Fi202 4 / 0 0001 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen <br />
<div class="dok"><style>
div.dok {max-width: 520px;}
table {max-width:520px;}
table.border {
color:#333333;
border-width: 1px;
border-color: #666666;
border-collapse: collapse;
}
table.border th {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #999999;
}
table.border td {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #ffffff;
}

.webbtabell {
margin-top:10px;
}

th, td {
border-collapse:collapse;
}

li.wdlist, p {
font-family:verdana;
zfont-size:90%;
}

h1 {font-size:105%;}
h2 {font-size:100%;}
h3 {font-size:95%;}

.bildtext { font-family: monospace; }

.bold {font-weight:bold;}
.italic {font-style:italic;}
.underline {text-decoration:underline;}
.superscript {vertical-align: super;font-size:70%;}
.subscript {vertical-align: sub;font-size:70%;}
.strike {text-decoration:line-through;}
.level0 {text-indent:5px;}
.level1 {text-indent:20px;}
.level2 {text-indent:35px;}
.level3 {text-indent:50px;}

</style><div class="body"><p>Svar på fråga 2023/24:460 av Mattias Eriksson Falk (SD)<br />Antalet ersättare i kommunfullmäktige</p>

<p>Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att lagstiftningen vad avser antalet ersättare i kommunfullmäktige ska justeras till att vara likställd med antalet ersättare i regionfullmäktige.</p>

<p>Kommun- respektive regionfullmäktige bestämmer enligt 5 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ledamöter ska bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade invånare. I princip gäller att ju fler röstberättigade som finns, desto fler ledamöter ska det finnas i fullmäktige. För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. </p>

<p>Regleringen rörande ersättare i fullmäktige skiljer sig åt mellan regioner och kommuner. För regionfullmäktige följer det av 14 kap. 14 och 15 §§ vallagen (2005:837) att det ska utses lika många ersättare för varje ledamot som ledamotens parti har fått mandat i valkretsen, dock alltid minst tre. För kommunfullmäktige framgår det av 5 kap. 8 § kommunallagen att fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet får högst vara hälften av det antal platser som varje parti fått i fullmäktige. För ett parti med en eller två ledamöter ska det alltid utses två ersättare. Regleringen av hur ersättare i kommunfullmäktige utses återfinns i 14 kap. 16 och 17 §§ vallagen.</p>

<p>Antalet ersättare är således fler i regionerna än i kommunerna och ersättarna utses enligt två olika regelverk. Enligt 5 kap. 18 § kommunallagen tjänstgör ersättare för en fullmäktigeledamot i den ordning som är bestämd mellan dem. Ordningen mellan ersättarna fastställs genom det allmänna valet och på det sätt som regleras i 14 kap. 15–17 §§ vallagen. För kommunfullmäktige finns utöver detta bestämmelser om ersättares tjänstgöring i 5 kap. 21 § kommunallagen som inte är tillämpliga på regionfullmäktige. Dessa bestämmelser innebär att ersättare kan kallas till tjänstgöring även för andra ledamöter än de som de valts som ersättare för. I regionfullmäktige däremot, kan endast de personliga ersättarna träda in för tjänstgöring.</p>

<p>Även om antalet ersättare är färre i kommuner än i regioner, finns det alltså för kommuner andra möjligheter att kalla in ersättare. Denna särreglering har införts just på grund av risken för att ingen av de personliga ersättarna skulle kunna inträda för tjänstgöring i kommunfullmäktig. Bestämmelserna om ersättare i kommun- respektive regionfullmäktige har nyligen setts över och det har då konstaterats att skillnaden i regleringen har gällt under lång tid och inte förefaller innebära några problem (prop. 2021/22:125 s. 50 och 51). Regeringen ser för tillfället inget behov av att på nytt se över regelverket.</p>

<p>Stockholm den 16 januari 2024</p>

<p>Erik Slottner</p>

</div></div>