sfs-1970-94319701970:943sfssfstArbetsmarknadsdepartementet ARM94301970-12-17 00:00:002025-10-17 04:36:192025-10-17 04:36:19Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbetet.o.m. SFS 2022:449Inledande bestämmelser 1 § Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. För arbetstagare som inte har fyllt 18 år gäller endast 11-14, 24 och 25 §§. En överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som strider mot denna lag är inte bindande för arbetstagaren. Lag (2016:249). 1 a § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från 11 a-11 c §§, under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, i den ursprungliga lydelsen. Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det också göras avvikelser från 10, 11 d och 11 e §§, under förutsättning att avtalet respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den ursprungliga lydelsen. En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt första eller andra stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet. Lag (2022:449). Ordinarie arbetstid 2 § Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem, som icke kan taga vård om sig själv, får den ordinarie arbetstiden förlängas i den mån de medlemmar av hushållet, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är ur stånd att utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Sådan förlängning får ske med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. I arbetstiden inräknas ej uppehåll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och icke är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Vecka räknas från och med måndag eller annan dag enligt vad som tillämpas för arbetsstället. Övertid 3 § När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår. Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. Lag(1982:675) 4 § Om det oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som ej kunnat förutses, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver. 5 § I fråga om skyldighet för arbetstagare att utföra arbete på övertid gäller vad som kan anses vara överenskommet mellan parterna. Arbetstagare är dock skyldig att utföra övertidsarbete i fall som avses i 4 §, om han ej har giltigt hinder. 6 § Arbetsgivare skall föra behövliga anteckningar om övertid. Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan taga del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagaren. 7 § Arbetstagare har rätt till särskild ersättning för övertid. Ersättningen skall utgå i pengar eller, om parterna är ense därom, som ledighet under ordinarie arbetstid. Ledigheten skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn till övertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten när anställningen upphör, skall ersättning i stället utgå i pengar. Skydd mot ohälsa m.m. 8 § Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller för arbete i arbetsgivarens hushåll. Lag (2008:296). 9 § Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall som avses i 4 §. Lag (1978:340). 10 § En arbetsgivare som anlitar en arbetstagare till arbete annat än tillfälligt ska minst två veckor i förväg lämna besked till arbetstagaren om ändringar i den ordinarie arbetstidens förläggning. Ett sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det. Lag (2022:449). Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m. 11 § Avtal om anställning i husligt arbete skall upprättas skriftligen, om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det. Lag (1982:85). 11 a § En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: 1. arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats eller, om det inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift om att arbetet ska utföras på olika platser, 2. en kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel, 3. om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid samt a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, 4. begynnelselön och andra löneförmåner, som ska anges separat, och hur ofta och på vilket sätt lönen ska betalas ut, 5. längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka eller, om detta inte går att fastställa på grund av hur arbetsgivaren förlägger arbetstiden, uppgift om anställningens arbetstidsmått på annat sätt, 6. vad som ska gälla för övertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall, 7. minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens förläggning samt i förekommande fall a) att förläggningen kommer att variera mellan olika klockslag och dagar, b) regler för skiftbyte, 8. uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av arbetsgivaren, i förekommande fall, 9. längden på arbetstagarens betalda semester, 10. de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet, 11. att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren, och 12. tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall. Information enligt första stycket och andra stycket 1-7 ska lämnas så snart som möjligt, dock senast den sjunde kalenderdagen efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. Information enligt andra stycket 8-12 ska lämnas senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. Vissa uppgifter får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Det gäller uppgifterna i 1. andra stycket 3 a, 2. andra stycket 3 b i fråga om förutsättningar för anställningens upphörande, 3. andra stycket 5 i fråga om uppgifter om längd på en normal arbetsdag eller arbetsvecka, och 4. andra stycket 4, 6, 7 b och 8-11. Lag (2022:449). 11 b § Om en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta längre än fyra på varandra följande veckor ska arbetsgivaren före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren enligt 11 a §, om det inte redan har skett. Arbetsgivaren ska före avresan även lämna skriftlig information som innehåller åtminstone följande uppgifter: 1. vilket land eller vilka länder som arbetet ska utföras i och anställningstiden utomlands, 2. den valuta som lönen ska betalas i, 3. de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av arbetet, och 4. om ersättning för hemresa betalas ut och, om så är fallet, villkoren för hemresa. De uppgifter som avses i andra stycket 2 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till bestämmelser i lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Lag (2022:449). 11 c § Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som arbetsgivaren har informerat om, eller skulle ha informerat om, ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om ändringen så snart som möjligt, dock senast den dag då ändringen ska börja tillämpas. Lag (2022:449). 11 d § Om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad, eller om en arbetstagare som är anställd tills vidare begär en högre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt svar till arbetstagaren inom en månad efter begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens ställningstagande anges. En förutsättning för att arbetstagaren ska ha rätt till ett skriftligt svar är att han eller hon när begäran görs har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader. Om arbetstagaren gör en ny begäran inom tolv månader från den senaste begäran är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ett skriftligt svar, under förutsättning att den senaste begäran gav rätt till ett skriftligt svar enligt andra stycket. Lag (2022:449). 11 e § En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare. Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen 1. är arbetshindrande, 2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller 3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos en annan arbetsgivare. Lag (2022:449). 12 § Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig. För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren minst fem år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av två månader. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren minst tio år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av tre månader. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetet kan anses utfört i ett och samma hushåll. Om det sker flera sådana byten av anställning, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. Lag (1982:85). 12 a § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket. Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Aktivitetsstöd som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen. Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. Lag (2000:1361). 12 b § En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. En arbetsgivare får genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Som grund för en anställnings upphörande enligt första eller andra stycket får inte åberopas enbart omständigheter som har varit kända mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde rum. Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. Lag (1982:85). 13 § Arbetstagare, som på grund av sjukdom eller olycksfall blir ur stånd att utföra sina sysslor, får utan hinder därav nyttja bostad, som ingår i arbetstagarens löneförmåner, så länge anställningen består. 14 § När anställningsavtal uppsagts eller upphört utan uppsägning skall arbetsgivaren på begäran lämna arbetstagaren intyg angående anställningen. Intyget skall innehålla besked om arbetsuppgifternas art och anställningstiden. Har anställningen varat mer än en månad skall, om arbetstagaren begär det, dessutom lämnas vitsord rörande skicklighet, arbetsvillighet och ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt upp avtalet och, ifall uppsägningen gjorts av arbetsgivaren, rörande anledningen därtill. Tillsyn 15 § Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att 2-4, 6, 9 och 10 §§ följs. Då gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673) om tillsyn. Undersökningar på arbetsställen får dock göras endast på begäran av en part eller om det annars finns särskild anledning. Lag (2022:449). 16 § Har upphävts genom lag (1980:209). 17 § Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag ska följas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Lag (2013:612). 18 § Arbetsmiljöverkets beslut enligt 17 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:612). Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd 19 § En arbetsgivare som inte rättar sig efter ett föreläggande eller förbud enligt 17 § döms till böter. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. Till böter döms också den arbetsgivare som uppsåtligen lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en anteckning som avses i 6 §. En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 § ska inte medföra straffansvar enligt andra stycket. Lag (2013:612). 20 § Om en arbetsgivare har överträtt 2, 3, 4 eller 9 §, ska en sanktionsavgift tas ut. Avgiften tas ut av den arbetsgivare i vars hushåll arbetet utförs. Avgiften ska betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften utgör för varje timme otillåten arbetstid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid med 2, 3, 4 eller 9 § en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen skedde. Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:612). 21 § Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 §. Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften. Lag (2013:612). 22 § Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter. Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 20 § för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid. När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att avgift ska tas ut. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:612). 23 § En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde. Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år efter det att avgörandet vann laga kraft. Lag (2013:612). 24 § En arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7 eller 11-14 §§ ska betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för den skada som uppkommer. En arbetstagare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7, 11 eller 12-14 §§ ska betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadestånd enligt första eller andra stycket får avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som avtals- eller lagbrottet innebär. Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestäms dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler. Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag (2018:1719). 25 § Den som vill kräva skadestånd enligt 24 § ska väcka talan inom sex månader från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Om talan inte väcks inom den tiden, har parten förlorat sin talan. Lag (2013:612). Övergångsbestämmelser 1970:943 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971, då hembiträdeslagen (1944:461) skall upphöra att gälla. Intill utgången av år 1972 skall dock den i 2 § första stycket angivna högsta genomsnittliga arbetstiden för vecka, i stället för 40 timmar, utgöra 41 timmar 15 minuter. Denna lag gäller även avtal som slutits för den 1 juli 1971. 2013:612 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet. 2018:1719 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019. 2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 mars 2019 och som fortfarande gäller ska arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom en månad från begäran skriftligen lämna sådan information som avses i 11 a §. 2022:449 1. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2022. 2. För anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 11 a och 11 b §§ i den äldre lydelsen. 3. Om ett anställningsavtal har ingåtts före ikraftträdandet ska arbetsgivaren dock på begäran av arbetstagaren lämna kompletterande information enligt bestämmelserna i 11 a-11 c §§ i den nya lydelsen. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1970:943<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Arbetsmarknadsdepartementet ARM <br /> <b>Utfärdad</b>: 1970-12-17 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2022:449<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1970:943">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1970:943">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Inledande bestämmelser"><a name="Inledande bestämmelser">Inledande bestämmelser</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.<p><a name="P1S2"></a></p> För arbetstagare som inte har fyllt 18 år gäller endast 11-14, 24 och 25 §§.<p><a name="P1S3"></a></p> En överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som strider mot denna lag är inte bindande för arbetstagaren.<br /><i>Lag (2016:249)</i>.<p><a name="P1S4"></a></p><a class="paragraf" name="P1a"><b>1 a §</b></a>   Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från 11 a-11 c §§, under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, i den ursprungliga lydelsen.<p><a name="P1aS2"></a></p> Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det också göras avvikelser från 10, 11 d och 11 e §§, under förutsättning att avtalet respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den ursprungliga lydelsen.<p><a name="P1aS3"></a></p> En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt första eller andra stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P1aS4"></a></p><h4 name="Ordinarie arbetstid"><a name="Ordinarie arbetstid">Ordinarie arbetstid</a></h4><p><a name="P1aS5"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.<p><a name="P2S2"></a></p> Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem, som icke kan taga vård om sig själv, får den ordinarie arbetstiden förlängas i den mån de medlemmar av hushållet, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är ur stånd att utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Sådan förlängning får ske med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.<p><a name="P2S3"></a></p> I arbetstiden inräknas ej uppehåll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och icke är skyldig att stanna kvar på arbetsstället.<p><a name="P2S4"></a></p> Vecka räknas från och med måndag eller annan dag enligt vad som tillämpas för arbetsstället.<p><a name="P2S5"></a></p><h4 name="Övertid"><a name="Övertid">Övertid</a></h4><p><a name="P2S6"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår.<p><a name="P3S2"></a></p> Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. Lag(1982:675)<p><a name="P3S3"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   Om det oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som ej kunnat förutses, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.<p><a name="P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   I fråga om skyldighet för arbetstagare att utföra arbete på övertid gäller vad som kan anses vara överenskommet mellan parterna.<br /> Arbetstagare är dock skyldig att utföra övertidsarbete i fall som avses i 4 §, om han ej har giltigt hinder.<p><a name="P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Arbetsgivare skall föra behövliga anteckningar om övertid.<br /> Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan taga del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagaren.<p><a name="P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Arbetstagare har rätt till särskild ersättning för övertid.<br /> Ersättningen skall utgå i pengar eller, om parterna är ense därom, som ledighet under ordinarie arbetstid.<p><a name="P7S2"></a></p> Ledigheten skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn till övertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten när anställningen upphör, skall ersättning i stället utgå i pengar.<p><a name="P7S3"></a></p><h4 name="Skydd mot ohälsa m.m."><a name="Skydd mot ohälsa m.m.">Skydd mot ohälsa m.m.</a></h4><p><a name="P7S4"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller för arbete i arbetsgivarens hushåll. <i>Lag (2008:296)</i>.<p><a name="P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.<p><a name="P9S2"></a></p> Arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut.<p><a name="P9S3"></a></p> Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall som avses i 4 §. <i>Lag (1978:340)</i>.<p><a name="P9S4"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   En arbetsgivare som anlitar en arbetstagare till arbete annat än tillfälligt ska minst två veckor i förväg lämna besked till arbetstagaren om ändringar i den ordinarie arbetstidens förläggning. Ett sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P10S2"></a></p><h4 name="Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m."><a name="Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m.">Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m.</a></h4><p><a name="P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Avtal om anställning i husligt arbete skall upprättas skriftligen, om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det. <i>Lag (1982:85)</i>.<p><a name="P11S2"></a></p><a class="paragraf" name="P11a"><b>11 a §</b></a>   En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. <p><a name="P11aS2"></a></p> Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: <br />    1. arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats eller, om det inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift om att arbetet ska utföras på olika platser,<br />    2. en kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel, <br />    3. om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid samt <br />       a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, <br />       b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, <br />    4. begynnelselön och andra löneförmåner, som ska anges separat, och hur ofta och på vilket sätt lönen ska betalas ut, <br />    5. längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka eller, om detta inte går att fastställa på grund av hur arbetsgivaren förlägger arbetstiden, uppgift om anställningens arbetstidsmått på annat sätt, <br />    6. vad som ska gälla för övertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall, <br />    7. minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens förläggning samt i förekommande fall <br />       a) att förläggningen kommer att variera mellan olika klockslag och dagar,<br />       b) regler för skiftbyte, <br />    8. uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av arbetsgivaren, i förekommande fall, <br />    9. längden på arbetstagarens betalda semester, <br />    10. de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet, <br />    11. att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren, och <br />    12. tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall. <p><a name="P11aS3"></a></p> Information enligt första stycket och andra stycket 1-7 ska lämnas så snart som möjligt, dock senast den sjunde kalenderdagen efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. Information enligt andra stycket 8-12 ska lämnas senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. <p><a name="P11aS4"></a></p> Vissa uppgifter får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Det gäller uppgifterna i <br />    1. andra stycket 3 a,<br />    2. andra stycket 3 b i fråga om förutsättningar för anställningens upphörande, <br />    3. andra stycket 5 i fråga om uppgifter om längd på en normal arbetsdag eller arbetsvecka, och <br />    4. andra stycket 4, 6, 7 b och 8-11.<br /><i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P11aS5"></a></p><a class="paragraf" name="P11b"><b>11 b §</b></a>   Om en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta längre än fyra på varandra följande veckor ska arbetsgivaren före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren enligt 11 a §, om det inte redan har skett.<p><a name="P11bS2"></a></p> Arbetsgivaren ska före avresan även lämna skriftlig information som innehåller åtminstone följande uppgifter: <br />    1. vilket land eller vilka länder som arbetet ska utföras i och anställningstiden utomlands, <br />    2. den valuta som lönen ska betalas i, <br />    3. de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av arbetet, och <br />    4. om ersättning för hemresa betalas ut och, om så är fallet, villkoren för hemresa. <p><a name="P11bS3"></a></p> De uppgifter som avses i andra stycket 2 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till bestämmelser i lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P11bS4"></a></p><a class="paragraf" name="P11c"><b>11 c §</b></a>   Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som arbetsgivaren har informerat om, eller skulle ha informerat om, ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om ändringen så snart som möjligt, dock senast den dag då ändringen ska börja tillämpas. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P11cS2"></a></p><a class="paragraf" name="P11d"><b>11 d §</b></a>   Om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad, eller om en arbetstagare som är anställd tills vidare begär en högre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt svar till arbetstagaren inom en månad efter begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens ställningstagande anges. <p><a name="P11dS2"></a></p> En förutsättning för att arbetstagaren ska ha rätt till ett skriftligt svar är att han eller hon när begäran görs har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader. <p><a name="P11dS3"></a></p> Om arbetstagaren gör en ny begäran inom tolv månader från den senaste begäran är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ett skriftligt svar, under förutsättning att den senaste begäran gav rätt till ett skriftligt svar enligt andra stycket.<br /><i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P11dS4"></a></p><a class="paragraf" name="P11e"><b>11 e §</b></a>   En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare. <p><a name="P11eS2"></a></p> Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen <br />    1. är arbetshindrande, <br />    2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller <br />    3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet. <p><a name="P11eS3"></a></p> En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos en annan arbetsgivare. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P11eS4"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.<p><a name="P12S2"></a></p> För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren minst fem år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av två månader. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren minst tio år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av tre månader.<p><a name="P12S3"></a></p> En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetet kan anses utfört i ett och samma hushåll. Om det sker flera sådana byten av anställning, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. <i>Lag (1982:85)</i>.<p><a name="P12S4"></a></p><a class="paragraf" name="P12a"><b>12 a §</b></a>   En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.<p><a name="P12aS2"></a></p> Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.<p><a name="P12aS3"></a></p> Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Aktivitetsstöd som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.<p><a name="P12aS4"></a></p> Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. <i>Lag (2000:1361)</i>.<p><a name="P12aS5"></a></p><a class="paragraf" name="P12b"><b>12 b §</b></a>   En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.<p><a name="P12bS2"></a></p> En arbetsgivare får genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.<p><a name="P12bS3"></a></p> Som grund för en anställnings upphörande enligt första eller andra stycket får inte åberopas enbart omständigheter som har varit kända mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde rum.<p><a name="P12bS4"></a></p> Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. <i>Lag (1982:85)</i>.<p><a name="P12bS5"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Arbetstagare, som på grund av sjukdom eller olycksfall blir ur stånd att utföra sina sysslor, får utan hinder därav nyttja bostad, som ingår i arbetstagarens löneförmåner, så länge anställningen består.<p><a name="P13S2"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   När anställningsavtal uppsagts eller upphört utan uppsägning skall arbetsgivaren på begäran lämna arbetstagaren intyg angående anställningen.<p><a name="P14S2"></a></p> Intyget skall innehålla besked om arbetsuppgifternas art och anställningstiden. Har anställningen varat mer än en månad skall, om arbetstagaren begär det, dessutom lämnas vitsord rörande skicklighet, arbetsvillighet och ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt upp avtalet och, ifall uppsägningen gjorts av arbetsgivaren, rörande anledningen därtill.<p><a name="P14S3"></a></p><h4 name="Tillsyn"><a name="Tillsyn">Tillsyn</a></h4><p><a name="P14S4"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att 2-4, 6, 9 och 10 §§ följs. Då gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673) om tillsyn. Undersökningar på arbetsställen får dock göras endast på begäran av en part eller om det annars finns särskild anledning. <i>Lag (2022:449)</i>.<p><a name="P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (1980:209)</i>.<p><a name="P16S2"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag ska följas.<p><a name="P17S2"></a></p> Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P17S3"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Arbetsmiljöverkets beslut enligt 17 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P18S2"></a></p><h4 name="Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd"><a name="Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd">Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd</a></h4><p><a name="P18S3"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   En arbetsgivare som inte rättar sig efter ett föreläggande eller förbud enligt 17 § döms till böter. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.<p><a name="P19S2"></a></p> Till böter döms också den arbetsgivare som uppsåtligen lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en anteckning som avses i 6 §.<p><a name="P19S3"></a></p> En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 § ska inte medföra straffansvar enligt andra stycket. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P19S4"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   Om en arbetsgivare har överträtt 2, 3, 4 eller 9 §, ska en sanktionsavgift tas ut. Avgiften tas ut av den arbetsgivare i vars hushåll arbetet utförs. Avgiften ska betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.<p><a name="P20S2"></a></p> Avgiften utgör för varje timme otillåten arbetstid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid med 2, 3, 4 eller 9 § en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen skedde.<p><a name="P20S3"></a></p> Avgiften tillfaller staten. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P20S4"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 §.<p><a name="P21S2"></a></p> Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.<br /><i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P21S3"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter.<p><a name="P22S2"></a></p> Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 20 § för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid.<p><a name="P22S3"></a></p> När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att avgift ska tas ut.<p><a name="P22S4"></a></p> Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P22S5"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.<p><a name="P23S2"></a></p> Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet.<p><a name="P23S3"></a></p> Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.<p><a name="P23S4"></a></p> En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år efter det att avgörandet vann laga kraft.<br /><i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P23S5"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   En arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7 eller 11-14 §§ ska betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för den skada som uppkommer.<p><a name="P24S2"></a></p> En arbetstagare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7, 11 eller 12-14 §§ ska betala ersättning för den skada som uppkommer.<p><a name="P24S3"></a></p> Skadestånd enligt första eller andra stycket får avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som avtals- eller lagbrottet innebär. Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestäms dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler.<p><a name="P24S4"></a></p> Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. <i>Lag (2018:1719)</i>.<p><a name="P24S5"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Den som vill kräva skadestånd enligt 24 § ska väcka talan inom sex månader från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Om talan inte väcks inom den tiden, har parten förlorat sin talan. <i>Lag (2013:612)</i>.<p><a name="P25S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1970:943<p><a name="P25S2"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971, då hembiträdeslagen (1944:461) skall upphöra att gälla.<p><a name="P25S3"></a></p> Intill utgången av år 1972 skall dock den i 2 § första stycket angivna högsta genomsnittliga arbetstiden för vecka, i stället för 40 timmar, utgöra 41 timmar 15 minuter.<p><a name="P25S4"></a></p> Denna lag gäller även avtal som slutits för den 1 juli 1971.<p><a name="P25S5"></a></p> 2013:612<br />       1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.<br />       2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.<p><a name="P25S6"></a></p> 2018:1719<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019. <br />    2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 mars 2019 och som fortfarande gäller ska arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom en månad från begäran skriftligen lämna sådan information som avses i 11 a §.<p><a name="P25S7"></a></p> 2022:449<br />    1. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2022.<br />    2. För anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 11 a och 11 b §§ i den äldre lydelsen.<br />    3. Om ett anställningsavtal har ingåtts före ikraftträdandet ska arbetsgivaren dock på begäran av arbetstagaren lämna kompletterande information enligt bestämmelserna i 11 a-11 c §§ i den nya lydelsen.</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1970utfardadutfardad1970-12-17andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:449utdragutdragInledande bestämmelser 1 § Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen (1993:387) omartalartal1970utfardadutfardad1970-12-17andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:449utdragutdragInledande bestämmelser 1 § Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen (1993:387) om