sfs-1969-24619691969:246sfssfstJustitiedepartementet L124601969-05-29 00:00:002025-10-17 04:36:222025-10-17 04:36:22Lag (1969:246) om domstolar i fastighetsmål t.o.m SFS 2017:316Inledande bestämmelser 1 § I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringen bestämmer skall vara fastighetsdomstol. Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller annan författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen ur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna. Lag (1975:1295). 2 § Om domstol i fastighetsmål och rättegången i sådant mål gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol, i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning. Fastighetsdomstols sammansättning 3 § Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen. I mål eller ärende angående arrende eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det. Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden. Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför. Lag (1990:1130). 4 § När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetdomstolen domför utan nämndemännen. I fastighetsbildningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet, eller det med hänsyn till målets beskaffenhet är tillräckligt att det avgörs av en lagfaren ledamot och parterna samtycker till det. I övrigt är fastighetsdomstol domför med en lagfaren ledamot vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling och vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. Lag (1989:723). 4 a § har upphävts genom lag (1990:1130). 5 § Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, utser ordföranden samt utnämner eller förordnar teknisk ledamot i fastighetsdomstol. Lag (1975:1295). 6 § Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som skall utses. Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid. Lag (2006:852). 7 § Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. I övrigt skall bestämmelserna i 4 kap. 6 och 7 a-9 §§ rättegångsbalken tillämpas på nämndeman i fastighetsdomstol. Lag (2006:852). 8 § Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den del av domkretsen till vilken målet närmast har anknytning. Lag (1975:1295). Förfarandet i fastighetsdomstol 9 § Om det behövs för utredning i särskild fråga, kan ordföranden uppdraga åt en eller flera ledamöter av fastighetsdomstolen att verkställa undersökning på platsen. Parterna skall på lämpligt sätt under rättas om tiden för sådan undersökning, om ej undersökningen sker endast som förberedande åtgärd för syn på stället. 10 § Huvudförhandling hålles vid syn på stället eller, om syn ej behövs, på plats som bestämmes med hänsyn främst till att minsta möjliga kostnader uppstår. 11 § Vid huvudförhandlingens början bör ordföranden eller annan ledamot kort redogöra för saken och de yrkanden som framställts i målet. För utredning i fråga av teknisk beskaffenhet får part åberopa ingiven skrift. Redogörelse skall lämnas för skriftens innehåll. Vid uppskjuten huvudförhandling skall målet företagas i det skick vari det förelåg vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter som vid det senare sammanträdet tjänstgör i domstolen ej deltagit i den tidigare handläggningen, skall dock målet företagas till ny huvudförhandling. I den mån det i sådant fall kan antagas vara utan betydelse eller skulle medföra oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet, behöver bevis som upptagits vid tidigare sammanträde ej upptagas på nytt. 12 § Vid omröstning skall först ordföranden säga sin mening, därefter den andre lagfarne ledamoten, så den tekniske ledamoten och sist nämndemännen. Lag (1983:379). Hovrätts sammansättning 13 § I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrätten. I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter. En teknisk ledamot får dock ingå i rätten i stället för en av de lagfarna ledamöterna. Lag (2005:693). 14 § Teknisk ledamot i hovrätt skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Sådan ledamot utnämnes eller förordnas av regeringen. Lag (1975:1295). Förfarandet i hovrätt 15 § Bestämmelserna i 9 § äger motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsmål i hovrätt, dock att uppdrag som avses i paragrafen lämnas av hovrätten. 6 § Utredning, som teknisk ledamot i hovrätt verkställt beträffande fråga av teknisk beskaffenhet, får ej läggas till grund för hovrättens dom eller beslut, utan att parterna först beretts tillfälle att yttra sig över utredningen. Detta gäller dock ej, om utredningen i endast oväsentlig mån avviker från vad som tidigare framkommit i målet. Övriga bestämmelser 17 § Domstol i fastighetsmål får för sina sammanträden förfoga över behövliga lokaler i allmän byggnad som ej är upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader, ersättes de av statsverket. 18 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen. Lag (1975:1295). Övergångsbestämmelser 1984:134 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sådana huvudförhandlingar. 1988:619 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och kommunfullmäktige som nyvalts under detta år. 1989:661 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. 2. Äldre föreskrifter om rättens sammansättning gäller alltjämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet. 1990:1130 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål 1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet, 2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraftträdandet, eller 3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet. 2010:983 1. Mål och ärenden som vid upphävandet handläggs i en fastighetsdomstol ska, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna till upphävandet av 8 kap. 32 § jordabalken, lämnas över till den mark- och miljödomstol som skulle ha varit behörig om målet eller ärendet hade inletts efter upphävandet. Detta gäller dock inte mål där huvudförhandling har inletts före upphävandet. För ett sådant mål ska äldre bestämmelser gälla. Förordnanden för dem som ingår i rätten ska därvid anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet. 2. Ett avgörande som meddelas av en fastighetsdomstol överklagas till hovrätt och handläggs efter överklagandet enligt äldre bestämmelser. 3. I fråga om en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla som gäller ett avgörande av en fastighetsdomstol tillämpas 6 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Detta gäller dock inte mål som har handlagts i en fastighetsdomstol enligt 8 kap. 32 § jordabalken. Lag (2017:316). <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1969:246<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet L1 <br /> <b>Utfärdad</b>: 1969-05-29 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m SFS 2017:316<br /> <b>Upphävd</b>: 2011-05-02<br /> <b>Författningen har upphävts genom</b>: SFS 2010:983<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1969:246">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1969:246">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <style><!-- div.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} --></style> <div class="sfstoc"><h3>Innehåll:</h3> <ul> <li><a href="#overgang">Övergångsbestämmelser</a></li> </ul> </div> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Inledande bestämmelser"><a name="Inledande bestämmelser">Inledande bestämmelser</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringen bestämmer skall vara fastighetsdomstol.<p><a name="P1S2"></a></p> Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller annan författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen ur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna. <i>Lag (1975:1295)</i>.<p><a name="P1S3"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Om domstol i fastighetsmål och rättegången i sådant mål gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol, i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning.<p><a name="P2S2"></a></p><h4 name="Fastighetsdomstols sammansättning"><a name="Fastighetsdomstols sammansättning">Fastighetsdomstols sammansättning</a></h4><p><a name="P2S3"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.<p><a name="P3S2"></a></p> I mål eller ärende angående arrende eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.<p><a name="P3S3"></a></p> Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.<p><a name="P3S4"></a></p> En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.<p><a name="P3S5"></a></p> Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför. <i>Lag (1990:1130)</i>.<p><a name="P3S6"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetdomstolen domför utan nämndemännen. I fastighetsbildningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet, eller det med hänsyn till målets beskaffenhet är tillräckligt att det avgörs av en lagfaren ledamot och parterna samtycker till det.<p><a name="P4S2"></a></p> I övrigt är fastighetsdomstol domför med en lagfaren ledamot vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling och vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. <i>Lag (1989:723)</i>.<p><a name="P4S3"></a></p><a class="paragraf" name="P4a"><b>4 a §</b></a>   har upphävts genom <i>lag (1990:1130)</i>.<p><a name="P4aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, utser ordföranden samt utnämner eller förordnar teknisk ledamot i fastighetsdomstol. <i>Lag (1975:1295)</i>.<p><a name="P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som skall utses.<p><a name="P6S2"></a></p> Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.<p><a name="P6S3"></a></p> Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.<p><a name="P6S4"></a></p> Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid. <i>Lag (2006:852)</i>.<p><a name="P6S5"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. I övrigt skall bestämmelserna i 4 kap. 6 och 7 a-9 §§ rättegångsbalken tillämpas på nämndeman i fastighetsdomstol.<br /><i>Lag (2006:852)</i>.<p><a name="P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den del av domkretsen till vilken målet närmast har anknytning. <i>Lag (1975:1295)</i>.<p><a name="P8S2"></a></p><h4 name="Förfarandet i fastighetsdomstol"><a name="Förfarandet i fastighetsdomstol">Förfarandet i fastighetsdomstol</a></h4><p><a name="P8S3"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Om det behövs för utredning i särskild fråga, kan ordföranden uppdraga åt en eller flera ledamöter av fastighetsdomstolen att verkställa undersökning på platsen. Parterna skall på lämpligt sätt under rättas om tiden för sådan undersökning, om ej undersökningen sker endast som förberedande åtgärd för syn på stället.<p><a name="P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Huvudförhandling hålles vid syn på stället eller, om syn ej behövs, på plats som bestämmes med hänsyn främst till att minsta möjliga kostnader uppstår.<p><a name="P10S2"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Vid huvudförhandlingens början bör ordföranden eller annan ledamot kort redogöra för saken och de yrkanden som framställts i målet. För utredning i fråga av teknisk beskaffenhet får part åberopa ingiven skrift. Redogörelse skall lämnas för skriftens innehåll.<p><a name="P11S2"></a></p> Vid uppskjuten huvudförhandling skall målet företagas i det skick vari det förelåg vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter som vid det senare sammanträdet tjänstgör i domstolen ej deltagit i den tidigare handläggningen, skall dock målet företagas till ny huvudförhandling. I den mån det i sådant fall kan antagas vara utan betydelse eller skulle medföra oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet, behöver bevis som upptagits vid tidigare sammanträde ej upptagas på nytt.<p><a name="P11S3"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Vid omröstning skall först ordföranden säga sin mening, därefter den andre lagfarne ledamoten, så den tekniske ledamoten och sist nämndemännen. <i>Lag (1983:379)</i>.<p><a name="P12S2"></a></p><h4 name="Hovrätts sammansättning"><a name="Hovrätts sammansättning">Hovrätts sammansättning</a></h4><p><a name="P12S3"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrätten.<p><a name="P13S2"></a></p> I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det.<p><a name="P13S3"></a></p> Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter. En teknisk ledamot får dock ingå i rätten i stället för en av de lagfarna ledamöterna.<br /><i>Lag (2005:693)</i>.<p><a name="P13S4"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Teknisk ledamot i hovrätt skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Sådan ledamot utnämnes eller förordnas av regeringen. <i>Lag (1975:1295)</i>.<p><a name="P14S2"></a></p><h4 name="Förfarandet i hovrätt"><a name="Förfarandet i hovrätt">Förfarandet i hovrätt</a></h4><p><a name="P14S3"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   Bestämmelserna i 9 § äger motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsmål i hovrätt, dock att uppdrag som avses i paragrafen lämnas av hovrätten.<p><a name="P15S2"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Utredning, som teknisk ledamot i hovrätt verkställt beträffande fråga av teknisk beskaffenhet, får ej läggas till grund för hovrättens dom eller beslut, utan att parterna först beretts tillfälle att yttra sig över utredningen. Detta gäller dock ej, om utredningen i endast oväsentlig mån avviker från vad som tidigare framkommit i målet.<p><a name="P6S2"></a></p><h4 name="Övriga bestämmelser"><a name="Övriga bestämmelser">Övriga bestämmelser</a></h4><p><a name="P6S3"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Domstol i fastighetsmål får för sina sammanträden förfoga över behövliga lokaler i allmän byggnad som ej är upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader, ersättes de av statsverket.<p><a name="P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen. <i>Lag (1975:1295)</i>.<p><a name="P18S2"></a></p><br /><h3 name="overgang"><a name="overgang">Övergångsbestämmelser</a></h3> 1984:134<p><a name="P18S2"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sådana huvudförhandlingar.<p><a name="P18S3"></a></p> 1988:619<p><a name="P18S4"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och kommunfullmäktige som nyvalts under detta år.<p><a name="P18S5"></a></p> 1989:661<br />    1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1989.<br />    2. Äldre föreskrifter om rättens sammansättning gäller alltjämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.<p><a name="P18S6"></a></p> 1990:1130<p><a name="P18S7"></a></p> Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.<p><a name="P18S8"></a></p> Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål<br />    1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,<br />    2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraftträdandet, eller<br />    3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.<p><a name="P18S9"></a></p> Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.<p><a name="P18S10"></a></p> 2010:983<br />    1. Mål och ärenden som vid upphävandet handläggs i en fastighetsdomstol ska, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna till upphävandet av 8 kap. 32 § jordabalken, lämnas över till den mark- och miljödomstol som skulle ha varit behörig om målet eller ärendet hade inletts efter upphävandet. Detta gäller dock inte mål där huvudförhandling har inletts före upphävandet. För ett sådant mål ska äldre bestämmelser gälla. Förordnanden för dem som ingår i rätten ska därvid anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.<br />    2. Ett avgörande som meddelas av en fastighetsdomstol överklagas till hovrätt och handläggs efter överklagandet enligt äldre bestämmelser.<br />    3. I fråga om en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla som gäller ett avgörande av en fastighetsdomstol tillämpas 6 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Detta gäller dock inte mål som har handlagts i en fastighetsdomstol enligt 8 kap. 32 § jordabalken. <i>Lag (2017:316)</i>. </div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1969utfardadutfardad1969-05-29upphnrupphnrSFS 2010:983andrattillochmedandrattillochmedt.o.m SFS 2017:316upphavdupphavd2011-05-02 00:00:00utdragutdragInledande bestämmelser 1 § I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringenartalartal1969utfardadutfardad1969-05-29upphnrupphnrSFS 2010:983andrattillochmedandrattillochmedt.o.m SFS 2017:316upphavdupphavd2011-05-02 00:00:00utdragutdragInledande bestämmelser 1 § I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringen