UD2023/ 14078 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen .
Svar på fråga 2023/24:95 från Björn Söder (SD) FN-missions uttalande om händelser i Nagorno-Karabach
Björn Söder har frågat mig om regeringen avser ifrågasätta uttalandet från den FN-mission som besökte Nagorno-Karabach den 1 oktober och ta initiativ till en internationell utredning om vad som skett i området.
Regeringen står bakom HR/VP Borrells fördömande av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach och beklagar den död, den akuta massflykt och det utbredda lidande som den orsakat etniska armenier i området. Azerbajdzjan bär ansvar för den rådande humanitära situationen. Regeringen följer noggrant den fortsatta utvecklingen i regionen och situationen för de armenier från Nagorno-Karabach som anlänt till Armenien.
Den 1 oktober genomförde en FN-mission ett besök i Nagorno-Karabach i syfte att utvärdera de humanitära behoven. Besöket innebar den första FN-närvaron i området på över 30 år. I sitt pressmeddelande beskrev missionen att de inte observerat skador på civil infrastruktur, men även den hast i vilken den lokala befolkningen lämnat och det lidande detta måste ha orsakat. Inom EU har regeringen understrukit vikten av fullt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde till Nagorno-Karabach samt förespråkat en internationell närvaro.
För regeringen är det uppenbart att de humanitära behoven är störst i Armenien, dit över 100 000 etniska armenier flytt. Sverige har bidragit med cirka 20 miljoner kronor i humanitärt stöd och därutöver gjort en särskild allokering om 15 miljoner kronor till FN:s flyktingorgan (UNHCR). Regeringens fokus ligger på att fortsätta och förstärka vårt och EU:s stöd till Armeniens demokratiskt valda regering, inklusive i dess flyktingmottagande.
Sverige påtalar också vikten av internationellt tillträde till Nagorno-Karabach i syfte att skydda det armeniska kulturarvet, vilket lyfts med azerbajdzjanska företrädare.
Stockholm den 18 oktober 2023
Tobias Billström