten</a></h4><p><a name="K9P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P10"><b>10 §</b></a>   Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P10S2"></a></p><h4 name="Ytterligare bestämmelser om budgeten"><a name="Ytterligare bestämmelser om budgeten">Ytterligare bestämmelser om budgeten</a></h4><p><a name="K9P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P11"><b>11 §</b></a>   Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P11S2"></a></p><h4 name="Valutapolitiken"><a name="Valutapolitiken">Valutapolitiken</a></h4><p><a name="K9P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P12"><b>12 §</b></a>   Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K9P12S2"></a></p><h4 name="Riksbanken"><a name="Riksbanken">Riksbanken</a></h4><p><a name="K9P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K9P13"><b>13 §</b></a>   Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för att<br />    1. utforma och genomföra penningpolitiken,<br />    2. genomföra valutainterventioner,<br />    3. inneha och förvalta en valutareserv,<br />    4. främja ett väl fungerande betalningssystem, och<br />    5. utföra andra grundläggande uppgifter som följer av särskild lag. <i>Lag (2022:1566)</i>.<p><a name="K9P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P14"><b>14 §</b></a>   Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Föreskrifter om utgivning och giltighet av sedlar och mynt meddelas genom lag. <i>Lag (2022:1566)</i>.<p><a name="K9P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P15"><b>15 §</b></a>   Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som den ansvarar för enligt 13 §. Inom dessa ansvarsområden får Riksbanken inte heller begära eller ta emot instruktioner från någon. <i>Lag (2022:1566)</i>.<p><a name="K9P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="K9P16"><b>16 §</b></a>   Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.<p><a name="K9P16S2"></a></p> Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.<p><a name="K9P16S3"></a></p> Föreskrifter om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas genom lag. <i>Lag (2022:1566)</i>.<p><a name="K9P16S4"></a></p><br /><h3 name="K10"><a name="K10">10 kap. Internationella förhållanden </a></h3><p><a name="K9P16S2"></a></p><h4 name="Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser"><a name="Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser">Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser</a></h4><p><a name="K9P16S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P1"><b>1 §</b></a>   Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P2"><b>2 §</b></a>   Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P2S2"></a></p><h4 name="Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser"><a name="Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser">Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser</a></h4><p><a name="K10P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P3"><b>3 §</b></a>   Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som<br />    1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller<br />    2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.<p><a name="K10P3S2"></a></p> Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.<p><a name="K10P3S3"></a></p> Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P4"><b>4 §</b></a>   En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P4S2"></a></p><h4 name="Andra internationella förpliktelser samt uppsägning"><a name="Andra internationella förpliktelser samt uppsägning">Andra internationella förpliktelser samt uppsägning</a></h4><p><a name="K10P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P5"><b>5 §</b></a>   Bestämmelserna i 1-4 §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P5S2"></a></p><h4 name="Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet"><a name="Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet">Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet</a></h4><p><a name="K10P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P6"><b>6 §</b></a>   Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.<p><a name="K10P6S2"></a></p> Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P6S3"></a></p><h4 name="Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet"><a name="Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet">Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet</a></h4><p><a name="K10P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P7"><b>7 §</b></a>   I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.<p><a name="K10P7S2"></a></p> Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket.<p><a name="K10P7S3"></a></p> Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P8"><b>8 §</b></a>   Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.<p><a name="K10P8S2"></a></p> Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P8S3"></a></p><h4 name="Framtida ändringar i internationella överenskommelser"><a name="Framtida ändringar i internationella överenskommelser">Framtida ändringar i internationella överenskommelser</a></h4><p><a name="K10P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K10P9"><b>9 §</b></a>   Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P9S2"></a></p><h4 name="Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet"><a name="Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet">Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet</a></h4><p><a name="K10P9S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P10"><b>10 §</b></a>   Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P10S2"></a></p><h4 name="Utrikesnämnden"><a name="Utrikesnämnden">Utrikesnämnden</a></h4><p><a name="K10P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P11"><b>11 §</b></a>   Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="K10P12"><b>12 §</b></a>   Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.<p><a name="K10P12S2"></a></p> Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern.<p><a name="K10P12S3"></a></p> Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).<p><a name="K10P12S4"></a></p><h4 name="Statliga myndigheters underrättelseskyldighet"><a name="Statliga myndigheters underrättelseskyldighet">Statliga myndigheters underrättelseskyldighet</a></h4><p><a name="K10P12S5"></a></p><a class="paragraf" name="K10P13"><b>13 §</b></a>   Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P13S2"></a></p><h4 name="Mellanfolkliga brottmålsdomstolar"><a name="Mellanfolkliga brottmålsdomstolar">Mellanfolkliga brottmålsdomstolar</a></h4><p><a name="K10P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="K10P14"><b>14 §</b></a>   Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K10P14S2"></a></p><br /><h3 name="K11"><a name="K11">11 kap. Rättskipningen </a></h3><p><a name="K10P14S2"></a></p><h4 name="Domstolarna"><a name="Domstolarna">Domstolarna</a></h4><p><a name="K10P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P1"><b>1 §</b></a>   Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt kan begränsas genom lag.<p><a name="K11P1S2"></a></p> Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.<p><a name="K11P1S3"></a></p> I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P2"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P2S2"></a></p><h4 name="Rättskipningens självständighet"><a name="Rättskipningens självständighet">Rättskipningens självständighet</a></h4><p><a name="K11P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P3"><b>3 §</b></a>   Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K11P4"><b>4 §</b></a>   Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K11P5"><b>5 §</b></a>   Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P5S2"></a></p><h4 name="Utnämningen av ordinarie domare"><a name="Utnämningen av ordinarie domare">Utnämningen av ordinarie domare</a></h4><p><a name="K11P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P6"><b>6 §</b></a>   Ordinarie domare utnämns av regeringen.<p><a name="K11P6S2"></a></p> Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.<p><a name="K11P6S3"></a></p> Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P6S4"></a></p><h4 name="Ordinarie domares rättsställning"><a name="Ordinarie domares rättsställning">Ordinarie domares rättsställning</a></h4><p><a name="K11P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K11P7"><b>7 §</b></a>   Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om<br />    1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller<br />    2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.<p><a name="K11P7S2"></a></p> Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P8"><b>8 §</b></a>   Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.<p><a name="K11P8S2"></a></p> Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen.<p><a name="K11P8S3"></a></p> Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P8S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P9"><b>9 §</b></a>   Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd. Lag (2010:1408).<p><a name="K11P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K11P10"><b>10 §</b></a>   Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P10S2"></a></p><h4 name="Krav på medborgarskap"><a name="Krav på medborgarskap">Krav på medborgarskap</a></h4><p><a name="K11P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P11"><b>11 §</b></a>   Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P11S2"></a></p><h4 name="Andra anställda vid domstolarna"><a name="Andra anställda vid domstolarna">Andra anställda vid domstolarna</a></h4><p><a name="K11P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P12"><b>12 §</b></a>   För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap. 5-7 §§. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P12S2"></a></p><h4 name="Resning och återställande av försutten tid"><a name="Resning och återställande av försutten tid">Resning och återställande av försutten tid</a></h4><p><a name="K11P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K11P13"><b>13 §</b></a>   Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.<p><a name="K11P13S2"></a></p> Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P13S3"></a></p><h4 name="Lagprövning"><a name="Lagprövning">Lagprövning</a></h4><p><a name="K11P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K11P14"><b>14 §</b></a>   Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.<p><a name="K11P14S2"></a></p> Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K11P14S3"></a></p><br /><h3 name="K12"><a name="K12">12 kap. Förvaltningen </a></h3><p><a name="K11P14S2"></a></p><h4 name="Den statliga förvaltningsorganisationen"><a name="Den statliga förvaltningsorganisationen">Den statliga förvaltningsorganisationen</a></h4><p><a name="K11P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P1"><b>1 §</b></a>   Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen. Lag (2010:1408).<p><a name="K12P1S2"></a></p><h4 name="Förvaltningens självständighet"><a name="Förvaltningens självständighet">Förvaltningens självständighet</a></h4><p><a name="K12P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P2"><b>2 §</b></a>   Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P3"><b>3 §</b></a>   Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P3S2"></a></p><h4 name="Överlämnande av förvaltningsuppgifter"><a name="Överlämnande av förvaltningsuppgifter">Överlämnande av förvaltningsuppgifter</a></h4><p><a name="K12P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P4"><b>4 §</b></a>   Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.<p><a name="K12P4S2"></a></p> Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P4S3"></a></p><h4 name="Särskilda bestämmelser om statligt anställda"><a name="Särskilda bestämmelser om statligt anställda">Särskilda bestämmelser om statligt anställda</a></h4><p><a name="K12P4S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P5"><b>5 §</b></a>   Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.<p><a name="K12P5S2"></a></p> Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P6"><b>6 §</b></a>   Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P7"><b>7 §</b></a>   Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P7S2"></a></p><h4 name="Dispens och nåd"><a name="Dispens och nåd">Dispens och nåd</a></h4><p><a name="K12P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K12P8"><b>8 §</b></a>   Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="K12P9"><b>9 §</b></a>   Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.<p><a name="K12P9S2"></a></p> Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P9S3"></a></p><h4 name="Lagprövning"><a name="Lagprövning">Lagprövning</a></h4><p><a name="K12P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="K12P10"><b>10 §</b></a>   Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.<p><a name="K12P10S2"></a></p> Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K12P10S3"></a></p><br /><h3 name="K13"><a name="K13">13 kap. Kontrollmakten </a></h3><p><a name="K12P10S2"></a></p><h4 name="Konstitutionsutskottets granskning"><a name="Konstitutionsutskottets granskning">Konstitutionsutskottets granskning</a></h4><p><a name="K12P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P1"><b>1 §</b></a>   Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.<p><a name="K13P1S2"></a></p> Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag (2010:1408).<p><a name="K13P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P2"><b>2 §</b></a>   När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en framställning till regeringen. Lag (2010:1408).<p><a name="K13P2S2"></a></p><h4 name="Åtal mot statsråd"><a name="Åtal mot statsråd">Åtal mot statsråd</a></h4><p><a name="K13P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P3"><b>3 §</b></a>   Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Lag (2010:1408).<p><a name="K13P3S2"></a></p><h4 name="Misstroendeförklaring"><a name="Misstroendeförklaring">Misstroendeförklaring</a></h4><p><a name="K13P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P4"><b>4 §</b></a>   Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den.<p><a name="K13P4S2"></a></p> Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.<p><a name="K13P4S3"></a></p> Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K13P4S4"></a></p><h4 name="Interpellationer och frågor"><a name="Interpellationer och frågor">Interpellationer och frågor</a></h4><p><a name="K13P4S5"></a></p><a class="paragraf" name="K13P5"><b>5 §</b></a>   En riksdagsledamot får framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K13P5S2"></a></p><h4 name="Riksdagens ombudsmän"><a name="Riksdagens ombudsmän">Riksdagens ombudsmän</a></h4><p><a name="K13P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P6"><b>6 §</b></a>   Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.<p><a name="K13P6S2"></a></p> Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran biträda en ombudsman.<p><a name="K13P6S3"></a></p> Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K13P6S4"></a></p><h4 name="Riksrevisionen"><a name="Riksrevisionen">Riksrevisionen</a></h4><p><a name="K13P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="K13P7"><b>7 §</b></a>   Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet meddelas i lag.<p><a name="K13P7S2"></a></p> Statliga myndigheter ska lämna den hjälp och de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. Andra som får granskas har en motsvarande skyldighet beträffande den del av den egna verksamheten som granskas. <i>Lag (2018:1903)</i>.<p><a name="K13P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P8"><b>8 §</b></a>   Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste enas om beslutet att skilja en riksrevisor från uppdraget.<p><a name="K13P8S2"></a></p> En riksrevisor beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare självständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag (2018:1903).<p><a name="K13P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K13P9"><b>9 §</b></a>   Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. <i>Lag (2010:1408)</i>. <p><a name="K13P9S2"></a></p><br /><h3 name="K14"><a name="K14">14 kap. Kommunerna </a></h3><p><a name="K13P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P1"><b>1 §</b></a>   Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P2"><b>2 §</b></a>   Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P3"><b>3 §</b></a>   En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P4"><b>4 §</b></a>   Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P5"><b>5 §</b></a>   Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="K14P6"><b>6 §</b></a>   Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K14P6S2"></a></p><br /><h3 name="K15"><a name="K15">15 kap. Krig och krigsfara </a></h3><p><a name="K14P6S2"></a></p><h4 name="Inkallande av riksdagen"><a name="Inkallande av riksdagen">Inkallande av riksdagen</a></h4><p><a name="K14P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P1"><b>1 §</b></a>   Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda någon annanstans än i Stockholm. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P1S2"></a></p><h4 name="Krigsdelegationen"><a name="Krigsdelegationen">Krigsdelegationen</a></h4><p><a name="K15P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P2"><b>2 §</b></a>   Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.<p><a name="K15P2S2"></a></p> Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.<p><a name="K15P2S3"></a></p> Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.<p><a name="K15P2S4"></a></p> Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P2S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P3"><b>3 §</b></a>   Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller fjärde stycket.<p><a name="K15P3S2"></a></p> Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P3S3"></a></p><h4 name="Regeringsbildning och regeringens arbetsformer"><a name="Regeringsbildning och regeringens arbetsformer">Regeringsbildning och regeringens arbetsformer</a></h4><p><a name="K15P3S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P4"><b>4 §</b></a>   Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag (2010:1408).<p><a name="K15P4S2"></a></p><h4 name="Regeringens befogenheter"><a name="Regeringens befogenheter">Regeringens befogenheter</a></h4><p><a name="K15P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P5"><b>5 §</b></a>   Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.<p><a name="K15P5S2"></a></p> Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P5S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P6"><b>6 §</b></a>   Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.<p><a name="K15P6S2"></a></p> I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P6S3"></a></p><h4 name="Begränsningar av fri- och rättigheter"><a name="Begränsningar av fri- och rättigheter">Begränsningar av fri- och rättigheter</a></h4><p><a name="K15P6S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P7"><b>7 §</b></a>   Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 § första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P7S2"></a></p><h4 name="Befogenheter för andra myndigheter än regeringen"><a name="Befogenheter för andra myndigheter än regeringen">Befogenheter för andra myndigheter än regeringen</a></h4><p><a name="K15P7S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P8"><b>8 §</b></a>   Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P8S2"></a></p><h4 name="Förhållanden under ockupation"><a name="Förhållanden under ockupation">Förhållanden under ockupation</a></h4><p><a name="K15P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P9"><b>9 §</b></a>   Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.<p><a name="K15P9S2"></a></p> Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.<p><a name="K15P9S3"></a></p> Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas på ockuperat område. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P9S4"></a></p><h4 name="Statschefen"><a name="Statschefen">Statschefen</a></h4><p><a name="K15P9S5"></a></p><a class="paragraf" name="K15P10"><b>10 §</b></a>   Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P10S2"></a></p><h4 name="Val till riksdagen"><a name="Val till riksdagen">Val till riksdagen</a></h4><p><a name="K15P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P11"><b>11 §</b></a>   Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter röstar för det.<p><a name="K15P11S2"></a></p> Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7-9 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjämningsmandat.<p><a name="K15P11S3"></a></p> Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs för detta blir vidtagna.<p><a name="K15P11S4"></a></p> Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P11S5"></a></p><h4 name="Beslutanderätten i kommunerna"><a name="Beslutanderätten i kommunerna">Beslutanderätten i kommunerna</a></h4><p><a name="K15P11S6"></a></p><a class="paragraf" name="K15P12"><b>12 §</b></a>   Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag. Lag (2010:1408).<p><a name="K15P12S2"></a></p><h4 name="Rikets försvar"><a name="Rikets försvar">Rikets försvar</a></h4><p><a name="K15P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P13"><b>13 §</b></a>   Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.<p><a name="K15P13S2"></a></p> Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P13S3"></a></p><h4 name="Krigsförklaring"><a name="Krigsförklaring">Krigsförklaring</a></h4><p><a name="K15P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="K15P14"><b>14 §</b></a>   Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P14S2"></a></p><h4 name="Vapenstillestånd"><a name="Vapenstillestånd">Vapenstillestånd</a></h4><p><a name="K15P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P15"><b>15 §</b></a>   Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket. <i>Lag (1979:933)</i>.<p><a name="K15P15S2"></a></p><h4 name="Insättande av väpnade styrkor"><a name="Insättande av väpnade styrkor">Insättande av väpnade styrkor</a></h4><p><a name="K15P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="K15P16"><b>16 §</b></a>   Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.<p><a name="K15P16S2"></a></p> Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in om<br />    1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller<br />    2. riksdagen medger det i ett särskilt fall. <i>Lag (2010:1408)</i>.<p><a name="K15P16S3"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1974:152<br />    1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre regeringsformen. Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även därefter.<br />    - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -<br />    6. Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer något annat.<p><a name="K15P16S2"></a></p> Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla i fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. <i>Lag (2014:1385)</i>.<br />    7. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [...] gälla regeringen, såvida det icke följer av författning eller i övrigt framgår av omständigheterna att konungen personligen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.<p><a name="K15P16S3"></a></p> Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag. <br />    8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.<br />    - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -<br />    14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag (1985:864).<p><a name="K15P16S4"></a></p> 1976:871<br />    1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1977.<br />    2. Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. (Lag 2014:1385).<br />    3. har upphävts genom <i>lag (1998:1700)</i>.<br />    4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får det i lag föreskrivas att filmer och videogram inte får förevisas offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för sådan visning. I lag får det också föreskrivas att offentlig uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan uppspelning. (Lag 2010:1408).<br />    5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.<p><a name="K15P16S5"></a></p> 1979:933<br />    1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980.<br />    2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap. 10 § andra stycket.<p><a name="K15P16S6"></a></p> 2010:1408<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.<br />    2. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består.<br />    3. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.<br />    4. Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.<br />    5. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.<br />    6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.<p><a name="K15P16S7"></a></p> 2014:1385<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.<br />    2. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1974utfardadutfardad1974-02-28text2text2Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits. Rättelsesida 2022:1600 har iakttagits.andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:1600omtryckomtryckSFS 2011:109, 2014:1385, 2018:1903, 2022:1600utdragutdrag1 kap. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalartalartal1974utfardadutfardad1974-02-28text2text2Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits. Rättelsesida 2022:1600 har iakttagits.andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:1600omtryckomtryckSFS 2011:109, 2014:1385, 2018:1903, 2022:1600utdragutdrag1 kap. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal