Svar på fråga 2023/426 av Marcus Wennerström (S)
Bakgrundskontroll av ekonomi

Marcus Wennerström har frågat justitieministern vilka åtgärder han tänker vidta för att verksamheter ska kunna genomföra ordentliga bakgrundskontroller även av individers ekonomi.

Frågan har överlämnats till mig och jag vill som en inledning av svaret tacka Marcus Wennerström för en viktig fråga. Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Vi har sett flera exempel på hur kriminella infiltrerar eller utövar påtryckningar mot rättsväsendet, annan offentlig verksamhet och politiska partier. Det är oerhört allvarligt.

Varje verksamhet måste bli medveten om och rusta sig mot den risken. För de som bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, dvs. de allra mest skyddsvärda verksamheterna i samhället, finns en skyldighet att säkerhetspröva personalen enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Statliga myndigheter och kommuner har därutöver i en del fall möjlighet att inför anställningar kontrollera i belastningsregistret om en person är dömd för vissa brott.

När det gäller den konkreta frågan om vilka åtgärder som regeringen tänker vidta kan jag konstatera att frågor om integriteten i arbetslivet har utretts vid ett antal tillfällen, bland annat av den parlamentariskt sammansatta Integritetskommittén i betänkandet Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52).

Som huvudregel gäller på den svenska arbetsmarknaden, med undantag för förbudet mot diskriminering i arbetslivet enligt diskrimineringslagen (2008:567), att arbetsgivaren har en långtgående rätt att i en rekryteringsprocess fritt bestämma vem som ska anställas.

Med hänsyn till det ingrepp i den enskildes privatliv som det innebär och vikten av skydd för den enskildas personliga integritet är möjligheterna att göra bakgrundskontroller om bland annat enskildas ekonomi begränsade. Det kan erinras om att Sverige måste leva upp till internationella åtaganden som skyddar enskildas privatliv i bland annat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s dataskyddsförordning.

Stockholm den 3 januari 2024

Paulina Brandberg