sfs-1938-21619381938:216sfssfstSocialdepartementet21601938-06-03 00:00:002025-10-17 04:36:292025-10-17 04:36:29Förordning (1938:216) om livräntetillägg av statsmedel åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbetet.o.m. SFS1962:306 1 § Den som enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete äger rätt till livränta skall, såframt livränta ej grundas på försäkring enligt 24 § i lagen, erhålla tillägg därå i enlighet med vad nedan sägs. Tillägget skall bestämmas så, att detsamma jämte livräntan motsvarar vad som vid tillämpning av förordningen den 17 juni 1955 (nr 470) angående omreglering av vissa ersättningar av statsmedel i anledning av olycksfall i arbete m.m. samt förordningen den 6 juni 1962 (nr 304) om förhöjning av vissa ersättningar av statsmedel i anledning av yrkesskada m.m. skolat utgå i livränta, därest olycksfallet inträffat år 1918 och den skadades årliga arbetsförtjänst utgjort 1 600 kronor; dock skall, såvitt angår livränta till änka för tid efter den månad varunder hon fyllt 67 år, tillägget utgå med 170 procent av livräntans belopp. Livräntetilläggen bestridas av statsmedel samt bestämmas och utgivas av riksförsäkringsverket. Förordning (1962:306). 2 § Rätt till livräntetillägg kan icke överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät. 3 § De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsverket. Förordning (1962:306). 4 § Över beslut av riksförsäkringsverket rörande livräntetillägg eller tillämpning av någon med stöd av denna förordning given bestämmelse må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försäkringsrådet senast inom en månad efter det klaganden erhållit kännedom om beslutet. Över försäkringsrådets beslut må klagan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär. Besvären skola hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från det klaganden erhållit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den omständigheten, att besvären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen, utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit till domstolen före besvärstidens utgång. Försäkringsrådets beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan, såframt ej rådet annorlunda förordnar. Förordning (1962:306). 5 § Denna förordning äger ej tillämpning i fråga om livräntor, som utgå till i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande, utan gäller härutinnan vad särskilt är stadgat. Övergångsbestämmelser 1955:471 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956 men äger icke tillämpning å ersättning, som belöper å tid dessförinnan. 1962:306 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963 men äger icke tillämpning å ersättning, som belöper å tid dessförinnan. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> SFS nr: 1938:216 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1938-06-03 Ändrad: t.o.m. SFS1962:306 Upphävd: 2012-01-01 Författningen har upphävts genom: SFS 2011:1077 Ändringsregister: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1938:216">SFSR (Regeringskansliet)</a> Källa: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1938:216">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <hr /> <div><a name="S1"></a><a class="paragraf" name="P1">1 §</a> Den som enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete äger rätt till livränta skall, såframt livränta ej grundas på försäkring enligt 24 § i lagen, erhålla tillägg därå i enlighet med vad nedan sägs. <a name="P1S2"></a> Tillägget skall bestämmas så, att detsamma jämte livräntan motsvarar vad som vid tillämpning av förordningen den 17 juni 1955 (nr 470) angående omreglering av vissa ersättningar av statsmedel i anledning av olycksfall i arbete m.m. samt förordningen den 6 juni 1962 (nr 304) om förhöjning av vissa ersättningar av statsmedel i anledning av yrkesskada m.m. skolat utgå i livränta, därest olycksfallet inträffat år 1918 och den skadades årliga arbetsförtjänst utgjort 1 600 kronor; dock skall, såvitt angår livränta till änka för tid efter den månad varunder hon fyllt 67 år, tillägget utgå med 170 procent av livräntans belopp. <a name="P1S3"></a> Livräntetilläggen bestridas av statsmedel samt bestämmas och utgivas av riksförsäkringsverket. Förordning (1962:306). <a name="P1S4"></a><a class="paragraf" name="P2">2 §</a> Rätt till livräntetillägg kan icke överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät. <a name="P2S2"></a><a class="paragraf" name="P3">3 §</a> De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsverket. Förordning (1962:306). <a name="P3S2"></a><a class="paragraf" name="P4">4 §</a> Över beslut av riksförsäkringsverket rörande livräntetillägg eller tillämpning av någon med stöd av denna förordning given bestämmelse må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försäkringsrådet senast inom en månad efter det klaganden erhållit kännedom om beslutet.<a name="P4S2"></a> Över försäkringsrådets beslut må klagan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär. Besvären skola hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från det klaganden erhållit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den omständigheten, att besvären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen, utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit till domstolen före besvärstidens utgång. <a name="P4S3"></a> Försäkringsrådets beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan, såframt ej rådet annorlunda förordnar. Förordning (1962:306). <a name="P4S4"></a><a class="paragraf" name="P5">5 §</a> Denna förordning äger ej tillämpning i fråga om livräntor, som utgå till i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande, utan gäller härutinnan vad särskilt är stadgat. <a name="P5S2"></a><h4 name="Övergångsbestämmelser "><a name="Övergångsbestämmelser ">Övergångsbestämmelser </a></h4><a name="P5S3"></a> 1955:471<a name="P5S4"></a> Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956 men äger icke tillämpning å ersättning, som belöper å tid dessförinnan. <a name="P5S5"></a> 1962:306<a name="P5S6"></a> Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963 men äger icke tillämpning å ersättning, som belöper å tid dessförinnan.<a name="P5S7"></a></div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1938utfardadutfardad1938-06-03upphnrupphnrSFS 2011:1077andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS1962:306upphavdupphavd2012-01-01 00:00:00utdragutdrag 1 § Den som enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete äger rätt till livränta skall, såframt livränta ej grundas på försäkring enligt 24 § i lagen, erhålla tillägg därå i enlighet med vad nedan sägs. Tillägget skallartalartal1938utfardadutfardad1938-06-03upphnrupphnrSFS 2011:1077andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS1962:306upphavdupphavd2012-01-01 00:00:00utdragutdrag 1 § Den som enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete äger rätt till livränta skall, såframt livränta ej grundas på försäkring enligt 24 § i lagen, erhålla tillägg därå i enlighet med vad nedan sägs. Tillägget skall